AI assistant
Trelleborg — Annual Report 2012
Mar 19, 2013
2985_10-k_2013-03-19_af7caaf6-103f-4251-9543-384abf16d13f.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
| Trelleborg i korthet 2012 1 VD och koncernchef Peter Nilsson 2 |
|---|
| Trelleborgaktien 2012 4 |
| Koncernen i sammandrag 6-9 |
| Större händelser under året 6 |
| Nya mål för Trelleborgkoncernen 7 |
| Koncernen i sammandrag 8 |
| Affärsområden 10-19 |
| Trelleborg Coated Systems 10 |
| Trelleborg Industrial Solutions 12 |
| Trelleborg Offshore & Construction 14 |
| Trelleborg Sealing Solutions 16 |
| Trelleborg Wheel Systems 18 |
| TrelleborgVibracoustic – samägt bolag 20 |
| Värdeskapande affärsutveckling 21-35 |
| Globala förutsättningar – branschen 22 |
| Globala förutsättningar – trender 23 |
| Trelleborgs värdeskapande modell 24 Strategiska initiativ 25 |
| Geografisk balans 26 |
| Förbättrade strukturer 27 |
| Portföljoptimering 28 |
| Excellens 29 |
| Innovation för kunder och samhälle 30 |
| Medarbetarkultur för kunskapsutveckling och trygghet 32 |
| Produktionskultur för effektivitet och säkerhet 34 |
| Corporate Responsibility TrelleborgVibracoustic 36 |
| Styrning och ansvar 37-55 |
| Risker och riskhantering 38-43 |
| Bolagsstyrningsrapport 44-55 |
| Styrelseordförandens förord 44 |
| Bolagsstyrning 45 |
| Styrelse 48-49 |
| Koncernledning 50-51 Översikt av styrning i Trelleborg 52 |
| Styrelsens rapport om Intern Kontroll 54 |
| Corporate Responsibility 56-60 |
| VD och koncernchefens förord 57 |
| En aktiv intressentdialog 58 |
| Ansvar för kunder och leverantörer 59 |
| Ansvar för samhälle och närmiljö 60 |
| Finansiell information 61-99 |
| Kommentarer till koncernens resultaträkningar 62 |
| Koncernens resultaträkningar 63 |
| Kommentarer till koncernens balansräkning 68 |
| Koncernens balansräkning 69 |
| Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser 71 |
| Koncernens kassaflödesanalyser 72 |
| Koncernens noter 73-91 |
| Moderbolagets resultaträkningar och kassaflödesanalyser 92 Moderbolagets balansräkning 93 |
| Moderbolagets noter 94-96 |
| Förslag till vinstdisposition 97 |
| Revisionsberättelse 98 |
| Tioårsöversikt 99 |
| Index Corporate Responsibility 100 |
| Bestyrkanderapport Corporate Responsibility 101 |
| Trelleborg i världen 102 |
| Årsstämma 2013 104 |
| Följ Trelleborg 104 |
| Ekonomiska definitioner och ordlista 105 Adresser 105 |
Trelleborg i korthet
Grundat 1905
Innehåll
- Omsättning 2012: 21 262 msek
- Anställda vid årets slut 2012: 15 280
- Verksamhet i 43 länder
- Noterat på börsen sedan 1964, NASDAQ OMX Stockholm, Large Cap
- Huvudkontor i Trelleborg, Sverige
Världsledare inom specialutvecklade polymerlösningar
Varumärket Trelleborg är välkänt över hela världen inom en rad marknadssegment. Det står för Trelleborgs löfte och erbjudande; lösningar som tätar, dämpar och skyddar kritiska applikationer i krävande miljöer. Våra innovativa lösningar accelererar kundernas utveckling på ett hållbart sätt.
Trelleborg AB är ett publikt bolag. Org.nr. 556006-3421. Säte i Trelleborg, Sverige. This Annual Report is also available in English.
Alla värden uttrycks i svenska kronor. Kronor förkortas sek och miljoner kronor msek. Sifferuppgifter inom parentes avser föregående år 2011 om inte annat uppges.
Alla siffror i avsnittet "Koncernen i sammandrag" och "Affärsområden" avser kvarvarande verksamheter om inte annat anges.
Denna rapport innehåller framtidsinriktad information som baseras på Trelleborgledningens nuvarande förväntningar. Även om ledningen bedömer att förväntningarna som framgår av sådan framtidsinriktad information är rimliga, kan ingen garanti lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan framtida utfall variera väsentligt jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valutakurser och andra faktorer.
Reviderad förvaltningsberättelse, sidorna 4-20, 38-55 samt 61-97.
Bestyrkt Corporate Responsibility-rapport, sidorna 7, 32–36, 56–60 samt upplysningar som hänvisas till i GRI-index på sidan 100.
Index med hänvisningar till Global Reporting Initiative (GRI): Indikator inom parentes betecknar delvis redovisad indikator. Indikatorbeteckningar: EC = Ekonomiska, EN = Miljömässiga, LA = Anställningsförhållanden och Arbetsvillkor, HR = Mänskliga Rättigheter, SO = Samhällsfrågor, PR = Produktansvar. »Styrning EC, EN, LA, HR, SO, PR« innebär redovisning av indikatorn »Redogörelse för hållbarhetsstyrningen av detta område«.
Denna årsredovisning är producerad i samarbete med Grayling i Malmö, Sverige, svanenmärkt och tryckt med tryckdukar från Trelleborgkoncernen med vegetabiliska färger av NP-tryck i Helsingborg, Sverige.
Ny organisation
I syfte att få ett än starkare fokus på kärnaffärerna kommunicerades i december 2012 att från årsskiftet 2012/2013 upphör affärsområde Trelleborg Engineered Systems och delas i tre nya affärsområden. Trelleborg har nu fem affärsområden: Trelleborg Coated Systems, Trelleborg Industrial Solutions, Trelleborg Offshore & Construction, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems, vilka återges i årsredovisningen, se sidorna 10-19.
Samägt bolag bildat
Trelleborg och Freudenberg bildade i juli 2012 ett 50/50 samägt bolag inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon, TrelleborgVibracoustic. Det samägda bolaget består av Trelleborgs tidigare antivibrationsverksamhet inom affärsområdet Trelleborg Automotive och av Freudenbergs motsvarande verksamhet, Vibracoustic. Affärsområdet Trelleborg Automotive är från tredje kvartalet 2012 inte en del av Trelleborgkoncernens affärsområdesstruktur då verksamheten ingår i det samägda bolaget, se sidan 20.
Nya finansiella mål
Mot bakgrund av de förändringar som skett inom Trelleborgkoncernen och de framtidsplaner koncernen har, genomfördes under 2012 en översyn av koncernens finansiella mål. Resultatet av denna översyn är att nya, mer ambitiösa, finansiella mål ska gälla från räkenskapsåret 2013, se sidan 7.
*) Andel av Trelleborgkoncernens försäljning 2012.
| Nyckeltal, kvarvarande verksamheter | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 21 262 | 21 043 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster och intressebolagsandel i TrelleborgVibracoustic |
2 342 | 2 231 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 11,0 | 10,6 |
| Jämförelsestörande poster | 11 | –138 |
| Intressebolagsandel i TrelleborgVibracoustic | 109 | – |
| Rörelseresultat | 2 462 | 2 093 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 11,6 | 9,9 |
| Operativt kassaflöde | 2 248 | 1 539 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, exklusive jämförelsestörande poster (ROCE), % |
13,7 | 13,6 |
| Medelantalet anställda | 13 905 | 14 306 |
Förändring och för vår framgång kontinuitet är grunden
Innehåll
För Trelleborgkoncernen var 2012 ett bra år. Vi har i en turbulent ekonomisk tid förbättrat vår geografiska balans och portfölj av verksamheter samt stärkt våra marknadspositioner. Omsättning och resultat ökade något trots en successivt allt mer utmanande marknadsmiljö. Koncernen har en stark finansiell bas. Med det samägda bolaget TrelleborgVibracoustic och en ny affärsområdesorganisation byggde vi vidare på en offensiv strategisk och operativ struktur. Jag vill tacka alla medarbetare för fina insatser under året. Vi gläds över framgångarna, men är långt ifrån nöjda. Vi ska fortsätta att bli ännu bättre.
Utvecklingen 2012 visade att Trelleborgkoncernens mångåriga förändringsarbete har gett resultat. Koncernen visade styrka i den uppgång som var under första halvåret men också kraft och stabilitet under andra hälftens successiva försämring av marknadsefterfrågan. Alla delar av koncernen har inte nått sin fulla potential och möter olika utmaningar i konjunkturcykeln. Men balansen i koncernstrukturen och den operativa kvaliteten är sådan att vi fortsätter att stärka våra positioner på marknaden och presterar i nivå med eller över affärsmålen.
Styrka i ett utmanande år
- Sammanfattningsvis var efterfrågan god i Nordamerika, blandad i tillväxtländerna och svag i Europa. Inom vissa marknadssegment som flyg, offshore olja & gas och projektrelaterade verksamheter ökade försäljningstillväxten medan den minskade inom generell industri och transport. Sammantaget innebar detta att koncernens försäljning ökade något och uppgick till 21 262 msek, en utveckling som vi bedömer innebar fortsatta marknadsandelsvinster.
- Rörelseresultatet ökade åter, med 5 procent, till 2 342 msek. Det är ett bra bevis på koncernens styrka. Vårt långsiktiga förändringsarbete med fokus på utvalda lönsamma segment slår inte bara igenom i bättre resultat när volymerna stiger utan ger också motståndskraft i sämre tider. Rörelsemarginalen blev 11 procent.
- Vårt operativa kassaflöde var starkt och uppgick till 2 248 msek, trots en
högre investeringsnivå. Det är till en del resultatet av ett intensivt arbete med det arbetande kapitalet. Vår nettoskuld minskade samtidigt som soliditeten förbättrades ytterligare. Koncernen har nu en betryggande finansiell styrka som ger oss frihet att fortsätta att offensivt förbättra våra positioner de närmaste åren.
Viktiga strategiska milstolpar. Under
2012 passerade vi flera viktiga strategiska milstolpar. TrelleborgVibracoustic blev operationellt under tredje kvartalet, vi lanserade en ny affärsområdesorganisation och styrelsen antog nya finansiella mål.
TrelleborgVibracoustic är ett 50/50 samägt bolag och resultatet av en sammanslagning av vår antivibrationsverksamhet för personbilar och tunga fordon med Freudenbergs motsvarande verksamhet. Bolaget har en proforma omsättning på 14 miljarder kronor, är global marknadsledare och är en utmärkt kombination av verksamheter som kompletterar varandra väl vad gäller geografi, produktportföljer och kunder.
Bildandet av TrelleborgVibracoustic var ett skäl att se över koncernens affärsområdesorganisation. Vid årsskiftet 2012/2013 upphörde affärsområdet Trelleborg Engineered Systems och delades i tre nya: Trelleborg Coated Systems, Trelleborg Industrial Solutions, respektive Trelleborg Offshore & Construction. Verksamheterna i dessa tre har skilda affärsmodeller och en sådan kritisk massa att det var dags att stå på egna ben. Omorganisationen tydliggör våra kärnaffärer,
GRI: 1.1
vår kompetens och vårt erbjudande, samtidigt som den skärper strategiskt och operationellt fokus för ledning och anställda. Därutöver bidrar den nya organisationen till att våra produkter och lösningar snabbare når marknaden genom att korta beslutsvägarna.
Från 2013 har koncernen en ny uppsättning finansiella mål. Trots en historiskt besvärlig period i världsekonomin sedan 2008 har Trelleborgkoncernen nått eller överträffat målen 2011-2012. Den prestationen i kombination med TrelleborgVibracoustic och årets omorganisation skapar nu förutsättningar för en högre ambitionsnivå som jag inte ser som en vision, utan realistisk, nåbar och förenlig med ett ansvarsfullt risktagande.
Hållbarhetsfrågorna blir en allt synligare del av Trelleborgs affär. Vi arbetar med detta i olika dimensioner och betonar allt mer hur våra lösningar är bra för samhället samtidigt som de är bra för våra kunder. Hållbarhetsfrågorna är integrerade i hela vår verksamhet, till exempel vad gäller inköp, kund- och leverantörskontakter. Idag ser vi dem som en självklarhet. Precis som på andra områden är ständig förbättring i fokus.
Kontinuitet i ständiga förbättringar – strategiska val. År 2012 präglades således av flera stora och framåtsyftande strategiska förflyttningar. Men vi har samma vision, samma strategier och samma prioriteringar för vårt ständiga förbättringsarbete. Vi ser dagligen saker vi kan göra smartare, enklare och mer kostnadseffektivt.
Innebörden av denna kontinuitet är en stark vilja att fortsätta skapa allt bättre värde för alla våra intressenter. Basen är vårt applikationskunnande och vårt kundfokus. Detta kopplat till vår polymerkompetens och den lokala närvaron i kombination med vår globala räckvidd gör oss till en partner som kan hjälpa sina kunder att sälja mer eller öka lönsamheten. Vi strävar ständigt efter ökad kundnytta genom bättre produkter och lösningar, och genom att göra det enklare för våra kunder att göra affärer med oss.
Strategiska initiativ. Våra viktigaste strategiska initiativ är bättre geografisk balans, förbättrad struktur, portföljoptimering och excellens i allt vi gör.
Trelleborgkoncernen har fått en betydligt bättre riskprofil, tillväxt och lönsamhet tack vare satsningen på ökad närvaro i tillväxtländerna. Drivkraften är dels att finnas nära kunderna och att följa dem i deras globalisering, dels att utveckla lokala kundrelationer. Vi gör vår globala kompetens tillgänglig med vår lokala närvaro. Under 2012 har vi etablerat sju nya produktionsanläggningar i Kina, Indien och Brasilien. Etableringar i tillväxtländer kommer att fortsätta.
Portföljoptimering innebär att ständigt driva verksamheten mot lönsammare nischer där Trelleborgs kompetens ger marknadsledarskap. Våra nischer, eller marknadssegment, återfinns inom utvalda regioner, produkter och lösningar eller kundkategorier, ofta i attraktiva kombinationer.
Ledande positioner uppnås genom både organisk tillväxt och kompletterande förvärv för att stärka marknadsnärvaro och produktsortiment. Samtidigt ska vi förflytta oss framåt i värdekedjan, mot allt mer avancerade produkter och helhetslösningar, baserade på nära samarbete med kunderna i tidiga utvecklingsfaser. Marknadsledarskap stödjer också prisledarskap, ett viktigt tema i våra excellensprogram.
En röd tråd i portföljoptimeringen för en förbättrad koncernstruktur sedan 2007 är den minskade exponeringen mot personbilssegmentet där vi under senare år sålt flera verksamheter och under 2012 skapat TrelleborgVibracoustic. Därtill har vi både avyttrat andra verksamheter och investerat i växande nischer.
Förvärvsaktiviteten är betydande i Trelleborgkoncernen. Men den organiska tillväxten är vårt primära fokus.
Excellensprogrammen har en fortsatt hög prioritet i ledningsarbetet framöver och är koncentrerade till strategiska områden som tillverkning, inköp, försäljning och hantering av rörelsekapital. Vi arbetar strukturerat med analys och olika leantekniker styrda av mål- och nyckeltal för ständiga förbättringar som ger lägre kostnader, bättre kvalitet, ökad effektivitet och högre intäkter. Detta leder till att lönsamheten fortsätter att förbättras.
Vidare är vi övertygade om att nya digitala lösningar kommer att ha en allt viktigare del i samarbetet med våra kunder framåt och inom dessa nya lösningar vill vi vara innovativa och ledande.
Satsning på medarbetarkompetens.
Gemensamt för excellensprogrammen är en kraftig satsning på vårt humankapital och våra anställdas kompetens. Genom mer utbildning, träning och best-in-class lösningar siktar vi mot en världsledande position inom centrala affärsprocesser. Till detta hör en vidareutveckling av talent management – det ska vara utmanande men samtidigt eftertraktansvärt att jobba för Trelleborg i alla regioner och kulturer vi verkar i.
Trelleborg står för respekt för människors olikhet, trygga arbetsförhållanden och föredrar lokal och intern rekrytering. Vi ger medarbetare stor frihet under ansvar och uppmuntrar ett snabbt och offensivt ledarskap. Man får göra fel om det också leder till bättre kunskaper och erfarenheter. Vi bygger en kultur som uppmuntrar engagemang, ansvarstagande och god etik i kundrelationer och ett positivt samspel med samhället vi verkar i.
Framtidsutsikter. Konjunktursignaler och bedömningar under inledningen av 2013 ger förhoppningar om att botten i den pågående ekonomiska försvagningen är nådd. Men betydande problem i världsekonomin kvarstår främst inom den finansiella sektorn med den sydeuropeiska skuldsituationen i centrum. Svåra och krävande politiska och statsfinansiella åtgärder visar dock på probleminsikt att hantera skuldkrisen. Risknivån och osäkerheten kvarstår på makroekonomisk nivå under första kvartalet och motiverar vaksamhet vad gäller finansiell stabilitet i främst Europa och beredskap och flexibilitet i ett globalt företag som Trelleborg. Koncernen har mött en blandad efterfrågebild under det första kvartalet 2013 där utvecklingen är svag i framför allt delar av Europa.
Någon tydlig prognos låter sig inte göras för Trelleborg, men koncernen har en operativ styrka och en finansiell stabilitet som ger ett offensivt handlingsutrymme när konjunkturen förbättras.
Trelleborg i februari 2013
Peter Nilsson, VD och koncernchef
Stark utveckling för Trelleborgaktien
Aktiemarknaden fluktuerade under 2012 men avslutade positivt. Året präglades av de ekonomisk-politiska problemen inom EU, frågetecknen om styrkan i den amerikanska ekonomin, den fortsatta om än lägre tillväxttakten i Kina och flera andra viktiga tillväxtländer.
NASDAQ OMX Stockholm ökade med 10 procent (–18)1). Betalkursen för Trelleborgs B-aktie ökade med 33 procent (–19).
Långsiktig och god avkastning. Trelleborgaktiens totalavkastning blev 39 procent för B-aktien vilket kan jämföras med SIXRX index2) som hade en avkastning på 16 procent. De senaste fem åren har Trelleborgs B-aktie i genomsnitt haft en totalavkastning på 28 procent per år. Motsvarande siffra för SIXRX är 9 procent.
Aktiens omsättning och köpkurs.
Trelleborgs aktie handlas inte bara på NASDAQ OMX Stockholm utan också på marknadsplatser som Burgundy, Chi-X, Turquoise och BATS Europe. NASDAQ OMX Stockholm är störst med 66 procent av handeln i aktien, följt av Chi-X med 19 procent, BATS Europe med 8 procent, Burgundy med 5 procent och Turquoise med 2 procent av handeln.
Under 2012 omsattes totalt 450 miljoner Trelleborgaktier (573), varav 296 miljoner (368) på NASDAQ OMX Stockholm. Det motsvarar 166 procent (236) av det totala antalet aktier i bolaget. Det sammanlagda värdet av handeln i aktien uppgick till 29 674 msek (34 668). Den genomsnittliga dagsomsättningen uppgick till 1 799 645 aktier (2 263 999) eller 118,7 msek (137,0). Högsta betalkurs under året noterades
den 12 december med 81,85 sek och lägsta den 2 januari med 60,40 sek.
Utdelning. Trelleborgs utdelningspolicy är att utdelningen långsiktigt ska uppgå till 30-50 procent av årets nettoresultat. Utdelningen anpassas bland annat till koncernens resultatnivå, finansiella ställning samt framtida utvecklingsmöjligheter. För 2012 föreslår styrelsen en utdelning om 3,00 sek (2,50), vilket motsvarar cirka 40 procent av årets nettoresultat. Under de senaste fem åren har Trelleborgaktien haft en genomsnittlig direktavkastning på 2,3 procent per år.
Aktieägare. Trelleborgs B-aktie är sedan 1964 noterad på börsen. Idag återfinns aktien på NASDAQ OMX Stockholms storbolagslista, Large Cap.
Aktiekapitalet i Trelleborg uppgår till 2 620 msek fördelat på 271 071 783 aktier, var och en med ett kvotvärde
om 9,67 sek. Det finns två aktieslag: 28 500 000 A-aktier och 242 571 783 B-aktier, där varje A-aktie representerar en röst och varje B-aktie en tiondels röst. Samtliga A-aktier ägs av Dunkerintressen, som består av ett antal stiftelser, fonder och förvaltningsbolag skapade genom testamentariska förordnanden av förre ägaren och grundaren av Helsingborgs och Trelleborgs gummifabriker, Henry Dunker, som avled 1962. För ytterligare information om Dunkerintressen och dess innehav i Trelleborg AB, se www. trelleborg.com.
Mer information om Trelleborgaktien finns på http://www.trelleborg.com/sv/ Investerare/.
Analytiker. För aktuell lista över de analytiker som kontinuerligt följer Trelleborg se http://www.trelleborg.com/sv/Investerare/Trelleborgaktien/Analytiker/.
Kursutveckling och aktieomsättning jan 2008 – jan 2013 Kursutveckling och aktieomsättning jan 2008 – jan 2013
1) OMXS PI, OMX Stockholm PI, index som väger samman värdet på alla aktier som är noterade på NASDAQ OMX Stockholm.
2) SIXRX, SIX Return Index, den genomsnittliga utvecklingen på NASDAQ OMX Stockholm inklusive utdelningar.
Aktieägarstruktur 31 december 2012, innehav, %
Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare vid årsskiftet 2012/2013 för cirka 28,7 procent, en ökning med 6,1 procentenheter sedan föregående år.
Trelleborg AB:s 10 största aktieägare per 31 december 2012
| Nr | Ägare | Andel av kapital, % | Andel av röster, % |
|---|---|---|---|
| 1 | Dunkerintressen | 10,7 | 54,1 |
| 2 | Didner & Gerge fonder | 6,7 | 3,4 |
| 3 | Lannebo fonder | 3,7 | 1,9 |
| 4 | DFA fonder (USA) | 3,1 | 1,6 |
| 5 | Swedbank Robur fonder | 2,7 | 1,4 |
| 6 | SEB fonder | 2,6 | 1,4 |
| 7 | Norges Bank Investment Management | 2,4 | 1,3 |
| 8 | Unionen | 2,3 | 1,2 |
| 9 | SHB fonder | 2,2 | 1,1 |
| 10 | Fjärde AP fonden | 1,8 | 0,9 |
| Summa | 38,2 | 68,3 |
Källa: SIS Ägarservice.
Aktiefördelning per 31 december 2012
| Antal aktier | Antal aktieägare |
Andel av totalt antal aktier, % |
Förändring mot 31 dec 2011, %-enheter |
|---|---|---|---|
| 1 – 1 000 | 39 176 | 78,5 | 1,0 |
| 1 001 – 5 000 | 8 730 | 17,5 | –0,8 |
| 5 001 – 20 000 | 1 472 | 2,9 | –0,2 |
| 20 001 – | 554 | 1,1 | 0,1 |
| Summa | 49 932 | 100 |
Antal aktier, röster och aktieslag
| Aktieslag | Kapital, % | Aktier | Röster, % |
|---|---|---|---|
| A-aktier | 10,7 | 28 500 000 | 54 |
| B-aktier | 89,3 | 242 571 783 | 46 |
| Summa | 100 | 271 071 783 | 100 |
Källa: Euroclear, SIS Ägarservice.
Nyckeltal per aktie
| sek (om inget annat anges) | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | |||||
| Resultat | 6,55 | 4,90 | 4,00 | 1,70 | 3,75 |
| Resultat exklusive jämförelsestörande poster | 6,30 | 5,25 | 4,50 | 2,60 | 6,50 |
| Totalt | |||||
| Resultat | 7,55 | 6,70 | 4,30 | 1,70 | –1,35 |
| Resultat efter utspädning | 7,55 | 6,70 | 4,30 | 1,70 | –1,35 |
| Eget kapital per aktie | 52,15 | 49,20 | 44,55 | 45,30 | 51,20 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 52,15 | 49,20 | 44,55 | 45,30 | 51,20 |
| Utdelning per aktie1) | 3,00 | 2,50 | 1,75 | 0,50 | – |
| Direktavkastning, % | 3,7 | 4,2 | 2,5 | 0,9 | – |
| Börskurs B-aktien 31 dec, senaste betalkurs sek | 80,55 | 59,75 | 71,10 | 53,50 | 22,00 |
| P/E-tal | 11 | 9 | 17 | 31 | neg |
| Omsättningshastighet för B-aktien, | |||||
| räknat på värdet, % | 166 | 236 | 236 | 225 | 211 |
| per 31/12 | 271 071 783 | 271 071 783 | 271 071 783 | 271 071 783 | 90 357 261 |
| i genomsnitt | 271 071 783 | 271 071 783 | 271 071 783 240 699 594 198 178 530 |
1) Enligt styrelsens och VD:s förslag.
Hållbarhetsrelaterade index
Trelleborg ingår 2012 i följande hållbarhetsrelaterade index:
OMX GES Sustainability Sweden
OMX GES Sustainability Nordic
OMX GES Ethical Nordic
OMX GES Ethical Sweden
OMX GES Sustainability Sweden Ethical
Större händelser under året
Förbättrad geografisk balans, förbättrade strukturer och fortsatt portföljoptimering
Nya mål för Trelleborgkoncernen
Mot fortsatt ökad lönsamhet och tillväxt
Nya mål. Under 2012 genomfördes en översyn av koncernens finansiella mål. Resultatet av översynen är att nya, mer ambitiösa, finansiella mål ska gälla från räkenskapsåret 2013. De nya målen ska ställas mot koncernens ambition att öka
värdeskapandet och vara världsledande inom utvalda marknadssegment och geografiska marknader liksom en bedömning av den globala tillväxten och en adekvat finansiell säkerhet. Under 2012 har Trelleborg dessutom
Innehåll
förenklat och fokuserat målindikatorerna inom Corporate Responsibility i syfte att spegla de allra viktigaste koncernmässiga utvecklingsområdena.
Organisk tillväxt över en konjunkturcykel1)
Mål: Målet för den genomsnittliga årliga organiska tillväxten över en konjunkturcykel är 5 procent. Därutöver ska ytterligare tillväxt ske genom kompletterande förvärv. Det tidigare målet var likalydande. Uppfyllelse: Under 2012 ökade den organiska tillväxten med 1 procent (9). Koncernen bibehöll eller ≥5% förbättrade marknadspositionerna trots en dämpad tillväxttakt i delar av världen.
Rörelsemarginal över en konjunkturcykel1)
om 12 procent för kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
≥12% Mål: Målet för rörelsemarginalen (EBIT-marginalen) är 12 procent3). Det tidigare målet var en EBITDA-marginal Uppfyllelse: Rörelsemarginalen under 2012 ökade till 11,0 procent (10,6), främst tack vare en relativ stabil försäljningsutveckling, fortsatt god effektivitet och kostnadskontroll.
Räntabilitet på eget kapital (ROE)2)
Mål: Målet är att räntabiliteten på eget kapital långsiktigt ska uppgå till 15 procent. Det tidigare målet var likalydande. Uppfyllelse: Under 2012 uppgick räntabiliteten på eget kapital till 12,9 procent (10,4). Förbättringen jämfört ≥15%
med föregående år är en följd av en förbättrad rörelsemarginal samt förbättrat skatte- och finansnetto.
| Mål inom Corporate Responsibility Trelleborg arbetar med följande huvudmålindikatorer sedan 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Miljöledning | ISO 14001. | Mål: Att ha implementerat miljösystem i 90 procent av produktionsenheterna, där 85 procent ska vara certifierade enligt Uppfyllelse: 78 procent (77) av enheterna är certifierade, 69 enheter av 88. |
|||
| Klimat | Mål: Reducera direkta och indirekta koldioxidutsläpp med minst 15 procent relativt omsättning 2015 (basår 2008). Uppfyllelse: På grund av de stora avyttringarna 2012 har basåret 2008 års siffra reviderats (i likhet med alla historiska värden inom CR). Basvärdet var 14,1 ton/msek. År 2012 var värdet 11,5 ton/msek, en 18-procentig förbättring jämfört med 2008 och en 5-procentig förbättring sedan föregående år. |
||||
| Safety@Work | mål. | Mål: Arbetsrelaterade skador och sjukdomar (definierat som Lost Work Cases, LWC, per 100 anställda) ska vara lägre än 3,0 vid varje produktionsanläggning. Genomsnittligt antal förlorade arbetsdagar per skada per år ska vara lägre än 50 vid varje anläggning. Utfallet kommer att från 2013 presenteras som andel produktionsanläggningar som uppfyller respektive Uppfyllelse: Genomsnittsutfallet 2012 för dessa indikatorer var för antal LWC per 100 anställda 2,49 (2,31), medan antalet förlorade arbetsdagar per skada per år var 25 (26). |
|||
| Leverantörer | Mål: Att arbeta med leverantörer som ansluter sig till tillämpliga delar av vår uppförandekod: självutvärdering ska vara genomförd med leverantörer motsvarande 80 procent av inköpsvärdet. Uppfyllelse: 2012 närmar sig Trelleborg den uppsatta målnivån: 79,5 procent (75) av leverantörerna har utvärderats. |
||||
| Transparens | uppfylla kraven för nivån B+. | Mål: Att kontinuerligt utveckla vår CR-redovisning i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer, lägst på nivå B+. Uppfyllelse: Även 2012 års CR-redovisning följer GRI:s riktlinjer, version 3, och bedöms av tredjepart (PwC) fortsatt |
|||
| Därutöver råder nolltolerans för: | mutor, korruption eller kartellbeteende förekomst av barn- eller tvångsarbete förekomst av diskrimineringsfall, anmälda och granskade. |
1) Kvarvarande verksamheter exklusive intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic och exklusive jämförelsestörande poster.
2) Kvarvarande verksamheter inklusive intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic inklusive jämförelsestörande poster.
3) Motsvarar en EBITDA-marginal om cirka 15 procent.
Koncernen i sammandrag
Bra resultat med stärkta positioner
Utvecklingen i koncernens marknadssegment
Marknadsförutsättningarna varierade mellan koncernens marknadssegment under året. Efterfrågan inom offshore olja & gas, infrastruktur och flyg var högre jämfört med 2011. Efterfrågan inom lantbruksindustrin var stark under framför allt årets första hälft, men mattades av under andra halvåret. Efterfrågan inom generell industri, transport och personbilar var i nivå med eller något lägre än förra året. Koncernens marknadspositioner har generellt bibehållits eller förbättrats.
Nettoomsättning, kvarvarande verksamheter
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, msek | 21 262 | 21 043 |
| Förändring i % | ||
| Organisk försäljning | +0,6 | +9,2 |
| Strukturförändring | +0,5 | +3,7 |
| Valutaeffekt | –0,1 | –6,3 |
| Totalt | +1,0 | +6,6 |
Den organiska försäljningstillväxten för helåret uppgick till 1 procent (9), vilket är tillfredsställande mot bakgrund av det utmanande marknadsekonomiska läget. Rensat för valutakurseffekter var omsättningen under första halvåret något högre än under andra hälften av året. Den organiska försäljningsutvecklingen under året inom affärsområdena varierade. Trelleborg Offshore & Construction och Trelleborg Wheel Systems visade positiv tillväxt medan övriga tre affärsområden hade en för helåret negativ utveckling, men som i slutet av året förbättrades. Variationen mellan länder var stor. I Europa var försäljningsutvecklingen blandad. I Nordamerika var det en stark organisk försäljningstveckling som uppgick till 15 procent. Försäljningen till
länder i Asien ökade sammantaget organiskt med cirka 2 procent, försäljningen i Kina ökade med 6 procent och Australien med 5 procent. Se vidare sidorna 62-64.
Innehåll
Resultat, msek
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster och intressebolagsandel i |
||
| TrelleborgVibracoustic | 2 342 | 2 231 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 11,0 | 10,6 |
| Jämförelsestörande poster | 11 | –138 |
| Intressebolagsandel i TrelleborgVibracoustic |
109 | – |
| Rörelseresultat | 2 462 | 2 093 |
| Rörelsemarginal, (ROS), % | 11,6 | 9,9 |
Koncernens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic ökade med 5 procent.
Rörelseresultatet ökade främst tack vare en relativt stabil försäljningsutveckling, fortsatt god effektivitet och kostnadskontroll.
I samband med koncernens satsningar i tillväxtländer tillkommer uppstartskostnader, vilket har belastat årets resultat. Under året har koncernen fortsatt anpassningen av produktionen till rådande konjunkturläge, vilket har haft viss negativ effekt på resultatet samtidigt som lagernivåerna fortsatt minska.
Rörelsemarginalen exklusive jämförelsestörande poster och intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic uppgick till 11,0 procent (10,6). Generellt i koncernen har genomförda och pågående åtgärdsprogram fortsatt att ge positiva effekter genom effektivare strukturer och lägre kostnader. Se vidare sidorna 65-66.
Kassaflöde, msek
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Operativt kassaflöde | 2 248 | 1 539 |
| Fritt kassaflöde | 1 714 | 675 |
| Nettokassaflöde | 740 | –67 |
Det operativa kassaflödet under 2012 uppgick till 2 248 msek (1 539). En något högre investeringsnivå jämfört med föregående år kompenserades mer än väl av ett bättre rörelseresultat och en positiv rörelsekapitalutveckling.
Nettoskuld – kapitalstruktur
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Nettoskuld, msek | 5 360 | 6 425 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 1,7 | 2,3 |
| Skuldsättningsgrad, % | 38 | 48 |
Nettoskulden minskade under året liksom skuldsättningsgraden. Nettoskulden har påverkats negativt av förvärv och positivt av räntebärande fordringar på intressebolaget TrelleborgVibracoustic, som kommer att regleras under första kvartalet 2013 (se sidan 70).
Koncernen har en betryggande finansiell styrka som ger frihet och valmöjligheter att offensivt förbättra positionerna på marknaden de närmaste åren.
Nyckeltal koncernen, msek
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | 2 815 | 2 689 |
| Resultat före skatt | 2 626 | 2 480 |
| Resultat efter skatt | 2 057 | 1 838 |
| Resultat per aktie, SEK | 7,55 | 6,70 |
| Räntabilitet på eget kapital, inklu | ||
| sive jämförelsestörande poster,% | 12,9 | 10,4 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | 14,9 | 14,3 |
Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 2 815 msek (2 689). Valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernbolags resultat har endast påverkat rörelseresultatet marginellt med cirka 4 msek jämfört med föregående år (–169). Se vidare sidan 66.
Kvarvarande verksamheter
Nettoomsättning och rörelseresultat
| Nettoomsättning | Rörelseresultat1) | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Trelleborg Coated Systems | 1 738 | 1 810 | 177 | 227 |
| Trelleborg Industrial Solutions | 4 502 | 4 612 | 328 | 387 |
| Trelleborg Offshore & Construction | 3 718 | 3 199 | 221 | 113 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 7 215 | 7 288 | 1 513 | 1 495 |
| Trelleborg Wheel Systems | 3 865 | 3 863 | 449 | 401 |
| Koncernposter | 1 002 | 1 300 | –346 | –392 |
| Eliminering | –778 | –1 029 | ||
| Summa | 21 262 | 21 043 | 2 342 | 2 231 |
Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Trelleborg Coated Systems | – | 6 |
| Trelleborg Industrial Solutions | –71 | –31 |
| Trelleborg Offshore & Construction | –67 | –62 |
| Trelleborg Sealing Solutions | –26 | –20 |
| Trelleborg Wheel Systems | – | 0 |
| Koncernposter | –28 | –31 |
| Summa kostnader | –192 | –138 |
| Försäljning av fastighet | 203 | – |
| Netto jämförelsestörande poster | 11 | –138 |
Operativa nyckeltal
| Rörelsemarginal Sysselsatt kapital, (ROS), %1) 2) MSEK |
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %1) |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Trelleborg Coated Systems | 10,2 | 12,6 | 2 149 | 1 975 | 8,6 | 11,8 |
| Trelleborg Industrial Solutions | 7,3 | 8,4 | 2 532 | 2 867 | 11,8 | 14,0 |
| Trelleborg Offshore & Construction | 5,9 | 3,5 | 1 893 | 1 991 | 10,5 | 5,7 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 20,9 | 20,5 | 6 892 | 7 339 | 20,9 | 20,7 |
| Trelleborg Wheel Systems | 11,6 | 10,4 | 2 754 | 2 191 | 18,4 | 18,2 |
| Koncernposter | 514 | 292 | ||||
| Avsättningar till | ||||||
| omstruktureringsåtgärder | –130 | –93 | ||||
| Summa | 11,0 | 10,6 | 16 604 | 16 562 | 13,7 | 13,6 |
Nettoomsättning per kvartal
| jan-mar | apr-jun | jul-sep | okt-dec | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Trelleborg Coated Systems | 469 | 469 | 464 | 475 | 399 | 432 | 406 | 434 |
| Trelleborg Industrial Solutions | 1 202 | 1 135 | 1 162 | 1 219 | 1 031 | 1 118 | 1 107 | 1 140 |
| Trelleborg Offshore & Construction | 919 | 806 | 944 | 851 | 911 | 738 | 944 | 804 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 1 973 | 1 813 | 1 944 | 1 905 | 1 706 | 1 863 | 1 592 | 1 707 |
| Trelleborg Wheel Systems | 1 128 | 950 | 1 052 | 1 006 | 852 | 953 | 833 | 954 |
| Koncernposter | 289 | 357 | 275 | 311 | 212 | 354 | 226 | 278 |
| Eliminering | –257 | –270 | –229 | –275 | –150 | –271 | –142 | –213 |
| Summa | 5 723 | 5 260 | 5 612 | 5 492 | 4 961 | 5 187 | 4 966 | 5 104 |
Rörelseresultat per kvartal1)
| jan-mar | apr-jun | jul-sep | okt-dec | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Trelleborg Coated Systems | 57 | 64 | 53 | 67 | 30 | 55 | 37 | 41 |
| Trelleborg Industrial Solutions | 89 | 92 | 76 | 116 | 70 | 91 | 93 | 88 |
| Trelleborg Offshore & Construction | 49 | 46 | 68 | 57 | 47 | 40 | 57 | –30 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 429 | 352 | 464 | 420 | 343 | 422 | 277 | 301 |
| Trelleborg Wheel Systems | 156 | 96 | 133 | 108 | 88 | 98 | 72 | 99 |
| Koncernposter | –114 | –81 | –92 | –94 | –50 | –94 | –90 | –123 |
| Summa | 666 | 569 | 702 | 674 | 528 | 612 | 446 | 376 |
1) Exklusive jämförelsestörande poster och exklusive intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic. 2) Exklusive intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic.
För definitioner se sidan 105.
Trelleborg Coated Systems AFFÄRSOMRÅDE
Förbättrad global position
Trelleborg Coated Systems är en ledande global leverantör av unika kundlösningar inom polymerbelagda vävar till en mångfald av nischer. Affärsområdet var tidigare en del av Trelleborg Engineered Systems, som upphörde vid årsskiftet 2012/2013.
Marknadsutveckling
Utvecklingen för belagda vävar inom den generella industrin följer den globala industrikonjunkturen och gynnas av globaliseringen. Den höga befolkningsutvecklingen framför allt i tillväxtländer bidrar till en god utveckling för olika tryckdukslösningar. Urbaniseringen innebär bland annat ökad konsumtion vilket exempelvis driver efterfrågan på förpackningar. Samtidigt utvecklas nya trycktekniker till områden som exempelvis biokemi.
Försäljning och resultat
Nettoomsättningen under 2012 minskade med 4 procent jämfört med 2011. Omsättningen från tryckdukar påverkades negativt av en generellt svag efterfrågan i Europa samt av en större tryckpresstillverkares konkurs som forcerade fram en delvis förändrad distributionsmodell. Omsättningen från belagda vävar ökade, främst tack vare en positiv utveckling i Nordamerika.
Rörelseresultatet minskade jämfört med 2011 främst till följd av lägre omsättning, uppstarts- och integrationskostnader i Brasilien samt av kostnader i form av kundförluster.
Det operativa kassaflödet har påverkats negativt av det lägre resultatet och högre investeringar samt påverkats positivt av minskad rörelsekapitalbindning.
Viktiga händelser under 2012
- Fortsatt förbättring av strukturen tack vare omstruktureringar och aktiv portföljhantering.
- Förvärvat Printec, en tryckduksverksamhet med stark närvaro i Latinamerika och USA.
- Ökat fokus på Brasilien genom invigningen av en anläggning specialiserad på utveckling och produktion av tryckdukar.
- I Italien, investerat i världens största maskinanläggning för lösningsmedelsfri produktion av tryckdukar.
- Utvecklat ett antal digitala lösningar för att stödja kunderna.
- Fortsatt fokus på produktionsprocesser med mindre resursspill.
- Erhållit certifiering av tryckdukar för tryck på livsmedelsförpackningar.
- Introducerat nytt distributionsnätverk för tryckdukar i Europa.
Strategiska prioriteringar
- Fortsätta den aktiva portföljhanteringen – investera i attraktiva segment och lämna segment med lägre potential.
- Ytterligare stärka närvaron på marknader med hög tillväxt, i första hand i Asien och Latinamerika.
- Tilläggsförvärv som stödjer expansion på nyckelmarknader.
- Kontinuerligt förbättra den totala kostnadsstrukturen genom att effektivisera och säkerställa rätt produktionsstruktur.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Nettoomsättning per geografisk marknad Nettoomsättning per marknadssegment Anställda per geografisk marknad
Marknadssegment: Generell industri:
Belagda vävar: Gummi- och polyuretanbelagda substrat för ett stort urval av applikationer i krävande miljöer, exempelvis generell industri, personbilar, transport och säkerhet & hälsa. Tryckdukar: Komplett erbjudande av tryckdukslösningar för all slags offset: från tryck på förpackningar och reklam till speciella nischapplikationer som exempelvis tryck på säkerhetsprodukter. Produktlinje av valsöverdrag för flexotryck på förpackningar.
Produktionsenheter: Brasilien, Frankrike, Italien, Kina, Sverige och USA.
Marknadskontor: Brasilien, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Sverige och USA.
Exempel på varumärken/produktnamn: Axcyl®, Printec, Rollin® och Vulcan®.
Nyckelkunder: Företag verksamma inom generell industri och grafisk industri.
Huvudkonkurrenter: Contitech, Flint Group, Kinyo, Meiji, Seaman Corporation, Uretek och Yokohama.
| Marknadsposition, nr 1-3 | EU | NAF TA |
Glo balt |
|---|---|---|---|
| Polymerbelagda vävar | |||
| Tryckdukar |
| Nyckeltal, exklusive jämförelsestörande poster, msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 738 | 1 810 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 8 | 9 |
| Rörelseresultat | 177 | 227 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 10,2 | 12,6 |
| Sysselsatt kapital | 2 149 | 1 975 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 8,6 | 11,8 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 96 | 68 |
| Operativt kassaflöde | 167 | 187 |
| Operativt kassaflöde/rörelseresultat, % | 95 | 82 |
| Antal anställda vid årets slut, inkl. inhyrd och visstidsanställd personal | 1 051 | 1 067 |
Tre frågor till Dario Porta, affärsområdeschef
Hur skapar ditt affärsområde mervärde för kunderna? Tryckerier försöker hela tiden förbättra sin effektivitet, det vill säga öka kvantitet och kvalitet på sitt tryck, liksom minska driftstoppen. Våra tryckdukar hjälper dem att göra detta genom längre livslängd och större flexibilitet. Våra belagda vävar är skräddarsydda för varje kund, vilket gör att värdeskapandet är inbyggt i utvecklingsprocessen.
Vilka är era konkurrensfördelar? När det gäller tryckdukslösningar är vår globala närvaro viktig. Vi är den ledande globala aktören i vår bransch med det mest kompletta produkterbjudandet. Den finansiella styrkan i Trelleborg gör att vi kan investera i viktiga marknader. Vår
brasilianska anläggning ger oss en verklig fördel i en växande region. Våra belagda vävar är unika och det finns oftast ingen annan lösning än våra produkter på den funktion som efterfrågas.
Vilka utvecklingsområden prioriteras de kommande åren? Förpackningar, särskilt för livsmedel, drycker och kosmetika, är en stor tillväxtbransch globalt. Intelligenta förpackningar kommer att bli verklighet, så vi koncentrerar oss på att matcha våra produkterbjudanden med teknikutvecklingen för att kunna etablera oss i detta tekniskt krävande segment. För belagda vävar fortsätter vi att fokusera på material- och processutveckling samt expansion i Asien och Latinamerika.
Nettoomsättning och ROS* Rörelseresultat* och ROCE* Operativt kassaflöde
Trelleborg Industrial Solutions AFFÄRSOMRÅDE
Innehåll
Nya marknader, stärkta nischpositioner
Trelleborg Industrial Solutions är marknadsledare inom applikationsområden som lösningar för hantering av vätskor, industriella antivibrationslösningar och nischapplikationer inom tätningssystem. Affärsområdet var tidigare en del av Trelleborg Engineered Systems, som upphörde vid årsskiftet 2012/2013.
Marknadsutveckling
Globaliseringen är fortsatt gynnsam för den generella industrin där den industriella produktionen ställer krav på allt bättre produkter och lösningar. Eftersatta investeringar och stark urbanisering driver efterfrågan på nya och förbättrade infrastrukturkonstruktioner och transportapplikationer. Det ökade energibehovet kräver allt mer avancerade lösningar för exempelvis olje- och gashantering.
Försäljning och resultat
Nettoomsättningen under 2012 minskade med 2 procent jämfört med 2011. Omsättningen från generell industri, exklusive marina slangar som hanterar olja & gas, och byggrelaterad verksamhet minskade medan omsättningen från transport var högre jämfört med 2011.
Rörelseresultatet minskade jämfört med 2011, främst som en följd av lägre volymer och av en ogynnsam produktmix inom vissa av marknadssegmenten.
Det operativa kassaflödet påverkades framförallt av en effektiv rörelsekapitalhantering.
Viktiga händelser under 2012
- Förbättrad struktur tack vare fortsatta omstruktureringar och aktiv portföljhantering.
- Stärkt närvaro i Asien via etableringen och invigningen av ny anläggning i Indien för industriella antivibrationssystem och specialutvecklade formgodskomponenter till olika industrisegment.
- Fortsatt fokus på innovation och produktutveckling – introducerat flexibel beläggning för vibrationsdämpare som försenar spridning av farliga rökgaser i tågapplikationer, DragonCoat.
Strategiska prioriteringar
- Fortsätta den aktiva portföljhanteringen – investera i attraktiva segment och lämna segment med lägre potential.
- Fokusera på att utveckla en ledande position på nischmarknader genom kontinuerlig segmentering och differentiering.
- Tillvarata tillväxten i USA på marknader som bygg- och anläggning, spårbundna
fordon och entreprenadmaskiner, samt växa genom produktutveckling och geografisk expansion.
- Växa inom marina slangar som hanterar olja & gas.
- Nå längre fram i värdekedjan och därmed skapa högre värden.
- Tillvarata tillväxtmöjligheter för industriella antivibrationssystem i Indien och Kina, inom spårbundna fordon och entreprenadmaskiner.
- Kontinuerligt förbättra kostnadsstrukturen genom Manufacturing Excellence och Purchasing Excellence (se sidan 29) samt säkerställa optimala produktionsstrukturer och geografiskt fotavtryck.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Nettoomsättning per geografisk marknad Nettoomsättning per marknadssegment Anställda per geografisk marknad
Marknadssegment: Generell industri: Lösningar för hantering av vätskor som exempelvis slangar, kompensatorer och elastomera material. Marina slangar för hantering av olja & gas. Antivibrationslösningar som exempelvis vibrationsdämpare och precisionskomponenter. Infrastruktur: Rörtätningar och reparation av dricksvatten- och avloppssystem, tätningsprofiler för fasader, fönster och dörrar. Transport: Vibrationsdämpandeoch akustiklösningar för spårbundna fordon och marina applikationer liksom entreprenadmaskiner. Tätningssystem
för tåg och lastbilar. Personbilar: Polymera lösningar för drivaxlar och styrapplikationer.
Produktionsenheter: Brasilien, Estland, Finland, Frankrike, Indien, Kina, Litauen, Polen, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA.
Marknadskontor: Belgien, Brasilien, Finland, Frankrike, Indien, Kina, Nederländerna, Norge, Polen, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Ungern och USA.
Exempel på varumärken/produktnamn: CRYOLINE®, DIPRO®, Epros®, Forsheda®, KLELINE®, METALASTIK®, NOVIBRA®, SEALINE®, TRELLINE®, TRELLVAC och Ventiseal.
Nyckelkunder: Företag verksamma inom generell industri, infrastruktur, transportindustri samt offshore olja & gas.
Huvudkonkurrenter: ContiTech, GMT, Hultec, Hutchinson, IVG, Lord, Lupus, Parker, Semperit och Stomil Sanok.
| EU | NAF TA |
Glo balt |
|---|---|---|
| Nyckeltal, exklusive jämförelsestörande poster, msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 502 | 4 612 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 21 | 22 |
| Rörelseresultat | 328 | 387 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 7,3 | 8,4 |
| Sysselsatt kapital | 2 532 | 2 867 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 11,8 | 14,0 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 133 | 130 |
| Operativt kassaflöde | 428 | 230 |
| Operativt kassaflöde/rörelseresultat, % | 131 | 59 |
| Antal anställda vid årets slut, inkl. inhyrd och visstidsanställd personal | 3 294 | 3 358 |
Hur skapar ditt affärsområde mervärde för kunderna? De produkter som tillhör affärsområdet är sinsemellan ganska olika och därför skapar de också olika värde beroende på produkt. Gemensamt är att vi alltid försöker hitta de bästa lösningarna för att öka takten i våra kunders affärer genom att erbjuda kompletta lösningar och avancerad specialistkunskap. Till exempel har vår teknik för underhåll och reparation av rörledningar under jord revolutionerat marknaden eftersom man inte längre behöver gräva.
Vilka är era konkurrensfördelar? Vi är specialister på nischmarknader där många av våra produkter är unika, som till exempel DragonCoat, en flamsäker
beläggning i tåg, som vi lanserade 2012. Genom att ha långsiktiga och nära samarbeten med våra kunder och stor förståelse för deras behov, utvecklar vi kundanpassade produkter, vilka resulterar i lösningar som inte kunden kan få från andra leverantörer.
Vilka utvecklingsområden prioriteras de kommande åren? Våra produkter är inriktade på särskilda tillämpningar så innovation är kärnan i allt vi gör. Innovationerna kan vara olika även inom samma produktgrupp. Vi utvecklar till exempel allt från extremt kliniskt rena och små specialslangar som gör att människor kan andas till stora slangar för överföring av flytande kvävgas under låga temperaturförhållanden.
MSEK
Trelleborg AFFÄRSOMRÅDEOffshore & Construction
Positiv utveckling i projektrelaterad verksamhet
Trelleborg Offshore & Construction är en ledande global leverantör av kritiska lösningar i mycket krävande miljöer. Affärsområdet var tidigare en del av Trelleborg Engineered Systems, som upphörde vid årsskiftet 2012/2013.
Marknadsutveckling
Utvecklingen i sencykliska och projektrelaterade marknader är fortsatt gynnsam. En växande världsbefolkning, globalisering, urbanisering och en efterfrågan på energi som överstiger utbudet är faktorer som bidrar till ökade infrastrukturinvesteringar i hela världen. Projekten tenderar att bli större och allt mer komplexa. Exempel på detta är produktion och utvinning av olja & gas i djuphavsmiljöer.
Försäljning och resultat
Nettoomsättningen under 2012 ökade med 16 procent jämfört med 2011. Omsättningen i samtliga marknadssegment ökade under 2012.
Rörelseresultatet ökade jämfört med 2011, främst tack vare ökade volymer, bättre produktmix och genomförda åtgärdsprogram. Uppstartskostnader för nya enheter har negativt påverkat resultatet.
Det operativa kassaflödet påverkades positivt av rörelseresultatet och lägre rörelsekapitalbindning.
Viktiga händelser under 2012
- I Macaé, invigt Brasiliens första produktionsanläggning för polymerbaserade djuphavslösningar samt världens största provningsrigg för hydrostatiskt tryck.
- Erhållit världens hittills största order på marina fendrar till The New Port Project i Doha, Qatar.
- Lanserat "Vikotherm II", en unik värmeisoleringsteknik för djuphavsprojekt.
- Installerat världens första automatiserade maskin för infrastrukturlösningar, vilken använder Optimal Fiber Architecture-teknologi.
- Öppnat representationskontor i Kapstaden, Sydafrika.
- Lanserat ett underhållssystem för fendrar samt koncept för uthyrning av fendrar.
- Fortsatta strukturella förbättringar som ett resultat av omstruktureringar och aktiv portföljhantering.
Strategiska prioriteringar
- Utnyttja den ledande positionen inom utvalda segment och geografiska marknader, den globala räckvidden, de unika specialistkunskaperna samt referensprojekten.
- Fortsätta växa organiskt och genom tilläggsförvärv som ytterligare stärker närvaron i tillväxtregioner som Sydostasien, Afrika och Latinamerika.
- Öka lönsamheten genom innovativa lösningar och tjänster, förbättra projektutförandet samt öka användandet av kostnadseffektiva plattformar.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Händelser efter årets utgång
Förvärv av SeaTechnik, ett marknadsledande företag främst specialiserat på att utveckla mjukvara och tillverka nödavstängningssystem och andra kommunikationssystem som används när fartyg som fraktar flytande naturgas (LNG) angör terminaler.
Nettoomsättning per geografisk marknad Nettoomsättning per marknadssegment Anställda per geografisk marknad
Marknadssegment: Offshore olja & gas: Polymerbaserade lösningar för prospektering och produktion av olja & gas i djuphavsmiljöer. Infrastruktur: Tätningar och vibrationsdämpandelösningar i tunnlar, broar och andra stora bygg- och anläggningsprojekt. Förtöjnings-, dockningsoch förankringslösningar för hamnar och fartyg.
Produktionsenheter: Australien, Brasilien, Kina, Nederländerna, Norge, Singapore, Storbritannien och USA.
Marknadskontor: Australien, Brasilien, Kina, Förenade Arabemiraten, Indien, Japan, Nederländerna, Norge, Singapore, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Sydkorea och USA.
Exempel på varumärken/produktnamn: Andre, Elastopipe®, RiserGuard, SCN Supercone Fendrar, SeaGuard, SeaTecknik, SmartDock, Ultra MIS Drill Riser Bärighet, Uraduct och Vikotherm II.
Nyckelkunder: Företag inom offshore olja & gas samt företag som konstruerar och tillhandahåller drift av tunnlar, broar, byggnader, hamnar och kajer, inklusive byggnadsföretag och ingenjörskonsulter.
Främsta konkurrenter: AIS, Balmoral, Bridgestone, Crux, Cuming, Datwyler, FenderTeam, Lankhorst, Marimatech, Matrix, Sumitomo och Yokohama.
| Marknadsposition, nr 1-3 | EU | NAF TA |
Glo balt |
|---|---|---|---|
| Polymera lösningar för offshore olja & gas |
|||
| Marina fendersystem | |||
| Docknings- och förankringssystem | |||
| Tunneltätningar | |||
| Muddringsslangar | |||
| Akustik- och vibrationsdämpande lösningar |
| Nyckeltal, exklusive jämförelsestörande poster, msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 718 | 3 199 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 18 | 15 |
| Rörelseresultat | 221 | 113 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 5,9 | 3,5 |
| Sysselsatt kapital | 1 893 | 1 991 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 10,5 | 5,7 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 139 | 148 |
| Operativt kassaflöde | 233 | –12 |
| Operativt kassaflöde/rörelseresultat, % | 105 | neg |
| Antal anställda vid årets slut, inkl. inhyrd och visstidsanställd personal | 1 988 | 1 935 |
Tre frågor till
GRI: 2.2, 2.3, 2.7
Hur skapar ditt affärsområde mervärde för kunderna? Vår ojämförbara referenslista visar att vi är en attraktiv partner i mycket stora och komplexa projekt; i djuphavet, i nedsänkta tunnlar eller i fartygstransporter av flytande naturgas. Vi hjälper kunderna att lyckas genom att tidigt vara med i projekten och tillsammans med dem utnyttja vår expertis för att utveckla de bästa lösningarna. Affärerna tenderar att bli allt mer globala. Då är vi starka i vår globala räckvidd i kombination med lokala närvaro.
Vilka är era konkurrensfördelar? Eftersom vi arbetar med att utveckla och leverera kritiska lösningar i mycket krävande miljöer, har bred och djup specialistkunskap liksom våra dokumenterade tidigare erfarenheter stor betydelse. Dessutom är den finansiella styrkan och uppbackningen hos en stor industrikoncern som Trelleborg unik jämfört med våra konkurrenter.
Vilka utvecklingsområden prioriteras de kommande åren? Även om utsikterna långsiktigt när det gäller våra marknader visar på solid tillväxtpotential ser vi kortsiktigt också flera nya intressanta möjligheter att arbeta vidare med. Framför allt kommer vi att fokusera på nya avancerade lösningar för prospektering och utvinning av olja och gas på allt djupare vatten, liksom den snabbväxande marknaden för flytande naturgas samt bärlager utvecklade för höga belastningar till stora infrastrukturprojekt.
Stärkt marknadsposition och stark resultatgenerering
Trelleborg Sealing Solutions är en ledande global leverantör av tätningslösningar.
Marknadsutveckling
Den förändrade globala befolkningsstrukturen i kombination med den fortsatta urbaniseringen ställer krav på allt mer avancerade industriella produkter och lösningar. Exempelvis ställs krav på mer driftsekonomiska teknologier och mindre miljöpåverkan från flygplan, vilket leder till lättare flyg med ett större teknikinnehåll.
Försäljning och resultat
Nettoomsättningen under 2012 minskade med 1 procent jämfört med 2011. Omsättningen från generell industri och personbilar minskade medan omsättningen från flyg var högre jämfört med 2011.
Rörelseresultatet ökade jämfört med 2011, som följd av ökad effektivitet och ett bra kapacitetsutnyttjande.
Det operativa kassaflödet var fortsatt mycket starkt, främst som en följd av det bättre rörelseresultatet och en fortsatt effektiv rörelsekapitalhantering.
Viktiga händelser under 2012
- Fortsatt tagit marknadsandelar och stärkt marknadspositionen.
- Stärkt den globala närvaron i det växande segmentet Life Science.
- Investerat i de europeiska och amerikanska tillverkningsenheterna för specialprodukter inom Life Science.
- Erhållit NORSOK-certifiering av tätningar inom offshore.
- Lanserat Rubore®-teknologin på nya industrimarknader.
- Expanderat i Indien genom invigning av nya tillverknings- och marknadsföringsenheter i Bengaluru.
- Investerat i världens mest kraftfulla testutrustning för hydrauliska tätningar i Tyskland.
- Påbörjat "Symphony"-projektet som syftar till att förenkla affärsprocesser och göra det enklare för kunderna att göra affärer med oss.
Strategiska prioriteringar
- Öka marknadsandelar genom att erbjuda marknadens bästa service till utvalda kunder.
- Vidareutveckla servicen till våra kunder.
- Behålla positionen som den främsta inom digitala serviceverktyg för ingenjörer.
- Växa genom tilläggsförvärv. Bevaka potentiella förvärvskandidater på utvalda marknader.
- Fokusera på tillväxt i utvalda segment genom globala tillväxtinitiativ, som till exempel Life Science.
- Säkerställa en optimal produktionsstruktur och öka andelen produktion i tillväxtländer.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Nettoomsättning per geografisk marknad Nettoomsättning per marknadssegment Anställda per geografisk marknad
Marknadssegment: Generell industri:
Avancerade tätningslösningar i specialmaterial designade för en rad industriella applikationer. De största produktgrupperna är O-ringar, rotationstätningar och hydrauliska tätningar. Flyg: Säkerhetskritiska flygplanstätningar för praktiskt taget alla större kommersiella och militära flygplansprogram. De huvudsakliga tilllämpningsområdena är motorer, kontroller för start och styrning, landningsställ, hjul och bromsar. Personbilar: Avancerade och ofta säkerhetskritiska tätningar främst för bränslesystem, styrning, luftkonditionering och avgassystem, samt kompositteknologi avsedd för dämpning och tätning. Transport, Lantbruk, Offshore olja
& gas: Säkerhetskritiska precisionstätningar för till exempel tåg, anläggningsoch lantbruksmaskiner och offshore olja & gas.
Produktionsenheter: Brasilien, Danmark, Frankrike, Indien, Italien, Kina, Malta, Mexiko, Polen, Schweiz, Storbritannien, Sverige och USA.
Marknadskontor: Australien, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Hong Kong, Indien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Kroatien, Mexiko, Nederländerna, Norge, Pakistan, Polen, Ryssland, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Taiwan, Tjeckien, Tyskland, Turkiet,
Ungern, USA och Österrike.
Exempel på varumärken/produktnamn: American Variseal®, Busak+Shamban®, Forsheda®, GNL, Nordex, Orkot®, Palmer Chenard, Polypac®, Rubore®, SF Medical, Shamban®, Skega®, Stefa® och Wills.
Nyckelkunder: ABB, BOC Edwards, Bosch, Caterpillar, GEA Group, Honda, Husky, Liebherr, Rolls Royce, Scania,
Siemens, Spirit Aero systems, Visteon, Volvo och ZF Group.
Huvudkonkurrenter: Federal Mogul, Freudenberg, Green Tweed, Hutchinson, NOK, Parker Hannifin, Saint Gobain och SKF.
| Marknadsposition, nr 1-3 | EU | NAF TA |
Glo balt |
|---|---|---|---|
| Precisionstätningar för flygindustrin |
|||
| Precisionstätningar för personbilsindustrin |
|||
| Precisionstätningar för generell industri |
|||
| Nyckeltal, exklusive jämförelsestörande poster, msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 215 | 7 288 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 34 | 35 |
| Rörelseresultat | 1 513 | 1 495 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 20,9 | 20,5 |
| Sysselsatt kapital | 6 892 | 7 339 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 20,9 | 20,7 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 285 | 241 |
| Operativt kassaflöde | 1 695 | 1 361 |
| Operativt kassaflöde/rörelseresultat, % | 112 | 91 |
| Antal anställda vid årets slut, inkl. inhyrd och visstidsanställd personal | 5 305 | 5 292 |
Hur skapar ditt affärsområde mervärde för kunderna? Vi ökar takten i våra kunders affärer genom att utveckla lösningar från idé till färdig leverans. En grundläggande del av vår process är att sträva efter att förbättra våra kunders applikationer. Dessutom erbjuder vi speciallösningar inom logistik och fokuserar på att optimera våra kunders tillverkningsprocesser, vilket skapar mervärde för kunden.
Vilka är era konkurrensfördelar? Vi har över 40 marknadskontor i världen som kan erbjuda lokalt ingenjörsstöd från strategiskt placerade tillverkningsenheter. Vårt "Symphony"-projekt kommer att ge oss konkurrensfördelar genom att vi förenklar och harmoniserar beröringspunkterna mellan oss och våra kunder. Vi särskiljer oss genom att förenkla livet för våra kunder. Det är därför vi satsar så mycket på digitala serviceverktyg.
Vilka utvecklingsområden prioriteras de
kommande åren? Materialforskning är ett område där vi av tradition är pionjärer och det tänker vi fortsätta vara även i framtiden. För att kunna möta de ständigt förändrade behoven inom exempelvis Life Science, offshore olja & gas och livsmedelsindustrin måste vi löpande utveckla polymerblandningar som möter branschernas specifika önskemål.
MSEK ROS, % 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 2008 2009 2010 2011 2012 Nettoomsättning, MSEK ROS, % 0 5 10 15 20 25 30 35 40 * Exklusive jämförelsestörande poster.
Trelleborg Wheel Systems AFFÄRSOMRÅDE
Etablering i Kina och stärkt position inom däck till materialhanteringsfordon
Trelleborg Wheel Systems är marknadsledande inom däck och andra hjulsystem till lant- och skogsbruk, truckar och andra materialhanteringsfordon.
Marknadsutveckling
Större lantbruk betyder ökande investeringar i större traktorer och däck, parallellt med en snabb mekanisering av lantbruket i tillväxtländer. Efterfrågan på effektivare lagerhantering och globaliseringen ökar efterfrågan för däck till materialhanteringsfordon, såsom industridäck, inte minst i USA och Kina.
Försäljning och resultat
Nettoomsättningen under 2012 var oförändrad jämfört med 2011, men med stora variationer under året. Efterfrågan var särskilt stark inom lantbruksdäck under första halvåret.
Rörelseresultatet ökade som följd av ökad effektivitet och ett bra kapacitetsutnyttjande.
Det operativa kassaflödet ökade under året, huvudsakligen som en följd av det bättre rörelseresultatet och av minskad rörelsekapitalbindning.
Viktiga händelser under 2012
Fortsatt breddning av produkterbjudandet.
Innehåll
- Utveckling och fortsatt integrering av det under 2011 förvärvade Interfit, specialiserat på specialdäck till och service av truckar.
- Fortsatt fokus på marknadsaktiviteter tillsammans med ledande trucktillverkare, baserat på erbjudandet "End to End".
- Invigt anläggning i Xingtai (Hebei), Kina – Trelleborg blev den första globala tillverkaren av lantbruksdäck i landet.
- Förvärvat Maine Industrial Tire och stärkt positionen som globalt ledande leverantör av solida industridäck.
- Fortsatt fokus på marknadsföring och varumärkesaktiviteter i samarbete med flera stora traktortillverkare.
- Utvidgat erbjudandet via "Blue dimension" (se sidan 31).
- Förstärkt samarbetet och service för kunder via digitala kanaler som appar, online-tjänster och sociala medier.
Strategiska prioriteringar
- Konsolidering av den starka positionen inom såväl lantbruks- och skogsbruksdäck som inom industridäck genom att vidareutveckla kunderbjudandet och fortsätta den geografiska expansionen.
- Utnyttja genomförda strukturåtgärder för att proaktivt växa i attraktiva segment och marknader.
- Bibehålla starka positioner med originaldelstillverkare (OEM) och vidareutveckla eftermarknadskunder genom fortsatt fokusering och kundnära innovation.
- Fortsätta fokusera på strategisk tillväxt i Interfits servicekanaler.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Händelser efter periodens slut
Förvärv av industridäcksverksamheten från Industriebanden Beheer B.V. Verksamheten är specialiserad på distribution och service av industridäck, såsom däck till truckar.
Nettoomsättning per geografisk marknad Nettoomsättning per marknadssegment Anställda per geografisk marknad
Västeuropa, 67% Nordamerika, 14% Övriga världen, 19%
Marknadssegment: Lantbruk: Däck och hjulsystem till traktorer och andra fordon inom lant- och skogsbruk. Affärsområdet är ledande i delsegmentet för extra stora däck. Transport: Däck och kompletta hjulsystem för materialhanteringsfordon inklusive truckar och andra materialhanteringsfordon med hög nyttjandegrad och belastning.
Produktionsenheter: Italien, Kina, Lettland, Sri Lanka, Storbritannien, Sverige och USA.
Marknadskontor: Argentina, Australien, Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Indonesien, Italien, Malaysia, Mexiko, Polen, Ryssland, Singapore, Sydafrika, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Uruguay och USA.
Exempel på varumärken/produktnamn: Elite XP, Interfit, Mastersolid®, Monarch®, Orca, Premia, Rota® och Trelleborg®.
Nyckelkunder: Tillverkare av lant- och skogsbruksmaskiner, däck- och maskinförsäljningsföretag samt slutkunder. Tillverkare och återförsäljare av truckar, återförsäljare av däck och däckserviceföretag inom materialhanteringsfordon.
Huvudkonkurrenter: Aichi, Alliance, Camoplast-Solideal, Continental, Firestone, Nokian, Goodyear/Titan, Michelin och Mitas.
| EU | NAF TA |
Glo balt |
|---|---|---|
| Nyckeltal, exklusive jämförelsestörande poster, msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 865 | 3 863 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 18 | 19 |
| Rörelseresultat | 449 | 401 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 11,6 | 10,4 |
| Sysselsatt kapital | 2 754 | 2 191 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 18,4 | 18,2 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 200 | 156 |
| Operativt kassaflöde | 227 | 185 |
| Operativt kassaflöde/rörelseresultat, % | 51 | 46 |
| Antal anställda vid årets slut, inkl. inhyrd och visstidsanställd personal | 3 026 | 2 517 |
GRI: 2.2, 2.3, 2.7
Hur skapar ditt affärsområde mervärde för kunderna? I arbetet med OEM-kunder är vårt mål att erbjuda slutanvändaren de bästa däcken för deras fordon. I vårt erbjudande "Blue Dimension" ingår alla aspekter som behövs för ett hållbart lantbruk. För industridäck ligger vårt fokus på att visa att premiumdäck kan sänka den totala kostnaden. Vi kallar det "Totalt värde för ägaren" (TVO).
Vilka är era konkurrensfördelar? I vårt fall är partnerskap viktigt. Genom våra nära samarbeten med traktortillverkarna kan vi matcha våra däck med deras maskiner. Vi är rekommenderade däckleverantörer för många av de avancerade traktormodellerna. Inom industridäck kan ingen annan leverantör konkurrera med vårt TVO-erbjudande.
Vilka utvecklingsområden prioriteras de kommande åren? Inom lantbruksdäck kommer vi fortsätta utveckla "Blue Dimension"-konceptet för ett hållbart jordbruk – fler innovationer som ytterligare kan skydda marken och bidra till att öka dess avkastning. Sammantaget inom våra marknadssegment ska vi fortsätta vår strategi med nära samarbeten med OEM-kunder för att erbjuda produkter som matchar våra kunders allt mer krävande behov.
Samägt bolag
TrelleborgVibracoustic – global marknadsledare inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon
TrelleborgVibracoustic bildades den 3 juli 2012 när Trelleborg och Freudenberg slutförde bildandet av det till lika delar samägda bolaget inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon. Det samägda bolaget består av Trelleborgs tidigare antivibrationsverksamhet inom affärsområdet Trelleborg Automotive och av Freudenbergs motsvarande verksamhet, Vibracoustic. Affärsområdet Trelleborg Automotive är från tredje kvartalet 2012 inte en del av Trelleborgkoncernens affärsområdesstruktur då verksamheten ingår i det samägda bolaget.
Integrationsprocessen har under 2012 påbörjats på ett framgångsrikt sätt. Substantiella synergier har identifieras och integrationen av verksamheterna fortsätter.
Idag är TrelleborgVibracoustic global marknadsledare inom antivibrationslösningar för fordonsindustrin med en marknadsandel om 15 procent. Bolaget erbjuder marknadens bästa geografiska täckning med 32 produktionsanläggningar och sex fristående utvecklingsanläggningar i sammanlagt 18 länder. Bolaget har också marknadens mest kompletta produktportfölj inom antivibration.
Sedan 2008 har TrelleborgVibracoustics proformaförsäljning ökat med drygt 40 procent, vilket är dubbelt så mycket som motsvarande globala tillväxt för personbilstillverkningen, som ökade med drygt 20 procent under samma tidsperiod.
Den ökande efterfrågan från kunder på ökad komfort och ljuddämpning gör att TrelleborgVibracoustics utgifter för FoU uppgår till cirka fem procent av försäljningen.
En tydlig trend är att antalet globala OEM-plattformar växer och därmed blir produktionen av bilar samma i flera kontinenter. TrelleborgVibracoustic finns representerad i 19 av de 20 största globala OEM-plattformarna.
| TrelleborgVibracoustic | jul–dec 2012 |
Proforma 1) jul–dec 2011 |
Proforma 1) jan–dec 2012 |
Proforma 1) jan–dec 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Exklusive jämförelsestörande poster | ||||
| Nettoomsättning | 6 856 | 6 917 | 14 225 | 13 673 |
| EBITDA | 605 | 707 | 1 318 | 1 330 |
| Rörelseresultat | 377 | 469 | 860 | 870 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 5,4 | 6,7 | 6,0 | 6,3 |
| Operativt kassaflöde | 644 |
1) Proformasiffror är baserade på en sammanslagning av tidigare konsolidering av enheter inom Trelleborg Automotive och enheter inom Vibracoustic.
Försäljning och resultat. Nettoomsättningen under 2012 ökade organiskt med 6 procent jämfört med proforma 2011. Rörelseresultatet och rörelsemarginalen låg i linje med proforma från 2011. De positiva effekterna från högre volymer motverkades av kostnader i samband med skapandet av det nya bolaget. Resultatet belastades också av uppstartskostnader i Kina och Mexiko, hög produktutvecklingsaktivitet samt av valutakurseffekter.
Långsiktig finansiering. I december 2012 slöts avtal med ett konsortium om en revolverande kreditfacilitet på 220 meur och 75 musd med fem års löptid. Faciliteten är utan återbetalningskrav på TrelleborgVibracoustics aktieägare.
Kreditfaciliteten kommer att utgöra hörnstenen inom TrelleborgVibracoustics lånefinansiering framöver och erbjuder tillräcklig flexibilitet för bolagets kommande finansieringsbehov samt en likviditetsreserv.
Nyckelkunder: BMW, Daimler, Fiat/ Chrysler, Ford, GM, Nissan Renault, PSA och VW.
Huvudkonkurrenter: Bridgestone, Continental, Cooper Standard, Hutchinson, Tokai, Toyo, Yamashita och ZF Friedrichshafen.
För mer information om Trelleborg-Vibracoustic, besök www.tbvc.com.
Värdeskapande affärsutveckling
| Globala förutsättningar 22-23 | |
|---|---|
| Branschen 22 | |
| Trender23 | |
| Trelleborgs värdeskapande modell24 | |
| Strategiska initiativ 25 | |
| Geografisk balans26 | |
| Förbättrade strukturer27 | |
| Portföljoptimering 28 | |
| Excellens 29 | |
| Innovationer 30 | |
| Medarbetare 32 | |
| Produktion 34 | |
| Corporate Responsibility TrelleborgVibracoustic36 |
Minimalt manöverutrymme. Styv bris. Och ett skepp stort som en skyskrapa. Det är enorma krafter som måste kontrolleras och övervakas när man dockar ett fartyg. Trelleborg levererar högteknologiska dockningssystem.
Branschen växer med global BNP
Globala megatrender som driver Trelleborgs affärer
En växande, men mer polariserad, världsekonomi
- Globalisering ökad världshandel till följd av gränsöverskridande samarbeten och teknologisk utveckling.
- Tillväxtekonomier i Asien och Sydamerika på fortsatt frammarsch – kraftiga satsningar på infrastruktur.
- Västeuropa och Nordamerika uppvisar lägre tillväxttakt – mognare marknader med betydande storlek.
En global befolkningsstruktur i förändring
- Generellt hög befolkningstillväxt – framför allt i tillväxtländer.
- Högre förväntad livslängd och förbättrad levnadsstandard – bättre kvalitet på sjukvård och livsmedel.
- Framväxt av en betydande medelklass i tillväxtländer – framtida konsumenter.
Fortsatt urbanisering – större krav på infrastruktur och effektivare resursutnyttjande
- Begränsad tillgång på naturresurser – ekonomisk tillväxt ökar efterfrågan på råvaror.
- Satsning på framtidens energi investeringar i utvinning samt utveckling av alternativa bränslen.
- Ökat globalt engagemang för att minimera miljö- och klimatpåverkan – utveckling av hållbar teknologi.
Topp 10 globala aktörer inom industrigummi 2011
| Företag | Land | Omsättning, MUSD | Procent av företagets totala omsättning |
|---|---|---|---|
| 1 Continental A.G. | Tyskland | 4 605 | 11 |
| 2 Hutchinson S.A. | Frankrike | 4 164 | 100 |
| 3 Trelleborg AB | Sverige | 3 896 | 87 |
| 4 Freudenberg Group | Tyskland | 3 890 | 46 |
| 5 Bridgestone Corp | Japan | 3 793 | 10 |
| 6 NOK Inc. | Japan | 3 393 | 55 |
| 7 Tokai Rubber Industries Ldt. | Japan | 3 035 | 95 |
| 8 Pinafore Holdings B.V. | Storbritannien | 2 956 | 59 |
| 9 Cooper-Standard Automotive | USA | 2 953 | 100 |
| 10 Parker-Hannifin Corp. | USA | 2 470 | 20 |
| Totalt | 35 155 |
Källa: Rubber & Plastics News, juli 2012.
Värdefulla och kritiska lösningar. Det moderna industri- och informationssamhället är inte möjligt utan polymera material: gummi och plaster i dagligt tal. Alla de maskiner, redskap och tillbehör som är vår vardag behöver tätning, dämpning och skydd med hjälp av material som är tåliga, elastiska och uthålliga. Det är just det här Trelleborg behärskar bättre än andra.
Enligt branschtidskriften Rubber & Plastics Journal återfinns Trelleborg på tredje plats storleksmässigt bland världens industrigummiföretag (exklusive däcktillverkare). Trelleborgkoncernens omsättning består till cirka 87 procent av produkter och lösningar inom det som kallas industrigummi och till cirka 13 procent av produkter inom specialdäck.
Baserat på branschtidningens beräkningar utgör Trelleborgs omsättning 11 procent av de tio största företagens sammanlagda omsättning. Den totala omsättningen i branschens tio största företag 2011 är enligt tidningen cirka 245 000 msek, där Trelleborg enligt tidningen står för cirka 27 000 msek.
Marknaden består till stor del av många mindre aktörer. Trelleborgs huvudkonkurrenter är framför allt regionala nischföretag på en eller flera nischmarknader inom olika marknadssegment. Varje segment och nisch har sina konkurrenter och endast ett fåtal finns inom flera segment. För information om Trelleborgs konkurrenter per affärsområde och segment, se sidorna 10-19. Trenden för industrigummimarknaden är att tillhandahålla alltmer specialutvecklade lösningar med stigande teknik- och kunskapsinnehåll samt ökad service i form av digitala lösningar.
Branschen växer ungefär som global BNP. I vissa länder är tillväxten betydligt snabbare. Nya segment och nischer uppstår i takt med samhällets ekonomiska utveckling. Enligt Rubber & Plastics Journal ökade 2011 omsättningen för de tio största bolagen med 8 procent jämfört med 2010. Den globala BNP-tillväxten var under samma period 3,8 procent.
Marknadssegmenten har olika efterfrågecykler. Inom den kapitalintensiva industrins delbranscher som offshore olja & gas och infrastruktur finns en högre andel projektleveranser med långa ledtider, medan till exempel transportindustrin upphandlar produkter i kortare cykler.
Global räckvidd och lokal närvaro är framgångsfaktorer. I en konkurrensutsatt bransch under globaliseringstryck blir positionering i de bästa nischerna en viktig faktor. Det kräver i sin tur global, regional och lokal marknadskunskap, innovations- och utvecklingskraft samt resurser för investeringar.
Marknadstrenderna är gynnsamma
Människors strävan efter bättre och tryggare liv, företagens arbete för att tillfredsställa kunders och konsumenters behov och krav på en god miljö och hållbar utveckling skapar de trender som ger globala förutsättningar för Trelleborgs affärsutveckling.
Ett antal globala trender ligger bakom denna utveckling. Samtidigt finns det drivkrafter som är specifika för de olika marknadssegment där Trelleborg är verksamt.
Kapitalintensiv industri, 49%*
Innehåll
Offshore olja & gas
Ökat energibehov leder till stora satsningar i mer komplexa nya prospekteringar i djupvattenmiljöer (Brasilien och Västafrika) samt ökat underhåll (Mexikanska golfen och Nordsjön), vilket kräver mer avancerade lösningar samt investeringar i naturgastransporter.
Transport
Ökande flöden av personer och varor kräver effektivare transporter med järnvägar, flyg, bussar och lastbilar samt bättre lagerhantering och transportutrustning i kombination med högre ställda miljökrav.
Lantbruk
Större lantbruk betyder ökande investeringar i större traktorer och däck, parallellt med en ökad efterfrågan som katalyseras av snabb mekanisering av lantbruket i tillväxtländer. Efterfrågan på biodrivmedel och ett mer hållbart lantbruk driver efterfrågan på mer utvecklade produkter och lösningar.
Infrastruktur
Eftersatta investeringar, stark urbanisering samt tillväxtländernas ekonomiska utveckling driver krav på ny och förbättrad infrastruktur inom väg, järnväg, flyg, hamnar, tunnlar med mera.
Flyg
Uppgradering av och nya civila och kommersiella flygflottor till följd av ökad trafik inte minst i tillväxtländer samt mer driftsekonomisk teknologi och ökade miljökrav leder till lättare flyg med ett större teknikinnehåll.
Generell industri, 40%*
Generell industri Geografiska marknader med
hög tillväxt efterfrågar allt fler produkter och mer avancerade lösningar för att tillgodose sin industriella tillväxt och utveckling.
Personbilar, 11%*
Personbilar
Globalisering och konsolidering i kundledet ställer krav på ökad geografisk närvaro hos underleverantörer som i kombination med ökade miljökrav ger utveckling av alternativa drivmedel och lättare/billigare material.
Hur Trelleborg skapar värde
Trelleborg är en världsledare inom specialutvecklade polymerlösningar. Vi tätar, dämpar och skyddar kritiska applikationer i krävande miljöer. Våra innovativa lösningar accelererar kundernas utveckling på ett hållbart sätt.
Medarbetar- och ledarkulturen i Trelleborg präglas av kundfokus, frihet under ansvar, kunskapsutveckling, ledarskap och lokal förankring. Detta kombineras med ansvar för miljön, etik gentemot kunder och leverantörer och ett positivt samspel med samhället.
Produktionen. I vårt produktionsled förädlar vi råmaterial och komponenter till färdiga lösningar. I processerna används energi, vatten och kemikalier. Det pågår ett ständigt arbete med att effektivisera resursanvändningen och med att förebygga och reducera risker.
Grundläggande värderingar Våra grundläggande värderingar, en gemensam Uppförandekod och bolagsstyrning ger ramar för vår verksamhet och skapar en stabil, ansvarsfull och uthållig koncern till fördel för alla Trelleborgs intressenter. Hållbarhet är en integrerad del av affärsstrategin.
Trelleborgs strategiska riktning
Med över 100 år inom polymerbranschen kännetecknas Trelleborg av ständig kvalitetssträvan och passionen för att hitta nya lösningar på komplexa problem. Men även om basen i Trelleborgs verksamhet alltid har varit polymerer så har fokus och tyngdpunkt ändrats över tid.
Under 1980- och 1990-talet betecknades Trelleborg som ett konglomerat. Verksamheter inom gruvor och andra metaller dominerade koncernen över gummi och plaster.
I slutet på 1990-talet koncentrerades koncernen helt till den polymerbaserade industriverksamheten. All annan verksamhet avyttrades. Under de senaste tio åren har ett flertal förvärv ägt rum. Dessa verksamheter och marknadssegment präglar koncernen än idag.
De senaste åren har Trelleborg arbe-
tat intensivt med att strukturera, integrera och utveckla förvärvade verksamheter och säkra effektiviteten i alla funktioner från utveckling, inköp och produktion till marknadsföring. Syftet är att nå god lönsamhet genom att steg för steg stärka och utveckla koncernen. Samtidigt har koncernen avyttrat vissa verksamheter, eftersom Trelleborg bedömt att de inte tillhört kärnverksamheten.
Trelleborg är idag en världsledare inom specialutvecklade polymerlösningar. Koncernens geografiska balans liksom portfölj av verksamheter har förändrats och förbättrats och marknadspositionerna har stärkts. Trelleborg har rört sig framåt i värdekedjan, mot allt mer avancerade produkter och helhetslösningar. Förändringsarbetet har medfört att koncernens finansiella styrka och lönsamhet de senaste åren har förbättrats. Koncernen står idag bättre rustad än tidigare vilket skapar goda förutsättningar till fortsatta förbättringar.
De följande fyra sidorna beskriver närmare Trelleborgs förändringsarbete och inriktning.
En prioriterad uppgift för Trelleborg de senaste åren har varit att öka marknadstäckningen i tillväxtländer utanför Västeuropa och Nordamerika. Drivkraften är framför allt att finnas nära kunderna i växande och lönsamma segment och följa kunderna i deras globalisering men också att utveckla lokala kundrelationer.
Trelleborgkoncernens geografiska fördelning av nettoomsättningen 2012 (2006)
Sedan 2005/2006 har Trelleborg sålt, flyttat eller lagt ner cirka 35 produktionsenheter i Västeuropa och Nordamerika. Samtidigt har Trelleborg etablerat eller kraftigt uppdaterat ett 20-tal enheter utanför dessa regioner.
Trelleborg strävar efter att långsiktigt nå en geografisk balans, där Västeuropa respektive tillväxtländerna står för 40-procentiga andelar av Trelleborgs omsättning och där Nordamerika också fortsättningsvis står för den resterande andelen.
Under 2012 etablerade Trelleborg sju nya produktionsanläggningar i Brasilien, Indien och Kina.
Goda förutsättningar i Brasilien. Tre
officiella invigningar och ett förvärv ägde rum i Brasilien under 2012. I Macaé har en produktionsanläggning invigts som ska utveckla, tillverka och leverera högpresterande polymer- och syntaktiskt skumbaserade lösningar till offshoreindustrin, såsom olika flytprodukter.
Samlokaliserade till en anläggning i Santana de Parnaíba, utanför São Paulo, har ytterligare två verksamheter invigts under året. I anläggningen utvecklas och produceras dels tryckdukar till den grafiska industrin, dels oljeslangar för yt- och djuphavsapplikationer inom utvinning av olja och gas till havs. Genom förvärvet av en tryckduksverksamhet med stark närvaro i Latinamerika och USA är Trelleborg den första tillverkaren av tryckdukar i Brasilien som har en global närvaro. Produktionen är baserad i Jandira i São Paulo-området.
Attraktiva strukturförändringar i Indien.
Under 2012 invigdes tre nya verksamheter i landet, samtliga lokaliserade till Bengaluru. I början på året invigdes en nybyggd produktionsanläggning för högpresterande tätningslösningar. Samlokaliserade till en anläggning har ytterligare två verksamheter invigts. I anläggningen utvecklas och produceras dels industriella antivibrationssystem, dels specialutvecklade formgodskomponenter till olika industrisegment.
Mycket gynnsam utveckling i Kina.
Efter förvärvet 2011 av en verksamhet i Xingtai (Hebei) för i första hand tillverkning av lantbruksdäck, invigdes officiellt anläggningen under 2012. I slutet av året förvärvade Trelleborg ett USA-baserat marknadsledande företag specialiserat på solida industridäck till fordon såsom truckar. Företaget har en stor produktionsanläggning i Xingtai (Hebei) som angränsar till Trelleborgs befintliga verksamhet. Förvärvet är strategiskt viktigt då Kina är en av världens största marknader för industridäck.
Tillväxt genom förbättrade strukturer
Innehåll
Trelleborg arbetar aktivt med att stärka positionerna inom attraktiva och lönsamma marknadssegment. Inom en rad stora produktkategorier är Trelleborg en av de tre största tillverkarna globalt eller regionalt.
Marknadsledarskap i flera dimensioner. Trelleborgs strategi är att stärka positionerna inom attraktiva och lönsamma marknadssegment. Det innebär att Trelleborg söker nischer som ger marknadsledarskap. Det kan vara marknadssegment, baserade på geografi, eller produkter och lösningar. Det kan också vara kunder eller branscher som har god tillväxt. Ledande positioner uppnås genom både organisk tillväxt och kompletterande förvärv för att stärka marknadsnärvaro och produktsortiment. Samtidigt förflyttar Trelleborg sig framåt i värdekedjan, mot allt mer avancerade produkter och helhetslösningar, baserade på nära samarbete med kunderna i tidiga utvecklingsfaser. Marknadsledarskap stödjer också prisledarskap, ett viktigt tema i Trelleborgs excellensprogram.
Lösningar för mervärde. Basen för Trelleborgs positionering är dels produkternas höga och innovativa teknikinnehåll som ger lösningar med mervärde för kunderna, dels Trelleborgs servicegrad
och kännedom som ger kunden trygghet i val av leverantör.
Starkare erbjudande. Trelleborg går alltmer i en riktning där den förväntade utvecklingen hos marknaden, segment och kunder får avgöra vilka applikationer som de facto ska utvecklas.
Hälso- och sjukvård (Life Science), läkemedel och livsmedel med bioteknik är exempel på stora sektorer i samhället där vi kan förvänta oss ökande efterfrågan i takt med en växande befolkning, fler äldre och högre välfärdskrav. Vidare är segment som kemisk industri och gruvor intressanta.
Det globala fotavtrycket förändras.
Från den befintliga kundbasen i Västeuropa och USA har Trelleborg under de senaste åren expanderat på tillväxtmarknaderna i Asien och Sydamerika. Drivkraften är framför allt att finnas nära kunderna i växande och lönsamma segment och följa kunderna i deras globalisering men också att utveckla lokala
kundrelationer. Det har inneburit att Trelleborg har sålt, flyttat eller lagt ner produktionsenheter i Nordamerika och Västeuropa. Samtidigt har Trelleborg etablerat eller kraftigt uppgraderat enheter utanför dessa områden.
Förvärvsaktiviteten har varit hög. Trelleborg fokuserar på tilläggsförvärv som ytterligare kan stärka positionerna inom olika marknadssegment. Över tid ackumuleras förvärven till en allt bättre och än mer lönsam koncernstruktur.
Så ser Trelleborgs globala fotavtryck ut
Antal anställda vid årets slut*
| Fördelning per land | 2012 | 2011 | Förändring |
|---|---|---|---|
| USA | 2 192 | 2 111 | 81 |
| Kina | 1 541 | 1 022 | 519 |
| Storbritannien | 1 470 | 1 488 | –18 |
| Sverige | 1 351 | 1 497 | –146 |
| Italien | 1 308 | 1 372 | –64 |
| Frankrike | 1 062 | 1 102 | –40 |
| Sri Lanka | 824 | 906 | –82 |
| Tyskland | 732 | 723 | 9 |
| Malta | 543 | 571 | –29 |
| Polen | 505 | 483 | 22 |
| Totalt 10 största länderna | 11 527 | 11 275 | 2,2% |
*) Inklusive inhyrd och visstidsanställd personal.
Trelleborg har verksamhet i 43 länder. Av de anställda arbetar 92 procent utanför Sverige.
Antal anställda i koncernen vid årets utgång inklusive inhyrda och visstidsanställda var 15 280 (14 941, avseende kvarvarande verksamheter). I årets siffra ingår cirka 650 anställda i Maine Industrial Tire som förvärvades i slutet av december. Medelantalet anställda i koncernens kvarvarande verksamheter minskade under året till 13 905 (14 306), varav andelen kvinnor var 26 (26) procent. Se vidare not 3 på sidorna 79-80. Löner och andra ersättningar för medelantalet anställda (exklusive inhyrd personal) i koncernens kvarvarande verksamheter uppgick till 4 645 msek (4 642).
Personalomsättningen (uppsägningar och pensionsavgångar ej inräknade) varierar mellan olika länder och anläggningar och återspeglar ofta den lokala arbetskraftssituationen.
Ledande positioner inom utvalda segment
Innehåll
Trelleborgs strategi är att fokusera verksamheten till attraktiva och lönsamma marknadssegment. Kompletterande förvärv stärker positionen och ökar tillväxttakten ytterligare.
Den aktiva portföljhanteringen innebär att Trelleborg investerar i attraktiva marknadssegment och lämnar segment med låg potential. Trelleborg investerar där det finns en möjlighet att vara en av de tre största tillverkarna, inom segment eller nischer. Samtidigt avyttras verksamheter där detta inte är möjligt att uppnå.
Avyttringarna inom det personbilsrelaterade segmentet är ett sådant exempel som påbörjades 2006/2007 och som nu har avslutats (se sidan 25 för uppgifter om de avyttringar som skett inom segmentet). En betydande strategisk affär inom samma segment var avtalet som slöts i juli 2012 om bildandet av det samägda bolaget TrelleborgVibracoustic (se sidan 20). Bolagets starka globala position inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon gör att Trelleborg tar del i en effektivare verksamhet med en högre tillväxt- och lönsamhetspotential än den antivibrationsverksamhet för fordon Trelleborg hade tillgång till tidigare.
Dessa förändringar har förändrat Trelleborgkoncernens exponering inom olika marknadssegment. Under 2011 kom 34 procent av koncernens omsättning från marknadssegmentet personbilar. I slutet av 2012 var motsvarande andel 11 procent.
Trelleborg söker kontinuerligt förvärv som adderar teknologi som skapar mervärde, stödjer byggandet av kritisk massa inom attraktiva segment, har en solid organisk tillväxtpotential eller ger möjlighet till konsolidering. Under 2012 förvärvades exempelvis en USA-baserad verksamhet inom industridäck vars framtida potential, inte minst i Kina och Nordamerika, som är världens två största marknader för industridäck, stärker Trelleborg i egenskap av global ledare och som
stark lokal affärspartner. Det samma gäller exemplevis förvärvet av brittiska SeaTechnik som stärker Trelleborgs position inom den strategiskt viktiga och växande marknaden för transporter av flytande naturgas.
Segmentsfördelning av omsättning 2011 vs 2012
| Förvärv* | Omsättning, ms ek |
Antal anställda |
|---|---|---|
| Printec (tryckduksverksamhet), Trelleborg Coated Systems | 250 | 160 |
| Maine Industrial Tire (industridäck), Trelleborg Wheel Systems | 600 | 650 |
| Efter periodens slut: Sea System Technology Ldt. ("SeaTechnik") (marina docknings- och förankringssystem), Trelleborg Offshore & Construction |
55 | 40 |
| Efter periodens slut: Verksamhet från Industriebanden Beheer B.V. (distributör av industridäck), Trelleborg Wheel Systems |
50 | 20 |
| Totalt | 955 | 870 |
| Avyttringar* | ||
| Fransk verksamhet inom komponenter till personbilar, Trelleborg Automotive |
550 | 570 |
| Verksamhet inom skyddsprodukter, Trelleborg Engineered Systems | 170 | 170 |
| Totalt | 720 | 740 |
*) Exklusive TrelleborgVibracoustic.
Geografisk balans Förbättrade strukturer Excellens – processer under ständig trimning
Trelleborgs huvudprocesser granskas och förbättras hela tiden för att bli snabbare och mer kostnadseffektiva. Målet för dessa pågående strategiska program och projekt är excellens, att bli världsledande även vad gäller inköp, försäljning, rörelsekapital och produktion.
Purchasing Excellence. Huvudmålet för programmet Purchasing Excellence i Trelleborg är att en och samma inköpsprocess tillämpas vem som än genomför ett inköp, med samma målsättningar och deadline för alla potentiella leverantörer, tydlig tidpunkt för inköpsbeslut och klara regler för vem som tar beslutet. Siktet är inställt på att bli bäst i branschen, vilket ökar lönsamheten på alla nivåer i organisationen. Sedan 2011 har utbildningen av 150 professionella inköpare resulterat i besparingar överstigande 25 msek. Till detta ska läggas över 700 icke-inköpare som genomfört webbaserad utbildning och ett nytt program för de professionella inköparna som genomfördes under slutet av 2012.
Sales Excellence. Inom ramen för programmet Sales Excellence ryms koncernövergripande initiativ med kraftsamling och samordning vad gäller särskilt utvalda geografiska marknader och segment. Där ryms även en utbildningssatsning under paraplyet Trelleborg Group University (se sidan 32) innehållande kurser inom försäljning och strategisk marknadsföring.
Slutligen innehåller programmet en gemensam satsning på att utveckla företagets digitala marknadskommunikation och service i den B2B-miljö där Trelleborg verkar, via nya webbstrategier, utveckling av kundappar och andra verktyg för digitalt stöd till blivande såväl som existerande kunder under hela resan från tidig informationssökning och visat köpintresse fram till avslutad affär och eftermarknadsservice.
Working Capital Excellence. Syftet med programmet är att minska kapitalbasen och därmed frigöra kapital. Programmet innefattar konkreta effektivitets höjande åtgärder för lager, kundfordringar, leverantörsskulder och övrigt rörelsekapital.
De övergripande målen i Trelleborgs Manufacturing Excellence-program
Manufacturing Excellence. Trelleborg driver vid samtliga produktionsanläggningar sedan flera år tillbaka ett koncernövergripande program som bygger på systematiskt arbete med ständiga förbättringar för en tillverkning i världsklass och därmed ökad kostnadseffektivitet och konkurrenskraft.
Grunden för Manufacturing Excellenceprogrammet är en så kallad mognadsanalys där nuläget bedöms och lokala mål samt aktivitetsplan fastställs. Verksamheterna har olika nulägen och förutsättningar, men gemensamma nyckeltal kopplade till de fyra målområdena effektivitet, kvalitet, säkerhet och leverans (se bilden ovan) har etablerats och följs sedan 2012 månadsvis upp.
Den första koncerngemensamma utbildningsomgången av Trelleborg Manufacturing Excellence School, ett återkommande 12-månaders program, påbörjades under hösten 2012. Femton deltagare från olika affärsenheter och länder utbildas för att bli certifierade instruktörer. De arbetar under programmets gång även med förbättringsprojekt kopplade till sina egna arbetsplatser.
För att stödja programaktiviteterna och för att skapa ett mer standardiserat arbetssätt har en gemensam verktygslåda och ett utbildningsprogram tagits fram med fokus på grundläggande lean production-metoder, till exempel 5S,
Single-Minute Exchange of Die (SMED) och Total Productive Maintenance (TPM). Grundläggande för det fortsatta arbetet är att skapa en välorganiserad och funktionell arbetsplats och att säkerställa medarbetarnas förståelse och engagemang. Därför är målet att samtliga produktionsanläggningar ska arbeta enligt 5S-metoden senast under 2013.
Ett allt viktigare inslag i effektiviseringsarbetet är det erfarenhetsutbyte som uppnås genom delning av modeller, dokument och angreppssätt via en gemensam plats på intranätet för alla koordinatorer och övriga intresserade i Manufacturing Excellence-arbetet. Trelleborgs sociala intranät T-Talk har gett nya möjligheter till sådan dialog och samarbete.
Energy Excellence, som är en del av Manufacturing Excellence, går in i en ny fas under 2013. Nya incitament och nya utbildningsmoduler har lagts till för att skapa underlag för ytterligare energieffektiviseringar. Inriktningen är att uppnå en 10-procentig minskning av energikonsumtionen (relaterat till försäljning) fram till 2015, med basår 2012.
Hur excellens genererar resultat
Trelleborg Sealing Solutions i Fort Wayne, USA, sparade ungefär 5,5 msek genom att helt enkelt minska sitt spill under 2012.
– Vi behövde utmana oss själva på områden som leveranstid, kvalitet och kundfokus, säger Tim Stumph, VD i Fort Wayne. Som ett första steg lyckades vi sänka offerttiden från sex dagar till mindre än en dag. Nu ligger vi på fyra timmar. Detta visar att LEAN-konceptet värdeflödeskartläggning kan användas i alla delar av verksamheten.
– Vi fokuserar på hastighet i allt vi gör och försöker hela tiden att göra våra olika tillverkningsprocesser ännu snabbare. För att kunna bli snabbare måste vi minska allt onödigt, det vi kallar spillet. Varje gång vi införde en förändring gjorde vi en ny värdeflödeskartläggning för att identifiera flaskhalsar inom produktionen. Vi började med en ledtid på 28 dagar och nu, fem år senare, är vi nere på 5–7 dagar. Vår nuvarande leveransprecision är 99,7 procent, vilket vi är väldigt stolta över, avslutar Tim Stumph.
Trelleborgs innovation bygger på specialutvecklade polymerlösningar som tätar, dämpar och skyddar kritiska applikationer genom att vara tåliga, elastiska och uthålliga. Lösningarna accelererar kundernas utveckling och bidrar till samhällsnyttan.
Polymerbaserade lösningar som tätar, dämpar och skyddar. Sedan mer än ett sekel har Trelleborg gått i spetsen för anpassade polymerlösningar och avancerad materialteknik inom de marknadssegment Trelleborg verkar inom. Trelleborgs erbjudande svarar mot ett brett spektrum av industrikunders behov av att täta, dämpa och skydda kritiska applikationer. Trelleborg har en unik förmåga att skräddarsy polymerer för att uppnå kundspecifika önskemål om egenskaper som elasticitet, hårdhet och motståndskraft. Innovation handlar inte bara om produktutveckling i sig, utan också om att tillföra kunskap om hur tillverkning och processer kan effektiviseras, via insikt i produktionslösningar, systemtänkande och tjänster. Läs mer om polymerer och deras egenskaper på nästa sida.
Största fenderordern. Det största kontraktet någonsin för marina fenderlösningar, både vad gäller kvantitet och värde gäller ett toppmodernt hamnprojekt i Doha, Qatar. Fendersystemen, pollarna och stegarna måste stå emot påfrestande miljöförhållanden som höga salthalter och höga temperaturer.
DragonCoat. Bränder i tågtunnlar under jord kan vara katastrofala då värmen och röken inte har någonstans att ta vägen. En ny flexibel beläggning för vibrationsdämpare försenar spridning av giftiga rökgaser under de få minuter som tågen behöver för att nå säkerheten.
Värdeskapande och resultat. Syftet med Trelleborgs innovativa kompetens är att vara en resurs som gör det möjligt för kunderna att påskynda den egna utvecklingen av konkurrenskraftiga lösningar, att ta nästa steg. Koncernens medarbetare är duktiga på att kommunicera med och stödja kunderna. Trelleborg finns nära kunden som en lokal partner med det globala företagets räckvidd och kapacitet, oavsett om lösningarna är avsedda att användas ute i rymden, i luften, i land, till havs eller under havsytan. Trelleborg har de kunskaper om kundmarknaden och om hur tillverkning och processer kan bedrivas effektivt – det som krävs för att lösningarna fortsatt ska bidra till positiva affärsresultat för kunden.
Trelleborg fortsätter att satsa på digitala lösningar som ett sätt att öka servicen till befintliga kunder och nå nya.
Forsknings- och utvecklingsarbetet
sker på tre nivåer. Den första omfattar grundläggande fysisk och kemisk materialkunskap om polymerer och andra material. Den andra handlar om applikationskunnande inom koncernens globala marknadssegment. Den tredje nivån är den konkreta designen av produkter och lösningar.
Globalt nät av utvecklingsenheter. Här finns kvalificerad utrustning för ljudanalys, tryck-, temperatur- och lastsimulering, mätning av slitage och friktion, systemanalys och ickelinjär materialanalys. För att garantera bestående kvalitet finns en omfattande testverksamhet. Den testar bland annat kompression, utmattning samt motståndskraft mot tryck, slitage, last, vibration och ljud. I slutfasen testas prototyper och färdiga produkter ofta också vid kundernas anläggningar under skarpa förhållanden. Vid flera utveck-
Blue DimensionTM – Lösningar för människor, miljö och samhälle
Blue DimensionTM är den gemensamma benämningen på samhällsnyttiga aspekter hos Trelleborgs produkter och lösningar.
Vi spar energi. Vi respekterar naturen. Vi skyddar infrastruktur. Vi kämpar mot buller. Under de här fyra rubrikerna samlar Trelleborg en lång rad lösningar som har det gemensamt att de förutom att göra kunderna nöjda även har positiva effekter för människor, miljö och det samhälle vi lever i. Detta är vad Trelleborg kallar Blue DimensionTM.
Låg friktion är ingen friktion. Friktion är motstånd som slukar energi. Kan vi minska friktionen spar vi energi. Det gör Trelleborg med kvalificerade lösningar i form av exempelvis
hydrauliska tätningar, unika transportslangar och rätt slags tryckdukar för offsetpressar. Lyckohjulet. Trelleborgs lantbruksdäck är designade för att anläggningsytan och profilmönstret ska minimera marktrycket, vilket bevarar produktiviteten i åkerjorden och skonar det organiska livet under ytan. Dessutom minskar bränsleförbrukningen med upp till 3 000 liter per år för en 260 hk-traktor.
Säker undervattenstransport. Trelleborgs tunneltätningar återfinns över hela världen. De är gjorda för att klara extrema tryck och har samma långa livslängd som tunneln de ska skydda. Dessutom är de gjorda för att klara av materialrörelser, temperaturskillnader, sättningar i jorden och jordbävningar. Tar bort oljudet. Trelleborg är experter på att utveckla lösningar som bekämpar olika typer av buller och vibrationer. Våra innovativa bromsshims för bilar är ett bra exempel på hur oljud kan elimineras. De är gjorda av ett speciellt laminat av stål och gummi, är lätta att montera och ger bilförare jorden runt tystnad och komfort.
Tyngdlyftaren. En imponerande gripklo gör marina bärgningsoperationer snabbare, säkrare och mindre kostsamma. Materialet i dess olika lager mellan bågar och pråmar är framtaget för stora belastningar och långsamma rörelser.
lingsenheter finns grundläggande fysisk och kemisk materialkunskap om polymerer och andra material och därmed kapacitet att utveckla såväl teknologi som
strategiska produkter och material. Antalet utvecklingsenheter växer hela tiden. De är strategiska investeringar för att befästa och utveckla konkurrenspositionen när en marknad har blivit tillräckligt stor. 2012 hade Trelleborg ett 40-tal utvecklingsenheter i cirka 20 länder.
Trelleborgs utgifter för forskning och utveckling 2012 uppgick till 297 msek (252), motsvarande cirka 1,4 procent (1,3) av försäljningen.
Bra för kunden, bra för samhället. Även om de rent tekniska, process- och produktionsmässiga aspekterna av Trelleborgs lösningar ger den primära nyttan finns det ytterligare dimensioner som kan vara oerhört viktiga, som att lösningarna även bidrar till en hållbar samhällsutveckling och minskad belastning på miljön. Trelleborgs produkter och lösningar kämpar mot läckage, energislöseri, buller och vibrationer. Det är detta som Trelleborg kallar Blue DimensionTM.
Renrumstillverkning. Silikonkomponenter och multikomponenter i silikon för farmaceutisk och medicinsk teknik till delsegmentet Life Science produceras i automatiserade miljöer.
Polymerer – basen i Trelleborgs verksamhet
Polymerer är långa kedjor av molekyler som utgör byggstenar i elaster (gummi och termoelaster) och plaster. Det finns bara en kemisk variant av naturgummi, men ett 20-tal varianter av syntetgummi.
Naturgummi framställs ur gummiträdet (Hevea Brasiliensis). Syntetiskt gummi görs på kemisk väg, oftast av petroleum (olja). Obehandlat naturgummi spricker om det är kallt och klibbar om det är varmt. Men om man tillsätter svavel blir gummit elastiskt. Denna vulkningsprocess är grunden för gummits oändliga antal tillämpningar.
Behandlat naturgummi har hög elasticitet och motstår nötning och utmattning. Trelleborg använder det i stora däck, fjädrar och gummilager samt i slangar, tätningar och belagda vävar. Syntetgummi som styrengummi (SBR) och isoprengummi har egenskaper som liknar naturgummits. Det används som yttergummi till blästerslangar, till olje- och bensinslangar, däck med mera. Butadiengummi (BR) används ofta med andra gummisorter för elasticitet, nötningsbeständighet och för låga temperaturer. Etenpropengummi (EPM/EPDM) passar höga temperaturer och används till lister, slangar med mera.
Läs mer om polymerer och dess användningsområden. Scanna in QR-koden med din mobiltelefon eller läs mer på www.trelleborg.com
Medarbetarkultur för och trygghet kunskapsutveckling
Innehåll
Trelleborg står för en medarbetar- och ledarkultur som präglas av kundfokus, frihet under ansvar, kunskapsutveckling, ledarskap och lokal förankring. Motivation och trygghet hos medarbetarna bygger på tydliga mål, arbetstillfredsställelse och vidareutveckling. Ramarna ges av principerna i Trelleborgs Uppförandekod som handlar om trygga arbetsförhållanden, ansvar för miljön, etik i relationerna med kunder och leverantörer och ett positivt samspel med samhället.
Decentralisering och kunskapsutveckling. Trelleborgs decentraliserade struktur och kultur är grundade på att Trelleborg finns nära kunderna med högt teknik- och kunskapsinnehåll i lösningarna. Ett viktigt led i att stärka möjligheterna till kunskapsutbyte och kommunikation mellan Trelleborgs kvalificerade medarbetare nu och i framtiden är koncernens sociala intranät T-Talk, introducerat 2012. T-Talk underlättar samarbete om affärsmöjligheter och kundlösningar.
Ett annat viktigt steg för kunskapsutveckling är Trelleborg Group University, som lanseras under 2013, som samlar alla program och kurser som bedrivs på koncernnivå, bland annat inom områdena ledarskap, produktion, inköp och försäljning.
Arbetsmiljö – hälsa och säkerhet. Trelleborgs mångåriga program Safety@Work syftar till en internationell säkerhetskultur via förbättringsprogram med förebyggande och korrigerande åtgärder vid alla produktionsenheter. Programmet stärker koncernens strävan att attrahera, utveckla och behålla goda medarbetare. Uppföljningen av programmet sker via utvalda nyckeltal som syftar till att minska antalet arbetsrelaterade skador, sjukdomar och frånvarodagar.
Trelleborgs anläggningar fortsätter visa en positiv trend vad gäller fall av arbetsrelaterad skada/sjukdom (exklusive inhyrd personal). Under 2012 rapporterades 255 fall (284) som ledde till mer
än en dags frånvaro (= Lost Work Cases, LWC). Antalet LWC per 100 anställda per år var 2,49 (2,31), medan antalet förlorade arbetsdagar per skada per år minskade till 25 (26). Nya mål har upprättats där arbetsrelaterade skador och sjukdomar definierat som LWC per 100 anställda ska vara lägre än 3,0 vid varje produktionsanläggning. Genomsnittligt antal förlorade arbetsdagar per skada per år ska vara lägre än 50 vid varje anläggning. Utfallet kommer att från 2013 presenteras som procentantal produktionsanläggningar som uppfyller respektive mål.
Under 2012 ökade genomsnittsantalet poäng i riskmodellen Safety@Work (den poäng som en anläggning erhåller baserat på modellen) i granskningar och självutvärderingar till 882 (848).
Målet är att alla Trelleborgs anläggningar ska ha en väl fungerande skyddskommitté. År 2012 fanns sådana kommittéer med fabriksledningen representerad vid 93 (88) procent av anläggningarna.
Frånvaro i Sverige. Den totala frånvaron för 2012 var vid koncernens enheter i Sverige 3,9 procent av normal arbetstid.
Arbetsplatsrelationer. Inom Trelleborg pågår kontinuerligt förändringsprocesser i samband med förvärv, avyttringar och rationaliseringar. En huvuduppgift är därför att ge förutsättningar för förändringar och med respekt för varje medarbetare minska osäkerhet och otrygghet, samtidigt som företagets fortsatta konkurrenskraft säkerställs. Trelleborg följer alltid lokal lagstiftning eller kollektivavtal beträffande varseltider.
Under 2012 avyttrade Trelleborg två affärsenheter (se sidan 28). Utöver detta flyttades till det samägda bolaget TrelleborgVibracoustic i juli 2012 Trelleborgs antivibrationsverksamhet inom det tidigare affärsområdet Trelleborg Automotive.
Mänskliga rättigheter handlar om grundläggande rättigheter som definieras av konventioner och deklarationer rörande barn- och tvångsarbete, föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal, mångfaldsfrågor respektive jämställdhet. Alla dessa områden behandlas i Trelleborgs Uppförandekod. Koncernens whistleblowerpolicy ger alla medarbetare möjlighet att rapportera misstanke om eventuella lag- eller regelbrott. Inom ramen för Trelleborgs ERM-processer för riskidentifiering och -utvärdering har ingen av koncernens enheter bedömt risken för kränkning av mänskliga rättigheter vara materiell.
Utöver de miljörelaterade böter som redovisas på sidan 35 har inga betydande fall av böter eller sanktioner för brott mot lagar och bestämmelser förekommit under 2012.
Barn- och tvångsarbete. Trelleborg samarbetar sedan ett antal år med Rädda Barnen, ett samarbete som går i linje med företagets stöd till barn- och ungdomsaktiviteter världen runt och
Antikorruptionsåtgärder 2013
Sedan flera år driver Trelleborg ett koncernövergripande Compliance Program med utgångspunkt i konkurrensrättsfrågor. Programmet utvecklas kontinuerligt och nya länder och dotterbolag omfattas successivt av tillkommande utbildning och andra åtgärder bland annat inom områdena antikorruption och handel med produkter eller länder som är föremål för handelsbegränsningar. Programmet syftar till att säkerställa rätt beteende avseende konkurrensrättsfrågor, handel med produkter med koppling till
svensk eller utländsk försvarsverksamhet samt handel med länder och regimer som omfattas av internationella sanktioner. Programmet innehåller även omfattande åtgärder till följd av den engelska antikorruptionslagstiftningen.
Varför behövs ett sådant program?
Vårt Compliance Program är ett långsiktigt arbete och kommer att pågå en längre tid. Alla som företräder Trelleborg som en världsledare inom specialutvecklade polymerlösningar måste förstå att vårt
uppträdande är det som är vårt varumärke, därför behöver vi på daglig basis utvärdera våra handlingar.
Hur ser Trelleborg på korruption?
Vi har nolltolerans mot all slags korruption. Var och en har skyldigheten att leva upp till våra policies och programmet är till för att skapa klarhet i exakt vad det är som krävs. Det gäller såväl högsta ledningen och våra mellanchefer som ute på fältet och på golvet.
även stärker kompetensen inom området barnarbete. Inga (0) överträdelser har skett 2012 vad gäller tvångsarbete eller barnarbete.
Föreningsfrihet. Trelleborgs policy är att erkänna fackklubbar, liksom rätten till kollektiva avtal. Totalt är 43,5 procent (46) av Trelleborgs anställda vid koncernens produktionsenheter fackligt representerade via kollektivavtal.
Mångfald och jämställdhet. Ingen särbehandling av medarbetare får ske på grund av kön, religion, ålder, handikapp, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt eller social eller etniskt ursprung. Under 2012 har 8 fall (4) av diskriminering anmälts och granskats. Av dessa fall har tre avskrivits, ett dragits tillbaka, två reglerats och två är under utredning.
Det framgångsrika mentorprogrammet inriktat på kvinnliga deltagare respektive deltagare från tillväxtmarknader avslutade sin tredje omgång under 2012.
Talent Management i koncernen syftar till en stark talangbas för ledarförsörjning. Processen är designad för att på ett bra sätt matcha företagets kommande rekryteringsbehov med individuella karriärutvecklingsplaner.
Ledarförsörjningsprocessens (Talent Review Process) huvudsyfte är att med utgångspunkt i genomförda medarbetarsamtal kartlägga medarbetare med potential för avancemang för att därmed säkerställa företagets ledarförsörjning. Enhetschefer och personalansvariga
diskuterar regelbundet potentialen inom respektive affärsområde och affärsenhet. Development Centers används vid behov för att verifiera potential och fastställa utvecklingsbehov. De anställda som väljs ut får en personlig utvecklingsplan som följer dem längs karriärvägen. Talangbasen och planen för ledarförsörjning presenteras för Trelleborgs styrelse. Trelleborg vill ta vara på interna talanger på bästa möjliga sätt. Antalet interna annonser avseende chefs- eller specialistpositioner under 2012 var 165 (186).
Medarbetarsamtal är utformade som coachning för att bidra till måluppfyllelse, motivation, prestation och utveckling, och följer en gemensam struktur som reviderades under 2012. Om den anställde har ledarskapspotential ska en karriärutvecklingsplan upprättas. Ett nytt system för koordination och arkivering av samtalen infördes i början av 2013. Totalt 4 374, motsvarande 80 procent, av de anställda tjänstemännen på nivå 1-7* genomgick medarbetarsamtal 2011-12.
Utbildning och utveckling. Trelleborgs grundläggande princip för personalutveckling är att tillhandahålla lämplig utbildning för att höja medarbetarkompetensen, vilket samtidigt stärker våra medarbetares sociala och ekonomiska möjligheter. Med Trelleborg Group University-paraplyet som lanseras under 2013 stärks denna utveckling ytterligare på koncernnivån via ett samlat grepp och nya utbildningar. Därutöver finns en mångfald utbildningsalternativ inom
respektive affärsområde och lokalt. Antalet utbildningstimmar var 2012 i medeltal 16,7 (13).
Utbildning i företagets Uppförandekod fortsätter för alla nyanställda.
Lön och belöning. Belöningssystem som beaktar medarbetarnas prestation är en viktig faktor för att säkerställa långsiktiga framgångar för koncernen. Ramarna för detta anges i den globalt tillämpade kompensationspolicyn. Ledningens ersättningar beskrivs på sidorna 50-51.
Diagrammet visar åldersstruktur och könsfördelning på ledningsnivå 3 till 5 i Trelleborgs enheter. Nivå 3 motsvarar rapportering till affärsområdeschef. Tyngdpunkten åldersmässigt ligger i kategorierna 30-39 år och 40-49 år.
Andelen kvinnor är högst i de yngsta kategorierna: 34 procent i kategorin 20-29 år, 29 procent i kategorin 30-39 år. Andel kvinnor i högsta ledningen är 0 procent (18) och andel kvinnor i styrelsen är 29 procent (29).
*) Nivå 1-7 avser chefsnivåer, där VD motsvarar nivå 1, de som rapporterar direkt till VD nivå 2, osv.
Produktionskultur och säkerhet för effektivitet
I Trelleborgs produktionsled förädlas råmaterial och komponenter till färdiga lösningar. I processerna används energi, vatten och kemikalier. Det pågår ett ständigt arbete med att effektivisera resursanvändningen och att förebygga och reducera de risker som produktionen innebär.
Uppföljningen av miljö- och resursindikatorer innefattar sedan 2011 alla Trelleborgs bolag och anläggningar inklusive icke-tillverkande enheter. Eftersom större avyttringar gjorts under det gångna året har en omräkning gjorts av historiska data till att omfatta enbart kvarvarande verksamheter.
Trelleborg har en omfattande produktionsverksamhet i ett 30-tal länder. Under 2012 bedrevs produktion vid 88 kvarvarande anläggningar, varav 52 i Europa, 24 i Nord- och Sydamerika, 10 i Asien och 2 i Australien. Trelleborg driver vid samtliga produktionsanläggningar sedan flera år tillbaka det framgångsrika koncernövergripande programmet Manufacturing Excellence som bygger på systematiskt arbete med ständiga förbättringar för en tillverkning i världsklass, med gemensamma nyckeltal kopplade till de fyra områdena effektivitet, kvalitet, säkerhet och leverans. Läs mer om programmet på sidan 29.
Miljöledning. En annan viktig hörnpelare för koncernens produktionsanläggningar är miljöledningsstandarden ISO 14001. Samtliga större enheter ska enligt koncernpolicyn ha certifierade miljölednings-
Andelen certifierade enheter är 78 procent, ungefär densamma som förra året.
system. Vid utgången av 2012 var 69 anläggningar certifierade (68), vilket är cirka 78 procent (77) av samtliga anläggningar. Målnivån är 85 procent certifierade enheter.
Råmaterial. De viktigaste råvarorna är polymerer (gummi, plast) och metallkomponenter samt tillsatsämnen såsom mjukgörare (oljor), fyllmedel som kimrök samt vulkmedel (svavel, peroxider). Av den gummiråvara som förbrukas utgörs cirka 41 (38) procent av naturgummi och 59 (62) procent av syntetgummi.
Som kemikalieanvändare berörs Trelleborg av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Arbetet med anpassning till REACH under 2012 hade fortsatt fokus på kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor för att säkerställa efterlevnad. I slutet av 2012 har listan över ifrågasatta kemikalier (SVHC) utökats, vilket ger arbetet fortsatt stor vikt.
Energi och klimatpåverkan. En betydande del av koncernens energiförbrukning, men även klimatpåverkan, hänger samman med förbränning av fossila bränslen (direkt energi och utsläpp) samt inköpt
Sparprogrammet Energy Excellence har genererat tydliga förbättringar av energieffektiviteten.
el, ånga och fjärrvärme (indirekt energi och utsläpp). Även icke-producerande enheter är medräknade i totalförbrukningen 2012 av energi som var 859 GWh (888). Den totala energiförbrukningen per msek var 0,0400 GWh (0,0422), en mer än 4-procentig förbättring. Den direkta energiförbrukningen var 391 Gwh (404).
De totala CO2-utsläppen 2012 var 244 600 ton (254 500). De totala CO2utsläppen per msek var 11,5 ton (12,1), en 5-procentig förbättring. De direkta CO2-utsläppen var 84 600 ton (88 700).
Trelleborgs Energy Excellence för systematisk energieffektivisering (en del av programmet Manufacturing Excellence) har införts vid alla produktionsenheter, och har lett till lägre energikonsumtion och energikostnader samt minskat koldioxidutsläppen. Under den första perioden 2008--2011 uppnåddes en 13-procentig minskning av energikonsumtionen relativt omsättningen, vilket överträffade målet för perioden. Energy Excellence bygger på självutvärdering och genomförande av förbättringsprojekt via utbildning av koordinatorer vid varje enhet, som i sin tur bildat team för sparåtgärder avseende byggnader, tryckluft, uppvärmning/ventilation, belysning, kylsystem etc. År 2012
Klimatpåverkan
De totala koldioxidutsläppen minskar i absoluta tal såväl som relativt omsättningen.
Trelleborgs klimatstrategi "15 by 15"
Trelleborgs mål är att minska direkta och indirekta koldioxidutsläpp fram till utgången av 2015 med minst 15 procent relativt omsättningen ("15 by 15") räknat från basåret 2008. Utsläppen som avses är de som orsakas av egenproducerad energi, och som ingår i det så kallade Scope 1 enligt Greenhouse Gas Protocol (se bilden till höger), samt de som orsakas av inköpt energi för eget bruk, vilket motsvarar Scope 2 i bilden.
Det pågående Energy Excellence-arbetet (se sidan 29 och 34) har strävat till att minska energiförbrukningen i produktionen sedan 2009, vilket samtidigt gett minskade koldioxidutsläpp totalt sett.
Scope 3 innefattar indirekta utsläpp från transporter, resor, inköpt material, produktanvändning och avfallshantering. Fokus på minskning av indirekta utsläpp inom Scope 3 ökar successivt.
Läs mer om klimatrelaterade möjligheter och risker på www.trelleborg.com/cr/strategi.
präglades av planering: nya incitament och utbildningsmoduler har från 2013 lagts till för att skapa underlag för ytterligare energieffektivisering och ett nytt energimål är under utarbetande för den kommande perioden.
Koncernens totala energikostnader för 2012 uppgick till 495 msek (469).
Trelleborgs klimatmål "15 by 15" som antogs 2009 adresserar direkta och indirekta koldioxidutsläpp. Redovisningen av indirekta utsläpp är anpassad till Carbon Disclosure Projects (CDP:s) rekommendationer. Detta innebär att nationella omräkningsfaktorer från Greenhouse Gas Protocol har använts. Trelleborg deltar också sedan 2007 i Carbon Disclosure Projects frivilliga redovisning och redovisar där öppet relevanta nyckeltal och data. CDP samlar årligen på uppdrag av globala investerare in information om företags och organisationers utsläpp av växthusgaser, liksom åtgärder för att förhindra negativa klimateffekter, se www.cdproject.net. I CDPkartläggningen 2012 erhöll Trelleborg resultatet 74 C, att jämföras med 65 C föregående år. Siffran avser "Disclosure Score" som är ett mått på kvaliteten och komplettheten i företagets klimatinformation, medan bokstaven markerar CO2-prestanda, där högpresterande företag markeras med A, A- eller B.
Vatten. Vattenförbrukningen 2012 var 1,9 miljoner m3 (2,0). Andelen vatten
Total vattenförbrukning innefattar både vatten i produktionen och exempelvis sanitärt vatten. som tagits ut per källa är 39 procent från dricksvatten, 30 procent från egen brunn och 31 procent från ytvatten. Vatten används i produktionen främst till kylning och tvättning. Stora besparingar har gjorts sedan 2008, bland annat genom återvinningssystem. Utsläpp till vatten är begränsade, men utgörs i huvudsak av organiskt material.
Avfall. Total avfallsmängd 2012 var 43 400 ton (45 100). Avfallsmängden per msek var 2,0 ton (2,1). Det pågår ett kontinuerligt arbete inom de lokala verksamheterna med att finna avsättningsmöjligheter för det avfall som uppstår med en högre återvinningsgrad och till lägre kostnad. Återvinning sker via extern partner och internt.
Koncernens totala avfallshanteringskostnad uppgick 2012 till 35 msek. Fördelningen var 3 procent till intern materialåtervinning, 47 procent till extern materialåtervinning, 14 procent till energiåtervinning, 31 procent till deponi, samt 5 procent till övrig hantering. Av det totala avfallet utgjorde gummi drygt 27 (33)
procent. Mängden miljö- eller hälsofarligt avfall som krävde specialhantering uppgick till 3 900 ton (3 700).
Utsläpp till luft. Förutom energirelaterade utsläpp som koldioxid (se sidan 34 och ovan), svaveldioxid, 263 ton (311), och kväveoxider, 42 ton (46), utgörs företagets utsläpp till luft huvudsakligen av flyktiga organiska ämnen, VOC (Volatile Organic Compounds). Utsläppen av VOC under 2012 var 854 ton (1 264). Utsläppen per msek var 0,040 ton (0,060). VOC-utsläppen kommer främst från användningen av lösningsmedelshaltiga vidhäftningsmedel samt tillverkningen av tryckdukar. Utvecklingen 2012 har präglats av fortsatta projekt för utsläppsminskning, till exempel för att ersätta lösningsmedelsinnehållet i produkter, där tryckdukar är ett tydligt exempel, med positiva effekter för miljö och arbetsmiljö.
Tillstånd och överträdelser. Av bolagen är 55 (57) procent tillståndspliktiga enligt lokal lagstiftning. Alla bolag med
| Nyckeltal | Relativt omsättning, msek | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Energi (GWh) | 859 | 888 | 0,040 | 0,042 | |
| Klimatpåverkan (ton CO2) | 244 600 | 254 500 | 11,5 | 12,1 | |
| Vatten (m3) | 1 900 000 | 2 000 000 | 90,9 | 96,2 | |
| Avfall (ton) | 43 400 | 45 100 | 2,0 | 2,1 | |
| Utsläpp till luft (ton VOC) | 854 | 1 264 | 0,040 | 0,060 |
Avfallsmängden har minskat i absoluta tal såväl som relativt omsättningen.
Utsläpp till luft
Totala utsläpp av flyktiga organiska ämnen minskar tydligt såväl i absoluta tal som relativt omsättningen. tillverkningsenheter i Sverige, totalt 11 stycken, är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Ansökan om förnyade miljötillstånd pågår för närvarande vid 44 bolag av 171 (0 i Sverige) varav samtliga bedöms erhålla efterfrågade tillstånd.
Under året skedde någon typ av överträdelse gentemot tillståndsvillkoren eller lokal miljö- eller arbetsmiljölagstiftning vid 2 (3) anläggningar. Av dessa har 2 (2) fall resulterat i böter. Total böteskostnad uppgick till cirka 0,02 (0,17) msek.
Miljörelaterad risk och miljöskulder.
2 oförutsedda utsläpp (4) har skett under 2012, motsvarande cirka 8 m3 (1). Nästan hela volymen bestod av olja.
Hantering av olja och lösningsmedel har historiskt gett upphov till förorening
av mark- och grundvatten. Sanering av förorenad mark pågår för närvarande vid 11 enheter (11). Ytterligare 12 anläggningar (12) bedöms komma att omfattas av saneringskrav, med ännu inte fastställd omfattning. Trelleborg är därutöver delaktigt som en av flera formella parter i ytterligare 5 (5) saneringsfall, 3 i Sverige och 2 i USA, dock med ett marginellt kostnadsansvar. Koncernens avsättningar för miljöåtaganden uppgick vid årsskiftet till 55 msek (50).
Vid förvärv samt avyttringar genomförs miljöstudier av bolag för att undersöka och kartlägga miljöpåverkan och identifiera eventuella miljöskulder. Under 2012 har 11 studier (55) initierats och genomförts i samband med förvärv och avveckling.
CR-redovisning på Internet
Besök www.trelleborg.com/cr för Trelleborgs CR-sidor. Där finns koncernens årliga samlade redovisning av företagsansvar på Internet. Datainsamlingen och redovisningsprinciperna förklaras ingående. Där finns även ett detaljerat GRI-index som klargör hur redovisningen följer Global Reporting Initiatives riktlinjer.
TrelleborgVibracoustic Corporate Responsibility
TrelleborgVibracoustic bildades i juli 2012 när Trelleborg och Freudenberg slutförde bildandet av det till lika delar samägda bolaget inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon.
Ledningssystem. De första sex månaderna i det samägda bolaget har ägnats åt att definiera hållbarhetsmål, konsolidera existerande rapporteringssystem och identifiera "best practices" i syfte att säkerställa att TrelleborgVibracoustic kommer att kunna mäta och uppfylla fastställda mål. Det nya CSR-ledningssystemet för TrelleborgVibracoustic lanserades officiellt i slutet av 2012. Det kommer att utgöra grunden för resultatuppföljning vad gäller energiförbrukning, avfallshantering och utsläpp. Det nya systemet möjliggör resultatmätning gentemot etablerade branschmålnivåer och även upprättandet av globala projekt för
ständig förbättring i avsikt att minimera miljöpåverkan i alla regioner.
Hälsovårdsprogram. I december 2012 påbörjade TrelleborgVibracoustics hälsovårdsprogram. Systemet är utformat för att ge alla anställda möjlighet att förbättra hälsan och höja välbefinnandet. År 2012 innebar också starten på ett globalt utvärderingssystem som stöttar karriärutvecklingen och utbildningsbehoven hos de anställda.
Produkter. Olika produktutvecklingsinitiativ inriktade på att hjälpa kunder att minska utsläpp och buller fortsätter.
Ett praktiskt exempel:
TrelleborgVibracoustic har under året framgångsrikt lanserat en växellådeupphängning för Audi med en inbyggd resonansdämpare som resulterat i viktreduktion på upp till 30 procent. Bolaget har också fått en order avseende dämpare för elfordonet Chevy Spark. I frånvaron av en förbränningsmotor blir vissa vibrationsfrekvenser alltmer påtagliga och denna dämpare är specialinställd för att förebygga att högfrekventa oljud når passagerarutrymmet.
Ett infrastrukturbygge är ett komplext åtagande, det ligger i sakens natur. När våra kunder ställs inför svåra utmaningar hjälper vi till genom att leverera tätningsprofiler, muddringssystem och bärlager för jordbävningsområden.
Styrning och ansvar
Risker och riskhantering......................... 38-43 Huvudsakliga risker ................................................. 38 Enterprise Risk Management-process, ERM-process .. 38 ERM–prioriteringar................................................... 39 Strategiska och operativa risker ............................... 39 Legala och övriga risker ........................................... 40 Finansiella risker..................................................... 41 Bolagsstyrningsrapport........................... 44-55 Styrelseordföranden om bolagsstyrningen ................. 44 Bolagsstyrning ........................................................ 45 Styrelse.................................................................. 48 Koncernledning ....................................................... 50 Översikt av styrningen i Trelleborg............................. 52 Styrelsens rapport om Intern Kontroll........................ 54
Risker och riskhantering
All affärsverksamhet är förenad med risker. Risker som hanteras väl kan leda till möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster.
| Affärsidé | ||
|---|---|---|
| Strategiska, operativa och finansiella risker |
Risker för att inte efterleva lagar och andra regelverk |
Risker i Trelleborgs rapportering inklusive den finansiella rapporteringen |
| Riskhantering och kontrollstrategier | ||
| • Strategisk planering • Policies, manualer och rekommendationer |
• Analyser • Avyttring |
• Hedging • Försäkring |
| • Acceptera risken | • Omförhandla | • Skyddsåtgärder sak, person och ansvar |
Trelleborg har en verksamhet riktad mot en mängd kunder och olika kundsegment. Koncernen finns på 43 geografiska marknader och har drygt 94 (110) tillverkande enheter. Verksamheten är diversifierad vilket sammantaget ger Trelleborg en god underliggande riskspridning men flera risker kvarstår. Förmågan att identifiera, utvärdera och hantera risker utgör därför en viktig del av styrningen och kontrollen av Trelleborgs affärsverksamhet. Syftet är att koncernens finansiella mål ska nås genom ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar.
Risker
De huvudsakliga risker som Trelleborg möter är:
Strategiska och operativa risker: omfattar bland annat politiska beslut, konflikter, naturkatastrofer, miljöpåverkan och finansiella omvärldsrisker. Andra exempel är ändrade beteenden och attityder hos kunder och konsumenter, bransch- och marknadsrisker i form av bland annat konjunkturens påverkan på efterfrågan och även teknologi- och marknadsutveckling, beroende av leverantörer, störningar i produktion samt tillgång till och prisvariationer på insatsvaror i form av
råmaterial och komponenter. Ytterligare exempel är förmågan att attrahera och behålla nyckelpersoner liksom förvärv och integration av nya enheter, avyttringar, strukturåtgärder, anläggningsrisker, kundrelaterade kreditrisker samt IT-risker.
- Finansiella risker: omfattar valuta-, ränte-, finansierings- och likviditetsrisker samt finansiella kreditrisker.
- Legala och övriga risker: omfattar bland annat lagstiftning och reglering, immateriella rättigheter, hälsa, säkerhet och miljö, myndigheter och kontrollorgan, skatterisker samt tvister och skadeståndskrav.
- Rapporteringsrisker: omfattar bland annat risker för felaktig rapportering till myndigheter och risker för fel i Bolagets finansiella rapportering till aktiemarknaden.
Risker avseende den finansiella rapporteringen återfinns i Bolagsstyrningsrapporten under Styrelsens Rapport om Intern Kontroll, sidorna 54-55. Klimatrelaterade möjligheter och risker återges på www.trelleborg.com/cr/strategi.
Enterprise Risk Management-process,
Trelleborg har etablerat en Enterprise Risk Management-process, ERM-process, som utgör ett ramverk för koncernens arbete med risker. ERM-processen syftar till att ge en koncernövergripande bild av vilka Trelleborgs risker är, att ge ett underlag för beslut om hantering av riskerna och att möjliggöra uppföljning av riskerna och hur de hanteras. Inom ramen för ERM-processen identifieras, utvärderas och hanteras risker i koncernens bolag, affärsområden, affärsenheter och processer. Hanteringen av risker sker genom en lämplig balans mellan förebyggande och riskbegränsande åtgärder. ERM-processens olika processer och verktyg utvecklas kontinuerligt, dels genom att redan etablerade riskprocesser och risksystem i olika delar av koncernen integreras, dels genom att riskarbetet inom områden med utvecklingspotential stärks.
ERM-processen involverar alla koncernens bolag, affärsområden och affärsenheter och den överordnade koordineringen och arbetet med särskilt utvalda riskfokusområden liksom ERM Board drivs koncerncentralt av koncernstab Risk Management med koncernens chefsjurist som högsta ansvarig.
Utöver representanter för koncernstab Risk Management och koncernens chefsjurist består ERM Board av koncernens CFO och utvalda affärsområdesrepresentanter med uppgift att koordinera, prioritera riskprocesserna samt säkerställa att det finns ett klart ägarskap av prioriterade risker.
Ansvaret för riskarbetet i koncernens bolag, affärsområden och affärsenheter åvilar respektive chef. Ansvaret avser både det löpande arbetet med operativa och andra relevanta risker och att driva och utveckla riskarbetet inom det egna ansvarsområdet. Chefer har stöd av koncerncentrala resurser i form av koncernstab Risk Management, koncernstab Intern Kontroll och koncernstab Finans, men även av koncerngemensamma processer och verktyg. Genom att särskilt utvalda delar av riskarbetet är koncernövergripande kan koncernens centrala resurser dessutom allokeras till prioriterade riskfokusområden.
Den finansiella riskhanteringen sköts av koncernstab Finans. Koncernstab Finans ansvarar för koncernbolagens externa bankrelationer, likviditetshantering, finansnetto, räntebärande skulder och tillgångar samt för koncerngemensamma betalningssystem och netting av valutapositioner. Centraliseringen av finansförvaltningen innebär betydande stordriftsfördelar, lägre finansieringskostnader, säkerställande av en strikt hantering av koncernens finansiella risker och en bättre intern kontroll.
Trelleborgs Finanspolicy anger finansverksamhetens syfte och organisation, ansvarsfördelning samt regelverk för den finansiella riskhanteringen.
Styrelsens finansutskott utvärderar och föreslår förändringar i Trelleborgs Finanspolicy årligen, eller vid behov oftare, och därefter fastställs den av styrelsen.
Trelleborgs Finanspolicy föreskriver bland annat att beslut om valutasäkring av operativa kassaflöden fattas av respektive affärsområde i samarbete med koncernstab Finans som sköter säkringsaktiviteterna centralt. Samtliga koncernbolags valutaaffärer ska göras med koncernstab Finans som tillser att koncernens säkringar är upprättade enligt Trelleborgs Finanspolicy. Koncernstab Finans följer löpande upp nyckeltal relaterade till koncernens kapitalstruktur och prognoser för likviditetsreserven på månadsbasis.
Inom ramen för Trelleborgs Finanspolicy har koncernstab Finans möjlighet till viss egen handel med valuta och ränteinstrument. Under 2012 gav denna handel ett positivt resultat.
Trelleborgs riskarbete följs upp syste-
matiskt av koncernledningen, bland annat genom månadsrapporter från ansvariga chefer. Rapporterna beskriver utvecklingen inom respektive ansvarsområde samt identifierade risker. Koncernens chefsjurist rapporterar löpande till revisionsutskottet arbetet med koncernens risker och riskhantering och koncernens CFO rapporterar löpande till finansutskottet om koncernens finansverksamhet inklusive finansiella risker och finansiell riskhantering. Vidare rapporterar VD löpande till styrelsen om utvecklingen av koncernens risker.
Innehåll
ERM-prioriteringar Året 2012
Inom ramen för ERM-processen och strategiprocessen har koncernstab Risk Management haft fortsatt fokus på så kallade jumborisker, risker som kan resultera i skador eller förluster som kan få påverkan av betydelse för hela koncernen och därför motiverar att risken hanteras utifrån ett koncernperspektiv.
Riskhanteringsarbetet under 2012 har fortsatt främst fokuserat på det prioriterade riskområdet skydd av anläggningar som är av kritisk betydelse för koncernens verksamhet och resultat. Konkreta åtgärdsplaner för att väsentligt höja skyddsnivån har tagits fram och implementering av åtgärder har påbörjats för 23 anläggningar. Utav dessa har under året 2 anläggningar blivit riskklassificerade som Highly Protected Risk-nivå, som är den främsta riskklassificeringen. Ambitionen är att föra ytterligare 10 anläggningar till den nivån i framtiden.
Rapporteringsrutinerna för Enterprise Risk Management och Corporate Responsibility har under 2012, där koncernens konsolideringssystem spelar en betydande roll, vidareutvecklats. Koncernens bolag, affärsområden och affärsenheter kan använda systemet för systematisk identifiering, analys och utvärdering samt uppföljning av hantering och rapportering av risker. Systemet används sedan tidigare för finansrapporteringen och för rapportering av arbetet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Det systematiska arbetet har ytterligare förbättrats genom framtagande av Risk Dashboards både för Enterprise Risk Management- och Corporate Responsibility-rapporteringen.
Aktiviteter i fokus 2013
Under 2013 kommer ERM-processen att utvecklas ytterligare. ERM Board kommer framöver att utvidgas till att inkludera samtliga finansansvariga från koncernens affärsområden samt koncernstab Intern Kontroll.
Riskprocesser och risksystem har etablerats för de prioriterade ERMaktiviteterna och de kommer fortsatt vara del i ERM-arbetet. Avsikten under 2013 är att etablera en mer holistisk syn på koncernen risker och därmed utöka den överordnade koordineringen och arbetet med särskilt utvalda riskfokusområden till att även omfatta segmenten Finans, Bolagsstyrning, Infrastruktur och Marknad. Som ett led i utökningen av riskfokusområdena kommer ett utökat användande att ske av koncernens konsolideringssystem.
Exempel på prioriterade ERM-aktiviteter för 2013 inom de olika segmenten är:
- Bredda ERM-arbetet kring bolagsstyrning och uppföljning samt utöka deltagande både organisatoriskt och geografiskt.
- Riskutvärdering av strategiska leverantörer.
- Inom Manufacturing Excellence införa processer kring hantering och lagring av kemikalier vid tillverkande enheter samt arbetsmiljörisker (Safety@Work).
- Korruptionsbekämpning.
- Riskhanteringsprocesser för projekt, produkter och lösningar i miljöer med förhöjd risknivå.
- Lagefterlevnadsuppföljning genom ISO-certifiering och CR-processer.
Strategiska och operativa risker
Strategiska och operativa risker omfattar en mängd olika risker. Trelleborgs verksamhet påverkas till exempel av politiska beslut och administrativa regler i drygt 40 länder i vilka koncernen är verksam. Det rör sig om regler såsom beskattning och finansiell rapportering samt regler inom miljöområdet. Trelleborgs verksamhet påverkas till exempel även av konflikter, naturkatastrofer, miljöpåverkan och finansiella omvärldsrisker. Förmågan att attrahera och behålla nyckelpersoner liksom förvärv och integration av nya enheter, avyttringar samt strukturåtgärder är exempel på ytterligare risker Trelleborg möter.
Trelleborgs fokus på operativa risker omfattar främst marknadsrisker, kostnadsrisker, anläggningsrisker, kundrelaterade kreditrisker och IT-risker liksom risker såsom arbetsrelaterade olycksfall.
Marknadsrisker
Trelleborgs verksamhet och resultat är exponerat mot marknadsrisker i form av konjunkturens påverkan på efterfrågan på egna produkter och lösningar. Efterfrågan på Trelleborgs egna produkter och lösningar påverkar leveransvolymerna. Koncernen säljer polymerbaserade produkter och lösningar till ett mycket brett spektrum av kunder och branscher med tyngdpunkt inom industri i Europa, USA och tillväxtmarknader. Efterfrågan på koncernens produkter och lösningar samvarierar i stort med den globala industriproduktionens fluktuationer. Efterfrågan kan approximativt indelas i tre stora segment: generell industri, kapitalintensiv industri och personbilar.
Generell industri innefattar ett stort antal produkter och lösningar som är funktionskritiska i alla löpande industriprocesser och industriprodukter vilket ger en direkt koppling till industrikonjunkturen.
Kapitalintensiv industris efterfrågan har en större tyngdpunkt i produkter och lösningar knutna till större industriella projekt, ofta av infrastrukturell karaktär. I den kapitalintensiva industrin slår fluktuationer i efterfrågan igenom med en viss fördröjning, enskilda order är större och leveransperioderna längre.
Segmentet personbilar uppvisar en efterfrågebild där volymerna styrs av produktion och produktionsplaner inom den internationella bilindustrin. Snabba volymförändringar gör segmentet till det mest konjunkturkänsliga.
Personbilar är segmentet med tydligast pristryck och segmentet kapitalintensiv industri det minst känsliga.
Säsongseffekter föreligger de olika marknadssegmenten och för koncernen total är efterfrågan normalt sett högre under första halvåret än under det andra.
Kostnadsrisker
Trelleborgs verksamhet och resultat är också exponerat mot tillgång till och prisvariationer på insatsvaror i form av råmaterial och komponenter. Trelleborgs största post i form av inköpskostnader är gummi- och plastråvaror.
Gummi- och plastråvaror utgör cirka 40 procent av kostnaderna och av dessa är cirka 5 procentenheter naturgummi.
Inköpspriserna för naturgummi är en blandning av spotmarknads- och månadspriser, medan inköpspriserna för övriga varor har månads- eller kvartalspriser. Oljepriset har en viss påverkan på priserna.
Trelleborg arbetar inte aktivt med olika prissäkringsinstrument för insatsvarorna. Istället eftersträvas försäljningsavtal
som medger att prishöjningarna förs vidare till kund, omedelbart eller med viss fördröjning. Trelleborgs strategi att arbeta med flera leverantörer för de kritiska insatsvarorna ger ett visst skydd mot stora och plötsliga prishöjningar.
Anläggningsrisker
Plötsliga och oförutsedda skadehändelser kan skada anläggningar, orsaka produktionsbortfall samt skada varor under transport.
Trelleborgs policy är att försäkra sina anläggningar till återanskaffningsvärde mot egendoms- och avbrottsskador. Den försäkrade risken varierar mellan olika anläggningar men uppgår som mest till cirka 2 000 msek för en enskild skada varav en del utgör koncernens självbehåll om som mest cirka 15 msek.
Trelleborg har fokuserat på anläggningsriskerna:
- Driftstopp i anläggningar som är av kritisk betydelse för koncernens verksamhet och resultat.
- Driftstopp i anläggningar exponerade för naturkatastrofer.
- Brister i anläggningssäkerhet.
Hur kritiska olika anläggningar är för koncernens verksamhet och resultat analyseras utifrån Business Impact Analysis (BIA) och strategiplanen. För de kritiska anläggningarna beskrivs riskstatus.
Riskhanteringsarbetet under 2012 har främst fokuserat på det prioriterade riskområdet skydd av anläggningar som är av kritisk betydelse för koncernens verksamhet och resultat. Konkreta åtgärdsplaner för att väsentligt höja skyddsnivån har tagits fram och implementering av åtgärder har påbörjats för 23 anläggningar. Utav dessa har under året 2 anläggningar blivit riskklassificerade som Highly Protected Risk-nivå, som är den främsta riskklassificeringen. Ambitionen är att föra ytterligare 10 anläggningar till den nivån i framtiden.
Naturkatastrofrisken analyseras kontinuerligt tillsammans med försäkringsgivaren FM Global. Analyserna har lett till åtgärder i form av förbättrat fysiskt anläggningsskydd, höjd medvetenhet om riskerna hos den lokala ledningen samt införda beredskapsplaner och inkluderar numera även identifierade känsliga underleverantörer.
Anläggningssäkerhetsrisker hanteras enligt en koncerngemensam policy där balans mellan förebyggande skydd och försäkring inom varje område har stor betydelse.
Målsättningen är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda anställda, miljö, tillgångar och verksamheter, men också att skapa en ständigt ökad delaktighet i det förebyggande arbetet. Genom skadeförebyggande åtgärder, gott underhåll, utbildning, framförhållning i förnyelse av anläggningar och goda administrativa rutiner minimeras riskerna.
Kundrelaterade kreditrisker
Det finns risker att de ekonomiska förutsättningarna hos Trelleborgs kunder förändras så att Trelleborgs kundfordringar förblir utestående. Trelleborg gör regelbundna bedömningar av kreditvärdigheten hos kunderna och sätter upp kreditgränser för varje kund.
IT-risker
IT-risker utgörs av att störningar eller felaktigheter i kritiska system negativt kan påverka Bolagets produktion och Bolagets finansiella rapportering.
Trelleborg arbetar aktivt med ett IToptimeringsprojekt. Syftet är att förbättra servicenivån vad gäller IT-infrastrukturen, implementera uppgraderingar på ett koncernövergripande strukturerat vis, säkerställa efterlevnaden av legala krav i de olika länder koncernen verkar samt generellt öka informationssäkerheten i och mellan systemen.
Legala och övriga risker Legala risker
Legala risker uppstår huvudsakligen genom olika avtalsrelationer. De olika legala risker som Trelleborg fokuserar på i ERM-processen är:
- Olämplig ansvarsbalans i leveransavtal.
- Ansvar för levererade produkter och lösningar i miljöer med förhöjd risknivå.
- Bristande tillämpning av lagstiftning avseende konkurrensrätt.
- Risken för korruption.
För att undvika oönskade legala risker till exempel olämplig ansvarsbalans i leverantörsavtal och för att säkerställa kvalitet i koncernens avtal arbetar koncernens bolag, affärsområden och affärsenheter med välbalanserade avtalsmodeller, checklistor för riskbedömning, policy om ansvarsbegränsning samt rutiner för godkännande av avtal. En övergripande granskningsprocess av avtal har medfört att mängden avtal som granskas i enlighet med centrala riktlinjer har utökats.
Idag använder Trelleborg Contract Risk Pack-processen som verktyg för granskning av särskilt utvalda avtal och avtal inom särskilt utvalda riskområden. Granskningen sker initialt hos det avtalsslutande koncernbolaget. Processen bygger på att en stor mängd frågor besvaras och att svaren graderas enligt definierade poängsystem. Utfallet bestämmer storleken på avtalsrisken. Över en viss risknivå ska koncernbolagets avtal godkännas högre upp i organisationen, ända upp till nivån affärsområdeschef och i vissa fall även koncernchef.
Miljöer med förhöjd risknivå möter vissa produkter och lösningar från de affärsenheter som arbetar med offshore olja & gas, marina fendrar, Life Science och flyg. Den förhöjda risknivån har fastställts utifrån kriterier som produkternas utsatthet, storlek på kontrakt och lansering av nya produkter och teknologier. Contract Risk Pack-processen belyser här dels de fysiska och tekniska riskerna med produkten, lösningen och tillverkningsprocessen, dels länkas dessa risker till den legala risken och koncernens försäkringssituation. Förståelsen av och tillämpningen av gällande konkurrensrätt säkerställs bland annat genom omfattande utbildningsseminarier och e-learning, grundlig översyn och granskning av distributions- och agentavtal, samt etablerade rutiner för godkännande av medlemskap i organisationer. Trelleborg har i USA även genomfört ett Enhanced Compliance and Training Program för att ytterligare förstärka kunskapen kring konkurrensrätten hos koncernens anställda i USA, i synnerhet vad avser offentlig upphandling.
Innehåll
Inköpsprocessens risker utifrån större leverantörers förmåga att leva upp till Trelleborgs Uppförandekod har tidigare inventerats. En ny inventering genomförs utifrån nya dimensioner som övergripande risker, kreditrisker och risk för produktionsstörning på grund av naturkatastrofer.
Korruption motverkar Trelleborg främst genom sin Uppförandekod. Tilllämpningen säkerställs genom etablerade rutiner med ett "Acceptance Letter", utställt av koncernens VD, varigenom berörda medarbetare årligen skriftligt intygar kännedom om och efterlevnad av koncernens interna styrinstrument, inklusive Uppförandekoden. Detta kompletteras med en process för så kallade whistleblowers. Trelleborgs whistleblowerpolicy innebär att varje medarbetare har rätt att utan några efterverkningar rapportera om misstanke om lag- eller regelbrott.
Miljörisker
Miljöpåverkan sker huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten samt uppkomst av buller och avfall. Risk föreligger för incidenter och överskridanden av villkor. Utifrån ett riskperspektiv har Trelleborg främst arbetat med ogynnsam miljöpåverkan på grund av olyckor i anläggningar. Riskanalyser görs i samband med tecknande av egendomsförsäkring, vid ISO 14000-certifiering samt genom insamling och analys av kemikalier i samband med bland annat REACHarbetet samt vid utvärdering som görs av lokala myndigheter. Analyserna ger information om olika risker på anläggningarna.
För att lättare kunna bedöma påverkan på koncernen har processen för att se risker på en övergripande och ackumulerad nivå förbättrats. Anläggningar med en potentiell risk för miljöpåverkan har genomfört åtgärdsprogram, främst inriktade på att identifiera vilka miljöfarliga kemikalier som finns, hur de används, förvaras och skyddas.
Finansiella risker
Riskbeskrivning och policy Exponering och kommentarer
Valutarisker
Valutarisker avser risker för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisker finns både i form av transaktions- och omräkningsrisker.
Transaktionsrisker
Valutaflöden som uppstår främst vid köp och försäljning av varor och tjänster i andra valutor än respektive koncernbolags lokala valuta ger upphov till transaktionsexponering. Trelleborgs globala verksamhet ger upphov till omfattande kassaflöden i utländsk valuta. Koncernstab Finans arbetar aktivt med matchning av dessa flöden för att minska koncernens valutarisker och transaktionskostnader. På koncernnivå nettas större delen av dessa flöden mot varandra. En del av återstående nettoflöden säkras av koncernstab Finans baserat på affärsområdenas säkringsbeslut för att minska resultatpåverkan. Säkring sker främst med valutaterminer, kompletterat med valutaswappar och valutaoptioner.
Policy. Koncernbolagen kan maximalt säkra 100 procent av 12 månaders prognostiserade nettoflöden per valutapar, samt maximalt 100 procent av fakturerade nettoflöden per valutapar. Kontrakterade projekt med ordervärde överstigande 1 meur ska säkras. Dotterbolagens säkringar ska ske genom koncernstab Finans.
Koncernens nettoexponering uppskattas till ett årligt värde motsvarande cirka 2 700 msek (2 600). De valutapar som har störst nettoflöde, det vill säga beräknas överstiga motsvarande 100 msek under en 12-månadersperiod räknat från fjärde kvartalet 2012, samt valutasäkringar per 31 december 2012 framgår av tabellen nedan. För den angivna perioden är valutorna med störst budgeterade nettoflöden EUR (motsvarande 691 msek), USD (motsvarande –424 msek) och SEK (motsvarande –214 msek).
Bedömd årsexponering per valutapar med störst 12–månaders nettoflöde från fjärde kvartalet 2012 (msek)
| Valutapar | Nettoflöde | Valutasäkring |
|---|---|---|
| EUR/LKR | 489 | |
| EUR/DKK | 288 | –269 |
| USD/CNY | 194 | |
| USD/SEK | 193 | –180 |
| EUR/CZK | 135 |
Finansiella risker, fortsättning
| Riskbeskrivning och policy | Exponering och kommentarer | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräkningsrisker – resultaträkning Valutakursförändringar påverkar koncernens resultat vid omräkning av de utländska dotter bolagens resultaträkningar till sek. Policy. Koncernen kurssäkrar normalt sett inte denna risk. |
Trelleborgs intjäning ligger i stor utsträckning utanför Sverige. Effekterna av valutakursförändringar på koncernens omsättning och resultat kan därför vara betydande. För 2012 har rörelseresultatet för kvar varande verksamhet påverkats med totalt –7 msek (–146) och resultatet efter skatt med cirka –13 msek (–89 ), till följd av valutakursförändringar vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar jämfört med föregående års valutakurser. Omräkningseffekter: valutaeffekter på resultaträkningen (msek) |
|||||
| Valuta | Nettoomsättning | Rörelseresultat Resultat efter skatt | ||||
| EUR | –272 | –34 | –30 | |||
| GBP | 64 | 8 | 7 | |||
| USD | 197 | 21 | 16 | |||
| Övriga | 4 | –2 | –6 | |||
| Summa 2012 | –7 | –7 | – 13 | |||
| Summa 2011 | –1 233 | –146 | –89 | |||
| Omräkningsrisker – balansräkning I samband med omräkning av koncernens investeringar i utländska dotterbolag till sek uppstår risken att förändringar i valutakurserna påverkar koncernens balansräkning. Netto investeringar i utländska dotter- och intresse bolag är betydande. |
omräkningsdifferenser till –577 msek (–30), beräknat efter kurssäkring med avdrag för skatt. Per 31 december 2012 var 54 procent (45) av nettoinvesteringarna kurssäkrade. |
Vid utgången av 2012 uppgick nettoinvesteringar i Trelleborgs utländska verksamhet till 20 253 msek (20 766). Vid omräkningen av de utländska dotterbolagens balansräkningar till SEK uppgick Trelleborgs Vid en förstärkning av SEK med 1 procentenhet mot samtliga valutor där Trelleborg har utländska nettoinvesteringar skulle eget kapital i koncernen förändras med –120 msek (–137) efter skatteeffekt. |
||||
| Policy. Investeringar i utländska dotter- och | Känslighetsanalys: omräkningsrisk i balansräkningen, efter beaktande av eventuell skatteeffekt (msek) |
|||||
| intressebolag kan kurssäkras med mellan 0 | Valuta | Nettoinvestering | Valutasäkring | Effekt på eget kapital om sek | ||
| och 100 procent av investeringens värde (vilket | msek | % | 1% starkare, msek | |||
| på grund av skatteeffekten innebär maximal | EUR | 10 377 | 62% | –56 | ||
| säkring av cirka 70 procent av investeringens | GBP | 2 144 | 54% | –13 | ||
| värde). Beslut om eventuell kurssäkring sker | USD | 2 710 | 81% | –11 | ||
| efter en helhetsbedömning av valutakursnivå, | Övriga | 5 022 | 22% | –40 | ||
| kostnads-, likviditets- och skatteeffekter samt | Summa 2012 | 20 253 | 54% | –120 |
Ränterisker
Huvuddelen av Trelleborgs nettoskuld har rörlig ränta. Koncernen fokuserar därför på ränterelaterad kassaflödesrisk, det vill säga risken att förändringar i marknadsräntorna kan få genomslag på det finansiella kassaflödet och resultatet. Genomslagets storlek beror på upplåningens samt placeringens räntebindning.
påverkan på koncernens skuldsättningsgrad.
Koncernen eftersträvar en avvägning mellan en rimlig löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring. Trelleborg använder räntesäkring där det anses tillämpligt.
Policy. Upplåning – Den genomsnittliga räntebindningen på koncernens bruttoupplåning, inklusive effekter av derivatinstrument får maximalt uppgå till 4 år.
Placeringar – Den genomsnittliga räntebindningen på räntebärande placeringar, inklusive effekter av derivatinstrument får maximalt upp- gå till 2 år, på ett belopp om maximalt 2 000 msek, eller dess motsvarande värde i andra valutor.
Koncernens genomsnittliga räntebärande nettoskuld var under året 6 218 msek (6 775). Finansnettot motsvarade 3,0 procent (3,1) av den genomsnittliga räntebärande nettoskulden, medan räntenettot motsvarade 2,3 procent (2,2).
Räntebärande upplåning per 31 december 2012 uppgick till 7 375 msek (7 623); genomsnittlig räntebindning, inklusive derivat, var cirka 12 månader (16). Utestående räntebärande placeringar per 31 december 2012 uppgick till 2 015 msek (1 198); genomsnittlig räntebindning var cirka 2 månader (11). Räntebärande nettoskuld per 31 december 2012 uppgick till 5 360 msek (6 425) med en genomsnittlig återstående räntebindning på cirka 16 månader (17).
Baserat på den räntebärande nettoskulden per 31 december 2012 skulle en ökning av marknadsräntorna med 1 procentenhet för samtliga valutor där koncernen har lån eller placeringar påverka finansnettot 2013 negativt med cirka 25 msek (24). Valutor med störst påverkan är EUR, USD och GBP. Tas hänsyn till räntesäkringarna vid årsskiftet 2012/2013, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, skulle en ökning av marknadsräntorna med en procentenhet i de valutor som säkrats ge en positiv effekt i totalresultatet med 53 msek (67) efter skatteeffekt.
Påverkan på koncernens räntekostnad 2013 av 1 procentenhets ökning av marknadsräntorna, (EUR, USD, GBP)
Summa 2011 20 766 45% –137
Analys av koncernens upplåning redovisas i not 27. Utestående räntebärande placeringar redovisas i not 16, 22 och 24.
Finansiella risker, fortsättnig
| Riskbeskrivning och policy | Exponering och kommentarer Förfallostruktur för koncernens räntebärande |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Finansieringsrisker och likviditets risker Finansieringsrisker avser riskerna att refinansie ring av förfallande lån försvåras eller blir kost sam och att koncernen därmed får svårt att full följa sina betalningsåtaganden. Likviditetsrisker avser riskerna att inte kunna fullgöra betalnings åtaganden då de förfaller. |
skulder per 31 december 2012 Koncernen har god tillgång till kortfristig upplåning på penningmarknaden via ett svenskt företagscertifikat MSEK program på 4 000 msek. Programmet har utnyttjats flitigt under hela året 2012 med en genomsnittlig ute 4 000 stående volym på cirka 1 800 MSEK. Tillgången till kapitalmarknaden sker via ett Medium Term Note (MTN) program med ett rambelopp på 3 000 msek för emissioner på den svenska obligationsmarknaden samt via bilaterala och syndikerade lån. 3 000 Efter en debuttransaktion under MTN programmet som genomfördes 2011 genom emission av ett obligationslån på 110 meur med löptid 6 år, har Trelleborg 2012 fortsatt att etablera en emissionshistorik 2 000 genom ett obligationslån under MTN programmet på 50 meur med löptid 7 år, som emitterades i november 2012. |
||||
| Policy. Kontrakterade kreditfaciliteter med längre än 12 månaders löptid ska finnas tillgängliga i en omfattning som motsvarar koncernens brutto skuld samt en likviditetsreserv som ska uppgå till minst 5 procent av koncernens omsättning. Trelleborgs målintervall avseende skuldsättnings |
1 000 Bindande bekräftade kreditfaciliteter uppgick totalt till 10 918 msek (11 924) per 31 december 2012, varav 7 686 msek (7 881) var outnyttjat. De kontrakterade kreditfaciliteterna har under året överstigit koncernens bruttoskuld i linje med policy. Vid utgången av 2012 uppgick koncernens totala räntebärande 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt: 7 375 MSEK Förfallostruktur för koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter per 31 december 2012 |
||||
| grad ligger mellan 50 och 100 procent. | skulder per 31 december 2012 MSEK |
MSEK | |||
| 4 000 | 10000 | ||||
| 3 000 | 8000 | ||||
| 2 000 | 6000 | ||||
| 4000 | |||||
Innehåll
kreditfaciliteter per 31 december 2012 Kortfristiga skulder som förfaller under 2013 uppgick till 2 433 msek (2 171) och bestod av kortfristiga bilaterala banklån på 895 msek (271) och företagscertifikat på 1 538 msek (1 900).
MSEK 10000 Långfristiga skulder uppgick till 4 942 msek (5 452) och bestod främst av utnyttjad del av koncernens syndikerade lån som upptogs 2011 på 3 140 msek (4 034) och utestående obligationslån på 1 811 msek (1 433). De kortfristiga skulderna täcktes av de långfristiga bindande bekräftade kreditfaciliteterna.
2000 4000 6000 8000 Vid utgången av 2012 bestod koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter huvudsakligen av ett syndikerat lån. Det syndikerade lånet, i form av en kreditfacilitet med swinglinefacilitet som tillåter revolverande upplåning i flera valutor, består av två trancher om 750 meur (6 469 msek) och 625 mUSD (4 073 msek). Lånet förfaller i sin helhet i mars 2016. I kreditfaciliteten medverkar sammanlagt 16 ledande finansiella institutioner från Europa, Asien och USA. Baserat på antal banker och deras ställning bedömer Trelleborg att banksyndikatet är starkt.
0 Koncernens kapitalstruktur
| 2013 2014 2015 2016 2017 2018 >2018 | ||
|---|---|---|
| msek Totalt: 10 820 MSEK |
2012 | 2011 |
| Räntebärande skulder (not 27) | 7 375 | 7 623 |
| Avgår: Räntebärande tillgångar (not 16, 22 och 24) |
–2 015 | –1 198 |
| Summa nettoskuld | 5 360 | 6 425 |
| Summa eget kapital | 14 169 | 13 504 |
| Skuldsättningsgrad | 38% | 48% |
Koncernen följer upp kapitalstrukturen på basis av flera nyckeltal, varav ett är skuldsättningsgraden. På grund av framför allt ett starkt kassaflöde sjönk skuldsättningsgraden till 38 procent (48). Såväl koncernens nyckeltal relaterat till kapitalstrukturen som prognoser för koncernens likviditetsreserv följs upp kontinuerligt på månadsbasis.
Finansiella kreditrisker
Finansiella kreditrisker definieras som risken för förlust om de motparter, med vilka koncernen har investerat likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller ingångna finansiella instrument med positiva marknadsvärden, inte fullgör sina förpliktelser. Kreditrisk i kundfordringar definieras som operativ risk.
Policy. Motparter ska ha hög kreditvärdighet samt helst medverka i koncernens medel- och långsiktiga finansiering. Koncernens Finanspolicy innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditriskexponering för olika motparter anges. Se vidare not 28.
Koncernen är nettolåntagare och överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder.
Utestående finansiell kreditriskexponering per 31 december 2012 uppgick till 2 041 msek (1 228) och var hänförligt till räntebärande bankplaceringar 95 msek (114), likvida medel 660 msek (753), derivatinstrument 162 msek (130), räntebärande lånefordringar på 236 msek (231) och räntebärande fordringar hos intresseföretag 888 msek (0). Exponeringen var fördelad på ett hundratal motparter och följer koncernens Finanspolicy. För vidare analys, se not 28. Inga kreditförluster till följd av investeringar i likvida medel eller finansiella instrument inträffade 2012.
Styrelseordföranden om bolagsstyrningen
Innehåll
Balans mellan möjligheter och risker. I styrelsens arbete är det viktigt att bibehålla blicken på den långsiktiga målbilden, att fokusera verksamheten mot de marknader och segment med bäst potential för lönsam tillväxt, samtidigt som de mer kortsiktiga frågorna får lov att ta plats. Konjunkturutvecklingen i främst Europa har medfört att styrelsen under året haft en förhöjd beslutsberedskap att agera inför en försvagad efterfrågan. Här spelar en god bolagsstyrning en avgörande roll. Det gäller att bevaka en bra balans mellan utvecklingen av koncernens affärsmöjligheter och identifiering och hantering av de risker som en alltmer komplex och dynamisk omvärld ställer oss inför, på kort och på lång sikt.
Stark finansiell bas i verksamheten. Under året har den största affären i Trelleborgs moderna historia, mätt i försäljning och antalet anställda, blivit verklighet. I juli bildades det samägda bolaget TrelleborgVibracoustic, världsledande inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon. I december blev det också klart med bolagets långsiktiga fristående finansiering som är ett viktigt sista steg i att göra TrelleborgVibracoustic operativt och bli en självständig global industriell aktör.
Härutöver är Trelleborgs kapitalstruktur mycket god, vilket ger en flexibilitet framöver. Nettoskulden minskade under året liksom skuldsättningsgraden, som nu uppgår till 38 procent.
Höjd ribba och starkare fokus. Från räkenskapsåret 2013 kommer Trelleborg att arbeta mot nya finansiella mål. Trelleborgs utveckling och framtid motiverar mer ambitiösa mål. Samtidigt förändrar vi den operativa organisationen i syfte att få ett starkare fokus på kärnaffärerna och en ännu mer transparent verksamhet. Du kan läsa om de nya affärsområdena i denna årsredovisning.
Corporate Responsibility är en fortsatt viktig del av den strategiska styrningen av Trelleborgkoncernen. I årsredovisningen har vi valt att lyfta fram avsnitten om medarbetare, produktionsprocesser och innovationer till det inledande strategikapitlet. Eftersom dessa delar står för en stor del av koncernens värdeskapande är detta en naturlig och framåtriktad förändring. Vi har också utvecklat sidorna om bolagsstyrning på hemsidan www.trelleborg.com – besök dem gärna.
Bolagsstyrningen stödjer värdeskapandet. Jag har efter fjorton år i styrelsen, varav elva år som dess ordförande, förklarat att jag inte står till förfogande för omval. Jag har trivts utomordentligt bra i Trelleborg. I styrelsen, och bland medarbetarna, har vi under åren arbetat intensivt med att strukturera och positionera koncernen som världsledande inom specialutvecklade polymerlösningar. Denna utveckling hade naturligtvis inte varit möjlig utan god bolagsstyrning. Utvecklingen av processer för styrning och kontroll har på ett framgångsrikt sätt stött styrelsen och ledningen i arbetet för ökad kundnytta och värde åt aktieägarna. Jag vill tacka ägarna för det förtroende som visats mig under alla år och Trelleborgs medarbetare för stort engagemang, hårt arbete och stark förändringsvilja. Samtidigt vill jag önska den nya styrelsen lycka till med sitt arbete.
Anders Narvinger Styrelseordförande
Bolagsstyrning
Trelleborg är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm, Large Cap. Trelleborg tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här 2012 års bolagsstyrningsrapport. Trelleborg har inte några avvikelser att rapportera. Rapporten har granskats av bolagets revisor.
Aktieägare. Aktiekapitalet i Trelleborg uppgår till 2 620 msek fördelat på 271 071 783 aktier, var och en med ett kvotvärde om 9,67 sek.
Det finns två aktieslag: 28 500 000 A-aktier och 242 571 783 B-aktier.
Aktier av serie A har tio röster och av serie B en röst. Samtliga A-aktier ägs av Dunkerintressen, som består av ett antal stiftelser, fonder och förvaltningsbolag skapade genom testamentariska förordnanden av förre ägaren och grundaren av Helsingborgs och Trelleborgs gummifabriker, Henry Dunker, som avled 1962.
Antalet aktieägare var vid årets slut 49 932 (51 572).
Av det totala antalet aktier hade cirka 29 (23) procent utländska aktieägare.
Institutioner svarar för huvuddelen av ägandet. 85 (66) procent av det totala antalet aktier ägdes vid årsskiftet av juridiska personer och 15 (34) procent av fysiska personer.
För ytterligare information om aktien och aktieägare se sidorna 4-5 samt Trelleborgs webbplats.
Årsstämma 2012. Årsstämman ägde rum torsdagen den 19 april 2012 i Trelleborg. Vid stämman närvarade 720 (656) aktieägare, personligen eller genom ombud. Dessa representerade cirka 71 (72) procent av de totala rösterna. En aktieägare, Dunkerintressen,
representerade ensamt cirka 76 (76) procent av rösterna företrädda på stämman. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Narvinger.
Innehåll
Samtliga styrelseledamöter valda av stämman var närvarande.
Beslut. Protokollet från årsstämman återfinns på Trelleborgs webbplats. Stämman fattade bland annat beslut om:
- Utdelning i enlighet med styrelsen och verkställande direktörens förslag om 2,50 sek per aktie för räkenskapsåret 2011.
- Omval av samtliga styrelseledamöter.
- Omval av styrelsens ordförande Anders Narvinger.
- Fastställande av ersättning till styrelsen och revisor.
- Principer för ersättnings- och andra anställningsvillkor för VD och övriga ledande befattningshavare.
- Process för valberedningens tillsättande och arbete.
Antal aktieägare, per 31 december 2008-2012
Närvaro årsstämma 2008-2012
Ytterligare information om bolagsstyrning
På www.trelleborg.com finns bland annat följande information: Tidigare års bolagsstyrningsrapporter, från och med 2004.
- Information från Trelleborgs årsstämmor från och med 2004
- Kallelse
- Protokoll
- VD:s anföranden
- Kommuniké
Valberedning inför årsstämman 2013.
Årsstämman 2012 beslutade om valberedning och uppdrog åt styrelsens ordförande att kontakta företrädare för Trelleborgs fem större aktieägare vid tredje kvartalets utgång för att be dem utse en ledamot var till valberedningen. Uppgift om valberedningens sammansättning publicerades den 24 oktober 2012 på Trelleborgs webbplats och genom pressmeddelande. Valberedningen representerade vid tredje kvartalets utgång cirka 62 (63) procent av aktieägarnas röster.
De större ägarnas riktlinjer för urvalet till en nominering till styrelsen har varit att personerna ska ha kunskaper och erfarenheter som är relevanta för Trelleborg. Valberedningen iakttar de regler som gäller för styrelseledamöters oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning.
2013 års valberedning har haft 3 (3) möten och därutöver ett antal telefonkontakter. Ledamöterna i valberedningen och vilka ägare som utsett dem framgår i nedanstående tabell. Därutöver ingick styrelsens ordförande Anders Narvinger i 2013 års valberedning.
Som underlag för valberedningens arbete har VD föredragit information om bolagets verksamhet och strategiska inriktning. Styrelsens ordförande har redogjort för den årliga utvärderingen av styrelseledamöternas insatser, samt lämnat information om styrelsens arbete under året. Respektive ordförande i styrelsens utskott har vidare lämnat information om arbetet i de olika utskotten. Utöver detta har valberedningen träffat ett antal enskilda styrelseledamöter för intervjuer och diskussioner.
Styrelsens ordförande Anders Narvinger har efter fjorton år i styrelsen varav elva år som dess ordförande förklarat att han ej står till förfogande för omval.
Valberedning inför årsstämman
| Namn/Representerade | Andel av röster 2012-09-28 |
Andel av röster 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Rolf Kjellman, Henry och Gerda Dunkers stiftelse |
54,1% | 54,1% |
| Henrik Didner, Didner & Gerge Aktiefond |
3,5% | 3,4% |
| Peter Rönström, Lannebo fonder |
2,5% | 1,9% |
| Åsa Nisell, Swedbank Robur fonder |
1,6% | 1,4% |
| Johan Strandberg, SEB Investment Management |
1,6% | 1,6% |
| Totalt | 63,3% | 62,4% |
Förslag till årsstämman 2013. Valberedningen har arbetat fram nedanstående förslag att föreläggas årsstämman 2013 för beslut:
- Valberedningen har beslutat föreslå årsstämman omval av styrelseledamöter: Hans Biörck, Claes Lindqvist, Sören Mellstig, Peter Nilsson, Bo Risberg, Nina Udnes Tronstad samt Heléne Vibbleus Bergquist.
- Valberedningen har beslutat föreslå årsstämman att välja nuvarande styrelseledamoten Sören Mellstig som ny styrelseordförande.
- Valberedningen har beslutat föreslå årsstämman att välja Jan Carlson som ny ledamot i styrelsen.
- Valberedningen har beslutat föreslå årsstämman omval av PricewaterhouseCoopers AB som Bolagets revisor under 2013.
Styrelse. Trelleborgs styrelse bestod 2012 av åtta ledamöter valda av årsstämman, inklusive VD tillika koncernchef. De anställda utser tre representanter och en suppleant till styrelsen.
Koncernens CFO, Carolina Dybeck Happe som efterträddes av Ulf Berghult den 1 maj 2012, deltar vid styrelsemöten liksom koncernens chefsjurist Ulf Gradén som är styrelsens sekreterare. Andra tjänstemän i koncernen deltar vid behov i styrelsens sammanträden såsom föredragande av särskilda frågor.
Styrelsens oberoende. Styrelsens bedömning, som delas av valberedningen, rörande ledamöternas beroendeställning i förhållande till Trelleborg och aktieägarna framgår av tabellen på sidorna 48-49. Som framgår uppfyller Trelleborg Svensk kod för bolagsstyrnings krav på att majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till Trelleborg och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även är oberoende i förhållande till Trelleborgs större aktieägare.
Styrelsens arbete
Antalet styrelsemöten uppgick under 2012 till 8 (9). Arbetet har i stor utsträckning fokuserats till strukturfrågor och strategisk plan.
| Nr 1: | Rättstvister och försäkringsskydd, Bokslutskommuniké, Årsredovisning 2011, Rapport från revisorn, Struktur frågor, Rapport från styrelsens utskott. |
|---|---|
| Nr 2: | Delårsrapport första kvartalet, Strukturfrågor, Inför årsstämman, Rapport från styrelsens utskott. |
| Nr 3: | Konstituerande styrelsesammanträde. |
| Nr 4: | Delårsrapport andra kvartalet, Rapport från revisorn, Rapport från styrelsens utskott. |
| Nr 5: | Strukturfrågor. |
| Nr 6: | Genomgång av Trelleborgs verksamhet i Indien/ Sri Lanka, Strukturfrågor, Process för strategisk plan. |
| Nr 7: | Strategisk plan 2013-2015, Delårsrapport tredje kvar talet, Strukturfrågor, Rapport från styrelsens utskott. |
| Nr 8: | Prognos för 2013, Strategisk plan 2013-2015, Struktur frågor, Rapport från revisorn, Rapport från styrelsens utskott. |
Samtliga affärsområden ges vanligtvis minst en gång per år möjlighet att göra en fördjupad presentation av sin verksamhet vid ett styrelsemöte. Styrelsen har genomgångar med revisorn då rapporter från revisorn behandlas.
Utvärdering av styrelsens ledamöter
- Styrelsens ordförande ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete inklusive enskilda ledamöters insatser. Detta sker årligen enligt en etablerad process. Med viss periodicitet sker utvärdering med hjälp av extern konsult.
Under 2012 har utvärdering skett dels som en självutvärdering där ordföranden intervjuat samtliga styrelseledamöter individuellt, dels genom intervjuer och diskussioner mellan valberedning och ett antal enskilda styrelseledamöter, samt återkoppling och diskussion i hela styrelsen.
Utvärderingen fokuserar bland annat på tillgång och behov av specifik kompetens samt arbetsformer. Utvärderingen utgör även underlag för valberedningen vad avser förslag till styrelseledamöter samt ersättningsnivåer.
Revisionsutskott. Revisionsutskottet bestod 2012 av Heléne Vibbleus Bergquist, som också är utskottets ordförande, Claes Lindqvist, Sören Mellstig och Anders Narvinger som under året efterträddes av Bo Risberg. Koncernens CFO, Carolina Dybeck Happe som efterträddes av Ulf Berghult den 1 maj 2012, koncernens chefsjurist tillika revisionsutskottets sekreterare, Ulf Gradén, chefen för koncernstab Intern Kontroll och chefen för koncernstab Ekonomi, deltar vid revisionsutskottets sammanträden, liksom vid behov bolagets revisor.
Revisionsutskottet sammanträdde 5 (5) gånger under 2012. Arbetet har främst fokuserats på:
- Redovisningsfrågor.
- Genomgång av delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning.
- Fastställande och uppföljning av årlig arbetsplan för koncernstab Intern Kontroll.
- Genomgång av löpande rapportering från koncernstab Intern Kontroll avseende dels internrevisioner, dels det proaktiva arbetet med den interna kontrollmiljön.
- Uppföljning av arbetet med koncernens Corporate Responsibility-frågor och riskhantering.
-
Genomgång av rapporter från Bolagets stämmovalda revisor inklusive revisorns revisionsplan.
-
Genomgång av plan för framtagande av årsredovisningen.
- Biträde vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.
Finansutskott. Finansutskottet bestod 2012 av Heléne Vibbleus Bergquist, som också är utskottets ordförande, Claes Lindqvist, Sören Mellstig och Anders Narvinger som under året efterträddes av Bo Risberg. Koncernens CFO, Carolina Dybeck Happe som efterträddes av Ulf Berghult den 1 maj 2012, koncernens chefsjurist tillika finansutskottets sekreterare, Ulf Gradén, och chefen för koncernstab Finans deltar vid finansutskottets sammanträden. Finansutskottet sammanträdde 5 (5) gånger under 2012. Arbetet har främst fokuserats på:
- Genomgång av finansrapporter från koncernstab Finans.
- Finansieringsfrågor.
- Finansverksamhet och finanspolicy.
- Hantering av finansiella risker.
Ersättningsutskott. Ersättningsutskottet bestod 2012 av Anders Narvinger, som också är utskottets ordförande, Claes Lindqvist och Hans Biörck. Koncernens personaldirektör, Sören Andersson, tillika ersättningsutskottets sekreterare, deltar vid ersättningsutskottets sammanträden.
Ersättningsutskottet sammanträdde 8 (5) gånger under 2012. Arbetet har främst fokuserats på:
- Villkor och incitamentsfrågor för ledande befattningshavare.
- Koncernens chefsförsörjning.
Revisor. Trelleborgs revisor är auktoriserade revisionsfirman Pricewaterhouse-Coopers AB, med auktoriserade revisorer Mikael Eriksson och Eric Salander. Mikael Eriksson är huvudansvarig revisor. PricewaterhouseCoopers AB är av årsstämman 2012 valda som Trelleborgs revisor för en period om ett år.
MIKAEL ERIKSSON Auktoriserad revisor, huvudansvarig Ordinarie revisor i Trelleborgkoncernen sedan 2011. Delägare i PricewaterhouseCoopers AB sedan 1989. Utbildning: Civilekonom, auktoriserad revisor sedan 1984.
Uppdrag: Midway, Readsoft, Meda, EcoLean, Svenskt Näringsliv. Född: 1955.
ERIC SALANDER Auktoriserad revisor
Ordinarie revisor i Trelleborgkoncernen sedan 2010. Delägare i PricewaterhouseCoopers AB sedan 2005. Utbildning: Civilekonom, auktoriserad revisor sedan 2000.
Uppdrag: Sony Mobile Communications, Gambro, Hilding Anders och Bong. Född: 1967.
Ersättning till revisor 2012
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 27 | 28 |
| Revisionsverksamhet utöver revisions- uppdraget |
4 | 4 |
| Skatterådgivning | 5 | 6 |
| Övriga tjänster | 10 | 5 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 1 | 1 |
| Skatterådgivning | 1 | – |
| Kvarvarande verksamheter | 48 | 44 |
| Avvecklade verksamheter | – | 6 |
| Trelleborgkoncernen | 48 | 50 |
Styrelse
| Namn | Anders Narvinger 1) | Hans Biörck | Claes Lindqvist | Sören Mellstig 1) | Peter Nilsson | Bo Risberg |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Befattning | Rådgivare för Skanska AB. VD i Henry Dunkers | Förvaltnings AB. | VD och koncernchef. | VD och koncernchef för Hilti Corporation, Liechtenstein. |
||
| Utbildning | Civilingenjörexamen Lunds Tekniska Högskola och ekonomexamen Uppsala universitet. |
Civilekonom. | Civilekonom och civilingenjör. |
Civilekonom. | Civilingenjör. | MBA och civilingenjör. |
| Invald år | 1999. Styrelsens ordförande sedan 2002. |
2009. | 2004. | 2008. | 2006. | 2010. |
| Född | 1948. | 1951. | 1950. | 1951. | 1966. | 1956. |
| Nationalitet | Svensk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. |
| Övriga uppdrag | Styrelseordförande i Alfa Laval AB (publ), Coor Service Management AB, TeliaSonera (publ) och Capio AB. Styrelseleda mot i JM AB (publ), Pernod Ricard SA och ÅF AB. |
Styrelseordförande i Crescit Asset Manage ment AB. Styrelseledamot i Dunkerska Stiftelserna, LKAB, Bure Equity AB och SF Bio AB. |
Verkställande ledamot i Henry och Gerda Dunkers stiftelse och Donations fond Nr 2. Styrelseleda mot i Dunkerska stiftel serna, Svenska Handels banken södra regionen, Novotek AB (publ) m fl. |
Styrelseordförande i Apotek Hjärtat, Textilia, Ferrosan MD A/S. |
Styrelseledamot i Beijer Alma AB (publ), Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren och Teknikföretagen. |
Vice styrelseordförande i Grundfos Holding A/S. Styrelseledamot i Poul due Jensen Foundation och ledamot i IMD Supervisory Board. |
| Beroende | Nej. | Ja. Beroende i förhållande till Bolagets större ägare genom uppdrag av Trelleborgs huvudägare Dunkerintressen. |
Ja. Beroende i förhållande till Bolagets större ägare genom uppdrag av Trelleborgs huvudägare Dunkerintressen. |
Nej. | Ja. Beroende i förhållande till Bolaget till följd av sin ställning som Trelleborgs VD. |
Nej. |
| Tidigare erfarenhet | Ett antal ledande befattningar inom ABB koncernen, bl a VD och koncernchef ABB Sverige samt VD för Teknikföre tagen. |
CFO i Skanska AB och Autoliv Inc. samt CFO i Esselte AB. |
Olika chefsbefattningar inom ASEA och Åkerlund & Rausing samt VD och koncernchef för Höganäs AB och Öresundskraft AB. |
VD och koncernchef i Gambro samt CFO och vice VD i Incentive. |
Affärsområdeschef inom Trelleborg och andra positioner inom Trelleborg koncernen samt organisa tionskonsult BSI. |
Olika chefsbefattningar i AT Kearney samt inom ABB i Sverige och Kanada. |
| Egna och närståendes aktie innehav 2012 |
30 404 aktier. | 5 000 aktier. | 30 404 aktier. | 115 809 aktier. | 90 572 aktier. | 9 011 aktier. |
| Egna och närståendes aktie innehav 2011 |
30 404 aktier. | – | 30 404 aktier. | 95 809 aktier. | 80 572 aktier och 100 000 köpoptioner. |
5 000 aktier. |
| Revisionsutskott Närvaro |
Ledamot 2 av 52) |
– | Ledamot 5 av 5 |
Ledamot 5 av 5 |
– | Ledamot 3 av 52) |
| Finansutskott Närvaro |
Ledamot 2 av 52) |
– | Ledamot 5 av 5 |
Ledamot 5 av 5 |
– | Ledamot 4 av 52) |
| Ersättningsutskott Närvaro |
Ordförande 5 av 5 |
Ledamot 5 av 5 |
Ledamot 5 av 5 |
– | – | – |
| Styrelsemöten Närvaro |
Ordförande 8 av 8 |
Ledamot 8 av 8 |
Ledamot 8 av 8 |
Ledamot 8 av 8 |
Ledamot 8 av 8 |
Ledamot 7 av 8 3) |
| Ersättning 2012 4) | ||||||
| Styrelse, tsek | 1 050 | 400 | 400 | 400 | – | 400 |
| Utskott, tsek | 50 | 50 | 150 | 100 | – | 100 |
| Totalt 2012, tsek | 1 100 | 450 | 550 | 500 | – | 500 |
| Ersättning 2011 4) | ||||||
| Styrelse, tsek | 1 050 | 400 | 400 | 400 | – | 400 |
| Utskott, tsek | 150 | 50 | 150 | 100 | – | – |
| Totalt 2011, tsek | 1 200 | 450 | 550 | 500 | – | 400 |
1) Styrelsens ordförande Anders Narvinger står ej till förfogande för omval vid årsstämman 2013. Valberedningen har beslutat föreslå stämman att välja nuvarande styrelseledamoten Sören Mellstig som ny styrelseordförande i bolaget. Valberedningen har också beslutat föreslå årsstämman 2013 att välja Jan Carlson som ny ledamot i bolaget.
2) Anders Narvinger efterträddes under året av Bo Risberg i Revisionsutskottet och i Finansutskottet.
3) Ej närvarande vid möte nummer 5, 2012.
4) Ersättning till styrelsen för perioden maj 2012 – april 2013. Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För 2012 har ersättningar utgått enligt tabellen ovan. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått. Ersättning till ledamöter som också är anställda i koncernen utgår ej. Ersättning exklusive reseersättning.
Ytterligare information om ersättningar se not 3, sidorna 79-80
| Namn | Nina Udnes Tronstad | Heléne Vibbleus Bergquist Peter Larsson | Karin Linsjö | Mikael Nilsson | Birgitta Håkansson | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Befattning | Senior Vice President Pro curement Kværner ASA. |
Managementkonsult. | Utsedd av det fackliga koncernrådet (PTK). |
Utsedd av det fackliga koncernrådet (LO). |
Industriarbetare, utsedd av det fackliga koncern rådet (LO). |
Tjänsteman, utsedd av det fackliga koncernrådet (PTK). |
| Utbildning | Civilingenjör. | Civilekonom. | Ingenjör. | Grundskola och verkstads utbildning. |
Utbildning i arbetsrätt, ekonomi och personal politik. |
Sekreterareutbildning, utbildning inom IT och ekonomi. |
| Invald år | 2010. | 2004. | 2011. | 2000. | 2009. | 2008. |
| Född | 1959. | 1958. | 1965. | 1954. | 1967. | 1950. |
| Nationalitet | Norsk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. |
| Övriga uppdrag | Styrelseledamot i SalMar ASA, Norsk Industri Olje og Gass och Kværner Stord AS. |
Styrelseledamot i Nordic Growth Market NGM AB, Renewable Energy Corpo ration ASA, TradeDoubler AB (publ) samt Tyréns AB. Styrelseledamot och vice styrelseordförande i Sida. |
Ordförande i Unionen Trelleborg AB. |
Ordförande i Svenska Koncernrådet (LO) och ordförande i Trelleborg European Works Council. Styrelseledamot i Avdelning 52 Hus AB. |
Vice ordförande i Unionen Trelleborg AB. |
|
| Beroende | Nej. | Nej. | – | – | – | – |
| Tidigare erfarenhet | Koncerndirektör i Kværner ASA, VD för Kværner Verdal AS, koncerndirektör i Statoil ASA samt olika chefsbefattningar inom Statoil i Norge, Sverige och Danmark. |
Senior Vice President, Group Controller, AB Electrolux, auktoriserad revisor, partner och ledamot i styrelsen för PricewaterhouseCoopers i Sverige. |
||||
| Egna och närståendes aktie innehav 2012 |
– | 4 550 aktier. | 2 300 aktier. | 501 aktier. | – | 6 102 aktier. |
| Egna och närståendes aktie innehav 2011 |
– | 4 550 aktier. | 1 800 aktier. | 501 aktier. | – | 1 602 aktier. |
| Revisionsutskott Närvaro |
– | Ordförande 5 av 5 |
– | – | – | – |
| Finansutskott Närvaro |
– | Ordförande 5 av 5 |
– | – | – | – |
| Ersättningsutskott Närvaro |
– | – | – | – | – | – |
| Styrelsemöten Närvaro |
Ledamot 7 av 8 5) |
Ledamot 7 av 8 6) |
Arbetstagarrepresentant (PTK). 8 av 8 |
Arbetstagarrepresentant (LO). 8 av 8 |
Arbetstagarrepresentant (LO). 8 av 8 |
Arbetstagarrepresentant, suppleant (PTK). 8 av 8 |
| Ersättning 2012 4) | ||||||
| Styrelse, tsek | 400 | 400 | – | – | – | – |
| Utskott, tsek | – | 150 | – | – | – | – |
| Totalt 2012, tsek | 400 | 550 | – | – | – | – |
| Ersättning 2011 4) | ||||||
| Styrelse, tsek | 400 | 400 | – | – | – | – |
| Utskott, tsek | – | 150 | – | – | – | – |
| Totalt 2011, tsek | 400 | 550 | – | – | – | – |
4) Ersättning till styrelsen för perioden maj 2012 – april 2013. Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas
av årsstämman efter förslag från valberedningen. För 2012 har ersättningar utgått enligt tabellen ovan. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått. Ersättning till ledamöter som också är anställda
i koncernen utgår ej. Ersättning exklusive reseersättning.
5) Ej närvarande vid möte nummer 8, 2012.
6) Ej närvarande vid möte nummer 5, 2012. Ytterligare information om ersättningar se not 3, sidorna 79-80
Koncernledning
| Namn | Peter Nilsson | Ulf Berghult | Dario Porta | Mikael Fryklund | Fredrik Meuller | Claus Barsøe |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Befattning | VD och Koncernchef. Övriga uppdrag: Styrelse ledamot i Trelleborg AB (publ), Beijer Alma AB (publ), Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handels kammaren och Teknikföretagen. |
Ekonomi- och finansdirektör (CFO). |
Affärsområdeschef Trelleborg Coated Systems. |
Affärsområdeschef Trelleborg Industrial Solutions. |
Affärsområdeschef Trelleborg Offshore & Construction. |
Affärsområdeschef Trelleborg Sealing Solutions. |
| Utbildning | Civilingenjör. | Civilekonom. | Civilingenjör. | Civilingenjör och Fil.kand. ekonomi. |
MSc i finansiell ekonomi. | Civilekonom. |
| Född | 1966. | 1962. | 1959. | 1963. | 1970. | 1949. |
| Nationalitet | Svensk. | Svensk. | Italiensk. | Svensk. | Svensk. | Dansk. |
| Tidigare erfarenhet | Bland annat affärsområdeschef och andra positioner inom Trelleborgkoncernen samt organisationskonsult BSI. |
Bland annat CFO för Dometic Group, Thule Group, Rolls Royce Marine Systems, controller inom Trelleborg. |
Bland annat VD Reeves och affärsenhetschef Trelleborg. |
Bland annat affärsenhets chef Trelleborg och andra positioner inom Trelleborg koncernen och Bosch. |
Bland annat VP Strategic Development & Group Projects Trelleborg, affärsenhetschef Trelleborg, McKinsey & Co., JP Morgan. |
Bland annat marknads direktör Alfa Laval, olika befattningar inom Busak+Shamban och Polymer Sealing Solutions. |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2012 |
90 572 aktier | 15 000 aktier. | – | 7 000 aktier. | – | – |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2011 |
80 572 aktier och 100 000 köpoptioner*. |
– | – | 7 000 aktier. | – | 25 000 köpoptioner*. |
| Anställd | 1995. | 2012. | 2006. | 2002. | 2002. | 2003. |
| I nuvarande befattning |
2005. | 2012. | 2012. | 2012. | 2012. | 2003. |
* Huvudägaren Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 utfärdade i februari 2008 ett köpoptionsprogram. Nio ledande befattningshavare förvärvade då 255 000 köpoptioner i Trelleborg till ett pris om 10,98 SEK per köpoption. Varje köpoption berättigade till köp av en aktie av serie B under perioden 15 mars 2008 – 15 mars 2012 till ett lösenpris om 125,50 SEK. Till följd av genomförd nyemission under 2009 har, i enlighet med optionsvillkoren, lösenkursen omräknats till 57,70 SEK per aktie och antal aktier som varje option berättigar till köp av till 2,18 st. Vid programmets slut hade samtliga optioner avyttrats. Huvudägarens syfte med programmet var att främja ledningens långsiktiga engagemang i bolaget. Trelleborg AB har inte medverkat i erbjudandet och kommer inte heller att belastas av några kostnader hänförliga till erbjudandet.
Ersättning till koncernledningen 2012
| Långsiktigt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| incitaments-- | Summa | |||||||
| tsek | Fast lön | Årlig rörlig lön | program1) | Övriga förmåner | Summa | Pension | inkl pension | |
| VD | 2012 | 8 7132) | 5 408 | 3 907 | 170 | 18 198 | 3 384 | 21 582 |
| 2011 | 8 447 | 4 711 | 3 900 | 172 | 17 230 | 3 254 | 20 484 | |
| Koncernledning, | ||||||||
| övriga (10 st) 3) | 2012 | 31 863 | 12 923 | 9 362 | 974 | 55 122 | 10 681 | 65 803 |
| 2011 | 30 061 | 10 595 | 9 751 | 688 | 51 095 | 12 490 | 63 585 | |
| Totalt | 2012 | 40 576 | 18 331 | 13 269 | 1 144 | 73 320 | 14 065 | 87 385 |
| Totalt | 2011 | 38 508 | 15 306 | 13 651 | 860 | 68 325 | 15 744 | 84 069 |
1) Kostnadsförd 2012. 2) Av detta utgör fast lön 8 320 TSEK, övrigt främst förändring av semesterlöneskuld. 3) Under 2012 skedde förändringar i koncernledningen och vid utgången av 2012 bestod koncernledningen utöver VD av tio personer.
Principer för ersättning
Principer för ersättning till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman är:
- Trelleborg ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera, utveckla och behålla ledande befattningshavare.
- Kompensationsstrukturen ska bestå av fast och rörlig lön, pension och övriga ersättningar vilka tillsammans utgör individens totala kompensation.
- Trelleborg inhämtar och utvärderar kontinuerligt information om marknadsmässiga ersättningsnivåer för relevanta branscher och marknader.
- Principer för ersättning ska kunna variera beroende på lokala förhållanden.
- Ersättningsstrukturen ska vara baserad på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.
Ledande befattningshavare utgörs av VD och övriga medlemmar av koncernledningen. Principerna kompletteras av en policy för ledande befattningshavares förmåner samt en global kompensationspolicy omfattande alla chefer och högre tjänstemän. Totalt uppgick ersättningen till koncernledningen 2012 till 73 320 tsek (68 325) exklusive pensionspremier och 87 385 tsek (84 069) inklusive pensionspremier.
| Namn | Maurizio Vischi | Sören Andersson | Claes Jörwall | Ulf Gradén | Patrik Romberg |
|---|---|---|---|---|---|
| Befattning | Affärsområdeschef Trelleborg Wheel Systems. |
Chef koncernstab Personal. |
Chef koncernstab Mergers & Acquisitions. |
Chef koncernstab Juridik. | Chef koncernstab Kommunikation. |
| Utbildning | MBA. | Universitetsstudier i ekonomi, sociologi och pedagogik. |
Civilekonom. | Jur. kand. Hovrättsfiskal. | MBA och universitets studier i beteendeveten skap och pedagogik. |
| Född | 1955. | 1956. | 1953. | 1954. | 1966. |
| Nationalitet | Italiensk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. |
| Tidigare erfarenhet | Bland annat chefs positioner inom Pirelli. |
Bland annat olika personalchefspositioner inom SCA. |
Bland annat chef koncern stab Skatter och koncern struktur, avdelnings direktör Skatteverket. |
Bland annat bolagsjurist på Mölnlycke och chefs jurist PLM/Rexam. |
Bland annat olika posi tioner inom Unilever och Trelleborgkoncernen. |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2012 |
– | 6 080 aktier. | 16 031 aktier. | – | 901 aktier. |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2011 |
– | 6 080 aktier och 10 000 köpoptioner*. |
16 031 aktier. | 10 000 köpoptioner*. | 901 aktier. |
| Anställd | 1999. | 1998. | 1988. | 2001. | 2006. |
| I nuvarande befattning |
2001. | 1998. | 1988. | 2001. | 2011. |
* Huvudägaren Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 utfärdade i februari 2008 ett köpoptionsprogram. Nio ledande befattningshavare förvärvade då 255 000 köpoptioner i Trelleborg till ett pris om 10,98 SEK per köpoption. Varje köpoption berättigade till köp av en aktie av serie B under perioden 15 mars 2008 – 15 mars 2012 till ett lösenpris om 125,50 SEK. Till följd av genomförd nyemission under 2009 har, i enlighet med optionsvillkoren, lösenkursen omräknats till 57,70 SEK per aktie och antal aktier som varje option berättigar till köp av till 2,18 st. Vid programmets slut hade samtliga optioner avyttrats. Huvudägarens syfte med programmet var att främja ledningens långsiktiga engagemang i bolaget. Trelleborg AB har inte medverkat i erbjudandet och kommer inte heller att belastas av några kostnader hänförliga till erbjudandet.
Årlig rörlig lön
Den årliga rörliga lönen baseras på uppnåendet av i förväg uppsatta mål för ett antal nyckeltal. Målen 2012 avsåg koncernens resultat före skatt samt koncernens operativa kassaflöde, bägge exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande samt exklusive resultatpåverkan från TrelleborgVibracoustic. För affärsområdena har också andra operativa nyckeltal utgjort mål för årlig rörlig lön. Årlig rörlig lön är ej pensions- eller semesterlönegrundande. För VD uppgick rörlig lön 2012 till maximalt 65 procent av fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare uppgick rörlig lön 2012 till maximalt 30-60 procent av fasta lönen.
Långsiktigt incitamentsprogram
Styrelsen har sedan 2005 årligen beslutat om införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram för VD och de ledande befattningshavare som anses kunna ha en betydande påverkan på Trelleborgkoncernens vinst per aktie. Programmen är rullande treårsprogram där styrelsen årligen beslutar om eventuella nya program och deras omfattning, mål och deltagare. Incitamentsprogrammen är kontantbaserade och utgör ett tillägg till den årliga rörliga lönen och förutsätter att befattningshavaren ej har sagt upp sin anställning i Trelleborgkoncernen per den 31 december det år programmet löper ut.
Syfte
Incitamentsprogrammen är riktade och med ett långsiktigt innehåll. Syftet är att främja och bibehålla högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare.
Måltal
Måltalet för incitamentsprogrammen är Trelleborgkoncernens vinst per aktie med en årlig förbättring om 10 procent, exklusive jämförelsestörande poster och påverkan av eventuella aktieåterköpsprogram och inklusive kostnaden för programmen. För nu pågående program beslutade styrelsen för 2010 målet 2,85 sek i vinst per aktie, för 2011 målet 5,20 sek i vinst per aktie, och för 2012 målet 6,02 sek i vinst per aktie. För samtliga program är utfallet maximerat till 25 procent av den maximala årliga rörliga lönen per år.
Utfall och utbetalning
Utfallen för programmen kalkyleras årligen och ackumuleras över 3-årsperioden och eventuellt utfall utbetalas kvartal 1 året efter det att programmet löpt ut. För det program som beslutades för 2009 gjordes utbetalning kvartal 1, 2012, för programmet som beslutades för 2010 sker utbetalning kvartal 1, 2013, för programmet som beslutades för 2011 sker utbetalning kvartal 1, 2014 och för programmet som beslutades för 2012 sker utbetalning kvartal 1 2015. Utfallen utgör ej pensions- eller semesterlönegrundande inkomst. För 2012 har resultatet belastats med 24 022 tsek (26 798) och därtill sociala kostnader om 5 823 tsek (6 396).
Övriga incitamentsprogram
För närvarande har koncernen inga pågående konvertibel- eller optionsprogram.
Övriga förmåner
VD och övriga ledande befattningshavare har möjlighet till, huvudsakligen, fri bil och sjukvårdsförsäkringar.
Pension
Pensionsavtalet är premiebaserat. För VD och övriga ledande befattningshavare kan premien variera mellan 20 och 45 procent av den fasta lönen där så är lagligt möjligt. För VD utgör premien 40 procent av den fasta lönen. Pensionsålder för VD är 65 år, men både bolaget och VD har möjlighet, att utan särskild motivering, påkalla förtida pension från och med 60 års ålder, med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Från tidpunkten när VD går i förtida pension upphör anställnings- och pensionsavtal att gälla. Vissa ledande befattningshavare har avtal med ömsesidig rätt att påkalla förtida pension från och med 60 års ålder. Ersättningen utgör då 60 procent av fast lön fram till 65 års ålder, varefter normal ålderspension utgår.
Avgångsvederlag
VD:s uppsägningstid från bolagets sida är 24 månader, från VD:s sida är uppsägningstiden 6 månader. Under uppsägningstiden utgår fast lön. Vissa ledande befattningshavare har förlängda uppsägningstider från bolagets sida, vanligtvis 12, 18 eller 24 månader, från befattningshavarens sida är uppsägningstiden 6 månader.
Ytterligare information om ersättningar se not 3, sidorna 79-80
Bolagsstyrning och företagsansvar i Trelleborgkoncernen
Ett viktigt inslag i Trelleborgkoncernens kultur och värderingar är god bolagsstyrning i syfte att stödja styrelse och ledning i arbetet för ökad kundnytta samt värde och transparens för aktieägarna.
Ansvaret för ledning och kontroll av Trelleborgkoncernen fördelas mellan styrelsen, dess valda utskott och verkställande direktören.
På sidorna 44-51 och sidorna 54-55 återfinns information om Trelleborgs bolagsstyrning under 2012.
Årsstämman. Årsstämman hålls vanligen i april. Stämman beslutar om bolagsordningen och på årsstämman väljer aktieägarna styrelseledamöter, styrelsens ordförande och revisor, samt beslutar om deras arvoden. Vidare beslutar årsstämman om fastställande av resultaträkning och balansräkning, om disposition beträffande Bolagets vinst och om ansvarsfrihet gentemot Bolaget för styrelseledamöterna och VD. Årsstämman beslutar även om valberedningens tillsättande och arbete, samt beslutar om principer för ersättnings- och anställningsvillkor för VD och övriga ledande befattningshavare.
Styrelsens sammansättning. Styrelsen ska enligt bolagsordningen utgöras av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma.
Ordförandes ansvar. Ordföranden ansvarar för att styrelsearbetet är väl organiserat, bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden. Ordföranden följer verksamheten i dialog med VD. Han ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut, samt kontrollerar att styrelsens beslut verkställs.
VD och koncernledning. VD tillika koncernchef leder löpande Trelleborgs verksamhet. VD bistås av en koncernledning bestående av chefer för affärsområden och staber. Vid utgången av 2012 bestod koncernledningen av 11 personer. Under 2012 hade koncernledningen 5 möten. Mötena är fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. Trelleborgs verksamhet är från årsskiftet 2012/2013 organiserad i fem affärsområden. Dessa omfattar cirka 20 affärsenheter bestående av cirka 40 produktområden.
Externa styrinstrument. Till de externa styrinstrument som utgör ramar för bolagsstyrning inom Trelleborg hör den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen,
NASDAQ OMX Stockholms regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta lagar.
Interna styrinstrument. Till de interna bindande styrinstrumenten hör utöver den av stämman fastställda bolagsordningen, de av styrelsen fastställda Arbetsordning för styrelsen i Trelleborg, Instruktion för av styrelsen i Trelleborg inrättat revisionsutskott, Instruktion för verkställande direktören i Trelleborg, Instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen i Trelleborg, Trelleborgs Uppförandekod, Trelleborgs Finanspolicy och Kommunikationspolicy. En fullständig lista på de bindande styrinstrumenten finns på Trelleborgs webbplats.
Dessa styrinstrument kompletteras med ett antal policies och manualer som innehåller bindande regler, samt rekommendationer som anger riktlinjer och handledning för koncernens verksamhet och medarbetare. Bland dessa märks till exempel Trelleborgs Värderingar och Finansmanual men även Trelleborgs Enterprise Risk Management-process, ERM-process, som identifierar, utvärderar och hanterar risker i koncernens bolag, affärsområden, affärsenheter, och processer, Trelleborgs Intern Kontroll-process och Trelleborgs Corporate Responsibility-process, CR-process. På Trelleborgs intranät hittar de anställda fullständiga versioner av Trelleborgs styrinstrument.
Trelleborgs Uppförandekod inom områdena miljö, arbetsmiljö och etik gäller alla medarbetare utan undantag. Uppförandekoden är baserad på internationellt erkända konventioner och riktlinjer, såsom FN:s
konventioner om mänskliga rättigheter, ILO:s konventioner, OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact. Trelleborgs whistleblowerpolicy innebär att varje medarbetare har rätt att utan några efterverkningar rapportera om misstanke om lag- eller regelbrott. Processen för detta har stegvis förbättrats för att stärka medarbetares integritet och säkerhet, och möjliggöra användning på eget språk via telefon och Internet. Uppförandekoden utgör bas för den interna Corporate Responsibility (CR)-processen och utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla medarbetare. CR-processen i stort bygger på självutvärdering och interna revisioner, såsom Safety@Work (se sidan 32), förstärkt med externa revisioner på utvalda områden, såsom ISO 14001revisioner på miljöområdet.
CR-organisation och redovisning. Den årliga redovisningen av Corporate Responsibility-frågor sker enligt Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer. Principerna för Bolagets CR-redovisning förklaras i detalj på www.trelleborg.com/cr. Där och i den årliga rapporten till FN:s Global Compact finns ett komplett index som klargör exakt hur CR-redovisningen följer GRI:s riktlinjer.
På styrelsenivå är det revisionsutskottet som har till uppgift att stödja och följa koncernens arbete med Corporate Responsibility-frågor.
En utförlig översikt av bolagsstyrning i Trelleborgkoncernen finns på www.trelleborg.com/sv/Koncernen/ Bolagsstyrning/
Redovisningen av CR-frågor hanteras av en grupp sammansatt av representanter från koncernstaberna Kommunikation, Juridik, Miljö, Personal och Inköp, samt från programmet Manufacturing Excellence, med koncernstab Kommunikation som samordnare. Det direkta ansvaret för miljö- och arbetsmiljöfrågor ligger lokalt hos varje affärsenhet. Vid varje produktionsanläggning finns en miljösamordnare och en ansvarig för arbetsmiljöfrågor. Den koncerncentrala miljöfunktionen är en del av Koncernstab Juridik och ansvarar för styrning och samordning i miljöfrågor.
Trelleborgs Intern Kontroll-process
Trelleborg har definierat intern kontroll som en process som påverkas av styrelsen, revisionsutskottet, VD, koncernledningen och övriga medarbetare och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att Trelleborgs mål uppnås vad gäller:
- ändamålsenlig och effektiv verksamhet,
- tillförlitlig rapportering och
- efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar.
Intern Kontroll-processen baseras på kontrollmiljön som skapar disciplin och ger en struktur för de övriga fyra komponenterna i processen – riskbedömning, kontrollstrukturer, information och kommunikation samt uppföljning. Processen tar sin utgångspunkt i ramverket för intern kontroll utgivet av the Committee of the Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO), www.coso.org.
Riskbedömning sker inom ramen för Trelleborgs Enterprise Risk Management-process, ERM-process. Den beskrivs mer utförligt under Risker och riskhantering på sidorna 38-43.
Kontrollmiljön är de värderingar och den etik som styrelsen, revisionsutskottet, VD och koncernledningen kommunicerar och verkar utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap, beslutsvägar, befogenheter, ansvar och den kompetens som medarbetarna besitter. En översikt av koncernens organisation och styrning, inklusive externa och interna styrinstrument, som är viktiga inslag i Trelleborgs kontrollmiljö, återfinns på Trelleborgs webbplats. Bolagsstyrning och företagsansvar under 2012 beskrivs på sidorna 44-55. Viktiga interna styrinstrument är Trelleborgs Uppförandekod och Trelleborgs Värderingar. Uppförandekoden omfattar principer för hur verksamheten ska bedrivas medan Värderingar utgör ett långsiktigt åtagande som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Trelleborg kännetecknas av en decentraliserad organisation som drivs utifrån målstyrt ledarskap med tydliga mål och belöning efter prestation.
Kontrollstrukturer handlar om vilka kontroller som valts för att hantera koncernens risker. Väsentliga kontroller som
Trelleborg arbetar med beskrivs mer utförligt på sidorna 38-43 under Risker och riskhantering, samt på sidorna 54-55 vad avser väsentliga processer som påverkar den finansiella rapporteringen.
Information och kommunikation. Extern information och kommunikation består till exempel av rapportering till myndigheter och extern finansiell rapportering till ägare och andra intressenter. Intern information och kommunikation handlar om att skapa medvetenhet hos koncernens medarbetare om externa och interna styrinstrument, inklusive befogenheter och ansvar. Viktiga verktyg för detta är Trelleborgs intranät och utbildningar. En process finns där berörda medarbetare årligen skriftligen intygar kännedom om och efterlevnad av koncernens interna styrinstrument. Trelleborgs whistleblowerpolicy innebär att varje medarbetare har rätt att utan några efterverkningar rapportera om misstanke om lag- eller regelbrott. Intern information och kommunikation handlar också om att den information som genereras i Trelleborgs Intern Kontroll-process återkopplas till Trelleborgs styrelse, revisionsutskott, VD och koncernledning som underlag för att kunna fatta väl grundade beslut.
Uppföljning ska säkerställa effektiviteten i processen genom en mängd olika aktiviteter, så som uppföljning av verksamheten mot fastställda mål, självutvärderingar, internrevision och andra uppföljningar.
Styrelsens rapport om Intern Kontroll
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen ingår som en del av den totala interna kontrollen inom Trelleborg och är en central komponent i Trelleborgs bolagsstyrning.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Den följande beskrivningen utgör styrelsens rapport om Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Den har granskats av bolagets revisor.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Riskbedömning. Riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen hos Trelleborg syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer. Riskbedömningen resulterar i kontrollmål som stödjer att de grundläggande kraven på den externa finansiella rapporteringen uppfylls och utgör underlag för hur riskerna ska hanteras genom olika kontrollstrukturer. Riskbedömningen uppdateras årligen under ledning av koncernstab Intern Kontroll och resultatet rapporteras till revisionsutskottet.
Riskbedömning avseende övriga områden hanteras inom ramen för Enterprise Risk Management-processen, som beskrivs på sidorna 38-43.
Kontrollmiljö. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för styrelsen i Trelleborg som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott som ska företräda styrelsen med att övervaka Bolagets finansiella rapportering, och med avseende på den finansiella rapporteringen, övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Revisionsutskottet ska vidare företräda styrelsen med att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Styrelsen har även upprättat en instruktion för verkställande direktören i Trelleborg och instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen i Trelleborg. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med den interna kontrollen är delegerat till VD.
Koncernens stabsfunktion Intern Kontroll fungerar som koncernens intern revisionsfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens CFO. Funktionen arbetar med att utveckla, förbättra och säkra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar.
Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framför allt av Trelleborgs Finanspolicy, Kommunikationspolicy, Finansmanual som definierar redovisnings- och rapporteringsregler samt av koncernens definition av processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturer. De väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer i bolag, affärsområden och processer. Hanteringen kan ske genom att riskerna accepteras alternativt reduceras eller elimineras. Kontrollstrukturerna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god intern kontroll och bygger på koncernens totalt cirka 280 minimikrav för god intern kontroll i de sju definierade väsentliga processerna som framgår av bilden på sidan 55. Minimikraven omfattar cirka 100 dotterbolag, varav de största cirka 45 bolagen ska tillämpa både A- och B-nivån avseende minimikrav för god intern kontroll och de cirka 55 mindre bolagen endast A-nivån.
Kontrollstrukturerna i boksluts- och rapporteringsprocessen, som är väsentlig för den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, innehåller 50 av de totalt cirka 280 minimikraven för god intern kontroll.
Information och Kommunikation.
Information och kommunikation om interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen finns tillgängligt för alla berörda medarbetare på Trelleborgs intranät. Information och kommunikation avseende den finansiella rapporteringen sker även genom utbildning.
I koncernen finns en process där alla berörda medarbetare årligen skriftligt intygar kännedom om och efterlevnad av koncernens interna styrinstrument.
Koncernens CFO och chefen för koncernstab Intern Kontroll har som en stående punkt på agendan för revisionsutskottets möten att rapportera resultatet av sitt arbete med intern kontroll. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen.
Den externa finansiella rapporteringen sker i enlighet med relevanta externa och interna styrinstrument.
Uppföljning. Uppföljning för att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker av styrelsen, revisionsutskottet, VD, koncernledningen, koncernstab Intern
Kontroll, koncernstab Ekonomi och Finans och av koncernens bolag och affärsområden. Uppföljningen inbegriper uppföljning av månatliga finansiella rapporter mot budget och mål, kvartalsvisa rapporter med resultat från självutvärderingar i koncernens bolag och affärsområden och resultat av internrevisioner. Uppföljningen inbegriper också uppföljning av iakttagelser som rapporterats av Bolagets revisor. Koncernstab Intern Kontroll arbetar efter en årlig plan som godkänns av revisionsutskottet. Planen tar sin utgångspunkt i riskanalysen och omfattar prioriterade bolag, affärsområden och processer samt arbetsprogram och budget.
Aktiviteter 2012. Koncernstab Intern Kontroll har under 2012 genomfört 26 (37) internrevisioner i 12 (12) länder varav 12 (9) IT-säkerhetsrevisioner. Fokus har varit på Europa, Indien, Sri Lanka och USA. Majoriteten av internrevisionerna har genomförts av koncernstab Intern Kontroll tillsammans med interna resurser från andra staber med specialistkompetens inom till exempel inköp och finans eller tillsammans med controllers från olika affärsområden. Internrevisioner av IT-säkerhet har genomförts av ansvarig för koncernstab IT tillsammans med externa konsulter.
Under 2012 har koncernstab Intern Kontroll arbetat brett med granskningar av alla processer. Ett speciellt fokusområde för 2012 har varit hanteringen av projektredovisning.
Fokus 2013. Under 2013 kommer koncernstab Intern Kontroll att fortsätta med att arbeta brett med granskning av alla processer och med fokus på projektredovisning i relevanta bolag.
Geografiskt kommer koncernstab Intern Kontroll att ha ett större fokus på tillväxtmarknaderna, men cirka hälften av internrevisionerna kommer att ske i Europa.
Trelleborg den 13 februari 2013 Styrelsen i Trelleborg
Corporate Responsibility
| VD och koncernchefens förord57 | |
|---|---|
| Aktiv intressentdialog58 | |
| Ansvar för kunder och leverantörer59 | |
| Ansvar för samhälle och närmiljö60 |
13 procent högre energieffektivitet, 15 procent längre livslängd och 20 procent stabilare. Trelleborg Elite XP leder utvecklingen av industridäck och har modeller för mängder av olika arbetsmiljöer.
Trelleborg – en positiv kraft för hållbarhet
Innehåll
Trelleborg och Global Compact
Trelleborg är sedan 2007 anslutet till FNs nätverk
Global Compact, ett initiativ för ansvarsfull affärspraxis med fokus på miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och antikorruption.
Vi har i år fokuserat på ett mindre urval centrala CR-nyckeltal och uppfyllelsen av dessa. Koncernen har en ny organisation, men ambitionen för CR är densamma. Jag fortsätter betona hur förbättrade processer inom ramen för vårt koncernprogram Manufacturing Excellence, inklusive energisparande och därmed även minskad klimatpåverkan, är prioriterade frågor för Trelleborg. En ansvarsfull kemikaliehantering i enlighet med EU:s regelverk REACH är en annan mycket viktig fråga för oss.
Vårt inarbetade arbetsmiljöprogram Safety@Work går vidare för att Trelleborg – var vi än finns i världen – ska vara en säker och bra arbetsplats. Vidare ska vi alla ha en gemensam värdegrund och en god etik. Internt är vår Uppförandekod fortsatt vårt viktigaste rättesnöre. Men även ute hos våra leverantörer följer vi upp kodens ansvarsprinciper. Vi uppmuntrar dessutom både leverantörer och partners att ansluta sig till FN:s Global Compacts principer för ansvarsfull affärspraxis.
Vi välkomnar som alltid synpunkter på vårt CR-arbete och redovisningen av det från alla våra intressenter. Redovisningen av vårt CR-arbete enligt Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer utvecklas kontinuerligt och för att spegla det jag inledde med, hur hållbarhet blivit en viktig del av vår verksamhet och affär, har vi i år lyft fram viktiga CR-fakta om våra medarbetare och processer till den inledande strategidelen av årsredovisningen. Detta är ett steg i riktning mot vår version av en mer integrerad redovisning.
Peter Nilsson, VD och koncernchef
Nytt om Corporate Responsibility i Årsredovisning 2012
Som ett led i förtydligandet av hur Corporate Responsibility utgör en integrerad del av Trelleborgs övergripande affärsstrategi har målen inom Corporate Responsibility flyttats till målöversikten på sidan 7. CR-redovisningen avseende ansvar för medarbetare, arbetsplats och miljö återfinns i den inledande delen, Värdeskapande affärsutveckling, på sidorna 32-36.
Extern granskning och GRI-nivå
PricewaterhouseCoopers har översiktligt granskat hela redovisningen av Trelleborgs Corporate Responsibility-arbete 2012 med fokus på de mest väsentliga CR-frågorna. Se bestyrkanderapport på sidan 101 eller www.trelleborg.com/cr.
Trelleborg rapporterar enligt GRI på nivå B+ och har låtit PricewaterhouseCoopers granska och bestyrka tillämpningsnivån. Fullständig information och GRI-index finns på www.trelleborg.com/cr.
De siffror som anges för 2012 är baserade på kvarvarande verksamheter. Mot bakgrund av att framför allt antivibrationsverksamheten från dåvarande affärsområde Trelleborg Automotive sedan juli 2012 tillhör TrelleborgVibracoustic har historiska jämförelsetal räknats om i CR-avsnittet.
En aktiv intressentdialog
Trelleborgs intressentkommunikation ska präglas av öppna relationer, regelbunden dialog, tydlighet samt en hög etisk nivå.
De viktigaste intressentgrupperna är Kunder, Leverantörer och Partners, Aktieägare och Investerare, Anställda, och Samhälle. Representanter för dessa grupper får regelbundet ange vilka hållbarhetsaspekter de anser vara viktigast för Trelleborg i en så kallad väsentlighetsanalys. Sådana undersökningar genomfördes 2007, 2009 och 2012 (se nedan).
Kanaler för intressentdialog. En viktig kanal för kommunikation med samtliga Trelleborgs intressenter är www.trelleborg.com med tillhörande cirka 60 webbplatser, liksom företagets medverkan i sociala medier som Facebook och You-Tube, liksom bloggarna Marine Insights och Printing Insights.
- Kunder: Möten mellan Trelleborgs representanter och kunder. Trelleborgs kund- och intressenttidning T-Time.
- Leverantörer och partners: Leverantörsbesök och leverantörsgranskningar via enkäter.
- Aktieägare och investerare: Aktieägarservice (telefon- och e-postkanal),
årsstämma, analytikerträffar, särskilda möten med etiska investerare.
Innehåll
- Anställda: Internkommunikationskanaler, till exempel T-Talk (socialt intranät invigt 2012), E-Connect (digitalt nyhetsbrev) samt Connect (interntidning), interna utbildningar, fackföreningssamarbeten och -arrangemang.
- Samhälle: Lokala Open House-, familjeoch sponsringsaktiviteter, samarbeten med universitet och högskolor.
- Myndigheter: Dialog med lokala tillsynsmyndigheter om specifika frågor. Trelleborg arbetar även via branschorganisationer på nationell och europeisk nivå.
Intressentmöten under 2012: Exempel:
Framträdanden vid Nordiska Ministerrådets konferens "CSR – a driver of innovation and competitiveness in the Nordic region" i Trondheim 11 oktober 2012, dit Trelleborg inbjudits som exempel på större nordiska företags engagemang i hållbara produkter, samt konferensen "I Morgon Grön" i Stockholm 16 oktober 2012 på samma tema.
- Medverkan vid nordiska nätverksmöten inom ramen för N-CSR (best practice hållbarhetsredovisning) och UN Global Compact Nordic Network.
- Medverkan vid workshop om social innovation 16-17 november 2012 vid Lunds universitet, Sverige, med syftet att skapa en plattform för att adressera samhällsproblem via samarbete mellan företag, entreprenörer och intresseorganisationer.
- Intern förslagsvecka om hållbara produkter och lösningar: "Blue Dimension Jam", 20-24 februari 2012, genererade mer än 100 förslag om hur Trelleborgprodukter och -lösningar bidrar till ett hållbart samhälle.
- Studenter från mastersprogrammen vid Internationella Miljöinstitutet (IIIEE), Lund, Sverige, granskade i oktober 2012 åter i workshopform Trelleborgs CR-redovisning ur intressentsynvinkel och gav större och mindre förbättringsförslag.
Så ser intressenterna på Trelleborgs ansvar En ny väsentlighetsanalys genomfördes under 2012 för att kartlägga vilka aspekter av Trelleborgs hållbarhetsarbete som anses vara viktigast (Trelleborg har tidigare genomfört liknande väsentlighetsanalyser 2007 och 2009). Ett urval externa och interna intressenter bedömer hur viktiga de anser ett tjugotal relevanta aspekter vara, hämtade från i huvudsak Trelleborgs Uppförandekod, FN:s Global Compacts principer, Global Reporting Initiatives riktlinjer och Dow Jones Sustainability Index.
Undersökningen ger stöd för prioriteringar i CR-redovisningen samt för ytterligare fördjupad intressentdialog. Viktigast bland både externa och interna intressenter ansågs ett antal i industrin traditionellt centrala aspekter vara, såsom användning av farliga kemikalier, förbrukning av energi och utsläpp till luft och vatten. Även produktaspekter såsom miljöprestanda hos produkter och produktkvalitet och produktsäkerhet rankades högt. Vidare värdesattes öppen och ärlig kommunikation, liksom bolagsstyrning och transparens. Över tid har just kommunikation, råmaterial, samt relationer till samhället visat de tydligaste ökningarna i betydelse.
Ansvar för kunder och leverantörer
Trelleborgs ansvar längs värdekedjan baseras på god affärsetik: uppföljning av leverantörer såväl som kvalitet och säkerhet i de lösningar koncernen levererar. Förutom kundnytta tillför många av Trelleborgs produkter och lösningar även samhällsnytta.
Leverantörer. Trelleborgs målsättning är att enbart arbeta med leverantörer som ansluter sig till koncernens kvalitetskrav och affärsprinciper. Utvärderingen av leverantörer sker i första hand genom koncerngemensamma frågeformulär som innehåller frågor relaterade till arbetsmiljö, miljöledning och socialt ansvar.
Otillfredsställande svar ska utredas. Underpresterande leverantörer får en tidsfrist för åtgärder. Målet är att varje enhet ska ha genomfört CR-utvärdering av sina leverantörer på en nivå motsvarande 80 procent av inköpsvärdet.
Totalt har vid utgången av 2012 leverantörer motsvarande cirka 79,5 (75) procent av det totala inköpsvärdet granskats.
Under 2012 avslutades inga (0) relationer med leverantörer av miljömässiga eller sociala orsaker.
Produkter. En ny beteckning, Blue DimensionTM, beskriver hur Trelleborgs produkter och lösningar utöver deras grundläggande nytta för kunden via sin funktion även bidrar till samhällets strävan mot hållbarhet, se exempel på sidorna 30-31.
Vid utveckling av nya produkter tas alltid hänsyn till lag- och kundkrav, såsom produktansvar, miljö- och arbetsmiljöaspekter i tillverkningsskedet samt användningsskedet där det är relevant, se figuren. I Trelleborgs miljöpolicy sägs även att försiktighetsprincipen ska tas i beaktande och att i den utsträckning det är möjligt ska koncernen minska och ersätta skadliga ämnen och material i produkter och processer. Detta är i linje
med det pågående arbetet med att i befintliga produktformuleringar i samråd med kunder ersätta särskilt farliga ämnen enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH (se även sidan 34).
Innehåll
Produktutveckling sker vanligen i nära samarbete med kunden. Trelleborg tillhandahåller produktinformation i form av märkning, säkerhetsdatablad, IMDSdeklarationer och miljödeklarationer, motsvarande de krav som ställs av respektive kund eller marknad.
Många kunder har specifika krav avseende produkternas miljöegenskaper och ingående komponenter, till exempel fordons- och byggindustrin. Det förekommer också industri- eller kundspecifika begränsningslistor för kemikalier.
Transporter. Över 90 procent av Trelleborgs råvaror och färdiga produkter transporteras med lastbil. Trelleborg
anlitar transportföretag som kan sköta frakten på ett effektivt och säkert sätt. Den viktigaste miljöpåverkan av transporterna är utsläpp av koldioxid på grund av förbrukning av fossila bränslen.
Återvinning. I Trelleborgs produktionsprocesser återvinns i regel en betydande del av det gummispill som uppstår innan materialet har vulkaniserats, medan vulkaniserat gummi inte kan användas som råmaterial.
Vad gäller däck har återvinning på europeisk nivå gjort framsteg. För cirka tio år sedan samlades bara hälften av alla uttjänta däck in och merparten gick till deponi. Idag anser den svenska däckbranschens gemensamt ägda företag Svensk Däckåtervinning, där Trelleborg innehar en styrelseplats, att 95 procent av alla uttjänta däck i Europa går till antingen material- eller energiåtervinning.
Ansvar för samhälle och närmiljö
Trelleborgs ambition med socialt engagemang är att bidra till global utveckling genom att stödja det lokala samhället där företaget verkar.
Samhällsengagemang. Trelleborg deltar i en mängd olika samhällsaktiviteter. Bland lokala sådana kan nämnas samarbete med grannar, intresseorganisationer, myndigheter och idrottsklubbar. Stöd till yngre människor och deras utbildnings- och lärandeaktiviteter har en särskild plats i Trelleborgs samhällsengagemang, bland annat via samarbete med Rädda Barnen (se nedan) och lokalt via stöd till handikappade barn, scouter och förskolor.
Inom utbildningsområdet pågår samarbeten med flera universitet och skolor, vilket medför löpande kontakter med forskare och studenter. Bland annat samarbetar Trelleborg med LUISS och Tor Vergata, Italien, Malta University, Malta, samt Internationella Miljöinstitutet (IIIEE), Sverige.
Under årens lopp har många examens- och forskningsarbeten utförts vid Trelleborgs anläggningar, till exempel med miljöinriktning. Utöver detta kan nämnas ett så kallat "learning partnership" med Ekonomihögskolan vid Lunds
Universitet, Sverige, som innebär finansiering av två doktorandtjänster.
Trelleborg sponsrar inte politiska eller religiösa organisationer. Företagets riktlinjer för sponsring fastslår att Trelleborg prioriterar sponsringsåtaganden som är till nytta för samhället och den omgivning där företaget är verksamt. Sponsring ska stödja koncernens värderingar och stärka relationerna med kunder och andra partners.
Kommunikation. Ett av de centrala kommunikationsmålen är att bidra till att Trelleborg agerar som god samhällsmedborgare och i linje med detta förmedla en relevant bild av verksamheten. Trelleborgs kommunikation regleras av företagets kommunikationspolicy, som omfattar regler för hela verksamhetens kommunikation inklusive den med aktiemarknaden. Kommunikationen ska följa relevanta lagar, regler och normer, präglas av en nära relation till bolagets intressenter samt baseras på frekventa kontakter, tydlighet och god etik.
Fördelat värde 2012
Leverantörer, 62,8%
Skapat och fördelat värde. Trelleborgs verksamhet genererar ett ekonomiskt värde som i stor utsträckning fördelas mellan olika intressenter, såsom leverantörer av varor och tjänster, anställda, aktieägare, banker och andra kreditgivare samt samhället i form av skatter. Siffrorna för både 2011 och 2012 nedan hänför sig till kvarvarande verksamheter. Under 2012 genererades 21 727 msek (21 174) varav 19 850 msek (19 402) fördelades på de olika intressentgrupperna enligt specifikationen och diagrammet nedan.
Fördelat värde 2012
Leverantörer: Betalning för material och tjänster 12 460 msek (12 319), Not 8.
Anställda: Löner och förmåner 6 049 msek (6 014), Not 8.
Aktieägare: Utdelning 2012: 678 msek (474). Långsiktig utdelningspolicy: 30--50 procent av årets nettoresultat, sidan 4
Kreditgivare: Räntekostnader 203 msek (195), Not 11. Samhället: Betalda skatter 460 msek (400), sidan 72.
Trelleborg stöder förskola på Sri Lanka. Antonio Bianchis Hus, en förskola på Sri Lanka, är ett exempel på Trelleborgs lokala samhällsengagemang. Skolan öppnade i september 2010 och ligger nära Trelleborgs anläggning för industridäck och lantbruksdäck i Kelanyia, Sri Lanka. Skolan som drivs i samarbete med Child Action Lanka, riktar sig till lokala barn vars familjer normalt inte skulle ha råd med en möjlighet som denna.
Anställda, 30,5%
Kreditgivare, 1,0% Aktieägare, 3,4% Samhället, 2,3%
Trelleborgs policy för medarbetares deltagande i sociala medier innehåller, på samma grundval som kommunikationen i övrigt, regler om etiskt beteende för alla som representerar företaget i kanaler som exempelvis bloggar och sociala nätverk.
Trelleborg och Rädda Barnen. Ett flerårigt samarbete med Rädda Barnen, innefattande ett årligt stöd, är en del av Trelleborgs strävan att ta ett ökat globalt samhällsansvar genom att bidra till barns utveckling och utbildning.
Stärker ungdomars framtidsutsikter. Trelleborg samarbetar från 2013 med Star for Life, vars idé är att inspirera unga människor att tro på sin framtid och sina drömmar. Organisationen drivs utan vinstsyfte och är politiskt och religiöst oberoende. Programmet bedrivs i treårsperioder i utvalda skolor. Huvudcoachen och övrig personal utbildar skolpersonal att själva fortsätta arbetet efter det att programtiden är över. Trelleborgs samarbete med Star for Life inleds med ett program i en högstadieskola/gymnasium i Colombo, Sri Lanka.
Trelleborg stimulerar mångfalden
i svenskt näringsliv. Investmentbolaget Rosengård Invest, Malmö, som startades 2009 av Trelleborg AB tillsammans med E.ON, Swedbank och Scandinavian Cap AB, har fokus på riskkapital till entreprenörer med icke-svensk bakgrund och investerar i både nya och befintliga företag på den svenska marknaden.
Utanför fönstren på 11 000 Trelleborg hjälper till att göra
Finansiell information
| Våra finanser62-101 | ||
|---|---|---|
| Kommentarer till koncernens resultaträkningar 62 | ||
| Koncernens resultaträkningar 63 | ||
| Kommentarer till koncernens balansräkningar 68 | ||
| Koncernens balansräkningar 69 | ||
| Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser 71 | ||
| Koncernens kassaflödesanalyser 72 | ||
| Not 1 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 73 | |
| Not 2 | Segmentsredovisning 78 | |
| Not 3 | Anställda och kostnader 79 | |
| Not 4 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer 81 | |
| Not 5 | Jämförelsestörande poster, kvarvarande verksamheter 81 |
|
| Not 6 | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 81 | |
| Not 7 | Andelar i intressebolags resultat 81 | |
| Not 8 | Kostnader fördelade på kostnadsslag 82 | |
| Not 9 | Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet 82 | |
| Not 10 Statliga stöd 82 | ||
| Not 11 Finansiella intäkter och kostnader 82 | ||
| Not 12 Skatt på årets resultat 82 | ||
| Not 13 Innehav utan bestämmande inflytande | ||
| – resultat och kapital 82 | ||
| Not 14 Materiella anläggningstillgångar 83 | ||
| Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 84 | ||
| Not 16 Finansiella anläggningstillgångar 85 | ||
| Not 17 Moderbolagets och koncernens innehav av |
aktier och andelar i koncernbolag ........................ 85
| Not 18 Uppskjuten skattefordran/skatteskuld 86 Not 19 Varulager 86 Not 20 Kortfristiga rörelsefordringar 86 Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 86 Not 22 Räntebärande fordringar 87 Not 23 Finansiella derivatinstrument 87 Not 24 Likvida medel 87 Not 25 Avvecklade verksamheter 87 Not 26 Eget kapital 87 Not 27 Räntebärande skulder 88 Not 28 Finansiell riskhantering 88 Not 29 Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå 89 Not 30 Icke räntebärande skulder 90 Not 31 Avsättningar för pensioner och liknande 90 Not 32 Övriga avsättningar 91 Not 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 91 Not 34 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter 91 Not 35 Förvärv och avvecklade verksamheter 91 Not 36 Händelser efter periodens slut 91 Moderbolagets finanser 92 Förslag till vinstdisposition 97 Revisionsberättelse 98 Tioårsöversikt 99 |
|
|---|---|
Kommentarer till koncernens resultaträkningar
Koncernens försäljning utvecklades tillfredställande under året med hänsyn till den allmänt svagare världskonjunkturen. Den organiska tillväxten för helåret uppgick till 1 procent (9 procent) med hög tillväxt i viktiga länder som USA, Kina, Storbritannien och Norge medan vissa länder i Västeuropa såsom Italien, Frankrike, Tyskland och Sverige hade en negativ utveckling. Koncernen har under året ytterligare förbättrat sina marknadspositioner och arbetet med att fokusera verksamheten och öka närvaron inom utvalda lönsamma segment fortsätter. Under året genomfördes en betydande strategisk affär, bildandet av det samägda bolaget TrelleborgVibracoustic.
I syfte att få ett ännu starkare fokus på kärnaffärerna så delades från och med årsskiftet 2012/2013 det tidigare affärsområdet Trelleborg Engineered Systems upp i tre nya affärsområden. Trelleborg har därefter fem affärsområden: Trelleborg Coated Systems, Trelleborg Industrial Solutions, Trelleborg Offshore & Construction, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems. I koncernposter ingår centrala stabsfunktioner samt två verksamheter där den ena verksamheten är koncerngemensam och den andra verksamheten är under uppbyggnad och integrering.
Rörelseresultatet inom affärsområdet Trelleborg Coated Systems minskade jämfört med 2011 främst till följd av lägre omsättning, uppstarts- och integrationskostnader i Brasilien samt kostnader i form av kundförluster. För affärsområdet Trelleborg Industrial Solutions minskade rörelseresultatet jämfört med 2011, främst som en följd av lägre volymer och av en ogynnsam produktmix inom vissa av marknadssegmenten. Den positiva efterfrågeutvecklingen för projektrelaterade verksamheter, med högre volymer som följd, bidrog till att höja rörelseresultatet inom affärsområdet Trelleborg Offshore & Construction. Affärsområdena Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems uppvisade en förbättrad effektivitet och gott kapacitetsutnyttjande vilket positivt påverkat resultatutvecklingen.
Koncernen fortsätter att fokusera verksamheten till utvalda marknadssegment och under året avyttrades en fransk verksamhet inom komponenter till personbilar samt en verksamhet inom skyddsprodukter.
Trelleborg och tyska Freudenberg bildade det samägda bolaget inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon, TrelleborgVibracoustic.
Nettoomsättning, kvarvarande verksamheter
För koncernens kvarvarande verksamheter ökade omsättningen under 2012 till 21 262 msek (21 043), en ökning med 1 procent. Den organiska tillväxten uppgick till 1 procent. Effekterna från strukturförändringar och valutaeffekter var marginella. Strukturförändringar påverkade nettoomsättningen positivt med netto cirka 100 msek. Valutaeffekter från omräkning av utländska dotterbolag påverkade nettoomsättningen negativt med cirka 7 msek. Rensat för valutakurseffekter var omsättningen under första halvåret något högre än under andra hälften av året. Den organiska försäljningsutvecklingen under året inom affärsområdena varierade, Trelleborg Offshore & Construction och Trelleborg Wheel Systems visade positiv tillväxt medan övriga tre affärsområden hade en negativ utveckling.
Marknadsförutsättningarna varierade mellan koncernens marknadssegment. Efterfrågan inom offshore olja & gas, infrastruktur och flyg var högre än 2011. Efterfrågan inom lantbruksindustrin var stark under framförallt årets första hälft, men mattades av under andra halvåret. Efterfrågan inom generell industri, transport och personbilar var i nivå med eller något lägre än förra året.
Koncernens marknadspositioner har generellt bibehållits eller förbättrats.
För Trelleborg Coated Systems minskade den organiska försäljningen med 5 procent jämfört med 2011. Segmentet för tryckdukar påverkades negativt av en generellt svag efterfrågan i Europa samt av en större tryckpresstillverkares konkurs som forcerade fram en delvis förändrad distributionsmodell. Generellt var den underliggande efterfrågeutvecklingen inom tryckdukar svag i Europa och Nordamerika. Efterfrågan på tryckduksapplikationer för förpackningar fortsätter dock att växa. Den underliggande efterfrågeutvecklingen i Asien är fortsatt generellt positiv inom alla tryckduksapplikationer. Omsättningen från segmentet belagda vävar ökade, främst tack vare en positiv utveckling i USA.
Affärsområdet Trelleborg Industrial Solutions har verksamhet inom många skilda marknadssegment. Omsättningen från byggrelaterad verksamhet och generell industri, exklusive marina slangar som hanterar olja & gas, minskade som en följd av allmän osäkerhet och volatilitet. Omsättningen från transport var högre än 2011.
Nettoomsättning per affärsområde
| Organisk | Struktur | Valutakurs | Total | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | tillväxt, % | förändring, % | förändring, % | förändring, % | |
| Trelleborg Coated Systems | 1 738 | 1 810 | –5% | 1% | –4% | ||
| Trelleborg Industrial Solutions | 4 502 | 4 612 | –2% | 1% | –1% | –2% | |
| Trelleborg Offshore & Construction | 3 718 | 3 199 | 14% | 0% | 2% | 16% | |
| Trelleborg Sealing Solutions | 7 215 | 7 288 | –2% | 1% | 0% | –1% | |
| Trelleborg Wheel Systems | 3 865 | 3 863 | 3% | –1% | –2% | 0% | |
| Koncernposter | 1 002 | 1 300 | |||||
| Eliminering | –778 | –1 029 | |||||
| Kvarvarande verksamheter | 21 262 | 21 043 | 1% | 0% | 0% | 1% | |
Koncernens resultaträkningar
| Kvarvarande verksamheter: | |||
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 21 262 | 21 043 |
| Kostnad för sålda varor | –14 395 | –14 225 | |
| Bruttoresultat | 6 867 | 6 818 | |
| Försäljningskostnader | –2 028 | –2 025 | |
| Administrationskostnader | –2 336 | –2 400 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –309 | –273 | |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 253 | 150 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –108 | –39 |
| Andelar i TrelleborgVibracoustic | 7 | 109 | – |
| Andelar i övriga intressebolag | 7 | 3 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 5 | 11 | –138 |
| Rörelseresultat | 3,4,8,9,10 | 2 462 | 2 093 |
| Finansiella intäkter | 11 | 49 | 31 |
| Finansiella kostnader | 11 | –203 | –195 |
| Resultat före skatt | 2 308 | 1 929 | |
| Skatt | –488 | –596 | |
| Skatt hänförlig till TrelleborgVibracoustic | –32 | – | |
| Total skatt | 12 | –520 | –596 |
| Resultat efter skatt | 1 788 | 1 333 | |
| Avvecklade verksamheter: | 25 | ||
| Nettoomsättning | 3 975 | 8 107 | |
| Rörelseresultat | 353 | 596 | |
| Resultat före skatt | 318 | 551 | |
| Resultat efter skatt | 269 | 505 | |
| Koncernen: | |||
| Summa nettoomsättning | 25 237 | 29 150 | |
| Summa rörelseresultat | 2 815 | 2 689 | |
| Summa resultat före skatt | 2 626 | 2 480 | |
| Summa resultat efter skatt | 2 057 | 1 838 | |
| Hänförligt till: | |||
| – moderbolagets aktieägare | 2 042 | 1 819 | |
| – innehav utan bestämmande inflytande | 13 | 15 | 19 |
| Resultat per aktie, sek | |||
| Kvarvarande verksamheter: | |||
| Resultat | 6,55 | 4,90 | |
| Resultat efter utspädning | 6,55 | 4,90 | |
| Resultat exklusive jämförelsestörande poster 1) | 6,30 | 5,25 | |
| Totalt: | |||
| Resultat | 7,55 | 6,70 | |
| Resultat efter utspädning | 7,55 | 6,70 | |
| Utdelning 2) | 3,00 | 2,50 | |
| Antal aktier | |||
| i genomsnitt | 271 071 783 | 271 071 783 | |
| efter utspädning i genomsnitt | 271 071 783 | 271 071 783 | |
| 1) Nettoresultatet har justerats för jämförelsestörande poster, msek | 67 | –103 | |
| 2) Enligt styrelsens och VD:s förslag | |||
| Rapporter över totalresultat | |||
| msek | 2012 | 2011 | |
| Resultat efter skatt | 2 057 | 1 838 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Kassaflödessäkringar | 10 | –74 | |
| Säkring av nettoinvestering 3) | 536 | –72 | |
| Omräkningsdifferenser 3) | –972 | 15 | |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 3) | –142 | 46 | |
| Övrigt totalresultat efter skatt | –568 | –85 | |
| Summa totalresultat | 1 489 | 1 753 | |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 1 474 | 1 733 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 15 | 20 | |
msek Not 2012 2011
3) Varav avvecklade verksamheter, omräkningsdifferenser –59 MSEK och inkomstskatt 19 MSEK inkluderat i perioden.
Totalt sett minskade den organiska försäljningen inom affärsområdet med cirka 2 procent.
Omsättningen i samtliga marknadssegment inom affärsområdet Trelleborg Offshore & Construction ökade under 2012. Den underliggande efterfrågan för projektrelaterade verksamheter har generellt haft en god utveckling. Den organiska försäljningen ökade med 14 procent jämfört med föregående år.
Trelleborg Sealing Solutions lyckades upprätthålla omsättningen väl trots en försvagning inom det största marknadssegmentet generell industri. Den organiska försäljningen för hela affärsområdet minskade med 2 procent. Omsättningen från generell industri och personbilar minskade medan omsättningen inom flyg var högre än 2011. Utvecklingen på den europeiska marknaden följde den allmänna trenden nedåt, medan utvecklingen generellt var positiv i USA.
Den organiska tillväxten för affärsområdet Trelleborg Wheel Systems uppgick till 3 procent. Marknadssegmentet lantbruk påvisade för helåret en positiv utveckling. Efterfrågan var här särskilt stark under första halvåret, medan det andra halvåret och speciellt sista kvartalet påverkades av att ett antal OEM av traktorer minskade produktionstakten. Affärsområdet har fortsatt förbättrat sina marknadspositioner inom segmenten för större lantbruksdäck. För transport, i vilket däck till materialhanteringsfordon ingår, var utvecklingen svagt negativ i Europa men fortsatt stabil i Nordamerika.
Omsättningen redovisad under koncernposter är till största del hänförlig till koncernens gemensamma blandningsenheter.
Koncernens nettoomsättning uppgick till:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter, msek | 21 262 | 21 043 |
| Avvecklade verksamheter, msek | 3 975 | 8 107 |
| Totalt | 25 237 | 29 150 |
Nettoomsättning Koncernen
Konsoliderad nettoomsättning under 2012 uppgick till 25 237 msek (29 150). Under 2011 konsoliderades nettoomsättningen inom nu avvecklade verksamheter under hela året och uppgick till 8 107 msek. Dessa enheter, primärt Trelleborg Automotive, ingick endast till delar i koncernen de första sex månaderna 2012. Omsättningen under 2012 för de avvecklade enheterna uppgick till 3 975 msek.
Nettoomsättning per marknad
Den organiska försäljningsutvecklingen under 2012 i Västeuropa uppgick till –4 procent. Variationen mellan länder var stor. I Tyskland, Frankrike, Sverige och Italien var utvecklingen negativ medan i Storbritannien och Norge var det en positiv försäljningsutveckling. I Nordamerika var det en stark organisk försäljningsutveckling som uppgick till 15 procent. Försäljningen till länder i Asien ökade sammantaget organiskt med cirka 2 procent. Den organiska försäljningen i Kina ökade med 6 procent och i Australien med 5 procent.
Västeuropa är fortsatt den viktigaste marknaden för Trelleborg med en andel av omsättningen på 56 procent, andelen i övriga Europa uppgick till 5 procent, Nordamerika stod för en andel på 20 procent, Syd- och Centralamerika för 3 procent medan marknaderna i Asien och resten av världen hade tillsammans en andel på 16 procent.
Koncernen fortsätter att fokusera verksamheten till prioriterade marknader och utvalda segment.
Nettoomsättning per geografisk marknad
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Västeuropa | 11 821 | 12 339 |
| Nordamerika | 4 223 | 3 525 |
| Övriga världen | 5 218 | 5 179 |
| Kvarvarande verksamheter | 21 262 | 21 043 |
| Avvecklade verksamheter | 3 975 | 8 107 |
| Trelleborgkoncernen | 25 237 | 29 150 |
| Kvarvarande verksamheter | Organisk tillväxt | Andel av total |
|---|---|---|
| 2012, % | försäljning, % | |
| Västeuropa | –4 | 56 |
| Nordamerika | 15 | 20 |
| Övriga världen | 1 | 24 |
| Totalt | 1 | 100 |
Investeringar på tillväxtmarknader
Affärsområdet Trelleborg Coated Systems förvärvade under året en tryckduksverksamhet med produktionsanläggning i Brasilien och närvaro i Latinamerika och USA. Förvärvet stärker Trelleborgs ledande position inom området tryckdukar, det vill säga polymerbelagda vävar för offsettryckning. Förvärvet ska ses som ett komplement till den anläggning som uppfördes i Brasilien under 2011.
Under året invigdes en nybyggd anläggning i Macaé, Brasilien. I anläggningen ska högpresterande polymer- och syntaktiskt skumbaserade lösningar till offshoreindustrin, såsom olika flytprodukter, utvecklas, tillverkas och levereras. Den nya anläggningen, som ingår i affärsområdet Trelleborg Offshore & Construction, har världens största provningsrigg för hydrostatiska trycktest av produkter som ska användas i djuphavsmiljöer.
Två verksamheter tillhörande affärsområdet Trelleborg Industrial Solutions invigdes under 2012 i Indien, samlokaliserade till en anläggning i Bengaluru. Här utvecklas och produceras dels industriella antivibrationssystem, dels specialutvecklade formgodskomponenter till olika industrisegment. Industriella antivibrationssystem används för vibrationsdämpning i exempelvis tåg, entreprenadmaskiner och inom generell industri. Formgods baserade på olika polymera material återfinns i en mängd industriapplikationer och inom branscher som exempelvis telekom, energi och generell industri. Verksamheterna kommer att förse Trelleborgs befintliga internationella kunder med lokal support och leverans till deras fabriker i Indien, men också leverera och ge support till lokala indiska tillverkare.
Trelleborg Sealing Solutions invigde en anläggning i Bengaluru, Indien, där högpresterande tätningslösningar ska utvecklas, tillverkas och levereras. Tätningslösningarna återfinns i flygplan, entreprenadmaskiner, lastbilar, personbilar samt i en rad industriella applikationer. Investeringen är en del av Trelleborgs långsiktiga strategi med satsningar på marknader med goda tillväxtmöjligheter. Avancerade tätningslösningar för ett stort antal användningsområden kommer att utvecklas och tillverkas i anläggningen med hjälp av beprövade utvecklings- och tillverkningsprocesser. Anläggningen kommer att betjäna Trelleborgs befintliga internationella kunder med lokal support och leverans till deras fabriker i Indien, men också leverera till lokala indiska tillverkare.
Trelleborg Wheel Systems invigde den under 2011 förvärvade produktionsenheten i Xingtai i östra Kina. I anläggningen ska högpresterande specialdäck för i första hand lantbrukssektorn tillverkas. Investeringen är ett led i Trelleborgs långsiktiga strategi att växa på marknader med stor tillväxtpotential. Både radialdäck och diagonaldäck för lant- och skogsbruk samt agroindustriella lösningar kommer med hjälp av beprövade tillverkningsprocesser att tillverkas i anläggningen. Fabriken kommer att betjäna Trelleborgs befintliga internationella kunder med lokalt stöd och leverans till deras fabriker i Kina samt lokala kinesiska kunder.
I slutet av 2012 förvärvades ett marknadsledande USA-baserat företag specialiserat på solida industridäck till fordon såsom truckar med produktionsanläggningar i USA och i Xingtai, Kina. Anläggningen angränsar till den verksamhet som förvärvades under 2011. I och med förvärvet breddar Trelleborg sin produktportfölj av industridäck och stärker ytterligare positionen som global ledande leverantör av solida industridäck.
TrelleborgVibracoustic
Trelleborg och tyska Freudenberg slutförde under året bildandet av det samägda bolaget inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon, TrelleborgVibracoustic. Det samägda bolaget består av Trelleborgs tidigare antivibrationsverksamhet inom affärsområdet Trelleborg Automotive och av Freudenbergs motsvarande verksamhet, Vibracoustic. Bolaget, som bildades den 3 juli 2012, är global marknadsledare inom antivibrationslösningar för fordonsindustrin med en marknadsandel om 15 procent. Bolaget erbjuder marknadens bästa geografiska täckning med 32 produktionsanläggningar och sex fristående utvecklingsanläggningar i sammanlagt 18 länder. Den årliga omsättningen 2012 (proforma) uppgick till drygt 14 miljarder kronor.
Bolaget står på en stabil grund med en bra kombination av verksamheter som kompletterar varandra vad gäller geografisk täckning, produktportföljer och kunder.
I Trelleborgskoncernen rapporteras bolaget som ett intressebolag i den finansiella redovisningen och redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Se vidare sidan 20.
Rörelseresultat kvarvarande verksamheter, exklusive jämförelsestörande poster och intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic
Koncernens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic uppgick till 2 342 msek (2 231), en ökning med 5 procent. Rörelseresultatet ökade främst tack vare en relativt stabil försäljningsutveckling, fortsatt god effektivitet och kostnadskontroll. Valutakurseffekter från omräkning av utländska dotterbolag påverkade första halvårets resultat positivt och andra hälften av året negativt, helårseffekten var neutral.
Arbetet med att fokusera koncernen mot lönsamma och snabbväxande segment har fortsatt under året och Trelleborg fortsätter att ytterligare stärka närvaron på växande geografiska marknader. I samband med dessa satsningar tillkommer uppstartskostnader, vilket har belastat årets resultat. Under året har koncernen fortsatt anpassningen av produktionen till rådande konjunkturläge, vilket har haft viss negativ effekt på resultatet samtidigt som lagernivåerna fortsatt minska.
Rörelsemarginalen uppgick till 11,0 procent (10,6). Generellt i koncernen har genomförda och pågående åtgärdsprogram fortsatt att ge positiva effekter genom effektivare strukturer och lägre kostnader. Råmaterialpriserna har under året varit relativt stabila. Koncernen arbetar vidare med att optimera inköpsprocesser och därmed säkerställa en effektiv hantering.
Rörelseresultatet och rörelsemarginalen minskade inom affärsområde Trelleborg Coated Systems jämfört med föregående år, främst till följd av lägre omsättning, uppstarts- och integrationskostnader i Brasilien samt på grund av kostnader i form av kundförluster.
Inom Trelleborg Industrial Solutions minskade rörelseresultatet jämfört med 2011, som en följd av lägre volymer och av en ogynnsam produktmix inom vissa marknadssegment.
Rörelseresultatet ökade för Trelleborg Offshore & Construction jämfört med 2011, främst tack vare ökade volymer, bättre produktmix och genomförda åtgärdsprogram. Uppstartsskostnader för nya enheter har påverkat resultatet negativt.
Trelleborg Sealing Solutions förbättrade rörelseresultatet, jämfört med 2011, är en följd av ökad effektivitet och ett bra kapacitetsutnyttjande. Den goda lönsamheten bibehölls och rörelsemarginalen ökade till 20,9 procent (20,5).
Även Trelleborg Wheel Systems visade en resultatförbättring jämfört med föregående år. Rörelseresultatet förbättrades som följd av hög effektivitet och ett högt kapacitetsutnyttjande.
Rörelseresultat
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Trelleborg Coated Systems | 177 | 227 |
| Trelleborg Industrial Solutions | 328 | 387 |
| Trelleborg Offshore & Construction | 221 | 113 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 1 513 | 1 495 |
| Trelleborg Wheel Systems | 449 | 401 |
| Koncernposter | –346 | –392 |
| Totalt | 2 342 | 2 231 |
TrelleborgVibracoustic
Andelar i intressebolaget TrelleborgVibracoustic ingår i rörelseresultatet enligt kapitalandelsmetoden med 109 msek före skatt (–). TrelleborgVibracoustics rörelseresultat för perioden juli-december 2012, exklusive jämförelsestörande poster och räntenetto, uppgick till 377 msek och där Trelleborgs andel uppgick till 188 msek. För den jämförbara delen av Trelleborg som numera ingår i TrelleborgVibracoustic uppgick rörelseresultatet till 198 msek motsvarande period föregående år. Proformaberäknade helårsvärden för rörelseresultatet och rörelsemarginal visar att utfallet 2012 var lägre än föregående år. Positiva effekter från högre volymer motverkades av kostnader i samband med skapandet av det nya bolaget, uppstartskostnader i Mexiko och Kina, hög produktutvecklingsaktivitet samt valutakurseffekter.
TrelleborgVibracoustic, intressebolagsandelsredovisning
| i Trelleborgkoncernen | |
|---|---|
| msek | jul - dec 2012 |
| Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster | 377 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | –37 |
| Avskrivningar på immateriella tillgångar 1) | –44 |
| Omstruktureringskostnader | –32 |
| Rörelseresultat inkl jämförelsestörande poster | 264 |
| Resultat före skatt | 217 |
| Trelleborgs andel | 109 |
| Skatt | –64 |
| Trelleborgs andel | –32 |
| Resultat efter skatt | 153 |
| Trelleborgs andel | 77 |
1) Kopplade till fördelning av förvärvsbalansen.
Jämförelsestörande poster
Arbetet med omstruktureringsåtgärder fortsätter inom koncernen. Kostnaden för dessa åtgärder har belastat koncernens rörelseresultat med 192 msek (138). Såsom jämförelsestörande poster rapporteras också en intäkt på 203 msek från försäljning av en fastighet i Södra Hammarbyhamnen, Sverige. Sammantaget uppgår jämförelsestörande poster i rörelseresultatet till 11 msek (–138).
Kostnader för åtgärdsprogram
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | ||
| Trelleborg Coated Systems | 0 | 6 |
| Trelleborg Industrial Solutions | –71 | –31 |
| Trelleborg Offshore & Construction | –67 | –62 |
| Trelleborg Sealing Solutions | –26 | –20 |
| Trelleborg Wheel Systems | – | 0 |
| Koncernposter | –28 | –31 |
| Totalt före skatt | –192 | –138 |
| Totalt efter skatt | –135 | –101 |
Jämförelsestörande poster har netto påverkat rörelseresultatet positivt med 11 msek fördelat enligt följande:
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –65 | –77 |
| Försäljningskostnader | –12 | –13 |
| Administrationskostnader | –32 | –18 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –1 | –1 |
| Övriga rörelseintäkter | 203 | 6 |
| Övriga rörelsekostnader | –82 | –35 |
| Kvarvarande verksamheter | 11 | –138 |
Rörelseresultat avvecklade verksamheter
Under avvecklade verksamheter redovisas en fransk verksamhet inom komponenter till personbilar (mars 2012), verksamheter inom skyddsprodukter (maj 2012) samt Trelleborgs tidigare antivibrationsverksamhet inom affärsområdet Trelleborg Automotive som efter bildandet av TrelleborgVibracoustic ingår i det samägda bolaget (juli 2012). Rörelseresultatet för avvecklade verksamheter under 2012 uppgick till 353 msek (596) varav Trelleborg Automotive uppgick till 189 msek (243).
Resultat
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster | ||
| och intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic | 2 342 | 2 231 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 11,0 | 10,6 |
| Jämförelsestörande poster | 11 | –138 |
| Intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic | 109 | – |
| Rörelseresultat | 2 462 | 2 093 |
| Rörelsemarginal, (ROS), % | 11,6 | 9,9 |
Koncernens resultat
Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 2 815 msek (2 689). Valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernbolags resultat har endast påverkat rörelseresultatet marginellt med cirka 4 msek jämfört med föregående år (–169). Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick netto till –189 msek (–209), motsvarande en räntesats på 3,0 procent (3,1). Resultatet före skatt uppgick till 2 626 msek (2 480). Årets skattekostnad uppgick till –569 msek (–642), vilket motsvarar en skattesats på 22 procent (26). Skattesatsen var lägre främst på grund av skattemässigt fördelaktiga avyttringar av tillgångar samt effekterna av sänkt svensk bolagsskatt. Resultatet efter skatt uppgick till 2 057 msek (1 838), och resultatet per aktie uppgick till 7,55 sek (6,70).
Koncernens resultat
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 25 237 | 29 150 |
| Rörelseresultat | 2 815 | 2 689 |
| Resultat före skatt | 2 626 | 2 480 |
| Resultat efter skatt | 2 057 | 1 838 |
Konkurrensutredningar avseende dotterbolag
Trelleborgs dotterbolag i Frankrike respektive USA har sedan tidigare år varit föremål för undersökningar av konkurrensmyndigheter i bland annat USA, EU, Brasilien och Australien avseende vissa typer av marina oljeslangar och marina fendrar. Inga av dessa utredningar pågår längre. Det beslut som EU-kommissionen meddelade under 2009 överklagade Trelleborg redan samma år. Trelleborg avvaktar fortsatt EU-domstolens beslut. Den framtida utvecklingen av detta ärende är fortsatt förenad med viss osäkerhet relaterad till längd och utfall i pågående processer.
Resultaträkning per kvartal
Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster och intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic
| jan–mar | apr–jun | jul–sep | okt–dec | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Nettoomsättning | 5 723 | 5 260 | 5 612 | 5 492 | 4 961 | 5 187 | 4 966 | 5 104 |
| Rörelseresultat | 666 | 569 | 702 | 674 | 528 | 612 | 446 | 376 |
Koncernen, totalt
| jan–mar apr–jun |
jul–sep | okt–dec | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Nettoomsättning | 7 773 | 7 270 | 7 533 | 7 583 | 4 965 | 7 191 | 4 966 | 7 106 |
| Rörelseresultat | 744 | 905 | 1 115 | 704 | 591 | 621 | 365 | 459 |
| Resultat före skatt | 689 | 862 | 1 056 | 655 | 552 | 567 | 329 | 396 |
| Resultat efter skatt | 501 | 685 | 901 | 467 | 398 | 420 | 257 | 266 |
Händelser efter periodens slut
Förvärv av verksamhet inom marina docknings- och förankringslösningar. Trelleborg Offshore & Construction har tecknat avtal och slutfört förvärvet av Sea Systems Technology Ltd. (SeaTechnik), ett marknadsledande företag främst specialiserat på att utveckla mjukvara och tillverka nödavstängningssystem och andra kommunikationssystem som används när fartyg som fraktar flytande naturgas (LNG) angör terminaler. Den årliga försäljningen beräknas 2012 uppgå till cirka 55 msek. I och med förvärvet breddar Trelleborg sin produktportfölj av förtöjnings-, docknings- och förankringslösningar
Förvärv av distributör av industridäck.
för hamnar och fartyg.
Trelleborg Wheel Systems har tecknat avtal och slutfört förvärvet av industriverksamheten från Industriebanden Beheer B.V. Verksamheten är specialiserad på distribution och service av industridäck, såsom däck till truckar. Förvärvet stärker och utvecklar Trelleborgs europeiska distributionsnätverk av industridäck.
Marknadsutsikter för första kvartalet 2013
Efterfrågan bedöms vara i nivå med fjärde kvartalet 2012, justerat för säsongsmässiga variationer.
Resultat per aktie
Kommentarer till koncernens balansräkningar
Koncernens totala sysselsatta kapital minskade marginellt till 19 464 msek (19 574). I och med bildandet av TrelleborgVibracoustic har poster som under 2011 konsoliderades inom rörelsekapital och anläggningstillgångar under 2012 flyttats till intressebolagsandelen i TrelleborgVibracoustic.
Sysselsatt kapital fördelas enligt följande:
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Varulager | 3 275 | 3 453 |
| Rörelsefordringar | 4 084 | 3 579 |
| Rörelseskulder | –4 495 | –4 278 |
| Summa rörelsekapital kvarvarande verksamheter | 2 864 | 2 754 |
| Anläggningstillgångar | 13 733 | 13 805 |
| Andelar i intressebolag | 2 867 | 3 |
| Sysselsatt kapital kvarvarande verksamheter | 19 464 | 16 562 |
| Avvecklade verksamheter | – | 3 012 |
| Sysselsatt kapital Trelleborgkoncernen | 19 464 | 19 574 |
Sysselsatt kapital för kvarvarande verksamheter ökade till 19 464 msek (16 562), en ökning med 2 902 msek, hänförlig till:
| msek | 2012 |
|---|---|
| Företagsförvärv | 751 |
| Förändring rörelsekapital | –142 |
| Förändring anläggningstillgångar | 158 |
| Bildandet av TrelleborgVibracoustic | 2 782 |
| Förändring andelar intressebolag | 80 |
| Valutakurseffekter vid omräkning av utländska dotterbolag | –727 |
| Förändring sysselsatt kapital | 2 902 |
Förvärvade verksamheter har ökat sysselsatt kapital med 751 msek varav 367 msek avser materiella- och immateriella tillgångar. Förvärvet i slutet av året av ett företag specialiserat på solida industridäck ökade koncernens sysselsatta kapital med 472 msek.
Rörelsekapitalbindningen i kvarvarande verksamheter minskade under året med 142 msek, en kombination av lägre lagernivåer och en generellt god rörelsekapitalhantering. Bildandet av det samägda bolaget TrelleborgVibracoustic innebar en ökning av det sysselsatta kapitalet för kvarvarande verksamheter med 2 782 msek.
Valutakurseffekter har minskat det sysselsatta kapitalet i kvarvarande verksamheter med drygt 700 msek. Årets bruttoinvesteringar i kvarvarande verksamheter uppgick till 910 msek (813) varav drygt 90 procent utgör materiella anläggningstillgångar och resterande immateriella anläggningstillgångar.
Avskrivningar i kvarvarande verksamheter under året uppgick till 676 msek (645). De totala nedskrivningarna, netto efter återföringar, för kvarvarande verksamheter uppgick till 22 msek (4).
För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster så uppgick avkastningen på sysselsatt kapital till 13,7 procent (13,6). Den förbättrade resultatgenereringen samt en fortsatt god effektivitet i rörelsekapitalhanteringen har påverkat avkastningen positivt.
Eget kapital
Det totala egna kapitalet ökade under året med 665 msek till 14 169 msek (13 504). Omräkningsdifferensen minskade det totala egna kapitalet med netto –576 msek inklusive kursdifferenser (netto efter skatt) på säkringsinstrument.
Den totala utdelningen uppgick till 683 msek (477) varav till innehav utan bestämmande inflytande 5 msek (3).
Trelleborgkoncernen, förändring av eget kapital
| Eget kapital | Hänförligt till moderbolagets aktieägare | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Andra reserver | Balanserad vinst | |||||||||
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Ingående balans den 1 januari | 2 620 | 2 620 | 226 | 226 | –646 | –562 | 11 138 | 9 795 | 166 | 117 | 13 504 | 12 196 |
| Summa totalresultat | –568 | –84 | 2 042 | 1 817 | 15 | 20 | 1 489 | 1 753 | ||||
| Utdelning | –678 | –474 | –5 | –3 | –683 | –477 | ||||||
| Förvärv | –14 | 32 | –14 | 32 | ||||||||
| Avyttrade verksamheter | –127 | – | –127 | – | ||||||||
| Utgående balans den 31 december | 2 620 | 2 620 | 226 | 226 | –1 214 | –646 | 12 502 | 11 138 | 35 | 166 | 14 169 | 13 504 |
För andra reserver, se vidare not 26.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning om 3,00 SEK (2,50) per aktie, totalt 813 MSEK (678).
Koncernens balansräkningar
Innehåll
| TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 14 4 909 5 958 Goodwill 15 8 329 9 874 Övriga immateriella anläggningstillgångar 15 495 583 Andelar i intressebolag 7 2 867 54 Finansiella anläggningstillgångar 16-17, 29 342 299 Uppskjutna skattefordringar 18 710 931 Summa anläggningstillgångar 17 652 17 699 Omsättningstillgångar Varulager 19 3 275 4 001 Kortfristiga rörelsefordringar 20-21 3 992 5 516 Aktuell skattefordran 428 509 Räntebärande fordringar 22 1 143 213 Likvida medel 24 660 753 Summa omsättningstillgångar 9 498 10 992 SUMMA TILLGÅNGAR 27 150 28 691 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 26 Aktiekapital 2 620 2 620 Övrigt tillskjutet kapital 226 226 Andra reserver –1 214 –646 Balanserad vinst 10 460 9 319 Årets resultat 2 042 1 819 Summa 14 134 13 338 Innehav utan bestämmande inflytande 13 35 166 Summa eget kapital 14 169 13 504 Långfristiga skulder Räntebärande långfristiga skulder 27 4 942 5 452 Övriga långfristiga skulder 30 155 163 Pensionsförpliktelser 31 369 583 Övriga avsättningar 32 82 92 Uppskjutna skatteskulder 18 282 287 Summa långfristiga skulder 5 830 6 577 Kortfristiga skulder Räntebärande kortfristiga skulder 27 2 433 2 171 Aktuell skatteskuld 625 630 Övriga kortfristiga skulder 30,33 3 753 5 475 Övriga avsättningar 32 340 334 Summa kortfristiga skulder 7 151 8 610 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 27 150 28 691 |
31 december, msek | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | 34 | 51 | 6 | |
| Ställda säkerheter 34 0 33 |
Nettoskuld
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande placeringar och fordringar | 212 | 232 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 1 143 | 213 |
| Likvida medel | 660 | 753 |
| Summa räntebärande tillgångar | 2 015 | 1 198 |
| Räntebärande långfristiga skulder | –4 942 | –5 452 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | –2 433 | –2 171 |
| Summa räntebärande skulder | –7 375 | –7 623 |
| Nettoskuld | –5 360 | –6 425 |
| Förändring av nettoskuld: | ||
| Nettoskuld vid årets början | –6 425 | –6 409 |
| Årets nettokassaflöde | 740 | –67 |
| Tilläggsköpeskilling avvecklade verksamheter | – | 98 |
| Kursdifferenser | 325 | –47 |
| Nettoskuld vid årets slut | –5 360 | –6 425 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Skuldsättningsgrad, % | 38 | 48 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 1,4 | 1,8 |
| EBITDA/räntenetto, ggr | 21,9 | 17,5 |
| Kvarvarande verksamheter inklusive jämförelsestörande poster |
||
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 1,7 | 2,3 |
| EBITDA/räntenetto, ggr | 17,7 | 13,3 |
Som en konsekvens av ändrade redovisningsregler, IAS 19 "Ersättningar till anställda", kommer under 2013 en orealiserad aktuariell nettoförlust öka pensionsskulden med cirka 230 msek och minska eget kapital med cirka 160 msek efter skatt.
Soliditeten uppgick till 52 procent (47). Eget kapital per aktie (271,1 miljoner aktier) uppgick vid periodens utgång till 52 sek (49). Räntabiliteten på eget kapital för kvarvarande verksamheter inklusive TrelleborgVibracoustic och inklusive jämförelsestörande poster uppgick till 12,9 procent (10,4).
Nettoskuld och Finansiering
Nettoskulden minskade under året och uppgick till 5 360 msek (6 425), en minskning med 1 065 msek. Kursdifferenser minskade nettoskulden med 325 msek. Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 38 procent (48). Relationen nettoskuld/EBITDA för kvarvarande verksamheter inklusive jämförelsestörande poster uppgick till 1,7 ggr (2,3).
Det samägda bolaget TrelleborgVibracoustic har under fjärde kvartalet 2012 tecknat en syndikerad lånefacilitet om 220 meur och 75 musd med fem års löptid. Lånefaciliteten är helt fristående och är inte knuten till aktieägarna i TrelleborgVibracoustic. Den första dragningen är planerad till det första kvartalet 2013 och kommer att användas för att återbetala befintliga aktieägarlån. Trelleborg kommer då att till största del erhålla cirka 800 msek vilket kommer att leda till en motsvarande minskning av de räntebärande lån som beviljats av Trelleborgkoncernen. Det kommer att reducera Trelleborgs externa finansiella bruttoskuld i motsvarande omfattning men ha en neutral effekt på Trelleborgs konsoliderade nettoskuld och skuldsättningsgrad.
Vid utgången av 2012 bestod koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter huvudsakligen av ett syndikerat lån motsvarande cirka 1 200 meur. Det syndikerade lånet förfaller i sin helhet i mars 2016. I kreditfaciliteten medverkar sammanlagt 16 ledande finansiella institutioner från Europa, Asien och USA.
Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser
Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 2 248 msek (1 539). Resultatgenereringen var fortsatt god. Rörelsekapitalbindningen minskade under året. Förändringen kommer från en minskning av varulager med 322 msek, en ökning av rörelsefordringar med 488 msek samt en ökning av rörelseskulder om 262 msek. En gradvis ökande investeringstakt under året, främst under fjärde kvartalet, ledde till att den totala investeringsnivån ökade till 910 msek (813), vilket utgör 4,3 procent (3,9) av försäljningen.
Efter avdrag för utbetalningar avseende omstruktureringsåtgärder, tilläggslikvid för avyttrad fastighet, utdelning till minoritetsägare, finansiella betalningar och betalda skatter uppgick det fria kassaflödet till 1 714 msek (675), motsvarande 6,30 sek (2,50) per aktie.
Det belopp som redovisas som årets förvärv, 744 msek (746), avser förvärv av Printec, en tryckduksverksamhet inom Day Brazil SA, samt Maine Industrial Tire som är specialiserat på solida industridäck.
Avvecklade verksamheter 448 msek (478) avser verksamhet inom komponenter till personbilar, verksamhet inom skyddsprodukter samt verksamheten inom antivibrationslösningar som överförts till TrelleborgVibracoustic, det samägda bolaget som bildats av Trelleborg och tyska Freudenberg.
Årets utdelning till moderbolages aktieägare uppgick till 678 msek (474). Totala nettokassaflödet uppgick till 740 msek (–67).
Operativt kassaflöde
Investeringar och avskrivningar
Kassaflödesrapport
| EBITDA exkl ej kassa flödespåverkande poster |
Brutto– Sålda anlägg– Förändring i investeringar ningstillgångar rörelsekapital |
Summa kassaflöde | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Trelleborg Coated Systems | 251 | 320 | –96 | –68 | 0 | 3 | 12 | –68 | 167 | 187 |
| Trelleborg Industrial Solutions | 488 | 556 | –133 | –130 | 5 | 2 | 68 | –198 | 428 | 230 |
| Trelleborg Offshore & Construction | 332 | 222 | –139 | –148 | 4 | 4 | 36 | –90 | 233 | –12 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 1 754 | 1 710 | –285 | –241 | 7 | 10 | 219 | –118 | 1 695 | 1 361 |
| Trelleborg Wheel Systems | 562 | 503 | –200 | –156 | 2 | 4 | –137 | –166 | 227 | 185 |
| Koncernposter | –384 | –401 | –57 | –70 | 41 | 7 | –102 | 52 | –502 | –412 |
| Operativt kassaflöde | 3 003 | 2 910 | –910 | –813 | 59 | 30 | 96 | –588 | 2 248 | 1 539 |
| Utnyttjande av strukturreserver/försäljning fastighet | 81 | –223 | ||||||||
| Utdelning – innehav utan bestämmande inflytande | –5 | –3 | ||||||||
| Finansiella poster | –150 | –238 | ||||||||
| Skatter | –460 | –400 | ||||||||
| Fritt kassaflöde | 1 714 | 675 | ||||||||
| Förvärv | –744 | –746 | ||||||||
| Avvecklade verksamheter | 448 | 478 | ||||||||
| Utdelning – moderbolagets aktieägare | –678 | –474 | ||||||||
| Summa nettokassaflöde | 740 | –67 |
Koncernens kassaflödesanalyser
| msek | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 2 462 | 2 093 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar | 14 | 628 | 593 |
| Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar | 15 | 48 | 52 |
| Nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar | 14 | 22 | 7 |
| Nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar | 15 | 0 | –3 |
| Avsättningar för omstruktureringskostnader | 168 | 131 | |
| Övriga, ej kassaflödespåverkande poster | –122 | 37 | |
| Löpande verksamheten i avvecklade verksamheter | 310 | 518 | |
| 3 516 | 3 428 | ||
| Erhållen ränta och andra finansiella poster | 40 | 17 | |
| Erlagd ränta och andra finansiella poster | –190 | –255 | |
| Ränta och andra finansiella poster i avvecklade verksamheter | –35 | –45 | |
| Betald skatt | –460 | –400 | |
| Betald skatt i avvecklade verksamheter | –34 | –79 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 2 837 | 2 666 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: | |||
| Förändring av varulager | 322 | –479 | |
| Förändring av rörelsefordringar | –488 | 85 | |
| Förändring av rörelseskulder | 262 | –194 | |
| Förändring i rörelsekapital i avvecklade verksamheter | –400 | –204 | |
| Utnyttjande av strukturreserver | –122 | –223 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 411 | 1 651 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärvade enheter | 35 | –744 | –746 |
| Avvecklade verksamheter | 35 | 328 | 602 |
| Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar | 14 | –847 | –773 |
| Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar | 15 | –63 | –40 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar i avvecklade verksamheter | –134 | –323 | |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 59 | 30 | |
| Försäljning av anläggningstillgångar i avvecklade verksamheter | 24 | 9 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 377 | –1 241 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Förändring av räntebärande placeringar | –125 | –152 | |
| Förändring av räntebärande skulder | –273 | 153 | |
| Utdelning – moderbolagets aktieägare | –678 | –474 | |
| Utdelning – innehav utan bestämmande inflytande | –5 | –3 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 081 | –476 | |
| Årets kassaflöde | –47 | –66 | |
| Likvida medel: | |||
| Vid periodens början | 753 | 832 | |
| Kursdifferens | –46 | –13 | |
| Likvida medel vid årets slut | 660 | 753 |
1
Not 1
Allmän information
Moderbolaget, Trelleborg AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Trelleborg i Sverige. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Styrelsen har den 12 februari 2013 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Grund för upprättande
Trelleborgkoncernens koncernredovisning har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad gäller vissa finansiella instrument som värderats till verkligt värde.
Information avseende 2003 i koncernens flerårsöversikt har inte upprättats enligt IFRS utan redovisas enligt tidigare svensk redovisningsstandard.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget, framförallt till följd av ÅRL.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2012 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.
Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen.
Ett antal nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som är giltiga för det räkenskapsår som började 1 januari 2012 har inte tillämpats av koncernen vid framtagandet av denna koncernredovisning. Inga av dessa nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder förväntas dock ha någon väsentlig inverkan på koncernen förutom nedanstående.
–IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" ändrades under 2012. Ändringen avser främst hur ett företag ska separera komponenterna i övrigt totalresultat. Uppdelningen ska ske efter huruvida komponenten i framtiden kan antas bli föremål för återföring över resultaträkningen eller inte. Ändringen nämner inget om vilka komponenter som presenteras i övrigt totalresultat.
–IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden" och i stället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Den orealiserade aktuariella nettoförlusten som kommer påverka eget kapital negativt 2013 uppgår till cirka 160 msek efter skatt.
–IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
–IFRS 10 "Consolidated financial statements" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013.
-IFRS 11 "Joint arrangements" ger en mer realistiskt bild av "joint arrangements" genom att fokusera på rättigheter och skyldigheter snarare än på den juridiska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av "joint arrangements": "joint operations" och "joint ventures". En "joint operation" uppkommer då en "joint operator" har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett "joint arrangemang". I ett sådant arrangemang ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett "joint venture" uppkommer då en "joint operator" har rätt till nettotillgångarna i ett "joint arrangement". I ett sådant arrangemang ska innehavaren redovisa sin andel enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Koncernen avser att tillämpa IFRS 11 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013.
–IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterbolag, joint arrengements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
–IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla effekten av IFRS 13 på de finansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Koncernredovisning
Koncernens omfattning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt samtliga dotterbolag och intressebolag.
Dotterbolag
Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Koncernen bedömer också om bestämmande inflytande föreligger fastän den inte har ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna men ändå har möjlighet att styra finansiella och operativa strategier i bolaget.
Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv – dvs förvärv för förvärv – avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkiga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när den förlorar det bestämmande inflytandet. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Intressebolag
1
Med intressebolag avses de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretagen inkluderar goodwill som identifierats vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Intressebolagen bedriver i princip samma verksamhet som koncernen i övrigt och resultatandelar redovisas därför i rörelseresultatet.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen på raden "Andelar i intressebolags resultat" och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller har gjort betalningar för intressebolagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Samägda bolag
Samägda bolag avser ett avtalsbaserat förhållande där två eller flera parter gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Innehav i samägt bolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i likhet med innehav i intressebolag. Trelleborgs andel av resultatet före skatt i det samägda bolaget Trelleborg-Vibracoustic redovisas på raden "Andelar i TrelleborgVibracoustic", som ingår i rörelseresultatet. Trelleborgs andel av inkomstskatter hänförliga till TrelleborgVibracoustic" redovisas på raden "Skatt hänförlig till Trelleborg-Vibracoustic".
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas som transaktioner med koncernens aktieägare. Detta innebär att vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
Verksamheter under avyttring
Verksamheter under avyttring utgörs av större delar av verksamheter och tillgångar som koncernen, helt eller till huvudsaklig del, beslutat att avyttra respektive har avyttrat genom försäljning eller utdelning. Dessa tillgångar redovisas till det lägre av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningar sker inte på dessa anläggningstillgångar från omklassificeringstidpunkten.
Omräkning av utländsk valuta
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används sek, som är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.
Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat efter justering för uppskjuten skatt. Återföring sker till resultaträkningen samtidigt som den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Dotterbolag
Resultat och finansiell ställning för koncernens dotterbolag och intressebolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta) upprättas i respektive bolags funktionella valuta. I koncernredovisningen omräknas de utländska dotterbolagens resultat och finansiella ställning till svenska kronor (sek) enligt följande: Intäkter och kostnader i dotterbolags resultaträkningar räknas om till genomsnittlig valutakurs för respektive år, medan tillgångar och skulder
i balansräkningarna räknas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas som en separat post i övrigt totalresultat.
Omräkningsdifferenser som uppstår på finansiella instrument, som innehas för att säkra nettotillgångar i utländska dotterbolag förs också som en separat post till övrigt totalresultat. Vid avyttring realiseras de härtill hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i koncernens resultaträkning under samma period som vinsten eller förlusten på avyttringen.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Inkomstskatter
Inkomstskatter i resultaträkningen inkluderar såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital eller mot totalresultat, varvid tillhörande skatt också redovisas i eget kapital eller mot totalresultat. Aktuell skatt är skatt som betalas eller erhålls avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet och beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen. Vid företagsförvärv uppstår temporära skillnader på avvikelsen mellan koncernmässigt värde på tillgångar och skulder och deras skattemässiga värde.
Temporära skillnader som uppkommer första gången en tillgång eller skuld redovisas, som ej är hänförliga till företagsförvärv och inte har påverkat redovisat eller skattemässigt resultat, medför inte en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld i balansräkningen. Temporära skillnader beaktas inte i andelar i dotter-och intressebolag då koncernen kan styra tidpunkten för återföring av dessa och det är sannolikt att dessa inte återförs inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Segmentsredovisning
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören. Indelningen i rörelsesegment motsvarar koncernens affärsområden. För vidare beskrivning av de olika segmenten hänvisas till sidorna 10-19.
Koncernen är indelad i fem affärsområden; Trelleborg Coated Systems, Trelleborg Industrial Solutions, Trelleborg Offshore & Construction, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems.
Därutöver ingår inom koncernposter centrala stabsfunktioner samt två verksamheter där den ena verksamheten är koncerngemensam och den andra verksamheten är under uppbyggnad och integrering.
Segmentsredovisningen för affärsområdena inkluderar resultatet till och med operativt rörelseresultat samt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital omfattar samtliga materiella och immateriella anläggningstillgångar, andelar i intressebolag, förvaltningstillgångar, varulager och rörelsefordringar reducerat med rörelseskulder inklusive pensionsskulder.
Affärsområdena belastas med koncernövergripande kostnader med 0,4 procent av extern omsättning, vilket ej påverkar redovisade kassaflöden.
I presentationen av koncernens geografiska marknader har verksamheten delats upp i koncernens viktigaste geografiska marknader, som är Västeuropa, Nordamerika samt övriga världen.
Nettoomsättningen redovisas efter var kunderna är lokaliserade, medan tillgångar och investeringar redovisas efter var dessa är fysiskt lokaliserade.
Övriga redovisnings- och värderingsprinciper
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader räknat från balansdagen. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges.
Intäktsredovisning
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet exklusive mervärdeskatt och rabatter och efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande:
Försäljning av varor
Försäljning av varor intäktsredovisas i den period produkten levereras och då alla väsentliga risker och fördelar förknippade med ägandet överförts till
1
köparen. Koncernen har därmed inte kvar något engagemang som förknippas med ägandet eller utövar någon reell kontroll. Försäljning redovisas exklusive moms och justerad för eventuella rabatter samt kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.
Entreprenaduppdrag och tjänsteuppdrag
Intäktsredovisning sker i enlighet med principen om successiv vinstavräkning. Intäkten redovisas baserat på färdigställandegraden när koncernen sannolikt kommer att få ekonomiska fördelar som är förknippade med uppdraget och tillförlitlig beräkning kan ske. Färdigställandegraden bestäms utifrån nedlagda kostnader i förhållande till beräknade totala kostnader. Befarade förluster kostnadsförs direkt.
Royaltyintäkter
Intäkter från royalty periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Ränteintäkter
Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter
Erhållna utdelningar intäktsredovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Övriga rörelseintäkter och kostnader
Som övriga rörelseintäkter respektive rörelsekostnader redovisas bland annat externa hyresintäkter, resultat vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar och verktyg samt resultat vid avyttring av intressebolag och dotterbolag.
Låneutgifter
Koncernen aktiverar låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de hänförs till.
Transaktionskostnader för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med effektivräntemetoden.
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
Det belopp varmed den överförda ersättningen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning görs på de kassagenerande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Dessa kassagenererande enheter utgör koncernens investeringar i varje primärt segment.
Forskning och utveckling
Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling och test av nya eller väsentligt förbättrade material, produkter, processer eller system aktiveras när följande kriterier är uppfyllda:
- det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
- ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
- det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
- det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
- adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
- de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår Utvecklingsutgifter som tidigare har kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande period. Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas som immateriella tillgångar. Aktiverade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av linjärt från den tidpunkt då den kommersiella produktionen av produkten påbörjas. Avskrivningar sker baserat på bedömd nyttjandetid, normalt cirka fem år.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Övriga immateriella anläggningstillgångar avser externt förvärvade tillgångar såsom balanserade utgifter för IT, patent, varumärken och licenser. De tillgångar som har en bestämbar nyttjandeperiod värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandetid, normalt 5 – 10 år.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av vinster respektive förluster från kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta, om dessa uppfyller kraven för säkringsredovisning.
Avskrivningar sker ner till det beräknade restvärdet. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgångs redovisade värde skrivs genast ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger det bedömda återvinningsvärdet. Se avsnittet avseende nedskrivningar.
Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och fördelas linjärt över den beräknade nyttjandeperioden.
De årliga avskrivningssatserna är följande:
| Mark | Ingen avskrivning |
|---|---|
| Byggnader | 1,5–6 procent |
| Maskiner | 5–33 procent |
| Verktyg och formar | 33 procent |
| Kontorsutrustning | 10–20 procent |
Tillkommande utgifter som avser en materiell anläggningstillgång ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad.
Leasing
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till koncernen. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av leasingavgifterna. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelse, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i räntebärande skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden, så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av enligt plan enligt samma principer som gäller för övriga tillgångar av samma slag eller över leasingperioden om den är kortare och äganderätten inte förväntas övergå vid leasingperiodens slut. Leasingavtal som inte klassificerats som finansiella leasingavtal utgör operationella leasingavtal. Leasingavgifter för operationell leasing kostnadsförs som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde, vilket är det högsta av verkligt värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Med nyttjandevärde avses summan av nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats som beaktar marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången, så kallad WACC (Weighted Average Cost of Capital). Koncernen baserar beräkningen på
uppnådda resultat, prognoser, affärsplaner samt ekonomiska prognoser och marknadsdata. För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöde beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens rörelsesegment. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring av återvinningsvärdet, undantaget nedskrivning av goodwill.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning
Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras redovisade värde huvudsakligen ska återvinnas genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar följande tillgångar och skulder: likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas.
Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på klassificering. Samtliga finansiella derivatinstrument redovisas löpande till verkligt värde. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilken är den dag då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Koncernen bedömer varje balansdag om det finns nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.
Klassificering av finansiella instrument
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen fastställs vid den första redovisningen och omprövas vid varje rapporteringstillfälle.
Beräkning av verkligt värde
Verkliga värden på noterade finansiella instrument baseras på aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställes värdet genom tillämpning av vedertagna värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Marknadsräntor ligger till grund för beräkningen av verkliga värdet på långfristiga lån. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.
Fordringar och skulder i utländska valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels finansiella tillgångar som innehas för handel dels sådana som från investeringstillfället hänförts till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernens tillgångar enligt denna kategori utgörs av långfristiga och kortfristiga värdepappersinnehav och derivatinstrument som inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas både initialt och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde ingår i resultaträkningen som en finansiell post i den period då de uppstår.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning, dels finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Under året har endast derivatinstrument redovisats i denna kategori.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) etraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga.
Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med fordrans effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som räntebärande långfristiga eller kortfristiga skulder i balansräkningen.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Kvittning av finansiella instrument
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde:
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Finansiella derivatinstrument
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och för att säkra sin exponering för ränterisker. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte-och valutaswappar, ränte-och valutaterminer samt ränte- och valutaoptioner.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering föreligger.
Derivat som inte identifieras som säkringsinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansiella poster i den period då de uppstår.
Säkringsredovisning
Koncernen tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra följande finansiella risker; framtida kommersiella kassaflöden såväl externa som interna i utländsk valuta, kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för
riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.
Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländska valutor För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden, såväl externa som interna inom koncernen, upptar koncernen valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i övrigt totalresultat.
Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.
När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning
Koncernen upptar räntederivat för att säkerställa önskad räntenivå på koncernens nettoskuld. Belopp som ska erläggas eller mottas enligt räntederivat redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad.
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital fram till förfallotidpunkten. Eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen. Om upplåningen och därmed framtida räntebetalningar inte längre föreligger överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av nettoinvestering utlandsverksamhet
Koncernen har tagit upp lån alternativt valutatermins-eller valutaoptionskontrakt i främmande valutor som säkring av investeringar i utländska dotterbolag. Lånen respektive kontrakten värderas till balansdagens kurs. I koncernens balansräkning värderas de till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser efter justering för skattedelen förs direkt till eget kapital.
Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar en bestående del av moderbolagets finansiering av dotterbolaget. Denna utlåning kurssäkras på samma sätt som investeringar i de utländska dotterbolagen. Lånen respektive säkringen redovisas till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser på lånen respektive säkringsinstrumenten redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektiv del av kursdifferensen redovisas direkt i resultaträkningen som en finansiell post.
Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras.
Realiserade kursdifferenser avseende lån och terminer redovisas i kassaflödesanalysen under avsnittet "Finansieringsverksamheten".
Varulager
Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut metoden (FIFU). I färdiga varor och pågående arbeten består anskaffningsvärdet av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normal tillverkningskapacitet. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av ett uppskattat försäljningspris med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Avdrag görs för internvinster som uppstått vid koncernintern försäljning.
Eget kapital
Kostnader som uppstår i samband med nyemission och återköp av eget kapitalinstrument förs direkt till eget kapital.
Inlösen av konvertibler samt utnyttjande av teckningsoptioner medför nyemission av aktier medan utnyttjande av köpoptioner kan medföra utnyttjande av egna aktier.
Försäljningslikviden för dessa aktier förs direkt till eget kapital. Innehav av egna aktier reducerar balanserade vinstmedel. Vid makulering av egna aktier minskas aktiekapitalet med ett belopp motsvarande nominellt värde för aktierna och balanserade vinstmedel ökas med motsvarande belopp.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna, samt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstrukturering innefattar framför allt kostnader för avgångsersättningar och övriga kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av koncernens verksamheter.
Avsättningar görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med rimlig precision. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar respektive kortfristiga avsättningar.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det är sannolikt att villkoren som är förknippade med bidragen kommer att uppfyllas och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar reducerar anskaffningsvärdet för dessa. Statliga stöd där kostnader kompenseras redovisas systematiskt över samma perioder som de kostnader bidragen ska kompensera.
Ersättning till anställda
Pensionsförpliktelser
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav ett fåtal med tillgångar i stiftelser eller motsvarande.
En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Pensionsplanerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernbolag och från de anställda till en separat juridisk enhet.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna och med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas skulden med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över de anställdas yrkesverksamma liv. Beräkningarna görs av aktuarier, som även omvärderar pensionsplanernas åtagande. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade pensionsåtagandet. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som förvaltningstillgångar. Då ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstiger 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstetid. En del av ITP-planerna i Sverige finansieras genom försäkringspremier till Alecta. Detta är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Då koncernen inte haft tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas denna därför som en avgiftsbestämd plan.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i samtliga funktioner i resultaträkningen under den period de avser. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Övriga förmåner efter avslutad anställning
Vissa koncernbolag, huvudsakligen i USA, tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden genom användning av en redovisningsmetod som liknar den som används för förmånsbestämda pensionsplaner. Aktuariella vinster och förluster resultatförs fördelat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för berörda anställda. Värderingen av dessa förpliktelser görs av kvalificerad aktuarie.
Rörlig lön
Reservationer kostnadsförs löpande för rörliga löner i enlighet med den ekonomiska innebörden i avtalet.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.
Transaktioner med närstående
Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor, se vidare not 7. Därutöver utgår ersättning till styrelse och ledande befattningshavare, se not 3.
Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:
- Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger det beräknade nyttjandevärdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 59 procent av koncernens eget kapital.
- Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 38 procent av koncernens eget kapital.
-
Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 18.
-
Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 289 msek. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –231 msek. Som konsekvens av att IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2012 kommer koncernen från och med 2013 att sluta tillämpa "korridormetoden" och i stället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen.
- Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen. Se även vidare avsnitt avseende Riskhantering, sidorna 37-43.
- Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.
Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:
- Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
- Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.
- Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning görs.
Not 2
Segmentsredovisning
Beskrivning av koncernens rörelsesegment finns på sidorna 10-19. Nettoomsättning och rörelseresultat per rörelsesegmet
| 2012 | 2011 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Nettoomsättning | |||||||||||
| msek | Extern | Intern | Summa | Rörelseresultat | Varav jämf.- störande poster |
Varav resultat i intressebolag |
Extern | Intern | Summa | Rörelseresultat | Varav jämf.- störande poster |
Varav resultat i intressebolag |
| Trelleborg Coated Systems | 1 590 | 148 | 1 738 | 177 | – | – | 1 647 | 163 | 1 810 | 233 | 6 | – |
| Trelleborg Industrial Solutions | 4 416 | 86 | 4 502 | 257 | –71 | 0 | 4 469 | 143 | 4 612 | 356 | –31 | – |
| Trelleborg Offshore & Construction | 3 708 | 10 | 3 718 | 154 | –67 | – | 3 174 | 25 | 3 199 | 51 | –62 | – |
| Trelleborg Sealing Solutions | 7 164 | 51 | 7 215 | 1 487 | –26 | 2 | 7 277 | 11 | 7 288 | 1 475 | –20 | – |
| Trelleborg Wheel Systems | 3 865 | 0 | 3 865 | 449 | – | 1 | 3 862 | 1 | 3 863 | 401 | 0 | 0 |
| Koncernposter | 519 | 483 | 1 002 | –171 | 175 | – | 614 | 686 | 1 300 | –423 | –31 | – |
| Eliminering internförsäljning | –778 | –778 | –1 029 | –1 029 | ||||||||
| TrelleborgVibracoustic | – | – | – | 109 | – | 109 | ||||||
| Kvarvarande verksamheter | 21 262 | 0 | 21 262 | 2 462 | 11 | 112 | 21 043 | 0 | 21 043 | 2 093 | –138 | 0 |
| Avvecklade verksamheter | 3 975 | – | 3 975 | 353 | –10 | 8 | 8 107 | 8 107 | 596 | –66 | 6 | |
| Trelleborgkoncernen | 25 237 | 0 | 25 237 | 2 815 | 1 | 120 | 29 150 | 0 | 29 150 | 2 689 | –204 | 6 |
| Finansiella intäkter | 56 | 46 | ||||||||||
| Finansiella kostnader | –245 | –255 | ||||||||||
| Skatt | –569 | –642 | ||||||||||
| Årets resultat | 2 057 | 1 838 |
Tillgångar och skulder per rörelsesegment
| 2012 | 2011 | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelse– tillgångar |
Rörelse– skulder |
Syssel satt kapital |
Varav andelar i intresse– bolag |
Invest– eringar |
Avskriv– ningar |
Ned– skriv– ningar |
Operativt kassa– flöde1) |
Rörelse– tillgångar |
Rörelse– skulder |
Syssel satt kapital |
Varav andelar i intresse– bolag |
Invest– eringar |
Avskriv– ningar |
Ned– skriv– ningar |
Operativt kassa– flöde |
| 2 459 | 310 | 2 149 | – | 96 | 67 | – | 167 | 2 305 | 330 | 1 975 | – | 68 | 68 | – | 187 |
| 3 367 | 835 | 2 532 | 3 | 133 | 143 | 3 | 428 | 3 745 | 878 | 2 867 | 2 | 130 | 139 | 1 | 230 |
| 2 788 | 895 | 1 893 | – | 139 | 97 | 20 | 233 | 2 745 | 754 | 1 991 | – | 148 | 97 | 5 | –12 |
| 7 963 | 1 071 | 6 892 | 1 | 285 | 213 | 3 | 1 695 | 8 530 | 1 191 | 7 339 | –2 | 241 | 202 | 0 | 1 361 |
| 3 450 | 696 | 2 754 | 1 | 200 | 99 | – | 227 | 3 129 | 938 | 2 191 | 3 | 156 | 91 | – | 185 |
| 1 072 | 558 | 514 | 2 | 57 | 57 | –4 | –502 | 844 | 552 | 292 | 0 | 70 | 48 | –1 | –412 |
| 130 | –130 | 93 | –93 | ||||||||||||
| 2 860 | – | 2 860 | 2 860 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 23 959 | 4 495 | 19 464 | 2 867 | 910 | 676 | 22 | 2 248 | 21 298 | 4 736 | 16 562 | 3 | 813 | 645 | 5 | 1 539 |
| 0 | 0 | 0 | – | 134 | 114 | 2 | –259 | 4 705 | 1 693 | 3 012 | 51 | 323 | 266 | –2 | 0 |
| 23 959 | 4 495 | 19 464 | 2 867 | 1 044 | 790 | 24 | 1 989 | 26 003 | 6 429 | 19 574 | 54 | 1 136 | 911 | 3 | 1 539 |
1) Operativt kassaflöde avser koncernens verksamhet exklusive avsättningar till jämförelsestörande poster.
Nettoomsättning
Per geografisk marknad/land
| msek | 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tyskland | 3 022 | 3 113 | |||||
| Storbritannien | 1 728 | 1 534 | |||||
| Frankrike | 1 442 | 1 592 | |||||
| Sverige | 1 308 | 1 402 | |||||
| Italien | 898 | 1 026 | |||||
| Norge | 684 | 610 | |||||
| Nederländerna | 537 | 599 | |||||
| Spanien | 491 | 532 | |||||
| Belgien | 389 | 429 | |||||
| Danmark | 374 | 368 | |||||
| Schweiz | 355 | 458 | |||||
| Finland | 284 | 318 | |||||
| Övriga Västeuropa | 309 | 358 | |||||
| Summa Västeuropa | 11 821 | 12 339 | |||||
| Polen | 296 | 317 | |||||
| Tjeckien | 199 | 199 | |||||
| Turkiet | 122 | 123 | |||||
| Rumänien | 94 | 135 | |||||
| Övriga Europa | 366 | 384 | |||||
| Summa övriga Europa | 1 077 | 1 158 | |||||
| USA | 3 977 | 3 296 | |||||
| Kanada | 246 | 229 | |||||
| Summa Nordamerika | 4 223 | 3 525 | |||||
| Brasilien | 443 | 446 | |||||
| Mexico | 129 | 115 | |||||
| Övriga Syd- och Centralamerika | 96 | 91 | |||||
| Summa Syd- och Centralamerika | 668 | 652 | |||||
| Kina | 688 | 619 | |||||
| Australien | 572 | 532 | |||||
| Japan | 445 | 435 | |||||
| Sydkorea | 314 | 346 | |||||
| Indien | 218 | 266 | |||||
| Övriga marknader | 1 236 | 1 171 | |||||
| Summa Asien och övriga marknader | 3 473 | 3 369 | |||||
| Kvarvarande verksamheter | 21 262 | 21 043 | |||||
| Avvecklade verksamheter | 3 975 | 8 107 | |||||
| Trelleborgkoncernen | 25 237 | 29 150 | |||||
| Nettoomsättning för kvarvarande verksamheter fördelas på: | |||||||
| försäljning av varor | 21 183 | 20 972 | |||||
| tjänster | 79 | 71 | |||||
| Förändringen i valutakurser jämfört med 2011 har, vid omräkning av utländska dotterbolag, påverkat |
Förändringen i valutakurser jämfört med 2011 har, vid omräkning av utländska dotterbolag, påverkat omsättningen med 0% (–6%).
De viktigaste valutorna har haft följande utveckling;
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnitts kurs |
Balansdagens kurs |
Genomsnitts kurs |
Balansdagens kurs |
|||
| EUR | 8,7047 | 8,6259 | 9,0342 | 8,9540 | ||
| USD | 6,7731 | 6,5169 | 6,4973 | 6,9247 | ||
| GBP | 10,7343 | 10,4977 | 10,4119 | 10,6831 |
Nettoomsättning
Extern nettoomsättning per geografisk marknad
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Västeuropa | 11 821 | 12 339 |
| Nordamerika | 4 223 | 3 525 |
| Övriga världen 1) | 5 218 | 5 179 |
| Kvarvarande verksamheter | 21 262 | 21 043 |
| Avvecklade verksamheter | 3 975 | 8 107 |
| Trelleborgkoncernen | 25 237 | 29 150 |
1) Övriga världen består av Övriga Europa, Syd- och Centralamerika samt Asien och övriga marknader.
Tillgångar per geografisk marknad
| Rörelsetillgångar | Investeringar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Västeuropa | 17 227 | 14 974 | 537 | 466 | |
| Nordamerika | 3 624 | 3 562 | 92 | 76 | |
| Övriga världen | 3 811 | 3 227 | 281 | 271 | |
| Eliminering | –703 | –465 | |||
| Kvarvarande verksamheter | 23 959 | 21 298 | 910 | 813 | |
| Avvecklade verksamheter | – | 4 705 | 134 | 323 | |
| Trelleborgkoncernen | 23 959 | 26 003 | 1 044 | 1 136 |
Not 3
Anställda och kostnader
Medelantal anställda
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | |
| Storbritannien | 271 | 1 154 | 1 425 | 278 | 1 222 | 1 500 |
| Sverige | 457 | 886 | 1 343 | 553 | 1 048 | 1 601 |
| Italien | 184 | 956 | 1 140 | 196 | 906 | 1 102 |
| Frankrike | 193 | 837 | 1 030 | 204 | 887 | 1 091 |
| Tyskland | 226 | 426 | 652 | 220 | 427 | 647 |
| Malta | 165 | 400 | 565 | 165 | 435 | 600 |
| Spanien | 59 | 381 | 440 | 62 | 421 | 483 |
| Övriga Västeuropa | 294 | 859 | 1 153 | 246 | 877 | 1 123 |
| Summa Västeuropa | 1 849 | 5 899 | 7 748 | 1 924 | 6 223 | 8 147 |
| Polen | 234 | 235 | 469 | 222 | 245 | 467 |
| Övriga Europa | 228 | 324 | 552 | 236 | 364 | 600 |
| Summa övriga Europa | 462 | 559 | 1 021 | 458 | 609 | 1 067 |
| USA | 578 | 1 494 | 2 072 | 607 | 1 571 | 2 178 |
| Kanada | 4 | 18 | 22 | 3 | 19 | 22 |
| Summa Nordamerika | 582 | 1 512 | 2 094 | 610 | 1 590 | 2 200 |
| Brasilien | 86 | 170 | 256 | 71 | 136 | 207 |
| Övriga Syd- och Centralamerika | 109 | 133 | 242 | 126 | 154 | 280 |
| Summa Syd- och Centralamerika | 195 | 303 | 498 | 197 | 290 | 487 |
| Kina | 313 | 609 | 922 | 327 | 550 | 877 |
| Sri Lanka | 28 | 714 | 742 | 29 | 705 | 734 |
| Indien | 42 | 228 | 270 | 36 | 173 | 209 |
| Övriga marknader | 127 | 483 | 610 | 119 | 466 | 585 |
| Summa Asien och övriga mark nader |
510 | 2 034 | 2 544 | 511 | 1 894 | 2 405 |
| Kvarvarande verksamheter | 3 598 | 10 307 | 13 905 | 3 700 | 10 606 | 14 306 |
KONCERNENS NOTER
Fortsättning Not 3
Medelantal anställda
1 2
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | |
| Sverige | 55 | 84 | 139 | 66 | 105 | 171 |
| Frankrike | 62 | 167 | 229 | 201 | 560 | 761 |
| Tyskland | 32 | 186 | 218 | 68 | 373 | 441 |
| Spanien | 47 | 171 | 218 | 95 | 333 | 428 |
| USA | 156 | 274 | 430 | 252 | 584 | 836 |
| Brasilien | 32 | 289 | 321 | 55 | 736 | 791 |
| Kina | 112 | 228 | 340 | 162 | 452 | 614 |
| Indien | 8 | 269 | 277 | 18 | 590 | 608 |
| Övriga länder | 196 | 429 | 625 | 412 | 906 | 1 318 |
| Avvecklade verksamheter | 700 | 2 097 | 2 797 | 1 329 | 4 639 | 5 968 |
| Trelleborgkoncernen | 4 298 | 12 404 | 16 702 | 5 029 | 15 245 | 20 274 |
Andel kvinnor i högsta ledningen är 0 % (18) och andel kvinnor i styrelsen är 29 % (29).
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| Löner och andra ersättningar, msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Storbritannien | 474 | 489 |
| Sverige | 616 | 671 |
| Italien | 408 | 445 |
| Frankrike | 333 | 357 |
| Tyskland | 366 | 341 |
| Malta | 95 | 101 |
| Spanien | 130 | 137 |
| Övriga Västeuropa | 675 | 624 |
| Summa Västeuropa | 3 097 | 3 165 |
| Polen | 48 | 47 |
| Övriga Europa | 77 | 81 |
| Summa övriga Europa | 125 | 128 |
| USA | 884 | 884 |
| Kanada | 15 | 12 |
| Summa Nordamerika | 899 | 896 |
| Brasilien | 74 | 56 |
| Övriga Syd- och Centralamerika | 27 | 26 |
| Summa Syd- och Centralamerika | 101 | 82 |
| Kina | 91 | 73 |
| Sri Lanka | 27 | 28 |
| Indien | 18 | 14 |
| Övriga marknader | 287 | 256 |
| Summa Asien och övriga marknader | 423 | 371 |
| Löner och andra ersättningar, kvarvarande verksamheter | 4 645 | 4 642 |
| Sociala kostnader | 943 | 910 |
| Pensionskostnader – avgiftsbaserade planer | 154 | 136 |
| Pensionskostnader – förmånsbaserade planer | 73 | 49 |
| Sociala kostnader, kvarvarande verksamheter | 1 170 | 1 095 |
| Kvarvarande verksamheter | 5 815 | 5 737 |
| Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader, avvecklade verksamheter |
791 | 1 547 |
| Trelleborgkoncernen | 6 606 | 7 284 |
| I löner och andra ersättningar för kvarvarande verksamheter ingår: |
||
| till styrelse, VD:ar och vice VD inklusive rörlig lön | 141 | 142 |
| 27 | 27 |
Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare
Principer
Nedanstående principer för ersättning till ledande befattningshavare i Trelleborgkoncernen fastställdes vid årsstämman 2012. Styrelsens förslag till principer för ersättning inför årsstämma 2013 är desamma som antogs vid stämman 2012. Trelleborgs principer för ersättning till ledande befattningshavare är att bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera, utveckla och behålla ledande befattningshavare. Kompensationsstrukturen ska bestå av fast och rörlig lön, pension och övriga ersättningar vilka tillsammans utgör individens totala kompensation. Trelleborg inhämtar och utvärderar kontinuerligt information om marknadsmässiga ersättningsnivåer för relevanta branscher och marknader. Principer för ersättning ska kunna variera beroende på lokala förhållanden. Ersättningsstrukturen ska baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Se vidare www.trelleborg.com, bolagsstyrning, årsstämma: "Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare".
Ersättning till ledningen 2012
Verkställande Direktör Under 2012 har VD, tillika koncernchef, uppburit fast lön samt andra ersättningar i enlighet med nedanstående tabell. VD har enligt avtal möjlighet till årlig rörlig lön. Den årliga rörliga lönen har en fastställd övre gräns för helåret 2012 vilken motsvarar 65 procent av den fasta lönen. Under 2012 har den årliga rörliga lönen baserats på Trelleborgkoncernens resultat före skatt, exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande, samt på Trelleborgkoncernens operativa kassaflöde, exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande, samt exklusive resultatpåverkan från TrelleborgVibracoustic. Den årliga rörliga lönen utgör ej pensions- eller semesterlönegrundande inkomst. För 2012 har årlig rörlig lön utgått till VD med 5 408 TSEK (4 711).
VD har ett pensionsavtal med pensionsålder 65 år. Pensionsavtalet ger dock både bolaget och VD möjlighet, att utan särskild motivering, påkalla förtida pension från och med 60 års ålder, med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Från den tidpunkt VD går i förtida pension upphör anställningsavtal och pensionsavtal att gälla. Pensionsavtalet är i sin helhet premiebaserat där premien beräknas till 40 procent av den fasta lönen. För 2012 har pensionspremie kostnadsförts i enlighet med nedanstående tabell.
VD:s uppsägningstid från bolagets sida är 24 månader, från VD:s sida är uppsägningstiden 6 månader. Under uppsägningstiden utgår fast lön.
Principen för ersättning till övriga ledande befattningshavare bygger på både fast och årlig rörlig lön. Den årliga rörliga lönen har en fastställd övre gräns och utgör maximalt 30–60 procent av den fasta lönen. Under 2012 har den årliga rörliga lönen bland annat baserats på resultatutveckling samt på operativt kassaflöde. För affärsområdena har också andra operativa nyckeltal utgjort mål för årlig rörlig lön. För övriga ledande befattningshavare är ålderspensionen premiebestämd där pensionspremien kan variera mellan 20 och 45 procent av den fasta lönen. Vissa ledande befattningshavare har avtal med ömsesidig rätt att påkalla förtida pension från och med 60 års ålder. Ersättningen utgör då 60 procent av fast lön fram till 65-års ålder, varefter normal ålderspension utgår. Vissa ledande befattningshavare har förlängda uppsägningstider från bolagets sida, vanligtvis 12, 18 eller 24 månader, från befattningshavarens sida är uppsägningstiden 6 månader. För VD och övriga ledande befattningshavare finns huvudsakligen möjlighet till förmån av fri bil. Koncernen har en global kompensationspolicy omfattande alla chefer och högre tjänstemän. Därutöver finns en policy avseende vissa villkor för ledande befattningshavares förmåner som bland annat omfattar pensionsvillkor, sjukvårdsförsäkringar och förmånsbilar.
Långsiktigt incitamentsprogram
Styrelsen har sedan 2005 årligen beslutat om införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram för VD och de ledande befattningshavare som anses kunna ha en betydande påverkan på Trelleborgkoncernens vinst per aktie. Programmen är rullande treårsprogram där styrelsen årligen beslutar om eventuella nya program och deras omfattning, mål och deltagare. Incitamentsprogrammen är kontantbaserade och utgör ett tillägg till den årliga rörliga lönen och förutsätter att befattningshavaren ej har sagt upp sin anställning i Trelleborgkoncernen per den 31 december det år programmet löper ut.
Syfte
Incitamentsprogrammen är riktade och med ett långsiktigt innehåll. Syftet är att främja och bibehålla högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare.
Måltal
Måltalet för incitamentsprogrammen är Trelleborgkoncernens vinst per aktie med en årlig förbättring om 10 procent, exklusive jämförelsestörande poster och påverkan av eventuella aktieåterköpsprogram och inklusive kostnaden för programmen. För nu pågående program beslutade styrelsen för 2010 målet 2,85 SEK i vinst per aktie, för 2011 målet 5,20 SEK i vinst per aktie, och för 2012 målet 6,02 SEK i vinst per aktie. För samtliga program är utfallet maximerat till 25 procent av den maximala årliga rörliga lönen per år.
Utfall och utbetalning
Utfallen för programmen kalkyleras årligen och ackumuleras över 3-årsperioden och eventuellt utfall utbetalas kvartal 1 året efter det att programmet löpt ut. För det program som beslutades för 2009 gjordes utbetalning kvartal 1, 2012, för programmet som beslutades för 2010 sker utbetalning kvartal 1, 2013, för programmet som beslutades för 2011 sker utbetalning kvartal 1, 2014 och för programmet som beslutades 2012 sker utbetalning kvartal 1, 2015. Utfallen utgör ej pensions- eller semesterlönegrundande inkomst. För 2012 har resultatet belastats med 24 022 TSEK (26 798) och därtill sociala kostnader om 5 823 TSEK (6 396).
Övriga incitamentsprogram
För närvarande har koncernen inga pågående konvertibel- eller optionsprogram.
Ersättning till styrelsen 2012
Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För 2012 har ersättningar utgått enligt tabellen nedan. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått. Ersättning till ledamöter som också är anställda i koncernen utgår ej.
Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter, löner till VD och andra befattningshavare i högsta ledningen
| 2012 tsek |
Styrelse arvode/ Fast lön |
Årlig rörlig lön |
Incitaments– program 1) |
Förmåner | Pension | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Narvinger, styrelsens ordförande |
1 100 | 1 100 | ||||
| Hans Biörck, styrelseledamot | 450 | 450 | ||||
| Claes Lindqvist, styrelseledamot | 550 | 550 | ||||
| Sören Mellstig, styrelseledamot | 500 | 500 | ||||
| Bo Risberg, styrelseledamot | 500 | 500 | ||||
| Nina Udnes Tronstad, styrelseledamot | 400 | 400 | ||||
| Heléne Vibbleus Bergquist, styrelseledamot |
550 | 550 | ||||
| Verkställande direktör | 8 713 | 5 408 | 3 907 | 170 | 3 384 | 21 582 |
| Andra ledande befattningshavare, | ||||||
| anställda i Trelleborg AB, 4 st | 9 022 | 4 238 | 2 114 | 465 | 3 999 | 19 838 |
| anställda i andra koncernbolag, 6 st | 22 841 | 8 685 | 7 248 | 509 | 6 682 | 45 965 |
| Summa | 44 626 | 18 331 | 13 269 | 1 144 | 14 065 | 91 435 |
1) Kostnadsfört 2012. Utbetalning under kvartal 1, 2013 till 2015 under förutsättning att befattningshavaren ej har sagt upp sin anställning i koncernen 31/12 året dessförinnan.
| 2011 tsek |
Styrelse arvode/ |
Årlig rörlig lön |
Incitaments– program |
Förmåner | Pension | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fast lön | ||||||
| Anders Narvinger, styrelsens ordförande |
1 167 | 1 167 | ||||
| Hans Biörck, styrelseledamot | 437 | 437 | ||||
| Claes Lindqvist, styrelseledamot | 537 | 537 | ||||
| Sören Mellstig, styrelseledamot | 487 | 487 | ||||
| Bo Risberg, styrelseledamot | 387 | 387 | ||||
| Nina Udnes Tronstad, styrelseledamot Heléne Vibbleus Bergquist, |
387 | 387 | ||||
| styrelseledamot | 537 | 537 | ||||
| Verkställande direktör | 8 447 | 4 711 | 3 900 | 172 | 3 254 | 20 484 |
| Vice verkställande direktör 2) | 1 605 | 566 | 64 | 5 108 | 7 343 | |
| Andra ledande befattningshavare, | ||||||
| anställda i Trelleborg AB, 5 st | 10 387 | 3 400 | 2 387 | 486 | 4 899 | 21 559 |
| anställda i andra koncernbolag, 4 st | 18 069 | 6 629 | 7 364 | 138 | 2 483 | 34 683 |
| Summa | 42 447 | 15 306 | 13 651 | 860 | 15 744 | 88 008 |
2) Vice VD var anställd i koncernen till och med 30/6 2011. Ingen ny Vice VD har därefter utsetts.
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 27 | 28 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 4 | 4 |
| Skatterådgivning | 5 | 6 |
| Övriga tjänster | 10 | 5 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 1 | 1 |
| Skatterådgivning | 1 | – |
| Kvarvarande verksamheter | 48 | 44 |
| Avvecklade verksamheter | – | 6 |
| Trelleborgkoncernen | 48 | 50 |
Not 5
Jämförelsestörande poster, kvarvarande verksamheter
Fördelade per affärsområde
| 2012 | 2011 |
|---|---|
| – | 6 |
| –71 | –31 |
| –67 | –62 |
| –26 | –20 |
| – | 0 |
| –28 | –31 |
| –192 | –138 |
| 203 | – |
| 11 | –138 |
Fördelade per funktion
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –65 | –77 |
| Försäljningskostnader | –12 | –13 |
| Administrationskostnader | –32 | –18 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –1 | –1 |
| Övriga rörelseintäkter | 203 | 6 |
| Övriga rörelsekostnader | –82 | –35 |
| Summa | 11 | –138 |
Varav nedskrivningar/omstrukteringskostnader
| Nedskrivningar | Omstruktureringskostnader | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Trelleborg Coated Systems | – | – | – | 6 | |
| Trelleborg Industrial Solutions | –3 | –1 | –68 | –30 | |
| Trelleborg Offshore & Construction | –20 | –5 | –47 | –57 | |
| Trelleborg Sealing Solutions | 0 | 0 | –26 | –20 | |
| Trelleborg Wheel Systems | – | – | – | 0 | |
| Koncernposter | – | –1 | –28 | –30 | |
| Summa | –23 | –7 | –169 | –131 |
Nedskrivningar av anläggningstillgångar har skett till beräknat nyttjandevärde.
Not 6
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kompensation från försäkringsbolag | 2 | 2 |
| Hyresintäkter | 43 | 11 |
| Kursdifferenser | 47 | 49 |
| Royalty | 15 | 9 |
| Statsbidrag | 9 | 3 |
| Kund-/Leverantörsrelaterade intäkter | 9 | 14 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 49 | 11 |
| Försäljning av verktyg och prototyper m.m. | 15 | 10 |
| Försäljning av tjänster | 8 | 0 |
| Övrigt | 56 | 41 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 253 | 150 |
| Hyreskostnader | –13 | –23 |
| Kursdifferenser | –33 | –11 |
| Kund-/Leverantörsrelaterade kostnader | –4 | –5 |
| Försäljning/utrangering av anläggningstillgångar | –52 | 0 |
| Övrigt | –6 | 0 |
| Summa övriga rörelsekostnader | –108 | –39 |
| Summa Kvarvarande verksamheter | 145 | 111 |
Not 7
Andelar i intressebolags resultat
| Resultat före skatt |
Skatt | Resultat efter skatt |
Erhållen utdelning |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| TrelleborgVibracoustic 1) | 109 | – | –32 | – | 77 | – | – | – |
| Övriga intressebolag 1) | 4 | 0 | –1 | 0 | 3 | 0 | 2 | 1 |
| Kvarvarande verksamheter | 113 | 0 | –33 | 0 | 80 | 0 | 2 | 1 |
| Dawson Manufacturing Company | 12 | 18 | –4 | –7 | 8 | 11 | – | 0 |
| Entreprenadbolag inom taktäckning | – | –6 | – | 0 | – | –6 | – | 0 |
| Avvecklade verksamheter | 12 | 12 | –4 | –7 | 8 | 5 | – | 0 |
| Trelleborgkoncernen | 125 | 12 | –37 | –7 | 88 | 5 | 2 | 1 |
1) Resultatandelar i TrelleborgVibracoustic redovisas i resultaräkningen på två rader; rörelseresultat och skatt. Resultatandelar efter skatt i övriga intressebolag redovisas på en rad i resultaträkningen; rörelseresultat.
| Fordringar på intresse bolag |
Skulder till intresse bolag |
Försäljning till intresse bolag |
Rörelse intäkter från intresse bolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| TrelleborgVibracoustic 2) | 905 | – | 116 | – | 54 | – | 253) | – |
| Övriga intressebolag | 0 | 2 | 0 | – | 3 | 12 | – | 0 |
| Kvarvarande verksamheter | 905 | 2 | 116 | – | 57 | 12 | 25 | 0 |
| Dawson Manufacturing Company | – | 5 | – | – | – | 21 | – | 10 |
| Avvecklade verksamheter | – | 5 | – | – | – | 21 | – | 10 |
| Trelleborgkoncernen | 905 | 7 | 116 | – | 57 | 33 | 25 | 10 |
2) Koncernen har utestående ansvarsförbindelser till TrelleborgVibracoustic, se vidare not 34.
3) Varav hyresintäkter 16 msek.
| Skulder | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Tyskland | 50 | 8 244 | – | 5 744 | – |
| 72 | 75 | 51 | 54 | ||
| 8 316 | 75 | 5 795 | 54 | ||
| USA | 45 | – | 173 | – | 59 |
| – | 173 | – | 59 | ||
| 8 316 | 248 | 5 795 | 113 | ||
| Säte Kapitalandel, % | Tillgångar |
| Bolag | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | Nettoomsättning | Årets resultat | Bokfört värde | |||||
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Indirekt ägda | ||||||||
| TrelleborgVibracoustic | 2 500 | – | 10 295 4) | – | 358 4) | – | 2 860 | – |
| Övriga intressebolag | 20 | 20 | 82 | 76 | 4 | 5 | 7 | 3 |
| Kvarvarande verksamheter | 2 520 | 20 | 10 377 | 76 | 362 | 5 | 2 867 | 3 |
| Dawson Manufacturing Company | – | 114 | – | 223 | – | 25 | – | 51 |
| Avvecklade verksamheter | – | 114 | – | 223 | – | 25 | – | 51 |
| Trelleborgkoncernen | 2 520 | 134 | 10 377 | 299 | 362 | 30 | 2 867 | 54 |
4) Avser den legala enheten TrelleborgVibracoustic där före detta Trelleborgs enheter inom Trelleborg Automotive endast ingår under perioden juli-december 2012.
Aktier och andelar i intressebolag
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 54 | 41 |
| Förvärv | 2 | 1 |
| Bildandet av TrelleborgVibracoustic 5) | 2 782 | – |
| Försäljningar | –58 | 6 |
| Utdelning | –2 | –1 |
| Resultatandel i intressebolag, kvarvarande verksamheter | 80 | 0 |
| Resultatandel i intressebolag, avvecklade verksamheter | 8 | 5 |
| Omräkningsdifferenser | 1 | 2 |
| Bokfört värde vid årets utgång | 2 867 | 54 |
5) Verkligt värde bedömning har gjorts. Transaktionen som helhet har haft en ej betydande påverkan på koncernens resultat.
Kostnader fördelade på kostnadsslag
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnader för råmaterial, komponenter, färdigvaror, förpackningsmaterial samt energi- och transportkostnader |
–10 563 | –10 426 |
| Ersättningar till personal | –6 049 | –6 014 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –707 | –717 |
| Övriga externa kostnader avseende försäljning, administration, forskning och utveckling |
–1 897 | –1 893 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 304 | 100 |
| Andelar i intressebolags resultat | 112 | 0 |
| Kvarvarande verksamheter | –18 800 | –18 950 |
Not 9
Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 13 | 17 |
| Kostnad för sålda varor | 0 | –6 |
| Försäljnings-, administrations- och FoU kostnader | –5 | –4 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 3 | 10 |
| Kvarvarande verksamheter | 11 | 17 |
| Avvecklade verksamheter | – | –13 |
| Trelleborgkoncernen | 11 | 4 |
Not 10
Statliga stöd
Not 11
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Finansiella intäkter och kostnader
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Erhållna bidrag | 6 | 6 |
| Kvarvarande verksamheter | 6 | 6 |
| Avvecklade verksamheter | – | 1 |
| Trelleborgkoncernen | 6 | 7 |
msek 2012 2011 Ränteintäkter från räntebärande fordringar 39 15 Valutakursvinster, netto 10 16 Summa finansiella intäkter, kvarvarande verksamheter 49 31 Ränteintäkter från räntebärande fordringar 7 15 Valutakursvinster, netto 0 0 Summa finansiella intäkter, avvecklade verksamheter 7 15 Summa finansiella intäkter 56 46
Räntekostnader från räntebärande skulder –203 –195 Valutakursförluster, netto 0 0 Summa finansiella kostnader, kvarvarande verksamheter –203 –195 Räntekostnader från räntebärande skulder –23 –42 Valutakursförluster, netto –19 –18 Summa finansiella kostnader, avvecklade verksamheter –42 –60 Summa finansiella kostnader –245 –255 Summa finansiella intäkter och kostnader –189 –209
Not 12
Skatt på årets resultat
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | –564 | –408 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 9 | –7 |
| Summa | –555 | –415 |
| Uppskjuten skattekostnad | ||
| Utnyttjande/omvärdering av underskottsavdrag | –29 | –101 |
| Uppskjuten skattekostnad/-intäkt från förändringar i temporära skillnader | 116 | –62 |
| Summa | 87 | –163 |
| Övriga skatter | –20 | –18 |
| Skatt hänförlig till TrelleborgVibracoustic | –32 | – |
| Totalt redovisad skattekostnad i kvarvarande verksamheter | –520 | –596 |
| Avvecklade verksamheter | ||
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | –49 | –59 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 1 | –8 |
| Uppskjuten skattekostnad | ||
| Utnyttjade/omvärdering av underskottsavdrag | 7 | 23 |
| Uppskjuten skattekostnad/-intäkt från förändringar i temporära skillnader | –2 | 13 |
| Övriga skatter | –6 | –15 |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen | –569 | –642 |
| Skatteposter som redovisats i övrigt totalresultat | ||
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | –2 | 20 |
| Uppskjuten skatt på säkring av nettoinvesteringar | –140 | 19 |
| Uppskjuten skatt i omräkningsdifferanser | 0 | 7 |
| Summa | –142 | 46 |
| Avstämning av skatt i koncernen kvarvarande verksamheter | ||
| Resultat före skatt | 2 308 | 1 929 |
| Beräknad, svensk inkomstskatt, 26.3% | –607 | –507 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag | –14 | –26 |
| Icke-avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter | 90 | –45 |
| Avskrivning av goodwill vid avyttring | 8 | 7 |
| Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler | 13 | 5 |
| Omvärdering av underskottsavdrag/ temporära skillnader | 2 | –5 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 8 | –7 |
| Summa | –500 | –578 |
| Övriga skatter | –20 | –18 |
| Redovisad skatt i kvarvarande verksamheter | –520 | –596 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag från kvarvarande verksamhet om cirka 2 650 MSEK (3 000), varav cirka 1 700 MSEK (2 000) har beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt. De underskottsavdrag som inte beaktats avser fall där osäkerhet beträffande avdragens skattemässiga värde föreligger. Av underskottsavdragen förfaller 77 MSEK (71) inom den närmaste 5-års perioden.
Not 13
Innehav utan bestämmande inflytande – resultat och kapital
| Innehav utan bestämmande inflytande | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| kapital | |||||
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| 5 | 9 | – | 104 | ||
| 5 | 3 | – | 8 | ||
| 4 | 0 | 18 | 15 | ||
| –1 | 1 | 13 | 14 | ||
| 2 | 6 | 4 | 25 | ||
| 15 | 19 | 35 | 166 | ||
| andel i årets resultat |
1) Ingår from juli 2012 i TrelleborgVibracoustic.
2) Bolaget blev under 2012 ett helägt dotterbolag.
Materiella anläggningstillgångar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Byggnader | 1 209 | 1 545 |
| Mark och markanläggningar | 454 | 493 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2 320 | 3 013 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 395 | 394 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella tillgångar | 531 | 513 |
| Summa 1) | 4 909 | 5 958 |
1) Förändringen mellan åren hänförs till stor del till bildandet av det
samägda bolaget TrelleborgVibracoustic.
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar fördelade per funktion
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –552 | –520 |
| Försäljningskostnader | –12 | –12 |
| Administrationskostnader | –43 | –44 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –10 | –9 |
| Övriga rörelsekostnader | –11 | –8 |
| Kvarvarande verksamheter | –628 | –593 |
| Avvecklade verksamheter | –90 | –204 |
| Trelleborgkoncernen | –718 | –797 |
| Nedskrivningar av materiella tillgångar fördelade per funktion | ||
|---|---|---|
| Nedskrivningar | Återförda nedskrivningar | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Kostnad för sålda varor | –4 | –2 | 7 | – | ||
| Administrationskostnader | –1 | 0 | – | – | ||
| Övriga rörelsekostnader | –24 | –5 | – | – | ||
| Kvarvarande verksamheter | –29 | –7 | 7 | – | ||
| Avvecklade verksamheter | –2 | –7 | – | 8 | ||
| Trelleborgkoncernen | –31 | –14 | 7 | 8 |
Leasingavtal
Koncernen har ingått finansiella och operationella leasingavtal. Beträffande finansiella leasingavtal redovisas de förhyrda anläggningstillgångarna som materiella anläggningstillgångar och de framtida betalningsförpliktelserna som en finansiell skuld.
Leasingkostnaden för tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal uppgick till 0 MSEK (1). Framtida betalningsåtagande för finansiella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| År 1 | 2 | 3 |
| År 2–5 | 3 | 2 |
| Senare än 5 år | – | 0 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal redovisas bland rörelsens kostnader och uppgick till 128 MSEK (141). Framtida betalningar för ej annullerbara leasingkontrakt uppgick till 488 MSEK (536) och förfaller enligt följande:
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| År 1 | 107 | 127 |
| År 2–5 | 242 | 260 |
| Senare än 5 år | 139 | 149 |
| Byggnader | Mark och mark | Maskiner och | Inventarier, | Pågående | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| anläggningar | andra tekniska anläggningar |
verktyg och installationer |
nyanläggningar och förskott |
materiella anläggnings tillgångar |
||||||||
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 2 664 | 3 368 | 465 | 530 | 7 614 | 10 490 | 1 509 | 1 776 | 546 | 555 | 12 798 | 16 719 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | –1 138 | –1 418 | –25 | –40 | –5 202 | –7 273 | –1 096 | –1 350 | –13 | –31 | –7 474 | –10 112 |
| Ackumulerade uppskrivningar | 13 | 13 | 29 | 30 | 2 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 44 | 44 |
| Ackumulerade nedskrivningar | –330 | –418 | –15 | –27 | –94 | –205 | –18 | –32 | –2 | –11 | –459 | –693 |
| Bokfört värde | 1 209 | 1 545 | 454 | 493 | 2 320 | 3 013 | 395 | 394 | 531 | 513 | 4 909 | 5 958 |
| Vid årets början | 1 545 | 1 473 | 493 | 468 | 3 013 | 2 854 | 394 | 379 | 513 | 435 | 5 958 | 5 609 |
| Förvärv | 36 | 51 | 54 | – | 74 | 126 | 56 | 22 | 23 | 1 | 243 | 200 |
| Avyttrade verksamheter | –265 | –12 | –46 | –7 | –666 | –34 | –63 | 0 | –142 | –1 | –1 182 | –54 |
| Investeringar | 76 | 70 | 6 | 22 | 351 | 354 | 114 | 106 | 420 | 522 | 967 | 1 074 |
| Investeringar, Finansiell leasing | – | 0 | – | – | 4 | – | 1 | 2 | 0 | – | 5 | 2 |
| Avyttringar och utrangeringar | –36 | –7 | –32 | –2 | –9 | –18 | –6 | –9 | 2 | 0 | –81 | –36 |
| Årets avskrivning enligt plan | –102 | –113 | –1 | –1 | –497 | –561 | –118 | –122 | 0 | 0 | –718 | –797 |
| Årets nedskrivning | –4 | –3 | 0 | 0 | –27 | –11 | 0 | 0 | 0 | 0 | –31 | –14 |
| Återförda nedskrivningar | – | 4 | – | – | 5 | 4 | 2 | – | – | – | 7 | 8 |
| Interna omföringar | 15 | 75 | 1 | 16 | 193 | 300 | 33 | 20 | –250 | –439 | –8 | –28 |
| Årets omräkningsdifferens | –56 | 7 | –21 | –3 | –121 | –1 | –18 | –4 | –35 | –5 | –251 | –6 |
| Bokfört värde | 1 209 | 1 545 | 454 | 493 | 2 320 | 3 013 | 395 | 394 | 531 | 513 | 4 909 | 5 958 |
TrelleborgVibracoustic.
Not 15
1 2 3
Immateriella anläggningstillgångar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 8 | 112 |
| Balanserade utgifter för IT | 79 | 106 |
| Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter | 337 | 343 |
| Goodwill | 8 329 | 9 874 |
| Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar | 15 | 5 |
| Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar | 56 | 17 |
| Summa 1) | 8 824 | 10 457 |
1) Förändringen mellan åren hänförs till stor del till bildandet av det samägda bolaget
Prövning av nedskrivningsbehov för Goodwill och andra tillgångar.
Goodwill och andra tillgångar testas årligen för nedskrivning och oftare om det finns indikationer på värdenedgång. Denna prövning baseras på definierade kassagenererande enheter, som sammanfaller med de affärsområden som används i segmentsredovisningen. För ytterligare presentation av koncernens affärsområden hänvisas till sidorna 10–19.
Återvinningsbart belopp har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från en intern bedömning av de närmaste fem åren och därefter med en antagen tillväxttakt om 2 procent (2 %). Förväntade framtida kassaflöden enligt dessa bedömningar utgör grunden för beräkningen. Härvid har rörelsekapitalförändringar och investeringsbehov beaktats. Vid nuvärdesberäkningen av de framtida kassaflödena har använts en kapitalkostnad (WACC) på 8,2 procent (8,2) efter skatt för samtliga affärsområden, då riskprofilen anses snarlik dem emellan.
Avstämning har gjorts mot extern bedömning av rimlig kapitalkostnad. Skuldsättningsgraden har antagits vara 75 procent (65 %).
Beräkningarna har visat att nedskrivningsbehov inte föreligger för något affärsområde. En känslighetsanalys visar att vid en halverad tillväxttakt efter de första fem åren samt en ökning av kapitalkostnaden med 1 procentenhet till 9,2 procent efter skatt skulle fortfarande inget nedskrivningsbehov föreligga för något affärsområde.
Nedskrivningar av immateriella tillgångar
| Nedskrivningar | Återförda nedskrivningar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | – | 0 | 0 | 0 | |
| Övriga rörelsekostnader | 0 | – | 0 | 1 | |
| Kvarvarande verksamheter | 0 | 0 | 0 | 1 | |
| Avvecklade verksamheter | 0 | – | 0 | 2 | |
| Trelleborgkoncernen | 0 | 0 | 0 | 3 |
Fördelning av goodwill per segment
| Planenligt restvärde | ||
|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 |
| Trelleborg Coated Systems | 993 | 864 |
| Trelleborg Industrial Solutions | 972 | 1 219 |
| Trelleborg Offshore & Construction | 1 018 | 1 044 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 4 876 | 5 174 |
| Trelleborg Wheel Systems | 449 | 468 |
| Koncernposter | 21 | 22 |
| Kvarvarande verksamheter | 8 329 | 8 791 |
| Avvecklade verksamheter | – | 1 083 |
| Trelleborgkoncernen | 8 329 | 9 874 |
| Internt genererade immateriella tillgångar |
Förvärvade immateriella tillgångar |
|||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
Balanserade utgifter för IT |
Koncessioner, patent och licenser |
Goodwill | Marknads- och kundrelaterade immate riella tillgångar |
Förskott avseende immateriella anläggnings tillgångar |
Summa immateriella anläggnings tillgångar |
||||||||
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 28 | 627 | 376 | 524 | 604 | 616 | 8 887 | 10 387 | 40 | 31 | 56 | 17 | 9 991 | 12 202 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | –20 | –456 | –297 | –410 | –264 | –270 | –201 | –363 | –25 | –26 | – | – | –807 | –1 525 |
| Ackumulerade nedskrivningar | 0 | –59 | 0 | –8 | –3 | –3 | –357 | –150 | – | – | – | – | –360 | –220 |
| Bokfört värde | 8 | 112 | 79 | 106 | 337 | 343 | 8 329 | 9 874 | 15 | 5 | 56 | 17 | 8 824 | 10 457 |
| Vid årets början | 112 | 156 | 106 | 105 | 343 | 313 | 9 874 | 9 395 | 5 | 8 | 17 | 3 | 10 457 | 9 980 |
| Förvärv | – | – | 0 | 1 | 25 | 25 | 89 | 469 | 10 | – | – | – | 124 | 495 |
| Avyttrade verksamheter | –86 | – | –20 | 0 | –7 | – | –1 269 | –34 | – | – | – | 0 | –1 382 | –34 |
| Investeringar | 7 | 17 | 23 | 23 | 2 | 4 | – | – | – | 1 | 44 | 16 | 76 | 61 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –1 | –1 | –2 | – | 0 | – | – | – | – | – | – | –2 | –3 |
| Årets avskrivning enligt plan | –22 | –59 | –33 | –39 | –15 | –11 | – | – | –2 | –4 | – | – | –72 | –113 |
| Årets nedskrivning | 0 | – | 0 | 0 | – | – | 0 | – | – | – | – | – | 0 | 0 |
| Återförda nedskrivningar | – | – | – | – | – | – | – | 3 | – | – | – | – | 0 | 3 |
| Interna omföringar | 2 | – | 7 | 18 | 2 | 11 | 0 | – | 2 | – | –5 | –1 | 8 | 28 |
| Årets omräkningsdifferens | –4 | –1 | –3 | 0 | –13 | 1 | –365 | 41 | 0 | 0 | 0 | –1 | –385 | 40 |
| Bokfört värde | 8 | 112 | 79 | 106 | 337 | 343 | 8 329 | 9 874 | 15 | 5 | 56 | 17 | 8 824 | 10 457 |
| Fördelning av årets avskrivningar | ||||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | 0 | – | –9 | –6 | –2 | –2 | – | – | –1 | – | – | – | –12 | –8 |
| Försäljningskostnader | – | 0 | –2 | –2 | 0 | 0 | – | – | –1 | –3 | – | – | –3 | –5 |
| Administrationskostnader | – | – | –19 | –22 | –9 | –7 | – | – | 0 | –1 | – | – | –28 | –30 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –2 | –6 | 0 | –1 | –2 | –2 | – | – | – | – | – | – | –4 | –9 |
| Övriga rörelsekostnader | – | – | – | 0 | –1 | 0 | – | – | – | – | – | – | –1 | 0 |
| Summa avskrivningar kvarvarande verksamheter |
–2 | –6 | –30 | –31 | –14 | –11 | – | – | –2 | –4 | – | – | –48 | –52 |
| Avvecklade verksamheter | –20 | –53 | –3 | –8 | –1 | 0 | – | – | – | – | – | – | –24 | –61 |
| Trelleborgkoncernen | –22 | –59 | –33 | –39 | –15 | –11 | – | – | –2 | –4 | – | – | –72 | –113 |
Not 16
Finansiella anläggningstillgångar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångar | 73 | 29 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 25 | 32 |
| Lånefordran | 187 | 190 |
| Derivatinstrument (not 23) | – | 10 |
| Andra långfristiga fordringar | 57 | 38 |
| Summa | 342 | 299 |
Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.
Not 17
Moderbolagets och koncernens innehav av aktier och andelar i koncernbolag 1)
| Bolag | Organisa tionsnr |
Säte/Land | Antal | Ägar procent |
Bokfört värde, msek |
|---|---|---|---|---|---|
| Dormviltre AB | 556728-8716 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 56 |
| Dormvilelva AB | 556853-1593 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 0 |
| Dormviltolv AB | 556853-1619 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 0 |
| Dormviltretton AB | 556853-1627 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 0 |
| Dormvilfjorton AB | 556853-1486 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 0 |
| Dormvilfemton AB | 556853-1635 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 0 |
| Trelleborg Sealing Solutions Belgium SA | Belgien | 100 | 100 | 51 | |
| Trelleborg do Brasil Solucões em Vedacão Ltda | Brasilien | 8 307 200 | 100 | 19 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Bulgaria EOOD | Bulgarien | 10 000 | 100 | 16 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Silcotech Bulgaria OOD |
Bulgarien | 0 | 50 | 2 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Sizdirmazlik Ltd | Turkiet | 400 | 100 | 2 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Czech s.r.o | Tjeckien | 0 | 100 | 48 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Hong Kong Ltd | Kina | 484 675 | 100 | 1 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Hungary Kft | Ungern | 0 | 100 | 1 | |
| Trelleborg Sealing Solutions o.o.o. | Ryssland | 0 | 100 | 2 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Korea Ltd | Sydkorea | 57 750 | 100 | 17 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Japan KK | Japan | 333 | 100 | 99 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Polska Sp.zo.o | Polen | 12 800 | 100 | 6 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Finland Oy | Finland | 15 | 100 | 75 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Switzerland SA | Schweiz | 1 000 | 100 | 47 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Stein am Rhein AG | Schweiz | 0 | 100 | 82 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Sweden AB | 556204-8370 | Jönköping | 2 500 | 100 | 167 |
| Lebela Förvaltnings AB | 556054-1533 | Trelleborg | 60 000 | 100 | 35 |
| Trelleborg Sealing Solutions Austria GmbH | Österrike | 0 | 100 | 28 | |
| Trelleborg Tigveni SRL | Rumänien | 700 | 100 | 8 | |
| Trelleborg Tyres Lanka (Private) Ltd | Sri Lanka | 16 272 537 | 100 | 91 | |
| Trelleborg Wheel Systems Liepaja SIA | Lettland | 8 502 000 | 100 | 106 | |
| Trelleborg Wheel Systems Argentina S.A | Argentina | 1 850 000 | 100 | 5 | |
| Chemtrading Alpha Holding AG | Schweiz | 100 | 100 | 3 | |
| Trelleborg Holding Switzerland AG | Schweiz | 0 | 100 | 201 | |
| Trelleborg Wheel Systems China Holdings AB | 556739-6998 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 64 |
| Trelleborg Automotive Shanghai Holdings AB | 556742-8742 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 10 |
| Trelleborg Industrial Products Finland Oy | Finland | 0 | 100 | 137 | |
| MHT Takentreprenören i Malmö AB | 556170-2340 | Malmö | 1 000 | 100 | 0 |
| Trelleborg Automotive Czech Republic S.r.o | Tjeckien | 100 000 | 100 | 19 | |
| Trelleborg Sealing Profiles Lithuania UAB | Litauen | 100 | 100 | 3 | |
| Trelleborg Corporation | USA | 2 592 | 100 | 3 211 | |
| Trelleborg Coated Systems US Inc | USA | 1 000 | 100 | ||
| Trelleborg Engineered Systems Italy SpA | Italien | 25 600 000 | 100 | ||
| Trelleborg Sealing Solutions US, Inc | USA | 7 500 | 100 | ||
| Trelleborg Offshore US Inc | USA | 1 000 | 100 | ||
| Trelleborg Wheel Systems Americas Inc | USA | 1 000 | 100 | ||
| Trelleborg Sealing Profiles US Inc | USA | 0 | 100 | ||
| Trelleborg Croatia D.O.O | Kroatien | 0 | 100 | 2 | |
| Trelleborg Engineered Systems China Holding AB | 556223-5910 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 11 |
| Trelleborg Engineered Systems Group AB Trelleborg Engineered Systems Qingdao |
556055-7711 556715-4991 |
Trelleborg Trelleborg |
1 250 1 000 |
100 100 |
9 146 |
| Holding AB Trelleborg Holding AB |
556212-8255 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 2 005 |
| Trelleborg Sealing Profiles Sweden AB | 556026-2148 | Trelleborg | 12 000 | 100 | |
| Trelleborg Industrial Products Sweden AB | 556048-3629 | Örebro | 15 000 | 100 | |
| Trelleborg Industrial AVS AB | 556020-2862 | Sjöbo | 500 | 100 | 5 |
| Bolag | Organisa- tionsnr |
Säte/Land | Antal | Ägar procent |
Bokfört värde, msek |
|---|---|---|---|---|---|
| Trelleborg International AB | 556033-0754 | Trelleborg | 1 500 | 100 | 3 152 |
| Trelleborg Sealing Solutions Germany GmbH | Tyskland | 1 | 100 | ||
| Trelleborg Wheel Systems Germany GmbH | Tyskland | 2 | 100 | ||
| Trelleborg Sealing Profiles Germany GmbH | Tyskland | 1 | 100 | ||
| Trelleborg Wheel Systems Belgium NV | Belgien | 11 075 114 | 100 | ||
| Trelleborg Holding Danmark A/S | Danmark | 21 000 | 100 | 631 | |
| Trelleborg Holding France SAS | Frankrike | 586 782 | 100 | 1 119 | |
| Trelleborg Industrie SAS | Frankrike | 649 800 | 100 | ||
| Trelleborg Sealing Solutions France SAS | Frankrike | 8 427 | 100 | ||
| Trelleborg Wheel Systems France SAS | Frankrike | 9 060 | 100 | ||
| Trelleborg Holdings Italy S.r.l | Italien | 0 | 100 | 1 163 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Italia SpA | Italien | 1 112 140 | 100 | ||
| Trelleborg Holding Norge AS | Norge | 10 000 | 100 | 0 | |
| Trelleborg Offshore Norway AS | Norge | 27 000 | 100 | ||
| Trelleborg Holdings (UK) Ltd | Storbritannien | 20 000 000 | 100 | 2 987 | |
| Trelleborg Sealing Solutions UK Ltd | Storbritannien | 10 050 000 | 100 | ||
| Trelleborg Industrial Products UK Ltd | Storbritannien | 1 | 100 | ||
| Trelleborg Offshore UK Ltd | Storbritannien | 41 590 | 100 | ||
| Trelleborg Industri AB | 556129-7267 | Trelleborg | 725 000 | 100 | 197 |
| Trelleborg Insurance Ltd | Bermuda | 50 000 | 100 | 118 | |
| Trelleborg International BV | Nederländerna | 41 | 100 | 3 150 | |
| Trelleborg Pipe Seals Lelystad BV | Nederländerna | 30 000 | 100 | ||
| Trelleborg Wheel Systems Italia SpA | Italien | 11 000 | 100 | ||
| Trelleborg Marine Systems Japan KK | Japan | 20 | 100 | 2 | |
| Trelleborg Material & Mixing Lesina s.r.o. | Tjeckien | 0 | 100 | 12 | |
| Trelleborg Moulded Components Wuxi Holding AB | 556715-4983 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 29 |
| Trelleborg Treasury AB (publ) | 556064-2646 | Stockholm | 5 000 | 100 | 15 001 |
| Trelleborg Sävsjö AB | 556056-2620 | Sävsjö | 40 000 | 100 | 10 |
| Trelleborg Sealing Solutions Kalmar AB | 556325-7442 | Kalmar | 60 000 | 100 | 235 |
| Trelleborg China Holding AB | 556030-7398 | Trelleborg | 200 000 | 100 | 43 |
| TSS Silcotech Hong Kong Holding AB | 556742-8775 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 3 |
| Trelleborg Forsheda AB | 556052-2996 | Värnamo | 8 640 000 | 100 | 643 |
| Totalt moderbolaget | 35 285 |
1) Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag med omsättning överstigande 250 MSEK.
Fullständig bolagsförteckning bifogas årsredovisning till Bolagsverket.
Uppskjuten skattefordran/skatteskuld
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto |
| Immateriella tillgångar | 9 | 270 | –261 | 7 | 350 | –343 |
| Byggnader och mark | 52 | 129 | –77 | 63 | 156 | –93 |
| Maskiner och inventarier | 125 | 122 | 3 | 132 | 153 | –21 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 3 | 19 | –16 | 4 | 9 | –5 |
| Varulager | 94 | 9 | 85 | 107 | 3 | 104 |
| Kortfristiga fordringar | 13 | 3 | 10 | 13 | 5 | 8 |
| Pensionsavsättningar | 77 | 9 | 68 | 109 | 14 | 95 |
| Övriga avsättningar | 62 | 29 | 33 | 45 | 29 | 16 |
| Långfristiga skulder | 11 | 27 | –16 | 24 | 0 | 24 |
| Kortfristiga skulder | 87 | 3 | 84 | 105 | 2 | 103 |
| Underskottsavdrag | 515 | – | 515 | 756 | – | 756 |
| Summa | 1 048 | 620 | 428 | 1 365 | 721 | 644 |
| Kvittning av fordringar/skulder | –338 | –338 | –434 | –434 | ||
| Summa | 710 | 282 | 428 | 931 | 287 | 644 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
| Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat i övrigt totalresultat/direkt mot eget kapital |
Förvärvade/avytt rade skattefordringar/ skulder |
Omräknings– differenser |
Belopp vid årets utgång, kvarvarande verksamheter |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Immateriella tillgångar | –343 | –329 | 7 | –10 | 58 | 17 | –4 | –261 | –343 | |||
| Byggnader och mark | –93 | –84 | 12 | –15 | 1 | 6 | 3 | 0 | –77 | –93 | ||
| Maskiner och inventarier | –21 | –34 | 9 | 12 | 13 | 1 | 2 | 0 | 3 | –21 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | –5 | –4 | 86 | –29 | –140 | 27 | 44 | –1 | 1 | –16 | –5 | |
| Varulager | 104 | 77 | –5 | 27 | –8 | 0 | –6 | 0 | 85 | 104 | ||
| Kortfristiga fordringar | 8 | 9 | 3 | –1 | –2 | 0 | 1 | 0 | 10 | 8 | ||
| Pensionsavsättningar | 95 | 97 | 13 | –1 | –36 | –1 | –4 | 68 | 95 | |||
| Övriga avsättningar | 16 | 41 | 21 | –25 | –1 | –3 | 33 | 16 | ||||
| Långfristiga skulder | 24 | 11 | –40 | 12 | 0 | 1 | –16 | 24 | ||||
| Kortfristiga skulder | 103 | 104 | 7 | –20 | –2 | 19 | –18 | –1 | –6 | 1 | 84 | 103 |
| Underskottsavdrag | 756 | 835 | –21 | –79 | –176 | 4 | –44 | –4 | 515 | 756 | ||
| Kursdifferenser | 1 | –1 | 0 | 0 | ||||||||
| Summa | 644 | 723 | 92 | –128 | –142 | 46 | –125 | 9 | –41 | –6 | 428 | 644 |
| Avgår avvecklade verksamheter | –5 | –35 | ||||||||||
| Kvarvarande verksamheter | 87 | –163 |
Not 19
Varulager
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 909 | 1 257 |
| Varor under tillverkning | 405 | 560 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 1 959 | 2 158 |
| Pågående entreprenadarbeten | 0 | 4 |
| Förskott till leverantörer | 2 | 22 |
| Summa | 3 275 | 4 001 |
Nedskrivning för inkurans i utgående varulager uppgår till 278 MSEK (311).
Not 20
Kortfristiga rörelsefordringar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 3 124 | 4 492 |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –81 | –102 |
| Växelfordringar | 44 | 80 |
| Rörelsefordran intressebolag | 39 | 6 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 374 | 506 |
| Derivatinstrument (not 23) | 9 | 22 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 21) | 483 | 512 |
| Summa | 3 992 | 5 516 |
Fordringarna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
Åldersanalys för kundfordringar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 2 605 | 3 840 |
| Förfallna men ej nedskrivna: | ||
| <30 dagar | 327 | 420 |
| 31-60 dagar | 78 | 83 |
| 61-90 dagar | 27 | 41 |
| >90 dagar | 87 | 108 |
| Summa | 3 124 | 4 492 |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –81 | –102 |
| Summa | 3 043 | 4 390 |
| Reservering för osäkra kundfordringar | ||
| msek | 2012 | 2011 |
| Ingående balans | 102 | 95 |
| Nya reserver redovisade över resultaträkningen | 37 | 26 |
| Upplösning av reserv hänförlig till konstaterad kundförlust | –21 | –13 |
| Reverseringar redovisade över resultaträkningen | –13 | –13 |
| Avyttrade verksamheter | –22 | 0 |
| Övrigt | 1 | 8 |
| Omräkningsdifferens | –3 | –1 |
| Utgående balans | 81 | 102 |
Not 21
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| 2012 | 2011 |
|---|---|
| 6 | 7 |
| 3 | 3 |
| 9 | 179 |
| 19 | 6 |
| 192 | 104 |
| 35 | 29 |
| 219 | 184 |
| 483 | 512 |
1 2
Räntebärande fordringar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Lånefordran | 49 | 41 |
| Derivatinstrument (not 23) | 136 | 90 |
| Fordringar på intressebolag | 888 | – |
| Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 70 | 82 |
| Summa | 1 143 | 213 |
Redovisade belopp utgör en god approximation av dess verkliga värde.
Not 23
Finansiella derivatinstrument
Derivatinstrument används i huvudsak för att skydda koncernens exponering mot fluktuationer i växelkurser och räntor. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat.
Valutaswappar används för att erhålla önskad finansiering anpassad till dotterbolagens valuta. Ränteswappar, FRA:s eller andra liknande instrument används för att erhålla önskad räntebindning.
Valutaterminskontrakt och valutaoptioner är finansiella derivatinstrument som används för att säkra valutaexponeringen i såväl fasta kommersiella åtaganden som beräknande framtida kommersiella flöden. Investeringar i utländska dotter- och intressebolag kan vara valutasäkrade. Valutasäkring sker främst genom motsvarande upplåning av samma valuta men kan alternativt ske genom termins-/optionskontrakt eller basis swap kontrakt.
I nedanstånde tabell visas en sammanställning över var i balansräkningen koncernens derivat är upptagna.
| Specifikation över derivat i balansräkningen, msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Finansiella anläggningstillgångar | – | 10 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 6 |
| Övriga kortfristiga rörelsefordringar | 9 | 22 |
| Räntebärande fordringar | 136 | 90 |
| Summa fordringar, finansiella derivat | 164 | 128 |
| Övriga långfristiga skulder | 110 | 103 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 6 | 14 |
| Övriga kortfristiga rörelseskulder | 69 | 83 |
| Räntebärande skulder | 82 | 86 |
| Summa skulder, finansiella derivat | 267 | 286 |
Kreditexponering i derivatinstrument, se not 28.
| msek | 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|---|
| Typ samt ändamål med koncernens derivatinstrument |
Tillgångar Verkligt värde |
Skulder Verkligt värde |
Tillgångar Verkligt värde |
Skulder Verkligt värde |
| Ränteswappar – kassaflödessäkringar | – | 177 | 0 | 170 |
| Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar |
19 | 6 | 6 | 14 |
| Valutaterminskontrakt – säkring nettoinvestering |
85 | 4 | 37 | 18 |
| Basis swap kontrakt – säkring nettoinvestering |
20 | – | 26 | – |
| Valutaterminskontrakt – finansiering av dotterbolag |
40 | 79 | 40 | 65 |
| Valutaterminskontrakt – innehav för handel |
– | 1 | 19 | 19 |
| Summa | 164 | 267 | 128 | 286 |
Det nominella beloppet för utestående ränteswapavtal uppgick till 4 451 MSEK (7 295).
Derivat med säkringsredovisning
Kassaflödessäkringar – ränteswappar I utgående säkringsreserv i eget kapital avser –112 MSEK (–106) före skatt verkliga värdet för ränteswappar Med oförändrade räntor och valutakurser kommer detta värde att försämra resultatet med 2 MSEK 2013, 10 MSEK 2014, 72 MSEK 2015, 20 MSEK 2016, 4 MSEK 2017 och 4 MSEK 2018.
Kassaflödessäkringar – valutaterminer och valutaoptioner
Det utgående verkliga värdet av kassaflödessäkringar avseende valutaterminer och valutaoptioner redovisade i säkringsreserven uppgick till netto 9 MSEK (–7).
Med oförändrade valutakurser kommer detta värde att förbättra det operativa resultatet med 9 MSEK 2013.
Känslighetsanalys finansiella instrument
Känslighetsanalyser avseende ränterisker samt omräkningsexponering beskrivs i avsnittet Finansiell riskhantering sid 41-43.
Om kassaflödessäkringar hänförliga till transaktionsexponeringen värderas till valutakurs per den 31 december 2011 skulle det verkliga värdet uppgå till –11 MSEK (6) varav –11 MSEK (6) skulle ingå i säkringsreserven.
Om utgående balanser avseende kundfordringar och leverantörsskulder efter hänsyn till gjorda säkringar värderas till valutakurser per 2011-12-31 skulle nettofordran minska med 3 MSEK (2).
I övriga finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta, efter hänsyn till gjorda säkringar, har koncernen ingen valutarisk.
Not 24
Likvida medel
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kortfristiga bankplaceringar | 3 | 0 |
| Kassa- och bankmedel | 657 | 753 |
| Summa | 660 | 753 |
Kreditriskexponering i likvida medel, se not 28.
Not 25
Avvecklade verksamheter
2012 års värden avser affärsenheterna inom Trelleborg Automotive (numera som del i av intressebolaget TrelleborgVibracoustic), affärsenheten Skyddsprodukter samt en fransk verksamhet inom komponenter till personbilar. I 2011 års värden ingår även affärsenheten för taktäckning (Waterproofing).
Analys av resultat från avvecklade verksamheter
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 975 | 8 107 |
| Kostnad för sålda varor | –3 480 | –7 214 |
| Bruttoresultat | 495 | 893 |
| Försäljningskostnader | –72 | –170 |
| Administrationskostnader | –107 | –176 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –148 | –300 |
| Övriga rörelseintäkter | 216 | 558 |
| Övriga rörelsekostnader | –39 | –214 |
| Andelar i intressebolags resultat | 8 | 5 |
| Rörelseresultat | 353 | 596 |
| Finansiella intäkter | 1 | 2 |
| Finansiella kostnader | –36 | –47 |
| Resultat före skatt | 318 | 551 |
| Skatt | –49 | –46 |
| Resultat efter skatt | 269 | 505 |
Som övriga rörelseintäkter 2012 rapporteras bland annat rearesultat från försäljning av affärsenheten Skyddsprodukter och en fransk verksamhet inom komponenter till personbilar. För 2011 ingår rearesultatet
från försäljningen av affärsenheten för taktäckning. Jämförelsestörande poster ingår i rörelseresultatet med –9 MSEK (–66).
För personalkostnader se vidare not 3.
Not 26
Eget kapital
Specifikation av andra reserver
| Omräkningsreserv | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| –83 | –29 | –563 | –533 | –646 | –562 |
| 0 | –83 | 0 | –83 | ||
| 0 | 22 | 0 | 22 | ||
| 10 | 9 | 10 | 9 | ||
| –2 | –2 | –2 | –2 | ||
| –972 | 23 | –972 | 23 | ||
| 396 | –53 | 396 | –53 | ||
| –75 | –83 | –1 139 | –563 | –1 214 | –646 |
| Säkringsreserv |
Ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas fr.o.m. den 1 januari 2004.
Av överföringar från säkringsreserven till resultaträkningen under 2012 har 3 MSEK (6) försämrat koncernens finansiella räntekostnader och 7 MSEK (3) försämrat det operativa resultatet.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning om 3,00 SEK (2,50) per aktie, totalt 813 MSEK (678).
Aktiekapitalet i Trelleborg AB uppgick den 31 december 2012 till 2 620 360 569 SEK, fördelat på 271 071 783 aktier med kvotvärde 9,67 SEK.
| Aktieslag | Antal aktier | Procent | Antal röster | Procent |
|---|---|---|---|---|
| Serie A | 28 500 000 | 10,51 | 285 000 000 | 54,02 |
| Serie B | 242 571 783 | 89,49 | 242 571 783 | 45,98 |
| Summa | 271 071 783 | 100,00 | 527 571 783 | 100,00 |
| Förändring av totalt antal aktier | 2012 | 2011 | ||
| Ingående antal | 271 071 783 | 271 071 783 | ||
| Årets förändring | – | – | ||
| Utgående antal | 271 071 783 | 271 071 783 | ||
Inga aktier finns i eget förvar.
1
Räntebärande skulder
Räntebärande långfristiga skulder
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 4 920 | 5 428 |
| Övriga räntebärande skulder | 22 | 24 |
| Summa | 4 942 | 5 452 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | ||
| msek | 2012 | 2011 |
| Skulder till kreditinstitut | 1 939 | 2 029 |
| Checkräkningskrediter | 291 | 42 |
| Skulder till intressebolag | 101 | – |
| Övriga räntebärande skulder | 20 | 14 |
| Derivatinstrument (not 23) | 82 | 86 |
| Summa | 2 433 | 2 171 |
| Summa räntebärande skulder | 7 375 | 7 623 |
Redovisade belopp för räntebärande skulder utgör en god approximation av dess verkliga värde.
Koncernens utestående räntebärande skulder per den 31 december 2012 justerat för ev derivatinstrument har följande valutafördelning samt genomsnittlig effektiv ränta och räntebindning
| Volym msek |
Effektiv ränta % |
Antal dagar | Räntebindning justerat för ev. derivatinstrument. |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| SEK | –376 | –571 | 0,3 | 3,4 | 1 | –246 |
| USD | 2 190 | 2 076 | 2,3 | 2,9 | 455 | 470 |
| EUR | 4 367 | 4 350 | 2,0 | 3,0 | 291 | 491 |
| GBP | 604 | 929 | 2,3 | 2,7 | 687 | 436 |
| Övriga | 590 | 839 | 4,0 | 2,9 | 75 | 72 |
| Summa | 7 375 | 7 623 | 2,4 | 2,9 | 370 | 488 |
Koncernens räntebärande skulder (utnyttjat belopp per balansdagen)
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| msek | Förfaller år | msek | Förfaller år | |
| Långfristiga | ||||
| Syndikerat lån EUR tranche 750M | 1 078 | 2016 | 1 791 | 2016 |
| Syndikerat lån USD tranche 625M | 2 062 | 2016 | 2 243 | 2016 |
| Medium Term Note EUR 50M | 431 | 2018 | – | – |
| Medium Term Note EUR 110M | 949 | 2017 | 985 | 2017 |
| Obligationslån EUR 50M | 431 | 2015 | 448 | 2015 |
| Övriga långfristiga lån | –31 | 2014–2016 | –39 | 2013–2024 |
| Övriga räntebärande skulder | 22 | 2014–2015 | 24 | 2013–2015 |
| Summa långfristiga | 4 942 | 5 452 | ||
| Kortfristiga | ||||
| Företagscertifikat | 1 538 | 2013 | 1 900 | 2012 |
| Checkräkningskrediter | 291 | 2013 | 42 | 2012 |
| Övriga kortfristiga lån | 401 | 2013 | 129 | 2012 |
| Räntebärande skulder till intressebolag | 101 | 2013 | – | – |
| Övriga räntebärande skulder | 20 | 2013 | 14 | 2012 |
| Derivatinstrument | 82 | 2013 | 86 | 2012 |
| Summa kortfristiga | 2 433 | 2 171 | ||
| Summa | 7 375 | 7 623 |
Bindande bekräftade och ej bindande bekräftade kreditfaciliteter
| msek | 2012 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | Utnyttjat | Out nyttjat |
Totalt | Utnyttjat | Out nyttjat |
|
| Bindande bekräftade kreditfaciliteter | ||||||
| Syndikerat lån EUR 750M + USD 625M (förfaller 2016) |
10 542 | 3 140 | 7 402 | 11 044 | 4 034 | 7 010 |
| Checkräkningskrediter (förfaller 2013) |
376 | 92 | 284 | 280 | – | 280 |
| Bilaterala kreditfaciliteter (förföll 2012) |
– | – | – | 18 | 9 | 9 |
| Bilateral kreditfacilitet EUR 65M (förföll 2012) |
– | – | – | 582 | – | 582 |
| Summa | 10 918 | 3 232 | 7 686 | 11 924 | 4 043 | 7 881 |
| Ej bindande bekräftade kreditfaciliteter Checkräkningskrediter |
1 286 | 199 | 1 087 | 1 378 | 42 | 1 336 |
I tillägg till ovanstående kreditfaciliteter förfogade koncernen även över obekräftade lånelöften om cirka 873 MSEK vid utgången av 2012.
Det syndikerade lånet om 750 MEUR och 625 MUSD med förfall 2016 innehåller en finansiell klausul avseende maximal skuldsättningsgrad.
Vid utgången av 2012 fanns fullt tillräckligt utrymme i relation till detta villkor.
Not 28
Finansiell riskhantering
För beskrivning av koncernens finansiella risker och policies avseende finansiella risker, se avsnitt Riskhantering sidorna 41-43.
Finansiell kreditriskexponering
Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditriskexponering för olika motparter anges. Uppföljning mot kreditgränser sker löpande.
Motparterna har delats upp i tre kategorier, A, B respektive C. Kategori A innehåller motparter samt deras fullt garanterade dotterbolag som har Issuer Ratings från två av de följande tre ratinginstituten på minst följande nivåer eller bättre: Moody´s (Aa3/stab/P-1), Standard & Poor´s (AA-/stab/A-1), Fitch (AA-/stab/F1). Institutioner i kategori A får låna maximalt 1 000 MSEK eller motvärde därav, inklusive värdet av orealiserade vinster i derivatinstrument, från Trelleborgkoncernen. Kategori B består av motparter samt deras fullt garanterade dotterbolag som inte kan inkluderas i kategori A och som har Issuer Ratings från två av de följande tre ratinginstituten på minst följande nivåer eller bättre: Moody´s (A3/stab/P-1), Standard & Poor´s (A-/stab/A-1), Fitch (A-/stab/F1). Motparter i kategori B får låna maximalt 500 MSEK eller motvärde därav, inklusive värdet av orealiserade vinster i derivatinstrument, från Trelleborgkoncernen.
Kategori C omfattar motparter utanför kategorierna A respektive B som koncernbolag behöver för att uppfylla sina operationella behov. Exponeringen på motparter i kategori C får ej överstiga 50 MSEK per motpart.
Nedanstående tabell visar koncernens kreditriskexponering för räntebärande fordringar, likvida medel och derivatinstrument per den 31 december 2012, uppdelad per kategori (MSEK).
| Kategori | Räntebärande fordringar |
Likvida medel | Derivatinstrument orealiserade vinster, brutto |
Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| A | 23 | 0 | 81 | 98 | 43 | 15 | 147 | 113 |
| B | 53 | 30 | 321 | 417 | 119 | 115 | 493 | 562 |
| C | 19 | 84 | 258 | 238 | 0 | 0 | 277 | 322 |
| Summa | 95 | 114 | 660 | 753 | 162 | 130 | 917 | 997 |
Exponeringar i kategori A och B följde Finanspolicyn. Den totala kreditexponeringen i kategori C var vid utgången av 2012 fördelad på mer än 40 motparter. Samtliga kreditexponeringar i kategori C uppgick till mindre än 50 MSEK med ett undantag: 94 MSEK hos CitiBank (China) Co Ltd avseende ackumulerad balans på huvudkontot i den kinesiska cash poolen. Balansen kommer att regleras med TrelleborgVibracoustic i början av februari 2013.
Kreditriskexponering i derivatinstrument bestäms som det verkliga värdet på balansdagen.
Per den 31 december 2012 uppgick den totala motpartsrisken i derivatinstrument (beräknat som nettofordran per motpart) till 30 MSEK (38) med hänsyn tagen till ISDA-avtal. Utöver vad som redovisas i tabellen ovan har koncernen även räntebärande lånefordringar på 236 MSEK (231) mot tredje part samt räntebärande fordringar mot intressebolag på 888 MSEK (0).
Ingen av dessa fullgoda finansiella tillgångar har omförhandlats under det senaste året och har vare sig förfallit eller nedskrivits. Med undantag för det som har beskrivits ovan har inga kreditgränser överskridits under 2012 eller 2011 och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av uteblivna betalningar från dessa motparter.
Likviditetsanalys för finansiella instrument
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenligta förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
Per 31 december 2012
| msek | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år |
Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning inkl räntor | –2 467 | –5 263 | – | –7 730 |
| Ränteswappar med negativt verkligt värde |
–67 | –110 | – | –177 |
| Leverantörsskulder | –2 016 | – | – | –2 016 |
| Summa | –4 550 | –5 373 | 0 | –9 923 |
| Kundfordringar | 3 043 | – | – | 3 043 |
| Nettoflöde | –1 507 | –5 373 | 0 | –6 880 |
Per 31 december 2011
| msek | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år |
Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning inkl räntor | –2 289 | –6 114 | –3 | –8 406 |
| Ränteswappar med negativt verkligt värde |
–67 | –103 | – | –170 |
| Leverantörsskulder | –3 353 | – | – | –3 353 |
| Summa | –5 709 | –6 217 | –3 | –11 929 |
| Kundfordringar | 4 390 | – | – | 4 390 |
| Nettoflöde | –1 319 | –6 217 | –3 | –7 539 |
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
Per 31 december 2012
| msek | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år |
Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | ||||
| –utflöde | –14 285 | – | – | –14 285 |
| –inflöde | 14 243 | – | – | 14 243 |
| Basis swap kontrakt | ||||
| –utflöde | –262 | – | – | –262 |
| –inflöde | 283 | – | – | 283 |
| Summa | –21 | 0 | 0 | –21 |
| Per 31 december 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|
| msek | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år |
Mer än 5 år | Summa |
| Valutaterminskontrakt | ||||
| –utflöde | –14 901 | – | – | –14 901 |
| –inflöde | 14 888 | – | – | 14 888 |
| Basis swap kontrakt | ||||
| –utflöde | –459 | –271 | – | –730 |
| –inflöde | 509 | 325 | – | 834 |
| Summa | 37 | 54 | 0 | 91 |
Not 29
Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå
Beskrivning av respektive kategori samt beräkning av verkligt värde framgår under avsnittet redovisningsprinciper.
| Per 31 december 2012 | Tillgångar värderade till Derivat som används verkligt värde via resultat för säkringsändamål räkningen |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | Låne– och kundfod ringar |
Redovisat värde |
Värderings– nivå |
Redovisat värde |
Värderings nivå |
Summa msek |
| Tillgångar i balansräkningen | ||||||
| Derivatinstrument | – | 40 | 2 | 124 | 2 | 164 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 187 | 25 | 2 | – | 212 | |
| Kundfordringar | 3 043 | – | – | 3 043 | ||
| Räntebärande fordringar | 937 | 70 | 2 | – | 1 007 | |
| Likvida medel | 660 | – | – | 660 | ||
| Summa | 4 827 | 135 | 124 | 5 086 |
| Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | Övriga finansiella skulder |
Redovisat värde |
Värderings nivå |
Redovisat värde |
Värderings nivå |
Summa msek |
| Skulder i balansräkningen | ||||||
| Derivatinstrument | – | 80 | 2 | 187 | 2 | 267 |
| Räntebärande långfristiga skulder | 4 942 | – | – | 4 942 | ||
| Räntebärande kortfristiga skulder | 2 433 | – | – | 2 433 | ||
| Leverantörsskulder | 2 016 | – | – | 2 016 | ||
| Summa | 9 391 | 80 | 187 | 9 658 |
Samtliga finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per balansdagen är värderade till verkligt värde utifrån observerbara data (nivå 2 enligt verkligt värde-hierarkin).
| Per 31 december 2011 | Tillgångar värderade till Derivat som används verkligt värde via resultat för säkringsändamål räkningen |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | Låne– och kundfod ringar |
Redovisat värde |
Värderings nivå |
Redovisat värde |
Värderings nivå |
Summa msek |
| Tillgångar i balansräkningen | ||||||
| Derivatinstrument | – | 59 | 2 | 69 | 2 | 128 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 190 | 32 | 2 | – | 222 | |
| Kundfordringar | 4 390 | – | – | 4 390 | ||
| Räntebärande fordringar | 41 | 82 | – | 123 | ||
| Likvida medel | 753 | – | 2 | – | 753 | |
| Summa | 5 374 | 173 | 69 | 5 616 | ||
| verkligt värde via resultaträkningen |
Skulder värderade till | Derivat som används för säkringsändamål |
||||
| msek | Övriga finansiella skulder |
Redovisat värde |
Värderings nivå |
Redovisat värde |
Värderings nivå |
Summa msek |
| Skulder i balansräkningen | ||||||
| Derivatinstrument | – | 84 | 2 | 202 | 2 | 286 |
| Räntebärande långfristiga skulder | 5 452 | – | – | 5 452 | ||
| Räntebärande kortfristiga skulder | 2 171 | – | – | 2 171 | ||
| Leverantörsskulder | 3 353 | – | – | 3 353 |
Icke räntebärande skulder
| Övriga långfristiga skulder | |
|---|---|
| ----------------------------- | -- |
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Övriga icke räntebärande skulder | 45 | 60 |
| Derivatinstrument (not 23) | 110 | 103 |
| Summa | 155 | 163 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| msek | 2012 | 2011 |
| Förskott från kunder | 181 | 185 |
| Leverantörsskulder | 2 016 | 3 353 |
| Växelskulder | 5 | 8 |
| Skuld till intressebolag | 15 | 0 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 294 | 444 |
| Derivatinstrument (not 23) | 69 | 83 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 33) | 1 173 | 1 402 |
| Summa | 3 753 | 5 475 |
| Summa icke räntebärande skulder | 3 908 | 5 638 |
Skulderna är redovisade till belopp som överenstämmer med verkligt värde.
Not 31
Avsättningar för pensioner och liknande
| Specifikation över kostnader | ||||
|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | ||
| Kostnad för förmånsbestämda planer, kvarvarande verksamheter | ||||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevararande år | 38 | 30 | ||
| Ränta på förpliktelsen | 49 | 48 | ||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –25 | –26 | ||
| Aktuariella intäkter och kostnader redovisade under året | 17 | –8 | ||
| Effekter av reduceringar och regleringar | –6 | 5 | ||
| Summa kostnad för förmånsbestämda planer kvarvarande verksamheter | 73 | 49 | ||
| Kostnad för avgiftsbestämda planer | 154 | 136 | ||
| Summa pensionskostnader | 227 | 185 |
I summa kostnad för förmånbestämda planer tillkommer 2011 avvecklande verksamheter med MSEK 17. Motsvarande kostnad under innehavstid under 2012 beräknas till MSEK 8. Denna inkluderas inte i årets kostnad för pensioner.
Förändring av pensionsskuld i balansräkningen
| Förmånsbestämda planer | ||
|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 |
| Ingående balans | 534 | 544 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen, kvarvarande verksamheter | 73 | 49 |
| Nettokostnad avyttrade verksamheter | – | 17 |
| Utbetalningar av förmåner | –117 | –80 |
| Ökning genom förvärv | – | 7 |
| Minskning genom avyttringar | –185 | – |
| Övriga förändringar | – | –1 |
| Omräkningsdifferens | –16 | –2 |
| Utgående balans | 289 | 534 |
| varav ofonderade pensionsförpliktelser | 310 | 474 |
| varav fonderade pensionsförpliktelser | 46 | 89 |
| varav förvaltningstillgångar | –67 | –29 |
Icke pensionsrelaterade förmåner som exempelvis sjukvårdsförmåner efter pensionering utgör cirka 1,5 procent av den totala pensionsförpliktelsen i koncernen.
Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | ||
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 1 204 | 1 546 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –684 | –750 |
| Summa | 520 | 796 |
| Oredovisade aktuariella vinster | 14 | 51 |
| Oredovisade aktuariella förluster | –245 | –314 |
| Övriga förändringar | 0 | 1 |
| Totalt förmånsbestämda planer | 289 | 534 |
| Avgiftsbestämda planer | 7 | 20 |
| Netto pensionsskuld | 296 | 554 |
| varav redovisat som förvaltningstillgång | 73 | 29 |
| Utgående balans pensionsskuld | 369 | 583 |
Förändring i förmånsbestämda förpliktelser
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 1 546 | 1 395 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevararande år | 35 | 37 |
| Ränta på förpliktelsen | 49 | 62 |
| Utbetalning av förmåner | –76 | –81 |
| Inbetalningar av deltagare i pensionsplanen | 3 | 2 |
| Aktuariella vinster/förluster | 29 | 73 |
| Kostnad för tjänstgöring under tidigare år | –3 | 0 |
| Ökning genom förvärv | 0 | 56 |
| Minskning genom avyttringar | –328 | 0 |
| Effekter av reduceringar | 0 | –8 |
| Effekter av regleringar | 0 | –2 |
| Övriga förändringar | –2 | –1 |
| Omräkningsdifferens | –49 | 13 |
| Förpliktelser vid årets slut | 1 204 | 1 546 |
Förändring i förvaltningstillgångar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 750 | 697 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 25 | 32 |
| Aktuariella vinster/förluster | 19 | –35 |
| Inbetalningar av arbetsgivaren | 117 | 80 |
| Inbetalningar av deltagare i pensionsplanen | 3 | 2 |
| Utbetalning av förmåner | –76 | –81 |
| Ökning genom förvärv | 0 | 49 |
| Minskning genom avyttringar | –128 | 0 |
| Effekter av reduceringar och regleringar | 0 | 0 |
| Övriga förändringar | –2 | –1 |
| Omräkningsdifferens | –24 | 7 |
| Förvaltningstillgångar vid årets slut | 684 | 750 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 45 | –3 |
Sammansättning av förvaltningstillgångar
| 2012 | % | 2011 | % |
|---|---|---|---|
| 251 | 36,7 | 281 | 37,5 |
| 164 | 24,0 | 312 | 41,6 |
| 15 | 2,1 | 15 | 2,0 |
| 254 | 37,2 | 142 | 18,9 |
| 684 | 100,0 | 750 | 100,0 |
Känslighetsanalys – effekt av 1% ändring i hälsovårdskostnader
| msek | Ökning | Minskning |
|---|---|---|
| Effekt på kostnad för tjänstgöring och räntekostnad | 0 | 0 |
| Effekt på den förmånsbestämda förpliktelsen | 1 | 1 |
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen, % |
USA | Stor britannien |
Frankrike Sverige | Norge | Italien Schweiz | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta den 31 december |
4,12 | 4,25 | 3,00 | 3,00 | 3,80 | 3,00 | 1,90 |
| Förväntad avkastning på förvalt ningstillgångar den 31 december |
4,12 | 4,25 | – | 3,00 | 3,80 | – | 1,90 |
| Inflation | 3,50 | 2.7–2.8 | 2,00 | 2,00 | 1,75 | 2,00 | 1,00 |
| Framtida årliga löneökningar | 3,50 | – | 1–3,5 | 3,00 | 3,25 | 3,00 | 1,00 |
Förmånsbestämda planer
Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda planer, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i USA, Storbritannien, Frankrike, Sverige, Norge, Italien och Schweiz.
Pensionsförsäkring i Alecta
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 10 MSEK (9). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av december 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (146). Motsvarande uppgift per december 2012 föreligger ännu inte. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet av Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS19.
58 59
Övriga avsättningar
| Omstrukturerings– program |
Övriga avsättningar |
Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Ingående balans | 60 | 133 | 366 | 352 | 426 | 485 | ||
| Omklassificering | 0 | 6 | –12 | –12 | –12 | –6 | ||
| Reverseringar | –6 | –20 | –31 | –24 | –37 | –44 | ||
| Årets avsättningar | 83 | 55 | 166 | 208 | 249 | 263 | ||
| Årets förvärv | – | – | – | 6 | – | 6 | ||
| Avyttringar | –6 | 0 | –15 | 0 | –21 | 0 | ||
| Årets utnyttjande | –46 | –114 | –124 | –164 | –170 | –278 | ||
| Omräkningsdifferens | –2 | 0 | –11 | 0 | –13 | 0 | ||
| Utgående balans Trelleborgkoncernen | 83 | 60 | 339 | 366 | 422 | 426 | ||
| Varav långfristiga avsättningar | 82 | 92 | ||||||
| Varav kortfristiga avsättningar | 340 | 334 | ||||||
| Varav avsättningar för miljöåtaganden | 55 | 50 |
Utgående balanser för avsättningar för omstruktureringsprogram avser främst omorganisationer och koncentrationer av verksamheter inom Trelleborg Offshore & Construction, Trelleborg Industrial Solutions och Trelleborg Sealing Solutions.
Övriga avsättningar avser:
Avsättningar av varierande storlek i ett flertal enheter avseende miljöåtaganden, garantiavsättningar, försäkringsåtaganden och avsättning för pågående kartellutredning vid dotterbolag i USA och Frankrike.
Not 33
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Räntor | 24 | 30 |
| Löner | 501 | 623 |
| Sociala avgifter | 120 | 136 |
| Pensionkostnader | 11 | 14 |
| Verktyg | 2 | 17 |
| Derivatinstrument (not 23) | 6 | 14 |
| Övrigt | 509 | 568 |
| Summa | 1 173 | 1 402 |
Not 34
Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | ||
| Pensionsåtaganden | 5 | 4 |
| Borgens- och övriga ansvarsförbindelser 1) | 46 | 2 |
| Summa | 51 | 6 |
| Ställda säkerheter | ||
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 0 | 33 |
| Summa | 0 | 33 |
Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
1) Varav 44 MSEK avser TrelleborgVibracoustic.
Not 35
Förvärv och avvecklade verksamheter
2012
Förvärv Ett antal förvärv har skett under året och efter periodens slut, men inga av väsentlig karaktär varken individuellt eller aggregerat.
Verksamhet inom tryckdukar
Trelleborg förvärvar Printec, en tryckduksverksamhet inom Day Brazil SA. Förvärvet stärker Trelleborgs ledande position inom polymerbelagda vävar för offsettryckning. Ingår i affärsområde Trelleborg Coated Systems.
Main Industrial Tire Group
Maine Industrial Tire har produktionsanläggningar i USA och i Kina. Den årliga omsättningen uppgår till cirka 600 MSEK och antalet anställda är cirka 650. Förvärvet stärker Trelleborgs globalt ledande position inom industridäck. Ingår i affärsområde Trelleborg Wheel Systems.
Avvecklade verksamheter
Avyttringen av verksamhet inom komponenter till personbilar slutfördes under det första kvartalet.
Avyttringen av verksamhet inom skyddsprodukter slutfördes under det andra kvartalet. Verksamheten inom antivibrationsläsningar överfördes till det samägda bolaget TrelleborgVibracoustic
i början av det tredje kvartalet. Se vidare not 25.
Not 36
Händelser efter periodens slut
Förvärv av verksamhet inom marina docknings- och förankringslösningar
Trelleborg Offshore & Construction har tecknat avtal och slutfört förvärvet av Sea Systems Technology Ltd. (Sea Technik), ett marknadsledande företag främst specialiserat på att utveckla mjukvara och tillverka nödavstängningssystem och andra kommunikationssystem som används när fartyg som fraktar flytande naturgas (LNG) angör terminaler. Den årliga försäljningen beräknas 2012 uppgå till cirka 55 MSEK. I och med förvärvet breddar Trelleborg sin produktportfölj av förtöjnings-, docknings- och förankringslösningar för hamnar och fartyg.
Förvärv av distributör av industridäck
Trelleborg Wheel Systems har tecknat avtal och slutfört förvärvet av industridäcksverksamheten från Industriebanden Beheer B.V. Verksamheten är specialiserad på distribution och service av industridäck, såsom däck till truckar. Förvärvet stärker och utvecklar Trelleborgs europeiska distributionsnätverk av industridäck.
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNINGAR OCH KASSAFLÖDESANALYSER
Moderbolaget Trelleborg AB
| Resultaträkningar | |||
|---|---|---|---|
| msek | Not | 2012 | 2011 |
| Administrationskostnader | 37–38,42 | –313 | –355 |
| Övriga rörelseintäkter | 39 | 221 | 229 |
| Rörelseresultat | 40–41 | –92 | –126 |
| Finansiella intäkter och kostnader | 43 | –652 | 524 |
| Resultat efter finansiella poster | –744 | 398 | |
| Bokslutsdispositioner | 44 | 1 372 | 940 |
| Skatt | 45 | –88 | 4 |
| Resultat efter skatt | 540 | 1 342 | |
| Rapporter över totalresultat | |||
| Resultat efter skatt | 540 | 1 342 | |
| Summa totalresultat | 540 | 1 342 | |
| Kassaflödesanalyser | |||
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | –92 | –126 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar | 3 | 2 | |
| Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar | 1 | 4 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 1 | |
| Övriga poster som inte ingår i kassaflödet | 24 | 29 | |
| –64 | –90 | ||
| Kontant erhållen utdelning | 320 | 1 089 | |
| Erhållen ränta och andra finansiella poster | 24 | 30 | |
| Erlagd ränta och andra finansiella poster | –899 | –785 | |
| Betald skatt | –2 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
–621 | 244 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av rörelsefordringar | –18 | –1 | |
| Förändring av rörelseskulder | 32 | –19 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –607 | 224 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av dotterföretag / Kapitaltillskott | –1 053 | –370 | |
| Avyttring av dotterföretag | 584 | 212 | |
| Förvärv av övriga aktier / Kapitaltillskott | –2 | –3 | |
| Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar | –4 | 0 | |
| Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar | –1 | – | |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 2 | 1 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –474 | –160 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Förändring av räntebärande placeringar | 82 | 960 | |
| Förändring av räntebärande skulder | 1 677 | –555 | |
| Utdelning – moderbolagets aktieägare | –678 | –474 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 1 081 | –69 | |
| Årets kassaflöde | 0 | –5 | |
| Likvida medel | |||
| Vid periodens början | 0 | 5 | |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
Moderbolaget Trelleborg AB
Balansräkningar
| 31 december, msek | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 46 | 24 | 23 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 47 | 2 | 4 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 48–49 | 35 744 | 34 732 |
| Uppskjutna skattefordringar | 50 | – | 0 |
| Summa anläggningstillgångar | 35 770 | 34 759 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga rörelsefordringar | 51 | 85 | 53 |
| Räntebärande fordringar | 52 | 2 102 | 597 |
| Likvida medel | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 187 | 650 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 37 957 | 35 409 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 53 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 2 620 | 2 620 | |
| Reservfond | 1 130 | 1 130 | |
| Summa bundet eget kapital | 3 750 | 3 750 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 9 049 | 8 385 | |
| Årets resultat | 540 | 1 342 | |
| Summa fritt eget kapital | 9 589 | 9 727 | |
| Summa eget kapital | 13 339 | 13 477 | |
| Obeskattade reserver | 44 | 105 | 0 |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande långfristiga skulder | 56 | 33 | 29 |
| Avsättningar för pensioner och liknande | 54 | 6 | 7 |
| Uppskjutna skatteskulder | 50 | 3 | 0 |
| Övriga avsättningar | 55 | 9 | 9 |
| Summa långfristiga skulder | 51 | 45 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande kortfristiga skulder | 56 | 24 210 | 21 789 |
| Skatteskulder | 83 | – | |
| Övriga kortfristiga skulder | 57–58 | 169 | 98 |
| Summa kortfristiga skulder | 24 462 | 21 887 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 37 957 | 35 409 | |
| Ansvarsförbindelser | 59 | 8 134 | 8 634 |
| Ställda säkerheter | 59 | – | – |
Förändring av eget kapital
| Eget kapital | Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Ingående balans den 1 januari | 3 750 | 3 750 | 9 727 | 8 859 | 13 477 | 12 609 |
| Årets förändringar: | ||||||
| Utdelning | –678 | –474 | –678 | –474 | ||
| Årets resultat | 540 | 1 342 | 540 | 1 342 | ||
| Utgående balans den 31 december | 3 750 | 3 750 | 9 589 | 9 727 | 13 339 | 13 477 |
Se även not 53.
Anställda och kostnader
| Medelantal anställda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |||||
| Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | |
| Sverige | 16 | 25 | 41 | 26 | 43 | 69 |
| Könsfördelning i % inom företagsledningen | 2012 | 2011 | ||||
| Andelen kvinnor i | ||||||
| –ledande befattningar | 0 | 26 | ||||
| –styrelsen | 29 | 29 |
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| 2012 msek |
Styrelse och VD |
Övriga befattnings– havare i högsta ledning |
Övriga anställda |
Summa löner |
Sociala kostnader |
Varav pensions kostnad |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 22 | 15 | 34 | 71 | 41 | 15 |
| Se även not 3. |
| 2011 | Övriga befattnings– | Varav | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | Styrelse, vVD och VD |
havare i högsta ledning |
Övriga anställda |
Summa löner |
Sociala kostnader |
pensions kostnad |
| Sverige | 23 | 16 | 47 | 86 | 54 | 22 |
Se även not 3.
Not 38
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 5 | 3 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 4 | 3 |
| Skatterådgivning | 1 | 3 |
| Övriga tjänster | 6 | 0 |
| Summa | 16 | 9 |
Not 39
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Försäljning av tjänster till övriga koncernbolag | 208 | 223 |
| Försäljning av externa tjänster | 11 | 4 |
| Övrigt | 2 | 2 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 221 | 229 |
Not 40
Kostnadsslagsindelad resultaträkning
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ersättningar till anställda | –112 | –140 |
| Avskrivningar | –4 | –6 |
| Övriga externa kostnader | –197 | –209 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 221 | 229 |
| Summa | –92 | –126 |
Not 41
Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | –1 | –2 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 2 | 2 |
| Summa | 1 | 0 |
Not 42
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | –1 | –1 |
| Inventarier, verktyg och installationer | –2 | –1 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande | –1 | –4 |
| Summa | –4 | –6 |
Not 43
Finansiella intäkter och kostnader
| msek | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernbolag | |||
| Utdelning | 320 | 1 089 | |
| Nedskrivning av aktier i dotterbolag | –66 | – | |
| Resultat vid försäljning/likvidation av dotterbolag | 58 | 290 | |
| Summa | 312 | 1 379 | |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | |||
| Ränteintäkter, koncernbolag | 27 | 29 | |
| Ränteintäkter, övriga | 7 | 7 | |
| Kursdifferenser | 0 | 0 | |
| Summa | 34 | 36 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | |||
| Räntekostnader, koncernbolag | –965 | –871 | |
| Kursdifferenser | –33 | –20 | |
| Summa | –998 | –891 | |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –652 | 524 |
Not 44
Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Bokslutsdispositioner | ||
| Förändring av periodiseringsfond | –105 | – |
| Erhållna koncernbidrag | 1 686 | 1 093 |
| Lämnade koncernbidrag | –209 | –153 |
| Summa Bokslutsdispositioner | 1 372 | 940 |
| Obeskattade reserver | ||
| Periodiseringsfond 2013 års taxering | 105 | – |
| Summa Obeskattade reserver | 105 | – |
Not 45
Skatt på årets resultat
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | –85 | – |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 0 | 0 |
| Övriga skatter | –1 | 0 |
| Summa | –86 | 0 |
| Uppskjuten skattekostnad (–) [/skatteintäkt (+)] | ||
| Uppskjuten skatt till följd av förändringar av skattesatser | ||
| och ändrade skatteregler | 1 | – |
| Förändring av underskottsavdrag | –3 | 3 |
| Uppskjuten skattekostnad/-intäkt från förändringar i temporära skillnader | 0 | 1 |
| Summa | –2 | 4 |
| Totalt redovisad skattekostnad / -intäkt | –88 | 4 |
| Avstämning av skatt | ||
| Resultat efter finansiella poster | –744 | 398 |
| Beräknad svensk inkomstskatt, 26.3% | 196 | –105 |
| Ej skattepliktiga utdelningar/resultat från aktier i dotterföretag | 99 | 363 |
| Ej avdragsgilla nedskrivningar | –17 | – |
| Övriga icke-avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter | –5 | –7 |
| Förändring av periodiseringsfond | 28 | – |
| Erhållna koncernbidrag | –444 | –287 |
| Lämnade koncernbidrag | 55 | 40 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändring i skattesatsen | 1 | – |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0 | 0 |
| Övriga skatter | –1 | 0 |
| Totalt redovisad skattekostnad / -intäkt | –88 | 4 |
Den gällande skattesatsen är 26,3 procent (2011: 26,3%). Till följd av ändringen av den svenska bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent, som kommer att gälla från 2013, har redovisade värden för uppskjuten skatt räknats om med tillämpning av den nya skattesatsen.
Materiella anläggningstillgångar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 19 | 20 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 5 | 3 |
| Summa | 24 | 23 |
| Förbättringsut Inventarier, Summa gifter på annans verktyg och fastighet installationer |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 25 | 25 | 10 | 12 | 35 | 37 |
| Investeringar | 4 | 0 | 4 | 0 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | –1 | –2 | –1 | –2 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings värden |
25 | 25 | 13 | 10 | 38 | 35 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –5 | –4 | –7 | –7 | –12 | –11 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Årets avskrivning enligt plan | –1 | –1 | –2 | –1 | –3 | –2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –6 | –5 | –8 | –7 | –14 | –12 |
| Bokfört värde | 19 | 20 | 5 | 3 | 24 | 23 |
Trelleborg AB har ingått operationella leasingavtal. Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal redovisas bland rörelsens kostnader och uppgick till 2 MSEK (2). Framtida betalningar för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 2 MSEK (2) och förfaller enligt följande:
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| År 1 | 1 | 1 |
| År 2–5 | 1 | 1 |
| Summa | 2 | 2 |
Not 47
Immateriella anläggningstillgångar
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande | 2011 | |
|---|---|---|
| 2 | 4 | |
| Summa | 2 | 4 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande |
||
|---|---|---|
| msek | 2012 2011 |
|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 18 | 20 |
| Investeringar | 1 | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | –3 | –2 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 16 | 18 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Vid årets början | –14 | –11 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 1 |
| Årets avskrivning enligt plan | –1 | –4 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –14 | –14 |
| Bokfört värde | 2 | 4 |
Not 48
Finansiella anläggningstillgångar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Andelar i koncernbolag (not 17 och not 49) 1) | 35 288 | 34 387 |
| Fordringar hos koncernbolag | 333 | 227 |
| Lånefordran | 108 | 105 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 11 | 9 |
| Andra långfristiga fordringar | 4 | 4 |
| Summa | 35 744 | 34 732 |
1) Skillnaden mellan vad som redovisas i not 49 och not 17 avser transaktionskostnader.
Not 49
Andelar i koncernbolag
| 2012 | 2011 |
|---|---|
| 34 387 | 34 027 |
| 13 | 289 |
| 2 695 | 91 |
| –1 741 | –20 |
| –66 | – |
| 35 288 | 34 387 |
Se även not 17.
Not 50
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
| Temporära skilllnader: Underskotts Anläggnings avdrag tillgångar |
Summa uppskjuten skattefordran/ skuld |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Belopp vid årets ingång | –3 | 0 | 3 | 4 | 0 | 4 |
| Redovisat över resultaträkningen: | ||||||
| – Förändring av underskottsavdrag | 3 | –3 | 3 | –3 | ||
| – Temporära skillnader | 0 | –1 | 0 | –1 | ||
| Redovisat i övrigt totalresultat: | ||||||
| – Uppskjuten skatt på verkligt värde, | ||||||
| vinster | 0 | 0 | ||||
| 0 | –3 | 3 | 3 | 3 | 0 |
Se även not 45.
Not 51
Kortfristiga rörelsefordringar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Rörelsefordran koncernbolag | 43 | 11 |
| Rörelsefordran intressebolag | 9 | – |
| Övriga kortfristiga fordringar | 27 | 36 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 6 | 6 |
| Summa | 85 | 53 |
Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.
Not 52
Räntebärande fordringar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Finansiell fordran koncernbolag | 1 894 | 597 |
| Finansiell fordran intressebolag | 208 | – |
| Summa | 2 102 | 597 |
Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.
Eget kapital
| Bundet eget kapital |
Fritt eget kapital |
Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Ingående balans den 1 januari | 3 750 | 3 750 | 9 727 | 8 859 | 13 477 | 12 609 | |
| Årets förändringar: | |||||||
| Utdelning | –678 | –474 | –678 | –474 | |||
| Årets resultat | 540 | 1 342 | 540 | 1 342 | |||
| Utgående balans den 31 december | 3 750 | 3 750 | 9 589 | 9 727 | 13 339 | 13 477 |
Aktiekapitalet i Trelleborg AB uppgick den 31 december 2012 till 2 620 360 569 SEK, fördelat på 271 071 783 aktier med kvotvärde 9,67 SEK.
| Aktieslag | Antal aktier | Procent | Antal röster | Procent |
|---|---|---|---|---|
| Serie A | 28 500 000 | 10,51 | 285 000 000 | 54,02 |
| Serie B | 242 571 783 | 89,49 | 242 571 783 | 45,98 |
| Summa | 271 071 783 | 100,00 | 527 571 783 | 100,00 |
Se även not 26.
Not 54
Avsättningar för pensioner och liknande
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Avsättningar för övriga pensioner | 6 | 7 |
| Summa | 6 | 7 |
Pensioner och liknande kostnader uppgick till 15 MSEK (22).
Not 55
Övriga avsättningar
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Avsättning för långsiktigt incitamentsprogram | 8 | 8 |
| Övriga avsättningar | 1 | 1 |
| Summa | 9 | 9 |
Se vidare not 3.
Not 56
Räntebärande skulder
| Räntebärande långfristiga skulder | ||||
|---|---|---|---|---|
| msek | 2012 | 2011 | ||
| Övriga räntebärande skulder till koncernbolag | 33 | 29 | ||
| Summa | 33 | 29 | ||
| Räntebärande kortfristiga skulder | ||||
| msek | 2012 | 2011 | ||
| Övriga räntebärande skulder, koncernbolag | 24 210 | 21 789 |
Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
Summa 24 243 21 818
Not 57
Övriga kortfristiga skulder
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 28 | 24 |
| Rörelseskulder, koncernbolag | 90 | 15 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 3 | 6 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 58) | 48 | 53 |
| Summa | 169 | 98 |
Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
Not 58
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Löner | 30 | 32 |
| Sociala avgifter | 9 | 12 |
| Övrigt | 9 | 9 |
| Summa | 48 | 53 |
Not 59
Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter
| msek | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | ||
| Pensionsåtaganden | 1 | 2 |
| Borgens- och övriga ansvarsförbindelser | 8 133 | 8 632 |
| Summa | 8 134 | 8 634 |
| Därav för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB | 7 503 | 7 917 |
| Därav för andra dotterbolag | 587 | 713 |
| Ställda säkerheter | – | – |
Moderbolaget har ställt ut garantier för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB:s verksamhet. Åtaganden enligt dessa borgensförbindelser uppgår per balansdagen till 7 002 MSEK (7 409) avseende direkta lån, 266 MSEK (286) avseende verkligt värde i derivatinstrument samt 235 MSEK (222) avseende övriga ansvarsförbindelser.
Förslag till vinstdisposition
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att till förfogande stående | |
|---|---|
| balanserade vinstmedel, tsek | 9 049 016 |
| samt årets resultat, tsek | 540 366 |
| Summa, tsek | 9 589 382 |
| disponeras på följande sätt: | |
| till aktieägarna utdelas 3,00 sek per aktie, tsek | 813 215 |
| i ny räkning överföres, tsek | 8 776 167 |
Summa, tsek 9 589 382
Som avstämningsdag för att erhålla utdelning föreslås den 29 april 2013.
Styrelsen anser att föreslagen utdelning är försvarlig i relation till de krav som koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Trelleborg den 13 februari 2013
Ordförande
Sören Mellstig Bo Risberg Nina Udnes Tronstad
Heléne Vibbleus Bergquist Peter Larsson Karin Linsjö
Anders Narvinger Hans Biörck Claes Lindqvist
Mikael Nilsson Birgitta Håkansson Peter Nilsson
Verkställande direktör
Revisionsberättelse har avgivits den 13 februari 2013
PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Revisionsberättelse för Trelleborg AB Org. nr 556006‑3421
Till årsstämman i Trelleborg AB (publ)
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Trelleborg AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4-20, 38-55 samt 61-97.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Trelleborg AB för år 2012.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Trelleborg den 13 februari 2013 PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Tioårsöversikt
| Trelleborgkoncernen (msek om inte annat anges) 1) | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | ||||||||||
| Nettoomsättning | 21 262 | 21 043 | 19 735 | 18 605 | 21 502 | 20 346 | 17 437 | 14 332 | 13 626 | 9 069 |
| Rörelseresultat | 2 462 | 2 093 | 1 667 | 704 | 1 394 | 1 732 | 1 326 | 1 272 | 691 | 324 |
| Resultat före skatt | 2 308 | 1 929 | 1 501 | 393 | 1 017 | 1 469 | 1 182 | 1 154 | 513 | 308 |
| Resultat efter skatt | 1 788 | 1 333 | 1 089 | 409 | 749 | 1 082 | 845 | 762 | 342 | 169 |
| Avvecklade verksamheter | ||||||||||
| Nettoomsättning | 3 975 | 8 107 | 9 043 | 8 454 | 9 761 | 10 625 | 9 847 | 9 838 | 9 286 | 8 891 |
| Rörelseresultat | 353 | 596 | 285 | 69 | –1 020 | –25 | 181 | 507 | 1 200 | 884 |
| Resultat före skatt | 318 | 551 | 231 | –24 | –1 183 | –201 | 11 | 413 | 1 091 | 783 |
| Resultat efter skatt | 269 | 505 | 94 | 10 | –1 007 | –244 | –79 | 415 | 1 044 | 551 |
| Summa nettoomsättning | 25 237 | 29 150 | 28 778 | 27 059 | 31 263 | 30 971 | 27 284 | 24 170 | 22 912 | 17 960 |
| Summa rörelseresultat | 2 815 | 2 689 | 1 952 | 773 | 374 | 1 707 | 1 507 | 1 779 | 1 891 | 1 208 |
| Summa resultat före skatt | 2 626 | 2 480 | 1 732 | 369 | –166 | 1 268 | 1 193 | 1 567 | 1 604 | 1 091 |
| Summa resultat efter skatt | 2 057 | 1 838 | 1 183 | 419 | –258 | 838 | 766 | 1 177 | 1 386 | 720 |
| – moderbolagets aktieägare | 2 042 | 1 819 | 1 162 | 409 | –267 | 821 | 751 | 1 161 | 1 372 | 702 |
| – innehav utan bestämmande inflytande | 15 | 19 | 21 | 10 | 9 | 17 | 15 | 16 | 14 | 18 |
| Eget kapital | 14 169 | 13 504 | 12 196 | 12 361 | 10 238 | 10 052 | 9 687 | 10 113 | 8 603 | 7 452 |
| Sysselsatt kapital, utgående balans | 19 464 | 19 574 | 18 091 | 19 755 | 22 238 | 19 853 | 18 818 | 16 922 | 15 112 | 15 810 |
| Nettoskuld | 5 360 | 6 425 | 6 409 | 8 369 | 12 706 | 10 093 | 9 350 | 7 236 | 6 951 | 8 447 |
| Balansomslutning | 27 150 | 28 691 | 27 314 | 29 539 | 33 763 | 29 334 | 27 557 | 24 960 | 22 152 | 22 856 |
| Soliditet, % | 52 | 47 | 45 | 42 | 30 | 34 | 35 | 41 | 39 | 33 |
| Skuldsättningsgrad, % | 38 | 48 | 53 | 68 | 124 | 100 | 96 | 72 | 81 | 111 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,3 | 1,5 | 1,5 | 1,3 | 1,5 | 1,6 | 1,5 | 1,5 | 1,4 | 1,5 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 967 | 1 075 | 792 | 754 | 1 367 | 1 215 | 980 | 689 | 841 | 572 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 76 | 61 | 47 | 72 | 159 | 121 | 132 | 184 | 170 | 115 |
| Förvärv | 744 | 746 | 165 | 63 | 802 | 616 | 3 095 | 368 | 346 | 6 141 |
| Avvecklade verksamheter | 448 | 478 | 445 | 377 | –276 | –67 | 162 | 374 | 1 391 | 495 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | 14,9 | 14,3 | 9,5 | 3,6 | neg | 8,4 | 7,6 | 12,5 | 17,2 | 9,5 |
| Resultat per aktie, sek 2) | 7,55 | 6,70 | 4,30 | 1,70 | –1,35 | 4,15 | 3,80 | 5,90 | 7,10 | 3,85 |
| Fritt kassaflöde | 1 714 | 675 | 806 | 1 366 | 656 | 711 | 926 | 576 | 239 | 450 |
| Fritt kassaflöde per aktie, sek 2) | 6,30 | 2,50 | 2,95 | 5,70 | 3,30 | 3,60 | 4,65 | 2,90 | 1,25 | 2,45 |
| Utdelning till moderbolagets aktieägare 3) | 813 | 678 | 474 | 136 | – | 587 | 542 | 497 | 449 | 404 |
| Utdelning per aktie, sek 3) | 3,00 | 2,50 | 1,75 | 0,50 | – | 2,95 | 2,75 | 2,50 | 2,30 | 2,20 |
| Eget kapital per aktie, sek 2) | 52,15 | 49,20 | 44,55 | 45,30 | 51,20 | 50,10 | 48,35 | 50,70 | 43,05 | 40,30 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, sek 2) | 52,15 | 49,20 | 44,55 | 45,30 | 51,20 | 50,10 | 48,35 | 50,70 | 43,05 | 39,95 |
| Medelantal anställda | 16 702 | 20 274 | 20 042 | 20 073 | 24 347 | 25 158 | 22 506 | 21 694 | 21 675 | 15 855 |
| – varav utanför Sverige | 15 220 | 18 502 | 18 230 | 18 342 | 22 104 | 22 836 | 20 268 | 19 243 | 19 117 | 13 773 |
| Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster och intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic 4) |
| Rörelseresultat | 2 342 | 2 231 | 1 840 | 1 021 | 1 996 | 1 958 | 1 518 | 1 270 | 1 252 | 544 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 2 188 | 2 067 | 1 675 | 710 | 1 617 | 1 695 | 1 375 | 1 153 | 1 072 | 417 |
| Resultat efter skatt | 1 643 | 1 436 | 1 225 | 632 | 1 289 | 1 260 | 1 033 | 759 | 733 | 279 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 11,0 | 10,6 | 9,3 | 5,5 | 9,3 | 9,6 | 8,7 | 8,8 | 9,2 | 6,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 13,7 | 13,6 | 11,5 | 5,8 | 12,3 | 13,3 | 11,3 | 11,6 | 10,6 | 6,7 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | 11,9 | 11,2 | 10,0 | 5,6 | 12,8 | 12,9 | 10,5 | 8,2 | 9,2 | 3,8 |
| Resultat per aktie, sek | 6,05 | 5,25 | 4,50 | 2,60 | 6,50 | 6,35 | 5,20 | 3,80 | 3,80 | 1,50 |
| Operativt kassaflöde | 2 248 | 1 539 | 1 647 | 2 526 | 1 436 | 1 496 | 1 430 | 1 259 | 1 040 | 496 |
| Operativt kassaflöde per aktie, sek | 8,30 | 5,70 | 6,10 | 10,50 | 7,25 | 7,55 | 7,20 | 6,35 | 5,35 | 2,70 |
| Operativt kassaflöde/rörelseresultat, % | 96 | 69 | 90 | 247 | 72 | 76 | 94 | 99 | 83 | 91 |
| Medelantal anställda | 13 905 | 14 306 | 13 327 | 13 136 | 15 736 | 16 171 | 15 058 | 15 487 | 15 399 | 11 095 |
| Kvarvarande verksamheter inkl jämförelsestörande poster och intressebolagsandelar i TrelleborgVibracoustic | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntabilitet på eget kapital, % | 12,9 | 10,4 | 8,9 | 3,6 | 7,4 | 11,1 | 8,7 | 8,2 | 4,3 | 3,8 |
| Resultat per aktie, sek | 6,55 | 4,90 | 4,00 | 1,70 | 3,75 | 5,45 | 4,30 | 3,80 | 1,75 | 1,50 |
1) År 2003 redovisat enligt tidigare redovisningsprinciper. År 2004-2012 redovisade enligt IFRS.
2) Genomsnittligt antal aktier har justerats i enlighet med standard i IAS33. Denna beräkning har applicerats på alla nyckeltal som innefattar antalet aktier.
3) Utdelning enligt förslag i vinstdisposition.
4) För jämförbarhet har historiska värden justerats för avvecklade verksamheter och året 2003 redovisas exklusive goodwillavskrivningar.
Index
Översikt som visar hur GRI:s riktlinjer, version 3.0, svarar mot olika områden i Trelleborgs CR-redovisning. Ett mer fullständigt GRI-index finns på vår CR-webbsajt www.trelleborg.com/cr.
Fetstil markerar Core Indicator (huvudindikator). Parentes markerar delvis redovisad indikator. Därutöver visas översiktligt sambandet med FN:s Global Compact som Trelleborg undertecknat, sambandet med standarden ISO 26000, liksom sambandet med klimatredovisningen Carbon Disclosure Project.
| GRI-indikatorer | Sidor i årsredo visning |
Samband med principer i FN:s Global Compact |
Samband med ISO 26000 |
Samband med Carbon Dis closure Project |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Styrning och redovisning | |||||
| Ledningens angreppssätt och styrning | Styrning (EC), EN, LA, HR, SO, PR |
1, 7, 24-25, 27-31, 34- 35, 52-55, 60 |
1-10 | 6.2-6.8 | |
| Koncernchefens uttalande | 1.1 | 2-3, 57 | 6.2 | ||
| Hållbarhetsrevision, påverkan, risker och möjligheter |
1.2 | 7, 22-23, 36, 38-41, webb |
6.2 | ||
| Organisationsprofil | 2.1-2.10 | Omslag, 1, 4-6, 8-20, 22-23, 25-28, 30-31, 36, 44-45, 69, 79-80, 84, 90, 102-103 |
6.2 | ||
| Redovisningsprofil, omfattning och avgränsning | 3.1-3.11 | Omslag, 34, 52-53, 57- 58, 104-105, webb |
|||
| Index för GRI, Global Compact och ISO 26000 | 3.12 | 36, 58, 100 | |||
| Bestyrkande | 3.13 | 57, 101 | 7.5.3 | 8.6 | |
| Styrning av hållbarhetsarbetet | 4.1-4.9, (4.10), 4.11 | 7, 24-25, 29-31, 33, 38, 44-54, 57, 59 |
1-10 | 6.2, 7.5.3 | 1.1, 2.1, 2.2 |
| Externa åtaganden | 4.12-4.13 | 52, 53, 57, 59-60, 100 | 1-10 | 6.2 | |
| Intressentdialoger | 4.14-4.17 | 58, 60 | 6.2 | ||
| Miljö | |||||
| Material | (EN1), (EN2) | 34-35 | 8-9 | 6.5 | |
| Energi | EN3, EN4, EN5 | 29, 34 | 8 | 6.5 | 12.2, 12.3 |
| Klimatpåverkan | EN16, (EN18) | 34, 35 | 7-9 | 6.5 | 3.3, 7.2-7.4, 8.2-8.3, 8.5 |
| Utsläpp och avfall | EN20, EN22, EN23 | 35-36 | 8 | 6.5 | |
| Transporter | (EN29) | 59 | 8 | 6.5, 6.6.6 | 8.2, 15.1 |
| Vatten | (EN8) | 35 | 8 | 6.5 | |
| Biologisk mångfald | (EN11), (EN12) | Webb | 8 | 6.5 | |
| Produkter | (EN26), (PR1), (PR3) | 31, 57, 59 | 1,7-9 | 6.3, 6.5-6.7 | 3.2 |
| Arbetsplats och samhälle | |||||
| Mänskliga rättigheter | (HR2), (HR3), HR4, HR5, HR6, HR7 |
32-33, 59, webb | 1-6 | 6.3, 6.4, 6.6 | |
| Arbetsförhållanden och whistleblowerpolicy | (LA1), (LA2), LA4, LA5 | 27, 32-33, 79 | 1, 3, 6 | 6.3.10, 6.4 | |
| Mångfald och jämställdhet | (LA13) | 33 | 1, 6 | 6.3, 6.4 | |
| Hälsa och säkerhet | LA6, LA7, (LA8) | 29, 32-33, webb | 1 | 6.4, 6.8 | |
| Talent management | LA10, (LA12) | 29, 32-33 | 6 | 6.4, 6.8 | |
| Antikorruption, konkurrensfrågor och böter | (SO2), (SO3), (SO4), SO7, SO8 |
32-33, 52-53, 66, 91 | 10 | 6.6, 6.8.7 |
| Ekonomi | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Samhällsekonomiska prestanda | EC1, EC3, EC4 | 4, 8, 45, 60, 77, 82 | 6.8 | ||
| Arbetsmiljö- och miljökostnader | (EN30) | 34-36 | 7-9 | 6.5 | |
| Klimatrelaterade möjligheter och risker | (EC2) | 35, 38, webb | 7 | 6.5.5 | 5.1 |
| Kostnad för överträdelser | EN28 | 36 | 8 | 6.5 |
Socialt engagemang och ställningstagande SO5 60 1-10 6.6, 6.8.3
Bestyrkanderapport
Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning
Till läsarna av Trelleborgs årsredovisning 2012
Vi har fått i uppdrag av ledningen i Trelleborg AB (publ) att översiktligt granska innehållet i Trelleborgs "Corporate Responsibility" redovisning (hållbarhetsredovisning) för år 2012. Vår granskning omfattar i huvudsak de upplysningar som anges på sida 7, 32–36, 56–60 samt upplysningar som hänvisas till i GRI-index på sidan 100 i Trelleborgs årsredovisning 2012. Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASB:s standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bland annat omfattat följande:
- uppdatering av vår kunskap och förståelse för Trelleborgs organisation och verksamhet,
- bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas informationsbehov,
- bedömning av resultatet av företagets intressentdialog,
- intervjuer med ansvariga chefer på koncernnivå och på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig,
- tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig,
- utvärdering av design för en del av de system och processer som använts för att inhämta, hantera och validera hållbarhetsinformation,
- analytisk granskning av rapporterad information,
- bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer,
- övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier.
Slutsats
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.
Trelleborg den 13 februari 2013 PricewaterhouseCoopers AB
Eric Salander Fredrik Ljungdahl Auktoriserad revisor Specialistmedlem i Far
Trelleborg i världen
Argentina
Marknadskontor: Buenos Aires
Australien
Produktion: Brisbane, East Bentleigh, Melbourne Utvecklingsenhet: Brisbane Marknadskontor: Brisbane, East Bentleigh, Melbourne, Perth, Sydney
Belgien
Marknadskontor: Bryssel, Dion-Valmont, Evergem
Brasilien
Produktion: Jandira, Macaé, Santana de Parnaíba, São José dos Campos Marknadskontor: Caxias do Sul, Lençóis Paulista, Macaé, Rio de Janeiro, Santana de Parnaíba, São Paulo, São José dos Campos
Bulgarien
Produktion: Pernik Marknadskontor: Sofia
Danmark
Produktion: Helsingør Utvecklingsenhet: Helsingør Marknadskontor: Beder, Köpenhamn
Estland Produktion: Kuressaare
Finland Produktion: Kiikka Marknadskontor: Espo, Nokia, Sastamala,
Frankrike
Vantaa
Produktion: Cernay, Clermont-Ferrand, Condésur-Noireau, Lyon, Mirambeau, Nantes, Sancheville, Steinbach, Utvecklingsenhet: Clermont-Ferrand Marknadskontor: Cernay, Clermont-Ferrand, Compiegne, Lyon, Maisons-Laffitte, Sancheville, Rochefort
Förenade Arabemiraten
Marknadskontor: Dubai, Sebel Ali
Indien
Produktion: Bengaluru Utvecklingsenhet: Ahmedabad, Bengaluru Marknadskontor: Ahmedabad, Bengaluru, Chandigarh, Chennai, Indore, Jamshedpur, Mumbai, New Delhi, Pune
Indonesien
Marknadskontor: Jakarta
Italien
Produktion: Livorno, Lodi Vecchio, Modena, Tivoli, Torino Utvecklingsenheter: Livorno, Lodi Vecchio, Tivoli, Torino Marknadskontor: Cuneo, Livorno, Lodi Vecchio, Milano, Sesto San Giovanni, Tivoli
Japan
Utvecklingsenhet: Toyo Koto-ku Marknadskontor: Kawasaki City, Tokyo, Toyo Koto-ku, Yokohama
Kanada
Marknadskontor: Etobicoke
Kina
Produktion: Huizhou, Qingdao, Shanghai, Wuxi, Xingtai Utvecklingsenhet: Shanghai, Wuxi, Xingtai Marknadskontor: Beijing, Chengdu, Guangzhou, Hongkong, Huizhou, Qingdao, Shanghai, Wuhan, Wuxi, Xi'an
Kroatien
Marknadskontor: Zagreb
Lettland Produktion: Liepaja
Litauen Produktion: Tauragé
Malaysia Marknadskontor: Kuala Lumpur
Malta
Produktion: Hal Far, Marsa Utvecklingsenhet: Hal Far
Mexiko
Produktion: Tijuana Marknadskontor: Mexico City, Monterrey
Nederländerna
Produktion: Ede, Hoogezand, Ridderkerk Utvecklingsenheter: Ede, Ridderkerk Marknadskontor: Apeldoorn, Barendrecht, Ede, Lelystad, Ridderkerk
Norge
Produktion: Mjöndalen, Spydeberg Utvecklingsenhet: Mjöndalen Marknadskontor: Leirdal, Mjöndalen, Oslo, Siggerud, Spydeberg, Stavanger
Polen
Produktion: Bielsko-Biala, Czechowice-Dziedzice, Skoczow Marknadskontor: Lódz, Warszawa
Ryssland Marknadskontor: Moskva
Schweiz
Marknadskontor: Crissier, Stein am Rhein
Singapore
Produktion: Singapore Utvecklingsenhet: Singapore Marknadskontor: Singapore
Spanien
Produktion: Izarra, Pamplona, Santander Utvecklingsenhet: Izarra Marknadskontor: Barcelona, Madrid
Sri Lanka
Produktion: Kelanyia Utvecklingsenhet: Kelanyia
Storbritannien
Produktion: Bridgwater, Cadley Hill, Chester, Coventry, Knaresborough, Leicester, Middleton, Retford, Rotherham, Skelmersdale, Tewkesbury Utvecklingsenheter: Bridgwater, Leicester, Malmesbury, Rotherham, Skelmersdale Marknadskontor: Ashby de la Zouch, Bakewell, Brinkworth, Castle Donington, Coventry, Knaresborough, Leicester, Lydney, Malmesbury, Middleton, Rotherham, Skelmersdale, Solihull, Telford
Sverige
Produktion: Ersmark, Forsheda, Havdhem, Kalmar, Sävsjö, Trelleborg, Värnamo, Örebro Utvecklingsenheter: Ersmark, Forsheda, Kalmar, Sävsjö, Trelleborg, Örebro Marknadskontor: Jönköping, Kalmar, Trelleborg, Sävsjö, Värnamo, Örebro
Sydafrika
Marknadskontor: Johannesburg, Kapstaden
Sydkorea
Utvecklingsenhet: Gyeong San Marknadskontor: Busan, Seoul
Taiwan Marknadskontor: Taichung
Tjeckien Produktion: Lesina Marknadskontor: Rakovnik, Prag
Turkiet Produktion: i li/Istanbul
Tyskland
Produktion: Grossheubach, Lathen Utvecklingsenhet: Stuttgart Marknadskontor: Duisburg, Erbach/Odenwald, Grossheubach, Gärtringen, Lathen, Mettmann, Rheinberg, Stuttgart, Willich
Ungern
Marknadskontor: Budapest, Budaörs
Uruguay
Marknadskontor: Montevideo
USA
Produktion: Aurora, Bristol, Broomfield, Clearbrook, Fairlawn, Fort Wayne, Hudson, Houston, Mansfield, Milford, Morristown, Northborough, Northville, Randolph, Red Lion, Rutherfordton, Salisbury, Spartanburg, Streamwood Utvecklingsenheter: Broomfield, Fort Wayne, Northborough, Northville, Spartanburg, Streamwood Marknadskontor: Aurora, Broomfield, Clearbrook, Colmar, Fairlawn, Fort Wayne, Fresno, Hanover Park, Houston, Mansfield, Milford, Morristown, Mt Juliet, North Charleston, Northville, Portland, Plymouth Meeting, Randolph, South Haven, Spartanburg, Torrance
Vietnam
Marknadskontor: Ho Chi Minh City
Österrike
Marknadskontor: Wien
Listan inkluderar orter med Trelleborgenheter i januari 2013. Se också http://www.trelleborg. com/sv/Kontakt/Adresser/
Årsstämman i Trelleborg AB (publ) äger rum onsdagen den 24 april 2013 klockan 17.00 i Söderslättshallen i Trelleborg.
Stämmoprogram
- Kl. 15.00 Registrering och lätt förtäring
- Kl. 15.40 Stämmolokalen öppnar
- Kl. 17.00 Årsstämman börjar
Anmälan om deltagande. För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast torsdagen den 18 april 2013, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast samma dag klockan 15.00.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast torsdagen den 18 april 2013 tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.
Anmälan om deltagande kan lämnas:
- På hemsidan: www.trelleborg.com
-
Genom e-post till: [email protected]
-
Per post till Trelleborg AB, Koncernstab Juridik, Box 153, 231 22 Trelleborg
- Per telefon 0410-670 04, 670 00
Vid anmälan ska namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagandet med stöd av fullmakt ska fullmakten jämte – för det fall fullmaktsgivaren är juridisk person – handling utvisande firmatecknarens behörighet insändas till bolaget före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas i samband med årsstämman och bearbetning för upprättande av röstlängd.
Förslag till årsstämma 2013. Förslag till utdelning. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till aktieägarna utdelas en kontantutdelning på 3,00 sek per aktie (2,50). Som avstämningsdag för utdelningen föreslås den föreslås måndagen den 29 april 2013. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut från
Euroclear Sweden AB den fredagen den 3 maj 2013.
Styrelseledamöter. Valberedningen bestående av företrädare för de större ägarna som representerar cirka 62 procent av rösterna i Trelleborg AB, samt styrelsens ordförande, har beslutat föreslå årsstämman:
- omval av styrelseledamöter: Hans Biörck, Claes Lindqvist, Sören Mellstig, Peter Nilsson, Bo Risberg, Nina Udnes Tronstad samt Heléne Vibbleus Bergquist,
- välja nuvarande styrelseledamoten Sören Mellstig som ny styrelseordförande och
- välja Jan Carlson som ny ledamot i styrelsen.
Följ Trelleborg på webben, i mobilen och på surfplattan
Årsredovisningen
Trelleborg distribuerar pappersversionen av årsredovisningen endast till dem som särskilt begär detta. Om du vill ha en tryckt version av årsredovisningen, beställer du den via hemsidan.
Finansiell kalender 2013
| Kvartalsrapport januari-mars | 24 april |
|---|---|
| Årsstämma (Trelleborg) | 24 april kl. 17.00 |
| Kvartalsrapport april-juni | 23 juli |
| Kvartalsrapport juli-september | 23 oktober |
| Bokslutskommuniké 2013 | 13 februari 2014 |
Följ Trelleborg via surfplatta – sök efter "Trelleborg IR" i appbutiken
Gilla Trelleborg – via Facebook: www.facebook.com/trelleborggroup
Trelleborg Ekonomiska definitioner
Finansiella nyckeltal
Räntabilitet på eget kapital Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Direktavkastning Utdelning i förhållande till börskurs.
- Nettoskuld Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.
- Fritt kassaflöde Operativt kassaflöde och kassaflöde avseende finansiella poster och skatter samt kassaflödeseffekt av omstruktureringsåtgärder.
- Fritt kassaflöde per aktie Fritt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
- P/E-tal Börskurs i förhållande till resultat per aktie.
- Skuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till summa eget kapital.
- Soliditet Summa eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
- Resultat per aktie Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
- Resultat per aktie efter utspädning Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier med tillägg för genomsnittligt antal aktier som tillkommer vid konvertering av utestående antal konvertibler och optioner.
Ordlista
- CDP (Carbon Disclosure Project), en oberoende organisation med världens största databas om klimatinformation. CDP samlar på uppdrag av globala investerare in information om utsläpp av växthusgaser och om åtgärder som företagen vidtar för att förhindra negativa klimateffekter.
- CR (Corporate responsibility) Företagsansvar, syftar på företags ansvar mot sina viktigaste intressenter såsom anställda, ägare, kunder, leverantörer, lokalsamhälle och miljö. Ofta avses samma områden som inryms i begreppet hållbarhet (sustainability) eller Corporate Social Responsibility (CSR).
- Global Compact FN-initiativ som förenar företag och samhällsinstitutioner runt tio universellt giltiga principer för miljö och samhälle. Avsikten är att företagen ska bli samhällsmedborgare som är med och skapar lösningar på utmaningar som uppstår med ökande globalisering.
- GRI (Global Reporting Initiative), ett globalt nätverk där samhällsföreträdare, industrin, placerare och andra samarbetar för att på konsensusbasis skapa och förbättra ansatser inom hållbarhetsrapportering.
Operativa nyckeltal*
- Antal anställda vid årets slut Inkluderar inhyrd och visstidsanställd personal.
- Räntabilitet på eget kapital Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.
- Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE Return On Capital Employed) Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
- EBITDA Rörelseresultat exklusive avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar, exklusive jämförelsestörande poster.
- EBITDA/räntenetto EBITDA dividerat med räntenetto (ränteintäkter minus räntekostnader).
- EBITDA-marginal EBITDA exklusive andelar i intressebolags resultat i förhållande till nettoomsättning.
- Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
- Medelantal anställda Genomsnittligt antal anställda under året baserat på arbetad tid. Inkluderar inte inhyrd personal.
- Nettoskuld/EBITDA Nettoskuld dividerat med EBITDA.
-
Operativt kassaflöde EBITDA exklusive ej kassaflödespåverkande poster, investeringar, sålda anläggningstillgångar och förändringar i rörelsekapital, men exklusive kassaflöde avseende omstruktureringar.
-
Operativt kassaflöde/Operativt resultat Operativt kassaflöde i förhållande till rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.
- Operativt kassaflöde per aktie Operativt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
- Rörelseresultat Rörelseresultat enligt resultaträkningen exklusive jämförelsestörande poster.
- Rörelsemarginal (ROS Return On Sales) Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat och jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.
- Sysselsatt kapital Balansomslutning minus räntebärande placeringar och icke räntebärande rörelseskulder (inklusive pensionsskuld) samt exklusive skattefordringar och skatteskulder.
- Resultat per aktie Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
- Västeuropa Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Nederländerna, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Österrike.
- Kapitalandelsmetoden Intressebolag inom koncernen redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att den initiala intressebolagsandelen förändras för att avspegla koncernens andel av intressebolagets resultat samt för eventuella utdelningar. För koncernens största intressebolag, TrelleborgVibracoustic, redovisas resultatandelen på två rader i resultaträkningen; resultat före skatt samt skatt.
*) För kvarvarande verksamheter.
- Integrerad redovisning Redovisning som tydligare än traditionell finansiell redovisning fångar helheten i en verksamhets konkurrensförmåga genom att även spegla icke-finansiella strategiska nyckeltal eller indikatorer, däribland hållbarhetsrelaterade faktorer.
- ISO (International Organization for Standardization), ett internationellt standardiseringsorgan som arbetar med industriell och kommersiell standardisering. I Trelleborg förekommer standarderna i ISO 9000 som ger riktlinjer om ledningssystem för kvalitet, ISO 14001 som ställer krav och vägledning på miljöledningssystem. ISO 26000 är en praktisk och vägledande standard för ökat ansvarstagande i riktning mot hållbar utveckling.
- Life Science Ett begrepp som främst omfattar biologi och medicinsk vetenskap, men även biokemi, farmakologi och bioteknik med mera.
- NAFTA (North American Free Trade Agreement), ett frihandelsavtal mellan Mexiko, Kanada och USA.
-
OEM (Original Equipment Manufacturer) Originaldelstillverkare, det vill säga slutproducent av till exempel en traktor.
-
Plaster Kan delas in i två huvudgrupper. Termoplaster är icke tvärbundna plaster som är fasta i rumstemperatur och blir mjuka och formbara när de värms upp. Härdplaster är tvärbundna plaster som sönderfaller vid upphettning och inte återfår sina egenskaper.
- Polymer Ordet kommer från grekiskans poly som betyder "många" och meros som betyder "delar". Polymerer byggs upp av många små molekyler – monomerer – som är sammanbundna till långa kedjor. Exempel på polymerer är plast och gummi.
- Polymerteknologi Teknologin runt polymerernas tillverkningsprocesser i kombination med deras unika egenskaper.
- REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals) EUs kemikalieförordning REACH har som mål att bara ämnen som är registrerade hos EUs Kemibyrå ska vara tillåtna att använda inom EU och EEA.
- Safety@Work ett program som förebygger arbetsrelaterade skador och sjukdomar på alla Trelleborgs arbetsplatser. Programmet stöder en organisatorisk förändring för att skapa en säkerhetskultur och stärker vår strävan att attrahera, utveckla och behålla medarbetare i alla koncernens enheter.
Adresser
Huvudkontor
Trelleborg AB (publ) Box 153, SE-231 22 Trelleborg Besöksadress: Johan Kocksgatan 10 Tel: +46 410 670 00 Internet: www.trelleborg.com
Trelleborg Treasury Box 7365, SE-103 90 Stockholm Besöksadress: Jakobsbergsgatan 22 Tel: +46 8 440 35 00
Affärsområden Trelleborg Coated Systems Strada Provinciale 140 IT-268 55 Lodi Vecchio, Italien Tel: +39 037 140 61 e-post: coated.systems@
trelleborg.com
trelleborg.com
Trelleborg Industrial Solutions SE-231 81 Trelleborg Besöksadress: Johan Kocksgatan 10 Tel: +46 410 510 00 e-post: industrial-solutions@
Trelleborg Offshore & Construction
SE-231 81 Trelleborg Besöksadress: Johan Kocksgatan 10 Tel: +46 410 510 00 e-post: offshore.construction@ trelleborg.com
Trelleborg Sealing Solutions
Handwerkstrasse 5-7 DE-70565 Stuttgart, Tyskland Tel: +49 711 7864 0 e-post: sealing.solutions@ trelleborg.com
Trelleborg Wheel Systems Via Naz, Tiburtina, 143 IT-00010 Villa Adriana (Roma), Italien Tel: +39 0774 38 41 e-post: wheel.systems@ trelleborg.com
Trelleborg är en världsledare inom specialutvecklade polymerlösningar. Vi tätar, dämpar och skyddar kritiska applikationer i krävande miljöer. Våra innovativa lösningar accelererar kundernas utveckling på ett hållbart sätt. Trelleborgkoncernen omsätter drygt 21 miljarder kronor och har verksamhet i mer än 40 länder. Koncernen består av fem affärsområden: Trelleborg Coated Systems, Trelleborg Industrial Solutions, Trelleborg Offshore & Construction, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems. Trelleborgkoncernen äger dessutom 50 procent i TrelleborgVibracoustic, en global ledare inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon, med en omsättning på drygt 14 miljarder kronor och verksamhet i cirka 20 länder. Trelleborgaktien har sedan 1964 varit noterad på börsen, och listas på NASDAQ OMX Stockholm, Large Cap.
www.trelleborg.com