Tele2 — Annual Report 2010

Apr 1, 2011

Årsredovisning 2010

Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för Tele2 AB (publ) organisationsnummer 556410-8917 för räkenskapsåret 2010.

Siffrorna inom parentes avser jämförelsetal för motsvarande period föregående år.

Tele2 AB:s aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm på listan för stora bolag under kortnamnen TEL2 A och TEL2 B. De femton största aktieägarna äger per 31 december 2010 andelar motsvarande 57 procent av kapitalet och 67 procent av rösterna, varav Investment AB Kinnevik äger 30 procent av kapitalet samt 47 procent av rösterna. Ingen annan aktieägare innehar, direkt eller indirekt, mer än tio procent av röstetalet i Tele2.

Styrelsen bemyndigades av årsstämman i maj 2010 att köpa upp till 10 procent av aktierna i bolaget.

Ytterligare information om antal aktier och deras villkor samt väsentliga avtal som upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras framgår av not 32 Antal aktier och resultat per aktie.

FINANSIELL ÖVERSIKT

Med 31 miljoner kunder i 11 länder är Tele2 en av Europas ledande telekomoperatörer. Ända sedan Tele2 startades 1993 har företaget varit en tuff utmanare till de gamla telemonopolen och andra etablerade aktörer. Tele2 erbjuder tjänster inom mobilkommunikation, fast bredband och telefoni, datanät, kabel-tv och innehållstjänster. Mobilkommunikation är vårt främsta fokusområde och det viktigaste tillväxtsegmentet. I vissa länder erbjuder Tele2 också fasta kommunikationstjänster. I dag utgör mobiltelefoni mer än 68 procent av nettoomsättningen.

Hörnstenen i Tele2s koncept är att alltid erbjuda det bästa erbjudandet på marknaden. Det gör vi genom att ständigt lyssna på våra kunders behov, och samtidigt hålla kostnaderna under hård kontroll. Tele2 har stadigt ökat sina marknadsandelar och haft en god avkastning på det sysselsatta kapitalet. Vi kommer att göra allt för att försäkra oss om att denna positiva utveckling fortsätter och att fler människor kapar den fasta linan och blir verkligt mobila.

Under 2010 omsatte företaget 40,2 miljarder kronor och presenterade ett rörelseresultat (EBITDA) på 10,3 miljarder kronor.

Kommentarerna nedan hänför sig till Tele2s kvarvarande verksamheter om inget annat anges.

Nettokundintag

Den sammanlagda kundbasen ökade under 2010 till 30 883 000 (26 579 000). Nettokundintaget, exklusive förvärvade och avyttrade företag, uppgick till 3 932 000 kunder, jämfört med 2 327 000 kunder föregående år. Kundintaget inom mobila tjänster ökade med 42 procent till 4 443 000 (3 139 000), av vilka 128 000 (142 000) var användare av mobilt bredband. Det goda kundintaget inom mobila tjänster var resultatet av en stabil utveckling huvudsakligen i Tele2 Ryssland, Tele2 Sverige och Tele2 Kroatien. Under 2010 hade Tele2 Ryssland ett totalt kundintag på 3 987 000

(2 947 000), av vilka 2 489 000 (1 898 000) kom från nya verksamheter. Fast bredband adderade 32 000 (–11 000) kunder under 2010, tack vare en ökad efterfrågan på dual play- och triple playlösningar inom alla delar av Tele2s verksamheter. Fast telefoni hade ett förväntat utflöde av kunder under året.

Nettoomsättning

Tele2s nettoomsättning uppgick till 40 164 (39 436) Mkr, vilket inkluderar poster av engångskaraktär om 573 (16) Mkr. Den positiva intäktsutvecklingen drevs av en gynnsam utveckling inom mobila tjänster och fasta bredbandstjänster.

EBITDA

EBITDA var 10 284 (9 394) Mkr, med en EBITDA-marginal på 26 (24) procent. Utvecklingen av EBITDA påverkades positivt av den starka operativa utvecklingen i mobila tjänster, vilket främst berodde på Tele2s verksamhet i Ryssland.

EBIT

Rörelseresultatet, EBIT, uppgick till 7 088 (5 736) Mkr, vilket inkluderar poster av engångskaraktär om 384 (–11) Mkr. EBIT-marginalen uppgick till 18 (15) procent.

Resultat före skatt

Räntenettot och övriga finansiella poster uppgick till –353 (–500) Mkr. I övriga finansiella poster rapporterades valutakursdifferenser om 282 (–77) Mkr. Den genomsnittliga räntan på utestående skulder uppgick till 10,0 (6,9) procent. Resultatet efter finansiella poster, EBT, uppgick till 6 735 (5 236) Mkr.

Resultat

Resultatet efter skatt uppgick till 6 481 (4 755) Mkr. Resultat per aktie uppgick till 14,63 (10,70) efter utspädning. Skatt på årets resultat uppgick till –254 (–481) Mkr.

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten, inklusive avvecklade verksamheter, uppgick till 9 610 (9 118) Mkr och kassaflödet efter investeringar (CAPEX) uppgick till 6 007 (4 778) Mkr.

CAPEX

Under 2010 investerade Tele2 3 651 (4 439) Mkr i materiella och immateriella anläggningstillgångar, vilket främst berodde på expansionen i Ryssland.

Nettoskuld

Nettoskulden uppgick till 1 691 (2 171) Mkr den 31 december 2010, eller 0,16 gånger EBITDA för 2010. Inklusive garantier för joint ventures uppgick nettoskulden till 0,33 gånger EBITDA för 2010. Tele2s tillgängliga likviditet uppgick till 12 814 (12 410) Mkr.

FEMÅRSÖVERSIKT

Miljoner SEK	2010	2009	2008	2007	2006
KVARVARANDE VERKSAMHETER
Nettoomsättning	40 164	39 436	38 330	39 082	38 596
Antal kunder (tusental)	30 883	26 579	24 018	22 768	23 618
EBITDA	10 284	9 394	8 227	6 721	6 179
EBIT	7 088	5 736	2 906	1 740	970
EBT	6 735	5 236	1 893	1 009	405
Årets resultat	6 481	4 755	1 758	–78	–186
NYCKELTAL
EBITDA-marginal, %	26,0	23,8	21,4	17,1	16,0
EBIT-marginal, %	17,6	14,5	7,6	4,5	2,5
DATA PER AKTIE (kronor)
Resultat efter skatt	14,69	10,72	3,91	0,05	–0,14
Resultat efter skatt, efter utspädning	14,63	10,70	3,91	0,05	–0,14
TOTALT (INKLUSIVE AVVECKLADE VERKSAMHETER)
Eget kapital	28 875	28 823	28 405	27 010	29 172
Eget kapital, efter utspädning	28 894	28 823	28 415	27 054	29 186
Balansomslutning	40 369	40 737	47 337	48 809	66 213
Kassaflöde från den löpande verksamheten	9 610	9 118	7 896	4 350	3 847
Kassaflödet efter CAPEX	6 007	4 778	3 288	–819	–1 673
Tillgänglig likviditet	12 814	12 410	17 248	25 901	5 963
Nettoupplåning	1 691	2 171	4 952	5 198	15 311
Investeringar i immateriella och materiella tillgångar, CAPEX	3 651	4 439	4 623	5 198	5 365
Investeringar i aktier och långfristiga fordringar, netto	1 742	–3 357	–2 255	–11 444	1 616
Medelantalet anställda, antal	7 381	6 647	5 859	5 285	3 909
NYCKELTAL
Soliditet, %	72	71	60	55	44
Skuldsättningsgrad, ggr	0,06	0,08	0,17	0,19	0,52
Avkastning på eget kapital, %	24,0	16,4	8,9	–5,6	–11,2
Avkastning på eget kapital, efter utspädning, %	24,0	16,4	8,9	–5,6	–11,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	23,6	17,6	12,9	2,0	–5,4
Genomsnittlig räntekostnad, %	10,0	6,9	6,2	5,2	4,2
DATA PER AKTIE (kronor)
Resultat efter skatt	15,70	10,61	5,53	–3,50	–8,03
Resultat efter skatt, efter utspädning	15,64	10,59	5,53	–3,50	–8,03
Eget kapital	65,44	65,31	63,93	60,67	64,96
Eget kapital, efter utspädning	65,23	65,18	63,90	60,70	64,95
Kassaflöde från den löpande verksamheten	21,78	20,71	17,80	9,78	8,66
Utdelning, ordinarie	6,001)	3,85	3,50	3,15	1,83
Extrautdelning och inlösen	21,001)	2,00	1,50	4,70	–
Börskurs på bokslutsdagen	139,60	110,20	69,00	129,50	100,00

1) Föreslagen utdelning.

ÖVERSIKT PER REGION

Tele2s marknader är indelade i fyra regioner för att på bästa sätt dra nytta av företagets resurser: Norden, Ryssland, Centraleuropa & Eurasien samt Västeuropa. Regionerna innefattar såväl växande som mogna marknader, med väsentliga skillnader avseende kultur, ekonomi och konkurrenssituationen på marknaden. Den mobila trenden är däremot universell och högst påtaglig i alla länder. Tjänster inom mobilkommunikation är relativt standardiserade mellan olika regioner men mognadsgraden varierar. Därför har Tele2 olika verksamhetsfokus i respektive region. I den västeuropeiska regionen strävar Tele2 efter att utveckla verksamheten med tyngdpunkt på företagssegmentet. Norden förblir kassaflödesgeneratorn i Tele2-koncernen, liksom koncernens testmarknad för nya tjänster. I Centraleuropa & Eurasien fortsätter Tele2 att växa och utöka sin verksamhet. Ryssland, slutligen, är tillväxtmotorn i koncernen.

Tele2s position och prioriteringar varierar också inom regionerna. De lokala marknaderna skiljer sig åt på många sätt, även inom samma land. Våra nyetablerade verksamheter, till exempel i Kazakstan, är inriktade på ökat kundintag, varumärkeskännedom och prisledarskap. Som en utmanare i Lettland och Estland fokuserar Tele2 på pris, ökad marknadsandel, förväntad kvalitet och nätkapacitet. Som en försvarare i många delar av Ryssland, i Sverige och i Litauen fokuserar Tele2 på att behålla sina marknadsandelar med stabila priser, tilläggstjänster och kvalitet.

Trots att det finns viktiga lokala skillnader, har Tele2 slagit fast ett antal allmänna prioriteringar för att adressera möjligheter och utmaningar för 2011. Dessa mål är gemensamma för alla länder och regioner där Tele2 har verksamhet.

• • Kunder: Tele2 skall ha det bästa erbjudandet i samtliga länder där bolaget har verksamhet
• • Anställda: Tele2 skall anses vara "ett bra ställe att arbeta på" av sina anställda
• • Aktieägare: Tele2 skall ha den bästa totala avkastningen inom sin jämförelsegrupp

Dessa grundläggande mål ska vägleda företagets regionala aktiviteter under 2011 och därefter.

NORDEN

Sverige
Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	4 744	4 553	4%
Nettoomsättning, extern	11 881	11 377	4%
EBITDA	3 272	3 184	3%
EBIT	2 201	2 134	3%

Prioriteringar under 2010

Under 2010 fortsatte Tele2 Sverige att fokusera på tre områden: tillväxt inom marknaden för abonnemang och för mobilt bredband, förbättrad kvalitet och ökade marknadsandelar inom företagssegmentet.

Tele2 Sverige växte starkt inom abonnemangssegmentet och den fortsatta efterfrågan på smarta telefoner (mobiltelefoner med text och internetkapacitet som hanterar både röst och data, samt har möjlighet att ladda ner olika applikationer) gav ökade intäkter från mobilt dataanvändande och försäljning av telefoner och utrustning. Marknaden sköt fart under senare delen av 2010 i och med introduceringen av iPhone i Tele2s mobiltelefonsortiment. Som ett resultat av detta köpte i senare delen av 2010 sju av tio abonnemangskunder i Sverige en smart telefon. De flesta av dessa kunder valde dessutom ett dataabonnemang tillsammans med telefonen. Utvecklingen ser ut att hålla i sig då Tele2 Sverige nu kommer att kunna erbjuda ett större sortiment av prisvärda smarta telefoner vilket gör att företaget kan adressera kontantkortsmarknaden med erbjudanden om smarta telefoner.

För att dra fördel av mobilitetstrenden bland de svenska kunderna fortsatte Tele2 utrullningen av sitt 4G-nät. Under fjärde kvartalet lanserade Tele2 Sverige 4G kommersiellt till privatkunder och företagskunder i fem av Sveriges större städer. Utrullningen går enligt plan. Tele2 förväntar sig att täcka mer än 100 städer vid slutet av 2011 och att under 2012 täcka 99 procent av befolkningen. Med snabbare nätverkshastigheter är det möjligt för kunderna att via det mobila 4G-nätet göra allt de är vana vid att göra via en fast ADSL-anslutning.

Trots tuffa marknadsvillkor kunde Tele2 Sverige redovisa ett starkt resultat tack vare kvalitetshöjande aktiviteter i kombination med kostnadskontroll. Den pågående uppgraderingen av Tele2s system har börjat visa resultat. Kostnadskontrollen förbättrades med Tele2s kostnadseffektiva nät.

Inom företagssegmentet slutförde Tele2 Sverige förvärvet av Spring Mobil. Spring Mobils en-telefon-lösning kommer att ytterligare stärka Tele2s produktportfölj och position inom segmentet för små och medelstora företag. Fortsatt fokus på integrerade tjänster ledde till förvärv av ett antal kunder för vilka produkten Kommunikation som tjänst var av särskilt intresse. Kundsegmenteringen inom företagssegmentet genererade en högre ARPU-utveckling (genomsnittlig månatlig intäkt per kund) och kundbasen fortsatte att växa i takt med att den inhemska ekonomin stärktes.

Den totala kundbasen inom mobilt bredband uppgick till 361 000 (274 000) under 2010. Tele2 Sverige var fortsatt marknadsledare på kontantkortsmarknaden för mobilt bredband. Det totala nettoinflödet av kunder inom mobilt uppgick till 212 000 (205 000) under 2010. Nettoomsättningen för mobila tjänster ökade med 8 procent till 8 474 (7 877) Mkr. EBITDA-bidraget för mobilt var 2 803 (2 661) Mkr under 2010 och påverkades av en ökande andel månadsabonnemang. Tele2 Sverige visade fortsatt god lönsamhet inom kontantkortssegmentet med en EBITDA-marginal på 48 (49) procent. Mobilverksamheten i Sverige rapporterade en ARPU på 186 (187) kr. ARPU för mobilt bredband ökade under året till 130 (112) kr. Minutanvändandet per kund per månad, exklusive mobilt bredband, ökade till 242 (230) under 2010.

I Tele2 Sveriges EBITDA ingår fakturerade kostnader från joint venture-bolagen SUNAB och Net4Mobility på –491 (–417) Mkr under 2010.

Tele2s bredbandstjänster visade också lönsamhet under 2010. Under 2011 räknar Tele2 med en ökad efterfrågan på höghastighetsinternet. För att möta efterfrågan på datakapacitet fortsätter Tele2 utvecklingen av LAN-verksamheten, och kompletterar sina fasta bredbandstjänster med ett höghastighetsnätverk (4G) för mobilt bredband.

Fast telefoni visade ännu en gång lönsamhet och positivt kassaflöde under 2010, och Tele2 kunde försvara sin marknadsposition inom segmentet. Mobila och fasta tjänster närmar sig alltmer varandra, en trend som Tele2 surfar på med sin senaste produkt – Hemtelefoni Via Mobilnätet. Denna produkt gör det möjligt för kunden att behålla sin hemtelefon via det mobila nätet, en enkel och kostnadseffektiv lösning för alla parter.

Utmaningar under 2011

Strategin inom abonnemangssegmentet, att investera i kunder med hög ARPU, kommer att fortsätta under 2011. En stagnerande marknad med hård priskonkurrens och sjunkande mobiltermineringstaxor kommer att pressa marginalerna. Tele2 räknar med en omsättningstillväxt genom försäljning av abonnemang som genererar en högre ARPU. Tele2 kommer att attrahera kunderna framöver genom att ha det bästa erbjudandet på den allt mer priskänsliga marknaden. Tillväxten inom nya områden som till exempel mobilt bredband, reklam i mobilen och betalning via mobilen kommer att bidra till en ökad försäljning. Tele2 räknar med ytterligare tillväxt inom data i takt med att kunderna blir allt mer mobila. Röst över IP (IP-telefoni) står fortfarande för en mycket liten andel men Tele2 övervakar utvecklingen. Dessutom förväntas en ökad lönsamhet genom kostnadsbesparingar från samägda nät, bättre utnyttjande av distributionskanaler, starkare fokus på webbaktiviteter och ökade nivåer av självbetjäning. Utöver det fortsätter Tele2 utrullningen av det kombinerade 2G- och 4G-nätet genom joint venture-företaget Net4Mobility, detta eftersom kostnadseffektivitet krävs för att vara prisledande.

Norge

Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	600	586	2%
Nettoomsättning, extern	3 016	3 260	–7%
EBITDA	196	246	–20%
EBIT	157	127	24%

Prioriteringar under 2010

Under 2010 fortsatte Tele2 Norge arbetet med att hålla kostnaderna nere och inrikta sig på kunder med högt ARPU. Under andra hälften av 2010 hade Tele2 Norge ett positivt kundnettointag trots tuff konkurrens på marknaden. Valutakursen och termineringsavgifterna påverkade dock de totala intäkterna negativt.

Företagssegmentet förblev ett prioriteringsområde under 2010 och fortsatte att utvecklas positivt. Tele2 Norge levererade enligt konceptet att alltid ha det bästa erbjudandet och fokuserade på prispositionen samt ökad kvalitetsuppfattning.

Som MVNO (operatör utan egen licens och/eller infrastruktur som använder annan operatörs nät men säljer tjänsten under eget namn) har konkurrensen inom mobilt bredband varit en utmaning för Tele2 Norge som bara genererade en blygsam tillväxt.

I Tele2 Norges EBITDA ingår fakturerade kostnader från joint venture-bolaget Mobile Norway på –52 (–) Mkr under 2010.

Inom fast telefoni koncentrerade Tele2 Norge sig på att försvara sina marknadsandelar och fortsätta vara lönsamt.

Utmaningar under 2011

Under 2011 ska Tele2 Norge fokusera på att tillhandhålla det bästa erbjudandet till sina kunder genom att leverera förväntad kvalitet och upprätthålla sitt prisledarskap. För att säkra en långsiktig lönsamhet fortsätter Tele2 Norge under 2011 att bygga ett 3G-mobilnät genom sitt ägande i joint venture-bolaget Mobile Norway, tillsammans med Network Norway. EBITDA förväntas påverkas negativt på grund av lägre samtrafikstaxor och uppstartskostnader för joint venture Mobile Norway. Tillväxten ska tryggas genom bättre utfall när det gäller att behålla kunderna och effektivare flerkanalsdistribution gentemot både privat- och företagskunder. Tele2 fortsätter samtalen med regeringen, rättsliga institutioner och mobiloperatörer för att säkra sunda förhållanden för sin verksamhet.

ryssland

Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	18 438	14 451	28%
Nettoomsättning, extern	10 142	7 540	35%
EBITDA	3 573	2 473	44%
EBIT	2 770	1 822	52%

Prioriteringar under 2010

Den ryska verksamheten är Tele2s viktigaste tillväxtmotor. Tele2 har GSM-licenser i 37 regioner i Ryssland med uppskattningsvis 61 miljoner invånare. Den ryska verksamheten utgörs av 17 mogna regioner och 20 nya regioner, där den viktigaste skiljelinjen är mognadsgraden för varje verksamhet. Licenserna för de 20 nya regionerna erhölls under 2007 och alla regioner har lanserats kommersiellt.

Tele2 Ryssland kan under en övergångsperiod delas in i tre olika kategorier beroende på mognadsgrad: nykomlingar, utmanare och försvarare.

I 20 av 37 regioner agerar Tele2 som nykomling. Det främsta målet i dessa regioner är att förvärva kunder och utöka marknadsandelen. Genom tydligt prisledarskap, bred distribution och nyskapande marknadsföring kan Tele2 snabbt expandera sin ställning på marknaden.

I 6 av 37 regioner agerar Tele2 som utmanare. När Tele2 Ryssland går från en position som nykomling till att vara utmanare kommer fokus att kunna förflyttas mot ARPU-utvecklingen och aktiviteter för att behålla kunderna, utöver det fortsatt viktiga arbetet att värva nya abonnenter.

Tele2 Ryssland är marknadsledare/försvarare i 11 av 37 regioner. Som sådan fokuserar Tele2 på att behålla sin befintliga kundbas och maximera bidraget från verksamheter. Genom en prissättning som är enkel och lätt att förstå tillsammans med attraktiva mervärdestjänster, som dataaccess, kan företaget förbättra den genomsnittliga intäkten per användare i mogna regioner.

Tele2 Rysslands totala kundbas uppgick till 18 438 000 (14 451 000) per den 31 december 2010. Konkurrensen i Ryssland är och förblir mycket hård. Tele2s främsta konkurrensfördel, liksom i alla länder, är den tydliga positionen som prisledare. I takt med att marknaden utvecklas blir det dock allt viktigare att hitta andra sätt att skilja sig från konkurrenterna, vare sig det handlar om marknadsföring, distributionskanaler eller kundservice. Kundens uppfattning är ännu mer kritisk när den totala kundbasen använder kontantkort.

Under 2010 fortsatte Tele2 Ryssland framgångsrikt med sin strategi att förbättra bidraget från den operativa verksamheten i de mer mogna regionerna för att stödja utrullningen av kommersiella nät i nya regioner. Tele2 fick totalt 3 987 000 (2 947 000) nya kunder under året. Kundomsättningen förbättrades under 2010, trots ökad konkurrens. Tele2 Ryssland fortsatte att arbeta för att förbli bäst i klassen när det handlar om kundlojalitet och fortsatte arbetet med kompensationsstrukturen för återförsäljarna för att ytterligare förbättra kvaliteten på kundintaget. Under året utökade Tele2 Ryssland antalet återförsäljare till att omfatta många nya städer.

Trots ett starkt kundintag i de nya regionerna, med initialt lägre användande av tjänster, ökade det totala minutanvändandet med 7 procent jämfört med 2009, och uppgick till 231 (215). ARPU uppgick till 51 (50) eller 216 (207) i Rubel. Det generella prisläget var fortsatt tufft i de områden där Tele2 Ryssland är verksamt.

Tele2 Ryssland fortsatte att visa goda finansiella resultat under året. Nettoomsättningen ökade med 35 procent under 2010, jämfört med föregående år. EBITDA-marginalen utvecklades väl genom ett stabilt resultat i de mogna regionerna, där man fokuserade på att behålla kunderna och stimulera användandet. EBITDA i de 17 mogna regionerna uppgick till 3 892 (2 950) Mkr, vilket motsvarar en marginal på 46 (41) procent. EBITDA i de nya regionerna uppgick till –319 (–477) Mkr.

Utmaningar under 2011

Tele2 Ryssland kommer även fortsättningsvis att undersöka möjligheterna att varsamt expandera verksamheterna i Ryssland genom såväl nya licenser som kompletterande förvärv som passar in i företagskulturen. Tele2 Ryssland fortsätter att se över möjligheten att få 2G-licenser i regioner där företaget ännu inte har verksamhet, liksom att säkra nästa generations mobillicenser på sina nuvarande marknader.

Distribution förblir en viktig konkurrensfördel på den ryska mobilmarknaden. Tele2 Ryssland fortsätter att arbeta enligt sin tydliga strategi med lokala återförsäljare samt med landsomfattande distributörer och butiker som säljer ett varumärke. Under 2011 kommer det att vara viktigt att utveckla långsiktiga relationer med alla aktörer och säkra ett väl fungerande distributionsnät.

Under 2011 fortsätter det att vara viktigt att balansera förbättrad lönsamhet i Tele2 Rysslands mer mogna regioner med skalfördelar i de nya regionerna – och på så sätt nå ett nollresultat på EBITDAnivå.

Tele2 Ryssland kommer även fortsättningsvis att undersöka möjligheterna att varsamt expandera verksamheten i Ryssland genom såväl nya licenser som kompletterande förvärv som passar in i företagsstrukturen.

CENTRALEUROPA & EURASIEN

Estland

Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	479	460	4%
Nettoomsättning, extern	880	1 009	–13%
EBITDA	219	292	–25%
EBIT	152	219	–31%

Prioriteringar under 2010

Under 2010 visade den estniska ekonomin klara tecken på återhämtning. Omständigheterna fortsatte dock att vara utmanande. Kundernas framtidsförhoppningar förblev relativt svaga och prispressen kvarstod i samtliga segment.

Tele2s fokuserade under året på ökad effektivitet och kostnadsbesparande åtgärder för att behålla en solid prisposition och en stabil marknadsandel. Tele2s intäkter visade bättre prov på återhämtning än marknaden generellt.

Tele2 Estland fortsatte att göra betydande investeringar i sitt mobila nätverk för att förbättra kvalitetsuppfattningen på marknaden. Tele2s nätkvalitet och nättäckning är nu lika bra, eller till och med bättre, än konkurrenternas. Som ett resultat av det har mobilt bredband varit det snabbast växande segmentet under året. Utbredningen av 3G-nätet gör det möjligt för Tele2 att erbjuda det bästa priset på mobilt bredband för ett större kundsegment.

Ett annat viktigt mål under året var att stärka Tele2s ställning på marknaden, räknat i termer av intäkter. Insatserna var framgångsrika och Tele2 ökade sin marknadsandel i privatkundssegmentet. Riktade kampanjer, tillsammans med förbättrad nätkvalitet och tydligt prisledarskap, har hjälpt Tele2 att uppnå detta resultat.

Att öka marknadsandelen i företagssegmentet var också ett viktigt mål under 2010. Till följd av den ekonomiska osäkerheten under året blev företagskunder och kommuner mer priskänsliga. Detta faktum bidrog stort till Tele2s framgångar. Även kundernas uppfattning om Tele2 kvalitet förbättrades, vilket ökade försäljningen.

I slutet av året erhöll Tele2 en 4G-licens (2,6 MHz).

Utmaningar under 2011

Makroekonomiskt pågår en långsam återhämtning och konsumtionen väntas öka ytterligare inom telekomsektorn under 2011. Kunderna är mer priskänsliga och Tele2 behöver visa fortsatt flexibilitet när det gäller att paketera och erbjuda produkter.

Tele2 Estland kommer att fortsätta att fokusera på att dra till sig privatkunder genom ett tydligt prisledarskap tillsammans med förbättrad kvalitet, samtidigt som man fortsätter att utveckla sin marknadsandel inom det stora företagssegmentet. Tele2 Estland måste försvara sitt upplevda prisledarskap och förbättra verklig och upplevd kvalitet.

Tele2 fortsätter utrullningen av sitt 3G-nät på landsbygden, parallellt med intensiv marknadsföring för att öka försäljningen.

Litauen

Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	1 731	1 655	5%
Nettoomsättning, extern	1 319	1 688	–22%
EBITDA	455	598	–24%
EBIT	358	493	–27%

Prioriteringar under 2010

Litauens ekonomi stabiliserades under 2010. Den främsta prioriteringen för Tele2 Litauen under året var att fortsätta att dra nytta av att man ses som prisledande, med hjälp av effektiva marknadsförings- och försäljningskampanjer, och fortsätta att ta marknadsandelar inom såväl abonnemangssegmentet som inom företagssegmentet. Ett tillfredställande resultat uppnåddes och Tele2 Litauen tog in 76 000 (–63 000) nya kunder under 2010.

Att fortsätta förbättra lönsamheten var också ett fokusområde under 2010. Tele2 uppnådde detta mål genom att öka sin omsättningsmarknadsandel och samtidigt minska kundanskaffningskostnaderna. Tele2 Litauen kunde öka sin vinst mellan 2009 och 2010 i lokal valuta, trots en ihärdig och tuff konkurrens.

Under året lades särskild vikt vid att upprätthålla branschens högsta nivå av kundnöjdhet, inte minst genom låga priser och bra kundservice. Antalet kunder som rekommenderade Tele2 Litauen som förstahandsval som operatör ökade.

Utmaningar under 2011

Tele2 kommer att behöva försvara både faktiskt och upplevt prisledarskap eftersom detta är den avgörande faktorn på den litauiska marknaden för mobila tjänster.

Tele2 Litauen kommer att fortsätta att utöka sin kundbas inom alla segment och i synnerhet fortsätta att fokusera på att öka sin marknadsandel i företagssegmentet. Här har Tele2 en fördel av den generella priskänsligheten bland privata företag och statliga institutioner. För det ändamålet måste nätkvaliteten ytterligare förbättras.

Tele2 kommer dessutom att tjäna på försäljningstillväxten inom mobilt bredband under 2011.

Slutligen ska Tele2 Litauen fortsätta att förbättra kundnöjdheten genom att öka nätverkets täckning och prestanda, och genom att utveckla service mot kund.

Lettland

Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	1 027	1 059	–3%
Nettoomsättning, extern	1 261	1 619	–22%
EBITDA	398	527	–24%
EBIT	313	427	–27%

Prioriteringar under 2010

Starka tecken tyder på att det ekonomiska klimatet förbättrades under året. Inte desto mindre kvarstod den starka prispressen och den hårda konkurrensen inom samtliga kundsegment. Under 2010 var det huvudsakliga målet för Tele2 Lettland att ta marknadsandelar och behålla en acceptabel lönsamhetsnivå.

För att nå målet fortsatte Tele2 att fokusera på en ökad kundnöjdhet och kvalitet av tjänsterna och samtidigt förbättra infrastrukturen med avseende på täckning, kapacitet, prestanda och utvecklingen av 3G-tjänster. Detta resulterade i en stark ökning av tjänster inom mobilt bredband.

Dessutom fortsatte Tele2 att utveckla nya aktiviteter och introducerade innovativ kundservice, som en ny webbaserad kundservicekanal, för att fortsätta att leverera det bästa erbjudandet på marknaden.

Utmaningar under 2011

Tele2 Lettland ska försvara sitt upplevda prisledarskap och koncentrera sig på att öka sina marknadsandelar inom abonnemangssegmentet och företagssegmentet, och samtidigt behålla sin position inom kontantkortssegmentet.

Tele2 Lettland är för närvarande marknadsledande baserat på antalet kunder, och målet är att också inneha den ledande marknadspositionen baserat på intäkter.

Ett annat viktigt område för satsningar är att vid varje kundkontakt förbättra kundernas kvalitetsuppfattning.

Slutligen avser Tele2 att stärka sin försäljning med hjälp av riktade kampanjer och erbjudanden, särskilt inom företagssegmentet, och arbeta på att ytterligare förbättra kundlojaliteten genom bra erbjudanden till befintliga kunder och på så sätt behålla kundbasen.

Kroatien

Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	738	598	23%
Nettoomsättning, extern	1 346	1 296	4%
EBITDA	–21	–244	91%
EBIT	–134	–353	62%

Prioriteringar under 2010

Tele2 Kroatien nådde ett positivt EBITDA under andra kvartalet 2010, som ett resultat av en stark kundtillväxt och åtgärder för kostnadskontroll inom områden som nationell roaming och kundförvärv.

Tele2 Kroatien fortsatte att fokusera på att stärka positionen som operatören med det bästa erbjudandet genom en effektiv marknadsföring inom alla segment. Undan för undan växte Tele2 Kroatiens marknadsandel under året genom ett stärkt prisledarskap, exempelvis genom garanterade kostnadsbesparingar för kunden. Tele2s kvalitetsnivå har också höjts till följd av förbättrad nätverkskvalitet, förstärkt kundservice och ett attraktivt butikskoncept.

Med lanseringen av 21 Mops i 3G-nätet har Tele2 Kroatien allt som krävs för att bli en av de ledande leverantörerna av tjänster inom mobil data, och ökade därigenom den allmänna kundnöjdheten. Den fortsatta utrullningen av egen infrastruktur bidrog till att minska Tele2 Kroatiens beroende av nationell roaming och förbättrade företagets bruttomarginaler.

Utmaningar under 2011

För att fortsätta den positiva utvecklingen och nå ett positivt kassaflöde under 2011 är det nödvändigt för Tele2 Kroatien att fortsätta att expandera verksamheten och öka sin marknadsandel. Tele2 Kroatien ska fokusera på att behålla positionen som prisledare genom att erbjuda produkter anpassade efter kundernas behov. Samtidigt måste även upplevd kvalitet och kundupplevelsen i alla kontakter med Tele2 utvecklas ytterligare.

Slutligen kommer Tele2 Kroatien att intensifiera aktiviteterna för att minska kundomsättningen, öka intäkterna och öka Customer Lifetime Value (CLV).

Kazakstan

2010
332
119
–173
–376

Prioriteringar under 2010

Tele2 slutförde förvärvet av en majoritet av aktierna i NEO i Kazakstan i mars 2010 och har sedan dess huvudsakligen fokuserat på att integrera processer och genomföra en ny organisationsstruktur som bättre återspeglar Tele2s affärsmodell. Samtidigt har företaget förberett för en lansering under varumärket Tele2.

Med anledning av detta fokuserade Tele2 Kazakstan på att byta ut gammal utrustning och rulla ut det nya 2G- och 3G-förberedda nätet. Tele2 Kazakstan arbetade också intensivt med att etablera goda relationer med de regionala återförsäljarna och utöka distributionsnätverket i hela landet för att klara av en rejäl tillväxt i samband med lanseringen.

Slutligen lyckades Tele2 förhandla ner samtrafiktaxan med de två största konkurrenterna.

Utmaningar under 2011

Lanseringen under Tele2 varumärket är planerad att äga rum under första halvåret 2011. Den stora utmaningen för Tele2 Kazakstan kommer att vara uppbyggnaden av ett prisledarskap och att från start erbjuda kunderna en kvalitetsupplevelse kopplat till varumärket.

Senare under året ska Tele2 Kazakstan arbeta effektivt för att närma sig kunderna genom varumärket Tele2. Andra fokusområden för Tele2 Kazakstan kommer att vara utmaningen om prisledarskapet, att skapa innovativa erbjudanden och stärka PR-värdet på marknaden.

VÄSTEUROPA

Holland

Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	1 081	1 124	–4%
Nettoomsättning, extern	5 838	6 625	–12%
EBITDA	1 735	1 612	8%
EBIT	978	581	68%

Prioriteringar under 2010

Tele2 Holland var framgångsrikt med sin strategi att ansluta kunder direkt till sitt nätverk, och kunde därmed förbättra marginalerna. Tele2 Holland visade också styrkan i att kunna tillhandahålla flera tjänster via en enda kanal till kund. Denna strategi gör det möjligt att tillhandahålla ytterligare eller förbättrade tjänster med begränsade utgiftsökningar, vilket ökar lönsamheten och kundnyttan.

Tele2 Holland lyckades än en gång dra fördel av den ökade efterfrågan på paketerbjudanden inom privatkundssegmentet. Särskilt var det efterfrågan på Tele2s triple play-erbjudanden, med telefon, bredband och tv, som ökade jämfört med dual play-erbjudanden, där tv inte ingår. Detta ledde till en ökning av ARPU inom bredbandsdelen. Dessutom fortsatte Tele2 Holland att fokusera på erbjudanden inom abonnemangssegmentet. Även om den totala kundbasen minskade för det mobila segmentet har fokuseringen på abonnemangserbjudanden lett till att Tele2 Holland har förbättrat sin marginal totalt för året.

I företagssegmentet var Tele2 framgångsrikt i att dra till sig större kunder och förlänga befintliga kundavtal, däribland avtalen med flera större kunder, men detta ledde också till prissänkningar med en generell intäktsminskning för företagssegmentet som resultat. Tele2 Holland lanserade en ny kampanj och företagsimage (kopplad till en webbplats) med inriktning mot företagsmarknaden för att förbättra varumärkesmedvetenheten och öka försäljningen gentemot små och medelstora företag samt hemmakontoren. Tele2 Holland visar vägen inom hela Tele2-koncernen när det gäller att utveckla B2B-tjänster.

Förvärvet av den holländska operatören BBned i oktober 2010 ger Tele2 Holland en bra möjlighet att stärka den holländska verksamheten och dra nytta av skalfördelar. Under 2010 förvärvade Tele2 Holland också en 2,6 GHz-licens vilket är ett första viktigt steg för att utforska tillväxtmöjligheterna inom mobilsegmentet. Mobil access blir allt viktigare i takt med att mobila och fasta tjänster allt mer närmar sig varandra.

Utmaningar under 2011

Tele2 Holland kommer att fortsätta att leverera enligt koncernens strategi om det bästa erbjudandet genom att befästa sitt prisledarskap samt genom att erbjuda tjänster av hög kvalitet på samtliga marknader. Att öka kundlojaliteten blir ett viktigt område för fortsatt satsning under 2011. På företagsmarknaden ska Tele2 Holland fokusera på att locka stora företagskunder samt små och medelstora företag. Tele2 Holland fortsätter dessutom sin strategi att förbättra marginalerna genom att ansluta kunder direkt till sitt nätverk och tillhandahålla flera tjänster via en enda anslutning.

Tyskland

Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	1 298	1 607	–19%
Nettoomsättning, extern	1 515	2 178	–30%
EBITDA	357	496	–28%
EBIT	300	404	–26%

Prioriteringar under 2010

Tele2 Tysklands strategiska huvudprioritet under 2010 var att fokusera på kundlojalitet och lönsamhet.

Marknaden för fast bredband låg kvar på en låg nivå under 2010, och marknaden fortsatte att visa tecken på mättnad. De etablerade aktörerna samt kabeloperatörerna satsade på marknadsföringsåtgärder med kampanjpriser medan Tele2 Tyskland fortsatte att fokusera på lönsamhet snarare än marknadsandelar, och kundlojalitet snarare än nya kunder. Företagets ansträngningar att behålla kunderna ledde ännu en gång till en stabilisering av kundbasen under året.

Mot slutet av 2010 sålde Tele2 Tyskland sina andelar i Plusnet och fick en förtida uppsägning av sitt joint venture. Tele2 Tyskland fortsätter med försäljningen av bredbandstjänster baserat på grossistavtal, vilket ger Tele2 större flexibilitet lika väl som fördelaktiga marknadsvillkor.

Tele2 Tyskland förblev den största CPS-operatören (Carrier Pre-Select) på marknaden. Som ett resultat av företagets fokus på att behålla kunder utvecklades kundbasen bättre än förväntat. EBITDA-marginalen för fast telefoni var 40 (38) procent för 2010. Priskonkurrensen i detta segment var relativt låg eftersom de flesta operatörer koncentrerade sina marknadsföringssatsningar på tjänster inom fast bredband.

Utmaningar under 2011

Tele2 Tyskland fortsätter att fokusera på att utöka befintliga abonnemang, öka korsförsäljningen samt på att eftersträva ökad kostnadseffektivitet.

Österrike

Miljoner SEK	2010	2009	Förändring
Antal kunder (i tusental)	415	486	–15%
Nettoomsättning, extern	1 580	1 967	–20%
EBITDA	328	344	–5%
EBIT	155	127	22%

Prioriteringar under 2010

Tele2 Österrike fortsatte att visa goda ekonomiska resultat under 2010, vilket ledde till en förbättring av EBITDA-marginalen för helåret, från 17 procent 2009 till 21 procent 2010. Tele2 Österrike möter fortfarande mycket stark konkurrens. Tele2 fortsätter att fokusera på att växa inom företagssegmentet genom att erbjuda en överlägsen kundupplevelse till ett lågt pris. En mer koncentrerad produktportfölj ledde till att Tele2 Österrike blev mer konkurrenskraftigt, och kommer som ett resultat av det att förbättra resultatet med tiden. Datanätstjänsterna i synnerhet visade en god ekonomisk utveckling. Under 2010 fokuserade därför Tele2 Österrikes samtliga affärsområden på att öka försäljningseffektivitet och förbättra utfallet när det gäller att behålla kunderna. Kundnöjdheten ökade inom företagssegmentet.

För privatkunderna fokuserade Tele2 Österrike på att behålla kundbasen genom att betona värdebaserad segmentering med lojalitetskampanjer och genom att följa en modell för att förutse kundomsättning.

Utmaningar under 2011

Under 2011 fokuserar Tele2 Österrikes ledning på att generera en hållbar, lönsam tillväxt genom att ytterligare optimera företagets struktur och försäljningsprocesser, samt genom fortsatt arbete med att tillhandahålla kunderna det bästa erbjudandet. Dessa mål kommer att stödjas av implementeringen av en tydlig differentieringsstrategi och ökad kvalitet på alla nivåer.

FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR

Under 2010 förvärvade Tele2 samtliga aktier i BBned, en holländsk fasttelefoni- och bredbandsoperatör inom konsument, företagsoch wholesale segmentet, 51 procent i mobiloperatören NEO i Kazakstan, med en 900 MHz GSM-licens, utestående 50 procent i det svenska bolaget Spring Mobil samt resterande andelar i Rostov i Ryssland varefter Tele2 äger 100 procent av samtliga ryska verksamheter. Under 2010 har Tele2 även tillfört kapitaltillskott till sina joint venture.

Under 2010 avyttrade Tele2 sin ägarandel om 32,5 procent i joint venturebolaget Plusnet i Tyskland samtidigt som man i förtid avslutar förbindelser enligt joint venture avtalet.

Ytterligare information framgår av not 17.

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Under 2010 lanserade Tele2 ett omfattande program för ansvarsfullt företagande (CR, Corporate Responsibility) med målsättningen att på ett effektivt sätt arbeta med hållbarhetsfrågor i hela organisationen och göra det till en naturlig del av den dagliga verksamheten.

Tele2s definition av ansvarfullt företagande är att ta ansvar för den påverkan Tele2 har på sin omgivning. Ansvaret omfattar följande fyra områden: mänskliga rättigheter, skydd för arbetstagarnas rättigheter, miljön och korruptionsbekämpning.

Ny uppförandekod

För att säkerställa en korrekt styrning av arbetet med ansvarfullt företagande har en genomgång skett av de nuvarande styrdokumenten. Detta har fram till nu resulterat i utvecklingen av en ny övergripande uppförandekod och en ny miljöpolicy. Tele2 fortsätter att utvärdera och göra nödvändiga ändringar i andra relevanta riktlinjer.

Uppförandekoden är baserad på de fyra principerna i FN:s Global Compact-program (mänskliga rättigheter, skydd för arbetstagarnas rättigheter, miljön och korruptionsbekämpning) och omfattar alla anställda på Tele2, styrelsen likaväl som leverantörer och dotterbolag inklusive personer som representerar Tele2. I samband med förlängning av kontrakt eller nya kontrakt måste leverantörer och affärspartner underteckna den nya uppförandekoden. Ledningen och styrelsen har antagit den nya uppförandekoden, som finns tillgänglig på Tele2s webplats www.tele2.com.

Identifiera risker och möjligheter

För att säkerställa rätt fokus på hållbarhetsarbetet gjordes i början av året en analys av risker och möjligheter för Tele2, inklusive distributionskedjan och slutanvändningen. Under året har Tele2 också genomfört en väsentlighetsanalys med syfte att identifiera de områden som är mest kritiska för Tele2 inom företagets inflytandesfär. Resultatet av de två analyserna tillsammans med Tele2s ambitionsnivå har lagt grunden för Tele2s prioriterade fokusområden och en ny uppsättning mål på kort, medellång och lång sikt.

Bekräfta prioriteringar

För att få reda på mer om hur intressenterna ser på arbetet med ansvarfullt företagande och vad de tycker bör prioriteras har Tele2 initierat ett program för intressentdialoger. Hittills har dialoger genomförts med medarbetare, ledning, analytiker, kunder och aktieägare. En dialog med icke-statliga organisationer (NGO) ägde rum i januari 2011.

Under dialogerna lyfte intressenterna fram önskemål om förbättrad kommunikation. Därför har flera aktiviteter inletts för att förbättra kommunikationen. Två av dessa satsningar är publicerandet av Tele2s första rapport om hållbarhet och samhällsansvar i enlighet med GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning, och en ny uppdatering av avsnitten om hållbarhet och samhällsansvar på webbplatsen.

Åtgärder för ett ansvarsfullt företagande

Tele2s mest betydande klimatpåverkan kommer från utsläpp av växthusgaser som företaget ger upphov till när det använder sina nät eller värmer, kyler och driver sina byggnader. Tele2 producerar också utsläpp av växthusgaser genom användning av sin fordonspark och vid affärsresor.

Tele2 strävar hela tiden efter att minska utsläppen av växthusgaser. Under året har Tele2 introducerat en serie åtgärder. I de nordiska länderna har Tele2 bytt till energi från förnybara källor. Tele2 fortsätter att minimera affärsresorna genom ett ökat användande av video- och telefonkonferenser. Övergången till miljövänliga bilar inom företaget har fortsatt under året och närmare 80 procent av fordonen är nu miljövänliga.

Ett annat miljöområde som har identifierats som ett riskområde är elektroniskt avfall. Tele2 har därför under året infört ett nytt program, kallat Flip swap, i de svenska butikerna. Flip swap möjliggör återlämnandet av gamla mobiltelefoner till en Tele2-butik och i utbyte erhålls en värdecheck som kan användas i butiken.

Under det gångna året startade Tele2 med sin första kontroll av leveranskedjan. För Tele2 är det ett grundläggande krav att företagets leverantörer och återförsäljare också respekterar mänskliga rättigheter, arbetstagarnas rättigheter, är medvetna om miljöpåverkan och aktivt tar avstånd från all korruption. För att säkerställa att Tele2s uppförandekod följs och förstås inom verksamheten besökte chefen för Tele2s CR-avdelning tillsammans med Tele2s aktieägare Swedbank leverantörer, företagspartner och anläggningar i Ryssland. Tele2 kommer att fortsätta med besök, samtal och utbildning inom hela värdekedjan för att säkerställa ett engagemang för mänskliga rättigheter, arbetstagarnas rättigheter, miljön och korruptionsbekämpning.

En prioritering av ett ansvarsfullt företagande åstadkoms genom att förstå och agera i enlighet med Tele2s värderingar. För att samma nivå på detta ansvarstagande ska gälla både externt och internt har Tele2 utbildat chefer och personer på strategiskt viktiga poster. Nästa steg som har påbörjats är att Tele2s grundläggande värderingar, "The Tele2 Way" ska utökas till att omfatta mänskliga rättigheter, arbetstagarnas rättigheter, miljön och korruptionsbekämpning för alla chefer från och med 2011 och framåt.

MEDARBETARE

Vid året slut hade Tele2 7 337 (6 995) anställda. Ökningen avser i huvudsak förvärvade verksamheter i Kazakstan och BBned i Holland. Se även not 33 Antal anställda och not 34 Personalkostnader.

Varje medarbetare på Tele2 skapar årligen tillsammans med sin chef en individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen inkluderar kontinuerliga utvärderingar och årliga resultatutvärderingar med måluppfyllelse och framtida planering (nya mål, utveckling och initiativ). Som medarbetare på Tele2 har man ett stort eget ansvar att själv bidra till både sin egen och Tele2s utveckling genom att komma med egna initiativ och idéer som kan förbättra verksamheten.

Samtliga medarbetare erbjuds också att delta i den årliga medarbetarundersökningen "My Voice". Undersökningen har som mål att utveckla Tele2 som arbetsgivare och arbetsplats inom en rad områden exempelvis kommunikation och ledarskap. Resultaten från medarbetarundersökningen analyseras på gruppnivå inom hela Tele2 och mynnar ut i handlingsplaner med konkreta åtgärder och förbättringar kopplade till resultaten. Överlag uppnås mycket goda resultat i medarbetarundersökningen och visar bland annat att stoltheten över att arbeta på Tele2 är mycket hög, arbetsmiljön genomsyras av respekt, flexibilitet, professionalism och mångfald.

HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Den 21 januari 2011 har Kammarrätten medgett Tele2 avdrag för den kapitalförlust på 13,3 miljarder kronor (skatteeffekt på 4 354 Mkr inklusive ränta) som uppstod 2001 vid likvidation av S.E.C. SA. Kammarrättens dom ger inte någon minskad skattekostnad eftersom förlusten har utnyttjats för kvittning mot efterföljande års vinster.

Tele2 meddelade den 4 mars 2011 att Tele2 Sverige, genom nätbolaget Net4Mobility HB, har förvärvat 2x10 MHz i 800 MHz-bandet för 769 Mkr. Frekvenserna kommer att användas till utbyggnaden av Sveriges mest omfattande 4G-nät. Ambitionen är att i slutet av 2012 täcka 99 procent av de svenska hushållen.

Den 15 december 2010 avyttrade Tele2 sin kabel-TV verksamhet i Litauen för 42 Mkr. Försäljningen godkändes av relevanta regulatoriska myndigheter den 3 februari 2011 och resulterar i en realisationsvinst på 4 Mkr.

Den 7 februari, 2011 ingick Tele2 ett låneavtal med en grupp av fem banker avseende en tvåårig kreditfacilitet på 2,5 miljarder kronor. Faciliteten har samma finansiella villkor som den större kreditfaciliteten.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Tele2s verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer. De väsentligaste riskerna beskrivs nedan.

Verksamhetsrisker

Nedan beskrivs de riskfaktorer som bedöms ha störst betydelse för Tele2s framtida utveckling.

Tillgänglighet av frekvenser och telekomlicenser

Bolaget är beroende av licenser och frekvenser för att bedriva sin verksamhet. Tele2 behöver säkerställa förlängning av existerande licenser och att nya licenser som kommer att delas ut erhålls. Tele2s möjligheter att behålla kunder genom att förse dem med bättre tjänster eller behålla sin låga kostnadsstruktur kan hindras genom att inte nödvändiga licenser eller frekvenser erhålls alls eller till rimligt pris. Tele2 arbetar i nära samarbete med kommunikationsmyndigheter och andra intresseorganisationer för att få information om kommande tilldelningar eller omfördelningar av licenser. Tele2 följer löpande aktiviteter inom detta område.

Verksamheter i Ryssland och Kazakstan

Tele2s verksamheter i framför allt Ryssland har väsentlig betydelse för koncernens operativa resultat och finansiella ställning. Den politiska, ekonomiska, regulatoriska och juridiska miljön samt skattesystemet i Ryssland och Kazakstan utvecklas fortfarande och är mindre förutsägbart än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Det gäller också den rådande bolagsstyrningen, affärspraxis och normer för rapportering och informationsgivning. Marknaden och verksamheterna i Ryssland och Kazakstan representerar därför en annan risk än dem som är kopplade till Tele2s investeringar i andra länder och kan påverka Tele2s möjligheter att bedriva och utveckla sina verksamheter i dessa länder. Tele2 följer kontinuerligt utvecklingen på dessa marknader och har kontakt med relevanta myndigheter.

Nätverk delade med andra parter

Tele2 har i Sverige och Norge ingått avtal med andra telekomoperatörer att bygga och driva gemensamma nätverk. Sådana avtal möjliggör för Tele2 att erbjuda det bästa erbjudandet till kunden genom att dela risker för investeringar i nya tekniker och anpassa sig snabbare till ny teknisk utveckling. Samtidigt medför dessa avtal risker i form av försenad utrullning, begränsningar för kundanpassad utveckling och begränsningar i operativ lönsamhet. Slutligen finns det en inneboende risk med dessa avtal att Tele2s partners inte vill eller kan fullfölja sina åtaganden enligt dessa avtal. Tele2 utvärderar löpande dessa samarbetsformer och för en löpande dialog med sina samarbetspartners.

Integration av nya affärsmodeller etc

Tele2s affärsverksamhet lever ständigt under intern och extern förändring, vilket kan påverka Tele2s framtida rörelseresultat och finansiella ställning. Förändringar kan vara i form av nya affärsmodeller, såsom mobilt VOIP (röst över IP), geografisk expansion eller nya intäktsmodeller introducerade av mobiltelefonitillverkare. Det gäller även interna förändringar såsom utbyte av IT infrastruktur, som om den blir framgångsrik, kommer att förbättra Tele2s möjligheter att förbättra sina tjänster till kunderna. Tele2s ledning följer noggrant den interna och externa förändringsprocessen, för att anpassa strategier och maximera avkastningen till aktieägarna.

Förändringar i lagar och regler

Förändringar i lagar, regler och myndighetsbeslut för telekommunikationstjänster kan avsevärt påverka förutsättningarna för Tele2s verksamhet och konkurrenssituationen på de marknader där Tele2 agerar. En långtgående avreglering har historiskt varit fördelaktig för Tele2s utveckling medan en begränsad eller långsam avreglering har bromsat bolagets utvecklingsmöjligheter. Vidare påverkar dessa beslut de priser som framför allt gäller samtrafik gentemot den tidigare monopolisten på respektive marknad. Även vissa beslut, så som tilldelningen av nästa generation av fast bredbandsteknologi, kan innehålla villkor som förhindrar Tele2 från att erbjuda liknande produkter till sina kunder. Tele2 arbetar aktivt med kommunikationsmyndigheter och andra intresseorganisationer, för att uppnå en rättvis konkurrenssituation på respektive marknad.

Rättsprocesser

Tele2 är part i rättsprocesser som en följd av vår normala affärsverksamhet. Då dessa processer kan vara komplexa är det svårt att förutsäga resultatet. Ett ogynnsamt utslag kan få en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, rörelseresultat eller finansiella ställning. Tele2 använder både intern och extern expertis för att erhålla råd om strategier avseende rättsprocesser.

Finansiell riskhantering

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker såsom valutarisk, ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Hantering av finansiella risker är i huvudsak centraliserad till koncernstaben. Syftet är att minimera koncernens kapitalkostnad genom ändamålsenlig finansiering och att effektivt hantera och kontrollera koncernens finansiella risker. För ytterligare information om finansiell riskhantering se not 2.

STYRELSEARBETET

Styrelse utses på årsstämman för tiden intill nästa årsstämma. Vid årsstämman i maj 2010 valdes Lars Berg och Erik Mitteregger till nya styrelseledamöter, Vigo Carlund och Pelle Törnberg lämnade styrelsen, medan övriga ledmöter omvaldes. Vidare utsåg stämman Mike Parton till ny styrelseordförande.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning, och är sammansatt för att effektivt kunna stödja och kontrollera företagsledningens ansvar. Styrelsen fattar beslut om övergripande strategier, organisationsfrågor, förvärv, företagsaffärer, större investeringar samt sätter ramarna för Tele2s verksamhet genom att fastställa bolagets finansiella mål och riktlinjer. Under 2010 sammanträdde styrelsen fem gånger på olika platser i Europa. Utöver detta hölls sex per capsulammöten och fem telefonmöten.

Inom styrelsen har dels en ersättningskommitté, dels en revisionskommitté utsetts. Dessa kommittéer skall ses som för styrelsen beredande organ och reducerar inte styrelsens övergripande och solidariska ansvar för bolagets skötsel och för de beslut som fattas. Alla styrelseledamöter har tillgång till samma information. Styrelseordförande följer noga bolagets utveckling och ansvarar för att övriga ledamöter får den information som krävs för att styrelsearbetet skall vara effektivt och ändamålsenligt.

Ersättningskommitténs uppdrag omfattar frågor om löner, pensionsvillkor, bonussystem och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare. Revisionskommitténs uppdrag är att upprätthålla och effektivisera kontakten med koncernens revisorer samt att utöva tillsyn över rutinerna för redovisning och finansiell rapportering samt över revisionen i koncernen. Ersättning till styrelsen framgår av not 34.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapporten finns tillgänglig på Tele2s webplats www.tele2.com.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2011 för godkännande av årsstämman i maj 2011.

Syftet med Tele2s riktlinjer för ersättning är att erbjuda konkurrensmässiga ersättningspaket, jämfört med jämförbara internationella företag, för att attrahera, motivera och behålla nyckelpersoner. Syftet är att skapa ett incitament för bolagsledningen att verkställa strategiska planer och leverera framstående resultat samt att likrikta bolagsledningens incitament med aktieägarnas intresse. De föreslagna riktlinjerna behandlar ersättningar för ledande befattningshavare, vilka inkluderar bolagets verkställande direktör och medlemmar i ledningsgruppen ("ledande befattningshavare"). För närvarande har Tele2 tolv ledande befattningshavare.

Ersättning till ledande befattningshavare skall utgöras av en årlig grundlön, kortsiktig rörlig ersättning (STI) samt långsiktiga (LTI) incitamentsprogram. STI-målen skall baseras på prestation i relation till fastställda mål. Målen skall relateras till företagets överordnade resultat och på den enskilde ledande befattningshavarens prestationer. STI kan maximalt uppgå till 100 procent av grundlönen.

Över tid är det styrelsens intention att öka proportionen av den rörliga prestationsbaserade ersättningen som komponent i de ledande befattningshavarnas totala ersättning.

Styrelsen skall kontinuerligt utvärdera behovet av att införa restriktioner för kortsiktiga rörliga ersättningar som betalas i kontanter genom att göra utbetalningar eller delar av utbetalningar, av sådan rörlig ersättning villkorade av om prestationen som ersättningen var baserad på har visat sig hållbar över tid, och/eller att ge bolaget rätt att återkräva delar av sådan rörlig ersättning som har betalats ut på grundval av information som senare visar sig vara uppenbart felaktig.

Övriga förmåner kan utgöras av exempelvis tillgång till förmånsbil samt bostadsförmåner för ledande befattningshavare bosatta utomlands under en begränsad period. Ledande befattningshavare kan också erbjudas sjukvårdsförsäkring.

Ledande befattningshavare erbjuds premiebaserade pensionsplaner. Pensionspremier till verkställande direktör kan maximalt uppgå till 25 procent av årlig grundlön. För övriga ledande befattningshavare kan pensionspremier uppgå till maximalt 20 procent av respektive befattningshavares årliga grundlön.

Uppsägningstiden för verkställande direktör skall vara 12 månader och sex månader för övriga ledande befattningshavare vid uppsägning från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolagets sida, föreligger rätt till lön under en period om maximalt 18 månader för den verkställande direktören och en period om maximalt 12 månader för övriga ledande befattningshavare.

Styrelsen skall ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Om sådan avvikelse sker skall information om detta och skälet till avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma.

Inga avvikelser föreligger under 2010 i förhållande till riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare som beslutades på årsstämman 2010.

De av styrelsen föreslagna och av årsstämman i maj 2010 fastställda riktlinjerna för 2010 framgår av not 34 Personalkostnader.

MODERBOLAGET

Moderbolaget sköter koncerngemensamma funktioner och driver vissa för koncernen gemensamma utvecklingsprojekt. Under 2010 har moderbolaget utbetalat en ordinarie utdelning för 2009 till aktieägarna på 3,85 kronor per aktie och en extra utdelning på 2,00 kronor per aktie, motsvarande totalt 2 580 Mkr.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att av till årsstämmans förfogande stående medel om totalt 19 978 601 680 kronor, 6,00 kronor per aktie utdelas i en ordinarie utdelning till aktieägarna och en extrautdelning på 21,00 kronor per aktie, vilket per 31 december 2010 motsvarar 2 659 574 034 kronor och 9 308 509 119 kronor, vilket ger en total utdelning på 11 968 083 153 kronor, och resterande del, 8 010 518 527 kronor, balanseras i ny räkning.

Med hänvisning till vad som framgår av denna årsredovisning och koncernredovisning, och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom, är styrelsens allsidiga bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken på bolagets och koncernens eget kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och allmänna finansiella ställning.

Innehåll

Finansiella rapporter – Koncernen

Koncernens resultaträkning	Sid 13
Koncernens totalresultat	Sid 14
Koncernens balansräkning	Sid 15
Koncernens kassaflödesanalys	Sid 17
Koncernens förändring i eget kapital	Sid 18

Noter – Koncernen

Not	1	Redovisningsprinciper och övriga upplysningar	Sid 19
Not	2	Finansiell riskhantering och finansiella instrument	Sid 26
Not	3	Valutakurseffekter	Sid 28
Not	4	Segment	Sid 28
Not	5	Nettoomsättning och antal kunder	Sid 29
Not	6	EBITDA, EBIT och av- och nedskrivningar	Sid 31
Not	7	Försäljning av verksamheter	Sid 32
Not	8	Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	Sid 32
Not	9	Övriga rörelseintäkter	Sid 32
Not	10	Övriga rörelsekostnader	Sid 33
Not	11	Ränteintäkter	Sid 33
Not	12	Räntekostnader	Sid 33
Not	13	Övriga finansiella poster	Sid 33
Not	14	Skatter	Sid 33
Not	15	Immateriella anläggningstillgångar	Sid 34
Not	16	Materiella anläggningstillgångar	Sid 36
Not	17	Förvärv och avyttringar	Sid 37
Not	18	Andelar i intresseföretag och joint ventures	Sid 39
Not	19	Övriga finansiella anläggningstillgångar	Sid 40
Not	20	Varulager	Sid 41
Not	21	Kundfordringar	Sid 41
Not	22	Övriga kortfristiga fordringar	Sid 41
Not	23	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	Sid 41
Not	24	Kortfristiga placeringar	Sid 41
Not	25	Likvida medel och checkräkningskrediter	Sid 41
Not	26	Finansiella skulder	Sid 41
Not	27	Avsättningar	Sid 42
Not	28	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	Sid 43
Not	29	Ställda säkerheter	Sid 43
Not	30	Eventualförpliktelser och andra åtaganden	Sid 43
Not	31	Kompletterande kassaflödesinformation	Sid 44
Not	32	Antal aktier och resultat per aktie	Sid 44
Not	33	Antal anställda	Sid 45
Not	34	Personalkostnader	Sid 46
Not	35	Arvoden till den valde revisorn	Sid 49
Not	36	Ändrad redovisningsprincip och andra omklassificeringar	Sid 49
Not	37	Avvecklad verksamhet	Sid 50
Not	38	Transaktioner med närstående	Sid 50

Finansiella rapporter – Moderbolaget

Sid 52
Sid 52
Sid 52
Sid 53
Sid 53

Noter – Moderbolaget

Not	1	Redovisningsprinciper och övriga upplysningar	Sid 54
Not	2	Nettoomsättning	Sid 54
Not	3	Resultat från andelar i koncernföretag	Sid 54
Not	4	Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	Sid 54
Not	5	Räntekostnader och liknande resultatposter	Sid 54
Not	6	Skatter	Sid 54
Not	7	Andelar i koncernföretag	Sid 55
Not	8	Fordringar hos koncernföretag	Sid 55
Not	9	Likvida medel och checkräkningskrediter	Sid 55
Not	10	Finansiella skulder	Sid 55
Not	11	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	Sid 56
Not	12	Ansvarsförbindelser och andra åtaganden	Sid 56
Not	13	Kompletterande kassaflödesinformation	Sid 56
Not	14	Antal anställda	Sid 56
Not	15	Personalkostnader	Sid 56
Not	16	Arvoden till den valde revisorn	Sid 56
Not	17	Legal struktur	Sid 57

Koncernens resultaträkning

Miljoner SEK	Not	2010	2009
KVARVARANDE VERKSAMHETER
Nettoomsättning	5	40 164	39 436
Kostnader för sålda tjänster	6	–22 409	–22 491
Bruttoresultat		17 755	16 945
Försäljningskostnader	6	–7 339	–8 033
Administrationskostnader	6	–3 305	–3 203
Försäljning av verksamheter	7	–2	7
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	8	–74	–98
Övriga rörelseintäkter	9	207	460
Övriga rörelsekostnader	10	–154	–342
Rörelseresultat	6	7 088	5 736
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR
Ränteintäkter	11	14	212
Räntekostnader	12	–511	–570
Övriga finansiella poster	13	144	–142
Resultat efter finansiella poster		6 735	5 236
Skatt på årets resultat	14	–254	–481
ÅRETS RESULTAT FRÅN KVARVARANDE VERKSAMHETER		6 481	4 755
AVVECKLADE VERKSAMHETER
Årets resultat från avvecklade verksamheter	37	447	–46
ÅRETS RESULTAT	4	6 928	4 709
HÄNFÖRLIGT TILL
Moderbolagets aktieägare		6 926	4 673
Minoritetsintresse		2	36
ÅRETS RESULTAT		6 928	4 709
Resultat per aktie, kr	32	15,70	10,61
Resultat per aktie efter utspädning, kr	32	15,64	10,59
FRÅN KVARVARANDE VERKSAMHETER
Resultat per aktie, kr		14,69	10,72
Resultat per aktie efter utspädning, kr		14,63	10,70

Koncernens totalresultat

Miljoner SEK	Not	2010	2009
Årets resultat		6 928	4 709
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
Valutakursdifferenser		–2 780	–1 370
Valutakursdifferenser, skatteeffekt		–1 504	–565
Återföring av ackumulerade valutakursdifferenser från sålda företag	37	–50	–138
Utdelningsskatt		–12	–19
Kassaflödessäkringar	26	46	–6
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt		–12	–
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–4 312	–2 098
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET		2 616	2 611
HÄNFÖRLIGT TILL
Moderbolagets aktieägare		2 614	2 579
Minoritetsintresse		2	32
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET		2 616	2 611

Koncernens balansräkning

		2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Miljoner SEK	Not			(Not 36)
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill	15	10 010	10 179	11 473
Övriga immateriella anläggningstillgångar	15	3 191	2 234	2 121
Summa immateriella anläggningstillgångar		13 201	12 413	13 594
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och andra tekniska anläggningar	16	12 780	13 336	13 023
Övriga materiella anläggningstillgångar	16	2 350	2 008	2 543
Summa materiella anläggningstillgångar		15 130	15 344	15 566
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag och joint ventures	18	788	551	277
Övriga finansiella anläggningstillgångar	19	353	45	150
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 141	596	427
Uppskjutna skattefordringar	14	3 200	4 502	4 682
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		32 672	32 855	34 269
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager	20	273	201	368
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	21	3 280	3 144	4 234
Aktuella skattefordringar		115	184	403
Övriga kortfristiga fordringar	22	484	459	538
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	23	2 599	2 468	2 916
Summa kortfristiga fordringar		6 478	6 255	8 091
Kortfristiga placeringar	24	112	114	3 359
Likvida medel	25	834	1 312	1 250
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR		7 697	7 882	13 068
SUMMA TILLGÅNGAR	4	40 369	40 737	47 337

Fortsättning Koncernens balansräkning

Miljoner SEK	Not	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31 (Not 36)
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	32	559	558	562
Övrigt tillskjutet kapital		16 967	16 898	16 896
Reserver		–2 733	1 567	3 642
Balanserat resultat		14 079	9 737	7 255
Summa hänförligt till moderbolagets aktieägare		28 872	28 760	28 355
Minoritetsintresse		3	63	50
SUMMA EGET KAPITAL		28 875	28 823	28 405
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Räntebärande
Skulder till kreditinstitut och liknande skulder	26	1 038	2 782	1 706
Avsättningar	27	183	218	193
Övriga räntebärande skulder	26	471	188	262
Summa räntebärande skulder		1 692	3 188	2 161
Ej räntebärande
Uppskjuten skatteskuld	14	851	731	758
Summa ej räntebärande skulder		851	731	758
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER		2 543	3 919	2 919
KORTFRISTIGA SKULDER
Räntebärande
Skulder till kreditinstitut och liknande skulder	26	160	109	7 085
Avsättningar	27	139	164	118
Övriga räntebärande skulder	26	957	170	432
Summa räntebärande skulder		1 256	443	7 635
Ej räntebärande
Leverantörsskulder	26	2 602	2 106	2 217
Aktuella skatteskulder		77	221	227
Övriga kortfristiga skulder	26	561	640	679
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	4 455	4 585	5 255
Summa ej räntebärande skulder		7 695	7 552	8 378
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER		8 951	7 995	16 013
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	4	40 369	40 737	47 337

Koncernens kassaflödesanalys

Miljoner SEK	Not	2010	2009
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseflöde
Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter		7 088	5 736
Rörelseresultat från avvecklad verksamhet	37	453	–17
Rörelseresultat		7 541	5 719
Justeringar av poster i rörelseresultat som ej genererar
kassaflöde från löpande verksamheten
Avskrivningar		3 597	3 555
Nedskrivningar		29	526
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		74	98
Vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar		–442	–339
Valutakursdifferens		–	–120
Erhållen ränta Betald ränta		11 –357	520 –540
Betald finansiell kostnad		–4	–341
Erhållen utdelning		1	1
Betald skatt		–740	–883
Rörelseflöde	31	9 710	8 196
Förändringar av rörelsekapitalet
Varulager		–64	106
Rörelsefordringar		–443	1 002
Rörelseskulder		407	–186
Förändring av rörelsekapitalet	31	–100	922
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		9 610	9 118
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	31	–283	–358
Försäljningar av immateriella anläggningstillgångar	31	20	86
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	31	–3 356	–4 089
Försäljningar av materiella anläggningstillgångar	31	16	21
Förvärv av aktier i koncernföretag, exklusive kassa	17	–1 371	–529
Avyttringar av aktier i koncernföretag	17	324	848
Kapitaltillskott till joint ventures	17	–139	–316
Avyttringar av joint ventures	17	–271	–
Övriga finansiella tillgångar, utlåning		–202	–18
Övriga finansiella tillgångar, erhållen betalning		2	3 401
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–5 260	–954
KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR		4 350	8 164
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagande av lån hos kreditinstitut och liknande skulder		–	1 300
Amortering av lån hos kreditinstitut och liknande skulder		–2 587	–7 226
Upptagande av andra räntebärande skulder		–	111
Amortering av andra räntebärande skulder Utdelningar		–219 –2 580	–57 –2 202
Nyemissioner		74	4
Återköp av egna aktier		–	–1
Försäljning av egna aktier		256	–
Aktieägartillskott från minoritetsägare		241	–
Utdelningar till minoritetsägare		–	–4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–4 815	–8 075
FÖRÄNDRINGAR AV LIKVIDA MEDEL		–465	89
Likvida medel vid årets början	25	1 312	1 250
Valutakursdifferenser i likvida medel	25	–13	–27
LIKVIDA MEDEL VID ÅRET SLUT	25	834	1 312

Se kassaflöde från avvecklad verksamhet under not 37.

Se ytterligare kassaflödesinformation under not 31.

Koncernens förändring i eget kapital

				Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Miljoner SEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Om räknings reserv	Balanserat resultat	Summa	Minoritets intresse	Summa eget kapital
Eget kapital, 1 januari 2009		562	16 896	–240	3 882	7 051	28 151	50	28 201
Ändrad redovisningsprincip	36	–	–	–	–	204	204	–	204
Justerat eget kapital, 1 januari 2009		562	16 896	–240	3 882	7 255	28 355	50	28 405
Kostnader för personaloptioner	34	–	–	–	–	25	25	–	25
Nyemissioner	32	1	3	–	–	–	4	–	4
Återköp av egna aktier	32	–	–1	–	–	–	–1	–	–1
Nedsättning av aktiekapital	32	–5	–	–	–	5	–	–	–
Utdelningar	32	–	–	–	–	–2 202	–2 202	–4	–2 206
Utköp av minoritet	17	–	–	–	–	–	–	–15	–15
Totalresultat för året		–	–	–166	–1 909	4 654	2 579	32	2 611
EGET KAPITAL, 31 DECEMBER 2009		558	16 898	–406	1 973	9 737	28 760	63	28 823
Eget kapital, 1 januari 2010	36	558	16 898	–406	1 973	9 737	28 760	63	28 823
Kostnader för personaloptioner	34	–	–4	–	–	58	54	–	54
Nyemissioner	32	1	73	–	–	–	74	–	74
Försäljning av egna aktier	32	–	–	–	–	256	256	–	256
Utdelningar	32	–	–	–	–	–2 580	–2 580	–	–2 580
Utköp av minoritet	17	–	–	–	–	–306	–306	–62	–368
Totalresultat för året		–	–	34	–4 334	6 914	2 614	2	2 616
EGET KAPITAL, 31 DECEMBER 2010		559	16 967	–372	–2 361	14 079	28 872	3	28 875

Noter till koncernens finansiella rapporter

Not 1 Redovisningsprinciper och övriga upplysningar

Koncernredovisningen upprättas enligt gällande International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), vilka vid tidpunkten för årsredovisningens avgivande har antagits av EU. Vidare tillämpar koncernen Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner (december 2010) vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningskrav som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

De finansiella rapporterna är upprättade baserat på historiska anskaffningsvärden förutom finansiella instrument som i huvudsak baseras på upplupna anskaffningsvärden med undantag från långfristiga placeringar och derivatinstrument som är värderade till verkligt värde.

Från och med fjärde kvartalet 2010 allokeras, med framåtriktad verkan, intäkter från avtal som inkluderar leverans av mobiltelefon eller annan utrustning utan att någon särskild förhöjd avgift debiteras kunden till de individuella komponenterna i avtalet. Tidigare redovisades intäkten i takt med att den totala tjänsten tillhandahölls kunden. Den ändrade principen innebär att intäkt som kan allokeras till utrustning redovisas vid leverans av utrustningen till kunden och intäkt från övrig månadsavgift redovisas i den period som avgiften avser. Tidigare perioder har ej kunnat räknas om eftersom det är praktiskt ogenomförbart att fastställa effekten för dessa.

Under 2010 har, med retroaktiv verkan, Datametrix Integration AB flyttats till segmentet Sverige. Dessutom har justering gjorts retroaktivt i segmentet Övrigt från nettoomsättning till övriga rörelseintäkter.

Från och med 2010 rapporteras internationell carrierverksamhet i segmentet Övrigt med retroaktiv verkan.

Internförsäljning rapporteras numera mellan mobil respektive fast bredband/telefoni inom segmentet Sverige med retroaktiv verkan.

I segmentet Sverige redovisas från och med 2010 försäljning med förhöjd månadsavgift som avbetalningsköp och redovisningen av intäkten reflekterar detta. Tidigare perioder har räknats om.

Ytterligare information om förändringarna beskrivna ovan finns i not 36.

ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Från och med 2010 tillämpas följande nya standarder, omarbetningar och tolkningar.

Omarbetade IFRS 3 och ändrade IAS 27 avseende rörelseförvärv

Omarbetade IFRS 3 och ändrade IAS 27 tillämpas framåtriktat, dvs från 1 januari 2010 utan omräkning av tidigare perioder.

Enligt den omarbetade IFRS 3 skall alla förvärvsrelaterade kostnader (transaktionskostnader) redovisas som kostnader i den period de uppkommer, och inte som tidigare kapitaliseras som en del i anskaffningsvärdet för den förvärvade verksamheten. Förvärvsrelaterade kostnader under 2010 uppgår till 16 Mkr. Även definitionen av rörelse har förtydligats.

Den omarbetade IFRS 3 tillåter också användning av den s.k. full goodwill-metoden. Den innebär att minoritetsintresset och goodwill redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Full goodwillmetoden har tillämpats vid förvärvet av mobiloperatören NEO i Kazakstan, vilket innebär ett högre värde på goodwill och minoritetsintresse jämfört med tidigare principer om 452 Mkr.

Enligt den omarbetade IFRS 3 ska en villkorad köpeskilling redovisas, såväl initialt som i efterföljande perioder, till verkligt värde med efterföljande omvärderingar redovisade i resultaträkningen. Tidigare redovisades en avsättning för villkorad köpeskilling initialt till ett värde som motsvarade företagets bästa bedömning av troligt utfall. Efterföljande förändringar i avsättningen, förutom diskonteringseffekten, redovisades mot goodwill. Förändringen har inte haft någon effekt för Tele2.

Den omarbetade IFRS 3 standarden påverkar förvärv där ett bestämmande inflytande erhålls i ett bolag där Tele2 sedan tidigare innehar en ägarandel. Den omarbetade redovisningsstandarden kräver att Tele2 justerar det bokförda värdet av den tidigare ägarandelen till verkligt värde vid förvärvet. Eventuella vinster eller förluster som uppkommer redovisas i resultaträkningen. I enlighet med detta har en positiv resultateffekt redovisats 2010 om 31 Mkr i samband med förvärvet av utestående 50 procent av aktierna i Spring Mobil.

I den ändrade IAS 27 anges att förändringar i moderbolagets andel i dotterbolaget där moderbolaget behåller det bestämmande inflytandet ska redovisas som en transaktion inom eget kapital. Detta betyder att denna typ av förändringar inte ska resultera i att någon vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Inte heller ska transaktionen ge upphov till någon förändring av dotterbolagens nettotillgångar (inklusive goodwill). Den tidigare standarden gav inga riktlinjer för hur förändringar av moderbolagets ägarandel skulle redovisas. Jämfört med Tele2s tidigare principer har den ändrade standarden inneburit en minskning av eget kapital med 306 Mkr, istället för en ökning av goodwill med samma belopp, vid förvärvet av resterande 12,5 procent av aktierna i Tele2 Rostov.

Övriga nya och omarbetade IFRS-standarder och IFRIC-tolkningar

De övriga nya eller omarbetade IFRS-standarder och IFRIC-tolkningar som trätt i kraft sedan den 1 januari 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter. De omarbetade IFRS-standarderna är följande; IFRS 2 Shared-based payments, IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement samt Improvements to IFRSs 2009. De nya IFRIC-tolkningarna är följande: IFRIC 17 Distributions of non-cash assets to owners.

NYA REGLER

International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut och EU har antagit följande omarbetade standarder: IAS 24 Related party disclosures (med tillämpning för räkenskapsår som börjar 1 januari 2011 eller senare) samt IAS 32 Financial Instruments: Presentation (med tilllämpning för räkenskapsår som börjar 1 februari 2010 eller senare).

IASB har även givit ut Improvements to IFRSs 2010 (med tillämpning för räkenskapsår som börjar 1 juli 2010 eller senare), Amendments to IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures (med tillämpning för räkenskapsår som börjar 1 juli 2011 eller senare), Amendments to IAS 12 Deferred tax: Recovery of underlying Assets (med tillämpning från 1 januari 2012 eller senare) och IFRS 9 Financial Instruments (med tillämpning från 1 januari 2013), vilka ej ännu antagits av EU. Ändringarna bedöms inte få någon väsentlig effekt på Tele2s finansiella rapporter.

Den omarbetade IAS 24 kommer sannolikt reducera antalet närstående transaktioner för vilka upplysningar skall lämnas i de finansiella rapporterna.

Ändringarna i IAS 32 bedöms inte få någon väsentlig effekt för Tele2.

Noter

Fortsättning not 1

IFRIC har givit ut IFRIC 19 Extinguishing Financial Liabilites with Equity Instruments (med tillämpning för räkenskapsår som börjar 1 juli 2010 eller senare) samt ändringar i IFRIC 14 Prepayments of a Minimum Funding Requirement (med tillämpning för räkenskapsår som börjar 1 januari 2011 eller senare) vilka förväntas inte ha någon väsentlig effekt på Tele2s finansiella rapporter.

KONCERNREDOVISNING

Koncernredovisningen inkluderar moderbolaget och de företag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att i koncernens eget kapital ingår endast den del av dotterföretagens eget kapital som tillkommit efter förvärvet och i koncernens resultaträkning ingår endast resultat från förvärvstidpunkten och fram till avyttringstidpunkten i det fall dotterbolaget avyttras. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet på andelar i dotterföretag utgörs av summan av det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten av vad som erläggs kontant, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag från denna princip görs för förvärvade skattefordringar/ -skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs i avsnitt nedan för respektive post. Undantag görs även för gottgörelsetillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen. Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretag, värdet på minoriteten i det förvärvade dotterföretaget och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan koncerns redovisade värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Förvärvsrelaterade kostnader (transaktionskostnader) redovisas som kostnader i den period de uppkommer.

Minoritetsintresse redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av koncernens redovisade värde av det förvärvade dotterföretagets identifierade tillgångar och skulder. Val av värderingsmetod görs för respektive förvärv. Efterföljande resultat och övrigt totalresultat som är hänförligt till minoriteten allokeras till minoriteten även om det leder till ett negativt värde för minoriteten.

Redovisningen i samtliga utländska koncernföretag är upprättad i den valuta som används i den primära ekonomiska miljön där respektive företag bedriver sin huvudsakliga verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan.

Omräkning av utländska koncernföretag till Tele2s rapportvaluta (SEK) görs genom att tillgångar respektive skulder omräknas till balansdagens kurs och intäkter respektive kostnader omräknas till årets genomsnittliga valutakurser. Valutakursdifferenser som uppstår genom omräkningen redovisas i övrigt totalresultat. Vid avyttring av utländska koncernföretag redovisas den ackumulerade valutakursdifferensen hänförligt till det avyttrade koncernföretaget i resultaträkningen.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Koncernen behandlar transaktioner med minoritetsdelägare som transaktioner i eget kapital. Vid förvärv från minoritetsdelägare redovisas skillnaden mellan köpeskillingen och den förvärvade andelen av dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster eller förluster vid avyttring till minoritetsdelägare redovisas också i eget kapital om koncernen behåller det bestämmande inflytandet.

Vid förvärv, där ett bestämmande inflytande uppnås i ett bolag där Tele2 redan innehar en andel, justeras det redovisade värdet på den tidigare innehavda andelen till verkligt värde. Vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.

När det bestämmande inflytandet över dotterföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

REDOVISNING AV INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Som intresseföretag räknas företag där Tele2 innehar en röstandel uppgående till mellan 20 procent och 50 procent eller på annat sätt har ett betydande inflytande. Som joint ventures räknas företag där ägarna har ett gemensamt bestämmande inflytande.

Intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att det i koncernen bokförda värdet på andelarna i företaget motsvaras av koncernens andel i eget kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden efter anpassning till koncernens redovisningsprinciper. Resultatandel i företagens resultat efter skatt redovisas i rörelseresultatet som resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures tillsammans med avskrivningar på förvärvade övervärden.

Vid ökning respektive reduktion av koncernens kapitalandel i intresseföretag och joint ventures genom emission redovisas förlust alternativt vinst i koncernresultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures. Vid negativt eget kapital hos intresseföretaget och joint ventures och där koncernen förbundit sig att tillskjuta ytterligare kapital redovisas den negativa andelen som en skuld.

Koncernmässiga övervärden avseende utländska intresseföretag och joint ventures redovisas som tillgångar i utländsk valuta. Dessa värden omräknas enligt samma principer som dotterföretagens resultat- och balansräkningar.

När det betydande inflytandet över intresseföretaget eller joint venture upphör, men koncernen behåller andelar i företaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

INTÄKTSREDOVISNING

Nettoomsättningen omfattar kundrelaterade intäkter från tjänster inom mobil och fast telefoni, bredband och kabel-TV såsom anslutningsavgifter, abonnemangsavgifter, samtalsintäkter, data- och informationstjänster och övriga tjänster. I nettoomsättningen ingår även samtrafikintäkter från andra operatörer och intäkter hänförliga till försäljning av produkter såsom mobiltelefoner och modem. Intäkter redovisas till verkligt värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för rabatter och mervärdesskatt.

Anslutningsavgifter intäktsförs vid försäljningstillfället till den del de täcker anslutningskostnader. Eventuell överskjutande del periodiseras över uppskattad kontraktsperiod. Abonnemangsavgifter avseende mobil- och fast telefonitjänster, kabel-TV, ADSL, uppringt internet, uthyrd kapacitet och internetanslutning för direkt accesskunder redovisas som intäkt i den period som avgiften avser. Samtalsintäkter och samtrafikintäkter redovisas som intäkt i den period som tjänsten tillhandahålls. Intäkter från försäljning av produkter redovisas vid leverans till kunden. Intäkter från försäljning av kontantkort redovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande eller när giltighetstiden löper ut.

Intäkter från data- och informationstjänster såsom textmeddelanden och ringsignaler redovisas när tjänsten tillhandahålls. I de fall Tele2 agerar som agent för en annan leverantör redovisas intäkten netto, dvs endast den del av intäkten som tillfaller Tele2 redovisas som intäkt.

RÖRELSEKOSTNADER

Rörelsekostnader är uppställda i funktionsindelad form, vilka framgår nedan. Årets av- och nedskrivningar samt personalkostnader fördelas per funktion. Totala kostnaden för av- och nedskrivningar framgår av not 6 och totala personalkostnaden framgår av not 34.

Kostnader för sålda tjänster

Kostnader för sålda tjänster innehåller kostnader för hyra av nät och kapacitet samt samtrafikavgifter. Dessutom ingår i kostnad för sålda tjänster den del av kostnader för personal, lokaler, köpta tjänster samt av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar som är hänförliga till produktion av sålda tjänster.

Försäljningskostnader

Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna försäljningsorganisationen, köpta tjänster, personalkostnader, hyreskostnader, kundförluster samt av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar som är hänförliga till försäljningsaktiviteter. Dessutom ingår reklam och andra marknadsaktiviteter vilka kostnadsförs löpande.

Administrationskostnader

Administrationskostnader innehåller del av personalkostnader, hyreskostnader, köpta tjänster samt av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar som är hänförliga till övriga gemensamma funktioner. Kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner ingår i administrationskostnader.

Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär samt resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar.

ANTALET ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR

Medelantalet anställda (not 33) samt löner och ersättningar (not 34) för under respektive år förvärvade företag är upptagna i relation till hur lång tid företaget ingått i Tele2-koncernen.

Antalet anställda samt löner och ersättningar redovisas per land i enlighet med övriga delar av årsredovisningen.

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

Tele2 tilldelar vissa anställda optioner och andra aktierelaterade instrument.

Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra eget kapitalinstrument redovisas till deras verkliga värde beräknat av oberoende tredje part vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) och icke intjäningsvillkor (krav på att behålla), beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis avkastning på sysselsatt kapital) påverkar personalkostnaden under intjäningsperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras eget kapital.

Tele2 redovisar löpande en skuld för sociala kostnader för alla utestående incitamentsprogram. Skulden för sociala kostnader beräknas enligt UFR 7, IFRS 2 och sociala avgifter för noterade företag. Värderingsmetoden som tillämpades när incitamentsprogrammet gavs ut används också vid värderingen av skulden för sociala kostnader. Skulden omvärderas löpande och motsvarar bästa estimat av de sociala avgifter som förväntas betalas när incitamentsprogrammet utnyttjas.

PENSIONER

Inom koncernen finns ett flertal pensionsplaner, där huvuddelen av Tele2s pensionsåtaganden utgörs av avgiftsbestämda planer (not 34) för vilka koncernen gör inbetalningar till offentliga och privata pensionsinstitut. Avgifter avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. Endast en mindre del av koncernens åtagande utgörs av förmånsbestämda planer.

De avgiftsbestämda planerna säkerställer en viss förutbestämd premieinbetalning och förändringar av värdeutvecklingen av investeringar kompenseras inte av Tele2 varför Tele2 inte bär risken vid pensionsutbetalningstidpunkten.

INKOMSTSKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas balansräkningsmetoden. Metoden innebär att uppskjutna skatteskulder och fordringar redovisas för alla temporära skillnader mellan bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommer vid första redovisningen av goodwill och första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Som temporär differens räknas poster som är en förskjutning i tiden i fråga om när skatteplikt respektive avdragsrätt föreligger. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar beräknas utifrån den antagna eller den på balansdagen oavhängigt antagna skattesatsen vid tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden.

Årets resultat belastas förutom med skatt på årets skattepliktiga resultat ("aktuell skatt"), även med beräknad skatt/skattereduktion för temporära differenser ("uppskjuten skatt").

Vid beräkning av uppskjuten skattefordran tas hänsyn till underskottsavdrag och temporära skillnader där det är sannolikt att underskottsavdragen och de temporära skillnaderna kommer att kunna utnyttjas mot framtida vinster. I de fall ett företag redovisar förluster sker en bedömning av om det finns övertygande faktorer som talar för att det kommer att finnas tillräckligt med framtida vinster.

Värdering och redovisning av uppskjuten skattefordran i samband med förvärv av företag sker som en del av värderingen av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I dessa situationer åsätts uppskjuten skattefordran ett värde motsvarande den del som företaget förväntas kunna utnyttja. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader som uppstår vid förvärv av dotterbolag och intressebolag förutom uppskjuten skatteskuld när tidpunkten för återförandet av den temporära skillnaden kontrolleras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden ej kommer att utfalla inom en överskådlig framtid.

I det fall det finns en uppskjuten skatteskuld och det finns ovärderade underskottsavdrag redovisas en uppskjuten skattefordran i den utsträckning den kan kvittas mot den uppskjutna skatteskulden.

Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas endast för koncernföretag inom samma skattejurisdiktion. Nettoredovisning sker endast om Tele2s avsikt är att kvitta skattefordringar och skatteskulder.

AVVECKLAD VERKSAMHET

En avvecklad verksamhet (not 37) är en del av företaget som antingen avyttrats eller är klassificerad som att den innehas för försäljning och som motsvarar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område. En avvecklad verksamhet redovisas skiljt från kvarvarande verksamhet i resultaträkningen med motsvarande redovisning för jämförelseperioden.

I balansräkningen särredovisas tillgångar som innehas för försäljning samt skulder knutna till dessa tillgångar, jämförelseperioden påverkas inte. Tillgångar som innehas för försäljning värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Noter

Fortsättning not 1

RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie efter utspädning (not 32) beräknas utspädningseffekten enligt en metod, där lösenpriset för utestående optioner ställs i relation till det genomsnittliga marknadsvärdet på Tele2s aktier under räkenskapsperioden.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella (not 15) och materiella (not 16) anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde med avdrag för beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut och sker linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Nyttjandeperioder och restvärden är föremål för årliga omprövningar. Avskrivningstider för anläggningstillgångar framgår nedan.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Licenser, nyttjanderätter och programvara	1–25 år
Kundavtal	2,5–4 år
Varumärken	2–4 år
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader	5–40 år
Modem	3 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	1–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	2–10 år

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på värdeminskning avseende koncernens tillgångar utöver de planmässiga avskrivningarna. Om det föreligger någon indikation på att en tillgång minskat i värde sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part minskat med försäljningskostnader, nettoförsäljningsvärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under dess nyttjandeperiod samt med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Immateriella anläggningstillgångar

Tele2 har ett antal licenser som ger rätt att bedriva telefoniverksamhet. Kostnaderna avseende förvärv av dessa licenser tillgångsförs och skrivs av linjärt över licensavtalens löptid.

Goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretag alternativt inkråmet, värdet på minoriteten i det förvärvade dotterföretaget och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan koncerns redovisade värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Goodwill allokeras till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla fördelar från förvärvet och är, tillsammans med immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som inte tagits i bruk, även föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation för värdeminskning inte föreligger. Nedskrivningstest av goodwill görs på den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas internt och för vilka det finns identifierbara kassaflöden (kassagenererande enhet). Återvinningsvärdet på respektive kassagenererande enhet baseras på det högre av beräknat nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. De viktigaste faktorerna som påverkat årets nedskrivningsprövning framgår av not 15.

Vid omorganisationer eller avyttringar, som innebär att sammansättningen på kassagenererande enheter på vilka goodwill har fördelats förändras, omfördelas goodwill på berörda enheter. Omfördelningen baseras på det relativa värdet för den del av en kassagenererande enhet som omorganisationen eller avyttringen avser och den del som kvarstår efter omorganisationen eller avyttringen.

Kundavtal värderas i samband med företagsförvärv till verkligt värde. Tele2 tillämpar en modell där genomsnittet av kostnaden för att anskaffa nya kunder, alternativt nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden, används för att värdera kundavtal.

Tele2 aktiverar direkta utvecklingskostnader för verksamhetsspecifik programvara. Dessa kostnader skrivs av över nyttjandeperioden som påbörjas när tillgången är redo för användning. Kostnader hänförliga till planeringsskedet i projekt såväl som kostnader för underhåll och utbildning kostnadsförs löpande. Övrigt utvecklingsarbete kostnadsförs löpande, då det inte uppfyller kriterierna för att redovisas såsom tillgång.

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark avser anläggningar som är avsedda att nyttjas i verksamheten. Anskaffningsvärdet inkluderar direkta kostnader hänförliga till byggnaden.

Maskiner och teknisk utrustning avser anläggningar och maskiner som är avsedda att nyttjas i verksamheten, såsom nätanläggningar. Anskaffningsvärdet inkluderar direkta kostnader hänförliga till byggande och installation av näten.

Tillkommande utgifter för utbyggnad och värdehöjande förbättringar redovisas som tillgång medan tillkommande utgifter för reparation och underhåll löpande redovisas som en kostnad i den period de uppkommer.

Inventarier omfattar tillgångar som används inom administration, försäljning och drift.

Utgifter för modem uthyrda eller utlånade till kund aktiveras och skrivs av över tre år.

Lånekostnader

Lånekostnader direkt hänförbara till anskaffning, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning inräknas i tillgångens anskaffningsvärde. Övriga lånekostnader kostnadsförs i den period de uppkommer.

Leasing

Leasing klassificeras som finansiell eller operationell. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i all väsentlighet är överförd till leasingtagaren. Finansiell leasing i koncernredovisningen innebär att aktuellt objekt redovisas som materiell anläggningstillgång, redovisad till det lägre av verkligt värde och nuvärdet av framtida minimileaseavgifter, samtidigt som motsvarande belopp skuldförs som finansiell skuld (not 16 och not 26). Tillgången skrivs av linjärt under det kortare av leasing kontraktets löptid och nyttjandeperioden, med avdrag för beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulden. Operationell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet behålls av leasegivaren. Betalningar kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Nedmonteringskostnader

I den utsträckning det finns åtagande gentemot tredje part, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången samt återställande av plats/område där tillgången varit installerad/uppförd. En förändring av uppskattade utgifter för nedmon-

tering, bortforsling och återställande läggs till eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar övriga finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar och likvida medel. Finansiella skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar skulder till kreditinstitut och liknande skulder, övriga räntebärande skulder, leverantörsskulder samt övriga kortfristiga skulder.

Förvärv och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket är den dag koncernen har ett åtagande att förvärva eller sälja tillgången. Finansiella skulder redovisas i balansräkningen när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Initialt redovisas finansiella instrument till verkligt värde, vilket normalt motsvaras av anskaffningsvärdet och därefter löpande till verkligt värde alternativt upplupet anskaffningsvärde baserat på den initiala kategoriseringen. Kategoriseringen är beroende av syftet med innehavet och bestäms vid första redovisningstillfället.

Beräkning av verkligt värde finansiella instrument

Vid fastställande av verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad används olika värderingstekniker. Vid beräkning av verkligt värde för ränteswappar används officiella marknadsnoteringar. Vid fastställande av verkligt värde för valutaterminer används noterade terminskurser per balansdagen. Verkligt värden för låneskulder uppskattas genom allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid.

Beräkning av upplupet anskaffningsvärde finansiella instrument

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden, vilket innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar

Tele2s andra långfristiga värdepappersinnehav består i huvudsak av innehav i onoterade aktier och dessa kategoriseras som "Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen". Tillgångar under denna kategori redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga verkligt värde vid anskaffningstidpunkten, och värderas därefter löpande till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen under övriga finansiella poster. Om Tele2 ej erhållit ett tillförlitligt verkligt värde har detta innehav värderats till anskaffningskostnad.

Tele2s kundfordringar och övriga fordringar kategoriseras som "Lånefordringar och andra fordringar" och redovisas initialt till verkligt värde och löpande till upplupet anskaffningsvärde, vilket motsvarar deras nominella belopp då löptiden är kort. Vid varje balansdag görs en nedskrivningsprövning av dessa tillgångar baserat på tiden som varje individuell kundfordran varit förfallen. Eventuella nedskrivningar redovisas i rörelsens kostnader.

Likvida medel kategoriseras som "Lånefordringar och andra fordringar" och redovisas initialt till verkligt värde och löpande till upplupet anskaffningsvärde. Likvida medel består dels av kassa och bank, dels av kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten på högst 3 månader.

Spärrade likvida medel redovisas som kortfristiga placeringar om de kan frigöras inom 12 månader och som finansiella anläggningstillgångar om de är spärrade längre tid än 12 månader.

Finansiella tillgångar i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs.

Finansiella skulder

Finansiella skulder kategoriseras som "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde". Värdering av dessa sker initialt till verkligt värde och sedan till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Direkta kostnader vid upptagande av lån inkluderas i anskaffningsvärdet. För leverantörsskulder samt för andra finansiella skulder, vars löptid är kort, sker efterföljande värdering till nominellt belopp utan diskontering enligt effektivräntemetoden. Finansiella skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs.

Finansiella garantiavtal värderas till det högsta av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen och det belopp som den ursprungligen värderades till.

Derivatinstrument och säkringsredovisning

Värdeförändringar för lån i utländsk valuta och värdeförändringar för andra finansiella instrument (valutaterminer) vilka uppfyller kraven för säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringen redovisas i resultaträkningen under övriga finansiella poster. Vid avyttring av utländska dotterföretag redovisas den ackumulerade valutakursdifferensen hänförligt till det avyttrade dotterföretaget i resultaträkningen.

Kassaflödessäkringar redovisas på samma sätt som säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Det vill säga effektiv del av värdeförändringar för ränteswapavtal som uppfyller kraven för kassaflödessäkring redovisas i övrigt totalresultat och den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen under finansiella poster. Redovisat belopp i säkringsreserven återförs över resultaträkningen i takt med att den säkrade posten påverkar resultaträkningen. För mer information avseende kassaflödessäkringar, se not 2 och not 26.

När ett säkringsinstrument hänförligt till säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet eller framtida kassaflöden förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller koncernen avbryter säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas i resultaträkningen när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till balansdagens kurser.

Valutakursvinster respektive -förluster i samband med transaktioner i utländsk valuta i den löpande verksamheten ingår i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter/-kostnader. Valutakursvinster respektive -förluster på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.

I de fall den långfristiga utlåningen till/upplåningen från Tele2s utländska verksamheter betraktas som en bestående del av moderbolagets finansiering av/återlån från utlandsverksamheten, och därmed som en utvidgning/reduktion av moderbolagets investering i utlandsverksamheten, redovisas valutakursförändringar på dessa mellanhavanden i övrigt totalresultat.

En sammanställning av valutakursdifferenser som redovisats i övrigt

totalresultat framgår av koncernens totalresultat samt de som påverkat årets resultat framgår av not 3.

VARULAGER

Varulager värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Tele2s varulager består i all väsentlighet av SIM-kort, modem som skall säljas och telefoner.

EGET KAPITAL

Eget kapital består av registrerat aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, omräkningsreserv, balanserat resultat, årets resultat och minoritetsintresse.

Övrigt tillskjutet kapital avser tillskott i form av nyemission. Tillkommande direkta kostnader hänförliga till utgivande av nya aktier redovisas direkt mot eget kapital som en minskning, netto efter skatt, av emissionslikviden.

Säkringsreserv avser omräkningsdifferenser på externa lån i utländsk valuta och värdeförändringar för finansiella instrument (valutaterminer) vilka används för att säkra nettoinvesteringar i utländska dotterföretag samt effektiv del av värdeförändringar för ränteswapavtal som används för att säkra framtida räntebetalningar.

Omräkningsreserv avser omräkningsdifferenser hänförliga till omräkning av utländska dotterföretag till Tele2s rapportvaluta samt omräkningsdifferenser på koncerninterna mellanhavanden som betraktas som en utvidgning/reduktion av moderbolagets nettoinvestering i utlandsverksamheten.

Säkringsreserv och omräkningsreserv redovisas i övrigt totalresultat. Minoritetsintresse avser värdet av minoritetsandelar i dotterföretag

som omfattas av koncernredovisningen. Redovisning och värdering av minoritetsintresse framgår i avsnittet om koncernredovisning ovan.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när ett företag inom koncernen, som ett resultat av inträffade händelser, har ett legalt eller informellt åtagande, där det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen samt att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Avsättningar beräknas till nuvärdet av de utgifter som förväntas krävas för att lösa åtagandet genom att använda en ränta före skatt som speglar rådande marknadsvillkor avseende pengars tidsfaktor och riskerna specifika för åtagandet. Ökningen i avsättning på grund av tidsfaktorn redovisas som räntekostnad.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

SEGMENTRAPPORTERING

Segment

Riskerna i Tele2s verksamhet styrs av de olika marknaderna där Tele2 bedriver verksamhet varför Tele2 följer och utvärderar verksamheten utifrån länder. Varje land utgör därför Tele2s rörelsesegment, med undantag för segmentet Övrigt. Segmentrapporteringen följer den interna rapportering som sker till den högste verkställande beslutsfattaren, som utgörs av Tele2s "Leadership Team" (LT).

I segmentet Övrigt ingår främst moderbolaget Tele2 AB, centrala funktioner, Datametrix (exkl Datametrix Integration AB), Radio Components och Procure IT Right och andra mindre verksamheter. Avyttrade verksamheter, som inte tidigare klassificerats som avvecklad verksamhet, rapporteras under segmentet Övrigt.

Tele2 Sverige är uppdelat på kärnverksamhet och centrala koncerngemensamma funktioner. Kärnverksamheten redovisas under segmentet Sverige och centrala funktioner redovisas under segmentet Övrigt. Tele2 Sveriges kärnverksamhet består av kommersiella aktiviteter inom Sverige, innehållande kommunikationstjänster för mobiltelefoni, fast telefoni, fast bredband och inhemsk carrierverksamhet. Tele2 Sveriges centrala funktioner består av aktiviteter vilka tillhandahåller tjänster till förmån för Tele2 ABs aktieägare, andra koncernbolag (inklusive kärnverksamheten för Sverige) och sålda verksamheter. Dessa tjänster tillhandahålls t ex genom koncerngemensamma avdelningar som koncernfinans, juridik, produktutveckling, sälj- och marknadsföring, fakturering, IT, internationellt nätverk och internationell carrierverksamhet.

Tillgångar i varje segment inkluderar alla operativa tillgångar som nyttjas av segmentet och består huvudsakligen av immateriella och materiella anläggningar, andelar i intresseföretag och joint ventures, varulager, kundfordringar, övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter, identifierade enligt not 15.

Skulder i varje segment inkluderar alla operativa skulder som nyttjas av segmentet och består huvudsakligen av leverantörsskulder, övriga räntefria skulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Icke fördelade tillgångar och skulder inkluderar aktuell och uppskjuten skatt samt poster som är av finansiell eller räntebärande karaktär. Segmentinformation framgår av not 4.

Samma redovisningsprinciper tillämpas för respektive segment som för koncernen.

Internprissättning

Försäljning av tjänster inom Tele2-koncernen sker till marknadsmässiga villkor. Koncerngemensamma kostnader faktureras verksamheter som tagit tjänsten i anspråk.

Tjänster

Tjänster som erbjuds inom de olika segmenten är mobiltelefoni, fast bredband och fast telefoni.

Tjänsten mobiltelefoni inkluderar flera olika abonnemangsformer för både privatpersoner och företag samt förbetalda kontantkort. Mobilt inkluderar även mobilt internet (även kallat mobilt bredband). Antingen äger Tele2 näten eller så hyr vi av andra operatörer, ett upplägg som kallas MVNO.

Fast bredband inkluderar direkt access & LLUB, dvs egenproducerade tjänster baserade dels på slutaccess via kopparkabel, dels på andra former av slutaccess, såsom kabel-TV nät, trådlöst bredband och stadsnät. Fast bredband inkluderar också återförsålt bredband. Produktportföljen inom direkt access & LLUB inkluderar telefonitjänster (bl a IP-telefoni), internet-access tjänster (egenproducerad ADSL) och TV-tjänster.

Fast telefoni inkluderar återförsålda produkter inom fast telefoni. Produktportföljen inom återförsåld fast telefoni består av prefix-telefoni, fast förval (slå numret utan något prefix) och abonnemang.

Övrig verksamhet inkluderar främst carrierverksamhet, IT-outsourcing och systemintegration genom Datametrix samt holdingbolag.

VAL AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Vid val och tillämpning av Tele2s redovisningsprinciper har styrelsen och verkställande direktören gjort följande val:

Val av redovisningsprincip för säljoptioner

För redovisning av säljoptioner i samband med företagsförvärv, vilka ger minoritetsägaren en rätt att sälja sina andelar eller delar därav till Tele2 i bolag i vilka Tele2 är majoritetsägare har Tele2 valt följande princip. Vald metod innebär att initialt redovisas vid förvärvet ett minoritetsintresse enligt principerna för redovisning av minoritetsintresse.

Detta minoritetsintresse omklassificeras omedelbart till en finansiell skuld. Den finansiella skulden redovisas därefter löpande till sitt verkliga värde, med förändringar redovisade som finansiella poster i resultaträkningen.

En alternativ metod, som inte valts av Tele2, vore att redovisa både ett minoritetsintresse och en finansiell skuld med motbokning av skulden initialt direkt mot eget kapital och efterföljande omvärdering av skulden till verkligt värde med förändringarna över resultaträkningen. Detta alternativ skulle ha minskat koncernens egna kapital i samband med förvärvet av mobiloperatören NEO i Kazakstan med 527 Mkr.

Ytterligare ett annat alternativ är att löpande redovisa ett minoritetsintresse som omklassificeras som finansiell skuld vid varje redovisningstillfälle. Skillnaden mellan omklassificerad minoritetsandel och det verkliga värdet på den finansiella skulden skulle då redovisas som en förändring av minoritetsintresset inom eget kapital. Detta alternativ skulle ha förbättrat koncernens resultat för 2010 med 128 kr men inte påverkat koncernens totala egna kapital.

Redovisning av joint ventures

Tele2 redovisar joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. En annan tillåten metod är klyvningsmetoden, som innebär att i koncernens balansräkning inkluderas koncernens andel av tillgångar och skulder i joint ventures samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden efter anpassning till koncernens redovisningsprinciper. I koncernens resultaträkning inkluderas koncernens andel av joint ventures intäkter och kostnader.

Tillämpning av klyvningsmetoden skulle öka Tele2s balansomslutning medan nettoresultatet skulle vara oförändrat.

Intäktsredovisning för avtal innehållande flera delar

För kundavtal som innehåller flera komponenter eller delar fördelas intäkten till varje del baserat på dess relativa verkliga värde. För att bestämma verkligt värde måste vissa uppskattningar och bedömningar göras. I de fall delar som är väsentliga för funktionaliteten ej levererats och verkligt värde saknas för någon del, skjuts intäktsredovisningen upp tills alla delar som är väsentliga för funktionaliteten levererats och verkligt värde kunnat fastställas för ej levererade delar.

Tele2s mobil abonnemangsavtal, inklusive gratis eller rabatterad mobil kan delas upp på olika leveranstillfällen. Avseende avtal med rabatterad telefon eller annan utrusning allokeras avtalets totala intäkt till varje delkomponent i relation till dess verkliga värde av det totala verkliga värdet i paketerbjudandet och redovisas som intäkt vid leverans till kund.

Kundanskaffningskostnader

Normalt kostnadsförs utgifter för anskaffning av kunder direkt.

I samband med förvärv av företag och verksamheter värderas kundkontrakt och kundkontakter varvid dessa aktiveras som immateriella anläggningstillgångar.

Goodwill – val av nivå för nedskrivningstest

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av den förvärvade verksamheten. I de fall separata kassagenererande enheter inte kan identifieras allokeras goodwill till den lägsta nivå på vilken verksamheten och dess tillgångar styrs och övervakas internt, vilket är rörelsesegment.

UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Koncernens finansiella rapporter är delvis baserade på antaganden och uppskattningar i samband med upprättandet av koncernens redovisning. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historisk erfarenhet och en mängd andra antaganden, vilket resulterar i beslut om värdet på den tillgång eller skuld som inte kan fastställas på annat sätt. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Nedan följer de mest väsentliga uppskattningarna och bedömningarna som använts vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter.

Verkligt värde på förvärvade immateriella tillgångar

Vid företagsförvärv värderas förvärvade immateriella tillgångar till verkligt värde. Om det finns en aktiv marknad för de förvärvade tillgångarna bestäms det verkliga värdet utifrån priserna på denna marknad. Då det ofta saknas aktiva marknader för dessa tillgångar har värderingsmodeller utvecklats för att uppskatta verkliga värden. Exempel på värderingsmodeller är diskontering av framtida kassaflöden och uppskattning av Tele2s historiska kostnader för att anskaffa motsvarande tillgångar. Se vidare not 17 för förvärv under året.

Värdering av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för koncernens bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, görs antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar. En redogörelse av dessa antaganden och en känslighetsanalys finns i not 15. Sådana bedömningar innefattar av naturliga skäl alltid en viss osäkerhet. Skulle verkligt utfall under det närmaste året avvika från det vid prövningen förväntade utfallet för samma period kan förväntade framtida kassaflöden behöva omprövas vilket kan leda till en nedskrivning.

Värdering av anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod

I det fall återvinningsvärdet understiger det bokförda värdet föreligger ett nedskrivningsbehov. Vid varje rapporteringstillfälle analyseras ett antal faktorer för att bedöma huruvida det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov. Om det finns en sådan indikation upprättas en nedskrivningsprövning baserat på ledningens bedömning av framtida kassaflöden inklusive använd diskonteringsfaktor. Se vidare not 15 och not 16.

Avskrivningstider på anläggningstillgångar

Vid fastställande av ekonomiska livslängder för grupper av tillgångar beaktas den historiska utvecklingen och antaganden görs om framtida teknisk utveckling. Avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod med avdrag för beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Om teknologin utvecklas snabbare än förväntat eller konkurrens, reglering eller marknadsförutsättningar utvecklas på annat sätt än förväntat, kan företagets framtida bedömning om nyttjandeperioder och restvärden påverkas.

Värdering av uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt beräknas med hänsyn till temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran redovisas endast för avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag till den del det bedöms sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida vinster. Ledningen uppdaterar löpande gjorda bedömningar. Värderingen av uppskjuten skattefordran baseras på förväntningar om framtida resultat och marknadsförutsättningar, vilka till sin natur är subjektiva. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar bland annat på grund av nu ej kända framtida förändringar i affärsförutsättningarna, okända förändringar i skattelagstiftningar eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Se vidare not 14.

Värdering av tvister och skadestånd

Tele2 är part i ett antal tvister. För varje enskild tvist görs en bedömning om det mest sannolika utfallet, och resultatredovisning sker i överensstämmelse med detta, se vidare not 27 och not 30.

Noter

Fortsättning not 1

Värdering av kundfordringar

Kundfordringar värderas löpande och upptas till upplupet anskaffningsvärde. Reserver för osäkra fordringar baserar sig på olika antaganden samt historisk erfarenhet, se not 21.

ÖVRIGT

Tele2 AB (publ) är ett aktiebolag och har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets huvudkontor (telefon +46 8 5620 0060) är beläget på Skeppsbron 18, Box 2094, 103 13 Stockholm, Sverige. Årsredovisningen godkändes av styrelsen den 17 mars 2011. Balans- och resultaträkning är föremål för fastställande på årsstämma den 16 maj 2011.

Not 2 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Finansiella tillgångar i Tele2 består främst av kundfordringar på slutkunder och återförsäljare. Andra betydande finansiella tillgångar är likvida medel. Tele2s finansiella skulder består till stor del av lån som upptagits för att finansiera verksamheten samt leverantörsskulder. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder samt deras verkliga värden framgår nedan.

			2010-12-31
	Verkligt värde via resultat räkningen	Låne fordringar och kund fordringar	Kassa flödes säkringar	Finansiella skulder värderade till upplupet anskaff ningsvärde	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Övriga finansiella anläggningstillgångar	171)	335	–	–	352	352
Kundfordringar	–	3 280	–	–	3 280	3 280
Övriga kortfristiga fordringar	–	484	–	–	484	484
Kortfristiga placeringar	–	112	–	–	112	112
Likvida medel	–	834	–	–	834	834
Summa finansiella tillgångar	17	5 045	–	–	5 062	5 062
Skulder till kreditinstitut och liknande skulder	–	–	–	1 198	1 198	1 2383)
Övriga räntebärande skulder	8662)	–	393)	523	1 428	1 4473)
Leverantörsskulder	–	–	–	2 602	2 602	2 602
Övriga kortfristiga skulder	–	–	–	561	561	561
Summa finansiella skulder	866	–	39	4 884	5 789	5 848

		2009-12-31
	Verkligt värde via resultat räkningen	Låne fordringar och kund fordringar	Kassa flödes säkringar	Finansiella skulder värderade till upplupet anskaff ningsvärde	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Övriga finansiella anläggningstillgångar	231)	22	–	–	45	45
Kundfordringar	–	3 144	–	–	3 144	3 144
Övriga kortfristiga fordringar	–	459	–	–	459	459
Kortfristiga placeringar	–	114	–	–	114	114
Likvida medel	–	1 312	–	–	1 312	1 312
Summa finansiella tillgångar	23	5 051	–	–	5 074	5 074
Skulder till kreditinstitut och liknande skulder	–	–	–	2 891	2 891	3 0283)
Övriga räntebärande skulder	–	–	853)	273	358	3583)
Leverantörsskulder	–	–	–	2 106	2 106	2 106
Övriga kortfristiga skulder	–	–	–	640	640	640
Summa finansiella skulder	–	–	85	5 910	5 995	6 132

Vid bestämmande av verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder har följande nivåer och data använts:

• 1) Nivå 3: vid första redovisningstillfället identifierade att värderas till verkligt värde via resultaträkningen via diskonterade framtida kassaflöden.
• 2) Nivå 3: säljoption NEO, Kazakstan. Verkligt värde fastställt utifrån diskonterade framtida kassaflöden för att fastställa det framtida lösenpriset för 49 procent av aktierna, se vidare not 26. 3) Nivå 2: officiella marknadsnoteringar har använts vid bestämman-
• de av verkligt värde för räntederivatinstrument, lån med fast ränta och övriga icke räntebärande långfristiga skulder värderade initialt till verkligt värde med efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde.

Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder har kort löptid varför en diskontering av kassaflödena därmed inte leder till några väsentliga skillnader jämfört med bokfört värde.

Under perioden har inga omklassificeringar av finansiella instrument mellan de olika kategorierna gjorts.

Nettovinst/-förlust för finansiella instrument uppgår till –111 (146) Mkr, varav lånefordringar och kundfordringar uppgår till 24 (146) Mkr och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen till –128 (–) Mkr.

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker såsom valutarisk, ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Hantering av finansiella risker är i huvudsak centraliserad till koncernstabens treasury funktion. Syftet är att minimera koncernens kapitalkostnad genom ändamålsenlig finansiering och att effektivt hantera och kontrollera koncernens finansiella risker.

Förvaltning av kapital

Tele2s syn på bolagets kapitalstruktur tar hänsyn till flertalet faktorer tillsammans med bolagets nuvarande strategiska inriktning. Huvudfaktorerna anges nedan.

• • Tele2s avsikt på medellång sikt är att ha en nettoskuld mot EBITDA på mellan 1,25 och 1,75 gånger. Tele2s rådande syn på ett långsiktigt skuldsättningsmål, definierat som kvoten av nettoskulden och EBITDA, är att det skall ligga i linje med branschen i övrigt och de marknader där bolaget verkar samt reflektera såväl den operativa utvecklingen som framtida möjligheter och eventualförpliktelser.
• • Tele2 kommer kontinuerligt att ha behov av att diversifiera sin finansiering genom en variation i löptider och motparter. En stabil finansiell situation är viktigt för att erhålla till verksamheten väl anpassade villkor från banker såväl som andra finansiella aktörer.

Tele2s styrelse ser över bolagets kapitalstruktur halvårsvis.

Tele2s avsikt är att betala en ordinarie utdelning som är progressivt ökande. Den ordinarie utdelningen skall utgöra 50 procent eller mer av årets resultat exklusive poster av engångskaraktär. Extra utdelning och återköp av Tele2s egna aktier kommer att genomföras när den förväntade totala avkastningen till aktieägarna bedöms vara större än vad som kan uppnås om kapitalet investeras inom koncernens operativa verksamheter eller vid förvärv av tillgångar som möter Tele2s finansiella krav.

Styrelsen för Tele2 AB (publ) har beslutat att rekommendera en total utdelning på 27,00 (5,85) kronor per ordinarie A- och B-aktie, bestående av en ordinarie utdelningen om 6,00 (3,85) kronor och en extra utdelning på 21,00 (2,00) kronor för verksamhetsåret 2010 till ordinarie årsstämma i maj 2011.

Valuta- och ränterisk

Valutakursrisken består i att valutakursförändringar kan få en negativ påverkan på koncernens resultat och eget kapital. Valutaexponering uppstår i samband med betalningsflöden i utländsk valuta (transaktionsexponering) och vid omräkning av utländska dotterföretags balans- och resultaträkningar till svenska kronor. Koncernens policy är att inte valutasäkra transaktions- och omräkningsexponering.

Vid 2009 års ingång uppgick terminssäkringar av Tele2s nettoexponering i de baltiska valutorna till 2,2 miljarder kronor av totalt 5,6 miljarder. Dessa förföll under 2009 och redovisades under löptiden som en säkring av Tele2s nettoinvestering till den del de varit en effektiv säkring. Tele2 beslutade under 2009 att inte fortsättningsvis säkra sina nettoinvesteringar i utländsk valuta. Belopp avseende säkring av nettoinvestering i utländsk valuta uppgår i säkringsreserven i eget kapital till –343 (–343) Mkr. Upplåningen per 31 december 2010 i SEK uppgår till 426 Mkr, USD till 233 Mkr, EUR till 494 Mkr samt KZT 45 Mkr.

2010 utgör 31 (29) procent av nettoomsättningen SEK, 25 (19) procent RUB och 24 (29) procent EUR. För övriga valutor se not 3. Under året har Tele2s resultat främst påverkats av fluktuationer i EUR men även i RUB, LVL och LTL.

Av koncernens totala nettotillgångar per 31 december 2010 om 28,9 miljarder kronor utgör 7,5 miljarder EUR, 7,4 miljarder SEK, 7,0 miljarder RUB samt de baltiska valutorna 4,8 miljarder.

Tele2 följer utvecklingen på räntemarknaden och beslut om förändrad strategi avseende räntebindning utvärderas löpande. Vid utgången av 2010 löpte 83 (14) procent av koncernens räntebärande skulder med rörlig räntesats. Se vidare not 26. Kapitalbeloppet på utestående räntederivat per 31 december 2010 uppgår till 1,4 miljarder kronor med omvandling av rörlig ränta till fast ränta om 4,2 procent och löper till 2013. Kassaflödena relaterat till utestående räntederivat förväntas uppstå och påverka resultaträkningen successivt under återstående löptid för ränteswapen.

För att bestämma verkligt värde på räntederivatinstrument har officiella marknadsnoteringar använts. Utestående räntederivatinstrument per 31 december 2010 framgår nedan.

		2010-12-31		2009-12-31
	Kapital belopp	Redovisat verkligt värde	Kapital belopp	Redovisat verkligt värde
Räntederivat kassaflödessäkring SEK	1 400	–39	1 400	–85
Totalt utestående valuta- och räntederivatinstrument	1 400	–39	1 400	–85

Med kapitalbelopp menas nominellt belopp. Räntederivaten löper till 2013.

Likviditetsrisk

Koncernens likvida medel placeras kortsiktigt och målsättningen är att överskottslikviditet skall användas för amortering av lån. Enligt gällande finanspolicy skall refinansieringsrisken hanteras genom att teckna långfristiga bindande kreditlöften. Vid utgången av 2010 hade koncernen en tillgänglig likviditet om 12,8 (12,4) miljarder kronor. Tele2 tecknade i februari 2009 ett låneavtal som, efter förlängning, nu löper till februari 2013. Den 7 februari, 2011 ingick Tele2 ett låneavtal med en grupp av fem banker avseende en tvåårig kreditfacilitet på 2,5 miljarder kronor. Se vidare not 25 och 26.

Odiskonterade, kontrakterade åtaganden och kommersiella löften framgår nedan.

		2010-12-31
		Inom			Efter
	Not	1 år	1–3 år	3–5 år	5 år	Totalt
Finansiella skulder1)	26	4 320	1 030	352	447	6 149
Åtaganden, joint venture Mobile
Norway	30	133	409	469	888	1 899
Åtaganden, övrigt	30	1 022	388	29	–	1 439
Borgensförbindelse, joint ventures2)	30	1 459	–	–	–	1 459
Operationell leasing	30	1 288	1 370	898	1 896	5 452
Summa kontrakterade åtaganden,
kommersiella löften		8 222	3 197	1 748	3 231	16 398

	2009-12-31
	Not	Inom 1 år	1–3 år	3–5 år	Efter 5 år	Totalt
Finansiella skulder1)	26	3 181	2 390	778	10	6 359
Åtaganden, joint venture Plusnet	30	180	331	153	–	664
Åtaganden, joint venture Mobile Norway	30	82	372	465	238	1 157
Åtaganden, övrigt	30	1 003	31	–	–	1 034
Borgensförbindelse, joint ventures2)	30	1 825	–	–	–	1 825
Operationell leasing	30	1 183	1 706	1 445	1 602	5 936
Summa kontrakterade åtaganden, kommersiella löften		7 454	4 830	2 841	1 850	16 975

1) Inklusive framtida räntebetalningar.

2) Maximal exponering. Tele2 bedömer det inte som sannolikt att behöva betala.

Kreditrisk

Tele2s kreditrisk är primärt hänförlig till kundfordringar och likvida medel. Koncernen utvärderar löpande sin kreditrisk beträffande kundfordringar. Då kundstocken är mycket differentierad och omfattar både privatpersoner och företag, är exponeringen och därmed kreditrisken som helhet begränsad. Koncernen gör reserveringar för förväntade kundförluster.

Den maximala kreditexponeringen för kundfordringar uppgår till 3 280 (3 144) Mkr.

Noter

Not 3 Valutakurseffekter

Koncernens balans- och resultaträkning påverkas av valutafluktuationer av dotterföretagens valuta gentemot svenska kronan. Koncernens nettoomsättning och resultat före avskrivningar fördelas på nedanstående valutor.

	Nettoomsättning EBITDA
	2010		2009		2010		2009
SEK	12 290		31% 11 581	30%	3 174	31%	3 026	32%
RUB	10 141	25%	7 546	19%	3 561	35%	2 481	27%
EUR	9 788		25% 11 422	29%	2 433	24%	2 452	26%
NOK	3 016	8%	3 260	8%	196	2%	249	3%
HRK	1 346	3%	1 295	3%	–21	0%	–244	–3%
LTL	1 321	3%	1 688	4%	456	4%	597	6%
LVL	1 260	3%	1 617	4%	401	4%	529	6%
EEK	880	2%	1 009	3%	219	2%	293	3%
KZT	119	0%	–	–	–173	–2%	–	–
Övriga	3	–	18	–	38	–	11	–
Totalt	40 164		100% 39 436 100% 10 284			100%	9 394	100%

Not 4 Segment

Segmentsindelningen är baserat på landsnivå. Tjänster som erbjuds inom de olika segmenten är mobiltelefoni, fast bredband och fast telefoni. Segmentsrapporteringen följer den interna rapporteringen som sker till den högste verkställande beslutsfattaren, som utgörs av Tele2s ledningsgrupp (LT).

I segmentet Övrigt ingår främst moderbolaget Tele2 AB, centrala funktioner, Radio Components, Procure IT Right och andra mindre verksamheter.

Tele2 Sverige har delats upp på kärnverksamhet och centrala koncerngemensamma funktioner. Kärnverksamheten redovisas under segmentet Sverige och centrala funktioner redovisas under segmentet Övrigt.

Fortsättning not 3

Fem procents valutafluktuation mot svenska kronan påverkar koncernens nettoomsättning respektive EBITDA på årsbasis med 1 394 (1 393) Mkr respektive 356 (318) Mkr. Under året har Tele2s rörelseresultat främst påverkats av fluktuationer i EUR men även i RUB, LVL och LTL. Tele2s nettoomsättning respektive EBITDA har påverkats negativt med –1 762 (positivt 984) Mkr respektive –438 (56) Mkr under 2010 jämfört med om valutakurserna inte hade ändrats alls under året.

Valutakursdifferenser som uppkommer i verksamheten redovisas över resultaträkningen och uppgår till nedanstående belopp.

	2010	2009
Övriga rörelseintäkter	64	175
Övriga rörelsekostnader	–82	–152
Övriga finansiella poster	282	–77
Summa valutakursdifferenser i resultaträkningen	264	–54

Fortsättning not 4

Tele2 Sveriges kärnverksamhet består av kommersiella aktiviteter inom Sverige innehållande kommunikationstjänster för mobiltelefoni, fast telefoni, fast bredband och inhemsk carrierverksamhet. Tele2 Sveriges centrala funktioner består av aktiviteter vilka tillhandahåller tjänster till förmån för Tele2 ABs aktieägare, andra koncernbolag (inklusive kärnverksamheten för Sverige) och sålda verksamheter. Dessa tjänster tillhandahålls t ex genom koncerngemensamma avdelningar som koncernfinans, juridik, produktutveckling, sälj- och marknadsföring, fakturering, IT, internationellt nätverk och internationell carrierverksamhet.

Ändrade redovisningsprinciper och andra omklassificeringar mellan segmenten framgår av not 36.

								2010
													Poster av engångs karaktär	Ej fördelat samt intern
	Sverige		Norge Ryssland	Estland	Litauen	Lettland	Kroatien Kazakstan			Holland Tyskland Österrike		Övrigt	(Not 6)	eliminering	Totalt
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning
extern	11 881	3 016	10 142	880	1 319	1 261	1 346	119	5 838	1 515	1 580	694	573	–	40 164
intern	69	23	–	51	11	9	–	–	5	0	0	226	–	–394	–
Nettoomsättning	11 950	3 039	10 142	931	1 330	1 270	1 346	119	5 843	1 515	1 580	920	573	–394	40 164
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	184	–12	–	–	–	–	–	–	–	–247	–	1	–	–	–74
Rörelseresultat	2 201	157	2 770	152	358	313	–134	–376	978	300	155	–170	384	–	7 088
Ränteintäkter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	14	14
Räntekostnader	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–511	–511
Övriga finansiella poster	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	144	144
Skatt på årets resultat	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–254	–254
ÅRETS RESULTAT FRÅN KVARVARANDE VERKSAMHETER	2 201	157	2 770	152	358	313	–134	–376	978	300	155	–170	384	–607	6 481
ÖVRIG INFORMATION
CAPEX	397	16	1 495	59	112	94	115	169	578	7	65	544		–	3 651
Poster i rörelseresultatet som ej genererar kassaflöde
Av-/nedskrivningar	–1 128	–27	–803	–67	–97	–85	–113	–203	–757	–57	–173	–116		–	–3 626
Försäljning av anläggningstillgångar	–2	–	–10	–	–	–	–	–4	–	–	–2	7	–	–	–11
								2010-12-31
Tillgångar	8 565	643	8 429	1 356	1 469	1 882	1 631	2 381	7 792	420	582	1 870		3 349	40 369
Skulder	2 171	541	1 475	83	185	195	513	226	1 341	351	463	447		3 503	11 494

Nettoomsättning per segment före eliminering av internförsäljning inom respektive land framgår av not 5.

								2009
												Poster av engångs karaktär	Ej fördelat samt intern
	Sverige		Norge Ryssland	Estland	Litauen	Lettland	Kroatien		Holland Tyskland Österrike		Övrigt	(Not 6)	eliminering	Totalt
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning
extern	11 377	3 260	7 540	1 009	1 688	1 619	1 296	6 625	2 178	1 967	861	16	–	39 436
intern	168	32	–	56	16	18	–	4	–	–	412	–	–706	–
Nettoomsättning	11 545	3 292	7 540	1 065	1 704	1 637	1 296	6 629	2 178	1 967	1 273	16	–706	39 436
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	–26	–73	–	–	–	–	–	–	–	–	1	–	–	–98
Nedskrivning av andelar i joint ventures	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Rörelseresultat	2 134	127	1 822	219	493	427	–353	581	404	127	–234	–11	–	5 736
Ränteintäkter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	212	212
Räntekostnader	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–570	–570
Övriga finansiella poster	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–142	–142
Skatt på årets resultat	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–481	–481
ÅRETS RESULTAT FRÅN KVARVARANDE
VERKSAMHETER	2 134	127	1 822	219	493	427	–353	581	404	127	–234	–11	–981	4 755
ÖVRIG INFORMATION
CAPEX	446	10	2 232	110	169	154	194	533	3	83	505		–	4 439
Poster i rörelseresultatet som ej genererar kassaflöde
Av-/nedskrivningar	–1 024	–46	–651	–73	–105	–100	–109	–1 031	–92	–217	–106		–	–3 554
Försäljning av anläggningstillgångar	–1	44	–12	–	–	–	–	–	–	–	–54	–	–	–23
								2009-12-31
Tillgångar	8 130	835	8 296	1 561	1 687	2 185	1 634	8 452	435	802	2 214		4 506	40 737
Skulder	1 936	625	1 232	90	239	213	370	1 429	413	590	648		4 129	11 914

Not 5 Nettoomsättning och antal kunder

Under 2010 har nettoomsättningen och kassaflödet för Tyskland ökat med 573 Mkr till följd av en förlikning med Deutsche Telekom avseende flera tvister som härrör tillbaka till 2003 (avseende bland annat krav på möjlighet att lägga muntliga beställningar). Posten har rapporterats som poster av engångskaraktär.

Under 2010 minskade nettoomsättningen för Estland med 18 Mkr relaterat till en domstols tvist avseende för höga mobila termineringsavgifter under åren 2006–2007.

Under 2009 ökade nettoomsättningen för segmentet Övrigt med 75 Mkr relaterat till en uppgörelse med en annan operatör och nettoomsättningen för Sverige minskade med 59 Mkr relaterat till omvärdering av reserver. Posterna har rapporterats som poster av engångskaraktär.

Under 2009 ökade nettoomsättningen för fast bredband i Holland med 50 Mkr relaterat till uppgörelse av tvister med annan operatör. Nettoomsättningen från externa kunder avser följande kategorier.

Summa nettoomsättning	40 164	39 436
Försäljning av varor	1 640	1 016
Tjänsteintäkter	38 524	38 420
	2010	2009

Under 2010 har antal kunder ökat med 372 000 i samband med förvärv av mobilverksamhet i Kazakstan och Spring i Sverige samt fast bredbandverksamhet i BBned i Holland.

Under 2009 minskade antalet kunder med 84 000 genom försäljningen av fast bredbandsverksamhet i Norge.

Som ett sätt att standardisera rapportering såväl internt som externt beslutade Tele2 under 2009 att ändra sina principer för beräkning av antalet aktiva kontantkortskunder inom mobilt. Från och med 30 juni 2009 definierar Tele2 en kund som inaktiv om kunden inte använt någon mobiltjänst på 3 månader, jämfört med tidigare 3 till 13 månader. Tidigare perioder justerades ej retroaktivt.

Engångseffekten påverkade 2009 den rapporterade kundstocken med en nettoökning på 318 000 kunder.

Noter

Fortsättning not 5

NETTOOMSÄTTNING

Not	Nettoomsättning		Koncernintern försäljning
	2010	2009	2010	2009
Sverige
Mobil	8 701	8 008	227	131
Fast bredband	1 531	1 471	14	17
Fast telefoni	1 773	1 909	–	7
Övrig verksamhet	140	264	23	120
	12 145	11 652	264	275
Norge
Mobil	2 618	2 616	–	–
Fast bredband	8	194	–	–
Fast telefoni	413	482	23	32
	3 039	3 292	23	32
Ryssland
Mobil	10 296 10 296	7 600 7 600	154 154	60 60
Estland
Mobil	872	998	–	–
Fast telefoni	8	11	–	–
Övrig verksamhet	51	56	51	56
	931	1 065	51	56
Litauen
Mobil	1 306	1 674	12	15
Fast bredband	24	27	–	–
Fast telefoni	1	3	–	1
	1 331	1 704	12	16
Lettland
Mobil	1 270	1 636	9	17
	1 270	1 636	9	17
Kroatien
Mobil	1 346	1 296	–	–
	1 346	1 296	–	–
Kazakstan
Mobil	119	–	–	–
	119	–	–	–
Holland
Mobil	859	1 014	–	–
Fast bredband	3 340	3 529	12	18
Fast telefoni	1 064	1 429	–	–
Övrig verksamhet	595	675	8	4
	5 858	6 647	20	22
Tyskland
Fast bredband	313	436	–	–
Fast telefoni	1 132	1 670	–	–
Övrig verksamhet	70	72	–	–
	1 515	2 178	–	–
Österrike
Fast bredband	930	1 123	–	–
Fast telefoni	373	522	–	–
Övrig verksamhet	277 1 580	322 1 967	– –	– –
Övrigt
Övrig verksamhet	931	1 295	237	434
	931	1 295	237	434
TOTALT
Mobil	27 387	24 842	402	223
Fast bredband	6 146	6 780	26	35
Fast telefoni	4 764	6 026	23	40
Övrig verksamhet	2 064	2 684	319	614
	40 361	40 332	770	912
Koncernintern försäljning, eliminering	–770	–912
	39 591	39 420
Poster av engångskaraktär 6	573	16	–	–
SUMMA NETTOOMSÄTTNING OCH KONCERNINTERN FÖRSÄLJNING	40 164	39 436	770	912

ANTAL KUNDER

	Antal kunder (tusental)		Nettokundintag (tusental)
	2010-12-31	2009-12-31	2010	2009
Sverige
Mobil	3 607	3 363	212	205
Fast bredband	486	444	42	11
Fast telefoni	651	746	–95	–71
	4 744	4 553	159	145
Norge
Mobil	497	466	31	8
Fast bredband	–	–	–	–7
Fast telefoni	103	120	–17	–13
	600	586	14	–12
Ryssland
Mobil	18 438	14 451	3 987	2 947
	18 438	14 451	3 987	2 947
Estland
Mobil	468	447	21	–23
Fast telefoni	11	13	–2	–3
	479	460	19	–26
Litauen
Mobil	1 685	1 608	77	–65
Fast bredband	44	44	–	3
Fast telefoni	2	3	–1	–1
	1 731	1 655	76	–63
Lettland
Mobil	1 027	1 058	–31	–36
Fast telefoni	–	1	–1	–1
	1 027	1 059	–32	–37
Kroatien
Mobil	738	598	140	122
	738	598	140	122
Kazakstan
Mobil	332	–	67	–
	332	–	67	–
Holland
Mobil	338	399	–61	–19
Fast bredband	510	418	17	50
Fast telefoni	233	307	–74	–82
	1 081	1 124	–118	–51
Tyskland
Fast bredband	116	139	–23	–38
Fast telefoni	1 182	1 468	–286	–562
	1 298	1 607	–309	–600
Österrike
Fast bredband	130	134	–4	–30
Fast telefoni	285	352	–67	–68
	415	486	–71	–98
TOTALT
Mobil	27 130	22 390	4 443	3 139
Fast bredband	1 286	1 179	32	–11
Fast telefoni	2 467	3 010	–543	–801
Övrig verksamhet	–	–	–	–
SUMMA ANTAL KUNDER OCH
NETTOKUNDINTAG	30 883	26 579	3 932	2 327
Förvärvade företag			372	–
Avyttrade företag			–	–84
Ändrad beräkningsmetod			–	318
SUMMA ANTAL KUNDER	30 883	26 579	4 304	2 561

Not 6 EBITDA, EBIT och av- och nedskrivningar

	EBITDA		EBIT
Not	2010	2009	2010	2009
Sverige
Mobil	2 803	2 661	2 137	2 075
Fast bredband	24	77	–293	–275
Fast telefoni	416	387	376	332
Övrig verksamhet	29	59	–19	2
	3 272	3 184	2 201	2 134
Norge
Mobil	122	180	87	90
Fast bredband	10	2	10	–16
Fast telefoni	64	64	60	53
	196	246	157	127
Ryssland
Mobil	3 573	2 473	2 770	1 822
	3 573	2 473	2 770	1 822
Estland
Mobil	218	290	151	217
Övrig verksamhet	1	2	1	2
	219	292	152	219
Litauen
Mobil	450	591	357	491
Fast bredband	5	6	1	1
Fast telefoni	–	1	–	1
	455	598	358	493
Lettland
Mobil	398	527	313	427
	398	527	313	427
Kroatien
Mobil	–21	–244	–134	–353
	–21	–244	–134	–353
Kazakstan
Mobil	–173	–	–376	–
	–173	–	–376	–
Holland
Mobil	162	127	146	118
Fast bredband	1 037	926	436	36
Fast telefoni	307	344	237	264
Övrig verksamhet	229	215	159	163
	1 735	1 612	978	581
Tyskland
Fast bredband	–89	–134	–101	–173
Fast telefoni	449	627	404	574
Övrig verksamhet	–3	3	–3	3
	357	496	300	404
Österrike
Fast bredband	144	169	46	47
Fast telefoni	164	167	119	108
Övrig verksamhet	20	8	–10	–28
	328	344	155	127
Övrigt
Övrig verksamhet	–55	–134	–170	–234
	–55	–134	–170	–234
TOTALT
Mobil	7 532	6 605	5 451	4 887
Fast bredband	1 131	1 046	99	–380
Fast telefoni	1 400	1 590	1 196	1 332
Övrig verksamhet	221	153	–42	–92
	10 284	9 394	6 704	5 747
Poster av engångskaraktär 6			384	–11
SUMMA EBITDA OCH EBIT	10 284	9 394	7 088	5 736

Under 2010 har Sverige påverkats negativt med 51 Mkr, till följd av Kammarrättens dom i juni 2010 avseende pris på hel och delad kopparledning. Posten har rapporterats som poster av engångskaraktär.

Som ett resultat av regulatoriska förändringar inom telekommunikation har Holland under 2010 påverkats positivt med 79 Mkr inom främst fast bredband och fast telefoni verksamheten.

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Per funktion

	2010	2009
Avskrivningar
Kostnader för sålda tjänster	–3 095	–3 096
Försäljningskostnader	–87	–85
Administrationskostnader	–415	–368
Summa avskrivningar	–3 597	–3 549
Nedskrivningar
Kostnader för sålda tjänster	–29	–5
Summa nedskrivningar	–29	–5
SUMMA ÅRETS AV- OCH NEDSKRIVNINGAR	–3 626	–3 554

Per tillgångstyp

	2010	2009
Avskrivningar
Nyttjanderätter och programvaror	–287	–177
Licenser (frekvenser)	–218	–157
Kundavtal	–145	–263
Byggnader	–16	–14
Maskiner och andra tekniska anläggningar	–2 717	–2 768
Inventarier, verktyg och installationer	–214	–170
Summa avskrivningar	–3 597	–3 549
Nedskrivningar
Nyttjanderätter och programvaror	–19	–
Goodwill	–	–5
Maskiner och andra tekniska anläggningar	–10	–
Summa nedskrivningar	–29	–5
SUMMA ÅRETS AV- OCH NEDSKRIVNINGAR	–3 626	–3 554

Nedskrivningar

Under 2010 har mobilt företagssystem (IP Centrex) i Sverige och Holland skrivits ner med 29 Mkr.

Under 2009 skrevs goodwill ner med 5 Mkr, avseende Radio Components.

Ytterligare information framgår av not 15.

SPECIFIKATION AV POSTER MELLAN EBITDA OCH EBIT

	Not	2010	2009
EBITDA		10 284	9 394
Nedskrivning av goodwill	6	–	–5
Försäljning av verksamheter	7	–2	7
Förvärvskostnader	17	–16	–29
Försäljning av aktier i joint ventures	8	–247	–
Övriga poster av engångskaraktär i resultat från andelar i joint ventures	8	127	–
Övriga poster av engångskaraktär	5, 6	522	16
Summa poster av engångskaraktär		384	–11
Avskrivningar och övriga nedskrivningar		–3 626	–3 549
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	8	46	–98
EBIT		7 088	5 736

Noter

Not 7 Försäljning av verksamheter

	2010	2009
Norge, fasta bredbandsverksamheten	–	44
Summa vinst	–	44
Calling Card company	–1	–33
3C Communications	–1	–2
Övrigt	–	–2
Summa förlust	–2	–37
Summa försäljning av verksamheter	–2	7

För ytterligare information se not 17.

Not 8 Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures

Summa resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	–74	–98
Vinst vid värdering av Spring Mobil till verkligt värde	31	–
Försäljning av andelar i Plusnet	–247	–
	142	–98
Avskrivningar på övervärden	–1	–1
Andel av årets resultat i intresseföretag och joint ventures	143	–97
	2010	2009

			2010
	Sv UMTS-nät	Plusnet	Mobile Norway	Net4 Mobility	Övriga
	Sverige	Tyskland	Norge	Sverige
Resultat efter skatt i respektive intresseföretag och joint ventures	333	–2	–24	–20	–2
Ägarandel	50%	32,5%	50,0%		50,0% 9,1%–50%
Ägarandel av resultat efter skatt	167	–	–12	–10	–2
Avskrivningar på övervärden	–	–	–	–	–1
Försäljning av andelar	–	–247	–	–	–
Värdering av andelar till verkligt värde	–	–	–	–	31
	167	–247	–12	–10	28
Summa resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures					–74

Under 2010 har Tele2 avyttrat andelarna i Plusnet. För ytterligare information se not 17.

Under 2010 har Tele2 förvärvat utestående 50 procent av aktierna i det svenska bolaget Spring Mobil. Tele2 har därmed justerat det tidigare ägda 50 procentiga innehavet till verkligt värde i samband med förvärvet av ytterligare ägarandelar, samt redovisat skillnaden (en positiv effekt om 31 Mkr) i resultaträkningen. För ytterligare information se not 17.

Under 2010 har Svenska UMTS-nät värderat sina förlustavdrag med en positiv resultatpåverkan för Tele2 på 96 Mkr.

Summa resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures					–98
	3	–	–73	–4	–24
Korrigering av resultatandel från föregående år	–	–	–	–	5
Avskrivningar på övervärden	–	–	–	–	–1
Ägarandel av resultat efter skatt	3	–	–73	–4	–28
Ägarandel	50,0%	32,5%	50,0%		50,0% 9,1% –50%
Resultat efter skatt i respektive intresseföretag och joint ventures	5	2	–143	–8	–50
	Sverige	Tyskland	Norge	Sverige
	Sv UMTS-nät	Plusnet	Mobile Norway	Net4 Mobility	Övriga
			2009

Fortsättning not 8

UTDRAG UR BALANS- OCH RESULTATRÄKNING FÖR RESPEKTIVE INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

	2010
	Sv UMTS-nät	Plusnet	Mobile Norway	Net4 Mobility	Övriga
	Sverige	Tyskland	Norge	Sverige
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 227	1 332	184	15	174
Rörelseresultat	177	–4	–	–20	–1
Resultat före skatt	142	–4	–24	–20	–3
Årets resultat	333	–2	–24	–20	–2

	2010-12-31
	Sv UMTS-nät	Plusnet	Mobile Norway	Net4 Mobility	Övriga
	Sverige	Tyskland	Norge	Sverige
Balansräkning
Immateriella anläggningstillgångar	–	–	63	–	–
Materiella anläggningstillgångar	3 795	–	635	195	1
Uppskjutna skattefordringar	189	–	–	–	–
Omsättningstillgångar	412	–	77	28	23
Summa tillgångar	4 396	–	775	223	24
Eget kapital	1 216	–	36	22	15
Långfristiga skulder	–	–	605	–	–
Kortfristiga skulder	3 180	–	134	201	9
Summa eget kapital och skulder	4 396	–	775	223	24

		2009
	Sv UMTS-nät	Plusnet	Mobile Norway	Net4 Mobility	Övriga
	Sverige	Tyskland	Norge	Sverige
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 146	1 848	33	–	242
Rörelseresultat	76	2	–138	–8	–48
Resultat före skatt	5	2	–143	–8	–50
Årets resultat	5	2	–143	–8	–50

			2009-12-31
	Sv UMTS-nät	Plusnet	Mobile Norway	Net4 Mobility	Övriga
	Sverige	Tyskland	Norge	Sverige
Balansräkning
Immateriella anläggningstillgångar	–	5	72	–	–
Materiella anläggningstillgångar	3 975	706	311	–	271
Finansiella anläggningstillgångar	–	2	–	–	–
Omsättningstillgångar	431	229	126	45	277
Summa tillgångar	4 406	942	509	45	548
Eget kapital	633	756	65	42	29
Långfristiga skulder	3 492	3	273	3	239
Kortfristiga skulder	281	183	171	–	280
Summa eget kapital och skulder	4 406	942	509	45	548

Not 9 Övriga rörelseintäkter

	2010	2009
Servicekontrakt, för sålda verksamheter	53	155
Försäljning av kapacitet, för sålda verksamheter	6	60
Valutakursvinster från rörelsen	64	175
Försäljning av anläggningstillgångar	21	8
Intresseföretag och joint ventures	27	28
Övriga intäkter	36	34
Summa övriga rörelseintäkter	207	460

Not 10 Övriga rörelsekostnader

	2010	2009
Servicekontrakt, för sålda verksamheter	–34	–116
Försäljning av kapacitet, för sålda verksamheter	–3	–33
Valutakursförluster från rörelsen	–82	–152
Försäljning/utrangering av anläggningstillgångar	–30	–37
Övriga kostnader	–5	–4
Summa övriga rörelsekostnader	–154	–342

Not 11 Ränteintäkter

	2010	2009
Räntor, bankmedel	8	107
Räntor, dröjsmålsräntor	9	29
Räntor, avseende tvister med andra operatörer	–6	76
Räntor, övriga värdepapper och fordringar	3	–
Summa ränteintäkter	14	212

Under 2009 nådde Tele2 en överenskommelse med TeliaSonera gällande kaskad- och termineringsmål, och den lösta tvisten påverkade kassaflödet positivt med 340 Mkr och ränteintäkter med 60 Mkr, men hade inte någon effekt på EBIT.

Samtliga ränteintäkter avser finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter på nedskrivna finansiella tillgångar, så som kundfordringar, uppgår till oväsentliga belopp.

Not 12 Räntekostnader

	2010	2009
Räntor, kreditinstitut och liknande skulder	–264	–402
Räntor, övriga räntebärande skulder	–44	–25
Räntor, dröjsmålsräntor	6	–31
Räntor, avseende tvister	–43	–50
Engångsavgift för förtidsinlösen av lån	–116	–20
Övriga finansiella kostnader	–50	–42
Summa räntekostnader	–511	–570

Räntekostnader avseende en tvist med TeliaSonera har påverkats 2010 negativt med 43 Mkr. Under 2009 kostnadsfördes räntekostnader avseende SEC skattetvisten med 36 Mkr.

Samtliga räntekostnader hänför sig till finansiella instrument, vilka inte är värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Not 13 Övriga finansiella poster

Övriga finansiella kostnader	–3	–41
Uttagsbeskattning på ränta, Baltikum	–	–24
Verkligt värde förändring, aktier i Modern Holding Inc	–7	–
Verkligt värde förändring, säljoption Kazakstan	–128	–
Valutakursdifferenser, koncerninterna	178	–80
Valutakursdifferenser, externa	104	3
	2010	2009

För information om säljoption Kazakstan se vidare not 2 och not 26.

Not 14 Skatter

SKATTEKOSTNAD/INTÄKT

Summa skatt på årets resultat	–254	–481
Uppskjuten skatteintäkt	393	438
Aktuell skattekostnad	–647	–919
Aktuell skattekostnad, på resultat från tidigare år	9	–419
Aktuell skattekostnad, på resultat från innevarande år	–656	–500
	2010	2009

TEORETISK SKATTEKOSTNAD

Skillnad mellan bokförd skattekostnad för koncernen och skattekostnad baserad på gällande skattesats i respektive land består av nedanstående poster.

	2010		2009
Resultat före skatt	6 735		5 236
Årets skattekostnad/-intäkt
Teoretisk skatt enligt gällande skattesats
i respektive land	–1 621	–24,1%	–1 217	–23,2%
SKATTEEFFEKT AV
Nedskrivning på goodwill, ej avdragsgill	–	–	–1	0,0%
Försäljning av aktier i dotterföretag, ej
skattepliktigt	10	0,1%	–13	–0,2%
Skattetvister från tidigare år	–	–	–405	–7,7%
Resultat från intresseföretag och joint ventures	59	0,9%	–39	–0,7%
Övriga ej avdragsgilla kostnader/
ej skattepliktiga intäkter	56	0,8%	–16	–0,3%
Värdering av skattefordran avseende tidigare
års underskottsavdrag	1 168	17,3%	1 112	21,2%
Värdering av temporära skillnader avseende
tidigare års transaktioner	132	2,0%	41	0,8%
Justering på grund av ändrad skattesats	14	0,2%	–95	–1,8%
Justering av tidigare års värderade
skattefordringar	22	0,3%	106	2,0%
Förändring av ej värderade underskottsavdrag	–94	–1,4%	46	0,9%
Årets skattekostnad/-intäkt respektive
effektiv skattesats	–254	–3,8%	–481	–9,2%

Under 2010 har skattekostnaden påverkats positivt med 1 168 (1 112) Mkr främst till följd av värdering av uppskjuten skattefordran hänförligt till holdingbolag i Luxemburg om 885 (1 064) Mkr, Holland om 108 Mkr samt Tyskland om 175 Mkr, samt positivt (negativt) med 14 (–95) Mkr till följd av högre (lägre) skattesats i Luxemburg.

Inkomstskatt avseende uppgörelsen med Deutsche Telekom enligt not 5 har påverkat resultaträkningen negativt under 2010 med 73 Mkr.

Under 2009 avslog skatteverket Tele2 Sveriges begäran om avdrag huvudsakligen för lämnat bidrag till sitt dotterbolag Tele2 Norge för en nedskrivning av ett MVNO-avtal. De avslagna avdragen påverkade skattekostnaden negativt med 209 Mkr under 2009, men hade inte någon kassaflödeseffekt.

Under 2009 kostnadsförde Tele2 AB 186 Mkr avseende S.E.C. SA tvisten samt 10 Mkr avseende andra skattetvister, dessutom betalades under 2009 skatt och ränta hänförlig till skattetvister med totalt 395 Mkr, varav 163 Mkr kostnadsfördes under 2005.

Under 2009 redovisade Luxemburg en skatteintäkt på 117 Mkr till följd av ändrad taxering hänförligt till 2008.

Vägd genomsnittlig skattesats uppgick till 24,1 (23,2) procent. Ökningen jämfört med föregående år beror främst på att länder med högre skattesats, så som Sverige och Luxemburg, har haft relativt högre inverkan på årets resultat än länder med lägre skattesats så som de baltiska länderna.

Fortsättning not 14 Fortsättning not 14

UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN OCH SKATTESKULD

Uppskjuten skattefordran och skatteskuld är hänförliga till följande poster.

	2010-12-31	2009-12-31
Uppskjuten skattefordran
Outnyttjade underskottsavdrag	5 544	4 978
Materiella anläggningstillgångar	248	189
Fordringar	8	12
Skulder	119	102
Summa uppskjuten skattefordran	5 919	5 281
Nettning mot uppskjuten skatteskuld	–2 719	–779
Summa uppskjuten skattefordran enligt balansräkningen	3 200	4 502
Uppskjuten skatteskuld
Immateriella anläggningstillgångar	–294	–75
Materiella anläggningstillgångar	–819	–644
Övrigt	–2 457	–791
Summa uppskjuten skatteskuld	–3 570	–1 510
Nettning mot uppskjuten skattefordran	2 719	779
Summa uppskjuten skatteskuld enligt balansräkningen	–851	–731
SUMMA UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN OCH SKATTESKULD	2 349	3 771

Årets förändringen av uppskjuten skattefordran och -skuld redovisas nedan.

	Not	2010-12-31	2009-12-31
Uppskjuten skattefordran/-skuld per 1 januari		3 771	3 996
Ändrad redovisningsprincip	36	–	–72
Justerad uppskjuten skattefordran/-skuld per 1 januari		3 771	3 924
Redovisad i resultaträkningen		393	438
Redovisad i övrigt totalresultat		–1 516	–565
Omklassificering till aktuell skatt		–	163
Förvärvade företag		–	–24
Valutakursdifferenser		–299	–165
Uppskjuten skattefordran/-skuld per 31 december		2 349	3 771

UNDERSKOTTSAVDRAG

Koncernens samlade underskottsavdrag uppgick per den 31 december 2010 till 24 003 (26 807) Mkr varav 20 932 (19 248) Mkr ianspråktagits vid beräkning av uppskjuten skattefordran och resterande del, 3 071 (7 559) Mkr, har värderats till noll. Av totala underskottsavdragen förfaller 1 369 (947) Mkr inom fem år och resterande del, 22 634 (25 860) Mkr, förfaller efter fem år alternativt löper utan begränsning i tiden.

Bolag som redovisar förluster i år	168	1 613
Bolag som redovisar vinst i år men förlust föregående år	1 340	979
Bolag som redovisar vinster i år och föregående år	1 692	1 910
Uppskjuten skattefordran
	2010-12-31	2009-12-31

Uppskjuten skattefordran redovisas för underskottsavdrag endast till den del övertygande faktorer finns att underskottsavdraget kan utnyttjas mot framtida vinster. Uppskjuten skattefordran avseende verksamhet som redovisar förlust 2010 avser huvudsakligen nya regioner i Ryssland. De nya regionerna i Ryssland förväntas inom några år redovisa vinster som ett resultat av de synergieffekter vi erhåller genom att kopiera vår framgångsrika operativa affärsmodell i Ryssland. Uppskjuten skattefordran avseende verksamheter som redovisar förlust 2009 men vinst 2010 avser huvudsakligen nya regioner i Ryssland, vilket visar att de förväntade synergieffekter vi erhållit genom att kopiera vår framgångsrika operativa affärsmodell i Ryssland verkligen fungerar.

S.E.C. SA SKATTETVIST

Den 21 januari 2011 har Kammarrätten medgett Tele2 avdrag för den kapitalförlust på 13,3 miljarder kronor (skatteeffekt på 4 354 Mkr inklusive ränta) som uppstod 2001 vid likvidation av S.E.C. SA. Kammarrättens dom ger inte någon minskad skattekostnad eftersom förlusten har utnyttjats för kvittning mot efterföljande års vinster.

Not 15 Immateriella anläggningstillgångar

				2010-12-31
	Not	Nyttjande rätter och program varor	Licenser (fre kvenser)	Kund avtal	Totalt övriga immate riella tillgångar Goodwill		Totalt
Anskaffningskostnad
Anskaffningskostnad vid årets början		2 086	2 052	1 979		6 117 14 629	20 746
Anskaffningskostnad i förvärvade företag	17	46	591	568	1 205	980	2 185
Investeringar		241	54	–	295	–	295
Avyttringar och utrangeringar		–33	–7	–	–40	–	–40
Omklassificeringar		197	60	–	257	–	257
Valutakursdifferenser		–117	–123	–253		–493 –1 681	–2 174
Summa anskaffningskostnad		2 420	2 627	2 294		7 341 13 928	21 269
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar
vid årets början		–1 131		–543 –1 906	–3 580		–3 580
Avskrivningar enligt plan		–287	–218	–145	–650		–650
Avyttringar och utrangeringar		32	3	–	35		35
Omklassificeringar		–4	–	–	–4		–4
Valutakursdifferenser		77	45	241	363		363
Summa ackumulerade
avskrivningar		–1 313		–713 –1 810	–3 836		–3 836
Ackumulerade nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
vid årets början		–252	–	–51		–303 –4 450	–4 753
Nedskrivning		–19	–	–	–19	–	–19
Valutakursdifferenser		1	–	7	8	532	540
Summa ackumulerade
nedskrivningar		–270	–	–44		–314 –3 918	–4 232
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		837	1 914	440		3 191 10 010	13 201

CAPEX per rörelsegren inom respektive land framgår av not 16.

	2009-12-31
	Nyttjande rätter och program	Licenser (fre	Kund	Totalt övriga immate riella
	varor	kvenser)	avtal	tillgångar Goodwill		Totalt
Anskaffningskostnad
Anskaffningskostnad vid årets början	1 883	2 049	2 086		6 018 16 147	22 165
Anskaffningskostnad i förvärvade företag	–	95	–	95	420	515
Anskaffningskostnad i sålda företag	–1	–	–		–1 –1 149	–1 150
Investeringar	298	58	–	356	–	356
Avyttringar och utrangeringar	–246	–303	–	–549	–	–549
Omklassificeringar	205	227	–	432	–	432
Valutakursdifferenser	–53	–74	–107	–234	–789	–1 023
Summa anskaffningskostnad	2 086	2 052	1 979		6 117 14 629	20 746
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar
vid årets början	–1 054		–710 –1 739	–3 503		–3 503
Avskrivningar i sålda företag	1	–	–	1		1
Avskrivningar enligt plan	–177	–157	–263	–597		–597
Avyttringar och utrangeringar	70	304	–	374		374
Omklassificeringar	–5	–9	–	–14		–14
Valutakursdifferenser	34	29	96	159		159
Summa ackumulerade
avskrivningar	–1 131		–543 –1 906	–3 580		–3 580
Ackumulerade nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
vid årets början	–340	–	–54		–394 –4 674	–5 068
Nedskrivning i sålda företag	–	–	–	–	521	521
Nedskrivning	–	–	–	–	–526	–526
Avyttringar och utrangeringar	88	–	–	88	–	88
Valutakursdifferenser	–	–	3	3	229	232
Summa ackumulerade nedskrivningar	–252	–	–51		–303 –4 450	–4 753
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR	703	1 509	22		2 234 10 179	12 413

GOODWILL

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av den förvärvade verksamheten. I de fall separata kassagenererande enheter inte kan identifieras allokeras goodwill till den lägsta nivå på vilken verksamheten och dess tillgångar styrs och övervakas internt.

	2010-12-31	2009-12-31
Sverige	1 081	1 069
Ryssland	842	900
Estland	754	868
Litauen	761	875
Lettland	1 079	1 242
Kroatien	93	108
Kazakstan	899	–
Holland	4 482	5 098
Övrigt	19	19
Summa goodwill	10 010	10 179

Allokering och nedskrivningsprövning av goodwill

Tele2 testar årligen om det finns nedskrivningsbehov avseende goodwill genom att beräkna återvinningsvärdet för de kassagenererande enheter som respektive goodwillpost är allokerad till. Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet baseras på det högre av beräknat nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

De viktigaste antagandena vid beräkningarna av nyttjandevärdet är tillväxttakt, vinstmarginaler, investeringar och diskonteringsränta. Förväntad tillväxttakt, vinstmarginal och investeringar baseras på branschdata samt ledningens bedömning av marknadsspecifika risker och möjligheter, inklusive förväntad förändring i konkurrens, Tele2s affärsmodell och den regulatoriska miljön. Ledningens bedömning av intäkter, vinster samt investeringar begränsas till Tele2s nuvarande telecomlicenser och tillgångar. Diskonteringsräntan sätts med hänsyn tagen till rådande räntesatser och specifika riskfaktorer i respektive kassagenererande enhet. Diskonteringsräntan före skatt varierar mellan 10 och 20 (8 och 16) procent.

Tele2 beräknar framtida kassaflöden baserat på senast godkända tre (tre) års plan. I vissa fall utökar vi affärsplanen med ytterligare två till sex (två) år tills prognostiserad kassflödesmässig tillväxt bedöms mer stabil. För perioden efter detta antages en årlig tillväxtökning om –2 till 1 (0–3) procent för mobiltelefoni och –5 (0 till –11) procent i årlig nedgång för fast telefoni verksamhet. Dessa faktorer överstiger varken genomsnittlig långsiktig tillväxt för branschen som helhet eller förväntad BNP tillväxt på marknaderna. Under 2010 har goodwill skrivits ner med 0 (5) Mkr avseende kvarvarande verksamheter. För ytterligare information se not 6.

Förändringar i viktiga antaganden

Tele2 bedömer att rimligt möjliga förändringar i viktiga antaganden inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera nyttjandevärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet för den kassagenererande enheten.

Nyttjandevärdesberäkningarna är baserade på nedanstående antaganden per land.

	WACC före skatt	Prognosperiod	Tillväxttakt efter prognosperioden
Sverige	10%	3 år	–2%
Ryssland	17%	5 år	–2%
Estland	10%	3 år	0%
Litauen	12%	3 år	0%
Lettland	11%	3 år	0%
Kroatien	14%	5 år	1%
Kazakstan	20%	9 år	1%
Holland	11%	3 år	–5%

ÖVRIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Nedskrivningsprövning av övriga anläggningstillgångar

Under 2010 har mobilt företagssystem (IP Centrex) i Sverige och Holland skrivits ner med 29 Mkr. Under 2009 identifierades inte något nedskrivningsbehov för övriga anläggningstillgångar. För ytterligare information se not 6.

Not 16 Materiella anläggningstillgångar

		2010-12-31
		Inventarier,		Totalt övriga	Maskiner och	varav
	Byggnader	verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar	materiella tillgångar	andra tekniska anläggningar	finansiell leasing	Totalt
Anskaffningskostnad
Anskaffningskostnad vid årets början	222	1 766	1 553	3 541	31 505	668	35 046
Anskaffningskostnad i förvärvade företag	8	99	160	267	592	–	859
Investeringar	13	57	2 809	2 879	477	–	3 356
Avyttringar och utrangeringar	–3	–53	–16	–72	–837	–21	–909
Omklassificeringar	18	92	–2 529	–2 419	2 162	–	–257
Valutakursdifferenser	–29	–154	–104	–287	–2 005	–34	–2 292
Summa anskaffningskostnad	229	1 807	1 873	3 909	31 894	613	35 803
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–130	–1 403		–1 533	–17 790	–378	–19 323
Avskrivningar enligt plan	–16	–214		–230	–2 717	–39	–2 947
Avyttringar och utrangeringar	3	52		55	815	15	870
Omklassificeringar	–2	14		12	–8	–	4
Valutakursdifferenser	17	120		137	959	22	1 096
Summa ackumulerade avskrivningar	–128	–1 431		–1 559	–18 741	–380	–20 300
Ackumulerade nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–	–		–	–379	–	–379
Nedskrivning	–	–		–	–10	–	–10
Valutakursdifferenser	–	–		–	16	–	16
Summa ackumulerade nedskrivningar	–	–		–	–373	–	–373
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR	101	376	1 873	2 350	12 780	233	15 130

Maskiner och andra tekniska anläggningar i Kazakstan om 197 Mkr är ställd som säkerhet för lån i Kazakstan enligt not 26. Finansiell leasing avser tillgångar redovisade enligt not 26. Tele2 har inte aktiverat några ränteutgifter i anläggningstillgångar.

				2009-12-31
		Inventarier,		Totalt övriga	Maskiner och	varav
	Byggnader	verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar	materiella tillgångar	andra tekniska anläggningar	finansiell leasing	Totalt
Anskaffningskostnad
Anskaffningskostnad vid årets början	192	1 613	2 110	3 915	29 229	710	33 144
Anskaffningskostnad i sålda företag	–3	–3	–1	–7	–150	–	–157
Investeringar	16	98	3 173	3 287	796	3	4 083
Avyttringar och utrangeringar	–2	–44	–4	–50	–364	–29	–414
Omklassificeringar	31	180	–3 601	–3 390	3 039	–	–351
Valutakursdifferenser	–12	–78	–124	–214	–1 045	–16	–1 259
Summa anskaffningskostnad	222	1 766	1 553	3 541	31 505	668	35 046
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–104	–1 268		–1 372	–15 819	–350	–17 191
Avskrivningar i sålda företag	1	3		4	91	–	95
Avskrivningar enligt plan	–15	–170		–185	–2 773	–49	–2 958
Avyttringar och utrangeringar	1	40		41	299	12	340
Omklassificeringar	–20	–63		–83	16	–	–67
Valutakursdifferenser	7	55		62	396	9	458
Summa ackumulerade avskrivningar	–130	–1 403		–1 533	–17 790	–378	–19 323
Ackumulerade nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–	–		–	–387	–	–387
Valutakursdifferenser	–	–		–	8	–	8
Summa ackumulerade nedskrivningar	–	–		–	–379	–	–379
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR	92	363	1 553	2 008	13 336	290	15 344

CAPEX

Summa CAPEX enligt balansräkningen	3 651	4 439
Materiella anläggningstillgångar	3 356	4 083
Immateriella anläggningstillgångar	295	356
	2010-12-31	2009-12-31

Skillnad mellan CAPEX enligt balansräkningen (nedan) respektive CAPEX enligt kassaflödesanalysen framgår av not 31.

		CAPEX
	2010-12-31	2009-12-31
Sverige
Mobil	158	252
Fast bredband	210	165
Fast telefoni	14	9
Övrig verksamhet	15	20
	397	446
Norge
Mobil	14	6
Fast bredband	–	2
Fast telefoni	2	2
	16	10
Ryssland
Mobil	1 495	2 232
	1 495	2 232
Estland
Mobil	59	110
	59	110
Litauen
Mobil	110	165
Fast bredband	2	4
	112	169
Lettland
Mobil	94	154
	94	154
Kroatien
Mobil	115	194
	115	194
Kazakstan
Mobil	169	–
	169	–
Holland
Mobil	9	6
Fast bredband	472	448
Fast telefoni	55	46
Övrig verksamhet	42	33
	578	533
Tyskland
Fast bredband	4	2
Fast telefoni	3	1
	7	3
Österrike
Fast bredband	34	46
Fast telefoni	20	24
Övrig verksamhet	11	13
	65	83
Övrigt
Övrig verksamhet	544	505
	544	505
TOTALT
Mobil	2 223	3 119
Fast bredband	722	667
Fast telefoni	94	82
Övrig verksamhet	612	571
	3 651	4 439
SUMMA CAPEX ENLIGT BALANSRÄKNINGEN	3 651	4 439

Not 17 Förvärv och avyttringar

Kassaflödespåverkande förvärv och försäljningar av aktier och andelar avser följande verksamheter.

	2010	2009
Förvärv
BBned, Holland	–471	–
Spring Mobil, Sverige	–67	–
Kazakstan	–534	–
Rostov, Ryssland	–274	–
Izhevsk, Ryssland	–25	–293
Kroatien	–	–100
Sverige	–	–70
Holland	–	–28
Övriga förvärv av koncernföretag	–	–38
Koncernföretag	–1 371	–529
Kapitaltillskott till joint venture företag	–139	–316
Intresseföretag/joint ventures och andra värdepapper	–139	–316
Summa förvärv	–1 510	–845
Avyttringar
Frankrike	–	537
Norge, fasta bredbandsverksamheten	–	104
Reglering av tidigare års avvecklade verksamheter	323	277
Reglering av tidigare års övriga avyttringar	1	–70
Koncernföretag	324	848
Plusnet, joint venture i Tyskland	–271	–
Intresseföretag/joint ventures och andra värdepapper	–271	–
Summa avyttringar	53	848
SUMMA KASSAFLÖDESPÅVERKAN	–1 457	3

FÖRVÄRV

BBned, Holland

Den 5 oktober 2010 förvärvade Tele2 100 procent av den holländska operatören BBned för 462 Mkr. Förvärvet har påverkat Tele2s nettoomsättning i segmentet Holland med 197 Mkr under 2010, EBITDA med 12 Mkr samt årets resultat med –48 Mkr.

BBned är en holländsk fast telefoni- och bredbandsoperatör inom konsument, företags- och wholesale segmenten. BBned är verksam på företagsmarknaden med varumärket BBeyond och på konsumentmarknaden med varumärkena Alice och InterNLnet.

Goodwill i samband med förvärvet är hänförligt till Tele2s förväntningar att BBned ska stärka Tele2s position och förbättra Tele2s distribution på den holländska marknaden. Tele2 kommer att stärkas av de synergier som finns mellan Tele2 och BBned som ett resultat av de likheter som finns mellan Tele2s och BBneds verksamheter. Tele2 förväntar sig att förvärvet kommer att påverka koncernens tillväxt positivt.

Totala förvärvskostnader på 7 Mkr har rapporterats i resultaträkningen.

Spring Mobil, Sverige

Den 23 juli, 2010 förvärvade Tele2 utestående 50 procent av aktierna i det svenska bolaget Spring Mobil för 81 Mkr. Förvärvet har påverkat Tele2s nettoomsättning i segmentet Sverige med 84 Mkr under 2010, EBITDA med 6 Mkr samt årets resultat med 13 Mkr inkluderat den positiva effekten om 31 Mkr som beskrivs nedan.

I och med att Tele2, genom förvärvet, erhållit bestämmande inflytande redovisas Spring Mobil inte längre enligt kapitalandelsmetoden utan istället enligt förvärvsmetoden. Tele2 har därmed justerat det tidigare ägda 50 procentiga innehavet till verkligt värde i samband med förvärvet av ytterligare ägarandelar, samt redovisar skillnaden i resultaträkningen (resultat från andelar i intressebolag och joint ventures).

Noter

Fortsättning not 17

I enlighet med detta har en positiv effekt redovisats under 2010 om 31 Mkr. Verkligt värde av det tidigare ägda 50 procentiga innehavet har baserats på förvärvspriset på de resterande förvärvade andelarna.

Spring Mobil är verksam på den svenska företagsmarknaden med så kallade One Phone lösningar. Goodwill i samband med förvärvet är hänförligt till Tele2s förväntningar att Spring Mobil skall komplettera Tele2s befintliga produktportfölj och stärka Tele2s position på företagsmarknaden. Som ett helägt dotterbolag kan Tele2 fullt ut dra nytta av de synergier som finns mellan Tele2 och Spring Mobil och transaktionen kommer att ha en positiv effekt på företagets tillväxtmöjligheter.

Totala förvärvskostnader på 3 Mkr har rapporterats i resultaträkningen.

Kazakstan

Den 17 mars 2010 förvärvade Tele2 51 procent i mobiloperatören NEO i Kazakstan för 545 Mkr. Tele2 har dessutom åtagit sig ett kapitaltillskott på 360 Mkr, varav 251 Mkr har utbetalats av Tele2, och ytterligare 241 Mkr av minoritetsägaren. Förvärvet har påverkat Tele2s nettoomsättning i segmentet Kazakstan med 119 Mkr under 2010, EBITDA med –173 Mkr samt årets resultat med –538 Mkr.

NEO har en 900 MHz GSM-licens i Kazakstan som har cirka 16,2 miljoner invånare. Tele2 äger 51 procent av aktierna med köpoption att förvärva resterande 49 procent från 14 december 2014. Den andra aktieägaren, Asianet Holding B.V, har en säljoption att avyttra sina aktier till Tele2 från 14 december 2011. Lösenpriset för båda optionerna uppgår till aktiernas verkliga värde vid utnyttjandetidpunkten.

Goodwill i samband med förvärvet redovisades i enlighet med den s.k. full goodwill-metoden och är hänförlig till Tele2s förväntningar att stärka denna verksamhet genom att bygga på sin gedigna erfarenhet som en ledande utmanare inom mobilmarknaden. Förvärvet kommer att innebära synergieffekter genom Kazakstans geografiska närhet och likhet med andra Tele2-verksamheter, liksom att kopiera Tele2s framgångsrika operativa affärsmodell med ett framgångsrikt varumärke och produktstrategi på den ryska marknaden.

Totala förvärvskostnader på 35 (29) Mkr har rapporterats i resultaträkningen.

Rostov, Ryssland

I januari 2010 förvärvade Tele2 resterande 12,5 procent av aktierna i dotterbolaget Tele2 Rostov i Ryssland för 366 Mkr, varav 92 Mkr kommer att betalas under första kvartalet 2013. Detta var den sista minoritetsandelen i Tele2 Ryssland och i och med förvärvet äger Tele2 nu 100 procent av den ryska verksamheten. Tele2 redovisar effekterna av förändringar i moderbolagets andel i dotterbolaget, där moderbolaget behåller det bestämmande inflytandet, inom eget kapital. Rostov förvärvet har medfört en minskning av eget kapital med 306 Mkr.

Övriga förvärv

Övriga förvärv om 25 Mkr avser slutbetalning i augusti 2010 av föregående års förvärv av andelar i Tele2 Izhevsk.

Nettotillgångar vid förvärvstidpunkten

Tillgångar, skulder och eventualförpliktelser som ingick i förvärvade företag uppgår till nedanstående.

	BBned,		Spring Mobil,
	Holland	Kazakstan	Sverige	Totalt
Kundavtal	150	373	45	568
Licenser	–	594	10	604
Programvaror	–	26	9	35
Varumärken	5	–	17	22
Materiella anläggningstillgångar	278	401	119	798
Finansiella tillgångar	–	48	1	49
Varulager	2	7	–	9
Kortfristiga fordringar	146	64	73	283
Likvida medel	6	11	14	31
Långfristiga skulder	–74	–999	–107	–1 180
Kortfristiga skulder	–175	–371	–101	–647
Minoritetens andel	–	–527	–	–527
Förvärvade nettotillgångar	338	–373	80	45
Goodwill	50	918	12	980
Verkligt värde på kapitalandel vid förvärv	–	–	–46	–46
Köpeskilling för aktier	388	545	46	979
Betalning för skuld i förvärvat bolag	74	–	35	109
	462	545	81	1 088
Valutakursdifferenser	15	–	–	15
Avgår: likvida medel i förvärvad verksamhet	–6	–11	–14	–31
PÅVERKAN PÅ KONCERNENS
LIKVIDA MEDEL	471	534	67	1 072

Ovanstående uppgifter samt nedanstående pro forma är endast preliminära.

Säljoptionen i Kazakstan värderas till verkligt värde och minoritetsintresset inom eget kapital har omklassificerats till en räntebärande finansiell skuld. Verkligt värde på det 49 procentiga minoritetsintresset, 527 Mkr, baseras på köpeskillingen för Tele2s 51 procentiga andel i Kazakstan, 545 Mkr.

I balansräkningen för Kazakstan finns ett räntefritt lån till den tidigare ägaren. Vid förvärvstidpunkten uppgick det nominella värdet på skulden till 561 Mkr och verkligt värde till 265 Mkr.

Vid förvärvstidpunkten hade BBned, Spring Mobil and Kazakstan underskottsavdrag. I förvärvsanalysen har uppskjuten skattefordran hänförlig till underskottsavdragen tagits upp till ett belopp som motsvarar de uppskjutna skatteskulderna.

AVYTTRINGAR

Den 23 december 2010 avyttrade Tele2 sin ägarandel om 32,5 procent i joint venturebolaget Plusnet i Tyskland samtidigt som man i förtid avslutar förbindelser enligt joint venture avtalet. Tele2 Tyskland har betalat netto 271 Mkr samt redovisar en realisationsförlust på 247 Mkr.

Tele2 Tyskland utvecklar idag sin nätverksoberoende produktportfölj för privatmarknaden och har årligen betalat en driftskostnad på cirka 160 Mkr och en investeringskostnad på cirka 20 Mkr till Plusnet. Genom att avsluta joint venture avtalet kommer Tele2 att spara totalt cirka 600 miljoner kronor, vilket kompenserar kostnaden för den förtida uppsägningen. Som en följd av försäljningen kommer Tele2 Tyskland att ingå ett nytt leverantörsavtal baserat på marknadsmässiga villkor med QSC för xDSL- och telefonitjänster.

Fortsättning not 17 Fortsättning not 18

Övrigt

I övriga kassaflödesförändringar ingår 1 Mkr avseende reglering av köpeskillingar hänförliga till försäljningar som inte klassificerats som avvecklad verksamhet.

Avyttring efter bokslutsdagen

Den 15 december 2010 avyttrade Tele2 sin kabel-TV verksamhet i Litauen för 42 Mkr. Försäljningen godkändes av relevanta regulatoriska myndigheter den 3 februari 2011 och resulterar i en realisationsvinst på 4 Mkr. Den sålda verksamheten är oväsentlig och har därmed inte rapporterats som tillgångar som innehas för försäljning per 31 december 2010.

Avvecklade verksamheter

Se vidare not 37 för information.

PROFORMA

Nedan framgår hur förvärvade respektive avyttrade företag och verksamheter per 31 december 2010 skulle ha påverkat Tele2s nettoomsättning och resultat om de hade förvärvats respektive avyttrats före 1 januari 2010.

			Förvärvade och avyttrade verksamheter
	Tele2-					Tele2- koncernen,
	koncernen1)		Kazakstan Spring Mobil	BBned	Plusnet	proforma
Nettoomsättning	40 164	46	135	594	–	40 939
EBITDA	10 284	–36	24	101	140	10 513
Årets resultat	6 481	–122	–14	–23	387	6 709

1) kvarvarande verksamheter.

Not 18 Andelar i intresseföretag och joint ventures

Företag	Ägarandel (kapital/röster) 2010-12-31 2009-12-31
Joint ventures
Svenska UMTS-nät AB, Sverige	50%	609	318
Mobile Norway AS, Norge	50%	162	187
Net4Mobility HB, Sverige	50%	11	21
Spring Mobil AB, Sverige	100%	–	19
Intresseföretag
SCD Invest AB, Sverige	9,1% /49,9%	–	–
SNPAC Swedish Nr Portability Adm.Centre AB, Sverige	20%	3	3
GH Giga Hertz HB samt 15 andra handelsbolag med
licenser, Sverige	33,3%	3	3
Summa andelar i intresseföretag och joint ventures		788	551
			2010-12-31 2009-12-31
Anskaffningskostnad
Anskaffningsvärde vid årets början		1 441	1 202
Investeringar		125	352
Omklassificeringar pga erhållande av bestämmande inflytande		–14	–
Årets resultatandel efter skatt		142	–97
Avskrivningar		–3	–4
Avyttringar		–465	–
Förändring i uppskjuten skatteskuld		2	3
Förändring i avsättningar		–1	–2
Valutakursdifferenser		–96	–13
Summa anskaffningskostnad		1 131	1 441
Nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början		–890	–925
Avyttringar		465	–
Valutakursdifferenser		82	35
Summa ackumulerade nedskrivningar		–343	–890
SUMMA ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES		788	551

Samtliga intresseföretag och joint ventures är onoterade. Information avseende förpliktelser framgår av not 30.

Svenska UMTS-nät AB, Sverige

Tele2 är en av två totalentreprenörer vad avser planering, utbyggnad och drift av joint venture-företaget Svenska UMTS-nät ABs 3G nät. Tele2 och TeliaSonera äger 50 procent vardera och båda bolagen har tillskjutit varsin kapitalandel. Därutöver är utbyggnaden externt finansierad med en lånefacilitet om totalt 2,75 miljarder kronor garanteradtill 50 procent av vardera ägarbolag. Tele2 och TeliaSonera är i teknisk bemärkelse MVNOs hos 3G-bolaget och agerar därmed som köpare av kapacitet. Avgiftens storlek baseras på utnyttjad kapacitet.

Plusnet, Tyskland

I slutet av 2010 avyttrade Tele2 sin 32,5 procentiga andel av Plusnet samtidigt som man i förtid avslutade förbindelser enligt joint venture avtalet.

Mobile Norway, Norge

Tele2 äger 50 procent av aktierna i Mobile Norway AS, som äger en licens i GSM-900 frekvensen samt en 3G-licens. Tele2 är en av två parter vad avser utbyggnad av Norges tredje mobiltelefoninät. Båda bolagen har tillskjutit varsin kapitalandel. Därutöver är utbyggnaden externt finansierad med en lånefacilitet om totalt 1,07 miljarder norska kronor garanterad till 50 procent av vardera ägarbolagen.

Net4Mobility, Sverige

Net4Mobility är ett i lika delar samägt infrastrukturbolag mellan Telenor Sverige och Tele2 Sverige. Bolaget har i uppdrag att bygga och driva ett omfattande nät för nästa generations mobilkommunikation, 4G. Det nya mobilnätet skall möjliggöra för Telenor och Tele2 att erbjuda sina kunder mobila tjänster för datakommunikation (LTE/4G) och tal (GSM).

Spring Mobil, Sverige

Under 2010 förvärvade Tele2 de återstående andelarna i Spring Mobil, varvid Tele2 erhöll bestämmande inflytande över bolaget vilket därmed rapporteras som dotterbolag.

Noter

Fortsättning not 18 Fortsättning not 18

RESPEKTIVE INTRESSEFÖRETAGS OCH JOINT VENTURES BIDRAG TILL KONCERNENS EGET KAPITAL

			2010-12-31
	Sv UMTS-nät	Plusnet	Mobile Norway	Net4 Mobility	Övriga
		Sverige Tyskland	Norge	Sverige
ÖVERVÄRDE
Anskaffningskostnad
Anskaffningsvärde vid årets början	–	470	155	–	29
Avyttringar	–	–409	–	–	–
Omklassificeringar pga erhållande av bestämmande inflytande	–	–	–	–	–29
Valutakursdifferenser	–	–61	–11	–	–
Summa anskaffningskostnad	–	–	144	–	–
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–	–146	–	–	–13
Avskrivningar	–	–	–	–	–3
Avyttringar	–	127	–	–	–
Omklassificeringar pga erhållande av
bestämmande inflytande	–	–	–	–	16
Valutakursdifferenser	–	19	–	–	–
Summa ackumulerade avskrivningar	–	–	–	–	–
Ackumulerade nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–	–324	–	–	–
Avyttringar	–	282	–	–	–
Valutakursdifferenser	–	42	–	–	–
Summa ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	–	–
SUMMA ÖVERVÄRDE	–	–	144	–	–
UPPSKJUTEN SKATTESKULD
Uppskjuten skatteskuld vid årets början	–	–	–	–	–6
Omklassificeringar pga erhållande av
bestämmande inflytande	–	–	–	–	4
Förändring i uppskjuten skatteskuld	–	–	–	–	2
SUMMA UPPSKJUTEN SKATTESKULD	–	–	–	–	–
AVSÄTTNINGAR
Summa avsättningar vid årets början	2	–	–	–	–
Förändring i avsättningar	–1	–	–	–	–
SUMMA AVSÄTTNINGAR	1	–	–	–	–
ANDEL I EGET KAPITAL
Andel av eget kapital 1 januari	316	–	32	21	15
Andel av kapitaltillskott och nyemissioner	125	–	–	–	–
Årets resultatandel efter skatt	167	–	–12	–10	–3
Omklassificeringar pga erhållande av bestämmande inflytande	–	–	–	–	–5
Valutakursdifferenser	–	–	–2	–	–1
SUMMA ANDEL I EGET KAPITAL	608	–	18	11	6
	609	–	162	11	6
SUMMA ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES					788

Övervärde i intresseföretag och joint ventures avser goodwill. Avsättningar avser finansiell garanti för låneutrymme.

			2009-12-31
	Sv UMTS-nät	Plusnet	Mobile Norway	Net4 Mobility	Övriga
		Sverige Tyskland	Norge	Sverige
ÖVERVÄRDE
Anskaffningskostnad
Anskaffningsvärde vid årets början	–	496	138	–	29
Valutakursdifferenser	–	–26	17	–	–
Summa anskaffningskostnad	–	470	155	–	29
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–	–154	–	–	–9
Avskrivningar	–	–	–	–	–4
Valutakursdifferenser	–	8	–	–	–
Summa ackumulerade avskrivningar	–	–146	–	–	–13
Summa ackumulerade nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–	–342	–	–	–
Nedskrivningar	–	–	–	–	–
Avyttringar	–	–	–	–	–
Omklassificeringar pga erhållande av bestämmande inflytande	–	–	–	–	–
Valutakursdifferenser	–	18	–	–	–
Summa ackumulerade nedskrivningar	–	–324	–	–	–
SUMMA ÖVERVÄRDE	–	–	155	–	16
UPPSKJUTEN SKATTESKULD
Uppskjuten skatteskuld vid årets början	–	–	–	–	–9
Förändring i uppskjuten skatteskuld	–	–	–	–	3
SUMMA UPPSKJUTEN SKATTESKULD	–	–	–	–	–6
AVSÄTTNINGAR
Summa avsättningar vid årets början	4	–	–	–	–
Förändring i avsättningar	–2	–	–	–	–
SUMMA AVSÄTTNINGAR	2	–	–	–	–
ANDEL I EGET KAPITAL
Andel av eget kapital 1 januari	64	–	50	–	10
Andel av kapitaltillskott och nyemissioner	250	–	49	25	28
Årets resultatandel efter skatt	2	–	–72	–4	–23
Valutakursdifferenser	–	–	5	–	–
SUMMA ANDEL I EGET KAPITAL	316	–	32	21	15
	318	–	187	21	25
SUMMA ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES					551

Not 19 Övriga finansiella anläggningstillgångar

	2010-12-31	2009-12-31
Pensionsmedel	1	1
Andra långfristiga värdepappersinnehav	17	23
Fordran på Svenska UMTS-nät, joint venture i Sverige	200	–
Fordran på Mobile Norway, joint venture i Norge	86	–
Fordran på Spring Mobil, joint venture i Sverige	–	18
Mervärdesskattefordran, Kazakstan	47	–
Övriga fordringar	2	3
Summa övriga finansiella anläggningstillgångar	353	45

Andra långfristiga värdepappersinnehav består av andelar i nedanstående företag.

	Ägarandel
Företag	(kapital/röster)	2010-12-31	2009-12-31
Modern Holdings Inc, USA	11,88%	11	17
OJSC Aero-Space Telecommunications, Ryssland	1%	5	5
Radio National Skellefteå AB, Sverige	5,5%	1	1
Summa andra långfristiga värdepappersinnehav		17	23

Not 20 Varulager

Summa varulager	273	201
Övrigt	25	41
Färdiga varor och handelsvaror	248	160
	2010-12-31	2009-12-31

Tele2s varulager består i all väsentlighet av telefoner, SIM-kort, modem för försäljning och digitalboxar till kabel-TV. Under 2010 har varor i lager kostnadsförts med 1 283 (987) Mkr, varav 11 (8) Mkr avser nedskrivning av lager.

Not 21 Kundfordringar

Summa kundfordringar, netto	3 280	3 144
Reserv osäkra fordringar	–528	–612
Kundfordringar	3 808	3 756
	2010-12-31	2009-12-31

	2010-12-31	2009-12-31
Reserv osäkra kundfordringar
Reserv osäkra fordringar vid årets ingång	612	1 328
Reserv i under året förvärvade företag	9	–
Reserv i under året sålda företag	–	–569
Reservavsättning	36	215
Återvunna tidigare nedskrivningar	–60	–358
Årets valutakursdifferenser	–69	–4
Summa reserv osäkra fordringar	528	612

Summa förfallna men ej reserverade kundfordringar	584	827
Förfallna mer än 61 dagar	174	308
Förfallna mellan 31–60 dagar	74	87
Förfallna mellan 1–30 dagar	336	432
Förfallna ej reserverade kundfordringar
	2010-12-31	2009-12-31

Not 22 Övriga kortfristiga fordringar

	2010-12-31	2009-12-31
Mervärdesskattefordran	255	219
Fordran på leverantörer	69	30
Fordran avräkningsföretag, trafik	23	25
Fordran på Svenska UMTS-nät, joint venture i Sverige	46	52
Fordran på Net4Mobility, joint venture i Sverige	24	–
Fordran på Mobile Norge, joint venture i Norge	–	89
Fordran på tidigare ägare av BBned	36	–
Fordran relaterat till försäljning av verksamheter	–	14
Övrigt	31	30
Summa övriga kortfristiga fordringar	484	459

Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Not	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Intäkter från mobiltelefoner	36	715	485	276
Trafikintäkter, från kunder		641	868	1 031
Trafikintäkter, från andra teleoperatörer		456	485	789
Abonnemangsintäkter etc, från kunder		55	30	36
Ränteintäkter		–	–	68
Upplupna intäkter, övrigt		61	43	67
Hyreskostnader		382	351	364
Fasta abonnemangsavgifter		70	73	72
Återförsäljarprovisioner, kontantkort		34	29	28
Förutbetalda kostnader, övrigt		185	104	185
Summa förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter		2 599	2 468	2 916

Av balansposten förväntas 478 (176) Mkr att bli reglerade mer än 12 månader efter balansdagen och avser främst intäkter från mobiltelefoner.

Ändrad redovisningsprincip gällande intäktsredovisning framgår av not 36.

Not 24 Kortfristiga placeringar

	2010-12-31	2009-12-31
Spärrade bankmedel	112	114
Summa kortfristiga placeringar	112	114

Not 25 Likvida medel och checkräkningskrediter

TILLGÄNGLIG LIKVIDITET

	2010-12-31	2009-12-31
Likvida medel	834	1 312
Outnyttjade beviljade krediter och låneutrymmen	11 980	11 098
Summa tillgänglig likviditet	12 814	12 410
	2010-12-31	2009-12-31

Outnyttjade beviljade krediter och låneutrymmen
Beviljade checkräkningskrediter	480	507
Utnyttjade checkräkningskrediter	–	–109
Summa ej utnyttjade beviljade krediter	480	398
Outnyttjade låneutrymmen	11 500	10 700
Summa ej utnyttjade beviljade krediter och låneutrymmen	11 980	11 098

Inga specifika säkerheter är lämnade för checkräkningskrediterna.

VALUTAKURSDIFFERENS I LIKVIDA MEDEL

Summa valutakursdifferens i likvida medel	–13	–27
Valutakursdifferens i årets kassaflöde	68	–64
Valutakursdifferens i likvida medel vid årets början	–81	37
	2010-12-31	2009-12-31

Not 26 Finansiella skulder

SUMMA FINANSIELLA SKULDER	5 789	5 995
	3 163	2 746
Övriga kortfristiga skulder	561	640
Leverantörsskulder	2 602	2 106
Summa räntebärande finansiella skulder	2 626	3 249
Övriga räntebärande skulder	1 428	358
Skulder till kreditinstitut och liknande skulder	1 198	2 891
	2010-12-31	2009-12-31

Finansiella skulder förfaller till betalning enligt nedan.

		2010-12-31		2009-12-31
	Nominellt värde	Bokfört värde	Nominellt värde	Bokfört värde
Inom 3 månader	3 171	3 171	2 688	2 688
Inom 3–12 månader	1 109	1 109	337	337
Inom 1–2 år	353	353	957	957
Inom 2–3 år	631	631	1 248	1 248
Inom 3–4 år	231	219	742	742
Inom 4–5 år	116	76	13	13
Inom 5–10 år	447	230	10	10
Summa finansiella skulder	6 058	5 789	5 995	5 995

RÄNTEBÄRANDE FINANSIELLA SKULDER

Ränterisk

Av räntebärande finansiella skulder per 31 december 2010 löper 2 175 Mkr, motsvarande 83 procent, (463 Mkr, 14 procent) med rörlig räntesats. En ökning av räntenivån på 1 procent skulle medföra en ytterligare räntekostnad om 22 (5) Mkr, med en effekt på resultat efter skatt på 16 (3) Mkr beräknat på rörliga räntebärande skulder per 31 december 2010.

Räntebärande finansiella skulder förfaller till betalning enligt nedan.

	Inom 1 år	Inom 1-2 år	Inom 2-3 år	Inom 3-4 år	Inom 4-5 år	Inom 5-15 år	Totalt
Rörlig ränta	1 096	349	205	219	76	230	2 175
Fast ränta	21	4	426	–	–	–	451
Summa räntebärande skulder	1 117	353	631	219	76	230	2 626

Ställd säkerhet

	2010-12-31	2009-12-31
Anläggningstillgångar	197	–
Summa ställda säkerheter för egen skuld	197	–

Skulder till kreditinstitut och liknande skulder

			2010-12-31		2009-12-31
Långivare (lämnade säkerheter)	Räntevillkor	Förfallo dag	Kortfristig skuld	Långfristig skuld	Kortfristig skuld	Långfristig skuld
Syndikerad lånefacilitet	Rörlig räntesats	2013	–	426	–	1 195
Obligationsinnehavare			–	–	–	1 587
Utnyttjad check räkningskredit	Rörlig räntesats		–	–	109	–
Övriga kreditinstitut	Fast: 14%		21	–	–	–
(säkerhet: anlägg ningstillgångar i Tele2 Kazakstan)	Rörlig räntesats		139	612
			160	1 038	109	2 782
Summa skulder till kreditinstitut
och liknande skulder				1 198		2 891

Tele2 tecknade i februari 2009 ett låneavtal och har per 31 december 2010 en facilitet på 12,0 (12,0) miljarder kronor. Faciliteten är sluten med en grupp av nio banker. Lånet kan dras i flertalet valutor och räntebasen är den relevanta IBOR för respektive valuta. Per den 31 december 2010 löper utestående lån i SEK. Faciliteten medger en skuldsättningsgrad, nettoskuld (inklusive externt ställda garantier)/EBITDA, för koncernen upp till 3,0. Faciliteten är också villkorad av att en räntetäckningsgrad skall uppfyllas. Tele2 förväntar sig att uppfylla båda dessa krav. I december 2010 avtalade Tele2 med utlånarna att förlänga löptiden för faciliteten med ett år från februari 2012 till februari 2013. Den 7 februari, 2011 ingick Tele2 ett låneavtal med en grupp av fem banker avseende en tvåårig kreditfacilitet på 2,5 miljarder kronor. Faciliteten har samma finansiella villkor som den större kreditfaciliteten.

2006 utfärdade Tele2 ett obligationslån under ett amerikanskt Private Placement program om totalt 220 miljoner USD. Under 2010 har Tele2 löst obligationslånet.

Den 17 mars 2010 förvärvade Tele2 51 procent i mobiloperatören NEO i Kazakstan. NEO hade vid tidpunkten för förvärvet befintliga skulder till ett antal kreditinstitut. Räntebasen för dessa är KazPrime och LIBOR. Den 31 december 2010 uppgick dessa skulder till 967 miljoner KZT, 54 miljoner EUR samt 34 miljoner USD vilket motsvarar totalt 772 Mkr.

Den genomsnittliga skuldräntan på årets totala låneskuld uppgick till 10,0 (6,9) procent. Den höga räntesatsen är ett resultat av låg låneskuld kombinerat med hög andel av fasta avgifter.

Övriga räntebärande skulder

	2010-12-31		2009-12-31
	Kortfristig skuld	Långfristig skuld	Kortfristig skuld	Långfristig skuld
Säljoption, Kazakstan	866	–
Kazakhtelecom	–	281
Derivat	39	–	85	–
Finansiell leasing	52	86	60	154
Köpeskilling från förvärvet av Rostov	–	88	–	–
Köpeskilling från förvärvet av Izhevsk	–	4	25	4
Övrigt	–	12	–	30
	957	471	170	188
Summa övriga räntebärande skulder		1 428		358

Fortsättning not 26 Fortsättning not 26

Tele2 äger 51 procent av aktierna i NEO, Kazakstan med köpoption att förvärva resterande 49 procent från 14 december 2014 till 14 april 2015. Minoritetsaktieägaren, Asianet Holding BV, har en säljoption att avyttra sina aktier till Tele2 från 14 december 2011. Lösenpriset för båda optionerna uppgår till aktiernas verkliga värde vid utnyttjandetidpunkten. Säljoptionen är upptagen till sitt beräknade verkliga värde per balansdagen, se vidare not 17.

Vid tidpunkten för förvärvet av NEO hade bolaget en befintlig räntefri skuld till den tidigare ägaren. Per 31 december 2010 uppgick den redovisade skulden till 281 (–) Mkr och det nominella värdet till 550 (–) Mkr.

Derivat består av ränteswapp, vilken värderas till verkligt värde. Effektiv del av ränteswappen redovisas i säkringsreserven i övrigt totalresultat och ineffektiv del redovisas som räntekostnader i resultaträkningen.

Finansiell leasing avser utbyggnad för transmissionskapacitet i Sverige och Österrike, och består av nedanstående poster.

	2010-12-31		2009-12-31
	Nuvärde	Nominellt värde	Nuvärde	Nominellt värde
Inom 1 år	55	56	64	65
Inom 1–2 år	50	52	62	64
Inom 2–3 år	16	17	52	55
Inom 3–4 år	10	11	16	17
Inom 4–5 år	3	4	12	14
Inom 5–10 år	4	5	8	10
Summa låneskuld och ränta		145		225
Avgår räntedel		–7		–11
Summa finansiell leasing	138	138	214	214

ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Summa övriga kortfristiga skulder	561	640
Övrigt	43	46
Kunddeposition	9	10
Skuld till joint venture, Plusnet	–	45
Skuld till andra operatörer	15	26
Skuld till content leverantörer	27	25
Övriga skatter	28	17
Källskatt, personal	57	58
Mervärdesskatteskuld	382	413
	2010-12-31	2009-12-31

Not 27 Avsättningar

			2010
		Krav och			Pensioner
Hyra av		garantier		Finansiell	och
lokaler		för sålda	Övriga	garanti	liknande
						Totalt
21	30	259	45	2	25	382
–	–	–	23	–	–	23
–	–	–31	–	–	–	–31
–	57	33	39	–	5	134
–5	–8	–109	–	–	–1	–123
						–30
–1	–3	–29	–	–	–	–33
15	69	101	107	1	29	322
	och kablar –	Legala tvister –7	verksam heter –22	avsätt ningar –	för låne utrymme –1	för pliktelser –

Summa avsättningar	322	382
Avsättningar, långfristig del	183	218
Avsättningar, kortfristig del	139	164
	2010-12-31	2009-12-31

Avsättningar förväntas förfalla till betalning enligt nedan.

Summa avsättningar	322	382
Mer än 5 år	61	33
Inom 3–5 år	2	3
Inom 1–3 år	120	182
Inom 1 år	139	164
	2010-12-31	2009-12-31

Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2010-12-31	2009-12-31
Trafikkostnader till andra teleoperatörer	1 207	1 253
Kostnader för externa tjänster	659	642
Personalrelaterade kostnader	530	476
Kostnader till återförsäljare	171	183
Räntekostnader	22	26
Leasing- och hyreskostnader	85	55
Övriga upplupna kostnader	140	177
Förutbetalda intäkter, kontantkort	816	752
Förutbetalda intäkter, övrigt	825	1 021
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	4 455	4 585

Not 29 Ställda säkerheter

Summa ställda säkerheter för egna skulder	471	114
Kortfristiga placeringar, bankmedel	112	114
Aktier i joint venture, Mobile Norway	162	–
Anläggningstillgångar	197	–
	2010-12-31	2009-12-31

För att motparterna skall få överta de ställda säkerheterna krävs att Tele2 underlåter sin plikt att erlägga betalning enligt gällande avtal.

Not 30 Eventualförpliktelser och andra åtaganden

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	2010-12-31	2009-12-31
Skattetvist, S.E.C. SA likvidation	–	4 354
Andra tvister	258	–
Borgensförbindelse till förmån för joint ventures	1 459	1 825
Summa eventualförpliktelser	1 717	6 179

Den 21 januari 2011 har Kammarrätten medgett Tele2 avdrag för den kapitalförlust på 13,3 miljarder kronor (skatteeffekt på 4 354 Mkr inklusive ränta) som uppstod 2001 vid likvidation av S.E.C. SA. För ytterligare information om skattetvisten avseende likvidationen av S.E.C. SA se not 14.

Tele2 är svarande i ett skiljeförfarande avseende en tvist om ett optionsavtal och därtill relaterade frågor där käranden kräver ersättning med USD 38 million, motsvarande SEK 258 Mkr. Vi beräknar att skiljedomen kommer meddelas under andra halvåret 2011. Vår bedömning, baserad på nu tillgänglig information, är att det är mer sannolikt att vi kommer att vinna än att förlora.

Fortsättning not 27 Fortsättning not 30

Borgensförbindelse till förmån för joint ventures avser maximalt belopp som Tele2 skulle kunna bli tvingad att betala enligt avtal. Tele2 bedömer det som mer sannolikt att Tele2 inte kommer att behöva betala, se vidare not 18.

Svenska UMTS-nät AB, ett joint venture till Tele2, har ett beviljat låneutrymme om 2 750 (4 800) Mkr, där Tele2 garanterar utnyttjat belopp upp till sin 50 procentiga andel eller maximalt 1 375 (2 400) Mkr. Tele2s garanti för Svenska UMTS-nät AB per 31 december 2010 uppgår till 1 260 (1 745) Mkr.

Mobile Norway, ett joint venture till Tele2, har ett beviljat låneutrymme om NOK 1 070 (1 070) miljoner, där Tele2 garanterar utnyttjat belopp upp till sin 50 procentiga andel eller maximalt NOK 541 (541) miljoner, motsvarande SEK 623 (672) Mkr. Utöver detta har Tele2 lämnat en bankgaranti om SEK 0 (30) Mkr. Tele2s garanti för Mobile Norway per 31 december 2010 uppgår totalt till 199 (80) Mkr.

OPERATIONELL LEASING

	2010	2009
Hyrd kapacitet	2 165	2 181
Övrig operationell leasing	587	610
Årliga leasingavgifter avseende operationell leasing	2 752	2 791

Kostnad för operationell leasing avser i all väsentlighet hyrd kapacitet. Andra tillgångar som innehas via operationell leasing avser förhyrda lokaler, fordon och kontorsinventarier. Tele2 har tusentals avtal avseende hyrda förbindelser. Majoriteten av dessa innehåller någon typ av startavgift och därefter månads- eller kvartalsavgifter. Majoriteten av avtalen löper på mellan sex månader och tre år med möjlighet till förlängning. I allmänhet innehåller dessa avtal inga indexklausuler eller möjlighet att förvärva tillgången.

Kontrakterade framtida avgifter förfaller till betalning enligt nedan.

	2010-12-31	2009-12-31
Inom 1 år	1 288	1 183
Inom 1–2 år	765	880
Inom 2–3 år	605	826
Inom 3–4 år	474	736
Inom 4–5 år	424	709
Inom 5–10 år	1 692	1 275
Inom 10–15 år	102	113
Mer än 15 år	102	214
Summa framtida avgifter för operationell leasing	5 452	5 936

ANDRA KONTRAKTERADE ÅTAGANDEN

	2010-12-31	2009-12-31
Åtaganden, joint venture Plusnet	–	664
Åtaganden, joint venture Mobile Norway	1 899	1 157
Åtaganden, övrigt	1 439	1 034
Summa framtida avgifter för andra kontrakterade åtaganden	3 338	2 855

Åtaganden till joint venture Mobile Norway avser förpliktelser enligt joint ventureavtal och löper fram t o m år 2019. Övriga åtaganden avser främst avtalade framtida leveranser av anläggningstillgångar och tjänster.

Not 31 Kompletterande kassaflödesinformation

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN NETTORESULTATET

	2010	2009
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat	6 928	4 709
Justeringar av poster i rörelseresultat som ej genererar kassaflöde från löpande verksamheten
Avskrivningar och nedskrivningar	3 626	4 081
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	74	98
Vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	9	30
Vinst/förlust vid försäljning av aktier	–451	–369
Verkligt värde förändring, aktier	6	–
Obetalda finansiella poster	–2	20
Obetald/betald skatt	–87	65
Uppskjuten skattekostnad	–393	–438
Rörelseflöde	9 710	8 196
Förändring av rörelsekapitalet	–100	922
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN	9 610	9 118

CAPEX

Skillnad mellan investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (CAPEX) enligt balansräkningen respektive enligt kassaflödesanalysen framgår nedan.

	2010	2009
CAPEX enligt kassaflödet	3 603	4 340
Årets obetalda CAPEX och betalda CAPEX från tidigare år	12	–8
Försäljningspris enligt kassaflödet	36	107
CAPEX enligt balansräkningen	3 651	4 439

Av årets investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar är 176 (186) Mkr obetalda per 31 december 2010 och har därför ej redovisats som investering i kassaflödesanalysen. Betalning av föregående års investering om 164 (194) Mkr har i 2010 års kassaflöde redovisats som investering. Dessa poster uppgår netto till 12 (–8) Mkr.

CAPEX per rörelsegren inom respektive land framgår av not 16.

Fortsättning not 32

FÖRÄNDRING AV ANTAL AKTIER

	A-aktier		B-aktier			C-aktier
	Förändring	Totalt	Förändring	Totalt	Förändring	Totalt
Per 1 januari 2009		38 173 706		406 677 633		4 948 000	449 799 339
Omstämpling A-aktier till B-aktier	–13 041 710	25 131 996	13 041 710	419 719 343	–	4 948 000	449 799 339
Makulering av aktier	–	25 131 996	–4 500 000	415 219 343	–	4 948 000	445 299 339
Nyemission	–	25 131 996	30 000	415 249 343	850 000	5 798 000	446 179 339
Per 31 december 2009		25 131 996		415 249 343		5 798 000	446 179 339
Omstämpling A-aktier till B-aktier	–4 141 846	20 990 150	4 141 846	419 391 189	–	5 798 000	446 179 339
Omstämpling C-aktier till B-aktier	–	20 990 150	2 529 000	421 920 189	–2 529 000	3 269 000	446 179 339
Nyemission	–	20 990 150	784 000	422 704 189		3 269 000	446 963 339
Totalt antal aktier per 31 december 2010		20 990 150		422 704 189		3 269 000	446 963 339

Under 2010 har försäljning skett av 2 097 000 B-aktier i eget förvar, som en följd av att 2 097 000 personaloptioner i incitamentsprogrammet 2007 lösts in, vilket resulterat i en ökning av eget kapital med 256 Mkr.

Under 2010 har nyemissioner genomförts som en följd av att 784 000 (30 000) personaloptioner i incitamentsprogrammet 2006 lösts in, vilket resulterat i en ökning av eget kapital med 74 (4) Mkr.

Under året har 4 141 846 (13 041 710) A-aktier i Tele2 AB omstämplats till B-aktier. För att säkerställa leverans av B-aktier i enlighet med incitamentsprogrammet 2007 har Tele2 under 2010 genomfört en omstämpling av 2 529 000 C-aktier till B-aktier.

Not 32 Antal aktier och resultat per aktie

	2010	2009
Antal utestående aktier	443 262 339	440 381 339
Antal aktier i eget förvar	3 701 000	5 798 000
Genomsnittligt antal aktier	441 229 755	440 355 339
Antal aktier efter utspädning	445 111 903	441 522 048
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning	442 920 782	441 282 050

Aktiekapitalet i Tele2 AB är uppdelat i tre aktieslag: A-aktier, B-aktier respektive C-aktier. Alla aktieslagen har ett kvotvärde om 1,25 kronor per aktie och serie A och B har lika rätt till andel i företagets nettotillgångar och vinst medan C-aktierna saknar rätt till vinstutdelning. Aktier av serie A berättigar emellertid till tio röster per aktie och aktier av serie B och C berättigar till en röst per aktie.

Det finns inte några begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en stämma. Det finns ingen bestämmelse i bolagsordningen som begränsar rätten att överlåta aktier.

Vid ett eventuellt uppköpserbjudande av samtliga aktier eller en majoritet av aktierna i Tele2 kan lånefaciliteten komma att förfalla till omedelbar betalning. Dessutom kan eventuellt vissa samtrafiksavtal och vissa andra avtal komma att sägas upp.

För att säkerställa leverans av B-aktier i enlighet med incitamentsprogrammet 2009 genomförde Tele2 under 2009 en riktad kontantemission av 850 000 C-aktier till en teckningskurs motsvarande kvotvärdet 1,25 kronor per aktie, totalt 1 Mkr. Tele2 har därefter omedelbart återköpt samtliga C-aktier till samma pris som teckningskursen.

Makulering av de under 2008 återköpta B-aktierna (4 500 000) i Tele2 AB skedde under 2009, vilket resulterade i en minskning av aktiekapitalet med 5 Mkr.

Förändring av antal aktier i eget förvar

	B-aktier		C-aktier	Totalt
	Förändring	Totalt	Förändring	Totalt
Per 1 januari 2009		4 500 000		4 948 000	9 448 000
Nyemission/återköp av egna aktier		– 4 500 000		850 000 5 798 000 10 298 000
Makulering av egna aktier	–4 500 000	–		– 5 798 000	5 798 000
Per 31 december 2009		–		5 798 000	5 798 000
Omstämpling C-aktier till B-aktier			2 529 000 2 529 000 –2 529 000 3 269 000		5 798 000
Försäljning av egna aktier	–2 097 000	432 000		– 3 269 000	3 701 000
Totalt antal aktier i eget förvar per 31 december 2010		432 000		3 269 000	3 701 000

Aktier i eget förvar utgör 0,8 (1,3) procent av aktiekapitalet.

ANTAL UTESTÅENDE OPTIONER OCH AKTIERÄTTER

	2010-12-31	2009-12-31
Incitamentsprogram 2010-2013	869 120
Incitamentsprogram 2009-2012	545 372	648 160
Incitamentsprogram 2008-2011	392 452	492 549
Incitamentsprogram 2007-2010/2012	432 000	2 550 000
Incitamentsprogram 2006-2009/2011	120 000	904 000
Summa antal utestående optioner och aktierätter	2 358 944	4 594 709

Ytterligare information framgår av not 34.

Antal aktier efter utspädning

	2010-12-31	2009-12-31
Antal aktier	446 963 339	446 179 339
Återköp av egna aktier	–3 701 000	–5 798 000
Antal utestående aktier	443 262 339	440 381 339
Incitamentsprogram 2010–2013	869 120	–
Incitamentsprogram 2009–2012	545 372	648 160
Incitamentsprogram 2008–2011	392 452	492 549
Incitamentsprogram 2007–2010/2012	13 049	–
Incitamentsprogram 2006–2009/2011	29 571	–
Totalt antal aktier efter utspädning	445 111 903	441 522 048

RESULTAT PER AKTIE

		Resultat per aktie	Resultat per aktie, efter utspädning
	2010	2009	2010	2009
Årets resultat hänförligt till moder bolagets aktieägare	6 926	4 673	6 926	4 673
Vägt genomsnittligt antal aktier		441 229 755 440 355 339	441 229 755	440 355 339
Incitamentsprogram 2010–2013			508 820	–
Incitamentsprogram 2009–2012			582 434	382 760
Incitamentsprogram 2008–2011			421 143	543 951
Incitamentsprogram 2007–2010/2012			64 144	–
Incitamentsprogram 2006–2009/2011			114 486	–
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning				442 920 782 441 282 050
Resultat per aktie, kronor	15,70	10,61	15,64	10,59

UTDELNING

Tele2s avsikt är att betala en ordinarie utdelning som är progressivt ökande. Den ordinarie utdelningen skall utgöra 50 procent eller mer av årets resultat exklusive poster av engångskaraktär. Extra utdelning och återköp av Tele2s egna aktier kommer att genomföras när den förväntade totala avkastningen till aktieägarna bedöms vara större än vad som kan uppnås om kapitalet investeras inom koncernens operativa verksamheter eller vid förvärv av tillgångar som möter Tele2s finansiella krav.

Styrelsen för Tele2 AB har beslutat att till årsstämman i maj 2011 rekommendera en total utdelning om 27,00 (5,85) kronor per ordinarie A- och B-aktie, bestående av en ordinarie utdelning om 6,00 (3,85) kronor och en extra utdelning om 21,00 (2,00) kronor hänförlig till verksamhetsåret 2010. Per 31 december 2010 motsvarar detta totalt 11 968 (2 580) Mkr, varav ordinarie utdelning 2 660 (1 698) Mkr och extrautdelning 9 308 (882) Mkr.

Not 33 Antal anställda

		Medelantalet anställda
		2010		2009
	Not	Totalt	varav män	Totalt	varav män
Sverige		1 503	69%	1 311	68%
Norge		63	75%	58	78%
Ryssland		2 931	48%	2 738	50%
Estland		237	43%	234	43%
Litauen		112	54%	105	53%
Lettland		294	37%	426	35%
Kroatien		97	61%	88	60%
Kazakstan		375	45%	–	–
Holland		1 048	80%	762	78%
Tyskland		79	68%	78	72%
Österrike		276	72%	337	70%
Övrigt		366	76%	441	77%
		7 381	59%	6 578	59%
Avvecklade verksamheter	37	–	–	69	52%
Summa medelantalet anställda		7 381	59%	6 647	59%

	2010		2009
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
För koncernens alla företag
Styrelseledamöter	23%	77%	11%	89%
Övriga företagsledare	19%	81%	31%	69%
Total andel styrelseledamöter samt
övriga företagsledare	21%	79%	26%	74%

Noter

Not 34 Personalkostnader

			2010		2009
	Not	Styrelse och VD	varav tantiem	Övriga anställda	Styrelse och VD	varav tantiem	Övriga anställda
Sverige		9	6	811	4	1	678
Norge		3	1	57	2	–	36
Ryssland		21	6	439	29	8	300
Estland		2	–	43	4	1	46
Litauen		4	1	26	4	–	23
Lettland		3	1	49	3	–	65
Kroatien		4	2	36	6	1	30
Kazakstan		3	1	46	–	–	–
Holland		3	2	500	3	2	528
Tyskland		2	2	40	2	2	48
Österrike		3	1	159	2	–	234
Övrigt		36	1	191	37	9	190
		93	24	2 397	96	24	2 178
Avvecklade verksamheter	37	–	–	–	9	–	15
Summa löner och ersättningar		93	24	2 397	105	24	2 193

		2010			2009
	Not	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	varav pensions kostnader	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	varav pensions kostnader
Styrelse och VD		93	25	8	96	26	7
Övriga anställda		2 397	754	166	2 178	670	156
		2 490	779	174	2 274	696	163
Avvecklade verksamheter	37	–	–	–	24	11	–
Totalt		2 490	779	174	2 298	707	163

PENSIONer

	2010	2009
Förmånsbestämda planer, ålderspension	28	32
Förmånsbestämda planer, efterlevnad och sjukpension	6	7
Avgiftsbestämda planer	140	124
Summa pensionskostnader	174	163

Ytterligare information avseende förmånsbestämda pensionsplaner för ålderspension framgår nedan.

	2009
–22	–20
–1	–
–2	–2
–3	–10
–28	–32
	2010

	2010-12-31	2009-12-31
Balansräkningen
Nuvärde av fonderade förpliktelser	–140	–113
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	111	90
Netto	–29	–23
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	1	–1
Nettofordran (+) / -skuld (–) i balansräkningen	–28	–24
varav tillgångar	1	1
varav skulder	–29	–25

Fortsättning not 34

Nettofordran (+) / -skuld (–) i balansräkningen vid året slut	–28	–24
Valutakursdifferenser	–	–2
Utbetalningar	24	21
Nettokostnad	–28	–32
Nettofordran/-skuld vid årets början, avyttrade företag	–	2
Nettofordran (+) / -skuld (–) vid årets början	–24	–13
	2010	2009

	2010-12-31	2009-12-31
Viktiga aktuariella antaganden
Diskonteringsränta	3,2–4,4%	3,5–4,3%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	3,8–5,6%	4,0–6,3%
Framtida årliga löneökningar	3,0–4,3%	1,8–4,5%
Framtida årliga pensionsökningar	2%	2%

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

				2010
			Aktie			Pen
		Rörlig	relaterade		Övrig	sions	Total
		ersätt	ersätt	Övriga	ersätt	kost	ersätt
	Grundlön	ning	ningar	förmåner	ning	nader	ning
Koncernchef och VD,
Mats Granryd (sep–dec)	3,2	–	0,6	0,1	–	0,2	4,1
Lars Nilsson (mar–aug)	4,6	–	–	–	–	0,4	5,0
Harri Koponen (jan–feb)	1,4	–	–	0,1	14,0	3,7	19,2
Andra ledande
befattningshavare	21,9	14,3	9,1	0,4	3,81)	4,21)	53,7
Summa ersättning till ledande
befattningshavare	31,1	14,3	9,7	0,6	17,8	8,5	82,0

1) avser främst ersättning under uppsägningstid till personaldirektörer.

I februari 2010 meddelade Tele2 att verkställande direktör Harri Koponen lämnade bolaget med omedelbar verkan, på grund av oöverkomliga skillnader i synen på ledarskap. Styrelsen utsåg Lars Nilsson, finansdirektör, till tillförordnad verkställande direktör fram till att Mats Granryd började i september 2010. Avgångsvederlaget har belastat resultatet för 2010 och uppgår, för 18 månader, till 17,3 Mkr exklusive sociala avgifter.

I gruppen andra ledande befattningshavare ingår 11 (7) personer, vilket är en ökning av fyra personer från och med september 2010.

Summa ersättning till ledande befattningshavare	31,6	18,8	9,1	1,7	12,0	8,1	81,3
befattningshavare	22,1	11,7	8,0	1,6	12,01)	5,81)	61,2
Harri Koponen Andra ledande	9,5	7,1	1,1	0,1	–	2,3	20,1
Koncernchef och VD,
	Grundlön	Rörlig ersätt ning	Aktie relaterade ersätt ningar	Övriga förmåner	Övrig ersätt ning	Pen sions kost nader	Total ersätt ning
	2009

1) avser främst ersättning under uppsägningstid till Donna Cordner och Bo Lindgren.

Under 2010 erhöll ledande befattningshavare 248 000 (224 000) aktierätter från årets nya incitamentsprogram respektive 10 736 (8 457) aktierätter för kompensation för utdelning av 2008–2009 (2008) års incitamentsprogram. Marknadsvärdet för dessa optioner uppgick vid utställandet för koncernchefen till 4,4 (2,9) miljoner kronor och för övriga ledande befattningshavare till 15,4 (9,1) miljoner kronor. Ingen premie erlades för aktierätterna.

		2010
		LTI 2010		LTI 2009		LTI 2008		LTI 2007		LTI 2006
		Andra ledande befattnings		Andra ledande befattnings		Andra ledande befattnings		Andra ledande befattnings		Andra ledande befattnings
Antal personaloptioner	VD	havare	VD	havare	VD	havare	VD	havare	VD	havare
Utestående per 1 januari 2010	–	–	56 000	216 000	58 569	106 692	210 000	945 000	200 000	272 000
Tilldelade	56 000	192 000
Tilldelade, kompensation för utdelning	–	–	–	6 912	–	3 824	–	–	–	–
Förverkade	–	–	–56 000	–24 000	–58 569	–	–	–	–	–
Utnyttjade	–	–	–	–	–	–	–140 000	–945 000	–200 000	–272 000
Summa utestående personaloptioner	56 000	192 000	–	198 912	–	110 516	70 000	–	–	–

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 2010

Följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2010 godkändes av årsstämman i maj 2010.

Syftet med Tele2s riktlinjer för ersättning är att erbjuda konkurrensmässiga ersättningspaket, jämfört med jämförbara internationella företag, för att attrahera, motivera och behålla nyckelpersoner. Syftet är att skapa ett incitament för bolagsledningen att verkställa strategiska planer och leverera framstående resultat samt att likrikta bolagsledningens incitament med aktieägarnas intresse. Riktlinjerna behandlar ersättningar för ledande befattningshavare, vilka inkluderar bolagets verkställande direktör och medlemmar i ledningsgruppen ("ledande befattningshavare"). För närvarande (maj 2010) uppgår antalet ledande befattningshavare till åtta personer.

Ersättning till ledande befattningshavare skall utgöras av en årlig grundlön, kortsiktig rörlig ersättning (STI) samt långsiktiga (LTI) incitamentsprogram. STI-målen skall baseras på prestation i relation till fastställda mål. Målen skall relateras till företagets överordnade resultat och på den enskilde ledande befattningshavarens prestationer. STI kan maximalt uppgå till 100 procent av grundlönen.

Över tid är det styrelsens intention att öka proportionen av den rörliga prestationsbaserade ersättningen som komponent i de ledande befattningshavarnas totala ersättning.

Övriga förmåner kan utgöras av exempelvis tillgång till förmånsbil samt bostadsförmåner för ledande befattningshavare bosatta utomlands under en begränsad period. Ledande befattningshavare kan också erbjudas sjukvårdsförsäkring.

Ledande befattningshavare erbjuds premiebaserade pensionsplaner. Pensionspremier till verkställande direktör kan maximalt uppgå till 25 procent av årlig grundlön. För övriga ledande befattningshavare kan pensionspremier uppgå till maximalt 20 procent av respektive befattningshavares årliga grundlön.

Uppsägningstiden för verkställande direktör skall vara 12 månader och sex månader för övriga ledande befattningshavare vid uppsägning från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolagets sida, föreligger rätt till lön under en period om maximalt 18 månader för den verkställande direktören och en period om maximalt 12 månader för övriga ledande befattningshavare.

Styrelsen skall ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Om sådan avvikelse sker skall information om detta och skälet till avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma.

STYRELSEN

Totalt styrelsearvode har under 2010 utgått med 4 975 (5 125) tkr enligt beslut på årsstämman i maj 2010.

	Styrelsearvode		Arvode för arbete i kommittéer
Kronor	2010	2009	2010	2009
Mike Parton	1 200 000	600 000	25 000	100 000
Vigo Carlund	–	1 200 000	–	25 000
Lars Berg	450 000	–	100 000	–
Mia Brunell Livfors	450 000	450 000	25 000	125 000
Jere Calmes	450 000	450 000	125 000	125 000
John Hepburn	450 000	450 000	50 000	50 000
Erik Mitteregger	450 000	–	100 000	–
John Shakeshaft	450 000	450 000	200 000	200 000
Christina Stenbeck	450 000	450 000	–	–
Pelle Törnberg	–	450 000	–	–
Summa arvode till
styrelseledamöter	4 350 000	4 500 000	625 000	625 000

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

Syftet med de långsiktiga incitamentsprogrammen (LTI) är att skapa förutsättningar för att behålla kompetent personal i koncernen. Planerna är baserad på att det är önskvärt att ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen blir aktieägare i bolaget. Planen främjar även fortsatt företagslojalitet och därigenom den långsiktiga värdetillväxten i bolaget. Mot bakgrund av detta anser styrelsen att planerna kommer att få en positiv effekt på koncernens framtida utveckling och följaktligen vara fördelaktigt för både bolaget och aktieägarna.

	Antal deltagare		Utnyttjande
	vid tilldelning	Mätperiod	period		Lösenpris 2010-12-31	2009-12-31
LTI 2010	142	1 apr 2010– 31 mar 2013	–	–	869 120	–
LTI 2009	72	1 apr 2009– 31 mar 2012	–	–	545 372	648 160
LTI 2008	70	1 apr 2008– 31 mar 2011	–	–	392 452	492 549
LTI 2007	83	1 jul 2007– 30 jun 2010	22 jul 2010– aug 2012	122 kr	432 000	2 550 000
LTI 2006	23	–	3 mar 2009– 31 mar 2011	94,80 kr	120 000	904 000
	Summa antal utestående
	optioner och aktierätter				2 358 944	4 594 709
	varav inlösningsbara				552 000	904 000

Total kostnad före skatt för utestående aktierätter och optioner i incitamentsprogrammen 2007–2010 har kostnadsförts löpande under en treårsperiod och beräknas uppgå till 204 Mkr, varav 60 (45) Mkr har kostnadsförts under 2010. Total skuld för sociala avgifter avseende incitamentsprogrammen uppgår per 31 december 2010 till 25 (17) Mkr.

Incitamentsprogram 2008, 2009 och 2010

Vid årsstämma den 17 maj 2010 beslutades anta ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i Tele2 koncernen.

För att delta i programmet krävs att deltagarna äger Tele2-aktier. Dessa aktier kunde antingen innehas sedan tidigare eller förvärvas på marknaden i anslutning till anmälan om deltagande i Planen. Därefter erhöll deltagarna en vederlagsfri tilldelning av målbaserade respektive prestationsbaserade aktierätter enligt nedan angivna villkor.

För varje aktie deltagaren innehar inom ramen för Planen kommer bolaget att tilldela målbaserade respektive prestationsbaserade aktierätter. Under förutsättning att vissa mål- respektive prestationsbaserade villkor för perioden 1 april 2010–31 mars 2013 (mätperioden) har uppfyllts, att innehavaren fortfarande är anställd i Tele2-koncernen vid dag för offentliggörande av Tele2s delårsrapport januari – mars 2013, samt att innehavaren har bibehållit de innehavda aktierna, berättigar varje målbaserad respektive prestationsbaserad aktierätt till erhållande av en B-aktie i bolaget. För att likställa deltagarnas intresse med aktieägarnas kommer bolaget kompensera för lämnade utdelningar genom att antalet aktier som respektive aktierätt berättigar till ökas. Deltagarens maximala vinst per rätt är begränsad till 529 kronor, fem gånger genomsnittlig stängningskurs på Tele2s B-aktie under februari 2010 (105,90 kronor).

Aktierätterna är indelade i serie A målbaserade aktierätter, serie B prestationsbaserade aktierätter och serie C prestationsbaserade aktierätter. Antal aktier den anställda kommer att erhålla är beroende av uppfyllandet av vissa fastställda mål- respektive prestationsbaserade villkor under Mätperioden baserade på:

• Serie A Totalavkastning (TSR) på Tele2 aktier med en miniminivå överstigande 0 procent under Mätperioden.
• Serie B Bolagets genomsnittliga normaliserade avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) under Mätperioden med en miniminivå om 15 procent och en stretchnivå om 18 procent.
• Serie C TSR jämförs med en referensgrupp inkluderande Elisa, KPN, Millicom, Mobistar, MTS – Mobile Telesystems, Telenor, Telia-Sonera, Turkcell och Vodafone under Mätperioden med TSR som minst ska överstiga genomsnittlig TSR för referensgruppen som miniminivå och en stretchnivå där TSR skall överstiga 10 procentenheter jämfört med den genomsnittliga TSR för referensgruppen.

De fastställda nivåerna i de mål- respektive prestationsbaserade villkoren är uppdelade i nivåerna minimum och stretch med en linjär ökning mellan nivåerna. Minimum utgör den miniminivå som måste uppnås för att aktieägarätterna skall kunna utnyttjas. Om miniminivån inte uppnås för en viss serie så förfaller alla aktierätter i den aktuella serien. Om stretchnivån uppnås för en viss serie kan samtliga aktierätter i den serien utnyttjas. Om miniminivån uppnås kommer 100 procent av aktierätterna i serie A att kunna utnyttjas och 20 procent av aktierätterna i serie B och C.

För att leverera B-aktier till deltagare enligt Planen beslutade årsstämman att högst 1 180 000 C-aktier som innehas av bolaget efter omvandling till B-aktier kan överlåtas till deltagare i enlighet med Planen.

Planen omfattar vid utgivningstillfället totalt 196 280 antal aktier och följande antal aktierätter för de olika kategorierna: a) verkställande direktör 8 000 aktier och 7 aktierätter (1 serie A, 3 serie B och 3 serie C) per innehavd aktie, b) övriga ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner (8 personer) totalt 32 000 aktier och 6 aktierätter (1 serie A, 2,5 serie B och 2,5 serie C) per innehavd aktie samt c) övriga deltagare (133 personer) totalt 156 280 aktier och 4 aktierätter (1 serie A, 1,5 serie B och 1,5 serie C) per innehavd aktie.

Det genomsnittliga uppskattade teoretiska värdet på utgivna aktierätter var 78,60 kr på utgivningsdagen den 9 juni 2010. Beräkning av det teoretiska värdet på personaloptionerna utfördes av extern bedömare. Följande variabler användes.

	Serie A	Serie B	Serie C
Förväntad årlig personalomsättning	7,0%	7,0%	7,0%
Förväntad värdefaktor måluppfyllelse	–	50%	–
Vägd genomsnittlig aktiekurs	115,49 kr	115,49 kr	115,49 kr
Förväntad löptid	2,87 år	2,87 år	2,87 år
Förväntad värdefaktor marknadsvillkor	70%	–	35%

Total kostnad före skatt för utestående aktierätter i incitamentsprogrammet 2010 kostnadsförs löpande under en treårsperiod och beräknas uppgå till 61 Mkr, varav 13 Mkr kostnadsförts under 2010.

	LTI 2010		LTI 2009			LTI 2008
Antal aktierätter		2010 Ackumulerat		2010 Ackumulerat		2010 Ackumulerat
Tilldelade vid utgivningstillfället	873 120	873 120		656 160		627 272
Utestående per 1 januari 2010			648 160		492 549
Tilldelade, kompensa tion för utdelning	–	–	20 184	20 184	14 372	39 537
Förverkade	–4 000	–4 000		–122 972 –130 972 –114 469 –274 357
Totalt utestående aktierätter	869 120	869 120	545 372	545 372	392 452	392 452

Motsvarande principer och villkor har använts för 2009 och 2008 års incitamentsprogram med undantag för mätperiod och fastställda nivåer för mål- och prestationsbaserade villkor.

		Mål- och prestationsbaserade villkor
	Maximal vinst/rätt	Serie A TSR	Serie B ROCE	Serie C TSR referensgrupp
LTI 2010	529 kr	> 0%	15–18%	> 10%
LTI 2009	355 kr	> 0%	14–17%	> 10%
LTI 2008	540 kr	> 0%	12–15%	> 10%

Inlösen inom 2007 års optionsprogram

Personaloptionernas utnyttjande är beroende av uppfyllandet av vissa prestationsvillkor, vilka mäts under perioden 1 juli 2007–30 juni 2010. Styrelsen har fastställt att de beslutade prestationsvillkoren har uppnåtts, i enlighet med nedan.

Prestationsvillkor	Minimum (50%)	Målet (100%)	Utfall	Utfall in LTI
Genomsnittlig normaliserad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)	7%	14,5%	15,5%	100%
Totalavkastning jämfört med en referensgrupp (TSR)	> 0%	> 5%	38,9%	100%

Utnyttjande av personaloptioner i incitamentsprogram 2007 kan ske fram till augusti 2012. Lösenpriset har korrigerats från 130,20 kronor till 122 kronor till följd av den extrautdelning som utbetalats under 2008, 2009 och 2010. Vägt genomsnittligt aktiepris vid inlösentillfället av personaloptioner har under 2010 uppgått till 139,21 kronor.

Antal optioner	2010	Ackumulerat
Tilldelade 28 augusti 2007		3 552 000
Utestående per 1 januari 2010	2 550 000
Förverkade	–21 000	–1 023 000
Utnyttjade	–2 097 000	–2 097 000
Totalt utestående personaloptioner	432 000	432 000

Inlösen av 2006 års optionsprogram

Utnyttjande av personaloptioner i incitamentsprogram 2006 kan ske fram till 31 mars 2011. Lösenpriset vid utnyttjandet av personaloptionerna uppgår till 94,80 kronor. Vägt genomsnittligt aktiepris vid inlösentillfället av personaloptioner har under 2010 uppgått till 121,69 (105,39) kronor.

I samband med inlösen under 2009-2010 har en bonus om totalt 5 Mkr utbetalats som ersättning för den extrautdelning om totalt 6,20 respektive 8,20 kronor som utbetalats 2008–2010.

		Personaloptioner
Antal optioner	2010	Ackumulerat
Tilldelade 7 mars 2006		1 504 000
Utestående per 1 januari 2010	904 000
Förverkade	–	–570 000
Utnyttjade	–784 000	–814 000
Totalt utestående optioner	120 000	120 000

Not 35 Arvoden till den valde revisorn

Totala arvoden till den valde revisorn (Deloitte) uppgår under året till 29 (35) Mkr varav revisionsarvode 25 (26) Mkr, revisionsrelaterade arvoden 1 (2) Mkr och alla övriga konsultarvoden 3 (7) Mkr. Inga skatterelaterade konsultarvoden har utgått.

Revisionsarvode avser kostnadsförda arvoden för den årliga granskningen av årsredovisningen samt lagstadgad revision i dotterföretagen.

Revisionsrelaterade arvoden avser kostnadsförda arvoden för bestyrkande och dylikt som står i nära samröre med revision av företagets finansiella rapporter som normalt sett utförs av den valde revisorn samt konsultationer av den finansiella redovisningen och redovisningsprinciper. Exempel är översiktlig granskning av kvartalsrapporter och olika intyg.

Skatterelaterade arvoden avser kostnadsförda arvoden för rådgivning inom olika områden så som kontroll av skatteberäkningar, tjänster i samband med skatterevision och överklaganden, skatterådgivning i samband med samgående, förvärv och koncernintern prissättning samt konsultation av skatteregler.

Alla övriga arvoden inkluderar kostnadsförda arvoden för övriga konsultationer, så som kostnader för utredningar och analyser vid företagsförvärv (due diligence).

Not 36 Ändrad redovisningsprincip och andra omklassificeringar

ÄNDRAD INTÄKTSREDOVISNINGSPRINCIP Leverans av flera komponenter

Med framåtriktad verkan allokeras intäkter från kundavtal som inkluderar leverans av mobiltelefoner eller annan utrustning, utan att någon särskild förhöjd avgift debiteras kunden, till de individuella komponenterna i avtalet. Tidigare redovisades intäkten i takt med att den totala tjänsten tillhandahölls kunden. Den ändrade principen innebär att intäkt som kan allokeras till utrustning redovisas vid leverans av utrustningen till kunden och intäkt från övrig månadsavgift redovisas i den period som avgiften avser. Tidigare perioder har ej räknats om eftersom det är praktiskt ogenomförbart att fastställa effekten för dessa. Förändringen har haft en positiv effekt på nettoomsättningen under 2010 på 111 Mkr.

Förhöjd avgift

I Sverige har försäljning av telefoner och datorer via s.k. förhöjd månadsavgift ökat. Förhöjd avgift innebär erbjudande till kund att betala särskilt för utrustningen under en period av 12 till 24 månader. Förändringen i kunderbjudanden har inneburit en omvärdering av hur mycket av totala kassaflödet som kan allokeras till utrustning såsom mobiltelefoner och dylikt.

I segment Sverige redovisas från och med 2010 försäljning med förhöjd månadsavgift som avbetalningsköp och redovisningen av intäkten reflekterar detta. Följaktligen redovisas både kostnaden och intäkten för utrustningen när den tillhandahålls kunden. Tidigare togs kostnaden direkt och intäkten i takt med tillhandahållandet av den totala tjänsten. Tidigare perioder har räknats om och effekterna på de finansiella rapporterna redovisas nedan.

verksamheten	–	–	–	–
Kassaflöde från den löpande
Förändring av rörelsekapitalet	–209	–58	–152	–66
Rörelseflöde, exkl betald skatt	209	58	152	66
	2009	2008	2007	2006
Summa eget kapital och skulder	358	204	161	49
Årets resultat	154	43	112	49
Balanserat resultat, tidigare år	204	161	49	–
Summa tillgångar	358	204	161	49
Upplupna intäkter	485	276	218	66
Uppskjutna skattefordringar	–127	–72	–57	–17
	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Resultat per aktie efter utspädning, kr	0,35	0,10	0,25	0,11
Resultat per aktie, kr	0,35	0,10	0,25	0,11
Årets resultat	154	43	112	49
Skatt på årets resultat	–55	–15	–40	–17
Nettoomsättning (mobil)	209	58	152	66
	2009	2008	2007	2006

Noter

ANDRA OMKLASSIFICERINGAR

Försäljning mellan mobilt och fast inom segment Sverige

I segmentsredovisningen för Sverige redovisades ej tidigare effekterna från när mobiltrafik terminerade i det fasta access nätet och när trafik i det fasta access nätet terminerade i det mobila access nätet eftersom det avsåg trafik inom samma bolag. Från och med 2010 rapporteras internförsäljning mellan mobil respektive fast bredband/telefoni för Tele2 Sverige med retroaktiv verkan. Segmenten har justerats med nedanstående belopp.

		2009			2008
		Koncern			Koncern
	Netto	intern	EBITDA	Netto	intern	EBITDA
	omsättning	försäljning	och EBIT	omsättning	försäljning	och EBIT
Sverige
Mobil	77	77	77	109	109	109
Fast bredband	–	–	–31	–	–	–40
Fast telefoni	–	–	–46	–	–	–69
Eliminering av
koncernintern försäljning	–77			–109
Tele2-koncernen	–	77	–	–	109	–

Internationell carrier flyttas till segment Övrigt

Från och med 2010 rapporteras internationell carrierverksamhet i segmentet Övrigt som ett led av att verksamheten flyttats över till den centrala koncerngemensamma funktionen. Tidigare rapporterades denna verksamhet i respektive land förutom i Sverige där den rapporterats i segmentet Övrigt tillsammans med övriga centrala koncerngemensamma funktioner. Tidigare perioder har räknats om retroaktivt och effekterna på Övrig verksamhet i de finansiella rapporterna redovisas nedan.

		2009
	Netto omsättning	Koncern intern försäljning	EBITDA och EBIT
Holland	–71	–28	3
Tyskland	–364	–135	–20
Österrike	–348	–42	–27
Övrigt	578	–	44
Eliminering av koncernintern försäljning	205
Tele2-koncernen	–	–205	–

Datametrix Integration flyttas till segment Sverige

Från och med 2010 rapporteras verksamheten för IP-baserade växellösningar till större företag i segmentet Sverige som ett led av att viss del av denna verksamhet flyttats över till den svenska fastbredbandsverksamheten. Tidigare rapporterades denna del av verksamheten i segmentet Övrigt. Tidigare perioder har räknats om retroaktivt och effekterna på segmentet Sverige (fast bredband) i de finansiella rapporterna redovisas nedan. Segmentet Övrigt (övrig verksamhet) har påverkats med motsatta tecken.

Tele2-koncernen	–	–	–	–	–
Övrig verksamhet	–71	–17	9	10	–6
Övrigt
Fast bredband	71	17	–9	–10	6
Sverige
	Netto omsättning	Koncern intern försäljning	EBITDA	EBIT	CAPEX
		2009

Fortsättning not 36 Fortsättning not 36

Internförsäljning från centrala funktioner

Under 2010 har omallokering gjorts i segmentet Övrigt mellan nettoomsättning och övriga rörelseintäkter avseende centrala funktioner. Tidigare perioder har räknats om retroaktivt och effekterna i segmentet Övrigt i de finansiella rapporterna redovisas nedan.

	2009
Övrigt
Nettoomsättning, totalt	–314
Eliminering av koncernintern försäljning	276
Nettoomsättning, extern	–38
Övriga rörelseintäkter	38
EBITDA	–

Not 37 Avvecklad verksamhet

Avvecklade verksamheter avser reglering av försäljningskostnader och prisjusteringar hänförliga till avvecklade verksamheter sålda under tidigare år, varav 417 (178) Mkr avser vunna tvister i den sålda verksamheten i Schweiz med en positiv effekt på både resultaträkningen och kassaflödet. Utöver detta inkluderar 2009 även den under 2009 sålda mobilverksamheten i Frankrike.

FINANSIELLA RAPPORTER

Resultaträkning

Resultaträkning för avvecklade verksamheter framgår nedan.

	2010	2009
Nettoomsättning	–	1 092
Resultat efter finansiella poster	453	–17
Skatt på årets resultat	–6	–29
Årets resultat	447	–46
Resultat per aktie, kr	1,01	–0,11
Resultat per aktie efter utspädning, kr	1,01	–0,11

Kassaflödesanalys

	2010	2009
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–	198
Kassaflöde från investeringsverksamheten	323	814
Förändringar av likvida medel	323	1 012

Not 38 transaktioner med Närstående

Marknadsmässiga förhållanden och prissättning råder mellan Tele2 och samtliga närstående företag/personer. Tele2 har under 2009 och 2010 haft transaktioner med följande närstående företag/personer.

Ledande befattningshavare och styrelseledamöter

Information om ledande befattningshavare och styrelseledamöter framgår av not 34.

Kinnevik-koncernen

Kinnevik köper IT-tjänster av Datametrix och Tele2 hyr lokaler av Kinnevik. Korsnäs köper vissa konsulttjänster av Tele2 företaget Procure IT Right.

Noter

Fortsättning not 38

Transcom WorldWide-koncernen

Transcom tillhandahåller kundtjänst och telemarketing till Tele2. TCMS AB förser Tele2 med inkassotjänster.

Millicom-koncernen

Millicom-koncernen köper vissa konsulttjänster av Tele2-företaget Procure IT Right.

Modern Holding Inc-koncernen

Basset-koncernen förser Tele2 med ett operatörsavräknings-, mediation device- och antibedrägerisystem. Tailormade-koncernen förser Tele2 med fakturerings- och betalsystem.

MTG-koncernen

Tele2 köper reklamtid i radio- och TV-kanaler som ägs av MTG. Tele2 köper kabel-TV-program från MTG-koncernen. MTG-koncernen (inklusive CDON) köper vissa konsulttjänster av Tele2 företaget Procure IT Right.

Metro International-koncernen

Metro International köper outsourcing tjänster av Datametrix samt telefonitjänster av Tele2. Tele2 köper annonser av Metro International.

Intresseföretag och joint ventures

Information om intresseföretag och joint ventures framgår av not 18.

TRANSAKTIONER MELLAN TELE2 OCH NÄRSTÅENDE FÖRETAG

		Nettoomsättning		Rörelsens kostnader		Ränteintäkter
	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Kinnevik	3	4	9	11	–	–
Transcom WorldWide	35	34	979	1 001	–	–
Millicom	15	8	–	–	–	–
Modern Holdings Inc	1	1	43	66	–	–
MTG	34	32	59	74	–	–
Metro International	3	4	7	9	–	–
Intresseföretag och joint ventures	120	116	747	729	4	3
Övriga närstående företag	1	1	7	18	–	–
Totalt	212	200	1 851	1 908	4	3

MELLANHAVANDEN MELLAN TELE2 OCH NÄRSTÅENDE FÖRETAG

		Övriga fordringar Räntebärande fordringar		Ej räntebärande skulder
				2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31
Kinnevik	–	1	–	–	–	2
Transcom WorldWide	6	8	–	–	111	40
Millicom	7	3	–	–	–	–
Modern Holdings Inc	–	–	–	–	5	7
MTG	4	8	–	–	5	11
Metro International	1	1	–	–	1	–
Intresseföretag och
joint ventures	89	94	286	89	37	73
Totalt	107	115	286	89	159	133

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING

Miljoner SEK	Not	2010	2009
Nettoomsättning	2	48	32
Bruttoresultat		48	32
Administrationskostnader		–120	–79
Rörelseresultat		–72	–47
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR
Resultat från andelar i koncernföretag	3	13 000	–
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar	4	42	409
Räntekostnader och liknande resultatposter	5	–386	–461
Resultat efter finansiella poster		12 584	–99
Skatt på årets resultat	6	99	–185
ÅRETS RESULTAT		12 683	–284

MODERBOLAGETS TOTALRESULTAT

Miljoner SEK Not	2010	2009
Årets resultat	12 683	–284
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
Kassaflödessäkringar 10	46	–6
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt	–12	–
Koncernbidrag	1 580	–370
Koncernbidrag, skatteeffekt	–415	97
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	1 199	–279
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET	13 882	–563

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING

Miljoner SEK	Not	2010-12-31	2009-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	7	13 507	13 507
Fordringar hos koncernföretag	8	9 867	17 109
Uppskjuten skattefordran		40	369
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		23 414	30 985
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar
Kundfordringar, koncernen		19	11
Fordringar hos koncernföretag	8	14 580	–
Övriga kortfristiga fordringar		1	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		1	1
Summa kortfristiga fordringar		14 601	15
Likvida medel	9	3	4
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR		14 604	19
SUMMA TILLGÅNGAR		38 018	31 004
Miljoner SEK	Not	2010-12-31	2009-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Aktiekapital		559	558
Reservfond		16 974	16 901
Summa bundet eget kapital		17 533	17 459
Fritt eget kapital
Reserver		–29	–63
Balanserat resultat		7 324	8 767
Årets resultat		12 683	–284
Summa fritt eget kapital		19 978	8 420
SUMMA EGET KAPITAL		37 511	25 879
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Räntebärande
Skulder till kreditinstitut och liknande skulder Skulder till koncernföretag	10	426 –	2 782 2 202
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER		426	4 984
KORTFRISTIGA SKULDER
Räntebärande
Övriga räntebärande skulder	10	39	85
Summa räntebärande skulder		39	85
Ej räntebärande
Leverantörsskulder	10	3	6
Övriga kortfristiga skulder	10	4	8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	11	35	42
Summa ej räntebärande skulder		42	56
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER		81	141
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		38 018	31 004
STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	12	2 378	6 653

MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS

Miljoner SEK	2010	2009
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	–72	–47
Betald ränta	–283	–337
Betald finansiell kostnad	–	–341
Betald skatt	–	–359
Rörelseflöde	–355	–1 084
FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITALET
Rörelsefordringar	–6	48
Rörelseskulder	–5	–7
Förändring av rörelsekapitalet	–11	41
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN	–366	–1 043
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Erhållen betalning från koncernföretag	9 462	6 046
Kassaflöde från investeringsverksamheten	9 462	6 046
KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR	9 096	5 003
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagande av lån hos kreditinstitut och liknande skulder	–	1 300
Amortering av lån hos kreditinstitut och liknande skulder	–2 445	–4 102
Amortering av lån från koncernföretag	–4 402	–
Utdelningar	–2 580	–2 202
Återköp av egna aktier	–	–1
Försäljning av egna aktier	256	–
Nyemissioner	74	4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–9 097	–5 001
FÖRÄNDRINGAR AV LIKVIDA MEDEL	–1	2
Likvida medel vid årets början	4	2
LIKVIDA MEDEL VID ÅRET SLUT	3	4

MODERBOLAGETS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
	Aktie	Reserv	Säkrings	Balanserat	Summa
Miljoner SEK	kapital	fond	reserv	resultat	eget kapital
Eget kapital, 1 januari 2009	562	16 898	–57	11 242	28 645
Kostnader för personaloptioner	–	–	–	–4	–4
Nyemissioner	1	3	–	–	4
Återköp av egna aktier	–	–	–	–1	–1
Nedsättning av aktiekapital	–5	–	–	5	–
Utdelningar	–	–	–	–2 202	–2 202
Totalresultat för året	–	–	–6	–557	–563
EGET KAPITAL,
31 DECEMBER 2009	558	16 901	–63	8 483	25 879
Eget kapital, 1 januari 2010	558	16 901	–63	8 483	25 879
Nyemissioner	1	73	–	–	74
Försäljning av egna aktier	–	–	–	256	256
Utdelningar	–	–	–	–2 580	–2 580
Totalresultat för året	–	–	34	13 848	13 882
EGET KAPITAL,
31 DECEMBER 2010	559	16 974	–29	20 007	37 511

Se ytterligare kassaflödesinformation under not 13.

NOTER TILL MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER

Not 1 Redovisningsprinciper och övriga upplysningar

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer (december 2010) och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering.

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen (se koncernens not 1) med följande undantag.

Rörelseförvärv

Vid ett rörelseförvärv inkluderas i anskaffningsvärdet alla utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

Finansiella tillgångar och skulder samt andra finansiella instrument

Värdeförändringar för lån i utländsk valuta, som i koncernen redovisas i övrigt totalresultat, redovisas i moderbolaget över resultaträkningen.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar har ej tillämpats i moderbolagets finansiella rapporter då upplysningarna ej anses avvika väsentligt från koncernens redan lämnade upplysningar.

Koncernbidrag

Koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

ÖVRIGT

Årsredovisningen har godkänts av styrelsen den 17 mars 2011. Balansoch resultaträkning är föremål för fastställande på årsstämma den 16 maj 2011.

Not 2 Nettoomsättning

Nettoomsättningen avser försäljning till andra företag inom koncernen.

Not 3 Resultat från andelar i koncernföretag

	2010	2009
Anteciperad utdelning från dotterföretag	13 000	–
Summa resultat från andelar i koncernföretag	13 000	–

Not 4 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Summa resultat från värdepapper/fordringar som är anläggningstillgångar	42	409
Valutakursdifferens på fordringar hos koncernföretag	–2	–
Räntor, koncernen	44	409
	2010	2009

Not 5 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2010	2009
Räntor, kreditinstitut och liknande skulder	–412	–373
Räntor, koncernen	–24	–150
Räntor, SEC tvisten	–	–36
Räntor, dröjsmålsräntor	–	–2
Valutakursdifferens på finansiella skulder	50	152
Derivat, värdering till verkligt värde	–	–45
Övriga finansiella kostnader	–	–7
Summa räntekostnader och liknande resultatposter	–386	–461

Not 6 Skatter

	2010	2009
Aktuell skattekostnad	–	–197
Uppskjuten skattekostnad	99	12
Summa skatt på årets resultat	99	–185

Skillnad mellan bokförd skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats består av nedanstående poster.

		2010		2009
Resultat före skatt	12 584		–99
Skatteeffekt enligt skattesats i Sverige	–3 310	–26,3%	26	–26,3%
Skatteeffekt av
Ej avdragsgilla kostnader	–3	0,0%	–15	15,2%
Ej skattepliktig anteciperad utdelning	3 419	27,2%	–	–
Ändrad skattesats	–7	–0,1%	–	–
S.E.C. SA skattetvister från tidigare år	–	–	–186	187,9%
Andra skattetvister från tidigare år	–	–	–10	10,1%
Årets skattekostnad/-intäkt
respektive effektiv skattesats	99	0,8%	–185	186,9%

Under 2009 kostnadsförde Tele2 AB 186 Mkr avseende S.E.C. SA tvisten samt 10 Mkr avseende andra skattetvister, dessutom betalades under 2009 skatt och ränta hänförlig till skattetvister med totalt 395 Mkr, varav 163 Mkr kostnadsfördes under 2005.

Den 21 januari 2011 har Kammarrätten medgett Tele2 avdrag för den kapitalförlust på 13,3 miljarder kronor (skatteeffekt på 4 354 Mkr inklusive ränta) som uppstod 2001 vid likvidation av S.E.C. SA.

Not 7 Andelar i koncernföretag

Antal Totalt (kapital/ Företag, org nr, säte aktier nom värde röster) 2010-12-31 Tele2 Holding AB, 556579-7700, Stockholm, Sverige 1 000 tSEK 100 100% 13 507	Summa andelar i koncernföretag			13 507	13 507
					13 507
			Ägarandel		2009-12-31

En lista över alla dotterföretag, exklusive vilande företag, framgår av not 17.

	2010-12-31	2009-12-31
Anskaffningskostnad
Anskaffningskostnad vid årets början	13 507	12 607
Aktieägartillskott	–	900
Summa andelar i koncernföretag	13 507	13 507

Not 8 Fordringar hos koncernföretag

		Långfristig fordran	Kortfristig fordran
	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Anskaffningsvärden vid årets början	17 109	22 825	–	–
Utlåning	330	1 304	14 580	–
Återbetalningar	–4 886	–4 473	–	–
Omklassificering	–2 202	–	–	–
Övrig förändring av centralkonto	–484	–2 547	–	–
Summa fordringar hos koncernföretag	9 867	17 109	14 580	–

Långfristiga fordringar hos koncernbolag avser saldo på centralkonto.

Not 9 Likvida medel och checkräkningskrediter

	2010-12-31	2009-12-31
Likvida medel	3	4
Outnyttjade beviljade krediter och låneutrymmen	11 500	10 700
Summa tillgänglig likviditet	11 503	10 704

Not 10 Finansiella skulder

	2010-12-31	2009-12-31
Skulder till kreditinstitut och liknande skulder	426	2 782
Övriga räntebärande skulder	39	85
Summa räntebärande finansiella skulder	465	2 867
Leverantörsskulder	3	6
Övriga kortfristiga skulder	4	8
SUMMA FINANSIELLA SKULDER	472	2 881

Finansiella skulder förfaller till betalning enligt nedan.

	2010-12-31	2009-12-31
Inom 3 månader	46	93
Inom 3–12 månader	–	6
Inom 1–2 år		866
Inom 2–3 år	426	1 195
Inom 3–4 år	–	721
Summa finansiella skulder	472	2 881

RÄNTEBÄRANDE FINANSIELLA SKULDER

Inga specifika säkerheter är lämnade för räntebärande finansiella skulder.

Skulder till kreditinstitut och liknande skulder

	2010-12-31		2009-12-31
Långivare (lämnade säkerheter)	Ränte villkor	Förfallo dag	Kortfristig skuld	Långfristig skuld	Kortfristig skuld	Långfristig skuld
Syndikerad lånefacilitet (säkerhet: garanti från Tele2 Sverige AB)	Rörlig räntesats	2013	–	426	–	1 195
Obligationsinnehavare			–	–	–	1 587
			–	426	–	2 782
Summa skulder till kreditinstitut
och liknande skulder				426		2 782

För ytterligare information se vidare koncernens not 26.

Övriga räntebärande skulder

	Kortfristig skuld
	2010-12-31	2009-12-31
Derivat	39	85
Summa övriga räntebärande skulder	39	85

Derivat består av ränteswapp, vilken värderas till verkligt värde.

ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Summa övriga kortfristiga skulder	4	8
Övriga skatter	1	1
Mervärdesskatteskuld	3	7
	2010-12-31	2009-12-31

Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2010-12-31	2009-12-31
Räntekostnader	15	26
Personalrelaterade kostnader	18	13
Kostnader för externa tjänster	2	3
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	35	42

Personalrelaterade kostnader avser främst reserver för ersättning till tidigare verkställande direktörer och personaldirektörer. Se vidare koncernens not 34.

Not 12 Ansvarsförbindelser och andra åtaganden

ANSVARSFÖRBINDELSER

	2010-12-31	2009-12-31
Skattetvist, S.E.C. SA likvidation	–	4 354
Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag	1 118	554
Borgensförbindelse till förmån för joint venture	1 260	1 745
Summa ansvarsförbindelser	2 378	6 653

Den 21 januari 2011 har Kammarrätten medgett Tele2 avdrag för den kapitalförlust på 13,3 miljarder kronor (skatteeffekt på 4 354 Mkr inklusive ränta) som uppstod 2001 vid likvidation av S.E.C. SA.

Svenska UMTS-nät AB, ett joint venture till Tele2, har ett beviljat låneutrymme om 2 750 (4 800) Mkr, där Tele2 garanterar utnyttjat belopp upp till sin 50 procentiga andel eller maximalt 1 375 (2 400) Mkr. Tele2s garanti för Svenska UMTS-nät AB per 31 december 2010 uppgår till 1 260 (1 745) Mkr.

OPERATIONELL LEASING

Moderbolaget har under året haft operationella leasingavgifter med 1 (1) Mkr. Kontrakterade framtida avgifter uppgår till 1 (1) Mkr och förfaller under nästkommande år.

Not 13 Kompletterande kassaflödesinformation

Moderbolaget har under 2010 haft ränteintäkter från andra koncernföretag om 47 (409) Mkr samt räntekostnader till andra koncernföretag om 27 (150) Mkr, vilka har kapitaliserats på lånebeloppet.

Moderbolaget har under året haft valutakurseffekter på lån till kreditinstitut och liknande skulder om 50 (113) Mkr, vilket inte haft en kassapåverkande effekt.

Under 2010 har moderbolaget erhållit en anteciperad utdelning från dotterbolag på 13 000 Mkr, vilket inte haft en kassapåverkande effekt. Under 2010 har moderbolaget erhållit ett koncernbidrag på 1 580

(370) Mkr, vilket inte haft en kassapåverkande effekt.

Under 2009 lämnade moderbolaget ett aktieägartillskott till dotterbolag om 900 Mkr, vilket inte hade en kassapåverkande effekt.

Not 14 Antal anställda

Medelantalet anställda i moderbolaget uppgår till 6 (6) personer varav 2 (1) är kvinnor.

Not 15 Personalkostnader

	2010			2009
	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	varav pension kostnader	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	varav pension kostnader
Styrelse och VD	28	11	4	22	8	2
Övriga anställda	19	11	2	16	7	2
Summa löner och ersättningar	47	22	6	38	15	4

I februari 2010 meddelade Tele2 att verkställande direktör Harri Koponen lämnade bolaget med omedelbar verkan, på grund av oöverkomliga skillnader i synen på ledarskap. Styrelsen utsåg Lars Nilsson, finansdirektör, till tillförordnad verkställande direktör fram till att Mats Granryd började i september 2010. Avgångsvederlaget har belastat resultatet för 2010 och uppgår, för 18 månader, till 17 Mkr exklusive sociala avgifter.

Moderbolagets pensionskostnader avser avgiftsbestämda planer. Lön och ersättning till verkställande direktören framgår av koncernens not 34.

Not 16 Arvoden till den valde revisorn

Revisionsarvode till valda revisorer uppgår till 2 (2) Mkr och revisionsrelaterade arvoden till 1 (2) Mkr.

OJSC Aero-Space Telecommunications, 1025002032648, Ryssland 19 1%

Not 17 Legal struktur

Nedanstående tabell listar alla dotterföretag, intresseföretag, joint ventures och andra innehav som inte är vilande företag eller filialer.

Företag, org nr, säte	Not	Ägarandel (kapital/röster)	Företag, org nr, säte	Not	Ägarandel (kapital/röster)
SCD INVEST AB, 556353-6753, Stockholm, Sverige	18	9,1%/49,9%	Tele2 Holding SIA, 40003512063, Riga, Latvia		100%
TELE2 HOLDING AB, 556579-7700, Stockholm, Sverige		100%	SIA Tele2, 40003272854, Riga, Lettland		100%
Tele2 Treasury AB, 556606-7764, Stockholm, Sverige		100%	SIA Tele2 Shared Service Center, 40003690571, Riga, Lettland		100%
Tele2 Sverige AB, 556267-5164, Stockholm, Sverige		100%	SIA Tele2 Telecom Latvia, 40003616935, Riga, Lettland		100%
Everyday Webguide AB, 556182-6016, Stockholm, Sverige		100%	Tele2 Europe SA, R.C.B56944, Luxemburg		100%
Modern Holdings Inc, 133799783, Delaware, USA	19	11,88%	Tele2 Austria Holding GmbH, FN178222t, Wien, Österrike		100%
e-Village Nordic AB, 556050-1644, Stockholm, Sverige		100%	Tele2 Telecommunication GmbH, FN138197g, Wien, Österrike		100%
GH Giga Hertz HB samt 15 andra handelsbolag med licenser	18	33,3%	Tele2 communication GmbH s.r.o., 35820616, Bratislava,
Radio National Luleå AB, 556475-0411, Stockholm, Sverige	19	5,5%	Slovakien		100%
Tele2Butikerna AB, 556284-7565, Stockholm, Sverige		100%	Communication Services Tele2 GmbH, 36232, Düsseldorf, Tyskland		100%
Spring Mobil AB, 556609-0238, Stockholm, Sverige		100%	S.E.C. Luxembourg S.A., R.C. B-84.649, Luxemburg		100%
Skaraborg Kabelvision AB, 556483-6467, Mariestad, Sverige		60%	SEC Finance SA, B104730, Luxemburg		100%
Swefour GSM AB, 556646-2189, Stockholm, Sverige		100%	Tele2 Finance Luxembourg SA, RCB112873, Luxemburg		100%
Datametrix Integration AB, 556539-4870, Stockholm, Sverige		100%	Tele2 Finance Belgium CVBA, 0878159608, Bryssel, Belgien		100%
Svenska UMTS-nät Holding AB, 556606-7988, Stockholm, Sverige		100%	Tele2 Financial Services (Belgium), 0882.856.089,
Svenska UMTS-nät AB, 556606-7996, Stockholm, Sverige	18	50%	Wemmel, Belgien		100%
Interloop AB, 556450-2606, Stockholm, Sverige		100%	Tele2 Russia Holding AB, 556469-7836, Stockholm, Sverige		100%
Net4Mobility HB, 969739-0293, Stockholm, Sverige	18	50%	St Petersburg Telecom, 1027809223903, St Petersburg, Ryssland		100%
Radio Components Sweden AB, 556573-3846, Stockholm, Sverige		80,43%	Votec Mobile ZAO, 1023601558694, Voronezh, Ryssland		100%
Procure IT Right AB, 556600-9436, Stockholm, Sverige		100%	Lipetsk Mobile CJSC, 1024840840419, Lipetsk, Ryssland		100%
SNPAC Swedish Nr Portability Adm.Centre AB, 556595-2925,			Telecom Eurasia LLC, 1027739455215, Krasnodar, Ryssland		100%
Stockholm, Sverige	18	20%	JSC Adigeja Cellular Communications, 105025940, Adigeja, Ryssland		100%
Datametrix AB, 556580-2682, Stockholm, Sverige		100%	PSNR Personal System Networks in region, 1025202610157,
Datametrix BPO AB, 556580-7871, Stockholm, Sverige		100%	Niznhy Novgorod, Ryssland		100%
UNI2 OÜ, 11010450, Tallinn, Estland		100%	CJSC Arkhangelsk Mobile Networks, 2901068336, Arkhangelsk, Ryssland		100%
Datametrix Outsourcing AB, 556290-2238, Stockholm, Sverige		100%	CJSC Novgorod Telecomunication, 5321059118, Novgorod, Ryssland		100%
SIA UNI2, 40003681691, Riga, Lettland		100%	CJSC Murmansk Mobile Networks, 5190302373, Murmansk, Ryssland		100%
Datametrix GmbH, HRB 58959, Düsseldorf, Tyskland		100%	CJSC Parma Mobile, 1101051099, Syktyvkar, Ryssland		100%
Tele2 Norge AS, 974534703, Oslo, Norge		100%	Tele2 Russia VOL Holding GmbH, FN 131602 h, Wien, Österrike		100%
Mobile Norway AS, 888 137 122, Oslo, Norge	18	50%	Chelyabinsk Cellular Network, 1027403876862,
Tele2 Netherlands Holding NV, 33272606, Amsterdam, Holland		100%	Chelyabinsk, Ryssland		100%
Tele2 Nederlands BV, 33303418, Amsterdam, Holland		100%	Kursk Cellular Communications, 1024600947403, Kursk, Ryssland		100%
Versatel Internetdiensten BV, 34144876, Amsterdam, Holland		100%	Smolensk Cellular Communications, 1026701433494, Smolensk,
BBned NV, 34137310, Hoofddorp, Holland		100%	Ryssland		100%
Tele2 d.o.o. Za telekomunikacijske usulge, 1849018, Zagreb, Kroatien		100%	Belgorod Cellular Communications, 1023101672923, Belgorod,
Mobile Telecom Service LLP, 66497-1910-TOO, Almaty, Kazakstan		51%	Ryssland		100%
Tele2 UK Services Ltd, 4028792, London, Storbritannien		100%	Kemerovo Mobile Communications, 1024200689941, Kemerovo,
Tele2 Holding AS, 10262238, Tallinn, Estland		100%	Ryssland		100%
Tele2 Eesti AS, 10069046, Tallinn, Estland		100%	Rostov Cellular Communications, 1026103168520, Rostov, Ryssland		100%
Tele2 Holding Lithuania AS, 11920703, Tallinn, Estland		100%	Udmurtiya Cellular Communications, 1021801156893, Izhevsk, Ryssland		100%
Tele2 Holding Lithuania AS Filialas, 302514793, Vilnius, Litauen		100%	Siberian Cellular Communications, 1025500746072, Omsk, Ryssland		100%
UAB Tele2, 111471645, Vilnius, Litauen		100%	Teleset Ltd, 3906044891, Kaliningrad, Ryssland		100%
UAB Tele2 Fiksuotas Rysys, 111793742, Vilnius, Litauen		100%	Tele2 Russia International Cellular BV, 33221654, Amsterdam,
			Holland		100%

Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 17 mars 2011

Ordförande

Mike Parton Lars Berg Mia Brunell Livfors

Jere Calmes John Hepburn Erik Mitteregger

John Shakeshaft Cristina Stenbeck Mats Granryd Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 17 mars 2011

Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Tele2 AB (publ), organisationsnummer 556410-8917

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Tele2 AB (publ) för räkenskapsåret 2010. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 17 mars 2011

Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Definitioner

Siffrorna inom parentes avser jämförelsetal för motsvarande period föregående år.

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, förvärvskostnader, poster av engångskaraktär samt resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures.

EBIT

Rörelseresultat inklusive av- och nedskrivningar, förvärvskostnader, poster av engångskaraktär samt resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures.

EBT

Resultat efter finansiella poster.

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Kassapåverkande transaktioner från verksamheten (rörelseflöde) samt förändringar av rörelsekapitalet.

CAPEX

Investeringar i immateriella och materiella tillgångar.

KASSAFLÖDE EFTER CAPEX

Kassaflöde efter kassapåverkande nettoinvesteringar i CAPEX, men före nettoinvesteringar i aktier och andelar samt övriga finansiella tillgångar.

TILLGÄNGLIG LIKVIDITET

Likvida medel inklusive outnyttjade kreditlöften.

NETTOUPPLÅNING

Räntebärande skulder reducerat för räntebärande tillgångar.

MEDELANTALET ANSTÄLLDA

Genomsnittligt antal anställda under året där förvärvade/sålda företag är upptagna i relation till hur lång tid företaget ingått i Tele2-koncernen.

SOLIDITET

Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Räntebärande nettolåneskuld i förhållande till eget kapital vid periodens utgång.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

Resultat efter finansiella poster exklusive finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutningen exklusive räntefria skulder (sysselsatt kapital).

GENOMSNITTLIG RÄNTEKOSTNAD

Räntekostnad i förhållande till genomsnittliga räntebärande skulder.

RESULTAT PER AKTIE

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till vägt genomsnittligt antal utestående aktier för räkenskapsåret (som uppkommer efter utnyttjade optioner).

EGET KAPITAL PER AKTIE

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till vägt genomsnittligt antal utestående aktier för räkenskapsåret.

ARPU – AVERAGE REVENUE PER USER

Genomsnittlig månatlig intäkt per kund exklusive försäljning av utrustning och terminaler.

MOU – MINUTES OF USAGE

Samtalsminuter per kund och månad.

Tele2 i korthet

TELE2 ÄR EN AV EUROPAS LEDANDE TELEKOMOPERATÖRER OCH TILLHANDAHÅLLER

ALLTID DET BÄSTA ERBJUDANDET. Vi har 31 miljoner kunder i 11 länder. Tele2 erbjuder produkter och tjänster inom fast- och mobiltelefoni, bredband, datanät, kabel-tv och innehållstjänster. Ända sedan Jan Stenbeck grundade Tele2 1993 har bolaget varit en tuff utmanare till de gamla statliga monopolen och andra etablerade spelare. Tele2 är noterat på NASDAQ OMX sedan 1996. Under 2010 omsatte bolaget 40,2 miljarder kronor och presenterade ett rörelseresultat (EBITDA) på 10,3 miljarder kronor.

Mer information gå in på Tele2.com

Om du besöker vår hemsida www.tele2.com hittar du alltid den senaste informationen. Här publicerar vi pressmeddelanden om aktuella händelser, våra kvartalsrapporter och mycket annan information. Dessutom hittar du här länkar till alla våra europeiska verksamheter.

Årsstämma

Ordinarie årsstämma hålls måndagen den 16 maj 2011 klockan 13.00 på Hotel Rival, Mariatorget 3, 118 91 Stockholm. Dörrarna slås upp klockan 12.00 och registering pågår till klockan 13.00 då dörrarna stängs.

Mer om Tele2 2010 på http://reports.tele2.com/2010/ar

Kalendarium

Kvartal 1 2011, delårsrapport	19 april
Årsstämma	16 maj
Kvartal 2 2011, delårsrapport	20 juli
Kvartal 3 2011, delårsrapport	19 oktober

Tele2 AB Organisationsnummer: 556410-8917 Skeppsbron 18 Box 2094, SE-103 13 Stockholm Telefon: 08-5620 0060 www.tele2.com