Studsvik — Annual Report 2007

Apr 4, 2008

Årsredovisning 2007

Å r s s tä m m a d e n 2 2 a p r i l 2 0 0 8

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, tisdagen den 22 april 2008 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast den 16 april 2008, dels anmäla sig senast den 15 april.

• per telefon 0155 22 10 33,
• per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping,
• per e-post studsvik@studsvik.se,
• per fax 0155 26 30 00 eller
• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn
• personnummer / organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 16 april 2008.

Studsviks valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• Anders Oscarsson, SEB Fonder (valberedningens ordförande)
• Björn C Andersson, Handelsbanken Fonder
• Jan Barchan, Briban Invest
• Anders Ullberg, styrelsens ordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

Valberedningens förslag till styrelse

Valberedningen kommer vid årsstämman att föreslå omval av ledamöterna Jan Barchan, Ingemar Eliasson, Anna Karinen, Alf Lindfors och ordföranden Anders Ullberg. Leif Nilsson har undanbett sig omval.

Till nya ledamöter i styrelsen kommer valberedningen att föreslå nuvarande suppleanten Per Ludvigsson och Lars Engström. Lars Engström är VD och koncernchef i Munters.

T i d p l a n f ö r eko n o m i s k i n f o r m at i o n

Publiceringstillfällen

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	22 april 2008
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	22 juli 2008
· Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	29 oktober 2008
• Bokslutsrapport 2008	Februari 2009
• Årsredovisning 2008	Mars 2009

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället. Årsredovisning och halvårsrapport sänds direkt till aktieägarna.

Studsvik AB

Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 38 Box 556 611 10 Nyköping Tfn 0155 22 10 00 Fax 0155 26 30 00 studsvik@studsvik.se www.studsvik.com

Studsvik GmbH & Co. KG / Studsvik Industrieanlagen GmbH & Co. KG

Karlsruher Str 20 D-75179 Pforzheim Tyskland Tfn 0049 7231 5 86 95 01 Fax 0049 7231 5 86 95 02

Studsvik UK Ltd

Unit 14, Princes Park Fourth Avenue Team Valley Trading Estate Gateshead Tyne & Wear NEII ONF England Tfn 0044 191 482 1744 Fax 0044 191 482 1747

Studsvik Processing Facility Memphis, LLC / Studsvik Logistics, LLC

2550 Channel Avenue P.O. Box 13143 Memphis, TN 38113 USA Tfn 001 901 775 0690 Fax 001 901 775 0629

Studsvik, Inc. / Studsvik Processing Facility Erwin, LLC

100 Nolichucky Avenue Erwin, TN 37650 USA Tfn 001 423 735 6300 Fax 001 423 735 4143

Studsvik Nuclear AB

611 82 Nyköping Tfn 0155 22 10 00 Fax 0155 26 30 70

Studsvik Scandpower, Inc.

1087 Beacon Street, Suite 301 Newton, MA 02459-1700 USA Tfn 001 617 965 7450 Fax 001 617 965 7549

Studsvik Japan Ltd

Nakamura Bldg. 3F 2-7-14 Shibuya, Shibuya-ku Tokyo 150-0002 Japan Tfn 0081 3 5464 3771 Fax 0081 3 5464 3708

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2007 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ) Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Produktion: AB Taurus Kommunikation Foto: Jan Lindblad, Janne Höglund, Mattias Bardå mfl Tryck: Trosa Tryckeri AB 2008

Adresser

Kalendarium

Innehåll

VD-ord	6
Affärsidé, mål och strategier	8
Marknad	10
Verksamhetsöversikt	14
Studsviks erbjudande	16
Organisation	18
Operativa segment	20
Sverige	20
Storbritannien	23
Tyskland	26
USA	28
Global Services	31
Hållbarhet, miljö och säkerhet	34
Medarbetare	36
Studsvikaktien	39
Riskfaktorer	41
Förvaltningsberättelse	45
Koncernens resultaträkning	52
Koncernens balansräkning	53
Koncernens kassaflödesanalys	55
Moderbolagets resultaträkning	56
Moderbolagets balansräkning	57
Moderbolagets kassaflödesanalys	59
Redovisnings- och värderingsprinciper	60
Noter till koncernredovisningen	68
Noter till moderbolagets redovisning	79
Revisionsberättelse	82
Femårsöversikt	83
Bolagsstyrning	86
Styrelse och revisorer	91
Koncernledning	93

Renässans för kärnkraften positiv för Studsvik Det finns all anledning att se ljust på Studsviks framtid. Kärnkraften har fått en renässans och den positiva marknadstrend som vi talat om under flera år blir allt starkare.

Kvalificerade tjänster till internationell kärnkraftsindustri Studsviks tjänster utgår från tydliga erbjudanden med en hög grad av anpassning

till kundernas särskilda behov.

Erfarenhet, säkerhet, nytänkande och tillförlitlighet Studsvik är ett kunskapsintensivt tjänsteföretag på en global kärnteknisk marknad. Framgången grundar sig på medarbetarnas kunskap.

Studsvik på två minuter

Studsvik vänder sig till den internationella kärnkraftsindustrin med kvalificerade tjänster inom avfallshantering, avveckling, engineering & services samt driftoptimering. Företaget har 60 års erfarenhet av kärnteknik och tjänster i radiologisk miljö. Studsvik är en ledande leverantör på en marknad i stark tillväxt. Verksamheten bedrivs i segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global Services. Studsvik har 1 200 anställda och företagets aktie är noterad på Nordiska Börsen Stockholm, MidCap.

S t u dsviks o per at iva segmen t

Sverige

Verksamhet inom avfallshantering som utförs i Sverige. Inom segmentet betjänas kunder i Nordeuropa med tyngdpunkt i Sverige, Tyskland med angränsande länder samt Storbritannien.

Storbritannien

Verksamhet inom avfallshantering och avveckling i Storbritannien.

Tyskland

Verksamhet som bedrivs inom avveckling samt engineering & services i Tyskland med angränsande länder.

USA

Avfallshantering och logistik som bedrivs vid koncernens två anläggningar i USA. Vänder sig till kunder i USA och Kanada. Omfattar även THOR Treatment Technologies (TTT), ett joint venture med Washington Group som erbjuder avfallsanläggningar.

Global Services

Verksamhet inom driftoptimering, dvs materialteknik och bränsleanalys samt programvara för reaktorer och kärnbränsle. Global verksamhet med kunder i många länder.

• Tyskland 341,3 MSEK USA 427,7 MSEK
• Global Services 178,8 MSEK

Sverige 28,2 MSEK Storbritannien 3,0 MSEK Tyskland 25,3 MSEK USA 6,3 MSEK

Antal anställda per segment

USA 21% Global Service 10%

Övrigt 7%

2007 i korthet

Marknadsutvecklingen bedöms skapa förutsättningar för god tillväxt i flertalet segment under 2008.

Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 kronor per aktie.

ARTISTS

Nyckeltal 1)	2007	2006	2005
Koncernens omsättning, MSEK	1 314,7	1 219,6	1 088,3
Rörelseresultat, MSEK	62,1	71,3	78,8
Resultat efter finansnetto, MSEK	46,0	57,1	76,2
Resultat per aktie före utspädning, SEK	5,65	4,24	5,81
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	5,65	4,24	5,81
Rörelsemarginal, %	4,7	5,8	7,2
Soliditet, %	42,5	41,2	47,9
Eget kapital per aktie, SEK	69,58	67,97	68,90
Antal anställda, medelantal	1 141	1 279	1 278

1) Jämförelsetal för 2006 och 2005 avser kvarvarande verksamhet.

Renässans för kärnkraften positiv för Studsvik

Marknaden går Studsviks väg. Efterfrågan på elektricitet fortsätter att öka snabbare än utbudet. Samtidigt växer insikten att vi inte kan fortsätta belasta miljön med ökade koldioxidutsläpp. Den allmänna opinionen blir alltmer positiv till kärnkraft och många anser att den är förenlig med högt ställda klimatmål.

Det finns all anledning att se ljust på Studsviks framtid. Kärnkraften har fått en renässans och den positiva marknadstrend som vi talat om under flera år blir allt starkare. Kärnkraften moderniseras och föryngras. För närvarande byggs 34 nya reaktorer i världen och många fler planeras. Ett färskt exempel är den brittiska regeringens uttalande i början av 2008 där kärnkraften ges en viktig roll i den framtida brittiska energiförsörjningen.

Vi kan också se ett nytt förhållningssätt i kärnkraftsindustrin oavsett om det gäller moderniseringar, livstidsförlängningar eller nybyggnation. Industrins planer präglas av ansvarstagande genom ett konsekvent hållbarhetstänkande. Anläggningar som projekteras idag har detaljerade planer för hela livscykeln, allt från hur driftavfall ska tas om hand till hur framtida avveckling ska ske.

Prioriterade miljöfrågor

Miljöfrågorna har hög prioritet. Avfall ska omhändertas på ett ansvarsfullt sätt. Det gäller inte bara att reducera mängden producerat avfall. Lika viktigt är att återvinna värdefulla metaller, volymreducera samt att stabilisera uppkommet avfall från både kraftproduktionen och avveckling av anläggningar.

Inom dessa områden är Studsvik väl positionerat med egna metoder, egna anläggningar och ett starkt varumärke. Ett exempel på detta är att vi under 2007 byggt ut vår kapacitet för behandling av metalliskt material i Sverige.

Studsvik är mycket väl positionerat i Storbritannien, den marknad i Europa som växer snabbast. Vi insåg tidigt vikten av en stark

närvaro och efter tre års uppbyggnadsarbete är vi väl etablerade. Vid utgången av 2007 var vi över 130 medarbetare jämfört med fem i början av 2005.

Hantering av radioaktivt avfall har hög prioritet i Storbritannien. I februari erhöll Studsvik det första kärntekniska tillståndet som de brittiska myndigheterna utfärdat på mer än 20 år. Det gäller etablering av en anläggning för behandling av metalliskt avfall belägen nära Sellafield. Jag räknar med att vi kommer att kunna ta anläggningen i drift i slutet av 2008.

Slutförvaring högintressant

Att driva anläggningar för slutförvaring av radioaktivt avfall är nytt för Studsvik och högintressant för framtiden. Ett första viktigt strategiskt steg är vårt femtonprocentiga ägande i brittiska Nuclear Waste Management (NWM). Företaget slutförhandlar ett mångårigt uppdrag som operatör för den brittiska slutdeponin för radioaktivt avfall. I uppdraget ingår också att utveckla en nationell strategi för hur kärnkraftens lågaktiva avfall ska tas omhand i Storbritannien.

Den sammantagna bilden i Storbritannien är att Studsvik etablerat en unik marknadsposition: Vi bedriver omfattande avvecklingsprojekt som ger upphov till avfall som kan behandlas i vår egen anläggning och därefter gå till slutdeponin som förvaltas av NWM där Studsvik deltar.

Växande konsultverksamhet

Renässansen för kärnkraften leder till ökad efterfrågan på specialister och en större konkurrens om dessa. Detta är en utmaning för kärnkraftsindustrin där många medarbetare närmar sig pensionsåldern.

Förmågan att rekrytera specialister och erbjuda dem attraktiva utvecklingsmöjligheter är sedan länge en av Studsviks styrkor. Idag ligger vi väl framme genom interna utvecklingsprogram och externa samarbeten med ledande utbildnings- och forskningsinstitutioner.

Studsvik satsar också på att växa inom olika konsultdiscipliner. Tillväxten sker både organiskt och genom förvärv. Under 2007 genomförde vi ett förvärv i Tyskland och ett i Storbritannien. Vår ambition är att fortsätta växa genom förvärv i Storbritannien, Tyskland och Sverige.

Under de 60 år som Studsvik verkat har en ledande kompetens byggts upp inom material- och bränsleteknik. Studsvik har från 1947 aktivt medverkat från de allra första stegen in i atomåldern till dagens moderna och effektiva energiproduktion.

Studsviks erbjudande till kraftbolag och utrustningsleverantörer innehåller en komplett portfölj av analystjänster för bränsle och material. Efter nedläggningen av vår egen materialprovningsreaktor 2005, har vi inlett ett samarbete med Institutt for energiteknikk i Norge. Under hösten 2007 genomfördes det första gemensamma uppdraget. Våra reaktorprogramvaror är världsledande och bygger på samma mångåriga kunskapsuppbyggnad. Mitsubishi valde under 2007 Studsvik som leverantör för licensiering av nya reaktorer av ATMEA 1-typ.

Volymreducering viktigare i USA på sikt

USA är världens största kärnkraftsmarknad. På denna marknad är Studsvik sedan många år etablerad inom avfallshantering, dock utan att nå den lönsamhet som förväntats.

Orsakerna är flera. Den viktigaste är att volymreduktion och stabilisering av avfall inte haft samma prioritet i USA som i exempelvis Europa, vilket beror på lägre kostnader för slutdeponering i USA. Min bedömning är att tillväxten inom kärnkraft samt ett växande miljömedvetande kommer att skapa ökad efterfrågan på våra tjänster på sikt.

Vid halvårsskiftet 2008 stänger den enda slutdeponin för medelaktivt avfall i USA. Stängningen skapar ett problem för hela kärnkraftbranschen samt även läkemedels- och sjukvårdsindustrin som måste få en lösning. Studsvik har tagit en offensiv position genom tecknande av ett samarbetsavtal med Waste Control Specialists (WCS). Studsvik och WCS erbjuder nu tillsammans behandling och lagring av det medelaktiva avfall som behandlas i vår Erwinanläggning.

Samtidigt har vi utvidgat vårt erbjudande till att omfatta flera former av vätskeformigt avfall i anläggningen. Därmed har det kortsiktiga hotet som stängningen av deponin innebär vänts till en möjlighet både på kort och lång sikt.

Inför 2008 har styrelsen justerat upp Studsviks årliga tillväxtmål från fem till tio procent. Med en organisk försäljningstillväxt

om 18 procent under 2007 överträffade vi det nya tillväxtmålet. Rörelsemarginalen på 4,1 procent är däremot otillräcklig och lägre än målet på åtta procent. Soliditeten om 42,5 procent visar att Studsvik har den finansiella styrka som krävs för våra ambitiösa framtidssatsningar.

Under 2007 har vi förstärkt vårt erbjudande, vår organisation och vår position på viktiga marknader. Vi har förbättrat orderstocken inom flertalet områden. Till detta kommer en positiv marknadsutveckling.

Sammantaget innebär det att vi har ett gott utgångsläge inför 2008.

Nyköping i mars 2008

Magnus Groth VD och koncernchef

Affärsidé, mål och strategier

Studsviks affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet till den internationella kärnkraftsindustrin.

Finansiella mål

Studsvik ska växa organiskt och genom förvärv med uthållig lönsamhet. Detta avspeglas i koncernens finansiella mål, som är satta i ett treårigt perspektiv:

• Den organiska nettoomsättningstillväxten ska vara minst 10 procent per år i genomsnitt över en treårsperiod.
• Rörelsemarginalen ska uppgå till minst 8 procent.
• Soliditeten ska uppgå till lägst 40 procent.

Inför 2008 har styrelsen höjt målet för den organiska tillväxten från fem till tio procent. På nästa sida visas diagram över hur målparametrarna utvecklats de senaste fem åren.

Segmentens lönsamhetsmål

Studsviks segmentredovisning följer från och med 2008 den operativa organisationen. Segmenten har olika förutsättningar på grund av försäljningens fördelning på olika tjänster, marknadens mognad, konkurrens med mera. Därför har separata mål formulerats för rörelsemarginalen i respektive segment, dvs lönsamheten exklusive koncerngemensamma kostnader i moderbolaget. Även dessa mål har ett treårigt perspektiv:

• Sverige 20 %
• Storbritannien 10 %
• Tyskland 9 %
• USA 10 %
• Global Services 15 %

Verksamhetsmål

Förutom att verksamheten ska uppnå de finansiella målen, har ett antal konkreta verksamhetsmål formulerats för 2008:

• Utökad långsiktig orderstock
• Minimala driftstopp i koncernens produktionsanläggningar
• Fortsatt snabb tillväxt i Storbritannien
• Ny avfallsanläggning i Storbritannien färdig
• Förbättrad lönsamhet i USA
• Fortsatt kunskapsförsprång genom kompetensutveckling och rekrytering

Strategi

Studsviks strategi är att med hög innovationstakt erbjuda kvalificerade tjänster till kärnkraftsindustrin.

Tillväxtstrategi

Efterfrågan på kärntekniktjänster ökar på många marknader. Studsvik förstärker sin position på prioriterade marknader genom organisk tillväxt i kombination med allianser och förvärv.

Produkt- och tjänstestrategi

Koncernen fokuserar på produkter och tjänster som förstärker kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Studsvik har en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov.

Historik

1947

AB Atomenergi bildas. Svenska staten äger initialt 57 procent.

R1 – den första svenska testreaktorn färdigställs.

1950-TAL

1960-TAL Testreaktorerna R2 och R2-0 byggs i Studsvik. Svenska staten förvärvar hela AB Atomenergi.

1970-TAL AB Atomenergi namnändras till Studsvik Energiteknik AB.

Ett flertal nya verksamheter etableras eller förvärvas. Säljbolag etableras i USA och Japan. Omfattande omstrukturering av verk-

1980-TAL

samheten.

1990-TAL

Ökad fokusering på kärnteknik. SINA och Scandpower förvärvas. Anläggningen i Erwin byggs. Vattenfall övertar Studsvik från staten och avyttrar bolaget igen efter ett antal år.

2000 Produktion inleds vid anläggningen i Erwin.

Marknadsstrategi

Studsvik har lång erfarenhet av att bedriva verksamhet på geografiska marknader med höga inträdesbarriärer. Därmed har en stark position skapats på dessa marknader, vilken ligger till grund för en fortsatt utveckling av erbjudandet på dessa marknader.

Inom vissa nischer har Studsvik en stark marknadsposition globalt. Denna geografiska spridning kan utnyttjas när en mer fullskalig etablering övervägs på enskilda nya marknader. Sådana etableringar på nya geografiska tillväxtmarknader sker när efterfrågan på Studsviks tjänster bedöms vara tillräcklig.

Partnerstrategi

Studsvik agerar självständigt på marknaden och utvecklar egna tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling av stora projekt kan konkurrenskraften höjas genom strategiska partnerskap, antingen med högt specialiserade nischaktörer eller med globala storföretag.

Organisatorisk strategi

Studsviks organisation präglas av korta beslutsvägar, en tydlig geografisk ledningsstruktur med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse. Verksamheten bedrivs i fem operativa segment med olika geografiska ansvarsområden. Företagets tjänster marknadsförs inom ramen för koncerngemensamma nyckelerbjudanden, "Key Offerings".

2001

Studsvikaktien noteras vid Stockholmsbörsen. Rationaliseringsprogram inleds.

2002 TTT bildas genom ett joint venture med Washington Group. 2003 IFM i Tyskland förvärvas.

2004 Sex affärsområden bildas och lägger grunden för dagens marknadsinriktade struktur.

2005 Testreaktorerna R2 och R2-0 läggs ned och verksamheten koncentreras till fyra affärsområden. Studsvik UK etableras genom förvärv av ERS i Storbritannien.

Amerikanska RACE förvärvas.

2006

Stensand med serviceverksamhet i Sverige avyttras. Kärnteknikföretagen Alpha Engineering och Dr. Fary förvärvas.

2007

Marknad

Den globala kärnkraftsindustrin har på senare år gjort stora framsteg för att ta hand om restprodukter och avfall på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Detta skapar en marknad för kvalificerade tjänster där Studsvik går i spetsen för utvecklingen. Utvecklingen förstärks av att intresset för att bygga ut kärnkraften ökar runt om i världen. Nya reaktortyper utvecklas och äldre anläggningar fasas successivt ut.

Drivkrafter

Marknaden för kvalificerade tjänster till kärnkraftsindustrin är i stark utveckling:

• Kommersiella reaktorer i drift moderniseras i stor omfattning
• Äldre reaktorer avvecklas och rivs
• Arvet efter civila och militära forskningsprogram tas omhand
• Det råder brist på möjligheter att lagra låg- och medelaktivt avfall och lagringskostnaderna är höga
• Nybyggnation pågår och planeras åter på flera viktiga marknader

Kärnkraften uppfattas allt mer som en säker, miljövänlig och effektiv energikälla. För att leva upp till detta måste industrin klara av att ta hand om restprodukter och avfall på ett ansvarsfullt sätt. I likhet med annan industri sträcker sig detta ansvar över hela livscykeln, från den första projekteringsfasen, via moderniseringar under driftsfasen till och med avveckling och återställande av använd mark. I dessa avseenden har kärnkraftsindustrin gjort mycket stora framsteg på senare år. Studsviks roll är att gå i spetsen för denna utveckling och driva den vidare.

Idag svarar kärnkraften för cirka 15 procent av världens elkraftproduktion (2007). Det finns 439 kommersiella reaktorer i drift i världen. I början av 2008 pågår byggnation av 34 nya reaktorer och på flera marknader planeras för ytterligare utbyggnad av kärnkraften. Det är en viktig drivkraft bakom branschens behov av säkra och effektiva sätt att ta hand om det låg- och medelaktiva avfall som uppstår.

På den marknad som dessa behov skapar efterfrågas en mängd tjänster för bearbetning av radioaktivt avfall inför slutförvar

eller friklassning och återvinning. Avveckling och rivning av uttjänta reaktorer och andra kärntekniska anläggningar är ett växande område där avfallshantering ingår som ett viktigt delmoment.

I anslutning till dessa båda områden växer behovet av konsulttjänster och service, där kraftproducenterna tar hjälp för att utveckla sina egna processer.

De kärnkraftverk som är i drift arbetar ständigt med att effektivisera driften och optimera effektuttaget ur bränslet. För dessa behov har Studsvik utvecklat världsledande tjänster i nischer såsom programvara för bränsleoptimering och härdövervakning samt olika former av laboratorietester av bränsle och material. Dessa områden kompletterar Studsviks marknad inom avfallshantering och avveckling.

Sverige

Mångåriga moderniseringsprogram pågår i flera svenska kärnkraftverk och ger upphov till betydande mängder låg- och medelaktivt avfall. Till ett stabilt flöde av skrot och utrangerade komponenter har Studsvik genom teknikutveckling öppnat en ny marknad för behandling av stora komponenter såsom ånggeneratorer och reaktortanklock. Dessa projekt är omfattande och kan pågå under lång tid, vilket förlänger orderboken och möjliggör stabil beläggning.

Efterfrågan på behandling av brännbart material är relativt stabil med mindre variationer över tiden. Radioaktivt icke kärntekniskt avfall från exempelvis sjukhus är ett fortsatt stabilt segment.

Moderniseringen av kärnkraftverken skapar också en god efterfrågan på bränsletester och andra materialanalyser.

Storbritannien

Den brittiska marknaden befinner sig i en stark utveckling som passerade viktiga milstolpar under året. Marknaden för tjänster inom avveckling växte och flera stora upphandlingar avgjordes under året.

2007 var andra verksamhetsåret för myndigheten NDA (Nuclear Decommissioning Authority) som samordnar hanteringen av rivningsprojekt och historiskt avfall. NDAs riktlinjer och budget omarbetades under året, vilket resulterade i tydligare prioriteringar. De projekt som därmed har fått hög prioritet stämmer väl in på den profil och inriktning som Studsvik medvetet satsat på. Studsviks erbjudande är därför väl positionerat för kommande upphandlingar.

Den mängd avfall som hittills kommit ut på marknaden har inte motsvarat förväntningarna. En upplevd osäkerhet kring regelverk och lämpligaste val av metod höll tillbaka efterfrågan. Vid halvårsskiftet infördes en ny lagregel som förenklar skeppning av brittiskt avfall till utlandet för behandling. Studsvik ingår i ett konsortium som under året fick slutförhandla ett mångårigt avtal om driften av en anläggning för slutförvaring av lågaktivt avfall i västra England. Avtalet tecknades i början av 2008. I uppdraget ingår att stödja NDA i utvecklingen av en strategi med generella riktlinjer för hur avfall ska behandlas och hanteras. Med dessa tydligare riktlinjer väntas oklarheter kring avfallsfrågorna elimineras och efterfrågan på behandlingstjänster ta fart.

Övriga Europa

På den europeiska kontinenten är Tyskland Studsviks största marknad. Aktiviteten på den tyska avvecklingsmarknaden var fortsatt avvaktande. Fortsatt strama offentliga

finanser och en omfattande handläggningsprocess bromsar utvecklingen. Ett antal upphandlingar av mindre omfattning har dock genomförts.

Planeringen för kommande större projekt fortgår och aktiviteten väntas öka successivt under kommande år. Ett förvar för lågaktivt avfall planeras och väntas öppna 2013. Som en följd ökar redan nu efterfrågan på ingenjörstjänster och konsulttjänster inom avfallshantering och säkerhetsstudier.

Efterfrågan på behandling av tyskt avfall är stabil såväl vad gäller brännbart som metalliskt avfall. Förutom avfallstyper som hittills varit vanligt förekommande har för första gången även ånggeneratorer lämnats för behandling.

Långvariga oplanerade driftstopp vid ett flertal kärnkraftverk gjorde att efterfrågan på servicetjänster var hög under hela året. Den allmänna trenden mot att kraftverken försöker minimera sina planerade driftstopp kvarstår dock, vilket har lett till att mindre aktörer har slagits ut. Det strukturarbete som Studsvik har genomfört på senare år har skapat en flexibilitet och kostnadsstruktur som gör företaget väl positionerat på området.

Koncernen har även kunder i Belgien, Finland, Frankrike, Holland, Spanien och Österrike. Av dessa är Frankrike den största kärnkraftmarknaden. Direkta kundrelationer i Frankrike finns inom verksamhetsområdet driftoptimering. Studsvik arbetar långsiktigt för en etablering i Frankrike inom övriga verksamhetsområden. En etablering har hittills bedömts vara förenad med stora inträdesbarriärer på grund av nationella särdrag inom organisation, finansiering och teknik. Vissa försäljningsinsatser har hittills skett via det tyska dotterbolaget och via partners.

Antal reaktorer under konstruktion per land

Åldersfördelning reaktorer i drift

Det växande intresset för att utveckla kärnkraften har märkts i ett antal kunduppdrag inom materialteknik i länder som Spanien och Slovenien. Omfattningen är hittills av begränsad ekonomisk betydelse.

Nordamerika

Den dominerande delen av Studsviks försäljning i Nordamerika sker till kunder i USA, men verksamheten vänder sig även till kunder i Kanada.

Den amerikanska marknaden för avfallshantering kännetecknades av fortsatt hård konkurrens. Prispress har följt efter senare års branschkonsolidering med lönsamhetsproblem i hela branschen. Studsvik möter konkurrensen genom att utveckla kostnadseffektiva, miljömässiga och säkra lösningar.

Efterfrågan på avfallstjänster har dominerats av osäkerheten kring deponin för låg- och medelaktivt avfall i Barnwell, South Carolina. Barnwell väntas som planerat stänga för inleveranser under 2008. I praktiken innebär det att merparten av USA står utan något lager för medelaktivt avfall. Det skapar problem för många av Studsviks kunder som hittills sänt sitt lågaktiva restavfall till Barnwell efter bearbetning. Studsviks ambition är att spela en aktiv roll för att lösa dessa utmaningar.

Studsvik har under året arbetat nära kunderna för att finna lösningar för att mellanlagra avfallet. Ett samarbetsavtal mellan Studsvik och WCS, Waste Control Systems, skapar därtill förutsättningar för att öppna ett nytt mellanlager, förutsatt att de tillstånd som krävs kan erhållas.

Ett fortsatt intresse för THOR-tekniken har noterats under året. Nya applikationsområden diskuteras och konkreta affärsdiskussioner kring försäljning av avfallsanläggningar som tillämpar tekniken har förts.

Inom området materialteknik har Studsviks position stärkts något under året i och med att konkurrensen från äldre statsägda anläggningar har minskat. Inom programvaror har Studsvik ökat sitt tekniska försprång.

Japan

Japan ligger långt framme när det gäller att tekniskt utveckla kärnkraften. Här har Studsvik flera strategiskt viktiga kundrelationer, framför allt inom området driftoptimering. I Japan arbetar industrin systematiskt och långsiktigt med avancerad teknikutveckling där Studsvik medverkar i gemensamma utvecklingsprojekt.

Under året har detta resulterat i ett ökat intresse för Studsviks programvaror för nya tillämpningar samt ett gemensamt utvecklingsprojekt med japanska JAEA. Det senare syftar bland annat till att finna specifika lösningar för den japanska industrins avfallsfrågor. I förlängningen av det projektet kan en efterfrågan på Studsviks tjänster inom avfallsbehandling växa fram.

Övriga världen

Det finns ett antal stora kärnkraftsnationer där Studsvik idag inte är representerat. Hit hör Kina och Ryssland, som rent geografiskt skulle vara fullt tänkbara för en kommande etablering. I dessa länder kan behovet av Studsviks tjänster förmodas vara betydande.

Kärnkraftsindustrin kännetecknas dock av starka nationella särdrag vad gäller organisation, ägarskap, finansiering och teknik. Dessa utgör stora inträdesbarriärer, som innebär att en etablering skulle vara mycket resurskrävande. Därför är en etablering på dessa marknader inte aktuell för Studsvik.

Konkurrenter

Kärnkraftsindustrin är en relativt ung industri som etablerats de senaste 60 åren. Av flera anledningar är det först på senare år som hanteringen av det låg- och medelaktiva avfallet har växt fram som självständigt tjänstesegment:

• Allt större avfallsmängder måste tas omhand
• Nya metoder har utvecklats för volymreducering, stabilisering av restavfall för slutförvar samt återvinning ur kontaminerat material
• Ett ökat hållbarhets- och kretsloppstänkande gör att man strävar efter att minimera miljöpåverkan

Studsvik har utmärkt sig som en ledande innovatör på detta område som en följd av bolagets mångåriga materialtekniska erfarenhet och förmåga att arbeta i radiologisk miljö.

På kort sikt kan kunderna lagra avfallet som det är utan att behandla det, vilket innebär en konkurrens med metoden att behandla, volymreducera och stabilisera avfallet. På sikt blir dock någon form av behandling nödvändig på grund av bristen på lagringsutrymme, höga kostnader för lagring och samhällets krav på att den miljömässiga påverkan minimeras.

Konkurrenterna inom avfallsbehandling har liksom Studsvik ofta någon förankring i kärnkraftsindustrin, vanligtvis lokalt i det aktuella landet. Internationellt möter Studsvik konkurrens från EnergySolutions som är resultatet av flera samgåenden och uppköp.

NUKEM är ett konglomerat som erbjuder olika typer av tjänster inom kärnkraftsindustrin. Bolaget är aktivt inom flera av Studsviks verksamhetsområden. NUKEMs brittiska verksamhet förvärvades under året av franska byggjätten Vinci Construction.

På enskilda marknader finns enstaka starka lokala aktörer, såsom Energie Werke Nord (EWN) i Tyskland. I övrigt är det främst mindre lokala aktörer, som erbjuder vissa tjänster inom avfallshantering samt företag som erbjuder mellanlagring och slutlagring.

Inom avveckling är det främst entreprenadföretag och teknikkonsulter som kan erbjuda stora entreprenadlösningar. Flertalet har dock sällan specialiserad kunskap om avveckling av kärntekniska anläggningar, varför Studsvik kan vara en attraktiv partner till dem.

Inom engineering & services ligger den dominerande delen av verksamheten i Tyskland och konkurrerar där med ett flertal små och medelstora aktörer. Hårdare krav på flexibilitet och leveransförmåga vid efterfrågetoppar har på senare år lett till en utslagning av mindre aktörer och Studsviks marknadsandel ökar.

Inom driftoptimering finns två verksamhetsgrenar. Studsviks programvara är helt dominerande på världsmarknaden, med omkring hälften av världens alla kommersiella reaktorer som kunder. Här består konkurrensen av bränsleleverantörerna själva, såsom GE, Westinghouse och AREVA. Inom materialprovning förekommer konkurrens från framför allt statliga forskningsorganisationer.

Konkurrenter

Avfallshantering	EnergySolutions
	Lokala avfalls- och slutförvarsanläggningar
Avveckling	NUKEM
	Byggföretag och teknikkonsulter
Engineering & Services	Små lokala aktörer i Tyskland, teknikkonsulter
Driftoptimering	Programvara: GE, Westinghouse och AREVA
	Materialprovning: Statliga forskningsinstitut

Verksamhetsöversikt

Studsvik är en ledande leverantör av kvalificerade tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna består främst av operatörer av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar. Ett kärnkraftverk kan vara kund till Studsvik under hela sin livscykel.

Rörelseresultat per segment

TYSKLAND

SVERIGE STORBRITANNIEN

0

Studsvik erbjuder kvalificerade tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin inom fyra områden: avfallshantering, avveckling, engineering & services samt driftoptimering.

Studsvik har utvecklat en bred och konkurrenskraftig tjänsteportfölj för kärntekniska anläggningar i drift eller under avveckling. Ett kärnkraftverk kan vara kund hos Studsvik under hela sin livscykel.

Verksamheten har allt mer koncentrerats till avfallshantering och avveckling. De senaste åren har stora satsningar gjorts inom dessa områden genom förvärv och kraftfulla marknadsinvesteringar på nya geografiska marknader. På så sätt har verksamheten internationaliserats, samtidigt som avfallshantering och avvecklingstjänster kommit att svara för 66 procent av försäljningen. Engineering & services omfattar närliggande tjänster och vänder sig till kärnkraftverk i drift med ett växande inslag av konsulttjänster.

Verksamheten bedrivs i fem operativa segment:

• Sverige
• Storbritannien
• Tyskland
• USA
• Global Services

Global Services omfattar verksamhetsområdet driftoptimering. Detta är koncernens mest forskningsintensiva verksamhetsområde, som omfattar programvara för bränsleoptimering och kvalificerade tjänster inom materialteknik och bränsleanalys. Denna verksamhet har den största geografiska spridningen och opererar på de flesta geografiska marknader i världen.

Studsviks tjänster utgår från tydliga erbjudanden med en hög grad av anpassning till kundernas särskilda behov. För närvarande marknadsför Studsvik tio nyckelerbjudanden:

• Bearbetning av radioaktivt avfall
• Avfallstjänster hos kund
• Konsulttjänster inom avfallshantering
• Strålskyddstjänster
• Transport och logistik
• Avvecklings- och rivningstjänster
• Service vid drift och underhåll
• Provning och analys av kärnbränsle och material
• Korrosions- och vattenkemistudier
• Programvara för bränsleoptimering

Dessa beskrivs i detalj på nästa uppslag.

USA GLOBAL SERVICES

Studsviks erbjudande

Studsvik erbjuder en bred och konkurrenskraftig tjänsteportfölj för kärntekniska anläggningar i drift eller under avveckling. Erbjudandet utgår från kundernas behov och omfattar avfallshantering, avveckling, engineering & services samt driftoptimering. Inom dessa områden har koncernen utvecklat tio nyckelerbjudanden.

Bearbetning av radioaktivt avfall

Studsvik erbjuder behandling av låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik utanför Nyköping, samt i Erwin och Memphis i Tennessee, USA. Ytterligare en anläggning projekteras i Workington i Storbritannien, där Studsvik har erhållit tillstånd för att bedriva behandling av lågaktivt avfall. Anläggningarna i Studsvik behandlar torrt och metalliskt avfall från kärntekniska anläggningar i framför allt Europa genom förbränning och smältning. Anläggningen i Erwin behandlar vått avfall med den unika egenutvecklade pyrolysprocessen THORSM . I Memphis volymreduceras lågaktivt avfall med andra metoder. Syftet med avfallsbehandling är framför allt att åstadkomma volymreducering och stabilisering av avfallet inför slutförvaring.

Avfallstjänster hos kund

Avfallshantering utförs även vid kundernas egna anläggningar, exempelvis karaktärisering, sortering och paketering av avfall, stabilisering och solidifiering av vått avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av radioaktivitet i avfall inför behandling och återvinning.

Konsulttjänster inom avfallshantering

Studsviks konsulttjänster inom behandling av radioaktivt avfall och miljöteknik omfattar bland annat utredningar av kostnads- och miljöaspekter inför omhändertagande och behandling av radioaktivt avfall.

Strålskyddstjänster

Personalen vid kärntekniska anläggningar riskerar att utsättas för radioaktiv strålning. Arbete i strålningsklassade miljöer kräver alltid mätning och analys av strålningsnivåer, samt att stråldoser minimeras. Studsvik utför strålskyddsservice inklusive arbetsledning

och planering, tillverkar persondosimetrar som registrerar uppnådd strålningsdos samt utför service av persondosimetrar.

Transport och logistik

Transporter av radioaktivt material kringgärdas av strikta nationella och internationella regelverk. Studsvik ombesörjer transporter av avfall och annat material till och från kundernas anläggningar, i USA till stor del med egna lastbilar.

Avvecklings- och rivningstjänster

Avvecklingsprocessen är lång och komplicerad. Studsviks tjänster omfattar allt från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och därpå följande avfallshantering.

Service vid drift och underhåll

Kraven på service och underhållsarbeten i ett kärnkraftverk är stora och stiger med kärnkraftverkets ålder. Alla system och komponenter i strålningsklassad miljö behöver återkommande underhåll och rengöring för att garantera säker drift under anläggningens hela livstid. Tjänsterna omfattar mekanisk service, dekontaminering (avlägsnande av radioaktivitet) samt allmän fastighetsskötsel vid kärnkraftsanläggningar.

Provning/analys av kärnbränsle och material

Både bränslestavar och övrigt material i anslutning till en reaktor utsätts för hård påfrestning under drift. För att säkerställa att bränsle och bränslekapslingar bibehåller de egenskaper som krävs för säker och stabil drift så länge som möjligt testas dessa egenskaper i Studsviks laboratorier. Materialtester för att kontrollera motståndskraft vid olika driftsituationer och kondition under hela livscykeln genomförs även de i Studsviks

egna laboratorier. Studsvik erbjuder även tester i reaktormiljö i samarbete med Institutt for energiteknikk, IFE, i Norge.

Korrosions- och vattenkemistudier

Spricktillväxtmätningar och andra korrosionsstudier utförs på obestrålat och bestrålat material i syfte att minska bränsle- och materialrelaterade driftstörningar, säkerställa materials livslängd samt motverka och sänka den radioaktiva dosbelastningen i kärnkraftverk.

Programvara för bränsleoptimering

Bränsle är en tung kostnadspost för kärnkraftverk. Det finns därför stora vinster att hämta i optimering av bränsleutnyttjandet. Studsviks programvara för datoriserad reaktordriftsoptimering är världsledande. Programvaran omfattar tillämpningar för härdberäkningar, härdövervakning, transientanalys, simulatorer och analyser av utbränt kärnbränsle. De används för såväl licensiering och design av lättvattenreaktorer som beräkningar i realtid vid reaktordrift.

Organisation

Studsviks organisation präglas av korta beslutsvägar och affärsmässighet med tonvikt på innovationsförmåga, effektivitet och säkerhet. Verksamheten har på senare år internationaliserats samtidigt som den har koncentrerats kring ett fåtal sammanhängande erbjudanden till kärnkraftsindustrin.

Studsvik har kontor och dotterbolag i sju länder runt om i världen och bedriver verksamhet i långt fler. Koncernen har drygt 1 100 anställda, merparten utanför Sverige. Huvudkontoret är placerat i Nyköping. Här finns koncernchefen, delar av koncernledningen samt koncerngemensamma funktioner för administration, ekonomi och affärsutveckling.

Koncernens dotterbolag ansvarar för verksamheten på respektive geografisk marknad. Dessa är också operativa segment i koncernens redovisning. Koncernledningen utgörs av koncernchefen, ekonomidirektören, som är koncernchefens ställföreträdare, dotterbolagscheferna samt en direktör för vardera affärsutveckling respektive teknisk utveckling.

Egna anläggningar finns utanför Nyköping i Sverige samt i Memphis och Erwin i USA. Ytterligare en anläggning är under projektering i Workington i Storbritannien, vilken erhöll alla nödvändiga tillstånd i februari 2008. Programvaruutveckling sker huvudsakligen i USA.

Verksamheten bygger på en stark säkerhetskultur och hög kvalitetsmedvetenhet. Detta förutsätter väl dokumenterade och fungerande processer.

Operativa segment

Från den 1 januari 2008 redovisas verksamheten i fem operativa segment. Den nya segmentsindelningen ökar organisationens fokus på de enskilda marknaderna och skapar samtidigt en tydligare bild av koncernens verksamhet och utveckling.

CENTRA L A A F FÄ R S PROCE S S ER

Inom Studsvikkoncernen finns gemensamma arbetssätt och rutiner för att information om behov, problem och framgångar ska fångas upp och förmedlas mellan vitt skilda delar av organisationen.

Ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs inom koncernen, vilket möjliggör enhetlig och konsekvent kommunikation. Därmed kan information tolkas och utvärderas för att nå "best practice" för hela organisationen.

Studsviks verksamheter i Sverige, Storbritannien och Tyskland är certifierade enligt ISO 9000 och ISO 14000, vilket innebär att verksamhetens stödjande processer finns dokumenterade. Koncernens verksamheter i övriga länder är certifierade enligt andra standards, exempelvis ASME NQA-1 i USA.

Då Studsvik expanderar både organiskt och genom förvärv tillkommer löpande nya medarbetare och organisationer i koncernen. En viktig del i integreringen av nyanställda och förvärvade bolag är att upprätthålla och utveckla värdeskapande och affärskritiska processer med bibehållen samordning mellan organisationens olika delar.

Studsvik arbetar fortlöpande med att förbättra och utveckla dokumentation och kommunikation kring koncerngemensamma affärsprocesser i organisationen. De viktigaste av dessa beskrivs kortfattat nedan.

Forskning och utveckling

Innovationsförmåga och teknikutveckling är centrala konkurrensmedel för Studsvik. Teknik- och metodutveckling sker normalt utifrån ett specifikt kundbehov, för att sedan ges en vidare kommersiell tillämpning. All forskning och utveckling inom koncernen utgör ett kunskapskapital som förvaltas, utvecklas och görs tillgängligt inom koncernen. Interna system för

kunskapsöverföring gör flertalet forskningsrapporter och annat material sökbara och lätt åtkomliga.

Studsvik bedriver forskning och utveckling i egen regi och i samarbetsprojekt med kunder inom kärnkraftsindustrin. Även ren uppdragsforskning bedrivs kring kärnteknik. Denna leder till specifika lösningar för den aktuella kunden, vars behov kan vara komplexa. Ofta kan lösningarna i nästa steg utvecklas till mera flexibla tjänster som erbjuds Studsviks övriga kunder.

Affärsutveckling

Studsviks processer för affärsutveckling är väldokumenterade i manualer och andra styrdokument. Därmed kan tempot hållas uppe i beslutsprocessen utan att ge avkall på kvaliteten.

Rekrytering och kompetensutveckling

För att nå framgång på en global marknad ska Studsviks lokala organisationer tillsammans återspegla marknadens mångfald. Samtidigt eftersträvas enhetlighet både ifråga om kompetens och om vidareutveckling hos medarbetarna i koncernens olika enheter.

Under det gångna året har ett projekt genomförts inom personalområdet för att inventera kompetens och personalförsörjning vid de olika bolagen i koncernen. Resultatet av projektet ska ligga till grund för en plan för hur koncernen ska arbeta med kompetens och ledarskap. De bästa metoderna och arbetssätten tillvaratas, samtidigt som den framtida kompetensförsörjningen säkras och rörligheten inom koncernen ökas.

Försäljning och marknadsföring

Verksamhetens kundorientering och är av central betydelse för företagets utveckling och tillväxt. Varje segment har sin egen säljorganisation. Samordning av dessa funktioner ställer höga krav på tydliga och väl dokumenterade mål och strategier som löpande utvärderas och revideras.

Under 2007 förstärktes försäljningsorganisationen genom fortsatta nyrekryteringar och organisatoriska förändringar.

Koncernen arbetar under en enhetlig profil och varumärkesplattform med centrala riktlinjer och resurser för marknadskommunikationen. Koncerngemensamma kundträffar och mässdeltaganden genomförs på initiativ av antingen koncernledningen eller enskilda bolag.

Projektstyrning

Många av Studsviks uppdrag utförs i projektform. Sammansättningen av resurser och kompetens anpassas i varje projekt för att optimalt motsvara uppdragets krav. Styrning av projekten sker genom dokumentation och rapportering enligt givna riktlinjer inför, under och efter avslutat projekt.

En kvalificerad projektstyrning är särskilt betydelsefull vid projekt som utförs i kunders anläggningar, eftersom kvalitetssäkring och kunskapsöverföring är svårare att genomföra än vid projekt i egna anläggningar.

Sverige

I Studsviks anläggningar i Sverige hanteras metalliskt och organiskt avfall. Genom sitt läge och den egna hamnen har anläggningen ett stort upptagningsområde. Drygt hälften av intäkterna kommer från avfall som behandlas i anläggningarna för utländska kunders räkning.

Eva Halldén, chef för segmentet Sverige.

Leif Andersson, chef för segmentet Sverige från den 1 juli 2008.

Verksamhetsöversikt

I anläggningarna i Studsvik i Sverige behandlas låg- och medelaktivt radioaktivt avfall i syfte att reducera volymen, stabilisera slutprodukten samt återvinna värdefullt material, som efter friklassning kan gå tillbaka till industrin som råvara. Metalliskt avfall dekontamineras, segmenteras och smälts varvid radioaktiviteten separeras och mängden radioaktivt restavfall minimeras. Metaller frigörs och återvinns efter ett noggrant friklassningsförfarande.

Torrt organiskt avfall såsom skyddskläder, plast, papper och liknande volymreduceras genom förbränning. Förbränning minimerar det radioaktiva avfallet i form av aska, som i likhet med annat restavfall återtas av kunden. Studsvik har utvecklat en världsledande förbränningsteknik, som innebär att utsläppen minimeras till nivåer långt under myndigheternas gränsvärden.

Anläggningen i Studsvik är belägen på den svenska ostkusten med egen hamn, som gör den lätt tillgänglig för transporter. Detta är inte minst viktigt när det gäller inleveranser av stora komponenter. Kunderna finns i Sverige, Tyskland och övriga kärnkraftsländer på kontinenten samt Storbritannien.

Konkurrensen består främst i att ägaren till avfall slutförvarar avfallet utan bearbetning eller mellanlagrar det för att behandla avfallet längre fram. Kundernas intresse för att bearbeta avfallet ökar dock med stigande kostnader för såväl mellanlagring som slutlagring samt ett ökande engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor.

Kommentarer till utvecklingen

Intäkterna ökade främst på grund av ökad orderingång inom metalliskt avfall och behandling av stora komponenter, trots ett oplanerat driftstopp i tredje kvartalet. Av intäkterna härrör knappt hälften från kunder i Sverige, drygt hälften från utlandet varav merparten från Tyskland.

Beläggningen i förbränningsanläggningen var relativt stabil men något lägre än föregående år. Ett flertal nya kunder tillkom, bland annat i Tjeckien och Storbritannien.

Orderingången för metalliskt avfall var god. Moderniseringsprogram i bland annat kärnkraftverket i Oskarshamn skapar betydande mängder av utbytta komponenter för bearbetning.

I augusti inträffade ett oplanerat driftstopp i smältanläggningen, som kraftigt begränsade produktionen under augusti och september. Smältanläggningen togs åter i produktion i september. Orderläget för såväl metalliskt som brännbart avfall var gott vid årets slut.

Affärsutveckling under året

Studsvik har tillstånd att smälta upp till 5 000 ton per år i bolagets svenska anläggningar. En utbyggnad av smältanläggningen färdigställdes under andra kvartalet, vilken främst syftar till att förbättra logistiken och anpassa anläggningen till bearbetning av stora komponenter upp till 600 ton.

Under 2007 behandlades 1 850 ton i anläggningen.

Studsviks metod för att bearbeta ånggeneratorer gick under året in i en kommersiell fas, med inleverans av sex ånggeneratorer, varav fyra från tyska kärnkraftverket Stade och två från svenska Ringhals. Genomloppstiden för en stor ånggenerator har reducerats från ursprungligen över tolv månader till idag fyra.

Provsmältning för brittiska kunder har genomförts med gott resultat. Sedan det brittiska regelverket ändrades under 2007 har tillståndsprocessen för transporter för behandling förenklats. Intresset för avfallsbehandling har därmed ökat. Med resultaten

Andel av koncernens nettoomsättning 2007

Nettoomsättning

Rörelseresultat

från genomförda prover som grund har förhandlingar om kommersiella volymer förts.

Hot och möjligheter

Moderniseringsprogrammen i framför allt svenska kärnkraftverk fortgår och fortsätter att bidra med betydande mängder komponenter för bearbetning. Den tyska avvecklingsmarknaden är en annan viktig källa till avfall för bearbetning. Stora mängder väntar här på att tas omhand. Fördröjningarna har dock hittills varit många

Nyckeltal

	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	135,4	126,2
Andel av koncernens omsättning, %	10,3	10,3
Rörelseresultat, MSEK	28,2	26,3
Rörelsemarginal, %	20,8	20,8
Investeringar, MSEK	33,9	13,4
Antal anställda, medelantal	78	75

för de tyska rivningsprojekten, så endast relativt små volymer har gjorts tillgängliga, jämfört med vad som väntar när rivningarna kommer igång på allvar.

Även den brittiska marknaden har stora avfallsmängder som väntar på behandling. Genom de förenklade regler som gäller sedan 2007 finns en god potential för att brittiskt metalliskt avfall, som lämpar sig för transport, kan komma att bearbetas i Sverige.

Den anläggning som Studsvik planerar att bygga nära Sellafield väntas kunna fungera som komplement till anläggningen i Sverige. När anläggningen tas i drift kan avfall fördelas mellan de två anläggningarna från fall till fall så att behandling sker där det är mest kostnadseffektivt. Studsvik tar även hand om sortering, packning och den administration som är förknippad med avfallstransporter och behandling av avfall utomlands.

Ett alternativ för kunderna är att avstå från behandling. Kortsiktigt kan detta vara ekonomiskt fördelaktigt, men i ett totalkostnadsperspektiv talar även ekonomiska skäl för bearbetning. I Europa har behandling, volymreducering och återvinning en bred förankring hos såväl industrin som myndigheter.

Stor bandsåg kapar genomloppstider

Det mesta är nytt i den svenska anläggningen där stora komponenter tas omhand. Värmeväxlare, ånggeneratorer och liknande på upp emot 600 ton byts ut när kärnkraftverken moderniseras. Hos Studsvik bearbetas de så att minst 80 procent av metallen kan återvinnas och restavfallet minimeras.

Studsvik är världsledande när det gäller behandlingstekniken som gör detta möjligt. Samtidigt som ånggeneratorer började komma in i kommersiell skala från kärnkraftverken i svenska Ringhals och tyska Stade gjordes betydande tekniska framsteg under året.

Hela processen har effektiviserats och kapaciteten höjts. Tiden för att behandla en ånggenerator har minskats markant. Flera åtgärder har bidragit till det.

En ny segmenteringshall om 1 250 kvm har byggts. En väldig bandsåg har utvecklats så att hela ånggeneratorn kan kapas i skivor, ungefär som en enorm brödlimpa. Det har effektiviserat den fortsatta bearbetningen väsentligt.

Förbättringar har gjorts i robotcellen där fjärrstyrd kapning och hantering sker. Blästringsutrustningen har förbättrats och en ny högtryckskompaktor har köpts. Förutsättningarna är nu goda för att ytterligare öka återvinningsgraden och minimera restavfallet.

Storbritannien

Den brittiska marknaden har de senaste åren fått ett kraftigt uppsving. Framför allt har bildandet av avvecklingsmyndigheten NDA öppnat för en omfattande uppstädning av anläggningar som utgör det historiska arvet från kärnkraftens tidiga utvecklingsår. Studsvik har på kort tid etablerat en stark bas på denna marknad.

Verksamhetsöversikt

Studsvik etablerade verksamhet i Storbritannien 2005 och har snabbt blivit en ledande aktör inom avveckling och avfallshantering. Verksamheten bedrivs huvudsakligen vid kundernas anläggningar samt i viss utsträckning även via transporter till den svenska anläggningen för avfallshantering.

De uppdrag som läggs ut av avvecklingsmyndigheten NDA koncentreras inledningsvis på att avlägsna avfall som bedöms ha särskilt hög risk ur miljösynpunkt från kärnkraftverk, upparbetningsanläggningar och forskningsanläggningar, så kallade "high hazard projects". Huvuddelen av åtgärderna avser anläggningar i Sellafield, en av Europas största kärnanläggningar. NDAs årsbudget uppgår för närvarande till 2,8 miljarder pund.

Vid sidan av NDA möter Studsvik en efterfrågan även från den privata kärnkraftsindustrin med kunder såsom British Energy och GE. En tredje kundkategori utgörs av avvecklingsuppdrag åt försvarsindustrin där såväl myndigheten som privata uppdragsgivare som AWE, Babcock och Rolls Royce anlitar Studsvik.

En viss konsolidering har skett med samgåenden och förvärv bland samarbetspartners och konkurrenter till Studsvik. Även Studsvik har under året genomfört ett förvärv.

Kommentarer till utvecklingen

2007 var den brittiska verksamhetens andra hela verksamhetsår. Intäkterna kommer huvudsakligen från avvecklingsuppdrag. Cirka en tredjedel kommer från bearbetning av avfall.

Under 2007 genomfördes ett antal betydande uppdrag i Sellafield omfattande nedmontering och inledande avvecklingsaktiviteter. Studsvik erhöll även ett av de hittills största avvecklingskontrakten i Storbritannien. Projektet innebär ett genombrott för avvecklingen och omhändertagande av ansamlat historiskt avfall i anläggningen B243 i Sellafield, som fungerat som lager för avfall. Uppdraget innebär ett stort förtroende för Studsvik.

Arbetet med att starta upp projektet var krävande för den nyetablerade organisationen. Resultatet är hittills gott och arbetet löper planenligt efter att inledningsvis ha legat något efter den ursprungliga tidplanen.

Efter koncentrerade försäljningsinsatser under andra halvåret fick Studsvik ett flertal nya uppdrag inom såväl avveckling som behandling av avfall. I det senare fallet utvecklades framgångsrikt nya tekniska lösningar för återvinning av bly genom smältning och volymreducering av olja genom förbränning.

En mycket viktig händelse var också att konsortiet UK Nuclear Waste Management, NWM fick slutförhandla ett långvarigt operatörsavtal för Storbritanniens slutförvar av lågaktivt radioaktivt avfall. Studsvik äger 15 procent av NWM. Avtalet löper initialt på fem år med optioner att förlängas med ytterligare totalt tolv år. Den inledande kontraktsperioden har ett värde på 125 miljoner pund. Om samtliga optioner utnyttjas bedöms kontraktsvärdet till högst 500 miljoner pund. I uppdraget ingår att utveckla en strategi för hantering av låg- och medelaktivt avfall i Storbritannien.

Affärsutveckling 2007

Studsviks utmaning har sedan starten varit att konkurrera på en snabbt växande marknad och samtidigt bygga upp en leveransförmåga som klarar en kraftig tillväxt. Omfattande personalrekryteringar har därför genomförts under året. Strategiska åtgärder har också vidtagits för att säkra kompetensförsörjningen. Samarbeten med

Mark Lyons, chef för segmentet Storbritannien.

universitet, flexibla förmånspaket och ett väl utvecklat internt program för kompetensutveckling gör att Studsvik säkrar nödvändig specialistkompetens. Det gör även Studsvik till en attraktiv arbetsplats för ambitiösa specialister som får goda förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling.

I augusti förvärvades Alpha Engineering med 30 anställda och en omsättning 2006 om 1,5 miljoner pund. Förvärvet kompletterar Studsviks erbjudande med ett antal specialiserade kärntekniska tjänster inom ventilation och byggteknik. Bolaget integrerades väl i Studsvik och hade god tillväxt under resten av året.

Möjligheterna att transportera brittiskt lågaktivt avfall för behandling i anläggningen i Sverige förbättrades under året då den brittiska regeringen utfärdade en ny förordning, som gynnar detta förfarande förutsatt att det radioaktiva restavfallet återtas till Storbritannien. Därmed har den brittiska regeringen med sina förordningar tydligt visat att

man vill underlätta för behandling av avfall och återvinning av material, helt i enlighet med de tjänster Studsvik erbjuder.

Den nya avfallsanläggning för behandling av metalliskt avfall (MRF) som Studsvik planerar i Workington nära Sellafield genomgick under året en fortsatt licensprövning enligt brittiska och europeiska regelverk. Studsvik fick i början av 2008 alla nödvändiga tillstånd för att bedriva kommersiell hantering av lågaktivt avfall vid anläggningen. En fortsatt projektering pågår med sikte på att anläggningen ska tas i drift i slutet av 2008.

Studsvik bedriver ett målmedvetet arbete för att utveckla verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv. Under året utvecklades CSRrapporteringen och Studsvik tog emot ett flertal publika utmärkelser och erkännanden för sitt arbete på detta område.

Hot och möjligheter

Marknadsutvecklingen i Storbritannien bedöms vara fortsatt positiv. Ambitionen att

Installation av aktiv ventilation i B204 gör Sellafield klart hos NDA

Redan i december 2006 fick Studsvik i uppdrag att projektera, tillverka och installera ett kompletterande aktivt ventilationssystem i byggnad B204 i Sellafield. Byggnaden är under avveckling och detta projekt var en av förutsättningarna för att avvecklingsarbetena ska kunna genomföras enligt plan. Det har ställt höga krav på effektivitet i projektets alla delar.

De nytillverkade delarna till systemet levererades till Sellafield i augusti 2007 och under oktober månad genomfördes de kritiska installationsmomenten av Studsviks personal. För att inte tvingas avbryta andra pågående arbeten gjordes det mesta efter ordinarie arbetstid. De kompletterande installationsarbetena var i sin helhet slutförda i december 2007, vilket är mycket snabbt för ett så pass omfattande installationsuppdrag. Det har medfört att Sellafield har kunnat rapportera till sin kund, NDA, att en av de viktiga kontrollpunkterna i deras avtal uppnåtts.

Projektet genomfördes i ett framgångsrikt samarbete mellan Sellafields projektledare och Studsvik. De ansvariga hos kunden har uttryckt stor belåtenhet med att tidsplanen kunnat hållas av Studsvik trots att ordern och projektstarten försenats i två månader och att det sedan dessutom tillkommit omfattande oförutsedda arbeten.

avveckla uttjänta anläggningar och ta hand om historiskt avfall stöds av planerna på att utveckla nya kärnkraftverk. Studsvik har etablerat en stark marknadsposition inom sina kompetensområden.

Betydande affärsmöjligheter finns på avfallsområdet. Allt mer talar för att Storbritannien kommer att anta den generella strategin att så långt som möjligt behandla lågaktivt avfall, för att minimera mängden som behöver slutförvaras. Studsvik har en god position för att kommersialisera dessa behov. Studsviks andel i UK Nuclear Waste Management Ltd ger en god bas för detta. Såväl den svenska anläggningen som den planerade anläggningen i Workington gör att Studsvik är väl rustat att ta hand om dessa växande avfallsmängder.

Studsviks möjligheter att fortsätta växa är beroende av att företaget kan fortsätta att attrahera den specialistkompetens som krävs. Brist på utbildad personal är en utmaning för hela branschen. Detta skapar också möjligheter för Studsvik, som redan idag besitter strategisk specialistkompetens och möter allt större efterfrågan på rena konsulttjänster.

Långsiktiga möjligheter kan även finnas på områden som hittills inte har marknadsförts i Storbritannien, såsom THOR-tekniken. Dessa möjligheter är dock ännu förenade med betydande osäkerhet och bedöms ligga längre fram i tiden.

Nyckeltal

	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	129,1	30,9
Andel av koncernens omsättning, %	9,8	2,5
Rörelseresultat, MSEK	3,0	–11,3
Rörelsemarginal, %	2,3	neg
Investeringar, MSEK	42,4	19,3
Antal anställda, medelantal	65	36

Andel av koncernens nettoomsättning 2007

Nettoomsättning MSEK 40 30 20 10 0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4

2006 2007

Tyskland

Studsviks verksamhet på den europeiska kontinenten har sin bas i Tyskland. Huvuddelen av försäljningen sker i Tyskland och de grannländer som har kärnkraft. Uppdragen utförs huvudsakligen hos kund, med ett stigande inslag av konsulttjänster.

Ulf Kannengiesser, chef för segmentet Tyskland.

Verksamhetsöversikt

Verksamheten är koncentrerad till avveckling av uttjänta anläggningar respektive engineering & services till kärnkraftverk i drift. Personalen uppgår till drygt 600, det vill säga nära hälften av koncernens arbetsstyrka. Tjänster som utförs är:

• Avvecklings- och rivningstjänster
• Service vid drift och underhåll
• Strålskyddstjänster
• Ingenjörstjänster
• Andra konsulttjänster

Med bas i Tyskland betjänar Studsvik kunder i Tyskland, Schweiz, Belgien, Frankrike och Nederländerna. Samtliga kärnkraftverk i Tyskland är kunder till Studsvik. Därtill levererar Studsvik tjänster till forskningsanläggningar, universitet och bränslefabriker.

Uppdrag utförs huvudsakligen hos kund och det tyska bolagets enda anläggning utgörs av en teknisk verkstad. I denna har flera av Studsviks metoder och system tagits fram, bland annat en teknik för att såga rör från insidan samt Studsviks system för dekontaminering av byggnadsytor.

Tysklands sista kärnkraftsreaktor ska 2021 stänga enligt kraftindustrins överenskommelse med regeringen. Ett antal reaktorer har ställts av och vissa inledande rivningsaktiviteter har inletts.

Avfall från den tyska marknaden behandlas i den svenska avfallsanläggningen, varefter stabilt och volymreducerat restavfall återsänds till kunden. Denna verksamhet redovisas under segmentet Sverige.

Kommentarer till utvecklingen

Främsta skälet till segmentets ökning av försäljning och resultat var god beläggning inom engineering & services under hela året. Ett flertal långvariga oplanerade driftstopp

i kundernas anläggningar gav en hög efterfrågan på underhållstjänster.

Studsvik fick i april en viktig order för att demontera turbinhallen i kärnkraftverket i Obrigheim. Uppdraget markerar startpunkten för en rad avvecklingsuppdrag som väntas ske i Obrigheim, Würgassen, Mülheim-Kärlich och Stade.

Under året gjordes vissa försäljningsinsatser även i Frankrike, vilka resulterade i ett första uppdrag för CEA i Cadarache där Studsviks "wall shaving system" tillämpats för dekontaminering.

Affärsutveckling 2007

Den tyska verksamheten lades under året samman i ett gemensamt bolag, från tidigare två separata. Tillsammans med Studsvikkoncernens beslut att införa geografisk segmentredovisning har detta tydliggjort verksamheten för såväl kunder som anställda.

Ökade resurser har under året lagts på marknadsföring och försäljning, vilket har stärkt Studsviks position i den fortsatta konkurrensen om kommande upphandlingar.

Förvärv och rekryteringar genomfördes med ambitionen att ytterligare förstärka Studsviks ingenjörsorganisation. I slutet av mars månad förvärvades säkerhetskonsultföretaget Ingenieurbüro Dr. Fary. Förvärvet adderar expertis inom ingenjörstjänster, säkerhetsanalys och konsulttjänster, vilket kunderna efterfrågar i ökande utsträckning. Förvärvet bidrar till att öka inslaget av konsulttjänster i Studsviks försäljningsmix, med ett högt förädlingsvärde.

Studsvik är marknadsledare inom strålskydd och dekontaminering. Flexibiliteten i Studsviks verksamhet är hög, delvis som ett resultat av de medvetna satsningar som de senaste åren gjorts på kompetensutveck-

Avvecklingsuppdragen ökar i Tyskland

Vid sidan av avvecklingsprojekten i Obrigheim, Mulheim-Kärlich och Stade i Tyskland har Studsvik nyligen erhållit en betydande order från E.ONs kärnkraftsdivision. Ordern omfattar förstudier, planering, projektering och det praktiska rivningsarbetet av del av väggkonstruktionen på en kylvattenbassäng för kärnbränsle samt en indunstningsanläggning. En omsorgsfull analys och planering har genomförts och med alla nödvändiga tillstånd på plats i inledningen av 2008 påbörjas själva rivningen av komponenterna.

Tyngdpunkten i arbetet ligger i att demontera och ta hand om materialet kring kylvattenbassängen, som består av 150 ton stål och 150 kubikmeter betong. Därutöver ska ytterligare 130 ton betongrör och 145 ton metallkomponenter tas om hand. Arbetet sker på flera våningsplan samtidigt. I några delar har E.ON nyligen genomfört en dekontaminering för att minska de kollektiva stråldoserna. I andra delar görs arbetet med hjälp av fjärrstyrda verktyg och maskiner.

ling av personalen. Detta och den växande efterfrågan på mer kvalificerade tjänster har förbättrat marginalerna för Studsvik. Fortsatt kompetensutveckling skapar successivt bättre möjligheter att öka förädlingsvärde och marginaler.

Hot och möjligheter

Verksamheten har långsiktiga tillväxtmöjligheter inom avveckling i Tyskland, där stora uppdragsvolymer fortfarande väntar på att upphandlas. Kunderna tillämpar olika strategier för avvecklingsuppdrag. I vissa fall väntas stora uppdrag läggas ut medan andra anläggningar gör en mängd mindre upphandlingar.

Studsvik är i dessa sammanhang ett medelstort företag med spetskompetenser som är viktig även i de riktigt stora uppdragen. Studsviks storlek kan utgöra en begränsning i möjligheten att ensam konkurrera i de riktigt stora upphandlingarna. Studsvik har dock en god position för att konkurrera både som självständig leverantör och som specialiserad samarbetspartner.

Upphandlingarna omgärdas av omfattande regleringar och drar ofta ut på tiden. Årets höga beläggning inom engineering & services bedöms inte vara uthållig, eftersom den delvis orsakats av oplanerade driftstopp. Däremot kan en stor del av arbetsstyrkan styras om till kommande uppdrag inom avveckling, där efterfrågan väntas stiga successivt.

Ett ökande inslag av specialiserade ingenjörs- och konsulttjänster är ett annat tillväxtområde med generellt sett högre marginaler än de rena underhållsuppdragen.

Andel av koncernens nettoomsättning 2007

Nettoomsättning

Rörelseresultat

Nyckeltal

	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	341,3	308,7
Andel av koncernens omsättning, %	26,0	25,3
Rörelseresultat, MSEK	25,3	25,8
Rörelsemarginal, %	7,4	8,4
Investeringar, MSEK	17,6	5,9
Antal anställda, medelantal	564	534

USA

På den nordamerikanska marknaden bedriver Studsvik främst avfallshantering i USA, där Studsvik är näst störst och ledande inom bearbetning av radioaktivt avfall. Verksamheten har även ett betydande inslag av transport- och logistiktjänster knutna till avfallshanteringen.

Lewis Johnson, chef för segmentet USA.

Verksamhetsöversikt

Studsvik vänder sig i Nordamerika främst till den kommersiella kärnkraftsindustrin i USA. Kunder finns även inom forskning, stat och andra institutioner i USA samt kärnkraftsproducenter i Kanada. Studsvik har egna anläggningar i Memphis och Erwin i delstaten Tennessee. Tre av Studsviks nyckelerbjudanden dominerar försäljningen:

• Behandling av radioaktivt avfall
• Avfallstjänster hos kund
• Transport och logistik

Logistikverksamheten har en transportorganisation med omkring 60 egna fordon som har kapacitet och kompetens att genomföra transporter av radioaktivt material. I Erwin behandlas vått låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverk i drift med utnyttjande av Studsviks patenterade pyrolysteknik THORSM. I Memphis behandlas annat organiskt avfall samt metalliskt avfall.

Anläggningar för behandling av avfall med Studsviks THOR-teknik marknadsförs till den federala marknaden i USA av THOR Treatment Technologies (TTT). Bolaget ägs till hälften vardera av Studsvik och Washington Group.

Även Studsviks programvaruverksamhet har viktiga funktioner i USA. Dessa redovisas inom området Global Services.

Kommentarer till utvecklingen

Verksamheten i Erwin fortsatte att utvecklas positivt med hög beläggning och goda marginaler, trots vissa driftstörningar i början av året. Förbättringar i anläggningen som genomfördes i slutet av 2006 tillsammans med satsningar på försäljning bidrog till att verksamheten i Erwin redovisade det bästa helårsresultatet sedan starten. Verksamheten i Memphis inom avfallshantering och

logistik hade låg lönsamhet. Fortsatt hård konkurrens innebar pressade priser och ökade kostnader för att försvara Studsviks marknadsposition.

Intäkterna fördelar sig relativt lika mellan verksamheterna i Erwin och Memphis, varav den senare inkluderar verksamheten inom logistik och transport.

Den hårda konkurrensen har tydliggjort att kundernas val står mellan behandling av avfallet eller slutförvaring utan åtgärd.

Ordersituationen var vid årets slut god vad avser Erwinverksamheten, men otillfredsställande vad avser Memphisverksamheten.

THOR Treatment Technologies (TTT) utvecklades enligt plan med positivt kassaflöde. Under fjärde kvartalet fick TTT en order från USAs Department of Energy till ett värde av 7,5 miljoner dollar. Uppdraget löper under 22 månader och innebär att TTT ska demonstrera att THOR-tekniken kan tillämpas på högaktivt avfall. TTT redovisas enligt kapitalandelsmetoden och väntas bidra positivt till Studsvikkoncernens resultat när ackumulerade förluster upparbetats.

Affärsutveckling under 2007

Verksamheten präglades av en kraftsamling för att möta den hårda konkurrensen på marknaden. Organisationen utvecklades och förstärktes, satsningar på marknadsföring och försäljning genomfördes, liksom investeringar i produktutveckling för att höja produktiviteten och värdet i kunderbjudandet. En ny ledning utsågs i början av året för att ge verksamheten rätt förutsättningar att möta konkurrensen. Till ny VD utsågs Lewis Johnson, som tillsatte en ny ledningsgrupp med finanschef och enhetschefer.

Memphis

I anläggningen i Memphis behandlas främst lågaktivt metalliskt och annat torrt avfall.

Andel av koncernens nettoomsättning 2007

Nettoomsättning

Rörelseresultat

Som en följd av teknikutveckling kunde två reaktortanklock från Calvert Cliffs kärnkraftverk behandlas och en från kärnkraftverket i St. Lucie. Därifrån behandlades även en trycktank. Det är första gången som sådana komponenter har behandlats i USA.

Förutom tillämpning av Studsviks egenutvecklade metoder bedrivs sedan tidigare ett systematiskt arbete med att överföra metoder från andra branscher, som minimerar mängden slutligt avfall åt kunden.

Ett lokalt järnvägsspår anlades som kommer att ge anläggningen direkt anslutning till järnvägsnätet. Inom logistikverksamheten har Studsvik idag 60 lastbilar som i första hand betjänar Studsviks anläggningars behov. Den väl utvecklade specialistkompetensen inom transporter av farligt material erbjuds även som självständig tjänst till kärnkraftsindustrin.

Erwin

Anläggningen i Erwin behandlar vått driftavfall från den kommersiella kärnkraftsindustrin. Viktiga nyckelkomponenter byttes ut i samband med driftstoppet i slutet av 2006, underhållsåtgärder har genomförts och flera tekniska förbättringar har gjorts. Åtgärderna har förbättrat anläggningens effektivitet och marginaler, säkerställt driftsäkerhet och minimerat risken för driftavbrott.

Nyckeltal

	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	427,7	364,3
Andel av koncernens omsättning, %	32,5	29,9
Rörelseresultat, MSEK	6,3	11,4
Rörelsemarginal, %	1,5	3,1
Investeringar, MSEK	21,4	288,8
Antal anställda, medelantal	234	199

Beläggning och orderläge var goda under året. En ny teknik för spraytorkning ökade produktiviteten och öppnade för behandling av nya avfallstyper i anläggningen.

Ett samarbetsavtal tecknades i september med WCS, Waste Control Specialists. Under förutsättning att nödvändiga tillstånd kan erhållas så öppnas en helt ny möjlighet för lagring av så kallat klass B- och C-avfall. Enligt avtalet ska Studsvik erbjuda bearbetning och stabilisering av avfall och WCS lagring av lågaktivt klass B/C-avfall i företagets anläggning i Texas.

Hot och möjligheter

Studsvik är teknikledare inom bearbetning av radioaktivt avfall och har under många år haft stora kommersiella framgångar med att hjälpa kunderna att stabilisera och reducera mängden radioaktivt avfall. För tillfället ställs slutförvaring av radioaktivt avfall utan åtgärd mot att bearbeta avfallet som ger bättre långsiktig totalekonomi, minimerar verksamhetens miljöpåverkan och ökar säkerheten. Kortsiktigt är detta ett allvarligt kommersiellt hot. Studsvik måste därför genom fortsatt

teknikutveckling och fortsatta marknadssatsningar bli ännu bättre på att visa bearbetningens överlägsenhet ur såväl ekonomisk som hållbarhetssynvinkel.

Inte minst kraftindustrins ambitioner att bygga ut kärnkraften gör att industrin behöver anlägga ett hållbarhetsperspektiv, bland annat genom att visa opinionen att den tar ansvar för sin miljöpåverkan.

Stängningen av Barnwell innebär att det blir ännu svårare än tidigare att lagra medelaktivt avfall, vilket riskerar att hänvisa reaktorägarna till att lagra avfallet vid respektive kraftverk.

Det kan dock visa sig att Studsviks samarbete med WCS innebär att en tredje väg öppnas, där Studsvik kan erbjuda kunderna en lagringslösning hos WCS efter att avfallet bearbetats. Om verksamheten erhåller alla nödvändiga tillstånd är detta en viktig möjlighet för framtiden.

Avtalet öppnar också affärsmöjligheter med de företag som hittills deponerat avfall i Barnwell men som idag inte är kunder hos Studsvik. Avtalet ger slutligen också nya affärsmöjligheter för logistikrörelsen.

Ny teknik förändrar synen på stora komponenter i USA

Studsvik har tagit hand om två stora reaktortanklock från Calvert Cliffs kärnkraftverk. Det är första gången i USAs historia som komponenter av den här storleken bearbetas. På mindre än 100 arbetsdagar har Studsvik volymreducerat de två enorma tanklocken och tillhörande metallskrot med 50 procent. Åtgärden underlättar förvaring av avfallet och sparar kostnader för kunden.

Projektet påbörjades 2006 med att en av de två reaktortanklocken lösgjordes under det första av två planerade driftstopp. Tanklocket ställdes upp i väntan på transport. Studsvik monterade bort kringutrustning och anslutningar och ett tiotal containers fylldes med diverse metallskrot.

I maj 2007 återvände Studsviks personal för att demontera det andra reaktortanklocket varvid ytterligare 25 containers fylldes. Därpå följde transporten av de båda reaktortanklocken. Den gick huvudsakligen sjövägen och tog 21 dagar från Calvert Cliffs till Memphis hamn. Därifrån kördes de enorma tanklocken sista biten på en speciell lastbilstrailer för tungt gods.

Global Services

Studsvik är en av världens främsta oberoende leverantörer av programvara för bränsleoptimering samt materialteknik och analys. Tjänsterna samlas i segmentet Global Services och har kunder bland kärnkraftverk och bränsletillverkare i ett stort antal länder.

Verksamhetsöversikt

Global Services omfattar verksamheten inom driftoptimering, dvs verksamhet inom materialteknik och programvaror för reaktordrift. Segmentet erbjuder följande tjänster:

• Provning och analys av kärnbränsle och material
• Korrosions- och vattenkemistudier
• Programvara för bränsleoptimering
• Transport och logistik

Studsvik är världsledande leverantör av programvara för bränsleoptimering genom härdövervakning och analys av kärnbränsle. I praktiken är Studsvik den enda oberoende aktören på världsmarknaden. Programvaran används av omkring hälften av världens kärnkraftverk samt även av bränsletillverkare. Övriga programvaror på marknaden levereras av bränsletillverkarna själva.

Studsvik är också en av världens främsta oberoende leverantörer av tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material. Dessa utförs i Studsviks laboratorier i Sverige samt i forskningsreaktorn i Halden, Norge.

Kommentarer till utvecklingen

Segmentets intäkter fördelar sig relativt lika mellan programvaruverksamheten och verksamheten inom materialteknik.

Produktområdet programvaror för bränsleoptimering utvecklades positivt och redovisade högre nettoomsättning och rörelseresultat jämfört med föregående år. En relativt stor andel av intäkterna är stabila licensintäkter som successivt utökas i och med att programvarans funktionalitet och tillämpningar utvecklas.

Den ökande utvecklingstakten och investeringsviljan inom kärnkraften har medfört ett ökat intresse för Studsviks programvara.

Under året har för första gången Studsviks programvara sålts för licensiering av nya kärnkraftverk, till Mitsubishi Heavy Industries (MHI). Detta beskrivs på nästa uppslag.

Resultatutvecklingen inom området materialteknik var svagare än under föregående år. Ogynnsam produktmix innebar att lönsamheten försämrades trots bibehållen försäljning. I april skedde ett oplanerat stillestånd i ett laboratorium i anläggningen i Studsvik, vilket tillfälligt begränsade kapaciteten.

Verksamheten mötte efterfrågan från nya kunder i både USA och Storbritannien. Laboratoriekapaciteten minskar generellt i båda dessa länder och avveckling av äldre laboratorier har bidragit till att stärka Studsviks position inför kommande år. Orderingång och beläggning förbättrades under senare delen av året.

Affärsutveckling 2007

Inom programvaruverksamheten öppnades ett nytt utvecklingskontor i Wilmington, North Carolina, efter det att Studsvik rekryterat några av världens främsta specialister på området. Dessa har successivt integrerats i den pågående utvecklingen.

Under året lanserades en ny version av Studsviks ursprungliga fysikkod, Casmo 5. Denna har tagits emot väl och visar att marknaden har ett fortsatt stort behov av produkten.

Inom produktområdet materialteknik genomfördes i slutet av året de första gemensamma ramptesterna i forskningsreaktorn i Halden. Detta markerar en milstolpe i samarbetet med norska IFE och betyder att den gemensamt utvecklade testverksamheten har kommersiell avsättning på marknaden. Testerna resulterar i bestrålade bränslestavar som sedan kan analyseras vidare i Studsviks Hot Cell-

Eva Halldén, chef för verksamheten inom materialteknik i segmentet Global Services.

Thomas Smed, chef för programvaruverksamheten i segmentet Global Services.

laboratorium. Studsvik kan därmed erbjuda en komplett test- och analysverksamhet för reaktorbränsle, vilket inte varit möjligt sedan stängningen av den egna materialprovningsreaktorn 2005.

fördes under året var behandling av en mindre mängd korroderat metalliskt bränsle från en forskningsreaktor. Korroderade delar avskiljdes för att kunna hanteras separat. Uppdraget var tekniskt krävande men kunde genomföras säkert och med önskat resultat.

Ett mycket komplext projekt som genom-

Tredje generationens reaktorer licensieras med Studsviks programvara

Mitsubishi Heavy Industries, MHI, valde Studsviks programvara för avancerade härdberäkningar, CMS, för att licensiera nya avancerade reaktorer av ATMEA 1-typ. Affären innebär att Studsviks teknologi får en framskjuten position i utvecklingen av ny reaktorteknolgi.

ATMEA 1-reaktorn är ett resultat av ett samarbete mellan japanska MHI och franska AREVA. I det nybildade gemensamma bolaget ATMEA utvecklas, marknadsförs och licensieras en medelstor tryckvattenreaktor med effekten 1 100 MWe. Sådana reaktorer väntas komma att användas vid nybyggnation i hela världen.

Licensiering av reaktorn innebär att man genomför en detaljerad simulering av effekten i reaktorhärden. Reaktordesign och bränsle analyseras tillsammans för att studera hur dessa uppfyller fastställda säkerhetskrav.

Redan 2009 räknar ATMEA med att en första reaktor ska vara färdig för leverans.

En ny autoklav togs i drift under året för spricktillväxtmätning i bestrålat material. Därmed har kapaciteten för denna typ av provning kraftigt utökats. Ett nytt så kallat "kryptest" har också utvecklats för att analysera hur bränsle beter sig vid torrlagring.

Försäljningsorganisationen inom materialteknik förstärktes och försäljningsarbetet intensifierades under året.

Hot och möjligheter

Efterfrågan inom Global Services drivs av kärnkraftsindustrins strävan efter att optimera drift och effektuttag. Även moderniseringsprogrammen och planerad nybyggnation skapar efterfrågan på såväl programvara som kvalificerade tjänster inom materialteknik.

Inom materialteknik har Studsviks förädlade och breddade erbjudande skapat nya försäljningsmöjligheter.

Produktområdet konkurrerar delvis med statliga forskningsinstitut som ibland konkurrerar på icke kommersiella villkor.

Inom produktområdet programvaror är Studsviks marknadsandel redan så hög att tillväxtpotentialen i det korta perspektivet är relativt begränsad. Den ökade investeringsviljan inom kärnkraftsindustrin innebär dock en tillväxtpotential. En fortsatt tillväxtpotential ligger också i att utveckla nya

tillämpningar och ny funktionalitet.

På den högsta nivån hos kunderna är Studsviks namn och varumärke väl känt och respekterat, mycket tack vare verksamheten inom området driftoptimering. Detta kan på sikt innebära en dörröppnare för Studsviks övriga produktområden på nya marknader även i de fall då direkta synergier saknas mellan produktområdena.

Andel av koncernens nettoomsättning 2007

Nettoomsättning

Rörelseresultat

Nyckeltal

	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	178,8	167,7
Andel av koncernens omsättning, %	13,6	13,8
Rörelseresultat, MSEK	14,4	36,4
Rörelsemarginal, %	8,1	21,7
Investeringar, MSEK	5,3	10,3
Antal anställda, medelantal	118	114

Hållbarhet, miljö och säkerhet

Studsvik lämnar för 2007 för första gången en separat koncerngemensam rapport avseende hållbarhet, miljö och säkerhet. Rapporten är upprättad i enlighet med GRI, Global Reporting Initiative, motsvarande nivå "B". På dessa sidor presenteras ett urval av de viktigaste uppgifterna i den kompletta rapporten. Hela rapporten finns på www.studsvik.se.

Studsvik tillämpar principen om materialitet i GRI. Det innebär att rapporteringen koncentreras kring de ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer där Studsviks påverkan på omvärlden har störst betydelse. Redovisningen fokuserar på:

• Stråldoser till omgivning från Studsviks egna kärntekniska anläggningar i Studsvik, Sverige och Erwin och Memphis, USA
• Stråldoser till personal
• Arbetsolyckor med frånvaro (Lost Time Accidents)

Stråldoserna till omgivningen kan mätas både som följd av dosratsnivåer vid staketgränser och via utsläpp till luft och vatten. Årsrapporten visar att såväl dosrater vid staketgränser som utsläpp till luft och vatten ligger väl inom givna gränsvärden.

Inte heller stråldoser till personalen vid Studsviks kärntekniska anläggningar har överskridit gällande gränsvärden. Doserna till personalen i de amerikanska anläggningarna ligger dock generellt på högre nivå än i den svenska anläggningen.

I segmentet Tyskland krävs fortsatta åtgärder och uppföljning för att reducera antalet arbetsolyckor. I arbetet ingår att säkerställa en god arbetsmiljö och att säkerhetsarbetet organiseras optimalt.

S t r åldoser till omgi v ningen

Från den svenska anläggningen i Studsvik förekommer utsläpp till både luft och vatten. Vid anläggningarna Memphis och Erwin förekommer endast utsläpp till luft.

Anläggningen i Studsvik

De värden som redovisas för den svenska anläggningen avser de sammanlagda utsläppen till både luft och vatten. Utsläppen under 2007 uppgår till mindre än 0,5 procent av gällande gränsvärde.

Doserna runt Studsvikområdet följs upp löpande. Dosimetrar sitter på staketet runt anläggningen vilka samlas in, analyseras och rapporteras. Inga överskridanden av gränsvärden har registrerats.

Erwin

De radioaktiva utsläppen till luft från Erwin visar på mycket låga värden. Efter ett högsta maxdosutfall vid staketgräns under 2005, har åtgärder vidtagits för att minska stråldoserna till omgivningen. Genomförda åtgärder visade under 2007 önskad effekt. Inga gränsöverskridanden registrerades under året.

Memphis

Anläggningen i Memphis redovisar i likhet med koncernens övriga två anläggningar utsläpp av radioaktivitet som ligger inom gällande gränsvärden. Dosen vid staketgränsen har också legat inom gränsvärdet.

S t r å l d os e r t i l l p e r so n a l

Anläggningen i Studsvik

Redovisningen omfattar samtliga Studsviks verksamheter inom Studsviksområdet, det vill säga verksamhet i såväl segmentet Sverige som Global Services.

Den högsta individuella stråldosen 2007 var högre än året innan, men fortfarande väl inom gällande gränsvärden. Såväl denna som kollektivdosen har påverkats av behandlingen av stora komponenter med högre radioaktivitetsinnehåll än övrigt metalliskt avfall. Ett särskilt program ska minska doserna till personalen i denna verksamhet.

Erwin

Stråldoser till personalen varierar mellan åren främst till följd av vilka ingrepp och reparationer på anläggningens processystem som varit nödvändiga. Utfallet 2007 är 10–20 procent lägre än de tre närmast föregående åren. Inga gränsvärden har överskridits.

Memphis

Utfallen har påverkats av behandlingen av stora komponenter, som har ett högre innehåll av radioaktivitet och därmed också högre strålningsnivåer. Vidare har tidskrävande sortering av avfall bidragit till ett högre dosutfall. Inga gränsvärden har dock överskridits.

s ä k e r h e t o c h a r b e t sm i l j ö

Säkerhet och arbetsmiljö är koncernövergripande frågor som följs och analyseras på koncernnivå. Alla anställda inom den kärntekniska verksamheten genomgår radiologisk och säkerhetsteknisk utbildning innan de påbörjar sitt arbete inom koncernen. De vidareutbildas sedan löpande.

Efterlevnad av lagar och föreskrifter för säkerhetsarbete vid kärntekniska anläggningar följs upp med interna system. Dessutom gör nationella myndigheter och internationella organ regelmässiga kontroller av verksamheten vilket sammantaget garanterar en hög säkerhetsnivå. I Studsviks svenska verksamheter genomförs säkerhetsanalyser inför verksamhetsförändringar och organisatoriska förändringar. Arbetsolyckor följs alltid upp, orsaker utreds och behov av kompletterande åtgärder utvärderas.

Antalet arbetsolyckor i segmentet Tyskland ökade under 2007 markant från en tidigare relativt sett hög nivå. Ett åtgärdsprogram har initierats för att förbättra uppföljning och åtgärder för arbetsmiljön. Åtgärdsprogrammet omfattar konkretisering av mål för att reducera antalet arbetsolyckor, uppföljning och åtgärder avseende olyckor och tillbud. En förbättrad uppföljning och analysverksamhet syftar till att organisationen ska förbättra sin förmåga att förhindra och förebygga olyckor.

Öv r i g m i l j ö påv e r k a n

Avfall och konventionella utsläpp

Studsviks anläggningar är små och använder effektiv teknik för rening. Konventionella, icke radioaktiva utsläpp uppkommer framför allt i form av koldioxidutsläpp i den amerikanska verksamhetens logistikdel, där transporter sker med egna lastbilar.

Restprodukter från behandling av utländskt radioaktivt avfall i den svenska anläggningen skickas tillbaka till ursprungslandet. Inhemskt radioaktivt avfall förbereds för slutlagring.

Resursförbrukning

Förbrukning av el, värme, olja, bensin, naturgas, vatten och kemikalier följs upp lokalt och rapporteras centralt i den mån det har materiell betydelse. Materiella mätvärden finns för elförbrukning i avfallsanläggningarna, vattenförbrukning i Sverige och Erwin samt förbrukning av drivmedel i logistikdelen.

T i l l s tå n d o c h my n d i g h e t s t i l l sy n

Studsviks verksamhet bedrivs inom ramen för såväl nationella som internationella lagar och konventioner. Verksamheten är delvis tillståndspliktig samt underkastas myndigheters tillsyn. Omfattande årsrapporter lämnas till de svenska tillsynsmyndigheterna Statens Strålskyddsinstitut och Statens Kärnkraftinspektion. Säkerhetsprogrammet vid koncernens amerikanska anläggningar är anpassat till gällande amerikanska myndighetskrav men har i huvudsak samma struktur som i Sverige.

Utsläpp till luft och vatten, % av tillåtet utsläpp	2007	2006
Studsvikanläggningen, Sverige	0,21	0,18
Erwin, USA	0,14	0,003
Memphis, USA	4	0,4
Stråldoser omgivning, max vid staketgräns (mSv)	2007	2006
Studsvikanläggningen, Sverige1	1,4	1,4
Erwin, USA	0,7	0,9
Memphis, USA	3,7	2,1

Stråldos personal, mSv (kollektiv/max individ)	2007	2006
Studsvikanläggningen, Sverige	158 /14,2	164 / 7,2
Erwin, USA	1 578 /31,3	1 858 /34,8
Memphis, USA	1 230 /34,0	866 /35,5

Medarbetare

Erfarenhet, säkerhet, nytänkande och tillförlitlighet är värdefulla egenskaper i Studsvik. För att slå vakt om dessa investerar Studsvik i sina medarbetares utveckling och formar arbetsplaster med trygga människor med ett stort engagemang för kärnteknik. Specialiseringen är hög och kunskapsområdena skiljer sig åt, men i grunden ligger gemensamma värderingar och laganda.

Medelantal anställda

2003	1 313
2004	1 353
2005	1 278
2006	1 279
2007	1 141

Studsvik är ett kunskapsintensivt tjänsteföretag på en global kärnteknisk marknad. Framgången grundar sig på medarbetarnas kunskap. I och med dagens renässans för kärnkraften har efterfrågan på personer med kärnteknisk kunskap ökat snabbt och det råder brist på kvalificerade medarbetare. Särskilt i Tyskland och Storbritannien är bristen på ingenjörer inom kärnteknik påtaglig.

Studsvik strävar efter att agera som ett integrerat bolag genom hela organisationen. Den gemensamma värdegrunden för medarbetare inom Studsvik vilar på fyra begrepp:

Erfa r e n h e t

"Vi har ett genuint intresse för kärnteknik och våra kunder. Vi dokumenterar vårt arbete och lär av varandra. Vår samlade kunskap byggs systematiskt på och är tillgänglig för alla. Så har det varit sedan 1947."

S ä k e r h e t

"Säkerhet kommer alltid i första hand. Vi har förmågan att se skeenden och att förutse händelseförlopp. Vi håller goda marginaler och tummar aldrig på kvaliteten."

N y tä n k a n d e

"Vi prövar nya saker och har en positiv grundinställning till förändringar. Vi ifrågasätter och föreslår nya vägar för att nå uppsatta mål."

T i l l f ö r l i t l i g h e t

"Vi vet vad som krävs och ser till att vi alltid kan leverera det. Vi är pålitliga, uppriktiga och raka. Vi tänker oss för och håller vad vi lovar – i alla lägen."

En viktig del av Studsviks strategi är att upprätthålla en god företagskultur och erbjuda en attraktiv arbetsplats. Genom att Studsvik växer med förvärv kommer en mogen äldre struktur ofta att möte yngre nyetablerade och snabbväxande kulturer. Det ställer krav på att den gemensamma företagskulturen formas aktivt.

Arbetet bedrivs strukturerat inom ett antal väl definierade områden, som beskrivs nedan.

Personalutveckling

Studsvik står, liksom hela kärnkraftsindustrin, inför en omfattande generationsväxling. Ett omfattande åtgärdsprogram har initierats för att möta detta.

Under 2006 kartlades den grupp av cirka 200 anställda som utgör chefer, ledare, specialister, projektledare och andra nyckelpersoner inom bolaget. Det har givit en klar bild av vilka människorna är bakom befattningsbeskrivningarna.

Under 2007 har det arbetet fortsatt med analys av materialet. Konkreta planer för HR-arbetet har utarbetats, en för vart och ett av länderna Sverige, Storbritannien, Tyskland och USA. I planerna redovisas nuläge och behov av insatser inom områdena:

• Rekrytering
• Kompetens och utbildning
• Ledarskap och ledarförsörjning
• Program för personlig utveckling
• Pensionsavgång och generationsväxling
• Lön och ersättning

I och med detta har en plattform etablerats för ett fortsatt arbete vars främsta syfte är att säkerställa kompetensutvecklingen och ledarförsörjningen inom Studsvik.

Kompetensutveckling

Under 2007 har försäljning, ledarskap, teknisk nischkunskap och språkkunskaper prioriterats.

Kompetensutveckling säkerställs genom kompetensplaner, kompetensgrupper och utbildningar. För varje medarbetare upprättas en individuell utvecklingsplan. Den baseras dels på medarbetarens utvecklingsplan, dels på dennes önskan att bredda eller fördjupa sina kunskaper och syftar till att anpassa den individuella kompetensen till verksamhetens behov. Planen, som revideras årligen, anger mål och insatser för medarbetarens vidareutbildning och annan personlig utveckling.

Inom ramen för ett antal kompetensgrupper förmedlas nyheter, råd och forskningsrön bland specialisterna. På så sätt sker både kompetensutveckling och kunskapsspridning. Kurser och utbildningar arrangeras regelbundet inom olika ämnesområden.

Under 2007 har ett internationellt utbytesprogram införts. Medarbetare i olika länder byter jobb med varandra under en tremånadersperiod. Det sprider kunskap inom koncernen och förbättrar samarbetsmöjligheterna genom en ökad förståelse för vad andra enheter gör. Det skapar också nya kontaktvägar för individer och arbetsgrupper och ett internt nätverksbyggande.

Ledarskap

En stor utmaning ligger i att utveckla personal och kompetens inom de affärskritiska nischerna och att säkerställa ledarförsörjningen.

Chefernas roll inom Studsvik är att skapa goda förutsättningar för samverkan och kunskapsutbyte samt att se till att varje individs kunskap och kompetens tillvaratas fullt ut. Ledarna fångar upp och stödjer nytänkande och formar affärsenheternas utveckling.

Medelantal anställda per segment

För att nå Studsviks övergripande mål ska företaget attrahera, utveckla och behålla de främsta ledarna inom kärnkraftsindustrin. Genom ett gott ledarskap ska Studsvik säkerställa tre saker:

• Hög kundnytta
• Personlig utveckling för var och en
• God lönsamhet

Rekrytering

Genom rekryteringsarbetet ska Studsvik fortlöpande förstärka den samlade kompetensen. Samtidigt eftersträvas balans i andelen kvinnor och män samt en god åldersspridning. Generellt sett har medarbetarna lång erfarenhet av kärnteknik och bred kunskap inom Studsviks verksamhetsområden. För att upprätthålla och komplettera denna erfarenhet med ny specialistkunskap söker företaget aktivt nya medarbetare bland yngre personer direkt från utbildning eller med ett par års arbetslivserfarenhet, huvudsakligen ingenjörer inom kärnteknik.

Under 2007 har traineeprogram startats i Tyskland och Storbritannien samt ett tidigare program vitaliserats i Sverige. Programmet bygger på samarbete med högskolor och att erbjuda studenter stöd och resurser för att genomföra studier och examensarbeten. Studsvik är en av få arbetsgivare som kan erbjuda en modernt utrustad arbetsplats

inom kärnteknisk verksamhet med tillgång till specialistkompetens och möjlighet till fältstudier. Det ger en kontaktyta bland unga för rekrytering till traineeprogram och jobb. Under 2007 har Studsvik deltagit i arbetsmarknadsdagar arrangerade av de tekniska högskolorna i Sverige och Storbritannien.

Under senare delen av året har även USA påbörjat ett liknande arbete.

Lön och ersättning

För att kunna attrahera och behålla kvalificerade medarbetare har Studsvik en marknadsanpassad lönesättning. Den rörliga delen baseras på en kombination av individuella prestationer och gemensamma mål för den egna affärsenheten. Arbetsmarknadsvillkoren skiljer sig åt mellan de olika länderna och varje dotterbolag har förhållandevis självständigt anpassat modellen till sina förutsättningar.

Studsvik har bonusprogram för chefer och säljande personal, som syftar till att belöna försäljningsinsatser och lönsamhetsfokus. I Sverige, USA och delar av Storbritannien är ett bredare bonusprogram etablerat som omfattar samtliga medarbetare.

Studsvikaktien

Kursutveckling och omsättning

Stockholmsbörsens småbolagsindex gick under 2007 ner 9,7 procent. Kursen på Studsvikaktien gick ned 39 procent under året, från en kurs på 253 kronor vid utgången av 2006 till 155 kronor vid utgången av 2007, vilket innebär ett börsvärde om 1 274 miljoner kronor vid utgången av 2007. Kursen har under året varierat mellan som högst 290 kronor den 15 januari och som lägst 150 kronor den 21 december.

Årets resultat per aktie före utspädning uppgick till 5,65 kronor (4,24) och efter utspädning till 5,65 kronor (4,24). För definitioner se sid 94. Under 2007 omsattes 2 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 472 miljoner kronor. Detta motsvarar en omsättningshastighet på det fria marknadsvärdet på 37 procent. Det fria marknadsvärdet uppgick vid årets slut till 828 miljoner kronor, definierat som värdet på de aktier som är tillgängliga för handel. Aktieägare med mer än 10 procent av kapitalet anses inte ingå i det fria marknadsvärdet.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2007 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgår till 8,2 miljoner kronor.

Utdelningspolitik och utdelning

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning om SEK 2,00 per aktie lämnas för verksamhetsåret 2007.

Externa analytiker

Analyser publiceras av:

• Jefferies International Ltd, Ian MacLeod och Alex Barnett
• Remium Securities

Studsvikaktien

Data per aktie

Belopp, SEK	2007	2006	2005	2004	2003
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 116 611	8 114 211
Genomsnittligt antal aktier
före utspädning	8 218 611	8 218 611	8 167 611	8 115 411	8 114 211
Genomsnittligt antal aktier
efter utspädning	8 218 611	8 218 611	8 167 611	8 217 411	8 218 611
Kurs den 31 december	155,00	253,00	204,00	92,50	98,00
Resultat per aktie före utspädning	5,65	4,24	7,48	–8,19	3,93
– varav i kvarvarande verksamhet	5,65	4,24	5,81	2,99	3,93
Resultat per aktie efter utspädning	5,65	4,24	7,48	–8,09	3,88
– varav i kvarvarande verksamhet	5,65	4,24	5,81	2,95	3,88
Eget kapital per aktie	69,58	67,97	68,90	54,60	65,48
P/E-tal	27	60	27	neg	25

Aktieägarstruktur 2007-12-31

1 – 500 3 411 307 064 3,7 501 – 2 000 235 243 657 2 001 – 10 000 94 407 046 10 001 – 50 000 27 608 053 50 001 – 100 00 15 1 096 027 100 001 – 18 5 556 764 Summa 3 800 8 218 611	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
			3,0
			5,0
			7,4
			13,3
			67,6
			100,0

Aktieägare 2007-12-31

	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 589 012	19,3
Briban Invest AB	1 283 492	15,6
Allianz global Inv	714 561	8,7
Goldman Sachs International Ltd	472 750	5,8
Invus Investment AB	184 800	2,2
SEB Sverigefond Småbolag	157 200	1,9
Citibank NA London	154 268	1,9
Morgan Stanley & Co Inc	149 750	1,8
SEB Sverige Småbolag Chans/Risk	145 500	1,8
The Northern Trust Co	133 550	1,6
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	4 984 883	60,6
Övriga aktieägare	3 233 728	39,4
Summa	8 218 611	100,0

Aktiekapitalets förändring

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission	5 300 000	5 800 000	5 800 000
2001	Riktad nyemission	2 314 211	8 114 211	8 114 211
2004	Nyemission1)	2 400	8 116 611	8 116 611
2005	Nyemission1)	102 000	8 218 611	8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

Riskfaktorer

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Med verksamhet i sju länder är Studsvik exponerat för såväl operationella som finansiella risker. Ansvaret för riskbedömning ligger främst inom respektive dotterbolag, men granskas och följs upp av moderbolaget. En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i styrelsen och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar.

Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ.

En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av årsredovisningen samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning.

Finansiella risker behandlas i avsnittet "Redovisnings- och värderingsprinciper" på sid 66.

Om vä r l d sr i sk e r

Tillståndsplikt

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters beslut och tillsyn. Således finns en risk i att förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter. Studsvik uppfyller, såvitt ledning och styrelse kan bedöma, de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster beror av

en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna anpassas till kärnkraftsindustrins behov under hela livscykeln är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sakfrågor kan bli föremål för olika former av opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

Ve r k s a mh e t sr i sk e r

Teknologi

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Denna utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknologier.

Denna risk hanteras dels genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart. Risken hanteras också genom ständig produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment.

Transporter

En stor del av Studsviks verksamhet inom framför allt materialtester och avfallshantering förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporterna sker redan idag med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, uppföljningssystem och kompetensutveckling

syftar till att minimera risken för oplanerade driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att arbetsstyrkan utför sitt arbete. Arbetsmarknadskonflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög medarbetartillfredsställelse. Studsvik har i enlighet med svensk lag fackliga representanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas löpande genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större rivningsuppdrag och andra tjänstuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen (ISO 9001:2000) för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar förlevererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för avhjälpande omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar i balansräkningen om exponeringen är materiell.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att bygga upp unika kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer

som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten, samtidigt som alternativa samarbetspartners finns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring. På många marknader sker finansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster inom framför allt områdena avfallshantering och avveckling. Det kan inte uteslutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

Fö r s ä k r i n g sba r a r i sk e r

Olycka

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Tänkbara olycksrisker kartläggs löpande i dotterbolagen. Det förebyggande arbetet integreras i koncernens kvalitets- och säkerhetsarbete.

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp. Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. I de svenska anläggningarna har investeringar genomförts under 2006 och 2007. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Koncernens försäkringar

Koncernen har globala ansvars- och produktansvarsförsäkringar. Ansvarsförsäkring och sakförsäkring för den svenska kärntekniska rörelsen har tecknats i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och i de ömsesidiga försäkringsbolagen EMANI och ELINI. På den amerikanska marknaden har motsvarande risker försäkrats i lokal atomförsäkringspool samt till del i EMANI. Försäkringsbeloppen i ansvarsförsäkringen för den kärntekniska rörelsen regleras av Atomansvarighetslagen och uppgår för närvarande till 4,1 miljarder kronor. Det kan emellertid inte uteslutas att de internationellt reglerade försäkringsbeloppen kan komma att höjas eller att kostnaderna för försäkringsskydd ökar som en följd därav.

Sakförsäkringar för icke kärnteknisk verksamhet tecknas vanligen lokalt. Försäkringarnas omfattning och belopp fastställs efter separata bedömningar och riskanalyser, men upphandlas alltid under överinseende av moderbolaget.

Övr i g a r i sk e r

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärntekniklagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna.

Studsvik ansvarar i enlighet med amerikanska regler tekniskt och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens amerikanska anläggningar.

Omfattningen och innebörden av dessa förpliktelser och en bedömning av dem ur risksynvinkel presenteras närmare i förvaltningsberättelsen, sidan 45.

Miljöskuld

Studsvik producerar bara i ytterst begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. I fall där Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ligger ansvaret för de radioaktiva restprodukterna hos kunden.

K ä n s l i g h e t s a n a lys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 56 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot USD, EUR och GBP.

Känslighetsanalys

	Förändring	MSek
Pris mot kund	1 procent	+/– 13,1
Personalkostnader	1 procent	+/– 6,1
Valutakurs USD/EUR/GBP	1 procent	+/– 0,3
Ränta	1 procentenhet	+/– 1,4

Effekter på rörelseresultatet beräknat på utfallet 2007.

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse	45
Koncernens resultaträkning	52
Koncernens balansräkning	53
Förändringar i koncernens eget kapital	54
Koncernens kassaflödesanalys	55
Moderbolagets resultaträkning	56
Moderbolagets balansräkning	57
Förändringar i moderbolagets eget kapital	58
Moderbolagets kassaflödesanalys	59
Redovisnings- och värderingsprinciper	60

N o t e r

Noter till koncernredovisningen

Not 1	Primära segment (ny struktur)	68
Not 1	Sekundära segment (primära segment enligt tidigare tillämpad struktur)	69
Not 2	Kostnader för ersättningar till anställda	70
Not 3	Rörelsens kostnader	70
Not 4	Övriga rörelseintäkter	70
Not 5	Övriga rörelsekostnader	70
Not 6	Finansiella intäkter	70
Not 7	Valutakursvinster/-förluster – netto	70
Not 8	Finansiella kostnader	70
Not 9	Inkomstskatt	71
Not 10	Resultat per aktie	71
Not 11	Materiella anläggningstillgångar	71
Not 12	Immateriella tillgångar	72
Not 13	Uppskjuten inkomstskatt	73
Not 14	Joint ventures	73
Not 15	Derivatinstrument	73
Not 16	Varulager	74
Not 17	Kundfordringar och andra fordringar	74
Not 18	Likvida medel	74
Not 19	Aktiekapital	74
Not 20	Andra reserver	74
Not 21	Upplåning	74
Not 22	Pensionsförpliktelser	75
Not 23	Leverantörsskulder och andra skulder	75
Not 24	Övriga avsättningar	76

Not 25	Ställda säkerheter	76
Not 26	Kassaflöde från rörelsen	76
Not 27	Åtaganden	76
Not 28	Eventualförpliktelser	76
Not 29	Företagsförvärv	77
Not 30	Medelantal anställda mm	77
Not 31	Förmåner till ledande befattningshavare	77
Not 32	Transaktioner med närstående	78

Noter till moderbolagets redovisning

	Femårsöversikt	83
	Revisionsberättelse	82
Not 57	Investering i dotterbolag	81
Not 56	Medelantal anställda mm	81
Not 55	Transaktioner med närstående	81
Not 54	Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	81
Not 53	Investeringar i materiella anläggningstillgångar	81
Not 52	Derivatinstrument	81
Not 51	Ansvarsförbindelser	81
Not 50	Ställda säkerheter	81
Not 49	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	81
Not 48	Skulder till kreditinstitut	80
Not 47	Obeskattade reserver	80
Not 46	Aktier och andelar i dotterbolag	80
Not 45	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	80
Not 44	Finansiella anläggningstillgångar	80
Not 43	Materiella anläggningstillgångar	80
Not 42	Uppskjuten skatt	79
Not 41	Skatt på årets resultat	79
Not 40	Bokslutsdispositioner	79
Not 39	Räntekostnader och liknande resultatposter	79
Not 38	Ränteintäkter och liknande resultatposter	79
Not 37	Operationella leasingavtal	79
Not 36	Avskrivningar	79
Not 34 Not 35	Löner, andra ersättningar och sociala avgifter Rörelsens kostnader	79 79
Not 33	Nettoomsättning	79

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2007.

Konce rnens v e r k s amh e t

Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Koncernens största marknader är USA, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Sverige och USA samt i kundernas anläggningar. Studsvik erbjuder kvalificerade tjänster och tekniska lösningar för ett kärnkraftverks hela livscykel, men med betoning på driftsoch reinvesteringsfaserna samt avvecklingsfasen.

Koncernens verksamhet bedrevs under 2007 i de fyra affärsområdena Avfallshantering, Avveckling och rivning, Service och underhåll samt Driftoptimering. Från den 1 januari 2008 indelas verksamheten i fem operativa segment. Den nya segmentsindelningen ökar organisationens fokus på de enskilda marknaderna och skapar samtidigt en tydligare bild av koncernens verksamhet och utveckling. Koncernens nya segmentsindelning är geografisk och omfattar de operativa segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA samt Global Services.

Den tidigare tillämpade affärsområdesindelningen avskaffas, men benämningarna lever kvar i något modifierad form, som samlande beskrivningar av koncernens kunderbjudanden. Området Service och underhåll byter namn till Engineering & Services för att bättre spegla den växande andelen konsulttjänster. Området Avveckling och rivning byter namn till Avveckling.

Segment Sverige omfattar den verksamhet inom Avfallshantering som är lokaliserad till och utförs i Sverige. Inom segmentet betjänas kunder i Nordeuropa. Kundbasen har sina tyngdpunkter i Sverige, Tyskland med angränsande länder samt Storbritannien.

Segment Storbritannien omfattar den verksamhet som bedrivs inom Avfallshantering och Avveckling i Storbritannien.

Segment Tyskland omfattar den verksamhet som bedrivs inom Avveckling samt Engineering & Services i Tyskland med angränsande länder.

Segment USA omfattar den verksamhet som bedrivs inom Avfallshantering vid koncernens anläggningar i USA. Kundbasen har för närvarande sin tyngdpunkt i USA, men även den kanadensiska marknaden bearbetas. I segmentet ingår också Studsviks joint venture med Washington Group, THOR Treatment Technologies (TTT), som erbjuder anläggningar för behandling av radioaktivt avfall till den federala marknaden i USA.

Segment Global Services omfattar den verksamhet som bedrivs inom Driftoptimering, dvs verksamheten inom materialteknik och programvaror för reaktordrift. Här är kundbasen global varför segmentet omfattar verksamhet i många länder.

För att bättre överensstämma med den operativa organ-

isationen segmentredovisas Studsviks verksamhet enligt den nya strukturen redan i denna årsredovisning. Jämförelsetal enligt den tidigare affärsområdesstrukturen återfinns i not 1.

Bolagets aktie är noterad på OMX Nordiska Börsen Stockholm AB, MidCap.

Ma r kna d s u t v e c k l ing

Energipriserna är höga i världen och efterfrågan på el ökar. Användningen av fossila bränslen orsakar en kraftig miljöbelastning och intresset för kärnkraftsproducerad el har ökat. Mot denna bakgrund sker en modernisering och effekthöjning av befintliga kärnkraftverk samtidigt som ny produktionskapacitet planeras och byggs. Äldre anläggningar, som av tekniska, ekonomiska eller andra skäl inte moderniseras, tas ur drift och förbereds för rivning. I USA och Storbritannien pågår omfattande statliga satsningar för att omhänderta avfall och att riva anläggningar från civil och militär kärnteknisk verksamhet. De båda länderna satsar betydande resurser i dessa program, som väntas löpa under lång tid. Det råder i vissa länder brist på lagringsutrymme för låg- och medelaktivt avfall och lagringskostnaderna är höga. Den generation som utvecklade dagens reaktorer lämnar nu successivt branschen, varför det råder brist på vissa specialistfunktioner hos såväl elproducenterna som hos reaktor- och systemleverantörerna.

Marknadsutvecklingen är gynnsam för Studsvik och skapar affärsmöjligheter för samtliga segment.

S tu d s vik s affä r oc h ma r kna d s p o s i t ion

Avfallshantering

Kärnkraftverkens produktion genererar låg- och medelaktivt avfall som måste tas omhand. Genom att bearbeta materialet med olika metoder kan Studsvik återvinna väsentliga delar av metalliskt material samt volymreducera och stabilisera restprodukterna och därmed sänka kundernas kostnader för avfallshantering betydligt.

Effekthöjning och modernisering av ett kraftverk innebär vanligen byte av stora komponenter, bland annat turbiner och ånggeneratorer. Utbytta komponenter måste tas om hand på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. Studsviks anläggningar och tekniker för avfallsbehandling är utformade för just detta.

Vid avveckling av kärntekniska anläggningar måste stora mängder avfall av olika slag bearbetas innan det slutförvaras. Studsvik har ledande metoder för att behandla detta material. Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt som lämpar sig för slutförvaring, men också genom mätning och

sortering för att reducera volymen avfall som måste slutförvaras. Metalliskt material rengörs med olika mekaniska eller kemiska metoder vanligen i kombination med smältning med syftet att väsentliga delar av avfallet ska kunna återanvändas.

Avveckling

Avveckling av kärntekniska anläggningar har påbörjats i flera länder. Studsvik har arbetat med avveckling i Sverige och Tyskland under mer än tjugo år och är väl etablerat på dessa marknader. Studsvik har också sedan drygt två år etablerat verksamhet i Storbritannien, där ett omfattande avvecklingsprogram har initierats av regeringen. Under avvecklingsfasen efterfrågas tjänster inom olika kompetensområden från kvalificerade beräkningar och projektledning till demontering och rivning.

Engineering & Services

Höga elpriser i kombination med ökad elkonsumtion leder till att kärnkraftsindustrin strävar efter så hög tillgänglighet som möjligt. Kraftindustrin lägger därför stor vikt vid att effektivisera och förkorta avställningstiderna för planerat underhåll och service. Studsvik har etablerat en stark position i centrala Europa baserad på en hög marknadsandel, men också på fleråriga samarbetskontrakt med kunderna.

För att förnya och uppgradera sina driftlicenser behöver kärnkraftsindustrin bland annat genomföra säkerhets- och processanalyser och ta fram avfallsplaner. Studsvik har mångårig erfarenhet av dessa frågeställningar och satsar på att expandera denna verksamhet och närliggande områden genom rekrytering och förvärv.

Driftoptimering

Såväl i drifts- som i reinvesteringsfasen efterfrågar kärnkraftsindustrin kvalificerade tekniska tjänster bland annat för att fastställa konstruktionsmaterialets och bränslets hållfasthet och livslängd. Studsvik har mer än 60 års erfarenhet av dessa frågeställningar och har den kompetens och laboratoriekapacitet som behövs för att hantera både bestrålat och obestrålat material. I den löpande driften eftersträvar kärnkraftsindustrin god bränsleekonomi. En effekthöjning innebär vanligen att kraftindustrin vill öka utbränningen av reaktorbränslet, dvs att utvinna mer energi ur varje bränsleelement utan att driftsäkerheten äventyras. Studsviks programvaror för bränsle- och härdoptimering är ledande på marknaden.

F in ans i e l l a må l o c h må l u p p fy l l e l s e

Studsviks långsiktiga mål var till och med 2007 en organisk tillväxt om minst 5 procent per år, en rörelsemarginal för koncernen uppgående till 8 procent samt att ha en soliditet på minst 40 procent. Tillväxtmålet har från 2008 reviderats till 10 procent. Se vidare sidan 8.

För helåret 2007 uppgick tillväxten till 18 procent för jämförbara enheter. Rörelsemarginalen uppgick på motsvarande sätt till 5 procent, vilket är en minskning i jämförelse med 2006. Denna kan huvudsakligen tillskrivas utvecklingen i

Nordamerika. Soliditeten uppgick 2007 till 42,5 procent att jämföras med 41,2 procent 2006.

Vi k t ig a h änd e l s e r

Förvärv av säkerhetskonsult i Tyskland

I mars förvärvades det tyska kärntekniska konsultföretaget Dr. Fary, en konsultrörelse inom licensiering och övervakning, säkerhet samt teknisk dokumentation för kärnkraftsindustrin. Efter förvärvet har verksamheten integrerats i Studsvik och redovisat en god organisk tillväxt.

Avvecklingsuppdrag i Tyskland

I april tecknade Studsvik en order omfattande entreprenadansvar för nedmontering av samtliga komponenter och installationer i det tyska kärnkraftverket Obrigheims turbinbyggnad. Uppdragets totala värde inklusive värdet av försäljningen av återvinningsbar metall uppgick till MSEK 33.

Avvecklingsuppdrag i Storbritannien

I april tecknade Studsvik kontrakt på ett stort avvecklingsuppdrag i brittiska Sellafield. Uppdraget omfattade förprojektering och byggnation av en avfallsanläggning. Den totala kontraktssumman uppgår till ca MSEK 190 under två år.

Avbrutet anbudsförfarande avseende förvärv

Under andra kvartalet deltog Studsvik i ett anbudsförfarande avseende förvärv av ett delvis konkurrerande kärnteknikföretag i Storbritannien. Det tänkta förvärvet var av betydande storlek och i linje med Studsviks tillväxtstrategi. Förvärvsprocessen avbröts dock när priset nådde en nivå som Studsvik inte kunde motivera. Kostnaderna för processen, MSEK 10,5, belastar årets resultat i moderbolaget.

Förvärv av konsultföretag i Storbritannien

I augusti förvärvades Studsvik samtliga aktier i det brittiska kärntekniska konsultföretaget Alpha Engineering med inriktning mot ventilation och byggteknik inom kärnkraftsindustrin.

Studsviks konsortium utsågs till "preferred bidder"

Nuclear Decommissioning Authority, NDA, utsåg i augusti ett konsortium i vilket Studsvik har en ägarandel om 15 procent, att slutförhandla avtal om driften av Storbritanniens slutförvar för radioaktivt avfall.

Samarbetsavtal

I september tecknade Studsvik ett samarbetsavtal med Waste Control Specialists LLC (WCS) avseende behandling och lagring av lågaktivt avfall av klass B och C i USA. Enligt samarbetsavtalet ska Studsvik erbjuda bearbetning och stabilisering av avfall och WCS lagring i företagets anläggning i Texas.

Order från MHI på avancerad programvara

Studsvik levererade i december programvara till Mitsubishi Heavy Industries Ltd (MHI) att användas för att licensiera nya avancerade reaktortyper av ATMEA 1-typ.

N e t t o oms ä t tning o c h r e s u ltat

Koncernens nettoomsättning uppgick till MSEK 1 314,7 (1 219,6). För jämförbara enheter ökade nettoomsättningen med MSEK 191,8 motsvarande 18 procent. Samtliga segment bidrar till ökningen. Valutakurseffekterna vid omräkning av utländska dotterbolags nettoomsättning uppgick till MSEK –44,9.

Utlandsandelen av nettoomsättningen uppgick till 80 (72) procent.

Koncernens rörelseresultat uppgick till MSEK 62,1 (71,3). I årets resultat ingår reavinst från försäljningen av Studsvik Stensand den 1 januari 2007. Resultatet belastas också med kostnader för en under andra kvartalet avbruten förvärvsprocess i Storbritannien. För jämförbara enheter samt justerat för reavinst från försäljningen av Studsvik Stensand och för kostnader för den avbrutna förvärvsprocessen, minskade rörelseresultatet med MSEK 12,1.

Valutakurseffekterna vid omräkning av utländska dotterbolags rörelseresultat uppgick till –0,6 (–0,5).

Lönsamh e t

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 4,7 (5,8) procent och vinstmarginalen blev 3,5 (4,7) procent.

Det sysselsatta kapitalet minskade med MSEK 15,3 till MSEK 890,5.

Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,5 (1,5) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 7,9 (11,3) procent.

Komm enta r e r t i l l k onc e rnens op e r at iva s e gment

Sverige

Studsvik är en av de större kommersiella aktörerna inom behandling av radioaktivt avfall i Europa och bedriver avfallshantering främst i egna anläggningar, men också i viss utsträckning hos kund. Genom att separera och volymreducera avfallet, särskilja återvinningsbart metallskrot och därigenom minimera mängden restavfall som behöver slutförvaras, bidrar Studsvik till att sänka kundernas kostnader.

Inom segmentet betjänar Studsvik primärt den europeiska marknaden med förbränning av torrt avfall och behandling av metallskrot.

Trots begränsad produktionskapacitet under tredje kvartalet på grund av ett haveri i smältanläggningen redovisar segmentet tillväxt 2007. Tillväxten är huvudsakligen hänförbar till verksamheten inom metalliskt avfall och behandlingen av stora reaktorkomponenter. Under 2007 togs en ny produktionslinje för reaktorkomponenter i storleksordningen upp till 600 ton i bruk. Den nya produktionslinjen har bidragit till att sänka genomloppstiden vid behandling av en stor komponent från ursprungliga tolv till fyra månader. Behandling av stora komponenter fick sitt kommersiella genombrott under året med inleverans av sex ånggeneratorer, varav två från Sverige och fyra från Tyskland.

Förbränningsverksamhetens kunder återfinns huvudsakligen i Centraleuropa. Avfallsvolymerna är förhållandevis stabila, men variationer mellan år förekommer på grund av varierande driftförhållanden hos kund.

Förbränningsanläggningen behandlade något lägre volymer under 2007 än under föregående år.

Såväl förbränningsverksamheten som behandlingen av metalliskt avfall går in i 2008 med en god orderstock. Samtliga anläggningar har kapacitet att bearbeta större volymer.

Storbritannien

Studsvik har efter två uppbyggnadsår etablerat en stark position på den brittiska marknaden inom Avveckling och Avfallshantering. Under 2007 dominerade aktiviteterna inom området Avveckling och ett flerårigt uppdrag i Sellafield, men andelen Avfallshantering ökade successivt. Det brittiska regelverket för transport av radioaktivt material för behandling utanför landets gränser reformerades. Det nya regelverket, som innebär en förenklad tillståndsprocess, resulterade under året i ett flertal testorder till Studsvik, där avfall i mindre volymer skeppades till Sverige för behandling. Under året förvärvades Studsvik Alpha Engineering, ett konsultföretag inom ventilations- och byggteknik. Verksamheten utvecklades enligt förväntan och redovisade ett gott kassaflöde.

Studsvik ingår i det konsortium, Nuclear Waste Management (NWM), som utsetts till "preferred bidder" avseende driften av Storbritanniens anläggning för slutförvar av lågaktivt radioaktivt avfall. Studsvik äger 15 procent i NWM. Avtalstiden är initialt på fem år med option att förlängas med ytterligare totalt 12 år. Initialt bedöms avtalet ha ett värde på MGBP 125. Om samtliga optioner utnyttjas bedöms kontraktsvärdet till högst MGBP 500. I uppdraget ingår att utveckla en strategi för hantering av låg- och medelaktivt avfall i Storbritannien.

Efter rapportperioden fick Studsvik miljö- och kärntekniskt tillstånd att bedriva behandling av metalliskt avfall i bolagets anläggning i Workington.

Tyskland

Inom segmentet erbjuder Studsvik ett brett tjänsteutbud till kärnkraftsreaktorer i drift, såväl som till kärnkraftsreaktorer och andra kärntekniska anläggningar, som tagits ur drift och som befinner sig i varierande faser av nedläggning. En väsentlig del av affärsvolymen genereras under den tid de olika kraftverken stängs för översyn och underhåll, så kallade revisioner. Den tyska kraftindustrin hade under 2007 väsentligen längre revisionsavställningar än tidigare år, vilket bidrog till hög beläggning inom Engineering & Services. Den under året förvärvade konsultrörelsen Dr. Fary, som bland annat utför säkerhetsanalyser, utvecklades väl och verksamheten har växt organiskt efter förvärvet. Aktiviteterna på avvecklingsmarknaden i Tyskland var lägre än föregående år, men med viss uppgång mot slutet av året.

USA

Studsvik bedriver avfallshantering i två anläggningar lokaliserade till Erwin och Memphis i delstaten Tennessee. Därutöver bedrivs, med bas i Memphis, en logistikverksamhet med

en egen transportorganisation med ca 60 fordon, som har kapacitet och kompetens att genomföra transporter av radioaktivt material. I Erwin behandlas vått låg- och medelaktivt avfall i en anläggning baserad på Studsviks patenterade pyrolysteknik THORSM. I Memphis behandlas annat organiskt och metalliskt lågaktivt avfall.

Verksamheten i Erwin fortsatte att utvecklas positivt. God beläggning och en bra prisbild på behandlat material bidrog till att verksamheten, trots vissa driftstörningar vid årets början, redovisade det bästa helårsresultatet sedan verksamhetens start. Slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall i USA, Barnwell, kommer av allt att döma att stängas vid halvårsskiftet 2008. I praktiken innebär det att flertalet amerikanska kärnkraftverk står utan slutförvar för sitt medelaktiva avfall, bland annat jonbytarmassor som behandlas i Erwinanläggningen. Genom det samarbete som inletts med Waste Control Specialists i Texas, kan Studsvik erbjuda den amerikanska kärnkraftsindustrin ett konkurrenskraftigt lagringsalternativ när Barnwell stängs.

Verksamheten i Memphis hade svag lönsamhet. 2007 präglades av hård konkurrens med pressade priser och ökade kostnader för att försvara marknadspositionen som följd. Investeringar har genomförts under året i Memphisanläggningen för att öka kapaciteten att behandla stora metalliska komponenter. Ordersituationen är god vad avser Erwinverksamheten, men otillfredsställande vad avser Memphisverksamheten.

Under 2007 fick THOR Treatment Technologies en order från Department of Energy, USA, till ett värde av MUSD 7,5. Inom ramen för uppdraget, som löper under 22 månader, ska TTT demonstrera att THOR-tekniken kan tillämpas på högaktivt avfall. TTT redovisade vinst och positivt kassaflöde under 2007.

Global Services

Studsvik är en av världens främsta oberoende leverantörer av tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material samt världsledande inom området programvaror för bränsleoptimering. Test- och analysverksamheten bedrivs vid Studsviks laboratorier i Sverige. Utvecklingen av programvaran sker huvudsakligen i USA.

Produktområdet programvaror för härdoptimering utvecklades positivt under 2007 med en god tillväxt i såväl nettoomsättning som rörelseresultat. Under året genomfördes en större programvaruleverans till Mitsubishi Heavy Industries (MHI). Det är första gången Studsviks programvara säljs med syftet att användas vid utveckling av nya reaktortyper.

Den materialtekniska verksamheten utvecklades svagt beroende på en kombination av låg beläggning i delar av verksamheten samt tekniska störningar i ett av verksamhetens laboratorier under andra kvartalet. Orderingången och beläggningssituationen förbättrades mot slutet av året. Under året har, i samarbete med Institutt for energiteknikk i Norge, ett utvecklingsarbete genomförts för att kvalificera den norska materialprovningsreaktorn i Halden för så kallade ramptester. Under december genomfördes framgångsrikt de första ramptesterna i Halden, vilket markerar en milstolpe i samarbetet mellan Studsvik och Haldenreaktorn. Ramptester genomförs på reaktorbränsle och kombineras vanligen med

laborativa undersökningar i så kallade Hot Cells. Studsvik kan nu erbjuda en komplett test- och analysverksamhet för reaktorbränsle, vilket inte varit möjligt sedan stängningen av den egna materialprovningsreaktorn 2005.

F in ans i e l l s t ä l lning o c h l ik vidi t e t

Likvida medel uppgick till MSEK 176,9 (247,6).

Eget kapital uppgick till MSEK 571,8 (558,7). Soliditeten uppgick till 42,5 (41,2) procent. De ränte-

bärande skulderna uppgick till MSEK 318,7 (347,2).

Upplåningen är i sin helhet i utländsk valuta och avser investeringar och rörelseförvärv i USA, Tyskland och Storbritannien.

Koncernens internt genererade kassaflöde bedöms som tillräckligt för koncernens löpande verksamhet. En ökad upplåning och en ökning av eget kapital kan behöva genomföras för det fall ett eller flera större förvärv aktualiseras. Moderbolaget har full tillgång till dotterbolagens kassaflöden.

Inve s t e ring a r

Koncernens investeringar uppgick till MSEK 127,3 (344,7). Bland årets expansionsinvesteringar kan nämnas utbyggnaden av anläggningarna för behandling av stora komponenter i såväl Sverige som i USA.

Förvärv av dotterbolag ingår i årets investeringar med MSEK 46,2 (278,2).

Vid utgången av 2007 uppgick koncernens åtaganden avseende påbörjade och ej avslutade investeringar till MSEK 9,3 (19,8). Samtliga pågående investeringar bedöms komma att finansieras med egna medel.

Ka s s af l ö d e

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till MSEK 76,7 (105,5). Rörelsekapitalförändringen uppgick till MSEK –37,7 (–1,4). Kassaflödet från den löpande verksamheten efter investeringar uppgick till MSEK –83,4 (–240,6).

Fo r s kning o c h u t v e c k l ing

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som rena kunduppdrag, dels inom ramen för den egna produktutvecklingen. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2007 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till MSEK 41,8 (39,8). De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll på

befintliga programvaror och nyutveckling. Då de ekonomiska fördelarna av nyutvecklingsarbetet fördelas över en mycket lång tid kostnadsförs dessa utgifter i takt med att de uppstår.

Väs ent l ig a ri s k e r o c h os ä k e r h e t s fa k t o r e r

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Med verksamhet i sju länder är Studsvik exponerat för såväl operationella som finansiella risker. Koncernens finansiella riskhantering redovisas i avsnittet "Redovisningsoch värderingsprinciper" på sidan 66. Övriga risker redovisas och kommenteras i avsnittet "Riskfaktorer" på sidan 41. Ansvaret för riskbedömning ligger främst inom respektive dotterbolag, men granskas och följs upp av moderbolaget. Koncernen har en hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar. Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ.

Ti l l s t ånd s p l ik t ig v e r k s amh e t

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet i Sverige och USA. Verksamheten vid koncernens svenska anläggningar bedrivs med tillstånd enligt Miljöbalken, Kärntekniklagen och Strålskyddslagen. Verksamheten i USA bedrivs på motsvarande sätt i enlighet med nationella lagar. Den svenska verksamheten var föremål för prövning enligt Miljöbalken och godkändes enligt domar i Miljödomstolen och Miljööverdomstolen under 2004. De svenska kärntekniska anläggningarna som är tillståndspliktiga enligt Kärntekniklagen innefattar kärnreaktorer, aktiva laboratorier, anläggningar för hantering och mellanförvaring av låg- och medelaktivt avfall samt anläggning för förvaring av kärnämne. Koncernens huvudsakliga miljöpåverkan sker genom utsläpp från anläggningarna till luft och vatten. De tillstånd under vilka de kärntekniska anläggningarna drivs anger gräns- och riktvärden för utsläpp till yttre miljö. Under året ligger utsläppen under gränsvärdena.

Koncernen erhöll i mars 2007, genom dom i Miljödomstolen, tillstånd att nedmontera och avveckla reaktorerna R2 och R2-0 som togs ur produktion 2005.

Omfattande insatser genomfördes vid de svenska anläggningarna i syfte att höja det fysiska skyddet.

Avv e c k l ing av k ä rnt e kni s k a anlä g gning a r

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärntekniklagen, varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt denna lag har tillståndsinnehavarna såväl det tekniska som ekonomiska ansvaret för avvecklingen. I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst

radioaktivt avfall med mera ("Studsvikslagen") betalar emellertid de svenska kärnkraftsproducenterna en viss avgift per producerad kWh elkraft till staten. Medlen fonderas och avser att täcka kostnaderna för avvecklingen av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige. För koncernens övriga kärntekniska anläggningar i Sverige gör koncernen avsättningar i egen balansräkning för åtagandet samt ställer säkerheter för fullgörandet i form av bankgarantier till Statens kärnkraftinspektion och Länsstyrelsen. En ny lag som trädde i kraft under 2007 (2006:647) ersätter vid utgången av 2009 Studsvikslagen. Vid den tidpunkten är det lagstiftarens och myndigheternas avsikt att åtagandet enligt Studsvikslagen ska vara fullbetalt. De av koncernens anläggningar som idag inte omfattas av Studsvikslagen omfattas av den nya lagstiftningen. Koncernen bedömer att åtagandet för dessa anläggningar även framgent och inom ramen för den nya lagstiftningen kommer att säkras genom att bankgarantier utställs till berörda myndigheter.

Avveckling av kärntekniska anläggningar som tagits ur drift och som finansieras enligt Studsvikslagen genomförs i huvudsak i dotterbolaget AB SVAFO. I bolagets ansvar ingår också att återställa den så kallade Ranstadanläggningen, en anläggning för uranutvinning lokaliserad i södra Sverige. Driften upphörde 1987. AB SVAFO är ett helägt dotterbolag vars verksamhet finansieras helt av medel ur Kärnavfallsfonden. Medlen ur Kärnavfallsfonden täcker kostnaderna för verksamheten.

Medel ur Kärnavfallsfonden finansierar också den framtida rivningen av koncernens materialprovningsreaktor som upphörde med driften under 2005. Tillståndsinnehavare för den anläggningen är det helägda dotterbolaget Studsvik Nuclear AB, som därmed är ansvarigt att genomföra avvecklingen.

Fö r s ä k ring a r

Studsvik är genom sin geografiska spridning och genom sina olika verksamhetsinriktningar exponerat för flera former av ansvarsrisker. Studsviks ansvarsförsäkringar har till uppgift att skydda Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Studsviks verksamhet försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar. De nukleära ansvarsförsäkringarna regleras av Atomansvarslagen i Sverige och av motsvarande utländsk lagstiftning i respektive land. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurance (NNI) och European Liability Insurance for the Nuclear Industry (ELINI) . För den amerikanska verksamheten tecknas ansvarsförsäkring i American Nuclear Insurers (ANI) Liability Insurance Pool. Den icke-nukleära verksamheten försäkras idag genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget Zürich.

Egendom och avbrottsförsäkring tecknas för de svenska nukleära riskerna i Nordic Nuclear Insurance (NNI) och European Mutual Association for Nuclear Insurance (EMANI). Även för den amerikanska anläggningen i Erwin tecknas en nukleär försäkring i EMANI. Icke nukleära egendoms- och avbrottsförsäkringar tecknas lokalt i respektive land.

M o d e r b o l a g e t

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av aktier i dotterbolag. Moderbolagets nettoomsättning uppgick till MSEK 5,6 (8,0). Rörelseresultatet uppgick till MSEK –38,3 (–27,3). I helårsresultatet ingår realisationsvinst vid försäljningen av Studsvik Stensand AB med MSEK 35,0 och kostnader för den avbrutna förvärvsprocessen i Storbritannien med MSEK 10,5. Moderbolagets investeringar uppgick till MSEK 0,5 (2,3). Likvida medel uppgick till MSEK 91,2 (149,7) och räntebärande skulder till MSEK 154,2 (182,9).

Ers ä t tning a r t i l l l e d and e be fat tning s h ava r e

Vid årsstämman den 19 april 2007 fastställdes följande principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lön ska fastställas för kalenderår.

Ledande befattningshavare kan erbjudas bonus. Sådan bonus får maximalt uppgå till högst 20 procent av fast lön. Ledande befattningshavare äger rätt att på eget initiativ omvandla bonus till extra pensionsinbetalning. Bonus ska primärt vara baserad på koncernens finansiella mål. Bonusplan ska fastställas för verksamhetsår.

Utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal äger ledande befattningshavare rätt att på individuell basis arrangera pensionslösningar. Löne- eller bonusavstående kan utnyttjas för ökade pensionsavsättningar givet oförändrad kostnad för Studsvik över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 12 månadslöner.

Styrelsen avser att föreslå årsstämman 2008 att bonus ska kunna utgå med högst 50 procent av fast lön, men att principerna för ersättning till ledande befattningshavare i övrigt ska gälla oförändrade.

Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 31.

Utd e lning

Styrelsen föreslår att en utdelning om 2,00 (2,00) kronor per aktie lämnas för räkenskapsåret 2007. Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2007 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat.

Ut s ik t e r fö r 2 0 0 8

Den samlade bilden av kärnkraftsmarknaden är en marknad i tillväxt. Moderniserings- och effekthöjningsprogram pågår i flera länder. Inom ramen för projekten efterfrågas tjänster av den typ Studsvik erbjuder, bland annat avfallshantering, materialundersökningar och konsulttjänster. Avvecklingsoch rivningsaktiviteterna förväntas fortsätta att öka i omfattning på den brittiska marknaden och bedöms öka något även i Tyskland. Antalet revisionsdygn i den tyska kärnkraftsindustrin bedöms bli färre under 2008 än under 2007, som präglades av ett flertal långa oplanerade reaktoravställningar. På den amerikanska marknaden för avfallshantering bedöms den hårda konkurrensen att bestå och prägla delar av verksamheten. Marknadsutvecklingen skapar förutsättningar för en god organisk tillväxt i flertalet segment under 2008.

Fö r s l a g t i l l vins t di s p o s i t ion

Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 599 595 757 kronor.

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att

–	Till aktieägarna utdelas
	2,00 kronor per aktie, totalt	16 437 222 kronor
–	I ny räkning överförs	583 158 535 kronor

S t y r e l s ens y t t r and e ö v e r d en för e s l a gna u t d e lning en

Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar bolagets soliditet till 76,1 procent och koncernens soliditet till 41,8 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en betryggande nivå.

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 22 april 2008. Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 10 mars 2008

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan

Ordförande Vice ordförande Ledamot

Ingemar Eliasson Maria Lindberg Alf Lindfors Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Roger Lundström Leif Nilsson Arbetstagarrepresentant Ledamot

Magnus Groth Verkställande direktör

Koncernens resultaträkning

	Not	2007	2006
Försäljningsintäkter	1	1 314 647	1 219 611
Kostnader för sålda tjänster	3	–1 000 017	–906 537
Bruttovinst		314 630	313 074
Övriga rörelseintäkter	4	25 088	14 277
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	3	–53 817	–44 567
Administrationskostnader	3	–180 415	–164 190
Forsknings- och utvecklingskostnader	3	–41 754	–39 787
Övriga rörelsekostnader	5	–1 628	–7 528
Rörelseresultat	1, 2, 3, 4, 5	62 104	71 279
Finansiella intäkter	6	8 716	23 094
Finansiella kostnader	7, 8	–24 834	–37 249
Resultat före skatt		45 986	57 124
Inkomstskatt	9	1 234	–22 302
Årets resu ltat		47 220	34 822
Hänförligt till
– moderbolagets aktieägare		46 475	34 822
– minoritetsintresse		745	-
Resultat per aktie	10
– före utspädning		5,65	4,24
– efter utspädning		5,65	4,24

Koncernens balansräkning

	Not	2007	2006
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	11	406 594	400 647
Immateriella tillgångar	12	368 718	355 574
Uppskjutna skattefordringar	13	41 608	44 402
Derivatinstrument	15	356	634
Kundfordringar och andra fordringar	17	25 372	27 029
Summa anläggningstillgångar		842 648	828 286
Omsättningstillgångar
Varulager	16	22 459	6 873
Kundfordringar och andra fordringar	17	303 043	272 397
Derivatinstrument	15	933	2 229
Likvida medel	18	176 873	247 574
Summa omsättningstillgångar		503 308	529 073
SUMMA TILLGÅNGAR		1 345 956	1 357 359
Eget ka pita l
Kapital och reserver som kan hänföras till
moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	19	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital		225 959	225 959
Andra reserver	20	–9 932	7 653
Balanserad vinst		344 130	316 534
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		568 376	558 365
Minoritetsintresse		3 457	286
Summa eget kapital		571 833	558 651
Sku lder
Långfristiga skulder
Upplåning	21	196 368	307 398
Derivatinstrument	15	52	-
Uppskjutna skatteskulder	13	40 889	44 387
Pensionsförpliktelser	22	5 961	5 939
Övriga avsättningar	24	55 280	55 357
Övriga långfristiga skulder	23	7 942	4 044
Summa långfristiga skulder		306 492	417 125
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder	23	301 552	250 680
Aktuella skatteskulder		11 502	8 714
Upplåning	21	122 287	39 782
Derivatinstrument	15	158	7 217
Övriga avsättningar	24	32 132	75 190
Summa kortfristiga skulder		467 631	381 583
Summa skulder		774 123	798 708
Summa eget ka pita l och sku lder		1 345 956	1 357 359

Förändringar i koncernens eget kapital

	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Minoritets- intresse	Summa eget kapital
Ingående balans
per den 1 januari 2006	8 219	225 959	34 047	298 149	254	566 628
Förändring omräkningsdifferenser			–26 394		32	–26 362
Summa transaktioner redovisade
direkt i eget kapital			–26 394		32	–26 362
Årets resultat redovisat
i resultaträkningen Summa redovisade intäkter				34 822		34 822
och kostnader för perioden				34 822		34 822
Utdelning				–16 437		–16 437
Utgående balans
per den 31 december 2006	8 219	225 959	7 653	316 534	286	558 651
Ingående balans
per den 1 januari 2007	8 219	225 959	7 653	316 534	286	558 651
Omföring inom eget kapital				–2 442	2 442	0
Förändring omräkningsdifferenser			–17 585		–16	–17 601
Summa transaktioner redovisade
direkt i eget kapital			–17 585	–2 442	2 426	–17 601
Årets resultat redovisat i resultaträkningen				46 475	745	47 220
Summa redovisade intäkter
och kostnader för perioden				46 475	745	47 220
Utdelning				–16 437		–16 437
Utgående balans
per den 31 december 2007	8 219	225 959	–9 932	344 130	3 457	571 833

Koncernens kassaflödesanalys

	Not	2007	2006
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		62 104	71 279
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	26	37 504	50 694
		99 608	121 973
Erhållen ränta		8 716	16 522
Erlagd ränta		–24 834	–30 594
Betald inkomstskatt		–6 811	–2 399
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital		76 679	105 502
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		–52 309	9 772
– Övriga kortfristiga skulder		14 589	–11 122
Kassaflöde från den löpande verksamheten		38 959	104 152
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av dotterbolag	29	–41 869	–278 181
Försäljning av dotterbolag		45 766	-
Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar		-	13 612
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	11	–80 512	–66 222
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		1 225	5 992
Förvärv av immateriella tillgångar	12	-	–334
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–75 390	–325 133
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån		15 444	181 203
Amortering av lån		–34 525	–13 049
Utdelning		–16 437	–16 437
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–35 518	151 717
Minskning av likvida medel		–71 949	–69 264
Likvida medel vid årets början		247 574	323 386
Omräkningsdifferens		1 248	–6 548
Likvida medel vid årets slut	18	176 873	247 574

Moderbolagets resultaträkning

	Not	2007	2006
Försäljningsintäkter	33	5 634	7 960
Kostnader för sålda tjänster	35	–5 395	–6 151
Bruttovinst		239	1 809
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	35	-	-
Administrationskostnader	35	–39 340	–31 281
Övriga rörelseintäkter		795	2 147
Övriga rörelsekostnader		-	–34
Rörelseresultat	33, 34, 35, 36, 37	–38 306	–27 359
Ränteintäkter och liknande resultatposter	38	51 326	58 461
Räntekostnader och liknande resultatposter	39	–15 631	–32 464
Resultat före skatt		–2 611	–1 362
Bokslutsdispositioner	40	329	28 540
Inkomstskatt	41	10 460	–896
Årets resu ltat		8 178	26 282

Moderbolagets balansräkning

	Not	2007	2006
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	43
– Inventarier och verktyg, byggnader, mark		1 664	2 121
Finansiella anläggningstillgångar	44
– Uppskjutna skattefordringar		2 680	2 697
– Aktier i dotterbolag	46	779 397	762 356
– Fordringar hos koncernföretag		154 094	200 881
Derivatinstrument	52	-	188
Kundfordringar och andra fordringar		10 918	11 682
Summa anläggningstillgångar		948 753	979 925
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror		423	-
Kundfordringar och andra fordringar		12 279	11 105
Derivatinstrument	52	71	-
Fordringar hos koncernföretag		42 312	41 703
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	45	1 045	3 548
Likvida medel		91 210	149 651
Summa omsättningstillgångar		147 340	206 007
SUMMA TILLGÅNGAR		1 096 093	1 185 932
Eget ka pita l
Eget kapital
Aktiekapital		8 219	8 219
Bundna reserver		225 272	225 272
Summa bundet eget kapital		233 491	233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver		591 418	554 770
Årets resultat		8 178	26 282
Summa fritt eget kapital		599 596	581 052
Summa eget kapital		833 087	814 543
Obeskattade reserver	47	6 874	7 203
Sku lder
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	48	137 113	165 770
Uppskjutna skatteskulder		20	74
Skulder till koncernföretag		48 106	67 340
Övriga skulder		7 942	-
Övriga avsättningar		-	4 044
Summa långfristiga skulder		193 181	237 228
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		34 821	83 476
Leverantörsskulder		2 747	1 415
Skulder till kreditinstitut	48	17 125	17 125
Övriga skulder		1 357	252
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	49	6 901	24 690
Summa kortfristiga skulder		62 951	126 958
Summa skulder		256 132	364 186
Summa eget ka pita l och sku lder		1 096 093	1 185 932

Förändringar i moderbolagets eget kapital

	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2006	8 219	225 272	539 962	773 453
Utdelning till aktieägare			–16 437	–16 437
Fusionsdifferens			2 651	2 651
Erhållet koncernbidrag			39 714	39 714
Skatteeffekt av koncernbidrag			–11 120	–11 120
Årets resultat			26 282	26 282
Utgående balans per den 31 december 2006	8 219	225 272	581 052	814 543
Ingående balans per den 1 januari 2007	8 219	225 272	581 052	814 543
Erhållet koncernbidrag			37 226	37 226
Skatteeffekt av koncernbidrag			–10 423	–10 423
Utdelning			–16 437	–16 437
Årets resultat			8 178	8 178
Utgående balans per den 31 december 2007	8 219	225 272	599 596	833 087

Moderbolagets kassaflödesanalys

	Not	2007	2006
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–38 306	–27 359
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	54	–849	281
		–39 155	–27 078
Erhållen ränta		16 121	20 762
Erhållen utdelning		-	18 578
Erlagd ränta		–14 526	–39 098
Betald inkomstskatt		–133	-
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital		–37 693	–26 836
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		–1 447	8 194
– Övriga kortfristiga skulder		–46 962	4 765
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–86 102	–13 877
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Investering i dotterbolag	57	–32 875	–83 160
Försäljning av dotterbolag		47 999	-
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		1 352	117
Lån till dotterbolag		17 376	–134 229
Avyttring av övriga finansiella tillgångar		587	13 612
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	53	–533	–2 305
Kassaflöde från investeringsverksamheten		33 906	–205 965
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Amortering av lån		–269 746	-
Upptagna lån		251 019	117 820
Utbetald utdelning		–16 437	–16 437
Erhållet/lämnat koncernbidrag		28 919	69 872
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–6 245	171 255
Minskning av likvida medel		–58 441	–48 587
Likvida medel vid årets början		149 651	198 238
Likvida medel vid årets slut		91 210	149 651

Redovisnings- och värderingsprinciper

Belopp i 1000-tal kronor om inte annat anges

Grund för rap porternas up prättande

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges under rubriken "Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål"på sidan 66.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2007

• IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, och den kompletterande ändringen av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter – Upplysningar om kapital, inför nya upplysningar avseende finansiella instrument. IFRS 7 har ingen inverkan på klassificering och värdering av koncernens finansiella instrument.
• IFRIC 8, Tillämpningsområdet för IFRS 2, kräver att transaktioner som berör utfärdande av egetkapitalinstrument – där det vederlag som erhålls understiger verkligt värde på utfärdade egetkapitalinstrument – ska prövas för att fastställa om de faller inom ramen för IFRS 2. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IFRIC 10, Delårsrapportering och värdenedgångar, tillåter inte att de nedskrivningar som redovisats under en delårsperiod för goodwill, placeringar i egetkapitalinstrument och placeringar i finansiella tillgångar, som redovisas till anskaffningsvärde, återförs per en efterföljande balansdag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2007 men som inte är relevanta för koncernen

Följande standarder, ändringar och tolkningar av publicerade standarder är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2007 eller senare, men är inte relevanta för koncernen:

– IFRS 4, Försäkringsavtal.

• IFRIC 7, Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer.
• IFRIC 9, Omvärdering av inbäddade derivat.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av koncernen:

• IAS 1 (ändring), Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringarna innebär framför allt förändringar i uppställningsformerna och benämningarna av de finansiella rapporterna. Således kommer koncernens framtida utformning av de finansiella rapporterna att påverkas vid införandet av denna standard.
• IAS 27 (ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen innebär bl a att resultat hänförligt till minoritetsaktieägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital samt att, i de fall ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet, ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.
• IFRS 2 (ändring), Aktierelaterade ersättningar, Vesting conditions and cancellations (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp, "non-vesting conditions" (villkor som inte är definierade som intjänandevillkor). Standarden anger att "non-vesting conditions" ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet på egetkapitalinstrument. Varor och tjänster som erhålls av en motpart, som uppfyller alla andra intjänandevillkor, ska redovisas oavsett om "nonvesting conditions" uppfylls eller inte. Denna ändring har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IFRS 3 (ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkter för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas, bla vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Koncernen kommer att

tillämpa standarden från och med räkenskapsåret som påbörjas den 1 januari 2010. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv, men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.

• IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments of an enterprise and related information. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen.
• IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart kostnadsföra dessa lånekostnader kommer att tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) från den 1 januari 2009, men den är för närvarande inte relevant för koncernen eftersom det inte finns några tillgångar för vilka lånekostnader kan aktiveras.
• IFRIC 14, IAS 19 The limit on a defined benefit asset, minimum funding requirements and their interaction 1 (gäller från den 1 januari 2008). IFRIC 14 ger vägledning vid bedömning av begränsningen i IAS 19 av beloppet för det överskott som kan redovisas som en tillgång. Den förklarar också hur pensionstillgången eller -skulden kan påverkas av ett lagstadgat eller avtalsenligt krav på minimifinansiering. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 14 från den 1 januari 2008, men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte är relevanta för koncernen

Följande tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare, men är inte relevanta för koncernen.

• IFRIC 11 behandlar aktierelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernföretag (exempelvis optioner avseende ett moderbolags aktier). IFRIC 11 ger vägledning om huruvida dessa transaktioner ska redovisas som aktierelaterade ersättningar, som regleras med egetkapitalinstrument, eller med kontanter i de separata finansiella rapporterna för moderbolaget respektive andra berörda koncernföretag.
• IFRIC 12, Service concession arrangements 1 (gäller från den 1 januari 2008). IFRIC 12 gäller för avtalsreglerade arrangemang där en operatör inom den privata sektorn deltar i utveckling, finansiering, drift och underhåll avseende infrastruktur för den offentliga sektorns tjänster. IFRIC 12 är inte relevant för koncernen eftersom inget koncernföretag levererar tjänster till offentlig sektor.

– IFRIC 13, Customer loyalty programmes 1 (gäller från den 1 juli 2008). IFRIC 13 klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojalitet (exempelvis lojalitetspoäng eller gratis produkter) handlar det om ett avtal med flera delar (multiple elements arrangements). Den ersättning som erhålls från kunden fördelas mellan de olika delarna i avtalet utifrån respektive dels verkliga värde. IFRIC 13 är inte relevant för koncernen eftersom inget koncernföretag har något lojalitetsprogram.

M o d e r b o l a g e t

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06, Redovisning för juridiska personer. RR 32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Konce rnr e d o vi sning

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de bolag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.

Transaktioner med minoritetsaktieägare

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktieägare som transaktioner med tredje part. Avyttringar till minoritetsaktieägare resulterar i vinster och förluster för koncernen, vilka redovisas i resultaträkningen.

S egment r a p p o rt e ring

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografiska områden tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer.

I koncernen klassificeras geografiska områden som primära segment. Affärsområden klassificeras som sekundära segment.

Överföring eller transaktioner mellan segmenten sker enligt normala kommersiella villkor, som också gäller för externa parter.

Om r ä kning av u t l änd s k va l u ta

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
• Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
• Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Mat e ri e l l a anl ä g gning s t i l l g ång a r

Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmånerna, som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden, enligt följande:

–	Byggnader	25–50 år
–	Maskiner och andra tekniska anläggningar	3–20 år
–	Inventarier och verktyg	3–15 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen. När omvärderade tillgångar säljs, överförs de belopp som ingår i reserver till balanserade vinstmedel.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde, utgifter nedmontering eller återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över nyttjandeperioden.

Imm at e ri e l l a t i l l g ång a r

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden, vilket i normalfallet betyder 10 års avskrivningstid.

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår.

Hyresrätter och liknande rättigheter

Hyresrätter och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod.

Ne d s k rivning a r

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

F in ans i e l l a ins t r ument

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
• Lånefordringar och kundfordringar.
• Finansiella instrument som hålles till förfall.
• Finansiella tillgångar som kan säljas.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori har två underkategorier: finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana som från första början hänförs till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort eller om denna klassificering bestäms av ledningen. Derivatinstrument kategoriseras också som innehav för handel om de inte är identifierade som säkringar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Finansiella instrument som hålles till förfall

Finansiella instrument som hålles till förfall är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid, som koncernen har för avsikt och förmåga att behålla till förfall.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivata tillgångar som antingen har hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Studsvik har inga tillgångar som kan klassificeras som Finansiella tillgångar som kan säljas.

Va r u l a g e r

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och produkter i arbete består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

Kundfor d ring a r

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskostnader i resultaträkningen.

Lik vid a me d e l

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader.

Akt i e k a p i ta l

Stamaktier klassificeras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

L ev e r ant ö r s s k u l d e r

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Up p l åning

Upplåning redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Up p s k j u t en s k at t

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Om emellertid den uppskjutna skatten uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett företagsförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat, redovisas den inte. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och ‑lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Er s ä t tning a r t i l l ans t ä l l d a

Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/förluster för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den sk "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer, som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandels- och bonusplaner

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserad på en formel som beaktar den vinst som är relaterad till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

Avs ä t tning a r

Avsättningar för framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och övrigt redovisas när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt, som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Intä k t s r e d o vi sning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda tjänster exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande.

Koncernen använder metoden för successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Färdigställandegraden fastställs som nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen i procent av beräknade totala uppdragsutgifter för varje uppdrag.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Red o vi sning av j oint v ent u r e s

Som joint ventures klassificeras verksamheter där Studsvik tillsammans med en eller flera samägare har ett gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen är enbart engagerad i joint ventures som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden.

L e a s ing

Åtskillnad görs mellan finansiell och operationell leasing. Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Vid operationell leasing redovisas inte någon tillgångs- eller skuldpost i balansräkningen. I resultaträkningen kostnadsförs leasingavgifter linjärt över leasingperioden. Redovisning av finansiell leasing medför att anläggningstillgången upptas som tillgångspost i balansräkningen och att leasingförpliktelsen redovisas som skuld i balansräkningen. Anläggningstillgångar avskrivs enligt plan över nyttjandeperioden medan leasingbetalningarna redovisas som räntekostnad och amortering av skulden.

Utd e lning

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderbolagets aktieägare.

F inansie l l riskhantering

F in ans i e l l a ri s kfa k t o r e r

Studsvikkoncernens verksamhet är exponerad för finansiella risker och andra rörelserisker, som kan ha betydelse för koncernens framtida utveckling. Med finansiella risker menas de fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde som uppstår på grund av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kunders betalningsförmåga. Med rörelserisker menas myndighetstillstånd, patent eller politiska beslut.

Studsvikkoncernens finanspolicy, som upprättats av styrelsen, utgör ett ramverk av regler, riktlinjer och rekommendationer för hantering av de finansiella riskerna. Moderbolagets finansfunktion har till uppgift att stödja den operativa verksamheten i hanteringen av finansiella risker. Koncernens upplåning och placering av överlikviditet handhas av koncernens finansfunktion.

Nedan sammanfattas de principer som tillämpas i hanteringen av finansiella risker.

Valutarisk

Studsvikkoncernens resultat påverkas av fluktuationer i de valutor som försäljnings- och inköpskontrakt har slutits i (transaktionsexponering) samt av fluktuationer i dotterbolagens redovisningsvalutor (omräkningsexponering). De för koncernen viktigaste handels- och redovisningsvalutorna var under 2007 USD, EUR, GBP och JPY.

Transaktionsexponering

Huvudregeln för koncernen är att dotterbolag ska sluta kontrakt, avseende såväl försäljning som inköp, i bolagets redovisningsvaluta. Där detta inte låter sig göras upstår potentiellt en valutarisk. Denna kan säkras med olika åtgärder där de vanligast förekommande är valutaklausuler och försäljning/köp av valuta på termin (valutakontrakt).

Åtgärderna kan förekomma i kombination. Huvuddelen av koncernens försäljning är projektorienterad. Regeln är här att säkra alla kontrakterade och kända exponeringar avseende försäljning och inköp. I de fall försäljning är av karaktären löpande flöden, gäller att 75 procent av det beräknade flödet ska säkras med en löpande 12-månaders horisont. Det instrument som tillämpas är valutakontrakt.

Omräkningsexponering

Utländska bokslut räknas om till svenska kronor och tas in i koncernredovisningen. Koncernens resultat påverkas av fluktuationer i de lokala redovisningsvalutorna vid omräkning av dotterbolagens resultaträkningar. Omräkningsdifferenser, som uppstår vid omräkning av dotterbolagens balansräkningar, förs mot eget kapital i koncernen. Koncernen har i samband med etablering av verksamhet i Tyskland och USA tagit upp lån i lokal valuta på dessa marknader för att begränsa risken avseende koncernens egna kapital.

Ränterisk

Ränterisk definieras som risken för resultatpåverkan genom förändringar i ränteläget. Koncernen är exponerad för ränterisk avseende den räntebärande nettoskulden, definierad som räntebärande lån med avdrag för likvida medel. Ränterisken kan förändras genom att räntebindningstiderna för aktuella lån förkortas eller förlängs. Beslut om detta tas, baserat på styrelseriktlinjer, av koncernens finansfunktion och baseras på koncernens egen bedömning av ränteutvecklingen.

Motpartsrisk

Med motpartsrisk menas risken för förlust i samband med en motparts insolvens. I det innefattas kundförluster och förluster i samband med placering av likvida medel. Studsvikkoncernen har historiskt haft mycket låga kundförluster. Kunderna består av stora etablerade företag och myndigheter. Inget talar idag för att kundstrukturen genomgår en radikal förändring eller att kundernas betalningsförmåga väsentligen försämras. Vid placering av likvida medel begränsas risken genom detaljerade regler om bland annat krav på motparters kreditvärdighet, begränsning av totala placeringar hos en och samma motpart, tillåtna placeringsinstrument mm.

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Under 2007 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2006, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på mellan 20 och 30 procent. Skuldsättningsgraden per den 31 december 2007 var 25 (18) procent.

Re d o vi sning av d e rivat ins t r ument o c h s ä k ring s å t g ä r d e r

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Omvärdering redovisas löpande i resultaträkningen. Koncernen har under 2007 inte tillämpat säkringsredovisning. Säkringsredovisning innebär att löpande förändringar av marknadsvärden på terminer redovisas direkt mot eget kapital och inte påverkar resultaträkningen. För att få tillämpa säkringsredovisning ska bolagets rutiner och system för uppföljning av terminer uppfylla stränga krav på precision och dokumentation. Då koncernens omfattning av finansiella säkringar inte är betydande har beslut fattats att inte tillämpa säkringsredovisning annat än i enstaka fall där belopp är betydande och löptider på terminerna överstiger flera år.

Ber äkning av verkl igt värde

Verkligt värde på finansiella instrument, som handlas på en aktiv marknad, baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Noterat marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen. Använt noterat marknadspris för finansiella skulder är den aktuella säljkursen.

Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av marknadspriser för valutaterminer på balansdagen.

Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden.

Viktiga up p skattningar och antaganden för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs under rubriken Immateriella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 12). Om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt, som tillämpats för diskonterade kassaflöden, hade varit 10 procent högre än ledningens bedömning, skulle koncernen ändå inte ha behövt göra nedskrivning av sitt goodwillvärde.

Uppskjutna skatter

Uppskjutna skatter beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Dessa är antaganden och bedömningar för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder samt beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheten i Studsvik Holding, Inc., USA.

Vid varje kvartal i samband med bokslut görs en bedömning av den framtida resultatutvecklingen i Studsvik Holding, Inc. och uppskjuten skatt justeras löpande med hänsyn till denna bedömning.

Noter

Noter till koncernredovisningen

Belopp i 1000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Primära segment (ny struktur)

Räkenskapsåret 2007
		Stor-			Global
	Sverige	britannien	Tyskland	USA	Services	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	104 372	125 771	339 561	427 689	167 170	150 084	-	1 314 647
Intern försäljning	31 066	3 349	1 728	0	11 582	9 006	–56 731	0
Summa intäkter	135 438	129 120	341 289	427 689	178 752	159 090	–56 731	1 314 647
Resultat
Rörelseresultat	28 200	2 986	25 345	6 247	14 440	–38 298	23 184	62 104
Finansnetto								–16 118
Årets skattekostnad								1 234
Årets nettoresultat								47 220
Moderbolagets aktieägare								46 475
Minoritetens andel								745
Övriga upplysningar
Summa tillgångar	121 080	89 910	244 369	624 588	183 293	389 477	–306 761	1 345 956
Summa skulder	58 810	47 800	179 087	326 288	158 719	285 017	–281 598	774 123
Investeringar	33 886	42 444	17 647	21 400	5 267	6 683	-	127 327
Avskrivningar	5 778	2 434	5 258	35 456	8 122	3 097	-	60 145

Räkenskapsåret 2006

		Stor-		Global
	Sverige	britannien	Tyskland	USA	Services	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	87 393	24 987	303 913	364 330	167 740	271 248	-	1 219 611
Intern försäljning	38 780	5 880	4 750	-	-	8 482	–57 892	0
Summa intäkter	126 173	30 867	308 663	364 330	167 740	279 730	–57 892	1 219 611
Resultat
Rörelseresultat	26 266	–11 314	25 770	11 362	36 373	–18 976	1 798	71 279
Finansnetto								–14 155
Årets skattekostnad								–22 302
Årets nettoresultat								34 822
Moderbolagets aktieägare								34 822
Minoritetens andel								-
Övriga upplysningar
Summa tillgångar	112 020	41 103	206 344	695 623	215 465	513 851	–427 047	1 357 359
Summa skulder	41 064	28 675	165 656	374 860	196 075	397 573	–405 195	798 708
Investeringar	13 403	19 341	5 915	288 815	10 269	6 994	-	344 737
Avskrivningar	4 468	556	4 056	33 411	7 412	3 935	-	53 838

Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget, AB SVAFO samt för 2006 Studsvik Stensand AB. AB SVAFO ansvarar för omhändertagande av äldre statligt forskningsavfall samt rivning av anläggningar relaterade till tidigare statlig forskningsverksamhet. Kostnaderna för verksamheten täcks av medel ur Kärnavfallsfonden.

Not 1 Sekundära segment (primära segment enligt tidigare tillämpad struktur)

Räkenskapsåret 2007

	Avfalls- hantering	Avveckling och rivning	Drift- optimering	Service och underhåll	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	565 296	268 669	167 170	163 428	150 084	-	1 314 647
Intern försäljning	34 415	1 460	11 582	65	9 056	–56 578	0
Summa intäkter	599 711	270 129	178 752	163 493	159 140	–56 578	1 314 647
Resultat
Rörelseresultat	35 577	13 526	14 440	13 675	–38 298	23 184	62 104
Finansnetto							–16 118
Årets skattekostnad							1 234
Årets nettoresultat							47 220
Moderbolagets aktieägare							46 475
Minoritetens andel							745
Övriga upplysningar
Summa tillgångar	799 982	153 389	183 293	159 147	389 477	–339 332	1 345 956
Summa skulder	425 127	72 228	158 719	148 158	285 017	–315 126	774 123
Investeringar	63 264	37 282	5 267	14 831	6 683	-	127 327
Avskrivningar	42 311	3 408	8 122	3 207	3 097	-	60 145

Räkenskapsåret 2006
	Avfalls- hantering	Avveckling och rivning	Drift- optimering	Service och underhåll	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	469 948	186 998	167 740	260 761	134 164	-	1 219 611
Intern försäljning	38 780	2 024	-	8 025	9 775	–58 604	0
Summa intäkter	508 728	189 022	167 740	268 786	143 939	–58 604	1 219 611
Resultat
Rörelseresultat	33 574	11 871	36 373	17 307	–27 846	-	71 279
Finansnetto							–14 155
Årets skattekostnad							–22 302
Årets nettoresultat							34 822
Moderbolagets aktieägare							34 822
Minoritetens andel							-
Övriga upplysningar
Summa tillgångar	830 177	114 663	215 465	179 798	487 023	–469 767	1 357 359
Summa skulder	439 932	63 337	196 075	165 600	388 380	–454 616	798 708
Investeringar	321 200	4 043	10 269	2 580	6 645	-	344 737
Avskrivningar	38 285	3 204	7 412	2 232	2 705	-	53 838

Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget samt AB SVAFO. AB SVAFO ansvarar för omhändertagande av äldre statligt forskningsavfall samt rivning av anläggningar relaterade till tidigare statlig forskningsverksamhet. Kostnaderna för verksamheten täcks av medel ur Kärnavfallsfonden.

Försäljning per marknad

Försäljningssiffrorna baseras på det land där kunden finns.

	2007	2006
Sverige	258 662	336 509
Europa, exklusive Sverige	564 323	424 394
Nordamerika	463 560	433 242
Asien	25 853	20 259
Övriga länder	2 249	5 207
Summa	1 314 647	1 219 611

Not 2 Kostnader för ersättningar till anställda

	2007	2006
Löner	481 561	490 937
Sociala avgifter	84 851	116 161
Pensionskostnader – avgiftsbaserade planer	25 066	26 659
Pensionskostnader – förmånsbaserade planer (not 22)	284	773
Summa	591 762	634 530

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse och verkställande direktör samt övriga anställda

	Styrelse och VD	(varav tantiem o d)	2007 Övriga anställda	Styrelse och VD	(varav tantiem o d)	2006 Övriga anställda
Moderbolaget	5 033	(110)	6 926	4 437	(-)	9 123
Dotterbolag i Sverige	1 913	(72)	93 175	3 642	(323)	158 465
Dotterbolag utomlands
– Norge	-	(-)	2 388	1 253	(103)	1 368
– Tyskland	1 644	(148)	236 378	2 883	(305)	202 800
– Storbritannien	1 399	(108)	27 505	1 342	(68)	19 390
– USA	3 993	(510)	99 451	3 694	(51)	80 470
– Japan	571	(-)	287	631	(-)	279
– Schweiz	-	(-)	898	-	(-)	1 160
Totalt dotterbolag	9 520	(838)	460 082	13 445	(850)	463 932
Koncernen totalt	14 553	(948)	467 008	17 882	(850)	473 055

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 31.

Not 3 Rörelsens kostnader

	2007	2006
Inköp material och tjänster	552 063	391 708
Personalkostnader	610 289	649 922
Energi	21 705	22 142
Avskrivningar	60 502	53 838
Övriga kostnader	31 444	37 471
Summa	1 276 003	1 155 081

I tjänster ingår arvoden och ersättning till revisionsbolag med

	2007	2006
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
– Revisionsuppdrag	2 071	2 361
– Andra uppdrag	6 786	2 545
Övriga revisorer
– Revisionsuppdrag	192	182
– Andra uppdrag	-	41

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag.

Not 4 Övriga rörelseintäkter

	2007	2006
Försäljning av dotterbolag	23 184	-
Försäljning av materiella tillgångar	733	-
Omvärdering av terminskontrakt	-	2 595
Omvärdering av övriga rörelsefordringar och -skulder	599	8 488
Återbetalning av mervärdesskatt	-	2 147
Övrigt	572	1 047
Summa	25 088	14 277

Not 5 Övriga rörelsekostnader

	2007	2006
Omvärdering av terminskontrakt	1 425	7 217
Omvärdering av övriga rörelsefordringar och -skulder	203	311
Summa	1 628	7 528

Not 6 Finansiella intäkter

	2007	2006
Verkligt värde-förluster (realiserade och orealiserade)	-	–1 068
Verkligt värde-vinster (realiserade eller orealiserade)	255	-
Ränteintäkter	8 293	24 162
Övrigt	168	-
Summa	8 716	23 094

Not 7 Valutakursvinster/-förluster – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2007	2006
Kostnad för sålda varor	–1 029	1 741
Finansiella kostnader netto (not 6, 8)	–918	–19 735
Summa	–1 947	–17 994

Not 8 Finansiella kostnader

	2007	2006
Räntekostnader – banklån	22 207	14 480
Valutakursvinster/-förluster, netto (not 7) Andra finansiella kostnader	1 173 1 454	19 735 3 034
Summa	24 834	37 249

Not 9 Inkomstskatt

	2007	2006
Uppskjuten skatt (not 13)	11 319	–17 733
Aktuell skatt	–10 085	–4 569
Summa	1 234	–22 302

Svensk inkomstskatt uppgår till 28 (28) procent. De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskatt och den vägda genomsnittliga skattesatsen framgår av nedanstående beräkning. Under 2007 hade koncernen icke skattepliktiga intäkter framför allt till följd av avyttring av dotterbolag uppgående till MSEK 35. Därutöver har uppskjutna skatteskulder justerats till följd av ändrad skattesats i Tyskland from den 1 januari 2008. Dessa ingår nedan i Övriga effekter. Avslutad skatterevision i Tyskland har inneburit att avsättningar för skatter från föregående år har lösts upp.

	2007	2006
Resultat före skatt	45 987	57 124
Skatt enligt gällande skattesats	–12 876	–15 995
Ej skattepliktiga intäkter	10 053	640
Ej avdragsgilla kostnader	–983	–970
Icke redovisad skattefordran avseende
underskottsavdrag	328	–3 021
Justering för utländsk skattesats	–2 733	–3 223
Justering för tidigare års taxering	3 089	267
Övriga effekter	4 356	-
Skattekostnad	1 234	–22 302

Vägd genomsnittlig skattesats var –3 (39) procent.

Not 11 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanlägg- ningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	Summa
Per den 1 januari 2006
Anskaffningsvärde	129 799	587 180	281 285	27 863	1 026 127
Ackumulerade avskrivningar	–70 485	–326 731	–196 036	-	–593 252
Ackumulerade nedskrivningar	–3 551	–43 857	–6 436	–6 992	–60 836
Bokfört värde	55 763	216 592	78 813	20 871	372 039
1 januari – 31 december 2006
Ingående bokfört värde	55 763	216 592	78 813	20 871	372 039
Valutakursdifferenser	–1 814	–26 852	–8 076	–946	–37 688
Förvärv dotterbolag	19 955	-	33 044	7 240	60 239
Investeringar	16 456	6 924	18 368	24 474	66 222
Övrigt	-	–2	39	-	37
Under året genomförda omfördelningar	–9	7 179	63	–13 148	–5 915
Avyttringar och utrangeringar	-	–2 657	–2 326	–208	–5 191
Avskrivningar	–3 671	–26 256	–19 169	-	–49 096
Utgående bokfört värde	86 680	174 928	100 756	38 283	400 647
Per den 31 december 2006
Anskaffningsvärde	160 183	357 600	252 984	38 283	809 050
Ackumulerade avskrivningar	–73 503	–182 672	–152 228	-	–408 403
Bokfört värde	86 680	174 928	100 756	38 283	400 647
1 januari – 31 december 2007
Ingående bokfört värde	86 680	174 928	100 756	38 283	400 647
Valutakursdifferenser	–2 453	–8 810	–4 581	–834	–16 678
Förvärv dotterbolag	-	-	401	-	401
Avyttrade dotterbolag	–1 549	–236	–461	-	–2 246
Investeringar	3 714	6 124	15 784	54 890	80 512
Under året genomförda omfördelningar	29 818	13 826	4 726	–51 132	–2 762
Avyttringar och utrangeringar	–491	–95	–669	–483	–1 738
Avskrivningar	–3 850	–25 968	–21 724	-	–51 542
Utgående bokfört värde	111 869	159 769	94 232	40 724	406 594

Not 10 Resultat per aktie

Före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (se not 19).

	2007	2006
Årets resultat	46 475	34 822
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie)	5,65	4,24

Efter utspädning

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

2007 2006

Årets resultat	46 475	34 822
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie)	5,65	4,24

Not 11 (forts)

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanlägg- ningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	Summa
Per den 31 december 2007
Anskaffningsvärde	188 307	350 764	257 732	40 724	837 527
Ackumulerade avskrivningar	–76 438	–190 995	–163 500	-	–430 933
Bokfört värde	111 869	159 769	94 232	40 724	406 594

Avskrivningskostnader kSEK 51 542 ingår i Kostnader för sålda varor kSEK 47 843, i Försäljnings- och marknadsföringskostnader kSEK 344, i Administrationskostnader kSEK 2 900 och i Forsknings- och utvecklingskostnader kSEK 455. Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med kSEK – (10 638). Taxeringsvärdet på byggnader uppgår till kSEK 34 727 samt mark kSEK 9 135.

Not 12 Immateriella tillgångar

	Hyresrätter och
		Programvaru-	liknande
	Goodwill		rättigheter rättigheter	Summa
Per den 1 januari 2006
Anskaffningsvärde	132 824	21 710	2 562	157 096
Ackumulerade av- och nedskrivningar	-	–16 887	–2 348	–19 235
Ackumulerade nedskrivningar	–5 386	-	-	–5 386
Bokfört värde	127 438	4 823	214	132 475
1 januari – 31 december 2006
Ingående bokfört värde	127 438	4 823	214	132 475
Valutakursdifferenser	–23 807	–12	–4 606	–28 425
Förvärv	201 112	-	48 652	249 764
Investeringar	-	-	334	334
Omfördelningar	-	-	5 915	5 915
Avyttringar	-	-	253	253
Avskrivningar	-	–2 158	–2 584	–4 742
Utgående bokfört värde	304 743	2 653	48 178	355 574
Per den 31 december 2006
Anskaffningsvärde	310 129	21 698	53 110	384 937
Ackumulerade avskrivningar	-	–19 045	–4 932	–23 977
Ackumulerade nedskrivningar	–5 386	-	-	–5 386
Bokfört värde	304 743	2 653	48 178	355 574
1 januari – 31 december 2007
Ingående bokfört värde	304 743	2 653	48 178	355 574
Valutakursdifferenser	–2 503	1	–2 430	–4 932
Förvärv	28 959	-	11 827	40 786
Avyttrade dotterbolag	–11 250	-	-	–11 250
Justering förvärvsvärde	–2 857	-	-	–2 857
Omfördelningar	–5 386	10	5 376	0
Avskrivningar	-	–2 186	–6 417	–8 603
Utgående bokfört värde	311 706	478	56 534	368 718
Per den 31 december 2007
Anskaffningsvärde	317 092	21 732	67 067	405 891
Ackumulerade avskrivningar	-	–21 254	–10 533	–31 787
Ackumulerade nedskrivningar	–5 386	-	-	–5 386
Bokfört värde	311 706	478	56 534	368 718

Hyresrätter och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/ kontrakt. Avskrivningar ingår i Kostnader för sålda varor i resultaträkningen med kSEK 8 603 (4 742).

Not 12 (forts)

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per primärt segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentnivå återfinns nedan.

	2007	2006
Sverige	-	-
Storbritannien	27 143	7 599
Tyskland	113 504	103 944
USA	171 059	181 950
Global Services	-	-
Övrigt	-	11 250
Summa	311 706	304 743

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Beräkningen genomförs för respektive KGE och utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på historisk utveckling samt affärsplaner för de närmaste tre åren. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 3 procent per år. För respektive KGE fastställs återvinningsbart belopp som ett nuvärde av framtida bedömda kassaflöden. Återvinningsbart belopp för koncernens kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden.

Som diskonteringsränta tillämpas en för koncernen beräknad vägd kapitalkostnad bestående av kostnaden för lånat kapital och kostnaden för eget kapital. Kostnaden för lånat kapital fastställs som den genomsnittliga räntan på koncernens upplåning. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar med tillägg för en riskpremie som bedöms spegla placerares krav på börsnoterade företag i Studsviks bransch. Den vägda kapitalkostnad som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 8 procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. En försämring av bruttomarginalen med 10 procent eller en ökning av den vägda kapitalkostnaden med 10 procent föranleder inget behov av nedskrivning av goodwill.

Not 13 Uppskjuten inkomstskatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp	2007	2006
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska
utnyttjas efter mer än 12 månader	36 160	36 634
Uppskjutna skattefordringar som ska
utnyttjas inom 12 månader	5 448	7 768
Summa	41 608	44 402
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska
betalas efter mer än 12 månader	38 391	44 387
Uppskjutna skatteskulder som ska
betalas inom 12 månader	2 498	-
Summa	40 889	44 387

Förändring i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder under året

Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2006	57 285	1 648	58 933
Redovisat i resultaträkningen	–10 152	2 711	–7 441
Omföring till aktuell skatt	-	–1 274	–1 274
Valutakursdifferenser	–5 816	-	–5 816
Per den 31 december 2006	41 317	3 085	44 402
Redovisat i resultaträkningen	2 397	–2 792	–395
Förändring genom avyttring av
dotterbolag	-	–145	–145
Valutakursdifferenser	–2 254	-	–2 254
Per den 31 december 2007	41 460	148	41 608
	Skattemässiga
Uppskjutna skatteskulder	överavskrivningar	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2006	0	22 376	22 376
Redovisat i resultaträkningen		16 508	16 508
Redovisat i eget kapital	5 503	-	5 503
Per den 31 december 2006	5 503	38 884	44 387
Redovisat i resultaträkningen	–72	–6 961	–7 033
Förändring genom förvärv		3 741	3 741
Valutakursdifferenser		–206	–206
Per den 31 december 2007	5 431	35 458	40 889

Not 13 (forts)

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheten i Studsvik Holding, Inc., USA. Dessa uppgår totalt till MUSD 37,2, att utnyttjas inom en 20-årsperiod. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med MSEK 36,2 (35,3).

Not 14 Joint ventures

	Organisations-		Kapital
Indirekt ägda	nummer	Säte	andel, %
THOR Treatment Technologies, LLC	-	Delaware	50

Ovanstående bolag är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande inflytande. THOR Treatment Technologies, LLC bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA.

Följande belopp utgör koncernens andel i joint venture-företagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

	2007	2006
Anläggningstillgångar	5 072	6 593
Omsättningstillgångar	22 643	19 930
Summa tillgångar	27 715	26 523
Eget kapital	14 194	12 097
Kortfristiga skulder	13 521	14 426
Summa eget kapital och skulder	27 715	26 523
Nettoomsättning	76 262	70 555
Rörelsens kostnader	–73 327	–67 033
Rörelseresultat	2 935	3 522
Resultat från finansiella poster	-	-
Resultat efter finansiella poster	2 935	3 522
Skatt	-	-
Årets resultat	2 935	3 522

Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i TTT. Det joint venture som koncernen innehar andelar i, har inga investeringsåtaganden. Det samägda bolaget redovisas i koncernen till anskaffningsvärde enligt kapitalandelsmetoden. Resultat kommer att redovisas då ackumulerade förluster eliminerats.

Not 15 Derivatinstrument

	2007			2006
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	1 289	210	2 863	7 217

Omvärdering av valutaterminskontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2007-12-31

		CHF EUR GBP			Inflödesvalutor			Utflödesvalutor
				JPY	NOK	USD	NOK
Förfalloår	000	000	000	000	000	000	000
2008 Belopp	74	542	419	196 720	450	1 016	3 090
Kurs1)	5,648	9,269	13,075	0,059	1,185	5,842	1,183
2009 Belopp				7 970		541
Kurs1)				0,075		6,656
2010 Belopp				7 970		63
Kurs1)				0,077		6,344
Omräknat till verkligt värde, SEK	421	5 107	5 290	12 051	531	10 049	3 657

1) Genomsnittlig kontraktskurs.

Not 16 Varulager

	2007	2006
Råmaterial	5 096	3 404
Produkter i arbete	15 820	2 351
Färdiga varor	1 543	1 118
Summa	22 459	6 873

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnader för sålda varor och uppgår till kSEK 19 339 (9 159).

Not 17 Kundfordringar och andra fordringar

	2007	2006
Kundfordringar	213 554	190 027
Avgår – reservering för värdeminskning i fordringar	–7 583	–863
Kundfordringar – netto	205 971	189 164
Aktier i andra företag	5 645	5 558
Andra värdepapper	9 103	9 238
Pågående tjänsteuppdrag	16 741	13 876
Skattefordringar	24 022	-
Övriga fordringar	35 465	54 964
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– Upplupna intäkter	16 857	9 663
– Upplupna ränteintäkter	225	-
– Förutbetalda hyror	746	647
– Förutbetalda leasingavgifter	177	323
– Förutbetalda försäkringspremier	5 299	6 488
– Övriga poster	8 164	9 505
Summa	328 415	299 426
Långfristig del	25 372	27 029
Kortfristig del	303 043	272 397
Summa	328 415	299 426

Kundfordringar och andra fordringar har upptagits till verkligt värde. Inget nedskrivningsbehov anses föreligga för de kundfordringar som är förfallna sedan mindre än 3 månader. Per den 31 december 2007 var kundfordringar uppgående till kSEK 68 349 (35 254) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

	2007	2006
Mindre än 3 månader	40 668	28 123
3 till 6 månader	24 546	6 063
Mer än 6 månader	3 135	1 068
Summa	68 349	35 254

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar

	2007	2006
SEK	87 920	97 170
EUR	66 175	55 922
GBP	37 362	12 952
USD	107 909	98 462
Andra valutor	3 677	7 891
Summa	303 043	272 397

Förändringar i reserven för osäkra fordringar

Per den 1 januari	–863	–267
Reservering för osäkra fordringar	–7 200	–632
Fordringar som skrivits bort som ej indrivningsbara	–593	-
Återförda outnyttjade belopp	802	36
Avyttring av dotterbolag	271	-
Per den 31 december	–7 583	–863

2007 2006

Not 17 (forts)

Avsättningar till respektive återföring av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel.

I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.

Not 18 Likvida medel

	2007	2006
Kassa och bank	176 873	247 574
Summa	176 873	247 574

Not 19 Aktiekapital

	Antal aktier	Summa (SEK)
Per den 1 januari 2006	8 218 611	8 218 611
Per den 31 december 2006	8 218 611	8 218 611
Per den 31 december 2007	8 218 611	8 218 611

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Styrelsen föreslår att en utdelning om 2,00 (2,00) kronor per aktie lämnas för räkenskapsåret 2007.

Not 20 Andra reserver

	Summa omräkningsreserv
Ingående balans per den
1 januari 2006	34 047
Valutakursdifferenser	–26 394
Utgående balans per den
31 december 2006	7 653
Valutakursdifferenser	–17 585
Utgående balans per den
31 december 2007	–9 932

Not 21 Upplåning

	2007	2006
Banklån
Långfristig del	196 368	307 398
Kortfristig del	122 287	39 782
Summa upplåning	318 655	347 180

Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH. Koncernens upplåning redovisas till verkligt värde.

Koncernens exponering avseende upplåning för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling

	6 månader eller mindre	6–12 månader	1–5 år	Mer än 5 år	Summa
Per den 31 december 2006 Summa upplåning	165 770	70 765	22 914	47 949	307 398
Per den 31 december 2007 Summa upplåning	-	137 113	5 171	54 084	196 368

Not 21 (forts)

Förfallodagar för långfristig upplåning

	2007	2006
Mellan 1 och 2 år	47 130	77 908
Mellan 2 och 5 år	75 866	147 016
Mer än 5 år	73 372	82 474
Summa	196 368	307 398

Banklånen förfaller fram till 2013. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med kSEK 166 473 (136 871). Säkerhet för banklån utgörs av koncernens aktier i dotterbolag.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning

	2007	2006
EUR	-	85 035
USD	180 924	222 303
GBP	15 444	-
Andra valutor	-	60
Summa	196 368	307 398

Genomsnittlig effektiv ränta på balansdagen,

banklån

	2007	2006
EUR	-	4,52 %
USD	5,74 %	5,68 %
GBP	6,89 %	-
Andra valutor	-	4,50 %

Not 22 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framför allt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, finns i Tyskland. En omklassificering har skett avseende en förmånsbaserad pensionsplan i Sverige. Pensionsplanen är från 2005 avgiftsbestämd. Övriga pensionsförpliktelser har ej ansetts medföra någon materiell effekt, varför dessa ej har räknats om enligt IAS 19.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2007 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till kSEK 6 970 (8 325). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 164 (141) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	2007	2006
Förpliktelser i balansräkningen för
Pensionsförmåner	5 961	5 939
Redovisning i resultaträkningen avseende (not 2)
Pensionskostnader	25 350	27 432

Not 22 (forts)

Pensionsförmåner

Belopp som redovisas i balansräkningen

	2007	2006
Nuvärde för ofonderade förpliktelser	5 961	5 939
Skuld i balansräkningen	5 961	5 939
Belopp som redovisas i resultaträkningen

Förmånsbestämda planer	2007	2006
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	142	653
Räntekostnad	142	120
Summa, ingår i personalkostnader	284	773

Av den totala kostnaden ingick kSEK 28 (77) och kSEK 256 (696) i posterna Kostnader för sålda varor respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till kSEK – (–).

Förändringar i den skuld som redovisas

i balansräkningen

	2007	2006
Vid årets början	5 939	5 786
Valutakursdifferenser	–109	–509
Summa kostnader redovisade i resultaträkningen	284	773
Erlagda avgifter	–153	–111
Vid årets slut	5 961	5 939

Totala pensionskostnader som redovisas

i koncernens resultaträkning
	2007	2006

Summa kostnader för förmånsbestämda planer	284	773
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	21 467	22 090
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	3 599	4 569
Summa pensionskostnader (not 2)	25 350	27 432
Aktuariella antaganden
	2007	2006
Diskonteringsränta	5,30 %	4,50 %
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-	-
Framtida löneökningar	3,00 %	3,00 %
Framtida pensionsökningar	1,90 %	1,75 %

Not 23 Leverantörsskulder och andra skulder

	2007	2006
Leverantörsskulder	63 333	41 825
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	35 292	18 261
Förskott från kunder	37 716	16 778
Sociala avgifter och andra skatter	29 490	7 566
Övriga skulder	9 218	28 768
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– Förutbetalda intäkter	17 425	20 491
– Upplupna räntekostnader	312	7 248
– Upplupna löner	50 291	40 192
– Upplupna pensionskostnader	10 574	8 707
– Upplupen skattekostnad	769	63
– Övriga poster	55 074	64 825
Summa	309 494	254 724
Långfristig del	7 942	4 044
Kortfristig del	301 552	250 680
Summa	309 494	254 724

Not 24 Övriga avsättningar

	Framtida avfallskostnader	Omstruk- turering	Övriga av- sättningar	Summa
Per den 1 januari 2007	87 378	15 316	27 853	130 547
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	4 116	-	355	4 471
Valutakursdifferenser	2 629	-	-	2 629
Effekter av ändrade förutsätt
ningar för diskontering	1 133	-	–1 894	–761
Övrigt	–590	-	–803	–1 393
Utnyttjat under året	–41 529	–4 099	–934	–46 562
Omräkningsdifferens	-	-	–1 519	–1 519
Per den 31 december 2007	53 137	11 217	23 058	87 412
Långfristig del	33 075	-	22 205	55 280
Kortfristig del	20 062	11 217	853	32 132
Summa	53 137	11 217	23 058	87 412

Framtida avfallskostnader

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall, utbränt reaktorbränsle samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Betalningsskyldiga för denna avgift är de svenska kärnkraftsproducenterna. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall samt rivning av anläggningar med MSEK 33.

Vidare omfattas omhändertagande av utbränt reaktorbränsle med MSEK 20. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 20 utnyttjas under 2008. Resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2009.

Omstrukturering

I december 2004 beslutade Studsvik ABs styrelse att koncernens reaktordrift skulle upphöra under 2005. Driften upphörde i juni 2005 varefter en omstrukturering av verksamheten påbörjades. Denna bedöms avslutas i sin helhet under 2008.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar huvudsakligen framtida kostnader för rivning av de amerikanska avfallshanteringsanläggningarna.

Not 25 Ställda säkerheter

	2007	2006
För egna skulder och avsättningar
Aktier i dotterbolag	166 473	136 871
Företagsinteckningar	15 000	15 000
Summa ställda säkerheter	181 473	151 871

Not 26 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet består av reavinst från försäljning av dotterbolag MSEK –23, 4, reavinst från försäljning av fastighet MSEK –0,7, förändringar i avsättningar MSEK 1,5 samt avskrivningar MSEK 60,1 under 2007.

Poster som inte ingår i kassaflödet består av förändringar i avsättningar MSEK –3,1 samt avskrivningar MSEK 53,8 under 2006.

Not 27 Åtaganden

Investeringsåtaganden

Kontrakterade investeringar på balansdagen som ännu inte redovisas i de finansiella rapporterna uppgår till följande belopp.

	2007	2006
Materiella anläggningstillgångar	9 309	19 782
Summa	9 309	19 782

Åtaganden avseende operationell leasing

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till kSEK 7 646 (17 448).

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter
	2007	2006

18 656	34 754
13 416	20 276
5 240	14 478

Åtaganden avseende Finansiell leasing

Tillgångar aktiverade som finansiell leasing

		Inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde den1 januari 2006		-
Tillkommer genom förvärv av dotterbolag		12 221
Utgående bokfört värde den 31 december 2006		12 221
Ingående bokfört värde den 1 januari 2007		12 221
Årets avskrivning		–3 978
Utgående bokfört värde den 31 december 2007		8 243
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter
	2007	2006
Inom 1 år	3 123	2 973
Mellan 1 och 5 år	5 397	8 590

Leasingkostnader avseende finansiell leasing uppgår under året till kSEK 721 (630). Koncernens finansiella leasing omfattar i huvudsak leasingkontrakt på transportfordon i USA.

Mer än 5 år - - Summa 8 520 11 563

Not 28 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till kSEK 93 257 (35 322) till tredje man. Inga ytterligare betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.

Not 29 Företagsförvärv

Den 1 april 2007 förvärvade Studsvik AB 100 procent av aktierna i Dr. Fary GmbH Delta Phi och Dr. Fary Ing Büro GmbH & Co. KG med verksamhet i Tyskland. Den 1 augusti 2007 förvärvade Studsvik AB 100 procent av aktierna i Alpha Engineering med verksamhet i Storbritannien.

De förvärvade verksamheterna bidrog med en nettoomsättning på kSEK 22 950 och ett rörelseresultat på kSEK 2 406 för perioden den 1 maj till och med den 31 december 2007.

Om förvärven hade skett per den 1 januari skulle koncernens omsättning ha varit kSEK 1 343 947 och årets rörelseresultat kSEK 66 304.

Dessa belopp har beräknats med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper och korrigering av dotterbolagens resultat, så att de inkluderar tillkommande avskrivningar som skulle ha gjorts om verkligt värdejusteringar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar hade gjorts per den 1 januari 2007, tillsammans med åtföljande skattekonsekvenser.

Information om förvärvade nettotillgångar och goodwill

Köpeskilling	Dr. Fary GmbH	Alpha Engineering
Kontant betalt	11 578	34 425
Direkta kostnader i samband med förvärvet	658	578
Sammanlagd köpeskilling	12 236	35 003
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	–7 595	–10 685
Goodwill	4 641	24 318

Goodwill är hänförlig till de förvärvade verksamheternas marknadsposition och de förväntade synergieffekter som beräknas uppstå vid integrationen med Studsviks övriga bolag efter förvärven.

Tillgångar och skulder till följd av förvärven

		Dr. Fary GmbH Förvärvat		Alpha Engineering Förvärvat
	värde	Verkligt redovisat värde	Verkligt värde	redovisat värde
Immateriella anläggningstillgångar	8 798	5	3 029	-
Materiella/finansiella anläggnings
tillgångar Kundfordringar och andra	29	29	372	372
fordringar	3 877	3 877	9 515	9 515
Summa	12 704	3 911	12 916	9 887
Leverantörsskulder	1 986	1 986	69	69
Övriga kortfristiga skulder	573	573	1 239	1 239
Avsättningar	-	-	14	14
Uppskjutna skatter	2 550	-	909	-
Summa	5 109	2 559	2 231	1 322
Förvärvade nettotillgångar	7 595	1 352	10 685	8 565
Kassaflöde från förvärv av dotterbolag
Kontant reglerad köpeskilling				47 239
Likvida medel i förvärvade dotterbolag				–5 370

Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv 41 869

Not 30 Medelantal anställda mm

Medelantal anställda

	2007				2006
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	6	4	10	6	3	9
Dotterbolag i Sverige	170	63	233	340	130	470
Dotterbolag utomlands
– Norge	3	-	3	3	-	3
– Tyskland	499	68	567	475	62	537
– USA	232	28	260	198	23	221
– Japan	1	1	2	1	1	2
– Schweiz	1	-	1	1	-	1
– Storbritannien	57	8	65	26	10	36
Totalt dotterbolag	963	168	1 131	1 044	226	1 270
Koncernen totalt	969	172	1 141	1 050		229 1 279

		2007		2006
	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	9	12	10
VD och andra ledande
befattningshavare	8	7	10	9
Koncernen totalt	19	16	22	19

Not 31 Förmåner till ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2007

	Grundlön/ Styrelsearvode ersättning förmåner	Rörlig		Övriga Pensions- kostnad	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	300	-	-	-	300
– Per Wahlström*	275	-	-	-	275
Styrelseledamöter (8)
– Jan Barchan	200	-	-	-	200
– Ingemar Eliasson	200	-	-	-	200
– Håkan Johansson**	150	-	-	-	150
– Anna Karinen	275	-	-	-	275
– Alf Lindfors	200	-	-	-	200
– Per Ludvigsson	100	-	-	-	100
– Leif Nilsson	200	-	-	-	200
– Henry Sténson**	100	-	-	-	100
Arbetstagarrepresentanter (4)	112	-	-	-	112
Verkställande direktören	2 679	127	121	858	3 785
Vice verkställande direktören 1 371		38	77	644	2 130
Andra ledande
befattningshavare (6)	7 902	292	461		1 444 10 099
– varav avgående (1)	470	-	-	-	470
Summa	14 064	457	659		2 946 18 126

* Styrelseordförande tom den 19 april 2007.

**Styrelseledamot tom den 19 april 2007.

Not 31 (forts)

Löner och övriga förmåner 2006

	Grundlön/ Styrelsearvode ersättning förmåner	Rörlig		Övriga Pensions- kostnad	Summa
Styrelsens ordförande
Per Wahlström	525	-	-	-	525
Styrelseledamöter (7)
– Jan Barchan	190	-	-	-	190
– Ingemar Eliasson	190	-	-	-	190
– Håkan Johansson	240	-	-	-	240
– Anna Karinen	190	-	-	-	190
– Alf Lindfors	100	-	-	-	100
– Leif Nilsson	190	-	-	-	190
– Henry Sténson	190	-	-	-	190
Arbetstagarrepresentanter (4)	63	-	-	-	63
Verkställande direktören	2 372	167	78	912	3 529
Vice verkställande direktören 1 294		269	71	590	2 224
Andra ledande
befattningshavare (8)	9 128	888	396		1 446 11 858
Summa	14 672	1 324	545		2 948 19 489

Ersättningar till styrelse och andra ledande befattningshavare

	2007	2006
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar	8 772	8 768
– varav tantiem	204	189
Pensioner	2 429	2 341
Antal personer	18	17
Dotterbolagen
Löner och andra ersättningar	5 749	7 228
– varav tantiem	230	371
Pensioner	517	607
Antal personer	5	7
Koncernen
Löner och andra ersättningar	14 521	15 996
– varav tantiem	434	560
Pensioner	2 946	2 948
Antal personer	23	24

Principer

Till styrelsens ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår ett inläsningsarvode per sammanträde. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension mm. Koncernens ledande befattningshavare presenteras på sidan 93. Som ledande befattningshavare betraktas koncernledningen bestående av verkställande direktören, vice verkställande direktören, direktören för affärsutveckling, direktören för koncerngemensam utveckling samt koncernbolagens chefer. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode under 2007. Ersättningar till verkställande direktören och ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.

Tantiem och bonus

Verkställande direktören har rätt till bonus. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2008 är den rörliga lönedelen baserad på koncernens rörelseresultat och kapitaleffektivitet och maximerad till 20 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras bonus för 2008 på utfall i relation till individuellt satta mål bland vilka vanligen ingår den egna enhetens resultat, koncernens resultat samt övriga individuella icke-monetära mål. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår bonus med 10 procent av grundlönen. I de delar målen är monetära kan måluppfyllelsen överstiga 100 procent, varför total bonus i enstaka fall kan överstiga 10 procent av grundlönen.

Not 31 (forts)

Finansiella instrument

Verkställande direktören har enligt anställningsavtalet rätt att förvärva köpoptioner avseende högst 100 000 aktier i Studsvik AB från Briban Invest AB, Heureka Invest AB samt Blue Whale Ltd. Optionspremien har fastställts enligt Black & Scholes formel. Den 31 december 2007 uppgick den verkställande direktörens innehav av köpoptioner till 40 000 motsvarande 40 000 aktier, fördelat på två optionsavtal om vardera 20 000 köpoptioner. Verkställande direktören kan påkalla utnyttjande av 20 000 optioner senast den 31 december 2008 och 20 000 optioner senast den 31 december 2009. Beräkningen av optionspremien har baserats på följande data:

Parameter	Lösen 2008	Lösen 2009
Aktiekurs	172,50	172,50
Lösenkurs	250,00	250,00
Antagen utdelning per år	3,00	3,00
Ränta	2,6%	2,75%
Volatilitet	25%	25%

Baserat på ovanstående antaganden fastställdes optionspremien till 10,80 kronor per aktie för den kortare löptiden och 15,00 kronor per aktie för den längre löptiden.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Verkställande direktören erhåller pension enligt ITP-planen. Därutöver erlägger bolaget en årlig pensionspremie motsvarande 17 procent av fast lön till en av bolaget ägd kapitalförsäkring. Premien utges intill 65 års ålder under förutsättning att anställningen inte upphört innan. Ålderspension utbetalas från och med månaden efter det att verkställande direktören uppnått 65 års ålder och under 20 år. Storleken på pensionen beräknas på det kapital som bildats inklusive den avkastning som erhållits vid varje tidpunkt. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder enligt kollektivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Pensionsutfästelserna är oantastbara.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Om Studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.

Not 32 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett sk "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT.

	2007	2006
Försäljning av tjänster, kUSD	1 069	3 357
Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till havda kostnader.
	2007	2006

Fordringar på närstående	142	-
--------------------------	-----	---

Noter till moderbolagets redovisning

Not 33 Nettoomsättning

Nettoomsättning fördelad på geografiska marknader

	2007	2006
Sverige	1 934	3 296
Europa, exklusive Sverige	1 800	4 416
Nordamerika	1 900	248
Summa	5 634	7 960

Not 34 Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

	Löner och andra ersättn (varav tantiem)	2007 Sociala kostnader (varav pensions- kostnader)	Löner och andra ersättn (varav tantiem)	2006 Sociala kostnader (varav pensions- kostnader)
Styrelsen och verk-	5 033	2 692	4 437	2 538
ställande direktören	(110)	(1 045)	(-)	(1 136)
Övriga anställda	6 926	4 756	9 123	6 562
	(94)	(2 483)	(189)	(2 999)
Summa	11 959 (204)	7 448 (3 528)	13 560 (189)	9 100 (4 135)

Se vidare not 31.

Not 35 Rörelsens kostnader

2007	2006
	15 169
20 225	21 982
322	281
44 735	37 432
	24 188

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med

	2007	2006
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	391	798
Konsultuppdrag	6 173	413

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag.

Not 36 Avskrivningar

	2007			2006
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	322	322	281	281
Summa	322	322	281	281

Not 37 Operationella leasingavtal

	2007	2006
Förfaller till betalning inom ett år	1 268	1 062
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	1 617	1 246
Förfaller till betalning senare än fem år	-	-
Summa	2 885	2 308

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor.

Not 38 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2007	2006
Räntor	16 121	40 965
Erhållen utdelning	-	18 578
Realisationsresultat vid försäljning av aktier	35 022	-
Kursdifferenser	183	–1 082
Summa	51 326	58 461
Varav avseende koncernföretag
Räntor	11 154	19 044
Erhållen utdelning	-	18 578
Summa	11 154	37 622

Not 39 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2007	2006
Räntor	14 526	13 260
Kursdifferenser	1 105	19 204
Summa	15 631	32 464
Varav avseende koncernföretag
Räntor	3 553	3 210
Summa	3 553	3 210

Not 40 Bokslutsdispositioner

	2007	2006
Upplösning av periodiseringsfond	329	28 540
Summa	329	28 540

Not 41 Skatt på årets resultat

	2007	2006
Aktuell skatt för året	-	-
Uppskjuten skatt	37	–12 016
Skatteeffekt på koncernbidrag	10 423	11 120
Summa	10 460	–896

Not 42 Uppskjuten skatt

	2007	2006
Uppskjuten skattekostnad avseende
temporära skillnader	54	–13 515
Uppskjuten skatt i resultaträkningen	–17	1 499
Summa	37	–12 016

Skillnad mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats

	2007	2006
Resultat före skatt	–2 282	27 178
Skatt enligt gällande skattesats	639	–7 610
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–242	–66
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	10 311	1 579
Skatteeffekt av erhållen utdelning	-	5 201
Övrigt	–248	-
Summa	10 460	–896

Not 43 Materiella anläggningstillgångar

	2007	2006
Mark, byggnad och inventarier
Ingående anskaffningsvärde	2 647	2 654
Årets investeringar	533	2 305
Försäljningar och utrangeringar	–764	–2 312
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2 416	2 647
Ingående avskrivningar	–526	–2 177
Årets avskrivningar	–322	–281
Försäljningar och utrangeringar	96	1 932
Utgående ackumulerade avskrivningar	–752	–526
Utgående planenligt restvärde	1 664	2 121

Not 44 Finansiella anläggningstillgångar

	2007	2006
Aktier i dotterbolag
Ingående anskaffningsvärde	805 305	479 511
Fusion	-	–6 684
Aktieägartillskott	32 875	-
Omvandling till aktiekapital	-	332 478
Försäljning	–12 977	-
Justering av anskaffningsvärde	–2 857	-
Utgående anskaffningsvärde	822 346	805 305
Ingående nedskrivningar	–42 949	–42 949
Utgående nedskrivningar	–42 949	–42 949
Utgående värde	779 397	762 356
Fordringar hos övriga koncernföretag
Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen
– Ingående anskaffningsvärde	184 472	290 424
– Tillkommande/avgående poster under året	–30 378	–105 952
Utgående värde	154 094	184 472
Lån till Studsvik UK Ltd
– Ingående anskaffningsvärde	16 409	-
– Tillkommande/avgående poster under året	–16 409	16 409
Utgående värde	0	16 409
Andra långfristiga fordringar
Ingående anskaffningsvärde	11 870	21 952
Tillkommande under året	-	188
Avgående under året	–952	–10 270
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde/
Utgående planenligt restvärde	10 918	11 870

Not 45 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2007	2006
Upplupna intäkter Alectamedel	-	1 789
Övriga	1 045	1 759
Summa	1 045	3 548

Not 46 Aktier och andelar i dotterbolag

	andel i %	Kapital- Rösträtts- andel i %	Antal andelar/ aktier	Nominellt värde	Bokfört värde
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000	kUSD 25 372 568 747
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000	kSEK 50 000 133 400
Studsvik Scandpower, Inc.	79	79	1 503	149 kUSD	984
Studsvik Scandpower AB	91	91	910	91 kSEK	603
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000	kJPY 10 000	373
Studsvik Germany GmbH	100	100		26 kEUR	241
Studsvik Verwaltungs
GmbH	100	100		26 kEUR	261
AB SVAFO	100	100	10 000	1 000 kSEK	1 000
Studsvik UK Ltd	100		100 1 022 500	kGBP 1 023	55 682
Studsvik Instrument
Systems AB	100	100	17 000	kSEK 17 000	18 106
Summa					779 397

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

	Organisationsnummer	Säte
Studsvik Nuclear AB	556051-6212	Nyköping
Studsvik Scandpower, Inc.	-	Boston, USA
Studsvik Scandpower AB	556137-8190	Nyköping
Studsvik Scandpower AS	008797.45012	Kjeller, Norge
Studsvik Scandpower GmbH	HRB 4839	Norderstedt, Tyskland
Studsvik Scandpower C	H-400.4.021.112.4	Fischbach-Göslikon,
Suisse GmbH		Schweiz
Studsvik Japan Ltd	-	Tokyo, Japan
Studsvik Holding, Inc.	35-3481732	Erwin, USA
Studsvik, Inc.	36-2999957	Erwin, USA
Studsvik Processing Facility Erwin, LLC	36-4063922	Erwin, USA
Studsvik Development, Inc.	75-3154955	Erwin, USA
RACE Holding LLC	20-2472653	Erwin, USA
Studsvik Processing Facility
Memphis, LLC	62-1801098	Erwin, USA
Studsvik Logistics LLC	77-0631902	Erwin, USA
Studsvik Germany GmbH	HRB 504467	Mannheim, Tyskland
Studsvik Verwaltungs GmbH	HRB 504468	Mannheim, Tyskland
Studsvik GmbH & Co. KG	HRA 503411	Mannheim, Tyskland
Studsvik Holding GmbH & Co. KG	HRA 503806	Mannheim, Tyskland
Studsvik Industrieanlagen
Verwaltungs GmbH	HRB 505432	Mannheim. Tyskland
Studsvik Industrieanlagen
GmbH & Co. KG	HRA 503808	Mannheim, Tyskland
AB SVAFO	556446-3411	Nyköping
Studsvik UK Ltd	0477 2229	Newcastle, England
Studsvik Alpha Engineering Ltd	03658198	Newcastle, England
Studsvik Instrument Systems AB	556197-1481	Nyköping

Not 47 Obeskattade reserver

	2007	2006
Periodiseringsfond	6 874	7 203
Summa	6 874	7 203

Not 48 Skulder till kreditinstitut

	2007	2006
Banklån
Långfristig del	137 113	165 770
Kortfristig del	17 125	17 125
Summa	154 238	182 895

Not 49 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2007	2006
Semesterlöneskuld	1 389	1 643
Upplupna sociala kostnader	3 006	3 955
Upplupna utgiftsräntor	312	7 248
Övriga	2 194	11 844
Summa	6 901	24 690

Not 50 Ställda säkerheter

	2007	2006
Aktier i dotterbolag	502	502
Garantier	-	6 887
Summa	502	7 389

Not 51 Ansvarsförbindelser

	2007	2006
Garantier	6 609	-
Ansvarsförbindelser avseende försäkringar	11 713	10 817
Summa	18 322	10 817

Not 52 Derivatinstrument

		2007	2006
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	71	-	188	-

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2007-12-31

	Inflödesvaluta GBP
Förfalloår	000
2007 Belopp	250
Snittkurs	13,094
Omräknat till verkligt värde	3 199

Not 53 Investeringar i materiella anläggningstillgångar

	2007	2006
Inventarier och verktyg	533	1 303
Mark	-	201
Byggnad	-	801
Summa	533	2 305

Not 54 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Poster som inte ingår i kassaflödet består av avskrivningar MSEK 0,3, realisationsresultat MSEK –0,7 samt övriga poster MSEK –0,4 under 2007. Poster som inte ingår i kassaflödet består av avskrivningar MSEK 0,3 under 2006.

Not 55 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra

2007	2006
10 %	25 %
100 %	100 %

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Om Studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida.

Not 56 Medelantal anställda mm

	2007	2006
Kvinnor	4	3
Män	6	6
Summa	10	9

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

	2007			2006
balansdagen	Antal på	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	9	12	10
Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare	4	4	4	4

Not 57 Investering i dotterbolag

	2007	2006
Aktieägartillskott	32 875	83 160
Omvandling av lån till aktiekapital	-	249 318
Summa	32 875	332 478

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Studsvik AB (publ) Org nr 556501-0997

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Studsvik AB (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 44–81. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tilllämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 17 mars 2008

Magnus Brändström Göran Tidström Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Femårsöversikt 1)

Under den senaste femårsperioden har Studsvik ökat sin nettoomsättning med i genomsnitt 5 procent per år. Inkluderas under 2005 avvecklad verksamhet är den genomsnittliga ökningen av nettoomsättningen 7 procent. Ökningen är ett resultat av både organisk tillväxt och förvärv.

Den finansiella informationen i detta avsnitt är baserad på Studsviks koncernredovisningar för räkenskapsåren 2003–2007. Resultat för bolag och verksamheter som har avyttrats har inkluderats till det datum avyttringen skett,

medan förvärvade bolags resultat har inkluderats från och med förvärvsdatum. Under 2005 avvecklades två affärsområden. Resultaträkningarna för 2005 och 2004 har justerats med anledning därav. Dessa verksamheter redovisas i resultaträkningarna som "Resultat från avvecklad verksamhet". Balansräkningar och kassaflödesanalyser har inte justerats. De finansiella nyckeltal som helt eller delvis härleds ur resultaträkningen har justerats.

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG 2)

Belopp, MSEK	2007	2006	2005	2004	2003
Nettoomsättning	1 314,7	1 219,6	1 088,3	1 025,4	1 113,8
Kostnad för sålda tjänster	–1 000,1	–906,5	–802,9	–839,3	–842,5
Bruttoresultat	314,6	313,1	285,4	186,1	271,3
Försäljningskostnader	–53,8	–44,6	–41,9	–36,6	–34,8
Administrationskostnader	–180,4	–164,2	–146,4	–143,4	–141,2
Forsknings- och utvecklingskostnader	–41,8	–39,8	–35,5	–34,6	–42,1
Övriga rörelseintäkter	25,1	14,3	19,8	1,7	1,5
Övriga rörelsekostnader	–1,6	–7,5	–2,6	–0,1	–0,6
Andel i intresseföretags resultat före skatt	-	-	-	2,6	7,3
Rörelseresultat	62,1	71,3	78,8	–24,3	61,4
Ränteintäkter och liknande resultatposter	8,7	23,1	8,5	7,6	6,8
Räntekostnader och liknande resultatposter	–24,8	–37,3	–11,1	–15,1	–15,9
Resultat efter finansiella poster	46,0	57,1	76,2	–31,8	52,3
Skatt på årets resultat	1,2	–22,3	–28,7	56,1	–20,4
Resultat från avvecklad verksamhet	-	-	13,6	–90,8	-
Årets resultat	47,2	34,8	61,1	–66,5	31,9

1) 2004–2007 är redovisade enligt IFRS.

2) Under 2005 avvecklades affärsområdena Bestrålningstjänster och Nukleärmedicin. Jämförelsetalen för 2005 och 2004 har justerats för detta. Dessa verksamheter redovisas som "Resultat från avvecklad verksamhet".

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2007	2006	2005	2004	2003
Tillgångar
Goodwill	311,7	304,7	127,4	120,8	123,4
Övriga anläggningstillgångar	530,9	523,6	476,1	420,8	516,5
Kundfordringar	206,0	189,2	167,3	139,9	163,6
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	120,5	92,3	89,1	151,4	79,0
Likvida medel och kortfristiga placeringar	176,9	247,6	323,4	319,2	299,9
Summa tillgångar	1 346,0	1 357,4	1 183,3	1 152,1	1 182,4
Eget kapital och skulder
Eget kapital	568,4	558,7	566,6	443,4	531,3
Minoritetsintressen	3,4	-	-	-	0,3
Långfristiga räntebärande skulder	196,4	307,4	192,8	186,3	213,9
Långfristiga icke räntebärande skulder	110,2	109,7	172,2	251,8	171,9
Kortfristiga räntebärande skulder	122,3	39,8	0,1	7,8	4,9
Kortfristiga icke räntebärande skulder	345,3	341,8	251,6	262,8	260,1
Summa eget kapital och skulder	1 346,0	1 357,4	1 183,3	1 152,1	1 182,4

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2007	2006	2005	2004	2003
Rörelseresultat	62,1	71,3	92,4	–119,7	61,4
Återläggning av avskrivningar	60,1	53,8	47,1	78,3	95,3
Övriga ej likviditetspåverkande poster	–22,6	–3,1	–6,5	146,4	–0,2
	99,6	122,0	133,0	105,0	156,5
Finansiella poster, netto	–16,1	–14,1	–4,8	–8,0	–9,6
Skatt	–6,8	–2,4	–28,2	–12,5	–17,3
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital	76,7	105,5	100,0	84,5	129,6
Förändringar i rörelsekapital	–37,7	–1,4	–82,0	19,9	28,5
Kassaflöde före investeringar	39,0	104,1	18,0	104,4	158,1
Investeringar	–122,4	–344,7	–45,0	–52,4	–119,6
Kassaflöde efter investeringar	–83,4	–240,6	–27,0	52,0	38,5

DATA PER AKTIE

	2007	2006	2005	2004	2003
Efter nyemission och aktieägartillskott
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 116 611	8 114 211
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 167 611	8 115 411	8 114 211
Resultat per aktie före utspädning, SEK	5,65	4,24	7,48	–8,19	3,93
– varav i kvarvarande verksamhet	5,65	4,24	5,81	2,99	3,93
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	5,65	4,24	7,48	–8,09	3,88
– varav i kvarvarande verksamhet	5,65	4,24	5,81	2,95	3,88
Eget kapital per aktie, SEK	69,58	67,97	68,90	54,60	65,48

FINANSIELLA NYCKELTAL

	2007	2006	2005	2004	2003
Marginaler
Rörelsemarginal före avskrivningar, %	9,3	10,3	11,6	4,7	14,1
Rörelsemarginal före goodwillavskrivningar, %	9,3	10,3	7,2	neg	6,9
Rörelsemarginal, %	4,7	5,8	7,2	neg	5,5
Vinstmarginal, %	3,5	4,7	7,0	neg	4,7
Räntabilitet
Räntabilitet på operativt kapital, %	9,0	13,0	20,9	neg	12,3
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	7,9	11,3	12,5	neg	9,6
Räntabilitet på eget kapital, %	8,2	6,2	12,1	neg	6,4
Kapitalstruktur
Operativt kapital, MSEK	713,6	658,3	436,2	318,0	450,4
Sysselsatt kapital, MSEK	890,5	905,8	759,5	637,2	750,4
Eget kapital, MSEK	571,8	558,7	566,6	443,4	531,3
Räntebärande nettoskuld, MSEK	141,8	99,6	–130,4	–125,2	–81,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	–0,2	–0,3	–0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	2,9	2,5	7,9	neg	4,3
Soliditet, %	42,5	41,2	47,9	38,5	44,9
Kassaflöde
Självfinansieringsgrad, ggr	0,3	0,3	0,4	2,1	1,3
Investeringar, MSEK	127,3	344,7	45,0	52,4	119,6
Anställda
Medelantal anställda	1 141	1 279	1 278	1 353	1 313
Nettoomsättning per anställd, MSEK	1,2	1,0	0,9	0,8	0,8

Bolagsstyrning

Studsvik AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Nyköping. Bolaget bildades 1947 och har sedan dess bedrivit verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för ägarnas styrning av bolaget och koncernen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen samt ytterligare en rad svenska och utländska lagar och förordningar. Styrningen regleras även i ett noteringsavtal mellan bolaget och OMX Nordiska Börsen Stockholm, där bolagets aktier är noterade. Studsvik har även tagit intryck av Svensk kod för bolagsstyrning, men tillämpar ännu inte denna fullt ut, eftersom marknadsvärdet för bolagets aktier underskrider 3 miljarder kronor. Koden kommer att börja tillämpas fullt ut från och med halvårsskiftet 2008 i enlighet med OMX Nordiska Börsens regelverk.

Denna rapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet inom Studsvik AB. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut. Samtliga aktieägare som är listade i aktieboken fem dagar innan bolagsstämman är välkomna och kan välja att delta personligen eller via ombud. Anmälan ska göras till bolaget enligt vad som sägs i kallelsen.

Studsviks ordinarie årliga bolagsstämma, årsstämman, kan hållas i Nyköping eller Stockholm och ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelsen annonseras i Svenska Dagbladet och Post och Inrikes Tidningar samt publiceras på bolagets webbplats – www.studsvik.se. Årsstämman utser bolagets styrelse och revisorer samt beslutar om arvoden till dessa. Vidare fastställer årsstämman bokslutet och beslutar om disposition av vinstmedel samt ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör. Årsstämman bestämmer också formen för hur en valberedning ska utses. Vid årsstämman 2007 deltog aktieägare som representerade 48,7 (45,3) procent av antalet röster i bolaget. Bolaget har 3 800 aktieägare. Studsviks största aktieägare och

aktieägarstruktur per den 31 december 2007 framgår av tabellen på sidan 40. Protokollet från årsstämman finns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa så att årsstämman kan fatta välgrundade beslut. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning alternativt föreslå modell för hur valberedning ska utses. Årsstämman 2007 beslutade att bolagets valberedning ska bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Styrelsens ordförande gavs i uppdrag att under det tredje kvartalet 2007 kontakta de största ägarna och tillsammans med dessa utse en valberedning.

Enligt beslut av årsstämman offentliggjordes valberedningens sammansättning i oktober 2007. Den baseras på de kända röstetalen omedelbart före offentliggörandet. Sedan oktober 2007 består valberedningen av:

• Björn C Andersson, SHB fonder
• Jan Barchan, Briban Invest (även styrelseledamot i Studsvik)
• Anders Oscarsson, SEB fonder
• Anders Ullberg,
• Studsviks styrelseordförande

Två av valberedningens fyra ledamöter är tillika ledamöter av styrelsen, vilket är en avvikelse från Bolagsstyrningskodens regler. Skälet till avvikelsen är att bolagets två största ägare ingår i styrelsen. Valberedningen speglar därmed ägarstrukturen samtidigt som årsstämmans beslut och valberedningens storlek uppfylls.

Valberedningen har haft tre sammanträden under året. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts.

Styrelse

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Studsvik ABs styrelse består av sex bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter, en bolagsstämmovald suppleant samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av de lokala personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Vid årsstämman 2007 valdes till styrelse:

• Anders Ullberg, ordförande
• Jan Barchan
• Ingemar Eliasson
• Anna Karinen, vice ordförande
• Alf Lindfors
• Leif Nilsson
• Per Ludvigsson, suppleant

För närmare presentation av styrelsen, se sidan 91.

Ordförande

Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete. I det arbetet ingår ett särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordförande håller kontakt med VD och vice VD och genomför möten med dessa i olika frågor allt efter behov.

Styrelsens arbete

Verkställande direktören deltar i styrelsens arbete utom då hans arbete utvärderas. Andra medlemmar ur koncernens ledningsgrupp deltar när så krävs för att tillhandahålla styrelsen information. Koncernens ekonomidirektör tillika vice verkställande direktör är styrelsens sekreterare.

Under 2007 hade styrelsen sju ordinarie protokollförda sammanträden, inklusive konstituerande styrelsemöte i anslutning till årsstämman, och därutöver sju extra sammanträden. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen.

Under 2007 har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt koncernens fortsatta utveckling i Storbritannien som bland annat kom att innebära förvärvet av konsultföretaget Alpha Engineering. Vidare har styrelsen ingående behandlat utvecklingen inom Avfallshantering i USA, där bland annat konkurrenssituationen skärpts och marknadsförutsättningarna förändrats. Under året beslutades också om en organisationsförändring inom den amerikanska avfallsverksamheten. Det under 2006 påbörjade projektet avseende kompetensoch personalförsörjning har behandlats och konkreta aktiviteter har beslutats och följts upp. Styrelsen har också utvärderat koncernens strategiska position och förutsätt-

ningar och behandlat en strategisk plan för perioden 2008–2012. Under första halvåret deltog Studsvik i en anbudsprocess avseende förvärv av en större kärnteknisk rörelse i Storbritannien. Fem av styrelsens extra sammanträden ägnades åt den frågan.

Styrelsens arbete utvärderas årligen och utvärderingen behandlades vid ett sammanträde.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer koncernens policies och riktlinjer. Dessa behandlas, enligt arbetsordningen, vid styrelsens sammanträde under oktober eller, i enskilda fall och om så är påkallat av omständigheterna, vid annat sammanträde. Verkställande direktören fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av verkställande direktören omfattar primärt den finansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT).

Stämmovalda styrelseledamöters närvaro, oberoende och arvode	Invald år	Närvaro möten	bolaget	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Jan Barchan	2004	13 /14	ja	nej	200
Ingemar Eliasson	2002	14 /14	ja	ja	200
Anna Karinen, vice ordförande	2003	14 /14	ja	nej	350
Alf Lindfors	2006	12 /14	ja	ja	200
Per Ludvigsson,suppleant	2007	3 / 9	ja	nej	200
Leif Nilsson	2001	13 /14	ja	ja	200
Anders Ullberg, ordförande	2007	9 / 9	ja	ja	600

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor samt godkänner, efter förslag från verkställande direktören, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder vidare styrelsens förslag till årsstämman om principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, samt Jan Barchan och Anna Karinen. Under året har utskottet haft tre protokollförda sammanträden.

Revision

Revisions- och redovisningsfrågor behandlas av styrelsen i sin helhet. Det är styrelsens uppfattning att det är mest lämpligt med hänsyn till Studsviks storlek och verksamhet. Något särskilt revisionsutskott har sålunda inte utsetts. För att säkerställa styrelsens insyn och kontroll ges styrelsen tillfälle att årligen lämna synpunkter på planeringen av revisionens omfång och fokus. Efter genomförd granskning av intern kontroll och räkenskaper i kvartal tre, rapporterar revisorerna sina iakttagelser vid styrelsens sammanträde i december då styrelsen också träffar revisorerna utan VDs närvaro. Utöver detta bereds revisorerna tillträde till styrelsemöten när styrelse eller revisorer anser att behov föreligger.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2007 uppgick till 2 112 000 (1 878 300) kronor. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 600 000 kronor per år, vice ordförande 350 000 kronor per år och ordinarie ledamöter samt suppleanter 200 000 kronor var. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår ett inläsningsarvode per sammanträde.

Revisorer

På årsstämman 2007 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2011. Ansvariga revisorer är auktoriserade revisorerna Magnus Brändström och Göran Tidström.

VD och koncernledning

Studsviks styrelse har utsett en VD och koncernchef som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget och leder den operativa verksamheten. VD utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen och är föredragande vid styrelsens möten.

VD har utsett en koncernledning bestående av vice VD tillika ekonomidirektör, cheferna för koncernfunktionerna samt verkställande direktörerna i dotterbolagen. Koncernledningen sammanträder månadsvis för att behandla koncernens och dotterbolagens resultat och finansiella ställning samt frågor om strategi, budgetuppföljning, prognoser och verksamhetens utveckling.

VD och staber är placerade i Nyköping. Med beaktande av styrelsens arbetsordning och de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för formulering av koncernens övergripande strategi, koncernövergripande affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även

frågor om koncernövergripande förvärv, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern information, IT samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utförs huvudsakligen i dotterbolag till Studsvik AB, som i huvudsak sammanfaller med koncernens operativa segment. I samtliga dotterbolag bedrivs ett aktivt styrelsearbete under ledning av koncernchefen eller vice verkställande direktören. Dotterbolagsstyrelserna följer den löpande verksamheten och fastställer affärsplan och budget. Verksamhet bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive dotterbolagsstyrelse. Dotterbolagscheferna har resultatansvar för sina respektive bolag, ansvar att säkerställa tillväxt inom sina respektive bolag samt ansvar för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara. Fördelning av investeringskapital i koncernen sker efter beslut i Studsvik ABs styrelse.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa

• att bolagets strategier och mål följs upp,
• att aktieägarnas investeringar skyddas,
• att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten,
• att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen.

Granskning av den interna kontrollen

Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen av den interna kontrollen genomförs av Koncernstab Ekonomi och Finans som en integrerad del av affärs- och finanscontrollers arbete. Controllers rapporterar till ekonomidirektören. Den externa revisionen genomför årligen en granskning av den interna kontrollen. Granskningen utgår från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras

genom direkt granskning. Utfallet av granskningen rapporteras till styrelsen. Styrelsen avser att under våren 2008 ta ställning till hur den interna kontrollen skall organiseras framgent.

Kontrollmiljö

Koncernen består av relativt få operativa enheter med i huvudsak väl inarbetade processer. Struktur- och styrdokument i form av policies, riktlinjer och instruktioner har upprättats för att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom koncernen. Dessa omfattar bland annat:

• Attestinstruktion
• Den finansiella rapporteringen
• Investeringar och förvärv
• Budget- och affärsplanering
• Finansiering
• Valutasäkring
• Cash management
• Riskhantering och försäkringar

Samtliga policies, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på intranätet. Vid regelbundet återkommande ekonomichefsträffar informeras om förändringar. Vid ekonomichefsmötet under hösten 2007 var internkontroll en av fokuspunkterna.

Riskanalys

Den granskning av internkontrollen som utförs av den externa revisionen baseras på en bedömning av risk och materialitet som årligen genomförs i samverkan mellan Koncernstab Ekonomi och Finans och den externa revisionsfunktionen.

Under 2007 har genomförts en risk- och sårbarhetsanalys av koncernens IT-miljö. Mot bakgrund av analysen har inrättats en central IT-funktion för koncernen med placering i Koncernstab Ekonomi och Finans. Ett omfattande arbete har initierats i syfte att samordna IT-verksamheten i koncernen samt att upprätta koncerngemensamma procedurer och riktlinjer med fokus på säkerhet, kvalitet och tillgänglighet.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter utförs löpande av koncernens controllerorganisation samt på bolagsnivå inom de olika delarna av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna utförs med fokus på kända risker, men också för att identifiera och korrigera eventuella fel och avvikelser. Processer och system granskas fortlöpande för att identifiera förbättringspotential.

Styrelse och revisorer

L edam öt er

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946. Styrelseordförande sedan 2007. Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål. Styrelseordförande i Boliden och Eneqvistbolagen, vice ordförande i TietoEnator samt styrelseledamot i AtlasCopco, Beijer Alma och Sapa Holding. Utbildning: Civilekonom. Innehav: 6 000 aktier.

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963. Ledamot i styrelsen sedan 2003. Vice ordförande sedan 2007. Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning. Styrelseledamot i Handelsbankens Flenskontor. Utbildning: Jur kand. Innehav: 1 225 952 aktier.

Jan Barchan

Malmö, född 1946. Ledamot i styrelsen sedan 2004. VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i AudioDev AB och connectBlue AB samt styrelseledamot i Arcam AB, Assistera AB och TAT AB. Utbildning: Civilekonom, Lunds Universitet. Innehav: 1 283 492 aktier.

Ingemar Eliasson

Drottningholm, född 1939. Ledamot i styrelsen sedan 2002. Riksmarskalk. F d landshövding, statsråd och riksdagsman. Styrelseordförande i Stiftelsen Centralfonden och Prins Eugens Waldemarsudde. F d styrelseordförande i SBAB, Stockholms Fondbörs och Cancerfonden. F d styrelseledamot i SAS och SAS Sverige, Sveriges Radio, Sveriges Riksbank och Arbetsgivarverket. Utbildning: Civilekonom DHS. Innehav: 600 aktier.

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946. Ledamot i styrelsen sedan 2006. Senior advicer, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB. Styrelseordförande i Vattenfall Inlandskraft AB. Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Innehav: 0 aktier.

Leif Nilsson

Västervik, född 1945. Ledamot i styrelsen sedan 2001. Managementkonsult. Tidigare VD i ABB STAL och tidigare global affärsområdeschef i ABB och ALSTOM. Utbildning: Teknologie doktor och docent i maskinelement, Chalmers Tekniska Högskola. Medlem IVA. Innehav: 0 aktier.

Supplean t

Per Ludvigsson

Råå, född 1943. Suppleant i styrelsen sedan 2007. Styrelseordförande Inter IKEAkoncernen. Styrelseledamot i IKANO, Catella, AudioDev och Briban Invest. Utbildning: Civilekonom. Innehav: 0 aktier.

A rbe t s tag a r represen tan t er

Maria Lindberg

Kibblesworth, Gateshead, Storbritannien, född 1964. Ledamot i styrelsen sedan 2006, suppleant 1999-2006. Arbetstagarrepresentant för Sveriges Ingenjörer. Verksam inom Technical Services Management. Utbildning: Filosofie doktor fysikalisk kemi. Innehav: 200 aktier.

Roger Lundström

Nyköping, född 1966. Ledamot i styrelsen sedan 2005, suppleant i styrelsen 2003–2005. Arbetstagarrepresentant för Unionen. Verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB. Utbildning: Laboratorieingenjör. Innehav: 0 aktier.

Per Ekberg

Nyköping, född 1959. Suppleant i styrelsen sedan 2006. Arbetstagarrepresentant för Unionen. Verksam inom avdelningen för materialforskning vid Studsvik Nuclear AB. Utbildning: Elkraftteknik. Innehav: 0 aktier.

Tim Lundström

Nyköping, född 1974. Suppleant i styrelsen sedan 2006. Arbetstagarrepresentant för Sveriges Ingenjörer. Projektledare inom avfallshanteringens R&D. Utbildning: Filosofie doktor kemisk fysik, Linköpings Universitet. Innehav: 0 aktier.

Re viso rer

Magnus Brändström

Född 1962. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. Revisor i Studsvik sedan 2003.

Göran Tidström

Född 1946. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. Revisor i Studsvik sedan 2003.

Jerry

Koncernledning

Magnus Groth

Verkställande direktör och koncernchef i Studsvik AB. Född: 1963. Anställningsår: 2005. Utbildning: Civilingenjör och civilekonom. Bakgrund: Vattenfall AB, Enron Nordic Energy AS, Boston Consulting Group. Styrelseledamot i Hägglunds Drive AB. Aktieinnehav: 500 aktier, 40 000 optionsrätter. Inga övriga väsentliga uppdrag /aktieinnehav /delägarskap.

Jerry Ericsson

Ekonomidirektör och vice VD. Född: 1951. Anställningsår: 1984. Utbildning: Civilekonom. Bakgrund: Controller och ekonomichef i olika branscher, i företagsledande position sedan 1978. Aktieinnehav: 16 600 aktier.

Leif Andersson

Chef Koncernutveckling. Född: 1950. Anställningsår: 1975. Utbildning: Ingenjör. Bakgrund: Anställningar i den kärntekniska branschen sedan 1975, de senaste 18 åren inom området behandling av radioaktivt avfall, VD-positioner i dotterbolag inom Studsvikkoncernen. Aktieinnehav: 5 500 aktier.

Sten-Olof Andersson

Chef Koncernövergripande projekt / Företagsförvärv. Född: 1955. Anställningsår: 1996. Utbildning: Ingenjör. Bakgrund: Projektledning och försäljning internationellt inom ABBs segment för kraftgenerering, VD-positioner i dotterbolag inom Studsvikkoncernen. Aktieinnehav: 5 800 aktier.

Eva Halldén

Verkställande direktör i Studsvik Nuclear AB. Född: 1959. Anställningsår: 2003. Utbildning: Civilingenjör, Kemiteknik. Bakgrund: Vice President vid ABB Atom AB och Westinghouse Atom AB. Aktieinnehav: 400 aktier.

Lewis Johnson

President Studsvik, Inc. Född: 1962. Anställningsår: 2007. Utbildning: Master of International Business Administration. Bakgrund: President and CEO vid Radatec, Inc. Aktieinnehav: 0 aktier.

Ulf Kannengießer

Geschäftsführer i Studsvik GmbH & Co. KG och Studsvik Industrieanlagen GmbH & Co. KG. Född: 1961. Anställningsår: 1990. Utbildning: Dipl.-Kfm. Bakgrund: Verkställande direktör i byggföretag. Aktieinnehav: 1 000 aktier.

Mark Lyons

President i Studsvik UK Ltd. Född: 1971. Anställningsår: 2005. Utbildning: Bachelor of Science, Applied Chemistry. Bakgrund: Business Manager vid Rolls-Royce Nuclear Engineering Services Ltd, Business Development Director vid MB Nuclear Ltd. Aktieinnehav: 1 000 aktier.

Nyckeltalsdefinitioner

Ma rg inaler

Rörelsemarginal före

avskrivningar Rörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättningen.

Rörelsemarginal före

goodwillavskrivningar Rörelseresultat före goodwillavskrivningar i procent av nettoomsättningen.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av nettoomsättningen.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.

R ä n tabili t e t

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

K api tals t ruk t u r

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive minoritetsintressen. En negativ nettoskuldsättningsgrad innebär att summan av kortfristiga placeringar samt kassa och bank överstiger räntebärande skulder.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Soliditet

Eget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av balansomslutningen.

K api talo ms ät t nin g s h as t i g h e t

Omsättningshastighet på sysselsatt kapital

Årets fakturering dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

K assa f lö d e

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse /dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

A ns tä ll da

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Nettoomsättning per anställd

Årets nettoomsättning dividerat med medelantal anställda.

Da ta per ak t ie

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Å r s s tä m m a d e n 2 2 a p r i l 2 0 0 8

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, tisdagen den 22 april 2008 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast den 16 april 2008, dels anmäla sig senast den 15 april.

• per telefon 0155 22 10 33,
• per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping,
• per e-post studsvik@studsvik.se,
• per fax 0155 26 30 00 eller
• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn
• personnummer / organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 16 april 2008.

Studsviks valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• Anders Oscarsson, SEB Fonder (valberedningens ordförande)
• Björn C Andersson, Handelsbanken Fonder
• Jan Barchan, Briban Invest
• Anders Ullberg, styrelsens ordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

Valberedningens förslag till styrelse

Valberedningen kommer vid årsstämman att föreslå omval av ledamöterna Jan Barchan, Ingemar Eliasson, Anna Karinen, Alf Lindfors och ordföranden Anders Ullberg. Leif Nilsson har undanbett sig omval.

Till nya ledamöter i styrelsen kommer valberedningen att föreslå nuvarande suppleanten Per Ludvigsson och Lars Engström. Lars Engström är VD och koncernchef i Munters.

T i d p l a n f ö r eko n o m i s k i n f o r m at i o n

Publiceringstillfällen

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	22 april 2008
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	22 juli 2008
· Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	29 oktober 2008
• Bokslutsrapport 2008	Februari 2009
• Årsredovisning 2008	Mars 2009

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället. Årsredovisning och halvårsrapport sänds direkt till aktieägarna.

Studsvik AB

Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 38 Box 556 611 10 Nyköping Tfn 0155 22 10 00 Fax 0155 26 30 00 studsvik@studsvik.se www.studsvik.com

Studsvik GmbH & Co. KG / Studsvik Industrieanlagen GmbH & Co. KG

Karlsruher Str 20 D-75179 Pforzheim Tyskland Tfn 0049 7231 5 86 95 01 Fax 0049 7231 5 86 95 02

Studsvik UK Ltd

Unit 14, Princes Park Fourth Avenue Team Valley Trading Estate Gateshead Tyne & Wear NEII ONF England Tfn 0044 191 482 1744 Fax 0044 191 482 1747

Studsvik Processing Facility Memphis, LLC / Studsvik Logistics, LLC

2550 Channel Avenue P.O. Box 13143 Memphis, TN 38113 USA Tfn 001 901 775 0690 Fax 001 901 775 0629

Studsvik, Inc. / Studsvik Processing Facility Erwin, LLC

100 Nolichucky Avenue Erwin, TN 37650 USA Tfn 001 423 735 6300 Fax 001 423 735 4143

Studsvik Nuclear AB

611 82 Nyköping Tfn 0155 22 10 00 Fax 0155 26 30 70

Studsvik Scandpower, Inc.

1087 Beacon Street, Suite 301 Newton, MA 02459-1700 USA Tfn 001 617 965 7450 Fax 001 617 965 7549

Studsvik Japan Ltd

Nakamura Bldg. 3F 2-7-14 Shibuya, Shibuya-ku Tokyo 150-0002 Japan Tfn 0081 3 5464 3771 Fax 0081 3 5464 3708

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2007 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ) Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Produktion: AB Taurus Kommunikation Foto: Jan Lindblad, Janne Höglund, Mattias Bardå mfl Tryck: Trosa Tryckeri AB 2008

Adresser

Kalendarium

Studsvik AB (publ) Västra Trädgårdsgatan 38 Box 556, 61110 Nyköping Telefon 0155 2210 00 www.studsvik.com

Årsredovisning 2007