SSAB — Annual Report 2012

Mar 22, 2013

Innehåll

Med SSABs höghållfasta stål kan våra kunder tillverka produkter som är lättare och starkare än om de använt standardstål. Med stöd av SSABs experter kan kunderna utveckla bearbetning, design och konstruktion och på så vis stärka lönsamheten.

Affärsöversikt 2

Vision 3 VD-ord 4 Strategi och mål 6 Fokus: Knowledge Service Center 9

Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling 11

11
Marknadsutveckling	12
Produktion och försäljning	14
Kostnader	16
Resultat	18
Investeringar och likviditet	20
Finansiell ställning	21
Affärsområden och dotterbolag	22
SSAB EMEA	24
SSAB Americas	26
SSAB APAC	28
Tibnor	30
Utsikter på kort sikt	32

33 Förvaltningsberättelse Ansvar och styrning

Riktlinjer för hållbarhetsarbetet	34
Lönsamt miljöarbete	35
Högpresterande organisation	38
Ansvarsfull leverantörskedja	41
Ersättning till ledande befattningshavare	42
Risk- och känslighetsanalys	44
Bolagsstyrningsrapport 2012	46
Styrelse	48
Koncernledning	52
Förslag till vinstdisposition inklusive styrelsens underskrifter	109

58 Finansiella rapporter
Koncernen
Koncernens resultaträkning	59
Koncernens rapport över totalresultat	59
Koncernens balansräkning	60
Koncernens förändringar i eget kapital	61
Koncernens kassaflödesanalys	62
Moderbolaget
Moderbolagets resultaträkning	63
Moderbolagets rapport över totalresultat	63
Moderbolagets balansräkning	64
Moderbolagets förändringar i eget kapital	65
Moderbolagets kassaflödesanalys	66
5 år i sammandrag	67
Redovisnings- och värderingsprinciper	68
Noter	74
Revisionsberättelse	110

111 Aktiefakta och ordlista SSAB på börsen 112

Årsstämma, valberedning, kalendarium	114
Stålspråkets ABC – en ordlista	115
Adresser	116

En starkare, lättare och mer hållbar värld

SSAB är en världsledande leverantör av höghållfasta stål. SSAB erbjuder produkter utvecklade i nära samarbete med kunderna för att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld.

Nischprodukter

andel av koncernens totala leveranser

2012

38% Föreslagen utdelning per aktie

2012

1,00 kr

Operativt kassaflöde

²⁰¹² 4 929Mkr

2012

• • Försäljningen uppgick till 38 923 (44 640) Mkr kr
• • Rörelseresultatet uppgick till –96 (2 512) Mkr
• • Resultatet efter finansnetto uppgick till –693 (1 998) Mkr 200
• • Resultat per aktie uppgick till 0,05 (4,82) kronor
• • Det operativa kassaflödet uppgick till 4 929 (2 821) Mkr och rörelsens kassaflöde till 3 925 (2 200) Mkr 150
• • Utdelningen föreslås uppgå till 1,00 (2,00) kronor per aktie 100

Rörelseresultat och -marginal

Rörelseresultat Rörelsemarginal -5

Rörelsemarginal

Året i korthet

• • Efter en återhämtning under inledningen av 2012 försämrades stålmarknaderna under andra halvåret
• • Den svaga utvecklingen gäller framförallt den europeiska marknaden, men också i Nordamerika och Asien visade kunderna en avvaktande hållning
• • Stålpriserna var generellt under press, även om prisnivåerna på kylda stål visade en fortsatt bättre stabilitet
• • Priserna på de viktigaste insatsvarorna föll under året
• • Ett effektiveringsprogram i syfte att öka SSABs flexibilitet lanserades
• • De stora strategiska investeringarna färdigställdes och SSAB erbjuder idag en världsunik bredd inom kylda stål

Affärsöversikt

SSAB är en ledande leverantör inom höghållfasta stål. Efter de investeringar som färdigställdes under 2012 har SSAB en världsunik produktportfölj avseende kvalitet, egenskaper och dimensioner inom såväl slitstål som konstruktionsstål. Men SSAB är inte bara stål. I erbjudandet ingår mervärdestjänster som produktutveckling, bearbetning, avancerade logistiktjänster och eftermarknadsservice. Med denna plattform har SSAB goda förutsättningar att uppnå sina strategiska mål.

» En starkare, lättare och mer hållbar värld«

SSABs vision

Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av starkare, lättare och mer hållbara produkter av stål.

SSABs värderingar

Kundens affär i fokus

Vi visar ett aktivt intresse för kundens affär och vi utvecklar långsiktiga relationer. Genom att utbyta kunskap skapar vi värde tillsammans.

Äkta

Vi är engagerade och stolta över det vi gör. Genom att vara öppna för nya intryck, ärliga och uppriktiga bygger vi starka relationer där vi delar information och kunskap.

Steget före

Vi är resultatorienterade. Vi når bästa resultat genom att arbeta proaktivt, fördjupa vårt kunnande och vara innovativa.

» Vi kan nog inte räkna med en särskilt snabb återhämtning, men vi ska klara utmaningarna på bästa sätt. SSAB ska vara en vinnare i stålvärlden – även i kärva tider.«

En bräcklig världsekonomisk utveckling präglade stålindustrin under det gångna året. Inte mycket tyder på en snabb återhämtning. Därför är vår inriktning mot ökad flexibilitet i produktionen, fortsatt satsning på produktutveckling och nära kundsamarbete avgörande för ett fortsatt starkt SSAB.

Osäkerheten kring tillväxten i Kina, det ekonomiskt-politiska tumultet i Europa tillsammans med en svagt växande amerikansk ekonomi har gjort att det gångna året varit kärvt för de flesta i stålindustrin. Många stålföretag runt om i Europa har lagt kapacitet i malpåse. För vår del har vi fortsatt att hålla en av masugnarna i Oxelösund stängd och kapacitetsutnyttjandet i den svenska verksamheten har legat på omkring 70 procent. I våra amerikanska verk har vi också anpassat produktionen till efterfrågan.

Lönsamhet vid varierande utnyttjandegrad

För att kunna vara lönsamma även då vi inte producerar för fullt införde vi i början av året ett effektiviseringsprogram i den svenska stålrörelsen. Det har bland annat inneburit en översyn av våra produktionssätt och en minskning av antalet tjänstemän med 10 procent. Under senare delen av året varslade vi också 450 medarbetare i produktionen. I programmet ingår dessutom att sälja, eller lägga ut på entreprenad, sådant som inte tillhör kärnverksamheten. Sammantaget ska hela programmet vara genomfört under första kvartalet

1. Vi har därutöver kommit överens med merparten av våra medarbetare i Sverige om att minska arbetstid och lön under en sexmånadersperiod.

»För att behålla vår ledande position utvecklar vi hela tiden nya stålsorter och nya tjänster. «

Tydlig strategi – "Taking the Lead"

Vi har under året gjort en översyn av vår strategi. I basen finns precis som tidigare ett fokus på våra höghållfasta stål. Genom att öka andelen höghållfasta stål blir vi mindre känsliga för svängningar i pris och efterfrågan. För att behålla vår ledande position utvecklar vi hela tiden nya stålsorter och nya tjänster. Vår förmåga att utveckla mervärdestjänster genom ett ökat serviceerbjudande är av största vikt. Det handlar om ökad leveranssäkerhet och snabb tillgänglighet genom lagerförsäljning. Vi ska utveckla mer av service och underhållstjänster inom slitstål och samtidigt fortsätta att utveckla det nära samarbetet med våra kunder. SSABs kunderbjudande i form av processutveckling, design och produktutveckling är, vågar jag påstå, unikt i stålvärlden.

Fler strategiska mål

Vi har idag en ledande position på våra hemmamarknader Nordamerika och Norden. Den positionen ska vi behålla både när det gäller lönsamhet och volym. Samtidigt ska vi öka våra affärer på tillväxtmarknaderna. Vårt mål är, som tidigare, att 50 procent av våra leveranser ska utgöras av höghållfasta stål år 2015, med tillägget att 35 procent av dessa ska gå till tillväxtmarknader.

För att nå de strategiska målen fortsätter vi att utveckla vår verksamhet och våra medarbetare. Att ha en säker arbetsmiljö utan olyckor är en viktig grund för att SSAB ska kunna vara en attraktiv arbetsplats. Vi har sedan 2010 arbetat mot nolltolerans i fråga om olyckor på arbetsplatsen. Vårt arbetssätt skapar förutsättningar för bättre flöden och ökad flexibilitet för förbättrad kvalitet i alla avseenden.

Unik produktportfölj och produktion nära kunden

Vi har också kunnat glädja oss åt att se våra tidigare strategiska beslut bli verklighet. Under hösten invigde vi den nya härdlinjen vid verket i Mobile. Här kan vi nu producera två av våra allra mest kvalificerade stålsorter, Hardox och Weldox, i en anläggning som säkerligen är den bästa i USA, förmodligen i hela världen. Detta tillsammans med tillverkningen av tjock grovplåt i Oxelösund och den nya härdlinjen i Borlänge, där vi producerar de tunnare materialen, gör att vi kan erbjuda marknaden en världsunik bredd av kylda stål.

Stora prissvängningar

Under året har priserna för kylda stål uppvisat en bättre stabilitet än priserna på standardstål, som var under press under en stor del av 2012. Marknadspriset på järnmalm föll under året. Det gjorde att vi under hösten kunde omförhandla avtalet med vår leverantör av järnmalm, LKAB. Även priset på kol sjönk under första halvåret för att sedan vända uppåt. Här tecknar vi till stora delar månatliga avtal. Skrotpriserna uppvisade stor rörlighet under året men slutade på en

nedgång sett över helåret.

Miljöåtgärder med bieffekter

Järnmalm och kol är de viktigaste insatsvarorna i vår masugnsbaserade verksamhet i Sverige. Denna process medför oundvik-

ligen stora utsläpp av koldioxid, trots att SSABs stålverk i en internationell jämförelse är mycket effektiva. Därför är det oroande att de nya reglerna för utsläppsrätter som EU är på väg att införa med stor sannolikhet innebär att vi inte kommer att få tilldelning som motsvarar vår produktionskapacitet. På sikt kan detta betyda att stålproduktionen ökar i de länder där utsläppen inte är reglerade, vilket varken gynnar europeisk stålindustri eller miljön.

Reglerna för fartygsbränsle skärps också kraftigt. Regleringarna i Östersjön är väsentligt tuffare jämfört med transporter på andra vatten inom EU. Detta snedvrider konkurrenskraften och kan komma att innebära kraftigt ökade kostnader för den svenska industrin, eftersom det inte finns några väl fungerande alternativa transportsätt.

Stålmarknaden var svag under året. I det läget har det varit värdefullt att våra medarbetare visat så stor förståelse för situationen och lojalt ställt upp för SSAB. Vi kan nog inte räkna med en särskilt snabb återhämtning av efterfrågan, men vi kan se till att klara utmaningarna på bästa sätt. Under första halvåret 2012 var SSAB ett av de mest lönsamma stålföretagen i världen. Den positionen ska vi återta. Med våra investeringar på plats, vår strategi för tillväxt och våra kunniga medarbetare är jag övertygad om att vi kommer att lyckas. SSAB ska vara en vinnare i stålvärlden – även i kärva tider.

Martin Lindqvist VD och koncernchef

SSAB erbjuder mer än bara stål

SSAB har en stark ställning som en ledande leverantör inom stålindustrin. Genom nära kundsamarbeten erbjuder SSABs lösningar mer än bara stål och stödjer kunderna att själva bli marknadsledande.

Under 2012 har SSAB utvecklat den strategi för industriellt ledarskap som ligger till grund för bolagets inriktning. Strategin, "Taking the Lead", fokuserar på tre områden där SSAB ska vara ledande.

SSAB ska vara en global ledare inom höghållfasta stål, den ledande leverantören på hemmamarknaderna, samt stärka marknadspositionen inom mervärdestjänster.

Ledande inom höghållfasta stål

SSAB har en ledande position globalt inom höghållfasta stål och erbjuder en unik bredd av produkter med olika egenskaper och dimensioner. Bolaget driver utvecklingen genom att kontinuerligt skapa nya innovativa lösningar och ta fram nya stålsorter. Användningen av höghållfasta stål ökar stadigt då fördelarna jämfört med standardstål är betydande vad gäller prestanda, vikt, stabilitet och hållbarhet. Under det senaste året har SSAB tagit ytterligare steg framåt genom produktuppdateringar och omfattande investeringar. Förutom marknadsdriven

forskning och produktutveckling, ofta i samarbete med kund, arbetar SSAB även med grundläggande forskning tillsammans med olika branschorganisationer och universitet.

SSAB marknadsför sina stål genom egna produktvarumärken. Slitstålet Hardox är ett av stålvärldens mest kända produktvarumärken. Andra varumärken är konstruktionsstålet Domex, Docol för fordonsindustrin och Toolox som är riktat mot tillverkningsindustrin.

Ledande på hemmamarknaderna

På SSABs hemmamarknader, Nordamerika och Norden, levererar SSAB både höghållfasta stål och standardstål. 2012 levererades över 65 procent av SSABs stål till hemmamarknaderna. I Norden är SSAB ledande inom tunnplåt och i Nordamerika är SSAB den ledande leverantören av grovplåt. Att vara ledande på hemmamarknaderna betyder att SSAB ska vara kundernas förstahandsval och nummer ett både vad gäller volym och lönsamhet.

Avgörande faktorer för kunden vid sidan av kvalitet är korta leveranstider och en nära relationen till leverantören. Genom att SSABs stålverk ligger centralt i Sverige och i USA kan bolaget snabbt nå kunderna och be gränsa transportkostnaderna. I Norden är det helägda distributionsbolaget Tibnor en viktig kanal för att nå ut till marknaden. På den nordamerikanska marknaden finns ett antal bearbetningscentra och lagerhållningspunkter för att korta avståndet till kunderna.

Ledande inom mervärdestjänster

Genom rådgivning redan på ett tidigt stadium i kundens produktutveckling, bidrar SSABs experter med kunskap kring hur de höghållfasta stålens egenskaper kan utnyttjas optimalt och skapa nya innovativa lösningar. Utvecklingen sker i nära samarbete med kunderna, antingen på plats hos kunden eller i något av SSABs forskningscentra.

Vid omställning till produktion baserat på höghållfasta stål kan kundens produktionsprocess ofta effektiviseras. Stålet

Strategi

»De mest innovativa lösningarna skapas när kundens applikationskunnande kombineras med vår expertis inom höghållfasta stål. Därför arbetar vi alltid så nära kunden som möjligt.

Under 2012 slog vi rekord och genomförde nästan 800 kundprojekt.« Karl-Gustav Ramström, Teknisk direktör

kundanpassas hos SSAB genom formatklippning, målning eller figurskärning för att sedan direkt användas i kundens produktion.

För att korta leveranstiderna till Asien har SSAB uppfört en färdigställningslinje i Kunshan, Kina, där plåtar kan kundanpassas lokalt och distribueras med korta ledtider till kunderna. Ytterligare färdigställningslinjer planeras för att minska leveranstiderna.

SSAB arbetar aktivt med eftermarknaden. Dels genom rådgivning och reparation och reservdelsförsäljning direkt vid behov, dels genom nätverket Hardox Wearparts, där SSAB antingen i egen regi eller genom godkända partner reparerar slitdelar tillverkade av Hardox. Serviceerbjudandet skapar mervärde och tillför ytterligare en dimension till SSABs vision om en mer hållbar värld.

Kombinationen av SSABs kunskap inom tillverkning av höghållfasta stål och värdeskapande tjänster kring kundens stålprodukter ger SSAB en ledande position som skiljer bolaget från många andra stålproducenter.

Nära kundsamarbete

För att bibehålla och stärka sin ledande position erbjuder SSAB förstklassigt samarbete och kvalificerad kundsupport. Det gäller kvalitet, tillgänglighet, tekniskt stöd, innovativ produktutveckling, leveransprecision och bredd i produkterbjudandet. SSAB erbjuder lösningar som omfattar både produkten och relaterade tjänster, från idé till färdig leverans. För att långsiktigt utveckla relationen till kunden utvecklas ständigt både stålprodukterna och de värdeskapande tjänsterna.

Högpresterande organisation

SSAB ska vara en högpresterande organisation och företaget ska ytterligare stärka och stödja medarbetarnas egna initiativ och utveckling. På så vis kan medarbetarnas initiativkraft och förmåga till att själva bidra till att utveckla verksamheten öka.

Kompetensutveckling är viktigt i SSAB. Den framtida kompetensen styrs av de aktiviteter som vidtas idag och sker inom

50% av leveranserna ska vara höghållfasta stål, varav 35% till tillväxtmarknader

Ledande vad gäller lönsamhet och volym i Nordamerika och Norden

Av leveranserna ska 50% innehålla mervärdestjänster

Flexibel verksamhet Lönsamhet vid 70% kapacitetsutnyttjande

Attraktiv arbetsgivare med motiverade anställda

< 5 olyckor/miljon arbetstimmar

Flexibel verksamhet Ledande i undersökningar av kundnöjdhet

strategiska mål Finansiella mål1)

räntabilitet på sysselsatt kapital 15%

långsiktig soliditet 50%

långsiktig nettoskuldsättningsgrad 30%

långsiktig utdelning av vinsten 50%

1 ) För vidare information se www.ssab.com

alla områden, bland specialister, ledare och inom produktionen. Utbildning i ledarskap sker på alla nivåer, från potentiella ledarkandidater till nyblivna och till mer erfarna chefer.

SSAB har moderna anläggningar och processer med starkt fokus på säkerhet. Alla medarbetare och underleverantörer ska känna sig trygga i att säkerhet har högsta prioritet och är ett grundläggande krav för att kunna utöva ett bra arbete.

Öka flexibiliteten i verksamheten

Den globala stålindustrin präglas idag av snabba konjunktursvängningar och överkapacitet. Därför är det viktigt att på ett flexibelt sätt kunna ställa om tillverkningen efter marknadsläge och efterfrågan. I USA tillverkar SSAB grovplåt i ljusbågsugnar som har en hög flexibilitet i produktionsprocessen. I Sverige, där tillverkningen sker i masugnar, är start- och stopptiderna längre. I början av 2012 initierades ett effektiviseringsprogram i syfte att minska fasta kostnader och öka flexibiliteten inom hela produktionssystemet. Produktionen ska snabbare kunna anpassas till marknadsläget genom mer flexibla omställningsprocesser och strukturella förändringar inom produktionsprocesserna. Syftet med programmet är att nå lönsamhet vid en utnyttjandegrad på 70 procent.

»Idag har SSAB en global ansats både när det gäller försäljning och produktion. Genom vår utökade produktionskapacitet kan SSAB på global nivå optimera hanteringen av tillverkning, bearbetning och lagerhållning till den enhet inom koncernen som är mest lämpad. Något som gynnar både SSAB och kunderna.« Gregoire Parenty, Marknadsdirektör

Genom att SSAB har produktion både i Sverige och USA kan bolaget anpassa produktionen utifrån efterfrågan och kostnadsstruktur i respektive anläggning. Därmed kan SSAB utnyttja det globala produktionssystemet maximalt.

Strategiska prioriteringar på kort sikt

I tillväxtmarknader som Kina, Ryssland, Östeuropa och i Latinamerika är användningen av höghållfasta stål låg. SSAB stärker nu sin lokala närvaro på dessa marknader inom försäljning, lagerhållning och tekniskt stöd.

På mer mogna marknader bearbetar SSAB specifika kundsegment som bedöms ha god framtida potential. Exempelvis planeras fler servicecentra i närheten av gruvindustrin för att på plats kunna hjälpa slutkunden. För att stärka närvaron på eftermarknaden kommer Hardox Wearparts att etableras på fler marknader.

Oavsett produkttyp och kundgrupp ges mervärdestjänster ökad vikt för att erbjuda kunderna helhetslösningar genom långtgående samarbeten.

Domex är ett konstruktionsstål för lättare fordon och riktas mot fordonsindustrin.

Prelaq är en färdigmålad plåt som kan användas till tak och paneler och som finns i ett stort antal färger.

Hardox är en slitplåt för maximal nyttolast, livslängd och driftsäkerhet.

Armox är en skyddsplåt för personlig säkerhet.

Docol är ett konstruktionsstål för lättare, säkrare lösningar i bilindustrin, exempelvis i form av krockskydd.

Toolox är ett färdigvärmebehandlat verktygsstål.

Weldox är ett konstruktionsstål för starkare, lättare strukturer som lämpar sig väl för till exempel lyftkranar.

Läs mer om våra varumärken och produkter på www.ssab.com

Specialenheten som tillsammans med kunderna tillvaratar potentialen hos SSABs höghållfasta stål

Knowledge Service CenterTM är en specialenhet inom SSAB som arbetar aktivt med att utveckla nya applikationer och hjälper kunderna att uppgradera sina produkter och produktionsprocesser utifrån ett optimalt användande av höghållfasta stål. Knowledge Service Center består av specialister inom fem områden som fokuserar på att nyttja den fulla potentialen hos SSABs höghållfasta stål:

• • Struktur
• • Formning
• • Fogning
• • Slitage
• • Produktionseffektivitet

För specialisterna är det viktigt att vara involverade tidigt i kunduppdragen så att utvecklingsprojekten kan optimeras. Knowledge Service Center arbetar med uppdrag från alla marknader där SSAB verkar.

Strukturgruppen

Strukturgruppen är specialister på lättviktskonstruktion och dimensionering och genomför även olika former av mekanisk provning. Fokus inom provning ligger på stålutmattning, då det i regel är utmattning som begränsar användningen av höghållfasta konstruktionsstål. När den högre hållfastheten hos stålet nyttjas för högre

arbetsspänning ökar risken för utmattningsskada. Genom att förstå mekanismerna i utmattningsförloppet kan ofta betydande konstruktionsförbättringar göras med ganska små medel. I kundsamarbeten arbetar Strukturgruppen till exempel med att utvärdera kundens konstruktioner eller genomföra konceptstudier. Inom forskning och utveckling handlar det främst om utmattning och materialmodellering.

Formningsgruppen

Många kunder har inte kunskapen kring formning av höghållfasta stål. Höghållfasta stål kräver kunskap kring design, verktyg och tillverkningsmetoder för att uppnå önskat resultat. Formas stålet på fel sätt spricker det lätt då det är hårt och har en kraftig återfjädring. Formningsgruppens främsta uppgift är att hitta de bästa lösningarna för att forma stålet. Formning omfattar allt från bockning och pressning till rullformning, skärning och stansning. För att undersöka hur materialet uppför sig och för att uppnå bästa resultat simulerar gruppen formningsprocessen. På så sätt kan kundens uttryckliga önskemål testas och analyseras. Gruppen arbetar även med produktutveckling tillsammans med kund men också internt samt håller tekniska seminarier och utbildningar.

Stefan Skans, Knowledge Service Center

Fogningsgruppen

Enligt Fogningsgruppens erfarenhet är det sällan materialet är defekt när en svets spricker. Oftast är en sprucken svetsfog eller annan defekt relaterat till själva svetsprocessen. Vid svetsning av tjock plåt är det viktigt att rätt metod används. En vanlig defekt är bindfel – att kanterna på svetsen inte är helt uppsmälta – eller att svetsen placerats på fel ställe. Gruppen arbetar med kunduppdrag i form av rådgivning vid framtagning av nya applikationer eller genom akut problemlösning. En stor del av tiden ägnas också åt internt forsknings- och utvecklingsarbete bland annat genom svetsprovning och provning av termisk skärning.

Slitagegruppen

Slitagegruppen arbetar enbart med slitstål. Gruppens arbete består i att prova slitstålet, både i fält och i laboratoriemiljö. Genom att samla in provmaterial analyserar gruppen hur materialet uppträder och beter sig. Ju mer information som samlats in desto bättre råd kan kunden få kring hur de ska använda materialet på bästa sätt. Förutom att bistå kunderna arbetar gruppen även med att hitta nya användningsområden. När ett nytt kundsegment identifierats tar gruppen fram underlag som visar potentialen med att använda slitstål istället för standardstål. En viktig del av arbetet är att presentera fördelarna med slitstålet på seminarier som hålls för såväl SSABs medarbetare som för kunder.

Produktionseffektivitetsgruppen

Produktionseffektivitetsgruppen visar kunderna vad de kan tjäna på att använda höghållfasta stål i sina produkter. Det handlar både om vilken nytta slutkunden får ut av produkten och om faktiska besparingar i tillverkningsledet i form av mindre materialåtgång och lägre produktionskostnad. Besparingarna i materialåtgången handlar inte bara om stål utan även om tillsatsmaterial vid exempelvis svetsning. Gruppen har utvecklat ett verktyg för att beräkna hur stor besparingspotentialen är när kunden tar steget och uppgraderar till ett höghållfast stål.

Förvaltningsberättelse

SSAB AB (publ) Org. nr. 556016-3429

Verksamhetens utveckling

En osäker världsekonomi medförde en begränsad efterfrågan på stål under 2012. SSABs försäljning minskade jämfört med föregående år. Kassaflödet var dock starkt, trots en svag resultatutveckling, tack vare fortsatt effektivisering inom lagerhållning och övrigt rörelsekapital. De strategiska investeringarna färdigställdes under året. Investeringarna kommer att ge ökad flexibilitet inom hela produktionssystemet och öka kapaciteten inom höghållfasta stål.

Marknadsutveckling

Världens stålmarknader präglades av osäkerhet under 2012. Återhämtningen efter den finansiella krisen 2008 är fortsatt långsam och efterfrågan från slutkunder har ännu inte nått upp till nivåerna före krisen. Samtidigt präglas den europeiska stålindustrin av överkapacitet och arbetar med att anpassa sig till marknadsutvecklingen.

Långsam återhämtning

Under den inledande delen av 2012 syntes en positiv utveckling i stålefterfrågan jämfört med det svaga kvartal som avslutade 2011. Som en följd av lagerneddragningar i början på året och aviseringar om höjda priser på många marknader ökade efterfrågan. Politisk och ekonomisk osäkerhet medförde dock att många marknader försvagades under andra halvåret 2012.

De försämrade ekonomiska utsikterna samt osäkerheten på de finansiella marknaderna i kombination med kundernas avvaktande förhållningssätt resulterade i en minskad stålefterfrågan under slutet av året. Resultatet blev att priserna på stål, främst standardstål, föll under andra halvåret 2012. Under slutet av året stabiliserades dock stålpriserna, men på låga nivåer.

Stålvärlden växer i olika takt

Enligt World Steel Association ökade den globala stålkonsumtionen under 2012 med 2 procent, vilket är en nedgång jämfört med tillväxten 2011 som uppgick till 6 procent. Europa utvecklades svagt, med en uppskattad efterfrågeminskning om 6 procent.

Södra Europa drabbades särskilt hårt, medan Tyskland och de nordiska länderna uppvisade en högre stabilitet.

Efterfrågetillväxten på stål föll även i Asien, där ökningen i Kinas stålkonsumtion uppgick till måttliga 2 procent. Kina är trots det den i särklass största stålmarknaden och svarar för 45 procent av världens totala efterfrågan.

Stålkonsumtionen inom NAFTA visade en förhållandevis stark efterfrågan och steg med 7 procent under 2012 jämfört med 2011.

Fortsatt högre efterfrågan på höghållfasta stål

Tillväxten inom höghållfasta stål är fortsatt högre än inom standardstål. Inom många kundsegment växte efterfrågan på höghållfasta stål under 2012, men som helhet var stålmarknaden utmanande.

Stålanvändarna eftersträvar reducerade kostnader och minskad vikt i sina produkter. Detta gynnar efterfrågan på höghållfasta stål. Tillväxten är delvis geografiskt styrd, men efterfrågeökningen styrs också av nya kundsegment.

I Nordamerika gynnades energisektorn

av fortsatt stor aktivitet inom bland annat gasprospektering.

Under första halvåret 2012 var efterfrågan stabil inom lastbilsindustrin och hos tillverkare av entreprenadmaskiner. Under andra halvåret syntes tecken på en avmattning även i dessa segment. Inom fordonsindustrin fortsatte den globala återhämtningen från låga produktionsnivåer. Aktiviteten inom gruvindustrin var fortsatt hög. Fallande råvarupriser medförde att takten mattades av under senare delen av året.

Råvarupriserna föll från höga nivåer

Genom att efterfrågan på stål mattades av föll priserna på insatsvarorna malm och kol under större delen av 2012. I september nådde järnmalmsindex sin lägsta notering, vilket innebar en minskning på 40 procent jämfört med andra kvartalet. Mot slutet av året steg priserna igen.

Spotpriserna för kol föll under året och minskade med 28 procent jämfört med januari 2012. Detta resulterade i att viss planerad kapacitetsexpansion inom gruvindustrin i till exempel Australien och Sydamerika, sköts fram.

Råstålsproduktion per marknad

Mton	2012	2011	%
EU 27	169	178	–5
USA	89	86	+3
Sydamerika	47	48	–3
Kina	717	695	+3
Övriga Asien	274	270	+1
Övriga världen	223	223	+0
Globalt	1 518	1 500	+1

»Swedish Steel Prize delas sedan 1999 ut till innovativa konstruktioner i höghållfasta stål. Priset ska inspirera, stimulera och sprida kunskap om höghållfasta stål och möjligheterna att utveckla lättare, säkrare och mer miljöanpassade produkter. 2012 valde juryn ut tre finalister med innovationer för skogsbruk, återvinning och tåg. Skrotlastaren som tagits fram av det nya zeeländska företaget A-Ward Attachments Ltd gick segrande ur finalen 2012. «

Skrotmarknaden i Nordamerika var fortsatt mycket volatil. Priserna var dock i slutet av året 16 procent lägre jämfört med början av 2012.

Stålindustrin vidtar åtgärder

För att förbättra marknadsbalansen har stålindustrin lagt tillverkningskapacitet i malpåse. I Europa var drygt 20 masugnar ur drift under 2012, vilket reducerade kapaciteten med mer än 10 procent. Trots detta var marknaden fortsatt ur balans.

EU-kommissionen bedömer att stålindustrin har en överkapacitet på 20–25 procent och arbetar på en handlingsplan som är beräknad att antas under 2013. Handlingsplanen är långsiktig och avser att stödja den europeiska stålindustrins globala konkurrenskraft.

Produktion och försäljning

Produktionen anpassades till en svag efterfrågan och minskade för både råstål och plåt. Leveranserna minskade också, men mindre för nischprodukter än för standardstål. Andelen nischprodukter av de totala leveranserna uppgick till 38 procent.

Produktion

Efterfrågan på SSABs produkter ökade i inledningen av 2012, dock inte lika kraftigt som motsvarande period under 2011, då lagerpåfyllnaden i kundledet var mer påtaglig. Priserna kunde successivt ökas, men mot slutet av första halvåret vek dock efterfrågan på de flesta av SSABs marknader. I Europa minskade den underliggande konsumtionen av stål och priserna kom åter under press. I Amerika mattades efterfrågan av under sommaren samtidigt som stålimporten ökade, vilket ledde till en svag orderingång och pressade marginaler. I Asien utvecklades marknaden på likartat sätt. Den svaga efterfrågan medförde att produktionen anpassades till rådande efterfrågan. Den större masugnen i Oxelösund startades igen under första halvåret, men samtidigt stoppades den mindre masugnen och är fortfarande ur drift. Produktionen i den amerikanska verksamheten minskades något under andra halvåret till följd av den lägre efterfrågan.

Råstålsproduktionen och plåtproduktionen för 2012 minskade med 7 procent respektive 9 procent jämfört med 2011 och uppgick till 5 253 (5 671) kton respektive 4 424 (4 888) kton.

Försäljning

SSABs leveranser minskade under året med 10 procent jämfört med 2011 och uppgick till 4 184 (4 661) kton. Leveranserna av nischprodukter minskade med 7 procent jämfört med 2011 och uppgick till 1 585 (1 713) kton. Sammantaget under 2012 utgjorde andelen nischprodukter 38 (37) procent av de totala leveranserna.

Försäljningen under året uppgick till 38 923 (44 640) Mkr, en minskning med 5 717 Mkr eller 13 procent jämfört med 2011. En bättre mix svarade för en positiv effekt på 3 procentenheter och valutaeffekter för 1 procentenhet medan lägre priser svarade för en negativ effekt på 5 procentenheter och lägre volymer för 12 procentenheter.

För hela koncernen svarade försäljningen utanför Sverige för 80 (79) procent, vilket framgår av tabellerna nedan.

Försäljning på de största marknaderna

Mkr	2012	2011	Förändring,%
USA	12 613	13 860	–9
Sverige	7 613	9 406	–19
Tyskland	2 078	2 471	–16
Kanada	1 981	2 144	–8
Finland	1 423	1 691	–16

Extern försäljning per affärsområde

Mkr	2012	2011	Förändring,%
SSAB EMEA	14 839	17 849	–17
SSAB Americas	15 978	16 933	–6
SSAB APAC	2 318	2811	–18
Tibnor	5 788	7 047	–18
Summa	38 923	44 640	–13

»Skrothanteringssystem "Mi-slide" – A-Ward Attachments Ltd – Nya Zeeland. Återvinning och hantering av skrot är mycket viktigt ur miljöhänseende. A-Ward har designat ett flexibelt och innovativt system i höghållfast stål, som pressar och packar skrot i containers. Att lasta skrotet direkt på containrarna ger stora kostnads- och tidsmässiga vinster. Genom horisontell lastning minskar risken för skador på containrarna. Vinnare av Swedish Steel Prize 2012. «

Kostnader

Kostnaderna för verksamheten minskade under året, främst genom lägre tillverkningsvolymer, minskad personalstyrka och reducerade råvarupriser. Satsningarna på forskning och utveckling ökade med 5 procent.

Kostnaderna i rörelsen minskade med 10 procent jämfört med föregående år och uppgick till 39 500 (43 113) Mkr (se not 2). Därav utgjorde 3 728 (4 224) Mkr inköp av produkter i handelsrörelsen.

Den resterande kostnadsmassan utgjordes i huvudsak av tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader, avskrivningar samt kostnader för råvaror och energi.

Koncernens kostnadsstruktur framgår av diagrammet på sidan 17.

Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader

Kostnaderna består i huvudsak av kostnaderna för den egna personalen samt material och tjänster. Personalstyrkan minskade under året, främst till följd av effektiviseringsprogrammet inom SSAB EMEA, medan en successiv bemanning av de strategiska investeringsprojekten samt den utökade säljstyrkan i SSAB APAC innebar en viss ökning. Ersättningar till anställda uppgick till 5 201 (5 349) Mkr. Underhållskostnaderna inklusive material och externa tjänster minskade dels till följd av den minskade produktionen, dels till följd av effektiviseringsprogrammet.

Råvaror

Råvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Malm och kol är de dominerande råvarorna inom den masugnsbaserade tillverkningen i Sverige. Avtalen om pris och leverans träffades tidigare vanligtvis årsvis i början av året, men en övergång till kvartalsvis prissättning skedde under 2010 och priset för delar av kolinköpen sätts

numera månadsvis. SSAB köper cirka 60 procent av årsbehovet av kol från Australien och resten från USA. Från halvårsskiftet har ett avtal träffats som innebär att SSAB i fortsättningen köper Australienkolet i takt med den faktiska förbrukningen. Köpen sker från lager som ägs av ett dotterbolag till The Royal Bank of Scotland. Genom denna lösning har rörelsekapitalet kunnat minskas; vid årsskiftet med cirka 0,6 Mdkr.

Det sammantagna priset för malm i USD var 16 procent lägre än under 2011 och i SEK 12 procent lägre.

Det sammantagna priset för kol i USD var 28 procent lägre än under 2011 och i SEK 23 procent lägre.

Skrot är en viktig råvara för den nordamerikanska verksamheten med två skrotbaserade stålverk. Skrot köps in löpande utan långa kontrakt. Marknadspriserna på skrot i USA sjönk under första halvåret för att åter stiga något under andra halvåret. Priset var vid slutet av året cirka 16 procent lägre än vid inledningen av 2012.

Sammantaget minskade råvarukostnaderna och uppgick till 16 918 (19 898) Mkr.

Energi

Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste råvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också cirka 85 procent av energin till den svenska stålrörelsen.

I övrigt tillförs energi genom el, olja och gasol. Totalt förbrukade den svenska stålrörelsen 1 172 (1 582) GWh elenergi och 1 278 (1 494) GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika

Råstålsproduktion Plåtproduktion

gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bland annat el i kraftvärmeverket OK3 i Oxelösund och i det hälftenägda energibolaget Lulekraft. Under året producerade dessa anläggningar 556 (702) GWh el.

El och naturgas är betydande energikostnader för SSAB Americas och utgör cirka 6 procent av den totala produktionskostnaden för stålverken. SSAB Americas har en mix av långfristiga elavtal med fasta priser och kortfristiga avtal.

Sammantaget för koncernen uppgick kostnaderna för energi (exklusive kol) till 2 307 (2 449) Mkr.

Forskning och utveckling

SSABs forskning och utveckling fokuserar på processutveckling, produktutveckling och kundapplikationer. Under året uppgick forskning och utvecklingssatsningarna till 235 (223) Mkr, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Strategin med en marknadsdriven inriktning på forskning och utveckling, med kundens affär i fokus, ligger fast.

SSAB har fortsatt att utöka produktprogrammet med fler dimensioner (tjocklek och bredd) och nya stålsorter från produktionsanläggningarna i Oxelösund, Borlänge och Mobile. En viktig milstolpe under 2012 var introduktionen av Domex 900, 960 och 1100 vid Euroblech-mässan. Den nya härdlinjen i Mobile togs i drift under 2012 och levererar Hardox och Weldox till kunder i Nord- och Latinamerika. Tjockleksintervallet på härdad grovplåt utvidgades upp till 160 mm för vissa Hardox- och Weldoxsorter.

SSAB erbjuder stöd i kundens hela utvecklingskedja, från kompetensbyggnad till fullskaleproduktion och försäljning. Antalet avancerade kundutvecklingsprojekt ökade med 70 procent jämfört med 2011, där APAC-regionen visade särskilt stark tillväxt. Denna ökning är kopplad till utbyggnaden av SSABs F&U-center i Kunshan, Kina. Under året har ytterligare tekniska experter rekryterats till denna enhet.

Det strategiska forskningssamarbetet med SwereaKimab löper enligt plan och bedriver på kontinuerlig basis ett tjugotal projekt med syfte att utveckla nästa generation slitstål och höghållfasta konstruktionsstål.

SSAB jobbar också aktivt med forskning och utveckling inom miljöområdet med fokus på att reducera koldioxidutsläpp och hitta nya tillämpningar för olika restprodukter. Ett exempel på detta är utvecklingen av en ny metod för att utvinna vanadin ur LD-slagg. Som resultat av detta arbete har SSAB kunnat genomföra provleveranser av en vanadinanrikad slagg till utvalda ferro-vanadinproducenter.

Viktiga partners i koncernens nätverk för forskning och utveckling är Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Dalarna och Swerea-instituten (svensk forskning). I Nordamerika stödjer SSAB forskningsaktiviteter vid ett flertal universitet, till exempel Colorado School of Mines och Carnegie Mellon University. American Steel Association är en annan viktig samarbetspartner.

Resultat

Rörelseresultatet försämrades jämfört med föregående år och blev negativt för helåret 2012. Resultat per aktie uppgick till 0,05 kronor.

Resultat

Rörelseresultatet försämrades med 2 608 Mkr och uppgick till –96 (2 512) Mkr. Rörelsemarginalen uppgick därmed till 0 (6) procent. Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 2 491 (4 857) Mkr.

Förändring av rörelseresultatet mellan 2012 och 2011

Mkr	Förändring
Valutaförändringar jämfört med 2011	–60
Stålrörelsen
• Lägre priser	–1 600
• Lägre volymer	–1 300
• Lägre kapacitetsutnyttjande (underabsorption)	–400
• Lägre rörlig tillverkningskostnad	1 300
• Färre sålda utsläppsrätter	–274
• Kostnader för effektiviseringsprogram	–55
Tibnor
• Lägre volymer, förändring i mix och marginaler	–340
Lägre fasta kostnader	270
Övrigt	–149
Förändring av rörelseresultatet	–2 608

Finansnettot för helåret uppgick till –597 (–514) Mkr och resultatet efter finansnetto uppgick till –693 (1 998) Mkr, en försämring med 2 691 Mkr.

Skatt

Skatten uppgick till +708 (–438) Mkr. Den effektiva skattesatsen var –102 (22) procent. Skatten påverkades positivt med 36 procentenheter till följd av lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag. Skatten påverkades även positivt med 36 procentenheter, eller 253 Mkr, genom omvärdering av uppskjutna skatteskulder i Sverige då den svenska bolagsskatten från och med 1 januari 2013 minskat från 26,3 procent till 22,0 procent.

Resultat och resultat per aktie

Resultatet efter skatt uppgick till 15 (1 560) Mkr eller 0,05 (4,82) kronor per aktie.

Räntabilitet

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt och på eget kapital efter skatt uppgick till 0 (5) procent respektive 0 (5) procent.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av koncernens goodwill. Goodwillen uppgick vid årsskiftet till 17 882 (18 911) Mkr, varav i princip hela beloppet avser SSAB Americas. Utfallet av nedskrivningstestet indikerade inte något nedskrivningsbehov. För ytterligare information se not 6.

EBITDA

Rullande fyra kvartal

marknadsposition för lätta tågsäten, har med smart design i höghållfasta stål utvecklat nästa generations tågsäten. De slimmade men ändå robusta sätena är 25 procent lättare än sina föregångare. Samtidigt uppfyller de med hög marginal etablerade krav på styrka och krocksäkerhet. Den höga hållfastheten i stålet innebär också att förstörelse genom vandalism försvåras. «

Investeringar och likviditet

Årets investeringar avsåg främst slutförandet av de omfattande strategiska investeringarna. Det operativa kassaflödet ökade 2012 med 75 procent jämfört med föregående år. Kassaflödet påverkades positivt av lägre rörelsekapital, främst minskade varulager.

Investeringar

Investeringsutbetalningarna, inklusive företagsförvärv, under året uppgick till 1 461 (3 603) Mkr, varav 656 (1 832) Mkr avsåg strategiska investeringar. I investeringsutbetalningarna 2011 ingick även 393 Mkr avseende förvärvet av minoriteten i Tibnor. De stora strategiska investeringsprojekten bestående av linjen för direkthärdning i Borlänge, härdlinjen i Mobile och färdigställningslinjen i Kunshan färdigställdes under året. Projekten beskrivs närmare under respektive affärsområde. Avskrivningarna uppgick till 2 586 (2 345) Mkr.

Likviditet

Nettokassaflödet uppgick till 2 622 (817) Mkr. Nettokassaflödet påverkades bland annat av utbetalningar för investeringar på 1 431 (3 111) Mkr, varav strategiska investeringar på 656 (1 832) Mkr, och av företagsförvärv med 30 (492) Mkr. Nettoskulden minskade med 2 977 Mkr under 2012 och uppgick per den 31 december till 15 498 Mkr.

Som framgår av tabellen nedan uppgick koncernens likvida beredskap, exklusive företagscertifikat, till 28 (26) procent i förhållande till koncernens försäljning. Målsättningen är att alltid ha minst 10 procent av försäljningen i likvid beredskap.

Koncernens likvida beredskap

Mkr	31 dec 2012	31 dec 2011
Likvida medel	3 004	1 648
Outnyttjade kreditlöften	8 695	11 693
Likvid beredskap	11 699	13 341
• som andel av årsomsättningen (rullande 12 månader)	30%	30%
Avgår företagscertifikat	–866	–1 922
Likvid beredskap exklusive företagscertifikat	10 833	11 419
• som andel av årsomsättningen (rullande 12 månader)	28%	26%

Operativt kassaflöde

Mkr	2012	2011
Rörelseresultat före avskrivningar	2 491	4 857
Förändring av rörelsekapital	2 974	–827
Underhållsinvesteringar	–775	–1 279
Övrigt	239	70
Operativt kassaflöde	4 929	2 821

Det operativa kassaflödet uppgick till 4 929 (2 821) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av lägre rörelsekapital, främst av minskade varulager.

Operativt kassaflöde per affärsområde

Mkr	2012	2011
SSAB EMEA	2 260	1 261
SSAB Americas	2 390	1 296
SSAB APAC	99	24
Tibnor	378	356
Övrigt	–198	–116
Operativt kassaflöde	4 929	2 821
Finansiella poster	–572	–481
Skatter	–432	–140
Rörelsens kassaflöde	3 925	2 200
Strategiska investeringar	–656	–1 832
Förvärv av bolag och verksamheter	–30	–99
Avyttringar av bolag och verksamheter	31	–
Kassaflöde före utdelning och finansiering	3 270	269
Utdelning till moderbolagets aktieägare	–648	–648
Utdelning till minoritet i Tibnor	–	–45
Förvärv minoritet i Tibnor	–	–393
Nettokassaflöde	2 622	–817
Nettoskuld vid periodens början	–18 475	–17 589
Nettokassaflöde	2 622	–817
Omvärdering av skulder mot eget kapital1)	610	–155
Valutaeffekter2)	–255	86
Nettoskuld vid periodens slut	–15 498	–18 475

1) Omvärderingar för säkring (hedge) av valutarisk i utlandsverksamhet.

2) I huvudsak bestående av kassaflödeseffekter på derivat och omvärderingar av övriga finansiella skulder i utländsk valuta.

Finansiell ställning

Genom en fortsatt refinansiering har den genomsnittliga löptiden på koncernens lån kunnat vidmakthållas på cirka 5 år. Nettoskuldsättningsgraden minskade med 6 procentenheter och uppgick vid årskiftet till 54 procent.

Finansiering

Under året har en fortsatt refinansiering skett med sikte att vidmakthålla en genomsnittlig löptid på cirka 5 år på koncernens lån. Under året har ett lån på 500 MUSD förlängts med en löptid på ytterligare 5 år och ett nytt lån på 875 Mkr och en löptid på 3 år med möjlighet till förlängning tecknats. Mot slutet av året emitterades en 5-årig SEK-obligation på 1 000 Mkr.

Sammantaget innebar detta att den genomsnittliga återstående löptiden på koncernens totala låneportfölj per den 31 december uppgick till 4,8 (5,1) år med en räntebindningstid på 1,2 (1,1) år. Av låneportföljen på 19 382 (20 547) Mkr utgjorde 956 (1 957) Mkr kortfristig finansiering och 18 426 (18 590) Mkr av långsiktig finansiering med en genomsnittlig löptid på 5,0 (5,6) år.

Eget kapital

Efter tillägg av periodens resultat på 15 Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av omräkningsdifferenser) på –1 366 Mkr samt efter avdrag för utdelning uppgående till 648 Mkr, uppgick det egna kapitalet för aktieägarna i bolaget till 28 769 (30 768) Mkr, vilket motsvarade 88,81 (94,98) kronor per aktie.

Nettoskuldsättningsgraden minskade med 6 procentenheter jämfört med 31 december 2011 och uppgick till 54 (60) procent. Soliditeten uppgick till 49 (49) procent.

Målen för lönsamhet och nettoskuldsättningsgrad framgår under Finansiella mål på sidan 7.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning uppgående till 1,00 (2,00) kr per aktie motsvarande 324 (648) Mkr.

För överväganden vid förslag till vinstdisposition se not 30.

Investeringar i anläggningar samt avskrivningar

Kundfordringar

Varulager Varulager

Affärsområden och dotterbolag

Tibnor

Tibnor är en ledande ståldistributör i Norden och en viktig försäljningskanal för SSABs svenska stålrörelse.

Förutom direktförsäljningen från verk erbjuder Tibnor logistiklösningar och produktionstjänster som blir allt viktigare för kunderna i takt med att de strävar efter att minska den egna lagerhållningen och effektivisera produktionen.

SSAB Americas

SSAB Americas är en ledande leverantör av grovplåt i Nord- och Latinamerika.

Under 2012 invigdes den nya härdlinjen i Mobile vilket mer än fördubblar kapaciteten inom kylda stål i affärsområdet. I en konkurrensutsatt marknad befäste SSAB Americas sin starka ställning.

27% Nischprodukternas andel

av SSAB Americas leveranser

SSAB EMEA

SSAB EMEA är en världsledande producent av kylda stål inom segmentet höghållfasta stål och genom de investeringar som avslutades under året erbjuder SSAB en unik produktportfölj.

Under året initierades ett effektiviseringsprogram i syfte att säkerställa god lönsamhet även vid lägre utnyttjandegrader och samtidigt utökades tjänsteerbjudandet för att stödja kunderna.

47% Nischprodukternas andel

av SSAB EMEAs leveranser

SSAB Emea

Mkr	2012	2011
Försäljning	20 258	23 768
Resultat före avskrivningar	334	1 800
Rörelseresultat 1)	–930	649
Rörelsemarginal (%)	–5	3
Operativt kassaflöde	2 260	1 261
Investeringar	759	1 837
Sysselsatt kapital vid årets slut	15 925	17 969
Räntabilitet (%) 2)	–6	4
Antal anställda vid årets slut	6 504	6 742

1) För SSAB Americas exklusive avskrivningar på övervärden.

2) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital. För SSAB Americas exklusive

övervärden. Inklusive övervärden var avkastningen för SSAB Americas 2 (5) procent.

SSAB Americas

SSAB APAC

2012	2011	2012	2011
16 173	17 099	2 318	2 811
1 967	2 495	181	329
1 568	2 109	167	324
10	12	7	12
2 390	1 296	99	24
570	1 206	76	166
28 292	31 090	1 934	1 385
18	27	11	29
1 394	1 338	220	171

SSAB APAC

Under 2012 fortsatte SSAB APAC att utveckla verksamheten i syfte att öka närvaron i regionen.

Verksamheten i det nya F&U-centret ökade. Färdigställningslinjen som togs i bruk under året medförde att servicenivån till kunderna kunde höjas ytterligare genom kortare ledtider och mer flexibla leveranser.

96% Nischprodukternas andel

av SSAB APACs leveranser

Tibnor

Mkr	2012	2011
Försäljning	5 961	7 244
Resultat före avskrivningar	152	298
Rörelseresultat	104	254
Rörelsemarginal (%)	2	4
Operativt kassaflöde	378	356
Investeringar	25	32
Sysselsatt kapital vid årets slut	1 442	1 713
Räntabilitet (%) 1)	7	14
Antal anställda vid årets slut	797	798

1) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital.

SSAB EMEA

SSAB EMEA är en världsledande producent av kylda stål och en ledande leverantör av tunnplåt i Norden. Genom investeringarna som färdigställdes under året erbjuder SSAB en unik produktportfölj. Under året initierades ett effektiviseringsprogram i syfte att säkerställa god lönsamhet även vid lägre utnyttjandegrader och samtidigt utökades tjänsteerbjudandet för att stödja kunderna.

Europa

2012 började försiktigt positivt med ökad efterfrågan, dock inte i samma utsträckning som tillväxten i början av 2011. Inom kundsegmenten Construction Machinery, delar av segmentet Heavy Transport samt inom gruvindustrin var efterfrågan förhållandevis stabil. Dessa segment har en hög andel export till länder utanför Europa, vilket höll upp efterfrågan främst under första halvåret. Allt efter året gick minskade den underliggande konsumtionen av stål och allt fler marknader i Europa visade en tydlig avmattning med lageravveckling och kort framförhållning i kundled. Under första kvartalet påverkades efterfrågan främst av lågkonjunkturen i södra Europa. Under andra kvartalet föll även efterfrågan i Tyskland och under tredje och fjärde kvartalet uppvisade efterfrågan i de nordiska länderna och tillväxtländerna i östra Europa samma mönster.

Försäljningen av stål till fordonsindustrin minskade även om omställningen till fordonsapplikationer av höghållfasta stål fortsätter, vilket gynnar SSAB EMEA. Länderna i södra Europa uppvisade den svagaste utvecklingen under första halvåret, men mot slutet av året påverkades också övriga delar av Europa.

Den nedåtgående efterfrågetrenden inom byggindustrin fortsatte, framför allt i norra Europa. Utöver låg aktivitet inom den privata sektorn påverkades också industrin av en historisk låg investeringsnivå inom EU.

Försäljningen till Ryssland ökade under året, om än från låg volym. Främst efterfrågades stål till gruvindustrin och dess eftermarknader. SSAB EMEA planerar att förstärka de lokala försäljningsinsatserna i Ryssland.

Mellanöstern/Afrika

Tillväxten på marknaderna i Mellanöstern och Afrika var betydligt starkare än den i Europa, även om volymerna är på en lägre nivå. Framöver förväntar SSAB EMEA att kunna öka försäljningen geografiskt och till fler kundsegment genom utökade försäljningsresurser och en ny försäljningsorganisation.

Efterfrågan på SSAB EMEAs stål i Mellanöstern drevs av byggindustrin och maskintillverkning, men även slitstål till tipper och trailer efterfrågades.

»Förutom världens bredaste utbud av slitstål och höghållfasta konstruktionsstål erbjuder SSAB EMEA även ett unikt stöd i kundernas produktutveckling.«

Melker Jernberg, affärsområdeschef SSAB EMEA (Europa, Mellanöstern, Afrika)

47%

Nischprodukternas andel av affärsområdets leveranser

I Turkiet föll efterfrågan tillbaka med början under sommaren. Försäljningen minskade främst inom fordonsindustrin och till trailer och tipper inom tunga transporter.

Idag domineras försäljning till Afrika av slitstålet Hardox som lämpar sig väl för gruvindustrin. Under 2012 ökade efterfrågan från gruvindustrin i södra Afrika även om en nedgång under hösten reducerade takten något. Under 2013 planerar SSAB EMEA att etablera ett mining excellence center i södra Afrika.

Plannja

Plannja är ett helägt dotterbolag och ingår operativt i SSAB EMEA. Försäljningen inriktas mot bygghandel, plåtslageri och byggprojekt. Under 2012 renodlades verksamheten genom en avyttring av tillverkningen av sandwichpaneler till Lindab. Därefter utgörs produktsortimentet av kompletta program för plan och profilerad byggplåt, plåtpannor och takavvattningsprodukter.

Effektiviseringsprogrammet 2012–2013

SSAB EMEA initierade i början av 2012 ett effektiviseringsprogram som ska säkerställa god lönsamhet vid lägre utnyttjandegrad av produktionsanläggningarna i Sverige. Bland annat optimeras tillverkningen vid olika fördefinierade utnyttjandegrader. Programmet innebär en årlig permanent kostnadsreduktion om 500 Mkr. Utöver det omvandlas 300 Mkr av de fasta kostnaderna till rörliga kostnader.

På intäktssidan ökade fokus på att stödja kunderna i omställningen till höghållfasta stål genom att bistå med teknisk kompetens i utvecklingsfasen av nya produkter, bearbetning av stål, framtagning av komponenter och effektiva logistiklösningar.

Investeringar

Totala investeringar under året uppgick till 759 (1 837) Mkr, varav 99 (750) Mkr avsåg strategiska investeringar. Under första kvartalet avslutades installationen av den nya direkthärdningslinjen i Borlänge för tillverkning av kylda stål. Övriga mindre strategiska investeringar gällde omställningen till en flexiblare produktion och effektivare logistiklösningar, men även investeringar i Polen och Sydafrika för utökad kapacitet inom bearbetning och

inom Hardox Wearparts. Löpande gjordes också investeringar inom ramen för underhåll, miljö, hälsa och säkerhet.

Produktion och leveranser

Under slutet av första kvartalet startades åter den större masugnen i Oxelösund, vilken varit ur drift sedan sommaren 2011. Samtidigt stoppades den mindre masugnen. Den svaga efterfrågan och lageravveckling hos kunderna medförde att produktionen anpassades.

I Europa föll efterfrågan av tunnplåt mest, vilket påverkade SSAB EMEA som är Nordens största tillverkare av tunnplåt. Efterfrågan på nischprodukter var mer stabil. Nischprodukternas andel av totala leveranser uppgick till 47 (43) procent under 2012.

Konkurrenter

Konkurrensen på SSAB EMEAs marknader är fortsatt stor. Överkapaciteten, främst inom tunnplåt, och en svag efterfrågeutveckling medförde pressade priser under en stor del av året.

Bland SSAB EMEAs konkurrenter märks ArcelorMittal, Dillinger, Rautaruukki, Salzgitter, ThyssenKrupp samt VoestAlpine.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2012

Automotive		Norden	
Construction machinery (inkl. lifting)		Övriga västra Europa	
Material handling (inkl. mining)		Centrala/östra Europa	
Heavy transport		Mellanöstern	
Building		Afrika	
Protection & tooling	

SSAB Americas

SSAB Americas är en ledande leverantör av grovplåt i Nord- och Latinamerika. Under 2012 startade tillverkningen i den nya härdlinjen i Mobile, vilket mer än fördubblade kapaciteten av kylda stål. SSAB Americas har en bred produktportfölj inom standardgrovplåt och nischprodukter, vilken har utökats genom tillverkningen av slitstålet Hardox och konstruktionsstålet Weldox. SSAB Americas har i en konkurrensutsatt marknad befäst sin starka ställning.

Nordamerika

Under första halvåret 2012 var efterfrågan stark inom flertalet segment. Under sommaren började marknadsbilden att försämras. Efterfrågan mattades av, vilket förvärrades av lageravveckling hos kunderna. Den försvagade marknaden bestod under fjärde kvartalet. Samtidigt ökade stålimporten till Nordamerika till nivåer som inte setts sedan lågkonjunkturen 2008. Den lägre efterfrågan och ökat utbud resulterade i en svag orderingång och pressade marginaler.

En av drivkrafterna på den nordamerikanska marknaden var expansionen inom naturgas, främst drivet av skiffergasfyndigheterna i USA och västra Kanada. Denna sektor och dess närliggande branscher med leverantörer och distributörer av flytande energi visade stark efterfrågan under hela året. Försäljningen till vindkraftindustrin var god under första halvåret, men stannade av i USA under andra halvåret.

Under 2012 ökade försäljningen inom fordonsindustrin i USA. Tillväxten var störst inom segmentet lättare och energisnålare

privatbilar. Effekten av denna marknadsförskjutning innebar att SSAB Americas ökade försäljningen av stål till den nordamerikanska bilindustrin.

Tillväxten inom gruvindustrin och kundsegmentet Heavy Transport medförde ökad efterfrågan på stål under första delen av året. Efter sommaren mattades dock efterfrågan av genom lägre export av färdiga produkter från USA och minskad efterfrågan från gruvindustrin.

Efterfrågan på stål till byggindustrin visade under hela året en låg, men stabil tillväxt både inom privatbostäder och kommersiella fastigheter. Detta resulterade även i en ökad efterfrågan från tillverkare av lyftkranar under 2012.

Försäljning inom Protection & tooling ökade under året, men utgör fortfarande en relativt liten andel av SSAB Americas totala försäljning. Inom segmentet minskade efterfrågan från den militära sektorn vilket kompenserades av försäljning till den privata sektorn.

Efterfrågan från Steel Service Centers minskade och lageravvecklingen ökade.

»Förvärvet inom ytbehandling visar SSAB Americas ökade fokus på att stödja kunderna genom bearbetade produkter och tjänster.«

Charles Schmitt, affärsområdeschef SSAB Americas (Nord- och Latinamerika)

27%

Nischprodukternas andel av affärsområdets leveranser

Latinamerika

Försäljningen till Latinamerika ökade 2012 även om ländernas underliggande ekonomiska tillväxt inte motsvarade de förväntningar som fanns i början av året.

Försäljningen av SSAB Americas höghållfasta stål ökade framför allt i Brasilien, Chile och Peru. Den drivande branschen inom Latinamerika var gruvindustrin, vilket resulterade i att en stor del av SSAB Americas tillväxt under 2012 kan hänföras till detta kundsegment. Under tredje kvartalet utökades kapaciteten i SSABs mining excellence center i Santiago, Chile. Via centret kan SSAB Americas erbjuda tjänster utöver hela plåtar och i direkt anslutning till gruvindustrin. Liknande center finns i Alabama, USA, samt i Montreal och Vancouver, Kanada.

Även tipper inom segmentet Heavy transport visade tillväxt i Latinamerika, till stor del påverkat av tillväxten inom gruvindustrin. Efterfrågan på trailer inom samma segment föll däremot, framför allt i Brasilien.

I Brasilien påverkades försäljningen till fordonsindustrin genom ökad konkurrens både från lokala producenter och import från Europa och Asien. Nedgången i Brasilien kunde dock kompenseras genom starkare efterfrågan från bilindustrin i Mexiko.

Inom infrastruktur gynnades efterfrågan på stål av fortsatt stora privata och statliga investeringar i Brasilien. Några av investeringarna är initierade av de förestående sportevenemangen, fotbolls-VM och

Olympiska Spelen. Efterfrågan på stål ökade även inom jordbruksindustrin i Brasilien som visade god utveckling tack vare ökad global efterfrågan på brasilianska matvaror.

Under året öppnades nya strategiska försäljningskontor i Colombia och Argentina för att öka penetrationen på dessa viktiga marknader.

Investeringar

Totala investeringar under året uppgick till 570 (1 206) Mkr, varav 486 (1 048) avsåg strategiska investeringar. Den andra härdlinjen i Mobile togs i bruk under andra kvartalet och ökade produktionskapaciteten för kylda stål med cirka 200 kton till totalt cirka 300 kton. Utöver slitstålet Hardox, började verket i Mobile också att tillverka konstruktionsstålet Weldox under året.

Satsningarna på att växa andelen mervärdestjänster omfattade bland annat SSAB Americas integration av Wear Solutions i

Birmingham, Alabama, som har specialiserat sig på kromkarbidbelagda produkter. Mindre investeringar gjordes även för att utöka bearbetningskapaciteten för Hardox- och Weldoxstål i Houston och St: Paul, USA, och i Santiago, Chile. I Montpelier genomfördes miljöförbättrande investeringar.

Produktion och leveranser

På grund av lägre efterfrågan minskades produktionen något under 2012. Den nya härdlinjen i Mobile har stärkt SSAB Americas konkurrenskraft ytterligare genom att utöka den lokala produktionen av höghållfasta stål, minska leveranstiderna och öka flexibiliteten. SSAB Americas bedömer att marknadsandelen inom kylda stål har ökat under året.

Andelen nischprodukter av totala leveranser uppgick under 2012 till 27 (26) procent.

Konkurrenter

Under året ökade konkurrensen främst genom ökad import av ordinär grovplåt. Såväl asiatiska som europeiska producenter ökade sin närvaro i regionen.

Bland lokala konkurrenter finns Nucor, ArcelorMittal och Evraz i USA, Essar Steel i Kanada och Usiminas i Latinamerika.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2012

Automotive		USA	
Construction machinery (inkl. lifting)		Kanada	
Material handling (inkl. mining)		Centralamerika	
Heavy transport		Sydamerika	
Building	
Energy	
Protection & tooling	

SSAB APAC

Under 2012 fortsatte SSAB APAC att utveckla verksamheten i syfte att öka närvaron i regionen. Verksamheten i det nya F&U-centret ökade. Färdigställningslinjen som togs i bruk under året medförde att servicenivån till kunderna kunde höjas ytterligare genom kortare ledtider och mer flexibla leveranser.

Asien, Australien och Nya Zeeland

Marknaderna inom SSAB APAC påverkades även de under 2012 av den inbromsade världsekonomin. Under första halvåret var efterfrågan på stål fortfarande god, men leveranserna minskade till följd av lageravveckling i kundled. Detta berörde främst kunder inom bilindustrin och tillverkare av mobila lyftkranar. Under andra halvåret minskade efterfrågan inom de flesta segment.

Gruvindustrin är ett viktigt kundsegment för SSAB APAC och efterfrågan var fortsatt stark under inledningen av året. Efter sommaren påverkades dock även gruvindustrin av den lägre tillväxttakten i tillverkningsindustrin och fallande råvarupriser. Mot slutet av året skedde en viss återhämtning.

Kina är fortsatt den största drivkraften i regionen och världens största konsument av stål. Under andra och tredje kvartalet sänkte den kinesiska staten investeringstakten och exporten påverkades negativt av den globala lågkonjunkturen, vilket framför allt påverkade den kinesiska byggindustrin och maskintillverkarna som är betydande kunder till SSAB APAC. Kinas andel av SSAB APACs försäljning var relativt konstant och svarade för 57 procent av intäkterna.

Först under andra halvåret 2012 började Japans ekonomi att visa tydliga tecken på en återhämtning från följderna av tsunamin i mars 2011. Ur SSABs perspektiv återhämtade sig främst tillverkare av tipper och aktörer inom återvinningsindustrin.

Indonesien är en allt viktigare marknad för SSAB APAC och utvecklingen var under hela året positiv, till stor del tack vare en stark gruvsektor. Mot slutet av året minskade dock efterfrågan till följd av fallande världsmarknadspriser på kol och järnmalm. I december öppnade SSAB APAC ett nytt lager på Kalimantan, Borneo för att genom lagerhållning och logistiktjänster ytterligare öka servicenivån.

Under större delen av året visade Australien en fortsatt god utveckling inom gruv- och gruvrelaterad industri. Även denna marknad försvagades dock i slutet av året. Från andra segment var efterfrågan i Australien låg under hela året.

Andelen applikationer baserade på höghållfasta stål är låg i Indien och efterfrågetillväxten på längre sikt bedöms därför vara god.

»Genom att kunna skräddarsy leveranserna enligt kundernas önskemål har SSAB stärkt varumärket i regionen och skapat en stabil grund för fortsatt tillväxt.«

Martin Pei, affärsområdeschef SSAB APAC (Asien, Australien, Nya Zeeland)

96%

Nischprodukternas andel av affärsområdets leveranser

Korea är starkt beroende av exportindustrin och inte minst fordonstillverkningen. På grund av avmattningen i världsekonomin minskade därför efterfrågetillväxten på stål i Korea.

Investeringar

Totala investeringar under året uppgick till 77 (166) Mkr, varav 72 (164) mkr avsåg strategiska investeringar. De största investeringarna utgjordes av slutförandet av färdigställningslinjen och F&U-centret i Kunshan. Genom dessa investeringar har SSAB APAC en stabil grund för fortsatt tillväxt i regionen.

F&U-centret i Kunshan utökades under året både med personal och utrustning för att kunna bearbeta och utveckla nya applikationer baserade på höghållfasta stål så nära kunden som möjligt. Flera kundprojekt genomfördes i syfte att utveckla applikationer som tipper och skopor. Projekten genomfördes i nära samarbete med kunderna och med stöd från SSABs Knowledge Service Center. F&U-centret utbildade även kunder och SSABs anställda i hur de höghållfasta stålens egenskaper kan tas till vara på bästa sätt.

Produktion och leveranser

Från andra kvartalet 2012 ökade SSAB APAC gradvis leveranserna från färdigställningslinjen i Kunshan. I och med färdigställningslinjen kan SSAB APAC ta emot halvfabrikat levererat från Sverige eller USA och kundanpassa plåten på plats genom skärning, blästring och målning. Därmed

förkortas leveranstiderna och leveransprecisionen förbättras.

SSAB APAC har under året utvecklat mervärdestjänsterna både i Kunshan och i Singapore. Genom att tillverka och leverera komponenter istället för plåtar, främst till kranproducenter, dumper- och skoptillverkare, samt slitdelar till slutkunder har SSAB APAC stärkt samarbetet med strategiska kunder.

SSAB APAC fokuserar enbart på försäljning av höghållfasta stål. Andelen höghållfasta stål av totala leveranser uppgick 2012 till 96 (98) procent.

Genom ett ökat antal medlemmar inom Hardox Wearparts i Japan, Australien, Kina och Korea har marknadspenetrationen inom regionen ökat och varumärket Hardox stärkts. Den utvecklingen förväntas fortsätta framöver.

Konkurrenter

Konkurrensen har ökat inom regionen och utgörs av såväl europeiska som lokala producenter. De lokala producenterna har ökat i antal och i utbud, framför allt i Kina.

De lokala ståltillverkarna är bland andra japanska JFE och NSC/Sumitomo, sydkoreanska Posco och kinesiska Baosteel, Hebei, Wuhan, Shandong och Nanjing samt australienska Bisalloy och indiska Essar. Bland de europeiska konkurrenterna återfinns ArcelorMittal, Dillinger, ThyssenKrupp, Rautaruuki och Duferco Clabecq.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2012

Automotive		Kina	
Construction machinery (inkl. lifting)		Korea	
Material handling (inkl. mining)		Japan	
Heavy transport		Indonesien	
Energy		Indien	
Protection & tooling		Australien	
		Singapore	

Tibnor

Tibnor är en ledande ståldistributör i Norden och en viktig försäljningskanal för SSABs svenska stålrörelse. Förutom direktförsäljningen från verk erbjuder Tibnor logistiklösningar och produktionstjänster som blir allt viktigare för kunderna i takt med att de strävar efter att minska den egna lagerhållningen och effektivisera produktionen. I Sverige svarar Tibnor för över en tredjedel av ståldistributörernas andel.

Stål- och metalldistributör

Tibnor har en ledande ställning inom stål- och metallhandeln i Norden och är den marknadsledande distributören i Sverige, men verkar även i Norge, Danmark och Finland. I Norge verkar Tibnor inte bara i egen regi utan även via två hälftenägda intressebolag.

Under 2012 avsåg 76 (77) procent av Tibnors försäljning leveranser i Sverige. Av totala stålleveranser i Sverige sker drygt 40 procent via distributörer. Tibnor svarar för mer än en tredjedel av distributörernas andel i Sverige.

Tibnor har över 7 000 kunder och de viktigaste kundsegmenten utgörs av företag inom fordons-, verkstads- och byggindustrin. En betydande del av Tibnors kunder inom fordons- och verkstadsindustrin är underleverantörer till svensk exportindustri.

Vid årsskiftet var antalet anställda ungefär samma som 2011 trots årets förvärv, 797 (798).

Lagerhållning, bearbetning och direktförsäljning

Tibnors traditionella kärnaffär finns inom områdena handelsstål och rostfritt stål där företaget erbjuder ett komplett sortiment av tunn- och grovplåt, långa produkter och specialstål. Dessutom omfattar affärsverksamheten försäljning av metaller och byggrelaterade stålprodukter.

Under året minskade efterfrågan inom alla produktsegment. Under första halvåret vek efterfrågan främst inom tunnplåtsprodukter. Tunn- och grovplåt är dock fortfarande det största produktsegmentet och svarade för 40 (42) procent av Tibnors försäljning under 2012. Försäljningen av armeringsprodukter utvecklades starkast under året, men är fortsatt det minsta produktsegmentet med 6 (5) procent av den totala försäljningen. Under slutet av året tecknade Tibnor ett samarbetsavtal med PEAB för levererans av armeringsprodukter och handelsstål i Sverige, Norge och Finland. Samarbetet innebär inte bara materialleverans utan är en helhetslösning som även omfattar logistik, produktion och administration.

Mervärdestjänster i form av logistiklösningar och produktionstjänster är av växande betydelse för SSAB och Tibnors kunder. Genom denna tjänst kan kunderna minimera sina egna lager och utan förberedelser

»Kombinationen av ett heltäckande distributionssystem tillsammans med kostnadseffektiva produktionstjänster gör Tibnor till en stark resurs i kundens egen produktion.«

Mikael Nyquist, VD Tibnor

79%

av försäljningen avser lagerförsäljningen och bearbetning

integrera produkterna direkt i sina produktionsprocesser. Tibnor kan exempelvis anpassa tunnplåt genom spaltning, formatklippning och skärning, men också bearbeta övriga material i egna produktionsanläggningar genom kapning, slungrensning, målning, figurskärning med mera.

För att ytterligare stärka mervärdestjänsterna inom SSAB-koncernen förvärvade Tibnor under 2012 den tidigare samarbetspartnern E. M Eriksson Steel Service Center Aktiebolag i Borlänge. Bolaget är specialiserat på klippning, bockning och laserskärning av höghållfasta stål. Inom andra kompetensområden kompletterar Tibnor egna anläggningar med externa produktionspartner, vilket innebär ett utökat mervärdeserbjudande till kund.

Under året stärkte även Tibnor sitt nätverk av distributionspartner i Sverige. Genom fördjupade samarbetsavtal med ett 15-tal distributionspartner ökar marknadstäckningen och företaget kommer närmare kunderna samtidigt som logistikflödet kan effektiviseras ytterligare.

Inom metallområdet fokuserar Tibnor på handel med metaller för industriellt bruk. Som distributör av aluminium, koppar och mässing är Tibnor förutom i Sverige även en av de största aktörerna i Finland och Danmark. Efterfrågan på metaller föll under 2012 och försäljningen minskade med cirka 20 procent. Störst var försäljningsbortfallet inom aluminium, men även försäljningen av koppar och mässing minskade, dels genom lägre leveransvolym dels genom pressade metallpriser.

Under 2012 ökade andelen bearbetning av stål och metaller samt lagerförsäljning med 4 procentenheter, jämfört med 2011, till 79 procent av den totala försäljningen. Resterande 21 procent avsåg direktförsäljning från verk.

Marknad

Normalt ökar efterfrågan i början av året för att fylla på de lager som kunderna avvecklat inför årsskiftet. I början av 2012 ökade efterfrågan som normalt men försvagades under våren med fallande priser som följd. Sommaren präglas normalt av en säsongsmässig avmattning som under 2012 var kraftigare än normalt. Den svaga marknaden bestod under resten av året bland annat beroende på lageravveckling.

Tillbakagången i efterfrågan var störst från den svenska verkstads- och fordonsindustrin som är starkt exportorienterad. Efterfrågan från byggindustrin minskade inte lika mycket och därmed påverkades inte långa produkter och armeringsprodukter i lika hög utsträckning som övriga handelsstål.

I Finland minskade efterfrågan betydligt, vilket främst visade sig i reducerade leveransvolymer av tunnplåtsprodukter. Volymerna till Danmark, som till stor del är tunnplåt, låg ungefär på samma nivå som året innan.

Sammantaget minskade leveranserna under 2012 med 12 (+3) procent. Försäljningen minskade med 8 (+8) procent.

Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater

Tibnor äger 50 procent av aktierna i Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater. Resterande 50 procent ägs av Tata Steel Europe.

Norsk Stål är Norges största ståldistributör. Försäljningen för året minskade till 2 236 (2 378) Mkr och Tibnors resultatandel blev 8 (20) Mkr. Antalet anställda uppgick till 284 (266).

Norsk Stål Tynnplater är Norges största Steel Service Center. Försäljningen för året minskade till 576 (649) Mkr och Tibnors resultatandel uppgick till 4 (3) Mkr. Antalet anställda uppgick till 50 (49).

Konkurrenter

Bland konkurrenterna märks BE Group och Rautaruukki, samt ett antal snävt produktorienterade företag, fristående eller ägda av utländska producenter. Övriga aktörer är andra Steel Service Centers.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2012 Försäljning per produktsegment

	Sverige	
	Norge	
	Danmark	
	Finland	
	Övriga	

Mkr	2012	2011
Tunn- och grovplåt	2 372	3 008
Långa produkter	1 069	1 264
Specialstål	947	1 130
Metall	576	729
Rostfritt	634	735
Armeringsprodukter	350	366
Övrigt	13	12
Summa	5 961	7 244

Utsikter på kort sikt

Stålefterfrågan i EU bedöms vara något högre under första kvartalet 2013 än under fjärde kvartalet 2012 på grund av lageruppbyggnad i kundled. Den nedåtgående pristrenden har avstannat även om de aviserade prishöjningarna inte kunnat genomföras.

I Nordamerika påverkar de politiska besluten kring statsfinanserna stålefterfrågan negativt. Spotpriserna för standardgrovplåt har sjunkit under årets första veckor medan skrotpriserna har varit stabila. Dock bedöms en viss lagerpåfyllnad ske under första delen av året, som bedöms ha en något positiv inverkan på volymerna under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2012. Under 2013 kommer två underhållstopp i de amerikanska verken att genomföras. Det första kommer att ske under tre veckor i mars/april och bedöms

påverka resultatet negativt med cirka 150–200 Mkr, varav något mer i andra kvartalet än i första kvartalet. Planering för det andra underhållsstoppet pågår och bedöms genomföras mot slutet av tredje kvartalet eller i början av fjärde kvartalet.

Stålkunderna i Kina påverkas positivt av de stimulanser som regeringen har aviserat och första kvartalets efterfrågan bedöms därför bli något bättre än kvartalet innan.

Ansvar och styrning

Stålindustrin är central i samhällsuppbyggnaden. SSABs höghållfasta stål har många fördelar i en hållbar tillväxt där förutsättningen är att uppnå samma mål med mindre resurser. Samtidigt är ståltillverkning energiintensiv, riskfylld och beroende av naturresurser och därmed föremål för höga miljö- och säkerhetskrav.

Riktlinjer för hållbarhetsarbetet

Genom innovation och i nära kundsamarbeten ger SSABs nischstålprodukter resursbesparingar, ökad effektivitet och livslängd samt en bättre totalekonomi för kunden. I takt med allt högre hållbarhetskrav ökar relevansen i SSABs erbjudande. Samtidigt arbetar SSAB kontinuerligt med att minska miljöpåverkan, fokusera på säkerhet och arbetsmiljö samt ansvarsfulla relationer med marknad och leverantörer.

Miljö och hållbarhetspolicy

För att stödja organisationen i det dagliga arbetet har SSAB antagit en Miljö- och hållbarhetspolicy, som i sammanfattning innebär;

• • SSAB ska fortsätta att utveckla produkter och tjänster tillsammans med kunder så att det aktivt bidrar till en miljöriktig och lönsam affär
• • SSAB lägger vikt vid effektiv användning av råmaterial och energi, samt att minimera avfall
• • SSAB visar respekt för medarbetare och tillhandahåller en säker och utvecklande arbetsmiljö
• • Transparens och öppenhet eftersträvas

Affärsetiska bestämmelser

SSABs Affärsetiska bestämmelser ger riktlinjer för hur SSAB agerar gentemot intressenterna och på marknaden. Bestämmelserna är överordnade samtliga olika policyer på affärsområdes- eller dotterbolagsnivå och kan i vissa fall vara mer långtgående än lagar och regler.

SSABs Affärsetiska bestämmelser ger vägledning inom:

• • Hälsa och säkerhet för medarbetarna
• • Mångfald och internationellt erkända arbetsrättsliga riktlinjer
• • Affärsetik och integritet
• • Mänskliga rättigheter
• • Intressent- och samhällsrelationer
• • Miljö
• • Kommunikation

SSAB har en särskild instruktion om förbudet mot mutor. Frågor som rör mångfald och lika möjligheter regleras i en separat policy.

Riskmedvetenhet och systematiskt arbete

Ledningssystem och handlingsprogram säkerställer att koncernen arbetar systematiskt med kritiska hållbarhetsfrågor. För att effektivt styra verksamheten i enlighet med SSABs mål, Miljö- och hållbarhetspolicy och Affärsetiska bestämmelser används flera olika ledningssystem och verktyg. Såväl tredjepartcertifierade som egenutvecklade system förekommer.

Arbetet inom miljö och klimat sker i huvudsak inom ramen för miljöledningsstandarden ISO 14001 och via lokala energiledningssystem. Standarden för systematiskt arbete med hälsa och säkerhet, OHSAS 18001, implementeras successivt vid alla produktionsorter.

Miljörisker och arbetsmiljörisker finns med i SSABs interna riskkontroll och vid interna revisioner. Försäkringsbara risker, inom ramen för SSABs egendoms- och ansvarsförsäkringar, analyseras årligen tillsammans med försäkringsbolagen. God hantering av risker förknippade med skada på människa, miljö och anläggningar är absoluta krav för att få teckna en försäkring.

Whistle blower

En koncerngemensam whistle blowerfunktion ger alla medarbetare möjlighet att rapportera om allvarliga missförhållanden och överträdelser av SSABs olika policyer.

SSAB HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012

Varje år publicerar SSAB en separat hållbarhetsredovisning som speglar de viktigaste aspekterna av SSABs verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv. Rapporten redogör för de aktiviteter och resultat som nåtts under året men beskriver också det systematiska hållbarhetsarbetet som är mer långsiktigt. SSAB tillämpar rapporteringsstandarden GRI (Global Reporting Initiative) och bedömer att rapporten lever upp till nivå C. Hållbarhetsredovisningen i sin helhet utgör SSABs årliga rapportering till Global Compact. Rapporten finns i tryckt version eller för nedladdning på www.ssab.com på både svenska och engelska. Frågor eller synpunkter välkomnas via info@ssab.com.

Lönsamt miljöarbete

Under året har förbättringsarbetet inom miljöområdet fortsatt. Arbetet har framför allt handlat om att lyfta miljö-, energi- och klimatfrågor. Fokus på lång sikt är effektiviseringar och innovationer som minskar miljöpåverkan från produktionen. Årets slut innebär också början på den nya handelsperioden för utsläppsrätter inom EU.

Viktigaste miljöaspekterna

Ståltillverkning är energi- och resurskrävande och medför betydande påverkan på den yttre miljön. Stålindustrin i världen står tillsammans för knappt sju procent av de globala koldioxidutsläppen, enligt World Steel Association.

I Sverige tillhör SSABs masugnar landets största utsläppskällor. SSABs stålverk tillhör världens mest effektiva när det gäller att minimera utsläpp, men det finns ändå visst utrymme för ytterligare förbättringar. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och skärpta krav styr verksamheten vidare mot kontinuerliga förbättringar. De viktigaste miljöaspekterna för SSAB är:

• • Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften
• • Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten
• • Effektiv råvaru- och energianvändning
• • Minskat processavfall till deponi

Mer skrot i Luleå

Etableringen av Merox i Luleå har bidragit till att masugnen kan använda skrot som komplement till järnmalmspellets även under vintertid. Tidigare har skothögarna samlat på sig fukt och frusit under vintrarna. Merox har koordinerat arbetet kring materialflödena trots

temperaturer nedåt –35ºC. Dessutom har Meroxtillverkade briketter av biprodukter från Oxelösund ersatt malmråvara i Luleå under 2012.

Under 2012 fortsatte arbetet med kostnads- och resursbesparingarna med fokus på att identifiera en optimal mix mellan metallskrot, LD-slagg och briketter.

Tilldelning av utsläppsrätter 2013–2020

SSAB har meddelats en preliminär tilldelning av utsläppsrätter från Naturvårdsverket, vilka uppgår till cirka 75 procent av tilldelningen i den föregående perioden. Förslagen från Naturvårdsverket ska godkännas av EU-kommissionen för att träda i kraft.

Varmapparater ger dubbel vinst

I början av 2012 kunde SSAB se den fulla effekten av investeringen i varmapparaterna vid den mindre masugnen i Oxelösund. Vinsterna är betydande både ur miljö- och ekonomiskt perspektiv. De beräknade besparingarna uppgick till 75–120 Mkr per år, men sett till helheten är besparingarna större än så. Varmapparaterna ger en jämnare och mer stabil drift av masugnen, vilket är effektivare och reducerar miljöpåverkan. Det innebär att den varma blästerluften som blåses in i masugnen blir hetare och då kräver råjärnsprocessen mindre injektionskol och koks per ton producerat järn. Det sänker koldioxidutsläppen.

Syrgas 99 m3

Kina tillvaratar gas

I Kunshan har SSAB APAC installerat utrustning för regenerativ termisk oxidation (RTO) som tillvaratar farliga avgaser och spillvärme från målningslinjen. Gaserna återvinns genom att värmen som uppstår när gaserna förbränns återanvänds till uppvärmning av förvärmare och till en torkugn.

Investeringen är en del av satsningen på återvinning som pågår inom SSAB APAC och där även en intern miljöorganisation är under uppbyggnad.

Kontinuerliga förbättringar i ssab Americas

I Mobile och Montpelier ingår miljöcheferna i tvärfunktionella arbetsgrupper som består av medarbetare från olika delar i organisationen med syfte att identifiera potentiella effektiviseringsåtgärder som avfallsminimering och återvinningsmöjligheter. Målet är att sänka de operativa kostnaderna i stålverken.

I ljusbågsugnen i Montpelier togs ett nytt stoftavskiljningsfilter i bruk i november. Den utökade stoftavskiljningskapaciteten förbättrar driften, men har också säkerhets- och miljöfördelar. Eftersom större volymer partiklar från smältningsprocessen i ljusbågsugnen kan avskiljas förbättras arbetsmiljön avsevärt.

Östersjöprojekt om koldioxidlagring

SSAB tog under 2012 beslut om att delta i ett projekt om koldioxidlagring, så kallat CCS (Carbon dioxide Capture and Storage), i Östersjöregionen. Projektet, BASTOR 2, beräknas pågå under en tvåårsperiod till och med 2014. Projektet innebär att undersöka om koldioxid kan lagras i de djupa sandstensformationer som finns långt under Östersjöns botten.

Projektet tar ett helhetsgrepp och ska beskriva konsekvenser ur såväl miljö- som samhällsperspektiv men även legala aspekter.

Dessutom undersöks behov av eventuell infrastruktur för transporter av koldioxid. SSAB deltar tillsammans med ett antal svenska industriföretag i projektet som stöds av Energimyndigheten och Global CCS Institute.

ULCOS-BF och HIsarna

SSAB deltar i två europeiska samarbetsprojekt inom ULCOS, som båda har målet att halvera koldioxidutsläppen vid stålframställning. Det ena kallas ULCOS-BF och är en helt ny typ av masugn där koldioxid kan avskiljas för lagring. Förberedelserna för att bygga om en av

1) Redovisningen omfattar den svenska verksamheten för orterna Oxelösund, Borlänge och Luleå. För Luleå ingår även utsläppen från det hälftenägda LuleKraft som baserar sin verksamhet på SSABs processgaser. Transporter ingår inte. Siffror för 2012 är preliminära.

2) För de svenska anläggningarna motsvarar utsläppen de som redovisas inom EU:s handelssystem.

ArcelorMittals masugnar i Frankrike till en demonstrationsanläggning har pågått enligt baserat på planen att ta anläggningen i drift före utgången av 2015. Under hösten har ArcelorMittal dock meddelat att de inte har för avsikt att starta ugnen. SSAB och övriga projektdeltagare undersöker möjligheterna för att driva projektet vidare.

Det andra projektet, som kallas HIsarna och är en helt ny typ av process för framställning av råjärn, bedrivs i pilotskala. Under året har ett antal test genomförts i anläggningen som är belägen på Tata Steels stålverk i IJmuiden i Nederländerna.

Vanadinprojekt tillsammans med Mistra

Under året har det åttaåriga projektet Stålkretsloppet, som delvis finansierats av Mistra, avslutats enligt plan. I ett av delprojekten har SSAB tillsammans med LKAB och Rautaruukki stöttat forskning om vanadin, under projektledning av Swerea Mefos. Forskningen spänner från ren grundforskning till industriella försök och vanadins inverkan på miljön. Vanadin ingår i den järnmalm som SSAB använder och det har varit en utmaning att hitta vägar för att kunna ta till vara vanadinet som är en värdefull legeringsmetall i stålindustrin. Normalt hamnar vanadinet i stålslaggen, vilket medför begränsade användningsmöjligheter för slaggen. Forskningsprojektet har bland annat resulterat i en ny metod för hur en kommersiell vanadinprodukt kan framställas och som nu kan implementeras steg för steg i SSABs processer.

Tillståndsärenden och dialog med myndigheter

Som en del i EU:s industriemissionsdirektiv (IED), översattes under året det så kallade BREF-dokumentet (BAT Reference Documents) för stålindustrin. Det beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik (BAT) i de olika processtegen inom ståltillverkning. En viktig punkt är att de utsläppsvärden som kan uppnås vid användning av bästa tillgängliga teknik blir bindande värden, detsamma som villkor, i varje stålföretags tillstånd att bedriva verksamhet. IED börjar tillämpas för tillståndspliktig verksamhet i Sverige under 2014.

SSAB kommer att delfinansiera provtagningar för att undersöka eventuella föroreningar kring Dannemora gruva, där SSAB historiskt varit verksamt.

SSAB i Oxelösund har utfört omfattande utredningar avseende utsläpp till luft och vatten, energieffektivitet samt buller mot närområden. Dessa utredningar har lämnats in till Mark- och miljödomstolen under 2012 i form av 12 prövotidsundersökningar. SSAB i Luleå har genomfört ett antal utredningar om utsläpp av bland annat stoft och svavel som rapporterats till samma instans. Beslut väntas under 2013.

Inom SSAB Americas fortsätter dialogen med myndigheter lokalt och på nationell nivå, både direkt och genom olika branschorganisationer. Syftet är att förmedla och skapa förståelse för hur miljöreglering och lagstiftning påverkar verksamheten.

Miljötillstånd och lagstiftning

I Sverige fastställer Mark- och miljödomstolen villkoren för SSABs verksamheter, en process som påverkas av vilka beslut som fattas inom EU kring bland annat miljölagstiftning. I USA har den federala regeringen och den amerikanska miljömyndigheten, US EPA, motsvarande roll.

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som reglerar bland annat produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier.

Samtliga produktionsenheter uppfyller sina respektive lokala miljökrav och koncernen har lagstadgad miljöskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje part.

De maximalt tillåtna produktionsnivåerna för svenska verksamheten anges i tabellen nedan. I Nordamerika bestäms produktionsnivåerna i form av begränsningar av maximal volym produktion per timme.

Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna

kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2012
Koks	Luleå	1 100	652
	Oxelösund	530	396
Råjärn	Luleå	– 1)	1 927
	Oxelösund	2 000	879
Stålämnen	Luleå	3 000	1 803
	Oxelösund	1 900	882
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	1 720
	Oxelösund	820	532
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 133
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	717
Glödgad plåt	Borlänge	650	415
Metallbelagd plåt	Borlänge	400	284
Målade produkter	Borlänge	140	74
	Köping	30	15
	Finspång2)	40	17

1) Ej reglerat

2) Produktionen mäts i miljoner m2

Högpresterande organisation

En av de bärande delarna i SSABs strategi är en högpresterande organisation. Det innebär ett långsiktigt arbete med att både utveckla och stärka prestationskulturen, nolltolerans mot olyckor och att fortsätta vara ett attraktivt kunskapsföretag. Att utveckla medarbetare och skapa spännande karriärvägar är viktiga prioriteringar.

Övergripande prioriteringar

Att säkra försörjning av kompetens för framtiden är en utmaning för SSAB och hela stålindustrin. SSAB arbetar aktivt för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och för att främja att rätt kompetens finns på arbetsmarknaden. Utvecklingsmöjligheter i en spännande global och säker arbetsmiljö är avgörande faktorer.

För att följa strategin om en högpresterande organisation arbetar SSAB systematiskt med prioriterade frågor;

• • Utveckling av medarbetare
• • Ledarskap
• • Långsiktig kompetensförsörjning
• • Jämställdhet och mångfald
• • Säkerhet och arbetsmiljö
• • Förebyggande hälsoarbete

Ökat strategiskt fokus

Under året har ett systematiskt arbete inletts för att kartlägga framtida kompetensbehov med utgångspunkt i strategiska initiativ. Syftet är att på ett mer strukturerat sätt identifiera var kompetens finns och kommer att behövas i framtiden. I ett inledningsskede fokuserar SSAB på ett antal kritiska kompetensområden för att

etablera metoderna och arbetssätten för kompetenskartläggningen.

Ett kvitto på koncernens pågående arbete med kompetensutveckling och säkerhet är hur väl de globala investeringsprojekten för ökad produktionskapacitet av höghållfasta stål har genomförts. Utbyte av kompetens och erfarenheter inom koncernen tillsammans med ett tungt fokus på säkerhet har varit avgörande för att, på ett effektivt sätt, färdigställa SSABs stora projekt under 2012 – härdlinje i Mobile, kylsträcka i Borlänge, ny färdigställningslinje i Kunshan och ökad kapacitet i Oxelösund.

Voice '12 visar på fortsatt positiv trend

Under året genomförde SSAB den koncernövergripande medarbetarundersökningen Voice '12. Det är tredje gången sedan 2008 som en fullskalig Voice genomförs. Undersökningen vänder sig till samtliga medarbetare. Voice utgör ett viktigt verktyg för chefer på alla nivåer när det gäller förbättringsarbete och utveckling av ledarskapet.

Årets undersökning genomfördes på 12 språk och svarsfrekvensen på 86 procent var den högsta hittills.

Resultaten från Voice har generellt sett utvecklats positivt trots konjunktursvängningar och åtgärder för att minska kostnader. Mättalet Employee Satisfaction Index (ESI), för hur nöjda medarbetarna är med SSAB som arbetsgivare ökade från 84 procent 2010 till 89 procent 2012. Ett av målen för arbetet med en högpresterande organisation är att nå mer än 90 procent senast 2015. En förklaring till den positiva utvecklingen ligger i det förbättringsarbete som genomförts sedan förra Voice-undersökningen 2010.

Medarbetarna inom samtliga affärsområden visade också ökat engagemang, och tydlighet gällande de egna och företagets mål.

Reducerad personalstyrka

Effektiviseringsprogram och anställningsstopp innebar att antal anställda minskade i SSAB EMEA. I SSAB Americas ökade antalet anställda, främst på grund av bemanningen av den nya härdlinjen i Alabama. Satsningen på en ökad närvaro i Asien innebar ett ökat antal medarbetare.

Medeltal antal anställda, könsfördelning

	Antal anställda			Andel kvinnor, %
	2012	2011	2012	2011
Moderbolaget
Sverige	57	52	51	50
Dotterbolagen
Sverige	6 402	6 644	20	19
USA	1 273	1 239	12	12
Övriga	963	895	29	29
Summa	8 695	8 830	20	19

Antal anställda vid årets slut

	2012	2011	Förändring,%
SSAB EMEA	6 504	6 742	–4
SSAB Americas	1 394	1 338	4
SSAB APAC	220	171	29
Tibnor	797	798	–
Övriga	63	58	9
Summa	8 978	9 107	–1

Nytt nätverk för kvinnliga ledare

Tillsammans med nio andra företag i Sverige deltar SSAB i ett mångfaldsinitiativ med fokus att få fler kvinnor in i företagsledningarna, Battle of the Numbers. Det är ett sätt att bidra till en långsiktigt mer jämställd ledarförsörjning, ökad lönsamhet och konkurrenskraft. Företagen är verksamma i olika branscher och representerar sammanlagt 570 000 anställda. Tio kvinnliga blivande eller befintliga chefer från vart och ett av partnerföretagen kommer att fungera som interna konsulter och ingå i ett nätverk av 100 kvinnor. Uppgiften är att ta fram förslag på hur de respektive företagen konkret kan

arbeta för ökad mångfald, med hänsyn till karriärvägar och föräldraskap. Förslagen kommer att presenteras för respektive koncernledning.

Inom SSAB var andelen kvinnliga chefer 2012 18 procent, medan andelen kvinnor bland chefskandidaterna var 23 procent.

Organisation och flexibilitet i Sverige

I syfte att anpassa verksamheten till den rådande konjunkturen arbetar SSAB med att minska kostnader och skapa en högre flexibilitet i organisationen för att kunna möta förändringar i efterfrågan.

Personalkostnader Personalkostnader

Under våren påbörjades en översyn av organisationen och bemanningen på tjänstemannasidan, vilken resulterade i en minskning av befattningar. Under slutet av 2012 introducerades ett program för reducerad arbetstid och lön i den svenska verksamheten. Programmet löper under sex månader och omfattar omkring 70 procent av de anställda i Sverige.

Utöver den minskning som genomfördes på tjänstemannasidan lades under oktober ett varsel om minskning med 450 befattningar, främst inom produktionen. Varslet omfattar 200 medarbetare i Borlänge, 150 i Oxelösund och 100 i Luleå. SSAB samarbetar med Trygghetsrådet för att stötta de medarbetare som omfattas av varslet med att söka nya anställningar.

Ledningssystem för arbetsmiljö på plats i SSAB emea

Under året har arbetet med implementering och certifiering av de svenska anläggningarna enligt OHSAS 18001, ledningssystem för arbetsmiljö, avslutats. Samtliga svenska anläggningar är nu certifierade. Arbetet har bidragit till att ytterligare stärka rutiner för säkrare arbetssätt, skapa tydligare instruktioner och säkrare arbetsplatser.

Under 2012 har SSAB EMEA genomfört en säkerhetsrevision i samtliga större verksamheter utanför Sverige; anläggningarna i Polen, Nederländerna, Storbritannien, Italien och Sydafrika. Syftet var att säkerställa hur säkerhetsarbetet på de respektive orterna framskrider och utbyta erfarenheter.

Åldersstruktur

Andel kvinnliga anställda

09 10 11 12

Andel kvinnliga chefer

Ett konkret exempel från den sydafrikanska verksamheten är "Toolbox talks", där konkreta situationer eller frågor diskuteras vid återkommande samlingar på arbetsplatsen. Det kan exempelvis innebära att rutiner kring fallskydd eller personlig skyddsutrustning diskuteras. Även anläggningen i Johannesburg, Sydafrika, blev under året certifierad enligt OHSAS 18001.

Säkerhetserkännande till ssab Americas

Den amerikanska branschorganisationen Steel Manufacturers Association (SMA) delade under 2012 ut sin mest prestigefyllda utnämning inom säkerhet, Don Daily SMA Säkerhetspris, till SSAB i Mobile. Motiveringen hänvisade bland annat till säkerhetsarbete med entreprenörer, implementering av säkerhetsprogram, utbildning och förbättringar. Priset är ett erkännande till företag som lägger vikt vid säkerhet och som leder resten av stålbranschen framåt i säkerhetshänseende.

Säkerhetsplan på plats i Kina

Inom SSAB APAC har säkerhetsarbetet varit prioriterat från starten. En säkerhetskommitté sammanträder kvartalsvis och säkerhetsplanen för 2012 har fokuserat på implementering av policy för arbetsmiljö och säkerhet, samt att utveckla en handbok för medarbetare. Som en del i det systematiska arbetet har SSAB APAC identifierat en rad förbättringsområden genom att använda säkerhetsmeddelanden.

Sjukfrånvaro % av arbetad tid 1 2 3 4 5

08 09 10 11 12

0

Varje vecka sker även säkerhetsronder där de ansvariga ser över arbetsplatsen.

Dessutom har SSAB APAC arrangerat olika utbildningsinsatser inom säkerhet, exempelvis brandbekämpning och första hjälpen.

Säkerhetsarbetet kommer att följas upp och granskas av tredje part.

Ett annat fokus under året har varit säkerhetsutbildning för entreprenörer i regionen. En handbok har tagits fram för att informera om SSABs principer.

Entreprenörer rapporterar tillbud och olycksfall

Inom SSAB Americas måste varje entreprenör som kontrakteras eller som vill kvalificera sig för kontrakt registrera sig i inköpssystemet. Med start 2012 är det obligatoriskt att entreprenörerna fyller i ett formulär om det egna förebyggande säkerhetsarbetet och kan uppvisa ett dokumenterat säkerhetsprogram i linje med SSAB Americas säkerhetsarbete. Därtill måste entreprenörer skicka med sina säkerhetsresultat ett antal år bakåt.

Från och med 2012 rapporterar också de tio största leverantörerna av entreprenadarbeten inom SSAB EMEA in i samma rapporteringssystem som SSAB. I Borlänge har ett pilotprojekt påbörjats. Entreprenörerna ska rapportera riskobservationer, olycksfall och tillbud och resultaten analyseras i den lokala arbetsmiljökommittén för entreprenörers.

Syftet är att öka säkerheten på arbetsplatser för såväl entreprenörer som SSABs anställda.

I Luleå har SSAB skapat ett forum för entreprenörer inom arbetsmiljöfrågor. Det ger möjlighet till samverkan och dialog för att hitta gemensamma lösningar när det gäller säkerhetsutmaningar. Forumet är ett komplement till den webbaserade säkerhetsutbildningen.

Olyckor och sjukfrånvaro

Under 2012 har satsningarna på det systematiska säkerhetsarbetet visat på en positiv utveckling både vad gäller antal olyckor med frånvaro och olycksfallsfrekvens. Inom SSAB EMEA har arbetet gett märkbara förbättringar i olycksstatistiken och under året certifierades de svenska anläggningarna enligt ledningssystemet för arbetsmiljö, OHSAS 18001. Certifieringen skapar förutsättningar för ytterligare förbättringar. Verksamheten i Nordamerika visar fortsatt påfallande låga olyckstal och är en branschledare när det gäller säkerhetsarbete.

När det gäller sjukfrånvaro har det skett en svagt negativ utveckling vilket är antydan till en trend som SSAB vill bryta. Friskvårdssatsningen som ingår i programmet för reducerad arbetstid inom den svenska verksamheten är ett exempel på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Inom samtliga delar av verksamheten erbjuder SSAB någon form av friskvård för medarbetarna och det är ett område för fortsatta insatser.

Antal olyckor

Ansvarsfull leverantörskedja

De strategiskt viktigaste inköpen inom SSAB är råvarorna som används i stålproduktionen. Inköpen görs från ett antal leverantörer på olika håll i världen.

Riktlinjer och styrning

Inom SSAB finns en anskaffningspolicy som gäller för koncernens samlade inköp. SSAB är medlem i FNs Global Compact och dess principer tillämpas i arbetet med leverantörerna. SSABs Affärsetiska bestämmelser reflekterar Global Compact's principer och är det viktigaste styrdokumentet för arbetet med leverantörer. De Affärsetiska bestämmelserna betonar särskilt avskaffande av tvångsarbete och barnarbete.

I kontakt med leverantörer kommunicerar SSAB de Affärsetiska bestämmelserna och uppmuntrar dem att följa och respektera dessa. SSAB har även utarbetat en Instruktion om förbud mot mutor. Instruktionen ger medarbetarna tydligare information om hur SSAB definierar mutor och oegentliga förmåner, samt hur medarbetarna förväntas agera i relationerna med leverantörer, kunder och andra affärspartners.

Systematisk kartläggning av leverantörsrisker

Under 2012 har en koncerngemensam strategi för riskkartläggning av koncernens leverantörer formulerats. Den klassificerar leverantörerna i olika riskkategorier baserad på i vilka länder leverantörerna är verksamma. Det ger en bild av risker kopplade till exempelvis mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption.

SSAB har över 10 000 leverantörer, och cirka 6 000 leverantörer

bara inom SSAB EMEA. Riskkartläggningen pågår och inom SSAB EMEA har råvaruleverantörerna varit prioriterade. Strikta kvalitetskrav och långvariga affärsrelationer gör att inköpsorganisationen har en god inblick i förhållandena hos leverantörerna. Även inom SSAB Americas, SSAB APAC, Tibnor och Plannja pågår arbete med att matcha leverantörerna mot riskkartan.

Utvärdering och åtgärder

Ett arbete med att utveckla ett gemensamt inköpssystem för koncernen pågår. Med ett gemensamt inköpssystem för koncernen skapas goda förutsättningar för det fortsatta arbetet med uppföljning av leverantörer.

När kartläggningen av leverantörsriskerna är genomförd och inköpssystemet är på plats kommer de leverantörer som klassificeras som nivå medelrisk eller högrisk att få fylla i ett självutvärderingsformulär. Genom självutvärderingen kommer mer information att erhållas om bland annat leverantörernas sociala villkor och miljöförhållanden. Självutvärderingsformulär har använts tidigare inom SSAB, men framöver har SSAB ett gemensamt formulär för hela koncernen.

Under 2012 har SSAB informerat och utbildat inköpsorganisationen inom SSAB EMEA, Tibnor och Plannja om det pågående utvecklingsarbetet med en gemensam strategi för riskkartläggning av leverantörerna. Utbildningar i SSAB Americas och SSAB APAC är planerade.

Härifrån kommer SSABs råvaror

Ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsens förslag till riktlinjer för 2013

För 2013 föreslår styrelsen att ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av:

• • fast lön,
• • eventuella rörliga lönedelar,
• • övriga förmåner såsom tjänstebil, samt pension.

Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen, för närvarande nio personer utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska antingen vara förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och med en individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Kortfristiga rörliga lönedelar 2012

För VD och övriga koncernledningsmedlemmar relaterades den kortfristiga rörliga lönedelen för 2012 till:

• • dels koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag,
• • dels ett av styrelsen fastställt mål avseende lageromsättning, och
• • dels ett eller flera individuella mål.

Långfristiga rörliga lönedelar 2012

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. I denna grupp ingår cirka 50 medarbetare i Nordamerika som hittills omfattats av det långfristiga incitamentsprogram som fanns vid SSABs förvärv av IPSCO 2007, men som nu avslutats.

Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 15 och 25 procent av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt det tidigare nordamerikanska programmet och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för det nyinförda programmet är vid målutfall 22,5 Mkr och vid maximalt utfall 45 Mkr, varav cirka två tredjedelar utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmet har införts i syfte att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

För närmare information om gällande ersättningar och förmåner hänvisas till not 2.

» Skotare "Forwarder 1450 F" – Gremo AB – Sverige. Inom skogsbruket ökar behovet av utrustning för skogsgallring. En skotare är ett fordon som transporterar timmer från avverkningsområde till väg. Gremo har tagit fram en ny genomarbetad och optimerad konstruktion som utnyttjar höghållfast stål effektivt. Minskad chassivikt med 15 procent innebär lägre bränsleförbrukning i förhållande till nyttolasten. Skotarens chassi har konstruerats för ökad vridstyvhet, vilket förbättrar egenskaperna för terrängkörning och motorn har avgasrening enligt senaste EU-direktiv. Tillverkningskostnaden har även minskat avsevärt. «

Risk- och känslighetsanalys

Arbetet med att identifiera och analysera risker samt beslut om hur och i vilken mån riskerna ska behandlas är ett prioriterat område. Koncernens risk manager samarbetar med affärsområdenas ansvariga vad gäller risker avseende anläggningar och processer. Till stöd för arbetet finns en utarbetad Risk Management Policy.

Risker och osäkerhet i omvärlden

Koncernens resultat och finansiella ställning påverkas av ett stort antal faktorer av vilka flera ligger utanför den egna kontrollen. De allmänna politiska och ekonomiska förutsättningarna som påverkar marknaderna för stål är exempel på sådana faktorer.

Med de senaste årens dramatiska utveckling på de globala finansiella marknaderna följer en ökad allmän osäkerhet, vilket även medför risker och osäkerheter i verksamheten. De huvudsakliga riskerna och osäkerhetsfaktorerna som koncernen möter med anledning av detta är relaterade till konjunkturens påverkan på efterfrågan, befintlig finansiering och möjligheter till framtida finansiering, samt värdeförändring på anläggnings- och rörelsetillgångar.

En svag efterfrågan leder till en lägre lageromsättningshastighet vilket ökar risken för fysisk inkurans i lagren.

Arbetet med att identifiera och analysera risker samt beslut om hur och i vilken mån riskerna ska behandlas är ett prioriterat område i koncernen.

Risk och osäkerhet i koncernens verksamhet

Ståltillverkning sker i en kedja av olika processer där störningar i någon del av kedjan snabbt kan få allvarliga konsekvenser. Avbrott i verksamheten genom exempelvis transporthinder och skador på tillgångarna genom exempelvis eldsvådor, explosioner och andra typer av olyckor kan bli kostsamma. Både arbetet med att förebygga att skada överhuvudtaget inträffar och arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, hanteras inom koncernens Risk Management organisation. Koncernens risk manager samarbetar med respektive affärsområdes ansvariga inom området Risk Management. Riskarbetet fokuserar kring en Risk Management policy där tyngdpunkten ligger på:

• • skadeförebyggande arbete (initiera, koordinera och hantera), samt
• • risk- och kostnadsoptimering (försäkringshantering).

För att minimera kostnaderna orsakade av denna typ av problem finns såväl sakförsäkringar som avbrottsförsäkringar.

Risken för att störningar i en del av processen ska få följdeffekter i övriga processled minimeras genom att hålla lager av råvaror, produkter i arbete, färdigvarulager och andra typer av lager på en så optimal nivå som möjligt.

Möjligheten att attrahera och behålla duktiga medarbetare är viktigt för att långsiktigt kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. Kompetensutveckling och

inte minst chefsutveckling är därför prioriterade områden.

Nischstrategin förutsätter en fortsatt stark process- och produktutveckling varför kompetensutvecklingen inom dessa områden är särskilt viktig.

Koncernens rykte kan snabbt erodera om säkerheten, miljöansvaret och etiken ifrågasätts, vilket gör att dessa frågor prioriteras i såväl det dagliga arbetet som långsiktigt i utbildning och attitydpåverkan.

Finansiella risker

I en internationell verksamhet som SSABs uppkommer ett antal finansiella risker i form av finansierings-, likviditets-, ränte-, valutaoch kreditrisker. Hanteringen av dessa regleras i koncernens finanspolicy som är fastslagen av styrelsen. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och genom SSAB Finance Belgium. För en fullständig information om koncernens finansiella riskhantering, se not 27.

REFINANSIERINGSRISK (LIKVIDITETSRISK) SSAB är, med nuvarande finansiella mål, nettolåntagare. Således uppkommer en refinansieringsrisk i samband med förlängningar av befintliga lån och upptagande av nya lån. Upplåningsstrategin inriktas på att trygga

Valutaflöden 2012

koncernens behov av lånefinansiering, både vad avser det långsiktiga lånebehovet och de dagliga betalningsåtaganden SSAB har mot sina långivare och leverantörer. Upplåningen sker primärt i moderbolaget och med beaktande av koncernens finansiella mål.

För att minimera refinansieringsrisken är målsättningen att summan av förfallande lån under ett år inte ska överstiga 50 procent av den totala skuldportföljen. Därtill ska högst 50 procent av lånen förfalla inom det närmaste året. För den långfristiga finansieringen är målet en snittlöptid överstigande tre år.

Likviditetsbufferten, det vill säga outnyttjade och bindande kreditfaciliteter samt likvida medel bör överstiga 10 procent av koncernens omsättning.

MARKNADSRISK

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.

RÄNTERISK

Koncernens ränterisk är hänförlig till förändringen i marknadsräntor och deras påverkan på skuldportföljen.

Den genomsnittliga räntebindningstiden i den totala skuldportföljen bör ligga runt 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år. Räntebindningstiden på upplåningen tillåts att justeras med hjälp av ränteswappar.

VALUTARISK

SSABs valutaexponering avseende translationsrisk är till stor del relaterad till omräkdotterbolag. Denna exponering säkras genom upplåning i utländsk valuta, så kallad Equity Hedge. Undantag görs vid mindre belopp, exempelvis för eget kapital i utländska försäljningsbolag. Målsättningen med Equity Hedgen är att minimera omräkningseffekten på nettoskuldsättningsgraden. Basvalutan är svenska kronor.

ningsrisken av nettotillgångar i utländska

För att hantera transaktionsrisken valutasäkras merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande inköp av kol och malm i USD samt försäljning i EUR). Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas på spotmarknaden.

Koncernen hade ett nettoinflöde i samtliga väsentliga valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2012 till 2,6 (3,5) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagrammet på sidan 44.

KREDITRISK

De finansiella motparterna är utvalda både utifrån Standard & Poor's och Moody's gällande rating för långfristig upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsutbyte med respektive motpart. Lägsta acceptabla rating är A- från Standard & Poor's eller A3 från Moody's. Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag.

Känslighetsanalys

	Förändring, %	Resultateffekt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr 2)
Plåtpris – stålrörelsen	10	3 100	7,47
Volym – stålrörelsen 1)	10	320	0,77
Malmpriser	10	400	0,96
Kolpriser	10	330	0,79
Skrotpriser	10	620	1,49
Räntesats	1%-enhet	100	0,24
Kronindex 3)	5	310	0,75

1) Exklusive påverkan av lägre kapacitetsutnyttjande (underabsorption).

2) Beräknat på en skattesats om 22 procent.

3) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt.

UTSLÄPPSRÄTTER

Moderbolagets finansfunktion ansvarar för hanteringen av eventuellt under- eller överskott av utsläppsrätter. Detta sker via extern handel med godkända motparter.

Risk och osäkerhet i stålindustrin

Stålindustrin påverkas starkt av konjunkturutvecklingen både vad gäller produkterna och de viktigaste råvarorna.

Den höga andelen fasta kostnader på grund av de stora investeringar som kännetecknar stålindustrin ökar också känsligheten vid konjunktursvängningar. Detta är svårt att skydda sig mot, men satsningen på nischprodukter är ett sätt som SSAB valt för att minimera cyklikaliteten i intjäningsförmågan.

Det är genom fortsatt fokusering på att utveckla nischprodukterna som SSAB kan upprätthålla och helst stärka sin ställning gentemot konkurrenterna.

Övergången mot mer kortfristiga avtal för inköp av råvaror innebär en ökad volatilitet avseende kostnaderna. För att minimera den ökade risk detta innebär, sker en övergång mot mer kortfristiga prisavtal även vid försäljning.

Systemet med utsläppsrätter för koldioxid har inneburit nya spelregler för stålindustrins aktörer. Som systemet idag fungerar skapar det en snedvriden konkurrens genom att en stor del av världens stålproducerande länder står utanför.

Externa risker

Det finns en stor mängd omvärldsfaktorer som påverkar hela stålindustrin och därigenom SSAB. Exempel på detta är införandet av olika handelshinder, utvecklingen av energipriserna samt ökade miljökrav.

Arbetet med att hantera miljörisker och ökade miljökrav behandlas mer under avsnittet om SSABs miljöarbete.

Känslighetsanalys

Den ungefärliga helårseffekten på resultatet efter finansnetto och på resultat per aktie 2012 av förändringar av väsentliga faktorer framgår av vidstående känslighetsanalys.

Bolagsstyrningsrapport 2012

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive affärsområde och dotterbolag. SSAB är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden).

Organisation

Koncernens stålrörelse utgjordes 2012 av de tre geografiska affärsområdena SSAB EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), SSAB Americas (Nord- och Latinamerika) och SSAB APAC (Asien, Australien och Nya Zeeland), samt distributionsrörelsen genom dotterbolaget Tibnor. Vidareförädlingsrörelsen Plannja ingår i SSAB EMEA.

Bilden nedan illustrerar per den 31 december 2012 SSABs modell för bolagsstyrning och hur de centrala organen verkar.

Avvikelser från bolagskoden

Under 2012 har ersättningsutskottet bestått av Sverker Martin-Löf (ordförande), John Tulloch och Lars Westerberg. Enligt huvudregeln i punkt 9.2 i bolagskoden ska de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna som ingår i ersättningsutskottet vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Eftersom John Tulloch bedömts som beroende i förhållande till bolaget utgör således hans medverkan i ersättningsutskottet en avvikelse från kodens regel. Bolaget bedriver numera en omfattande internationell verksamhet med många anställda utanför Sverige, inte minst i Nordamerika. John Tulloch har lång erfarenhet från seniora chefspositioner i den nordamerikanska

stålindustrin. Hans kunskap om ersättningsprinciper och ersättningsstrukturer i främst nordamerikansk stålindustri utgör ett mycket värdefullt bidrag till utskottets samlade förmåga att hantera internationella ersättningsfrågor på ett ändamålsenligt och rationellt sätt. Bolaget har därför gjort bedömningen att värdet av John Tullochs medverkan i ersättningsutskottet överväger de eventuella nackdelar som följer av att han inte anses oberoende gentemot bolaget. På angivna grunder anser bolaget således att avvikelsen från punkt 9.2 i bolagskoden är motiverad.

Aktieägare

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst.

Per den 31 december 2012 uppgick antalet aktieägare till 65 962. Industrivärden var den röstmässigt störste ägaren, följd av Swedbank Robur fonder, LKAB och Nordea Investment Funds. Av aktieägarna utgjorde 70 procent aktieägare med 1 000 aktier eller färre och de tio största ägarna ägde cirka 40 procent av det totala antalet aktier. Andelen utländska ägare uppgick till 27 (21) procent. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se sidan 112.

Viktiga externa och interna regelverk och policyer som påverkar bolagsstyrningen:

Väsentliga interna regelverk och policyer

• • Bolagsordning
• • Styrelsens arbetsordning inkl. VD-instruktion och instruktioner till styrelseutskotten
• • Ekonomihandbok (Financial Guidelines) och finanspolicy
• • Affärsetiska bestämmelser

Väsentliga externa regelverk

• • Svensk aktiebolagslag
• • Svensk bokföringslag
• • Svensk årsredovisningslag
• • Regelverk för Nasdaq OMX Stockholm, www.nasdaqomx.com
• • Svensk kod för bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se

Ägare den 31 december 2012

Ägare	Andel av röster, %	Andel av kapital, %	Antal aktier
Industrivärden	22,6	17,6	56 860 957
Swedbank Robur Fonder	5,7	6,0	19 373 803
LKAB	5,0	3,8	12 344 064
Nordea Investment Funds	3,0	2,5	8 233 403
Handelsbanken Fonder	2,7	2,5	8 103 841
AMF - Försäkring och Fonder	1,8	1,6	5 294 400
Alecta Pensionsförsäkring	1,7	2,2	7 088 000
Skandia fonder	1,6	1,3	4 094 268
Övriga aktieägare	55,9	62,5	202 542 039
Totalt	100,0	100,0	323 934 775

Källa: Euroclear

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:

• • Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
• • Disposition av bolagets resultat
• • Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
• • Val av styrelsen, dess ordförande och revisorer
• • Hur valberedningen ska utses
• • Ersättning till styrelsen och revisorerna
• • Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årsstämma 2012

Årsstämman 2012 fastställde den av styrelsen och verkställande direktören avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2011, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet.

Vidare redogjorde valberedningens ordförande för arbetet under året samt redovisade motiven till lämnade förslag. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Till styrelseledamöter omvaldes Anders G Carlberg, Jan Johansson, Martin Lindqvist (verkställande direktör och koncernchef), Annika Lundius, Sverker Martin-Löf (ordförande), Anders Nyrén, Matti Sundberg, John Tulloch och Lars Westerberg. Stämman beslutade att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag. Omval av PricewaterhouseCoopers till och med årsstämman 2013. Stämman fastställde att utdelningen skulle vara 2,00 kronor per aktie. En beslutsför styrelse samt huvudansvarig revisor var närvarande vid årsstämman. Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

Valberedning

VALBEREDNINGENS UPPDRAG

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen På årsstämman 2012 antogs en instruktion för tillsättning av valberedningen. Instruktionen gäller till dess att den ändras genom beslut av en framtida bolagsstämma. Enligt denna har styrelseordföranden i uppdrag att uppmana minst tre och högst fem av de röstmässigt större aktieägarna att utse varsin ledamot att tillsammans med styrelseordföranden utgöra valberedning. Sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara representanten för den största aktieägaren. Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 5 oktober 2012.

Valberedningen inför årsstämman 2013

Utsedd av, namn	Andel i % av rösterna, per 31 december 2012
Industrivärden, Anders Nyberg, ordförande	22,6
Swedbank Robur Fonder, Åsa Nisell	5,7
LKAB, Lars-Erik Aaro	5,0
Alecta Pensionsförsäkring, Kaj Thorén	1,7
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande	–

Aktieägare har fram till den 31 december 2012 kunnat lämna förslag till valberedningen bland annat via e-post. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2013 Sedan valberedningen utsågs hösten 2012 har den sammanträtt tre gånger.

Styrelsens ordförande har för valberedningen redogjort för den process som tillämpas i bolaget vid den årliga utvärderingen av styrelsen och verkställande direktören samt för utfallet av utvärderingen. Vidare har valberedningen i styrelseordförandes frånvaro informerats om utfallet av utvärderingen av honom. Valberedningen har vid ett av sina sammanträden också träffat bolagets verkställande direktör som informerade ledamöterna om bolagets verksamhet och strategi.

Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Frågan om en jämnare könsfördelning har därvid uppmärksammats. Valberedningen arbetar kontinuerligt med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.

Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat företagit en jämförande studie av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Valberedningen har biträtts av revisionsutskottet vid framtagandet av förslag till val av revisor och till arvodering av revisionsinsatsen.

Styrelse

	Utsedda av årsstämman
	Styrelsemedlem	Invald i styrelsen	Aktieinnehav1)	Tidigare uppdrag	Nuvarande uppdrag
①	Sverker Martin-Löf, ordförande sedan 2003 (1943) Tekn. lic., dr h.c.	2003	21 563 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i SCA.	Styrelseordförande i Industrivärden och SCA. Vice ordförande i Ericsson. Styrelseledamot i Handelsbanken och Skanska.
②	Anders G Carlberg (1943) Civ.ek.	1986	6 000 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.	Styrelseordförande i Höganäs. Styrelseledamot i bl.a. Axel Johnson Inc., Mekonomen, Beijer Alma, Sweco, Investment AB Latour och Sapa.
③	Jan Johansson (1954) Jur. kand.	2011	5 000 aktier	Tidigare VD och koncernchef i Boliden samt ledningsbefattningar i bl.a. Vattenfall och Shell koncernen.	VD och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i SCA och Handelsbanken.
④	Martin Lindqvist, VD och koncernchef (1962) Civ.ek.	2011	17 109 aktier	Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare bl.a. Affärsområdeschef för SSAB EMEA, Ekonomi och Finans direktör i SSAB samt Chefscontroller i NCC.	VD och koncernchef i SSAB. Ordförande i Jernkontorets fullmäktige. Styrelseledamot i Indutrade och Industri arbetsgivarna.
⑤	Annika Lundius (1951) Jur. kand.	2011	7 000 aktier	Tidigare bl.a. Rättschef och Finansråd i Finansdepartementet och VD i För säkringsförbundet och Försäkrings branschens Arbetsgivarorganisation.	vVD i Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i AMF Pension.
⑥	Anders Nyrén (1954) Civ.ek., MBA.	2003	2 812 aktier	Tidigare bl.a. vVD i Skanska.	VD och koncernchef i Industrivärden. Styrelseordförande i Sandvik. Vice ordförande i Handelsbanken. Styrelseledamot i Ericsson, Ernström gruppen, Industrivärden, SCA, Volvo och Handelshögskolan.
⑦	Matti Sundberg (1942) Bergsråd, ekon. mag., ekon. och fil. dr h.c.	2004	15 000 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Valmet/Metso och Ovako Steel.	Styrelseordförande i Chempolis och Finska Skidförbundet. Styrelseledamot i bl.a. Boliden, Skanska, Grängesberg Iron och FIS.
⑧	John Tulloch (1947) Bachelor of Agri cultural Science, M.Sc.	2009	15 000 aktier	Tidigare bl.a. Executive Vice President, Steel & Chief Commercial Officer i IPSCO och Executive Vice President i SSAB & President Division IPSCO.
⑨	Lars Westerberg (1948) Civ.ing. och civ.ek.	2006	10 000 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Gränges och VD, koncernchef och ordförande i Autoliv.	Styrelseordförande i Husqvarna. Styrelseledamot i Volvo, Sandvik, Stena och Meda.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

Utsedda av de anställda

Styrelsemedlem	Invald i styrelsen	Nuvarande uppdrag
Peter Holmer (1958)1)	2012	Reparatör, SSAB EMEA
Bert Johansson (1952)	1998	Elektriker, SSAB EMEA
Ola Parten (1953)	2005	Ingenjör, SSAB EMEA
Suppleanter
Sture Bergvall (1956)	2005	Elektriker, SSAB EMEA
Uno Granbom (1952)	2008	Tekniker, SSAB EMEA
Patrick Sjöholm (1965)	2011	Systemkonstruktör, SSAB EMEA

1) Tillträdde den 25 oktober 2012 och ersatte Per Scheikl.

STYRELSENS ANSVAR

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter för aktieägarnas räkning på bästa möjliga sätt. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 50 Mkr).

Styrelsen ska varje år upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

STYRELSENS ARBETSORDNING

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en VD-instruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Arbetsordningen reglerar vidare hur styrelsearbetet fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskott. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens- och marknadssituationen. Styrelsen följer också regelbundet upp hälsooch säkerhetsarbetet inklusive olycksfallsstatistiken i koncernen.

STYRELSENS ORDFÖRANDE

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med VD samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och ägarnas intressen.

STYRELSENS ARBETE 2012

Under 2012 hölls åtta protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen.

Styrelsen i SSAB har under året arbetat med att söka motverka de negativa effekter på bolagets verksamhet och finansiella situation som den makroekonomiska osäkerheten i världen medförde. Styrelsen har särskilt fokuserat på de problem som föreligger med anledning av låg efterfrågan i kombination med stor installerad produktionskapacitet i framförallt den europeiska stålindustrin. Lönsamheten i rörelsen bevakas genom noggrann kostnadskontroll

och minimerad kapitalanvändning. Vidare har styrelsen följt upp de större anläggningsinvesteringar som färdigställdes under året samt påbörjandet av produktleveranser från dessa anläggningar.

Styrelsen följer också prisutvecklingen på de för bolaget viktigaste råvarorna järnmalm och kol. Bolagets övergripande strategi diskuterades ingående vid ett särskilt styrelsemöte i september.

Revisorer

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två revisorer eller ett eller två registrerade revisionsbolag. På årsstämman 2012 bestämdes att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag samt att PricewaterhouseCoopers omvaldes till revisor för ytterligare ett år.

Huvudansvarig revisor sedan 2012 är auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson som också är påskrivande revisor i de noterade bolagen SEB och Industrivärden. Sammantaget är PricewaterhouseCoopers valda revisorer i 24 av 60 bolag inom segmentet "Large Cap" och i 99 av totalt 254 bolag på Nasdaq OMX, Stockholm.

Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och VDs förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvarige revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören och övriga personer i bolagets ledning. För information om arvode till revisorerna hänvisas till not 2.

Ersättningsutskott

ARBETSUPPGIFTER

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka normalt ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter skall erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och övriga bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen.

Arbetet 2012

Under 2012 hade ersättningsutskottet tre protokollförda sammanträden. Ersättningsutskottet utgjordes av Sverker Martin-Löf (ordförande), John Tulloch och Lars Westerberg. Verkställande direktören är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

			Närvarostatistik 2012			Oberoende i förhållande till
Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Bolaget och bolagsledningen	Bolagets större aktieägare
Bolagsstämmovalda
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordf. sedan 2003	2003	8	3	5	Ja	Nej, ordförande i Industrivärden
Anders G Carlberg	1986	7		5	Ja	Ja
Jan Johansson	2011	8			Ja	Ja
Martin Lindqvist, VD och koncernchef	2011	8			Nej, VD i bolaget	Ja
Annika Lundius 1)	2011	8		4	Ja	Ja
Anders Nyrén	2003	8			Ja	Nej, VD och koncern chef i Industrivärden
Matti Sundberg 1)	2004	8		1	Ja	Ja
John Tulloch	2009	8	3		Nej, tidigare VD i Division IPSCO	Ja
Lars Westerberg	2006	8	3		Ja	Ja
Arbetstagarrepresentanter
Peter Holmer 2)	2012	1			–	–
Bert Johansson	1998	8			–	–
Ola Parten	2005	5			–	–
Suppleanter
Sture Bergvall	2005	8			–	–
Uno Granbom	2008	8			–	–
Patrick Sjöholm	2011	8			–	–

1) Annika Lundius tillträdde i revisionsutskottet den 26 mars 2012 och ersatte Matti Sundberg.

2) Tillträdde den 25 oktober 2012 och ersatte Per Scheikl.

Information kring arvoden återfinns i not 2. Hedersordförande: Björn Wahlström sedan 1991.

Revisionsutskott

ARBETSUPPGIFTER

Revisionsutskottet skall enligt styrelsens arbetsordning bestå av minst tre bolagsstämmovalda styrelseledamöter. Revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Majoriteten av ledamöterna skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamöterna som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen skall även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt ha redovisnings- eller revisionskompetens. Utskottet väljer inom sig en ordförande som inte får vara styrelsens ordförande. Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Utskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 tkr per uppdrag ska på förhand godkännas av bolagets ekonomioch finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 tkr ska på förhand godkännas av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess i företaget som är

uppbyggd på produktionens processer och flöden. Revisionsutskottet tar del av de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i denna process och beaktar dessa. Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen som är beskriven ovan. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer samt arvodering av dessa.

Arbetet 2012

Under 2012 vidareutvecklade och förbättrade revisionsutskottet presentationen av den externa finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes av Anders G Carlberg (ordförande), Sverker Martin-Löf samt Annika Lundius. Under 2012 hade revisionsutskottet fem protokollförda sammanträden.

Koncernledning

	Namn	Medlem i koncernledningen	Aktieinnehav1)	Utbildning	Bakgrund
①	Martin Lindqvist, VD och koncernchef (1962)	2001	17 109 aktier	Civ.ek., Uppsala Universitet.	Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare affärsområdeschef i SSAB EMEA, divisionschef i SSAB Strip Products, finansdirektör i SSAB, ekonomichef i SSAB Tunnplåt, chefscontroller i NCC.
②	Jonas Bergstrand, Chefsjurist (1965)	2006	7 300 aktier	Jur. kand., Uppsala Universitet.	Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare bolagsjurist i ABB, OM Gruppen och Ericsson Radio Systems.
③	Monika Gutén, Personaldirektör (1975)	2011	1 500 aktier	Civ.ek., Stockholms universitet.	Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare personalchef i SSAB EMEA, chef för affärsutveckling i SSAB.
④	Melker Jernberg, Affärsområdeschef SSAB EMEA (1968)	2011	10 000 aktier	Civ.ing., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 2011. Tidigare ansvarig för bussverksamhet i Scania, produktionschef motorverkstaden i Scania.
⑤	Gregoire Parenty, Marknadsdirektör (1962) 2)	2012	–	Maitrise de Sciences Eco nomiques vid Sorbonne universitet, MBA vid Dallas University.	Tidigare ansvarig för marknad i SSAB EMEA, olika befattningar i ArcelorMittal.
⑥	Martin Pei, Affärsområdeschef SSAB APAC (1963)	2007	1 000 aktier	Tekn. dr, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 2001. Tidigare teknisk direktör i SSAB, chef för forskning och utveckling i SSAB, chef för stålämnes produktionen i SSAB Plate.
⑦	Karl-Gustav Ramström, Teknisk direktör (1954)3)	2008	10 000 aktier	Civ.ing., MBA, Uppsala Universitet.	Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare divisionschef i SSAB Plate, divisionschef i Process Automation ABB Sverige.
⑧	Charles Schmitt, Affärsområdeschef SSAB Americas (1959)	2011	–	B.Sc. Business Admin/ Finance, University of Texas, tvåårigt stipendium på American Iron and Steel Institute.	Anställd i IPSCO sedan 1990. Tidigare ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas, olika befattningar inom US Steel Corporation.
⑨	Helena Stålnert, Informationsdirektör (1951)	2007	1 000 aktier	Journalisthögskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare kommunikationsdirektör i Saab AB, ansvarig utgivare för Aktuellt, SVT.
⑩	Marco Wirén, Ekonomi- och finans direktör (1966)	2008	10 000 aktier	Ekon. mag., Uppsala Universitet.	Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare CFO i Eltel Networks, strategichef samt koncerncontroller i NCC.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

2) Gregoire Parenty blev marknadsdirektör och medlem i koncernledningen den 10 februari 2012.

3) Karl-Gustaf Ramström var marknadsdirektör till och med 10 februari 2012.

Koncernledningens arbete och ansvar

koncernledningen svarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Dessa frågor samt större investeringar (överstigande 50 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen.

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31 december 2012 utöver verkställande direktören av affärsområdescheferna för SSAB EMEA, SSAB Americas och SSAB APAC, ekonomi- och finansdirektören, marknadsdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, tekniske direktören samt informationsdirektören.

Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt affärsområdenas/dotterbolagens resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser.

Respektive affärsområdes- och dotterbolagschef ansvarar för respektive resultat- och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av affärsområdena sker via kvartalsvisa "performance reviews" och i Tibnor genom dess styrelse. Moderbolagets verkställande direktör är i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Dotterbolagsstyrelserna övervakar den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

Riktlinjer för ersättning

På årsstämman 2012 beslutades att ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av den rörliga lönedelen vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. För närmare information om gällande ersättningar hänvisas till not 2.

Bolaget har för närvarande inga aktierelaterade incitamentsprogram.

Intern kontroll och riskhantering

Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare tillse att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att krav på noterade bolag efterlevs.

Det är koncernens uppgift att söka förebygga att risker förverkligas samt att genom olika åtgärder minimera följderna av inträffade skadehändelser. Både arbetet med att förebygga att skada överhuvudtaget inträffar och arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, hanteras inom koncernens Risk Managementorganisation. Det är affärsområdenas respektive dotterbolagens ansvar att bedriva ett rationellt skadeförebyggande arbete.

SSAB Risk Management hanterar risker relaterade till skada på person, egendom och miljö (försäkringsbara risker) som koncernen

Koncernens operativa ledningsstruktur

1) Medlem av koncernledningen.

exponeras mot och som är förknippade med företagets verksamhet. Möjligheten till försäkring ska ses som ett bland flera verktyg att minimera effekten av inträffad skada.

Group Risk Managern är funktionellt ansvarig för koncernens riskarbete och arbetar tillsammans med ett antal lokala Risk Managers på affärsområdes- och dotterbolagsnivå i syfte att optimera arbetet utifrån ett koncerngemensamt perspektiv. Group Risk Managern rapporterar direkt till bolagets chefsjurist.

För att ytterligare stärka den interna kontrollen och riskhanteringen finns en så kallad whistleblowerfunktion genom vilken allvarliga missförhållanden och överträdelser av bolagets affärsetiska bestämmelser kan rapporteras. Syftet med denna funktion är bland annat att garantera säkerheten i arbetsmiljön, att upprätthålla god affärsetik samt stävja ekonomiska oegentligheter inom SSAB till förmån för bolagets anställda, kunder, leverantörer och ägare.

Internrevision

SSABs funktion för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att identifiera riskområden, utföra interna kontroller och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden.

Internrevisionen är organiserad koncernövergripande med revisionsplaner utarbetade för respektive affärsområde. De koncernövergripande revisionsaktiviteterna planeras av chefen för internrevision.

Huvuddelen av arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan, beslutad av revisionsutskottet. Övrigt arbete består till största delen av specifika revisioner samt uppföljning av självutvärderingar i koncernen gällande internkontroll.

Internrevisionsfunktionen genomför och rapporterar revisioner enligt revisionsutskottets fastställda revisionsplan. Dessa revisioner utförs enligt en framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdesskapande rapporter. Dessa rapporter beskriver observationer, rekommendationer och förbättringsområden i syfte att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen. Utöver detta genomför funktionen även granskningar på uppdrag av ledning eller av andra uppkomna anledningar.

För ytterligare beskrivning av internrevisionens arbete 2012, se avsnitt "Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen".

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

RAMVERK FÖR INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

SSAB följer det internationellt etablerade ramverket Internal Control – Integrated Framework, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ("COSO").

I enlighet med COSO baseras SSABs process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. SSABs process för internkontroll är utformad för att rimligt säkerställa kvaliteten och riktigheten i den finansiella rapporteringen samt säkra att rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt övriga krav på börsnoterade bolag i Sverige.

En förutsättning för att detta ska uppnås är att det finns en god kontrollmiljö, tillförlitliga riskbedömningar, etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt.

KONTROLLMILJÖ

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen beträffande väsentliga redovisningsfrågor som koncernen tillämpar samt följer upp den interna kontrollen beträffande den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till affärsområdes- och dotterbolagschefer.

Kvaliteten i den finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Det pågår ett fortlöpande arbete med att vidareutveckla koncerngemensamma policyer och manualer, bland annat finns en koncerngemensam ekonomihandbok (Financial Guidelines) som kontinuerligt uppdateras och kommuniceras inom koncernen. Utöver Financial Guidelines är finanspolicyn, investeringspolicyn, informationspolicyn, attestinstruktioner samt de affärsetiska bestämmelserna de mest väsentliga övergripande koncerngemensamma styrdokumenten.

Samtliga affärsområden och dotterbolag har fastlagda riktlinjer för affärsetiska frågor. Arbetet med att förtydliga koncernens affärsetiska bestämmelser fortsatte under 2012 och under hösten genomgick 25 procent av personalen en internutbildning i koncernens affärsetiska regler.

RISKBEDÖMNING

SSABs organisation utsätts för både interna och externa risker. För att rimligt säkra en god intern kontroll identifieras, mäts och åtgärdas de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Detta är en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. SSABs verksamhet karaktäriseras av processer med väl inarbetade rutiner och system. Riskbedömningen sker därför till stor del inom dessa processer. På koncernnivå sker endast övergripande riskbedömningar. Ansvariga i koncernen identifierar, övervakar och följer upp risker. Detta skapar förutsättningar för att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på samtliga nivåer. Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med koncernens finanspolicy (se not 27). För en översikt av koncernens

affärsmässiga riskexponering, se ovan i avsnittet Intern kontroll och riskhantering samt i förvaltningsberättelsen sidan 44.

KONTROLLAKTIVITETER

Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och mer detaljerade nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet, sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.

Under de senaste åren har en fördjupad analys över koncernbolagens processer och kontrollstrukturer genomförts. Detta har lett fram till ett mer systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker och risker i den finansiella rapporteringen samt dokumentation av kontroller för hur dessa risker ska förebyggas och upptäckas. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur och dessa bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning och granskning av intern revision. Under året har detta arbetssätt implementerats i ett koncerngemensamt system, vilket från och med 2013 kommer att kunna användas vid kontroll av den finansiella rapporteringens tillförlitlighet. Den amerikanska verksamheten har sedan tidigare ett liknande system.

Koncernen har ett gemensamt konsolideringssystem, där samtliga legala enheter rapporterar, vilket ger en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Arbete har även pågått i koncernen med att fler kontroller och processer automatiserats och behörigheter till IT-system begränsats i enlighet med befogenheter och behörigheter.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Exempelvis finns det etablerade Controllerfunktioner som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med affärsområdes- och dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar löpande bland annat verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns ytterligare risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är av mindre repetitiv karaktär och innehåller fler moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är bland annat att det finns en väl fungerande rapportstruktur där affärsområdena/dotterbolagen rapporterar enligt standardiserade rapporteringsmallar, samt att viktiga resultat- och balansposter specificeras och kommenteras.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Externt

SSABs kommunikation ska vara korrekt, öppen, snabb och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för Nasdaq OMX Stockholm och i enlighet med övriga regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknad samt nuvarande och blivande aktieägare en allsidig och tydlig bild av företaget, dess verksamhet, strategi och ekonomiska utveckling.

Process för intern kontroll

Styrelsen fastställer koncernens årsredovisning och halvårsrapport samt uppdrar åt koncernchefen att, i enlighet med styrelsens arbetsordning, avge kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Samtliga ekonomiska rapporter och pressmeddelanden publiceras på hemsidan, www.ssab.com, samtidigt som de offentliggörs via Nasdaq OMX Stockholm och meddelas till Finansinspektionen.

Finansiell information om koncernen får endast lämnas av koncernchefen och koncernens ekonomi- och finansdirektör, samt av koncernens informationsdirektör och chefen för investor relations. Affärsområdena/dotterbolagen sprider ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Bolaget tillämpar tysta perioder, vilket innebär att bolaget under dessa perioder inte kommunicerar kring bolagets utveckling. Tysta perioder är tre veckor innan publicering av bokslutskommuniké, halvårsrapport samt kvartalsrapport.

Vid läcka av kurspåverkande information eller vid speciella händelser som kan påverka värderingen av bolaget ska Nasdaq OMX Stockholm underrättas varefter pressmeddelande med motsvarande information skickas ut. Informationsverksamheten regleras i en informationspolicy.

Internt

Respektive affärsområde och dotterbolag har en ekonomichef som ansvarar för att upprätthålla en hög kvalitet och leveransprecision för den finansiella rapporteringen.

Viktiga kommunikationskanaler inom företaget är de lokala intranäten där information publiceras kontinuerligt. Regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten hålls med respektive ekonomichef på affärsområdena/dotterbolagen. På dessa sätt uppdateras

affärsområdena/dotterbolagen om nyheter och förändringar inom bland annat redovisningsområdet, samt rutiner och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Därutöver kommunicerar moderbolaget kontinuerligt förändringar i koncerngemensamma redovisningsprinciper och policyer samt andra relevanta frågor relaterade till den finansiella rapporteringen.

UPPFÖLJNING

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av de interna och externa revisorernas arbete och rapporter.

Internrevisionen genomförde under 2012 löpande oberoende och objektiva granskningar av koncernenens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering enligt den fastställda revisionsplanen. Revisionsplanen för 2012 baserades på en riskanalys som förankrades hos affärsområdeschefer, bolagsledning och som sedan fastställdes av revisionsutskottet. Granskningarna har utförts enligt en beslutad revisionsprocess som avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning. Resultatet har löpande presenterats till affärsområdes-/ dotterbolagschefer och revisionsutskottet gällande observationer, vidtagna åtgärder och status på genomförandet.

De externa revisorerna följer årligen upp utvalda delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen.

De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionsutskottet och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen. Under 2012 har de externa revisorerna följt upp den interna kontrollen i utvalda nyckelprocesser och rapporterat detta till revisionsutskottet och koncernledningen.

Ytterligare information

Ytterligare information om bolagsstyrning i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:

• • Rutiner för årsstämman:
• när årsstämman ska hållas
• hur man kallas och anmäler sig
• vilka beslut som ska fattas på årsstämman
• • Information från SSABs tidigare årsstämmor (från och med 2005), vilket inkluderar kallelser, protokoll, VDs anföranden och kommunikéer
• • Bolagsordning
• • Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
• • Information om valberedningen

Finansiella rapporter 2012

• Försäljningen uppgick till 38 923 Mkr
• Rörelseresultatet uppgick till –96 Mkr
• Resultatet efter finansnetto uppgick till –693 Mkr
• Resultat per aktie uppgick till 0,05 kronor
• Det operativa kassaflödet uppgick till 4 929 Mkr

Koncernens resultaträkning

Mkr	Not	2012	2011
Försäljning	1	38 923	44 640
Kostnad för sålda varor	2	–36 129	–39 859
Bruttoresultat		2 794	4 781
Försäljningskostnader	2	–1 472	–1 509
Administrationskostnader	2	–1 504	–1 417
Övriga rörelseintäkter	1, 25	449	941
Övriga rörelsekostnader	2	–395	–328
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	3	32	44
Rörelseresultat		–96	2 512
Finansiella intäkter	4	61	35
Finansiella kostnader	4	–658	–549
Resultat efter finansnetto		–693	1 998
Skatt	5	708	–438
Årets resultat		15	1 560
Varav hänförligt till:
• moderbolagets aktieägare		15	1 560
• innehav utan bestämmande inflytande		–	–
Resultat per aktie1)	12	0,05	4,82
Utdelning per aktie, 2012 – förslag	30	1,00	2,00

Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	Not	2012	2011
Årets resultat		15	1 560
Övrigt totalresultat
Årets omräkningsdifferenser		–1 750	482
Kassaflödessäkringar		–84	–102
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet		610	–155
Aktuariella vinster och förluster på pensioner		–10	–2
Andel i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat		3	–18
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat	5	–135	69
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–1 366	274
Summa totalresultat för perioden		–1 351	1 834
Varav hänförligt till:
• moderbolagets aktieägare		–1 351	1 834
• innehav utan bestämmande inflytande		–	–

1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

Koncernens balansräkning

Mkr	Not	2012	2011
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	6	17 882	18 911
Övriga immateriella tillgångar	6	2 734	3 638
Materiella anläggningstillgångar	7	17 610	18 693
Andelar i intressebolag	3, 8	327	349
Finansiella anläggningstillgångar	8	1 035	106
Uppskjutna skattefordringar	14	668	702
Summa anläggningstillgångar		40 256	42 399
Omsättningstillgångar
Varulager	9	9 435	11 687
Kundfordringar	27	4 383	5 734
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	754	642
Aktuella skattefordringar		426	381
Övriga korta räntebärande fordringar	11	24	458
Övriga kortfristiga fordringar	27	337	490
Likvida medel Summa omsättningstillgångar	11	3 004 18 363	1 648 21 040
SUMMA TILLGÅNGAR		58 619	63 439
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		2 851	2 851
Övriga tillskjutna medel		9 944	9 944
Reserver		–3 128	–1 769
Balanserat resultat		19 102	19 742
Summa eget kapital för aktieägarna i bolaget		28 769	30 768
Innehav utan bestämmande inflytande		–	–
SUMMA EGET KAPITAL		28 769	30 768
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	16	18 267	16 940
Förutbetalda intäkter	17	456	543
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	166	162
Uppskjutna skatteskulder	14	3 820	4 919
Övriga långfristiga avsättningar	15	140	136
Summa långfristiga skulder		22 849	22 700
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	16	1 115	3 607
Leverantörsskulder	27	3 470	4 296
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17	1 998	1 671
Aktuella skatteskulder		243	188
Övriga kortfristiga skulder	27	141	168
Kortfristiga avsättningar	15	34	41
Summa kortfristiga skulder		7 001	9 971
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		58 619	63 439
Ställda säkerheter	21	242	41
Ansvarsförbindelser	22	594	198

Koncernens förändringar i eget kapital

			Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Mkr	Not	Aktie kapital	Övriga tillskjutna medel	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Eget kapital 1 januari 2011	12	2 851	9 944	–2 041	19 075	29 829	191	30 020
Omräkningsdifferens				482		482		482
Kassaflödessäkringar				–102		–102		–102
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5			27		27		27
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				–155		–155		–155
Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	5			41		41		41
Aktuariella vinster/förluster pensioner	13				–2	–2		–2
Skatt hänförligt till aktuariella vinster/förluster pensioner	5				1	1		1
Andelar i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat				–18		–18		–18
Årets resultat					1 560	1 560	–	1 560
Summa totalresultat				275	1 559	1 834	–	1 834
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande							–45	–45
Förvärv av innehav utan
bestämmande inflytande1)				–3	–244	–247	–146	–393
Utdelning					–648	–648		–648
Eget kapital 31 december 2011		2 851	9 944	–1 769	19 742	30 768	–	30 768
Eget kapital 1 januari 2012	12	2 851	9 944	–1 769	19 742	30 768	–	30 768
Omräkningsdifferens				–1 750		–1 750		–1 750
Kassaflödessäkringar				–84		–84		–84
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5			22		22		22
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				610		610		610
Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	5			–160		–160		–160
Aktuariella vinster/förluster pensioner	13				–10	–10		–10
Skatt hänförligt till aktuariella vinster/förluster pensioner	5				3	3		3
Andelar i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat				3		3		3
Årets resultat					15	15	–	15
Summa totalresultat				–1 359	8	–1 351	–	–1 351
Utdelning					–648	–648	–	–648
Eget kapital 31 december 2012		2 851	9 944	–3 128	19 102	28 769	–	28 769

1) I maj 2011 förvärvades minoriteten i Tibnor.

Koncernens kassaflödesanalys

Mkr	Not	2012	2011
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		–96	2 512
Återföring av icke kassamässiga poster:
• Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		13	–40
• Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	6, 7	2 586	2 345
• Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar		181	32
• Förändring avsättningar		–3	26
• Övriga återföringar		2	81
Erhållna räntor		65	22
Betalda räntor		–637	–503
Betald skatt		–433	–140
Rörelsekapital		1 678	4 335
Varulager (+ minskning)		2 084	–239
Kundfordringar (+ minskning)		1 248	–541
Leverantörsskulder (+ ökning)		–748	64
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		18	–71
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		372	–40
		2 974	–827
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		4 652	3 508
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	6, 7	–1 431	–3 111
Försäljning av anläggningar		28	1
Förvärv av bolag och verksamheter	24	–30	–99
Avyttrade bolag och verksamheter	25	31	–
Övrig investeringsverksamhet (+ minskning)		20	–30
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		–1 382	–3 239
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		–648	–648
Nya lån		3 126	2 453
Återbetalning/amortering av lån		–3 719	–1 781
Finansiella placeringar		–575	511
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande1)		–	–393
Övrig finansiering (+ ökning)		4	–74
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		–1 812	68
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		1 648	1 314
Kassaflöde från den löpande verksamheten		4 652	3 508
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 382	–3 239
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–1 812	68
Omräkningsdifferenser, likvida medel		–102	–3
Behållning den 31 december	11	3 004	1 648
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 695	11 693
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL		11 699	13 341

1) I maj 2011 förvärvades minoriteten i Tibnor.

Moderbolagets resultaträkning

Not	2012	2011
	–	–
2	–245	–219
1	103	374
2	0	0
	–142	155
4	1 083	266
4	–325	–146
	616	275
23	–105	156
	511	431
5	160	–40
	671	391

Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	Not	2012	2011
Årets resultat		671	391
Övrigt totalresultat
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet		610	–155
Kassaflödessäkringar		–28	–13
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat	5	–156	44
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		426	–124
Summa totalresultat för perioden		1 097	267

1) Enligt ändrade redovisningsregler 2012 redovisas erhållna/lämnade koncernbidrag som en bokslutsdisposition. 2011 redovisades dessa som en finansiell intäkt/ kostnad, justering har skett med 123 Mkr avseende föregående år.

Moderbolagets balansräkning

Mkr	Not	2012	2011
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	7	1	2
Finansiella anläggningstillgångar	8	39 173	39 196
Långfristiga fordringar på dotterbolag		80	80
Uppskjutna skattefordringar	14	10	4
Summa anläggningstillgångar		39 264	39 282
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	27	0	0
Kortfristiga fordringar på dotterbolag		12 670	14 384
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	135	71
Aktuella skattefordringar		1	1
Övriga kortfristiga fordringar	27	3	7
Likvida medel	11	539	999
Summa omsättningstillgångar		13 348	15 462
SUMMA TILLGÅNGAR		52 612	54 744
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital		2 851	2 851
• Reservfond		902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst		26 632	26 462
• Årets resultat		671	391
SUMMA EGET KAPITAL		31 056	30 606
Obeskattade reserver	23	175	661
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	3	3
Övriga långfristiga avsättningar	15	66	67
Summa avsättningar		69	70
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag		0	0
Övriga långfristiga räntebärande skulder	16	16 386	15 068
Summa långfristiga skulder		16 386	15 068
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	27	11	8
Skulder till dotterbolag		3 769	4 690
Kortfristiga räntebärande skulder	16	975	3 466
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17	145	147
Aktuella skatteskulder		–	–
Övriga kortfristiga skulder	27	5	3
Kortfristiga avsättningar	15	21	25
Summa kortfristiga skulder		4 926	8 339
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		52 612	54 744
Ställda säkerheter	21	–	–
Ansvarsförbindelser	22	2 512	2 244

Moderbolagets förändringar i eget kapital

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Mkr	Not	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt
Eget kapital 1 januari 2011	12	2 851	902	25 646	1 589	30 988
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				–155		–155
Skatt hänförligt till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				41		41
Kassaflödessäkringar				–13		–13
Skatt hänförligt till kassaflödesäkringar				3		3
Årets resultat					391	391
Summa totalresultat		–	–	–124	391	267
Balansering av föregående års resultat				1 589	–1 589	–
Utdelning	12			–648	–	–648
Eget kapital 31 december 2011		2 851	902	26 463	391	30 607
Eget kapital 1 januari 2012	12	2 851	902	26 463	391	30 607
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				610		610
Skatt hänförligt till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				–161		–161
Kassaflödessäkringar				–28		–28
Skatt hänförligt till kassaflödesäkringar				5		5
Årets resultat					671	671
Summa totalresultat				426	671	1 097
Balansering av föregående års resultat				391	–391	–
Utdelning				–648		–648
Eget kapital 31 december 2012		2 851	902	26 632	671	31 056

I balanserat resultat ingår överkursfond med 9 391 (9 391) Mkr samt fond för verkligt värde med 2 317 (1 890) Mkr.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Mkr	Not	2012	2011
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		–142	155
Återföring av icke kassamässiga poster:
• Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	7	1	2
• Förändring avsättningar		–5	–7
• Övriga återföringar		0	0
Erhållna räntor		379	414
Betalda räntor		–715	–537
Betald skatt		0	–37
		–482	–10
Rörelsekapital
Kundfordringar (+ minskning)		0	0
Leverantörsskulder (+ ökning)		3	–2
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		2	–3
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		4	–22
Kommersiella koncernmellanhavanden		–20	32
		–11	5
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHETEN		–493	–5
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	7	0	0
Förvärv av bolag och verksamheter	24	–1	–
Övrig investeringsverksamhet		–5	–
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		–6	0
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		–648	–648
Utdelning från dotterbolag		1 084	266
Erhållna/lämnade koncernbidrag		123	–75
Nya lån		2 836	2 001
Återbetalning/amortering av lån		–3 466	–1 743
Finansiella placeringar		28	–3
Finansiella koncernmellanhavanden		113	736
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande1)		–	–393
Övrig finansiering (+ ökning)		–31	21
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		39	161
LIKVIDA MEDEL
Behållning 1 januari		999	843
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–493	–5
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–6	0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		39	161
Behållning 31 december	11	539	999
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 695	11 693
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL		9 234	12 692

1) I maj 2011 förvärvades minoriteten i Tibnor.

5 år i sammandrag, koncernen

	2012	2011	2010	2009	20082)
Försäljning (Mkr)	38 923	44 640	39 883	29 838	54 329
Rörelseresultat (Mkr)	–96	2 512	1 132	–1 592	9 516
Resultat efter finansnetto (Mkr)	–693	1 998	730	–2 061	8 953
Resultat efter skatt för aktieägarna i bolaget (Mkr)1)	15	1 560	557	–1 002	6 935
Investeringar i anläggningar och verksamheter (Mkr)	1 461	3 210	2 011	1 912	2 606
Rörelsens kassaflöde (Mkr)	3 925	2 200	–731	3 387	5 387
Nettoskuld (Mkr)	15 498	18 475	17 589	15 314	16 992
Sysselsatt kapital, vid årets slut (Mkr)	48 414	51 558	49 969	50 015	55 511
Balansomslutning (Mkr)	58 619	63 439	61 054	60 419	69 255
Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%)	0	5	2	neg	17
Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%)	0	5	2	neg	22
Soliditet (%)	49	49	49	51	51
Nettoskuldsättningsgrad (%)	54	60	59	49	48
Utdelning per aktie (kr), 2012 – förslag	1,00	2,00	2,00	1,00	4,00
Resultat per aktie (kr)	0,05	4,82	1,72	–3,09	21,41
Medelantal anställda	8 695	8 830	8 477	8 334	9 172
Försäljning per medeltal anställd (Mkr)	4,5	5,1	4,7	3,6	5,9
Produktion av råstål (kton)	5 253	5 671	5 752	3 553	6 074

1) Resultat från den avvecklade rörverksamheten i IPSCO påverkade resultatet 2010 med –164 Mkr, 2009 med –131 Mkr och 2008 med 490 Mkr.

2)Exklusive den avyttrade rörverksamheten.

Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.

Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.

Grunder för rapportens upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Under året införda redovisningsstandarder och tillämpningar har inte haft någon påverkan på koncernens resultat och ställning .

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument), som värderats till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 28.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under respektive avsnitt. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

Relevanta standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2012 har inte haft någon påverkan på koncernen.

i. Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen och som har antagits av EU men som ännu inte trätt i kraft och har tillämpats av koncernen i förtid

• IAS 19 (Ändring), Ersättningar till anställda: Denna ändring gäller från och med 1 januari 2013. Ändringen innebär att "korridormetoden" tas bort och redovisning av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid fastställandet av pensionsförpliktelsers nuvärde och verkligt värde för förvaltningstillgångar redovisas i Övrigt totalresultat. Koncernen har tillämpat denna ändring sedan 2011.

ii. Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen och som har antagits av EU men som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats av koncernen i förtid

• IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter, ändring rörande övrigt totalresultat: Denna ändring gäller från och med räkenskapsår som börjar efter den 1 juli, 2012. Den mest väsentliga förändringen är kravet att de poster som redovisas i Övrigt totalresultat ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen eller ej. Ändringen kommer att få en begränsad påverkan på presentationen av koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisning

Koncernens redovisning omfattar SSAB AB (publ) och de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösterna. Som intressebolag redovisas de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Som joint venture redovisas de företag där koncernen tillsammans med en eller flera samägare är bundna av ett avtal om samarbete samt att det i avtalet fastställts att samägarna gemensamt utövar ett bestämmande inflytande.

DOTTERBOLAG

Koncernens bokslut upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan identifierbara tillgångars, skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden, eliminerats i sin helhet mot förvärvspriset. De överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om förvärvspriset understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de inträffar.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande erhålles, medan avyttrade bolag redovisas fram till dagen då det bestämmande inflytandet upphör.

Interna transaktioner, interna mellanhavanden och orealiserade internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade verksamheter under rubrikerna köp av bolag och aktier respektive avyttrade bolag och verksamheter. De tillgångar och skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen ingår därför ej i kassaflödesanalysen.

INTRESSEBOLAG OCH JOINT VENTURES

Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intressebolagens och joint ventures egna kapital samt i förekommande fall restvärden på koncernmässiga över- och undervärden, inklusive goodwill. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget och joint ventures efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. I koncernens resultaträkning utgörs Andelar i intressebolags och joint ventures resultat efter skatt av koncernens andel i intressebolagets resultat efter skatt. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i intressebolagen och joint ventures är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär. Eventuella internvinster elimineras i relation till ägd kapitalandel.

I moderbolaget redovisas intressebolag och joint ventures enligt anskaffningsvärdemetoden.

Transaktioner i utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta enligt den då gällande balansdagens kurs. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet medan differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som en nettosumma bland finansiella poster.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens totalresultat och redovisas i posten "Omräkningsreserv".

Lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag redovisas i koncernredovisningen till balansdagens kurs. Eventuella kursdifferenser med avdrag för uppskjuten skatt förs direkt mot övrigt totalresultat och kvittas därigenom mot de omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkning av dessa dotterbolags balansräkningar till svenska kronor.

Vid avyttring av utländska dotterbolag redovisas de samlade omräkningsdifferenserna, hänförliga till det utländska bolaget, som en del av reavinsten/-förlusten i koncernresultaträkningen.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag behandlas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas därför enligt samma princip som de utländska dotterbolagen.

Redovisning av intäkter

Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. I de flesta fall innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor. Försäljningen redovisas med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt inklusive valutakursdifferenser från terminskontrakt som upptagits för att kurssäkra försäljning i utländsk valuta. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

För övriga intäkter, andra än varuförsäljning, redovisas ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning och utdelning när rätten att erhålla utdelningen fastställts. Utdelning från dotterbolag, se avsnitt Utdelning.

Prissättning mellan koncernföretag

Prissättningen på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till marknadspriser.

Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget.

Statliga stöd och bidrag periodiseras över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Bidrag som lämnas som ersättning för kostnader redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktion. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan under vissa strikta omständigheter aktiveras, men detta kräver bland annat att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer. De projekt som finns är korta till sin natur och av ej väsentliga belopp, därför kostnadsförs även utgifterna för utveckling.

Kostnader för utveckling av programvara

Kostnader för utveckling och förvärv av ny programvara aktiveras och redovisas som immateriell tillgång om den har ett väsentligt värde för företaget i framtiden samt om den kan anses ha en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Kostnader för utbildning och för underhåll av programvaran kostnadsförs dock direkt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Om komponenter finns vid större investeringar, ska alltid prövning göras huruvida komponentens ekonomiska livslängd avviker från den totala anläggningens. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Eventuella lånekostnader vid uppförande och konstruktion av anläggningstillgångar, som det tar en betydande del i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, läggs till som en del av anskaffningskostnaden för tillgången. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inräknas endast i anskaffningsvärdet om kriterierna för att göra en avsättning för sådana återställningskostnader kan anses uppfyllda. Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Övriga materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande tabell.

Exempel på objekt	Beräknat nyttjande, år
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner:
• Masugnars omställning	12–15
• Stålugnar, valsverk och kranar	15–20
• Masugnar och koksverk	15–20
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50

Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna avskrivs i normalfallet ner till noll utan något kvarvarande restvärde.

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar klassas på samma sätt i två grupper där tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod avskrivs över en bestämd nyttjandeperiod medan tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod inte avskrivs alls.

GOODWILL

Den ersättning som överförs vid ett rörelseförvärv värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet (ersättningen) överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället, som inte är enskilt identifierade och separat redovisade. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov testas även i de fall då det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar av goodwill redovisas som kostnad och återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Goodwill följs upp på affärsområdesnivå.

KUNDRELATIONER

Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationer har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (sex till tolv år).

VARUMÄRKEN

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över dess bedömda nyttjandeperiod och licenser skrivs av över avtalets löptid (fem till tio år).

PROGRAMVARA

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Övriga immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod (fem till femton år).

Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar

Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod (däribland goodwill) skrivs inte av utan testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då tecken tyder på en värdenedgång. Övriga icke finansiella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod testas då tecken tyder på en värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då tecken tyder på en värdenedgång. Om det beräknade återvinningsvärdet

understiger det redovisade värdet, sker en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Prövningen av värdet på tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod kan även leda till att tillgången omklassificeras som en tillgång med en bestämbar nyttjandeperiod. Tillgångens nyttjandeperiod beräknas då och avskrivning påbörjas. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs årligen en prövning av om återföring bör göras.

Leasade tillgångar

Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas redovisas i huvudsak som hyreskostnader linjärt över hyresperioden (operationell leasing). Om leasingavtalen innehåller villkor som innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing) redovisas de bland anläggningstillgångarna i koncernbalansräkningen och avskrivs under nyttjandeperioden (den kortare av den ekonomiska livslängden och den återstående leasingtiden). Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och amortering av skulden, ränta fördelas över leasingperioden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Kortfristiga räntebärande skulder och Långfristiga räntebärande skulder.

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier och andelar, lånefordringar och derivat. De redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader med undantag för tillgångar som värderas till verkligt värde. Redovisning sker därefter beroende på hur tillgången klassificeras. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

Förvärv och avyttring avista av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen, som utgör den dag då tillgången levereras. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.

Finansiella tillgångar klassificeras i fyra värderingskategorier: "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen", "innehav till förfall", "lånefordringar och kundfordringar" och "tillgängliga för försäljning".

• Innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgångar som förvärvats huvudsakligen för att tillgodogöra sig vinster vid kortfristiga prisfluktuationer, innehav för handel, klassificeras som "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen" och redovisas som kortfristiga placeringar om deras löptid understiger tre månader vid anskaffningstillfället och som övriga räntebärande korta fordringar om löptiden ligger på tre till tolv månader. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Tillgångar i denna kategori ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

• • Innehav till förfall: Tillgångar med en bestämd förfallotidpunkt och som avses innehas till förfall, klassificeras som "innehav till förfall" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar förutom de delar som förfaller inom tolv månader, vilka redovisas som övriga räntebärande korta fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
• • Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då pengar, varor eller tjänster tillhandahålles direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringarna. Tillgångar i denna kategori värderas, precis som föregående kategori, till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
• • Tillgångar tillgängliga för försäljning: Tillgångar som löper på obestämd tid, men som kan säljas vid uppkomna likviditetsbehov eller vid ränteändringar, klassificeras som "tillgängliga för försäljning" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar i övrigt totalresultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i totalresultatet till resultaträkningen. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernen har inte haft några instrument tillhörande denna kategori under 2011 och 2012.

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR

Utgörs i huvudsak av investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderas till anskaffningsvärde.

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Långfristiga fordringar är fordringar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Delar där kvarvarande innehavstiden är kortare än ett år redovisas bland övriga korta räntebärande fordringar. Fordringarna tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar klassificeras i kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och kundfordringar överstigande tolv månader till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Bolaget har ej haft några kundfordringar med förfallodag överstigande tolv månader. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar sker i försäljningskostnader i resultaträkningen.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Placeringar med ursprunglig löptid mellan tre och tolv månader redovisas bland Övriga korta räntebärande fordringar och klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland Kortfristiga räntebärande skulder.

NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen bedömer löpande om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller investeringar i egetkapitalinstrument som värderas till anskaffningsvärde, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger, bokförs skillnaden mellan redovisat värde och aktuellt verkligt värde i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument återförs inte. Nedskrivningsprövning av kundfordringar baseras på individuell bedömning av osäkra fordringar. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det resterande beloppet redovisas i resultaträkningen.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsäljningsvärde, där anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFU-metoden (först in, först ut). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden.

Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Erforderlig reservering sker för inkuransrisker.

Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning samt andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.

Anställdas förmåner

PENSIONER

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder.

I avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och det föreligger inte någon förpliktelse, rättslig eller informell, att betala ytterligare avgifter. För avgiftsbestämda planer redovisas gjorda utbetalningar som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. De kollektivanställda i Sverige omfattas av en sådan avgiftsbestämd plan.

I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat.

I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en långfristig avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som kan återvinnas genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om rätt till kvittning föreligger.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster som ökar deras rätt till framtida ersättning. Åtagandet beräknas av oberoende aktuarier och utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för bostadsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 13.

Vid fastställandet av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. Sådana aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i koncernens övriga totalresultat då de uppkommer.

Tjänstemännen i Sverige omfattas av en kollektiv förmånsbestämd plan, den så kallade ITP-planen. ITP-planen har finansierats genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För närvarande finns dock inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att som pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalats till Alecta.

Moderbolaget och andra juridiska personer i koncernen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler i respektive land.

VINSTANDELAR OCH RÖRLIGA LÖNEDELAR

Anställda inom SSAB omfattas av ett vinstdelningssystem som ger rätt till del i vinsten över en miniminivå. Koncernledningen och ett antal andra ledande befattningshavare har istället rörliga lönedelar som relateras till vinstnivån samt individuellt satta mål. Kostnaderna för dessa system bokförs som upplupen kostnad löpande under året så snart det är sannolikt att målen kommer att uppnås. 2011 infördes ett långfristigt incitamentprogram för bolagets ledande befattningshavare, inklusive VD, som är maximerat till 25 procent av den fasta lönen. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Kostnaderna för programmet bokförs med en andel per år, baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad att antingen säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än tolv månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärden och att detta har skett före balansdagen.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EUs system för handel med utsläppsrätter. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrätter redovisas först när det realiserats som en extern försäljning. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och är värderade till anskaffningsvärde.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöåtagandet beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar och redovisas då det är troligt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. Avsättningar till marksanering för att bereda industriområdena till framtida annat utnyttjande har inte gjorts då tidpunkten för när sådan sanering ska ske inte rimligt kan uppskattas.

Finansiella skulder

Finansiella skulder inkluderar låneskulder, leverantörsskulder och derivat. Redovisning sker därefter beroende på hur skulden klassificeras. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

LÅNESKULDER

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Lån som utgör det säkrade föremålet i en verkligt värde säkring värderas och bokförs till verkligt värde. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Valutaderivat i form av terminer och swappar används för att säkra kursen på inköpsorder av kol och malm, för att säkra kursen vid betydande försäljning i utländsk valuta, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Derivat i form av ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Metoden för redovisning av uppkommen vinst/förlust skiftar dock beroende på syftet med derivatet. När ett derivatkontrakt ingås kategoriseras det som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång/skuld eller av en tecknad leveransorder (verkligtvärdesäkring), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring), säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner.

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 27. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 12. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader.

• • Verkligtvärdesäkring: Förändringar i verkligt värde av derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, verkligtvärdesäkring redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar av verkligt värde på den tillgång/skuld eller den leveransorder som risksäkringen avser. Transaktionskostnader relaterade till verkligtvärdesäkringar kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen.
• • Kassaflödessäkring: Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten tillhörande kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas dock bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutatermin som säkrar försäljning i utländsk valuta, redovisas i resultaträkningens post Försäljning. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas denna bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av finansiella poster redovisas denna i resultaträkningen bland finansiella poster.
• • Säkring av nettoinvestering: Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkring. Den effektiva delen av värdeförändringar på derivat och skulder, som används som säkringsinstrument, redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
• • Vissa derivattransaktioner uppfyller inte de formella kraven för säkringsredovisning, dessa redovisas i resultaträkningen bland finansiella intäkter och kostnader.

Säkringsredovisade derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

Skatt

Koncernens redovisade skattekostnad består av skatt på koncernbolagens skattepliktiga resultat för perioden samt eventuella justeringar avseende skatt för tidigare perioder och förändringar av uppskjuten skatt.

UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder (temporära skillnader) med tillämpning av de framtida beslutade eller aviserade skattesatser som kommer att råda då skatten förväntas realiseras.

Temporära skillnader uppkommer främst genom överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. En uppskjuten skattefordran på grund av underskottsavdrag tas dock upp som tillgång endast i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida överskott.

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringarna av de obeskattade reserverna på en separat rad.

Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

UTDELNING MODERBOLAGET

Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderbolaget, innan dess finansiella rapporter publiceras, fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.

Koncernbidrag i moderbolaget

Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad-/intäkt i resultaträkningen.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

Segmentrapportering

RÖRELSESEGMENT

Koncernen är organiserad i fyra rapporterbara rörelsesegment som benämns som affärsområden, SSAB EMEA, SSAB Americas, SSAB APAC, samt dotterbolaget Tibnor. Utöver detta finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten. En närmare redogörelse för de rapporterbara segmenten och deras verksamhet återfinns på sidorna 22–31 samt i not 26.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Väsentliga anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som Anläggningstillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

Noter

1	Försäljning och övriga rörelseintäkter	75
2	Rörelsens kostnader, ersättningar till anställda	75
3	Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner	79
4	Finansnetto	80
5	Skatt	81
6	Immateriella tillgångar	82
7	Materiella anläggningstillgångar	84
8	Finansiella anläggningstillgångar och andelar intressebolag och joint venture	86
9	Varulager	88
10	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	88
11	Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel	88
12	Eget kapital	89
13	Pensioner	90
14	Uppskjuten skatt	91
15	Övriga avsättningar	93
16	Räntebärande skulder	94
17	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	95
18	Nettoskuld	96
19	Medelantal anställda och könsfördelning	96
20	Leasing	97
21	Ställda säkerheter	97
22	Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser	98
23	Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner	98
24	Förvärv av bolag och verksamheter	99
25	Avyttring av bolag och verksamheter	99
26	Segment	100
27	Finansiell riskhantering	102
28	Kritiska uppskattningar och bedömningar	107
29	Definitioner	108
30	Överväganden vid förslag till vinstdisposition	108

1 Försäljning och övriga rörelseintäkter

Försäljning per produktområde	Koncernen
Mkr	2012	2011
Varmvalsad tunnplåt	6 688	6 789
Kallvalsad och metallbelagd tunnplåt	3 716	4 501
Färgbelagd och profilerad tunnplåt	2 259	2 716
Grovplåt	18 209	20 946
Handelsverksamhet	5 506	6 828
Stålämnen	662	734
Biprodukter/skrot	1 528	1 808
Övrigt	355	318
Summa försäljning	38 923	44 640

Försäljningens fördelning på rörelsegrenar och geografiska marknader framgår av sidan 14 samt av not 26.

Övriga rörelseintäkter		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Vidareförsäljning av köpt energi och media	209	194	–	–
Försäljning tjänster	147	145	–	–
Valutakursvinster, netto	–	148	–	–
Vinst vid försäljning av utsläppsrätter	1	275	–	269
Vinst vid försäljning av bolag och verksamheter	0	–	–	–
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	17	0	–	–
Investeringsstöd (statligt bidrag)	12	32	–	–
Övrigt	63	147	103	105
Summa övriga rörelseintäkter	449	941	103	374

2 Rörelsens kostnader

Rörelsens kostnader per kostnadsslag		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Råvaror i stålrörelsen, inklusive förändring av råvarulager	16 918	19 898	–	–
Köpta produkter i handelsrörelsen	3 728	4 224	–	–
Köpta produkter i stålrörelsen	2 418	1 636	–	–
Energi	2 307	2 449	–	–
Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	1 422	881	–	–
Ersättningar till anställda	5 201	5 349	88	71
Material, tjänster och underhåll	3 969	4 533	121	114
Avskrivningar	2 586	2 330	1	2
Övrigt	951	1 814	35	32
Summa rörelsens kostnader	39 500	43 114	245	219

2 Rörelsens kostnader forts.

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	11	11	2	3
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	1		–
Skatterådgivning	5	4	2	–
Övriga tjänster	10	1	7	1
Summa arvoden till PricewaterhouseCoopers	26	17	11	4
Övriga
Revisionsarvoden och revisionsnära tjänster	7	5	–	–
Övriga ersättningar	5	5	–	1
Summa arvoden och ersättningar till revisionsbolag	38	27	11	5

För 2010 uppgick övriga ersättningar i form av skatterådgivning och övriga tjänster till PricewaterhouseCoopers till 7 Mkr.

Rörelsens kostnader har minskats med följande statliga bidrag:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Fraktstöd	1	2	–	–
Övrigt	1	3	–	–
Summa statliga bidrag	2	5	–	–

Ersättningar till anställda	Styrelse, VD och vVD		Övriga anställda
Mkr	2012	2011	2012	2011
Moderbolaget1)	18	13	55	46
Dotterbolag i Sverige	9	10	2 639	2 704
Dotterbolag i utlandet	14	15	844	1 047
Summa löner2)	41	38	3 538	3 797
Sociala kostnader	19	18	1 400	1 304
(varav pensionskostnader)	(9)	(7)	(456)	(391)
Övriga kostnader för förmåner till anställda	1	3	202	189
Summa ersättningar till anställda	61	59	5 140	5 290

1) Avser endast den personal som är anställd och verksam inom moderbolaget. Personal i vissa av de större dotterbolagen är formellt anställda i moderbolaget men redovisas till antal och kostnad i respektive dotterbolag. I moderbolaget redovisas även kostnaderna för VDn i SSAB EMEA.

2) I summa löner ingår rörliga lönedelar till VDar med 8 (5) Mkr, varav i moderbolaget 2 (2) Mkr. I moderbolaget ingår även rörliga lönedelar till VDn i SSAB EMEA.

2 Rörelsens kostnader forts.

Styrelsearvoden och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare

STYRELSE

Till styrelsens ordförande och bolagsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arvodet till ordföranden uppgick till 1 425 (1 350) tkr och till ledamot (exkl VD) till 475 (450) tkr. Utöver detta erhöll ledamot i

styrelseutskott 100 tkr för varje utskott i vilket ledamoten ingick med undantag för ordföranden i revisionsutskottet som istället erhöll 125 tkr. Totalt erhöll styrelsen 5 375 (5 125) tkr i arvode.

Styrelsemedlemmar

			Arvode 2012, kr		Arvode 2011, kr
	Invald	Befattning	Styrelsearvode	Utskottsarvode	Styrelsearvode	Utskottsarvode
Bolagsstämmovalda
Sverker Martin-Löf	2003	Ordförande	1 425 000	200 000	1 350 000	200 000
Anders G Carlberg	1986	Ledamot	475 000	125 000	450 000	125 000
Jan Johansson	2011	Ledamot	475 000	–	450 000	–
Martin Lindqvist	2011	Ledamot, VD	–	–	–	–
Annika Lundius	2011	Ledamot	475 000	100 000	450 000	–
Anders Nyrén	2003	Ledamot	475 000	–	450 000	–
Matti Sundberg	2004	Ledamot	475 000	–	450 000	100 000
John Tulloch	2009	Ledamot	475 000	100 000	450 000	100 000
Lars Westerberg	2006	Ledamot	475 000	100 000	450 000	100 000

Verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och ersättningar

Årsstämmans beslut

Enligt årsstämmans beslut i april 2012 ska ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil, samt pension. Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (t.ex. den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, skall marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska vara antingen förmånseller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, med individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättningsutskott

Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott som lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor samt fastställer lön och övriga an ställningsvillkor för koncernledningen i enlighet med årsstämmans beslutade riktlinjer. Utskottet utgörs av Sverker Martin-Löf (ordf.), John Tulloch och Lars Westerberg. VD adjungeras till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Ersättningar 2012

VDs och övriga koncernledningens ersättning bestod av en fast lönedel, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel. Någon aktierelaterad ersättning finns ej.

För de koncernledningsmedlemmar som inte är stationerade i USA gäller att den kortfristiga rörliga lönedelen relateras till dels koncernens EBITDAmarginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag och dels ett av styrelsen fastställt mål avseende lageromsättning, i kombination med ett eller flera individuella mål. Denna rörliga lönedel är maximerad till en procentsats av den fasta lönen på 75 procent för VD och 50 procent för övriga.

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. I denna grupp ingår ca 50 medarbetare i Nordamerika som hittills omfattats av det långfristiga incitamentsprogram som redan fanns vid SSABs förvärv av IPSCO 2007. Det nya programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 15 och 25 procent av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt deras tidigare program och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 22,5 Mkr och vid maximalt utfall 45 Mkr, varav ca 2/3 utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmet har införts i syfte att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

Den medlem av koncernledningen som är stationerad i USA har ersättningar som bedöms vara konkurrenskraftiga sett ur ett nordamerikanskt perspektiv. Han har en fast grundlön och därutöver en årlig rörlig lönedel som relateras till samma mål som för koncernledningen i övrigt. Hans årliga rörliga lönedel är maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målutfallet är 60 procent av den fasta lönen men kan vid mycket god lönsamhet uppgå till maximalt 180 procent. Därutöver har han rätt att under sin anställning delta i koncernens långfristiga incitamentsprogram. Utfallet är maximerat i förhållande till den fasta lönen. Fullt utbyggd har planen ett målutfall på 90 procent av den fasta årslönen, men kan vid mycket gott utfall uppgå till maximalt 150 procent. Utbetalningar under det långfristiga incitamentsprogrammet sker kontant och endast under förutsättning att anställningen kvarstår.

VD och koncernchef

De totala betalda ersättningarna exklusive pension uppgick till 8,8 (7,9) Mkr. Ersättningen på 8,8 Mkr omfattar en utbetalning på 1,6 Mkr avseende rörlig lönedel för 2011. Ersättningen för 2011 på 7,9 Mkr omfattar en utbetalning på 1,6 Mkr till förre VDn avseende rörlig lönedel för 2010.

Tidigaste pensionsålder är 62 år. Pensionen är avgiftsbestämd och täcks av försäkringar. Kostnaden uppgick till 39 (41) procent av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.

Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om han kvarstår i aktiv tjänst.

Koncernledningen i övrigt

Koncernledningen, utöver VD, uppgick under året till 9 (8) personer. Koncernledningen presenteras på sidan 53.

Tidigaste pensionsålder för den övriga koncernledningen stationerade utanför USA är 62 år. Pensionerna är avgiftsbaserade. För dessa gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6–12 månadslöner. Vid egen uppsägning uppgår uppsägningstiden till 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag.

För den koncernledningsmedlem som är stationerad i USA gäller andra regler beträffande pension i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis. Totala ersättningar och förmåner framgår av tabellen nedan.

Ersättningar och förmåner till VD och övriga koncernledningen	VD		Övrig koncernledning
Mkr	2012	2011	2012	2011
Fast lön1)	7,0	6,2	21,3	18,0
Övriga förmåner2)	0,2	0,1	3,0	2,5
Kortfristig rörlig lönedel3)	1,6	1,6	6,2	3,7
Långfristig rörlig lönedel3)	–	–	0,9	–
Totala ersättningar	8,8	7,9	31,4	24,2
Pensionskostnader	2,7	2,5	8,3	4,0
Summa	11,5	10,4	39,7	28,2

1) För 2012 ingår för VD utbetalning av innestående semester med 0,6 Mkr.

2) Avser främst bil- och bensinförmån, men här ingår även ersättning för ökade levnadsomkostnader för den koncernledningsmedlem som är stationerad i Asien. Från och med 2012 omfattas VD också av bostadsförmån, där total skattepliktig ersättning för tre månader ingår i redovisat belopp för 2012 med 0,1 Mkr. 3) Beloppen avser utbetalningarna under respektive verksamhetsår, vilken intjänats tidigare år. På grund av att ersättningen inte är känd vid bokslutstillfället, dels

på grund av att jämförelse görs med konkurrenter som ännu inte redovisats sina siffror, dels på grund av att styrelsen kan besluta att sänka ersättningen om särskilda skäl föreligger, så redovisas endast ersättningar i denna tabell det år utbetalning skett. Årets kostnad avseende rörliga lönedelar för hela koncernledningen uppgick till 10,2 Mkr, varav avsättning för 2012 uppgick till 7,4 Mkr och kostnad på grund av för lite avsatt föregående år uppgick till 2,8 Mkr.

3 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Resultatandel och andel av försäljning		Resultatandel efter skatt		Andel av försäljning
Mkr	2012	2011	2012	2011
Lulekraft AB	2	0	143	183
Norsk Stål A/S	8	20	1 123	1 189
Norsk Stål Tynnplater A/S	4	3	288	325
Oxelösunds Hamn AB	6	7	135	296
Blastech Mobile LLC (joint venture)	10	12	45	37
Geha BV	2	2	36	36
Summa	32	44	1 770	2 066

Andel av tillgångar och skulder		Andel av tillgångar		Andel av skulder
Mkr	2012	2011	2012	2011
Lulekraft AB	108	97	96	85
Norsk Stål A/S	382	385	256	235
Norsk Stål Tynnplater A/S	108	110	65	65
Oxelösunds Hamn AB	175	163	79	70
Blastech Mobile LLC (joint venture)	34	30	9	3
Geha BV	26	33	2	10
Summa	833	818	507	468

Fordringar på intressebolag och joint venture		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Ingår i balansposterna:
Kundfordringar	33	92	–	–
Summa	33	92	–	–
Skulder till intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Ingår i balansposterna:
Leverantörsskulder	51	30	–	–
Summa	51	30	–	–

Ägarandelar och kapitalandelar återfinns i not 8.

Närståendetransaktioner

Följande transaktioner med intressebolagen och joint venturebolaget förekom under året: SSAB Americas köpte blästring och målning från Blastech Mobile för 85 (57) Mkr. Lulekraft köpte gas från SSAB EMEA för 246 (316) Mkr och sålde elenergi tillbaka för 145 (208) Mkr. Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater köpte stål från stålrörelsen för 313 (387) Mkr och sålde för 2 (2) Mkr.

Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB EMEA för 232 (238) Mkr och köpte övriga tjänster för 24 (22) Mkr. Geha köpte stål från SSAB EMEA för 49 (44) Mkr. Styrelseledamoten John Tulloch har ett konsultavtal med ett av SSABs bolag i USA där han erhållit 0,4 (0,4) Mkr i arvode. Transaktionerna skedde till marknadsmässiga priser.

4 Finansnetto

Koncernen

Mkr	2012	2011
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	54	24
Utdelningar	2	2
Övrigt	5	9
Summa finansiella intäkter	61	35
Finansiella kostnader
Räntekostnader	–524	–478
Netto valutakursdifferenser	–33	–8
Övrigt	–101	–63
Summa finansiella kostnader	–658	–549
Summa finansiella intäkter och kostnader	–597	–514

I Netto valutakursdifferenser ingår nettoresultat hänförligt till derivat med –44 (–12) Mkr.

Moderbolaget1)
Mkr	2012	2011
Utdelningar från dotterbolag	1 083	266
Utdelningar från intressebolag	1	1
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter	0	0
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter
Ränteintäkter från dotterbolag	356	420
Övriga ränteintäkter	15	7
Netto valutakursdifferenser	–	17
Summa finansiella intäkter	1 455	711
Räntekostnader och liknande kostnader
Räntekostnader till dotterbolag	–105	–52
Övriga räntekostnader	–508	–494
Netto valutakursdifferenser	–8	0
Övrigt	–76	–45
Summa finansiella kostnader	–697	–591
Summa finansiella intäkter och kostnader	758	120

1) Enligt ändrade redovisningsregler 2012 redovisas erhållna/lämnade koncernbidrag som en bokslutsdisposition. 2011 redovisades dessa som en finansiell intäkt/kostnad, justering har skett med 123 Mkr avseende föregående år.

5 Skatt

Skatt	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Svensk inkomstskatt	161	–76	160	–40
Utländsk inkomstskatt	–432	–447	–	–
Summa aktuell skattekostnad	–271	–523	160	–40
Uppskjuten skatt	979	85	0	–
Redovisad skatt i resultaträkningen	708	–438	160	–40
Redovisad skatt i övrigt totalresultat1)	–135	69	–156	44

Avstämning av skattesats	Koncernen		Moderbolaget
%	2012	2011	2012	2011
Gällande skattesats i Sverige	–26	26	26	26
Skatteeffekt av:
• icke avdragsgilla kostnader	2	1	1	1
• icke skattepliktig avyttring	–	–	–	–
• icke skattepliktiga intäkter2)	–2	0	–58	–18
• ändringar i skattesats	–36	0	–	–
• annan skattesats i utländska dotterbolag	–36	–5
• skatter avseende tidigare period	–4	0	–	–
Effektiv skattesats	–102	22	–31	9

1) Detaljerna framgår i Koncernens förändringar i eget kapital på sidan 61 och på sidan 65 för moderbolaget. 2)Moderbolagets övriga icke skattepliktiga intäkter består i huvudsak av utdelning från dotterbolag.

Årets skatt uppgick till 708 (–438) Mkr och den effektiva skattesatsen var –102 (22) procent. Skatten påverkades positivt genom lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag med –36 procentenheter. Skatten påverkades även positivt med –36 procentenheter, eller 253 Mkr, genom omvärdering av uppskjutna skatteskulder i Sverige då den svenska bolagsskatten från och med 1 januari 2013 minskat från 26,3 procent till 22 procent.

6 Immateriella tillgångar

Koncernen

Mkr	Kund relationer	Varu märken	Patent, licenser, teknologi och övriga rättighete	Goodwill	Summa immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2011	6 566	5	619	18 643	25 833
Inköp	–	–	1	–	1
Ökning genom rörelseförvärv	–	–	21	8	29
Omklassificeringar	–	–	1	–	1
Omräkningsdifferenser	94	–	10	268	372
Anskaffningsvärde 31 december 2011	6 660	5	652	18 919	26 236
Anskaffningsvärde 1 januari 2012	6 660	5	652	18 919	26 236
Inköp	–	–	1	–	1
Ökning genom rörelseförvärv	–	–	–	22	22
Omklassificeringar	–	–	17	–	17
Omräkningsdifferenser	–370	–	–33	–1 051	–1 454
Anskaffningsvärde 31 december 2012	6 290	5	637	17 890	24 822
Ack. avskrivningar 1 januari 2011	2 473	4	404	–	2 881
Årets avskrivningar	678	1	35	–	714
Omräkningsdifferenser	77	0	7	–	84
Ack. avskrivningar 31 december 2011	3 228	5	446	–	3 679
Ack. avskrivningar 1 januari 2012	3 228	5	446	–	3 679
Årets avskrivningar	707	0	40	–	747
Omräkningsdifferenser	–206	–	–22	–	–228
Ack. avskrivningar 31 december 2012	3 729	5	464	–	4 198
Ack. nedskrivningar 1 januari 2011	–	–	–	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–	8	8
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–	–
Ack. nedskrivningar 31 december 2011	–	–	–	8	8
Ack. nedskrivningar 1 januari 2012	–	–	–	8	8
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–	–
Ack. nedskrivningar 31 december 2012	–	–	–	8	8
Restvärde 31 december 2011	3 432	–	206	18 911	22 549
Restvärde 31 december 2012	2 561	–	173	17 882	20 616

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 746 (710) Mkr i kostnad för sålda varor, med 1 (1) Mkr i administrationskostnader samt med 0 (3) Mkr i övriga rörelsekostnader. Det finns inga internt upparbetade immateriella tillgångar.

6 Immateriella tillgångar forts.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Koncernens mest väsentliga goodwillbelopp allokeras till koncernens kassagenererande enhet enligt nedan:

SSAB North America

Mkr	2012	2011
Goodwill	17 790	18 841

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på bolagets budget och prognoser som löpande framtas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod har extrapolerats med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för marknaden där denna kassagenererande enhet är verksam. SSAB North America ingår i segmentet SSAB Americas. För mer information om SSAB Americas, se sidorna 26–27 samt not 26.

Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden framgår i tabellen nedan:

SSAB North America

%	2012	2011
Bedömd långsiktig tillväxttakt	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta, före skatt	11,0	11,3

Antagandena ovan har använts för att analysera den kassagenererande enheten.

Ledningen har fastställt den budgeterade och prognostiserade marginalen baserat på historiska resultat och de förväntningar som finns på marknadsutvecklingen och den kassagenererande enheten. Den tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för den kassagenererande enheten.

Genomförda beräkningar med ovanstående antaganden har påvisat att något nedskrivningsbehov av goodwill ej föreligger. För en känslighetsanalys av antaganden, se not 28.

Utsläppsrätter

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2012 uppgår till 4,4 (5,5) miljoner ton. Under 2012 såldes 0,0 (4,1) miljoner ton. Preliminärt antal utsläppsrätter att ta med i den nya handelsperioden uppgår till cirka 2,8 miljoner ton. I december 2011 meddelades den preliminära tilldelningen av utsläppsrätter för den tredje handelsperioden, 2013–2020. Tilldelningsförslaget visar på lägre tilldelning än för innevarande period, slutlig tilldelning meddelas under 2013. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll kronor.

7 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen

	Mark och mark­			Inventarier, verktyg och	Pågående nyanläggningar och	Summa materiella anläggnings
Mkr	anläggningar	Byggnader	Maskiner	installationer	förskott leverantörer	tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2011 Inköp	613 2	3 882 24	27 360 1 421	519 30	2 835 1 634	35 209 3 111
Ökning genom rörelseförvärv	–	–	–	–	16	16
Försäljningar och utrangeringar	–3	–5	–262	–18	–	–288
Omklassificeringar	2	123	1 493	13	–1 623	8
Omräkningsdifferenser	–2	17	116	–4	60	187
Anskaffningsvärde 31 december 2011	612	4 041	30 128	540	2 922	38 243
Anskaffningsvärde 1 januari 2012	612	4 041	30 128	540	2 922	38 243
Inköp	2	5	44	23	1 356	1 430
Ökning genom rörelseförvärv Försäljningar och utrangeringar	– –5	– –10	20 –934	2 –43	– –18	22 –1 010
Omklassificeringar	6	390	2 639	83	–3 135	–17
Omräkningsdifferenser	–7	–72	–448	–6	–41	–574
Anskaffningsvärde 31 december 2012	608	4 354	31 449	599	1 084	38 094
Ack. avskrivningar 1 januari 2011	94	1 954	15 838	259	–	18 145
Försäljningar och utrangeringar	–3	–5	–232	–17	–	–257
Årets avskrivningar	20	106	1 475	7	–	1 608
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	4	40	–7	–	37
Ack. avskrivningar 31 december 2011	111	2 059	17 121	242	–	19 533
Ack. avskrivningar 1 januari 2012	111	2 059	17 121	242	–	19 533
Försäljningar och utrangeringar	–4	–10	–720	–35	–	–769
Årets avskrivningar	20	109	1 673	37	–	1 839
Omklassificeringar	0	–	–	–	–	0
Omräkningsdifferenser	0	–13	–129	7	–	–135
Ack. avskrivningar 31 december 2012	127	2 145	17 945	251	–	20 468
Ack. nedskrivningar 1 januari 2011	1	–	–	–	–	1
Årets nedskrivningar	–	–	15	–	–	15
Omräkningsdifferenser	–	–	1	–	–	1
Ack. nedskrivningar 31 december 2011	1	–	16	–	–	17
Ack. nedskrivningar 1 januari 2012	1	–	16	–	–	17
Årets nedskrivningar	–	–	0	–	–	0
Omräkningsdifferenser	–	–	–1	–	–	–1
Ack. nedskrivningar 31 december 2012	1	–	15	–	–	16
Restvärde 31 december 2011	500	1 982	12 991	298	2 922	18 693
Restvärde 31 december 2012	480	2 209	13 489	348	1 084	17 610

7 Materiella anläggningstillgångar forts.

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 1 775 (1 540) Mkr i kostnad för sålda varor, 31 (31) Mkr i försäljningskostnader, 27 (31) Mkr i administrationskostnader samt 6 (6) Mkr i övriga kostnader.

Från den 1 oktober 2008 tillämpar bolaget IAS 23 avseende kapitalisering av ränta under konstruktionstid. Under perioden aktiverades 12 (48) Mkr och den räntesats som tillämpades var 2,5 (1,6) procent.

I posten maskiner ingår finansiella leasingavtal med 88 (88) Mkr i anskaffningsvärde och med 26 (24) Mkr i restvärde.

Per balansdagen fanns kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar som ej redovisats i de finansiella rapporterna till ett värde av 218 (525) Mkr.

Moderbolaget

Mkr	Inventarier, verktyg och installationer	Summa materiella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2011	11	11
Inköp	0	0
Försäljningar och utrangeringar	–1	–1
Anskaffningsvärde 31 december 2011	10	10
Anskaffningsvärde 1 januari 2012	10	10
Inköp	0	0
Försäljningar och utrangeringar	–	–
Anskaffningsvärde 31 december 2012	10	10
Ack. avskrivningar 1 januari 2011	7	7
Försäljningar och utrangeringar	–	–
Årets avskrivningar	1	1
Ack. avskrivningar 31 december 2011	8	8
Ack. avskrivningar 1 januari 2012	8	8
Försäljningar och utrangeringar	–	–
Årets avskrivningar	1	1
Ack. avskrivningar 31 december 2012	9	9
Restvärde 31 december 2011	2	2
Restvärde 31 december 2012	1	1

8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture

Koncernen

Mkr	Övriga aktier och andelar	Övriga lång fristiga fordringar	Summa finansiella anläggningstillgångar	Andelar i intressebolag
Bokfört värde 1 januari 2011	10	67	77	395
Investeringar	–	4	4	21
Försäljningar och amorteringar	–3	–4	–7	–
Resultatandel efter skatt	–	–	–	44
Omklassificering	–	32	32	–
Utdelning	–	–	–	–92
Omräkningsdifferenser	0	0	0	–19
Bokfört värde 31 december 2011	7	99	106	349
Bokfört värde 1 januari 2012	7	99	106	349
Investeringar	5	1 019	1 024	1
Försäljningar och amorteringar	0	–56	–56	–
Resultatandel efter skatt	–	–	–	32
Omklassificering	0	1	1	–
Utdelning	–	–	–	–56
Omräkningsdifferenser	0	–40	–40	1
Bokfört värde 31 december 2012	12	1 023	1 035	327

Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderades till anskaffningsvärde.

Övriga långfristiga fordringar är fordringar som tillhör tillgångskategorien lånefordringar och kundfordringar, dessa värderades till upplupet anskaffningsvärde.

Moderbolaget

Mkr	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Övriga långfristiga fordringar	Summa finansiella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2011	38 756	10	3	30	38 799
Investeringar	393	–	–	4	397
Försäljningar och amorteringar	–	–	–	–	–
Planenligt restvärde 31 december 2011	39 149	10	3	34	39 196
Anskaffningsvärde 1 januari 2012	39 149	10	3	34	39 196
Investeringar	–	1	5	–	6
Försäljningar och amorteringar	–	–	–	–29	–29
Planenligt restvärde 31 december 2012	39 149	11	8	5	39 173

8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture forts.

Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag

					Bokfört
	Organisations– nummer	Säte	Innehav, antal	%1)	värde, Mkr
Svenska rörelsedrivande dotterbolag:
Plannja AB	556121–1417	Luleå	80 000	100	16
SSAB EMEA AB	556313–7933	Oxelösund	1 000	100	3 961
Tibnor AB	556004–4447	Stockholm	1 000 000	100	676
SSAB Technology AB	556207–4905	Stockholm	1 000	100	0
SSAB Americas Holding AB	556858–6654	Stockholm	50 000	100	0
SSAB APAC Holding AB	556858–6647	Stockholm	50 000	100	0
Utländska rörelsedrivande dotterbolag:
SSAB Central Inc.		Kanada	1 000	100	272
SSAB US Holding Inc.		USA	1 00	100	4 149
Western Steel Limited		Kanada	682	100	182
SSAB Finance Belgium		Belgien	49 999 999	100	29 787
Övriga2)					105
Vilande bolag					1
Summa					39 149
Övriga aktier och andelar
Bostadsrätt					8
Summa moderbolagets aktier och andelar					8
Dotterbolagens övriga aktier och andelar2)					4
Summa koncernens övriga aktier och andelar					12
Moderbolagets aktier i intressebolag
					Bokfört
	Organisations nummer	Säte	Innehav, antal	%1)	värde, Mkr
Lulekraft AB	556195-0576	Luleå	100 000	50	10
Industrikraft i Sverige AB	556761-5371	Stockholm	20 000	20	1
Summa moderbolagets aktier i intressebolag					11
Dotterbolagens aktier och andelar i intressebolag och joint venture

	Organisations nummer	Säte	Innehav, antal	%1)	Kapital andel, Mkr
Oxelösunds Hamn AB	556207–4913	Oxelösund	5 000	50	96
Geha BV		Nederländerna	35 928	30	23
Blastech Mobile LLC		Alabama, USA		50	25
Norsk Stål A/S		Norge	31 750	50	126
Norsk Stål Tynnplater A/S		Norge	13 250	50	44
					314

Kapitalandelar i intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget 2

Summa koncernens andelar i intressebolag och joint venture 327

1) Procentsiffran anger kapitalandelen som i samtliga fall överensstämmer med röstandelen.

2)Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

9 Varulager

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	3 725	5 061	–	–
Ämnen	654	743	–	–
Produkter i arbete	515	630	–	–
Färdigvarulager	4 541	5 253	–	–
Summa varulager	9 435	11 687	–	–

Av lagervärdet var 657 (1 122) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgår till 36 129 (39 859) Mkr varav 93 (169) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager.

10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	111	44	–	–
Bonus, rabatter, licenser och dylikt	18	22	–	–
Förutbetalda hyror	31	34	3	3
Förutbetalda försäkringspremier	16	13	–	0
Förskott råvaror	140	–	–	–
Upplupna ränteintäkter	9	11	9	11
Derivat som säkringsredovisas	194	313	73	0
Derivat som ej säkringsredovisas	53	109	18	23
Omvärdering valutasäkrade ordrar	113	–	–	–
Fraktstöd	–	2	–	–
Oreglerade försäkringsersättningar	–	4	–	–
Övriga förutbetalda kostnader	69	90	32	34
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	754	642	135	71

11 Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Övriga korta räntebärande fordringar
Spärrade medel	24	445	–	–
Övriga korta räntebärande fordringar	–	13	–	–
Summa övriga korta räntebärande fordringar	24	458	–	–
Likvida medel
Kassa och bank	1 177	963	149	314
Kortfristiga placeringar (löptid under tre månader)	1 827	685	390	685
Summa likvida medel	3 004	1 648	539	999

Alla kortfristiga placeringar och korta räntebärande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Placeringarna med löptid kortare än tre månader utgörs av dagsplaceringar samt av tremånadersplaceringar.

12 Eget kapital

Aktiekapitalet uppgår till 2 851 (2 851) Mkr fördelat på 323,9 (323,9) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 240,7 (240,7) miljoner av serie A och 83,2 (83,2) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag.

Antal aktier/aktiekapital		Koncernen
	2012	2011
Antal aktier i miljoner	323,9	323,9
Aktiekapital i Mkr	2 851	2 851

Genomsnittligt antal aktier uppgick till 323,9 (323,9) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 9 944 (9 944) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Koncernen

Mkr	Reserv för säkring av utlands verksamhet	Reserv för kassaflödes säkringar	Omräknings reserv	Totala reserver
Reserver 1 januari 2011	–1 736	132	–440	–2 044
Omräkningsdifferenser under perioden			464	464
Verkligt värde förändringar under perioden	–155	78		–77
Skatt hänförligt till verkligt värdeförändringar	41	–20		21
Omfört till resultaträkningen		–180		–180
Skatt hänförligt till realiserat och omklassificerat till resultaträkningen		47		47
Reserver 31 december 2011	–1 850	57	24	–1 769
Reserver 1 januari 2012	–1 850	57	24	–1 769
Omräkningsdifferenser under perioden			–1 747	–1 747
Verkligt värde förändringar under perioden	610	–186		424
Skatt hänförligt till verkligt värdeförändringar	–160	49		–111
Omfört till resultaträkningen		102		102
Skatt hänförligt till realiserat och omklassificerat till resultaträkningen		–27		–27
Reserver 31 december 2012	–1 400	–5	–1 723	–3 128

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. De ackumulerade omräkningsdifferenserna uppgår till –1 723 (24) Mkr. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till –1 400 (–1 850) Mkr. Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av betydande försäljning i utländsk valuta samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till –5 (57) Mkr.

Föreslagen med ännu ej utbetald utdelning 2012 uppgår till 324 (648) Mkr, vilket utgör 1,00 (2,00) kr per aktie. Beloppet har inte redovisats som skuld.

13 Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de premier som avser den gångna perioden. Aktuariella vinster/förluster redovisas i Övrigt totalresultat.

De totala pensionskostnaderna fördelas på följande sätt:		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Avgifter till avgiftsbestämda planer	280	250	15	14
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta1)	81	55	5	4
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	18	14	–1	–1
Särskild löneskatt	75	71	4	4
Övrigt	11	8	0	0
Summa pensionskostnader	465	398	23	21

1) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 30 september 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 123 procent jämfört med 113 procent vid utgången av 2011. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Följande avsättningar för pensionsförpliktelser

har gjorts i balansräkningen:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Pensionsförpliktelser som fonderats	33	31	–	–
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–33	–31	–	–
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	0	0	–	–
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	166	162	3	3
Avsättningar för pensioner	166	162	3	3

Förändringar i den förmånsbestämda förpliktelsen under året:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Pensionsförpliktelser, ingående balans	193	168	3	4
Förmåner intjänade under året	24	40	0	0
Aktuariella vinster/förluster	12	–3	0	0
Räntekostnader	5	7	0	0
Betalda förmåner	–29	–20	0	–1
Kursdifferenser	–6	1	–	–
Pensionsförpliktelser, utgående balans	199	193	3	3

Förändringar i förvaltningstillgångarnas värde under året:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Förvaltningstillgångar, ingående balans	31	31	–	–
Aktuariella vinster/förluster	2	–3	–	–
Avkastning	1	2	–	–
Tillskjutna medel	2	2	–	–
Betalda förmåner	–1	–2	–	–
Kursdifferenser	–2	1	–	–
Förvaltningstillgångar, utgående balans	33	31	–	–

13 Pensioner forts.

Mkr	2012	2011
Erfarenhetsbaserade justeringar av:
• förmånsbestämda förpliktelser	12	8
• förmånsbestämda förvaltningstillgångar	2	–3

Försäkringstekniska beräkningsantaganden

Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader bygger på följande antaganden.

%	2012	2011
Diskonteringsränta (bostadsobligationsränta)1)	2,5	2,5
Inflation	2	2
Förväntad löneökning	3	3
Personalomsättning	1	1
Höjning av inkomstbasbeloppet	3	3

1) Stadsobligationsräntan under 2011. I SSAB North America har dock diskonteringsräntan varit 5,2 (5,7) procent och löneökningen 3,5 (3,5) procent.

14 Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag beaktas ej. I den mån vinstmedel överförs till moderbolaget, är denna överföring normalt sett skattefri.

I den mån en sådan överföring inte skulle vara skattefri, styr moderbolaget över tidpunkten för en sådan överföring och en sådan överföring kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

Förändring uppskjuten skatt

(fordran +/skuld –)	Koncernen
Mkr	Överavskrivning på anläggnings tillgångar	Periodise ringsfond	Pensioner	Långfristiga förutbetalda intäkter	Uppskjuten skatt på övervärden	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 januari 2011	–2 321	–553	29	0	–2 150	203	–4 792
Förändringar mot resultatet	–124	–5	23	–32	246	–55	53
Förändringar mot övrigt totaltresultat	0	0	17			11	28
Förändringar mot investeringsstöd	0	0		551			551
Omräkningsdifferens	–62	0	2	23	–16	–4	–57
Uppskjuten skatt 31 januari 2011	–2 507	–558	71	542	–1 920	155	–4 217
Uppskjuten skatt 1 januari 2012	–2 507	–558	71	542	–1 920	155	–4 217
Förändringar mot resultatet	255	263	–18	–12	334	144	966
Förändringar mot övrigt totaltresultat	0	0	1			24	25
Förändringar mot investeringsstöd	0	0		–52			–52
Omräkningsdifferens	67	0	–14	–23	94	2	126
Uppskjuten skatt 31 januari 2012	–2 185	–295	40	455	–1 492	325	–3 152

Uppskjutna skattefordringar och -skulder fördelas enligt följande:

	Koncernen
Uppskjutna skattefordringar	2012	2011
• förfaller inom 12 månader	34	17
• förfaller efter mer än 12 månader	634	685
	668	702
Uppskjutna skatteskulder
• förfaller inom 12 månader	–329	–300
• förfaller efter mer än 12 månader	–3 491	–4 619
	–3 820	–4 919
Uppskjuten skatt, netto	–3 152	–4 217

Förändring uppskjuten skatt (fordran +/skuld –)		Moderbolaget
Mkr	Pensioner	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 januari 2011	1	3	4
Förändringar mot övrigt totaltresultat	0	0	0
Ökning genom rörelseförvärv	0	0	0
Uppskjuten skatt 31 januari 2011	1	3	4
Uppskjuten skatt 1 januari 2012	1	3	4
Förändringar mot övrigt totaltresultat	0	6	6
Ökning genom rörelseförvärv	0	0	0
Uppskjuten skatt 31 januari 2012	1	9	10

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 158 (78) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 12 (6) Mkr inom ett år.

15 Övriga avsättningar

Koncernen

Mkr	Effektiviserings program	Garantiåtagande vid avyttring av verksamhet1)	Övriga avsättningar2)	Summa
Ingående balans 1 januari 2011	–	82	90	172
Tillkommande avsättningar			22	22
Utnyttjat under året			–19	–19
Omräkningsdifferens			2	2
Utgående balans 31 december 2011	–	82	95	177
Ingående balans 1 januari 2012	–	82	95	177
Tillkommande avsättningar	41	–	21	62
Utnyttjat under året	–38	–4	–21	–63
Omräkningsdifferens	–	–	–2	–2
Utgående balans 31 december 2012	3	78	93	174

varav redovisas som:

	2012	2011
• Övriga långfristiga avsättningar	140	136
• Kortfristiga avsättningar	34	41

Moderbolaget

Mkr	Garantiåtagande vid avyttring av verksamhet1)	Övriga avsättningar2)	Summa
Ingående balans 1 januari 2011	82	15	97
Tillkommande avsättningar	0	10	10
Utnyttjat under året	0	–15	–15
Utgående balans 31 december 2011	82	10	92
Ingående balans 1 januari 2012	82	10	92
Tillkommande avsättningar	–	9	9
Utnyttjat under året	–4	–10	–14
Utgående balans 31 december 2012	78	9	87

varav redovisas som:

	2012	2011
• Övriga långfristiga avsättningar	66	67
• Kortfristiga avsättningar	21	25

1) Rörverksamheten i Nordamerika avyttrades den 12 juni 2008 och gentemot köparen finns garantiåtaganden avseende skatt hänförliga till tiden före avyttringen. Vid avyttringen avsattes en reserv för denna garanti. Under 2010 gjordes en uppgörelse avseende en skattetvist, som i allt väsentligt utgör de idag kända garantiåtagandena, vilket föranlett en justering av avsättningen innebärande en ytterligare kostnad på 164 Mkr. Under 2010 betalades den största delen av beloppet.

2) Övriga avsättningar består i huvudsak av personalrelaterade avsättningar.

16 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Kapitalmarknadslån1)	7 888	7 072	7 888	7 072
Finansiella leasingavtal	18	23	–	–
Banklån2)	8 402	9 487	8 402	9 487
Exportfinansiering3)	356	451	–	–
Alabama tax revenue bond4)	1 416	1 500	–	–
Övriga	346	57	149	53
Summa	18 426	18 590	16 439	16 612
Avgår amortering 2013 resp 2012	–159	–1 650	–53	–1 544
Summa	18 267	16 940	16 386	15 068

1)–4) För beskrivning av fotnot 1–4 se nedan.

Emitterat/Förfaller	Räntesats (nominell), %		Koncernen			Moderbolaget
				Utestående, Mkr
Mkr			2012		2011	2012	2011
1) Specifikation av kapitalmarknadslån
Fast ränta
2007–2017	5,25 – 5,875		2 884		2 965	2 884	2 965
2012–2017	4,875		525		–	525	–
Rörlig ränta
2009–2017	stibor +1,70 – +2,45		3 450		3 520	3 450	3 520
2010–2018	libor +1,75		554		587	554	587
2012–2017	stibor +3,40		475		–	475	–
Total kapitalmarknadslån			7 888		7 072	7 888	7 072
2) Specifikation av banklån
Rörlig ränta
2007–2014	libor +1,00 – +2,00		6 777		7 177	6 777	7 177
2007–2015	stibor +1,50 – +1,75		1 625		2 310	1 625	2 310
Total banklån			8 402		9 487	8 402	9 487
3) Specifikation av exportfinansiering
Rörlig ränta
2009–2016	euribor + 1,50		356		451	–	–
Total exportfinansiering			356		451	–	–
4) Specifikation av Alabama tax revenue bond
Rörlig ränta
2011–2031	libor + 0,95		376		389	–	–
2011–2041	libor + 0,95		1 040		1 111	–	–
Total Alabama tax revenue bond			1 416		1 500	–	–
Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder
Mkr		2013	2014	2015	2016	2017	Senare
Per 31 december, 2012
Koncernen		159	2 364	5 254	2 058	6 622	1 969
Moderbolaget		53	2 065	5 146	2 000	6 622	553
Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder
Mkr		2012	2013	2014	2015	2016	Senare
Per 31 december, 2011
Koncernen		1 650	3 606	5 032	1 693	2 056	4 553

Moderbolaget 1 544 3 503 4 925 1 586 2 000 3 054

16 Räntebärande skulder forts.

Kortfristiga räntebärande skulder	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Kortfristig del av långfristiga skulder	159	1 650	53	1 544
Företagscertifikat	866	1 922	866	1 922
Checkräkningskrediter	76	6	56	0
Övriga korta räntebärande skulder	14	29	–	–
Summa kortfristiga räntebärande skulder	1 115	3 607	975	3 466

Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Merparten av lån i utländsk valuta används som säkring för nettoinvesteringen i SSAB Americas och har därför inte valutasäkrats.

Koncernens exponering, avseende de långfristiga räntebärande skulderna, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är på balansdagen följande:

Mkr	2013	2014	2015	2016	2017	Senare
Per 31 december, 2012
Koncernen	12 272	2 251	6	2 005	1 892	0
Moderbolaget	10 493	2 054	0	2 000	1 892	0
Belopp förfallande till ränteomförhandling
Mkr	2012	2013	2014	2015	2016	Senare
Per 31 december, 2011
Koncernen	3 501	13 085	33	522	0	1 449
Moderbolaget	1 544	13 076	26	517	0	1 449

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning framgår av not 27.

17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och kortfristiga förutbetalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Upplupna personalkostnader	941	981	22	18
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	564	240	–	–
Upplupna räntekostnader	76	87	74	87
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	16	18	–	–
Omvärdering valutasäkrade ordrar	–	176	–	–
Valutaderivat som säkringsredovisas	192	76	42	37
Valutaderivat som ej säkringsredovisas	114	7	–	–
Energiskatter	14	5	–	–
Övriga poster	81	81	7	5
Summa upplupna kostnader och kortfristiga förutbetalda intäkter	1 998	1 671	145	147

Långfristiga förutbetalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Investeringsstöd (Alabama Tax Credit)	456	543	–	–
Summa långfristiga förutbetalda intäkter	456	543	–	–

18 Nettoskuld

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Kassa och bank	1 177	963	149	314
Kortfristiga placeringar	1 827	685	390	685
Fordringar på dotterbolag	–	–	12 102	13 851
Övriga fordringar	1 143	667	96	57
Räntebärande tillgångar	4 147	2 315	12 737	14 907
Kortfristiga räntebärande skulder	1 115	3 607	975	3 466
Långfristiga räntebärande skulder	18 267	16 940	16 386	15 068
Avsättningar till pensioner	166	162	3	3
Skulder till dotterbolag	–	–	2 617	4 254
Övriga skulder	97	81	42	35
Räntebärande skulder	19 645	20 790	20 023	22 826
Nettoskuld	15 498	18 475	7 286	7 919

För definition, se not 29.

19 Medelantal anställda och könsfördelning

	Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2012	2011	2012	2011
Moderbolaget
Sverige	57	52	51	50
Summa moderbolaget	57	52	51	50
Dotterbolagen
Sverige	6 402	6 644	20	19
Danmark	55	60	42	40
Finland	120	126	29	28
Frankrike	22	21	45	48
Italien	56	54	27	26
Kanada	87	84	11	10
Kina	147	74	21	43
Nederländerna	24	22	25	23
Norge	29	30	21	20
Polen	111	93	28	35
Storbritannien	42	41	26	45
Sydafrika	92	76	13	16
Tyskland	33	33	36	36
USA	1 273	1 239	12	12
Övriga < 20 anställda	145	181	34	31
Summa dotterbolagen	8 638	8 778	20	19
Summa koncernen	8 695	8 830	20	19

Beräkningen bygger på normal årsarbetstid i olika produktionsavsnitt. Hänsyn har bland annat tagits till skiftform. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 6 (9) procent och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 8 (8) procent. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 16 (18) procent. Koncernledningen består av åtta män och två kvinnor.

20 Leasing

Operationell leasing	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Minimileaseavgifter under året	136	126	10	10

Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2013 till 108 Mkr, för 2014–2017 till totalt 318 Mkr och för åren efter 2017 till 144 Mkr. I operationell leasing ingår kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter.

Finansiell leasing	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Minimileaseavgifter under året	9	11	–	–

Avtalade minimileaseavgifter för 2013 uppgår till 4 Mkr och för 2014–2017 till totalt 15 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 12 (20) Mkr. I finansiell leasing ingår ett ställverk, godsvagnar för stålrörelsens transporter samt ett fåtal gaffeltruckar.

21 Ställda säkerheter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Fastighetsinteckningar	39	39	–	–
Företagsinteckningar	–	2	–	–
Spärrade medel	203	–	–	–
Summa ställda säkerheter	242	41	–	–

22 Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser1)	534	143	2 469	2 205
Övriga ansvarsförbindelser	60	55	43	39
Summa ansvarsförbindelser	594	198	2 512	2 244

1) Av moderbolagets ansvarsförbindelser avser 1 790 (1 984) Mkr garantier för dotterbolagslån.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Under hösten 2008 anhängiggjordes ett antal grupptalan i USA, mot flera stålproducenter, däribland SSAB, med påstående om att dessa skulle ha överträtt amerikansk antitrustlagstiftning genom överenskommelser om begränsad stålproduktion i USA under åren 2005–2008 i syfte att påverka stålpriserna. Motparten består av direkta och indirekta köpare av aktuella stålprodukter och dessa begär ett ospecificerat belopp i skadestånd av de instämda stålproducenterna. SSAB bestrider de påstådda anklagelserna.

Koncernen är i övrigt involverad i ett fåtal rättstvister av för verksamheten normal karaktär, såsom försäkrings- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa.

23 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Obeskattade reserver		Moderbolaget
Mkr	2012	2011
Periodiseringsfond 2008	133	619
Periodiseringsfond 2010	42	42
Summa obeskattade reserver	175	661

Bokslutsdispositioner		Moderbolaget
Mkr	2012	2011
Erhållna koncernbidrag1)	559	523
Lämnade koncernbidrag1)	–1 150	–400
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	0	0
Förändring av periodiseringsfond	486	33
Summa bokslutsdispositioner	–105	156

1) Enligt ändrade redovisningsregler 2012 redovisas erhållna/lämnade koncernbidrag som en bokslutsdisposition. 2011 redovisades dessa som en finansiell intäkt/ kostnad, justering har skett med 123 Mkr avseende föregående år.

24 Förvärv av bolag och verksamheter

Under 2012 förvärvades EM Eriksson Steel Service Center Aktiebolag som är specialiserade på klippning, bockning och laserskärning av höghållfasta stål. Köpeskillingen uppgick till 29 Mkr och de förvärvade nettotillgångarna uppgick till 7 Mkr. Påverkan på koncernens likvida medel uppgår till –29 Mkr. Moderbolaget har under året förvärvat 20 procent av aktierna i Industrikraft i Sverige AB för 1 Mkr. Industrikraft är ett bolag vars intention är att, tillsammans med en elproducent, utveckla ny kraftproduktion i Sverige för att långsiktigt säkra konkurrenskraftig kraftförsörjning till svensk industri. Utgifter i samband med förvärven har redovisats som kostnader.

Beräkning av nettotillgångar och goodwill EM Eriksson Steel Service Center AB

Mkr	2012
Köpeskilling	29
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	–7
Goodwill (Not 6)	22

Nettotillgångar vid förvärvstillfället	Redovisat värde i inkråmet	Verkligt värde
Mkr
Materiella anläggningstillgångar (Not 7)	22	22
Varulager	3	3
Kundfordringar	9	9
Övriga kortfristiga fordringar	2	2
Långfristiga skulder	–19	–19
Leverantörsskulder	–4	–4
Skatteskulder	–2	–2
Övriga kortfristiga skulder	–4	–4
Summa förvärvade nettotillgångar	7	7
Goodwill (Not 6)		22
Köpeskilling EM Eriksson Steel Service Center AB		–29
Köpeskilling Industrikraft i Sverige AB		–1
Förändring i koncernens likvida medel		–30

Under 2011 gjordes ett inkråmsförvärv av slitplåtstillverkaren Hard Wear Inc, USA. Köpeskillingen uppgick till 78 Mkr och de förvärvade nettotillgångarna uppgick till 42 Mkr. Den slutliga värderingen av verkligt värde på förvärvade nettotillgångar uppgick till samma belopp som den preliminära beräkningen. Under 2011 förvärvades även 30 procent av aktierna i Geha BV, Holland, för 21 Mkr. Utgifter i samband med förvärven redovisades som kostnader. Påverkan på koncernens likvida medel uppgick till –99 Mkr.

25 Avyttring av bolag och verksamheter

Under 2012 avyttrades paneltillverkningen i Plannja, vilket genererade en positiv kassaflödeseffekt med 31 Mkr och ett resultat på 0 Mkr. Inga avyttringar skedde under 2011.

26 Segment

Koncernledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används för att fatta strategiska beslut. De centrala dragen i SSABs strategiska handlingsplan bygger på att öka tillväxten inom nischprodukterna, öka lönsamheten i nuvarande anläggningar och att förstärka organisationen. Segmenten är organiserade i tre geografiska områden, SSAB

EMEA, SSAB Americas och SSAB APAC. Distributionsrörelsen Tibnor är ett separat segment. SSAB EMEA består av Europa, Mellanöstern och Afrika; SSAB Americas består av Nord- och Latinamerika, SSAB APAC består av Asien, Australien och Nya Zeeland samt Tibnor för stål- och metallhandel i Nordeuropa. Segmentinformation som lämnats är följande:

Försäljning och resultat per rörelsesegment	Försäljning totalt		därav intern försäljning		Rörelse– resultat		Räntabilitet på sysselsatt kapital, %
Mkr	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Affärsområde:
SSAB EMEA1)	20 258	23 768	5 419	5 919	–930	649	–6	4
SSAB Americas2)	16 173	17 099	195	166	1 568	2 109	18	27
SSAB APAC	2 318	2 811	0	0	167	324	11	29
Tibnor	5 961	7 244	58	70	104	254	7	14
Avskrivning på övervärden3)					–861	–758
Övrigt inkl koncernjusteringar	–5 787	–6 282	–5 672	–6 155	–144	–66	–	–
Summa	38 923	44 640	–	–	–96	2 512	0	5

1) I resultatet ingår vinst vid försäljning av utsläppsrätter med 1 (275) Mkr.

2) Rörelseresultat och avkastning är exklusive övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Inklusive övervärden är avkastningen 2 (4) procent.

3) Avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO.

Balans- och kassaflödes information per rörelsesegment	Sysselsatt kapital		Avskrivningar1)		Löpande investeringar		Strategiska investeringar		Operativt kassaflöde
Mkr	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Affärsområde:
SSAB EMEA	15 925	17 969	1 264	1 150	660	1 087	99	699	2 260	1 261
SSAB Americas	28 292	31 090	1 259	1 144	84	158	486	969	2 390	1 296
SSAB APAC	1 934	1 385	14	5	5	2	71	164	99	24
Tibnor	1 442	1 713	48	44	25	32	–	–	378	356
Övrigt inkl. koncernjusteringar	821	–599	1	2	1	0	–	–	–198	–116
Summa	48 414	51 558	2 586	2 345	775	1 279	656	1 832	4 929	2 821

1) I SSAB Americas ingår avskrivningar på övervärden med 861 (758) Mkr.

26 Segment forts.

Geografiska områden

Koncernens exportförsäljning från Sverige har sin tyngdpunkt huvudsakligen i Europa. Tillväxten för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Tillverkningen av koncernens stålprodukter sker nästan uteslutande i Sverige och USA. Investeringarna utöver dessa länder har därför varit små.

Nedanstående tabell visar fördelningen av koncernens försäljning per land/region, oavsett var produkterna tillverkats.

Försäljning per land/region

Mkr	2012	%	2011	%
Sverige	7 613	20	9 406	21
EU-27 (exkl. Sverige)	10 221	26	12 320	28
Övriga Europa	2 038	5	2 348	5
Nordamerika	15 060	39	16 185	36
Asien	2 621	7	2 999	7
Övriga världen	1 370	3	1 382	3
Summa	38 923	100	44 640	100

Nedanstående tabell visar redovisade värdet på anläggningstillgångar samt investeringar fördelade på geografiska områden efter var anläggningstillgångarna är belägna.

Anläggningstillgångar och investeringar per land/region		Anläggningstillgångar				Investeringar
Mkr	2012	%	2011	%	2012	%	2011	%
Sverige	10 009	26	10 610	26	756	53	1 795	58
EU-27 (exkl. Sverige)	187	1	189	0	19	1	18	1
Övriga Europa	16	0	16	0	5	0	4	0
Nordamerika	27 633	72	30 102	73	556	39	1 122	36
Asien	357	1	311	1	77	6	166	5
Övriga världen	24	0	14	0	18	1	6	0
Summa	38 226	100	41 242	100	1 431	100	3 111	100

27 Finansiell riskhantering

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens finanspolicy. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och SSAB Finance Belgium. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, prisrisker och övriga risker, se sid 44.

Refinansieringsrisk (likviditetsrisk)

Den långfristiga upplåningen uppgick vid årsskiftet till 18 267 (16 940) Mkr. Upplåning sker huvudsakligen via bankmarknaden och genom befintliga obligations- och certifikatprogram. För upplåning på ett till tio års löptid används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) eller ett svenskt MTNprogram medan ett svenskt certifikatprogram används för kortare upplåning. EMTN programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR, MTN programmets ram uppgår till 7 000 Mkr och certifikatprogrammets ram uppgår till 5 000 Mkr. Det svenska obligationsprogrammet har av Standard & Poor's fått kreditbetyget BB+. Den långfristiga upplåningen i EMTN programmet uppgick vid årets utgång till 1 368 (1 449) Mkr, upplåningen inom MTN-programmet uppgick till 4 500 (3 500) Mkr och certifikatupplåningen uppgick till 866 (1 922) Mkr.

Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 11 699 (13 341) Mkr, vilket motsvarade 30 (30) procent av omsättningen.

I den mån överskottslikviditet uppstår ska denna först och främst användas för att amortera av lån. Om detta inte är möjligt placeras medlen i värdepapper utgivna av staten eller hos godkända banker.

Den totala låneskulden uppgick vid årsskiftet till 19 382 (20 547) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid på 4,8 (5,1) år. Den genomsnittliga löptiden har kunnat bibehållas kring 5 år genom refinansieringar av befintliga lån.

Förfallostrukturen under de närmaste åren framgår av not 16.

De kontraktsenliga betalningarna på den utestående låneskulden inklusive räntebetalningar och derivat framgår av följande tabell:

Mkr	Bokfört värde	Kontraktuellt kassaflöde	2013	2014	2015	2016	2017	Senare
Kapitalmarknadslån	7 888	9 191	332	2 348	227	2 227	3 492	565
Banklån	8 402	9 012	168	168	5 312	75	3 289	–
Exportfinansiering	356	380	107	107	107	59	–	–
Alabama tax revenue bond	1 416	1 911	16	16	16	16	16	1 831
Företagscertifikat	866	867	867	–	–	–	–	–
Checkräkningskredit	56	56	56	–	–	–	–	–
Övriga	398	425	81	243	13	4	69	15
Totalt lån	19 382	21 842	1 627	2 882	5 675	2 381	6 866	2 411
Derivat, nettoinflöde	–14 752	–14 752	–14 403	–239	–110	–	–	–
Derivat, nettoutflöde	14 621	14 621	14 296	223	102	–	–	–
Totalt inklusive derivat	19 251	21 711	1 520	2 866	5 667	2 381	6 866	2 411

Utöver låneskulder och derivat enligt ovan finns leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom ett år. Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.

RÄNTERISK

Vid utgången av året uppgick den totala låneskulden till 19 382 (20 547) Mkr varav 5 909 (5 465) Mkr är upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,2 (1,1) år. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet), inklusive räntesäkringar, förändra resultat efter skatt med cirka 80 (100) Mkr. Lån som förfaller till ränteomförhandling under de närmaste åren framgår av not 16.

Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till ett värde på –42 (–14) Mkr, vilket redovisats i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet har identifierats under året.

Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 4 147 (2 315) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida medel och spärrade medel vilka båda löper med rörlig ränta.

VALUTARISK

Merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande USD inköp av malm och

kol med längre kontraktslöptider samt försäljning i EUR) valutasäkras. Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas i spotmarknaden.

Koncernen hade ett totalt nettoinflöde av främmande valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2012 till 2,6 (3,5) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagram på sidan 44.

Baserat på 2012 års intäkter och kostnader i utländska valutor medför fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot övriga valutor, inklusive valutasäkringar, en positiv påverkan på resultat efter skatt på årsbasis på 240 (270) Mkr.

En fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor USD och EUR skulle innebära en negativ effekt på resultat efter skatt med cirka 230 (260) Mkr avseende USD och en positiv på drygt 380 (440) Mkr avseende EUR. Den negativa effekten mot USD består av en ökad kostnad på koncernens inköp av råvaror kol, malm och skrot med cirka 520 (600) Mkr, en positiv effekt på rörelsens nettoströmmar av USD i övrigt på cirka 300 (350) Mkr och negativ effekt avseende ökade räntebetalningar på cirka 10 (10) Mkr. Den positiva effekten mot EUR kommer från rörelsens nettoströmmar.

Under 2011 har kursdifferenser netto bokförts med +111 (+268) Mkr i rörelseresultatet och med –26 (–8) Mkr i finansnettot.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av kundfordringar, övriga korta fordringar och derivat följande:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
SEK	1 079	1 637	3	7
USD	1 565	1 920	91	23
EUR	1 399	1 892	–	–
Övriga valutor	924	1 210	–	–
Summa	4 967	6 659	94	30
varav:
Kundfordringar	4 383	5 734	0	0
Övriga korta fordringar	337	503	3	7
Derivat1)	247	422	91	23
Summa	4 967	6 659	94	30

1) Derivat ingår i balansposten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter med 247 (422) Mkr och för moderbolaget med 91 (23) Mkr.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av leverantörsskulder, övriga korta skulder och derivat följande:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
SEK	1 102	1 558	16	11
USD	1 822	2 156	42	23
EUR	531	651	–	14
Övriga valutor	463	182	–	–
Summa	3 918	4 547	58	48
varav:
Leverantörsskulder	3 470	4 296	11	9
Övriga korta skulder	141	168	5	2
Derivat1)	307	83	42	37
Summa	3 918	4 547	58	48

1) Derivat ingår i balansposten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter med 307 (83) Mkr och för moderbolaget med 42 (37) Mkr.

Upplåning fördelat per valuta framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
SEK	11 869	9 265	11 846	9 241
USD	7 128	10 972	5 515	9 292
EUR	361	458	–	–
Övriga valutor	24	33	–	–
Summa	19 382	20 547	17 361	18 533

Som framgår är koncernens upplåning i utländsk valuta till största del i USD.

Upplåningen i USD har inte valutasäkrats, eftersom kursdifferenser på lånen motverkas av kursdifferenser på nettoinvesteringen i SSAB Americas samt på nettoinvesteringen i SSAB Finance Belgium.

Målsättningen är att erhålla en jämvikt där valutapåverkan på nettoinvesteringen i SSAB Americas och SSAB Finance Belgium påverkar koncernens nettoskuldsättningsgrad så lite som möjligt.

Vid årsskiftet uppgick denna nettoinvestering till 4 314 (4 314) MUSD. Totalt uppgick lån och valutaderivat som säkringsredovisades till 1 585 (1 585) MUSD. Den ackumulerade verkligtvärdeförändringen i säkringsreserven på de lån och derivat som identifierats som säkringsinstrument uppgick vid årets slut till –1 983 (–2 592) Mkr. Under året har en ineffektivitet på 0 (0) Mkr identifierats och har redovisats till sin helhet i resultatet.

Kreditrisk

Limiterna mot enskilda motparter utvärderas löpande och har under året uppgått till maximalt 1 500 (1 500) Mkr. Den totala motpartsrisken uppgick vid årsskiftet till 2 761 (2 000) Mkr, varav derivat –42 (352) Mkr och placeringar i likvida medel 2 803 (1 648) Mkr.

Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 4 820 (6 316) Mkr. Risken är utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

Åldersanalys över Kundfordringar och Övriga fordringar	Koncernen		Moderbolaget
Mkr 2012	2011	2012	2011
Ej förfallna	3 668	4 845	3	31
0–30 dagar	817	954	–	–
31–120 dagar	187	381	–	–
121–365 dagar	66	56	–	–
> 365 dagar	82	80	–	–
Summa	4 820	6 316	3	31

Osäkra fordringar, förändring		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2012	2011	2012	2011
Ingående balans	–93	–95	–	–
Befarade kundförluster	–44	–40	–	–
Konstaterade kundförluster	37	33	–	–
Återförda outnyttjade belopp	1	13	–	–
Omräkningsdifferenser	2	–4	–	–
Utgående balans	–97	–93	–	–

Inga andra finansiella tillgångar har varit föremål för nedskrivning.

Värdering finansiella instrument

VALUTADERIVAT OCH RÄNTESWAPPAR

Valutasäkring sker, enligt finanspolicyn, främst för att minimera omräkningsrisken av valutakursförändringars inverkan på nettoskuldsättningsgraden. I första hand säkras omräkningsexponeringen genom lån i samma valuta, men i avsaknad av sådana kan istället valutaderivat användas. SSAB Americas investeringen säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 1 335 (1 335) MUSD och derivat uppgående till 250 (250) MUSD.

Valutasäkring sker också för inköp av malm och kol med längre kontraktslöptider samt för större investeringar i utländsk valuta. Endast valutaderivat används för att säkra sådana valutarisker och samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För de valutasäkringar, som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39 och är verkligtvärdesäkringar, får värdeförändringar av valutaderivaten ingen resultatpåverkan utan kvittas i resultaträkningen mot motsvarande värdeförändring av den säkrade ordern. I samband med leverans av sådant inköp bokförs den säkrade delen av den förvärvade tillgången till den säkrade kursen. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på inköpsorder för vilka valutaterminer tecknats till 2,1 (3,0) Mdkr. Derivaten för verkligtvärdesäkring hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde netto på –113 (+170) Mkr, medan säkringsredovisade inköpsorder och leverantörsskulder hänförliga till säkrade

inköpsorder bokförts till 113 (–170) Mkr, vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Valutasäkringar sker också på prognostiserad försäljning i EUR. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning får värdeförändringar på ett valutaderivat ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. I samband med försäljning återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserad försäljning för vilka valutaterminer tecknats till 3,8 (5,9) Mdkr. Verkligt värde på derivat som avser prognostiserad försäljning och som uppfyller kraven på säkringsredovisning uppgick vid årsskiftet netto till 84 (101) Mkr, av dessa har 84 (91) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Kassaflödessäkring sker också för vissa obligationslån med rörlig ränta där en rörlig till fast ränteswap används. För de räntederivat som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 får värdeförändringar på räntederivaten ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. Räntederivaten för vilka ränteswappar tecknats hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde på –42 (–14) Mkr, av dessa har –42 (–14) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Derivat som ej har säkringsredovisats värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Vid utgången av året uppgick dessa orealiserade derivat netto till –61 (102) Mkr, varav –59 (0) Mkr bokförts i övriga rörelseintäkter och –2 (102) Mkr i finansnettot. Nettoresultatet från realiserade derivat uppgick under året till 17 (–113) Mkr, vilket bokförts i sin helhet i finansnettot. Koncernens samtliga utestående derivat vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 5 (11) månader.

Värdering finansiella tillgångar och skulder

Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld:

Koncernen		Redovisat värde		Verkligt värde
Mkr	2012	2011	2012	2011
Finansiella tillgångar
3. Finansiella anläggningstillgångar	1 035	106	1 035	106
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	53	109	53	109
6. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	37	208	37	208
6. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	73	–	73	–
6. Valutaderivat för kassaflödessäkring av försäljning1)	84	105	84	105
3. Kundfordringar	4 383	5 734	4 383	5 734
3. Övriga korta räntebärande fordringar	24	458	24	458
3. Likvida medel	3 004	1 648	3 004	1 648
Finansiella skulder
5. Långfristiga räntebärande skulder	18 267	16 940	18 781	17 286
5. Kortfristiga räntebärande skulder	1 115	3 607	1 115	3 607
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	114	7	114	7
6. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	150	38	150	38
6. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	–	1	–	1
6. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	–	23	–	23
6. Räntederivat för säkring av ränteflöden1)	42	14	42	14
5. Leverantörsskulder	3 470	4 296	3 470	4 296

1) Derivat ingår i balansposten Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader respektive Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Balansposternas klassificering:

1. Innehav värderade till verkligt värde över resultaträkningen.

2. 1. Innehav till förfall.
3. 1. Lånefordringar och kundfordringar.
4. 1. Tillgångar tillgängliga till försäljning.
5. 1. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.
6. 1. Derivat för säkring.

Finansiella anläggningstillgångar består till största del av övriga långfristiga fordringar och värderas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av osäkra fordringar.

Derivat värderas till verkligt värde och beräknas genom en modell som tar hänsyn till observerbar marknadsdata härledd från noterade priser på aktiva marknader.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter individuell bedömning av osäkra fordringar. Det finns ingen koncentration av kreditrisker, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar spärrade medel med löptid mindre än tolv månader. Verkligt värde är uppskattat till anskaffningsvärdet.

Likvida medel består av bankkonton och placeringar i bank med korta löptider och verkligt värde uppskattas till anskaffningsvärdet.

Långfristiga räntebärande skulder består främst av lån som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Lån som säkringsredovisats värderas och bokförs till verkligt värde. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Kortfristiga räntebärande skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider. Leverantörsskulder redovisas till det belopp som de förväntas bli utbetalt med och värderas till anskaffningsvärde.

Förvaltning av kapital

Bolagets målsättning vid förvaltningen av totalt eget kapital är att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Eftersom koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att hålla nettoskuldsättningsgraden kring 30 procent.

För att vidmakthålla eller anpassa kapitalstrukturen kan utdelningen justeras, återköp eller inlösen ske eller nyemission alternativt avyttring av tillgångar ske för att reducera skulderna.

Under året har nettoskuldsättningsgraden minskat. Vid årsskiftet uppgick nettoskuldsättningsgraden till 54 (60) procent.

28 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna

På stålrörelsens industriområden finns ett behov av framtida marksanering. Enligt gällande regler kommer en sådan sanering att bli aktuell först i och med att SSAB upphör att bedriva verksamhet på området. Det går idag inte att bedöma om och när verksamheten skulle kunna upphöra varför någon avsättning för sådan marksanering inte har gjorts.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL

Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av den goodwill som uppkom vid förvärvet av IPSCO. Inget nedskrivningsbehov framkom vid testet. Värderingen genomfördes samtidigt som världskonjunkturen fortsatt präglas av osäkerhet och under dessa omständigheter är det naturligtvis extra svårt att göra en bedömning över den framtida intjäningen och därigenom bedömningen över det verkliga värdet på goodwill. Bedömningen är dock att inga rimligt möjliga förändringar i viktiga antaganden skulle leda till ett nedskrivningsbehov. För ytterligare information om nedskrivningstestet, se not 6.

Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 1,5 procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 4,0 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

ALABAMA TAX CREDIT

SSABs dotterbolag i Alabama, USA har genomfört ett antal investeringar, vilka omfattas av ett program för investeringsstöd. Programmet ger rätt till skatteavdrag på varje års beräknade delstatsskatt för resultat som kan allokeras till varje specifik investering. Programmet sträcker sig över tjugo år och för att erhålla stödet ett visst år krävs dels att man har delstatsskatt att betala, dels att man uppfyller villkor avseende antal anställda och utbetalda minimilöner. En beräkning av den framtida delstatsskatten har gjorts baserat på utfall i tidigare år, budget och antaganden om den framtida lönsamheten.

Bedömningen har lett till en uppbokning av en uppskjuten skattefordran på drygt 78 MUSD varav i bokslutet återstår 70 MUSD. Då det är oklart i vad mån bolaget kommer att uppfylla kriterierna för att erhålla detta stöd, har det beräknade framtida stödet dock reserverats i balansräkningen som en långfristig förutbetald intäkt med samma belopp. Upplösning av denna reserv sker i takt med att bolaget bedömer det sannolikt att man kommer att erhålla stödet.

Om det skattepliktiga resultatet i Alabama blir högre eller lägre än beräknat, kommer det erhållna stödet att öka eller minska. Om bolaget inte uppfyller villkoren kring personalstyrka och minimilöner kan stödet helt utebli.

PENSIONSFÖRMÅNER

En stor del av koncernens pensionsförpliktelser för tjänstemän är förmånsbaserade och kollektivt försäkrade i Alecta. Då det i dagsläget inte är möjligt att få uppgifter från Alecta avseende koncernens andel av förpliktelser och förvaltningstillgångar får pensionsplanen som tecknats i Alecta redovisas som en avgiftsbaserad plan. Den konsolideringsnivå som Alecta rapporterade vid årsskiftet tyder inte på att ett underskott skulle föreligga, men någon närmare uppgift om storleken på pensionsförpliktelsen går inte att erhålla från Alecta.

KUNDFORDRINGAR

Avsättningen för osäkra kundfordringar baseras på bedömningar om kundernas betalningsförmåga och är med naturlighet svåra att uppskatta. Posten har varit föremål för särskild prövning och jämfört med föregående år har avsättningen till osäkra fordringar ökat med 4 Mkr till 97 (93) Mkr, vilket utgjorde 2,2 (1,6) procent av utestående kundfordringar.

ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Bedömning av eventuella ytterligare anspråk från köparen av rörverksamheten avseende garantiförpliktelser hänförliga till tiden före avyttringen görs löpande. Ingenting har under det gångna året framkommit som skulle innebära att den avsättning för detta som har gjorts inte skulle vara tillräcklig. Se övriga avsättningar i not 15.

29 Definitioner

Direktavkastning

Utdelning i förhållande till börskurs vid årets slut.

EBITDA-marginal

Resultat före avskrivningar i förhållande till försäljning.

Eget kapital Summa eget kapital enligt koncernbalansräkningen.

Eget kapital per aktie Eget kapital exklusive minoritetsandelar dividerat med antal aktier vid årets slut.

Försäljning

Försäljning med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt.

Likvida medel

Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvet.

Löpande investeringar

Utgörs av konkurrenskraftbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

Operativt kassaflöde

Medel genererade från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital samt kassaflöde avseende löpande underhållsinvesteringar men före finansiella poster och betald skatt.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntabilitet på eget kapital efter skatt

Årets resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital per månad under året.

Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital per månad under året.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i förhållande till försäljning.

Rörelsens kassaflöde

Operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Strategiska investeringar

Investeringar genom förvärv av företag, investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik, som ska öka framtida kassaflöde.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minskad med icke räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder.

Vinstmultipel P/E

Börskurs vid årets slut i förhållande till resultat per aktie.

30 Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Vid årsstämman 2013 har aktieägarna bland annat att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning.

Vid utgången av året uppgick nettoskuldsättningen till 15 498 (18 475) Mkr innebärande en nettoskuldsättningsgrad på 54 (60) procent. Koncernens långsiktiga mål över en konjunkturcykel är 30 procent. Den genomsnittliga löptiden på låneportföljen uppgick vid utgången av året till 4,8 (5,1) år och inga större lån förfaller under det närmaste året. Koncernens balanserade vinstmedel uppgick till 19 102 (19 742) Mkr och moderbolagets fria medel till 27 303 (26 853) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 48 (0) Mkr. Sedan årsskiftet har ingenting väsentligt inträffat som påverkat koncernens finansiella ställning negativt.

Enligt SSABs utdelningspolicy ska utdelningen över en konjunkturcykel utgöra cirka 50 procent av vinsten efter skatt. SSAB har under de senaste 5 åren haft en genomsnittlig utdelning på 36 procent. Inför utdelningsförslaget har styrelsen vägt det faktum att koncernens resultatet under 2012 uppgick till 15 Mkr mot bolagets utdelningspolicy, de faktiska utdelningarna som gjorts under senare år samt att bolagets totala vinstmedel uppgår till 27 303 Mkr. Mot denna bakgrund har styrelsen valt att föreslå årsstämman att utdelningen sänks med 1,00 krona per aktie och att utdelning därmed lämnas med 1,00 (2,00) kr per aktie motsvarande 324 (648) Mkr. Den av styrelsen föreslagna utdelningen skulle öka koncernens nettoskuldsättningsgrad med knappt 2 procentenheter.

Styrelsen anser att den föreslagna vinstutdelningen till aktieägarna är försvarlig både avseende bolag och koncern med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt med hänsyn också till konsolideringsbehov, finansiering, likviditet och ställning i övrigt.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står:

Mkr	27 303
årets resultat	671
balanserad vinst	26 632

Av detta utgör överkursfond 9 391 Mkr samt fond för verkligt värde 2 317 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

Mkr	27 303
till nästa år överföres	26 979
till aktieägarna utdelas 1,00 krona per aktie	324

Anders Nyrén Ola Parten Matti Sundberg

Stockholm den 7 februari 2013

Sverker Martin-Löf Anders G Carlberg Peter Holmer Ordförande Ledamot Ledamot

Bert Johansson Jan Johansson Annika Lundius

Ledamot Ledamot Ledamot

John Tulloch Lars Westerberg Martin Lindqvist

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 19 102 (19 742) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Ledamot Ledamot Ledamot

Ledamot Ledamot VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 februari 2013 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utför en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 11–109.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur

bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SSAB AB för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 18 februari 2013 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

Aktiefakta och ordlista ordlista

I avsnittet finns information kring SSAB-aktien och dess utveckling på börsen under 2012 samt information kring årsstämman 2013 med kalendarium. En ordlista kring stålspråket återfinns också.

SSAB på börsen

SSABs aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large cap-listan. Köp- och säljoptioner på aktierna ställs ut av OMX Nordic Exchange.

Sista betalkurs 2012 för SSABs A-aktie var 56,55 kronor och för SSABs B-aktie 48,21 kronor, motsvarande ett samlat börsvärde om 17,6 Mdkr. Under året föll SSABs A-aktie med 7 procent och B-aktien med 9 procent. Under motsvarande period steg Nasdaq OMX Stockholm med 12 procent. Högsta betalkurs under året noterades den 9 februari och var 76,60 kronor för A-aktien och 66,60 kronor för B-aktien. Lägsta betalkurs som var 45,10 kronor respektive 39,13 kronor noterades den 11 oktober. Under året omsattes SSAB-aktier för knappt 54 Mdkr på Nasdaq OMX Stockholm. Handel i aktierna förekom samtliga handelsdagar och uppgick i genomsnitt till cirka 215 Mkr per dag. Antal omsatta A-aktier motsvarade 340 procent av genomsnittligt antal utestående aktier. Antal omsatta B-aktier motsvarade 126 procent av genomsnittligt antal utestående aktier. SSABs andel av omsättningen på Nasdaq OMX Stockholm uppgick till 1,95 procent.

SSAB-aktien handlas också på andra marknadsplatser, som till exempel BOAT, Burgundy, Chi-X och Turquoise. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 59 procent av A-aktierna och 77 procent av B-aktierna på Nasdaq OMX Stockholm.

Utdelning

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra cirka 50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. För verksamhetsåret 2012 föreslås en utdelning per aktie till aktieägarna om 1,00 krona. För verksamhetsåret 2011 uppgick utdelningen per aktie till 2,00 kronor.

Aktiefördelning

Aktieinnehav	Antal	i % av alla aktieägare
1–500	34 683	52,6
501–1 000	11 729	17,7
1 001–5 000	17 190	26,0
5 001–10 000	1 285	2,0
10 001–15 000	307	0,5
15 001–20 000	173	0,3
20 001–	595	0,9
Totalt	65 962	100,0

Aktiekapital

Antalet aktier vid årets slut uppgick till 323 934 775 fördelat på 240 765 832 A-aktier och 83 168 943 B-aktier, vilket är oförändrat jämfört med den 31 december 2011. Varje aktie av serie A berättigar till en röst och av serie B till en tiondels röst. Kvotvärdet per aktie är 8,80 kronor. Vid slutet av 2012 var SSABs tre kapitalmässigt största ägare Industrivärden, Swedbank Robur Fonder och LKAB. Det bör noteras att utländska ägare har sina innehav i SSAB förvaltarregistrerade. Antalet aktieägare i SSAB uppgick i slutet av 2012 till 65 962, en minskning med cirka 4 200 under året. De tio största identifierade ägarna ägde sammanlagt knappt 40 procent av kapitalet och 47 procent av rösterna. Det utlandsregistrerade ägandet i SSAB ökade under året och uppgick i slutet av december till cirka 27 procent av kapitalet.

Investor relations

Under 2012 har ett stort antal möten med företrädare för finansiella institutioner ägt rum. Möten har hållits i bland annat Stockholm, London, New York, Boston, Paris, Frankfurt, Zürich och Geneve. I september arrangerades en dag i Borlänge med fokus på CSRinvesterare. Under dagen presenterades SSABs arbete inom hållbarhetsfrågor. Dagen avslutades med en verksvisning. I oktober hölls en kapitalmarknadsdag i Stockholm. I samband med denna ordnades ett verksbesök i Borlänge. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer och investerarmöten.

Ticker

NASDAQ OMX Stockholm AB: serie A	SSAB A (SSE300)
NASDAQ OMX Stockholm AB: serie B	SSAB B (SSE301)

Ägare den 31 december 2012

	% av kapitalet	% av rösterna
Industrivärden	17,6	22,6
Swedbank Robur fonder	6,0	5,7
LKAB	3,8	5,0
Nordea Investment Funds	2,5	3,0
Handelsbanken Fonder	2,5	2,7
AMF - Försäkring och Fonder	1,6	1,8
Alecta pensionsförsäkring	2,2	1,7
Skandia fonder	1,3	1,6
2 AP-fonden	1,1	1,4
SEB Investment Management	1,2	1,2
Danske Capital Sverige	0,8	1,0
Utlandsregistrerade aktieägare	26,6	27,1
Övriga aktieägare	32,8	25,2
Totalt	100,0	100,0

Källa: Euroclear

Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande:

År		Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital (Mkr)	Aktiekapital (Mkr)
1989	Konvertering	1 500 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	–15 891 199	112 108 801	–397	2 803
2001	Nedsättning	–11 210 880	100 897 921	–281	2 522
2005	Inlösen	–9 968 861	90 929 060	–249	2 273
2006	Inlösen	–4 546 453	86 382 607	–114	2 159
2006	Fondemission	0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571	2 851

Data per aktie

	2012	2011	2010	2009	2008
Börskurs 31 december, A-aktien, kr	56,55	60,65	113,00	122,10	68,00
Resultat, kr	0,05	4,82	1,72	–3,09	21,41
Kassaflöde före utdelning och finansiering, kr	10,10	2,14	–7,59	7,64	91,20
Eget kapital, kr	88,81	94,98	92,26	95,21	108,64
Utdelning, kr	1,00 1)	2,00	2,00	1,00	4,00
Genomsnittligt antal aktier, milj.	323,9	323,9	323,9	323,9	323,9
Antal aktier vid årets slut, milj.	323,9	323,9	323,9	323,9	323,9
Börsvärde, Mkr, 31 december	17,624	18 993	35 452	38 671	21 653
Värdering
Direktavkastning, % 2)	1,8 1)	3,3	1,8	0,8	5,9
P/E-tal	n.m.	12,6	65,7	neg	3,2
Kurs/Eget kapital, % 2)	64	64	122	128	63

1) Enligt styrelsens förslag.

2) Baserat på slutkurs i A-aktien

SSAB Årsredovisning 2012 Aktiefakta och ordlista 113

Årsstämma, valberedning, kalendarium

Årsstämma

Årsstämma hålls i Stockholm fredagen den 12 april 2013, kl. 13.00. Rätt att delta i årsstämman har den aktieägare som dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB lördagen den 6 april 2013, dels har anmält sin avsikt att delta senast måndagen den 8 april 2013, helst före kl. 12.00.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för att kunna delta i årsstämman. Tillfällig ägarregistrering, så kallad rösträttsregistrering, bör göras i god tid före lördagen den 6 april 2013.

ANMÄLAN

Anmälan sker via bolagets hemsida, www.ssab.com, eller på telefon 08-45 45 760. Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste ha kommit SSAB tillhanda senast måndagen den 8 april 2013, helst före kl. 12.00, då anmälningstiden går ut.

OMBUD

Fullmakt i original samt, för juridisk person, registreringsbevis bör i god tid före årsstämman sändas till: SSAB AB, Årsstämman, Box 70, 101 21 Stockholm.

Utdelning

Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås onsdagen den 17 april 2013. Utbetalning beräknas då kunna ske genom Euroclear Sweden AB måndagen den 22 april 2013. Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att utdelning för 2012 lämnas med 1,00 krona per aktie.

Valberedning

• • Anders Nyberg, Industrivärden, ordförande
• • Åsa Nisell, Swedbank Robur fonder
• • Lars-Eric Aaro, LKAB
• • Kaj Thorén, Alecta Pensionsförsäkring
• • Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande

Valberedningen ger bland annat årsstämman förslag till val av styrelseledamöter, arvode till styrelsen samt val av revisorer.

Kalendarium för ekonomisk information

SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2013:

• • Rapport för första kvartalet, den 25 april 2013
• • Halvårsrapport, den 19 juli 2013
• • Rapport för tredje kvartalet, den 25 oktober 2013
• • Bokslutskommuniké, den 7 februari 2014
• • Årsredovisning i mars 2014

Stålspråkets ABC – en ordlista

A Anlöpning – upphettning till 200–700 grader för att göra härdat stål segare och mindre sprickkänsligt Applikation – användningsområde, produkt som använder viss

stålsort Applikationsingenjörer – utbildade specialister inom

materialets egenskaper och användningsområden, med fokus på utveckling av nya applikationer

Avancerade höghållfasta stål – höghållfasta stål med ytterligare förfinade egenskaper, vilket t ex kan leda till lättare applikationer.

B Betsträcka – processlinje för rengöring av varmvalsad plåt med kemikalier

Beskickning – masugnens innehåll och tillförsel av råvaror, malmpellets, kalk, koks, kol m.fl. material

Blästerluft – upphettad luft som blåses in i masugnen med högt tryck

Bredbandverk – varmvalsverk, valsverk för breda, varmvalsade band på stora rullar s.k. coils

C Coils – stora rullar av valsad plåt

Coilbox – rullmaskineri, magasin för upprullad plåt Cowprar – varmapparater, keramiska torn som används för att hetta upp blästerluft

D Draghållfasthet – förmåga att motstå dragspänningar, se hållfasthet

Dual Phase stål – höghållfasta stål som har en mjuk (ferrit) och en hård (martensit) mikrostruktur vilket resulterar i en önskad kombination av god formbarhet med hög hållfastighet

E Efterbehandling – inom stålproduktion värmebehandling, kylning m.m. för att ge stål vissa egenskaper, även galvanisering, målning och formatklippning

F Faser – stål har olika kristallstruktur vid olika temperatur och ett antal olika faser beroende på värmebehandling, legeringsmängd, härdning, kylning m.m. Mest kända är martensitisk (snabbhärdad) fas, ferritisk (rent järn) och austenitisk (omagnetisk) fas Formatering – Märkning, emballering och klippning av plåten

i önskade dimensioner

Färskning – stålverksprocess där råjärn omvandlas till råstål, genom minskning av råjärnets kolhalt

Förpar – två cylindriska grova valsar som pressar ut plåten till tunnare dimension innan varmvalsning

G Galvanisering – Stålet skyddas mot korrosion genom att beläggas med ett tunt skikt av en annan metall

Gjutsträng – sträng av gjutet stål under kylning Gjutlåda – mellankärl vid gjutning för att kunna buffra stål

mellan skänk och gjutmaskin Gjutrör – keramiskt rör som skyddar stålet från atmosfären vid gjutning

Glödgning – värmebehandling, normalt för att göra stålet mjukare Glödskal – oxidskal på plåtens yta under och efter varmvalsning Grovplåt – plåt i dimensioner från 3 mm till 150 mm valsade i ett plåtvalsverk

H Handelsstål – Olegerat stål

Haspling, haspel – maskindel som fångar upp plåt från valsverken och rullar upp den

Hematit – blodstensmalm, Fe2O3 , ej magnetisk järnmalm Heta – hett, men stelnat stål under pågående behandling, valsning

Hållfasthet – materialets förmåga att motstå t.ex. dragpåkänningar utan att deformeras (sträckgräns) eller brista (brottgräns) alternativt cyklisk belastning som leder till utmattningsbrott

Härdning – snabbkylning för att göra stålet hårdare genom att omvandla stålet till martensitisk struktur Höghållfasta stål – stål som fått högre hållfasthet genom mikro-

legering, värmebehandling eller s.k. termomekanisk behandling

• I Injektionskol finmalet kol som injiceras i masugnen med högt tryck utan omvandling till koks
• J Järnmalmspellets kulor av renat och sammanbakat järnmalmpulver
• K Kallvalsning teknik där varmvalsad plåt kan valsas ut till tunnare dimensioner utan föregående värmning

Kapstation – plats för kapning av stålsträngen till ämnen Kokill – gjutform

Koks – torrdestillerat kol som omvandlats till metalliskt hård och porös form genom upphettning i täta ugnar

Koldioxid – CO2, färglös gas, lösbar i vatten till kolsyra, ingår i läskedrycker och med 0,03 procent i atmosfären, och är en av de s.k. växthusgaserna

Kolmonoxid – färglös CO och luktfri energirik gas som brinner med blå låga, giftig. Vid förbränningen bildas koldioxid

Konstruktionsstål – Stål som är avsedda för t ex bärande konstruktioner, t ex kranbalkar. Viktiga egenskaper är svetsbarhet, bockbarhet och seghet

Korrosionsskydd – Skydd som förhindrar att materialet korroderar, t ex ytbehandling av stålet

Kvartovalsverk – valsverk med två arbetsvalsar och två stödvalsar som med mycket höga tryckkrafter som pressar ut ämnen till plåt genom ett antal stick fram och tillbaka Kylda stål – höghållfasta stål som fått sin hållfasthet genom härdning eller termomekanisk valsning

L LD-konverter – stålprocess med namn från Linz Donawitz som består av ett kärl och lans för behandling med syrgas. Omvandlar råjärn till råstål (färskning) Legering – sammansmältning, förening

Legeringsämnen – ämnen som förenar sig med järn eller andra metaller och förändrar metallens egenskaper Ljusbågsugn – teknik att med hög spänning mellan elektroder

skapa en ljusbåge som smälter skrot Låglegerade stålsorter – stål som med låga halter av

legeringsämnen ändrat metallens egenskaper kraftigt. Motsats till höglegerat stål, ofta rostfritt

M Magnetit – svartmalm, Fe3 O4 , magnetisk järnmalm Malmvagn – järnvägsvagn för transport av styckemalm, järnmalmsslig eller pellets

Martensitiska stål – stål med en mycket hård form av kristallin struktur som kallas martensit vilken bildas genom förskjutningsomvandling av kol och järnatomerna. Martensit bildas genom snabb kylning (härdning) av stål

Masugn – kontinuerligt arbetande schaktugn för reduktion av järnmalm. Slutprodukten i masugn kallas tackjärn eller råjärn Materialdesign – styrning av stålets inre kemiska sammansättning och egenskaper genom olika metoder för efterbehandling för att svara mot ett visst behov hos en viss produkt

Metallurgi – läran om metallernas framställning och egenskaper Mikrolegering – Vid avancerade finkornstål med särskilt höga krav på sträck- och brottgräns tillsätts små mängder av legeringselement som niob, vanadin eller titan

Mikrostruktur – stålets inre uppbyggnad i mikroskala med olika mängd och form hos de ingående faserna

N Nischprodukter – SSABs höghållfasta och kylda stål Nötningstålighet – förmåga att utstå upprepat slitage, slitstyrka

• O Ordinära stål Stål med lägre hållfasthet (sträckgräns 235– 275 N/mm2). Används inom mer konventionella tillämpningar inom verkstadsindustri och byggsektor
• P Plåt Stålämne valsas ut till en plåt med bestämd tjocklek och dimensioner

Processgas – gas från metallurgiska processer, ofta energirik Processmetoder – sätt att utvinna råvaror och tillverka produkter i löpande förlopp utan avbrott

Processvatten – vatten från kylning eller behandling i SSABs processer. Genomgår alltid rening och kan ofta recirkuleras. Profilerad – Profilerad (eller korrugerad) plåt som pressats för att vecka plåten

R Reduktionsmedel – ämne som kan förena sig med ett oönskat ämne i en process, t.ex. väte eller kol som kan förena sig med syret i järnmalmen

Råjärn – järn med en kolhalt över 1,7 procent Råstål – järn som färskats, befriats från en del av råjärnets kolinnehåll, men ännu ej raffinerats till en definierad stålsort

S Sintring – sammanbakning av sot, stoft eller malmpulver till fast styckeform

Skrot – uttjänt material som kan finfördelas och återvinnas, t.ex. stålskrot

Skyddsplåt – Konstruktionsstål med ballistiska egenskaper Skänk – behållare för att transportera eller behandla het, flytande metall

Skänkbehandlingsmetod – olika metoder för skänkmetallurgi Skänkbyte – växling från en tömd till en full skänk av stål

Skänkmetallurgi – teknik för att finjustera exakt legeringsmängd, renhet och temperatur i stålet

Slabs – stålämnen vid valsning av platta produkter

Slagg – biprodukter av ämnen som separeras i metallurgiska processer, innehåller bl.a. tillsatt kalk och kisel från kol- och koksaskan Slitstål – Stål med egenskaper anpassat för att motstå slitage, t ex nötning

Smältreduktionsprocess – process för att smälta och ta bort oönskade ämnen från t.ex. metallråvaror.

Specialstål – Stål med speciella egenskaper såsom hög hållfasthet och formbarhet

Spont – En stödkonstruktion som används för att förhindra förskjutning av jordlager, t ex vid byggande av hamnar

Steckelverk – kvartovalsverk med steckelugnar på vardera sidan. Hetan rullas upp på nytt för varje stick i coilboxar på bägge sidor Stick – antal gånger en heta passerar ett valspar

Stoftfilter – reningsanläggning för gas eller luft där stoftet avskiljs och samlas upp för återvinning

Stränggjutning – metod att gjuta stål i kontinuerligt långa

strängar, som sedan kapas upp till ämnen Stål – legering av järn och kol med en kolhalt under 1,7 procent

Stålbad – det heta, flytande stålet i en behållare Stålpendeln – tågsystem för transport av stålämnen mellan Luleå, Borlänge och Oxelösund

Ställring – ramverk som håller stålkonverter på plats och även ingår i konverterns tipputrustning

Stålämne – råmaterial för tillverkning av stålprodukter Stället – masugnens nedre del, utrymme för uppsamling av smält råjärn

Svavelrening – metod att rena råjärnet eller stålet från svavel, t.ex. genom tillsats av kalciumcarbid eller magnesium magnesiumoxid Syrgaslans – rörformad lans för behandling med syrgas

T Tappränna – keramiskt infodrad ränna för att styra flytande råjärn Termomekanisk behandling – Värmebehandling/kylning av stålet för att uppnå speciella materialegenskaper

Torped, torpedo – cylinderformad tegelinfodrad järnvägsvagn som används till att transportera flytande råjärn

Torrdestillationsprocess – förbränning utan tillträde till syre Tunnplåt – tunn plåt med max 16 mm tjocklek. Kan valsas ned till 0,2–0, 3 mm

• U Utmattning sprickbildning i metaller som utsätts för variabel belastning, som kan tillväxa långsamt men slutligen leda till haveri i konstruktioner
• V Vakuumrening metod att under vakuum rena stålet från väte och kväve

Valspar – par av cylindriska rullar som med högt tryck manglar ut plåt till tunnare dimensioner

Valsstol – en uppsättning av två eller flera cylindriska rullar i en maskindel. Ett valsverk kan bestå av flera valsstolar

Valsverk – maskinutrustning för att med cylindriska valsar kavla ut stål till tunnare dimensioner

Varmgalvanisering – metod för att lägga på ett rostskyddande ytskikt av t.ex. zink och aluminium i varm, flytande form på plåten. Motsats till elförzinkning, en elektrokemisk metod

Varmvalsning – teknik där ämnena värms i ugnar till hög temperatur för valsning

Värmebehandling – Värmning och kylning i syfte att ändra vissa egenskaper hos stålet

• Y Ytbehandling, ytbeläggning rengöring, slipning eller beläggning av ytor, t.ex. genom galvanisering och eller målning
• Å Återvinning återföring av använda produkter eller biprodukter i nytt kretslopp av produktion och användning
• Ä Ämnesugn ugn för att värma stålämnen till valsningstemperatur

Adresser

Koncernkontor:

SSAB AB

Box 70 101 21 Stockholm Telefon 08-45 45 700 Telefax 08-45 45 725 Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6 www.ssab.com

Affärsområden/dotterbolag:

SSAB EMEA SSAB AB

Box 70 101 21 Stockholm Telefon 08-45 45 700 Telefax 08-45 45 725

SSAB Americas

SSAB Enterprises, LLC 801 Warrenville Rd., Suite 800 Lisle, Illinois 60532, USA Telefon +1 630 810 4800 Telefax +1 630 810 4600

SSAB APAC

SSAB Swedish Steel (China) Co. Ltd. No. 123 Yuanfeng Rd. Kunshan 215300, Kina Telefon +86 512 5012 8100 Telefax +86 512 5012 8200

Tibnor AB

Box 600 169 26 Solna Telefon 010-484 00 00 Telefax 010-484 00 75 www.tibnor.se

Plannja AB

971 88 Luleå Telefon 010-516 10 00 Telefax 010-516 11 82 www.plannja.se

SSAB Tibnor Plannja

Vilka är medarbetarna på omslagets framsida?

• Fredrik Haglund Efter att ha lärt känna Tibnors organisation som konsult var det ett lätt beslut för Fredrik Haglund, Logistik- och produktionsdirektör Tibnor, att vilja vara med och implementera förändringsförslagen. Fyra år senare ingår Fredrik i Tibnors ledningsgrupp och är styrelseledamot i de norska intressebolagen, inom vilka han strävar efter att skapa nya kundvärden. ①
• Anna Norfjell på huvudkontoret i Stockholm trivs med de omväxlande arbetsuppgifterna som hon har som Cash Manager inom koncernen. Hon har insett att det inte går att förutse allt som kommer att hända. På så sätt kan man aldrig bli riktigt fullärd utan utvecklas kontinuerligt. Anna samarbetar dagligen med olika delar av organisationen och uppskattar det trevliga arbetsklimatet och de öppna dialogerna i interaktionen med kollegorna i Stockholm, runt om i Sverige och i hela världen. ②
• Gani Mohammed Abdul är General Proposal Engineer i Borlänge och lockas av att vara med och driva branschens utveckling genom att erbjuda kunderna kombinationen av tunna och starka stål. Efter sju år inom koncernen har Gani bland annat hunnit med att arbeta inom produktion med högsta kvalitet som ledstjärna och att samarbeta med kunder genom Knowledge Service Center. Dessa erfarenheter har gjort honom till rätt person att inom konceptet Shape utveckla färdiga produkter som är skräddarsydda enligt kundernas specifikationer. ③

Utsläppen av växthusgaser från produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mängd certifierade reduktionsenheter i Kikonda Forest Reserve-projektet, skogsplantering i Uganda.