Stora Enso Oyj

se-2022-12-31-sv 7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31iso4217:EUR7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31iso4217:EURxbrli:shares7437000ZP669LKUTZ7382022-12-317437000ZP669LKUTZ7382021-12-317437000ZP669LKUTZ7382020-12-317437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382022-01-012022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember Stora Enso Oyj Bokslut och verksamhetsberättelse 1.1. – 31.12.2022 Stora Enso Sundholmsplatsen 2 Box 309 FI-00101 Helsingfors, Finland Tel: + 358 20 46 131 www.storaenso.com Business ID 1039050-8 VAT No FI 10390508 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse* Koncernredovisning Koncernredovisning Koncernens totalresultat Koncernens rapport över finansiell ställning Koncernens kassaflödesanalys Förändringar i eget kapital Noter till koncernredovisningen Moderbolagets bokslut Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets kassaflödesanalys Noter till moderbolagets bokslut Underteckningar på bokslut Revisorernas yttrande * Verksamhetsberättelsen är inte reviderad. Alla siffror i verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Det kan därför hända att procenttal och siffror tillsammans inte blir exakt den total som visas och de kan också skilja sig från tidigare publicerad information. Den officiella reviderade årsredovisningen på finska och den engelska översättningen finns på adressen storaenso.com/download-center Revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers Oy har enligt kraven och riktlinjerna i ISAE 3000 (reviderad) lämnat en ”Independent Auditor’s Reasonable Assurance Report” för Stora Ensos ESEF-bokslut på finska. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen på svenska är inofficiella översättningar. I händelse av variationer i innehållet mellan versionerna äger den finska versionen företräde. Verksamhetsberättelsen är inte reviderad. Stora Enso – presentation Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial och träprodukter och med detta en del av bioekonomin. Stora Enso är även en av världens största privata skogsägare. Vi är övertygade om att allt som tillverkas av fossilbaserade material i dag kan tillverkas av träd i morgon. Hållbarhetsaspekten är djupt förankrad i vår strategi. Stora Enso bidrar till omvandlingen mot en biobaserad cirkulär ekonomi på tre områden där vi har störst påverkan och möjligheter: klimatförändringar, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi. Med våra koldioxidsnåla och återvinningsbara fiberbaserade produkter hjälper vi våra kunder att möta efterfrågan på förnybara och miljövänliga produkter. Stora Enso hade i genomsnitt 21 790 medarbetare under 2022. Omsättningen uppgick år 2022 till 11,7 miljarder EUR och det operativa rörelseresultatet till 1 891 MEUR. Stora Ensos aktier är noterade på Nasdaq Helsinki Oy (STEAV, STERV) och Nasdaq Stockholm AB (STE A, STE R). Dessutom handlas Stora Enso som depåbevis (ADR) i USA. Marknadsläge och leveranser Efterfrågan på kartong var fortsatt hög under 2022, med en viss avmattning mot slutet av året. Även om pandemin fortsatt medförde utmaningar för vissa slutanvändarsegment innebar den också att andra segment stärktes. Efterfrågan i Asien är starkare än på de mer mogna marknaderna i Europa och Nordamerika, men den påverkades negativt av Kinas policy för nolltolerans mot covid. Efterfrågan på wellpapp började försvagas mot slutet av 2022 som ett resultat av normaliseringen av konsumtionsmönstren, inflationen som pressar hushållens budgetar och stora lagerminskningar på marknaderna för lådor och färdigvaror, framför allt i Nordamerika och Europa. I Kina innebar pandemirelaterade störningar att efterfrågan på wellpapp fortsatte att minska. Efterfrågan på wellförpackningar på Stora Ensos europeiska huvudmarknader minskade till 1 % under 2022, främst mot bakgrund av de rådande ekonomiska svårigheterna och normaliseringen av e-handelsförsäljningen till samma nivåer som före pandemin. Det pågående kriget i Ukraina har fått konsumenterna att omvärdera sina köpvanor, vilket får efterfrågan på wellförpackningar att minska ännu mer. Den största omsättningen för Stora Ensos wellförpackningar finns inom sektorerna hem och trädgård, livsmedel och detaljhandel. Den globala efterfrågan på kemisk marknadsmassa återhämtade sig till 3 % under 2022. Leveranserna av barrvedsmassa minskade med 1 %, vilket är en följd av den svaga efterfrågan på barrvedsmassa i Kina. Leveranserna av lövvedsmassa och oblekt kraftmassa (Unbleached Kraft Pulp – UKP) ökade med 5 % respektive 13 %. Efterfrågan på fluffmassa var fortsatt stark. Under 2022 ökade den globala kapaciteten för kemisk marknadsmassa med 2 %. Kapaciteten för barrvedsmassa minskade med 1 % medan kapaciteten för lövvedsmassa ökade med 4 % och kapaciteten för oblekt kraftmassa ökade med 6 %. Totalt sett låg balansen mellan leverans och kapacitet på 90 %, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2021. En efterfrågan som var större än förväntat och flera störningar på utbudssidan och i logistiken gjorde att utbudet på massamarknaden var begränsat i Europa och Nordamerika. Efterfrågan på papper och kartong i Kina var fortsatt dämpad mot bakgrund av en svag makroekonomi och en strikt policy om nolltolerans vad gäller covid. En inbromsning i ekonomin, inflation och brister i tillgången på energi försvagade efterfrågan på massa, inte minst i Europa, mot slutet av året. De globala massalagren var generellt i balans, trots en obalans mellan olika kvaliteter. Lagren av barrvedsmassa var fortfarande stora medan lagren av lövvedsmassa låg under den genomsnittliga nivån för en femårsperiod. Massapriserna nådde en rekordhög nivå under sommaren 2022. Priserna på lövvedsmassa har varit fortsatt motståndskraftiga under hela 2022, medan priserna på barrvedsmassa började försvagas i slutet av året. Den globala konsumtionen av sågade trävaror minskade med cirka 3 % under 2022 enligt beräkningar från EOS (European Organization of the Sawmill Industry). Marknadssituationen var fortsatt stark under första delen av 2022. Utbudet på marknaden var begränsat och motsvarade inte den höga efterfrågan, vilket höll uppe prisnivåerna under 2022. Från början av sommaren 2022 började marknadssituationen i USA att kylas ner och priserna föll avsevärt. Priserna började gå ner även på andra marknader under andra halvåret 2022. Kriget i Ukraina och en extremt hög inflation gjorde att färre byggprojekt inleddes och kundernas förtroende försvagades, vilket ledde till osäkerhet på marknaden. Under andra halvåret – och i synnerhet under fjärde kvartalet – fokuserade marknaden på att minska lagernivåerna, vilket medförde låg efterfrågan och fallande prisnivåer. Enligt EOS minskade efterfrågan i Nordamerika med 2 % från 2021 års nivåer och i Europa med 5 %. Den australiensiska marknaden var fortsatt stark under en längre period jämfört med de amerikanska och europeiska marknaderna, men också här skedde en nedkylning under fjärde kvartalet. 2022 var ett händelserikt år på pappersmarknaderna. Den europeiska efterfrågan på papper var fortsatt god under första halvåret, men började minska markant under andra halvåret på grund av en makroekonomisk avmattning. Priserna steg under hela året och nådde en rekordhög nivå. Prisökningarna drevs av kraftigt ökade kostnader (framför allt på energi och papper för återvinning) och en balans mellan utbud och efterfrågan. Den goda balansen mellan utbud och efterfrågan drevs av kapacitetsstängningar och maskinkonverteringar. Efterfrågan på papper i Europa minskade med 10 % under 2022 jämfört med föregående år. I Nordamerika ökade efterfrågan med 2 % och i Asien minskade efterfrågan med 2 % jämfört med 2021. Papperskonsumtionen i världen var 2 % lägre 2022 än 2021. 1 Uppskattad konsumtion av kartong, papper, massa och sågade barrträvaror 2022 Milj. ton Europa Nordamerika Asien och Oceanien Konsumentkartong 11,2 9,6 29,4 Wellpappråvara 35,1 33,1 89,1 Wellpapp (miljarder m2)1 11,0 n/a n/a Kemisk marknadsmassa 17,4 8,0 36,0 Sågade barrträvaror (milj. m3) 78,9 99,9 n/a Tidningspapper 3,6 1,4 5,8 Obestruket journalpapper 2,1 0,9 0,1 Bestruket journalpapper 2,7 1,2 2,2 Bestruket finpapper 3,2 2,7 9,2 Obestruket finpapper 5,9 6,1 28,3 1 Europeiska huvudmarknader (Baltikum, FI, PL, SE) Källa: Source: Afry Smart, ICCA, RISI, Numera, Euro-Graph, PPPC, EPIS, Hawkins Wright, Stora Enso, UNECE Produktion och externa leveranser 2022 2021 Förändring % 2021–2020 Leveranser av konsumentkartong, 1 000 ton 4 294 4 258 0,9 % Produktion av konsumentkartong, 1 000 ton 4 682 4 685 -0,1 % Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2 741 949 -21,9 % Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2 771 1 049 -26,5 % Leveranser av massa, 1 000 ton 2 374 2 495 -4,9 % Leveranser av träprodukter, 1 000 m3 4 397 4 803 -8,5 % Leveranser av virke, 1 000 m3 13 304 12 091 10,0 % Leveranser av papper, 1 000 ton 1 924 2 872 -33,0 % Produktion av papper, 1 000 ton 1 926 2 776 -30,6 % Koncernens leveranser av kartong uppgick till totalt 4 294 000 ton, vilket är en ökning med 36 000 ton eller 0,9 % jämfört med föregående år. När det gäller wellförpackningar minskade leveranserna i Europa med 208 miljoner m2 eller 21,9 % till 741 miljoner m2, främst mot bakgrund av avvecklingen av verksamheten i Ryssland. Leveranserna av marknadsmassa minskade med 121 000 ton, eller 4,9 %, till 2 374 000 ton, främst på grund av en högre andel interna leveranser. Leveranserna av träprodukter minskade med 406 000 m3 eller 8,5 % till 4 397 000 m3, främst på grund av avvecklingen av verksamheten i Ryssland. Leveranserna av trä ökade med 1 213 000 m3 eller 10,0 % till 13 304 000 m3 tack vare större leveranser i Sverige. Leveranserna av papper uppgick till 1 924 000 ton, vilket är en minskning med 948 000 ton eller 33,0 % från 2021, drivet av strukturella förändringar. Operativa nyckeltal, jämförelsestörande poster och andra icke IFRS-baserade nyckeltal En lista med Stora Ensos icke IFRS-baserade nyckeltal och information om hur de olika nyckeltalen beräknas finns i slutet av verksamhetsberättelsen. Se även avsnittet Icke IFRS-baserade nyckeltal i slutet av verksamhetsberättelsen. Ekonomiskt resultat – koncernen Omsättningen ökade med 15 % till 11 680 (10 164) MEUR. Det operativa rörelseresultatet var 1 891 (1 528) MEUR. Den operativa rörelsemarginalen var 16,2 %. Resultat per aktie ökade med 22 % till 1,97 (1,61) EUR och resultat per aktie exklusive värdering till verkligt värde ökade med 31 % till 1,55 (1,19) EUR. Rörelseresultatet enligt IFRS inkluderar en positiv nettoeffekt på 195 MEUR (positivt 328) från värdering av biologiska tillgångar från dotterbolag och samägda bolag. Den positiva effekten kommer främst från uppskrivningen av det verkliga värdet av Stora Ensos skogstillgångar i Sverige, som främst drevs av högre marknadspriser. Det finns även en positiv nettoeffekt på 168 MEUR (positivt 84) från Stora Ensos andel av finansnetto, skatter och värderingar av biologiska tillgångar för investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Den positiva effekten beror främst på förändringen av värderingsmetod och den ökade värderingen till verkligt värde vad gäller finska skogar genom Stora Ensos investering i Tornator på 41 %. Nedskrivningen av materiella och immateriella tillgångar (inklusive goodwill) uppgick till 114 (149) MEUR och återföringar av nedskrivningar till 7 (0) MEUR. Koncernen redovisade jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet enligt IFRS med -245 (-354) MEUR och inkomstskatten med 9 (58) MEUR. De jämförelsestörande posterna rör främst avyttringen av verksamheten i Ryssland. Rörelseresultatet enligt IFRS var 2 009 (1 568) MEUR. 2 Segmentens andel av operativt rörelseresultat, jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde, icke operativa poster och rörelseresultat Räkenskapsår Operativt rörelseresultat Jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke operativa poster Rörelseresultat MEUR 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Packaging Materials 596 556 -1 -4 595 552 Packaging Solutions -2 26 -100 -4 -101 23 Biomaterials 687 495 -19 11 668 506 Wood Products 309 364 -56 -1 253 363 Forest 204 267 319 355 523 622 Paper 185 -124 -14 -298 172 -423 Övriga -47 -48 -12 -19 -59 -67 Totalt 1 891 1 528 118 40 2 009 1 568 Finansnetto -151 -149 Vinst före skatt 1 858 1 419 Inkomstskatt -322 -151 Nettovinst 1 536 1 268 Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde. Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste jämförelsestörande posterna är reavinster och förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig. I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar, justeringar för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar som inte är operativa återspeglar förändringar i värderingsantaganden och parametrar. Operativa förändringar i verkligt värde för biologiska tillgångar innehåller alla andra förändringar i verkligt värde, främst på grund av inflation och skillnader i faktiska avverkningsnivåer jämfört med avverkningsplanen. Justeringarna för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för avyttrade skogstillgångar är en följd av att de ackumulerade icke-operativa förändringarna i värdering till verkligt värde för avyttrade skogstillgångar i tidigare bokslut räknats med i rörelseresultat enligt IFRS (biologiska tillgångar) och i övrigt totalresultat (OCI) (skogsmark) men räknas inte med i operativt rörelseresultat förrän vid avyttring. Jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke-operativa poster Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar -124 -141 Omstruktureringskostnader exklusive nedskrivningar -3 -227 Förvärv och avyttringar -104 11 Övriga -15 4 Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet, totalt -245 -354 Värdering till verkligt värde och icke operativa poster 363 394 Totalt 118 40 Segmentens andel av operativa tillgångar, operativa skulder och operativt kapital Räkenskapsår Operativa tillgångar Operativa skulder Operativt kapital MEUR 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Packaging Materials 4 441 4 120 1 097 914 3 344 3 206 Packaging Solutions 381 422 146 176 235 245 Biomaterials 3 095 2 755 299 236 2 796 2 520 Wood Products 998 955 280 277 718 678 Forest 7 481 7 131 518 435 6 963 6 696 Paper 887 884 554 761 333 123 Övriga och elimineringar 1 432 970 16 131 1 416 839 Totalt 18 715 17 237 2 909 2 930 15 806 14 307 3 Nyckeltal 2022 2021 2020 Omsättning, MEUR 11 680 10 164 8 553 Operativt rörelseresultat, MEUR 1 891 1 528 650 Operativ rörelsemarginal 16,2 % 15,0 % 7,6 % Rörelseresultat (IFRS), MEUR 2 009 1 568 922 Rörelsemarginal (IFRS) 17,2 % 15,4 % 10,8 % Avkastning på eget kapital (ROE) 13,3 % 13,0 % 7,6 % Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) 13,8 % 12,4 % 5,8 % Operativ ROCE exkl. divisionen Forest 20,9 % 17,8 % 7,0 % Skuldsättningsgrad 0,15 0,22 0,33 Resultat per aktie, EUR 1,97 1,61 0,79 Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde, EUR 1,55 1,19 0,45 Utdelning per aktie1, EUR 0,60 0,55 0,30 Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt värde 38,6 % 46,3 % 66,7 % Utdelningsandel (IFRS) 30,5 % 34,3 % 38,0 % Utdelning och direktavkastning (R-aktie) 4,6 % 3,4 % 1,9 % Börskurs/resultat (R-aktie), exkl. värdering till verkligt värde 8,46 13,60 34,78 Eget kapital per aktie, EUR 15,89 13,55 11,17 Börsvärde 31 dec, MEUR 10 503 12 809 12 383 Slutkurs 31 dec, A/R-aktie, EUR 13,90/13,15 16,60/16,14 15,90/15,65 Snittkurs, A/R-aktie, EUR 16,58/16,12 16,68/15,70 12,06/11,52 Antal aktier 31 dec (1000-tal) 788 620 788 620 788 620 Omsatt antal A-aktier (1000-tal) 1 174 1 750 4 662 % av totala antalet A-aktier 0,7 % 1,0 % 2,6 % Omsatt antal R-aktier (1000-tal) 455 952 422 493 605 233 % av totala antalet R-aktier 74,5 % 69,0 % 98,8 % Genomsnittligt antal aktier, före utspädning (1000-tal) 788 620 788 620 788 620 Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning (1000-tal) 789 391 789 126 789 182 1 Se Styrelsens förslag om utdelning. Omsättning och operativ rörelsemarginal Operativ ROCE exkl. Forest Nettoskuld/operativt EBITDA Finansiella nettokostnader på 151 (149) MEUR var 2 MEUR högre än för ett år sedan. Räntekostnaderna netto på 105 MEUR minskade med 20 MEUR, främst till följd av högre ränteintäkter på räntebärande fordringar och insättningar. Övriga finansiella nettokostnader uppgick till 44 MEUR, vilket var 22 MEUR högre främst på grund av en nedskrivning av lånefordringar och förlustavsättning relaterad till Ryssland. Nettoeffekten av valutakursförändringar avseende kassa- och banktillgodohavanden, räntebärande tillgångar och skulder samt därtill hörande valutakurssäkringar uppgick till -1 MEUR (-2 MEUR),främst på grund av en omvärdering av nettoskulden i utländsk valuta i dotterbolag och samägda bolag i Kina, Brasilien, Polen och Ryssland. Nettoskattekostnaden uppgick till 322 (151) MEUR, vilket motsvarar en effektiv skattesats på 17,3 % (10,7 %). Mer detaljerad information om detta finns i Not 9 Inkomstskatt. Förlusten hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande var 13 (vinst 3) MEUR, vilket ger en vinst hänförlig till bolagets aktieägare på 1 550 (1 266) MEUR. Resultat per aktie exklusive värdering till verkligt värde var 1,55 (1,19) EUR. Den operativa avkastningen på sysselsatt kapital var 13,8 % (12,4 %). Koncernens sysselsatta kapital var 14 356 MEUR den 31 december 2022, vilket är en ökning på 1 380 MEUR som främst beror på ökat verkligt värde av skogstillgångar i Sverige och ägande i Pohjolan Voima. 4 Analys av förändring i sysselsatt kapital MEUR Sysselsatt kapital 31 dec 2021 12 976 Investeringar exkl.investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för avskrivningar 168 Investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för kapitaliserade skogsbrukskostnader 7 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar -107 Verklig värdering av skogstillgångar 529 Onoterade värdepapper (främst PVO) 533 Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 254 Nettoskuld i förmånsbestämda planer 152 Operativt rörelsekapital och andra icke räntebärande poster, netto 399 Utsläppsrätter 13 Skatteskuld, netto -236 Omräkningsdifferens -314 Övriga förändringar -18 31 dec 2022 14 356 Finansiering Kassaflödet från den löpande verksamheten var 1 873 (1 752) MEUR, kassaflödet efter investeringar var 1 162 (1 101) MEUR. Rörelsekapitalet ökade med 461 (ökning med 25) MEUR, varulager ökade med 454 MEUR och kundfordringar ökade med 184 MEUR. Leverantörsskulderna ökade med 267 MEUR och hade därmed en positiv effekt på rörelsekapitalet. Utbetalningar hänförliga till tidigare gjorda avsättningar uppgick till 126 MEUR. Operativt kassaflöde MEUR 2022 2021 Operativt EBITDA 2 529 2 184 Jämförelsestörande poster i operativt EBITDA -133 -213 Övriga justeringar -62 -194 Förändring i rörelsekapital -461 -25 Kassaflöde från verksamheten 1 873 1 752 Investeringar i anläggningar och biologiska tillgångar -705 -645 Investeringar i intressebolag -7 -6 Kassaflöde efter investeringar 1 162 1 101 Vid årets slut var koncernens räntebärande nettoskuld 1 853 (2 309) MEUR. Minskningen av den räntebärande nettoskulden berodde främst på ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och utdelningar. Kassa- och banktillgodohavanden, netto efter utnyttjade checkräkningskrediter, ökade till 1 917 (1 480) MEUR. Per 31 december 2022 hade skuldsättningsgraden minskat till 0,15 (0,22). Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste 12 månaderna minskade till 0,7 (1,1) på grund av lägre nettoskuld och högre operativt EBITDA. Den genomsnittliga räntesatsen för lån under hela året 2022 ökade till 3,3 % (3,0 %), med en ränta på 3,3 % i slutet av det fjärde kvartalet. Under 2022 avtalades om totalt 550 MEUR i bilaterala banklån. Löptiderna för de här lånen varierar från 18 månader till 3 år med möjlighet till förlängning. Likvider från de här lånen används för allmänna finansieringsbehov inom företaget och 200 MEUR av dessa lån var outnyttjade på balansdagen. I maj 2022 undertecknade Stora Enso ett nytt syndikerat kreditfacilitetsavtal om 200 MEUR med en löptid på ett år och med möjlighet till förlängning på sex månader, som utnyttjades i oktober 2022. I december 2021 tecknade Stora Enso ett nytt syndikerat kreditfacilitetsavtal på 700 MEUR med 12 affärsbanker. Lånet förfaller om fem år och kan förlängas med ett år i taget vid två tillfällen. Priset är delvis kopplat till uppnådda utsläppsmål inom scope 1, 2 och 3. I oktober 2022 utnyttjades den första möjligheten till förlängning i detta avtal tillsammans med samtliga 12 banker och nytt förfallodatum är nu under 2027. Samtidigt upphörde det befintliga syndikerade kreditfacilitetsavtalet på 600 MEUR som ursprungligen hade ett förfallodatum 2023. Därutöver har Stora Enso tillgång till statliga premieobligationslån i Finland på upp till 1 050 MEUR (1 000). Värderingen av verkligt värde av skogsmark ökade koncernens övriga totalresultat i eget kapital med 264 MEUR (195). Värderingen till verkligt värde av kassaflödessäkringar och eget kapital som värderas genom övrigt totalresultat ökade med 563 MEUR (minskning med 474). Detta beror på en betydligt högre värdering till verkligt värde av koncernens ägande i Pohjolan Voima Oy, delvis på grund av högre elpriser och även av nettovinster avseende verkligt värde från utestående derivat från kassaflödessäkringar som angetts i övrigt totalresultat. Kreditbetyg för Stora Ensos obligationer vid årsskiftet: Kreditinstitut Lång-/kortfristigt betyg Giltigt fr.o.m. Fitch Ratings BBB- (stabilt) 8 augusti 2018 Moody’s Baa3 (stabilt) / P-3 1 november 2018 Ekonomiskt resultat – Segment Packaging Materials Divisionen Packaging Materials är en global ledare och expert på cirkulära förpackningar som tillhandahåller förstklassiga förpackningsmaterial baserade på nyfiber och återvunnen fiber. För att tillgodose behoven hos dagens miljömedvetna konsumenter hjälper Stora Enso kunder att ersätta fossilbaserade material med koldioxidsnåla, förnybara och återvinningsbara 5 alternativ för deras mat-, dryckes- och transportförpackningar. Ett brett urval av baskartong och barriärbeläggningar möjliggör designoptimering för olika krävande slutanvändningar av förpackningar. MEUR 2022 2021 Omsättning 4 690 3 898 Operativt EBITDA 900 846 Operativ EBITDA-marginal 19,2 % 21,7 % Operativt rörelseresultat 596 556 Operativ rörelsemarginal 12,7 % 14,3 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) 18,2 % 18,0 % Kassaflöde från den löpande verksamheten 756 807 Kassaflöde efter investeringar 440 459 Leveranser, 1 000 ton 4 599 4 616 Produktion, 1 000 ton 4 682 4 685 Omsättningen inom division Packaging Materials låg på en rekordhög nivå, 4 690 (3 898) MEUR, en ökning med 20 %, vilket drevs av högre försäljningspriser inom alla affärssegment. Marknaden för konsumentkartong var fortsatt stark under hela året, medan marknaden för wellpappråvara försvagades under andra halvåret, vilket påverkade volymtillväxten jämfört med föregående år. Ett rekordhögt operativt rörelseresultat om 596 (556) MEUR innebar en ökning med 40 MEUR, trots stora kostnadsökningar för alla komponenter med rörliga kostnader. Det rekordhöga resultatet berodde på den ovanligt starka utvecklingen för wellpapp under första halvåret, som delvis kompenserade för de högre rörliga kostnaderna. Omsättning och operativ rörelsemarginal Packaging Materials Operativ avkastning på sysselsatt kapital (ROOC) Packaging Materials Packaging Solutions Divisionen Packaging Solutions utvecklar och säljer förstklassiga fiberbaserade förpackningsprodukter och tjänster. Stora Ensos miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom flera marknadssektorer, inklusive detaljhandel, e- handel och industri. Erbjudandet omfattar konvertering av wellpapp och kartong, samt andra nya material som formpressad fiber och träbaserat skum, till såväl standardiserade som skräddarsydda förpackningslösningar. Divisionen tillhandahåller även design- och hållbarhetstjänster för våra kunder, för att bidra i transformationen mot cirkulära lösningar. MEUR 2022 2021 Omsättning 737 723 Operativt EBITDA 27 56 Operativ EBITDA-marginal 3,6 % 7,8 % Operativt rörelseresultat -2 26 Operativ rörelsemarginal -0,2 % 3,6 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) -0,7 % 10,8 % Kassaflöde från den löpande verksamheten -5 56 Kassaflöde efter investeringar -40 26 Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2 772 1 046 Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2 771 1 049 Omsättningen för divisionen Packaging Solutions uppgick till rekordhöga 737 (723) MEUR, en ökning med 2 %. Bakgrunden var högre försäljningspriser som en följd av högre kostnadsnivåer samt ökad försäljning för innovations- och tjänsteverksamheter. Intäkterna från innovations- och tjänsteverksamheter ökade med nästan 50 %. Exempel på sådan verksamhet är formed fiber, cirkulära lösningar, återanvändbara lösningar och förpackningsautomation. Det operativa rörelseresultatet var -2 (26) MEUR och påverkades främst av avyttringen av de ryska enheterna och investeringar i innovations- och tjänsteverksamheter. Det operativa rörelseresultatet för den traditionella verksamheten, exklusive Ryssland, ökade. 6 Omsättning och operativ rörelsemarginal Packaging Solutions Operativ avkastning på sysselsatt kapital (ROOC) Packaging Solutions l l Biomaterials Divisionen Packaging Solutions utvecklar och säljer förstklassiga fiberbaserade förpackningsprodukter och tjänster. Stora Ensos miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom flera marknadssektorer, inklusive detaljhandel, e- handel och industri. Erbjudandet omfattar konvertering av wellpapp och kartong, samt andra nya material som formpressad fiber och träbaserat skum, till såväl standardiserade som skräddarsydda förpackningslösningar. Divisionen tillhandahåller även design- och hållbarhetstjänster för våra kunder, för att bidra i transformationen mot cirkulära lösningar. MEUR 2022 2021 Omsättning 2 180 1 728 Operativt EBITDA 822 618 Operativ EBITDA-marginal 37,7 % 35,7 % Operativt rörelseresultat 687 495 Operativ rörelsemarginal 31,5 % 28,7 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) 25,8 % 20,8 % Kassaflöde från den löpande verksamheten 682 490 Kassaflöde efter investeringar 536 391 Leveranser av massa, 1 000 ton 2 554 2 576 Omsättningen för division Biomaterials var 2 180 (1 728) MEUR, vilket är rekordhögt och en ökning med 26 % tack vare betydligt högre försäljningspriser för alla massakvaliteter och gynnsamma valutakurser. Marknaden var stark och stöddes av en god operativ effektivitet. Det operativa rörelseresultatet på 687 (495) MEUR var en ökning med 192 MEUR, främst tack vare betydligt högre försäljningspriser för alla kvaliteter, med stöd av goda leveransvolymer. Det operativa rörelseresultatet påverkades negativt av högre kostnader. Valutakursutvecklingen hade en positiv inverkan på det operativa rörelseresultatet. Sidoströmmar bidrog mer än under föregående år. Omsättning och operativ rörelsemarginal Biomaterials Operativ avkastning på sysselsatt kapital (ROOC) Biomaterials Wood Products Divisionen Wood Products är en av de största träsågsproducenten i Europa och en ledande leverantör av hållbara träbaserade lösningar för den globala byggindustrin. Den växande Building Solutions-verksamheten erbjuder byggkoncept och ett komplett utbud av produkter för att stödja lågkoldioxidkonstruktion. Stora Enso utvecklar tjänster och digitala verktyg för att förenkla design och konstruktion av byggnader med trä. Dessutom erbjuder vi applikationer för fönster och dörrar, samt pellets för hållbara värmelösningar. 7 MEUR 2022 2021 Omsättning 2 195 1 872 Operativt EBITDA 356 410 Operativ EBITDA-marginal 16,2 % 21,9 % Operativt rörelseresultat 309 364 Operativ rörelsemarginal 14,1 % 19,5 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) 44,2 % 59,4 % Kassaflöde från den löpande verksamheten 346 313 Kassaflöde efter investeringar 264 252 Leveranser av träprodukter, 1 000 m3 4 235 4 508 Omsättningen för division Wood Products landade på rekordhöga 2 195 (1 872) MEUR, vilket är en ökning på 17 %, främst tack vare en gynnsam marknad, rekordhöga försäljningspriser och förbättrad produktivitet. Efter en stark period på marknaden för sågade trävaror föll efterfrågan snabbt efter sommaren. Verksamheten inom byggnadslösningar drog fortsatt fördel av den gynnsamma trenden att bygga i trä. Det operativa rörelseresultatet var det näst högsta resultatet, efter rekordnivån för 2021, och uppgick till 309 MEUR (364). Det var en nedgång med 55 MEUR eller 15 %. De positiva effekterna av försäljningspriserna balanserades av högre kostnader för virke, logistik, energi och högre fasta kostnader. Omsättning och operativ rörelsemarginal Wood Products Operativ avkastning på sysselsatt kapital (ROOC) Wood Products Forest Divisionen Forest skapar kundvärde genom innovativa lösningar, konkurrenskraftig virkesförsörjning och ett hållbart skogsbruk. Skogen är grunden för Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och 41 % av Tornator, vars skogstillgångar huvudsakligen finns i Finland. Den ansvarar också för vedförsörjning för Stora Ensos nordiska och baltiska verksamheter och B2B-kunder. Stora Enso är en av de största privata skogsägarna i världen. MEUR 2022 2021 Omsättning 2 519 2 311 Operativt EBITDA 256 318 Operativ EBITDA-marginal 10,2 % 13,7 % Operativt rörelseresultat 204 267 Operativ rörelsemarginal 8,1% 11,5% Operativ ROCE 3,7% 5,1% Kassaflöde från den löpande verksamheten 146 158 Kassaflöde efter investeringar 91 112 Leverans av virke, 1 000 m3 38 217 39 652 Operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar 87 82 Omsättningen för division Forest var 2 519 (2 311) MEUR, en ökning med 9 % som berodde på högre försäljningspriser. Det operativa rörelseresultatet minskade med 24 % och uppgick till 204 MEUR (267). Exklusive den stora försäljningen av skogsmark i Hylte under 2021 förbättrades det operativa rörelseresultatet med 6 % jämfört med föregående år. Omsättning och operativ rörelsemarginal Forest Operativ avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) Forest 8 Paper I slutet av 2022 hade Stora Enso en etablerad kundbas och företagets produktportfölj innehöll tryck- och kontorspapper. Kunderna kan dra nytta av Stora Ensos sortiment av papper tillverkat av återvunnen fiber och nyfiber, vår tekniska och operativa kompetens, våra kunskaper inom hållbarhet och vårt nätverk av sälj- och kundservicecenter. MEUR 2022 2021 Omsättning 1 772 1 703 Operativt EBITDA 242 -48 Operativ EBITDA-marginal 13,7 % -2,8 % Operativt rörelseresultat 185 -124 Operativ rörelsemarginal 10,5 % -7,3 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) 81,3 % -40,3 % Kassaflöde från den löpande verksamheten 77 -25 Kassaflöde efter investeringar 16 -77 Kassaflöde efter investeringar/omsättning 0,9 % -4,5 % Leveranser av papper, 1 000 ton 1 924 2 872 Produktion av papper, 1 000 ton 1 926 2 776 Omsättningen för division Paper ökade med 4 % till 1 772 (1 703) MEUR, trots lägre leveranser på grund av avvecklingen av anläggningarna i Veitsiluoto och Kvarnsveden under tredje kvartalet 2021. Papperspriserna steg avsevärt under hela året, vilket innebar en vändning för pappersverksamheten med stöd av en god balans mellan utbud och efterfrågan. Omsättningen från kvarvarande verksamheter, efter avvecklingen av Veitsiluoto och Kvarnsveden, ökade med 50 %. Det operativa rörelseresultatet uppgick till 185 (-124) MEUR, en ökning med 310 MEUR, tack vare att de betydligt högre försäljningspriserna mer än väl kompenserade för de ökade rörliga kostnaderna, framför allt för energi. Kassaflödet efter investeringsverksamhet uppgick till 16 MEUR (-77), mot bakgrund av förbättrad lönsamhet, dock påverkat av högre utbetalningen av avsättningar för omstrukturering under året. Kassaflödet från kvarvarande verksamheter uppgick till 94 MEUR (-8). Omsättning och operativ EBITDA-marginal Paper Kassaflöde efter investeringar/omsättning Paper Segmentet Övriga I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och administration. MEUR 2022 2021 Omsättning 1 097 1 092 Operativt EBITDA -33 -9 Operativ EBITDA-marginal -3,0 % -0,8 % Operativt rörelseresultat -47 -48 Operativ rörelsemarginal -4,3 % -4,4 % Kassaflöde från den löpande verksamheten -130 -48 Kassaflöde efter investeringar -146 -62 Omsättningen för segmentet Övriga uppgick till 1 097 MEUR (1 092) och det operativa rörelseresultatet på negativa 47 MEUR (48) var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Investeringar Under 2022 uppgick tillägg till anläggningar och biologiska tillgångar inklusive interna kostnader till 778 (666) MEUR. Totalbeloppet inkluderar tillägg till biologiska tillgångar med 77 (58) MEUR. I januari presenterades en investering på 40 MEUR för effektivisering och minskad miljöpåverkan i produktionen av fluffmassa vid bruket i Skutskär. I februari presenterade Stora Enso en investering på 9 MEUR i en automatiserad linje för CLT-beläggning (korslimmat trä) vid Ybbs sågverk i Österrike. Lösningen kommer att ge kortare byggtider och bättre skydd av träet. I april beslutade Stora Enso att investera 10 MEUR för att minska det finska Enocell-brukets årliga koldioxidutsläpp med 70 000 ton genom att ersätta fossilbaserad olja som bränsle med förnybar tallolja gjord av träd. Detta blir ett komplement till den huvudsakliga energikällan, sågspån, och innebär att bruket drivs helt av bioenergi. Efter förstudien som presenterades i februari 2022 meddelade Stora Enso i oktober att man kommer att investera cirka en miljard EUR för att omvandla den kvarvarande pappersmaskinen vid anläggningen i Uleåborg i Finland till en produktionslinje 9 med hög kapacitet för konsumentkartong Investeringen främjar koncernens tillväxtstrategi inom förnybara förpackningar genom att tillföra större volymer till växande förpackningssegment. Avsedda slutanvändarsegment är dryckes- och livsmedelsförpackningar för kylda och frysta produkter, torrvaror och snabbmat, främst i Europa och Nordamerika. Produktionen vid den konverterade maskinen beräknas vara igång i början av 2025. I oktober invigdes Stora Ensos nya produktionsanläggning för CLT (korslimmat trä) i Ždírec, Tjeckien. Efter en investering på 79 MEUR är den nya CLT-anläggningen en av de modernaste i världen och kommer att bidra till Stora Ensos tillväxtstrategi inom träbyggnadslösningar. Den årliga produktionskapaciteten kommer att vara ungefär 120 000 m³ efter inkörningen. Investeringen för att centralisera och modernisera träbehandlingskapaciteten vid anläggningen Imatra i Finland slutfördes i november. Investeringen på 80 MEUR, som påbörjades under det första kvartalet 2021, kommer att minska anläggningens vattenförbrukning med 85 % och förbättra Stora Ensos produktionskapacitet när det gäller premiumförpackningar av kartong. I projektet ingick installation av en tredje barkningslinje, förbättringar av flishanteringssystemen samt förändringar i den befintliga infrastrukturen på massavedsupplaget. I december presenterade Stora Enso en investering på 38 MEUR för produktion av oblekt kraftmassa (Unbleached Kraft Pulp, UKP) vid Enocell-anläggningen i Finland, och 42 MEUR i förbättrad produktion av fluffmassa vid anläggningen i svenska Skutskär för att i ännu högre grad koncentrera sig på specialmassa. Dessa investeringar kommer att tillgodose konsumenternas ökande efterfrågan på oblekta förnybara förpackningsmaterial och hygienprodukter. Stora Enso genomför en förstudie gällande konvertering av en av de två papperslinjerna vid anläggningen i belgiska Langerbrugge till stora volymer av återvunnen containerboard. Förstudien förväntas vara slutförd under första halvåret 2023. Vid ett investeringsbeslut förväntas den konverterade linjen vara i drift under 2025. Den årliga kapaciteten skulle vara 700 000 ton testliner och återvunnen fluting, och den årliga omsättningen blir cirka 350 MEUR vid full kapacitet. Den totala investeringskostnaden för konverteringen beräknas till omkring 400 MEUR. Koncernen utvärderar även Stora Ensos första industriproduktion av lignin på Sunila bruk i Finland genom en förstudie. Övriga större projekt som pågick i slutet av 2022 var en investering för ökad produktionskapacitet av kartong i Skoghall samt en uppgradering av blekningsanläggningen i Skutskär. Förändringar i koncernens struktur Under 2022 avyttrade Stora Enso sina tre anläggningar för wellförpackningar i Lukhovitsy, Arzamas och Balabanovo i Ryssland till den lokala företagsledningen. Stora Enso avyttrade även sina två sågverk i Nebolchi och Impilahti i Ryssland till den lokala företagsledningen. Avyttringarna inkluderade även Stora Ensos ryska skogsverksamhet som försåg sågverken med trä. Mindre formaliteter kvarstår för vissa ryska juridiska enheter innan transaktionen kan slutföras. I mars meddelade Stora Enso att man skulle avyttra fyra av sina fem pappersanläggningar. I september undertecknade Stora Enso ett avtal för att avyttra pappersanläggningen i tyska Maxau till Schwarz Produktion, en del av Schwarz-koncernen och en av världens största detaljhandelskoncerner. Dessutom avyttrades anläggningen i Nymölla till USA-baserade Sylvamo, en global tillverkare av obestruket papper. Avyttringen av anläggningen i Nymölla till Sylvamo slutfördes i början av januari och avyttringen av anläggningen i Maxau förväntas bli klar under det första kvartalet 2023. I januari 2023 tillkännagavs att anläggningen i Hylte ska avyttras till Sweden Timber. Koncernen meddelade också att pappersanläggningen i Anjala kommer att behållas inom koncernen. I september meddelade Stora Enso att man förvärvar nederländska De Jong Packaging Group, till ett bolagsvärde av 1 020 MEUR. Förvärvet stärker Stora Ensos strategiska position, påskyndar omsättningstillväxten, och bygger marknadsandelar inom förnybara förpackningslösningar i Europa. De Jong Packaging Group är en av de största producenterna av wellförpackningar i Benelux. Företagets produktportfölj och geografiska läge kommer att komplettera och stärka Stora Ensos erbjudande, framför allt inom förpackningar för färska livsmedel, e-handel och industri. Transaktionen slutfördes i januari 2023. Innovation, forskning och utveckling Stora Ensos investeringar i innovation, forskning och utveckling under 2022 var 112 (133) MEUR vilket motsvarade 1,0 % (1,3 %) av omsättningen .Arbetet med forskning och utveckling är en grundläggande komponent för att vi ska ligga i framkant på området och vara konkurrenskraftiga för våra kunder. Företaget hade cirka 400 medarbetare anställda inom forskning och utveckling. Ansvaret för produktinnovationer och utveckling av tjänster ligger hos affärsdivisionerna medan det långsiktiga arbetet med vetenskap och forskningsprioriteringar drivs av koncernens avdelning för innovation, forskning och utveckling. Stora Ensos fokus inom innovation och tillväxt ligger på utveckling av hållbara förpackningsprodukter som ersätter plastbaserade material, biobaserade barriärlösningar för förpackningar, innovativa biomaterial för högkvalitativa applikationer samt utveckling av hållbara träbaserade material och komponenter för byggnadslösningar som lagrar kol och skapar mer energieffektiva byggnader. Immaterialrätten är ett viktigt medel för att skydda och säkra Stora Ensos utveckling av innovativa produkter och processer. Under 2022 fortsatte Stora Enso att stärka sin patentportfölj genom att ansöka om patent för 83 nya innovationer. Patentansökningarna har främst omfattat områden inom divisionerna Biomaterials, Packaging Materials och Packaging Solutions. Stora Ensos patentportfölj består av mer än 3 800 ansökningar och godkända patent. För mer information om Stora Ensos arbete inom innovation, forskning och utveckling, se avsnittet Our strategy på engelska. Icke-ekonomisk information Den icke-ekonomiska information som krävs enligt den finska bokföringslagen redovisas nedan. Redovisningen omfattar de icke-ekonomiska områden som rör de stora riskerna för koncernen. Risker och policyprinciper för dessa områden beskrivs även i kapitlet Risker och riskhantering, inklusive Stora Ensos redovisning enligt rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Affärsmodell Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial och träprodukter och en av världens största privata skogsägare. Hållbarhetsaspekten är djupt förankrad i koncernens strategi och våra ansvarsfulla affärsrutiner. Stora Enso bidrar till omställningen till en biobaserad cirkulär ekonomi inom tre områden där det har störst effekt och ger störst möjligheter: klimatförändringar, biologisk mångfald och cirkularitet. En beskrivning av Stora Ensos affärsmodell finns i början av styrelsens rapport. 10 Stora Enso bekräftar vikten av Förenta Nationernas globala mål för hållbar utveckling som en del av samarbetet för att avskaffa fattigdomen, skydda vår planet och förbättra människors liv och förutsättningar över hela världen. Stora Enso stöder samtliga 17 mål för hållbar utveckling. Mål 12 (Ansvarsfull konsumtion och produktion), 13 (Bekämpa klimatförändringarna) samt 15 (Ekosystem och biologisk mångfald) har identifierats som centrala för koncernen där man kan påverka genom sin verksamhet och sina produkter. Hållbar ledning Hållbarhet är en viktig del av Stora Ensos bolagsstyrning som betonas av styrelse, VD och koncernledning. VD har yttersta ansvaret för en framgångsrik implementering av koncernens hållbarhetsstrategi. Hållbarhetsarbetet leds av hållbarhetschefen som rapporterar direkt till VD. Implementeringen av Stora Ensos hållbarhetsstrategi och etik- och efterlevnadsstrategi övervakas av Kommittén för hållbarhets- och etikfrågor. Kommittén hade fyra möten under 2022. I Stora Ensos hållbarhetspolicy beskrivs koncernens förhållningssätt till hållbarhet och styrmodellen. Samtidigt som företaget i sin uppförandekod och andra policydokument, riktlinjer och uttalanden om specifika hållbarhetsfrågor utarbetar företagets hållning i frågan är dokumenten riktlinjer för koncernens anställda i deras dagliga arbete. Ovan nämnda dokument finns på storaenso.com/sustainability. Mer information om Stora Ensos förhållningssätt till hållbarhet redovisas separat i avsnitten Our Strategy och Sustainability (på engelska). Miljöfrågor Klimatförändringar Huvudpolicy: Policy för energi och koldioxid Stora Ensos vetenskapligt förankrade klimatmål (Science-Based Targets) är att minska utsläpp av växthusgaser enligt scope 1 och scope 2 med 50 % till år 2030 jämfört med basåret 2019, i linje med 1,5-gradersmålet. Stora Enso har också som mål att minska sina scope 3-utsläpp av växthusgaser med 50 % till 2030 jämfört med basåret 2019. Under 2022 var Stora Ensos totala utsläpp av växthusgaser (scope 1 och 2) 27 % lägre än basårsnivån (14 %1 lägre under 2021). Under 2022 minskade utsläppen främst till följd av minskad användning av fossila bränslen vid flera produktionsanläggningar samt upphörandet av verksamheten vid anläggningen i Veitsiluoto i Finland. Stora Ensos beräknade utsläpp av växthusgaser på andra ställen i värdekedjan (scope 3) var 27 % lägre än basårsnivån (4 %1 lägre under 2021). Utsläppen minskade jämfört med föregående år till följd av nedläggning av bruk samt avslutad produktion av dissolvingmassa. 1 Historiska siffror omräknade på grund av avyttringar eller tillkommande data efter den senaste årsredovisningen. Hållbart skogsbruk och biologisk mångfald Huvudpolicy: Policyer för inköp av virke och fibrer samt markskötsel Stora Enso strävar efter att uppnå en nettopositiv effekt på den biologiska mångfalden i sina egna skogar och plantager till år 2050 genom att aktivt arbeta för biologisk mångfald. Under 2022 lanserade Stora Enso ett Biodiversity Leadership Programme med utvalda projekt för att driva på arbetet för att uppnå detta mål. Programmet omfattar Stora Ensos egna skogar, leverantörernas skogar, globala skogar samt förbättring av den biologiska mångfalden inom andra områden utanför skogssektorn. Företaget använder sina egna skogar i Sverige som en plattform för att hela tiden kunna utveckla förvaltningen av den biologiska mångfalden och anpassa den till lokala förhållanden. Dessutom vill man kunna använda metoderna i olika geografiska områden där så är möjligt. Åtgärder som ska utvecklas, testas och användas i företagets egna svenska skogar inkluderar följande: användning av moderna digitala verktyg för att förbättra noggrannheten när det gäller planering och verksamhet samt ökad mängd död ved och lövträd, särskilt björk. Dessutom ingår hyggesfritt skogsbruk i lämpliga områden och en ökad användning av kontrollerade bränder för förnyelse av skogen. Stora Enso övervakar och mäter status för den biologiska mångfalden och hur verksamheten påverkar den genom utvalda vetenskapligt baserade indikatorer. För närvarande följer Stora Enso upp framstegen inom hållbart skogsbruk med hjälp av nyckeltal som mäter hur stor andel av den mark för skogsbruk och avverkning som ägs eller arrenderas av Stora Enso som är certifierad. I slutet av 2022 ägde eller arrenderade Stora Enso en total markareal på 2,01 miljoner hektar (2,01 miljoner hektar 2021). Den största delen av Stora Ensos ägda eller arrenderade mark finns i Sverige. Mer information finns i Not 12. Koncernens mål är att upprätthålla den höga nivån på 96 %. För 2022 uppgick andelen certifierad mark till 99 % (99 %1 under 2021). Vissa köpta områden i Stora Ensos samägandeprojekt i Brasilien och Uruguay hade påbörjat certifieringsprocessen men var ännu inte certifierade i slutet av 2022. Under 2022 levererades totalt 35,1 miljoner m3 trä (inklusive rundvirke och flis) till Stora Ensos anläggningar (fast under bark) (37,6 miljoner m3 2021). Andelen certifierad tredjepartsskog av koncernens totala virkesförsörjning var 80 % (77 %). 1 Redovisning av den totala markarealen och hur mycket av den som är certifierad, kopplat till den ekonomiska redovisningen av skogstillgångar. Historiska siffror är omräknade för jämförbarhet. Mer information finns i Not 12. Cirkularitet Huvudpolicy: Stora Ensos riktlinjer för cirkulär design Stora Ensos mål är att skapa transparenta och cirkulära materialflöden som bidrar till att minimera avfall och bekämpa klimatförändringar. Målet är att uppnå 100 % återvinningsbara produkter till 2030. I slutet av 2022 var 94 % av koncernens produkter återvinningsbara.2 2 Baserat på produkternas tekniska återvinningsbarhet och deras produktionsvolymer konsoliderat som ton. Teknisk återvinningsbarhet definieras genom internationella standarder och tester när sådana finns, som PTS och CTP. Om inte sådana är tillgängliga har Stora Enso egna tester som bevisar återvinningsbarhet. Rapporteringen omfattar Stora Ensos produkter inom förpackning, massa, papper och virke samt biokemiska biprodukter. Vatten Huvudpolicy: Stora Ensos miljöriktlinjer Målet med koncernens nyckeltal för total vattenförbrukning och processvattenutsläpp är att skapa en minskning av basvärdena från 2016 på 59 m3 respektive 27 m3 per säljbart ton. 2022 var den totala vattenförbrukningen 61 m3 per säljbart ton (60 m3 11 2021) och våra processvattenutsläpp var 31 m3 per säljbart ton (31 m3 2021). Resultat för vatten normaliserat per ton påverkades delvis av lägre produktionsnivåer jämfört med värdet för basåret. Från och med 2023 är målet för processvattenutsläpp att fram till år 2030 minska specifika processvattenutsläpp per säljbart ton (m3/ton) med 17 % jämfört med det nya basåret 2019. Vattenförbrukningen för Stora Ensos anläggningar för kartong, massa och papper är inte direkt kopplad till produktionsvolymerna, och särskilt behandling av spillvatten kräver ett regelbundet vattenflöde för att fungera på rätt sätt. Sociala frågor och frågor som rör anställda Anställda Huvudpolicyer: Minimikrav för personal – arbetsförhållanden Den 31 december 2022 hade koncernen 20 879 (22 094) anställda. Medelantalet anställda under 2022 var 21 790, vilket är 1 281 färre än under 2021. Siffrorna inkluderar 50 % av de anställda på Veracel i Brasilien och Montes del Plata i Uruguay. Läs mer i kapitlet Medarbetare i hållbarhetsrapporten. Personalkostnaderna uppgick till 1 315 MEUR (1 351) eller 11,3 % av omsättningen. Löner och ersättningar uppgick till 996 MEUR (1 017), pensionskostnader till 152 MEUR (165) och övriga personalkostnader uppgick till 160 MEUR (162). Vid slutet av 2022 var de fyra största länderna avseende antalet anställda i koncernen Finland, Sverige, Kina och Polen. 25 % (24 %) av de anställda var kvinnor. Under 2022 satte Stora Enso upp målet att öka andelen kvinnliga chefer till 25 % i slutet av 2024. I slutet av 2022 var andelen kvinnliga chefer 23 %. Personalomsättningen 2022 var 13,9 % (13,2 %). Frånvaro på grund av sjukdom uppgick till 4,1 % (3,8 %) av det totala teoretiska antalet arbetstimmar. Koncernens löner i förhållande till lokala minimilöner och löner som det går att leva på beskrivs i kapitlet Medarbetare i hållbarhetsrapporten (på engelska). Ersättningar till styrelse och nyckelpersoner beskrivs i Not 7 i koncernredovisningen. Säkerhet Huvudpolicy: Arbetsmiljöpolicy Vårt totala antal registrerade incidenter (TRI) minskade under 2022 till 5,9 (6,2). Målet för 2022 på 5,3 uppnåddes inte. Även om Stora Ensos säkerhet har varit stabil under de senaste åren speglar den inte koncernens arbete för att alla ska komma hem på ett säkert sätt, varje dag. Hållbara inköp Huvudpolicy: Uppförandekod för leverantörer Stora Ensos nyckeltal för ansvarsfull anskaffning av resurser mäter hur stor andelen av totala leverantörsutgifter som omfattas av koncernens uppförandekod för leverantörer är, innefattande alla kategorier och regioner. I slutet av 2022 omfattades 96 % av Stora Ensos utgifter för material, varor och tjänster av koncernens uppförandekod för leverantörer (96 % i slutet av 2021), vilket överstiger målet att ligga kvar på minst 95 %. Respekt för mänskliga rättigheter Huvudpolicy: Policy och riktlinjer för mänskliga rättigheter Stora Ensos engagemang för mänskliga rättigheter omfattar hela vår verksamhet, inklusive medarbetare, leverantörer, underleverantörer och närliggande samhällen. Utöver koncernens arbete med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter finns Stora Ensos årliga uttalande om slavarbete och trafficking att läsa på storaenso.com/sustainability. Stora Enso anser att alla mänskliga rättigheter är viktiga och respekterar dessa. De mänskliga rättigheter som identifierats som högprioriterade står i fokus. I detta ingår följande ämnen: •Hälsa och säkerhet •Rättvist arbete (rättvisa anställningsvillkor, frihet från tvångsarbete, föreningsfrihet, frihet från diskriminering och trakasserier) •Rätt att förvärva och hantera mark och naturresurser •Rätt att framföra klagomål •Barns rättigheter (kopplat till skogssektorn) Som förberedelse för det kommande EU-direktivet om obligatoriskt due diligence-förfarande har Stora Enso i samarbete med ett externt konsultföretag specialiserat på företagande och mänskliga rättigheter genomfört tre pilotprojekt under 2022 med fokus på att förbättra våra interna kontroller för två leveranskedjor med hög risk samt due diligence-förfarandena inom vår egen verksamhet. Läs mer i kapitlet Mänskliga rättigheter i hållbarhetsrapporten (på engelska). Under 2022 fortsatte Stora Enso att arbeta med rätten till mark och naturresurser i Guangxi i Kina och i Bahia i Brasilien. Guangxi i Kina Stora Enso arrenderar 73 133 hektar mark i den kinesiska provinsen Guangxi, varav 53 437 hektar arrenderas från statligt ägda skogsområden. Resterande 19 696 hektar, 27 % av den totala markytan, är samhällsägd mark som arrenderas från bykollektiv, enskilda hushåll och lokala skogsområden. Delar av den mark som arrenderas av Stora Enso har i upp till tio år ockuperats för småskalig odling av grödor och träd. I vissa fall hävdar ockupanterna att de har rätt till marken enligt historiska ägarhandlingar som har ersatts av statligt ägande vid efterföljande processer med markreformer. Återställningen av ockuperad mark fortsatte under 2022. I slutet av året var 6 124 hektar mark fortfarande ockuperad. I december 2022 inledde Stora Enso en avyttringsprocess för Beihai-anläggningen och skogsverksamheten. Bahia i Brasilien I Bahia i Brasilien har arbetet fortsatt med det Sustainable Settlement-initiativ som presenterades 2012 för att erbjuda jordbruksmark och stöd till utbildning för lokala familjer bland de jordlösa som ockuperar mark. Under 2018 tecknade Veracel ett nytt avtal med sociala rörelser för jordlösa som kompletterar det befintliga Sustainable Settlement-initiativet. I slutet av 2022 var 182 hektar eller 0,2 % mark som ägs av Veracel fortsatt ockuperad av rörelser som står utanför avtalen. 12 I slutet av 2022 ägde Veracel totalt 210 000 hektar mark, varav 82 000 hektar används för odling av eukalyptus för massaproduktion. Cirka hälften av Veracels mark har avsatts för att återställa och bevara den atlantiska regnskogen och bevara den lokala biologiska mångfalden. Samhället Huvudpolicyer: Policy och riktlinjer för mänskliga rättigheter, riktlinjer för samhällsinvesteringar Under 2022 skänkte Stora Enso flera stora kontantgåvor till humanitära insatser. Två gåvor gjordes med anledning av krisen i Ukraina och en gällde nödhjälp efter de svåra översvämningarna i Pakistan. Alla gåvor kanaliserades via UNHCR. Det totala ekonomiska värdet för samhällsinsatserna med fokus på Ukraina uppgick till 0,25 MEUR totalt för koncernen. Under 2022 uppgick Stora Ensos totala frivilliga samhällsinvesteringar till 2,0 MEUR. Antikorruptions- och mutfrågor Huvudpolicyer: Affärssedspolicy och Stora Ensos uppförandekod Totalt rapporterades 153 (117 under 2021) möjliga ärenden med bristande lag- och regelefterlevnad under 2022. Under de senaste åren har det skett en stadig ökning av antalet rapporterade ärenden, troligen på grund av ett tydligare fokus på etiskt agerande, lag- och regelefterlevnad samt visselblåsning, både i och utanför företaget. Totalt slutfördes 140 (98) fall rörande potentiella brott mot lag- och regelefterlevnad, vilket även omfattar oavslutade ärenden från föregående år. Bevisade förseelser som lett till disciplinära åtgärder, rättsliga åtgärder och/eller processförbättringar identifierades i 44 (26) av utredningarna. Med utgångspunkt från koncernens kategorisering gällde 12 (9) av de bevisade förseelserna korruption och/eller bedrägeri, vilket ledde till att medarbetaren avskedades eller till ett rättsligt förfarande. Samtidigt som Stora Enso fortsatt har nolltolerans vad gäller korruption hade ingen av de bevisade förseelserna någon väsentlig påverkan på företaget. Dessutom gällde 13 (11) av de bevisade förseelserna diskriminering, trakasserier och/eller mobbning. Korrigerande planer har genomförts eller genomförs tillsammans med berörda ledningsrepresentanter. EU:s taxonomi Bakgrund För att uppfylla EU:s klimat- och energimål för 2030 och uppnå målen för den europeiska gröna given infördes 2020 EU:s taxonomi, ett system för klassificering av hållbara ekonomiska verksamheter. I sina årsredovisningar för 2021 som presenterades 2022 var de stora företagen tvungna att redovisa hur stor del av verksamheten som omfattades av taxonomin. Med verksamhet som omfattas av taxonomin avses ekonomisk verksamhet som ingår i taxonomiförordningen. I årsredovisningar för 2022 som presenteras 2023 ska företagen även redovisa hur stor del av deras verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. Förenlighet med taxonomikraven anger huruvida en ekonomisk verksamhet är hållbar med hänsyn till fastställda vetenskapsbaserade tekniska granskningskriterier som specificerats för verksamheten. Kriterierna för ”väsentligt bidrag” avgör om den ekonomiska verksamheten har en väsentligt positiv miljöpåverkan eller om den påverkar miljön negativt. Kriterierna för att "inte orsaka betydande skada" avgör huruvida den ekonomiska verksamheten begränsas från att uppnå andra miljömål, dvs. att den inte har betydande negativa konsekvenser för dessa. Verksamhet som är förenlig med taxonomikraven ska även genomföras i enlighet med minimiskyddsåtgärder, för att den hållbara verksamheten ska ta hänsyn till de grundläggande mänskliga rättigheterna och följa företagets uppföranderegler. Under de första två åren med redovisning enligt EU:s taxonomi har man fokuserat på verksamheter som bidrar till klimatmålen, att begränsa klimatpåverkan och genomföra anpassningar, i enlighet med EU:s delegerade rättsakt om klimatet. Taxonomiförordningen utvecklas för närvarande och omfattar ännu inte alla hållbara verksamheter på marknaden. Skogsindustrin står inte i centrum för den nuvarande lagstiftningen och därför finns endast ett fåtal relevanta ekonomiska verksamheter att redovisa. Av Stora Ensos huvudsakliga produkter är det bara träbaserade lösningar för byggföretagen som ingår i EU:s taxonomi eftersom de bidrar till byggnaders energieffektivitet. Andra huvudsakliga produkter, som massatillverkning, konsumentkartong, containerboard, wellförpackningar och papper, ingår inte i EU:s taxonomi och därmed är nyckeltalen som redovisas i taxonomin få. EU:s taxonomi kommer att utökas till ytterligare fyra miljömål under 2023 genom nästa delegerade rättsakt, men ändringarna väntas inte innebära några större ändringar för Stora Ensos verksamhet. Stora Enso stödjer de mål som inrättats genom EU:s taxonomi och välkomnar en fortsatt utveckling av förordningen. Taxonomins redovisningsprinciper De nyckeltal som redovisas i EU:s taxonomi presenteras enligt förordningen i separata tabeller för omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. Den totala omsättningen består av Stora Enso-koncernens totala försäljning och hyresintäkter under 2022, inklusive inkomst enligt IFRS 15 respektive 16, i enlighet med definitionen av omsättning i taxonomin. Den externa försäljningen som är kopplad till verksamhet redovisas under Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin, inom verksamheter som är förenliga med taxonomin eller som inte är förenliga med den. I de totala kapitalutgifterna ingår koncernens investeringar under 2022 som de redovisas i tilläggen, exklusive tillägg för goodwill, i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar, samt Not 12 Skogstillgångar. De kapitalutgifter som omfattas av taxonomin, om de är förenliga med taxonomin eller inte, är de investeringar som är kopplade till tillgångar eller processer för respektive ekonomisk verksamhet. Driftsutgifterna består av underhållsutgifter, kortsiktiga leasingkostnader, icke kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader samt kostnader för skogsbruket på koncernnivå. Driftsutgifterna som omfattas av taxonomin inkluderar motsvarande direkta kostnader som inte bokförs som tillgångar för de ekonomiska verksamheterna, förenliga med taxonomin eller som inte är förenliga med den. Till skillnad från förra året så redovisas kapitalutgifter och driftsutgifter i sin helhet för verksamheterna 1.3 Skogsbruk och 4.20 Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi istället i förhållande till den externa omsättningen som 2021. Stora Enso undviker dubbelräkning genom att ha en tydlig kostnadsstruktur vid redovisningen som säkerställer att resultatenheter och kostnadsposter redovisas separat för varje verksamhet. 13 Verksamheter som omfattas av och är förenliga med taxonomin Stora Enso har identifierat sex verksamheter som ska redovisas enligt taxonomin. Stora Enso har genomfört bedömningar av vad som omfattas av taxonomin och vad som är förenligt med den utifrån bästa möjliga tolkning av EU:s taxonomiförordning samt den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi samt aktuella riktlinjer från Europeiska kommissionen. Under 2022 inrättade Stora Enso en arbetsgrupp med experter för att bedöma om de berörda verksamheterna enligt taxonomin uppfyller kriterierna för förenlighet med taxonomin. Stora Enso bedömde varje ekonomisk verksamhet sett till kriterierna för väsentligt bidrag och för att ”inte orsaka betydande skada” för att kunna fastställa förenligheten. Förenligheten fastställdes för målet om att begränsa klimatförändringarna. Minimiskyddsåtgärderna bedömdes på koncernnivå. I arbetet tog Stora Enso hjälp av externa experter för att få ett externt utlåtande. Bedömningarna och uppgifterna omfattas av en extern försäkran. 1.3 Skogsbruk Stora Enso är en av världens största privata skogsägare, och andelen skogstillgångar av koncernens totala tillgångar är betydande, 39 % (exklusive arrenderad mark). Samtidigt som Stora Enso även äger skog via olika innehav är det endast företagets egen skogsverksamhet i Sverige som omfattas av taxonomin, och där har Stora Enso full kontroll över verksamheten. Plantagerna i Sydamerika och Kina ingår inte i redovisningen för skogsbruk enligt EU:s taxonomi. Samtliga svenska skogar som Stora Enso äger är certifierade genom olika certifieringssystem (PEFC eller FSC), vilket lägger grunden för ett hållbart skogsbruk. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte ”orsaka betydande skada” som anges i EU:s taxonomi för 1.3 Skogsbruk fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig. Produkten från verksamheten, den odlade skogen, används främst i Stora Ensos egen produktion och ingår därmed inte i EU taxonomi-rapportering. I taxonomin inkluderar omsättningen av skogsbruket den externa försäljningen av rundvirke och restprodukter från skogen. I kapitalutgifterna ingår investeringar som främjar skogsbruket, som förvärv av skogsmark samt investeringar i vägar och broar. I driftsutgifterna ingår kostnader för skogsbruket samt tillhörande kostnader för forskning och utveckling. 1.4 Bevarande skogsbruk I Brasilien har Veracel, som till 50 % ägs av Stora Enso, avsatt cirka hälften av marken för att skydda och återställa den biologiska mångfalden i den atlantiska regnskogen. Syftet är att varje år återställa nya regnskogsområden på nedgångna ängsmarker och betesmarker. Bevarandeverksamheten ingår i bevarande av skogsbruk som omfattas av taxonomin. De skogar som ska bevaras vårdas som lokala skyddsområden för livsmiljöer och arter. De används inte för avverkning. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte ”orsaka betydande skada” som anges i EU:s taxonomi för 1.4 Bevarande skogsbruk fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig. Det finns ingen omsättning eller kapitalutgifter som kan kopplas till verksamheten för bevarande skogsbruk. I driftsutgifterna inkluderas utgifterna för bevarandearbetet. 3.4 Batteriproduktion Grafit och kol i litiumjonbatterier kan ersättas med förnybart kol som tillverkas av lignin, som är en restprodukt från tillverkningen av cellulosafiber. Lignin tillverkas vid Stora Ensos anläggning för massaproduktion i Sunila. Här finns även pilotanläggningen där man förädlar lignin till hårt kolmaterial (Lignode®) som används i batterier. Investeringarna i pilotanläggningen samt kostnaderna för forskning och utveckling kring innovationer med hårt kol omfattas av taxonomin. Lignode är ett förnybart aktivt anodmaterial som kan användas i batterier, vilket kan bidra till energilagringssystem för transport, samt stationär och fristående energilagring. Därmed kan materialet bidra till att begränsa klimatförändringarna. Bedömningen av förenlighet görs med utgångspunkt i den beräknade framtida driften och tillverkningen i industriell skala som samordnas med de tekniska granskningskriterierna för 3.4 Batteriproduktion när den väl inleds. Ingen omsättning är ännu kopplad till den här verksamheten. I kapitalutgifterna ingår investeringen i pilotanläggningen i Sunila och kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader för Lignode. I driftsutgifterna ingår icke kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader för Lignode samt underhåll av material och andra direkta kostnader vid pilotanläggningen i Sunila. Extern omsättning för verksamheten förväntas inom de kommande åren. 3.5 Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader Stora Enso tillverkar träbaserade lösningar för byggföretag. Dörrar, fönster och takkomponenter samt externa väggsystem som tillverkas av klassiskt virke, korslimmat trä, fanerlaminatträ samt byggbalkar redovisas som att de omfattas av taxonomin. Stora Enso tillverkar byggmaterial vid sågverk i flera länder och på olika platser. Eftersom Stora Enso inte tillverkar slutprodukterna har överensstämmelsen med väsentligt bidrag bedömts mot bakgrund av kunskapen om slutanvändning och bestämmelser för energieffektivitet i de primära marknadsområdena. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte ”orsaka betydande skada” som anges i EU:s taxonomi för 3.5 Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig. Den externa försäljningen för den del av produktionen som beräknas för dörrar, fönster, tak och externa väggsystem inkluderas i omsättningen som omfattas av taxonomin. Samma andel används för att fördela tillhörande kapitalutgifter och driftsutgifter för verksamheten. I kapitalutgifterna ingår de tillhörande investeringarna som krävs för produktion av produkterna i den här verksamheten som omfattas av taxonomin. Den största kapitalutgiften är investeringen i den nya CLT-anläggningen i Ždírec som invigdes i oktober 2022. I driftsutgifterna ingår löner och material för underhåll, forsknings- och utvecklingskostnader samt andra direkta kostnader för den dagliga driften av enheten. 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla Stora Enso har investerat i anslutning av en fjärrvärmeledning till Karlsruhe-regionen i Tyskland. Överskottsvärmen från det kombinerade värme- och kraftverket vid anläggningen i tyska Maxau matas in i ledningen. Den nya anslutningen tas i drift i början av 2023. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte ”orsaka betydande skada” som anges i EU:s taxonomi för 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig. 14 Investeringen i fjärrvärmeledningen i Maxau redovisas i taxonomin för 2022. Man räknar med att omsättning och driftsutgifter kommer under 2023. Stora Enso har undertecknat ett avtal om att avyttra pappersanläggningen och samtliga tillhörande tillgångar i Maxau till Schwarz Produktion. I början av 2023 räknar man med att byta ägare. Omsättningen, kapitalutgifterna och driftsutgifterna för andra sågverk inom Stora Enso som producerar förenlig bioenergi och som är anslutna till kommunala fjärrvärmesystem redovisas under 4.20 Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi. 4.20 Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi Hos Stora Enso används trärester som bark, sågspån, avverkningsrestprodukter och biprodukter från massatillverkningen som svartlut till energiproduktion. Den största delen av den bioenergi som produceras används internt, men energi säljs även på externa marknader. Bioenergin som framställs av enbart biobaserade råvaror vid normal drift (exklusive användning av startbränsle) omfattas av redovisning enligt taxonomin. Bioenergi som omfattas av taxonomin produceras i flera av Stora Ensos anläggningar. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte ”orsaka betydande skada” som anges i EU:s taxonomi för 4.20 Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig. De pannor som inte uppfyllde alla kriterierna enligt principen om att ”inte orsaka betydande skada” när det gäller föroreningar har redovisats som att de omfattas av taxonomin men inte är taxonomiförenliga. I taxonomin inkluderas omsättningen från extern försäljning av överskottsenergi och värme som inte förbrukas internt. I kapitalutgifterna ingår investeringar i produktionen av bioenergi på olika anläggningar. I driftsutgifterna ingår löner och material för underhåll samt andra direkta kostnader för den dagliga driften av enheten. Minimiskyddsåtgärder I taxonomiförordningen anges att den ekonomiska verksamheten utöver kriterierna för väsentligt bidrag och för att ”inte orsaka betydande skada” kan betraktas som miljömässigt hållbar om den bedrivs i enlighet med minimiskyddsåtgärderna. Genom minimiskyddsåtgärder förhindrar man att verksamheter klassas som hållbara trots att de till exempel strider mot mänskliga rättigheter eller arbetstagares rättigheter, om de är en del av en korrupt verksamhet eller verksamhet som strider mot konkurrensregler eller skatteregler. För att kontrollera att åtgärderna följs kan detta bedömas ur två synvinklar enligt den publicerade vägledningen från plattformen för hållbar finansiering: det ska finnas lämpliga förfaranden och kontroller inom mänskliga rättigheter, korruption, beskattning och rättvis konkurrens, och det ska inte finnas några brott eller överträdelser. Stora Enso har bedömt efterlevnaden av minimiskyddsåtgärderna genom att granska företagets processer för mänskliga rättigheter, korruption, beskattning och rättvis konkurrens. Man har undersökt möjliga fall av överträdelser hos moderbolaget, dess dotterbolag och den högsta ledningen. Samtidigt som Stora Enso bekräftar vikten av att processerna inom dessa områden hela tiden förbättras anser man att de genomförs på en stabil nivå och att det inte finns några överträdelser som strider mot minimiskyddsåtgärderna. För mer information, se avsnittet Sustainability reporting (Human rights, Ethics and compliance, och Stora Enso's tax footprint på engelska. 15 Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (Does Not Significantly Harm, DNSH) Miljoner euro Ekonomiska verksamheter Kod(er) Absolut omsättning Andel av omsättningen Begränsning av klimatförändringarna Anpassning till klimatförändringarna Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och sunda ekosystem Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Minimi skyddsåtgärderna Taxonomiförenlig andel av omsättningen, år N Kategori (möjliggörande verksamhet) Kategori (omställningsverksamhet) EUR % % % % % % % J/N J/N J/ N J/ N J/ N J/N % % M Ö A. VERKSAMHET SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN, % A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Skogsbruk 1,3 111 0,9 % 100 % N/A J J J J J J 100% Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader 3,5 595 5,1 % 100 % N/A J J J J J J 100% M Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi 4,20 54 0,5 % 100 % N/A J J N/ A J J J 96,6% De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 760 6,5 % 99,7% A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi 4,20 2 0,0 % Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 2 0,0 % Totalt (A.1+A.2) 762 6,5 % B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 10 932 93,5 % Totalt (A+B)1 11 694 100 % 1 Enligt taxonomin omfattar omsättningen även hyresintäkter, varför siffran skiljer sig något från koncernens omsättning. 16 Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (CapEx) Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (Does Not Significantly Harm, DNSH) Miljoner euro Ekonomiska verksamheter Kod(er) Absolut omsättning Andel av omsättningen Begränsning av klimatförändringarna Anpassning till klimatförändringarna Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och sunda ekosystem Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Minimi skyddsåtgärderna Taxonomiförenlig andel av omsättningen, år N Kategori (möjliggörande verksamhet) Kategori (omställningsverksamhet) EU R % % % % % % % J/N J/N J/N J/N J/ N J/N % % M Ö A. VERKSAMHET SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN, % A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Skogsbruk 1.3 13 1,6% 100 % N/A J J J J J J 100 % Batteriproduktion 3.4 3 0,3 % 100 % N/A J J J J J J 100 % M Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader 3.5 23 3,0 % 100 % N/A J J J J J J 100 % M Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla 4.15 2 0,3 % 100 % N/A J J N/A J J J 100 % Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi 4.20 7 0,8 % 100 % N/A J J N/A J J J 70,1 % Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 47 6,0 % 94,3 % A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi 4.20 3 0,4 % Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 3 0,4 % Totalt (A.1+A.2) 50 6% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 728 93,6% Totalt (A+B) 778 100% 17 Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (OpEx) Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (Does Not Significantly Harm, DNSH) Miljoner euro Ekonomiska verksamheter Kod(er) Absolut omsättning Andel av omsättningen Begränsning av klimatförändringarna Anpassning till klimatförändringarna Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och sunda ekosystem Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Minimi skyddsåtgärderna Taxonomiförenlig andel av omsättningen, år N Kategori (möjliggörande verksamhet) Kategori (omställningsverksamhet) EUR % % % % % % % J/N J/N J/N J/N J/N J/N % % M Ö A. VERKSAMHET SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN, % A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Skogsbruk 1.3 27 3,2 % 100% N/A J J J J J J 100 % Bevarande skogsbruk 1.4 1 0,1 % 100% N/A J J J J J J 100 % Batteriproduktion 3.4 13 1,6 % 100% N/A J J J J J J 100 % M Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader 3.5 25 3,0 % 100% N/A J J J J J J 100 % M Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi 4.20 20 2,4 % 100% N/A J J N/A J J y 52,9 % Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 86 10,3 % 82,9 % A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi 4.20 18 2,1 % Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 18 2,1 % Totalt (A.1+A.2) 104 12,5 % B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 733 87,5 % Totalt (A+B) 837 100 % Miljöinvesteringar och miljöskulder Stora Ensos miljöinvesteringar uppgick 2022 till 82 (50) MEUR. Dessa investeringar bestod framförallt i att förbättra luft- och vattenkvaliteten, effektivisera resurs- och energianvändningen och minimera risken för oavsiktliga utsläpp. Stora Ensos miljökostnader för 2022 exklusive ränta men inklusive avskrivningar uppgick till 243 (191) MEUR. Kostnaderna består av skatter, avgifter, återbetalningar, tillståndsrelaterade kostnader och reparations- och underhållskostnader samt kemikalier för spillvattenbehandling och vissa andra material. Rapporteringsområdet ändrades under 2022 och exkluderar nu betalningar relaterade till avsättningar från projekt för miljöåterställning. Därför har de totala kostnaderna för 2021 räknats om. Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick till 73 (75) MEUR per den 31 december 2022, för detaljer se Not 22. Det finns för närvarande inga aktiva eller oavslutade legala krav avseende miljöfrågor som skulle kunna väsentligt påverka koncernens finansiella ställning. Risker och riskhantering Företagets förhållningssätt till riskhantering Risktagande är en stor del av affärsverksamheten och bolagsstyrningen, och det finns både risker och möjligheter som kan påverka Stora Ensos framtida verksamhet och ekonomiska resultat, samt företagets förmåga att uppfylla vissa sociala och miljömässiga mål. Stora Enso strävar efter att se till att risker och möjligheter hanteras på ett systematiskt, holistiskt och proaktivt sätt och att detta är en kärnkompetens inom organisationen. Man tar hänsyn till både risker och möjligheter vid alla företagsbeslut. Genom konsekvent tillämpning av en dynamisk riskanalys och planering utifrån olika scenarier kan man öka möjligheterna och hantera risker som skulle kunna hindra företaget från att nå verksamhetsmålen. 18 Riskhantering Stora Enso definierar risk som den påverkan osäkerhet har på företagets förmåga att uppnå värden och mål i organisationen. I koncernens Risk Policy, som godkänns av styrelsen, finns en beskrivning av grunden för styrning och hantering av risker som baseras på ramverket COSO (Committee of Sponsoring Organizations) och överensstämmer med ISO 31000-standarden. Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande riskhanteringsprocessen och för att, främst med hjälp av koncernpolicyer, bestämma en lämplig och acceptabel risknivå. Styrelsen har inrättat en Finans- och revisionskommitté som stöd för styrelsen när det gäller att följa upp att riskhanteringsprocessen inom Stora Enso är adekvat, särskilt gällande hantering och rapportering av finansiella risker. I hanteringen ingår även klimatrelaterade risker som granskas varje år och som utgör ett särskilt fokusområde. Kommittén för hållbarhets- och etikfrågor är ansvarig för övervakning av att företaget följer riktlinjer gällande hållbarhet och affärsetik, företagets strävan att vara ett företag som tar samhällsansvar och att bidra till en hållbar utveckling. Den ansvarige för Enterprise Risk Management rapporterar till finansdirektören och är ansvarig för utformning, utveckling och uppföljning av implementeringen av koncernens ramverk för riskhantering i hela organisationen. Divisionscheferna och cheferna för koncernfunktioner är, tillsammans med sina respektive ledningsgrupper, ansvariga för genomförande och för att sprida ramverk och riktlinjer inom respektive organisation. Enheten för internrevision utvärderar riskhanteringsprocessens effektivitet och användbarhet. Riskhanteringsprocess Riskhantering ingår i samtliga beslutsprocesser och en holistisk riskbedömning ingår även som en del i alla stora investeringsbeslut. I samband med den årliga strategiprocessen gör alla divisioner samt koncerntjänster och andra supportfunktioner en holistisk grundskattning av risk i förhållande till de viktigaste målen. Riktlinjer för riskhanteringsprocessen finns i företagets riskhanteringsinstruktioner. Affärsenheter och funktioner identifierar riskkällor, dvs. händelser som innebär förändrade förhållanden och deras orsaker och möjliga konsekvenser. Stora Ensos riskmodell beskriver huvuddragen i den övergripande samling av risker som används som stöd för en holistisk identifiering och konsolidering av risker samtidigt som riskterminologin blir både systematisk och konsekvent. I riskanalysen ingår att utveckla en förståelse för risken för att kunna bidra med underlag för en riskvärdering. Syftet med riskvärderingen är att bestämma riskens storlek till stöd för beslut om vilka risker som behöver hanteras/åtgärdas. Riskerna bedöms sett till effekt och sannolikhet att de uppstår och baseras ofta på specifika riskscenarier. Den befintliga riskreduceringens funktion tas i beaktande för att fastställa den resterande risknivån. Med hjälp av fördefinierade mått beaktas effekter på ekonomi, säkerhet och företagets anseende, i både kvantitativa och kvalitativa termer. Riskhantering innebär också att välja ett eller flera sätt att hantera risken, som att undvika, minska, dela eller behålla den. Det fastställs också hur risker som ligger utanför beslutad risknivå ska hanteras innefattande ansvarsfördelning och upprättande av tidsplan för riskbegränsande åtgärder. Efter den årliga grundbedömningen granskas prioriterade och nyuppkomna risker samt vilka riskbegränsande åtgärder och planer för att undvika avbrott i verksamheten som finns i samband med dessa risker, vid halvårsvisa uppföljningsmöten i divisionerna. Trots de åtgärder som vidtas för att hantera och begränsa effekten av olika risker och eftersom vissa risker ligger utanför ledningens direkta kontroll, går det aldrig att garantera att risker, om de materialiseras, inte har substantiell negativ påverkan på Stora Ensos verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat eller förmåga att fullfölja finansiella åtaganden. Huvudsakliga risker Makroekonomi, geopolitik och valutakurser Förändringar i det allmänna ekonomiska läget, exempelvis kraftiga förändringar på marknaden och ökad oro på valutamarknaderna, kan ha en negativ och väsentlig effekt på koncernens resultat, kassaflöde och finansiella ställning. Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att uppnå kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag samt hantera finansiella risker med hjälp av finansiella instrument för att minimera svängningar i resultatet. Vid sidan av valutakursrisken är de stora riskerna ränterisk, likviditets- och refinansieringsrisk råvaruprisrisk och kreditrisk. Finansiella risker tas upp i detalj i Not 24, Hantering av finansiell risk. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Stora Enso har en diversifierad verksamhet, vilket gör att exponeringen för förändringar i ett särskilt land eller produktsegment är begränsad. Omvärldsbevakning sker kontinuerligt och vid planeringen tas hänsyn till hur viktiga drivkrafter och risker påverkas av makroekonomiska faktorer på kort, medellång och lång sikt. Regelbundna uppföljningar görs så att den av styrelsen beslutade risknivån hålls, och kassaflöde och likviditet hanteras aktivt. Stora Enso terminssäkrar 15–60 % av prognostiserade större nettokassaflöden i de viktigaste valutaparen tolv månader framåt. Valutakursrisken minskas genom att, om ekonomiskt möjligt, finansiera tillgångar i tillgångens egen valuta. Divisionerna följer regelbundet upp orderflöden och, i förekommande fall, även andra viktiga indikatorer för att kunna agera snabbt om villkoren för verksamheten försämras. Vid omfattande försämringar i den generella ekonomiska situationen och i de huvudsakliga ledande ekonomiska indikatorerna har koncernen möjlighet att genomföra åtgärder för att sänka kostnaderna och därmed minska effekten av lägre försäljningsintäkter. Konkurrens och efterfrågan Branschen för förpackningar, massa, papper och träprodukter är mogen, kapitalintensiv och mycket konkurrensutsatt. Bland Stora Ensos viktigaste konkurrenter finns såväl flera stora internationella skogsföretag som många regionala och mer specialiserade företag. Faktorer som det allmänna ekonomiska läget och lagernivåer påverkar kundernas efterfrågan, som i sin tur påverkar försäljningspriset. Försäljningspriset, som ofta varierar med konjunkturen, påverkas av kapacitetsutnyttjandet som sjunker i tider av ekonomisk nedgång. Prisförändringarna varierar mellan produkter och geografiska regioner. I följande tabell visas hur rörelseresultatet påverkas av en förändring med +/- 10 % av pris eller volym för olika segment baserat på siffror för 2022. 19 Operativt rörelseresultat: Påverkan av förändring +/- 10 %, MEUR Segment Pris Volym Packaging Materials 447 125 Packaging Solutions 72 19 Biomaterials 205 101 Wood Products 215 67 Forest 249 11 Paper 163 43 Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Förmågan att reagera på förändringar i efterfrågan på företagets produkter och på konsumenternas preferenser och utveckla nya produkter på ett konkurrenskraftigt och ekonomiskt sätt kräver innovation, kontinuerlig kapacitetsstyrning och strukturell utveckling. Risker i samband med faktorer som efterfrågan, pris, konkurrens och kunder följs regelbundet upp av varje division och enhet som en naturlig del av ledningsarbetet. Samma risker följs också kontinuerligt upp och utvärderas på koncernnivå för att få perspektiv på koncernens totala tillgångsmassa och den övergripande lönsamhetspotentialen på lång sikt. Stora Enso har som en av världens största privata skogsägare även tillgång till en strategisk, förnybar resursbas. Med stor kompetens inom trä och träbaserade förnybara material fokuserar koncernen på att möta efterfrågan från kunder och konsumenter, som påverkas och förändras av klimatförändringarna. Produkter baserade på förnybara material ger ett lägre koldioxidavtryck och hjälper våra kunder och samhället i stort att minska koldioxidutsläppen genom att erbjuda ett alternativ till fossila bränslen och andra icke förnybara material. Anskaffning Ökade kostnader för insatsvaror eller tillgången på material, varor och tjänster kan på motsvarande sätt påverka Stora Ensos lönsamhet. Att säkra tillgången till pålitliga leveranser till låg kostnad och ha en proaktiv hantering av kostnader och produktivitet är av största vikt. Stora Enso är beroende av externa leverantörer av energi, vilket innebär sårbarhet vid förändringar i marknadspriset på energi. Det finns också en ökad risk för störningar i leveranskedjan på grund av internetincidenter, politisk instabilitet och andra faktorer kopplade till internationell handel. I tabellen nedan redovisas de viktigaste kostnadsposterna för Stora Enso. Fördelning av kostnader 2022 Operativa kostnader % av totala kostnader % av omsättning Frakter och kommissioner 12 % 10 % Tillverkningskostnader Fiber 33 % 27 % Kemikalier och fyllnadsmedel 10 % 9 % Energi 9 % 8 % Material 11 % 9 % Personal 13 % 11 % Övriga 7 % 6 % Avskrivningar 5 % 5 % Totala kostnader och omsättning 100 % 85 % Totala operativa kostnader och omsättning, MEUR 9 847 11 680 Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, operativa 58 Operativt rörelseresultat 1 891 På många områden är Stora Enso beroende av leverantörer och deras förmåga att leverera en produkt eller tjänst vid rätt tidpunkt och av rätt kvalitet. De viktigaste produkterna är fiber, kemikalier och energi samt maskiner och utrustning för investering i anläggningar. En ökad efterfrågan på koldioxidneutrala primära och sekundära biomassabränslen kan leda till ökade energikostnader. De viktigaste tjänsterna är transporter och olika administrativa tjänster som utförs av externa aktörer. För vissa av insatsvarorna utgör det begränsade antalet leverantörer en risk. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Kostnadsläget för insatsvaror bevakas noga på enhets-, divisions- och koncernnivå och en konsekvent långsiktig riskhantering tillämpas för energiförsörjningen. Risker vad gäller pris och utbud begränsas med större egen energiproduktion, ägande i konkurrenskraftiga kraftbolag som PVO/TVO samt långsiktiga kontrakt och optionskontrakt. Stora Enso terminssäkrar prisrisker på råmaterial- och slutproduktmarknader och stödjer utvecklingen av finansiella marknader för terminssäkring. Ett brett utbud av leverantörer anlitas och övervakas för att undvika situationer som skulle kunna äventyra framtida produktion, affärstransaktioner eller utvecklingsprojekt. Leverantörer och underleverantörer måste också leva upp till Stora Ensos hållbarhetskrav eftersom de är en del av Stora Ensos värdekedja. Hållbarhetskraven på leverantörer och därmed sammanhängande granskningsscheman täcker anskaffning av råmaterial och andra varor och tjänster. Leverantörernas risker i de miljömässiga, sociala och affärsmässiga rutinerna granskas med hjälp av vårt interna verktyg för riskbedömning. Revision av uppförandekoden för leverantörer genomförs hos högriskleverantörer och resultaten från sådana revisioner följs sedan upp. Leverantörerna bör ges möjlighet att åtgärda riskerna, men vid behov kan leverantörsavtalet sägas upp. Stora Enso har möjlighet att skapa mervärde och bidra med innovation till sin globala verksamhet genom att bygga starka och mätbara relationer med de bästa leverantörerna samt upprätthålla harmoniserade inköpsprocesser för att öka kompetensen, förbättra kvaliteten på anbudsförfarandet för att minska kostnaderna samt utveckla hållbara leverantörer. 20 Ändringar i lagar och förordningar Stora Ensos verksamhet kan påverkas av politiska förändringar eller förändring av regelverken i alla länder och jurisdiktioner där koncernen har verksamhet, till exempel förändringar i lagstiftning gällande skogsbruk, biologisk mångfald, miljö eller skatter. Det kan till exempel gälla ökade kostnader och kapitalutgifter för att motsvara nya krav, expropriering av tillgångar eller införande av licensavgifter eller andra skatter riktade mot branschen, samt nya regler för lokalt ägande eller förädlande. Den europeiska gröna given och dess klimatmål för 2030 och 2050 har resulterat i nya lagar som har utökats ytterligare under 2021 och som kan komma att påverka Stora Ensos framtida verksamhet. Initiativen från EU-kommissionen kommer bland annat att omfatta lagar och förordningar på områden som EU:s skogsstrategi och strategi för biologisk mångfald, direktivet om förnybar energi, systemet för handel med utsläppsrätter (ETS), direktivet för hållbara produkter, förändringar i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, liksom i EU:s taxonomi. Politiska beslut om skogens resurser skulle kunna begränsa tillgången på trä, öka kostnaderna och minska investeringsmöjligheterna. Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan olika lokala befattningshavare vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Aktiv bevakning av ändrade lagar och förordningar samt den politiska utvecklingen i de länder där Stora Enso bedriver verksamhet, samt aktivt deltagande i den politiska utvecklingen, främst via branschorganisationer och andra samarbetssatsningar, är viktiga riskbegränsande åtgärder i samband med förändrad lagstiftning. Ändringar i lagar och förordningar kan även innebära stora möjligheter genom att främja marknadstillväxt för hållbara produkter och skapa konkurrensfördelar genom resurseffektivitet och förnybarhet. Klimatförändringar – fysiska effekter Långsiktiga (25–30 år) förändringar i nederbördsmängder, perioder av torka, extrema väderhändelser och högre genomsnittstemperaturer som ökar risken för skogsbränder och insektsangrepp kan skada verksamheten, skogarna och trädplantagerna, med följder för värdet av skogstillgångarna och de regionala virkespriserna. Mildare vintrar kan även påverka avverkning och virkestransporter samt tillhörande kostnader på nordliga breddgrader. Oftare förekommande extrema väderhändelser ökar även risken för störningar i produktion, transport och anskaffning av råmaterial och energi. Under 2022 genomfördes en kvantitativ analys av klimatresiliensen i de sydamerikanska plantagerna med utgångspunkt från tre scenarion: SSP1-1,9 (~1,5 ⁰C och inga koldioxidutsläpp), SSP2-4,5 (~2,7 ⁰C och koldioxidutsläpp som liknar de nuvarande samt SSP5-8,5 (~4,4 ⁰C och koldioxidutsläpp som är dubbelt så höga som de nuvarande). Resultaten visar att plantagerna har en viss klimatresiliens. De ekonomiska effekterna förväntas inte bli omfattande vid scenarierna SSP1-1,9 och SSP2-4,5, men skulle kunna bli omfattande vid SSP5-8,5. Läs mer i följande kapitel om TCFD och i tabellen (på engelska) som finns på storaenso.com. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter De fysiska riskerna handlar till stor del om risköverföring och omfattas därmed även av Stora Ensos program för försäkring av egendom och avbrott i verksamheten. Vad gäller Stora Ensos skogs- och plantagetillgångar har verksamheten en strategisk resiliens tack vare en geografisk spridning av tillgångsportföljen. Vid planering av nya plantager ser man till att undvika frostkänsliga områden och tillämpa framsteg inom forskning och utveckling så att trädens möjligheter att tåla extrema temperaturer förbättras. Stora Enso brukar olika skogstyper och skogsstrukturer och arbetar för en breddad bas för virkes- och massavedsförsörjning. För avverkning på mjuka marker finns riktlinjer för hur detta bäst ska göras. De nordiska skogarna i Finland och Sverige kan även främjas av den varmare temperaturen och längre växtsäsongen, vilket ger en ökad skogstillväxt med direkta positiva effekter på värdet av skogstillgångarna och en indirekt effekt på marknadens tillgänglighet till och pris på trä. Personal och kompetens Konkurrensen om arbetskraften är stor och Stora Enso kan, på längre sikt, misslyckas med att attrahera eller behålla kvalificerad personal. Förlust av nyckelmedarbetare, oförmåga att attrahera nya eller adekvat utbildade medarbetare eller förseningar vid rekrytering av nyckelmedarbetare skulle allvarligt kunna skada Stora Ensos verksamhet och hindra koncernen från att nå sina strategiska mål. Arbetsmarknadskonflikter och strejker, i synnerhet i samband med omstruktureringar och uppsägningar till följd av avyttringar och nedläggningar eller under avtalsförhandlingar, skulle kunna få en allvarlig negativ effekt på Stora Ensos verksamhet, finansiella ställning och lönsamhet. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Stora Enso hanterar dessa risker och förlust av nyckelmedarbetare genom en kombination av olika åtgärder. Bland annat genom att stärka Stora Ensos varumärke ur ett arbetsgivarperspektiv både internt och externt, samordna lönepraxis globalt samt bli bättre på att upptäcka och utveckla talanger. Slutligen fokuserar koncernen aktivt på utvärdering av talanger och ledarskap, inklusive planering för efterträdare på nyckelpositioner. Majoriteten av de anställda representeras av fackföreningar under flera kollektivavtal i olika länder där Stora Enso har verksamhet, och relationerna med fackföreningarna är mycket viktiga för att hantera risken för arbetsmarknadskonflikter. Stora Enso inser att kunniga och dedikerade medarbetare är avgörande för företagets framgång. Engagerade och högpresterande anställda möjliggör implementering av transformationsstrategin och affärsmässig framgång. 21 Personlig säkerhet – anställda och andra som arbetar inom koncernen Bristande säkerhetsarbete kan leda till skada för Stora Ensos anställda och leverantörer, för samhällen i närheten av våra anläggningar samt för miljön. Förutom personskador, skadliga hälsoeffekter och miljöpåverkan kan negativa följder även omfatta skadeståndsansvar gentemot anställda eller tredje part, negativ påverkan på koncernens anseende samt försämrade möjligheter att anställa och behålla kunniga medarbetare. Dessutom kan myndigheter besluta om att tillfälligt stänga våra anläggningar. Det går aldrig att kompromissa med personalens säkerhet och därför måste Stora Enso känna till de säkerhetsrisker som finns och se till att det finns adekvata riktlinjer för att hantera risker vid till exempel resor, arbete och boende i länder med hög kriminalitet eller andra säkerhetsproblem. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Stora Enso strävar efter att vara en arbetsplats utan olyckor. Vi uppmuntrar en koncernövergripande säkerhetskultur, vilket innebär att alla ansvarar för att göra varje arbetsdag hälsosam och säker – från högsta ledningen och genom hela företaget. Säkerhetsarbetet omfattar även leverantörer, underleverantörer och besökare på anläggningarna. Alla uppmuntras att komma med feedback och idéer kring hur vi kan förbättra säkerheten ytterligare. Dessutom främjas säkerheten bland leverantörer och underleverantörer med hjälp av en särskild e-utbildning. Koncernen betonar även vikten av säkerhet genom att redan i upphandlingsskedet begära information från leverantörerna om deras säkerhetsarbete. Stora Ensos policy för hälsa och säkerhet utgör grunden för säkerhetsarbetet samt styrmodellen för hur koncernen arbetar med frågor som rör hälsa och säkerhet i praktiken och hur dessa ämnen integreras i årsplaneringen och redovisningen. Ett högklassigt arbetsmiljöarbete har potential att stärka företagets anseende som arbetsgivare och leder till större engagemang, effektivitet och produktivitet. Fysiska tillgångar Stora Ensos produktionsanläggningar rymmer en inbyggd risk för akuta stopp och funktionsfel som kan leda till försämrad produktkvalitet, oplanerade driftstopp, minskad produktion eller ökande produktionskostnader. Detta kan även påverka företagets förmåga att uppfylla leveransavtalen och affärsplanen. Ibland är riskerna en följd av felaktig design, fel i arbetsmetod eller handhavandefel. De största tillgångsriskerna finns i integrerad massa- och kartongproduktion samt tillhörande energiproduktion. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Att skydda produktionstillgångar och affärsresultat är en mycket viktig prioritering för Stora Enso. Detta uppnås genom strukturerade metoder för att identifiera, mäta och kontrollera olika typer av risk och exponering. Processen drivs av riskspecialister inom divisionerna tillsammans med försäkringsbolag och andra specialister på att förebygga skador. Varje år genomförs ett antal riskinspektioner vid produktionsenheterna. Man har interna verktyg för rapportering och riskbedömning med vilka man hanterar planer för förbättrad riskhantering och kostnads- och lönsamhetsanalyser för föreslagna investeringar. Det finns också riktlinjer för skydd av interna och externa fastigheter, för bedömning av brandskydds- och maskinrisk samt speciella handlingsplaner för skadeförebyggande. Planerade underhållsstopp och andra arbeten är viktiga för att hålla maskinerna i trim. Med hjälp av planer för förebyggande underhåll och analyser av vilka reservdelar som måste finnas säkerställs tillgången till en effektiv maskinpark. Produktsäkerhet och efterlevnad Vissa av Stora Ensos produkter används för att förpacka konsumentprodukter som dryck och livsmedel, där varje defekt kan påverka människors hälsa eller förpackningens funktion och leda till kostsamma reklamationer. Träprodukterna används i byggnader, vilket kan leda till skadeståndsansvar om produkten inte håller måttet när det gäller strukturell form, produktval eller installation. Ej säkerställd produktsäkerhet kan medföra reklamationer med betydande kostnader, som kompensation för kunders indirekta kostnader, samt skada på företagets anseende. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Vid bruken som tillverkar produkter som kommer i kontakt med livsmedel har certifierade hygiensystem baserade på gjorda riskanalyser upprättats. För att säkerställa att företagets produkter är säkra deltar Stora Enso aktivt i de arbetsgrupper för produkt- och kemikaliesäkerhet som finns inom CEPI (Confederation of European Paper Industry). Stora Ensos bruk har också lämpliga ISO-certifierade kvalitetssystem. Avtal med ansvarsbegränsningar och försäkringar är ytterligare sätt att begränsa Stora Ensos riskexponering. Koncernen inser möjligheten till differentiering och värdeskapande genom överlägsen produktkvalitet och högsta nivå av produktöverensstämmelse. IT, IT-säkerhet och digitalisering Stora Enso är beroende av sina IT-system för både intern och extern kommunikation och för den dagliga hanteringen av verksamheten. Såväl informationssystem som personal och utrustning är utsatta för risker i samband med internetanvändning. Oavsiktligt avslöjande av konfidentiell information på grund av att riktlinjer för hantering av information inte har följts eller på grund av olycka eller kriminell handling kan leda till ekonomisk skada, vitesförelägganden, avbruten eller försenad lansering av nya produkter eller samarbeten, förlorat förtroende hos kunder och på marknaden, avslöjande av forskningshemligheter, brott mot datasekretessen och förlust av annan affärskritisk information. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Riskhanteringen bedrivs aktivt med hjälp av ett system för hantering av informationsrisker samt bästa praxis för förändrings- och projekthantering. Vi arbetar aktivt för att förebygga cyberbrottslighet. Ett antal säkerhetskontroller har införts för att stärka skyddet av konfidentiell information och underlätta efterlevnaden av internationella regler. Möjligheter kan uppstå till följd av effektiv produktion, resultatoptimering, innovativa produkterbjudanden och nya kundtjänster via digitalisering och avancerade IT-system, samt ny teknik som har stor potential att bidra till processoptimering och automatisering, vilket skapar nya affärsmöjligheter och bättre värdeerbjudanden för kunder och konsumenter. 22 Strategiska investeringar För att lyckas med implementeringen av sin strategi måste Stora Enso förstå kundernas behov och hitta det bästa sättet att förse dem med rätt erbjudande med hjälp av rätt produktionstillgångar. Att inte fullfölja strategiska projekt enligt beslutad tidsplan, budget eller specifikationer kan därför allvarligt påverka företagets finansiella ställning. Betydande, oförutsedda kostnadsökningar eller oförmåga att sälja de volymer eller till det pris man räknat med kan hindra Stora Enso från att nå sina affärsmål. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Risktagandet begränsas genom att göra djupgående och detaljerade förstudier och andra studier inför alla större investeringar. I investeringsriktlinjerna finns föreskrifter om process, ledning, riskbedömning samt hanterings- och uppföljningsåtgärder av strategiska projekt, inklusive klimatrelaterade riskfaktorer. Riktlinjerna kräver dessutom att en beräkning av möjliga kostnader och intäkter för koldioxidutsläpp, en så kallad ESIA (Environmental and Social Impact Assessment, miljömässig och social konsekvensanalys), genomförs som en del av investeringsförslaget för alla nya projekt som skulle kunna leda till betydande negativa effekter i lokalsamhället. Alla stora investeringsprojekt granskas efter slutförande. Fusioner, förvärv och avyttringar Om Stora Enso inte lyckas uppnå de förväntade fördelarna vid förvärv av ett företag eller en tillgång kan det få långtgående finansiella konsekvenser. Vid förvärv kan koncernen även finna sig stå ersättningsskyldig för sådant som inträffat före förvärvet eller som har dolts, utan att ha rätt till gottgörelse. Koncernens finansiella ställning kan dessutom påverkas om förväntade intäkter från försäljning av tillgångar eller levererade varor inte infrias. Avyttringar eller omstruktureringar kan medföra extra kostnader till följd av gamla ej bokförda skulder och kan även påverka företagets anseende. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Rigorösa riktlinjer vid fusioner och förvärv, bland annat genom due diligence-förfaranden, tillämpas vid värdering och genomförande av alla förvärv. Vid beslut om omstruktureringar finns en strukturerad styrmodell och riktlinjer, till exempel policyn för ansvarsfulla nedskärningar, att följa. En stark balansräkning och ett starkt kassaflöde möjliggör värdeförbättrande fusioner och förvärv vid rätt tillfälle. Etik och efterlevnad Stora Enso verkar inom ett mycket reglerat affärsområde och är därmed exponerat för risker i samband med brott mot lagar och förordningar t.ex. gällande reglering av kapitalmarknader, bolags- och skattelagar, tullregler, miljö, mänskliga rättigheter och säkerhet, samt områden som omfattas av riktlinjer som Stora Enso Code och Stora Ensos affärspolicy med avseende på bedrägeri, konkurrens, korruption, intressekonflikter och andra liknande områden. Överträdelser kan leda till höga kostnader för efterlevnad och återställande, inklusive kostnader för åtal, böter, straffavgifter samt avtalsbrott, ekonomisk skada och skada på företagets anseende. Riskbegränsande åtgärder och möjligheter Stora Ensos program för etik och lag- och regelefterlevnad – som omfattar policybeslut, värdegrundsarbete, utbildning och kunskapsutbyte samt kanaler för klagomål – utvecklas och uppdateras ständigt. Andra verktyg för efterlevnad omfattar bland annat koncernens interna kontrollsystem och internrevision samt uppförandekoden för leverantörer i leverantörsavtal, riskbedömningar, utbildningar och kontroller av leverantörer. I enlighet med regleringar av kapitalmarknaden betonar Stora Enso i sin informationspolicy vikten av transparens, trovärdighet och ansvar samt vikten av att vara proaktiv och interagera. Miljörisker minimeras med hjälp av miljöstyrningssystem och due diligence-förfaranden även ur miljösynpunkt vid förvärv och avyttringar samt med avtal om skadeersättning och ett effektivt och skäligt återställande när så krävs. Särskilda korrigerande åtgärder i samband med verksamhetsnedläggningar genomförs utifrån de riskbedömningar som görs. Fokus på etiska frågor i bredare bemärkelse, inte bara genom efterlevnad av lagar och regler, främjar en värdedriven och mer framgångsrik verksamhet, uppmuntrar ansvarsskyldighet och förbättrar företagets anseende. Redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (TCFD) I FSB:s (Financial Stability Board) ramverk för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (Task Force on Climate-related Finacial Disclosure TCFD) rekommenderas en mer omfattande rapportering än nuvarande praxis.Stora Ensos redovisning enligt TCFD:s rekommendationer finns i en tabell online på storaenso.com. Här finns även hänvisningar till de avsnitt där dessa frågor behandlas i koncernens årsredovisning. Analys av olika scenarier för 2022 Stora Enso följer TCFD:s rekommendationer och använder scenarion för att bedöma klimatförändringarnas effekter. Under 2022 genomfördes en kvantitativ analys av resiliensen hos trädplantagerna i Sydamerika mot bakgrund av de tre globala scenarierna för Shared Socioeconomic Pathway (SSP): SSP1-1,9 (Sustainability – Taking the Green Road), SSP2-4,5 (Regional Rivalry – a Rocky Road) och SSP5-8,5 (Fossil-fuelled Development – Taking the Highway). Resultaten visar en relativ resiliens hos Stora Ensos trädplantager i samtliga tre scenarion. De ekonomiska effekterna förväntas inte bli betydande vid scenarierna SSP1-1,9 och SSP2-4,5, men skulle kunna bli betydande vid SSP5-8,5 eftersom trädplantagernas tillväxtförhållanden då kan begränsas vilket i sin tur kan innebära betydande ekonomiska effekter. Analys av scenarier under föregående år Under 2020 utvecklade Stora Enso en scenarioanalys där en kvalitativ uppskattning av fysisk klimatpåverkan gjordes för den nordiska skogen och koncernens verksamhet till 2050. Arbetet baserades på IPCC:s (the Intergovernmental Panel for Climate Change) business-as-usual-scenario (RCP 8,5-scenario) enligt vilket temperaturökningen kommer att bli 4–5 grader i slutet av århundradet. De följder av klimatförändringarna som beaktas var pestutbrott, sjukdomar, torka, bränder, översvämningar, frostperioder, vattenbrist, förändrade nederbördsmönster, höjning av havsnivåerna och förändrade temperaturer. Under 2021 fortsatte arbetet med fysisk klimatpåverkan genom en mer djupgående analys av åtgärder som förbättrar skogarnas 23 motståndskraft mot de negativa effekterna av den globala uppvärmningen. Resultaten visade att hållbart skogsbruk samt möjligheter att övervaka och åtgärda händelser som skogsbränder och sjukdomar har stor betydelse för att begränsa klimatförändringarnas negativa effekter. Under 2021 analyserade Stora Enso ett scenario för verksamhetens påverkan till 2030 sett till den globala omställningen som krävs för att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen enligt Parisavtalet på 1,5 grad (RCP 1,9). Analysen visade att den övergripande omställningen till en cirkulär bioekonomi med låga koldioxid till stor del överensstämmer med Stora Ensos strategi. Scenariot visade även att eventuella nya bestämmelser och marknadsmekanismer som motiveras för att minska klimatförändringarna och dess effekter på samhälle och miljö kan påverka Stora Ensos driftkostnader genom att begränsa avverkningsvolymerna eller skogsbruket samtidigt som det kan innebära högre kostnader för utsläpp av växthusgaser och energi. Hållbara produktinitiativ och krav kan även påverka koncernens framtida marknadsåtkomst, efterfrågan på produkter och krav på produktutveckling. Bolagsstyrning inom Stora Enso Stora Enso följer den finska koden för bolagsstyrning som utfärdats av Värdepappersmarknadsföreningen i Finland (”Koden”) år 2020. Koden finns på cgfinland.fi. Stora Enso följer också Svensk kod för bolagsstyrning (”Den svenska koden”) med de undantag som listats i Appendix 1 i rapporten Bolagsstyrning. Undantagen har gjorts på grund av skillnader i svensk och finsk lagstiftning och i regler och praxis inom bolagsstyrning. I dessa fall följer Stora Enso praxis där man har sitt säte. Den svenska koden är utfärdad av Kollegiet för svensk bolagsstyrning och finns på corporategovernanceboard.se. Rättsprocesser Ansvarsförbindelser Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning av tillgångar och nedläggning av anläggningar. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har redovisats för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och för vilka den framtida kostnaden bedöms som åtminstone trolig. Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort. Inspektion av EU-kommissionen Som meddelades i Stora Ensos börsmeddelande den 12 oktober 2021 har EU-kommissionen genomfört oannonserade inspektioner hos företag som är aktiva i sektorn för pappersmassa på olika platser i flera medlemsstater. Stora Enso ingick i den granskning som EU-kommissionen genomförde på huvudkontoret i Helsingfors. Stora Enso samarbetar fullt ut med myndigheterna. Enligt Kommissionen innebär det faktum att man genomför en granskning inte att företag är skyldiga till konkurrensbegränsande beteende och det säger inte heller något om utgången av själva granskningen. Stora Enso har absolut tystnadsplikt beträffande detaljerna i EU-kommissionens pågående granskning och kan inte föregripa eller spekulera om kommande steg eller om den eventuella utgången av granskningen. Veracel Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20 miljoner BRL (4 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet. Förändringar i koncernledning I februari 2022 började René Hansen på Stora Enso som EVP, Brand and Communications och som medlem i koncernens ledningsgrupp. Teemu Salmi, CIO, ansvarig för IT och digitalisering samt medlem av koncernledningen, lämnade sina uppdrag hos Stora Enso i maj. Seppo Parvi, CFO, har övertagit ansvaret för IT och digitalisering. Kati ter Horst, Executive Vice President på division Paper och medlem i koncernledningen, lämnade Stora Enso i juli. Seppo Parvi, CFO, har övertagit ansvaret för divisionen Paper. Jari Suominen, Executive Vice President på division Forest och medlem i koncernledningen, lämnade Stora Enso i december. Per Lyrvall, som tidigare varit chefsjurist, utsågs till ny Executive Vice President för division Forest. Han fortsätter även i koncernens ledningsgrupp och som Stora Ensos Sverigechef. Sökandet efter en ny chefsjurist pågår. Under tiden är Christian Swartling, Senior Vice President för koncernens juridiska avdelning, tillförordnad chefsjurist. I december utsåg Stora Enso Minna Björkman till global chef för Sourcing and Logistics samt till medlem i koncernens ledningsgrupp. Hon började i sin nya roll i januari 2023. Minna Björkman började på Stora Enso år 2019 som Senior Vice President, Supply Chain and Operational Excellence inom divisionen Packaging Solutions. Innan Minna kom till Stora Enso arbetade hon i ledande befattningar på finska företag som Nokia, Fazer och Kemira. 24 Aktiekapital Stora Ensos Oy:s aktier är indelade i A- och R-aktier. Ägare till A- och R-aktier har rätt till samma utdelning men olika rösträtt. Varje A-aktie och varje post om tio R-aktier har en röst vid årsstämman. Dock har varje aktieägare minst en röst. Under 2022 registrerades konvertering av totalt 5 769 A-aktier till R-aktier i det finska handelsregistret. Antal aktier per den 31 december 2022 A-aktier R-aktier Totalt Antal aktier 176 238 280 612 381 707 788 619 987 Antal röster (minst) 176 238 280 61 238 171 237 476 451 Styrelsen är bemyndigad att fatta beslut om förvärv av bolagets egna aktier och emission av Stora Ensos R-aktier. Antalet aktier som kan emitteras med stöd av bemyndigandet kan uppgå till högst 2 000 000 R-aktier, vilket motsvarar ungefär 0,25 procent av samtliga aktier i bolaget och ungefär 0,33 procent av samtliga R-aktier i bolaget. De största aktieägarna per den 31 december 2022 Efter röststyrka A-aktier R-aktier % av aktier % av röster 1 Solidium Oy1 62 655 036 21 792 540 10,7 % 27,3 % 2 FAM AB2 63 123 386 17 000 000 10,2 % 27,3 % 3 Finska folkpensionsanstalten (FPA) 23 825 086 — 3,0 % 10,0 % 4 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen 4 172 492 14 900 000 2,4 % 2,4 % 5 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma 5 163 018 1 140 874 0,8 % 2,2 % 6 MP-Bolagen i Vetlanda AB 4 885 000 1 000 000 0,7 % 2,1 % 7 Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Elo 2 000 000 7 601 000 1,2 % 1,2 % 8 Stiftelsen Bergslagets sjuk- och hälsovårdskassa 626 269 1 609 483 0,3 % 0,3 % 9 SEB Investment Management — 6 976 453 0,9 % 0,3 % 10 Statens Pensionsfond i Finland — 5 000 000 0,6 % 0,2 % 11 Svenska litteratursällskapet i Finland — 3 000 000 0,4 % 0,1 % 12 Avanza Pension Insurance 146 285 1 268 398 0,2 % 0,1 % 13 Unionen — 2 612 750 0,3 % 0,1 % 14 Afa Insurance — 2 381 676 0,3 % 0,1 % 15 SEB AB, Luxembourg Branch 2 177 1 785 231 0,2 % 0,1 % Totalt 166 598 749 88 068 405 32,3 % 73,9 % Förvaltarregistrerade aktier3 75 058 822 496 088 402 72,4 % 52,5 % 1 Helägt av finska staten. 2 Enligt vad som bekräftats till Stora Enso. 3 Enligt Euroclear Finland. Listan har sammanställts av Stora Enso och är baserad på aktieägarinformation från Euroclear Finland, Euroclear Sweden och en databas som hanteras av Citibank N.A (Citi). Informationen omfattar endast direktregistrerade innehav, vilket innebär att innehav (som kan vara stora) som är förvaltarregistrerade eller registrerade på mäklarkonton inte kan räknas med. Listan är därför inte komplett. Fördelning av aktier, 31 december 2022 Efter innehavets storlek, A-aktier Aktieägare % Aktier % 1–100 6 834 59,28 % 264 473 0,15 % 101–1 000 4 120 35,74 % 1 463 504 0,83 % 1 001–10 000 542 4,70 % 1 257 741 0,71 % 10 001–100 000 22 0,19 % 473 102 0,27 % 100 001–1 000 000 2 0,02 % 284 687 0,16 % 1 000 001– 8 0,07 % 172 494 773 97,88 % Totalt 11 528 100,00 % 176 238 280 100,00 % Efter innehavets storlek, R-aktier Aktieägare % Aktier % 1–100 16 974 36,76 % 821 972 0,13 % 101–1 000 22 825 49,43 % 9 047 232 1,48 % 1 001–10 000 5 868 12,71 % 15 492 151 2,53 % 10 001–100 000 435 0,94 % 11 584 478 1,89 % 100 001–1 000 000 58 0,13 % 20 922 126 3,42 % 1 000 001– 17 0,04 % 554 513 748 90,55 % Totalt 46 177 100,00 % 612 381 707 100,00 % Enligt Euroclear Finland. Denna lista innehåller endast direktregistrerade aktier i Euroclear Finland. T.ex. Stora Ensos svenska aktieägare är listade under deras nominerade bank i denna lista. 25 Fördelning av ägande, 31 december 2022 % av aktier % av röster Solidium Oy1 10,7 % 27,3 % FAM AB2 10,2 % 27,3 % Finska folkpensionsanstalten (FPA) 3,0 % 10,0 % Finska institutioner (exkl. Solidium och FPA) 9,8 % 7,7 % Svenska institutioner (exkl. FAM) 1,9 % 1,1 % Finska privata aktieägare 3,9 % 2,4 % Svenska privata aktieägare 3,1 % 2,3 % Innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) 1,7 % 0,6 % Förvaltarregistrerade aktier (ej finska/ej svenska aktieägare) 55,7 % 21,3 % 1 Helägt av finska staten 2 Enligt vad som bekräftats till Stora Enso. Utsikter Stora Enso är fortsatt vaksamt när det gäller de kvarvarande marknadsstörningarna och osäkerheterna, den makroekonomiska miljön och inflationstrycket. Stora Enso går in i det nya året med en svag marknad och ett tryck på rörliga kostnader som förväntas vara mer utmanande 2023 än 2022, vilket tynger vårt resultat i år. Den stora makroekonomiska osäkerheten och det fortsatt svaga konsumentförtroendet, vilket resulterar i lägre konsumtion hos hushållen, kommer att fortsätta att påverka negativt, i synnerhet för efterfrågan på wellpappråvara. Den lägre efterfrågan inom byggsektorn är fortfarande utmanande och förväntas särskilt påverka efterfrågan på sågade trävaror. Jämfört med 2022 förväntas koncernens marginaler pressas av ökande kostnader, särskilt när det gäller energi, trä, kemikalier och logistik. För att hantera volatiliteten ses de rörliga kostnaderna kontinuerligt över och förberedande åtgärder vidtas för att vara beredd att reagera på fluktuationer i efterfrågan med förstärkt kostnadskontroll. Andra åtgärder som prissättning, flexibilitet i produktmixen, kapacitets- och lagerhantering samt inköp och logistik finns på plats. Stora Enso i Finland har slutfört förhandlingar om potentiella permitteringar vid sin Wood Products-division och har i år inlett förhandlingar om potentiella permitteringar vid sina produktionsanläggningar inom Packaging Materials-divisionen. Aktiviteter för att anpassa kapaciteten för att svara på fluktuationer i efterfrågan har också inletts för Wood Products-divisionens anläggningar i andra länder. Stora Enso drar också nytta av sin höga självförsörjningsgrad för energi på 72 %, såväl som säkringar, samt av självförsörjningsgraden för virke på cirka 30 %. Koncernen har under den nya ledningen de senaste tre åren gjort stora förändringar för att omstrukturera verksamheten och disciplinerad kapitalallokering är en integrerad del av koncernens dagliga verksamhet.. Stora Enso är nu finansiellt, operativt och strategiskt bättre rustat för att hantera marknadssvängningar och samtidigt investera i tillväxt inom förnybara förpackningar, hållbara träbyggnadslösningar samt innovationer inom biomaterial. Prognos Stora Ensos operativa rörelseresultat för helåret 2023 förväntas bli lägre än för helåret 2022 (1 891 MEUR). Risker på kort sikt Risker karakteriseras som både hot och möjligheter som kan påverka Stora Ensos framtida verksamhet och ekonomiska resultat, liksom företagets förmåga att uppfylla vissa sociala och miljömässiga mål. Den snabbt förändrade makroekonomiska och geopolitiska situationen gör läget ännu mer komplicerat. Sanktionerna mot Ryssland, såväl vedergällningsåtgärder som konfliktrelaterade risker som påverkar människor, verksamhet, kundkrediter, cybersäkerhet, tillgång och efterfrågan, kan alla få en motsatt effekt för koncernen. Det finns en risk för fortsatt ökande kostnadsinflation, både generellt och på komponenter som kemikalier, samt större svängningar i priset på råvaror som virke, komponenter och energi i Europa, liksom fortsatta logistikproblem på alla marknader. Den höga efterfrågan på virke skulle kunna orsaka störningar som förseningar och/eller brist på virke i koncernens produktionsanläggningar. Den ökade risken för en global ekonomisk nedgång och recession, liksom för plötsliga räntehöjningar och valutakursrörelser, skulle kunna påverka koncernens resultat, kassaflöde och finansiella ställning negativt. Andra risker och osäkerheter inbegriper, men är inte begränsade till: allmänna branschvillkor; oförutsedda utgifter i samband med kostnader för att efterleva befintliga och nya lagar och regler vad gäller miljö och annat samt i samband med påbörjade eller potentiella rättstvister; omfattande processtörningar i någon av företagets produktionsanläggningar som påverkar verksamheten eller miljön; risker vid verksamhet som bedrivs i samägda bolag samt andra faktorer som beskrivs i Stora Ensos pressmeddelanden och rapporter. Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan lokala myndigheter vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso. Känslighetsanalys Känslighetsanalys, energi: en förändring med 10 % av marknadspriset på el och fossila bränslen skulle påverka det operativa rörelseresultatet med cirka 40 MEUR de kommande 12 månaderna. Känslighetsanalys, virke: en förändring med 10 % av marknadspriset på virke skulle påverka det operativa rörelseresultatet med cirka 236 MEUR de kommande 12 månaderna. Känslighetsanalys, massa: en förändring med 10 % av marknadspriset på massa skulle påverka det operativa rörelseresultatet med cirka 165 MEUR de kommande 12 månaderna. Känslighetsanalys, kemikalier och fyllnadsmedel: en förändring med 10 % av priset på kemikalier och fyllnadsmedel skulle påverka det operativa rörelseresultatet med cirka 64 MEUR de kommande 12 månaderna. Riskkänslighetsanalys avseende transaktion av valutakursförändringar under de kommande tolv månaderna: en förstärkning med 10 % av US-dollarn, den svenska kronan och det brittiska pundet skulle påverka det operativa rörelseresultatet positivt 26 med 114 MEUR, negativt med 12 MEUR respektive positivt med 18 MEUR per år. Vid motsvarande försvagning av valutorna skulle effekten bli den motsatta. Siffrorna är netto efter valutarisksäkring och förutsatt att inga ändringar utöver valutakursförändringen förekommer. Koncernens operativa rörelseresultat är exponerat för en valutaomräkningsrisk motsvarande ungefär 164 MEUR för kostnader i brasilianska real (BRL) och cirka 77 MEUR för intäkter i kinesiska reminbin (CNY). Exponeringen uppkommer i de utländska dotterbolagen och samägda bolagen i Brasilien och Kina. Dessa exponeringar innebär att en förstärkning med 10 % av den utländska valutan skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med 16 MEUR respektive positivt med 8 MEUR. Årsstämma 2023 Stora Ensos årsstämma hålls torsdagen den 16 mars 2023 kl. 16.00 finsk tid på Marina Congress Center i Helsingfors, Finland. Mer information finns på storaenso.com/arsstamma. Styrelsens förslag om utdelning Styrelsen föreslår för årsstämman att en utdelning om 0,60 EUR per aktie utbetalas med utgångspunkt från den godkända balansräkningen för 2022. Styrelsen har bedömt bolagets finansiella ställning och likviditet innan man beslutat om förslaget. Inga väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2022, moderbolagets likviditet är fortsatt god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga. Stora Ensos policy är att dela ut 50 % av resultatet per aktie exklusive värdering till verkligt värde över perioden. Under 2022 var resultatet per aktie exklusive värdering till verkligt värde 1,55 EUR. Moderbolagets fria egna kapital uppgick per 31 december 2022 till 1 970 697 938,32 EUR inklusive periodens resultat på 415 641 225,97 EUR. Styrelsen föreslår för årsstämman att de fria medlen används som följande: Att 0,60 EUR per aktie betalas som utdelning från det fria egna kapitalet för 788 619 987 aktier, men ej överstigande 473 171 992,20 EUR, vilket skulle lämna 1 497 525 946,12 EUR i fritt eget kapital. Utdelningen betalas ut till aktieägare som på avstämningsdagen för utdelning den 20 mars 2023 står med antingen i bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Ltd eller i fråga om Euroclear Sweden-registrerade aktier i avstämningsregistret som förs av Euroclear Sweden AB. Euroclear Sweden AB ombesörjer utbetalningen till aktieägare som är registrerade i Euroclear Sweden AB:s avstämningsregister och utbetalningen sker i svenska kronor. Utdelning till innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) förmedlas av Citibank N.A. och betalas i US-dollar. Styrelsen föreslår för årsstämman att utdelningen betalas ut runt den 27 mars 2023. Händelser efter rapporteringsperioden Avyttring av pappersanläggningar Avyttringen av pappersanläggningen Nymölla i Sverige till Sylvamo slutfördes i början av januari och avyttringen av den tyska anläggningen Maxau till Schwarz Produktion förväntas slutföras under första halvåret 2023. Anläggningen Hylte i Sverige ska avyttras till Sweden Timber och transaktionen förväntas vara slutförd under första halvåret 2023. Avyttringsprocessen för pappersanläggningen Anjala har avbrutits och Stora Enso ska behålla anläggningen. Ändringar i redovisning av segment Stora Ensos rapportering av segment ändrades från och med den 1 januari 2023. Divisionen Paper upphörde den 1 januari 2023 och redovisas inte som ett separat segment framöver. Från och med den 1 januari 2023 redovisas pappersanläggningarna i Maxau och Hylte inom segmentet Övriga tills avyttringarna har slutförts. Anläggningarna i Langerbrugge och Anjala, som blir kvar inom Stora Enso, redovisas som en del av divisionen Packaging Materials. Från och med den 1 januari 2023 kommer rapporteringen av de nya verksamheterna, inklusive Formed Fiber, Circular Solutions (biokompositer) och Selfly Stores, att flyttas från divisionen Packaging Solutions till segmentet Övriga. Jämförelsesiffrorna kommer att räknas om i enlighet med detta. Förvärv av De Jong Packaging Group I januari slutförde Stora Enso förvärvet av nederländska De Jong Packaging Group till ett bolagsvärde på cirka 1 020 MEUR. Förvärvet kommer att stärka Stora Ensos strategiska riktning, påskynda omsättningstillväxten, skapa marknadsandelar inom förnybara förpackningslösningar i Europa samt bli en inkörsport till marknaden för wellförpackningar i Nederländerna, Belgien, Tyskland och Storbritannien. De Jong Packaging Groups omsättning för helåret 2022 beräknas till cirka en miljard euro. De Jong Groups produktportfölj kompletterar och stärker Stora Ensos erbjudande, framför allt inom förpackningar för färska livsmedel, e-handel och industri. 27 Uträkning av nyckeltal Operativ avkastning på sysselsatt kapital, ROCE (%) 100 x Operativt rörelseresultat Sysselsatt kapital 1 2 Operativ avkastning på sysselsatt kapital, ROOC (%) 100 x Operativt rörelseresultat Operativt kapital 2 Avkastning på eget kapital, ROE (%) 100 x Periodens nettoresultat Eget kapital, totalt 2 Räntebärande nettoskuld Räntebärande skulder - räntebärande tillgångar Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande nettoskuld Eget kapital 3 Resultat per aktie Periodens nettoresultat 3 Genomsnittligt antal aktier Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt värde, % 100 x Utdelning per aktie Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde Utdelning och avkastning, % 100 x Utdelning per aktie Aktiens slutkurs Börskurs/resultat (P/E), exkl. värdering till verkligt värde Aktiens slutkurs Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde Operativt rörelseresultat Segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde samt Stora Ensos andel av rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden Operativt EBITDA Rörelseresultat exklusive operativ minskning i värdet av biologiska tillgångar, av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster samt värdering till verkligt värde. I definitionen ingår dessa poster i dotterbolag och samarbetsarrangemang samt i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12 månaderna Räntebärande nettoskuld Operativt EBITDA för senaste 12 månaderna Fasta kostnader Underhåll, personal och andra administrativa kostnader, exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde Senaste 12 månaderna 12 månader före balansdagen 1 Sysselsatt kapital = operativt kapital – nettoskatteskuld 2 Periodens genomsnitt 3 Hänförligt till moderbolagets aktieägare Icke IFRS-baserade nyckeltal Koncernens viktigaste icke IFRS-baserade nyckeltal är det operativa rörelseresultatet som används för att utvärdera verksamheten i de rörelsedrivande segmenten och fördela resurserna mellan dem. Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde. Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste jämförelsestörande posterna är reavinster och förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig. I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar, justeringar för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar som inte är operativa återspeglar förändringar i värderingsantaganden och parametrar. Operativa förändringar i verkligt värde för biologiska tillgångar innehåller alla andra förändringar i verkligt värde, främst på grund av inflation och skillnader i faktiska avverkningsnivåer jämfört med avverkningsplanen. Justeringarna för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för avyttrade skogstillgångar är en följd av att de ackumulerade icke- operativa förändringarna i värdering till verkligt värde för avyttrade skogstillgångar i tidigare bokslut räknats med i rörelseresultat enligt IFRS (biologiska tillgångar) och i övrigt totalresultat (OCI) (skogsmark) men räknas inte med i operativt rörelseresultat förrän vid avyttring. Kassaflöde efter investeringar (icke IFRS-baserat) beräknas enligt följande: kassaflöde från den löpande verksamheten (icke IFRS-baserat) före investeringar i immateriella tillgångar, fastigheter, maskiner och inventarier och biologiska tillgångar samt förvärv av intressebolag. 28 Lista över icke IFRS-baserade nyckeltal Operativt EBITDA Operativ EBITDA-marginal Operativt rörelseresultat Operativ rörelsemarginal Resultat före skatt exkl. jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke-operativa poster Investeringar Investeringar exkl. de i biologiska tillgångar Sysselsatt kapital Avskrivningar och nedskrivningar exkl. jämförelsestörande poster Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12 månaderna Kassaflöde efter investeringar 29 Koncernredovisning Koncernredovisning Räkenskapsår MEUR Not 2022 2021 Omsättning 3 11 680 10 164 Övriga rörelseintäkter 5 326 345 Förändringar i lager av färdiga varor och produkter under tillverkning 258 122 Material och tjänster -6 979 -5 936 Frakter och försäljningskommissioner -1 148 -939 Personalkostnader 6 -1 315 -1 351 Övriga rörelsekostnader 5 -594 -610 Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 221 143 Förändring i nettovärdet av biologiska tillgångar 12 195 328 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -635 -697 Rörelseresultat 3 2 009 1 568 Finansiella intäkter 8 40 42 Finansiella kostnader 8 -191 -190 Resultat före skatt 1 858 1 419 Inkomstskatt 9 -322 -151 Årets nettoresultat 1 536 1 268 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 18 1 550 1 266 Innehav utan bestämmande inflytande 19 -13 3 Årets nettoresultat 1 536 1 268 Resultat per aktie Resultat per aktie (EPS) 32 1,97 1,61 Resultat per aktie före/efter full utspädning, EUR 32 1,96 1,60 Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen 30 Koncernens totalresultat Räkenskapsår MEUR Not 2022 2021 Årets nettoresultat 1 536 1 268 Övrigt totalresultat (OCI) Poster som inte omklassificeras till resultatet Aktieinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat 14 519 501 Aktuariella förluster/vinster på förmånsbestämda planer 20 147 126 Värdeförändring marktillgångar 12 259 225 Andel av OCI i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 58 16 Inkomstskatt hänförlig till poster som inte omklassificeras 9 -77 -68 906 800 Poster som kan omklassificeras till resultatet Ackumulerad omräkningsjustering 28 -197 56 Säkring av nettoinvesteringar och lån 28 -27 14 Kassaflödesäkringar och säkringskostnader 27 52 -35 Andel av OCI och innehav utan bestämmande inflytande 19 0 -3 Inkomstskatt hänförlig till poster som kan omklassificeras 9 -6 9 -177 42 Totalresultat 2 265 2 110 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 2 278 2 110 Innehav utan bestämmande inflytande 19 -13 0 Totalresultat 2 265 2 110 Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen. 31 Koncernens rapport över finansiell ställning Per 31 december MEUR Not 2022 2021 Tillgångar Goodwill O 11 244 282 Övriga immateriella tillgångar O 11 121 124 Materiella anläggningstillgångar O 11 4 860 5 060 ROU-tillgångar O 11 418 441 5 643 5 907 Skogstillgångar O 12 6 846 6 747 Biologiska tillgångar O 12 4 531 4 547 Skogsmark O 12 2 315 2 201 Utsläppsrätter O 15 123 137 Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden O 13 832 580 Noterade värdepapper tillgängliga för försäljning R 14 8 13 Operativa investeringar tillgängliga för försäljning O 14 1 437 905 Långfristiga lånefordringar R 26 120 51 Uppskjutna skattefordringar S 9 74 143 Övriga långfristiga tillgångar O 15 38 34 Anläggningstillgångar 15 120 14 517 Varulager O 16 1 810 1 478 Skattefordringar S 11 17 Rörelsefordringar O 17 1 473 1 449 Räntebärande fordringar R 26 77 84 Kassa- och banktillgodohavanden R 1 917 1 481 Omsättningstillgångar 5 287 4 509 Tillgångar som innehas för försäljning 4 514 0 Tillgångar, totalt 20 922 19 026 Eget kapital och skulder Aktiekapital 18 1 342 1 342 Överkursfond 77 77 Fond för fritt eget kapital 633 633 Verkligt värde-reserv 3 002 2 175 Ackumulerad omräkningsjustering 28 -415 -195 Balanserade vinstmedel 7 893 6 650 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 12 532 10 683 Innehav utan bestämmande inflytande 19 -30 -16 Eget kapital, totalt 12 502 10 666 Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner O 20 159 347 Övriga avsättningar O 22 81 91 Uppskjutna skatteskulder S 9 1 443 1 430 Räntebärande långfristiga skulder R 26 2 792 3 313 Övriga icke räntebärande rörelseskulder O 23 11 13 Långfristiga skulder 4 486 5 195 Kortfristig del av långfristiga skulder R 26 667 180 Räntebärande skulder R 26 513 444 Checkräkningskrediter R 26 0 1 Övriga avsättningar O 22 43 139 Övriga icke räntebärande rörelseskulder O 23 2 410 2 339 Skatteskulder S 9 64 61 Kortfristiga skulder 3 697 3 165 Skulder relaterade till tillgångar som innehas för försäljning 4 237 0 Skulder, totalt 8 419 8 360 Eget kapital och skulder, totalt 20 922 19 026 Poster med beteckningen ”O” ingår i operativt kapital, poster med beteckningen ”R” ingår i räntebärande nettoskuld, poster med beteckningen ”S” ingår i nettoskatteskulder. Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen. 32 Koncernens kassaflödesanalys Räkenskapsår MEUR Not 2022 2021 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets nettoresultat 1 536 1 268 Justering och återföring av icke kassaflödespåverkande poster Skatter 9 322 151 Avskrivningar och nedskrivningar 10 635 697 Förändring i värdet av biologiska tillgångar 12 -195 -328 Förändring i verkligt värde av aktietilldelningar och TRS 7 3 Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 -221 -143 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar och investeringar1 5 52 -54 Finansnetto 8 151 149 Övriga justeringar 22 17 Utdelning från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 25 16 Erhållen ränta 13 2 Betald ränta -119 -123 Övriga finansiella poster, netto -7 -19 Betald inkomstskatt 9 -178 -136 Förändring av rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar -461 -25 Kassaflöde genererat från den löpande verksamheten 1 582 1 476 Kassaflöde från investeringsverksamhet Förvärv av andelar i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 -7 -6 Förvärv av onoterade värdepapper 14 -11 -1 Kassaflöde från avyttring av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter avyttrade kassa- och banktillgodohavanden 4 -77 55 Avyttring av andelar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 10 47 Kassaflöde från avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 11 17 105 Investeringar 3, 11 -603 -565 Investeringar i biologiska tillgångar 12 -101 -79 Förändring i långfristiga fordringar, netto 31 -4 Nettokassaflöde från investeringsverksamhet -742 -449 Kassaflöde från finansieringsverksamhet Intäkter från emission av nya långfristiga lån 26 366 19 Återbetalning av långfristiga skulder och leasingskulder 26 -390 -940 Förändring i kortfristiga räntebärande nettoskuld 26 9 -59 Betald utdelning -434 -237 Återköp av egna aktier -1 -3 Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet -450 -1 220 Nettoförändring av kassa- och banktillgodohavanden 389 -193 Omräkningsdifferens 48 18 Kassa- och banktillgodohavanden vid årets början, netto 1 480 1 655 Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto 1 917 1 480 Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut2 1 917 1 481 Utnyttjade checkräkningskrediter vid årets slut 0 -1 Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto 1 917 1 480 1 Ackumulerad omräkningsjustering 2 Kassa- och banktillgodohavanden omfattar kassabehållning, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga likvida investeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader. Utnyttjade checkräkningskrediter ingår i kortfristiga skulder. Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen. Koncernens kassaflödesanalys Kompletterande kassaflödesinformation Räkneskapsår MEUR Not 2022 2021 Förändring i rörelsekapital består av: Förändring i varulager -454 -196 Förändring i icke räntebärande fordringar: Kortfristiga -165 -305 Långfristiga -1 -7 Förändring i icke räntebärande skulder: Kortfristiga 163 491 Långfristiga -3 -7 Förändring i rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar -461 -25 Kassa- och banktillgodohavanden består av: Kassabehållning och banktillgodohavanden 1 272 946 Övriga likvida medel 646 535 Kassa- och banktillgodohavanden 1 917 1 481 Icke kassaflödespåverkande investeringsverksamhet Investeringar, totalt, exkl. ROU-tillgångar 656 576 Utbetalt belopp -603 -565 Icke kassaflödespåverkande del av nyinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar 53 11 Kassaflöde från avyttring av dotterbolag och affärsverksamheter Kassaflödespåverkande del av köpeskillingen 4 13 67 Kassa- och banktillgodohavanden i avyttrade bolag 4 -90 -12 Nettokassaflöde från avyttring -77 55 Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen. Förändringar i eget kapital Verkligt värde-reserv MEUR Aktie- kapital Överkurs- & reservfond Fond för fritt eget kapital Egna aktier Aktie- instrument via OCI Kassa- flödes- säkring Omvärdering sreserv OCI i investeringar redovisade enligt kapital- andels- metoden CTA och säkring av netto- investeringar Balan- serade vinstmedel Hänförligt till moder- bolagets aktieägare Innehav utan bestäm- mande inflytande Totalt Balans 1 januari 2021 1 342 77 633 — 277 23 1 195 12 -267 5 518 8 809 -16 8 793 Räkenskapsårets resultat — — — — — — — — — 1 266 1 266 3 1 268 OCI före skatt — — — — 501 -35 225 16 70 126 903 -3 900 Inkomstskatt hänförlig till komponenter i OCI — — — — 1 8 -46 — 2 -22 -59 — -59 Totalresultat — — — — 501 -27 179 16 72 1 369 2 110 — 2 110 Utdelning — — — — — — — — — -237 -237 — -237 Förvärv och avyttringar — — — — — — — — — — — — — Återköp av egna aktier — — — -3 — — — — — — -3 — -3 Aktiebaserade ersättningar — — — 3 — — — — — — 3 — 3 Balans 31 december 2021 1 342 77 633 — 778 -4 1 373 29 -195 6 650 10 683 -16 10 666 Räkenskasårets resultat — — — — — — — — — 1 550 1 550 -13 1 536 OCI före skatt — — — — 519 52 259 58 -224 147 812 — 812 Inkomstskatt hänförlig till komponenter i OCI — — — — 1 -9 -53 — 3 -25 -83 — -83 Totalresultat — — — — 520 43 206 58 -220 1 672 2 278 -13 2 265 Utdelning — — — — — — — — — -434 -434 — -434 Förvärv och avyttringar — — — — — — — — — — — — — Återköp av egna aktier — — — -1 — — — — — — -1 — -1 Aktiebaserade ersättningar — — — 1 — — — — — 5 6 — 6 Balans 31 december 2022 1 342 77 633 — 1 298 39 1 579 87 -415 7 893 12 532 -30 12 502 CTA = Ackumulerad omräkningsjustering OCI = Övrigt totalresultat, other comprehensive income 35 Noter till koncernredovisningen Not 1 Redovisningsprinciper Huvudverksamhet Stora Enso Oyj (”företaget”) är ett finskt aktiebolag registrerat enligt finsk lag, med registrerat säte på Salmisaarenaukio 2, 00180 Helsingfors. Företagets aktier är noterade på NASDAQ i Helsingfors och Stockholm. Verksamheten i Stora Enso Oyj och dess dotterbolag (gemensamt kallade ”Stora Enso” eller ”koncernen”) är organiserad i följande rapporteringssegment: Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. Koncernens huvudsakliga marknad är Europa. Detta bokslut har godkänts av styrelsen den 30 januari 2023. Redovisningsprinciper Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med de av Europeiska Unionen antagna International Financial Reporting Standards (IFRS), inklusive International Accounting Standards (IAS) och tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med anskaffningsvärdesprincipen, utom i de fall som redovisas under redovisningsprinciper. Redovisningsprinciperna förklaras i detalj i respektive not med undantag för några principer som behandlas i denna not. Koncernredovisningen är upprättad i euro som är moderbolagets funktionella valuta. Alla siffror i årsredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Siffrorna i den här rapporten kanske inte exakt överensstämmer med de totalbelopp som presenterats och kan skilja sig från tidigare publicerad ekonomisk information. Nya och ändrade standarder och tolkningar som antagits 2022 Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade standarder och tolkningar som gäller från och med den 1 januari 2022: •Ändringar i IFRS 3 Rörelseförvärv, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar samt årliga förbättringar 2018–2020. Ändringarna i IFRS 3 rör identifiering av övertagna skulder vid ett rörelseförvärv och att en förvärvare inte ska redovisa eventualtillgångar i samband med ett rörelseförvärv. Ändringen i IAS 16 innebär att intäkter som uppstår från försäljning av varor som producerats medan företaget förbereder en anläggningstillgång för dess avsedda användning inte får dras av från anskaffningsvärdet för tillgången. Intäkter från försäljning av sådana varor och kostnaden för att producera dem ska istället redovisas i resultaträkningen. Ändringarna i IAS 37 anger att kostnaderna för att fullfölja ett kontrakt inkluderar kostnader som direkt rör kontraktet (exempelvis direkt arbete, material och fördelning av avskrivningskostnaden för en tillgång som används för att fullfölja kontraktet). De årliga förbättringarna av IFRS-standarder 2018–2020 inkluderar mindre ändringar i IFRS 9 Finansiella instrument, IFRS 16 Leasingavtal och IAS 41 Jord- och skogsbruk. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2022. Ändringarna hade ingen avgörande inverkan på koncernen. •Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal: Covid-19-relaterade hyresrabatter. Ändringen förlänger tillgängligheten för den praktiska lösningen och ger leasetagare ett undantag vad gäller att bedöma om covid-19-relaterade hyresrabatter är avtalsändringar. Ändringarna gäller för årsredovisningsperioder som börjar den 1 april 2021 eller senare. Ändringarna hade ingen avgörande inverkan på koncernen. Ändrade redovisningsprinciper Värdering av finska skogstillgångar I slutet av 2022 ändrade Stora Enso värderingsmetod för skogstillgångar i Finland så att den skulle motsvara den värderingsmetod som tillämpas på svenska skogstillgångar. Skogstillgångar i Finland innehas genom att koncernen äger 41 % av aktierna i intressebolaget Tornator. Skogstillgångar definieras som biologiska tillgångar (skog på rot) och tillhörande skogsmark. Efter att metoden för att värdera skogstillgångar har ändrats värderas nu de finska skogstillgångarna med en marknadsmetod. De finska skogstillgångarna värderas med hjälp av en marknadsmetod som baseras på skogstransaktionerna i de områden där Stora Ensos skogar finns. I Finland anses tillförlitliga marknadsdata vara tillgängliga och även utgöra en mer transparent och observerbar värderingsgrund. Det totala nettokassaflödet för skogstillgångar består av kassaflöden för skog på rot (biologiska tillgångar) och separata kassaflöden för skogsmark. Värderingen av skog på rot har beräknats baserat på en diskonterad kassaflödesmetod och en diskonteringsränta från marknadstransaktionerna enligt standarden IAS 41 Jord- och skogsbruk. Diskonteringsräntan fastställs som räntan då marknadspriserna överensstämmer med det totala kassaflödet för skogstillgångar. Diskonteringsräntan är den samma för biologiska tillgångar och skogsmark. Tidigare användes den diskonterade kassaflödesmetoden vid värdering av biologiska tillgångar och skogsmark, där diskonteringsräntan som användes fastställdes genom den genomsnittliga vägda kostnaden i kapitalmetoden. Det har inte skett några förändringar i de redovisningsprinciper som tillämpas och den förändrade värderingsmetoden rör endast skogstillgångar i Finland. Inga förändringar har gjorts vad gäller värderingsmetoden för Tornators mindre skogsinnehav i Estland och Rumänien. Den förändrade värderingsmetoden för finska skogstillgångar medförde att det redovisade värdet för skogstillgångar ökade med cirka 240 MEUR, fördelat på en ökning för de biologiska tillgångarna på 170 MEUR och en ökning för skogsmark på 70 MEUR. Förändringen medförde att investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden ökade med 190 MEUR, med hänsyn tagen till skatteeffekten. Ökningen av värdet på skogsmarkstillgångar redovisas i Övrigt totalresultat (OCI) netto efter uppskjuten skatteskuld och ackumuleras i omräkningsreserven under eget kapital och har ingen väsentlig inverkan på resultatet. Förändringar i det verkliga värdet för biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Uppgifter för jämförelseperioder har inte omräknats. Se Not 12 Skogstillgångar för mer information. Redovisningsöverväganden som rör Ryssland 36 Som meddelades i mars 2022 stoppades all import- och exportverksamhet från och till Ryssland och verksamheten i Ryssland upphörde. I maj och juli 2022 sålde Stora Enso av hela verksamheten i Ryssland. Avyttringen av en skogsbruksenhet kommer att slutföras 2023, när vissa formaliteter har slutförts. Mer information om den avyttrade verksamheten inom divisionerna Packaging Solutions, Wood Products och Forest finns i Not 4 Avyttring av förvärv och tillgångar för försäljning. Mer information om värdering av återstående Rysslandrelaterade fordringar finns i not 26 Räntebärande tillgångar och skulder. Konsolideringsprinciper I koncernredovisningen ingår moderbolaget Stora Enso Oyj och alla bolag som kontrolleras av koncernen. Kontroll definieras som när koncernen •har makt över det ägda bolaget •är exponerat för, eller har rätt till, varierande intäkter från sitt engagemang i det ägda bolaget •har möjlighet att använda sin makt för att påverka sina intäkter. Om fakta och omständigheter indikerar att det kan finnas förändringar i de tre kontrollelement som listats ovan görs en ny bedömning om huruvida koncernen kontrollerar det ägda bolaget eller inte. Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden och ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över dotterbolaget förvärvas. För avyttrade företag gäller omvänt förhållande: de ingår fram till det datum då kontrollen förloras. Dotterbolagen och samägandeprojekten listas i Not 30 Koncernbolag. Alla koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och icke-realiserade vinster samt koncernbidrag elimineras. Där så varit nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterbolag, samägandeföretag och investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden justerats för att säkerställa att redovisningen följer de policyer som Stora Enso tillämpar. Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I dessa bolag har koncernen ett betydande inflytande, men inte kontroll. Med betydande inflytande avses makten att delta i policybeslut om finansiering och verksamhet i företaget utan att ha kontroll eller delad kontroll över dessa policyer. Mer detaljerad information presenteras i Not 13 Intressebolag. Gemensam kontroll är den delade kontroll som avtalats i det samägda företaget och som endast existerar när beslut som ska fattas kräver enighet hos de parter som delar kontrollen över företaget. Samägandeprojekt är gemensamma projekt där delägarna som har gemensam kontroll över projektet har rätt till de tillgångar, och ansvar för de skulder, som hör till projektet. Samägandeföretag, eller joint venture, är samägda företag där delägarna som har gemensam kontroll över företaget eller projektet har rätt till nettotillgångarna i den samägda verksamheten. Koncernen har två samägandeprojekt, Veracel och Montes del Plata. Stora Enso äger 50 % i båda bolagen. Samägandet bygger på ett aktieägaravtal som ger Stora Enso rätt till en del av avkastningen och gör koncernen indirekt ansvarig för skulderna, eftersom Stora Ensos förmåga att betala för massan används för att finansiera skulderna. I samband med koncernens intressen i samägandeprojekt redovisas koncernens andel i tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde för samägandeprojektet. Andelen fastställs mot bakgrund av varje samägares ansvar för tillgångar och skulder. •Veracel är ett bolag i Brasilien som samägs av Stora Enso och Suzano. Massabruket producerar 1,2 miljoner ton blekt eukalyptusmassa per år och de båda ägarna har rätt till varsin hälft av brukets produktion. Eukalyptusråvaran kommer i första hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i maj 2005. •Montes del Plata är ett bolag i Uruguay som samägs av Stora Enso och Arauco. Montes del Plata-bruket producerar 1,4 miljoner ton blekt eukalyptusmassa per år och hela Stora Ensos andel, 0,7 miljoner ton, säljs som marknadsmassa. Eukalyptusråvaran kommer i första hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i juni 2014. Redovisning av intäkter Försäljning innefattar produkter, råvaror och tjänster, exklusive indirekt skatt och lämnade rabatter, och justeras för kassaflödessäkringar vid försäljning i utländsk valuta. Försäljning redovisas efter att koncernen har överfört kontrollen över gods och tjänster till en kund och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över överlåtet gods kvarstår. Vanligen innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av gods till kund i enlighet med överenskomna leveransvillkor. Stora Ensos leveransvillkor är baserade på Incoterms 2020, som är den av Internationella Handelskammaren (ICC) utgivna samlingen med definitioner av leveransvillkor. De viktigaste villkorskategorierna för koncernens försäljning är: •”D”-villkor, enligt vilka säljaren är skyldig att leverera varan till köparen på överenskommen plats så som den specificeras i vald regel, där försäljningstidpunkten, ”point of sale”, är då leverans sker till köparen. •”C”-villkor, enligt vilka säljaren arrangerar och betalar för externa transporter och vissa andra kostnader, men där koncernens ansvar för varan upphör när den lämnats över till fraktföraren i enlighet med tillämpliga villkor. Försäljningstidpunkten är således då varan lämnas över till den fraktförare som kontrakterats av säljaren för transport till överenskommen destination. •”F”-villkor, enligt vilka köparen arrangerar och betalar för transporten och försäljningstidpunkten är då varan överlämnas till den fraktförare som kontrakterats av köparen på avtalad plats. Om lokala bestämmelser medför att fakturor upprättas i förväg, beräknas och justeras effekten av dessa förskottsintäkter. Stora Ensos omsättning omfattar främst försäljning av produkter och intäkterna redovisas som regel vid den tidpunkt då Stora Enso överlämnar kontrollen över produkterna till en kund. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas allteftersom när tjänsten har utförts. Mer detaljerad information om de aktiviteter varifrån Stora Ensos huvudsakliga intäkter genereras och uppdelning av intäkterna finns i Not 3 Segmentinformation. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen, men vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta till den då gällande kursen. Valutakursskillnader hänförliga till operativa poster redovisas på respektive resultaträkningsrad ingående i rörelseresultatet och differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster i koncernens resultaträkning, utom när de gäller säkringar av valutarisker i investeringar som redovisas under kassaflödessäkringar, säkring av nettoinvesteringar eller nettoinvesteringslån. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära finansiella tillgångar, exempelvis aktier till verkligt värde via övrigt totalresultat, redovisas under eget kapital. 37 Omräkning av utländsk valuta Resultaträkningarna i koncernbolag som inte har euro som funktionell valuta eller redovisningsvaluta räknas om för att ingå i koncernredovisningen till den genomsnittliga växelkursen för året, medan dessa bolags balansräkningar räknas om med utgångspunkt i den växelkurs som rådde på rapporteringsdagen. Koncernens verksamhet är utsatt för valutakursrisker som uppkommer vid omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta. Valutakursskillnader på grund av omräkning av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta, samägandeprojekt eller investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, och finansiella instrument som har utformats för att säkra sådana investeringar, redovisas direkt som eget kapital i en ackumulerad omräkningsjustering. Se Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital för mer information. Framtida ändringar av standarder som godkänts av EU men som inte trätt i kraft för 2022 •Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Upplysningar om redovisningsprinciper. Ändringen innebär krav på att företag ska lämna upplysningar om väsentliga redovisningsprinciper istället för betydande redovisningsprinciper. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen kommer att ta hänsyn till ändringen i redovisningen och förväntar sig inte att den kommer att ha någon avgörande inverkan. •Ändringar i IAS 8 Redovisningsprinciper, Ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel: Definition av uppskattningar och bedömningar. Genom ändringarna införs en ny definition av redovisningsuppskattning som inkluderar andra ändringar i IAS 8 för att hjälpa företag att skilja mellan förändringar i redovisningsuppskattningar och förändringar i redovisningsprinciper. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen förväntar sig inte att ändringarna kommer att ha någon avgörande inverkan. •Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjuten skatt som rör tillgångar och skulder och uppstår genom en enda transaktion. Ändringarna förtydligar hur företag redovisar uppskjuten skatt på transaktioner som leasingavtal och avveckling av verksamheter. Den viktigaste förändringen rör undantaget för första redovisningstillfälle. I enlighet med ändringen gäller undantaget för första redovisningstillfälle inte för transaktioner som ger upphov till lika stora avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen förväntar sig inte att ändringarna kommer att ha någon avgörande inverkan. •Inga andra publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas ha någon väsentlig påverkan på koncernens bokslut eller annan information. Framtida förändringar av standarder som ännu inte gäller och som inte har godkänts av EU under 2022 •Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal: Leasingskuld vid försäljning och återleasing (Sale and Leaseback) Ändringen ställer krav på att en säljare-leasetagare kan mäta leasingskulder som uppstår genom en återleasing på ett sådant sätt att man inte redovisar något belopp för den vinst eller förlust som rör den nyttjanderätt som företaget behåller. De nya kraven förhindrar inte att en säljare-leasetagare i resultaträkningen redovisar eventuella vinster eller förluster som rör ett leasingavtal som delvis eller i sin helhet upphört. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha. •Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Information om långfristiga skulder med kovenanter. Enligt IAS 1 ska ett företag klassificera en skuld som långfristig enbart om företaget kan senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter balansdagen. Ett företags möjlighet att göra detta förutsätter ofta att vissa nyckeltal eller villkor (”kovenanter”) uppfylls. Ändringarna innebär att villkor som ska uppfyllas efter balansdagen inte påverkar klassificeringen av skulden som kortfristig eller långfristig på balansdagen. Istället ska företaget lämna upplysningar om dessa villkor i noterna till redovisningen. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha och förväntar sig inte att de kommer att ha någon avgörande inverkan. •Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga. Ändringarna förtydligar ett kriterium för att klassificera en skuld som långfristig. I ändringarna anges att ett företags rätt att senarelägga en skulds reglering måste föreligga i slutet av redovisningsperioden. Det förtydligas också att klassificeringen inte påverkas av företagsledningens avsikter eller förväntningar på om företaget kommer att utnyttja rätten att senarelägga regleringen. Det finns också ett förtydligande av kraven för klassificering av skulder som ett företag kommer eller kan reglera genom emission av egetkapitalinstrument. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha och förväntar sig inte att de kommer att ha någon avgörande inverkan. •Övriga publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernens bokslut eller annan information. Not 2 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar För att kunna upprätta koncernredovisningen i enlighet med IFRS måste företagsledningen göra uppskattningar, bedömningar och antaganden som påverkar de redovisade tillgångarna och skulderna, liksom redovisningen av eventualtillgångar och eventualförpliktelser på balansdagen samt periodens redovisade intäkter och kostnader. Dessa uppskattningar, bedömningar och antaganden kan få en betydande inverkan på de belopp som redovisas i koncernredovisningen. Dessa bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra antaganden som anses vara rimliga och speglar ledningens bästa uppskattning, även om det faktiska utfallet och tidpunkten kan avvika från denna. Dessa uppskattningar, bedömningar och antaganden granskas regelbundet och uppdateras om omständigheterna förändras eller mot bakgrund av ny information. De redovisningsposter som presenteras nedan representerar de delar där osäkerheten i uppskattningarna är störst och där bedömningar måste göras. Materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och ROU-tillgångar De bokförda värdena på materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar samt ROU-tillgångar bedöms vid varje bokslutstillfälle för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Om det finns indikationer på värdeminskning fastställs tillgångens återvinningsvärde och jämförs sedan med dess redovisade belopp. En tillgångs återvinningsvärde uppskattas till det högre av det verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring och bruksvärdet och en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet. Bruksvärdet beräknas med den diskonterade kassaflödesanalys 38 som är mest känslig för diskonteringsräntan samt de förväntade framtida kassaflödena. De viktigaste antagandena vid nedskrivningsprövningen förklaras vidare i Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar. Koncernledningen anser att de bedömda värdena och nyttjandeperioderna, liksom de antaganden de grundar sig på, är rimliga, även om andra antaganden och bedömd ekonomisk livslängd skulle kunna få en betydande inverkan på de redovisade beloppen. Vid ett förvärv anlitas en utomstående värderare för att göra en marknadsvärdering av förvärvade immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och för att hjälpa till att bedöma deras återstående nyttjandeperioder. Goodwill Goodwill prövas per kassaflödesgenererande enhet (KGE) eller per grupp av KGE:er minst en gång varje år. Återvinningsvärdet beräknas med en diskonterad kassaflödesanalys (nyttjandevärde). Nedskrivning tillämpas om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Den diskonterade kassaflödesanalysmetoden bygger på projiceringar av kassaflöden från varje rapporterande enhet i en KGE eller grupp av enheter, inklusive bland annat projiceringar av framtida prissättning av produkter, produktionsnivåer, produktkostnader, relationen utbud/efterfrågan på marknaden, projicerade investeringar samt antaganden om den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden. Diskonteringsräntan används för den bästa skattningen av den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden. Koncernen har utvärderat vilka de mest känsliga uppskattningarna och antagandena är som kan få en väsentlig effekt på värderingen av tillgångar, inklusive goodwill, och därigenom medföra en nedskrivning. Dessa uppskattningar och antaganden gäller förväntade försäljningspriser, förväntade rörelsekostnader och diskonteringsränta. De viktigaste antaganden som används vid prövningen av nedskrivningen presenteras i not 10 Avskrivningar och nedskrivningar. Leasingavtal Vid bedömning av leasingvillkoren och huruvida möjligheter till förlängning eller förnyelse ingår eller inte tar koncernen hänsyn till alla relevanta fakta, omständigheter och incitament som kan påverka bedömningen. Möjlighet att förlänga eller förnya leasingavtalet ingår i leasingvillkoren endast om det är rimligt säkert att Stora Enso kommer att utnyttja möjligheten. Koncernen kommer att göra en ny bedömning om exempelvis omständigheterna förändras, företaget får ny information eller om det uppstår en väsentlig händelse som ligger inom leasetagarens kontroll och som kan påverka bedömningen. Se Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar för mer information om ROU-tillgångar och Not 26 Räntebärande tillgångar och skulder för mer information om leasingskulder. Biologiska tillgångar Koncernen har biologiska tillgångar i dotterbolag, samägandeprojekt och intressebolag. Biologiska tillgångar, i form av skog på rot, redovisas enligt standarden IAS 41 Jordbruk, vilket kräver att tillgångarna värderas till verkligt värde minus försäljningskostnader. Verkligt värde fastställs med hjälp av diskonterade kassaflöden från kontinuerlig verksamhet baserad på planer för hållbart skogsbruk med hänsyn till tillväxtpotentialen i en cykel. För de diskonterade kassaflödena krävs uppskattningar av tillväxt, avverkning, försäljningspris, kostnad och diskonteringsränta. För att fastställa värdet på de biologiska tillgångarna behöver ledningen göra uppskattningar av framtida prisnivåer och trender för försäljning och kostnader. De ska även utföra regelbundna inspektioner av skogen för att fastställa volymen av träd som är redo att avverkas samt deras nuvarande tillväxttakt. Se nästa kapitel för uppskattningar och bedömningar som använts vid värdering av nordisk skogstillgångar och Not 12 Skogstillgångar för mer detaljerad information om nordiska skogstillgångar och plantager. Nordiska skogstillgångar Det verkliga värdet av skogstillgångarna i Norden fastställs genom en marknadsmetod, som baseras på marknadstransaktioner för skog i de områden där Stora Enso har skogsmark. Marknadspriserna varierar mycket mellan olika områden och antaganden används för att definiera relevanta områden för marknadstransaktioner som kan användas vid värderingen. Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade transaktionsuppgifter och prisstatistik som tillhandahålls av leverantörer av marknadsdata. Marknadstransaktionsdata justeras för att ta hänsyn till Stora Ensos skogstillgångar och för att utelämna andra tillgångar och transaktioner som betraktas som avvikelser jämfört med övriga transaktioner. Vid värderingen beaktas var skogsmarken finns, vilka prisnivåer som gäller och vilken volym av skog på rot som finns tillgänglig. Värdet av skogstillgångarna påverkas av förändringar i transaktionspriser och hur volymen av skog på rot utvecklas. Stora Enso tillämpar ett genomsnittligt viktat transaktionspris över tre år och detta anses ta hänsyn till en tillräcklig mängd transaktioner och beräknas representera marknadsförhållanden på balansdagen. Värdet av skogstillgångarna redovisas som biologiska tillgångar och skogsmark. Redovisningen av det kombinerade verkliga värdet för skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där separata aktuella värden för förväntat nettokassaflöde beräknas för både biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs som den ränta vid vilken värderingen som baseras på marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas kombinerade kassaflöden för biologiska tillgångar och skogsmark. Det totala nettokassaflödet för var och en av komponenterna inkluderar uppskattningar med hänsyn till framtida avverkningsvolymer, försäljningsintäktsnivåer och kostnadsutveckling. Se Not 12 Skogstillgångar för mer information. Verkligt värde på finansiella instrument När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder inte kan härledas direkt från offentligt noterade marknadspriser tillämpas andra värderingstekniker, till exempel diskonterad kassaflödesanalys, transaktionsmultiplar, Black and Scholes- modellen och Gordon-modellen. De viktigaste bedömningarna omfattar framtida kassaflöden, kreditrisker, volatilitet samt förändringar i antaganden om dessa faktorer som kan påverka de finansiella instrumentens redovisade verkliga värde. Investeringar i fordringar och onoterade aktierelaterade instrument, till exempel Pohjolan Voima Oy (PVO), utgör en betydande del av koncernens tillgångar som kräver bedömning från ledningen. Detta förklaras utförligare i Noterna 14 Aktier och 24 Finansiell riskhantering. 39 Inkomstskatt Skattefordringar och skatteskulder granskas regelbundet och saldon justeras vid behov. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära skillnader eller skattemässiga underskottsavdrag. Med grund i aktuella fakta, omständigheter och gällande skattelagstiftning anser koncernledningen att tillräcklig avsättning har gjorts för framtida skattekonsekvenser. Detta kan emellertid påverkas av eventuella förändringar i rådande skattepositioner som skulle kunna få en betydande inverkan på de belopp som redovisas i koncernredovisningen. Mer information finns i Not 9 Inkomstskatter. Pensionsförmåner Koncernens pensionsåtaganden och utgifter fastställs med hjälp av vissa antaganden som används av aktuarier för att räkna ut beloppen. Några exempel är: diskonteringsränta, årlig ökningstakt i framtida ersättningsnivåer och beräknad livslängd. Beloppen i resultaträkningen fastställs av oberoende aktuarier. Eventuella skillnader mellan de faktiska resultaten och de ursprungliga uppskattningarna redovisas, tillsammans med effekten av eventuella förändringar i antaganden eller andra faktorer, direkt i eget kapital som det visas i koncernens sammanställning av totalresultat. Mer information om de antaganden som använts för att beräkna pensionsåtaganden finns i Not 20 Pensionsförmåner. Avsättningar Koncernen har gjort avsättningar för kända miljörelaterade förpliktelser, omstruktureringsförpliktelser och andra förpliktelser, där det med anledning av tidigare händelser finns rättsliga eller informella förpliktelser. De belopp som redovisas som avsättningar baseras på ledningens bästa uppskattning av de kostnader som krävs för att reglera förpliktelsen. På grund av viss osäkerhet om tidpunkten för och storleken på dessa kostnader kan de faktiska kostnaderna skilja sig avsevärt från den ursprungliga uppskattningen. De redovisade värdena för avsättningar granskas regelbundet och justeras vid behov för att ta hänsyn till ändringar i kostnadsuppskattningar, lagstiftning, tillämpad teknik och förutsättningar. Mer information finns i Not 22 Avsättningar. Not 3 Segment information Redovisningsprinciper Stora Ensos rapporteringssegment är Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. De rörelsedrivande segmenten avspeglar koncernens ledningsstruktur och hur ekonomisk information regelbundet granskas av Stora Ensos VD, som ansvarar för resurstilldelning och utvärdering av de rörelsedrivande segmentens resultat. Kostnader, intäkter, tillgångar och skulder redovisas regelbundet för varje segment. Transaktioner mellan rörelsedrivande utgår från armlängdsprincipen och elimineras vid konsolidering. Rapporteringssegmenten har följande verksamhet: Packaging Materials Divisionen Packaging Materials är en global ledare och expert på cirkulära förpackningar som tillhandahåller förstklassiga förpackningsmaterial baserade på nyfiber och återvunnen fiber. För att tillgodose behoven hos dagens miljömedvetna konsumenter hjälper Stora Enso kunder att ersätta fossilbaserade material med koldioxidsnåla, förnybara och återvinningsbara alternativ för deras mat-, dryckes- och transportförpackningar. Ett brett urval av baskartong och barriärbeläggningar möjliggör designoptimering för olika krävande slutanvändningar av förpackningar. Packaging Solutions Divisionen Packaging Solutions utvecklar och säljer förstklassiga fiberbaserade förpackningsprodukter och tjänster. Stora Ensos miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom flera marknadssektorer, inklusive detaljhandel, e- handel och industri. Erbjudandet omfattar konvertering av wellpapp och kartong, samt andra nya material som formpressad fiber och träbaserat skum, till såväl standardiserade som skräddarsydda förpackningslösningar. Divisionen tillhandahåller även design- och hållbarhetstjänster för våra kunder, för att bidra i transformationen mot cirkulära lösningar.. Biomaterials Divisionen Packaging Solutions utvecklar och säljer förstklassiga fiberbaserade förpackningsprodukter och tjänster. Stora Ensos miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom flera marknadssektorer, inklusive detaljhandel, e- handel och industri. Erbjudandet omfattar konvertering av wellpapp och kartong, samt andra nya material som formpressad fiber och träbaserat skum, till såväl standardiserade som skräddarsydda förpackningslösningar. Divisionen tillhandahåller även design- och hållbarhetstjänster för våra kunder, för att bidra i transformationen mot cirkulära lösningar. Wood Products Divisionen Wood Products är en av de största träsågsproducenten i Europa och en ledande leverantör av hållbara träbaserade lösningar för den globala byggindustrin. Den växande Building Solutions-verksamheten erbjuder byggkoncept och ett komplett utbud av produkter för att stödja lågkoldioxidkonstruktion. Stora Enso utvecklar tjänster och digitala verktyg för att förenkla design och konstruktion av byggnader med trä. Dessutom erbjuder vi applikationer för fönster och dörrar, samt pellets för hållbara värmelösningar. Forest Divisionen Forest skapar kundvärde genom innovativa lösningar, konkurrenskraftig virkesförsörjning och ett hållbart skogsbruk. Skogen är grunden för Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och 41 % av Tornator, vars skogstillgångar huvudsakligen finns i Finland. Den ansvarar också för vedförsörjning för Stora Ensos nordiska och baltiska verksamheter och B2B-kunder. Stora Enso är en av de största privata skogsägarna i världen. 40 Paper I slutet av 2022 hade Stora Enso en etablerad kundbas och företagets produktportfölj innehöll tryck- och kontorspapper. Kunderna kan dra nytta av Stora Ensos sortiment av papper tillverkat av återvunnen fiber och nyfiber, vår tekniska och operativa kompetens, våra kunskaper inom hållbarhet och vårt nätverk av sälj- och kundservicecenter. Övriga I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och administration. Läs mer om förändringarna i segmentsrapporteringen 2023 i not 33 (Händelser efter rapporteringsperioden). Omsättning per segment Räkenskapsår Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt MEUR 2022 2021 Packaging Materials 4 473 218 4 690 3 715 183 3 898 Packaging Solutions 714 23 737 704 19 723 Biomaterials 1 798 382 2 180 1 499 229 1 728 Wood Products 2 058 137 2 195 1 766 106 1 872 Forest 848 1 671 2 519 781 1 530 2 311 Paper 1 691 81 1 772 1 644 59 1 703 Övriga 97 1 000 1 097 55 1 037 1 092 Eliminering av internförsäljning -3 512 -3 512 -3 163 -3 163 Totalt 11 680 0 11 680 10 164 0 10 164 Uppdelning av omsättning MEUR 2022 2021 Produkter 11 521 10 047 Tjänster 159 117 Totalt 11 680 10 164 Andel av rörelseresultat per segment Räkenskapsår Rörelseresultat MEUR 2022 2021 Packaging Materials 595 552 Packaging Solutions -101 23 Biomaterials 668 506 Wood Products 253 363 Forest 523 622 Paper 172 -423 Övriga -59 -67 Elimineringar -8 3 Totalt 2 009 1 568 Finansnetto -151 -149 Resultat före skatt 1 858 1 419 Inkomstskatt -322 -151 Nettoresultat 1 536 1 268 Operativa tillgångar, avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar, vinst och förlust vid avyttring och investeringar per segment Räkenskapsår Operativa tillgångar Avskrivningar/nedskrivningar/ Återföringar av nedskrivningar/ Vinst och förlust vid avyttring Investeringar1 MEUR 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Packaging Materials 3 344 3 206 253 255 342 330 Packaging Solutions 235 245 66 32 46 34 Biomaterials 2 796 2 520 110 99 121 88 Wood Products 718 678 59 46 87 66 Forest 6 963 6 696 50 20 35 25 Paper 333 123 88 207 60 55 Övriga 1 477 860 9 37 10 11 Elimineringar -61 -21 0 0 0 0 Totalt 15 806 14 307 635 697 701 609 1 Utan investeringar i biologiska tillgångar Operativt kapital (med beteckningen ”O” i koncernens balansräkning) är summan av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, ROU-tillgångar, skogstillgångar, utsläppsrätter, onoterade aktier, övriga anläggningstillgångar, varulager, kortfristiga rörelsefordringar och -skulder, avsättningar och övriga långfristiga rörelseskulder. I operativt kapital ingår tillgångar som innehas för försäljning och skulder som är relaterade till tillgångar som innehas för försäljning. 41 Goodwill per segment Räkenskapsår Goodwill1 MEUR 2022 2021 Packaging Materials 24 25 Packaging Solutions 6 6 Biomaterials 45 45 Wood Products 117 116 Forest 0 0 Paper 51 90 Övriga 0 0 Totalt 244 282 1 Goodwill exklusive tillgångar som innehas för försäljning Se Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar för mer information om redovisade nedskrivningar och nedskrivningsprövning. Medelantal anställda Räkenskapsår Räkenskapsår Segment 2022 2021 Land 2022 2021 Packaging Materials 6 274 5 801 Österrike 1 067 1 028 Packaging Solutions 3 966 4 361 Baltikum 1 512 1 459 Biomaterials 2 135 1 865 Belgien 506 506 Wood Products 4 445 4 177 Tjeckien 1 118 1 039 Forest 1 412 1 476 Finland 5 666 6 003 Paper 2 298 3 292 Tyskland 598 734 Övriga 1 261 2 098 Polen 1 994 1 976 Totalt 21 790 23 071 Ryssland 585 1 132 Sverige 4 659 5 023 Övriga Europa 230 236 Europa totalt 17 934 19 137 Brasilien 527 477 Kina (inkl. Hongkong) 2 894 3 006 USA 33 43 Per 31 december Uruguay 313 310 2022 2021 Övriga länder 89 98 Antal anställda vid årets slut 20 879 22 094 Totalt 21 790 23 071 Extern försäljning per destination Försäljning per destination MEUR 2022 2021 Österrike 450 403 Baltikum 377 315 Belgien 117 102 Tjeckien 231 188 Danmark 128 108 Finland 759 610 Frankrike 449 357 Tyskland 1 208 1 049 Italien 650 450 Nederländerna 317 207 Polen 733 548 Ryssland 112 307 Spanien 311 246 Sverige 1 071 975 Storbritannien 444 395 Övriga Europa 577 837 Europa totalt 7 934 7 096 Australien/Nya Zeeland 202 146 Brasilien 50 41 Kina (inkl. Hongkong) 1 125 1 183 Japan 417 316 Mellanöstern 275 252 Uruguay 31 28 USA 397 320 Övriga länder 1 250 782 Totalt 11 680 10 164 42 Avstämning av operativt kapital mot totala tillgångar Per 31 december MEUR 2022 2021 Operativt kapital 15 806 14 307 Rörelseskulder 2 909 2 930 Räntebärande fordringar 2 122 1 629 Skattefordringar 85 160 Tillgångar, totalt 20 922 19 026 Operativt kapital, anläggningstillgångar och investeringar per plats Per 31 december Operativt kapital Anläggningstillgångar1 Investeringar2 MEUR 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Österrike 125 107 128 120 16 8 Baltikum 163 151 74 72 12 9 Belgien 99 123 135 153 13 21 Tjeckien 196 162 198 158 41 39 Finland 4 543 3 358 2 729 2 382 311 296 Tyskland 44 -68 53 216 10 5 Polen 413 406 379 378 35 36 Ryssland -2 112 0 73 3 12 Sverige 7 021 6 777 6 837 6 951 173 129 Övriga Europa 66 92 11 6 8 1 Europa totalt 12 668 11 219 10 543 10 508 623 556 Brasilien 303 261 278 231 21 16 Kina (inkl. Hongkong) 1 093 1 173 1 044 1 116 25 18 Uruguay 1 722 1 636 1 580 1 514 31 18 USA 41 47 32 30 0 0 Övriga länder -22 -29 4 6 1 1 Totalt 15 806 14 307 13 481 13 405 701 609 1 Anläggningstillgångar, exklusive tillgångar som innehas för försäljning, finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar. 2 Exclusive investeringar i biologiska tillgångar Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning Redovisningsprinciper Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden varvid dessa företag ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över bolaget förvärvas. I enlighet med detta mäts summan av den köpeskilling som betalats (inklusive villkorad köpeskilling) och det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar till verkligt värde på förvärvsdatumet. Transaktionskostnader relaterade till förvärv kostnadsförs när de uppkommer. Mätmetoden för innehav utan bestämmande inflytande beslutas separat för varje förvärv och mäts antingen till verkligt värde eller innehavet utan bestämmande inflytandes andel av nettotillgångarna. Överskottet av överförd köpeskilling, innehav utan bestämmande inflytande och eventuellt tidigare ägda aktieposter över det verkliga värdet för det förvärvade bolagets nettotillgångar redovisas som goodwill, som prövas för nedskrivning minst en gång om året. De avyttrade bolagen ingår i koncernredovisningen fram till det datum då kontrollen förloras. Vinsten eller förlusten vid avyttringen tillsammans med ackumulerade omräkningsjusteringar relaterade till avyttrade bolag redovisas i koncernens resultaträkning på det datum då kontrollen förloras. I vinster och förluster vid avyttring av ett dotterbolag ingår den goodwill som är hänförlig till den sålda enheten. Tillgångarna betraktas som tillgängliga för försäljning om deras redovisade värden främst återvinns genom en försäljning istället för genom fortsatt användning. Tillgångarna måste vara tillgängliga för direkt försäljning i aktuellt tillstånd och enligt de villkor som normalt gäller för försäljning av sådana tillgångar. Försäljningen måste vara högst sannolik och förväntas slutföras inom ett år från klassificeringsdatum. Dessa tillgångar och tillhörande skulder presenteras separat i koncernens rapport över finansiell ställning och mäts enligt det lägsta av redovisat värdet och verkligt värde efter avdrag för försäljning. Jämförande information har inte omräknats när klassificeringen har genomförts. Tillgångar som klassificeras som tillgängliga för försäljning skrivs ej av. Förvärv av koncernbolag Under 2021 och 2022 slutförde Stora Enso inga förvärv av företag eller verksamheter. I september 2022 undertecknade Stora Enso ett avtal om att förvärva De Jong Packaging Group och transaktionen slutfördes den 6 januari 2023. Den redovisas som en händelse efter balansdagen. Efter genomförandet av transaktionen har redovisningen av förvärvet påbörjats, där även förberedelse av förvärvsanalys inkluderas. Mot bakgrund av förvärvets storlek, komplexitet och tidpunkt är uppgifterna om den preliminära förvarvsanalysen ofullständiga vid godkännandet av detta bokslut. Det finns inte heller någon preliminär beräkning av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och innehav utan bestämmande inflytande samt goodwill vilket innebär att dessa uppgifter inte heller redovisas. Goodwill kommer utgöras av de förväntade synergieffekterna, främst genom anskaffning av råmaterial, integrationsoptimering av wellpappråvara och ökade kommersiella möjligheter. Goodwill kommer att fördelas till divisionerna Packaging Solutions och Packaging Materials som berörs av förvärvet. Redovisad goodwill förväntas inte vara avdragsgill i 43 skattesyfte. Aktierna i de förvärvade företagen är främst helägda. Vissa enheter har dock mindre innehav utan bestämmande inflytande. Innehav utan bestämmande inflytande beräknas med utgångspunkt från den proportionerliga andelen av identifierade nettotillgångar. Den preliminära köpeskillingen var 612 MEUR, exklusive villkorad tilläggsköpeskilling. Tilläggsköpeskillingen kommer att erläggas kontant under 2024 och är kopplad till att De Jong Packaging Group uppnår vissa resultatgränser. Den villkorade köpeskillingen beräknas enligt verkligt värde vid datumet för förvärvet och det maximala beloppet för tilläggsköpeskillingen är 45 MEUR. Den slutliga köpeskillingen är föremål för sedvanliga justeringar. De Jong Packaging Group har sitt huvudkontor i Nederländerna och är en av de största producenterna av wellförpackningar i Benelux. De Jong Packaging Group är också aktiva inom råvaruproduktion för wellpappråvara genom förvärvet av bruket De Hoop i Nederländerna 2021. De Jong Packaging Group har 17 anläggningar i Nederländerna, Belgien, Tyskland och Storbritannien med cirka 1 300 medarbetare. I och med förvärvet kommer Stora Ensos Packaging Solutions-division att öka sin kapacitet för wellförpackningar med cirka 1 200 miljoner m2 till över 2 000 miljoner m2 inberäknat De Jong Packaging Groups pågående expansionsprojekt. Förvärvet kommer att fortsätta stärka Stora Ensos strategiska riktning, påskynda omsättningstillväxten och bygga marknadsandelar inom förnybara förpackningslösningar i Europa. De Jong Packaging Groups produktportfölj och geografiska läge kommer att komplettera och stärka Stora Ensos erbjudande. Förvärvet förväntas även generera synergieffekter över cykeln, då främst genom anskaffning av råmaterial, integrationsoptimering av wellpappråvara och ökade kommersiella möjligheter. De förvärvade enheterna kommer att ingå i divisionerna Packaging Solutions och Packaging Materials. Avyttring av koncernbolag Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Avyttrade nettotillgångar Kassa- och banktillgodohavanden 90 12 och materiella anläggningstillgångar 8 32 Immateriella tillgångar 0 1 Rörelsekapital -1 10 Skattefordringar och skatteskulder 6 9 Räntebärande tillgångar och skulder -19 -1 Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 Nettotillgångar i avyttrade bolag och verksamheter 85 62 Avyttringsbelopp, totalt 70 67 Ackumulerad omräkningsjustering -47 1 Nedskrivningar av tillgångar1 -155 -20 Nedskrivningar av lån -23 0 Transaktionskostnader -4 -2 Total nettovinst/nettoförlust -244 -16 1 2022 var främst relaterade till nedskrivningar i samband med verksamheten i Ryssland och inkluderar även nedskrivningar relaterade till tillgångar som innehas för försäljning. 2022 Kvarnsvedens bruk I december 2022 avyttrade Stora Enso sitt helägda bruk Kvarnsveden till Northvolt, som är en europeisk leverantör av hållbara battericeller. På grund av strukturell nedgång i efterfrågan på grafiskt papper presenterade Stora Enso i april 2021 sin plan för att avsluta papperstillverkningen i Kvarnsveden. Tillverkningen upphörde i september 2021. Anläggningen kommer att byggas om för batteritillverkning, genom återanvändning och renovering av befintliga lokaler och infrastruktur. Enheten ingick i segmentet Övrigt då den avyttrades. Transaktionen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen. Verksamhet i Ryssland – Wood Products och Forest I juli 2022 avyttrade Stora Enso sina två sågverk i Nebolchi och Impilahti i Ryssland till lokala företag. Avyttringarna inkluderade även den ryska skogsverksamheten som försåg sågverken med trä. De avyttrade sågverken, som ligger i Novgorod och Karelen, har en årskapacitet på totalt 350 000 m3 sågat virke, inklusive 55 000 m3 processat trä och 65 000 ton pellets. I den ryska skogsverksamheten fanns långsiktiga avverkningsrättigheter på cirka 370 000 hektar. De flesta av de sju avyttrade juridiska enheterna ägdes helt av koncernen, förutom en enhet som ägdes till 99,48 %. När det gäller avyttring av en av skogsverksamheterna kommer denna att slutföras under 2023, när vissa formaliteter är klara. Detta har ingen betydande inverkan på koncernen. Under 2022 redovisade koncernen nedskrivningar av tillgångar på 74 MEUR (främst anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar) kopplade till transaktionen. Cirka två tredjedelar av försäljningsbeloppet kommer att mottas i form av delutbetalningar framöver. Förlusten på grund av avyttringen var 24 MEUR, inklusive ackumulerade omräkningsjusteringar från eget kapital till koncernens resultaträkning. Dessutom gjordes nedskrivningar av lånefordringar med 23 MEUR hänförliga till transaktionen. De sålda enheterna tillhörde divisionerna Wood Products och Forest. Verksamheten i Ryssland – Packaging Solutions I maj 2022 avyttrade Stora Enso sina tre helägda anläggningar för wellförpackningar i Ryssland till lokala företag. De tre avyttrade förpackningsanläggningarna i Lukhovitsy, Arzamas och Balabanovo har en total årlig kapacitet på 395 miljoner m² wellförpackningar. Anläggningarna tillverkar främst wellförpackningar för den inhemska ryska marknaden. Under 2022 redovisade koncernen nedskrivningar av tillgångar på 42 MEUR (främst anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar) hänförliga till transaktionen. Försäljningsbeloppet kommer att mottas i form av delutbetalningar framöver. Förlusten vid avyttringen var cirka 49 MEUR, och bestod främst av ackumulerade omräkningsjusteringar som fördes från eget kapital till resultaträkningen. De avyttrade enheterna ingick i divisionen Packaging Solutions. 44 Vlar Papier I februari 2022 avyttrade Stora Enso hela sitt ägande i Vlar Papier NV i Belgien. Det sålda företaget ingick i divisionen Paper. Transaktionen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen. 2021 Laos I september 2021 avyttrade Stora Enso sitt 100-procentiga ägande i Stora Enso Laos Plantation AB och Stora Enso Lao Co Ltd till SilviCarbon. Stora Enso har drivit plantager i Laos sedan 2007, med rättigheter för markanvändning för cirka 3 800 hektar. Efter transaktionen äger Stora Enso inte några skogstillgångar i Laos. De sålda bolagen ingick i divisionen Forest. Transaktionen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen. ECO RFID I september 2021 avyttrade Stora Enso sin verksamhet för hållbar RFID-teknik till CCRR-koncernen. Den avyttrade verksamheten ingick i segmentet Övriga. Transaktionen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen. Sachsen I maj 2021 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sitt ägande på 100 % i pappersbruket i Sachsen i Tyskland till Model Group. Bruket i Sachsen ligger i Eilenburg i Tyskland och har en årlig produktionskapacitet på 310 000 ton specialtidningspapper baserat på återvunnet papper. Avyttringen slutfördes i augusti 2021 och Stora Enso kommer att fortsätta sälja och distribuera Sachsens produkter under 18 månader efter slutförandet. Under andra kvartalet 2021 redovisade koncernen nedskrivningar av tillgångar på 20 MEUR hänförliga till transaktionen. Köpeskillingen som Stora Enso fick för avyttringen av aktierna uppgick till 53 MEUR. Den slutliga avyttringsförlusten var inte väsentlig. Sachsen-bruket ingick i divisionen Paper. Enheter inom divisionen Forest I mars och juni 2021 avyttrade Stora Enso sitt 100-procentiga ägande i flera vindkraftsprojekt och fastighetsrelaterade bolag. De här bolagen förvärvades huvudsakligen i maj 2019 i samband med omstruktureringen av Bergvik Skog AB. De sålda bolagen ingick i divisionen Forest. Transaktionerna hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen. Tillgångar för försäljning Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Materiella anläggningstillgångar 264 0 Immateriella tillgångar 55 0 Varulager 91 0 Kortfristiga rörelsefordringar 104 0 Skattefordringar 0 0 Tillgångar för försäljning 514 0 Långfristiga rörelseskulder 42 0 Kortfristiga rörelseskulder 163 0 Skatteskulder 28 0 Räntebärande skulder 4 0 Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning 237 0 Tillgångar som är tillgängliga för försäljning i slutet av 2022 inkluderar anläggningarna i Maxau, Nymölla och Hylte. I september 2022 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sin helägda anläggning för pappersproduktion i Maxau, Tyskland, med alla tillhörande tillgångar, till Schwarz Produktion (en del av Schwarz Group) med ett bolagsvärde på cirka 210 MEUR. Transaktionen beräknas vara slutförd under första halvåret 2023. Bruket har en årlig kapacitet för superkalandrerat papper (SC-papper) på 530 000 ton. Maxau bruk ingår i divisionen Paper. I september 2022 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sin helägda anläggning för pappersproduktion i Nymölla, med alla tillhörande tillgångar, till Sylvamo, en USA-baserad global producent av obestruket papper med ett bolagsvärde på cirka 150 MEUR. Transaktionen slutfördes i början av 2023. Anläggningen i Nymölla har en årlig kapacitet på 485 000 ton träfritt obestruket kontorspapper. Under 2022 och i samband med transaktionen redovisade koncernen cirka 14 MEUR i nedskrivningar av tillgångar. Nymölla bruk ingår i divisionen Paper. I januari 2023 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sin helägda pappersanläggning i Hylte till Sweden Timber med ett bolagsvärde på cirka 18 MEUR. Transaktionen beräknas vara slutförd under första halvåret 2023. Hyltes årliga kapacitet är 245 000 ton tidningspapper. Under 2022 och i anslutning till transaktionen genomförde koncernen cirka 19 MEUR i nedskrivningar av tillgångar för enheten. Hylte bruk ingår i divisionen Paper. Not 5 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Redovisningsprinciper Forskning och utveckling Forskningskostnader kostnadsförs när de uppstår under övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning. Kostnader för utveckling kostnadsförs också när de uppkommer om de inte uppfyller kriterierna för att redovisas som immateriella tillgångar enligt IAS 38, där de i sådana fall kapitaliseras som immateriella tillgångar och skrivs av under hela sin förväntade livslängd. 45 Statsbidrag Statsbidrag som hänför sig till inköp av materiella anläggningstillgångar dras av från tillgångens bokförda värde och nettokostnaden kapitaliseras. Övriga statsbidrag redovisas systematiskt som löpande intäkter under den period som krävs för att uppväga dem mot de kostnader de är avsedda att kompensera. Gröna certifikat Stora Enso är en del av det lokala gröna energiproduktionssystemet, där utvalda anläggningar i Europa är berättigade till gröna certifikat utifrån hur många megawattimmar grön energi de producerar. Gröna certifikat redovisas endast till marknadsvärdet vid tilldelningstidpunkten i balansräkningen. Efterföljande förändringar i marknadspriserna påverkar inte resultaträkningen och intäkterna redovisas endast när certifikaten säljs. Övriga rörelseintäkter och kostnader Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Övriga rörelseintäkter Tilldelade utsläppsrätter och vinst vid avyttring 177 154 Försäljning av gröna certifikat 10 20 Vinster vid avyttring av anläggningstillgångar 4 31 Vinster vid avyttring av koncernbolag och affärsverksamheter 18 34 Utdelning och vinst vid försäljning av onoterade aktier 1 0 Försäkringsersättningar 10 7 Övrigt1 85 83 Statsbidrag 16 14 Ackumulerad omräkningsjustering 5 2 Totalt 326 345 1 Inklusive hyresintäkter, förändringar i verkligt värde för derivat som inte är redovisade i hedgekonton och andra poster. Derivat diskuteras mer ingående i not 27 Derivat.. Räkenskapsår 2022 2021 Övriga rörelsekostnader Leasingkostnader 40 38 Forskning och utveckling 89 82 Kreditförluster, netto efter återföring 13 3 Förluster vid avyttring av koncernföretag och affärsverksamheter 26 3 Ackumulerad omräkningsjustering 52 16 Förändringar av avsättningar i resultaträkningen 31 184 Övrigt1 342 284 Totalt 594 610 1Inklusive kostnader för bland annat konsulttjänster och andra tjänster, IT och telekommunikation, fastigheter och administration, revision, utbildning, resor, försäkringar, straffavgifter, och omräkningsdifferenser på operativa skulder. Räkenskapsår Material och tjänster omfattar 2022 2021 Utsläppsrätter som ska lämnas in 112 99 Koncernen redovisar 177 (154) MEUR hänförliga till utsläppsrättigheter under övriga rörelseintäkter. En kostnad på 112 (99) MEUR hänförliga till koldioxidutsläpp från produktion redovisas under material och tjänster. Den faktiska vinsten uppgick till 59 (22) MEUR från avyttring av outnyttjade utsläppsrätter. Se Not 15 Utsläppsrätter och övriga anläggningstillgångar för mer information om utsläppsrätter. Intäkterna från försäljning av gröna certifikat uppgick till 10 (20) MEUR. Leasingkostnader omfattar kostnader hänförliga till kortfristiga leasingavtal på 12 (10) MEUR, tillgångar av mindre värde på 21 (20) MEUR och variabla leasingavgifter som inte ingår i beräkningen av leasingskulder på 2 (3) MEUR. I leasingkostnader ingår även betalningar för tjänster som omfattas av leasingavtalen, som inte ingår i beräkningen av leasingskulder. Revisorers arvoden och tjänster Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Revisionsarvoden 4 4 Revisionsrelaterade arvoden 0 0 Skattearvoden 0 0 Övriga arvoden 0 0 Totalt 4 4 Totala arvoden för professionella tjänster till koncernens huvudrevisor PwC uppgick till 4 (4) MEUR. Revisionsarvoden avser revision av årsbokslut eller anknutna tjänster som normalt utförs i samband med lagstadgad eller föreskriven inlämning av handlingar. Revisionsrelaterade arvoden utgår för olika typer av försäkran och liknande tjänster som skäligen kan anses vara relaterade till revision eller granskning av bokslut. 46 Not 6 Personalkostnader Personalkostnader Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Löner 996 1 017 Pensionkostnader 152 165 Aktierelaterad ersättning 8 7 Övriga lagstadgade kostnader för arbetsgivaren 140 143 Övriga frivilliga kostnader 20 19 Totalt 1 315 1 351 Pensionskostnader Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Förmånsbestämda planer 5 12 Premiebestämda planer 146 153 Totalt 152 165 Medelantalet anställda under 2022 var 21 790, jämfört med 23 071 år 2021. Pensionskostnader redovisas utförligare i Not 20 Pensionsförmåner. 2022 var kostnaden för den aktierelaterade ersättningen 8 (7) MEUR. Mer information om aktierelaterad ersättning som omfattar aktietilldelningar finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram. Koncernledningens och styrelsens ersättning beskrivs i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning. Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning Räkenskapsår 2022 2021 Tusen euro (före skatt) Kontant Värdet av aktier1 Totalt4 Totalt Styrelsekommitté Styrelseledamöter per 31 december 2022 Antti Mäkinen, styrelseordförande 133 81 214 208 People and Culture, Nominering2,3 Håkan Buskhe, vice styrelseordförande 76 46 122 118 People and Culture, Nominering2,3 Elisabeth Fleuriot 63 32 94 91 Finans och revision Hock Goh 63 32 94 91 Finans och revision Helena Hedblom 54 32 86 82 Hållbarhet och etik Kari Jordan 54 32 86 People and Culture Christiane Kuehne 58 32 90 87 Hållbarhet och etik Richard Nilsson 69 32 101 97 Finans och revision Hans Sohlström 54 32 86 82 Hållbarhet och etik Före detta styrelseledamöter Mikko Helander (till den 15 mars 2022) 0 0 0 82 Ersättning till ledande befattningshavare, totalt 1 624 348 972 939 1 40 % av styrelsens ersättning, exkl. ersättning till kommittéer, betalades 2022 ut i Stora Enso R-aktier som köpts via marknaden och fördelats enligt följande: till styrelseordförande 4 332 R-aktier, vice styrelseordförande 2 454 R-aktier och ledamöter 1 686 R-aktier var. Koncernen ställer inga formella policykrav på styrelseledamöterna att behålla aktier som erhållits som ersättning. 2 Stora Ensos aktieägares nomineringsråd har utsetts av årsstämman 2016 att verka till dess att annat beslutas. Aktieägarnas nomineringsråd består enligt de av årsstämman godkända stadgarna av fyra ledamöter: styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande och två ledamöter utsedda av de två största aktieägarna (en vardera) per den 31 augusti varje år. Det betalas inte ut någon separat ersättning till ledamöterna i nomineringsrådet. 3 Marcus Wallenberg, utsedd av FAM AB, är ordförande i nomineringsrådet. Reima Rytsölä är utsedd till ledamot i aktieägarnas nomineringsråd av Solidium Oy. Antti Mäkinen och Håkan Buskhe utsågs till ledamöter i aktieägarnas nomineringsråd i egenskap av sina roller som styrelsens ordförande och vice ordförande. 4 Företaget betalar dessutom avgift på överföringar för varje medlems aktieköp, enligt beslut på årsstämman. Beloppet betraktas även som beskattningsbar inkomst för varje medlem. Aktieägarna etablerade vid årsstämman aktieägarnas nomineringsråd, som ska verka till dess att annat beslutas. Nomineringsrådet ska årligen förbereda förslag till årsstämman angående antal styrelseledamöter, val av styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter samt ersättning till ordförande, vice ordförande och ledamöter i styrelsen och dess kommittéer. Styrelsens aktieinnehav per 31 december 2022 Innehav A R Styrelseledamöter per 31 december 2022 Antti Mäkinen, styrelseordförande 16 576 Håkan Buskhe, vice styrelseordförande 7 933 Elisabeth Fleuriot 30 029 Hock Goh 34 782 Helena Hedblom 3 517 Kari Jordan 1 686 Christiane Kuehne 14 590 Richard Nilsson1 127 27 132 Hans Sohlström2 13 517 Totalt antal aktier 127 149 762 1 Närstående innehar 127 A-aktier och 236 R-aktier 2 Närstående innehar 179 A-aktier Följande styrelseledamöter var också verksamma 2022 Aktieinnehav när uppdraget som styrelseledamot upphörde Datum då uppdraget som styrelseledamot upphörde Mikko Helander 8 910 15 mars 2022 Koncernledningens ersättning och aktieinnehav I tabellen nedan anges ersättning för koncernledningens medlemmar under året, inklusive de aktier med prestationsvillkor som har avslutats och som tjänas in under kommande år. Företaget rekommenderar och förväntar sig att VD och medlemmar i koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som erhållits som ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts. Den totala kostnaden för koncernledningens ersättning uppgick till 15 (11) MEUR år 2022. Koncernledningen bestod av totalt elva (tretton) medlemmar vid årsslutet 2022. Koncernledningens medlemmar kan i enlighet med sina respektive pensionslösningar pensionera sig vid 65 års ålder med pensioner enligt lokal praxis i sina respektive hemländer. Uppsägningstiden är på sex månader enligt anställningskontrakten, med avgångsvederlag på tolv månaders baslön om det är bolaget som säger upp den anställde. Utfallet av de finansiella målen för de kortsiktiga incitamentsprogrammen för verksamhetsåret 2022, och de långsiktiga incitamentsprogrammen för verksamhetsåren 2020 till 2022 granskades och godkändes av People and Culture Committee och godkändes av styrelsen i januari 2023. Mer information om incitamentsprogram och aktierelaterad ersättning för Stora Ensos ledning och anställda finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram. Ersättning till koncernledningen Räkenskapsår 2022 2021 1 000 EUR VD Övriga2,5 Koncern- ledningen totalt VD Övriga Koncern- ledningen totalt Ersättning1,4 Årslön 953 4 802 5 755 981 4 695 5 676 Lokalt boende (faktiska kostnader) 0 2 2 0 1 1 Övriga förmåner 32 272 304 33 342 375 Förmåner vid uppsägning 0 0 0 0 0 0 Kortfristiga incitamentsprogram3 845 2 167 3 012 672 2 053 2 725 Långfristiga incitamentsprogram3 987 2 848 3 835 0 137 137 2 817 10 091 12 908 1 686 7 228 8 914 Pensionskostnader Obligatoriska planer 477 1 154 1 631 341 1 226 1 567 Frivilliga planer Stora Enso 0 933 933 0 735 735 477 2 087 2 564 341 1 961 2 302 Ersättning, totalt 3 294 12 178 15 472 2 027 9 189 11 216 1 Den finska koden för bolagsstyrning ställer krav på att företag ska rapportera ersättning som betalats ut eller som ska betalas ut och på grund av detta speglar siffrorna i tabellen ovan inte helt och hållet de belopp som anges som personalkostnader i koncernens resultaträkning och som redovisas i tabellen nedan om koncernledningens ersättning i resultaträkningen. 2 I Inkluderar det som tjänades in för iTeemu Salmi till den 20 maj 2022 och Kati ter Horst till den 30 juni 2022 och Jari Suominen till den 30 november 2022. 3 Gäller belopp som löper ut vid årets slut och som betalas ut 2023. LTI-värde beräknas med hjälp av stängningskursen den 30 december 2022 på 13,15 EUR. Det slutliga värdet av de intjänade aktierna beror på aktiekursen på intjänandedatum 1 mars 2023. 4 Ledande befattningshavares ersättning redovisas endast för perioden då de var medlemmar i koncernledningen. 5 Ersättningen till medlemmarna i koncernledningen ökade under 2022 jämfört med 2021 främst på grund av resultatet av rörliga löneprogram. Det genomsnittliga antalet GLT-medlemmar under 2022 var 11,71. 48 Ersättning till koncernledningen i resultaträkningen Räkenskapsår 2022 2021 1 000 EUR VD Övriga Koncern- ledningen totalt VD Övriga Koncern- ledningen totalt Löner och andra kortfristiga ersättningar till anställda 1 830 7 243 9 073 1 686 7 091 8 777 Långfristiga incitamentsprogram1, 2 714 1 581 2 295 468 1 638 2 106 Pensionsförmåner 477 2 087 2 564 341 1 961 2 302 Totala kostnader redovisade i resultaträkningen 3 021 10 911 13 932 2 495 10 690 13 185 1 Kostnaderna för långsiktiga incitamentsprogram (LTI) redovisas som kostnader under den treåriga intjänandeperioden baserat på aktiepriset vid tilldelningstidpunkten och uppskattningen av vad som kommer att tjänas in. 2 Siffrorna för år 2021 har omräknats. Ledande befattningshavare förutom VD Kortsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare Under året 2022 har medlemmar i koncernledningen kortsiktiga incitamentsprogram, där upp till maximalt 70 % eller 80 % av den fasta årslönen kan betalas ut under året efter resultatperioden. 70 % av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för 2022 baserades på finansiella mål och 30 % på individuella huvudmål. Långsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare De långsiktiga incitamentsprogrammen för 2020 har treåriga resultatperioder, medan programmet för 2021 har tre ettåriga resultatperioder som ackumuleras efter tre år. Programmet för 2022 innehåller prestationsmått med ettåriga prestationsperioder, som ackumuleras efter tre år, samt treåriga prestationsperioder. Samtliga tre program blir intjänade efter tre år och den maximala intjäningsnivån är 100 % av antalet tilldelade aktier. 2020 års program omfattar resultatperioderna 2020–2022, 2021 års program gäller resultatperioderna 2021–2023 och 2022 års program omfattar resultatperioderna 2022–2024. Tilldelningen enligt programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning, där aktierna tjänas in i enlighet med prestationskriterier som föreslagits av People and Culture Committee och godkänts av styrelsen. Under året lanserades 2022-programmet, där medlemmar i koncernledningen (som sitter i koncernledningen vid årsslutet) potentiellt kan erhålla ett värde som motsvarar 242 650 aktier före skatt, förutsatt att den maximala intjäningsnivån uppnås under den treåriga intjäningsperioden (2022–2024). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten. Det verkliga värdet på de tjänster som de anställda utför i utbyte mot aktierelaterad ersättning redovisas på ett sätt som överensstämmer med regleringsmetoden. Regleringen sker antingen med kontanta medel eller med aktier. Mer information om detta finns i Not 21. Vad gäller den del som regleras med aktier är det möjligt att den faktiska kostnaden inte överensstämmer med bokföringskostnaderna eftersom aktiekursen inte uppdateras vid tilldelningstidpunkten. Siffrorna i tabellen över koncernledningens ersättning avser individer som var ledande befattningshavare vid årets slut. I slutet av året avslutades resultatperioden för 2020 års program och tjänas in efter tre år i mars 2023, beroende på det ekonomiska mervärdet (EVA) och resultat per aktie (EPS) för Stora Enso-koncernen. Prestationsbaserade aktietilldelningen resulterade i ett resultat på 100 %. Antalet aktier som skall betalas ut för ledningen (koncernledningsmedlemmar vid årets slut) från program som avslutades under 2022 uppgick till 265 340 aktier. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten. Vd och koncernchef – Annica Bresky VD:n har varit anställd av Stora Enso sedan den 1 maj 2017 och tillträdde som VD den 1 december 2019. Hon har en uppsägningsperiod på sex månader med ett avgångsvederlag på tolv månadslöner vid uppsägning från företaget, men inga avtalade utbetalningar vid eventuell förändring av kontroll. I VD:s förmåner ingår pensionsavsättningar. VD:s pensionsplan har avsättningar som motsvarar den kollektivavtalade pensionsplanen i Sverige (ITP1), med en pensionsgrundande inkomst som består av årlig grundlön, semesterersättning och utbetald ersättning från kortsiktiga incitamentsprogram. Pensionsåldern är 65 år. Kortsiktigt incitamentsprogram för vd Under 2022 är VD:n berättigad till ett kortsiktigt incitamentsprogram som fastställs av styrelsen årligen och som kan ge maximalt 100 % av den fasta årslönen. 70 % av det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2022 baserades på finansiella mål och 30 % på ESG-, operativa och individuella nyckelmått. Långsiktigt incitamentsprogram för vd VD deltar i 2020, 2021 och 2022 års aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram. Programmen för 2020 har treåriga resultatperiod. Programmet för 2021 har tre ettåriga resultatperioder som ackumuleras efter tre år. Programmet för 2022 har resultatmått med ettåriga resultatperioder som ackumuleras efter tre år samt resultatmått med treåriga resultatperioder. Alla tre programmen blir intjänade efter tre år. 2020 års program omfattar resultatperioderna 2020–2022, 2021 års program gäller resultatperioderna 2021–2023 och 2022 års program omfattar resultatperioderna 2022–2024. Ersättningarna i programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning, där aktierna tilldelas i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av People and Culture Committee och godkänts av styrelsen. Under 2022 lanserades LTI-programmet där VD har potential att få ett värde som motsvarar maximalt 65 430 aktier före skatt. Tilldelningens värde på 1 154 251 EUR är baserat på aktiekursen vid tilldelningstidpunkten, under förutsättning att den maximala intjäningsnivån uppnås under treårsperioden (2022–2024). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten. 49 I slutet av året avslutades resultatperioden för 2020 års program och utfallet sker efter tre år i mars 2023, beroende på ekonomiskt mervärde (EVA) och resultat per aktie i koncernen Stora Enso. 75,080 aktier betalas ut för VD från programmen för prestationsbaserad aktietilldelning som avslutades under 2022 mot bakgrund av att resultatet var 100 %. Koncernledningens aktieinnehav Koncernledningens medlemmar vid årsslutet Innehav av R- aktier1 Aktier som löper ut 20232 Prestations- baserad aktietilldelning 2024–20255 Annica Bresky 19 763 75 080 122 817 Seppo Parvi 50 924 25 340 43 484 Tobias Bäärnman 1 960 5 200 22 629 David Ekberg 1 245 17 640 32 481 Johanna Hagelberg 28 146 17 440 32 803 Rene Hansen — 3 400 12 000 Hannu Kasurinen 38 421 29 640 47 406 Katariina Kravi — 21 500 27 938 Per Lyrvall3 73 383 22 100 34 459 Annette Stube — 20 000 26 271 Lars Völkel — 28 000 41 623 Verksamma ledande befattningshavare, totalt4 213 842 265 340 443 911 1 Ingen av medlemmarna i koncernledningen innehar A-aktier. 2 Aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutades under 2022 och som ska betalas ut 2023. Det prestationsbaserade aktietilldelningsprogrammet gav ett resultat på 100 % som ska betalas ut under 2023. Vissa medlemmar i koncernledningen deltog i programmet för villkorad aktietilldelning som avslutades 2022 innan de blev medlemmar i koncernledningen och de aktierna ska betalas ut under 2023. 3 Närstående innehar 1 257 av aktierna. 4 Bolaget rekommenderar och förväntar sig att medlemmar i koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som erhållits som ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts. 5 Potentiella aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutas 2023–2024 och som ska betalas ut 2024–2025 Delvis verksamma ledande befattningshavare 2022 Innehav av R-aktier när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde Prestationsbaserad aktietilldelning när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde Villkorad aktietilldelning när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde Datum då uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde Teemu Salmi1 10 150 32 380 2 335 20 maj 2022 Kati ter Horst1 61 996 86 556 — 30 juni 2022 Jari Suominen1 53 168 65 331 — 30 november 2022 1 Dessa aktier förfaller när anställningen upphör. 50 Not 8 Finansnetto Redovisningsprinciper Finansnetto omfattar räntekostnader netto, valutakursvinster och valutakursförluster och övriga finansiella intäkter och kostnader som huvudsakligen härrör från räntebärande tillgångar och skulder. Finansiella intäkter och kostnader Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Finansiella nettokostnader i resultaträkningen Finansiella intäkter 40 42 Finansiella kostnader -191 -190 Totalt -151 -149 Bestående av Räntekostnader Räntekostnader från lån värderade till upplupet anskaffningsvärde -96 -95 Räntenetto från räntederivat värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -12 -15 Räntekostnader från leasing -17 -17 Balanserad ränta 0 1 Ränteintäkter från lån och fordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde 20 2 Räntekostnader, netto -105 -124 Kursvinst/-förlust Valutaderivat 8 -39 Lån, insättningar och leasingskulder -10 37 Kursvinster/-förluster, netto -1 -2 Övriga finansiella intäkter 2 1 Övriga finansiella kostnader Finansiella avgifter -8 -17 Verkligt värde-förluster -4 -3 Nedskrivningar av räntebärande tillgångar -30 0 Räntenetto på förmånsbestämda åtaganden -3 -3 Övriga finansiella kostnader, netto -45 -22 Totalt -151 -149 Vinst/förlust på finansiella derivatinstrument framgår av Not 27 Derivat Räntekostnaderna minskade under 2022, främst på grund av högre ränteintäkter på lån och fordringar. Kostnader för långfristiga skuldemissioner som aktiverats som en del av långfristiga skulder uppgick till 6 (7) miljoner euro i balansräkningen. Under året amorterades 2 (4) miljoner euro genom räntekostnader med hjälp av effektivräntemetoden. Valutakursvinster och valutakursförluster på valutaderivat hänför sig huvudsakligen till icke-säkringsredovisade finansiella instrument som är värderade till verkligt värde i resultaträkningen. Beloppet som redovisas som övriga finansiella intäkter består främst av vinster vid värdering till verkligt värde, medan övriga finansiella kostnader i tabellen ovan avser finansiella nettoavgifter för outnyttjade kreditlimiter, garantier och negativ ränta på insättningar. Nedskrivningar av räntebärande tillgångar avser avyttring av verksamhet i Ryssland och diskuteras närmare i not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning. Not 9 Inkomstskatt Redovisningsprinciper I koncernens inkomstskatt/skatteförmåner ingår skatt relaterat till koncernbolag baserat på periodens skattepliktiga resultat, tillsammans med skattejusteringar för tidigare perioder och förändring i uppskjuten inkomstskatt. Skattefordringar och skatteskulder återger en osäkerhet relaterad till eventuell inkomstskatt. Uppskjuten inkomstskatt redovisas, värderad med beslutade, eller väsentligen beslutade skattesatser, för att återspegla nettoskatteeffekterna av alla temporära skillnader mellan skattebaserna och redovisningsbaserna för tillgångar och skulder. Ingen uppskjuten skatt redovisas för initial redovisning av goodwill och initial redovisning av en tillgång eller skuld i en transaktion som inte är ett rörelseförvärv. Vid transaktionstidpunkten påverkar detta varken redovisat eller beskattningsbart resultat. Uppskjutna skattefordringar sänker inkomstskatten på beskattningsbar inkomst under kommande år. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära skillnader eller skattemässiga underskottsavdrag. Skattekostnad Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Aktuell skatt -196 -118 Uppskjuten skatt -126 -34 Skatt, totalt -322 -151 51 Avstämning av effektiv skattesats Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Resultat före skatt 1 858 1 419 Skatt enligt lagstadgade skattesatser i respektive land1 -337 -263 Icke avdragsgilla kostnader och skattefria intäkter2 -15 49 Värdering av uppskjutna skattefordringar 15 -7 Skatt från tidigare år 2 39 Förändringar i skattesatser och skattelagstiftning 0 1 Resultat från intressebolag 44 29 Övrigt3 -31 1 Skatt, totalt -322 -151 Effektiv skattesats 17,3 % 10,7 % Lagstadgad skattesats (blandad) 18,2 % 18,5 % 1 Omfattar effekten av 55 MEUR från länder med skattelättnader och skatteförmåner 2022, och effekten av 37 MEUR från skattelättnader och övriga skatteförmåner år 2021. 2 Taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 16 MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 1 MEUR år 2022, och taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 30 MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 79 MEUR år 2021. 3 Inkluderar en negativ effekt på 34 miljoner euro från avyttringen av den ryska verksamheten 2022. Den lagstadgade skattesatsen är ett vägt genomsnittsvärde av de lagstadgade skattesatserna som gäller i de jurisdiktioner där Stora Enso är verksamt. Förändring i uppskjuten skatt 2022 MEUR Per 1 januari 2022 Resultat- räkning Övrigt totalresultat (OCI) Förvärv/ Avyttringar1 Omräknings- differens Per 31 december 2022 Skogstillgångar -1 268 -43 -53 0 97 -1 267 Anläggningstillgångar -103 -44 0 17 7 -123 Finansiella instrument 1 -3 -8 0 0 -10 Obeskattade reserver -80 -16 0 4 7 -85 Pensioner och avsättningar 58 -1 -25 -4 -2 26 Skattemässiga underskottsavdrag och skattetillgodohavanden som överförts från tidigare år 107 -34 0 0 1 74 Övrig uppskjuten skatt -2 19 0 -2 0 15 Totalt -1 287 -122 -86 15 110 -1 370 Säkring av eget kapital och nettoinvesteringslån (CTA) -3 3 Säkring av kassaflöden 0 0 Förändring i uppskjuten skatt -125 -83 15 110 Tillgångar2 143 74 Skulder2 -1 430 -1 443 1 Innefattar tillgångar som innehas för försäljning. 2 Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12. OCI = Övrigt totalresultat, CTA = Ackumulerad omräkningsjustering Förändring i uppskjuten skatt år 2021 MEUR Per 1 januari 2021 Resultat-räkning Övrigt totalresultat (OCI) Förvärv/ Avyttringar Omräknings- differens Per 31 december 2021 Skogstillgångar1 -1 175 -70 -40 0 16 -1 268 Anläggningstillgångar -173 75 0 -8 3 -103 Finansiella instrument -11 3 8 0 1 1 Obeskattade reserver -39 -43 0 0 2 -80 Pensioner och avsättningar 56 27 -23 0 -2 58 Skattemässiga underskottsavdrag och skattetillgodohavande som överförts från tidigare år 104 1 0 0 2 107 Övrig uppskjuten skatt 23 -26 0 -1 2 -2 Totalt -1 215 -33 -55 -9 24 -1 287 Säkring av eget kapital (CTA) -2 2 Nettoinvesteringslån Förändring i uppskjuten skatt -35 -53 -9 24 Tillgångar1 117 143 Skulder1 -1 332 -1 430 1 Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12. OCI = Övrigt totalresultat, CTA = Ackumulerad omräkningsjustering Redovisningen av uppskjutna skattefordringar baseras på koncernens uppskattningar av framtida beskattningsbara vinster, mot vilka koncernen kan utnyttja förmånerna. Icke redovisade uppskjutna skattefordringar på avdragsgilla temporära skillnader uppgick till 50 (58) MEUR. Dessa skillnader har inget förfallodatum. Beskattningsbara temporära skillnader avseende investeringar i dotterbolag, filialer och intressebolag, samt andelar i samägda bolag för vilka uppskjutna skatteskulder inte har redovisats uppgick till 367 (339) MEUR. 52 Skattemässiga underskottsavdrag Per 31 december Skattemässiga underskottsavdrag Redovisat skattemässigt värde Oredovisat skattemässigt värde MEUR 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Förfaller inom fem år 359 417 5 7 72 79 Förfaller efter fem år 100 343 9 60 14 11 Förfaller ej 1 173 1 137 58 38 198 210 Totalt 1 633 1 897 73 106 283 300 I slutet av 2022 fanns det inga betydande skattemässiga underskottsavdrag hänförliga till Finland. I slutet av 2021 redovisades skattemässiga underskottsavdrag på 274 MEUR hänförliga till Finland och en uppskjuten skattefordran på 55 MEUR i samband med dessa skattemässiga underskottsavdrag. Osäkra skattepositioner På balansdagen pågick skatterevisioner i flera jurisdiktioner. Några betydande tilläggsskatter, utöver de som redan har redovisats, förväntas inte uppstå till följd av dessa revisioner. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Redovisningsprinciper Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivning av en tillgång inleds när den är tillgänglig för användning på den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som ledningen avser. Avskrivning upphör när tillgången tas bort ur redovisningen eller är tillgänglig för försäljning. Avskrivning upphör inte när tillgången inte längre utnyttjas. Materiella och immateriella tillgångar skrivs av linjärt under tillgångarnas nyttjandeperioder. Nyttjandeperioder granskas årligen. Om en tillgång avyttras nettas intäkter som överstiger tillgångens bokförda värde upp till dess historiska kostnad mot avskrivningar och nedskrivningar. Endast de intäkter från avyttring som överstiger den historiska kostnaden för en tillgång redovisas under övriga rörelseintäkter (Not 5). Om tillgångens bokförda värde är högre än intäkterna från avyttringen redovisas skillnaden som en nedskrivning under den period då en tillförlitlig beräkning av förlust vid avyttring finns tillgänglig, senast när ett bindande försäljningskontrakt undertecknas. ROU-tillgångarna skrivs av linjärt från kontraktets första giltighetsdag till det tidigare av leasingtidens slut eller slutet av ROU- tillgångens nyttjandeperiod. De bokförda värdena på immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar granskas vid varje bokslutstillfälle för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Goodwill prövas årligen för samma sak. Om det finns sådana indikationer uppskattas återvinningsvärdet till det högre av det verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring, och bruksvärdet, varvid en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet. En tidigare redovisad nedskrivning återförs om uppskattningarna som använts för att fastställa återvinningsvärdet förändras. Värdet på den återförda tillgången får dock inte överstiga det bokförda värde som tillgången skulle haft om det inte hade redovisats en nedskrivning under föregående år. När det gäller goodwill kan en redovisad nedskrivning däremot inte återföras. Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar är föremål för nedskrivningsprövning på nivån för kassagenererande enheter. Goodwill prövas för nedskrivning på nivån för kassagenererande enheter för grupper av kassagenererande enheter, vilket motsvarar koncernens lägsta nivå där goodwill övervakas för intern verksamhet. Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Avskrivningar Immateriella tillgångar 24 26 Byggnader och konstruktioner 81 79 Maskiner och inventarier 371 373 ROU-tillgångar 50 62 Övriga materiella tillgångar 8 9 Totalt 533 549 Nedskrivningar Goodwill 11 4 Immateriella tillgångar 1 7 Byggnader och konstruktioner 25 10 Maskiner och inventarier 75 126 ROU-tillgångar 0 1 Övriga materiella tillgångar 2 2 Totalt 114 149 Vinst och förlust vid avyttring Vinst från försäljning av tillgångar -10 -4 Förlust från försäljning av tillgångar 4 3 Totalt -5 0 Avskrivningar och nedskrivningar 635 697 Nedskrivningsprövning Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna har fastställts utifrån en beräkning av bruksvärdet genom användning av kassaflödesprognoser från finansiella bedömningar som godkänts av styrelsen och ledningen. Diskonteringsräntorna före skatt är beräknade för varje kassagenererande enhet med beaktande av affärsklimatet för den kassagenererande enheten samt 53 skatte- och riskprofilen för det land där kassaflödet genereras. Tabellen i avsnittet om nedskrivningsprövning av goodwill nedan redovisar de diskonteringsräntor före skatt som används för nedskrivningsprövning av goodwill. De liknar dem som används vid nedskrivningsprövning av övriga immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar. Nedskrivningarna prövades enligt bruksvärdemetoden för respektive kassagenererande enhet utifrån följande huvudantaganden: •Uppskattningar av försäljningspris i enlighet med intern och extern specialistanalys. •Kassaflöden och diskonteringsräntor beräknades i nominella termer. •Nuvarande kostnadsstruktur förblir oförändrad. •För prövning av goodwill användes en framtida femårsperiod, varefter terminalvärdet fastställdes med hjälp av inflationsbaserad tillväxt, utom för division Paper, där prövningsperioden var den återstående förväntade ekonomiska livslängden. •För immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar var prövningsperioden den återstående förväntade ekonomiska livslängden på tillgången. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROU-tillgångar Under 2022 uppgick de totala nedskrivningarna på materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROU- tillgångar till 103 (145) MEUR och härrörde från omstrukturering av verksamheter och avyttringar av koncernbolag. Under 2022 var nedskrivningarna främst hänförliga till avyttring av koncernbolag i Ryssland och kommande avyttringar inom division Paper. Nedskrivningar hänförliga till Ryssland på 75 MEUR rörde Wood Products Baltic och kassagenererande enheter i Ryssland, inom Packaging Solutions Europe samt Forest. Nedskrivningar hänförliga till Paper på 22 MEUR rörde de kassagenererande enheterna News och Office. Främst på grund av omstrukturering, avyttring av koncernbolag, nedskrivningsprövning och fortsatt försämring på vissa delar av pappersmarknaden under 2021 på grund av covid-19-pandemin redovisades den totala nedskrivningen på 127 MEUR i de kassagenererande enheterna News, Uncoated Mechanical och Office i divisionen Paper. Nedskrivning av goodwill Varken 2022 eller 2021 ledde nedskrivningsprövningen av goodwill till någon nedskrivning.Under 2022 redovisades en nedskrivning av goodwill på 11 MEUR i de kassagenererande enheterna News och Office på grund av kommande avyttringar inom divisionen Paper. För 2021 och mot bakgrund av avyttringen av bruket i Sachsen redovisades en nedskrivning av goodwill på 4 MEUR i den kassagenererande enheten Paper – News. De väsentligaste grupperna av kassagenererande enheter som omfattar goodwill Räkenskapsår 2022 2021 MEUR Goodwill vid årsslutet2 Diskonteringsränta före skatt Goodwill vid årsslutet Diskonteringsränta före skatt Wood Products - Centraleuropa 111 9,9 % 109 8,7 % Paper - Book Paper1 28 8,4 % 28 7,2 % Paper - Uncoated Mechanical 12 8,4 % 40 7,2 % Biomaterials - innovation och verksamhet i Norden 45 8,2 % 45 7,2 % Övriga kassagenererande enheter1 47 60 Totalt 244 282 1 Övriga kassagenererande enheter omfattar Packaging Solutions – Europa, Packaging Materials – verksamhet i Sverige, Packaging Materials – wellpappråvara, Wood Products – Nordeuropa, Paper – News och Paper – Office. 2 Goodwill exklusive tillgångar som innehas för försäljning. Beräkning av bruksvärde är mycket känsligt i förhållande till diskonteringsräntor, försäljningspriser och kostnader. Känslighetsanalysen utförs för att beräkna beloppen med vilka det antagna värdet måste förändras för att enhetens återvinningsvärde ska vara likställt med det redovisade värdet för de kassagenererande enheterna, där en omfattande eventuell ändring i ett antagande skulle kunna leda till en nedskrivning. Under 2022 skulle en eventuell förändring av huvudsakliga antaganden inte medföra att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde. Sammanfattning av nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar per division Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Packaging Materials 0 10 Packaging Solutions 36 2 Biomaterials 0 0 Wood Products 10 0 Forest 31 1 Paper 33 131 Övriga -4 4 Totalt (nedskrivning +) / (återföring av nedskrivning -) 107 149 54 Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar Redovisningsprinciper Goodwill Goodwill utgörs av framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som inte kan identifieras individuellt och redovisas separat av koncernen vid ett förvärv. Goodwill beräknas som den del av köpeskillingen som vid förvärvet överstiger det verkliga värdet på den andel av det förvärvade bolagets tillgångar som koncernen förvärvar räknat på förvärvsdagen, och fördelas vid prövning av nedskrivningsbehov på de grupper av kassagenererande enheter som väntas ha nytta av förvärvet. Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter utanför euroområdet behandlas som den utländska enhetens tillgång denominerad i den lokala valutan och omräknas till den kurs som råder på balansdagen. Goodwill skrivs ej av men nedskrivningsbehovet prövas årligen, eller oftare om det finns indikationer på värdeminskning. Övriga immateriella tillgångar Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av proportionerligt under den förväntade ekonomiska livslängden, vilken brukar variera från 3 till 10 år och upp till 20 år för patent. Alla värdeminskningar innebär att värdet justeras. Förvärvade immateriella tillgångar måste redovisas separerade från goodwill om de uppfyller definitionen för en tillgång, om de är antingen avskiljbara eller härrör från kontrakt eller andra legala rättigheter och om deras verkliga värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Kostnaden för utveckling eller inköp av ny programvara som klart kan hänföras till en identifierbar och unik produkt som kommer att kontrolleras av koncernen och har ett framtida värde som troligen överstiger kostnaden efter mer än ett år, redovisas som en immateriell tillgång och kommer att skrivas av över en förväntad ekonomisk livslängd på 3 till 10 år. Immateriella tillgångar som redovisas separerade från goodwill i förvärv består av marknadsförings- och kundrelaterade eller kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar. Typiska marknadsförings- och kundrelaterade tillgångar är varumärken och handelsnamn, servicemärken, kollektiva märken, certifieringsmärken, kundregister, order- eller produktionsstockar, kundkontrakt och därmed sammanhängande kundrelationer. Kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar utgörs normalt av licens- och royaltyavtal eller patenterad teknik och affärshemligheter, som till exempel konfidentiella formler, processer eller recept. Värderingen av kundkontrakt och relaterade kundrelationer till verkligt värde bygger på hur stor andel av dessa som förväntas behållas och det förväntade återstående kassaflödet från kunden. Varumärken värderas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys enligt den så kallade royaltykassaflödesmetoden (relief from royalty method). Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar förvärvade av koncernbolag redovisas till anskaffningsvärde, i förekommande fall med tillägg för nedmonteringskostnader. Tillgångar som kommer in i koncernen i samband med förvärv av nya dotterbolag redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Avskrivning sker proportionerligt, justerad för eventuell värdeminskning och avyttringskostnader. Det redovisade värdet representerar kostnader minus mottagna bidrag och subventioner samt minus ackumulerade planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader på lån för finansiering av uppförande av tillgångar kapitaliseras som en del av anskaffningskostnaden när anläggningen är färdig. Mark- och vattentillgångar avskrivs inte eftersom dessa bedöms ha oändlig livslängd. För övriga tillgångar baseras avskrivningar på följande förväntade livslängd: Tillgångsslag Avskrivning, antal år Byggnader, industri 10-50 Byggnader, kontor och bostäder 20-50 Slipmassafabriker 15-20 Vattenkraftanläggningar 40 Pappersbruks-, massabruks- och kartongbruksmaskiner 20-30 Tyngre maskiner 10-20 Konverteringsanläggningar 10-15 Sågverk 10-15 Datorer 3-5 Fordon 5 Kontorsutrustning 3-5 Järnvägar, hamnanläggningar 20-25 Skogsvägar 10-15 Vägar, markanläggningar, broar 15-20 Ordinarie underhålls- och reparationskostnader kostnadsförs när de uppkommer, men mer omfattande renoverings- och uppgraderingskostnader kapitaliseras och skrivs av under respektive tillgångs återstående ekonomiska livslängd. Utrangering, försäljning eller avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas genom att redovisad anskaffningskostnad och ackumulerade avskrivningar dras av och eventuellt kvarvarande värde redovisas som nedskrivningar i koncernens resultaträkning. Realisationsvinster redovisas under övriga rörelseintäkter. Reservdelar redovisas som materiella anläggningstillgångar om de är av större omfattning och används över ett år eller om de endast används till en specifik anläggningstillgång. I alla andra fall bokförs reservdelar som lager och redovisas i resultaträkningen som förbrukning. ROU-tillgångar När ett kontrakt tecknas ska koncernen bedöma om kontraktet är, eller innehåller, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning. ROU-tillgångar värderas först till anskaffningsvärde som omfattar leasingskuldens ursprungsvärde justerat främst för betalningar gjorda vid eller före första giltighetsdagen. Koncernen fördelar kontraktets ersättningsbelopp på 55 de olika leasingdelarna och räknar av delar som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. Leasingvillkor förhandlas utifrån individuella bedömningar och omfattar en mängd olika villkor. ROU-tillgångarna skrivs av proportionerligt från första giltighetsdagen till det tidigaste av leasingtidens slut och slutet av ROU-tillgångens nyttjandeperiod. Dessutom justeras ROU-tillgången för vissa omvärderingar av leasingskulden. Eventuellt nedskrivningsbehov av ROU-tillgångar prövas i enlighet med IAS 36. Koncernen har valt att inte redovisa ROU-tillgångar för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas proportionerligt över leasingperioden (Not 5). Immateriella tillgångar Räkenskapsår MEUR Programvara Övriga immateriella tillgångar Tillgångar i arbete Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Per 1 januari 2021 233 98 17 695 1 044 Omräkningsdifferens 2 6 0 8 16 Omklassificeringar 8 12 -16 0 4 Tillägg 6 5 6 0 17 Avyttringar1 -23 -19 0 -171 -213 Per 31 december 2021 226 103 7 532 867 Omräkningsdifferens 0 -1 0 -2 -4 Omklassificeringar 5 2 -4 0 3 Tillägg 3 2 16 0 21 Avyttringar1 -11 -6 0 -28 -46 Per 31 dececmber 2022 222 100 18 502 842 Ackumulerade av- och nedskrivningar Per 1 januari 2021 176 38 0 414 629 Omräkningsdifferens 1 4 0 3 8 Avyttringar1 -22 -19 0 -171 -212 Avskrivningar 18 9 0 0 26 Nedskrivningar 5 2 0 4 11 Per 31 december 2021 178 34 0 250 462 Omräkningsdifferens 0 0 0 -3 -3 Avyttringar1 -11 -6 0 0 -17 Avskrivningar 17 8 0 0 24 Nedskrivningar 1 0 0 11 12 Per 31 december 2022 185 35 0 258 478 Bokfört värde 31 december 2022 38 65 18 244 364 Bokfört värde 31 december 2021 48 69 7 282 405 1 Avyttringar av bolag ingår i raden avyttringar. Avyttringar av bolag och tillgångar som innehas för försäljning behandlas närmare i Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning. 56 Materiella anläggningstillgångar Räkenskapsår MEUR Mark och vatten Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Anläggningar under arbete Totalt Anskaffningsvärde Per 1 januari 2021 128 3 301 13 256 455 549 17 690 Omräkningsdifferens 0 64 48 0 1 114 Omklassificeringar 2 58 405 11 -480 -4 Omklassificeringar till biologiska tillgångar 0 -1 -1 0 0 -2 Tillägg 0 15 214 1 328 558 Avyttringar1 -13 -82 -503 -19 -4 -620 Per 31 december 2021 117 3 355 13 421 448 394 17 735 Omräkningsdifferens -1 -12 -266 -11 -10 -300 Omklassificeringar 0 57 207 10 -277 -3 Omklassificeringar av biologiska tillgångar 0 -2 -1 0 0 -3 Tillägg 6 33 217 4 373 634 Avyttringar1 -19 -390 -2 668 -58 -27 -3 162 Per 31 december 2022 103 3 041 10 909 393 454 14 900 Ackumulerade av- och nedskrivningar Per 1 januari 2021 3 2 096 10 186 386 11 12 683 Omräkningsdifferens 0 9 -30 0 1 -20 Avyttringar1 -1 -79 -487 -19 0 -586 Avskrivningar 0 77 373 11 0 461 Nedskrivningar 0 10 125 2 0 137 Per 31 december 2021 3 2 113 10 164 380 14 12 674 Omräkningsdifferens 0 -30 -262 -9 0 -302 Avyttringar1 -1 -378 -2 458 -49 0 -2 886 Nedskrivningar 0 78 371 10 1 460 Nedskrivningar och återföringar 0 21 68 4 2 95 Per 31 december 2022 2 1 804 7 882 336 16 10 040 Bokfört värde 31 december 2022 101 1 237 3 027 57 437 4 860 Bokfört värde 31 december 2021 114 1 242 3 256 68 380 5 060 1 Avyttringar av bolag ingår i raden avyttringar. Avyttringar av bolag och tillgångar som innehas för försäljning behandlas närmare i Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning. 57 ROU-tillgångar Räkenskapsår MEUR Mark och vatten Skogstillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier och övrigt Totalt Anskaffningsvärde Per 1 januari 2021 99 233 97 148 577 Omräkningsdifferens 9 26 1 1 37 Omklassificeringar till biologiska tillgångar 0 -15 0 0 -15 Tillägg 0 9 9 15 33 Avyttringar -1 0 -4 -37 -42 Övriga förändringar 0 0 1 0 1 Per 31 december 2021 107 253 104 127 591 Omräkningsdifferens -2 -2 -3 -1 -7 Omklassificeringar till biologiska tillgångar 0 -17 0 0 -17 Tillägg 1 6 20 18 45 Avyttringar -2 0 -23 -36 -62 Övriga förändringar 1 2 0 4 6 Per 31 december 2022 105 243 96 113 556 Ackumulerade av- och nedskrivningar Per 1 januari 2021 6 12 38 70 125 Omräkningsdifferens 1 2 1 0 3 Avyttringar -1 0 -4 -36 -41 Avskrivningar 3 5 20 34 62 Nedskrivningar 0 0 0 1 1 Per 31 december 2021 8 18 55 69 150 Omräkningsdifferens 0 -1 -2 -1 -4 Avyttringar1 -1 0 -23 -34 -58 Avskrivningar 3 5 19 23 50 Nedskrivningar 0 0 1 0 0 Per 31 december 2022 10 22 49 56 138 Bokfört värde 31 december 2022 95 221 47 57 418 Bokfört värde 31 december 2021 99 235 49 59 441 1 Avyttringar av bolag ingår i raden avyttringar. Avyttringar av bolag och tillgångar som innehas för försäljning behandlas närmare i Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning. Stora Ensos viktigaste kapitaliserade ROU-tillgångar består av landområden som används i skogsbruk och industriell verksamhet, leasing av olika maskiner och utrustning, inklusive maskiner som används i verksamheten, fartyg och annan logistisk utrustning, samt egendom, inklusive kontor, lagerlokaler och övrig egendom som används i verksamheten. Vissa av leasingavtalen innehåller förnyelsealternativ och förlängningsalternativ som beaktas under leasingperioden om koncernen i princip vet att dessa kommer att utnyttjas. Se Not 26 Räntebärande tillgångar och skulder för mer information om leasingskulder och Not 5 Övriga finansiella rörelseintäkter och rörelsekostnader för information om leasingkostnader som ingår i resultaträkningen. Tillägg till immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar Totalt uppgick investeringarna exklusive investeringar i biologiska tillgångar under året 701 (609) MEUR. Detaljer kring pågående projekt och framtidsplaner tas upp närmare i verksamhetsberättelsen. Not 12 Skogstillgångar Redovisningsprinciper Stora Ensos skogstillgångar definieras som skog på rot, klassificerade som biologiska tillgångar, och tillhörande skogsmark. Stora Ensos biologiska tillgångar består av skog på rot som ska användas som råvara vid produktion av massa och träprodukter samt som biobränsle. Värderingen av skogstillgångarna baseras på att verksamheten är kontinuerlig och skogsbruket hållbart och tar även hänsyn till miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Biologiska tillgångar redovisas och värderas till verkligt värde enligt IAS 41 om Jord- och skogsbruk, och skogsmark redovisas enligt IAS 16 om Materiella anläggningstillgångar. Arrenderade skogsmarkstillgångar redovisas som en del av de så kallade ROU-tillgångarna i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar. Koncernen ändrade värderingsmetod för skogstillgångar i Finland i slutet av 2022 så att den skulle motsvara den värderingsmetod som tillämpas på svenska skogstillgångar. Detta beskrivs i Not 1 Redovisningsprinciper. Nordiska skogar och plantageskogar redovisas som olika tillgångsslag på grund av tillgångarnas olika natur, användning och egenskaper. Den största skillnaden är den korta tillväxtcykeln på 6–12 år på plantagerna, jämfört med den långa tillväxtcykeln på 60–100 år i nordiska skogar. Det finns även skillnader i form av återplanteringsmetoder, skogsbruk och resursanvändning för andra syften. Nordiska skogstillgångar omfattar innehav i Sverige och Finland , medan plantageskogar omfattar skogstillgångar i Kina, Brasilien och Uruguay. Redovisningsprinciper för de olika slagen av skogstillgångar presenteras var för sig nedan. Dessutom har koncernen mindre skogsinnehav i Estland och Rumänien genom det associerade företaget Tornator. Koncernen har 58 skogstillgångar i sina egna dotterbolag i Sverige och Kina, i sina samägda bolag i Brasilien och Uruguay och i intressebolag i Finland. Stora Enso ser också till att värderingen av koncernens andel av värdet på skogsinnehav i intressebolag och samägda bolag överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper. Vid avverkning överförs de biologiska tillgångarna till lager. Nordiska skogstillgångar Skogstillgångar i Sverige och Finland redovisas till verkligt värde och värderas med hjälp av en marknadsmetod baserat på skogstransaktioner i de områden där Stora Ensos skogar finns. Stora Ensos skogstillgångar skapar värde genom att säkra virkesförsörjningen, öka långsiktig avkastning, optimerar markanvändningen och säkerställer finansiell flexibilitet. De spelar en viktig roll för att mildra effekterna av klimatförändringarna, eftersom växande träd absorberar koldioxid. Skogarna erbjuder också möjligheter till framtida värdeflöden, t.ex. vindkraft. Det totala värdet av skogstillgångarna beräknas utifrån kontrollerade lageruppgifter och regionala priser för skog på rot där hänsyn bland annat tas till: •regionala uppgifter om transaktioner baserade på skogstillgångarnas geografiska läge, •priser för skog på rot per skogskubikmeter (m3 sk) för sålda skogsegendomar samt •regionala lager av skog på rot. Uppgifter om försäljning av skogstillgångar finns tillgängliga från olika leverantörer av marknadsdata.. Uppgifterna om marknadstransaktioner kan ses som bestyrkta av marknaden. Vissa justeringar görs för att förfina de bekräftade uppgifterna. Här används icke observerbara data som kategoriseras som information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Bedömningarna förklaras närmare i Not 2 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar. Det totala värdet av skogstillgångarna i Norden redovisas som biologiska tillgångar och skogsmark. Redovisningen av det kombinerade verkliga värdet för skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där separata aktuella värden för förväntat nettokassaflöde beräknas för både biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs som den ränta vid vilken värderingen som baseras på marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas kombinerade kassaflöden för biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan uppskattas vara densamma för biologiska tillgångar som för skogsmark eftersom typen av och tidpunkten för kassaflödena är liknande. Biologiska tillgångar redovisas till verkligt värde enligt IAS 41. Det verkliga värdet baseras på intäkter med hjälp av den diskonterade kassaflödesmetoden där de biologiska tillgångarnas verkliga värde beräknas utifrån kassaflöden som bygger på att verksamheten är kontinuerlig med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Skogsmark värderas till verkligt värde med hjälp av den värderingsmetod som beskrivs i IAS 16. Det verkliga värdet på skogsmark bestäms baserat på intäkter, där nettokassaflöden från träd som ska planteras i framtiden och andra skogsrelaterade intäkter som jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial ingår. Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Förändringar i det verkliga värdet av skogsmark, netto efter uppskjuten skatt, redovisas i övrigt totalresultat (OCI) och ackumuleras i en omräkningsreserv under eget kapital. Omräkningsreserven återförs inte till resultaträkningen vid avyttring. Om det verkliga värdet av skogsmark skulle vara lägre än anskaffningsvärdet redovisas skillnaden i resultaträkningen som en nedskrivning. Plantagetillgångar För plantageskogar redovisas biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41 baserat på intäkter i de områden där koncernen äger skogsmark. Värdering till verkligt värde baseras på information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Skogsmark värderas både initialt och senare till anskaffningsvärde med hjälp av den modell som beskrivs i IAS 16. Värderingen av biologiska tillgångar baseras på den diskonterade kassaflödesmetoden och bygger på kassaflöden som utgår från en kontinuerlig verksamhet och ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. De biologiska tillgångarnas verkliga värde baseras på produktiv skogsmark. Årets avverkning av den prognostiserade årliga tillväxten multipliceras med virkespriset och kostnader för skogsbruk och avverkning dras av. De biologiska tillgångarnas verkliga värde mäts som nuvärdet av det som avverkas efter en tillväxtperiod, med hänsyn tagen till miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Den diskonteringsränta som tillämpas bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden). Skog på rot som är mindre än två år gammal (mindre än tre år i Montes del Plata) anses vara en outvecklad tillgång och redovisas till anskaffningsvärde. Det verkliga värdet bedöms vara nära anskaffningsvärdet när den biologiska transformationen varit ringa eller när priseffekten av transformationen inte förväntas vara väsentlig, vilket varierar med växtplats och växtart. Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde och skrivs inte av. Värdet av skogstillgångar i dotterbolag och samägda bolag som redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning uppgår till 6 846 (6 747) MEUR enligt specifikation nedan. Koncernens indirekta andel av skogstillgångar ägda av intressebolag uppgår till 1 271 (985) MEUR. Det totala värdet av skogstillgångar, exklusive arrenderad skogsmark, uppgår till 8 117 (7 732) MEUR. 59 Skogstillgångar Biologiska tillgångar Skogsmark2 Skogstillgångar totalt Räkenskapsår Räkenskapsår Räkenskapsår MEUR 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Dotterbolag och samägda bolag Värde per 1 januari 4 547 4 250 2 201 2 005 6 747 6 256 Omräkningsdifferenser -305 -43 -145 -26 -449 -68 Orealiserad förändring i verkligt värde1 336 471 259 225 596 696 Tillägg 77 58 2 1 78 59 Avyttringar -2 -64 -2 -5 -4 -69 Förändring på grund av avverkning1 -141 -127 0 0 -141 -127 Övriga operativa förändringar1 -1 -17 0 0 -1 -17 Omklassificeringar från materiella 20 17 0 0 20 17 Värde per 31 december 4 531 4 547 2 315 2 201 6 846 6 747 Investeringar i intressebolag Tornator Oyj (41%) 1 122 906 149 78 1 271 985 Värde per 31 december 1 122 906 149 78 1 271 985 Totalt 5 653 5 453 2 464 2 279 8 117 7 732 1 För biologiska tillgångar redovisas förändringarna i resultaträkningen. För skogsmark redovisas förändringar i verkligt värde direkt under eget kapital. 2 Arrenderad skogsmark ingår inte. Värdering av och skog på rot i större dotterbolags, samägda bolags och intressebolags skogstillgångar Per 31 december 2022 Svenska skogar Guangxi Veracel (50 %) Montes del Plata (50 %) Tornator (41 %) Totalt Markareal tusen ha 1 389 73 113 138 301 2 014 tusen ha 1 389 — 105 95 300 1 890 tusen ha — 73 8 43 — 124 tusen ha 1 142 64 47 92 277 1 622 Total areal Skog på rot miljoner m3 sk1 152,7 4,2 5,2 15,5 33,2 210,8 Produktiv skogsmark Skog på rot miljoner m3 sk1 150,5 4,1 5,2 15,5 32,8 208,1 Uppskattad tillväxt miljoner m3 sk1 5,8 1,3 1,8 3,2 1,5 13,6 Avverkning miljoner m3 sk1 4,6 1,2 1,7 1,8 1,3 10,7 Övriga förendringar miljoner m3 sk1 -1,1 -0,8 0,0 0,2 -0,1 -1,8 Avverkning miljoner m3 fub2 3,8 1,0 1,4 1,5 1,2 8,9 Biologiska tillgångar MEUR 3 963 196 103 269 1 122 5 653 Biologiska tillgångar Produktiv areal EUR/ha 3 471 3 062 2 162 2 922 4 054 3 485 Skogsmark MEUR 2 113 — 29 173 149 2 464 Skogstillgångar, totalt MEUR 6 076 196 131 441 1 271 8 117 Arrenderad skogsmark MEUR — 166 3 52 — 221 1 Skogskubikmeter 2 Kubikmeter fast mått under bark Per 31 december 2021 Svenska skogar Guangxi Veracel (50 %) MdP (50 %) Tornator (41 %) Totalt Markareal Total areal tusen ha 1 389 77 113 136 295 2 009 - varav ägd tusen ha 1 389 — 106 95 295 1 884 - varav arrenderad tusen ha — 77 7 41 — 125 Produktiv areal tusen ha 1 141 68 47 90 271 1 617 Total areal Skog på rot miljoner m3 sk1 152,6 5,0 5,0 13,9 33,0 209,5 Produktiv skogsmark Skog på rot miljoner m3 sk1 150,5 4,9 5,0 13,9 32,7 207,1 Uppskattad tillväxt miljoner m3 sk1 5,8 1,6 1,8 2,6 1,4 13,2 Avverkning miljoner m3 sk1 4,4 1,3 1,2 1,6 1,3 9,9 Övriga förändringar miljoner m3 sk1 6,2 0,4 0,0 -0,1 1,2 7,7 Avverkning miljoner m3 fub2 3,7 1,0 1,0 1,3 1,2 8,2 Biologiska tillgångar MEUR 4 005 200 81 260 906 5 453 Biologiska tillgångar Produktiv areal EUR/ha 3 511 2 950 1 713 2 900 3 342 3 372 Skogsmark MEUR 2 012 — 26 163 78 2 279 Skogstillgångar, totalt MEUR 6 017 200 107 423 985 7 732 Arrenderad MEUR — 187 2 45 — 235 1 Skogskubikmeter 2 Kubikmeter fast mått under bark 60 Dotterbolag och samägda bolag Den 31 december 2022 var värdemässigt (exkl. arrenderad mark) 89 % (89 %) av skogstillgångarna belägna i Sverige, 3 % (3 %) i Kina, 2 % ((2 %) i Brasilien, och 6 % (6 %) i Uruguay. Den totala arealen uppgår till 1 713 (1 715) tusen hektar varav 7 % (7 %) är arrenderad och mindre än 1 % (1 %) är begränsad. Av Stora Ensos totala skogsinnehav är 1 345 (1 346) tusen hektar produktiv skogsareal. I siffrorna för Montes del Plata och Veracel har hänsyn tagits till ägarandel. Svenka skogar I slutet av 2022 uppgick värdet av de biologiska tillgångarna i svenska skogar till 3 963( 4 005) MEUR, värdet av tillhörande skogsmark var 2 113 (2 012) MEUR och de totala skogstillgångarna uppgick till 6 076 (6 017) MEUR. Skogstillgångarnas värde ökade med 485 MEUR, vilket främst beror påhögre marknadspriser. Valutakurspåverkan fick värdet att minska. Uppskjutna skatteskulder relaterade till skogstillgångar uppgick till 1 250 (1 237) MEUR. Diskonteringsräntan på 3,6 % (3,5 %) tillämpades i värderingen. Det produktiva området i svenska skogar uppgick till 1 142 (1 141) tusen hektar med skog på rot på 150,5 (150,5) miljoner m3. Det vägda genomsnittliga marknadsvärdet över tre år som använts vid värderingen av svenska skogstillgångar 2022 är 40 (40) EUR per skogskubikmeter. Värdet av skogstillgångar motsvarar ett genomsnitt på 5 320 (5 270) EUR per hektar produktiv skogsmark. Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade transaktionsuppgifter och prisstatistik som tillhandahålls av olika leverantörer av marknadsdata. Transaktionsuppgifterna justeras så att de motsvarar skog av samma typ som Stora Ensos och utesluter vissa tillgångar som inte är skog och annat avvikande. Vid värderingen beaktas var skogsmarken finns, vilka prisnivåer som gäller och vilken volym av skog på rot som finns tillgänglig. Marknadspriserna för olika områden varierar kraftigt. Kommande förändringar i värdet av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i volym av skog på rot med hänsyn till tillväxt och andra förändringar. Se även Not 2 för information om bedömningar som använts vid värderingen. Skogstillgångarnas läge och volym 2022 Nordlig Central Sydlig Summa Produktiv areal ha 190 951 0 1 142 Andel av total % 17% 83% 0% 100% Skog på rot million m3 sk 17,5 133,0 0,0 150,5 Andel av total % 12% 88% 0% 100% 2021 Nordlig Central Sydlig Summa Produktiv areal ha 191 950 0 1 141 Andel av total % 17% 83% 0% 100% Skog på rot million m3 sk 17,1 133,3 0,0 150,5 Andel av total % 11% 89% 0% 100% Guangxi I slutet av 2022 uppgick värdet av de biologiska tillgångarna i kinesiska Guangxi till 196 (200) MEUR. All skogsmark i Kina är arrenderad. Värdeökningen beror främst på påverkan av valutakurser och ökade volymer, medan högre kostnader och diskonteringsräntan minskade värdet. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot motsvarande 27 (33) MEUR. Diskonteringsräntan på 10,2 % (8,6 %), som används i den diskonterade kassaflödesvärderingen (DCF) ökade något under 2022. Den produktiva skogsmarken i Guangxi uppgår till 64 (68) tusen hektar med skog på rot på 4,1 (4,9) miljoner m3. Veracel Veracel Celulose S.A. (Veracel) är ett samägt (50 %) företag i Brasilien. Stora Ensos andel av de biologiska tillgångarna var 103 (81) MEUR. Förändringen beror främst på ökade priser, volymer samt tillväxt och lägre diskonteringsränta. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot motsvarande 31 (21) MEUR. Diskonteringsräntan på 7,9 % (6,9 %) som används i DCF minskade under 2022. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Stora Ensos andel av den produktiva skogsmarken uppgår till 47 (47) tusen hektar med skog på rot på 5,2 (5,0) miljoner m3. Montes del Plata Montes del Plata (MdP) är ett samägt (50 %) företag i Uruguay. Stora Ensos andel av de biologiska tillgångarna var 269 (260) MEUR. Förändringen beror främst på valutakurspåverkan och förändring i diskonteringsräntan. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot motsvarande 50 (46) MEUR. Diskonteringsräntan på 9,0 % (6,5 %) som används i DCF ökade under 2022. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Stora Ensos andel av den produktiva skogsmarken uppgår till 92 (90) tusen hektar med skog på rot på 15,5 (13,9) miljoner m3. Intressebolag Tornator Tornator Oyj är ett finskt intressebolag som ägs till 41 %. Stora Ensos andel av de biologiska tillgångarna uppgick till 1 122 MEUR (906), värdet av tillhörande skogsmark var 149 MEUR (78) och totala skogstillgångar motsvarade 1 271 MEUR (985). Värdeökningen för skogstillgångar beror främst på övergången till en värderingsmetod baserad på marknadstransaktioner från den tidigare kassaflödesbaserade metoden när det gäller skogstillgångar i Finland. Förvärv gjorde också att skogstillgångens värde ökade. Se Not 1 för mer information om förändringar i värderingsmetod. 61 Stora Ensos andel av den produktiva skogsmarken uppgår till 277 (271) tusen hektar med skog på rot på 32,8 (32,7) miljoner m3. Det vägda genomsnittliga marknadsvärdet över tre år som använts vid värderingen av skogstillgångar i Finland under 2022 är 42 EUR per skogskubikmeter. Värdet av skogstillgångar i Finland motsvarar ett genomsnitt på 4 750 EUR per hektar produktiv skogsmark. . Känslighetsanalys av viktiga faktorer vid värdering om förändring +/-10 % MEUR Marknadspris på virke Tillväxttakt Diskonteringsränta Guangxi +/-28 +/-1 +/-4 Veracel +/-10 +/-10 +/-2 Montes del Plata +/-30 +/-30 +11/-10 Värderingen av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i skog på rot-volymen. En förändring av det genomsnittliga marknadspriset för skogstillgångar med 1 EUR/m3 skog skulle påverka värdet av skogstillgångarna med 151 (150) MEUR. En förändring av skog på rot-volymen med 1 miljon skogskubikmeter skulle påverka värdet av skogstillgångarna med 40 (40) MEUR. Not 13 Intressebolag Redovisningsprinciper Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Stora Enso styr inte intressebolag på egen hand eller tillsammans med andra parter, men har ett väsentligt inflytande. Koncernens andel av intressebolagets vinst eller förlust tas upp i koncernens resultaträkning. Koncernens innehav i ett intressebolag tas upp i koncernens rapport över finansiell ställning till ett belopp som motsvarar koncernens andel av intressebolagets nettotillgångar tillsammans med eventuell goodwill. Goodwill som uppkommer vid förvärv av ett intressebolag ingår i investeringens bokförda värde och eventuellt nedskrivningsbehov prövas som en del i den investeringen. I det redovisade värdet för intressebolag finns ingen goodwill av större omfattning. När koncernens andel av eventuella ackumulerade förluster överstiger det bokförda värdet för en investering, sätts bokfört värde till noll och redovisningen av fortsatta förluster upphör, om inte koncernen är bunden av garantier eller andra åtaganden i förhållande till det bolag som avses. Koncernens andel av resultaten i intressebolag redovisas under rörelseresultat för att återspegla investeringarnas rörelseinriktade natur. På samma sätt redovisas utdelningar från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden i kassaflödet genererat från den löpande verksamheten i koncernens kassaflödesanalys. Viktigare intressebolag Per 31 december Ägarintresse % MEUR Bolag Rapporteras i segment Säte och viktigaste verksamhetsplats 2022 2021 2022 2021 Tornator Oyj Forest Finland 41,00 41,00 800 545 Övriga 32 35 Redovisat värde 832 580 Under 2022 avyttrade Stora Enso sitt ägande på 30,41 % i Encore Ympäristöpalvelut Oy. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen. Stora Ensos innehav på 20 % i Arauco Florestal Arapoti S.A. avyttrades under 2021. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen. Bergvik Skog AB avvecklades under 2021. Ingen verksamhet kvarstod i bolaget efter omstruktureringen av Bergvik Skog AB 2019. Koncernens andel av intressebolags resultaträkningar Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Omsättning 147 142 Rörelsekostnader -103 -97 Värdering av biologiska tillgångar 189 120 Rörelseresultat 233 166 Finansnetto 40 10 Resultat före skatt 273 176 Skatt -52 -34 Årets nettoresultat 221 143 Medelantalet anställda i intressebolagen var 1 043 under 2022, jämfört med 1 193 under 2021. Nedan visas en sammanfattning av ekonomisk information, framtagen i enlighet med IFRS, för koncernens viktigaste intressebolag, Tornator Oyj. Koncernens andel i Tornator Oyj redovisas under divisionen Forest och utgör huvuddelen av koncernens redovisade värden i intressebolag. 62 Tornator Oyj MEUR 2022 2021 Skogstillgångar 3 101 2 401 Övriga långfristiga tillgångar 70 39 Omsättningstillgångar 73 53 Långfristiga skulder 752 821 Kortfristiga skulder 120 43 Skatteskulder 420 300 Omsättning 176 155 Årets nettoresultat 542 349 Övrigt totalresultat 141 39 Totalresultat 683 388 Utdelningar från intressebolag under räkenskapsåret 25 16 Intressebolagets nettotillgångar 1 952 1 329 Ägarandel 41,00 % 41,00 % Bokfört värde för koncernens ägarandel i Tornator Oyj 800 545 Koncernens aktuella ägande på 41 % värderas till 800 (545) MEUR den 31 december 2022. Koncernens andel av Tornators nettoresultat var 222 (143) MEUR, vilket inkluderar en vinst vid värderingen av biologiska tillgångar, netto efter skatt, på 152 (96) MEUR. Sammanslagen information om intressebolag av mindre omfattning Per 31 december MEUR 2022 2021 Anläggningstillgångar 35 30 Omsättningstillgångar 12 22 Långfristiga skulder 3 2 Kortfristiga skulder 12 15 Omsättning 74 78 Årets nettoresultat -2 0 Utdelningar under räkenskapsåret 1 0 Eget kapital i koncernens balansräkning 32 35 Värde enligt kapitalandelsmetoden 32 35 Värde enligt kapitalandelsmetoden för Tornator Oyj 800 545 Värde enligt kapitalandelsmetoden, totalt 832 580 Mellanhavanden med intressebolag Per 31 december MEUR 2022 2021 Fordringar på intressebolag Långfristiga lånefordringar 2 2 Kundfordringar 1 1 Kortfristiga lånefordringar 0 10 Skulder till intressebolag Leverantörsskulder 101 55 Transaktioner med intressebolag Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Försäljning till intressebolag 19 19 Ränta på lånefordringar från intressebolag 0 1 Inköp från intressebolag 163 109 Koncernen genomför transaktioner med intressebolag, till exempel försäljning och inköp av virkesråvara. Alla avtal förhandlas enligt armlängdsprincipen med villkor som koncernen anser normala i branschen och som i allmänhet inte är mindre förmånliga än vad som skulle gälla för en oberoende tredje part. 63 Not 14 Aktieinstrument Redovisningsprinciper Koncernen har valt att redovisa sitt aktieinnehav i Pohjolan Voima och vissa noterade aktier som ägs av koncernen till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVTOCI) enligt IFRS 9 genom att tillämpa standarden för aktieinstrument. Vinster och förluster till följd av förändringar i investeringarnas verkliga värde under verkligt värde via övrigt totalresultat återförs inte till resultaträkningen vid nedskrivning eller avyttring, och endast intäkt av utdelning redovisas i resultaträkningen. Dessutom har koncernen vissa investeringar i onoterade värdepapper som klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen. Värderingar i sammandrag Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Anskaffningsvärde per 1 januari Noterade värdepapper 3 3 Onoterade värdepapper 135 135 Investeringar som klassificeras som egetkapitalinstrument 139 138 Övrigt totalresultat vid ingående balans 779 279 Aktieinstrument per 1 januari 918 417 Omräkningsdifferens -2 0 Tillägg 10 1 Förändring i verkligt värde redovisad som övrigt totalresultat 519 501 Redovisat värde 31 december 1 445 918 Orealiserade vinster och förluster på noterade och onoterade aktier Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Orealiserad värdestegring, netto (OCI) 1 299 780 Kostnad 147 139 Verkligt värde 1 445 918 Orealiserad värdestegring, netto (OCI) 1 299 780 Uppskjuten skattskuld -1 -2 Orealiserad värdestegring redovisad som övrigt totalresultat (OCI) i eget kapital 1 297 778 Förändring i orealiserad värdestegring redovisad som övrigt totalresultat (OCI) i eget kapital 519 501 Aktier i PVO Koncernen innehar 15,6% (15,6 %) av andelarna i Pohjolan Voima Oy (PVO), ett aktiebolag inom energisektorn som producerar el och värme för sina aktieägare i Finland enligt principen om självkostnad och icke-vinstgenerering (Mankala- principen). Alla dotterbolag i PVO-koncernen har sitt eget aktieslag som istället för utdelning ger aktieägaren rätt till del av energiproduktionen i proportion till innehavet av det aktieslaget. Aktieägarna är sedan även skyldiga att täcka produktionskostnaderna som i allmänhet är lägre än marknadspriserna. Stora Enso har inte erhållit faktisk utdelning från PVO under 2022. Innehavet värderas kvartalsvis till verkligt värde med hjälp av den diskonterade kassaflödesmetoden. Under sista kvartalet 2022 finjusterade koncernen värderingsmetoden så att den enbart baseras på den diskonterade kassaflödesanalysen. Tidigare användes även marknadsmultiplar. Transaktionsmultiplar anses vara mindre tillförlitliga under rådande marknadsförhållanden. Värderingen kategoriseras som nivå 3 i verkligt värde-hierarkin i enlighet med IFRS 13. Mer information om nivåerna finns i Not 25 Verkligt värde. De elpriser som används i värderingen baseras på terminspriserna för derivat på marknaden under de första tre åren och på långsiktiga elprisuppskattningar för de efterföljande åren. Det historiska bokslutet utgör grunden för kostnadsstrukturen för varje krafttillgång. För framtida perioder används uppskattningar från information om PVO-aktieägare när sådan är tillgänglig och dessa justeras för inflationsfaktorn under kommande år. En diskonteringsränta på 7,99 % som används i värderingsmodellen bestäms med hjälp av vägd genomsnittlig kostnad för kapital (WACC-metoden). En förändring på +/- 5 % av elpriset i den diskonterade kassaflödesvärderingen (DCF) skulle ändra värderingen med +127 MEUR respektive -127 MEUR. En förändring med +/- en procentenhet av diskonteringsräntan skulle ändra värderingen med -158 MEUR respektive +200 MEUR. Stora Enso innehar en indirekt andel på cirka 8,9 % av kapaciteten hos reaktor 3 i kärnkraftverket Olkiluoto, via sina B2- aktier i PVO. Testproduktion har körts i reaktor 3 i Olkiluoto under 2022. Under testproduktionen identifierades i oktober 2022 skador på enhetens matarvattenpumpar. Efter en undersökning av skadorna meddelade Teollisuuden Voima Oyj i december 2022 att regelbunden elproduktion förväntas starta i mars 2023. Ägande i PVO 31 december 2022 MEUR Aktieserie Innehav % Tillgångskategori Verkligt värde 2021 Verkligt värde 2020 PVO-Vesivoima Oy A 20,6 Vattenkraft 307 302 Teollisuuden Voima Oyj B 15,7 Kärnkraft 735 540 Teollisuuden Voima Oyj B2 14,8 Kärnkraft 377 54 Övriga C,C2,V,M Diverse Diverse 4 4 Totalt 1 423 900 Värdet 2022 uppgick till 1 423 (900) MEUR, att jämföra med det bokförda värdet på 130 (130) MEUR där uppräkningen på 1 293 (770) MEUR tas upp under övrigt totalresultat. Förändringen av PVO:s värde är främst ett resultat av högre 64 marknadspriser på el under året. Ingen uppskjuten skatt redovisas, eftersom innehav över 10 % är undantagna från realisationsvinstskatt enligt finska skatteregler. Huvudsakliga aktieinstrument 31 december 2022 MEUR Innehav % Antal aktier Anskaffningsvärde Verkligt värde Packages Ltd, Pakistan – noterade aktier 6,0 5 396 650 3 8 Noterade värdepapper, totalt 3 8 Pohjolan Voima Oy – onoterade aktier 15,6 5 073 972 130 1 423 Övriga – onoterade värdepapper 14 14 Operativa värdepapper, totalt 144 1 437 Investeringar tillgängliga för försäljning, totalt, 31 december 2022 147 1 445 Investeringar tillgängliga för försäljning, totalt, 31 december 2021 139 918 Not 15 Utsläppsrätter och övriga anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Koncernen deltar i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter, med målet att minska utsläppen av växthusgaser. Koncernen har fått tillstånd att släppa ut ett visst antal ton koldioxid (CO2) under en viss tidsperiod, som redovisas som immateriella tillgångar, statsbidrag och som förbindelser att lämna in utsläppsrätter motsvarande de utsläpp som gjorts under den tid begränsningen gäller. Immateriella tillgångar relaterade till utsläppsrätter värderas till verkligt värde på nivå 1 den dag de blir tillgängliga. Förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter redovisas på basis av de faktiska utsläppen och tillgodoses med innehavda rättigheter, värderade till bokfört värde. Om marknadsvärdet för utsläppsrätterna på balansdagen är lägre än det redovisade värdet skrivs eventuella outnyttjade utsläppsrätter som inte behövs för att täcka de utsläpp som gjorts ned till marknadsvärdet. Koncernen kostnadsför, under rubriken material och tjänster, utnyttjade utsläppsrätter som antingen tilldelats koncernen eller förvärvats, värderade till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten respektive till anskaffningspris. Sådana kostnader kvittas under rubriken övriga rörelseintäkter mot intäkterna från den ursprungliga tilldelningen av utsläppsrätter, värderade till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten. Resultaträkningen påverkas således inte av konsumtionen av ursprungligen tilldelade utsläppsrätter. Försäljning av outnyttjade utsläppsrätter redovisas som intäkt på leveransdagen. En eventuell nettoeffekt uppstår antingen i form av en kostnad för förvärv av ytterligare utsläppsrätter för att täcka utsläpp utöver de tillåtna eller i form av en intäkt från försäljning av outnyttjade utsläppsrätter, alternativt i form av nedskrivning av utsläppsrätter som inte behövs för eget bruk. Utsläppsrätter Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Värde per 1 januari 137 36 Fördelade utsläppsrätter 160 167 Omsättning -62 -35 Avräkning med staten -85 -31 Klassificering som innehav för försäljning -27 0 Värde per den 31 december 123 137 Förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning i linje med övriga rörelseskulder. Per den 31 december 2022 uppgick förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter till 91 (99) MEUR, vilket anges i Not 23 Övriga skulder. De outnyttjade utsläppsrätter som innehades vid årets slut värderas till 32 (38) MEUR. Övriga anläggningstillgångar Per 31 december MEUR 2022 2021 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 15 Skattetillgodohavande 4 3 Övriga långfristiga rörelsetillgångar 12 15 Totalt 38 34 Not 16 Varulager Redovisningsprinciper Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet där anskaffningsvärdet bestäms genom först in-först ut-principen (FIFO) eller genom ett vägt genomsnittsvärde om det kan antas ligga nära FIFO-värdet. Samma kostnadsformel används för alla varulager som har likartad beskaffenhet och användning för koncernen. Kostnaden för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkta arbetskostnader, avskrivningar, övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga overheadkostnader men ej räntekostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. 65 Om marknadsläget gör att tillverkningskostnaderna för en produkt överstiger produktens nettoförsäljningsvärde görs avdrag för värdeminskning. Värdeminskningsavdrag görs också för färdiga varor och reservdelar som är gamla, inkuranta eller har låg omsättningshastighet. Sådant värdeminskningsavdrag görs från lagrets bokförda värde i koncernens rapport över finansiell ställning. 31 december MEUR 2022 2021 Råvaror och förnödenheter 501 422 Varor under tillverkning 84 97 Färdiga varor 962 689 Reservdelar och förbrukningsvaror 337 331 Övriga varulager 25 23 Förskottsbetalningar och avverkningsrätter 63 55 Avsättning för inkurans – reservdelar och förbrukningsvaror -103 -125 Avsättning för inkurans – färdiga varor -19 -9 Avsättning för värdeminskning -40 -5 Totalt 1 810 1 478 Under året har varulager till ett värde av 6 576 (5 740) MEUR kostnadsförts. 78 (29) MEUR av lagernedskrivningarna har kostnadsförts. 9 (16) MEUR utgörs av återföring av tidigare nedskrivningar. Not 17 Rörelsefordringar Redovisningsprinciper Kundfordringar Kundfordringar redovisas först till verkligt värde och justeras sedan till det värde som förväntas inflyta efter en värdering av avsättning för förväntade kreditförluster baserat på en framåtblickande och objektiv genomgång av alla utestående belopp vid periodens slut. I enlighet med IFRS 9 har ett förenklat förfarande införts för kundfordringar, där de avsättningar som redovisas under övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning baseras på förväntade kreditförluster under fordringarnas återstående löptid. För förvärvade fordringar värderas förväntade kreditförluster utifrån externt genererad information om sannolikheten för kunders betalningsunderlåtelse, som används i den framåtblickande beräkningsmodellen för avsättning. Modellen för avsättning för förväntade kreditförluster för förvärvade fordringar inkluderar också en makroekonomisk indikator. Den tar hänsyn till den makroekonomiska utvecklingen och inkluderar även långsiktiga data i beräkningsmodellen. Beräkningsmodellen tillämpar det motbevisbara antagandet att betalningsunderlåtelse inte sker senare än 90 dagar efter en finansiell tillgångs förfallodatum. Betalningsunderlåtelse uppskattas vanligtvis inträffa när kundfordringar förfallit med minst 90 dagar eller då det finns andra objektiva bevis för betalningsunderlåtelse. Kundfordringar skrivs av och bokförs som kreditförluster om det finns ett domstolsbeslut om konkurs eller, i vissa fall, när det finns objektiva belägg som ger stöd för avskrivningen. Kundfordringar redovisas i omsättningstillgångar under rörelsefordringar i koncernens rapport över finansiell ställning. Kundfordringar och factoring Stora Enso använder factoring som ett verktyg för rörelsekapitalstyrning. Sålda kundfordringar tas bort från balansräkningen när väsentliga risker och nytta förknippade med äganderätten till fordringarna har överförts till köparen. Utestående saldon för kundfordringar som ännu inte blivit sålda vid periodens slut, men som kvalificerar sig för försäljning under factoringprogram nästa period, klassificeras som kundfordringar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, utifrån tester med affärsmodell och avtalsenliga kassaflöden enligt IFRS 9. Se Not 25 Verkligt värde för mer information. Kortfristiga rörelsefordringar Per 31 december MEUR 2022 2021 Kundfordringar - bruttobokfört värde före belopp som innehas för försäljning 1 329 1 175 Kundfordringar - bruttobokfört värde som innehas för försäljning -92 0 Kundfordringar - redovisade bruttovärden 1 236 1 175 Avsättning för förväntade kreditförluster -32 -26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 68 82 Övriga fordringar 200 218 Totalt 1 473 1 449 Åldersanalys av kundfordringar Per 31 december MEUR 2022 2021 Ej förfallna 1 213 1 093 Förfallna sedan mindre än 30 dagar 55 38 Förfallna sedan 31–60 dagar 10 7 Förfallna sedan 61–90 dagar 2 0 Förfallna sedan 91–180 dagar 3 0 Förfallna sedan mer än 180 dagar 47 37 Totalt 1 329 1 175 66 Per 31 december 2022 uppgick bruttobeloppet för förfallna kundfordringar till 116 (82) MEUR. De är hänförliga till ett antal olika länder och kunder där tidigare erfarenhet av konkurs är obefintlig eller ligger långt tillbaka i tiden. Per 31 december 2022 uppgick den förväntade kreditförlusten för kundfordringars livstid till 32 (26) MEUR. Avsättningar för förväntade kreditförluster för kundfordringar värderas utifrån individuella bedömningar som grundar sig på en framåtblickande modell, där den uppskattade sannolikheten för kunders konkurs används. Från kunder med osäker finansiell ställning krävs förskottsbetalning eller en oåterkallelig remburs från kundens bank. Vid årsskiftet uppgick värdet på ej förfallna remburser till 74 (90) MEUR. Mer information om hantering av kundkreditrisk finns i Not 24 Hantering av finansiell risk. Åldersanalys av avsättning för förväntade kreditförluster Per 31 december MEUR 2022 2021 Ej förfallna och förfallna sedan mindre än 90 dagar 5 1 Förfallna sedan 91–365 dagar 7 0 Förfallna sedan mer än 365 dagar 21 25 Totalt 32 26 Avstämning av avsättning för förväntade kreditförluster Per 31 december MEUR 2022 2021 Ingående balans per 1 januari 26 35 Förändring i avsättning för förväntade kreditförluster redovisas via resultaträkningen 13 3 Nedskrivningar -6 -12 Utgående balans per 31 december 32 26 De faktiska kreditförlusterna under 2022 uppgick till 6 (12) MEUR för kundfordringar som togs bort från koncernens balansräkning. Stora Enso har tecknat factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs för att kontanter ska komma in snabbare. Dessa avtal har resulterat i att kundfordringar till ett nominellt värde av 174 (184) MEUR helt har tagits bort från balansräkningen per årsskiftet. Stora Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt eftersom factoring utan regress har tillämpats. Not 18 Eget kapital Redovisningsprinciper Utdelning och återbetalningar Varje form av utdelning och återbetalning som föreslås av styrelsen måste godkännas av aktieägarna på årsstämman innan den kan tas från det fria egna kapitalet. Den 31 december 2022 uppgick det egna kapitalet till 12 532 (10 683) MEUR, att jämföra med börsvärdet på Nasdaq Helsingfors på 10 503 (12 809) MEUR. Marknadsvärdet för aktierna var 13,90 (16,60) EUR för A-aktien och 13,15 (16,14) EUR för R-aktien. Under 2022 betalades 434 (237) MEUR i utdelning, vilket motsvarar 0,55 (0,30) euro per aktie. A-aktierna ger innehavaren en röst per aktie, medan R-aktierna ger innehavaren en röst per tio aktier men minst en röst, även om båda aktieslagen har samma nominella värde. A-aktier kan när som helst på aktieägares begäran omvandlas till R- aktier. Den 31 december 2022 uppgick aktiekapitalet enligt det finska handelsregistret till 1 342 (1 342) MEUR. Aktuell bokföringskurs för varje emitterad aktie är 1,70 (1,70) EUR. Per den 31 december 2022 ägde styrelseledamöter och medlemmar i koncernledningen 127 (0) A-aktier och 363 604 (475 519) R-aktier, vilket motsvarar 0,02 % av rösterna i företaget. En fullständig beskrivning av styrelseledamöters och ledande befattningshavares innehav finns i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning. En fullständig beskrivning av bolagets aktieoptionsprogram finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram. Dessa har dock ingen påverkan på aktiekapitalets storlek. Förändringar i aktiekapital och antal aktier A-aktier R-aktier Totalt Per 1 januari 2021 176 254 415 612 365 572 788 619 987 Konvertering av A-aktier till R-aktier -10 366 10 366 — Per 31 december 2021 176 244 049 612 375 938 788 619 987 Konvertering av A-aktier till R-aktier -5 769 5 769 — Per 31 december 2022 176 238 280 612 381 707 788 619 987 Antal röster per 31 december 20221 176 238 280 61 238 171 237 476 451 Aktiekapital per 31 december 2022, MEUR 300 1 042 1 342 Aktiekapital per 31 december 2021, MEUR 300 1 042 1 342 1 R-aktiernas röster räknas fram genom att dela antalet R-aktier med 10. De aktier som är berättigade att rösta på den kommande årsstämman är utgivna aktier per den 6 mars 2023. Not 19 Innehav utan bestämmande inflytande 67 Redovisningsprinciper Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en separat komponent under koncernens egna kapital i koncernens rapport över finansiell ställning. De respektive andelarna av resultatet för innehav utan bestämmande inflytande och för moderbolagets ägare redovisas i koncernens resultaträkning efter periodens resultat. Transaktioner mellan innehav utan bestämmande inflytande och koncernens aktieägare är transaktioner inom det egna kapitalet och visas därför under förändringar i eget kapital. Mätmetoden för innehav utan bestämmande inflytande beslutas separat för varje förvärv. Innehav utan bestämmande inflytande Per 31 december MEUR 2022 2021 Per 1 januari -16 -16 Avyttringar 0 0 Andel av periodens resultat -13 3 Andel av övrigt totalresultat (OCI) 0 -3 Utdelning 0 0 Per 31 december -30 -16 Viktigare innehav utan bestämmande inflytande Per 31 december 2022 2022 2021 Bolag Huvudsakligt verksamhetsställe Ägarandel som utgörs av innehav utan bestämmande inflytande, % MEUR Stora Enso Pulp och Paper Asia AB Group Sverige och Kina Se separat uppställning nedan -31 -18 Övriga - 1 1 Totalt -30 -16 Innehav utan bestämmande inflytande i Stora Enso Pulp and Paper Asia Group 31 december 2022 31 december 2021 Bolag Huvudsakligt verksam- hetsställe Direkt - % av innehav utan bestäm- mande inflytande Indirekt - % av innehav utan bestäm- mande inflytande Totalt - % av innehav utan bestäm- mande inflytande Direkt - % av innehav utan bestäm- mande inflytande Indirekt - % av innehav utan bestäm- mande inflytande Totalt - % av innehav utan bestämmande inflytande Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Sverige och Kina 5,79 — 5,79 5,79 — 5,79 Guangxi Stora Enso Forestry Co Ltd Kina 5,00 5,50 10,50 5,00 5,50 10,50 Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd Kina 15,00 4,92 19,92 15,00 4,92 19,92 Stora Enso (Guangxi) Forestry Company Ltd Kina 15,00 4,92 19,92 15,00 4,92 19,92 Sammanfattad ekonomisk information vad gäller dotterbolag med väsentlig andel innehav utan bestämmande inflytande visas nedan. Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Group MEUR 2022 2021 Tillgångar 1 235 1 282 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare -165 -115 Innehav utan bestämmande inflytande1 -31 -18 Eget kapital, totalt -196 -133 Skulder 1 430 1 414 Årets nettoresultat -74 7 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare -61 4 Innehav utan bestämmande inflytande -13 3 Årets nettoresultat -74 7 Nettokassautflöde från den löpande verksamheten 64 90 Nettokassautflöde från investeringsverksamheten -41 -37 Nettokassainflöde från finansieringsverksamheten 4 -26 Nettokassaflöde 27 27 1 2021 och 2022 betalades inga utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande. 68 Not 20 Pensionsförmåner Redovisningsprinciper Ersättningar till anställda Koncernen har ett antal förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner runtom i världen, vilkas tillgångar i allmänhet ligger hos fristående kapitalförvaltare. Sådana pensionsplaner finansieras i allmänhet av betalningar från anställda och av berörda företag inom koncernen med hänsyn tagen till rekommendationer från oberoende professionella aktuarier. Arbetsgivarens betalningar till de avgiftsbestämda pensionsplanerna tas upp som kostnad i koncernens resultaträkning för det år de hänför sig till. För förmånsbestämda planer uppskattas det bokförda värdet enligt PUC-metoden (Projected Unit Credit method). Enligt denna metod redovisas kostnaden för pensionsförpliktelser i koncernens resultaträkning för att kostnaden ska spridas över medarbetarnas anställningstid enligt den värdering som varje år utförs av erfarna aktuarier i alla länder med större pensionsbetalningar. Pensionsförpliktelsen värderas till nuvärdet av beräknade framtida utbetalningar varvid räntesatser motsvarande det mest skäliga av högt rankade företagsobligationer eller statspapper som matchar valutan och förväntad varaktighet för förpliktelsen i fråga används. Alla aktuariella vinster och förluster som uppkommer i samband med förmånsbestämda planer redovisas direkt i eget kapital i koncernens totalresultat. Kostnader för anställda som slutat och som uppkommer vid eventuella ändringar i planerna redovisas direkt i koncernens resultaträkning oavsett om kraven för intjänande är uppfyllda. I koncernens rapport över finansiell ställning redovisas hela pensionsskulden inklusive alla underskott i pensionsplanerna. Koncernens pensionskostnader uppgick till 152 MEUR (165) under 2022, vilket framgår i Not 6 Personalkostnader. Pensioner klassificeras som avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer. Huvuddelen av koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda. Kostnaden för dessa uppgick till 146 MEUR (153). Koncernens prioritet är att erbjuda avgiftsbestämda planer som pensionsförmån. Avstämning av förmånsbestämda åtaganden Förmånsbestämda åtaganden Verkligt värde på förvaltningstillgångar Förmånsbestämda åtaganden / (tillgångar), netto MEUR 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Förmånsbestämda åtaganden per 1 januari 1 108 1 210 -762 -737 347 473 Aktuella avgifter 12 14 12 14 Tidigare avgifter -6 -2 0 0 -6 -2 Avräkningar -7 -5 7 5 0 0 Räntekostnader (+) ränteintäkter (-) 13 9 -10 -6 3 3 Summa redovisad i resultaträkningen 11 17 -3 -1 9 15 Aktuariella ändringar i demografiska antaganden -13 3 -13 3 Aktuariella ändringar i finansiella antaganden -306 -21 -306 -21 Aktuariella ändringar i realiserade justeringar 63 -42 63 -42 Avkastning på förvaltningstillgångar1 105 -65 105 -65 Effekter av tillgångstaket1 5 0 5 0 Totala omvärderingsvinster (-)/ omvärderingsförluster (+) inkluderat i övrigt totalresultat -256 -61 109 -65 -147 -126 Utbetalningar -54 -58 41 44 -13 -14 Bidrag från arbetsgivare 4 1 4 1 Omräkningsdifferens -38 1 33 -3 -5 -3 Avyttringar och tillgångar för försäljning -35 0 0 0 -35 0 Förmånsbestämda åtaganden per 31 december 736 1 108 -577 -762 159 347 1 Exklusive belopp som ingår i räntekostnader (+) intäkter (-) Under 2023 förväntas 19 MEUR (17) betalas ut. Förmånsbestämda planer: Antaganden vid värdering av pensionsåtaganden 31 december Finland Tyskland Sverige 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Diskonteringsränta, % 3,6 0,7 3,6 0,8 4,0 1,7 Framtida löneökningar, % 3,0 3,2 2,5 2,5 2,9 2,9 Framtida pensionshöjningar, % 2,2 2,3 2,0 1,8 2,0 2,0 Varaktighet för pensionsplaner 8,0 10,0 10,2 13,0 13,1 16,5 69 Känslighetsanalys för förmånsbestämda pensionsåtaganden Påverkan på förmånsbestämda åtaganden Förändring i antaget värde Ökning i antaget värde Minskning i antaget värde Diskonteringsränta 0,50 % Minskning med 5,8 % Ökning med 6,4 % Löneökningstakt 0,50 % Ökning med 1,2 % Minskning med 1,1 % Pensionsökningstakt 0,50 % Ökning med 4,8 % Minskning med 4,4 % Livslängd 1 år Ökning med 4,2 % Minskning med 4,1 % Koncernen definierar följande aktuariella risker som är förknippade med förmånsbestämda planer: Ränterisk Vid värdering av förpliktelserna används marknadsräntor för högt rankade företagsobligationer eller statsobligationer som diskonteringsränta och värdet på förpliktelserna varierar därför med marknadsräntan. Den nettoräntekostnad eller intäkt som redovisas i resultaträkningen beräknas också utifrån gällande marknadsränta. Förväntad livslängd Om anställda lever längre än i antagandena kan förpliktelserna vara underskattade redan från början och om den längre livslängden inte tagits med i beräkningen av fonderingen kan ett underskott uppkomma. Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2022 31 december 2022 MEUR Finland Tyskland Sverige Övriga Totalt Nuvärde på fonderade åtaganden 172 3 226 163 563 Nuvärde på ofonderade åtaganden 0 134 15 24 173 Förmånsbestämda åtaganden 172 137 241 187 736 Verkligt värde på plantillgångar -157 -4 -266 -150 -577 Nettoskuld i balansräkningen 15 134 -26 36 159 Varav: Förmånsbestämda pensionsplaner 15 134 -26 13 136 Övriga pensionsförmåner 0 0 0 23 23 Nettoskuld i balansräkningen 15 134 -26 36 159 Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2021 31 december 2021 MEUR Finland Tyskland Sverige Övriga Totalt Nuvärde på fonderade åtaganden 238 5 359 236 838 Nuvärde på ofonderade åtaganden 0 224 20 27 270 Förmånsbestämda åtaganden 238 229 379 263 1 108 Verkligt värde på plantillgångar -208 -4 -324 -226 -762 Nettoskuld i balansräkningen 29 225 55 37 347 Varav: Förmånsbestämda pensionsplaner 29 225 55 12 321 Övriga pensionsförmåner 0 0 0 25 25 Nettoskuld i balansräkningen 29 225 55 37 347 Finland I Finland har de anställda rätt till en lagstadgad pensionsförmån som fastställs i lag om pension för arbetstagare (ArPL). De här förmånerna är avgiftsbestämda planer. De är försäkrade genom ett försäkringsbolag och erbjuder täckning för hög ålder, invaliditet och dödsfall. Kostnad i resultaträkningen från avgiftsbestämda planer uppgår till 64 MEUR (71). Dessutom har koncernen ytterligare förmånsbestämda planer som medförde en kostnad på 0 MEUR (1) exklusive finansiella kostnader. Förmånsbestämda planer och förvaltningstillgångar förvaltas av försäkringsbolag. Arbetsgivarna har inte tillgång till detaljinformation om vilken investeringsstrategi som tillämpas för förvaltningstillgångarna, eftersom tillgångarna tillhör försäkringsbolagen. Tillgångarna förvaltas i enlighet med EU:s föreskrifter och nationell lagstiftning, vilket innebär att garantibelopp ska utbetalas oavsett rådande marknadsförhållanden. Tyskland De tyska pensionskostnaderna uppgick till 6 (7) MEUR, varav 6 (6) MEUR hänförde sig till avgiftsbestämda planer och 1 ( 1) MEUR till förmånsbestämda planer exklusive finansiella kostnader. Den förmånsbestämda åtagandena uppgick till 134 (225) MEUR. Nettoskulden minskade främst på grund av utbetalningar och aktuariella förändringar, främst mot bakgrund av en högre diskonteringsränta. De förmånsbestämda pensionsplanerna täcks huvudsakligen genom avsättningar i balansräkningen och i mindre omfattning via försäkringsbolag eller fristående förvaltare. Pensionsförmånerna bygger på antalet arbetade år och inkomster under den pensionsgrundande arbetsperioden och utbetalningen av pensionen samordnas med pensionsåldern i det nationella pensionssystemet. Pensionerna betalas direkt av företagen själva till deras tidigare anställda. Utbetalningarna till pensionerade anställda garanteras genom lagkrav på att avsättningarna i balansräkningen är försäkrade upp till ett visst belopp. Sverige 70 I Sverige täcks alla industriarbetares pensioner och en del av tjänstemännens pensioner av avgiftsbestämda planer för vilka kostnaderna i resultaträkningen uppgår till 54 (56) MEUR. Förmånsbestämda planer täcker en majoritet av tjänstemännen och medförde en kostnad på 1 (8) MEUR exklusive finansiella kostnader. De förmånsbestämda åtagandena uppgick till 26 (åtaganden 55) MEUR. Nettoskulden minskade till stor del på grund av aktuariella förändringar, främst mot bakgrund av en högre diskonteringsränta. Stora Enso har åtagit sig att betala alla lagstadgade lokala förpliktelser enligt huvudplanen ITP till stiftelsen, vilket innebär att den återstående pensionsskulden hänför sig till planer av mindre omfattning. Det långsiktiga avkastningsmålet för stiftelsen är 3 % verklig avkastning efter skatt. Övriga länder De förmånsbestämda åtagandena i övriga länder uppgick till 36 (37) MEUR. Den mest väsentliga förändringen redovisades för Storbritannien. Nettoskulden minskade främst på grund av aktuariella antaganden. Förvaltningstillgångar Per 31 december 2022 2021 MEUR Noterade Onoterade Totalt % Noterade Onoterade Totalt % Eget kapital 88 12 101 17% 122 37 159 21% Skulder 46 44 90 16% 58 55 112 15% Fastigheter 0 55 55 9% 0 50 50 7% Kassa och bank 10 0 10 2% 25 0 25 3% Tillgångar som innehas av försäkringsbolag 0 226 226 39% 0 308 308 40% Övriga 0 96 96 17% 7 101 108 14% Tillgångar i pensionsfonder, totalt 144 433 577 100% 211 551 762 100% I förvaltningstillgångar ingår inte fastigheter eller andra tillgångar som innehas av koncernen eller som ingår i företagets egna finansiella instrument. Av de faktorer som påverkar storleken på koncernens pensionsskuld är de två viktigaste ränteutvecklingen och inflationsförväntningarna, varför målet med fördelningarna av investeringarna är att neutralisera dessa effekter, säkerställa betalningsförmåga för utbetalning av förmåner och maximera avkastningen. Not 21 Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram Redovisningsprinciper Aktietilldelningar Kostnader för alla aktierelaterade ersättningar hänförliga till anställda redovisas som personalkostnader över intjäningsperioden. Alla transaktioner som rör aktierelaterade ersättningar redovisas som aktietilldelningar som regleras med eget kapital. De aktietilldelningar som regleras med eget kapital (efter skatt) värderas till verkligt värde av egetkapitalinstrumenten vid tilldelningen och justeras med nuvärdet av förväntade utdelningar. Det verkliga värdet av de aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital, som bestämts vid tilldelningen, kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden baserat på de egetkapitalinstrument som förväntas tjänas in med motsvarande ökning av det egna kapitalet. Kortsiktiga incitamentsprogram (STI) Löner och ersättningar för ledande befattningshavare förhandlas individuellt. I Stora Ensos incitamentsprogram beaktas både affärsenheters och enskilda anställdas prestationer, utveckling och resultat. De prestationsbaserade ersättningarna baseras både på lönsamhetsmått och mål för olika nyckeltal. För koncernledning och ledande befattningshavare i divisioner och andra enheter finns kortsiktiga incitamentsprogram där ersättningen beräknas i procent på årets grundlön och varierar mellan 8 % och 100 %. Anställda som inte är i ledande ställning ingår i ett kortsiktigt incitamentsprogram som maximalt kan ge en extra ersättning på 7 %. Alla incitament är diskretionära. De prestationsbaserade programmen omfattar de flesta anställda i koncernen förutsatt att de är möjliga enligt lokal lag och praxis. För verksamhetsåret 2022 baserades incitamentsprogrammen på såväl finansiella mått som mål som rör driftseffektivitet, utsläppsminskningar, säkerhet, och individuella mål. De finansiella målen i det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2022 är omsättningstillväxt och EBITDA . Långsiktiga incitamentsprogram (LTI) Sedan 2005 har nya aktierelaterade program för ledande befattningshavare introducerats varje år. Programmet för 2020, som avslutas 2022 och regleras under 2023, har en resultatperiod på tre år. Programmet för 2021, som avslutas 2023 och regleras under 2024, har tre resultatperioder på ett år som ackumuleras efter tre år. Programmet för 2022 har resultatmått med ettåriga resultatperioder, som ackumuleras efter tre år, samt treåriga resultatperioder. Alla utestående program kommer att regleras efter tre år. För den stora majoriteten av de tilldelade medarbetarna utgörs tre fjärdedelar (75 %) av ersättningarna enligt programmen av prestationsbaserad aktietilldelning där aktier kan tjänas in i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av medarbetar- och kulturkommittén och godkänts av styrelsen. De ekonomiska resultatmåtten är treårigt ekonomiskt mervärde (EVA) och resultat per aktie (EPS) för Stora Enso-koncernen för programmen för 2020 och 2021 samt EPS och relativ totalavkastning för programmet för 2022, som även har ESG-mått (utsläppsminskningar och mångfald). En fjärdedel (25 %) av ersättningarna enligt programmen utgörs av spärrade aktier för vilka intjänande endast förutsätter att man fortfarande är anställd i koncernen. Koncernledningen har endast erhållit prestationsbaserad aktietilldelning. Utestående begränsade och prestationsbaserade aktieersättningar före skatt visas i tabellen nedan. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara mindre än nedan, då en andel av aktierna som motsvarar den skatt medarbetarna är skyldiga att betala kommer att dras av för att täcka inkomstskatten. 71 Aktietilldelningar per 31 december 2022 Beräknad utdelning av utestående villkorade och prestationsbaserade aktietilldelningar vid årets slut Antal aktier 2023 2024 2025 Totalt 2020 års program 903 289 903 289 2021 års program 716 460 716 460 2022 års program 822 240 822 240 Totalt 903 289 716 460 822 240 2 441 989 Kostnaderna för Stora Ensos aktierelaterade program redovisas som kostnader över intjänandeperioden som är perioden mellan tilldelning och intjänande. I resultaträkningen uppgick den totala kostnaden för aktierelaterade program till 8 MEUR (7 MEUR), allt hänförligt till tilldelningen av begränsade och prestationsbaserade aktier. 72 Not 22 Övriga avsättningar Redovisningsprinciper Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser och när det är troligt att det för att reglera detta krävs någon form av utflöde av resurser och det går att göra en rimlig beräkning av ett belopp som motsvarar förpliktelsen. Avsättningarna mäts utifrån ledningens bästa uppskattning och det råder viss osäkerhet om tidpunkten för och storleken på kostnaderna.Avsättningar för förpliktelser att montera ned, ta bort eller återställa tillgångar efter användning läggs till tillgångarnas redovisade värde på förvärvsdagen och skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod. Om effekten av pengars tidsvärde bedöms som väsentlig räknas värdet av avsättningarna om till sitt nuvärde. Miljöavsättningar Miljömässiga kostnader för åtgärdande av tillstånd som orsakats av tidigare verksamhet, och som inte bidrar till aktuella eller framtida intäkter, redovisas som avsättningar. Miljömässiga avsättningar redovisas när det, baserat på nuvarande tolkning av miljölagstiftning och miljöbestämmelser, är troligt att en förpliktelse har uppstått och värdet på en sådan kan bedömas på ett rimligt sätt. Avsättningar för omstruktureringar En avsättning för omstrukturering redovisas i den period när koncernen enligt lag eller sed förbundit sig till omstruktureringsplanen. Relevanta kostnader är extra kostnader för, eller kostnader som uppkommit som en direkt följd av, avvecklingsplanen eller som resultat av en löpande avtalad förpliktelse utan tillhörande ekonomisk nytta eller som utgörs av ett vitesföreläggande för att annullera förpliktelsen. Övriga avsättningar Övriga avsättningar kan gälla olika rättsliga eller andra förpliktelser som betungande avtal, kundgarantier, pågående rättsfall, krav på ersättning eller liknande. Avsättningar MEUR Miljömässiga Omstruktu- rering Övriga obligatoriska Avsättningar, totalt Bokfört värde per 1 januari 2021 91 28 30 149 Omräkningsdifferens 0 -1 0 -1 Kostnad i resultaträkningen Nya avsättningar 6 107 72 185 Ökning av tidigare avsättningar 13 1 0 14 Återföring av tidigare avsättningar -6 -4 -5 -15 Betalningar -29 -44 -29 -101 Bokfört värde 31 december 2021 75 88 67 231 Omräkningsdifferens -4 -3 -2 -9 Avyttringar och tillgångar för försäljning -3 -1 0 -4 Kostnad i resultaträkningen Nya avsättningar 14 8 19 40 Ökning av tidigare avsättningar 1 12 2 15 Återföring av tidigare avsättningar -1 -16 -8 -25 Betalningar -9 -66 -50 -124 31 december 2022 73 21 30 124 Fördelning mellan kortfristiga och långfristiga skulder Kortfristiga skulder: Betalas inom 12 månader 10 20 14 43 Långfristiga skulder: Betalas efter 12 månader 64 2 16 81 Totalt 31 december 2021 73 21 30 124 Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick den 31 december 2022 till 73 (75) MEUR. Den viktigaste miljömässiga avsättningen baseras på en överenskommelse mellan Stora Enso och Faluns kommun som förpliktar koncernen att rena avrinning från Kopparbergs bruk innan vattnet släpps ut i miljön. Avsättningen uppgick den 31 december till 31 (37) MEUR. Koncernen har de senaste åren genomgått omfattande omstruktureringar, från avyttringar till bruksnedläggningar och besparingsprogram för administrativa kostnader.Förpliktelsen i slutet av 2022 uppgick till 21 (88) MEUR för omstruktureringsavsättningar och 30 (67) MEUR för övriga avsättningar. Väsentliga betalningar under 2022 i omstrukturering, avyttringar och andra avsättningar är främst kopplad till nedläggning av massa- och pappersproduktionen vid Kvarnsvedens bruk i Sverige och Veitsiluoto bruk i Finland, vilket tillkännagavs 2021. 73 Not 23 Rörelseskulder Långfristiga rörelseskulder Per 31 december MEUR 2022 2021 Aktiebaserade ersättningar 2 1 Övriga skulder 9 12 Totalt 11 13 Kortfristiga rörelseskulder Per 31 december MEUR 2022 2021 Leverantörsskulder 1 831 1 704 Upplupna personalkostnader 245 256 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 130 155 Utsläppsförpliktelser 91 99 Erhållna förskott 18 18 Övriga skulder1 94 107 Totalt 2 410 2 339 1 Övriga skulder består framför allt av skatter som ska betalas till staten, såsom moms och löneskatt. Not 24 Hantering av finansiell risk Principer och rutiner för riskhantering Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som företaget hanterar enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att ha en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att hantera finansiella risker på ett effektivt sätt. Stora Ensos policy för finansiell risk i koncernen styr alla finansiella transaktioner i Stora Enso. Policyn och alla framtida ändringar av den gäller så fort de har godkänts av styrelsen och alla policyer som styr användning av finansiella instrument måste överensstämma med den. Koncernens samägda bolag har sina egna policyer för finansiell risk som inte alltid helt överensstämmer med koncernens policyer. De stora finansmarknadsriskerna beskrivs nedan. De huvudsakliga riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, likviditetsrisk, refinansieringsrisk samt råvaruprisrisk, särskilt vad gäller fibrer, massa och energi. Ränterisk Koncernen utsätts för ränterisk på så vis att koncernens räntekostnader och värdet av dess tillgångar och skulder påverkas av fluktuationer i räntesatserna. Stora Enso utsätts för ränterisk genom räntebärande tillgångar och skulder, till exempel lån, finansiella instrument och leasingskulder, men även genom kommersiella avtal samt operativa tillgångar och skulder, till exempel biologiska tillgångar. Koncernen strävar efter att ha så stabila räntekostnader som möjligt. Koncernens samlade löptid bör inte överstiga den genomsnittliga kredittiden, men målet bör vara en lång löptid. En löptid som är längre än den genomsnittliga kredittiden godkänns av styrelsen. Koncernen kan komma att använda ränteswappar och valutaswappar för att hantera ränterisken genom att syntetiskt konvertera lån med rörlig ränta till lån med fast ränta genom användning av derivat. Koncernens rörliga och fasta ränteposition på balansdagen redovisas i följande tabell: Lån med rörlig respektive fast ränta 31 december 2022 31 december 2021 MEUR Rörlig ränta Fast ränta Rörlig ränta Fast ränta Långfristiga räntebärande fordringar1 11 80 5 40 Kortfristiga räntebärande fordringar 1 0 0 49 Kassa- och banktillgodohavanden 1 917 1 481 Räntebärande skulder2 -1 074 -2 818 -974 -2 863 Räntebärande tillgångar och skulder exklusive derivat 855 -2 738 512 -2 774 Ränte- och valutaswappar 650 -650 682 -682 Räntebärande tillgångar och skulder, netto efter derivat 1 506 -3 388 1 194 -3 456 1 Exklusive derivatskulder och räntekostnader 2 Långfristiga räntebärande skulder, kortfristig del av långfristiga skulder, kortfristiga räntebärande skulder och checkräkningskrediter exklusive derivatskulder och räntekostnader. Den genomsnittliga löptiden för koncernens räntebärande skulder, inklusive alla räntederivat men exklusive kassa- och banktillgodohavanden, är 3,3 (4,6) år. Per den 31 december 2022 skulle en höjning av räntesatserna med en procentenhet medföra ökade årliga nettoräntekostnader på cirka 4 (2) MEUR, medan en liknande sänkning av räntesatserna skulle minska nettoräntekostnaderna med 4 (1) MEUR. Detta förutsätter att koncernens löptids- och lånestruktur förblir densamma under hela året. Simuleringen beräknar ränteeffekten vid ett parallellskifte i räntesatserna om 100 baspunkter för alla instrument med rörlig ränta, exklusive banktillgodohavanden, från deras nästa justeringsdag till årets slut. Dessutom antas att alla kortsiktiga lån som förfaller under året förlängs till årsskiftet till den nya högre eller lägre räntesatsen. 74 En parallell förändring med en procentenhet upp eller ner i räntesatserna skulle också resultera i vinster eller förluster i verkligt värde på 10 (16 MEUR) före skatt i reserven för kassaflödessäkring i övrigt totalresultat för ränteswappar som redovisas som kassaflödessäkring. En parallell förändring med en procentenhet upp eller ner i räntesatserna skulle resultera i vinster eller förluster i verkligt värde på 1 (3) MEUR i finansnetto kopplat till valutaswappar som redovisas till verkligt värde i resultaträkningen. Not 27 Derivat sammanfattas de nominella och verkliga värdena av utestående räntederivatskontrakt. Valutaomräkningsrisk - transaktionsrisk Koncernen har en global verksamhet och är exponerad för transaktionsrisk i utländsk valuta som uppkommer vid förändringar i växelkursen. Valtakursrisk vid transaktioner i utländska valutor hänför sig både till Stora Ensos produktionsenheters geografiska placering världen över och till inköp av råvaror och försäljning av slutprodukter i utländska valutor, huvudsakligen i amerikanska dollar, brittiska pund och svenska kronor. Stora Ensos koncernföretag med annan funktionell valuta än euro är också exponerade för transaktionsrisk i utländsk valuta till följd av nettokassaflöden i euro. EUR-exponeringen uppkommer främst i Stora Ensos dotterbolag i Sverige, Tjeckien och Polen. Valutatransaktionsrisken är effekten av växelkursfluktuationer i koncernens resultaträkning, vilket är följden av valutakursförändringar på förväntade framtida kassaflöden och efterföljande kundfordringar eller skulder. Koncernens policy för att hantera risken är att säkra 15–60 % av de mycket sannolika prognosticerade kassaflödena i större valutor för de kommande 12 månaderna genom att använda derivatinstrument såsom valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Koncernen kan också säkra perioder mellan 12 och 36 månader eller ändra den ovan nämnda säkringsgraden för de kommande 12 månaderna på koncernledningens begäran. Vad gäller rörelsefordringar och skulder i utländska valutor har koncernen som mål att säkra 50–100 % av de utestående nettofordringarna i stora valutapar. I tabellen nedan visas beräknad operativ nettoexponering för transaktionsrisk i utländsk valuta för de viktigaste valutorna under de närmaste 12 månaderna, samt tillhörande valutasäkringar per 31 december omräknade till kurserna på balansdagen. Nettoexponeringen avseende rörelsefordringar och skulder i balansräkningen per 31 december inkluderar valutakursexponering genererad av transaktioner både inom och utom koncernen enligt kraven i IFRS 7. Ett positivt exponeringsbelopp i tabellen nedan representerar ett beräknat framtida inflöde eller en fordring i utländsk valuta. Operativ valutaexponering Per 31 december 2022 Per 31 december 2021 MEUR EUR SEK USD GBP AUD UYU EUR SEK USD GBP AUD UYU Beräknad årlig nettokassaflödesexponering i säkrade flöden i utländska valutor1 960 -238 1 983 240 83 -48 995 -191 1 712 346 138 -41 Kassaflödessäkringar för de närmaste 12 månaderna -525 119 -843 -59 -26 26 -553 89 -740 -78 -38 23 Beräknad nettokassaflödesexponering per år, efter säkringar 435 -119 1 139 181 57 -22 442 -101 971 268 100 -18 Säkrad procentandel per 31 december för 12 månader framåt 55 % 50 % 43 % 24 % 31 % 54 % 56 % 47 % 43 % 22 % 27 % 57 % Viktad genomsnittlig säkrad kurs mot EUR2 10,63 1,09 0,87 1,52 45,20 — 10,21 1,20 0,85 1,60 52,63 Nettoexponering i rörelsefordringar och skulder -22 8 284 30 49 -5 -42 5 233 32 58 -2 Valutasäkringar -18 -3 -186 -16 -51 0 16 0 -200 -26 -26 0 Nettoexponering i rörelsefordringar, efter säkringar -39 5 98 14 -2 -5 -26 5 34 5 31 -2 Uppskattad årlig nettoexponering för transaktionsrisk efter säkringar 396 -113 1 238 195 55 -27 416 -97 1 005 274 131 -20 1 Kassaflödet utgörs av mycket troliga operativa nettokassaflöden i utländsk säkrad valuta. Exponeringen som redovisas i EUR-kolumnen hänför sig till operativ transaktionsrisk avseende kassaflöden i euro i koncernföretag med säte i Sverige, Tjeckien och Polen som har en annan funktionell valuta än euro. 2 Den viktade genomsnittliga valutakursen mot EUR beräknas utifrån den köpta optionen i en räntekorridor och priset på terminskontrakt och representerar därför den viktade genomsnittliga säkrade kursen baserat på den ur koncernens perspektiv minst fördelaktiga säkrade kursen. Följande tabell visar den förväntade effekten på det årliga rörelseresultatet av en försvagning av en exponerad valuta mot de exponerade dotterbolagens funktionella valutor. Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i EUR, SEK, USD, GBP och AUD och en rörelse på 10 % i UYU. Dessa förändringar bedöms vara rimligt möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen eller det egna kapitalet och ett positivt belopp återspeglar en möjlig nettovinst. I praktiken kan de faktiska resultaten av valutaomräkningar skilja sig från den känslighetsanalys som visas nedan eftersom resultaträkningarna i dotterbolag som inte har euro som funktionell valuta räknas om för att ingå i koncernredovisningen till den genomsnittliga växelkursen under året, medan sådana dotterbolags balansräkningar, inklusive valutasäkringar, kundfordringar och skulder, räknas om med utgångspunkt i balansdagens växelkurs. Exponering för omräkningsrisk diskuteras utförligare i avsnittet Omräkningsrisk nedan. I beräkningen ingår valutasäkringar och det förutsätts att det inte finns några effekter för exponeringsvalutor. Valutakurseffekterna baseras på uppskattade operativa flöden i utländska valutor för de kommande tolv månaderna, säkringar i nivå med dem på balansdagen och antagandet att säkringsnivåerna och andra variabler kommer att vara konstanta under de kommande tolv månaderna. Säkringsinstrument är bland andra valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Indirekta valutaeffekter med påverkan på priser och produktflöden, som att en vara blir billigare att producera på en annan geografisk plats, har inte beaktats i beräkningen. 75 Uppskattad valutaeffekt vid en förstärkning av euron Per 31 december 2022 Per 31 december 2021 MEUR EUR SEK USD GBP AUD UYU EUR SEK USD GBP AUD UYU Valutakursförändring mot EUR1 -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -10 % -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -10 % Effekt på uppskattat årligt nettokassaflöde -48 12 -99 -12 -4 5 -50 10 -86 -17 -7 4 Effekt på säkringsreserven före skatt på balansdagen2 26 -6 42 3 1 -3 28 -4 37 4 2 -2 Effekt på operativa fordringar och skulder efter säkringar3 2 — -5 -1 — — 1 — -2 — -2 — Uppskattad årlig effekt på rörelseresultatet4 -20 6 -62 -10 -3 3 -21 5 -50 -14 -7 2 1 Känslighetsanalysen för årliga nettokassaflöden i EUR, rörelsefordringar netto och tillhörande säkringar hänvisar till transaktionsrisken i EUR som uppstår till följd av kassaflöden i utländsk valuta som anges i EUR i Sverige, Tjeckien och Polen, som har en annan funktionell valuta än EUR. 2 Effekten på kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat före skatt på balansdagen är hänförlig till förändringen i verkligt värde på derivatkontrakt som räknas som kassaflödessäkringar av mycket sannolika prognosticerade transaktioner enligt IFRS 9. Det belopp som påverkar OCI kommer att återföras till det operativa resultatet när transaktionen realiseras. 3 Valutaeffekt relaterad till rörelsefordringar eller skulder netto och relaterade säkringar. 4 Den uppskattade årliga effekten på rörelseresultatet omfattar valutakurseffekter avseende operativ exponering i balansräkningen, prognosticerade kassaflöden i säkrade flöden och tillhörande säkringar. I följande tabell visas valutakursexponering och därmed hänförliga säkringar per den 31 december för de viktigaste valutorna. Nettoskulden inkluderar externa låneskulder och fordringar i utländsk valuta, interna låneskulder i utländsk valuta och lånefordringar och banktillgodohavanden. Lån som betecknas som nettoinvesteringslån enligt IAS 21 tas inte upp i tabellen, eftersom de minskar valutaexponering på koncernnivå. Intern transaktionsexponering omfattar skulder och fordringar i utländsk valuta som är utestående inom koncernen på rapporteringsdagen. Valutakursderivaten säkrar främst finansiella exponeringar i balansräkningen. Ett negativt exponerat belopp i tabellen betecknar en nettoskuld i utländsk valuta. Tabellen visar även den förväntade effekten på resultaträkningen av en försvagning av en exponerad valuta mot EUR. Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i SEK, USD, CNY och PLN. Dessa förändringar bedöms vara rimligt möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen och ett positivt belopp återspeglar en möjlig nettovinst. I praktiken kan det faktiska valutaresultatet skilja sig från känslighetsanalysen nedan eftersom de exponerade beloppen kan ändras under året. Finansiell valutaexponering och uppskattade valutaeffekter i resultaträkningen Per 31 december 2022 Per 31 december 2021 MEUR SEK USD CNY PLN CZK SEK USD CNY PLN Nettoskuld exklusive säkringar1 -418 -101 355 -6 -62 -30 -95 462 -1 Valutasäkringar -3 -46 -211 -7 62 7 -31 -272 -16 Finansiell nettoexponering -422 -146 144 -12 0 -23 -125 190 -18 Exponering för interna transaktioner 138 45 Valutasäkringar -124 -41 Icke-operativ exponering, netto — — — 14 3 Valutakursförändring mot EUR -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % Effekt i resultaträkningen2 21 7 -7 0 6 1 6 -10 1 1 Koncernen har betecknat vissa interna lån till kinesiska dotterbolag som nettoinvesteringslån i enlighet med IAS 21. Lånen anges i EUR, USD och CNY. Den underliggande valutavinsten eller valutaförlusten kommer att redovisas som en del av ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital. Det nominella beloppet av nettoinvesteringslån uppgick till 398 (348) MEUR vid årets slut och minskar valutaexponeringen för relevanta valutor i tabellen ovan. 2 Vinster och förluster redovisas som en del av finansnetto i resultaträkningen. Valutakursrisk - omräkningsrisk Omräkningsrisk är resultatet av fluktuationer i växelkurserna som påverkar nettovärdet av Stora Ensos konsoliderade tillgångar, skulder och resultat denominerade i utländsk valuta. Valutaomräkningsrisken minskas genom att tillgångarna, när så är möjligt, finansieras i samma valuta som själva tillgången är i. Koncernen kan också teckna valutaterminskontrakt, valutaoptioner eller lån i utländsk valuta för att säkra sina nettoinvesteringar i utländska enheter med andra funktionella valutor än koncernens. Balansräkningarna i utländska dotterbolag, intressebolag och egetkapitalinstrument denominerade i utländsk valuta som omfattas av IFRS 9 räknas om till euro enligt den kurs som råder på bokslutsdagen, vilket exponerar koncernens eget kapital för valutakursrörelser. Omräkningsdifferenserna, liksom övriga rörelser som omräkningsdifferensen i resultaträkningen, redovisas direkt i det egna kapitalet. Dessa ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas vid avyttring över resultaträkningen helt eller delvis av den utländska enheten. Följande tabell visar den exponering för omräkningsrisk i koncernens resultaträkning som uppkommer vid omräkning av dotterbolagens och de samägda bolagens resultaträkningar i utländsk valuta till koncernredovisningens rapporteringsvaluta. Per 31 december 2022 Per 31 december 2021 MEUR SEK USD BRL CZK CNY SEK USD BRL CZK CNY Omräkningsexponering i resultaträkningen -147 -192 -164 -38 77 -196 -129 -111 11 83 Förändring i exponerad valuta med -5 % -5 % -10 % -5 % -5 % -5 % -5 % -10 % -5 % -5 % Effekt av omräkningsexponering på rörelseresultatet 7 10 16 2 -4 10 6 11 -1 -4 76 Nästa tabell visar omräkningsexponeringen för geografiska områden där koncernen har tillämpat säkringar för nettoinvesteringar för att minska omräkningsexponeringen i konsoliderat eget kapital. I praktiken har koncernen även en väsentlig osäkrad omräkningsexponering i andra geografiska områden som Sverige och Kina. Exponeringarna som använts vid beräkningarna är baserade på det egna kapitalet denominerat i utländsk valuta och säkringsnivåerna per den 31 december. Fullständig information om faktiska rörelser i den ackumulerade omräkningsreserven och säkringsresultat finns i Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital. I känslighetsanalysen ingår effekten av valutasäkringar av nettoinvesteringar i utländska enheter och det förutsätts att inga andra ändringar utöver valutakursförändringen har förekommit per den 31 december varje år. Omräkningsrisk och säkringar Per 31 december MEUR 2022 2021 Omräkningsexponering på eget kapital i USD-området1 1 686 1 502 EUR/USD-säkringar2 -281 -265 Omräkningsexponering efter säkringar 1 405 1 237 Känslighetsanalys före säkringar - EUR stärks med 5 % -84 -75 Känslighetsanalys efter säkringar - EUR stärks med 5 % -70 -62 1 Inklusive det samägda bolaget Montes del Plata i Uruguay som har USD som funktionell valuta. 2 Obligationer denominerade i USD är klassificerade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska tillgångar. Likviditet och refinansieringsrisk Likviditetrisk uppstår genom eventuella svårigheter att vid en given tidpunkt erhålla finansiering för verksamheten. Enligt Stora Ensos finansieringspolicy ska den genomsnittliga löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kortfristiga låneskulder vara minst fyra år. I policyn anges vidare att koncernen ska ha banktillgodohavanden och outnyttjade kreditlimiter för att täcka all skuld som förfaller inom de närmaste 12 månaderna, inklusive leveranskedjans finansiering och factoring. Outnyttjade kreditlimiter och outnyttjade lån uppgick till 1 100 (700) MEUR per 31 december 2022. Under 2022 avtalades om totalt 550 MEUR i bilaterala banklån. Av dessa lån var 200 MEUR outnyttjade på balansdagen. Det syndikerade kreditfacilitetsavtalet på 700 MEUR med ett syndikat bestående av 12 banker hade ursprungligen en löptid på fem år med två ettåriga förlängningar. I oktober 2022 utnyttjades det första förlängningsalternativet i detta avtal tillsammans med samtliga 12 banker och nytt förfallodatum är under 2027. I maj 2022 undertecknade koncernen ett nytt syndikerat kreditfacilitetsavtal om 200 MEUR med en löptid på ett år och med möjlighet till förlängning på sex månader. Möjligheten till förlängning utnyttjades i oktober 2022 och därmed är nytt förfallodatum under sista kvartalet 2023. Låneavtalen används som en reserv för allmänna finansieringsbehov inom företaget och båda är outnyttjade i sin helhet. Dessutom har Stora Enso tillgång till ytterligare långfristiga finansieringskällor på upp till 1 050 (1 000) MEUR. Dessa omfattar framför allt tillgängliga finansieringskällor från finska pensionsfonder. Refinansieringsrisken, d.v.s. risken att lån som förfaller inte kan ersättas av nya lån på marknaderna, minskas genom Stora Ensos mål att hålla en jämn förfallostruktur för utestående skulder. Tabellen nedan visar löptidsanalyser för koncernens finansiella skulder ordnade efter hur lång tid det på bokslutsdagen är kvar till avtalad förfallodag. För beräkning av de kommande årens kreditkostnader användes terminsräntor på balansdagen. Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2022 MEUR 2023 2024 2025 2026 2027 2028+ Totalt Obligationslån 300 270 404 90 325 1 081 2 470 Lån från kreditinstitut 306 40 273 5 0 0 624 Leasingskulder 63 49 44 33 30 159 377 Övriga långfristiga skulder 0 2 0 0 0 0 2 Långfristiga skulder inklusive kortfristig del 668 361 721 128 355 1 240 3 472 Uppskattade kreditkostnader enligt avtal 108 90 74 43 40 190 545 Uppskattade leasekostnader enligt avtal 16 14 13 11 10 58 123 Återbetalningsplan för långfristiga skulder 792 465 807 182 405 1 489 4 140 Kortfristiga låneskulder, bokfört värde 429 0 0 0 0 0 429 Bruttoreglerade derivat - inflöde -2 405 0 0 0 0 0 -2 405 Bruttoreglerade derivat - utflöde 2 401 0 0 0 0 0 2 401 Nettoreglerade derivatskulder -4 0 0 0 0 0 -5 Leverantörsskulder 1 831 0 0 0 0 0 1 831 Checkräkningskrediter 0 0 0 0 0 0 0 Uppskattade kreditkostnader enligt avtal 6 0 0 0 0 0 6 Totalt att återbetala per 31 december 2022 3 050 464 807 182 405 1 489 6 398 77 Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2021 MEUR 2022 2023 2024 2025 2026 2027+ Totalt Obligationslån 0 300 293 427 98 1 390 2 508 Lån från kreditinstitut 117 253 41 165 4 0 578 Leasingskulder 64 50 43 35 31 165 387 Övriga långfristiga skulder 0 4 0 0 0 0 4 Långfristiga skulder inklusive kortfristig del 180 606 376 627 132 1 555 3 476 Uppskattade kreditkostnader enligt avtal 73 72 63 55 39 218 521 Uppskattade leasekostnader enligt avtal 16 14 13 12 11 61 126 Återbetalningsplan för långfristiga skulder 269 693 452 693 182 1 834 4 123 Kortfristiga låneskulder, bokfört värde 372 0 0 0 0 0 372 Bruttoreglerade derivat - inflöde -1 797 0 0 0 0 0 -1 797 Bruttoreglerade derivat - utflöde 1 769 0 0 0 0 0 1 769 Nettoreglerade derivatskulder 16 10 1 0 0 0 27 Leverantörsskulder 1 705 0 0 0 0 0 1 705 Checkräkningskrediter 1 0 0 0 0 0 1 Uppskattade kreditkostnader enligt avtal 5 0 0 0 0 0 5 Totalt att återbetala per 31 december 2021 2 339 703 453 693 182 1 834 6 205 Motpartsrisker En motpartsrisk är risken att värdet av koncernens tillgångar fluktuerar som ett resultat av att motparterna inte kan uppfylla sina förpliktelser enligt finansiella kontrakt. Exponeringen för en motpartsrisk är den uppskattade maximala direkta förlust som Stora Enso kan lida i händelse att en enskild motparts underlåtenhet att uppfylla sina förpliktelser. Risken minimeras genom att: •kontrakt endast ingås med ledande finansiella institutioner och industriföretag med god kreditvärdighet •investeringar och placeringar endast görs hos finansiella institutioner eller bolag som har minst kreditbetyg BBB- •minst 50 % av kassa- och banktillgodohavanden eller 150 MEUR hålls hos motparter som har minst kreditbetyg A- eller motsvarande från något av de större kreditvärderingsinstituten •minst 75 MEUR av koncernens kassa- och banktillgodohavanden investeras hos andra motparter än den motpart hos vilken merparten av Stora Ensos kassa- och banktillgodohavanden hålls •kräva garanti från moderbolaget vid transaktioner med dotterbolag till ett kreditvärderat bolag I koncernens policy för finansiell risk anges limiter för accepterad motpartsrisk baserade på det finansiella kontraktets löptid och motpartens kreditbetyg. Den 31 december 2022 fanns inga väsentliga riskexponeringar vad gäller motparter i derivatkontrakt, där den högsta exponeringen i marknadsvärde mot en motpart var 41 (22) MEUR och kreditratingen A+ (A+) enligt Standard and Poor’s kreditratingsystem. Kundkreditrisk Kundkreditrisk är den risk Stora Enso löper om den finansiella ställningen hos de kunder man har kontrakt med försämras. Koncernen använder olika metoder för att minska kundkreditrisken, som till exempel remburser, förskottsbetalningar och bankgarantier. Koncernen har även erhållit exportgarantier som täcker både politiska och kommersiella risker och som används vid försäljning till kunder utanför OECD-området. Koncernledningen har uppfattningen att det inte föreligger någon betydande kreditriskkoncentration för koncernen i förhållande till viss kund, motpart eller geografisk region. En åldersanalys av kundfordringarna och därtill hänförliga avsättningar finns i Not 17 Fordringar. Råvaruprisrisk Utestående råvarusäkringar 31 december 2022 31 december 2021 Underligga nde mängd säkrad råvara Genomsnittl igt säkrat råvarupris Säkrat nominellt värde i MEUR Verkligt värde MEUR Underligga nde mängd säkrad råvara Genomsnitt ligt säkrat råvarupris Säkrat nominellt värde i MEUR Verkligt värde MEUR Elektricitetsinköp - Norden 175 200 MWh EUR 29,1 5 18 438 000 MWh EUR 29,02 13 15 - Centraleuropa 87 600 MWh EUR 43,06 4 12 Oljeinköp 200 474 fat USD 73,5 14 — 189 808 fat USD 58,06 10 2 Koncernen är exponerad för svängningar i råvaru- och energipriser som kommer att påverka koncernens lönsamhet. Säkringsinstrument för elektricitet, naturgas och olja är en del av koncernens hantering av energiprisrisken, medan storleken på andra råvaruprisrisker uppskattas och säkras om det är ekonomiskt möjligt. Förutom med säkringsinstrument för elektricitet hanterar koncernen elprisrisken genom att ingå långsiktiga fysiska inköpsavtal med fasta priser och genom att äga 15,6 % av aktierna i Pohjolan Voima Oy (PVO), som är en privatägd grupp av företag i den finska energisektorn. På balansdagen uppgick det verkliga värdet av aktierna till 1 423 (900) MEUR. Det verkliga värdet på dessa aktier är beroende av elpriserna och behandlas mer i detalj i Not 14 Aktieinstrument. 78 En ändring med 10 % av priserna för energi och råvaror skulle innebära en ändring motsvarande 6 (6) MEUR i det verkliga värdet av råvarusäkringar som visas i tabellen ovan. Huvuddelen av förändringarna i det verkliga värdet, efter skatt, redovisas direkt i eget kapital under säkringsreserver till dess att kontrakten förfaller och resultatet redovisas i resultaträkningen. De uppskattade värdena återspeglar bara hur känsliga finansiella instrument avseende råvaror är för marknadsrisken, inte koncernens hela exponering för råvaru- och energiprisrisker i stort, eftersom de underliggande inköpen inte är finansiella instrument som omfattas av IFRS 7. De energi- och råvarukontrakt som gällde vid årsskiftet 2022, inklusive både finansiella säkringar och fysiska inköpsavtal med fasta priser, förfaller mellan 2023 och 2024. De kontrakt som gällde 2021 skulle förfalla mellan 2022 och 2024. I ett fö̈rsök att minska exponeringen för övriga råvaruprisrisker hänförliga till träfiber är koncernen också en stor aktieägare i skogsbolag i Norden. I Sverige äger koncernen 1,4 miljoner hektar skogsmark. Dessutom äger Stora Enso 41 % av aktierna i Tornator Oyj, som är en stor skogsägare i Finland. Koncernens andel i Tornator redovisas som ett intressebolag och behandlas mer i detalj i Not 13 Intressebolag. Koncernens skogstillgångar behandlas mer i detalj i Not 12 Skogstillgångar. Aktiekursrisk Koncernen har vissa investeringar i börsnoterade värdepapper. För närvarande gäller detta aktier i Packages Ltd i Pakistan. Marknadsvärdet på dessa aktieinvesteringar var vid årsskiftet 8 (13) MEUR. Förändringar i marknadsvärdet för dessa investeringar redovisas, efter skatt, direkt i eget kapital i aktier under övrigt totalresultat. Mer detaljerad information om börsnoterade värdepapper finns i Not 14 Aktieinstrument. Kapitalhanteringsrisk Stora Ensos skuldstruktur är inriktad mot kapitalmarknader och banker. Koncernens mål för kapitalhanteringen är både att säkerställa företagets förmåga att fortsätta verksamheten för att ge vinst till aktieägare och fördelar för andra intressenter och att behålla en optimal kapitalstruktur för att minska kapitalkostnaden. För att behålla eller justera kapitalstrukturen kan koncernen, förutsatt att aktieägarna godkänner det, variera utdelningarna till aktieägarna, återköpa egna aktier på finansmarknaderna, återbetala kapital till aktieägarna, emittera nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skuldsättningen. Koncernens mål är att hålla en jämn utdelningsnivå i linje med den långsiktiga resultatutvecklingen med målet att dela ut 50 % av nettoresultatet exklusive värdering till verkligt värde över en konjunkturcykel. Koncernen följer upp sitt kapital utifrån ett mål för nettoskuldsättningsgraden på 0,60 eller mindre och strävar efter att kvoten av nettoskuld/operativt EBITDA ligger kvar under 2,0, vilket indikerar en stabil finansiell ställning och finansiell flexibilitet. Kapitalstruktur Per 31 december MEUR 2022 2021 Räntebärande skulder 3 972 3 938 Räntebärande tillgångar 2 122 1 629 Nettoskuld 1 850 2 309 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 12 532 10 683 Operativt EBITDA1 2 529 2 184 Skuldsättningsgrad 0,15 0,22 Nettoskuld/operativt EBITDA 0,73 1,06 1 Definitionen för operativt EBITDA finns i avsnittet om icke IFRS-baserade nyckeltal i verksamhetsberättelsen. Stora Ensos samägda företag Montes del Plata och koncernens dotterbolag Stora Enso (Guangxi) Packaging and Forestry Company Ltd. har uppnått de finansiella villkoren hänförliga till förhållandet mellan skulder och tillgångar under de rapporterade perioderna. Det finns inga andra åtaganden i koncernens finansieringsavtal. 79 Not 25 Verkligt värde Redovisningsprinciper Finansiella tillgångar Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i tre kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat och verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen görs enligt IFRS 9 och ledningen beslutar om hur investeringar ska klassificeras vid första redovisningstillfället. Med investeringar i skuldinstrument görs klassificeringen baserat på affärsmodell och skuldinstrumentens avtalsenliga kassaflöden. Investeringar i skuldinstrument, inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument för att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som upplupet anskaffningsvärde och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Investeringar i skuldinstrument inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument, dels för att sälja finansiella instrument, dels för att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som verkligt värde via övrigt totalresultat och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Koncernens investeringar i egetkapitalinstrument, såsom noterade och onoterade värdepapper, klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen, såvida inte koncernen vid investeringen har valt att i enlighet med IFRS 9 klassificera investeringarna som verkligt värde via övrigt totalresultat, där endast intäkt av utdelningar redovisas i resultaträkningen. Investeringar som inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen och är därför värderade till verkligt värde i koncernens resultaträkning och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Finansiella skulder Koncernens finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde om inte koncernen har beslutat att använda alternativet verkligt värde för att beteckna en finansiell skuld som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat Derivata finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde och klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen om koncernen har använt säkringsredovisning till verkligt värde via övrig totalinkomst enligt IFRS 9. Finansiella derivatinstrument och säkringsredovisning behandlas mer i detalj i Not 27 Derivat. Verkligt värde på finansiella instrument De verkliga värdena på börsnoterade derivat och noterade värdepapper baseras på balansdagens noterade marknadspriser. De verkliga värdena på ränteswappar beräknas som nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminskontrakt fastställs utifrån balansdagens valutaterminskurs. Mer information om värderingsprinciperna för finansiella derivatinstrument finns i Not 27 Derivat. Vid bedömning av verkligt värde på onoterade derivat och andra finansiella instrument använder koncernen flera olika metoder och gör antaganden utifrån marknadsförhållandena varje balansdag. Noterade marknadspriser eller återförsäljningspriser för identiska eller liknande instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, till exempel optionsvärderingsmodeller och uppskattat diskonterat värde på framtida kassaflöden, används för att fastställa verkliga värden på övriga finansiella instrument. För finansiella tillgångar och skulder med en löptid på mindre än ett år antas de nominella värdena, minus eventuella uppskattade kreditjusteringar, ligga nära de verkliga värdena. Finansiella skulders verkliga värde uppskattas för upplysningsändamål genom diskontering av de framtida avtalsmässiga kassaflödena till de aktuella marknadsräntor som koncernen har tillgång till för liknande finansiella instrument. Inköp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, vilket är det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja det finansiella instrumentet. Finansiella instrument tas bort från balansen när rättigheterna att erhålla kassaflöden från de finansiella instrumenten har löpt ut eller överförts, och då koncernen väsentligen har överfört risker, skyldigheter och nytta förenade med äganderätten till den finansiella tillgången eller skulden. Verkligt värde-hierarkin Koncernen använder följande hierarki för att bestämma och ge upplysningar om verkligt värde på finansiella instrument utifrån värderingsteknik: •Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder •Nivå 2: andra tekniker genom vilka alla indata som har en väsentlig inverkan på det redovisade värdet går att observera, direkt eller indirekt •Nivå 3: metoder som använder indata som har en väsentlig inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade på observerbara marknadsdata Koncernen utvärderar kategoriseringen av sina värderingar till verkligt värde i förhållande till verkligt värde-hierarkin på regelbunden basis i slutet av redovisningsperioden. Varken under 2022 eller 2021 har det varit några förflyttningar mellan Nivå 1 och 2 i verkligt värde-hierarkin och inga förflyttningar till eller från Nivå 3. Se Not 14 Aktierelaterade instrument för mer information om avstämning av verkliga värden på noterade och onoterade värdepapper på nivå 3. 80 Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2022 Verkligt Verkligt Upplupet värde via värde via Redovisade Verkligt värde-hierarkin anskaff- övrigt total- resultat- värden, Verkligt MEUR ningsvärde resultat räkningen totalt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Not Finansiella tillgångar Noterade värdepapper — 8 — 8 8 8 — — 14 Onoterade värdepapper — 1 423 14 1 437 1 437 — — 1 437 14 Långfristiga lånefordringar 92 28 — 120 120 — 28 — 26 Derivattillgångar — 28 — 28 28 — 28 — Lånefordringar 92 — — 92 92 — — — Kundfordringar och övriga rörelsefordringar 1 138 66 — 1 204 1 204 — 66 — 17 Kortfristiga räntebärande fordringar 10 50 16 77 77 — 67 — 26 Derivattillgångar — 50 16 67 67 — 67 — Övriga kortfristiga fordringar 10 — — 10 10 — — — Kassa- och banktillgodohavanden 1 917 — — 1 917 1 917 — — — Totalt 3 157 1 576 30 4 763 4 763 8 161 1 437 Verkligt Verkligt Upplupet värde via värde via Redovisade Verkligt värde-hierarkin anskaff- övrigt total- resultat- värden, Verkligt MEUR ningsvärde resultat räkningen totalt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Not Finansiella skulder Långfristiga räntebärande skulder 2 792 — — 2 792 2 749 — — — 26 Kortfristig del av långfristiga skulder — — — 0 — — — — Derivatskulder 2 792 — — 2 792 2 748 — — — Långfristig skuld 667 — — 667 667 — — — 26 Kortfristiga räntebärande skulder 462 30 20 513 513 — 50 — 26 Derivatskulder — 30 20 50 50 — 50 — Kortfristig skuld 462 — — 462 462 — — — Leverantörsskulder och övriga operativa skulder 2 076 — — 2 076 2 076 — — — 23 Checkräkningskrediter — — — 0 0 — — — Totalt 5 998 30 20 6 048 6 005 — 51 — Enligt IFRS redovisas derivat som verkligt värde via resultaträkningen. I ovan uppställningar över tillgångar och skulder visas derivat som redovisas som kassaflödessäkringar som verkligt värde i övrigt totalresultat, i linje med hur de redovisas för den effektiva delen. 81 Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2021 Verkligt Verkligt Upplupet värde via värde via Redovisade Verkligt värde-hierarkin anskaff- övrigt total- resultat- värden, Verkligt MEUR ningsvärde resultat räkningen totalt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Not Finansiella tillgångar Noterade värdepapper — 13 — 13 13 13 — — 14 Onoterade värdepapper — 900 5 905 905 — — 905 14 Kortfristiga räntebärande fordringar 45 6 — 51 51 — 6 — 26 Derivattillgångar — 6 — 6 6 — 6 — Lånefordringar 45 — — 45 45 — — — Kundfordringar och övriga rörelsefordringar 1 110 39 — 1 149 1 149 — 39 — 17 Kortfristiga räntebärande fordringar 52 31 1 84 84 — 32 — 26 Derivatskulder — 31 1 32 32 — 32 — Övriga kortfristiga fordringar 52 — — 52 52 — — — Kassa- och banktillgodohavanden 1 481 — — 1 481 1 481 — — — Totalt 2 687 990 6 3 683 3 683 13 77 905 Verkligt Verkligt Upplupet värde via värde via Redovisade Verkligt värde-hierarkin anskaff- övrigt total- resultat- värden, Verkligt MEUR ningsvärde resultat räkningen totalt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Not Finansiella skulder Långfristiga räntebärande skulder 3 284 7 23 3 313 3 618 — 30 — 26 Derivatskulder — 7 23 30 30 — 30 — Långfristig skuld 3 284 — — 3 284 3 589 — — — Kortfristig del av långfristiga skulder 180 — — 180 180 — — — 26 Kortfristiga räntebärande skulder 403 35 7 444 444 — 42 — 26 Derivatskulder — 35 7 42 42 — 42 — Kortfristig skuld 403 — — 403 403 — — — Leverantörsskulder och övriga operativa skulder 1 960 — — 1 960 1 960 — — — 23 Checkräkningskrediter 1 — — 1 1 — — — Totalt 5 827 42 29 5 899 6 204 — 71 — Enligt IFRS redovisas derivat som verkligt värde via resultaträkningen. I ovan uppställningar över tillgångar och skulder visas derivat som redovisas som kassaflödessäkringar som verkligt värde i övrigt totalresultat, i linje med hur de redovisas för den effektiva delen. I de tidigare tabellerna uppskattas det verkliga värdet till samma belopp som det redovisade värdet för kortfristiga finansiella tillgångar och kortfristiga finansiella skulder, som kundfordringar och leverantörsskulder, på grund av deras korta löptid och begränsade kreditrisk. Det verkliga värdet på långfristiga lånefordringar, som betraktas som en värdering av verkligt värde på nivå 2, baseras på en analys av diskonterade kassaflöden. Det verkliga värdet på icke-derivata räntebärande skulder, som betraktas som en värdering till verkligt värde på nivå 2, beräknas utifrån en diskonterad kassaflödesanalys där avkastningskurvorna som är observerbara i normalt angivna intervall används som en diskonteringsfaktor i modellen. Avstämning av verkliga värden på finansiella tillgångar och skulder på nivå 3 MEUR 2022 2021 Finansiella tillgångar Ingående balans per 1 januari 905 401 Omklassificeringar -1 0 Vinster/förluster redovisade i övrigt totalresultat 523 504 Tillägg 10 1 Utgående balans per 31 december 1 437 905 Koncernen hade inga finansiella skulder på nivå 3 den 31 december 2022. 82 Not 26 Räntebärande tillgångar och skulder Redovisningsprinciper Räntebärande tillgångar - Lånefordringar Lånefordringar är skuldinstrument med fastställda eller fastställbara återbetalningar som inte noteras på en aktiv marknad. De redovisas först till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Avsättning för förväntade kreditförluster beräknas enligt anvisningarna i IFRS 9, där avsättningen baseras på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod såvida inte kreditrisken har ökat väsentligt sedan den först redovisades. En väsentlig ökning av kreditrisken bedöms genom att jämföra risken för betalningsunderlåtelse av det finansiella instrumentet på balansdagen med motsvarande risk för betalningsunderlåtelse när den först redovisades. Koncernen kan till exempel utgå från finansmarknadens pris på kreditswappar (CDS) för att göra riskbedömningar. Ränteinkomster på lånefordringar redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Lånefordringar som förfaller till betalning inom 12 månader redovisas som omsättningstillgång under räntebärande fordringar och de som förfaller efter 12 månader som anläggningstillgångar under långfristiga räntebärande lånefordringar. Räntebärande skulder Räntebärande skulder redovisas först till verkligt värde, netto efter avdrag för transaktionskostnader. I efterföljande perioder värderas räntebärande skulder till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan intäkter efter avdrag för transaktionskostnader och återbetalningsvärde redovisas löpande i koncernens resultaträkning under lånens löptid. Räntekostnaderna ackumuleras och redovisas i resultaträkningen för respektive period. Räntebärande skulder med en ursprunglig löptid längre än tolv månader klassificeras som långfristiga räntebärande skulder i koncernens rapport över finansiell ställning, men återbetalningar som förfaller inom tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under kortfristig del av långfristiga skulder. Kortfristiga företagscertifikat, banklån och andra räntebärande lån för vilka den ursprungliga löptiden är mindre än tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under räntebärande skulder. Leasingskulder När ett kontrakt tecknas bedömer koncernen om kontraktet är, eller delvis innebär, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning. Leasingskulder kapitaliseras initialt när leasingperioden börjar och värderas till det aktuella värdet av de leasingavgifter som inte betalats vid leasingperiodens början, diskonterat till koncernens låneräntesats. Tillämpad leasingperiod är lika med den period under vilken avtalet inte kan sägas upp utom i de fall då koncernen i princip vet att kontraktet kommer att förnyas. Koncernen fördelar kontraktets ersättningsbelopp på de olika leasingdelarna och räknar av delar som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. Leasingvillkoren förhandlas individuellt och kan innehålla ett brett utbud av olika villkor. Leasingskulderna värderas sedan till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leasingbetalningen fördelas mellan skulder och finansiella kostnader så att räntebetalningarna på den utestående skulden blir proportionella. Leasingskulder omvärderas främst när framtida betalningar förändras på grund av ändringar i index eller räntesats eller om koncernens bedömning av huruvida man ska utnyttja en option för förlängning av avtalet förändras. När leasingskulden omvärderas görs vanligen en motsvarande justering av det bokförda värdet för ROU-tillgången. Koncernen har valt att inte redovisa leasingskulder för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas proportionerligt över leasingperioden. Hantering av referensräntereformen och tillhörande risker Det pågår en global reform av referensräntor som innebär att befintliga referensräntor enligt IBOR ersätts av alternativa riskfria räntor. Omställningen förväntas endast ge begränsade effekter på koncernens externa avtal. Koncernen har exponeringar mot IBOR i sina finansiella instrument som kommer att ersättas eller förändras som en del av denna reform. Koncernens främsta exponering mot IBOR den 31 december 2022 indexerades till USD LIBOR och hänförligt belopp för räntebärande skulder den 31 december 2022 var 211 (189) MEUR. USD LIBOR kommer att upphöra efter juni 2023. Koncernen följer övergångsprocessen från IBOR till nya referensräntor genom att granska de totala beloppen i avtalen som ännu inte har överförts till en alternativ referensränta. De förväntade effekterna är begränsade och gäller främst långfristiga låneskulder. Koncernens finansiella instrument indexeras främst till referensräntorna från EURIBOR och STIBOR och dessa förväntas finnas kvar tills vidare. Räntebärande tillgångar Per 31 december MEUR 2022 2021 Noterade värdepapper 8 13 Långfristiga derivattillgångar 28 6 Långfristiga insättningar 48 42 Långfristiga lån till intressebolag 2 2 Övriga långfristiga lånefordringar 41 1 Långfristiga räntebärande fordringar, totalt 128 64 Kortfristiga derivattillgångar 66 32 Kortfristiga insättningar 0 49 Övriga kortfristiga lånefordringar 11 3 Kassa- och banktillgodohavanden 1 917 1 481 Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt 1 994 1 565 Räntebärande fordringar, totalt 2 122 1 629 83 Den genomsnittliga årsräntan för insättningar och lånefordringar under 2022 var cirka 1,0% (0,1%). I kortfristiga räntebärande fordringar ingick upplupen ränta på 10 (3) MEUR per 31 december 2022. Koncernen bedömer att det inte har skett någon väsentlig ökning av kreditrisken med hänsyn till räntebärande insättningar och investeringar sedan det första redovisningstillfället. Avsättningen baseras därför på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod. Som en del av Övriga långfristiga lånefordringar utgör 41 MEUR fordringar, netto efter nedskrivningsavsättning, som uppkommit genom försäljningen av den ryska verksamheten. Fordringarna kommer att mottas i form av delbetalningar under kommande perioder. Dessa fordringar redovisades när de uppkom till verkligt värde (58 MEUR) med hjälp av en diskonteringsränta på 27,1 % och överförs i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde. På balansdagen redovisades en avsättning för förväntade kreditförluster på 7 MEUR i resultaträkningen, baserat på förväntade kreditförluster för 12 månader. Värderingen till verkligt värde av dessa fordringar och utvärderingen av kreditrisk och betalningsförmåga är föremål för en betydande grad av bedömning. Räntebärande skulder Per 31 december MEUR 2022 2021 Obligationslån 2 460 2 497 Lån från kreditinstitut 623 577 Leasingskulder 375 387 Derivata finansiella skulder (se Not 25) 0 30 Övriga långfristiga skulder 2 4 Långfristiga räntebärande skulder, inklusive kortfristig del 3 459 3 493 Kortfristiga låneskulder 429 372 Räntekostnader 35 34 Derivatskulder (se Not 25) 49 38 Checkräkningskrediter 0 1 Räntebärande skulder, totalt 3 972 3 938 MEUR 2022 2021 Redovisat värde 1 januari1 3 938 4 756 Omräkningsdifferenser i ingående balans -4 120 Erhållna likvider från nya långfristiga lån 366 19 Återbetalning av långfristiga skulder -351 -862 Anskaffningar, leasingskulder 45 33 Återbetalning av leasingskulder och ränta -73 -88 Erhållna likvider från/återbetalningar av kortfristiga låneskulder 75 -73 Förändring i ränteskulder 19 16 Förändring i derivatskulder -19 38 Avyttringar och klassificering som innehav för försäljning -5 -1 Övrigt 8 2 Omräkningsdifferenser under året -28 -22 Räntebärande skulder, totalt 3 972 3 938 1 Tabellformatet har uppdaterats för att tydligare visa den förändring i skulder som uppstår genom kassaflödeshändelser och icke-kassaflödespåverkande händelser. De jämförande siffrorna har omräknats i enlighet med detta. Händelser under 2022 och 2021 Under 2022 avtalades om totalt 550 MEUR i bilaterala banklån. Löptiderna för de här lånen varierar från 18 månader till 3 år med möjlighet till förlängning. Likvider från de här lånen används för allmänna finansieringsbehov inom företaget och 200 MEUR av dessa lån var outnyttjade på balansdagen. Stora Enso återbetalade lån från kreditinstitut enligt förfalloplanen med ett nominellt belopp av 289 MEUR under 2022. I maj 2022 undertecknade Stora Enso ett nytt syndikerat kreditfacilitetsavtall om 200 MEUR med en löptid på ett år och med möjlighet till förlängning på sex månader, som utnyttjades i oktober 2022. I december 2021 tecknade Stora Enso ett nytt kreditfacilitetsavtal på 700 MEUR med 12 affärsbanker. Lånet förfaller om fem år och kan förlängas med ett år i taget vid två tillfällen. Priset är delvis kopplat till uppnådda utsläppsmål inom scope 1, 2 och 3. I oktober 2022 utnyttjades den första möjligheten till förlängning i detta avtal tillsammans med samtliga 12 banker och nytt förfallodatum är nu under 2027. Samtidigt upphörde det befintliga syndikerade kreditfacilitetsavtalet på 600 MEUR som ursprungligen hade ett förfallodatum 2023.Stora Enso har det gröna ramverket Green Bond som en del av sitt arbete för en hållbar ekonomi. Målet är att erbjuda en låneform som stödjer hållbarhetsfokuserade investerare i räntebärande instrument och att rapportera direkt klimatpåverkan av vissa investeringar och affärsaktiviteter. Under 2021 återbetalade Stora Enso flera lån från kreditinstitut före förfallodatum. Det totala beloppet för lån och obligationer uppgick till ett nominellt värde på 911 MEUR. Detta medförde en initial modifieringsförlust, netto, på 7 MEUR som redovisas i resultaträkningen. Räntebärande skulder - löptider, räntesatser och valuta Stora Ensos lån har olika löptider. Det kortaste förfaller 2023 och det längsta 2036. Lånen har antingen fast eller rörlig ränta mellan 0,5% (0,5%) och 7,3% (7,3%). Den genomsnittliga låneräntan för hela året uppgick vid årsskiftet till 3,2% (3,0%) med en ränta på 3,3% på balansdagen. En del av Stora Ensos lån har ändrats från rörlig till fast ränta genom ränte- och valutaswappar. Huvuddelen av koncernens lån anges i EUR, USD, SEK eller CNY. Mer information om löptiderna för koncernens lån finns i Not 24 Hantering av finansiell risk. 84 Nettoskuld År 2022 minskade de räntebärande nettoskulderna, inklusive tillgångar som innehas för försäljning, med 456 MEUR (minskade med 611 MEUR) till 1 854 (2 309) MEUR. Räntebärande nettoskulder är lika med totala räntebärande skulder minus totala räntebärande tillgångar, till exempel banktillgodohavanden och insättningar. Kassa- och banktillgodohavanden efter avdrag för checkräkningskrediter ökade med 437 MEUR (minskade med 175 MEUR) till 1 917 (1 480) MEUR per 31 december 2022. År 2022 var det totala kassautflödet för leasing 73 (88) MEUR, inklusive ett räntebelopp på 17 (17) MEUR. Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste 12 månaderna var 0,7 (1,1). Skuldsättningsgraden vid årets slut var 0,15 (0,22). Obligationslån Emitterat/Förfallodatum Beskrivning av lån Räntesats % Valutasl ag Emitterat nominellt värde Utestående per 31 december Bokfört värde per 31 december 2022 2021 2022 2021 Alla skulder innehas av moderbolaget Valuta, miljoner MEUR Fast ränta 2006-2036 Global 7.250% Notes 2036 7,25 USD 300 300 300 278 262 2016-2023 Euro Medium Term Note 2,125 EUR 300 300 300 300 300 2017-2027 Euro Medium Term Note 2,5 EUR 300 300 300 299 299 2018-2028 Euro Medium Term Note 2,5 EUR 300 300 300 299 298 2019-2024 Euro Medium Term Note (Green Bond) 1,875 SEK 1 750 1 750 1 750 157 171 2020-2025 Euro Medium Term Note (Green Bond) 2,375 SEK 1 550 1 550 1 550 140 152 2020-2030 Euro Medium Term Note (Green Bond) 0,625 EUR 500 500 500 495 495 Obligationslån med fast ränta, totalt 1 968 1 976 Rörlig ränta 2015-2025 Euro Medium Term Note Euribor+2.25 EUR 125 125 125 125 125 2015-2027 Euro Medium Term Note Euribor+2.35 EUR 25 25 25 25 25 2019-2024 Euro Medium Term Note (Green Bond) Stibor+1.45 SEK 1 250 1 250 1 250 112 122 2019-2026 Euro Medium Term Note (Green Bond) Stibor+1.60 SEK 1 000 1 000 1 000 90 97 2020-2025 Euro Medium Term Note (Green Bond) Stibor+2.20 SEK 1 550 1 550 1 550 140 152 Obligationslån med rörlig ränta, totalt 492 521 Obligationslån, totalt 2 460 2 497 85 Not 27 Derivat Redovisningsprinciper Finansiella derivatinstrument och säkringsredovisning Finansiella derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde i koncernens balansräkning och värderas sedan till verkligt värde vid varje bokslut enligt metoder som beskrivs i denna not. Derivatkontrakt med löptid på mer än 12 månader klassificeras som långfristiga räntebärande fordringar och skulder, och kontrakt som förfaller inom 12 månader redovisas som kortfristiga räntebärande fordringar och skulder. Vid tecknandet av derivatkontrakt anger koncernen om de är avsedda för säkring av mycket sannolika prognostiserade transaktioner eller fasta åtaganden (kassaflödessäkringar), säkring av exponering för förändringar i verkligt värde av redovisade tillgångar eller skulder (verkligt värde-säkringar), säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter eller om de är derivatinstrument som inte uppfyller kraven för att redovisas som säkringar enligt IFRS 9. Vilken metod som används för redovisning av de vinster eller förluster som derivatinstrumenten resulterar i beror på vad det är som har säkrats. När säkringen påbörjas dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom målet för risksäkringen och strategin för att genomföra olika säkringstransaktioner. I processen ingår att länka alla finansiella instrument som definierats som säkringar till en viss tillgång eller skuld, till specifika antaganden eller mycket sannolika prognostiserade transaktioner för att kontrollera och dokumentera förhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet i enlighet med IFRS 9. Koncernen dokumenterar också sin kvalitativa bedömning vid säkringstillfället av hur effektiva de derivat som används som säkring är för att kompensera för förändringar i verkligt värde eller kassaflöden i säkrade poster. Säkringarnas effektivitet bedöms i enlighet med kraven i IFRS 9. Säkringsgraden för säkringsförhållanden är vanligen 1:1. För valuta och råvaruprissäkringar använder koncernen en säkringsdefinition där säkringsinstrumentets viktigaste villkor och det som säkras sammanfaller när det gäller nominellt belopp och tidsaspekt. När det gäller räntesäkring sammanfaller basräntesatsen i swapkontrakt och den underliggande skulden. Eftersom säkringarnas viktigaste villkor och de underliggande riskerna matchar varandra anses säkringsinstrumenten kunna kompensera för förändringar som har med väntade transaktioner att göra. Möjliga orsaker till att valuta- och råvaruprissäkringar inte blir effektiva har framförallt att göra med att den förutsedda transaktionen inte sker med det belopp eller vid den tidpunkt man väntat sig. Vid räntesäkringar kan valutaspridning eller det initiala verkliga värdet på säkringsinstrumentet när det definieras leda till ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen. Möjliga källor till ineffektivitet för alla nämnda säkringar innefattar också kreditriskpåverkan som är dominerande när det gäller förändringar i verkligt värde hänförliga till förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Kassaflödessäkringar De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används främst för säkring av råvaror och räntor. Under 2022 och 2021 tecknade koncernen inte några nya kontrakt för ränteswappar. Förändringar i verkligt värde av derivat som definierats som och får redovisas som kassaflödessäkringar, och bedöms som effektiva, redovisas i en särskild kategori av eget kapital i övrigt totalresultats reserv för kassaflödessäkringar, vars förändringar visas i koncernens resultaträkning. För valutaswappar har både avistadelen och terminspåslag inkluderats i definitionen av säkringen. När det gäller valutaoptioner ingår inte tidsvärdet i definitionen av säkringen. Det är endast optionens realvärdeskomponent som definieras som säkringsinstrument. Förändringar i valutaoptioners tidsvärde redovisas som kostnad för säkringsreserv i övrigt totalresultat (OCI). Ett derivats ackumulerade vinst eller förlust som avräknats mot eget kapital överförs till koncernens resultaträkning och klassificeras som en intäkt eller kostnad i samma period som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. Orealiserade vinster och förluster i samband med kassaflödessäkringar förväntas redovisas via resultaträkningen inom ett till fem år. Det längsta säkringskontraktet förfaller år 2027 (2027). Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2023. Realiserade resultat för säkringsredovisade derivatinstrument som används för att säkra försäljnings- eller inköpstransaktioner i utländsk valuta redovisas som justering av försäljningsintäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på typ av underliggande säkrad post. Vad gäller säkringar av valutakursrisker i framtida transaktioner som resulterar i redovisning av icke-finansiella tillgångar, överförs vinster och förluster som avräknats mot kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat från eget kapital för att ingå i anskaffningsvärdet för den icke-finansiella tillgången vid tidpunkten för redovisning. Koncernen kan säkra valutakursrisk för externa eller interna inköp i utländsk valuta där det underliggande beloppet för inköp i utländsk valuta påverkar värdet på lager i lokal valuta. I sådana fall redovisas vinster och förluster initialt som en justering av råvarulagret och överförs sedan till varulager och redovisas slutligen i koncernens resultaträkning när de säkrade tillgångarna säljs till en extern kund. När det gäller anläggningstillgångar skrivs de avräknade beloppen av i resultaträkningen över de icke- finansiella tillgångarnas livslängd. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs, avslutas eller löses in eller inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning enligt IFRS 9, kvarstår den vid denna tidpunkt ackumulerade vinsten eller förlusten som avräknats mot eget kapital i eget kapital och redovisas som en justering av intäkt eller kostnad när den transaktion som koncernen åtagit sig eller prognostiserat slutligen redovisas i koncernens resultaträkning. Om den underliggande prognostiserade transaktionen däremot inte längre förväntas inträffa redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten, som redovisats i eget kapital för perioden när säkringen gällde, direkt i koncernens resultaträkning. Säkringar av verkligt värde För säkring av verkligt värde använder koncernen antingen derivat eller lån som säkringsinstrument för att hantera risker kopplade till den säkrade postens verkliga värde. Vinster och förluster på säkringsinstrument som definierats som och får redovisas som säkringar av verkligt värde, och som är mycket effektiva, redovisas i koncernens resultaträkning tillsammans med alla eventuella förändringar i verkligt värde av de säkrade tillgångar eller skulder som den säkrade risken kan hänföras till. I slutet av 2022 hade koncernen inga säkringar till verkligt värde. 86 Säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter För säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter använder koncernen antingen derivat eller lån i utländska valutor. Om säkringsinstrumentet är ett derivat redovisas vinster eller förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen som ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital som redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Vinst eller förlust hänförlig till den ineffektiva delen redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Dessutom redovisas även kursvinster och kursförluster som uppkommer vid omräkning av ett lån i utländsk valuta som säkrar en nettoinvestering i utländsk verksamhet som ackumulerad omräkningsjustering och eventuell ineffektiv del redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Vinsterna och förlusterna som redovisas som ackumulerad omräkningsjustering återförs till koncernens resultat när den underliggande säkrade nettoinvesteringen avyttras. Icke säkringsredovisade derivat Vissa derivattransaktioner får, även om de utgör en effektiv ekonomisk säkring enligt koncernens risksäkringspolicyer, inte redovisas som säkringar enligt de särskilda reglerna i IFRS 9. Därför redovisas förändringar i verkligt värde av säkringar som inte kvalificerar för säkringsredovisning till verkligt värde i koncernens resultaträkning. För icke säkringsredovisade derivat som säkrar valutakursrisken i nettot av rörelsefordringar och -skulder, redovisas förändringar i verkligt värde i rörelseresultatet under övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för övriga icke säkringsredovisade derivat redovisas i koncernens resultaträkning som finansiella intäkter och kostnader. Värdering av derivat Derivatinstrument redovisas i balansräkningen till sitt verkliga värde definierat som det belopp till vilket derivatinstrumentet skulle kunna ingå i en transaktion mellan parter på den öppna marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana finansiella poster har bestämts enligt följande kriterier: •Valutaterminskontrakts verkliga värde beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen. •Valutaoptioners verkliga värde beräknas utifrån balansdagens kurs och allmänna prissättningsmodeller för optioner. •Råvarukontrakts verkliga värde beräknas utifrån noterade marknadspriser på terminsmarknader eller annan tillförlitlig information om marknaden. •Ränteswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod. •Valutaswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod där också växlingen av nominellt belopp inkluderas i värderingsmodellen. Valutakursvinster och -förluster i resultaträkningen exklusive säkringar, totalt Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Övriga rörelseintäkter 42 31 Övriga rörelsekostnader -21 -14 Lån, insättningar, leasingskulder och övriga -10 37 Totalt 11 54 Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Redovisad kassaflödessäkring Valutasäkringar -105 9 Råvaruprissäkringar 43 34 Totalt -62 43 Som justering av försäljningsintäkt -103 6 Som justering av kostnad för material och tjänster 41 37 Realiserat från övrig totalinkomst via resultaträkningen -62 43 Ineffektiva valutasäkringar -2 -1 Nettoresultat från kassaflödessäkringar -65 42 Icke säkringsredovisade derivat Säkring av fordringar -12 -17 Säkring av råvarukontrakts 9 0 Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat -3 -17 Säkringsresultat i rörelseresultatet -67 26 Under 2022 förväntades vissa beräknade kommande transaktioner inte längre att genomföras vilket innebar att säkringsredovisningen upphörde för dessa transaktioner. Det innebar att en förlust på 2 MEUR (1 MEUR) redovisades som koncernens rörelseresultat och visas i tabellen ovan på raden ineffektiva kassaflödessäkringar. 87 Vinst och förlust av säkringar i finansiella poster Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Redovisad kassaflödessäkring Ineffektiva räntederivat 0 -2 Nettoresultat från kassaflödessäkringar 0 -2 Icke säkringsredovisade derivat Valutaderivat 8 -40 Räntederivat -4 0 Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat 4 -40 Nettoresultat i finansiella poster 4 -42 Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument Per 31 december MEUR Nomi-nellt värde Positivt verkligt värde Negativt verkligt värde Verkligt värde, netto Nominellt värde Positivt verkligt värde Negativt verkligt värde Verkligt värde, netto 2022 2021 Valutaderivat Terminskontrakt: Säkring av kassaflöde från den löpande verksamheten 902 19 -13 6 1 104 4 -19 -16 Valutaoptioner: Säkring av kassaflöde från den löpande verksamheten 1 700 12 -16 -4 980 2 -13 -10 Redovisad kassaflödessäkring, totalt 2 603 32 -30 2 2 084 6 -32 -26 Terminskontrakt: Säkring av kundfordringar och lånefordringar 1 151 7 -5 2 469 1 -6 -5 Icke säkringsredovisade, totalt 1 151 7 -5 2 469 1 -6 -5 Valutaderivat, totalt 3 754 39 -35 4 2 553 7 -38 -32 Råvaruderivat Elektricitetsswappar: Säkring av kostnader 5 18 0 18 16 27 0 27 Oljeswappar: Säkring av kostnader 14 1 -1 0 10 3 0 2 Redovisad kassaflödessäkring, totalt 19 18 -1 18 27 29 0 29 Elektricitetsswappar: Slutna avtal 11 9 0 9 0 0 0 0 Icke säkringsredovisade, totalt 11 9 0 9 0 0 0 0 Råvaruderivat, totalt 30 27 -1 27 27 29 0 29 Räntederivat Ränteswappar: Säkring av finansiella kostnader 450 28 0 28 482 1 -8 -7 Redovisad kassaflödessäkring, totalt 450 28 0 28 482 1 -8 -7 Valutaswappar: Säkring av finansiella kostnader 200 0 -15 -15 200 0 -25 -25 Icke säkringsredovisade, totalt 200 0 -15 -15 200 0 -25 -25 Räntederivat, totalt 650 28 -15 13 682 1 -32 -31 Redovisad kassaflödessäkring, totalt 3 072 78 -30 48 2 593 36 -40 -4 Icke säkringsredovisade, totalt 1 363 16 -20 -4 669 1 -31 -30 Derivat, totalt 4 435 95 -51 44 3 261 37 -71 -34 Positiva och negativa verkliga värden på finansiella instrument visas under Räntebärande fordringar och skulder. De redovisade verkliga värdena i tabellen ovan är inklusive upplupen ränta och optionspremier. Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2022 MEUR Ändring i värde på säkrad post för att bedöma säkringens effektivitet Ändring i värde på utestående säkringsinstrument Ineffektivitet Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive optionernas tidsvärde)1 77 -79 -2 Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar -16 16 0 Råvaruprisrisk - råvaruswappar -31 31 0 Ränterisk - ränteswappar -34 34 0 1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat. 88 Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2021 MEUR Ändring i värde på säkrad post för att bedöma säkringens effektivitet Ändring i värde på utestående säkringsinstrument Ineffektivitet Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive optionernas tidsvärde) 65 -66 -1 Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar 21 -21 0 Råvaruprisrisk - råvaruswappar1 -60 60 0 Ränterisk - ränteswappar -11 11 0 Ränte- och valutaomräkningsrisk - valutaswappar2 15 -18 -3 1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat. 2 Ineffektivitet som redovisas i finansnetto. Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2022 MEUR 1 jan 2022 Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat/ ackumulerad omräkningsjustering Flyttad från övrigt totalresultat till resultaträkningen Omklassificerade till icke-finansiella tillgångar Skatte- effekter 31 dec 2022 Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från den löpande verksamheten -21 -82 107 3 -5 2 Råvaruprisrisk - Råvaruswappar 23 41 -52 0 3 15 Ränterisk - Ränteswappar -4 33 0 0 -7 23 Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar -1 0 2 0 0 1 Kostnad för säkringsreserv -1 0 0 0 0 -1 Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt totalresultat -4 -8 57 3 -9 39 Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar 14 -16 0 0 3 1 Total säkring av nettoinvesteringar i ackumulerad omräkningsreserv 14 -16 0 0 3 1 Säkringsreserver, totalt 10 -24 57 3 -6 40 Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2021 MEUR 1 jan 2021 Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat/ ackumulerad omräkningsjusteri ng Flyttad från övrigt totalresultat till resultaträkningen Skatteeffekter 31 dec 2021 Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från den löpande verksamheten 39 -66 -10 15 -21 Råvaruprisrisk - Råvaruswappar 3 60 -34 -6 23 Ränterisk - Ränteswappar -13 11 0 -2 -4 Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar -9 33 -25 0 -1 Kostnad för säkringsreserv 0 -2 0 0 -1 Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt totalresultat 20 37 -69 8 -4 Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar 30 -20 0 4 14 Total säkring av nettoinvesteringar i ackumulerad omräkningsreserv 30 -20 0 4 14 Säkringsreserver, totalt 51 17 -69 12 10 Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2022 Ej kvittat i balansräkningen MEUR Redovisade finansiella instrument, brutto Skulder (-) eller tillgångar (+) som omfattas av ramavtal för kvittning Mottagen (-) eller lämnad (+) säkerhet Nettoexponering Derivattillgångar 95 -30 0 65 Derivatskulder -51 30 0 -21 89 Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2021 Ej kvittat i balansräkningen MEUR Redovisade finansiella instrument, brutto Skulder (-) eller tillgångar (+) som omfattas av ramavtal för kvittning Mottagen (-) eller lämnad (+) säkerhet Nettoexponering Derivattillgångar 38 -16 0 22 Derivatskulder -71 16 0 -56 Koncernen ingår avtal om derivattransaktioner som omfattas av avtal om kvittning med varje motpart. Om en oväntad kredithändelse, som konkurs, skulle inträffa avslutas alla utestående transaktioner under avtalen och som reglering för alla transaktioner betalas bara ett nettobelopp per motpart. Avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen eftersom kvittning endast kan göras när vissa framtida händelser inträffar. Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital Redovisningsprinciper Koncernens verksamhet är internationell och därmed exponerad för valutakursrisker som uppkommer vid omräkningar av nettoinvesteringar i enheter som inte har euro som funktionell valuta. Växelkursdifferenser som härrör från omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter utanför euroländerna, samt av finansiella instrument som betecknas som säkringar av sådana investeringar, redovisas direkt i eget kapital i den ackumulerade omräkningsjusteringen. Förändringar i ackumulerad omräkningsjustering (inklusive relaterade säkringar) visas i koncernens totalresultat. Den ackumulerade omräkningsjusteringen för avyttring och likvidation av enheter redovisas tillsammans med den vinst eller förlust som transaktionen ger upphov till. Ackumulerad omräkningsjustering används i koncernens resultaträkning vid avyttring och likvidation. Koncernens policy är att minimera exponeringen för omräkningsrisker genom att finansiera tillgångarna i samma valuta där så är ekonomiskt genomförbart. Om matchning av tillgångar och skulder i samma valuta inte är möjlig kan säkringsinstrument användas för kvarstående risk. Koncernen redovisar också vissa koncerninterna lån som nettoinvesteringslån där reglering inte är planerad och inte heller lär ske inom överskådlig framtid. De utgör i grunden en del av enhetens nettoinvestering i den utländska verksamheten. Ackumulerad omräkningsjustering – förändring Räkenskapsår MEUR 2022 2021 1 januari Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar -235 -292 Säkring av nettoinvesteringar och lån 48 34 Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån -8 -10 Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital -195 -267 Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat Förändring av ackumulerad omräkningsjustering -244 42 Ackumulerad omräkningsjustering som redovisas i resultaträkningen 47 14 Säkring av nettoinvesteringar och lån -27 14 Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån 3 2 Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat -220 72 31 december Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar -432 -235 Säkring av nettoinvesteringar och lån 21 48 Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån -5 -8 Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital -415 -195 Ackumulerade omräkningsjusteringar redovisade i resultaträkningen 2022 motsvarade en förlust på 47 MEUR och var hänförliga till avyttringen av den ryska verksamheten inom divisionerna Packaging Solutions, Wood Products och Forest. Efter justeringen återstår inga ackumulerade omräkningsjusteringar som rör den ryska rubel. Justeringar redovisade i resultaträkningen 2021 motsvarade en förlust på 14 MEUR och var främst hänförliga till avyttringen av ägandet på 20 % i Arauco Florestal Arapoti S.A. 90 Belopp redovisade i balansräkningen – ackumulerad omräkningsjustering Per 31 december Ackumulerad omräkningsjustering Säkring av nettoinvesteringar och lån Ackumulerad omräkningsjustering, netto, i balansräkningen MEUR 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Brasilien -255 -281 0 0 -255 -281 Kina 131 83 10 28 141 111 Tjeckien 43 38 -9 -9 34 29 Polen -59 -52 17 17 -42 -35 Ryssland 0 -81 0 0 0 -81 Sverige -543 -97 47 47 -497 -50 Uruguay (USD) 248 154 -44 -34 204 119 USA 8 4 0 0 8 4 Övriga -4 -3 0 0 -4 -3 Ackumulerad omräkningsjustering före skatt -432 -235 21 48 -411 -187 Skatt 0 0 -5 -8 -5 -8 Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital, netto -432 -235 17 40 -415 -195 De huvudsakliga förändringarna i ackumulerad omräkningsjustering under 2022 var en vinst på 98 MEUR (vinst på 116 MEUR) hänförlig till USD, en förlust på 446 MEUR (vinst på 103 MEUR) hänförlig till SEK och en vinst på 48 MEUR (vinst på 9 MEUR) hänförlig till CNY. Nettovärdet av säkringsvinsten som ingår i den ackumulerade omräkningsjusteringen för perioden uppgick till 24 (vinst på 16) MEUR. Säkringsinstrument och orealiserade säkringsförluster Per 31 december Nominellt belopp (valuta) Nominellt belopp (EUR) Orealiserade förluster (EUR) MEUR 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Låneskulder USD-området 300 300 281 265 -41 -28 Säkringar, totalt 281 265 -41 -28 Koncernen säkrar för närvarande endast sin exponering av eget kapital mot den amerikanska dollarn, som härrör från det gemensamma företaget i Uruguay med funktionell valuta i amerikanska dollar. 91 Not 29 Åtaganden och ansvarsförbindelser Redovisningsprinciper Garantier Koncernen är i allmänhet återbetalningsskyldig i fall där låntagaren fallerar under garantier som ställts ut med hjälp av finansiella institutioner och andra kreditgaranter. Garantierna innebär en kreditrisk utanför balansräkningen för den bokföringsmässiga förlust som skulle redovisas i bokslutet om motparterna inte helt uppfyller de förpliktelser de har enligt kontraktet. Kreditriskbeloppen är lika med kontraktssummorna med antagandet att de inte betalas och inte kan drivas in från andra parter. Åtaganden Per 31 december MEUR 2022 2021 För egen räkning Garantier 14 15 För intressebolags räkning Garantier 5 0 För övrigas räkning Garantier 5 6 Övriga åtaganden 36 36 Totalt 60 57 Garantier1 24 21 Övriga åtaganden 36 36 Totalt 60 57 1 Jämförelsesiffrorna har omräknats på grund av en omklassificering från andra åtaganden till garantier. Under 2022 uppgick koncernens åtaganden till 60 (57) MEUR. Dessutom har moderbolaget Stora Enso Oyj garanterat skulderna för många av sina dotterbolag och samägda bolag till ett belopp av 826 (1 126) MEUR per den 31 december 2022. Investeringsåtaganden Per 31 december MEUR 2022 2021 Totalt 593 220 Investeringsåtaganden redovisas inte i balansräkningen, och bland dessa ingår koncernens andel av direkta investeringsåtaganden i samägda bolag. De största åtagandena vad gäller investeringar rör konverteringen av anläggningen i Uleåborg i Finland, expansionen av kartongproduktionen vid Skoghalls bruk och uppgraderingen av virkeshanteringen vid Imatra-bruket i Finland. Ansvarsförbindelser Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning av tillgångar och nedläggning av anläggningar. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har redovisats för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och för vilka den framtida kostnaden bedöms som åtminstone trolig. Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan lokala myndigheter vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso. I december 2022 tillkännagav koncernen sina planer på att avyttra produktionen av konsumentkartong samt skogsverksamheten i Beihai, Kina. Som tidigare meddelats har Stora Enso erhållit investeringssubventioner och gjort vissa investeringsåtaganden i Kina. Det finns en risk att det kan riktas krav mot det majoritetsägda lokala kinesiska samägda bolaget baserat på påstådda kostnader till följd av att vissa investeringsåtaganden inte har fullföljts. Med hänsyn till speciella förmildrande omständigheter i samband med den här investeringen som helhet bedömer Stora Enso inte att det är sannolikt att situationen skulle resultera i några utflöden av ekonomiska fördelar som är väsentliga för koncernen. Företaget fortsätter att följa upp situationen medan avyttringsprocessen fortgår. Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort. Veracel Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20 miljoner BRL (4 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet. 92 Not 30 Koncernbolag Koncernens innehav, % Koncernens innehav, % Dotterbolag Land 2022 2021 A/O Ladenso Ryssland 100,00 100,00 Anjala Fiber & Energy Oy Finland 100,00 100,00 AO Stora Enso Ryssland 0,00 100,00 AS Stora Enso Latvija Lettland 100,00 100,00 Bergnät 1 AB Sverige 100,00 100,00 Beta Skog 1 AB Sverige 100,00 0,00 Cellutech AB Sverige 100,00 100,00 Centrum Dystrybucji i Obróbki Drewna Sp. z.o.o. Polen 100,00 100,00 Changzhou Stora Enso Packaging Technology Co. Ltd. Kina 100,00 100,00 DanFiber A/S Danmark 51,00 51,00 Dongguan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd. Kina 100,00 100,00 DuraSense AB (formerly Box Inc.) Sverige 100,00 100,00 Efora Oy Finland 100,00 100,00 Enso Alueverkko Oy Finland 100,00 100,00 Euro - Timber, spol. s.r.o. Slovakien 100,00 100,00 FPB Holding GmbH & Co. KG Tyskland 0,00 99,98 Guangxi Stora Enso Forestry Co. Ltd. Kina 89,50 89,50 Herman Andersson Oy Finland 100,00 100,00 HESPOL Sp. z.o.o. Polen 100,00 100,00 Jiashan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd. Kina 100,00 100,00 Lignode AB Sverige 100,00 0,00 Lignode Holding Oy Finland 100,00 0,00 Lignode Oy Finland 100,00 0,00 Lumipaper Ltd Storbritannien 100,00 100,00 Lumipaper NV Belgien 100,00 100,00 Mena Wood Oy Ltd Finland 100,00 100,00 OAO Olonetsles Ryssland 0,00 99,48 OOO Setles Ryssland 0,00 100,00 OOO Setnovo Ryssland 0,00 100,00 OOO Stora Enso Forest West Ryssland 0,00 100,00 OOO Stora Enso Packaging BB Ryssland 0,00 100,00 OOO Stora Transport Ryssland 0,00 100,00 OOO Terminal Ryssland 0,00 100,00 Primaskog 9 AB Sverige 0,00 100,00 Selfly Store Oy Finland 100,00 100,00 Skogsutveckling Syd AB Sverige 66,67 66,67 Stora Enso China Packaging (HK) Co., Limited Hong Kong 100,00 100,00 Stora Enso (Guangxi) Forestry Company Ltd. Kina 80,08 80,08 Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd. Kina 80,08 80,08 Stora Enso (HK) Ltd Hong Kong 100,00 100,00 Stora Enso (Southern Africa) (Pty) Ltd Sydafrika 100,00 100,00 Stora Enso AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Amsterdam B.V. Nederländerna 100,00 100,00 Stora Enso Arapoti Holding Florestal S.A. Brasilien 100,00 100,00 Stora Enso Australia Pty Ltd Australien 100,00 100,00 Stora Enso Austria GmbH Österrike 0,00 100,00 Stora Enso Belgium NV Belgien 100,00 100,00 Stora Enso Bergskog 2 AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Bergskog 3 AB Sverige 100,00 0,00 Stora Enso Bioenergi AB Sverige 0,00 100,00 Stora Enso Bois SAS Frankrike 100,00 100,00 Stora Enso Brasil Ltda Brasilien 100,00 100,00 Stora Enso China Co., Ltd Kina 100,00 100,00 Stora Enso China Holdings AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Corbehem SAS Frankrike 100,00 100,00 Stora Enso Danmark A/S Danmark 100,00 100,00 Stora Enso Eesti AS Estland 100,00 100,00 Stora Enso Espana S.A.U Spanien 100,00 100,00 Stora Enso Fors AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso France SAS Frankrike 100,00 100,00 Stora Enso Germany GmbH Tyskland 100,00 100,00 Stora Enso Holding France SAS Frankrike 100,00 100,00 Stora Enso Holdings UK Ltd Storbritannien 100,00 100,00 Stora Enso Hylte Bruk AB Sverige 100,00 0,00 Stora Enso Ingerois Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Inpac Corrugated Packaging (Hebei) Company Limited Kina 100,00 100,00 Stora Enso Inpac Hebei Protective Packaging Co., Ltd. Kina 100,00 100,00 Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd Kina 100,00 100,00 Stora Enso International Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Italia Srl Italien 100,00 100,00 Stora Enso Japan K.K. Japan 100,00 100,00 93 Stora Enso Kabel GmbH Tyskland 0,00 99,98 Stora Enso Kvarnsveden Industriutveckling AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Langerbrugge NV Belgien 100,00 100,00 Stora Enso LLC Ukraina 100,00 100,00 Stora Enso Maxau GmbH Tyskland 100,00 100,00 Stora Enso Mexico S.A. Mexiko 100,00 100,00 Stora Enso Middle East DMCC Förenade arabemiraten 100,00 100,00 Stora Enso Narew Sp.z.o.o. Polen 100,00 100,00 Stora Enso North American Sales, LLC USA 100,00 100,00 Stora Enso Nymölla Paper AB Sverige 100,00 0,00 Stora Enso Oulu Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Packaging AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Packaging AS Estland 100,00 100,00 Stora Enso Packaging Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Packaging SIA Lettland 100,00 100,00 Stora Enso Packaging UAB Litauen 100,00 100,00 Stora Enso Paper AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Paper France SAS Frankrike 100,00 100,00 Stora Enso Paper GmbH Tyskland 100,00 100,00 Stora Enso Paper Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Paper UK Ltd Storbritannien 100,00 100,00 Stora Enso Pension Trust Ltd. Storbritannien 100,00 100,00 Stora Enso Plantor AB Sverige 0,00 100,00 Stora Enso Poland S.A. Polen 100,00 100,00 Stora Enso Polska Sp.z.o.o. Polen 100,00 100,00 Stora Enso Portugal Lda Portugisiska 100,00 100,00 Stora Enso Praha s.r.o. Tjeckien 100,00 100,00 Stora Enso Publication Papers Oy Ltd Finland 100,00 100,00 Stora Enso Pulp AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Sverige 94,21 94,21 Stora Enso Skog AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Skog AS Norge 100,00 100,00 Stora Enso Skog och Mark AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso South East Asia Pte Ltd Singapore 100,00 100,00 Stora Enso Timber AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Timber DIY Products B.V. Nederländerna 100,00 100,00 Stora Enso Treasury Stockholm AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Turkey Karton Ve Kağıt Ticaret Anonim Sirketi Turkiet 100,00 0,00 Stora Enso UK Limited Storbritannien 100,00 100,00 Stora Enso US Inc. USA 100,00 100,00 Stora Enso Veitsiluoto Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Verwaltungs GmbH Tyskland 0,00 100,00 Stora Enso Wood Products d.o.o. Koper Slovenien 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products GmbH Österrike 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products Japan K.K. Japan 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products Planá s.r.o. Tjeckien 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products Sp.z.o.o. Polen 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products Zdirec s.r.o. Tjeckien 100,00 100,00 Stora Enso WP Bad St. Leonhard GmbH Österrike 100,00 100,00 Stora Enso WP HV s.r.o. Tjeckien 100,00 100,00 Stora Kopparbergs Bergslags AB Sverige 100,00 100,00 Sydved AB Sverige 66,67 66,67 Södra Norrlands Hamnbolag nr 1 AB Sverige 100,00 0,00 UAB Stora Enso Lietuva Litauen 100,00 100,00 Virdia B2X, LLC USA 100,00 100,00 Virdia LLC USA 100,00 100,00 Virdia Ltd Israel 100,00 100,00 VLAR Papier NV Belgien 0,00 100,00 A.C.D.F. Industrie Frankrike 35,00 0,00 Encore Ympäristöpalvelut Oy Finland 0,00 30,41 Honkalahden Teollisuuslaituri Oy Finland 50,00 50,00 Kemira Cell Sp.z.o.o. Polen 45,00 45,00 Metsäteho Oy Finland 23,95 23,95 Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab Finland 32,24 32,24 Perkaus Oy Finland 33,33 33,33 Pressretur AB Sverige 0,00 50,00 SELF Logistika SIA Lettland 50,00 50,00 Steveco Oy Finland 34,39 34,39 Suomen Keräyspaperi Tuottajayhteisö Oy Finland 40,09 40,09 SweTree Technologies AB Sverige 23,83 23,83 Tornator Oyj Finland 41,00 41,00 Trätåg AB Sverige 50,00 50,00 TreeToTextile AB Sverige 28,94 27,96 ZMP GMBH Österrike 30,00 30,00 94 Österbergs Förpackningsmaskiner AB Sverige 50,00 50,00 Koncernens innehav, % Koncernens innehav, % Övriga bolag Land 2022 2021 AMEXCI AB Sverige 9,10 9,10 Arevo AB Sverige 7,89 7,89 Clic Innovation Oy Finland 9,87 9,87 Combient AB Sverige 5,40 5,40 East Office of Finnish Industries Oy Finland 4,00 4,00 Packages Limited Pakistan 6,40 6,40 Pohjolan Voima Oy Finland 15,61 15,61 PulPac AB Sverige 10,30 0,00 Radioskog AB Sverige 10,00 10,00 RK Returkartong AB Sverige 8,40 8,40 SSG Standard Solutions Group AB Sverige 14,29 14,29 Suomen Puukauppa Oy Finland 10,74 0,00 Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB Sverige 7,36 7,36 Union Developement Récup. Pap. Frankrike 10,70 10,70 Koncernens innehav, % Koncernens innehav, % Samägda bolag Land 2022 2021 Celulosa y Energia Punta Pereira S.A. Uruguay 50,00 50,00 El Esparragal Asociación Agraria de Responsabilidad Limitada Uruguay 50,00 50,00 Eufores S.A. Uruguay 50,00 50,00 Forestal Cono Sur S.A. Uruguay 50,00 50,00 Ongar S.A. Uruguay 50,00 50,00 Stora Enso Uruguay S/A Uruguay 50,00 50,00 Terminal Logística e Industrial M`Bopocuá S.A. Uruguay 50,00 50,00 Veracel Celulose SA Brasilien 50,00 50,00 Zona Franca Punta Pereira S.A. Uruguay 50,00 50,00 95 Not 31 Transaktioner med närstående parter Fordringar, skulder och transaktioner mellan Stora Enso och dess dotterbolag och samägda bolag har eliminerats vid konsolideringen och redovisas inte i denna not. För de enheter som klassificeras som koncernens närstående bolag räknas deras dotterbolag in i klassificeringen. Koncernen har klassificerat Solidium Oy som en närstående part. Solidium Oy är helägt av finska staten och ägde 10,7 % av Stora Ensos aktier och 27,3 % av alla röster per 31 december 2022. Koncernen har i enlighet med paragraf 25 i IAS 24 valt att inte redovisa transaktioner och utestående saldon med statliga enheter. Koncernen har klassificerat FAM AB och Wallenberg Investment AB som närstående parter. FAM AB ägde 10,2% av Stora Ensos aktier och 27,3% av rösterna den 31 december 2022. FAM AB ägs helt av Wallenberg Investments AB. De viktigaste ledande personerna i koncernen är medlemmarna i koncernledningen och styrelsen. Ersättningar till ledande befattningshavare redovisas i Not 7 Ersättning till styrelse och ledningsgrupp. I sin normala verksamhet är koncernen involverad i transaktioner med intressebolag och andra närstående parter på kommersiella villkor som inte är mer gynnsamma än vad andra utomstående parter skulle kunna uppnå - med undantag för Veracel. Stora Enso avser att fortsätta transaktioner på liknande grund med sina intressebolag. Mer information finns i Not 13 Intressebolag. Koncernens största dotterbolag och samägda bolag listas i Not 30 Koncernbolag. Returpapper Koncernen har ett ägande utan bestämmande inflytande i flera pappersåtervinningsföretag från vilka returpapper köps till marknadspris. Skogstillgångar och vedanskaffning Koncernen äger 41,0 % av Tornator där övriga 59,0 % ägs av finska institutionella investerare. Stora Enso har långfristiga inköpskontrakt för virke till marknadspris med Tornator-koncernen. Under 2022 motsvarade inköp av 3 (2) miljoner kubikmeter ett värde av 126 (82) MEUR. Koncernen anskaffar virke till marknadspris från Kopparfors Fastigheter AB, ett dotterbolag som är helägt av Kopparfors Skogar AB, som i sin tur är helägt av FAM AB. 2022 var inköpen från den närstående parten 23 (29) MEUR. I slutet av 2022 hade koncernen 6 (3) MEUR i öppna skulder från den närstående parten. Stuveribolag Koncernen äger 34,4% av aktierna i Steveco Oy, ett finskt företag som tillhandahåller stuveritjänster. Övriga aktieägare i Steveco är UPM-Kymmene, Finnlines, och Ahlström Capital. Stuveritjänsterna tillhandahålls av Steveco till marknadspris och uppgick under 2022 till 27 MEUR (26 MEUR). Not 32 Resultat per aktie Redovisningsprinciper Resultat per aktie, hänförligt till aktieägarna i moderbolaget, beräknas genom att nettoresultatet hänförligt till aktieägarna delas med det viktade genomsnittliga antalet utgivna stamaktier under året, exklusive stamaktier som köpts av koncernen och som innehas som egna aktier. Resultat per aktie efter full utspädning beräknas genom justering av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier plus utspädningseffekten av alla potentiella stamaktiers utspädning, till exempel aktier från aktierelaterade ersättningar. Resultat per aktie Räkenskapsår 2022 2021 Periodens nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR 1 550 1 266 Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR 2 278 2 110 Viktat genomsnittligt antal A- och R-aktier 788 619 987 788 619 987 Viktat genomsnittligt antal aktietilldelningar 771 150 505 705 Viktat antal aktier efter full utspädning 789 391 137 789 125 692 Resultat per aktie, EUR 1,97 1,61 Resultat per aktie efter full utspädning, EUR 1,96 1,60 Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare per aktie, EUR 2,89 2,67 Not 33 Händelser efter rapporteringsperioden Koncernen har haft följande händelser efter rapporteringsperiodens slut som inte beaktas Per den 6 januari 2023 slutförde Stora Enso transaktionen för att förvärva De Jong Packaging Group. I början av januari 2023 slutförde Stora Enso avyttringen av sin pappersanläggning i skånska Nymölla, med alla tillhörande tillgångar, till Sylvamo, en USA-baserad global producent av obestruket papper. I januari 2023 ingick Stora Enso ett avtal om att avyttra sin pappersanläggning i Hylte till Sweden Timber. Mer information om transaktionerna finns i Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning. Från och med den 1 januari 2023 ändras Stora Ensos segmentredovisning. Detta till följd av avyttringarna och omorganisationen av den kvarvarande verksamheten inom divisionen Paper. I enlighet med ändringarna kommer divisionen 96 Paper att upphöra och kommer framöver inte att redovisas som ett separat segment. Anläggningarna i Maxau, Nymölla och Hylte, samt tidigare sålda och avvecklade anläggningar, kommer i framtiden att redovisas som en del av segmentet Other. De återstående anläggningarna i Langerbrugge och Anjala kommer att redovisas som en del av divisionen Packaging Materials. Jämförelsesiffror kommer att räknas om i enlighet med detta under första kvartalet 2023. Från och med den 1 januari 2023 flyttades nya affärsenheter inom divisionen Packaging Solutions till segmentet Other. Bland dessa enheter finns Formed Fiber, Circular Solutions (biokompositer) och Selfly Stores. Jämförelsesiffror kommer att räknas om i enlighet med detta. 97 Moderbolagets Stora Enso Oyj:s bokslut Moderbolagets resultaträkning Räkenskapsår MEUR Not 2022 2021 Omsättning 2 3 325 2 822 Förändring av lager av färdiga varor och produkter under tillverkning +/- 86 16 Produktion för eget bruk 2 1 Övriga rörelseintäkter 3 703 308 Material och tjänster 4 -2 288 -1 864 Personalkostnader 5 -320 -259 Avskrivningar och nedskrivningar 6 -133 -129 Övriga rörelsekostnader 7 -889 -490 2 839 2 417 Rörelseresultat 485 405 Finansnetto 9 290 351 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 775 756 Bokslutsdispositioner 10 -331 -119 Inkomstskatt 11 -28 0 Periodens nettoresultat 416 637 Moderbolagets balansräkning Per 31 december MEUR Not 2022 2021 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 13 49 49 Materiella tillgångar 13 1 032 987 Investeringar 14 8 187 8 234 Anläggningstillgångar, totalt 9 269 9 270 Omsättningstillgångar Varulager 15 574 387 Kortfristiga fordringar 16 1 278 1 314 Värdepapper 17 1 130 607 Kassa och banktillgodohavanden 1 117 744 Omsättningstillgångar, totalt 4 099 3 051 Tillgångar, totalt 13 368 12 322 Eget kapital och skulder Eget kapital 18 Aktiekapital 1 342 1 342 Överkursfond 3 639 3 639 Verkligt värde-reserv 25 -6 Placerat fritt eget kapital 633 633 Balanserade vinstmedel 922 719 Periodens nettoresultat 416 637 Eget kapital, totalt 6 977 6 964 Ackumulerade bokslutsdispositioner 19 290 234 Obligatoriska avsättningar 20 25 12 Skulder Långfristiga skulder 22 2 265 2 513 Kortfristiga skulder 23 3 811 2 599 Skulder, totalt 6 076 5 113 Eget kapital och skulder, totalt 13 368 12 322 98 Moderbolagets kassaflödesanalys Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Kassaflöde från den löpande verksamheten Periodens nettoresultat 416 637 Justeringar och återföring av icke kassaflödespåverkande poster: Skatter 28 0 Bokslutsdispositioner 331 119 Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar 133 129 Orealiserade valutakursvinster/-förluster 18 10 Övriga icke kassaflödespåverkande poster 13 -84 Finansnetto -290 -351 Förändring i rörelsekapital: Ökning (+)/minskning (-) i kortfristiga icke räntebärande fordringar -198 -108 Ökning (-)/minskning (+) i varulager -187 -42 Ökning (+)/minskning (-) i kortfristiga icke räntebärande skulder 199 159 Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt 463 471 Erhållen ränta i den löpande verksamheten 58 41 Betald ränta i den löpande verksamheten -79 -74 Erhållen utdelning i den löpande verksamheten 626 502 Övriga finansiella poster, netto -57 -46 Betalda skatter -2 -2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 009 892 Nettokassaflöde från investeringsverksamhet Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -186 -140 Realisationsvinster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 3 Investeringar i övriga finansiella tillgångar 0 -13 Investeringar i aktier i dotterbolag och övriga kapitaltillskott -374 -138 Inkomster från avyttring av aktier i dotterbolag och övrig återbetalning av kapital 0 -98 Proceeds from disposal of shares in equity accounted investments and repayment of capital 10 0 Betalningar av långfristiga lånefordringar -626 -706 Inkomster från långfristiga lånefordringar 944 120 Nettokassaflöde från investeringsverksamhet -233 -972 Kassaflöde från finansieringsverksamhet Inbetalningar vid emission av nya långfristiga lån 350 1 040 Inbetalningar vid utfärdande av nya långfristiga lån -560 -1 431 Inbetalningar vid emission av nya kortfristiga lån 1 587 722 Inbetalningar vid utfärdande av nya kortfristiga lån -546 -570 Betald utdelning -434 -250 Erhållna koncernbidrag -275 -14 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 121 -503 Nettoförändring i kassa- och banktillgodohavanden 897 -584 Omräkningsdifferenser -1 -18 Kassa och banktillgodohavanden vid årets början 1 350 1 953 Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut 2 247 1 350 Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut inkluderar: Värdepapper 1 130 607 Kassabehållning och banktillgodohavanden 1 117 744 Kassa och banktillgodohavanden, totalt 2 247 1 350 99 Noter till moderbolagets bokslut Not 1 Redovisningsprinciper Stora Enso Oyj:s bokslut har upprättats i enlighet med den finska bokföringslagen och övriga gällande lagar och regler som berör bokslut i Finland. Bokslutet presenteras i miljoner euro och är avrundat, vilket innebär att summan av enskilda siffror kan skilja sig från den totala summan. Derivatinstrument Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att ha en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att använda finansiella instrument för att hantera dessa risker och minska svängningar i resultatet. De stora riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, finansieringsrisk och råvaruprisrisk, särskilt vad gäller fibrer och energi. Moderbolaget hanterar dessa risker centralt för koncernen. Koncernens principer för riskhantering behandlas närmare i Not 24 Hantering av finansiell risk i koncernens årsredovisning. Derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Derivatinstrument med externa motparter som redovisas som säkringsinstrument redovisas till verkligt värde under finansiella tillgångar och skulder via resultaträkningen på samma sätt som moderbolagets derivatinstrument där motparten är andra koncernbolag. Moderbolagets derivatinstrument som används för att säkra moderbolagets eget kassaflöde värderas till verkligt värde, och förändringen i verkligt värde (effektiv del) redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i verkligt värde-reserven direkt i eget kapital i balansräkningen, medan den icke effektiva delen redovisas i moderbolagets resultaträkning. Det verkliga värdet av derivat som inte ingår i säkringsredovisningen anges direkt i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till derivat som används för att säkra ränterisken fördelas över derivatets löptid och används för att justera räntekostnaden för de säkrade lånen. Upplupen ränta på terminskontrakt fördelas över räkenskapsperioden. Optionspremier redovisas som förskottsbetalningar fram till optionernas förfallodag. Ytterligare information om värderingsprinciper, verkligt värde och förändringar i verkligt värde för derivat finns i Not 25. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen, men vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta till den valutakurs som gällde vid månadsslutet. Aktierelaterade incitamentsprogram Medarbetarna som omfattas av Stora Enso Oyj:s aktierelaterade incitamentsprogram tilldelas aktier i företaget. De tilldelade aktierna och kostnaderna för programmen anges i resultaträkningen när aktierna har delats ut. Principerna för koncernens program för aktietilldelning anges mer detaljerat i not 21 (Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram) i koncernredovisningen. Pensioner Föreskriven säkring av pensioner hanteras av pensionsförsäkringsbolag utanför koncernen. Vissa anställda har tilläggspensionsavtal via livförsäkringsbolag utanför koncernen. Pensionsavsättningar fördelas i enlighet med prestationsbaserade löner för räkenskapsperioden. Anläggningstillgångar Det redovisade värdet för immateriella och materiella tillgångar i balansräkningen består av anskaffningsvärde minus avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan för immateriella och materiella tillgångar baseras på tillgångarnas förväntade ekonomiska livslängd. Avskrivningarna baseras på följande ekonomiska livslängd: Byggnader och konstruktioner 10–50 år Maskiner och utrustning för produktion 10–20 år Lättare maskiner och utrustning 3–5 år Immateriella rättigheter 3–20 år Inga avskrivningar redovisas för mark- och vattentillgångar. Lånefordringar är skuldinstrument med fastställda eller fastställbara betalningar som inte noteras på en aktiv marknad. De redovisas initialt till verkligt värde och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Investeringar i dotterbolag och andra företag värderas till anskaffningsvärde eller till verkligt värde om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet. Varulager Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet bestäms enligt FIFU- metoden eller till ett vägt genomsnittsvärde av kostnaden. Kostnaden för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkta arbetskostnader, avskrivningar och övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga overheadkostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. Leasing Leasingavgifter redovisas under övriga rörelsekostnader. Information om kvarvarande leasingavgifter under leasingavtal finns i Not 24 Ställda panter och ansvarsförbindelser. 100 Kostnader för forskning och utveckling Kostnader för forskning och utveckling redovisas som en kostnad för räkenskapsperioden. Inkomstskatt Skattekostnaden i resultaträkningen innefattar inkomstskatt som baseras på beskattningsbar vinst för räkenskapsperioden samt justeringar för tidigare perioder. Moderbolaget redovisar inga fordringar eller skulder, exklusive derivat, för uppskjuten skatt i sitt bokslut. Fordringar och skulder för uppskjuten skatt som kan redovisas i balansräkningen visas i Not 21. Obligatoriska avsättningar Framtida kostnader och förluster som företaget tagit på sig eller är förpliktigat att ta på sig, och som inte längre genererar motsvarande intäkter, redovisas utifrån kostnadsslag i resultaträkningen och under obligatoriska avsättningar i balansräkningen. Utsläppsrätter Under 2022 tilldelades företaget utsläppsrätter motsvarande 0,6 miljoner ton enligt EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätter redovisas som en nettokostnad, vilket innebär att skillnaden mellan de faktiska utsläppen och de erhållna utsläppsrätterna redovisas i resultaträkningen om de faktiska utsläppen är större än de erhållna utsläppsrätterna. Under räkenskapsperioden gjordes utsläpp på cirka 0,5 miljoner ton. Utsläppsrätter som köpts under räkenskapsperioden redovisas under övriga rörelsekostnader och utsläppsrätter som sålts under perioden redovisas under övriga rörelseintäkter. I slutet av räkenskapsperioden var marknadsvärdet för utsläppsrätterna 80,78 EUR per ton. Jämförbarhet med tidigare perioder De operativa funktionerna i Efora Oy, Stora Ensos dotterbolag för underhållsverksamhet, överfördes till Stora Ensos organisationer, Stora Enso Packaging Oy och Stora Enso Oulu Oy. Utvecklingen och stödfunktionerna för underhåll har decentraliserats till divisionerna. På grund av dessa förändringar överfördes, vid överlåtelsen av verksamheten i överföringen den 1 januari 2022, Efora Oy:s personal, anläggnings- och omsättningstillgångar samt avtal från Efora Oy till de berörda bolagen. Vid överföringen av verksamheten flyttades 1,5 MEUR anläggningstillgångar, varulager för 1,1 MEUR samt 543 medarbetare över till Stora Enso Oyj. Under 2022 avyttrade Stora Enso Oyj alla sina dotterbolag i Ryssland till lokal ledning. Mer information finns i koncernens årsredovisning, Not 4. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader inkluderar en post som hänför till bytet av koncernens modell för internprissättning. Not 2 Omsättning per division och marknad Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Per division Packaging Materials 1 882 1 567 Packaging Solutions 0 1 Biomaterials 296 329 Forest 700 759 Wood Products 228 38 Other 219 128 Totalt 3 325 2 822 Per region Finland 1 361 1 330 Övriga Europa 1 076 995 Nord- och Sydamerika 298 158 Asien och Oceanien 381 227 Afrika 118 32 Övriga 91 80 Totalt 3 325 2 822 Not 3 Övriga rörelseintäkter Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Hyra och liknande 3 3 Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 0 1 Produktions- och underhållstjänster 1 4 Subventioner, bidrag och liknande 2 1 Administrativa tjänster 60 177 Inkomster från försäljning av utsläppsrätter 52 21 Övriga rörelseintäkter 586 32 Vinst vid fusion 0 69 Totalt 703 308 Övriga rörelseintäkter inkluderar en post som hänför till bytet av koncernens modell för internprissättning. 101 Not 4 Material och tjänster Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Råvaror och förnödenheter Periodens inköp 1 822 1 366 Förändring i lager +/- -105 -30 Externa tjänster 571 527 Material och tjänster, totalt 2 288 1 864 Not 5 Personalkostnader och medelantal anställda Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Löner och ersättningar 263 211 Arbetsgivaravgifter Pensioner 47 38 Övriga personalkostnader 9 9 Totalt 320 259 Ersättningar till vd och styrelse Information om ersättningar till vd och styrelse finns i Not 7 till koncernens årsredovisning. Pensionsåtaganden för vd Information om pensionsåtaganden för vd finns i Not 7 till koncernens årsredovisning. Lån till ledande befattningshavare Det fanns inga fordringar för lån till ledande befattningshavare. Medelantal anställda 2022 2021 Medelantal anställda under räkenskapsperioden 4 066 3 057 Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Avskrivningar enligt plan 133 124 Nedskrivningar av anläggningstillgångar 1 5 Totalt 133 129 Avskrivningar ingår i det redovisade värdet för varje post i balansräkningen under immateriella och materiella tillgångar. Not 7 Övriga rörelsekostnader Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Varutransporter 267 168 Försäljningskomissioner 55 39 Hyreskostnader 20 15 Administration och kontorstjänster 319 213 Försäkringspremier 12 9 Övriga personalkostnader 17 10 Representationskostnader 0 0 PR 4 3 Utgifter för utsläppsrätter 40 20 Övriga rörelsekostnader 154 13 Totalt 889 490 Övriga rörelsekostnader inkluderar en post som hänför till bytet av koncernens modell för internprissättning. Not 8 Arvoden till revisorer Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Revisionsarvode 1 1 Övriga arvoden i samband med revision 0 0 Arvoden i samband med skatterådgivning 0 0 Övriga arvoden 0 0 Totalt 2 1 102 Not 9 Finansiella intäkter och kostnader Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Utdelningar Från koncernbolag 601 486 Från intressebolag 25 16 Totalt 626 503 Ränteintäkter från långfristiga investeringar Från koncernbolag 52 41 Från intressebolag 0 1 Från övriga 2 0 Totalt 55 42 Övriga ränteintäkter och financiella intäkter Från koncernbolag 20 -1 Från intressebolag 9 0 Från övriga 14 10 Totalt 44 9 Finansiella intäkter, totalt 725 553 Ränta och andra finansiella kostnader Till koncernbolag -38 -1 Övriga finansiella kostnader -93 -103 Totalt -131 -103 Nedskrivning av investeringar Nedskrivning av investeringar i anläggningstillgångar -305 -98 Finansiella kostnader, totalt -435 -202 Finansiella intäkter och kostnader, totalt 290 351 I posterna för ränta och finansiella intäkter/kostnader ingår valutakursvinster/förluster -17 -27 Not 10 Bokslutsdispositioner Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och skattemässiga avskrivningar -56 -46 Utbetalda koncernbidrag -275 -73 Bokslutsdispositioner, totalt -331 -119 Not 11 Inkomstskatt Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Periodens skatt för huvudsaklig verksamhet -28 0 Inkomstskatt, totalt -28 0 103 Not 12 Miljökostnader Räkenskapsår MEUR 2022 2021 Material och tjänster 43 36 Personalkostnader 3 3 Avskrivningar och nedskrivningar 12 12 Totalt 58 50 Luftrenande åtgärder 9 9 Behandling av spillvatten 25 19 Avfallshantering 15 12 Mark- och grundvattenskydd 1 1 Övriga miljöskyddande åtgärder 7 9 Totalt 58 50 Not 13 Immateriella och materiella tillgångar Immateriella tillgångar MEUR Immateriella rättigheter Övriga långfristiga investeringar Förskottsbetalningar och pågående förvärv Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 172 22 5 198 Ökningar 3 0 13 16 Minskningar -8 0 0 -8 Omklassificering 4 1 -3 1 Anskaffningsvärde per 31 december 171 23 14 208 Ackumulerade av- och nedskrivningar per 1 januari -130 -20 0 -150 Ackumulerade avskrivningar, minskningar och omklassificeringar 7 0 0 7 Periodens avskrivningar -15 -1 0 -15 Ackumulerade avskrivningar 31 december -138 -21 0 -158 Bokfört värde per 31 december 2022 33 2 14 49 Bokfört värde per 31 december 2021 42 2 5 49 Materiella tillgångar MEUR Mark- och vattentillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskotts- betalningar och pågående förvärv Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 18 586 2 726 174 149 3 654 Ökningar 0 6 72 1 86 166 Minskningar 0 -9 -43 -1 0 -54 Omklassificering 0 22 98 7 -129 -1 Anskaffningsvärde per 31 december 18 605 2 853 181 107 3 764 Ackumulerade av- och nedskrivningar per 1 januari 0 -428 -2 082 -159 0 -2 668 Ackumulerade avskrivningar, minskningar och omklassificeringar 0 9 42 1 0 52 Periodens avskrivningar 0 -14 -101 -2 0 -117 Ackumulerade avskrivningar 31 december 0 -433 -2 141 -160 0 -2 734 Värdeökning per 1 januari 2 0 0 0 0 2 Bokfört värde per 31 december 2022 20 173 712 21 107 1 032 Bokfört värde per 31 december 2021 20 158 644 15 149 987 Produktionsanläggningar och utrustning Bokfört värde per 31 december 2022 693 Bokfört värde per 31 december 2021 624 Förskottsbetalningar och pågående förvärv MEUR Immateriella tillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 5 1 148 0 154 Ökningar 13 5 81 0 98 Omklassificering -3 -1 -128 0 -132 Anskaffningsvärde per 31 december 14 5 101 0 121 104 Aktiverade miljöutgifter Materiella tillgångar 31/12/2022 MEUR Mark- och vattentillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskotts- betalningar och pågående förvärv Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 4 24 51 4 11 95 Ökningar 1 0 9 1 8 18 Omklassificering 0 -2 -8 -1 0 -12 Anskaffningsvärde per 31 december 2022 4 22 52 5 19 101 Luftrenande åtgärder 1 7 35 0 12 55 Behandling av spillvatten 0 2 13 0 4 20 Avfallshantering 2 0 1 3 0 7 Mark- och grundsvattenskydd 1 12 2 0 2 18 Buller- och vibrationsdämpande åtgärder 0 0 1 1 0 1 4 22 52 5 19 101 31/12/2021 MEUR Mark- och vattentillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskotts- betalningar och pågående förvärv Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 4 26 51 5 3 89 Ökningar 0 0 7 0 8 16 Ökningar vid fusion 0 0 0 0 0 1 Av- och nedskrivningar 0 -3 -7 -1 0 -11 Anskaffningsvärde per 31 december 2021 4 24 51 4 11 95 Luftrenande åtgärder 1 9 28 0 5 43 Behandling av spillvatten 0 2 21 1 4 27 Avfallshantering 3 0 1 2 1 7 Mark- och grundsvattenskydd 0 13 2 0 2 17 Buller- och vibrationsdämpande åtgärder 0 0 0 1 0 1 4 24 51 4 11 95 Under 2022 och 2021 betalades inga miljöböter, avgifter eller kompensationer, och inga subventioner eller bidrag för miljöskydd togs emot. 105 Not 14 Långfristiga investeringar i aktier och lånefordringar MEUR Aktier i koncernbolag Låne- fordringar på koncernbolag Aktier i intressebolag Låne- fordringar på intressebolag Övriga aktier Övriga fordringar Investeringar, totalt Anskaffningsvärde 1 januari 6 514 1 578 37 2 193 48 8 372 Ökningar 374 328 0 0 112 815 Minskningar -44 -479 0 0 -58 -581 Anskaffningsvärde per 31 december 6 845 1 428 37 2 193 102 8 606 Nedskrivningar per 1 januari -136 0 0 0 -1 0 -138 Ökningar -276 0 0 0 0 -5 -281 Nedskrivningar 31 december -412 0 0 0 -1 -5 -419 Bokfört värde per 31 december 2022 6 432 1 428 37 2 191 97 8 187 Bokfört värde per 31 december 2021 6 378 1 578 37 2 191 48 8 234 Not 15 Varulager Per 31 december MEUR 2022 2021 Råvaror och förnödenheter 288 183 Varor under tillverkning 11 14 Färdiga varor 247 158 Övriga varulager 0 0 Förhandsbetalningar 27 31 Totalt 574 387 Not 16 Kortfristiga fordringar Per 31 december MEUR 2022 2021 Kortfristiga lånefordringar Fordringar på koncernbolag Lånefordringar 536 764 Räntefordringar 50 42 Totalt 585 806 Fordringar från andra Lånefordringar 0 49 Fordringar råvaruderivat 18 23 Övriga fordringar 29 5 Räntefordringar 23 4 Totalt 69 82 Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt 654 887 Kortfristiga icke räntebärande fordringar Fordringar på koncernbolag Kundfordringar 150 112 Övriga fordringar 183 60 Upplupna intäkter 0 0 Totalt 333 172 Övriga Kundfordringar 219 200 Uppskjutna skattefordringar 0 2 Övriga fordringar 41 23 Upplupna intäkter 30 29 Totalt 290 254 Stora Enso kan teckna factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs och likvida medel kommer in snabbare. Det nominella resultatet av sådana avtal innebär att fordringar till ett värde av 30,0 MEUR (34,3 MEUR 2021) helt tagits bort från balansräkningen. Stora Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt på grund av factoringavtalens natur och riskfördelning. 106 Per 31 december MEUR 2022 2021 Kortfristiga icke räntebärande fordringar, totalt 624 427 Kortfristiga fordringar, totalt 1 278 1 314 Större upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter från koncernen -1 0 Skattefordringar och liknande 3 3 Betalda förskott 9 7 Övriga upplupna intäkter 19 19 Totalt 30 29 Not 17 Värdepapper Per 31 december MEUR 2022 2021 Från koncernbolag 620 72 Från övriga 510 535 Totalt 1 130 607 Not 18 Eget kapital Per 31 december MEUR 2022 2021 Bundet eget kapital Aktiekapital 1 januari 1 342 1 342 Aktiekapital 31 december 1 342 1 342 Överkursfond 1 januari 3 639 3 639 Överkursfond 31 december 3 639 3 639 Verkligt värde-reserv 1 januari -6 -6 Ökning (-)/minskning (+) 32 0 Verkligt värde-reserv 31 december 25 -6 Bundet eget kapital, totalt 5 006 4 975 Förändringar i aktiekapitalet och antalet aktier presenteras i Not 18 i koncernredovisningen. Fritt eget kapital Investerat fritt eget kapital 1 januari 633 633 Investerat fritt eget kapital 31 december 633 633 Balanserade vinstmedel 1 januari 1 356 955 Utdelning -434 -237 Balancerade vinstmedel 31 december 922 719 Periodens nettoresultat 416 637 Fritt eget kapital, totalt 1 971 1 989 Eget kapital, totalt 6 977 6 964 Beräkning av utdelningsbart eget kapital 31 december Verkligt värde-reserv 31 december 0 -6 Investerat fritt eget kapital 31 december 633 633 Balanserade vinstmedel 31 december 922 719 Periodens nettoresultat 416 637 Totalt 1 971 1 983 Not 19 Ackumulerade bokslutsdispositioner Per 31 december MEUR 2022 2021 Avskrivningsdifferens Immateriella rättigheter -1 -3 Goodwill 0 -1 Övriga långfristiga investeringar 1 0 Byggnader och konstruktioner 34 33 Maskiner och inventarier 257 205 Övriga materiella tillgångar -1 0 Totalt 290 234 107 Not 20 Obligatoriska avsättningar Per 31 december MEUR 2022 2021 Avsättning för omstruktureringar 3 3 Miljöavsättningar 20 7 Pensionsavsättningar 1 1 Totalt 24 11 Not 21 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar Per 31 december MEUR 2022 2021 Uppskjuten skatteskuld för avskrivningsdifferens -41 -30 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder för derivat -6 2 Uppskjuten skattefordran för avsättningar 5 3 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på grund av övriga temporära skillnader -1 -1 Uppskjutna skattefordringar, totalt -43 -27 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar exklusive derivat som inte ingår i balansräkningen. Not 22 Långfristiga skulder Per 31 december MEUR 2022 2021 Långfristiga skulder Obligationer 2 165 2 502 Lån från kreditinsttitut 100 7 Övriga långfristiga skulder till koncernbolag 0 4 Totalt 2 265 2 513 Skulder som förfaller om mer än fem år Obligationer 1 075 1 383 Övriga långfristiga skulder 5 4 Totalt 1 080 1 387 Obligationer specificeras i not 26 Räntebärande skulder till koncernens årsredovisning. 108 Not 23 Kortfristiga skulder Per 31 december MEUR 2022 2021 Kortfristiga räntebärande skulder Skulder till koncernbolag Övriga lån 1 966 1 677 Skulder från råvaruderivat 18 23 Totalt 1 984 1 700 Skulder till andra Övriga lån 141 161 Förfallen ränta 32 27 Obligationer 300 0 Lån från kreditinstitut 250 0 Totalt 722 187 Kortfristiga räntebärande skulder, totalt 2 706 1 888 Kortfristiga icke räntebärande skulder Skulder till koncernbolag Leverantörsskulder 90 83 Övriga lån 275 73 Skulder från råvaruderivat 6 10 Upplupna skulder och förutbetalda intäkter 0 1 Totalt 371 166 Skulder till intressebolag Leverantörsskulder 98 54 Totalt 98 54 Skulder till andra Mottagna förskott 5 5 Leverantörsskulder 468 375 Övriga lån 27 17 Upplupna skulder och forutbetalda intäkter 134 95 Totalt 635 491 Kortfristiga icke räntebärande skulder, totalt 1 105 712 Kortfristiga skulder, totalt 3 811 2 599 Större upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna lönekostnader och semesterlöneskulder 66 58 Inkomstskatteskulder 28 0 Årliga rabatter 22 21 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 17 Totalt 134 96 109 Not 24 Ställda panter och ansvarsförbindelser Per 31 december MEUR 2022 2021 För koncernbolags skulder Garantier 794 1 044 För samägda bolags skulder Garantier 32 82 För intressebolags skulder Garantier 5 0 För andras räkning Garantier 36 36 Övriga ställda panter, egna Leasingavtal, inom 12 månader 8 6 Leasingavtal, efter 12 månader 14 10 Leasingavtal 5 5 Övriga ställda panter 12 13 Totalt 906 1 197 Garantier 831 1 126 Leasingavtal 22 16 Leasingavtal 5 5 Övriga ställda panter 47 48 Totalt 906 1 197 Ansvarsförbindelser Stora Enso Oyj har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringsåtgärder. Åtgärderna har bland annat inneburit avyttring av verksamheter och produktionsenheter och nedläggning av anläggningar. Dessa transaktioner innebär risk för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser som inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har gjorts för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och där uppfyllandet bedöms som sannolikt. Stora Enso Oyj har erhållit flera investeringssubventioner och gjort vissa investeringsåtaganden i Finland. Om villkoren för åtagandena inte följs kan lokala myndigheter vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso Oyj med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso Oyj. Stora Enso Oyj är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som främst rör krav som har rests i kommersiella sammanhang. Företagsledningen anser inte att sådana processer i sin helhet, före eventuella försäkringsersättningar, skulle ha någon betydande inverkan på företagets finansiella ställning eller på vinsten från den löpande verksamheten. Några av de mest betydande rättsprocesserna beskrivs i Not 29 till koncernredovisningen. Not 25 Finansiella instrument Värdering av derivat Det verkliga värdet definieras som det belopp till vilket ett derivatinstrument skulle kunna ingå i en transaktion mellan parter på marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana instrument bestäms enligt följande kriterier: •Det verkliga värdet för valutaterminskontrakt beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen. •Det verkliga värdet för valutaoptioner beräknas med prissättningsmodeller för gemensamma optioner med hjälp av marknadsnivåer för balansdagen. •Det verkliga värdet för råvaruderivat beräknas med hjälp av noterade priser på olika marknadsplatser eller med andra tillförlitliga marknadskällor. •Verkligt värde för ränteswappar beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys. Verkligt värde-hierarkin Stora Enso använder följande hierarki för att fastställa och visa verkligt värde på finansiella instrument utifrån värderingsmetod: •Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder •Nivå 2: andra metoder med vilka alla indata som har en betydande inverkan på det redovisade värdet går att observera, antingen direkt eller indirekt •Nivå 3: metoder som använder indata som har en betydande inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade på observerbara marknadsdata. Moderbolagets derivat kategoriseras som nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. 110 Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument Per 31 december 2022 MEUR Nominellt värde Positivt verkligt värde Negativt verkligt värde Verkligt värde, netto Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda bolag Valutaterminskontrakt 1 523 29 -26 3 Valutaoptioner 3 222 28 -28 0 Råvarukontrakt 10 18 -18 0 Ränteswappar 442 28 0 28 Derivat som inte kan redovisas som säkringar Valutaterminskontrakt 1 493 8 -8 0 Råvarukontrakt 11 9 0 9 Totalt 6 702 120 -79 41 varav mot dotterbolag 2 571 29 -45 -15 varav mot externa parter 4 131 91 -34 57 Per 31 december 2021 MEUR Nominellt värde Positivt verkligt värde Negativt verkligt värde Verkligt värde, netto Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda bolag Valutaterminskontrakt 2 007 20 -22 -2 Valutaoptioner 1 811 13 -15 -1 Råvarukontrakt 33 27 -27 0 Ränteswappar 467 1 -7 -6 Derivat som inte kan redovisas som säkringar Valutaterminskontrakt 702 2 -2 0 Totalt 5 020 63 -72 -9 varav mot dotterbolag 2 091 29 -33 -4 varav mot externa parter 2 930 34 -40 -5 Verkligt värde-reserv Moderbolagets nettovärde av orealiserade vinster från kassaflödessäkring i verkligt värde-reserven uppgick till 25,3 (6,4) MEUR, vilket hänförde sig till valuta- och räntederivat. Valutaderivat och räntederivat inkluderar även en vinst på 0,1 (förlust på 0,1) MEUR som rör optionernas tidsaspekt. De orealiserade vinsterna redovisas i resultaträkningen på säkringarnas respektive förfallodagar. Det längsta säkringskontraktet förfaller 2027. Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2023. Säkringarnas ineffektiva andel redovisas som justering av finansiella poster, intäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på vad som säkrats. Under 2022 och 2021 fanns det ingen väsentlig ineffektivitet relaterad till säkringar i resultaträkningen. De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används främst för säkring av betalningsflöden avseende råvaror och räntor. Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat Per 31 december MEUR 2022 2021 Kassaflödessäkringar Valutasäkringar -20 -2 Råvarusäkringar 0 3 Totalt -20 1 Justering av omsättning -20 -2 Justering av kostnad för material och tjänster 0 3 Poster från verkligt värde-reserven som realiserats och redovisas i resultaträkningen -20 1 Nettoresultat av kassaflödessäkringar -20 1 Derivat som inte kan redovisas som säkringar Valutaderivat -5 -4 Nettoresultat av derivat som inte kan redovisas som säkringar -5 -4 Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat, netto -25 -3 Vinst och förlust av säkringar i finansiella intäkter och kostnader Per 31 december MEUR 2022 2021 Derivat som ej kvalificerar för säkringsredovisning Valutaderivat -1 -11 Nettoresultat av finansiella poster -1 -11 111 Känslighetsanalys av valutaderivat för en förstärkning av euron 31 december 2022 MEUR SEK USD GBP Valutaförändring mot euron -5,0 % -5,0 % -5,0 % Valutaderivat för kassaflödessäkring för de kommande 12 månaderna i EUR 0 -184 -16 Beräknad effekt på verkligt värde-reserv i EUR 0 9 1 Känslighetsanalys av råvaruderivat för prisrisk Det fanns inga utestående råvaruderivat kopplade i moderbolagets kassaflödet vid rapporteringsperiodens slut. Kontrakt för råvaruderivat är kopplade till en avslutad post hos Stora Enso Oyj:s dotterbolag. Marknadsvärdet regleras under 2023. Mer detaljerad information om de finansiella instrumenten redovisas i Not 24 Hantering av finansiell risk, Not 25 Verkligt värde och Not 27 Derivat i koncernredovisningen. Not 26 Transaktioner med närstående parter 31 december MEUR 2022 2021 Transaktioner med intressebolag och samägda bolag Inköp av råvaror och förnödenheter under året 63 88 Ränteintäkter på långfristiga lånefordringar 0 1 Långfristiga lånefordringar vid årets slut 2 2 Leverantörsskulder vid årets slut 92 54 Koncernens principer för transaktioner med närstående parter redovisas i Not 31 i koncernredovisningen. 112 Undertecknande av bokslut Inga väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2022. Moderbolagets likviditet är fortsatt god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga. Helsingfors, 30 januari 2023 Antti Mäkinen Håkan Buskhe Styrelseordförande Vice styrelseordförande Elisabeth Fleuriot Hock Goh Helena Hedblom Kari Jordan Christiane Kuehne Richard Nilsson Hans Sohlström Annica Bresky VD och koncernchef 113 STORA ENSO OYJ Revisorernas yttrande Vår revisionsberättelse har avgivts i dag. Helsingfors den 13 februari 2023 PricewaterhouseCoopers Oy Revisionssammanslutning Samuli Perälä CGR 114 Revisionsberättelse (Översättning från det finska originalet) Till Stora Enso Abp:s bolagsstämma Revision av bokslutet Uttalande Enligt vår uppfattning •ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksamhet och kassaflöden för året i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU •ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven. Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets revisionsutskott. Revisionens omfattning Vi har utfört en revision av bokslutet för Stora Enso Abp (fo-nummer 1039050-8) för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2022. Bokslutet omfattar •koncernredovisning, koncernens totalresultat, koncernens rapport över finansiell ställning, koncernens kassaflödesanalys, förändringar i eget kapital och noter till koncernredovisningen inklusive en sammanfattning av redovisningsprinciper •moderbolagets resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter till moderbolagets bokslut. Grund för uttalandet Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Oberoende Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår ur not 5 till koncernbokslutet. Vår revisionsansats Översikt •För koncernbokslutet tillämpad väsentlighet uppgick till 60 miljoner euro. •Vi genomförde revisionsåtgärder vid 26 rapporterande enheter i 10 länder som anses vara betydande baserat på vår riskbedömning och väsentlighet. •Värdering av skogstillgångar •Avsättningar och ansvarsförbindelser Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentligt fel i bokslutet som helhet. Vi beaktade speciellt de områden där ledningen gjort subjektiva bedömningar. Sådana är till exempel betydande redovisningsmässiga uppskattningar som baserar sig på antaganden och prognoser om framtida händelser. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning baserades på vår bedömning av väsentlighet. Revisionens mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Fel anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar på basis av bokslutet. Baserat på vårt professionella omdöme fastställde vi vissa kvantitativa gränsvärden för att bestämma väsentlighetsnivå som tillämpats för koncernbokslutet som helhet. Med hjälp av dessa gränsvärden och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning samt karaktär, tidpunkt och omfattning av våra granskningsåtgärder. Vidare användes väsentlighetsnivån för att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på bokslutet som helhet. Koncernens väsentlighet 60 miljoner euro Hur vi fastställt väsentligheten Rörelseresultatet och balansomslutningen Motivering av valet av väsentlighetstal Vi valde att använda resultatet före skatt och balansomslutningen som referensvärde vid beräkning av väsentligheten för att enligt vår uppfattning använder de som läser bokslutet dem då de värderar koncernens prestation. Revisionens inriktning och omfattning Vi beaktade koncernens struktur, bransch och redovisningsprocesser samt interna kontroller då vi utformade revisionens omfattning. Koncernen bedriver sin verksamhet globalt i ett stort antal koncernbolag eller ”rapporterande enheter”. Vi fastställde vilken typ av revisionsarbete som vi, i egenskap av koncernens huvudrevisorer, skulle utföra vid de rapporterande enheterna samt tidpunkten för detta arbete och arbetets omfattning. Detsamma gällde arbete som utfördes av revisorer för delar av koncernen. I de fall då arbetet utfördes av revisorer för delar av koncernen utfärdade vi särskilda anvisningar till dem, vilka innefattade vår riskanalys, väsentlighet och övergripande revisionsmetod. Vi genomförde revisionsåtgärder vid 26 rapporterande enheter i 10 länder som anses vara betydande baserat på vår riskbedömning och väsentlighet. Vi har ansett att de återstående rapporterande enheterna inte utgör någon rimlig risk för väsentlig felaktighet i koncernbokslutet och därför har våra granskningsåtgärder avseende dessa rapporterande enheter begränsats till riktade revisionsåtgärder för väsentliga poster och till analytisk granskning på koncernnivå. Genom att utföra granskningsåtgärderna ovan vid de rapporterande enheterna, tillsammans med ytterligare granskningsåtgärder på koncernnivå, har vi fått tillräckliga och lämpliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för koncernen som helhet för att få en grund för vårt utlåtande om koncernbokslutet. Särskilt betydelsefulla områden för revisionen Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden. Liksom vid alla revisioner beaktade vi också risken för att ledningen åsidosätter den interna kontrollen, och har bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. 2 Särskilt betydelsefullt område för koncernbokslutet Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Värdering av skogstillgångar Se noterna 1, 2 och 12 till koncernredovisningen. De skogstillgångar som ingår i koncernens rapport över finansiell ställning inkluderar biologiska tillgångar och tillhörande skogsmark frånsett hyrda markområden. Det verkliga värdet på de skogstillgångar som ägs genom dotterbolag, samägda bolag och intressebolag uppgick till 8 117 miljoner euro per 31 december 2022. Av det verkliga värdet utgjordes 5 653 miljoner euro av biologiska tillgångar och 2 464 miljoner euro av skogsmark. Skogstillgångar i Sverige och Finland redovisas till verkligt värde och värderas med hjälp av en marknadsmetod baserat på skogstransaktioner i de områden där Stora Ensos skogar finns. Marknadspriserna varierar mycket mellan olika områden och antaganden används för att definiera relevanta områden som kan användas vid värderingen. Marknadstransaktionsdata justeras för att ta hänsyn till särdragen i koncernens skogstillgångar och för att utelämna andra tillgångar och transaktioner som betraktas som avvikelser jämfört med övriga transaktioner. De biologiska tillgångarna värderas till verkligt värde baserat på diskonterade kassaflöden enligt standarden IAS 41 Jordbruk. Skogsmarken värderas till verkligt värde med omvärderingsmetoden enligt standarden IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Skogsmarken värderas baserat på diskonterade kassaflöden med beaktande av kassaflöden för de träd som ska planteras i framtiden samt andra skogsrelaterade kassaflöden som till exempel jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial. Det verkliga värdet på biologiska tillgångar och skogsmark totalt motsvarar det verkliga värdet på skogstillgångarna beräknat utifrån marknadstransaktioner, eftersom den diskontoränta som används motsvarar den interna räntesatsen som uppskattats utifrån marknadstransaktioner. Biologiska tillgångar utanför Sverige och Finland värderas till verkligt värde minus försäljningskostnaderna. Det verkliga värdet baseras på den diskonterade kassaflödesmetoden med beaktande av hållbart skogsbruk och tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Cykeln varierar beroende på den geografiska platsen och trädarterna. För att det diskonterade kassaflödet ska kunna fastställas måste tillväxt, skörd, försäljningspris och försäljningskostnader uppskattas. Övrig skogsmark i Europa värderas med omvärderingsmetoden utifrån diskonterade kassaflöden med beaktande av kassaflöden från träd som planteras i framtiden samt övriga kassaflöden som inte är förknippade med trädbeståndet. Trädodlingars skogsmark värderas till anskaffningsvärde. Värderingen av skogstillgångarna has ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område för revisionen på grund av den bedömning som värderingen kräver och för att koncernens skogstillgångar är väsentliga i koncernens rapport över finansiell ställning. Vi bedömde ledningens process för värdering av skogstillgångarna. Vi utvärderade strukturen hos och effektiviteten av de nyckelkontroller som avser värderingen av direkt och indirekt ägda skogstillgångar. Våra granskningsåtgärder för värderingen av de direkt ägda skogstillgångarna inkluderade följande: •utvärdering av ledningens värderingsmetod •testande av värderingsmodellens matematiska noggrannhet •bedömning av ändamålsenligheten i diskonteringsräntorna som tillämpades vid värderingen •bedömning av övriga väsentliga värderingsantaganden •bedömning av ingångsdata som använts i värderingsmodellen, inklusive antaganden om försäljningspris, tillväxt och försäljningsrelaterade kostnader. Beträffande värderingen enligt marknadstransaktioner inkluderade våra granskningsåtgärder dessutom: •utvärdering av hur de områden som använts för marknadstransaktionerna definierats för värderingen •bedömning av de korrigeringar som gjorts med avseende på marknadstransaktionerna •testande av ingångsdata som använts i värderingsmodellen, inklusive marknadstransaktioner och virkesmängd. Vi använde oss av värderingsspecialister vid revisionsarbetet med värdering av de direkt ägda skogstillgångarna. Avseende indirekt ägda skogstillgångar har vi haft kontakt med revisorerna för de tre största intressebolagen och samägda bolagen. Den här kommunikationen har bland annat inneburit att vi har utvärderat de väsentliga revisionsåtgärderna och revisionsslutsatserna vad gäller värdering av biologiska tillgångar. Slutligen bedömde vi ändamålsenligheten för de noter som är förknippade med skogstillgångarna. 3 Avsättningar och ansvarsförbindelser Se noterna 2, 22 och 29 till koncernredovisningen. Den 31 december 2022 uppgick koncernens avsättningar för miljö, omstrukturering och övrigt till sammanlagt 124 miljoner euro. Dessutom har koncernen upplyst om väsentliga rättsfall och andra ansvarsförbindelser i not 29. Redovisningen och presentationen av avsättningar och ansvarsförbindelser sakenligt i koncernbokslutet kräver ledningens bedömning gällande förekomsten av aktuella legala eller informella förpliktelser, analys av sannolikheten för utflödet av framtida ekonomiska resurser samt analys av tillförlitlig uppskattning över beloppet. På grund av den bedömning som redovisning, värdering och presentation av avsättningar och ansvarsförbindelser kräver anses detta vara ett särskilt betydelsefullt område för revisionen. Vi bedömde ledningens process för att identifiera nya förpliktelser och förändringar av befintliga förpliktelser. Vi analyserade avsevärda förändringar av väsentliga avsättningar under tidigare perioder och skapat oss en detaljerad förståelse för dessa förändringar och de gjorda antagandena. Våra granskningsåtgärder för redovisade väsentliga avsättningar inkluderade följande: •bedömning av kriterierna för redovisning av skulden •utvärdering av ledningens metod för att uppskatta skulden •testande av uppskattningens matematiska noggrannhet •bedömning av diskonteringsräntorna som tillämpades vid uppskattningen •bedömning av övriga väsentliga värderingsantaganden och -uppgifter. Vi inhämtade rättsliga utlåtanden om de främsta pågående rättsfallen. Vi granskade protokoll från styrelsemöten samt möten i styrelsens utskott. Vi bedömde sakenligheten hos presentationen av de mest väsentliga ansvarsförbindelserna i koncernbokslutet. Vad gäller moderbolagets bokslut finns det inga sådana betydelsefulla områden som kräver rapportering i vår revisionsberättelse. Risker för väsentliga felaktigheter som avses i EU förordningens 537/2014 artikel 10.2c har inte identifierats i koncernbokslutet eller moderbolagets bokslut. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av dessa. Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet. Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: •identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. •skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 4 •utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. •drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera vårt uttalande. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. •utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. •inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för vårt uttalande. Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen. Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder. Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation. Övriga rapporteringsskyldigheter Uppgifter om revisionsuppdraget Vi har fungerat som av bolagstämman vald revisor från och med den 28 mars 2018. Övrig information Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhetsberättelsen. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information. Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse. Enligt vår uppfattning •är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga •har verksamhetsberättelsen upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse. Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta. 5 Övriga uttalanden Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till disposition av utdelningsbara medel beaktar bestämmelserna i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för styrelseledamöterna samt för verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden. Helsingfors den 13 februari 2023 PricewaterhouseCoopers Oy Revisionssammanslutning Samuli Perälä CGR 6

AI Terminal

More from Stora Enso Oyj

Talk to a Data Expert