SSAB är ett högspecialiserat globalt stålföretag som verkar i nära samarbete med kunderna. SSAB utvecklar höghållfasta stål och tillhandahåller tjänster för bättre prestanda och utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Företaget är en ledande producent på den globala marknaden för avancerade höghållfasta stål (AHSS) och seghärdade stål (Q&T), tunnplåt, grovplåt och rörprodukter samt konstruktionslösningar inom byggsektorn. SSABs stål och tjänster bidrar till lägre vikt hos slutprodukten och ökar även produktens styrka och livslängd.

VI ÄR UNIKA

Global ledare inom höghållfasta stål med mervärde
De mest innovativa tjänsterna och tillämpningarna
Ledande positioner på hemmamarknaderna i Norden och USA
Långsiktiga kundrelationer
Starkt fokus på slutanvändarna
Globalt erkända varumärken

3,8

Rörelseresultat, miljarder kronor

Anställda i mer än 50 länder

15 000

Antal anställda, cirka

2,23

Resultat per aktie, kronor

VD och koncernchef Martin Lindqvist

Huvudkontor Stockholm, Sverige

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	4

Global stålleverantör och servicepartner för seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS)

Globala produktvarumärken med unik marknadsposition:

26 % av SSAB-koncernens totala EBITDA 22 % av SSAB-koncernens totala omsättning

Ledande nordisk stålproducent av högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter

Fokus på hemmamarknaden och utvalda tillväxtområden, såsom höghållfasta stål till fordonsindustrin

STÖRSTA PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR:

Borlänge, Sverige
Tavastehus, Finland
Luleå, Sverige
Brahestad, Finland

56 % 42 %

av SSAB-koncernens totala EBITDA av SSAB-koncernens totala omsättning

Marknadsledande nordamerikansk stålproducent som tillverkar grovplåt och coils av hög kvalitet

Stark produktionsbas med en branschledande kvalitets- och kostnadsposition

Produktion baserad på återvunnet skrot

STÖRSTA PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR:

Mobile, Alabama, USA
Montpelier, Iowa, USA

10 % 17 %

av SSAB-koncernens totala EBITDA av SSAB-koncernens totala omsättning

Nordens ledande distributör av stål, metaller och bearbetningstjänster

4 % 11 %

av SSAB-koncernens totala EBITDA av SSAB-koncernens totala omsättning

Hållbara bygg- och konstruktionsprodukter och tjänster i Europa

4 % av SSAB-koncernens totala EBITDA 8 % av SSAB-koncernens totala omsättning

SSAB är indelat i tre ståldivisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas

samt två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB har ett kostnadseffektivt och flexibelt produktionssystem. SSABs produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA har en årlig produktionskapacitet av stål på cirka 8,8 miljoner ton.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	5

ÅRET 2017 I KORTHET

NYCKELTAL	2017	2016
Försäljning, Mkr	66 059	55 354
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr	7 591	4 951
Rörelseresultat, Mkr	3 838	1 213
Resultat efter finansnetto, Mkr	2 863	324
Resultat per aktie, kr	2,23	1,04
Operativt kassaflöde, Mkr	6 511	3 207
Utdelning per aktie, 2017 – förslag	1,00	0,00
Energianvändning, GWh	9 210	8 990
Utsläpp av koldioxid1), kton	9 828	9 989
Anställda2)	14 925	14 980
Olycksfallsfrekvens (LTIF)3)	5,6	6,8

1) Utsläpp från produktionen (Scope 1) 2) Tillsvidareanställda vid årets slut

3) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar, inklusive underleverantörer

Total försäljning

Rörelseresultat1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster

Försäljning

SSAB Americas 17 %
Tibnor 11 %
Ruukki Construction 8 %

Andel av EBITDA1)

SSAB Special Steels 26 % SSAB Europe 56 %
SSAB Americas 10 %
Tibnor 4 %
Ruukki Construction 4 %

1) Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) per rörelsesegment

Anställda1)

SSAB Special Steels 19 % SSAB Europe 46 %
SSAB Americas 8 %
Tibnor 7 % Ruukki Construction 17 %
Övrigt 3 %

1) Tillsvidareanställda vid årets slut

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	6

VISION OCH VÄRDERINGAR

VÅR VISION en starkare, lättare och mer hållbar värld.

Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga den fulla potentialen av lättare, starkare och mer hållbara stålprodukter.

VI ÖVERTRÄFFAR FÖRVÄNTNINGAR

• Vi arbetar säkert och ansvarsfullt

professionella, samarbetsvilliga och ärliga

• Vi respekterar individen och strävar efter mångfald

Vi är engagerade, ambitiösa och stolta över det vi åstadkommer
Vi är öppna, resultatorienterade och handlingskraftiga
Vi undviker att göra saker som inte skapar värde för våra intressenter
För att ligga steget före utmanar vi alltid oss själva och vidareutvecklar vår kompetens

VÅRA VÄRDERINGAR

VI FOKUSERAR PÅ KUNDENS AFFÄR

Vi har våra kunders behov och affärer i fokus
Vi strävar alltid efter långsiktiga relationer med våra kunder

• Vi bygger starka och långvariga relationer genom att vara

• Vi förtjänar våra kunders förtroende

VI TAR ANSVAR

• Vi håller våra löften

• Vi vill vara våra kunders naturliga innovationspartner

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	7

VÄRDESKAPANDE INOM SSAB

EKONOMI • Sysselsatt kapital: 72,0 Mdkr

Eget kapital: 53,3 Mdkr • Långfristiga skulder:
17,9 Mdkr

PERSONAL

15 000 medarbetare i fler än 50 länder
Underleverantörer och tjänsteleverantörer

INSATSVAROR

Järnmalmspellets: 7,1 Mton
Metallskrot: 3,9 Mton • Kol, koks samt övriga reduktionsmedel: 2,6 Mton
Övriga råvaror: 2,1 Mton
Bränslen: 4 479 GWh
El: 4 702 GWh
Vatten: 431 Mm3

INFRASTRUKTUR

5 stålverk
Övriga produktions och bearbetningsanläggningar
Servicecenters/ Distributörer
Hardox Wearpartsnätverk, 360 medlemmar
Lager och distributionsnätverk
Försäljningskontornätverk

EXPERTIS OCH ANSEENDE

Forskning och utveckling • Kunskap om
höghållfasta stål • Kunskap om kundernas
tillämpningar • Expertis inom teknisk
support • Varumärken och
varumärkesprogram • Patent

SOCIALT/RELATIONER

Starkt, ansvarstagande leverantörsnätverk med
20 000 leverantörer • Globalt försäljningsnätverk • Gemensamma
innovationsprojekt med kunder
Kundutbildning
Samhällsengagemang

• Deltagande i samarbeten med branschorganisationer och

statliga organisationer

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

Specialstål (höghållfasta konstruktions- och slitslål): 1,2 Mton
Automotive premium stål: 537 Kton
Annan högkvalitativ tunnplåt, grovplåt samt rörprodukter: 5,2 Mton
Byggprodukter och -lösningar till ett värde av 5,8 Mdkr

TJÄNSTER

Bearbetningstjänster från SSAB Shape
Hardox wear-tjänster
Teknisk support
Innovationssupport
Komplementära produkter
Kundpartnerskap

BIPRODUKTER

Restprodukter för återanvändning inom den egna produktionen: 1,2 Mton
Metallskrot för återvinning: 1,0 Mton
Restprodukter för externt bruk: 1,5 Mton
El genererad från processgaser: 1 400 GWh
Värme som säljs externt: 1 169 GWh

UTSLÄPP OCH AVFALL

Utsläpp till luft:
CO2: 11 044 Kton (Scope 1+2)
SO2: 2 808 Kton
NOx : 3 825 Kton
Partiklar: 664 Kton
Avfall: 561 Kton

EKONOMISKT VÄRDE SKAPAS OCH FÖRDELAS TILL INTRESSENTERNA

Betalning till leverantörer för råvaror, varor och
tjänster: 49,4 Mdkr • Anställdas löner och
förmåner: 8,8 Mdkr • Utdelningar, räntebetalningar och finanskostnader: 1,3 Mdkr
Skatter till den offentliga
sektorn: 1,9 Mdkr • Gåvor och sponsrade lokala aktiviteter

HÅLLBART ERBJUDANDE

Innovativa, hållbara
stålapplikationer • Förbättrad konkurrenskraft för kunderna
Minskad miljöpåverkan
genom högre penetrationsgrad globalt för höghållfasta stål, vilket ger slutprodukter som har producerats med mindre mängd råvaror, har lägre vikt och bränsleförbrukning, har ökad lastkapaci-
tet och längre livstid, vilket resulterar i lägre koldioxidutsläpp i användarfasen • Lägre energiförbrukning i
råvara • Lägre energiförbrukning genom återvinning av energi och ett systematiskt arbete med att energieffektivisera
Bidra till att bromsa klimatförändringar genom framtida fossilfri ståltillverkning (HYBRIT)

ANSVARSFULL PARTNER

En säker och hälsosam arbetsmiljö, präglad av mångfald, för SSABs medarbetare och leverantörer
Möjligheter till kompetensoch karriärutveckling
Ansvarsfulla affärsmetoder i hela leverantörskedjan
Långsiktiga avtal och relationer med leverantörer
Skapar lokala arbetstillfällen genom egen verksamhet och lokala inköp
Lokal sponsring och praktikplatser

byggnader

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	8

VD-ORD 2017

"Vi kan se tillbaka på ett framgångsrikt år för SSAB med en kraftig resultatförbättring. Marknaden och priserna förbättrades och vi ökade leveranserna inom våra tillväxtområden. Målet att minska nettoskulden överträffades tack vare ett starkt kassaflöde. Vi driver en rad projekt för att skapa en mer hälsosam och säker arbetsplats, vilket har gett tydliga resultat under 2017. SSAB är väl positionerat och jag ser med tillförsikt fram emot en fortsatt positiv utveckling under 2018."

STARKT KASSAFLÖDE OCH BÄTTRE MARKNAD

En stor del av koncernens vinstökning kan tillskrivas SSAB Europe. Marknaden förbättrades och divisionen presterade väl med god produktionsstabilitet och en förbättrad produktmix, inte minst med den starka tillväxten inom Automotive. SSAB Special Steels hade medvind av marknaden och rörelseresultat steg med över 60 %, trots att haveriet i Oxelösund tyngde första halvåret. Grovplåtsmarknaden i Nordamerika hade ännu ett år med en slagig utveckling, men våra moderna stålverk tillhör marknadens mest kostnadseffektiva och flexibla verk. SSAB Americas ökade sin marknadsandel till 28 % av den amerikanska grovplåtsmarknaden. Sammantaget steg rörelseresultatet med 2,6 Mdkr för koncernen till 3,8 Mdkr. Vi lade stort fokus på kapitaleffektiviteten och åtgärderna gav resultat – kassaflödet förbättrades med drygt 3 Mdkr och målet att minska nettoskulden med 10 Mdkr överträffades med 2,2 Mdkr.

EN SÄKER ARBETSPLATS ÄR HÖGSTA PRIORITET

En säker och hälsosam arbetsplats är vår högsta prioritet, och vår vision är att vara det säkraste stålbolaget i världen. Det återstår mycket att göra, men flera nyckeltal utvecklades i rätt riktning under 2017. För att belysa vikten av att alltid sätta säkerheten i första rummet är ambitionen att alla anställda undertecknar ett

säkerhetsåtagande. Processen är igång och har hittills resulterat i många bra diskussioner mellan chefer och medarbetare om vad hälsa och säkerhet innebär för varje individ i det dagliga arbetet.

TILLVÄXTINITIATIV 2020

Vid sidan av förbättringar inom säkerhet och hälsa är våra strategiska tillväxtinitiativ centrala för SSABs framgång. Vi följer vår plan mot de mål som ska nås vid 2020. Leveranserna för SSAB Special Steels ökade med 18 % till 1,2 miljoner ton under 2017. Höghållfasta stål inom segmentet Automotive steg med 21 %, ett viktigt skäl till att SSAB Europes andel premiumprodukter ökade till 32 (30) %. Vi införlivade närmare 100 nya partners i Hardox Wearparts nätverket och vi hade totalt 360 (265) medlemmar vid utgången av 2017.

VÅR MÅLSÄTTNING – EN FOSSILFRI STÅLPRODUKTION

SSAB går i täten för en hållbar stålindustri. Därför är det glädjande att vårt initiativ tillsammans med Vattenfall och LKAB nu tar nästa steg och vi projekterar för en pilotanläggning för fossilfritt stål i Luleå och Malmfälten. Projektet som kallas HYBRIT, är oerhört spännande och har potential att revolutionera stålindustrin. Att HYBRIT fortsätter utvecklas enligt plan är en viktig anledning till vi under 2017 presenterade vår långsiktiga målsättning; SSAB ska ha en fossilfri verksamhet

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	9

vid 2045. Oxelösund kommer ta första steget mot att byta ut masugnen till en ljusbågsugn kring 2025 och innebär att SSAB kan sänka sina koldioxidutsläpp i Sverige med ca 25 %.

VI STÖDJER FN:S HÅLLBARHETSMÅL

SSAB är sedan många år medlem i FN:s Global Compact. Det tydliggör vårt ansvar när det gäller de miljöer, människor och samhällen som påverkas av vår verksamhet. Den här rapporten är en del av vår kommunikation om hur vi arbetar utifrån Global Compacts principer. Vi kommer att fortsätta stödja FN:s Global Compacts principer relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, arbetstagarnas villkor samt anti-korruption och fortsätta arbeta för att integrera principerna i vår verksamhet, kultur och värdekedja.

VÅRA PRODUKTER GÖR SKILLNAD

När jag träffar kunder och andra beslutsfattare är det viktigt för mig att belysa hur våra produkter kan förbättra hållbarhetsprestandan i hela värdekedjan. I konceptet som vi kallar EcoUpgraded har vi ett pedagogiskt verktyg som visar vilka vinster som kan göras med att uppgradera olika applikationer till höghållfast stål. Ofta är potentialen störst i användarledet genom minskade driftskostnader och mindre koldioxidavtryck och vi behöver således samarbeta med både maskintillverkare och deras kunder, till exempel logistikföretag. Bara genom att uppgradera

påbyggnationer på lastbilar och dumprar kan besparingar på mellan 20 och 150 ton koldioxid uppnås under fordonets livstid.

ETT LÖNSAMT SSAB

Ett av våra finansiella mål är att ha den högsta EBITDA-marginalen jämfört med konkurrenterna. Vi har förbättrat vår position under 2017, men har en bit kvar till förstaplatsen och det är viktigt att alla anställda inom SSAB tar ett gemensamt ansvar att driva ständiga förbättringar genom vårt arbetssätt som vi kallar SSAB One. Ett exempel är Borlänge där vi tillverkar höghållfasta stål till bilindustrin – genomsnittproduktionen per vecka ökade från 9 600 ton under 2016 till 10 800 ton under 2017, med i princip samma bemanning. Det visar vilket kraftfullt verktyg ständiga förbättringar är för att öka produktiviteten, vilket också krävs för att överträffa konkurrenterna.

Övriga finansiella mål, skuldsättningsmålet och utdelningspolicyn, reviderades vid slutet av 2017. Tillsammans med den starkare balansräkningen har vi därmed skapat oss lite mer handlingsutrymme avseende framtida strategiska initiativ som kan stödja lönsam tillväxt. Skuldsättningen ska normalt sett inte överstiga 35 % och aktieutdelningen ska motsvara mellan 30 och 50 % av vinsten efter skatt. Styrelsens förslag för utdelning om 1,00 kronor per aktie

för verksamhetsåret 2017, motsvarar 45 % av vinsten efter skatt.

GODA FRAMTIDSUTSIKTER

Jag ser positivt på 2018. SSAB är väl rustat med en tydlig strategisk agenda och solid balansräkning. Vi har goda förutsättningar att fortsätta effektivisera verksamheten genom ständiga förbättringar. Kapacitet i våra produktionsanläggningar stödjer tillväxtmålen vi har satt upp för 2020. Vi har ytterligare potential att öka kapitaleffektiviteten för att fortsatt leverera goda kassaflöden. Servicen till våra kunder ska kunna bli bättre, inte minst att leverera stålet i rätt tid.

Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till våra kunder som visat oss fortsatt förtroende, inte minst de som drabbades av förseningar till följd av haveriet i Oxelösund. Tack också till våra aktieägare och sist men inte minst alla medarbetare. Det är många fina prestationer som ligger bakom framgångarna. Nu ökar vi takten för att nå branschledande lönsamhet.

Martin Lindqvist, VD och koncernchef

SSAB SOM INVESTERING

SSABs strategi skapar en långsiktig värdeutveckling för aktieägarna och andra intressenter. SSABs huvudsakliga finansiella mål är att uppnå en branschledande lönsamhet och generera stabila kassaflöden, vilket möjliggör minskade skulder och utdelning till aktieägarna.

STARKT ERBJUDANDE OCH LEDANDE MARKNADSPOSITIONER

SSAB har fyra fokusmarknader:
1. Platta kolstål och rör i Norden
2. Grovplåt i Nordamerika
3. Automotive premium stål (AHSS) globalt
4. Höghållfasta stål (Q&T) globalt

SSAB har ledande positioner på de nordiska och nordamerikanska hemmamarknaderna. Marknadsandelen uppgår till cirka 45 % för platta kolstål i Norden. I Nordamerika är SSAB den största producenten av grovplåt med en marknadsandel på drygt 25 %.

SSAB är också nummer ett på den globala marknaden för höghållfast grovplåt och tunnplåt (Q&T) och inom utvalda segment inom avancerade höghållfasta stål (AHSS), med ledande produkter, varumärken, kunskap och välinvesterade produktionsanläggningar. Behoven av högre produktivitet och förbättrad energieffektivitet

är viktiga drivkrafter för höghållfasta stål, som ger fördelar i form av starkare, lättare och mer hållbara applikationer. Tillväxten inom höghållfasta stål, tjänster och andra premiumprodukter kommer att innebära en högre avkastning för SSAB, då lönsamheten är relativt sett är högre på dessa områden jämfört med mer standardiserade produkter.

STRATEGISKA TILLVÄXTMÅL 2020

SSAB Special Steels har som målsättning att leverera 1,35 miljoner ton höghållfasta stål år 2020. Under 2017 uppgick leveranserna till motsvarande 1,2 miljoner ton, jämfört med 1,0 miljoner ton 2016
SSAB Europe ska förbättra produktmixen så att 40 % utgörs av premiumprodukter vid 2020. Under 2017 utgjorde premiumprodukter 32 % av de totala volymerna, vilket kan jämföras med 30 % 2016
Som en del av denna förbättring ska leveranserna av SSAB Europes premiumprodukter till

Automotivesegmentet växa till 750 000 ton. Under 2017 levererades motsvarande 537 000 ton, jämfört med 442 000 ton 2016

SSAB Americas mål är en marknadsandel över tid om 30 % på den Nordamerikanska grovplåtsmarknaden. Under 2017 uppgick marknadsandelen till cirka 28 %, enligt SSABs bedömning
För services har SSAB som mål att utöka partnernätverket inom Hardox Wearparts till mer än 500 medlemmar vid 2020. Vid slutet av 2017 hade nätverket 360 medlemmar, vilket kan jämföras med 265 vid utgången av 2016

STARK BALANSRÄKNING

De senaste två åren har SSAB stärkt balansräkningen betydligt. Nyemissionen tillsammans med en god utveckling av kassaflödet har minskat nettolåneskulden med cirka 12,2 Mdkr och vid slutet av 2017 uppgick skuldsättningsgraden till 22 %. SSABs har genomfört omfattande investeringar i produktionsanläggningarna och har kapaciteten för att nå de strategiska tillväxtmålen för 2020. Den lägre skuldsättningsgraden innebär en positiv effekt på räntekostnaderna och möjliggör framtida strategiska initiativ.

KOSTNADSEFFEKTIVITET

Synergier från samgåendet med Rautaruukki samt kostnadsbesparingsprogrammet var fullt realiserade vid slutet av 2016, med årstakt på

3 Mdkr. Framgent kommer arbetet med bättre effektivitet drivas av ständiga förbättringar. Det omfattar både mindre förbättringar i det dagliga arbetet samt större projekt. Flera av initiativen har börjat ge resultat under 2017.

BRANSCHLEDANDE LÖNSAMHET

Genom att uppnå de strategiska tillväxtmålen tillsammans med effektiviseringsvinsterna från arbetet med ständiga förbättringar kan det finansiella målet om branschledande lönsamhet nås. Målet definieras som den högsta EBIT-DA-marginalen jämfört med följande konkurrenter; ArcelorMittal, AK Steel, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, ThyssenKrupp och US Steel. Potentialen att förbättra lönsamheten, det relativt låga investeringsbehovet och den starka balansräkningen innebär goda förutsättningar för att generera kassaflöden under kommande år.

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017

INTRODUKTION OMVÄRLDSFAKTORER STRATEGI VÅR VERKSAMHET HÅLLBART ERBJUDANDE HÅLLBAR VERKSAMHET ANSVARSFULL PARTNER 11

OMVÄRLDS-FAKTORER

Stål är en utmanande bransch och marknad. Komplicerade faktorer styr SSABs möjligheter och risker, både på våra hemmamarknader och globalt. För att kunna fatta strategiska beslut följer vi kontinuerligt den globala ekonomiska och sociala utvecklingen.

SSABS MARKNADER

Den totala stålförbrukningen 2017 uppskattas till 1,6 miljarder ton, eller cirka 210 kg per person. I takt med att ekonomierna utvecklas, ökar användningen av stål. Industrialiserade, utvecklade ekonomier har ofta en årlig stålförbrukningen på mer än 300 kg per person. Stål tillverkas och säljs över hela världen och marknaden består av många olika segment. Det medför ett stort antal produkter med olika användningsområden, där olika krafter styr efterfrågan, priser och lönsamhetsnivåer.

SSAB verkar i det stålsegment som brukar kallas platta kolstål, dvs. stål med en viss kolhalt som valsas till plåt. Kolstål innehåller en låg procenthalt av vanligt förekommande legeringar, vilket påverkar stålets egenskaper. Rostfritt stål och andra sidan är ett exempel på ett stål med hög legeringshalt som innehåller höga koncentrationer av krom och nickel. SSAB tillverkar endast kolstål, men med tanke på kundernas behov har vi en avancerad legeringsblandning, som i kombination med speciella tillverkningsprocesser ger stålet avancerade egenskaper.

Storleken på den globala marknaden för kolstål är cirka 1,5 miljarder ton. Kina är den största regionala marknaden med en andel på cirka 47 %. Europa och NAFTA står för vardera cirka 10 % av den globala efterfrågan på stål. Den globala efterfrågan förväntas ha en svag tillväxt framöver i och med att Kina är på väg in i en ny, mindre stålintensiv tillväxtfas. Distributörsledet står för en tredjedel av den globala efterfrågan på stål. Kina är den största exportören och EU är den största importören.

Marknaden för kolstål kan uppdelas i långa och platta stålprodukter med olika användningsområden. Långa produkter används främst inom byggindustrin till balkar, armeringsstål och stänger. Platta produkter används i en mängd olika industrier som fordonsindustrin, hushållsapparater, energi, tung transport och bygg- och anläggningsmaskiner. På marknader som Europa är andelen platta stålprodukter mycket större än andelen långa stålprodukter, eftersom urbaniseringstakten gjort att byggmarknaden har uppnått en mer mogen fas. SSAB arbetar främst med platta produkter i form av grovplåt och tunnplåt.

SSABS POSITION PÅ STÅLMARKNADEN

Med en årlig ämnestillverkningskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton är SSAB en liten aktör på den globala marknaden för kolstål. Det är därför SSAB specialiserar sig och fokuserar på tre definierade segment inom platta kolstål, där SSAB har ledande marknadspositioner:

1. Höghållfasta stål, bland annat seghärdat stål (Q&T) och produkter av avancerat höghållfast stål (AHSS)
2. Marknaden för platta kolstål och stålrör (i Norden)
3. Grovplåtsmarknaden (i Nordamerika)

Dessa marknadssegment utgör cirka 3 % av den globala marknaden för kolstål. SSAB är förutom stålproducent även återförsäljare av stål och andra metaller via dotterbolaget Tibnor, samt erbjuder stålbaserade bygglösningar via dotterbolaget Ruukki Construction.

SSABs kundsegment omfattar tung transport, fordonsindustri, materialhantering (inklusive gruvdrift), bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar), energi, bygg samt tilllämpningar för skyddsstål och verktygsstål. På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs betydande volymer standardstål via servicecenter och distributörer.

MARKNADSUTVECKLING 2017

Enligt World Steel Association (WSA) uppgick den globala råstålsproduktionen under 2017 till 1 675 (1 587) miljoner ton, en ökning med 5,5 % jämfört med 2016.

Stålproduktionen i Kina ökade med 6 % under 2017. Den faktiska ökningen i Kina bedöms dock vara betydligt lägre än 6 %, eftersom viss produktion flyttats från så kallad illegal kapacitet (som stängts ned), till stålverk som ingår i den officiella statistiken. I EU28 ökade produktionen med drygt 4 %, medan produktionen i Nordamerika ökade med nära 5 % under 2017.

Sett till helåret har efterfrågan i Nordamerika varit volatil, med en stark inledning på året men med en kraftig avmattning vid halvårsskiftet. Därefter följde en period av svag efterfrågan, vilken sedan förbättrades mot slutet av året. Efterfrågan i Europa var betydligt mer stabil under hela året, med en viss efterfrågetillväxt.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	15

GLOBALA MEGATRENDER OCH SSABS RESPONS

NYA KRAV PÅ STÅL FRÅN SLUTKUNDERNA

	INNEBÖRD	MÖJLIGHETER OCH HOT	SSABS RESPONS
SLUTKUNDERNA	• Högre produktivitet – konstant tryck över hela värdekedjan • Nya krav på energieffektivitet • Digitaliseringen påverkar slutkundernas affärsmodell • Elektrifiering påverkar transportsektorn • Nya säkerhetsföreskrifter	• Snabbt skiftande användarmönster för stål – vilket kan inverka både positivt och negativt • Nya tillämpningar för stål • Konkurrens med andra material som t.ex. aluminium	• Samarbeta med kunder för att förstå deras situation • Hjälpa kunder att implementera höghållfasta stål för att förnya sina produkter • Utveckla nya produkter och erbjudanden för att möta framtidens utmaningar
NYA GLOBALA TILLVÄXTMÖNSTER
EFTER KINAS STABILISERING	• Historiskt sett har förbrukningen av stål ökat i linje med BNP • Stål har haft en låg andel av BNP-tillväxten i västerländska ekonomier • Kina har varit en drivande kraft i den ökade globala efterfrågan på stål, men efterfrågan har nu stagnerat • Efterfrågan på stål växer i utvecklingsländer som t.ex. Indien, Brasilien och Iran	• Långsammare tillväxt av den totala efterfrågan på stål än någonsin tidigare • Potentiella nya konkurrenter på utvecklingsmarknader • Uppgradering till höghållfasta premium-produkter	• Säkra en ledande position på hemmamarknaderna. Bli den föredragna partnern och ha en attraktiv kostnadsposition • Stärka SSABs ställning på utvecklingsmarknader för Q&T och AHSS
FÖRÄNDRAD HANDELSPOLITIK OCH
MARKNADERNAS REGIONALISERING	• Standardstål har historiskt varit en regional produkt, mycket på grund av lägre transportkostnader och kortare ledtider • 20 % av den globala efterfrågan på stål ombesörjs genom handel mellan regioner • Överkapacitet och olika regleringar har satt ytterligare press på globala handelsflöden • De senaste årens ökade handelspolitiska skyddsåtgärder för att bekämpa otillbörliga affärsmetoder • Kina vidtar åtgärder för att minska sin överkapacitet genom att stänga ned kapacitet och uppmuntra konsolidering	• Risk för tariffer för egen export • Visst skydd mot prisdumpning • En stark närvaro på regionala marknader blir viktigare	• Agera och ta ställning för fri och rättvis handel • Utveckla den globala produktionsnärvaron genom att allokera produktion mellan Europa och USA

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	16

BRANSCHKONSOLIDERING
GENOM NYA FUSIONER

HÅLLBARHET FÖRÄNDRAR INDUSTRIN

INNEBÖRD	MÖJLIGHETER OCH HOT	SSABS RESPONS
• Stål är en fragmenterad bransch – den största aktören i branschen har en marknadsandel på endast 6 % och de 75 största företagen har tillsammans bara 67 % • Få fusioner under åren efter finanskrisen 2008 • Ny omgång med konsolideringar i Kina, Europa och USA	• Ökad risk för konkurrens från nya aktörer • Förbättrad struktur i branchen genom ett antal ledande aktörer • Verksamhetsstörningar hos aktörer som går samman	• Övervaka marknadens utveckling • Övervaka processerna för godkännande vid fusioner • Vara förberedd på att bistå kunder som vill byta leverantör • Följa vår plan för kontinuerliga förbättringar
• Konkreta åtgärder krävs för att dämpa klimatförändringen • Nya regulatoriska krav träder i kraft, både regionalt och globalt • Kunderna måste minska sin miljöpåverkan • Som en energiintensiv bransch har stål en betydande inverkan på miljön • Masugnsprocessen ger betydande utsläpp	• En effektivare användning av material och energiresurser är nödvändigt för att minska utsläppen • Risk för olika regler i olika regioner • Risk att branschen inte håller jämna steg med efterfrågan	• Hjälpa våra kunder att minska sina koldioxidutsläpp genom att uppgradera deras applikationer med höghållfasta stål • SSAB strävar efter att ha en fossilfri stålproduktion år 2045 genom forskning om nya tekniker för stålframställning inom HYBRIT-projektet • Uppfylla alla krav för en ansvarstagande partner

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017 INTRODUKTION OMVÄRLDSFAKTORER STRATEGI VÅR VERKSAMHET HÅLLBART ERBJUDANDE HÅLLBAR VERKSAMHET ANSVARSFULL PARTNER 17

STRATEGI

SSABs strategi avser att stärka vår position som branschledare inom höghållfasta stål globalt, marknadsledare på våra hemmamarknader och leverantör av ledande mervärdestjänster.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	18

TAKING THE LEAD!

2017 gick SSAB in i en ny utvecklingsfas efter två års omstrukturering till följd av samgåendet med Rautaruukki 2014. SSABs strategi "Taking the Lead!" introducerades 2012 och är fortsatt vägledande i företagets strategiska beslut och handlingar.

2017 aviserade SSAB nya ambitiösa tillväxtplaner för 2020. Dessa mål kommer att bidra till SSABs vision – en starkare, lättare och mer hållbar värld.

VÄXA SPECIAL STEELS TILL 1,35 MILJONER TON 1,35

1,2

1,0

VÄXA AUTOMOTIVE PREMIUM-PRODUKTER TILL 750 TUSEN TON 2

UTVECKLA SSAB SERVICES FÖRBÄTTRA PRODUKT-Hardox Wearparts medlemmar

MIXEN I SSAB EUROPE 3 4 5 Andel premiumprodukter Marknadsandel (över tid)

STÄRKA MARKNADS-POSITIONEN I NORDAMERIKA

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	19

LEDANDE POSITIONER PÅ HEMMAMARKANDEN

De nordiska och nordamerikanska hemmamarknaderna är fortsatt grunden för SSABs verksamhet. SSAB strävar efter att stärka sin ställning på hemmamarknaderna under de kommande åren.

NORDEN Fortsatt marknadsledning med förbättrad produktmix

SSAB kommer att upprätthålla en marknadsandel i Norden på 40–50 % genom att betjäna regionens ledande originaltillverkare distributörer samt mindre kunder. Detta möjliggörs genom tillväxt i SSABs egna kanaler, inklusive ståldistributionsföretaget Tibnor, stålbyggnadsföretaget Ruukki Construction, samt utökade partnerskap med kunder och externa ståldistributörer med vilka företaget har långsiktiga avtal.

En ny ambition för SSAB Europe är att öka andelen premiumprodukter till 40 % av de totala leveranserna år 2020 (2017: 32 %). Här ingår ett ökat utbud av premiumprodukter för fordonssektorn samt GreenCoat, SSAB Laser, SSAB Boron och SSAB Form. Samtidigt ska volymerna av mindre lönsamma produkter minska, framförallt standardprodukter utanför de nordiska marknaderna.

SSAB AMERICAS Ökad marknadsandel inom grovplåt i Nordamerika

Den nordamerikanska grovplåtsmarknaden har varit turbulent de senaste åren med fluktuerande efterfrågan och planer på nya handelsåtgärder. Som marknadsledare har SSAB kunnat stärka den ledande positionen ännu mer mot lokala konkurrenter och import.

I framtiden siktar SSAB på att ha en marknadsandel om cirka 30 % på den nordamerikanska provplåtsmarknaden (2017: 28 %). Detta mål kräver fortsatt fokus på kostnadsledarskap och att bibehålla status som prioriterad leverantör, liksom fortsatt kapacitetsutbyggnad eftersom marknaden förväntas växa under de kommande åren. Kapacitetsökningen består av investeringar för att undanröja flaskhalsar i våra produktionsanläggningar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	20

SSAB är väl positionerat för att dra fördel av möjligheter inom höghållfasta stål. Tack vare ledande varumärken, ett unikt produktutbud, djupgående expertis och nära samarbete med kunderna för att utveckla nya ståltillämpningar har SSAB länge varit världsledande inom segmentet. Det ständigt växande behovet av högre produktivitet och mer hållbara lösningar är den främsta drivkraften för tillväxt. SSABs tillväxtmål för 2020 inom höghållfasta stål återspeglar de positiva utsikterna för segmentet.

SSAB SPECIAL STEELS Siktar på 1,35 miljoner ton 2020

SSAB Special Steels siktar på att leverera 1,35 miljoner ton år 2020, vilket kan jämföras med 1,2 miljoner ton 2017 och 1,0 miljoner ton 2016. Det mesta av ökningen förväntas komma från uppgradering, dvs. skapande av efterfrågan genom att få kunder att gå över från standardstål till höghållfasta stålsorter. För att uppnå detta kommer SSAB att fokusera på produkt- och applikationsutveckling, ökad lagerförsäljning, större försäljningskapacitet på tillväxtmarknader samt fortsatt utveckling av varumärkesprogram.

PREMIUMSTÅL FÖR FORDONSBRANSCHEN Siktar på 750 000 ton år 2020

SSAB hjälper världens ledande fordonsföretag med tillämpningar för höghållfasta stål. Lättare konstruktioner, utsläppsstandarder, säkerhetsstandarder och elektrifiering bidrar till positiva utsikter för användning av höghållfasta stål i fordonssegmentet. Liksom våra kunder ser SSAB tillväxtpotentialen inom detta segment, och har därför som mål att leverera 750 000 ton år 2020, jämfört med 537 000 ton år 2017.

"Under åren har vi visat vår förmåga att växa snabbare än marknaden med våra höghållfasta stål och premiumstål. Detta återspeglas i våra nya tillväxtmål för 2020. Tillsammans med vårt fokus på ständiga förbättringar ska vi göra SSABs branschledande ställning ännu starkare."

VIKTOR STRÖMBERG | SSAB, HEAD OF STRATEGY AND BUSINESS DEVELOPMENT

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	21

Unika mervärdestjänster är ett viktigt område för SSABs långsiktiga utveckling, i och med att många kunder fokuserar på sina kärnaktiviteter och kräver fler tjänster som komplement till sina produkter. Mervärdestjänsterna kompletterar de strategiska ambitioner som beskrivs ovan, stöder och stärker SSABs verksamhet på hemmamarknaderna och försäljningen av höghållfasta stål samt skiljer oss åt från konkurrenterna.

TJÄNSTER En ny verksamhetsgren inom SSAB

Affärsområdet SSAB Services bygger nätverket och utvecklar koncept för Hardox Wearparts. Hardox Wearparts-nätverket består av 360 globala partnerföretag (vid årsslutet 2017).

Dessa center tillhandahåller reservdelar och tjänster till slutanvändare inom gruvor, återvinning, stenbrott, cement och jordbruk. SSAB har som mål att ha fler än 500 företag i nätverket vid slutet av 2020.

SSAB Services innefattar även servicekonceptet SSAB Shape, som erbjuder stålbearbetningstjänster till originaltillverkare och deras underleverantörer. SSAB Shape-tjänsterna kommer att fortsätta öka, ofta på tillväxtmarknader där kapaciteten att bearbeta höghållfasta stål inte är så utvecklad.

DISTRIBUTION Korta ledtider till små och mellanstora kunder

SSAB har ambitionen att öka distributionsverksamheten på utvalda marknader. I motsats till många konkurrenter har SSAB sitt eget globala lagernätverk och kan betjäna slutkunder med korta ledtider. SSAB kommer att öka andelen lagerleveranser för att öka värdet på stålleveranserna till våra kunder.

SSABs helägda nordiska ståldistributör Tibnor kommer att öka närvaron i alla nordiska länder, bredda multimetallutbudet och ta en ledande position när det gäller digitalisering av verksamheten.

"SSAB Services kommer att utveckla produkter och tjänster som underlättar användningen av avancerade höghållfasta stål. Vi ska också hitta sätt att samarbete närmare med våra kunder så att SSAB blir positionerat för att lösa deras specifika utmaningar och samtidigt integreras i deras leverantörskedja." GREGOIRE PARENTY | HEAD OF SSAB SERVICES

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	22

För att överträffa sina konkurrenter och uppnå branschledande lönsamhet under de kommande åren, kommer SSAB att fortsätta fokusera på effektivitet, flexibel verksamhet och utnyttjande av det globala produktionssystemet.

SSAB har lanserat ett nytt program för kontinuerlig förbättring med årliga mål med utgångspunkt i SSAB One-filosofin. Programmet kommer att ge årliga produktivitetsökningar genom att engagera alla anställda i förbättringsaktiviteter. Det kommer också att säkra SSABs kostnadsledande position på våra hemmamarknader.

SSAB har en flexibel produktionsstruktur med förmåga att producera höghållfasta stål på flera anläggningar. Arbetet med ständig förbättring höjer produktiviteten och möjliggör ökade produktionsvolymer i befintliga anläggningar. Det innebära också att SSAB kan bli mer motståndskraftigt i konjunktursvackor.

I syfte att uppnå ambitiösa strategiska mål och stödja en decentraliserad verksamhetsmodell som kännetecknas av ansvarstagande och entreprenörskap så fortsätter SSAB att utveckla sin högpresterande organisation. Som en del av vårt arbete att skapa en högpresterande organisation har vi tre huvudprioriteringar:

Att vara det säkraste stålföretaget i världen. Detta uppnår vi genom ett ökat fokus på grundläggande säkerhet där vi verkar
Dra nytta av vår ledningsfilosofi SSAB One för att förbättra produktiviteten genom ständiga förbättringar och medarbetarengagemang
Främja mångfald och fortsätta vårt arbete med att utveckla vårt ledarskap och vår prestationskultur genom medvetenhet, samsyn och förståelse av företagets strategi och mål genom hela organisationen

En del av SSABs strategi är att gå längre än någon annan för att erbjuda en överlägsen kundupplevelse.

SSAB strävar efter bästa kvalitet på våra basprodukter och -tjänster för att behålla positionen som kundens förstaval som leverantör, vilket mäts genom kundundersökningar. Det inkluderar exempelvis responsiva försäljningsprocesser, enhetligt hög produktkvalitet, hög leveransprecision och informationstillgänglighet.

För att bibehålla en ledande ställning fortsätter SSAB att investera i teknisk support och gemensamma innovativa samarbetsprojekt för att hjälpa kunderna att få ut det bästa av SSABs höghållfasta stål. Kombinerat med ledande varumärkes- och kundvarumärkesprogram som "Hardox In My Body" och "My Inner Strenx" kan SSAB ytterligare stärka sina kundrelationer.

FINANSIELLA MÅL

SSABs strategi syftar till att skapa en långsiktig värdeutveckling för aktieägare och andra intressenter. SSABs huvudsakliga finansiella mål är att uppnå en branschledande lönsamhet och skapa stabila kassaflöden, vilket möjliggör skuldreduktion och utdelning till aktieägarna.

SSAB har tre finansiella mål inom tre olika områden.

OMRÅDE	MÅL
Lönsamhet	SSAB strävar efter en branschledande lönsamhet, mätt som EBITDA-marginal mot jämförbara konkurrenter*. Under de första nio månaderna 2017 var SSAB den 3:e bästa i jämförelsegruppen.
Kapitalstruktur	Nettoskuldsättningsgraden ska normalt sett inte överstiga 35 %. I slutet av 2017 hade SSAB en nettoskuldsättningsgrad på 22 %.
Utdelning	Utdelningen ska utgöra 30–50 % av vinsten efter skatt. Styrelsens förslag för 2017 är 1,00 kronor per aktie, vilket motsvarar cirka 45 % av vinsten efter skatt.

* ArcelorMittal, AK Steel, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, ThyssenKrupp, US Steel

HÅLLBARHETSSTRATEGI

SSABs mål är att bli ett av världens mest hållbara stålföretag. 2017 höjde SSAB företagets ambitioner för hållbarhet och satte upp nya långsiktiga mål. SSAB har som mål att vara helt fossilfritt 2045.

SSABs hållbarhetsarbete är uppdelat i tre fokusområden

FOSSILFRITT 2045

SSAB rör sig stegvis mot en fossilfri ståltillverkningsprocess genom HYBRIT-initiativet och genom att eliminera andra fossilrelaterade utsläpp, vilket gör att hela verksamheten kan bli fossilfri

ANSVARSFULL PARTNER

HÅLLBART ERBJUDANDE

10 MTON ÅRLIG CO2-BESPARING FÖR KUNDERNA 2025 Genom att använda SSABs höghållfasta stål kan kunderna uppnå CO2-besparingar under slutproduktens användningsfas som är lika stora som SSABs direkta produktionsutsläpp

Att driva verksamheten på ett hållbart sätt ökar möjligheterna att leverera starka finansiella och operativa resultat.

Hållbar verksamhet

SSAB fokuserar på ständiga förbättringar för att minimera utsläpp och förbättra produktivitet, samt material- och energieffektivitet. SSAB har ett starkt åtagande att bedriva miljöarbete för att minimera all negativ miljöpåverkan från sina verksamheter. På lång sikt rör sig SSAB steg för steg mot en fossilfri ståltillverkningsprocess genom HYBRIT-initiativet och genom att eliminera andra fossilrelaterade utsläpp, med målet att hela verksamheten ska vara fossilfri år 2045.

Hållbart erbjudande

SSABs hållbara erbjudande är vad vi erbjuder våra kunder och andra intressenter. Fokus i SSABs verksamhet är att utveckla och producera avancerade höghållfasta och seghärdade stål.

Dessa är starkare än standardstål och hjälper våra kunder att producera lättare och starkare produkter, vilket minskar miljöpåverkan under användarfasen.

Genom att använda SSABs höghållfasta stål kan SSABs kunder få betydande koldioxidbesparingar under sin produkts användningsfas. SSABs mål är att dessa koldioxidbesparingar år 2025 ska uppgå till 10 miljoner ton per år, vilket är lika mycket som SSABs direkta utsläpp av koldioxid.

Ansvarsfull partner

SSAB följer strikta normer som en ansvarsfull partner genom att ta ansvar för affärsetik och en ansvarsfull materialförsörjning samt att ständigt sträva efter att förbättra säkerhet, mångfald och vår roll som attraktiv arbetsgivare.

HÅLLBARHETSMÅL

Vid utgången av 2020 kommer SSAB att ha uppnått följande miljö- och energimål*: EN BESTÅENDE MINSKNING AV KOLDIOXIDUTSLÄPP OM 300 000 TON

Motsvarar 3,1 % av SSABs totala koldioxidutsläpp
Målet motsvarar ungefär 100 000 bilar som kör 15 000 km vardera
Ansträngningarna för att minska utsläppen fokuserar främst på malmbaserad järn- och stålproduktion eftersom 90 % av de totala koldioxidutsläppen kommer därifrån

EN BESTÅENDE MINSKNING AV INKÖPT ENERGI OM 400 GWH (ELKRAFT OCH BRÄNSLEN)

Motsvarar cirka 4,6 % av SSABs totala inköpta energi
Målnivån motsvarar ungefär den energi som 20 000 hushåll använder för elektricitet, varmvatten och värme under ett år

EN VARAKTIG FÖRBÄTTRING I OM 50 000 TON I NYTTJANDET AV RESTPRODUKTER

Motsvarar cirka 20 % av den totala mängden material som skickas till deponi
Målet motsvarar ungefär en normalstor fotbollsplan, täckt med fem meter restprodukter
Målet ska nås genom förbättrad intern återcirkulering av material till SSABs stålproduktion och genom extern försäljning av biprodukter

SSAB har ett stående mål för social hållbarhet:

• Ett medarbetarengagemang som överstiger motsvarande jämförelseindex för industriföretag globalt (Det mäts vartannat år, senaste mätningen genomfördes 2017)

Vid utgången av 2019 kommer SSAB att ha uppnått följande mål för jämställdhet:

• Kvinnor innehar 30 % av ledande befattningar vid slutet av 2019 (upp från 23 % år 2015)

* Basåret för uppföljning av målen som presenteras ovan är 2014.

"SSAB EcoUpgraded handlar om att hjälpa våra kunder att göra lättare och effektivare produkter. Det är det största bidrag SSAB kan göra för att minska koldioxidutsläppen på medellång sikt. Senast 2025 kan vi hjälpa våra kunder att spara 10 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år."

THOMAS HÖRNFELDT | SSAB, VP SUSTAINABILITY AND PUBLIC AFFAIRS

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	26
	VÅR VERKSAMHET SSAB är indelat i tre ståldivisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB SPECIAL STEELS

PER OLOF STARK (1954) CHEF FÖR SSAB SPECIAL STEELS

Global stålleverantör och servicepartner för seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS)

2 800

16 053

Försäljning 2017

1,2 MKR MILJONER TON

Stålleveranser 2017

Antal anställda, cirka

När SSAB Special Steels säljer stål som producerats av en annan division inom företaget, redovisas intäkterna i SSAB Special Steels och avräkning görs mellan divisionerna till kostnad för sålda varor.

22 %

Andel av SSABkoncernens totala försäljning

26 %

Andel av SSAB-koncernens totala EBITDA

28 INTRODUKTION OMVÄRLDSFAKTORER STRATEGI VÅR VERKSAMHET HÅLLBART ERBJUDANDE HÅLLBAR VERKSAMHET ANSVARSFULL PARTNER	SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017

SSAB Special Steels är global marknadsledare inom höghållfasta stål. Divisionens breda produktportfölj omfattar ett antal unika stålsorter. Varumärket Hardox är det mest kända av alla varumärken på stålmarknaden. Med en affärsmodell som omfattar lokala lager, teknisk kundsupport samt konstruktions- och bearbetningstjänster kan vi, genom vår globala organisation, ha ett nära samarbete med såväl stora OEM-företag som mindre och medelstora kunder världen över. Detta sätt att arbeta särskiljer SSAB från de flesta andra större stålföretag.

SSAB Special Steels ansvarar för produktion av Q&T i Oxelösund (Sverige) och försäljning av Q&T och varmvalsade höghållfasta produkter som tillverkas i Mobile, Alabama (USA), Brahestad (Finland) och Borlänge (Sverige). Sammanlagt har SSAB nio produktionslinjer globalt som kan producera höghållfasta stål, vilket ger flexibilitet och förmåga till kapacitetsökning.

STYRKOR

SSAB Special Steels är ledande i utveckling och tillverkning av slit-, konstruktions-, skydds- och verktygsstål.

Världens bredaste produktportfölj
Nära samarbete och gemensamma projekt med kunderna ger högre utvecklingstakt och ökad konkurrenskraft
Välkända och respekterade
produktvarumärken
Långa kundrelationer • Konkurrenskraftiga ledtider och ett världom-
spännande tjänsteutbud • Egna lager på cirka 80 platser som försörjer ungefär 130 länder
En unik kombination av expertis när det gäller utveckling av stål, design och kunskap kring applikationer

STRATEGI

SSAB Special Steels strävar efter att vara en global ledare inom slit-, konstruktions-, skydds- och verktygsstål samt inom relaterade mervärdestjänster.

"X-Days är ett sätt att öka vår kunskap om kundsegmenten och hur våra stål tillämpas. Genom utbildning och kunskapsutbyte kan försäljnings- och supportfunktionerna bättre tydliggöra de ekonomiska vinsterna med att uppgradera till höghållfasta stål och kan mer effektivt adressera nya kunder och slutanvändare. Det är vårt sätt att bygga marknaden."

PER ELFGREN | SSAB SPECIAL STEELS, HEAD OF MARKET DEVELOPMENT

Strategiska prioriteringar

Fokus på säkerhet i alla delar av divisionen
Bibehålla en ställning som ledande innovatör med unika produkter och unika tjänster
Expansion inom service och eftermarknadstjänster genom Hardox Wearparts och SSAB Shape
Nära samarbete med presumtiva och existerande kunder för att uppgradera till höghållfasta stål
Hög tillväxt genom att bearbeta nya segment och nya marknader
Utöka verksamheten inom höghållfasta stänger och rör

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

SSAB Special Steels kunder representerar både slutanvändare och maskinbyggare i branscher

som materialhantering, tunga transporter och alla slags lyft. Ett gemensamt mål är att göra lättare, starkare och mer hållbara produkter som skapar värde genom högre nyttolaster och/eller längre livslängd.

SSAB Special Steels har en av marknadens bredaste produkt- och tjänsteportföljer, kombinerat med djup kännedom om stålens egenskaper och prestanda. Vår nära kontakt med slutanvändarna gör att SSAB Special Steels tillsammans med maskinbyggarna kan skapa mervärde genom att utveckla nya produkter.

Exempel på tillämpningar för specialstål HÖGHÅLLFASTA KONSTRUKTIONSSTÅL

Mobilkranar (bom, chassi och stödben)
Lastbilskranar
Skyliftar

"Vi har analyserat marknaden för specialstål och uppgraderingspotentialen med en "Battlefield-modell", vilket identifierat nya möjligheter för tillväxt. Vi har till exempel kunnat kompensera den tillfälliga nedgången i den koreanska marknaden för tippflak genom att utveckla affärer med nya kunder i lyftsegmentet, och vi fortsätter att växa snabbare och utklassa konkurrenterna." KJELL BÄCKMAN | SSAB SPECIAL STEELS, VP, HEAD OF SALES

Chassin för lastbilar och trailers
Jordbruksmaskiner
Offshore (valda delar i till exempel jack up rigs)

SLITSTÅL

Dumperflak för både off-road och on-road-användning
Skopor
Containrar
Stationär och mobil gruvutrustning, t.ex. krossar
Återvinningsutrustning
Olika typer av slitdelar

SKYDSSTÅL

Fordon för säker transport av personer och värdesaker
Skydd för byggnader

VERKTYGSSTÅL

Gjutformar
Verktygshållare
Axlar

SSAB SPECIAL STEELS FRÄMSTA KUNDSEGMENT OCH APPLIKATIONER

Tunga transporter: Trailers och flak
Anläggningsmaskiner: Dumprar, lastare och kranar
Materialhantering: Krossar, skopor och transportörer
Jordbruks- och skogsmaskiner: Kranar, gripare och utrustning för jordbearbetning
Verkstäder för tillverkning av reservdelar

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

SSAB Special Steels ansvarar för alla SSABs seghärdade stål (Q&T) och varmvalsade avancerade höghållfasta stål (AHSS) med sträckgräns på 690 MPa eller högre. Dessa stål kan vidare delas in i höghållfasta konstruktionsstål, slitstarka stål, skyddsstål och verktygsstål.

Varumärken och produkter

HARDOX är det ledande varumärket för slitstål. Det erbjuder en unik kombination av slagseghet och hårdhet som i sin tur möjliggör lättare och mer slittåliga konstruktioner för ökad nyttolast och/eller ökad livslängd
STRENX är SSABs varumärke för höghållfasta konstruktionsstål. Den höga hållfastheten i kombination med god slagseghet och bra formningsegenskaper möjliggör starka och lätta konstruktioner för ökade nyttolaster
RAEX är ett distributörsvarumärke för slitstål utformat för att möte standardkraven på marknaden
TOOLOX är ett färdighärdat verktygsstål, tillgängligt som plåt och stång, med mycket god maskinbearbetbarhet
ARMOX och RAMOR är skyddsplåt med egenskaper speciellt anpassade för att skydda liv och egendom

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	30

Tjänster

SSAB Services tillhandahåller tjänster till både maskintillverkare (OEMs) och eftermarknad. Verksamheten redovisas som en del av SSAB Special Steels. Deras uppgift är att utveckla Hardox WearParts-nätverket och underlätta användningen av höghållfasta stål genom att marknadsföra SSAB Shape-konceptet.

HARDOX WEARPARTS är ett nätverk av företag som tillverkar slitdelar och erbjuder reparationsservice till slutanvändare. Nätverket är representerat i över 80 länder och består av cirka 360 företag. SSAB har ägarintressen i 16 av dessa. Hardox Wearparts erbjuder reservdelar och rådgivning till den lokala eftermarknaden inom bland annat gruv-, infrastruktur-, bygg-, stål-, jordbruks- och återvinningssektorn.

SSAB SHAPE kombinerar högklassiga stålprodukter med konstruktions- och bearbetningstjänster som erbjuds genom SSABs egna center för mervärdestjänster och ett världsomfattande oberoende nätverk av leverantörer inom plåtbearbetning. Genom SSAB Shape kan uppgradering till höghållfasta stål och mer avancerade konstruktioner faciliteras och därigenom ytterligare öka värdet för både tillverkaren och slutanvändaren.

ALLMÄNNA MARKNADSFÖRHÅLLANDEN OCH EFTERFRÅGAN

Efter flera år med ett tufft affärsläge har vi under 2017 sett en förbättring, inom några av de för SSAB Special Steels, viktiga segmenten såsom anläggningsmaskiner och gruvdrift.

Kundernas efterfrågan på lättare och mer hållbara produkter driver utvecklingen mot ökad användning av höghållfasta stål. SSABs stål möter den efterfrågan. Med lättare och mer slitstarka applikationer kan livslängder, nyttolaster och lyftkapaciteter öka samtidigt som bränsleförbrukningen i många fall kan reduceras. Potentialen är störst på tillväxtmarknader där andelen höghållfasta stål är mycket låg, men efterfrågan ökar också på mogna marknader. Genom teknisk support underlättar vi uppgradering för att säkerställa att andelen fortsätter att öka inom olika segment och på alla typer av marknader.

Marknadsområden och marknadsandel SSAB SPECIAL STEELS

• Finns representerat på de flesta av världens marknader. Marknadsandelarna varierar stort mellan olika produkter och geografier. Störst andel återfinns inom seghärdade stål

Har en stark ställning på marknaden för de viktigaste kundsegmenten som anläggningsmaskiner, tunga transporter och eftermarknad
Fokuserar på att växa den totala marknaden för höghållfasta stål genom att ständigt arbeta med uppgradering
Har cirka 50 % av sin omsättning i Europa och cirka 20 % i Nordamerika
Ser Latinamerika, Afrika och Asien som viktiga regioner för framtida tillväxt

KONKURRENTER

Internationella ståltillverkare som Dillinger Hütte, NLMK Clabecq, Voestalpine, ArcelorMittal, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe, JFE och Nucor.

2017 I KORTHET

Lanseringen av Hardox 500 Tuf. Ett nytt konstruktionsmaterial med både styrka och hårdhet anpassat för att klara krävande arbetsförhållanden såsom tipperflak och liknande
95 nya medlemmar inom Hardox Wearparts-nätverket
Omställningen från masugnsbaserad till ljusbågsugnsbaserad stålproduktion i Oxelösund har inletts genom att teckna ett reservationsavtal med Vattenfall

OLAVI HUHTALA (1962) SSAB EUROPE

CHEF FÖR SSAB EUROPE

Ledande nordisk stålproducent av högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter

Försäljning 2017

6 800 Antal anställda, cirka

31 048

3,7 MKR MILJONER TON

Stålleveranser 2017

den nordiska marknaden Tillväxt inom automotive- segmentet och andra premiumprodukter

42 %

Andel av SSABkoncernens totala försäljning

56 %

Andel av SSAB-koncernens totala EBITDA

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	32

SSAB Europe är en ledande producent av tunnplåts-, grovplåtsoch rörprodukter av hög kvalitet. SSAB Europes bearbetningscenter skräddarsyr produkter för kundernas behov. Våra kunskaper om produktion och användning av höghållfasta stål gör att vi kan arbeta nära kunderna och förstå deras behov på djupet, vilket i kombination med de mervärdestjänster som våra kunder behöver, särskiljer SSAB Europe från andra ståltillverkare.

SSAB Europes fokus ligger på hemmamarknaden i Norden samt utvalda tillväxtområden, såsom höghållfast stål till den globala fordonsindustrin.

SSAB Europes huvudsakliga produktionsanläggningar ligger i Brahestad och Tavastehus (Finland) samt i Luleå och Borlänge (Sverige). Produktionen är baserad på integrerade masugnsprocesser. SSAB Europes stålverk har en produktionskapacitet på 4,9 miljoner ton om året.

Övriga produktionsanläggningar innefattar färgbeläggningslinjerna i Finspång (Sverige) och i Kankaanpää (Finland). Divisionen tillverkar även rör i Tavastehus, Lappvik, Oulais, Pulkkila och Toijala (Finland) samt i Virsbo (Sverige) och har även andra produktionsanläggningar i Nederländerna, Norge, Ryssland, Polen, Sverige och Storbritannien.

STYRKOR

Marknadsledare på den nordiska marknaden
Nära samarbete med kunderna för att skapa en unik kundupplevelse
Bred produktportfölj med unika premiumstål och starka produktvarumärken
Stor och växande kundbas i Europa
Ledande teknik- och materialkunnande
Flexibel produktionskapacitet
Stålprodukter som är skräddarsydda för kundspecifika behov
Starkt partner- och distributionsnätverk

STRATEGI

Hemmamarknaden i Norden är central för SSAB Europes strategi och målet är att fortsätta utveckla den genom att fokusera på divisionens utbud, samtidigt som vi upprätthåller vår ställning som den mest pålitliga leverantören och kundernas första val.

"Vår nya, starkare presshärdningsstål för säkerhetskomponenter i fordon, Docol PHS 2000, är ett av många verktyg vi använder för att uppnå vårt strategiska mål att leverera 750 000 ton premiumprodukter till fordonsindustrin 2020, jämfört med 442 000 ton 2016 och 537 000 ton 2017."

MARITA HANE | SSAB EUROPE, BRAND MANAGER DOCOL

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	33

Andra viktiga strategiska fokusområden är att växa inom avancerade höghållfasta stål (AHSS) för den globala fordonsindustrin, samt att fokusera på vissa utvalda användningsområden och att utöka de mer unika stålprodukterna i ett antal olika segment.

SSAB Europe har som mål att förbättra sin produktmix till 40 % premiumprodukter 2020, jämfört med 30 % 2016 och 32 % 2017. Viktiga åtgärder för andra premiumprodukter än för fordonsindustrin är att fortsätta marknadsföra fördelarna med våra premiumprodukter för slutanvändare och att förbättra samarbetet med flerkanaldistributörer, t.ex. utöka partnernätverket för distribution av SSAB Laser, vilket är ett höghållfast stål optimerat för laserskärning.

Sammanslagningen av SSAB och Rautaruukki har skapat ett mer konkurrenskraftigt och flexibelt

produktionssystem och ett bättre utnyttjande av produktionsanläggningarna samt en optimerad produktportfölj. Kontinuerlig effektivitets- och produktivitetsförbättring är också en viktig del av SSAB Europes strategi och drivs primärt genom kontinuerliga förbättringar i hela organisationen.

Vårt fokus ligger på att tillhandahålla produkter som ger mervärde till kunder på alla marknader och att genomföra en strategi som innebär selektiv tillväxt snarare än försäljning av standardprodukter.

Strategiska prioriteringar

Fokus på arbetssäkerhet i hela divisionen
Säkra en ledande position på den nordiska hemmamarknaden
Förbättra premiummixen i portföljen till 40 % år 2020
Öka försäljningen av avancerat höghållfast stål till fordonsindustrin
Förbättra effektiviteten och produktiviteten samt kvalitets- och leveransnoggrannheten genom kontinuerlig utveckling

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

SSAB Europes breda produktportfölj gör det möjligt att betjäna kunder inom olika segment och för ett brett urval applikationer.

SSAB Europe säljer produkterna både direkt till slutkunder och till servicecenter och grossister. Vissa produkter för de nordiska och baltiska marknaderna levereras även via Tibnor.

SSAB Europes huvudsakliga kundsegment

Bygg och infrastruktur
Fordonsindustri
Industriella applikationer
Tunga transporter
Energi
Entreprenadmaskiner
Servicecenter och distributörer
Marin och offshore

SSAB Europe tillhandahåller olika stålkvaliteter till större OEM-företag inom sektorn för tunga och kommersiella fordon. På samma sätt som tillverkarna av personbilar, vill dessa tillverkare dra nytta av lättare produkter och mer effektiv

bränsleförbrukning. Divisionen säljer även sina produkter till större tillverkare av jordbruksmaskiner. Grovplåt används i hög grad på den nordiska marknaden och i Europa inom energisektorerna, medan färgbelagda material används primärt av tillverkare av stålplåtstak och regnvattensystem, särskilt på de nordiska och östeuropeiska marknaderna.

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

SSAB Europe har ett brett produktutbud med internationellt välkända produktvarumärken. Sträckgränsklasserna för varmvalsade produkter når upp till 690 MPa. (Stålsorter som överstiger denna gräns för varmvalsade produkter finns i SSAB Special Steels produktutbud.) Kallvalsade och galvaniserade produkter finns med brottgränser från 200 till 1 700 MPa. Produkterbjudandet inom SSAB Europe innehåller skräddarsydda produkter för olika användningsområden, alltifrån mjuka djuppressningsstål till ultrahöghållfasta stål för bilapplikationer. Dessutom erbjuder SSAB Europe ledande färgbelagda produkter anpassade för specifika behov baserat på flera olika beläggningssystem och olika specialutvecklade stålkvaliteter.

Premiumprodukterna omfattar ett brett utbud av märkesvaror som erbjuder utökat värde för kunderna genom snävare toleranser, förbättrade materialegenskaper och avancerad

"Med vårt breda sortiment av premiumprodukter och vår förmåga att samarbeta med kunderna för att uppfylla deras specifika behov, är vi väl positionerade för att uppnå vårt ambitiösa mål på 40 % försäljning av premiumprodukter i SSAB Europe år 2020."

MARK JEFFREY | SSAB EUROPE, HEAD OF SALES WESTERN EUROPE

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	34

sammansättning – såsom GreenCoat-produkter, Docol fordonsstål eller SSAB Laser. Alla dessa produkter ger förbättrade prestanda som skapar ett högre mervärde för kunden. Dessutom är SSAB Europes premiumprodukter utformade för att ge hållbara miljöfördelar jämfört med vanliga produkter på marknaden.

SSAB Europes varumärken

Docol®
GreenCoat®
SSAB Boron
SSAB Domex®
SSAB Form
SSAB Laser®
SSAB Weathering

Det fullständiga produktsortimentet innefattar följande:

Varmvalsade grovplåtsprodukter
Varmvalsade tunnplåtsprodukter
Kallvalsade tunnplåtsprodukter
Metallbelagda tunnplåtsprodukter
Färgbelagda tunnplåtsprodukter
Rör och profiler
Infraprodukter

SSAB Europes organisation möjliggör hög tillgänglighet, korta leveranstider, avancerade logistiktjänster med hög leveransprecision och en hög grad av flexibilitet för att uppfylla kundernas behov, särskilt inom Norden. Kunderna kan få stål i de olika format som uppfyller deras behov bäst. SSAB Europes tjänsteutbud innefattar även teknisk rådgivning, utveckling och verkstadssupport, utbildning med mera.

ALLMÄNNA MARKNADSFÖRHÅLLANDEN OCH EFTERFRÅGAN

Den europeiska stålindustrin har återhämtat sig de senaste åren tack vare förbättrad ekonomisk aktivitet, vilket har inneburit en ökad efterfrågan på stål inom viktiga segment som tunga transporter, byggverksamhet, entreprenadmaskiner och varv. Antidumpningsåtgärder som EU infört för att säkerställa rättvis konkurrens har också bidragit till förbättringen. Det finns fortfarande en överkapacitet i Europa, men den pågående konsolideringen kan leda till att överkapaciteten minskar.

Den europeiska ekonomin är i allmänhet stark och den totala efterfrågan på stål förväntas öka under de kommande åren. Det finns vissa regionala skillnader och en attraktiv tillväxtpotential för SSAB Europes produkter och tjänster i ett antal geografiska områden och segment. Utvecklingen speciellt inom det globala fordonssegmentet, till exempel i Kina, Indien och Mexiko, erbjuder intressanta tillväxtmöjligheter.

MARKNADSOMRÅDEN

I Norden är SSAB Europe marknadsledare med en komplett portfölj av stålprodukter av hög kvalitet
SSAB Europe har en ledande position inom vissa applikationer av avancerat höghållfast stål (Advanced High-Strength Steel, AHSS) för den globala fordonsindustrin
SSAB Europe har ledande produkter och ett starkt produktvarumärke för färgbelagda produkter – GreenCoat
SSAB Europe har en bred portfölj av högkvalitativa rörprodukter
Norden står för cirka 50 % av omsättningen, resten av Europa för cirka 40 % och resten av världen för cirka 10 %

KONKURRENTER

SSAB Europes huvudsakliga konkurrenter innefattar ArcelorMittal, Dillinger, Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe, US Steel och Voestalpine.

2017 I KORTHET

Marknadsläget har varit gynnsamt 2017, med förbättrade priser. SSAB Europes verksamhet har bedrivits med ett högt kapacitetsutnyttjande och divisionen har kunnat gå vidare mot en mer diversifierad produktmix.

Strategin för fordonsindustrin har visat sig vara framgångsrik och skapat tillväxt av premiumprodukter
Flerkanalsstrategin, som syftar till att erhålla en högre andel slutanvändare som direktkunder, har fungerat väl
Marknadsandelen i Norden var över 40 % och rörverksamheten har uppvisat en god tillväxt

SSAB AMERICAS

CHARLES SCHMITT (1959) CHEF FÖR SSAB AMERICAS

Marknadsledande nordamerikansk stålproducent som tillverkar grovplåt och coils av hög kvalitet

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	36

SSAB Americas är den största producenten och leverantören av grovplåt i Nordamerika. SSAB Americas har en stark position genom kostnadseffektivitet och hög kvalitet.

SSAB Americas moderna stålverk ligger i Mobile, Alabama och Montpelier, Iowa, och har en sammanlagd årlig produktionskapacitet på 2,4 miljoner ton. Båda verken använder en skrotbaserad metod med elektriska ljusbågsugnar för att tillverka stål. Stålverken är strategiskt belägna i ett område som är Nordamerikas industriella hjärta med tillgång till det strategiska södra hamnsystemet, vattenvägar mellan kusterna och de viktigaste järnvägarna, vilket ger en logistisk fördel.

STYRKOR

Stark produktionsbas inom Nordamerika, med en branschledande kvalitet och kostnadsposition
Två moderna stålproduktionsanläggningar med elektriska ljusbågsugnar (Electric Arc Furnaces, EAF), som använder återvunnet skrot som råvara
Nära samarbete med kunderna för att utveckla unika, anpassade produkter och lösningar
Starkt engagemang för miljön, vilket märks genom en rad återvinningsprojekt

STRATEGI

SSAB Americas har som mål att behålla sin ledande ställning och över tid öka marknadsandelen till 30 % inom grovplåt. Kapaciteten kommer att gradvis ökas genom att ta bort flaskhalsar i de nuvarande anläggningarna för att möta marknadens tillväxt. Vidare investeringsbeslut kommer att fattas baserat på bedömningarna av långsiktig tillgång och efterfrågan, och på möjligheten att upprätthålla den ledande kostnadspositionen.

Säkerhetsfokus genom hela divisionen
Branschledande kundservice och e-handelslösningar
Positionen som den mest kostnadseffektiva tillverkaren upprätthålls med hjälp av kontinuerliga förbättringar

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

SSAB Americas tillverkar ett brett urval av högklassiga stålprodukter, inklusive avancerade höghållfasta stål som används inom olika branscher. SSAB Americas säljer produkterna både direkt till slutanvändarna och till stålservicecenter.

"Med vår ledande ställning på den nordamerikanska plåtmarknaden i fråga om kvalitet, service och leverans, är SSAB Americas väl positionerat som förstahandsleverantör av plåt till slutanvändare som är marknadsledande inom sina segment. Vi ser en fortsatt förbättring av aktiviteten inom ett antal viktiga segment som vindkraft, kraftledningstorn, olja och gas och tung utrustning, både för gruv- och anläggningsteknik."

JEFF MOSKALUK | SSAB AMERICAS, SVP, CHIEF COMMERCIAL OFFICER

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	37

Huvudsakliga kundsegment:

Energi: Gas, olja, offshore-strukturer, kraftledning, vindkraftverk och petrokemiska tankar
Tunga transporter: Järnvägstransport, fartyg och offshore, jordbruk, skogsbruk och fiske
Byggverksamhet: Lyftutrustning, bygg- och anläggningsmaskiner
Infrastruktur: Vattenledning, lagringstankar och broar
Gruvdrift: Gräv- och schaktmaskiner
Servicecenter: Stålplåt och -rullar

PRODUKTER

Grovplåt
Grovplåtsrullar (coils)
Värmebehandlad grovplåt
Värmbehandlad plåt
Övriga produkter
Varmvalsade plåtrullar
Kallvalsade plåtrullar
Metallbelagda produkter
Målade produkter

I Iowa har SSAB en modern forsknings- och utvecklingsanläggning i världsklass i anslutning till stålverket. Den har några av de mest moderna utrustningarna i världen för provning, simulering och metallografi.

I Alabama har SSAB ett modernt stålverk som grundades 2001. Stålverket innefattar två

seghärdningslinjer (Q&T) med en total kapacitet på över 300 000 ton per år. Leveranserna av dessa produkter bokförs i divisionen SSAB Special Steels. Den nyaste seghärdningslinjen i Alabama är en av världens mest avancerade.

Förutom de två stålverken har SSAB Americas tre klipplinjer; i Houston, Texas, St. Paul, Minnesota och Toronto (Kanada). Dessa anläggningar har flexibilitet att hantera både SSABs stål och stål från externa leverantörer och bearbetar plåtrullar (coils) av varierande bredd, dimensioner och kvaliteter för att uppfylla kundspecifika krav genom en utökad servicemodell.

MARKNADSFÖRHÅLLANDEN OCH EFTERFRÅGAN

Den nordamerikanska grovplåtsmarknaden förbättrades något under 2017, främst drivet av energisegmentet. Den totala efterfrågan har varit relativt låg 2016 och 2017, men det finns potential för förbättring under de kommande åren. Det finns fortfarande ett stort behov av att renovera infrastrukturen i Nordamerika, vilket betyder att flera slutanvändarsegment såsom byggnadsmaterial och gruvdrift förväntas växa.

2017 I KORTHET

• Vann 2017 års American Metal Market (AMM) Award for Steel Excellence i kategorin Environmental Responsibility
Uppnådde rekordhöga produktionsoch leveransvolymer av seghärdad plåt (Q&T) från SSAB Alabama
Fick utmärkelser som bästa leverantör av toppkunder som Caterpillar och John Deere

MARKNADSOMRÅDEN OCH MARKNADSANDEL

SSAB är den största producenten och leverantören av grovplåt i Nordamerika och hade en marknadsandel på cirka 28 % 2017
SSAB har en fortsatt stark ställning på marknaden inom kundsegmenten för energi och tung transport
USA står för cirka 85 % av omsättningen, Kanada för 10 % och Latinamerika för 5 %

KONKURRENTER

SSAB Americas huvudsakliga konkurrenter är både lokala tillverkare, till exempel Nucor och Arcelor-Mittal, och importerade produkter.

Nordens ledande distributör av stål, metaller och bearbetningstjänster

1 100 Antal anställda, cirka

7 821 Försäljning 2017 MKR

11 % Andel av SSAB-koncernens totala försäljning

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	39

Tibnor levererar stål och metaller till industrin i Norden och Baltikum och erbjuder ett komplett utbud av stål, metaller och relaterade bearbetningstjänster i linje med olika segments- och kundbehov. Tibnor spelar en viktig roll när det gäller att säkra SSABs ledarskap på hemmamarknaden, där distributionsledet utgör mer än hälften av den nordiska stålmarknaden.

Tibnor har byggt ett starkt varumärke genom att erbjuda ett stort produktutbud och att lägga stort fokus på mervärdeskapande bearbetningstjänster, men även genom att erbjuda effektiva kund- och logistiklösningar. Vi är unika i Norden och Baltikum med en närvaro och ett arbetssätt som möjliggör ett effektivt utnyttjande av de olika ländernas enheter.

STYRKOR

Unik lokal närvaro i Norden
Vi har medarbetare med hög kompetens som drivs av att lösa kundernas behov
Vi erbjuder ett stort produktutbud och specialiserade bearbetningstjänster i kombination med logistikexpertis, starka distributionsnätverk och moderna kundservicelösningar
Hög leveransprecision och korta ledtider, med tjänster som hjälper kunderna att förbättra sina materialflöden
Nära samarbete med strategiska leverantörer och nyckelkunder/segment

STRATEGI

Vinna marknadsandelar med hjälp av Nordens bredaste produktutbud
Öka Parts Business volymer genom ett specialiserat bearbetningsnätverk
Fortsätta att utveckla våra mervärdestjänster
med fokus på kundvärde • Utnyttja digitalisering och automatisering
Bygga ett gemensamt Tibnor och utnyttja: kompetenser, bästa praxis, anläggningar och köpkraft i hela Norden – och därmed vara en stark partner för kunder och leverantörer

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

Tibnors kunder är nordiska och baltiska industriföretag som använder stål och andra metaller i sina tillverkningsprocesser och/eller slutprodukter. Huvudsegmenten är:

Underleverantörsindustrin
Verkstadsindustrin
Fordonsindustrin
Byggindustrin

"Upprättandet av en nordisk plattform för e-handel med webbshop och EDI-lösningar och lansering av ett gemensamt ERP-system är exempel på hur vi använder digitalisering. Kundbetjäning i olika digitala kanaler och automatisering av våra interna administrativa processer är andra fördelar som bygger ett starkare Tibnor." MONIKA GUTÈN | TIBNOR, VP SWEDEN & DENMARK

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	40

Tibnor har cirka 10 000 kunder i Norden och Baltikum i olika branscher, och i kundkretsen ingår allt ifrån stora maskintillverkare (OEMs) till små och medelstora företag.

Distributions- och bearbetningsverksamheten utgör cirka 85 % av försäljningen och direktleveranser från stålverken står för resterande 15 %.

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

SSABs produktutbud står för cirka 45 % av Tibnors försäljning. Andra tillverkares handels- och specialstålsprodukter som Tibnor distribuerar innefattar maskinstål och långa produkter, till exempel balk, stång och hålprofiler för konstruktionsändamål, samt armeringsstål till byggnadsindustrin. Rostfritt stål och icke-järnhaltiga metaller, främst aluminium och koppar, står för cirka 20 % av försäljningen.

Som ståldistributör är Tibnor en logistikexpert med ett väl etablerat distributionssystem som arbetar med olika logistikflöden. Logistiklösningarna varierar från leveranser inom 24 timmar från lager, till individuella materialflöden som svarar mot kundens behov. För kunderna innebär det att materialet levereras i rätt tid och till rätt kvalitet.

Tibnor bearbetar alla produktgrupper som levereras till marknaden. Tibnors maskiner och utrustning är specialiserade på olika material, vilket innebär att vi kan möta kundernas mer komplexa behov.

Tibnor har tre bearbetningsenheter i Finland, fem i Sverige, tre i Norge samt enheter i Danmark och Litauen.

För kunderna innebär outsourcing av icke kärnverksamhet till en professionell, specialiserad partner en möjlighet att öka företagets lönsamhet och konkurrenskraft. Kunderna minskar sitt rörelsekapital, förbättrar produktionseffektiviteten, ökar flexibiliteten och minskar även materialspill och bidrar till att förbättra slutproduktens kvalitet.

Tibnor erbjuder även ett stort utbud av kontaktpunkter och supportservicelösningar för kunderna. Kunderna kan välja att använda e-tjänster som EDI och Webshop eller få personlig service. Det gör det enkelt för kunderna att välja material, skapa offerter, lägga beställningar, få tillgång till dokument eller arbeta med automatiserade lösningar.

ALLMÄNNA MARKNADSFÖRHÅLLANDEN OCH EFTERFRÅGAN

Nästan 55 % av allt stål som levereras i Norden, cirka 4 miljoner ton, tillhandahålls genom distributörer. Mervärdestjänsterna är av allt större vikt för industriella kunder, som i allt större utsträckning vill fokusera på sin kärnverksamhet. Den nordiska tillverkningsindustrin karaktäriseras av en hög grad av export, vilket gör att den globala ekonomin och efterfrågan är en viktig faktor.

MARKNADSOMRÅDEN OCH MARKNADSANDEL

Tibnor har en stark närvaro i Norden. Sverige står för ungefär hälften av omsättningen, Finland och Norge har båda cirka 20 %, och därefter följer Danmark och Baltikum.

Tibnor har en marknadsandel på cirka 20 % av den nordiska distributionsmarknaden.

KONKURRENTER

Tibnors konkurrenter är bland annat BE Group, Stena Stål, Norsk Stål och Kontino samt ett antal nationella, lokala företag och nischaktörer.

2017 I KORTHET

Tibnors Webshop lanserades i Norge i januari
Tibnors kund Kiruna Wagon vann Swedish Steel Prize 2017 i maj
I juni öppnades det utvidgade stålservicecentret i Seinäjoki, vilket gör Seinäjoki till det största servicecentret för plåtbearbetning avseende skärning och bockning i Norden

RUUKKI CONSTRUCTION

SAMI ERONEN (1971) CHEF FÖR RUUKKI CONSTRUCTION

Hållbara bygg- och konstruktionsprodukter och tjänster i Europa

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT			GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	42

Ruukki Constructions erbjuder hållbara bygg- och konstruktionsprodukter och tjänster inom tak, vägg och stomkonstruktioner. Tjänsterna finns tillgängliga på produktspecifik basis samt optimerade som ett paket från en och samma leverantör.

Produktportföljen omfattar stålbaserade konstruktioner så som tak- och sandwichpaneler, profilerade byggnadskomponenter som till exempel bärande takplåt och takprodukter för bostadshus såväl som stålstommar. Ruukki Constructions mål är att erbjuda produkter med hög ekonomisk, teknisk och arkitektonisk prestanda samt att främja hållbarhet genom alla stadier av byggnadens livscykel.

STYRKOR

Starkt varumärke i viktiga kundsegment
Produkt och serviceinnovationer som drar fördel av avancerad teknik
Kvalitativa, hållbara, certifierade produkter med omfattande garantier
Stora expertkunskaper som täcker ram- och fackverksstrukturer, konsultationer, tillverkning och installation optimerat utifrån en och samma tillverkare
Produktionskapacitet som kan möta de krav som ställs på stora projekt
Goda expertkunskaper inom stålbyggnadsmaterial
Professionell optimering av konstruktioner för att stödja livscykelmål i kundprojekt

• Djupgående expertis inom stålkonstruktioner skapar kundvärde särskilt i strukturellt krävande projekt

STRATEGI

Takprodukter för bostadskonstruktion SÄKERSTÄLLA EN ENKEL OCH TILLFÖRLITLIG LÖSNING FÖR KUNDERNA

Tillhandahålla ett komplett ståltakspaket för privata konsumenter, hustillverkare, takinstallatörer och plåtslagare både för nybyggnation och för renovering av befintliga objekt. Bistå dessa slutkunder i ett effektivt samarbete med befintliga kanaler: säljare, återförsäljare och direktförsäljning.

Hög fokus på service åt nyckelkunder och förbättrad tillgång på produkter
Enkel och pålitlig takläggning med stöd av avancerade/skräddarsydda tjänster
Skalfördelar i produktionen, harmonisering av råmaterial för att förbättra effektiviteten

Byggkomponenter FOKUS PÅ HELA BYGGNADSLIVSCYKELN

• Tillhandahålla ledande energieffektiva och arkitektoniska fasadlösningar för

"Genom ett distinkt produkt- och tjänsteutbud har Ruukki Construction kunnat dra nytta av våra kunders ökande efterfrågan på hållbara och energieffektiva lösningar." PETTERI LAUTSO | RUUKKI CONSTRUCTION, CUSTOMER VALUE DIRECTOR

byggföretag, plåtslagare, installationsföretag och stom- och fasadentreprenörer

Expandera värdekedjan mot beslutsfattare och påverkare, arkitekter, designers och fastighetsinvesterare
Fokus på värdeförsäljning. Tillhandahålla komponenter som sandwichpaneler och fasadbeklädnad även för renovering av befintliga byggnader
Differentiera med en energieffektiv, arkitektonisk och hållbar portfölj

Byggsystem ATT VARJE DAG FÖRBÄTTRA EFFEKTIVITETEN UTAN ATT KOMPROMISSA MED SÄKERHETEN, KVALITETEN ELLER KUNDSAMARBETET

Utveckla projektportföljen genom ökat designansvar. Samarbeta med kunder redan i projektets utvecklingsstadium.

• Fokusera på samarbetet med kunder på utvalda marknader och prioriterade segment

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	43

Fokusera på kostnads- och effektivitetsoptimering i alla projektfaser och funktioner som skapar värde för slutkunderna – ett projekt, ett team
Slutföra projekt på ett tillförlitligt sätt utan att störa kundens verksamhet i både mindre komplexa och strukturellt krävande projekt eller projekt som förändras under byggprocessen

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

Ruukki Constructions kunder är verksamma inom många områden i flera länder. De viktigaste beslutsfattande grupperna är:

Arkitekter och byggnadskonstruktörer
Ledande entreprenörer och installationsföretag
Fastighetsägare och -utvecklare
Återförsäljare av takprodukter för bostäder samt plåtslagare
Villaägare

Viktigaste affärssegment:

Kommersiellt och industriellt byggande
Bostadsbyggande
Industri- och brobyggnation

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Takplåt, takavvattningssystem och tillbehör för bostadsbyggande
Komponenter som sandwichpaneler, bärande takplåt och fasadbeklädnader för kommersiella byggnader
Stomlösningar för kommersiellt och industriellt byggande
Optimering av leverans utifrån kundernas behov
Design- och installationstjänster

Ruukki Constructions verksamhet sträcker sig över 15 länder med produktionsenheter i Seinäjoki, Alajärvi, Vimpeli och Ylivieska (Finland); Zyrardów och Oborniki (Polen); Obninsk och Balabanova (Ryssland); Gargždai (Litauen); Tunari (Rumänien); Anderslöv, Järnforsen och Landsbro (Sverige); Pärnu (Estland) och Kopylov (Ukraina). Ruukki Constructions största stålleverantör är SSAB Europe. Externa stålleverantörer, huvudsakligen i Central- och Östeuropa och Ryssland, spelar en mindre roll. Divisionens konkurrenskraft säkerställs genom marknadsmässig prissättning från alla leverantörer.

MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH GENERELLA DRIVKRAFTER PÅ MARKNADEN

Ruukki Construction är verksamt inom både bostadsbyggande och annat byggande.

Generella drivkrafter på marknaden

• Alla konstruktionssegment allt ifrån bostäder och detaljhandel till kommersiellt och industriellt byggande påverkas av utvecklingen inom informationsteknologi, ändrade kundbeteenden och nya krav på hållbarhetsområdet. Det ställer krav på branschen att införa ny teknik i sina produkter, till exempel smarta byggnader, och att svara snabbare på förändrade kundbeteenden

Grönare, smartare lösningar som energibesparande sandwichpaneler och fasader som tar upp energi från solstrålning blir allt populärare och miljötransparens börjar bli en norm
Investeringshorisonten blir kortare
Efterfrågan växer på byggnader som kan modifieras för att ta möta förändrade behov
Renoveringsbyggande ökar
Byggbranschen blir mer serviceinriktad

MARKNADSOMRÅDEN OCH MARKNADSANDEL

Norden representerar ungefär 60 % av Ruukki Constructions försäljning, medan Baltikum står för 10 %, Central- och Östeuropa 20 % och Ryssland och CIS 10 %.

KONKURRENTER Byggnadskomponenter och bostadstak

Komponentleverantörer som Kingspan, Paroc, Trimo, Lindab, Weckman Steel, Metall Profil, Balex Metal och Blachy Pruszynski
Byggverksamhet inom globala stålbolag
Små, lokala företag
Alternativa byggmaterial

Byggsystem

Stålramstillverkare
Upphandlingsmodeller baserade på smådelsprojekt
Alternativa byggmaterial

2017 I KORTHET

Ökade leveranser av fasadprodukter och sandwichpaneler med mineralullskärna inom byggnadskomponenter. Innovationer såsom Ruukki® Rain Protect, en film som skyddar panelerna från fukt hela vägen från tillverkning till installation
Ökade leveranser av nya versioner av premiumtakprodukter som Ruukki Classic och Plannja Trend
Leveranser av stålkonstruktioner till krävande högprofilerade projekt som Jännevirtabron i Finland. Betydande ökning av leveranser av stålkonstruktioner till andra OSS-länder från Ruukkis fabriker i Ryssland

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017 INTRODUKTION OMVÄRLDSFAKTORER STRATEGI VÅR VERKSAMHET HÅLLBART ERBJUDANDE HÅLLBAR VERKSAMHET ANSVARSFULL PARTNER 44

HÅLLBART ERBJUDANDE

Kärnan i verksamheten består av att utveckla och producera avancerat höghållfast och seghärdat stål, som är starkare än standardstål. SSAB kan därmed hjälpa kunderna att producera lättare och starkare produkter, vilket minskar deras miljöpåverkan.

SÅ HÄR ARBETAR VI MED KUNDERNA

SSABs affärsmodell bygger på ett nära, långsiktigt samarbete med kunderna. Det innebär att SSAB fortlöpande utvecklar nya produkter, applikationer, tjänster och processer med målet att förbättra erbjudandet.

SSAB arbetar både direkt med OEM-företag, underleverantörer och slutanvändare via sin egen säljpersonal och genom distributörer, till skillnad från många andra stålföretag som endast säljer via distributörer. Vi stödjer våra kunder genom att utveckla bättre och mer konkurrenskraftiga produkter, vilka ger dem en högre produktivitet och därmed lägre kostnader i användarfasen.

För att förbli branschledande kommer SSAB att fortsätta att investera i forskning och utveckling, teknisk kundsupport och gemensamma innovativa samarbetsprojekt som syftar till att få det bästa möjliga av SSABs avancerade stål. Samtidigt strävar SSABs egen organisation efter att uppnå en överlägsen kundupplevelse, vilket betyder högsta standard i termer av produktkvalitet, kortare ledtider, leveranssäkerhet, digitala portaler och kanaler för smidig interaktion.

UTVECKLING I SAMARBETE MED KUNDERNA

Så tidigt som möjligt under utvecklingen av en ny produkt – oavsett om det är ett tippflak, en dumper eller en kran – arbetar SSABs kvalificerade

ingenjörer med att stödja kunden i att utveckla lösningar som använder varje stålkvalitet på bästa sätt. På så sätt gör SSAB det möjligt för kunderna att producera starkare, lättare och mer hållbara slutprodukter.

SSAB Shape

SSAB Shape kombinerar högklassiga stålprodukter med tekniska tjänster och bearbetningstjänster med ett globalt nätverk av bearbetningsleverantörer.

Anpassad produktutveckling och ingenjörskunskap
Omfattande designsupport och tjänster för färdigmonterade produkter
Pålitliga, skräddarsydda logistik- och lagertjänster

Med ett omfattande nätverk av lokala servicecenter tillhandahåller SSAB tjänster för monteringsfärdiga produkter och stålbearbetning så att kunderna kan fokusera på sin kärnverksamhet. Våra servicecenter kan leverera spaltade band, plåt som kapats till önskad längd och andra format enligt kundens specifikationer. På så sätt kan

"Ett starkt samarbete mellan våra team inom försäljning, produktion och försörjningskedjan är lika viktig som relationerna med våra kunder. Att alla våra anställda är medvetna om kundernas förväntningar är en nyckel till framgång."

THERESE WIBERG | SSAB SPECIAL STEELS, VP AND HEAD OF SPECIALTY PRODUCTS

kunden öka effektiviteten i sin produktion, minska avfall och förbättra kvaliteten på slutprodukten.

SSAB Tech Support

SSAB Tech Support har en hög närvarograd lokalt över hela världen och kan besöka kunderna med kort varsel för att lösa akuta problem eller inleda samarbete kring utvecklingsprojekt på längre sikt. SSAB Tech Support kan besvara kundernas allmänna frågor om design, svetsning, formgivning och slitage, och teamet har ett nära samarbete med SSABs specialistgrupper vid Knowledge Service Centers för frågor som kräver mer djupgående sakkunskap. Tech Support är den första kontaktpunkten för kunder som vill få teknisk support från SSAB.

FORSKNING OCH UTVECKLING

SSABs sakkunskap kring höghållfasta stål baseras på kontinuerlig och fokuserad forskning och utveckling. SSAB genomför marknadsdriven

forskning och utveckling, med fokus på produktutveckling, kundapplikationer och processutveckling. Relevanta kundsegment identifieras genom en strukturerad process där lättare, starkare och mer hållbara stålapplikationer uppfyller kritiska funktioner och ger mervärde.

SSABs forskningsarbete styrs från utgångspunkten att SSABs produkter ska vara förstahandsvalet för kunder över hela världen och sätta en hög standard för prestatanda inom de utvalda marknadssegmenten.

Forsknings- och utvecklingscenter

Borlänge och Oxelösund (Sverige)
Brahestad och Tavastehus (Finland)
Montpelier (Iowa, USA)

Nästan en fjärdedel av medarbetarna vid dessa forskningsanläggningar har doktorsexamen från toppuniversitet inom olika tekniska områden.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	46

"Våra nya digitala tjänster, till exempel den nya kundportalen och SmartSteel, kommer att förbättra effektiviteten i våra kunders verksamhet. Dessa nya tekniker möjliggör också bättre intern effektivitet och utveckling av nya affärskoncept." NIKO KORTE | SSAB, SENIOR MANAGER DIGITAL BUSINESS DEVELOPMENT

Denna unika kunskapsbas lägger grunden för spjutspetsforskning inom stålindustrin. Utöver produktförbättringar fokuserar forsknings- och utvecklingsteamen även på produktions- och processutveckling.

SSABs forskning och utveckling inriktas huvudsakligen på avancerade höghållfasta stål och slitstål, med betoning på de segment där kraven på stålet är särskilt hårda. Bättre miljöprestanda har även varit en viktig drivkraft för utvecklingsarbetet.

Detta märks i höghållfasta stål som möjliggör en mer energieffektiv transport och lägre koldioxidutsläpp. Slutligen är kunskapen om produktionsprocesser, återvinning av material och en effektiv användning av resurser även mycket viktiga delar av SSABs forskning och utveckling.

SSABs centrala faktorer för forskning och utveckling

Marknadsdriven forskning och utveckling
Kvalificerade och skickliga medarbetare
Effektiv portfölj- och projekthantering
Fokus på effektiv problemlösning
Arbetsmiljö som uppmuntrar till samarbete och innovation
Starka externa nätverk

BALANSERAD PROJEKTPORTFÖLJ

För att förbli marknadsledare inom höghållfasta stål måste SSAB upprätthålla ett långsiktigt perspektiv för forskning och utveckling. Därför inser SSAB nödvändigheten av långsiktig utveckling och vissa projekt kan pågå så länge som fem till tio år.

Utvecklingsprojekten inleds med utgångspunkt från kunderna, förändringar i omvärlden eller marknadsanalys eller utvecklas kring grundläggande behov som avser stålets centrala egenskaper. SSAB strävar efter att uppnå en god balans mellan dessa kategorier.

EFTERMARKNADSVERKSAMHET

Eftermarknaden har alltid utgjort en viktig del av SSABs verksamhet. Mycket av SSABs kunnande kommer från erfarenheter inom reservdels-, reparations- och underhållsverksamheten, där nya idéer föds och många nya produkter utvecklas.

Hardox Wearparts

Ett internationellt nätverk för kunder som tillverkar komponenter av Hardox slitstål
Erfarenhet och data från nätverket används för att vidareutveckla utbudet, inklusive utveckling av lösningar för kundernas eftermarknadsbehov

Hardox Wearpartsär en helhetsleverantör av slitstål – nätverket betjänar kunder inom eftermarknad och inom branscher som gruvdrift, stenbrott och återvinning. För att betjäna kunder i dessa segment, har SSABs slitstålsportfölj utvidgats för att innefatta hårdpåsvets och kompletterande produkter. Vi kan mäta och identifiera slitningar på befintlig utrustning, analysera användningsförhållanden och behov samt beräkna fördelarna med användning av nya och förbättrade verktyg, till exempel 3D-skanning eller beräkningsverktyget Wear Calc.

Tillsammans med över 360 företag som ingår i nätverket Hardox Wearparts, fortsätter SSAB att växa och utveckla verksamheten över hela världen.

MILJÖMÄSSIGA FÖRDELAR MED SPECIALSTÅL

SSAB erbjuder kunderna ett brett urval av höghållfasta och slitstarka stål som möjliggör en mer effektiv energi- och materialanvändning samt ger styrka och hållbarhet för de tillämpningar där de används. Lättare fordon innebär även högre lastkapacitet och lägre bränsleförbrukning.

SSABs konceptet SSAB EcoUpgraded belyser miljöfördelarna med att uppgradera till höghållfasta stål, vilket innebär lägre utsläpp tack vare lägre vikt, förbättrad bränsleekonomi och ökad livslängd, men också att SSABs kunder använder mindre mängd stål när de uppgraderar till höghållfasta stål. Under 2017 satte SSAB upp ett nytt mål avseende det hållbara erbjudandet; kunderna kan genom att använda SSABs höghållfasta stål uppnå årliga koldioxidbesparingar på 10 miljoner ton under slutproduktens användningsfas.

Besparingarna uppnås genom två initiativ: 7,8 miljoner ton i besparingar genom SSAB EcoUpgraded och 2,2 miljoner ton genom Automotive Premium Upgrade.

OPTIMERAD VIKT OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING INOM TRANSPORTSEGMENTET

De miljömässiga och ekonomiska fördelarna med att använda höghållfasta stål är betydande för aktiva konstruktioner som släp, lastbilar,

årlig koldioxidbesparing för kunderna 2025

materialhanterings- och lyftutrustning samt entreprenadmaskiner. För dessa tillämpningar kan fordonens vikt minskas genom användning av SSABs höghållfasta stål som möjliggör användning av tunnare plåttjocklek och ny konstruktionsdesign. Ny design kan även minska produktionskostnaderna, till exempel genom mindre behov av svetsning.

Lägre fordonsvikt innebär högre nyttolastkapacitet, lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp. Vikten på släp som tillverkas av SSABs höghållfasta stål kan minskas med upp till 30 % jämfört med användning av traditionella stålkvaliteter. I tillämpningar som lyftutrustning, där det krävs hög bärförmåga, möjliggör användningen

av höghållfasta stål starkare konstruktionslösningar. Samtidigt minskas konstruktionens materialtjocklek, vilket leder till minskad materialvikt som kan leda till lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp.

Fordonstillverkarna efterlyser även lätta, hållbara material med bra miljöegenskaper och som framställts med hög resurseffektivitet. SSABs kallvalsade avancerade höghållfasta stål gör det möjligt att utveckla säkrare och lättare fordon med lägre utsläppsnivåer. Våra avancerade höghållfasta stål har utvecklats särskilt för säkerhetstillämpningar i bilar, där kraven är höga vad gäller låg vikt och hög energiupptagningsförmåga.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	48

"SSAB Shape har hjälpt Scania att utveckla ett innovativt tipperflak som erbjuder den indiska gruvindustrin en produkt med betydligt bättre prestanda än existerande lösningar. Genom ett omfattande utvecklingsarbete kunde vi leverera ett tipperflak som var 20 % lättare än de befintliga lösningarna i Indien och som ger cirka 1,3 ton i extra nyttolast."

HANS KELL | HEAD OF SSAB SHAPE PROJECT SALES

ÖKAD LIVSLÄNGD FÖR MASKINER OCH UTRUSTNING

SSABs slitstål är seghärdade (Q&T) stål som används för olika maskiner och utrustningar inom segmenten gruvdrift, stenbrott, återvinning och vägbyggnad. Alla dessa tillämpningar förutsätter att stålet är hårt och starkt, vilket är utmärkande för seghärdade stål. Användning av seghärdat stål i skopor, krossar, schaktblad, kvarnar och tippvagnar ger extra slitstyrka, vilket i sin tur förbättrar maskinernas prestanda och förlänger deras livslängd. Dessutom medför lättare maskiner kostnadsmässiga fördelar för slutanvändarna och minskad miljöpåverkan under maskinernas livstid.

LÄGRE ENERGIANVÄNDNING OCH FÖRBÄTTRAD MILJÖPRESTANDA GENOM YTBELÄGGNINGAR

SSAB utvecklar nya, effektiva ytbeläggningar som minskar energianvändningen och underhållskostnaderna, förbättrar ytans hållbarhet och förlänger byggnaders livslängd. Det finns flera olika beläggningar som bidrar till en mer miljövänlig och hållbar konstruktion. Termiska beläggningar reflekterar solinstrålning när de används på byggnadens utsida och värmestrålning vid användning på byggnadens insida, vilket ger minskad energianvändning för uppvärmning och kylning. Vissa beläggningar är delvis baserade på vegetabilisk olja i stället för fossil olja – en teknik som SSAB har patent på och som är unik på marknaden. Resultatet är en förbättrad ytbelagd stålprodukt med längre livslängd och mindre miljöpåverkan.

SSABS KONCEPT ECOUPGRADED

Målet med SSABs koncept EcoUpgraded är att hitta tillämpningar med god potential för att minska koldioxidutsläppen under användningsfasen. SSAB kan för varje specifik tillämpning jämföra de potentiella

koldioxidbesparingarna i användningsfasen med koldioxidutsläppen under tillverkningen och på så vis identifiera de produkter som kan dra mest nytta av en uppgradering till höghållfasta stål.

HUR MAN SPARAR KOLDIOXID

Med höghållfasta stål kan slutprodukten göras lättare (mindre mängd producerat stål). Med slitstarka höghållfasta stål håller slutprodukten också längre (längre livslängd). Med lägre vikt behöver slutprodukten mindre mängd bränsle för samma sträcka (lägre bränsleförbrukning). Färre turer för samma last är resultatet när den reducerade egenvikten leder till ökad nyttolast (högre kapacitet).

ÅTERBETALNINGSTID FÖR CO2

Genom att uppgradera med stål från SSAB kan användare snabbt kompensera för koldioxidutsläpp från stålproduktionen under användningen av produkten. När break-even har uppnåtts fortsätter tillämpningen att leverera besparingar som motsvarar många gånger den ursprungliga koldioxidbelastningen.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	50

CASE LÄGRE KOLDIOXIDUTSLÄPP MED TRAILER GJORD AV HARDOX OCH STRENX

TRAILER FÖR TRÄFLIS

I det här fallet ersätter 5 500 kg Hardox 450 7 500 kg S700MC-stål i en sidotippad trailer-vagn. Dessutom ersätter 1 050 kg Strenx 960-stål 1 500 kg S500-stål i chassit. Det innebär en viktminskning för de uppgraderade delarna på 30 %. Totalt en viktminskning på 2 450 kg, vilket ökar lastkapaciteten

och därmed ger högre bränsleeffektivitet och transport-effektivitet.

SSAB ECOUPGRADED

På SSAB arbetar vi tillsammans med våra kunder för att kontinuerligt uppgradera stål samt applikationers design. SSAB EcoUpgraded sparar CO2 både under stålproduktionen och under den färdiga produktens hela livslängd.

Vid angiven återbetalningstid för CO2 kompenserar utsläppsminskningen produktionsutsläppen för de uppgraderade delarna. Därefter erhålls även ytterligare besparingar under produktens fortsatta användning.

www.ssab.com/ecoupgraded

Bränsleförbrukning, fullastad	40 l/100km
Bränsleförbrukning, olastad	24 l/100km
Fordonsanvändning	180 000 km/år
Viktkritiska transporter	50 %
Livslängd	10 år
Viktminskning	2 450 kg
Total vikt uppgraderade delar	6 550 kg
Tjänstevikt*	20 000 kg
Total nyttolast*	20 000 kg
Maximivikt	40 000 kg

* Gäller för hela traktor-trailer-kombinationen

Referensdokument: Miljövärdering av stål och stålkonstruktioner – en handbok framtagen i projektet Stålkretsloppet, Jernkontoret, 2013

HÅLLBARA KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR

Ruukki Constructions erbjuder hållbara bygg- och konstruktionsprodukter och tjänster inom tak och stomkonstruktioner. Tjänsterna finns tillgängliga antingen på produktspecifik basis eller optimerade som ett paket från en och samma leverantör.

Produktportföljen inkluderar stålbaserade strukturer som tak- och sandwichpaneler, profilerade byggnadskomponenter som till exempel bärande takplåt och takprodukter för bostadshus såväl som stålramar.

Vårt mål är att erbjuda produkter med hög ekonomisk, teknisk och arkitektonisk prestanda samt att främja hållbarhet genom alla stadier av våra kunders byggnaders livscykel. Hållbart byggande är ett etablerat arbetssätt hos oss och vi lägger stor vikt vid att utveckla hälsosamma byggnader och fortsätta förbättra kvaliteten på det som byggs.

Ruukki Constructions energipanelsystem kan sänka byggnadens energiförbrukning med 20 % jämfört med traditionella paneler.

MER HÅLLBARA BYGGNADER

Energisnåla lösningar, produkter med låg materialåtgång och kontinuerlig innovation är de viktigaste initiativen i Ruukki Constructions hållbarhetsstrategi.

Ruukki energy-panelen har funnits på marknaden i några års tid och är väletablerad i Ruukkis produktportfölj. Användningen av Ruukki energy-panelerna med deras goda egenskaper avseende isolering och lufttäthet kan minska den årliga energiförbrukningen med 20 % jämfört med traditionella paneler eller fasadlösningar.

Ruukki life-panelerna använder återvunnet material och minskar därmed koldioxidutsläppen i tillverkningsfasen med 20 %. Det har varit stor efterfrågan på Ruukki life-panelerna, i synnerhet i Norden. Idag utgör life-panelerna en betydande andel av de paneler som tillverkas i Norden.

Ruukki Constructions solenergilösningar för tak och fasader gör det möjligt att använda solenergi för uppvärmning av hushållsvatten och boendeutrymmen såväl som för elproduktion. Produktfamiljen Solar lanserades år 2014. Intresset för dessa nya lösningar har ökat sakta men säkert. I syfte att göra det lätt för kunden att köpa dessa system finns även produktpaket för Solar-lösningar tillgängliga.

Eftersom en fysisk byggnad alltid har en funktionell påverkan och bidrar till att forma sin omedelbara omgivning, erbjuder Ruukki Construction sina kunder de bästa möjliga utbudsalternativen för att främja en hållbar användning av arkitektoniska medel. Ramlösningar gör det möjligt att anpassa lokalerna till ändrade behov, vilket ger en effektiv användning av byggnaden också på lång sikt. Ruukki Constructions fasadprodukter erbjuder stora möjligheter att göra en byggnad som passar in i dess omedelbara omgivning. Liberta Solar, Ruukki on-wall solar och Ruukki emotion är exempel på nya möjligheter för hur byggnadsbeklädnaden kan användas för att förbättra hållbarhetsprestandan.

ERBJUDA KUNDVÄRDE GENOM HÅLLBART BYGGANDE

Under de senaste åren har Ruukki Construction utvecklat sitt hållbara kunderbjudande så att det inte bara omfattar produkter, utan även affärskoncept som tillgängliggör mervärden för slutanvändare. Ruukki Construction medverkade i ett projekt för att bygga en industrihall med nära noll energiförbrukning vid Tavastehus yrkeshögskola HAMK i Finland. Uppförandet av denna nära noll energi-hall slutfördes 2015. I samband med projektet utvecklades ett affärskoncept med fastighetsägare som målgrupp. Konceptet skall säkerställa lönsamma investeringar för energieffektiva byggnader. Byggnadsprojektet lyckades

hålla ytterligare investeringar på en relativt låg nivå. En analys av byggnadslösningen visar på en uppskattad energiförbrukning som är upp till 20 % lägre än förväntat i investeringskalkylen. Nästa steg blir att verifiera energibesparingarna under pilotprojektets första år och tillämpa affärsmodellen på andra kundprojekt.

Den färdiga byggnaden innehåller flera av Ruukki Constructions innovativa energilösningar: energy-paneler, solenergilösningar, energipålar och moderna sätt att producera energi för att uppfylla hallens energikrav. Investerare har visat ett stort intresse för byggnaden och de miljövärden den representerar.

FÖRETAGSIDENTITET OCH VARUMÄRKEN

SSABs renommé och styrkan i SSABs varumärken hör till företagets mest värdefulla tillgångar. Alla företagets varumärken har samma modervarumärke: SSAB.

SSAB står för hållbarhet och prestanda. Vi sam arbetar med våra kunder för att ta fram nya och bättre lösningar i hela värdekedjan. Vårt yttersta mål är att förbättra prestandan och minska de miljömässiga avtrycken i våra kunders produkter och processer.

SSAB har ett flertal varumärken och kanaler, med ett heltäckande erbjudande inom höghållfasta stål, från högspecialiserade produkter under eget varumärke till kommersiella kvaliteter.

PRODUKTVARUMÄRKEN

SSAB har ett starkt fokus på slutanvändaren och en varumärkesstrategi som innebär att kunderna kan dra fördel av starka varumärken.

SSAB har två av marknadens mest välkända varumärken: Hardox och Strenx, båda med en

unik, global position på marknaden. Hardox är ett globalt ledande varumärke inom slitstål, designat för maximal nyttolast och längre brukstid
Strenx är ett varumärke som omfattar konstruktionsstål, designade för hållbara och lätta lösningar

Hardox In My Body

Om denna logotyp finns på produkten verifierar det att produkten har tillverkats med Hardox-slit stål och inte någon imitation med sämre kvalitet.

My Inner Strenx

My Inner Strenx är en kvalitetscertifiering för applikationer som använder Strenx-stål.

SSAB säljer också slitstål under varumärket Raex genom distributörer.

I SSABs varumärkesportfölj ingår dessutom: Docol, Toolox, Armox och GreenCoat.

Dessutom finns det fem produktgrupper där SSAB-namnet ingår: • SSAB Domex

SSAB Form
SSAB Weathering
SSAB Boron
SSAB Laser Plus

Mer information om produktvarumärkena finns på www.ssab.com

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	53

SSABs två dotterbolag har sina egna företagsvarumärken

Tibnor är Nordens ledande distributör av stål, metaller och bearbetningstjänster
Ruukki Construction har behållit varumärket Ruukki och dess logotyp efter sammanslagningen mellan SSAB och det finska företaget Rautaruukki år 2014. Rautaruukki använde Ruukki som marknadsföringsnamn

STRUKTUR FÖR VARUMÄRKESHANTERING

VARUMÄRKETS ROLL	LOGOTYP	FRÄMSTA MÅLGRUPPERNA
SSABs varumärke		Den främsta målgruppen för SSAB utgörs av kunderna (distributörer, tillverkare, OEM-företag) och kapitalinvesterarna samt av nuvarande och framtida medarbetare.
Välkända varumärken: Globala varumärken med unik ställning på marknaden		Kunder (tillverkare, OEM-företag), slutanvändare
Riktade varumärken		Kunder (tillverkare, OEM-företag, distributörer), slutanvändare
SSAB-varumärkta produkter	SSAB Domex SSAB Laser®Plus SSAB Form SSAB Weathering SSAB Boron	Kunder (distributörer,tillverkare, OEM-företag)

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	54

HÅLLBAR VERKSAMHET

SSAB arbetar med kontinuerliga förbättringar i syfte att minimera utsläpp och förbättra produktivitet, material- och energieffektivitet. SSAB gör satsningar på miljöarbete för att minimera eventuell negativ miljöpåverkan från vår verksamhet. På lång sikt rör sig SSAB mot en fossilfri ståltillverkningsprocess genom HYBRIT-initiativet och genom att eliminera andra fossilrelaterade utsläpp, med målet göra hela verksamheten fossilfri 2045.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	55
PRODUKTIONS ANLÄGGNINGAR	-
Montpelier, Iowa, USA SSAB Americas Skrotbaserad EAF-stålproduktion Grovplåt Stålproduktionkapaci tet: 1,2 miljoner ton Anställda: 500 Etablerat: 1997	-		Luleå, Sverige SSAB Europe Ståltillverkning Stålproduktionkapa - citet: 2,3 miljoner ton Anställda: 1 200 Etablerat: 1941 Borlänge, Sverige			Brahestad, Finland SSAB Europe Ståltillverkning, grovplåt och tunnplåt Stålproduktionkapacitet: 2,6 miljoner ton Anställda: 2 500 Etablerat: 1960
Mobile, Alabama, USA SSAB Americas Skrotbaserad EAF-stålproduktion Grovplåt Stålproduktionkapaci tet: 1,2 miljoner ton Anställda: 600 Etablerat: 2001	-		SSAB Europe Tunnplåt Anställda: 1 700 Etablerat: 1878 Oxelösund, Sverige		SSAB Europe	Tavastehus, Finland Tunnplåt och rör Anställda: 900 Etablerat: 1972
över 50 länder. Produktionen sker i Sve rige, Finland och USA. Det finns mindre center över hela världen. Dessa anlägg center i Norden och Baltikum.	SSAB är ett högspecialiserat globalt stål - företag med omkring 15 000 anställda i - produktionsanläggningar och stålservice - - ningar innefattar en färdigställningslinje i Shanghai för kunder i Asien och stålservice -		SSAB Special Steels Ståltillverkning, grovplåt Stålproduktionkapa - citet: 1,5 miljoner ton Anställda: 2 000 Etablerat: 1913 SSABs största produktionsanläggningar SSABs produktionsorter Försäljning

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	56

HÅLLBAR OCH EFFEKTIV PRODUKTION

SSABS GLOBALA PRODUKTIONSSYSTEM

SSAB har ett kostnadseffektivt och flexibelt produktionssystem. De viktigaste produktionsanläggningar finns i Sverige, Finland och USA med en sammanlagd kapacitet att producera cirka 8,8 miljoner ton stål årligen. SSAB har fem masugnar i Norden: en i Luleå, två i Brahestad, Finland och två i Oxelösund med en total kapacitet på cirka 6,4 miljoner ton. SSAB kan driva tre, fyra eller fem masugnar beroende på efterfrågan på marknaden vid en given tidpunkt.

SSABs unika produktionssystem för höghållfasta och slitstarka stål är en av förutsättningarna för att nå de strategiska målen för tillväxt. SSAB har nio härdningslinjer för produktion av höghållfasta stål: fyra i Oxelösund, två i Mobile, Alabama, USA, en i Borlänge och två i Brahestad,

Råstålsproduktion

Finland. Med denna produktionskapacitet är SSABs produktportfölj inom slitstål och höghållfasta konstruktionsstål unikt i fråga om kvalitet, egenskaper och dimensioner.

SSAB driver två moderna stålverk i USA, vilka har en årlig produktionskapacitet på 2,4 miljoner ton. Stålverken, som är belägna i Alabama och Iowa, använder elektriska ljusbågsugnar för stålproduktionen. Närmare 100 % av de råvaror som används under processen utgörs av metallskrot. Stålverken är strategiskt belägna i de södra och centrala delarna av USA och täcker därigenom Nordamerikas industriella kärna, med tillgång till det strategiskt viktiga södra hamnsystemet, vilket ger logistiska fördelar. SSAB Americas har även tre anläggningar för formatklippt plåt (cut-to-length, CTL) i Houston i Texas, St. Paul i Minnesota och Toronto i Kanada. CTL-anläggningarna har flexibilitet att behandla internt producerat stål såväl som stål från externa leverantörer. Tillsammans ger de fem anläggningarna inom SSAB Americas ett flexibelt nätverk med anläggningar som producerar, bearbetar och levererar stål på ett effektivt sätt till kunder i hela Nordamerika och som anpassar sig snabbt till marknadsförhållandena.

SSABs övriga större produktionsanläggningar inkluderar valsverk i Oxelösund och Borlänge samt i Brahestad och Tavastehus i Finland,

"Ständiga förbättringar och förbättringsprojekt är viktiga verktyg för att uppnå produktionsstabilitet och högre kvalitet och att engagera samtliga medarbetare i att uppnå våra mål." MIA ERIKSSON | SSAB EUROPE, BORLÄNGE, SITE MANAGER & HEAD OF PRODUCTION

färgbeläggningslinjer i Finspång samt Tavastehus och Kankaanpää i Finland. SSAB har också sju anläggningar för rörproduktion samt ett antal bearbetningsanläggningar i Norden och stålservicecentra runt om i världen.

FOKUS PÅ KONTINUERLIG FÖRBÄTTRING

På senare år har SSAB minskat sina fasta kostnader, ökat den strukturella flexibiliteten och även investerat i produktionssystemet. SSAB fokuserar på kontinuerlig förbättring i alla anläggningar för att uppnå produktivitetsvinster och ytterligare förbättra effektiviteten. Arbetsmetoden för kontinuerlig förbättring är SSAB ONE, inkluderande Lean Six Sigma principer. SSAB strävar efter att ha den bästa leveransförmågan och kundservicen. Dessutom drivs produktionseffektiviteten av harmonisering och standardisering av driftrutiner. Vi kan erbjuda samma stålkvalitet i flera produktionssystem,

vilket gör att SSAB kan växla produktion mellan anläggningarna beroende på vad marknaden efterfrågar och var kunderna finns.

Processer och intern produktivitet utvecklas kontinuerligt genom implementeringen av SSABs ledningsfilosofi SSAB ONE, som är baserad på lean-principer. Under det gångna året har SSAB fokuserat på kontinuerlig förbättring och att sätta upp förbättringsmål för alla divisioner och dessa har brutits ned till produktionslinjerna. Kontinuerlig förbättring kan delas in i fem huvudkategorier utifrån syftet med aktiviteten:

Förbättrad säkerhet
Effektiv försäljning
Stabil produktion
Leveransprecision
Kostnadseffektivitet

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	57

"Kundens affär i fokus är en av våra värderingar. Leveransnoggrannhet och att hålla våra löften till kunderna är således centralt. Vi driver många initiativ för att säkerställa att kunderna får sitt material i tid och att effektiviteten ökar i hela distributionskedjan."

TARJA KEMPPI | SSAB EUROPE, HEAD OF SUPPLY CHAIN MANAGEMENT AND IT

Både mindre och större projekt har genomförts på alla anläggningar och lett till högre produktionskapacitet, lägre kostnader och bättre leveransförmåga, bland annat:

Förbättrad produktionsavkastning för att minska kostnader och öka produktionskapaciteten (Luleå stålämnen, Borlänge primär avkastning)
Optimering av produktionskapacitet vid den kontinuerliga glödgningslinjen i Borlänge Läs mer på s. 61
Färre kasseringar på bandvalsverket i Brahestad
Ökad varmförzinkningskapacitet i Tavastehus

SSAB Americas har mer än 45 green belts och black belts, vilka är anställda som har utbildats i Lean Six Sigma-metodik och processer. Dessa leder team som fokuserar på projekt som spänner över hela organisationen som gör processer och produktion effektivare samt förbättrar säkerheten och/eller sparar kostnader. Vi fortsätter att identifiera framtida projekt på alla områden med starkt fokus på att förbättra kvalitet och avkastning, minska kostnader och effektivisera administrativa processer.

MINSKAD MILJÖPÅVERKAN FRÅN STÅLPRODUKTIONEN

SSABs största miljöpåverkan uppstår vid de större produktionsenheterna; Luleå, Borlänge, Oxelösund, Brahestad, Tavastehus, Mobile och Montpelier.

Produktionen av stål från järnmalm förbrukar mycket kol, vilket är den huvudsakliga källan till koldioxidutsläpp. Energianvändningen bidrar också till utsläpp av koldioxid. Ståltillverkningsprocessen har kontinuerligt moderniserats och förbättrats så att den har blivit ytterst effektiv. Därför är SSABs masugnar några av de mest effektiva i världen med avseende på minimering av utsläpp. Det finns flera orsaker till detta – användning av högvärdiga råvaror i form av järnmalmspellets, koks av hög kvalitet och effektiva,

kontinuerliga processer för driften av masugnarna. Ett stort antal användbara restprodukter som värme, gas, slagg och stoft återvinns för att minimera användningen av inköpt energi och uppkomsten av avfall.

Genom att använda återvunnet stål- och metallskrot i stålproduktionen sparar vi naturresurser och ökar materialeffektiviteten, vilket leder till lägre koldioxidutsläpp. Vid den skrotbaserade produktionen i USA ligger koldioxidutsläppen betydligt lägre än det som genereras i samband med malmsbaserad ståltillverkning. SSAB använder ungefär 20 % metallskrot för ståltillverkningen i Norden och nästan 100 % i USA.

Den kontinuerliga utvecklingen av åtgärder för miljöförbättringar säkras genom styrning och övervakning av vår prestanda i enlighet med miljöledningssystemet och våra miljömål. SSABs miljöarbete utgår från bolagets styrande dokument och de internationella standarderna ISO 14001 och ISO 50001 för miljö- och energiledningssystem. Samtliga SSABs produktionsanläggningar har tredjepartscertifiering enligt ISO 14001.

2016 lanserade SSAB, LKAB och Vattenfall gemensamt ett långsiktigt banbrytande projekt, HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology). Tillsammans arbetar de företag som

SSAB 2017		AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT			FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	58

"Vi är i framkant tack vare vår ambitiösa hållbarhetsstrategi. Vårt mål att vara fossilfria år 2045 är en stark drivkraft till förbättringar i verksamheten och våra miljömål för 2020 hjälper oss att ta viktiga steg på vägen."

JONAS LARSSON | SSAB, DIRECTOR OF ENVIRONMENTAL AFFAIRS

deltar i projektet med att utveckla en stålproduktionsprocess, där vätgas ersätter kol och koks som reduktionsmedel och processen släpper ut vatten i stället för koldioxid.

Läs mer på s.59

MATERIAL- OCH ENERGIEFFEKTIVITET I PRODUKTIONEN

Utsläppen från stålproduktionen följs upp noga och kan minskas ytterligare genom att kontinuerligt minska material- och energianvändningen i processerna. Lägre materialförbrukning innebär att vi får ut mer från mindre material, vilket leder till förbättrad effektivitet i användningen av naturresurser. Järn- och stålproduktion ger upphov till en rad olika restprodukter. Återanvändning av material i ståltillverkningen minskar behovet av nya råvaror, vilket ger minskade

koldioxidutsläpp och mindre avfall. Material som inte kan återanvändas internt kan vidareförädlas till biprodukter och säljas externt, vilket ger intäkter samtidigt som koldioxidutsläppen minskar då de ersätter naturresurser i andra branscher.

SSABs produktionsprocesser är energiintensiva. Systematiskt arbete kring energianvändning och energiåtervinning i alla anläggningar, såväl som elproduktion från processgaser i vissa stålverk, säkerställer hög energieffektivitet och begränsar utsläppen. Processgaser som masugnsgas, koksverksgas och konvertergas genereras under järn- och ståltillverkningen. Ånga och varmvatten produceras också. Dessa energiflöden återvinns för att generera el och värme, vilket sparar ytterligare fossila bränsleresurser. De energirika gaser som inte kan användas i stålproduktionen används i lokala kraftverk, vilket förser SSAB med

Utsläpp av koldioxid

Kton

Utsläpp från produktionen (Scope 1) Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft, värme och ånga (Scope 2)
Andra indirekta utsläpp (Scope 3)

ca 51 (45) % av den el som krävs för stålproduktionen i Sverige och Finland. Värme genereras i konvertrar där järn omvandlas till stål. Sedan 1980-talet har återvunnen värme använts för att producera fjärrvärme i Luleå, Brahestad och Oxelösund. Den återvunna värmen står för ca 90 % av det lokala fjärrvärmebehovet.

Läs mer på s. 113

2017 I KORTHET

Råstålsproduktionen uppgick till 7 995 (7 998) miljoner ton
Den totala energianvändningen var 9 210 (8 990) GWh. Användningen av köpt energi var 7 810 (7 795) GWh
1 400 (1 195) GWh el producerades från återvunnen energi
Direkta koldioxidutsläpp från produktionen (Scope 1) uppgick till 9 828 (9 989) tusen ton
Indirekta koldioxidutsläpp från produktion av inköpt el, värme och ånga (Scope 2) var 1 216 (1 166) tusen ton och andra indirekta utsläpp (Scope 3) var 2 826 tusen ton
SSAB, LKAB och Vattenfall bildade ett samverkansföretag, Hybrit Development AB, för att fortsätta utveckla HYBRIT-initiativet, som syftar till att ta fram en fossilfri, vätgasbaserad ståltillverkningsprocess

Läs mer på s. 59

• I ett nytt forskningsprojekt testas användning av biokol i masugnsbaserad tillverkning av stål. Det är en ny metod som kan minska utsläppen av fossil koldioxid med upp till 30 %

Läs mer på s. 62

CASE HYBRIT

2016 gick SSAB, LKAB och Vattenfall samman och bildade HYBRIT – ett samriskbolag som strävar efter att revolutionera stålproduktionen. HYBRIT syftar till att ersätta kol och koks, traditionellt använt i järnmalmsbaserad stålframställning, med vätgas. Resultatet kommer att bli unikt: världens första fossilfria ståltillverkningsprocess, nästan helt utan koldioxidutsläpp.

Våren 2018 startar planering och projektering av en pilotanläggning för fossilfri ståltillverkning i Luleå och Malmfälten. Målet är att ha en lösning på plats för fossilfritt stål 2035. Om HYBRIT blir framgångsrikt innebär det att Sverige kan sänka sina koldioxidutsläpp med 10 % och Finland med 7 %.

Stålindustrin står för 7 % av alla koldioxidutsläpp globalt. Samtidigt är stål en väsentlig del av det moderna samhället och den globala efterfrågan på stål förväntas öka i takt med att jordens befolkning växer och urbaniseringen ökar. Om vi inte utvecklar en ny process för malmbaserad

ståltillverkning kommer koldioxidutsläppen från stålindustrin i världen att öka med upp mot 25 % till 2050.

Mot bakgrund av detta bildade LKAB, SSAB och Vattenfall 2016 HYBRIT – ett samriskföretag som strävar efter att revolutionera stålproduktionen. HYBRIT syftar till att ersätta kol och koks, traditionellt använt i järnmalmsbaserad stålframställning, med vätgas.

Resultatet kommer att bli unikt: världens första fossilfria ståltillverkningsprocess med näst intill inga koldioxidutsläpp alls.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	60

"HYBRIT, projektet vi driver tillsammans med LKAB och Vattenfall för en fossilfri ståltillverkningsprocess, tar nu sina första steg mot pilotförsök." EVA PETURSSON | SSAB, HEAD OF STRATEGIC R&D

Projektets huvudfaser

Sverige har unika förutsättningar för ett initiativ som HYBRIT med tillgång till fossilfri el, Europas mest kvalitativa järnmalm och en specialiserad och innovativ stålindustri. Under våren undersöks också möjligheterna att bredda projektet till Finland.

En förstudie, som genomfördes 2016–2017, ger grönt ljus att gå vidare till nästa fas av HYBRIT. Det här innebär att våren 2018 kommer att ägnas åt att planera och projektera en världsunik pilotanläggning för fossilfri stålproduktion i Luleå och Malmfälten. Kostnaden beräknas till 20 miljoner kronor och Energimyndigheten finansierar hälften av den summan. Resterande del kommer att finansieras av SSAB, LKAB och Vattenfall. Energimyndigheten har tidigare bidragit med 60 miljoner kronor till förstudie och forskningsprojekt.

Pilotfasen beräknas pågå till 2024 och därefter övergår initiativet i en demonstrationsfas 2025– 2035. Givet dagens priser på el, kol och koldioxidutsläpp, skulle fossilfritt stål bli 20–30 % dyrare. Med sjunkande priser på elektricitet från fossilfria källor och ökade priser för koldioxidutsläpp i och med EU:s nya utsläppsregler (ETS) innebär det att fossilfritt stål kommer att kunna konkurrera med traditionellt stål på marknaden i framtiden.

Innan en lösning för fossilfritt stål är färdig planerar SSAB att minska sina utsläpp i Sverige med 25 % runt år 2025, genom konvertering av masugnen i Oxelösund till ljusbågsugn. Mellan 2030 och 2040 planerar SSAB att konvertera masugnarna i Luleå och Raahe, Finland, vilket skulle eliminera merparten av de återstående koldioxidutsläppen för att nå målet fossilfritt 2045. För att initiativet ska kunna genomföras krävs dock fortsatta betydande nationella insatser från staten, forskningsinstitut och högskolor. Det handlar om fortsatt god tillgång på fossilfri el, förbättrad infrastruktur och snabb utbyggnad av högspänningselnät, kompetensförsörjning och medel till forskning inom de berörda kunskapsområdena, snabbare processer för miljötillstånd, regeringens aktiva stöd för pilot- och demonstrationsanläggningar, samt stöd för att skapa långsiktiga förutsättningar för initiativet på EU-nivå.

CASE STÄNDIG KOLL PÅ FLÖDET HÖJER TAKTEN I KONTINUERLIGA GLÖDGNINGSLINJEN

Längre produktionssekvenser och ständig koll på flödet har bidragit till högre tillgänglighet och ökad produktivitet i den kontinuerliga glödgningslinjen i Borlänge, Sverige.

Arbetet med att förbättra produktionsstabiliteten i kontinuerliga glödgningslinjen startade i början av 2016 med syftet att öka såväl tillgänglighet som produktivitet i linjen för att möjliggöra ökad försäljning av glödgade kallvalsade produkter.

Redan i slutet av 2016 kunde man se resultat av de förbättringar som hade genomförts under året. Tillgängligheten ökade från 89 % 2015 till 91 % 2016 och produktionsvolymen i genomsnitt per vecka från 8300 ton till 9600 ton. 2017 lyckats man öka produktionsvolymen ytterligare.

– Målet för 2017 är 10 500 ton i snitt i veckan och hittills har vi taktat i snitt 10 800 ton i veckan, säger Eva Elfving, avsnittschef Glödning i Kallvalsverket i Borlänge.

LÄNGRE PRODUKTIONSSEKVENSER

Det finns flera orsaker till den ökade produktionen, en är att man kör längre produktionssekvenser i linjen. När vi kan köra längre produktionssekvenser och slipper ställa om så ofta får vi också en stabilare process vilket i sin tur

ger jämnare temperaturer och möjliggör en hög och konstant hastighet genom värmningsdelen, förklarar Eva Elfving.

– En viktig framgångsfaktor är att vi har ett större fokus på flödet i hela kallvalsverket och stämmer hela tiden av hur det går i alla linjer och hur det ser ut i våra lager. Det är oerhört viktigt att vi hela tiden ser framåt, förklarar Eva Elfving och berättar att kontinuerliga glödgningslinjen inte stod stilla en enda sekund på grund av materialbrist under 2017.

HÖGRE LINJEHASTIGHET

En annan bidragande orsak till högre produktiviteten i linjen är att man har ökat kylningseffekten i induktionsugnarna. Ett arbete som startade under 2016 och började ge resultat 2017.

– Vi har både ökat effekten i brännarna och kylningseffekten i induktionsugnarna och på så sätt skapat mer värmningskapacitet, det i sin tur innebär att vi har kunna öka hastigheten i linjen ytterligare, förklarar hon.

CASE SKOGSFLIS KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN MASUGN

I ett nystartat forskningsprojekt ska användning av bio-kol prövas vid masugnsbaserad ståltillverkning. Det är en ny metod som kan minska de fossila CO2-utsläppen med upp till 30 procent.

Projektet drivs av Swerea MEFOS som tillsammans med SSAB i Oxelösund ska vidareutveckla metoder och göra tester i full industriell skala. Syftet med projektet är att visa på möjligheterna att ta hand om förbehandlad biomassa som består av förnybar energi, till exempel restprodukter från skogsbruket. Att ersätta delar av dagens stenkol med bio-kol, kan ge sänkta fossila CO2-utsläpp. Lovande resultat finns i små masugnar som injekterats av bio-kol men har aldrig tidigare testats i full industriell skala.

– I vårt arbete med att minska koldioxidutsläppen jobbar vi både på kort- och lång siktigt.

Bio-kol-projektet är ett mycket bra initiativ för att ytterligare sänka nivåerna med dagens masugns-teknik. Om testerna blir lyckade kan en del av nuvarande kol och koks ersättas av biokol, utan några större investeringar, till en än mer fossilfri produktion, förklarar Era Kapilashrami som är chef för Metallurgin i Oxelösund.

Projektet startades upp i september 2017 och beräknas under 2018–2019 förbereda och genomföra driftförsök. SSAB i Oxelösund finansierar projektet till ett värde av cirka 13 Mkr.

INTRODUKTION OMVÄRLDSFAKTORER STRATEGI VÅR VERKSAMHET HÅLLBART ERBJUDANDE HÅLLBAR VERKSAMHET ANSVARSFULL PARTNER 63

ANSVARSFULL PARTNER

SSAB kommer att följa den högsta standarden för en ansvarsfull partner genom att ta ansvar för affärsetiken och för ansvarsfulla inköp såväl som att kontinuerligt sträva efter att förbättra säkerheten, mångfalden och företagets attraktionskraft som arbetsgivare.

ANSVARSFULLA AFFÄRSMETODER

STYRDOKUMENT OCH PRINCIPER FÖR HÅLLBARHET

SSABs värderingar tjänar som kompass för vårt agerande och uppförande, samt i de val vi gör. Våra värderingar kompletteras av SSABs styrdokument.

Uppförandekoden och styrdokumenten på koncernnivå avseende miljö och säkerhet är våra viktigaste styrdokument. SSAB har även lokala styrdokument som kompletterar uppförandekoden och motsvarar de utmaningar som företaget ställs inför inom olika geografiska områden. Samtliga styrdokument granskas och uppdateras regelbundet.

Uppförandekod

SSABs uppförandekod (koden) gäller samtliga anställda i hela världen, oavsett funktion, position eller befattning, och uppförandekoden kommuniceras till de anställda via e-learning. Koden är SSABs etiska kompass och innehåller riktlinjer för SSABs agerande gentemot intressenter och marknaden. Koden

hjälper oss att översätta värderingar till handling
utgör grunden för vårt miljömässiga och sociala ansvarsåtagande

Koden kräver att gällande lagar och regler efterlevs. Bestämmelserna i koden har företräde framför alla andra styrdokument i en division eller på dotterbolagsnivå och kan, i vissa fall, vara mer långtgående än nationella lagar och regler.

SSAB är medlem i FNs Global Compact och stödjer dess principer gällande mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. SSAB stödjer även International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILOs) kärnkonventioner, OECDs riktlinjer för multinationella företag samt FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Ledningssystem och riskhantering

Ledningssystem och handlingsplaner säkerställer att SSAB arbetar med kritiska hållbarhetsfrågor på ett systematiskt sätt. Flera olika ledningssystem och verktyg, både utvecklade inom företaget och tredjepartscertifierade, används för att effektivt styra verksamheten i enlighet med SSABs uppförandekod och styrdokumenten för miljö och säkerhet.

Ledningssystem för säkerhet och arbetsmiljö, i enlighet med OHSAS 18001, har implementerats vid samtliga produktionsanläggningar Läs mer på s. 70 och 132
Miljö- och klimatarbetet sker främst inom ramen för miljöledningssystemet ISO 14001 samt via lokala energiledningssystem Läs mer på s. 114
Även risker relaterade till arbetsmiljön samt miljörisker omfattas av SSABs interna riskkontroller och internrevisioner

"Riskbedömning gör det lättare för SSAB att identifiera och förstå de frågor om mänskliga rättigheter som organisationen ställs inför och hur vi handskas med dem på ett effektivt sätt. Det är en viktig del av vårt företags hållbarhetsprogram." KRISTIN NORDSTRÖM | SSAB, VP AND HEAD OF ETHICS AND COMPLIANCE

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	65

GLOBAL COMPACT

SSAB är medlem i FNs Global Compact och vi förbättrar ständigt våra ansträngningar för att skydda och efterleva dess 10 principer och främja dess anda inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption.

Våra system säkerställer att vi upprättar mål, mäter resultat och följer upp vårt arbete.

Läs om risker och riskhantering på s. 162

AFFÄRSETIK

Globala affärer kräver god hantering av affärsetik. Genom att tillhandahålla ett ramverk för affärsetik och efterlevnad, har SSAB fortsatt fokus på att skapa en mogen företagskultur som uppmuntrar till etiskt uppförande. Detta ramverk ger erforderligt stöd och verktyg för att möta SSABs förväntan om att varje medarbetare agerar med ärlighet, integritet och ansvar när de utför sitt arbete. Behovet av utbildning i affärsetik ökar i takt med att vår verksamhet blir allt mer global och komplex. Dessutom har flera länder infört en strängare lagstiftning under senare år.

Funktion för etik och compliance

SSAB har en funktion för etik och compliance för att ytterligare stärka vårt fokus på affärsetik. Denna roll innefattar strategiskt ansvar för

arbetet med affärsetik, anti-korruption och mänskliga rättigheter, samt
implementering av ny lagstiftning och internationella riktlinjer inom detta område

Viktiga komponenter i programmet för etik och compliance är riskbedömningar och utbildning av medarbetare för att förhindra och upptäcka korruption samt för att minska legala och etiska risker. Funktionen är en del av juristavdelningen.

Styrdokument

SSAB har flera olika dokument som stödjer programmet för etik och compliance:

Uppförandekod (uppdaterad 2017)
Instruktion angående anti-korruption: tillhandahåller information om hur SSAB definierar muta och otillbörliga förmåner samt hur medarbetare förväntas agera vid sina kontakter med leverantörer, kunder och andra affärspartners
Instruktion för granskning av affärspartners: beskriver processen för granskning av affärspartners inom riskområden för korruption
Instruktion för Ethics Line: beskriver hur man rapporterar överträdelser och hur en rapport utreds

Mänskliga rättigheter

Enligt FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter åligger det företag att respektera de mänskliga rättigheterna. SSAB stödjer FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och har inkluderat ett åtagande att stödja principerna i uppförandekoden. SSAB kommer att implementera processer för att undvika kränkningar av mänskliga rättigheter och vidta åtgärder för det fall vår verksamhet är inblandad i negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Vi fokuserar på att tillhandahålla en säker arbetsmiljö där medarbetare inte utsätts för trakasserier eller diskriminering, och vi respekterar medarbetarnas rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar.

Läs mer om mänskliga rättigheter på s. 106

Anti-korruption

SSAB arbetar aktivt för att förhindra korruption i vår verksamhet. SSABs styrdokument för anti-korruption definierar SSABs nolltolerans till mutor och korruption och innehåller riktlinjer för vår dagliga verksamhet. Dokumentet ger medarbetarna information om hur SSAB definierar begreppen muta och otillbörliga förmåner samt hur medarbetarna förväntas agera vid sina kontakter med leverantörer, kunder och andra affärspartners. SSAB har även en manual för revision av risker för bedrägeri och korruption.

Ethics Line

Alla som arbetar på SSAB måste känna ansvar att agera om oegentligheter skulle misstänkas eller upptäckas. SSAB har inrättat ett visselblåsarsystem, kallat Ethics Line, genom vilket medarbetare kan rapportera eventuella överträdelser. Ethics Line finns inrättat i 14 länder. Medarbetare har informerats om Ethics Line genom informationskampanjer och e-learning.

Utbildning i affärsetik

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	66

affärsetik och för att implementera arbetet med antikorruption används en global e-learningsmodul. Alla nya medarbetare förväntas genomgå utbildningen i affärsetik och underteckna en bekräftelse angående vår uppförandekod under de första veckorna av sin anställning.

Utöver e-learning anordnas regelbundet dessutom fysisk utbildning i affärsetik. Denna utbildning ges främst till medarbetare på chefsnivå och medarbetare inom försäljning och inköp som löper risk att bli utsatta för korruption och mutor. Utbildningen är baserad på SSABs värderingar och styrdokument. Kursdeltagarna får lära sig vad som menas med korruption och mutor samt hur SSABs etik- och complianceprogram är uppbyggt.

Läs mer om utbildning i affärsetik på s. 111

Granskning av integritet och affärspartners

riskområdena för korruption innan en första bedömning visar att sådana partners respekterar våra grundläggande affärsetiska regler.

2017 I KORTHET

Utbildning i anti-korruption och affärsetik anordnades på plats för säljorganisationen. Utbildningen är baserad på SSABs styrdokument och värderingar och innehåller praktiska exempel från verkliga livet och dilemmadiskussioner
91 (90) % av de anställda hade genomgått den obligatoriska e-learningen i affärsetik
Ett strukturerat introduktionsprogram implementerades för alla nyanställda som förväntas genomgå e-learningen i affärsetik och underteckna en bekräftelse angående SSABs uppförandekod under de första veckorna av sin anställning
Inledande bedömning av potentiella risker gällande mänskliga rättigheter relaterade till SSABs verksamhet i Kina, Polen och Sydafrika

HÖGPRESTERANDE ORGANISATION

En högpresterande organisation är ett viktigt element i SSABs strategi och en väsentlig faktor för att företaget ska kunna uppnå sina ambitiösa strategiska mål. En verksamhetsstyrning som bygger på decentraliserat ansvar och entreprenörskap är grunden för SSABs framgång.

Det finns tre huvudsakliga prioriteringar som syftar till att skapa en högpresterande organisation:

• Förbättrad säkerhet med målsättningen att vara världens säkraste stålföretag

Läs mer på s. 70

Förbättrad produktivitet genom kontinuerliga förbättringar
Stärka prestationskulturen

FÖRBÄTTRAD PRODUKTIVITET MED MÅLSÄTTNINGEN ATT VARA VÄRLDENS SÄKRASTE STÅLFÖRETAG SSAB One – vår ledningsfilosofi

SSAB One är vår gemensamma ledningsfilosofi. Den omfattar SSABs vision, värderingar och principer som tillsammans stakar ut riktningen och ett strategiskt ramverk för företaget. Ordet "ledning" innebär inte att filosofin endast avser cheferna, utan den är relevant för var och en av SSABs medarbetare. För att lyckas involvera alla i SSABs utvecklingsarbete, krävs att alla medarbetare är väl insatta i vår ledningsfilosofi. SSAB One ger oss ett gemensamt ramverk och ett gemensamt språk för företagets olika delar.

SSAB One fungerar som en gemensam nämnare för förbättringsstrukturen inom SSAB. Genom att säkerställa att vi förstår SSAB One och företagets vision som vårt gemensamma syfte, följa våra värderingar samt använda våra principer kommer vi uppnå våra grundläggande mål.

SSAB One har två målsättningar:

Förbättra våra arbetsflöden baserat på efterfrågan från kunder
Involvera och engagera alla medarbetare i kontinuerliga förbättringar

Principer:

Normalläge: Vi kan bara bli bättre om vi har definierat och visualiserat vårt normalläge i termer av säkerhet, kvalitet och effektivitet. Genom att utgå från normalläget blir det lättare att se avvikelser och åtgärda dem omedelbart
Rätt från mig: Var och en av oss säkerställer att vi gör saker rätt redan från början. Vi förhindrar att eventuella fel går vidare i produktionsflödet. Vi har ett systematiskt sätt att hantera avvikelser och fel och lära oss av dem

• Kundbehovet styr: Vi förstår kundens behov och fokuserar på att förbättra alla aktiviteter som skapar värde för kunden

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	68

"2017 var det första året där vi kunde se att vår ledningsfilosofi SSAB One och ständiga förbättringar gav resultat. Eftersom SSAB ännu är i början av denna resa, ligger den stora potentialen med att engagera alla i förbättringsarbetet fortfarande framför oss."

ROBERT KUSEN | HEAD OF SSAB ONE

STÄRKA PRESTATIONSKULTUREN Tillgång till kompetens och talang

Att attrahera och behålla kunniga och skickliga medarbetare och starka ledare är en utmaning för hela industrin. SSAB arbetar systematiskt för att identifiera vilka krav som ställs på arbetsgivaren, när det gäller kompetenser som är viktiga för att utveckla företaget. Följande aktiviteter är några exempel på hur SSAB arbetar för att attrahera och behålla talanger:

Individuella utvecklingssamtal med varje medarbetare samt årliga samtal med affärsområdeschefer
Identifiera viktiga källor för ny kompetens, som till exempel skolor och universitet
Samarbeta med andra branscher som har liknande kompetensebehov
Erbjuda utvecklingsmöjligheter för medarbetare på alla nivåer i organisationen
Genomföra årlig successionsplanering

Engagemang och prestation mot mål

Det är centralt för SSAB som högpresterande organisation att enskilda prestationer ligger i linje med företagets strategiska inriktning. Medarbetarengagemang, tydlighet avseende mål och förväntningar på prestationer, såväl som feedback, är viktiga möjliggörande faktorer för att kunna hantera förändringar och uppnå resultat på ett effektivt sätt.

SSAB har som ambition att alla anställda ska vara medvetna om och förstå den fastlagda affärsstrategin. På så sätt säkerställs att insatserna från varje team och från varje medarbetare är i linje med samma övergripande mål. SSABs ledningsfilosofi, SSAB One, är ramverket för ständiga förbättringar och en högpresterande organisation. Strukturerade utvecklingssamtal mellan medarbetare och chefer används för att definiera målsättningar, följa upp resultat, ge ömsesidig feedback, diskutera arbetsplatsens säkerhet och planera framtida utvecklingsmöjligheter.

Anställda – könsfördelning1)

Kvinnor 19 % Män 81 %

1) Tillsvidareanställda vid årets slut

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	69

SSAB ser över och justerar belöningsstrukturer kontinuerligt för att se till att mål och resultatstyrning stöds på ett effektivt sätt. Våra chefsoch medarbetarkriterier är viktiga för att exemplifiera hur vi värderar en bra prestation. Det är viktigt att vi matchar möjliga kandidater med utvecklingsmöjligheter för att kunna utveckla en högpresterande organisation.

Mångfald ger möjligheter

Våra framgångar är starkt beroende av våra medarbetares kompetens och engagemang. SSAB har en global verksamhet, med cirka 15 000 medarbetare med varierande demografisk bakgrund i fler än 50 länder. Det är väsentligt att vi utnyttjar denna mångfald – en förutsättning för att vi ska kunna möta våra kunders behov. Att vi uppskattar och arbetar för mångfald är dock inte tillräckligt för att öka vårt medarbetarengagemang och finansiella resultat. SSAB strävar efter att uppnå ett inkluderande ledarskap och företagskultur, vilket innebär att medarbetarna känner tillhörighet och att de har lika möjligheter att bidra och vara framgångsrika.

Traditionellt sett är stålbranschen mansdominerad och SSAB, med 19 % kvinnliga medarbetare, är inget undantag. Vi anser att en förbättrad balans mellan könen bidrar positivt till vår prestations- och säkerhetskultur och gör att vi bättre kan möta våra kunders behov. SSAB har en

långsiktig ambition om att öka andelen kvinnor i hela bolaget. Kvinnor i ledande befattningar fungerar som viktiga förebilder för andra, vilket driver ytterligare förbättringar. I syfte att öka antalet kvinnor i den högsta ledningen lanserade SSAB under 2015 ett mångfaldsmål som syftar till att kvinnor ska inneha 30 % av företagets högsta ledningsbefattningar vid slutet av 2019.

SSAB har ett flertal initiativ för att öka medvetenheten om och ytterligare främja mångfald och integration i företaget:

Utvecklingen av ett internt mentorprogram, i vilket medlemmarna i koncernledningen fungerar som mentorer för kvinnliga medarbetare Programmet initierades framgångsrikt 2016 Mentorprogrammet är ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte för både mentorn och adepten, där de kan utmana varandra, utbyta erfarenheter, vidga sina perspektiv och bygga nätverk över hela organisationen
Aktivt främja mångfald i rekrytering av chefer och specialister samt även i våra strategiska utvecklingsprogram inom teknik- och affärsutveckling
Genomföra en global medarbetarundersökning en gång vartannat år
Samarbeta med andra företag och myndigheter. Exempelvis samarbetar SSAB med de lokala kommunerna på flera platser i Sverige för att skapa praktikplatser för personer med

"Att arbeta för jämställdhet är livsviktigt för att locka de bästa medarbetarna. Inom SSAB ska alla ha lika möjligheter. Om vi lyckas skapa en kultur där alla känner sig inkluderade, blir vi en säkrare och mer attraktiv arbetsgivare och vi kommer också att se förbättrad lönsamhet."

LINNÉA ENGSTRÖM | SSAB, MANAGER TALENT MANAGEMENT

olika bakgrund, inklusive utlandsfödda personer. Deltagarna får en möjlighet att vara en del av en arbetsplats, lära sig svenska och att lära känna arbetsmarknaden samtidigt som SSAB ges möjlighet att identifiera ny kompetens

• Delta i externa strategiska initiativ, såsom "Female Leader Engineer" (Sverige), "Women in Tech" (Finland) och "Association of Women in the Metal Industries" (USA)

Stärka ledarskap och medarbetarengagemang LEDARSKAPSUTVECKLING

En stabil pipeline med starka chefer är inte bara ett krav för en högpresterande organisation, utan även ett strategiskt val för SSAB. Ledare är avgörande för att uppnå resultat, skapa en inkluderande kultur samt hantera förändringar. SSAB arbetar för att säkerställa att potentiella ledare identifieras och att deras färdigheter utvecklas

på ett systematiskt sätt. Ledarskapsutveckling sker i linje med SSAB One, vår ledarskapsfilosofi.

MEDARBETARENGAGEMANG

SSAB genomför medarbetarundersökningar för att mäta engagemang och ge medarbetare möjligheter att ge uttryck för åsikter kring sin arbetsplats. Undersökningarna bidrar till förståelsen av drivkrafterna bakom medarbetarnas engagemang och till att identifiera förbättringsområden relaterat till ledarskap, prestation och engagemang. Resultatet av undersökningarna används på alla organisationsnivåer, med början i koncernledningen och hela vägen ned till enskilda team.

Baserat på undersökningens resultat ansvarar varje chef för att planera, genomföra och följa upp förbättringar med sitt eget team. SSAB har utvecklat verktyg för att stödja cheferna att kommunicera resultaten och ta fram åtgärdsplaner.

HÄLSA OCH SÄKERHET

SSAB strävar efter att bli det säkraste stålföretaget i världen, med en nollvision avseende olyckor, arbetsrelaterade skador eller sjukdomar. Vår högsta prioritet är att erbjuda en säker och trygg arbetsmiljö för våra medarbetare, uppdragstagare och besökare.

SÄKERHETEN I FOKUS

Varje medarbetare hos SSAB har ett personligt ansvar för att arbeta säkert varje dag. Detta är ett grundläggande krav för att arbeta hos SSAB. Arbetarskydd är en viktig del av hur vi bedriver vår verksamhet och är integrerat i vårt ledningssystem.

Under 2018 måste samtliga anställda i SSAB underteckna ett så kallat säkerhetsåtagande för att tydliggöra det ansvar som den enskilde individen har för att arbeta säkert. Undertecknandet sker i samband med en diskussion om vad säkerhet innebär utifrån ett personligt perspektiv och om det egna bidraget till att öka säkerheten på arbetsplatsen.

Utöver säkerheten fokuserar SSAB även på förebyggande hälsovård och hälsovård för att främja medarbetarnas totala välmående. För att uppnå målet med noll olyckor och arbetsrelaterade skador kommer SSAB att göra följande:

Säkerställa att säkerheten beaktas i alla aktiviteter och beslut i hela företaget
Samarbeta för att förebygga olyckor och

arbetsrelaterade sjukdomar genom att identifiera, utvärdera och eliminera risker

Systematiskt identifiera och eliminera de bakomliggande orsakerna till inträffade olyckor och händelser, i syfte att förhindra att de upprepas
Se till att ledningen och linjeorganisationen ansvarar för arbetsmiljöarbetet, med hjälp av specialister inom området. Alla SSAB-medarbetare är ansvariga för sin egen och andras säkerhet i sin egen arbetsmiljö. Vi måste avbryta arbetet och instruera kollegor och leverantörer om de tar risker eller bryter mot säkerhetsbestämmelserna. Allt arbete som inte utförs på ett säkert sätt måste avbrytas
Säkerställa att alla chefer föregår med gott exempel. De är ansvariga för arbetsmiljön och måste uppträda som goda förebilder
Säkerställa att alla medarbetare får alla nödvändiga instruktioner, samt den utbildning och den utrustning som krävs för att kunna arbeta säkert
Uppfylla eller överträffa alla tillämpliga lagar, regler och SSABs egna krav
Fastställa tydliga mål och genomföra

"Vi upplevde en positiv trend inom övergripande säkerhet inom SSAB 2017. Vi är på väg åt rätt håll, men vi behöver öka tempot. Det är viktigt att vi diskuterar vad säkerhet betyder för oss och hur var och en kan bidra till att göra SSAB till det säkraste stålföretaget i världen. När vi skriver under säkerhetsåtagandet har vi ett utmärkt tillfälle att göra det." HARRI LEPPÄNEN | SSAB, HEAD OF ENVIRONMENT AND SAFETY

regelbunden uppföljning för att se till att dessa mål uppfylls

SÄKERHETSLEDNING INOM SSAB

I syfte att förbättra säkerheten har SSAB en företagsövergripande grupp med säkerhetsexperter och en ledningsgrupp för säkerhetsarbetet.

Ledningsgruppen består av erfarna chefer från alla SSABs divisioner, samt från dotterbolagen Tibnor, Ruukki Construction och Merox. Gruppen är det beslutsfattande organet för företagsövergripande säkerhetsfrågor. Gruppen ansvarar också för att främja en positiv säkerhetskultur inom företaget. Expertgruppens

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	71

huvudsakliga syfte är att dela information och kunskap om divisionernas säkerhetsprogram, uppnådda resultat, bra arbetsmetoder, allvarliga incidenter och rekommendationer när det gäller förebyggande åtgärder. Gruppen förbereder också företagsövergripande initiativ som säkerhetsledningsgruppen beslutar om. SSABs säkerhetsledningssystem uppfyller kraven i den internationella normen OHSAS 18001.

SSABs viktigaste nyckeltal (KPI) för att mäta säkerhet är olycksfallsfrekvens med förlorad tid (LTIF). Alla divisioner har målsättningar för varje kalenderår och rapporterar utvecklingen till koncernledningen varje månad. Uppföljning sker också av de säkerhetsrelaterade nyckeltalen vid produktionsorterna och hos våra underleverantörer.

SÄKERHET FÖR UNDERLEVERANTÖRER

Varje år arbetar hundratals medarbetare från externa företag på SSAB, i synnerhet inom områdena underhåll och reparationer. Underleverantörer gallras med avseende på säkra arbetsmetoder och företagen samarbetar med SSAB för att garantera säkerheten för alla som arbetar på SSABs anläggningar. SSAB tillhandahåller också säkerhetsutbildningar och diskussionsforum för våra underleverantörer i syfte att öka deras säkerhetsmedvetande.

HÄLSA

En hälsosam arbetsmiljö är avgörande för en högpresterande organisation. SSAB arbetar med en hälsosam arbetsmiljö utifrån ett helhetsperspektiv, vilket innebär att skapa ett trivsamt och meningsfullt arbetsliv såväl som att säkerställa en säker arbetsplats. Det är ett gemensamt ansvar hos arbetsgivaren och medarbetaren att åstadkomma en hälsosam arbetsplats, med stöd av SSABs ramverk för en hälsosam verksamhet:

Uppförandekoden är ramverket för hur vi beter oss och hur vi skapar förutsättningar för att våra medarbetare ska känna sig engagerade och motiverade
Ledningsfilosofin, SSAB One, som uppmuntrar oss att förbättra, lära och nå mål som ett resultat av att alla medarbetare bidrar med alla sina färdigheter och kunskap
Ett ledarskap som bygger på våra chefskriterier, vilket innebär att varje enskild individ värdesätts och feedback är en viktigt verktyg
Regelbundna medarbetarundersökningar ger möjlighet att identifiera både styrkor och förbättringsområden, samt ger en bra grund för att planera förbättringsåtgärder
Företagshälsovård
Uppföljning av sjukfrånvaro och fastställa orsaker
Stöd till en hälsosam livsstil, såsom bidrag till friskvård och rekreation

Olycksfallsfrekvens (LTIF)*

* Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar, egna anställda och underleverantör

13 14 15 16 17

2017 I KORTHET

SSABs olycksfallsfrekvens med förlorad tid (LTIF) som ledde till frånvaro på över en dag var 5,6 (6,8)
Totalt inträffade 167 (202) olyckor med SSABs personal och underleverantörer
Trenden inom säkerhet var positiv för koncernen under 2017. För divisionerna var det dock varierat resultat. Inom SSAB Europe, SSAB Special Steels och Tibnor minskade antalet olyckor medan SSAB Americas och Ruukki Construction hade försämrad statistik
I april 2017 omkom en medarbetare inom Ruukki Construction i samband med en olycka vid Norsk Hydro i Karmöy, Norge. Ruukki Construction var underleverantör och installerade stålbalkar i en takkonstruktion. En undersökning pågår för att identifiera orsaken till olyckan
Under 2017 fortsatte det långsiktiga arbetet med att förbättra säkerheten med flera aktiviteter. Vid sidan av att kontinuerligt utveckla säkerhetsrutinerna, omfattade arbetet även kampanjer, utbildning samt utvärdering av säkerhetskulturen
Implementeringen av säkerhetsåtagandet startade i Borlänge och i SSAB Americas. Säkerhetsåtagandet betyder att de anställda åtar sig att sätta säkerheten främst i arbetet hos SSAB. Under 2018 måste alla SSABs anställda underteckna säkerhetsåtagandet

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017 INTRODUKTION OMVÄRLDSFAKTORER STRATEGI VÅR VERKSAMHET HÅLLBART ERBJUDANDE HÅLLBAR VERKSAMHET ANSVARSFULL PARTNER 72

CASE INVESTERINGSPROJEKT I BETNINGSLINJE LÄGGER TONVIKT VID UNDERLEVERANTÖRERNAS SÄKERHET

SSAB har inlett en total modernisering av ingångssektionen till betningslinjen vid anläggningen i Tavastehus. Projektet pågår till hösten 2018. Eftersom produktionen i den befintliga betningslinjen pågår som vanligt under byggnads- och installationsarbetet, arbetar både anställda i produktionen och externa underleverantörer i området. Stort fokus läggs vid att gå igenom säkerhetsfrågor med underleverantörerna. En säkerhetssamordnare har anställts på heltid för investeringsprojektet.

Säkerhetsplanen för projektet innehåller anvisningar om säkra arbetssätt. Dessutom görs separata riskanalyser för varje arbetsfas innan den inleds. Utmaningar kring säkerheten uppstår eftersom betningslinjen fortsätter att fungera normalt under byggnadsarbetet och installationen av utrustningen.

– De externa underleverantörer som arbetar på området i olika skeden av projektet kommer från många olika länder. Vi ordnar introduktionsutbildning och delar ut säkerhetsmaterial på både engelska och finska, säger säkerhetssamordnaren Tommi Nisula.

Utbildningen för underleverantörer sker i tre faser. Först ges en arbetsplatsintroduktion som omfattar allmänna säkerhetsfrågor vid anläggningen i Tavastehus, säkerhetsutrustning, förflyttning på arbetsplatsen osv. Den följs av en detaljerad avdelningsspecifik introduktion som beskriver de speciella förhållandena på arbetsområdet ur säkerhetssynvinkel. Det tredje steget är introduktion till själva uppdraget.

BETONING PÅ INFORMATIONSFLÖDE

Det är viktigt att godstrafik och kranar kan fungera som vanligt på den gemensamma arbetsplatsen under byggnads- och installationsarbetet. Medan projektet pågår och många olika underleverantörer arbetar på området hålls dagliga genomgångar för att säkerställa att alla får information om varandras arbete. Vid genomgångarna deltar projektansvariga från SSAB samt

Photo: Jaana Henttonen

representanter för underleverantörerna och produktionen. Protokoll över beslut som fattas och ärenden som kommer upp vid de dagliga genomgångarna upprättas och distribueras till dem som arbetar på området och till arbetsplatsledningen.

Anställda i produktionen får information om projektets gång även via informationsskärmar på området. Våra egna medarbetare känner till arbetsmiljön och de speciella krav den ställer. Om de uppmärksammar osäkra arbetsmetoder kan de ingripa samt ge feedback genom att rapportera riskobservationer i Safety Tool eller meddela skiftförmannen, säger Tommi Nisula.

Produkter som tillverkas i Tavastehus går igenom betningslinjen före kallvalsning och metallbeläggning. I betningslinjen rengörs stålbandet och järnoxiden tas bort med en saltsyrelösning.

CASE NYA SAFESTART-INITIATIVET LANSERAT HOS SSAB AMERICAS

SSAB Americas startat ett nytt program för säkerhetsutbildning som kallas SafeStart®. SafeStart-programmet har visat sig minska arbetsskadorna med 30–70 % de första ett till två åren på arbetsplatser runt om i världen.

SafeStart skapades av Larry Wilson, en ledande expert på förebyggande av mänskliga misstag och baseras på data från mer än 100 000 arbetare. Mer än två miljoner människor runt om i världen har utbildats i SafeStarts principer.

SSAB Americas ledning implementerade Safe-Start, eftersom man kände att det passar organisationens kultur och ger de största kortsiktiga och långsiktiga effekterna genom minskning av skadorna.

–Vi kände att det passade oss, säger Steve Hansen, vice VD och Chief Technical Officer, SSAB Americas. –Tyngdpunkten ligger vid att skapa säkerhetstänkande – inte att sätta fast någon som gör fel.

SafeStart är ett avancerat program för ökad medvetenhet i säkerhetsfrågor, med fokus på risker som kan uppstå utan avsikt. -SafeStart kan inte hindra personer från att avsiktligt bryta mot hastighetsbegränsningen, men det hjälper dem

att undvika att oavsiktligt missa en stoppskylt, säger Wilson. Det handlar om att hjälpa, inte om att klandra.

Istället för att behandla säkerhetstänkande som ett vagt begrepp, definierar SafeStart exakt vad en person behöver för att undvika oavsiktlig kontakt med riskabla moment.

– SafeStart lär dig hur du undviker de misstag och fel som du inte tänkt göra över huvud taget, säger Wilson.

SafeStart identifierar fyra tillstånd (brådska, frustration, trötthet och självbelåtenhet) som bidrar till fyra kritiska olycksfaktorer (ouppmärksamhet, dålig koncentration, farans riktning och förlust av balans, dragkraft, grepp) som orsakar mer än 90 % av alla allvarliga skador på arbetsplatsen. En av de unika egenskaperna hos SafeStart är att det uppmuntrar medarbetarna till att dela med sig av idéerna med sina familjer.

– Även om SSAB Americas har gjort stora framsteg inom säkerhet, är vi inte nöjda, säger Hansen.

– Vi tror att SafeStart kan hjälpa oss att nå en högre nivå när det gäller att skydda medarbetarna mot skador.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	74

ANSVARSFULLA INKÖP

SSAB har cirka 20 000 leverantörer över hela världen. De råvaror som används för att tillverka järn och stål utgör SSABs mest betydande inköp. Leverantörerna måste följa SSABs standarder såväl som internationella sociala och miljömässiga riktlinjer för att kvalificera sig som leverantör till SSAB.

Inköp per land

Sverige 31 %
Finland 15 %
Ryssland 3 %
USA 30 %
Resten av Europa 14 %
Övriga länder 7 %

EFFEKTIVA OCH ANSVARSFULLA INKÖP AV VAROR OCH TJÄNSTER

SSAB har en omfattande leverantörskedja med cirka 20 000 aktiva leverantörer i fler än 60 länder. SSAB köper råvaror, produkter och tjänster i de flesta länder där vi är verksamma. Dessa material och tjänster är av varierande slag, från råvaror som skrot, järnmalm, kol och legeringar till gas, eldfasta material, zink, färg, underhållstjänster och reservdelar. SSAB gör externa inköp för mer än 40 miljarder kronor per år. Till största delen görs dessa inköp i de länder där vi har våra produktionsanläggningar; 31 % från Sverige, 15 % från Finland och 30 % från USA.

SSAB ingår endast avtal med de mest konkurrenskraftiga leverantörerna. Strategierna för att uppnå detta är beroende av vilka produkter eller tjänster som köps. Eftersom leverantörskedjan är global är det viktigt att utvärdera leverantörsrisker och leverantörernas förmåga att hantera

sociala frågor och miljöfrågor. På SSAB är hållbarhet en integrerad del av inköpsfunktionen och i hanteringen av leverantörskedjan. Strikta kvalitetskrav och långvariga affärsrelationer ger inköpsorganisationen god inblick i förhållandena hos leverantören. Vi utvärderar leverantörerna baserat på bland annat kvalitet, leveranssäkerhet, kostnad och hållbarhet.

HÄRIFRÅN KÖPER SSAB SINA RÅVAROR
Järnmalm	Sverige och Ryssland
Metallurgiskt kol	Australien, Nordamerika, Ryssland
Injektionskol	Ryssland
Skrot	USA, Sverige, Finland
Kalk	Sverige, Norge och Frankrike
Legeringar	Brasilien, Ryssland, Kina, Sydkorea, Chile, USA

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	75

INFÖRLIVANDE AV HÅLLBARHETSKRITERIER OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I INKÖPEN

SSAB är medlem i FNs Global Compact och dess principer tillämpas i arbetet med leverantörerna. SSAB har infört en hållbarhetspolicy för leverantörer som är baserad på FNs Global Compact och dess principer. Syftet med hållbarhetspolicyn är att säkerställa att vi samarbetar med leverantörer som delar våra värderingar vad gäller hållbarhet.

2017 implementerade SSAB ett uttryckligt stöd för FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i vår uppförandekod. SSABs hållbarhetspolicy för leverantörer innehåller grundläggande riktlinjer för hållbarhet, inklusive mänskliga rättigheter, som våra leverantörer måste följa. SSABs leverantörsavtal hänvisar till hållbarhetspolicyn. SSAB förbehåller sig även

rätten att granska sina leverantörer eller utföra revisionsgranskningar på plats för att säkerställa att de principer som nämns i hållbarhetspolicyn efterlevs. SSAB har begränsat inflytande över underleverantörerna och förväntar sig att våra direktleverantörer övervakar sina respektive leverantörer så att dessa uppfyller kraven för socialt- och miljömässigt ansvar. Genom att ställa hållbarhetskrav på direktleverantörerna drivs utvecklingen av striktare hållbarhetskrav framåt och medvetenheten om hållbarhetsfrågor ökar.

Hållbarhetsriskerna skiljer sig åt mellan olika länder. Under 2018 planerar SSAB att utvärdera riskerna för mänskliga rättigheter i länder där vi har våra största leverantörer. Dessa data kommer att vara av stor betydelse för urvalet av leverantörer som ska ingå i den årliga revisionsplanen. Leverantörerna väljs ut genom en utvärdering av leverantörens sociala och miljömässiga riskprofil, med beaktande även av det geografiska läget och den aktuella produktkategorin.

GLOBALT INKÖPSRÅD

SSAB har ett globalt inköpsråd – Global Procurement Council – som leds av företagets Chief Procurement Officer. Inköpsrådet består av cheferna för inköpsavdelningarna på divisionerna och dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction, och andra relevanta intressenter inkluderande Head of Ethics and Compliance som stöttar inköpsrådet i etiska frågor. Inköpsrådets uppgift är att befrämja de globala inköpsprocesserna och projekten, men även att samverka i hållbarhetsfrågor och fortsätta driva ett starkt fokus på ansvarsfulla inköp. Inköpsrådet mäter och följer också upp viktiga hållbarhetsmål.

Så mäter vi resultat:

1. Andel av totala utgifter som utvärderats i hållbarhetsavseende (leverantörerna är klassificerade/identifierade vad gäller hållbarhetsrisker samt genomförd självutvärdering)
2. Andel nya leverantörer som utvärderats i hållbarhetsavseende, inkluderande sociala kriterier
3. Antal platsbesök där leverantörers sociala- och miljömässiga förhållanden har kontrollerats
4. Antal hållbarhetsrevisioner utförda av tredje part

STYRDOKUMENT

SSAB har flera olika dokument till stöd för våra ansvarsfulla inköp:

Uppförandekoden
Hållbarhetspolicyn för leverantörer, baserad på principerna i FNs Global Compact,

SSAB följer systematiskt upp leverantörernas efterlevnad av hållbarhetsreglerna
HÅLLBARHETSPOLICY FÖR LEVERANTÖRER	RISKBEDÖMNING SJÄLVUTVÄRDERING	ÅRLIG HÅLLBARHETS REVISIONSPLAN KLAUSUL I INKLUDERANDE KONTRAKT HÅLLBARHET	PLATSBESÖK/ UPPFÖLJNING OCH REVISIONER ÅTGÄRDSPLAN

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	76

omfattande arbetsrätt, mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, anti-korruption samt miljöfrågor

Instruktion för inköp (uppdaterad 2017), som anger de styrande riktlinjerna inom inköp, kvalitet, leveranssäkerhet och kostnader, liksom principerna i FNs Global Compact och hur man beaktar dessa vid utvärderingen av leverantörer
"Inköpskompassen"; en guide för medarbetarna att följa de interna instruktionerna i sitt dagliga arbete
Instruktion för anti-korruption med information om hur SSAB definierar mutor och oegentliga förmåner samt hur medarbetarna förväntas agera i förhållande tillleverantörer, kunder och andra affärspartners

FOKUS PÅ IDENTIFIERING OCH BEDÖMNING AV LEVERANTÖRSRISKER

SSAB identifierar systematiskt de risker som är förknippade med företagets direktleverantörer. Detta sker genom att leverantörerna placeras i olika riskkategorier beroende på vilka länder de är verksamma i. Klassificeringen är baserad på Maplecrofts riskindex över mänskliga rättigheter och Transparency Internationals korruptionsindex. Genom denna typ av klassificering illustreras riskerna inom exempelvis mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption. Leverantörer som placeras i en medel- eller högriskgrupp måste besvara ett självutvärderingsformulär med frågor om bland annat deras sociala villkor och miljöförhållanden. Otillfredsställande svar utreds.

Platsbesök och revisioner

Vid sådana tillfällen besöker inköpare och specialistfunktioner produktionsanläggningar och genomför kvalitetsinspektioner. SSAB har utvecklat besöksprotokoll, och inköpsorganisationen har genomgått utbildning för att kunna utvärdera information från leverantörsbesöken vad gäller leverantörens sociala förhållanden och miljöförhållanden.

HSEQ-kluster för gemensam utvärdering av entreprenörer

SSAB är medlem i ett HSEQ-kluster (Health, Safety, Environment och Quality) för gemensam utvärdering av entreprenörer. Flera av de entreprenörer som arbetar på SSABs anläggningar granskas varje år med hjälp av en tredje part i detta kluster.

Riskbaserat tillvägagångssätt

* Avser SSABs hållbarhetspolicy för leverantörer

Råvaruutvinning och hållbarhetsfrågor

SSAB köper in järnmalm, metallurgiskt kol och injektionskol från olika gruvor runt om i världen. Gruvverksamhet kan ha hållbarhetspåverkan och kan potentiellt även innebära risker för mänskliga rättigheter. Gruvverksamhet kräver tillgång till mark och vatten. Om driften av gruvan inte sköts tillräckligt aktsamt kan den ha en negativ

inverkan och påverka människor som bor i närområdet. Vid viss gruvverksamhet används farliga kemikalier som, om de ej hanteras på rätt sätt, kan utgöra hälso- och säkerhetsrisker för anställda eller förorena vattenresurser. SSAB kommer att öka sitt fokus för att bättre förstå dessa potentiella risker hos leverantörerna.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	77

ARBETE FÖR ATT MOTVERKA MODERN SLAVHANDEL

SSAB är medlem i FNs Global Compact och stödjer dess tio principer. Dessa principer är en naturlig del av SSABs affärsverksamhet och avspeglar sig i företagets uppförandekod och hållbarhetspolicy för leverantörer. SSAB stödjer även FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. SSAB har åtagit sig att upprätthålla och förbättra system och processer för att undvika kränkningar av mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet och vår leverantörskedja. SSAB har vidtagit ett flertal åtgärder för att förhindra att barnarbete, tvångsarbete, slaveri och människohandel förekommer i vår leverantörskedja. Dessa åtgärder inkluderar hållbarhetsprinciper för våra leverantörer, hållbarhetsriskutvärderingar, platsbesök och revisioner av leverantörerna liksom utbildning av våra anställda.

INGA KONFLIKTMINERAL I SSABS STÅL

SSAB använder inte konfliktmineraler (guld, tenn, volfram och tantal) och på begäran lämnas intyg som bekräftar detta till kunderna.1)

1) "Konfliktmineral" är en term som används för mineraler som kommer från områden som kännetecknas av stora interna stridigheter, där utvinning av mineraler riskerar att bidra till eller finansiera fortsatta konflikter och kränkningar av mänskliga rättigheter.

2017 I KORTHET

SSAB har 20 000 aktiva leverantörer i fler än 60 länder
SSAB köpte produkter, material och tjänster till ett uppskattat värde om 42,6 (40,8) miljarder kronor
80 % av de totala utgifterna utvärderades i hållbarhetsavseende (leverantörerna är klassificerade/identifierade vad gäller hållbarhetsrisker, samt genomförd självutvärdering)
40 platsbesök hos leverantörer där deras sociala och miljömässiga förhållanden kontrollerades. Ett fåtal besök utvisade mindre avvikelser, främst gällande hälsa och säkerhet samt arbetsvillkor
2 hållbarhetsrevisioner av leverantörer utförda av tredje part
12 HSEQ-utvärderingar av entreprenörer genomförda i Sverige och Finland. Granskningarna påvisade avvikelser avseende främst dålig avfallshantering, avsaknad av riskindikatorer och standardiserade system för hantering av riskobservationer

Läs mer på s. 137

"Vi utvecklar kontinuerligt metoderna för hur vi utvärderar våra leverantörer, för att säkerställa att de delar SSABs värderingar. Vår hållbarhetspolicy för leverantörer utgör en tydlig grund för att definiera vilka förväntningar vi har på leverantörerna när det gäller socialt ansvar och miljöfrågor." CAROLINA ÅKERBLOM | PROJECT MANAGER, SOURCING DEVELOPMENT

SSAB I SAMHÄLLET

På de platser där SSAB bedriver verksamhet spelar företaget en betydande roll i det lokala och regionala samhället i form av arbetsgivare, skattebetalare, inköpare av lokala varor och tjänster. SSAB stödjer också välgörande ändamål. Att bidra till de samhällen där vi är verksamma är en väsentlig del av hur företaget bedriver sin verksamhet.

AKTIVT ENGAGEMANG I LOKALA SAMHÄLLEN

SSAB strävar efter att utveckla och upprätthålla goda relationer med olika intressenter i vårt samhälle och engagerar oss aktivt i de samhällen där vi verkar. Vårt sätt att arbeta med varje lokalt samhälle definieras på arbetsplatsnivå. Utöver våra egna medarbetares insatser står SSAB i kontakt med politiker, tillsynsmyndigheter, medier, allmänheten och de personer som bor nära produktionsanläggningarna.

SSAB är en viktig partner för lokala lärosäten och forskningsinstitutioner. Vi erbjuder omfattande praktikplatser och uppsatsprojekt för studerande på eftergymnasial nivå.

SSAB samarbetar även med lokala miljömyndigheter vad beträffar anläggningsspecifika frågor. Utöver det pågående samarbetet med lokala myndigheter arbetar SSAB tillsammans med städer och föreningar för att övervaka miljöförhållanden som luft- och vattenkvalitet.

SSAB tar varje år emot viktiga besökare från samhället, exempelvis skolbarn, studerande, kunder, underleverantörer, olika inspektörer och tillsynsmyndigheter.

STÖD TILL LOKALA AKTIVITETER I SVERIGE OCH FINLAND

I de samhällen där SSAB är verksamt i Sverige och Finland bidrar vi till att skapa ett brett utbud av fritidsaktiviteter som SSABs medarbetare, deras familjer och även det lokala samhället kan delta i. Några exempel är sponsring av lokala idrottsföreningar och kunskapsutbyte med skolor. SSAB stödjer även sammanslutningar där medarbetarna är involverade, främst inom idrott och kultur.

STARKT SAMHÄLLSENGAGEMANG INOM SSAB AMERICAS

SSAB Americas har en lång tradition av samhällsengagemang. Detta sker inte bara genom ekonomiska bidrag, utan också genom att delta i olika initiativ eller genom att stödja projekt. En av de största organisationerna som stöds av SSAB

SSAB skapar ekonomiskt värde som sprids till olika intressenter inom samhället, exempelvis våra aktieägare, finansiärer, leverantörer, medarbetare, den offentliga sektorn genom skatter och till samhället genom lokala samhällsprojekt, sponsring och donationer. Företaget återinvesterar det kvarvarande ekonomiska värdet i strategiska och underhållsinvesteringar, FoU och andra investeringar för att utveckla vår förmåga att skapa värde.

Fördelning av förädlingsvärdet mellan olika intressenter

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
INTRODUKTION	OMVÄRLDSFAKTORER	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET		HÅLLBART ERBJUDANDE		HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	79

är United Way, en välgörenhetsorganisation som stöttar behövande personer genom donationer, utbildning och volontärarbete. Medarbetarnas bidrag matchas av företaget.

Ett annat exempel är SSABs Foundation for Edu cation – ett välgörenhetsprogram som vi använder för att varje år donera minst 100 000 dollar till lokala skolor i Alabama. Pengarna samlas in genom återvinning av gamla däck som används som råva ra för stålproduktionen i Mobile. Medarbetare och lokala partner i Mobile samarbetar dessutom varje år med Fill the Bus-programmet för att samla in donerat skolmaterial för lokala barn som är i behov av hjälp.

SSABs medarbetare i Montpelier i Iowa sponsrar och stödjer The Make-a-Wish Foundation – en organisation som strävar efter att förverkliga sjuka barns drömmar. Stöd från företaget i Montpelier går också till The Community Foundation of Grea ter Muscatine som hjälper mindre organisationer och välgörenhetsprojekt i området.

DONATIONER TILL SOS BARNBYAR

SSAB har sedan 2012 samarbetat med orga nisationen SOS Barnbyar för stödja olika

välgörenhetsprojekt. Detta uppskattade initiativ fortsätter och under 2017 gjorde SSAB även en donation i form av en julklapp till våra anställda i SSAB. Donationen ska stödja driften av ett famil jecenter i Brovary utanför Ukrainas huvudstad Kiev. Familjecentrets uppgift är möta den enskilda familjens särskilda behov och målet är att barnen ska få växa upp i en trygg och säker närmiljö.

SSAB DONERAR 25 000 EURO TILL FÖRMÅN FÖR BARN OCH UNGDOMAR

SSAB deltog i jubileumsåret Finland 100 år genom att på sina finländska verksamhetsorter donera sammanlagt 25 000 euro till arbete för barns och ungdomars välfärd. SSABs anställda valde ut förmånstagarna, vilket även omfattade flera organisationer som arbetar med välgören het i de städer där SSAB bedriver produktion. Bland de områden som erhöll stöd märktes bland annat krisstöd för unga, resurssvaga familjer och hobby- och fritidsverksamhet för barn och unga. Dessutom uppmuntrade företaget personalen att delta i frivilligarbete i de verksamheter som fick flest röster.

SWEDISH STEEL PRIZE

Swedish Steel Prize är en internationell utmärkelse som delas ut till företag, institutioner och enskilda personer inom stålindustrin. Sedan 1999 har priset uppmärksammat och belönat utveckling av metoder och produkter som utnyttjar potentialen i höghållfast stål till fullo.

En oberoende professionell jury bedömer bidragen utifrån deras tillämplighet, lönsamhet, miljöfördelar och prestanda samt innovativa och kreativa egenskaper. Förutom all medieexponering får segraren en statyett designad av Jörg Jeschke och ett pris på 100 000 kronor att donera till välgörenhet efter vinnarens eget val. Förra årets prestigefulla pris vanns av Kiruna Wagon med sin Helix Dumper för gruvbrytning.

I Swedish Steel Prize ingår även en avslutande galamiddag med massor av kunskap, inspiration och fantastiska möjligheter att träffa människor som arbetar inom stålbranschen.

THE UNIVERSITY STEEL PRIZE

Swedish Steel Prize har också ett pris som riktar sig mot studenter, University Steel Prize – ett pris som utmanar studenter runt om i världen att ta fram innovativa sätt att använda höghållfasta stål. Förutom äran får vinnaren ett pris på 20 000 kronor och bjuds in till Swedish Steel Prize-eventet och får presentera sin tillämpning på stora scenen. Förra året var det JU Solar Team som vann University Steel Prize med sin solbil Solveig.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

82 Bolagsstyrningsrapport 2017 86 Styrelse 90 Koncernledning

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive division. SSAB är noterat på Nasdaq Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden). SSAB är även sekundärnoterat på Nasdaq Helsinki. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bolagskoden som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen.

ORGANISATION PER 31 DECEMBER 2017

SSAB har tre divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt två större helägda dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction. De två sistnämnda styrs som självständiga dotterbolag.

Bilden nedan illustrerar per den 31 december 2017 SSABs modell för bolagsstyrning och hur de centrala organen verkar.

AVVIKELSER FRÅN BOLAGSKODEN

Under 2017 har ersättningsutskottet bestått av Bengt Kjell (ordförande), John Tulloch och Matti Lievonen. Enligt huvudregeln i punkt 9.2 i bolagskoden ska de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna som ingår i ersättningsutskottet vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Eftersom John Tulloch bedömts som beroende i förhållande till bolaget utgör således hans medverkan i ersättningsutskottet en avvikelse från kodens regel. Bolaget bedriver en omfattande

VIKTIGA EXTERNA OCH INTERNA REGELVERK OCH POLICYER SOM PÅVERKAR BOLAGSSTYRNINGEN: Väsentliga interna regelverk och policyer

Bolagsordning
Styrelsens arbetsordning inkl. VD-instruktion och instruktioner till styrelseutskotten
Ekonomihandbok (Financial Guidelines) och finanspolicy
Uppförandekod

Väsentliga externa regelverk

Svensk aktiebolagslag
Svensk bokföringslag
Svensk årsredovisningslag
Regelverk för Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki, www.nasdaqomxnordic.com
Svensk kod för bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE	KONCERNLEDNING		83

internationell verksamhet med många medarbetare utanför Sverige, inte minst i Nordamerika. John Tulloch har lång erfarenhet från seniora chefspositioner i den nordamerikanska stålindustrin. Hans kunskap om ersättningsprinciper och ersättningsstrukturer i främst nordamerikansk stålindustri utgör ett mycket värdefullt bidrag till utskottets samlade förmåga att hantera internationella ersättningsfrågor på ett ändamålsenligt och rationellt sätt. Bolaget har därför gjort bedömningen att värdet av John Tullochs medverkan i ersättningsutskottet överväger de eventuella nackdelar som följer av att han inte anses oberoende gentemot bolaget. På angivna grunder anser bolaget således att avvikelsen från punkt 9.2 i bolagskoden är motiverad.

AKTIEÄGARE

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst.

Per den 31 december 2017 uppgick antalet aktieägare till 100 141. Industrivärden var den röstmässigt störste ägaren, följd av Solidium Oy, LKAB, Handelsbanken Fonder och Swedbank Robur Fonder. Av aktieägarna utgjorde 60,7 % aktieägare med 1 000 aktier eller färre och de tio största ägarna ägde cirka 41,7 % av det totala antalet aktier. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 29,2 % av rösterna och 23,0 % av aktiekapitalet. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se Aktier och aktieägare.

BOLAGSSTÄMMA

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:

Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
Disposition av bolagets resultat
Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
Val av styrelsen, dess ordförande och revisorer
Hur valberedningen ska utses
Ersättning till styrelsen och revisorerna
Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årstämma 2017

Årsstämman 2017 fastställde den av styrelsen och verkställande direktören avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2016, beslutade om disposition av bolagets resultat

ÄGARE DEN 31 DECEMBER 2017
	av rösterna	av kapitalet
Industrivärden	18,2	11,4
Solidium	11,0	17,1
LKAB	3,6	2,3
Handelsbanken Fonder	1,9	3,4
Swedbank Robur Fonder	1,9	3,4
Nordea Investment Fonder	1,8	1,2
Catella Fonder	1,5	0,7
Invesco Fonder	1,4	1,3
Folksam	0,8	0,8
Varma Mutual Pension Funds	0,7	0,2
Övriga aktieägare	57,4	58,3
TOTALT	100,0	100,0
Varav utlandsregisterade aktieägare*	29,2	23,0

* Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland, Källa: Euroclear

samt beviljade styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet. Vidare redogjorde valberedningens ordförande för arbetet under året samt redovisade motiven till lämnade förslag. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Det beslutades vidare att styrelsen ska bestå av nio ledamöter. Till styrelseledamöter omvaldes Petra Einarsson, Marika Fredriksson, Bengt Kjell (som även valdes till ordföranden i styrelsen), Matti Lievonen, Martin Lindqvist (verkställande direktör och koncernchef), Annika Lundius, John Tulloch och

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE	KONCERNLEDNING		84

Lars Westerberg. Pasi Laine valdes till ny styrelseledamot. Stämman beslutade att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag och PricewaterhouseCoopers omvaldes som revisor till och med årsstämman 2018. Stämman beslutade att någon utdelning för räkenskapsåret 2016 inte skulle lämnas.

En beslutsför styrelse samt huvudansvarig revisor var närvarande vid årsstämman. Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

VALBEREDNING

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen

På årsstämman 2012 antogs en instruktion för tillsättning av valberedningen. Instruktionen gäller till dess att den ändras genom beslut av en framtida bolagsstämma. Enligt den har styrelseordföranden i uppdrag att uppmana minst tre och högst fem av de röstmässigt större aktieägarna att utse varsin ledamot att tillsammans med styrelseordföranden utgöra valberedning. Det sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara representanten för den största aktieägaren. Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 26 september 2017.

Aktieägare har fram till den 31 december 2017 kunnat lämna förslag till valberedningen bland annat via epost. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2018

Sedan valberedningen utsågs hösten 2017 har den sammanträtt fyra gånger under 2017. Ytterligare två sammanträden är planerade före årsstämman.

Styrelsens ordförande har för valberedningen redogjort för den process som tillämpas i bolaget vid den årliga utvärderingen av styrelsen och verkställande direktören samt för utfallet av utvärderingen.

VALBEREDNINGEN INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2018
Utsedd av, namn	Andel i procent av rösterna, per 31 december 2017
AB Industrivärden, Lars Pettersson, ordförande	18,2
Solidium Oy, Annareetta Lumme-Timonen	11,0
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Jan Moström	3,6
Swedbank Robur fonder, Åsa Nisell	1,9
Handelsbanken fonder, Magnus Strömer	1,9
Bengt Kjell, styrelsens ordförande	–

Vidare har valberedningen i styrelseordförandes frånvaro informerats om utfallet av utvärderingen av honom. Årets styrelseutvärdering gjordes i samband med ett styrelsemöte under hösten. Inför utvärderingen besvarades ett relativt omfattande frågeformulär enskilt av ledamöterna. Svaren och ledamöternas kommentarer sammanställdes därefter och utgjorde underlag för själva utvärderingsdiskussionen. Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter.

Valberedningen har vid bedömningen av styrelsens utvärdering och i sitt förslag särskilt beaktat kravet på mångsidighet och bredd i styrelsen samt kravet på att eftersträva en jämn könsfördelning. Valberedningen arbetar kontinuerligt med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.

Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat gjort en översyn av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Valberedningen har biträtts av revisionsutskottet vid framtagandet av förslag till val av revisor och till arvodering av revisionsinsatsen varvid valberedningen följde revisionsutskottets rekommendation vid framläggandet av dess förslag till årsstämman 2017.

STYRELSE Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares gemensamma intresse. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 50 mkr).

Styrelsen ska varje år upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en VD-instruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Arbetsordningen reglerar vidare hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskott. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens och marknadssituationen. Styrelsen följer också regelbundet upp hälso- och säkerhetsarbetet inklusive olycksfallsstatistiken i koncernen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med verkställande direktören samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av alla styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och aktieägarnas intressen.

Styrelsens mångfaldspolicy

SSAB arbetar aktivt med att söka främja mångfald i bolaget. Som ett led i detta arbete tillämpar bolaget, genom valberedningen, regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden) som mångfaldspolicy. I enlighet med regel 4.1 i bolagskoden ska styrelsen ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska också eftersträvas.

Valberedningen har vid framtagande av förslag till val av styrelseledamöter att beakta mångfaldspolicyn. Även SSABs styrelse behandlar kontinuerligt frågan om mångfald i bolaget. Målsättningen med mångfaldspolicyn är att tillgodose vikten av tillräcklig mångfald i styrelsen i syfte att främja oberoende åsikter och ett kritiskt förhållningssätt för att bidra till ett effektivt styrelsearbete i bolaget.

Under räkenskapsåret 2017 har styrelsens mångfaldspolicy huvudsakligen tillämpats i samband med valberedningens arbete inför årsstämman 2017 och årsstämman 2018. Detta har resulterat i en mångsidig och ändamålsenlig styrelsesammansättning med ledamöter som besitter erforderlig kompetens och erfarenhet för den verksamhet som bedrivs i SSAB.

Styrelsens arbete 2017

Under 2017 hölls nio protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen.

Säkerhetsarbetet i koncernen har högsta prioritet och styrelsen följer olycks- och skadefallsfrekvensen samt bolagets förbättringsåtgärder ingående vid varje möte. 2017 kännetecknades av en stabiliserad efterfrågan på stål i Europa med högre volymer och förbättrade marginaler som följd. Den nordamerikanska stålmarknaden präglades under året av viss osäkerhet kring kommande infrastruktursatsningar och ytterligare importrestriktioner. Bolagets förbättrade finansiella ställning till följd av refinansieringsprogrammet som genomfördes under 2016 och det starka kassaflödet under 2017, har gett styrelsen utrymme att ägna mer tid relativt sett åt strategiska överväganden.

Vidare har styrelsen fortsatt att följa upp och säkerställa bolagets kostnadsläge, engagerat sig i bolagets viktigaste operativa utmaningar som metoder och arbetssätt för ständig produktivitetsförbättring i syfte att ytterligare förbättra bolagets tillväxt och lönsamhet. Styrelsen har också ingående engagerat sig i frågor kring miljö, hållbarhet, etik, digitalisering, IT-säkerhet, kontrollfunktioner, bolagsstyrning m.fl.

86 STYRELSE KONCERNLEDNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 STYRELSE	SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017

STYRELSE – UTSEDDA AV ÅRSSTÄMMAN

T.f. VD: AB Industrivärden VD: AB Handel och Industri Vice VD: AB Industrivärden Senior partner: Navet AB Styrelseordförande: Kungsleden AB och Skånska Byggvaror Holding AB Styrelseledamot: Höganäs AB, Skanska AB och Munters AB
Ekonomidirektör: Sandvik Materials Technology Chef: Affärsområde Sandvik Materials Technology samt Sandviks produktområden Strip och Tube
Styrelseledamot: ÅF AB CFO: Gambro AB, Autoliv Inc., Volvo Construction Equipment (Brüssel, Belgien) och Volvo Construction Equipment International AB
Styrelseledamot: HKScan Oyj och Tamfelt Oyj Flera ledningsbefattningar:
Metso-koncernen, innefattande President för Pulp, Paper and Power Technology och President för Metso Automation

Ordförande av förvaltningsrådet: Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget

Vice ordförande: Confederation of European Paper Industries

Styrelseledamot: Finlands Näringsliv EK, Rautaruukki Abp, Finnish Oil and Gas Federation och EUROPIA Flera ledningsbefattningar:

Styrelseledamot: Indutrade AB och Svenskt Näringsliv Affärsområdeschef: SSAB EMEA Ekonomi och finansdirektör:

SSAB AB Chefscontroller: NCC

Ilmarinen

UPMKymmene

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier. 2) Pasi Laine valdes in i styrelsen den 6 april 2017. 3) Från och med januari 2018

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE STYRELSE	KONCERNLEDNING		87

STYRELSE – UTSEDDA AV ÅRSSTÄMMAN STYRELSE – UTSEDDA AV ANSTÄLLDA

ANNIKA LUNDIUS (1951)

Jur. kand. Nationalitet: svensk BA (AgrSc), MSc. Nationalitet: amerikansk

2009

Civ. ing., civ. ek. Nationalitet: svensk

2006

JOHN TULLOCH (1947) TOMAS KARLSSON (1962) LARS WESTERBERG (1948) STURE BERGVALL (1956)

Invald i styrelsen 2005 Nuvarande uppdrag Elektriker, SSAB Europe

SUPPLEANTER

Invald i styrelsen

Nuvarande uppdrag Underhållsmekaniker, SSAB Europe

2015

PATRICK SJÖHOLM (1965)

Invald i styrelsen 2011 Nuvarande uppdrag Systemkonstruktör, SSAB Special Steels

INVALD I STYRELSEN

2011

AKTIEINNEHAV1)

13 125 B-aktier

10 000 A-aktier 5 000 B-aktier

NUVARANDE UPPDRAG

Styrelseledamot: AB Industrivärden

Styrelseledamot: Russel Metals Inc. Styrelseledamot: AB Volvo, Sandvik AB och Stena AB

20 000 B-aktier

TIDIGARE UPPDRAG

Styrelseledamot: AMF Pension och Storebrand ASA Vice VD: Svenskt Näringsliv Rättschef och Finansråd: Finansdepartementet VD: Svensk Försäkring och Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation

Executive Vice President, Steel & Chief Commercial Officer: IPSCO Executive Vice President: SSAB President: Division IPSCO

Styrelseordförande: Husqvarna AB Styrelseledamot: Meda AB VD och koncernchef: Gränges AB VD, koncernchef och ordförande: Autoliv

TOMAS JANSSON (1966) MIKAEL HENRIKSSON (1961)

Invald i styrelsen 2017 Nuvarande uppdrag Masugnsoperatör, SSAB Special Steels

Invald i styrelsen 2014 Nuvarande uppdrag Säljkoordinator, SSAB Europe

TOMAS WESTMAN (1955) Invald i styrelsen

2015 Nuvarande uppdrag RM-samordnare, SSAB Europe

Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist Jonas Bergstrand.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE STYRELSE	KONCERNLEDNING		88

REVISORER

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två revisorer eller ett eller två registrerade revisionsbolag. På årsstämman 2017 omvaldes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers som revisor för ytterligare ett år.

Huvudansvarig revisor sedan 2012 är auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson, som också är påskrivande revisor i det noterade bolaget AB Industrivärden.

Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvarige revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören och övriga personer i bolagets ledning. För information om arvode till revisorerna hänvisas till not 2 i Finansiella rapporter.

			Närvarostatistik 2017		Oberoende i förhållande till
NAMN PÅ STYRELSELEDAMOT	Invald i styrelsen	Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Bolaget och bolags ledningen	Bolagets större aktieägare
BOLAGSSTÄMMOVALDA1)
Bengt Kjell, ordförande sedan 2015	2015	9	4	5	Ja	Nej, styrelse ledamot i Industrivärden
Petra Einarsson	2014	9	–	–	Ja	Ja
Marika Fredriksson	2016	8	–	5	Ja	Ja
Pasi Laine2)	2017	7	–	–	Ja	Ja
Matti Lievonen	2014	8	4	–	Ja	Ja
Martin Lindqvist, VD och koncernchef	2011	9	–	–	Nej, VD och koncernchef i bolaget	Ja
Annika Lundius	2011	9	–	5	Ja	Nej, styrelse ledamot i Industrivärden
John Tulloch	2009	9	4	–	Nej, tidigare VD i Divi sion IPSCO	Ja
Lars Westerberg	2006	9	–	5	Ja	Ja
ARBETSTAGARREPRESENTANTER
Sture Bergvall	2005	9	–	–
Tomas Karlsson	2015	9	–	–
Patrick Sjöholm	2011	9	–	–
SUPPLEANTER
Mikael Henriksson3)	2017	8	–	–
Tomas Jansson	2014	9	–	–
Tomas Westman	2015	6	–	–

1) Information kring arvoden återfinns i not 2 i Finansiella rapporter.

2) Nyvald vid årsstämman den 6 april 2017

3) Tillträdde den 6 april 2017 och ersatte Jimmy Gustavsson

REVISIONSUTSKOTT

Arbetsuppgifter

Bland revisionsutskottets ledamöter ska en ordförande utses. Revisionsutskottets ledamöter ska utses bland styrelseledamöter som inte är anställda av bolaget. Minst en av utskottets ledamöter ska ha redovisnings- eller revisionskompetens.

Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet övervakar bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet biträder även bolagets valberedning vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Utskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 tkr per uppdrag ska på förhand godkännas av bolagets ekonomioch finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 tkr ska på förhand godkännas av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess i företaget som är uppbyggd på produktionens processer och flöden. Revisionsutskottet tar del av de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i denna process och beaktar dessa. Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen som är beskriven ovan. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer samt arvodering av dessa.

Arbetet 2017

Under 2017 har ett ökat fokus i revisionsutskottet legat på bolagets IT-säkerhet, inklusive både identifiering av risker och åtgärdande av dessa. Revisionsutskottet har även fattat beslut om en publik skattepolicy, som har publicerats på bolagets hemsida. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes av Marika Fredriksson (ordförande), Lars Westerberg, Bengt Kjell samt Annika Lundius. Under 2017 hade revisionsutskottet fem protokollförda sammanträden.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Arbetsuppgifter

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka normalt ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter skall erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen.

Arbetet 2017

Under 2017 hade ersättningsutskottet fyra protokollförda sammanträden. Ersättningsutskottet utgjordes av Bengt Kjell (ordförande), John Tulloch och Matti Lievonen. Verkställande direktören är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE	KONCERNLEDNING KONCERNLEDNING		90

KONCERNLEDNING

MARTIN LINDQVIST (1962)	OLAVI HUHTALA (1962)	CHARLES SCHMITT (1959)	PER OLOF STARK (1954)	JONAS BERGSTRAND (1965)
VD och koncernchef Nationalitet: svensk	Divisionschef SSAB Europe Nationalitet: finsk	Divisionschef SSAB Americas Nationalitet: amerikansk	Divisionschef SSAB Special Steels Nationalitet: svensk	Executive Vice President, Juridik & Strategi Nationalitet: svensk
MEDLEM I KONCERNLEDNINGEN
2001	2014	2011	2014	2006
AKTIEINNEHAV1)
11 709 A-aktier 21 023 B-aktier	17 578 A-aktier 72 873 B-aktier	3 000 B-aktier	2 000 A-aktier 1 750 B-aktier	19 125 B-aktier
UTBILDNING
Civilekonom, Uppsala universitet.	Civilingenjör.	B.Sc. Business Administration/ Finan ce, University of Texas at Arlington, tvåårigt stipendium på American Iron and Steel Institute.	Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Jur. kand., Uppsala universitet.
BAKGRUND
Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare: affärsområdeschef SSAB EMEA, divisionschef SSAB Strip Products, finansdirektör SSAB AB, ekonomichef i SSAB Tunnplåt och chefscontroller i NCC.	Anställd i Rautaruukki/SSAB sedan 1987. Tidigare: EVP Ruukki Metals, President Ruukki Fabrication, chef marknadsföring och ledande befattningar inom försäljning och produktion i Rautaruukki Metform.	Anställd i IPSCO/SSAB sedan 1990. Tidigare: befattningar inom US Steel Corporation och ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas.	Anställd i SSAB sedan 1983. Tidigare: chef för affärsenheten SSAB Wear Services, VD för helägda dotterbolaget Plannja, Vice President försäljning, marknadsföring och produktutveckling i tidigare SSAB Plate, affärsområdeschef i Europa och Nordamerika för SSAB Plate.	Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare: bolagsjurist inom ABB, OM Gruppen och Ericsson Radio Systems.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE	KONCERNLEDNING KONCERNLEDNING		91

KONCERNLEDNING

Civilingenjör, Kungliga Tekniska	Civilekonom, Uppsala universitet,	Civilekonom, Handelshögskolan,	Tekn. dr., Kungliga Tekniska
UTBILDNING
11 000 B-aktier	3 826 B-aktier	6 188 A-aktier 22 098 B-aktier	300 A-aktier 700 B-aktier
AKTIEINNEHAV1)
2013	2016	2014	2007
MEDLEM I KONCERNLEDNINGEN
Ekonomi- och finansdirektör Nationalitet: svensk	Personal- och hållbarhetsdirektör Nationalitet: svensk	Kommunikationsdirektör Nationalitet: finsk	Teknisk direktör Nationalitet: svensk
HÅKAN FOLIN (1976) MARIA LÅNGBERG (1970)		TAINA KYLLÖNEN (1967)	MARTIN PEI (1963)

Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. MBA Handelshögskolan, Stockholm.

Civilekonom, Handelshögskolan, Aalto, Helsingfors.

BAKGRUND

Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare: ekonomichef SSAB APAC, ekonomichef Tibnor och chef för affärsutveckling SSAB.
Anställd i SSAB sedan 2013. Tidigare: VD Merox och hållbarhetsdirektör SSAB, kommunikationsdirektör SSAB, seniorkonsult JKL och kommunikationsdirektör Gambro.

Anställd i Rautaruukki/SSAB sedan 2004. Tidigare: SVP, Marketing & Communication, SVP, Marketing, VP, Communication & Branding, Rautaruukki Abp och VP, Investor Relations, Metso och Rauma.

Anställd i SSAB sedan 2001. Tidigare: affärsområdeschef SSAB APAC, teknisk direktör SSAB, chef för forskning och utveckling SSAB Plate och chef för stålämnesproduktionen SSAB Plate.

Högskolan, Stockholm.

KONCERNLEDNING Koncernledningens arbete och ansvar

Koncernledningen svarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Dessa frågor samt större investeringar (överstigande 50 mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen.

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31 december 2017 utöver verkställande direktören av divisionscheferna för SSAB Europe, SSAB Americas och SSAB Special Steels, ekonomioch finansdirektören, chefen för juridik och strategi, personal- och hållbarhetsdirektören, tekniska direktören samt kommunikationsdirektören.

Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt divisionernas resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser.

Respektive divisionschef ansvarar för respektive resultat- och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av divisionerna sker via kvartalsvisa "performance reviews". Moderbolagets verkställande direktör är också i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser, t.ex. Tibnor och Ruukki Construction, där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Parallellt med de kvartalsvisa performance reviews övervakar dotterbolagsstyrelserna den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING

På årsstämman 2017 beslutades att ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av fast lön, rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av den rörliga lönedelen vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella

förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter. I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och med en individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Koncernens operativa ledningsstruktur

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE	KONCERNLEDNING KONCERNLEDNING		93

Incitamentsprogram för ledande befattningshavare

2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för då maximalt 100 (numera 150) nyckelpersoner, däribland bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter samt SSABs finansiella mål. Programmet har införts i syfte att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. För närmare information om gällande ersättningar hänvisas till not 2. Bolaget har inga aktierelaterade incitamentsprogram.

INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare tillse att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att krav på noterade bolag efterlevs.

Det är koncernens uppgift att förebygga att risker förverkligas samt att genom olika åtgärder minimera följderna av inträffade skadehändelser. Som en integrerad del av den årliga strategiprocessen genomförs en riskkartläggning av koncernens interna och externa risker. Resultatet av detta arbete rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Både arbetet med att aktivt förebygga att skada överhuvudtaget inträffar och arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, övervakas och följs upp inom koncernens Risk Managementorganisation. Det är divisionernas och dotterbolagens ansvar att bedriva ett rationellt skadeförebyggande arbete. Respektive division har en utsedd koordinerande Risk Manager.

HÅLLBARHETSRISKER

SSAB har ansvar för hur den egna verksamheten bedrivs och för de anställdas arbetsförhållanden men också för hur verksamheten påverkar samhället i stort. Det handlar om att ta ansvar för hur alla delar i företagens värdekedja hanteras, från leverantörer till den framtida användningen av företagets produkter. Det handlar också om att minimera företagens miljöpåverkan genom att förbättra och effektivisera produktionsprocesser och arbetssätt samt att utveckla produkter som bidrar till minskade utsläpp och mindre miljöpåverkan.

SSAB har en hållbarhetsdirektör som sedan 2016 ingår i koncernledningen med uppgift att samordna och driva hållbarhetsfrågorna på koncernnivå. Hållbarhetsdirektören leder på koncernnivå en ledningsgrupp för hållbarhetsfrågor där medlemmarna bildar ett nätverk av expertis inom bl.a. HR, miljö, hälsa och säkerhet samt affärsetik.

INTERNREVISION

SSABs funktion för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att identifiera riskområden, utföra interna revisioner och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden. Internrevisorn deltar vid möten i revisionsutskottet.

Internrevisionen är organiserad koncernövergripande med en revisionsplan utarbetad för att vara koncernövergripande. Revisionsaktiviteterna planeras av chefen för internrevision och beslutas av revisionsutskottet.

Huvuddelen av arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan. Övrigt arbete består till största delen av specifika revisioner samt uppföljning av självutvärderingar i koncernen gällande internkontroll.

Revisionerna utförs enligt en framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdesskapande rapporter. Dessa rapporter beskriver observationer, rekommendationer och förbättringsområden i syfte att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen. Utöver detta genomför funktionen även granskningar på uppdrag av ledning eller av andra uppkomna anledningar. För ytterligare beskrivning av internrevisionens arbete 2017, se nedan i avsnittet "Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen".

Under året har internrevision genomfört ett antal revisioner av dotterbolag enligt bolagets manual för revision av risker för bedrägeri och korruption. Revisionerna har inte påvisat några konkreta oegentligheter men möjligheter att reducera risker ur detta perspektiv har identifierats. Dessa förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med framtagna handlingsplaner.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE	KONCERNLEDNING KONCERNLEDNING		94

För att ytterligare stärka den interna kontrollen och riskhanteringen finns en så kallad visselblåsarfunktion genom vilken allvarliga missförhållanden och överträdelser av bolagets Uppförandekod kan rapporteras. Syftet med denna funktion är bland annat att garantera säkerheten i arbetsmiljön, att upprätthålla god affärsetik samt stävja ekonomiska oegentligheter inom SSAB till förmån för bolagets anställda, kunder, leverantörer och ägare.

STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen för SSAB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

Ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

SSABs modell för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har tagit sin utgångspunkt ur det internationellt etablerade ramverket Internal Control Integrated Framework, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ("COSO").

SSABs process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen baseras på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. SSABs process för internkontroll är utformad för att rimligt säkerställa kvaliteten och riktigheten i den finansiella rapporteringen samt säkra att rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt övriga krav på börsnoterade bolag i Sverige.

En förutsättning för att detta ska uppnås är att det finns en god kontrollmiljö, tillförlitliga riskbedömningar, etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen beträffande väsentliga

redovisningsfrågor som koncernen tillämpar samt följer upp den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till dotterbolagschefer.

Kvaliteten i den finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Det pågår ett fortlöpande arbete med att vidareutveckla koncerngemensamma policyer och manualer, bland annat finns en koncerngemensam ekonomihandbok (Financial Guidelines) som kontinuerligt uppdateras och kommuniceras inom koncernen. Utöver Financial Guidelines är finanspolicyn, investeringspolicyn, informationspolicyn, attestinstruktioner samt Uppförandekoden de mest väsentliga övergripande koncerngemensamma styrdokumenten.

Arbetet med att informera om koncernens Uppförandekod fortsatte under 2017 och fram till årsskiftet 2017/2018 har över 90 % av personalen genomgått koncernens internutbildning i affärsetik.

Riskbedömning

SSABs organisation utsätts för både interna och externa risker. För att rimligt säkra en god intern kontroll identifieras, mäts och åtgärdas de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Detta är en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. SSABs verksamhet karaktäriseras av processer med väl inarbetade rutiner och system. Riskbedömningen sker därför till stor del inom dessa processer. På koncernnivå sker endast övergripande riskbedömningar. Ansvariga i koncernen identifierar, övervakar och följer upp risker. Detta skapar förutsättningar för att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på samtliga nivåer. Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med koncernens finanspolicy (se not 28 i Finansiella rapporter). För en översikt av koncernens affärsmässiga riskexponering, se ovan i avsnittet Intern kontroll och riskhantering samt förvaltningsberättelsen.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE	KONCERNLEDNING KONCERNLEDNING		95

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och mer detaljerade nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.

Under de senaste åren har en fördjupad analys över koncernbolagens processer och kontrollstrukturer genomförts. Detta har lett fram till ett mer systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker och risker i den finansiella rapporteringen samt dokumentation av kontroller för hur dessa risker ska förebyggas och upptäckas. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur och dessa bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning och granskning av internrevision. Detta arbetssätt har implementerats i ett koncerngemensamt system vilket används vid kontroll av den finansiella rapporteringens tillförlitlighet.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Exempelvis finns det etablerade controllerfunktioner som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med divisions- och dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar löpande bland annat verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns ytterligare risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är av mindre repetitiv karaktär och innehåller fler moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är bland annat att det finns en väl fungerande rapportstruktur där divisionerna rapporterar enligt standardiserade rapporteringsmallar, samt att viktiga resultat- och balansposter specificeras och kommenteras.

Information och kommunikation

EXTERNT

SSABs kommunikation ska vara korrekt, öppen, snabb och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med den europeiska marknadsmissbruksförordningen samt regelverket för Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki och i enlighet med övriga tillämpliga regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknad samt nuvarande och blivande aktieägare en allsidig och tydlig bild av företaget, dess verksamhet, strategi och ekonomiska utveckling.

Styrelsen fastställer koncernens årsredovisning och halvårsrapport samt uppdrar åt koncernchefen att, i enlighet med styrelsens arbetsordning, avge kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Samtliga ekonomiska rapporter och pressmeddelanden publiceras på hemsidan, www.ssab.com, samtidigt som de offentliggörs via en nyhetsdistributör samt Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki, och meddelas till Finansinspektionen.

Finansiell information om koncernen får endast lämnas av styrelsens ordförande, koncernchefen och koncernens ekonomi- och finansdirektör, samt av koncernens kommunikationsdirektör och chefen för Investor Relations. Divisionerna får endast sprida ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Bolaget tillämpar tysta perioder, vilket innebär att bolaget under dessa perioder inte kommunicerar kring bolagets utveckling. Tysta perioder är tre veckor innan publicering av bokslutskommuniké, halvårsrapport samt kvartalsrapporter.

I händelse av en läcka av insiderinformation eller vid speciella händelser som kan påverka värderingen av bolaget har bolaget som rutin att underrätta Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki varefter pressmeddelande med motsvarande information skickas ut. Informationsverksamheten regleras i bolagets informationsdirektiv och informationsinstruktion.

INTERNT

En viktig kommunikationskanal inom företaget är intranätet där information publiceras kontinuerligt. Varje kvartal hålls dessutom en intern websändning för samtlig personal samt så kallade All Managers Meetings (AMMs) med alla chefer. Dessa AMMs leds antingen av bolagets VD eller av någon av divisionscheferna. Regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten hålls med respektive ekonomichef på divisionerna. På dessa sätt uppdateras divisionerna om nyheter och förändringar inom bland annat redovisningsområdet, samt rutiner och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Därutöver kommunicerar moderbolaget kontinuerligt förändringar i koncerngemensamma redovisningsprinciper och policyer samt andra relevanta frågor relaterade till den finansiella rapporteringen.

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av de interna och externa revisorernas arbete och rapporter.

Internrevisionen genomförde under 2017 löpande oberoende och objektiva granskningar av koncernenens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering enligt den fastställda revisionsplanen. Revisionsplanen för 2017 baserades på en riskanalys som förankrades hos koncernledningen och som sedan fastställdes av revisionsutskottet. Granskningarna har utförts enligt en beslutad revisionsprocess som avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning. Resultatet har löpande presenterats till divisionschefer och revisionsutskottet gällande observationer, vidtagna åtgärder och status på genomförandet.

De externa revisorerna följer årligen upp utvalda delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen. De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionsutskottet och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2017		STYRELSE		KONCERNLEDNING KONCERNLEDNING		97

ÖVRIGA OBLIGATORISKA UPPLYSNINGAR ENLIGT 6 KAP 6 § ÅRSREDOVISNINGSLAGEN

Med anledning av kraven i 6 kap 6 § Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda upplysningar som ska lämnas i bolagsstyrningsrapporten upplyses följande:

Av bolagets aktieägare har Industrivärden och Solidium Oy direkt eller indirekt ett aktieinnehav, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Industrivärdens innehav uppgår per 31 december 2017 till 18,2 % av det totala röstetalet och 11,4 % av det totala antalet aktier. Solidiums innehav uppgår per 31 december 2017 till 11,0 % av det totala röstetalet och 17,1 % av det totala antalet aktier.
Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Bolagsstämman har inte lämnat något bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier eller ge ut nya aktier.

Ytterligare information

Ytterligare information om bolagsstyrningen i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:

Rutiner för årsstämman:
när och var årsstämman ska hållas
hur aktieägare kallas och anmäler sig
vilka beslut som ska fattas på årsstämman
Information från SSABs tidigare årsstämmor, vilket generellt inkluderar kallelser, protokoll, verkställande direktörens anföranden och kommunikéer
Bolagsordning
Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
Information om valberedningen

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Till bolagstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2017 på sidorna 82–97 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 12 mars 2018 PricewaterhouseCoopers AB Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

GRI RAPPORT

Strategi för hållbarhet
Hållbarhetsstrategi och mål
Vårt bidrag till målen för hållbar utveckling
SSAB och värdekedjan
Hållbarhetsstyrning
Affärsetik
Intressentengagemang

GRI rapportprofil

Rapporteringspraktik
Väsentlighetsanalys
GRI-index
146 Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

STRATEGI FÖR HÅLLBARHET

HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH MÅL

SSABs mål är att bli ett av världens mest hållbara stålföretag. SSABs hållbarhetsstrategi stöder SSABs övergripande strategi (Mer information på s. 17–25). SSAB sammanfattar sitt hållbarhetsarbete i tre fokusområden: Hållbart erbjudande, Hållbar verksamhet och Ansvarsfull partner.

2017 höjde SSAB företagets ambitioner för hållbarhet och satte upp nya långsiktiga mål. Vi har också uppdaterat innehållet i våra fokusområden och några av målen för hållbarhetsstrategin genom att

lägga till mål som bättre återspeglar vår strategi och våra intressenters förväntningar, samt genom att ta bort mål som redan uppnåtts eller är oväsentliga. Vi uppdaterade också våra miljömål, för minskning av koldioxidutsläpp, minskad energianvändning och ökad återanvändning av restprodukter, som var satta till 2019, eftersom dessa mål uppnåddes redan under 2017.

Strategiskt fokusområde	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER
Långsiktiga mål	10 miljoner ton i årlig koldioxidbesparing för kunderna 2025	Fossilfritt 2045	Ansvarsfull partner
Beskrivning	Genom att använda SSABs höghållfasta stål kan SSABs kunder få betydande koldioxidbesparingar under sin produkts användningsfas.	SSAB ska stegvis gå mot en fossilfri stålproduktion genom HYBRIT-projektet (Mer information på s. 59) och att dessutom eliminera andra fossila utsläpp, vilket gör det möjligt för alla våra verksamheter att bli fossilfria före 2045.	SSAB följer strikta normer som en ansvarsfull partner genom att ta ansvar för affärsetik och en ansvarsfull materialförsörjning samt att ständigt sträva efter att förbättra säkerhet, mångfald och vår roll som attraktiv arbetsgivare.
Mål	10 miljoner ton i årlig koldioxidbesparing för kunderna 2025: • 7,8 miljoner ton i besparingar genom SSAB EcoUpgraded 2025 • 2,2 miljoner ton i besparingar genom genom Automotive Premium 2025	• HYBRIT i produktion 2035 • Fossilfritt 2045 • I slutet av 2020 kommer SSAB att ha uppnått följande miljö- och energimål: - En bestående minskning av koldioxidutsläpp om 300 000 ton - En bestående minskning av inköpt energi om 400 GWh (elkraft och bränslen) - En varaktig förbättring i om 50 000 ton i nyttjandet av restprodukter Basåret för uppföljning av målen är 2014.	• SSAB strävar efter att bli det säkraste stålföretaget i världen, med en nollvision avseende olyckor • Uppnå ett mått på medarbetarengagemang som överstiger det globala genomsnittet (det mäts vartannat år) • Vid slutet av 2019 kommer SSAB att ha uppnått följande mål för jämställdhet: - Kvinnor innehar 30 % av ledande befattningar vid slutet av 2019
Resultat för 2017	De årliga koldioxidbesparingarna för kunderna var i totalt 8,9 miljoner ton: • 7,5 miljoner ton i besparingar genom SSAB EcoUpgraded leveranser • 1,4 miljoner ton i besparingar genom Automotive Premium leveranser	• Förstudien till HYBRIT slutfördes och publicerades i februari 2018. Läs mer på SSABs webbplats • I slutet av 2017 uppnådde SSAB: - 218 000 ton eller 73 % av målet gällandet minskning av koldioxidutsläpp - 304 GWh (1 094 TJ) eller 76 % av målet gällandet minskning av inköpt energi - 39 000 ton eller 78 % av målet gällandet nyttjandet av restprodukter Mer information på s. 115, 120 och 125.	• SSABs olycksfallsfrekvens med förlorad tid (LTIF) som ledde till frånvaro på över en dag var 5,6 (6,8), -18 % jämfört med 2016 Mer information på s. 132. • Sammantaget var indexet förmedarbetarengagemang (som uppmättes i Voice, SSABs globala medarbetarundersökning) 69, som är något under den externa globala normen (72) och Voice 2015 (70) • Vid slutet av 2017, innehade kvinnor 27 (27) % av SSABs ledande befattningar

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR	GRI RAPPORTPROFIL			100

VÅRT BIDRAG TILL MÅLEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

De globala målen för hållbar utveckling som antogs av FN 2015 definierar internationella fokusområden och mål för hållbar utveckling fram till 2030. Vi vill göra vår insats för att främja uppnåendet av målen i vår verksamhet och i vår värdekedja. I linje med vår vision driver vi förändringen mot en

starkare, lättare och mer hållbar värld. Även om vi kan delta i arbetet med att uppnå alla mål på olika sätt, har vi valt att koncentrera oss på sju mål som är nära knutna till vår verksamhet och där vi tror att vi kan ha störst effekt.

HÅLLBARHETSMÅL	I VÅR VERKSAMHET	GENOM VÅRA PRODUKTER
	SSAB strävar efter att vara en arbetsplats med lika möjligheter för alla. Målet är att 30 procent av de ledande befattningarna i företaget ska innehas av kvinnor vid utgången av 2019.
	SSABs produktionsprocesser är energiintensiva. Systematiskt arbete kring energianvändning och energiåtervinning i alla anläggningar, såväl som elproduktion från processgaser i vissa stålverk, säkerställer hög energieffektivitet och begränsar utsläppen.	Våra stål används i anläggningar för förnybar energi såsom vattenkraft, vindkraft, sol- och vågkraft samt biobränsleanläggningar.
	Genom nära samarbete med kunderna utvecklar SSAB fortlöpande nya produkter, tillämpningar, tjänster och processer med målet att hela tiden förbättra vårt hållbara utbud. Vi fokuserar på forskning och utveckling av miljömässigt stabila teknologier och produktionsprocesser. Vi främjar samarbete med forskningsinstitut och andra industriföretag för att stödja hållbar industriell utveckling.	SSABs stål är en viktig byggsten för hållbara industrier och infrastruktur. SSAB erbjuder kunderna ett brett utbud av höghållfasta och slitstarka stål som ger bättre energi- och materialeffektivitet samt styrka och hållbarhet i de tillämpningar där de används och därigenom minskar deras miljöpåverkan.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR	GRI RAPPORTPROFIL			101

SSAB fokuserar på materialeffektivitet genom att använda återvunnet stålskrot och biprodukter som ersättning för naturresurser. Material som inte kan återanvändas internt kan vidareförädlas till biprodukter och säljas externt, vilket minskar koldioxidutsläppen genom att de ersätter naturresurser i andra branscher.

HÅLLBARHETSMÅL I VÅR VERKSAMHET GENOM VÅRA PRODUKTER

Stål spelar en viktig roll för i en hållbar värld. Det är 100 procent återvinningsbart och det mest återvunna materialet i världen. Stål är en integrerad del av kretsloppsekonomin, som strävar efter noll avfall, minskad användning av naturresurser och ökad återanvändning och återvinning av material.

SSAB har åtagit sig att minska koldioxidutsläppen från sin verksamhet. Utsläpp från masugnsbaserad ståltillverkning kan minskas i viss utsträckning genom att förbättra material- och energieffektiviteten i produktionsprocesserna. På lång sikt rör sig SSAB stegvis mot en fossilfri ståltillverkningsprocess genom HYBRIT-initiativet och genom att eliminera andra fossilrelaterade utsläpp, vilket gör att hela verksamheten kan bli fossilfri 2045.

SSAB erbjuder kunderna ett brett utbud av höghållfasta och slitstarka stål som ger bättre energi- och materialeffektivitet samt styrka och hållbarhet i de tillämpningar där de används, vilket minskar koldioxidutsläppen i slutproduktens användningsfas

Ruukki Construction erbjuder energieffektiva byggnads- och konstruktionslösningar som möjliggör nära-nollenergibyggande.

SSAB har undertecknat FNs Global Compact och vi ökar ständigt våra insatser för att skydda och respektera de 10 principerna och främja deras anda inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption.

Samarbete mellan branscher, länder och regeringar är en viktig drivkraft för hållbar utveckling. Vi strävar efter att utöka våra partnerskap för att underlätta samarbete inom teknik, innovation och kunskapsutbyte.

Att arbeta tillsammans med våra kunder för att förbättra energieffektiviteten och minska råvaruanvändningen är ett viktigt sätt för SSAB att skapa hållbara lösningar och slutprodukter.

SSAB OCH VÄRDEKEDJAN

Bilden visar omfattningen av vår påverkan på värdekedjan och ger exempel på hur vi hanterar effekterna och skapar positiva resultat och värden.

INKÖP

Råvaror som används för att tillverka järn och stål står för SSABs mest betydande inköp. På SSAB är hållbarhet en integrerad del av vår inköpsverksamhet och supply chain management, och leverantörerna ska följa SSABs hållbarhetspolicy för leverantörer.

GRAD AV INFLYTANDE: MEDELHÖG

PÅVERKAN / ÄMNEN I FOKUS

Säkerhet
Mänskliga rättigheter och arbetsrätt hos leverantörer
Miljöpåverkan från utvinning av råmaterial

SKAPAT VÄRDE / POSITIVA RESULTAT

Betalningar till leverantörer och entreprenörer
Bättre hållbarhetsvillkor hos leverantörer

HANTERING AV PÅVERKAN

• Ansvarsfulla inköpsrutiner

Läs mer på s. 74–77 och 137.

PRODUKTION/VERKSAMHET

Effektiv verksamhet, flexibilitet, miljövänlig teknik och en säker arbetsmiljö är kärnan i SSABs produktion.

GRAD AV INFLYTANDE: HÖG

PÅVERKAN / ÄMNEN I FOKUS

Säkerhet
Utsläpp och avfall från
stålproduktionen • Användning av råvaror och energi

SKAPAT VÄRDE / POSITIVA RESULTAT

Säkrare och hälsosammare arbetsmiljö för SSABs anställda och entreprenörer

naturresurser och minskade koldioxidutsläpp genom att utnyttja biprodukter och återvunnet stål som råmaterial

Förbättrad energieffektivitet genom energiåtervinning och systematisk energihantering
Bidrag till minskade klimatförändringar och framtida fossilfri stålproduktion genom HYBRIT-initiativet
Skapande av sysselsättning och välstånd på våra produktionsorter

HANTERING AV PÅVERKAN • Starkt fokus på hälsa och säkerhet för att minimera riskerna för olyckor

• Arbeta för att öka mångfalden i arbetsstyrkan och bli

Främja en högpresterande organisation
Anställdas löner och förmåner
Effektivare användning av
en attraktivare arbetsgivare • Minska koldioxidutsläppen genom effektivare användning av material
Förbättra energieffektiviteten genom systematisk energihantering
Arbeta för att få en fossilfri stålproduktion

Läs mer på s. 54–62 och 113–136.

GRAD AV INFLYTANDE: MEDELHÖG

PÅVERKAN / ÄMNEN I FOKUS

Koldioxidutsläpp som genereras under transporten av råvaror och produkter
Övriga utsläpp till luft och vatten
Användning av fossila bränslen • Sociala, arbetsrättsliga frågor, hälsa och säkerhet hos våra logistikpartner

SKAPAT VÄRDE / POSITIVA RESULTAT

• Mer optimala, kostnadseffektiva och hållbara transporter

sätt, transportvägar och

lastbärarkapacitet • Ta hänsyn till miljömässiga och sociala kriterier vid val av logistiktransportörer
Aktiv dialog med berörda myndigheter om transportföreskrifter
Arbeta mot vårt långsiktiga mål fossilfria interna transporter genom att gradvis förnya fordonsparken med el- och biobränslefordon

TRANSPORT

SSABs verksamhet är beroende av effektiva transporter i varje steg av värdekedjan, både uppströms och nedströms, och även inom SSAB. Transporterna sker främst på järnväg och med båt, men även med lastbil. SSAB fokuserar på att minimera vårt miljöavtryck med hjälp av snabbare transporter och miljövänliga bränslen. När så är möjligt strävar SSAB efter att transportera på järnväg eller med båt i stället för på väg.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR	GRI RAPPORTPROFIL			103

FÖRSÄLJNING

SSAB har ett omfattande globalt försäljningsnät, som möjliggör ett nära samarbete med kunderna.

GRAD AV INFLYTANDE: HÖG

PÅVERKAN / ÄMNEN I FOKUS

Kundnöjdhet
Sociala frågor, säkerhet, hälsa, kompetensutveckling och mångfald
Etiska frågor (antikorruption) i kundrelationer

SKAPAT VÄRDE / POSITIVA RESULTAT

Långsiktiga kundrelationer
Nöjda, mer konkurrenskraftiga kunder
Minskad miljöpåverkan genom högre användning av höghållfasta stål globalt

• Främja en högpresterande organisation • Främja nära samarbete med kunderna för att öka användningen av höghållfasta och slitstarka stål

HANTERING AV PÅVERKAN

Marknadsföra våra produkter med hållbarhetsfördelar (SSAB EcoUpgraded, EcoSmart, Ruukki Construction)
Skapa förståelse för kundbehov i FoU-processen och kontinuerligt utveckla nya produkter och tillämpningar för att förbättra våra hållbara erbjudanden • Erbjuda kunderna tekniskt stöd
och eftermarknadstjänster

Läs mer på s. 44–53.

ANVÄNDNINGSFAS

Med hjälp av SSABs höghållfasta stål kan kunderna tillverka produkter som använder mindre material, är starkare, lättare och mer hållbara och minskar kostnaderna, vilket gör kunderna och deras produkter mer hållbara och konkurrenskraftiga.

GRAD AV INFLYTANDE: MEDELHÖG

PÅVERKAN

Energiförbrukning och koldioxidutsläpp vid användning av rörlig utrustning som släpvagnar, lastbilar, materialhanterings- och lyftutrustning
Byggnaders energiförbrukning

SKAPAT VÄRDE / POSITIVA RESULTAT

Minskad miljöpåverkan genom högre användning av höghållfasta stål globalt; slutprodukter tillverkade av mindre råmaterial, med lägre vikt och bränsleförbrukning, ökad lastkapacitet och längre livslängd. Allt detta leder till minskade koldioxidutsläpp i användningsfasen
Förbättrad energieffektivitet i byggnader

HANTERING AV PÅVERKAN

Främja nära samarbete med kunder för att öka användningen av höghållfasta och slitstarka stål
Marknadsföra våra produkter med hållbarhetsfördelar (SSAB EcoUpgraded, EcoSmart, Ruukki Construction)
Skapa förståelse för kundbehov i FoU-processen och kontinuerligt utveckla nya produkter och tillämpningar för att förbättra våra hållbara erbjudanden
Tillhandahålla slitdelar och stål för slitdelar för att förlänga livslängden i maskiner och utrustning

Läs mer på s. 44–53.

ÅTERANVÄNDNING

Stål är ett unikt material som behåller sina egenskaper oavsett hur många gånger det återvinns. Användning av återvunnet stål i stålproduktionen ökar materialeffektiviteten och minskar koldioxidutsläppen.

GRAD AV INFLYTANDE: MEDELHÖG

PÅVERKAN / ÄMNEN I FOKUS

Stålets återvinningsbarhet
Avfall från järn- och stålprodukter vid slutet av deras livstid

SKAPAT VÄRDE / POSITIVA RESULTAT

Användning av stålskrot minskar användning av obearbetade råvaror och koldioxidutsläpp i stålets livscykel
Minimerat avfall från järn- och stålprodukter vid slutet av deras livstid

HANTERING AV PÅVERKAN

Förbättra materialeffektiviteten genom användning av återvunnet stålskrot som ersättning för naturresurser i stålproduktionen
Kommunicera och marknadsföra stål som ett återvinningsbart, hållbart materialval
Främja återvinningen av järn- och stålprodukter

Läs mer på s. 115–116.

HÅLLBARHETSSTYRNING

Hållbarhetsstyrningen på SSAB grundas på företagets vision, värderingar och uppförandekod, kompletterat med våra styrdokument. Hållbarhet är en integrerad del av SSABs strategi. Det högsta beslutande organet i dessa frågor är styrelsen, som har ett gemensamt ansvar för frågor som rör hållbarhet.

STYRDOKUMENT OCH PRINCIPER FÖR HÅLLBARHET

SSABs värderingar tjänar som kompass för vårt agerande och uppförande, samt i de val vi gör. Våra värderingar kompletteras av SSABs styrdokument.

Uppförandekod

hjälper oss att översätta värderingar till handling
utgör grunden för vårt miljömässiga och sociala ansvarsåtagande

HANTERING AV SÄKERHET

SSAB har åtagit sig att skapa mervärde för våra intressenter och att bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med våra medarbetare, kunder, aktieägare och andra affärspartners – och att göra det på ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt. SSAB är fast beslutet att vara världens säkraste stålföretag, med en nollvision avseende olyckor och arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Att erbjuda en säker och trygg arbetsmiljö för våra medarbetare, entreprenörer och besökare som tillbringar tid på våra arbetsplatser är av högsta prioritet. Alla medarbetare som arbetar för SSAB har ett personligt ansvar för att dagligen arbeta på ett säkert sätt. Att arbeta säkert är en grundläggande förutsättning för anställning hos SSAB. Arbetsmiljö är en del av det integrerade ledningssystemet. Om säkerhetsstyrning på s. 132–134.

HANTERING AV MILJÖFRÅGOR

Våra styrdokument avseende miljö fastställer de viktigaste ambitionerna för SSABs miljöarbete och inkluderar de miljöaspekter som spelar en avgörande roll för en hållbar utveckling av SSABs verksamhet. Styrdokumenten stödjer det dagliga arbetet inom organisationen och innebär i huvudsak följande:

SSAB kommer att fortsätta att utveckla produkter och tjänster i samarbete med kunder, i syfte att aktivt bidra till en miljövänlig och lönsam verksamhet
SSAB tror på effektiv användning av råvaror och energi, samtidigt som man minimerar avfall

Om miljöstyrning på s. 113–114.

LEDNINGSSYSTEM OCH RISKHANTERING

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR	GRI RAPPORTPROFIL			105

Ledningssystem för säkerhet och arbetsmiljö, i enlighet med OHSAS 18001, har implementerats vid samtliga produktionsanläggningar
Miljö- och klimatarbetet sker främst inom ramen för miljöledningssystemet ISO 14001 samt via lokala energiledningssystem
Även risker relaterade till arbetsmiljön samt miljörisker omfattas av SSABs interna riskkontroller och internrevisioner

Våra system säkerställer att vi upprättar mål, mäter resultat och följer upp vårt arbete. Mer om risker och riskhantering på s. 162.

GLOBAL COMPACT

SSABS HÅLLBARHETSORGANISATION

SSABs styrelse godkänner hållbarhetspolicyer och övervakar SSABs hållbarhetsarbete. SSABs koncernledning är ansvarig för utformningen av företagets hållbarhetsstrategi och för att följa upp hur strategin implementeras i divisioner, dotterbolag och stödfunktioner. Hållbarhetsfrågorna finns ofta på dagordningen hos SSABs koncernledning för att se till att den högsta ledningen är nära inbegripen i viktiga frågor som rör hållbarhet.

SSABs personaldirektör och hållbarhetschef ansvarar för att samordna och driva hållbarhetsarbetet inom koncernen. Hon är medlem i koncernledningen och direkt underställd SSABs koncernchef och VD. SSABs ledningsgrupp för hållbarhetsfrågor skapar ett nätverk med expertis inom viktiga hållbarhetsfrågor som ansvarar för att samordna och driva fram SSABs hållbarhetsinitiativ. I praktiken är hållbarhetsfrågorna integrerade i det dagliga arbetet på produktionsanläggningar, i globala divisioner och supportfunktioner. Alla medlemmar i ledningsgruppen för hållbarhetsfrågor ansvarar för att ha ett nära samarbete med relevanta personer inom hela företaget, för att säkerställa att kunniga experter och medarbetare från divisionerna är inkluderade i hållbarhetsarbetet.

För att stödja arbetet som är förknippat med den yttre miljön har SSAB ett miljöråd med representanter från varje division, de huvudsakliga produktionsanläggningarna samt från SSABs dotterbolag Ruukki Construction, Tibnor och Merox. Miljörådet leds av SSABs miljöchef som även är medlem i ledningsgruppen för hållbarhetsfrågor. Företagets ansvarige för affärsetik arbetar tillsammans med inköpsavdelningen med frågor som är relaterade till ansvarsfullt inköp av varor och tjänster.

SSAB knyter hållbarhetsfrågor, t.ex. nyckeltal för säkerhet, till ersättning. Interna säkerhetsmål är exempelvis delar av bonusprogrammet för vissa medarbetargrupper och den högsta ledningen. För vissa medarbetargrupper kan de individuella prestationsmålen även omfatta mål för utsläppsminskning eller andra hållbarhetsrelaterade ämnen.

HÅLLBARHETSSTYRNING EFTER ASPEKT

Hållbarhetsstyrning (enligt GRI) efter väsentlig aspekt inom områdena ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter beskrivs mer i detalj antingen i denna GRI-rapport eller i Affärsöversikten. Listan över SSABs materiella aspekter och information om väsentlighetsanalysen finns på s. 139–141.

Metoden för styrning av varje aspekt utvärderas som en del av SSABs rutin för hållbarhetsstyrning och vi förbättrar våra styrdokument, riktlinjer och rutiner för att garantera att vi har uppnått våra mål och kontinuerligt förbättrar SSABs prestationer inom hållbarhetsfrågor.

AFFÄRSETIK

FUNKTION FÖR ETIK OCH COMPLIANCE

SSAB har en funktion för etik och compliance för att ytterligare stärka vårt fokus på affärsetik. Denna roll innefattar strategiskt ansvar för

arbetet med affärsetik, anti-korruption och mänskliga rättigheter, samt
implementering av ny lagstiftning och internationella riktlinjer inom dessa områden

Hur vi mäter resultat:

Andel medarbetare som har tillgång till Ethics Line
Andel nya medarbetare som omfattas av introduktionsprogram; inkluderande bla att underteckna en bekräftelse av SSABs uppförandekod samt genomgå webbaserad utbildning i affärsetik
Andel medarbetare som har genomgått webbaserad utbildning i affärsetik

STYRDOKUMENT

SSAB har flera olika dokument som stödjer programmet för etik och compliance:

Uppförandekod (uppdaterad 2017)
Instruktion angående anti-korruption: tillhandahåller information om hur SSAB definierar muta och otillbörliga förmåner samt hur medarbetare förväntas agera vid sina kontakter med leverantörer, kunder och andra affärspartners
Instruktion för granskning av affärspartners: beskriver processen för granskning av affärspartners inom riskområden för korruption
Instruktion för Ethics Line: beskriver hur man rapporterar överträdelser och hur en rapport utreds

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Enligt FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter åligger det företag att respektera de mänskliga rättigheterna. SSAB stödjer FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och har inkluderat ett åtagande härom i uppförandekoden. SSAB kommer att implementera processer för att undvika kränkningar av mänskliga rättigheter och vidta åtgärder för det fall vår verksamhet är inblandad i negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Vi fokuserar på att tillhandahålla en säker arbetsmiljö där medarbetare inte utsätts för trakasserier eller diskriminering, och vi respekterar medarbetarnas rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar.

I slutet av 2017 genomförde SSAB en utvärdering av risker gällande mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet i Polen, Kina och Sydafrika. Arbetet fokuserade på risker relaterade till diskriminering, barnarbete, tvångsarbete, trafficking, föreningsfrihet samt arbetsvillkor. SSAB kommer att gå igenom rapporten för att se över vilka delar som eventuellt kan förbättras. Genom utvärderingen blir det lättare för SSAB att identifiera och förstå frågor gällande mänskliga rättigheter inom organisationen samt att hantera frågorna på ett effektivt och konstruktivt sätt.

Mänskliga rättigheter är en viktig aspekt när vi utvärderar leverantörer. Läs mer på s. 74–77 och 137.

INTRESSENTENGAGEMANG (102- 40, 42, 43, 44)

INTRESSENTGRUPPER, IDENTIFIERING OCH VAL AV INTRESSENTER (102-40, 42)

SSAB har många olika intressenter och de är viktiga för arbetet med att definiera företagets prioritering av hållbarhetsfrågor. De viktiga intressenterna är de som påverkas av SSABs verksamhet och aktiviteter, och som på liknande sätt påverkar SSAB.

Följande grupper anses vara de viktigaste intressentgrupperna:

Befintliga och potentiella kunder
Befintliga och potentiella medarbetare
Aktieägare, investerare och finansiärer
Leverantörer
Lokala samhällen i närheten av våra produktionsanläggningar
Myndigheter och organisationer

Andra intressenter som vi samverkar aktivt med omfattar media, tillsynsmyndigheter, olika forskningsorgan och partnerorganisationer, forskningsinstitut, universitet och yrkesskolor.

STRATEGI FÖR INTRESSENTENGAGEMANG (102-43)

upprätthåller och utvecklar relationer till intressenterna på ett aktivt sätt och använder information från intressenterna för att utveckla sin verksamhet, sina produkter och tjänster. En öppen och kontinuerlig dialog ökar tilltron på SSABs förmåga att hantera risker och utnyttja möjligheter, vilket samtidigt förbättrar företagets utveckling. Ett mål med dialogen är även att informera om SSABs ansträngningar och åtgärder på hållbarhetsområdet. Samtidigt är god kommunikation lika viktig ur intressenternas synvinkel – att SSAB kan bidra till leverantörers, kunders och investerares hållbarhetsrelaterade utvärderingar såväl som till olika hållbarhetsbedömningar.

SSAB har ett nära samarbete med sina kunder med avseende på utveckling av tillämpningar och teknisk support. SSAB deltar aktivt i mässor och seminarier och bjuder in kunder till bruksbesök och varje år till Swedish Steel Prize, en tävling som grundades av SSAB år 1999 för att inspirera och sprida kunskap om höghållfasta stål och hur det kan användas för att utveckla starkare, lättare och mer hållbara produkter.

Det är viktigt för SSAB att ha engagerade, kompetenta och motiverade medarbetare som skapar en högpresterande organisation. De årliga resultat- och planeringssamtalen mellan medarbetare och chefer är ett viktigt element i uppföljningen av resultat och för att ge ömsesidig feedback och upprätta mål för prestationer och personlig utveckling. SSAB genomför även regelbundna medarbetarundersökningar för att mäta hur nöjda och engagerade medarbetarna är. Undersökningen ger alla en möjlighet att delta i diskussionen och lämna feedback.

SSAB engagerar sina investerare och analytiker i en dialog för att säkerställa att finansmarknaderna har korrekt och tillräcklig information för att bedöma SSABs värde. Dialogen omfattar årliga bolagsstämmor, ekonomiska rapporter, resultatkonferenser och webbsändningar, information på företagets webbplats, pressmeddelanden, möten med investerare och analytiker, seminarier, och besök på anläggningarna. Vid möten med investerare och analytiker diskuteras även hållbarhetsrelaterade frågor, t.ex. SSABs hållbarhetsstrategi och -styrning, säkerhet, klimatförändringen och energiförsörjning. SSABs arbete på hållbarhetsområdet omfattar hela värdekedjan och via regelbundna möten med leverantörer och uppdragstagare och via leverantörsrevisioner upprätthåller SSAB en dialog med viktiga leverantörer om frågor avseende bland annat avtal, socialt- och miljömässigt ansvar, kvalitet samt noggrannhet vid leveranser.

SSAB är aktivt engagerat i de lokala samhällen där företaget är verksamt och är oftast ortens största arbetsgivare och har stor regional betydelse. SSABs sätt att arbeta med de lokala samhällena har definierats på anläggningsnivå. Utöver den egna personalen står SSAB på lokal nivå i kontakt med politiker, tillsynsmyndigheter, medier och allmänheten, dvs. de som bor nära produktionsanläggningarna. SSAB har som mål att främja hållbar utveckling inom de lokala samhällena, deltar i lokala initiativ och sponsrar vissa lokala aktiviteter. På många orter har SSAB ett nära samarbete, och arrangerar evenemang, med de lokala universiteten och skolorna för att garantera tillgång till framtida medarbetare.

SSAB är involverat i många forskningsprojekt för att driva teknisk utveckling och samarbetar med branschorganisationer inom många ämnen, till exempel utsläppsrätter. Dessutom hanterar vi förhandlingar om tillståndsfrågor som rör miljörapportering.

STRATEGI FÖR HÅLLBARHET UPPLYSNINGAR GRI RAPPORTPROFIL 108

SSAB är med i nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development (SLSD), som består av ett tjugotal svenska ledande företag och NGOs med svensk koppling. Nätverket initierades 2013 och samordnas av biståndsmyndigheten Sida. FNs globala mål för hållbar utveckling ligger till grund för nätverkets arbete. I samband med antagandet av de globala målen enades nätverkets medlemmar kring ett gemensamt åtagande att – genom sina kärnverksamheter och i samarbete med andra – bidra till uppfyllandet av dessa mål genom att minska miljöpåverkan och använda resurser på ett effektivare sätt, skapa jobb med anständiga villkor och bekämpa korruption och oetiskt uppförande. En gång per år träffas hela nätverket på vd-nivå för att utvärdera arbetet som skett under året och sätta ramar och riktlinjer för nästa verksamhetsår.

INTRESSENTENGAGEMANG SOM EN DEL AV MATERIALITETSANALYSEN AV HÅLLBARHETSASPEKTER

SSAB har genomfört en väsenlighetsanalys för att definiera de mest relevanta och väsentliga aspekterna på vår hållbarhetsstrategi och våra hållbarhetsmål, liksom innehållet i SSABs GRI-rapportering.

Väsentlighetsanalys, som senast uppdaterades i slutet av 2014, definierade 12 aspekter som utgör grunden för SSABs hållbarhetsstrategi och arbete. Läs mer om väsentlighetsanalys på s. 139.

VIKTIGA FRÅGOR SOM LYFTS AV INTRESSENTER (102-44) Intressentgrupp Viktigaste frågor, förväntningar SSABs svar/åtgärder Befintliga och potentiella kunder • Hög kvalitet, hållbara produkter • Pålitlighet • Tjänster • FoU-samarbete och stöd • Vi erbjuder våra kunder ett brett utbud av höghållfastahet och slitstarka stål som ger förbättrad effektivitet och hållbarhetfördelar i de tillämpningar där de används • Vi har tagit fram konceptet SSAB EcoUpgraded, som understryker de miljömässiga fördelarna med att uppgradera till höghållfast stål • Genom nära samarbete med kunderna utvecklar vi ständigt nya produkter, tjänster och tillämpningar • God leveransförmåga har hög prioritet Befintliga och potentiella anställda • Hälsosam och säker arbetsplats • Likabehandling och öppen kommunikation • Anställningstrygghet och incitamentskapande ersättning • Möjligheter till utveckling i yrket • Ansvarsfull och hållbar verksamhet • Vi arbetar i linje med vår vision, våra värderingar och vår uppförandekod • Vi främjar en högpresterande organisation • Vårt långsiktiga mål är noll olyckor och vi är fast beslutna att uppnå detta genom vårt säkerhetsarbete • Våra anställdas ersättning baseras på standardiserade principer • Vi arbetar för att öka mångfalden i arbetsstyrkan och bli en attraktivare arbetsgivare Aktieägare, investerare och finansiärer • Långsiktigt värdeskapande • Ansvarstagande förvaltning • Hållbar verksamhet (koldioxidutsläpp, resurseffektivitet) • Säkerhet • Transparent och tillförlitlig rapportering • Vi uppdaterade vårt strategiska tillväxtmål 2017 och genomförandet av dem pågår • Vi har förbundit oss att uppnå våra finansiella mål • Vi tar det ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret för vår verksamhet • Vi har åtagit oss att minska våra koldioxidutsläpp både på kort och lång sikt • Vårt långsiktiga mål är noll olyckor och vi har åtagit oss att sträva efter detta genom vårt säkerhetsarbete

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR	GRI RAPPORTPROFIL			109

	VIKTIGA FRÅGOR SOM LYFTS AV INTRESSENTER (102-44)

Leverantörer och underleverantörer
God finansiell ställning • Rättvis och likvärdig behandling av
leverantörer • Långsiktiga
affärsrelationer • Ansvarsfull verksamhet
Vi arbetar i linje med vår vision, våra värderingar och vår uppförandekod

• Vi har en betydelsefull roll

miljöpåverkan

aktiviteter

regionala varor och tjänster • Vi fokuserar på driftsäkerhet

finansiella mål

• Vi har förbundit oss att uppnå våra

Vi tillämpar en ansvarsfull inköpspraxis
Vi hanterar leverantörsrelationer på ett systematiskt sätt

• i lokala samhällen och regioner som arbetsgivare, skattebetalare, inköpare av

• Vi strävar efter att minska utsläpp och lokal

• Vi engagerar oss aktivt i de samhällen där vi är verksamma och stödjer lokala

• Vi utbildar entreprenörer i arbetarskydd

Lokalsamhällen nära SSABs produktionsanläggningar

Myndigheter och

organisationer

Skapa välbefinnande lokalt genom sysselsättning, lokal upphandling och skatter • Driftsäkerhet
Minska utsläpp, buller och andra olägenheter nära produktionsanläggningarna
Öppen kommunikation och interaktion

• Klimatförändring, minskning av koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan • Ansvarsfull och hållbar verksamhet

Vi kommunicerar öppet och vi för aktiva dialoger med olika organisationer om nyckelfrågor

102-13 MEDLEMSKAP I ORGANISATIONER

I denna tabell finns en förteckning över SSABs viktigaste medlemskap, enligt land eller område.

LAND ELLER OMRÅDE	ORGANISATIONER
Globalt	World Steel Association
Europa	Eurofer, Euroslag, European Coil Coating Association ECCA, Eurometal, European Convention for Constructional Steelwork ECCS
Nordamerika	American Iron and Steel institute AISI, National Association of Manufacturers (NAM)
Sverige	Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna, Stålet), Stål- och Metallföreningen, Stålbyggnadsinstitutet, Föreningen Mineralteknisk Forskning, CBI Betonginstitutet
Finland	Metallinjalostajat ry, Finlands Näringsliv EK, Suomen ElFi, Teräsrakenneyhdistys TRY, Rakennustuoteteollisuus RTT Teknologiateollisuus ry, Kolfakta ry

Större frågor och ämnen som diskuterades med berörda intressenter 2017

Koldioxidutsläpp och hur SSAB arbetar för att minska sin klimatpåverkan
HYBRIT-initiativet (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology)
Säkerhet i SSABs verksamhet
Ansvarsfull och hållbar leveranskedja

UPPLYSNINGAR

EKONOMISK PÅVERKAN

SSABs mål är branschledande lönsamhet. Måluppfyllelsen är beroende av företagets förmåga att vara bättre än sina konkurrenter på att tillgodose sina kunders behov, men även att uppfylla de förväntningar som andra intressenter har. Detta innefattar att bygga långsiktiga partnerskap med leverantörer, erbjuda de anställda en säker arbetsplats, konkurrenskraftig lönesättning och bra möjligheter till personlig utveckling, såväl som att bidra till välfärden i de lokalsamhällen där bolaget är verksamt. Långsiktig tillväxt, finansiell stabilitet och lönsamhet är en grund för att utveckla och framgångsrikt leverera med avseende på de andra aspekterna av hållbarhet – socialt och miljömässigt ansvar. Läs mer i Finansiella Rapporter 2017 på s. 148.

GRI 201: EKONOMISK PRESTATION

201-1 Skapat och fördelat direkt ekonomiskt värde

Det ekonomiska mervärdet som SSAB skapar sprids till olika intressenter inom samhället, såsom aktieägare, finansiärer, leverantörer, anställda, offentlig sektor (genom skatter) och samhällen genom lokala samhällsprojekt, sponsring och donationer. Företaget återinvesterar det utdelade ekonomiska värdet i strategiska och underhållsinvesteringar, FoU och andra investeringar för att utveckla företagets förmåga att skapa värde. Den intilliggande tabellen visar hur det direkta ekonomiska mervärdet som SSAB skapade fördelades till olika intressenter.

201-1 SKAPAT OCH FÖRDELAT DIREKT EKONOMISKT VÄRDE
Mkr	Intressentgrupp	2017	2016	2015	2014	Beskrivning
	GENERERAT DIREKT EKONOMISKT VÄRDE
Intäkter	Kunder	67 419	55 935	57 608	48 701	Nettoförsäljning, övriga rörelseintäkter, finansiella intäkter, andelar i intressebolag och joint ventures resultat
	FÖRDELAT EKONOMISKT VÄRDE
Betalningar till leverantörer av råmaterial, varor och tjänster	Leverantörer	49 671	41 423	44 292	37 857	Betalningar till leverantörer av råmaterial, varor och tjänster
Anställdas löner och förmåner	Anställda	8 597	8 239	8 404	6 266	Anställdas löner och förmåner (exkl. anställdas sociala avgifter)
Betalningar till finansiärer	Aktieägare och finansiärer	1 296	969	978	1 684	Utdelningar, räntebetalningar och finansiella kostnader
Betalningar till staten	Offentlig sektor/ samhället	1 808	1 032	1 396	1 467	Statlig inkomstskatt/ brutto skatter (inkl. anställdas sociala avgifter)
ERHÅLLET EKONOMISKT VÄRDE		6 047	4 272	2 538	1 427	Beräknas som "Genererat direkt ekonomiskt värde" minus "Fördelat ekonomiskt värde"

SSAB kan för närvarande inte rapportera på hela koncernens investeringar till samhället (donationer).

GRI 205: ANTI-KORRUPTION

SSAB arbetar aktivt för att förhindra korruption i vår verksamhet. SSABs styrdokument för antikorruption definierar SSABs nolltolerans till mutor och korruption och innehåller riktlinjer för vår dagliga verksamhet. Dokumentet ger medarbetarna information om hur SSAB definierar begreppen muta och otillbörliga förmåner samt hur medarbetarna förväntas agera vid sina kontakter med leverantörer, kunder och andra affärspartners.

205-2 Information om och utbildning i policyer och rutiner mot korruption ETHICS LINE

Alla som arbetar på SSAB måste känna ansvar att agera om oegentligheter skulle misstänkas eller upptäckas. SSAB har inrättat ett visselblåsarsystem, kallat Ethics Line, genom vilket medarbetare kan rapportera eventuella överträdelser. Anställda uppmuntras i första hand att rapportera överträdelser till sin chef eller en HR-representant. Om det är mer bekvämt för medarbetaren kan man istället rapportera anonymt via Ethics Line där misstänkta överträdelser mot uppförandekoden kan rapporteras på flera språk. Medarbetare kan registrera en rapport on-line eller genom att ringa till ett call-center. Ethics Line finns inrättat i 14 länder. Medarbetare har informerats om Ethics Line genom informationskampanjer och e-learning.

Vid slutet av 2017 hade 95 % av medarbetarna tillgång till Ethics Line. Under 2017 rapporterades 11 (4) incidenter in via Ethics Line. Rapporterna avsåg i huvudsak ärenden relaterade till korruption, diskriminering, trakasserier samt olämpligt uppförande på arbetsplatsen. Efter utredning kunde SSAB gå vidare med 8 av dessa rapporter, varav disciplinära åtgärder vidtogs i 5 ärenden inkluderande uppsägning av medarbetare.

UTBILDNING I AFFÄRSETIK

Alla medarbetare förväntas följa SSABs uppförandekod, styrdokumentet för anti-korruption samt känna till hur de rapporterar oegentligheter genom Ethics Line funktionen. Gemensamma etiska riktlinjer är grundläggande i ett globalt företag som SSAB. För att nå ut till samtliga medarbetare med grundläggande utbildning i affärsetik och för att implementera arbetet med antikorruption används en global e-learningsmodul. Utbildningen finns tillgänglig på sex språk. Vid slutet av 2017 hade 91 (90) % av medarbetarna genomgått utbildningen. Målsättningen är att utbilda alla medarbetare i affärsetik.

INTRODUKTIONSPROGRAM

Redan första anställningsdagen börjar arbetet med att skapa en kultur av engagerade medarbetare. SSAB implementerade ett introduktionsprogram för alla nya medarbetare under 2017. Programmet säkerställer att nya medarbetare får samma budskap på alla arbetsplatser. Alla nya medarbetare förväntas genomgå utbildningen i affärsetik och underteckna en bekräftelse angående vår uppförandekod under de första veckorna av sin anställning. Dessa aktiviteter bidrar till att nya medarbetare får förståelse för våra styrdokument och SSABs förväntningar på våra medarbetare. Vid slutet av året hade 61 % av de nya medarbetarna för 2017 påbörjat processen att undertecknat bekräftelsen angående vår uppförandekod och genomgått utbildningen i affärsetik.

FYSISK UTBILDNING I AFFÄRSETIK

Intern utbildning i affärsetik äger rum regelbundet. Denna utbildning ges främst till medarbetare på chefsnivå och medarbetare inom försäljning och inköp som löper risk att bli utsatta för korruption och mutor. Utbildningen är baserad på SSABs värderingar och styrdokument. Kursdeltagarna får lära sig vad som menas med korruption och mutor samt hur SSABs etik- och complianceprogram

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017

STRATEGI FÖR HÅLLBARHET DISCLOSURES 112 STRATEGI FÖR HÅLLBARHET UPPLYSNINGAR GRI RAPPORTPROFIL

är uppbyggt. Därefter följer en diskussion baserad på praktiska exempel ur verkliga livet och dilemmadiskussioner. Utbildningskraven övervakas regelbundet och utvärderas utifrån affärsbehoven och de legala och etiska riskerna i sammanhanget. Under 2017 hölls utbildning huvudsakligen för medarbetare och chefer i säljorganisationen som täcker Afrika, Mellanöstern och Östeuropa samt till Ruukki Constructions ledningsgrupp.

UTBILDNING INOM SSAB AMERICAS

Som ett komplement till företagets globala utbildning i affärsetik utbildas medarbetare inom SSAB Americas genom webbseminarier, fysiska seminarier, lunchevenemang, toolbox-samtal, intranätspublikationer, e-postbulletiner och handböcker. Utbildning sker inom en rad olika ämnen såsom US Foreign Corrupt Practices Act och liknande antikorruptionslagar, konkurrensrättsliga regler, konfliktmineraler och utbildning för att förebygga trakasserier.

GRANSKNING AV INTEGRITET OCH AFFÄRSPARTNERS

I vissa fall granskar SSAB våra affärspartners integritet mer ingående. SSAB har en instruktion för affärsetisk granskning som främst omfattar agenter, vissa distributörer samt konsulter som representerar SSAB gentemot en tredje part. I de flesta fall är det inte nödvändigt att granska affärspartners närmare, men instruktionen innebär att SSAB ej får ingå eller förnya avtal med affärspartners som finns inom de typiska riskområdena för korruption innan en första bedömning visar att sådana partners respekterar våra grundläggande affärsetiska regler. Det ska finnas ett skriftligt avtal mellan SSAB och affärspartnern där det framgår vilka uppgifter som ska utföras samt en adekvat och skälig ersättning för detta uppdrag. Affärspartnern ska vara kompetent och kvalificerad för att utföra uppdraget.

MANUAL FÖR REVISION AV KORRUPTIONSRISKER

SSAB har en manual för revision av risker för bedrägeri och korruption. Revisionsgranskningar i enlighet med denna manual är inkluderad i tillämpliga revisionsprogram. De revisioner som genomfördes under 2017 har inte påvisat några konkreta oegentligheter men möjlighet att reducera risker ur detta perspektiv har identifierats. Dessa förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med framtagna handlingsplaner.

2017	AFFARSOVER

MILJÖPÅVERKAN

Stålproduktion är resurskrävande och genererar koldioxidutsläpp. Den mest betydande miljöpåverkan uppstår vid SSABs produktionsanläggningar i Luleå, Borlänge, Oxelösund, Brahestad, Tavastehus, Mobile och Montpelier. Påverkan på närmiljön omkring SSABs produktionsanläggningar har dock minskat betydligt med tiden. SSAB har åtagit sig att arbeta med ständiga förbättringar i syfte att minimera negativ miljöpåverkan från företagets verksamhet.

MILJÖMÅL

SSABs hållbarhetsstrategi innehåller mätbara miljömål som rör CO2-utsläpp, inköpt energi och nyttjande av restprodukter. Målen har uppdaterats med nya målnivåer och gäller nu till utgången av 2020 (tidigare 2019), eftersom samtliga av dessa mål uppnåddes tidigare än vad som förväntades när de sattes 2015.

MÅL FÖR SLUTET AV 2020	RESULTAT FÖR 2017
En bestående minskning av CO2-utsläpp om 300 000 ton	I slutet av 2017 uppnådde SSAB 218 000 ton eller 73 % av målet. Läs mer på s. 125.
En bestående minskning av inköpt energi om 400 GWh (elkraft och bränslen)	I slutet av 2017 uppnådde SSAB 304 GWh (1 094 TJ) eller 76 % av målet. Läs mer på s. 120.
En bestående förbättring om 50 000 ton i nyttjandet av restprodukter	I slutet av 2017 uppnådde SSAB 39 000 ton eller 78 % av målet. Läs mer på s. 115.

Basåret för uppföljning av målen som presenteras ovan är 2014.

MILJÖHANTERING

SSAB säkerställer ständiga förbättringar genom styrning och uppföljning av miljöprestanda i enlighet med miljöledningssystemet. SSABs miljöarbete är baserat på de internationella standarderna för miljö- och energiledningssystem, ISO 14001 och för några anläggningar ISO 50001.

SSABs styrande dokument inom miljöområdet inkluderar följande åtaganden för att möta de kravelement som avser miljöpolicy i ISO 14001:

SSAB främjar en hållbar utveckling och arbetar med ständiga förbättringar
SSAB strävar efter att hållbarhetsarbetet ska utgöra en naturlig del i den egna verksamheten och att miljöriskerna utvärderas
SSABs produkter och höghållfasta stål utgör ett hållbart materialval med positiva miljövärden för våra kunders produkter och konstruktionslösningar. Vid användning av höghållfasta stål kan våra kunder minska sin stålanvändning. Kundernas produkter kan då göras starkare, lättare och mer hållbara vilket medför att energianvändningen och miljöpåverkan kan minskas över hela dess livscykel
SSABs anställda arbetar på ett systematiskt, målstyrt och förebyggande sätt för att minska miljöpåverkan och däribland förebygga föroreningar och minimera uppkomsten av avfall
SSAB har åtagit sig att samverka med både interna och externa intressenter och beakta deras intressen
SSABs verksamhet omfattas av regelbundna miljörevisioner. Företaget fastställer och omprövar regelbundet övergripande och detaljerade miljömål och miljörapportering sker löpande till ledningen
SSAB har infört och upprätthåller miljöledningssystem som omfattar policy, rutiner och arbetssätt för alla delar inom verksamheten i syfte att möta eller överträffa lagar och andra krav. Verksamheten är certifierad enligt ISO 14001 där detta är tillämpbart

År 2017 hade samtliga SSABs produktionsanläggningar tredjepartscertifiering enligt ISO 14001. Divisioner, dotterbolag och anläggningar är ansvariga för att omsätta miljöskyddsarbetet i praktiken. Varje produktionsanläggning har en miljögrupp eller en chef som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av lagstiftningen och hantering av tillståndsärenden. Samtliga medarbetare inom SSAB har ett ansvar att följa SSABs styrande dokument och att integrera miljöaspekterna i sitt dagliga arbete.

Arbete med energieffektivisering främjas systematiskt på produktionsanläggningarna, antingen inom ramen för ISO 14001 eller via ett certifierat energiledningssystem enligt ISO 50001. Interna och externa revisioner på anläggningarna säkerställer att det dagliga arbetet överensstämmer med uppsatta mål. Regelbundna genomgångar som utförs av ledningen driver också miljöarbetet framåt.

Hantering av miljörisker

Miljörisker är inkluderade i företagets riskhanteringsprocess. Riskhantering stöder företagets strategi och säkerställer kontinuitet i verksamheten. Utsläppen från verksamheten kontrolleras löpande och omfattas av miljövillkor. Regelbundna riskanalyser täcker möjliga utsläpp i händelse av driftstörning eller olycka. Resultaten av dessa analyser ligger till grund för förebyggande insatser och korrigerande åtgärder på olika nivåer, både i bolagsstyrning och i arbetssätt på lokala anläggningar.

Miljötillstånd och lagstiftning

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd som innehåller ett stort antal miljövillkor med styrning av olika parametrar som produktionsnivåer, utsläpp till luft, utsläpp till vatten och avfallshantering. SSAB dokumenterar alla miljöskador och bristande efterlevnad av miljövillkor och kungör dem offentligt till aktuell tillsynsmyndighet.

MATERIAL

301-1 Använda material efter vikt

Stålproduktion kräver stora mängder råvaror. Viktiga råvaror som behövs vid ståltillverkning är järnmalm, kol, kalksten, olika legeringar och återvunnet stål. Järnmalm och kol är de huvudsakliga råvarorna för SSABs stålproduktion i Sverige och Finland. Metallskrot är det viktigaste råmaterialet för SSABs stålproduktion i USA. Under 2017 uppgick den totala mängden råvaror som användes inom SSAB till 15,7 (15,5) miljoner ton.

301-1: MATERIALANVÄNDNING
Kton	2017	2016	2015	2014	2013
Järnmalmspellets	7 128	7 325	7 016	6 991	6 717
Reduktionsmedel1)	2 582	2 562	2 435	2 413	2 313
Skrot (externt + internt)	3 852	3 644	3 434	4 016	3 800
Återvunnet material	1 231	1 005	842	922	879
Slaggbildare2)	728	765	637	671	595
Legeringar	117	116	103	108	100
Metall- och färgbeläggningar	56	58	49	47	56
Icke förnybara material, totalt	15 695	15 476	14 516	15 167	14 459

1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja

2) Kalksten, bränd kalk, dolomit, karbid, etc.

301-2 Användning av material som är återvunnet insatsmaterial

SSAB främjar användningen av egna restprodukter som insatsmaterial i sin produktion.

Järn- och stålproduktion ger upphov till en rad olika restprodukter. Återcirkulerat järnhaltigt material som återförs till ståltillverkningen minskar behovet av nya råvaror. Detta minskar i sin tur CO2-utsläpp och uppkomsten av avfall. Material som inte kan återanvändas internt kan vidareförädlas till biprodukter och säljas externt och minska CO2-utsläppen genom att ersätta naturresurser i andra branscher.

Under 2017 användes 3,8 (3,6) miljoner ton restprodukter från den malmbaserade stålproduktionen, internt eller externt. Detta är cirka 95 (90) % av alla restprodukter som producerades i den malmbaserade produktionen. År 2017 såldes 1,5 (1,3) miljoner ton biprodukter externt.

Så här används restprodukterna:

Restprodukter som innehåller järn återförs till masugnarna eller stålverken för att ersätta järnmalm
Stålslagg används i masugnarna för att ersätta kalksten
Masugnsslagg används i cementindustrin för att ersätta kalksten
Slagg säljs till vägbyggen för att reducera användningen av jungfrulig ballast
Vissa sorters slagg används som jordförbättringsmedel inom jordbruket
Bensen, svavel och stenkolstjära används inom kemisk industri som råvaror

ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER 2017 FÖR ATT ÖKA ANVÄNDNINGEN AV RESTPRODUKTER

SSAB har satt som mål att öka användningen av restprodukter genom att förbättra den interna återanvändningen av material och extern försäljning av biprodukter. Målet är att nå en bestående förbättring gällande användning av restprodukter med 50 000 ton, genom att minska mängden material som skickas till deponi till utgången av 2020, jämfört med basåret 2014. I slutet av 2017 uppnådde SSAB 39 000 ton eller 78 % av målet. De viktigaste åtgärderna för ökad användning av restprodukter var:

• Slam från stålverket i Luleå briketteras och används som råvara i stället för att skickas till deponi. En ny metod för att torka slammet utvecklades under 2014. Denna metod innebär att man tar slammet och sprider det på ett fält för att torka i solen. Försöken att framställa briketter från det torkade materialet visade sig vara mycket framgångsrika under 2014–2015 och under 2016 har användningen av dessa briketter ökat ytterligare

• Användning av skänkslagg i masugnarna inleddes på alla stålverksorter i Norden 2015–2017

• Användning av LD-stoft i briketter i Luleå, 2017

SKROT ANVÄNT I STÅLPRODUKTION

Återvunnet stål har stor betydelse för att minska miljöpåverkan för en produkts livscykel. Det ersätter en del av järnmalmen som råvara i järn- och ståltillverkning. År 2017 använde SSAB 2,8 (2,6) miljoner ton externt skrot och 1,0 (1,0) miljoner ton internt återvunnet skrot, vilket motsvarar ett medeltal på 44 % återvunnet stål som använts i hela SSABs stålproduktion. SSAB använder ungefär 20 % metallskrot i samband med ståltillverkningen i Norden och nästan 100 % i USA.

	RESTPRODUKTER FRÅN STÅLPRODUKTIONEN, INKLUSIVE AVFALL
Kton	2017	2016	2015	2014	2013
Restprodukter från malmbaserad stålproduktion
Restprodukter, totalt	4 054	4 045	3 875	3 913	3 726
Restprodukter som använts internt eller externt	3 836	3 648	3 568	3 277	3 158
Restprodukter från skrotbaserat stålproduktion
Restprodukter, totalt	756	718	676	721	685
Restprodukter som använts internt eller externt	689	659	617	632	628

13 14 15 16 17 Restprodukter från stålproduktion samt använd mängd1) Kton 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Total mängd restprodukter Restprodukter som använts internt eller externt

1) Skillnaden i total mängd restprodukter och den interna och externa användningen utgörs av deponering och lagerförändringar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR DISCLOSURES	GRI RAPPORTPROFIL			117

AVFALL

SSAB fokuserar kontinuerligt på att minska den mängd material som skickas till deponi.

Nyckeln till att minska avfallet är att förädla restprodukter från ståltillverkningsprocesserna till råvaror som kan återanvändas samt utveckla nya biprodukter som kan säljas utanför SSAB.

Det finns restprodukter från produktionsprocesserna som för närvarande inte har något miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart tillämpningsområde och som behöver avlägsnas från tillverkningscykeln av miljömässiga skäl. På SSAB omfattar den här typen av avfall t.ex. rökgasslam som inte kan nyttjas på grund av sina fysiska och kemiska egenskaper.

Hanteringen och övervakningen av bolagets deponianläggningar är strikt reglerade av lagar och andra myndighetskrav. Det deponerade avfallet ska hanteras på ett sådant sätt att även dessa resurser skulle kunna utnyttjas i framtiden.

SSAB Americas äger inte och har ingen egen utrustning för avfallshantering eller deponier. De använder endast statligt godkända deponier. Material testas och klassificeras som avfall innan det sänds till en deponi. Testningen utförs av tredje part som är specialiserad för ändamålet.

306-2 Totala avfallsmängder per typ

Avfall som kommer från SSABs verksamhet och som antingen måste skickas till deponi eller till externa mottagare hanteras i enlighet med gällande föreskrifter. De mottagare som anlitas är godkända och har erforderliga tillstånd. SSABs större produktionsanläggningar samarbetar med entreprenörer som styr valet av mottagare för att säkerställa maximal effektivitet vid avlägsnande, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Detta innebär att mottagare kan variera över tid. Störst fokus ligger på farligt avfall, såsom oljigt avfall, inklusive spillolja, fett, slam och emulsioner, som ofta destrueras genom förbränning där energiåtervinning eftersträvas.

306-2: TOTALA AVFALLSMÄNGDER PER TYP
Kton	2017	2016	2015	2014	2013
Industriavfall till deponi	441	399	306	392	410
Farligt avfall	50	48	46	50	48
Icke farligt avfall	70	54	58	59	63

ENERGI

SSABs produktionsprocesser är energikrävande. Systematisk hantering av energieffektivitet och energiåtervinning vid alla produktionsanläggningar, inklusive elproduktion från processgaser vid stålverk, etc. garanterar en effektiv användning av energi och minskade utsläpp. SSAB har anslutit sig till olika officiella energisparprogram såsom Energieffektiviseringsprogram för energiintensiv industri i Finland.

Energikällor som SSAB använder

De huvudsakliga bränslen som används vid SSABs produktionsanläggningar är processgaser, naturgas, gasol och för närvarande även tung eldningsolja. Processgaser från SSABs koksverk och masugnar används i första hand för att ersätta externa bränslen i ugnar och i andra hand för att producera elektricitet i kraftverk. Naturgas, gasol och olja används för uppvärmning av ugnar.

SSABs mål är att en betydande del av den elkraft som köps in från externa leverantörer ska komma från förnybara energikällor. Därför har SSAB köpt "ursprungsgarantier" (guarantees of origin, GoO) för förnybar el kopplat till andelen elkraft som bolaget köper in externt i de nordiska länderna. Det innebär att minst 30 % kommer från vattenkraft och minst 20 % från vindkraft.

SSAB är beroende av en jämn tillförsel av el till konkurrenskraftiga priser under hela året. Det är med detta perspektiv som SSAB har ett 3 % aktieinnehav i Fennovoima-projektet som planerar att bygga ett kärnkraftverk i norra Finland.

Energikällor

Energiåtervinning vid stålverk

Processgaser som masugnsgas, koksverksgas och konvertergas genereras under järn- och ståltillverkningen. Även ånga och varmvatten produceras. Dessa energiflöden kan återvinnas för att generera el och värme, vilket sparar fossila bränsleresurser. Dessutom återvinns värmen i rökgaserna och används för att producera ånga och värme. Återvunnen värme har använts för att producera fjärrvärme i Luleå, Brahestad och Oxelösund sedan 1980-talet. Detta uppfyller cirka 90 % av det lokala fjärrvärmebehovet.

De energirika gaser som inte kan användas i stålproduktionen används bland annat i lokala kraftverk för att förse SSAB med cirka 51 (45) % av elbehovet för stålproduktion i Sverige och Finland.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR DISCLOSURES	GRI RAPPORTPROFIL			119

302-1 Energianvändning inom organisationen

Under 2017 var SSABs totala energianvändning relaterat till elkraft, inköpta bränslen och inköpt värme 9 210 (8 990) GWh. Elkraft står för 4 702 (4 514) GWh och bränslen 4 479 (4 451) GWh. Under 2017 producerades omkring 1 400 (1 195) GWh el från återvunnen energi. Under 2017 levererade SSAB 1 169 (1 101) GWh till fjärrvärme.

302-1: ORGANISATIONENS ENERGIANVÄNDNING
GWh/TJ	2017	2016	2015	2014	2013
Bränslen
Naturgas	3 099/11 157	3 073/11 063	2 754/9 914	2 596/9 345	2 574/9 266
Gasol	1 172/4220	1 099/3 956	1 043/3 756	1 034/3 722	934/3 361
Olja	207/746	279/1 003	204/733	635/2 288	785/2 824
Icke förnybara bränslen	4 479/16 123	4 451/16 023	4 001/14 404	4 265/15 355	4 292/15 451
Elkraft, värme och ånga
Inköpt elkraft1)	3 302/11 887	3 319/11 948	3 243/11 677	3 469/12 490	3 475/12 510
Inköpt värme	30/108	26/93	23/83	24/87	27/98
Elkraft som producerats från processgaser	1 400/5 040	1 195/4 302	1 114/4 010	1 033/3 720	974/3 506
Energianvändning, brutto	9 210/33 158	8 990/32 366	8 381/30 172	8 792/31 652	8 768/31 565
Såld elkraft och värme
Såld värme	1 169/4 207	1 101/3 965	1 006/3 620	1 081/3 893	1 086/3 910
Total energianvändning, netto2)	8 042/28 950	7 889/28 400	7 376/26 552	7 711/27 759	7 682/27 655

1) Inkluderar naturgas (NG), gasol (LPG), olja och biogas. Kol och koks är exkluderat

1) Inklusive externa bolag inom industriområdet

2) Siffrorna inkluderar inte fordonsbränslen och inte heller de anställdas resor.

302-3 Energiintensitet

SSABs energiintensitet under 2017 var 1 148 (1 122) kWh/ton råstål, när man inkluderar den totala energianvändningen (el och inköpta bränslen) från järn- och stålproduktionsorterna samt valsverken.

302-4 Reducering av energianvändning

SSAB har satt energimål för att minska användningen av inköpt energi med 400 GWh till utgången av 2020. Energibesparingen motsvarar cirka 3,5 % av SSABs totala mängd av inköpt energi under 2014. Under 2017 uppnådde SSAB 304 GWh (1 094 TJ) eller 76 % av målet.

De viktigaste åtgärderna för energibesparing var:

Tillämpning av principen om ständig förbättring i utvecklingen av energieffektiviteten vid produktionsanläggningarna
Optimering av mediasystem för tryckluft och hydraulik, såväl som optimering av styrsystem för ugnar är exempel på förbättringsaktiviteter vid flera anläggningar inom SSAB
Naturgas, i form av flytande naturgas (LNG) ersatte olja som bränsle i en av omvärmningsugnarna i varmvalsverket i Borlänge. Övergången från olja till naturgas slutfördes i december 2014 och de huvudsakliga besparingarna uppstod från 2015
Konsolideringen av produktionen av färgbelagda produkter från fyra till tre linjer år 2015 ökar energieffektiviteten i det nordiska produktionssystemet som helhet
Överföringen av produktionen av metallbelagda produkter från Borlänge till Tavastehus år 2016 ökar energieffektiviteten i det nordiska produktionssystemet som helhet
Utökad syrgaslansning i en av omvärmningsugnarna i Borlänge under 2016
Styrsystemet för optimerad värmning och bearbetning av stålämnen i Iowa, USA, har uppgraderats. Förbättringen initierades under 2016 och ytterligare potential till energieffektivisering kommer att utredas
Ett nytt kraftverk i Brahestad under 2017 med förbättrad effektivitet. Den ökade effektiviteten i kraftverket beror på förbättrad teknisk prestanda, minskad fackling av processgaser samt byte av blåsmaskin

VATTEN

Riklig tillgång till vatten är av avgörande betydelse för stålproduktion, särskilt vid härdning, där vatten används för direktkylning av varmvalsat stål. Det mesta av det vatten som används i SSABs produktionsprocesser recirkuleras i kylsystem. Stålproduktion eller anläggningar för vidarebearbetning är inte belägna i grundvattenområden. SSABs verksamheter ligger i områden där det för närvarande inte är brist på vatten och där vattenkällor inte påverkas i någon betydande utsträckning av SSABs vattenanvändning. Alla anläggningar är föremål för miljötillstånd och villkor för processavloppsvatten.

303-1 Totalt vattenuttag

SSAB använder ytvatten vid alla sina produktionsanläggningar, detta inkluderar både saltvatten och sötvatten. Vatten används mest vid bearbetning, kylning och skrubbning av rökgaser vid stålverken och valsverken. Vatten behövs även för elproduktion och vid slaggranulering.

Under 2017 använde SSAB 431 (429) miljoner kubikmeter vatten. Av allt vatten som användes under året användes cirka 99 % för kylning. En stor del av det vatten som används i produktionen passerar vattenrening för att återanvändas och flera miljoner kubikmeter vatten som används i stålproduktionen återanvänds årligen.

	303-1: TOTAL VATTENANVÄNDNING PER KÄLLA
Miljon m3	2017	2016	2015	2014	2013
Ytvatten (sötvatten)	203	203	160	179	180
Ytvatten (saltvatten)	226	225	204	199	205
Kommunalt vatten	2	1	1	1	1
Total vattenanvändning	431	429	365	379	386

Vattenanvändning

Utsläpp till vatten

Åtgärder vidtas vid alla SSABs anläggningar för att förebygga risken att förorena lokala vattenresurser och minska utsläppen till vatten. Processavloppsvatten som släpps till recipient består av suspenderade ämnen som innehåller kalcium-, magnesium- och kiselföreningar och kommer från stålverken och masugnarna. Oljehaltiga utsläpp härrör från valsningsprocesser. Det finns också en del kväve- och järnutsläpp till vatten. Följande tabell visar suspenderade ämnen och oljeutsläpp till recipient.

UTSLÄPP TILL VATTEN
Ton	2017	2016	2015	2014	2013
Suspenderade ämnen	322	286	228	616	423
Mineralolja	6	6	9	12	18

UTSLÄPP

Produktionen av stål från järnmalm förbrukar mycket kol. Råvarorna som används vid produktionen är de huvudsakliga källorna till utsläpp av koldioxid (CO2) tillsammans med CO2-utsläppen som genereras från energianvändning. Utöver CO2, finns det även andra utsläpp till luft som bildas under ståltillverkningen och efterföljande bearbetning (valsning, ytbeläggning, etc.).

Som ett resultat av kontinuerlig utveckling av processerna är SSABs masugnar i Sverige och Finland några av de mest effektiva i världen med avseende på minimering av CO2-utsläpp från stålproduktion. SSABs användning av koks och kol som reduktionsmedel ligger nära teoretiskt minimum för en masugn. Det finns ingen tillgänglig teknik idag som kan ersätta kol som råvara för masugnsbaserad stålproduktion, vilket innebär att det behövs teknologiska genombrott för att uppnå betydande utsläppsminskningar. SSAB, LKAB and Vattenfall har därför gemensamt lanserat ett omfattande forskningsprojekt kallat HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology). Projektets syfte är att utveckla en ny teknik för fossilfri järn- och stålframställning. Läs mer på s. 59.

CO2-utsläppen från masugnsbaserad stålproduktion kan begränsas och minskas i viss utsträckning genom att förbättra effektiviteten i produktionsprocesserna. Framställningen av järn och stål ger upphov till en rad restprodukter. Att återcirkulera material i stålframställningsprocessen, såväl som att maximera användningen av återvunnet skrot som råvara, minskar CO2-utsläpp och avfall. Material som inte kan återcirkuleras internt kan vidareförädlas till biprodukter och säljas externt vilket också minskar CO2-utsläppen genom att naturresurser ersätts i andra branscher.

Utsläpp relaterade till energianvändning i produktionen kan reduceras genom att förbättra energieffektiviteten och på sikt även öka användningen av förnybara energikällor. Systematisk hantering av energieffektivitet och energiåtervinning, såväl som elproduktion från processgaser från järn- och stålproduktion, förbättrar energieffektiviteten och minskar utsläppen. Eftersom CO2 utsläpp från energianvändning enbart står för en mindre del av SSABs totala CO2-utsläpp, kommer dock den totala effekten av förbättrad energieffektivitet att ha en relativt liten inverkan på SSABs totala CO2-utsläpp.

Vid SSAB Americas produktionsanläggningar, produceras stål i två elektriska ljusbågsugnar. Dessa CO2 utsläpp är betydligt lägre än de som genereras i samband med malmbaserad stålproduktion eftersom mindre kol används i produktionsprocessen. Dessutom kommer en stor del av det kol som används i produktionen från återvunna kolrester. I skrotbaserad produktion är förbättring av energi- och materialeffektivitet nyckeln till att minska utsläppen.

Branschomfattande samarbeten är viktiga för att identifiera nya tekniska lösningar som kan ge ytterligare minskning av effekterna av ståltillverkningsprocesser. I Norden samarbetar SSAB med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Swerea, Uleåborgs universitet, Aalto-universitet, Åbo Akademi och Statens tekniska forskningscentral i Finland. I SSAB Americas är American Iron and Steel Institute och Association for Iron and Steel Technology (de amerikanska branschföreningarna för stålproducenter) viktiga partner.

305-1 Utsläpp av direkta växthusgaser (Direct greenhouse gas, GHG) (Scope 1)

Under 2017 uppgick SSABs direkta utsläpp av koldioxid (CO2) till 9 828 (9 989) tusen ton.

Omkring 90 % av SSABs totala CO2-utsläpp generas i malmbaserad stålproduktion i företagets anläggningar i Luleå, Oxelösund och Brahestad och 98 % av dessa CO2-utsläpp är relaterade till metallurgiska processer, det vill säga till användning av koks och kol som reduktionsmedel. År 2017, var de direkta utsläppen från produktionen i Norden 9 117 (9 323) tusen ton, vilket var 2,2 % mindre än 2016. Produktionen av råstål minskade med 1,8 % jämfört med 2016. De växthusgaser som produceras i Nordisk stålproduktion omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.

Under 2017 var de direkta CO2-utsläppen från den skrotbaserade stålproduktionen i USA 690 (644) tusen ton, vilket var 7,1 % mer än 2016. Under motsvarande period ökade produktionen av råstål med 4,7 %.

De direkta CO2-utsläppen har beräknats i enlighet med instruktionerna i WBCSD GHG Protocol, tillsammans med ytterligare riktlinjer från EU och/eller nationella myndigheter.

305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser från energi (Scope 2)

Indirekta GHG-utsläpp kommer från framställning av inköpt elkraft, värme och ånga. För el är indirekta CO2-utsläpp beräknade med hjälp av genomsnittliga emissionsfaktorer för respektive elnät. Specifika emissionsfaktorer används för produktionen av inköpt värme och ånga. På grund av ursprungsgarantierna för förnybar energi relaterade till SSABs elförbrukning, är SSABs verkliga utsläppsfaktor för Scope 2 lägre än den genomsnittliga faktorn som används i Norden. Däremot har ursprungsgarantierna inte beaktats vilket innebär att de rapporterade utsläppen är baserade på den genomsnittliga emissionsfaktorn utan några ytterligare minskningar.

305-1, 305-2: UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER1) Kton	2017	2016	2015	2014	2013
305-1: Utsläpp från produktionen (Scope 1)2)
Malmbaserad stålproduktion i Norden	9 117	9 323	8 850	8 910	8 643
Skrotbaserad stålproduktion i USA	690	644	581	651	651
Övriga rapporterade anläggningar	21	22	18	17	17
Totalt	9 828	9 989	9 448	9 578	9 311
305-2: Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft, värme och ånga (Scope 2)
Malmbaserad stålproduktion i Norden	167	185	182	193	194
Skrotbaserad stålproduktion i USA	1032	964	934	1 009	1 234
Övriga rapporterade anläggningar	17	17	17	18	18
	1 216	1 166	1 133	1 220	1 447

1) Endast CO2 är inkluderat i beräkningen.

2) Framställning av el från processgaser är inkluderad i de direkta utsläppen (Scope 1).

305-3: Andra indirekta utsläpp (Scope 3)

SSABs utsläpp av växthusgaser, enligt Scope 3, under 2017 har uppskattats till 2,8 miljoner ton. Huvuddelen av dessa utsläpp härrör från framställningen av inköpta råvaror samt inköpta tjänster vilket sammantaget står för 62 % av våra totala utsläpp inom Scope 3. 17 % av utsläppen inom Scope 3 är uppströmsemissioner från framställningen av inköpta bränslen och elkraft (som inte inkluderats i Scope 1 eller Scope 2) och 16 % utsläppen inom Scope 3 härrör från transporter och distribution nedströms. Övriga aktiviteter (t.ex. anställdas pendling, tjänsteresor och avfall som genereras i verksamheten) står för 5 % av de totala utsläppen inom Scope 3. Andelen utsläpp från Scope 3 i förhållande till SSABs totala växthusgasutsläpp var 20 % 2017.

	305-3: ANDRA INDIREKTA UTSLÄPP (SCOPE 3) AV VÄXTHUSGASER
Tusen ton CO2e	2017	% av Scope 3
Köpta varor och tjänster	1 827	65 %
Energirelaterade verksamheter (bränslen och el)	395	14 %
Transporter och distribution, nedströms	512	18 %
Avfall från verksamheten	51	2 %
Tjänsteresor	7	0 %
Anställdas resor till/från arbetet	36	1 %
Totala utsläpp, scope 3	2 826	100 %

RAPPORTERING AV UTSLÄPP, SCOPE 3

År 2017 började SSAB bedöma sina indirekta utsläpp (Scope 3). Tillvägagångssättet för genomförda beräkningar följer WBCSD GHG Protocol. Gaia Consulting har använts som konsultpartner för att göra utsläppsberäkningarna och underlaget finns redovisat i "The Scope 3 Report" på SSABs hemsida.

305-4 Intensitet för utsläpp av växthusgaser

Intensiteten för SSABs utsläpp av växthusgaser (GHG) under 2017 var 1,4 (1,4) ton CO2/ton råstål. GHG-intensiteten är rapporterad som intensitet för emission per produkt (metriska ton CO2-utsläpp per ton producerat råstål). Den är beräknad som summan av utsläppen från Scope 1 och Scope 2 för SSABs järn- och stålproduktionsanläggningar samt valsverken, dividerat med den totala produktionen av råstål i ton.

305-4: VÄXTHUSGASINTENSITET
Ton CO2-utsläpp / ton råstål	2017	2016	2015	2014	2013
Malmbaserad stålproduktion i Norden	1,7	1,7	1,7	1,6	1,7
Skrotbaserad stålproduktion i USA	0,7	0,7	0,7	0,7	0,8
Genomsnitt	1,4	1,4	1,4	1,3	1,4

305-5 Minskning av utsläpp av växthusgaser

SSAB har satt ett mål att minska de direkta CO2-utsläppen från sina anläggningar. Målet är att uppnå en bestående minskning på 300 000 ton CO2 till utgången av 2020. Denna minskning av CO2-utsläpp motsvarar cirka 3,1 % av SSABs totala CO2-utsläpp under 2014.

CO2-utsläppen kan minskas genom att återcirkulera skrot och restprodukter tillbaka in i stålproduktionen, optimera användningen av reduktionsmedel (koks och kol) vid järnframställning och genom att förbättra energieffektiviteten för bränslen.

I slutet av 2017 uppnådde SSAB 218 000 ton eller 73 % av målet. De viktigaste åtgärderna för minskade CO2-utsläpp var:

Övergången från tung eldningsolja till LNG i Borlänge som nådde sin fulla potential till utsläppsminskning från 2015
En ny varmapparat startades i Oxelösund under 2015 vilket gav högre temperatur på blästerluften vilket medförde minskad koksförbrukning och därmed minskade koldioxidutsläpp
Ökad effektivitet avseende användningen av reduktionsmedel i Brahestad under 2016 på grund av minskad fukthalt i pellets och därmed minskade utsläpp av koldioxid
Förbättrat utbyte i produktionen av stålämnen i Luleå under 2016. Förbättringen beror på flera övergripande utbytesförbättringar och förbättrat råmaterialutnyttjande.
Nya LD-ugnar i Brahestad under 2017 med ökad volym och därmed mindre risk för spill
Alla energibesparingar som ger minskad bränsleförbrukning medför också minskade utsläpp av koldioxid

305-7 Utsläpp av kväveoxider (NOx ), svaveloxider (SOx ) och andra betydande utsläpp till luft

Utöver CO2-utsläpp finns det även andra utsläpp till luft som bildas under stålframställningsprocessen. Andra betydande utsläpp till luft som härrör från SSABs verksamhet är utsläpp av stoft (PM), svaveloxider (SOx ) och kväveoxider (NOx ). SSAB övervakar utsläppen som härrör från sin verksamhet både vid produktionsanläggningarna och i dess omgivning för att säkerställa att gränsvärdena för utsläpp efterlevs och för att förbättra den lokala luftkvaliteten.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR DISCLOSURES	GRI RAPPORTPROFIL			126

De förbränningsprocesser och de fina material som används i järn- och stålproduktionen ger upphov till stoftutsläpp till luft. År 2017 uppgick stoftutsläppen, exklusive diffusa utsläpp, till 664 (711) ton. Stoftutsläpp innehåller metaller, som har sitt ursprung främst från järnmalmspellets och kokskol såväl som från restprodukter och bearbetning av stålprodukter. SSAB arbetar kontinuerligt med att minska sina stoftutsläpp.

År 2017 kom cirka 2 808 (2 347) ton utsläpp av svaveldioxid från råvaror och bränslen. Kväveoxidutsläpp bildas huvudsakligen i förbränningsprocesser i koksverken och valsverken. År 2017 uppgick utsläppen av kväveoxider till 3 825 (3 672) ton.

Utsläpp av lösningsmedel (VOC) förekommer i huvudsak vid beläggningslinjerna vid användning av lösningsmedel i färgerna. År 2017 uppgick dessa utsläpp till 251 (222) ton.

			Utsläpp av stoft
--	--	--	------------------	--

Utsläpp av kväveoxider

305-7: UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER (NOx ), SVAVELOXIDER (SOx ) OCH ANDRA BETYDANDE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton	2017	2016	2015	2014	2013
Utsläpp av stoft (PM)	664	711	931	1 072	1 082
Utsläpp av svaveldioxid (SOx )	2 808	2 347	2 699	2 632	3 531
Utsläpp av kväveoxider (NOx )	3 825	3 672	3 763	4 388	4 331
Utsläpp av lösningsmedel (VOC)	251	222	257	296	315

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR DISCLOSURES	GRI RAPPORTPROFIL			127

SOCIAL PÅVERKAN

En högpresterande organisation är ett viktigt element i SSABs strategi och en möjliggörande faktor för att företaget ska kunna uppnå sina ambitiösa strategiska mål. SSAB är fast beslutet om att vara världens säkraste stålföretag och företaget har en nollvision avseende olyckor och arbetsrelaterade skador. Förutom relationen till SSABs anställda, omfattar socialt ansvar på SSAB även engagemang med människor i samhällen där vi har våra produktionsorter och socialt ansvar i leverantörskedjan. SSAB har undertecknat FNs Global Compact -initiativ och dess principer tillämpas även i arbetet med leverantörer och underleverantörer.

MÅL FÖR SOCIALT ANSVAR

SSABs hållbarhetsstrategi inkluderar följande mål för socialt ansvar:

MÅL FÖR SOCIALT ANSVAR	RESULTAT FÖR 2017
Ett medarbetarengagemang som överstiger motsvarande jämförelseindex för industriföretag globalt (Det mäts vartannat år, senaste mätningen genomfördes 2017)	• Sammantaget var indexet för medarbetarengagemang (som uppmättes i Voice, SSABs globala medarbetarundersökning) 69, som är lite under den externa globala normen och Voice 2015 • SSAB: 69 (70 i 2015) • Extern norm: 72
Till slutet av 2019 kommer SSAB att ha uppnått följande mål för jämställdhet: Kvinnor innehar 30 % av ledande befattningar till slutet av 2019	Vid slutet av 2017, innehade kvinnor 27 (27) % av SSABs ledande befattningar

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET STRATEGI FÖR HÅLLBARHET UPPLYSNINGAR DISCLOSURES		GRI RAPPORTPROFIL			128

102-8 Information om tillsvidare och tidsbegränsat anställda

Vid slutet av 2017 hade SSAB totalt 14 925 (14 980) fast anställda. Temporär personal utgjorde cirka 5,0 (2,4) % av alla anställda. Antalet heltidsanställda utgjorde 97,6 (97,7) % och deltidsanställda utgjorde 2,4 (2,3) % av alla fast anställda. SSAB har anställda i mer än 50 länder, 73 (73) % av dem finns i Sverige och Finland och 8 (8) % i USA.

	ANTAL ANSTÄLLDA PER KONTRAKTSYP OCH KÖN
		2017		2016	2015
	Tillsvidare anställda	Tidsbegränsat anställda	Tillsvidare anställda	Tidsbegränsat anställda	Tillsvidare anställda	Tidsbegränsat anställda
Kvinnor	2 769	194	2 775	90	3 004	128
Män	12 156	588	12 205	275	13 041	415
Totalt	14 925	782	14 980	365	16 045	543

	TILLSVIDAREANSTÄLLDA PER KONTRAKTSTYP OCH KÖN
	2017		2016		2015
	Heltid	Deltid	Heltid	Deltid	Heltid	Deltid
Kvinnor	2 678	91	2 689	86	2 906	98
Män	11 883	273	11 949	256	12 697	344
Totalt	14 561	364	14 638	342	15 603	442

ANTAL ANSTÄLLDA OCH CHEFER PER KÖN1)
	2017		2016		2015
	Anställda	Chefer	Anställda	Chefer	Anställda	Chefer
Kvinnor	2 963	255	2,865	247	3 132	302
Män	12 744	1 210	12 480	1 214	13 456	1 381
Totalt	15 707	1 465	15 345	1 461	16 588	1 683

1) Tillsvidare- och tidsbegränsat anställda

Anställda1)

1) Tillsvidareanställda vid årets slut

	SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
--	-----------	----------------	------------------------	-------------	----------------------------

STRATEGI FÖR HÅLLBARHET DISCLOSURES 129 STRATEGI FÖR HÅLLBARHET UPPLYSNINGAR GRI RAPPORTPROFIL

	ANTAL ANSTÄLLDA PER REGION OCH KÖN1)
		2017	2016	2015
Sverige	Kvinnor	1 307	1 250	1 368
	Män	5 068	4 980	5 433
	Totalt	6 375	6 230	6 801
	% av totalt antal anställda	41 %	41 %	41 %
Finland	Kvinnor	740	708	764
	Män	4 323	4 134	4 335
	Totalt	5 063	4 842	5 099
	% av totalt antal anställda	32 %	32 %	31 %
USA	Kvinnor	162	158	157
	Män	1 150	1 143	1 153
	Totalt	1 312	1 301	1 310
	% av totalt antal anställda	8 %	8 %	8 %
Resten av Europa	Kvinnor	649	653	745
	Män	1 894	1 919	2 218
	Totalt	2 543	2 572	2 963
	% av totalt antal anställda	16 %	17 %	18 %
Övriga länder	Kvinnor	105	96	98
	Män	309	304	317
	Totalt	414	400	415
	% av totalt antal anställda	3 %	3 %	3 %

102-41 Anställda som omfattas av kollektivavtal

Majoriteten av SSABs anställda i Sverige och Finland företräds av fackföreningar (cirka 84 % av det totala antalet anställda). Andra länder har olika arrangemang enligt landspecifika rutiner, traditioner och arbetsrätt. SSAB respekterar sina anställdas rätt att organisera sig i enlighet med lagarna och bestämmelserna i varje land där företaget är verksamt. SSAB tillhandahåller kanaler för anställda så att de kan engagera sig i företagets aktiviteter och uttrycka sina åsikter. Den lokala ledningen i varje land är ansvarig för att skapa möjligheter för anställdas engagemang. Företaget uppmuntrar även direkt samverkan mellan chefer och deras team.

1) Tillsvidareanställda vid årets slut

1) Tillsvidare- och tidsbegränsat anställda

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT			BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR DISCLOSURES	GRI RAPPORTPROFIL			130

GRI 401: ANSTÄLLNING

SSABs förmåga att även fortsättningsvis växa sin verksamhet och samtidigt leverera produkter med hög kvalitet till kunder beror i stor utsträckning på ledarskapet inom bolaget och kompetensen hos personalen. SSABs framgång avgörs även av förmågan att kunna attrahera, bibehålla och motivera anställda med hög kompetens genom hela organisationen.

401-1 Antal nyanställda och personalomsättning

Under 2017 anställde SSAB 1 011 (572) nya medarbetare och 1 050 (1 556) anställda lämnade företaget av olika anledningar. Personalomsättning under 2017 var 7,0 (10,1) %.

NYANSTÄLLDA		2017		2016		2015
	Antal nyanställda	% av totalt antal anställda	Antal nyanställda	% av totalt antal anställda	Antal nyanställda	% av totalt antal anställda
Totalt	1 011	6,7 %	572	3,7 %	695	4,2 %
<30 år	430	2,9 %	249	1,6 %	346	2,1 %
30–50 år	522	3,5 %	269	1,7 %	57	0,3 %
>50 år	59	0,4 %	54	0,3 %	292	1,8 %
Kvinnor	206	1,4 %	107	0,7 %	147	0,9 %
Män	805	5,4 %	465	3,0 %	548	3,3 %
Sverige	357	2,4 %	155	1,0 %	300	1,8 %
Finland	291	1,9 %	189	1,2 %	147	0,9 %
Ryssland	66	0,4 %	30	0,2 %	66	0,4 %
USA	76	0,5 %	58	0,4 %	39	0,2 %
Resten av Europa	182	1,2 %	92	0,6 %	113	0,7 %
Övriga länder	39	0,3 %	48	0,3 %	30	0,2 %

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT			BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET STRATEGI FÖR HÅLLBARHET UPPLYSNINGAR DISCLOSURES		GRI RAPPORTPROFIL			131

PERSONALOMSÄTTNING	2017		2016		2015
	Antal anställda som lämnat företaget	% av totalt antal anställda1)	Antal anställda som lämnat företaget	% av totalt antal anställda1)	Antal anställda som lämnat företaget	% av totalt antal anställda1)
Totalt	1 050	7,0 %	1 556	10,1 %	1 537	9,4 %
<30 år	97	0,6 %	147	1,0 %	206	1,3 %
30–50 år	447	3,0 %	663	4,3 %	589	3,6 %
>50 år	506	3,4 %	746	4,8 %	743	4,5 %

Kvinnor	207	1,4 %	323	2,1 %	324	2,0 %
Män	843	5,6 %	1 233	8,0 %	1 213	7,4 %

Sverige	362	2,4 %	620	4,0 %	425	2,6 %
Finland	286	1,9 %	330	2,1 %	489	3,0 %
Ryssland	179	1,2 %	337	2,2 %	257	1,6 %
USA	76	0,5 %	53	0,3 %	231	1,4 %
Resten av Europa	108	0,7 %	170	1,1 %	50	0,3 %
Övriga länder	39	0,3 %	46	0,3 %	85	0,5 %

1) Antal tillsivdare anställda som lämnat företaget/genomsnittligt antal tillsvidare anställda under perioden

GRI 403: HÄLSA OCH SÄKERHET

SSAB strävar efter att bli det säkraste stålföretaget i världen med en nollvision vad gäller olyckor, arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Vår högsta prioritet är att säkerställa en trygg och säker miljö för SSABs medarbetare, entreprenörer och besökare. Ledningens tillvägagångssätt för arbetshälsa och säkerhet beskrivs i Affärsrsöversikten på s. 70–71.

403-1 Anställda i formella lednings- och personalkommittéer inom arbetsmiljö och säkerhet

SSAB tillämpar de program för arbetshälsa och säkerhet som krävs av lokal lagstiftning i varje land där företaget är verksamt. Säkerhetsprogram utvecklas i normala fall av kommittéer för arbetshälsa och säkerhet som består av representanter från den lokala ledningen och anställda. I Sverige och Finland har SSAB kommittéer för hälsa och säkerhet på alla arbetsplatser där mer än 50 anställda arbetar på en regelbunden basis. I USA har SSAB en mängd skyddskommittéer, vilket ger de anställda en möjlighet att delta i hälso- och säkerhetsfrågor för arbetstagare.

403-2 Typ av skada och skadefrekvens, frånvaro och totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor

SSABs olycksfallsfrekvens med förlorad tid (LTIF) som ledde till frånvaro på över en dag var 5,6 (6,8). Totalt inträffade 167 (202) olyckor med SSABs personal och underleverantörer.

För SSABs personal minskade LTIF till 5,6 (6,6) och för underleverantörer uppgick den till 6,4. Under 2017 inträffade totalt 143 (172) olyckor med SSABs personal samt 24 (30) med underleverantörer. Trenden inom säkerhet var således positiv för koncernen under 2017. För divisionerna var det dock varierat resultat. Inom SSAB Europe, SSAB Special Steels och Tibnor minskade antalet olyckor medan SSAB Americas och Ruukki Construction hade försämrad statistik.

I april 2017 omkom en medarbetare inom Ruukki Construction i samband med en olycka vid Norsk Hydro i Karmöy, Norge. Ruukki Construction var underleverantör och installerade stålbalkar i en takkonstruktion. En undersökning pågår för att identifiera orsaken till olyckan.

	TOTALT ANTAL OLYCKOR, OLYCKSFALLSFREKVENS OCH ANTAL DÖDSOLYCKOR
		2017		2016	2015
	Totalt	Män	Kvinnor
Olycksfallsfrekvens (LTIF)1)	5,6			6,7	6,3
Anställda	5,6	6,3	2,4	6,7	6,2
Sverige	5,7	5,9	5	7,8	7,6
Finland	7,4	8,6	0	8,6	8,8
Ryssland	0,8	1,0	0	0,6	0,5
USA	2,5	2,9	0	2,2	2,6
Resten av Europa	5,2	6,2	1,7	4,7	2,3
Övriga länder	4,8	6,3	0	8,5	3,5
Underleverantörer2) 3)	6,4
Sverige	4,7
Finland	12,2
Ryssland	5,0
USA	2,6
Resten av Europa	0,0
Övriga länder	0,0
Totalt antal olyckor (LTI)	167			202	197
Anställda	143	132	11	172	166
Underleverantörer2)	24			30	31
Totalt antal dödsolyckor	1	1	0	1	1
Anställda	1	1	0	1	0
Underleverantörer	0	0	0	0	1

1) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF). Olycka som resulterat i frånvaro (LTI) är en arbetsrelaterad olycka, som resulterat i att medarbetaren inte har kunnat återvända till arbetet nästa kalenderdag.

2) Data uppdelat på basis av kön ej tillgänglig

3) LTIF per region för leverantörer finns bara tillgängligt för 2017.

AFFARSOVERSIKT

Orsaker till incidenter

Nedan anges de vanligaste orsakerna för tillbud på SSAB och respektive åtgärder som vidtagits, i enlighet med definitionerna från branschorganet Worldsteel: Maskiner i rörelse – frånkoppla alla kraftkällor innan arbete påbörjas

Fall från höjd Tillhandahåll regelbunden utbildning, ändamålsenliga selar och säkerställ att alla kontroller är genomförda vid arbete på höjder.
Fallande föremål Säkerställ att regelbundna kontroller genomförs för att ta bort eller säkra föremål i riskområden.
Kvävning eller gasning Installera sensorer för att övervaka luftkvaliteten och genomför evakueringsövningar för att minska riskerna.
Kranar Utför dagliga kontroller innan kranen tas i bruk för att säkerställa säker och tillförlitlig drift.

Säkerhetsobservationer

SSAB-anställda dokumenterade många proaktiva säkerhetsobservationer som hjälper företaget att minska och eliminera riskerna i arbetsmiljön. Frekvensen för säkerhetsobservationerna var 1 231 (1 073) per miljon arbetstimmar. Totalt rapporterades 31 646 (27 830) sådana observationer. Rapportering och snabb implementering av korrigerande åtgärder är det viktigaste verktyget för att uppfylla SSABs mål om att ha en olycksfri arbetsmiljö.

* Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar, egna anställda och underleverantör

TYP AV OLYCKA, ANTAL OLYCKOR PER KATEGORI OCH KÖN	2017
	Anställda
	Män	Kvinnor
Olycka som resulterat i frånvaro	132	11
Medicinsk behandling	178	18
Första hjälpen / mindre olyckor	524	140

TYP AV OLYCKA, ANTAL OLYCKOR PER KATEGORI OCH REGION		2017
		Olyckskategori
	Olycka som resulterat i frånvaro	Medicinsk behandling	Första hjälpen / mindre olyckor
Sverige	57	85	475
Finland	60	96	167
Ryssland	1	0	0
USA	7	5	29
Resten av Europa	14	8	20
Övriga länder	4	1	0

Olycka som resulterat i frånvaro (LTI): Arbetsrelaterad olycka, som resulterat i att medarbetaren inte har kunnat återvända till arbetet nästa kalenderdag

Medicinsk behandling: Arbetsrelaterad olycka annat än dödsolycka, olycka som resulterat i frånvaro eller arbetshinder, som behandlats av sjukvårdare eller läkare utan förlorad arbetstid utöver tiden på det aktuella skiftet när det inträffade, och att personen fortsätter sitt schemalagda arbete

Första hjälpen / mindre olyckor: En olycka som inte kräver mer behandling än första hjälpen. Inga arbetsrestriktioner eller frånvaro. Ingen behandling från professionell sjukvård krävs. 13 14 15 16 17

Fokusområden och huvudsakliga åtgärder inom säkerhetsarbetet under 2017 och kommande år

Under 2017 fortsatte det långsiktiga arbetet med att förbättra säkerheten med flera aktiviteter. Vid sidan av att kontinuerligt utveckla säkerhetsrutinerna, omfattade arbetet även kampanjer, utvärdering av säkerhetskulturen, möjlighet till återkoppling och säkerhetsutbildning. Särskild vikt lades på säkerhetshantering och ledarskap.

Implementeringen av säkerhetsåtagandet startade i Borlänge och i SSAB Americas. Säkerhetsåtagandet betyder att de anställda åtar sig att sätta säkerheten främst i arbetet hos SSAB. Under 2018 måste alla SSABs anställda underteckna säkerhetsåtagandet. Även medarbetare som anställs av SSAB i framtiden kommer att behöva underteckna säkerhetsåtagandet.

Regelbundna utvärderingar och riskbedömningar har minskat de risker som oftast orsakar allvarliga tillbud i stålindustrin: kranar, arbete på höjder, maskiner i rörelse, kvävning, fallande föremål och processbrytningsrutiner. Riskerna kan minskas ytterligare genom att dela information om allvarliga tillbud med övriga medarbetare inom företaget.

Alla divisioner i SSAB, Tibnor och Ruukki Construction använder säkerhetsutvecklingsprogram. Säkerhetsprogram på divisionsnivå fokuserar på ledarskap, utbildning och delaktighet av alla anställda inom riskobservation samt utförande av korrigerande och förebyggande åtgärder. Säkerhetsarbetet förbättras även genom att eftersträva en förbättrad datainsamling och spårning av tillbud samt genom att utnyttja ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att analysera grundorsakerna till tillbud. Säkerhetskampanjer med fokus på ett visst riskområde har organiserats vid SSABs olika produktionsorter.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron i Sverige uppgick till 2,2 % för män och 1,7 % för kvinnor. I Finland var siffrorna motsvarande 3,8 % och 1,6 %. Det finns ingen motsvarande statistik för SSABs medarbetare utanför Sverige och Finland.

SJUKFRÅNVARO, FAST ANSTÄLLD PERSONAL, %	2017
	Män	Kvinnor
Sverige	2,2 %	1,7 %
Finland	3,8 %	1,6 %

Sjukfrånvaro: Mäts genom den faktiska frånvaron i dagar i förhållande till de schemalagda antalet arbetsdagar för medarbetaren under samma period Sjukfrånvaro endast tillgängligt för Sverige och Finland Sjukfrånvaro ej tillgängligt för underleverantörer

GRI 404: TRÄNING OCH UTBILDNING

404-2 Program för kompetensutveckling och för att stödja medarbetares fortsatta anställningsbarhet

SSABs framgång är till stor del beroende av det engagemang och den kompetens som finns hos dess anställda, både som individer och som en del av ett globalt team. För att säkerställa framgång, både för individer och företag, satsar SSAB på ständig utveckling av sin arbetsstyrka.

För att få erfarenhet och utökade kunskaper lär sig och avancerar nyanställda genom arbetsanknutna uppgifter, mentorprogram, engagemang i utmanande arbetsuppgifter och projekt tillsammans med olika team. Samtliga anställda har resultat- och planeringssamtal med sina chefer för att säkerställa en kontinuerlig utveckling och kommunikation. Dessa pågående dialoger skapar ett forum för ömsesidig feedback, prioritering av arbetsbelastning, en större förståelse för företagets strategi samt ökad prestation och engagemang hos den enskilda individen.

SSAB letar ständigt efter möjligheter att utveckla kompetensen och erfarenheten hos skickliga medarbetare. Chefskandidater erbjuds utvecklingsmöjligheter genom utmanande arbetsanknutna projekt och uppgifter samt möten med högsta ledningen. SSAB driver dessutom ett internt mentorprogram och deltar i konsortieprogram med andra globala företag för att utveckla strategisk kompetens hos chefer. Andra koncernövergripande initiativ omfattar e-utbildningsprogrammet för affärsetik, affärsutvecklingsprogrammet för att öka deltagarnas verksamhetskompetens, företags interna nätverk och ett traineeprogram för teknisk utveckling i syfte att hjälpa anställda att snabbt få teknisk kunskap om verksamheten. För seniora specialister har SSAB ett program, programmet för Tekniska Specialister, för att identifiera medarbetare med teknisk specialistkompetens inom strategiskt viktiga områden för företaget.

När det gäller fortlöpande utbildning och förbättringsarbete har SSAB startat utbildningssessioner för att sätta in alla anställda i ledarskapsfilosofin SSAB One, och uppmuntra dem att tillämpa

företagsvärderingarna och de fortlöpande förbättringsprinciperna i sitt dagliga arbete. Konceptet implementeras genom "train-the-trainer" principen där SSABs chefer involverar sina team i utbildningsmoduler för SSAB One. Varje utbildningsmodul består av en kurs, arbetsanknutna uppgifter och utvärdering av framstegen. Målet är att fortlöpande förbättra arbetsflödet baserat på kundbehov och det innebär att alla anställda behöver delta i förbättringsarbetet. Under de kommande åren är SSABs ambition att framgångsrikt introducera samtliga åtta moduler i hela organisationen.

Som beskrivits ovan investerar SSAB i ett antal initiativ för strategisk utveckling. Mycket av ansvaret för träning och utbildning ligger dock på divisions- och lokal nivå eftersom varje affärsenhet har den bästa kunskapen om sina särskilda behov och förhållanden. Ett exempel på divisionsprogram är utbildningen av nya chefer samt lokala introduktionsutbildningen för nyanställda, som inkluderar ämnen såsom hälsa och säkerhet, användning av informationsteknik samt företagspolicyer och arbetsmetoder.

404-3 Procentuell andel anställda som fått ett regelbundet resultat- och planeringssamtal och översyn av karriärutveckling

Det är centralt för SSAB som högpresterande organisation att säkerställa att den individuella prestationen ligger i linje med SSABs strategiska riktning. SSAB ser över och anpassar belöningsstrukturer kontinuerligt för att säkerställa att prestationer stöds på ett effektivt sätt. Tydlighet kring målen och förväntningarna på prestation samt regelbunden feedback är nyckelfaktorer och möjliggörare för att implementera strategin och att uppnå resultat på ett effektivt sätt. Det årliga resultat- och planeringssamtalet mellan anställd och chef är en nyckelfaktor för att följa upp resultat, ge ömsesidig feedback, diskutera arbetsklimatet och planera framtida prestationer och individuell utveckling. SSAB har ett mål att årliga resultat- och planeringssamtal mellan chef och medarbetare ska genomföras med alla anställda, kompletterat med en rekommendation att genomföra en halvårsuppföljning. Enligt vår medarbetarundersökning som genomförs en gång vartannat år, Voice, genomfördes dialoger med 80 % av antalet anställda. För tjänstemän var samma siffra 90 (91) %.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT			BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET STRATEGI FÖR HÅLLBARHET			UPPLYSNINGAR DISCLOSURES	GRI RAPPORTPROFIL			136

GRI 405: MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

Ledningens tillvägagångssätt för att uppnå mångfald och jämställdhet beskrivs i Affärsöversikten på s. 68–69.

405-1 Mångfald av styrelse, ledning och anställda

PROCENTUELL ANDEL INDIVIDER INOM FÖRETAGETS LEDNINGSSTRUKTUR PER KÖN OCH ÅLDERSGRUPP
	2017			2016		2015
	Styrelse1)	Koncernledning	Styrelse1)	Koncernledning	Styrelse1)	Koncernledning
Totalt antal	9	9	8	9	11	10
Kvinnor	33,3 %	22,2 %	37,5 %	22 %	18 %	20 %
Män	66,7 %	77,8 %	62,5 %	78 %	82 %	80 %

<30 år	0 %	0 %	0 %	0 %	0 %	0 %
30–50 år	11,1 %	33,3 %	12,5 %	33 %	18 %	60 %
>50 år	88,9 %	66,7 %	87,5 %	67 %	82 %	40 %

1) Suppleanter (6) är ej inkluderade.

PROCENTUELL ANDEL ANSTÄLLDA PER PERSONALKATEGORI, KÖN OCH ÅLDERSGRUPP
		2017			2016			2015
	Arbetare	Tjänstemän	Total	Arbetare	Tjänstemän	Total	Arbetare	Tjänstemän	Total
Kvinnor	10 %	33 %	19 %	10 %	33 %	19 %	9 %	33 %	19 %
Män	90 %	67%	81 %	90 %	67 %	81 %	91 %	67 %	81 %

<30 år	12 %	5 %	9 %	12 %	6 %	10 %	12 %	6 %	10 %
30–50 år	52 %	61 %	56 %	52 %	61 %	56 %	53 %	62 %	56 %
>50 år	36 %	34 %	35 %	35 %	33 %	35 %	35 %	32 %	34 %

GRI 414: UTVÄRDERING AV LEVERANTÖRER UTIFRÅN SOCIALA ASPEKTERNA Ledningens tillvägagångssätt för denna aspekten beskrivs i Affärsrsöversikten på s. 74–77.

414-1 Andel av nya leverantörer som utvärderas utifrån sociala aspekterna

I 2017, 80 % av de totala utgifterna utvärderades i hållbarhetsavseende (leverantörerna är klassificerade/identifierade vad gäller hållbarhetsrisker, samt genomförd självutvärdering).

SSAB kommer att påbörja rapportering av hur många nya leverantörer som granskats avseende sociala villkor. Inköpsrådet kommer att driva detta projekt och samla in nödvändig data för att SSAB ska kunna rapportera på denna indikator vid årsskiftet 2018.

Hållbarhetsrisker skiljer sig åt mellan länder. Under 2018 planerar SSAB att utvärdera risker avseende mänskliga rättigheter i länder där vi har identifierat stora leverantörer. Denna information blir viktig när vi identifierar leverantörer för den årliga revisionsplanen. Vid identifieringsprocessen beaktas leverantörernas sociala- och miljömässiga riskprofil där hänsyn även tas till det geografiska läget samt produktkategori.

Platsbesök och revisioner

SSAB genomför också regelbundna besök hos stora leverantörer runt om i världen, inklusive högriskleverantörer. Leverantörer som väljs ut för platsbesök och tredjepartsrevisioner identifieras i den årliga revisionsplanen. Urvalet av leverantörer baseras på ett flertal kriterier, bl.a. en utvärdering av leverantörens sociala och miljömässiga riskprofil där även det geografiska läget och aktuell produktkategori beaktas. Vid sådana tillfällen besöker inköpare och specialistfunktioner produktionsanläggningar och genomför kvalitetsinspektioner. SSAB har utvecklat besöksprotokoll, och inköpsorganisationen har genomgått utbildning för att kunna utvärdera information från leverantörsbesöken vad gäller leverantörens sociala förhållanden och miljöförhållanden.

Under 2017 genomförde SSAB 40 platsbesök och revisioner av leverantörer inkluderande affärsstrategi, kvalitetsfrågor samt sociala villkor och miljöförhållanden. Dessa leverantörer levererar kol och koks, legeringar, kemikalier, produktionsutrustning samt eldfasta material till SSAB. Leverantörerna finns i Kina, USA, Tyskland, Tjeckien, Italien, Nederländerna, Sverige och Finland. Ett platsbesök resulterade i att en leverantör avvisades på grund av dålig hantering av farligt avfall. Ett fåtal besök utvisade mindre avvikelser, främst gällande hälsa och säkerhet samt arbetsvillkor. Dessa avvikelser kommer att följas upp under framtida platsbesök.

Under 2017 genomfördes två hållbarhetsrevisioner av tredje part av leverantörer i Kina. SSAB samarbetar med ett ledande revisionsföretag som leder revisionerna tillsammans med SSABs personal. Leverantörerna som väljs ut för dessa revisioner har sin produktion i högriskländer vad gäller risker för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljömässig påverkan. Revisionerna utvisade avvikelser primärt gällande arbetstimmar och brandsäkerhet. Dessa avvikelser kommer att följas upp med respektive leverantör.

GRI RAPPORTPROFIL

RAPPORTERINGSPRAKTIK

SSABs GRI-rapport 2017 har framställts i enlighet med "Core"-alternativet i GRI Standardsriktlinjerna. Samtliga krav på hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen innefattas i GRI-rapporteringen. I GRI-indexet på sidan 142 anges var uppgifterna kan hittas i årsredovisningen. SSABs årsredovisning för 2017 består av affärsöversikten, finansiella rapporter, GRI-rapporten och bolagsstyrningsrapport. GRI-rapporten bör läsas tillsammans med de andra avsnitten i SSABs årsredovisning för 2017, där det publiceras mer information om SSABs verksamhet, strategi, ekonomiska resultat och bolagsstyrning. De övriga avsnitten omfattar vissa av GRI-upplysningarna enligt GRI Standards-riktlinjerna.

GRI-rapporten definierar omfattningen av, och principerna för, SSABs hållbarhetsredovisning, beskriver valda väsentliga aspekter, aspekternas avgränsningar samt indikatorer. Den omfattar styrning avseende valda väsentliga aspekter och information om GRI-upplysningar som inte redovisas på annan plats i SSABs årsredovisning för 2017. Det innehållsindex för GRI som ingår i GRIrapporten specificerar var informationen om varje aspekt och indikator finns, och förklarar eventuella utelämnanden i rapporterade data. Årsredovisningen för 2017 utgörs även av CoP-rapporten (Communication on Progress) till FNs Global Compact, där man redovisar aktiviteter och resultat som är förknippade med Global Compact-principerna.

Den information som finns i den här rapporten är fokuserad på väsentlig information och väsentliga data, medan mer omfattande information om hållbarhet finns på SSABs webbsidor om hållbarhet. SSABs årsredovisning för 2017 ges ut i PDF-format på engelska och svenska och är tillgänglig på SSABs webbsida.

EXTERNT BESTYRKANDE

Denna GRI-rapport har inte verifierats av någon utomstående part. PWC har kontrollerat att de uppgifter och den information som krävs av årsredovisningslagen inom hållbarhetsområdet är inkluderad I årsredovisningen för 2017. På s. 146 finns revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Data har kontrollerats genom att jämföra dem med data från tidigare år, både på anläggnings- och koncernnivå. Eventuella avvikelser har analyserats.

REDOVISNINGENS OMFATTNING

Den ekonomiska informationen som beskriver ekonomiskt ansvar i denna rapport är baserad på SSABs koncernredovisning och är föremål för revisionsgranskning. Den ekonomiska data som redovisas i denna rapport omfattar SSAB-koncernen, om inget annat anges. Uppgifterna om personalen (HR data) har samlats in från företagets koncernövergripande personalhanteringssystem. De HR-data som redovisas i denna rapport gäller för hela SSAB, om inget annat anges.

SSABs GRI rapportering omfattar inte intressebolag eller samriskföretag och ej heller underleverantörer eller leverantörer av varor och tjänster, om inget annat anges.

Avseende redovisning av miljödata, så omfattas följande produktionsorter i rapporteringen för 2017, vilket också utgår rapporteringens väsentliga avgränsning:

SSAB Special Steels: Oxelösund i Sverige
SSAB Europe
Luleå, Borlänge, Finspång och Virsbo i Sverige
Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, Lappohja, Oulainen, Pulkkila och Toijala i Finland
SSAB Americas
Mobile i Alabama och Montpelier i Iowa, USA
Ruukki Construction
Peräseinäjoki och Ylivieska i Finland
Järnforsen i Sverige
Gargzdai i Litauen och Oborniki i Polen
Obninsk och Balabanovo i Ryssland
Tibnor
Köping i Sverige

Dessa produktionsorter omfattar tillsammans följande verksamheter: alla stålverk, alla valsverk, all ytbeläggning och alla rörverk. Också klipplinjer är inkluderade i de fall de är lokaliserade på platser som även omfattar någon av tidigare beskrivna verksamheter.

VÄSENTLIGHETSANALYS

SSAB har genomfört en väsentlighetsanalys för att definiera sina mest relevanta och väsentliga hållbarhetsaspekter för definiering av SSABs hållbarhetsstrategi och mål, samt omfattningen för SSABs GRI-rapportering.

Väsentlighetsanalysen, som genomfördes i slutet av 2014, definierade tolv aspekter som ligger till grund för SSABs hållbarhetsstrategi och arbete. Dessa aspekter delades upp i tre fokusområden för hållbarhet: hållbart erbjudande, hållbar verksamhet och ansvarsfull partner.

Under 2017 uppdaterade SSAB strukturen för fokusområdena samt målsättningen för hållbarhetsstrategin. Detta för att bättre reflektera bolagets övergripande strategi och intressenternas förväntningar, samtidigt som mål som redan uppnåtts eller mål som är av mindre vikt togs bort.

Under 2017 definierades de väsentliga områdena för rapporteringen i enlighet med den nya GRIstandarden. De identifierade områdena inkluderades i SSABs nuvarande väsentlighetsbedömning och slutsatsen var att ingen uppdatering av väsentlighetsanalysen behövdes.

102-46 Process för att definiera redovisningens innehåll och avgränsningar

Väsentliga aspekter identifierades och prioriterades under en process där externa och interna intressenter var involverade. Processen beskrivs i korthet nedan.

FÖRTECKNING ÖVER, OCH KARTLÄGGNING AV, RELEVANTA HÅLLBARHETSÄMNEN OCH INVERKAN

Som ett första steg genomfördes en bakgrundsanalys för att identifiera trender och globala drivkrafter. Med hjälp av analysen och en intern workshop identifierades alla viktiga aspekter i hela SSABs värdekedja, både uppströms och nedströms. Med värdekedjan som bakgrund identifierades relevanta aktiviteter och relaterade faktorer som påverkar vår omgivning ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

DIALOG MED INTRESSENTER OCH PRIORITERING AV VÄSENTLIGA ASPEKTER

I det andra steget analyserades och rangordnades de aspekter som identifierats under bakgrundsanalysen i enlighet med betydelse, utifrån både SSABs och externa intressenters perspektiv. Detta gjordes genom intervjuer med externa intressenter (kunder, leverantörer, investerare, ickestatliga organisationer, branschorganisationer) och en webbundersökning som inbegrep viktiga

externa och interna intressenter för att prioritera aspekterna ytterligare. Resultaten från dialogen med interna och externa intressenter utvärderades sedan i workshops med interna experter och bekräftades sedan av SSABs koncernledning.

Som en följd av väsentlighetsbedömningen identifierades följande aspekter som väsentliga för SSAB. Områdena har strukturerats efter de justeringar som gjorts inom fokusområdena för hållbarhet.

HÅLLBART ERBJUDANDE

Potential för SSABs produkter och lösningar, inkl. höghållfasta stål

Det finns betydande miljömässiga fördelar med att uppgradera till höghållfast stål. Eftersom höghållfasta stål är starkare än vanligt stål krävs mindre stål för att producera en viss produkt. Detta minskar utsläppen från stålproduktionen. "Mobila applikationer", såsom fordon, grävmaskiner och kranar, som har tillverkats av höghållfast stål har en lägre vikt, vilket minskar deras bränslekonsumtion och ökar deras nyttolast. Starkare stål innebär också en ökad produktlivslängd, vilket i sin tur innebär minskade utsläpp.

Kundnöjdhet

Kundnöjdhet är ett mått på om produkter och tjänster som erbjuds av ett företag uppfyller eller överskrider kundens förväntningar. På en konkurrensutsatt marknad bör kundnöjdhet ses som en nyckelfaktor och en viktig del av affärsstrategin. Idag blir olika hållbarhetsaspekter som handlar om produktlivscyklar, material- och energieffektiva processer samt en ansvarsfull värdekedja viktiga parametrar som påverkar den totala kundnöjdheten.

HÅLLBAR VERKSAMHET

Utsläpp från stålproduktion

Järn produceras i masugnarna genom att använda koks och kol för att reducera järnmalmen. Denna process genererar koldioxid. Idag är det inte möjligt, med nuvarande teknologi, att tillverka nytt stål utan koldioxidutsläpp. Tillverkningsprocessen, som har använts i århundraden, har kontinuerligt utvecklats och förbättrats för att bli väldigt effektiv. Dessutom återvinns kvarvarande energi i form av fjärrvärme och elproduktion. Skrotbaserad stålproduktion avger betydligt mindre koldioxidutsläpp. Eftersom det för närvarande inte finns tillräckligt med skrot att återvinna för att möta efterfrågan på nytt stål över hela världen krävs fortfarande malmbaserad stålproduktion med masugnar. Idag täcks endast 30 % av behovet på nytt stål med skrot som finns tillgängligt globalt.

'SSAB 2017

Energieffektivitet

Effektiv energianvändning syftar till att minska mängden energi som krävs för att tillhandahålla produkter och tjänster. Stålföretag kan minska kostnaderna genom att hitta alternativa energikällor med mindre utsläpp, använda mindre köpt energi, samt att leverera in överskottsenergi på elnätet. Ur ett livscykelperspektiv skapar detta positiva effekter och sparar på naturresurser. Därmed minskas även koldioxidutsläppen.

Materialeffektivitet

Materialeffektivitet innebär att få ut mer av mindre material, vilket resulterar i en förbättrad effektivitet i användningen av naturresurser. Järn- och stålproduktionen ger upphov till en rad olika restprodukter. Järnhaltigt material som återcirkulerats i stålprocessen minskar behovet av nya råvaror. Detta minskar i sin tur både koldioxidutsläppen och kostnaderna. Material som inte kan återcirkuleras internt kan vidareförädlas och säljas externt för att skapa nya intäktsströmmar medan koldioxidutsläppen minskar genom att naturresurser ersätts i andra branscher. Slagg från masugnarna tillåter cementindustrin att drastiskt minska sina koldioxidutsläpp. Att öka den interna återcirkuleringen av restprodukter samt den externa försäljningen av biprodukter kommer att leda till minskade avfallsmängder och att mindre material skickas till deponi.

Återvinning

Ett viktigt inslag för att minska koldioxidutsläppen som uppstår under stålets kretslopp är att optimera stålåtervinningen. Stål är unikt eftersom det går att återvinna om och om igen, utan att det förlorar sina egenskaper eller sin kvalitet. Stål är idag det mest återvunna materialet globalt.

ANSVARSFULL PARTNER

Antikorruption/affärsetik

I dagens globaliserade värld har frågor inom antikorruption och affärsetik blivit allt viktigare för företag. Att inte aktivt jobba med korruptionsfrågor, mutor och andra frågor som rör affärsetik kommer att få negativa konsekvenser för företagets rykte och varumärke. Korruptionsfrågor och affärsetik styrs av SSABs uppförandekod och av SSABs styrdokument för korruptionsfrågor.

Hälsa och säkerhet

Stålproduktion omfattar utsatta och farliga miljöer. För att försöka minimera olycksrisken är det därför extremt viktigt att lägga ett starkt fokus på hälsa och säkerhet. Detta ansvar inkluderar både medarbetare och entreprenörer, samt besökare hos SSABs anläggningar.

Kompetens- och ledarskapsutveckling

Det är avgörande för ett företag att attrahera, utveckla och behålla människor med rätt kompetens och rätt värderingar. För att lyckas är det viktigt att arbeta aktivt med HR-program såsom resultat- och planeringssamtal mellan chef och medarbetare, chefsplanering, ersättarplanering, ledarskapsutbildningar, kompetensutveckling för medarbetare, mångfaldsutbildning och inkludering.

Mångfald

En av de viktigaste utmaningarna idag är att lyckas engagera, behålla och attrahera medarbetare med rätt kompetens. Att skapa en mer diversifierad arbetsplats med olika kompetenser, erfarenheter och bakgrund samt en arbetsplats där alla har lika möjligheter, kommer leda till en starkare företagskultur och bidra till att uppnå bättre resultat.

Arbetsrätt/mänskliga rättigheter inom leverantörskedjan

Idag förväntas företag ta ansvar, inte bara för arbetsrättsliga frågor, utan även för mänskliga rättigheter, både inom sin egen verksamhet samt i leverantörskedjan. Detta inkluderar att utvärdera leverantörsrisker och leverantörers möjlighet att åtgärda arbetsrättsliga problem samt efterlevnad av mänskliga rättigheter, vilket inkluderar att barn- eller tvångsarbete inte existerar, en sund och säker arbetsmiljö, etc. För att göra riskbedömningar och uppföljningar i leverantörsled är enkäter för själutvärdering, granskningar och andra system för uppföljning viktiga verktyg att arbeta med, som komplement till SSABs hållbarhetspolicy för leverantörer (SSAB Supplier Sustainability Policy).

FINANSIELL OCH OPERATIONELL PRESTATION

Genom att driva verksamhet på ett hållbart sätt kommer SSABs möjligheter att leverera långsiktigt starka finansiella och operativa resultat att öka. Därför ingår inte finansiell och operationell prestation i något av de tre fokusområdena, utan det ska ses som ett resultat av att SSAB presterar inom alla tre områden.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017

STRATEGI FÖR HÅLLBARHET UPPLYSNINGAR GRI RAPPORTPROFIL 141

102-47 Identifierade väsentliga aspekter

De väsentliga aspekter som har inkluderats i SSABs redovisning för 2017 har baserats på den process som beskrivs ovan och motsvarar de tre fokusområdena för hållbarhet samt de aspekter som inkluderas i varje område. GRI-principerna – inkludering av intressenter, hållbarhetssammanhang, väsentlighet och fullständighet – beaktades under hela processen. Aspekterna för varje fokusområde presenteras i nedanstående tabell som även definierar aspekternas avgränsningar. De redovisade indikatorerna finns på s. 142, GRI index.

VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSASPEKTER SOM DEFINIERATS I VÄSENTLIGHETSANALYSEN	VÄSENTLIGA ASPEKTER I GRI STANDARDS-REDOVISNINGEN	ASPEKTERNAS AVGRÄNSNINGAR
Hållbart erbjudande
Potential för SSABs produkter och lösningar, inkl. höghållfast stål	Ingen relevant aspekt i GRI, rapporterad i Affärsöversikt	SSAB-koncernen, SSABs kunder
Kundnöjdhet	Ingen relevant aspekt i GRI, rapporterad i Affärsöversikt	SSABs kunder
Hållbar verksamhet
Utsläpp från stålproduktion	Utsläpp	SSABs produktionsanläggningar
Energieffektivitet	Energi	SSABs produktionsanläggningar
Materialeffektivitet	Material, Avlopp och avfall Vatten	SSABs produktionsanläggningar
Avlopp och avfall	Material, Avlopp och avfall	SSABs produktionsanläggningar
Ansvarsfull partner
Hälsa och säkerhet	Hälsa och säkerhet på arbetet	SSAB-koncernen, SSABs underleverantörer
Kompetens- och ledarutveckling	Anställning Träning och utbildning	SSAB-koncernen
Mångfald	Mångfald och jämställdhet	SSAB-koncernen
Antikorruption/affärsetik	Antikorruption	SSAB-koncernen, SSABs leverantörer och partner
Arbetsrätt/mänskliga rättigheter inom leverantörskedjan	Leverantörsutvärdering avseende sociala aspekter	SSABs leverantörer

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR	GRI RAPPORTPROFIL			142

GRI-INDEX

SSAB's GRI-rapport har framställts i enlighet med "Core"-alternativet i GRI Standards -riktlinjerna. Ämnesspecifika standarder rapporteras med hänsyn till SSABs väsentlighetsanalys. Denna tabell anger var mer information kring GRI-rapporterigen kan hittas. Alla krav på hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen omfattas av GRI-rapporteringen och tabellen anger var i årsredovisningen de finns. Rapporten utgörs även av CoP-rapporten (Communication on Progress) till FNs Global Compact.

AÖ = Affarsöversikt 2017 GRI = GRI-rapport 2017 BSR = Bolagsstyrningsrapport 2017 FR = Finansiella rapporter 2017

Kod	Beskrivning	Sida i rapport	Kommentarer och utelämnanden	Årsredovisningslagen
	GRI 102: Generella standardupplysningar
Organisationsprofil				ÅRL 6:12 p.1 Företagets affärsmodell
102-1	Organisationens namn	Se kommentarer	SSAB AB
102-2	Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster	AÖ 3–7, 26–53
102-3	Organisationens huvudkontor	Se kommentarer	Stockholm
102-4	Lokalisering av organisationens verksamhet	AÖ 12
102-5	Ägarstruktur och företagsform	Se kommentarer	SSAB AB är ett publikt aktiebolag. SSAB är noterat på börserna NASDAQ Stockholm och NASDAQ Helsingfors.
102-6	Marknadsnärvaro	AÖ 12–13, 29–30, 33–34, 36–37, 39–40, 43
102-7	Organisationens storlek	AÖ 3–5, 7, 12; FR 150
102-8	Information om anställda	GRI 128–129	SSABs globala rapporteringssystem innehåller ej information om extern personal/underleverantörer	ÅRL 6:12 Sociala förhållanden, personal
102-9	Beskrivning av leverantörskedjan	AÖ 7, 74–77; GRI 102–103
102-10	Väsentliga förändringar under redovisningsperioden	Se kommentarer	Inga väsentliga förändringar under perioden.
102-11	Hantering av försiktighetsprincipen	FR 162–169		ÅRL 6:12 p.4 väsentliga risker p.5 riskhantering
102-12	Externt utvecklade initiativ	GRI 104	Inga väsentliga förändringar under perioden.
102-13	Medlemskap i organisationer	GRI 109

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT			BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR GRI RAPPORTPROFIL				143

Kod	Beskrivning	Sida i rapport	Kommentarer och utelämnanden	Årsredovisningslagen
Strategi
102-14	Uttalande från koncernchefen	AÖ 8–9
Etik och integritet
102-16	Övergripande värderingar och styrande dokument rörande etik och integritet	AÖ 6, 64–65, GRI 104–106		ÅRL 6:12, p.2 policy, Respekt för mänskliga rättigheter
Bolagsstyrning
102-18	Bolagsstyrning	BSR
Intressentengagemang
102-40	Intressentgrupper	GRI 107
102-41	Anställda som omfattas av kollektivavtal	GRI 129
102-42	Identifiering och val av intressenter	GRI 107
102-43	Strategi för intressentengagemang	GRI 107
102-44	Viktiga frågor som lyfts av intressenter	GRI 108–109
Redovisningsprofil
102-45	Företag som redovisas i organisationens koncernredovisning	FR 204–207	De enheter som ingår i SSABs finansiel koncernredovisning finns i anmärkningarna till koncernredovisningen, nr 8.
102-46	Process för att definiera redovisningens innehåll och avgränsningar	GRI 139–141
102-47	Identifierade väsentliga aspekter	GRI 140–141
102-48	Effekt av, och anledning till, förändrad information från tidigare redovisningar	Se kommentarer	Inga förändringar
102-49	Förändringar i redovisningar	Se kommentarer	Inga förändringar
102-50	Redovisningsperiod	Se kommentarer	1 januari – 31 december 2017
102-51	Datum för senaste redovisning	Se kommentarer	Den 13 mars 2017
102-52	Redovisningscykel	Se kommentarer	Årligen
102-53	Kontaktinformation rörande hållbarhetsredovisningen	Se kommentarer	Liisa-Maija Seppänen, Investor Relations Manager: [email protected]
102-54	Krav på rapportering enligt GRI	GRI 138
102-55	GRI index	GRI 142
102-56	Externt bestyrkande	GRI 138, 146

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR	GRI RAPPORTPROFIL			144

Kod	Beskrivning	Sida i rapport	Kommentarer och utelämnanden	Årsredovisningslagen
	GRI 103: Upplysningar om hållbarhetsstyrningen			ÅRL 6:12
103-1	Beskrivning av väsentlighetsanalysen och dess avgränsningar	GRI 139–141
103-2	Styrningsmetod och dess komponenter	AÖ 24–25, 64–66, 67–69, 70–71, 74–77, GRI 99–106, 114, 135
103-3	Utvärdering av styrningsmetod	GRI 105
Ämnesspecifikt innehåll
	Ämnesspecifikt innehåll avseende ämnen som klassificerats som väsentliga.
EKONOMISKA STANDARDER
GRI 201: Ekonomisk prestation
201-1	Skapat och fördelat direkt ekonomiskt värde	GRI 110	SSAB kan för närvarande inte rapportera på hela koncernens investeringar till samhället (donationer). Målsättningen är att addera denna information till rapporteringen under kommande år.
GRI 205: Anti-korruption
205-2	Information om och utbildning i policyer och rutiner mot korruption	AÖ 65–66, GRI 111–112		ÅRL 6:12 Motverkande av korruption
	MILJÖ RELATERANDE STANDARDER			ÅRL6:12 Miljö
GRI 301: Material
301-1	Använda material efter vikt	GRI 115
301-2	Användning av material som är återvunnet insatsmaterial	GRI 115–116
GRI 302: Energi
302-1	Energianvändning inom organisationen	GRI 119
302-3	Energiintensitet	GRI 120
302-4	Reducering av energianvändning	GRI 120
GRI 303: Vatten
303-1	Totalt vattenuttag	GRI 121
GRI 305: Utsläpp
305-1	Utsläpp av direkta växthusgaser (Direct greenhouse gas, GHG) (Scope 1)	GRI 123
305-2	Indirekta utsläpp av växthusgaser från energi (Scope 2)	GRI 123

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
STRATEGI FÖR HÅLLBARHET		UPPLYSNINGAR	GRI RAPPORTPROFIL			145

Kod	Beskrivning	Sida i rapport	Kommentarer och utelämnanden	Årsredovisningslagen
305-3	Andra indirekta utsläpp (Scope 3)	GRI 124
305-4	Intensitet för utsläpp av växthusgaser	GRI 124
305-5	Minskning av utsläpp av växthusgaser	GRI 125
305-7	Utsläpp av kväveoxider (NOx ), svaveloxider (SOx ) och andra betydande utsläpp till luft	GRI 125–126
GRI 306: Avfall
306-2	Totala avfallsmängder per typ	GRI 117	Inga detaljerade uppgifter om avfallshanteringsmetod på koncernnivå.
SOCIALA STANDARDER				ÅRL 6:12 Sociala förhållanden, personal
GRI 401: Anställning
401-1	Antal nyanställda och personalomsättning	GRI 130–131
GRI 403: Hälsa och säkerhet
403-1	Anställda i formella lednings- och personalkommittéer inom arbetsmiljö och säkerhet	GRI 132
403-2	Typ av skada och skadefrekvens, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor	GRI 133–134	Rapporterad delvis. Uppgifter om förekomstfrekvens för yrkessjukdomar och frånvaro finns för närvarande inte tillgängligt för hela gruppen. Målsättningen är att addera denna information till rapporteringen under kommande år.
GRI 404: Träning och utbildning
404-2	Program för kompetensutveckling och för att stödja medarbetares fortsatta anställningsbarhet	GRI 135
404-3	Procentuell andel anställda som fått ett regelbundet resultat- och planeringssamtal och översyn av karriärutveckling	GRI 135
GRI 405: Mångfald och jämställdhet
405-1	Mångfald av styrelse, ledning och anställda	GRI 136, BSR 85
	GRI 414: Utvärdering av leverantörer utifrån sociala aspekterna
Disclosure 414-1	Andel av nya leverantörer som utvärderas utifrån sociala aspekterna	GRI 137	SSAB kan för närvarande inte rapportera på den indikatorn enligt GRI-riktlinjerna. Målsättningen är att rapportera indikatorn 2018. SSAB rapporterar dock om de policyer som tillämpas i arbetet med leverantörer såväl som de processer som finns för att identifiera och utvärdera risker relaterade till leverantörer och hur de tar ansvar för frågorna.	ÅRL 6:12, p.2 policy, Respekt för mänskliga rättigheter

REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2017 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

UTTALANDE

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 12 mars 2018

Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

FINANSIELLA RAPPORTER 2017

Förvaltningsberättelse

Koncernen

Resultaträkning
171 Rapport över totalresultat
Balansräkning
173 Förändringar i eget kapital
Kassaflödesanalys

Moderbolaget

175 Resultaträkning
175 Rapport över totalresultat
Balansräkning
177 Förändringar i eget kapital
178 Kassaflödesanalys

Fem år i sammandrag, koncernen

180 Redovisnings- och värderingsprinciper
Noter
Förslag till vinstdisposition
Revisionsberättelse
Aktier och aktieägare
Årsstämma, valberedning, kalendarium
Adresser

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	148

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

SSAB AB (publ) Organisationsnummer 556016-3429

Försäljningen uppgick till 66 059 (55 354) Mkr
Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 7 591 (4 951) Mkr
Rörelseresultatet uppgick till 3 838 (1 213) Mkr
Resultatet efter finansnetto uppgick till 2 863 (324) Mkr
Resultat per aktie uppgick till 2,23 (1,04) kronor
Det operativa kassaflödet uppgick till 6 511 (3 207) Mkr
Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 22 (34) %
Styrelsen föreslår att utdelning ska utgå med 1,00 kr per aktie

Nyckeltal

	2017	2016
Mkr	helår	helår
Försäljning	66 059	55 354
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	7 591	4 951
Rörelseresultat	3 838	1 213
Resultat efter finansnetto	2 863	324
Resultat efter skatt	2 311	943
Resultat per aktie (kr)1)	2,23	1.04
Operativt kassaflöde	6 511	3 207
Nettoskuldsättningsgrad (%)	22	34

1) Resultat per aktie för helåret 2016 har justerats på grund av fondemissionselementet i nyemissionen som genomfördes under andra kvartalet 2016.

MARKNADEN

Enligt World Steel Association (WSA) uppgick den globala råstålsproduktionen under 2017 till 1 675 (1 587) miljoner ton, en ökning med 5,5 % jämfört med 2016. Stålproduktionen i Kina ökade med 6 % under 2017. Den faktiska ökningen av stålproduktionen bedöms dock vara betydligt lägre än 6 %, eftersom viss produktion flyttats från så kallad illegal kapacitet (som stängts ned), till stålverk som ingår i den officiella statistiken. I EU28 ökade produktionen med drygt 4 %, medan produktionen i Nordamerika ökade med knappt 5 % under 2017.

I Nordamerika var efterfrågan under det fjärde kvartalet inledningsvis svag, men förbättrades under kvartalet. Framförallt ökade efterfrågan från distributörer, vars lagernivåer under kvartalet var på en låg nivå. Inget beslut har hittills kommit kring den så kallade Section 232-utredningen (vilken kan innebära ytterligare importtullar på stål med hänvisning till USA:s säkerhet) och fortfarande råder osäkerhet om och när ytterligare tullar eller kvoter på importerat stål kan komma att införas. I Europa var efterfrågan under det fjärde kvartalet fortsatt god, dock med viss normal avmattning mot slutet av kvartalet. Lagernivåerna hos distributörer i Europa bedöms vara i balans.

I Nordamerika sjönk marknadspriserna på grovplåt något under inledningen av det fjärde kvartalet, men steg kraftigt under den andra halvan av kvartalet. I Europa var marknadspriserna på tunnplåt stabila under det fjärde kvartalet, medan marknadspriserna på grovplåt sjönk under kvartalet. I Kina steg marknadspriserna på både tunnplåt och grovplåt under kvartalet.

RÅVAROR

SSAB köper järnmalm från LKAB, Sverige och från Severstal, Ryssland. Avtalet med LKAB sträcker sig från 1 april 2017 till 31 mars 2018 och priset fastställs månadsvis. Avtalet med Severstal löper från 1 oktober 2015 till den 30 september 2018 och priset fastställs månadsvis. Inköpspriserna i USD för helåret 2017 ökade med 29 % jämfört med helåret 2016, och ökningen i svenska kronor var 30 %.

SSAB köper kokskol från Australien, USA, Kanada och Ryssland. Det genomsnittliga kolpriset för helåret 2017 var 54 % högre i USD och 52 % högre i svenska kronor jämfört med helåret 2016.

Den amerikanska verksamheten köper löpande in skrot som råvara för sin tillverkning. Spotpriserna i USD var 8 % högre i slutet av fjärde kvartalet 2017 jämfört med i slutet av fjärde kvartalet 2016.

Marknaden för grafitelektroder var turbulent under andra halvåret 2017 och priserna steg kraftigt, vilket framförallt berör ståltillverkning med ljusbågsugnar. Även marknaden för eldfast material (magnesit) präglades av en mycket stark pristrend under 2017, vilket påverkat kostnaderna för ståltillverkning, oavsett metod. SSAB har säkerställt tillgången på grafitelektroder och eldfast material fram till slutet av 2018 genom överenskommelser med ett flertal leverantörer.

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	149

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER I RESULTATET

Under 2017 rapporterades inga jämförelsestörande poster medan de för 2016 uppgick till -62 Mkr. Specifikation av jämförelsestörande poster framgår av tabellen nedan.

Specifikation jämförelsestörande poster

	2017	2016
Mkr	helår	helår
Rörelsekostnader
Omstruktureringskostnader relaterade till synergier	-	-79
Effekt på rörelseresultatet	-	-79

Skatter
Skatteeffekter	-	17
Effekt på resultat efter skatt	-	-62

Andel av extern försäljning 2017

Tibnor 11 %
Ruukki Construction 8 %

Andel av EBITDA 2017

SSAB Special Steels 26 %
SSAB Europe 56 % SSAB Americas 10 %
Tibnor 4 %
Ruukki Construction 4 %

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT			BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	150

LEVERANSER OCH PRODUKTION

SSABs plåtleveranser under helåret uppgick till 6 908 (6 652) kton, en ökning med 4 % jämfört med helåret 2016.

Råstålsproduktionen låg på samma nivå jämfört med helåret 2016 medan plåtproduktionen för helåret 2017 var 3 % högre jämfört med helåret 2016.

FÖRSÄLJNING

Försäljningen under helåret 2017 uppgick till 66 059 (55 354) Mkr, en ökning med 19 % jämfört med helåret 2016. Högre priser svarade för en positiv effekt på 14 procentenheter, högre volymer för 4 procentenheter, en bättre produktmix för 1 procentenhet och övrig försäljning för 1 procentenhet medan valutaeffekter svarade för en negativ effekt på 1 procentenhet.

Försäljning på de största marknaderna

Mkr	2017	Andel, %	2016	Andel, %
USA	15 229	23	13 071	24
Sverige	11 323	17	9 461	17
Finland	6 864	10	6 258	11
Tyskland	3 439	5	3 229	6
Norge	2 793	4	2 727	5
Övrigt	26 411	41	20 608	37
Totalt	66 059	100	55 354	100

RESULTAT

Rörelseresultatet under helåret 2017 uppgick till 3 838 (1 213) Mkr, en ökning med 2 625 Mkr jämfört med helåret 2016. De främsta orsakerna till det förbättrade resultatet var högre priser (6 300 Mkr) och högre volymer (800 Mkr) medan högre rörliga kostnader (4 500 Mkr), främst råmaterial, påverkade resultatet negativt.

Finansnettot för helåret 2017 uppgick till -976 (-889) Mkr och resultatet efter finansnetto uppgick till 2 863 (324) Mkr.

EBITDA

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT			BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE		RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG			REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER			REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	151

Resultat efter finansnetto

Rullande fyra kvartal (inklusive jämförelsestörande poster)

RESULTAT EFTER SKATT OCH RESULTAT PER AKTIE

Resultatet efter skatt (hänförligt till aktieägarna) för helåret 2017 uppgick till 2 295 (937) Mkr eller 2,23 (1,04) kronor per aktie. Skatten för helåret 2017 uppgick till -552 (619) Mkr.

KASSAFLÖDE, FINANSIERING OCH LIKVIDITET

Det operativa kassaflödet för helåret 2017 uppgick till 6 511 (3 207) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt främst av rörelseresultatet och av ett något lägre rörelsekapital.

Nettokassaflödet uppgick till 5 068 (6 875) Mkr. Nettokassaflödet påverkades bland annat av utbetalningar för strategiska investeringar, inklusive företagsförvärv på 248 (319) Mkr. Totala investeringar uppgick till 1 614 (1 372 Mkr). Under 2016 påverkades kassaflödet av nyemissionen på 4 907 Mkr. Nettoskulden minskade med 6 313 Mkr under helåret 2017 och uppgick per den 31 december 2017 till 11 574 Mkr. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till knappt 22 (34) %.

Den genomsnittliga löptiden på den totala låneportföljen uppgick per den 31 december till 5,5 (5,1) år med en genomsnittlig räntebindningstid på 1,1 (0,8) år.

Likvida medel uppgick till 4 249 (3 879) Mkr och outnyttjade kreditlöften till 8 263 (7 096) Mkr, vilket sammantaget motsvarar 19 (20) % av rullande 12 månaders försäljning.

Operativt kassaflöde och nettoskuld

	2017	2016
Mkr	helår	helår
Rörelseresultat före avskrivningar	7 591	4 951
Förändring rörelsekapital	303	-661
Underhållsinvesteringar	-1 366	-1 053
Övrigt	-17	-30
Operativt kassaflöde	6 511	3 207
Finansiella poster	-943	-994
Skatter	-249	80
Rörelsens kassaflöde	5 319	2 293
Strategiska investeringar i anläggningar	-237	-273
Förvärv rörelser och andelar	-11	-46
Avyttringar rörelser och andelar	1	-
Kassaflöde före utdelning	5 072	1 974
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-	-
Nyemission	-	4 907
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-4	-6
Nettokassaflöde	5 068	6 875

Nettoskuld vid periodens början	-17 887	-23 156
Nettokassaflöde	5 068	6 875
Omvärdering av skulder mot eget kapital1)	1 286	-1 342
Övrigt2)	-41	-264
Nettoskuld vid periodens slut	-11 574	-17 887

1) Omvärderingar för säkring (hedge) av valutarisk i utlandsverksamhet

2) I huvudsak bestående av kassaflödeseffekter på derivat och omvärderingar av övriga finansiella skulder i utländsk valuta

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT			BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	152

RÄNTABILITET

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt och räntabilitet på eget kapital efter skatt för helåret uppgick till 6 % respektive 4 % medan de för helåret 2016 uppgick till 2 % respektive 2 %.

EGET KAPITAL

Med ett resultat på 2 295 Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av valutaomräkningsdifferenser) på -1 955 Mkr uppgick det egna kapitalet för aktieägarna i bolaget till 53 231 (52 891) Mkr, vilket motsvarade 51,69 (51,36) kronor per aktie.

UNDERHÅLLSSTOPP 2017

Tabellen nedan visar resultatpåverkan från samtliga större planerade underhållsstopp under 2017. Resultatpåverkan avser den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande (underabsorption), dock inte utebliven marginal.

Större underhållsstopp 2017

	2017	2017	2017	2017	2017	2016
Mkr	kv 1	kv 2	kv 3	kv 4	helår	helår
SSAB Special Steels	-	-	230	-	230	250
SSAB Europe	20	50	125	195	390	300
SSAB Americas	160	230	-	-	390	290
Totalt	180	280	355	195	1 010	840

TILLGÅNGAR MED OBESTÄMBAR NYTTJANDEPERIOD

Koncernens tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod allokeras till koncernens kassagenererande enheter enligt nedan:

	2017	2016
Mkr	31 dec	31 dec
Goodwill
SSAB North America (i Division SSAB Americas)	22 408	24 741
SSAB Special Steels	2 714	2 636
SSAB Europe	2 046	1 985
Tibnor	502	487
Ruukki Construction	60	60
Summa goodwill	27 730	29 909
Ruukki Construction (varumärket Rautaruukki)	440	427
Summa tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod1)	28 170	30 336

1) Samtliga värdeförändringar från föregående år beror på valutaeffekter.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen i slutet av fjärde kvartalet. Nedskrivningstestet resulterade inte i något nedskrivningsbehov. För ytterligare information om goodwill, se not 6.

UTDELNING OCH VINSTDISPOSITION

Utdelningen föreslås uppgå till 1,00 (0,00) kronor per aktie. Överväganden vid förslag till vinstdisposition i not 31 och Förslag till vinstdisposition på sidan 233 är en del av förvaltningsberättelsen.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	153

RÖRELSESEGMENTEN

Koncernen är organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de tre ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse.

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels ansvarar globalt för marknadsföring och försäljning av SSABs alla seghärdade stål (Q&T) och varmvalsade höghållfasta stål (AHSS) från 700 MPa och uppåt. SSAB Special Steels ansvarar för stål- och plåtproduktionen i Oxelösund och för försäljningen av ovan nämnda produkter som produceras i Mobile, USA, Brahestad, Finland och Borlänge, Sverige. När SSAB Special Steels säljer stål som är producerat av en annan division allokeras intäkterna i SSAB Special Steels och avräkning mellan divisionerna sker till kostnad såld vara.

SSAB Europe

SSAB Europe ansvarar för produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör. SSAB Europe har även globalt lönsamhetsansvar för segmentet Automotive (kallvalsad tunnplåt). SSAB Europe ansvarar för stål- och plåtproduktionen i Brahestad och Tavastehus, Finland, samt i Luleå och Borlänge, Sverige.

SSAB Americas

SSAB Americas har lönsamhetsansvar för grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för stål- och plåtproduktionen i Montpelier och Mobile, USA.

Tibnor

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material, producerat både av SSAB och andra leverantörer.

Ruukki Construction

Ruukki Construction ansvarar för försäljning och produktion av energieffektiva byggnads- och konstruktionslösningar, med fokus på norra och östra Europa. I Ruukki Construction ingår även Plannja.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	154

Försäljning per rörelsesegment

	2017	2016
Mkr	helår	helår
SSAB Special Steels	16 053	12 582
SSAB Europe	31 048	25 831
SSAB Americas	12 727	10 639
Tibnor	7 821	6 879
Ruukki Construction	5 773	5 304
Övrigt, inkl. koncernjusteringar	-7 363	-5 881
Totalt	66 059	55 354

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA)

	2017	2016
Mkr	helår	helår
Rörelseresultat	3 838	1 213
Avskrivningar och nedskrviningar	3 753	3 738
Rörelseresultat före avskrviningar, EBITDA	7 591	4 951

Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet per kvartal och rörelsesegment

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) per rörelsesegment

	2017	2016
Mkr	helår	helår
SSAB Special Steels	2 002	1 453
SSAB Europe	4 405	2 458
SSAB Americas	818	737
Tibnor	334	191
Ruukki Construction	307	322
Övrigt, inkl. koncernjusteringar	-275	-210
Totalt	7 591	4 951

Mkr	1/15	2/15	3/15	4/15	1/16	2/16	3/16	4/16	1/17	2/17	3/17	4/17
SSAB Special Steels	-	-	-	-	-	-27	-	-	-	-	-	-
SSAB Europe	-2	-2	-	-95	-	-49	-	-	-	-	-	-
SSAB Americas	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Tibnor	-20	-4	-	112	-3	-	-	-	-	-	-	-
Ruukki Construction	-2	-4	-	-93	-	-	-	-	-	-	-	-
Övrigt	-6	1	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Totalt	-30	-9	-	-76	-3	-76	-	-	-	-	-	-

Jämförelsestörande poster består främst av omstruktureringskostnader relaterade till synergier vid förvärvet av Rautaruukki med 79 Mkr avseende 2016 och 135 Mkr avseende 2015. Under 2015 fanns även en reavinst vid försäljning av en fastighet för 122 Mkr.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	155

Informationen om rörelsesegmenten nedan redovisas exklusive avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärven av IPSCO och Rautaruukki. För resultatet enligt IFRS (ej justerat för avskrivningar på övervärden), se not 27.

SSAB SPECIAL STEELS

Nyckeltal

	2017	2016
Mkr	helår	helår
Försäljning	16 053	12 582
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	2 002	1 453
Rörelseresultat	1 465	902
Operativt kassaflöde	909	437
Antal anställda vid periodens slut	2 834	2 772

Under helåret 2017 ökade efterfrågan jämfört med helåret 2016 främst från segmenten Mining, Heavy Transport och Construction Machinery.

De externa leveranserna för helåret 2017 uppgick till 1 192 (1 008) kton, en ökning med 18 %.

För helåret uppgick råstålsproduktionen till 956 (975) kton, en minskning med 2 % jämfört med helåret 2016.

Plåtproduktionen för helåret 2017 låg på samma nivå jämfört med helåret 2016.

Försäljningen för helåret 2017 var 28 % högre jämfört med helåret 2016 och uppgick till 16 053 (12 582) Mkr. Högre volymer svarade för en positiv effekt på 18 procentenheter, högre övrig försäljning för 7 procentenheter och högre priser för 5 procentenheter medan en sämre produktmix svarade för en negativ effekt på 1 procentenhet och valutaeffekter för 1 procentenhet.

Försäljning per kvartal

Rörelseresultatet för helåret 2017 uppgick till 1 465 (902) Mkr, en ökning med 563 Mkr jämfört med helåret 2016. De främsta orsakerna till det förbättrade resultatet var högre volymer och högre priser, dock motverkades detta av högre rörliga kostnader.

Rörelseresultat per kvartal

Exklusive jämförelsestörande poster

Det operativa kassaflödet för helåret 2017 uppgick till 909 (437) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av rörelseresultatet under helåret 2017, dock motverkades detta av ett ökat rörelsekapital med främst högre varulager och högre kundfordringar till följd av den högre försäljningen.

Investeringsutbetalningarna under helåret 2017 uppgick till 374 (275) Mkr, varav 23 (25) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	156

SSAB EUROPE

Nyckeltal

	2017	2016
Mkr	helår	helår
Försäljning	31 048	25 831
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	4 405	2 458
Rörelseresultat1)	2 988	1 000
Operativt kassaflöde	3 782	2 113
Antal anställda vid periodens slut	6 798	6 851

1) Exklusive avskrivningar på övervärden av immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av Rautaruukki. Avskrivningarna på övervärden under 2017 uppgick till 214 (211) Mkr.

Efterfrågan för helåret 2017 var god, där ökningen skedde främst inom segmentet Automotive vilket var ett viktigt skäl till att andelen premiumprodukter ökade till 32 (30) %.

De externa plåtleveranserna för helåret 2017 uppgick till 3 745 (3 720) kton, en ökning med 1 %.

Råstålsproduktionen för helåret uppgick till 4 599 (4 681) kton, en minskning med 2 % jämfört med helåret 2016.

Plåtproduktionen för helåret 2017 ökade med 4 % jämfört med helåret 2016.

Försäljningen för helåret 2017 var 20 % högre jämfört med helåret 2016 och uppgick till 31 048 (25 831) Mkr. Högre priser svarade för en positiv effekt på 20 procentenheter, högre volymer för 1 procentenhet och en bättre produktmix för 1 procentenhet medan valutaeffekter svarade för en negativ effekt på 1 procentenhet och övrig försäljning 1 procentenhet.

Försäljning per kvartal

Rörelseresultatet för helåret 2017 uppgick till 2 988 (1 000) Mkr, en ökning med 1 988 Mkr jämfört med helåret 2016. De främsta orsakerna till det förbättrade resultatet var högre priser inklusive en bättre produktmix, dock motverkades detta av såväl högre rörliga som fasta kostnader.

Rörelseresultat per kvartal

Exklusive jämförelsestörande poster

Det operativa kassaflödet för helåret 2017 uppgick till 3 782 (2 113) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av rörelseresultatet samt av ett lägre rörelsekapital.

Investeringsutbetalningarna under helåret 2017 uppgick till 859 (687) Mkr, varav 137 (127) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	157

SSAB AMERICAS

Nyckeltal

	2017	2016
Mkr	helår	helår
Försäljning	12 727	10 639
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	818	737
Rörelseresultat1)	183	110
Operativt kassaflöde	1 166	426
Antal anställda vid periodens slut	1 228	1 222

1) Exklusive avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO. Avskrivningarna på övervärden under 2017 uppgick till 713 (636) Mkr.

Jämfört med helåret 2016 ökade efterfrågan under 2017 inom segmenten Energy och Construction Machinery.

De externa plåtleveranserna för helåret 2017 uppgick till 1 971 (1 924) kton, en ökning med 2 %.

För helåret uppgick råstålsproduktionen till 2 440 (2 331) kton, en ökning med 5 % jämfört med helåret 2016.

Plåtproduktionen för helåret 2017 ökade med 4 % jämfört med helåret 2016.

Försäljningen för helåret 2017 var 20 % högre jämfört med helåret 2016 och uppgick till 12 727 (10 639) Mkr. Högre priser svarade för en positiv effekt på 16 procentenheter, övrig försäljning för 2 procentenheter samt högre volymer 2 procentenheter.

Försäljning per kvartal

Rörelseresultatet för helåret 2017 uppgick till 183 (110) Mkr, en ökning med 73 Mkr jämfört med helåret 2016. De främsta orsakerna till det förbättrade resultatet var högre priser, dock motverkades detta av högre rörliga kostnader.

Rörelseresultat per kvartal

Exklusive jämförelsestörande poster

Det operativa kassaflödet för helåret 2017 uppgick till 1 166 (426) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt främst från ett positivt rörelseresultat samt av ett lägre rörelsekapital.

Investeringsutbetalningarna under helåret 2017 uppgick till 212 (218) Mkr, varav 8 (55) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	158

TIBNOR

Nyckeltal

	2017	2016
Mkr	helår	helår
Försäljning	7 821	6 879
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	334	191
Rörelseresultat1)	252	106
Operativt kassaflöde	472	191
Antal anställda vid periodens slut	1 091	1 137

De totala leveranserna för helåret 2017 var 1 % högre jämfört med helåret 2016. Segmenten Rebar Products och Tubes ökade under året, dock motverkades detta av lägre leveranser inom övriga segment.

Försäljningen för helåret 2017 var 14 % högre jämfört med helåret 2016 och uppgick till 7 821 (6 879) Mkr. Den ökade försäljningen beror främst på högre priser och något ökade volymer.

Försäljning per kvartal

Rörelseresultatet för helåret 2017 uppgick till 252 (106) Mkr, en ökning med 146 Mkr jämfört med helåret 2016. Det förbättrade resultatet berodde främst på bättre marginaler.

Rörelseresultat per kvartal

Exklusive jämförelsestörande poster

Det operativa kassaflödet för helåret 2017 uppgick till 472 (191) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av ett positivt rörelseresultat samt av ett lägre rörelsekapital.

Investeringsutbetalningarna under helåret uppgick till 63 (51) Mkr varav 31 (26) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	159

RUUKKI CONSTRUCTION

Nyckeltal

	2017	2016
Mkr	helår	helår
Försäljning	5 773	5 304
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	307	322
Rörelseresultat1)	171	171
Operatit kassaflöde	340	243
Antal anställda vid periodens slut	2 502	2 543

Efterfrågan för helåret 2017 ökade på alla marknader förutom Ryssland och Ukraina jämfört med helåret 2016.

Försäljningen för helåret 2017 var 9 % högre jämfört med helåret 2016 och uppgick till 5 773 (5 304) Mkr. Ökningen berodde främst på högre försäljning inom segmentet Building Components.

Försäljning per kvartal

Rörelseresultatet för helåret 2017 uppgick till 171 (171) Mkr, oförändrat jämfört med helåret 2016. Resultatet påverkades positivt av högre priser och volymer, dock motverkades detta av såväl högre rörliga som fasta kostnader.

Rörelseresultat per kvartal

Exklusive jämförelsestörande poster

Det operativa kassaflödet för helåret 2017 uppgick till 340 (243) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av rörelseresultatet samt av ett lägre rörelsekapital med lägre varulager och lägre kundfordringar.

Investeringsutbetalningarna under helåret uppgick till 65 (114) Mkr varav 39 (87) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	160

INVESTERINGAR, FORSKNING OCH UTVECKLING

Investeringar

Investeringsutbetalningarna under helåret uppgick till 1 614 (1 372) Mkr, varav 248 (319) Mkr avsåg strategiska investeringar, inklusive företagsförvärv.

Forskning och utveckling

Arbetet inom forskning och utveckling syftar till att stärka SSABs lönsamhet. Nära samarbeten med strategiska kunder och kundsegment ger förutsättningarna för en marknadsdriven produktutveckling som skapar ökat värde även för slutanvändarna. Detta är speciellt tydligt för SSAB s höghållfasta stål där också det tekniska kundstödet är en viktig del av forsknings- och utvecklingsarbetet. Kontinuerligt arbete bedrivs även med utveckling av de egna processerna för en ökad kostnadseffektivitet, hållbara processer och energihushållning.

Under 2017 har SSAB gjort en uppdatering av definitionen Forskning och utveckling och därmed vilka interna resurser som faktiskt arbetar med forskning och utveckling inom koncernen. Detta ska inte tolkas som en faktiskt ökad kostnadsbas utan en mer rättvisande bild.

Under året uppgick forsknings- och utvecklingssatsningarna till 343 (280) Mkr.

MILJÖ

Ståltillverkning är en energiintensiv process som resulterar i koldioxidutsläpp. I Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar respektive lands största utsläppskällor för koldioxid. SSABs masugnar tillhör samtidigt världens mest effektiva när det gäller att minimera utsläpp från stålproduktion. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och skärpta krav styr verksamheten mot kontinuerliga förbättringar.

De viktigaste miljöaspekterna för SSAB är:

Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften
Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten
Effektiv råvaru- och energianvändning
Minskat processavfall till deponi

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som bland annat reglerar produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier.

kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2017	Produktion 2016
Koks	Luleå	800	709	681
	Oxelösund	530	369	414
Råjärn	Luleå	- 2)	2 196	2 186
	Oxelösund	2 000	915	905
Stålämnen	Luleå	2 500	2 069	2 063
	Oxelösund	1 900	888	910
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	2 246	2 139
	Oxelösund3)	1 000	517	535
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 293	1 332
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	652	683
Glödgad plåt	Borlänge	900	607	586
Metallbelagd plåt	Borlänge	400	-	38
Målade produkter	Köping	30	17	15
	Finspång4)	40	31	33
Stålrör	Virsbo	125	11	13

1) I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme och i Finland finns inga begränsningar i produktionsvolymer.

2) Ej reglerat

3) Levererad plåt

4) Produktionen mäts i miljoner m2.

Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna1)

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	161

PERSONAL

Antalet anställda (exklusive visstidsanställda) uppgick vid årsskiftet till 14 925 (14 980). Årets ersättningar till anställda, inklusive sociala kostnader och pensioner, uppgick till 9 836 (9 481) Mkr. För ytterligare information om ersättningar till anställda, se Not 2.

Antal anställda vid årets slut per division

	2017	2016
SSAB Special Steels	2 834	2 772
SSAB Europe	6 798	6 851
SSAB Americas	1 228	1 222
Tibnor	1 091	1 137
Ruukki Construction	2 502	2 543
Övriga	472	455
Totalt	14 925	14 980

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Styrelsens förslag till riktlinjer för 2018

För 2018 föreslår styrelsen att ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av:

fast lön,
rörliga lönedelar,
övriga förmåner såsom tjänstebil, samt
pension.

Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar ska utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt uppgå till 24 månader. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag avvika från det ovanstående på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och med en individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	162

Kortfristiga rörliga lönedelar 2017 (inklusive ledande befattningshavare)

För koncernledningen relaterades den kortfristiga rörliga lönedelen för 2017 till:

koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag,
nettokassaflöde,
ett av styrelsen fastställt mål avseende olycksfrekvens, och
ett eller flera individuella mål.

Långfristiga rörliga lönedelar 2017 (inklusive ledande befattningshavare)

Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter samt avkastning på sysselsatt kapital. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 18 och 30 % av den fasta lönen. Utfall för deltagare i Nordamerika är maximerat till mellan 32 % och 144 %, detta är i linje med den lokala marknaden, och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 36 Mkr och vid maximalt utfall 72 Mkr, varav cirka 60 % utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika.

För närmare information om gällande ersättningar och förmåner hänvisas till not 2.

RISK- OCH KÄNSLIGHETSANALYS

Risker och möjligheter

Koncernens resultat och finansiella ställning påverkas av ett stort antal faktorer av vilka flera ligger utanför den egna kontrollen. De allmänna politiska och ekonomiska förutsättningarna som påverkar marknaderna för stål är exempel på sådana faktorer. Många av faktorerna kan påverka koncernen både positivt och negativt, vilket innebär att en gynnsam utveckling av risken eller en god hantering av risken kan innebära möjligheter och ett värdeskapande.

Övergripande riskhantering

Arbetet med att identifiera och analysera risker samt beslut om hur riskerna ska behandlas är ett prioriterat område i koncernen. Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av risker av strategisk typ följer koncernens delegeringsordning, från styrelse till VD och från VD till divisions- och dotterbolagschefer. Detta innebär att de flesta av koncernens operativa risker hanteras av respektive division, men samordnas, där så bedöms nödvändigt. Divisions- och dotterbolagscheferna utför en årlig genomgång av riskerna i samband med strategiprocessen, vilken presenteras och diskuteras i SSABs styrelse. Inom koncernstab Juridik finns en Risk management-funktion för global riskhantering som utvärderar de försäkringsbara riskerna. Group Risk Managern är funktionellt ansvarig för koncernens riskarbete och arbetar tillsammans med respektive divisions Risk Manager i syfte att optimera arbetet utifrån ett koncerngemensamt perspektiv. Hanteringen av finansiella risker är i huvudsak centraliserade till koncernens finansavdelning. Sedan några år har SSAB en internkontrollenhet som stöttar verksamheten i att identifiera riskområden och utifrån en riskanalys upprätta kontrollprocesser för att mitigera de identifierade riskområdena.

SSAB har sedan ett flertal år en internrevisionsenhet som bland annat identifierar riskområden och utifrån en riskanalys genomför interna kontroller och därefter rekommenderar förbättringar inom dessa områden. Internrevisionsenheten rapporterar direkt till revisionsutskottet. För en fullständig information om koncernens internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	163

Operativa risker

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
KONJUNKTUR UTVECKLING	Stålindustrin påverkas starkt av konjunkturutvecklingen, till exempel vad gäller efterfrågan och priser på produkter och råvaror. Den höga andelen fasta kostnader, som följer av de	Satsningen på höghållfasta stål är ett sätt som SSAB valt för att minimera cyklikaliteten i intjäningsförmågan. Genom en fortsatt fokusering på att utveckla nischprodukterna kan SSAB upprätthålla och stärka sin ställning gentemot konkurrenterna.
	stora investeringar som kännetecknar stålindustrin, ökar också känsligheten vid konjunktursvängningar.	Ett annat sätt att minska konjunkturkänsligheten är satsningen på hemmamarknaderna, Nordamerika och Norden. På dessa marknader strävar SSAB efter att vara kundernas förstahandsval genom att, vid sidan av kvalitet, erbjuda korta leveranstider och nära relationer.
		Ytterligare ett sätt som SSAB har valt är att erbjuda mervärdestjänster kopplade till bolagets kunskap om de höghållfasta stålens egenskaper för att därigenom kunna skapa nya innovativa lösningar. Utvecklingen sker i nära samarbete med och hos kunden eller i något av SSABs forskningscentra.
		För att lindra effekterna vid konjunkturnedgångar arbetar SSAB även med åtgärder för att sänka kostnaderna och öka flexi biliteten i verksamheten. Genom förvärvet av Rautaruukki har flexibiliteten i produktionen (det vill säga förmågan att hantera produktionsstörningar samt stigande och minskande efterfrågan) ökat.

POLITISKA BESLUT SSAB verkar i ett stort antal länder och påverkas därför både av landspecifika regler och av regelverk mellan länder. Det handlar om allmänna regler kring skatter och finansiell rapportering, men också om mer specifika regler såsom handelshinder, miljö och energipolitik.

SSAB medverkar i nationella och internationella branschorganisationer där samhällsbevakning är en viktig funktion. I USA har koncernen en särskild funktion för detta med placering i Washington DC.

Ett fokusområde för SSAB är miljö- och energilagstiftningen. Exempelvis är EU:s system för handel med utsläppsrätter av kritisk betydelse för SSABs verksamhet. I dessa frågor arbetar SSAB såväl via branschorganisationerna som direkt med att förklara betydelsen för och påverkan på SSAB avseende regelverket kring utsläppsrätterna.

Genom att ståltillverkningen sker i både Europa och i USA, har exponeringen mot olika typer av handelshinder reducerats.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER		FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	164

Operativa risker forts.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
KUNDER OCH LEVERANTÖRER	Beroendet av enskilda större kunder och/eller leverantörer kan innebära stora risker med betydande konsekvenser om leveran serna till eller från dessa skulle upphöra.	SSAB har en spridd kundstruktur och därigenom ett litet beroende av enskilda kunder. Kreditrisker hanteras av respektive division och dotterbolag baserat på en koncerngemensam kreditpolicy.
		Även på leverantörssidan finns en stor spridning, dock inte vad gäller de viktigaste råvarorna kol och malm, eftersom antalet möjliga leverantörer är begränsat. Kokskol köps från ett flertal leverantörer utspridda i världen såsom Australien, USA, Kanada och Ryssland. Järnmalm köps från LKAB i Sverige och från Severstal i Ryssland. Priset på malmen sätts dock på världsmarkna den och är således i princip detsamma oavsett leverantör. För att säkerställa fysisk leverans tecknas långa leveransavtal med både LKAB och Severstal, och den geografiska närheten till malmen skapar i sig en mindre risk för långvariga leveransproblem.
MILJÖ	Ståltillverkning är energi- och resurskrävande och medför bety dande påverkan på den yttre miljön. I Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar landets största utsläppskällor för koldioxid.	I takt med teknisk utveckling och skärpta miljökrav sker ständiga förbättringar för att minimera SSABs miljöpåverkan. SSABs stålverk tillhör världens mest effektiva när det gäller att minimera utsläpp. SSAB deltar i ett antal forskningsprojekt som syftar till att minimera koldioxidutsläppen. Under 2016 initierade SSAB ett projekt som utvärderar möjligheterna för en långsiktig omställning till en vätgasbaserad järnframställning och en i stort sett koldioxidfri stålindustri. Under 2017 bildades joint venture-bolaget Hybrit Development AB tillsammans med Vattenfall och LKAB. Hybrit Development AB ska verka för att hitta en tillverkningsprocess för stål som inte släpper ut koldioxid. För mer information om SSABs miljöfrågor, se GRI-rapporten på www.ssab.com.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	165

Operativa risker forts.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
PRODUKTION	Ståltillverkning sker i en kedja av olika processer där störningar i någon del av kedjan snabbt kan få allvarliga konsekvenser. Avbrott i verksamheten genom exempelvis transporthinder och skador på tillgångarna på grund av eldsvådor, explosioner och andra typer av olyckor kan bli kostsamma.	Det är divisionernas och dotterbolagens ansvar att bedriva ett rationellt skadeförebyggande arbete. Risker relaterade till skada på person, egendom och miljö (försäkringsbara risker), arbetet med att aktivt förebygga att skada överhuvudtaget inträffar samt arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, hanteras inom koncernens Risk Management organisation. SSABs Group Risk Manager är funktionellt ansvarig för detta riskarbete utifrån ett koncerngemensamt perspektiv och samarbetar med respektive divisions koordinerande Risk Manager. Samtliga Risk Managers ingår i bolagets Risk Forum som kallas till möte varje kvartal genom Group Risk Managers försorg. Forumet är etablerat inom SSAB med uppgift att sträva efter ständiga förbättringar och enhetlighet samt utveckla Risk Management och använda "best practise" och goda exempel.
		SSAB Risk Management har tagit fram en guide, Riktlinjer för det skadeförebyggande arbetet som är ett stöd i det dagliga löpande risk management arbetet ute i verksamheten. Group Risk Managern rapporterar till bolagets chefsjurist.
		Riskarbetet sker i enlighet med en Risk Management Policy där tyngdpunkten ligger på: • skadeförebyggande arbete (initiera, koordinera och hantera), • risk- och kostnadsoptimering (försäkringshantering).
		För att minimera kostnaderna orsakade om denna typ av risker ändå inträffar finns både kontinuitetsplaner såväl som sakförsäkringar och avbrottsförsäkringar. Risken för att störningar i en del av processen ska få följdeffekter i övriga process led minimeras också genom lagerhållning av kritiska råvaror, produkter i arbete och färdiga produkter samt analysear våra leverantörer och inkommande flöden och titta på möjliga alternativ.
		Inom Risk Management utförs löpande riskanalyser tillsammans med våra produktionsansvariga samt riskbesiktningar av våra anläggningar och processer tillsammans med riskingenjörer från vår försäkringsmäklare och riskingenjörer från försäkrings bolag. Detta görs i syfte att identifiera och hantera uppkomna risker och för att verka som underlag för våra försäkringsgivare. Resultaten av besiktningarna och riskanalyserna presenteras löpande för produktionsansvariga och åtgärderna för att förbättra processerna och vårt skydd följs noggrant upp.
		SSAB tecknar också andra koncerngemensamma försäkringsprogram som tex. ansvarsförsäkring och transportförsäkring och Risk Management funktionen arbetar också skadeförebyggande inom dessa områden vilket också är en förutsättning för att få teckna försäkringar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	166

Operativa risker forts.

Riskfaktor Riskbeskrivning		Åtgärder
MEDARBETARE	SSAB behöver attrahera och behålla duktiga och motiverade medarbetare för att långsiktigt kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. Satsningen på höghållfasta stål förutsätter en fortsatt stark process- och produktutveckling varför kompetens utvecklingen inom dessa områden är särskilt viktig. Koncernens rykte kan snabbt erodera om säkerheten, miljöansvaret och etiken ifrågasätts.	Frågor om säkerhet, miljöansvar och etik prioriteras i såväl det dagliga arbetet som långsiktigt i utbildning och attitydpåverkan. På verksområdena finns strikta säkerhetsregler som ska följas av såväl egen som inhyrd personal samt externa entreprenörer. Olycksfallsfrekvens och relaterade åtgärder följs upp kontinuerligt av koncernledningen och styrelsen. Kompetensutveckling och inte minst chefsutveckling är prioriterade områden. SSAB genomför också regelbundet en koncernövergripande medarbetarundersökning för alla anställda. Undersökningen utgör ett viktigt verktyg för chefer på alla nivåer när det gäller förbättringsarbete och utveckling av ledarskapet. Lön och ersättning ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	167

Finansiella risker

I en internationell verksamhet som SSABs uppkommer ett antal finansiella risker i form av finansierings-, likviditets-, ränte-, valuta- och kreditrisker. Hanteringen av dessa regleras i koncernens finanspolicy som är fastslagen av styrelsen.

Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och genom SSAB Finance på Irland. För en fullständig information om koncernens finansiella riskhantering, se not 28.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
REFINANSIERINGSRISK/ LIKVIDITETSRISK	Med refinansieringsrisk/likviditetsrisk menas risken att SSAB inte kan betala sina åtaganden på grund av otillräcklig likviditet eller får svårigheter att ta upp nya lån.	Upplåningsstrategin inriktas på att trygga koncernens behov av lånefinansiering, både vad avser det långsiktiga lånebehovet och de dagliga betalningsåtaganden SSAB har mot sina långivare och leverantörer. Upplåningen sker primärt i moderbolaget och med beaktande av koncernens finansiella mål. För att minimera refinansieringsrisken är målsättningen att de långfristiga lånen ska ha en jämn förfalloprofil och en snittlöptid överstigande tre år. Likviditetsbufferten, det vill säga outnyttjade och bindande kreditfaciliteter samt likvida medel bör överstiga 10 % av koncernens omsättning.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	168

Finansiella risker forts.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
MARKNADSRISK	Marknadsrisk är risken för att förändringar i marknadspriser på bland annat räntor och valutor påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.	Ränterisk: Koncernens ränterisk är hänförlig till förändringen i marknadsräntor och deras påverkan på skuldportföljen. Den genomsnittliga räntebindningstiden i den totala skuldportföljen bör ligga runt 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år. Räntebindningstiden på upplåningen tillåts att justeras med hjälp av ränteswappar.
Valutaflöden 2017 Mkr -40 000-35 000-30 000-25 000-20 000-15 000-10 000 -5 000	USD EUR CAD GBP DKK NOK Övriga 0 500 1 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000	Valutarisk: SSABs valutaexponering avseende omräkningsexponering är till stor del relaterad till omräkningsrisken av nettotillgångar i utländska dotterbolag. Denna exponering säkras delvis genom upplåning i utländsk valuta, så kallad Equity Hedge. Undantag görs vid mindre belopp, exempelvis för eget kapital i utländska försäljningsbolag. Målsättningen med Equity Hedgen är att minimera omräkningseffekten på nettoskuldsättningsgraden. Basvalutan är svenska kronor. För att hantera transaktionsrisken valutasäkras en del av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande inköp av kol och malm i USD). Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas på spotmarknaden. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2017 till 6,8 (5,1) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av vidstående diagram.
	Utflöde Inflöde

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	169

Finansiella risker forts.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder

KREDITRISK	Med kreditrisk menas risken för förluster på grund av att koncer	De finansiella motparterna är utvalda både utifrån Standard & Poor's och Moody's gällande rating för långfristig upplåning och
	nens kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina	med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsutbyte med respektive motpart. Lägsta acceptabla rating är A- från Standard
	betalningsåtaganden.	& Poor's eller A3 från Moody's. Kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar hanteras i respektive division och dotterbolag
		med beaktande av en koncerngemensam kreditpolicy.

KÄNSLIGHETSANALYS

Den beräknade helårseffekten på resultatet efter finansnetto och på resultat per aktie 2017 av förändringar av väsentliga faktorer framgår av nedanstående känslighetsanalys.

	Förändring, %	Resultateffekt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr2)
Plåtpris – stålrörelsen	10	5 171	3,92
Volym – stålrörelsen1)	10	1 111	0,84
Malmpriser	10	644	0,49
Kolpriser	10	433	0,33
Skrotpriser	10	676	0,51
Räntesats	1%-enhet	33	0,03
Kronindex3)	5	788	0,60

1) Exklusive påverkan av lägre kapacitetsutnyttjande (underabsorption)

2) Räknat på 22 % i skatt

3) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	170

AKTIEN

SSABs aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap-listan. I samband med att SSABs sammanslagning med Rautaruukki blev klar ansökte SSAB om en sekundärnotering på Nasdaq OMX Helsingfors i Finland, där SSABs aktier är noterade sedan 1 augusti 2014.

Aktiekapital

Per den 31 december 2017 uppgick totalt antal aktier till 1 029 835 326, varav 304 183 270 är A-aktier, motsvarande 304 183 270 röster och 725 652 056 B-aktier, motsvarande 72 565 205,6 röster. Totalt antal röster uppgick till 376 748 475,6. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie ger en tiondels röst. SSABs aktiekapital uppgår till 9 062 Mkr. Kvotvärdet per aktie är 8,80 kr.

Ägarstruktur

I slutet av 2017 hade SSAB 100 141 aktieägare.

SSAB:s tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2017:

Industrivärden 18,2 %
Solidium 11,0 %
LKAB 3,6 %.

De tio största identifierade ägarna ägde sammanlagt cirka 42,7 % av rösterna och 41,7 % av aktiekapitalet i slutet av december 2017. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 29,2 % av rösterna och 23,0 % av aktiekapitalet.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagstyrningsrapporten har upprättats som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen. Bolagsstyrningsrapporten tillsammans med revisorernas yttrande om denna finns tillgängliga på koncernens hemsida www.ssab.com.

UTSIKTER

I Nordamerika bedöms efterfrågan på grovplåt vara god under det första kvartalet 2018. Även i Europa förväntas efterfrågan på både tunnplåt och grovplåt vara fortsatt god. För höghållfasta stål bedöms den underliggande efterfrågan fortsätta att utvecklas positivt. Leveranserna för SSAB Europe och SSAB Americas under första kvartalet 2018 förväntas bli något högre än under det fjärde kvartalet 2017, medan SSAB Special Steels väntas ha stabila leveranser. De realiserade priserna under det första kvartalet bedöms sammantaget bli något högre för de tre ståldivisionerna jämfört med fjärde kvartalet 2017, vilket till viss del motverkas av högre råmaterialkostnader.

Under det första kvartalet 2018 kommer inga större planerade underhållsstopp att genomföras. Tabellen nedan visar samtliga större planerade underhållsstopp under 2018, och resultatpåverkan av den beräknade direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande (underabsorption), dock inte utebliven marginal.

Större underhållsstopp 2018

Mkr	2018 kv 1	2018 kv 2	2018 kv 3	2018 kv 4	2018 helår	2017 helår
SSAB Special Steels	-	-	-	230	230	230
SSAB Europe	-	40	200	125	365	390
SSAB Americas	-	-	-	280	280	390
Totalt	-	40	200	635	875	1 010

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	171

Koncernens resultaträkning Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	Not	2017	2016
Försäljning	1	66 059	55 354
Kostnad för sålda varor	2	-58 592	-50 240
Bruttoresultat		7 467	5 114
Försäljningskostnader	2	-2 081	-2 090
Administrationskostnader	2	-2 129	-2 079
Övriga rörelseintäkter	1	972	445
Övriga rörelsekostnader	2	-458	-233
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	3	68	56
Rörelseresultat		3 838	1 213
Finansiella intäkter	4	321	80
Finansiella kostnader	4	-1 297	-969
Resultat efter finansnetto		2 863	324
Skatt	5	-552	619
Årets resultat		2 311	943
Varav hänförligt till:
• moderbolagets aktieägare		2 295	937
• innehav utan bestämmande inflytande		16	6
Resultat per aktie1) 2)	12	2,23	1,04
Utdelning per aktie, 2017 – förslag	31	1,00	0,00

1) Resultat per aktie har justerats på grund av fondemissionselementet i nyemissionen 2016.

2) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

3) Säkringen är upplagd så att nettoskuldsättningsgraden är oförändrad vid förändrade valutakurser.

Mkr Not		2017	2016
Årets resultat		2 311	943

Övrigt totalresultat

Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:
Periodens omräkningsdifferenser		-2 984	3 462
Kassaflödessäkringar		26	291
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet3)		1 286	-1 342
Skatt hänförlig till poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen	5	-289	237
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		-1 961	2 648

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen:
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen		-2	12
Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen	5	10	-5
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen		8	7

Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-1 953	2 655
Summa totalresultat		358	3 598

Varav hänförligt till:
• moderbolagets aktieägare		340	3 591
• innehav utan bestämmande inflytande		18	7

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	172

Koncernens balansräkning

		2017	2016
Mkr	Not	31 Dec	31 Dec
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	6	27 730	29 909
Övriga immateriella tillgångar	6	1 918	2 704
Materiella anläggningstillgångar	7	23 931	25 866
Andelar i intressebolag & joint ventures	3, 8	651	628
Finansiella anläggningstillgångar	8, 13	433	308
Uppskjutna skattefordringar	14	291	1 054
Summa anläggningstillgångar		54 954	60 469

Omsättningstillgångar
Varulager	9	16 035	15 001

SUMMA TILLGÅNGAR		87 476	90 913
Summa omsättningstillgångar		32 522	30 444
Likvida medel	11	4 249	3 879
Övriga kortfristiga fordringar	28	676	664
Upparbetad men ej fakturerad intäkt		66	48
Övriga korta räntebärande fordringar	11	2 565	2 145
Aktuella skattefordringar		302	474
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	807	1 115
Kundfordringar	28	7 822	7 118
Varulager	9	16 035	15 001

Mkr	Not	2017 31 Dec	2016 31 Dec
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	12	9 062	9 062
Övriga tillskjutna medel		23 021	23 021
Reserver	12	2 041	4 004
Balanserat resultat		19 107	16 804
Summa eget kapital för aktieägarna i bolaget		53 231	52 891
Innehav utan bestämmande inflytande		63	49
SUMMA EGET KAPITAL		53 294	52 940

Långfristiga skulder
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	453	397
Uppskjutna skatteskulder	14	874	1 321
Övriga långfristiga avsättningar	15	138	132
Långfristiga räntebärande skulder	16	16 053	18 751
Långfristiga icke räntebärande skulder	17	346	448
Summa långfristiga skulder		17 864	21 049
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	15	76	75
Kortfristiga räntebärande skulder	16	2 011	4 497
Leverantörsskulder	28	10 215	8 224
Aktuella skatteskulder		215	41
Övriga kortfristiga skulder	28	1 258	970
Fakturerad men ej upparbetad intäkt		246	250
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18, 28	2 297	2 867
Summa kortfristiga skulder		16 318	16 924
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		87 476	90 913

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	173

Koncernens förändringar i eget kapital

			2017									2016
				Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare					Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Mkr	Not	Aktie kapital	Övriga tillskjutna medel	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital	Aktie kapital	Övriga tillskjutna medel	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Eget kapital 1 januari		9 062	23 021	4 004	16 804	52 891	49	52 940	4 833	22 343	1 357	15 860	44 393	48	44 441
Omräkningsdifferens				-2 986		-2 986	2	-2 984			3 461		3 461	1	3 462
Kassaflödessäkringar				26		26		26			291		291		291
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5			-6		-6		-6			-58		-58		-58
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				1 286		1 286		1 286			-1 342		-1 342		-1 342
Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	5			-283		-283		-283			295		295		295
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	13				-2	-2		-2			0	12	12		12
Skatt hänförligt till omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	5				10	10		10				-5	-5		-5
Årets resultat					2 295	2 295	16	2 311				937	937	6	943
Summa totalresultat				-1 963	2 303	340	18	358			2 647	944	3 591	7	3 598
Nyemission									4 229	678			4 907		4 907
Utdelning, innehav utan bestämmande inflytande							-4	-4					-	-6	-6
Eget kapital 31 december		9 062	23 021	2 041	19 107	53 231	63	53 294	9 062	23 021	4 004	16 804	52 891	49	52 940

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	174

Koncernens kassaflödesanalys

Mkr	Not	2017	2016
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		3 838	1 213
Återföring av icke kassamässiga poster:
• Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		-62	-27
• Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	6, 7	3 753	3 738
• Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar		-9	5
• Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag		3	6
• Förändring avsättningar		15	-64
• Övriga återföringar		1	1
Erhållna räntor		311	28
Betalda räntor		-1 254	-1 022
Betald skatt		-249	80
		6 347	3 958
Rörelsekapital
Varulager (+ minskning)		-1 208	-1 869
Kundfordringar (+ minskning)		-862	-846
Leverantörsskulder (+ ökning)		2 080	1 661
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		43	-158
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		250	551
		303	-661
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		6 650	3 297

Mkr	Not	2017	2016
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	6, 7	-1 603	-1 326
Försäljning av anläggningar		51	45
Förvärv av rörelser och andelar	25	-11	-46
Avyttrade rörelser och andelar		1	-
Övrig investeringsverksamhet (+ minskning)		-16	4
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-1 578	-1 323
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Nyemission		-	4 907
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-4	-6
Nya lån	26	5 246	3 497
Återbetalning/amortering av lån	26	-9 254	-8 767
Finansiella placeringar		-437	-141
Övrig finansiering (+ ökning)		-234	-422
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-4 683	-932
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		3 879	2 711
Kassaflöde från den löpande verksamheten		6 650	3 297
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-1 578	-1 323
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-4 683	-932
Omräkningsdifferenser, likvida medel		-19	126
LIKVIDA MEDEL DEN 31 DECEMBER	11	4 249	3 879
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 263	7 096
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)		12 512	10 975

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	175

Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	Not	2017	2016
Bruttoresultat		0	0
Administrationskostnader	2	-343	-261
Övriga rörelseintäkter	1	119	105
Övriga rörelsekostnader	2	-1	-2
Rörelseresultat		-225	-158

Resultat från andelar i dotter- och intressebolag	4	737	10 450
Övriga finansiella resultatposter	4	427	-2 040
Resultat efter finansnetto		939	8 252

Bokslutsdispositioner	24	1 423	1 100
Resultat före skatt		2 362	9 352

Skatt	5	-406	211
Årets resultat		1 956	9 563

Mkr	Not	2017	2016
Årets resultat		1 956	9 563

Övrigt totalresultat

Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:
Kassaflödessäkringar		21	3
Skatt hänförlig till övrigt totalresultat	5	-5	-1
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		16	2

Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		16	2
Summa totalresultat		1 972	9 565

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	176

Moderbolagets balansräkning

Mkr	Not	2017 31 Dec	2016 31 Dec
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	6	3	-
Materiella anläggningstillgångar	7	1	1
Finansiella anläggningstillgångar	8	65 243	33 107
Långfristiga fordringar på dotterbolag		6 005	819
Uppskjutna skattefordringar	14	174	585
Summa anläggningstillgångar		71 426	34 512

Omsättningstillgångar
Kundfordringar	28	0	0
Kortfristiga fordringar på dotterbolag		8 537	47 586
Aktuella skattefordringar		0	1
Övriga korta räntebärande fordringar	11	2 453	1 853
Övriga kortfristiga fordringar	28	8	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	142	366
Likvida medel	11	3 187	2 238
Summa omsättningstillgångar		14 327	52 048
SUMMA TILLGÅNGAR		85 753	86 560

Mkr	Not	2017 31 Dec	2016 31 Dec
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital		9 062	9 062
• Reservfond		902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst		50 451	40 873
• Årets resultat		1 956	9 563
SUMMA EGET KAPITAL		62 371	60 400
Obeskattade reserver	24	-	-
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	3	3
Övriga långfristiga avsättningar	15	40	18
Summa avsättningar		43	21
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag		0	346
Övriga långfristiga räntebärande skulder	16	12 870	14 652
Summa långfristiga skulder		12 870	14 998
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	16	1 279	3 838
Leverantörsskulder	28	20	2
Skulder till dotterbolag		8 802	6 613
Övriga kortfristiga skulder	28	110	7
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18, 28	243	678
Kortfristiga avsättningar	15	15	3
Summa kortfristiga skulder		10 469	11 141
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		85 753	86 560

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	177

Moderbolagets förändringar i eget kapital

						2017							2016
		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital				Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Mkr	Not	Aktie kapital	Reserv fond	Överkurs fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt	Aktie kapital	Reserv fond	Överkurs fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt
Eget kapital 1 januari	12	9 062	902	22 469	-2	18 406	9 563	60 400	4 833	902	21 791	-5	16 762	1 644	45 927
Kassaflödessäkringar					21			21				3			3
Skatt hänförligt till kassaflödesäkringar					-5			-5				0			0
Årets resultat							1 956	1 956						9,563	9,563
Summa totalresultat					16		1 956	1 972				3		9 563	9 566
Balansering av föregående års resultat						9 563	-9 563	-					1 644	-1 644	-
Nyemission								-	4 229		678				4,907
Eget kapital 31 december		9 062	902	22 469	14	27 969	1 956	62 371	9 062	902	22 469	-2	18 406	9 563	60 400

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	178

Moderbolagets kassaflödesanalys

Mkr	Not	2017	2016
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		-225	-158
Återföring av icke kassamässiga poster:
• Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	7	1	0
• Förändring avsättningar		33	-23
• Övriga återföringar		-	168
Erhållna räntor		458	185
Betalda räntor		-1 042	-776
Betald skatt		1	1
		-774	-603
Rörelsekapital
Kundfordringar (+ minskning)		0	0
Leverantörsskulder (+ ökning)		18	-12
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		137	-70
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		120	-19
Kommersiella koncernmellanhavanden		-141	66
		134	-35
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHETEN		-640	-638

Mkr Not	2017	2016
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar 6	-3	-
Utdelning från dotterbolag	39 523	1 315
Erhållna/lämnade koncernbidrag	1 101	1 111
Lämnade aktieägartillskott till dotterbolag	-37 417	-1 438
Förvärv/avyttring av rörelser och andelar 25	-11	1
Övrig investeringsverksamhet (+ minskning)	-	-
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN	3 193	989

FINANSIERINGSVERKSAMHET
Nyemission	-	4 907
Nya lån 26	5 020	2 882
Återbetalning/amortering av lån 26	-8 534	-6 581
Finansiella placeringar	-601	-150
Finansiella koncernmellanhavanden	2 468	1 910
Övrig finansiering (+ ökning)	43	-1 672
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	-1 604	1 296

LIKVIDA MEDEL
Behållning 1 januari	2 238	591
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-640	-638
Kassaflöde från investeringsverksamheten	3 193	989
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-1 604	1 296
LIKVIDA MEDEL DEN 31 DECEMBER 11	3 187	2 238

Avtalad, ej utnyttjad bankkredit	8 263	7 096
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inklusive outnyttjade bankkrediter)	11 450	9 334

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	179

Fem år i sammandrag, koncernen

	2017	2016	2015	20141)	20132)
Försäljning, Mkr	66 059	55 354	56 864	47 752	36 455
Rörelseresultat, Mkr	3 838	1 213	-243	-107	-1 131
Resultat efter finansnetto, Mkr	2 863	324	-1 171	-1 589	-1 728
Resultat efter skatt för aktieägarna i bolaget, Mkr	2 295	937	-508	-1 399	-1 066
Investeringar i anläggningar och verksamheter, Mkr	1 614	1 372	2 582	1 720	828
Rörelsens kassaflöde, Mkr	5 319	2 293	2 802	473	1 103
Nettoskuld, Mkr	11 574	17 887	23 156	24 674	14 833
Genomsnittligt sysselsatt kapital, Mkr	74 947	74 564	75 346	62 476	45 983
Balansomslutning, Mkr	87 476	90 913	85 158	89 727	55 936
Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt, %	6	2	0	0	-2
Räntabilitet på eget kapital efter skatt, %	4	2	-1	-4	-4
Soliditet, %	61	58	52	49	48
Nettoskuldsättningsgrad, %	22	34	52	56	55
Utdelning per aktie, kr, 2017 – förslag3)	1,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Resultat per aktie, kr3)	2,23	1,04	-0,66	-2,39	-2,36
Medelantal anställda, inkl. visstidsanställda	16 158	16 381	17 515	13 639	8 194
Försäljning per medelantal anställd, Mkr	4,1	3,4	3,2	3,5	4,3
Produktion av råstål, kton	7 995	7 988	7 593	6 682	5 567

1) Rautaruukki förvärvades den 29 juli 2014 och i siffrorna ovan ingår Rautaruukki från den tidpunkten.

2) Försäljning och Försäljning per medelantal anställda har för 2013 omräknats efter den metodförändring som infördes 2014 då fraktintäkter numera redovisas i Försäljning.

3) Resultat per aktie och utdelning per aktie har justerats på grund av fondemissionselementet i nyemissionen 2016.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER FEM ÅR I SAMMANDRAG REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER REVISIONSBERÄTTELSE AKTIEÄGARE 180

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.

ALLMÄN INFORMATION

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på Nasdaq OMX Stockholm samt sekundärnoterat på Nasdaq OMX Helsingfors.

GRUNDER FÖR RAPPORTENS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Under året införda redovisningsstandarder och tillämpningar har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument), som värderats till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 29.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, utom i de fall som anges nedan under respektive avsnitt. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR SOM TRÄTT I KRAFT 2017 OCH SOM ÄR RELEVANTA FÖR KONCERNEN Årliga förbättringar av IFRS-standarder, upplysningsinitativet

• IAS 7 (ÄNDRING), RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN. Denna ändring gäller från och med 1 januari 2017. Koncernen har tillämpat denna ändring från den 1 januari 2017. Ändringen innebär att ett företag ska lämna information som ger användare av de finansiella rapporterna möjlighet att utvärdera hur skulder hänförliga till finansieringsverksamheten har förändrats över året. Det gäller såväl förändringar på grund av kassaflöden och förändringar som har uppkommit genom andra orsaker. Denna ändring har påverkat de finansiella rapporterna för 2017 genom att upplysningar har lagts till i not 26 där årets förändring i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten delats upp på förändringar som uppkommit genom kassaflöden, förändringar kopplade till avyttring/förvärv av dotterföretag, valutakurseffekter, effekter vid omvärdering till verkligt värde och övriga förändringar. Ändringen tillämpas framåtriktat varför inga upplysningar presenterats för jämförelseåret 2016.

STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR KONCERNEN OCH SOM HAR ANTAGITS AV EU MEN SOM ÄNNU INTE TRÄTT I KRAFT OCH INTE HAR TILLÄMPATS AV KONCERNEN I FÖRTID Uppskattad effekt av övergången till IFRS 9 och IFRS 15

Koncernen börjar tillämpa IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder från och med 1 januari 2018. Koncernen har bedömt den uppskattade effekten av övergången till IFRS 9 och IFRS 15 på koncernens finansiella rapporter. Total uppskattad effekt på ingående balans per den 1 januari 2018 på koncernens eget kapital uppgår till -7 Mkr avseende reservering av kundförluster. Bedömningen är att inga effekter uppkommit med avseende på IFRS 15. För detaljer avseende de nya standarderna och effekter av övergången, se nedan.

• IFRS 9, FINANSIELLA INSTRUMENT. Denna standard gäller från och med den 1 januari 2018. Koncernen kommer att tillämpa denna standard från och med 1 januari 2018, IFRS 9 ska tillämpas retroaktivt med vissa praktiska undantag som framgår av standarden. Koncernen kommer inte omräkna tidigare perioder. IFRS 9 ersätter IAS 39, Finansiella instrument; Redovisning och värdering. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell för förväntade kreditförluster samt förändringar av principer för säkringsredovisning.

Klassificering av finansiella tillgångar

Enligt IFRS 9 kommer det att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat samt verkligt värde över resultaträkningen. Koncernens bedömning

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	181

är att de nya kategorierna av finansiella tillgångar inte kommer att ha någon väsentlig påverkan på redovisningen av finansiella tillgångar i 2018 års finansiella rapporter.

Nedskrivningsmodell för förväntade kreditförluster

IFRS 9 inför en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. SSAB påverkas av den nya nedskrivningsmodellen avseende beräkningen för kreditförlustreserven för kundfordringar och resulterar i att det finns en beräknad förlust för alla kundfordringar, inklusive de som ännu inte förfallit. SSAB tillämpar den förenklade ansatsen, dvs. reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela kundfordrans livslängd. Vid övergången kommer reservens storlek i balansräkningen att öka med 7 Mkr vilket redovisas mot balanserat resultat den 1 januari 2018.

Säkringsredovisning

Vid övergången till IFRS 9 kan koncernen välja mellan att fortsätta att tillämpa reglerna för säkringsredovisning enligt IAS 39 eller att tillämpa säkringsreglerna enligt IFRS 9. Koncernen har valt att tillämpa de nya reglerna i IFRS 9. IFRS 9 kräver att koncernen ska säkerställa att säkringsrelationen överensstämmer med koncernens mål för riskhantering och strategi och tillämpa en mer kvalitativ och framåtriktad approach för att bedöma effektiviteten i säkringar.

Typerna av säkringsrelationer som koncernen identifierar i dagsläget uppfyller kraven i IFRS 9 och överensstämmer med företagets riskhanteringsstrategi och mål. Koncernen använder valutaderivat i form av terminer och swappar för att säkra kursen på inköpsorder av kol, malm och zink, för att säkra kursen vid betydande försäljning i utländsk valuta, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona.

Tillämpning av IFRS 9 medför lättnader i effektivitetsbedömningen, då koncernen enbart kommer bedöma effektiviteten framåtriktat och effektiviteten kommer i högre utsträckning bedömas på kvalitativ basis.

Vid tillämpning av IFRS 9 kan koncernen komma att börja tillämpa de nya principerna för kostnad för säkring, vilket medför att förändringarna i forwardpunkter redovisas i övrigt totalresultat istället för direkt i resultatet. Tillämpning av detta kommer att beslutas på transaktionsbasis. En eventuell tillämpning av kostnad för säkring kommer göras framåtriktat, vilket medför att det inte påverkar koncernens nuvarande säkringsredovisning.

• IFRS 15, INTÄKTER FRÅN KONTRAKT FRÅN KUNDER. Denna standard gäller från och med den 1 januari 2018. Koncernen kommer att tillämpa denna standard från och med den 1 januari 2018. IFRS 15 är den nya

standarden för intäktsredovisning och ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt alla därtill hörande tolkningsuttalanden (IFRIC och SIC). Koncernen har under året kartlagt och utvärderat koncernens försäljningskontrakt och slutsatsen är att intäktsredovisningen inte väsentligen kommer att påverkas vid en övergång till IFRS 15. IFRS 15 kan komma att ha påverkan på koncernens framtida intäktsredovisning om förändringar sker i koncernens försäljningsupplägg och kontrakt.

Standarder som träder i kraft den 1 januari 2019

• IFRS 16, LEASING. Denna standard gäller från och med 1 januari 2019. Koncernen kommer att tillämpa denna standard från och med den 1 januari 2019. IFRS 16 ersätter nuvarande IFRS-standarder relaterade till redovisning av leasingavtal, såsom IAS 17, Leasingavtal samt IFRIC 4, Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal.

IFRS 16 påverkar främst leasingtagare och den centrala effekten är att alla leasingavtal som idag redovisas som operationella leasingavtal ska redovisas på ett sätt som liknar nuvarande redovisning av finansiella leasingavtal. Undantag från de nya reglerna om redovisning av tillgång och skuld finns för leasingkontrakt av mindre värde samt kontrakt som har en löptid på höst 12 månader. Per den 31 december 2017 har koncernen börjat med arbetet av insamling av information, dock har ej någon kvantifiering gjorts. För information om koncernens operationella leasing per den 31 december 2017, se not 21.

KONCERNREDOVISNING

Koncernens redovisning omfattar SSAB AB (publ) och de företag där man har rättigheter som gör att man kan styra verksamheten och exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang.

Dotterbolag

Koncernens bokslut upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan identifierbara tillgångars, skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden, eliminerats i sin helhet mot förvärvspriset. De överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om förvärvspriset understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de inträffar.

• Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	182

Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande erhålles, medan avyttrade bolag redovisas fram till dagen då det bestämmande inflytandet upphör.

Interna transaktioner, interna mellanhavanden och orealiserade internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade verksamheter under rubrikerna köp av rörelser och andelar respektive avyttrade rörelser och andelar. De tillgångar och skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen ingår därför ej i kassaflödesanalysen.

Samarbetsarrangemang och intressebolag

Som samarbetsarrangemang redovisas de företag där koncernen tillsammans med en eller flera samägare är bundna av ett avtal om samarbete samt att det i avtalet fastställts att samägarna gemensamt utövar ett bestämmande inflytande. SSABs samarbetsarrangemang är klassificerade som joint ventures vilket innebär att SSAB och annan part har gemensamt bestämmande inflytande och har rätt till nettotillgångarna.

Intressebolag och samarbetsarrangemang i form av joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intressebolagens och joint ventures egna kapital samt i förekommande fall restvärden på koncernmässiga över- och undervärden, inklusive goodwill. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget och joint ventures efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. I koncernens resultaträkning utgörs Andelar i intressebolags och joint ventures resultat efter skatt av koncernens andel i intressebolagets resultat efter skatt. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i intressebolagen och joint ventures är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär. Eventuella internvinster elimineras i relation till ägd kapitalandel.

I moderbolaget redovisas intressebolag och joint ventures enligt anskaffningsvärdemetoden.

TRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta enligt den då gällande balansdagens kurs. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet medan differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som en nettosumma bland finansiella poster.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens totalresultat och redovisas i posten "Omräkningsreserv".

Lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag redovisas i koncernredovisningen till balansdagens kurs. Eventuella kursdifferenser med avdrag ör uppskjuten skatt förs direkt mot övrigt totalresultat och kvittas därigenom mot de omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkning av dessa dotterbolags balansräkningar till svenska kronor.

Vid avyttring av utländska dotterbolag redovisas de samlade omräkningsdifferenserna, hänförliga till det utländska bolaget, som en del av reavinsten/-förlusten i koncernresultaträkningen.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag behandlas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas därför enligt samma princip som de utländska dotterbolagen.

REDOVISNING AV INTÄKTER

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för mervärdeskatt, rabatter och returer inklusive valutakursdifferenser från terminskontrakt som upptagits för att kurssäkra försäljning i utländsk valuta. För information om säkringsredovisning, se not 28.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

Försäljning av plåt

Intäkter från försäljning av plåt redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	183

kvarstår. I de flesta fall innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor.

Intäktsredovisning av projekt inom Ruukki Construction

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal för projekt som löper på längre tid än ett år. När utfallet av projektet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att uppdraget kommer att vara lönsamt, redovisas intäkterna över avtalets löptid baserat på färdigställandegraden. Utgifterna för projektet redovisas baserat på färdigställandegraden för de aktiviteter som ingår i uppdraget vid periodens slut. När det är sannolikt att de totala utgifterna för projektet kommer att överstiga den totala intäkten redovisas den befarade förlusten omgående som en kostnad. När utfallet av ett projektuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast med ett belopp som motsvarar de uppkomna projektutgifter som sannolikt kommer att ersättas.

Försäljning av tjänster

Intäkter från försäljning av tjänster redovisas i den period då tjänsterna utförts. I koncernredovisningen elimineras all koncernintern försäljning.

Ränteintäkter och utdelningar

Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektiv avkastning (effektivräntemetoden).

Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelningen fastställts.

För utdelning från dotterbolag, se avsnittet Utdelning moderbolaget.

PRISSÄTTNING MELLAN KONCERNFÖRETAG

Prissättningen på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till marknadspriser.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd och bidrag redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga stöd och bidrag periodiseras över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Bidrag som lämnas som ersättning för kostnader redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktion. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde.

FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSKOSTNADER

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan under vissa strikta omständigheter aktiveras, men detta kräver bland annat att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer. De projekt som finns är korta till sin natur och av ej väsentliga belopp, därför kostnadsförs även utgifterna för utveckling.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Om komponenter finns vid större investeringar, ska alltid prövning göras huruvida komponentens ekonomiska livslängd avviker från den totala anläggningens. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Eventuella lånekostnader vid uppförande och konstruktion av anläggningstillgångar, som det tar en betydande del i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, läggs till som en del av anskaffningskostnaden för tillgången. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inräknas endast i anskaffningsvärdet om kriterierna för att göra en avsättning för sådana återställningskostnader kan anses uppfyllda. Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Övriga materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande tabell.

Exempel på objekt	Beräknat nyttjande, år
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner:
• Masugnars omställning	12–15
• Stålugnar, valsverk och kranar	15–20
• Masugnar och koksverk	15–20
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	184

Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna avskrivs i normalfallet ner till noll utan något kvarvarande restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde.

Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller kostnader.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar klassas på samma sätt i två grupper där tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod avskrivs över en bestämd nyttjandeperiod medan tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod inte avskrivs alls.

Goodwill

Den ersättning som överförs vid ett rörelseförvärv värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet (ersättningen) överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället, som inte är enskilt identifierade och separat redovisade. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov testas även i de fall då det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar av goodwill redovisas som kostnad och återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Goodwill följs upp på divisionsnivå.

Kundrelationer

Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationer har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (sex till tolv år).

Varumärken och licenser

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser som har en bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs

linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över dess bedömda nyttjandeperiod och licenser skrivs av över avtalets löptid (fem till tio år). Varumärken och licenser som inte har en bestämbar nyttjandeperiod testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehovet testas även i de fall då det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar av varumärken och licenser redovisas som kostnad och återförs inte.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

Kostnader för utveckling av ny programvara aktiveras och redovisas som immateriell tillgång om den har ett väsentligt värde för företaget i framtiden samt om den kan anses ha en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år). Kostnader för utbildning och för underhåll av programvaran kostnadsförs dock direkt.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod (fem till femton år).

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod (däribland goodwill) skrivs inte av utan testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då tecken tyder på en värdenedgång. Övriga icke finansiella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod testas då tecken tyder på en värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då tecken tyder på en värdenedgång. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet, sker en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Prövningen av värdet på tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod kan även leda till att tillgången omklassificeras som en tillgång med en bestämbar nyttjandeperiod. Tillgångens nyttjandeperiod beräknas då och avskrivning påbörjas. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs årligen en prövning av om återföring bör göras.

LEASADE TILLGÅNGAR

Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas redovisas i huvudsak som hyreskostnader linjärt över hyresperioden (operationell leasing). Om leasingavtalen innehåller villkor som innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing) redovisas de bland anläggningstillgångarna i koncernbalansräkningen och avskrivs under nyttjandeperioden (den kortare av den ekonomiska livslängden och den återstående leasingtiden). Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och amortering av skulden, ränta fördelas över leasingperioden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Kortfristiga räntebärande skulder och Långfristiga räntebärande skulder.

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier och andelar, lånefordringar och derivat. De redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader med undantag för tillgångar som värderas till verkligt värde. Redovisning sker därefter beroende på hur tillgången klassificeras. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när skulden/ instrumentet slutbetalats, alternativt upphört att gälla, eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

Förvärv och avyttring avista av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen, som utgör den dag då tillgången levereras. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.

Finansiella tillgångar klassificeras i fyra värderingskategorier: "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen", "innehav till förfall", "lånefordringar och kundfordringar" och "tillgängliga för försäljning".

• INNEHAV VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATRÄKNINGEN: Tillgångar som förvärvats huvudsakligen för att tillgodogöra sig vinster vid kortfristiga prisfluktuationer, innehav för handel, klassificeras som "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen" och redovisas som kortfristiga placeringar om deras löptid understiger tre månader vid anskaffningstillfället och som övriga räntebärande korta fordringar om löptiden

ligger på tre till tolv månader. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Tillgångar i denna kategori ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

INNEHAV TILL FÖRFALL: Tillgångar med en bestämd förfallotidpunkt och som avses innehas till förfall, klassificeras som "innehav till förfall" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar förutom de delar som förfaller inom tolv månader, vilka redovisas som övriga räntebärande korta fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
LÅNEFORDRINGAR OCH KUNDFORDRINGAR: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då pengar, varor eller tjänster tillhandahålles direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringarna. Tillgångar i denna kategori värderas, precis som föregående kategori, till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Koncernen har sålt en del av kundfordringarna i form av ett factoringupplägg och erhållit likvida medel. Dessa fordringar ingår i en förutbestämd, definierad kundgrupp. Kundfordringarna finns kvar i koncernens redovisning med den återstående kreditrisk som finns och som inte överförts till factoringföretaget. När fordran är betald i sin helhet och ingen risk återstår bokas den resterande balansen bort ur koncernens räkenskaper.

• TILLGÅNGAR TILLGÄNGLIGA FÖR FÖRSÄLJNING: Tillgångar som löper på obestämd tid, men som kan säljas vid uppkomna likviditetsbehov eller vid ränteändringar, klassificeras som "tillgängliga för försäljning" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar i övrigt totalresultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i totalresultatet till resultaträkningen. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernen har inte haft några instrument tillhörande denna kategori under 2017 och 2016.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	186

Övriga aktier och andelar

Utgörs i huvudsak av investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderas till anskaffningsvärde.

Långfristiga fordringar

Långfristiga fordringar är fordringar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Delar där kvarvarande innehavstiden är kortare än ett år redovisas bland övriga korta räntebärande fordringar. Fordringarna tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och kundfordringar överstigande tolv månader till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Bolaget har ej haft några kundfordringar med förfallodag överstigande tolv månader. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar sker i försäljningskostnader i resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Placeringar med ursprunglig löptid mellan tre och tolv månader redovisas bland Övriga korta räntebärande fordringar och klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland Kortfristiga räntebärande skulder.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen bedömer löpande om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller investeringar i egetkapitalinstrument som värderas till anskaffningsvärde, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger, bokförs skillnaden mellan redovisat värde och aktuellt verkligt värde i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument återförs inte. Nedskrivningsprövning av kundfordringar baseras på individuell bedömning av osäkra fordringar. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det resterande beloppet redovisas i resultaträkningen.

VARULAGER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsäljningsvärde, där anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFU-metoden (först in, först ut). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden.

Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Erforderlig reservering sker för inkuransrisker.

Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning samt andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.

ANSTÄLLDAS FÖRMÅNER

Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder.

I avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och det föreligger inte någon förpliktelse, rättslig eller informell, att betala ytterligare avgifter. För avgiftsbestämda planer redovisas gjorda utbetalningar som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. De kollektivanställda i Sverige omfattas av en sådan avgiftsbestämd plan.

I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat.

I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en långfristig avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som kan återvinnas genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om rätt till kvittning föreligger.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster som ökar deras rätt till framtida ersättning. Åtagandet beräknas av oberoende aktuarier och utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 13.

Vid fastställandet av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. Sådana aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i koncernens övriga totalresultat då de uppkommer.

Tjänstemännen i Sverige omfattas av en kollektiv förmånsbestämd plan, den så kallade ITP-planen. ITP-planen har finansierats genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För närvarande finns dock inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att som pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalats till Alecta.

Moderbolaget och andra juridiska personer i koncernen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler i respektive land.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Anställda inom SSAB omfattas av ett vinstdelningssystem som ger rätt till del i vinsten över en miniminivå. Koncernledningen och ett antal andra ledande befattningshavare har istället rörliga lönedelar som relateras till vinstnivån samt individuellt satta mål. Kostnaderna för dessa system bokförs som upplupen kostnad löpande under året så snart det är sannolikt att målen kommer att uppnås. 2011 infördes ett långfristigt incitamentprogram för bolagets ledande befattningshavare, inklusive VD, som är maximerat i förhållande till den fasta lönen. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Kostnaderna för programmet bokförs med en andel per år, baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad att antingen säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än tolv månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärden och att detta har skett före balansdagen.

UTSLÄPPSRÄTTER

SSAB deltar i EU:s system för handel med utsläppsrätter. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrätter redovisas först när det realiserats som en extern försäljning. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och är värderade till anskaffningsvärde.

KOSTNADER FÖR ÅTERSTÄLLANDE AV MILJÖ

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöåtagandet beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar och redovisas då det är troligt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. Avsättningar till marksanering för att bereda industriområdena till framtida annat utnyttjande har inte gjorts då tidpunkten för när sådan sanering ska ske inte rimligt kan uppskattas.

FINANSIELLA SKULDER

Finansiella skulder inkluderar låneskulder, leverantörsskulder och derivat. Redovisning sker därefter beroende på hur skulden klassificeras. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

Låneskulder

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Lån som utgör det säkrade föremålet i en verkligt värdesäkring värderas och bokförs till verkligt värde. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.

DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Valutaderivat i form av terminer och swappar används för att säkra kursen på inköpsorder av kol, malm, zink och eldningsolja, för att säkra kursen vid betydande försäljning i utländsk valuta, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Derivat i form av ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Metoden för redovisning av uppkommen vinst/ förlust skiftar dock beroende på syftet med derivatet. När ett derivatkontrakt ingås kategoriseras det som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång/skuld eller av en tecknad leveransorder (verkligtvärdesäkring), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring), säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till dem säkrade posterna.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 28. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 12. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader.
Verkligtvärdesäkring: Förändringar i verkligt värde av derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, verkligtvärdesäkring redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar av verkligt värde på den tillgång/skuld eller den leveransorder som risksäkringen avser. Transaktionskostnader relaterade till verkligtvärdesäkringar kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen.
Kassaflödessäkring: Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten tillhörande kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas dock bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutatermin som säkrar försäljning i utländsk valuta, redovisas i resultaträkningens post Försäljning. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas denna bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av finansiella poster redovisas denna i resultaträkningen bland finansiella poster.
Säkring av nettoinvestering: Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkring. Den effektiva delen av värdeförändringar på derivat och skulder, som används som säkringsinstrument, redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
Vissa derivattransaktioner uppfyller inte de formella kraven för säkringsredovisning, dessa redovisas i resultaträkningen bland finansiella intäkter och kostnader.

Säkringsredovisade derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

SKATT

Koncernens redovisade skattekostnad består av skatt på koncernbolagens skattepliktiga resultat för perioden samt eventuella justeringar avseende skatt för tidigare perioder och förändringar av uppskjuten skatt.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	189

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder (temporära skillnader) med tillämpning av de framtida beslutade eller aviserade skattesatser som kommer att råda då skatten förväntas realiseras.

Temporära skillnader uppkommer främst genom överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. En uppskjuten skattefordran på grund av underskottsavdrag tas dock upp som tillgång endast i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida överskott.
I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringarna av de obeskattade reserverna på en separat rad.

UTDELNING

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

Utdelning moderbolaget

Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderbolaget, innan dess finansiella rapporter publiceras, fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.

KONCERNBIDRAG I MODERBOLAGET

Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad-/intäkt i resultaträkningen.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment

Koncernen organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de tre ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten. En närmare redogörelse för de rapporterbara segmenten och deras verksamhet återfinns på sidan 153 samt i not 27.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Väsentliga anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som Anläggningstillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	190

1 Försäljning och övriga rörelseintäkter

Försäljning per produktområde	Koncernen
Mkr	2017	2016
Stålprodukter	48 436	41 760
Handelsverksamhet	8 944	6 579
Ruukki Construction verksamhet	5 729	5 262
Stålämnen	84	86
Biprodukter/skrot	2 518	1 436
Övrigt	348	231
Summa försäljning	66 059	55 354

Övriga rörelseintäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Vidareförsäljning av köpt energi och media	208	188	-	-
Försäljning tjänster	30	24	-	-
Netto valutakursvinster	216	113	1	1
Vinst vid försäljning av bolag och verksamheter	10	-	-	-
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	36	13	-	-
Investeringsstöd	25	0	-	-
Försäkringsersättning	315	-	-	-
Övrigt	132	107	118	104
Summa övriga rörelseintäkter	972	445	119	105

Försäljningens fördelning på rörelsesegment och geografiska marknader framgår av not 27.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	191

2 Rörelsens kostnader

Rörelsens kostnader per kostnadsslag		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Råvaror i stålrörelsen, inklusive förändring av råvarulager	24 752	18 113	-	-
Förbrukningsmaterial och insatsvaror	2 009	1 545	-	-
Köpta produkter i handelsrörelsen	1 699	2 388	-	-
Köpta produkter i stålrörelsen	1 700	2 095	-	-
Energi	3 349	3 029	-	-
Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	146	1 135	-	-
Ersättningar till anställda	9 836	9 481	196	112
Material, tjänster och underhåll	8 175	8 152	95	147
Avskrivningar	3 753	3 738	1	1
Övrigt	7 841	4 966	52	3
Summa rörelsens kostnader	63 260	54 642	344	263

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	19	17	2	2
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	3	1	1
Skatterådgivning	5	6	0	0
Övriga tjänster	0	0	0	0
Summa arvoden till PricewaterhouseCoopers1)	25	26	3	3
Övriga
Revisionsarvoden och revisionsnära tjänster	7	3	-	-
Övriga ersättningar	18	17	7	1
Summa arvoden och ersättningar till revisionsbolag	50	46	10	4

1) Under året har PwC Sverige fakturerat 6 Mkr avseende revisionsuppdrag. PwC Sveriges arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 27 % jämfört med PwC Sveriges arvoden för revision. PwC nätverkets arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 27 % jämfört med PwC nätverkets arvoden för revision.

Rörelsens kostnader har minskats

med följande statliga och andra bidrag:		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Investeringsstöd	9	18	-	-
Övrigt	16	20	-	-
Summa bidrag	25	38	-	-

Ersättningar till anställda	Styrelse, VD och vVD		Övriga anställda
Mkr	2017	2016	2017	2016
Moderbolaget2)	26	18	74	48
Dotterbolag i Sverige	6	6	2 803	2 832
Dotterbolag i utlandet	34	24	4 315	4 051
Summa löner3)	66	48	7 192	6 931

Sociala kostnader	24	19	2 146	2 163
(varav pensionskostnader)	(13)	(11)	(901)	(929)
Övriga kostnader för förmåner till anställda	4	4	404	316
Summa ersättningar till anställda	94	71	9 742	9 410

2) Avser endast den personal som är anställd och verksam inom moderbolaget. Personal i vissa av de större dotterbolagen är formellt anställda i moderbolaget men redovisas till antal och kostnad i respektive dotterbolag. I moderbolaget redovisas även kostnaderna för VD:n i SSAB EMEA AB.

3) I summa löner ingår rörliga lönedelar till VD:ar med 16 (3) Mkr, varav i moderbolaget 7 (1) Mkr.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	192

2 Rörelsens kostnader forts.

STYRELSEARVODEN

Styrelse

Vid årsstämman i april 2017 omvaldes Bengt Kjell som styrelsens ordförande. Pasi Laine valdes in till styrelsen. Årsstämman beslutade att till styrelsens ordförande skulle arvode utgå med 1 650 tkr och till bolagsstämmovalda ledamöter (exkl. VD) med 550 tkr.

Utöver detta erhöll ledamot i revisionsutskottet 125 tkr och ledamot i ersättningsutskottet 100 tkr. Ordförande i revisionsutskottet erhöll 200 tkr och ordförande i ersättningsutskottet erhöll 150 tkr. Totalt erhöll styrelsen därför 6 425 (5 675) tkr i arvode.

Styrelsemedlemmar

			Arvode 2017, kr1)		Arvode 2016, kr1)
Bolagsstämmovalda	Invald	Befattning	Styrelsearvode	Utskottsarvode	Styrelsearvode	Utskottsarvode
Bengt Kjell	2015	Ordförande	1 650 000	275 000	1 650 000	200 000
Petra Einarsson	2014	Ledamot	550 000	-	550 000	-
Matti Lievonen	2014	Ledamot	550 000	100 000	550 000	100 000
Martin Lindqvist	2011	Ledamot, VD	-	-	-	-
Annika Lundius	2011	Ledamot	550 000	125 000	550 000	100 000
John Tulloch	2009	Ledamot	550 000	100 000	550 000	100 000
Lars Westerberg	2006	Ledamot	550 000	125 000	550 000	125 000
Marika Fredriksson	2016	Ledamot	550 000	200 000	550 000	100 000
Pasi Laine	2017	Ledamot	550 000	-	-	-

1) Arvodet avser hela mandatperioden.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR Årsstämmans beslut

Enligt årsstämmans beslut i april 2017 ska ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil, samt pension. Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörligalönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (t.ex. den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och med individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	193

2 Rörelsens kostnader forts.

För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid, pensionsålder och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättningsutskott

Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott som lämnar styrelsen förslag till VD:s lön och övriga anställningsvillkor samt fastställer lön och övriga anställningsvillkor för koncernledningen i enlighet med årsstämmans beslutade riktlinjer. Utskottet utgörs av Bengt Kjell (ordf.), Matti Lievonen och John Tulloch. VD adjungeras till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Ersättningar 2017

VDs och övriga koncernledningens ersättning bestod av en fast lönedel, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel. Någon aktierelaterad ersättning finns ej.

Den kortfristiga rörliga lönedelen relateras till; koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag, nettokassaflöde och ett av styrelsen fastställt mål avseende olycksfrekvens, i kombination med ett eller flera individuella mål. Denna rörliga lönedel är maximerad till en procentsats av den fasta lönen på 75 % för VD och 50 % för övriga. Divisionschefen för SSAB Americas har en rörlig ersättning som bedöms vara konkurrenskraftig på den lokala marknaden. Målutfallet är 60 % av den fasta lönen men kan vid mycket god lönsamhet uppgå till maximalt 180 %. För 2017 har det maximala utfallet tillfälligt höjts från 180 % till 240 %.

2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för då maximalt 100 (numera 150) nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter samt avkastning på syselsatt kapital. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 18 och 30 % av den fasta lönen. Utfallet för deltagare i Nordamerika är maximerat till mellan 32 och 144 %, och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 36 Mkr och vid maximalt utfall 72 Mkr, varav ca 60 % utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika.

Utbetalningar under det långfristiga incitamentsprogrammet sker kontant och endast under förutsättning att anställningen kvarstår.

VD och koncernchef

De totala betalda ersättningarna exklusive pension uppgick till 12,8 (15,2) Mkr. Pensionsåldern är 62 år. Pensionen är avgiftsbestämd och täcks av försäkringar. Kostnaden uppgick till 43 (43) procent av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.

Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om VD kvarstår i aktiv tjänst.

Koncernledningen i övrigt

Koncernledningen, utöver VD, uppgick till 8 (8) personer. Koncernledningen presenteras i Bolagsstyrningsrapporten.

Tidigaste pensionsålder för koncernledningen är 62 år. Pensionerna är avgiftsbaserade. Undantagna från detta är Olavi Huhtala, som kvarstår i den förmånsbestämda pensionsplan med en pensionsålder på 60 via Ruukki A-Pension Foundation som han sedan lång tid omfattats av via anställning i Rautaruukki, samt Charles Schmitt, vars pension är i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis. För den övriga koncernledningen gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Vid egen uppsägning uppgår uppsägningstiden till 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	194

2 Rörelsens kostnader forts.

Totala ersättningar och förmåner framgår av vidstående tabell:

Ersättningar och förmånder till

VD och övriga koncernledningen		VD		Övrig koncernledning
	2017	2016	2017	2016
Fast lön1)	10,3	9,3	25,2	23,2
Övriga förmåner2)	0,3	0,3	0,7	0,6
Kortfristig rörlig lönedel3)	2,2	5,6	6,1	15,6
Långfristig rörlig lönedel3)	-	-	0,6	0,7
Totala ersättningar	12,8	15,2	32,6	40,1

Pensionskostnader	4,4	4,0	9,6	9,3
Summa	17,2	19,2	42,2	49,4

1) För 2017 ingår för VD utbetalning avseende semesterersättning med 0,2 (0,2) Mkr samt kostnadsersättning för tjänstebostad med 0,2 (0,2) Mkr.

2) Avser främst bil- och bensinförmån samt bostadsförmån

3) Beloppen avser utbetalningarna under respektive verksamhetsår, vilken intjänats tidigare år. På grund av att ersättningen inte är känd vid bokslutstillfället, dels på grund av att jämförelse görs med konkurrenter som ännu inte redovisats sina siffror, dels på grund av att styrelsen kan besluta att sänka ersättningen om särskilda skäl föreligger, så redovisas endast ersättningar i denna tabell det år utbetalning skett. Bokförda rörliga lönedelar för hela koncernledningen uppgick till 22,0 (2,8) Mkr.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	195

3 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Resultatandel och andel av försäljning	Resultatandel efter skatt	Andel av försäljning
Mkr	2017	2016	2017	2016
Lulekraft AB	-1	2	168	142
Oxelösunds Hamn AB	11	12	150	146
Blastech Mobile LLC (joint venture)	36	24	129	95
Bet-Ker Oy	8	10	46	45
Helens Rör AB	19	9	431	370
Manga LNG Oy	0	-1	2	0
Raahen Voima Oy	-	0	205	163
Hybrit Development AB (joint venture)	0	-	0	-
Stoxy Solutions AB (joint venture)	-5	-	-	-
Summa	68	56	1 131	961

Fordringar på intressebolag och joint venture		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Ingår i balansposterna:
Kundfordringar	64	34	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	4	74	-	-
Summa	68	108	-	-

Skulder till intressebolag och joint venture		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Ingår i balansposterna:
Leverantörsskulder	81	41	-	-
Summa	81	41	-	-

Andel av tillgångar och skulder		Andel av tillgångar		Andel av skulder
Mkr	2017	2016	2017	2016
Lulekraft AB	126	122	112	107
Oxelösunds Hamn AB	150	165	10	36
Blastech Mobile LLC (joint venture)	70	80	12	1
Bet-Ker Oy	43	42	8	9
Helens Rör AB	190	147	106	82
Manga LNG Oy	224	181	157	115
Raahen Voima Oy	609	606	361	366
Hybrit Development AB (joint venture)	1	-	1	-
Stoxy Solutions AB (joint venture)	6	-	1	-
Summa	1 419	1 343	768	716

Ägarandelar och kapitalandelar framgår av not 8.

NÄRSTÅENDETRANSAKTIONER

Följande transaktioner med intressebolagen och joint venturebolagen förekom under året:

SSAB Americas köpte blästring och målning från Blastech Mobile för 172 (150) Mkr. Lulekraft köpte gas från SSAB Europe för 267 (212) Mkr och sålde energi tillbaka för 175 (117) Mkr. Raahen Voima köpte gas och bränsle från SSAB Europe för 131 (119) Mkr och sålde tillbaka energi för 152 (118) Mkr.

Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB Europe för 173 (153) Mkr och köpte övriga tjänster för 46 (51) Mkr. Helens Rör köpte stål från stålrörelsen för 199 (173) Mkr och sålde stål tillbaka för 2 (3) Mkr. SSAB Europe köpte eldfasta material från Bet-Ker för 70 (75) Mkr. Styrelseledamoten John Tulloch har ett konsultavtal med ett av SSABs bolag i USA där han erhållit 0,6 (0,6) Mkr i arvode. Transaktionerna skedde till marknadsmässiga priser.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	196

4 Finansnetto

Koncernen

Mkr	2017	2016
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	256	38
Netto valutakursdifferenser	63	35
Utdelningar	3	2
Övrigt	-1	5
Summa finansiella intäkter	321	80
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-1 031	-740
Netto valutakursdifferenser	-38	-
Övrigt	-228	-229
Summa finansiella kostnader	-1 297	-969
Summa finansiella intäkter och kostnader	-976	-889

Moderbolaget Mkr 2017 2016 Utdelningar från dotterbolag1) 5 792 35 046 Utdelningar från intressebolag 1 1 Nedskrivning dotterbolag1) -5 292 -24 957 Reavinster på dotterbolagsaktier - 168 Ränteintäkter från dotterbolag 303 231 Räntekostnader till dotterbolag -67 -39 Summa resultat från andelar i dotter- och intressebolag 737 10 450 Övriga ränteintäkter 173 8 Övriga räntekostnader -832 -582 Netto valutakursdifferenser 1 269 -1 317 Övrigt -183 -149 Summa övriga finansiella poster 427 -2 040 Summa finansnetto 1 164 8 410

1) Under 2017 gjorde moderbolaget en nedskrivning i SSAB Finance UK med 145 (24 707) Mkr, i SSAB Finance Brussels med 5 121 (0) Mkr och i SSAB APAC Holding med 26 (55) Mkr. Under 2017 delade SSAB Finance UK ut 144 (35 022) Mkr, varefter aktierna i SSAB Finance UK skrevs ner till 0. SSAB Finance Brussels delade ut 5 647 (0) Mkr, varefter aktierna i SSAB Finance Brussels skrevs ner till 0.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	197

5 Skatt

Skatt		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Svensk inkomstskatt	-8	5	0	0
Utländsk inkomstskatt	-561	197	0	1
Summa aktuell skattekostnad	-569	202	0	1

Uppskjuten skatt	17	417	-406	210
Redovisad skatt i resultaträkningen	-552	619	-406	211

Redovisad skatt i övrigt totalresultat1)	-279	232	-5	-1

Årets skatt uppgick till -552 (619) Mkr och den effektiva skattesatsen var 19 (-191) procent. Skatten påverkades negativt främst av en omvärdering av nyttjandet av uppskjutna skattefordringar med +9 procentenheter och positivt främst genom lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag med -8 procentenheter.

Avstämning av skattesats		Koncernen	Moderbolaget
%	2017	2016	2017	2016
Gällande skattesats i Sverige	22	22	22	22
Skatteeffekt av:
• icke avdragsgilla kostnader	0	2	49	59
• icke skattepliktig avyttring	-	-	-	-
• icke skattepliktiga intäkter2)	-5	-12	-57	-83
• ändringar i skattesats3)	1	0	-	-
• annan skattesats i utländska dotterbolag	-8	-213	-	-
• skatter avseende tidigare period	0	-3	-	0
• ej bokförda underskottsavdrag	0	11	-	0
• övriga skillnader	9	2	-	-
Effektiv skattesats	19	-191	14	-2

1) Detaljerna framgår i Koncernens förändringar i eget kapital på sidan 173 och på sidan 177 för moderbolaget.

2) Moderbolagets icke avdragsgilla kostnader består i huvudsak av nedskrivning av aktier medan icke skattepliktiga intäkter i huvudsak består av utdelning från dotterbolag.

3) Den amerikanska skattereformen som antogs i december 2017 hade en negativ påverkan på koncernens effektiva skattesats på grund av omvärderingen av uppskjutna skatter. Effekten var dock begränsad och summeras till +1 procentenhet vilket framgår av tabellen ovan.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	198

6 Immateriella tillgångar

Koncernen

				2017				2016
Mkr	Kund relationer	Varumärken	Utsläpps rätter1)	Övriga immateriella tillgångar	Varumärken med obestämbar nyttjande period	Goodwill	Summa immateriella tillgångar	Kund relationer	Varumärken	Utsläpps rätter1)	Övriga immateriella tillgångar	Varumärken med obestämbar nyttjande period	Goodwill	Summa immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari	8 939	6	1 066	1 431	427	30 221	42 090	8 280	6	1 023	1 280	410	28 172	39 171
Inköp	-	-	-	78	-	-	78	-	-	-	66	-	-	66
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-30	-	-	-30	-	-	-	-2	-	-	-2
Omklassificeringar	-	-	-	4	-	-	4	-	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-819	0	33	-51	13	-2 169	-2 993	659	0	43	87	17	2 049	2 855
Anskaffningsvärde 31 december	8 120	6	1 099	1 432	440	28 052	39 149	8 939	6	1 066	1 431	427	30 221	42 090
Ack. avskrivningar 1 januari	7 521	5	516	1 115	-	-	9 157	6 475	5	291	930	-	-	7 701
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-6	-	-	-6	-	-	-	0	-	-	0
Årets avskrivningar	488	0	215	72	-	-	775	498	0	212	110	-	-	820
Omklassificeringar	-	-	-	-1	-	-	-1	-	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-718	0	21	-56	-	-	-753	548	0	13	75	-	-	636
Ack. avskrivningar 31 december	7 291	5	752	1 124	-	-	9 172	7 521	5	516	1 115	-	-	9 157
Ack. nedskrivningar 1 januari	6	-	-	2	-	312	320	6	-	-	2	-	301	309
Årets nedskrivningar	-	-	-	0	-	-	0	-	-	-	0	-	-	0
Omklassificeringar	-	-	-	-1	-	-	-1	-	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	-	-	0	-	10	10	-	-	-	0	-	11	11
Ack. nedskrivningar 31 december	6	-	-	1	-	322	329	6	-	-	2	-	312	320
Restvärde 31 december	823	1	347	307	440	27 730	29 648	1 412	1	550	314	427	29 909	32 613

1) Övervärden avseende framtida tilldelning av utsläppsrätter från förvärvet av Rautaruukki

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 735 (776) Mkr i kostnad för sålda varor, med 8 (6) Mkr i försäljningskostnader samt med 32 (38) Mkr i övriga administrationskostnader.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	199

6 Immateriella tillgångar forts.

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL OCH ÖVRIGA TILLGÅNGAR MED OBESTÄMBAR NYTTJANDEPERIOD

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod sker årligen mot slutet av fjärde kvartalet. Koncernens tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod allokeras till koncernens kassagenererande enheter enligt nedan:

Mkr	2017	2016
Goodwill
SSAB North America (i Division SSAB Americas)	22 408	24 741
SSAB Special Steels	2 714	2 636
SSAB Europe	2 046	1 985
Tibnor	502	487
Ruukki Construction	60	60
Summa goodwill	27 730	29 909
Ruukki Construction (varumäket Rautaruukki)	440	427
Summa tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod1)	28 170	30 336

Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden framgår i tabellen nedan:

2017	SSAB North America	SSAB Special Steels	SSAB Europe	Tibnor	Ruukki Construction
Bedömd långsiktig tillväxttakt, %	2	2	2	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta, före skatt, %	9,7	6,7	6,6	6,6	6,6

	SSAB	SSAB	SSAB		Ruukki
2016	North America	Special Steels	Europe	Tibnor	Construction
Bedömd långsiktig tillväxttakt, %	2	2	2	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta, före skatt, %	10,3	7,2	7,2	7,2	7,1

Antagandena ovan har använts för att analysera den kassagenererande enheten.

1) Samtliga värdeförändringar från föregående år beror på valutakuseffekter.

SSAB North America ingår i divisionen SSAB Americas. För mer informatin om SSAB Americas och de övriga divisionerna, se not 27. Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på bolagets budget och prognoser som löpande upprättas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod har extrapolerats med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma.

Ledningen har fastställt den budgeterade och prognostiserade bruttomarginalen baserat på historiska resultat och de förväntningar som finns på marknadsutvecklingen och den specifika kassagenererande enheten. Den tillväxttakt för bruttomarginalen som används överensstämmer med de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller lokalt för varje specifik kassagenererande enhet.

Genomförda beräkningar med ovanstående antaganden har påvisat att något nedskrivningsbehov av goodwill ej föreligger den 31 december. För en känslighetsanalys och antaganden, se not 29.

UTSLÄPPSRÄTTER

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2017 uppgår till 9,14 (10,0) miljoner ton. Inga utsläppsrätter har sålts under 2017 eller 2016. För år 2017 räckte de tilldelade rätterna för den förbrukning som skett. Utsläppsrätterna redovisas som en immateriell tillgång och erhållna utsläppsrätter bokförs till anskaffningsvärdet noll kronor. SSAB deltar i olika program där man kan köpa utsläppsrätter och via sådana program ägde SSAB vid årsskiftet utsläppsrätter till ett värde av 5 (24) Mkr som redovisas som en immateriell tillgång.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	200

6 Immateriella tillgångar forts.

Moderbolaget

	2017		2016
Mkr	Övriga immateriella tillgångar	Summa immateriella tillgångar	Övriga immateriella tillgångar	Summa immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari	-	-	-	-
Inköp	3	3	-	-
Anskaffningsvärde 31 december	3	3	-	-
Ack. avskrivningar 1 januari	-	-	-	-
Årets avskrivningar	0	0	-	-
Ack. avskrivningar 31 december	0	0	-	-
Restvärde 31 december	3	3	-	-

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	201

7 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen

				2017							2016
Mkr	Mark och mark anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Leasade tillgångar	Pågående ny anläggningar och förskott leverantörer	Summa materiella anläggnings tillgångar	Mark och mark anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående ny anläggningar och förskott leverantörer	Summa materiella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari	1 053	8 149	43 970	661	-	1 358	55 191	1 034	7 359	41 615	629	1 518	52 155
Inköp	2	90	144	93	-	1 196	1 525	0	300	367	25	882	1 574
Försäljningar och utrangeringar	-11	-34	-88	-34	-	0	-167	-11	-34	-234	-32	-35	-346
Omklassificeringar	-5	-281	-1 310	1 931	609	-904	40	8	210	982	25	-1 055	170
Omräkningsdifferenser	-20	-76	-912	32	14	-26	-988	22	314	1 240	14	48	1 638
Anskaffningsvärde 31 december	1 019	7 848	41 804	2 683	623	1 624	55 601	1 053	8 149	43 970	661	1 358	55 191
Ack. avskrivningar 1 januari	245	2 952	25 561	386	-	-	29 144	211	2 379	22 684	347	-	25 621
Försäljningar och utrangeringar	-9	-18	-50	-42	-	-	-119	0	-7	-211	-30	-	-248
Årets avskrivningar	31	347	2 356	179	61	-	2 974	33	388	2 390	76	-	2 887
Omklassificeringar	-10	-40	-1 200	1 186	119	-	55	0	119	174	-5	-	288
Omräkningsdifferenser	-5	-30	-536	31	4	-	-536	1	73	524	-2	-	596
Ack. avskrivningar 31 december	252	3 211	26 131	1 740	184	-	31 518	245	2 952	25 561	386	-	29 144
Ack. nedskrivningar 1 januari	14	87	80	0	-	-	181	12	119	127	0	-	258
Försäljningar och utrangeringar	-	-1	-4	-1	-	-	-6	-	-	-1	-	-	-1
Årets nedskrivningar	-	0	4	1	-	-	5	-	1	4	-	-	5
Omklassificeringar	-	-6	-21	-	-	-	-27	1	-47	-81	-	-	-127
Omräkningsdifferenser	-1	-1	1	0	-	-	-1	1	14	31	0	-	46
Ack. nedskrivningar 31 december	13	79	60	0	-	-	152	14	87	80	0	-	181
Restvärde 31 december	754	4 558	15 613	943	439	1 624	23 931	794	5 110	18 329	275	1 358	25 866

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	202

7 Materiella anläggningstillgångar forts.

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 2 905 (2 820) Mkr i kostnad för sålda varor, 26 (39) Mkr i försäljningskostnader, 43 (47) Mkr i administrationskostnader samt 0 (6) Mkr i övriga kostnader. Per balansdagen fanns kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar som ej redovisats i de finansiella rapporterna till ett värde av 248 (112) Mkr.

Moderbolaget

	2017 2016
Mkr	Inventarier, verktyg och installationer	Summa materiella anläggnings - tillgångar	Inventarier, verktyg och installationer	Summa materiella anläggnings - tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari	13	13	13	13
Inköp	-	-	-	-
Anskaffningsvärde 31 december	13	13	13	13
Ack. avskrivningar 1 januari	12	12	11	11
Årets avskrivningar	0	0	1	1
Ack. avskrivningar 31 december	12	12	12	12
Restvärde 31 december	1	1	1	1

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	203

Koncernen

		2017				2016
Mkr	Övriga aktier och andelar	Övriga lång fristiga fordringar	Summa finansiella anläggnings tillgångar	Andelar i intresse bolag och JV	Övriga aktier och andelar	Övriga lång fristiga fordringar	Summa finansiella anläggnings tillgångar	Andelar i intresse bolag och JV
Bokfört värde 1 januari	212	95	308	628	169	337	506	546
Investeringar	34	116	150	11	32	16	48	46
Försäljningar och amorteringar	-19	-14	-33	-	-	-256	-256	-
Nedskrivningar	-	-	-	-	-	-1	-1	-
Resultatandel efter skatt	-	-	-	68	-	-	-	55
Omklassificering	-	2	2	-	4	-2	3	-
Utdelning	-	-	-	-61	-	-	-	-40
Omräkningsdifferenser	6	-	6	5	7	1	8	21
Bokfört värde 31 december	233	199	433	651	212	95	308	628

Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderades till anskaffningsvärde. Övriga långfristiga fordringar är fordringar som tillhör tillgångskategorien lånefordringar och kundfordringar, dessa värderades till upplupet anskaffningsvärde.

Moderbolaget

			2017			2016
Mkr	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Övriga långfristiga fordringar	Summa finansiella anläggnings tillgångar	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Övriga långfristiga fordringar	Summa finansiella anläggnings tillgångar
Bokfört värde 1 januari	33 088	11	8	0	33 107	56 608	11	8	240	56 867
Investeringar	37 417	11	-	-	37 428	3 885	-	-	-	3 885
Nedskrivningar	-26	-	-	-	-26	-24 957	-	-	-	-24 957
Nedsättningar och amorteringar	-5 266	-	-	-	-5 266	-2 448	-	-	-240	-2 688
Bokfört värde 31 december	65 213	22	8	0	65 243	33 088	11	8	-	33 107

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	204

	Organisations		Innehav,		Bokfört
	nummer	Säte	antal	%1)	värde, Mkr
Svenska rörelsedrivande dotterbolag:
Plannja AB	556121–1417	Luleå	80 000	100	16
SSAB EMEA AB	556313–7933	Oxelösund	1 000	100	3 961
Tibnor AB	556004–4447	Stockholm	1 000 000	100	425
SSAB Technology AB	556207–4905	Stockholm	1 000	100	0
SSAB Americas Holding AB	556858–6654	Stockholm	50 000	100	9
SSAB APAC Holding AB	556858–6647	Stockholm	50 000	100	50

Moderbolagets aktier i intressebolag och joint venture
	Organisations nummer	Säte	Innehav, antal	%1)	Bokfört värde, Mkr
Hybrit Development AB	559121-9760	Stockholm	500 000	33	1
Industrikraft i Sverige AB	556761–5371	Stockholm	20 000	20	1
Lulekraft AB	556195–0576	Luleå	100 000	50	10
Stoxy Solutions AB	559099-3910	Stockholm	500	50	10
Summa moderbolagets aktier i intressebolag					22

Dotterbolagens aktier och andelar i intressebolag och joint venture

Utländska rörelsedrivande dotterbolag:
SSAB Central Inc.	Kanada	1 000	100	361
SSAB US Holding Inc.	USA	100	100	6 802
Rautaruukki Oyj	Finland	138 929 363	100	14 967
SSAB Finance Ireland	Irland	130 000 000	100	38 620
Övriga2)				2
Vilande bolag				0
Summa				65 213

	Organisations nummer	Säte	Innehav, antal	%1)	Bokfört värde, Mkr
Oxelösunds Hamn AB	556207–4913	Oxelösund	50 000	50	129
Blastech Mobile LLC		USA		50	80
Bet-Ker Oy	1003246-0	Finland	120	44	34
Manga LNG Oy	2592122-8	Finland	3 151 042	25	64
Raahen Voima Oy	2604933-9	Finland	1 875	75	240
Helens Rör AB	556086-9785	Halmstad	4 500	25	64
					611
Kapitalandelar i intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget					18
Summa koncernens andelar i intressebolag och joint venture

1) Procentsiffran anger kapitalandelen som i samtliga fall överensstämmer med röstandelen. Rösteandelen i Raahen Voima är dock via aktieägaravtal begränsad till 50 %.

2) Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

Övriga aktier och andelar

Bostadsrätter	8
Summa moderbolagets aktier och andelar	8

Dotterbolagens övriga aktier och andelar2)	225
Summa koncernens övriga aktier och andelar	233

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	205

Indirekt ägda dotterbolag (ej direkt ägda av SSAB AB)

Namn	Säte	Innehav %	Namn	Säte	Innehav %
Alamentti Oy	Finland	100	Ruukki Australia Pty Ltd	Australien	100
BevakningsAB Företagsskydd	Sverige	100	Ruukki Building Components AS	Norge	100
Blupoint Pty Ltd	Australien	100	Ruukki Bulgaria EOOD	Bulgarien	100
EO Stål AB	Sverige	100	Ruukki Canada Inc	Kanada	100
Förvaltnings AB Tegelhögen	Sverige	100	Ruukki Chile SpA	Chile	100
G & G Mining Fabrication	Australien	100	Ruukki Construction Norge AS	Norge	100
Geha Beheer BV	Nederländerna	51	Ruukki Construction Oy	Finland	100
Hardox Wearparts Center Gauteng	Sydafrika	80	Ruukki CZ s.r.o.	Tjeckien	100
JL Steel Services Ltd	Storbritannien	100	Ruukki d.o.o.	Slovenien	100
Linköpings Stål AB	Sverige	100	Ruukki DOO Belgrade	Serbien	100
LLC Ruukki Investment Ukraine	Ukraina	100	Ruukki Engineering Oy	Finland	100
LLC Ruukki Ukraine	Ukraina	99,9	Ruukki Express AB	Sverige	100
Metform Oy	Finland	100	Ruukki Finance B.V.	Nederländerna	100
Nordic Steel AB	Sverige	100	Ruukki Holding AB	Sverige	100
OOO Metalplast Russia	Ryssland	100	Ruukki Holding B.V.	Nederländerna	100
OOO Ruukki Express	Ryssland	100	Ruukki Hungary Kft	Ungern	100
OOO Ruukki Rus	Ryssland	100	Ruukki Metal (Shanghai) Co Ltd	Kina	100
Plannja Siba AB	Sverige	100	Ruukki Metals Trading & Marketing India Private Limited	Indien	99
Plannja A/S	Norge	100	Ruukki Polska Sp.zo.o.	Polen	100
Plannja A/S	Danmark	100	Ruukki Products AS	Estland	100
Plannja Förvaltnings AB	Sverige	100	Ruukki Romania S.R.L.	Rumänien	100
Plannja Ltd	Storbritannien	100	Ruukki Slovakia s.r.o.	Slovakien	100
Plannja SP z.o.o	Polen	100	Ruukki Sverige AB	Sverige	100
Plannja Steinwalls AB	Sverige	100	Ruukki Trading (Shanghai) Co., Ltd	Kina	100
Plåtdepån i Borlänge AB	Sverige	100	Ruukki UK Ltd	Storbritannien	100
Presteel Oy	Finland	80,1	Ruukki USA Inc.	USA	100
Rannila Uü	Estland	100	SC Plannja SRL, Romania	Rumänien	100
Rautaruukki Uü	Estland	100	SIA Ruukki Latvija	Lettland	100

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	206

Indirekt ägda dotterbolag (ej direkt ägda av SSAB AB)

Namn	Säte	Innehav %	Namn	Säte	Innehav %
SSAB Adriatic d.o.o.	Kroatien	100	SSAB Swedish Steel	Hong Kong	100
SSAB Alabama Inc.	USA	100	SSAB Swedish Steel	Japan	100
SSAB Argentina SRL	Argentina	100	SSAB Swedish Steel (China) Co,Ltd	Kina	100
SSAB Bulgaria Ltd	Bulgarien	100	SSAB Swedish Steel (Thailand) Co., LTD	Thailand	49
SSAB Columbia S.A.S.	Columbia	100	SSAB Swedish Steel Aceros de Chile Limitada	Chile	100
SSAB Construction Inc.	USA	100	SSAB Swedish Steel BV	Nederländerna	100
SSAB Danmark A/S	Danmark	100	SSAB Swedish Steel CIS	Ryssland	100
SSAB Egypt LLC	Egypten	100	SSAB Swedish Steel Comércio de Aço Ltda.	Brasilien	100
SSAB Enterprises LLC	USA	100	SSAB Swedish Steel Eesti OU	Estland	100
SSAB Europe Oy	Finland	100	SSAB Swedish Steel FZE	Förenade Arabemiraten	100
SSAB Hardox	Kina	100	SSAB Swedish Steel India PVT Ltd	Indien	100
SSAB Hardox Stahl GmbH	Österrike	100	SSAB Swedish Steel International Trade (Kunshan)Co	Kina	100
SSAB Holding Danmark A/S	Danmark	100	SSAB Swedish Steel Lda	Angola	100
SSAB Inc	USA	100	SSAB Swedish Steel Lda	Portugal	100
SSAB Iowa Inc.	USA	100	SSAB Swedish Steel LLC,	Ukraina	100
SSAB Israel Ltd	Israel	100	SSAB Swedish Steel LLP	Kazakstan	100
SSAB Saudi Factory LLC	Saudiarabien	100	SSAB Swedish Steel Ltd	Kanada	100
SSAB Merox AB	Sverige	100	SSAB Swedish Steel Ltd	Storbritannien	100
SSAB Minnesota Inc.	USA	100	SSAB Swedish Steel Ltd, Shanghai	Kina	100
SSAB Oxelösund , Taiwan	Taiwan	100	SSAB Swedish Steel Ltd.	Korea	100
SSAB Oxelösund AB Sucursal Del	Peru	100	SSAB Swedish Steel Mepe	Grekland	100
SSAB Poland Sp.z.o.o, Poland	Polen	100	SSAB Swedish Steel Pte Ltd	Singapore	100
SSAB South Africa Pty Ltd	Sydafrika	100	SSAB Swedish Steel S.L.	Spanien	100
SSAB Sales Inc. (US)	USA	100	SSAB Swedish Steel SARL	Marocko	100
SSAB SSC AB	Sverige	100	SSAB Swedish Steel s.r.o.	Tjeckien	100
SSAB Svenskt Stål A/S	Norge	100	SSAB Swedish Steel Sdn Bhd	Malaysia	100
SSAB Swedish Steel (China) Co., Ltd.	Kina	100	SSAB Swedish Steel SpA	Italien	100
SSAB Swedish Steel	Indonesien	100	SSAB Swedish Steel SRL	Rumänien	100
SSAB Swedish Steel	Australien	100	SSAB Swedish Steel Trading Ltd	Turkiet	100

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	207

Indirekt ägda dotterbolag (ej direkt ägda av SSAB AB)

Namn	Säte	Innehav %
SSAB Swedish Steel Trading Ltd, Ungern	Ungern	100
SSAB Swedish Steel, Serbia	Serbien	100
SSAB Texas Inc.	USA	100
SSAB Wear Solutions LLC	USA	100
Swedish Steel AB Mexico Sa De CV	Mexiko	100
Tappers Stål & Metaller AB	Sverige	100
Tibnor AS	Norge	100
Tibnor AS	Danmark	100
Tibnor Estonia AS	Estland	100
Tibnor Lanna AB	Sverige	100
Tibnor Oy	Finland	100
Tibnor SIA Latvia	Lettland	100
UAB Ruukki Lietuva	Litauen	100

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	208

9 Varulager 11 Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel

		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	8 120	4 983	-	-
Stålämnen	1 412	1 558	-	-
Produkter i arbete	564	913	-	-
Färdigvarulager	5 939	7 547	-	-
Summa varulager	16 035	15 001	-	-

Av lagervärdet var 234 (190) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgår till 58 592 (50 240) Mkr varav 497 (66) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager.

		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Övriga korta räntebärande fordringar
Spärrade medel	2 453	1 812	2 453	1 540
Övriga korta räntebärande fordringar	112	333	-	313
Summa övriga korta räntebärande fordringar	2 565	2 145	2 453	1 853
Likvida medel
Kassa och bank	4 245	3 876	3 187	2 238
Kortfristiga placeringar (löptid under tre månader)	4	3	-	-
Summa likvida medel	4 249	3 879	3 187	2 238

Alla kortfristiga placeringar och korta räntebärande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Placeringarna med löptid kortare än tre månader utgörs av dagsplaceringar.

10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	53	28	-	-
Bonus, rabatter, licenser och dylikt	48	44	-	-
Förutbetalda hyror	27	26	3	3
Förutbetalda försäkringspremier	141	162	2	-
Förskott råvaror	-	47	-	-
Upplupna ränteintäkter	0	4	0	4
Derivat som säkringsredovisas	137	372	81	255
Derivat som ej säkringsredovisas	38	51	27	46
Energiskatter	67	48	-	-
Förutbetalda bankavgifter	22	46	22	46
Övriga förutbetalda kostnader	274	287	7	12
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	807	1 115	142	366

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	209

12 Eget kapital

Aktiekapitalet uppgår till 9 062 (9 062) Mkr fördelat på 1 029,8 (1 029,8) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 304,2 (304,2) miljoner av serie A och 725,7 (725,7) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 1 029,8 (900,3) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 23 021 (23 021) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. De ackumulerade omräkningsdifferenserna uppgår till 5 593 (8 579) Mkr. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag.

De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till -3 686 (-4 689) Mkr. Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av försäljning och inköp i utländsk valuta, prissäkring av vissa inköp samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till 134 (114) Mkr.

Föreslagen men ännu ej utbetald utdelning 2017 uppgår till 1 029,8 (0) Mkr, vilket utgör 1,00 (0,00) kr per aktie.

Antal aktier/aktiekapital	Koncernen
	2017	2016
Antal aktier i miljoner	1 029,8	1 029,8
Aktiekapital i Mkr	9 062	9 062

Koncernen

Mkr	Reserv för säkring av utlandsverksamhet	Reserv för kassaflödessäkringar	Omräkningsreserv	Totala reserver
Reserver 1 januari 2016	-3 642	-119	5 118	1 357
Omräkningsdifferenser under perioden	-	-	3 461	3 461
Verkligtvärdeförändringar under perioden	-1 342	298	-	-1 044
Skatt hänförlig till verkligtvärdeförändringar	295	-61	-	234
Poster omförda till resultaträkningen	-	-7	-	-7
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultaträkningen	-	3	-	3
Reserver 31 december 2016	-4 689	114	8 579	4 004
Reserver 1 januari 2017	-4 689	114	8 579	4 004
Omräkningsdifferenser under perioden	-	-	-2 986	-2 986
Verkligtvärdeförändringar under perioden	1 286	318	-	1 604
Skatt hänförlig till verkligtvärdeförändringar	-283	-65	-	-348
Poster omförda till resultaträkningen	-	-291	-	-291
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultaträkningen	-	58	-	58
Reserver 31 december 2017	-3 686	134	5 593	2 041

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	210

13 Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de premier som avser den gångna perioden.

Koncernens största pensionsplaner är Rautaruukki's finska pensionsstiftelse (A-säätiö), Finsk pensionslöfte och den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse).

Aktuariella vinster/förluster redovisas i Övrigt totalresultat. De aktuariella vinsterna på pensionförpliktelserna netto uppkom främst på grund av högre avkastning på förvaltningstillgångarna motverkat av lägre diskonteringsräntor.

De totala pensionskostnaderna fördelas på följande sätt:		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Avgifter till avgiftsbestämda planer	709	715	21	14
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta1)	96	101	6	4
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	24	25	0	0
Särskild löneskatt	79	80	8	5
Övrigt	6	8	0	0
Summa pensionskostnader	914	929	35	23

1) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 31 december 2017 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån preliminärt till 154 procent jämfört med 149 procent vid utgången av 2016. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Följande avsättningar för pensionsförpliktelser

har gjorts i balansräkningen:	Koncernen Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Pensionsförpliktelser som fonderats	1 350	1 363	-	-
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-1 328	-1 314	-	-
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	22	49	-	-

Pensionsförpliktelser som är ofonderade	352	315	3	3
Netto pensionsförpliktelser	374	364	3	3

Förändringar i den förmånsbestämda

förpliktelsen under året:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Pensionsförpliktelser 1 januari	1 679	1 647	3	3
Ökning genom rörelseförvärv	0	0	-	-
Förmåner intjänade under året	47	43	1	1
Aktuariella vinster/förluster	66	5	-	-
Räntekostnader	30	34	0	0
Betalda förmåner	-119	-131	-1	-1
Reduceringar och regleringar	-14	-7	-	-
Omräkningsdifferenser	13	88	-	-
Pensionsförpliktelser 31 december	1 702	1 679	3	3

Förändringar i förvaltningstillgångarnas

värde under året:		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Förvaltningstillgångar 1 januari	1 315	1 271	-	-
Ökning genom rörelseförvärv	0	0	-	-
Aktuariella vinster/förluster	64	17	-	-
Avkastning	10	21	-	-
Tillskjutna medel	23	40	-	-
Betalda förmåner	-91	-107	-	-
Reduceringar och regleringar	-4	3	-	-
Omräkningsdifferenser	11	70	-	-
Förvaltningstillgångar 31 december	1 328	1 315	-	-

Netto pensionsförpliktelser	374	364	3	3

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	211

13 Pensioner forts.

Pensionsförpliktelsen netto i balansräkningen		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Avsättningar för pensioner	453	397	3	3
Finansiella anläggningstillgångar	79	33	-	-
Netto pensionsförpliktelser	374	364	3	3

Fördelning av pensionsförpliktelserna per land 31 december 2017

Mkr	Finland	Norge	USA	Sverige	Övriga	Totalt
Pensionsförpliktelser som fonderats	1 033	248	67	2	0	1 350
Förvaltningstillgångars verkliga värde	954	323	50	1	0	1 328
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	79	-75	17	1	0	22
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	138	14	117	44	39	352
Netto pensionsförpliktelser	217	-61	134	45	39	374

Fördelning av pensionsförpliktelserna per land 31 december 2016

Mkr	Finland	Norge	USA	Sverige	Övriga	Totalt
Pensionsförpliktelser som fonderats	1 010	291	60	3	0	1 364
Förvaltningstillgångars verkliga värde	947	321	45	2	0	1 315
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	63	-30	15	1	0	49
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	140	16	80	42	37	315
Netto pensionsförpliktelser	203	-14	95	43	37	364

Exponering till de mest signifikanta riskerna i de förmånsbestämda planerna:

TILLGÅNGARNAS VOLATILITET

En avsevärd del av planernas tillgångar är placerade i obligationer som över tid bör ge en mindre volatilitet och vara mindre riskfyllda än aktier.

DISKONTERINGSRÄNTA

Förmånsbestämda pensionsförpliktelser har beräknats med diskonteringsränta som baserar sig på obligationslåneräntan. En minskning i obligationslåneräntan ökar pensionsförpliktelserna, även om det delvis kompenseras av en ökning i värdet på förvaltningstillgångarna.

INFLATIONSRISK

Pensionsförpliktelser är utsatta för inflation och en ökning av inflationen ökar pensionsförpliktelserna.

Försäkringstekniska beräkningsantaganden

2017	Finland	Norge	USA	Sverige
Diskonteringsränta, %	1,4	2,7	3,6	0,5
Förväntad löneökning, %	1,6	3,0	3,3	3,0
Pensionsindexering, %	1,9	0,5	2,8	0,5

2016

Diskonteringsränta, %	1,6	2,5	4,0	0,5
Förväntad löneökning, %	1,0	3,0	3,3	3,0
Pensionsindexering, %	1,7	2,0	2,8	0,5

Specifikation av förvaltningstillgångar

Fördelning i %	2017	2016
Aktier	9,1	8,2
Obligationer	47,1	47,4
Fastigheter	8,7	8,1
Kassa	6,3	5,5
Investeringsfonder	27,5	27,5
Övrigt	1,3	3,3
Totalt	100,0	100,0

En minskning av diskonteringsräntan med 0,5 % skulle öka pensionsförpliktelsen med 70 (69) Mkr medan en ökning med 0,5 % skulle minska den med 63 (62) Mkr.

En ökning av pensionsindex med 0,5 % skulle öka pensionsförpliktelsen med 42 (42) Mkr medan en minskning med 0,5 % skulle minska den med 40 (40) Mkr.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	212

14 Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag beaktas ej. I den mån vinstmedel överförs till moderbolaget, är denna överföring normalt sett skattefri. I den mån en sådan överföring inte skulle vara skattefri, styr moderbolaget över tidpunkten för en sådan överföring och en sådan överföring kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

Förändring uppskjuten skatt

(fordran +/skuld -)								Koncernen
				2017				2016
Mkr	Över avskrivning på anläggnings tillgångar	Outnyttjade underskotts avdrag	Pensioner	Långfristiga förutbetalda intäkter	Uppskjuten skatt på övervärden	Övrigt	Totalt	Över avskrivning på anläggnings tillgångar	Outnyttjade underskotts avdrag	Pensioner	Långfristiga förutbetalda intäkter	Uppskjuten skatt på övervärden	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 januari	-2 024	844	128	182	-1 207	1 810	-267	-2 051	762	125	267	-1 382	1 437	-842
Förändringar mot resultatet	312	-500	-27	4	552	-324	17	128	43	5	-34	264	11	417
Förändringar mot övrigt totalresultat			9			-288	-279	3		-7			237	233
Förändringar mot investeringsstöd				-49			-49				-67			-67
Ökning genom rörelseförvärv							-						1	1
Förändring genom avyttring av bolag							-							0
Omräkningsdifferens	86	-19	1	-1	68	-140	-5	-104	39	5	16	-89	124	-9
Uppskjuten skatt 31 december	-1 626	325	111	136	-587	1 058	-583	-2 024	844	128	182	-1 207	1 810	-267

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	213

14 Uppskjuten skatt forts.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder fördelas enligt följande:

Uppskjutna skatter	Koncernen
Mkr	2017	2016
Uppskjutna skattesfordringar
• förfaller inom 12 månader	112	160
• förfaller efter mer än 12 månader	179	894
	291	1 054
Uppskjutna skatteskulder
• förfaller inom 12 månader	0	0
• förfaller efter mer än 12 månader	-874	-1 321
Totalt	-874	-1 321
Uppskjuten skatt, netto	-583	-267

Förändring uppskjuten skatt (fordran +/skuld –) Moderbolaget

Mkr	Outnyttjade underskottsavdrag	Pensioner	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 januari 2016	291	20	65	376
Förändringar mot resultatet	190	1	18	209
Förändringar mot övrigt totalresultat	-	-	0	0
Uppskjuten skatt 31 december 2016	481	21	83	585
Uppskjuten skatt 1 januari 2017	481	21	83	585
Förändringar mot resultatet	-328	4	-82	-406
Förändringar mot övrigt totalresultat	-	-	-5	-5
Uppskjuten skatt 31 december 2017	153	25	-4	174

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 1 029 (1 432) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 57 (31) Mkr inom 12 månader.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	214

15 Övriga avsättningar

Koncernen

	Omstruk turerings	Garanti	Miljö	Övriga
Mkr	avsättningar	åtaganden	avsättningar	avsättningar1) Summa
Ingående balans 1 januari 2016	23	40	62	124	249
Tillkommande avsättningar	39	11	5	53	108
Utnyttjat under året	-33	-3	-2	-115	-153
Omklassificering	-	-1	-	-3	-4
Omräkningsdifferens	1	1	2	3	7
Utgående balans 31 december 2016	30	48	67	62	207
Ingående balans 1 januari 2017	30	48	67	62	207
Tillkommande avsättningar	2	6	5	58	71
Utnyttjat under året	-17	-6	-17	-26	-66
Omklassificering	-	-	-	-	0
Omräkningsdifferens	0	1	2	-1	2
Utgående balans 31 december 2017	15	49	57	93	214

Moderbolaget

Mkr	Övriga avsättningar1)	Summa
Ingående balans 1 januari 2016	44	44
Tillkommande avsättningar	1	1
Utnyttjat under året	-24	-24
Omklassificering	-	-
Utgående balans 31 december 2016	21	21

Ingående balans 1 januari 2017	21	21
Tillkommande avsättningar	44	44
Utnyttjat under året	-10	-10
Omklassificering	-	-
Utgående balans 31 december 2017	55	55

varav redovisas som:

	2017	2016
• Övriga långfristiga avsättningar	40	18
• Kortfristiga avsättningar	15	3

varav redovisas som:

	2017	2016
• Övriga långfristiga avsättningar	138	132
• Kortfristiga avsättningar	76	75

1) "Övriga avsättningar" består i huvudsak av personalrelaterade avsättningar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	215

16 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Kapitalmarknadslån1)	8 858	12 396	7 854	11 184
Finansiella leasingavtal	487	536	-	-
Banklån2)	6 551	6 499	6 087	6 384
Alabama tax revenue bond3)	1 784	1 969	-	-
Övriga	163	903	-	-13
Summa	17 843	22 303	13 941	17 555

Avgår kortfristig del, finansiella leasingavtal	-63	-	-	-
Avgår amortering 2017 resp 2016	-1 727	-3 552	-1 072	-2 903
Summa	16 053	18 751	12 870	14 652

1) För beskrivning, se Specifikation av kapitalmarknadslån i vidstående tabell.

2) För beskrivning, se Specifikation av banklån i vidstående tabell.

3) För beskrivning, se Specifikation av Alabama tax revenue bond i vidstående tabell.

	Räntesats
Emitterat/Förfaller	(nominell), %	Koncernen		Moderbolaget
			Utestående, Mkr
Mkr		2017	2016	2017	2016
Specifikation av kapitalmarknadslån
Fast ränta
2009–2023	2,903–5,35	832	1 164	-	176
2014–2019	3,875–4,625	2 588	2 833	2 588	2 833
2007–2019	3,875–5,875	-	2 428	-	2 428
Total kapitalmarknadslån (fast ränta)		3 420	6 425	2 588	5 437
Rörlig ränta
2012–2022	Stibor + 2,50 – 3,40	1 803	1 775	1 803	1 775
2010–2035	Libor + 1,20 – 3,30	2 873	3 398	2 873	3 398
2013–2020	Euribor + 1,40 – 2,60	763	796	591	573
Total kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		5 438	5 969	5 266	5 746
Specifikation av banklån
Rörlig ränta
2013–2019	Euribor + 1,10 – 2,12	1 626	1 070	1 162	955
2008–2022	Libor + 1,80 – 2,00	4 925	5 429	4 925	5 429
Total banklån		6 551	6 499	6 087	6 384
Specifikation av Alabama tax revenue bond
Rörlig ränta
2011–2031	Libor + 1,20 %	474	523	-	-
2011–2040	Libor + 1,25 %	1 310	1 446	-	-
Total Alabama tax revenue bond		1 784	1 969	-	-

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	216

16 Räntebärande skulder forts.

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2018	2019	2020	2021	2022	Senare
Per 31 december, 2017
Koncernen	1 791	5 610	1 476	189	4 876	3 901
Moderbolaget	1 072	5 312	1 231	0	4 689	1 637

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2017	2018	2019	2020	2021	Senare
Per 31 december, 2016
Koncernen	3 552	3 891	5 061	5 137	182	4 480
Moderbolaget	2 903	3 176	4 777	4 892	-	1 807

Kortfristiga räntebärande skulder	Koncernen			Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Kortfristig del av långfristiga skulder	1 727	3 552	1 072	2 903
Företagscertifikat	207	935	207	935
Kortfristig del av finansiella leasingavtal	63	-	-	-
Checkräkningskrediter	13	6	-	-
Övriga korta räntebärande skulder	1	4	-	-
Summa kortfristiga räntebärande skulder	2 011	4 497	1 279	3 838

Koncernens exponering, avseende de långfristiga räntebärande skulderna, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling var på balansdagen följande:

Belopp förfallande till ränteomförhandling

Mkr	2018	2019	2020	2021	2022	Senare
Per 31 december, 2017
Koncernen	10 524	4 096	151	148	2 425	498
Moderbolaget	7 885	3 829	-	-	2 227	-

Belopp förfallande till ränteomförhandling

Mkr	2017	2018	2019	2020	2021	Senare
Per 31 december, 2016
Koncernen	15 406	2 367	2 978	16	14	1 522
Moderbolaget	12 620	2 106	2 829	-	-	-

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning framgår av not 28.

Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Merparten av lån i utländsk valuta används som säkring för nettoinvesteringen i SSAB Americas samt i Rautaruukki och har därför inte valutasäkrats.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	217

17 Långfristiga icke räntebärande skulder 19 Nettoskuld

Långfristiga icke räntebärande skulder		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Investeringsstöd (Alabama Tax Credit)	151	219	-	-
Övriga långfristiga ersättningar till anställda	175	160	-	-
Långfristiga derivat som säkringsredovisas	19	62	-	-
Övrigt	1	7	-	-
Summa långfristiga icke räntebärande skulder	346	448	-	-

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Kassa och bank	4 245	3 876	3 187	2 238
Kortfristiga placeringar	4	3	-	-
Fordringar på dotterbolag	-	-	12 976	13 463
Övriga fordringar	2 788	2 434	2 510	1 962
Räntebärande tillgångar	7 037	6 313	18 673	17 663
Kortfristiga räntebärande skulder	2 011	4 497	1 279	3 838
Långfristiga räntebärande skulder	16 053	18 751	12 870	14 652
Avsättningar till pensioner	453	397	3	3
Skulder till dotterbolag	-	-	8 746	6 766
Övriga skulder	94	555	37	488
Räntebärande skulder	18 611	24 200	22 935	25 747

18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget		Nettoskuld
Mkr	2017	2016	2017	2016
Upplupna personalkostnader	1 136	1 138	0	25	För definition av nettoskuld, se not 30.
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	570	801	-	-
Upplupna räntekostnader	159	157	142	144
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	66	67	-	-
Valutaderivat som säkringsredovisas	93	431	61	401
Valutaderivat som ej säkringsredovisas	92	141	35	105
Omvärdering valutasäkrade ordrar	0	0	-	-
Energiskatter	76	51	-	-
Övriga poster	105	81	5	3
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2 297	2 867	243	678

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	218

20 Medelantal anställda och könsfördelning

		Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2017	2016	2017	2016
Moderbolaget
Sverige	61	56	50	51
Summa moderbolaget	61	56	50	51
Dotterbolagen
Sverige	6 519	6 676	20	20
Finland	5 260	5 199	14	14
USA	1 306	1 304	12	12
Ryssland	793	1 095	27	28
Polen	716	669	24	25
Norge	196	207	20	19
Estland	146	130	23	24
Litauen	135	121	11	12
Kanada	97	96	16	16
Kina	93	92	29	29
Ukraina	78	88	21	19
Sydafrika	70	79	17	17
Tjeckien	64	60	38	30
Italien	49	45	29	36
Tyskland	47	46	36	30
Storbritannien	45	43	26	26
Danmark	44	43	36	37
Nederländerna	39	37	21	27
Rumänien	33	48	36	34
Brasilien	31	29	38	34
Lettland	30	29	17	21
Frankrike	28	26	37	35
Spanien	25	23	16	17
Övriga < 20 anställda	253	140	25	25
Summa dotterbolagen	16 097	16 325	19	18
Summa koncernen	16 158	16 381	18	19

Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 34 (29) procent och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 25 (27) procent. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 26 (24) procent. Koncernledningen består av sju män och två kvinnor.

21 Leasing

Operationell leasing	Koncernen			Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Leaseavgifter under året	321	285	12	11

Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2018 till 195 Mkr, för 2019–2022 till totalt 386 Mkr och för åren efter 2022 till 149 Mkr. I operationell leasing ingår en syrgasenhet, ett djuphamnsavtal, kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter.

Finansiell leasing	Koncernen			Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Leaseavgifter under året	83	86	-	-

Avtalade minimileaseavgifter för 2018 uppgår till 64 Mkr och för 2019–2022 till totalt 187 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 487 (536) Mkr. I finansiell leasing ingår tre syrgasenheter, en kalkugn, produktionsoch kontorsutrymmen, ett ställverk, godsvagnar för stålrörelsens transporter samt ett fåtal gaffeltruckar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		GRI-RAPPORT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	219

22 Ställda säkerheter

24 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Fastighetsinteckningar	60	59	-	-
Spärrade medel	2 453	1 812	2 453	1 540
Summa ställda säkerheter	2 513	1 871	2 453	1 540

Spärrade medel utgör främst säkerheter för utökade kredittider avseende råvaruinköp.

Obeskattade reserver	Moderbolaget
Mkr	2017	2016
Periodiseringsfond	-	-
Summa obeskattade reserver	-	-

Bokslutsdispositioner	Moderbolaget
Mkr	2017	2016
Erhållna koncernbidrag	1 423	1 100
Lämnade koncernbidrag	-	-
Förändring av periodiseringsfond	-	-
Summa bokslutsdispositioner	1 423	1 100

23 Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser1)	1 091	1 140	2 890	2 980
Övriga ansvarsförbindelser2)	1 583	1 565	106	100
Summa eventualförpliktelser	2 674	2 705	2 996	3 080

1) Koncernens eventualförpliktelser för dotterbolags förpliktelser avser främst bankgarantier samt fullgörande garantier. Av moderbolagets eventualförpliktelser avser 1 851 (2 044) Mkr garantier för dotterbolagslån.

2) Koncernens övriga eventualförpliktelser består främst av garantier avseende skulder hos intresseföretag för vilket koncernen har enskilt ansvar, leasingförpliktelser samt ej bokförda pensionsförpliktelser. Moderbolagets Övriga ansvarsförpliktelser består främst av ej bokförda pensionsförpliktelser.

FÖRHÅLLANDEN SOM EJ FÖRANLETT REDOVISNING SOM ANSVARSFÖRBINDELSE

Koncernen är involverad i ett fåtal rättstvister av för verksamheten normal karaktär, såsom försäkrings- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa.

25 Förvärv av rörelser och andelar

Under 2017 har koncernen investerat i 50 % av aktierna i Stoxy Solutions AB för 10 Mkr samt en tredjedel av aktierna i Hybrit Development AB för 1 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades negtivt med 11 Mkr. Under 2016 investerade koncernen ytterligare 46 Mkr i Raahen Voima Oy, Finland. Ägarandelen var oförändrad och uppgick till 75 %. Koncernens likvida medel påverkades negativt med 46 Mkr. För ytterligare information, se not 3. Utgifter i samband med förvärven har redovisats som kostnader.

MODERBOLAGET

Moderbolaget har investerat 50 % av aktierna i Stoxy Solutions AB för 10 Mkr samt en tredjedel av aktierna i Hybrit Development AB för 1 Mkr. Moderbolagets likvida medel påverkades negtivt med 11 Mkr. Under 2016 skedde inga förvärv.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	220

26 Kassaflöde

Nedan följer en avstämning av skulder som härrör från finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen.

Koncernen

			Icke-kassaflödespåverkande poster
Mkr	Ingående balans 1 januari, 2017	Kassaflöden	Valutakurs differenser	Omklassificeringar	Utgående balans, 31 dec 2017
Kapitalmarknadslån	12 396	-3 100	-262	-176	8 858
Finansiella leasingavtal	536	-66	17	-	487
Banklån	6 499	-3	-516	571	6 551
Alabama tax revenue bond	1 969	-11	-174	-	1 784
Företagscertifikat	935	-729	1	-	207
Övrigt	913	-99	-243	-395	176
Summa	23 248	-4 008	-1 177	-	18 063

Moderbolaget

			Icke-kassaflödespåverkande poster
Mkr	Ingående balans 1 januari, 2017	Kassaflöden	Valutakurs differenser	Omklassificeringar	Utgående balans, 31 dec 2017
Kapitalmarknadslån	11 184	-2 795	-359	-176	7 854
Banklån	6 384	-3	-470	176	6 087
Företagscertifikat	935	-729	1	-	207
Övrigt	-13	13	-	-	-
Summa	18 490	-3 514	-828	-	14 148

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	221

27 Rörelsesegment

Koncernledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används för att fatta strategiska beslut. SSABs övergripande strategi är att SSAB ska vara en global ledare inom höghållfasta stål, vara den ledande leverantören på hemmamarknaderna samt vara ledande inom mervärdetjänster. De centrala dragen i SSABs strategiska handlingsplan bygger på att skapa en flexibel verksamhet, en överlägsen kundupplevelse samt ha en högpresterande organisation. Sedan den 1 september 2014 är koncernen organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de tre ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. För mer

information om respektive rörelsesegment, se sid 153. Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen, dessa är inkluderade i Övrigt.

Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten.

Segmentinformation som lämnats är följande:

Försäljning och resultat	därav intern
per rörelsesegment	Försäljning totalt			försäljning	Rörelseresultat
Mkr	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Division:
SSAB Special Steels	16 053	12 582	1 832	1 148	1 465	929
SSAB Europe	31 048	25 831	5 144	4 460	2 988	1 050
SSAB Americas	12 727	10 639	176	82	183	110
Tibnor	7 821	6 879	169	149	252	108
Ruukki Construction	5 773	5 304	43	43	171	171
Övrigt	1	14	0	13	-297	-232
Avskrivning på övervärden1)	-	-	-	-	-924	-844
Jämförelsestörande poster2)	-	-	-	-	-	-79
Koncernjusteringar	-7 364	-5 895	-7 364	-5 895	-	0
Summa	66 059	55 354	-	-	3 838	1 213

Balans- och kassaflödesinformation per rörelsesegment	Avskrivningar			Löpande investeringar	Strategiska investeringar
Mkr	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Division:
SSAB Special Steels	537	551	351	250	23	25
SSAB Europe	1 416	1 458	722	560	137	80
SSAB Americas	635	627	204	163	8	55
Tibnor	82	85	32	25	31	26
Ruukki Construction	136	152	26	27	39	87
Övrigt	23	21	31	28	-	-
Avskrivning på övervärden1)	924	844	-	-	-	-
Summa	3 753	3 738	1 366	1 053	237	273

1) Avskrivningarna på övervärden avseende 2017 fördelar sig på SSAB Special Steels med 0 (0) Mkr, SSAB Europe med -241 (-211) Mkr, SSAB Americas med -713 (-636) Mkr, Tibnor med -23 (-23) Mkr, Ruukki Construction med 29 (29) Mkr och i Övrigt med -3 (-3) Mkr.

2) Inga jämförelsestörande poster har rapporterats under 2017. Under 2016 uppgick de jämförelsestörande posterna enligt följande: SSAB Special Steels med -27 Mkr, SSAB Europe med -50 Mkr, Tibnor med -2 Mkr, Ruukki Construction med 0 Mkr och Övrigt med 0 Mkr.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	222

27 Rörelsesegment forts.

GEOGRAFISKA OMRÅDEN

Koncernens exportförsäljning från Sverige och Finland har sin tyngdpunkt huvudsakligen i Europa. Tillväxten för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Tillverkningen av koncernens stålprodukter sker nästan uteslutande i Sverige, Finland samt i USA.

Försäljning per land/region

Mkr	2017	%	2016	%
Sverige	11 323	17	9 461	17
Finland	6 864	10	6 258	11
Tyskland	3 439	5	3 229	6
Polen	2 697	4	2 131	4
Danmark	2 409	4	1 776	3
Italien	1 983	3	1 559	3
Storbritannien	1 713	3	1 512	3
Övriga EU-28	8 203	12	6 012	11
Norge	2 793	4	2 727	5
Ryssland	1 036	2	908	2
Övriga Europa	1 419	2	1 335	2
USA	15 229	23	13 071	24
Kanada	2 027	3	1 621	3
Övriga Världen	4 924	8	3 754	6
Summa	66 059	100	55 354	100

Nedanstående tabell visar redovisade värdet på immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar samt investeringar fördelade på geografiska områden efter var anläggningstillgångarna är belägna.

Anläggningstillgångar och investeringar per land/region	Immateriella/materiella anläggningstillgångar				Investeringar i anläggningar
Mkr	2017	%	2016	%	2017	%	2016	%
Sverige	7 817	15	8 266	14	638	40	470	36
Finland	14 521	27	15 020	25	642	40	560	42
Övriga EU-28	671	1	578	1	60	4	52	4
Ryssland	449	1	216	1	8	0	2	0
Övriga Europa	60	0	29	0	6	0	8	1
USA	29 588	55	33 867	58	211	13	216	16
Kanada	112	0	123	0	8	1	1	0
Övriga Världen	361	1	380	1	30	2	17	1
Summa	53 579	100	58 479	100	1 603	100	1 326	100

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	223

28 Finansiell riskhantering

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens finanspolicy. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och SSAB Finance Ireland på Irland. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se sid 167.

REFINANSIERINGSRISK (LIKVIDITETSRISK)

Den långfristiga upplåningen uppgick vid årsskiftet till 16 053 (18 751) Mkr. Upplåning sker huvudsakligen via bankmarknaden och genom befintliga obligations- och certifikatprogram. För långfristig upplåning, upp till tio års löptid används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) eller ett svenskt MTN-program medan svenska och finska certifikatprogram används för kortare upplåning (< 1 år). EMTN programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR, MTN programmets ram uppgår till 7 000 Mkr medan det svenska certifikatprogrammets ram uppgår till 5 000 Mkr och det finska certifikatprogrammets ram uppgår till 500 MEUR. Både EMTN- och MTNprogrammen har av Standard & Poor's fått kreditbetyget BB-.

Den långfristiga upplåningen i EMTN programmet uppgick vid årets utgång till 2 405 (4 236) Mkr, upplåningen inom MTN-programmet uppgick till 1 998 (2 800) Mkr medan certifikatupplåningen i det svenska programmet uppgick till 100 (259) Mkr och i det finska programmet till 108 (676) Mkr.

Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 12 508 (10 971) Mkr vilket motsvarade 19 (20) procent av omsättningen.

I den mån överskottslikviditet uppstår ska denna först och främst användas för att amortera av lån. Om detta inte är möjligt placeras medlen i värdepapper utgivna av staten eller hos godkända banker.

Den totala låneskulden uppgick vid årsskiftet till 18 063 (23 244) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid på 5.5 (5.1) år.

Förfallostrukturen under de närmaste åren framgår av not 16.

De kontraktsenliga betalningarna på den utestående låneskulden inklusive räntebetalningar och derivat framgår av följande tabell:

31 december 2017

	Bokfört	Kontraktuellt
Mkr	värde	kassaflöde	2018	2019	2020	2021	2022	Senare
Kapitalmarknadslån	8 858	9 691	1 344	3 496	1 485	183	1 168	2 015
Banklån	6 551	7 184	778	2 366	139	138	3 762	-
Alabama tax revenue bond	1 784	2 355	28	28	28	28	28	2 214
Företagscertifikat	207	208	208	-	-	-	-	-
Övrigt	663	663	15	98	67	65	61	357
Totalt lån	18 063	20 100	2 374	5 988	1 719	414	5 020	4 585

Derivat, nettoutflöde	221	221	155	38	3	8	16	-
Derivat, nettoinflöde	-205	-205	-183	-14	-5	-	-2	-
Totalt inklusive derivat	18 080	20 117	2 346	6 012	1 717	422	5 035	4 585

Utöver låneskulder och derivat enligt ovan finns leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom ett år. Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	224

MARKNADSRISK

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.

Ränterisk

Vid utgången av året uppgick den totala räntebärande låneskulden till 18 063 (23 244) Mkr varav 8 230 (8 358) Mkr var upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,1 (0,8) år. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet), inklusive räntesäkringar, förändra resultat efter skatt med ca 26 (74) Mkr. Lån som förfaller till ränteomförhandling under de närmaste åren framgår av not 16.

Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till ett värde på 18 (-3) Mkr vilket redovisats i Övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet har identifierats under året.

Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 7 037 (6 312) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida medel och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.

Valutarisk

Merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande USD inköp av malm, kol och zink) valutasäkras. Under 2017 har valutasäkring av försäljning i Euro gjorts, men det fanns inga sådana valutasäkringar utestående vid årskiftet. Större valutaflöden relaterade till projektaffärer inom Ruukki Construction valutasäkras. Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas i spotmarknaden.

Koncernen hade ett totalt nettoinflöde av främmande valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2017 till 6,8 (5,1) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagram på sidan 168.

Baserat på 2017 års intäkter och kostnader i utländska valutor medför fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot alla övriga valutor, inklusive valutasäkringar, en positiv påverkan på resultat efter skatt på årsbasis på 830 (490) Mkr. Utöver detta skulle Eget kapital påverkas positivt via omräkningseffekter av utländska dotterbolag, netto efter säkringar av nettoinvesteringar, med ca 2 000 (2 000) Mkr.

En fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor USD och EUR skulle innebära en negativ effekt på resultat efter skatt med ca -510 (390) Mkr avseende USD och en positiv på drygt 520 (370) Mkr avseende EUR. Den negativa effekten mot USD består av en ökad kostnad på koncernens inköp av råvaror kol, malm och skrot med ca 1 370 (520) Mkr, en positiv effekt på rörelsens nettoströmmar av USD i övrigt på ca 870 (145) Mkr och negativ effekt avseende ökade räntebetalningar på ca 10 (15) Mkr. Den positiva effekten avseende EUR kommer från rörelsens nettoströmmar. Den negativa påverkan vad avser ökade räntebetalningar i EUR är ca 7 (7) Mkr.

Under 2017 har kursdifferenser netto bokförts med -1 (113) Mkr i rörelseresultatet och med 26 (35) Mkr i finansnettot.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av kundfordringar, övriga korta fordringar och derivat följande:

Fördelning per valuta	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
SEK	1 663	1 539	7	5
USD	1 941	1 801	90	214
EUR	3 042	3 046	18	88
Övriga valutor	2 025	1 818	-	-
Summa	8 672	8 204	115	307
varav:
Kundfordringar	7 822	7 118	-	-
Övriga korta fordringar	675	663	8	5
Derivat1)	175	423	107	302
Summa	8 672	8 204	115	307

1) Derivat ingår i balansposten "Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter" med 175 (423) Mkr och för moderbolaget med 107 (302) Mkr.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	225

Per den 31 december var fördelningen per valuta av leverantörsskulder, övriga korta skulder och derivat följande: Upplåningen i EUR och USD har inte valutasäkrats separat, eftersom den utgör en säkring av netto-

Fördelning per valuta	Koncernen			Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
SEK	1 641	1 421	50	8
USD	5 528	4 005	77	451
EUR	3 089	3 113	96	54
Övriga valutor	1 400	1 227	4	1
Summa	11 658	9 766	227	514

varav:
Leverantörsskulder	10 215	8 224	20	2
Övriga korta skulder	1 258	970	110	6
Derivat1)	185	572	96	506
Summa	11 658	9 766	227	514

1) Derivat ingår i balansposten "Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter" med 185 (572) Mkr och för moderbolaget med 96 (506) Mkr.

Upplåning fördelat per valuta	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
SEK	2 109	3 105	2 092	10 989
USD	9 684	13 103	7 792	2 797
EUR	6 203	6 936	4 264	4 704
Övriga valutor	67	100	-	-
Summa	18 063	23 244	14 148	18 490

investeringarna i Rautaruukki och SSAB Americas.

Målsättningen är att erhålla en jämvikt där valutapåverkan på nettoinvesteringen i Rautaruukki och SSAB Americas påverkar koncernens nettoskuldsättningsgrad så lite som möjligt.

Vid årsskiftet uppgick dessa nettoinvesteringar till 1 056 (1 620) MEUR respektive 4 231 (4 314) MUSD. Totalt uppgick lån och valutaderivat som säkringsredovisades till 387 (761) MEUR och 1 115 (1 579) MUSD. Den ackumulerade verkligtvärdeförändringen i säkringsreserven på de lån och derivat som identifierats som säkringsinstrument uppgick vid årets slut till -4 911 (-6 197) Mkr. Varken under 2016 eller 2017 har någon ineffektivitet identifierats.

Kreditrisk

Limiterna mot enskilda motparter utvärderas löpande och har under året uppgått till maximalt 2 000 (2 000) Mkr mot en enskild motpart. Den totala motpartsrisken uppgick vid årsskiftet till 5 596 (3 339) Mkr, varav derivat 112 (156) Mkr och placeringar i likvida medel 5 484 (3 184) Mkr.

Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 8 750 (8 089) Mkr. Risken är utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	226

Åldersanalys över Kundfordringar och Övriga fordringar		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Ej förfallna	6 849	6 359	-	5
1–30 dagar	1 251	1 084	-	-
31–120 dagar	405	313	-	-
121–365 dagar	96	145	-	-
> 365 dagar	149	188	-	-
Summa	8 750	8 089	-	5

Osäkra fordringar, förändring		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2017	2016	2017	2016
Ingående balans	-307	-286	-	-
Ökning genom rörelseförvärv	-	-	-	-
Befarade kundförluster	37	-99	-	-
Konstaterade kundförluster	-	89	-	-
Återförda outnyttjade belopp	-	3	-	-
Omräkningsdifferenser	17	-14	-	-
Utgående balans	-253	-307	-	-

Inga andra finansiella tillgångar har varit föremål för nedskrivning.

VÄRDERING FINANSIELLA INSTRUMENT

Valutaderivat, prisderivat och ränteswappar

Valutasäkring sker, enligt finanspolicyn, främst för att minimera omräkningsrisken av valutakursförändringars inverkan på nettoskuldsättningsgraden. I första hand säkras omräkningsexponeringen genom lån i samma valuta, men i avsaknad av sådana kan istället valutaderivat användas. Nettoinvesteringen i SSAB Americas säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 950 (1 185) MUSD och derivat uppgående till 165 (394) MUSD. Nettoinvesteringen i Rautaruukki säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 459 (459) MEUR och derivat uppgående till -72 (302) MEUR.

Valutasäkring sker också för inköp av malm, kol och zink samt för större investeringar i utländsk valuta. Valutaderivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39 och är verkligtvärdesäkringar får värdeförändringar av valutaderivaten ingen resultatpåverkan utan kvittas i resultaträkningen mot motsvarande värdeförändring av den säkrade ordern. I samband med leverans av sådant inköp bokförs den säkrade delen av den förvärvade tillgången till den säkrade kursen. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på inköpsorder för vilka valutaterminer tecknats till 2,3 (1,5) Mdkr. Derivaten för "verkligtvärdesäkring" hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde netto på 4 (74) Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder och leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till -4 (-74) Mkr vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

En del av de valutasäkringar som görs avseende råmaterialinköp i USD uppfyller kraven för kassaflödessäkring enligt IAS 39. Den effektiva delen av värdeförändringar i de valutaderivat som uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas i Övrigt totalresultat. I samband med inköp återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till kostnad såld vara i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Den ineffektiva delen av värdeförändringar i valutaderivaten bokas direkt mot övriga operativa kostnader. Ingen ineffektivitet förekom under året eller vid årsskiftet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserade råvaruinköp för vilka valutaterminer tecknats till 1,6 (1,8) Mdkr Verkligt värde på derivat som avser inköp och som uppfyller kraven på kassaflödessäkring uppgick vid årsskiftet netto till -29 (96) Mkr, av vilket -9 (22) Mkr bokförts i övrigt totalresultat.

Valutasäkringar sker också på prognostiserad försäljning i EUR. Vid årskiftet fanns inga sådana valutasäkringar utestående. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning får värdeförändringar på ett valutaderivat ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. I samband med försäljning återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserad försäljning för vilka valutaterminer tecknats till 0 (1,6) Mdkr. Verkligt värde på derivat som avser prognostiserad försäljning och som uppfyller kraven på säkringsredovisning uppgick vid årsskiftet netto till 0 (-9) Mkr, av dessa har 0 (-9) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Kassaflödessäkring används även vid säkring av prisrisken i zink och el. De zink- och elderivat som används av koncernen har definierats som kassaflödessäkringar. Relationen mellan säkringsinstrumentet och den säkrade risken dokumenteras när säkringen ingås. Effektivitetstest genomförs vid starttidpunkten och sedan kvartalsvis under säkringens löptid. Den effektiva delen av värdeförändringar i derivaten som uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar i derivaten bokas direkt mot övriga operativa kostnader. Den effektiva delen av säkringen realiseras i kostnad såld vara i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet.

Zink används vid tillverkning av galvaniserade stålprodukter. Vid årsskiftet uppgick den säkrade volymen av prognostiserade framtida zinkinköp till 4 800 (15 300) ton. De säkringar som vid årsskiftet uppfyllde kraven för säkringsredovisning uppgick till 25 (70) Mkr, av vilket 19 (51) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Prisrisken på prognostiserad framtida elkonsumtion vid anläggningarna i Raahe och Hämeelinna säkras delvis genom användandet av standardiserade elderivat noterade på befintlig marknad, delvis genom kontrakt med fysisk leverans. Vid årsskiftet uppgick den säkrade volymen av prognostiserade framtida inköp av el till 2 594 (2 499) GWh. De säkringar som vid årsskiftet uppfyllde kraven för säkringsredovisning uppgick till 25 (-45) Mkr, av vilket 25 (-45) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Kassaflödessäkring sker också för vissa obligationslån med rörlig ränta där en rörlig till fast ränteswap används. För de räntederivat som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 får värdeförändringar på räntederivaten ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. Sådana räntederivat hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde på 18 (-3) Mkr, av dessa har 18 (-3) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Derivat som ej har säkringsredovisats värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Vid utgången av året uppgick dessa orealiserade derivat netto till -54 (-90) Mkr varav 17 (13) Mkr bokförts i övriga rörelseintäkter och -71 (-103) Mkr i finansnettot.

Koncernens samtliga utestående valutaderivat vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 2 (2) månader, prisderivat 21 (19) månader och räntederivat 46 (24) månader.

VÄRDERING FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld:

Koncernen			Fair value
Mkr	2017	2016	2017	2016
Finansiella tillgångar
2. Finansiella anläggningstillgångar	303	274	303	274
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	38	51	38	51
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	31	75	31	75
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	0	4	0	4
4. Valutaderivat för säkring av inköpsflöden1)	0	99	0	99
4. Valutaderivat för säkring av råvarupriser1)	57	117	57	117
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	29	74	29	74
4. Valutaderivat för säkring av ränteflöden1)	21	2	21	2
2. Kundfordringar	7 822	7 118	7 821	7 118
2. Övriga korta räntebärande fordringar	675	663	673	663
2. Likvida medel	4 249	3 879	4 249	3 879
Finansiella skulder
3. Långfristiga räntebärande skulder	16 053	18 751	16 195	18 753
3. Kortfristiga räntebärande skulder	2 011	4 493	2 034	4 606
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	92	141	92	141
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	26	1	26	1
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	0	13	0	13
4. Valutaderivat för säkring av inköpsflöden*	29	-	29	-
4. Valutaderivat för säkring av priser1)	32	30	32	30
4. Valutaderivat för säkring av priser (lång del)2)	19	62	45	62
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	2	381	2	381
4. Räntederivat för säkring av ränteflöden1)	3	5	3	5
3. Leverantörsskulder	10 215	8 224	10 214	8 224

Balansposternas kategorisering: 1. Innehav värderade till verkligt värde över resultaträkningen, 2. Lånefordringar och kundfordringar värderade till anskaffningsvärde, 3. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde, 4. Derivat för säkring värderade till verkligt värde.

1) Derivaten ingår i balansposten "Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader" respektive "Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter".

2) Derivaten ingår i balansposten "Långfristiga icke räntebärande skulder".

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	228

BEDÖMNING AV VERKLIGT VÄRDE PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT

Klassificeringen sker hierarkiskt i tre olika nivåer baserat på de indata som använts i värderingen av instrumenten. I nivå 1 används noterade priser på en aktiv marknad, till exempel börskurser. I nivå 2 används andra observerbara marknadsdata för tillgången eller skulden än noterade priser, till exempel räntesatser och avkastningskurvor. I nivå 3 bestäms det verkliga värdet utifrån en värderingsteknik som baseras på antaganden som inte är underbyggda av priser eller data som är direkt observerbara. Värderingen till verkligt värde av de finansiella instrumenten i SSAB baseras på data enligt nivå 2 förutom elderivat, vilkas verkliga värde baseras på noterade marknadspriser och därmed klassificeras i nivå 1.

Finansiella anläggningstillgångar består till största del av övriga långfristiga fordringar och värderas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av osäkra fordringar.

Derivat värderas till verkligt värde och beräknas enligt vedertagen värderingsmodell baserat på observerbar marknadsdata. Vid årsskiftet värderades derivaten till 221 (423) Mkr i finansiella tillgångar och -205 (-634) Mkr i finansiella skulder. Om full kvittning tillämpats hade derivaten bokförts till 113 (156) Mkr i finansiella tillgångar och -96 (-528) Mkr i finansiella skulder.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter individuell bedömning av osäkra fordringar. Det finns ingen koncentration av kreditrisker, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar fordringar med löptid mindre än 12 månader. Verkligt värde är uppskattat till anskaffningsvärdet.

Likvida medel består av medel på bankkonton och placeringar i bank med korta löptider och verkligtvärde uppskattas till anskaffningsvärdet.

Långfristiga räntebärande skulder består främst av lån som ej säkringsredovisats och värderats till upplupet anskaffningsvärde. Lån som säkringsredovisats värderas och bokförs till verkligt värde. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Kortfristiga räntebärande skulder värderas till upplupet anskaffningsvärden. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Leverantörsskulder redovisas till det belopp som de förväntas bli utbetalt med och värderas till anskaffningsvärde.

FÖRVALTNING AV KAPITAL

Bolagets målsättning vid förvaltningen av totalt eget kapital är att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Eftersom koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att nettoskuldsättningsgraden normalt inte ska överstiga 35 %.

För att vidmakthålla eller anpassa kapitalstrukturen kan utdelningen justeras, återköp eller inlösen ske eller nyemission alternativt avyttring av tillgångar ske för att reducera skulderna. Utdleningspolicyn har uppdaterats till 30–50 % av vinsten efter skatt (tidigare 50 % av vinsten efter skatt över en konjunkturcykel med hänsyn tagen till nettoskuldsättningsgraden).

Under året har nettoskuldsättningsgraden minskat. Vid årsskiftet uppgick nettoskuldsättningsgraden till 22 (34) procent.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	229

29 Kritiska uppskattningar och bedömningar

VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPERNA

På stålrörelsens industriområden finns ett behov av framtida marksanering. Enligt gällande regler kommer en sådan sanering att bli aktuell först i och med att SSAB upphör att bedriva verksamhet på området. Det går idag inte att bedöma om och när verksamheten skulle kunna upphöra varför någon avsättning för sådan marksanering inte har gjorts.

VIKTIGA KÄLLOR TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och andra immateriella tillgångar med Obestämbar nyttjandeperiod

I slutet av året genomfördes det årliga nedskrivningstestet av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod. Inget nedskrivningsbehov framkom vid testet. Värderingen genomfördes samtidigt som världskonjunkturen fortsatt präglas av osäkerhet. Under dessa omständigheter är det naturligtvis extra svårt att göra en bedömning över den framtida intjäningen och därigenom bedömningen över det verkliga värdet på tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod. Den nordamerikanska verksamheten visade en viss resultatförbättring under året, i slutet av 2016 infördes tullar på stålimport till USA vilka inte givkt den effekt som förväntats under 2017, dock kunde en ökad optimism avseende den nordamerikanska konjunkturen skönjas. Beräkningen av diskonteringsräntan bygger på genomsnittet av de långa räntorna under tvåmånadersperioden november – december. Sammantaget innebar detta att utrymmet för försämringar i uppskattningarna avseende den kassagenererande enheten SSAB North America minskade något till ca 1,7 (2,3) Mdkr. För övriga kassagenererande enheter är bedömningen att det finns ett betryggande utrymme for försämringar i uppskattningarna utan att det skulle leda till nedskrivningsbehov. För ytterligare information om nedskrivningstestet, se not 6.

SSAB North America: Om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 0,5 (0,5) procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 0,8 (1,0) procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma. Nedskrivningstestet genomfördes baserat på den genomsnittliga riskfria långa räntan i USA för perioden november – december. Vid årsskiftet låg räntan knappt 0,2 procentenheter över den använda genomsnittsräntan. I övrigt har kassaflödesvärderingen utgått från antagandet om en återgång till en mer normal marknad för grovplåt i USA där bland annat relationen mellan stålpris och skrotpris stabiliseras till en nivå där den legat sett över en längre tid samt importvolymer minskar från nuvarande historiskt sett höga nivåer.

SSAB Special Steels: Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 9,2 (7,0) procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 6,4 (5,2) procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

SSAB Europe: Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 15,0 (4,3) procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 8,6 (3,2) procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

Tibnor: Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 10,6 (3,1) procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 2,8 (1,0) procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

Ruukki Construction: Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 13,8 (21,3) procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 5,3 (7,0) procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

Alabama tax credit

SSABs dotterbolag i Alabama, USA har genomfört ett antal investeringar, vilka omfattas av ett program för investeringsstöd. Programmet ger rätt till skatteavdrag på varje års beräknade delstatsskatt för resultat som kan allokeras till varje specifik investering. Programmet sträcker sig över tjugo år och för att erhålla stödet ett visst år krävs dels att man har delstatsskatt att betala, dels att man uppfyller villkor avseende antal anställda och utbetalda minimilöner. En beräkning av den framtida delstatsskatten har gjorts baserat på utfall i tidigare år, budget och antaganden om den framtida lönsamheten. Bedömningen har lett till en uppbokning av en uppskjuten skattefordran på 151 (219) Mkr.

Om det skattepliktiga resultatet i Alabama blir högre eller lägre än beräknat, kommer det erhållna stödet att öka eller minska. Om bolaget inte uppfyller villkoren kring personalstyrka och minimilöner kan stödet helt utebli.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	230

29 Kritiska uppskattningar och bedömningar forts.

Pensionsförmåner

En stor del av koncernens pensionsförpliktelser för tjänstemän är förmånsbaserade och kollektivt försäkrade i Alecta. Då det i dagsläget inte är möjligt att få uppgifter från Alecta avseende koncernens andel av förpliktelser och förvaltningstillgångar får pensionsplanen som tecknats i Alecta redovisas som en avgiftsbaserad plan. Den konsolideringsnivå som Alecta rapporterade vid årsskiftet tyder inte på att ett underskott skulle föreligga, men någon närmare uppgift om storleken på pensionsförpliktelsen går inte att erhålla från Alecta.

Koncernen har vid årsskiftet förmånsbestämda förpliktelser uppgående till 1 702 (1 679) Mkr. Förpliktelsen är känslig bl a för förändringar i ränteläget och antaganden om pensionsindexeringen. I not 13 beskrivs känsligheten i de mest kritiska parametrarna.

Varulager

Varulagret påverkas av antaganden och bedömningar avseende produktkalkyler, tillämpning av lägsta värdets princip och bedömningar av inkurans. SSABs varulager uppgick vid årsskiftet till 16 035 (15 001) Mkr av vilket 234 (190) Mkr var värderat till nettoförsäljningsvärde.

Kundfordringar

Avsättningen för osäkra kundfordringar baseras på bedömningar om kundernas betalningsförmåga och är med naturlighet svåra att uppskatta. Posten har varit föremål för särskild prövning och jämfört med föregående år har avsättningen till osäkra fordringar minskat med 55 Mkr till 253 (308) Mkr, vilket utgjorde 3,1 (4,1) % av utestående kundfordringar.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	231

30 Definitioner

DIREKTAVKASTNING Utdelning i förhållande till börskurs vid årets slut.

EBITDA-MARGINAL Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar i förhållande till försäljning.

EGET KAPITAL Summa eget kapital enligt koncernbalansräkningen.

EGET KAPITAL PER AKTIE Eget kapital exklusive minoritetsandelar dividerat med antal aktier vid årets slut.

FÖRSÄLJNING Försäljning med avdrag för mervärdesskatt, rabatter och returer.

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Som jämförelsestörande poster redovisas poster i resultaträkningen där resultatet från händelser av engångskaraktär i företagets verksamhet försvårar jämförelser med andra perioders resultat.

LIKVIDA MEDEL Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvet.

LÖPANDE INVESTERINGAR Utgörs av konkurrenskraftbevarande ivnesteringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings-, eller miljökaraktär.

NETTOSKULD Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar.

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

OPERATIVT KASSAFLÖDE

Medel genererade från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital samt kassaflöde avseende löpande underhållsinvesteringar, men före finansiella poster och betald skatt. RESULTAT PER AKTIE Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.

RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL EFTER SKATT Årets resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital per månad under året.

RÄNTABILITET PÅ SYSSELSATT KAPITAL FÖRE SKATT Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital per månad under året.

RÖRELSEMARGINAL Rörelseresultat i förhållande till försäljning.

RÖRELSENS KASSAFLÖDE Operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt.

RÖRELSERESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR, EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar.

SOLIDITET Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

STRATEGISKA INVESTERINGAR Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av företag, investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik.

SYSSELSATT KAPITAL Balansomslutning minskad med icke räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder.

VINSTMULTIPEL P/E Börskurs vid årets slut i förhållande till resultat per aktie.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	232

31 Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Vid årsstämman 2018 har aktieägarna bl.a. att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning.

Vid årsskiftet uppgick koncernens balanserade vinstmedel till 19 107 (16 804) Mkr och moderbolagets fria medel till 52 407 (50 436) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 0 (0) Mkr.

Nettoskuldsättningen uppgick till 11 574 (17 887) Mkr innebärande att nettoskuldsättningsgraden minskade med 12 procentenheter från 34 till 22 procent. Eftersom koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att nettoskuldsättningsgraden normalt inte ska överstiga 35 procent. Koncernen utvisade ett positivt resultat efter skatt uppgående till 2 311 Mkr.

SSABs mål att minska nettolåneskulden med 10 Mdkr från utgången av första kvartalet 2016 till slutet av 2017 överträffades med 2,2 Mdkr. Sedan slutet av första kvartalet 2016 minskade nettoskulden med 12,2 Mdkr.

Mot denna bakgrund föreslår styrelsen årstämman att utdelning ska utgå med 1,00 krona per aktie, vilket motsvarar 1 030 Mkr.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	233

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står

Balanserad vinst	50 451
Årets resultat	1 956
Mkr	52 407

Av detta utgör överkursfond 22 469 Mkr samt fond för verkligt värde på 14 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

Mkr	52 407
Till nästa år överförs	51 377
Till aktieägarna utdelas 1,00 krona per aktie	1 030

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 19 107 (16 804) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 6 mars 2018

Bengt Kjell	Sture Bergvall	Petra Einarsson
Ordförande	Ledamot	Ledamot
Marika Fredriksson	Tomas Karlsson	Pasi Laine
Ledamot	Ledamot	Ledamot
Matti Lievonen	Annika Lundius	Patrik Sjöholm
Ledamot	Ledamot	Ledamot
John Tulloch	Lars Westerberg	Martin Lindqvist
Ledamot	Ledamot	VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson

Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB (publ) för år 2017. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 148–233 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

VÅR REVISIONSANSATS Revisionens inriktning och omfattning

felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga

Vi anpassade vår revision för utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Vår koncernrevision omfattar därför moderbolaget inklusive treasuryverksamhet som bedrivs både i moderbolaget och i dotterbolag, samtliga producerande enheter inom stålrörelsen i Sverige, Finland och USA samt ett tiotal av de större enheterna för ståldistribution globalt. Vidare ingår samtliga större enheter inom divisionerna Ruukki Construction och Tibnor i koncernrevisionen. Övriga dotterbolag är föremål för granskning enligt lokala krav.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi kvantitativa väsentlighetstal för den finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning samt våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning. De kvantitativa väsentlighetstalen används också för att bedöma effekten av eventuella felaktigheter, enskilt och sammantaget, på de finansiella rapporterna som helhet.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	235

SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

VÄRDERING AV GOODWILL SSAB AMERICAS

Goodwill beskrivs i årsredovisningen i not 6, not 29 samt i redovisnings- och värderingsprinciper.

SSABs goodwillbelopp är allokerade till koncernens fem kassagenererande enheter. Grunden för goodwillposternas redovisade värde baseras på prognoser om framtida händelser vilka till sin natur är osäkra.

I granskningen har vi speciellt fokuserat på goodwill hänförligt till den amerikanska verksamheten eftersom posten är störst. För övriga enheter är utrymmet mellan beräknade nyttjandevärden och bokförda värden på de testade tillgångarna mycket stora.

Det är verksamhetens förmåga att långsiktigt generera kassaflöden som är det som i första hand avgör värdet på tillgångarna. Intjäningsförmågan i den amerikanska verksamheten påverkas av en rad olika faktorer såsom; försäljningsvolymer, stålpriser, inköpspris på skrot och andra råvaror samt effektiviteten i stålverken. Lönsamheten i branschen som helhet har varit låg under några år och möjligheten att nå en tillfredsställande avkastning har påverkats negativt av att överkapaciteten utanför USA lett till en ökad import.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vi har testat att nedskrivningsprövningens prognos över framtida kassaflöden för det närmaste året baseras på bolagets budget och prognoser som löpande upprättas av ledningen. Vi har stämt av att antaganden som används i prognosen över framtida kassaflöden de närmaste åren är i enlighet med ledningens strategiska planer och intentioner och vi har även utvärderat den långsiktiga marginal och tillväxttakt varmed bolaget uppskattar kassaflöden bortom den första femårsperioden. I vår prövning ingår att jämföra antaganden som använts både mot bolagets egen historik och genom att stämma av mot prognoser som kommer från externa källor.

Vår prövning av diskonteringsräntan som används i beräkningen omfattar att ta ställning till att diskonteringsräntan återspeglar specifika och allmänna risker som gäller för den kassagenererande enheten. Vi har kunnat stämma av data i beräkningen mot oberoende externa källor och finner att sammansättningen av diskonteringsräntan utgår från etablerad praxis.

Vi har också utvärderat företags analys av känsligheten i värderingen för förändringar i väsentliga parametrar som skulle kunna medföra att ett nedskrivningsbehov föreligger.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	236

EXISTENS OCH VÄRDERING AV STÅLRÖRELSENS VARULAGER

Varulager beskrivs i årsredovisningen i not 9, not 29 samt i redovisnings- och värderingsprinciper.

I stålrörelsens produktionsenheter finns lager av råvaror, produkter i arbete och egentillverkat färdigvarulager. I syfte att erbjuda korta och säkra leveranstider samt tillhandahålla kundanpassade lösningar finns marknadslager av egentillverkade färdigvaror vid ett 100-tal platser runt om i världen.

Det är krävande att göra en korrekt redovisning av anskaffningskostnaden när inköps-, tillverknings- och logistikprocesser är komplexa. I produktkalkylerna finns ett antal avvägningar som behöver göras av företagsledningen som har påverkan på de redovisade värdena. Viktiga områden är fastställande av metod för att beakta principen om FIFO, fastställa normalproduktion samt allokeringsnycklar för direkta och indirekta kostnader. I värderingen finns ytterligare avvägningar som innehåller subjektiva inslag som exempelvis beräkning av volym i högar av malm och kol som förvaras utomhus samt uppskattning av nettoförsäljningsvärde vid tillämpning av lägsta värdets princip samt bedömning av inkurans.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Processerna för tillverkning av stål är kärnan i verksamheten med utvecklade operativa och övervakande kontroller. I många fall är det de operativa kontrollerna som ligger till grund för kontroller av den finansiella rapporteringen. Vi har testat design och effektivitet i ett urval av kontroller för hanteringen av varulagret inklusive för fastställande av produktkalkyler för PIA och färdigvarulager, för överföring mellan olika lagerställen för in- och utleveranser från lagret och för övervakning av att inventering görs löpande på samtliga lagerplatser och att lagerdifferenser utreds.

Vi har gjort pristester av råvarulager, kontroller av kalkyler för produkter i arbete och färdigvaror samt test av periodisering av in- och utleveranser.

Vi har tagit del av företagets övervakande kontroller av trögrörlighet och de överväganden som gjorts om inkurans.

Vi har under året deltagit vid inventeringar och utfört egna kontrollinventeringar på ett 30-tal lagerplatser, inkluderande både produktionsenheter och marknadslager i syfte att få bekräftat både antal eller volym för att testa bedömningen av inkurans.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	237

VÄRDERING AV KUNDFORDRINGAR Kundfordringar beskrivs i årsredovisningen i not 28, not 29 samt i redovisnings- och värderingsprinciper. SSAB säljer stål till ett stort antal kunder över hela världen och utestående kundfordringar är en stor post i balansräkningen. Betalningsvillkoren för kunderna är beroende av lokala marknadsförutsättningar.

Värdet av stocken utestående kundfordringar är beroende av i vilken utsträckning kunderna kommer att betala för de varor de köpt. Information om enskilda kunders betalningsförmåga är begränsad och därmed finns det en grad av osäkerhet som kräver bedömning av företagsledningen. SSAB för en individuell prövning av sina kundfordringar. Baserat på den information som finns tillgänglig redovisar SSAB en reserv för risker i utestående kreditstock.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vi har utvärderat design och effektivitet i vissa utvalda kontroller i de processer för försäljning som i förlängningen ger upphov till kundfordringar och därefter betalningar. Vidare har vi stickprovsvis utvärderat design och effektivitet i vissa utvalda interna kontroller i processer för värdering av kundfordringar, exempelvis för avstämningar och värdering av kreditrisk i förfallna men ej betalda kundfordringar. I mindre utsträckning har vi förlitat oss på testning av kontroller som utförts tidigare år. I sådana fall har vi inhämtat bekräftelse från bolaget på att processen är oförändrad och att kontrollerna utförts på samma sätt som tidigare. Vi har läst företagsledningens analyser om utvecklingen av genomsnittlig kredittid och utestående risker i stocken av kundfordringar. Vår slutsats från granskning av kontroller är att vi kunnat förlita oss på kontrollerna i den utsträckning vi tänkt oss när vi gjorde vår plan.

I tillägg till test av kontroller har vi skriftligen kontaktat ett urval av kunder för att få oberoende bekräftelse på att utestående saldon av kundfordringar existerar. I de fall vi inte har erhållit svar från kunderna har vi utfört stickprovsvisa kontroller av att betalning skett efter balansdagen eller granskat att leverans av produkter skett genom verifiering av utleveransdokument. Vi har parallellt prövat bolagets egen värdering av kreditrisk i det lilla antalet fall där överenskommelse har träffats med kunder om betalningsplaner som avviker från ursprungligt träffade betalningsvillkor.

Övergripande har kvaliteten på SSABs krediter varit stabil och kreditförlusterna har varit låga under flera år.

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	238

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns i avsnitten affärsöversikt, bolagsstyrningsrapport och GRI-rapport. Hållbarhetsrapporten ingår i annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för annan information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SSAB AB (publ) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	239

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till SSAB AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 31 mars 2017 och har varit bolagets revisor sedan före 1994. Enligt revisorsförordningens (537/2014) övergångsregler kan PricewaterhouseCoopers AB därmed inte omväljas efter den 17 juni 2020.

Stockholm den 12 mars 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

AKTIER OCH AKTIEÄGARE

SSABs aktier är noterade på NASDAQ Stockholm och på NASDAQ Helsinki.

AKTIER – KURSUTVECKLING OCH HANDEL

Stängningskurserna 2017 på NASDAQ Stockholm var: SSABs A-aktie: 44,90 kr SSABs B-aktie: 36,61 kr Det samlade börsvärdet vid årets slut var 40,2 Mdkr.

Kursutveckling under 2017: SSABs A-aktie: +29,8 % SSABs B-aktie: +27,2 % OMX Stockholm 30 index steg 3,9 %

Högsta betalkurs var: SSABs A-aktie: 45,21 kr den 28 december SSABs B-aktie: 36,77 kr den 28 december Lägsta betalkurs var: SSABs A-aktie: 33,32 kr den 17 januari SSABs B-aktie: 27,09 kr den 19 januari

Under året handlades SSAB-aktier på NASDAQ Stockholm för totalt 85,9 Mdkr. Handel med aktierna förekom under alla handelsdagar och uppgick i genomsnitt till 342,34 Mkr per dag. Antalet A-aktier som handlades under året motsvarade 436 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Antalet B-aktier som handlades under året motsvarade 153 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Den genomsnittliga handeln med aktien på NASDAQ Helsinki (A- och B-aktien) var 0,77 miljoner aktier per dag.

SSAB-aktien handlas också på multilaterala handelsplattformar (MTF) på marknadsplatser som exempelvis Chi-X och BATS. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 81 % av A-aktierna och 90 % av B-aktierna på NASDAQ Nordic (Stockholm och Helsingfors).

AKTIEKAPITAL

Per den 31 december 2017 finns det sammanlagt 1 029 835 326 aktier i SSAB, varav 304 183 270 A-aktier, motsvarande 304 183 270 röster, och 725 652 056 B-aktier, motsvarande 72 565 205,6 röster, totalt motsvarande 376 748 475,6 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs aktiekapital är SEK 9 062 miljoner. Det nominella värdet per aktie är 8,80 kr.

ÄGARSTRUKTUR

I slutet av 2017 hade SSAB 100 141 aktieägare.

SSABs tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2017:

Industrivärden 18,2 %
Solidium 11,0 %
LKAB 3,6 %.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska utgöra 30–50 % av vinsten efter skatt.

Styrelsen har beslutat att föreslå för årsstämman den 10 april 2018 att en utdelning om 1,00 kr per aktie ska utbetalas. För räkenskapsåret 2016 betalades ingen utdelning.

INVESTOR RELATIONS

Under 2017 har ett stort antal möten hållits med ägare, investerare och analytiker, både i Sverige och utanför, till största delen i Europa och USA. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer och investerarmöten.

TICKER

NASDAQ Stockholm: SSABA och SSABB NASDAQ Helsinki: SSABAH och SSABBH (A-respektive B-aktier)

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	241

Aktiefördelning

Aktieinnehav	Antal äktieägare	i % av alla aktieägare
1–500	43 705	43,6
501–1 000	17 087	17,1
1 001–5 000	30 259	30,2
5 001–10 000	4 931	4,9
10 001–15 000	1 417	1,4
15 001–20 000	800	0,8
20 001–	1 942	1,9
Totalt	100 141	100

Källa: Euroclear

Antalet aktier och aktiekapitalet sedan 1989 förändrats enligt följande:

År		Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Aktiekapital, Mkr
1989	Konvertering	15 000 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	-15 891 199	112 108 801	-397	2 803
2001	Nedsättning	-11 210 880	100 897 921	-281	2 522
2005	Inlösen	-9 968 861	90 929 060	-249	2 273
2006	Inlösen	-4 546 453	86 382 607	-114	2 159
2006	Fondemission	0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571	2 851
2014	Nyemission	225 310 735	549 245 510	1982	4 833
2016	Nyemission 8:7	480 589 816	1 029 835 326	4 229	9 062

Ägare den 31 december 2017

	% av rösterna	% av kapitalet
Industrivärden	18,2%	11,4%
Solidium	11,0%	17,1%
LKAB	3,6%	2,3%
Handelsbanken Fonder	1,9%	3,4%
Swedbank Robur Fonder	1,9%	3,4%
Nordea Investment Fonder	1,8%	1,2%
Catella Funds	1,5%	0,7%
Invesco Fonder	1,4%	1,3%
Folksam	0,8%	0,8%
Varma	0,7%	0,2%
Övriga aktieägare	57,4 %	58,3 %
Totalt	100,0 %	100,0 %
Varav utlandsregisterade aktieägare*	29,2 %	23,0 %

* Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland Källa: Euroclear

SSAB 2017	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	242

Data per aktie

		2017	2016	2015	2014	2013
Börskurs, 31 december, A-aktien3)	kr	44,90	34,58	17,06	34,42	37,19
Resultat per aktie3)	kr	2,23	1,04	-0,66	-2,39	-2,36
Kassaflöde före utdelning och finansiering per aktie3)	kr	4,93	2,19	2,99	0,16	2,26
Eget kapital per aktie3)	kr	51,69	51,36	80,82	79.78	83,74
Utdelning per aktie3)	kr	1,001)	0,00	0,00	0,00	0,00
Genomsnittligt antal aktier	miljoner	1 029,8	794,8	549,2	419.6	323,9
Antal aktier vid årets slut	miljoner	1 029,8	1 029,8	549,2	549,2	323,9
Börsvärde vid årets slut	Mkr	40 224	31 410	11 534	23 731	15 321
Värdering
Direktavkastning, %2)		2,231)	0,00	0,00	0,00	0,00
P/E tal 2)		20,13	33,25	neg.	neg.	neg.
Kurs/eget kapital, %2)		87	67	21	43	44

1) Enligt styrelsens förslag

2) Baserad på slutkurs i A-aktien

3) Siffrorna har justerats på grund av fondemissionselementet i nyemissionen 2016

Antal omsatta aktier

SSABs aktier är noterade på Nasdaq Helsinki i Finland sedan 1 augusti 2014.

Aktiekursens utveckling

SSAB A SSAB B OMX Stockholm 30 Index

ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

ÅRSSTÄMMA

Årsstämman hålls i Stockholm torsdagen den 10 april 2018, kl. 13.00. Rätt att delta på årsstämman har den som dels tagits upp som aktieägare i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB onsdagen den 4 april 2018, dels anmäler sin avsikt att delta på årsstämman senast onsdagen den 4 april 2018, helst före kl.12.00.

Anmälan

Anmälan sker via bolagets hemsida, www.ssab.com, eller på telefon 08-45 45 760. Vid anmälan uppges aktieägares namn, personnummer (eller organisationsnummer) samt adress och telefonnummer.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i årsstämman. Tillfällig omregistrering, så kallad rösträttsregistrering, bör göras i god tid före onsdagen den 4 april 2018.

Ombud

Fullmakt i original samt, för juridisk person, registreringsbevis bör i god tid före årsstämman sändas till: SSAB AB, Årsstämman, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm, Sweden.

UTDELNING

Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att en utdelning om 1,00 kr per aktie ska utbetalas för 2017.

VALBEREDNING

AB Industrivärden, Lars Pettersson, ordförande
Solidium Oy, Annareetta Lumme-Timonen
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Jan Moström
Swedbank Robur fonder, Åsa Nisell
Handelsbanken fonder, Magnus Strömer
Bengt Kjell, styrelsens ordförande

Valberedningen ger bland annat årsstämman förslag till val av styrelseledamöter, arvode till styrelsen samt val av revisorer.

KALENDARIUM FÖR EKONOMISK INFORMATION

SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2018:

Rapport för första kvartalet, den 20 april 2018
Halvårsrapport, den 20 juli 2018
Rapport för tredje kvartalet, den 26 oktober 2018

SSAB 2017 AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2017
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	244

ADRESSER

KONCERNKONTOR

SSAB AB

Box 70 101 21 Stockholm Telefon: +46 8 45 45 700 Telefax: +46 8 45 45 725 Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6 www.ssab.com

DIVISIONER

SSAB Special Steels

Box 70 101 21 Stockholm Telefon: +46 8 45 45 700 Telefax: +46 8 45 45 725 Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6

SSAB Europe

Harvialantie 420 FI-13300 Tavastehus, Finland Telefon: +358 20 5911 Telefax: +358 20 59 25080

SSAB Americas

SSAB Enterprises, LLC 801 Warrenville Rd, Suite 800 Lisle, Illinois 60532, USA Telefon: +1 630 810 4800 Telefax: +1 630 810 4600

DOTTERBOLAG

Tibnor

Box 600 169 26 Solna Telefon: +46 10 484 00 00 Besöksadress: Sundbybergsvägen 1 www.tibnor.se

Ruukki Construction

Panuntie 11 FI-00620 Helsingfors, Finland Telefon: +358 20 5911 Telefax: +358 20 59 29088

www.ruukki.com

SSAB AB

Box 70 101 21 Stockholm

Telefon: +46 8 45 45 700 Telefax: +46 8 45 45 725

Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6

AI assistant

SSAB — Annual Report 2017

2975_10-k_2018-03-19_403be53b-c0a8-4d2a-bd60-2bbeab9b11c5.pdf

INNEHÅLL

AFFÄRSÖVERSIKT 2017

SSAB I KORTHET

VI ÄR UNIKA

STÖRSTA PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR:

STÖRSTA PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR:

10 % 17 %

ÅRET 2017 I KORTHET

Total försäljning

Rörelseresultat1)

Försäljning

Andel av EBITDA1)

Anställda1)

VISION OCH VÄRDERINGAR

VÅR VISION en starkare, lättare och mer hållbar värld.

VI ÖVERTRÄFFAR FÖRVÄNTNINGAR

VÅRA VÄRDERINGAR

VI FOKUSERAR PÅ KUNDENS AFFÄR

VÄRDESKAPANDE INOM SSAB

EKONOMI • Sysselsatt kapital: 72,0 Mdkr

PERSONAL

INSATSVAROR

INFRASTRUKTUR

EXPERTIS OCH ANSEENDE

SOCIALT/RELATIONER

• Deltagande i samarbeten med branschorganisationer och

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

TJÄNSTER

BIPRODUKTER

UTSLÄPP OCH AVFALL

EKONOMISKT VÄRDE SKAPAS OCH FÖRDELAS TILL INTRESSENTERNA

HÅLLBART ERBJUDANDE

ANSVARSFULL PARTNER

VD-ORD 2017

STARKT KASSAFLÖDE OCH BÄTTRE MARKNAD

EN SÄKER ARBETSPLATS ÄR HÖGSTA PRIORITET

TILLVÄXTINITIATIV 2020

VÅR MÅLSÄTTNING – EN FOSSILFRI STÅLPRODUKTION

VI STÖDJER FN:S HÅLLBARHETSMÅL

VÅRA PRODUKTER GÖR SKILLNAD

ETT LÖNSAMT SSAB

GODA FRAMTIDSUTSIKTER

SSAB SOM INVESTERING

STARKT ERBJUDANDE OCH LEDANDE MARKNADSPOSITIONER

STRATEGISKA TILLVÄXTMÅL 2020

STARK BALANSRÄKNING

KOSTNADSEFFEKTIVITET

BRANSCHLEDANDE LÖNSAMHET

OMVÄRLDS-FAKTORER

SSABS MARKNADER

SSABS POSITION PÅ STÅLMARKNADEN

MARKNADSUTVECKLING 2017

GLOBALA MEGATRENDER OCH SSABS RESPONS

NYA KRAV PÅ STÅL FRÅN SLUTKUNDERNA

HÅLLBARHET FÖRÄNDRAR INDUSTRIN

STRATEGI

TAKING THE LEAD!

LEDANDE POSITIONER PÅ HEMMAMARKANDEN

NORDEN Fortsatt marknadsledning med förbättrad produktmix

SSAB AMERICAS Ökad marknadsandel inom grovplåt i Nordamerika

SSAB SPECIAL STEELS Siktar på 1,35 miljoner ton 2020

PREMIUMSTÅL FÖR FORDONSBRANSCHEN Siktar på 750 000 ton år 2020

TJÄNSTER En ny verksamhetsgren inom SSAB

DISTRIBUTION Korta ledtider till små och mellanstora kunder

FINANSIELLA MÅL

HÅLLBARHETSSTRATEGI

SSABs hållbarhetsarbete är uppdelat i tre fokusområden

FOSSILFRITT 2045

HÅLLBART ERBJUDANDE

10 MTON ÅRLIG CO2-BESPARING FÖR KUNDERNA 2025 Genom att använda SSABs höghållfasta stål kan kunderna uppnå CO2-besparingar under slutproduktens användningsfas som är lika stora som SSABs direkta produktionsutsläpp

Hållbar verksamhet

Hållbart erbjudande

Ansvarsfull partner

HÅLLBARHETSMÅL

EN BESTÅENDE MINSKNING AV INKÖPT ENERGI OM 400 GWH (ELKRAFT OCH BRÄNSLEN)

EN VARAKTIG FÖRBÄTTRING I OM 50 000 TON I NYTTJANDET AV RESTPRODUKTER

SSAB har ett stående mål för social hållbarhet:

SSAB Annual Report 2017