Stora Enso Oyj

Annual Report • Feb 14, 2023

Stora Enso Oyj Bokslut och verksamhetsberättelse 1.1. – 31.12.2022

Business ID 1039050-8 VAT No FI 10390508

Innehållsförteckning

Verksamhetsberättelse*

Koncernredovisning

• Koncernredovisning
• Koncernens totalresultat
• Koncernens rapport över finansiell ställning
• Koncernens kassaflödesanalys
• Förändringar i eget kapital
• Noter till koncernredovisningen

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets kassaflödesanalys

• Noter till moderbolagets bokslut
• Underteckningar på bokslut

Revisorernas yttrande

* Verksamhetsberättelsen är inte reviderad.

Alla siffror i verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Det kan därför hända att procenttal och siffror tillsammans inte blir exakt den total som visas och de kan också skilja sig från tidigare publicerad information.

Den officiella reviderade årsredovisningen på finska och den engelska översättningen finns på adressen storaenso.com/download-center Revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers Oy har enligt kraven och riktlinjerna i ISAE 3000 (reviderad) lämnat en "Independent Auditor's Reasonable Assurance Report" för Stora Ensos ESEF-bokslut på finska.

Denna årsrapport är inte ett xHTML-dokument som överensstämmer med ESEF-förordningen (European Single Electronic Format).

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen på svenska är inofficiella översättningar. I händelse av variationer i innehållet mellan versionerna äger den finska versionen företräde. Verksamhetsberättelsen är inte reviderad.

Stora Enso – presentation

Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial och träprodukter och med detta en del av bioekonomin. Stora Enso är även en av världens största privata skogsägare. Vi är övertygade om att allt som tillverkas av fossilbaserade material i dag kan tillverkas av träd i morgon. Hållbarhetsaspekten är djupt förankrad i vår strategi. Stora Enso bidrar till omvandlingen mot en biobaserad cirkulär ekonomi på tre områden där vi har störst påverkan och möjligheter: klimatförändringar, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi.

Med våra koldioxidsnåla och återvinningsbara fiberbaserade produkter hjälper vi våra kunder att möta efterfrågan på förnybara och miljövänliga produkter.

Stora Enso hade i genomsnitt 21 790 medarbetare under 2022. Omsättningen uppgick år 2022 till 11,7 miljarder EUR och det operativa rörelseresultatet till 1 891 MEUR. Stora Ensos aktier är noterade på Nasdaq Helsinki Oy (STEAV, STERV) och Nasdaq Stockholm AB (STE A, STE R). Dessutom handlas Stora Enso som depåbevis (ADR) i USA.

Marknadsläge och leveranser

Efterfrågan på kartong var fortsatt hög under 2022, med en viss avmattning mot slutet av året. Även om pandemin fortsatt medförde utmaningar för vissa slutanvändarsegment innebar den också att andra segment stärktes. Efterfrågan i Asien är starkare än på de mer mogna marknaderna i Europa och Nordamerika, men den påverkades negativt av Kinas policy för nolltolerans mot covid.

Efterfrågan på wellpapp började försvagas mot slutet av 2022 som ett resultat av normaliseringen av konsumtionsmönstren, inflationen som pressar hushållens budgetar och stora lagerminskningar på marknaderna för lådor och färdigvaror, framför allt i Nordamerika och Europa. I Kina innebar pandemirelaterade störningar att efterfrågan på wellpapp fortsatte att minska.

Efterfrågan på wellförpackningar på Stora Ensos europeiska huvudmarknader minskade till 1 % under 2022, främst mot bakgrund av de rådande ekonomiska svårigheterna och normaliseringen av e-handelsförsäljningen till samma nivåer som före pandemin. Det pågående kriget i Ukraina har fått konsumenterna att omvärdera sina köpvanor, vilket får efterfrågan på wellförpackningar att minska ännu mer. Den största omsättningen för Stora Ensos wellförpackningar finns inom sektorerna hem och trädgård, livsmedel och detaljhandel.

Den globala efterfrågan på kemisk marknadsmassa återhämtade sig till 3 % under 2022. Leveranserna av barrvedsmassa minskade med 1 %, vilket är en följd av den svaga efterfrågan på barrvedsmassa i Kina. Leveranserna av lövvedsmassa och oblekt kraftmassa (Unbleached Kraft Pulp – UKP) ökade med 5 % respektive 13 %. Efterfrågan på fluffmassa var fortsatt stark.

Under 2022 ökade den globala kapaciteten för kemisk marknadsmassa med 2 %. Kapaciteten för barrvedsmassa minskade med 1 % medan kapaciteten för lövvedsmassa ökade med 4 % och kapaciteten för oblekt kraftmassa ökade med 6 %. Totalt sett låg balansen mellan leverans och kapacitet på 90 %, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2021.

En efterfrågan som var större än förväntat och flera störningar på utbudssidan och i logistiken gjorde att utbudet på massamarknaden var begränsat i Europa och Nordamerika. Efterfrågan på papper och kartong i Kina var fortsatt dämpad mot bakgrund av en svag makroekonomi och en strikt policy om nolltolerans vad gäller covid. En inbromsning i ekonomin, inflation och brister i tillgången på energi försvagade efterfrågan på massa, inte minst i Europa, mot slutet av året.

De globala massalagren var generellt i balans, trots en obalans mellan olika kvaliteter. Lagren av barrvedsmassa var fortfarande stora medan lagren av lövvedsmassa låg under den genomsnittliga nivån för en femårsperiod.

Massapriserna nådde en rekordhög nivå under sommaren 2022. Priserna på lövvedsmassa har varit fortsatt motståndskraftiga under hela 2022, medan priserna på barrvedsmassa började försvagas i slutet av året.

Den globala konsumtionen av sågade trävaror minskade med cirka 3 % under 2022 enligt beräkningar från EOS (European Organization of the Sawmill Industry). Marknadssituationen var fortsatt stark under första delen av 2022. Utbudet på marknaden var begränsat och motsvarade inte den höga efterfrågan, vilket höll uppe prisnivåerna under 2022. Från början av sommaren 2022 började marknadssituationen i USA att kylas ner och priserna föll avsevärt. Priserna började gå ner även på andra marknader under andra halvåret 2022. Kriget i Ukraina och en extremt hög inflation gjorde att färre byggprojekt inleddes och kundernas förtroende försvagades, vilket ledde till osäkerhet på marknaden. Under andra halvåret – och i synnerhet under fjärde kvartalet – fokuserade marknaden på att minska lagernivåerna, vilket medförde låg efterfrågan och fallande prisnivåer. Enligt EOS minskade efterfrågan i Nordamerika med 2 % från 2021 års nivåer och i Europa med 5 %. Den australiensiska marknaden var fortsatt stark under en längre period jämfört med de amerikanska och europeiska marknaderna, men också här skedde en nedkylning under fjärde kvartalet.

2022 var ett händelserikt år på pappersmarknaderna. Den europeiska efterfrågan på papper var fortsatt god under första halvåret, men började minska markant under andra halvåret på grund av en makroekonomisk avmattning. Priserna steg under hela året och nådde en rekordhög nivå. Prisökningarna drevs av kraftigt ökade kostnader (framför allt på energi och papper för återvinning) och en balans mellan utbud och efterfrågan. Den goda balansen mellan utbud och efterfrågan drevs av kapacitetsstängningar och maskinkonverteringar. Efterfrågan på papper i Europa minskade med 10 % under 2022 jämfört med föregående år. I Nordamerika ökade efterfrågan med 2 % och i Asien minskade efterfrågan med 2 % jämfört med 2021. Papperskonsumtionen i världen var 2 % lägre 2022 än 2021.

Uppskattad konsumtion av kartong, papper, massa och sågade barrträvaror 2022

Milj. ton	Europa	Nordamerika	Asien och Oceanien
Konsumentkartong	11,2	9,6	29,4
Wellpappråvara	35,1	33,1	89,1
Wellpapp (miljarder m2 1 )	11,0	n/a	n/a
Kemisk marknadsmassa	17,4	8,0	36,0
Sågade barrträvaror (milj. m3 )	78,9	99,9	n/a
Tidningspapper	3,6	1,4	5,8
Obestruket journalpapper	2,1	0,9	0,1
Bestruket journalpapper	2,7	1,2	2,2
Bestruket finpapper	3,2	2,7	9,2
Obestruket finpapper	5,9	6,1	28,3

1 Europeiska huvudmarknader (Baltikum, FI, PL, SE)

Källa: Afry Smart, ICCA, RISI, Numera, Euro-Graph, PPPC, EPIS, Hawkins Wright, Stora Enso, EOS

Produktion och externa leveranser

	2022	2021	Förändring % 2021–2020
Leveranser av konsumentkartong, 1 000 ton	4 294	4 258	0,9 %
Produktion av konsumentkartong, 1 000 ton	4 682	4 685	-0,1 %
Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2	741	949	-21,9 %
Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2	771	1 049	-26,5 %
Leveranser av massa, 1 000 ton	2 374	2 495	-4,9 %
Leveranser av träprodukter, 1 000 m3	4 397	4 803	-8,5 %
Leveranser av virke, 1 000 m3	13 304	12 091	10,0 %
Leveranser av papper, 1 000 ton	1 924	2 872	-33,0 %
Produktion av papper, 1 000 ton	1 926	2 776	-30,6 %

Koncernens leveranser av kartong uppgick till totalt 4 294 000 ton, vilket är en ökning med 36 000 ton eller 0,9 % jämfört med föregående år. När det gäller wellförpackningar minskade leveranserna i Europa med 208 miljoner m²eller 21,9 % till 741 miljoner m² , främst mot bakgrund av avvecklingen av verksamheten i Ryssland. Leveranserna av marknadsmassa minskade med 121 000 ton, eller 4,9 %, till 2 374 000 ton, främst på grund av en högre andel interna leveranser. Leveranserna av träprodukter minskade med 406 000 m³ eller 8,5 % till 4 397 000 m³ , främst på grund av avvecklingen av verksamheten i Ryssland. Leveranserna av trä ökade med 1 213 000 m³ eller 10,0 % till 13 304 000 m³ tack vare större leveranser i Sverige. Leveranserna av papper uppgick till 1 924 000 ton, vilket är en minskning med 948 000 ton eller 33,0 % från 2021, drivet av strukturella förändringar.

Operativa nyckeltal, jämförelsestörande poster och andra icke IFRS-baserade nyckeltal

En lista med Stora Ensos icke IFRS-baserade nyckeltal och information om hur de olika nyckeltalen beräknas finns i slutet av verksamhetsberättelsen. Se även avsnittet Icke IFRS-baserade nyckeltal i slutet av verksamhetsberättelsen.

Ekonomiskt resultat – koncernen

Omsättningen ökade med 15 % till 11 680 (10 164) MEUR. Det operativa rörelseresultatet var 1 891 (1 528) MEUR. Den operativa rörelsemarginalen var 16,2 %. Resultat per aktie ökade med 22 % till 1,97 (1,61) EUR och resultat per aktie exklusive värdering till verkligt värde ökade med 31 % till 1,55 (1,19) EUR.

Rörelseresultatet enligt IFRS inkluderar en positiv nettoeffekt på 195 MEUR (positivt 328) från värdering av biologiska tillgångar från dotterbolag och samägda bolag. Den positiva effekten kommer främst från uppskrivningen av det verkliga värdet av Stora Ensos skogstillgångar i Sverige, som främst drevs av högre marknadspriser. Det finns även en positiv nettoeffekt på 168 MEUR (positivt 84) från Stora Ensos andel av finansnetto, skatter och värderingar av biologiska tillgångar för investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Den positiva effekten beror främst på förändringen av värderingsmetod och den ökade värderingen till verkligt värde vad gäller finska skogar genom Stora Ensos investering i Tornator på 41 %.

Nedskrivningen av materiella och immateriella tillgångar (inklusive goodwill) uppgick till 114 (149) MEUR och återföringar av nedskrivningar till 7 (0) MEUR.

Koncernen redovisade jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet enligt IFRS med -245 (-354) MEUR och inkomstskatten med 9 (58) MEUR. De jämförelsestörande posterna rör främst avyttringen av verksamheten i Ryssland.

Rörelseresultatet enligt IFRS var 2 009 (1 568) MEUR.

Segmentens andel av operativt rörelseresultat, jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde, icke operativa poster och rörelseresultat

			Räkenskapsår
	Operativt rörelseresultat		Jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke operativa poster		Rörelseresultat
MEUR	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Packaging Materials	596	556	-1	-4	595	552
Packaging Solutions	-2	26	-100	-4	-101	23
Biomaterials	687	495	-19	11	668	506
Wood Products	309	364	-56	-1	253	363
Forest	204	267	319	355	523	622
Paper	185	-124	-14	-298	172	-423
Övriga	-47	-48	-12	-19	-59	-67
Totalt	1 891	1 528	118	40	2 009	1 568
Finansnetto					-151	-149
Vinst före skatt					1 858	1 419
Inkomstskatt					-322	-151
Nettovinst					1 536	1 268

Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av

rörelseresultatet i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde.

Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste jämförelsestörande posterna är reavinster och förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig.

I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar, justeringar för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar som inte är operativa återspeglar förändringar i värderingsantaganden och parametrar. Operativa förändringar i verkligt värde för biologiska tillgångar innehåller alla andra förändringar i verkligt värde, främst på grund av inflation och skillnader i faktiska avverkningsnivåer jämfört med avverkningsplanen. Justeringarna för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för avyttrade skogstillgångar är en följd av att de ackumulerade icke-operativa förändringarna i värdering till verkligt värde för avyttrade skogstillgångar i tidigare bokslut räknats med i rörelseresultat enligt IFRS (biologiska tillgångar) och i övrigt totalresultat (OCI) (skogsmark) men räknas inte med i operativt rörelseresultat förrän vid avyttring.

Jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke-operativa poster

MEUR		Räkenskapsår
	2022	2021
Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar	-124	-141
Omstruktureringskostnader exklusive nedskrivningar	-3	-227
Förvärv och avyttringar	-104	11
Övriga	-15	4
Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet, totalt	-245	-354
Värdering till verkligt värde och icke operativa poster	363	394
Totalt	118	40

Segmentens andel av operativa tillgångar, operativa skulder och operativt kapital

	Räkenskapsår
	Operativa tillgångar			Operativa skulder		Operativt kapital
MEUR	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Packaging Materials	4 441	4 120	1 097	914	3 344	3 206
Packaging Solutions	381	422	146	176	235	245
Biomaterials	3 095	2 755	299	236	2 796	2 520
Wood Products	998	955	280	277	718	678
Forest	7 481	7 131	518	435	6 963	6 696
Paper	887	884	554	761	333	123
Övriga och elimineringar	1 432	970	16	131	1 416	839
Totalt	18 715	17 237	2 909	2 930	15 806	14 307

Nyckeltal

	2022	2021	2020
Omsättning, MEUR	11 680	10 164	8 553
Operativt rörelseresultat, MEUR	1 891	1 528	650
Operativ rörelsemarginal	16,2 %	15,0 %	7,6 %
Rörelseresultat (IFRS), MEUR	2 009	1 568	922
Rörelsemarginal (IFRS)	17,2 %	15,4 %	10,8 %
Avkastning på eget kapital (ROE)	13,3 %	13,0 %	7,6 %
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)	13,8 %	12,4 %	5,8 %
Operativ ROCE exkl. divisionen Forest	20,9 %	17,8 %	7,0 %
Skuldsättningsgrad	0,15	0,22	0,33
Resultat per aktie, EUR	1,97	1,61	0,79
Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde, EUR	1,55	1,19	0,45
Utdelning per aktie1 , EUR	0,60	0,55	0,30
Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt värde	38,6 %	46,3 %	66,7 %
Utdelningsandel (IFRS)	30,5 %	34,3 %	38,0 %
Utdelning och direktavkastning (R-aktie)	4,6 %	3,4 %	1,9 %
Börskurs/resultat (R-aktie), exkl. värdering till verkligt värde	8,46	13,60	34,78
Eget kapital per aktie, EUR	15,89	13,55	11,17
Börsvärde 31 dec, MEUR	10 503	12 809	12 383
Slutkurs 31 dec, A/R-aktie, EUR	13,90/13,15	16,60/16,14	15,90/15,65
Snittkurs, A/R-aktie, EUR	16,58/16,12	16,68/15,70	12,06/11,52
Antal aktier 31 dec (1000-tal)	788 620	788 620	788 620
Omsatt antal A-aktier (1000-tal)	1 174	1 750	4 662
% av totala antalet A-aktier	0,7 %	1,0 %	2,6 %
Omsatt antal R-aktier (1000-tal)	455 952	422 493	605 233
% av totala antalet R-aktier	74,5 %	69,0 %	98,8 %
Genomsnittligt antal aktier, före utspädning (1000-tal)	788 620	788 620	788 620
Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning (1000-tal)	789 391	789 126	789 182

1 Se Styrelsens förslag om utdelning.

Omsättning och operativ rörelsemarginal

Nettoskuld/operativt EBITDA

Finansiella nettokostnader på 151 (149) MEUR var 2 MEUR högre än för ett år sedan. Räntekostnaderna netto på 105 MEUR minskade med 20 MEUR, främst till följd av högre ränteintäkter på räntebärande fordringar och insättningar. Övriga finansiella nettokostnader uppgick till 44 MEUR, vilket var 22 MEUR högre främst på grund av en nedskrivning av lånefordringar och förlustavsättning relaterad till Ryssland. Nettoeffekten av valutakursförändringar avseende kassa- och banktillgodohavanden, räntebärande tillgångar och skulder samt därtill hörande valutakurssäkringar uppgick till -1 MEUR (-2 MEUR),främst på grund av en omvärdering av nettoskulden i utländsk valuta i dotterbolag och samägda bolag i Kina, Brasilien, Polen och Ryssland.

Nettoskattekostnaden uppgick till 322 (151) MEUR, vilket motsvarar en effektiv skattesats på 17,3 % (10,7 %). Mer detaljerad information om detta finns i Not 9 Inkomstskatt.

Förlusten hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande var 13 (vinst 3) MEUR, vilket ger en vinst hänförlig till bolagets aktieägare på 1 550 (1 266) MEUR.

Resultat per aktie exklusive värdering till verkligt värde var 1,55 (1,19) EUR. Den operativa avkastningen på sysselsatt kapital var 13,8 % (12,4 %).

Koncernens sysselsatta kapital var 14 356 MEUR den 31 december 2022, vilket är en ökning på 1 380 MEUR som främst beror på ökat verkligt värde av skogstillgångar i Sverige och ägande i Pohjolan Voima.

Analys av förändring i sysselsatt kapital

MEUR	Sysselsatt kapital
31 dec 2021	12 976
Investeringar exkl.investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för avskrivningar	168
Investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för kapitaliserade skogsbrukskostnader	7
Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar	-107
Verklig värdering av skogstillgångar	529
Onoterade värdepapper (främst PVO)	533
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	254
Nettoskuld i förmånsbestämda planer	152
Operativt rörelsekapital och andra icke räntebärande poster, netto	399
Utsläppsrätter	13
Skatteskuld, netto	-236
Omräkningsdifferens	-314
Övriga förändringar	-18
31 dec 2022	14 356

Finansiering

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 1 873 (1 752) MEUR, kassaflödet efter investeringar var 1 162 (1 101) MEUR. Rörelsekapitalet ökade med 461 (ökning med 25) MEUR, varulager ökade med 454 MEUR och kundfordringar ökade med 184 MEUR. Leverantörsskulderna ökade med 267 MEUR och hade därmed en positiv effekt på rörelsekapitalet. Utbetalningar hänförliga till tidigare gjorda avsättningar uppgick till 126 MEUR.

Operativt kassaflöde

MEUR	2022	2021
Operativt EBITDA	2 529	2 184
Jämförelsestörande poster i operativt EBITDA	-133	-213
Övriga justeringar	-62	-194
Förändring i rörelsekapital	-461	-25
Kassaflöde från verksamheten	1 873	1 752
Investeringar i anläggningar och biologiska tillgångar	-705	-645
Investeringar i intressebolag	-7	-6
Kassaflöde efter investeringar	1 162	1 101

Vid årets slut var koncernens räntebärande nettoskuld 1 853 (2 309) MEUR. Minskningen av den räntebärande nettoskulden berodde främst på ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och utdelningar. Kassa- och banktillgodohavanden, netto efter utnyttjade checkräkningskrediter, ökade till 1 917 (1 480) MEUR. Per 31 december 2022 hade skuldsättningsgraden minskat till 0,15 (0,22). Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste 12 månaderna minskade till 0,7 (1,1) på grund av lägre nettoskuld och högre operativt EBITDA. Den genomsnittliga räntesatsen för lån under hela året 2022 ökade till 3,3 % (3,0 %), med en ränta på 3,3 % i slutet av det fjärde kvartalet.

Under 2022 avtalades om totalt 550 MEUR i bilaterala banklån. Löptiderna för de här lånen varierar från 18 månader till 3 år med möjlighet till förlängning. Likvider från de här lånen används för allmänna finansieringsbehov inom företaget och 200 MEUR av dessa lån var outnyttjade på balansdagen. I maj 2022 undertecknade Stora Enso ett nytt syndikerat kreditfacilitetsavtal om 200 MEUR med en löptid på ett år och med möjlighet till förlängning på sex månader, som utnyttjades i oktober 2022.

I december 2021 tecknade Stora Enso ett nytt syndikerat kreditfacilitetsavtal på 700 MEUR med 12 affärsbanker. Lånet förfaller om fem år och kan förlängas med ett år i taget vid två tillfällen. Priset är delvis kopplat till uppnådda utsläppsmål inom scope 1, 2 och 3. I oktober 2022 utnyttjades den första möjligheten till förlängning i detta avtal tillsammans med samtliga 12 banker och nytt förfallodatum är nu under 2027. Samtidigt upphörde det befintliga syndikerade kreditfacilitetsavtalet på 600 MEUR som ursprungligen hade ett förfallodatum 2023. Därutöver har Stora Enso tillgång till statliga premieobligationslån i Finland på upp till 1 050 MEUR (1 000).

Värderingen av verkligt värde av skogsmark ökade koncernens övriga totalresultat i eget kapital med 264 MEUR (195). Värderingen till verkligt värde av kassaflödessäkringar och eget kapital som värderas genom övrigt totalresultat ökade med 563 MEUR (minskning med 474). Detta beror på en betydligt högre värdering till verkligt värde av koncernens ägande i Pohjolan Voima Oy, delvis på grund av högre elpriser och även av nettovinster avseende verkligt värde från utestående derivat från kassaflödessäkringar som angetts i övrigt totalresultat.

Kreditbetyg för Stora Ensos obligationer vid årsskiftet:

Kreditinstitut	Lång-/kortfristigt betyg	Giltigt fr.o.m.
Fitch Ratings	BBB- (stabilt)	8 augusti 2018
Moody's	Baa3 (stabilt) / P-3	1 november 2018

Ekonomiskt resultat – Segment

Packaging Materials

Divisionen Packaging Materials är en global ledare och expert på cirkulära förpackningar som tillhandahåller förstklassiga förpackningsmaterial baserade på nyfiber och återvunnen fiber. För att tillgodose behoven hos dagens miljömedvetna konsumenter hjälper Stora Enso kunder att ersätta fossilbaserade material med koldioxidsnåla, förnybara och återvinningsbara alternativ för deras mat-, dryckes- och transportförpackningar. Ett brett urval av baskartong och barriärbeläggningar möjliggör designoptimering för olika krävande slutanvändningar av förpackningar.

MEUR	2022	2021
Omsättning	4 690	3 898
Operativt EBITDA	900	846
Operativ EBITDA-marginal	19,2 %	21,7 %
Operativt rörelseresultat	596	556
Operativ rörelsemarginal	12,7 %	14,3 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	18,2 %	18,0 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	756	807
Kassaflöde efter investeringar	440	459
Leveranser, 1 000 ton	4 599	4 616
Produktion, 1 000 ton	4 682	4 685

Omsättningen inom division Packaging Materials låg på en rekordhög nivå, 4 690 (3 898) MEUR, en ökning med 20 %, vilket drevs av högre försäljningspriser inom alla affärssegment. Marknaden för konsumentkartong var fortsatt stark under hela året, medan marknaden för wellpappråvara försvagades under andra halvåret, vilket påverkade volymtillväxten jämfört med föregående år.

Ett rekordhögt operativt rörelseresultat om 596 (556) MEUR innebar en ökning med 40 MEUR, trots stora kostnadsökningar för alla komponenter med rörliga kostnader. Det rekordhöga resultatet berodde på den ovanligt starka utvecklingen för wellpapp under första halvåret, som delvis kompenserade för de högre rörliga kostnaderna.

Packaging Materials

Operativ avkastning på sysselsatt kapital (ROOC)

Omsättning och operativ rörelsemarginal Packaging Materials

Packaging Solutions

Divisionen Packaging Solutions utvecklar och säljer förstklassiga fiberbaserade förpackningsprodukter och tjänster. Stora Ensos miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom flera marknadssektorer, inklusive detaljhandel, ehandel och industri. Erbjudandet omfattar konvertering av wellpapp och kartong, samt andra nya material som formpressad fiber och träbaserat skum, till såväl standardiserade som skräddarsydda förpackningslösningar. Divisionen tillhandahåller även design- och hållbarhetstjänster för våra kunder, för att bidra i transformationen mot cirkulära lösningar.

MEUR	2022	2021
Omsättning	737	723
Operativt EBITDA	27	56
Operativ EBITDA-marginal	3,6 %	7,8 %
Operativt rörelseresultat	-2	26
Operativ rörelsemarginal	-0,2 %	3,6 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	-0,7 %	10,8 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-5	56
Kassaflöde efter investeringar	-40	26
Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2	772	1 046
Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2	771	1 049

Omsättningen för divisionen Packaging Solutions uppgick till rekordhöga 737 (723) MEUR, en ökning med 2 %. Bakgrunden var högre försäljningspriser som en följd av högre kostnadsnivåer samt ökad försäljning för innovations- och tjänsteverksamheter. Intäkterna från innovations- och tjänsteverksamheter ökade med nästan 50 %. Exempel på sådan verksamhet är formed fiber, cirkulära lösningar, återanvändbara lösningar och förpackningsautomation.

Det operativa rörelseresultatet var -2 (26) MEUR och påverkades främst av avyttringen av de ryska enheterna och investeringar i innovations- och tjänsteverksamheter. Det operativa rörelseresultatet för den traditionella verksamheten, exklusive Ryssland, ökade.

Omsättning och operativ rörelsemarginal Packaging Solutions

l

Biomaterials

Divisionen Packaging Solutions utvecklar och säljer förstklassiga fiberbaserade förpackningsprodukter och tjänster. Stora Ensos miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom flera marknadssektorer, inklusive detaljhandel, ehandel och industri. Erbjudandet omfattar konvertering av wellpapp och kartong, samt andra nya material som formpressad fiber och träbaserat skum, till såväl standardiserade som skräddarsydda förpackningslösningar. Divisionen tillhandahåller även design- och hållbarhetstjänster för våra kunder, för att bidra i transformationen mot cirkulära lösningar.

MEUR	2022	2021
Omsättning	2 180	1 728
Operativt EBITDA	822	618
Operativ EBITDA-marginal	37,7 %	35,7 %
Operativt rörelseresultat	687	495
Operativ rörelsemarginal	31,5 %	28,7 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	25,8 %	20,8 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	682	490
Kassaflöde efter investeringar	536	391
Leveranser av massa, 1 000 ton	2 554	2 576

Omsättningen för division Biomaterials var 2 180 (1 728) MEUR, vilket är rekordhögt och en ökning med 26 % tack vare betydligt högre försäljningspriser för alla massakvaliteter och gynnsamma valutakurser. Marknaden var stark och stöddes av en god operativ effektivitet.

Det operativa rörelseresultatet på 687 (495) MEUR var en ökning med 192 MEUR, främst tack vare betydligt högre försäljningspriser för alla kvaliteter, med stöd av goda leveransvolymer. Det operativa rörelseresultatet påverkades negativt av högre kostnader. Valutakursutvecklingen hade en positiv inverkan på det operativa rörelseresultatet. Sidoströmmar bidrog mer än under föregående år.

Wood Products

Divisionen Wood Products är en av de största träsågsproducenten i Europa och en ledande leverantör av hållbara träbaserade lösningar för den globala byggindustrin. Den växande Building Solutions-verksamheten erbjuder byggkoncept och ett komplett utbud av produkter för att stödja lågkoldioxidkonstruktion. Stora Enso utvecklar tjänster och digitala verktyg för att förenkla design och konstruktion av byggnader med trä. Dessutom erbjuder vi applikationer för fönster och dörrar, samt pellets för hållbara värmelösningar.

MEUR	2022	2021
Omsättning	2 195	1 872
Operativt EBITDA	356	410
Operativ EBITDA-marginal	16,2 %	21,9 %
Operativt rörelseresultat	309	364
Operativ rörelsemarginal	14,1 %	19,5 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	44,2 %	59,4 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	346	313
Kassaflöde efter investeringar	264	252
Leveranser av träprodukter, 1 000 m3	4 235	4 508

Omsättningen för division Wood Products landade på rekordhöga 2 195 (1 872) MEUR, vilket är en ökning på 17 %, främst tack vare en gynnsam marknad, rekordhöga försäljningspriser och förbättrad produktivitet. Efter en stark period på marknaden för sågade trävaror föll efterfrågan snabbt efter sommaren. Verksamheten inom byggnadslösningar drog fortsatt fördel av den gynnsamma trenden att bygga i trä.

Det operativa rörelseresultatet var det näst högsta resultatet, efter rekordnivån för 2021, och uppgick till 309 MEUR (364). Det var en nedgång med 55 MEUR eller 15 %. De positiva effekterna av försäljningspriserna balanserades av högre kostnader för virke, logistik, energi och högre fasta kostnader.

Operativ avkastning på sysselsatt kapital (ROOC)

Forest

Divisionen Forest skapar kundvärde genom innovativa lösningar, konkurrenskraftig virkesförsörjning och ett hållbart skogsbruk. Skogen är grunden för Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och 41 % av Tornator, vars skogstillgångar huvudsakligen finns i Finland. Den ansvarar också för vedförsörjning för Stora Ensos nordiska och baltiska verksamheter och B2B-kunder. Stora Enso är en av de största privata skogsägarna i världen.

MEUR	2022	2021
Omsättning	2 519	2 311
Operativt EBITDA	256	318
Operativ EBITDA-marginal	10,2 %	13,7 %
Operativt rörelseresultat	204	267
Operativ rörelsemarginal	8,1 %	11,5 %
Operativ ROCE	3,7 %	5,1 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	146	158
Kassaflöde efter investeringar	91	112
Leverans av virke, 1 000 m3	38 217	39 652
Operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar	87	82

Omsättningen för division Forest var 2 519 (2 311) MEUR, en ökning med 9 % som berodde på högre försäljningspriser. Det operativa rörelseresultatet minskade med 24 % och uppgick till 204 MEUR (267). Exklusive den stora försäljningen av skogsmark i Hylte under 2021 förbättrades det operativa rörelseresultatet med 6 % jämfört med föregående år.

Paper

I slutet av 2022 hade Stora Enso en etablerad kundbas och företagets produktportfölj innehöll tryck- och kontorspapper. Kunderna kan dra nytta av Stora Ensos sortiment av papper tillverkat av återvunnen fiber och nyfiber, vår tekniska och operativa kompetens, våra kunskaper inom hållbarhet och vårt nätverk av sälj- och kundservicecenter.

MEUR	2022	2021
Omsättning	1 772	1 703
Operativt EBITDA	242	-48
Operativ EBITDA-marginal	13,7 %	-2,8 %
Operativt rörelseresultat	185	-124
Operativ rörelsemarginal	10,5 %	-7,3 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)	81,3 %	-40,3 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	77	-25
Kassaflöde efter investeringar	16	-77
Kassaflöde efter investeringar/omsättning	0,9 %	-4,5 %
Leveranser av papper, 1 000 ton	1 924	2 872
Produktion av papper, 1 000 ton	1 926	2 776

Omsättningen för division Paper ökade med 4 % till 1 772 (1 703) MEUR, trots lägre leveranser på grund av avvecklingen av anläggningarna i Veitsiluoto och Kvarnsveden under tredje kvartalet 2021. Papperspriserna steg avsevärt under hela året, vilket innebar en vändning för pappersverksamheten med stöd av en god balans mellan utbud och efterfrågan. Omsättningen från kvarvarande verksamheter, efter avvecklingen av Veitsiluoto och Kvarnsveden, ökade med 50 %.

Det operativa rörelseresultatet uppgick till 185 (-124) MEUR, en ökning med 310 MEUR, tack vare att de betydligt högre försäljningspriserna mer än väl kompenserade för de ökade rörliga kostnaderna, framför allt för energi.

Kassaflödet efter investeringsverksamhet uppgick till 16 MEUR (-77), mot bakgrund av förbättrad lönsamhet, dock påverkat av högre utbetalningen av avsättningar för omstrukturering under året. Kassaflödet från kvarvarande verksamheter uppgick till 94 MEUR (-8).

Omsättning och operativ EBITDA-marginal Paper

Segmentet Övriga

I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och administration.

MEUR	2022	2021
Omsättning	1 097	1 092
Operativt EBITDA	-33	-9
Operativ EBITDA-marginal	-3,0 %	-0,8 %
Operativt rörelseresultat	-47	-48
Operativ rörelsemarginal	-4,3 %	-4,4 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-130	-48
Kassaflöde efter investeringar	-146	-62

Omsättningen för segmentet Övriga uppgick till 1 097 MEUR (1 092) och det operativa rörelseresultatet på negativa 47 MEUR (48) var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år.

Investeringar

Under 2022 uppgick tillägg till anläggningar och biologiska tillgångar inklusive interna kostnader till 778 (666) MEUR. Totalbeloppet inkluderar tillägg till biologiska tillgångar med 77 (58) MEUR.

I januari presenterades en investering på 40 MEUR för effektivisering och minskad miljöpåverkan i produktionen av fluffmassa vid bruket i Skutskär.

I februari presenterade Stora Enso en investering på 9 MEUR i en automatiserad linje för CLT-beläggning (korslimmat trä) vid Ybbs sågverk i Österrike. Lösningen kommer att ge kortare byggtider och bättre skydd av träet.

I april beslutade Stora Enso att investera 10 MEUR för att minska det finska Enocell-brukets årliga koldioxidutsläpp med 70 000 ton genom att ersätta fossilbaserad olja som bränsle med förnybar tallolja gjord av träd. Detta blir ett komplement till den huvudsakliga energikällan, sågspån, och innebär att bruket drivs helt av bioenergi.

Efter förstudien som presenterades i februari 2022 meddelade Stora Enso i oktober att man kommer att investera cirka en miljard EUR för att omvandla den kvarvarande pappersmaskinen vid anläggningen i Uleåborg i Finland till en produktionslinje med hög kapacitet för konsumentkartong Investeringen främjar koncernens tillväxtstrategi inom förnybara förpackningar genom att tillföra större volymer till växande förpackningssegment. Avsedda slutanvändarsegment är dryckes- och livsmedelsförpackningar för kylda och frysta produkter, torrvaror och snabbmat, främst i Europa och Nordamerika. Produktionen vid den konverterade maskinen beräknas vara igång i början av 2025.

I oktober invigdes Stora Ensos nya produktionsanläggning för CLT (korslimmat trä) i Ždírec, Tjeckien. Efter en investering på 79 MEUR är den nya CLT-anläggningen en av de modernaste i världen och kommer att bidra till Stora Ensos tillväxtstrategi inom träbyggnadslösningar. Den årliga produktionskapaciteten kommer att vara ungefär 120 000 m³ efter inkörningen.

Investeringen för att centralisera och modernisera träbehandlingskapaciteten vid anläggningen Imatra i Finland slutfördes i november. Investeringen på 80 MEUR, som påbörjades under det första kvartalet 2021, kommer att minska anläggningens vattenförbrukning med 85 % och förbättra Stora Ensos produktionskapacitet när det gäller premiumförpackningar av kartong. I projektet ingick installation av en tredje barkningslinje, förbättringar av flishanteringssystemen samt förändringar i den befintliga infrastrukturen på massavedsupplaget.

I december presenterade Stora Enso en investering på 38 MEUR för produktion av oblekt kraftmassa (Unbleached Kraft Pulp, UKP) vid Enocell-anläggningen i Finland, och 42 MEUR i förbättrad produktion av fluffmassa vid anläggningen i svenska Skutskär för att i ännu högre grad koncentrera sig på specialmassa. Dessa investeringar kommer att tillgodose konsumenternas ökande efterfrågan på oblekta förnybara förpackningsmaterial och hygienprodukter.

Stora Enso genomför en förstudie gällande konvertering av en av de två papperslinjerna vid anläggningen i belgiska Langerbrugge till stora volymer av återvunnen containerboard. Förstudien förväntas vara slutförd under första halvåret 2023. Vid ett investeringsbeslut förväntas den konverterade linjen vara i drift under 2025. Den årliga kapaciteten skulle vara 700 000 ton testliner och återvunnen fluting, och den årliga omsättningen blir cirka 350 MEUR vid full kapacitet. Den totala investeringskostnaden för konverteringen beräknas till omkring 400 MEUR.

Koncernen utvärderar även Stora Ensos första industriproduktion av lignin på Sunila bruk i Finland genom en förstudie. Övriga större projekt som pågick i slutet av 2022 var en investering för ökad produktionskapacitet av kartong i Skoghall samt en uppgradering av blekningsanläggningen i Skutskär.

Förändringar i koncernens struktur

Under 2022 avyttrade Stora Enso sina tre anläggningar för wellförpackningar i Lukhovitsy, Arzamas och Balabanovo i Ryssland till den lokala företagsledningen. Stora Enso avyttrade även sina två sågverk i Nebolchi och Impilahti i Ryssland till den lokala företagsledningen. Avyttringarna inkluderade även Stora Ensos ryska skogsverksamhet som försåg sågverken med trä. Mindre formaliteter kvarstår för vissa ryska juridiska enheter innan transaktionen kan slutföras.

I mars meddelade Stora Enso att man skulle avyttra fyra av sina fem pappersanläggningar. I september undertecknade Stora Enso ett avtal för att avyttra pappersanläggningen i tyska Maxau till Schwarz Produktion, en del av Schwarz-koncernen och en av världens största detaljhandelskoncerner. Dessutom avyttrades anläggningen i Nymölla till USA-baserade Sylvamo, en global tillverkare av obestruket papper. Avyttringen av anläggningen i Nymölla till Sylvamo slutfördes i början av januari och avyttringen av anläggningen i Maxau förväntas bli klar under det första kvartalet 2023. I januari 2023 tillkännagavs att anläggningen i Hylte ska avyttras till Sweden Timber. Koncernen meddelade också att pappersanläggningen i Anjala kommer att behållas inom koncernen.

I september meddelade Stora Enso att man förvärvar nederländska De Jong Packaging Group, till ett bolagsvärde av 1 020 MEUR. Förvärvet stärker Stora Ensos strategiska position, påskyndar omsättningstillväxten, och bygger marknadsandelar inom förnybara förpackningslösningar i Europa. De Jong Packaging Group är en av de största producenterna av wellförpackningar i Benelux. Företagets produktportfölj och geografiska läge kommer att komplettera och stärka Stora Ensos erbjudande, framför allt inom förpackningar för färska livsmedel, e-handel och industri. Transaktionen slutfördes i januari 2023.

Innovation, forskning och utveckling

Stora Ensos investeringar i innovation, forskning och utveckling under 2022 var 112 (133) MEUR vilket motsvarade 1,0 % (1,3 %) av omsättningen .Arbetet med forskning och utveckling är en grundläggande komponent för att vi ska ligga i framkant på området och vara konkurrenskraftiga för våra kunder. Företaget hade cirka 400 medarbetare anställda inom forskning och utveckling. Ansvaret för produktinnovationer och utveckling av tjänster ligger hos affärsdivisionerna medan det långsiktiga arbetet med vetenskap och forskningsprioriteringar drivs av koncernens avdelning för innovation, forskning och utveckling.

Stora Ensos fokus inom innovation och tillväxt ligger på utveckling av hållbara förpackningsprodukter som ersätter plastbaserade material, biobaserade barriärlösningar för förpackningar, innovativa biomaterial för högkvalitativa applikationer samt utveckling av hållbara träbaserade material och komponenter för byggnadslösningar som lagrar kol och skapar mer energieffektiva byggnader.

Immaterialrätten är ett viktigt medel för att skydda och säkra Stora Ensos utveckling av innovativa produkter och processer. Under 2022 fortsatte Stora Enso att stärka sin patentportfölj genom att ansöka om patent för 83 nya innovationer. Patentansökningarna har främst omfattat områden inom divisionerna Biomaterials, Packaging Materials och Packaging

Solutions. Stora Ensos patentportfölj består av mer än 3 800 ansökningar och godkända patent. För mer information om Stora Ensos arbete inom innovation, forskning och utveckling, se avsnittet Our strategy på engelska.

Icke-ekonomisk information

Den icke-ekonomiska information som krävs enligt den finska bokföringslagen redovisas nedan. Redovisningen omfattar de icke-ekonomiska områden som rör de stora riskerna för koncernen.

Risker och policyprinciper för dessa områden beskrivs även i kapitlet Risker och riskhantering, inklusive Stora Ensos redovisning enligt rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).

Affärsmodell

Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial och träprodukter och en av världens största privata skogsägare. Hållbarhetsaspekten är djupt förankrad i koncernens strategi och våra ansvarsfulla affärsrutiner. Stora Enso bidrar till omställningen till en biobaserad cirkulär ekonomi inom tre områden där det har störst effekt och ger störst möjligheter: klimatförändringar, biologisk mångfald och cirkularitet. En beskrivning av Stora Ensos affärsmodell finns i början av styrelsens rapport.

Stora Enso bekräftar vikten av Förenta Nationernas globala mål för hållbar utveckling som en del av samarbetet för att avskaffa fattigdomen, skydda vår planet och förbättra människors liv och förutsättningar över hela världen. Stora Enso stöder samtliga 17 mål för hållbar utveckling. Mål 12 (Ansvarsfull konsumtion och produktion), 13 (Bekämpa klimatförändringarna) samt 15 (Ekosystem och biologisk mångfald) har identifierats som centrala för koncernen där man kan påverka genom sin verksamhet och sina produkter.

Hållbar ledning

Hållbarhet är en viktig del av Stora Ensos bolagsstyrning som betonas av styrelse, VD och koncernledning. VD har yttersta ansvaret för en framgångsrik implementering av koncernens hållbarhetsstrategi. Hållbarhetsarbetet leds av hållbarhetschefen som rapporterar direkt till VD. Implementeringen av Stora Ensos hållbarhetsstrategi och etik- och efterlevnadsstrategi övervakas av Kommittén för hållbarhets- och etikfrågor. Kommittén hade fyra möten under 2022.

I Stora Ensos hållbarhetspolicy beskrivs koncernens förhållningssätt till hållbarhet och styrmodellen. Samtidigt som företaget i sin uppförandekod och andra policydokument, riktlinjer och uttalanden om specifika hållbarhetsfrågor utarbetar företagets hållning i frågan är dokumenten riktlinjer för koncernens anställda i deras dagliga arbete. Ovan nämnda dokument finns på storaenso.com/sustainability.

Mer information om Stora Ensos förhållningssätt till hållbarhet redovisas separat i avsnitten Our Strategy och Sustainability (på engelska).

Miljöfrågor

Klimatförändringar

Huvudpolicy: Policy för energi och koldioxid

Stora Ensos vetenskapligt förankrade klimatmål (Science-Based Targets) är att minska utsläpp av växthusgaser enligt scope 1 och scope 2 med 50 % till år 2030 jämfört med basåret 2019, i linje med 1,5-gradersmålet. Stora Enso har också som mål att minska sina scope 3-utsläpp av växthusgaser med 50 % till 2030 jämfört med basåret 2019.

Under 2022 var Stora Ensos totala utsläpp av växthusgaser (scope 1 och 2) 27 % lägre än basårsnivån (14 %1 lägre under 2021). Under 2022 minskade utsläppen främst till följd av minskad användning av fossila bränslen vid flera

produktionsanläggningar samt upphörandet av verksamheten vid anläggningen i Veitsiluoto i Finland.

Stora Ensos beräknade utsläpp av växthusgaser på andra ställen i värdekedjan (scope 3) var 27 % lägre än basårsnivån (4 %¹ lägre under 2021). Utsläppen minskade jämfört med föregående år till följd av nedläggning av bruk samt avslutad produktion av dissolvingmassa.

1 Historiska siffror omräknade på grund av avyttringar eller tillkommande data efter den senaste årsredovisningen.

Hållbart skogsbruk och biologisk mångfald

Huvudpolicy: Policyer för inköp av virke och fibrer samt markskötsel

Stora Enso strävar efter att uppnå en nettopositiv effekt på den biologiska mångfalden i sina egna skogar och plantager till år 2050 genom att aktivt arbeta för biologisk mångfald. Under 2022 lanserade Stora Enso ett Biodiversity Leadership Programme med utvalda projekt för att driva på arbetet för att uppnå detta mål. Programmet omfattar Stora Ensos egna skogar, leverantörernas skogar, globala skogar samt förbättring av den biologiska mångfalden inom andra områden utanför skogssektorn.

Företaget använder sina egna skogar i Sverige som en plattform för att hela tiden kunna utveckla förvaltningen av den biologiska mångfalden och anpassa den till lokala förhållanden. Dessutom vill man kunna använda metoderna i olika geografiska områden där så är möjligt. Åtgärder som ska utvecklas, testas och användas i företagets egna svenska skogar inkluderar följande: användning av moderna digitala verktyg för att förbättra noggrannheten när det gäller planering och verksamhet samt ökad mängd död ved och lövträd, särskilt björk. Dessutom ingår hyggesfritt skogsbruk i lämpliga områden och en ökad användning av kontrollerade bränder för förnyelse av skogen. Stora Enso övervakar och mäter status för den biologiska mångfalden och hur verksamheten påverkar den genom utvalda vetenskapligt baserade indikatorer.

För närvarande följer Stora Enso upp framstegen inom hållbart skogsbruk med hjälp av nyckeltal som mäter hur stor andel av den mark för skogsbruk och avverkning som ägs eller arrenderas av Stora Enso som är certifierad. I slutet av 2022 ägde eller arrenderade Stora Enso en total markareal på 2,01 miljoner hektar (2,01 miljoner hektar 2021). Den största delen av Stora Ensos ägda eller arrenderade mark finns i Sverige. Mer information finns i Not 12. Koncernens mål är att upprätthålla den höga nivån på 96 %. För 2022 uppgick andelen certifierad mark till 99 % (99 %¹ under 2021). Vissa köpta områden i Stora Ensos samägandeprojekt i Brasilien och Uruguay hade påbörjat certifieringsprocessen men var ännu inte certifierade i slutet av 2022.

Under 2022 levererades totalt 35,1 miljoner m³ trä (inklusive rundvirke och flis) till Stora Ensos anläggningar (fast under bark) (37,6 miljoner m³ 2021). Andelen certifierad tredjepartsskog av koncernens totala virkesförsörjning var 80 % (77 %).

1 Redovisning av den totala markarealen och hur mycket av den som är certifierad, kopplat till den ekonomiska redovisningen av skogstillgångar. Historiska siffror är omräknade för jämförbarhet. Mer information finns i Not 12.

Cirkularitet

Huvudpolicy: Stora Ensos riktlinjer för cirkulär design

Stora Ensos mål är att skapa transparenta och cirkulära materialflöden som bidrar till att minimera avfall och bekämpa klimatförändringar. Målet är att uppnå 100 % återvinningsbara produkter till 2030. I slutet av 2022 var 94 % av koncernens produkter återvinningsbara.²

2 Baserat på produkternas tekniska återvinningsbarhet och deras produktionsvolymer konsoliderat som ton. Teknisk återvinningsbarhet definieras genom internationella standarder och tester när sådana finns, som PTS och CTP. Om inte sådana är tillgängliga har Stora Enso egna tester som bevisar återvinningsbarhet. Rapporteringen omfattar Stora Ensos produkter inom förpackning, massa, papper och virke samt biokemiska biprodukter.

Vatten

Huvudpolicy: Stora Ensos miljöriktlinjer

Målet med koncernens nyckeltal för total vattenförbrukning och processvattenutsläpp är att skapa en minskning av basvärdena från 2016 på 59 m³ respektive 27 m³ per säljbart ton. 2022 var den totala vattenförbrukningen 61 m³ per säljbart ton (60 m³

2021) och våra processvattenutsläpp var 31 m³ per säljbart ton (31 m³ 2021). Resultat för vatten normaliserat per ton påverkades delvis av lägre produktionsnivåer jämfört med värdet för basåret. Från och med 2023 är målet för processvattenutsläpp att fram till år 2030 minska specifika processvattenutsläpp per säljbart ton (m³ /ton) med 17 % jämfört med det nya basåret 2019. Vattenförbrukningen för Stora Ensos anläggningar för kartong, massa och papper är inte direkt kopplad till produktionsvolymerna, och särskilt behandling av spillvatten kräver ett regelbundet vattenflöde för att fungera på rätt sätt.

Sociala frågor och frågor som rör anställda

Anställda

Huvudpolicyer: Minimikrav för personal – arbetsförhållanden

Den 31 december 2022 hade koncernen 20 879 (22 094) anställda. Medelantalet anställda under 2022 var 21 790, vilket är 1 281 färre än under 2021. Siffrorna inkluderar 50 % av de anställda på Veracel i Brasilien och Montes del Plata i Uruguay. Läs mer i kapitlet Medarbetare i hållbarhetsrapporten.

Personalkostnaderna uppgick till 1 315 MEUR (1 351) eller 11,3 % av omsättningen. Löner och ersättningar uppgick till 996 MEUR (1 017), pensionskostnader till 152 MEUR (165) och övriga personalkostnader uppgick till 160 MEUR (162).

Vid slutet av 2022 var de fyra största länderna avseende antalet anställda i koncernen Finland, Sverige, Kina och Polen. 25 % (24 %) av de anställda var kvinnor. Under 2022 satte Stora Enso upp målet att öka andelen kvinnliga chefer till 25 % i slutet av 2024. I slutet av 2022 var andelen kvinnliga chefer 23 %.

Personalomsättningen 2022 var 13,9 % (13,2 %). Frånvaro på grund av sjukdom uppgick till 4,1 % (3,8 %) av det totala teoretiska antalet arbetstimmar.

Koncernens löner i förhållande till lokala minimilöner och löner som det går att leva på beskrivs i kapitlet Medarbetare i hållbarhetsrapporten (på engelska). Ersättningar till styrelse och nyckelpersoner beskrivs i Not 7 i koncernredovisningen.

Säkerhet

Huvudpolicy: Arbetsmiljöpolicy

Vårt totala antal registrerade incidenter (TRI) minskade under 2022 till 5,9 (6,2). Målet för 2022 på 5,3 uppnåddes inte. Även om Stora Ensos säkerhet har varit stabil under de senaste åren speglar den inte koncernens arbete för att alla ska komma hem på ett säkert sätt, varje dag.

Hållbara inköp

Huvudpolicy: Uppförandekod för leverantörer

Stora Ensos nyckeltal för ansvarsfull anskaffning av resurser mäter hur stor andelen av totala leverantörsutgifter som omfattas av koncernens uppförandekod för leverantörer är, innefattande alla kategorier och regioner. I slutet av 2022 omfattades 96 % av Stora Ensos utgifter för material, varor och tjänster av koncernens uppförandekod för leverantörer (96 % i slutet av 2021), vilket överstiger målet att ligga kvar på minst 95 %.

Respekt för mänskliga rättigheter

Huvudpolicy: Policy och riktlinjer för mänskliga rättigheter

Stora Ensos engagemang för mänskliga rättigheter omfattar hela vår verksamhet, inklusive medarbetare, leverantörer, underleverantörer och närliggande samhällen. Utöver koncernens arbete med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter finns Stora Ensos årliga uttalande om slavarbete och trafficking att läsa på storaenso.com/sustainability.

Stora Enso anser att alla mänskliga rättigheter är viktiga och respekterar dessa. De mänskliga rättigheter som identifierats som högprioriterade står i fokus. I detta ingår följande ämnen:

• Hälsa och säkerhet
• Rättvist arbete (rättvisa anställningsvillkor, frihet från tvångsarbete, föreningsfrihet, frihet från diskriminering och trakasserier)
• Rätt att förvärva och hantera mark och naturresurser
• Rätt att framföra klagomål
• Barns rättigheter (kopplat till skogssektorn)

Som förberedelse för det kommande EU-direktivet om obligatoriskt due diligence-förfarande har Stora Enso i samarbete med ett externt konsultföretag specialiserat på företagande och mänskliga rättigheter genomfört tre pilotprojekt under 2022 med fokus på att förbättra våra interna kontroller för två leveranskedjor med hög risk

samt due diligence-förfarandena inom vår egen verksamhet. Läs mer i kapitlet Mänskliga rättigheter i hållbarhetsrapporten (på engelska).

Under 2022 fortsatte Stora Enso att arbeta med rätten till mark och naturresurser i Guangxi i Kina och i Bahia i Brasilien.

Guangxi i Kina

Stora Enso arrenderar 73 133 hektar mark i den kinesiska provinsen Guangxi, varav 53 437 hektar arrenderas från statligt ägda skogsområden. Resterande 19 696 hektar, 27 % av den totala markytan, är samhällsägd mark som arrenderas från bykollektiv, enskilda hushåll och lokala skogsområden.

Delar av den mark som arrenderas av Stora Enso har i upp till tio år ockuperats för småskalig odling av grödor och träd. I vissa fall hävdar ockupanterna att de har rätt till marken enligt historiska ägarhandlingar som har ersatts av statligt ägande vid efterföljande processer med markreformer. Återställningen av ockuperad mark fortsatte under 2022. I slutet av året var 6 124 hektar mark fortfarande ockuperad. I december 2022 inledde Stora Enso en avyttringsprocess för Beihai-anläggningen och skogsverksamheten.

Bahia i Brasilien

I Bahia i Brasilien har arbetet fortsatt med det Sustainable Settlement-initiativ som presenterades 2012 för att erbjuda jordbruksmark och stöd till utbildning för lokala familjer bland de jordlösa som ockuperar mark. Under 2018 tecknade Veracel ett nytt avtal med sociala rörelser för jordlösa som kompletterar det befintliga Sustainable Settlement-initiativet.

I slutet av 2022 var 182 hektar eller 0,2 % mark som ägs av Veracel fortsatt ockuperad av rörelser som står utanför avtalen.

I slutet av 2022 ägde Veracel totalt 210 000 hektar mark, varav 82 000 hektar används för odling av eukalyptus för massaproduktion. Cirka hälften av Veracels mark har avsatts för att återställa och bevara den atlantiska regnskogen och bevara den lokala biologiska mångfalden.

Samhället

Huvudpolicyer: Policy och riktlinjer för mänskliga rättigheter, riktlinjer för samhällsinvesteringar Under 2022 skänkte Stora Enso flera stora kontantgåvor till humanitära insatser. Två gåvor gjordes med anledning av krisen i

Ukraina och en gällde nödhjälp efter de svåra översvämningarna i Pakistan. Alla gåvor kanaliserades via UNHCR. Det totala ekonomiska värdet för samhällsinsatserna med fokus på Ukraina uppgick till 0,25 MEUR totalt för koncernen. Under 2022 uppgick Stora Ensos totala frivilliga samhällsinvesteringar till 2,0 MEUR.

Antikorruptions- och mutfrågor

Huvudpolicyer: Affärssedspolicy och Stora Ensos uppförandekod

Totalt rapporterades 153 (117 under 2021) möjliga ärenden med bristande lag- och regelefterlevnad under 2022. Under de senaste åren har det skett en stadig ökning av antalet rapporterade ärenden, troligen på grund av ett tydligare fokus på etiskt agerande, lag- och regelefterlevnad samt visselblåsning, både i och utanför företaget. Totalt slutfördes 140 (98) fall rörande potentiella brott mot lag- och regelefterlevnad, vilket även omfattar oavslutade ärenden från föregående år. Bevisade förseelser som lett till disciplinära åtgärder, rättsliga åtgärder och/eller processförbättringar identifierades i 44 (26) av utredningarna. Med utgångspunkt från koncernens kategorisering gällde 12 (9) av de bevisade förseelserna korruption och/eller bedrägeri, vilket ledde till att medarbetaren avskedades eller till ett rättsligt förfarande. Samtidigt som Stora Enso fortsatt har nolltolerans vad gäller korruption hade ingen av de bevisade förseelserna någon väsentlig påverkan på företaget.

Dessutom gällde 13 (11) av de bevisade förseelserna diskriminering, trakasserier och/eller mobbning. Korrigerande planer har genomförts eller genomförs tillsammans med berörda ledningsrepresentanter.

EU:s taxonomi

Bakgrund

För att uppfylla EU:s klimat- och energimål för 2030 och uppnå målen för den europeiska gröna given infördes 2020 EU:s taxonomi, ett system för klassificering av hållbara ekonomiska verksamheter. I sina årsredovisningar för 2021 som presenterades 2022 var de stora företagen tvungna att redovisa hur stor del av verksamheten som omfattades av taxonomin. Med verksamhet som omfattas av taxonomin avses ekonomisk verksamhet som ingår i taxonomiförordningen. I årsredovisningar för 2022 som presenteras 2023 ska företagen även redovisa hur stor del av deras verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. Förenlighet med taxonomikraven anger huruvida en ekonomisk verksamhet är hållbar med hänsyn till fastställda vetenskapsbaserade tekniska granskningskriterier som specificerats för verksamheten. Kriterierna för "väsentligt bidrag" avgör om den ekonomiska verksamheten har en väsentligt positiv miljöpåverkan eller om den påverkar miljön negativt. Kriterierna för att "inte orsaka betydande skada" avgör huruvida den ekonomiska verksamheten begränsas från att uppnå andra miljömål, dvs. att den inte har betydande negativa konsekvenser för dessa. Verksamhet som är förenlig med taxonomikraven ska även genomföras i enlighet med minimiskyddsåtgärder, för att den hållbara verksamheten ska ta hänsyn till de grundläggande mänskliga rättigheterna och följa företagets uppföranderegler.

Under de första två åren med redovisning enligt EU:s taxonomi har man fokuserat på verksamheter som bidrar till klimatmålen, att begränsa klimatpåverkan och genomföra anpassningar, i enlighet med EU:s delegerade rättsakt om klimatet. Taxonomiförordningen utvecklas för närvarande och omfattar ännu inte alla hållbara verksamheter på marknaden. Skogsindustrin står inte i centrum för den nuvarande lagstiftningen och därför finns endast ett fåtal relevanta ekonomiska verksamheter att redovisa. Av Stora Ensos huvudsakliga produkter är det bara träbaserade lösningar för byggföretagen som ingår i EU:s taxonomi eftersom de bidrar till byggnaders energieffektivitet. Andra huvudsakliga produkter, som massatillverkning, konsumentkartong, containerboard, wellförpackningar och papper, ingår inte i EU:s taxonomi och därmed är nyckeltalen som redovisas i taxonomin få. EU:s taxonomi kommer att utökas till ytterligare fyra miljömål under 2023 genom nästa delegerade rättsakt, men ändringarna väntas inte innebära några större ändringar för Stora Ensos verksamhet. Stora Enso stödjer de mål som inrättats genom EU:s taxonomi och välkomnar en fortsatt utveckling av förordningen.

Taxonomins redovisningsprinciper

De nyckeltal som redovisas i EU:s taxonomi presenteras enligt förordningen i separata tabeller för omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. Den totala omsättningen består av Stora Enso-koncernens totala försäljning och hyresintäkter under 2022, inklusive inkomst enligt IFRS 15 respektive 16, i enlighet med definitionen av omsättning i taxonomin. Den externa försäljningen som är kopplad till verksamhet redovisas under Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin, inom verksamheter som är förenliga med taxonomin eller som inte är förenliga med den. I de totala kapitalutgifterna ingår koncernens investeringar under 2022 som de redovisas i tilläggen, exklusive tillägg för goodwill, i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar, samt Not 12 Skogstillgångar. De kapitalutgifter som omfattas av taxonomin, om de är förenliga med taxonomin eller inte, är de investeringar som är kopplade till tillgångar eller processer för respektive ekonomisk verksamhet. Driftsutgifterna består av underhållsutgifter, kortsiktiga leasingkostnader, icke kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader samt kostnader för skogsbruket på koncernnivå. Driftsutgifterna som omfattas av taxonomin inkluderar motsvarande direkta kostnader som inte bokförs som tillgångar för de ekonomiska verksamheterna, förenliga med taxonomin eller som inte är förenliga med den. Till skillnad från förra året så redovisas kapitalutgifter och driftsutgifter i sin helhet för verksamheterna 1.3 Skogsbruk och 4.20 Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi istället i förhållande till den externa omsättningen som 2021.

Stora Enso undviker dubbelräkning genom att ha en tydlig kostnadsstruktur vid redovisningen som säkerställer att resultatenheter och kostnadsposter redovisas separat för varje verksamhet.

Verksamheter som omfattas av och är förenliga med taxonomin

Stora Enso har identifierat sex verksamheter som ska redovisas enligt taxonomin. Stora Enso har genomfört bedömningar av vad som omfattas av taxonomin och vad som är förenligt med den utifrån bästa möjliga tolkning av EU:s taxonomiförordning samt den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi samt aktuella riktlinjer från Europeiska kommissionen. Under 2022 inrättade Stora Enso en arbetsgrupp med experter för att bedöma om de berörda verksamheterna enligt taxonomin uppfyller kriterierna för förenlighet med taxonomin. Stora Enso bedömde varje ekonomisk verksamhet sett till kriterierna för väsentligt bidrag och för att "inte orsaka betydande skada" för att kunna fastställa förenligheten. Förenligheten fastställdes för målet om att begränsa klimatförändringarna. Minimiskyddsåtgärderna bedömdes på koncernnivå. I arbetet tog Stora Enso hjälp av externa experter för att få ett externt utlåtande. Bedömningarna och uppgifterna omfattas av en extern försäkran.

1.3 Skogsbruk

Stora Enso är en av världens största privata skogsägare, och andelen skogstillgångar av koncernens totala tillgångar är betydande, 39 % (exklusive arrenderad mark). Samtidigt som Stora Enso även äger skog via olika innehav är det endast företagets egen skogsverksamhet i Sverige som omfattas av taxonomin, och där har Stora Enso full kontroll över verksamheten. Plantagerna i Sydamerika och Kina ingår inte i redovisningen för skogsbruk enligt EU:s taxonomi. Samtliga svenska skogar som Stora Enso äger är certifierade genom olika certifieringssystem (PEFC eller FSC), vilket lägger grunden för ett hållbart skogsbruk. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte "orsaka betydande skada" som anges i EU:s taxonomi för 1.3 Skogsbruk fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig.

Produkten från verksamheten, den odlade skogen, används främst i Stora Ensos egen produktion och ingår därmed inte i EU taxonomi-rapportering. I taxonomin inkluderar omsättningen av skogsbruket den externa försäljningen av rundvirke och restprodukter från skogen. I kapitalutgifterna ingår investeringar som främjar skogsbruket, som förvärv av skogsmark samt investeringar i vägar och broar. I driftsutgifterna ingår kostnader för skogsbruket samt tillhörande kostnader för forskning och utveckling.

1.4 Bevarande skogsbruk

I Brasilien har Veracel, som till 50 % ägs av Stora Enso, avsatt cirka hälften av marken för att skydda och återställa den biologiska mångfalden i den atlantiska regnskogen. Syftet är att varje år återställa nya regnskogsområden på nedgångna ängsmarker och betesmarker. Bevarandeverksamheten ingår i bevarande av skogsbruk som omfattas av taxonomin. De skogar som ska bevaras vårdas som lokala skyddsområden för livsmiljöer och arter. De används inte för avverkning. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte "orsaka betydande skada" som anges i EU:s taxonomi för 1.4 Bevarande skogsbruk fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig.

Det finns ingen omsättning eller kapitalutgifter som kan kopplas till verksamheten för bevarande skogsbruk. I driftsutgifterna inkluderas utgifterna för bevarandearbetet.

3.4 Batteriproduktion

Grafit och kol i litiumjonbatterier kan ersättas med förnybart kol som tillverkas av lignin, som är en restprodukt från tillverkningen av cellulosafiber. Lignin tillverkas vid Stora Ensos anläggning för massaproduktion i Sunila. Här finns även pilotanläggningen där man förädlar lignin till hårt kolmaterial (Lignode®) som används i batterier. Investeringarna i pilotanläggningen samt kostnaderna för forskning och utveckling kring innovationer med hårt kol omfattas av taxonomin. Lignode är ett förnybart aktivt anodmaterial som kan användas i batterier, vilket kan bidra till energilagringssystem för transport, samt stationär och fristående energilagring. Därmed kan materialet bidra till att begränsa klimatförändringarna. Bedömningen av förenlighet görs med utgångspunkt i den beräknade framtida driften och tillverkningen i industriell skala som samordnas med de tekniska granskningskriterierna för 3.4 Batteriproduktion när den väl inleds.

Ingen omsättning är ännu kopplad till den här verksamheten. I kapitalutgifterna ingår investeringen i pilotanläggningen i Sunila och kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader för Lignode. I driftsutgifterna ingår icke kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader för Lignode samt underhåll av material och andra direkta kostnader vid pilotanläggningen i Sunila. Extern omsättning för verksamheten förväntas inom de kommande åren.

3.5 Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader

Stora Enso tillverkar träbaserade lösningar för byggföretag. Dörrar, fönster och takkomponenter samt externa väggsystem som tillverkas av klassiskt virke, korslimmat trä, fanerlaminatträ samt byggbalkar redovisas som att de omfattas av taxonomin. Stora Enso tillverkar byggmaterial vid sågverk i flera länder och på olika platser. Eftersom Stora Enso inte tillverkar slutprodukterna har överensstämmelsen med väsentligt bidrag bedömts mot bakgrund av kunskapen om slutanvändning och bestämmelser för energieffektivitet i de primära marknadsområdena. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte "orsaka betydande skada" som anges i EU:s taxonomi för 3.5 Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig.

Den externa försäljningen för den del av produktionen som beräknas för dörrar, fönster, tak och externa väggsystem inkluderas i omsättningen som omfattas av taxonomin. Samma andel används för att fördela tillhörande kapitalutgifter och driftsutgifter för verksamheten. I kapitalutgifterna ingår de tillhörande investeringarna som krävs för produktion av produkterna i den här verksamheten som omfattas av taxonomin. Den största kapitalutgiften är investeringen i den nya CLT-anläggningen i Ždírec som invigdes i oktober 2022. I driftsutgifterna ingår löner och material för underhåll, forsknings- och utvecklingskostnader samt andra direkta kostnader för den dagliga driften av enheten.

4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla

Stora Enso har investerat i anslutning av en fjärrvärmeledning till Karlsruhe-regionen i Tyskland. Överskottsvärmen från det kombinerade värme- och kraftverket vid anläggningen i tyska Maxau matas in i ledningen. Den nya anslutningen tas i drift i början av 2023. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte "orsaka betydande skada" som anges i EU:s taxonomi för 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig.

Investeringen i fjärrvärmeledningen i Maxau redovisas i taxonomin för 2022. Man räknar med att omsättning och driftsutgifter kommer under 2023. Stora Enso har undertecknat ett avtal om att avyttra pappersanläggningen och samtliga tillhörande tillgångar i Maxau till Schwarz Produktion. I början av 2023 räknar man med att byta ägare.

Omsättningen, kapitalutgifterna och driftsutgifterna för andra sågverk inom Stora Enso som producerar förenlig bioenergi och som är anslutna till kommunala fjärrvärmesystem redovisas under 4.20 Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi.

4.20 Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi

Hos Stora Enso används trärester som bark, sågspån, avverkningsrestprodukter och biprodukter från massatillverkningen som svartlut till energiproduktion. Den största delen av den bioenergi som produceras används internt, men energi säljs även på externa marknader. Bioenergin som framställs av enbart biobaserade råvaror vid normal drift (exklusive användning av startbränsle) omfattas av redovisning enligt taxonomin. Bioenergi som omfattas av taxonomin produceras i flera av Stora Ensos anläggningar. Genom bedömning av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag och kriterier för att inte "orsaka betydande skada" som anges i EU:s taxonomi för 4.20 Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi fastslogs att verksamheten var taxonomiförenlig. De pannor som inte uppfyllde alla kriterierna enligt principen om att "inte orsaka betydande skada" när det gäller föroreningar har redovisats som att de omfattas av taxonomin men inte är taxonomiförenliga.

I taxonomin inkluderas omsättningen från extern försäljning av överskottsenergi och värme som inte förbrukas internt. I kapitalutgifterna ingår investeringar i produktionen av bioenergi på olika anläggningar. I driftsutgifterna ingår löner och material för underhåll samt andra direkta kostnader för den dagliga driften av enheten.

Minimiskyddsåtgärder

I taxonomiförordningen anges att den ekonomiska verksamheten utöver kriterierna för väsentligt bidrag och för att "inte orsaka betydande skada" kan betraktas som miljömässigt hållbar om den bedrivs i enlighet med minimiskyddsåtgärderna. Genom minimiskyddsåtgärder förhindrar man att verksamheter klassas som hållbara trots att de till exempel strider mot mänskliga rättigheter eller arbetstagares rättigheter, om de är en del av en korrupt verksamhet eller verksamhet som strider mot konkurrensregler eller skatteregler. För att kontrollera att åtgärderna följs kan detta bedömas ur två synvinklar enligt den publicerade vägledningen från plattformen för hållbar finansiering: det ska finnas lämpliga förfaranden och kontroller inom mänskliga rättigheter, korruption, beskattning och rättvis konkurrens, och det ska inte finnas några brott eller överträdelser.

Stora Enso har bedömt efterlevnaden av minimiskyddsåtgärderna genom att granska företagets processer för mänskliga rättigheter, korruption, beskattning och rättvis konkurrens. Man har undersökt möjliga fall av överträdelser hos moderbolaget, dess dotterbolag och den högsta ledningen. Samtidigt som Stora Enso bekräftar vikten av att processerna inom dessa områden hela tiden förbättras anser man att de genomförs på en stabil nivå och att det inte finns några överträdelser som strider mot minimiskyddsåtgärderna. För mer information, se avsnittet Sustainability reporting (Human rights, Ethics and compliance, och Stora Enso's tax footprint på engelska.

Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven

			Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (Does Not Significantly Harm, DNSH)
Miljoner euro Ekonomiska verksamheter	Kod(er)	Absolut omsättning	Andel av omsättningen	klimatförändringarna Begränsning av	klimatförändringarna Anpassning till	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och sunda ekosystem	klimatförändringar Begränsning av	klimatförändringar Anpassning till	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimi skyddsåtgärderna	Taxonomiförenlig andel av omsättningen, år N	Kategori (möjliggörande verksamhet)	(omställningsverksamhet) Kategori
A. VERKSAMHET SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN, %		EUR	%	%	%	%	%	%	%	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	%	%	M	Ö
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skogsbruk	1,3	111	0,9 %	100 %						N/A	J	J	J	J	J	J	100 %
Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader	3,5	595	5,1 %	100 %						N/A	J	J	J	J	J	J	100 %	M
Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi	4,20	54	0,5 %	100 %						N/A	J		J N/A	J	J	J	96,6 %
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)		760	6,5 %														99,7 %
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi	4,20	2	0,0 %
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		2	0,0 %
Totalt (A.1+A.2)		762	6,5 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)			10 932 93,5 %
Totalt (A+B)1			11 694 100 %

1 Enligt taxonomin omfattar omsättningen även hyresintäkter, varför siffran skiljer sig något från koncernens omsättning.

Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (CapEx)

Miljoner euro					Kriterier för väsentligt bidrag					Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (Does Not Significantly Harm,
Ekonomiska verksamheter	Kod(er)	Absolut omsättning	Andel av omsättningen	klimatförändringarna Begränsning av	klimatförändringarna Anpassning till	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och sunda ekosystem	DNSH) klimatförändringar Begränsning av	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimi skyddsåtgärderna	Taxonomiförenlig andel av omsättningen, år N	Kategori (möjliggörande verksamhet)	(omställningsverksamhet) Kategori
		EUR	%	%	%	%	%	%	%	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	%	%	M	Ö
A. VERKSAMHET SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN, %
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skogsbruk				1.3 13 1,6 % 100 %						N/A	J	J	J	J	J	J	100 %
Batteriproduktion	3.4			3 0,3 % 100 %						N/A	J	J	J	J	J	J	100 %	M
Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader				3.5 23 3,0 % 100 %						N/A	J	J	J	J	J	J	100 %	M
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla	4.15			2 0,3 % 100 %						N/A	J		J N/A	J	J	J	100 %
Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi	4.20			7 0,8 % 100 %						N/A	J		J N/A	J	J	J	70,1 %
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)			47 6,0 %														94,3 %
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi	4.20		3 0,4 %
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)			3 0,4 %
Totalt (A.1+A.2)		50	6 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)			728 93,6 %
Totalt (A+B)			778 100 %

Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (OpEx)

Miljoner euro					Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (Does Not Significantly Harm, DNSH)
Ekonomiska verksamheter	Kod(er)	Absolut omsättning	Andel av omsättningen	klimatförändringarna Begränsning av	klimatförändringarna Anpassning till	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och sunda ekosystem	klimatförändringar Begränsning av	klimatförändringar Anpassning till	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimi skyddsåtgärderna	Taxonomiförenlig andel av omsättningen, år N	Kategori (möjliggörande verksamhet)	(omställningsverksamhet) Kategori
		EUR	%	%	%	%	%	%	%	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	%	%	M	Ö
A. VERKSAMHET SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN, %
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skogsbruk	1.3	27		3,2 % 100 %						N/A	J	J	J	J	J	J	100 %
Bevarande skogsbruk	1.4	1		0,1 % 100 %						N/A	J	J	J	J	J	J	100 %
Batteriproduktion	3.4	13		1,6 % 100 %						N/A	J	J	J	J	J	J	100 %	M
Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader	3.5	25		3,0 % 100 %						N/A	J	J	J	J	J	J	100 %	M
Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi	4.20	20		2,4 % 100 %						N/A	J		J N/A	J	J	y	52,9 %
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)			86 10,3 %														82,9 %
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi	4.20	18	2,1 %
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		18	2,1 %
Totalt (A.1+A.2)			104 12,5 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)			733 87,5 %
Totalt (A+B)			837 100 %

Miljöinvesteringar och miljöskulder

Stora Ensos miljöinvesteringar uppgick 2022 till 82 (50) MEUR. Dessa investeringar bestod framförallt i att förbättra luft- och vattenkvaliteten, effektivisera resurs- och energianvändningen och minimera risken för oavsiktliga utsläpp.

Stora Ensos miljökostnader för 2022 exklusive ränta men inklusive avskrivningar uppgick till 243 (191) MEUR. Kostnaderna består av skatter, avgifter, återbetalningar, tillståndsrelaterade kostnader och reparations- och underhållskostnader samt kemikalier för spillvattenbehandling och vissa andra material. Rapporteringsområdet ändrades under 2022 och exkluderar nu betalningar relaterade till avsättningar från projekt för miljöåterställning. Därför har de totala kostnaderna för 2021 räknats om.

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick till 73 (75) MEUR per den 31 december 2022, för detaljer se Not 22. Det finns för närvarande inga aktiva eller oavslutade legala krav avseende miljöfrågor som skulle kunna väsentligt påverka koncernens finansiella ställning.

Risker och riskhantering

Företagets förhållningssätt till riskhantering

Risktagande är en stor del av affärsverksamheten och bolagsstyrningen, och det finns både risker och möjligheter som kan påverka Stora Ensos framtida verksamhet och ekonomiska resultat, samt företagets förmåga att uppfylla vissa sociala och miljömässiga mål. Stora Enso strävar efter att se till att risker och möjligheter hanteras på ett systematiskt, holistiskt och proaktivt sätt och att detta är en kärnkompetens inom organisationen. Man tar hänsyn till både risker och möjligheter vid alla företagsbeslut. Genom konsekvent tillämpning av en dynamisk riskanalys och planering utifrån olika scenarier kan man öka möjligheterna och hantera risker som skulle kunna hindra företaget från att nå verksamhetsmålen.

Riskhantering

Stora Enso definierar risk som den påverkan osäkerhet har på företagets förmåga att uppnå värden och mål i organisationen. I koncernens Risk Policy, som godkänns av styrelsen, finns en beskrivning av grunden för styrning och hantering av risker som baseras på ramverket COSO (Committee of Sponsoring Organizations) och överensstämmer med ISO 31000-standarden. Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande riskhanteringsprocessen och för att, främst med hjälp av koncernpolicyer, bestämma en lämplig och acceptabel risknivå.

Styrelsen har inrättat en Finans- och revisionskommitté som stöd för styrelsen när det gäller att följa upp att riskhanteringsprocessen inom Stora Enso är adekvat, särskilt gällande hantering och rapportering av finansiella risker. I hanteringen ingår även klimatrelaterade risker som granskas varje år och som utgör ett särskilt fokusområde. Kommittén för hållbarhets- och etikfrågor är ansvarig för övervakning av att företaget följer riktlinjer gällande hållbarhet och affärsetik, företagets strävan att vara ett företag som tar samhällsansvar och att bidra till en hållbar utveckling.

Den ansvarige för Enterprise Risk Management rapporterar till finansdirektören och är ansvarig för utformning, utveckling och uppföljning av implementeringen av koncernens ramverk för riskhantering i hela organisationen. Divisionscheferna och cheferna för koncernfunktioner är, tillsammans med sina respektive ledningsgrupper, ansvariga för genomförande och för att sprida ramverk och riktlinjer inom respektive organisation. Enheten för internrevision utvärderar riskhanteringsprocessens effektivitet och användbarhet.

Riskhanteringsprocess

Riskhantering ingår i samtliga beslutsprocesser och en holistisk riskbedömning ingår även som en del i alla stora investeringsbeslut. I samband med den årliga strategiprocessen gör alla divisioner samt koncerntjänster och andra supportfunktioner en holistisk grundskattning av risk i förhållande till de viktigaste målen. Riktlinjer för riskhanteringsprocessen finns i företagets riskhanteringsinstruktioner.

Affärsenheter och funktioner identifierar riskkällor, dvs. händelser som innebär förändrade förhållanden och deras orsaker och möjliga konsekvenser. Stora Ensos riskmodell beskriver huvuddragen i den övergripande samling av risker som används som stöd för en holistisk identifiering och konsolidering av risker samtidigt som riskterminologin blir både systematisk och konsekvent.

I riskanalysen ingår att utveckla en förståelse för risken för att kunna bidra med underlag för en riskvärdering. Syftet med riskvärderingen är att bestämma riskens storlek till stöd för beslut om vilka risker som behöver hanteras/åtgärdas. Riskerna bedöms sett till effekt och sannolikhet att de uppstår och baseras ofta på specifika riskscenarier. Den befintliga riskreduceringens funktion tas i beaktande för att fastställa den resterande risknivån. Med hjälp av fördefinierade mått beaktas effekter på ekonomi, säkerhet och företagets anseende, i både kvantitativa och kvalitativa termer.

Riskhantering innebär också att välja ett eller flera sätt att hantera risken, som att undvika, minska, dela eller behålla den. Det fastställs också hur risker som ligger utanför beslutad risknivå ska hanteras innefattande ansvarsfördelning och upprättande av tidsplan för riskbegränsande åtgärder.

Efter den årliga grundbedömningen granskas prioriterade och nyuppkomna risker samt vilka riskbegränsande åtgärder och planer för att undvika avbrott i verksamheten som finns i samband med dessa risker, vid halvårsvisa uppföljningsmöten i divisionerna.

Trots de åtgärder som vidtas för att hantera och begränsa effekten av olika risker och eftersom vissa risker ligger utanför ledningens direkta kontroll, går det aldrig att garantera att risker, om de materialiseras, inte har substantiell negativ påverkan på Stora Ensos verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat eller förmåga att fullfölja finansiella åtaganden.

Huvudsakliga risker

Makroekonomi, geopolitik och valutakurser

Förändringar i det allmänna ekonomiska läget, exempelvis kraftiga förändringar på marknaden och ökad oro på valutamarknaderna, kan ha en negativ och väsentlig effekt på koncernens resultat, kassaflöde och finansiella ställning.

Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att uppnå kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag samt hantera finansiella risker med hjälp av finansiella instrument för att minimera svängningar i resultatet. Vid sidan av valutakursrisken är de stora riskerna ränterisk, likviditets- och refinansieringsrisk råvaruprisrisk och kreditrisk.

Finansiella risker tas upp i detalj i Not 24, Hantering av finansiell risk.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Stora Enso har en diversifierad verksamhet, vilket gör att exponeringen för förändringar i ett särskilt land eller produktsegment är begränsad. Omvärldsbevakning sker kontinuerligt och vid planeringen tas hänsyn till hur viktiga drivkrafter och risker påverkas av makroekonomiska faktorer på kort, medellång och lång sikt. Regelbundna uppföljningar görs så att den av styrelsen beslutade risknivån hålls, och kassaflöde och likviditet hanteras aktivt. Stora Enso terminssäkrar 15–60 % av prognostiserade större nettokassaflöden i de viktigaste valutaparen tolv månader framåt. Valutakursrisken minskas genom att, om ekonomiskt möjligt, finansiera tillgångar i tillgångens egen valuta. Divisionerna följer regelbundet upp orderflöden och, i förekommande fall, även andra viktiga indikatorer för att kunna agera snabbt om villkoren för verksamheten försämras. Vid omfattande försämringar i den generella ekonomiska situationen och i de huvudsakliga ledande ekonomiska indikatorerna har koncernen möjlighet att genomföra åtgärder för att sänka kostnaderna och därmed minska effekten av lägre försäljningsintäkter.

Konkurrens och efterfrågan

Branschen för förpackningar, massa, papper och träprodukter är mogen, kapitalintensiv och mycket konkurrensutsatt. Bland Stora Ensos viktigaste konkurrenter finns såväl flera stora internationella skogsföretag som många regionala och mer specialiserade företag. Faktorer som det allmänna ekonomiska läget och lagernivåer påverkar kundernas efterfrågan, som i sin tur påverkar försäljningspriset. Försäljningspriset, som ofta varierar med konjunkturen, påverkas av kapacitetsutnyttjandet som sjunker i tider av ekonomisk nedgång. Prisförändringarna varierar mellan produkter och geografiska regioner.

I följande tabell visas hur rörelseresultatet påverkas av en förändring med +/- 10 % av pris eller volym för olika segment baserat på siffror för 2022.

Operativt rörelseresultat: Påverkan av förändring +/- 10 %, MEUR

Segment	Pris	Volym
Packaging Materials	447	125
Packaging Solutions	72	19
Biomaterials	205	101
Wood Products	215	67
Forest	249	11
Paper	163	43

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Förmågan att reagera på förändringar i efterfrågan på företagets produkter och på konsumenternas preferenser och utveckla nya produkter på ett konkurrenskraftigt och ekonomiskt sätt kräver innovation, kontinuerlig kapacitetsstyrning och strukturell utveckling. Risker i samband med faktorer som efterfrågan, pris, konkurrens och kunder följs regelbundet upp av varje division och enhet som en naturlig del av ledningsarbetet. Samma risker följs också kontinuerligt upp och utvärderas på koncernnivå för att få perspektiv på koncernens totala tillgångsmassa och den övergripande lönsamhetspotentialen på lång sikt.

Stora Enso har som en av världens största privata skogsägare även tillgång till en strategisk, förnybar resursbas. Med stor kompetens inom trä och träbaserade förnybara material fokuserar koncernen på att möta efterfrågan från kunder och konsumenter, som påverkas och förändras av klimatförändringarna. Produkter baserade på förnybara material ger ett lägre koldioxidavtryck och hjälper våra kunder och samhället i stort att minska koldioxidutsläppen genom att erbjuda ett alternativ till fossila bränslen och andra icke förnybara material.

Anskaffning

Ökade kostnader för insatsvaror eller tillgången på material, varor och tjänster kan på motsvarande sätt påverka Stora Ensos lönsamhet. Att säkra tillgången till pålitliga leveranser till låg kostnad och ha en proaktiv hantering av kostnader och produktivitet är av största vikt. Stora Enso är beroende av externa leverantörer av energi, vilket innebär sårbarhet vid förändringar i marknadspriset på energi. Det finns också en ökad risk för störningar i leveranskedjan på grund av internetincidenter, politisk instabilitet och andra faktorer kopplade till internationell handel.

I tabellen nedan redovisas de viktigaste kostnadsposterna för Stora Enso.

Fördelning av kostnader 2022

Operativa kostnader	% av totala kostnader		% av omsättning
Frakter och kommissioner	12 %		10 %
Tillverkningskostnader
Fiber	33 %		27 %
Kemikalier och fyllnadsmedel	10 %		9 %
Energi		9 %	8 %
Material	11 %		9 %
Personal	13 %		11 %
Övriga		7 %	6 %
Avskrivningar		5 %	5 %
Totala kostnader och omsättning	100 %		85 %
Totala operativa kostnader och omsättning, MEUR	9 847		11 680
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, operativa			58
Operativt rörelseresultat			1 891

På många områden är Stora Enso beroende av leverantörer och deras förmåga att leverera en produkt eller tjänst vid rätt tidpunkt och av rätt kvalitet. De viktigaste produkterna är fiber, kemikalier och energi samt maskiner och utrustning för investering i anläggningar. En ökad efterfrågan på koldioxidneutrala primära och sekundära biomassabränslen kan leda till ökade energikostnader. De viktigaste tjänsterna är transporter och olika administrativa tjänster som utförs av externa aktörer. För vissa av insatsvarorna utgör det begränsade antalet leverantörer en risk.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Kostnadsläget för insatsvaror bevakas noga på enhets-, divisions- och koncernnivå och en konsekvent långsiktig riskhantering tillämpas för energiförsörjningen. Risker vad gäller pris och utbud begränsas med större egen energiproduktion, ägande i konkurrenskraftiga kraftbolag som PVO/TVO samt långsiktiga kontrakt och optionskontrakt. Stora Enso terminssäkrar prisrisker på råmaterial- och slutproduktmarknader och stödjer utvecklingen av finansiella marknader för terminssäkring. Ett brett utbud av leverantörer anlitas och övervakas för att undvika situationer som skulle kunna äventyra framtida produktion, affärstransaktioner eller utvecklingsprojekt.

Leverantörer och underleverantörer måste också leva upp till Stora Ensos hållbarhetskrav eftersom de är en del av Stora Ensos värdekedja. Hållbarhetskraven på leverantörer och därmed sammanhängande granskningsscheman täcker anskaffning av råmaterial och andra varor och tjänster. Leverantörernas risker i de miljömässiga, sociala och affärsmässiga rutinerna granskas med hjälp av vårt interna verktyg för riskbedömning. Revision av uppförandekoden för leverantörer genomförs hos högriskleverantörer och resultaten från sådana revisioner följs sedan upp. Leverantörerna bör ges möjlighet att åtgärda riskerna, men vid behov kan leverantörsavtalet sägas upp.

Stora Enso har möjlighet att skapa mervärde och bidra med innovation till sin globala verksamhet genom att bygga starka och mätbara relationer med de bästa leverantörerna samt upprätthålla harmoniserade inköpsprocesser för att öka kompetensen, förbättra kvaliteten på anbudsförfarandet för att minska kostnaderna samt utveckla hållbara leverantörer.

Ändringar i lagar och förordningar

Stora Ensos verksamhet kan påverkas av politiska förändringar eller förändring av regelverken i alla länder och jurisdiktioner där koncernen har verksamhet, till exempel förändringar i lagstiftning gällande skogsbruk, biologisk mångfald, miljö eller skatter. Det kan till exempel gälla ökade kostnader och kapitalutgifter för att motsvara nya krav, expropriering av tillgångar eller införande av licensavgifter eller andra skatter riktade mot branschen, samt nya regler för lokalt ägande eller förädlande.

Den europeiska gröna given och dess klimatmål för 2030 och 2050 har resulterat i nya lagar som har utökats ytterligare under 2021 och som kan komma att påverka Stora Ensos framtida verksamhet. Initiativen från EU-kommissionen kommer bland annat att omfatta lagar och förordningar på områden som EU:s skogsstrategi och strategi för biologisk mångfald, direktivet om förnybar energi, systemet för handel med utsläppsrätter (ETS), direktivet för hållbara produkter, förändringar i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, liksom i EU:s taxonomi.

Politiska beslut om skogens resurser skulle kunna begränsa tillgången på trä, öka kostnaderna och minska investeringsmöjligheterna.

Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan olika lokala befattningshavare vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Aktiv bevakning av ändrade lagar och förordningar samt den politiska utvecklingen i de länder där Stora Enso bedriver verksamhet, samt aktivt deltagande i den politiska utvecklingen, främst via branschorganisationer och andra samarbetssatsningar, är viktiga riskbegränsande åtgärder i samband med förändrad lagstiftning. Ändringar i lagar och förordningar kan även innebära stora möjligheter genom att främja marknadstillväxt för hållbara produkter och skapa konkurrensfördelar genom resurseffektivitet och förnybarhet.

Klimatförändringar – fysiska effekter

Långsiktiga (25–30 år) förändringar i nederbördsmängder, perioder av torka, extrema väderhändelser och högre genomsnittstemperaturer som ökar risken för skogsbränder och insektsangrepp kan skada verksamheten, skogarna och trädplantagerna, med följder för värdet av skogstillgångarna och de regionala virkespriserna. Mildare vintrar kan även påverka avverkning och virkestransporter samt tillhörande kostnader på nordliga breddgrader. Oftare förekommande extrema väderhändelser ökar även risken för störningar i produktion, transport och anskaffning av råmaterial och energi.

Under 2022 genomfördes en kvantitativ analys av klimatresiliensen i de sydamerikanska plantagerna med utgångspunkt från tre scenarion: SSP1-1,9 (~1,5 ⁰C och inga koldioxidutsläpp), SSP2-4,5 (~2,7 ⁰C och koldioxidutsläpp som liknar de nuvarande samt SSP5-8,5 (~4,4 ⁰C och koldioxidutsläpp som är dubbelt så höga som de nuvarande). Resultaten visar att plantagerna har en viss klimatresiliens. De ekonomiska effekterna förväntas inte bli omfattande vid scenarierna SSP1-1,9 och SSP2-4,5, men skulle kunna bli omfattande vid SSP5-8,5. Läs mer i följande kapitel om TCFD och i tabellen (på engelska) som finns på storaenso.com.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

De fysiska riskerna handlar till stor del om risköverföring och omfattas därmed även av Stora Ensos program för försäkring av egendom och avbrott i verksamheten. Vad gäller Stora Ensos skogs- och plantagetillgångar har verksamheten en strategisk resiliens tack vare en geografisk spridning av tillgångsportföljen. Vid planering av nya plantager ser man till att undvika frostkänsliga områden och tillämpa framsteg inom forskning och utveckling så att trädens möjligheter att tåla extrema temperaturer förbättras. Stora Enso brukar olika skogstyper och skogsstrukturer och arbetar för en breddad bas för virkes- och massavedsförsörjning. För avverkning på mjuka marker finns riktlinjer för hur detta bäst ska göras.

De nordiska skogarna i Finland och Sverige kan även främjas av den varmare temperaturen och längre växtsäsongen, vilket ger en ökad skogstillväxt med direkta positiva effekter på värdet av skogstillgångarna och en indirekt effekt på marknadens tillgänglighet till och pris på trä.

Personal och kompetens

Konkurrensen om arbetskraften är stor och Stora Enso kan, på längre sikt, misslyckas med att attrahera eller behålla kvalificerad personal. Förlust av nyckelmedarbetare, oförmåga att attrahera nya eller adekvat utbildade medarbetare eller förseningar vid rekrytering av nyckelmedarbetare skulle allvarligt kunna skada Stora Ensos verksamhet och hindra koncernen från att nå sina strategiska mål. Arbetsmarknadskonflikter och strejker, i synnerhet i samband med omstruktureringar och uppsägningar till följd av avyttringar och nedläggningar eller under avtalsförhandlingar, skulle kunna få en allvarlig negativ effekt på Stora Ensos verksamhet, finansiella ställning och lönsamhet.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Stora Enso hanterar dessa risker och förlust av nyckelmedarbetare genom en kombination av olika åtgärder. Bland annat genom att stärka Stora Ensos varumärke ur ett arbetsgivarperspektiv både internt och externt, samordna lönepraxis globalt samt bli bättre på att upptäcka och utveckla talanger. Slutligen fokuserar koncernen aktivt på utvärdering av talanger och ledarskap, inklusive planering för efterträdare på nyckelpositioner. Majoriteten av de anställda representeras av fackföreningar under flera kollektivavtal i olika länder där Stora Enso har verksamhet, och relationerna med fackföreningarna är mycket viktiga för att hantera risken för arbetsmarknadskonflikter.

Stora Enso inser att kunniga och dedikerade medarbetare är avgörande för företagets framgång. Engagerade och högpresterande anställda möjliggör implementering av transformationsstrategin och affärsmässig framgång.

Personlig säkerhet – anställda och andra som arbetar inom koncernen

Bristande säkerhetsarbete kan leda till skada för Stora Ensos anställda och leverantörer, för samhällen i närheten av våra anläggningar samt för miljön. Förutom personskador, skadliga hälsoeffekter och miljöpåverkan kan negativa följder även omfatta skadeståndsansvar gentemot anställda eller tredje part, negativ påverkan på koncernens anseende samt försämrade möjligheter att anställa och behålla kunniga medarbetare. Dessutom kan myndigheter besluta om att tillfälligt stänga våra anläggningar.

Det går aldrig att kompromissa med personalens säkerhet och därför måste Stora Enso känna till de säkerhetsrisker som finns och se till att det finns adekvata riktlinjer för att hantera risker vid till exempel resor, arbete och boende i länder med hög kriminalitet eller andra säkerhetsproblem.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Stora Enso strävar efter att vara en arbetsplats utan olyckor. Vi uppmuntrar en koncernövergripande säkerhetskultur, vilket innebär att alla ansvarar för att göra varje arbetsdag hälsosam och säker – från högsta ledningen och genom hela företaget. Säkerhetsarbetet omfattar även leverantörer, underleverantörer och besökare på anläggningarna. Alla uppmuntras att komma med feedback och idéer kring hur vi kan förbättra säkerheten ytterligare. Dessutom främjas säkerheten bland leverantörer och underleverantörer med hjälp av en särskild e-utbildning. Koncernen betonar även vikten av säkerhet genom att redan i upphandlingsskedet begära information från leverantörerna om deras säkerhetsarbete.

Stora Ensos policy för hälsa och säkerhet utgör grunden för säkerhetsarbetet samt styrmodellen för hur koncernen arbetar med frågor som rör hälsa och säkerhet i praktiken och hur dessa ämnen integreras i årsplaneringen och redovisningen.

Ett högklassigt arbetsmiljöarbete har potential att stärka företagets anseende som arbetsgivare och leder till större engagemang, effektivitet och produktivitet.

Fysiska tillgångar

Stora Ensos produktionsanläggningar rymmer en inbyggd risk för akuta stopp och funktionsfel som kan leda till försämrad produktkvalitet, oplanerade driftstopp, minskad produktion eller ökande produktionskostnader. Detta kan även påverka företagets förmåga att uppfylla leveransavtalen och affärsplanen. Ibland är riskerna en följd av felaktig design, fel i arbetsmetod eller handhavandefel. De största tillgångsriskerna finns i integrerad massa- och kartongproduktion samt tillhörande energiproduktion.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Att skydda produktionstillgångar och affärsresultat är en mycket viktig prioritering för Stora Enso. Detta uppnås genom strukturerade metoder för att identifiera, mäta och kontrollera olika typer av risk och exponering. Processen drivs av riskspecialister inom divisionerna tillsammans med försäkringsbolag och andra specialister på att förebygga skador. Varje år genomförs ett antal riskinspektioner vid produktionsenheterna. Man har interna verktyg för rapportering och riskbedömning med vilka man hanterar planer för förbättrad riskhantering och kostnads- och lönsamhetsanalyser för föreslagna investeringar. Det finns också riktlinjer för skydd av interna och externa fastigheter, för bedömning av brandskydds- och maskinrisk samt speciella handlingsplaner för skadeförebyggande. Planerade underhållsstopp och andra arbeten är viktiga för att hålla maskinerna i trim. Med hjälp av planer för förebyggande underhåll och analyser av vilka reservdelar som måste finnas säkerställs tillgången till en effektiv maskinpark.

Produktsäkerhet och efterlevnad

Vissa av Stora Ensos produkter används för att förpacka konsumentprodukter som dryck och livsmedel, där varje defekt kan påverka människors hälsa eller förpackningens funktion och leda till kostsamma reklamationer. Träprodukterna används i byggnader, vilket kan leda till skadeståndsansvar om produkten inte håller måttet när det gäller strukturell form, produktval eller installation. Ej säkerställd produktsäkerhet kan medföra reklamationer med betydande kostnader, som kompensation för kunders indirekta kostnader, samt skada på företagets anseende.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Vid bruken som tillverkar produkter som kommer i kontakt med livsmedel har certifierade hygiensystem baserade på gjorda riskanalyser upprättats. För att säkerställa att företagets produkter är säkra deltar Stora Enso aktivt i de arbetsgrupper för produkt- och kemikaliesäkerhet som finns inom CEPI (Confederation of European Paper Industry). Stora Ensos bruk har också lämpliga ISO-certifierade kvalitetssystem. Avtal med ansvarsbegränsningar och försäkringar är ytterligare sätt att begränsa Stora Ensos riskexponering.

Koncernen inser möjligheten till differentiering och värdeskapande genom överlägsen produktkvalitet och högsta nivå av produktöverensstämmelse.

IT, IT-säkerhet och digitalisering

Stora Enso är beroende av sina IT-system för både intern och extern kommunikation och för den dagliga hanteringen av verksamheten. Såväl informationssystem som personal och utrustning är utsatta för risker i samband med internetanvändning. Oavsiktligt avslöjande av konfidentiell information på grund av att riktlinjer för hantering av information inte har följts eller på grund av olycka eller kriminell handling kan leda till ekonomisk skada, vitesförelägganden, avbruten eller försenad lansering av nya produkter eller samarbeten, förlorat förtroende hos kunder och på marknaden, avslöjande av forskningshemligheter, brott mot datasekretessen och förlust av annan affärskritisk information.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Riskhanteringen bedrivs aktivt med hjälp av ett system för hantering av informationsrisker samt bästa praxis för förändrings- och projekthantering. Vi arbetar aktivt för att förebygga cyberbrottslighet. Ett antal säkerhetskontroller har införts för att stärka skyddet av konfidentiell information och underlätta efterlevnaden av internationella regler.

Möjligheter kan uppstå till följd av effektiv produktion, resultatoptimering, innovativa produkterbjudanden och nya kundtjänster via digitalisering och avancerade IT-system, samt ny teknik som har stor potential att bidra till processoptimering och automatisering, vilket skapar nya affärsmöjligheter och bättre värdeerbjudanden för kunder och konsumenter.

Strategiska investeringar

För att lyckas med implementeringen av sin strategi måste Stora Enso förstå kundernas behov och hitta det bästa sättet att förse dem med rätt erbjudande med hjälp av rätt produktionstillgångar. Att inte fullfölja strategiska projekt enligt beslutad tidsplan, budget eller specifikationer kan därför allvarligt påverka företagets finansiella ställning. Betydande, oförutsedda kostnadsökningar eller oförmåga att sälja de volymer eller till det pris man räknat med kan hindra Stora Enso från att nå sina affärsmål.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Risktagandet begränsas genom att göra djupgående och detaljerade förstudier och andra studier inför alla större investeringar. I investeringsriktlinjerna finns föreskrifter om process, ledning, riskbedömning samt hanterings- och uppföljningsåtgärder av strategiska projekt, inklusive klimatrelaterade riskfaktorer. Riktlinjerna kräver dessutom att en beräkning av möjliga kostnader och intäkter för koldioxidutsläpp, en så kallad ESIA (Environmental and Social Impact Assessment, miljömässig och social konsekvensanalys), genomförs som en del av investeringsförslaget för alla nya projekt som skulle kunna leda till betydande negativa effekter i lokalsamhället. Alla stora investeringsprojekt granskas efter slutförande.

Fusioner, förvärv och avyttringar

Om Stora Enso inte lyckas uppnå de förväntade fördelarna vid förvärv av ett företag eller en tillgång kan det få långtgående finansiella konsekvenser. Vid förvärv kan koncernen även finna sig stå ersättningsskyldig för sådant som inträffat före förvärvet eller som har dolts, utan att ha rätt till gottgörelse. Koncernens finansiella ställning kan dessutom påverkas om förväntade intäkter från försäljning av tillgångar eller levererade varor inte infrias. Avyttringar eller omstruktureringar kan medföra extra kostnader till följd av gamla ej bokförda skulder och kan även påverka företagets anseende.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Rigorösa riktlinjer vid fusioner och förvärv, bland annat genom due diligence-förfaranden, tillämpas vid värdering och genomförande av alla förvärv. Vid beslut om omstruktureringar finns en strukturerad styrmodell och riktlinjer, till exempel policyn för ansvarsfulla nedskärningar, att följa. En stark balansräkning och ett starkt kassaflöde möjliggör värdeförbättrande fusioner och förvärv vid rätt tillfälle.

Etik och efterlevnad

Stora Enso verkar inom ett mycket reglerat affärsområde och är därmed exponerat för risker i samband med brott mot lagar och förordningar t.ex. gällande reglering av kapitalmarknader, bolags- och skattelagar, tullregler, miljö, mänskliga rättigheter och säkerhet, samt områden som omfattas av riktlinjer som Stora Enso Code och Stora Ensos affärspolicy med avseende på bedrägeri, konkurrens, korruption, intressekonflikter och andra liknande områden. Överträdelser kan leda till höga kostnader för efterlevnad och återställande, inklusive kostnader för åtal, böter, straffavgifter samt avtalsbrott, ekonomisk skada och skada på företagets anseende.

Riskbegränsande åtgärder och möjligheter

Stora Ensos program för etik och lag- och regelefterlevnad – som omfattar policybeslut, värdegrundsarbete, utbildning och kunskapsutbyte samt kanaler för klagomål – utvecklas och uppdateras ständigt. Andra verktyg för efterlevnad omfattar bland annat koncernens interna kontrollsystem och internrevision samt uppförandekoden för leverantörer i leverantörsavtal, riskbedömningar, utbildningar och kontroller av leverantörer. I enlighet med regleringar av kapitalmarknaden betonar Stora Enso i sin informationspolicy vikten av transparens, trovärdighet och ansvar samt vikten av att vara proaktiv och interagera.

Miljörisker minimeras med hjälp av miljöstyrningssystem och due diligence-förfaranden även ur miljösynpunkt vid förvärv och avyttringar samt med avtal om skadeersättning och ett effektivt och skäligt återställande när så krävs. Särskilda korrigerande åtgärder i samband med verksamhetsnedläggningar genomförs utifrån de riskbedömningar som görs.

Fokus på etiska frågor i bredare bemärkelse, inte bara genom efterlevnad av lagar och regler, främjar en värdedriven och mer framgångsrik verksamhet, uppmuntrar ansvarsskyldighet och förbättrar företagets anseende.

Redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (TCFD)

I FSB:s (Financial Stability Board) ramverk för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (Task Force on Climate-related Finacial Disclosure TCFD) rekommenderas en mer omfattande rapportering än nuvarande praxis.Stora Ensos redovisning enligt TCFD:s rekommendationer finns i en tabell online på storaenso.com. Här finns även hänvisningar till de avsnitt där dessa frågor behandlas i koncernens årsredovisning.

Analys av olika scenarier för 2022

Stora Enso följer TCFD:s rekommendationer och använder scenarion för att bedöma klimatförändringarnas effekter. Under 2022 genomfördes en kvantitativ analys av resiliensen hos trädplantagerna i Sydamerika mot bakgrund av de tre globala scenarierna för Shared Socioeconomic Pathway (SSP): SSP1-1,9 (Sustainability – Taking the Green Road), SSP2-4,5 (Regional Rivalry – a Rocky Road) och SSP5-8,5 (Fossil-fuelled Development – Taking the Highway). Resultaten visar en relativ resiliens hos Stora Ensos trädplantager i samtliga tre scenarion. De ekonomiska effekterna förväntas inte bli betydande vid scenarierna SSP1-1,9 och SSP2-4,5, men skulle kunna bli betydande vid SSP5-8,5 eftersom trädplantagernas tillväxtförhållanden då kan begränsas vilket i sin tur kan innebära betydande ekonomiska effekter.

Analys av scenarier under föregående år

Under 2020 utvecklade Stora Enso en scenarioanalys där en kvalitativ uppskattning av fysisk klimatpåverkan gjordes för den nordiska skogen och koncernens verksamhet till 2050. Arbetet baserades på IPCC:s (the Intergovernmental Panel for Climate Change) business-as-usual-scenario (RCP 8,5-scenario) enligt vilket temperaturökningen kommer att bli 4–5 grader i slutet av århundradet. De följder av klimatförändringarna som beaktas var pestutbrott, sjukdomar, torka, bränder, översvämningar, frostperioder, vattenbrist, förändrade nederbördsmönster, höjning av havsnivåerna och förändrade temperaturer. Under 2021 fortsatte arbetet med fysisk klimatpåverkan genom en mer djupgående analys av åtgärder som förbättrar skogarnas

motståndskraft mot de negativa effekterna av den globala uppvärmningen. Resultaten visade att hållbart skogsbruk samt möjligheter att övervaka och åtgärda händelser som skogsbränder och sjukdomar har stor betydelse för att begränsa klimatförändringarnas negativa effekter.

Under 2021 analyserade Stora Enso ett scenario för verksamhetens påverkan till 2030 sett till den globala omställningen som krävs för att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen enligt Parisavtalet på 1,5 grad (RCP 1,9).

Analysen visade att den övergripande omställningen till en cirkulär bioekonomi med låga koldioxid till stor del överensstämmer med Stora Ensos strategi.

Scenariot visade även att eventuella nya bestämmelser och marknadsmekanismer som motiveras för att minska klimatförändringarna och dess effekter på samhälle och miljö kan påverka Stora Ensos driftkostnader genom att begränsa avverkningsvolymerna eller skogsbruket samtidigt som det kan innebära högre kostnader för utsläpp av växthusgaser och energi. Hållbara produktinitiativ och krav kan även påverka koncernens framtida marknadsåtkomst, efterfrågan på produkter och krav på produktutveckling.

Bolagsstyrning inom Stora Enso

Stora Enso följer den finska koden för bolagsstyrning som utfärdats av Värdepappersmarknadsföreningen i Finland ("Koden") år 2020. Koden finns på cgfinland.fi. Stora Enso följer också Svensk kod för bolagsstyrning ("Den svenska koden") med de undantag som listats i Appendix 1 i rapporten Bolagsstyrning. Undantagen har gjorts på grund av skillnader i svensk och finsk lagstiftning och i regler och praxis inom bolagsstyrning. I dessa fall följer Stora Enso praxis där man har sitt säte. Den svenska koden är utfärdad av Kollegiet för svensk bolagsstyrning och finns på corporategovernanceboard.se.

Rättsprocesser

Ansvarsförbindelser

Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning av tillgångar och nedläggning av anläggningar. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har redovisats för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och för vilka den framtida kostnaden bedöms som åtminstone trolig.

Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort.

Inspektion av EU-kommissionen

Som meddelades i Stora Ensos börsmeddelande den 12 oktober 2021 har EU-kommissionen genomfört oannonserade inspektioner hos företag som är aktiva i sektorn för pappersmassa på olika platser i flera medlemsstater. Stora Enso ingick i den granskning som EU-kommissionen genomförde på huvudkontoret i Helsingfors.

Stora Enso samarbetar fullt ut med myndigheterna. Enligt Kommissionen innebär det faktum att man genomför en granskning inte att företag är skyldiga till konkurrensbegränsande beteende och det säger inte heller något om utgången av själva granskningen.

Stora Enso har absolut tystnadsplikt beträffande detaljerna i EU-kommissionens pågående granskning och kan inte föregripa eller spekulera om kommande steg eller om den eventuella utgången av granskningen.

Veracel

Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20 miljoner BRL (4 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet.

Förändringar i koncernledning

I februari 2022 började René Hansen på Stora Enso som EVP, Brand and Communications och som medlem i koncernens ledningsgrupp.

Teemu Salmi, CIO, ansvarig för IT och digitalisering samt medlem av koncernledningen, lämnade sina uppdrag hos Stora Enso i maj. Seppo Parvi, CFO, har övertagit ansvaret för IT och digitalisering.

Kati ter Horst, Executive Vice President på division Paper och medlem i koncernledningen, lämnade Stora Enso i juli. Seppo Parvi, CFO, har övertagit ansvaret för divisionen Paper.

Jari Suominen, Executive Vice President på division Forest och medlem i koncernledningen, lämnade Stora Enso i december.

Per Lyrvall, som tidigare varit chefsjurist, utsågs till ny Executive Vice President för division Forest. Han fortsätter även i koncernens ledningsgrupp och som Stora Ensos Sverigechef. Sökandet efter en ny chefsjurist pågår. Under tiden är Christian Swartling, Senior Vice President för koncernens juridiska avdelning, tillförordnad chefsjurist.

I december utsåg Stora Enso Minna Björkman till global chef för Sourcing and Logistics samt till medlem i koncernens ledningsgrupp. Hon började i sin nya roll i januari 2023. Minna Björkman började på Stora Enso år 2019 som Senior Vice President, Supply Chain and Operational Excellence inom divisionen Packaging Solutions. Innan Minna kom till Stora Enso arbetade hon i ledande befattningar på finska företag som Nokia, Fazer och Kemira.

Aktiekapital

Stora Ensos Oy:s aktier är indelade i A- och R-aktier. Ägare till A- och R-aktier har rätt till samma utdelning men olika rösträtt. Varje A-aktie och varje post om tio R-aktier har en röst vid årsstämman. Dock har varje aktieägare minst en röst. Under 2022 registrerades konvertering av totalt 5 769 A-aktier till R-aktier i det finska handelsregistret.

Antal aktier per den 31 december 2022

	A-aktier	R-aktier	Totalt
Antal aktier	176 238 280	612 381 707	788 619 987
Antal röster (minst)	176 238 280	61 238 171	237 476 451

Styrelsen är bemyndigad att fatta beslut om förvärv av bolagets egna aktier och emission av Stora Ensos R-aktier. Antalet aktier som kan emitteras med stöd av bemyndigandet kan uppgå till högst 2 000 000 R-aktier, vilket motsvarar ungefär 0,25 procent av samtliga aktier i bolaget och ungefär 0,33 procent av samtliga R-aktier i bolaget.

De största aktieägarna per den 31 december 2022

Efter röststyrka	A-aktier	R-aktier	% av aktier	% av röster
1 Solidium Oy1	62 655 036	21 792 540	10,7 %	27,3 %
2 FAM AB2	63 123 386	17 000 000	10,2 %	27,3 %
3 Finska folkpensionsanstalten (FPA)	23 825 086	—	3,0 %	10,0 %
4 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen	4 172 492	14 900 000	2,4 %	2,4 %
5 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma	5 163 018	1 140 874	0,8 %	2,2 %
6 MP-Bolagen i Vetlanda AB	4 885 000	1 000 000	0,7 %	2,1 %
7 Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Elo	2 000 000	7 601 000	1,2 %	1,2 %
8 Stiftelsen Bergslagets sjuk- och hälsovårdskassa	626 269	1 609 483	0,3 %	0,3 %
9 SEB Investment Management	—	6 976 453	0,9 %	0,3 %
10 Statens Pensionsfond i Finland	—	5 000 000	0,6 %	0,2 %
11 Svenska litteratursällskapet i Finland	—	3 000 000	0,4 %	0,1 %
12 Avanza Pension Insurance	146 285	1 268 398	0,2 %	0,1 %
13 Unionen	—	2 612 750	0,3 %	0,1 %
14 Afa Insurance	—	2 381 676	0,3 %	0,1 %
15 SEB AB, Luxembourg Branch	2 177	1 785 231	0,2 %	0,1 %
Totalt	166 598 749	88 068 405	32,3 %	73,9 %
Förvaltarregistrerade aktier3
	75 058 822	496 088 402	72,4 %	52,5 %

¹Helägt av finska staten.

²Enligt vad som bekräftats till Stora Enso.

³Enligt Euroclear Finland.

Listan har sammanställts av Stora Enso och är baserad på aktieägarinformation från Euroclear Finland, Euroclear Sweden och en databas som hanteras av Citibank N.A (Citi). Informationen omfattar endast direktregistrerade innehav, vilket innebär att innehav (som kan vara stora) som är förvaltarregistrerade eller registrerade på mäklarkonton inte kan räknas med. Listan är därför inte komplett.

Fördelning av aktier, 31 december 2022

Efter innehavets storlek, A-aktier	Aktieägare	%	Aktier	%
1–100	6 834	59,28 %	264 473	0,15 %
101–1 000	4 120	35,74 %	1 463 504	0,83 %
1 001–10 000	542	4,70 %	1 257 741	0,71 %
10 001–100 000	22	0,19 %	473 102	0,27 %
100 001–1 000 000	2	0,02 %	284 687	0,16 %
1 000 001–	8	0,07 %	172 494 773	97,88 %
Totalt	11 528	100,00 %	176 238 280	100,00 %
Efter innehavets storlek, R-aktier	Aktieägare	%	Aktier	%
1–100	16 974	36,76 %	821 972	0,13 %
101–1 000	22 825	49,43 %	9 047 232	1,48 %
1 001–10 000	5 868	12,71 %	15 492 151	2,53 %
10 001–100 000	435	0,94 %	11 584 478	1,89 %
100 001–1 000 000	58	0,13 %	20 922 126	3,42 %
1 000 001–	17	0,04 %	554 513 748	90,55 %
Totalt	46 177	100,00 %	612 381 707	100,00 %

Enligt Euroclear Finland.

Denna lista innehåller endast direktregistrerade aktier i Euroclear Finland. T.ex. Stora Ensos svenska aktieägare är listade under deras nominerade bank i denna lista.

Fördelning av ägande, 31 december 2022

	% av aktier	% av röster
Solidium Oy1	10,7 %	27,3 %
FAM AB2	10,2 %	27,3 %
Finska folkpensionsanstalten (FPA)	3,0 %	10,0 %
Finska institutioner (exkl. Solidium och FPA)	9,8 %	7,7 %
Svenska institutioner (exkl. FAM)	1,9 %	1,1 %
Finska privata aktieägare	3,9 %	2,4 %
Svenska privata aktieägare	3,1 %	2,3 %
Innehavare av amerikanska depåbevis (ADR)	1,7 %	0,6 %
Förvaltarregistrerade aktier (ej finska/ej svenska aktieägare)	55,7 %	21,3 %

¹Helägt av finska staten

²Enligt vad som bekräftats till Stora Enso.

Utsikter

Stora Enso är fortsatt vaksamt när det gäller de kvarvarande marknadsstörningarna och osäkerheterna, den makroekonomiska miljön och inflationstrycket. Stora Enso går in i det nya året med en svag marknad och ett tryck på rörliga kostnader som förväntas vara mer utmanande 2023 än 2022, vilket tynger vårt resultat i år. Den stora makroekonomiska osäkerheten och det fortsatt svaga konsumentförtroendet, vilket resulterar i lägre konsumtion hos hushållen, kommer att fortsätta att påverka negativt, i synnerhet för efterfrågan på wellpappråvara. Den lägre efterfrågan inom byggsektorn är fortfarande utmanande och förväntas särskilt påverka efterfrågan på sågade trävaror. Jämfört med 2022 förväntas koncernens marginaler pressas av ökande kostnader, särskilt när det gäller energi, trä, kemikalier och logistik.

För att hantera volatiliteten ses de rörliga kostnaderna kontinuerligt över och förberedande åtgärder vidtas för att vara beredd att reagera på fluktuationer i efterfrågan med förstärkt kostnadskontroll. Andra åtgärder som prissättning, flexibilitet i produktmixen, kapacitets- och lagerhantering samt inköp och logistik finns på plats.

Stora Enso i Finland har slutfört förhandlingar om potentiella permitteringar vid sin Wood Products-division och har i år inlett förhandlingar om potentiella permitteringar vid sina produktionsanläggningar inom Packaging Materials-divisionen. Aktiviteter för att anpassa kapaciteten för att svara på fluktuationer i efterfrågan har också inletts för Wood Products-divisionens anläggningar i andra länder.

Stora Enso drar också nytta av sin höga självförsörjningsgrad för energi på 72 %, såväl som säkringar, samt av självförsörjningsgraden för virke på cirka 30 %.

Koncernen har under den nya ledningen de senaste tre åren gjort stora förändringar för att omstrukturera verksamheten och disciplinerad kapitalallokering är en integrerad del av koncernens dagliga verksamhet.. Stora Enso är nu finansiellt, operativt och strategiskt bättre rustat för att hantera marknadssvängningar och samtidigt investera i tillväxt inom förnybara förpackningar, hållbara träbyggnadslösningar samt innovationer inom biomaterial.

Prognos

Stora Ensos operativa rörelseresultat för helåret 2023 förväntas bli lägre än för helåret 2022 (1 891 MEUR).

Risker på kort sikt

Risker karakteriseras som både hot och möjligheter som kan påverka Stora Ensos framtida verksamhet och ekonomiska resultat, liksom företagets förmåga att uppfylla vissa sociala och miljömässiga mål.

Den snabbt förändrade makroekonomiska och geopolitiska situationen gör läget ännu mer komplicerat. Sanktionerna mot Ryssland, såväl vedergällningsåtgärder som konfliktrelaterade risker som påverkar människor, verksamhet, kundkrediter, cybersäkerhet, tillgång och efterfrågan, kan alla få en motsatt effekt för koncernen.

Det finns en risk för fortsatt ökande kostnadsinflation, både generellt och på komponenter som kemikalier, samt större svängningar i priset på råvaror som virke, komponenter och energi i Europa, liksom fortsatta logistikproblem på alla marknader. Den höga efterfrågan på virke skulle kunna orsaka störningar som förseningar och/eller brist på virke i koncernens produktionsanläggningar. Den ökade risken för en global ekonomisk nedgång och recession, liksom för plötsliga räntehöjningar och valutakursrörelser, skulle kunna påverka koncernens resultat, kassaflöde och finansiella ställning negativt.

Andra risker och osäkerheter inbegriper, men är inte begränsade till: allmänna branschvillkor; oförutsedda utgifter i samband med kostnader för att efterleva befintliga och nya lagar och regler vad gäller miljö och annat samt i samband med påbörjade eller potentiella rättstvister; omfattande processtörningar i någon av företagets produktionsanläggningar som påverkar verksamheten eller miljön; risker vid verksamhet som bedrivs i samägda bolag samt andra faktorer som beskrivs i Stora Ensos pressmeddelanden och rapporter.

Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan lokala myndigheter vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso.

Känslighetsanalys

Känslighetsanalys, energi: en förändring med 10 % av marknadspriset på el och fossila bränslen skulle påverka det operativa rörelseresultatet med cirka 40 MEUR de kommande 12 månaderna.

Känslighetsanalys, virke: en förändring med 10 % av marknadspriset på virke skulle påverka det operativa rörelseresultatet med cirka 236 MEUR de kommande 12 månaderna.

Känslighetsanalys, massa: en förändring med 10 % av marknadspriset på massa skulle påverka det operativa rörelseresultatet med cirka 165 MEUR de kommande 12 månaderna.

Känslighetsanalys, kemikalier och fyllnadsmedel: en förändring med 10 % av priset på kemikalier och fyllnadsmedel skulle påverka det operativa rörelseresultatet med cirka 64 MEUR de kommande 12 månaderna.

Riskkänslighetsanalys avseende transaktion av valutakursförändringar under de kommande tolv månaderna: en förstärkning med 10 % av US-dollarn, den svenska kronan och det brittiska pundet skulle påverka det operativa rörelseresultatet positivt

med 114 MEUR, negativt med 12 MEUR respektive positivt med 18 MEUR per år. Vid motsvarande försvagning av valutorna skulle effekten bli den motsatta. Siffrorna är netto efter valutarisksäkring och förutsatt att inga ändringar utöver valutakursförändringen förekommer.

Koncernens operativa rörelseresultat är exponerat för en valutaomräkningsrisk motsvarande ungefär 164 MEUR för kostnader i brasilianska real (BRL) och cirka 77 MEUR för intäkter i kinesiska reminbin (CNY). Exponeringen uppkommer i de utländska dotterbolagen och samägda bolagen i Brasilien och Kina. Dessa exponeringar innebär att en förstärkning med 10 % av den utländska valutan skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med 16 MEUR respektive positivt med 8 MEUR.

Årsstämma 2023

Stora Ensos årsstämma hålls torsdagen den 16 mars 2023 kl. 16.00 finsk tid på Marina Congress Center i Helsingfors, Finland. Mer information finns på storaenso.com/arsstamma.

Styrelsens förslag om utdelning

Styrelsen föreslår för årsstämman att en utdelning om 0,60 EUR per aktie utbetalas med utgångspunkt från den godkända balansräkningen för 2022. Styrelsen har bedömt bolagets finansiella ställning och likviditet innan man beslutat om förslaget. Inga väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2022, moderbolagets likviditet är fortsatt god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga. Stora Ensos policy är att dela ut 50 % av resultatet per aktie exklusive värdering till verkligt värde över perioden. Under 2022 var resultatet per aktie exklusive värdering till verkligt värde 1,55 EUR.

Moderbolagets fria egna kapital uppgick per 31 december 2022 till 1 970 697 938,32 EUR inklusive periodens resultat på 415 641 225,97 EUR. Styrelsen föreslår för årsstämman att de fria medlen används som följande:

Att 0,60 EUR per aktie betalas som utdelning från det fria egna kapitalet för 788 619 987 aktier, men ej överstigande 473 171 992,20 EUR, vilket skulle lämna 1 497 525 946,12 EUR i fritt eget kapital.

Utdelningen betalas ut till aktieägare som på avstämningsdagen för utdelning den 20 mars 2023 står med antingen i bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Ltd eller i fråga om Euroclear Sweden-registrerade aktier i avstämningsregistret som förs av Euroclear Sweden AB. Euroclear Sweden AB ombesörjer utbetalningen till aktieägare som är registrerade i Euroclear Sweden AB:s avstämningsregister och utbetalningen sker i svenska kronor. Utdelning till innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) förmedlas av Citibank N.A. och betalas i US-dollar. Styrelsen föreslår för årsstämman att utdelningen betalas ut runt den 27 mars 2023.

Händelser efter rapporteringsperioden

Avyttring av pappersanläggningar

Avyttringen av pappersanläggningen Nymölla i Sverige till Sylvamo slutfördes i början av januari och avyttringen av den tyska anläggningen Maxau till Schwarz Produktion förväntas slutföras under första halvåret 2023. Anläggningen Hylte i Sverige ska avyttras till Sweden Timber och transaktionen förväntas vara slutförd under första halvåret 2023. Avyttringsprocessen för pappersanläggningen Anjala har avbrutits och Stora Enso ska behålla anläggningen.

Ändringar i redovisning av segment

Stora Ensos rapportering av segment ändrades från och med den 1 januari 2023. Divisionen Paper upphörde den 1 januari 2023 och redovisas inte som ett separat segment framöver. Från och med den 1 januari 2023 redovisas pappersanläggningarna i Maxau och Hylte inom segmentet Övriga tills avyttringarna har slutförts. Anläggningarna i

Langerbrugge och Anjala, som blir kvar inom Stora Enso, redovisas som en del av divisionen Packaging Materials. Från och med den 1 januari 2023 kommer rapporteringen av de nya verksamheterna, inklusive Formed Fiber, Circular

Solutions (biokompositer) och Selfly Stores, att flyttas från divisionen Packaging Solutions till segmentet Övriga. Jämförelsesiffrorna kommer att räknas om i enlighet med detta.

Förvärv av De Jong Packaging Group

I januari slutförde Stora Enso förvärvet av nederländska De Jong Packaging Group till ett bolagsvärde på cirka 1 020 MEUR. Förvärvet kommer att stärka Stora Ensos strategiska riktning, påskynda omsättningstillväxten, skapa marknadsandelar inom förnybara förpackningslösningar i Europa samt bli en inkörsport till marknaden för wellförpackningar i Nederländerna, Belgien, Tyskland och Storbritannien. De Jong Packaging Groups omsättning för helåret 2022 beräknas till cirka en miljard euro. De Jong Groups produktportfölj kompletterar och stärker Stora Ensos erbjudande, framför allt inom förpackningar för färska livsmedel, e-handel och industri.

Uträkning av nyckeltal
Operativ avkastning på sysselsatt kapital, ROCE (%)	100 x	Operativt rörelseresultat Sysselsatt kapital 1 2
Operativ avkastning på sysselsatt kapital,	100 x	Operativt rörelseresultat
ROOC (%)		Operativt kapital 2
Avkastning på eget kapital, ROE (%)	100 x	Periodens nettoresultat
		Eget kapital, totalt 2
Räntebärande nettoskuld		Räntebärande skulder - räntebärande tillgångar
Nettoskuldsättningsgrad		Räntebärande nettoskuld
		Eget kapital 3
Resultat per aktie		Periodens nettoresultat 3
		Genomsnittligt antal aktier
Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt	100 x	Utdelning per aktie
värde, %		Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde
Utdelning och avkastning, %	100 x	Utdelning per aktie
		Aktiens slutkurs
Börskurs/resultat (P/E), exkl. värdering till		Aktiens slutkurs
verkligt värde		Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde
		Segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt
Operativt rörelseresultat		värde samt Stora Ensos andel av rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
		Rörelseresultat exklusive operativ minskning i värdet av biologiska tillgångar, av- och
Operativt EBITDA		nedskrivningar av anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster samt värdering till verkligt värde. I definitionen ingår dessa poster i dotterbolag och samarbetsarrangemang
		samt i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden.
Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12		Räntebärande nettoskuld
månaderna		Operativt EBITDA för senaste 12 månaderna
		Underhåll, personal och andra administrativa kostnader, exklusive jämförelsestörande
Fasta kostnader		poster och värdering till verkligt värde
Senaste 12 månaderna		12 månader före balansdagen

¹Sysselsatt kapital = operativt kapital – nettoskatteskuld

²Periodens genomsnitt

³Hänförligt till moderbolagets aktieägare

Icke IFRS-baserade nyckeltal

Koncernens viktigaste icke IFRS-baserade nyckeltal är det operativa rörelseresultatet som används för att utvärdera verksamheten i de rörelsedrivande segmenten och fördela resurserna mellan dem.

Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde.

Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste jämförelsestörande posterna är reavinster och förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig.

I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar, justeringar för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar som inte är operativa återspeglar förändringar i värderingsantaganden och parametrar. Operativa förändringar i verkligt värde för biologiska tillgångar innehåller alla andra förändringar i verkligt värde, främst på grund av inflation och skillnader i faktiska avverkningsnivåer jämfört med avverkningsplanen. Justeringarna för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för avyttrade skogstillgångar är en följd av att de ackumulerade ickeoperativa förändringarna i värdering till verkligt värde för avyttrade skogstillgångar i tidigare bokslut räknats med i rörelseresultat enligt IFRS (biologiska tillgångar) och i övrigt totalresultat (OCI) (skogsmark) men räknas inte med i operativt rörelseresultat förrän vid avyttring.

Kassaflöde efter investeringar (icke IFRS-baserat) beräknas enligt följande: kassaflöde från den löpande verksamheten (icke IFRS-baserat) före investeringar i immateriella tillgångar, fastigheter, maskiner och inventarier och biologiska tillgångar samt förvärv av intressebolag.

Lista över icke IFRS-baserade nyckeltal

Operativt EBITDA Operativ EBITDA-marginal Operativt rörelseresultat Operativ rörelsemarginal Resultat före skatt exkl. jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke-operativa poster Investeringar Investeringar exkl. de i biologiska tillgångar Sysselsatt kapital

Avskrivningar och nedskrivningar exkl. jämförelsestörande poster Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12 månaderna Kassaflöde efter investeringar

Koncernredovisning

Koncernredovisning

		Räkenskapsår
MEUR	Not	2022	2021
Omsättning	3	11 680	10 164
Övriga rörelseintäkter	5	326	345
Förändringar i lager av färdiga varor och produkter under tillverkning		258	122
Material och tjänster		-6 979	-5 936
Frakter och försäljningskommissioner		-1 148	-939
Personalkostnader	6	-1 315	-1 351
Övriga rörelsekostnader	5	-594	-610
Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	221	143
Förändring i nettovärdet av biologiska tillgångar	12	195	328
Avskrivningar och nedskrivningar	10	-635	-697
Rörelseresultat	3	2 009	1 568
Finansiella intäkter	8	40	42
Finansiella kostnader	8	-191	-190
Resultat före skatt		1 858	1 419
Inkomstskatt	9	-322	-151
Årets nettoresultat		1 536	1 268
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	18	1 550	1 266
Innehav utan bestämmande inflytande	19	-13	3
Årets nettoresultat		1 536	1 268
Resultat per aktie
Resultat per aktie (EPS)	32	1,97	1,61
Resultat per aktie före/efter full utspädning, EUR	32	1,96	1,60

Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen

Koncernens totalresultat

MEUR		Räkenskapsår
	Not	2022	2021
Årets nettoresultat		1 536	1 268
Övrigt totalresultat (OCI)
Poster som inte omklassificeras till resultatet
Aktieinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat	14	519	501
Aktuariella förluster/vinster på förmånsbestämda planer	20	147	126
Värdeförändring marktillgångar	12	259	225
Andel av OCI i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	58	16
Inkomstskatt hänförlig till poster som inte omklassificeras	9	-77	-68
		906	800
Poster som kan omklassificeras till resultatet
Ackumulerad omräkningsjustering	28	-197	56
Säkring av nettoinvesteringar och lån	28	-27	14
Kassaflödesäkringar och säkringskostnader	27	52	-35
Andel av OCI och innehav utan bestämmande inflytande	19	0	-3
Inkomstskatt hänförlig till poster som kan omklassificeras	9	-6	9
		-177	42
Totalresultat		2 265	2 110
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		2 278	2 110
Innehav utan bestämmande inflytande	19	-13	0
Totalresultat		2 265	2 110

Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.

Koncernens rapport över finansiell ställning

			Per 31 december
MEUR		Not	2022	2021
Tillgångar
Goodwill	O	11	244	282
Övriga immateriella tillgångar	O	11	121	124
Materiella anläggningstillgångar	O	11	4 860	5 060
ROU-tillgångar	O	11	418	441
			5 643	5 907
Skogstillgångar	O	12	6 846	6 747
Biologiska tillgångar	O	12	4 531	4 547
Skogsmark	O	12	2 315	2 201
Utsläppsrätter	O	15	123	137
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	O	13	832	580
Noterade värdepapper tillgängliga för försäljning	R	14	8	13
Operativa investeringar tillgängliga för försäljning	O	14	1 437	905
Långfristiga lånefordringar	R	26	120	51
Uppskjutna skattefordringar	S	9	74	143
Övriga långfristiga tillgångar	O	15	38	34
Anläggningstillgångar			15 120	14 517
Varulager	O	16	1 810	1 478
Skattefordringar	S		11	17
Rörelsefordringar	O	17	1 473	1 449
Räntebärande fordringar	R	26	77	84
Kassa- och banktillgodohavanden	R		1 917	1 481
Omsättningstillgångar			5 287	4 509
Tillgångar som innehas för försäljning		4	514	0
Tillgångar, totalt			20 922	19 026
Eget kapital och skulder
Aktiekapital		18	1 342	1 342
Överkursfond			77	77
Fond för fritt eget kapital			633	633
Verkligt värde-reserv			3 002	2 175
Ackumulerad omräkningsjustering		28	-415	-195
Balanserade vinstmedel			7 893	6 650
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare			12 532	10 683
Innehav utan bestämmande inflytande		19	-30	-16
Eget kapital, totalt			12 502	10 666
Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner	O	20	159	347
Övriga avsättningar	O	22	81	91
Uppskjutna skatteskulder	S	9	1 443	1 430
Räntebärande långfristiga skulder	R	26	2 792	3 313
Övriga icke räntebärande rörelseskulder	O	23	11	13
Långfristiga skulder			4 486	5 195
Kortfristig del av långfristiga skulder	R	26	667	180
Räntebärande skulder	R	26	513	444
Checkräkningskrediter	R	26	0	1
Övriga avsättningar	O	22	43	139
Övriga icke räntebärande rörelseskulder	O	23	2 410	2 339
Skatteskulder	S	9	64	61
Kortfristiga skulder			3 697	3 165
Skulder relaterade till tillgångar som innehas för försäljning		4	237	0
Skulder, totalt			8 419	8 360
Eget kapital och skulder, totalt			20 922	19 026

Poster med beteckningen "O" ingår i operativt kapital, poster med beteckningen "R" ingår i räntebärande nettoskuld, poster med beteckningen "S" ingår i nettoskatteskulder. Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.

Koncernens kassaflödesanalys

		Räkenskapsår
MEUR	Not	2022	2021
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets nettoresultat		1 536	1 268
Justering och återföring av icke kassaflödespåverkande poster
Skatter	9	322	151
Avskrivningar och nedskrivningar	10	635	697
Förändring i värdet av biologiska tillgångar	12	-195	-328
Förändring i verkligt värde av aktietilldelningar och TRS		7	3
Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	-221	-143
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar och investeringar1	5	52	-54
Finansnetto	8	151	149
Övriga justeringar		22	17
Utdelning från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	25	16
Erhållen ränta		13	2
Betald ränta		-119	-123
Övriga finansiella poster, netto		-7	-19
Betald inkomstskatt	9	-178	-136
Förändring av rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar		-461	-25
Kassaflöde genererat från den löpande verksamheten		1 582	1 476
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Förvärv av andelar i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	-7	-6
Förvärv av onoterade värdepapper	14	-11	-1
Kassaflöde från avyttring av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter avyttrade kassa- och banktillgodohavanden	4	-77	55
Avyttring av andelar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	13	10	47
Kassaflöde från avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	11	17	105
Investeringar	3, 11	-603	-565
Investeringar i biologiska tillgångar	12	-101	-79
Förändring i långfristiga fordringar, netto		31	-4
Nettokassaflöde från investeringsverksamhet		-742	-449
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Intäkter från emission av nya långfristiga lån	26	366	19
Återbetalning av långfristiga skulder och leasingskulder	26	-390	-940
Förändring i kortfristiga räntebärande nettoskuld	26	9	-59
Betald utdelning		-434	-237
Återköp av egna aktier		-1	-3
Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet		-450	-1 220
Nettoförändring av kassa- och banktillgodohavanden		389	-193
Omräkningsdifferens		48	18
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets början, netto		1 480	1 655
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto		1 917	1 480
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut2		1 917	1 481
Utnyttjade checkräkningskrediter vid årets slut		0	-1
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto		1 917	1 480

1 Ackumulerad omräkningsjustering

2 Kassa- och banktillgodohavanden omfattar kassabehållning, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga likvida investeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader. Utnyttjade checkräkningskrediter ingår i kortfristiga skulder.

Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.

Koncernens kassaflödesanalys

Kompletterande kassaflödesinformation

		Räkneskapsår
MEUR	Not	2022	2021
Förändring i rörelsekapital består av:
Förändring i varulager		-454	-196
Förändring i icke räntebärande fordringar:
Kortfristiga		-165	-305
Långfristiga		-1	-7
Förändring i icke räntebärande skulder:
Kortfristiga		163	491
Långfristiga		-3	-7
Förändring i rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar		-461	-25
Kassa- och banktillgodohavanden består av:
Kassabehållning och banktillgodohavanden		1 272	946
Övriga likvida medel		646	535
Kassa- och banktillgodohavanden		1 917	1 481
Icke kassaflödespåverkande investeringsverksamhet
Investeringar, totalt, exkl. ROU-tillgångar		656	576
Utbetalt belopp		-603	-565
Icke kassaflödespåverkande del av nyinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar		53	11
Kassaflöde från avyttring av dotterbolag och affärsverksamheter
Kassaflödespåverkande del av köpeskillingen	4	13	67
Kassa- och banktillgodohavanden i avyttrade bolag	4	-90	-12
Nettokassaflöde från avyttring		-77	55

Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.

Förändringar i eget kapital

							Verkligt värde-reserv
MEUR	Aktie kapital	Överkurs- & reservfond	Fond för fritt eget kapital	Egna aktier	Aktie instrument via OCI	Kassa flödes säkring	Omvärdering sreserv	OCI i investeringar redovisade enligt kapital andels metoden	CTA och säkring av netto investeringar	Balan serade vinstmedel	Hänförligt till moder bolagets aktieägare	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt
Balans 1 januari 2021	1 342	77	633	—	277	23	1 195	12	-267	5 518	8 809	-16	8 793
Räkenskapsårets resultat	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1 266	1 266	3	1 268
OCI före skatt	—	—	—	—	501	-35	225	16	70	126	903	-3	900
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i OCI	—	—	—	—	1	8	-46	—	2	-22	-59	—	-59
Totalresultat	—	—	—	—	501	-27	179	16	72	1 369	2 110	—	2 110
Utdelning	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-237	-237	—	-237
Förvärv och avyttringar	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Återköp av egna aktier	—	—	—	-3	—	—	—	—	—	—	-3	—	-3
Aktiebaserade ersättningar	—	—	—	3	—	—	—	—	—	—	3	—	3
Balans 31 december 2021	1 342	77	633	—	778	-4	1 373	29	-195	6 650	10 683	-16	10 666
Räkenskasårets resultat	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1 550	1 550	-13	1 536
OCI före skatt	—	—	—	—	519	52	259	58	-224	147	812	—	812
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i OCI	—	—	—	—	1	-9	-53	—	3	-25	-83	—	-83
Totalresultat	—	—	—	—	520	43	206	58	-220	1 672	2 278	-13	2 265
Utdelning	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-434	-434	—	-434
Förvärv och avyttringar	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Återköp av egna aktier	—	—	—	-1	—	—	—	—	—	—	-1	—	-1
Aktiebaserade ersättningar	—	—	—	1	—	—	—	—	—	5	6	—	6
Balans 31 december 2022	1 342	77	633	—	1 298	39	1 579	87	-415	7 893	12 532	-30	12 502

CTA = Ackumulerad omräkningsjustering

OCI = Övrigt totalresultat, other comprehensive income

Noter till koncernredovisningen

Not 1 Redovisningsprinciper

Huvudverksamhet

Stora Enso Oyj ("företaget") är ett finskt aktiebolag registrerat enligt finsk lag, med registrerat säte på Salmisaarenaukio 2, 00180 Helsingfors. Företagets aktier är noterade på NASDAQ i Helsingfors och Stockholm. Verksamheten i Stora Enso Oyj och dess dotterbolag (gemensamt kallade "Stora Enso" eller "koncernen") är organiserad i följande rapporteringssegment: Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. Koncernens huvudsakliga marknad är Europa.

Detta bokslut har godkänts av styrelsen den 30 januari 2023.

Redovisningsprinciper

Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med de av Europeiska Unionen antagna International Financial Reporting Standards (IFRS), inklusive International Accounting Standards (IAS) och tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med anskaffningsvärdesprincipen, utom i de fall som redovisas under redovisningsprinciper. Redovisningsprinciperna förklaras i detalj i respektive not med undantag för några principer som behandlas i denna not. Koncernredovisningen är upprättad i euro som är moderbolagets funktionella valuta.

Alla siffror i årsredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Siffrorna i den här rapporten kanske inte exakt överensstämmer med de totalbelopp som presenterats och kan skilja sig från tidigare publicerad ekonomisk information.

Nya och ändrade standarder och tolkningar som antagits 2022

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade standarder och tolkningar som gäller från och med den 1 januari 2022: • Ändringar i IFRS 3 Rörelseförvärv, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar samt årliga förbättringar 2018–2020. Ändringarna i IFRS 3 rör identifiering av övertagna skulder vid ett rörelseförvärv och att en förvärvare inte ska redovisa eventualtillgångar i samband med ett rörelseförvärv. Ändringen i IAS 16 innebär att intäkter som uppstår från försäljning av varor som producerats medan företaget förbereder en anläggningstillgång för dess avsedda användning inte får dras av från anskaffningsvärdet för tillgången. Intäkter från försäljning av sådana varor och kostnaden för att producera dem ska istället redovisas i resultaträkningen. Ändringarna i IAS 37 anger att kostnaderna för att fullfölja ett kontrakt inkluderar kostnader som direkt rör kontraktet (exempelvis direkt arbete, material och fördelning av avskrivningskostnaden för en tillgång som används för att fullfölja kontraktet). De årliga förbättringarna av IFRS-standarder 2018–2020 inkluderar mindre ändringar i IFRS 9 Finansiella instrument, IFRS 16 Leasingavtal och IAS 41 Jord- och skogsbruk. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2022. Ändringarna hade ingen avgörande inverkan på koncernen.

• Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal: Covid-19-relaterade hyresrabatter. Ändringen förlänger tillgängligheten för den praktiska lösningen och ger leasetagare ett undantag vad gäller att bedöma om covid-19-relaterade hyresrabatter är avtalsändringar. Ändringarna gäller för årsredovisningsperioder som börjar den 1 april 2021 eller senare. Ändringarna hade ingen avgörande inverkan på koncernen.

Ändrade redovisningsprinciper

Värdering av finska skogstillgångar

I slutet av 2022 ändrade Stora Enso värderingsmetod för skogstillgångar i Finland så att den skulle motsvara den värderingsmetod som tillämpas på svenska skogstillgångar. Skogstillgångar i Finland innehas genom att koncernen äger 41 % av aktierna i intressebolaget Tornator. Skogstillgångar definieras som biologiska tillgångar (skog på rot) och tillhörande skogsmark. Efter att metoden för att värdera skogstillgångar har ändrats värderas nu de finska skogstillgångarna med en marknadsmetod.

De finska skogstillgångarna värderas med hjälp av en marknadsmetod som baseras på skogstransaktionerna i de områden där Stora Ensos skogar finns. I Finland anses tillförlitliga marknadsdata vara tillgängliga och även utgöra en mer transparent och observerbar värderingsgrund. Det totala nettokassaflödet för skogstillgångar består av kassaflöden för skog på rot (biologiska tillgångar) och separata kassaflöden för skogsmark. Värderingen av skog på rot har beräknats baserat på en diskonterad kassaflödesmetod och en diskonteringsränta från marknadstransaktionerna enligt standarden IAS 41 Jord- och skogsbruk. Diskonteringsräntan fastställs som räntan då marknadspriserna överensstämmer med det totala kassaflödet för skogstillgångar. Diskonteringsräntan är den samma för biologiska tillgångar och skogsmark.

Tidigare användes den diskonterade kassaflödesmetoden vid värdering av biologiska tillgångar och skogsmark, där diskonteringsräntan som användes fastställdes genom den genomsnittliga vägda kostnaden i kapitalmetoden. Det har inte skett några förändringar i de redovisningsprinciper som tillämpas och den förändrade värderingsmetoden rör endast skogstillgångar i Finland. Inga förändringar har gjorts vad gäller värderingsmetoden för Tornators mindre skogsinnehav i Estland och Rumänien.

Den förändrade värderingsmetoden för finska skogstillgångar medförde att det redovisade värdet för skogstillgångar ökade med cirka 240 MEUR, fördelat på en ökning för de biologiska tillgångarna på 170 MEUR och en ökning för skogsmark på 70 MEUR. Förändringen medförde att investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden ökade med 190 MEUR, med hänsyn tagen till skatteeffekten.

Ökningen av värdet på skogsmarkstillgångar redovisas i Övrigt totalresultat (OCI) netto efter uppskjuten skatteskuld och ackumuleras i omräkningsreserven under eget kapital och har ingen väsentlig inverkan på resultatet. Förändringar i det verkliga värdet för biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Uppgifter för jämförelseperioder har inte omräknats. Se Not 12 Skogstillgångar för mer information.

Redovisningsöverväganden som rör Ryssland

Som meddelades i mars 2022 stoppades all import- och exportverksamhet från och till Ryssland och verksamheten i Ryssland upphörde. I maj och juli 2022 sålde Stora Enso av hela verksamheten i Ryssland. Avyttringen av en skogsbruksenhet kommer att slutföras 2023, när vissa formaliteter har slutförts. Mer information om den avyttrade verksamheten inom divisionerna Packaging Solutions, Wood Products och Forest finns i Not 4 Avyttring av förvärv och tillgångar för försäljning. Mer information om värdering av återstående Rysslandrelaterade fordringar finns i not 26 Räntebärande tillgångar och skulder.

Konsolideringsprinciper

I koncernredovisningen ingår moderbolaget Stora Enso Oyj och alla bolag som kontrolleras av koncernen. Kontroll definieras som när koncernen

• har makt över det ägda bolaget
• är exponerat för, eller har rätt till, varierande intäkter från sitt engagemang i det ägda bolaget
• har möjlighet att använda sin makt för att påverka sina intäkter.

Om fakta och omständigheter indikerar att det kan finnas förändringar i de tre kontrollelement som listats ovan görs en ny bedömning om huruvida koncernen kontrollerar det ägda bolaget eller inte. Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden och ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över dotterbolaget förvärvas. För avyttrade företag gäller omvänt förhållande: de ingår fram till det datum då kontrollen förloras. Dotterbolagen och samägandeprojekten listas i Not 30 Koncernbolag.

Alla koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och icke-realiserade vinster samt koncernbidrag elimineras. Där så varit nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterbolag, samägandeföretag och investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden justerats för att säkerställa att redovisningen följer de policyer som Stora Enso tillämpar.

Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I dessa bolag har koncernen ett betydande inflytande, men inte kontroll. Med betydande inflytande avses makten att delta i policybeslut om finansiering och verksamhet i företaget utan att ha kontroll eller delad kontroll över dessa policyer. Mer detaljerad information presenteras i Not 13 Intressebolag.

Gemensam kontroll är den delade kontroll som avtalats i det samägda företaget och som endast existerar när beslut som ska fattas kräver enighet hos de parter som delar kontrollen över företaget. Samägandeprojekt är gemensamma projekt där delägarna som har gemensam kontroll över projektet har rätt till de tillgångar, och ansvar för de skulder, som hör till projektet. Samägandeföretag, eller joint venture, är samägda företag där delägarna som har gemensam kontroll över företaget eller projektet har rätt till nettotillgångarna i den samägda verksamheten.

Koncernen har två samägandeprojekt, Veracel och Montes del Plata. Stora Enso äger 50 % i båda bolagen. Samägandet bygger på ett aktieägaravtal som ger Stora Enso rätt till en del av avkastningen och gör koncernen indirekt ansvarig för skulderna, eftersom Stora Ensos förmåga att betala för massan används för att finansiera skulderna. I samband med koncernens intressen i samägandeprojekt redovisas koncernens andel i tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde för samägandeprojektet. Andelen fastställs mot bakgrund av varje samägares ansvar för tillgångar och skulder.

• Veracel är ett bolag i Brasilien som samägs av Stora Enso och Suzano. Massabruket producerar 1,2 miljoner ton blekt eukalyptusmassa per år och de båda ägarna har rätt till varsin hälft av brukets produktion. Eukalyptusråvaran kommer i första hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i maj 2005.
• Montes del Plata är ett bolag i Uruguay som samägs av Stora Enso och Arauco. Montes del Plata-bruket producerar 1,4 miljoner ton blekt eukalyptusmassa per år och hela Stora Ensos andel, 0,7 miljoner ton, säljs som marknadsmassa. Eukalyptusråvaran kommer i första hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i juni 2014.

Redovisning av intäkter

Försäljning innefattar produkter, råvaror och tjänster, exklusive indirekt skatt och lämnade rabatter, och justeras för kassaflödessäkringar vid försäljning i utländsk valuta. Försäljning redovisas efter att koncernen har överfört kontrollen över gods och tjänster till en kund och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över överlåtet gods kvarstår. Vanligen innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av gods till kund i enlighet med överenskomna leveransvillkor.

Stora Ensos leveransvillkor är baserade på Incoterms 2020, som är den av Internationella Handelskammaren (ICC) utgivna samlingen med definitioner av leveransvillkor. De viktigaste villkorskategorierna för koncernens försäljning är:

• "D"-villkor, enligt vilka säljaren är skyldig att leverera varan till köparen på överenskommen plats så som den specificeras i vald regel, där försäljningstidpunkten, "point of sale", är då leverans sker till köparen.
• "C"-villkor, enligt vilka säljaren arrangerar och betalar för externa transporter och vissa andra kostnader, men där koncernens ansvar för varan upphör när den lämnats över till fraktföraren i enlighet med tillämpliga villkor. Försäljningstidpunkten är således då varan lämnas över till den fraktförare som kontrakterats av säljaren för transport till överenskommen destination.
• "F"-villkor, enligt vilka köparen arrangerar och betalar för transporten och försäljningstidpunkten är då varan överlämnas till den fraktförare som kontrakterats av köparen på avtalad plats.

Om lokala bestämmelser medför att fakturor upprättas i förväg, beräknas och justeras effekten av dessa förskottsintäkter. Stora Ensos omsättning omfattar främst försäljning av produkter och intäkterna redovisas som regel vid den tidpunkt då Stora Enso överlämnar kontrollen över produkterna till en kund. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas allteftersom när tjänsten har utförts. Mer detaljerad information om de aktiviteter varifrån Stora Ensos huvudsakliga intäkter genereras och uppdelning av intäkterna finns i Not 3 Segmentinformation.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen, men vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta till den då gällande kursen. Valutakursskillnader hänförliga till operativa poster redovisas på respektive resultaträkningsrad ingående i rörelseresultatet och differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster i koncernens resultaträkning, utom när de gäller säkringar av valutarisker i investeringar som redovisas under kassaflödessäkringar, säkring av nettoinvesteringar eller nettoinvesteringslån. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära finansiella tillgångar, exempelvis aktier till verkligt värde via övrigt totalresultat, redovisas under eget kapital.

Omräkning av utländsk valuta

Resultaträkningarna i koncernbolag som inte har euro som funktionell valuta eller redovisningsvaluta räknas om för att ingå i koncernredovisningen till den genomsnittliga växelkursen för året, medan dessa bolags balansräkningar räknas om med utgångspunkt i den växelkurs som rådde på rapporteringsdagen. Koncernens verksamhet är utsatt för valutakursrisker som uppkommer vid omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta. Valutakursskillnader på grund av omräkning av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta, samägandeprojekt eller investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, och finansiella instrument som har utformats för att säkra sådana investeringar, redovisas direkt som eget kapital i en ackumulerad omräkningsjustering. Se Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital för mer information.

Framtida ändringar av standarder som godkänts av EU men som inte trätt i kraft för 2022

• Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Upplysningar om redovisningsprinciper. Ändringen innebär krav på att företag ska lämna upplysningar om väsentliga redovisningsprinciper istället för betydande redovisningsprinciper. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen kommer att ta hänsyn till ändringen i redovisningen och förväntar sig inte att den kommer att ha någon avgörande inverkan.
• Ändringar i IAS 8 Redovisningsprinciper, Ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel: Definition av uppskattningar och bedömningar. Genom ändringarna införs en ny definition av redovisningsuppskattning som inkluderar andra ändringar i IAS 8 för att hjälpa företag att skilja mellan förändringar i redovisningsuppskattningar och förändringar i redovisningsprinciper. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen förväntar sig inte att ändringarna kommer att ha någon avgörande inverkan.
• Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjuten skatt som rör tillgångar och skulder och uppstår genom en enda transaktion. Ändringarna förtydligar hur företag redovisar uppskjuten skatt på transaktioner som leasingavtal och avveckling av verksamheter. Den viktigaste förändringen rör undantaget för första redovisningstillfälle. I enlighet med ändringen gäller undantaget för första redovisningstillfälle inte för transaktioner som ger upphov till lika stora avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen förväntar sig inte att ändringarna kommer att ha någon avgörande inverkan.
• Inga andra publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas ha någon väsentlig påverkan på koncernens bokslut eller annan information.

Framtida förändringar av standarder som ännu inte gäller och som inte har godkänts av EU under 2022

• Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal: Leasingskuld vid försäljning och återleasing (Sale and Leaseback) Ändringen ställer krav på att en säljare-leasetagare kan mäta leasingskulder som uppstår genom en återleasing på ett sådant sätt att man inte redovisar något belopp för den vinst eller förlust som rör den nyttjanderätt som företaget behåller. De nya kraven förhindrar inte att en säljare-leasetagare i resultaträkningen redovisar eventuella vinster eller förluster som rör ett leasingavtal som delvis eller i sin helhet upphört. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha.
• Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Information om långfristiga skulder med kovenanter. Enligt IAS 1 ska ett företag klassificera en skuld som långfristig enbart om företaget kan senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter balansdagen. Ett företags möjlighet att göra detta förutsätter ofta att vissa nyckeltal eller villkor ("kovenanter") uppfylls. Ändringarna innebär att villkor som ska uppfyllas efter balansdagen inte påverkar klassificeringen av skulden som kortfristig eller långfristig på balansdagen. Istället ska företaget lämna upplysningar om dessa villkor i noterna till redovisningen. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha och förväntar sig inte att de kommer att ha någon avgörande inverkan.
• Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga. Ändringarna förtydligar ett kriterium för att klassificera en skuld som långfristig. I ändringarna anges att ett företags rätt att senarelägga en skulds reglering måste föreligga i slutet av redovisningsperioden. Det förtydligas också att klassificeringen inte påverkas av företagsledningens avsikter eller förväntningar på om företaget kommer att utnyttja rätten att senarelägga regleringen. Det finns också ett förtydligande av kraven för klassificering av skulder som ett företag kommer eller kan reglera genom emission av egetkapitalinstrument. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha och förväntar sig inte att de kommer att ha någon avgörande inverkan.
• Övriga publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernens bokslut eller annan information.

Not 2 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar

För att kunna upprätta koncernredovisningen i enlighet med IFRS måste företagsledningen göra uppskattningar, bedömningar och antaganden som påverkar de redovisade tillgångarna och skulderna, liksom redovisningen av eventualtillgångar och eventualförpliktelser på balansdagen samt periodens redovisade intäkter och kostnader. Dessa uppskattningar, bedömningar och antaganden kan få en betydande inverkan på de belopp som redovisas i koncernredovisningen. Dessa bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra antaganden som anses vara rimliga och speglar ledningens bästa uppskattning, även om det faktiska utfallet och tidpunkten kan avvika från denna. Dessa uppskattningar, bedömningar och antaganden granskas regelbundet och uppdateras om omständigheterna förändras eller mot bakgrund av ny information. De redovisningsposter som presenteras nedan representerar de delar där osäkerheten i uppskattningarna är störst och där bedömningar måste göras.

Materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och ROU-tillgångar

De bokförda värdena på materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar samt ROU-tillgångar bedöms vid varje bokslutstillfälle för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Om det finns indikationer på värdeminskning fastställs tillgångens återvinningsvärde och jämförs sedan med dess redovisade belopp. En tillgångs återvinningsvärde uppskattas till det högre av det verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring och bruksvärdet och en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet. Bruksvärdet beräknas med den diskonterade kassaflödesanalys

som är mest känslig för diskonteringsräntan samt de förväntade framtida kassaflödena. De viktigaste antagandena vid nedskrivningsprövningen förklaras vidare i Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar.

Koncernledningen anser att de bedömda värdena och nyttjandeperioderna, liksom de antaganden de grundar sig på, är rimliga, även om andra antaganden och bedömd ekonomisk livslängd skulle kunna få en betydande inverkan på de redovisade beloppen. Vid ett förvärv anlitas en utomstående värderare för att göra en marknadsvärdering av förvärvade immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och för att hjälpa till att bedöma deras återstående nyttjandeperioder.

Goodwill

Goodwill prövas per kassaflödesgenererande enhet (KGE) eller per grupp av KGE:er minst en gång varje år. Återvinningsvärdet beräknas med en diskonterad kassaflödesanalys (nyttjandevärde). Nedskrivning tillämpas om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Den diskonterade kassaflödesanalysmetoden bygger på projiceringar av kassaflöden från varje rapporterande enhet i en KGE eller grupp av enheter, inklusive bland annat projiceringar av framtida prissättning av produkter, produktionsnivåer, produktkostnader, relationen utbud/efterfrågan på marknaden, projicerade investeringar samt antaganden om den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden. Diskonteringsräntan används för den bästa skattningen av den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden.

Koncernen har utvärderat vilka de mest känsliga uppskattningarna och antagandena är som kan få en väsentlig effekt på värderingen av tillgångar, inklusive goodwill, och därigenom medföra en nedskrivning. Dessa uppskattningar och antaganden gäller förväntade försäljningspriser, förväntade rörelsekostnader och diskonteringsränta. De viktigaste antaganden som används vid prövningen av nedskrivningen presenteras i not 10 Avskrivningar och nedskrivningar.

Leasingavtal

Vid bedömning av leasingvillkoren och huruvida möjligheter till förlängning eller förnyelse ingår eller inte tar koncernen hänsyn till alla relevanta fakta, omständigheter och incitament som kan påverka bedömningen. Möjlighet att förlänga eller förnya leasingavtalet ingår i leasingvillkoren endast om det är rimligt säkert att Stora Enso kommer att utnyttja möjligheten. Koncernen kommer att göra en ny bedömning om exempelvis omständigheterna förändras, företaget får ny information eller om det uppstår en väsentlig händelse som ligger inom leasetagarens kontroll och som kan påverka bedömningen. Se Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar för mer information om ROU-tillgångar och Not 26 Räntebärande tillgångar och skulder för mer information om leasingskulder.

Biologiska tillgångar

Koncernen har biologiska tillgångar i dotterbolag, samägandeprojekt och intressebolag. Biologiska tillgångar, i form av skog på rot, redovisas enligt standarden IAS 41 Jordbruk, vilket kräver att tillgångarna värderas till verkligt värde minus försäljningskostnader. Verkligt värde fastställs med hjälp av diskonterade kassaflöden från kontinuerlig verksamhet baserad på planer för hållbart skogsbruk med hänsyn till tillväxtpotentialen i en cykel. För de diskonterade kassaflödena krävs uppskattningar av tillväxt, avverkning, försäljningspris, kostnad och diskonteringsränta. För att fastställa värdet på de biologiska tillgångarna behöver ledningen göra uppskattningar av framtida prisnivåer och trender för försäljning och kostnader. De ska även utföra regelbundna inspektioner av skogen för att fastställa volymen av träd som är redo att avverkas samt deras nuvarande tillväxttakt.

Se nästa kapitel för uppskattningar och bedömningar som använts vid värdering av nordisk skogstillgångar och Not 12 Skogstillgångar för mer detaljerad information om nordiska skogstillgångar och plantager.

Nordiska skogstillgångar

Det verkliga värdet av skogstillgångarna i Norden fastställs genom en marknadsmetod, som baseras på marknadstransaktioner för skog i de områden där Stora Enso har skogsmark. Marknadspriserna varierar mycket mellan olika områden och antaganden används för att definiera relevanta områden för marknadstransaktioner som kan användas vid värderingen. Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade transaktionsuppgifter och prisstatistik som tillhandahålls av leverantörer av marknadsdata. Marknadstransaktionsdata justeras för att ta hänsyn till Stora Ensos skogstillgångar och för att utelämna andra tillgångar och transaktioner som betraktas som avvikelser jämfört med övriga transaktioner. Vid värderingen beaktas var skogsmarken finns, vilka prisnivåer som gäller och vilken volym av skog på rot som finns tillgänglig. Värdet av skogstillgångarna påverkas av förändringar i transaktionspriser och hur volymen av skog på rot utvecklas. Stora Enso tillämpar ett genomsnittligt viktat transaktionspris över tre år och detta anses ta hänsyn till en tillräcklig mängd transaktioner och beräknas representera marknadsförhållanden på balansdagen.

Värdet av skogstillgångarna redovisas som biologiska tillgångar och skogsmark. Redovisningen av det kombinerade verkliga värdet för skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där separata aktuella värden för förväntat nettokassaflöde beräknas för både biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs som den ränta vid vilken värderingen som baseras på marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas kombinerade kassaflöden för biologiska tillgångar och skogsmark. Det totala nettokassaflödet för var och en av komponenterna inkluderar uppskattningar med hänsyn till framtida avverkningsvolymer, försäljningsintäktsnivåer och kostnadsutveckling. Se Not 12 Skogstillgångar för mer information.

Verkligt värde på finansiella instrument

När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder inte kan härledas direkt från offentligt noterade marknadspriser tillämpas andra värderingstekniker, till exempel diskonterad kassaflödesanalys, transaktionsmultiplar, Black and Scholesmodellen och Gordon-modellen. De viktigaste bedömningarna omfattar framtida kassaflöden, kreditrisker, volatilitet samt förändringar i antaganden om dessa faktorer som kan påverka de finansiella instrumentens redovisade verkliga värde. Investeringar i fordringar och onoterade aktierelaterade instrument, till exempel Pohjolan Voima Oy (PVO), utgör en betydande del av koncernens tillgångar som kräver bedömning från ledningen. Detta förklaras utförligare i Noterna 14 Aktier och 24 Finansiell riskhantering.

Inkomstskatt

Skattefordringar och skatteskulder granskas regelbundet och saldon justeras vid behov. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära skillnader eller skattemässiga underskottsavdrag. Med grund i aktuella fakta, omständigheter och gällande skattelagstiftning anser koncernledningen att tillräcklig avsättning har gjorts för framtida skattekonsekvenser. Detta kan emellertid påverkas av eventuella förändringar i rådande skattepositioner som skulle kunna få en betydande inverkan på de belopp som redovisas i koncernredovisningen. Mer information finns i Not 9 Inkomstskatter.

Pensionsförmåner

Koncernens pensionsåtaganden och utgifter fastställs med hjälp av vissa antaganden som används av aktuarier för att räkna ut beloppen. Några exempel är: diskonteringsränta, årlig ökningstakt i framtida ersättningsnivåer och beräknad livslängd. Beloppen i resultaträkningen fastställs av oberoende aktuarier. Eventuella skillnader mellan de faktiska resultaten och de ursprungliga uppskattningarna redovisas, tillsammans med effekten av eventuella förändringar i antaganden eller andra faktorer, direkt i eget kapital som det visas i koncernens sammanställning av totalresultat. Mer information om de antaganden som använts för att beräkna pensionsåtaganden finns i Not 20 Pensionsförmåner.

Avsättningar

Koncernen har gjort avsättningar för kända miljörelaterade förpliktelser, omstruktureringsförpliktelser och andra förpliktelser, där det med anledning av tidigare händelser finns rättsliga eller informella förpliktelser. De belopp som redovisas som avsättningar baseras på ledningens bästa uppskattning av de kostnader som krävs för att reglera förpliktelsen. På grund av viss osäkerhet om tidpunkten för och storleken på dessa kostnader kan de faktiska kostnaderna skilja sig avsevärt från den ursprungliga uppskattningen. De redovisade värdena för avsättningar granskas regelbundet och justeras vid behov för att ta hänsyn till ändringar i kostnadsuppskattningar, lagstiftning, tillämpad teknik och förutsättningar. Mer information finns i Not 22 Avsättningar.

Not 3 Segment information

Redovisningsprinciper

Stora Ensos rapporteringssegment är Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. De rörelsedrivande segmenten avspeglar koncernens ledningsstruktur och hur ekonomisk information regelbundet granskas av Stora Ensos VD, som ansvarar för resurstilldelning och utvärdering av de rörelsedrivande segmentens resultat. Kostnader, intäkter, tillgångar och skulder redovisas regelbundet för varje segment. Transaktioner mellan rörelsedrivande utgår från armlängdsprincipen och elimineras vid konsolidering. Rapporteringssegmenten har följande verksamhet:

Packaging Materials

Divisionen Packaging Materials är en global ledare och expert på cirkulära förpackningar som tillhandahåller förstklassiga förpackningsmaterial baserade på nyfiber och återvunnen fiber. För att tillgodose behoven hos dagens miljömedvetna konsumenter hjälper Stora Enso kunder att ersätta fossilbaserade material med koldioxidsnåla, förnybara och återvinningsbara alternativ för deras mat-, dryckes- och transportförpackningar. Ett brett urval av baskartong och barriärbeläggningar möjliggör designoptimering för olika krävande slutanvändningar av förpackningar.

Packaging Solutions

Divisionen Packaging Solutions utvecklar och säljer förstklassiga fiberbaserade förpackningsprodukter och tjänster. Stora Ensos miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom flera marknadssektorer, inklusive detaljhandel, ehandel och industri. Erbjudandet omfattar konvertering av wellpapp och kartong, samt andra nya material som formpressad fiber och träbaserat skum, till såväl standardiserade som skräddarsydda förpackningslösningar. Divisionen tillhandahåller även design- och hållbarhetstjänster för våra kunder, för att bidra i transformationen mot cirkulära lösningar..

Biomaterials

Divisionen Packaging Solutions utvecklar och säljer förstklassiga fiberbaserade förpackningsprodukter och tjänster. Stora Ensos miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom flera marknadssektorer, inklusive detaljhandel, ehandel och industri. Erbjudandet omfattar konvertering av wellpapp och kartong, samt andra nya material som formpressad fiber och träbaserat skum, till såväl standardiserade som skräddarsydda förpackningslösningar. Divisionen tillhandahåller även design- och hållbarhetstjänster för våra kunder, för att bidra i transformationen mot cirkulära lösningar.

Wood Products

Divisionen Wood Products är en av de största träsågsproducenten i Europa och en ledande leverantör av hållbara träbaserade lösningar för den globala byggindustrin. Den växande Building Solutions-verksamheten erbjuder byggkoncept och ett komplett utbud av produkter för att stödja lågkoldioxidkonstruktion. Stora Enso utvecklar tjänster och digitala verktyg för att förenkla design och konstruktion av byggnader med trä. Dessutom erbjuder vi applikationer för fönster och dörrar, samt pellets för hållbara värmelösningar.

Forest

Divisionen Forest skapar kundvärde genom innovativa lösningar, konkurrenskraftig virkesförsörjning och ett hållbart skogsbruk. Skogen är grunden för Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och 41 % av Tornator, vars skogstillgångar huvudsakligen finns i Finland. Den ansvarar också för vedförsörjning för Stora Ensos nordiska och baltiska verksamheter och B2B-kunder. Stora Enso är en av de största privata skogsägarna i världen.

Paper

I slutet av 2022 hade Stora Enso en etablerad kundbas och företagets produktportfölj innehöll tryck- och kontorspapper. Kunderna kan dra nytta av Stora Ensos sortiment av papper tillverkat av återvunnen fiber och nyfiber, vår tekniska och operativa kompetens, våra kunskaper inom hållbarhet och vårt nätverk av sälj- och kundservicecenter.

Övriga

I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och administration.

Läs mer om förändringarna i segmentsrapporteringen 2023 i not 33 (Händelser efter rapporteringsperioden).

Omsättning per segment

			Räkenskapsår
	Externt	Internt	Totalt	Externt	Internt	Totalt
MEUR		2022			2021
Packaging Materials	4 473	218	4 690	3 715	183	3 898
Packaging Solutions	714	23	737	704	19	723
Biomaterials	1 798	382	2 180	1 499	229	1 728
Wood Products	2 058	137	2 195	1 766	106	1 872
Forest	848	1 671	2 519	781	1 530	2 311
Paper	1 691	81	1 772	1 644	59	1 703
Övriga	97	1 000	1 097	55	1 037	1 092
Eliminering av internförsäljning		-3 512	-3 512		-3 163	-3 163
Totalt	11 680	0	11 680	10 164	0	10 164

Uppdelning av omsättning

MEUR	2022	2021
Produkter	11 521	10 047
Tjänster	159	117
Totalt	11 680	10 164

Andel av rörelseresultat per segment

		Räkenskapsår Rörelseresultat
MEUR	2022	2021
Packaging Materials		595 552
Packaging Solutions	-101	23
Biomaterials		668 506
Wood Products		253 363
Forest		523 622
Paper		172 -423
Övriga		-59 -67
Elimineringar		-8 3
Totalt	2 009	1 568
Finansnetto	-151	-149
Resultat före skatt	1 858	1 419
Inkomstskatt	-322	-151
Nettoresultat	1 536	1 268

Operativa tillgångar, avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar, vinst och förlust vid avyttring och investeringar per segment

			Räkenskapsår
MEUR	Operativa tillgångar		Avskrivningar/nedskrivningar/ Vinst och förlust vid avyttring	Återföringar av nedskrivningar/		Investeringar1
	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Packaging Materials	3 344	3 206	253	255	342	330
Packaging Solutions	235	245	66	32	46	34
Biomaterials	2 796	2 520	110	99	121	88
Wood Products	718	678	59	46	87	66
Forest	6 963	6 696	50	20	35	25
Paper	333	123	88	207	60	55
Övriga	1 477	860	9	37	10	11
Elimineringar	-61	-21	0	0	0	0
Totalt	15 806	14 307	635	697	701	609

1 Utan investeringar i biologiska tillgångar

Operativt kapital (med beteckningen "O" i koncernens balansräkning) är summan av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, ROU-tillgångar, skogstillgångar, utsläppsrätter, onoterade aktier, övriga anläggningstillgångar, varulager, kortfristiga rörelsefordringar och -skulder, avsättningar och övriga långfristiga rörelseskulder. I operativt kapital ingår tillgångar som innehas för försäljning och skulder som är relaterade till tillgångar som innehas för försäljning.

Goodwill per segment

MEUR	Räkenskapsår Goodwill1
	Packaging Materials	24	25
Packaging Solutions	6	6
Biomaterials	45	45
Wood Products	117	116
Forest	0	0
Paper	51	90
Övriga	0	0
Totalt	244	282

1 Goodwill exklusive tillgångar som innehas för försäljning

Se Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar för mer information om redovisade nedskrivningar och nedskrivningsprövning.

Medelantal anställda

Segment	2022	2021	Land	2022	2021
Packaging Materials	6 274	5 801	Österrike	1 067	1 028
Packaging Solutions	3 966	4 361	Baltikum	1 512	1 459
Biomaterials	2 135	1 865	Belgien	506	506
Wood Products	4 445	4 177	Tjeckien	1 118	1 039
Forest	1 412	1 476	Finland	5 666	6 003
Paper	2 298	3 292	Tyskland	598	734
Övriga	1 261	2 098	Polen	1 994	1 976
Totalt	21 790	23 071	Ryssland	585	1 132

	Räkenskapsår				Räkenskapsår
Segment	2022	2021	Land	2022	2021
Packaging Materials	6 274	5 801	Österrike	1 067	1 028
Packaging Solutions	3 966	4 361	Baltikum	1 512	1 459
Biomaterials	2 135	1 865	Belgien	506	506
Wood Products	4 445	4 177	Tjeckien	1 118	1 039
Forest	1 412	1 476	Finland	5 666	6 003
Paper	2 298	3 292	Tyskland	598	734
Övriga	1 261	2 098	Polen	1 994	1 976
Totalt	21 790	23 071	Ryssland	585	1 132
			Sverige	4 659	5 023
			Övriga Europa	230	236
			Europa totalt	17 934	19 137
			Brasilien	527	477
			Kina (inkl. Hongkong)	2 894	3 006
			USA	33	43
Per 31 december			Uruguay	313	310
	2022	2021	Övriga länder	89	98
Antal anställda vid årets slut	20 879	22 094	Totalt	21 790	23 071

	Per 31 december
	2022	2021
Antal anställda vid årets slut	20 879	22 094

Extern försäljning per destination

		Försäljning per destination
MEUR	2022	2021
Österrike	450	403
Baltikum	377	315
Belgien	117	102
Tjeckien	231	188
Danmark	128	108
Finland	759	610
Frankrike	449	357
Tyskland	1 208	1 049
Italien	650	450
Nederländerna	317	207
Polen	733	548
Ryssland	112	307
Spanien	311	246
Sverige	1 071	975
Storbritannien	444	395
Övriga Europa	577	837
Europa totalt	7 934	7 096
Australien/Nya Zeeland	202	146
Brasilien	50	41
Kina (inkl. Hongkong)	1 125	1 183
Japan	417	316
Mellanöstern	275	252
Uruguay	31	28
USA	397	320
Övriga länder	1 250	782
Totalt	11 680	10 164

Avstämning av operativt kapital mot totala tillgångar

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Operativt kapital	15 806	14 307
Rörelseskulder	2 909	2 930
Räntebärande fordringar	2 122	1 629
Skattefordringar	85	160
Tillgångar, totalt	20 922	19 026

Operativt kapital, anläggningstillgångar och investeringar per plats

	Per 31 december
	Operativt kapital		Anläggningstillgångar1		Investeringar2
MEUR	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Österrike	125	107	128	120	16	8
Baltikum	163	151	74	72	12	9
Belgien	99	123	135	153	13	21
Tjeckien	196	162	198	158	41	39
Finland	4 543	3 358	2 729	2 382	311	296
Tyskland	44	-68	53	216	10	5
Polen	413	406	379	378	35	36
Ryssland	-2	112	0	73	3	12
Sverige	7 021	6 777	6 837	6 951	173	129
Övriga Europa	66	92	11	6	8	1
Europa totalt	12 668	11 219	10 543	10 508	623	556
Brasilien	303	261	278	231	21	16
Kina (inkl. Hongkong)	1 093	1 173	1 044	1 116	25	18
Uruguay	1 722	1 636	1 580	1 514	31	18
USA	41	47	32	30	0	0
Övriga länder	-22	-29	4	6	1	1
Totalt	15 806	14 307	13 481	13 405	701	609

1 Anläggningstillgångar, exklusive tillgångar som innehas för försäljning, finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar.

2 Exclusive investeringar i biologiska tillgångar

Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning

Redovisningsprinciper

Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden varvid dessa företag ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över bolaget förvärvas. I enlighet med detta mäts summan av den köpeskilling som betalats (inklusive villkorad köpeskilling) och det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar till verkligt värde på förvärvsdatumet.

Transaktionskostnader relaterade till förvärv kostnadsförs när de uppkommer. Mätmetoden för innehav utan bestämmande inflytande beslutas separat för varje förvärv och mäts antingen till verkligt värde eller innehavet utan bestämmande inflytandes andel av nettotillgångarna. Överskottet av överförd köpeskilling, innehav utan bestämmande inflytande och eventuellt tidigare ägda aktieposter över det verkliga värdet för det förvärvade bolagets nettotillgångar redovisas som goodwill, som prövas för nedskrivning minst en gång om året.

De avyttrade bolagen ingår i koncernredovisningen fram till det datum då kontrollen förloras. Vinsten eller förlusten vid avyttringen tillsammans med ackumulerade omräkningsjusteringar relaterade till avyttrade bolag redovisas i koncernens resultaträkning på det datum då kontrollen förloras. I vinster och förluster vid avyttring av ett dotterbolag ingår den goodwill som är hänförlig till den sålda enheten.

Tillgångarna betraktas som tillgängliga för försäljning om deras redovisade värden främst återvinns genom en försäljning istället för genom fortsatt användning. Tillgångarna måste vara tillgängliga för direkt försäljning i aktuellt tillstånd och enligt de villkor som normalt gäller för försäljning av sådana tillgångar. Försäljningen måste vara högst sannolik och förväntas slutföras inom ett år från klassificeringsdatum. Dessa tillgångar och tillhörande skulder presenteras separat i koncernens rapport över finansiell ställning och mäts enligt det lägsta av redovisat värdet och verkligt värde efter avdrag för försäljning. Jämförande information har inte omräknats när klassificeringen har genomförts. Tillgångar som klassificeras som tillgängliga för försäljning skrivs ej av.

Förvärv av koncernbolag

Under 2021 och 2022 slutförde Stora Enso inga förvärv av företag eller verksamheter.

I september 2022 undertecknade Stora Enso ett avtal om att förvärva De Jong Packaging Group och transaktionen slutfördes den 6 januari 2023. Den redovisas som en händelse efter balansdagen. Efter genomförandet av transaktionen har redovisningen av förvärvet påbörjats, där även förberedelse av förvärvsanalys inkluderas. Mot bakgrund av förvärvets storlek, komplexitet och tidpunkt är uppgifterna om den preliminära förvarvsanalysen ofullständiga vid godkännandet av detta bokslut. Det finns inte heller någon preliminär beräkning av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och innehav utan bestämmande inflytande samt goodwill vilket innebär att dessa uppgifter inte heller redovisas.

Goodwill kommer utgöras av de förväntade synergieffekterna, främst genom anskaffning av råmaterial, integrationsoptimering av wellpappråvara och ökade kommersiella möjligheter. Goodwill kommer att fördelas till divisionerna Packaging Solutions och Packaging Materials som berörs av förvärvet. Redovisad goodwill förväntas inte vara avdragsgill i

skattesyfte. Aktierna i de förvärvade företagen är främst helägda. Vissa enheter har dock mindre innehav utan bestämmande inflytande. Innehav utan bestämmande inflytande beräknas med utgångspunkt från den proportionerliga andelen av identifierade nettotillgångar.

Den preliminära köpeskillingen var 612 MEUR, exklusive villkorad tilläggsköpeskilling. Tilläggsköpeskillingen kommer att erläggas kontant under 2024 och är kopplad till att De Jong Packaging Group uppnår vissa resultatgränser. Den villkorade köpeskillingen beräknas enligt verkligt värde vid datumet för förvärvet och det maximala beloppet för tilläggsköpeskillingen är 45 MEUR. Den slutliga köpeskillingen är föremål för sedvanliga justeringar.

De Jong Packaging Group har sitt huvudkontor i Nederländerna och är en av de största producenterna av wellförpackningar i Benelux. De Jong Packaging Group är också aktiva inom råvaruproduktion för wellpappråvara genom förvärvet av bruket De Hoop i Nederländerna 2021. De Jong Packaging Group har 17 anläggningar i Nederländerna, Belgien, Tyskland och Storbritannien med cirka 1 300 medarbetare. I och med förvärvet kommer Stora Ensos Packaging Solutions-division att öka sin kapacitet för wellförpackningar med cirka 1 200 miljoner m2 till över 2 000 miljoner m² inberäknat De Jong Packaging Groups pågående expansionsprojekt.

Förvärvet kommer att fortsätta stärka Stora Ensos strategiska riktning, påskynda omsättningstillväxten och bygga marknadsandelar inom förnybara förpackningslösningar i Europa. De Jong Packaging Groups produktportfölj och geografiska läge kommer att komplettera och stärka Stora Ensos erbjudande. Förvärvet förväntas även generera synergieffekter över cykeln, då främst genom anskaffning av råmaterial, integrationsoptimering av wellpappråvara och ökade kommersiella möjligheter. De förvärvade enheterna kommer att ingå i divisionerna Packaging Solutions och Packaging Materials.

Avyttring av koncernbolag

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Avyttrade nettotillgångar
Kassa- och banktillgodohavanden	90	12
och materiella anläggningstillgångar	8	32
Immateriella tillgångar	0	1
Rörelsekapital	-1	10
Skattefordringar och skatteskulder	6	9
Räntebärande tillgångar och skulder	-19	-1
Innehav utan bestämmande inflytande	0	0
Nettotillgångar i avyttrade bolag och verksamheter	85	62
Avyttringsbelopp, totalt	70	67
Ackumulerad omräkningsjustering	-47	1
Nedskrivningar av tillgångar1	-155	-20
Nedskrivningar av lån	-23	0
Transaktionskostnader	-4	-2
Total nettovinst/nettoförlust	-244	-16

1 2022 var främst relaterade till nedskrivningar i samband med verksamheten i Ryssland och inkluderar även nedskrivningar relaterade till tillgångar som innehas för försäljning.

2022

Kvarnsvedens bruk

I december 2022 avyttrade Stora Enso sitt helägda bruk Kvarnsveden till Northvolt, som är en europeisk leverantör av hållbara battericeller. På grund av strukturell nedgång i efterfrågan på grafiskt papper presenterade Stora Enso i april 2021 sin plan för att avsluta papperstillverkningen i Kvarnsveden. Tillverkningen upphörde i september 2021. Anläggningen kommer att byggas om för batteritillverkning, genom återanvändning och renovering av befintliga lokaler och infrastruktur. Enheten ingick i segmentet Övrigt då den avyttrades. Transaktionen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen.

Verksamhet i Ryssland – Wood Products och Forest

I juli 2022 avyttrade Stora Enso sina två sågverk i Nebolchi och Impilahti i Ryssland till lokala företag. Avyttringarna inkluderade även den ryska skogsverksamheten som försåg sågverken med trä. De avyttrade sågverken, som ligger i Novgorod och Karelen, har en årskapacitet på totalt 350 000 m3 sågat virke, inklusive 55 000 m3 processat trä och 65 000 ton pellets. I den ryska skogsverksamheten fanns långsiktiga avverkningsrättigheter på cirka 370 000 hektar. De flesta av de sju avyttrade juridiska enheterna ägdes helt av koncernen, förutom en enhet som ägdes till 99,48 %. När det gäller avyttring av en av skogsverksamheterna kommer denna att slutföras under 2023, när vissa formaliteter är klara. Detta har ingen betydande inverkan på koncernen. Under 2022 redovisade koncernen nedskrivningar av tillgångar på 74 MEUR (främst anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar) kopplade till transaktionen. Cirka två tredjedelar av försäljningsbeloppet kommer att mottas i form av delutbetalningar framöver. Förlusten på grund av avyttringen var 24 MEUR, inklusive ackumulerade omräkningsjusteringar från eget kapital till koncernens resultaträkning. Dessutom gjordes nedskrivningar av lånefordringar med 23 MEUR hänförliga till transaktionen. De sålda enheterna tillhörde divisionerna Wood Products och Forest.

Verksamheten i Ryssland – Packaging Solutions

I maj 2022 avyttrade Stora Enso sina tre helägda anläggningar för wellförpackningar i Ryssland till lokala företag. De tre avyttrade förpackningsanläggningarna i Lukhovitsy, Arzamas och Balabanovo har en total årlig kapacitet på 395 miljoner m² wellförpackningar. Anläggningarna tillverkar främst wellförpackningar för den inhemska ryska marknaden. Under 2022 redovisade koncernen nedskrivningar av tillgångar på 42 MEUR (främst anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar) hänförliga till transaktionen. Försäljningsbeloppet kommer att mottas i form av delutbetalningar framöver. Förlusten vid avyttringen var cirka 49 MEUR, och bestod främst av ackumulerade omräkningsjusteringar som fördes från eget kapital till resultaträkningen. De avyttrade enheterna ingick i divisionen Packaging Solutions.

Vlar Papier

I februari 2022 avyttrade Stora Enso hela sitt ägande i Vlar Papier NV i Belgien. Det sålda företaget ingick i divisionen Paper. Transaktionen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen.

2021

Laos

I september 2021 avyttrade Stora Enso sitt 100-procentiga ägande i Stora Enso Laos Plantation AB och Stora Enso Lao Co Ltd till SilviCarbon. Stora Enso har drivit plantager i Laos sedan 2007, med rättigheter för markanvändning för cirka 3 800 hektar. Efter transaktionen äger Stora Enso inte några skogstillgångar i Laos. De sålda bolagen ingick i divisionen Forest. Transaktionen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen.

ECO RFID

I september 2021 avyttrade Stora Enso sin verksamhet för hållbar RFID-teknik till CCRR-koncernen. Den avyttrade verksamheten ingick i segmentet Övriga. Transaktionen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen.

Sachsen

I maj 2021 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sitt ägande på 100 % i pappersbruket i Sachsen i Tyskland till Model Group. Bruket i Sachsen ligger i Eilenburg i Tyskland och har en årlig produktionskapacitet på 310 000 ton specialtidningspapper baserat på återvunnet papper. Avyttringen slutfördes i augusti 2021 och Stora Enso kommer att fortsätta sälja och distribuera Sachsens produkter under 18 månader efter slutförandet. Under andra kvartalet 2021 redovisade koncernen nedskrivningar av tillgångar på 20 MEUR hänförliga till transaktionen. Köpeskillingen som Stora Enso fick för avyttringen av aktierna uppgick till 53 MEUR. Den slutliga avyttringsförlusten var inte väsentlig. Sachsen-bruket ingick i divisionen Paper.

Enheter inom divisionen Forest

I mars och juni 2021 avyttrade Stora Enso sitt 100-procentiga ägande i flera vindkraftsprojekt och fastighetsrelaterade bolag. De här bolagen förvärvades huvudsakligen i maj 2019 i samband med omstruktureringen av Bergvik Skog AB. De sålda bolagen ingick i divisionen Forest. Transaktionerna hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen.

Tillgångar för försäljning

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Materiella anläggningstillgångar	264	0
Immateriella tillgångar	55	0
Varulager	91	0
Kortfristiga rörelsefordringar	104	0
Skattefordringar	0	0
Tillgångar för försäljning	514	0
Långfristiga rörelseskulder	42	0
Kortfristiga rörelseskulder	163	0
Skatteskulder	28	0
Räntebärande skulder	4	0
Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning	237	0

Tillgångar som är tillgängliga för försäljning i slutet av 2022 inkluderar anläggningarna i Maxau, Nymölla och Hylte.

I september 2022 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sin helägda anläggning för pappersproduktion i Maxau, Tyskland, med alla tillhörande tillgångar, till Schwarz Produktion (en del av Schwarz Group) med ett bolagsvärde på cirka 210 MEUR. Transaktionen beräknas vara slutförd under första halvåret 2023. Bruket har en årlig kapacitet för superkalandrerat papper (SC-papper) på 530 000 ton. Maxau bruk ingår i divisionen Paper.

I september 2022 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sin helägda anläggning för pappersproduktion i Nymölla, med alla tillhörande tillgångar, till Sylvamo, en USA-baserad global producent av obestruket papper med ett bolagsvärde på cirka 150 MEUR. Transaktionen slutfördes i början av 2023. Anläggningen i Nymölla har en årlig kapacitet på 485 000 ton träfritt obestruket kontorspapper. Under 2022 och i samband med transaktionen redovisade koncernen cirka 14 MEUR i nedskrivningar av tillgångar. Nymölla bruk ingår i divisionen Paper.

I januari 2023 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sin helägda pappersanläggning i Hylte till Sweden Timber med ett bolagsvärde på cirka 18 MEUR. Transaktionen beräknas vara slutförd under första halvåret 2023. Hyltes årliga kapacitet är 245 000 ton tidningspapper. Under 2022 och i anslutning till transaktionen genomförde koncernen cirka 19 MEUR i nedskrivningar av tillgångar för enheten. Hylte bruk ingår i divisionen Paper.

Not 5 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Redovisningsprinciper

Forskning och utveckling

Forskningskostnader kostnadsförs när de uppstår under övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning. Kostnader för utveckling kostnadsförs också när de uppkommer om de inte uppfyller kriterierna för att redovisas som immateriella tillgångar enligt IAS 38, där de i sådana fall kapitaliseras som immateriella tillgångar och skrivs av under hela sin förväntade livslängd.

Statsbidrag

Statsbidrag som hänför sig till inköp av materiella anläggningstillgångar dras av från tillgångens bokförda värde och nettokostnaden kapitaliseras. Övriga statsbidrag redovisas systematiskt som löpande intäkter under den period som krävs för att uppväga dem mot de kostnader de är avsedda att kompensera.

Gröna certifikat

Stora Enso är en del av det lokala gröna energiproduktionssystemet, där utvalda anläggningar i Europa är berättigade till gröna certifikat utifrån hur många megawattimmar grön energi de producerar. Gröna certifikat redovisas endast till marknadsvärdet vid tilldelningstidpunkten i balansräkningen. Efterföljande förändringar i marknadspriserna påverkar inte resultaträkningen och intäkterna redovisas endast när certifikaten säljs.

Övriga rörelseintäkter och kostnader

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Övriga rörelseintäkter
Tilldelade utsläppsrätter och vinst vid avyttring	177	154
Försäljning av gröna certifikat	10	20
Vinster vid avyttring av anläggningstillgångar	4	31
Vinster vid avyttring av koncernbolag och affärsverksamheter	18	34
Utdelning och vinst vid försäljning av onoterade aktier	1	0
Försäkringsersättningar	10	7
Övrigt1	85	83
Statsbidrag	16	14
Ackumulerad omräkningsjustering	5	2
Totalt	326	345

1 Inklusive hyresintäkter, förändringar i verkligt värde för derivat som inte är redovisade i hedgekonton och andra poster. Derivat diskuteras mer ingående i not 27 Derivat..

		Räkenskapsår
	2022	2021
Övriga rörelsekostnader
Leasingkostnader	40	38
Forskning och utveckling	89	82
Kreditförluster, netto efter återföring	13	3
Förluster vid avyttring av koncernföretag och affärsverksamheter	26	3
Ackumulerad omräkningsjustering	52	16
Förändringar av avsättningar i resultaträkningen	31	184
Övrigt1	342	284
Totalt	594	610
1

1 Inklusive kostnader för bland annat konsulttjänster och andra tjänster, IT och telekommunikation, fastigheter och administration, revision, utbildning, resor, försäkringar, straffavgifter, och omräkningsdifferenser på operativa skulder.

	Räkenskapsår
Material och tjänster omfattar	2022	2021
Utsläppsrätter som ska lämnas in	112	99

Koncernen redovisar 177 (154) MEUR hänförliga till utsläppsrättigheter under övriga rörelseintäkter. En kostnad på 112 (99) MEUR hänförliga till koldioxidutsläpp från produktion redovisas under material och tjänster. Den faktiska vinsten uppgick till 59 (22) MEUR från avyttring av outnyttjade utsläppsrätter. Se Not 15 Utsläppsrätter och övriga anläggningstillgångar för mer information om utsläppsrätter. Intäkterna från försäljning av gröna certifikat uppgick till 10 (20) MEUR.

Leasingkostnader omfattar kostnader hänförliga till kortfristiga leasingavtal på 12 (10) MEUR, tillgångar av mindre värde på 21 (20) MEUR och variabla leasingavgifter som inte ingår i beräkningen av leasingskulder på 2 (3) MEUR. I leasingkostnader ingår även betalningar för tjänster som omfattas av leasingavtalen, som inte ingår i beräkningen av leasingskulder.

Revisorers arvoden och tjänster

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Revisionsarvoden	4	4
Revisionsrelaterade arvoden	0	0
Skattearvoden	0	0
Övriga arvoden	0	0
Totalt	4	4

Totala arvoden för professionella tjänster till koncernens huvudrevisor PwC uppgick till 4 (4) MEUR. Revisionsarvoden avser revision av årsbokslut eller anknutna tjänster som normalt utförs i samband med lagstadgad eller föreskriven inlämning av handlingar. Revisionsrelaterade arvoden utgår för olika typer av försäkran och liknande tjänster som skäligen kan anses vara relaterade till revision eller granskning av bokslut.

Not 6 Personalkostnader

Personalkostnader

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Löner	996	1 017
Pensionkostnader	152	165
Aktierelaterad ersättning	8	7
Övriga lagstadgade kostnader för arbetsgivaren	140	143
Övriga frivilliga kostnader	20	19
Totalt	1 315	1 351

Pensionskostnader

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Förmånsbestämda planer	5	12
Premiebestämda planer	146	153
Totalt	152	165

Medelantalet anställda under 2022 var 21 790, jämfört med 23 071 år 2021. Pensionskostnader redovisas utförligare i Not 20 Pensionsförmåner.

2022 var kostnaden för den aktierelaterade ersättningen 8 (7) MEUR. Mer information om aktierelaterad ersättning som omfattar aktietilldelningar finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram. Koncernledningens och styrelsens ersättning beskrivs i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning.

Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning

		Räkenskapsår
Tusen euro (före skatt)	2022			2021
	Kontant	Värdet av aktier1	Totalt4	Totalt	Styrelsekommitté
Styrelseledamöter per 31 december 2022
Antti Mäkinen, styrelseordförande	133	81	214	208	People and Culture, Nominering2,3
Håkan Buskhe, vice styrelseordförande	76	46	122	118	People and Culture, Nominering2,3
Elisabeth Fleuriot	63	32	94	91	Finans och revision
Hock Goh	63	32	94	91	Finans och revision
Helena Hedblom	54	32	86	82	Hållbarhet och etik
Kari Jordan	54	32	86		People and Culture
Christiane Kuehne	58	32	90	87	Hållbarhet och etik
Richard Nilsson	69	32	101	97	Finans och revision
Hans Sohlström	54	32	86	82	Hållbarhet och etik
Före detta styrelseledamöter
Mikko Helander (till den 15 mars 2022)	0	0	0	82
Ersättning till ledande befattningshavare, totalt 1	624	348	972	939

¹40 % av styrelsens ersättning, exkl. ersättning till kommittéer, betalades 2022 ut i Stora Enso R-aktier som köpts via marknaden och fördelats enligt följande: till styrelseordförande 4 332 R-aktier, vice styrelseordförande 2 454 R-aktier och ledamöter 1 686 R-aktier var. Koncernen ställer inga formella policykrav på styrelseledamöterna att behålla aktier som erhållits som ersättning.

2 Stora Ensos aktieägares nomineringsråd har utsetts av årsstämman 2016 att verka till dess att annat beslutas. Aktieägarnas nomineringsråd består enligt de av årsstämman godkända stadgarna av fyra ledamöter: styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande och två ledamöter utsedda av de två största aktieägarna (en vardera) per den 31 augusti varje år. Det betalas inte ut någon separat ersättning till ledamöterna i nomineringsrådet.

³Marcus Wallenberg, utsedd av FAM AB, är ordförande i nomineringsrådet. Reima Rytsölä är utsedd till ledamot i aktieägarnas nomineringsråd av Solidium Oy. Antti Mäkinen och Håkan Buskhe utsågs till ledamöter i aktieägarnas nomineringsråd i egenskap av sina roller som styrelsens ordförande och vice ordförande. 4 Företaget betalar dessutom avgift på överföringar för varje medlems aktieköp, enligt beslut på årsstämman. Beloppet betraktas även som beskattningsbar inkomst för varje medlem.

Aktieägarna etablerade vid årsstämman aktieägarnas nomineringsråd, som ska verka till dess att annat beslutas. Nomineringsrådet ska årligen förbereda förslag till årsstämman angående antal styrelseledamöter, val av styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter samt ersättning till ordförande, vice ordförande och ledamöter i styrelsen och dess kommittéer.

Styrelsens aktieinnehav per 31 december 2022

	Innehav
	A	R
Styrelseledamöter per 31 december 2022
Antti Mäkinen, styrelseordförande		16 576
Håkan Buskhe, vice styrelseordförande		7 933
Elisabeth Fleuriot		30 029
Hock Goh		34 782
Helena Hedblom		3 517
Kari Jordan		1 686
Christiane Kuehne		14 590
Richard Nilsson1	127	27 132
Hans Sohlström2		13 517
Totalt antal aktier	127	149 762

¹Närstående innehar 127 A-aktier och 236 R-aktier ²Närstående innehar 179 A-aktier

Följande styrelseledamöter var också verksamma 2022

	Aktieinnehav när uppdraget som styrelseledamot upphörde	Datum då uppdraget som styrelseledamot upphörde
Mikko Helander	8 910	15 mars 2022

Koncernledningens ersättning och aktieinnehav

I tabellen nedan anges ersättning för koncernledningens medlemmar under året, inklusive de aktier med prestationsvillkor som har avslutats och som tjänas in under kommande år. Företaget rekommenderar och förväntar sig att VD och medlemmar i koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som erhållits som ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts.

Den totala kostnaden för koncernledningens ersättning uppgick till 15 (11) MEUR år 2022. Koncernledningen bestod av totalt elva (tretton) medlemmar vid årsslutet 2022.

Koncernledningens medlemmar kan i enlighet med sina respektive pensionslösningar pensionera sig vid 65 års ålder med pensioner enligt lokal praxis i sina respektive hemländer. Uppsägningstiden är på sex månader enligt anställningskontrakten, med avgångsvederlag på tolv månaders baslön om det är bolaget som säger upp den anställde.

Utfallet av de finansiella målen för de kortsiktiga incitamentsprogrammen för verksamhetsåret 2022, och de långsiktiga incitamentsprogrammen för verksamhetsåren 2020 till 2022 granskades och godkändes av People and Culture Committee och godkändes av styrelsen i januari 2023.

Mer information om incitamentsprogram och aktierelaterad ersättning för Stora Ensos ledning och anställda finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram.

		Räkenskapsår
1 000 EUR		2022			2021
	VD	Övriga2,5	Koncern ledningen totalt	VD	Övriga	Koncern ledningen totalt
Ersättning1,4
Årslön	953	4 802	5 755	981	4 695	5 676
Lokalt boende (faktiska kostnader)	0	2	2	0	1	1
Övriga förmåner	32	272	304	33	342	375
Förmåner vid uppsägning	0	0	0	0	0	0
Kortfristiga incitamentsprogram3	845	2 167	3 012	672	2 053	2 725
Långfristiga incitamentsprogram3	987	2 848	3 835	0	137	137
	2 817	10 091	12 908	1 686	7 228	8 914
Pensionskostnader
Obligatoriska planer	477	1 154	1 631	341	1 226	1 567
Frivilliga planer Stora Enso	0	933	933	0	735	735
	477	2 087	2 564	341	1 961	2 302
Ersättning, totalt	3 294	12 178	15 472	2 027	9 189	11 216

Ersättning till koncernledningen

¹Den finska koden för bolagsstyrning ställer krav på att företag ska rapportera ersättning som betalats ut eller som ska betalas ut och på grund av detta speglar siffrorna i tabellen ovan inte helt och hållet de belopp som anges som personalkostnader i koncernens resultaträkning och som redovisas i tabellen nedan om koncernledningens ersättning i resultaträkningen.

²I Inkluderar det som tjänades in för iTeemu Salmi till den 20 maj 2022 och Kati ter Horst till den 30 juni 2022 och Jari Suominen till den 30 november 2022. ³Gäller belopp som löper ut vid årets slut och som betalas ut 2023. LTI-värde beräknas med hjälp av stängningskursen den 30 december 2022 på 13,15 EUR. Det slutliga värdet av de intjänade aktierna beror på aktiekursen på intjänandedatum 1 mars 2023.

⁴Ledande befattningshavares ersättning redovisas endast för perioden då de var medlemmar i koncernledningen.

⁵Ersättningen till medlemmarna i koncernledningen ökade under 2022 jämfört med 2021 främst på grund av resultatet av rörliga löneprogram. Det genomsnittliga antalet GLT-medlemmar under 2022 var 11,71.

Ersättning till koncernledningen i resultaträkningen

1 000 EUR	Räkenskapsår
	2022				2021
	VD	Övriga	Koncern ledningen totalt	VD	Övriga	Koncern ledningen totalt
Löner och andra kortfristiga ersättningar till anställda	1 830	7 243	9 073	1 686	7 091	8 777
Långfristiga incitamentsprogram1, 2	714	1 581	2 295	468	1 638	2 106
Pensionsförmåner	477	2 087	2 564	341	1 961	2 302
Totala kostnader redovisade i resultaträkningen	3 021	10 911	13 932	2 495	10 690	13 185

1 Kostnaderna för långsiktiga incitamentsprogram (LTI) redovisas som kostnader under den treåriga intjänandeperioden baserat på aktiepriset vid tilldelningstidpunkten och uppskattningen av vad som kommer att tjänas in. ²Siffrorna för år 2021 har omräknats.

Ledande befattningshavare förutom VD

Kortsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare

Under året 2022 har medlemmar i koncernledningen kortsiktiga incitamentsprogram, där upp till maximalt 70 % eller 80 % av den fasta årslönen kan betalas ut under året efter resultatperioden. 70 % av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för 2022 baserades på finansiella mål och 30 % på individuella huvudmål.

Långsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare

De långsiktiga incitamentsprogrammen för 2020 har treåriga resultatperioder, medan programmet för 2021 har tre ettåriga resultatperioder som ackumuleras efter tre år. Programmet för 2022 innehåller prestationsmått med ettåriga prestationsperioder, som ackumuleras efter tre år, samt treåriga prestationsperioder. Samtliga tre program blir intjänade efter tre år och den maximala intjäningsnivån är 100 % av antalet tilldelade aktier. 2020 års program omfattar resultatperioderna 2020–2022, 2021 års program gäller resultatperioderna 2021–2023 och 2022 års program omfattar resultatperioderna 2022–2024. Tilldelningen enligt programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning, där aktierna tjänas in i enlighet med prestationskriterier som föreslagits av People and Culture Committee och godkänts av styrelsen.

Under året lanserades 2022-programmet, där medlemmar i koncernledningen (som sitter i koncernledningen vid årsslutet) potentiellt kan erhålla ett värde som motsvarar 242 650 aktier före skatt, förutsatt att den maximala intjäningsnivån uppnås under den treåriga intjäningsperioden (2022–2024). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.

Det verkliga värdet på de tjänster som de anställda utför i utbyte mot aktierelaterad ersättning redovisas på ett sätt som överensstämmer med regleringsmetoden. Regleringen sker antingen med kontanta medel eller med aktier. Mer information om detta finns i Not 21. Vad gäller den del som regleras med aktier är det möjligt att den faktiska kostnaden inte överensstämmer med bokföringskostnaderna eftersom aktiekursen inte uppdateras vid tilldelningstidpunkten. Siffrorna i tabellen över koncernledningens ersättning avser individer som var ledande befattningshavare vid årets slut.

I slutet av året avslutades resultatperioden för 2020 års program och tjänas in efter tre år i mars 2023, beroende på det ekonomiska mervärdet (EVA) och resultat per aktie (EPS) för Stora Enso-koncernen. Prestationsbaserade aktietilldelningen resulterade i ett resultat på 100 %. Antalet aktier som skall betalas ut för ledningen (koncernledningsmedlemmar vid årets slut) från program som avslutades under 2022 uppgick till 265 340 aktier. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.

Vd och koncernchef – Annica Bresky

VD:n har varit anställd av Stora Enso sedan den 1 maj 2017 och tillträdde som VD den 1 december 2019. Hon har en uppsägningsperiod på sex månader med ett avgångsvederlag på tolv månadslöner vid uppsägning från företaget, men inga avtalade utbetalningar vid eventuell förändring av kontroll. I VD:s förmåner ingår pensionsavsättningar. VD:s pensionsplan har avsättningar som motsvarar den kollektivavtalade pensionsplanen i Sverige (ITP1), med en pensionsgrundande inkomst som består av årlig grundlön, semesterersättning och utbetald ersättning från kortsiktiga incitamentsprogram. Pensionsåldern är 65 år.

Kortsiktigt incitamentsprogram för vd

Under 2022 är VD:n berättigad till ett kortsiktigt incitamentsprogram som fastställs av styrelsen årligen och som kan ge maximalt 100 % av den fasta årslönen. 70 % av det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2022 baserades på finansiella mål och 30 % på ESG-, operativa och individuella nyckelmått.

Långsiktigt incitamentsprogram för vd

VD deltar i 2020, 2021 och 2022 års aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram. Programmen för 2020 har treåriga resultatperiod. Programmet för 2021 har tre ettåriga resultatperioder som ackumuleras efter tre år. Programmet för 2022 har resultatmått med ettåriga resultatperioder som ackumuleras efter tre år samt resultatmått med treåriga resultatperioder. Alla tre programmen blir intjänade efter tre år. 2020 års program omfattar resultatperioderna 2020–2022, 2021 års program gäller resultatperioderna 2021–2023 och 2022 års program omfattar resultatperioderna 2022–2024. Ersättningarna i programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning, där aktierna tilldelas i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av People and Culture Committee och godkänts av styrelsen.

Under 2022 lanserades LTI-programmet där VD har potential att få ett värde som motsvarar maximalt 65 430 aktier före skatt. Tilldelningens värde på 1 154 251 EUR är baserat på aktiekursen vid tilldelningstidpunkten, under förutsättning att den maximala intjäningsnivån uppnås under treårsperioden (2022–2024). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.

I slutet av året avslutades resultatperioden för 2020 års program och utfallet sker efter tre år i mars 2023, beroende på ekonomiskt mervärde (EVA) och resultat per aktie i koncernen Stora Enso. 75,080 aktier betalas ut för VD från programmen för prestationsbaserad aktietilldelning som avslutades under 2022 mot bakgrund av att resultatet var 100 %.

Koncernledningens aktieinnehav

Koncernledningens medlemmar vid årsslutet	Innehav av R aktier1	Aktier som löper ut 20232	Prestations baserad aktietilldelning 2024–20255
Annica Bresky	19 763	75 080	122 817
Seppo Parvi	50 924	25 340	43 484
Tobias Bäärnman	1 960	5 200	22 629
David Ekberg	1 245	17 640	32 481
Johanna Hagelberg	28 146	17 440	32 803
Rene Hansen	—	3 400	12 000
Hannu Kasurinen	38 421	29 640	47 406
Katariina Kravi	—	21 500	27 938
Per Lyrvall3	73 383	22 100	34 459
Annette Stube	—	20 000	26 271
Lars Völkel	—	28 000	41 623
Verksamma ledande befattningshavare, totalt4	213 842	265 340	443 911

¹Ingen av medlemmarna i koncernledningen innehar A-aktier.

²Aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutades under 2022 och som ska betalas ut 2023. Det prestationsbaserade aktietilldelningsprogrammet gav ett resultat på 100 % som ska betalas ut under 2023. Vissa medlemmar i koncernledningen deltog i programmet för villkorad aktietilldelning som avslutades 2022 innan de blev medlemmar i koncernledningen och de aktierna ska betalas ut under 2023.

³Närstående innehar 1 257 av aktierna.

4 Bolaget rekommenderar och förväntar sig att medlemmar i koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som erhållits som ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts.

5 Potentiella aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutas 2023–2024 och som ska betalas ut 2024–2025

Delvis verksamma ledande befattningshavare 2022	Innehav av R-aktier när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde	Prestationsbaserad aktietilldelning när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde	Villkorad aktietilldelning när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde	Datum då uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde
Teemu Salmi1	10 150	32 380	2 335	20 maj 2022
Kati ter Horst1	61 996	86 556	—	30 juni 2022
Jari Suominen1	53 168	65 331	—	30 november 2022

¹Dessa aktier förfaller när anställningen upphör.

Not 8 Finansnetto

Redovisningsprinciper

Finansnetto omfattar räntekostnader netto, valutakursvinster och valutakursförluster och övriga finansiella intäkter och kostnader som huvudsakligen härrör från räntebärande tillgångar och skulder.

Finansiella intäkter och kostnader

		Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Finansiella nettokostnader i resultaträkningen
Finansiella intäkter	40	42
Finansiella kostnader	-191	-190
Totalt	-151	-149
Bestående av
Räntekostnader
Räntekostnader från lån värderade till upplupet anskaffningsvärde	-96	-95
Räntenetto från räntederivat värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	-12	-15
Räntekostnader från leasing	-17	-17
Balanserad ränta	0	1
Ränteintäkter från lån och fordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde	20	2
Räntekostnader, netto	-105	-124
Kursvinst/-förlust
Valutaderivat	8	-39
Lån, insättningar och leasingskulder	-10	37
Kursvinster/-förluster, netto	-1	-2
Övriga finansiella intäkter	2	1
Övriga finansiella kostnader
Finansiella avgifter	-8	-17
Verkligt värde-förluster	-4	-3
Nedskrivningar av räntebärande tillgångar	-30	0
Räntenetto på förmånsbestämda åtaganden	-3	-3
Övriga finansiella kostnader, netto	-45	-22
Totalt	-151	-149

Vinst/förlust på finansiella derivatinstrument framgår av Not 27 Derivat

Räntekostnaderna minskade under 2022, främst på grund av högre ränteintäkter på lån och fordringar. Kostnader för långfristiga skuldemissioner som aktiverats som en del av långfristiga skulder uppgick till 6 (7) miljoner euro i balansräkningen. Under året amorterades 2 (4) miljoner euro genom räntekostnader med hjälp av effektivräntemetoden.

Valutakursvinster och valutakursförluster på valutaderivat hänför sig huvudsakligen till icke-säkringsredovisade finansiella instrument som är värderade till verkligt värde i resultaträkningen. Beloppet som redovisas som övriga finansiella intäkter består främst av vinster vid värdering till verkligt värde, medan övriga finansiella kostnader i tabellen ovan avser finansiella nettoavgifter för outnyttjade kreditlimiter, garantier och negativ ränta på insättningar. Nedskrivningar av räntebärande tillgångar avser avyttring av verksamhet i Ryssland och diskuteras närmare i not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning.

Not 9 Inkomstskatt

Redovisningsprinciper

I koncernens inkomstskatt/skatteförmåner ingår skatt relaterat till koncernbolag baserat på periodens skattepliktiga resultat, tillsammans med skattejusteringar för tidigare perioder och förändring i uppskjuten inkomstskatt. Skattefordringar och skatteskulder återger en osäkerhet relaterad till eventuell inkomstskatt.

Uppskjuten inkomstskatt redovisas, värderad med beslutade, eller väsentligen beslutade skattesatser, för att återspegla nettoskatteeffekterna av alla temporära skillnader mellan skattebaserna och redovisningsbaserna för tillgångar och skulder. Ingen uppskjuten skatt redovisas för initial redovisning av goodwill och initial redovisning av en tillgång eller skuld i en transaktion som inte är ett rörelseförvärv. Vid transaktionstidpunkten påverkar detta varken redovisat eller beskattningsbart resultat. Uppskjutna skattefordringar sänker inkomstskatten på beskattningsbar inkomst under kommande år. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära skillnader eller skattemässiga underskottsavdrag.

Skattekostnad

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Aktuell skatt	-196	-118
Uppskjuten skatt	-126	-34
Skatt, totalt	-322	-151

Avstämning av effektiv skattesats

MEUR	Räkenskapsår
	2022	2021
Resultat före skatt	1 858	1 419
Skatt enligt lagstadgade skattesatser i respektive land1	-337	-263
Icke avdragsgilla kostnader och skattefria intäkter2	-15	49
Värdering av uppskjutna skattefordringar	15	-7
Skatt från tidigare år	2	39
Förändringar i skattesatser och skattelagstiftning	0	1
Resultat från intressebolag	44	29
Övrigt3	-31	1
Skatt, totalt	-322	-151
Effektiv skattesats	17,3 %	10,7 %
Lagstadgad skattesats (blandad)	18,2 %	18,5 %

¹Omfattar effekten av 55 MEUR från länder med skattelättnader och skatteförmåner 2022, och effekten av 37 MEUR från skattelättnader och övriga skatteförmåner år 2021. ²Taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 16 MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 1 MEUR år 2022, och taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 30 MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 79 MEUR år 2021. ³Inkluderar en negativ effekt på 34 miljoner euro från avyttringen av den ryska verksamheten 2022.

Den lagstadgade skattesatsen är ett vägt genomsnittsvärde av de lagstadgade skattesatserna som gäller i de jurisdiktioner där Stora Enso är verksamt.

Förändring i uppskjuten skatt 2022

MEUR	Per 1 januari 2022	Resultat räkning	Övrigt totalresultat (OCI)	Förvärv/ Avyttringar1	Omräknings differens	Per 31 december 2022
Skogstillgångar	-1 268	-43	-53	0	97	-1 267
Anläggningstillgångar	-103	-44	0	17	7	-123
Finansiella instrument	1	-3	-8	0	0	-10
Obeskattade reserver	-80	-16	0	4	7	-85
Pensioner och avsättningar	58	-1	-25	-4	-2	26
Skattemässiga underskottsavdrag och skattetillgodohavanden som överförts från tidigare år	107	-34	0	0	1	74
Övrig uppskjuten skatt	-2	19	0	-2	0	15
Totalt	-1 287	-122	-86	15	110	-1 370
Säkring av eget kapital och nettoinvesteringslån (CTA)		-3	3
Säkring av kassaflöden		0	0
Förändring i uppskjuten skatt		-125	-83	15	110
Tillgångar2	143					74
Skulder2	-1 430					-1 443

1 Innefattar tillgångar som innehas för försäljning.² Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12.

OCI = Övrigt totalresultat, CTA = Ackumulerad omräkningsjustering

Förändring i uppskjuten skatt år 2021

MEUR	Per 1 januari	2021 Resultat-räkning	Övrigt totalresultat (OCI)	Förvärv/ Avyttringar	Omräknings differens	Per 31 december 2021
Skogstillgångar1	-1 175	-70	-40	0	16	-1 268
Anläggningstillgångar	-173	75	0	-8	3	-103
Finansiella instrument	-11	3	8	0	1	1
Obeskattade reserver	-39	-43	0	0	2	-80
Pensioner och avsättningar	56	27	-23	0	-2	58
Skattemässiga underskottsavdrag och skattetillgodohavande som överförts från tidigare år	104	1	0	0	2	107
Övrig uppskjuten skatt	23	-26	0	-1	2	-2
Totalt	-1 215	-33	-55	-9	24	-1 287
Säkring av eget kapital (CTA)		-2	2
Nettoinvesteringslån
Förändring i uppskjuten skatt		-35	-53	-9	24
Tillgångar1	117					143
Skulder1	-1 332					-1 430

¹ Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12.

OCI = Övrigt totalresultat, CTA = Ackumulerad omräkningsjustering

Redovisningen av uppskjutna skattefordringar baseras på koncernens uppskattningar av framtida beskattningsbara vinster, mot vilka koncernen kan utnyttja förmånerna.

Icke redovisade uppskjutna skattefordringar på avdragsgilla temporära skillnader uppgick till 50 (58) MEUR. Dessa skillnader har inget förfallodatum. Beskattningsbara temporära skillnader avseende investeringar i dotterbolag, filialer och intressebolag, samt andelar i samägda bolag för vilka uppskjutna skatteskulder inte har redovisats uppgick till 367 (339) MEUR.

Skattemässiga underskottsavdrag

	Per 31 december
	Skattemässiga underskottsavdrag		Redovisat skattemässigt värde		Oredovisat skattemässigt värde
MEUR	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Förfaller inom fem år	359	417	5	7	72	79
Förfaller efter fem år	100	343	9	60	14	11
Förfaller ej	1 173	1 137	58	38	198	210
Totalt	1 633	1 897	73	106	283	300

I slutet av 2022 fanns det inga betydande skattemässiga underskottsavdrag hänförliga till Finland. I slutet av 2021 redovisades skattemässiga underskottsavdrag på 274 MEUR hänförliga till Finland och en uppskjuten skattefordran på 55 MEUR i samband med dessa skattemässiga underskottsavdrag.

Osäkra skattepositioner

På balansdagen pågick skatterevisioner i flera jurisdiktioner. Några betydande tilläggsskatter, utöver de som redan har redovisats, förväntas inte uppstå till följd av dessa revisioner.

Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar

Redovisningsprinciper

Avskrivningar och nedskrivningar

Avskrivning av en tillgång inleds när den är tillgänglig för användning på den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som ledningen avser. Avskrivning upphör när tillgången tas bort ur redovisningen eller är tillgänglig för försäljning. Avskrivning upphör inte när tillgången inte längre utnyttjas. Materiella och immateriella tillgångar skrivs av linjärt under tillgångarnas nyttjandeperioder. Nyttjandeperioder granskas årligen. Om en tillgång avyttras nettas intäkter som överstiger tillgångens bokförda värde upp till dess historiska kostnad mot avskrivningar och nedskrivningar. Endast de intäkter från avyttring som överstiger den historiska kostnaden för en tillgång redovisas under övriga rörelseintäkter (Not 5). Om tillgångens bokförda värde är högre än intäkterna från avyttringen redovisas skillnaden som en nedskrivning under den period då en tillförlitlig beräkning av förlust vid avyttring finns tillgänglig, senast när ett bindande försäljningskontrakt undertecknas. ROU-tillgångarna skrivs av linjärt från kontraktets första giltighetsdag till det tidigare av leasingtidens slut eller slutet av ROUtillgångens nyttjandeperiod.

De bokförda värdena på immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar granskas vid varje bokslutstillfälle för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Goodwill prövas årligen för samma sak. Om det finns sådana indikationer uppskattas återvinningsvärdet till det högre av det verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring, och bruksvärdet, varvid en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet.

En tidigare redovisad nedskrivning återförs om uppskattningarna som använts för att fastställa återvinningsvärdet förändras. Värdet på den återförda tillgången får dock inte överstiga det bokförda värde som tillgången skulle haft om det inte hade redovisats en nedskrivning under föregående år. När det gäller goodwill kan en redovisad nedskrivning däremot inte återföras.

Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar är föremål för nedskrivningsprövning på nivån för kassagenererande enheter. Goodwill prövas för nedskrivning på nivån för kassagenererande enheter för grupper av kassagenererande enheter, vilket motsvarar koncernens lägsta nivå där goodwill övervakas för intern verksamhet.

Avskrivningar och nedskrivningar

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Avskrivningar
Immateriella tillgångar	24	26
Byggnader och konstruktioner	81	79
Maskiner och inventarier	371	373
ROU-tillgångar	50	62
Övriga materiella tillgångar	8	9
Totalt	533	549
Nedskrivningar
Goodwill	11	4
Immateriella tillgångar	1	7
Byggnader och konstruktioner	25	10
Maskiner och inventarier	75	126
ROU-tillgångar	0	1
Övriga materiella tillgångar	2	2
Totalt	114	149
Vinst och förlust vid avyttring
Vinst från försäljning av tillgångar	-10	-4
Förlust från försäljning av tillgångar	4	3
Totalt	-5	0
Avskrivningar och nedskrivningar	635	697

Nedskrivningsprövning

Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna har fastställts utifrån en beräkning av bruksvärdet genom användning av kassaflödesprognoser från finansiella bedömningar som godkänts av styrelsen och ledningen. Diskonteringsräntorna före skatt är beräknade för varje kassagenererande enhet med beaktande av affärsklimatet för den kassagenererande enheten samt skatte- och riskprofilen för det land där kassaflödet genereras. Tabellen i avsnittet om nedskrivningsprövning av goodwill nedan redovisar de diskonteringsräntor före skatt som används för nedskrivningsprövning av goodwill. De liknar dem som används vid nedskrivningsprövning av övriga immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar.

Nedskrivningarna prövades enligt bruksvärdemetoden för respektive kassagenererande enhet utifrån följande huvudantaganden:

• Uppskattningar av försäljningspris i enlighet med intern och extern specialistanalys.
• Kassaflöden och diskonteringsräntor beräknades i nominella termer.
• Nuvarande kostnadsstruktur förblir oförändrad.
• För prövning av goodwill användes en framtida femårsperiod, varefter terminalvärdet fastställdes med hjälp av inflationsbaserad tillväxt, utom för division Paper, där prövningsperioden var den återstående förväntade ekonomiska livslängden.
• För immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar var prövningsperioden den återstående förväntade ekonomiska livslängden på tillgången.

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROU-tillgångar

Under 2022 uppgick de totala nedskrivningarna på materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROUtillgångar till 103 (145) MEUR och härrörde från omstrukturering av verksamheter och avyttringar av koncernbolag. Under 2022 var nedskrivningarna främst hänförliga till avyttring av koncernbolag i Ryssland och kommande avyttringar inom division Paper. Nedskrivningar hänförliga till Ryssland på 75 MEUR rörde Wood Products Baltic och kassagenererande enheter i Ryssland, inom Packaging Solutions Europe samt Forest. Nedskrivningar hänförliga till Paper på 22 MEUR rörde de kassagenererande enheterna News och Office. Främst på grund av omstrukturering, avyttring av koncernbolag, nedskrivningsprövning och fortsatt försämring på vissa delar av pappersmarknaden under 2021 på grund av covid-19-pandemin redovisades den totala nedskrivningen på 127 MEUR i de kassagenererande enheterna News, Uncoated Mechanical och Office i divisionen Paper.

Nedskrivning av goodwill

Varken 2022 eller 2021 ledde nedskrivningsprövningen av goodwill till någon nedskrivning.Under 2022 redovisades en nedskrivning av goodwill på 11 MEUR i de kassagenererande enheterna News och Office på grund av kommande avyttringar inom divisionen Paper. För 2021 och mot bakgrund av avyttringen av bruket i Sachsen redovisades en nedskrivning av goodwill på 4 MEUR i den kassagenererande enheten Paper – News.

De väsentligaste grupperna av kassagenererande enheter som omfattar goodwill

MEUR	Räkenskapsår
	2022		2021
	Goodwill vid årsslutet2	Diskonteringsränta före skatt	Goodwill vid årsslutet	Diskonteringsränta före skatt
Wood Products - Centraleuropa	111	9,9 %	109	8,7 %
Paper - Book Paper1	28	8,4 %	28	7,2 %
Paper - Uncoated Mechanical	12	8,4 %	40	7,2 %
Biomaterials - innovation och verksamhet i Norden	45	8,2 %	45	7,2 %
Övriga kassagenererande enheter1	47		60
Totalt	244		282

1 Övriga kassagenererande enheter omfattar Packaging Solutions – Europa, Packaging Materials – verksamhet i Sverige, Packaging Materials – wellpappråvara, Wood Products – Nordeuropa, Paper – News och Paper – Office.

2 Goodwill exklusive tillgångar som innehas för försäljning.

Beräkning av bruksvärde är mycket känsligt i förhållande till diskonteringsräntor, försäljningspriser och kostnader. Känslighetsanalysen utförs för att beräkna beloppen med vilka det antagna värdet måste förändras för att enhetens återvinningsvärde ska vara likställt med det redovisade värdet för de kassagenererande enheterna, där en omfattande eventuell ändring i ett antagande skulle kunna leda till en nedskrivning. Under 2022 skulle en eventuell förändring av huvudsakliga antaganden inte medföra att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde.

Sammanfattning av nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar per division

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Packaging Materials	0	10
Packaging Solutions	36	2
Biomaterials	0	0
Wood Products	10	0
Forest	31	1
Paper	33	131
Övriga	-4	4
Totalt (nedskrivning +) / (återföring av nedskrivning -)	107	149

Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar

Redovisningsprinciper

Goodwill

Goodwill utgörs av framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som inte kan identifieras individuellt och redovisas separat av koncernen vid ett förvärv. Goodwill beräknas som den del av köpeskillingen som vid förvärvet överstiger det verkliga värdet på den andel av det förvärvade bolagets tillgångar som koncernen förvärvar räknat på förvärvsdagen, och fördelas vid prövning av nedskrivningsbehov på de grupper av kassagenererande enheter som väntas ha nytta av förvärvet. Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter utanför euroområdet behandlas som den utländska enhetens tillgång denominerad i den lokala valutan och omräknas till den kurs som råder på balansdagen.

Goodwill skrivs ej av men nedskrivningsbehovet prövas årligen, eller oftare om det finns indikationer på värdeminskning.

Övriga immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av proportionerligt under den förväntade ekonomiska livslängden, vilken brukar variera från 3 till 10 år och upp till 20 år för patent. Alla värdeminskningar innebär att värdet justeras. Förvärvade immateriella tillgångar måste redovisas separerade från goodwill om de uppfyller definitionen för en tillgång, om de är antingen avskiljbara eller härrör från kontrakt eller andra legala rättigheter och om deras verkliga värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Kostnaden för utveckling eller inköp av ny programvara som klart kan hänföras till en identifierbar och unik produkt som kommer att kontrolleras av koncernen och har ett framtida värde som troligen överstiger kostnaden efter mer än ett år, redovisas som en immateriell tillgång och kommer att skrivas av över en förväntad ekonomisk livslängd på 3 till 10 år.

Immateriella tillgångar som redovisas separerade från goodwill i förvärv består av marknadsförings- och kundrelaterade eller kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar. Typiska marknadsförings- och kundrelaterade tillgångar är varumärken och handelsnamn, servicemärken, kollektiva märken, certifieringsmärken, kundregister, order- eller produktionsstockar, kundkontrakt och därmed sammanhängande kundrelationer. Kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar utgörs normalt av licens- och royaltyavtal eller patenterad teknik och affärshemligheter, som till exempel konfidentiella formler, processer eller recept. Värderingen av kundkontrakt och relaterade kundrelationer till verkligt värde bygger på hur stor andel av dessa som förväntas behållas och det förväntade återstående kassaflödet från kunden. Varumärken värderas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys enligt den så kallade royaltykassaflödesmetoden (relief from royalty method).

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar förvärvade av koncernbolag redovisas till anskaffningsvärde, i förekommande fall med tillägg för nedmonteringskostnader. Tillgångar som kommer in i koncernen i samband med förvärv av nya dotterbolag redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Avskrivning sker proportionerligt, justerad för eventuell värdeminskning och avyttringskostnader. Det redovisade värdet representerar kostnader minus mottagna bidrag och subventioner samt minus ackumulerade planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader på lån för finansiering av uppförande av tillgångar kapitaliseras som en del av anskaffningskostnaden när anläggningen är färdig.

Mark- och vattentillgångar avskrivs inte eftersom dessa bedöms ha oändlig livslängd. För övriga tillgångar baseras avskrivningar på följande förväntade livslängd:

Tillgångsslag

Tillgångsslag	Avskrivning, antal år
Byggnader, industri	10-50
Byggnader, kontor och bostäder	20-50
Slipmassafabriker	15-20
Vattenkraftanläggningar	40
Pappersbruks-, massabruks- och kartongbruksmaskiner	20-30
Tyngre maskiner	10-20
Konverteringsanläggningar	10-15
Sågverk	10-15
Datorer	3-5
Fordon	5
Kontorsutrustning	3-5
Järnvägar, hamnanläggningar	20-25
Skogsvägar	10-15
Vägar, markanläggningar, broar	15-20

Ordinarie underhålls- och reparationskostnader kostnadsförs när de uppkommer, men mer omfattande renoverings- och uppgraderingskostnader kapitaliseras och skrivs av under respektive tillgångs återstående ekonomiska livslängd. Utrangering, försäljning eller avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas genom att redovisad anskaffningskostnad och ackumulerade avskrivningar dras av och eventuellt kvarvarande värde redovisas som nedskrivningar i koncernens resultaträkning. Realisationsvinster redovisas under övriga rörelseintäkter.

Reservdelar redovisas som materiella anläggningstillgångar om de är av större omfattning och används över ett år eller om de endast används till en specifik anläggningstillgång. I alla andra fall bokförs reservdelar som lager och redovisas i resultaträkningen som förbrukning.

ROU-tillgångar

När ett kontrakt tecknas ska koncernen bedöma om kontraktet är, eller innehåller, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning. ROU-tillgångar värderas först till anskaffningsvärde som omfattar leasingskuldens ursprungsvärde justerat främst för betalningar gjorda vid eller före första giltighetsdagen. Koncernen fördelar kontraktets ersättningsbelopp på

de olika leasingdelarna och räknar av delar som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. Leasingvillkor förhandlas utifrån individuella bedömningar och omfattar en mängd olika villkor.

ROU-tillgångarna skrivs av proportionerligt från första giltighetsdagen till det tidigaste av leasingtidens slut och slutet av ROU-tillgångens nyttjandeperiod. Dessutom justeras ROU-tillgången för vissa omvärderingar av leasingskulden. Eventuellt nedskrivningsbehov av ROU-tillgångar prövas i enlighet med IAS 36.

Koncernen har valt att inte redovisa ROU-tillgångar för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas proportionerligt över leasingperioden (Not 5).

Immateriella tillgångar

	Räkenskapsår
MEUR	Programvara	Övriga immateriella tillgångar	Tillgångar i arbete	Goodwill	Totalt
Anskaffningsvärde
Per 1 januari 2021	233	98	17	695	1 044
Omräkningsdifferens	2	6	0	8	16
Omklassificeringar	8	12	-16	0	4
Tillägg	6	5	6	0	17
Avyttringar1	-23	-19	0	-171	-213
Per 31 december 2021	226	103	7	532	867
Omräkningsdifferens	0	-1	0	-2	-4
Omklassificeringar	5	2	-4	0	3
Tillägg	3	2	16	0	21
Avyttringar1	-11	-6	0	-28	-46
Per 31 dececmber 2022	222	100	18	502	842
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Per 1 januari 2021	176	38	0	414	629
Omräkningsdifferens	1	4	0	3	8
Avyttringar1	-22	-19	0	-171	-212
Avskrivningar	18	9	0	0	26
Nedskrivningar	5	2	0	4	11
Per 31 december 2021	178	34	0	250	462
Omräkningsdifferens	0	0	0	-3	-3
Avyttringar1	-11	-6	0	0	-17
Avskrivningar	17	8	0	0	24
Nedskrivningar	1	0	0	11	12
Per 31 december 2022	185	35	0	258	478
Bokfört värde 31 december 2022	38	65	18	244	364
Bokfört värde 31 december 2021	48	69	7	282	405

1 Avyttringar av bolag ingår i raden avyttringar. Avyttringar av bolag och tillgångar som innehas för försäljning behandlas närmare i Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning.

Materiella anläggningstillgångar

	Räkenskapsår
MEUR	Mark och vatten	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Anläggningar under arbete	Totalt
Anskaffningsvärde
Per 1 januari 2021	128	3 301	13 256	455	549	17 690
Omräkningsdifferens	0	64	48	0	1	114
Omklassificeringar	2	58	405	11	-480	-4
Omklassificeringar till biologiska tillgångar	0	-1	-1	0	0	-2
Tillägg	0	15	214	1	328	558
Avyttringar1	-13	-82	-503	-19	-4	-620
Per 31 december 2021	117	3 355	13 421	448	394	17 735
Omräkningsdifferens	-1	-12	-266	-11	-10	-300
Omklassificeringar	0	57	207	10	-277	-3
Omklassificeringar av biologiska tillgångar	0	-2	-1	0	0	-3
Tillägg	6	33	217	4	373	634
Avyttringar1	-19	-390	-2 668	-58	-27	-3 162
Per 31 december 2022	103	3 041	10 909	393	454	14 900
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Per 1 januari 2021	3	2 096	10 186	386	11	12 683
Omräkningsdifferens	0	9	-30	0	1	-20
Avyttringar1	-1	-79	-487	-19	0	-586
Avskrivningar	0	77	373	11	0	461
Nedskrivningar	0	10	125	2	0	137
Per 31 december 2021	3	2 113	10 164	380	14	12 674
Omräkningsdifferens	0	-30	-262	-9	0	-302
Avyttringar1	-1	-378	-2 458	-49	0	-2 886
Nedskrivningar	0	78	371	10	1	460
Nedskrivningar och återföringar	0	21	68	4	2	95
Per 31 december 2022	2	1 804	7 882	336	16	10 040
Bokfört värde 31 december 2022	101	1 237	3 027	57	437	4 860
Bokfört värde 31 december 2021	114	1 242	3 256	68	380	5 060

1 Avyttringar av bolag ingår i raden avyttringar. Avyttringar av bolag och tillgångar som innehas för försäljning behandlas närmare i Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning.

ROU-tillgångar

	Räkenskapsår
MEUR	Mark och vatten	Skogstillgångar	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier och övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde
Per 1 januari 2021	99	233	97	148	577
Omräkningsdifferens	9	26	1	1	37
Omklassificeringar till biologiska tillgångar	0	-15	0	0	-15
Tillägg	0	9	9	15	33
Avyttringar	-1	0	-4	-37	-42
Övriga förändringar	0	0	1	0	1
Per 31 december 2021	107	253	104	127	591
Omräkningsdifferens	-2	-2	-3	-1	-7
Omklassificeringar till biologiska tillgångar	0	-17	0	0	-17
Tillägg	1	6	20	18	45
Avyttringar	-2	0	-23	-36	-62
Övriga förändringar	1	2	0	4	6
Per 31 december 2022	105	243	96	113	556
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Per 1 januari 2021	6	12	38	70	125
Omräkningsdifferens	1	2	1	0	3
Avyttringar	-1	0	-4	-36	-41
Avskrivningar	3	5	20	34	62
Nedskrivningar	0	0	0	1	1
Per 31 december 2021	8	18	55	69	150
Omräkningsdifferens	0	-1	-2	-1	-4
Avyttringar1	-1	0	-23	-34	-58
Avskrivningar	3	5	19	23	50
Nedskrivningar	0	0	1	0	0
Per 31 december 2022	10	22	49	56	138
Bokfört värde 31 december 2022	95	221	47	57	418
Bokfört värde 31 december 2021	99	235	49	59	441

1 Avyttringar av bolag ingår i raden avyttringar. Avyttringar av bolag och tillgångar som innehas för försäljning behandlas närmare i Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning.

Stora Ensos viktigaste kapitaliserade ROU-tillgångar består av landområden som används i skogsbruk och industriell verksamhet, leasing av olika maskiner och utrustning, inklusive maskiner som används i verksamheten, fartyg och annan logistisk utrustning, samt egendom, inklusive kontor, lagerlokaler och övrig egendom som används i verksamheten. Vissa av leasingavtalen innehåller förnyelsealternativ och förlängningsalternativ som beaktas under leasingperioden om koncernen i princip vet att dessa kommer att utnyttjas.

Se Not 26 Räntebärande tillgångar och skulder för mer information om leasingskulder och Not 5 Övriga finansiella rörelseintäkter och rörelsekostnader för information om leasingkostnader som ingår i resultaträkningen.

Tillägg till immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar

Totalt uppgick investeringarna exklusive investeringar i biologiska tillgångar under året 701 (609) MEUR. Detaljer kring pågående projekt och framtidsplaner tas upp närmare i verksamhetsberättelsen.

Not 12 Skogstillgångar

Redovisningsprinciper

Stora Ensos skogstillgångar definieras som skog på rot, klassificerade som biologiska tillgångar, och tillhörande skogsmark. Stora Ensos biologiska tillgångar består av skog på rot som ska användas som råvara vid produktion av massa och träprodukter samt som biobränsle.

Värderingen av skogstillgångarna baseras på att verksamheten är kontinuerlig och skogsbruket hållbart och tar även hänsyn till miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Biologiska tillgångar redovisas och värderas till verkligt värde enligt IAS 41 om Jord- och skogsbruk, och skogsmark redovisas enligt IAS 16 om Materiella anläggningstillgångar. Arrenderade skogsmarkstillgångar redovisas som en del av de så kallade ROU-tillgångarna i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar. Koncernen ändrade värderingsmetod för skogstillgångar i Finland i slutet av 2022 så att den skulle motsvara den värderingsmetod som tillämpas på svenska skogstillgångar. Detta beskrivs i Not 1 Redovisningsprinciper.

Nordiska skogar och plantageskogar redovisas som olika tillgångsslag på grund av tillgångarnas olika natur, användning och egenskaper. Den största skillnaden är den korta tillväxtcykeln på 6–12 år på plantagerna, jämfört med den långa tillväxtcykeln på 60–100 år i nordiska skogar. Det finns även skillnader i form av återplanteringsmetoder, skogsbruk och resursanvändning för andra syften.

Nordiska skogstillgångar omfattar innehav i Sverige och Finland , medan plantageskogar omfattar skogstillgångar i Kina, Brasilien och Uruguay. Redovisningsprinciper för de olika slagen av skogstillgångar presenteras var för sig nedan. Dessutom har koncernen mindre skogsinnehav i Estland och Rumänien genom det associerade företaget Tornator. Koncernen har

skogstillgångar i sina egna dotterbolag i Sverige och Kina, i sina samägda bolag i Brasilien och Uruguay och i intressebolag i Finland. Stora Enso ser också till att värderingen av koncernens andel av värdet på skogsinnehav i intressebolag och samägda bolag överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper. Vid avverkning överförs de biologiska tillgångarna till lager.

Nordiska skogstillgångar

Skogstillgångar i Sverige och Finland redovisas till verkligt värde och värderas med hjälp av en marknadsmetod baserat på skogstransaktioner i de områden där Stora Ensos skogar finns. Stora Ensos skogstillgångar skapar värde genom att säkra virkesförsörjningen, öka långsiktig avkastning, optimerar markanvändningen och säkerställer finansiell flexibilitet. De spelar en viktig roll för att mildra effekterna av klimatförändringarna, eftersom växande träd absorberar koldioxid. Skogarna erbjuder också möjligheter till framtida värdeflöden, t.ex. vindkraft. Det totala värdet av skogstillgångarna beräknas utifrån kontrollerade lageruppgifter och regionala priser för skog på rot där hänsyn bland annat tas till:

• • regionala uppgifter om transaktioner baserade på skogstillgångarnas geografiska läge,
• • priser för skog på rot per skogskubikmeter (m³ sk) för sålda skogsegendomar samt
• • regionala lager av skog på rot.

Uppgifter om försäljning av skogstillgångar finns tillgängliga från olika leverantörer av marknadsdata.. Uppgifterna om marknadstransaktioner kan ses som bestyrkta av marknaden. Vissa justeringar görs för att förfina de bekräftade uppgifterna. Här används icke observerbara data som kategoriseras som information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Bedömningarna förklaras närmare i Not 2 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar.

Det totala värdet av skogstillgångarna i Norden redovisas som biologiska tillgångar och skogsmark. Redovisningen av det kombinerade verkliga värdet för skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där separata aktuella värden för förväntat nettokassaflöde beräknas för både biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs som den ränta vid vilken värderingen som baseras på marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas kombinerade kassaflöden för biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan uppskattas vara densamma för biologiska tillgångar som för skogsmark eftersom typen av och tidpunkten för kassaflödena är liknande.

Biologiska tillgångar redovisas till verkligt värde enligt IAS 41. Det verkliga värdet baseras på intäkter med hjälp av den diskonterade kassaflödesmetoden där de biologiska tillgångarnas verkliga värde beräknas utifrån kassaflöden som bygger på att verksamheten är kontinuerlig med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Skogsmark värderas till verkligt värde med hjälp av den värderingsmetod som beskrivs i IAS 16. Det verkliga värdet på skogsmark bestäms baserat på intäkter, där nettokassaflöden från träd som ska planteras i framtiden och andra skogsrelaterade intäkter som jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial ingår.

Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Förändringar i det verkliga värdet av skogsmark, netto efter uppskjuten skatt, redovisas i övrigt totalresultat (OCI) och ackumuleras i en omräkningsreserv under eget kapital. Omräkningsreserven återförs inte till resultaträkningen vid avyttring. Om det verkliga värdet av skogsmark skulle vara lägre än anskaffningsvärdet redovisas skillnaden i resultaträkningen som en nedskrivning.

Plantagetillgångar

För plantageskogar redovisas biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41 baserat på intäkter i de områden där koncernen äger skogsmark. Värdering till verkligt värde baseras på information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Skogsmark värderas både initialt och senare till anskaffningsvärde med hjälp av den modell som beskrivs i IAS 16.

Värderingen av biologiska tillgångar baseras på den diskonterade kassaflödesmetoden och bygger på kassaflöden som utgår från en kontinuerlig verksamhet och ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. De biologiska tillgångarnas verkliga värde baseras på produktiv skogsmark. Årets avverkning av den prognostiserade årliga tillväxten multipliceras med virkespriset och kostnader för skogsbruk och avverkning dras av. De biologiska tillgångarnas verkliga värde mäts som nuvärdet av det som avverkas efter en tillväxtperiod, med hänsyn tagen till miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Den diskonteringsränta som tillämpas bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden).

Skog på rot som är mindre än två år gammal (mindre än tre år i Montes del Plata) anses vara en outvecklad tillgång och redovisas till anskaffningsvärde. Det verkliga värdet bedöms vara nära anskaffningsvärdet när den biologiska transformationen varit ringa eller när priseffekten av transformationen inte förväntas vara väsentlig, vilket varierar med växtplats och växtart.

Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde och skrivs inte av.

Värdet av skogstillgångar i dotterbolag och samägda bolag som redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning uppgår till 6 846 (6 747) MEUR enligt specifikation nedan. Koncernens indirekta andel av skogstillgångar ägda av intressebolag uppgår till 1 271 (985) MEUR. Det totala värdet av skogstillgångar, exklusive arrenderad skogsmark, uppgår till 8 117 (7 732) MEUR.

Skogstillgångar

	Biologiska tillgångar		Skogsmark2		Skogstillgångar totalt
	Räkenskapsår		Räkenskapsår		Räkenskapsår
MEUR	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Dotterbolag och samägda bolag
Värde per 1 januari	4 547	4 250	2 201	2 005	6 747	6 256
Omräkningsdifferenser	-305	-43	-145	-26	-449	-68
Orealiserad förändring i verkligt värde1	336	471	259	225	596	696
Tillägg	77	58	2	1	78	59
Avyttringar	-2	-64	-2	-5	-4	-69
Förändring på grund av avverkning1	-141	-127	0	0	-141	-127
Övriga operativa förändringar1	-1	-17	0	0	-1	-17
Omklassificeringar från materiella	20	17	0	0	20	17
Värde per 31 december	4 531	4 547	2 315	2 201	6 846	6 747
Investeringar i intressebolag
Tornator Oyj (41%)	1 122	906	149	78	1 271	985
Värde per 31 december	1 122	906	149	78	1 271	985
Totalt	5 653	5 453	2 464	2 279	8 117	7 732

¹För biologiska tillgångar redovisas förändringarna i resultaträkningen. För skogsmark redovisas förändringar i verkligt värde direkt under eget kapital.

²Arrenderad skogsmark ingår inte.

Värdering av och skog på rot i större dotterbolags, samägda bolags och intressebolags skogstillgångar

			Per 31 december 2022
			Svenska skogar	Guangxi	Veracel (50 %)	Montes del Plata (50 %)	Tornator (41 %)	Totalt
Markareal		tusen ha	1 389	73	113	138	301	2 014
		tusen ha	1 389	—	105	95	300	1 890
		tusen ha	—	73	8	43	—	124
		tusen ha	1 142	64	47	92	277	1 622
Total areal	Skog på rot	miljoner m3 sk1	152,7	4,2	5,2	15,5	33,2	210,8
Produktiv skogsmark	Skog på rot	miljoner m3 sk1	150,5	4,1	5,2	15,5	32,8	208,1
	Uppskattad tillväxt	miljoner m3 sk1	5,8	1,3	1,8	3,2	1,5	13,6
	Avverkning	miljoner m3 sk1	4,6	1,2	1,7	1,8	1,3	10,7
	Övriga förendringar	miljoner m3 sk1	-1,1	-0,8	0,0	0,2	-0,1	-1,8
	Avverkning	miljoner m3 fub2	3,8	1,0	1,4	1,5	1,2	8,9
Biologiska tillgångar		MEUR	3 963	196	103	269	1 122	5 653
Biologiska tillgångar	Produktiv areal	EUR/ha	3 471	3 062	2 162	2 922	4 054	3 485
Skogsmark		MEUR	2 113	—	29	173	149	2 464
Skogstillgångar, totalt		MEUR	6 076	196	131	441	1 271	8 117
Arrenderad skogsmark		MEUR	—	166	3	52	—	221

1 Skogskubikmeter

2 Kubikmeter fast mått under bark

			Per 31 december 2021
			Svenska skogar	Guangxi	Veracel (50 %)	MdP (50 %)	Tornator (41 %)	Totalt
Markareal	Total areal	tusen ha	1 389	77	113	136	295	2 009
	- varav ägd	tusen ha	1 389	—	106	95	295	1 884
	- varav arrenderad	tusen ha	—	77	7	41	—	125
	Produktiv areal	tusen ha	1 141	68	47	90	271	1 617
Total areal	Skog på rot	miljoner m3 sk1	152,6	5,0	5,0	13,9	33,0	209,5
Produktiv skogsmark	Skog på rot	miljoner m3 sk1	150,5	4,9	5,0	13,9	32,7	207,1
	Uppskattad tillväxt	miljoner m3 sk1	5,8	1,6	1,8	2,6	1,4	13,2
	Avverkning	miljoner m3 sk1	4,4	1,3	1,2	1,6	1,3	9,9
	Övriga förändringar	miljoner m3 sk1	6,2	0,4	0,0	-0,1	1,2	7,7
	Avverkning	miljoner m3 fub2	3,7	1,0	1,0	1,3	1,2	8,2
Biologiska tillgångar		MEUR	4 005	200	81	260	906	5 453
Biologiska tillgångar	Produktiv areal	EUR/ha	3 511	2 950	1 713	2 900	3 342	3 372
Skogsmark		MEUR	2 012	—	26	163	78	2 279
Skogstillgångar, totalt		MEUR	6 017	200	107	423	985	7 732
Arrenderad		MEUR	—	187	2	45	—	235
1

Skogskubikmeter

2 Kubikmeter fast mått under bark

Dotterbolag och samägda bolag

Den 31 december 2022 var värdemässigt (exkl. arrenderad mark) 89 % (89 %) av skogstillgångarna belägna i Sverige, 3 % (3 %) i Kina, 2 % ((2 %) i Brasilien, och 6 % (6 %) i Uruguay. Den totala arealen uppgår till 1 713 (1 715) tusen hektar varav 7 % (7 %) är arrenderad och mindre än 1 % (1 %) är begränsad. Av Stora Ensos totala skogsinnehav är 1 345 (1 346) tusen hektar produktiv skogsareal. I siffrorna för Montes del Plata och Veracel har hänsyn tagits till ägarandel.

Svenka skogar

I slutet av 2022 uppgick värdet av de biologiska tillgångarna i svenska skogar till 3 963( 4 005) MEUR, värdet av tillhörande skogsmark var 2 113 (2 012) MEUR och de totala skogstillgångarna uppgick till 6 076 (6 017) MEUR. Skogstillgångarnas värde ökade med 485 MEUR, vilket främst beror påhögre marknadspriser. Valutakurspåverkan fick värdet att minska. Uppskjutna skatteskulder relaterade till skogstillgångar uppgick till 1 250 (1 237) MEUR. Diskonteringsräntan på 3,6 % (3,5 %) tillämpades i värderingen.

Det produktiva området i svenska skogar uppgick till 1 142 (1 141) tusen hektar med skog på rot på 150,5 (150,5) miljoner m 3 . Det vägda genomsnittliga marknadsvärdet över tre år som använts vid värderingen av svenska skogstillgångar 2022 är 40 (40) EUR per skogskubikmeter. Värdet av skogstillgångar motsvarar ett genomsnitt på 5 320 (5 270) EUR per hektar produktiv skogsmark.

Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade transaktionsuppgifter och prisstatistik som tillhandahålls av olika leverantörer av marknadsdata. Transaktionsuppgifterna justeras så att de motsvarar skog av samma typ som Stora Ensos och utesluter vissa tillgångar som inte är skog och annat avvikande. Vid värderingen beaktas var skogsmarken finns, vilka prisnivåer som gäller och vilken volym av skog på rot som finns tillgänglig. Marknadspriserna för olika områden varierar kraftigt. Kommande förändringar i värdet av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i volym av skog på rot med hänsyn till tillväxt och andra förändringar. Se även Not 2 för information om bedömningar som använts vid värderingen.

Skogstillgångarnas läge och volym 2022

		Nordlig	Central	Sydlig	Summa
Produktiv areal	ha	190	951	0	1 142
Andel av total	%	17 %	83 %	0 %	100 %
Skog på rot	million m3 sk	17,5	133,0	0,0	150,5
Andel av total	%	12 %	88 %	0 %	100 %

2021

		Nordlig	Central	Sydlig	Summa
Produktiv areal	ha	191	950	0	1 141
Andel av total	%	17 %	83 %	0 %	100 %
Skog på rot	million m3 sk	17,1	133,3	0,0	150,5
Andel av total	%	11 %	89 %	0 %	100 %

Guangxi

I slutet av 2022 uppgick värdet av de biologiska tillgångarna i kinesiska Guangxi till 196 (200) MEUR. All skogsmark i Kina är arrenderad. Värdeökningen beror främst på påverkan av valutakurser och ökade volymer, medan högre kostnader och diskonteringsräntan minskade värdet. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot motsvarande 27 (33) MEUR. Diskonteringsräntan på 10,2 % (8,6 %), som används i den diskonterade kassaflödesvärderingen (DCF) ökade något under 2022. Den produktiva skogsmarken i Guangxi uppgår till 64 (68) tusen hektar med skog på rot på 4,1 (4,9) miljoner m³ .

Veracel

Veracel Celulose S.A. (Veracel) är ett samägt (50 %) företag i Brasilien. Stora Ensos andel av de biologiska tillgångarna var 103 (81) MEUR. Förändringen beror främst på ökade priser, volymer samt tillväxt och lägre diskonteringsränta. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot motsvarande 31 (21) MEUR. Diskonteringsräntan på 7,9 % (6,9 %) som används i DCF minskade under 2022. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Stora Ensos andel av den produktiva skogsmarken uppgår till 47 (47) tusen hektar med skog på rot på 5,2 (5,0) miljoner m³ .

Montes del Plata

Montes del Plata (MdP) är ett samägt (50 %) företag i Uruguay. Stora Ensos andel av de biologiska tillgångarna var 269 (260) MEUR. Förändringen beror främst på valutakurspåverkan och förändring i diskonteringsräntan. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot motsvarande 50 (46) MEUR. Diskonteringsräntan på 9,0 % (6,5 %) som används i DCF ökade under 2022. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Stora Ensos andel av den produktiva skogsmarken uppgår till 92 (90) tusen hektar med skog på rot på 15,5 (13,9) miljoner m³ .

Intressebolag

Tornator

Tornator Oyj är ett finskt intressebolag som ägs till 41 %. Stora Ensos andel av de biologiska tillgångarna uppgick till 1 122 MEUR (906), värdet av tillhörande skogsmark var 149 MEUR (78) och totala skogstillgångar motsvarade 1 271 MEUR (985). Värdeökningen för skogstillgångar beror främst på övergången till en värderingsmetod baserad på marknadstransaktioner från den tidigare kassaflödesbaserade metoden när det gäller skogstillgångar i Finland. Förvärv gjorde också att skogstillgångens värde ökade. Se Not 1 för mer information om förändringar i värderingsmetod.

Stora Ensos andel av den produktiva skogsmarken uppgår till 277 (271) tusen hektar med skog på rot på 32,8 (32,7) miljoner m 3 . Det vägda genomsnittliga marknadsvärdet över tre år som använts vid värderingen av skogstillgångar i Finland under 2022 är 42 EUR per skogskubikmeter. Värdet av skogstillgångar i Finland motsvarar ett genomsnitt på 4 750 EUR per hektar produktiv skogsmark.

Känslighetsanalys av viktiga faktorer vid värdering om förändring +/-10 %

MEUR	Marknadspris på virke	Tillväxttakt	Diskonteringsränta
Guangxi	+/-28	+/-1	+/-4
Veracel	+/-10	+/-10	+/-2
Montes del Plata	+/-30	+/-30	+11/-10

Värderingen av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i skog på rot-volymen. En förändring av det genomsnittliga marknadspriset för skogstillgångar med 1 EUR/m³ skog skulle påverka värdet av skogstillgångarna med 151 (150) MEUR. En förändring av skog på rot-volymen med 1 miljon skogskubikmeter skulle påverka värdet av skogstillgångarna med 40 (40) MEUR.

Not 13 Intressebolag

Redovisningsprinciper

Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Stora Enso styr inte intressebolag på egen hand eller tillsammans med andra parter, men har ett väsentligt inflytande. Koncernens andel av intressebolagets vinst eller förlust tas upp i koncernens resultaträkning. Koncernens innehav i ett intressebolag tas upp i koncernens rapport över finansiell ställning till ett belopp som motsvarar koncernens andel av intressebolagets nettotillgångar tillsammans med eventuell goodwill. Goodwill som uppkommer vid förvärv av ett intressebolag ingår i investeringens bokförda värde och eventuellt nedskrivningsbehov prövas som en del i den investeringen. I det redovisade värdet för intressebolag finns ingen goodwill av större omfattning.

När koncernens andel av eventuella ackumulerade förluster överstiger det bokförda värdet för en investering, sätts bokfört värde till noll och redovisningen av fortsatta förluster upphör, om inte koncernen är bunden av garantier eller andra åtaganden i förhållande till det bolag som avses.

Koncernens andel av resultaten i intressebolag redovisas under rörelseresultat för att återspegla investeringarnas rörelseinriktade natur. På samma sätt redovisas utdelningar från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden i kassaflödet genererat från den löpande verksamheten i koncernens kassaflödesanalys.

Viktigare intressebolag

				Per 31 december
				Ägarintresse %		MEUR
	Bolag	Rapporteras i segment	Säte och viktigaste verksamhetsplats	2022	2021	2022	2021
Tornator Oyj		Forest	Finland	41,00	41,00	800	545
Övriga						32	35
Redovisat värde						832	580

Under 2022 avyttrade Stora Enso sitt ägande på 30,41 % i Encore Ympäristöpalvelut Oy. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen.

Stora Ensos innehav på 20 % i Arauco Florestal Arapoti S.A. avyttrades under 2021. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen. Bergvik Skog AB avvecklades under 2021. Ingen verksamhet kvarstod i bolaget efter omstruktureringen av Bergvik Skog AB 2019.

Koncernens andel av intressebolags resultaträkningar

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Omsättning	147	142
Rörelsekostnader	-103	-97
Värdering av biologiska tillgångar	189	120
Rörelseresultat	233	166
Finansnetto	40	10
Resultat före skatt	273	176
Skatt	-52	-34
Årets nettoresultat	221	143

Medelantalet anställda i intressebolagen var 1 043 under 2022, jämfört med 1 193 under 2021.

Nedan visas en sammanfattning av ekonomisk information, framtagen i enlighet med IFRS, för koncernens viktigaste intressebolag, Tornator Oyj. Koncernens andel i Tornator Oyj redovisas under divisionen Forest och utgör huvuddelen av koncernens redovisade värden i intressebolag.

Tornator Oyj

MEUR	2022	2021
Skogstillgångar	3 101	2 401
Övriga långfristiga tillgångar	70	39
Omsättningstillgångar	73	53
Långfristiga skulder	752	821
Kortfristiga skulder	120	43
Skatteskulder	420	300
Omsättning	176	155
Årets nettoresultat	542	349
Övrigt totalresultat	141	39
Totalresultat	683	388
Utdelningar från intressebolag under räkenskapsåret	25	16
Intressebolagets nettotillgångar	1 952	1 329
Ägarandel	41,00 %	41,00 %
Bokfört värde för koncernens ägarandel i Tornator Oyj	800	545

Koncernens aktuella ägande på 41 % värderas till 800 (545) MEUR den 31 december 2022. Koncernens andel av Tornators nettoresultat var 222 (143) MEUR, vilket inkluderar en vinst vid värderingen av biologiska tillgångar, netto efter skatt, på 152 (96) MEUR.

Sammanslagen information om intressebolag av mindre omfattning

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Anläggningstillgångar	35	30
Omsättningstillgångar	12	22
Långfristiga skulder	3	2
Kortfristiga skulder	12	15
Omsättning	74	78
Årets nettoresultat	-2	0
Utdelningar under räkenskapsåret	1	0
Eget kapital i koncernens balansräkning	32	35
Värde enligt kapitalandelsmetoden	32	35
Värde enligt kapitalandelsmetoden för Tornator Oyj	800	545
Värde enligt kapitalandelsmetoden, totalt	832	580

Mellanhavanden med intressebolag

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Fordringar på intressebolag
Långfristiga lånefordringar	2	2
Kundfordringar	1	1
Kortfristiga lånefordringar	0	10
Skulder till intressebolag
Leverantörsskulder	101	55

Transaktioner med intressebolag

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Försäljning till intressebolag	19	19
Ränta på lånefordringar från intressebolag	0	1
Inköp från intressebolag	163	109

Koncernen genomför transaktioner med intressebolag, till exempel försäljning och inköp av virkesråvara. Alla avtal förhandlas enligt armlängdsprincipen med villkor som koncernen anser normala i branschen och som i allmänhet inte är mindre förmånliga än vad som skulle gälla för en oberoende tredje part.

Not 14 Aktieinstrument

Redovisningsprinciper

Koncernen har valt att redovisa sitt aktieinnehav i Pohjolan Voima och vissa noterade aktier som ägs av koncernen till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVTOCI) enligt IFRS 9 genom att tillämpa standarden för aktieinstrument. Vinster och förluster till följd av förändringar i investeringarnas verkliga värde under verkligt värde via övrigt totalresultat återförs inte till resultaträkningen vid nedskrivning eller avyttring, och endast intäkt av utdelning redovisas i resultaträkningen. Dessutom har koncernen vissa investeringar i onoterade värdepapper som klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen.

Värderingar i sammandrag

		Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Anskaffningsvärde per 1 januari
Noterade värdepapper		3 3
Onoterade värdepapper	135	135
Investeringar som klassificeras som egetkapitalinstrument	139	138
Övrigt totalresultat vid ingående balans	779	279
Aktieinstrument per 1 januari	918	417
Omräkningsdifferens	-2	0
Tillägg	10	1
Förändring i verkligt värde redovisad som övrigt totalresultat	519	501
Redovisat värde 31 december	1 445	918

Orealiserade vinster och förluster på noterade och onoterade aktier

Räkenskapsår
	2021
1 299	780
147	139
1 445	918
1 299	780
-1	-2
1 297	778
519	501
	2022

Aktier i PVO

Koncernen innehar 15,6% (15,6 %) av andelarna i Pohjolan Voima Oy (PVO), ett aktiebolag inom energisektorn som producerar el och värme för sina aktieägare i Finland enligt principen om självkostnad och icke-vinstgenerering (Mankalaprincipen). Alla dotterbolag i PVO-koncernen har sitt eget aktieslag som istället för utdelning ger aktieägaren rätt till del av energiproduktionen i proportion till innehavet av det aktieslaget. Aktieägarna är sedan även skyldiga att täcka produktionskostnaderna som i allmänhet är lägre än marknadspriserna. Stora Enso har inte erhållit faktisk utdelning från PVO under 2022. Innehavet värderas kvartalsvis till verkligt värde med hjälp av den diskonterade kassaflödesmetoden. Under sista kvartalet 2022 finjusterade koncernen värderingsmetoden så att den enbart baseras på den diskonterade kassaflödesanalysen. Tidigare användes även marknadsmultiplar. Transaktionsmultiplar anses vara mindre tillförlitliga under rådande marknadsförhållanden. Värderingen kategoriseras som nivå 3 i verkligt värde-hierarkin i enlighet med IFRS 13. Mer information om nivåerna finns i Not 25 Verkligt värde.

De elpriser som används i värderingen baseras på terminspriserna för derivat på marknaden under de första tre åren och på långsiktiga elprisuppskattningar för de efterföljande åren. Det historiska bokslutet utgör grunden för kostnadsstrukturen för varje krafttillgång. För framtida perioder används uppskattningar från information om PVO-aktieägare när sådan är tillgänglig och dessa justeras för inflationsfaktorn under kommande år. En diskonteringsränta på 7,99 % som används i värderingsmodellen bestäms med hjälp av vägd genomsnittlig kostnad för kapital (WACC-metoden). En förändring på +/- 5 % av elpriset i den diskonterade kassaflödesvärderingen (DCF) skulle ändra värderingen med +127 MEUR respektive -127 MEUR. En förändring med +/- en procentenhet av diskonteringsräntan skulle ändra värderingen med -158 MEUR respektive +200 MEUR.

Stora Enso innehar en indirekt andel på cirka 8,9 % av kapaciteten hos reaktor 3 i kärnkraftverket Olkiluoto, via sina B2 aktier i PVO. Testproduktion har körts i reaktor 3 i Olkiluoto under 2022. Under testproduktionen identifierades i oktober 2022 skador på enhetens matarvattenpumpar. Efter en undersökning av skadorna meddelade Teollisuuden Voima Oyj i december 2022 att regelbunden elproduktion förväntas starta i mars 2023.

Ägande i PVO 31 december 2022

MEUR	Aktieserie	Innehav %	Tillgångskategori	Verkligt värde 2021	Verkligt värde 2020
PVO-Vesivoima Oy	A	20,6	Vattenkraft	307	302
Teollisuuden Voima Oyj	B	15,7	Kärnkraft	735	540
Teollisuuden Voima Oyj	B2	14,8	Kärnkraft	377	54
Övriga	C,C2,V,M	Diverse	Diverse	4	4
Totalt				1 423	900

Värdet 2022 uppgick till 1 423 (900) MEUR, att jämföra med det bokförda värdet på 130 (130) MEUR där uppräkningen på 1 293 (770) MEUR tas upp under övrigt totalresultat. Förändringen av PVO:s värde är främst ett resultat av högre

marknadspriser på el under året. Ingen uppskjuten skatt redovisas, eftersom innehav över 10 % är undantagna från realisationsvinstskatt enligt finska skatteregler.

Huvudsakliga aktieinstrument

	31 december 2022
MEUR	Innehav %	Antal aktier	Anskaffningsvärde	Verkligt värde
Packages Ltd, Pakistan – noterade aktier	6,0	5 396 650	3	8
Noterade värdepapper, totalt			3	8
Pohjolan Voima Oy – onoterade aktier	15,6	5 073 972	130	1 423
Övriga – onoterade värdepapper			14	14
Operativa värdepapper, totalt			144	1 437
Investeringar tillgängliga för försäljning, totalt, 31 december 2022			147	1 445
Investeringar tillgängliga för försäljning, totalt, 31 december 2021			139	918

Not 15 Utsläppsrätter och övriga anläggningstillgångar

Redovisningsprinciper

Koncernen deltar i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter, med målet att minska utsläppen av växthusgaser. Koncernen har fått tillstånd att släppa ut ett visst antal ton koldioxid (CO2) under en viss tidsperiod, som redovisas som immateriella tillgångar, statsbidrag och som förbindelser att lämna in utsläppsrätter motsvarande de utsläpp som gjorts under den tid begränsningen gäller.

Immateriella tillgångar relaterade till utsläppsrätter värderas till verkligt värde på nivå 1 den dag de blir tillgängliga. Förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter redovisas på basis av de faktiska utsläppen och tillgodoses med innehavda rättigheter, värderade till bokfört värde. Om marknadsvärdet för utsläppsrätterna på balansdagen är lägre än det redovisade värdet skrivs eventuella outnyttjade utsläppsrätter som inte behövs för att täcka de utsläpp som gjorts ned till marknadsvärdet.

Koncernen kostnadsför, under rubriken material och tjänster, utnyttjade utsläppsrätter som antingen tilldelats koncernen eller förvärvats, värderade till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten respektive till anskaffningspris. Sådana kostnader kvittas under rubriken övriga rörelseintäkter mot intäkterna från den ursprungliga tilldelningen av utsläppsrätter, värderade till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten. Resultaträkningen påverkas således inte av konsumtionen av ursprungligen tilldelade utsläppsrätter. Försäljning av outnyttjade utsläppsrätter redovisas som intäkt på leveransdagen. En eventuell nettoeffekt uppstår antingen i form av en kostnad för förvärv av ytterligare utsläppsrätter för att täcka utsläpp utöver de tillåtna eller i form av en intäkt från försäljning av outnyttjade utsläppsrätter, alternativt i form av nedskrivning av utsläppsrätter som inte behövs för eget bruk.

Utsläppsrätter

MEUR	Räkenskapsår
	2022	2021
Värde per 1 januari	137	36
Fördelade utsläppsrätter	160	167
Omsättning	-62	-35
Avräkning med staten	-85	-31
Klassificering som innehav för försäljning	-27	0
Värde per den 31 december	123	137

Förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning i linje med övriga rörelseskulder. Per den 31 december 2022 uppgick förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter till 91 (99) MEUR, vilket anges i Not 23 Övriga skulder. De outnyttjade utsläppsrätter som innehades vid årets slut värderas till 32 (38) MEUR.

Övriga anläggningstillgångar

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	15
Skattetillgodohavande	4	3
Övriga långfristiga rörelsetillgångar	12	15
Totalt	38	34

Not 16 Varulager

Redovisningsprinciper

Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet där anskaffningsvärdet bestäms genom först in-först ut-principen (FIFO) eller genom ett vägt genomsnittsvärde om det kan antas ligga nära FIFO-värdet. Samma kostnadsformel används för alla varulager som har likartad beskaffenhet och användning för koncernen. Kostnaden för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkta arbetskostnader, avskrivningar, övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga overheadkostnader men ej räntekostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader.

Om marknadsläget gör att tillverkningskostnaderna för en produkt överstiger produktens nettoförsäljningsvärde görs avdrag för värdeminskning. Värdeminskningsavdrag görs också för färdiga varor och reservdelar som är gamla, inkuranta eller har låg omsättningshastighet. Sådant värdeminskningsavdrag görs från lagrets bokförda värde i koncernens rapport över finansiell ställning.

	31 december
MEUR	2022	2021
Råvaror och förnödenheter	501	422
Varor under tillverkning	84	97
Färdiga varor	962	689
Reservdelar och förbrukningsvaror	337	331
Övriga varulager	25	23
Förskottsbetalningar och avverkningsrätter	63	55
Avsättning för inkurans – reservdelar och förbrukningsvaror	-103	-125
Avsättning för inkurans – färdiga varor	-19	-9
Avsättning för värdeminskning	-40	-5
Totalt	1 810	1 478

Under året har varulager till ett värde av 6 576 (5 740) MEUR kostnadsförts. 78 (29) MEUR av lagernedskrivningarna har kostnadsförts. 9 (16) MEUR utgörs av återföring av tidigare nedskrivningar.

Not 17 Rörelsefordringar

Redovisningsprinciper

Kundfordringar

Kundfordringar redovisas först till verkligt värde och justeras sedan till det värde som förväntas inflyta efter en värdering av avsättning för förväntade kreditförluster baserat på en framåtblickande och objektiv genomgång av alla utestående belopp vid periodens slut. I enlighet med IFRS 9 har ett förenklat förfarande införts för kundfordringar, där de avsättningar som redovisas under övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning baseras på förväntade kreditförluster under fordringarnas återstående löptid. För förvärvade fordringar värderas förväntade kreditförluster utifrån externt genererad information om sannolikheten för kunders betalningsunderlåtelse, som används i den framåtblickande beräkningsmodellen för avsättning. Modellen för avsättning för förväntade kreditförluster för förvärvade fordringar inkluderar också en makroekonomisk indikator. Den tar hänsyn till den makroekonomiska utvecklingen och inkluderar även långsiktiga data i beräkningsmodellen. Beräkningsmodellen tillämpar det motbevisbara antagandet att betalningsunderlåtelse inte sker senare än 90 dagar efter en finansiell tillgångs förfallodatum. Betalningsunderlåtelse uppskattas vanligtvis inträffa när kundfordringar förfallit med minst 90 dagar eller då det finns andra objektiva bevis för betalningsunderlåtelse. Kundfordringar skrivs av och bokförs som kreditförluster om det finns ett domstolsbeslut om konkurs eller, i vissa fall, när det finns objektiva belägg som ger stöd för avskrivningen. Kundfordringar redovisas i omsättningstillgångar under rörelsefordringar i koncernens rapport över finansiell ställning.

Kundfordringar och factoring

Stora Enso använder factoring som ett verktyg för rörelsekapitalstyrning. Sålda kundfordringar tas bort från balansräkningen när väsentliga risker och nytta förknippade med äganderätten till fordringarna har överförts till köparen. Utestående saldon för kundfordringar som ännu inte blivit sålda vid periodens slut, men som kvalificerar sig för försäljning under factoringprogram nästa period, klassificeras som kundfordringar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, utifrån tester med affärsmodell och avtalsenliga kassaflöden enligt IFRS 9. Se Not 25 Verkligt värde för mer information.

Kortfristiga rörelsefordringar

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Kundfordringar - bruttobokfört värde före belopp som innehas för försäljning	1 329	1 175
Kundfordringar - bruttobokfört värde som innehas för försäljning	-92	0
Kundfordringar - redovisade bruttovärden	1 236	1 175
Avsättning för förväntade kreditförluster	-32	-26
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	68	82
Övriga fordringar	200	218
Totalt	1 473	1 449

Åldersanalys av kundfordringar

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Ej förfallna	1 213	1 093
Förfallna sedan mindre än 30 dagar	55	38
Förfallna sedan 31–60 dagar	10	7
Förfallna sedan 61–90 dagar	2	0
Förfallna sedan 91–180 dagar	3	0
Förfallna sedan mer än 180 dagar	47	37
Totalt	1 329	1 175

Per 31 december 2022 uppgick bruttobeloppet för förfallna kundfordringar till 116 (82) MEUR. De är hänförliga till ett antal olika länder och kunder där tidigare erfarenhet av konkurs är obefintlig eller ligger långt tillbaka i tiden. Per 31 december 2022 uppgick den förväntade kreditförlusten för kundfordringars livstid till 32 (26) MEUR. Avsättningar för förväntade kreditförluster för kundfordringar värderas utifrån individuella bedömningar som grundar sig på en framåtblickande modell, där den uppskattade sannolikheten för kunders konkurs används. Från kunder med osäker finansiell ställning krävs förskottsbetalning eller en oåterkallelig remburs från kundens bank. Vid årsskiftet uppgick värdet på ej förfallna remburser till 74 (90) MEUR. Mer information om hantering av kundkreditrisk finns i Not 24 Hantering av finansiell risk.

Åldersanalys av avsättning för förväntade kreditförluster

MEUR	Per 31 december
	2022	2021
Ej förfallna och förfallna sedan mindre än 90 dagar	5	1
Förfallna sedan 91–365 dagar	7	0
Förfallna sedan mer än 365 dagar	21	25
Totalt	32	26

Avstämning av avsättning för förväntade kreditförluster

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Ingående balans per 1 januari	26	35
Förändring i avsättning för förväntade kreditförluster redovisas via resultaträkningen	13	3
Nedskrivningar	-6	-12
Utgående balans per 31 december	32	26

De faktiska kreditförlusterna under 2022 uppgick till 6 (12) MEUR för kundfordringar som togs bort från koncernens balansräkning.

Stora Enso har tecknat factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs för att kontanter ska komma in snabbare. Dessa avtal har resulterat i att kundfordringar till ett nominellt värde av 174 (184) MEUR helt har tagits bort från balansräkningen per årsskiftet. Stora Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt eftersom factoring utan regress har tillämpats.

Not 18 Eget kapital

Redovisningsprinciper

Utdelning och återbetalningar

Varje form av utdelning och återbetalning som föreslås av styrelsen måste godkännas av aktieägarna på årsstämman innan den kan tas från det fria egna kapitalet.

Den 31 december 2022 uppgick det egna kapitalet till 12 532 (10 683) MEUR, att jämföra med börsvärdet på Nasdaq Helsingfors på 10 503 (12 809) MEUR. Marknadsvärdet för aktierna var 13,90 (16,60) EUR för A-aktien och 13,15 (16,14) EUR för R-aktien. Under 2022 betalades 434 (237) MEUR i utdelning, vilket motsvarar 0,55 (0,30) euro per aktie.

A-aktierna ger innehavaren en röst per aktie, medan R-aktierna ger innehavaren en röst per tio aktier men minst en röst, även om båda aktieslagen har samma nominella värde. A-aktier kan när som helst på aktieägares begäran omvandlas till Raktier. Den 31 december 2022 uppgick aktiekapitalet enligt det finska handelsregistret till 1 342 (1 342) MEUR. Aktuell bokföringskurs för varje emitterad aktie är 1,70 (1,70) EUR.

Per den 31 december 2022 ägde styrelseledamöter och medlemmar i koncernledningen 127 (0) A-aktier och 363 604 (475 519) R-aktier, vilket motsvarar 0,02 % av rösterna i företaget. En fullständig beskrivning av styrelseledamöters och ledande befattningshavares innehav finns i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning. En fullständig beskrivning av bolagets aktieoptionsprogram finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram. Dessa har dock ingen påverkan på aktiekapitalets storlek.

Förändringar i aktiekapital och antal aktier

	A-aktier	R-aktier	Totalt
Per 1 januari 2021	176 254 415	612 365 572	788 619 987
Konvertering av A-aktier till R-aktier	-10 366	10 366	—
Per 31 december 2021	176 244 049	612 375 938	788 619 987
Konvertering av A-aktier till R-aktier	-5 769	5 769	—
Per 31 december 2022	176 238 280	612 381 707	788 619 987
Antal röster per 31 december 20221	176 238 280	61 238 171	237 476 451
Aktiekapital per 31 december 2022, MEUR	300	1 042	1 342
Aktiekapital per 31 december 2021, MEUR	300	1 042	1 342

1 R-aktiernas röster räknas fram genom att dela antalet R-aktier med 10.

De aktier som är berättigade att rösta på den kommande årsstämman är utgivna aktier per den 6 mars 2023.

Not 19 Innehav utan bestämmande inflytande

Redovisningsprinciper

Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en separat komponent under koncernens egna kapital i koncernens rapport över finansiell ställning. De respektive andelarna av resultatet för innehav utan bestämmande inflytande och för moderbolagets ägare redovisas i koncernens resultaträkning efter periodens resultat. Transaktioner mellan innehav utan bestämmande inflytande och koncernens aktieägare är transaktioner inom det egna kapitalet och visas därför under förändringar i eget kapital. Mätmetoden för innehav utan bestämmande inflytande beslutas separat för varje förvärv.

Innehav utan bestämmande inflytande

MEUR	Per 31 december
	2022	2021
Per 1 januari	-16	-16
Avyttringar	0	0
Andel av periodens resultat	-13	3
Andel av övrigt totalresultat (OCI)	0	-3
Utdelning	0	0
Per 31 december	-30	-16

Viktigare innehav utan bestämmande inflytande

		Per 31 december
		2022	2022	2021
Bolag	Huvudsakligt verksamhetsställe	Ägarandel som utgörs av innehav utan bestämmande inflytande, %	MEUR
Stora Enso Pulp och Paper Asia AB Group	Sverige och Kina	Se separat uppställning nedan	-31	-18
Övriga	-		1	1
Totalt			-30	-16

Innehav utan bestämmande inflytande i Stora Enso Pulp and Paper Asia Group

Bolag			31 december 2022		31 december 2021
	Huvudsakligt verksam hetsställe	Direkt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Indirekt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Direkt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Indirekt - % av innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt - % av innehav utan bestämmande inflytande
Stora Enso Pulp and Paper Asia AB	Sverige och Kina	5,79	—	5,79	5,79	—	5,79
Guangxi Stora Enso Forestry Co Ltd	Kina	5,00	5,50	10,50	5,00	5,50	10,50
Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd	Kina	15,00	4,92	19,92	15,00	4,92	19,92
Stora Enso (Guangxi) Forestry Company Ltd	Kina	15,00	4,92	19,92	15,00	4,92	19,92

Sammanfattad ekonomisk information vad gäller dotterbolag med väsentlig andel innehav utan bestämmande inflytande visas nedan.

Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Group

MEUR	2022	2021
Tillgångar	1 235	1 282
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	-165	-115
Innehav utan bestämmande inflytande1	-31	-18
Eget kapital, totalt	-196	-133
Skulder	1 430	1 414
Årets nettoresultat	-74	7
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	-61	4
Innehav utan bestämmande inflytande	-13	3
Årets nettoresultat	-74	7
Nettokassautflöde från den löpande verksamheten	64	90
Nettokassautflöde från investeringsverksamheten	-41	-37
Nettokassainflöde från finansieringsverksamheten	4	-26
Nettokassaflöde	27	27

1 2021 och 2022 betalades inga utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande.

Not 20 Pensionsförmåner

Redovisningsprinciper

Ersättningar till anställda

Koncernen har ett antal förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner runtom i världen, vilkas tillgångar i allmänhet ligger hos fristående kapitalförvaltare. Sådana pensionsplaner finansieras i allmänhet av betalningar från anställda och av berörda företag inom koncernen med hänsyn tagen till rekommendationer från oberoende professionella aktuarier. Arbetsgivarens betalningar till de avgiftsbestämda pensionsplanerna tas upp som kostnad i koncernens resultaträkning för det år de hänför sig till.

För förmånsbestämda planer uppskattas det bokförda värdet enligt PUC-metoden (Projected Unit Credit method). Enligt denna metod redovisas kostnaden för pensionsförpliktelser i koncernens resultaträkning för att kostnaden ska spridas över medarbetarnas anställningstid enligt den värdering som varje år utförs av erfarna aktuarier i alla länder med större pensionsbetalningar. Pensionsförpliktelsen värderas till nuvärdet av beräknade framtida utbetalningar varvid räntesatser motsvarande det mest skäliga av högt rankade företagsobligationer eller statspapper som matchar valutan och förväntad varaktighet för förpliktelsen i fråga används.

Alla aktuariella vinster och förluster som uppkommer i samband med förmånsbestämda planer redovisas direkt i eget kapital i koncernens totalresultat. Kostnader för anställda som slutat och som uppkommer vid eventuella ändringar i planerna redovisas direkt i koncernens resultaträkning oavsett om kraven för intjänande är uppfyllda. I koncernens rapport över finansiell ställning redovisas hela pensionsskulden inklusive alla underskott i pensionsplanerna.

Koncernens pensionskostnader uppgick till 152 MEUR (165) under 2022, vilket framgår i Not 6 Personalkostnader. Pensioner klassificeras som avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer. Huvuddelen av koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda. Kostnaden för dessa uppgick till 146 MEUR (153). Koncernens prioritet är att erbjuda avgiftsbestämda planer som pensionsförmån.

Avstämning av förmånsbestämda åtaganden

	Förmånsbestämda åtaganden			Verkligt värde på förvaltningstillgångar		Förmånsbestämda åtaganden / (tillgångar), netto
MEUR	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Förmånsbestämda åtaganden per 1 januari	1 108	1 210	-762	-737	347	473
Aktuella avgifter	12	14			12	14
Tidigare avgifter	-6	-2	0	0	-6	-2
Avräkningar	-7	-5	7	5	0	0
Räntekostnader (+) ränteintäkter (-)	13	9	-10	-6	3	3
Summa redovisad i resultaträkningen	11	17	-3	-1	9	15
Aktuariella ändringar i demografiska antaganden	-13	3			-13	3
Aktuariella ändringar i finansiella antaganden	-306	-21			-306	-21
Aktuariella ändringar i realiserade justeringar	63	-42			63	-42
Avkastning på förvaltningstillgångar1			105	-65	105	-65
Effekter av tillgångstaket1			5	0	5	0
Totala omvärderingsvinster (-)/ omvärderingsförluster (+) inkluderat i övrigt totalresultat	-256	-61	109	-65	-147	-126
Utbetalningar	-54	-58	41	44	-13	-14
Bidrag från arbetsgivare			4	1	4	1
Omräkningsdifferens	-38	1	33	-3	-5	-3
Avyttringar och tillgångar för försäljning	-35	0	0	0	-35	0
Förmånsbestämda åtaganden per 31 december	736	1 108	-577	-762	159	347

1 Exklusive belopp som ingår i räntekostnader (+) intäkter (-)

Under 2023 förväntas 19 (17) MEUR betalas ut.

Förmånsbestämda planer: Antaganden vid värdering av pensionsåtaganden

	31 december
	Finland		Tyskland		Sverige
	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Diskonteringsränta, %	3,6	0,7	3,6	0,8	4,0	1,7
Framtida löneökningar, %	3,0	3,2	2,5	2,5	2,9	2,9
Framtida pensionshöjningar, %	2,2	2,3	2,0	1,8	2,0	2,0
Varaktighet för pensionsplaner	8,0	10,0	10,2	13,0	13,1	16,5

Känslighetsanalys för förmånsbestämda pensionsåtaganden

		Påverkan på förmånsbestämda åtaganden
	Förändring i antaget värde	Ökning i antaget värde	Minskning i antaget värde
Diskonteringsränta	0,50 %	Minskning med 5,8 %	Ökning med 6,4 %
Löneökningstakt	0,50 %	Ökning med 1,2 %	Minskning med 1,1 %
Pensionsökningstakt	0,50 %	Ökning med 4,8 %	Minskning med 4,4 %
Livslängd	1 år	Ökning med 4,2 %	Minskning med 4,1 %

Koncernen definierar följande aktuariella risker som är förknippade med förmånsbestämda planer:

Ränterisk

Vid värdering av förpliktelserna används marknadsräntor för högt rankade företagsobligationer eller statsobligationer som diskonteringsränta och värdet på förpliktelserna varierar därför med marknadsräntan. Den nettoräntekostnad eller intäkt som redovisas i resultaträkningen beräknas också utifrån gällande marknadsränta.

Förväntad livslängd

Om anställda lever längre än i antagandena kan förpliktelserna vara underskattade redan från början och om den längre livslängden inte tagits med i beräkningen av fonderingen kan ett underskott uppkomma.

Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2022

	31 december 2022
MEUR	Finland	Tyskland	Sverige	Övriga	Totalt
Nuvärde på fonderade åtaganden	172	3	226	163	563
Nuvärde på ofonderade åtaganden	0	134	15	24	173
Förmånsbestämda åtaganden	172	137	241	187	736
Verkligt värde på plantillgångar	-157	-4	-266	-150	-577
Nettoskuld i balansräkningen	15	134	-26	36	159
Varav:
Förmånsbestämda pensionsplaner	15	134	-26	13	136
Övriga pensionsförmåner	0	0	0	23	23
Nettoskuld i balansräkningen	15	134	-26	36	159

Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2021

	31 december 2021
MEUR	Finland	Tyskland	Sverige	Övriga	Totalt
Nuvärde på fonderade åtaganden	238	5	359	236	838
Nuvärde på ofonderade åtaganden	0	224	20	27	270
Förmånsbestämda åtaganden	238	229	379	263	1 108
Verkligt värde på plantillgångar	-208	-4	-324	-226	-762
Nettoskuld i balansräkningen	29	225	55	37	347
Varav:
Förmånsbestämda pensionsplaner	29	225	55	12	321
Övriga pensionsförmåner	0	0	0	25	25
Nettoskuld i balansräkningen	29	225	55	37	347

Finland

I Finland har de anställda rätt till en lagstadgad pensionsförmån som fastställs i lag om pension för arbetstagare (ArPL). De här förmånerna är avgiftsbestämda planer. De är försäkrade genom ett försäkringsbolag och erbjuder täckning för hög ålder, invaliditet och dödsfall. Kostnad i resultaträkningen från avgiftsbestämda planer uppgår till 64 (71) MEUR.

Dessutom har koncernen ytterligare förmånsbestämda planer som medförde en kostnad på 0 (1) MEUR exklusive finansiella kostnader. Förmånsbestämda planer och förvaltningstillgångar förvaltas av försäkringsbolag. Arbetsgivarna har inte tillgång till detaljinformation om vilken investeringsstrategi som tillämpas för förvaltningstillgångarna, eftersom tillgångarna tillhör försäkringsbolagen. Tillgångarna förvaltas i enlighet med EU:s föreskrifter och nationell lagstiftning, vilket innebär att garantibelopp ska utbetalas oavsett rådande marknadsförhållanden.

Tyskland

De tyska pensionskostnaderna uppgick till 6 (7) MEUR, varav 6 (6) MEUR hänförde sig till avgiftsbestämda planer och 1 ( 1) MEUR till förmånsbestämda planer exklusive finansiella kostnader. Den förmånsbestämda åtagandena uppgick till 134 (225) MEUR. Nettoskulden minskade främst på grund av utbetalningar och aktuariella förändringar, främst mot bakgrund av en högre diskonteringsränta.

De förmånsbestämda pensionsplanerna täcks huvudsakligen genom avsättningar i balansräkningen och i mindre omfattning via försäkringsbolag eller fristående förvaltare. Pensionsförmånerna bygger på antalet arbetade år och inkomster under den pensionsgrundande arbetsperioden och utbetalningen av pensionen samordnas med pensionsåldern i det nationella pensionssystemet. Pensionerna betalas direkt av företagen själva till deras tidigare anställda. Utbetalningarna till pensionerade anställda garanteras genom lagkrav på att avsättningarna i balansräkningen är försäkrade upp till ett visst belopp.

Sverige

I Sverige täcks alla industriarbetares pensioner och en del av tjänstemännens pensioner av avgiftsbestämda planer för vilka kostnaderna i resultaträkningen uppgår till 54 (56) MEUR. Förmånsbestämda planer täcker en majoritet av tjänstemännen och medförde en kostnad på 1 (8) MEUR exklusive finansiella kostnader. De förmånsbestämda åtagandena uppgick till 26 (åtaganden 55) MEUR. Nettoskulden minskade till stor del på grund av aktuariella förändringar, främst mot bakgrund av en högre diskonteringsränta. Stora Enso har åtagit sig att betala alla lagstadgade lokala förpliktelser enligt huvudplanen ITP till stiftelsen, vilket innebär att den återstående pensionsskulden hänför sig till planer av mindre omfattning. Det långsiktiga avkastningsmålet för stiftelsen är 3 % verklig avkastning efter skatt.

Övriga länder

De förmånsbestämda åtagandena i övriga länder uppgick till 36 (37) MEUR. Den mest väsentliga förändringen redovisades för Storbritannien. Nettoskulden minskade främst på grund av aktuariella antaganden.

Förvaltningstillgångar

MEUR		Per 31 december
	2022			2021
	Noterade	Onoterade	Totalt	%	Noterade	Onoterade	Totalt	%
Eget kapital	88	12	101	17 %	122	37	159	21 %
Skulder	46	44	90	16 %	58	55	112	15 %
Fastigheter	0	55	55	9 %	0	50	50	7 %
Kassa och bank	10	0	10	2 %	25	0	25	3 %
Tillgångar som innehas av försäkringsbolag	0	226	226	39 %	0	308	308	40 %
Övriga	0	96	96	17 %	7	101	108	14 %
Tillgångar i pensionsfonder, totalt	144	433	577	100 %	211	551	762	100 %

I förvaltningstillgångar ingår inte fastigheter eller andra tillgångar som innehas av koncernen eller som ingår i företagets egna finansiella instrument.

Av de faktorer som påverkar storleken på koncernens pensionsskuld är de två viktigaste ränteutvecklingen och inflationsförväntningarna, varför målet med fördelningarna av investeringarna är att neutralisera dessa effekter, säkerställa betalningsförmåga för utbetalning av förmåner och maximera avkastningen.

Not 21 Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram

Redovisningsprinciper

Aktietilldelningar

Kostnader för alla aktierelaterade ersättningar hänförliga till anställda redovisas som personalkostnader över intjäningsperioden. Alla transaktioner som rör aktierelaterade ersättningar redovisas som aktietilldelningar som regleras med eget kapital. De aktietilldelningar som regleras med eget kapital (efter skatt) värderas till verkligt värde av egetkapitalinstrumenten vid tilldelningen och justeras med nuvärdet av förväntade utdelningar. Det verkliga värdet av de aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital, som bestämts vid tilldelningen, kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden baserat på de egetkapitalinstrument som förväntas tjänas in med motsvarande ökning av det egna kapitalet.

Kortsiktiga incitamentsprogram (STI)

Löner och ersättningar för ledande befattningshavare förhandlas individuellt. I Stora Ensos incitamentsprogram beaktas både affärsenheters och enskilda anställdas prestationer, utveckling och resultat. De prestationsbaserade ersättningarna baseras både på lönsamhetsmått och mål för olika nyckeltal.

För koncernledning och ledande befattningshavare i divisioner och andra enheter finns kortsiktiga incitamentsprogram där ersättningen beräknas i procent på årets grundlön och varierar mellan 8 % och 100 %. Anställda som inte är i ledande ställning ingår i ett kortsiktigt incitamentsprogram som maximalt kan ge en extra ersättning på 7 %. Alla incitament är diskretionära. De prestationsbaserade programmen omfattar de flesta anställda i koncernen förutsatt att de är möjliga enligt lokal lag och praxis. För verksamhetsåret 2022 baserades incitamentsprogrammen på såväl finansiella mått som mål som rör driftseffektivitet, utsläppsminskningar, säkerhet, och individuella mål. De finansiella målen i det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2022 är omsättningstillväxt och EBITDA .

Långsiktiga incitamentsprogram (LTI)

Sedan 2005 har nya aktierelaterade program för ledande befattningshavare introducerats varje år. Programmet för 2020, som avslutas 2022 och regleras under 2023, har en resultatperiod på tre år. Programmet för 2021, som avslutas 2023 och regleras under 2024, har tre resultatperioder på ett år som ackumuleras efter tre år. Programmet för 2022 har resultatmått med ettåriga resultatperioder, som ackumuleras efter tre år, samt treåriga resultatperioder. Alla utestående program kommer att regleras efter tre år.

För den stora majoriteten av de tilldelade medarbetarna utgörs tre fjärdedelar (75 %) av ersättningarna enligt programmen av prestationsbaserad aktietilldelning där aktier kan tjänas in i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av medarbetar- och kulturkommittén och godkänts av styrelsen. De ekonomiska resultatmåtten är treårigt ekonomiskt mervärde (EVA) och resultat per aktie (EPS) för Stora Enso-koncernen för programmen för 2020 och 2021 samt EPS och relativ totalavkastning för programmet för 2022, som även har ESG-mått (utsläppsminskningar och mångfald). En fjärdedel (25 %) av ersättningarna enligt programmen utgörs av spärrade aktier för vilka intjänande endast förutsätter att man fortfarande är anställd i koncernen. Koncernledningen har endast erhållit prestationsbaserad aktietilldelning.

Utestående begränsade och prestationsbaserade aktieersättningar före skatt visas i tabellen nedan. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara mindre än nedan, då en andel av aktierna som motsvarar den skatt medarbetarna är skyldiga att betala kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.

Aktietilldelningar per 31 december 2022

	Beräknad utdelning av utestående villkorade och prestationsbaserade aktietilldelningar vid årets slut
Antal aktier	2023	2024	2025	Totalt
2020 års program	903 289			903 289
2021 års program		716 460		716 460
2022 års program			822 240	822 240
Totalt	903 289	716 460	822 240	2 441 989

Kostnaderna för Stora Ensos aktierelaterade program redovisas som kostnader över intjänandeperioden som är perioden mellan tilldelning och intjänande. I resultaträkningen uppgick den totala kostnaden för aktierelaterade program till 8 MEUR (7 MEUR), allt hänförligt till tilldelningen av begränsade och prestationsbaserade aktier.

Not 22 Övriga avsättningar

Redovisningsprinciper

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser och när det är troligt att det för att reglera detta krävs någon form av utflöde av resurser och det går att göra en rimlig beräkning av ett belopp som motsvarar förpliktelsen. Avsättningarna mäts utifrån ledningens bästa uppskattning och det råder viss osäkerhet om tidpunkten för och storleken på kostnaderna.Avsättningar för förpliktelser att montera ned, ta bort eller återställa tillgångar efter användning läggs till tillgångarnas redovisade värde på förvärvsdagen och skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod. Om effekten av pengars tidsvärde bedöms som väsentlig räknas värdet av avsättningarna om till sitt nuvärde.

Miljöavsättningar

Miljömässiga kostnader för åtgärdande av tillstånd som orsakats av tidigare verksamhet, och som inte bidrar till aktuella eller framtida intäkter, redovisas som avsättningar. Miljömässiga avsättningar redovisas när det, baserat på nuvarande tolkning av miljölagstiftning och miljöbestämmelser, är troligt att en förpliktelse har uppstått och värdet på en sådan kan bedömas på ett rimligt sätt.

Avsättningar för omstruktureringar

En avsättning för omstrukturering redovisas i den period när koncernen enligt lag eller sed förbundit sig till omstruktureringsplanen. Relevanta kostnader är extra kostnader för, eller kostnader som uppkommit som en direkt följd av, avvecklingsplanen eller som resultat av en löpande avtalad förpliktelse utan tillhörande ekonomisk nytta eller som utgörs av ett vitesföreläggande för att annullera förpliktelsen.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar kan gälla olika rättsliga eller andra förpliktelser som betungande avtal, kundgarantier, pågående rättsfall, krav på ersättning eller liknande.

Avsättningar

MEUR	Miljömässiga	Omstruktu rering	Övriga obligatoriska	Avsättningar, totalt
Bokfört värde per 1 januari 2021	91	28	30	149
Omräkningsdifferens	0	-1	0	-1
Kostnad i resultaträkningen
Nya avsättningar	6	107	72	185
Ökning av tidigare avsättningar	13	1	0	14
Återföring av tidigare avsättningar	-6	-4	-5	-15
Betalningar	-29	-44	-29	-101
Bokfört värde 31 december 2021	75	88	67	231
Omräkningsdifferens	-4	-3	-2	-9
Avyttringar och tillgångar för försäljning	-3	-1	0	-4
Kostnad i resultaträkningen
Nya avsättningar	14	8	19	40
Ökning av tidigare avsättningar	1	12	2	15
Återföring av tidigare avsättningar	-1	-16	-8	-25
Betalningar	-9	-66	-50	-124
31 december 2022	73	21	30	124
Fördelning mellan kortfristiga och långfristiga skulder
Kortfristiga skulder: Betalas inom 12 månader	10	20	14	43
Långfristiga skulder: Betalas efter 12 månader	64	2	16	81
Totalt 31 december 2021	73	21	30	124

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick den 31 december 2022 till 73 (75) MEUR. Den viktigaste miljömässiga avsättningen baseras på en överenskommelse mellan Stora Enso och Faluns kommun som förpliktar koncernen att rena avrinning från Kopparbergs bruk innan vattnet släpps ut i miljön. Avsättningen uppgick den 31 december till 31 (37) MEUR.

Koncernen har de senaste åren genomgått omfattande omstruktureringar, från avyttringar till bruksnedläggningar och besparingsprogram för administrativa kostnader.Förpliktelsen i slutet av 2022 uppgick till 21 (88) MEUR för omstruktureringsavsättningar och 30 (67) MEUR för övriga avsättningar. Väsentliga betalningar under 2022 i omstrukturering, avyttringar och andra avsättningar är främst kopplad till nedläggning av massa- och pappersproduktionen vid Kvarnsvedens bruk i Sverige och Veitsiluoto bruk i Finland, vilket tillkännagavs 2021.

Not 23 Rörelseskulder

Långfristiga rörelseskulder

MEUR 2022 2021 Aktiebaserade ersättningar 2 Övriga skulder 9		Per 31 december
			1
			12
	Totalt	11	13

Kortfristiga rörelseskulder

		Per 31 december
MEUR	2022	2021
Leverantörsskulder	1 831	1 704
Upplupna personalkostnader	245	256
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	130	155
Utsläppsförpliktelser	91	99
Erhållna förskott	18	18
Övriga skulder1	94	107
Totalt	2 410	2 339

1 Övriga skulder består framför allt av skatter som ska betalas till staten, såsom moms och löneskatt.

Not 24 Hantering av finansiell risk

Principer och rutiner för riskhantering

Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som företaget hanterar enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att ha en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att hantera finansiella risker på ett effektivt sätt. Stora Ensos policy för finansiell risk i koncernen styr alla finansiella transaktioner i Stora Enso. Policyn och alla framtida ändringar av den gäller så fort de har godkänts av styrelsen och alla policyer som styr användning av finansiella instrument måste överensstämma med den. Koncernens samägda bolag har sina egna policyer för finansiell risk som inte alltid helt överensstämmer med koncernens policyer.

De stora finansmarknadsriskerna beskrivs nedan. De huvudsakliga riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, likviditetsrisk, refinansieringsrisk samt råvaruprisrisk, särskilt vad gäller fibrer, massa och energi.

Ränterisk

Koncernen utsätts för ränterisk på så vis att koncernens räntekostnader och värdet av dess tillgångar och skulder påverkas av fluktuationer i räntesatserna. Stora Enso utsätts för ränterisk genom räntebärande tillgångar och skulder, till exempel lån, finansiella instrument och leasingskulder, men även genom kommersiella avtal samt operativa tillgångar och skulder, till exempel biologiska tillgångar. Koncernen strävar efter att ha så stabila räntekostnader som möjligt. Koncernens samlade löptid bör inte överstiga den genomsnittliga kredittiden, men målet bör vara en lång löptid. En löptid som är längre än den genomsnittliga kredittiden godkänns av styrelsen.

Koncernen kan komma att använda ränteswappar och valutaswappar för att hantera ränterisken genom att syntetiskt konvertera lån med rörlig ränta till lån med fast ränta genom användning av derivat. Koncernens rörliga och fasta ränteposition på balansdagen redovisas i följande tabell:

MEUR	31 december 2022		31 december 2021
	Rörlig ränta	Fast ränta	Rörlig ränta	Fast ränta
Långfristiga räntebärande fordringar1	11	80	5	40
Kortfristiga räntebärande fordringar	1	—	—	49
Kassa- och banktillgodohavanden	1 917		1 481
Räntebärande skulder2	-1 074	-2 818	-974	-2 863
Räntebärande tillgångar och skulder exklusive derivat	855	-2 738	512	-2 774
Ränte- och valutaswappar	650	-650	682	-682
Räntebärande tillgångar och skulder, netto efter derivat	1 506	-3 388	1 194	-3 456

Lån med rörlig respektive fast ränta

¹Exklusive derivatskulder och räntekostnader

²Långfristiga räntebärande skulder, kortfristig del av långfristiga skulder, kortfristiga räntebärande skulder och checkräkningskrediter exklusive derivatskulder och räntekostnader.

Den genomsnittliga löptiden för koncernens räntebärande skulder, inklusive alla räntederivat men exklusive kassa- och banktillgodohavanden, är 3,3 (4,6) år.

Per den 31 december 2022 skulle en höjning av räntesatserna med en procentenhet medföra ökade årliga nettoräntekostnader på cirka 4 (2) MEUR, medan en liknande sänkning av räntesatserna skulle minska nettoräntekostnaderna med 4 (1) MEUR. Detta förutsätter att koncernens löptids- och lånestruktur förblir densamma under hela året. Simuleringen beräknar ränteeffekten vid ett parallellskifte i räntesatserna om 100 baspunkter för alla instrument med rörlig ränta, exklusive banktillgodohavanden, från deras nästa justeringsdag till årets slut. Dessutom antas att alla kortsiktiga lån som förfaller under året förlängs till årsskiftet till den nya högre eller lägre räntesatsen.

En parallell förändring med en procentenhet upp eller ner i räntesatserna skulle också resultera i vinster eller förluster i verkligt värde på 10 (16 MEUR) före skatt i reserven för kassaflödessäkring i övrigt totalresultat för ränteswappar som redovisas som kassaflödessäkring. En parallell förändring med en procentenhet upp eller ner i räntesatserna skulle resultera i vinster eller förluster i verkligt värde på 1 (3) MEUR i finansnetto kopplat till valutaswappar som redovisas till verkligt värde i resultaträkningen. Not 27 Derivat sammanfattas de nominella och verkliga värdena av utestående räntederivatskontrakt.

Valutaomräkningsrisk - transaktionsrisk

Koncernen har en global verksamhet och är exponerad för transaktionsrisk i utländsk valuta som uppkommer vid förändringar i växelkursen. Valtakursrisk vid transaktioner i utländska valutor hänför sig både till Stora Ensos produktionsenheters geografiska placering världen över och till inköp av råvaror och försäljning av slutprodukter i utländska valutor, huvudsakligen i amerikanska dollar, brittiska pund och svenska kronor. Stora Ensos koncernföretag med annan funktionell valuta än euro är också exponerade för transaktionsrisk i utländsk valuta till följd av nettokassaflöden i euro. EUR-exponeringen uppkommer främst i Stora Ensos dotterbolag i Sverige, Tjeckien och Polen.

Valutatransaktionsrisken är effekten av växelkursfluktuationer i koncernens resultaträkning, vilket är följden av valutakursförändringar på förväntade framtida kassaflöden och efterföljande kundfordringar eller skulder. Koncernens policy för att hantera risken är att säkra 15–60 % av de mycket sannolika prognosticerade kassaflödena i större valutor för de kommande 12 månaderna genom att använda derivatinstrument såsom valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Koncernen kan också säkra perioder mellan 12 och 36 månader eller ändra den ovan nämnda säkringsgraden för de kommande 12 månaderna på koncernledningens begäran.

Vad gäller rörelsefordringar och skulder i utländska valutor har koncernen som mål att säkra 50–100 % av de utestående nettofordringarna i stora valutapar.

I tabellen nedan visas beräknad operativ nettoexponering för transaktionsrisk i utländsk valuta för de viktigaste valutorna under de närmaste 12 månaderna, samt tillhörande valutasäkringar per 31 december omräknade till kurserna på balansdagen. Nettoexponeringen avseende rörelsefordringar och skulder i balansräkningen per 31 december inkluderar valutakursexponering genererad av transaktioner både inom och utom koncernen enligt kraven i IFRS 7. Ett positivt exponeringsbelopp i tabellen nedan representerar ett beräknat framtida inflöde eller en fordring i utländsk valuta.

Operativ valutaexponering

			Per 31 december 2022			Per 31 december 2021
MEUR	EUR	SEK	USD	GBP	AUD	UYU	EUR	SEK	USD	GBP	AUD	UYU
Beräknad årlig nettokassaflödesexponering i säkrade flöden i utländska valutor1	960	-238	1 983	240	83	-48	995	-191	1 712	346	138	-41
Kassaflödessäkringar för de närmaste 12 månaderna	-525	119	-843	-59	-26	26	-553	89	-740	-78	-38	23
Beräknad nettokassaflödesexponering per år, efter säkringar	435	-119	1 139	181	57	-22	442	-101	971	268	100	-18
Säkrad procentandel per 31 december för 12 månader framåt	55 %	50 %	43 %	24 %	31 %	54 %	56 %	47 %	43 %	22 %	27 %	57 %
Viktad genomsnittlig säkrad kurs mot EUR2		10,63	1,09	0,87	1,52	45,20	—	10,21	1,20	0,85	1,60	52,63
Nettoexponering i rörelsefordringar och skulder	-22	8	284	30	49	-5	-42	5	233	32	58	-2
Valutasäkringar	-18	-3	-186	-16	-51	0	16	0	-200	-26	-26	0
Nettoexponering i rörelsefordringar, efter säkringar	-39	5	98	14	-2	-5	-26	5	34	5	31	-2
Uppskattad årlig nettoexponering
för transaktionsrisk efter säkringar	396	-113	1 238	195	55	-27	416	-97	1 005	274	131	-20

1 Kassaflödet utgörs av mycket troliga operativa nettokassaflöden i utländsk säkrad valuta. Exponeringen som redovisas i EUR-kolumnen hänför sig till operativ transaktionsrisk avseende kassaflöden i euro i koncernföretag med säte i Sverige, Tjeckien och Polen som har en annan funktionell valuta än euro.

²Den viktade genomsnittliga valutakursen mot EUR beräknas utifrån den köpta optionen i en räntekorridor och priset på terminskontrakt och representerar därför den viktade genomsnittliga säkrade kursen baserat på den ur koncernens perspektiv minst fördelaktiga säkrade kursen.

Följande tabell visar den förväntade effekten på det årliga rörelseresultatet av en försvagning av en exponerad valuta mot de exponerade dotterbolagens funktionella valutor. Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i EUR, SEK, USD, GBP och AUD och en rörelse på 10 % i UYU. Dessa förändringar bedöms vara rimligt möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen eller det egna kapitalet och ett positivt belopp återspeglar en möjlig nettovinst. I praktiken kan de faktiska resultaten av valutaomräkningar skilja sig från den känslighetsanalys som visas nedan eftersom resultaträkningarna i dotterbolag som inte har euro som funktionell valuta räknas om för att ingå i koncernredovisningen till den genomsnittliga växelkursen under året, medan sådana dotterbolags balansräkningar, inklusive valutasäkringar, kundfordringar och skulder, räknas om med utgångspunkt i balansdagens växelkurs. Exponering för omräkningsrisk diskuteras utförligare i avsnittet Omräkningsrisk nedan.

I beräkningen ingår valutasäkringar och det förutsätts att det inte finns några effekter för exponeringsvalutor. Valutakurseffekterna baseras på uppskattade operativa flöden i utländska valutor för de kommande tolv månaderna, säkringar i nivå med dem på balansdagen och antagandet att säkringsnivåerna och andra variabler kommer att vara konstanta under de kommande tolv månaderna. Säkringsinstrument är bland andra valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Indirekta valutaeffekter med påverkan på priser och produktflöden, som att en vara blir billigare att producera på en annan geografisk plats, har inte beaktats i beräkningen.

Uppskattad valutaeffekt vid en förstärkning av euron

			Per 31 december 2022				Per 31 december 2021
MEUR	EUR	SEK	USD	GBP	AUD	UYU	EUR	SEK	USD	GBP	AUD	UYU
Valutakursförändring mot EUR1	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-10 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-10 %
Effekt på uppskattat årligt nettokassaflöde	-48	12	-99	-12	-4	5	-50	10	-86	-17	-7	4
Effekt på säkringsreserven före skatt på balansdagen2	26	-6	42	3	1	-3	28	-4	37	4	2	-2
Effekt på operativa fordringar och skulder efter säkringar3	2	—	-5	-1	—	—	1	—	-2	—	-2	—
Uppskattad årlig effekt på rörelseresultatet4	-20	6	-62	-10	-3	3	-21	5	-50	-14	-7	2

1 Känslighetsanalysen för årliga nettokassaflöden i EUR, rörelsefordringar netto och tillhörande säkringar hänvisar till transaktionsrisken i EUR som uppstår till följd av kassaflöden i utländsk valuta som anges i EUR i Sverige, Tjeckien och Polen, som har en annan funktionell valuta än EUR.

2 Effekten på kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat före skatt på balansdagen är hänförlig till förändringen i verkligt värde på derivatkontrakt som räknas som kassaflödessäkringar av mycket sannolika prognosticerade transaktioner enligt IFRS 9. Det belopp som påverkar OCI kommer att återföras till det operativa resultatet när

transaktionen realiseras. 3 Valutaeffekt relaterad till rörelsefordringar eller skulder netto och relaterade säkringar.

4 Den uppskattade årliga effekten på rörelseresultatet omfattar valutakurseffekter avseende operativ exponering i balansräkningen, prognosticerade kassaflöden i säkrade flöden och tillhörande säkringar.

I följande tabell visas valutakursexponering och därmed hänförliga säkringar per den 31 december för de viktigaste valutorna. Nettoskulden inkluderar externa låneskulder och fordringar i utländsk valuta, interna låneskulder i utländsk valuta och lånefordringar och banktillgodohavanden. Lån som betecknas som nettoinvesteringslån enligt IAS 21 tas inte upp i tabellen, eftersom de minskar valutaexponering på koncernnivå. Intern transaktionsexponering omfattar skulder och fordringar i utländsk valuta som är utestående inom koncernen på rapporteringsdagen. Valutakursderivaten säkrar främst finansiella exponeringar i balansräkningen. Ett negativt exponerat belopp i tabellen betecknar en nettoskuld i utländsk valuta.

Tabellen visar även den förväntade effekten på resultaträkningen av en försvagning av en exponerad valuta mot EUR. Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i SEK, USD, CNY och PLN. Dessa förändringar bedöms vara rimligt möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen och ett positivt belopp återspeglar en möjlig nettovinst. I praktiken kan det faktiska valutaresultatet skilja sig från känslighetsanalysen nedan eftersom de exponerade beloppen kan ändras under året.

Finansiell valutaexponering och uppskattade valutaeffekter i resultaträkningen

			Per 31 december 2022		Per 31 december 2021
MEUR	SEK	USD	CNY	PLN	CZK	SEK	USD	CNY	PLN
Nettoskuld exklusive säkringar1	-418	-101	355	-6	-62	-30	-95	462	-1
Valutasäkringar	-3	-46	-211	-7	62	7	-31	-272	-16
Finansiell nettoexponering	-422	-146	144	-12	0	-23	-125	190	-18
Exponering för interna transaktioner				138	45
Valutasäkringar				-124	-41
Icke-operativ exponering, netto	—	—	—	14	3
Valutakursförändring mot EUR	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %
Effekt i resultaträkningen2	21	7	-7	0	6	1	6	-10	1

1 Koncernen har betecknat vissa interna lån till kinesiska dotterbolag som nettoinvesteringslån i enlighet med IAS 21. Lånen anges i EUR, USD och CNY. Den underliggande valutavinsten eller valutaförlusten kommer att redovisas som en del av ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital. Det nominella beloppet av nettoinvesteringslån uppgick till 398 (348) MEUR vid årets slut och minskar valutaexponeringen för relevanta valutor i tabellen ovan.

²Vinster och förluster redovisas som en del av finansnetto i resultaträkningen.

Valutakursrisk - omräkningsrisk

Omräkningsrisk är resultatet av fluktuationer i växelkurserna som påverkar nettovärdet av Stora Ensos konsoliderade tillgångar, skulder och resultat denominerade i utländsk valuta. Valutaomräkningsrisken minskas genom att tillgångarna, när så är möjligt, finansieras i samma valuta som själva tillgången är i. Koncernen kan också teckna valutaterminskontrakt, valutaoptioner eller lån i utländsk valuta för att säkra sina nettoinvesteringar i utländska enheter med andra funktionella valutor än koncernens.

Balansräkningarna i utländska dotterbolag, intressebolag och egetkapitalinstrument denominerade i utländsk valuta som omfattas av IFRS 9 räknas om till euro enligt den kurs som råder på bokslutsdagen, vilket exponerar koncernens eget kapital för valutakursrörelser. Omräkningsdifferenserna, liksom övriga rörelser som omräkningsdifferensen i resultaträkningen, redovisas direkt i det egna kapitalet. Dessa ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas vid avyttring över resultaträkningen helt eller delvis av den utländska enheten.

Följande tabell visar den exponering för omräkningsrisk i koncernens resultaträkning som uppkommer vid omräkning av dotterbolagens och de samägda bolagens resultaträkningar i utländsk valuta till koncernredovisningens rapporteringsvaluta.

MEUR	Per 31 december 2022					Per 31 december 2021
	SEK	USD	BRL	CZK	CNY	SEK	USD	BRL	CZK	CNY
Omräkningsexponering i resultaträkningen	-147	-192	-164	-38	77	-196	-129	-111	11	83
Förändring i exponerad valuta med	-5 %	-5 %	-10 %	-5 %	-5 %	-5 %	-5 %	-10 %	-5 %	-5 %
Effekt av omräkningsexponering på rörelseresultatet	7	10	16	2	-4	10	6	11	-1	-4

Nästa tabell visar omräkningsexponeringen för geografiska områden där koncernen har tillämpat säkringar för nettoinvesteringar för att minska omräkningsexponeringen i konsoliderat eget kapital. I praktiken har koncernen även en väsentlig osäkrad omräkningsexponering i andra geografiska områden som Sverige och Kina. Exponeringarna som använts vid beräkningarna är baserade på det egna kapitalet denominerat i utländsk valuta och säkringsnivåerna per den 31 december. Fullständig information om faktiska rörelser i den ackumulerade omräkningsreserven och säkringsresultat finns i Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital. I känslighetsanalysen ingår effekten av valutasäkringar av nettoinvesteringar i utländska enheter och det förutsätts att inga andra ändringar utöver valutakursförändringen har förekommit per den 31 december varje år.

Omräkningsrisk och säkringar

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Omräkningsexponering på eget kapital i USD-området1	1 686	1 502
EUR/USD-säkringar2	-281	-265
Omräkningsexponering efter säkringar	1 405	1 237
Känslighetsanalys före säkringar - EUR stärks med 5 %	-84	-75
Känslighetsanalys efter säkringar - EUR stärks med 5 %	-70	-62

1 Inklusive det samägda bolaget Montes del Plata i Uruguay som har USD som funktionell valuta.

2 Obligationer denominerade i USD är klassificerade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska tillgångar.

Likviditet och refinansieringsrisk

Likviditetrisk uppstår genom eventuella svårigheter att vid en given tidpunkt erhålla finansiering för verksamheten. Enligt Stora Ensos finansieringspolicy ska den genomsnittliga löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kortfristiga låneskulder vara minst fyra år. I policyn anges vidare att koncernen ska ha banktillgodohavanden och outnyttjade kreditlimiter för att täcka all skuld som förfaller inom de närmaste 12 månaderna, inklusive leveranskedjans finansiering och factoring. Outnyttjade kreditlimiter och outnyttjade lån uppgick till 1 100 (700) MEUR per 31 december 2022. Under 2022 avtalades om totalt 550 MEUR i bilaterala banklån. Av dessa lån var 200 MEUR outnyttjade på balansdagen. Det syndikerade kreditfacilitetsavtalet på 700 MEUR med ett syndikat bestående av 12 banker hade ursprungligen en löptid på fem år med två ettåriga förlängningar. I oktober 2022 utnyttjades det första förlängningsalternativet i detta avtal tillsammans med samtliga 12 banker och nytt förfallodatum är under 2027. I maj 2022 undertecknade koncernen ett nytt syndikerat kreditfacilitetsavtal om 200 MEUR med en löptid på ett år och med möjlighet till förlängning på sex månader. Möjligheten till förlängning utnyttjades i oktober 2022 och därmed är nytt förfallodatum under sista kvartalet 2023. Låneavtalen används som en reserv för allmänna finansieringsbehov inom företaget och båda är outnyttjade i sin helhet. Dessutom har Stora Enso tillgång till ytterligare långfristiga finansieringskällor på upp till 1 050 (1 000) MEUR. Dessa omfattar framför allt tillgängliga finansieringskällor från finska pensionsfonder.

Refinansieringsrisken, d.v.s. risken att lån som förfaller inte kan ersättas av nya lån på marknaderna, minskas genom Stora Ensos mål att hålla en jämn förfallostruktur för utestående skulder. Tabellen nedan visar löptidsanalyser för koncernens finansiella skulder ordnade efter hur lång tid det på bokslutsdagen är kvar till avtalad förfallodag. För beräkning av de kommande årens kreditkostnader användes terminsräntor på balansdagen.

Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2022

MEUR	2023	2024	2025	2026	2027	2028+	Totalt
Obligationslån	300	270	404	90	325	1 081	2 470
Lån från kreditinstitut	306	40	273	5	0	0	624
Leasingskulder	63	49	44	33	30	159	377
Övriga långfristiga skulder	0	2	0	0	0	0	2
Långfristiga skulder inklusive kortfristig del	668	361	721	128	355	1 240	3 472
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal	108	90	74	43	40	190	545
Uppskattade leasekostnader enligt avtal	16	14	13	11	10	58	123
Återbetalningsplan för långfristiga skulder	792	465	807	182	405	1 489	4 140
Kortfristiga låneskulder, bokfört värde	429	0	0	0	0	0	429
Bruttoreglerade derivat - inflöde	-2 405	0	0	0	0	0	-2 405
Bruttoreglerade derivat - utflöde	2 401	0	0	0	0	0	2 401
Nettoreglerade derivatskulder	-4	0	0	0	0	0	-5
Leverantörsskulder	1 831	0	0	0	0	0	1 831
Checkräkningskrediter	0	0	0	0	0	0	0
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal	6	0	0	0	0	0	6
Totalt att återbetala per 31 december 2022	3 050	464	807	182	405	1 489	6 398

Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2021

MEUR	2022	2023	2024	2025	2026	2027+	Totalt
Obligationslån	0	300	293	427	98	1 390	2 508
Lån från kreditinstitut	117	253	41	165	4	0	578
Leasingskulder	64	50	43	35	31	165	387
Övriga långfristiga skulder	0	4	0	0	0	0	4
Långfristiga skulder inklusive kortfristig del	180	606	376	627	132	1 555	3 476
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal	73	72	63	55	39	218	521
Uppskattade leasekostnader enligt avtal	16	14	13	12	11	61	126
Återbetalningsplan för långfristiga skulder	269	693	452	693	182	1 834	4 123
Kortfristiga låneskulder, bokfört värde	372	0	0	0	0	0	372
Bruttoreglerade derivat - inflöde	-1 797	0	0	0	0	0	-1 797
Bruttoreglerade derivat - utflöde	1 769	0	0	0	0	0	1 769
Nettoreglerade derivatskulder	16	10	1	0	0	0	27
Leverantörsskulder	1 705	0	0	0	0	0	1 705
Checkräkningskrediter	1	0	0	0	0	0	1
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal	5	0	0	0	0	0	5
Totalt att återbetala per 31 december 2021	2 339	703	453	693	182	1 834	6 205

Motpartsrisker

En motpartsrisk är risken att värdet av koncernens tillgångar fluktuerar som ett resultat av att motparterna inte kan uppfylla sina förpliktelser enligt finansiella kontrakt. Exponeringen för en motpartsrisk är den uppskattade maximala direkta förlust som Stora Enso kan lida i händelse att en enskild motparts underlåtenhet att uppfylla sina förpliktelser. Risken minimeras genom att:

• kontrakt endast ingås med ledande finansiella institutioner och industriföretag med god kreditvärdighet
• investeringar och placeringar endast görs hos finansiella institutioner eller bolag som har minst kreditbetyg BBB-
• minst 50 % av kassa- och banktillgodohavanden eller 150 MEUR hålls hos motparter som har minst kreditbetyg A- eller motsvarande från något av de större kreditvärderingsinstituten
• minst 75 MEUR av koncernens kassa- och banktillgodohavanden investeras hos andra motparter än den motpart hos vilken merparten av Stora Ensos kassa- och banktillgodohavanden hålls
• kräva garanti från moderbolaget vid transaktioner med dotterbolag till ett kreditvärderat bolag

I koncernens policy för finansiell risk anges limiter för accepterad motpartsrisk baserade på det finansiella kontraktets löptid och motpartens kreditbetyg.

Den 31 december 2022 fanns inga väsentliga riskexponeringar vad gäller motparter i derivatkontrakt, där den högsta exponeringen i marknadsvärde mot en motpart var 41 (22) MEUR och kreditratingen A+ (A+) enligt Standard and Poor's kreditratingsystem.

Kundkreditrisk

Kundkreditrisk är den risk Stora Enso löper om den finansiella ställningen hos de kunder man har kontrakt med försämras. Koncernen använder olika metoder för att minska kundkreditrisken, som till exempel remburser, förskottsbetalningar och bankgarantier. Koncernen har även erhållit exportgarantier som täcker både politiska och kommersiella risker och som används vid försäljning till kunder utanför OECD-området. Koncernledningen har uppfattningen att det inte föreligger någon betydande kreditriskkoncentration för koncernen i förhållande till viss kund, motpart eller geografisk region. En åldersanalys av kundfordringarna och därtill hänförliga avsättningar finns i Not 17 Fordringar.

Råvaruprisrisk

Utestående råvarusäkringar

	31 december 2022				31 december 2021
	Underligga nde mängd säkrad råvara	Genomsnittl igt säkrat råvarupris	Säkrat nominellt värde i MEUR	Verkligt värde MEUR	Underligga nde mängd säkrad råvara	Genomsnitt ligt säkrat råvarupris	Säkrat nominellt värde i MEUR	Verkligt värde MEUR
Elektricitetsinköp
- Norden	175 200 MWh	EUR 29,1	5	18	438 000 MWh	EUR 29,02	13	15
- Centraleuropa					87 600 MWh	EUR 43,06	4	12
Oljeinköp	200 474 fat	USD 73,5	14	—	189 808 fat	USD 58,06	10	2

Koncernen är exponerad för svängningar i råvaru- och energipriser som kommer att påverka koncernens lönsamhet. Säkringsinstrument för elektricitet, naturgas och olja är en del av koncernens hantering av energiprisrisken, medan storleken på andra råvaruprisrisker uppskattas och säkras om det är ekonomiskt möjligt. Förutom med säkringsinstrument för elektricitet hanterar koncernen elprisrisken genom att ingå långsiktiga fysiska inköpsavtal med fasta priser och genom att äga 15,6 % av aktierna i Pohjolan Voima Oy (PVO), som är en privatägd grupp av företag i den finska energisektorn. På balansdagen uppgick det verkliga värdet av aktierna till 1 423 (900) MEUR. Det verkliga värdet på dessa aktier är beroende av elpriserna och behandlas mer i detalj i Not 14 Aktieinstrument.

En ändring med 10 % av priserna för energi och råvaror skulle innebära en ändring motsvarande 6 (6) MEUR i det verkliga värdet av råvarusäkringar som visas i tabellen ovan. Huvuddelen av förändringarna i det verkliga värdet, efter skatt, redovisas direkt i eget kapital under säkringsreserver till dess att kontrakten förfaller och resultatet redovisas i resultaträkningen. De uppskattade värdena återspeglar bara hur känsliga finansiella instrument avseende råvaror är för marknadsrisken, inte koncernens hela exponering för råvaru- och energiprisrisker i stort, eftersom de underliggande inköpen inte är finansiella instrument som omfattas av IFRS 7. De energi- och råvarukontrakt som gällde vid årsskiftet 2022, inklusive både finansiella säkringar och fysiska inköpsavtal med fasta priser, förfaller mellan 2023 och 2024. De kontrakt som gällde 2021 skulle förfalla mellan 2022 och 2024.

I ett fö̈rsök att minska exponeringen för övriga råvaruprisrisker hänförliga till träfiber är koncernen också en stor aktieägare i skogsbolag i Norden. I Sverige äger koncernen 1,4 miljoner hektar skogsmark. Dessutom äger Stora Enso 41 % av aktierna i Tornator Oyj, som är en stor skogsägare i Finland. Koncernens andel i Tornator redovisas som ett intressebolag och behandlas mer i detalj i Not 13 Intressebolag. Koncernens skogstillgångar behandlas mer i detalj i Not 12 Skogstillgångar.

Aktiekursrisk

Koncernen har vissa investeringar i börsnoterade värdepapper. För närvarande gäller detta aktier i Packages Ltd i Pakistan. Marknadsvärdet på dessa aktieinvesteringar var vid årsskiftet 8 (13) MEUR. Förändringar i marknadsvärdet för dessa investeringar redovisas, efter skatt, direkt i eget kapital i aktier under övrigt totalresultat. Mer detaljerad information om börsnoterade värdepapper finns i Not 14 Aktieinstrument.

Kapitalhanteringsrisk

Stora Ensos skuldstruktur är inriktad mot kapitalmarknader och banker. Koncernens mål för kapitalhanteringen är både att säkerställa företagets förmåga att fortsätta verksamheten för att ge vinst till aktieägare och fördelar för andra intressenter och att behålla en optimal kapitalstruktur för att minska kapitalkostnaden. För att behålla eller justera kapitalstrukturen kan koncernen, förutsatt att aktieägarna godkänner det, variera utdelningarna till aktieägarna, återköpa egna aktier på finansmarknaderna, återbetala kapital till aktieägarna, emittera nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skuldsättningen. Koncernens mål är att hålla en jämn utdelningsnivå i linje med den långsiktiga resultatutvecklingen med målet att dela ut 50 % av nettoresultatet exklusive värdering till verkligt värde över en konjunkturcykel.

Koncernen följer upp sitt kapital utifrån ett mål för nettoskuldsättningsgraden på 0,60 eller mindre och strävar efter att kvoten av nettoskuld/operativt EBITDA ligger kvar under 2,0, vilket indikerar en stabil finansiell ställning och finansiell flexibilitet.

Kapitalstruktur

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Räntebärande skulder	3 972	3 938
Räntebärande tillgångar	2 122	1 629
Nettoskuld	1 850	2 309
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	12 532	10 683
Operativt EBITDA1	2 529	2 184
Skuldsättningsgrad	0,15	0,22
Nettoskuld/operativt EBITDA	0,73	1,06

1 Definitionen för operativt EBITDA finns i avsnittet om icke IFRS-baserade nyckeltal i verksamhetsberättelsen.

Stora Ensos samägda företag Montes del Plata och koncernens dotterbolag Stora Enso (Guangxi) Packaging and Forestry Company Ltd. har uppnått de finansiella villkoren hänförliga till förhållandet mellan skulder och tillgångar under de rapporterade perioderna. Det finns inga andra åtaganden i koncernens finansieringsavtal.

Not 25 Verkligt värde

Redovisningsprinciper

Finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i tre kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat och verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen görs enligt IFRS 9 och ledningen beslutar om hur investeringar ska klassificeras vid första redovisningstillfället.

Med investeringar i skuldinstrument görs klassificeringen baserat på affärsmodell och skuldinstrumentens avtalsenliga kassaflöden. Investeringar i skuldinstrument, inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument för att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som upplupet anskaffningsvärde och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Investeringar i skuldinstrument inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument, dels för att sälja finansiella instrument, dels för att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som verkligt värde via övrigt totalresultat och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning.

Koncernens investeringar i egetkapitalinstrument, såsom noterade och onoterade värdepapper, klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen, såvida inte koncernen vid investeringen har valt att i enlighet med IFRS 9 klassificera investeringarna som verkligt värde via övrigt totalresultat, där endast intäkt av utdelningar redovisas i resultaträkningen.

Investeringar som inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen och är därför värderade till verkligt värde i koncernens resultaträkning och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning.

Finansiella skulder

Koncernens finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde om inte koncernen har beslutat att använda alternativet verkligt värde för att beteckna en finansiell skuld som värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivat

Derivata finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde och klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen om koncernen har använt säkringsredovisning till verkligt värde via övrig totalinkomst enligt IFRS 9. Finansiella derivatinstrument och säkringsredovisning behandlas mer i detalj i Not 27 Derivat.

Verkligt värde på finansiella instrument

De verkliga värdena på börsnoterade derivat och noterade värdepapper baseras på balansdagens noterade marknadspriser. De verkliga värdena på ränteswappar beräknas som nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminskontrakt fastställs utifrån balansdagens valutaterminskurs. Mer information om värderingsprinciperna för finansiella derivatinstrument finns i Not 27 Derivat.

Vid bedömning av verkligt värde på onoterade derivat och andra finansiella instrument använder koncernen flera olika metoder och gör antaganden utifrån marknadsförhållandena varje balansdag. Noterade marknadspriser eller återförsäljningspriser för identiska eller liknande instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, till exempel optionsvärderingsmodeller och uppskattat diskonterat värde på framtida kassaflöden, används för att fastställa verkliga värden på övriga finansiella instrument. För finansiella tillgångar och skulder med en löptid på mindre än ett år antas de nominella värdena, minus eventuella uppskattade kreditjusteringar, ligga nära de verkliga värdena. Finansiella skulders verkliga värde uppskattas för upplysningsändamål genom diskontering av de framtida avtalsmässiga kassaflödena till de aktuella marknadsräntor som koncernen har tillgång till för liknande finansiella instrument.

Inköp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, vilket är det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja det finansiella instrumentet. Finansiella instrument tas bort från balansen när rättigheterna att erhålla kassaflöden från de finansiella instrumenten har löpt ut eller överförts, och då koncernen väsentligen har överfört risker, skyldigheter och nytta förenade med äganderätten till den finansiella tillgången eller skulden.

Verkligt värde-hierarkin

Koncernen använder följande hierarki för att bestämma och ge upplysningar om verkligt värde på finansiella instrument utifrån värderingsteknik:

• • Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder
• • Nivå 2: andra tekniker genom vilka alla indata som har en väsentlig inverkan på det redovisade värdet går att observera, direkt eller indirekt
• • Nivå 3: metoder som använder indata som har en väsentlig inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade på observerbara marknadsdata

Koncernen utvärderar kategoriseringen av sina värderingar till verkligt värde i förhållande till verkligt värde-hierarkin på regelbunden basis i slutet av redovisningsperioden. Varken under 2022 eller 2021 har det varit några förflyttningar mellan Nivå 1 och 2 i verkligt värde-hierarkin och inga förflyttningar till eller från Nivå 3. Se Not 14 Aktierelaterade instrument för mer information om avstämning av verkliga värden på noterade och onoterade värdepapper på nivå 3.

Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2022

		Verkligt	Verkligt
	Upplupet	värde via övrigt total- resultat	resultat- räkningen	värde via Redovisade		Verkligt värde-hierarkin
	anskaff-			värden,	Verkligt
MEUR	ningsvärde			totalt	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Not
Finansiella tillgångar
Noterade värdepapper	—	8	—	8	8	8	—	—	14
Onoterade värdepapper	—	1 423	14	1 437	1 437	—	—	1 437	14
Långfristiga lånefordringar	92	28	—	120	120	—	28	—	26
Derivattillgångar	—	28	—	28	28	—	28	—
Lånefordringar	92	—	—	92	92	—	—	—
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	1 138	66	—	1 204	1 204	—	66	—	17
Kortfristiga räntebärande fordringar	10	50	16	77	77	—	67	—	26
Derivattillgångar	—	50	16	67	67	—	67	—
Övriga kortfristiga fordringar	10	—	—	10	10	—	—	—
Kassa- och banktillgodohavanden	1 917	—	—	1 917	1 917	—	—	—
Totalt	3 157	1 576	30	4 763	4 763	8	161	1 437

	Upplupet	Verkligt värde via	Verkligt	värde via Redovisade			Verkligt värde-hierarkin
	anskaff-	övrigt total-	resultat-	värden,	Verkligt
MEUR	ningsvärde	resultat	räkningen	totalt	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Not
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	2 792	—	—	2 792	2 749	—	—	—	26
Kortfristig del av långfristiga skulder	—	—	—	0	—	—	—	—
Derivatskulder	2 792	—	—	2 792	2 748	—	—	—
Långfristig skuld	667	—	—	667	667	—	—	—	26
Kortfristiga räntebärande skulder	462	30	20	513	513	—	50	—	26
Derivatskulder	—	30	20	50	50	—	50	—
Kortfristig skuld	462	—	—	462	462	—	—	—
Leverantörsskulder och övriga operativa skulder	2 076	—	—	2 076	2 076	—	—	—	23
Checkräkningskrediter	—	—	—	0	0	—	—	—
Totalt	5 998	30	20	6 048	6 005	—	51	—

Enligt IFRS redovisas derivat som verkligt värde via resultaträkningen. I ovan uppställningar över tillgångar och skulder visas derivat som redovisas som kassaflödessäkringar som verkligt värde i övrigt totalresultat, i linje med hur de redovisas för den effektiva delen.

Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2021

	Upplupet	Verkligt värde via	Verkligt	värde via Redovisade		Verkligt värde-hierarkin
MEUR	anskaff- ningsvärde	övrigt total- resultat	resultat- räkningen	värden, totalt	Verkligt värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Not
Finansiella tillgångar
Noterade värdepapper	—	13	—	13	13	13	—	—	14
Onoterade värdepapper	—	900	5	905	905	—	—	905	14
Kortfristiga räntebärande fordringar	45	6	—	51	51	—	6	—	26
Derivattillgångar	—	6	—	6	6	—	6	—
Lånefordringar	45	—	—	45	45	—	—	—
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	1 110	39	—	1 149	1 149	—	39	—	17
Kortfristiga räntebärande fordringar	52	31	1	84	84	—	32	—	26
Derivatskulder	—	31	1	32	32	—	32	—
Övriga kortfristiga fordringar	52	—	—	52	52	—	—	—
Kassa- och banktillgodohavanden	1 481	—	—	1 481	1 481	—	—	—
Totalt	2 687	990	6	3 683	3 683	13	77	905

	Upplupet	Verkligt värde via	Verkligt	värde via Redovisade			Verkligt värde-hierarkin
	anskaff-	övrigt total-	resultat-	värden,	Verkligt
MEUR	ningsvärde	resultat	räkningen	totalt	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Not
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	3 284	7	23	3 313	3 618	—	30	—	26
Derivatskulder	—	7	23	30	30	—	30	—
Långfristig skuld	3 284	—	—	3 284	3 589	—	—	—
Kortfristig del av långfristiga skulder	180	—	—	180	180	—	—	—	26
Kortfristiga räntebärande skulder	403	35	7	444	444	—	42	—	26
Derivatskulder	—	35	7	42	42	—	42	—
Kortfristig skuld	403	—	—	403	403	—	—	—
Leverantörsskulder och övriga operativa skulder	1 960	—	—	1 960	1 960	—	—	—	23
Checkräkningskrediter	1	—	—	1	1	—	—	—
Totalt	5 827	42	29	5 899	6 204	—	71	—

Enligt IFRS redovisas derivat som verkligt värde via resultaträkningen. I ovan uppställningar över tillgångar och skulder visas derivat som redovisas som kassaflödessäkringar som verkligt värde i övrigt totalresultat, i linje med hur de redovisas för den effektiva delen.

I de tidigare tabellerna uppskattas det verkliga värdet till samma belopp som det redovisade värdet för kortfristiga finansiella tillgångar och kortfristiga finansiella skulder, som kundfordringar och leverantörsskulder, på grund av deras korta löptid och begränsade kreditrisk. Det verkliga värdet på långfristiga lånefordringar, som betraktas som en värdering av verkligt värde på nivå 2, baseras på en analys av diskonterade kassaflöden. Det verkliga värdet på icke-derivata räntebärande skulder, som betraktas som en värdering till verkligt värde på nivå 2, beräknas utifrån en diskonterad kassaflödesanalys där avkastningskurvorna som är observerbara i normalt angivna intervall används som en diskonteringsfaktor i modellen.

Avstämning av verkliga värden på finansiella tillgångar och skulder på nivå 3

MEUR	2022	2021
Finansiella tillgångar
Ingående balans per 1 januari	905	401
Omklassificeringar	-1	0
Vinster/förluster redovisade i övrigt totalresultat	523	504
Tillägg	10	1
Utgående balans per 31 december	1 437	905

Koncernen hade inga finansiella skulder på nivå 3 den 31 december 2022.

Not 26 Räntebärande tillgångar och skulder

Redovisningsprinciper

Räntebärande tillgångar - Lånefordringar

Lånefordringar är skuldinstrument med fastställda eller fastställbara återbetalningar som inte noteras på en aktiv marknad. De redovisas först till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Avsättning för förväntade kreditförluster beräknas enligt anvisningarna i IFRS 9, där avsättningen baseras på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod såvida inte kreditrisken har ökat väsentligt sedan den först redovisades. En väsentlig ökning av kreditrisken bedöms genom att jämföra risken för betalningsunderlåtelse av det finansiella instrumentet på balansdagen med motsvarande risk för betalningsunderlåtelse när den först redovisades. Koncernen kan till exempel utgå från finansmarknadens pris på kreditswappar (CDS) för att göra riskbedömningar.

Ränteinkomster på lånefordringar redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Lånefordringar som förfaller till betalning inom 12 månader redovisas som omsättningstillgång under räntebärande fordringar och de som förfaller efter 12 månader som anläggningstillgångar under långfristiga räntebärande lånefordringar.

Räntebärande skulder

Räntebärande skulder redovisas först till verkligt värde, netto efter avdrag för transaktionskostnader. I efterföljande perioder värderas räntebärande skulder till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan intäkter efter avdrag för transaktionskostnader och återbetalningsvärde redovisas löpande i koncernens resultaträkning under lånens löptid. Räntekostnaderna ackumuleras och redovisas i resultaträkningen för respektive period.

Räntebärande skulder med en ursprunglig löptid längre än tolv månader klassificeras som långfristiga räntebärande skulder i koncernens rapport över finansiell ställning, men återbetalningar som förfaller inom tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under kortfristig del av långfristiga skulder. Kortfristiga företagscertifikat, banklån och andra räntebärande lån för vilka den ursprungliga löptiden är mindre än tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under räntebärande skulder.

Leasingskulder

När ett kontrakt tecknas bedömer koncernen om kontraktet är, eller delvis innebär, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning. Leasingskulder kapitaliseras initialt när leasingperioden börjar och värderas till det aktuella värdet av de leasingavgifter som inte betalats vid leasingperiodens början, diskonterat till koncernens låneräntesats. Tillämpad leasingperiod är lika med den period under vilken avtalet inte kan sägas upp utom i de fall då koncernen i princip vet att kontraktet kommer att förnyas. Koncernen fördelar kontraktets ersättningsbelopp på de olika leasingdelarna och räknar av delar som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. Leasingvillkoren förhandlas individuellt och kan innehålla ett brett utbud av olika villkor.

Leasingskulderna värderas sedan till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leasingbetalningen fördelas mellan skulder och finansiella kostnader så att räntebetalningarna på den utestående skulden blir proportionella. Leasingskulder omvärderas främst när framtida betalningar förändras på grund av ändringar i index eller räntesats eller om koncernens bedömning av huruvida man ska utnyttja en option för förlängning av avtalet förändras. När leasingskulden omvärderas görs vanligen en motsvarande justering av det bokförda värdet för ROU-tillgången.

Koncernen har valt att inte redovisa leasingskulder för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas proportionerligt över leasingperioden.

Hantering av referensräntereformen och tillhörande risker

Det pågår en global reform av referensräntor som innebär att befintliga referensräntor enligt IBOR ersätts av alternativa riskfria räntor. Omställningen förväntas endast ge begränsade effekter på koncernens externa avtal. Koncernen har exponeringar mot IBOR i sina finansiella instrument som kommer att ersättas eller förändras som en del av denna reform. Koncernens främsta exponering mot IBOR den 31 december 2022 indexerades till USD LIBOR och hänförligt belopp för räntebärande skulder den 31 december 2022 var 211 (189) MEUR. USD LIBOR kommer att upphöra efter juni 2023.

Koncernen följer övergångsprocessen från IBOR till nya referensräntor genom att granska de totala beloppen i avtalen som ännu inte har överförts till en alternativ referensränta. De förväntade effekterna är begränsade och gäller främst långfristiga låneskulder. Koncernens finansiella instrument indexeras främst till referensräntorna från EURIBOR och STIBOR och dessa förväntas finnas kvar tills vidare.

Räntebärande tillgångar

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Noterade värdepapper	8	13
Långfristiga derivattillgångar	28	6
Långfristiga insättningar	48	42
Långfristiga lån till intressebolag	2	2
Övriga långfristiga lånefordringar	41	1
Långfristiga räntebärande fordringar, totalt	128	64
Kortfristiga derivattillgångar	66	32
Kortfristiga insättningar	0	49
Övriga kortfristiga lånefordringar	11	3
Kassa- och banktillgodohavanden	1 917	1 481
Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt	1 994	1 565
Räntebärande fordringar, totalt	2 122	1 629

Den genomsnittliga årsräntan för insättningar och lånefordringar under 2022 var cirka 1,0% (0,1%). I kortfristiga räntebärande fordringar ingick upplupen ränta på 10 (3) MEUR per 31 december 2022. Koncernen bedömer att det inte har skett någon väsentlig ökning av kreditrisken med hänsyn till räntebärande insättningar och investeringar sedan det första redovisningstillfället. Avsättningen baseras därför på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod.

Som en del av Övriga långfristiga lånefordringar utgör 41 MEUR fordringar, netto efter nedskrivningsavsättning, som uppkommit genom försäljningen av den ryska verksamheten. Fordringarna kommer att mottas i form av delbetalningar under kommande perioder. Dessa fordringar redovisades när de uppkom till verkligt värde (58 MEUR) med hjälp av en diskonteringsränta på 27,1 % och överförs i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde. På balansdagen redovisades en avsättning för förväntade kreditförluster på 7 MEUR i resultaträkningen, baserat på förväntade kreditförluster för 12 månader. Värderingen till verkligt värde av dessa fordringar och utvärderingen av kreditrisk och betalningsförmåga är föremål för en betydande grad av bedömning.

Räntebärande skulder

		Per 31 december
MEUR	2022	2021
Obligationslån	2 460	2 497
Lån från kreditinstitut	623	577
Leasingskulder	375	387
Derivata finansiella skulder (se Not 25)	0	30
Övriga långfristiga skulder	2	4
Långfristiga räntebärande skulder, inklusive kortfristig del	3 459	3 493
Kortfristiga låneskulder	429	372
Räntekostnader	35	34
Derivatskulder (se Not 25)	49	38
Checkräkningskrediter	0	1
Räntebärande skulder, totalt	3 972	3 938

MEUR	2022	2021
Redovisat värde 1 januari1	3 938	4 756
Omräkningsdifferenser i ingående balans	-4	120
Erhållna likvider från nya långfristiga lån	366	19
Återbetalning av långfristiga skulder	-351	-862
Anskaffningar, leasingskulder	45	33
Återbetalning av leasingskulder och ränta	-73	-88
Erhållna likvider från/återbetalningar av kortfristiga låneskulder	75	-73
Förändring i ränteskulder	19	16
Förändring i derivatskulder	-19	38
Avyttringar och klassificering som innehav för försäljning	-5	-1
Övrigt	8	2
Omräkningsdifferenser under året	-28	-22
Räntebärande skulder, totalt	3 972	3 938

¹Tabellformatet har uppdaterats för att tydligare visa den förändring i skulder som uppstår genom kassaflödeshändelser och icke-kassaflödespåverkande händelser. De jämförande siffrorna har omräknats i enlighet med detta.

Händelser under 2022 och 2021

Under 2022 avtalades om totalt 550 MEUR i bilaterala banklån. Löptiderna för de här lånen varierar från 18 månader till 3 år med möjlighet till förlängning. Likvider från de här lånen används för allmänna finansieringsbehov inom företaget och 200 MEUR av dessa lån var outnyttjade på balansdagen. Stora Enso återbetalade lån från kreditinstitut enligt förfalloplanen med ett nominellt belopp av 289 MEUR under 2022.

I maj 2022 undertecknade Stora Enso ett nytt syndikerat kreditfacilitetsavtall om 200 MEUR med en löptid på ett år och med möjlighet till förlängning på sex månader, som utnyttjades i oktober 2022.

I december 2021 tecknade Stora Enso ett nytt kreditfacilitetsavtal på 700 MEUR med 12 affärsbanker. Lånet förfaller om fem år och kan förlängas med ett år i taget vid två tillfällen. Priset är delvis kopplat till uppnådda utsläppsmål inom scope 1, 2 och 3. I oktober 2022 utnyttjades den första möjligheten till förlängning i detta avtal tillsammans med samtliga 12 banker och nytt förfallodatum är nu under 2027. Samtidigt upphörde det befintliga syndikerade kreditfacilitetsavtalet på 600 MEUR som ursprungligen hade ett förfallodatum 2023.Stora Enso har det gröna ramverket Green Bond som en del av sitt arbete för en hållbar ekonomi. Målet är att erbjuda en låneform som stödjer hållbarhetsfokuserade investerare i räntebärande instrument och att rapportera direkt klimatpåverkan av vissa investeringar och affärsaktiviteter.

Under 2021 återbetalade Stora Enso flera lån från kreditinstitut före förfallodatum. Det totala beloppet för lån och obligationer uppgick till ett nominellt värde på 911 MEUR. Detta medförde en initial modifieringsförlust, netto, på 7 MEUR som redovisas i resultaträkningen.

Räntebärande skulder - löptider, räntesatser och valuta

Stora Ensos lån har olika löptider. Det kortaste förfaller 2023 och det längsta 2036. Lånen har antingen fast eller rörlig ränta mellan 0,5% (0,5%) och 7,3% (7,3%). Den genomsnittliga låneräntan för hela året uppgick vid årsskiftet till 3,2% (3,0%) med en ränta på 3,3% på balansdagen. En del av Stora Ensos lån har ändrats från rörlig till fast ränta genom ränte- och valutaswappar. Huvuddelen av koncernens lån anges i EUR, USD, SEK eller CNY. Mer information om löptiderna för koncernens lån finns i Not 24 Hantering av finansiell risk.

Nettoskuld

År 2022 minskade de räntebärande nettoskulderna, inklusive tillgångar som innehas för försäljning, med 456 MEUR (minskade med 611 MEUR) till 1 854 (2 309) MEUR. Räntebärande nettoskulder är lika med totala räntebärande skulder minus totala räntebärande tillgångar, till exempel banktillgodohavanden och insättningar. Kassa- och banktillgodohavanden efter avdrag för checkräkningskrediter ökade med 437 MEUR (minskade med 175 MEUR) till 1 917 (1 480) MEUR per 31 december 2022. År 2022 var det totala kassautflödet för leasing 73 (88) MEUR, inklusive ett räntebelopp på 17 (17) MEUR.

Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste 12 månaderna var 0,7 (1,1). Skuldsättningsgraden vid årets slut var 0,15 (0,22).

Obligationslån

Emitterat/Förfallodatum	Beskrivning av lån	Räntesats %	Valutasl ag	Emitterat nominellt			Utestående per 31 december	Bokfört värde per 31 december
				värde	2022	2021	2022	2021
Alla skulder innehas av moderbolaget					Valuta, miljoner		MEUR
Fast ränta
2006-2036	Global 7.250% Notes 2036	7,25	USD	300	300	300	278	262
2016-2023	Euro Medium Term Note	2,125	EUR	300	300	300	300	300
2017-2027	Euro Medium Term Note	2,5	EUR	300	300	300	299	299
2018-2028	Euro Medium Term Note	2,5	EUR	300	300	300	299	298
2019-2024	Euro Medium Term Note (Green Bond)	1,875	SEK	1 750	1 750	1 750	157	171
2020-2025	Euro Medium Term Note (Green Bond)	2,375	SEK	1 550	1 550	1 550	140	152
2020-2030	Euro Medium Term Note (Green Bond)	0,625	EUR	500	500	500	495	495
Obligationslån med fast ränta, totalt							1 968	1 976
Rörlig ränta
2015-2025	Euro Medium Term Note	Euribor+2.25	EUR	125	125	125	125	125
2015-2027	Euro Medium Term Note	Euribor+2.35	EUR	25	25	25	25	25
2019-2024	Euro Medium Term Note (Green Bond)	Stibor+1.45	SEK	1 250	1 250	1 250	112	122
2019-2026	Euro Medium Term Note (Green Bond)	Stibor+1.60	SEK	1 000	1 000	1 000	90	97
2020-2025	Euro Medium Term Note (Green Bond)	Stibor+2.20	SEK	1 550	1 550	1 550	140	152
Obligationslån med rörlig ränta, totalt							492	521
Obligationslån, totalt							2 460	2 497

Not 27 Derivat

Redovisningsprinciper

Finansiella derivatinstrument och säkringsredovisning

Finansiella derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde i koncernens balansräkning och värderas sedan till verkligt värde vid varje bokslut enligt metoder som beskrivs i denna not. Derivatkontrakt med löptid på mer än 12 månader klassificeras som långfristiga räntebärande fordringar och skulder, och kontrakt som förfaller inom 12 månader redovisas som kortfristiga räntebärande fordringar och skulder.

Vid tecknandet av derivatkontrakt anger koncernen om de är avsedda för säkring av mycket sannolika prognostiserade transaktioner eller fasta åtaganden (kassaflödessäkringar), säkring av exponering för förändringar i verkligt värde av redovisade tillgångar eller skulder (verkligt värde-säkringar), säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter eller om de är derivatinstrument som inte uppfyller kraven för att redovisas som säkringar enligt IFRS 9. Vilken metod som används för redovisning av de vinster eller förluster som derivatinstrumenten resulterar i beror på vad det är som har säkrats.

När säkringen påbörjas dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom målet för risksäkringen och strategin för att genomföra olika säkringstransaktioner. I processen ingår att länka alla finansiella instrument som definierats som säkringar till en viss tillgång eller skuld, till specifika antaganden eller mycket sannolika prognostiserade transaktioner för att kontrollera och dokumentera förhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet i enlighet med IFRS 9. Koncernen dokumenterar också sin kvalitativa bedömning vid säkringstillfället av hur effektiva de derivat som används som säkring är för att kompensera för förändringar i verkligt värde eller kassaflöden i säkrade poster. Säkringarnas effektivitet bedöms i enlighet med kraven i IFRS 9.

Säkringsgraden för säkringsförhållanden är vanligen 1:1. För valuta och råvaruprissäkringar använder koncernen en säkringsdefinition där säkringsinstrumentets viktigaste villkor och det som säkras sammanfaller när det gäller nominellt belopp och tidsaspekt. När det gäller räntesäkring sammanfaller basräntesatsen i swapkontrakt och den underliggande skulden. Eftersom säkringarnas viktigaste villkor och de underliggande riskerna matchar varandra anses säkringsinstrumenten kunna kompensera för förändringar som har med väntade transaktioner att göra.

Möjliga orsaker till att valuta- och råvaruprissäkringar inte blir effektiva har framförallt att göra med att den förutsedda transaktionen inte sker med det belopp eller vid den tidpunkt man väntat sig. Vid räntesäkringar kan valutaspridning eller det initiala verkliga värdet på säkringsinstrumentet när det definieras leda till ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen. Möjliga källor till ineffektivitet för alla nämnda säkringar innefattar också kreditriskpåverkan som är dominerande när det gäller förändringar i verkligt värde hänförliga till förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten.

Kassaflödessäkringar

De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används främst för säkring av råvaror och räntor. Under 2022 och 2021 tecknade koncernen inte några nya kontrakt för ränteswappar.

Förändringar i verkligt värde av derivat som definierats som och får redovisas som kassaflödessäkringar, och bedöms som effektiva, redovisas i en särskild kategori av eget kapital i övrigt totalresultats reserv för kassaflödessäkringar, vars förändringar visas i koncernens resultaträkning. För valutaswappar har både avistadelen och terminspåslag inkluderats i definitionen av säkringen. När det gäller valutaoptioner ingår inte tidsvärdet i definitionen av säkringen. Det är endast optionens realvärdeskomponent som definieras som säkringsinstrument. Förändringar i valutaoptioners tidsvärde redovisas som kostnad för säkringsreserv i övrigt totalresultat (OCI). Ett derivats ackumulerade vinst eller förlust som avräknats mot eget kapital överförs till koncernens resultaträkning och klassificeras som en intäkt eller kostnad i samma period som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. Orealiserade vinster och förluster i samband med kassaflödessäkringar förväntas redovisas via resultaträkningen inom ett till fem år. Det längsta säkringskontraktet förfaller år 2027 (2027). Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2023.

Realiserade resultat för säkringsredovisade derivatinstrument som används för att säkra försäljnings- eller inköpstransaktioner i utländsk valuta redovisas som justering av försäljningsintäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på typ av underliggande säkrad post. Vad gäller säkringar av valutakursrisker i framtida transaktioner som resulterar i redovisning av icke-finansiella tillgångar, överförs vinster och förluster som avräknats mot kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat från eget kapital för att ingå i anskaffningsvärdet för den icke-finansiella tillgången vid tidpunkten för redovisning. Koncernen kan säkra valutakursrisk för externa eller interna inköp i utländsk valuta där det underliggande beloppet för inköp i utländsk valuta påverkar värdet på lager i lokal valuta. I sådana fall redovisas vinster och förluster initialt som en justering av råvarulagret och överförs sedan till varulager och redovisas slutligen i koncernens resultaträkning när de säkrade tillgångarna säljs till en extern kund. När det gäller anläggningstillgångar skrivs de avräknade beloppen av i resultaträkningen över de ickefinansiella tillgångarnas livslängd.

När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs, avslutas eller löses in eller inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning enligt IFRS 9, kvarstår den vid denna tidpunkt ackumulerade vinsten eller förlusten som avräknats mot eget kapital i eget kapital och redovisas som en justering av intäkt eller kostnad när den transaktion som koncernen åtagit sig eller prognostiserat slutligen redovisas i koncernens resultaträkning. Om den underliggande prognostiserade transaktionen däremot inte längre förväntas inträffa redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten, som redovisats i eget kapital för perioden när säkringen gällde, direkt i koncernens resultaträkning.

Säkringar av verkligt värde

För säkring av verkligt värde använder koncernen antingen derivat eller lån som säkringsinstrument för att hantera risker kopplade till den säkrade postens verkliga värde. Vinster och förluster på säkringsinstrument som definierats som och får redovisas som säkringar av verkligt värde, och som är mycket effektiva, redovisas i koncernens resultaträkning tillsammans med alla eventuella förändringar i verkligt värde av de säkrade tillgångar eller skulder som den säkrade risken kan hänföras till. I slutet av 2022 hade koncernen inga säkringar till verkligt värde.

Säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter

För säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter använder koncernen antingen derivat eller lån i utländska valutor. Om säkringsinstrumentet är ett derivat redovisas vinster eller förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen som ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital som redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Vinst eller förlust hänförlig till den ineffektiva delen redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Dessutom redovisas även kursvinster och kursförluster som uppkommer vid omräkning av ett lån i utländsk valuta som säkrar en nettoinvestering i utländsk verksamhet som ackumulerad omräkningsjustering och eventuell ineffektiv del redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Vinsterna och förlusterna som redovisas som ackumulerad omräkningsjustering återförs till koncernens resultat när den underliggande säkrade nettoinvesteringen avyttras.

Icke säkringsredovisade derivat

Vissa derivattransaktioner får, även om de utgör en effektiv ekonomisk säkring enligt koncernens risksäkringspolicyer, inte redovisas som säkringar enligt de särskilda reglerna i IFRS 9. Därför redovisas förändringar i verkligt värde av säkringar som inte kvalificerar för säkringsredovisning till verkligt värde i koncernens resultaträkning. För icke säkringsredovisade derivat som säkrar valutakursrisken i nettot av rörelsefordringar och -skulder, redovisas förändringar i verkligt värde i rörelseresultatet under övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för övriga icke säkringsredovisade derivat redovisas i koncernens resultaträkning som finansiella intäkter och kostnader.

Värdering av derivat

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen till sitt verkliga värde definierat som det belopp till vilket derivatinstrumentet skulle kunna ingå i en transaktion mellan parter på den öppna marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana finansiella poster har bestämts enligt följande kriterier:

• • Valutaterminskontrakts verkliga värde beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen.
• • Valutaoptioners verkliga värde beräknas utifrån balansdagens kurs och allmänna prissättningsmodeller för optioner. • Råvarukontrakts verkliga värde beräknas utifrån noterade marknadspriser på terminsmarknader eller annan tillförlitlig
• information om marknaden. • Ränteswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod.
• • Valutaswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod där också växlingen av nominellt belopp inkluderas i värderingsmodellen.

Valutakursvinster och -förluster i resultaträkningen exklusive säkringar, totalt

		Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Övriga rörelseintäkter	42	31
Övriga rörelsekostnader	-21	-14
Lån, insättningar, leasingskulder och övriga	-10	37
Totalt	11	54

Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat

		Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Redovisad kassaflödessäkring
Valutasäkringar	-105	9
Råvaruprissäkringar	43	34
Totalt	-62	43
Som justering av försäljningsintäkt	-103	6
Som justering av kostnad för material och tjänster	41	37
Realiserat från övrig totalinkomst via resultaträkningen	-62	43
Ineffektiva valutasäkringar	-2	-1
Nettoresultat från kassaflödessäkringar	-65	42
Icke säkringsredovisade derivat
Säkring av fordringar	-12	-17
Säkring av råvarukontrakts	9	0
Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat	-3	-17
Säkringsresultat i rörelseresultatet	-67	26

Under 2022 förväntades vissa beräknade kommande transaktioner inte längre att genomföras vilket innebar att säkringsredovisningen upphörde för dessa transaktioner. Det innebar att en förlust på 2 MEUR (1 MEUR) redovisades som koncernens rörelseresultat och visas i tabellen ovan på raden ineffektiva kassaflödessäkringar.

Vinst och förlust av säkringar i finansiella poster

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Redovisad kassaflödessäkring
Ineffektiva räntederivat	0	-2
Nettoresultat från kassaflödessäkringar	0	-2
Icke säkringsredovisade derivat
Valutaderivat	8	-40
Räntederivat	-4	0
Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat	4	-40
Nettoresultat i finansiella poster	4	-42

Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument

		Per 31 december
MEUR	Nomi-nellt värde	Positivt verkligt värde	Negativt verkligt värde	Verkligt värde, netto	Nominellt värde	Positivt verkligt värde	Negativt verkligt värde	Verkligt värde, netto
		2022				2021
Valutaderivat
Terminskontrakt: Säkring av kassaflöde från den löpande verksamheten	902	19	-13	6	1 104	4	-19	-16
Valutaoptioner: Säkring av kassaflöde från den löpande verksamheten	1 700	12	-16	-4	980	2	-13	-10
Redovisad kassaflödessäkring, totalt	2 603	32	-30	2	2 084	6	-32	-26
Terminskontrakt: Säkring av kundfordringar och lånefordringar	1 151	7	-5	2	469	1	-6	-5
Icke säkringsredovisade, totalt	1 151	7	-5	2	469	1	-6	-5
Valutaderivat, totalt	3 754	39	-35	4	2 553	7	-38	-32
Råvaruderivat
Elektricitetsswappar: Säkring av kostnader	5	18	0	18	16	27	0	27
Oljeswappar: Säkring av kostnader	14	1	-1	0	10	3	0	2
Redovisad kassaflödessäkring, totalt	19	18	-1	18	27	29	0	29
Elektricitetsswappar: Slutna avtal	11	9	0	9	0	0	0	0
Icke säkringsredovisade, totalt	11	9	0	9	0	0	0	0
Råvaruderivat, totalt	30	27	-1	27	27	29	0	29
Räntederivat
Ränteswappar: Säkring av finansiella kostnader	450	28	0	28	482	1	-8	-7
Redovisad kassaflödessäkring, totalt	450	28	0	28	482	1	-8	-7
Valutaswappar: Säkring av finansiella kostnader	200	0	-15	-15	200	0	-25	-25
Icke säkringsredovisade, totalt	200	0	-15	-15	200	0	-25	-25
Räntederivat, totalt	650	28	-15	13	682	1	-32	-31
Redovisad kassaflödessäkring, totalt	3 072	78	-30	48	2 593	36	-40	-4
Icke säkringsredovisade, totalt	1 363	16	-20	-4	669	1	-31	-30
Derivat, totalt	4 435	95	-51	44	3 261	37	-71	-34

Positiva och negativa verkliga värden på finansiella instrument visas under Räntebärande fordringar och skulder. De redovisade verkliga värdena i tabellen ovan är inklusive upplupen ränta och optionspremier.

Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2022

MEUR	Ändring i värde på säkrad post för att bedöma säkringens effektivitet	Ändring i värde på utestående säkringsinstrument	Ineffektivitet
Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive optionernas tidsvärde)1	77	-79	-2
Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar	-16	16	0
Råvaruprisrisk - råvaruswappar	-31	31	0
Ränterisk - ränteswappar	-34	34	0

1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat.

Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2021

MEUR	Ändring i värde på säkrad post för att bedöma säkringens effektivitet	Ändring i värde på utestående säkringsinstrument	Ineffektivitet
Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive optionernas tidsvärde)	65	-66	-1
Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar	21	-21	0
Råvaruprisrisk - råvaruswappar1	-60	60	0
Ränterisk - ränteswappar	-11	11	0
Ränte- och valutaomräkningsrisk - valutaswappar2	15	-18	-3

1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat. 2 Ineffektivitet som redovisas i finansnetto.

Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2022

MEUR	1 jan 2022	Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat/ ackumulerad omräkningsjustering	Flyttad från övrigt totalresultat till resultaträkningen	Omklassificerade till icke-finansiella tillgångar	Skatte effekter	31 dec 2022
Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från den löpande verksamheten	-21	-82	107	3	-5	2
Råvaruprisrisk - Råvaruswappar	23	41	-52	0	3	15
Ränterisk - Ränteswappar	-4	33	0	0	-7	23
Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar	-1	0	2	0	0	1
Kostnad för säkringsreserv	-1	0	0	0	0	-1
Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt totalresultat	-4	-8	57	3	-9	39
Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar	14	-16	0	0	3	1
Total säkring av nettoinvesteringar i ackumulerad omräkningsreserv	14	-16	0	0	3	1
Säkringsreserver, totalt	10	-24	57	3	-6	40

Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2021

MEUR	1 jan 2021	Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat/ ackumulerad omräkningsjusteri ng	Flyttad från övrigt totalresultat till resultaträkningen	Skatteeffekter	31 dec 2021
Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från den löpande verksamheten	39	-66	-10	15	-21
Råvaruprisrisk - Råvaruswappar	3	60	-34	-6	23
Ränterisk - Ränteswappar	-13	11	0	-2	-4
Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar	-9	33	-25	0	-1
Kostnad för säkringsreserv	0	-2	0	0	-1
Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt totalresultat	20	37	-69	8	-4
Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar	30	-20	0	4	14
Total säkring av nettoinvesteringar i ackumulerad omräkningsreserv	30	-20	0	4	14
Säkringsreserver, totalt	51	17	-69	12	10

Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2022

	Ej kvittat i balansräkningen
MEUR	Redovisade finansiella instrument, brutto	Skulder (-) eller tillgångar (+) som omfattas av ramavtal för kvittning	Mottagen (-) eller lämnad (+) säkerhet	Nettoexponering
Derivattillgångar	95	-30	0	65
Derivatskulder	-51	30	0	-21

Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2021

		Ej kvittat i balansräkningen
MEUR	Redovisade finansiella instrument, brutto	Skulder (-) eller tillgångar (+) som omfattas av ramavtal för kvittning	Mottagen (-) eller lämnad (+) säkerhet	Nettoexponering
Derivattillgångar	38	-16	0	22
Derivatskulder	-71	16	0	-56

Koncernen ingår avtal om derivattransaktioner som omfattas av avtal om kvittning med varje motpart. Om en oväntad kredithändelse, som konkurs, skulle inträffa avslutas alla utestående transaktioner under avtalen och som reglering för alla transaktioner betalas bara ett nettobelopp per motpart. Avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen eftersom kvittning endast kan göras när vissa framtida händelser inträffar.

Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital

Redovisningsprinciper

Koncernens verksamhet är internationell och därmed exponerad för valutakursrisker som uppkommer vid omräkningar av nettoinvesteringar i enheter som inte har euro som funktionell valuta. Växelkursdifferenser som härrör från omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter utanför euroländerna, samt av finansiella instrument som betecknas som säkringar av sådana investeringar, redovisas direkt i eget kapital i den ackumulerade omräkningsjusteringen. Förändringar i ackumulerad omräkningsjustering (inklusive relaterade säkringar) visas i koncernens totalresultat.

Den ackumulerade omräkningsjusteringen för avyttring och likvidation av enheter redovisas tillsammans med den vinst eller förlust som transaktionen ger upphov till. Ackumulerad omräkningsjustering används i koncernens resultaträkning vid avyttring och likvidation.

Koncernens policy är att minimera exponeringen för omräkningsrisker genom att finansiera tillgångarna i samma valuta där så är ekonomiskt genomförbart. Om matchning av tillgångar och skulder i samma valuta inte är möjlig kan säkringsinstrument användas för kvarstående risk. Koncernen redovisar också vissa koncerninterna lån som nettoinvesteringslån där reglering inte är planerad och inte heller lär ske inom överskådlig framtid. De utgör i grunden en del av enhetens nettoinvestering i den utländska verksamheten.

Ackumulerad omräkningsjustering – förändring

		Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
1 januari
Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar	-235	-292
Säkring av nettoinvesteringar och lån	48	34
Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån	-8	-10
Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital	-195	-267
Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat
Förändring av ackumulerad omräkningsjustering	-244	42
Ackumulerad omräkningsjustering som redovisas i resultaträkningen	47	14
Säkring av nettoinvesteringar och lån	-27	14
Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån	3	2
Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat	-220	72
31 december
Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar	-432	-235
Säkring av nettoinvesteringar och lån	21	48
Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån	-5	-8
Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital	-415	-195

Ackumulerade omräkningsjusteringar redovisade i resultaträkningen 2022 motsvarade en förlust på 47 MEUR och var hänförliga till avyttringen av den ryska verksamheten inom divisionerna Packaging Solutions, Wood Products och Forest. Efter justeringen återstår inga ackumulerade omräkningsjusteringar som rör den ryska rubel.

Justeringar redovisade i resultaträkningen 2021 motsvarade en förlust på 14 MEUR och var främst hänförliga till avyttringen av ägandet på 20 % i Arauco Florestal Arapoti S.A.

Belopp redovisade i balansräkningen – ackumulerad omräkningsjustering

	Per 31 december
	Ackumulerad omräkningsjustering		Säkring av nettoinvesteringar och lån		Ackumulerad omräkningsjustering, netto, i balansräkningen
MEUR	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Brasilien	-255	-281	0	0	-255	-281
Kina	131	83	10	28	141	111
Tjeckien	43	38	-9	-9	34	29
Polen	-59	-52	17	17	-42	-35
Ryssland	0	-81	0	0	0	-81
Sverige	-543	-97	47	47	-497	-50
Uruguay (USD)	248	154	-44	-34	204	119
USA	8	4	0	0	8	4
Övriga	-4	-3	0	0	-4	-3
Ackumulerad omräkningsjustering före skatt	-432	-235	21	48	-411	-187
Skatt	0	0	-5	-8	-5	-8
Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital, netto	-432	-235	17	40	-415	-195

De huvudsakliga förändringarna i ackumulerad omräkningsjustering under 2022 var en vinst på 98 MEUR (vinst på 116 MEUR) hänförlig till USD, en förlust på 446 MEUR (vinst på 103 MEUR) hänförlig till SEK och en vinst på 48 MEUR (vinst på 9 MEUR) hänförlig till CNY. Nettovärdet av säkringsvinsten som ingår i den ackumulerade omräkningsjusteringen för perioden uppgick till 24 (vinst på 16) MEUR.

Säkringsinstrument och orealiserade säkringsförluster

	Per 31 december
	Nominellt belopp (valuta)		Nominellt belopp (EUR)		Orealiserade förluster (EUR)
MEUR	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Låneskulder
USD-området	300	300	281	265	-41	-28
Säkringar, totalt			281	265	-41	-28

Koncernen säkrar för närvarande endast sin exponering av eget kapital mot den amerikanska dollarn, som härrör från det gemensamma företaget i Uruguay med funktionell valuta i amerikanska dollar.

Not 29 Åtaganden och ansvarsförbindelser

Redovisningsprinciper

Garantier

Koncernen är i allmänhet återbetalningsskyldig i fall där låntagaren fallerar under garantier som ställts ut med hjälp av finansiella institutioner och andra kreditgaranter. Garantierna innebär en kreditrisk utanför balansräkningen för den bokföringsmässiga förlust som skulle redovisas i bokslutet om motparterna inte helt uppfyller de förpliktelser de har enligt kontraktet. Kreditriskbeloppen är lika med kontraktssummorna med antagandet att de inte betalas och inte kan drivas in från andra parter.

Åtaganden

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
För egen räkning
Garantier	14	15
För intressebolags räkning
Garantier	5	0
För övrigas räkning
Garantier	5	6
Övriga åtaganden	36	36
Totalt	60	57
Garantier1	24	21
Övriga åtaganden	36	36
Totalt	60	57

1 Jämförelsesiffrorna har omräknats på grund av en omklassificering från andra åtaganden till garantier.

Under 2022 uppgick koncernens åtaganden till 60 (57) MEUR. Dessutom har moderbolaget Stora Enso Oyj garanterat skulderna för många av sina dotterbolag och samägda bolag till ett belopp av 826 (1 126) MEUR per den 31 december 2022.

Investeringsåtaganden

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Totalt	593	220

Investeringsåtaganden redovisas inte i balansräkningen, och bland dessa ingår koncernens andel av direkta investeringsåtaganden i samägda bolag. De största åtagandena vad gäller investeringar rör konverteringen av anläggningen i Uleåborg i Finland, expansionen av kartongproduktionen vid Skoghalls bruk och uppgraderingen av virkeshanteringen vid Imatra-bruket i Finland.

Ansvarsförbindelser

Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning av tillgångar och nedläggning av anläggningar. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har redovisats för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och för vilka den framtida kostnaden bedöms som åtminstone trolig.

Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan lokala myndigheter vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso.

I december 2022 tillkännagav koncernen sina planer på att avyttra produktionen av konsumentkartong samt skogsverksamheten i Beihai, Kina. Som tidigare meddelats har Stora Enso erhållit investeringssubventioner och gjort vissa investeringsåtaganden i Kina. Det finns en risk att det kan riktas krav mot det majoritetsägda lokala kinesiska samägda bolaget baserat på påstådda kostnader till följd av att vissa investeringsåtaganden inte har fullföljts. Med hänsyn till speciella förmildrande omständigheter i samband med den här investeringen som helhet bedömer Stora Enso inte att det är sannolikt att situationen skulle resultera i några utflöden av ekonomiska fördelar som är väsentliga för koncernen. Företaget fortsätter att följa upp situationen medan avyttringsprocessen fortgår.

Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort.

Veracel

Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20 miljoner BRL (4 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet.

Not 30 Koncernbolag

			Koncernens innehav, % Koncernens innehav, %
Dotterbolag	Land	2022	2021
A/O Ladenso	Ryssland	100,00	100,00
Anjala Fiber & Energy Oy	Finland	100,00	100,00
AO Stora Enso	Ryssland	0,00	100,00
AS Stora Enso Latvija	Lettland	100,00	100,00
Bergnät 1 AB	Sverige	100,00	100,00
Beta Skog 1 AB	Sverige	100,00	0,00
Cellutech AB	Sverige	100,00	100,00
Centrum Dystrybucji i Obróbki Drewna Sp. z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Changzhou Stora Enso Packaging Technology Co. Ltd.	Kina	100,00	100,00
DanFiber A/S	Danmark	51,00	51,00
Dongguan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd.	Kina	100,00	100,00
DuraSense AB (formerly Box Inc.)	Sverige	100,00	100,00
Efora Oy	Finland	100,00	100,00
Enso Alueverkko Oy	Finland	100,00	100,00
Euro - Timber, spol. s.r.o.	Slovakien	100,00	100,00
FPB Holding GmbH & Co. KG	Tyskland	0,00	99,98
Guangxi Stora Enso Forestry Co. Ltd.	Kina	89,50	89,50
Herman Andersson Oy	Finland	100,00	100,00
HESPOL Sp. z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Jiashan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd.	Kina	100,00	100,00
Lignode AB	Sverige	100,00	0,00
Lignode Holding Oy	Finland	100,00	0,00
Lignode Oy	Finland	100,00	0,00
Lumipaper Ltd	Storbritannien	100,00	100,00
Lumipaper NV	Belgien	100,00	100,00
Mena Wood Oy Ltd	Finland	100,00	100,00
OAO Olonetsles	Ryssland	0,00	99,48
OOO Setles	Ryssland	0,00	100,00
OOO Setnovo	Ryssland	0,00	100,00
OOO Stora Enso Forest West	Ryssland	0,00	100,00
OOO Stora Enso Packaging BB	Ryssland	0,00	100,00
OOO Stora Transport	Ryssland	0,00	100,00
OOO Terminal	Ryssland	0,00	100,00
Primaskog 9 AB	Sverige	0,00	100,00
Selfly Store Oy	Finland	100,00	100,00
Skogsutveckling Syd AB	Sverige	66,67	66,67
Stora Enso China Packaging (HK) Co., Limited	Hong Kong	100,00	100,00
Stora Enso (Guangxi) Forestry Company Ltd.	Kina	80,08	80,08
Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd.	Kina	80,08	80,08
Stora Enso (HK) Ltd	Hong Kong	100,00	100,00
Stora Enso (Southern Africa) (Pty) Ltd	Sydafrika	100,00	100,00
Stora Enso AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Amsterdam B.V.	Nederländerna	100,00	100,00
Stora Enso Arapoti Holding Florestal S.A.	Brasilien	100,00	100,00
Stora Enso Australia Pty Ltd	Australien	100,00	100,00
Stora Enso Austria GmbH	Österrike	0,00	100,00
Stora Enso Belgium NV	Belgien	100,00	100,00
Stora Enso Bergskog 2 AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Bergskog 3 AB	Sverige	100,00	0,00
Stora Enso Bioenergi AB	Sverige	0,00	100,00
Stora Enso Bois SAS	Frankrike	100,00	100,00
Stora Enso Brasil Ltda	Brasilien	100,00	100,00
Stora Enso China Co., Ltd	Kina	100,00	100,00
Stora Enso China Holdings AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Corbehem SAS	Frankrike	100,00	100,00
Stora Enso Danmark A/S	Danmark	100,00	100,00
Stora Enso Eesti AS	Estland	100,00	100,00
Stora Enso Espana S.A.U	Spanien	100,00	100,00
Stora Enso Fors AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso France SAS	Frankrike	100,00	100,00
Stora Enso Germany GmbH	Tyskland	100,00	100,00
Stora Enso Holding France SAS	Frankrike	100,00	100,00
Stora Enso Holdings UK Ltd	Storbritannien	100,00	100,00
Stora Enso Hylte Bruk AB	Sverige	100,00	0,00
Stora Enso Ingerois Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Inpac Corrugated Packaging (Hebei) Company Limited	Kina	100,00	100,00
Stora Enso Inpac Hebei Protective Packaging Co., Ltd.	Kina	100,00	100,00
Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd	Kina	100,00	100,00
Stora Enso International Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Italia Srl	Italien	100,00	100,00
Stora Enso Japan K.K.	Japan	100,00	100,00

Stora Enso Kabel GmbH	Tyskland	0,00	99,98
Stora Enso Kvarnsveden Industriutveckling AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Langerbrugge NV	Belgien	100,00	100,00
Stora Enso LLC	Ukraina	100,00	100,00
Stora Enso Maxau GmbH	Tyskland	100,00	100,00
Stora Enso Mexico S.A.	Mexiko	100,00	100,00
Stora Enso Middle East DMCC	Förenade arabemiraten	100,00	100,00
Stora Enso Narew Sp.z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Stora Enso North American Sales, LLC	USA	100,00	100,00
Stora Enso Nymölla Paper AB	Sverige	100,00	0,00
Stora Enso Oulu Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Packaging AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Packaging AS	Estland	100,00	100,00
Stora Enso Packaging Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Packaging SIA	Lettland	100,00	100,00
Stora Enso Packaging UAB	Litauen	100,00	100,00
Stora Enso Paper AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Paper France SAS	Frankrike	100,00	100,00
Stora Enso Paper GmbH	Tyskland	100,00	100,00
Stora Enso Paper Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Paper UK Ltd	Storbritannien	100,00	100,00
Stora Enso Pension Trust Ltd.	Storbritannien	100,00	100,00
Stora Enso Plantor AB	Sverige	0,00	100,00
Stora Enso Poland S.A.	Polen	100,00	100,00
Stora Enso Polska Sp.z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Stora Enso Portugal Lda	Portugisiska	100,00	100,00
Stora Enso Praha s.r.o.	Tjeckien	100,00	100,00
Stora Enso Publication Papers Oy Ltd	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Pulp AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Pulp and Paper Asia AB	Sverige	94,21	94,21
Stora Enso Skog AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Skog AS	Norge	100,00	100,00
Stora Enso Skog och Mark AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso South East Asia Pte Ltd	Singapore	100,00	100,00
Stora Enso Timber AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Timber DIY Products B.V.	Nederländerna	100,00	100,00
Stora Enso Treasury Stockholm AB	Sverige	100,00	100,00
Stora Enso Turkey Karton Ve Kağıt Ticaret Anonim Sirketi	Turkiet	100,00	0,00
Stora Enso UK Limited	Storbritannien	100,00	100,00
Stora Enso US Inc.	USA	100,00	100,00
Stora Enso Veitsiluoto Oy	Finland	100,00	100,00
Stora Enso Verwaltungs GmbH	Tyskland	0,00	100,00
Stora Enso Wood Products d.o.o. Koper	Slovenien	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products GmbH	Österrike	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products Japan K.K.	Japan	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products Planá s.r.o.	Tjeckien	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products Sp.z.o.o.	Polen	100,00	100,00
Stora Enso Wood Products Zdirec s.r.o.	Tjeckien	100,00	100,00
Stora Enso WP Bad St. Leonhard GmbH	Österrike	100,00	100,00
Stora Enso WP HV s.r.o.	Tjeckien	100,00	100,00
Stora Kopparbergs Bergslags AB	Sverige	100,00	100,00
Sydved AB	Sverige	66,67	66,67
Södra Norrlands Hamnbolag nr 1 AB	Sverige	100,00	0,00
UAB Stora Enso Lietuva	Litauen	100,00	100,00
Virdia B2X, LLC	USA	100,00	100,00
Virdia LLC	USA	100,00	100,00
Virdia Ltd	Israel	100,00	100,00
VLAR Papier NV	Belgien	0,00	100,00
A.C.D.F. Industrie	Frankrike	35,00	0,00
Encore Ympäristöpalvelut Oy	Finland	0,00	30,41
Honkalahden Teollisuuslaituri Oy	Finland	50,00	50,00
Kemira Cell Sp.z.o.o.	Polen	45,00	45,00
Metsäteho Oy	Finland	23,95	23,95
Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab	Finland	32,24	32,24
Perkaus Oy	Finland	33,33	33,33
Pressretur AB	Sverige	0,00	50,00
SELF Logistika SIA	Lettland	50,00	50,00
Steveco Oy	Finland	34,39	34,39
Suomen Keräyspaperi Tuottajayhteisö Oy	Finland	40,09	40,09
SweTree Technologies AB	Sverige	23,83	23,83
Tornator Oyj	Finland	41,00	41,00
Trätåg AB	Sverige	50,00	50,00
TreeToTextile AB	Sverige	28,94	27,96
ZMP GMBH	Österrike	30,00	30,00

Österbergs Förpackningsmaskiner AB Sverige	50,00	50,00
-----------------------------------------------	-------	-------

			Koncernens innehav, % Koncernens innehav, %
Övriga bolag	Land	2022	2021
AMEXCI AB	Sverige	9,10	9,10
Arevo AB	Sverige	7,89	7,89
Clic Innovation Oy	Finland	9,87	9,87
Combient AB	Sverige	5,40	5,40
East Office of Finnish Industries Oy	Finland	4,00	4,00
Packages Limited	Pakistan	6,40	6,40
Pohjolan Voima Oy	Finland	15,61	15,61
PulPac AB	Sverige	10,30	0,00
Radioskog AB	Sverige	10,00	10,00
RK Returkartong AB	Sverige	8,40	8,40
SSG Standard Solutions Group AB	Sverige	14,29	14,29
Suomen Puukauppa Oy	Finland	10,74	0,00
Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB	Sverige	7,36	7,36
Union Developement Récup. Pap.	Frankrike	10,70	10,70

			Koncernens innehav, % Koncernens innehav, %
Samägda bolag	Land	2022	2021
Celulosa y Energia Punta Pereira S.A.	Uruguay	50,00	50,00
El Esparragal Asociación Agraria de Responsabilidad Limitada	Uruguay	50,00	50,00
Eufores S.A.	Uruguay	50,00	50,00
Forestal Cono Sur S.A.	Uruguay	50,00	50,00
Ongar S.A.	Uruguay	50,00	50,00
Stora Enso Uruguay S/A	Uruguay	50,00	50,00
Terminal Logística e Industrial M`Bopocuá S.A.	Uruguay	50,00	50,00
Veracel Celulose SA	Brasilien	50,00	50,00
Zona Franca Punta Pereira S.A.	Uruguay	50,00	50,00

Not 31 Transaktioner med närstående parter

Fordringar, skulder och transaktioner mellan Stora Enso och dess dotterbolag och samägda bolag har eliminerats vid konsolideringen och redovisas inte i denna not. För de enheter som klassificeras som koncernens närstående bolag räknas deras dotterbolag in i klassificeringen.

Koncernen har klassificerat Solidium Oy som en närstående part. Solidium Oy är helägt av finska staten och ägde 10,7 % av Stora Ensos aktier och 27,3 % av alla röster per 31 december 2022. Koncernen har i enlighet med paragraf 25 i IAS 24 valt att inte redovisa transaktioner och utestående saldon med statliga enheter.

Koncernen har klassificerat FAM AB och Wallenberg Investment AB som närstående parter. FAM AB ägde 10,2% av Stora Ensos aktier och 27,3% av rösterna den 31 december 2022. FAM AB ägs helt av Wallenberg Investments AB.

De viktigaste ledande personerna i koncernen är medlemmarna i koncernledningen och styrelsen. Ersättningar till ledande befattningshavare redovisas i Not 7 Ersättning till styrelse och ledningsgrupp.

I sin normala verksamhet är koncernen involverad i transaktioner med intressebolag och andra närstående parter på kommersiella villkor som inte är mer gynnsamma än vad andra utomstående parter skulle kunna uppnå - med undantag för Veracel. Stora Enso avser att fortsätta transaktioner på liknande grund med sina intressebolag. Mer information finns i Not 13 Intressebolag.

Koncernens största dotterbolag och samägda bolag listas i Not 30 Koncernbolag.

Returpapper

Koncernen har ett ägande utan bestämmande inflytande i flera pappersåtervinningsföretag från vilka returpapper köps till marknadspris.

Skogstillgångar och vedanskaffning

Koncernen äger 41,0 % av Tornator där övriga 59,0 % ägs av finska institutionella investerare. Stora Enso har långfristiga inköpskontrakt för virke till marknadspris med Tornator-koncernen. Under 2022 motsvarade inköp av 3 (2) miljoner kubikmeter ett värde av 126 (82) MEUR.

Koncernen anskaffar virke till marknadspris från Kopparfors Fastigheter AB, ett dotterbolag som är helägt av Kopparfors Skogar AB, som i sin tur är helägt av FAM AB. 2022 var inköpen från den närstående parten 23 (29) MEUR. I slutet av 2022 hade koncernen 6 (3) MEUR i öppna skulder från den närstående parten.

Stuveribolag

Koncernen äger 34,4% av aktierna i Steveco Oy, ett finskt företag som tillhandahåller stuveritjänster. Övriga aktieägare i Steveco är UPM-Kymmene, Finnlines, och Ahlström Capital. Stuveritjänsterna tillhandahålls av Steveco till marknadspris och uppgick under 2022 till 27 MEUR (26 MEUR).

Not 32 Resultat per aktie

Redovisningsprinciper

Resultat per aktie, hänförligt till aktieägarna i moderbolaget, beräknas genom att nettoresultatet hänförligt till aktieägarna delas med det viktade genomsnittliga antalet utgivna stamaktier under året, exklusive stamaktier som köpts av koncernen och som innehas som egna aktier. Resultat per aktie efter full utspädning beräknas genom justering av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier plus utspädningseffekten av alla potentiella stamaktiers utspädning, till exempel aktier från aktierelaterade ersättningar.

Resultat per aktie

		Räkenskapsår
	2022	2021
Periodens nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR	1 550	1 266
Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR	2 278	2 110
Viktat genomsnittligt antal A- och R-aktier	788 619 987	788 619 987
Viktat genomsnittligt antal aktietilldelningar	771 150	505 705
Viktat antal aktier efter full utspädning	789 391 137	789 125 692
Resultat per aktie, EUR	1,97	1,61
Resultat per aktie efter full utspädning, EUR	1,96	1,60
Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare per aktie, EUR	2,89	2,67

Not 33 Händelser efter rapporteringsperioden

Koncernen har haft följande händelser efter rapporteringsperiodens slut som inte beaktas

Per den 6 januari 2023 slutförde Stora Enso transaktionen för att förvärva De Jong Packaging Group.

I början av januari 2023 slutförde Stora Enso avyttringen av sin pappersanläggning i skånska Nymölla, med alla tillhörande tillgångar, till Sylvamo, en USA-baserad global producent av obestruket papper.

I januari 2023 ingick Stora Enso ett avtal om att avyttra sin pappersanläggning i Hylte till Sweden Timber.

Mer information om transaktionerna finns i Not 4 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning.

Från och med den 1 januari 2023 ändras Stora Ensos segmentredovisning. Detta till följd av avyttringarna och

omorganisationen av den kvarvarande verksamheten inom divisionen Paper. I enlighet med ändringarna kommer divisionen

Paper att upphöra och kommer framöver inte att redovisas som ett separat segment. Anläggningarna i Maxau, Nymölla och Hylte, samt tidigare sålda och avvecklade anläggningar, kommer i framtiden att redovisas som en del av segmentet Other. De återstående anläggningarna i Langerbrugge och Anjala kommer att redovisas som en del av divisionen Packaging Materials. Jämförelsesiffror kommer att räknas om i enlighet med detta under första kvartalet 2023.

Från och med den 1 januari 2023 flyttades nya affärsenheter inom divisionen Packaging Solutions till segmentet Other. Bland dessa enheter finns Formed Fiber, Circular Solutions (biokompositer) och Selfly Stores. Jämförelsesiffror kommer att räknas om i enlighet med detta.

Moderbolagets Stora Enso Oyj:s bokslut

Moderbolagets resultaträkning

	Räkenskapsår
MEUR	Not	2022	2021
Omsättning	2	3 325	2 822
Förändring av lager av färdiga varor och produkter under tillverkning +/-		86	16
Produktion för eget bruk		2	1
Övriga rörelseintäkter	3	703	308
Material och tjänster	4	-2 288	-1 864
Personalkostnader	5	-320	-259
Avskrivningar och nedskrivningar	6	-133	-129
Övriga rörelsekostnader	7	-889	-490
		2 839	2 417
Rörelseresultat		485	405
Finansnetto	9	290	351
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt		775	756
Bokslutsdispositioner	10	-331	-119
Inkomstskatt	11	-28	0
Periodens nettoresultat		416	637

Moderbolagets balansräkning

		Per 31 december
MEUR Not	2022	2021
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	13 49	49
Materiella tillgångar	13 1 032	987
Investeringar	14 8 187	8 234
Anläggningstillgångar, totalt	9 269	9 270
Omsättningstillgångar
Varulager	15 574	387
Kortfristiga fordringar	16 1 278	1 314
Värdepapper	17 1 130	607
Kassa och banktillgodohavanden	1 117	744
Omsättningstillgångar, totalt	4 099	3 051
Tillgångar, totalt	13 368	12 322
Eget kapital och skulder
Eget kapital 18
Aktiekapital	1 342	1 342
Överkursfond	3 639	3 639
Verkligt värde-reserv	25	-6
Placerat fritt eget kapital	633	633
Balanserade vinstmedel	922	719
Periodens nettoresultat	416	637
Eget kapital, totalt	6 977	6 964
Ackumulerade bokslutsdispositioner	19 290	234
Obligatoriska avsättningar	20 25	12
Skulder
Långfristiga skulder	22 2 265	2 513
Kortfristiga skulder	23 3 811	2 599
Skulder, totalt	6 076	5 113
Eget kapital och skulder, totalt	13 368	12 322

Moderbolagets kassaflödesanalys

		Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Periodens nettoresultat	416	637
Justeringar och återföring av icke kassaflödespåverkande poster:
Skatter	28	0
Bokslutsdispositioner	331	119
Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar	133	129
Orealiserade valutakursvinster/-förluster	18	10
Övriga icke kassaflödespåverkande poster	13	-84
Finansnetto	-290	-351
Förändring i rörelsekapital:
Ökning (+)/minskning (-)
i kortfristiga icke räntebärande fordringar	-198	-108
Ökning (-)/minskning (+) i varulager	-187	-42
Ökning (+)/minskning (-)
i kortfristiga icke räntebärande skulder	199	159
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt	463	471
Erhållen ränta i den löpande verksamheten	58	41
Betald ränta i den löpande verksamheten	-79	-74
Erhållen utdelning i den löpande verksamheten	626	502
Övriga finansiella poster, netto	-57	-46
Betalda skatter	-2	-2
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 009	892
Nettokassaflöde från investeringsverksamhet
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar	-186	-140
Realisationsvinster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	0	3
Investeringar i övriga finansiella tillgångar	0	-13
Investeringar i aktier i dotterbolag och övriga kapitaltillskott	-374	-138
Inkomster från avyttring av aktier i dotterbolag och övrig återbetalning av kapital	0	-98
Proceeds from disposal of shares in equity accounted investments and repayment of capital	10	0
Betalningar av långfristiga lånefordringar	-626	-706
Inkomster från långfristiga lånefordringar	944	120
Nettokassaflöde från investeringsverksamhet	-233	-972
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Inbetalningar vid emission av nya långfristiga lån	350	1 040
Inbetalningar vid utfärdande av nya långfristiga lån	-560	-1 431
Inbetalningar vid emission av nya kortfristiga lån	1 587	722
Inbetalningar vid utfärdande av nya kortfristiga lån	-546	-570
Betald utdelning	-434	-250
Erhållna koncernbidrag	-275	-14
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	121	-503
Nettoförändring i kassa- och banktillgodohavanden	897	-584
Omräkningsdifferenser	-1	-18
Kassa och banktillgodohavanden vid årets början	1 350	1 953
Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut	2 247	1 350
Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut inkluderar:
Värdepapper	1 130	607
Kassabehållning och banktillgodohavanden	1 117	744
Kassa och banktillgodohavanden, totalt	2 247	1 350

Noter till moderbolagets bokslut

Not 1 Redovisningsprinciper

Stora Enso Oyj:s bokslut har upprättats i enlighet med den finska bokföringslagen och övriga gällande lagar och regler som berör bokslut i Finland. Bokslutet presenteras i miljoner euro och är avrundat, vilket innebär att summan av enskilda siffror kan skilja sig från den totala summan.

Derivatinstrument

Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att ha en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att använda finansiella instrument för att hantera dessa risker och minska svängningar i resultatet. De stora riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, finansieringsrisk och råvaruprisrisk, särskilt vad gäller fibrer och energi. Moderbolaget hanterar dessa risker centralt för koncernen. Koncernens principer för riskhantering behandlas närmare i Not 24 Hantering av finansiell risk i koncernens årsredovisning.

Derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Derivatinstrument med externa motparter som redovisas som säkringsinstrument redovisas till verkligt värde under finansiella tillgångar och skulder via resultaträkningen på samma sätt som moderbolagets derivatinstrument där motparten är andra koncernbolag. Moderbolagets derivatinstrument som används för att säkra moderbolagets eget kassaflöde värderas till verkligt värde, och förändringen i verkligt värde (effektiv del) redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i verkligt värde-reserven direkt i eget kapital i balansräkningen, medan den icke effektiva delen redovisas i moderbolagets resultaträkning. Det verkliga värdet av derivat som inte ingår i säkringsredovisningen anges direkt i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till derivat som används för att säkra ränterisken fördelas över derivatets löptid och används för att justera räntekostnaden för de säkrade lånen. Upplupen ränta på terminskontrakt fördelas över räkenskapsperioden. Optionspremier redovisas som förskottsbetalningar fram till optionernas förfallodag.

Ytterligare information om värderingsprinciper, verkligt värde och förändringar i verkligt värde för derivat finns i Not 25.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen, men vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta till den valutakurs som gällde vid månadsslutet.

Aktierelaterade incitamentsprogram

Medarbetarna som omfattas av Stora Enso Oyj:s aktierelaterade incitamentsprogram tilldelas aktier i företaget. De tilldelade aktierna och kostnaderna för programmen anges i resultaträkningen när aktierna har delats ut. Principerna för koncernens program för aktietilldelning anges mer detaljerat i not 21 (Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram) i koncernredovisningen.

Pensioner

Föreskriven säkring av pensioner hanteras av pensionsförsäkringsbolag utanför koncernen. Vissa anställda har tilläggspensionsavtal via livförsäkringsbolag utanför koncernen. Pensionsavsättningar fördelas i enlighet med prestationsbaserade löner för räkenskapsperioden.

Anläggningstillgångar

Det redovisade värdet för immateriella och materiella tillgångar i balansräkningen består av anskaffningsvärde minus avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan för immateriella och materiella tillgångar baseras på tillgångarnas förväntade ekonomiska livslängd.

Avskrivningarna baseras på följande ekonomiska livslängd:

Byggnader och konstruktioner	10–50 år
Maskiner och utrustning för produktion	10–20 år
Lättare maskiner och utrustning	3–5 år
Immateriella rättigheter	3–20 år

Inga avskrivningar redovisas för mark- och vattentillgångar.

Lånefordringar är skuldinstrument med fastställda eller fastställbara betalningar som inte noteras på en aktiv marknad. De redovisas initialt till verkligt värde och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Investeringar i dotterbolag och andra företag värderas till anskaffningsvärde eller till verkligt värde om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet.

Varulager

Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet bestäms enligt FIFUmetoden eller till ett vägt genomsnittsvärde av kostnaden. Kostnaden för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkta arbetskostnader, avskrivningar och övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga overheadkostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader.

Leasing

Leasingavgifter redovisas under övriga rörelsekostnader. Information om kvarvarande leasingavgifter under leasingavtal finns i Not 24 Ställda panter och ansvarsförbindelser.

Kostnader för forskning och utveckling

Kostnader för forskning och utveckling redovisas som en kostnad för räkenskapsperioden.

Inkomstskatt

Skattekostnaden i resultaträkningen innefattar inkomstskatt som baseras på beskattningsbar vinst för räkenskapsperioden samt justeringar för tidigare perioder. Moderbolaget redovisar inga fordringar eller skulder, exklusive derivat, för uppskjuten skatt i sitt bokslut. Fordringar och skulder för uppskjuten skatt som kan redovisas i balansräkningen visas i Not 21.

Obligatoriska avsättningar

Framtida kostnader och förluster som företaget tagit på sig eller är förpliktigat att ta på sig, och som inte längre genererar motsvarande intäkter, redovisas utifrån kostnadsslag i resultaträkningen och under obligatoriska avsättningar i balansräkningen.

Utsläppsrätter

Under 2022 tilldelades företaget utsläppsrätter motsvarande 0,6 miljoner ton enligt EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätter redovisas som en nettokostnad, vilket innebär att skillnaden mellan de faktiska utsläppen och de erhållna utsläppsrätterna redovisas i resultaträkningen om de faktiska utsläppen är större än de erhållna utsläppsrätterna. Under räkenskapsperioden gjordes utsläpp på cirka 0,5 miljoner ton. Utsläppsrätter som köpts under räkenskapsperioden redovisas under övriga rörelsekostnader och utsläppsrätter som sålts under perioden redovisas under övriga rörelseintäkter.

I slutet av räkenskapsperioden var marknadsvärdet för utsläppsrätterna 80,78 EUR per ton.

Jämförbarhet med tidigare perioder

De operativa funktionerna i Efora Oy, Stora Ensos dotterbolag för underhållsverksamhet, överfördes till Stora Ensos organisationer, Stora Enso Packaging Oy och Stora Enso Oulu Oy. Utvecklingen och stödfunktionerna för underhåll har decentraliserats till divisionerna. På grund av dessa förändringar överfördes, vid överlåtelsen av verksamheten i överföringen den 1 januari 2022, Efora Oy:s personal, anläggnings- och omsättningstillgångar samt avtal från Efora Oy till de berörda bolagen. Vid överföringen av verksamheten flyttades 1,5 MEUR anläggningstillgångar, varulager för 1,1 MEUR samt 543 medarbetare över till Stora Enso Oyj.

Under 2022 avyttrade Stora Enso Oyj alla sina dotterbolag i Ryssland till lokal ledning. Mer information finns i koncernens årsredovisning, Not 4.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader inkluderar en post som hänför till bytet av koncernens modell för internprissättning.

Not 2 Omsättning per division och marknad

		Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Per division
Packaging Materials	1 882	1 567
Packaging Solutions	0	1
Biomaterials	296	329
Forest	700	759
Wood Products	228	38
Other	219	128
Totalt	3 325	2 822
Per region
Finland	1 361	1 330
Övriga Europa	1 076	995
Nord- och Sydamerika	298	158
Asien och Oceanien	381	227
Afrika	118	32
Övriga	91	80
Totalt	3 325	2 822

Not 3 Övriga rörelseintäkter

		Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Hyra och liknande	3	3
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar	0	1
Produktions- och underhållstjänster	1	4
Subventioner, bidrag och liknande	2	1
Administrativa tjänster	60	177
Inkomster från försäljning av utsläppsrätter	52	21
Övriga rörelseintäkter	586	32
Vinst vid fusion	0	69
Totalt	703	308

Övriga rörelseintäkter inkluderar en post som hänför till bytet av koncernens modell för internprissättning.

Not 4 Material och tjänster

MEUR	Räkenskapsår
	2022	2021
Råvaror och förnödenheter
Periodens inköp	1 822	1 366
Förändring i lager +/-	-105	-30
Externa tjänster	571	527
Material och tjänster, totalt	2 288	1 864

Not 5 Personalkostnader och medelantal anställda

MEUR	Räkenskapsår
	2022	2021
Löner och ersättningar	263	211
Arbetsgivaravgifter
Pensioner	47	38
Övriga personalkostnader	9	9
Totalt	320	259

Ersättningar till vd och styrelse

Information om ersättningar till vd och styrelse finns i Not 7 till koncernens årsredovisning.

Pensionsåtaganden för vd

Information om pensionsåtaganden för vd finns i Not 7 till koncernens årsredovisning.

Lån till ledande befattningshavare

Det fanns inga fordringar för lån till ledande befattningshavare.

Medelantal anställda	2022	2021
Medelantal anställda under räkenskapsperioden	4 066	3 057

Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar

MEUR	Räkenskapsår
	2022	2021
Avskrivningar enligt plan	133	124
Nedskrivningar av anläggningstillgångar	1	5
Totalt	133	129

Avskrivningar ingår i det redovisade värdet för varje post i balansräkningen under immateriella och materiella tillgångar.

Not 7 Övriga rörelsekostnader

MEUR		Räkenskapsår
	2022	2021
Varutransporter	267	168
Försäljningskomissioner	55	39
Hyreskostnader	20	15
Administration och kontorstjänster	319	213
Försäkringspremier	12	9
Övriga personalkostnader	17	10
Representationskostnader	0	0
PR	4	3
Utgifter för utsläppsrätter	40	20
Övriga rörelsekostnader	154	13
Totalt	889	490

Övriga rörelsekostnader inkluderar en post som hänför till bytet av koncernens modell för internprissättning.

Not 8 Arvoden till revisorer

MEUR	Räkenskapsår
	2022	2021
Revisionsarvode	1	1
Övriga arvoden i samband med revision	0	0
Arvoden i samband med skatterådgivning	0	0
Övriga arvoden	0	0
Totalt	2	1

Not 9 Finansiella intäkter och kostnader

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Utdelningar
Från koncernbolag	601	486
Från intressebolag	25	16
Totalt	626	503
Ränteintäkter från långfristiga investeringar
Från koncernbolag	52	41
Från intressebolag	0	1
Från övriga	2	0
Totalt	55	42
Övriga ränteintäkter och financiella intäkter
Från koncernbolag	20	-1
Från intressebolag	9	0
Från övriga	14	10
Totalt	44	9
Finansiella intäkter, totalt	725	553
Ränta och andra finansiella kostnader
Till koncernbolag	-38	-1
Övriga finansiella kostnader	-93	-103
Totalt	-131	-103
Nedskrivning av investeringar
Nedskrivning av investeringar i anläggningstillgångar	-305	-98
Finansiella kostnader, totalt	-435	-202
Finansiella intäkter och kostnader, totalt	290	351
I posterna för ränta och finansiella intäkter/kostnader ingår valutakursvinster/förluster	-17	-27

Not 10 Bokslutsdispositioner

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och skattemässiga avskrivningar	-56	-46
Utbetalda koncernbidrag	-275	-73
Bokslutsdispositioner, totalt	-331	-119

Not 11 Inkomstskatt

MEUR	Räkenskapsår
	2022	2021
Periodens skatt för huvudsaklig verksamhet	-28	0
Inkomstskatt, totalt	-28	0

Not 12 Miljökostnader

	Räkenskapsår
MEUR	2022	2021
Material och tjänster	43	36
Personalkostnader	3	3
Avskrivningar och nedskrivningar	12	12
Totalt	58	50
Luftrenande åtgärder	9	9
Behandling av spillvatten	25	19
Avfallshantering	15	12
Mark- och grundvattenskydd	1	1
Övriga miljöskyddande åtgärder	7	9
Totalt	58	50

Not 13 Immateriella och materiella tillgångar

Immateriella tillgångar

MEUR	Immateriella rättigheter	Övriga långfristiga investeringar	Förskottsbetalningar och pågående förvärv	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	172	22	5	198
Ökningar	3	0	13	16
Minskningar	-8	0	0	-8
Omklassificering	4	1	-3	1
Anskaffningsvärde per 31 december	171	23	14	208
Ackumulerade av- och nedskrivningar per 1 januari	-130	-20	0	-150
Ackumulerade avskrivningar, minskningar och omklassificeringar	7	0	0	7
Periodens avskrivningar	-15	-1	0	-15
Ackumulerade avskrivningar 31 december	-138	-21	0	-158
Bokfört värde per 31 december 2022	33	2	14	49
Bokfört värde per 31 december 2021	42	2	5	49

Materiella tillgångar

MEUR	Mark- och vattentillgångar	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Förskotts betalningar och pågående förvärv	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	18	586	2 726	174	149	3 654
Ökningar	0	6	72	1	86	166
Minskningar	0	-9	-43	-1	0	-54
Omklassificering	0	22	98	7	-129	-1
Anskaffningsvärde per 31 december	18	605	2 853	181	107	3 764
Ackumulerade av- och nedskrivningar per 1 januari	0	-428	-2 082	-159	0	-2 668
Ackumulerade avskrivningar, minskningar och omklassificeringar	0	9	42	1	0	52
Periodens avskrivningar	0	-14	-101	-2	0	-117
Ackumulerade avskrivningar 31 december	0	-433	-2 141	-160	0	-2 734
Värdeökning per 1 januari	2	0	0	0	0	2
Bokfört värde per 31 december 2022	20	173	712	21	107	1 032
Bokfört värde per 31 december 2021	20	158	644	15	149	987
Produktionsanläggningar och utrustning
Bokfört värde per 31 december 2022			693
Bokfört värde per 31 december 2021			624

Förskottsbetalningar och pågående förvärv

MEUR	Immateriella tillgångar	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	5	1	148	0	154
Ökningar	13	5	81	0	98
Omklassificering	-3	-1	-128	0	-132
Anskaffningsvärde per 31 december	14	5	101	0	121

Aktiverade miljöutgifter

Materiella tillgångar						31/12/2022
MEUR	Mark- och vattentillgångar	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Förskotts betalningar och pågående förvärv	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	4	24	51	4	11	95
Ökningar	1	0	9	1	8	18
Omklassificering	0	-2	-8	-1	0	-12
Anskaffningsvärde per 31 december 2022	4	22	52	5	19	101
Luftrenande åtgärder	1	7	35	0	12	55
Behandling av spillvatten	0	2	13	0	4	20
Avfallshantering	2	0	1	3	0	7
Mark- och grundsvattenskydd	1	12	2	0	2	18
Buller- och vibrationsdämpande åtgärder	0	0	1	1	0	1
	4	22	52	5	19	101

MEUR	Mark- och vattentillgångar	Byggnader och konstruktioner	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Förskotts betalningar och pågående förvärv	Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari	4	26	51	5	3	89
Ökningar	0	0	7	0	8	16
Ökningar vid fusion	0	0	0	0	0	1
Av- och nedskrivningar	0	-3	-7	-1	0	-11
Anskaffningsvärde per 31 december 2021	4	24	51	4	11	95
Luftrenande åtgärder	1	9	28	0	5	43
Behandling av spillvatten	0	2	21	1	4	27
Avfallshantering	3	0	1	2	1	7
Mark- och grundsvattenskydd	0	13	2	0	2	17
Buller- och vibrationsdämpande åtgärder	0	0	0	1	0	1
	4	24	51	4	11	95

Under 2022 och 2021 betalades inga miljöböter, avgifter eller kompensationer, och inga subventioner eller bidrag för miljöskydd togs emot.

Not 14 Långfristiga investeringar i aktier och lånefordringar

MEUR	Aktier i koncernbolag	Låne fordringar på koncernbolag	Aktier i intressebolag	Låne fordringar på intressebolag	Övriga aktier	Övriga fordringar	Investeringar, totalt
Anskaffningsvärde 1 januari	6 514	1 578	37	2	193	48	8 372
Ökningar	374	328	0		0	112	815
Minskningar	-44	-479	0		0	-58	-581
Anskaffningsvärde per 31 december	6 845	1 428	37	2	193	102	8 606
Nedskrivningar per 1 januari	-136	0	0	0	-1	0	-138
Ökningar	-276	0	0	0	0	-5	-281
Nedskrivningar 31 december	-412	0	0	0	-1	-5	-419
Bokfört värde per 31 december 2022	6 432	1 428	37	2	191	97	8 187
Bokfört värde per 31 december 2021	6 378	1 578	37	2	191	48	8 234

Not 15 Varulager

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Råvaror och förnödenheter	288	183
Varor under tillverkning	11	14
Färdiga varor	247	158
Övriga varulager	0	0
Förhandsbetalningar	27	31
Totalt	574	387

Not 16 Kortfristiga fordringar

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Kortfristiga lånefordringar
Fordringar på koncernbolag
Lånefordringar	536	764
Räntefordringar	50	42
Totalt	585	806
Fordringar från andra
Lånefordringar	0	49
Fordringar råvaruderivat	18	23
Övriga fordringar	29	5
Räntefordringar	23	4
Totalt	69	82
Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt	654	887
Kortfristiga icke räntebärande fordringar
Fordringar på koncernbolag
Kundfordringar	150	112
Övriga fordringar	183	60
Upplupna intäkter	0	0
Totalt	333	172
Övriga
Kundfordringar	219	200
Uppskjutna skattefordringar	0	2
Övriga fordringar	41	23
Upplupna intäkter	30	29
Totalt	290	254

Stora Enso kan teckna factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs och likvida medel kommer in snabbare. Det nominella resultatet av sådana avtal innebär att fordringar till ett värde av 30,0 MEUR (34,3 MEUR 2021) helt tagits bort från balansräkningen. Stora Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt på grund av factoringavtalens natur och riskfördelning.

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Kortfristiga icke räntebärande fordringar, totalt	624	427
Kortfristiga fordringar, totalt	1 278	1 314
Större upplupna intäkter
Övriga upplupna intäkter från koncernen	-1	0
Skattefordringar och liknande	3	3
Betalda förskott	9	7
Övriga upplupna intäkter	19	19
Totalt	30	29

Not 17 Värdepapper

MEUR	Per 31 december
	2022	2021
Från koncernbolag	620	72
Från övriga	510	535
Totalt	1 130	607

Not 18 Eget kapital

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Bundet eget kapital
Aktiekapital 1 januari	1 342	1 342
Aktiekapital 31 december	1 342	1 342
Överkursfond 1 januari	3 639	3 639
Överkursfond 31 december	3 639	3 639
Verkligt värde-reserv 1 januari	-6	-6
Ökning (-)/minskning (+)	32	0
Verkligt värde-reserv 31 december	25	-6
Bundet eget kapital, totalt	5 006	4 975
Förändringar i aktiekapitalet och antalet aktier presenteras i Not 18 i koncernredovisningen.
Fritt eget kapital
Investerat fritt eget kapital 1 januari	633	633
Investerat fritt eget kapital 31 december	633	633
Balanserade vinstmedel 1 januari	1 356	955
Utdelning	-434	-237
Balancerade vinstmedel 31 december	922	719
Periodens nettoresultat	416	637
Fritt eget kapital, totalt	1 971	1 989
Eget kapital, totalt	6 977	6 964
Beräkning av utdelningsbart eget kapital 31 december
Verkligt värde-reserv 31 december	0	-6
Investerat fritt eget kapital 31 december	633	633
Balanserade vinstmedel 31 december	922	719
Periodens nettoresultat	416	637
Totalt	1 971	1 983

Not 19 Ackumulerade bokslutsdispositioner

Per 31 december
2022	2021
	-3
	-1
	0
	33
	205
	0
	234
	-1 0 1 34 257 -1 290

Not 20 Obligatoriska avsättningar

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Avsättning för omstruktureringar	3	3
Miljöavsättningar	20	7
Pensionsavsättningar	1	1
Totalt	24	11

Not 21 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Uppskjuten skatteskuld för avskrivningsdifferens	-41	-30
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder för derivat	-6	2
Uppskjuten skattefordran för avsättningar	5	3
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på grund av övriga temporära skillnader	-1	-1
Uppskjutna skattefordringar, totalt	-43	-27

Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar exklusive derivat som inte ingår i balansräkningen.

Not 22 Långfristiga skulder

Per 31 december
2021
2 165 2 502
7
4
2 265 2 513
100 0

Skulder som förfaller om mer än fem år

Obligationer	1 075	1 383
Övriga långfristiga skulder	5	4
Totalt	1 080	1 387

Obligationer specificeras i not 26 Räntebärande skulder till koncernens årsredovisning.

Not 23 Kortfristiga skulder

		Per 31 december
MEUR	2022	2021
Kortfristiga räntebärande skulder
Skulder till koncernbolag
Övriga lån	1 966	1 677
Skulder från råvaruderivat	18	23
Totalt	1 984	1 700
Skulder till andra
Övriga lån	141	161
Förfallen ränta	32	27
Obligationer	300	0
Lån från kreditinstitut	250	0
Totalt	722	187
Kortfristiga räntebärande skulder, totalt	2 706	1 888
Kortfristiga icke räntebärande skulder
Skulder till koncernbolag
Leverantörsskulder	90	83
Övriga lån	275	73
Skulder från råvaruderivat	6	10
Upplupna skulder och förutbetalda intäkter	0	1
Totalt	371	166
Skulder till intressebolag
Leverantörsskulder	98	54
Totalt	98	54
Skulder till andra
Mottagna förskott	5	5
Leverantörsskulder	468	375
Övriga lån	27	17
Upplupna skulder och forutbetalda intäkter	134	95
Totalt	635	491
Kortfristiga icke räntebärande skulder, totalt	1 105	712
Kortfristiga skulder, totalt	3 811	2 599
Större upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna lönekostnader och semesterlöneskulder	66	58
Inkomstskatteskulder	28	0
Årliga rabatter	22	21
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18	17
Totalt	134	96

Not 24 Ställda panter och ansvarsförbindelser

		Per 31 december
MEUR	2022	2021
För koncernbolags skulder
Garantier	794	1 044
För samägda bolags skulder
Garantier	32	82
För intressebolags skulder
Garantier	5	0
För andras räkning
Garantier	36	36
Övriga ställda panter, egna
Leasingavtal, inom 12 månader	8	6
Leasingavtal, efter 12 månader	14	10
Leasingavtal	5	5
Övriga ställda panter	12	13
Totalt	906	1 197
Garantier	831	1 126
Leasingavtal	22	16
Leasingavtal	5	5
Övriga ställda panter	47	48
Totalt	906	1 197

Ansvarsförbindelser

Stora Enso Oyj har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringsåtgärder. Åtgärderna har bland annat inneburit avyttring av verksamheter och produktionsenheter och nedläggning av anläggningar. Dessa transaktioner innebär risk för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser som inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har gjorts för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och där uppfyllandet bedöms som sannolikt.

Stora Enso Oyj har erhållit flera investeringssubventioner och gjort vissa investeringsåtaganden i Finland. Om villkoren för åtagandena inte följs kan lokala myndigheter vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso Oyj med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso Oyj.

Stora Enso Oyj är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som främst rör krav som har rests i kommersiella sammanhang. Företagsledningen anser inte att sådana processer i sin helhet, före eventuella

försäkringsersättningar, skulle ha någon betydande inverkan på företagets finansiella ställning eller på vinsten från den löpande verksamheten. Några av de mest betydande rättsprocesserna beskrivs i Not 29 till koncernredovisningen.

Not 25 Finansiella instrument

Värdering av derivat

Det verkliga värdet definieras som det belopp till vilket ett derivatinstrument skulle kunna ingå i en transaktion mellan parter på marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana instrument bestäms enligt följande kriterier:

• Det verkliga värdet för valutaterminskontrakt beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen.
• Det verkliga värdet för valutaoptioner beräknas med prissättningsmodeller för gemensamma optioner med hjälp av marknadsnivåer för balansdagen.
• Det verkliga värdet för råvaruderivat beräknas med hjälp av noterade priser på olika marknadsplatser eller med andra tillförlitliga marknadskällor.
• Verkligt värde för ränteswappar beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys.

Verkligt värde-hierarkin

Stora Enso använder följande hierarki för att fastställa och visa verkligt värde på finansiella instrument utifrån värderingsmetod:

• Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder

• Nivå 2: andra metoder med vilka alla indata som har en betydande inverkan på det redovisade värdet går att observera, antingen direkt eller indirekt
• Nivå 3: metoder som använder indata som har en betydande inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade på observerbara marknadsdata.

Moderbolagets derivat kategoriseras som nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument

	Per 31 december 2022
MEUR	Nominellt värde	Positivt verkligt värde	Negativt verkligt värde	Verkligt värde, netto
Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda bolag
Valutaterminskontrakt	1 523	29	-26	3
Valutaoptioner	3 222	28	-28	0
Råvarukontrakt	10	18	-18	0
Ränteswappar	442	28	0	28
Derivat som inte kan redovisas som säkringar
Valutaterminskontrakt	1 493	8	-8	0
Råvarukontrakt	11	9	0	9
Totalt	6 702	120	-79	41
varav mot dotterbolag	2 571	29	-45	-15
varav mot externa parter	4 131	91	-34	57

	Per 31 december 2021
MEUR	Nominellt värde	Positivt verkligt värde	Negativt verkligt värde	Verkligt värde, netto
Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda bolag
Valutaterminskontrakt	2 007	20	-22	-2
Valutaoptioner	1 811	13	-15	-1
Råvarukontrakt	33	27	-27	0
Ränteswappar	467	1	-7	-6
Derivat som inte kan redovisas som säkringar
Valutaterminskontrakt	702	2	-2	0
Totalt	5 020	63	-72	-9
varav mot dotterbolag	2 091	29	-33	-4
varav mot externa parter	2 930	34	-40	-5

Verkligt värde-reserv

Moderbolagets nettovärde av orealiserade vinster från kassaflödessäkring i verkligt värde-reserven uppgick till 25,3 (6,4) MEUR, vilket hänförde sig till valuta- och räntederivat. Valutaderivat och räntederivat inkluderar även en vinst på 0,1 (förlust på 0,1) MEUR som rör optionernas tidsaspekt. De orealiserade vinsterna redovisas i resultaträkningen på säkringarnas respektive förfallodagar. Det längsta säkringskontraktet förfaller 2027. Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2023. Säkringarnas ineffektiva andel redovisas som justering av finansiella poster, intäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på vad som säkrats. Under 2022 och 2021 fanns det ingen väsentlig ineffektivitet relaterad till säkringar i resultaträkningen. De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används främst för säkring av betalningsflöden avseende råvaror och räntor.

Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat

		Per 31 december
MEUR	2022	2021
Kassaflödessäkringar
Valutasäkringar	-20	-2
Råvarusäkringar	0	3
Totalt	-20	1
Justering av omsättning	-20	-2
Justering av kostnad för material och tjänster	0	3
Poster från verkligt värde-reserven som realiserats och redovisas i resultaträkningen	-20	1
Nettoresultat av kassaflödessäkringar	-20	1
Derivat som inte kan redovisas som säkringar
Valutaderivat	-5	-4
Nettoresultat av derivat som inte kan redovisas som säkringar	-5	-4
Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat, netto	-25	-3

Vinst och förlust av säkringar i finansiella intäkter och kostnader

	Per 31 december
MEUR	2022	2021
Derivat som ej kvalificerar för säkringsredovisning
Valutaderivat	-1	-11
Nettoresultat av finansiella poster	-1	-11

Känslighetsanalys av valutaderivat för en förstärkning av euron

	31 december 2022
MEUR	SEK	USD	GBP
Valutaförändring mot euron	-5,0 %	-5,0 %	-5,0 %
Valutaderivat för kassaflödessäkring för de kommande 12 månaderna i EUR	0	-184	-16
Beräknad effekt på verkligt värde-reserv i EUR	0	9	1

Känslighetsanalys av råvaruderivat för prisrisk

Det fanns inga utestående råvaruderivat kopplade i moderbolagets kassaflödet vid rapporteringsperiodens slut. Kontrakt för råvaruderivat är kopplade till en avslutad post hos Stora Enso Oyj:s dotterbolag. Marknadsvärdet regleras under 2023. Mer detaljerad information om de finansiella instrumenten redovisas i Not 24 Hantering av finansiell risk, Not 25 Verkligt värde och Not 27 Derivat i koncernredovisningen.

Not 26 Transaktioner med närstående parter

	31 december
MEUR	2022	2021
Transaktioner med intressebolag och samägda bolag
Inköp av råvaror och förnödenheter under året	63	88
Ränteintäkter på långfristiga lånefordringar	0	1
Långfristiga lånefordringar vid årets slut	2	2
Leverantörsskulder vid årets slut	92	54

Koncernens principer för transaktioner med närstående parter redovisas i Not 31 i koncernredovisningen.

Undertecknande av bokslut

Inga väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2022. Moderbolagets likviditet är fortsatt god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga.

Helsingfors, 30 januari 2023

Antti Mäkinen Håkan Buskhe

Styrelseordförande Vice styrelseordförande

Elisabeth Fleuriot Hock Goh

Helena Hedblom Kari Jordan

Christiane Kuehne Richard Nilsson

Hans Sohlström

Annica Bresky VD och koncernchef Revisorernas yttrande

Vår revisionsberättelse har avgivts i dag.

Helsingfors den 13 februari 2023

PricewaterhouseCoopers Oy Revisionssammanslutning

Samuli Perälä

CGR

Revisionsberättelse (Översättning från det finska originalet)

Till Stora Enso Abp:s bolagsstämma

Revision av bokslutet

Uttalande

Enligt vår uppfattning

• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksamhet och kassaflöden för året i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU
• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.

Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets revisionsutskott.

Revisionens omfattning

Vi har utfört en revision av bokslutet för Stora Enso Abp (fo-nummer 1039050-8) för räkenskapsperioden 1.1.– 31.12.2022. Bokslutet omfattar

• koncernredovisning, koncernens totalresultat, koncernens rapport över finansiell ställning, koncernens kassaflödesanalys, förändringar i eget kapital och noter till koncernredovisningen inklusive en sammanfattning av redovisningsprinciper
• moderbolagets resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter till moderbolagets bokslut.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Oberoende

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.

Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår ur not 5 till koncernbokslutet.

Vår revisionsansats

Översikt

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentligt fel i bokslutet som helhet. Vi beaktade speciellt de områden där ledningen gjort subjektiva bedömningar. Sådana är till exempel betydande redovisningsmässiga uppskattningar som baserar sig på antaganden och prognoser om framtida händelser.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning baserades på vår bedömning av väsentlighet. Revisionens mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Fel anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar på basis av bokslutet.

Baserat på vårt professionella omdöme fastställde vi vissa kvantitativa gränsvärden för att bestämma väsentlighetsnivå som tillämpats för koncernbokslutet som helhet. Med hjälp av dessa gränsvärden och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning samt karaktär, tidpunkt och omfattning av våra granskningsåtgärder. Vidare användes väsentlighetsnivån för att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på bokslutet som helhet.

Koncernens väsentlighet	60 miljoner euro
Hur vi fastställt väsentligheten	Rörelseresultatet och balansomslutningen
Motivering av valet av väsentlighetstal	Vi valde att använda resultatet före skatt och balansomslutningen som referensvärde vid beräkning av väsentligheten för att enligt vår uppfattning använder de som läser bokslutet dem då de värderar koncernens prestation.

Revisionens inriktning och omfattning

Vi beaktade koncernens struktur, bransch och redovisningsprocesser samt interna kontroller då vi utformade revisionens omfattning.

Koncernen bedriver sin verksamhet globalt i ett stort antal koncernbolag eller "rapporterande enheter". Vi fastställde vilken typ av revisionsarbete som vi, i egenskap av koncernens huvudrevisorer, skulle utföra vid de rapporterande enheterna samt tidpunkten för detta arbete och arbetets omfattning. Detsamma gällde arbete som utfördes av revisorer för delar av koncernen. I de fall då arbetet utfördes av revisorer för delar av koncernen utfärdade vi särskilda anvisningar till dem, vilka innefattade vår riskanalys, väsentlighet och övergripande revisionsmetod. Vi genomförde revisionsåtgärder vid 26 rapporterande enheter i 10 länder som anses vara betydande baserat på vår riskbedömning och väsentlighet. Vi har ansett att de återstående rapporterande enheterna inte utgör någon rimlig risk för väsentlig felaktighet i koncernbokslutet och därför har våra granskningsåtgärder avseende dessa rapporterande enheter begränsats till riktade revisionsåtgärder för väsentliga poster och till analytisk granskning på koncernnivå.

Genom att utföra granskningsåtgärderna ovan vid de rapporterande enheterna, tillsammans med ytterligare granskningsåtgärder på koncernnivå, har vi fått tillräckliga och lämpliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för koncernen som helhet för att få en grund för vårt utlåtande om koncernbokslutet.

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden.

Liksom vid alla revisioner beaktade vi också risken för att ledningen åsidosätter den interna kontrollen, och har bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Särskilt betydelsefullt område för koncernbokslutet	Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Värdering av skogstillgångar Se noterna 1, 2 och 12 till koncernredovisningen. De skogstillgångar som ingår i koncernens rapport över finansiell ställning inkluderar biologiska tillgångar och tillhörande skogsmark frånsett hyrda markområden. Det verkliga värdet på de skogstillgångar som ägs genom dotterbolag, samägda bolag och intressebolag uppgick till 8 117 miljoner euro per 31 december 2022. Av det verkliga värdet utgjordes 5 653 miljoner euro av biologiska tillgångar och 2 464 miljoner euro av skogsmark.	Vi bedömde ledningens process för värdering av skogstillgångarna. Vi utvärderade strukturen hos och effektiviteten av de nyckelkontroller som avser värderingen av direkt och indirekt ägda skogstillgångar. Våra granskningsåtgärder för värderingen av de direkt ägda skogstillgångarna inkluderade följande: ● utvärdering av ledningens värderingsmetod ● testande av värderingsmodellens matematiska noggrannhet

Skogstillgångar i Sverige och Finland redovisas till verkligt värde och värderas med hjälp av en marknadsmetod baserat på skogstransaktioner i de områden där Stora Ensos skogar finns.

Marknadspriserna varierar mycket mellan olika områden och antaganden används för att definiera relevanta områden som kan användas vid värderingen. Marknadstransaktionsdata justeras för att ta hänsyn till särdragen i koncernens skogstillgångar och för att utelämna andra tillgångar och transaktioner som betraktas som avvikelser jämfört med övriga transaktioner. De biologiska tillgångarna värderas till verkligt värde baserat på diskonterade kassaflöden enligt standarden IAS 41 Jordbruk. Skogsmarken värderas till verkligt värde med omvärderingsmetoden enligt standarden IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Skogsmarken värderas baserat på diskonterade kassaflöden med beaktande av kassaflöden för de träd som ska planteras i framtiden samt andra skogsrelaterade kassaflöden som till exempel jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial. Det verkliga värdet på biologiska tillgångar och skogsmark totalt motsvarar det verkliga värdet på skogstillgångarna beräknat utifrån marknadstransaktioner, eftersom den diskontoränta som används motsvarar den interna räntesatsen som uppskattats utifrån marknadstransaktioner.

Biologiska tillgångar utanför Sverige och Finland värderas till verkligt värde minus försäljningskostnaderna. Det verkliga värdet baseras på den diskonterade kassaflödesmetoden med beaktande av hållbart skogsbruk och tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Cykeln varierar beroende på den geografiska platsen och trädarterna. För att det diskonterade kassaflödet ska kunna fastställas måste tillväxt, skörd, försäljningspris och försäljningskostnader uppskattas.

Övrig skogsmark i Europa värderas med omvärderingsmetoden utifrån diskonterade kassaflöden med beaktande av kassaflöden från träd som planteras i framtiden samt övriga kassaflöden som inte är förknippade med trädbeståndet.

• bedömning av ändamålsenligheten i diskonteringsräntorna som tillämpades vid värderingen
• bedömning av övriga väsentliga värderingsantaganden
• bedömning av ingångsdata som använts i värderingsmodellen, inklusive antaganden om försäljningspris, tillväxt och försäljningsrelaterade kostnader.

Beträffande värderingen enligt marknadstransaktioner inkluderade våra granskningsåtgärder dessutom:

• utvärdering av hur de områden som använts för marknadstransaktionerna definierats för värderingen
• bedömning av de korrigeringar som gjorts med avseende på marknadstransaktionerna
• testande av ingångsdata som använts i värderingsmodellen, inklusive marknadstransaktioner och virkesmängd.

Vi använde oss av värderingsspecialister vid revisionsarbetet med värdering av de direkt ägda skogstillgångarna.

Avseende indirekt ägda skogstillgångar har vi haft kontakt med revisorerna för de tre största intressebolagen och samägda bolagen. Den här kommunikationen har bland annat inneburit att vi har utvärderat de väsentliga revisionsåtgärderna och revisionsslutsatserna vad gäller värdering av biologiska tillgångar.

Slutligen bedömde vi ändamålsenligheten för de noter som är förknippade med skogstillgångarna.

Trädodlingars skogsmark värderas till anskaffningsvärde.

Värderingen av skogstillgångarna has ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område för revisionen på grund av den bedömning som värderingen kräver och för att koncernens skogstillgångar är väsentliga i koncernens rapport över finansiell ställning.

Avsättningar och ansvarsförbindelser Se noterna 2, 22 och 29 till koncernredovisningen.

Den 31 december 2022 uppgick koncernens avsättningar för miljö, omstrukturering och övrigt till sammanlagt 124 miljoner euro.

Dessutom har koncernen upplyst om väsentliga rättsfall och andra ansvarsförbindelser i not 29.

Redovisningen och presentationen av avsättningar och ansvarsförbindelser sakenligt i koncernbokslutet kräver ledningens bedömning gällande förekomsten av aktuella legala eller informella förpliktelser, analys av sannolikheten för utflödet av framtida ekonomiska resurser samt analys av tillförlitlig uppskattning över beloppet.

På grund av den bedömning som redovisning, värdering och presentation av avsättningar och ansvarsförbindelser kräver anses detta vara ett särskilt betydelsefullt område för revisionen.

Vi bedömde ledningens process för att identifiera nya förpliktelser och förändringar av befintliga förpliktelser.

Vi analyserade avsevärda förändringar av väsentliga avsättningar under tidigare perioder och skapat oss en detaljerad förståelse för dessa förändringar och de gjorda antagandena.

Våra granskningsåtgärder för redovisade väsentliga avsättningar inkluderade följande:

• bedömning av kriterierna för redovisning av skulden
• utvärdering av ledningens metod för att uppskatta skulden
• testande av uppskattningens matematiska noggrannhet
• bedömning av diskonteringsräntorna som tillämpades vid uppskattningen
• bedömning av övriga väsentliga värderingsantaganden och -uppgifter.

Vi inhämtade rättsliga utlåtanden om de främsta pågående rättsfallen.

Vi granskade protokoll från styrelsemöten samt möten i styrelsens utskott.

Vi bedömde sakenligheten hos presentationen av de mest väsentliga ansvarsförbindelserna i koncernbokslutet.

Vad gäller moderbolagets bokslut finns det inga sådana betydelsefulla områden som kräver rapportering i vår revisionsberättelse.

Risker för väsentliga felaktigheter som avses i EU förordningens 537/2014 artikel 10.2c har inte identifierats i koncernbokslutet eller moderbolagets bokslut.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av dessa.

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera vårt uttalande. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för vårt uttalande.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen.

Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

Övriga rapporteringsskyldigheter

Uppgifter om revisionsuppdraget

Vi har fungerat som av bolagstämman vald revisor från och med den 28 mars 2018.

Övrig information

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhetsberättelsen.

Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning

• är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga
• har verksamhetsberättelsen upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.

Övriga uttalanden

Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till disposition av utdelningsbara medel beaktar bestämmelserna i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för styrelseledamöterna samt för verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.

Helsingfors den 13 februari 2023

PricewaterhouseCoopers Oy Revisionssammanslutning

Samuli Perälä CGR