SEB — Annual Report 2012

Feb 28, 2013

Innehåll

Detta är SEB	Omslag
Styrelseordföranden har ordet	2
VD har ordet	3
Strategi och marknader	4
Medarbetare och kultur i SEB	12
Hållbarhet	14
SEB-aktien	16
Förvaltningsberättelse	18
Finansiell koncernöversikt	18
Resultat och lönsamhet	19
Finansiell struktur	22
Divisioner och aff ärsstöd	24
Risk- likviditets- och kapitalhantering	38
Bolagsstyrning inom SEB	54
Styrelse	60
Verkställande ledning	62
Intern kontroll av fi nansiell rapportering	65
Rapport om ersättningar	67
Finansiella rapporter	69
SEB-koncernen	70
Resultaträkning	70
Balansräkning	71
Förändringar i eget kapital	72
Kassafl ödesanalys	73
Skandinaviska Enskilda Banken	74
Noter till resultaträkningen	78
Femårsöversikt	148
Förslag till vinstdisposition	150
Revisionsberättelse	151
Defi nitioner	152
Kalender och övrig information	Omslag

2012 i korthet

	2012	2011
Intäkter, Mkr	38 823	37 686
Resultat före kreditförluster, Mkr	15 171	14 173
Rörelseresultat, Mkr	14 235	14 953
Nettoresultat, kvarvarande verksamhet, Mkr	12 142	12 011
Räntabilitet, kvarvarande verksamhet, procent	11,5	12,3
Vinst per aktie, kvarvarande verksamhet, kr	5:53	5:46
Föreslagen utdelning, kr	2:75	1:75
Kärnprimärkapitalrelation1), procent	15,1	13,7
Primärkapitalrelation1), procent	17,5	15,9
1) Basel II utan övergångsregler

De viktigaste händelserna under året:

• Den fortgående statsfi nansiella oron i många länder och obalanserna i världsekonomin fortsatte att skapa osäkerhet på de fi nansiella marknaderna. Räntorna var historiskt låga.
• SEB:s satsning på företagssektorn ledde till 100 nya storföretagskunder och 13 000 nya små- och medelstora företagskunder under året. Antalet privatkunder ökade med cirka 50 000.
• Styrelsen och ledningen presenterade nya fi nansiella mål.
• SEB utsågs till bästa bank i Sverige, Estland, Lettland och Litauen (The Banker).
• För första gången utsågs SEB också till bästa bank för stora företag i Norden (Prospera).
• För tredje året i rad mottog SEB Global Private Banking Award, som bästa nordiska bank för private banking-tjänster (The Banker och PWM).
• SEB rankades som nummer ett i Sverige när det gäller öppenhet och åtgärder mot korruption (Transparency International).

SEB:s viktigaste utmärkelser 2008–2012

SEB:s prestationer inom olika områden bedöms varje år av ett antal företag och ekonomiska tidskrifter, såväl internationellt som i enskilda länder där banken verkar.

Område	2012	2011		2010 2009 2008		Organisation / tidskrift etc.
Bästa bank i Sverige	1			1	1	The Banker 2012/Euromoney 2008–2009
Bästa relationsbanken i Sverige	1	1	1			Prospera
Private Banking
Bäst inom private banking i Norden	1	1	1			The Banker och Professional Wealth Management
Investment banking
Bästa bank på riskhantering i Norden		1	1	1	1	Global Finance
Bästa bank på fusioner och förvärv i Norden		1	1	1	1	Euromoney
Bästa bank på aktiehandel i Norden	1	1	1	1	1	Prospera
Bästa bank på Corporate Finance i Norden	N.A.	1	N.A.		1 N.A.	Prospera
Aff ärsbankstjänster
Årets småföretagarbank i Sverige	1	1	N.A.	1	1	Finansbarometern 2012/Privata Aff ärer 2008–2011
Bästa bank på cash management i Norden och Baltikum	1	1	1	1	1	Euromoney
Bästa bank på cash management i Sverige	1	1	1	1		Prospera
Bästa Supply Chain Finance Provider i Norden	1	1	1	1	1	Treasury Management International (TMI), Global Finance
Bäst inom valutahandel i Norden			1		1 N.A.	Prospera
Årets fi nansiella rådgivare i Norden	1		1			Financial Times och Mergermarket

SEB är en ledande nordisk fi nansiell koncern. Som relationsbank verkar SEB alltid för att skapa värde för kunderna. I Sverige och de baltiska länderna erbjuder SEB fi nansiell rådgivning och ett brett utbud av fi nansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på ett fullserviceerbjudande till företagskunder och institutioner. SEB har ett långsiktigt perspektiv i allt som görs och bidrar till att marknader och företag kan utvecklas. Verksamhetens internationella prägel återspeglas i att koncernen fi nns representerad i ett 20-tal länder runt om i världen. SEB betjänar mer än 4 miljoner kunder och har cirka 16 500 anställda.

SEB:s kunder

Långsiktiga relationer är hörnstenarna i vår verksamhet. Ända sedan A O Wallenberg grundade SEB år 1856 har vi tillhandahållit rådgivning och fi nansiella lösningar för att hjälpa våra kunder att uppnå sina fi nansiella mål.

2 800 Stora företag och institutioner

SEB är den ledande företags- och investmentbanken i Norden. Vi betjänar stora företag och institutioner, banker och kommersiella fastighetsföretag med traditionell företagsservice, trading- och kapitalmarknadstjänster samt betal- och depåtjänster. SEB erbjuder också omfattande pensionsoch kapitalförvaltningslösningar.

400 000 Små och medelstora företag

SEB erbjuder små och medelstora företag anpassade tjänster, som ursprungligen utvecklades i samarbete med Bankens större företagskunder. Dessutom har Banken ett stort antal tjänster som vänder sig särskilt till småföretag och entreprenörer.

4 000 000 Privatkunder

SEB förser cirka fyra miljoner privatpersoner med rådgivning och tjänster för att möta deras fi nansiella behov utifrån ett helhetsperspektiv. Tjänsterna omfattar såväl vardagliga transaktioner som sparande, kapitalförvaltning, lån, kort och livförsäkring.

SEB:s marknader

SEB:s divisioner

	Intäkter	Rörelseresultat
Stora Företag & Institutioner – Aff ärsbanks- och investmentbanktjänster riktade till större företagskunder och institutioner i 18 länder, främst i Norden och Tyskland.	15 837 Mkr (16 666 )	7 109 Mkr (7 481)
Kontorsrörelsen – Banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige samt kortverksamhet i Norden.	11 180 Mkr (10 237)	4 353 Mkr (3 128)
Kapitalförvaltning – Kapitalförvaltning, fonder och private bankingtjänster för institutioner och kapitalstarka privatpersoner.	4 038 Mkr (4 318)	1 289 Mkr (1 371)
Liv – Livförsäkringstjänster för privatpersoner och företag, främst i Sverige, Danmark och Baltikum.	4 621 Mkr (4 471)	1 980 Mkr (1 957)
Baltikum – Banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små och	3 301 Mkr (3 383)	918 Mkr (2 917)

medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen.

SEB:s verksamhet skapar ett ekonomiskt värde för många intressenter i tillägg till kunderna.

Medarbetare Löner, pensioner och förmåner Aktieägare Utdelning Myndigheter Skatter och avgifter

Leverantörer och partners Varor och tjänster

SEB:s mission, vision och varumärkeslöfte

Mission

Att hjälpa privatpersoner och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och fi nansiella medel

Vision

Att vara den mest betrodda partnern för kunder med ambitioner

Varumärkeslöfte

Givande relationer

SEB:s ambitioner och strategiska prioriteringar

Ambitioner:

• Den ledande nordiska banken för företag och institutioner
• Bästa universalbanken i Sverige och Baltikum

Strategiska prioriteringar:

• Långsiktiga kundrelationer
• Tillväxt inom styrkeområden
• Motståndskraft och fl exibilitet

SEB:s fi nansiella mål SEB:s utfall 2012 mål

Utdelning av vinst per aktie

>40 % Utdelning

Kärnprimärkapitalrelation Basel III

Konkurrenskraftig avkastning Räntabilitet

…med ambition att nå 15 procents räntabilitet på lång sikt.

>40 %	Utdelning	52 %
13 %	Kärnprimär- kapitalrelation	13,1 % 1)
		11,1 %

1) Under förutsättning att årsstämman godkänner utdelningsförslaget.

Inom SEB är vi stolta över vår historia. För nästan 160 år sedan grundades banken i företagsamhetens tjänst. För oss alla har det genom åren varit ett åtagande som inneburit ett stort ansvar och varit beroende av vår förmåga att förtjäna kundernas långsiktiga förtroende genom att tillhandahålla tjänster, fi nansiell rådgivning och produkter av hög kvalitet. Viktiga förutsättningar har varit att bevara motståndskraften med hjälp av en stark balansräkning och att ha ett långsiktigt perspektiv. Djupa kundrelationer utgör kärnan i vårt sätt att driva bankverksamhet. Genom att skapa långsiktigt värde för våra kunder strävar vi efter att generera en hållbar och konkurrenskraftig avkastning för våra aktieägare över tid.

En försiktig återgång till högre global tillväxt…

Även om världsekonomin långsamt började röra sig i rätt riktning under 2012 hålls den globala tillväxten tillbaka av en fortsatt risk när det gäller den ekonomiska politiken i Europa och USA och av bankers och staters behov att återställa sina balansräkningar. Skuldbördan i västvärlden är i dag den högsta på 130 år och under de gångna åren har vi sett stora värden urholkas – fi nansiellt, socialt och realekonomiskt. Hittills har centralbankerna stått för den största hjälpen. En ökad fl exibilitet märks när det gäller fi nanspolitisk åtstramning samtidigt som det nya internationella ramverket för banksystemet, Basel III, nu införs mer gradvis. Förhoppningsvis kommer detta att stödja den så välbehövliga tillväxten i ekonomin, inte minst i Europa.

…medan Norden visat motståndskraft

På SEB:s marknader – Norden, Baltikum och Tyskland – har den makroekonomiska utvecklingen varit mindre dämpad till följd av låga statsskulder och en tradition av stark tillverkningsindustri och exportsektor. Som små, öppna ekonomier påverkades dock de nordiska länderna negativt mot slutet av året. SEB fortsatte att stötta sina kunder och den genomsnittliga kundrelaterade ut- respektive inlåningen ökade med 7 respektive 10 procent under 2012.

Ett nytt fi nansiellt landskap

Det svenska banksystemet är robust. Kapitaltäckningen är bland de högsta i Europa och lönsamheten är sund. SEB:s aff ärsmodell tar sin grund i att möta kundernas behov och krediterna ges på basis av kundernas återbetalningsförmåga. Behovet av ett stabilt och motståndskraftigt fi nansiellt system som stöd för den ekonomiska tillväxten kan inte underskattas. För närvarande införs en mängd nya regleringar på såväl internationell, som regional och nationell nivå. De ackumulerade eff ekterna på ekonomin är svåra att överblicka. Därför är det av största vikt att regleringarna införs gradvis och att principerna om en konkurrensneutral spelplan upprätthålls för att inte den sköra ekonomiska uppgången skall bromsas.

Stark position för SEB

SEB är väl positionerad i det nya fi nansiella landskap som växer fram. Vi har anpassat oss till de nya, hårdare svenska reglerna avseende kapital och likviditet. Bankens ledning har navigerat väl genom de senaste årens utmanande omvärld och nått målen i den fokuserade tillväxtplanen samtidigt som motståndskraften stärkts ytterligare.

I dag har SEB en stark plattform för att växa ytterligare som företagsbank i Norden och Tyskland och bli bästa universalbank i Sverige och Baltikum. Styrelsen och ledningen har därför reviderat SEB:s fi nansiella mål. Framöver är SEB:s ambition

• att betala en årlig utdelning på 40 procent eller mer av vinst per aktie,
• att hålla en kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III på 13 procent, och
• att generera en konkurrenskraftig räntabilitet.

Det här betyder att vi över tid strävar efter att nå en lönsamhet på 15 procent. Vi tror att ett förtydligande av de fi nansiella målen skapar en ökad transparens visavi våra aktieägare, och de förväntningar ni bör ha på SEB.

På styrelsens vägnar vill jag uttrycka vår uppskattning och rikta ett varmt tack till Bankens ledning. Föresatsen att leverera kundnytta är oförtröttlig. SEB fortsätter att ihärdigt arbeta för kundernas och aktieägarnas bästa.

Stockholm i februari 2013

Marcus Wallenberg Styrelsens ordförande

SEB:s strategi ligger fast. Vi strävar efter att vara den bästa företagsbanken i Norden och den bästa banken i Sverige och Baltikum.

De senaste åren har verkligen varit utmanande för det globala banksystemet och dess förmåga att uppfylla sin viktiga roll i kreditförmedlingsprocessen – som långivare, market maker, likviditetsförsörjare och betalningsförmedlare. Att verka och betjäna kunderna i denna miljö kräver motståndskraft och ett långsiktigt perspektiv. Det har SEB.

Stark aff ärsverksamhet attraherar fl er kunder

Utgången av 2012 markerar slutet på SEB:s treåriga aff ärsplan. I planen har vi fokuserat på stärkta långsiktiga kundrelationer och disciplinerad tillväxt i utvalda marknader. Samtidigt har vi ökat motståndskraften och fl exibiliteten genom än större kapitaloch likviditetsreserver.

Under de gångna åren har SEB stärkt sin position som den nordiska företagsbanken genom satsningar på den nordiska och tyska företagsverksamheten liksom på svenska små och medelstora företag. Volatiliteten i intjäningen har minskat och vi har avyttrat delar utanför kärnverksamheten såsom kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina. Vi har ökat kostnadseff ektiviteten genom att införa ett kostnadstak och på så vis minskat de underliggande kostnaderna. Därutöver har vi byggt en stark balansräkning i termer av kapital, likviditetsreserver, fi nansieringsstruktur och kreditkvalitet och vi har anpassat oss till myndigheternas nya regelverk. Detta har också uppmärksammats av ratingbyråerna. Det som kanske gör hela SEB-teamet allra stoltast är dock de tydliga bevisen på att att vi fördjupat relationerna med de existerande kunderna samtidigt som vi fått 300 storföretag, mer än 30 000 små- och medelstora företag och 123 000 privatpersoner som nya kunder.

En unik företagskultur

Inom SEB tror vi att grunden för långsiktig lönsamhet är engagerade medarbetare som samarbetar, återanvänder väl beprövade recept och strävar mot en kontinuerlig förbättring – alltid med kunderna i första rummet. Vi eftersträvar att vara transparenta och tillgängliga så att våra intressenter vet varför och vad vi gör och förstår vår inre kompass. Det är inte möjligt att uppnå utan att vara helt klar över vilka värderingar som styr oss. Jag tror att de som arbetar inom SEB hör till de bästa i branschen. Våra medarbetare "lever" verkligen våra värderingar – professionalism, engagemang, ömsesidig respekt och kontinuitet – i vardagen. Sammantaget kokar det ned till en kultur av givande relationer, där att arbeta inom SEB är så mycket mer än ett jobb. Det handlar om att ha ett långsiktigt perspektiv och handla därefter. Det handlar om att undvika genvägar och vilja vara en del i ett team där alla räknas i vårt starka engagemang för att vilja göra det bästa för kunderna.

Den ledande nordiska företagsbanken

När vi nu går vidare med den nya treårsplanen är ambitionen att ha de mest engagerade medarbetarna, det starkaste varumärket på alla våra kärnmarknader och de mest lojala kunderna. Det är vårt sätt att nå våra långsiktiga lönsamhetsambitioner. Vi vill bevara bankens unika företagsprofi l i Norden. Vi strävar efter att vara den ledande nord-

iska banken för företag och fi nansiella institutioner liksom den bästa universalbanken i Sverige och Baltikum.

Konkret innebär det att vi kommer att utnyttja den plattform som nu är etablerad i Norden och Tyskland för att öka korsförsäljningen till existerande och nya kunder. Därutöver kommer banken att ytterligare stärka erbjudandet till internationella och nordiska fi nansiella institutioner, fortsätta växa i segmentet svenska små och medelstora företag, bli ledande inom sparområdet i Sverige och dra fördel av det starka SEB-varumärket i Baltikum. Alla dessa aktiviteter kommer att åtföljas av fortsatt kostnadseff ektivitet och regelefterlevnad.

Långsiktighet nyckeln till framgång

Den tidigare treårsplanen har tydligt visat potentialen i SEB och vår relationsbankmodell. Vår växande kundbas ger oss starkt stöd att fortsätta vår fokuserade expansion i vår del av världen. Vi tar med oss de senaste årens erfarenheter av att arbeta med ökad eff ektivitet och kundorientering. Nu fokuserar vi på ambitionen att ha de nöjdaste kunderna och på att stänga gapet till våra konkurrenter när det gäller lönsamhet.

Tillsammans med SEB:s alla fantastiska medarbetare är jag övertygad om att vår inriktning på att vara Relationsbanken i vår del av världen är den rätta.

Stockholm i februari 2013

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef

Långsiktighet och relationer

I SEB kommer kunderna alltid först. Långsiktiga relationer med utgångspunkt i en stark fi nansiell position är grunden för uthållig lönsamhet. Ambitionen är att kunna möta kundernas alla behov av fi nansiella tjänster. Kunderna skall på ett enkelt sätt kunna ta del av Bankens kompetens och tjänster på en rad olika mötesplatser.

SEB – Relationsbanken

SEB grundades i företagsamhetens tjänst för snart 160 år sedan och har under alla år varit en aktiv part i samhällsutvecklingen på de marknader i vilka Banken verkar. SEB har varit ett självklart val som partner för stora företag och institutioner i Sverige och – i ökande grad – övriga Norden. Detta framgår inte bara av aff ärsmixen utan även av det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Banken erbjuder inte bara transaktioner utan bygger långsiktiga relationer med såväl stora företag och institutioner som mindre och medelstora företag och privatpersoner genom att dela med sig av kompetens och kunnande. På så sätt skapas också konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar lönsamhet till nytta för Bankens aktieägare.

Strategiska prioriteringar

I samband med den globala fi nanskrisens början tog SEB ett medvetet beslut att bli en än starkare bank. Detta har resulterat i att Banken idag har fl er kunder inom utvalda marknader, lägre volatilitet i intjäningen, fortsatt hög kreditkvalitet och lägre risknivå. Idag har Banken ökad fl exibilitet och motståndskraft genom en stark balansräkning och högre kostnadseff ektivitet. SEB har också anpassat sig till de nya regelverken. Bankens strategiska prioriteringar för att uppnå konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar lönsamhet är att:

• Bygga och utveckla relationerna med utgångspunkt i kundernas långsiktiga behov och utifrån ett helhetsperspektiv.
• Växa inom tre utvalda huvudområden: storföretag och fi nansiella institutioner i Norden och Tyskland, små och medelstora företag i Sverige samt ett heltäckande, rådgivningsdrivet sparerbjudande.
• Säkerställa den fi nansiella styrka som krävs för att visa stabilitet och motståndskraft, samt en fl exibilitet att med god kostnadseff ektivitet anpassa verksamheten till rådande marknadsförhållanden.

Ambitionen är att vara den ledande nordiska banken för företag och institutioner samt den bästa banken i Sverige och Baltikum.

Långsiktiga kundrelationer

Tillväxt inom styrkeområden

• storföretagsaff ären i Norden och Tyskland
• små och medelstora företag i Sverige
• sparande

Motståndskraft och fl exibilitet

Långsiktiga kundrelationer

Strategi

I ambitionen att vara Relationsbanken är det kundperspektivet som styr allt vad SEB gör. Det förutsätter att medarbetarna ges möjlighet att fatta rätt beslut för kunderna och för SEB, utifrån den grundmurade tron på att kundlojalitet leder till långsiktig lönsamhet. SEB fokuserar därför på områden där Banken är eller kan bli ledande och där Bankens rådgivning och tjänster kan skapa mervärde för kunderna. Det innebär att SEB i Sverige och Baltikum erbjuder ett brett utbud av fi nansiella tjänster till kunder som väljer SEB som husbank. I övriga Norden och i Tyskland är SEB en företagsbank med fokus på stora företag och institutioner som vill ha en långsiktig bankrelation. Kunderna skall möta en integrerad bank där beslutsvägarna är korta och där det är enkelt att möta Banken liksom att göra aff ärer.

Utveckling till och med 2012

SEB strävar aktivt efter att kunna möta kundernas alla behov av fi nansiella tjänster. Sedan 2009 när den senaste treårsplanen utformades har mer än 123 000 privatkunder och 30 000 små- och medelstora företag valt SEB som sin husbank i Sverige och i Baltikum. Inom Private Banking har SEB attraherat 3 700 nya kunder. Samtidigt har 300 nya storföretag och institutioner valt SEB som sin fi nansiella partner.

Den ökade integrationen internt har inneburit att kunderna har tillgång till allt som SEB har att erbjuda – Ett SEB – oavsett hur och i vilka kanaler de väljer att göra aff ärer med Banken. I Sverige erbjuder SEB personlig service och rådgivning över telefon dygnet runt, på 23 språk. Bankens mobila tjänster har utvecklats ytterligare och under året gjordes 31 miljoner inloggningar.

Marie och Thomas Esbjörnsson med Malin Westlund Thelander, rådgivare på SEB:s kontor i Nacka. Läs mer i SEB:s Årsöversikt.

Kundnöjdhet

Kundernas förtroende för Banken följs löpande genom interna och externa mätningar. Dessutom bedöms kundnöjdheten varje år av ett antal företag och ekonomiska tidskrifter, såväl internationellt som i de enskilda länder där Banken verkar. Den samlade bilden under 2012 är att Bankens ökade kundorientering ger mätbara resultat. SEB är marknadsledande vad gäller storföretagens och institutionernas kundnöjdhet i Norden. Kundnöjdheten bland små och medelstora företagskunder har ökat och SEB rankas idag som nummer två av de fem större bankerna i Sverige enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Banken har inte ännu nått målet att vara rankad som ledande vad gäller privatkunder i Sverige. För första gången blev SEB av tidskriften The Banker utnämnd till Årets Bank i alla de länder – Sverige, Estland, Lettland och Litauen – där Banken erbjuder fullservicetjänster.

Framtida utveckling

SEB fortsätter sin strategi genom att erbjuda Bankens kunder att ta del av helhetserbjudanden oavsett kanal. Programmet You are SEB, som syftar till att stärka kundperspektivet, liksom ambassadörsskapet bland medarbetarna fortsätter. Styrningen av IT har förändrats i syfte att utifrån gemensamma pri-

oriteringar skapa en mer aff ärsnära och fl exibel IT-utveckling. Framstegen mäts genom externa kundundersökningar (Prospera, SKI), antal helkunder, SEB:s ranking som arbetsgivare (Universum) samt genom en intern medarbetarundersökning.

Mötesplatser och kundkontakter 2012

Antal syndikerade lån i Norden	45
Antal nordiska aktierelaterade emissioner	10
Antal förvärvsrelaterade transaktioner i Sverige	26
Bankkontor	292
Internationella private banking-kontor	13
Internetbanken, antal besök i Sverige	62 miljoner

Mobila banken, antal besök i Sverige 30,8 miljoner Telefonbanken, antal samtal i Sverige 2,6 miljoner Facebook, antal besök i Sverige 140 000 Antal bankomater i Sverige 432 Antal livförsäkringsmäklare 2 000

Tillväxtområde: Storföretagsaff ären i Norden och Tyskland

Strategi

SEB är den ledande banken för storföretag i Norden. Av tradition har marknadspositionen som relationsbank varit särskilt stark i Sverige, där en storföretagskund som har SEB som sin husbank i genomsnitt använder sju till åtta olika produktområden. Tidigare har etableringarna i de övriga nordiska länderna och Tyskland ofta byggt på spjutspetspositioner inom ett antal produktområden. I efterdyningarna av fi nanskrisen öppnades nya möjligheter att både utöka kundbasen och bredda befi ntliga kundrelationer såväl bland storföretag som fi nansiella institutioner i Norden och Tyskland. De senaste åren har SEB därför investerat i en skalbar plattform på dessa marknader. SEB skall fortsätta att vara den ledande banken för storföretag i Norden, vara den bank som det så kallade Mittelstandsegmentet (större medelstora företag) i Tyskland helst gör aff ärer med och vara den främsta nordiska banken för fi nansiella institutioner.

Utveckling till och med 2012

Tillväxtarbetet har under åren 2010–2012 varit inriktat på att attrahera identifi erade företagskunder, där Bankens analys visat att möjligheterna att fördjupa relationerna är särskilt goda. Sedan satsningen på Norden och Tyskland började under 2010 har 300 nya större företagsrelationer etablerats och kreditvolymen har ökat med 130 miljarder kronor. De nya kunderna efterfrågar ofta betaltjänster och krediter. När relationen fördjupas väljer företagen att använda fl er tjänster såsom trade fi nance, valutahandel, kapitalmarknadstjänster, företagskort och leasing.

I efterdyningarna av fi nanskrisen väljer fl er företag att fi nansiera sig direkt via obligationsmarknaden. Detta har bidragit till ökad efterfrågan på kreditanalys. SEB utvecklar aktivt denna marknad och är ledande i Norden sett till emissionsvolymer, 17,7 miljarder kronor.

Sedan 2009 har SEB utökat sin närvaro i Asien genom en nyetablering av ett kontor i Hongkong. Idag är SEB den nordiska banken med störst närvaro i Asien och betjänar såväl nordiska och tyska företag med verksamhet i Asien som asiatiska institutioner med intresse för Norden.

Kundnöjdhet

SEB:s strategi att organiskt växa som relationsbank i Norden har varit framgångsrik. Det bekräftas av att SEB under året

Framtida utveckling

SEB kan nu dra fördel av möjligheterna med den skalbara plattform som har byggts upp i Norden och Tyskland för att underlätta korsförsäljning till befi ntliga kunder. Detta skall uppnås genom rådgivningsbaserade och kapitaleff ektiva lösningar och därmed utveckla Bankens roll som husbank för dessa kunder. SEB fortsätter att utveckla företagsobligationsmarknaden i Norden liksom att öka engagemanget för Bankens nordiska och tyska kunder på tillväxtmarknaderna. Framöver görs också en tydlig satsning på fi nansiella institutioner. Ett första steg har tagits genom bildandet av en mer sammanhållen kundansvarsorganisation inom Banken. Framsteg mäts genom ökningen av antal Tier 1-kunder och kundernas vilja att rekommendera SEB enligt Prospera.

utsågs till bästa nordiska bank för storföretag i Prosperas marknadsundersökning bland nordiska företagskunder.

Bästa bank i Norden för storföretag 2012 enligt Prospera

Jan Nordstrøm, Chef för Group Treasury, Danish Crown, med Torben With, företagsrådgivare, SEB Danmark. Läs mer i SEB:s årsöversikt.

Tillväxtområde: Små och medelstora företag i Sverige

Strategi

SEB har historiskt haft en mycket stark position bland svenska storföretag. SEB prioriterar att, utifrån sin roll som företagsbanken i Sverige, utveckla sitt erbjudande till mindre och medelstora företag. Till de mindre företagen görs detta genom paketerade tjänster och till de medelstora företagen genom att

anpassa bankens tjänster och rådgivning för storföretagssidan så att de passar mindre företags behov. Nyckeln är långsiktiga relationer och att utgå från företagets helhetssituation inklusive medarbetarnas och ägarnas behov.

Utveckling till och med 2012

Under senare år har investeringar i kompetens, distributionskapacitet och minskad komplexitet tydligt signalerat SEB:s prioritering av denna kundgrupp. Företagsaff ären har vuxit och sedan början av 2006 har antalet små och medelstora företagskunder ökat från 65 000 till 130 000. Enligt Nyföretagarcentrum blir närmare vart fj ärde nystartat företag kund hos SEB. Bankens marknadsandel har ökat med en procentenhet per år och är nu cirka 13 procent.

SEB har genomfört en mängd aktiviteter för att förbättra servicen till de mindre företagen, alltifrån paketlösningen Enkla Firman till en satsning på att öka antalet företagsrådgivare och etablera företagscentra i de tre storstäderna. De mindre och medelstora företagen betjänas genom lättillgängliga paketprodukter. Alla kundföretag med en omsättning upp till fem miljarder kronor betjänas nu genom Kontorsrörelsen. Den lokala närvaron och närheten till kundföretagen har därmed stärkts. Bankens rådgivning och tjänster till storföretagen har anpassats så att de även möter mindre och medelstora företags behov. Tillgängligheten gentemot kunderna är hög genom personlig rådgivning 24 timmar om dygnet liksom internettjänster och mobila applikationer.

Företagskunder i kontorsrörelsen

Kundnöjdhet

Kundnöjdheten bland små- och medelstora företagskunder är hög och har ökat under året. SEB rankas idag som nummer två av de fem större bankerna i Sverige enligt Svenskt Kvalitetsindex. SEB korades också av Finansbarometern som nummer två på listan över Årets Aff ärsbank och som Årets Småföretagarbank.

Årets småföretagarbank i Sverige enligt Finansbarometern

Framtida utveckling

SEB kommer att fortsätta på den inslagna vägen genom att med hög lokal närvaro möta företagens fi nansiella behov samtidigt som Banken investerar ytterligare i e-tjänster liksom mobila banktjänster för företagskunder. Målet är att nå en marknadsandel på 15 procent bland små- och medelstora företag samt att nå den högsta kundnöjdheten. Framsteg mäts genom ökningen av antalet helkunder, interna kundundersökningar (NPS) och externa kundrankings (SKI).

Christina Ståhl, VD Mio, med Björn Johansson, företagsrådgivare, SEB. Läs mer i SEB:s årsöversikt.

Tillväxtområde: Sparande

Strategi

Kundernas omvärld präglas av hög volatilitet på fi nansmarknaderna samtidigt som det sker långsiktiga förskjutningar vad gäller demografi och individers behov av att trygga sin egen ålderdom, vilket ökar behovet av samlad och kvalifi cerad rådgivning och vägledning. SEB har sedan länge haft ett komplett utbud av sparandeprodukter som möter alla upptänkliga kundbehov men ur kundsynvinkel har det kunnat upplevas som fragmenterat och produktinriktat. För att bättre kunna möta kundernas

behov av sparandelösningar har Banken tagit fram ett tydligare sammanhållet och rådgivningsinriktat sparerbjudande till sina kunder.

SEB:s position inom sparområdet är stark med en marknadsledande position inom private banking i Sverige, fondförsäkring i Sverige och Danmark, och en växande inlåningsbas från privatpersoner, företag och institutioner. Även i Baltikum har Banken ett brett sparerbjudande med målet att öka antalet helkunder.

Utveckling till och med 2012

Under året har all rådgivning och produktutveckling kring inlåning, fonder, livförsäkring och strukturerade produkter samlats i en organisation för att bättre kunna möta kundernas behov av kort- och långsiktigt sparande oavsett hur de möter SEB.

En rad förändringar har skett i Bankens rådgivningserbjudande de senaste åren. Banken har stärkt rådgivningskompetensen på bankkontoren. Fonderbjudandet har renodlats genom att kunderna erbjuds såväl indexförvaltade fonder, inklusive en avgiftsfri fond, som aktivt förvaltade fonder, inklusive strategifonder. Banken har även utvecklat börshandlade fonder samt utökat sitt inlåningserbjudande genom ett fasträntekonto. Under året ökade till exempel inlåningen

från privatkunder med 11 miljarder kronor och nytt förvaltat kapital inom Private Banking med 28 miljarder kronor, netto.

Kundnöjdhet

Under året fi ck SEB priset Global Private Bank Award av tidskriften The Banker som bästa private bank i Norden. Tidskriften Euromoney utsåg SEB till bäst på private banking i Sverige och Finland.

Bäst på private banking i Norden

2010–2012, enligt The Banker och PWM

Framtida utveckling

SEB fortsätter den inslagna vägen med ett samlat rådgivningserbjudande. Ett led i detta är att öka transparensen och förenkla informationen kring sparerbjudanden liksom att öka

distributionskraften genom lösningar såsom e-pensionstjänster. Framstegen följs upp genom utvecklingen av totalt förvaltat kapital och SEB:s andel av kundernas sparande.

	Marknadsandelar

Procent	2012	2011	2010
Inlåning från allmänheten
Sverige	15,9	16,0	15,8
inlåning från hushåll	12,2	12,1	11,7
inlåning från företag	22,9	23,1	22,8
Estland 1)	20,3	20,9	20,4
Lettland	9,9	9,3	9,5
Litauen 1)	27,2	29,3	21,8
Utlåning till allmänheten
Sverige	14,3	13,6	12,5
utlåning till hushåll	14,2	13,4	12,1
utlåning till företag	14,5	13,9	13,0
Estland 2)	23,2	23,5	23.4
Lettland 2)	16,8	14,9	14,8
Litauen 2)	30,6	29,8	28,3

Procent	2012	2011	2010
Total volym fonder 3)
Sverige	13,6	14,9	15,0
Finland	6,5	7,8	5,8
Fondförsäkring, premieinkomst
Sverige	17,2	19,0	24,9
Livförsäkring, premieinkomster
Sverige	8,8	9,7	10,3
Danmark	N.A.	9,6	10,4
Börshandel
Stockholm	9,1	10,4	11,1
Oslo	7,7	8,4	7,7
Helsingfors	4,9	5,8	8,3
Köpenhamn	3,9	5,9	7,5
Företagsobligationer i kronor	28,2	27,7	51,8

3) Exklusive externa fonder

1) I Estland och Litauen exklusive fi nansiella institutioner

2) Total utlåning (exklusive leasing; i Litauen även exklusive

fi nansiella institutioner). Litauen November 2012.

Källor: SCB, Commercial Bank Associations i Lettland och Litauen, Bank of Estonia, Försäkringsförbundet, OMX etc

Motståndskraft och fl exibilitet

Strategi

De senaste årens utveckling i omvärlden i kombination med att ett nytt globalt fi nansiellt landskap växer fram visar på vikten av en stark och motståndskraftig grund för att uppnå långsiktigt lönsam tillväxt. SEB har under hela den utdragna perioden av osäkerhet och volatilitet som följt på fi nans- och statskuldskrisen agerat utifrån ledorden motståndskraft och fl exibilitet. Därmed har Banken med en stark kapitalbas och mycket god tillgång till fi nansiering, en stabil marknadsposition med hög kreditvärdighet och fördelaktigt konkurrensläge på den nordiska företagsmarknaden kunnat ta tillvara på tillväxtmöjligheter.

Nya regelverk

En viktig aspekt i samband med bedömningen av Bankens fi nansiella styrka är den regelutveckling som sker internatio-

Utveckling till och med 2012

Under de senaste åren har viktiga steg tagits för att minska volatiliteten i intjäningen: avyttringen av icke-kärnverksamheter, minskad investeringsportfölj, större likviditetsreserver och en hög kvalitet i kreditportföljen. Den marknadsekonomiska oron har fortsatt under 2012. SEB har fortsatt att vidmakthålla sin kapitalstyrka och likviditet och har haft en fortsatt mycket god marknadstillgång vad gäller fi nansiering.

nellt via det så kallade Basel III-regelverket, EU:s kapitalkravsdirektiv liksom nationellt genom det särskilda svenska regelverket kring systemviktiga bankers kapital och likviditet. Banken uppfyller redan idag samtliga framtida kapitalkrav liksom det särskilda kravet vad gäller likviditet. Internationellt har införandet av ett kortfristigt likviditetsmått skjutits fram.

Kostnadseff ektivitet

I det nya fi nansiella landskapet ökar kostnaderna för att driva bankverksamhet. Det ställer högre krav på kostnadseff ektivitet. För att ytterligare stärka Bankens motståndskraft och långsiktigt förbättra lönsamheten tillkännagav SEB under 2011 att Banken avsåg att hålla oförändrade kostnader fram till år 2014.

Som ett led i att öka kapitaleff ektiviteten har ytterligare kapital allokerats till aff ärsdivisionerna.

Arbetet för ökad kostnadseff ektivitet har varit framgångsrikt. Viktiga bidrag till detta är en tydligare prioritering av investeringar, att vissa supportfunktioner har fl yttats till de baltiska länderna samt att IT-utvecklingen har snabbats upp.

Kortfristigt likviditetsmått 113% Kärnprimärkapitalrelation 15,1%

Framtida utveckling

En god fi nansiell styrka kommer även fortsättningsvis att ha högsta prioritet. I takt med att de nya regelverken för kapital och likviditet utvecklas internationellt och nationellt kommer SEB att anpassa sin balansräkning för att säkerställa att kraven i de nya regelverken uppfylls och att Bankens produkter och

prissättning utformas för att skapa kapitaleff ektivitet och lönsamhet i den nya miljön. SEB strävar efter en långsiktigt konkurrenskratig lönsamhet om 15 procent. Kostnadstaket för 2013 och 2014 är 22,5 miljarder kronor.

SEB:s geografi ska marknader

Marknad och ansvarig	Marknadsposition	Konkurrens
Sverige Annika Falkengren, VD och koncernchef	Universalbank. Klart ledande företagsbank bland storföretag och insti tutioner. Har fl yttat fram positionerna även bland små- och medelstora företag med fl era år av ökad marknadsandel. Fler kunder också på pri vatmarknaden, med en speciellt stark ställning inom sparande där SEB har den näst största andelen av hushållens samlade sparande. Klart ledande inom private banking.	Alla större nordiska banker, lokala nisch aktörer, livförsäkrings bolag och internatio nella investment banker
Danmark Peter Høltermand	Företagsbank. Erbjuder helhetslösningar för företag och institutioner. Topposition inom Corporate Finance och Markets och en betydande aktör inom private banking, kapitalförvaltning, livförsäkring och kort. Stärkt position som företagsrelationsbank som nu uppfattas som den största utmanaren till de större lokala universalbankerna.	Alla större nordiska banker, lokala nisch aktörer, livförsäkrings bolag och internatio nella investment banker
Norge William Paus	Företagsbank. Erbjuder helhetslösningar för företag och institutioner. Mycket stark ställning på kapitalmarknaden och näst största mäklaren på Oslobörsen. Mycket stark ställning som husbank till företag och institutioner. Ledande inom private banking med ett Family Offi ce erbjudande riktat till det översta segmentet.	Alla större nordiska banker, lokala nisch aktörer och internatio nella investment banker
Finland Marcus Nystén	Företagsbank. Erbjuder helhetslösningar för företag och institutioner. Topposition som leverantör av kapitalförvaltningstjänster till institutio ner. Stärkt ställning som husbank till företag och en tydlig utmanare till den dominerande inhemska universalbanken. Ledande aktör inom private banking med etablerade relationer som går långt tillbaka i tiden.	Alla större nordiska banker, lokala nisch aktörer och interna tionella investment banker
Tyskland Fredrik Boheman	Företagsbank med inriktning på Mittelstand-segmentet, det vill säga företag som med tyska mått räknas som medelstora. Den största nord iska banken på den fragmenterade tyska bankmarknaden med en stark ställning gentemot den off entliga sektorn inklusive fi nansiella tjänster till socialförsäkringssektorn.	Större tyska banker, lokala nischaktörer och internationella investmentbanker
Estland Riho Unt	Universalbank. Den näst största banken i Estland med ett heltäckande bankerbjudande. Stark ställning både på privat- och företagssidan framförallt inom områden som kapitalförvaltning och livförsäkring. Är den största aktören på börsen i Tallinn. Långt framme när det gäller utveckling av mobila banktjänster.	Större nordiska och baltiska banker
Lettland Ainãrs Ozols	Universalbank. Den näst största banken i landet med ett heltäckande bankerbjudande. Stark ställning både på privat- och företagssidan speciellt när det gäller långsiktigt sparande där SEB är marknads ledande.	Större nordiska och baltiska banker
Litauen Raimondas Kvedaras	Universalbank. Den största banken i Lituaen med ett heltäckande bankerbjudande. Stark ställning både på privat- och företagssidan, speciellt när det gäller inlåning från företag och fondförsäkring.	Större nordiska och baltiska banker
Det inter nationella nätverket Annika Falkengren	Företagsbank. Med enheter i internationella fi nanscentra som New York och London, Asien via kontor i Shanghai, Peking, Hongkong och Singapore, samt i Polen, Ryssland och Ukraina är SEB väl rustat att betjäna företagskunder från Norden och Tyskland runt om i världen. Det internationella nätverket spelar också en viktig roll för att kunna erbjuda globala fi nansiella institutioner tillgång till investeringsmöjlig heter i nordiska tillgångsslag, ett område där SEB är ledande.	Globala, regionala och nordiska banker

Rörelse intäkter, milj.	Rörelse resultat, milj.	Utvalda utmärkelser per land	Makroekonomisk utveckling	BNP 2012 utfall (2013 prognos), procent
SEK 22 239 (22 262)	SEK 6 777 (6 102)	● Årets bästa bank (The Banker) ● Bästa storföretagsbank i Norden enligt Prospera (bäst i Sverige) ● Årets småföretagsbank (Finansbarometern) ● Bästa relationsbanken (Prospera)	Stagnation under slu tet av 2012 på grund av lägre export och stigande arbetslöshet. Dock fortsatt tillväxt i privat konsumtion.	+0,8 (+1,2)
SEK 3 046 (2 909) DKK 2 603 (2 400)	SEK 1 599 (1 349) DKK 1 366 (1 113)	● Bästa storföretagsbank i Norden enligt Prospera (näst bäst i Danmark) ● Högst kundnöjdhet bland pensionsbolag (Aalund)	Tillväxt med något ökad privat och offentlig konsumtion samt ökad export.	–0,5 (+0,7)
SEK 3 272 (2 906) NOK 2 808 (2 508)	SEK 1 902 (1 648) NOK 1 633 (1 423)	● Bästa storföretagsbank i Norden enligt Prospera (näst bäst i Norge) ● SEB Equities bäst inom inhemska aktier (Prospera) ● Bästa depåbank (Global Investor)	Stark tillväxt. Goda fundamenta stöder ökad inhemsk efter frågan.	+3,0 (+2,4)
SEK 1 421 (1 372) EUR 163 (152)	SEK 789 (724) EUR 91 (80)	● Bästa storföretagsbank i Norden enligt Prospera (bäst i Finland) ● Bästa kapitalförvaltare (SFR) ● Bäst inom valutahandel, inhemska aktier och cash management (Prospera)	Svag tillväxt och export men inhemsk efterfrågan visar viss motståndskraft.	–0,1 (+0,4)
SEK 2 875 (3 262) EUR 330 (361)	SEK 1 074 (1 334) EUR 123 (149)	● Mest värdefulla fastighetsvarumärke (Eugimb) ● Årets EMEA affär (International Trade Finance Magazine)	Exportledd tillväxt, motståndskraftig detaljhandel och statsfinanser under kontroll	+0,7 (+0,6)
SEK 1 163 (1 214) EUR 133 (134)	SEK 636 (852) EUR 73 (94)	● Årets bästa bank (The Banker) ● Bäst på private banking (Euromoney) ● Bästa trade finance bank (Global Finance)	Exportberoende och svagt växande omvärld gav lägre till växt. Inhemskt stöd och arbetslöshet under 10 procent	+3,1 (+3,3)
SEK 1 028 (1 006) LVL 82 (77)	SEK 199 (861) LVL 16 (67)	● Årets bästa bank (The Banker) ● Bästa bank (Euromoney) ● Bäst på valutahandel och trade finance (Global Finance)	Robust tillväxt – snab bast i EU. På väg att uppfylla budget- och inflationskrav för eurointräde 2014.	+5,3 (+3,8)
SEK 1 410 (1 442) LTL 559 (552)	SEK 269 (1 377) LTL 107 (527)	● Årets bästa bank (The Banker) ● Bästa bank (Euromoney) ● Bäst på valutahandel och trade finance (Global Finance)	Måttligt tillväxttapp på grund av relativt god export. Stärkt konsumtion under andra halvåret men fortsatt svaga inves teringar.	3,6 (+3,2)

Medarbetare och kultur i SEB

För att SEB skall kunna möta kundernas förväntningar och behålla en stark position på marknaden, är det avgörande att SEB:s medarbetare är motiverade, har rätt kompetens och ges möjlighet att utvecklas.

SEB:s värderingar – engagemang, ömsesidig respekt, professionalism och kontinuitet – liksom en långsiktig syn på alla relationer genomsyrar Bankens verksamhet för att betjäna kunderna på bästa sätt och därmed skapa ett uthålligt aktieägarvärde. Medarbetarnas värderingar och beteenden bidrar till hur intressenterna uppfattar SEB. Kunder, leverantörer, aktieägare och anställda skall känna att värderingarna är en del av det som är SEB. Tillsammans med SEB:s medarbetarstrategi som bygger på fyra hörnstenar – goda ledare, professionella medarbetare, högpresterande team och eff ektiv organisation – ger detta Banken en stark och viktig grund och rustar organisationen för att möta en föränderlig omvärld.

Kunden i fokus

SEB strävar efter att alltid utgå från kundens hela perspektiv genom att vara lyhörd för kundernas behov på kort och lång sikt och ge tydliga råd kring produkter och tjänster. Genom det koncernövergripande initiativet "You are SEB" arbetar SEB kontinuerligt med att stärka medarbetarnas insikter om kunderna och därigenom öka förståelsen för hur deras beteenden påverkar alla kundrelationer. Under 2012 skedde det i form av så kallade dialogmöten i organisationen och via en kundinsiktsportal på intranätet, där resultaten av olika kundundersökningar presenteras. Ambitionen har varit att alla medarbetare – även de som inte har daglig kundkontakt – skall förstå sin roll och betydelse för hur kunderna upplever Banken.

Attrahera talanger

En viktig framgångsfaktor för SEB är att rekrytera talanger. Banken har sedan länge ansetts vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige, liksom i Baltikum. Bland unga yrkesverksamma ekonomer utsågs SEB 2012 åter till den mest populära arbetsgivaren bland bankerna i Sverige. I Estland rankades SEB som nummer två, i Lettland som nummer tre och i Litauen som nummer ett bland banker.

SEB erbjuder fl era utvecklingsprogram för studenter och unga yrkesverksamma som ett första steg på en karriär i Banken. Det globala traineeprogrammet ger en unik möjlighet att få en grundläggande förståelse för SEB. IT Young Professional-programmet riktar sig till nyutexaminerade civilingenjörer och systemvetare. Storföretagsdivisionen erbjuder tio veckors intensiv praktisk utbildning inom det fi nansiella området, genom det så kallade Merchant Banking Summer Internship. Under 2012 deltog totalt omkring 75 personer i något av dessa program.

Utveckling och rörlighet

Att arbeta inom SEB är att agera i en miljö som genomgår ständig utveckling. Rörlighet mellan divisioner och aff ärsområden uppmuntras. Alla lediga jobb publiceras på SEB:s intranät och medarbetare kan knyta nya kontakter genom de interna karriärdagar som anordnas fl era gånger per år i Sverige, Tyskland och de baltiska länderna.

Banken arbetar kontinuerligt med att bygga en framgångsrik organisation till nytta för kunderna och därmed skapa långsiktigt aktieägarvärde. Samtidigt som SEB:s medarbetare förväntas ta en stor del av ansvaret för sin egen utveckling fi nns det en tydlig process för utvecklingen av den enskilda individen. Varje år sätter medarbetaren tillsammans med sin chef upp individuella mål och gör en plan för individuell utveckling och kompetenshöjning. Detta sker både genom arbetsträning och formell utbildning. Målen följs sedan regelbundet upp och utvärderas genom personlig återkoppling och coachning. Planen har ett långsiktigt perspektiv och lägger stor vikt vid att medarbetarens mål ska vara kopplade till Bankens övergripande målsättningar.

Mångfald och lika möjligheter

SEB har en tydlig plan för att utveckla och behålla olika sorters talanger inom företaget. Ambitionen är att alla anställda skall ha samma möjligheter att utvecklas och fullfölja sin karriär

SEB:s värderingar

Engagemang

Vi drivs alla av att allt vi gör stärker relationen till våra kunder.

Professionalism

Vi förenklar för kunder att göra aff ärer med oss genom att dela med oss av vår kunskap och ansvara för våra handlingar.

Ömsesidig respekt

Vi är öppna och strävar alltid efter att förtjäna såväl andras förtroende som varandras.

Kontinuitet Vi drar lärdom av, utmanar och agerar utifrån vår långa erfarenhet.

Utbildningsnivå

Procent

	2012	2011
Universitet > 3 år	51	(52)
Universitet 3 år	11	(10)
Gymnasial	28	(28)
Förgymnasial	4	(4)
Övrigt/ospecifierad	6	(6)

oberoende av kön, etniskt ursprung, ålder, sexuell läggning eller tro. Mångfaldsaspekten tas också med när medarbetarna utses till managementräning. Under 2012 lades särskilt fokus på att stödja kvinnliga talanger. Ett nytt mentorprogram för kvinnliga chefer har startat med medlemmar från verkställande ledningen som mentorer. Banken stöttar ett antal kvinnliga nätverk för att stödja yrkeskvinnor. SEB:s mål är att 50 procent av alla chefer i Banken ska vara kvinnor. Vid årsskiftet var siffran 42 procent.

Chefsprofil tydliggör förväntningar

För att tydliggöra förväntningarna på cheferna och underlätta en gemensam förståelse på detta område har en chefsprofil tagits fram. Profilen beskriver de beteenden som är viktiga för att SEB skall kunna möta framtida krav. Den genomsyrar flera av företagets processer, till exempel vid rekrytering och i de ledarutvecklingsprogram som har uppgraderats under 2012.

En stor satsning har till exempel gjorts på den grundläggande utbildningen för nyblivna chefer. Ett exempel är programmet "Management in Practice" som sträcker sig över ett år och lägger en gedigen grund för ett framtida framgångsrikt ledarskap. För chefer på mellannivå, samt för erfarna specialister och projektledare har ett särskilt utbildningskoncept tagits fram som också är direkt kopplat till de identifierade beteendena i chefsprofilen. Att stödja Bankens ledare med coachning, mentorskap och utvecklingsprogram kommer även framöver att vara en viktig del av ledarskapskulturen. Under 2012 har cirka 450 personer genomgått dessa utbildningar.

Under året har också en genomgripande genomgång gjorts av koncernens utbildningsutbud för att tydligare samordna detta med SEB:s affärsplan och klargöra vilken utbildning och utveckling som finns tillgänglig.

Antal anställda

Fördelade på ålder och kön

Medarbetarstatistik

	2012	2011	2010
Antal anställda i medeltal	18 168 1)	18 912	20 717
Sverige	8 876	8 839	8 545
Tyskland 2)	1 174	1 426	3 396
Baltikum	5 111	5 226	5 307
Personalomsättning, %	9,3	9,3	10,9
Sjukfrånvaro, % (Sverige)	2,6	2,5	2,7

1) Genomsnittligt antal befattningar: 16 578.

2) SEB:s kontorsrörelse i Tyskland avyttrades i januari 2011

Utmärkelser för SEB som arbetsgivare

Universums enkät 2012

	Sverige		Estland Lettland	Litauen
Unga yrkesverksamma, banker	1	2	3	1
Unga yrkesverksamma, totalt	9	4	10	2
Studenter, banker	2	2	2	2
Studenter, totalt	7	6	5	3

Ansvarsfull omställning

Det är av största vikt att SEB hanterar omställning av personal på ett ansvarsfullt sätt, särskilt i tider av stora förändringar. Banken arbetar löpande med effektivisering och tar ansvar för att på bästa sätt stödja de medarbetare som kan behöva hitta nya utmaningar. SEB försöker alltid att i möjligaste mån erbjuda arbetsuppgifter inom andra delar av företaget för att matcha de behov som finns med individer som är öppna för nya möjligheter. Om detta inte visar sig vara möjligt stöttar Banken individen i att hitta andra vägar.

Preventivt hälsoarbete

Det är avgörande att SEB:s medarbetare ges möjlighet att hålla sig friska och uppnå en sund balans mellan arbete och privatliv. Under 2012 inledde SEB ett arbete med att stärka det preventiva hälsoarbetet för att öka medarbetarnas medvetenhet om vikten av både fysisk och psykisk hälsa. Bland annat erbjuder Banken hälsoundersökningar och individuell anpassade förmåner i form av olika aktiviteter för välmående och hälsa.

Förmåner och ersättningar

SEB:s ersättningssystem syftar till att attrahera, behålla och motivera medarbetare med rätt kompetens i syfte att bidra till bankens långsiktiga framgång. Ersättningen ska uppmuntra goda prestationer, sunda beteenden och ett risktagande som ligger i linje med kundernas och aktieägarnas förväntningar. SEB arbetar dessutom aktivt för att säkerställa att ersättningen sätts utifrån erfarenhet och prestation utan att ta hänsyn till kön, etnisk bakgrund eller annan form av diskriminerande synsätt.

Medarbetarna har möjlighet att ta del av Bankens framgång genom ett koncerngemensamt aktiesparprogram, som syftar till att stärka det långsiktiga engagemanget i SEB. 43 procent av medarbetarna deltar nu i ett eller flera av de aktiesparprogram som erbjudits mellan 2009 och 2012. Information om SEB:s ersättningspolicy återfinns på sid 67.

Ett hållbart perspektiv på bankverksamhet

Banker har en grundläggande roll i samhället och bidrar till en långsiktigt hållbar tillväxt. SEB:s vision är att vara den mest betrodda partnern för kunder med ambitioner. Därför arbetar SEB kontinuerligt för att säkerställa att verksamheten bedrivs ansvarsfullt, håller en hög etisk standard och är transparent. Genom att göra detta på ett framgångsrikt sätt skapar SEB långsiktigt aktieägarvärde.

SEB:s roll i samhället

SEB har sedan 1856 främjat ekonomisk tillväxt och social utveckling genom att stötta företag, entreprenörskap och innovation.

Banker har genom sin roll som finansiella mellanhänder en central funktion i ekonomin. Genom att bistå med finansiering, investeringar, säkra betalningar och kapitalförvaltning stödjer Banken ekonomisk utveckling, internationell handel och bidrar till finansiell trygghet. Exempelvis administrerade SEB 747 miljoner betalningar och ökade utlåningen till företag och hushåll med 60 miljarder kronor under året . Genom att dela med sig av sina specialistkunskaper ger Banken hushåll, entreprenörer och företag möjlighet att fatta välgrundade beslut så att de kan förverkliga sina planer och ambitioner. Med tiden skapar detta aktieägarvärde.

SEB:s syn på hållbarhet

SEB vill ha långsiktiga relationer med kunder och andra intressenter och strävar efter att integrera hållbarhet i alla aktiviteter. Hållbarhetsarbetet berör alla delar av koncernen och gäller för alla marknader där SEB är verksam. Den ekonomiska osäkerheten i världen och ökande sociala obalanser innebär många utmaningar. Under senare tid har frågor rörande etik, korruption, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter kommit än mer i fokus. Miljöfrågorna ligger fortsatt högt på agendan.

SEB har en betydande indirekt påverkan på hållbarhetsutvecklingen i sin roll som finansiell partner till företags- och institutionella kunder i samband med deras offertförfrågningar. Såväl dialoger och diskussioner som deras förväntningar på oss är avgörande. Samma förväntningar märks hos privatkunder, affärspartners och politiker, liksom hos medarbetare och aktieägare. Under 2012 har betydelsen av ökad transparens i affärsmodeller, processer och prissättning lyfts fram.

Syftet med SEB:s hållbarhetsarbete

¤¡Ƽ ¤ƺÚÚÚ¤ ¡¡ƽ ¡¤ Ú¡¡ƽ?¤¤Ƌ¡ƿ ¤ǓƺÚ ƽ¤ Ƽ¡ƽ

Viktiga händelser under året

ȚȘȘȡ¤ƿ ¤ȚȘșȚƽ¤¤¡ ¤ƿ ÚÚƺ¤ ƽ¤¡ƿ ¡ƽ Ú ¡Ú¤ÚƋ¡ƿ ƽ

ÚÚ Ú¤ƽ Ƽ¡¡ ¡ƽ¤Ú¡ ¡Ú¤¡¡¤ƽ

¡Ú¡¡ƿ Úƺ ¡ÚÚƽ¡ ÚÚ¤ ȝȘÚƺȜȘƿ Úƽƿ ¡țȞȚȘȘȠǓ ¡¡ȜȝȚȘșȝƽ

¤ÚÚ¡ƿ ¡Ú Ƽ¡Ú ¡¡ƽ¤¤Ú ¡¡¡ƽ ¡ÚȚȘșțƽ

Ƽ¡¡¤Ú ƺƽ ¤ƺÚ ƽ

¤Úƺ ¤¤ƽ

SEB:s hållbarhetsrapportering

¤ƿ Ƽ ƺ ƼÚ ǚ?Ǜƺ ƼÚÚƌ ǚ ?ǛƺƼÚÚ ƽ

ÚƋ¡ƽ ¡Ú ƽșƼ ƌ¡ƺ¤ƿ¤ƽ¤ ȚȘșȚƺ¡¡ƺ¤ ¤ Ƽ ƿ ƽȚȘșȚ Ú¤¡ƿ ?ƽRapporterna är tillgängliga på sebgroup.com/sv/hallbarhet.

Några viktiga aktiviteter och resultat under 2012

Miljöansvar

• ǗȆƺȉƿÚ ÚÚ¡ƺ ?ƺ?ȆȄȄȌƽ
• ǗÚ Ú ¡ ¡ƽ
• Ǘ ȆȅȄƿ ǓÚ¡ƿ Ƌ
• ǗƼ¡ ȇȊ¤ȆȄȄȌ ȅȌȆȄȅȆƽ¤ ¡Ȉȉ ȆȄȅȉƽ
• ǗÚ ÚÚȍȄƽ Ú ȅȇƽ

Styrningsansvar

• ǗÚ Ǘ ÚNJƿNJƿ
• ƽ Ǘ¤ǚƺ ƺǛ¡ ƌƽ
• Ǘ¤ÚÚ Úƿ ¡¤¤ƿ ƽ
• ǗȆȅ¡Ú ƿƽ ÚȆȈȋ¤ ǚȆȉȍǛƽ
• ǗX¤Ú¡ Ú ƿ ƽ
• ǗÚȇȉȄȄ ¤Ú¡¡ƿ ¤ƽ

Socialt ansvar

• Ǘ Ú¡ȆȄȅȉƽ
• ǗȆȄȅȆȍȉȄƿ¡ ¤ƽ
• ǗÚ¤Ƌ¡ƿ ÚƽÚƿ ƺƿ ƽ
• Ǘ Ú Ú
• ǗƼÚƿ ¡Ú¡Ú
• Ǘ¡ƺ Ú ¡Ú ¡ ¤ƽ

SEB-aktiens utveckling under 2012

Under 2012 ökade värdet på SEB:s A-aktie med 38 procent att jämföra med europeiskt bankindex, som steg med 26 procent. Vinsten per aktie uppgick till 5:31 kronor (4:93). Styrelsen föreslår en utdelning på 2:75 kronor per aktie för 2012 (1:75).

Aktiekapital

SEB-aktien noteras på Nasdaq OMX Stockholm. Aktiekapitalet uppgår till 21,9 miljarder kronor, fördelat på 2 194,2 miljoner aktier. A-aktien berättigar till en röst, C-aktien till en tiondels röst.

Börshandel

2012 var ett relativt starkt år på Stockholmsbörsen och OMX Stockholm Generalindex steg med 12 procent. Värdet på SEB:s A-aktie steg med 38 procent medan FTSE European Banks Index ökade med 26 procent. Under året omsattes SEB-aktier till ett värde av 86 miljarder kronor. SEB-aktien är därmed liksom tidigare år en av de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Vid utgången av 2012 uppgick SEB:s marknadsvärde till 121 miljarder kronor.

Utdelningspolitik

SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig utdelningstillväxt utan att underskrida målen för koncernens kapitalisering. Utdelningen skall motsvara 40 procent eller mer av vinsten per aktie. Varje års utdelning skall också fastställas med hänsyn till rådande ekonomiska läge samt koncernens resultatnivå, tillväxtförutsättningar och kapitalisering.

SEB:s C-aktie

För att underlätta utländskt aktieägande infördes C-aktien i slutet av 1980-talet. Handelsvolymerna för C-aktier är begränsade och C-aktien utgör bara 1,1 procent av SEB:s aktiekapital. Banken har därför utrett möjligheterna att skapa ett aktieslag, där A- och C-aktien får samma värde. Utredningen har visat att det finns betydande praktiska svårigheter att införa en sådan struktur.

Enligt den svenska aktiebolagslagen kräver ett förslag om att C-aktien skulle likställas med A-aktien att det stöds av två tredjedels majoritet av totalt antal röster och aktier och 90 procent av de vid bolagsstämman företrädda A-aktieägarna. Dessutom måste förslaget godkännas av ägarna till en majoritet av samtliga A-aktier. Anledningen till detta är att ett beslut av detta slag skulle leda till en viss utspädningseffekt för A-aktieägarna. På grund av det stora antalet aktieägare i SEB skulle det vara en utdragen och komplicerad process att uppnå ett sådant godkännande.

SEB-aktien
Data per aktie1)	2012	2011	2010	2009	2008
Nettoresultat före utspädning, kr	5:31	4:93	3:07	0:58	10:36
Nettoresultat efter
utspädning, kr	5:29	4:91	3:06	0:58	10:36
Eget kapital, kr	49:92	46:75	45:25	45:33	86:22
Justerat eget kapital, kr	56:33		51:99 50:34	49:91	94:81
Substansvärde, kr	56:33		51:99 50:34	50:17	95:44
Kassaflöde, kr	-8:92		97:27 -11:60 -44:86 -20:48
Utdelning (A och C), kr	2:75	1:75	1:50	1:00	0:00
Börskurs vid årets slut
A-aktien, kr	55:25	40:09		56:10 44:34	42:95
C-aktien, kr	53:40	39:00		53:20 46:00	38:88
Högsta kurs under året
A-aktien, kr	57:95	62:00	56:55		53:00 120:90
C-aktien, kr	54:30	61:25	53:95		55:00 112:77
Lägsta kurs under året
A-aktien, kr	38:87	30:72	38:84	15:48	36:06
C-aktien, kr	38:74	33:00	42:18	15:22	36:06
Utdelning i relation till årets
resultat, %	51,8	35,5	48,0	172,0	0,0
Direktavkastning (utdelning
i relation till börskurs), %	5,0	4,4	2,7	2,3	0,0
P/E-tal (börskurs i relation till resultat), %	10,4	8,1	18,2	75,8	4,1
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner	2 191,5		2 193,9 2 194,0 1 905,5		968,5
vid årets slut, miljoner	2 192,0		2 191,8 2 193,9 2 194,2		968,9

1) Tidigare år omräknade efter nyemissionen 2009.

Aktiekapitalets förändring

År	Transaktion	Kronor	Förändring av antalet aktier	Ackumulerat antal aktier	Aktie kapital, Mkr
1972				5,430,900	543
	1975 Nyemission 1:5	125	1 086 180	6 517 080	652
	1976 Nyemission 1:6	140	1 086 180	7 603 260	760
	1977 Split 2:1		7 603 260	15 206 520	760
	1981 Nyemission 1B:10	110	1 520 652	16 727 172	837
	1982 Fondemission 1A:5		3 345 434	20 072 606	1 004
	1983 Nyemission 1A:5	160	4 014 521	24 087 127	1 204
	1984 Split 5:1		96 348 508	120 435 635	1 204
	1986 Nyemission 1A:15	90	8 029 042	128 464 677	1 2841)
	1989 Fondemission 9A+1C:10		128 464 677	256 929 354	2 569
	1990 Riktad emission 2) 88:42		6 530 310	263 459 664	2 635
	1993 Nyemission 1:1	20	263 459 664	526 919 328	5 269
	1994 Konvertering		59 001	526 978 329	5 270
	1997 Apportemission	91:30	61 267 733	588 246 062	5 882
	1999 Nyemission 5:13)	35	116 311 618	704 557 680	7 046
	2005 Nedsättning av aktiekapitalet		–17 401 049	687 156 631	6 872
	2009 Nyemission 5:11			10 1 507 015 171 2 194 171 802 21 942

1) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt 1 204 Mkr, då likviden för nyemissionen inte betalades in förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktades till banker ingående i Scandinavian Banking Partners.

3) Betalda tecknade aktier redovisas enligt Finansinspektionens instruktioner inte som aktiekapital i balansräkningen förrän nyemissionen registrerats skedde (vilket i januari 2000).

Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1), ändrades aktiernas nominella värde från 100 kronor till 10 kronor.

Aktiernas fördelning
Ägare till	Antal aktier	Procent	Antal ägare
1–500	33 588 294	1,6	173 451
501–1 000	33 816 978	1,5	44 614
1 001–2 000	42 150 238	1,9	28 075
2 001–5 000	63 730 524	2,9	19 919
5 001–10 000	44 388 648	2,0	6 163
10 001–20 000	34 912 011	1,6	2 457
20 001–50 000	34 943 605	1,6	1 112
50 000–100 000	23 592 657	1,1	326
100 000–	1 883 048 847	85,8	619
	2 194 171 802	100	276 736

Antal utestående aktier, 31 december 2012

	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier	2 170 019 294		24 152 508 2 194 171 802
Skyddande av långsiktiga aktiebaserade
program 1) Återköp av egna aktier 2)	–2 188 734 0	0 0	–2 188 734 0
Antal utestå ende aktier	2 167 830 560	24 152 508	2 191 983 068

1) Utnyttjande av långsiktiga pågående aktierelaterade

program 2005–2011.

2) Beslut vid årsstämman 2011. Inga återköp gjorda.

SEB-aktien på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen

Mkr	2012	2011	2010	2009	2008
Börsvärde vid årets slut	121 183		87 938 123 023		97 330 41 606
Börsom sättning		85 776 106 168		129 626 126 462 191 011

De största aktieägarna 1)

31 december, 2012	Andel av kapital, procent
Investor AB	20,8
Trygg Stiftelsen	8,1
Alecta	6,2
Swedbank Robur fonder	3,9
Norges bank	2,6
Nordea fonder	2,1
SEB fonder	2,0
SHB fonder	1,5
Wallenberg-stiftelser	1,5
AMF Försäkring & fonder	1,3
SHB	1,1
Utländska ägare	24,2
1) För mer detaljerad information se sid. 55.
Källa: SIS Ägarservice AB/ Euroclear

Förvaltningsberättelse

I den fortsatta osäkerhet som präglade makroekonomin, kunde SEB fördjupa sina kundrelationer. Affärsvolymerna växte och antalet kunder ökade medan kreditförlusterna var låga. Resultatet före kreditförluster ökade med 7 procent jämfört med förra året. De finansiella målen reviderades och en utdelning på 2:75 kronor per aktie föreslås.

Finansiell koncernöversikt

Viktiga händelser och trender under 2012

Första kvartalet

• Den osäkra makroekonomiska situationen kvarstod från tidigare år. Centralbankerna tillhandahöll ytterligare finansiering medan omvärlden långsamt flyttade sig bort från en recession. Norden sågs som ett tryggt område.
• Antalet kunder ökade och affärsvolymerna växte även om aktivitetsnivån inom företagsförvärv var låg.
• SEB förbättrade sparerbjudandet genom att lägga samman inlånings-, fond- och livförsäkringsalternativen.

Andra kvartalet

• Moody's bekräftade sin A1-rating av SEB efter en genomgång av mer än 100 av de största bankerna i Europa.
• Affärsvolymer inom cash management, depåförvaring och kapitalmarknader ökade. Ut- och inlåning för små och medelstora företag och privatpersoner ökade i Sverige.
• Försäljningen av kontorsrörelsen i Ukraina slutfördes. SEB kommer att fortsätta att betjäna tyska och nordiska internationella kunder genom det nya dotterbolaget i landet.
• Banken beslutade att stänga SEB ImmoInvest, en fastighetsfond i Tyskland.
• Ett nytt private banking-kontor öppnades i London.
• SEB utsågs av TNS SIFO Prospera till bästa bank i Norden för stora företag och institutioner.

Omräkning av de finansiella rapporterna

SEB införde i förtid förändringarna i IAS 19 Ersättningar till anställda avseende förmånsbestämda pensionplaner. Förändringarna tar bort möjligheten att använda korridormetoden och innebär att finansieringskostnaden på nettot av pensionsåtaganden och stiftelsetillgångar skall beräknas med hjälp av diskonteringsräntan. Den ackumulerade effekten på Koncernens kapital per den 31 december 2012 uppgick till 7,9 miljarder kronor, efter skatt. Detta redovisades mot balanserade vinstmedel per den 1 januari 2011 och därefter som personalkostnader och i Övrigt totalresultat.

Därutöver infördes en förändring av mätmetoden för verkligt värde av vissa derivat avseende motpartsrisk (credit value Tredje kvartalet

• Världsekonomin dominerades fortfarande av osäkerhet. Utsikterna för eurozonen förvärrades och ekonomierna i Asien bromsade in. Norden var motståndskraftigt. ECB meddelade sin avsikt att stödja euron utan några begränsningar.
• Negativa kortfristiga räntor och obligationsavkastning blev verklighet i flera länder, såsom Danmark, Tyskland och Schweiz.
• Efterfrågan på bankkrediter var låg, medan företagsobligationer blev en allt viktigare finansieringskälla för företagen.

Fjärde kvartalet

• Världsekonomin fortsatte att vara i stort behov av stöd och politisk beslutsamhet.
• SEB valde att införa IAS 19 Ersättningar till anställda, i förtid.
• En förändring i värderingsmetoden av kreditrisken i derivat infördes.
• En engångsförlust på återköpta säkerställda obligationer och en bortbokning av delar av nyutvecklad IT-infrastruktur motverkades av effekten av att uppskjutna skatter omvärderats med anledning av den nya svenska bolagsskattesatsen.
• SEB publicerade nya finansiella mål som en del av den nya treårsplanen.
• SEB utsågs av The Banker till Årets Bank i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

adjustment). Omvärderingen efter skatt uppgick till 712 Mkr och redovisades mot balanserade vinstmedel per den 31 december 2011. Effekten under 2012 var inte väsentlig.

Under 2012 integrerades SEB:s sparande- och företagstjänster i Sverige ytterligare. Ansvaret för medelstora kunder (så kallat mid corp) flyttades från Stora Företag & Institutioner till Kontorsrörelsen och sparorganisationen inom Kapitalförvaltningen införlivades med Kontorsrörelsen.

Den finansiella rapporteringen för 2011 har räknats om i enlighet med ovanstående förändringar – med undantag för kapitaltäckningen. Se Förändringar i eget kapital på sid. 72, redovisningsprinciper på sid. 78 samt not 54.

Resultat och lönsamhet

Rörelseresultatet uppgick till 14 235 Mkr (14 953). Resultatet före kreditförluster ökade med 7 procent till 15 171 Mkr (14 173). Nettoresultatet från kvarvarande verksamheter uppgick till 12 142 Mkr (12 011). Nettoresultatet (efter skatt), inklusive nettoresultatet från den avvecklade verksamheten, uppgick till 11 654 Mkr (10 856).

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna uppgick till 38 823 Mkr (37 686), en ökning med 3 procent jämfört med helåret 2011.

Räntenettot uppgick till 17 635 Mkr (16 901). Den kombinerade kundrelaterade ut- och inlåningen bidrog med 703 Mkr mer till räntenettot eftersom de genomsnittliga ut- och inlåningsvolymerna var 7 respektive 10 procent högre. Marginalerna på utlåningen var något högre, men motverkades av effekter från lägre marginaler på inlåningen som en följd av de lägre kortfristiga räntorna. Räntenettot från övriga aktiviteter var 31 Mkr högre än 2011. Det berodde primärt på en lägre genomsnittlig finansieringskostnad eftersom SEB:s kreditspreadar minskade under 2012. De lägre finansieringskostnaderna motverkades delvis av ökade volymer av långfristig finansiering och lägre kortfristiga räntor. Avgiften till den svenska stabilitetsfonden uppgick till 602 Mkr (515) och avgiften till insättningsgarantin till 440 Mkr (398). Båda posterna minskade räntenettot.

Provisionsnettot uppgick till 13 620 Mkr (14 175). Provisioner från fondverksamheten minskade främst därför att den genomsnittliga volymen förvaltat kapital var lägre än 2011. Den låga omsättningen på de nordiska börserna minskade kurtaget. I det nuvarande makroekonomiska läget var kunderna inte lika aktiva när det gäller värdepapper, derivat och nyemissioner, vilket

Resultaträkning, kvartalsvis
------------------------------	--

Mkr	2012:4	2012:3	2012:2	2012:1	2011:4
Räntenetto	4 458	4 466	4 530	4 181	4 318
Provisionsnetto	3 715	3 192	3 449	3 264	3 637
Nettoresultat av finansiella transaktioner	982	1 091	1 127	1 379	589
Livförsäkringsintäkter, netto	831	861	821	915	992
Övriga intäkter, netto	- 349	71	- 11	- 150	- 202
Summa intäkter	9 637	9 681	9 916	9 589	9 334
Personalkostnader	-3 672	-3 602	-3 704	-3 618	-3 527
Övriga kostnader	-1 628	-1 573	-1 590	-1 653	-2 030
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-1 224	- 464	- 460	- 464	- 475
Summa kostnader	-6 524	-5 639	-5 754	-5 735	-6 032
Resultat före kreditförluster	3 113	4 042	4 162	3 854	3 302
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	2	1	-4	2	-1
Kreditförluster, netto	- 276	- 186	- 269	- 206	- 240
Rörelseresultat	2 839	3 857	3 889	3 650	3 061
Skatt	401	- 868	- 833	- 793	- 504
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	3 240	2 989	3 056	2 857	2 557
Avvecklad verksamhet	- 1	- 155	- 86	- 246	- 300
Nettoresultat	3 239	2 834	2 970	2 611	2 257
Minoritetens andel	7	4	6	5	10
Aktieägarnas andel	3 232	2 830	2 964	2 606	2 247
Kvarvarande verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	1:47	1:36	1:39	1:30	1:16
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	1:47	1:36	1:39	1:30	1:16
Total verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	1:47	1:29	1:35	1:19	1:02
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	1:47	1:29	1:35	1:19	1:02

också bidrog till att provisionsnettot var lägre än helåret 2011. Allt detta motverkades delvis av avgifter relaterade till utlåning, garantier och rådgivning.

Nettoresultatet från finansiella transaktioner ökade med 29 procent till 4 579 Mkr (3 548). Marknadsvärdesförluster på 612 Mkr i GIIPS-portföljen 2011 uppgick 2012 till 10 Mkr. Det var också positiva värderingar i likviditetsportföljen under 2012. Intäkterna från tradingverksamheten, som är kunddriven, liksom övriga affärsområden var stabila.

Livförsäkringsintäkter, netto, ökade till 3 428 Mkr (3 197), delvis beroende på högre fondförsäkringsintäkter vilka huvudsakligen kommer från förvärvet av SEB Life International. Aktievärdena förbättrades, men det motverkades av en negativ effekt på de försäkringstekniska skulderna från lägre långfristiga räntor.

Övriga intäkter, netto, var negativa under perioden, –439 Mkr (–135) och inkluderade bland annat en engångskostnad på 402 Mkr från återköp av vissa av SEB:s säkerställda obligationer med kort återstående löptid.

Nyckeltal

	2012	2011 3)	2010	2009	2008
Kvarvarande verksamheter1)
Räntabilitet på eget kapital, %	11,52	12,31	8,89	3,26	13,19
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:53	5:46	4:00	1:63	10:40
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:51	5:43	3:98	1:63	10:39
K/I-tal	0,61	0,62	0,65	0,60	0,59
Antal befattningar	16 578	16 704	16 323	17 970	18 933
Totala verksamheter
Räntabilitet på eget kapital, %	11,06	11,12	6,84	1,17	13,15
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,48	0,49	0,30	0,05	0,42
Räntabilitet på riskvägda tillgångar, %	1,36	1,35	0,83	0,13	1,13
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:31	4:93	3:07	0:58	10:36
Vägt antal aktier, miljoner	2 191	2 194	2 194	1 906	969
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:29	4:91	3:06	0:58	10:36
Vägt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 199	2 204	2 202	1 911	970
Kreditförlustnivå, %	0,08	-0,08	0,15	0,92	0,30
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar, %	74,4	71,1	69,2	69,5	68,5
Andel osäkra lånefordringar, netto %	0,28	0,39	0,63	0,76	0,41
Andel osäkra lånefordringar, brutto %	0,58	0,84	1,28	1,46	0,73
Riskvägda tillgångar2), miljarder kronor	879	828	800	795	986
Kärnprimärkapitalrelation2), %	10,05	11,25	10,93	10,74	7,11
Primärkapitalrelation2), %	11,65	13,01	12,75	12,78	8,36
Total kapitaltäckningsgrad2), %	11,47	12,50	12,40	13,50	10,62
Antal befattningar	16 925	17 633	19 125	20 233	21 291
Depåförvaring, miljarder kronor	5 191	4 490	5 072	4 853	3 891
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 328	1 261	1 399	1 356	1 201

1) 2010–2009 omräknade och 2008 proformaberäknade exklusive kontorsrörelsen i Tyskland.

2) Basel II (myndighetsrapportering med övergångsregler).

3) 2011 omräknad för effekten av IAS 19, med undantag för nyckeltal för kapitaltäckningen.

Rörelsekostnader

Rörelsekostnaderna uppgick till 23 652 Mkr (23 513). Där ingick en kostnad på 753 Mkr som ett resultat av en strategisk genomgång av IT-relaterade infrastrukturprojekt. Vidare ingick en kostnad för en bot från konkurrensmyndigheten i Litauen på 63 Mkr, vilken SEB avser att överklaga. Personalkostnaderna ökade med 2 procent på grund av högre övertalighetskostnader. Införandet av IAS 19 ökade kostnaderna med 225 Mkr (392).Övriga kostnader, såsom marknadsföring, IT, konsulter, rese- och lokalkostnader, minskade. Exklusive engångskostnaden för IT, uppgick rörelsekostnaderna till 22 899 Mkr, vilket var lägre än det kostnadstak som gällt under 2012. Taket för 2013 och 2014 är 22,5 miljarder kronor.

Reserveringar och kreditförluster

Reserveringarna för kreditförluster uppgick till 937 Mkr. Under 2011 återfördes reserveringar på 778 Mkr hänförliga till Baltikum. Se vidare sidan 45.

Skatter

Den totala skattekostnaden uppgick till 2 093 Mkr (2 942), vilket motsvarar en effektiv skattesats på 15 procent (20). Minskningen är ett resultat av att den svenska bolagsskatten sänkts från 26,3 till 22 procent från och med den 1 januari 2013. Under 2012 omvärderades de svenska uppskjutna skatterna till 22 procent, vilket gav en positiv engångseffekt på 1,1 miljarder kronor.

Engångsnedskrivning

Avvecklad verksamhet Nettoresultatet från de avvecklade verksamheterna förbättrades till en kostnad av 488 Mkr (1 155). Försäljningen av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina slutfördes under 2012. Vissa aktiviteter för att helt avsluta transaktionerna kvarstår.

Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Omstruktureringskostnader

2010 2011 2012

Lönsamhet

Kostnader Mkr

Räntabiliteten för hela verksamheten uppgick till 11.1 procent (11.1). Räntabiliteten för den kvarvarande verksamheten (exklusive de sålda verksamheterna i Ukraina och Tyskland) uppgick till 11.5 procent (12.3).

Resultat före kreditförluster 1)

Geografisk fördelning, 2012

1) Kvarvarande verksamhet, exklusive övrigt och elimineringar. 2) Exklusive centraliserad Treasuryverksamhet.

Divisionsvis fördelning, 2012

Finansiell struktur

Koncernens balansomslutning per den 31 december 2012 uppgick till 2 453 miljarder kronor, en ökning med 4 procent sedan utgången av 2011 (2 359).

Låneportföljen

Utlåningen till allmänheten ökade till 1 236 miljarder kronor, en ökning på 50 miljarder kronor under året. SEB:s totala kreditportfölj ökade till 1 777 miljarder kronor (1 702). För ytterligare information,se sid. 42 och not 18.

Försäkringstillgångar

Finansiella tillgångar inom försäkringsrörelsen rapporteras som Finansiella tillgångar till verkligt värde. Finansiella tillgångar inom fondförsäkring där försäkringstagarna bär risken uppgick till 203 miljarder kronor (187) och inom traditionell försäkring uppgick tillgångarna till 74 miljarder kronor (83).

Räntebärande värdepapper

SEB:s nettoposition i räntebärande värdepapper uppgick till 244 miljarder kronor (247). 5 procent, 11,3 miljarder kronor, av de samlade innehaven utgjordes av GIIPS-relaterade värdepapper (14). Se vidare sid. 45 och not 5.

Derivat

Derivatkontraktens stängningsvärden bokas som tillgångar och skulder i balansräkningen och uppgick till 170 respektive 158 miljarder kronor. Volymerna och fördelningen av derivaten

Rating

I november 2012 uppgraderade Moody's utsikterna för de svenska bankerna från negativa till stabila utsikter. Förändringen berodde på bankernas höga kreditkvalitet, förstärkta kapitalstyrka, begränsade lånetillväxt och låga kreditförluster som stöttar lönsamheten. Moody's varnade dock för att de nya utsikterna skulle kunna revideras om Europas ekonomi försämras. Standard & Poor's å andra sidan klassificerade alla svenska banker till negativa utsikter i november 2012, baserat på svagare ekononomiska utsikter för Sverige och därför ökade risker för svenska banker. Tabellen visar SEB:s rating i februari 2013.

	Moody's Stabila utsikter (November 2012)		Standard &Poor's Negativa utsikter (November 2012)		Fitch Stabila utsikter (Juli 2012)
Kort	Lång	Kort	Lång	Kort	Lång
P–1	Aaa	A–1+	AAA	F1+	AAA
P–2	Aa1	A–1	AA+	F1	AA+
P–3	Aa2	A–2	AA	F2	AA
	Aa3	A–3	AA–	F3	AA–
	A1		A+		A+
	A2		A		A
	A3		A–		A–
	Baa1		BBB+		BBB+
	Baa2		BBB		BBB
	Baa3		BBB–		BBB–

Balansräkningens struktur 31 december 2012 Likvida tillgångar Kortfristig finansiering Stabil finansiering Utlåning företag & privat Centralbanksinlåning Hushållsutlåning Netto övrig handel Kassa och centralbanksinsättning Likviditetsportföljen Finansiella institutioner Inlåning från företag och Inlåning från allmänheten Finansiering, återstående löptid > 1 år Finansiering, återstående löptid < 1 år Finansiella institutioner

Utlåning till företag och offentlig förvaltning

Tillgångar Skulder & eget kapital Kapital

offentlig förvaltning

uppstår i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder derivatprodukter för att kunderna skall kunna hantera sina finansiella risker. Banken upprätthåller en marknad för derivaten och använder dem också i syfte att skydda egna kassaflöden och verkligt värde i tillgångar och skulder från räntefluktuationer. Se not 45 för ytterligare information. Information om kreditrisk i derivat finns på sid. 44.

Immateriella tillgångar inklusive goodwill

Immateriella tillgångar uppgick till 17,3 miljarder kronor (17,9). 61 procent utgörs av goodwill. De största goodwillposterna är relaterade till förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997 (5,7 miljarder kronor) samt SEB Korts investeringar i Danmark och Norge (1,2 miljarder). Goodwillposter skrivs inte av enligt plan, utan prövas i stället för nedskrivning varje år.

Försäkringsrörelsen redovisar aktiverade anskaffningskostnader på 4,0 miljarder kronor (4,1).

In- och upplåning samt emitterade värdepapper

Koncernens finansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll, företag osv.), upplåning från svenska, tyska och andra finansiella institutioner samt emissioner av penningmarknadsinstrument, obligationslån inklusive säkerställda obligationer, samt förlagslån. Se sid. 50 för information om likviditetshantering.

In- och upplåning från allmänheten var oförändrad jämfört med fjolåret, och uppgick till 862 miljarder kronor. Inlåning från kreditinstitut sjönk med 15 procent till 171 miljarder kronor (201). Emitterade värdepapper uppgick till 662 miljarder kronor vid årsskiftet, en ökning med 12 procent. Banken kunde – i enlighet med likviditetsstrategin – använda sin starka kreditkvalitet till att ta upp finansiering utöver förfallande volymer. Förlagslånen uppgick till 24 miljarder kronor.

Skulder i försäkringsrörelsen

Skulderna i försäkringsrörelsen uppgick till 286 miljarder kronor (270). Av detta utgjordes 196 miljarder kronor (181) av finansiella åtaganden (fondförsäkring), medan 90 miljarder (89) var försäkringsåtaganden (traditionell försäkring).

Eget kapital

Vid ingången av 2012 hade SEB ett eget kapital på 103 miljarder kronor. Den sammanlagda effekten för att införa tilläggen till IAS 19 Ersättningar till anställda minskade kapitalet med 7,9 miljarder kronor vid årsskiftet. Det huvudsakliga skälet till den redovisade IAS 19-justeringen är räntefallet under de senaste åren. Om räntenivåerna stiger, kan detta värde komma att delvis återställas. I enlighet med ett beslut på bolagsstämman 2012 avsattes 3 836 Mkr för att betala utdelningen. Vid slutet av året uppgick eget kapital till 110 miljarder kronor.

Kapitaltäckning

SEB-koncernen är en finansiell koncern som innefattar bolag med bank-, finans-, värdepappers- och försäkringsrörelse. Reglerna om kapitalkrav gäller för varje enskilt bolag inom Koncernen som har tillstånd att driva bank, finans- eller värdepappersrörelse. Därtill skall kapitalkraven vara uppfyllda för den finansiella företagsgruppen. På motsvarande sätt skall bolag inom koncernen som bedriver försäkringsverksamhet uppfylla solvensregler. SEB skall också uppfylla kapitalkrav avseende koncerner vilka bedriver både bank- och försäkringsverksamhet ("finansiella konglomerat").

SEB har fortsatt stabila och starka kapitalrelationer. Vid årsskiftet 2012 var kärnprimärkapitalrelationen 15,1 procent (13.7) och primärkapitalrelationen 17,5 procent (15,9). Koncernens riskvägda tillgångar (RWA) räknat enligt Basel II uppgick till 586 miljarder kronor (679).

Justerat för myndigheternas övergångsregler för Basel II, rapporterar SEB riskvägda tillgångar på 879 miljarder kronor (828), en kärnprimärkapitalrelation på 10,1 procent (11,2) och en primärkapitalrelation på 11,6 procent (13,0). Mer information finns på sid. 52 och i not 47.

Utdelning

Styrelsen föreslår till årsstämman en utdelning på 2:75 kronor per A- och C-aktie, vilket motsvarar 52 procent av vinst per aktie. Den totala föreslagna utdelningen uppgår till 6 028 Mkr (3 836), beräknat på det totala antalet utestående aktier per den 31 december 2012, inklusive återköpta aktier. SEB-aktien handlas utan utdelning den 22 mars 2013. Avstämningsdag föreslås bli den 26 mars och utdelningen betalas ut den 2 april 2013.

Förvaltat kapital och depåförvaring

Vid slutet av året uppgick det förvaltade kapitalet till 1 328 miljarder kronor (1 261). Nettoinflödet av nya volymer var 29 miljarder kronor. Värdeökningen var 38 miljarder kronor. Den del av förvaltat kapital som utgör fondförsäkringar rapporteras också i balansräkningen.

Depåförvaringsvolymen uppgick till 5 191 miljarder kronor (4 490).

Utsikter för 2013

Bankens målsättning för 2013 är att öka intäkterna genom en växande kundbas och utökad produktpenetration hos de existerande kunderna, samtidigt som kostnaderna ska understiga 22,5 miljarder kronor.

Förvaltat kapital
Miljarder kronor	2012	2011	2010
Periodens början	1 261	1 399	1 356
Inflöde	203	273	287
Utflöde	-174	-230	-232
Förvärv/försäljning, netto	0	17	-1
Värdeförändring	38	-198	-11
Periodens slut	1 328	1 261	1 399

Utsikterna för den globala ekonomin präglas av osäkerhet. Centralbankernas åtgärder som vidtagits för att begränsa risken för allvarliga ekonomiska utmaningar globalt sett gjorde det finansiella systemet stabilare, men en längre period med svag ekonomisk tillväxt kan inte uteslutas. Det makroekonomiska läget är den viktigaste faktorn när det gäller risk, intjäningsförmåga och finansiell stabilitet. Det påverkar i första hand kreditkvaliteten och därmed koncernens kreditrisk.

Eftersom makroekonomin förväntas vara dämpad framöver är proaktivitet när det gäller finansiell styrka och motståndskraft en viktig framgångsfaktor.

Det internationella Basel III-regelverket för kapital, likviditet och finansiering, som har anpassats efter svenska förhållanden, kan komma att få långsiktiga konsekvenser på banksektorns lönsamhet och hantering av balansräkningen. Den slutliga utformningen av Basel III-regelverket och dess införande inom EU är inte färdigställd. Koncernens riskstruktur och riskhantering beskrivs på sid. 38.

Reviderade långsiktiga finansiella mål

Styrelsen och ledningen har tagit ställning till SEB:s långsiktiga finansiella mål inom ramen för affärsplanen för 2013–2015. Framöver kommer SEB att sträva efter:

• att utdelningen per aktie skall vara 40 procent eller mer av vinst per aktie varje år,
• att upprätthålla en kärnprimärkapitalrelation (Basel III) på 13 procent,
• att skapa konkurrenskraftig räntabilitet.

Det betyder att Banken över tid strävar efter att nå en lönsamhet på 15 procent.

Stora Företag & Institutioner

Stora Företag & Institutioner erbjuder affärs- och investmentbanktjänster riktade till stora företag och finansiella institutioner främst i Norden och Tyskland. Kunderna betjänas också genom en omfattande internationell närvaro.

Divisionens huvudsakliga verksamhetsområden är:

Corporate Banking

• Utlåning och produkter för kapitalanskaffning
• Corporate finance
• Export-, projekt- och tillgångsfinansiering
• Förvärvsfinansiering samt riskkapital

Trading and Capital Markets

• Kunddriven handel i aktier, valutor, räntebärande instrument, råvaror, derivat, futures och börshandlade fonder
• Prime brokerage och värdepappersrelaterade finansieringslösningar
• Rådgivningstjänster, mäkleri, analys och handlarstrategier för kapitalmarknaden, räntehandeln, råvaror och valutahandeln

Global Transaction Services

• Cash management, likviditetshantering och betalningslösningar
• Förvar av värdepapper
• Handels- och leverantörsfinansiering

	2012	2011
Andel av SEB:s totala intäkter, %	41	43
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	45	44
Andel av SEB:s personal, %	14	14

Resultaträkning

2011 7 139 4 908 4 002 617 16 666 -3 926 -4 771 -227 -8 924 7 742	Förändring, % -2 0 -8 -53 -5 0 -6 -20 -4 -6
-1
-260	-50
7 481	-5
0,54
	-13
	1
	0
36,7 14,3 2 418 335	26,1 20,6 2 398 387 444 442 446 447

1) Exklusive repor och skuldinstrument. 2) Exklusive repor.

Affärsmodell

SEB är sedan länge etablerad som den ledande företagsbanken i Sverige med en lång tradition som de stora svenska företagens och institutionernas finansiella partner. Divisionen betjänar stora företag och institutioner i Norden och Tyskland. Med ett väl utbyggt nät av filialer i globala finanscentra och på viktiga exportmar-knader kan SEB säkerställa att kunderna får lokal service och tillgång till Bankens expertis i ett tjugotal länder runt om i världen.

SEB tillämpar en relationsbanksmodell som bygger på långsiktighet, närhet och djup kundkännedom. Divisionen har en ingående kunskap om olika branscher och banktjänster. Trots den ökade konkurrensen på kärnmarknaderna har SEB fortsatt att stärka kundrelationerna och kvarstår som nummer ett inom många nyckelområden. Kundrelationerna, topprankade produkterbjudanden samt kvalificerad personal är viktiga framgångsfaktorer.

Tillväxtpotential

Den största tillväxtpotentialen finns i Norden och Tyskland. Där har divisionen sedan 2010 utökat affärsvolymerna med befintliga kunder och kunnat ta emot nya kunder – med begränsad kostnadsökning. Banken har sedan tillväxtsatsningen inleddes 2010, då antalet företagskunder uppgick till 1 800, tagit emot 300 nya kunder och

ökat kreditportföljen med ungefär 130 miljarder kronor. Initiativet resulterade även i en starkare lokal aff ärsverksamhet och att Banken deltagit i ett antal betydande företagstransaktioner.

Den genomsnittliga svenska storföretagskunden använder mellan sju och åtta av SEB:s olika produktområden vilket, enligt en studie gjord av undersökningsföretaget Greenwich, innebär att produktpenetrationen är en av de högsta i Europa. En ny kund använder vanligtvis en handfull produkter från start, ofta betaltjänster och lån. I takt med att relationen utvecklas adderas specialiserade tjänster – cash management, bankfi nansiering, trade fi nance, valutahandel, kapitalmarknad – som ökar kundnyttan och därmed också intjäningen i motsvarande grad.

Finansiella institutioner

Under 2012 skapade divisionen en särskild kundansvarsorganisation med fokus på det växande och viktiga kundsegmentet fi nansiella institutioner. Syftet är att erbjuda en ännu mer kundanpassad service för banker, globala kapitalförvaltare, centralbanker och statliga investeringsfonder. Genom etableringen av ett nytt kontor i Hongkong har SEB ökade möjligheter att hjälpa asiatiska institutioner att diversifi era genom investeringar på den nordiska kapitalmarknaden.

Efterfrågan på företagsobligationer

Under senare år har storföretagens efterfrågan på fi nansiering i bankerna varit begränsad. Särskilt de större bolagen har blivit alltmer intresserade av att fi nansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Under 2012 nästan fördubblade de nordiska bolagen sin upplåning jämfört med 2011. Trenden mot ökad upplåning via företagsobligationer har pågått i tio år.

Skiftet från traditionella banklån till företagsobligationer som fi nansieringskälla för storföretagen innebär en aff ärsmöjlighet för SEB som tillhandahåller rådgivning och erbjuder en andrahandsmarknad för dessa instrument. SEB har en marknadsledande position som bank för emissioner av företagsobligationer i Sverige (28 procents marknadsandel) och övriga Norden. Under 2012 ledde banken emissioner i bland annat Telia Sonera, Atlas Copco, SKF, Stora Enso, Scania, Maersk och Neste Oil.

De viktigaste utmärkelserna 2012
Ledande företagsbanken i Norden	Prospera
Bästa banken i Norden och Baltikum	Euromoney
Nummer 1 inom aktiehandel för alla institutioner i Norden	Prospera
Nummer 1 på aktieanalys i Norden	Prospera
Nummer 1 inom valutahandel i Norden	Global Finance
Bästa bank för cash management i Norden	Prospera
Bästa bank för nyemissioner av obligationer i Sverige	Prospera

Hur vill du sammanfatta 2012?

Det var ett år som kännetecknades av fortsatt osäkerhet kring statsskuldskrisen i Europa, vilket har lett till en lägre aktivitetsnivå och minskad investeringsvilja hos våra kunder. Vi har dock fortsatt att växa på de marknader som vi riktat in oss på.

Fortsätter satsningen på att växa i Norden och Tyskland?

Ja, satsningen har varit framgångsrik och vi ser fortsatt goda möjligheter att förädla den befi ntliga aff ären och att hitta nya kunder.

Konjunkturläget är osäkert, hur går det för våra kunder?

Vi ser en tydlig skillnad mot hösten 2008. Då förändrades konjunkturläget abrupt, vilket märktes tydligt bland våra kunder. Denna gång har våra företagskunder varit väl förberedda och de har nu en stark position. De bör kunna dra nytta av den omvandling som följer i krisens spår. Våra institutionella kunder har hög likviditet och de jobbar med utmaningen att hitta alternativa möjligheter till avkastning på kapitalet.

Vad innebär det att vara storföretagens och institutionernas relationsbank?

Vi lägger mycket kraft och energi på att förstå kundernas verksamhet innan vi går in i en kundrelation. Det är en tidskrävande arbetsmetod, men det innebär också att när vi väl har etablerat relationen så vet våra kunder att vi är med dem i alla väder.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Utmaningen är att fortsätta utveckla vår relationsbanksmodell i ett klimat som fortfarande präglas av osäkerhet. Den största potentialen ligger i den plattform som vi har byggt upp i våra hemmamarknader. Den kan hantera betydligt större aff ärsvolymer än vad dagens lägre aktivitetsnivå innebär. När kundernas investeringsvilja återkommer kommer vi att få användning för investeringarna som gjorts under krisåren.

Makroekonomin under 2012

2012 karaktäriserades av en fortsatt osäkerhet på marknaden och av ett antal dämpande åtgärder. Norden fortsatte att ses som en fristad, dock var det rimligt att även Norden påverkades av den generella avmattningen mot slutet av året.

Företagens investeringsnivåer, inklusive förvärvsrelaterade aktiviteter, fortsatte att vara dämpade vilket resulterade i lägre kundaktivitet. SEB fortsatte fokusera på att stärka kundbasen trots de tämligen volatila marknaderna.

Kommentarer till 2012 års resultat

Rörelseintäkterna som uppgick till 15 837 Mkr minskade med 5 procent jämfört med 2011 (16 666) till följd av lägre kundaktivitet inom de flesta affärsområden. Rörelsekostnaderna, 8 592 Mkr, minskade med 4 procent jämfört med 2011 (8 924). Kreditkvaliteten var fortsatt god och kreditförlusterna som uppgick till 130 Mkr var i och med det låga (260). Rörelseresultatet uppgick till 7 109 Mkr, en minskning med 5 procent mellan åren (7 481).

SEB:s låga riskprofil inom tradingverksamheten i kombination med högre kundaktivitet inom obligationsområdet, där företagsobligationer blivit allt vanligare, bidrog till att Trading and Capital Markets genererade ett stabilt resultat.

Global Transaction Services breddade kundbasen och kunde därmed kompensera för en stor del av effekterna från lägre räntenivåer samt lägre export- och importvolymer. Den förvaltade depåvolymen uppgick till 5 191 miljarder kronor (4 490).

Corporate Banking fortsatte att prestera väl under 2012 och levererade robusta resultat inom samtliga områden.

Hållbarhet

Hållbarhetsaspekter förankrade i branschpolicys och koncernövergripande ställningstaganden är en integrerad del av all affärsverksamhet i divisionen.

¹⁾ Ny allokeringsmetod ökade kapitalet för 2012

Trading and Capital Markets – intäkter

Mkr Mkr Fördelade på större produktgrupper, exkl. investeringsportföljer

Depåvolymernas utveckling

Corporate Banking – intäkter

Kontorsrörelsen

Kontorsrörelsen erbjuder rådgivning och finansiella tjänster till privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige, samt ansvarar för SEB:s kortverksamhet i Norden. Kunderna har tillgång till SEB:s kompletta utbud av finansiella tjänster via kontor eller telefon, internet och mobila applikationer.

Divisionens affärsområden är:

• Kontorsrörelsen Sverige, som betjänar 1,6 miljoner privatpersoner och 190 000 mindre och medelstora företag via 165 kontor, Telefonbanken, Internetkontoret och mobila applikationer. Av det totala antalet företagskunder är cirka 130 000 aktiva användare av bankens betaltjänster.
• Kort, som har verksamhet inom kortutgivning och inlösen i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Lettland under såväl SEB:s eget varumärke som Eurocard och Diners Club. Totalt omfattar affären cirka 3,5 miljoner utgivna kort till privatkunder och företag, samt inlösenavtal med runt 180 000 säljföretag.

	2012	2011
Andel av SEB:s totala intäkter, %	29	26
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	28	19
Andel av SEB:s personal, %	22	21

Resultaträkning

Mkr	2012	2011	Förändring, %
Räntenetto	7 117	6 063	17
Provisionsnetto	3 648	3 775	-3
Nettoresultat av finansiella transaktioner	339	302	12
Övriga intäkter, netto	76	97	-22
Intäkter	11 180	10 237	9
Personalkostnader	-3 024	-2 951	2
Övriga kostnader	-3 266	-3 638	-10
Av- och nedskrivningar av tillgångar	-85	-79	8
Kostnader	-6 375	-6 668	-4
Resultat före kreditförluster	4 805	3 569	35
Vinster och förluster vid
avyttring av tillgångar
Kreditförluster	-452	-441	2
Rörelseresultat	4 353	3 128	39
K/I-tal	0,57	0,65
Allokerat kapital, miljarder kronor	14,4	10,8
Räntabilitet, %	22,3	21,4
Antal befattningar, medeltal	3 708	3 659
Riskvägda tillgångar, Basel II, mdr kr	114	136	-16
Utlåning till allmänheten1), mdr kr	543	495	10
Inlåning från allmänheten2), mdr kr	216	199	9

1) Exklusive repor och skuldinstrument.

2) Exklusive repor.

Fortsatt utmanande omvärld

Under året kom vissa signaler om en svensk konjunkturförsvagning. Till exempel visade statistiken på att företagskonkurserna ökade något. Den svenska bolånemarknaden var motståndskraftig men saktade in under året. Den svenska Kontorsrörelsens kunder var dock fortsatt aktiva. Oron på aktiemarknaderna fick kunderna att välja inlåning för sitt sparande i större utsträckning än aktierelaterade placeringar.

Tillväxtsatsning på företag

Hög kvalitet i kundrelationen är av högsta vikt för SEB och Banken strävar efter att bygga långsiktiga och ömsesidigt givande relationer med kunderna. Under 2012 visade de interna kundnöjdhetsmätningarna en positiv trend. Enligt den externa mätningen Svenskt Kvalitetsindex förbättrade SEB sin position bland de små och medelstora företagskunderna. Under året utsågs också SEB till Sveriges småföretagsbank i kundundersökningen Finansbarometern.

SEB fortsatte under året att fokusera på helheten i rådgivningen till företagskunderna för att betjäna dessa än bättre och erbjuda rådgivning för såväl företaget som för ägarens och de anställdas privatekonomi. Strategin att växa inom små och medelstora företag ligger fast med målet att ha en marknadsandel på 15 procent vid utgången av 2014. Under 2012 ökade marknadsandelen ytterligare. Vid utgången av året hade 13 procent av de svenska små och medelstora företagen SEB som sin husbank (företag som använder SEB:s betaltjänster). Företagskrediterna ökade med 8 procent till 152 miljarder kronor, en ökning som var något större än tillväxten på marknaden. Antalet husbankskunder i segmentet ökade med 8 750 till 130 000. Tillväxten sker med bibehållen kreditkvalitet, inom vissa områden till och med med bättre kvalitet.

Bättre tjänster ger fler helkunder

Även när det gäller privatkunder håller SEB fast vid sin strategiska inriktning på långsiktiga kundrelationer och att vara en modern relationsbank. Målsättningen är att fler kunder skall välja SEB för hela sitt ekonomiska engagemang. Vid årsskiftet 2012/2013 var runt 438 000 kunder helkunder i SEB, vilket innebär att de har tillgång till proaktiv individuell rådgivning.

Tillgänglighet och enkelhet är viktigt för SEB:s kunder och Banken erbjuder flera sätt för kunden att utföra sina bankärenden. Enklare vardagstjänster sköts via internet eller mobilapplikationer och Telefonbanken ger personlig service dygnet runt alla dagar på mer än 20 språk, medan mer komplexa ärenden eller omfattande rådgivning erbjuds via personliga möten på bankkontoren.

Under året lanserades Swish – en tjänst som gör det möjligt att föra över pengar mellan privatpersoner i realtid med hjälp av smarta telefoner. SEB fortsatte att utveckla erbjudandet till unga vuxna genom att erbjuda ett bankmöte när de fyller 18 år och genom fokus på ett studentpaket. Bankens applikation för smarta mobiler utvecklades ytterligare, bland annat genom att kunderna nu med hjälp av mobilen kan söka efter närmaste kontor eller bankomat. För vissa kontor kan kunden även se

kötiden direkt i sin mobil. Antalet inloggningar i SEB:s mobila applikationer ökade markant och uppgick till 31 miljoner besök under 2012, med cirka 300 000 aktiva användare.

I linje med Bankens strävan att stå för en ansvarsfull rådgivning som värnar om kundernas långsiktiga trygghet introducerade SEB nya amorteringskrav för bolån med början 2013. Utgångspunkten är att bolån skall amorteras oavsett belåningsgrad, men för belåningsgrader över 70 procent blir amortering ett krav. Detta för att säkerställa att kunderna har en säkerhetsmarginal mellan lånenivån och bostadens värde.

Vid slutet av 2012 träffade SEB en överenskommelse med centralorganisationen TCO om ett helkundserbjudande för organisationens 1,2 miljoner medlemmar. Erbjudandet omfattar bolån, rådgivning och fördelaktiga medlemslån.

Mer sammanhållet erbjudande kring sparande

Sparandeområdet är ett strategiskt tillväxtområde för SEB och i takt med att befolkningen blir allt äldre och får ökat ansvar för sin ekonomiska trygghet växer marknaden och behovet av rådgivning kring långsiktigt sparande.

SEB förenklar och förbättrar ständigt sitt utbud för att passa kundernas behov och livssituation. Till exempel finns både indexfonder och strategifonder framtagna för att passa olika kunders riskprofil. Under 2012 lanserades det nya investeringssparkontot som tagits väl emot av kunderna.

Under 2012 togs ett viktigt steg för att på ett än mer sammanhållet sätt kunna möta kundernas behov av rådgivning kring sparande genom att kompetensen från division Kapitalförvaltning integrerades i Kontorsrörelsen.

Privata bolån, Sverige

Exklusive lånelöften. Miljarder kronor

Utveckling för inlåningsvolymer Miljarder kronor

28 seb årsredovisning 2012

förvaltningsberättelse

Ett starkt resultat

Kontorsrörelsen visade fortsatt styrka under 2012. Rörelseintäkterna som uppgick till 11 180 Mkr ökade med 9 procent jämfört med 2011 (10 237). Ökat fokus på eff ektivitet minskade rörelsekostnaderna, som uppgick till 6 375 Mkr, en minskning med 4 procent (6 668), och divisionens rörelseresultat ökade med 39 procent från 3 128 Mkr till 4 353 Mkr.

Oroliga aktiemarknader bidrog till att kunderna minskade sina risker och främst sökte sig till inlåning som sparandeform. Provisionsintäkterna från aktiefonder och livförsäkring pressades fortsatt av detta. Inlåningen ökade med 16 miljarder kronor till 216 miljarder. Bolåneportföljen ökade med 36 miljarder till 350 miljarder kronor och marginalerna ökade något.

Flera stora kontrakt inom Kort

Inom Kort låg fokus för kortutgivning under 2012 framför allt på att erbjuda tjänster till kundsegmenten Företag, Co-brand och Privat. Bland aff ärshändelserna under året kan nämnas fl era nya stora kontrakt med företagskunder, implementering av den utökade co-brandaff ären med Statoil Fuel & Retail, samt en utmärkelse till Eurocard Sverige för bästa kundservice inom bank och fi nans.

Den underliggande aff ärsaktiviteten var fortsatt hög, med förbättrad kostnadseff ektivitet.

Kortomsättningen ökade med 11 procent och det genomsnittliga transaktionsbeloppet fortsatte att minska vilket visar att kort alltmer används för små inköp. Antalet kort ökade med 8 procent till 3,5 miljoner.

Företagskrediter, Sverige

Lån till företagssektorn, inklusive fastighetskrediter. Miljarder kronor

Antal mindre och medelstora företagskunder, Sverige

Tusental (antal betaltjänstkunder)

Hur vill du sammanfatta 2012?

Det har varit ett bra år för Kontorsrörelsen. Vi har fått möjligheten att hjälpa ännu fl er kunder med hela deras ekonomi, såväl sparande som fi nansiering och övriga banktjänster, både på privat- och företagssidan.

Hur ska ni kunna bli banken med de nöjdaste kunderna?

Vi ska fortsätta på den inslagna vägen, att vara en relationsbank baserad på helhetstänkande och rådgivning för både företags- och privatkunder. På företagssidan märks det tydligt att kunderna uppskattar detta, bland annat visar det sig i olika kundundersökningar. På privatsidan är det en mer utmanande resa för oss såväl som för alla banker. Vi behöver bli bättre på att förklara vår roll och nyttan som våra tjänster skapar.

Vad är SEB:s ställning när det gäller de medelstora företagen?

Vi har en stark medvind när det gäller alla företagssegment – det syns i kundundersökningar och det märks i ökade marknadsandelar även bland de medelstora företagen. Här ser vi en fortsatt god tillväxtpotential.

Vad gör SEB inom mobila banktjänster?

Vi banker har en viktig roll att spela när det gäller mobila betalningar, eftersom vi kan erbjuda infrastruktur, kunskap och trovärdighet. Vi tillhandahåller många mobila tjänster. Nyligen lanserades den bankgemensamma mobiltelefontjänsten Swish, som erbjuder enkla och trygga betalningar mellan privatpersoner.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Konjunkturläget är utmanande och de senaste månaderna har vi sett att svenska företag märker av en svagare internationell konjunktur. Som alltid är den största utmaningen att i en alltmer föränderlig värld orka hålla fast vid vår utstakade väg att bygga långsiktiga relationer och erbjuda kunderna en helhet, såväl på privat- som företagssidan. Samtidigt är det också vår största möjlighet. Vi känner ett starkt förtroende från våra kunder.

Kapitalförvaltning

Division Kapitalförvaltning erbjuder alla typer av kapitalförvaltnings- och rådgivningstjänster, inklusive private banking-tjänster i Norden, till kapitalstarka privatpersoner och till institutioner.

Divisionen består av två stora affärsområden:

• Institutional Clients som erbjuder kapitalförvaltningstjänster till institutioner och livförsäkringsbolag.
• Private Banking den ledande private banking-tjänsten i Norden – som tillhandahåller omfattande tjänster inom kapitalförvaltning, juridik och skatterådgivning, försäkringar, finansiering och banktjänster till stiftelser och kapitalstarka privatpersoner i Sverige och utomlands.

Distributionen av divisionens tjänster sker främst genom den egna säljkåren inom Institutional Clients, SEB Trygg Liv, SEB:s kontorsrörelse, de egna private banking-enheterna och via tredje parts distributörer. Divisionens Investment Management organisation, med 25 investerarteam, är ansvarig för förvaltning av fonder och diskretionära mandat.

	2012	2011
Andel av SEB:s totala intäkter, %	10	11
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	8	8
Andel av SEB:s personal, %	6	5

Resultaträkning

667	635
		5
3 244	3 589	-10
97	87	11
30	7
4 038	4 318	-6
-1 322	-1 388	-5
-1 379	-1 501	-8
-43	-49	-12
-2 744	-2 938	-7
1 294	1 380	-6 -44
		-6
0,68	0,68
6,0	5,0
		-19
		13
		12
		5
	-5 1 289 16,0 940 26 36 57 1 228	-9 1 371 19,7 973 32 34 51 1 175

2) Exklusive repor.

Affärsmodell

Divisionens strategi är inriktad på långsiktiga kundrelationer där rådgivning och tjänster baseras på en helhetssyn på kundens behov. Proaktiv rådgivning till Private Bankingkunderna är av stor vikt. Bankens finansiella stabilitet har stor betydelse för kunderna.

Divisionen har ett brett fonderbjudande, från passivt förvaltade indexfonder, inklusive en europeisk indexfond utan avgift, till aktivt förvaltade fonder, inklusive strategifonder med alla tillgångsslag.

De institutionella kunderna är allt från större pensionsfonder till mindre institutioner. SEB använder Bankens hela expertis, från alla divisioner, för att uppfylla de mest komplexa kundbehoven.

Kundaktiviteter

Private Banking tog emot 1 214 nya kunder (1 335). Nya volymer av förvaltat kapital uppgick till 28 miljarder kronor (27). För att ytterligare förbättra sin service till kunderna öppnades ett Private Banking-kontor i London.

Inom Institutional Clients låg fokus på att erbjuda alternativ till den volatila aktiemarknaden. Intresset från kunderna var stort både för så kallade closed-end fonder, liksom för SEB:s första institutionella fastighetsfond i Sverige. Inom fonderbjudandet har produkter såsom företagsobligationer, högräntefonder, allokerings- och strategifonder varit av stort intresse för kunderna.

förvaltningsberättelse

Finansiell utveckling

Efter ett ganska turbulent första halvår på aktiemarknaden, utvecklades den senare delen av året mer positivt och marknaden återhämtade sig. Riskaptiten och kundaktiviteten i aktierelaterade produkter var emellertid låg under året på grund av osäkerheten som fortfarande rådde.

Rörelseresultatet uppgick till 1 289 Mkr och var 6 procent lägre än föregående år (1 371). Basprovisionerna minskade med 6 procent, delvis på grund av lägre genomsnittligt marknadsvärde på förvaltat kapital jämfört med 2011. En av orsakerna var beslutet att likvidera ImmoInvestfonden i Tyskland. Prestations- och transaktionsrelaterade intäkter minskade till 264 Mkr (399) på grund av lägre transaktionsrelaterade intäkter från fastighetsfonden i Tyskland och lägre prestationsrelaterade intäkter i fonder och mandat. Rörelsekostnaderna uppgick till 2 744 Mkr och minskade med 7 procent jämfört med 2011, trots omstruktureringskostnader under året (2 938). Totalt förvaltat kapital uppgick vid årets slut till 1 228 miljarder kronor (1 175).

Hållbara investeringar

Arbetet med att utöva ett ansvarsfullt ägande i portföljbolagen fortsatte. Prioriterade områden inom bolagsstyrning var ämnen såsom bonusprogram och mångfald i styrelser, med speciellt fokus på kvinnlig representation. För miljö och sociala frågor var det fortsatt fokus på kvaliteten i portföljbolagens klimatrapportering. SEB stödde CDP Water Program genom att uppmuntra företag att vara transparenta om hur de hanterar vattenrelaterade risker och möjligheter. Därutöver deltog SEB i PRI:s arbetsgrupp rörande anti-korruption, som arbetar med att uppmuntra 21 utvalda bolag att redovisa information om sina antikorruptionssystem. Hållbarhetsstrategin är implementerad i ungefär två tredjedelar av relevanta delar av det förvaltade kapitalet i tillgångsklasserna aktier, företagsobligationer, fastigheter och onoterade aktier.

Utmärkelser

För tredje året i rad erhöll SEB Global Private Banking Award som bästa nordiska bank för private banking-tjänster (tidningen The Banker/Professional Wealth Management).

Förvaltat kapital, mdr kr Intäktsmarginal, procent 1)

Procent av totalt rörelseresultat (1 289 Mkr)

1) Kvartalsvisa intäkter (annualiserade)/genomsnittliga kvartalsvisa tillgångar. 2) Inklusive sparaorganisationen som har fl yttats till Kontorsrörelsen.

Hur vill du sammanfatta 2012?

Året har präglats av ett osäkert marknadsläge med mångtydiga signaler. Det har gjort det svårt att hålla fast vid en tydlig placeringsstrategi. Det enda som har varit konsekvent är kundernas inriktning mot företagsobligationer medan aktiemarknaden har varit mer volatil. Samtidigt har vi sett en positiv utveckling inom Private Banking, där vi har fortsatt att vinna marknadsandelar. För tredje året i rad utsågs vi också till bästa private banking-aktör i Norden.

Hur ger man råd till kunderna i dagens lågräntemiljö?

Det blir viktigare och viktigare att ha ett långsiktigt synsätt och att diversifi era investeringarna i många tillgångsslag vilket vi för fram i vår rådgivning. Det osäkra marknadsläget avspeglar sig i de allokeringsmodeller vi har tillämpat under året. Vi råder kunderna att inte gå alltför långt ut på riskkurvan.

Hur ser SEB på aktiv förvaltning av kapital?

Vi tror på aktiv förvaltning. Över tid och med rätt strategi kan det defi nitivt erbjuda ett mervärde. Men, vi tillhandahåller alla typer av sparprodukter, från passivt till aktivt förvaltade, från lågt prissatta indexfonder till aktiva spjutspetsprodukter.

Vad är det bästa skälet för kunderna att välja SEB?

Vi har en långsiktig syn och utgår alltid från kundens helhetsperspektiv. Inom exempelvis Private Banking erbjuder vi till skillnad från vissa andra aktörer en eff ektiv struktur av en hel palett av kringtjänster som skatterådgivning, juridik och familjerätt.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Den främsta utmaningen är att navigera rätt i det osäkra investeringslandskapet. Som alltid i osäkra tider fi nns det också möjligheter att hitta riktigt bra aff ärer både för kunderna och för oss.

Liv

Livdivision ansvarar för all livförsäkrings- och pensionsverksamhet och är ett av Nordens ledande livförsäkringsbolag. Divisionen har 1,8 miljoner kunder och är en av de tre största fondförsäkringsaktörerna i norra Europa.

Livdivisionen består av tre affärsområden:

● SEB Trygg Liv i Sverige ● SEB Pension i Danmark ● SEB Life & Pension International i Finland, Irland, Luxemburg, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.

Verksamheten omfattar försäkringslösningar, främst fondförsäkringar inom sparande- och trygghetsområdet – för både privatpersoner och företag. Fondförsäkring är i fokus när det gäller nyförsäljning och står för drygt 80 procent av den totala försäljningen. Divisionen bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Finland, Irland, Luxemburg, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Divisionen är också verksam på ett flertal marknader i kontinentaleuropa genom försäkringsförmedlare.

SEB:s verksamhet inom traditionell försäkring i Sverige bedrivs huvudsakligen i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte i SEB och är stängt för nyteckning.

	2012	2011
Andel av SEB:s totala intäkter, %	12	11
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	13	12
Andel av SEB:s personal, %	8	7

Resultaträkning

Mkr	2012	2011	Förändring, %
Räntenetto	-86	-33	161
Livförsäkringsintäkter netto	4 707	4 504	5
Intäkter	4 621	4 471	3
Personalkostnader	-1 214	-1 193	2
Övriga kostnader	-537	-536	0
Av- och nedskrivningar av tillgångar	-890	-785	13
Kostnader	-2 641	-2 514	5
Rörelseresultat	1 980	1 957	1
Förändring i övervärden från
verksamheten, netto	671	1 188	-44
Verksamhetsresultat	2 651	3 145	-16
Förändringar i operativa antaganden	-409	-179	128
Finansiella effekter av kortsiktiga
marknadsfluktuationer	1 712	-1 897
Förvaltningsresultat	3 954	1 069
K/I-tal	0,57	0,56
Allokerat kapital, miljarder kronor	6,5	6,4
Räntabilitet, %
baserat på rörelseresultat	26,5	26,9
baserat på verksamhetsresultat	35,5	43,2
Antal befattningar, medeltal	1 320	1 270
Förvaltat kapital, mdr kr	442,7	420,0	5
Varav:
Traditionell liv- och sjuk/vårdförsäkring	238,9	233,2	2
Fondförsäkring	203,8	186,8	9

Mogen svensk marknad

SEB är marknadsledande inom fondförsäkring på den svenska marknaden. Pensionssparandet står för nästan hälften av de svenska hushållens finansiella sparande. Idag vilar ansvaret för pensionen i allt högre grad på individen. För SEB gör det att kvalificerade råd till både privat- och företagskunder blir allt viktigare.

Den svenska marknaden är mogen. Dock ökar intresset hos företagskunder för bankens bankassuranserbjudande – att kombinera finansiella tjänster med pensions-, sjuk- och vårdförsäkringslösningar. Den svenska tjänstepensionsmarknaden ökar också. Produkter och tjänster distribueras via egen säljkår, SEB:s kontorsrörelse, försäkringsförmedlare och internet.

Den danska marknaden

SEB Pension i Danmark säljer pensionssparande, liv, sjuk- och vårdförsäkringar till privatpersoner och företag genom egen säljkår, försäkringsförmedlare samt Codan Forsikring. Sparandeförsäkringar finns som både fondförsäkring och traditionell försäkring. På den danska privatmarknaden dominerar traditionell försäkring, men merparten av nyförsäljningen är fondförsäkring. Vissa kollektivavtalade lösningar tillåter inte enbart fondförsäkring. Trenden är att marknaden för fondförsäkring för företag, ökar. SEB:s danska verksamhet är en föregångare när det gäller att utveckla

enkla e-lösningar i syfte att hjälpa privatpersoner att fatta beslut kring och placera sitt pensionskapital.

SEB Pension rankades som nummer ett på pensionsmarknaden vad gäller kundnöjdhet (enligt Aalund rapporten).

Internationell potential

Verksamheten på Irland inriktar sig på försäljning av fondförsäkring över hela Europa. I Luxemburg säljs försäkringslösningar i samarbete med Private Banking till svenskar som bor utomlands.

Marknaden för tjänstepension i Baltikum ökar genom att tjänstepensioner blir obligatoriska. Sjuk- och vårdförsäkringar är också en växande marknad.

Under året lanserades ett antal nya produkter på de baltiska marknaderna, såsom låneskydd i samtliga länder och familjeförsäkring i Lettland.

Ett robust resultat

Rörelseresultatet ökade med 1 procent. Fondförsäkringsintäkterna, som utgör 59 procent av de totala intäkterna och 83 procent av försäljningen, ökade med 7 procent tack vare förvärvet av SEB Life International. Intäkterna från traditionell och riskförsäkring ökade med 3 procent. Kostnaderna minskade med 2 procent justerat för SEB Life International.

I Sverige uppgick rörelseresultatet till 1 307 Mkr vilket var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Under året steg det totala fondvärdet med 11 miljarder kronor till 138 miljarder.

I Danmark uppgick rörelseresultatet till 585 Mkr, vilket var 2 procent högre än föregående år.

Rörelseresultatet för aff ärsområdet International ökade från föregående års 91 Mkr till 168 Mkr.

Premieinkomsten, från såväl nya som befi ntliga försäkringar, uppgick till 27 miljarder kronor. Den vägda försäljningsvolymen för nya försäkringar minskade till 39 miljarder kronor och återspeglade lägre volymer för svensk kapitalförsäkring. Andelen företagsbetalda försäkringar ökade till 76 procent (68).

Förvaltat kapital

Det totala fondförsäkringsvärdet ökade med 17 miljarder kronor till 204 miljarder kronor. Nettoinfl ödet var 3 miljarder kronor vartill kommer en positiv värdeförändring på 14 miljarder eller 7 procent. Det förvaltade kapitalet uppgick totalt till 443 miljarder kronor.

Volymer
	2012	2011
Försäljning (vägd), Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	6 618	6 743
Fondförsäkring	31 925	35 394
Totalt	38 543	42 137
Premieinkomst, Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	6 388	6 696
Fondförsäkring	20 797	22 238
Totalt	27 185	28 934

Rörelseresultat per aff ärsområde

Procent av total (1 980 Mkr)

	2012	2011
SEB Trygg Liv, Sverige	62	(66)
SEB Pension, Danmark	30	(29)
SEB Life & Pension Intern'l	8	(5)

Hur vill du sammanfatta 2012?

I Sverige har vi vuxit inom tjänstepensionsområdet från avtalsupphandlade lösningar till pensionslösningar för enskilda företag. Vi såg också en växande efterfrågan på olika typer av riskförsäkringar. I både Danmark och Baltikum har vi fortsatt att utveckla kundvänliga lösningar som har mottagits väl.

Hur ser SEB på de nya förslagen kring utökad fl ytträtt i Sverige?

I och med övergången till premiebaserade pensionslösningar är det den enskilde individen som står risken, och måste få ta ansvar och ha bestämmanderätt. Vi är för en fullständig fl ytträtt för allt pensionskapital. Men, det förutsätter en sund rådgivning som utgår från kundernas bästa.

Hur kan SEB bidra till en ökad trygghet när de äldre blir allt fl er?

Vi arbetar bland annat med att utveckla sparandeprodukter som balanserar mellan risk och avkastning över lång tid. Vi ser också ett ökat behov av försäkringsprodukter som sjuk- och vårdförsäkring, efterlevandeskydd, låneskydd, samt olika typer av livförsäkringar för att trygga familj och efterlevande.

På vilket sätt kan pensionsfrågorna bidra till SEB:s satsning på att bli företagsbanken även för små och medelstora företag?

Försäkringslösningar kan användas både för att skapa ett skydd för företagaren själv och för att göra företaget attraktivt som arbetsgivare, till exempel genom bra pensionslösningar för de anställda.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Vår viktigaste utmaning att förklara fi nansiella frågor för kunderna så att de kan göra trygga och medvetna val. Möjligheterna ligger framförallt inom tjänstepensionsområdet som står inför en stabil tillväxt, såväl på våra mogna marknader i Sverige och Danmark som i Baltikum där vi ser den allra snabbaste tillväxten.

Baltikum

Division Baltikum tillhandahåller banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små och medelstora företagskunder i Estland, Lettland och Litauen. De baltiska fastighetsbolagen ingår i divisionen.

Division Baltikum har tre primära affärsområden:

• ● Estland, med ett nätverk om 33 bankkontor
• Lettland, med ett nätverk om 47 bankkontor
• Litauen, med ett nätverk om 48 bankkontor

Division Baltikum är primärt aktivt inom tre affärsområden och betjänar 1,8 miljoner privatkunder och 130 000 små och medelstora företagskunder. Kunderna har tillgång till SEB:s hela utbud av finansiella tjänster via kontorsnätet, telefonbanken och Internet.

2012	2011
8	9
6	17
17	18

Resultaträkning

Mkr	2012	2011	Förändring, %
Räntenetto	1 970	2 162	-9
Provisionsnetto	919	889	3
Nettoresultat av finansiella transaktioner	423	365	16
Övriga intäkter, netto	-11	-33	-67
Intäkter	3 301	3 383	-2
Personalkostnader	-681	-701	-3
Övriga kostnader	-1 080	-1 119	-3
Av- och nedskrivningar av tillgångar	-280	-133	111
Kostnader	-2 041	-1 953	5
Resultat före kreditförluster	1 260	1 430	-12
Vinster och förluster vid
avyttring av tillgångar	9	2
Kreditförluster	-351	1 485
Rörelseresultat	918	2 917	-69
K/I-tal	0,62	0,58
Allokerat kapital, miljarder kronor	8,8	8,8
Räntabilitet, %	9,7	29,6
Antal befattningar, medeltal	2 960	3 148
Riskvägda tillgångar, Basel II, mdr kr	76	78	-2
Utlåning till allmänheten1), mdr kr	97	100	-3
Inlåning från allmänheten2), mdr kr	68	66	3

1) Exklusive repor och skuldinstrument. 2) Exklusive repor.

Helkunder

Division Baltikums strategi fokuserar på långsiktiga relationer med kunderna utifrån en helhetsbild av kundernas behov. Helkunderna, kunder som har valt SEB som sin primära bank, nyttjar efterhand flera av de produkter som Banken erbjuder. Den högkvalitativa personliga servicen som tillhandahölls av SEB under året var mycket uppskattad. Under 2012 ökade divisionen antalet helkunder med 43 000.

För att erbjuda kunderna enkla och tillgängliga banktjänster ges möjligheten att välja olika kontaktvägar till Banken, bankkontor, internet eller mobila kontaktvägar. Under året fortsatte SEB att utveckla internetplattformen i de baltiska länderna och förbättra den mobila banken samt att integrera de olika mötesplatserna.

Under året förbättrades också SEB:s erbjudande genom lanseringen av Baltic Online, ett cash management verktyg där företagskunderna kan hantera sina SEBkonton i de tre baltiska länderna via ett gemensamt gränssnitt.

Ekonomisk återhämtning

Ekonomiska indikatorer såsom BNP-tillväxt, export, arbetslöshet och hushållens förtroende pekar alla åt ett positivt håll i de baltiska länderna.

De senaste åren har Banken fokuserat på att utbilda de anställda, införa kriterier för att ta emot nya affärer och utveckla kreditkulturen, allt för att bibehålla en balanserad riskprofil när affärerna börjar ta fart.

Den snabba ekonomiska återhämtningen i Estland ledde till att problemlånen ligger på en nivå som motsvarar SEB:s riskaptit. Lettland och Litauen gjorde också framsteg när det gäller att minska problemlånen, men processen kommer att behöva fortsätta de kommande åren för att helt normalisera förlustnivåerna och därmed helt lämna krisen.

Det fi nansiella resultatet

Rörelseresultatet på 918 Mkr (2 917) innehåller kreditförluster på 351 Mkr (2011 återfördes 1 485 Mkr netto). Kreditförlusterna ökade i Lettland på grund av gamla problemkrediter.

Rörelsekostnaderna ökade med 5 procent. Två engångskostnader påverkade resultatet. 148Mkr avsåg en nedskrivning av ett bassystem och 63 Mkr en bot från konkurrensmyndigheten, som SEB avser att överklaga. Exklusive dessa två kostnader, minskade rörelsekostnaderna med 6 procent.

Den baltiska lånevolymen växte i lokala valutor under året till 97 miljarder kronor, med relativt stabila utlåningsmarginaler. Problemlånen minskade med 22 procent under 2012 och reserveringsgraden ökade något till 61 procent. Det var få nya problemlån under 2012 och work-out-organisationen fokuserade enbart på de problemlån som uppstod under den baltiska krisen. En viktig del i processen har varit att hitta lösningar som främjar kundernas och på samma gång Bankens intressen.

Den totala inlåningsvolymen på 68 miljarder kronor ökade med 7 procent under året i lokal valuta. Generellt sett minskade inlåningsmarginalerna i alla de baltiska länderna – en återspegling av det låga ränteläget under året.

Vid årsskiftet hade SEB:s baltiska fastighetsbolag tillgångar med ett bokvärde på totalt 2 162 Mkr (1 455). Fastighetsbolagens rörelseförlust för 2012 uppgick till 98 Mkr (63).

Utmärkelser till SEB

SEB utnämndes som Bästa Bank i Estland, Lettland och Litauen av tidningen The Banker.

SEB:s arbete inom hållbarhetsområdet fi ck pris i Lettland av the Golden Standard för hållbarhet och utmärkelsen Familjevänligt Företag av Lettlands socialdepartement. I Litauen fi ck SEB priset som bäste arbetsgivare av Verslo Zinio för fj ärde året i rad och den mest åtråvärda arbetsgivaren av CV Narjet.

Intäkter per primärt aff ärsområde

Procent av totala rörelseintäkter (3 301 Mkr)

Inlåningsvolymer och marknadsandelar

Hur vill du sammanfatta 2012?

Divisionens stabila intjäning fortsatte under det att de baltiska ekonomierna hade en högre BNP tillväxt än Europas – dock lägre än före krisen. Antalet aktiva helkunder fortsätter att öka vilket bidrar till att förbättra lönsamheten.

Varför sammanför ni de tre baltiska ländernas kunderbjudanden?

Genom att lägga ihop kompetensen kan vi erbjuda det bästa från tre länder till våra kunder. Kundernas behov är likartade och om det fi nns en bra lösning i ett land ska alla kunder kunna dra nytta av det erbjudandet.

Vilka är prioriteringarna i de baltiska länderna?

På samma gång som den pågående eff ektiviseringen har vi fortsatt att satsa på kompetensutveckling och utbildning. Vi vill fortsätta att genom god rådgivning i ett långsiktigt perspektiv betjäna våra kunder. Detta har tydligt blivit uppskattat, och vi har fått pris som Årets Bank i Estland, Lettland och Litauen av The Banker.

Hur skulle en övergång till euro i Lettland och Litauen påverka verksamheten?

Även om fl era länder inom eurozonen står inför stora utmaningar, pekar erfarenheten från Estland på att båda länderna skulle vinna på att gå med i eurosamarbetet. Det kan leda till stabilitet samt eff ektivare handel och betalningar vilket skulle vara positivt för våra kunder och därmed för SEB.

Vilka är de främsta möjligheterna och utmaningarna framöver?

Återhämtningen i baltiska ekonomierna förväntas fortsätta under 2013. Våra företagskunder efterfrågar stöd och rådgivning för att kunna möta sina strategiska mål för export och inhemsk tillväxt. Kundbeteenden förändras mot att utnyttja mobila banktjänster, internet liksom kort och bankomater. Utmaningen och möjligheten är att kunna uppfylla kundernas förväntningar.

Affärsstöd

Få andra områden är så intimt kopplade till IT som finansbranschen. Den snabba tekniska utvecklingen har lett till att en majoritet av SEB:s transaktioner i dag är helt automatiserade. Kontakten mellan kunden och banken sker i stor utsträckning via SEB:s olika elektroniska kanaler och IT-plattformar.

Affärsstöd omfattar:

• ● Transaktionsprocesser, exempelvis bokning, betalning och avstämning av affärer samt kundstöd
• ● Utveckling, underhåll och drift avseende IT-strategi och IT-portföljer
• ● SEB Way en koncerngemensam stödfunktion för nya initiativ

Affärsstöd är en koncerngemensam funktion med ansvar för att utnyttja skalfördelarna inom affärsverksamheten och IT. Enheten har 3 892 medarbetare.

För tio år sedan hanterades 22 procent av samtliga betalningar i SEB helt automatiskt. 2012 var andelen 97 procent.

En liknande utveckling kan ses inom många andra av bankens verksamhetsområden, även om det naturligtvis finns områden där det är självklart med fysiska möten och manuell hantering.

IT är numera en integrerad del av SEB:s affär och IT-baserade lösningar står för merparten av bankens leveranser till kunderna. I dag sker exempelvis cirka 85 procent av SEB:s kontakter med privatpersoner och mindre företag via Internet. 75 procent av SEB:s valutatransaktioner för stora företag och institutioner går via bankens IT-plattformar.

Förenklade och effektivare styrsystem

Under slutet av 2012 togs ytterligare steg för att skapa en mer affärsnära och effektiv IT-verksamhet inom SEB genom bildandet av en ny organisation för utveckling och förvaltning. Avsikten är att få affärssidan och IT-organisationerna att arbeta närmare tillsammans.

Lägre transaktionskostnader…

SEB:s transaktionsprocesser är mycket kostnadseffektiva och drivs med hög kvalitet. Under 2012 minskade SEB:s kostnad per transaktion med 30 procent. Det uppnåddes genom en kombination av effektivare processer, kundernas ökade användning av automatiska lösningar, utökat samarbete med internationella partners och satsningen på back office i Baltikum.

Det strategiska beslutet att flytta ut delar av SEB:s back office-verksamhet till Baltikum togs 2004. I dag hanteras processer och back office-rutiner för trading, betalningar och värdepapper av Riga Operations Centre i Lettland med 250 medarbetare. Delar av bolåneprocessen, kontohantering samt Finance- , HR- och IT-processer sköts av Vilnius Operations Centre i Litauen med 300 medarbetare. Utflyttningen har inte bara inneburit att SEB kan hantera ökade volymer till minskade kostnader utan även att processerna för SEB:s globala verksamhet blivit mer strukturerade.

… men höga kostnader för IT-verksamheten totalt

Trots de effektiva transaktionsprocesserna är SEB:s totala IT-kostnader relativt höga i en internationell jämförelse. Det beror bland annat på att SEB sedan tidigare har ett stort antal applikationer, en hög komplexitet och en stor andel skräddarsydda lösningar.

Förnyade bassystem och ändrat regelverk

SEB:s investeringar i IT-verksamheten uppgick under 2012 till 1,6 miljarder kronor att jämföra med 1,9 miljarder 2011.

En fjärdedel av investeringarna är relaterad till nya regelverk i anslutning till Basel III, OTC- och derivathandel och internationella direktbetalningar (SEPA, Single Euro Payments Area), som införts för att skydda konsumenterna och öka transparensen.

En stor del av satsningen i övrigt gäller de bassystem som utgör kärnan i bankens verksamhet och som kräver kontinuerlig uppgradering. Ett viktigt projekt är byte av systemen för att hantera kundernas fondinnehav.

I Tyskland fortsatte SEB att sköta vissa delar av datordriften efter försäljningen av kontorsrörelsen till spanska Banco Santander 2011, Migrationen var mycket framgångsrik. Parallellt pågick arbetet med att anpassa IT-systemen till den framtida verksamheten.

Under året stoppade SEB projektet avseende en ny internetbank på grund av att de ursprungliga kraven, som de var definierade för fem år sedan, inte uppfyllts. De senaste fem åren har dessutom kundernas krav på bankservice ändrats avsevärt, inte minst när det gäller mobila banktjänster. Delar av utvecklingen kommer inte att återanvändas, vilket medför en kostnad för banken på 753 Mkr (se vidare sid. 21).

Framöver kommer utvecklingen av internetbanktjänster att ske stegvis.

Dramatisk ökning av mobila banktjänster

SEB introducerade Mobila banken redan 2001. Men det var inte förrän SEB lanserade sin iPhone-app i maj 2010

som användandet tog riktig fart och de två senaste åren har nyheterna avlöst varandra.

I Sverige kan kunderna till exempel numera direkt via sin mobil kontrollera saldon, betala och föra över pengar. SEB står också tillsammans med fem andra banker i Sverige bakom Swish, en tjänst som gör det möjligt att föra över pengar mellan privatpersoner i realtid via mobiltelefonen.

I Estland har SEB tillsammans med övriga ledande banker och teknologiföretag startat ett pilotprojekt där funktionaliteten hos betalkortchip fl yttats till mobiltelefonens sim-kort.

Kvalitet och säkerhet i centrum

Inom SEB pågår ett kontinuerligt arbete med att stärka processerna, minimera riskerna för kunderna och höja säkerheten i datordriften. I bankens två största datahallar i Stockholm (Rissne och City) på sammanlagt 4 000 kvadratmeter lagras 1 700 TB av data på sammanlagt cirka 2 500 servrar. Datahallarna motsvarar höga krav på säkerhet och drift. Väggarna är brandförstärkta med speciellt skydd för elektromagnetiska störningar. El- och kylsystem är dubblerade för att kunna fungera även om den normala strömförsörjningen slås ut. Kraftiga kommunikationslänkar gör det möjligt att fl ytta trafi ken om en av hallarna skulle förstöras.

För att bidra till en renare miljö använder SEB överskottsvärme i datarummen till att värma upp Bankens fastigheter under vintern.

Antal transaktioner

IT– en integrerad del av SEB:s aff är

SEB:s IT-plattformar och elektroniska kanaler utgör en del av kunderbjudandet…

• Valutahandelsplattformar 1,2 biljoner US-dollar i volym per år
• Värdepappersplattformar 2.0 miljoner transaktioner per dag
• 747 miljoner betalningar per år
• Elektroniska kanaler för storföretag och institutionella kunder– 50 000 kunder internationellt, 26 biljoner kronor i volym per år
• Banktjänster via Internet och mobil i Sverige 5,2 miljoner inloggningar på internet och 2,6 miljoner besök i mobila banken per månad

…samtidigt som de ger möjlighet till förbättrad eff ektivitet och riskhantering genom

• Helautomatiserade processer och eff ektiva arbetsfl öden
• Förvaltningsinformation
• Övervakning, kontroll och säkerhet

Hur vill du sammanfatta 2012?

Vi har genomfört en stor omläggning för att skapa en eff ektivare och mer kundnära IT-styrning och därmed lagt grunden för en enklare och mer snabbfotad IT-utveckling. Vi har genomfört betydande kostnadsbesparingar, men ändå kunnat upprätthålla en hög kvalitet och stabilitet i vår dagliga leverans.

Vad vill du uppnå med den nya styrmodellen?

Det viktigaste är att öka närheten mellan IT och aff ärsverksamheten och därmed säkerställa att all utveckling ligger i linje med bankens aff ärsprioriteringar. Därför har vi samlat IT-förvaltning och utveckling i ett färre antal bankgemensamma områden, där vi på en mer övergripande nivå kan prioritera hur vi skall utveckla och förvalta våra system för att skapa största möjliga kundnytta.

Vad är den viktigaste förbättringen?

Det är att vi har kunnat genomföra dessa stora strategiska steg, samtidigt som vi har ökat kostnadseffektiviteten och slutfört fl era stora och aff ärskritiska IT-projekt, exempelvis ett nytt modernt back-offi cesystem för vår trading som kortar ledtider och minskar det manuella arbetet.

Hur gör SEB för att hänga med i den snabba mobila utvecklingen?

Vi arbetar självklart för att möta den ökade efterfrågan på mobila applikationer från våra kunder. Här handlar det om att fokusera på lösningar som ger verkliga mervärden så att vi inte lanserar mobila tjänster som driver komplexitet och kostnader utan att tillföra särskilt mycket kundvärde. Lösningen är återigen att arbeta i nära dialog med aff ärsenheterna.

Vilka är de främsta möjligheterna och utmaningarna framöver?

Den stora möjligheten ligger i att dra nytta av det förändringsarbete som vi genomförde under 2012. Vi har lagt grunden för så kallad agil utveckling, det vill säga att kunna arbeta med IT-utveckling på ett mer iterativt och kundnära sätt. Utmaningen är att hålla uppe det positiva förändringstryck som vi har skapat inom organisationen.

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Det är grundläggande för en bank att hantera risk i alla lägen. För att alltid kunna stödja kunderna och skapa aktieägarvärde också i ett dämpat konjunkturläge, beslöt SEB tidigt att bygga reserver. Resultatet är en stark likviditets- och kapitalposition vilket, tillsammans med den goda kreditkvaliteten, ger den flexibilitet och motståndskraft som eftersträvas.

Heltäckande riskstyrning

SEB strävar efter ett heltäckande styrnings-, planerings- och uppföljningssystem där affärsplanering, riskhantering, kapitalhantering, likviditets- och finansieringsplanering samt resultat och belöningssystem är tydligt sammankopplade och interaktiva över tiden. SEB hanterar de finansiella konsekvenserna av affärsbeslut utifrån tre huvudaspekter: (1) tillväxt, fördelning och risk i affärsvolymerna, (2) de krav som verksamheten ställer på kapital, finansiering och likviditet, och (3) lönsamheten. Målen sätts och utvärderas löpande för att hantera och optimera resurser utifrån dessa tre aspekter.

Att hantera risk är grundläggande för banker. I SEB är risker kontrollerade, begränsade och hanterade. Den risknivå som Banken är villig att acceptera beslutas varje år av Styrelsen och dokumenteras i ett riskaptitdokument. Det baseras på principen att det inte finns ett egenvärde i att ta risk, utan att det görs i syfte att skapa kundvärde och uthålligt aktieägarvärde. I det övergripande riskdokumentet fastställer Styrelsen hur upplåningen skall struktureras, vilka likviditetsbuffertar som krävs samt hur mycket kapital som behövs för att möta de aggregerade kredit-, marknads-, försäkrings-, operationella och affärsriskerna. Det tas även hänsyn till utvecklingen av myndighetskrav inom risk och kapitalfrågor.

Bankens Chief Risk Officer, utsedd av styrelsen, är övergripande ansvarig för riskkontroll och riskhantering och fungerar som en kanal för riskfrågor inom Banken.

SEB:s riskhantering i praktiken

Eftersom den viktigaste försvarsmekanismen mot förluster är att ta rätt affärsbeslut redan från början, är affärsverksamheterna ansvariga för den risk de tar på sig. SEB:s affärsmodell som vilar på beprövad erfarenhet och sunda bankprinciper där kärnan är kundrelationen, utgör en god grund för att rätt beslut fattas. Affärsverksamheten stöds av ett

internt regelverk samt av en fastställd beslutsordning. Det är affärsverksamhetens ansvar att göra den initiala riskbedömningen både i kundrelationen och i den enskilda föreslagna transaktionen. Riskbedömningen prövas sedan av riskorganisationen som en del i hur SEB arbetar med en heltäckande syn på kunden.

Det aggregerade risktagandet inom SEB mäts regelbundet. Riskerna mäts på många olika sätt, både på en detaljerad och på en aggregerad nivå. Riskerna kontrolleras genom limiter, från transaktions- till portföljnivå. Alla risker av avgörande betydelse övervakas och kontrolleras. Kvaliteten i kreditportföljen övervakas löpande, bland annat med hjälp av stresstester och framför allt omvända stresstester. Reserver sätts av enligt konservativa principer för att täcka eventuella förluster.

Riskhanteringen kvalitetssäkras och kontrolleras av både interna och externa revisorer. SEB har fått godkännande från Finansinspektionen för att använda avancerade riskmätningsmetoder för den större delen av kreditportföljen, för marknadsrisk och för operationell risk.

Tillgång till likviditet och finansiering

Sedan 2008 har SEB minskat likviditetsriskerna genom att förlänga förfallostrukturen och öka andelen stabil upplåning samt förstärka likviditetsbuffertarna. Under 2012 hade SEB tillgång till både de volymer och de löptider som behövdes trots den oroliga marknaden. Den övergripande finansieringsstrategin var att använda säkerställda obligationer och seniora obligationer som inte är säkerställda för långa löptider och företagscertifikat för kortare löptider.

Likviditetsreserven håller en hög kvalitet och består till största delen av kontanter och nordiska och tyska statspapper. De likvida tillgångarna, enligt Bankföreningens definition, uppgick till 373 miljarder kronor. Det kortfristiga likviditetsmåttet uppgick till 113 procent. Läs mer på sid. 50.

Riskhantering i korthet

Riskhantering är en central aktivitet för en bank och därför av fundamental betydelse för långsiktig lönsamhet och stabilitet. Risk är nära förknippat med affärer och affärsutveckling och därför med kundernas behov. Kreditrisken är den största av de olika risker SEB ikläder sig för att förse kunder med finansiella lösningar och produkter.

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta dessa risker och att samtidigt upprätthålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Risk- och kapitalfrågor identifieras, övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens finansiella stabilitet. De ingår dessutom i såväl den strategiska planeringen som i affärsplaneringen.

Koncernen använder beprövade metoder för riskhantering och har sedan länge upprättat oberoende funktioner för riskkontroll, kreditanalys och kreditbeviljning med stöd av flera avancerade interna modeller. Styrelsens översyn, en tydlig beslutsordning, hög riskmedvetenhet hos medarbetarna, gemensamma definitioner och principer, ett kontrollerat risktagande inom fastställda ramar samt hög transparens i den externa rapporteringen utgör grunden för SEB:s risk- och kapitalhantering.

En stark kapitalposition

Sedan 2008, har en större mängd olika metoder utvecklats för att utvärdera kapital. Det kan vara standardmått, bankspecifika eller ibland en blandning av de två. Följdaktligen övervakar och hanterar SEB många synvinklar på kapital, inklusive hur det internationella Basel III-regelverket skall införas i Sverige. Oavsett vilket mått som används, har SEB en stark kapitalposition. Kapitalbasen uppgick vid årsskiftet till 101 miljarder kronor. Kärnprimärkapitalet uppgick till 88 miljarder kronor. Kärnprimärkapitalrelationen var 15,1 procent.

SEB:s kapitalplan skall säkerställa att det finns tillräckligt kapital för att absorbera oförväntade förluster. SEB:s kapitalpolicy föreskriver hur kapitalet skall hanteras, samt vilken utdelningspolicy och vilka ratingmål som skall gälla. Kapitalet hanteras centralt samtidigt som lokala myndighetskrav på kapital uppfylls.

I den interna bedömningen av kapitalbehov och lönsamhet arbetar SEB med så kallat ekonomiskt kapital. Denna interna modell har stora likheter med regelverket för kapitaltäckning enligt Basel III i det att många underliggande riskfaktorer är desamma. Beräkningen av ekonomiskt kapital utgår från konfidensnivån 99,97 procent. Detta representerar kapitalkravet för en AA-rating. Vid slutet av 2012, var koncernens interna kapitalkrav uttryckt som ekonomiskt kapital 55 miljarder kronor (58). Diversifieringseffekter mellan risker och divisioner gör att koncernens totala kapitalbehov blir lägre än om divisionerna varit egna legala enheter. Läs mer om kapitalhantering på sidan 52.

Extern utvärdering

SEB:s starka finansiella position bekräftades under 2012. Moody's och Fitch bekräftade SEB:s A1 rating under året – med stabila utsikter. SEB var en av fem av Europas topp femtio banker som uppgraderades av Standard and Poor's mot slutet av 2011. Riksbankens finansiella stabilitetsrapport som publicerades i november 2012 beskriver de stora svenska bankerna som finansiellt starka. Se vidare ratingtabellen på sid. 22.

SEB:s risk beräknat som ekonomiskt kapital

Miljarder kronor	2012	20111)
Kreditrisk	44	48
Marknadsrisk	5	5
Försäkringsrisk	17	15
Operationell risk	7	7
Affärsrisk	7	7
Diversifiering	-25	-24
Summa ekonomiskt kapital	55	58

1) Ekonomiskt kapital 2011 omräknat enligt 2012 års metod.

Tillgängligt kapital jämfört med interna och externa krav

Kapitalkravet beräknat som 9 procent av riskvägda tillgångar under Basel II och 10 procent av riskvägda tillgångar under Basel III; båda utan övergångsregler.

Kortfristigt likviditetsmått – utveckling 2012 Procent

Fokusområden 2012

Under början av året påverkades de finansiella marknaderna påtagligt av den statsfinansiella oron, med högre riskpremier och en trögare upplåningsmarknad som följd. Insatser och åtaganden från centralbanker och myndigheter minskade gradvis oron. I stället skiftade fokus alltmer till hur snabbt och i vilken grad krisen kan få realekonomiska effekter, också i Norden.

Liksom tidigare år låg analyser av eurokrisens effekter på de finansiella marknaderna och på SEB högt på agendan. Likviditetshantering var den viktigaste frågan. Andra viktiga områden var de nya myndighetskraven och SEB:s riskkapacitet.

Eurokrisen

SEB fortsatte att upprätthålla motståndskraft under eurokrisen genom förebyggande arbete med den långfristiga upplåningen och likviditetsreserverna. Stresstester som genomförts under året visade att SEB hade tillräcklig likviditet för att klara ett mycket stressat scenario under tre till sex månader.

Ett omfattande planeringsarbete genomfördes också för att kartlägga effekter och förbereda den praktiska hanteringen ifall ett eller flera länder skulle komma att lämna eurosamarbetet.

I spåren av investerarnas ökande efterfrågan på säkra statspapper blev negativa räntor också en realitet, bland annat i Danmark där centralbanken satte ett tak för hur mycket kortfristig likviditet man tar emot. SEB analyserade under året riskbilden och utarbetade riktlinjer för hur man skall förhålla sig till och praktiskt hantera inlåningsflöden som riskerar att leda till negativ avkastning.

Makroekonomiska effekter på kreditportföljen

Kreditkvaliteten i SEB:s portföljer var fortsatt god. I Baltikum fortsatte problemkrediterna att minska. Det fanns inga tecken på en försämrad riskprofil i Bankens låneportfölj men de makroekonomiska indikatorerna visade tecken på att de påverkades av den europeiska krisen. I Sverige syntes en ökning i konkursstatistiken och antalet varsel ökade.

SEB:s kreditanalys fokuserade under året bland annat på sjöfartssektorn, som drabbats av låga fraktavgifter och överkapacitet. SEB:s utlåning till sektorn bedömdes vara av god kreditkvalitet och resulterade inte i ökade förluster, mycket beroende på att utlåningen är konservativ, kontracyklisk och relationsbaserad .

Trots den internationella makroekonomiska utvecklingen, var den svenska bolånemarknaden motståndskraftig. SEB:s

svenska bolåneportfölj ökade under året med 10 procent, medan det inte fanns några klara tecken på försämrad kreditkvalitet. Den genomsnittliga belåningsgraden ligger för närvarande på 65 procent av bostadens värde vilket är i linje med marknadsgenomsnittet.

Den aktuella offentliga debatten fokuserade på risken att det nuvarande låga ränteläget kan orsaka en problematisk tillväxt i bolånevolymerna. SEB utvärderade bolåneportföljen från den synvinkeln och anser att volym- och riskutvecklingen i bolåneaffären är rimlig och hanterbar. Kreditpolicyn är baserad på kassaflöden och låntagarens återbetalningskapacitet. SEB ökade kraven på amortering av nya bolån.

Nya regleringskrav

De nya regelverk som är under införande såväl på europeisk som på nationell nivå fortsatte vara ett prioriterat område och en källa till osäkerhet. Trots att huvudprinciperna blev tydligare under 2012, saknades fortfarande vissa pusselbitar och processen i de europeiska beslutsorganen blev inte färdig. Därför var det inte möjligt att fullt ut beräkna effekterna när det gäller likviditet, finansiering och kapitalplanering. Det kortfristiga likviditetsmåttet till exempel, som gäller i Sverige från 2013, diskuteras fortfarande internationellt och det är osäkert hur kraven på kontracykliska buffertar kommer att se ut.

Då myndigheternas besked fortfarande var osäkra tog Banken steg för att sammanföra de interna, finansiella och riskstyrningsystemen med de kommande myndighetskraven. Mer kapital allokerades till affärsverksamheten och kostnader för likviditet och finansiering påverkar numera tydligt affärsbesluten.

Riskbaserad prissättning

Både eurokrisen, makroekonomin och myndighetskraven förstärkte värdet av en riskbaserad prissättning. I räntor och avgifter bör kapital- och likviditetskostnaderna för varje affär speglas i möjligaste mån. Det leder till att kapitalet allokeras till kunder och produkter med den bästa avkastningen och kan också utgöra en del i en förbättrad dialog med kunden. Under året fokuserade SEB på den interna kostnadsallokeringen för att förbättra underlaget för prissättningen. Därutöver ökade informationen till och diskussionen med ledningen, inom verksamheten och med kunder vilket ledde till att medvetenheten och kunskapen om den riskbaserade prissättningen ökat.

		Identifiera, mäta och hantera	Kontroll med hjälp av limiter	Intern modell för ekonomiskt kapital	Myndighetskrav
Kreditrisker	Kredit	✓	✓	✓	✓
	Motpart	✓	✓	✓	✓
	Koncentration	✓	✓	✓
Marknadsrisker	Handelslagret	✓	✓	✓	✓
	Bankboken	✓	✓	✓
Operationella risker	Operationell	✓		✓	✓
Affärsrisker	Affär	✓		✓
Försäkringsrisker	Marknadsrisk	✓	✓	✓	✓
	Teckningsrisk	✓		✓	✓
Likviditetsrisk	Likviditet	✓	✓		✓

Regelverk

Myndighetskrav ställs på finansiella institutioner att förbättra både kapital och likviditet i syfte att institutionerna skall vara starka och motståndskraftiga även i stressade scenarier. Det övergripande syftet är att skydda hela det finansiella systemet. De nya myndighetskraven införs stegvis. Tabellen nedan ger en kort sammanfattning av kravens innehåll samt nuvarande status.

Regel och syfte	Metod	Införande	SEB status
Kärnprimärkapital och primärkapital, Basel II, för banker
Införa ett mer riskkänsligt regel verk än Basel I samt att främja för bättrade riskhanteringsrutiner inom bankbranschen.	Banker kan i utökad grad använda sina interna riskmodel ler för att beräkna kapitalkraven. Ger banker ett antal valmöjlighe ter i beräkningen av kapitalkravet för kredit- och operationell risk.	Svenska banker började rappor tera enligt Basel II under 2007. Det finns fortfarande övergångs regler baserade på Basel I för banker som använder avance rade interna riskmodeller.	Infört. SEB:s kärnprimärkapitalrela tion var 15,1 procent vid års skiftet vilket var en av Europas högsta.
Kärnprimärkapital (common equity) och primärkapital, Basel III, för banker
Höja kvaliteten, storleken och öka genomlysningen av kapitalbasen, samt utöka de risker som omfattas av regelverket. Friska bolag skall skyddas innan konkursrisk upp står.	Eget kapital skall utgöra den största delen av primärkapitalet. Ytterligare kapitalkrav, buffertar, utöver minimikraven införs. Högre kapitalkrav för derivat som inte handlas via till exempel en börs eller clearingorganisation.	Det nya EU regelverket är förse nat och förväntas nu bli infört den 1 januari 2014. Finansin spektionen kunde därför inte införa sitt strängare minimikrav på 10 procent den 1 januari 2013 (12 procent 2015) som planerat.	Uppfyller de internationella och de specifika svenska kapi talkraven såsom de definieras för närvarande. SEB:s kärnprimärkapitalrela tion enligt Basel III uppgick till 13,1 procent vid årsskiftet vil ket var en av Europas högsta.
Bruttosoliditet (leverage ratio), Basel III, för banker
Begränsa tillgångarnas storlek i förhållande till kapitalet. Därige nom minskas risken för stora utför säljningar som kan orsaka stör ningar i det finansiella systemet. Syftet är också att begränsa modellrisker.	Införa ett enkelt mått som inte är baserat på risk: primärkapitalet, enligt Basel III, i förhållande till bankens balansomslutning (plus vissa poster utanför balansräk ningen).	Rapportering till myndigheterna börjar den 1 januari 2013. Upp lysningar börjar lämnas den 1 januari 2015. Det är fortfarande oklart om detta kommer att bli ett bindande krav.	Uppfyller kraven såsom de presenteras för närvarande.
Kortfristigt likviditetsmått, Basel III, för banker
Tillse att banker har tillräckligt med likvida tillgångar för att klara stres sade perioder.	Krav på banker att hålla tillräck ligt med högkvalitativa likvida tillgångar, som kan omvandlas till kontanta medel för att räcka under ett 30-dagars stress scenario definierat av myndig heterna.	Ett krav på det kortfristiga likvidi tetsmåttet infördes i Sverige den 1 januari 2013. Baselkommittén har mjukat upp det krav som fastställts internationellt men det är oklart hur och när denna revision kommer att bli ett EU harmoniserat krav.	Uppfyller kraven såsom de presenteras för närvarande.
Långfristigt likviditetsmått, Basel III, för banker
Begränsa beroendet av kortfristig finansiering	Införa krav på att långfristiga till gångar finansieras med vissa miniminivåer av stabil finansie ring.	Svenska banker rapporterar redan det långfristiga likviditets måttet till myndigheterna. EU kommer utvärdera måttet och gör eventuellt ett lagförslag inom några år.	Övervakar aktivt den interna tionella utvecklingen. Oeniga med myndigheterna om många antaganden, framför allt när det gäller hur företags inlåning ska räknas.
Solvens II, för försäkringsbolag
Skydda försäkringstagare genom att skapa europeiska regler för styrning, internkontroll och kapi talkrav. Förmågan att möta alla åtaganden skall säkras.	Detaljerade krav på styrning, dokumentation och rapporte ring. Mer riskkänsliga modeller, som täcker de aktuella riskerna, kan ligga till grund för kapitalkra vet.	Regelverket är försenat. En ny tidpunkt för att införa EU-direkti vet samt eventuella lokala inte rimslösningar förväntas under 2013.	Förändringar för att möta kraven håller på att införas. SEB:s tyngdpunkt ligger på fondförsäkring, vilket begrän sar effekten på kapitalkravet.

Ytterligare regelverkskrav håller på att förhandlas fram exempelvis i form av ett krav att fallerande bankers skulder skall kunna konverteras till aktier ("bail-in instrument"), krav på att standardiserade OTC-derivat skall clearas med centrala motparter samt storlek och nivå på kapitalkrav för tradingverksamheten. Tack vare den konservativa riskstrategin bedömer SEB att dessa regelverkskrav inte materiellt kommer att påverka banken.

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även så kallad motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk.

Kreditkvalitet 2012

Under 2012 påvisades en stabil kreditkvalitet för koncernen med låga kreditförlustnivåer och en stadig minskning av osäkra fordringar. De nordiska länderna och Tyskland visade på en fortsatt robust kreditkvalitet med begränsade kreditförluster. Även i Baltikum fortsatte kreditkvaliteten att förbättras under året med en betydande minskning av osäkra fordringar, främst som ett resultat av avskrivningar mot redan gjorda förlustreserveringar.

Individuellt värderade osäkra lånefordringar minskade med 3,1 miljarder kronor till 8,0 miljarder kronor. I Baltikum minskade de osäkra lånefordringarna med 1,8 miljarder kronor, eller 25 procent. Fordringar som avser gruppvist värderade lån (homogena grupper) som varit oreglerade i över 60 dagar uppgick till 5,4 miljarder kronor vid årsskiftet, varav Baltikum svarade för två tredjedelar. Den totala reserveringsgraden för koncernens individuellt värderade osäkra lånefordringar var fortsatt hög och ligger på 74 procent. Den totala reserveringsgraden för problemlån i koncernen uppgick till 66 procent.

Volymen problemlån var som högst vid årsskiftet 2009 och har sedan dess minskat med 14,7 miljarder till 13,8 miljarder kronor.

Kreditportföljen

Koncernens totala kreditexponering, bestående av kreditportföljen, repor och räntebärande värdepapper, uppgick till 2 076 miljarder kronor (1 993) i december 2012.

Kreditportföljen, som omfattar utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden samt derivat, uppgick till 1 777 miljarder kronor vid årsskiftet, en ökning med 75 miljarder kronor. Den totala kreditportföljen ökade med 4 procent.

Kreditportföljen domineras av tillgångar med hög kreditkvalitet, som är ett resultat av långvariga kundrelationer. De nordiska länderna står för 76 procent av exponeringen i kreditportföljen (74) och Tyskland för 14 procent (16). Den baltiska

kreditportföljen var i huvudsak oförändrad under året och dess andel av den totala portföljen uppgick till 7 procent (7).

Kreditportföljen hanteras i fem delsegment: företag, fastighetsförvaltning, hushåll, offentlig förvaltning och banker.

Företag utgör det största delsegmentet och uppgår till 41 procent av den totala kreditportföljen (42). Portföljen domineras av exponeringar mot större nordiska och tyska företag av god kreditkvalitet, väl spridda inom ett brett spektrum av branscher, där de största är tillverkningsindustrin samt affärs- och hushållsnära tjänster. Företagsportföljen ökade med 22 miljarder kronor under året till 730 miljarder kronor.

Inom fastighetsförvaltning är portföljen väl balanserad mellan kommersiella fastigheter (53 procent) och bostadsfastigheter (47 procent). Ungefär 72 procent av portföljen relaterar till exponeringar i Norden medan Tyskland står för 21 procent. Segmentet för nordiska bostadsfastigheter är hänförlig till Sverige och utgörs främst av exponeringar till kommunalt eller statligt ägda bostadsföretag samt bostadsrättsföreningar, som bedöms vara av låg risk. Den kommersiella fastighetsportföljen i Norden präglas av starka motparter och robusta strukturer. Fastighetsportföljen ökade med 9 miljarder kronor till 289 miljarder kronor. Tillväxten skedde huvudsakligen i Sverige. Den baltiska fastighetsportföljen, med ungefär hälften av exponeringarna i Litauen, minskade med 7 procent under 2012 till 19 miljarder kronor.

Hushållssegmentet är den näst största portföljen och uppgår till 511 miljarder kronor (475). Svenska hushåll står för 83 procent av exponeringen, där bostadslån utgör en klar majoritet. Baltiska hushåll står för 9 procent av den totala hushållsexponeringen. Den svenska bolåneportföljen noterade fortsatt tillväxt under

Kreditexponeringens utveckling
Miljarder kr	2012	2011	2010
Utlåning	1 216	1 165	1 162
Ansvarsförbindelser och åtaganden	442	429	430
Derivatinstrument	119	108	90
Kreditportfölj	1 777	1 702	1 682
Repor	27	41	36
Skuldinstrument	272	250	304
Total kreditexponering	2 076	1 993	2 022

Total kreditexponering består av koncernens kreditportfölj (lån och leasing-avtal, åtaganden utanför balansräkningen som kreditlöften, remburser och garantier, samt motpartsexponeringar i derivatkontrakt) samt av repor och innehav av skuldinstrument. Exponeringar redovisas före reserveringar. Derivat och repor rapporteras inklusive nettningsavtal men före effekten av ställda säkerheter. Tillägg för framtida exponering ingår. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande instrument till nominella värden, inklusive relaterade kreditderivat och terminsavtal. Skuldinstrument som innehas av Livdivisionen ingår inte.

Kreditportföljens utveckling

2012	2011	2010
171	155	185
730	708	666
289	280	247
76	84	75
511	475	509
1 777	1 702	1 682

året med en ökning på 35 miljarder till 381 miljarder kronor. Tillväxten skedde trots striktare kreditbeviljningsvillkor och med en bibehållen stark kreditkvalitet. Kreditförlusterna är fortfarande försumbara och mängden oreglerade lån ligger på en fortsatt stabil och låg nivå. Stresstester baserade på historiska fallissemangs- och förlustnivåer tyder på måttliga kreditförluster, även i ett scenario med högre räntor och ökad arbetslöshet i kombination med sjunkande bostadspriser.

Bankportföljen bevakas noggrant och hanteras proaktivt. Motpartsrisk som är relaterad till derivat, värdepapperslån och repor har till stor del reducerats genom avtal om dagligt säkerställande genom marginalsäkerheter. Bankportföljen ökade med 10 procent till 171 miljarder kronor, obeaktat säkerheterna. För ytterligare information om kreditportföljen se not 18.

Kreditpolitik

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning skall vara analysbaserad och stå i proportion till kundens kassaflöde och betalningsförmåga. Kunden skall vara känd i koncernen och syftet med krediten skall vara tydligt. För att minska risken används säkerheter och nettningsavtal i varierande utsträckning, beroende på faktorer som motpartens kreditvärdighet samt transaktionens art och komplexitet.

SEB:s kreditpolicys speglar bankens syn på hållbarhet där ställningstaganden rörande klimatförändring, barnarbete och tillgång till sötvatten, samt särskilda instruktioner för kreditgivning inom vissa branscher är en del av kreditbeviljningsprocessen och används i diskussioner med kunderna.

Kreditportfölj per industri och geografi
Mdr kr	2012	2011	2010
Banker	171	155	185
Företag	730	708	666
Norden	542	521	484
Tyskland	105	102	106
Baltikum	54	53	51
Övrigt	29	32	25
Kommersiell fastighetsförvaltning	154	150	136
Norden	96	87	69
Tyskland	41	44	46
Baltikum	17	19	20
Övrigt	0	0	1
Bostadsfastighetsförvaltning	94	92	84
Norden	72	65	56
Tyskland	20	25	26
Baltikum	2	2	2
Övrigt	0	0	0
Bostadsrättsföreningar, Sverige	41	38	27
Offentlig förvaltning	76	84	75
Hushåll	511	475	509
Norden	459	418	369
Tyskland	0	0	84
Baltikum	45	48	50
Övrigt	7	9	6
Summa kreditportfölj	1 777	1 702	1 682

Kreditbeviljningsprocess

Koncernens kreditbeviljning baseras på kundens kreditvärdighet och på typ av kreditavtal. I beslutet beaktas såväl kundens nuvarande som förväntade framtida finansiella ställning samt det skydd som kan erhållas via till exempel särskilda avtalsvillkor och säkerheter. Kreditbeviljningsprocessen tar hänsyn till såväl den aktuella transaktionen som kundens samlade engagemang i banken. Processen skiljer sig åt beroende på typ av kund (hushåll, företag, institution, osv.), kundens risknivå samt den sökta kreditens typ och storlek. Oberoende och kvalificerad kreditanalys är särskilt viktig vad gäller stora företag. För hushåll och små företag är beviljningsprocessen ofta baserad på ett system för kredit-scoring.

Riskklassificering och mätning

Kreditrisk beräknas för samtliga tillgångar, både i bankboken och handelslagret. Metodiken är i linje med Basel II-regelverket och adresserar sannolikheten för fallissemang (PD, probability of default), exponering vid fallissemang (EAD, exposure-atdefault), löptid (M, maturity) och förlustgrad vid fallissemang (LGD, loss given default). IRK-godkända riskklassificeringssystem används för majoriteten av Bankens portföljer.

SEB har ett koncernövergripande system för intern riskklassificering (PD) av banker, stora och medelstora företagskunder och kunder inom offentlig förvaltning som avspeglar risken för betalningsfallissemang. Sexton riskklasser har definierats, där 1 står för den lägsta fallissemangsrisken och 16 att kunden redan har fallerat. För varje riskklass gör SEB genomsnittliga PD-skattningar på ett år över hela kreditcykeln baserat på 15 år av intern historik av fallissemang av betalningsskyldigheter och 23 år av extern statistik över företagskonkurser. Riskklassificeringen bygger på kreditanalys av risken i kundens verksamhet och finansiella ställning. I bedömningen vägs även finansiella nyckeltal in och jämförelser med kundens konkurrenter. Den exponeringsviktade genomsnittliga riskklassen för koncernens kunder exklusive hushåll och banker var 6,95 vid slutet av året (6,92).

För hushåll och småföretag använder SEB system för kredit-scoring för att uppskatta PD för alla kunder. SEB använder lokala skräddarsydda system för kredit-scoring för olika regioner och produktområden eftersom både datatillgänglighet och kundernas karaktär är olika beroende på land och produkt.

EAD mäts i nominella termer (till exempel för lån, obligationer och leasingkontrakt), som procent av beviljade belopp (kreditlöften, remburser, garantier och andra exponeringar utanför balansräkningen) och som nuvarande marknadsvärde plus ett belopp motsvarande den möjliga ökningen av exponering i framtiden, med avdrag för eventuella godtagbara säkerheter (i fråga om derivatkontrakt, repor och värdepapperslån).

LGD är en uppskattning av förlusten på en utestående exponering i händelse av fallissemang, och tar hänsyn till ställda säkerheter, kundsegment, och så vidare. SEB baserar sina uppskattningar på intern och extern historik, 11 år eller mer bakåt i tiden, och detaljerna i varje relevant transaktion.

Löptid (M) beräknas som den effektiva löptiden av varje transaktion.

I SEB:s metod för att beräkna ekonomiskt kapital för kreditrisk spelar alla riskparametrar som diskuterats ovan in och kompletteras med riskkoncentrationer till branscher och geografiska sektorer samt på stora enskilda exponeringar. Se vidare SEB:s kapitaltäckningsrapport (Pelare 3 – på engelska) på www.sebgroup.com för information om kreditriskmätning.

Limitsättning och uppföljning

För att hantera kreditrisken på varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en limit som återspeglar den maximala exponering som SEB är villig att acceptera. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa riskklasser, vissa kundsegment samt för avvecklingsrisker i tradingverksamheten.

Samtliga totala limiter och riskklasser gås igenom minst en gång om året av ett kreditbeslutsorgan (en kreditkommitté bestående av minst två banktjänstemän som är auktoriserade enligt den av Styrelsen fastställda Kreditinstruktionen för koncernen). Engagemang med högre risk (riskklass 13–16) är föremål för mera frekventa genomgångar. Avsikten är att på ett tidigt stadium kunna identifiera engagemang med en högre förlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram konstruktiva lösningar som gör det möjligt för SEB att minska eller undvika kreditförluster.

På SEB:s hemmamarknader finns permanenta nationella workout-grupper som arbetar med problemkrediter. Dessa kompletteras av en global funktion med ansvar för hantering av problemengagemang.

Den samlade kreditportföljen granskas regelbundet ur olika synvinklar; bransch, geografi, riskklass, produkt, produkttyp, storleksmässigt och så vidare. Särskilda analyser och stresstester utförs när marknadsutvecklingen kräver en noggrannare granskning av vissa sektorer.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

Motpartsrisk i derivatkontrakt är risken att en motpart inte lever upp till sina kontraktuella åtaganden gentemot SEB, när ett kontrakt har ett positivt marknadsvärde. Eftersom marknadsvärdena fluktuerar under kontraktets löptid måste hänsyn tas till ovissheten om framtida marknadsförhållanden. Detta görs genom att lägga på ett schablonvärde som motsvarar potentiella framtida rörelser i kontraktets marknadsvärde. Den totala kreditexponeringen på motparten är summan av kontraktets marknadsvärde och dess kontraktsspecifika schablonvärde.

Motpartsrisken begränsas genom nettningsavtal där samtliga positiva och negativa marknadsvärden under ett kontrakt

Kreditförlustnivå per geografiskt område

%	2012	2011	2010	2009	2008
Norden	0,05	0,07	0,06	0,17	0,18
Tyskland 1)	0,11	0,02	0,14	0,22	0,09
Baltikum	0,33	-1,37	0,63	5,43	1,28
SEB-koncernen	0,08	-0,08	0,15	0,92	0,30

1) Kreditförlustnivån för den kvarvarande verksamheten i Tyskland är 0,02 procent för 2012.

kan kvittas på motpartsnivå. Nettningsavtalet kompletteras ofta med ett avtal om marginalsäkerhet där nettomarknadsvärdet ytterligare minskas genom säkerheter. Nettningsavtal finns med majoriteten av alla motparter liksom avtal om marginalsäkerheter. Med hänsyn tagen till avtal om nettning och marginalsäkerheter uppgick SEB:s totala motpartsrisk i derivatåtagandena till 89 miljarder kronor vid slutet av året (93).

Koncentrationsrisk

Kreditportföljen analyseras avseende både geografisk och branschmässig riskkoncentration liksom på större enskilda engagemang, såväl direkt exponering som indirekt exponering i form av panter, garantiåtaganden och kreditderivat.

Kreditriskreducering

SEB använder ett antal metoder för att reducera risken i kreditportföljen. Valet av metod beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för aktuell produkt och kund, men hänsyn tas även till legala begränsningar liksom till den egna organisationens erfarenhet och kapacitet att hantera metoden i fråga.

De viktigaste metoderna för att reducera kreditrisk är pantsättning av säkerheter, garantier och nettningsavtal. De vanligaste typerna av pantsatta säkerheter utgörs av fast egendom, företagshypotek och finansiella säkerheter. I tradingverksamheten används vanligtvis avtal om dagligt säkerställande av marginalsäkerheter för att vid varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motpartsexponeringar. För stora företag reduceras kreditrisken normalt genom särskilda villkor i låneavtalen.

Totalt 100%

Kreditportföljen per riskklass 2012 1)				Totalt, exklusive hushåll					Hushåll 3)
Kategori	Riskklass	PD-intervall	Moody's / S&P 2)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Totalt	PD-Intervall	Hushåll
"Investment	1–4		0–0,07% Aaa to A3 / AAA to A-	85,1%	21,2%	11,4%	91,3%	31,1%	0-0,2%	49,5%
grade"		5–7 0,07–0,26%	Baa / BBB	10,4%	28,7%	27,5%	6,4%	24,8%	0,2-0,4%	24,0%
									0,4-0,6%	0,2%
"Ongoing		8–10 0,26–1,61%	Ba / BB	3,4%	41,5%	52,4%	1,9%	36,9%	0,6-1%	13,7%
business"		11–12 1,61–6,93%	B1,B2 / B+,B	0,6%	6,3%	4,8%	0,4%	4,9%	1-5%	8,0%
									5-10%	1,8%
"Watch list"		13–16 6,93–100%	B3 to C / B- to D	0,5%	2,3%	3,9%	0,0%	2,3%
Totalt				100%	100%	100%	100%	100%	10-30%	1,2%
									30-50%	0,5%
									50-100%	1,1%

1) Sammanställning av kreditportföljen inklusive repor.

2) Ungefärlig relation till ratinginstitutens skalor.

3) Hushållsexponering uttryckt som EAD (Exposure-at-Default) i IRK-beräkningen.

Skuldinstrument

SEB innehar portföljer med skuldinstrument främst för likviditetshantering men också för att stödja kundhandeln. För likviditetsportföljen är SEB:s strategi att fokusera på stats- och säkerställda obligationer, av högsta kvalitet, som är fullt pantsättningsbara hos centralbankerna. Till följd av denna strategi har innehaven av strukturerade obligationer fortsatt att minska under året.

Vid slutet av 2012 uppgick den totala kreditexponeringen i räntebärande värdepapper till 272 miljarder kronor (250). Nettopositionen i räntebärande värdepapper uppgick till 244 miljarder kronor (247). Ytterligare information återfinns i not 42 och 43.

Geografisk fördelning

272 miljarder kr 1)	Stat och kommun	Företag	Säkerställda obligationer	Strukturerade krediter	Finansiella institutioner	Totalt
Tyskland	27,2%	0,7%	1,8%	0,1%	0,4%	30,2%
Sverige	7,1%	1,7%	18,1%	0,0%	0,8%	27,7%
Danmark	2,0%	0,3%	10,3%	0,0%	0,0%	12,6%
Övriga Europa	4,6%	0,0%	0,6%	2,9%	0,0%	8,1%
Norge	2,9%	1,4%	2,5%	0,0%	1,3%	8,1%
Spanien	0,0%	0,0%	2,8%	0,5%	0,0%	3,3%
USA	0,8%	0,0%	0,0%	1,7%	0,2%	2,7%
Frankrike	0,4%	0,1%	2,1%	0,0%	0,0%	2,6%
Finland	1,4%	0,4%	0,2%	0,0%	0,0%	2,0%
Nederländerna	0,8%	0,0%	0,5%	0,2%	0,0%	1,5%
Irland	0,0%	0,0%	0,2%	0,2%	0,0%	0,4%
Italien	0,1%	0,0%	0,0%	0,1%	0,0%	0,2%
Portugal	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,0%	0,1%
Grekland	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,0%	0,1%
Övrigt	0,2%	0,0%	0,0%	0,2%	0,0%	0,4%
Totalt	47,5%	4,6%	39,1%	6,1%	2,7%	100,0%

Fördelning per kreditrating

Totalt	47,5%	4,6%	39,1%	6,1%	2,7%	100,0%
Ingen rating 2)	6,5%	2,9%	0,7%	0,1%	1,3%	11,5%
CCC/CC	0,0%	0,0%	0,0%	0,3%	0,0%	0,3%
BB/B	1,1%	0,7%	1,2%	0,6%	0,2%	3,8%
BBB	0,0%	0,2%	0,1%	0,3%	0,0%	0,6%
A	32,8%	0,4%	35,0%	3,0%	0,2%	71,4%
AA	6,9%	0,0%	0,4%	1,2%	0,1%	8,6%
AAA	0,2%	0,4%	1,7%	0,6%	0,9%	3,8%
272 miljarder kr 1)

1) Exklusive räntebärande värdepapper som innehas av division Liv, 52 miljarder kronor (60). 2) Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer).

Reserveringsprocessen

SEB ser regelbundet över kvaliteten i sina kreditexponeringar. Svaga och osäkra fordringar bevakas noga och åtminstone en gång per kvartal görs en bedömning av utveckling, utsikter och betalningsförmåga samt eventuellt behov av reservering. Reservering görs för individuellt eller gruppvist (portfölj-) värderade lånefordringar med nedskrivningsbehov.

Lånefordringar mot företag, fastigheter och institut värderas huvudsakligen på individuell basis och en specifik reservering skall göras för identifierade osäkra lån (individuellt värderade osäkra fordringar). En gruppvis reservering görs för lån som inte klassificerats som osäkra vid individuell bedömning. Lån med likartad kreditriskprofil grupperas tillsammans och graden av osäkerhet i värdet bedöms för varje sådan grupp som helhet. Värdering av lån till privatpersoner och små företag görs i stor utsträckning på portföljnivå. För mer information om de olika kategorierna av osäkra lånefordringar se not 1.

Exponering mot GIIPS-länderna

Mkr	Grekland	Italien	Portugal	Spanien	Irland
December 2012
Nominellt belopp	275	636	358	9 025	1 044
Verkligt värde	272	610	352	7 786	1 052
December 2011
Nominellt belopp	1 107	968	493	10 613	1 108
Verkligt värde	520	874	473	8 951	966

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förlust eller lägre framtida intäkter på grund av förändring i räntor, valutakurser, råvarupriser och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner.

En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i tradingverksamheten, dvs. risker i handelslagret, och strukturella marknadsrisker samt risker i räntenettot, dvs. risker i den övriga bankverksamheten. Tradingverksamheten redovisas till marknadsvärde, medan positioner i bankboken vanligtvis redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Marknadsrisker i handelslagret uppstår dels i koncernens kunddrivna handel, dels i koncernens likviditetsportfölj. Den huvudsakliga delen av tradingverksamheten utförs inom divisionen Stora Företag & Institutioner där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och kapitalmarknaderna. Likviditetsportföljen består av investeringar i pantsättningsbara och mycket likvida obligationer. Den förvaltas av Treasury Operations med målsättningen att den tillgängliga likviditeten skall vara tillräcklig även under mycket svåra likviditetsförhållanden.

Marknadsrisk i koncernens övriga affärsverksamhet uppstår till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor, räntevillkor och räntebindningstider. Treasury Operations har det övergripande ansvaret för dessa risker vilka konsolideras centralt.

Utanför handelslagret och den övriga verksamheten uppstår marknadsrisker i bankens pensionsåtaganden till följd av obalanser mellan tillgångar och skulder. Marknadsvärdet på tillgångarna varierar med rörelser i till exempel aktiekurser och nuvärdet av bankens åtaganden påverkas av rörelser i räntan. Lägre ränta ökar nuvärdet av skulderna.

Marknadsrisker inom livförsäkringsverksamheten beskrivs under avsnittet Försäkringsrisk och ingår ej i siffrorna nedan.

Marknadsriskmandat och kontroll

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som man kan acceptera genom att fastställa övergripande risklimiter för koncernen baserat på rekommendationer från Risk and Capital Committee i sin tur på förslag från Chief Risk Officer. Group Risk Committee fördelar sedan Styrelsens mandat till divisionerna och Treasury Operations som i sin tur fördelar erhållna limiter vidare internt.

Marknadsriskkontroll mäter, kontrollerar och rapporterar dagligen marknadsrisken inom koncernens olika enheter. Marknadsrisken rapporteras månatligen till Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee.

Riskmätning

Vid mätningen av marknadsriskexponering använder SEB både mått som syftar till att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och mått som koncentrerar sig på extrema förhållanden. Marknadsrisker under normala förhållanden mäts genom Value-at-Risk (VaR) samt specifika mått som är relevanta för olika risktyper. Dessa mått kompletteras med stresstester och scenarioanalyser där potentiella förluster under extrema förhållanden beräknas. Eftersom inga mätmetoder kan täcka alla risker alla gånger används flera metoder och resultaten utvärderas med hjälp av en professionell bedömning.

Value at Risk i handelslagret (99 %, 10 dagar)

Mkr	Min	Max	31 dec 2012	Genom snitt 2012	Genom snitt 2011
Råvarurisk	4	31	12	12	2
Kreditspreadrisk	100	166	115	138	189
Aktiekursrisk	12	147	17	66	32
Valutakursrisk	16	108	17	47	44
Ränterisk	51	203	51	118	80
Volatilitetsrisk	34	87	39	53	28
Diversifiering	-	-	-128	-272	-164
Totalt	113	238	123	162	211

Value at Risk i övrig verksamhet (99 % , 10 dagar) Mkr Min Max 31 dec 2012 Genomsnitt 2012 Genomsnitt 2011 Kreditspreadrisk 81 317 188 248 96 Aktiekursrisk 21 39 26 29 26 Valutakursrisk 0 3 0 1 1 Ränterisk 282 391 304 340 249 Volatilitetsrisk 1 3 1 2 1 Diversifiering - - -152 -160 -75 Totalt 349 550 367 460 298

Value at Risk

VaR uttrycker den potentiella förlust som kan uppstå med viss sannolikhet under en viss tidsperiod. Koncernen har valt 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på tio dagar för att mäta, kontrollera och rapportera VaR. För den dagliga kontrollen av handelslagret används en tidshorisont på en dag. VaR aggregerar marknadsriskexponering för alla risktyper.

SEB:s VaR-modell baseras på simulering av historisk data och beaktar ett stort antal riskfaktorer. Finansinspektionen har godkänt modellen för beräkning av legala kapitalkrav för större delen av marknadsriskerna i bankens handelslager. För att övervaka och säkra dess noggrannhet utvärderas modellen dagligen genom att jämföra de senaste 250 dagliga VaR-estimaten med de faktiska vinsterna och förlusterna för motsvarande dagar.

VaR utgör basen för beräkningen av ekonomiskt kapital för marknadsrisk.

Specifika riskmått

Som ett komplement till VaR använder koncernen olika volymoch känslighetsmått som är specifika för olika instrument- och risktyper. Både netto- och bruttorisker fångas genom måtten Delta1 procent för ränterisk, och så kallad single– och aggregated FX för valutakursrisk.

Stop-losslimiter används i koncernens samtliga tradingverksamheter. En stop-losslimit är ett specificerat förlustbelopp som används för att tvinga fram ett agerande, till exempel stängning av en position, i syfte att begränsa potentiella förluster i en position, portfölj eller enhet. Eftersom den fokuserar på faktiska förluster täcker måttet alla riskhöjande händelser och kan begränsa förluster under besvärliga marknadsförhållanden.

Marknadsrisker

SEB är exponerad mot följande marknadsrisker

Risktyp	Definierad som risken för förlust eller minskade intäkter till följd av	Uppstår i
Ränterisk	Förändring i räntor	All bankverksamhet
Kreditspreadrisk	Förändring i kreditvärdigheten av utgivaren av till exempel obligationer eller kreditderivat	Bankens obligationsinnehav huvudsakligen
Valutakursrisk	Fluktuationer i valutakurser	Valutahandel på internationella marknader samt bankverksamhet på olika marknader
Aktiekursrisk	Fluktuationer i aktiekurser	Market making och kundaktivitet i aktier och aktiederivat
Råvaruprisrisk	Fluktuationer i råvarupriser	Kundaktivitet
Volatilitetsrisk	Förändring i den implicita volatiliteten	Market making och kundaktivitet i optioner i samtliga tillgångsslag

Marknadsrisk under 2012

Handelslagret

Under 2012 hade handelslagret ett genomsnittligt VaR på 162 Mkr (211). Minskningen jämfört med 2011 beror främst på en gradvis reducering av risker inom Stora Företag & Institutioners portföljer under det andra halvåret. Risknivåerna i handelslagret sjönk, främst på grund av minskat risktagande vilket i sin tur beror på lägre omsättning och att osäkerheten runt eurokrisen har ökat. VaR-limiten för handelslagret minskades från 1,3 miljarder kronor till 800 Mkr.

Bankboken (övrig affärsverksamhet)

Genomsnittligt VaR i bankboken ökade med cirka 50 procent jämfört med 2011 framför allt på grund av att riskmätning av emittentrisken i avvecklingsportföljerna infördes. Under det andra halvåret minskade risknivåerna framför allt på grund av lägre marknadsvolatilitet i kreditspreadar och att delar av avvecklingsportföljerna sålts ut.

Stresstester och scenarioanalyser

Scenarioanalyser och stresstester genomförs regelbundet som ett komplement till VaR och de specifika riskmåtten.

Stresstesterna gör det möjligt att upptäcka potentiella förluster bortom den 99:e percentilen genom att man använder fler scenarier än i VaR-modellen. SEB stressar portföljerna genom att applicera extrema marknadsrörelser som har inträffat historiskt (historiska scenarier), liksom extrema marknadsrörelser som bedöms kunna inträffa i framtiden (hypotetiska scenarier). SEB använder sig dessutom av omvända stresstester där man utgår från ett visst resultat, till exempel att en stop-loss limit bryts, och sedan identifierar vilken typ av scenarier som kan leda fram till att detta sker. Ett exempel på ett historiskt stresstest är det så kallade stressade VaR-testet, där VaR beräknas på existerande positioner men med marknadsdata från historiskt turbulenta tidsperioder. SEB:s modell för stressat VaR är godkänd av Finansinspektionen. Den historiska period som används är en 250 dagars period som innehåller Lehmans konkurs (april 2008–april 2009).

Låg riskbenägenhet i handelslagret

Daglig intjäning i handelslagret 1) 2010–2012, 8 förlustdagar av 755, genomsnittlig förlust 5 Mkr.

Operationell risk

Operationell risk definieras som risken för förlust till följd av otillräckliga eller misslyckade interna processer, människor och system (t.ex. datorhaverier, misstag, bedrägerier, övriga brister i interna kontroller) eller yttre händelser (naturkatastrofer, extern brottslighet, etc) .

Internmätningsmetod

SEB har erhållit myndighetstillstånd för att använda internmätningsmetoden (Advanced Measurement Approach, AMA) vid beräkning av kapitalkravet för operationell risk. Tillståndet bekräftar SEB:s erfarenhet av och kunskap om hantering av operationell risk vad gäller incidentrapportering, förlustrapportering, kapitalmodellering och utvärdering av processkvalitet.

Kapitalkravet för operationell risk beräknas genom en statistisk fördelningsfunktion baserad på extern operationell förluststatistik för finansbranschen globalt. AMA-modellen används även vid beräkning av ekonomiskt kapital för operationell risk men på en högre konfidensnivå och inklusive förluster i livförsäkringsverksamheten. Beräkningen av SEB:s förväntade förluster bygger på både intern och extern förluststatistik. Resultatet används som underlag i affärsplanering och stresstester. Kapitalkravet för operationell risk påverkas inte av försäkringsavtal om riskreducering eller risköverföring.

Operationell risk under 2012

SEB har under de senaste åren en trend av minskande operationella förluster. En jämförelse med medlemmarna i organisationen ORX (Operational Riskdata eXchange Association) påvisar att SEB:s historiska förlustnivåer ligger något under

ORX-genomsnittet. Operationella förluster redovisas som kreditförluster eller kostnader.

Hantering av operationella risker och förluster

Riskkontroll mäter och rapporterar regelbundet den operationella risken till Verkställande Ledningen, Group Risk Committee och Risk and Capital Committee. SEB använder ett IT-system för hantering av operationell risk, säkerhetsfrågor och compliance. För att kunna identifiera, bedöma, följa och reducera riskerna är det obligatoriskt för alla anställda att registrera riskrelaterade händelser. Detta strukturerade tillvägagångssätt har lett till förbättrade processer och därmed lägre kostnader relaterade till operationella risker. De största förbättringarna har gjorts inom processrelaterade risker. Ett viktigt verktyg i denna utveckling är utbildning inom områden såsom informationssäkerhet, bekämpning av bedrägeri och penningtvätt, "know-your-customer" och SEB:s uppförandekod. SEB har också formaliserat en process som uppmuntrar medarbetare att rapportera oegentligheter och eventuell oetisk eller olaglig verksamhet.

Affärsrisk och strategisk risk

Affärsrisk är risken för lägre intäkter, högre kostnader, eller både och, på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens.

I affärsrisk ingår också ryktesrisk (risken att intäkterna minskar till följd av en negativ allmän uppfattning om SEB, till exempel genom externa rykten om koncernen eller allmänt om branschen) och satsningsrisk (risk i samband med större satsningar, till exempel företagsköp eller stora IT-projekt). Strategisk risk är snarlik affärsrisken, men mera inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer.

SEB mäter affärsrisk som volatiliteten i intäkter och kostnader som inte direkt kan hänföras till övriga risktyper. Affärsrisk Operationell risk ingår i beräkningen av ekonomiskt kapital Registrerade och analyserade händelser, antal

Försäkringsrisk

Försäkringsrisk består av all risk relaterad till SEB:s försäkringsverksamhet. De huvudsakliga riskerna är marknadsrisk, teckningsrisk och operationell risk.

Marknadsrisk inom försäkringsverksamheten är risken för förluster från traditionella livförsäkringar med garanterade åtaganden till följd av förändringar i marknadsvärdet av tillgångar och åtaganden. Dessa förändringar kan orsakas av förändringar i räntor, kreditspreadar, aktiekurser, fastighetsvärden, valutor och implicit volatilitet.

Teckningsrisken avser förlust eller negativa värdeförändringar i försäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av otillräcklig prissättning och/eller antaganden för avsättningar. Detta inkluderar faktorer som genomsnittlig dödlighet, livslängd, sjuklighet (inklusive risker som uppstår till följd av förändringar i tidpunkten för och storleken av utbetalningar), katastrofrisk (till exempel extrema eller oregelbundna händelser), omkostnadsrisk och annulationsrisk.

Operationell risk i försäkringsverksamheten är risken för förlust till följd av till exempel otillräckliga eller misslyckade interna processer, människor och system eller till följd av externa händelser.

SEB:s livförsäkringsverksamhet består av fondförsäkringsverksamhet och traditionell livförsäkringsverksamhet. Nyförsäljningen utgörs främst av fondförsäkringar, som svarade för cirka 83 procent av den totala försäljningen under 2012 (83). I en fondförsäkring bärs marknadsrisken av försäkringstagarna. Teckningsrisken är försumbar för fondförsäkringar men är mera uttalad i den traditionella livförsäkringsverksamheten.

I den traditionella livförsäkringsverksamheten utgör skillnaden mellan tillgångarnas värde och de garanterade åtagandena en buffert för att täcka SEB:s risk i balansräkningen.

Försäkringsrisk under 2012

Under det första halvåret föll marknadsräntorna vilket påverkade buffertarna negativt eftersom de traditionella livförsäkringsåtagandena är marknadsvärderade. Trots detta var kapitalsituationen i SEB:s livförsäkringsverksamhet god under hela året. Den negativa marknadsutvecklingen ledde till vissa förändringar av reglerna kring hur traditionella livförsäkringsåtaganden skall värderas vilket medförde lättnader för branschen som helhet.

Ekonomiskt kapital för försäkringsrisk minskade under 2012 på grund av att metoden jämkades med de nya riskbaserade kapitalkraven som kommer att användas när Solvens II regelverket träder i kraft.

Reducering av försäkringsrisk

Marknadsrisken i den traditionella livförsäkringsverksamheten med produkter med garanterad avkastning reduceras med hjälp av normal marknadsrisksäkring och följs upp med scenarioanalys. Teckningsrisk följs upp via så kallad aktuariell analys och stresstester av befintligt försäkringsbestånd. Dödsfallsoch sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse.

Finansinspektionen använder ett "trafikljussystem" som utvärderar risken för bristande balans mellan tillgångar och åtaganden i livförsäkringsbolag. Ett liknande system är i bruk i Danmark sedan flera år och berör SEB:s danska verksamhet.

Dessa system är myndighetsverktyg för att identifiera försäkringsbolag där det behövs en noggrannare granskning av relationen mellan tillgångar och åtaganden. Varken SEB:s svenska eller danska bolag har identifierats för sådan granskning.

Riskkontroll

Riskkontroll har ansvar för mätning och kontroll av de inneboende riskerna i SEB:s livförsäkringsverksamhet. Traditionella ALM-mått (asset/liability mismatch) som används av försäkringsbranschen kontrolleras regelbundet för varje försäkringsbolag. Detta kompletteras med marknadsriskmått som VaR, scenarioanalys och stresstester. De viktigaste riskerna rapporteras till Group Risk Committee, Risk and Capital Committee och till styrelserna i respektive försäkringsbolag.

Solvens II

Solvens II är det nya regelverket för försäkringsbolag inom EU. Regelverket förväntades träda i kraft den 1 januari 2014 men är försenat. Klargöranden kring en ny tidpunkt för att införa EU-direktivet samt eventuella lokala interimslösningar förväntas under 2013.

Syftet med Solvens II är att skapa ett harmoniserat regelverk rörande styrning, internkontroll och kapitalkrav. Det skall skapa transparens och jämförbarhet inom Europa för att säkerställa försäkringsbolagens förmåga att möta sina åtaganden och därmed öka skyddet för försäkringstagarna.

Enligt Solvens II skall försäkringsbolagens kapitalkrav vara riskbaserade snarare än som nu utgöras av en fast procentsats av företagets försäkringstekniska avsättningar. Alla risker skall tas med i beräkningen, inklusive marknadsrisk, teckningsrisk och operationell risk. Bolagens motståndskraft vad gäller plötsliga förändringar i tillgångar eller åtaganden skall stresstestas enligt regelverkets kapitalkrav. Vidare innebär det nya regelverket ökade krav på bolagens styrelser att säkerställa god riskhantering och en mer utförlig rapportering till myndigheter och marknaden. Arbetet som Livdivisionen utför för att möta kraven i Solvens II fortskrider enligt plan.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet inom en definierad tidsperiod. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Likviditetssituation 2012

Efter ett turbulent 2011 kännetecknades början av 2012 av en stor osäkerhet på marknaden. Dock förändrades stämningen efter stimulerande centralbanksåtgärder vid årets början vilket fick effekten att marknaden hade tillgång till överskottslikviditet resterande delar av 2012. Dessa stimulerande åtgärder till trots, kvarstår de underliggande problemen i eurozonen.

SEB fortsatte att stärka sin position inom såväl likviditetssom finansieringsområdena. Specifikt fortsatte SEB att bygga upp likviditetsreserverna, ökade inlåningen från hushåll, förlängde snittlöptiden på den utestående korta finansieringen samt slutförde anpassningen mot nya lokala regelkrav. Den stabila finansieringsbasen vilken består av eget kapital, in- och upplåning från kunder samt finansiering som förfaller bortom ett år, överskred SEB:s totala låneportföljer med en betryggande marginal, trots att SEB ökade utlåningen under året. Efter en stark tillväxt inom bolån, kvarstod SEB:s utlånings/ inlåningskvot på en betryggande nivå och uppgick till 134 procent (129) vid årets slut, exklusive repor och skuldinstrument.

För fjärde året i rad emitterade Banken, i linje med sin långsiktiga finansieringsstrategi, mer långfristig finansiering än vad som förföll under året. Som ett resultat av den goda tillväxten inom bolån var säkerställda obligationer den primära finansieringskällan. De utgjorde ungefär tre fjärdedelar av den totala emitterade långsiktiga finansieringsvolymen på 124 miljarder kronor (126). SEB hade även möjligheten att utnyttja den rådande lågräntemiljön på de seniora finansieringsmarknaderna och emitterade obligationer utan högre kostnader.

Nyemissioner och förfall, långfristig finansiering Miljarder kronor

Svenskt likviditetskrav 2013

I Baselkommitténs Basel III-ramverk som publicerades 2010, introducerades ett 30-dagar stresstest, det kortfristiga likviditetsmåttet (liquidity coverage ratio – LCR) samt ett 1-års strukturellt mått, det långfristiga likviditetsmåttet (net stable funding ratio – NSFR). 2011 trädde Finansinspektionens nya likviditetsreglering i kraft, som kräver minst månatlig rapportering av LCR och ytterligare likviditetsinformation.

I kommande EU-reglering föreslås LCR att introduceras som en minimistandard 2015. Baselkommittén publicerade en uppdaterad version av LCR i januari 2013, där förslaget är att det kvantitativa kravet ska fasas in under perioden 2015 till 2019.

Svenska myndigheter har dock introducerat ett liknande krav, baserat på LCR, med namnet likviditetstäckningsgrad som en minimistandard redan per den 1 januari 2013. Enligt de svenska specifika reglerna, måste Finansinspektionens likviditetstäckningsgrad även uppfyllas för euro och US-dollar separat utöver kravet på samtliga valutor sammantaget.

Det är oklart hur och när de nyligen föreslagna ändringarna till LCR från Baselkommittén kommer tas hänsyn till i den kommande EU-regleringen samt i den svenska specifika regleringen.

Även om Baselkommittén föreslagit att NSFR skall introduceras under 2018, är detta mått för närvarande under utredning av Baselkommittén. SEB spelar en aktiv roll i det arbetet och kommer att vara väl positionerat att uppnå kraven för nya ytterligare regler i god tid.

Likviditetsreserv och likviditetskvot

SEB:s likviditetsreserv enligt Svenska Bankföreningens definition består av kassa och placeringar i centralbanker och korta placeringar i banker, samt tillgångar som står till treasuryfunktionens förfogande (fritt tillgängliga och pantsättningsbara i centralbanker). Denna reserv uppgick till 373 miljarder kronor vid slutet av 2012 (377). SEB:s totala likvida resurser, vilka inkluderar nettotillgångar i tradingrörelsen samt outnyttjat utrymme för nya emissioner av säkerställda obligationer ökade till 632 miljarder kronor (556). Totala LCR var 113 procent vid årsskiftet (95), medan LCR i US-dollar och i euro var över 100 procent.

Strukturell likviditetsrisk per valuta

Strukturell likviditetsrisk per valuta

Uppdelningen av Bankens balansräkning per valuta är densamma som valutadistributionen av likviditetsreserven. Svenska kronor, euro och US-dollar är de tre största valutorna i bankens balansräkning och därmed även de dominerande valutorna i SEB:s likviditetsreserv. Ut-/inlåningskvoterna för svenska kronor, euro och US-dollar uppgick till 193 (189), 114 (102) och 57 (63) procent vid årets slut.

Hantering och rapportering av likviditetsrisk

Målet för SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetssituation, med tillräckliga mängder kontanter eller omedelbart säljbara tillgångar i alla relevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, och utan att detta leder till höga extra kostnader. Riskhanteringen styrs av limiter som fastställs av styrelsen, vilka fördelas vidare av Group Risk Committee. Limiterna sätts för koncernen och specifika legala enheter samt för exponeringar i vissa valutor.

Styrelsen har etablerat koncernövergripande processer för att hantera likviditetskraven på kort och lång sikt. Likviditeten hanteras centralt av Treasury Operations, med stöd av lokala treasuryfunktioner på koncernens viktigaste marknader. Riskkontroll mäter och rapporterar regelbundet utnyttjandet av limiterna och resultatet av stresstester till Group Risk Committee och till Risk and Capital Committee.

Mätning och kontroll av likviditetsrisk

Likviditetsrisk mäts via ett antal specialutformade verktyg eftersom ingen enskild metod kan fånga alla aspekter av denna risk. SEB:s metoder omfattar kortfristig pantsättningskapacitet, analys av framtida kassaflöden, scenarioanalys och olika nyckeltal i balansräkningen, kompletterat med Basel IIImått som beskrivs ovan.

Likviditetsgap mäts genom en beräkning av ackumulerade kassaflöden från koncernens tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen, i olika tidsfickor. I beräkningarna behöver man för vissa produkter, till exempel inlåningskonton och bolån, göra antaganden om löptid och om hur produktvolymerna uppträder över tid och vid förfall. Likviditetsreservens kvalitet analyseras för att kunna bedöma hur stor del av den som kan pantsättas och därmed erbjuda säkerställd finansiering i stressade situationer.

För tidshorisonter över ett år mäts en relation ("core gap") som visar i vilken utsträckning koncernen finansierar illikvida tillgångar med hjälp av stabil, långsiktig finansiering. De stabila skulderna (inklusive eget kapital) skall alltid vara mer än 90 procent av de illikvida tillgångarna. Genomsnittsnivån under året var 115 procent (108). Vid årets utgång var nivån 113 procent (117).

Stresstester genomförs regelbundet för att identifiera möjliga källor till likviditetspåfrestningar och för att säkerställa att aktuell exponering ligger inom fastställda gränser för likviditetsrisken. Testerna uppskattar likviditetsrisken under olika scenarier, med försvårad finansiering på grund av såväl koncernspecifika som allmänna omständigheter.

Kapitalhantering

Målet för koncernens kapitalhantering är att balansera aktieägarnas avkastningskrav mot de krav på finansiell stabilitet som ställs av SEB:s styrelse, myndigheter, investerare, affärsmotparter och andra marknadsaktörer såsom ratinginstitut.

Koncernens kapitalisering, kapitalallokering och utvärdering av avkastning skall vara riskbaserad och utgå från en bedömning av den samlade risknivån i verksamheten. Den skall också vara framåtblickande och stämma överens med lång- och kortfristiga affärsplaner, interna och externa krav såsom legala krav, den interna kapitalutvärderingsprocessen samt den makroekonomiska utvecklingen.

För att tillförsäkra att kapitalet används där det skapar bäst avkastning, har SEB en modell för intern kapitalallokering som används för mätning av risk och lönsamhet. Detta ramverk, som kallas för business equity, beräknar risk på liknande sätt som regelverkets modeller.

Kapitalåtgärder

SEB:s strategiska inriktning är att förstärka primärkapitalet och förbättra valutafördelningen så att kapitalbasen bättre matchar de riskvägda tillgångarna. Under 2012 emitterades ett förlagslån på ett nominellt belopp om 750 miljoner euro och ett förlagslån på 500 miljoner euro återköptes vilket netto höjde sekundärkapitalnivån. Vid slutet av året rapporterade koncernen en kärnprimärkapitalrelation på 15,1 procent (13,7) och en primärkapitalrelation på 17,5 procent (15,9), utan övergångsregler. Implementeringen av IAS 19 minskade kapitalet med 7,9 miljarder kronor. 2011 års finansiella rapportering räknades om, med undantag för kapitaltäckningsrapporterna, vilket gör att kapitalbasen 2011 är högre än 2012. Se not 47 och Pelare 3-rapporten (på engelska) på www.sebgroup.com.

Utdelning

Styrelsen och ledningen tog under 2012 ny ställning till Bankens finansiella mål och fastställde att utdelningen per aktie skall uppgå till 40 procent eller mer av vinsten per aktie.

Kapitalbas – sammanfattning
Mkr	2012	2011
Eget kapital	109 513	109 161
Avdrag för utdelning	-6 028	-3 836
Goodwill i den finansiella företagsgruppen	-4 147	-4 147
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	0	-108
Avdrag för verksamhet utanför den finansiella företagsgruppen	-4 515	-3 770
Övriga justeringar	-6 434	-4 204
Kärnprimärkapital	88 389	93 097
Primärkapitaltillskott	14 004	14 614
Primärkapital	102 393	107 711
Förlagslån i sekundärkapitalet	8 366	6 719
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	485	-108
Avdrag för investeringar i försäkringsföretag	-10 565	-10 541
Övriga justeringar	188	-336
Kapitalbas	100 867	103 445

Kapitalmål

SEB:s kapitalmål skall säkerställa att koncernens kapitalisering är tillräcklig för att möta riskerna i verksamheten, stödja den beslutade affärsstrategin, att kapitaltäckningsgraden överträffar både de interna och av myndigheten ställda minimikraven även i sämre konjunkturlägen och att kapitaliseringen motsvarar koncernens riskaptit. Målet för SEB:s kärnprimärkapitalrelation, enligt fullt implementerat Basel III regelverk, är

Kapitaltäckning

	2012	2011
Utan övergångsregler (Basel II)
Kärnprimärkapitalrelation	15,1%	13,7%
Primärkapitalrelation	17,5%	15,9%
Total kapitaltäckningsgrad	17,2%	15,2%
Kapitalbasen i relation till kapitalkravet	2,15	1,90
Med övergångsregler (Basel II)
Procentsats för golvregler	80%	80%
Kärnprimärkapitalrelation	10,1%	11,2%
Primärkapitalrelation	11,6%	13,0%
Total kapitaltäckningsgrad	11,5%	12,5%
Kapitalbasen i relation till kapitalkravet	1,43	1,56
Enligt tidigare regelverk (Basel I)
Kärnprimärkapitalrelation	8,1%	9,0%
Primärkapitalrelation	9,4%	10,4%
Total kapitaltäckningsgrad	9,2%	10,0%
Kapitalbasen i relation till kapitalkravet	1,16	1,25

Riskvägda tillgångar
Mkr	2012	2011
Kreditriskexponeringar enligt IRK
Institutsexponeringar	23 879	29 552
Företagsexponeringar	326 666	394 094
Positioner i värdepapperiseringar	5 177	6 515
Hushållsexponeringar / fastighetskrediter	42 896	45 241
Övriga hushållsexponeringar	9 365	9 460
Andra exponeringsklasser	1 461	1 651
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	409 444	486 513
Övriga riskvägda tillgångar
Kreditrisk enligt schablonmetod	68 125	77 485
Operationell risk enligt intern
mätningsmetod	40 219	42 267
Valutakursrisk	14 042	13 173
Risker i handelslagret	54 009	59 403
Totalt	585 839	678 841
Sammanställning
Kreditrisk	477 569	563 998
Operationell risk	40 219	42 267
Marknadsrisk	68 051	72 576
Totalt	585 839	678 841
Justering för golvregler
Tillägg under införandefasen av Basel II	293 398	148 774
Totalt rapporterat	879 237	827 615

Fördelning av låneportföljer på Basel II-metod

Andel av koncernens exponering, procent

13 procent. Enligt SEB:s uppfattning är den nuvarande starka kapitaliseringen tillräcklig för att möta framtida krav ställda av SEB:s styrelse, myndigheter och andra intressenter.

RWA-utveckling (riskvägda tillgångar)

Totalt RWA (risk-weighted assets) enligt Basel II (exklusive övergångsregler) minskade med 14 procent eller 93 miljarder kronor under året. De främsta faktorerna bakom förändringen är införandet av LGD-modeller för fastighetslån som inte är bolån och för sjöfartsrelaterad utlåning samt process- och valutaförändringar.

Inklusive inverkan av övergångsregler, ökade RWA till 879 miljarder kronor (828).

Nya kapitaltäckningsregler

Basel III-regelverket är på väg att införlivas i EU:s lagstiftning genom CRD IV-regelverket. På grund av förseningar i EU processen har införandet av regelverket, som var planerat till den 1 januari 2013 försenats. Därför har de svenska övergångs reglerna förlängts till slutet av 2013.

Under CRD IV-kraven skall kapitalbasen till största delen utgöras av eget kapital (kärnprimärkapital) och avdrag som krävs av myndigheterna kommer till största delen göras från detta kapital. Minimikravet för kärnprimärkapitalrelationen blir 4,5 procent. Ovanpå detta åläggs bankerna att hålla en

Riskklassmigration, RWA-effekt per kvartal

Företags- och bankexponeringar, Miljarder kronor

Riskvägda tillgångar, utveckling 2012

kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 procent, en kontracyklisk buffert som varierar mellan 0 och 2,5 procent och en buffert för banker som anses vara systemviktiga. Den kontracykliska bufferten och systemriskbufferten är fortfarande under diskussion. Banker som inte uppfyller dessa buffertkrav kommer att beläggas med begränsningar avseende exempelvis utdelning, aktieåterköp, bonusar etc.

Under CRD IV kommer de riskvägda tillgångarna huvudsakligen att påverkas av ett ytterligare kreditkapitalkrav (så kallat CVA) för OTC-derivat, nya krav vad gäller exponeringar mot centrala clearingmotparter, och högre riskvikter för exponeringar mot finansiella institutioner.

Dessutom föreslås ett bruttosoliditetskrav som inte är riskkänsligt (så kallad leverage ratio), på 3 procent, som är tänkt att komplettera de riskkänsliga kapitalkraven. Effekten av detta mått skall utvärderas under en observationsperiod för att därefter fastställa om den skall införas som ett bindande krav år 2018.

Under 2011 tillkännagav svenska tillsynsmyndigheter att de fyra svenska systemviktiga storbankerna åläggs ett kärnprimärkapitalkrav (enligt Basel III) på 10 procent från och med den 1 januari 2013 och på 12 procent från och med den 1 januari 2015. Detta förslag går längre än de generella kraven i CRD IV både vad gäller nivå och tidpunkt. EU-förhandlingarna blev dock försenade. Eftersom möjligheten för svenska myndigheter att genomföra de strängare kraven berodde på det slutliga utfallet av de pågående EU-förhandlingarna, fick även dessa skjutas upp, förmodligen till 1 januari 2014. Vidare avser Finansinspektionen att öka kapitalkravet för svenska bolån. Det ska ske genom en miniminivå för bolåneriskvikter på 15 procent samt ett kapitalkrav via Pelare 2, och skulle minska SEB:s kärnprimärkapitalrelation med cirka 400 baspunkter.

SEB:s beräknade kärnprimärkapitalkrav enligt Basel III uppgick per årsskiftet till 13.1 procent, med beaktande av de svenska myndigheterna föreslagna krav för 2013.

Införande av Basel II och Basel III

Internt används den avancerade IRK-metoden för kapitaltäckningsanalys och kapitalallokering. Det är ett långsiktigt mål att myndighetsrapportering och de interna måtten, som är mer riskkänsliga, skall stämma överens. SEB har arbetat för myndigheternas godkännande av den avancerade IRK-metoden i flera år och har fått det för runt 85 procent av kreditportföljen.

Bolagsstyrning inom SEB

Förmågan att upprätthålla förtroendet hos kunder, aktieägare och andra är av avgörande betydelse för SEB. En tydlig och eff ektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning är en betydelsefull faktor bland annat för att undvika risken för intressekonfl ikter.

"Under 2012 har ett av fl era viktiga fokusområden för styrelsen varit att hitta en lämplig balans mellan å ena sidan ökade kostnader för att upprätthålla fi nansiella buff ertar i enlighet med de nya regleringarna och å andra sidan

aff ärens lönsamhet och tillväxt. Styrelsen har också haft fokus på att säkerställa SEB:s långsiktiga uthållighet så att vi kan hjälpa våra kunder i såväl goda som dåliga tider och därmed skapa långsiktigt aktieägarvärde."

Marcus Wallenberg, styrelsens ordförande

Bolagsstyrning inom SEB

Inom SEB läggs stor vikt vid att skapa tydliga roller för befattningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgivning, corporate fi nanceverksamhet, kapitalförvaltning och försäkringsrörelse.

Det externa ramverket för bolagsstyrningen, vilket SEB följer, innefattar bland annat:

• aktiebolagslagen
• årsredovisningslagen
• regler från NASDAQ OMX Stockholm
• svensk kod för bolagsstyrning
• lagen om bank- och fi nansieringsrörelse

Det interna ramverket innefattar bland annat bolagsordningen som antas av bolagsstämman. Policies och instruktioner som klargör ansvarsfördelningen inom koncernen är viktiga verktyg för styrelsen och verkställande direktören i deras styrande och kontrollerande roll. Särskilt viktiga i detta sammanhang är:

• arbetsordningen för styrelsen
• instruktionerna för verkställande direktören och för koncernens aff ärsverksamhet
• koncernens kreditinstruktion och riskpolicy

SEB:s verksamhet styrs, kontrolleras och följs upp i enlighet med policies och instruktioner fastställda av styrelsen och verkställande direktören.

• instruktionen för hantering av frågor om intressekonflikter ● etikpolicyn
• instruktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
• ersättningspolicyn

SEB:s Uppförandekod beskriver och utvecklar SEB:s värderingar och principer för uppförande i affärsrelationer och ger vägledning så att verksamheten bedrivs enligt värderingarna. Policies och riktlinjer för hållbarhet, såsom policyn för Corporate Sustainability och de koncerngemensamma ställningstaganden och branschpolicies som täcker frågor inom miljö, samhälle och styrning, är också väsentliga i detta sammanhang. SEB:s Uppförandekod och detaljer om styrningen av hållbarhetsprocessen inom SEB finns på SEB:s webbplats www.sebgroup.com/se. Information om SEB:s hållbarhetsarbete finns på sid 14.

SEB:s bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bolagsstyrningskoden. Inga avvikelser från koden finns att redovisa för 2012. Bolagsstyrningsrapporten och mer information om bolagsstyrning inom SEB finns på SEB:s webbplats.

Aktieägare och bolagsstämma

SEB har närmare 280 000 aktieägare. Av dessa har cirka 175 000 innehav som är mindre än 500 aktier medan drygt 600 har innehav som är större än 100 000 aktier, motsvarande 85 procent av kapital och röster. SEB:s aktier ges ut i två serier, serie A med en röst per aktie och serie C med en tiondels röst per aktie. SEB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2012 framgår av tabellerna och graferna nedan.

Aktieägarnas inflytande utövas vid bolagsstämman som är Bankens högsta beslutande organ. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud.

Årsstämman 2012 hölls den 29 mars 2012. 836 personer, företrädande 1 231 aktieägare, alla styrelseledamöterna, verkställande ledningen och Bankens revisor var närvarande vid stämman. Protokollet från stämman finns tillgängligt på SEB:s

webbplats. De viktigaste besluten som fattades vid stämman var: ● utdelning med 1:75 kronor per aktie

• omval av samtliga elva styrelseledamöter

• omval av Marcus Wallenberg som styrelseordförande

• omval av PricewaterhouseCoopers som revisor

• beslut om procedur för utseende av valberedning och valberedningens arbete
• beslut om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av den verkställande ledningen

De största aktieägarna

		varav	Andel
31 december, 2012	Antal aktier	C-aktier	kapital, % röster, %
Investor AB	456 089 264 2 725 000		20,8	20,9
Trygg Stiftelsen	177 447 478		8,1	8,2
Alecta	135 540 000		6,2	6,2
Swedbank Robur
fonder	86 631 649		3,9	4
Norges Bank	57 046 951		2,6	2,6
Nordea fonder	46 051 601		2,1	2,1
SEB fonder	43 953 154		2,0	2
SHB fonder	33 457 943	23 680	1,5	1,5
Wallenberg-stiftelser	33 057 244 5 871 173		1,5	1,3
AMF Försäkring
& fonder	28 092 620		1,3	1,3
SHB	24 095 965		1,1	1,1
Första AP-fonden	22 903 527		1,0	1,1
Fjärde AP-fonden	22 894 451		1,0	1,1
Andra AP-fonden	18 149 825		0,8	0,8
Skandia Liv	17 796 495		0,8	0,8
Utländska aktieägare	531 062 397 1 611 582		24,2	24,4

Källa: Euroclear AB/SIS Ägarservice AB

Ägarstruktur

Andel av aktiekapitalet den 31 december 2012

Majoriteten av Bankens cirka 280 000 aktieägare är privatpersoner med små innehav. De tio största aktieägarna äger tillsammans 50 procent av kapital och röster.

Källa: Euroclear/SIS Ägarservice AB

Antal aktieägare

31 dec. Tusental

SEB-aktien är en av de fem mest spridda aktierna på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen.

• beslut om tre långfristiga aktieprogram
• beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om köp och försäljning av egna aktier för SEB:s värdepappersrörelse, för de långfristiga aktieprogrammen och för kapitaländamål

Vid stämman användes ett elektroniskt röstsystem med röstningsdosor vid omröstningarna.

Valberedningen

Enligt beslut av årsstämman ska valberedningen vara sammansatt av representanter för Bankens fyra största aktieägare och styrelsens ordförande. En av de oberoende styrelseledamöterna ska adjungeras till valberedningen. Sammansättningen av valberedningen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden, bland annat avseende ledamöternas oberoende. Valberedningen har tillgång till information om SEB:s verksamhet och finansiella och strategiska position lämnad av styrelsens ordförande och av den adjungerade ledamoten och granskar resultatet av den utvärdering som sker av dels styrelsen och dess arbete, dels ordföranden.

Valberedningens uppdrag är att arbeta fram förslag att föreläggas årsstämman för beslut i följande ärenden:

• förslag till ordförande vid årsstämman
• antal styrelseledamöter
• förslag till styrelseledamöter
• förslag till styrelseordförande
• styrelsearvoden fördelat på ledamöterna samt ersättning för kommittéarbete
• arvode för revisorn
• förslag till revisor
• i förekommande fall förslag till beslut om regler för valberedningen.

En viktig princip är att styrelsen ska ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för Banken. Det är därvid avgörande att styrelseledamöterna representerar den erfarenhet och det kunnande från den finansiella sektorn och andra sektorer samt har den internationella erfarenhet och det kontaktnät som krävs i Bankens nuvarande position och för den framtida inriktningen. Valberedningen för årsstämman 2012 bedömde i vilken grad styrelsen uppfyllde dessa krav.

Valberedning inför årsstämman 2013

Ledamot	Representant för	Röster, % 31 aug. 2012
Petra Hedengran, Ordförande Investor		20,9
William af Sandeberg	Trygg-Stiftelsen	8,2
Staffan Grefbäck	Alecta	6,5
Hans Wibom	Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	1,3
Marcus Wallenberg	SEB, Styrelsens ordförande
		36,9
Urban Jansson	Adjungerad, utsedd av styrelsen

Därvid diskuterades bland annat styrelsens storlek och sammansättning, vad avser till exempel branscherfarenhet, kompetens, oberoende och mångfald, liksom successionsfrågor för framtiden. Valberedningens uppfattning var att den vid 2012 års stämma föreslagna och valda styrelsen uppfyller kraven.

Valberedningen inför årsstämman 2013 utsågs under hösten 2012. En redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas vid årsstämman 2013. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter. Valberedningens förslag, med särskilt yttrande över förslaget till styrelse, finns på SEB:s webbplats.

Styrelsen

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år, till slutet av nästkommande årsstämma.

Styrelsen har sedan årsstämman 2012 bestått av elva ordinarie ledamöter, utan suppleanter, valda av årsstämman samt två ordinarie ledamöter och två suppleanter som arbetstagarrepresentanter. För att styrelsen ska vara beslutsför måste mer än hälften av ledamöterna vara närvarande. Den enda bolagsstämmovalda ledamoten som är anställd i Banken är den verkställande direktören. Valberedningen har gjort en samlad bedömning av styrelseledamöternas oberoende i förhållande till Banken och Bankens ledning samt i förhållande till aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna och funnit att sammansättningen av styrelsen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden vad avser styrelseledamöternas oberoende. Styrelsens sammansättning från och

Utvärdering av styrelsen, verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat inkluderar en enkät med därpå följande diskussioner i styrelsen. Genom processen utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat:

• hur styrelsens arbete ytterligare kan förbättras
• huruvida varje enskild styrelseledamot deltar aktivt i styrelsens och kommittéernas diskussioner
• huruvida styrelseledamöterna bidrar med autonoma omdömen
• om atmosfären på mötena underlättar öppna diskussioner

Resultatet av utvärderingen har presenterats för och diskuterats i styrelsen och i valberedningen. Utvärderingsprocessen och resultatet av denna leder bland annat till att styrelsearbetet kan förbättras ytterliggare och hjälper valberedningen att utvärdera bland annat storleken och sammansättningen av styrelsen.

Styrelsens ordförande utvärderar, formellt en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i den utvärdering av ordförandens arbete som leddes av Tuve Johannesson, en av SEB:s vice ordföranden i styrelsen.

Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och verkställande ledningens arbete varvid verkställande direktören eller annan ur verkställande ledningen inte deltar.

Styrelsearbetet under 2012

Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2012 hölls nio styrelsemöten. SEB:s roll i det makroekonomiska klimatet har diskuterats ur något perspektiv vid varje styrelsemöte. Andra väsentliga frågor som avhandlats under året är bland annat:

• Ǘ¡°¤ȤȢȣȣ
• Ǘ¡¤
• ǗÚÚȤȢȣȣ
• Ǘ¤ƿ och internrevisionen 2011
• ǗÚ¤¡Ú¡¡ direktören och övriga ledamöter av VL
• ǗÚ¤¡¤
• ǗƼƺƿ finansieringsfrågor
• Ǘƺ kreditkvalitet, kreditportföljens utveckling och likviditetssituation

med årsstämman 2012, liksom ledamöternas oberoende, framgår av tabell nedan och uppgifter om ledamöterna framgår av sidorna 60–61.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs i koncernen och har bland annat följande uppgifter:

• beslutar om verksamhetens art och inriktning (strategi) samt ramar och mål för detta,
• följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna,

• har ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att redovisningen, medelsförvaltningen (treasury) och de finansiella förhållandena i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifierade och definierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bolagsordningen

• Ǘ?ƿ¤

• Ǘ¡¡Ú
• Ǘ¤Ƌ¡¤ƺ besök vid SEB:s Malmö-kontor,
• Ǘ
• ǗÚ långsiktiga mål för verksamheten
• Ǘ¤¤
• ǗƋ¡ƺƌ
• Ǘ¡
• Ǘ¡¤
• Ǘ
• beslutar om större förvärv och avyttringar liksom andra större investeringar och
• utser och entledigar verkställande direktören, koncernens Chief Risk Officer (CRO), ledamöterna i verkställande ledningen och chefen för internrevision samt beslutar om ersättningen till dessa.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete.

Verkställande direktören deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder på grund av jäv föreligger såsom då verkställande direktörens arbete utvärderas. Andra medlemmar i ledningen deltar när så krävs för att tillhandahålla styrelsen information eller på anmodan från styrelsen eller verkställande direktören. SEB:s chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Styrelsens ersättning

SEB:s årsstämma 2012 fastställde ett sammanlagt arvode till styrelsens ledamöter om 8 480 000 kronor och beslutade om

Styrelsen

				Oberoende i förhållande till Risk and		Audit and	Remuneration	Totalt	Närvaro	Närvaro
Namn	Befattning	Vald	Banken	större aktieägare	Capital Committee	Compliance Committee	and HR Committee	arvode, kronor	styrelse möten	kommitté möten
Marcus Wallenberg	Ordförande	2002	Ja	Nej				2 250 000	9/9	25/25
Jacob Wallenberg	Vice ordförande	1997	Ja	Nej				540 000	9/9
Tuve Johannesson	Vice ordförande	1997	Ja	Ja				735 000	9/9	7/8
Johan H. Andresen	Ledamot	2011	Ja	Ja				450 000	8/9
Signhild Arnegård Hansen	Ledamot	2010	Ja	Ja				450 000	8/9
Urban Jansson	Ledamot	1996	Ja	Ja				960 000	8/9	14/14
Birgitta Kantola	Ledamot	2010	Ja	Ja				645 000	9/9	5/5
Tomas Nicolin	Ledamot	2009	Ja	Ja				837 500	9/9	8/8
Jesper Ovesen	Ledamot	2004	Ja	Ja				775 000	8/9	13/14
Carl Wilhelm Ros	Ledamot	1999	Ja	Ja				837 500	9/9	6/6
Annika Falkengren	Ledamot	2005	Nej	Ja				–	9/9	15/15
Magdalena Olofsson Ledamot*		20121)						–	7/7
Pernilla Påhlman	Ledamot*	20122)						–	9/9
Maria Lindblad	Suppleant*	2012						–	7/7
Håkan Westerberg	Suppleant*	2011						–	9/9

hur arvodet skulle fördelas mellan styrelsen och kommittéerna. Styrelsens ordförande och anställda i Banken uppbär inte något arvode för kommittéarbete. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden.

Efter förslag från SEB:s valberedning, har styrelsen fastställt en policy om att styrelsens ledamöter skall köpa och inneha ett visst antal aktier i SEB. Information om ersättningsprinciper, ersättning till VD och verkställande ledningen och om långfristiga aktieprogram finns på sid. 67.

Styrelsens kommittéer

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras men styrelsen har inrättat kommittéer för att handlägga vissa definierade frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. Inom styrelsen finns för närvarande tre kommittéer; Risk and Capital Committee (RCC), Audit and Compliance Committee (ACC) samt Remuneration and Human Resources Committee (RemCo). Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. Ledamöterna utses för ett år i taget. En viktig princip är att så många av styrelsens ledamöter som möjligt ska delta i kommittéarbetet, även som ordförande i kommittéerna. Styrelsens ordförande är ledamot i samtliga tre kommittéer men inte ordförande i någon. Varken verkställande direktören eller andra befattningshavare i Banken ingår i ACC eller i RemCo. Verkställande direktören är ledamot i RCC. Förutom arbetet i kommittéerna tillämpas ingen arbetsfördelning inom styrelsen.

Risk and Capital Committee

"Under mina år som ordförande för RCC har de finansiella marknaderna genomgått extrem oro och volatilitet. Samtidigt har regleringarna och tillsynskraven ökat – en process som fortfarande pågår. Under 2012 var en stor del av

RCC:s arbete fokuserat på de effekter som detta har på SEB. RCC är vidare djupt involverad i att definiera SEB:s riskstrategi." Urban Jansson (ordförande)

RCC har till uppgift att stödja styrelsen i dess arbete med att fastställa och granska att Banken är organiserad och leds på ett sådant sätt att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt att riskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler. RCC följer också kontinuerligt koncernens risk- och kapitalsituation.

RCC beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och övervakar riskhanteringssystem och den övergripande risktoleransen/aptiten och strategin, på kort såväl som lång sikt, liksom implementeringen av strategin. Kommittén bereder, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande och entledigande av koncernens Chief Risk Officer (CRO). Kommittén beslutar även i individuella kreditärenden av väsentlig betydelse eller av principiell karaktär. RCC höll femton möten under 2012.

Koncernfinanschefen har det övergripande ansvaret för information och presentation av de kapital- och finansieringsärenden som föredras för kommittén. Koncernens CRO har det övergripande ansvaret för information och presentation av risk- och kreditärenden. Riskorganisationen beskrivs mer utförligt på sid 64. och risk-, likviditets- och kapitalhanteringen på sid. 38.

Ledamöter i RCC

Urban Jansson (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Jesper Ovesen och Annika Falkengren.

RCC:s arbete under 2012:

• ǗÚƺÚƺ och strategier såsom riskpolicy och riskstrategi, kreditpolicy, kreditinstruktion, kapitalpolicy, likviditets- och pantsättningspolicy, trading- och investeringspolicy och instruktion för koncernens CRO
• ǗÚ¡ kreditpolicies och instruktioner som kompletterar koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion
• ǗÚ
• ǗÚÚƿ och likviditetsrisker
• ǗƋ¤¡ ningsprinciperna för förmånsbestämda pensioner
• Ǘ¡Ú¡Ú kreditprocessen inom koncernen
• ǗÚ¡
• Ǘ
• Ǘ¡Ú¡Úƿ och likviditetssituationen och kapitaltäckningsförhållanden i koncernen
• ǗƺÚƺ¡ kapitalmål och kapitalhanteringsfrågor såsom utdelningsnivå
• Ǘ¡ƌƺ generellt och av balansräkningen.

Audit and Compliance Committee

"Intern kontroll och regelefterlevnad är ytterst viktigt. ACC övervakar löpande eff ektiviteten i den interna kontrollen och den interna och externa revisionen liksom compliancearbetet i koncernen. För att säkerställa att den fi nan-

siella rapporteringen är korrekt och följer fastställd tidplan har ett fokusområde för ACC varit att följa implementeringen av en förbättrad process för intern kontroll över den fi nansiella rapporteringen."

Carl Wilhelm Ros (ordförande)

ACC stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra Bankens fi nansiella rapportering och den interna kontrollen över den fi nansiella rapporteringen. Vid behov bereder ACC också, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande och entledigande av chefen för internrevision. Kommittén håller fortlöpande kontakt med Bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen mellan den externa och interna revisionen. Kommittén följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den utvärderar också externrevisorernas arbete och oberoende.

Kommittén har vidare att ta ställning till verkställande direktörens förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Compliance.

ACC höll fem möten under 2012. De externa revisorerna deltog vid kommitténs samtliga möten och vid ett styrelsemöte under 2012. Föredragande i kommittén är de externa revisorerna, chefen för internrevision och chefen för Group Compliance. Verkställande direktören och ekonomi- och fi nansdirektören deltar regelbundet vid mötena. Rapporten om intern kontroll över den fi nansiella rapporteringen återfi nns på sid. 65.

Remuneration and Human Resources Committee

"Professionella och engagerade medarbetare är avgörande för SEB:s fortsatta framgång. Det är därför viktigt för RemCo att stödja styrelsen i ersättningsfrågor, successionsplanering och andra personalfrågor. Detta gör det

möjligt för SEB att rekrytera, behålla och belöna medarbetarna på ett sunt och konkurrenskraftigt sätt. RemCo övervakar och utvärderar också löpande ersättningsprinciper, strukturer och nivåer inom SEB."

Tomas Nicolin (ordförande)

RemCo bereder, för beslut av styrelsen, val av verkställande direktör och ledamöter i verkställande ledningen. Kommittén utvecklar, följer och utvärderar SEB:s incitamentsprogram och tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för ersättning till verkställande direktören och ledamöterna av verkställande ledningen. En oberoende granskningsrapport om överensstämmelsen mellan SEB:s ersättningssystem och ersättningspolicyn presenteras årligen för kommittén.

Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt övervakar, tillsammans med RCC, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inklusive utvecklingen i Bankens pensionsstiftelser. RemCo höll åtta möten under 2012.

Verkställande direktören är tillsammans med chefen för Group Human Resources föredragande i kommittén i ärenden där hinder på grund av jäv inte föreligger. Ersättningsrapporten återfi nns på sid 67.

Ledamöter i ACC

Carl Wilhelm Ros (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Birgitta Kantola.

ACC:s arbete under 2012:

• Ǘ¤ƿ rapporter
• ǗÚ
• ǗÚ¡
• ǗÚÚƌƿ teringen (se sid. 65)
• ǗÚ¡¡¤ externa revisorerna
• ǗƋ¡ för förmånsbestämda pensionsplaner
• ǗÚ¡¤ årsstämman
• Ǘ¡¤Úƺ koordinerad med planen för externrevisionen
• Ǘ¡¤Ú ǗÚ¡ÚƐ tillfällen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från Bankens ledning.

Ledamöter i RemCo

Tomas Nicolin (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Tuve Johannesson.

RemCo:s arbete under 2012

• ǗÚ¡ÚƺÚ styrelsen
• ǗÚƺÚ¡¡ƿ man, till riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och ledamöterna av verkställande ledningen (VL)
• Ǘ¤¡Ú godkännande av styrelsen och fastställande av årsstämman
• ǗÚƺÚƺ¡¡ direktören och ledamöterna av VL efter de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna
• ǗÚƺÚƺ¡Úƿ revision, CRO och chefen för Group Compliance enligt ersättningspolicyn antagen av styrelsen
• ǗƋ¤¤ ändringar i redovisningsprinciperna för förmånsbestämda pensionsplaner
• ǗÚ¡ƺÚ¡ och pensionsåtaganden
• Ǘ¤ÚÚÚƽ

Styrelse

MARCUS WALLENBERG TUVE JOHANNESSON JACOB WALLENBERG

Född 1956; B. Sc. (Foreign Service). Ordförande sedan 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Saab, Electrolux och LKAB. Ledamot i Astra-Zeneca, Stora Enso, Investor, Temasek Holding samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Bakgrund: Citibank i New York, Deutsche Bank i Tyskland, S G Warburg Co i London och Citicorp i Hongkong, SEB och Stora Feldmühle i Tyskland. Vice VD Investor och VD och koncernchef Investor.

Egna och närståendes aktieinnehav: 753 584 A-aktier och 720 C-aktier.

Född 1943; Civ.ek., MBA och Ekon. Dr. H.C.

Vice ordförande sedan 2007.

Andra uppdrag: Ordförande i Ecolean International A/S. Ledamot i Meda. Industriell rådgivare till EQT och J C Bamford Excavators Ltd.

Bakgrund: Tetra Pak i fl era ledande befattningar i Sydafrika, Australien och Sverige. Vice VD för Tetra Pak. Koncernchef för VME, sedermera Volvo Construction Equipment. VD för Volvo Car Corporation och Vice styrelseordförande i Volvo Car Corporation.

Egna och närståendes aktieinnehav: 204 000 A-aktier.

Född 1956; Civ.ek. och MBA. Vice ordförande sedan 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Investor. Vice ordförande i SAS och Ericsson. Ledamot i ABB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, the Coca-Cola Company och Handelshögskolan i Stockholm.

Bakgrund: Olika befattningar inom SEB. VD och koncernchef för SEB. Vice VD i Investor. Ordförande i SEB. Vice ordförande i Atlas Copco AB och Electrolux AB. Ledamot i Stora AB.

Egna och närståendes aktieinnehav: 430 839 A-aktier och 136 C-aktier.

JOHAN H. ANDRESEN

Född 1961; B.A. (Government and Policy Studies) och MBA.

Andra uppdrag: Ägare till och ordförande i Ferd. Ledamot i SWIX, Junior Achievement Young Enterprise (JA-YE) Europe, JA-YE Norway, NMI– Norwegian Microfi nance Initiative, Corporate Assembly i Orkla ASA och Corporate Partners Advisory Board vid BI Norwegian School of Management.

Bakgrund: International Paper Co. Partner och ägare i Ferd. Koncernchef i Ferd.

Egna och närståendes aktieinnehav: 100 000 A-aktier.

SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN URBAN JANSSON BIRGITTA KANTOLA TOMAS NICOLIN

Född 1960; Fil.kand. och journalistutbildning.

Andra uppdrag: Ordförande i SLC-Group AB, Svenska LantChips, Utah Chips Corporation och SFN/Timbro. Vice ordförande i Svensk-Amerikanska Handelskammaren( SACC), USA. Ledamot i Loomis, Universitetsstyrelsen vid Lunds Universtitet, SACC i New York, Exportrådet, ESBRI, Kung Carl XVI Gustafs Stiftelse för Ungt Ledarskap, Magnora AB och Dagens Industri AB.

Bakgrund: VD i det familjeägda bolaget Svenska LantChips. Ordförande i Svenskt Näringsliv. Vice ordförande i Business Europe. Ledamot i Innventia, IFL vid Handelshögskolan och Institutet för Näringslivsforskning.

Egna och närståendes aktieinnehav: 2 578 A-aktier.

Född 1945; Högre bankutbildning (SEB).

Andra uppdrag: Ordförande i EAB, HMS Networks och Svedbergs i Dalstorp. Ledamot i Clas Ohlson, Lindéngruppen och Höganäs.

Bakgrund: SEB i fl era ledande befattningar. VD och koncernchef i HNJ Intressenter (tidigare ett dotterbolag till Incentive-koncernen). Vice VD i Incentive-koncernen. VD och koncernchef för AB Ratos. Flera styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 56 840 A-aktier.

Född 1948; Jur.kand. och Econ. Dr. H.C.

Andra uppdrag: Ledamot i StoraEnso och Nobina.

Bakgrund: Bred erfarenhet av bankoch fi nanssektorn, bland annat från Nordiska Investeringsbanken (vice VD och fi nanschef). Finanschef och medlem av ledningsgruppen i International Finance Corporation, Washington D.C. Vice VD i Ålandsbanken, (Finland).

Egna och närståendes aktieinnehav: 22 000 A-aktier.

Född 1954; Civ.ek. och M.Sc. (Management).

Andra uppdrag: Ledamot i Nordstjernan, Nobelstiftelsen, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, Centrum för Rättvisa, Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning, Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning och SFN/ Timbro. Medlem i Advisory Board för Handelshögskolan i Stockholm och Investeringskommittén för NIAM:s fastighetsfond.

Bakgrund: Bred erfarenhet av fi nanssektorn, bland annat som VD i Alecta, Tredje AP-fonden och E. Öhman J:or Fondkommission samt från en ledande befattning inom Handelsbanken. Flera styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 66 000 A-aktier.

Född 1957; Civ.ek. och MBA.

Andra uppdrag: Ordförande i Nokia Siemens Networks BV. Ledamot i Orkla ASA.

Bakgrund: Price Waterhouse. Vice VD och så småningom koncernchef i Baltica Bank A/S. Vice VD och fi nanschef i Novo Nordisk A/S. Finansdirektör i Danske Bank A/S och LEGO Holding A/S. VD för Kirkbi koncernen och Finansdirektör i TDC A/S.

Egna och närståendes aktieinnehav: 10 000 A-aktier.

JESPER OVESEN CARL WILHELM ROS

Född 1941; Fil. pol. mag. Andra uppdrag: Ledamot i Camfi l och INGKA (Ikea) Holding.

Bakgrund: Astra, Alfa Laval som ekonomidirektör. Förste vice VD Ericsson. Flera styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 18 816 A-aktier och 38 C-aktier.

ANNIKA FALKENGREN

Född 1962; Civ.ek.

Verkställande direktör och koncernchef från 2005.

Andra uppdrag: Vice ordförande i Svenska Bankföreningen. Ledamot i Securitas. Medlem av förvaltningsstyrelsen i Volkswagen AG och Munich RE.

Bakgrund: Flera befattningar inom SEB Merchant Banking. Global chef för trading och chef för Merchant Banking. Chef för division Corporate & Institutions och vice VD. Ställföreträdande koncernchef.

Egna och närståendes aktieinnehav: 393 541 A-aktier, 272 479 perfor-

mance shares och 121 559 conditional share rights.

MAGDALENA OLOFSSON PERNILLA PÅHLMAN MARIA LINDBLAD HÅKAN WESTERBERG

Född 1953; Studier i ekonomi och redovisning.

Andra uppdrag: Ordförande i Finansförbundet i SEB. Ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Stockholm & Öst i SEB. Ordförande SEB:s Europeiska Företagsråd (EWC). Ledamot i styrelsen för Finansförbundet Sverige.

Bakgrund: Anställd i SEB i ett antal olika befattningar. Suppleant i SEB:s bolagsstyrelse. Ledamot i styrelsen för Finans- och Försäkringsbranschens A-kassa. Ledamot i SEB BoLåns styrelse.

Egna och närståendes aktieinnehav: 0.

Född 1958; Universitetsutbildad i hälso- och arbetsmiljö.

Andra uppdrag: Vice ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Vice ordförande i klubb Stockholm och Öst. Huvudskyddsombud på koncernnivå Sverige.

Bakgrund: Inom SEB arbetat inom kontorsrörelsen med rådgivning för både privatpersoner och företag samt Internet support för privatpersoner och företag. Flera fackliga uppdrag, bl a Huvudskyddombud på koncernnivå. Vice ordförande i Finansförbundet i SEB:s lokala klubb Stockholm och Öst. Andre vice ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb.

Egna och närståendes aktieinnehav: 609 A-aktier och 9 C-aktier.

Född 1953; Civ.ek. Handelshögskolan i Katowice, Polen.

Andra uppdrag: Andre vice ordförande i Finansförbundets SEB koncernklubb och ordförande Klubb Stockholm City.

Bakgrund: Anställd i SEB (Finans-Skandic) och sedan i division Merchant Banking. Fackliga uppdrag sedan 2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 4 462 A-aktier

Kontakta styrelsen:

Skandinaviska Enskilda Banken AB, Styrelsesekretariatet Group Legal, KA2 , SE-106 40 Stockholm boardsecretariat@seb.se

Född 1968; Engineering logistics.

Andra uppdrag: Ordförande i Akademikerföreningen i SEB och i Akademikerföreningen, Region Stockholm, i SEB. Styrelseledamot SEB Kort Bank AB.

Bakgrund: Sales manager vid Trygg Hansa inom sakförsäkringsområdet. SEB i olika befattningar inom system management och IT utveckling. Idag System Management Advisor. Facklig representant med början 2001.

Egna och närståendes aktieinnehav: 1 842 A-aktier

Verkställande ledning

Född 1962; anställd i SEB 1987; Civ. ek. Verkställande direktör och koncernchef sedan 2005.

Andra uppdrag: Vice ordförande i Svenska Bankföreningen. Ledamot i Securitas. Medlem av förvaltningsstyrelsen i Volkswagen AG och Munich RE.

Bakgrund: Flera befattningar inom SEB Merchant Banking. Global chef för trading och chef för Merchant Banking. Chef för division Corporate & Institutions och vice VD. Ställföreträdande koncernchef.

Egna och närståendes aktieinnehav: 393 541 A-aktier, 272 479 performance shares och 121 559 conditional share rights.

ANNIKA FALKENGREN JOHAN ANDERSSON JAN ERIK BACK

Född 1957; anställd i SEB 1980; Civ.ek. Chief Risk Offi cer sedan 2010. Chef för risk- och kreditfunktionen sedan 2004.

Bakgrund: Olika befattningar inom Stora företag & Institutioner. Verksam inom den centrala kreditfunktionen. Ställföreträdande koncernkreditchef.

Egna och närståendes aktieinnehav: 54 811 A-aktier, 22 C-aktier och 32 894 performance shares.

Född 1961; anställd i SEB 2008; Civ. ek. Vice VD, Ekonomi- och fi nansdirektör sedan 2008.

Bakgrund: Svenska Handelsbanken. Ekonomi- och fi nansdirektör på Försäkringsbolaget Skandia. Förste vice VD och fi nansdirektör på Vattenfall.

Egna och närståendes aktieinnehav: 39 121 A-aktier , 136 241 performance shares och 60 779 conditional share rights.

Född 1956; anställd i SEB 1993; Civ. ek. Vice VD, chef för division Stora Företag & Institutioner (Merchant Banking) sedan 2005.

Bakgrund: Bank of Nova Scotia. Befattningar inom SEB, Stora Företag & Institutioner såsom Chef för Project & Structured Finance, Chef för Corporate Clients och senare Ställföreträdande divisionschef.

Egna och närståendes aktieinnehav: 53 632 A-aktier , 169 136 performance shares och 72 935 conditional share rights.

MAGNUS CARLSSON VIVEKA HIRDMAN-RYRBERG MARTIN JOHANSSON

Född 1963; anställd i SEB 1990; Civ.ek. och Ekon. lic. i nationalekonomi.

Informationsdirektör sedan 2009.

Bakgrund: Coopers & Lybrand. Olika befattningar inom SEB såsom Fondförvaltare, Privatekonom, Chef för Produkter inom Livverksamheten, Pressoch informationschef för SEB och Chef för VD-kansliet.

Egna och närståendes aktieinnehav: 20 171 A-aktier, 39 734 performance shares och 21 880 conditional share rights.

Född 1962; anställd i SEB 2005; Civ.ek. Chef för Aff ärsstöd sedan 2011.

Bakgrund: Citigroup i Sverige och i olika befattningar runt om i världen. Chef för Client Relationship Management inom SEB:s division Stora Företag & Institutioner. Chef för division Baltikum.

Egna och närståendes aktieinnehav: 50 843 A-aktier, 87 594 performance shares och 48 623 conditional share rights.

Född 1959; anställd i SEB 1984; Högre bankutbildning.

Chef för division Kapitalförvaltning sedan 2010.

Bakgrund: Götabanken. Olika befattningar inom SEB:s division Stora Företag & Institutioner. Olika ledande befattningar inom SEB Private Banking. Global chef för Trading & Capital Markets inom Stora Företag & Institutioner.

Egna och närståendes aktieinnehav: 55 798 A-aktier, 14 094 deferral rights och 48 623 conditional share rights.

ULF PETERSON

Född 1961; anställd i SEB 1987; Jur. kand.

Chef för Group Human Resources sedan 2010.

Bakgrund: Olika befattningar inom SEB:s division Kontorsrörelsen, såsom Kontorschef, Kreditchef, Biträdande Regionalchef, Aff ärsområdeschef för Produkter, Processer, Aff ärsstöd och IT, Global Chef för Private Banking, Ekonomi- och personalchef.

Egna och närståendes aktieinnehav: 20 030 A-aktier, 69 340 performance shares och 30 389 conditional share rights.

ANDERS JOHNSSON MATS TORSTENDAHL

Född 1961; anställd i SEB 2009; Civ.ing. Vice VD, Chef för division Kontorsrörelsen sedan 2009.

Bakgrund: ABB, Östgöta Enskilda Bank. Olika befattningar inom Danske Bank, såsom Förste Vice VD och Chef för Danske Bank i Sverige.

Egna och närståendes aktieinnehav: 36 975 A-aktier, 136 241 performance shares och 60 779 conditional share rights.

Adjungerade ledamöter

PETER HØLTERMAND WILLIAM PAUS DAVID TEARE

Född 1963; anställd i SEB sedan 1997; Civ. ek.

Landchef för SEB Danmark sedan 2002.

Bakgrund: SDS. Alfred Berg. SEB Stora Företag & Institutioner, Trading & Capital Markets. Global Chef för Obligationshandel och Swaps , Global Chef för Capital Markets och chef för Stora Företag & Institutioner i Danmark.

Egna och närståendes aktieinnehav: 87 005 A-aktier och 10 666 deferral rights.

Född 1967; anställd i SEB 1992; Civ.ek. Landchef för SEB Norge sedan 2010.

Bakgrund: Olika befattningar inom

SEB Trading & Capital Markets. Chef för Stora Företag & Insitutioner i Tyskland och Chef för Stora Företag & Institutioner och Kapitalförvaltning i Norge.

Egna och närståendes aktieinnehav: 105 185 A-aktier och 14 112 deferral rights.

Född 1963; anställd i SEB 2006; B. Comm.

Chef för division Baltikum sedan 2011. Bakgrund: Citibank. Morgan Stanley. Client Relationship Management inom

Stora Företag & Institutioner. Egna och närståendes aktieinnehav: 94 904 A-aktier, 2 921 performance shares, 8 104 deferral rights och 29 174 conditional share rights.

Verkställande direktören/koncernchefen

Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens/koncernchefens arbete och roll.

Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer samt fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en särskild VD-rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen.

Verkställande direktören utser divisionscheferna, chefen för Affärsstöd och cheferna för olika staber och supportfunktioner som rapporterar direkt till VD.

Verkställande direktören har tre olika kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten; VL, ALCO, se sid. 65, och GRC, se sid. 65. För att bäst tillvarata hela koncernens intresse samråder verkställande direktören med VL i frågor av större eller principiell betydelse. VL diskuterar bland annat frågor som är av intresse för flera divisioner, strategifrågor, affärsplaner, finansiella prognoser och rapporter. Under 2012 hölls tretton sammanträden med VL. Fler uppgifter om den verkställande direktören och VL finns på sid. 62–63.

Divisioner, affärsområden och affärsenheter

Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, ska styras och vara organiserade.

SEB:s verksamhet är organiserad i fem divisioner. Divisionernas verksamhet är uppdelad i affärsområden, vilka i sin tur är uppdelade i affärsenheter. Divisionschefen är övergripande ansvarig för divisionens verksamhet och utser, efter verkställande direktörens hörande, chefer för affärsområdena inom divisionen och de dotterbolag som divisionen ansvarar för.

En landansvarig chef utses i respektive land där SEB bedriver verksamhet. Den landansvarige koordinerar koncernens verksamheter lokalt och rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av VL.

Affärsstöd och andra staber

Affärsstöd är en divisionsövergripande funktion inrättad för att öka skalfördelarna inom processer och IT. Affärsstöd omfattar bland annat transaktionsprocesser, utveckling, underhåll och drift av IT-system samt hantering av SEB:s ITstrategi och portföljhantering. Affärstöd omfattar också SEB Way – ett koncerngemensamt program för kontinuerlig förbättring. En särskild kommitté har inrättats av verkställande

direktören som forum för den löpande hanteringen av SEB:s ITproduktutvecklingsportfölj och beslut i IT-relaterade ärenden. För vidare information om Affärsstöd se sid 36.

SEB:s koncernstabsfunktioner har globalt ansvar och hanterar koncernövergripande instruktioner, policies och processer.

Riskorganisation

Det yttersta ansvaret för koncernens riskorganisation och att verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos styrelsen. RCC stödjer styrelsen i detta arbete. Styrelsen och RCC får minst en gång per kvartal en rapport över utvecklingen av koncernens exponering avseende risker.

Verkställande direktören har det övergripande ansvaret för att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören skall säkerställa att SEB:s organisation och arbetssätt är ändamålsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med externa och interna regler. Verkställande direktören har ett särskilt ansvar för att presentera väsentlig information gällande koncernens risker till styrelsen, inklusive information om utnyttjande av limiter.

Det primära ansvaret för att säkerställa att styrelsens avsikter gällande riskhantering och riskkontroll tillämpas inom

koncernen ligger på Asset and Liability Committee (ALCO) och Group Risk Committee (GRC).

ALCO, med verkställande direktören som ordförande och koncernfi nanschefen som vice ordförande, är ett koncernövergripande beslutande, övervakande och rådgivande organ som bland annat hanterar:

• fi nansiell stabilitet
• förhållandet mellan risk och kapital
• strategiska kapital- och likviditetsfrågor
• strukturella frågor och frågor om utvecklingen av Bankens balansräkning och aff ärsvolymer
• fi nansieringsfrågor som involverar helägda dotterbolag

ALCO höll tretton sammanträden under 2012.

För att stärka ledningens översyn gällande risker, breddades under 2012 den tidigare Group Credit Committee till en

koncerngemensam, beslutsfattande, Group Risk Committee. GRC hanterar alla risktyper på VD-nivå, för att möjliggöra att portföljer, produkter och kunder kan utvärderas från ett allsidigt riskperspektiv. GRC har styrelsens mandat att fatta alla kreditbeslut, med undantag för några få ärenden som är förbehållna RCC. GRC har även till uppgift att:

• säkerställa att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt att riskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler
• stödja verkställande direktören i arbetet att säkerställa att beslut angående koncernens långfristiga riskaptit/ambition följs i aff ärsverksamheten
• säkerställa att styrelsens riktlinjer för riskhantering och riskkontroll genomförs och att erforderliga regler och policies för risktagande i koncernen upprätthålls och genomförs.

Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen

Tillförlitlighet i den fi nansiella rapporteringen är av yttersta vikt för SEB. Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen (IKFR) är den process som syftar till att säkerställa tillförlitligheten. Processen för IKFR utförs i en årlig cykel som beskrivs nedan. Den baseras på det ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO), och är byggd på fem internkontrollkomponenter: Kontrollmiljö, Riskanalys, Kontrollaktiviteter, Informations- och kommunikationsvägar samt Övervakning.

¹ Genomföra riskanalys och identifi era fokusområden Årliga riskanalyser utförs på grupp- samt legal enhetsnivå, för att identifi era och skapa en förståelse för de större riskerna i den fi nansiella rapporteringsprocessen, både vad gäller väsentlighet och komplexitet. Resultatet sammanfattas i en rapport till ACC. Den beskriver utvalda fokusområden samt vilka legala enheter, processer och system som skall omfattas av IKFR-processen under det kommande året.

² Utvärdera utformningen av förväntade kontroller

IKFR-struktur för SEB som består av en koncernövergripande process samt IT- kontroller har defi nierats. Exempel på dessa kontroller är validering av värderingen av fi nansiella instrument och kreditexponeringar, avstämningar samt kontroll av systembehörigheter. Varje år utvärderas kontrollstrukturen för att säkerställa att den motverkar riskerna som identifi erats i den fi nansiella rapporteringsprocessen. Det görs i workshops med representanter från aff ärsverksamheten och ekonomifunktionen, som tillsammans har den process-, system- och redovisningsexpertis som krävs. Kontrollstrukturen kommuniceras löpande till berörda parter för att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning.

3 Planera övervaknings- och revisionsaktiviteter

En plan för övervakningen av kontroller det kommande året baserat på riskanalyser, identifi erade fokusområden samt förväntade kontroller sammanställs. Planen klargör vem som ansvarar för övervakningen av respektive kontroll inom varje legal enhet, vilken typ av övervakning som skall ske samt hur resultatet skall rapporteras. Planen för övervakning koordineras med planeringen för intern- och externrevision för att säkerställa att IKFR-övervakningen är strukturerad och fullständig.

⁴ Övervaka och utvärdera kontrollerna

Kontrollerna övervakas och utvärderas löpande för att bedöma kontrollstatus. Det kan till exempel vara en utvärdering av att en viss avdelnings kontroller uppfyller de kriterier som fastställts på gruppnivå. Det kan också vara interna kontrollchecklistor eller rapportering av defi nierade riskindikatorer. IT- och kontrollmiljön övervakas både enligt plan och i samband med att nya produkter eller system ska införas. Övervakningen säkerställer att svagheter i IKFR-processen identifi eras så att kompenserande kontroller och förbättringsåtgärder kan vidtas, allt i syfte att hantera risken för väsentliga felaktigheter i den fi nansiella rapporteringen.

⁵ Rapportera risknivån för IKFR

Resultatet från övervakningen analyseras för att bedöma risken för felaktigheter i den fi nansiella rapporteringen. Detta summeras i en rapport till koncernfi nanschefen i samband med de externa kvartalsrapporterna samt i en årlig rapportering till ACC. Rapporten beskriver risknivån samt bedömning av identifi erade brister och hur väl dessa täcks av kompenserande kontroller. Denna koncerngemensamma rapportering av riskerna i IKFR bidrar till transparensen inom organisationen och möjliggör att förbättringsåtgärderna kan prioriteras.

Utöver denna process utför internrevision en oberoende granskning av IKFR i enlighet med den plan som fastställs av ACC. Resultatet av internrevisionens granskning, de åtgärder som vidtas och deras status rapporteras löpande till ACC.

Verkställande direktören är ordförande i GRC med koncernens Chief Risk Officer (CRO) som vice ordförande. GRC höll 59 sammanträden under 2012.

Koncernriskorganisationen, ledd av CRO, har ansvaret för att identifiera, mäta och kontrollera SEB:s risker. Arbetet är uppdelat på tre olika funktioner eller arbetsströmmar som rapporterar till CRO; Risk Control, Group Risk Center och Group Credits.

CRO utses av styrelsen och rapporterar till verkställande direktören. CRO håller regelbundet styrelsen, RCC, VL, ALCO och GRC uppdaterade om riskfrågor. CRO har ett globalt funktionellt ansvar och är oberoende från affärsverksamheten. CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen.

Risk Control utvärderar, mäter och följer upp koncernens risker, i första hand marknadsrisker, likviditetsrisker, operationella risker, kreditrisker och försäkringsrisker mot fastställda limiter och i enlighet med allmän praxis för riskhantering inom organisationen.

Group Risk Center fokuserar på insamlande och analys av konsoliderad riskdata avseende olika typer av risk och avseende koncernens kreditportföljer, utveckling av modeller för riskvägning enligt Basel II liksom allmänna frågor om riskstyrning och riskhantering.

Group Credits ansvarar för ledning och styrning av kreditprövningsprocessen samt för viktiga individuella kreditbeslut. Funktionen ansvarar även för analys och uppföljning av kreditportföljens sammansättning och för efterlevande av policies fastställda av RCC och styrelsen. Verksamheten är reglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion. Koncernkreditchefen utses av verkställande direktören, efter förslag från CRO, och rapporterar till CRO. Styrelsen och RCC får minst en gång per kvartal information om sammansättningen av kreditportföljen, inklusive stora exponeringar och kreditförluster. Kreditorganisationen är oberoende från de affärsdrivande enheterna och hanterar enbart kreditfrågor. Ordföranden i divisionernas kreditkommittéer har vetorätt i kreditbeslut. Beslut som innebär ett materiellt undantag från kreditregelverket hänskjuts till en högre nivå i beslutshierarkin. För vidare information om risk-, likviditets- och kapitalhanteringen se sid. 38.

Internrevision och compliance

Ledningsgrupper på alla nivåer inom divisionerna, affärsstödsfunktioner och Group Credits representerar första försvarslinjen avseende risker i organisationen. Koncernens riskorganisation och compliancefunktion utgör den andra försvarslinjen. Internrevision är den tredje försvarslinjen.

Koncernens internrevision är en oberoende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Internrevision ansvarar huvudsakligen för att tillhandahålla styrelsen och verkställande direktören tillförlitlig och objektiv utvärdering av riskhantering samt kontroll- och styrningsprocesser i syfte att minska förekomsten av risker och förbättra kontrollstrukturen inom koncernen. Chefen för internrevision utses av styrelsen och rapporterar till styrelsen genom ACC och informerar även verkställande direktören och VL regelbundet om internrevisionsärenden. ACC fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete.

Koncernens compliancefunktion är oberoende från affärsverksamheten samtidigt som den är en stödfunktion för verksamheten. Den är skild från koncernens juristfunktioner. Compliance skall arbeta proaktivt för compliancekvalitet i koncernen genom information, råd, kontroll och uppföljning inom alla complianceområden och därigenom stödja affärsverksamheten och ledningen. Speciella ansvarsområden är:

• skyddet för kunderna
• uppträdande på marknaden
• åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism
• regelefterlevnad och kontroll

Chefen för Group Compliance utses av verkställande direktören efter godkännande av ACC och rapporterar löpande till verkställande direktören och VL och informerar även ACC om compliancefrågor. Som ett resultat av analyser av koncernens compliancerisker fastställer verkställande direktören, efter godkännande från ACC, en årlig complianceplan.

Styrelsen har fastställt instruktioner för koncernens internrevision och compliancefunktion.

Information om revisor

Banken ska enligt bolagsordningen ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses.

PricewaterhouseCoopers AB har varit Bankens revisor sedan 2000 och omvaldes 2012 för tiden till och med årsstämman 2013. Huvudansvarig har från och med årsstämman 2012 varit Peter Nyllinge, auktoriserad revisor. Medpåskrivande revisor har varit auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson. Peter Nyllinge har erfarenhet från revisionsuppdrag i ett antal större svenska företag. De arvoden som revisorerna fakturerat för revisionen av Bankens bokslut för räkenskapsåren 2011 och 2012 och för övriga uppdrag som fakturerats under denna tid framgår av tabellen.

REVISOR Av bolagsstämman vald revisor PricewaterhouseCoopers

PETER NYLLINGE

Född 1966; Revisor i SEB och huvudansvarig sedan 2012. Auktoriserad revisor.

Arvoden till revisorer

Mkr	2012	2011
Revisionsuppdraget	29	29
Revisionsnära rådgivning	18	21
Skatterådgivning	16	11
Övriga tjänster	40	24
Summa	103	85

Ytterligare arvoden och kostnadsersättningar avseende den avvecklade tyska kontorsverksamheten upppgår till 38 Mkr (119). Se även not 10.

Rapport om ersättningar

Ersättningsstrategi

SEB:s ersättningssystem har som mål att attrahera, behålla och motivera medarbetare med rätt kompetens, vilka därmed bidrar till Bankens långsiktiga framgång. Ersättningen ska uppmuntra goda prestationer, sunda beteenden och risktaganden som ligger i linje med förväntningarna från kunder och aktieägare. Ersättningen baseras på erfarenhet och prestation, och främjar ett långsiktigt engagemang för att skapa värde.

Ersättningsstruktur

SEB:s ersättningsstruktur består av komponenterna fast lön, långsiktig aktiebaserad ersättning samt pensioner och andra förmåner. Komponenterna används för att uppnå en total ersättning. De flesta anställda i SEB deltar också i kollektiva vinstdelningsprogram som baseras på koncernens resultat.

Den fasta lön som SEB erbjuder skall vara konkurrenskraftig och avspegla medarbetarens kompetens och erfarenhet. Den skall också ligga i paritet med jämförbara branscher i respektive geografisk marknad där Banken är verksam.

SEB har minskat andelen medarbetare som är berättigade till individuell kontantbaserad rörlig ersättning. Minskningen återspeglar den förändring som sker på marknaden och det skifte som sker från rörlig till fast ersättning. Kontantbaserad rörlig ersättning används endast där det är marknadspraxis, till exempel inom investment banking. Under 2012 motsvarade den kontantbaserade rörliga ersättningen 7 procent av SEB:s totala personalkostnader (10).

Inom SEB är den kontantbaserade rörliga ersättningen baserad på riskjusterat resultat och prestation för den enskilde medarbetaren, för respektive grupp eller affärsenhet och för koncernen som helhet. SEB har en väletablerad modell för beräkning och intern allokering av kapital. Det riskjusterade resultatet är baserat på denna modell.

Långsiktig aktiebaserad ersättning är ett sätt att attrahera och behålla personal med nyckelkompetens. Det skapar också ett långsiktigt engagemang för SEB och ett incitament för de anställda att bli aktieägare i SEB. De aktiebaserade programmen ger utrymme för riskjustering för såväl nuvarande som framtida risker och slutligt utfall kan därför i efterhand minskas delvis eller helt i enlighet med Finansinspektionens regler.

Långsiktiga aktieprogram 2012

Årsstämman 2012 beslutade om tre olika program för 2012:

● Ett fyraårigt aktiesparprogram för alla medarbetare i utvalda länder

• Ett sjuårigt aktiematchningsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner
• Ett tioårigt aktieprogram för verkställande ledningen och andra utvalda seniora ledningspersoner

Aktiesparprogram

Aktiesparprogrammet erbjuds alla medarbetare i utvalda länder och syftar till att stärka det långsiktiga engagemanget i SEB. Programmet löper på fyra år. Medarbetarna erbjuds att till gällande marknadspris spara i SEB:s A-aktier för högst 5 procent av den fasta bruttolönen under ett år. Förutsatt att deltagaren behåller aktierna under tre år och är fortsatt anställd under perioden erhålls motsvarande antal A-aktier av SEB. 43 procent av medarbetarna deltar i ett eller flera av de aktiesparprogram som erbjudits mellan 2009 och 2012.

Aktiematchningsprogram

Aktiematchningsprogrammet är ett sjuårigt incitamentsprogram baserat på förutbestämda prestationskrav. Omkring 400 särskilt utvalda ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner erbjuds att delta. Deltagandet kräver en egen investering i SEB:s A-aktier. Efter tre år finns möjlighet att erhålla aktierätter och prestationsbaserade aktierätter.

Det individuella investeringsbeloppet är förutbestämt och begränsat. För varje aktie som behålls i tre år erhålls en aktierätt och högst tre prestationsbaserade aktierätter. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. En förutsättning är att deltagaren är kvar inom SEB under prestationsperioden. Programmet har ett tak. Prestationskraven baseras på SEB-aktiens totalavkastning i förhållande till bankens konkurrenter och till den riskfria räntan. Tilldelningen är maximerad till fullt utfall under de båda prestationskraven och en dubblering av aktiekursen. Deltagare i 2012 års aktiematchningsprogram deltar inte i årets övriga aktiebaserade program.

Aktieprogram

Aktieprogrammet är ett tioårigt incitamentsprogram riktat till verkställande ledningen och andra utvalda seniora ledningspersoner, totalt cirka 100 personer. Baserat på förutbestämda mål på koncern- och individnivå tilldelas ett individuellt

Rörlig ersättning

Kontantbaserad rörlig ersättning i relation till den totala personalkostnaden (inkl. sociala avgifter), procent

Ersättningar inom SEB 2012

Tusental kronor
		Rörlig Kostnad för lång kontant fristiga aktiebase
	Fast lön	ersättning	rade program	Förmåner	Total	Pensioner
VD och koncernchef Annika Falkengren	8 000		4 491	1 239	13 730	7 471
Övriga ordinarie ledamöter av
verkställande ledningen	34 160		13 697	1 714	49 571	17 630
Total	42 160		18 188	2 953	63 301	25 101
SEB exklusive verkställande ledningen	8 292 586	883 945	299 258	98 495	9 574 284	1 396 111
Summa SEB	8 334 746	883 945	317 446	101 448	9 637 585	1 421 212

Under 2012 har verkställande ledningen i genomsnitt bestått av nio ledamöter.

bestämt antal villkorade aktierätter. Målen sätts årligen och är både finansiella och icke-finansiella. 50 procent av aktierätterna intjänas efter en period om tre år, 50 procent efter fem år.

En förutsättning för att slutligt erhålla aktierätterna är att deltagaren är kvar inom SEB under programmets tre första år, och att deltagaren redan äger ett i förväg bestämt antal SEBaktier. Efter respektive intjänandeperiod skall aktierätterna innehas ytterligare minst ett år varefter de kan lösas under en treårsperiod. Programmet syftar till att likställa deltagarna med SEB:s aktieägare. Deltagarna kompenseras därför för värdet av de utdelningar som betalats ut under programmets löptid.

Deltagare i 2012 års aktieprogram deltar inte i årets övriga aktiebaserade program.

Ersättning till verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB:s styrelse beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen efter förslag från styrelsens Remuneration and Human Resources Committee. Ersättningen skall följa de av årsstämman fastställda riktlinjerna.

Årsstämman 2012 beslutade att den totala ersättningen för verkställande ledningen skall baseras på de tre huvudkomponenterna fast lön, långsiktig aktiebaserad ersättning (Aktieprogrammet), pension och andra förmåner.

Kontantbaserad rörlig ersättning ingår inte i ersättningen. Pensionsplanerna för ledamöterna i verkställande ledningen är förmånsbestämda eller premiebaserade och är oantastbara. Målet är att, liksom för övriga anställda, öka antalet med premiebaserade pensionsplaner. I de förmånsbaserade planerna finns tak för den så kallade pensionsmedförande lönen. Vid uppsägning från Bankens sida utgår avgångsvederlag om tolv månaders lön. Banken har rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i ersättning från annan anställning. Detaljerad information om ersättningen till verkställande direktören och verkställande ledningen återfinns i not 9c.

Styrelsens förslag till riktlinjer för beslut av årsstämman 2013 överensstämmer i allt väsentligt med 2012 års riktlinjer. Förslaget återfinns på www.sebgroup.com/sv.

Ersättningspolicy

Grunder och principer för hur ersättningen inom SEB fastställs, tillämpas och följs upp samt definitionen av vilka anställda som utgör särskild reglerad personal framgår av SEB:s ersättningspolicy. Ersättningspolicyn revideras årligen. Styrelsens Remuneration and Human Resources Committee bereder förslag till ändringar, efter konsultation med relevanta kontrollfunktioner, för slutligt beslut av styrelsen.

Under 2012 identifierades 964 personer inom SEB som Särskilt reglerad personal. Mer information om ersättning finns i not 9.

Status för aktiebaserade program Tilldelning, procent

Finansiella rapporter – Innehåll

Not		Sida
	SEB-koncernen
	Resultaträkning	70
	Balansräkning	71
	Förändringar i eget kapital	72
	Kassaflödesanalys	73
	Skandinaviska Enskilda Banken
	Resultaträkning	74
	Balansräkning	75
	Förändringar i eget kapital	76
	Kassaflödesanalys	77
	Noter till de finansiella rapporterna
	Företagsinformation	78
1	Redovisningsprinciper
2	Segmentrapportering	85
	Noter till resultaträkningen
3	Räntenetto	87
4	Provisionsnetto	88
5	Nettoresultat av finansiella transaktioner	88
6	Livförsäkringsintäkter, netto	89
7	Övriga intäkter, netto	89
8	Administrationskostnader	90
9	Personalkostnader	90
9 a	Ersättningar	91
9 b	Pensionsförpliktelser	94
9 c	Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen	96
9 d	Aktierelaterade ersättningar	98
9 e	Antal anställda	99
10	Övriga kostnader	100
11	Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	100
12	Vinster och förluster från avyttring av materiella och immateriella tillgångar	100
13	Kreditförluster	101
14	Bokslutsdispositioner	101
15	Skatt	101
16	Nettoresultat per aktie	102
17	Övrigt totalresultat	102

Not		Sida
	Noter till balansräkningen
18	Riskupplysningar	103
	18 a Kreditrisk	103
	18 b Likviditetsrisk	107
	18 c Ränterisk	110
19	Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder	111
20	Kassa och övrig utlåning till centralbanker	114
21	Utlåning till kreditinstitut	114
22	Utlåning till allmänheten	115
23	Finansiella tillgångar till verkligt värde	116
24	Finansiella tillgångar som kan säljas	117
25	Finansiella tillgångar som innehas till förfall	117
26	Aktier och andelar i intresseföretag	118
27	Aktier och andelar i koncernföretag	119
28	Materiella och immateriella tillgångar	120
29	Övriga tillgångar	122
30	Skulder till kreditinstitut	122
31	In- och upplåning från allmänheten	123
32	Skulder till försäkringstagarna	123
33	Emitterade värdepapper	124
34	Finansiella skulder till verkligt värde	124
35	Övriga skulder	125
36	Avsättningar	126
37	Efterställda skulder	127
38	Obeskattade reserver	127
	Tilläggsinformation
39	Poster inom linjen	128
40	Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	130
41	Finansiella tillgångar och skulder per klass	131
42	Skuldinstrument fördelade på förfallotider	133
43	Skuldinstrument fördelade på emittenter	134
44	Utlåning och kreditförlustreserver	135
45	Derivatinstrument	140
46	Upplysningar om närstående	142
47	Kapitaltäckning	142
48	Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal	143
49	Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor	144
50	Livförsäkringsrörelsen	145
51	Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten	146
52	Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter	146
53	Omklassificerade portföljer	146
54	Omräkning av Finansiella rapporter 2011 – SEB-koncernen	147
	Femårsöversikter
	SEB-koncernen	148
	Skandinaviska Enskilda Banken	149

Resultaträkning

SEB-koncernen

Mkr	Not	2012	2011	Förändring, %
Ränteintäkter		53 794	56 163	–4
Räntekostnader		–36 159	–39 262	–8
Räntenetto	3	17 635	16 901	4
Provisionsintäkter		18 336	19 023	–4
Provisionskostnader		–4 716	–4 848	–3
Provisionsnetto	4	13 620	14 175	–4
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto		4 714	4 072	16
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till
verkligt värde, netto Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas		–73 –62	–53 –471	38 –87
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	4 579	3 548	29
Premieinkomster, netto		6 462	6 467	0
Avgifter på investeringskontrakt		1 420	1 180	20
Kapitalavkastning, netto		7 937	4 673	70
Övriga försäkringsintäkter		382	425	–10
Försäkringskostnader, netto		–12 773	–9 548	34
Livförsäkringsintäkter, netto	6	3 428	3 197	7
Utdelningar		75	115	–35
Andelar i intresseföretags resultat		19	48	–60
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar		–109	–27
Övriga rörelseintäkter		–424	–271	56
Övriga intäkter, netto	7	–439	–135
Summa intäkter		38 823	37 686	3
Personalkostnader	9	–14 596	–14 325	2
Övriga kostnader	10	–6 444	–7 424	–13
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–2 612	–1 764	48
Summa kostnader		–23 652	–23 513	1
Resultat före kreditförluster		15 171	14 173	7
Vinster och förluster från avyttring av materiella och immateriella tillgångar	12	1	2	–50
Kreditförluster, netto	13	–937	778
Rörelseresultat		14 235	14 953	–5
Skatt	15	–2 093	–2 942	–29
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter		12 142	12 011	1
Avvecklad verksamhet		–488	–1 155	–58
NETTORESULTAT		11 654	10 856	7
Minoritetens andel		22	37	–41
Aktieägarnas andel		11 632	10 819	8
Nettoresultat per aktie före utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	5:53	5:46
Nettoresultat per aktie efter utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	5:51	5:43
Nettoresultat per aktie före utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	–0:22	–0:53
Nettoresultat per aktie efter utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	–0:22	–0:52
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	5:31	4:93
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	5:29	4:91
Totalresultat
Nettoresultat		11 654	10 856	7
Finansiella tillgångar som kan säljas		1 276	722	77
Kassaflödessäkringar		581	1 529	–62
Omräkning av utländsk verksamhet Uppskjuten skatt på omräkningseffekter		–386 –284	–134 –76	188
Förmånsbestämda pensionsplaner		–2 003	–88
Övrigt			–454	–100
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	17	–816	1 499	–154
TOTALRESULTAT		10 838	12 355	–12
Minoritetens andel		22	36	–39
Aktieägarnas andel		10 816	12 319	–12

Balansräkning

SEB-koncernen

31 december, Mkr	Not	2012	2011	Förändring, %	Ingående balans 2011
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	20	191 445	148 042	29	46 488
Övrig utlåning till centralbanker	20	17 718	80 548	–78	20 664
Utlåning till övriga kreditinstitut	21	126 023	128 763	–2	183 524
Utlåning till allmänheten	22	1 236 088	1 186 223	4	1 074 879
Värdepapper för handel		276 688	231 932	19	221 791
Derivat för handel		152 687	148 662	3	116 008
Derivat för säkringsredovisning		16 992	17 812	–5	11 631
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		921	1 347	–32	3 419
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken		203 333	186 763	9	179 432
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde		75 317	83 162	–9	85 465
Finansiella tillgångar till verkligt värde	23	725 938	669 678	8	617 746
Finansiella tillgångar som kan säljas	24	50 599	57 377	–12	66 970
Finansiella tillgångar som innehas till förfall Tillgångar som innehas för försäljning	25 52	82	282 2 005	–71 –100	1 451 74 951
Aktier och andelar i intresseföretag	26	1 252	1 289	–3	1 022
Immateriella tillgångar		17 287	17 872	–3	16 922
Materiella tillgångar		1 133	1 243	–9	1 588
Förvaltningsfastigheter		10 074	9 901	2	8 525
Materiella och immateriella tillgångar	28	28 494	29 016	–2	27 035
Aktuella skattefordringar		6 915	6 403	8	4 580
Uppskjutna skattefordringar		2 010	2 562	–22	2 706
Kund- och likvidfordringar		35 199	14 562	142	30 434
Marginalsäkerheter		19 483	19 576	0	13 989
Övriga tillgångar		12 210	13 055	–6	10 340
Övriga tillgångar	29	75 817	56 158	35	62 049
SUMMA TILLGÅNGAR		2 453 456	2 359 381	4	2 176 779
Skulder till kreditinstitut	30	170 656	201 274	–15	212 624
In- och upplåning från allmänheten	31	862 260	861 682	0	711 541
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal		195 620	180 988	8	174 753
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal		90 353	88 695	2	89 217
Skulder till försäkringstagarna	32	285 973	269 683	6	263 970
Emitterade värdepapper	33	661 851	589 873	12	530 483
Skulder för handel		77 221	79 817	–3	78 467
Derivat för handel		155 279	145 381	7	113 597
Derivat för säkringsredovisning		2 582	5 391	–52	7 262
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		1 919	1 658	16	1 364
Övriga finansiella skulder till verkligt värde	34	237 001	232 247	2	200 690
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	52		1 962	–100	48 339
Aktuella skatteskulder		2 440	1 605	52	4 021
Uppskjutna skatteskulder		8 501	9 367	–9	8 878
Leverantörs- och likvidskulder		31 412	13 043	141	29 960
Marginalsäkerheter		22 830	18 489	23	13 963
Övriga skulder Övriga skulder	35	31 166 96 349	26 463 68 967	18 40	27 535 84 357
Avsättningar	36	5 572	5 845	–5	5 020
Efterställda skulder	37	24 281	25 109	–3	25 552
Summa skulder		2 343 943	2 256 642	4	2 082 576
Minoritetsintressen		90	261	–66	266
Aktiekapital		21 942	21 942	0	21 942
Andra fonder		–2 552	–1 736	47	–3 236
Balanserad vinst		78 401	71 453	10	68 486
Nettoresultat, aktiägarnas andel		11 632	10 819	8	6 745
Eget kapital		109 423	102 478	7	93 937
Summa kapital		109 513	102 739	7	94 203
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL		2 453 456	2 359 381	4	2 176 779
Poster inom linjen
För egna skulder ställda säkerheter	39	641 180	621 096	3
Övriga ställda säkerheter	39	135 372	130 156	4
Ansvarsförbindelser	39	94 175	94 004	0
Åtaganden	39	407 423	390 352	4

Förändringar i eget kapital

SEB-koncernen
31 december, Mkr	2012	2011	Förändring, %	Ingående balans 2011
Minoritetsintressen Eget kapital	90 109 423	261 102 478	7	266 93 937
TOTALT KAPITAL	109 513	102 739	7	94 203
Förändringar i eget kapital
Aktiekapital 1) Andra bundna fonder	21 942 34 454	21 942 29 837	15	21 942 34 451
Bundet eget kapital	56 396	51 779	9	56 393
Eliminering av återköp av egna aktier och swappar Andra fonder Övrigt fritt eget kapital Nettoresultat, aktieägarnas andel	–1 447 –2 552 45 394 11 632	–1 621 –1 736 43 237 10 819	–11 47 5 8	–1 439 –3 236 35 474 6 745
Fritt eget kapital 2)	53 027	50 699	5	37 544
EGET KAPITAL	109 423	102 478	7	93 937

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

2) Information om kapitalkrav finns i not 47 Kapitaltäckning.

Förändringar i eget kapital

					Andra fonder
2012	Aktie kapital	Balanse rad vinst	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Förmåns bestämda pensions planer	Övrigt	Summa aktie ägarnas kapital	Minori tets intresse	Summa kapital
Ingående balans Nettoresultat Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	21 942	82 272 11 632	–1 003 1 276	1 107 581	–1 279 –386	–88 –2 003	–473 –284	102 478 11 632 –816	261 22	102 739 11 654 –816
Totalresultat		11 632	1 276	581	–386	–2 003	–284	10 816	22	10 838
Utdelning till aktieägarna 1) Personaloptionsprogrammen 2) Minoritetsintressen Förändring i innehav av egna aktier		–3 795 –113 37						–3 795 –113 37	–193	–3 795 –113 –193 37
UTGÅENDE BALANS	21 942	90 033	273	1 688	–1 665	–2 091	–757	109 423	90	109 513

2011
Ingående balans Förändring i redovisningsprincipen för	21 942	80 571	–1 725	–422	–1 145		56	99 277	266	99 543
förmånsbestämda pensionsplaner		–5 340						–5 340		–5 340
Justerad ingående balans	21 942	75 231	–1 725	–422	–1 145		56	93 937	266	94 203
Nettoresultat		10 819						10 819	37	10 856
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			722	1 529	–134	–88	–529	1 500	–1	1 499
Totalresultat		10 819	722	1 529	–134	–88	–529	12 319	36	12 355
Utdelning till aktieägarna 1)		–3 242						–3 242		–3 242
Personaloptionsprogrammen 2)		189						189		189
Minoritetsintressen		15						15	–41	–26
Förändring i innehav av egna aktier		–28						–28		–28
UTGÅENDE BALANS	21 942	82 984	–1 003	1 107	–1 279	–88	–473	103 190	261	103 451
Ändring av verkligt värde på
finansiella tillgångar		–712						–712		–712
JUSTERAD UTGÅENDE BALANS	21 942	82 272	–1 003	1 107	–1 279	–88	–473	102 478	261	102 739

1) Utdelning betald 2012 för 2011 var per A-aktie 1:75 kr (1:50) och per C-aktie 1:75 kr (1:50). Föreslagen utdelning för 2012 är 2:75 kr per aktie, ytterligare information finns på sid 16–17. 2) Posten inkluderar förändring i nominella belopp för equityswappar som säkrar personaloptionsprogrammen.

Under 2011 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 3,0 miljoner aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen. När personaloptioner lösts har 1,0 miljoner aktier sålts under 2011. Den 31 december 2011 ägde SEB 2,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 94 Mkr. Ytterligare 12,1 miljoner aktier har sålts när personaloptioner lösts under 2012. Under 2012 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 12,0 miljoner A-aktier. Den 31 december 2012 ägde SEB 2,2 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 121 Mkr.

Kassaflödesanalys

SEB-koncernen

Mkr	2012	2011	Förändring, %
Erhållna räntor	54 719	55 904	–2
Betalda räntor	–37 778	–37 783	0
Erhållna provisioner	18 751	19 023	–1
Betalda provisioner	–5 131	–4 848	6
Erhållet netto av finansiella transaktioner	14 746	–5 514
Övriga inbetalningar i rörelsen	3 527	1 226	188
Betalda administrationskostnader	–20 943	–23 065	–9
Betald inkomstskatt	–2 093	–3 046	–31
Kassaflöde från resultaträkningen	25 798	1 897
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	–20 136	41 611	–148
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	72 104	58 272	24
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut och centralbanker	–1 795	85 416	–102
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–57 361	–121 991	–53
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–30 597	–9 913
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	2 106	150 489	–99
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	–1 938	–1 096	77
Förändringar i övriga tillgångar	–17 007	77 583
Förändringar i övriga skulder	22 173	–63 206
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–6 653	219 062	–103
Försäljning av aktier och obligationer	571	1 258	–55
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	1	2	–50
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	75	115	–35
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer	165	418	–61
Förvärv/avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–2 090	–3 745	–44
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 278	–1 952	–35
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	284 802	289 634	–2
Återbetalning av tidigare upplåning	–285 689	–290 063	–2
Betald utdelning	–3 795	–3 242	17
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–4 682	–3 671	28
PERIODENS KASSAFLÖDE	–12 613	213 439	–106
Kassa och likvida medel vid årets början	276 853	63 646
Valutakursdifferenser i likvida medel	–6 948	–232
Periodens kassaflöde	–12 613	213 439
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1)	257 292	276 853	–7

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlåning till övriga kreditinstitut– betalbara på anfordran (not 21).

Försäljningen av den ukrainska banken avslutades under 2012 och hade en effekt på likvida medel med 53 Mkr. Kassaflödesanalys för avvecklade verksamheter finns i not 52.

Resultaträkning

Enligt Finansinspektionens föreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken
Mkr	Not	2012	2011	Förändring, %
Ränteintäkter	3	37 954	36 818	3
Leasingintäkter	3	5 817	5 756	1
Räntekostnader	3	–26 293	–27 034	–3
Utdelningar	7	2 215	3 438	–36
Provisionsintäkter	4	8 963	9 030	–1
Provisionskostnader	4	–1 524	–1 634	–7
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	4 046	3 133	29
Övriga rörelseintäkter	7	159	1 183	–87
Summa intäkter		31 337	30 690	2
Administrationskostnader	8	–15 077	–14 479	4
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–5 446	–4 884	12
Summa kostnader		–20 523	–19 363	6
Resultat före kreditförluster		10 814	11 327	–5
Kreditförluster, netto	13	–385	–457	–16
Nedskrivningar av finansiella tillgångar		–1 114	–759	47
Rörelseresultat		9 315	10 111	–8
Bokslutsdispositioner	14	–3 175	–148
Skatt	15	–1 289	–2 122	–39
Övriga skatter	15	–86	10
NETTORESULTAT		4 765	7 851	–39
Totalresultat
Nettoresultat		4 765	7 851	–39
Finansiella tillgångar som kan säljas		693	36
Kassaflödessäkringar		584	1 536	–62
Omräkning av utländsk verksamhet		–72	44
Övrigt			–452	–100
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	17	1 205	1 164	4
TOTALRESULTAT		5 970	9 015	–34

Balansräkning

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	Not	2012	2011	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	20	165 994	121 948	36
Utlåning till kreditinstitut	21	200 189	245 796	–19
Utlåning till allmänheten	22	937 734	873 335	7
Värdepapper för handel		262 492	224 322	17
Derivat för handel		148 349	145 106	2
Derivat för säkringsredovisning		15 439	16 271	–5
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde		46	368	–88
Finansiella tillgångar till verkligt värde	23	426 326	386 067	10
Finansiella tillgångar som kan säljas	24	17 610	16 739	5
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	25	1 636	2 771	–41
Aktier och andelar i intresseföretag	26	1 044	1 092	–4
Aktier och andelar i koncernföretag	27	50 671	53 686	–6
Immateriella anläggningstillgångar		2 854	2 544	12
Materiella tillgångar		40 172	40 819	–2
Materiella och immateriella tillgångar	28	43 026	43 363	–1
Aktuella skattefordringar		3 427	2 170	58
Uppskjutna skattefordringar			4	–100
Kund- och likvidfordringar		34 774	14 074	147
Marginalsäkerheter		19 483	19 576	0
Övriga tillgångar		7 139	7 667	–7
Övriga tillgångar	29	64 823	43 491	49
SUMMA TILLGÅNGAR		1 909 053	1 788 288	7
Skulder till kreditinstitut	30	199 711	229 428	–13
In- och upplåning från allmänheten	31	637 721	608 645	5
Emitterade värdepapper	33	641 413	558 747	15
Skulder för handel		73 814	77 163	–4
Derivat för handel		156 576	145 373	8
Derivat för säkringsredovisning		1 672	4 181	–60
Övriga finansiella skulder till verkligt värde	34	232 062	226 717	2
Aktuella skatteskulder		959	800	20
Uppskjutna skatteskulder		475	393	21
Leverantörs- och likvidskulder		30 789	10 675	188
Marginalsäkerheter		22 830	18 489	23
Övriga skulder		19 044	13 800	38
Övriga skulder	35	74 097	44 157	68
Avsättningar	36	160	76	111
Efterställda skulder	37	24 213	24 727	–2
Summa skulder		1 809 377	1 692 497	7
Obeskattade reserver	38	26 346	25 049	5
Aktiekapital		21 942	21 942	0
Andra fonder		12 971	11 168	16
Balanserad vinst		33 652	29 781	13
Nettoresultat		4 765	7 851	–39
Eget kapital		73 330	70 742	4
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL		1 909 053	1 788 288	7
Poster inom linjen
För egna skulder ställda säkerheter	39	294 990	281 967	5
Övriga ställda säkerheter	39	119 577	113 185	6
Ansvarsförbindelser	39	78 565	74 435	6
Åtaganden	39	315 157	303 315	4

Förändringar i eget kapital

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	2012	2011	Förändring, %
Aktiekapital 1)	21 942	21 942
Reservfond ocn andra bundna fonder	12 260	12 260
Bundet eget kapital	34 202	34 202
Eliminering av återköp av egna aktier och swappar	–2 101	–1 603	31
Finansiella tillgångar som kan säljas	–1 140	–1 833	–38
Kassaflödessäkringar	1 684	1 100	53
Omräkning utländsk verksamhet	–427	–355	20
Ändring av verkligt värde på finansiella tillgångar		–562	–100
Balanserad vinst	36 347	31 942	14
Nettoresultat	4 765	7 851	–39
Fritt eget kapital	39 128	36 540	7
EGET KAPITAL	73 330	70 742	4

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

Förändringar i eget kapital

2012	Aktie kapital	Bundna reserver	Balanse rad vinst	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Summa
Ingående balans Nettoresultat	21 942	12 260	37 628 4 765	–1 833	1 100	–355	70 742 4 765
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)				693	584	–72	1 205
Totalresultat			4 765	693	584	–72	5 970
Utdelning till aktieägarna 1)			–3 795				–3 795
Personaloptionsprogrammen 2)			–174				–174
Fusioner			654				654
Förändring i innehav av egna aktier			–67				–67
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	39 011	–1 140	1 684	–427	73 330

2011

Ingående balans Nettoresultat	21 942	12 260	33 844 7 851	–1 870	–436	–399	65 341 7 851
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			–452	37	1 536	44	1 165
Totalresultat			7 399	37	1 536	44	9 016
Utdelning till aktieägarna 1)			–3 242				–3 242
Personaloptionsprogrammen 2)			98				98
Fusioner			124				124
Förändring i innehav av egna aktier			–33				–33
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	38 190	–1 833	1 100	–355	71 304
Ändring av verkligt värde på finansiella tillgångar			–562				–562
JUSTERAD UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	37 628	–1 833	1 100	–355	70 742

1) Utdelning betald 2012 för 2011 var per A-aktie 1:75 kr (1:50) och per C-aktie 1:75 kr (1:50). Föreslagen utdelning för 2012 är 2:75 kr per aktie, ytterligare information finns på sid 16–17. 2) Anskaffningskostnaden för återköp av egna aktier är avdragen från eget kapital. Posten inkluderar förändring i nominella belopp för equityswappar som säkrar personaloptionsprogrammen. Under 2011 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 3,0 miljoner aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen. När personaloptioner lösts har 1,0 miljoner aktier sålts under 2011. Den 31 december 2011 ägde SEB 2,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 94 Mkr. Ytterligare 12,1 miljoner aktier har sålts när personaloptioner lösts under 2012. Under 2012 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 12,0 miljoner A-aktier. Den 31 december 2012 ägde SEB 2,2 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 121 Mkr.

Kassaflödesanalys

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2012	2011	Förändring, %
Erhållna räntor	44 146	42 473	4
Betalda räntor	–26 219	–25 994	1
Erhållna provisioner	9 457	8 937	6
Betalda provisioner	–2 071	–2 129	–3
Erhållet netto av finansiella transaktioner	13 720	–3 536
Övriga inbetalningar i rörelsen	186	1 883	–90
Betalda administrationskostnader	–17 018	–15 473	10
Betald inkomstskatt	–306	–3 022	–90
Kassaflöde från resultaträkningen	21 895	3 139
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	–27 049	11 187
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	82 491	37 765	118
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	–382	52 091
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–59 982	–120 756	–50
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–33 582	33 696
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	19 298	123 813	–84
Förändringar i övriga tillgångar	–22 351	–35 022	–36
Förändringar i övriga skulder	22 794	18 595	23
Kassaflöde från den löpande verksamheten	3 132	124 508	–97
Utdelningar	2 215	4 409	–50
Investeringar i koncernföretag/Fusion av koncernföretag	5 535	3 623	53
Förvärv av aktier och obligationer	1 343	982	37
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–2 404	–7 339	–67
Kassaflöde från investeringsverksamheten	6 689	1 675
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	273 155	117 604
Återbetalning av tidigare upplåning	–273 746	–86 720	–100
Betald utdelning	–3 795	–3 242
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–4 386	27 642
PERIODENS KASSAFLÖDE	5 435	153 825	–96
Kassa och likvida medel vid årets början	223 078	69 246
Valutakursdifferenser i likvida medel	–6 056	7
Periodens kassaflöde	5 435	153 825	–96
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1)	222 457	223 078	0

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlåning till övriga kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 21).

Noter till de finansiella rapporterna

Mkr där ej annat anges.

Företagsinformation

SEB-koncernen tillhandahåller banktjänster till stora företag & institutioner och private banking kunder, i kontorsrörelsen och inom investeringsområdet. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkring. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderföretag i koncernen.

Moderföretaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

1 Redovisningsprinciper

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I KONCERNEN

Lag och föreskriftsenlighet

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt tillhörande uttalanden, UFR.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen inklusive derivat. De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är koncernens rapporteringsvaluta.

Koncernredovisning

Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över vilka moderföretaget utövar ett bestämmande inflytande och således har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Ett sådant inflytande antas bland annat föreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösterna i ett företag. Företag där moderföretaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösterna men på grund av avtal eller lag inte kan utöva kontroll omfattas inte av koncernredovisningen.

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan den överförda ersättningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om den överförda ersättningen understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas få fördelar från ett förvärv genom synergieffekter. De kassagenererande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill övervakas i den interna styrningen.

Nyttjandeperioden för varje enskild identifierad immateriell tillgång fastställs trots att nyttjandeperioden för goodwill är obegränsad. Vad gäller avskrivning och nedskrivning se vidare under immateriella tillgångar.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel

Moderföretaget är noterat på NASDAQ OMX lista för stora företag. Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2012 har godkänts för publicering av styrelsen den 22 februari och kommer att föreläggas bolagsstämman 2013 för fastställande.

av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Intresseföretag

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs. företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dessa företags styrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer.

Huvudprincipen är att intresseföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultaträkningen.

Specialföretag

Specialföretag (SPE) konsolideras då koncernen har kontroll över specialföretaget. En indikation på kontroll är när koncernen är exponerad för specialföretagets risker och fördelar.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet

I balansräkningen redovisas tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder. Klassificering som tillgång eller avyttringsgrupp som innehas för försäljning sker då den är tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och en försäljning är mycket sannolik. Vid klassificeringstidpunkten som verksamhet under avveckling görs en värdering av tillgången eller avyttringsgruppen, till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Eventuella efterföljande nedskrivningar eller omvärderingar redovisas direkt i resultaträkningen. Vinst redovisas inte om den överstiger ackumulerade tidigare nedskrivningar av tillgången. Från klassificeringstidpunkten görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som härrör från verksamheten under avveckling. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning särredovisas i koncernens balansräkning fram till försäljningstidpunkten. Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet redovisas netto på en separat rad i resultaträkningen. Jämförelsetalen för föregående år i resultaträkningen och tillhörande noter har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av den kvarvarande verksamheten.

Segmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Vidare följer företagets högsta verkställande beslutsfattare upp ett rörelsesegments resultat för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Verkställande ledning utgör SEB:s högsta verkställande beslutsfattare.

Omräkning av utländska valutor

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden

omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår som en del av förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursdifferenser avseende monetära poster som är en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas på samma sätt.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i övrigt totalresultat.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen på balansdagen.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas första gången när koncernen blir part i instrumentets kontraktuella villkor och värderas till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen då de redovisas i resultaträkningen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande fyra kategorier vid anskaffningstillfället: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas.

Affärsdagsredovisning tillämpas för finansiella tillgångar klassificerade i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas. För övriga kategorier av finansiella tillgångar tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att klassificera till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för handel såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument.

Verkligt värde via resultaträkningen kan användas avseende kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat och i situationer då sådan klassificering leder till mer relevant information. Typen av finansiella tillgångar och finansiella skulder som företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt kriterierna för en sådan klassificering beskrivs i relevant not.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar, som har fastställda eller fastställbara betalningsflöden och som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Balansposterna Tillgodohavanden hos centralbanker, Övrig utlåning till centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitut och Utlåning till allmänheten ingår i denna kategori.

Investeringar som hålls till förfall

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar där det finns en avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall. Denna kategori innehåller finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsflöden och fastställd löptid. Investeringar som hålls till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansiella tillgångar som kan säljas är antingen finansiella tillgångar som inte

klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde och vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i värdeförändringsreserven i eget kapital. Vid försäljning eller nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i eget kapital i resultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen med tillämpning av effektivräntemetoden. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligt till verkligt värde med hjälp av en allmänt accepterad värderingsteknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Omklassificering

Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som innehas för handel och inte längre innehas i syfte att säljas kan omklassificeras ut ur kategorin verkligt värde via resultaträkningen under särskilda omständigheter. Finansiella tillgångar som innehas för försäljning kan omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar eller investeringar som hålls till förfall om SEB har för avsikt och förmåga att inneha de finansiella tillgångarna under överskådlig framtid eller till förfall. De omklassificerade tillgångarna måste på omklassificeringsdagen uppfylla definitionen av den kategori till vilken de omklassificeras. Förutsättningen för att omklassificera till kategorin investeringar som hålls till förfall är att SEB förändrat avsikten med innehavet och har förmågan att inneha investeringen till förfall.

Omklassificering görs till verkligt värde vid tidpunkten för omklassificering. Det verkliga värdet blir anskaffningskostnaden eller det upplupna anskaffningsvärdet. Den effektiva avkastningen för finansiella tillgångar som omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar och innehav som hålls till förfall beräknas på omklassificeringsdagen. En ökning av förväntade kassflöden för omklassificerade tillgångar justerar den framåtriktade effektiva avkastningen medan en minskning redovisas över resultaträkningen.

Finansiella skulder

När finansiella skulder redovisas första gången värderas de till verkligt värde. När det gäller finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de utsläcks det vill säga när åtagandet upphör, annulleras eller fullgörs.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under verkligtvärdeoptionen är de samma som för finansiella tillgångar. Skulder till försäkringstagare och Emitterade värdepapper ingår i denna klassificering. Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivatinstrument.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Här ingår balansposterna Skulder till kreditinstitut, In- och upplåning från allmänheten samt Emitterade värdepapper.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad, exempelvis marknadsnoterade derivat, finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel samt finansiella tillgångar som kan säljas baseras på noterade marknadspriser. Avseende finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och avseende finansiella skulder används aktuell säljkurs. När tillgångar och skulder har motverkande marknadsrisker används mittkursen för att fastställa verkligt värde.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt observerbara uppgifter. De värderingstekniker som används är diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana.

Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik amorteras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde i allt väsentligt baseras på observerbara noteringar. Om värderingen i allt väsentligt baseras på observerbara noteringar redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen.

Inbäddade derivat

En del sammansatta instrument innehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäddat derivat. Inbäddade derivat separeras och redovisas som fristående derivat om deras ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Säkringsredovisning

Derivat används för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, aktie- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncernen antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterar inledningsvis relationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Koncernen dokumenterar den första dagen och sedan löpande att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser att säkra. Koncernen identifierar och dokumenterar även att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög. Ytterligare information om säkringsredovisning finns i noten om Övriga intäkter, netto.

Säkringsredovisning tillämpas på derivat vars syfte t ex är att minska ränte- och valutarisker från finansiella instrument och nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen.

• Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt värde)
• Säkring för värdeförändring av tillgångar och skulder i en portfölj (portföljsäkring) – Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar, skulder eller
• prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring)
• Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).

SEB upphör med säkringsredovisning när:

• Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument
• Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
• Den säkrade posten förfaller, säljs, eller betalas tillbaka, eller
• Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik.

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.

Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrumentet till verkligt värde redovisas som Övriga intäkter, netto i resultaträkningen tillsammans med vinster eller förluster hänförliga till värdering till verkligt värde av den säkrade risken i den säkrade posten.

I de fall SEB säkrar verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida räntebetalningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas som Övriga intäkter, netto i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som ackumulerats i eget kapital redovisas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnader från den säkrade tillgången eller skulden redovisas i resultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden fortfarande beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringsinstrumentet som en separat post i eget kapital. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan under räntenettot i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvudsakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital som omräkning av utlandsverksamhet. Den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetalningar. Risken för framtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter, som är en del av effektivräntan.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten därefter genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Provisionsintäkter och avgifter

Provisionsintäkter och intäkter i form av avgifter avseende finansiella instrument redovisas olika beroende av hur det finansiella instrument som intäkten härrör ifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ett finansiellt instrument, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, periodiseras dessa normalt över instrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaltning och rådgivning redovisas enligt tillämpligt avtal. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas när intäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifter från affärer som sker på uppdrag av tredje part liksom genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksamhet, redovisas när transaktionen är genomförd.

Avgifter från syndikeringar av lån där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som intäkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har något del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

Utdelningar

Utdelningar redovisas när enhetens rätt att erhålla betalning är fastställd.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som sålts i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och redovisas som ställd säkerhet. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Skillnaden mellan likvid för avista- och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas dagligen för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kassasäkerhet bokas bort mot en fordran och erhållen kassasäkerhet bokas i balansräkningen mot ett åtagande att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp motsvarande värdepapperens verkliga värde. Upplysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som poster inom linjen.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Alla finansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövas för nedskrivning.

Varje balansdag bedömer koncernen huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

• betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
• att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts,
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion,
• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
• en betydande eller utdragen värdenedgång under anskaffningskostnad för ett aktieinstrument.

Nedskrivningen bokförs som en konstaterad kreditförlust om det bedöms som omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller förväntas utebli eller att återvinna anskaffningsvärdet genom realisation av panten. I annat fall görs en avsättning till ett särskilt reservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan konstateras upplöses reserven. Likaså upplöses reserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Bedömning av nedskrivningsbehov

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov

Följande tillfällen används för att objektivt bedöma en värdenedgång på individuellt värderade tillgångar. Betydande avtalsbrott där kontraktuella betalningar är försenade med mer än 60 dagar. Nedskrivningsbehov bedöms, baserat på uppskattade kassaflöden eller likviditetsanalyser och huruvida värdet på säkerheter täcker utestående exponering. Räntebärande värdepapper värderas härutöver vid en betydande nedgång av verkligt värde eller rating för att fastställa att förväntade kassaflöden är oförändrade. En betydande eller i tiden utdragen nedgång i verkligt värde av ett aktieinstrument under förvärvspris är belägg för nedskrivning.

Gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov

Tillgångar där nedskrivningsbehov bedöms individuellt och inget nedskrivningsbehov konstateras inkluderas i en gruppvis värdering av individuellt ännu ej identifierat nedskrivningsbehov. Den gruppvisa värderingen av individuellt ej identifierat nedskrivningsbehov baseras på SEB:s modell för riskklassificering.

Lån som bedöms på portföljnivå

För grupper av lånefordringar med begränsat värde och med liknande riskprofil, homogena grupper, bedöms lånen på portföljnivå. Vid bedömning av nedskrivningsbehovet på portföljnivå använder koncernen statistiska modeller som baseras på sannolikhet för fallissemang och förlusternas storlek, beaktat säkerheter och återvinningar. Ledningen gör sedan en bedömning av huruvida de rådande förhållandena i ekonomin och kreditmarknaden är av sådan karaktär att de faktiska förlusterna kan komma att bli större eller mindre än vad modellerna indikerar. Antaganden om antal fallissemang och förlustnivåer jämförs regelbundet med faktiskt utfall för att säkerställa modellernas tillämplighet.

Kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en individuellt utvärderad finansiell tillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån det finansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgår till skillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida betalströmmarna (återvinningsvärdet). Om villkoren för en tillgång omstruktureras eller på annat sätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värdeminskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den del som täcks av säkerheter.

Kreditförluster för finansiella tillgångar som kan säljas

Om det föreligger en värdenedgång av verkligt värde och objektivt belägg för en nedskrivning av en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras den ackumulerade förlusten från eget kapital till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningsbehovet för onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs inte via resultaträkningen utan redovisas i övrigt totalresultat.

Omstrukturerade lån

Omstrukturerade lån skulle ha varit förfallna eller osäkra om de inte omstrukturerats. Efter en omstrukturering är lånet normalt inte osäkert.

Övertagen egendom

Övertagen egendom är egendom som tagits över för att skydda en fordran. SEB avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar i stället egendom som ställts som säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar. Övertagna tillgångar redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Övertagna finansiella tillgångar klassificeras i kategorin tillgångar som kan säljas. Övertagen egendom värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället blir tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaffningsvärde beroende på vad som är tillämpligt. Den efterföljande värderingen sker enligt den princip som gäller för respektive tillgångsslag.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 8 år.

Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång men minst en gång per år.

Leasing

Leasingkontrakt delas in i finansiella och operationella. Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas som ränteintäkter och amortering.

Förvaltningsfastigheter

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamhet, och svarar mot skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. För att redovisa en immateriell tillgång ska kontroll över tillgången kunna påvisas. Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart.

Kundregister skrivs av över 20 år och internt upparbetade immateriella tillgångar, som programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill, skrivs inte av utan prövas istället för nedskrivning en gång per år och vid indikation på nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwill föreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understiger redovisat värde. En

nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförs inte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger. Vid en indikation att tillgångens värde kan ha minskat fastställs återanskaffningsvärdet. En nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

Avsättningar

En avsättning redovisas när det finns en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar eller de risker som är förknippade med avsättningen.

Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter.

Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs.

Finansiella garantier

Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren.

Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, vilket oftast motsvaras av den erhållna premien, under posten upplupna intäkter. Det initiala verkliga värdet fördelas över instrumentets löptid. Därefter värderas garantierna, och redovisas i balansräkningen, till det högre av erhållen garantiavgift minus avskrivning och en avsättning beräknad som den diskonterade bästa uppskattningen av det belopp som behövs för att reglera aktuellt åtagande. Avsättningar och förändringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtalsbeloppen enligt finansiella garantier redovisas som Poster inom linjen under Ansvarsförbindelser.

Personalförmåner

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner varav merparten har förvaltningstillgångar. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer som ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är pensionsplaner där koncernen betalar en premie till en fristående enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser, genom försäkringslösning eller genom avsättning i balansräkningen.

Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av noten Personalkostnader. Alla ändringar i nettopensionsavsättningen (tillgången) redovisas när de uppstår som: (i) kostnad för tjänst göring samt finansieringskostnad i Resultaträkningen (ii) effekter av omvärderingar av både pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar i Övrigt totalresultat.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Aktierelaterade ersättningar

Anställda i koncernbolag erhåller ersättningar genom aktierelaterade incitamentsprogram. Ersättningen utgörs av optioner (egetkapitalinstrument), som ger innehavaren en rätt att i framtiden teckna aktier i moderföretaget till ett på förhand fastställt pris.

Det sammanlagda värdet av utgivna optioner periodiseras över intjänandeperioden, det vill säga tiden från när optionerna ställs ut och fram till dess att intjänandevillkoren beräknas bli uppfyllda. Det sammanlagda värdet utgörs av verkligt värde per option multiplicerat med det antal optioner, som med beaktande av intjänandevillkoren, bedöms komma att tjänas in. Periodiseringen innebär att resultaträkningen belastas samtidigt som en motsvarande ökning görs av intjänade vinstmedel under eget kapital. Vid varje bokslut görs en bedömning avseende om, och i vilken utsträckning, intjänandevillkoren kommer att uppfyllas. Om bedömningen resulterar i att ett lägre antal optioner bedöms komma att intjänas under intjänandeperioden återförs tidigare kostnadsförda belopp i resultaträkningen. Detta innebär att i de fall intjänandevillkoren inte uppfylls kommer inga kostnader att redovisas i resultaträkningen, sett över hela intjänandeperioden.

Personaloptionsprogrammen säkras genom återköp av egna aktier eller med avtal om återköp av egna aktier (equity swap). Säkringsredovisning tillämpas inte avseende dessa säkringsåtgärder på grund av att de inte bedöms kvalificera för sådan redovisning enligt IAS 39.

Innehav av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Resultat vid avyttring av egna aktier redovisas inte i resultaträkningen utan som förändring av eget kapital.

Total return swap kontrakt som ingåtts med tredje part innebär en förpliktelse

för moderföretaget att till ett på förhand fastställt pris köpa sina egna egetkapitalinstrument (egna aktier). Swapkontrakten klassificeras därmed som egetkapitalinstrument. Kontrakt som innebär en förpliktelse att köpa egna egetkapitalinstrument ger upphov till en finansiell skuld för nuvärdet av inlösenbeloppet och motsvarande belopp redovisas som minskning av eget kapital.

Den ränta som betalas under swapavtalet redovisas i resultaträkningen och den utdelning som erhålls betraktas som en utdelning på egna aktier och gottgörs eget kapital.

Skatter

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 22 procent (26,3 procent) skatt i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

Försäkringsavtal och investeringsavtal

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk – definierad som en absolut risk av minimum 5 procent av det underliggande värdet – för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som Kortfristiga (skadeförsäkring) eller Långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäkring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Omkring 95 procent av försäkringsskulden är hänförbar till långfristiga försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring)

Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, skall avsättning för ej intjänade premier förstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdeberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmåner som förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värde på avsättningarna är tillräckligt högt upptaget med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då denna test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som är relaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningar redovisas som kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkring (unit linked) klassificeras som investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet, i det litauiska försäkringsdotterbolaget, klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna och tillhörande skulderna värderas till verkligt värde via resultaträkningen (verkligtvärdeoptionen). Valet att använda verkligtvärdeoptionen görs för att eliminera inkonsekvenser i redovisningen som annars skulle uppstå om olika grunder för värdering användes för tillgångar och skulder. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktsredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnader som direkt kan hänföras till tecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då motsvarande intäkt redo visas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

Avtal med diskretionär del (DPF)

Traditionell sparandeförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäkringstagarna.

Förändrade redovisningsprinciper 2012

Nedan beskrivs de förändringar som 2012 har gjorts med avseende på koncernens redovisningsprinciper:

IAS 19 Ersättningar till anställda – Ändringen tar bort möjligheten att använda den så kallade korridormetoden och periodiseringen av aktuariella vinster och förluster för förmånsbestämda pensionsplaner. Standarden föreskriver också att finansieringskostnaden (intäkten) för nettopensionsskulden (tillgången) beräknas

med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden (tillgången). Detta innebär att metoden med förväntad avkastning på pensionstillgångar tas bort. Underskottet vid övergången redovisas mot balanserade vinstmedel (eget kapital). Efterföljande omvärderingar av förpliktelser och tillgångar redovisas i övrigt totalresultat. Alla ändringar i nettopensionsavsättningen (tillgången) redovisas när de uppstår som: (i) kostnad för tjänstgöring samt finansieringskostnad i Resultaträkningen (ii) effekter av omvärderingar i Övrigt totalresultat. I samband med ändringen av IAS 19 har Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt tillämpats. UFR 9 innebär att avkastningsskatt på avsättningar i balansräkningen ska redovisas löpande som en kostnad för den period skatten avser. För fonderade pensionsplaner belastar skatten Övrigt totalresultat i den period skatten avser. De nya kraven ska tillämpas senast från den 1 januari 2013 men får förtidstillämpas. SEB har valt att förtidstillämpa ändringarna i IAS 19.Ändringen påverkar koncernens finansiella rapporter väsentligt. Eftersom det nya sättet att redovisa förmånsbestämda pensioner påverkar kapitalbasen påverkas även kapitaltäckningen.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar – Överföring av finansiella tillgångar – Ändringen innebär nya upplysningar om koncernens överförda finansiella tillgångar.

IAS 12 Inkomstskatter – Ändringen anger hur uppskjutna skatter ska bestämmas när förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. Ändringen har inte påverkat koncernens finansiella rapporter väsentligt.

IFRS 1 Severe hyperinflation and removal of fixed dates for first-time adopters – Ändringen har inte påverkat koncernens finansiella rapporter.

Kommande förändringar i redovisningsprinciper

I framtiden kommer hänsyn tas till följande nya och reviderade standarder och tolkningar om de är antagna av EU. SEB avser inte att i förtid tillämpa de nya eller ändrade standarderna.

IFRS 13 Värdering till verkligt värde – standarden definierar verkligt värde och reglerar i en enda standard värdering till verkligt värde och vilka upplysningar som ska lämnas om verkligt värde. Standarden ska tillämpas från 1 januari 2013. Ändringarna bedöms inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter eller på dess kapitaltäckning.

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter om presentation av poster i övrigt totalresultat – Ändringen innebär att ett företag ska ange om posterna i övrigt totalresultat ska återföras över resultaträkningen eller inte. SEB kommer att ändra presentationen av poster i övrigt totalresultat i koncernredovisningen från 2013. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar – Nya upplysningskrav för kvittning av finansiella tillgångar och skulder ska tillämpas från 1 januari 2013.

Förbättringar av IFRS standarder (2009–2011), IFRS 1 Government loans och IFRIC 20 Stripping costs in the production phase of a surface mine – Dessa ändringar ska tillämpas från 1 januari 2013 och kommer inte att påverka koncernens finansiella rapporter väsentligt.

IASB har gett ut och ändrat flera standarder avseende konsolidering: IFRS 10 Konsoliderade finansiella rapporter, IFRS 11 Joint arrangements, IFRS 12 Disclosures of Interests in Other Entities, IAS 27 Separata finansiella rapporter och IAS 28 Investeringar i intresseföretag och joint ventures. De nya och ändrade standarderna ska enligt IASB tillämpas från 1 januari 2013. I EU ska reglerna börja tillämpas först 2014 eller senare. Ändringarna innebär ökade upplysningar framför allt avseende "structured entities that are not consolidated". Ändringarna bedöms inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter eller på kapitaltäckningen.

IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering – Reglerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder får ske har förtydligats. Ändringen ska tillämpas från 1 januari 2014 och påverkar inte koncernens finansiella rapporter väsentligt. IFRS 9 Finansiella instrument – gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2015. Som en del av IASBs projekt för att ersätta IAS 39 "Finansiella instrument" utfärdade IASB 2009 den första delen, avseende Klassificering och värdering, av den nya standarden om finansiella instrument. IASB har som avsikt att ersätta hela IAS 39 genom att publicera standards för de två återstående faserna; Upplupet anskaffningsvärde och nedskrivningar samt Säkringsredovisning. IFRS 9 är ännu inte färdigställd och det är därför inte möjligt att bedöma effekterna för koncernen.

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR MODERFÖRETAGET

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) har sitt säte i Stockholm.

Moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhörande uttalanden, UFR.

Moderföretaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder, antagna av EU, tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderföretaget till vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderföretaget.

Uppställningsformer

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder (IFRS) antagna av EU har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen, men inte från den som anges för resultaträkningen.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i resultaträkningen. Fusioner av dotterbolag genom absorption redovisas enligt koncernvärdemetoden. Fusions effekten redovisas i eget kapital.

Leasing

Leasingavtal som klassificerats som finansiella i koncernredovisningen, redovisas som operationella leasingavtal i juridisk person.

Pensioner

Tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderföretaget, vars förpliktelser täcks av en pensionsstiftelse, har valt att utnyttja denna möjlighet. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkostnader i resultaträkningen. Överskott i pensionsstiftelsen redovisas inte som till gång i moderbolagets balansräkning. Underskott i stiftelsen redovisas som skuld i moderföretaget.

Immateriella tillgångar

I enlighet med IAS 38, skrivs inte goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod av i koncernens redovisning. I moderföretaget skrivs goodwill av linjärt som alla andra immateriella tillgångar.

Skatter

I moderföretaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under fritt eget kapital.

Koncernbidrag

Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnas i syfte att optimera koncernens skattekostnad redovisas i moderföretaget som bokslutsdisposition.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande. Betydande antaganden och uppskattningar förbinds med nedanstående områden.

Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de legala regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

Marknadsvärdering av vissa finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder marknadsvärderas huvudsakligen med hjälp av noterade priser på aktiva marknader. I avsaknad av noterade priser används allmänt accepterade och väl etablerade värderingstekniker som baseras på maximal användning av tillgänglig marknadsinformation. De värderingstekniker som används är exempelvis diskonterade kassaflöden, indikativa priser från tredje part, referens till instrument med liknande risk samt modeller för optionsvärdering. Värderingstekniker granskas löpande av koncernens funktion för riskkontroll för att säkerställa tillförlitlig information.

Analys av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar och goodwill Finansiella tillgångar

Att bedöma nedskrivningsbehov för individuellt värderade finansiella tillgångar innebär att fastställa motpartens återbetalningsförmåga och värdet av säkerheter. Den viktigaste aspekten vid gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar är att identifiera de händelser som indikerar ett nedskrivningsbehov. Värdering och antaganden granskas löpande av koncernens kreditorganisation.

Goodwill

Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas, med utgångspunkt från historisk prestation och marknadsutveckling, för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, avkastning och kostnader för kassagenererande enheter till vilken goodwill hänförs.

Beräkning av försäkringsåtagande

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på antaganden om räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, uthållighet, inflation och skatter. Antagandet om räntenivå baseras på regler från varje lokal tillsynsmyndighet. Övriga antaganden baseras på historisk information.

Marknadsvärdering av fastigheter i försäkringsrörelsen

Fastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antagande om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

Rapportering av skattefordringar

Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

Den aktuariella beräkningen av pensionsskulder

Beräkningen av koncernens pensionsskulder baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden. Not 9 b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensionsskulden.

FÖRÄNDRINGAR SOM PÅVERKAT DE FINANSIELLA RAPPORTERNA VÄSENTLIGT 2012

SEB införde i förtid förändringarna i IAS 19 Ersättningar till anställda om förmånsbestämda pensionsplaner. Se avsnittet förändrade redovisningsprinciper 2012 för mer information.

SEB har vidareutvecklat både värderingsmetodiken för och riskmätningen av motpartsrisk. Den ändrade metodiken innebär en justering (Credit Value Adjustment, CVA) som minskar tillgångsvärdet på OTC-derivat. I princip hela effekten är hänförlig till 2011 och tidigare räkenskapsår. Justeringen redovisas som en ändring av balanserad vinst per 31 december 2011 eftersom SEB bedömer att det är praktiskt ogenomförbart att fastställa periodspecifika effekter för tidigare perioder, då CVA baseras på en betydande mängd historisk data som inte är tillgänglig. Effekten hänförlig till 2012 isolerat, är inte väsentlig. Ändringar av CVA kommer att redovisas under Nettoresultat av finansiella transaktioner i resultaträkningen.

Under 2012 har koncernens organisation ändrats. Ansvaret för segmentet medelstora kunder (Mid Corp) flyttades från Stora företag & institutioner till Kontorsrörelsen och sparaorganisationen inom Kapitalförvaltningen införlivades

med Kontorsrörelsen. Ytterligare några mindre omorganisationer har också skett. Den finansiella rapporteringen för 2011 har räknats om i enlighet med ovanstående förändringar.

2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNENS RÖRELSEGRENAR
------------------------------

Resultaträkning, 2012	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv 1)	Baltikum	Övrigt inkl elimine ringar 2)	Summa
Ränteintäkter	30 193	14 825	1 818		4 948	2 010	53 794
Räntekostnader	–23 227	–7 708	–1 151	–86	–2 978	–1 009	–36 159
Räntenetto	6 966	7 117	667	–86	1 970	1 001	17 635
Provisionsintäkter	6 333	5 931	7 391		1 345	–2 664	18 336
Provisionskostnader	–1 437	–2 283	–4 147		–426	3 577	–4 716
Provisionsnetto	4 896	3 648	3 244		919	913	13 620
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 683	339	97		423	37	4 579
Livförsäkringsintäkter, netto				4 707		–1 279	3 428
Övriga intäkter, netto	292	76	30		–11	–826	–439
Summa intäkter	15 837	11 180	4 038	4 621	3 301	–154	38 823
varav internt	–1 274	5 661	–1 104	1 388	–987	–3 684
Personalkostnader	–3 945	–3 024	–1 322	–1 214	–681	–4 410	–14 596
Övriga kostnader	–4 465	–3 266	–1 379	–537	–1 080	4 283	–6 444
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–182	–85	–43	–890	–280	–1 132	–2 612
Summa kostnader	–8 592	–6 375	–2 744	–2 641	–2 041	–1 259	–23 652
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	–6				9	–2	1
Kreditförluster, netto	–130	–452	–5		–351	1	–937
RÖRELSERESULTAT	7 109	4 353	1 289	1 980	918	–1 414	14 235
2011

Ränteintäkter	34 475	12 236	1 755		6 307	1 390	56 163
Räntekostnader	–27 336	–6 173	–1 120	–33	–4 145	–455	–39 262
Räntenetto	7 139	6 063	635	–33	2 162	935	16 901
Provisionsintäkter	6 845	5 725	8 605		1 311	–3 463	19 023
Provisionskostnader	–1 937	–1 950	–5 016		–422	4 477	–4 848
Provisionsnetto	4 908	3 775	3 589		889	1 014	14 175
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 002	302	87		365	–1 208	3 548
Livförsäkringsintäkter, netto				4 504		–1 307	3 197
Övriga intäkter, netto	617	97	7		–33	–823	–135
Summa intäkter	16 666	10 237	4 318	4 471	3 383	–1 389	37 686
varav internt	–480	4 407	–1 270	1 406	–1 428	–2 635
Personalkostnader	–3 926	–2 951	–1 388	–1 193	–701	–4 166	–14 325
Övriga kostnader	–4 771	–3 638	–1 501	–536	–1 119	4 141	–7 424
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–227	–79	–49	–785	–133	–491	–1 764
Summa kostnader	–8 924	–6 668	–2 938	–2 514	–1 953	–516	–23 513
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	–1				2	1	2
Kreditförluster, netto	–260	–441	–9		1 485	3	778
RÖRELSERESULTAT	7 481	3 128	1 371	1 957	2 917	–1 901	14 953

1) Verksamhetsresultatet i Liv uppgår till 2 651Mkr (3 145), av vilket förändringar i övervärden 671 Mkr (1 188).

2) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 19 Mkr (48) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 179 Mkr (144).

Balansräkning, 2012
Tillgångar	1 153 569	523 328	92 759	302 605	128 260	252 935	2 453 456
Skulder	1 107 934	513 337	85 550	294 804	107 052	235 266	2 343 943
Investeringar	95	76	102	958	913	682	2 826
2011
Tillgångar	1 168 186	484 595	76 643	292 413	133 364	204 180	2 359 381
Skulder	1 135 811	469 184	70 736	284 534	112 138	184 239	2 256 642

Investeringar 35 49 154 1 526 746 1 468 3 978

Not 2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNEN PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

		2012			2011
	Brutto intäkter*	Tillgångar	Investeringar	Brutto intäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	54 358	1 800 044	1 318	55 549	1 822 085	1 757
Norge	5 849	140 300	66	6 177	95 313	17
Danmark	4 705	268 619	271	4 955	213 648	697
Finland	2 736	64 027	3	2 817	27 583
Estland	1 530	33 814	67	1 741	35 262	120
Lettland	1 505	35 433	331	1 605	35 608	581
Litauen	2 487	58 376	522	2 820	69 812	535
Tyskland	8 076	298 880	34	9 544	379 671	25
Övriga länder	6 674	452 144	214	7 069	503 109	246
Koncernelimineringar	–8 222	–698 181		–10 481	–822 710
SUMMA	79 698	2 453 456	2 826	81 796	2 359 381	3 978

* Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och affären bokas i den centrala enheten.

MODERBOLAGETS RÖRELSEGRENAR

2012	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Baltikum	Övrigt inkl elimimeringar	Summa
Bruttointäkter* Tillgångar Investeringar	21 687 903 122 60	8 323 220 794 19	1 787 33 907 13	95 349	16 38	27 762 750 843 647	59 670 1 909 053 739
2011
Bruttointäkter* Tillgångar Investeringar	21 582 831 462 30	6 830 201 143 48	1 775 29 821 12	92 1 021	8 30	30 043 725 373 992	60 330 1 788 850 1 082

MODERBOLAGET PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

		2012			2011
	Brutto intäkter*	Tillgångar	Investeringar	Brutto intäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	48 782	1 485 605	718	50 151	1 469 958	1 017
Norge	3 738	105 154	9	3 147	64 176	15
Danmark	2 531	105 194	1	2 216	95 515	5
Finland	1 033	35 502	2	929	5 865
Övriga länder	3 586	177 598	9	3 887	153 336	45
SUMMA	59 670	1 909 053	739	60 330	1 788 850	1 082

* Bruttointäkter i moderföretaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och affären bokas i den centrala enheten.

Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjuder tjänster till olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och institutioner erbjuder merchant banking och investment banking-tjänster till stora företag, institutioner och medelstora företag. Kontorsrörelsen vänder sig till privatpersoner och mindre företag. Kapitalförvaltning erbjuder kapitalförvaltning och förmögenhetsförvaltning och Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Division Baltikum erbjuder privatpersoner och mindre företag banktjänster samt kapital- och förmögenhetsförvaltningen i de baltiska länderna. Övrigt inkl elimineringar omfattar supportfunktioner, treasury- och stabsenheter samt eliminering av interna transaktioner.

Under 2012 har koncernens interna organisation ändrats. Ansvaret för segmentet medelstora kunder (det så kallade Mid Corp) flyttades från Stora företag & institutioner till Kontorsrörelsen och sparorganisationen inom Kapitalförvaltningen införlivades med Kontorsrörelsen.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna priserna baseras på SEB:s verkliga eller medförda marknadsbaserade finansieringskostnad för en specifik ränta respektive löptid. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

3 Räntenetto

		Koncernen			Moderbolaget
2012	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten Räntebärande värdepapper 1)	163 389 1 200 348 426 348	2 763 41 441 6 080	1,69% 3,45% 1,43%	254 233 858 476 219 593	2 393 27 919 4 621	0,94% 3,25% 2,10%
Summa räntebärande tillgångar	1 790 085	50 284	2,81%	1 332 302	34 933	2,62%
Derivat Övriga tillgångar	610 365	3 537		520 839	3 021
Summa tillgångar	2 400 450			1 853 141
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper 2) Efterställda skulder	211 484 833 252 712 532 24 127	–2 657 –14 694 –14 150 –1 244	–1,26% –1,76% –1,99% –5,16%	245 659 586 931 582 228 24 164	–2 101 –7 066 –13 233 –1 236	–0,86% –1,20% –2,27% –5,12%
Summa räntebärande skulder	1 781 395	–32 745	–1,84%	1 438 982	–23 636	–1,64%
Derivat Övriga skulder Kapital	513 681 105 374	–3 430		341 908 72 251	–2 657
Summa skulder och kapital	2 400 450			1 853 141
Räntenetto, omklassificerat till avvecklad verksamhet		–11
Räntenetto, kvarvarande verksamhet		17 635			11 661
Avkastning netto på räntebärande tillgångar, totala verksamheten			0,99%			0,88%
1) varav värderade till verkligt värde 2) varav värderade till verkligt värde		4 719 –290			4 578 –106
2011
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten Räntebärande värdepapper 1)	148 522 1 121 399 383 531	3 890 41 010 8 321	2,62% 3,66% 2,17%	264 463 783 668 235 977	3 906 25 323 5 442	1,48% 3,23% 2,31%
Summa räntebärande tillgångar	1 653 452	53 221	3,22%	1 284 108	34 671	2,70%
Derivat Övriga tillgångar	566 969	3 119		384 545	2 147
Summa tillgångar	2 220 421			1 668 653
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper 2) Efterställda skulder	215 361 757 098 648 675 25 210	–4 025 –15 652 –14 482 –1 354	–1,87% –2,07% –2,23% –5,37%	275 148 509 418 502 521 24 635	–3 258 –7 127 –12 293 –1 328	–1,18% –1,40% –2,45% –5,39%
Summa räntebärande skulder	1 646 344	–35 513	–2,16%	1 311 722	–24 006	–1,83%
Derivat Övriga skulder Kapital	476 502 97 575	–3 788		289 154 67 777	–3 028
Summa skulder och kapital	2 220 421			1 668 653
Räntenetto, omklassificerat till avvecklad verksamhet		–138
Räntenetto, kvarvarande verksamhet		16 901			9 784
Avkastning netto på räntebärande tillgångar, totala verksamheten			1,03%			0,76%
1) varav värderade till verkligt värde 2) varav värderade till verkligt värde		5 927 –321			5 424 –168

Räntenetto

	Moderbolaget
	2012	2011
Ränteintäkter	37 954	36 818
Leasingintäkter 1)	5 817	5 756
Räntekostnader	–26 293	–27 034
Leasingavskrivningar 1)	–4 436	–4 287
TOTAL	13 042	11 253

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.

4 Provisionsnetto

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Emission Värdepappershandel Notariat och fondverksamhet	144 1 487 6 691	252 1 821 7 218	708 635 2 839	1 039 690 2 509
Värdepappersprovisioner	8 322	9 291	4 182	4 238
Betalningsförmedling Kortverksamhet	1 580 4 372	1 575 4 034	1 186 179	1 154 164
Betalningsförmedlingsprovisioner	5 952	5 609	1 365	1 318
Rådgivning Utlåning Inlåning Garantier Derivat Övrigt	502 2 047 128 451 453 481	432 1 963 106 398 715 509	401 1 748 65 334 443 425	347 1 635 65 266 669 492
Övriga provisioner	4 062	4 123	3 416	3 474
Provisionsintäkter	18 336	19 023	8 963	9 030
Värdepappersprovisioner Betalningsförmedlingsprovisioner Övriga provisioner	–1 286 –2 572 –858	–1 385 –2 301 –1 162	–365 –502 –657	–219 –540 –875
Provisionskostnader	–4 716	–4 848	–1 524	–1 634
Värdepappersprovisioner, netto Betalningsförmedlingsprovisioner, netto Övriga provisioner, netto	7 036 3 380 3 204	7 906 3 308 2 961	3 817 863 2 759	4 019 778 2 599
SUMMA	13 620	14 175	7 439	7 396

5 Nettoresultat av finansiella transaktioner

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till	4 714	4 072	4 046	3 133
verkligt värde, netto	–73	–53
Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas	–62	–471
SUMMA	4 579	3 548	4 046	3 133
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto
Egetkapitalinstrument och relaterade derivat	518	–21	193	–188

SUMMA 1)	4 714	4 072	4 046	3 133
Andra finansiella instrument	–12	2
Valutarelaterade derivat	3 205	2 965	2 702	2 373
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	1 003	1 126	1 151	948

Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde, netto

Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	–31	–69
Valutarelaterade derivat	–42	16
SUMMA	–73	–53

1) Inkluderar ineffektivitet för säkring av nettoinvesteringar i den utländska verksamheten med 0 Mkr (0).

Inom nettoresultatet av finansiella transaktioner hamnar resultatet på olika rader beroende på typen av underliggande finansiellt instrument. Treasury verksamheten är volatil beroende på förändringar i räntor och spreadar. Nettoeffekten från trading verksamheten är relativt stabil över tiden men uppvisar rörelser mellan rader. Under 2011 redovisade SEB en värdenedgång och en nedskrivning av sina innehav i GIIPS relaterade skuldinstrument om totalt 612 Mkr. Motsvarande belopp för 2012 var 10 Mkr.

6 Livförsäkringsintäkter, netto

	Koncernen
	2012	2011
Premieinkomster, netto	6 462	6 467
Avgifter på investeringskontrakt	1 420	1 180
Kapitalavkastning, netto	7 937	4 673
Övriga försäkringsintäkter	382	425
Försäkringskostnader, netto	–12 773	–9 548
SUMMA	3 428	3 197
Kapitalavkastning netto
Direktavkastning 1)	2 723	2 939
Värdeförändringar på placeringstillgångar, netto	6 437	1 816
Valutakursvinst/-förlust, netto	–165	469
	8 995	5 224
Kapitalförvaltningskostnader	–75	–45
Avkastningsskatt	–983	–506
SUMMA	7 937	4 673

1) Ränteintäkter netto, erhållna utdelningar och driftsöverskott på fastigheter.

Försäkringskostnader netto

SUMMA	–12 773	–9 548
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–5 065	–311
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–7 708	–9 237

7 Övriga intäkter, netto

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Utdelningar	75	115	2 215	3 438
Andelar i intresseföretags resultat Realisationsvinster och förluster på värdepapper	19	48
som innehas som kapitalplaceringar Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar 1)	–109	–27	–139 65	127 25
Övriga intäkter	–424	–271	233	1 031
SUMMA	–439	–135	159	1 183
1) Se not 12 för koncernen.
Utdelningar
Finansiella tillgångar som kan säljas Utdelningar från koncernföretag	75	115	29 2 186	10 3 428
SUMMA	75	115	2 215	3 438
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	260	536	269	431
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument Lån	311	718 4	–63	20
Vinster	571	1 258	206	451
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	–117	–55
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument Lån	–563	–1 180 –50	–345	–324
Förluster	–680	–1 285	–345	–324
SUMMA	–109	–27	–139	127

Not 7 Övriga intäkter, netto

	Koncernen			Moderbolaget
Övriga intäkter	2012	2011	2012	2011
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, run-off	–68 15	–526 38	40	15
Övriga intäkter	–371	217	193	1 016
SUMMA	–424	–271	233	1 031
Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna relaterat
till den säkrade risken	–1 536	–5 152	–1 697	–5 234
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	1 615	5 040	1 737	5 201
Säkring av verkligt värde	79	–112	40	–33
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten		48		48
Kassaflödessäkringar – ineffektivitet		48		48
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	–772	–912
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	625	450
Säkring av verkligt värde gruppvis – ineffektivitet	–147	–462
SUMMA	–68	–526	40	15

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Koncernen säkrar delar av sin exponering för ränterisk, i fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, mot förändringar i verkligt värde på grund av ränteförändrigar. För detta ändamål används ränteswappar, räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner. Säkringarna görs antingen post per post eller gruppvis efter förfallotider.

Kassaflödessäkringar

Koncernen använder ränteswappar för säkring av framtida kassaflöden från in- och utlåning till rörlig ränta. Ränteflöden från in- och utlåning till rörlig ränta förväntas periodiseras i resultaträkningen under perioden 2013 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 32 701 Mkr (36 313) och valutaterminer till ett nominellt belopp av 1 239 Mkr (1 139) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ineffektivitet har redovisats i Nettoresultat finansiella transaktioner med 0 Mkr (0) (not 5).

8 Administrationskostnader

	Koncernen			Moderbolaget
	2012	2011		2012	2011
Personalkostnader Övriga kostnader	–14 596 –6 444	–14 325 –7 424		–10 160 –4 917	–9 021 –5 458
SUMMA	–21 040	–21 749		–15 077	–14 479

9 Personalkostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Fast lön	–8 335	–8 265	–5 457	–5 258
Kortfristiga rörliga kontantersättningar	–884	–1 124	–673	–861
Långfristiga aktiebaserade ersättningar	–317	–287	–252	–216
Löner och andra ersättningar	–9 536	–9 676	–6 382	–6 335
Sociala avgifter	–2 709	–2 487	–1 944	–1 751
Förmånsbestämda pensionsplaner 1)	–643	–691
Avgiftsbestämda pensionsplaner 1)	–778	–721	–1 249	–485
Förmåner och avgångsvederlag 2)	–452	–218	–259	–84
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–478	–532	–326	–366
SUMMA	–14 596	–14 325	–10 160	–9 021

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enligt ändrad IAS 19, Ersättningar till anställda. Information för 2011 har omräknats. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket innebär en försäkringsteknisk beräkning av pensionskostnader. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 128 Mkr (149) och särskild löneskatt 825 Mkr (95) belastar bankens pensionsstiftelser.

2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 350 Mkr (116) för koncernen och 227 Mkr (57) för moderföretaget.

9 a Ersättningar

Not 9 a visar SEB:s redogörelse för koncernens ersättningar uppdelad på väsentliga enheter i den finansiella företagsgruppen enligt FFFS 2007:5 med ändringar i FFFS 2011:3. I SEB-koncernen har 964 (942) positioner definierats som särskilt reglerad personal. SEB har valt att även visa försäkringsrörelse som inte ingår i den finansiella företagsgruppen men i SEB-koncernen.

Ersättning per division

		Koncernen				Moderbolaget
		Fast 1)		Rörlig 1)		Fast 1)		Rörlig 1)
2012	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Stora Företag & Institutioner	–2 600	2 418	–673	2 297	–1 830	1 831	–602	1 739
Kontorsrörelsen	–2 200	3 708	–99	3 523	–1 270	2 807	–23	2 667
Kapitalförvaltning	–919	940	–160	893	–376	439	–66	445
Liv	–885	1 320	–43	622
Baltikum	–458	2 960	–49	2 664
Övrigt 2)	–3 146	5 232	–177	4 923	–3 488	3 896	–234	3 673
SUMMA	–10 208	16 578	–1 201	14 922	–6 964	8 973	–925	8 524
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–277	11 361
2011
Stora Företag & Institutioner Kontorsrörelsen	–2 390 –2 139	2 398 3 659	–832 –103	2 368 3 355	–1 647 –1 221	1 723 2 756	–758 –73	1 637 2 618
Kapitalförvaltning	–906	973	–223	956	–324	430	–94	409
Liv	–869	1 270	–42	650
Baltikum	–489	3 148	–36	2 830
Övrigt 2)	–3 101	5 256	–175	4 946	–2 626	3 812	–150	3 621
SUMMA	–9 894	16 704	–1 411	15 105	–5 818	8 721	–1 075	8 285
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–219	7 854

		SEB AG, Tyskland				SEB Pank AS, Estland
		Fast		Rörlig		Fast		Rörlig
2012	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Stora Företag & Institutioner	–511	451	–55	428
Kontorsrörelsen	–185	168	–12	160
Baltikum					–129	855	–14	770
Övrigt	–208	328	–10	312	–62	305	–6	274
SUMMA	–904	947	–77	900	–191	1 160	–20	1 044
2011
Stora Företag & Institutioner	–483	505	–66	460
Kontorsrörelsen	–158	182	–26	173
Baltikum					–142	946	–12	852
Övrigt	–237	330	–9	334	–67	311	–6	280
SUMMA	–878	1 017	–101	967	–209	1 257	–18	1 132

		SEB Banka AS, Lettland			SEB bankas AB, Litauen
		Fast	Rörlig			Fast	Rörlig
2012	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Baltikum	–119	830	–15	747	–179	1 226	–21	1 104
Övrigt	–44	281	–3	253	–71	404	–4	363
SUMMA	–163	1 111	–18	1 000	–250	1 630	–25	1 467
2011
Baltikum	–127	863	–11	777	–189	1 299	–16	1 169
Övrigt	–44	292	–1	263	–77	419		377
SUMMA	–171	1 155	–12	1 040	–266	1 718	–16	1 546

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporteras som fast ersättning och består av lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner som t ex bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter.

2) Inklusive Liv och Baltikum i Moderbolaget.

3) Aktiesparprogram och kollektiv kortfristig kontantbaserad ersättning.

Not 9 a

Ersättning per kategori

		Koncernen							Moderbolaget
		Ersättning			Befattningar				Ersättning			Befattningar
2012	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa		Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal Summa
Fast ersättning 1) Rörlig ersättning 1) varav:	–1 079 –463	–738	–9 129 –10 208 –1 201	964 584	15 614 14 338	16 578 14 922		–837 –394	–9 049 –532	–9 886 –926	688 410	8 285 8 114	8 973 8 524
Kortfristig kontantbaserad Långfristig aktiebaserad 2) Uppskjuten rörlig ersättning 3) Avsatt och utbetald ersättning 4)	–333 –148 –285 –1 674	–551 –169 –169 –9 680	–884 –317 –454 –11 354					–286 –126 –246 –1 357	–388 –126 –126 –9 437	–674 –252 –372 –10 794
Avgångsvederalag 5)			–334			752				–235			206
Avtalade ännu ej utbetalda avgångsvederlag Högsta enskilda belopp			–204 –7			324				–111 –5			111
2011
Fast ersättning 1) Rörlig ersättning 1) varav:	–1 129 –631	–8 765 –780	–9 894 –1 411	942 810	15 762 14 295	16 704 15 105		–886 –533	–4 932 –542	–5 818 –1 075	699 597	8 022 7 688	8 721 8 285
Kortfristig kontantbaserad Långfristig aktiebaserad 2) Uppskjuten rörlig ersättning 3) Avsatt och utbetald ersättning 4)	–476 –155 –368 –1 426	–648 –132 –132 –9 021	–1 124 –287 –500 –10 447					–400 –133 –314 –1 139	–459 –83 –83 –5 391	–859 –216 –397 –6 530
Avgångsvederalag 5)			–160			632				–64			154
Avtalade ännu ej utbetalda avgångsvederlag Högsta enskilda belopp			–50 –4			125				–32 –4			39

			SEB AG, Tyskland						SEB Pank AS, Estland
		Ersättning			Befattningar			Ersättning		Befattningar
2012	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal Summa
Fast ersättning 1)	–123	–781	–904	113	834	947	–11	–180	–191	19	1 141	1 160
Rörlig ersättning 1)	–30	–47	–77	89	811	900	–3	–17	–20	13	1 031	1 044
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–25	–36	–61				–1	–14	–15
Långfristig aktiebaserad 2)	–5	–11	–16				–2	–3	–5
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–15	–11	–26				–2	–3	–5
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–163	–817	–980				–12	–194	–206
Avgångsvederlag 5)			–64			49			–1			60
2011
Fast ersättning 1)	–136	–742	–878	112	905	1 017	–13	–196	–209	20	1 237	1 257
Rörlig ersättning 1)	–38	–63	–101	99	868	967	–4	–14	–18	20	1 112	1 132
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–35	–50	–85				–2	–12	–14
Långfristig aktiebaserad 2)	–3	–13	–16				–2	–2	–4
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–19	–13	–32				–2	–2	–4
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–155	–792	–947				–15	–208	–223
Avgångsvederlag 5)			–6			6			–4			97

Not 9 a

Ersättning per kategori

			SEB Banka AS, Lettland						SEB bankas AB, Litauen
		Ersättning			Befattningar			Ersättning			Befattningar
2012	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal Summa
Fast ersättning 1)	–11	–152	–163	21	1 090	1 111	–15	–235	–250	22	1 608	1 630
Rörlig ersättning 1)	–3	–15	–18	12	988	1 000	–3	–22	–25	14	1 453	1 467
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–1	–14	–15				–2	–19	–21
Långfristig aktiebaserad 2)	–2	–1	–3				–1	–3	–4
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–2	–1	–3				–1	–3	–4
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–12	–166	–178				–17	–254	–271
Avgångsvederlag 5)		–3	–3			8		–12	–12			336
2011
Fast ersättning 1)	–12	–159	–171	24	1 131	1 155	–17	–249	–266	23	1 695	1 718
Rörlig ersättning 1)	–3	–9	–12	24	1 016	1 040	–4	–12	–16	23	1 523	1 546
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–1	–8	–9				–2	–10	–12
Långfristig aktiebaserad 2)	–2	–1	–3				–2	–2	–4
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–2	–1	–3				–2	–2	–4
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–13	–167	–180				–19	–259	–278
Avgångsvederlag 5)			–4			68			–10			251

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporteras som fast ersättning och består av lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner som t ex bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter. 2) Långfristiga aktiebaserade program omfattar fyra olika program; ett aktiesparprogram för alla medarbetare, ett performance share program för ledande befattningshavare och andra nyckel-

personer, ett aktiematchningsprogram och ett aktieprogram för särskilt utvalda nyckelpersoner.

3) Den uppskjutna ersättningen får inte förfogas över inom det första året. Kortfristig kontantbaserad ersättning betalas därefter ut prorata över tre eller fem år efter eventuell riskjustering. Långfristiga aktiebaserade program är låsta minst tre år.

4) I utfästa och utbetalda ersättningar ingår ersättningar utbetalda inom det första kvartalet efter intjänandeåret. Innehållna ersättningar har inte riskjusterats under 2011 eller 2012. 5) I beloppen ingår även så kallad rekryteringsersättning.

Lån till ledande befattningshavare

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer 1) Styrelsemedlemmar 2)	87 165	96 256	12 21	14 32
SUMMA	252	352	33	46

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen. Totala antalet personer uppgick till 80 (77) av vilka 16 (17) var kvinnor.

2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderföretaget och dotterföretagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 193 (221) av vilka 49 (51) var kvinnor.

Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare

Utbetald pension	102	92	54	45
Förändring förpliktelse	93	109	33	30
Förpliktelse vid utgången av året	2 065	1 705	853	698

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen, totalt 122 (121) personer.

9 b Pensionsförpliktelser

SEB har valt att från 2012 implementera förändrade IAS 19 Ersättningar till anställda, för redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsförpliktelser för 2011 har omräknats. Förändringen tar bort möjligheten att använda korridormetoden och periodiseringen av aktuariella vinster och förluster för förmånsbestämda pensionsplaner. Standarden föreskriver också att finansieringskostnaden (intäkten) för nettopensionsskulden (tillgången) beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Omvärderingar av pensionsförpliktelser och -tillgångar redovisas i övrigt totalresultat.

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2012			2011
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	Sverige 1)	Utländska planer 1)	Koncernen 1)	Sverige 1)	Utländska planer 1)	Koncernen 1)
Pensionsförpliktelse vid årets ingång Förvärv och omklassificeringar	16 923	4 610 23	21 533 23	17 293	4 653 –18	21 946 –18
Kostnader tjänstgöring innevarande period Räntekostnad Utbetalda pensioner	441 671 –717	34 195 –246	475 866 –963	488 676 –726	39 217 –317	527 893 –1 043
Valutakursdifferenser Omvärdering av pensionsförpliktelse	2 559	–187 729	–187 3 288	–808	–40 76	–40 –732
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	19 877	5 158	25 035	16 923	4 610	21 533
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång Förvärv och omklassificeringar	14 427	3 589	18 016	15 472	3 951 –25	19 423 –25
Beräknad ränta på förvaltningstillgångar Gottgörelser	610 2 351	154 –214	764 2 137	602 –693	185 –290	787 –983
Valutakursdifferenser Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	960	–114 208	–114 1 168	–954	–28 –204	–28 –1 158
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	18 348	3 623	21 971	14 427	3 589	18 016

Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld

Pensionsförpliktelse vid årets ingång	–2 496	–1 021	–3 517	–1 821	–702	–2 523
Förvärv och omklassificeringar		–23	–23		–7	–7
Total kostnad enligt nedan (exklusive särskild löneskatt)	–502	–75	–577	–562	–71	–633
Utbetald pension	717	246	963	726	317	1 043
Pensionsersättning	2 351	–214	2 137	–693	–290	–983
Valutakursdifferenser		73	73		12	12
Omvärderingsvinster (förluster)	–1 599	–521	–2 120	–146	–280	–426
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	–1 529	–1 535	–3 064	–2 496	–1 021	–3 517

1) Pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas brutto i tabellen. Det finns ingen juridisk rätt till kvittning av förpliktelser och tillgångar mellan olika bolag i koncernen men i balansräkningen redovisas nettot för varje bolag antingen som tillgång eller skuld.

2012 betalade SEB tillskott till den svenska pensionsstiftelsen på 3 068 Mkr (36) vilket netto efter gottgörelse för utbetalda pensioner uppgick till 2 351 Mkr. I Tyskland uppgick tillskottet till stiftelsen till 31 Mkr (35) vilket netto var en gottgörelse på 214 Mkr. Ett tillskott på 1 360 Mkr betalades till den tyska pensionsstiftelsen i början av 2013. Inga ytterligare tillskott förväntas 2013.

Huvudsakliga aktuariella antaganden, %

Diskonteringsränta	2,8%	3,5%	4,0%	4,6%
Inflation	1,5%	2,0%	2,0%	2,0%
Uppskattade framtida löneökningar	3,5%	3,0%	3,5%	3,0%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	3,0%		3,0%

Diskonteringsräntan baseras högkvalitativa företagsobligationer med en djup marknad, i Sverige säkerställda bostadsobligationer. De säkerställda obligationerna i Sverige har minst AA i kreditbetyg och löptiden är förenlig med den uppskattade löptiden för förpliktelserna beträffande ersättningar efter avslutad anställning.

sänktes med 0,25%. En ökning med samma procentsats skulle minska skulden med 159 Mkr. Om inflations antagandet för Tyskland ökar med 0,25% ökar pensionsskulden med 52 Mkr, motsvarande minskning skulle blir 50 Mkr vid ett lägre inflationsantagande. En förändring av förväntade framtida löneökningar i Tyskland med 0,25% skulle med ett högre antagande öka skulden med 94 Mkr och med ett lägre antagande minska skulden med 91 Mkr.

Den tyska pensionsskulden skulle öka med 168 Mkr om diskonteringsräntan

	2012				2011
		Utländska			Utländska
Fördelning av förvaltningstillgångar	Sverige	planer	Koncernen	Sverige	planer	Koncernen
Aktier	12 184	560	12 744	11 057	502	11 559
varav riskkapital och hedgefonder	4 166		4 166	4 323		4 323
Räntebärande värdepapper	4 972	2 966	7 938	2 178	2 998	5 176
varav hedgefonder	596		596	552		552
Fastigheter	1 192	97	1 289	1 192	89	1 281
SUMMA	18 348	3 623	21 971	14 427	3 589	18 016

Förvaltningstillgångarna innefattar SEB aktier till ett marknadsvärde på 663 Mkr (441). Fastigheter i Sverige är utnyttjade av koncernen. 45 procent av förvaltningstillgångarna är marknadsnoterade, utöver det är 2 719 Mkr likvida medel.

Not 9 b Pensionsförpliktelser

	2012				2011
Poster i Resultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnader tjänstgöring innevarande period Räntekostnad Beräknad ränta på förvaltningstillgångarna Särskild löneskatt	–441 –671 610 –66	–34 –195 154	–475 –866 764 –66	–488 –676 602 –77	–39 –217 185	–527 –893 787 –77
SUMMA I PERSONALKOSTNADER	–568	–75	–643	–639	–71	–710
Poster i Övrigt totalresultat
Omvärdering av pensionsförpliktelse varav erfarenhetsbaserade justeringar varav effekter av förändrade antaganden Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	–2 559 173 –2 732 960	–729 –89 –640 208	–3 288 84 –3 372 1 168	808 58 750 –954	–76 61 –137 –204	732 119 613 –1 158
SUMMA I ÖVRIGT TOTALRESULTAT	–1 599	–521	–2 120	–146	–280	–426

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

	2012				2011
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnader	–548	–230	–778	–551	–170	–721

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	2012	2011
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	13 867	13 407
Kalkylmässiga pensionspremier	410	416
Räntekostnad och andra förändringar	3 504	621
Förtida pensioneringar	128	149
Utbetalda pensioner	–706	–726
PENSIONSFÖRPLIKTELSE VID ÅRETS UTGÅNG	17 203	13 867
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	14 014	15 082
Tillskott till pensionsstiftelse	2 929	–342
Avkastning på tillgångar	1 520
Gottgörelse utbetalda pensioner	–706	–726
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE VID ÅRETS UTGÅNG	17 757	14 014

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt tryggandelagens grunder. Skandinaviska Enskilda Banken har valt att tillämpa den lägre diskonteringsräntan om 2,2 procent i förtid. Den lägre räntan påverkade nettoskulden negativt och ledde till en tillskottsbetalning till stiftelsen på 2 929 Mkr. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen.

Tillgångarna i stiftelsen är främst aktierelaterade 9 850 Mkr (10 729) och till en mindre del ränterelaterade 4 245 Mkr (3 268). I tillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 643 Mkr (428) och byggnader utnyttjade av koncernen för 1 192 Mkr (1 192). Avkastningen på tillgångarna var 11 procent (–2) före tillskott och gottgörelse.

Poster i Resultaträkningen

	Moderbolaget
	2012	2011
Utbetalda pensioner Gottgörelse utbetalda pensioner	–3 636 706	–726 726
Summa bokslutsdispositioner	–2 930
NETTO PENSIONSKOSTNAD FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER	–2 930
Huvudsakliga akturiella antaganden, %
Bruttoränta Ränta efter skatt	2,2% 1,9%	3,5% 3,0%

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balandagen.

Not 9 b Pensionsförpliktelser

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	2012	2011
Kostnad i personalkostnader	–1 249	–485

Pensionsstiftelser

	Pensions åtagande		Marknadsvärde på tillgången
	2012	2011	2012	2011
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse	17 203 574	13 867 425	17 757 590	14 014 417
SUMMA	17 777	14 292	18 347	14 431

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker i stort sett alla medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs kvartalsvis för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal.

Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensionsstif-

9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Principer för ersättningar

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2011.

De allmänna principerna för ersättningstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen har under 2011 varit desamma som för banken som helhet, med undantag för att kortfristig rörlig kontantersättning inte utgår till VD och verkställande ledningen. Ersättningen består således av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade program

telser. Tillgångarna marknadsvärderas. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnaderna.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I det svenska kollektivavtalet ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kan även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

och pensionsförmån. Andra förmåner kan tillkomma, som till exempel bilförmån och hemservice.

Mer information finns på sidan 67–68.

Särskilt reglerad personal

Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verktällande ledningen är alla särskilt reglerad personal enligt definitionen i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:1).

Ersättningar till högsta ledningen, kr

2012	Fast lön	Arvode 1)	Förmåner 2)	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 250 000		2 250 000
Övriga styrelseledamöter 3)		6 230 000		6 230 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	8 000 000		1 238 642	9 238 642
SUMMA	8 000 000	8 480 000	1 238 642	17 718 642
2011
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 250 000		2 250 000
Övriga styrelseledamöter 3)		6 230 000		6 230 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	7 000 000		1 305 801	8 305 801
SUMMA	7 000 000	8 480 000	1 305 801	16 785 801

1) Enligt beslut på årsstämman.

2) Inkluderar förmånsvärde för hemservice och tjänstebil.

3) Ersättning till styrelsens ledamöter per individ presenteras på sid 57.

Ersättningar till verkställande ledningen, kr 1)

	Fast lön	Förmåner	Summa
2012	34 159 985	1 713 630	35 873 615
2011	62 983 924	2 403 698	65 387 622

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår åtta (tolv) personer, vid årsskiftet ingick åtta personer.

Not 9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Långfristiga aktiebaserade program

SEB introducerade långfristiga aktiebaserade program 1999 med ytterligare program de följande åren. Mellan 2005 och 2010 baserades programmen på performance shares. Från och med 2008 introducerades ett aktiesparprogram och från och med 2009 ett aktiematchningsprogram. 2012 introducerades ett aktieprogram.

I aktieprogrammet tilldelas varje medlem i verkställande ledningen ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern- och individ nivå. Mål sätts årligen och är både finansiella och icke finansiella. 50 procent av aktierätterna levereras till deltagaren efter en intjänandeperiod om tre år, 50 procent efter en intjänandeperiod om fem år. En förutsättning för att erhålla aktierätterna är att deltagaren är kvar i SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning är att deltagaren äger aktier i SEB till ett förutbestämt bestämt belopp, aktierna ska förvärvas senast pro-rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Efter respektive intjänandeperiods slut kvarstår förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB.

Ingen tilldelning i aktiematchningsprogrammet 2012 för verkställande

ledningen. Matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i aktiematchningsprogrammet kan inte säljas eller pantsättas, vilket innebär att de inte har något marknadsvärde. Antalet prestationsbaserade matchningsaktier i aktiematchningsprogrammet som kan utnyttjas beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav; TSR i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i förhållande till SEB:s konkurrenter, 1/3 av totala utfallet.

Aktiematchningsprogrammet 2011 innebär en egeninvestering i SEB serie A-aktier. Efter tre år får deltagaren en A-aktie i SEB för varje behållen aktie förutsatt att deltagaren är kvar inom SEB under treårsperioden och om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts, ett antal prestationsbaserade matchningsaktier för varje behållen aktie. Maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier är tre, för den verkställande ledningen är maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier fyra. Utfallet i programmet är maximerat, vid löptidens slut och prestationskraven uppfyllts, till en fördubbling av aktiekursen från en fastställd initial kurs. Om aktiekursen vid löptidens slut mer än fördubblats kommer antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier att reduceras proportionellt för att motsvara max beloppet.

Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr

2012	Aktie - spar program	Performance shares	Aktiematchnings program	Aktie program	Summa
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren Övriga ledamöter i verkställande ledningen 1)	93 451 256 648	1 105 918 2 951 950	2 321 891 7 744 773	969 435 2 743 468	4 490 695 13 696 839
SUMMA	350 099	4 057 868	10 066 664	3 712 903	18 187 534
2011
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren Övriga ledamöter i verkställande ledningen 1)	117 731 647 937	2 078 942 7 570 316	1 940 168 9 549 416		4 136 841 17 767 669
SUMMA	765 668	9 649 258	11 489 584		21 904 510

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår åtta (tolv) personer, vid årsskiftet ingick åtta personer.

Utestående antal per 2012-12-31 1)

	Antal
	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen	Summa	Första dag för utnyttjande	Prestationskriterier
2009: Performance shares	134 409	248 015	382 424	2012	faktiskt utfall 50%
2010: Performance shares	131 578	411 181	542 759	2013 2)	beräknat utfall 82%
2009: Aktiesparprogram	5 174	11 780	16 954	2013-02-18	–
2010: Matchningsrätter	28 909	92 146	121 055	2013 3)	nuvarande utfall 1,70
2011: Matchningsrätter	35 236	107 911	143 147	2014 3)	nuvarande utfall 0,74
2012: Aktierätter	121 559	344 008	465 567	2015;2017 4)	–

1) Aktiematchningsprogram 2009 förföll 2012 med maximal matchning.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

3) I anslutning till slutgiltig beräkning av antal tilldelade matchningsaktier.

4) Utnyttjandeperioden startar 2015, aktierna är låsta till 2016.

Antalet utestående performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhållas under programmen. Antalet utestående innehavs- och matchningsrätter är minsta utfallet i aktiematchningsprogrammet. Antalet utestående matchningsrätter representerar antalet egeninvesterade aktier som berättigar till att erhålla SEB A-aktier och prestationsbaserade matchningsaktier.

Under året har VD utnyttjat Performance shares för 2 455 844 (0)kr. Motsvarande utnyttjande för övriga verkställande ledningen är 17 972 880 (2 440 232)kr.

Pensioner och avgångsvederlag

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören Annika Falkengren, utbetalas pension från 60 års ålder. Pensionsplanen är förmånsbestämd och oantastbar. Pension utgår med 65 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön är bestämd till ett fast belopp. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid 18 månader – utgår ett avgångsvederlag om 6 månaders lön.

sionsplanerna är oantastbara och förmånsbestämda förutom tre som är premiebaserade. I de förmånsbestämda planerna utgår pension från 60 eller 65 års ålder med maximalt 65 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön är begränsad med individuella tak. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maximalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön.

Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för ledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pen-

Målet är att alla pensionsavtal ska vara premiebaserade och en omvandling i den riktningen har påbörjats både för nya och befintliga ledamöter i verkställande ledningen.

Pensionskostnader (kostnader tjänstgöring innevarande period och räntekostnad), kr

	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen 1)	Summa
2012	7 470 741	17 630 263	25 101 004
2011	6 735 388	24 077 034	30 812 422

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår åtta (tolv) personer, vid årsskiftet ingick åtta personer.

Not 9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Upplysningar om närstående*, kr
	Koncernen
Lån till marknadsmässiga villkor	2012	2011
Högsta ledningen och verkställande ledningen	87 407 561	96 297 150
Övriga närstående	9 238 185	17 764 250
SUMMA	96 645 746	114 061 400

* För information om närstående i form av koncernföretag och intresseföretag se not 46.

9 d Aktierelaterade ersättningar

			2012		2011
Långfristiga aktiebaserade program	Aktie program	Aktie matchnings program	Aktie sparprogram	Performance shares	Aktie matchnings program	Aktie sparprogram	Performance shares
Utestående vid årets början		4 829 938	6 971 338	19 080 693	2 984 111	5 133 685	24 945 108
Tilldelade	1 199 504	1 781 907	1 888 248	113 593	1 880 143	2 285 536	491 970
Förverkade 1)	–7 779			–724 750			–1 440 673
Inlösta 2)		–1 816 143	–1 320 185	–2 164 309	–34 316	–447 828	–708 383
Utgångna			–44	–2 386 825		–55	–4 207 329
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	1 191 725	4 795 702	7 539 357	13 918 402	4 829 938	6 971 338	19 080 693
varav inlösningsbara				1 650 073			1 333 959

1) Vägt genomsnittligt lösenpris förverkade PSP 10,00 kr (10,00).

2) Vägt genomsnittligt lösenpris inlösta PSP 10,00 kr (10,00) och vägd genomsnittlig aktiekurs PSP vid inlösen 48,52 kr (50,42).

Antalet utestående performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhållas under programmen. Antalet utestående matchningsrätter i aktiematchningsprogrammen motsvarar det lägsta utfallet.

Långsiktiga aktiebaserade program totalt

	Ursprungligt antal innehavare 3)	Antal utgivna (maximalt utfall)	Utestående optioner 2012	Utestående optioner 2011	A-aktie per option/aktie Lösenpris		Löptid	Första dag för utnyttjande
2005: Performance shares	537	5 725 120		653 898	1	10	2005–2012	2008-02-14
2006: Performance shares	513	4 727 446	200 231	680 061	1	10	2006–2013	2009-02-12
2007: Performance shares	509	4 044 928			1	10	2007–2014	2010-02-17
2008: Performance shares	485	4 669 706			1	10	2008–2015	2011-02-11
2009: Performance shares	344	5 493 837	1 449 842	4 843 435	1	10	2009–2016	2012 1)
2010: Performance shares	698	18 900 000	12 268 329	12 903 299	1	10	2010–2017	2013 1)
2008: Aktiesparprogram	7 300	3 818 031	1 554 112	2 621 726	1 eller 2,34		2008–2013	2012-02-13
2009: Aktiesparprogram	5 600	2 326 652	2 014 791	2 116 923	1		2009–2014	2013-02-18
2010: Aktiesparprogram	5 200	2 285 536	2 131 959	2 232 690	1		2010–2015	2014-02-11
2011: Aktiesparprogram	5 050	1 888 248	1 838 495		1		2011–2016	2015-02-16
2009: Aktiematchningsprogram – innehavsrätter	58	5 265 689		1 715 401	3 eller 4		2009–2012	2012 2)
2010: Aktiematchningsprogram – innehavsrätter	39	2 592 546	864 182	864 182	3		2010–2013	2013 2)
2010: Aktiematchningsprogram – egeninvestering	44	1 386 435	374 476	389 231	3, 4 eller 5		2010–2013	2013 2)
2011: Aktiematchningsprogram – innehavsrätter	118	2 053 722	508 850	508 850	4 eller 5		2011–2014	2014 2)
2011: Aktiematchningsprogram – egeninvestering	401	5 574 428	1 284 234	1 352 274	4 eller 5		2011–2014	2014 2)
2012: Aktiematchningsprogram – innehavsrätter	147	3 718 360	935 353	0	4		2012–2019	2015 2)
2012: Aktiematchningsprogram – egeninvestering	285	3 305 808	828 607	0	4		2012–2019	2015 2)
2012: Aktieprogram	86	1 199 504	1 191 725	0	1		2012–2021	2015/2017 2)
SUMMA		78 975 996	27 445 186	30 881 970

1) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering i Equate plus efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier.

3) Totalt har ca 10 500 individer (10 200) deltagit i alla programmen.

Det finns inga utestående optioner från personaloptionsprogrammen.

Långsiktiga aktiebaserade program

De långfristiga aktieprogrammen 2005–2010 baserades på performance shares, har en maximal löptid på sju år, intjänandeperioden är tre år och utnyttjandeperioden fyra år. Antalet tilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt. Under 2012 löpte intjänandeperioden för 2009 års program ut med ett utfall av 50 procent.

Från 2008 introducerades aktiesparprogram för alla medarbetare i utvalda länder. I aktiesparprogrammet kan en deltagare spara maximalt fem procent av den fasta bruttolönen under en tolvmånadersperiod. För sparbeloppet köps SEB-aktier av serie A, till gällande börskurs, vid fyra tillfällen under ett år, efter offentliggörandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anställde behåller aktien under tre år och är kvar inom SEB får den anställde en SEB-aktie av serie A för varje behållen aktie. Första köptillfället i 2012 års program var efter offentliggörandet av 2012 års resultat i januari 2013. I 2012 års program ingår tolv länder.

Från 2009 introducerades aktiematchningsprogram för ett fåtal särskilt utvalda ledande befattningshavare och nyckelpersoner. 2011 ersatte aktiematchningsprogrammet även performance share-programmet. Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB-aktier av serie A. Alla programmen kräver en egen investering i SEB-aktier av serie A. Investeringsbeloppen är förutbestämda till ett maximalt belopp för varje deltagare.

Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB serie A-aktie för varje investerad aktie och därutöver får deltagaren, om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier.

Antalet prestationsbaserade matchningsaktier som erhålls beror på hur två förutbestämda prestationskrav utfaller; TSR i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i förhållande till SEB:s konkurrenter, 1/3 av totala utfallet. Förväntat utfall under 2012 års program var vid tilldelningstidpunkten cirka 41 procent. Maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier är högst tre. Utfallet av programmet riskjusteras också.

Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under lösenperioden. Antalet aktierätter omräknas årligen under lösenperioden, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen.

Matchningsrätten är inte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per matchningsrätt i 2012 års program har emellertid beräknats till 31 kronor (38) och per prestationsbaserad matchningsrätt till 18 kronor (23) (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning i april månad). Andra parametrar för prissättningsmodellen är; lösenpris 0 kronor (0); volatilitet 55 (54) (baserat på historiska värden); förväntad utdelning cirka 3 procent (3); riskfri ränta 1,00 procent (1,88) och förväntad tidig lösen p.g.a. personalomsättning 3 procent (3) per år. I värdet ingår också förväntat utfall av prestationskraven som beskrivits ovan.

Det finns vidare ett tak som begränsar utfallet av antalet matchningsaktier. Om aktiekursen har mer än dubblerats vid prestationsperiodens slut begränsas antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i motsvarande

mån så att värdet motsvarar det till den dubbla aktiekursen begränsade värdet.

2012 introducerades ett aktieprogram för verkställande ledningen och vissa andra exekutiva ledningspersoner. Deltagarna erhöll ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern- och individnivå. Mål sätts årligen och är både finansiella och icke finansiella.

50 procent av aktierätterna levereras efter en intjänandeperiod om tre år, 50 procent efter en intjänandeperiod om fem år. En förutsättning för att deltagaren ska erhålla aktierätter är att deltagaren är kvar inom SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning för slutligt utfall är att deltagaren äger aktier i SEB till ett i förväg bestämt belopp. Aktierna ska förvärvas senast pro-rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Efter respektive intjänandeperiods slut kvarstår förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB.

Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under programmets löptid. Antalet aktierätter omräknas årligen, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen. Aktierätterna är inte värdepapper som kan säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per matchningsrätt i 2012 års program har emellertid beräknats till 41 kronor för matchningsrätter med treårig intjänandeperiod och 38 kronor med femårig intjänandeperiod (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning i april månad). Ytterligare information kring programmen finns i tabellen.

9 e Antal anställda

Medeltal anställda		Koncernen			Moderbolaget
2012	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Sverige	4 339	4 537	8 876	3 823	3 880	7 703
Norge	292	211	503	216	115	331
Danmark	424	303	727	169	76	245
Finland	173	162	335	114	98	212
Estland	337	1 080	1 417
Lettland	405	1 116	1 521	81	158	239
Litauen	619	1 554	2 173	90	172	262
Tyskland	689	485	1 174	74	12	86
Polen	27	41	68	17	21	38
Ukraina	154	349	503
Kina	14	22	36	14	22	36
Storbritannien	129	65	194	116	62	178
Irland	47	57	104
Luxemburg	119	112	231
Ryssland	36	70	106
Singapore	42	66	108	34	62	96
USA	38	17	55	27	16	43
Övriga 1)	23	14	37	13	8	21
SUMMA	7 907	10 261	18 168	4 788	4 702	9 490
2011
Sverige	4 293	4 546	8 839	3 763	3 890	7 653
Norge	292	216	508	175	104	279
Danmark	416	315	731	141	72	213
Finland	165	174	339	99	99	198
Estland	366	1 166	1 532
Lettland	400	1 119	1 519	66	137	203
Litauen	616	1 559	2 175	54	129	183
Tyskland	742	684	1 426	77	13	90
Polen	31	39	70	18	18	36
Ukraina	279	651	930
Kina	11	18	29	11	18	29
Storbritannien	138	71	209	119	65	184
Frankrike	1		1	1		1
Irland	30	37	67
Luxemburg	120	116	236
Ryssland	39	78	117
Singapore	42	61	103	36	59	95
USA	38	18	56	27	17	44
Övriga 1)	14	11	25	7	5	12
SUMMA	8 033	10 879	18 912	4 594	4 626	9 220

1) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna, Brasilien och Hongkong.

Antal arbetade timmar i moderbolaget 15 424 063 (15 214 657).

10 Övriga kostnader

	Koncernen				Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Lokalkostnader 1)	–1 625	–1 680	–1 080	–1 083
Datakostnader	–2 910	–3 907	–1 984	–2 833
Kontorsmaterial	–110	–112	–73	–68
Resor och representation	–429	–493	–298	–338
Porto	–160	–168	–117	–117
Konsulter	–730	–946	–550	–689
Marknadsföring	–430	–511	–219	–292
Informationstjänster	–444	–445	–371	–363
Övriga kostnader 2)	394	838	–225	325
SUMMA	–6 444	–7 424	–4 917	–5 458
1) Varav lokalhyror	–1 174	–1 186	–816	–804

2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 27.

Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag 1)

Revisionsuppdraget Revisionsnära rådgivning Skatterådgivning Övriga tjänster	–28 –18 –15 –40	–28 –21 –10 –23	–10 –3 –8 –18	–7 –7 –1 –4
PricewaterhouseCoopers	–101	–82	–39	–19
Revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster	–1 –1	–1 –1 –1
Andra revisionsbolag	–2	–3
SUMMA	–103	–85	–39	–19

1) Moderföretaget inkluderar även de utländska filialerna.

I tillägg till ovanstående tillkommer arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag under 2012 och 2011 som avser avyttringen av den tyska kontorsverksamheten som uppgår till 38 Mkr (119) för Övriga tjänster. Dessa avser diverse tjänster relaterade till avyttringen av kontorsrörelsen i Tyskland som datarum och projektledning, rådgivning vid separationsfrågor, IT and redovisning.

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller

annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Avskrivningar av materiella tillgångar	–486	–484	–121	–109
Avskrivningar av leasingobjekt			–4 436	–4 287
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–510	–505	–437	–318
Avskrivningar av aktiverade anskaffningskostnader	–837	–745
Nedskrivning av materiella tillgångar	–17	–4
Nedskrivning av immateriella tillgångar		–26	–2	–60
Nedskrivning av goodwill				–110
Utrangering och avyttring av immateriella tillgångar 1)	–762		–450
SUMMA	–2 612	–1 764	–5 446	–4 884

1) Varav –753 som resultat av en strategisk genomgång av IT-relaterade infrastrukturprojekt. Delar av utvecklingen har inte någon förväntad framtida ekonomisk nytta och har därför utrangerats.

12 Vinster och förluster från avyttring av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen				Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Fastigheter	7
Övriga materiella tillgångar		8	65	25
Vinster från avyttringar	7	8	65	25
Fastigheter		–2
Övriga materiella tillgångar	–6	–4
Förluster från avyttringar	–6	–6
SUMMA	1	2	65	25

13 Kreditförluster

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar, netto	104	707	–154	–31
Gruppvisa reserveringar för gruppvis värderade fordringar, netto	–148	68	–33	–35
Specifika reserveringar	–532	–800	–114	–316
Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar	557	1 421	128	78
Reserveringar för poster inom linjen, netto	23	68
Reserveringar, netto	4	1 464	–173	–304
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt	–2 892	–2 705	–542	–718
Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	1 814	1 909	259	541
Bortskrivningar ej tidigare reserverade för	–1 078	–796	–283	–177
Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	137	110	71	24
Bortskrivningar, netto	–941	–686	–212	–153
SUMMA	–937	778	–385	–457

14 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2012	2011
Gottgörelse från pensionsstiftelser avseende sociala avgifter och erlagda pensionspremier Utbetalda pensioner	706 –3 636	726 –726
Pensionsavräkning	–2 930	0
Avsättning till/upplösning från obeskattade reserver Koncernbidrag Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	–1 291 1 053 –7	971 –1 119
Bokslutsdispositioner	–245	–148
SUMMA	–3 175	–148

15 Skatt

	Koncernen		Moderbolaget
Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2012	2011	2012	2011
Aktuell skatt Uppskjuten skatt	–2 187 149	–2 601 –400	–1 289	–2 122
Skatt på årets resultat Aktuell skatt avseende tidigare år	–2 038 –55	–3 001 59	–1 289 –86	–2 122 10
SKATT	–2 093	–2 942	–1 375	–2 112
Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter Skatt	12 142 2 093	12 011 2 942	4 764 1 375	7 851 2 112
Redovisat resultat före skatt	14 235	14 953	6 139	9 963
Aktuell skatt med svensk skattesats om 26,3 procent Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	–3 744 193	–3 932 495	–1 615	–2 620
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag,	–109 474	–110 448	–336 662	–417 915
skatteavdrag eller temporära skillnader Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag,	533	180
skatteavdrag eller temporära skillnader	466	318
Aktuell skatt	–2 187	–2 601	–1 289	–2 122
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader Skatteeffekt av förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag,	–533 1 131	–180 84
skatteavdrag eller temporära skillnader Skatteeffekt av nedskrivning eller återföring av nedskrivning	–396	–291
av uppskjuten skattefordran	–53	–13
Uppskjuten skatt	149	–400
Aktuell skatt avseende tidigare år	–55	59	–86	10
SKATT	–2 093	–2 942	–1 375	–2 112

Se även not 29 Övriga tillgångar för aktuella och uppskjutna skattefordringar och not 35 Övriga skulder för aktuella och uppskjutna skatteskulder.

noter till de finansiella rapporterna

Not 15 Skatt
Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader	Koncernen
redovisade i resultaträkningen	2012	2011
Överavskrivningar	1 196	–207
Pensionstillgångar, netto	–671	164
Underskottsavdrag	–207	–153
Övriga temporära skillnader	–169	–204
SUMMA	149	–400

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder där förändringen inte har rapporterats som en förändring i uppskjuten skatt uppgår till 59 Mkr (7) och förklaras av valutaomräkningseffekter.

16 Nettoresultat per aktie

	Koncernen
Kvarvarande verksamheter	2012	2011
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	12 120	11 974
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 191	2 194
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:53	5:46
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	12 120	11 974
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 199	2 204
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:51	5:43
Avvecklad verksamhet
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	–488	–1 155
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 191	2 194
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	–0:22	–0:53
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	–488	–1 155
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 199	2 204
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	–0:22	–0:52
Totala verksamheter
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	11 632	10 819
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 191	2 194
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:31	4:93
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	11 632	10 819
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 199	2 204
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:29	4:91

Utsspädning

Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 191	2 194
Justering för vägt genomsnittligt antal ytterligare
utestående serie A-aktier efter utspädning, miljoner	8	10
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 199	2 204

17 Övrigt totalresultat

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Poster som kan omklassificeras till resultat:
Vinster och förluster vid omvärdering under året	1 821	715	940	74
Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året	–476	–87	–247	–19
Omklassificering till resultatet under året	–80	255		–26
Skatt på omklassificering till resultatet under året	11	–161		7
Finansiella tillgångar som kan säljas	1 276	722	693	36
Vinster och förluster vid omvärdering under året	442	1 960	445	1 969
Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året	–33	–516	–54	–518
Omklassificering till resultatet under året	220	115	220	115
Skatt på omklassificering till resultatet under året	–48	–30	–27	–30
Kassaflödessäkringar	581	1 529	584	1 536
Omräkning utländsk verksamhet	–386	–134	–72	44
Omräkning utländsk verksamhet	–386	–134	–72	44
Skatt på omräkningseffekter	–284	–76
Skatt på omräkningseffekter	–284	–76

Not 17 Övrigt totalresultat

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultat:
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsåtaganden, inkl särskild löneskatt	–3 847	1 019
Vinster och förluster vid omvärdering av förvaltningstillgångar under året	1 168	–1 158
Uppskjuten skatt på pensioner	676	51
Förmånsbestämda pensionsplaner	–2 003	–88
Övrigt		–454		–452
Övrigt		–454		–452
SUMMA	–816	1 499	1 205	1 164

Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk förknippad med utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatte effekt i Övrigt totalresultat.

18 Riskupplysningar

Riskhantering är en central aktivitet för en bank och därför av fundamental betydelse för långsiktig lönsamhet och stabilitet. Risk är nära förknippat med affärer och affärsutveckling och därför med kundernas behov.

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta dessa risker och att samtidigt hålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Risk- och kapitalfrågor identifieras, övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens finansiella stabilitet. De ingår dessutom i såväl strategisk planering som löpande planering på affärsnivå i hela koncernen.

Upplysningar kring kreditrisk, marknadsrisk, försäkringsrisk, operationell risk och affärs- och strategirisk redovisas tillsammans med likviditetsrisk och finansiering samt styrningen av dessa risker under sektionen Risk-, likviditetsoch kapitalhantering (sid 38–53) i förvaltningsberättelsen, som också är en del av årsredovisningen.

18 a Kreditrisk

Kreditrisken är den största av de olika risker SEB ikläder sig för att förse kunder med finansiella lösningar och produkter. Kreditrisk är risken för förluster till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk. Kreditrisk avser alla fordringar och potentiella fordringar på företag, banker, offentlig förvaltning och hushåll.

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning skall vara analysbaserad och stå i proportion till kundens återbetalningsförmåga. För mer information om kreditrisk se sid 42–44.

Totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (lån, leasingavtal, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt), repor och skuldinstrument. Exponering visas före reserveringar. Derivat och repor redovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar tillägg för potentiell framtida riskförändring. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande portföljer och räntebärande klientmedel samt de skuldinstrument som omklassificerats till Utlåning. Innehav av skuldinstrument i Liv divisionen ingår inte i kreditexponeringen.

Kreditexponering fördelad per bransch

	Utlåning		Ansvarsförbindelser och åtaganden		Derivatinstrument		Summa
Koncernen	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Banker	76 838	72 114	17 918	18 215	76 162	64 319	170 918	154 648
Finans och försäkring	49 006	40 538	31 893	31 265	10 616	13 089	91 515	84 892
Parti- och detaljhandel	36 046	38 623	29 452	30 185	491	368	65 989	69 176
Transport	32 605	29 591	12 950	11 972	930	503	46 485	42 066
Rederiverksamhet	31 379	29 427	9 585	11 165	935	759	41 899	41 351
Övrig serviceverksamhet	76 279	72 451	60 703	55 788	2 878	3 127	139 860	131 366
Byggnadsindustri	7 840	7 766	12 914	11 442	302	232	21 056	19 440
Tillverkningsindustri	81 509	81 681	111 479	110 342	5 916	6 493	198 904	198 516
Jordbruk, skogsbruk och fiske	9 360	7 342	1 428	1 629	227	93	11 015	9 064
Gruvindustri	12 016	13 000	16 394	17 656	374	629	28 784	31 285
Försörjning av el, gas och vatten	26 881	22 648	23 667	25 633	3 899	4 017	54 447	52 298
Övrigt	23 163	25 419	6 756	2 503	456	560	30 375	28 482
Företag	386 084	368 486	317 221	309 580	27 024	29 870	730 329	707 936
Kommersiell fastighetsförvaltning	133 698	131 658	14 471	13 419	5 553	5 393	153 722	150 470
Bostadsfastighetsförvaltning	79 826	80 575	8 712	6 591	5 284	4 799	93 822	91 965
Bostadsrättsföreningar, Sverige	36 437	34 966	4 087	2 859	43	44	40 567	37 869
Fastighetsförvaltning	249 961	247 199	27 270	22 869	10 880	10 236	288 111	280 304
Offentlig förvaltning	57 670	64 448	13 723	15 839	4 970	4 017	76 363	84 304
Bostadskrediter	402 052	368 346	23 412	24 432			425 464	392 778
Övrig utlåning	43 233	44 567	42 160	37 635	35	26	85 428	82 228
Hushåll	445 285	412 913	65 572	62 067	35	26	510 892	475 006
Kreditportfölj	1 215 838	1 165 160	441 704	428 570	119 071	108 468	1 776 613	1 702 198
Repor							26 932	40 623
Skuldinstrument							272 481	249 681
SUMMA							2 076 026	1 992 502

Tabellen inkluderar volymer från kontorsrörelsen i Ukraina 2011 som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning.

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2012	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	79 040	21 336	13 947	3 660	316	513	500	35 458	16 148	170 918
Finans och försäkring	61 174	873	4 457	754	159	315	415	19 817	3 551	91 515
Parti- och detaljhandel	33 497	1 707	1 436	703	2 400	3 073	8 211	9 995	4 967	65 989
Transport	31 466	150	3 420	414	1 117	1 749	2 297	5 640	232	46 485
Rederiverksamhet	33 575	178	2 118	413	520	132	223	6	4 734	41 899
Övrig serviceverksamhet	101 919	988	2 794	946	2 419	2 258	1 927	24 739	1 870	139 860
Byggnadsindustri	13 110	223	716	695	934	1 193	1 117	2 209	859	21 056
Tillverkningsindustri	134 348	2 036	3 908	10 098	3 547	1 822	6 266	27 763	9 116	198 904
Jordbruk, skogsbruk och fiske	6 602	95	7	28	1 504	2 013	670	73	23	11 015
Utvinning av mineraler, olja och gas	21 743		5 489	239	22	102	70	217	902	28 784
Försörjning av el, gas och vatten	26 817	670	1 064	5 220	2 617	1 905	2 786	12 898	470	54 447
Övrigt	22 606	743	1 261	807	213	275	174	1 575	2 721	30 375
Företag	486 857	7 663	26 670	20 317	15 452	14 837	24 156	104 932	29 445	730 329
Kommersiell fastighetsförvaltning	93 169	92	1 787	623	5 428	2 913	9 099	40 610	1	153 722
Bostadsfastighetsförvaltning	71 846		74			1 852	10	20 041		93 823
Bostadsrättsföreningar, Sverige	40 566									40 566
Fastighetsförvaltning	205 581	92	1 861	623	5 428	4 765	9 109	60 651	1	288 111
Offentlig förvaltning	18 075	2	823	1 334	3 542	323	2 576	48 275	1 413	76 363
Bostadskrediter	381 364		2 824		13 529	7 596	17 248		2 903	425 464
Övrig utlåning	42 462	4 191	26 704	1 629	2 552	2 674	1 376	37	3 803	85 428
Hushåll	423 826	4 191	29 528	1 629	16 081	10 270	18 624	37	6 706	510 892
SUMMA	1 213 379	33 284	72 829	27 563	40 819	30 708	54 965	249 353	53 713	1 776 613
2011
Banker	75 407	14 537	11 243	1 262	119	529	574	37 854	13 123	154 648
Finans och försäkring	57 651	799	4 613	478	174	520	446	17 302	2 909	84 892
Parti- och detaljhandel	36 339	1 549	840	520	2 563	3 384	7 476	11 353	5 152	69 176
Transport	27 941	304	1 475	118	1 114	1 897	2 216	6 703	298	42 066
Rederiverksamhet	33 573	149	447	193	591	149	260	14	5 975	41 351
Övrig serviceverksamhet	95 486	954	6 698	543	2 155	2 094	2 167	19 671	1 598	131 366
Byggnadsindustri	11 663	174	482	252	938	1 254	1 047	2 844	786	19 440
Tillverkningsindustri	135 083	2 203	4 212	4 469	3 693	1 868	6 762	30 965	9 261	198 516
Jordbruk, skogsbruk och fiske	4 720	358	10	31	1 098	1 932	568	35	312	9 064
Utvinning av mineraler, olja och gas	20 255	105	10 346	267	25	128	95		64	31 285
Försörjning av el, gas och vatten	29 492	242	585	3 455	2 468	1 627	1 884	11 810	735	52 298
Övrigt	18 813	746	2 433	182	262	297	228	1 055	4 466	28 482
Företag	471 016	7 583	32 141	10 508	15 081	15 150	23 149	101 752	31 556	707 936
Kommersiell fastighetsförvaltning	85 057	304	1 718	546	5 449	2 905	10 508	43 982	1	150 470
Bostadsfastighetsförvaltning	65 284		81			1 845	14	24 741		91 965
Bostadsrättsföreningar, Sverige	37 869									37 869
Fastighetsförvaltning	188 210	304	1 799	546	5 449	4 750	10 522	68 723	1	280 304
Offentlig förvaltning	19 107	17	219	1 210	1 806	158	2 622	57 589	1 576	84 304
Bostadskrediter	346 117		3 037		14 122	8 289	18 431		2 782	392 778
Övrig utlåning	41 639	4 488	21 974	1 192	2 676	2 932	1 553	7	5 767	82 228
Hushåll	387 756	4 488	25 011	1 192	16 798	11 221	19 984	7	8 549	475 006
SUMMA	1 141 496	26 929	70 413	14 718	39 253	31 808	56 851	265 925	54 805	1 702 198

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

Tabellen inkluderar volymer från kontorsrörelsen i SEB Ukraina som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning.

2011

Låneportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2012	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	33 779	3 544	3 021	1 224	307	484	349	23 756	10 374	76 838
Finans och försäkring	32 774	113	1 557	4	40	176	8	11 034	3 300	49 006
Parti- och detaljhandel	18 264	1 434	690	409	1 324	1 970	5 703	2 677	3 575	36 046
Transport	22 608	11	2 879	3	768	1 408	1 773	2 991	164	32 605
Rederiverksamhet	24 387	46	1 767	413	189	121	222	6	4 228	31 379
Övrig serviceverksamhet	59 675	603	707	97	2 094	1 854	1 531	9 265	453	76 279
Byggnadsindustri	5 719	172	224	46	342	699	382	228	28	7 840
Tillverkningsindustri	52 661	1 206	418	4 063	2 053	1 525	4 463	9 739	5 381	81 509
Jordbruk, skogsbruk och fiske	5 546	87	5	28	1 312	1 795	580		7	9 360
Utvinning av mineraler, olja och gas	11 359		31	238	21	81	69	217		12 016
Försörjning av el, gas och vatten	12 613	495	69	3 614	1 162	1 445	2 048	5 341	94	26 881
Övrigt	17 621	742	852	101	193	253	166	1 413	1 822	23 163
Företag	263 227	4 909	9 199	9 016	9 498	11 327	16 945	42 911	19 052	386 084
Kommersiell fastighetsförvaltning	78 964	5	835	618	5 089	2 629	8 574	36 983	1	133 698
Bostadsfastighetsförvaltning	59 640		70			1 800	10	18 306		79 826
Bostadsrättsföreningar, Sverige	36 437									36 437
Fastighetsförvaltning	175 041	5	905	618	5 089	4 429	8 584	55 289	1	249 961
Offentlig förvaltning	3 998	2	111	1 317	1 444	137	2 131	47 118	1 412	57 670
Bostadskrediter	358 185		2 824		13 496	7 573	17 071		2 903	402 052
Övrig utlåning	24 510	2 288	8 739	767	2 024	1 947	855	37	2 066	43 233
Hushåll	382 695	2 288	11 563	767	15 520	9 520	17 926	37	4 969	445 285
SUMMA	858 740	10 748	24 799	12 942	31 858	25 897	45 935	169 111	35 808	1 215 838
Repor, kreditinstitut Repor, allmänheten Omklassificerade portföljer Reserver										30 822 75 702 48 618 –8 869
TOTAL UTLÅNING										1 362 111

Banker	28 206	3 981	3 044	193	112	493	344	25 581	10 160	72 114
Finans och försäkring	26 160	105	1 593	2	38	349	8	9 674	2 609	40 538
Parti- och detaljhandel	19 616	1 046	419	407	1 769	2 247	5 524	3 970	3 625	38 623
Transport	21 676	152	1 118	5	677	1 524	1 989	2 196	254	29 591
Rederiverksamhet	23 307	50	45	193	289	147	259	14	5 123	29 427
Övrig serviceverksamhet	55 067	462	2 699	356	1 889	1 445	1 574	7 915	1 044	72 451
Byggnadsindustri	5 234	163	247	52	376	784	534	330	46	7 766
Tillverkningsindustri	54 145	981	624	4 186	2 313	1 582	4 548	8 275	5 027	81 681
Jordbruk, skogsbruk och fiske	3 716	104	7	31	983	1 691	507		303	7 342
Utvinning av mineraler, olja och gas	12 483		13	267	23	114	95		5	13 000
Försörjning av el, gas och vatten	11 335	35	95	3 434	1 154	1 027	1 523	3 663	382	22 648
Övrigt	16 828	744	2 110	156	245	278	212	965	3 881	25 419
Företag	249 567	3 842	8 970	9 089	9 756	11 188	16 773	37 002	22 299	368 486
Kommersiell fastighetsförvaltning	72 147	89	856	525	5 252	2 828	10 094	39 866	1	131 658
Bostadsfastighetsförvaltning	55 571		79			1 798	14	23 113		80 575
Bostadsrättsföreningar, Sverige	34 966									34 966
Fastighetsförvaltning	162 684	89	935	525	5 252	4 626	10 108	62 979	1	247 199
Offentlig förvaltning	4 909	18	127	1 210	1 493	89	2 067	52 959	1 576	64 448
Bostadskrediter	321 932		3 037		14 088	8 260	18 247		2 782	368 346
Övrig utlåning	24 496	2 533	8 940	744	2 120	2 174	1 031	6	2 523	44 567
Hushåll	346 428	2 533	11 977	744	16 208	10 434	19 278	6	5 305	412 913
SUMMA	791 794	10 463	25 053	11 761	32 821	26 830	48 570	178 527	39 341	1 165 160
Repor, kreditinstitut Repor, allmänheten Omklassificerade portföljer Reserver Kontorsrörelsen Ukraina, brutto										30 201 72 244 60 327 –10 801 –2 145
TOTAL UTLÅNING										1 314 986

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

Osäkra lånefordringar fördelade per bransch och marknader*

Koncernen 2012	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	43	2								45
Finans och försäkring Parti- och detaljhandel Transport	3 60 1				1 17 1	219 17	274 81	3 35 5	5	7 610 105
Rederiverksamhet Övrig serviceverksamhet Byggnadsindustri Tillverkningsindustri	88 29 53	103 5		48	10 74 133	39 109 30	81 214 52 167	3 45 189	187 3 1 7	268 460 315 627
Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler, olja och gas Försörjning av el, gas och vatten Övrigt	4 200		4	1	2 10	63 40 39	11	3	8 32	82 40 6 289
Företag	438	108	4	49	248	556	880	283	243	2 809
Kommersiell fastighetsförvaltning Bostadsfastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar, Sverige	26 9 11				217	735 193	2 434	804 416		4 216 618 11
Fastighetsförvaltning	46				217	928	2 434	1 220		4 845
Bostadskrediter
Övrig utlåning Hushåll	10	7	10 22			149	86		18	106 196
SUMMA	10	7	32			149	86		18	302
Summa	537	117	36	49	465	1 633	3 400	1 503	261	8 001
2011
Banker	345	4					1	1		351
Finans och försäkring Parti- och detaljhandel Transport Rederiverksamhet	22 67 15 4		3 3	4	1 72 3	246 50	334 170 87	112 4		30 831 245 91
Övrig serviceverksamhet Byggnadsindustri Tillverkningsindustri	105 41 84	107 5 5	1 8		43 94 221	57 199 68	270 118 313	11 51 199	5 19 33	598 528 931
Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler, olja och gas Försörjning av el, gas och vatten Övrigt	3 127		9		3 3 15	54 22 1 16	12	4	14 12 240	86 34 4 411
Företag	468	117	24	4	455	713	1 304	381	323	3 789
Kommersiell fastighetsförvaltning Bostadsfastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar, Sverige	48 25 12				340	839 177	3 209	1 471 216		5 907 418 12
Fastighetsförvaltning	85				340	1 016	3 209	1 687		6 337
Bostadskrediter
Övrig utlåning Hushåll		3	10 43			194	94	2	267	104 509
SUMMA		3	53			194	94	2	267	613
SUMMA varav Kontorsrörelsen Ukraina	898	124	77	4	795	1 923	4 608	2 071	590	11 090 –445
Summa exkl Kontorsrörelsen Ukraina										10 645

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

Gruppvis värderade lånefordringar förfallna mer än 60 dagar*

Koncernen 2012	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Företag	20	11	42	41	123	168	83			488
Bostadskrediter Bostadskrediter, omstrukturerade Övrig utlåning	460 661	253	278	25	414 45 49	1 229 108 280	1 123 297 129			3 226 450 1 675
Hushåll	1 121	253	278	25	508	1 617	1 549			5 351
SUMMA	1 141	264	320	66	631	1 785	1 632			5 839
2011
Företag	20	11	47	7	192	207	135		2	621
Bostadskrediter Bostadskrediter, omstrukturerade Övrig utlåning	481 672	269	330	59	537 47 99	1 480 128 336	1 231 326 149		94 125	3 823 501 2 039
Hushåll	1 153	269	330	59	683	1 944	1 706		219	6 363
SUMMA varav Kontorsrörelsen Ukraina	1 173	280	377	66	875	2 151	1 841		221	6 984 –219
Summa exkl Kontorsrörelsen Ukraina										6 765

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

Exponering mot GIIPS-länderna

	Grekland		Italien		Portugal			Spanien 1) 2)	Irland 1)
Koncernen 2012	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Stater Nominellt belopp Verkligt värde		757 181	281 265	303 235
Säkerställda obligationer Nominellt belopp Verkligt värde							7 629 6 447	8 839 7 286	441 456	457 348
Strukturerade obligationer Nominellt belopp Verkligt värde	275 272	349 339	355 345	665 639	358 352	493 473	1 396 1 338	1 751 1 642	603 597	651 618
Bank Nominellt belopp Verkligt värde								23 23

1) Ränterisken för de säkerställda obligationerna är säkrad med ränteswappar där förändringen i verkligt värde realiseras i övrigt total resultat. Det ackumulerade effekten i övrigt totalresultat var 2012 –1 160 Mkr (–821).

2) Korta positioner per december 2012, nominellt belopp –468 Mkr med bokfört värde om –476 Mkr, är exkluderade i tabellen ovan. Motsvarande belopp per december 2011 var nominellt belopp –618 Mkr med bokfört värde om –582 Mkr.

18 b Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet inom en definierad tidsperiod. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Målet för SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetssituation, med tillräckliga mängder kontanter eller omedelbart säljbara tillgångar i alla elevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, och utan att detta leder till höga extra kostnader. För mer information om likviditetsrisk se sid 50–51.

Tabellerna (sid 107–108) specificerar utgående och inkommande kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras i förfallotider är odiskonterade kassaflöden. Tradingpositionerna, exklusive marknadsvärden för derivat som baseras på diskonterade kassaflöden, rapporteras inom < 3 månader trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, för att reflektera trading verksamhetens kortsiktiga perspektiv. Poster inom linjen såsom lånelöften rapporteras inom < 3 månader för att återspegla instrumentens karaktär av betalning på anfordran. Följande skulder i balansräkningen är exkluderade då koncernen inte bedömer dem vara kontraktuella; reserveringar, uppskjuten skatt och skulder till anställda för aktierelaterade prestationsersättningar. Derivatkontrakt som avvecklas brutto är en del av koncernens likviditetshantering och tabellen nedan specificerar särskilt kassaflödena från dessa derivat.

Koncernens derivat som avvecklas brutto omfattar:

– Valutabaserade derivat: valutaterminer, valutaswappar och

Not 18 b Likviditetsrisk

Koncernen 2012

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Ingen löptid	Diskonterings effekt	Summa
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten	149 564 736 676	6 021 37 344	7 189 32 044	9 389 68 808		–1 507 –12 612	170 656 862 260
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	172 279	1 431	4 087	17 823			195 620
Emitterade värdepapper	138 742	184 083	293 683	74 178		–28 835	661 851
Skulder för handel	77 281					–60	77 221
Leverantörs- och likvidskulder	54 121	10	13		98		54 242
Efterställda skulder	3		16 741	12 863		–5 326	24 281
Summa	1 328 666	228 889	353 757	183 061	98	–48 340	2 046 131
Övriga skulder (icke finansiella)	111 935	2 315	3 295	4 813	1 600		123 958
Poster inom linjen
Lånelöften	252 999	554	158	2 511			256 222
Andra finansiella åtaganden	36 415	594	470	19			37 498
Operationella leasingåtaganden	80	2	699	326			1 107
Summa	289 494	1 150	1 327	2 856			294 827
Summa skulder och poster inom linjen	1 730 095	232 354	358 379	190 730	1 698	–48 340	2 464 916
Summa finansiella tillgångar
(kontraktsmässiga förfallotider) 1)	906 217	317 975	728 320	479 896	72 485	–100 994	2 403 899
Derivat
Valutarelaterade Ränterelaterade	2 096 181 3 960	789 225 6 186	152 770 45 991	48 532 50 760			3 086 708 106 897
Summa derivat, utflöde	2 100 141	795 411	198 761	99 292			3 193 605
Summa derivat, inflöde	2 217 367	859 281	192 160	49 489			3 318 297
2011
Skulder till kreditinstitut	176 773	4 556	5 893	18 523		–4 471	201 274
In- och upplåning från allmänheten	740 219	42 282	30 468	62 231	6	–13 524	861 682
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	157 961	1 424	3 881	17 722			180 988
Emitterade värdepapper	212 214	76 972	271 081	54 641		–25 035	589 873
Skulder för handel Leverantörs- och likvidskulder	80 156 31 440	12	14		66	–339	79 817 31 532
Efterställda skulder	94	231	12 614	18 813		–6 643	25 109
Summa	1 398 857	125 477	323 951	171 930	72	–50 012	1 970 275
Övriga skulder (icke finansiella)	107 217	1 740	2 828	4 950	1 990		118 725
Poster inom linjen
Lånelöften Andra finansiella åtaganden	246 515 43 088	743 466	584 699	2 418 16			250 260 44 269
Operationella leasingåtaganden	33	31	639	78			781
Summa	289 636	1 240	1 922	2 512			295 310
Summa skulder och poster inom linjen	1 795 710	128 457	328 701	179 392	2 062	–50 012	2 384 310
Summa finansiella tillgångar
(kontraktsmässiga förfallotider) 1)	871 377	260 812	715 032	550 278	24 510	–114 665	2 307 344
Derivat
Valutarelaterade	1 976 528	746 167	145 521	46 270			2 914 486
Ränterelaterade	2 318	5 691	30 013	59 278			97 300
Summa derivat, utflöde	1 978 846	751 858	175 534	105 548			3 011 786
Summa derivat, inflöde	2 114 399	820 852	225 461	103 498			3 264 210

Not 18 b Likviditetsrisk

Moderbolaget 2012

Skulder till kreditinstitut 165 771 9 980 8 410 17 119 –1 569 199 711 In- och upplåning från allmänheten 583 275 10 609 7 008 42 138 –5 309 637 721 Emitterade värdepapper 138 157 173 431 287 008 71 750 –28 934 641 412 Skulder för handel 73 958 –144 73 814 Leverantörs- och likvidskulder 53 619 53 619 Efterställda skulder 16 653 12 837 –5 277 24 213 Summa 1 014 780 194 020 319 079 143 844 –41 233 1 630 490 Övriga skulder (icke finansiella) 19 614 23 342 19 979 Poster inom linjen Lånelöften 196 686 196 686 Andra finansiella åtaganden 12 377 12 377 Summa 209 063 209 063 Summa skulder och poster inom linjen 1 243 457 194 043 319 421 143 844 –41 233 1 859 532 Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider) 1) 601 064 309 647 668 299 421 303 –116 254 1 884 059 Derivat Valutarelaterade 2 207 664 824 119 172 639 345 314 3 549 736 Ränterelaterade 4 929 17 428 99 233 109 479 231 069 Summa derivat, utflöde 2 212 593 841 547 271 872 454 793 3 780 805 Summa derivat, inflöde 2 160 306 836 195 225 390 106 317 3 328 208 2011 Skulder till kreditinstitut 187 629 7 730 15 086 25 183 229 428 –6 200 In- och upplåning från allmänheten 568 294 11 025 7 098 29 208 608 645 –6 980 Emitterade värdepapper 203 897 73 345 252 979 52 104 –23 578 558 747 Skulder för handel 77 491 –328 77 163 Leverantörs- och likvidskulder 29 164 29 164 Efterställda skulder 12 538 18 813 24 727 –6 624 Summa 1 066 475 92 100 287 701 125 308 1 527 874 –43 710 Övriga skulder (icke finansiella) 14 185 19 390 14 594 Poster inom linjen Lånelöften 185 003 185 003 Andra finansiella åtaganden 19 608 19 608 Summa 204 611 204 611 Summa skulder och poster inom linjen 1 285 271 92 119 288 091 125 308 –43 710 1 747 079 Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider) 1) 591 934 287 908 588 302 412 937 –105 152 1 775 929 Derivat Valutarelaterade 2 453 745 869 411 182 127 51 698 3 556 981 Ränterelaterade 12 972 14 246 150 306 125 653 303 177 Summa derivat, utflöde 2 466 717 883 657 332 433 177 351 3 860 158 Summa derivat, inflöde 2 077 045 832 517 429 045 163 985 3 502 592	Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Ingen löptid	Diskonterings effekt	Summa

1) Finansiella tillgångar som är tillgängliga för att möta skulder och utestående utombalanslöften inkluderar kassa, innehav på centralbankskonton, pantsättningsbara skuldinstrument samt lån och förskott till banker och kunder. Tradingpositioner rapporteras inom < 3 månader, trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, och försäkringsverksamheten inom 5 år < vilket reflekterar trading- och försäkringsverksamhetens perspektiv.

18 c Ränterisk

Ränterisk är en typ av marknadsrisk. Det är risken för förlust eller för sjunkande framtida intäkter till följd av förändringar i marknadsräntor, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner. Risken mäts och limiteras via VaR kompletterat med Delta 1 procent och risken i räntenettot.

Risken i räntenettot beror på den totala affärsmixen, framför allt på olikheter i volym och räntebindningstid mellan räntebärande tillgångar och skulder. För mer information om marknadsrisk se sid 46–47.

Räntenettokänsligheten beräknas utifrån den kontraktsmässiga räntebindningstiden. I tabellen har tillgångar och skulder som påverkat räntenettot fördelats efter återstående löptid. Ett undantag har gjorts för tillgångar och skulder i livverksamheten som placerats i kolumnen "Försäkring". Tillgångar och skulder som saknar kontraktsmässig räntebindningstid har placerats i kolumnen "< 1 månad" medan tillgångar och skulder som inte påverkar räntenettot har placerats i kolumnen "Ej räntebärande".

Räntebindningstider

Koncernen 2012
Tillgångar	< 1 månad			1 < 3 månader 3 < 6 månader 6 < 12 månader	1 < 3 år	3 < 5 år	> 5 år	Ej ränte bärande	Försäkring	Summa
Utlåning till kreditinstitut	111 732	11 470	2 911	5 794	4 167	2 264	2 291	584	2 528	143 741
Utlåning till allmänheten Finansiella tillgångar	442 963 632 653	420 939 43 441	61 734 6 818	77 344 6 787	142 613 31 308	55 742 23 764	22 627 30 159	12 126 –35 630	283 657	1 236 088 1 022 957
Övriga tillgångar	15 730	–821	–692	–183	1	21	25	20 740	15 849	50 670
SUMMA	1 203 078	475 029	70 771	89 742	178 089	81 791	55 102	–2 180	302 034	2 453 456
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från	142 402	13 244	3 131	893	904	2 501	3 927	3 153	501	170 656
allmänheten	736 648	34 776	18 367	17 433	10 133	14 356	28 017	2 530		862 260
Emitterade värdepapper	295 023	128 600	102 383	21 824	59 534	43 287	35 436	45		686 132
Övriga skulder Eget kapital	294 975	14	870	206	1 885	1 222	809	32 604 109 513	292 310	624 895 109 513
SUMMA	1 469 048	176 634	124 751	40 356	72 456	61 366	68 189	147 845	292 811	2 453 456
Räntekänslighet netto	–265 970	298 395	–53 980	49 386	105 633	20 425	–13 087	–150 025	9 223
Kumulativ räntekänslighet	–265 970	32 425	–21 555	27 831	133 464	153 889	140 802	–9 223	0
2011
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut	172 531	15 286	4 172	723	9 305	1 772	2 648	437	2 437	209 311
Utlåning till allmänheten	462 671	388 207	78 987	52 928	127 518	43 877	21 251	10 784		1 186 223
Finansiella tillgångar	541 568	33 885	16 434	10 877	6 786	21 017	36 554	–30 729	273 250	909 642
Övriga tillgångar	11 056	155	363	127	97	6	8	26 163	16 230	54 205
SUMMA	1 187 826	437 533	99 956	64 655	143 706	66 672	60 461	6 655	291 917	2 359 381
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	153 583	33 427	1 433	1 563	675	1 373	4 998	1 263	2 959	201 274
In- och upplåning från
allmänheten	723 470	50 064	16 214	13 806	8 623	14 454	32 746	2 305		861 682
Emitterade värdepapper	315 428	133 539	21 573	8 647	53 640	48 729	33 378	48		614 982
Övriga skulder Eget kapital	252 308	4 827	3 914	1 485	3 680	420	769	34 780 102 739	276 521	578 704 102 739
SUMMA	1 444 789	221 857	43 134	25 501	66 618	64 976	71 891	141 135	279 480	2 359 381
Räntekänslighet netto	–256 963	215 676	56 822	39 154	77 088	1 696	–11 430	–134 480	12 437
Kumulativ räntekänslighet	–256 963	–41 287	15 535	54 689	131 777	133 473	122 043	–12 437	0

19 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder

2012	Koncernen					Moderbolaget
	Noterade marknads värden	Värderingsteknik baserad på observerbara	Värderings teknik baserad på ej observerbara			Noterade marknads värden	Värderingsteknik baserad på observerbara	Värderings teknik baserad på ej observerbara
Tillgångar	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa		(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	67 508	17 702		85 210		57 159	17 749		74 908
Skuldinstrument till verkligt värde	62 745	128 594	139	191 478		57 695	129 750	139	187 584
Derivatinstrument till verkligt värde	110	167 741	1 828	169 679			162 486	1 302	163 788
Andra finansiella tillgångar klassificerade
till verkligt värde	51 912	13 050	10 355	75 317			46		46
Egetkapitalinstrument som kan säljas	856	2 334	40	3 230			2 127		2 127
Skuldinstrument som kan säljas	28 623	18 537		47 160			15 303		15 303
Intresseföretag 1)			1 073	1 073				966	966
SUMMA	211 754	347 958	13 435	573 147		114 854	327 461	2 407	444 722
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	32 532	1 629		34 161		31 948	1 629		33 577
Skuldinstrument till verkligt värde	35 403	7 657		43 060		32 666	7 571		40 237
Derivatinstrument till verkligt värde	501	154 716	2 644	157 861			156 691	1 557	158 248
Emitterade värdepapper till verkligt värde 2)		26 323		26 323			20 737		20 737
SUMMA	68 436	190 325	2 644	261 405		64 614	186 628	1 557	252 799
2011

Tillgångar
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	36 944	18 987		55 931	32 581	18 986		51 567
Skuldinstrument till verkligt värde	63 616	111 893	492	176 001	60 085	112 178	492	172 755
Derivatinstrument till verkligt värde	1 149	162 560	2 765	166 474		158 947	2 430	161 377
Andra finansiella tillgångar klassificerade
till verkligt värde	61 203	12 301	9 658	83 162		368		368
Egetkapitalinstrument som kan säljas	907	1 733	44	2 684		1 486		1 486
Skuldinstrument som kan säljas	24 460	29 969	145	54 574		15 134		15 134
Intresseföretag 1)			1 145	1 145			1 038	1 038
SUMMA	188 279	337 443	14 249	539 971	92 666	307 099	3 960	403 725
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	35 233			35 233	34 289			34 289
Skuldinstrument till verkligt värde	31 712	12 872		44 584	30 002	12 872		42 874
Derivatinstrument till verkligt värde	793	145 103	4 876	150 772	637	145 113	3 804	149 554
Emitterade värdepapper till verkligt värde2)		23 792	1 322	25 114		19 832		19 832
SUMMA	67 738	181 767	6 198	255 703	64 928	177 817	3 804	246 549

1) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt värde via resultaträkningen.

2) Aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen.

Värdering till verkligt värde

Syftet vid värdering till verkligt värde är att komma fram till det pris till vilket en ordnad transaktion skulle ske mellan kunniga parter på armlängds avstånd på affärsmässiga villkor.

Koncernen har etablerat en kontrollmiljö för att fastställa verkliga värden för finansiella instrument där även en oberoende översyn av värderingsmodeller ingår. För att säkerställa korrekta marknadsvärderingar av finansiella instrument gör Risk Control, minst månadsvis, en oberoende validering av alla priser. Om principerna för validering inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg som är väsentliga eller av principiell vikt kräver godkännande från GRMC (Group Risk Measurement Committee) och ASC (Accounting Standards Committee).

SEB använder olika metoder för att komma fram till det verkliga värdet för finansiella instrument; noterade priser på aktiva marknader, värderingstekniker som innehåller observerbar indata och värderingstekniker baserade på interna modeller. För upplysningsändamål klassificeras finansiella instrument värderade till verkligt värde i en värderingshierarki som återspeglar observerbarheten på de indata som använts vid värderingarna. Risk Control klassificerar och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrument i hierarkin för verkligt värde.

En aktiv marknad är en marknad där transaktioner sker med tillräcklig volym och frekvens för att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att komma fram till det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att ändra eller dela upp in-Not 19 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder

strumentet eller inkludera det i en portfölj, på den mest fördelaktiga marknaden SEB har direkt tillgång till.

Som en del av värdering till verkligt värde görs en justering för motpartens kreditrisk (CVA) för OTC-derivat. Denna justering görs på en portfölj nivå för att återspegla motpartens kreditrisk. CVA beräknas från uppskattningar av exponering vid fallissemang, sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad, på en motparts nivå. Information om sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad hämtas från CDS marknaden. För motparter där denna information saknas eller inte är tillförlitlig pga exponeringens natur, tillämpas alternativa metoder där sannolikheten för falissemang baseras på generiska kreditindex för specifika branch- och/eller kreditbetyg.

Mer information om värdering till verkligt värde återfinns i not 41.

Nivå 1: Noterade marknadsvärden

Värderingar i nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser är lätt tillgängliga och representerar aktuella och regelbundet förekommande marknadstransaktioner mellan parter som är oberoende av varandra.

Exempel på finansiella instrument i nivå 1 är noterade aktier och skuldinstrument samt börshandlade derivat. Instrument som handlas på en aktiv marknad där en eller flera marknadsaktörer tillhandahåller bindande prisnoteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrument som klassificeras i nivå 1.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata

I värderingstekniker i nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar endera direkt eller indirekt. Värderingstekniker i nivå 2 inkluderar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser på andra instrument som är övervägande lika.

Exempel på observerbar indata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (stibor, libor, etc.), implicita volatiliteter från observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktioner som SEB genomfört med en eller flera externa motparter. Indata kan ändras från att vara observerbara till att bli icke observerbara under perioden de innehas på grund av till exempel att instrumentet inte längre handlas på en likvid marknad.

Exempel på finansiella instrument i nivå 2 är de flesta OTC-derivat som optioner och ränteswappar baserade på libor-swapräntan eller avkastningskurvan för räntor i utländsk valuta. Andra exempel är instrument där SEB nyligen genomfört transaktioner med tredje part och instrument för vilka SEB interpolerar mellan observerbara variabler.

Nivå 3 Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata

Värderingstekniker i nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte är obser-

verbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från observerbar indata för liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska tekniker.

Exempel på finansiella instrument i nivå 3 är mer komplexa OTC derivat, optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrument för vilka det för närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar som onoterade aktier och innehav i private equity. Om det verkliga värdet för finansiella instrument innehåller mer än en icke observerbar indata, aggregeras indata som inte är observerbar för att bestämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt värde till vilken ett finansiellt instrument klassificeras bestäms baserat på den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet i sin helhet.

Väsentliga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2

Det har inte varit några väsentliga överföringar mellan nivå 1 och 2. Ökningen i nivå 2 beror främst på ökade affärsvolymer.

Omklassificering av finansiella instrument mellan nivåer

Tillgångar och skulder har för 2011 omklassificerats på grund av en korrigering av tidigare klassificering.

Förändringar i nivå 3

Koncernen 2012	Ingående balans	Vinster/ förluster i Resultat räkningen 1)	Vinster/ förluster i Övrigt total resultat	Inköp	Försälj ningar	Förflytt ningar till nivå 3	Förflytt ningar från nivå 3	Reclassi fication	Valutakurs differenser	Summa
Tillgångar
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Andra finansiella tillgångar klassificerade	492 2 765	374		145	–309		–353 –1 129		–18	139 1 828
till verkligt värde Egetkapitalinstrument som kan säljas Skuldinstrument som kan säljas	9 658 44 145	748	34 2	81 337	–80 757 –6		–514 –142		–151 –3	10 355 40
Intresseföretag	1 145			4			–72		–4	1 073
SUMMA	14 249	1 122	36	81 486	–81 072		–2 210		–176	13 435
Skulder
Derivatinstrument till verkligt värde Emitterade värdepapper till verkligt värde 2)	4 876 1 322	57					–2 247 –1 293		–42 –29	2 644
SUMMA	6 198	57					–3 540		–71	2 644
2011
Tillgångar
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Andra finansiella tillgångar klassificerade	20 1 064 7 241						–20 –572 –4 811	335		492 2 765
till verkligt värde Egetkapitalinstrument som kan säljas Skuldinstrument som kan säljas Intresseföretag	255 7 725 920	–440	–2 458	84 4	–1	88 36 130 227	–725	9 231	–3 –2	9 658 44 145 1 145
SUMMA	10 232	–440	456	88	–1	481	–6 128	9 566	–5	14 249
Skulder
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Emitterade värdepapper till verkligt värde 2)	441 2 338 16 969	19		33		1 466	–441 –15 681	1 072	–18	4 876 1 322

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter.

2) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförts från nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansats för klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

SUMMA 19 748 19 33 1 466 –16 122 1 072 –18 6 198

Not 19 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder

Förändringar i nivå 3

Moderbolaget 2012	Ingående balans	Vinster/ förluster i Resultat räkningen 1)	Vinster/ förluster i Övrigt totalresultat	Inköp	Försälj ningar	Förflytt ningar till nivå 3	Förflytt ningar från nivå 3	Valutakurs differenser	Summa
Tillgångar
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Intresseföretag	492 2 430 1 038						–353 –1 128 –72		139 1 302 966
SUMMA	3 960						–1 553		2 407
Skulder
Derivatinstrument till verkligt värde	3 804						–2 247		1 557
SUMMA	3 804						–2 247		1 557
2011
Tillgångar
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Skuldinstrument som kan säljas	1 064 7 241 725						–572 –4 811 –725		492 2 430
Intresseföretag	920					118			1 038

SUMMA	9 950	118	–6 108	3 960
Skulder
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Emitterade värdepapper till verkligt värde 2)	441 2 338 16 969	1 466	–441 –16 969	3 804
SUMMA	19 748	1 466	–17 410	3 804

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.

2) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförts från nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansats för klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

Känslighet för icke observerbara indata för finansiella instrument i nivå 3 Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrument som för sin värdering är beroende av icke observerbar indata. Känsligheten för förändringar i icke observerbara indata har bedömts genom att förändra antaganden i värderingstekniken. Detta illustreras i nedanstående tabell genom ändringar av marginalen för indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit spreadar eller

multipel jämförelse. Det är inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigt skulle ha det mest extrema värdet i intervallet av rimliga möjliga alternativ.

Den största förändringen under 2012 är de omklassificeringar som gjorts enligt gällande principer.

Den största öppna marknadsrisken för finansiella instrument i nivå 3 återfinns inom Försäkringsinnehaven.

	2012				2011
Koncernen	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet
Strukturerade derivat – ränterelaterade 1)	951	–1 504	–553	58	1 133	–1 690	–557	60
Capital Markets 2)	351	–52	299	20	310	–70	240	20
CPM Portfölj 3)	139		139	15	492		492	25
Riskkapitalinnehav 4)	1 183		1 183	224	1 038		1 038	196
Försäkrings innehav 5)	9 867	–105	9 762	1 501	9 939	–93	9 846	1 654

1) En ändring av marginalen för indexreglerade swappar med 5 punkter och en ändring av implicit volatilitet med 5 procentenheter skulle få en resultateffekt på +/– 58 Mkr.

2) En ändring av marginalen för swappar på 5 procentenheter skulle få en resultateffekt på +/– 20 Mkr.

3) En ändring av kreditmarginalen med 100 punkter skulle få en resultateffekt på +/– 15 Mkr.

4) Värderingen är uppskattad inom ett intervall av möjliga utfall, där den möjliga resultateffekten visas i känslighetsnalysen. En ändring i värderingsparametrarna, som multipla jämförelser, skulle i det lägre intervallet få en resultateffekt på –224 Mkr.

5) En förändring av riskkapitalinnehav 20%, strukturerade krediter 10% och derivatmarknadsvärden 10 %.

20 Kassa och övrig utlåning till centralbanker

	Koncernen			Moderbolaget
	2012	2011		2012	2011
Kassa Tillgodohavanden hos centralbanker	2 898 188 547	3 304 144 738		944 165 050	813 121 135
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	191 445	148 042		165 994	121 948
Övrig utlåning till centralbanker	17 718	80 548
SUMMA	209 163	228 590
Återstående löptid – kassa – betalbara på anfordran – högst tre månader	2 898 188 547 17 718	3 304 144 738 80 548		944 165 050	813 121 135
SUMMA	209 163	228 590		165 994	121 948

21 Utlåning till kreditinstitut

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	30 511	48 627	56 463	101 130
– högst tre månader	55 151	31 072	59 061	40 967
– längre än 3 månader men högst 1 år	4 229	7 586	43 420	59 097
– längre än 1 år men högst 5 år	8 687	9 730	23 759	26 184
– längre än 5 år	3 530	3 432	7 137	6 501
Upplupen ränta	555	510	639	798
Utlåning	102 663	100 957	190 479	234 677
Belåningsbara skuldinstrument 1)	13 577	16 585
Övriga skuldinstrument 1)	9 596	10 993	9 596	10 993
Upplupen ränta	187	228	114	126
Skuldinstrument	23 360	27 806	9 710	11 119
SUMMA	126 023	128 763	200 189	245 796
varav repor	30 822	30 201	28 214	26 527
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,56	0,71	0,93	0,79

1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.

22 Utlåning till allmänheten

	Koncernen			Moderbolaget
	2012	2011		2012	2011
Återstående löptid
– betalbara på anfordran – högst tre månader	57 107 264 163	99 025 217 740		56 170 186 472	61 475 183 868
– längre än 3 månader men högst 1 år	249 056	211 616		209 798	178 408
– längre än 1 år men högst 5 år	465 594	439 746		376 126	339 047
– längre än 5 år	172 349	182 657		85 378	80 825
Upplupen ränta	2 562	2 918		1 946	2 146
Utlåning	1 210 831	1 153 702		915 890	845 769
Belåningsbara skuldinstrument 1)	2 783	6 163		1 285
Övriga skuldinstrument 1)	22 270	26 068		20 427	27 426
Upplupen ränta	204	290		132	140
Skuldinstrument	25 257	32 521		21 844	27 566
SUMMA	1 236 088	1 186 223		937 734	873 335
varav repor	75 702	72 244		75 685	69 704
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2,74	2,87		2,33	2,32
1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.
Financial leases
Book value	61 029	62 983
Gross investment	70 221	72 654
Present value of minimum lease payment receivables	58 850	59 014
Unearned finance income	9 169	9 869
Reserve for impaired uncollectable minimum lease payments	–603	–872

	Koncernen 2012					Koncernen 2011
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran		Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid
– högst 1 år	7 491	7 800	7 083		6 855	7 249	6 638
– längre än 1 år men högst 5 år	25 114	27 313	24 409		24 483	25 630	22 895
– längre än 5 år	28 424	35 108	27 358		31 645	39 775	29 480
SUMMA	61 029	70 221	58 850		62 983	72 654	59 013

Leasingobjekten består främst av transportmedel, maskiner och anläggningar. Det enskilt största leasingengagemanget uppgår till 5,0 miljarder kronor (5,1).

23 Finansiella tillgångar till verkligt värde

	Koncernen			Moderbolaget
	2012	2011		2012	2011
Värdepapper för handel	276 688	231 932		262 492	224 322
Derivat för handel	152 687	148 662		148 349	145 106
Innehav för handel	429 375	380 594		410 841	369 428
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken Försäkringstillgångar till verkligt värde	203 333 74 114	186 763 82 794
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	1 203	368		46	368
Verkligt värde via resultaträkningen	278 650	269 925		46	368
Derivat för säkringsredovisning	16 992	17 812		15 439	16 271
Förändring av verkligt värde i portföljsäkring	921	1 347
SUMMA	725 938	669 678		426 326	386 067

I kategorin Finansiella tillgångar till verkligt värde redovisas dels finansiella tillgångar som innehas för handel och dels finansiella tillgångar som vid förvärvet klassificerats tillhöra denna kategori. Dessa finansiella tillgångar värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

Värdepapper för handel
Egetkapitalinstrument	85 210	55 931	74 908	51 567
Belåningsbara skuldinstrument 1)	59 892	43 938	56 031	41 142
Övriga skuldinstrument 1)	130 150	130 394	130 178	130 015
Upplupen ränta	1 436	1 669	1 375	1 598
SUMMA	276 688	231 932	262 492	224 322
1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.
Derivat för handel
Positiva stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	119 425	105 300	117 625	102 250
Positiva stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	29 156	39 684	26 848	39 123
Positiva stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	2 569	3 234	2 527	3 389
Positiva stängningsvärdet för övriga derivat	1 537	444	1 349	344
SUMMA	152 687	148 662	148 349	145 106
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	12 197	11 692	12 057	11 375
Kassaflödessäkringar	3 382	4 896	3 382	4 896
Portföljsäkringar av ränterisker	1 413	1 224
SUMMA	16 992	17 812	15 439	16 271
Försäkringstillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	21 714	22 330
Övriga skuldinstrument 1)	51 714	59 583
Upplupen ränta	686	881
SUMMA	74 114	82 794
1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	46	368	46	368
Belåningsbara skuldinstrument 1)	1 154
Upplupen ränta	3
SUMMA	1 203	368	46	368

1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.

För att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skulder som fondförsäkringsverksamheten ger upphov till, som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Detta innebär att värdeförändringen på de placeringstillgångar (företrädesvis fonder) där försäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulder löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader.

24 Finansiella tillgångar som kan säljas

	Koncernen			Moderbolaget
	2012	2011		2012	2011
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaffningsvärde	209	119		180	119
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	3 181	2 631		2 116	1 471
Belåningsbara skuldinstrument 1)	25 104	33 949		6 442	6 570
Övriga skuldinstrument 1)	21 357	19 944		8 545	8 231
Aktier övertagna för skyddande av fordran	49	53		11	15
Upplupen ränta	699	681		316	333
SUMMA	50 599	57 377		17 610	16 739

1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

25 Finansiella tillgångar som innehas till förfall

	Koncernen				Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Övriga skuldinstrument 1)	82	282	1 631	2 758
Upplupen ränta			5	13
SUMMA	82	282	1 636	2 771

1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.

26 Aktier och andelar i intresseföretag

	Koncernen				Moderbolaget
	2012	2011		2012	2011
Strategiska innehav Innehav i riskkapitalbolag	179 1 073	144 1 145		78 966	54 1 038
SUMMA	1 252	1 289		1 044	1 092

Strategiska innehav	Tillgångar 1)	Skulder 1)	Intäkter 1)	Resultat 1)	Bokfört värde	Ägarandel, %
Bankomat AB (former BAB Bankernas Automatbolag AB), Stockholm	130	7	0	–12	55	20
Bankomatcentralen AB, Stockholm	5	4	0	0	0	28
Bankpension AB, Stockholm	27	2	23	1	10	40
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm	3 013	2 975	46	2	7	20
BGC Holding AB, Stockholm	376	142	759	39	4	33
UC AB, Stockholm	172	82	448	0	1	28
Vikström & Andersson Asset Management AB, Stockholm	5	1	6	1	1	27
Moderföretagets innehav					78
Dotterföretagens innehav					5
Koncernmässiga justeringar					96
KONCERNENS INNEHAV					179

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2011.

	2012		2011
Innehav i riskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
Actiwave, Linköping	19	34	17	39
Airsonett AB, Ängelholm	62	29	55	28
AORIAB Holding AB, Ängelholm	7	31	0	0
Apica AB, Stockholm	18	15	0	0
Ascade Holding AB, Stockholm	0	0	63	45
Askembla Growth Fund KB, Stockholm	58	25	73	25
Avaj International Holding AB, Stockholm	40	20	0	0
Capres A/S, Köpenhamn	36	23	37	23
Clavister AB, Örnsköldsvik	26	14	0	0
Cobolt AB, Stockholm	37	40	37	40
Coresonic AB, Linköping	0	0	17	34
Diakrit International Ltd, Hongkong	10	30	4	13
Exitram AB, Stockholm	23	44	23	44
Fält Communications AB, Umeå	26	47	26	47
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm	108	39	108	39
Mobile Tag SAS, Paris	0	20	18	15
Neoventa Holding AB, Göteborg	86	35	86	35
Nomad Holdings Ltd, Newcastle	73	23	75	23
NuEvolution A/S, Köpenhamn	67	34	52	47
PhaseIn AB, Stockholm	0	0	73	45
Prodacapo AB, Örnsköldsvik	5	16	5	16
Quickcool AB, Lund	0	0	0	36
Scandinova Systems AB, Uppsala	23	29	23	29
Scibase AB, Stockholm	84	26	84	24
Signal Processing Devices Sweden AB, Linköping	38	48	38	48
Tail-f Systems AB, Stockholm	45	45	45	45
Teknikintressenter i Norden AB, Stockholm	32	39	32	39
TSS Holding AB, Stockholm	10	43	10	43
Xylophane AB, Göteborg	4	23	15	23
Zinwave Holdings Limited, Cambridge	29	25	22	21
Moderföretagets innehav	966		1 038
Koncernmässiga justeringar 1)	107		107
KONCERNENS INNEHAV	1 073		1 145

1) Varav 91 Mkr (94) är hänförlig till investering i ett joint venture, UAB CGates.

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor. Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med doku-

menterade investeringsstrategier och riskmandat.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

27 Aktier och andelar i koncernföretag

	Moderbolaget
	2012	2011
Svenska koncernföretag	15 804	15 804
Utländska koncernföretag	34 867	37 882
SUMMA	50 671	53 686
varav innehav i kreditinstitut	34 917	38 081

	2012				2011
Svenska koncernföretag	Bokfört	värde Utdelning	Ägarandel, %	Bokfört	värde Utdelning	Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm	38		100	38		100
Antwerpen Properties AB, Stockholm	5		100	5		100
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm	0		100	0		100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm	100		100	100		100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm	0		99	0		99
Repono Holding AB, Stockholm	5 406		100	5 406		100
SEB AB, Stockholm 1)	6 076	850	100	6 076	1 000	100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm	5		100	5		100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	12		100	12		100
SEB Investment Management AB, Stockholm	763		100	763		100
SEB Kort AB, Stockholm	2 260	481	100	2 260	243	100
SEB Portföljförvaltning AB, Stockholm	1 115	20	100	1 115		100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	24		100	24		100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm	0		100	0		100
Track One Leasing AB, Stockholm	0		100	0		100
SUMMA	15 804	1 351		15 804	1 243

1) Uppgiften om koncernbidrag inkluderar även koncernbidrag erhållet direkt från SEB AB:s dotterbolag SEB Trygg Liv Holding AB.

			2011
	Bokfört			Bokfört
Utländska koncernföretag		värde Utdelning	Ägarandel, %		värde Utdelning	Ägarandel, %
Baltectus B.V., Amsterdam	686		100	461		100
Interscan Servicos de Consultoria Ltda, Sao Paulo	0		100	0		100
Key Asset Management (Switzerland) SARL, Geneve				0		100
Key Asset Management (UK) Limited, London	562		100	571		100
Key Asset Management Norge ASA, Oslo					4
Key Capital Management Inc, Tortola	273		100	288		100
Möller Bilfinans AS, Oslo	27	201	51	26	27	51
Njord AS, Oslo	0		100	0		100
PuJSC SEB Bank, Kiev				0		100
SEB AG, Frankfurt am Main	18 187		100	18 827		100
SEB Asset Management America Inc, Stamford	36		100	38		100
SEB Asset Management S.A., Luxemburg	4	33	100	5	45	100
SEB Bank JSC, St Petersburg,	608		100	608		100
SEB Banka, AS, Riga	1 293		100	1 359		100
SEB bankas, AB, Vilnius	5 624		100	5 624		100
SEB Corporate Bank, PJSC, Kiev	271		100
SEB Enskilda AS, Oslo				0	80
SEB Enskilda Inc., New York	25		100	28		100
SEB Enskilda Corporate Finance Oy Ab, Helsingfors	26		100	23		100
SEB Enskilda, AS, Tallinn				18		100
SEB Enskilda, SIA IBS, Riga				11		100
SEB Enskilda, UAB, Vilnius	25		100	26		100
SEB Fund Services S.A., Luxemburg	88		100	91		100
SEB Kapitalförvaltning Finland Ab, Helsingfors	468	5	100	484		100
SEB Fondbolag Finland Ab, Helsingfors	17		100	17		100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd, Hongkong			100	0		100
SEB Leasing Oy, Helsingfors	3 619	333	100	3 747		100
SEB Leasing, CJSC, St Petersburg	131	13	100	131		100
SEB Pank, AS, Tallinn	1 309		100	1 441		100
SEB Privatbanken ASA, Oslo		63		1 340	62	100
SIGGE S.A, Warzawa		1		0	102	100
Skandinaviska Enskilda Banken A/S, Köpenhamn				1 075	1 686	100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	1 178	186	100	1 224	179	100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	410		100	419		100
SUMMA	34 867	835		37 882	2 185

Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

28 Materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2012	2011		2012	2011
Goodwill	10 460	10 487		755	333
Aktiverade anskaffningsvärden	4 008	4 131
IT-utvecklingskostnader	1 990	2 452		1 872	1 970
Andra immateriella tillgångar	829	802		227	241
Immateriella tillgångar	17 287	17 872		2 854	2 544
Kontorsinventarier, IT och övriga materiella tillgångar	1 002	1 114		423	417
Leasingobjekt 1)				39 747	40 400
Fastigheter för egen verksamhet	131	129		2	2
Materiella tillgångar	1 133	1 243		40 172	40 819
Förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde	377	481
Förvaltningsfastigheter till verkligt värde	7 488	7 901
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	2 209	1 519
Förvaltningsfastigheter	10 074	9 901
SUMMA	28 494	29 016		43 026	43 363

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning.

Koncernen 2012	Goodwill	Aktiverade anskaff nings värden	IT utveclings kostnader	Andra immateriella tillgångar	Kontorsinven tarier, IT och övriga materi ella tillgångar	Fastigheter för egen verksamhet	Förvaltnings fastigheter till anskaffnings värde	Förvaltnings fastigheter till verkligt värde	Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	Summa
Ingående balans	10 487	8 843	5 346	1 874	4 746	746	753	7 901	1 579	42 275
Förvärv			45	57	211	21	4	212	847	1 397
Aktivering av anskaffningskostnader		740	619	70						1 429
Omklassificeringar			–142	197	–539				28	–456
Utrangeringar och avyttringar			–916	–79	–157	–72	–71	–326	–68	–1 689
Valutakursdifferenser	–27	–44	–92	18	1	–23	–25	–299	–61	–552
Anskaffningsvärde	10 460	9 539	4 860	2 137	4 262	672	661	7 488	2 325	42 404
Ingående balans		–4 712	–2 894	–1 072	–3 632	–617	–272			–60 –13 259
Årets avskrivningar		–837	–342	–167	–433	–15	–17		–21	–1 832
Årets nedskrivningar			–11	–3	–1		–8		–9	–32
Omklassificeringar			124	–188	598					534
Ackumulerade avskrivningar för årets
försäljningar			177	66	122	71	3		–27	412
Valutakursdifferenser		18	76	56	86	20	10		1	267
Ackumulerade avskrivningar		–5 531	–2 870	–1 308	–3 260	–541	–284		–116	–13 910
SUMMA	10 460	4 008	1 990	829	1 002	131	377	7 488	2 209	28 494
2011
Ingående balans	10 491	7 602	4 718	1 653	5 751	1 116	855	7 473	506	40 165
Förvärv					310	13	26	617	1 122	2 088
Aktivering av anskaffningskostnader		789	709	391						1 889
Koncernmässiga förändringar		464	40		19					523
Omklassificeringar	127		1	–126	5	–257			28	–222
Utrangeringar och avyttringar			–102	–2	–1 423	–107	–123	–144	–61	–1 962
Valutakursdifferenser	–131	–12	–20	–42	84	–19	–5	–45	–16	–206
Anskaffningsvärde	10 487	8 843	5 346	1 874	4 746	746	753	7 901	1 579	42 275
Ingående balans		–3 971	–2 539	–1 032	–4 658	–621	–293		–16	–13 130
Årets avskrivningar		–745	–372	–133	–434	–18	–20		–12	–1 734
Årets nedskrivningar			–43	17			–3		–1	–30
Omklassificeringar			–3	102	5					104
Utrangeringar och avyttringar			77		1 411	19	42		–33	1 516
Valutakursdifferenser		4	–14	–26	44	3	2		2	15
Ackumulerade avskrivningar		–4 712	–2 894	–1 072	–3 632	–617	–272			–60 –13 259
SUMMA	10 487	4 131	2 452	802	1 114	129	481	7 901	1 519	29 016

Not 28 Materiella och immateriella tillgångar

				Kontors
				inventarier,
		IT utvecklings	Andra immateriella	IT och övriga materiella	Leasing	Fastigheter för egen
Moderbolaget 2012	Goodwill	kostnader	tillgångar	tillgångar	objekt 1)	verksamhet	Summa
Ingående balans	863	2 597	653	2 027	52 434	3	58 577
Förvärv		18		95	7 078	44	7 235
Aktivering av anskaffningskostnader		592	33				625
Koncernmässiga förändringar	523		115	42			680
Omklassificeringar	58	–142	–58	–172		–1	–315
Utrangeringar och avyttringar		–450	–68	–12	–7 251	–44	–7 825
Anskaffningsvärde	1 444	2 615	675	1 980	52 261	2	58 977
Ingående balans	–530	–627	–412	–1 610	–12 034	–1	–15 214
Årets avskrivningar	–92	–232	–101	–121	–4 436		–4 982
Årets nedskrivningar		–11	–3				–14
Koncernmässiga förändringar	–1		–66	–41		–44	–152
Omklassificeringar	–66	126	68	236		1	365
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser		1	66	–21	4 122 –166	44	4 211 –165
Ackumulerade avskrivningar	–689	–743	–448	–1 557	–12 514		–15 951
SUMMA	755	1 872	227	423	39 747	2	43 026
2011
Ingående balans	524	1 943	382	2 972	50 288	3	56 112
Förvärv Aktivering av anskaffningskostnader		654	247	206	7 973		8 179 901
Koncernmässiga förändringar	363			69			432
Omklassificeringar	–24		24
Utrangeringar och avyttringar				–1 220	–5 827		–7 047
Anskaffningsvärde	863	2 597	653	2 027	52 434	3	58 577
Ingående balans	–419	–341	–302	–2 662	–11 480		–1 –15 205
Årets avskrivningar	–110	–243	–75	–109	–4 287		–4 824
Årets nedskrivningar		–43	–17				–60
Koncernmässiga förändringar	–9		–10	–59			–78
Omklassificeringar	8		–8
Utrangeringar och avyttringar				1 220	3 733		4 953
Ackumulerade avskrivningar	–530	–627	–412		–1 610 –12 034	–1	–15 214

SUMMA 333 1 970 241 417 40 400 2 43 363

Goodwill fördelas ut på koncernens kassagenererande enheter eller grupper av enheter. Divisioner och affärsområden med goodwill är Kapitalförvaltning med 4 738 Mkr (4 766), Stora företag & Institutioner med 1 016 Mkr (1 009), Kontorsrörelsen (exklusive Kort) med 929 Mkr (929) Kontorsrörelsen – Kort med 1 162 Mkr (1 158), Liv (exklusive Danmark) med 2 343 Mkr (2 343) och Liv Danmark med 272 Mkr (262). Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansaförvärvet, 5 721 Mkr (5 721), genererar kassaflöden i divisionerna Kapitalförvaltning, Kontorsrörelsen och Liv.

Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill har baserats på nyttjandevärdet, i respektive kassagenererande enhet eller grupp av enheter, med 5 års prognostiserat kassaflöden. Kassaflödet för de första 3 åren baseras på de affärsplaner som företagsledningen har fastställt. Kassaflödet för följande år är mer subjektivt och har beräknats med utgångspunkt från historiskt utfall

samt marknadens utveckling för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, intäkter och kostnader. Antagen tillväxt efter 5 år har baserats på förväntad långsiktig inflation, 1,5 (2) procent. De diskonteringsräntor som används bedöms motsvara koncernens avkastningskrav på eget kapital, efter skatt. Avkastningskravet på eget kapital, efter skatt, baseras på information från externa källor och ett genomsnitt på 10 (10) procent har tillämpats. Samma diskonteringsränta har använts för samtliga ovan nämnda divisioner, vilket är förenligt med både externa och interna uppfattningar. Motsvarande diskonteringsränta före skatt uppskattats uppgå till 11–13 (11–13) procent.

De känslighetsanalyser som har genomförts, genom att diskonteringsräntorna höjts med en procentenhet och förväntad långsiktig tillväxt sänkts med en procentenhet, resulterade inte i något nedskrivningsbehov.

Driftnetto för förvaltningsfastigheter

	Koncernen
	2012	2011
Externa intäkter	494	435
Driftskostnader 1)	–146	–161
SUMMA	348	274

1) Direkta kostnader för förvaltningsfastighter som inte genererat hyresintäkter uppgår till 21 Mkr (38).

Driftnetto för fastigheter övertagna för skyddande av fordran

Externa intäkter	23	11
Driftskostnader	–54	–33
SUMMA	–31	–22

SEB kan i särskilda fall ta över tillgångar som använts som säkerhet när kunden inte längre kan uppfylla sina skyldigheter gentemot SEB. Övertagna fastigheter förvaltas under en begränsad period i syfte att avyttra dem när det bedöms lämpligt.

29 Övriga tillgångar

	Koncernen				Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Aktuella skattefordringar	6 915	6 403	3 427	2 170
Uppskjutna skattefordringar	2 010	2 562		4
Kund och likvidfordringar	35 199	14 562	34 774	14 074
Marginalsäkerheter	19 483	19 576	19 483	19 576
Övriga tillgångar	12 210	13 055	7 139	7 667
SUMMA	75 817	56 158	64 823	43 491

Aktuella skattefordringar

Övriga	6 915	6 403	3 427	2 170
Redovisade i resultaträkningen	6 915	6 403	3 427	2 170
SUMMA	6 915	6 403	3 427	2 170

Uppskjutna skattefordringar

Förvaltningstillgångar pensionsplaner –568 103 Övriga temporära skillnader 1) 433 433 Redovisade i resultaträkningen 674 1 552 Förvaltningstillgångar pensionsplaner 1 561 1 101 Orealiserade förluster i finansiella tillgångar som kan säljas –225 –91 Redovisade i Eget kapital 1 336 1 010
	4
Underskottsavdrag 809 1 016	4

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag avser främst Baltikum och Tyskland och stöds av SEB:s bedömning om framtida intjäning i respektive enhet.

Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgår till 5 307 Mkr (5 611). Dessa redovisas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar förluster där beloppet endast kan användas för kommunalskatt. Den potentiella skattefordran som inte redovisas uppgår till 1 255 Mkr (1 340).

Samtliga underskottsavdrag är utan tidsbegränsning med undantag av 645 Mkr (1 060) motsvarande en uppskjuten skattefordran på 97 Mkr (159) som förfaller 2017.

Kund- och likvidfordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Kundfordringar Likvidfordringar	310 34 889	377 14 185	34 774	14 074
SUMMA	35 199	14 562	34 774	14 074

Övriga tillgångar

Pensionstillgångar, netto
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	494	464
Upplupna räntor	72	49
Övriga upplupna intäkter	1 230	2 363	1 705	2 715
Förutbetalda kostnader	442	391
Övrigt	9 972	9 788	5 434	4 952
SUMMA	12 210	13 055	7 139	7 667

Den schweiziska skattemyndigheten har ifrågasatt en källskatterestitution. Extern expertis bekräftar att SEBs fordran sannolikt kommer att inflyta. Totalt tvistigt belopp uppgår till 652 Mkr.

30 Skulder till kreditinstitut

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	86 145	75 601	95 033	76 640
– högst tre månader	66 669	102 686	70 276	109 587
– längre än 3 månader men högst 1 år	5 754	4 588	9 862	7 522
– längre än 1 år men högst 5 år	2 749	4 463	8 075	13 961
– längre än 5 år	8 951	13 526	15 804	21 024
Upplupen ränta	388	410	661	694
SUMMA	170 656	201 274	199 711	229 428
varav repor	14 372	26 317	11 798	18 504
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,64	0,82	0,99	1,18

31 In- och upplåning från allmänheten

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Inlåning	844 007	840 842	622 307	589 860
Upplåning	15 861	18 070	14 367	17 594
Upplupen ränta	2 392	2 770	1 047	1 191
SUMMA	862 260	861 682	637 721	608 645
Inlåning 1)
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	496 085	418 297	464 623	325 843
– högst tre månader	223 816	297 529	106 663	221 519
– längre än 3 månader men högst 1 år	36 034	41 568	10 426	10 775
– längre än 1 år men högst 5 år	29 769	28 694	6 525	6 563
– längre än 5 år	58 303	54 754	34 070	25 160
SUMMA	844 007	840 842	622 307	589 860
1) Inlåning definieras som saldot på de konton som omfattas av insättningsgarantin. Beloppet avser hela behållningen på kontona utan hänsyn till den beloppsbegränsning som gäller för insättningsgarantin.
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,86	0,83	0,61	0,52
Upplåning
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	1 498	709	1 290	443
– högst tre månader	8 678	16 976	8 491	16 932
– längre än 3 månader men högst 1 år	1 070	134	2	1
– längre än 1 år men högst 5 år	4	4	4	4
– längre än 5 år	4 611	247	4 580	214
SUMMA	15 861	18 070	14 367	17 594
varav repor	14 463	24 058	14 020

Genomsnittlig återstående löptid (år) 3,02 0,26 3,26 0,24

32 Skulder till försäkringstagarna

	Koncernen
	2012	2011
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	195 620	180 988
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	90 353	88 695
SUMMA	285 973	269 683

Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal*
Ingående balans	180 988	174 753
Förvärv av bestånd under året		17 626
Omklassificering från försäkringsavtal	357	417
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringsavtal 1)	15 272	–11 789
Valutakursdifferenser	–997	–19
SUMMA	195 620	180 988

1) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

* Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken. Skulderna och de hänförliga tillgångarna är värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde optionen).

Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal

Ingående balans	88 695	89 217
Förvärv av bestånd under året	–26
Omklassificering från investeringsavtal	–353	–417
Förändring i kollektiv bonusavsättning	2 331	–1 128
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar 1)	2 760	1 442
Valutakursdifferenser	–3 054	–419
SUMMA	90 353	88 695

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad återbäringsränta minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

33 Emitterade värdepapper

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Obligationslån Säkerställda obligationer Övriga emitterade värdepapper 1)	109 951 286 746 257 794	104 185 260 423 217 778	104 741 271 855 257 748	98 916 235 207 217 730
Upplupen ränta	7 360	7 487	7 069	6 894
SUMMA	661 851	589 873	641 413	558 747

1) Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 26 323 Mkr (25 114) som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderföretaget är 20 737 Mkr (19 832). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 26 386 Mkr (25 199) och moderföretagets till 21 137 Mkr (19 912).

Emitterade obligationer
Återstående löptid – om högst ett år – längre än ett år men högst fem år – längre än fem år men högst tio år – längre än tio år	16 639 74 048 15 311 3 953	22 435 68 739 6 470 6 541	15 847 71 534 14 844 2 516	21 237 65 876 6 044 5 759
SUMMA Genomsnittlig återstående löptid (år)	109 951 3,71	104 185 3,53	104 741 3,55	98 916 3,44
Säkerställda obligationer
Återstående löptid – om högst ett år – längre än ett år men högst fem år – längre än fem år men högst tio år – längre än tio år	47 500 195 262 30 042 13 942	45 476 181 838 22 900 10 209	36 127 192 690 29 096 13 942	34 779 168 298 22 455 9 675
SUMMA	286 746	260 423	271 855	235 207
Genomsnittlig återstående löptid (år)	3,68	3,46	4,20	3,98
Övriga emitterade värdepapper
Återstående löptid – betalbara på anfordran – högst tre månader – längre än 3 månader men högst 1 år – längre än 1 år men högst 5 år	1 891 135 761 117 902 2 240	461 199 136 18 181	1 846 135 760 117 902 2 240	413 199 136 18 181
SUMMA Genomsnittlig återstående löptid (år)	257 794 0,38	217 778 0,17	257 748 0,38	217 730 0,17

34 Finansiella skulder till verkligt värde

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Skulder för handel Derivat för handel	77 221 155 279	79 817 145 381	73 814 156 576	77 163 145 373
Innehav för handel	232 500	225 198	230 390	222 536
Derivat för säkringsredovisning Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	2 582 1 919	5 391 1 658	1 672	4 181
SUMMA	237 001	232 247	232 062	226 717

Finansiella skulder som koncernen valt att klassificera som poster till verkligt värde via resultaträkningen finns specificerade i not 32 och 33.

Skulder för handel
Kort position i egetkapitalinstrument Kort position i skuldinstrument Upplupen ränta	34 161 42 609 451	35 233 44 147 437	33 577 39 848 389	34 289 42 437 437
SUMMA	77 221	79 817	73 814	77 163
Derivat för handel
Negativa stängningsvärdet för ränterelaterade derivat Negativa stängningsvärdet för valutarelaterade derivat Negativa stängningsvärdet för aktierelaterade derivat Negativa stängningsvärdet för övriga derivat	118 512 31 439 4 277 1 051	104 297 37 036 3 753 295	122 555 29 276 3 714 1 031	104 674 36 717 3 792 190
SUMMA	155 279	145 381	156 576	145 373
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar Kassaflödessäkringar Portföljsäkringar av ränterisker	809 862 911	1 516 2 667 1 208	810 862	1 514 2 667
SUMMA	2 582	5 391	1 672	4 181

35 Övriga skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Aktuella skatteskulder	2 440	1 605	959	800
Uppskjutna skatteskulder	8 501	9 367	475	393
Leverantörs- och likvidskulder	31 412	13 043	30 789	10 675
Marginalsäkerheter	22 830	18 489	22 830	18 489
Övriga skulder	31 166	26 463	19 044	13 800
SUMMA	96 349	68 967	74 097	44 157

Aktuella skatteskulder

Övriga	2 440	1 605	682	545
Redovisade i resultaträkningen	2 440	1 605	682	545
Koncernbidrag			277	255
Redovisade i Eget kapital			277	255
SUMMA	2 440	1 605	959	800

Uppskjutna skatteskulder

Överavskrivningar Orealiserade vinster i finansiella tillgångar till verkligt värde Övriga temporära skillnader 1)	7 203 –22 697	8 399 50 409
Redovisade i resultaträkningen	7 878	8 858
Orealiserade vinster i kassaflödessäkringar Orealiserade vinster i finansiella tillgångar som kan säljas	475 148	392 117	475	393
Redovisade i Eget kapital	623	509	475	393
SUMMA	8 501	9 367	475	393

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

I Estland erläggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Skattesatsen i Estland är 21 procent (21).

Leverantörs- och likvidskulder

Leverantörsskulder Likvidskulder	400 31 012	323 12 720	30 789	10 675
SUMMA	31 412	13 043	30 789	10 675
Övriga skulder
Upplupna räntor Upplupna övriga kostnader Förutbetalda intäkter Övrigt	15 3 934 1 183 26 034	13 4 193 1 370 20 887	2 689 16 355	2 846 10 954

36 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland	116	331
Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver	696	457	121
Reserv för poster inom linjen	300	369	3	6
Pensionsåtaganden och andra pensionsförpliktelser (not 9 b)	3 584	4 155
Övriga avsättningar	876	533	36	70
SUMMA	5 572	5 845	160	76

1) Omräknat belopp till följd av införandet av förändrad IAS 19 Ersättning till anställda avseende förmånsbestämda pensionsplaner.

2) Varav 521 Mkr (638) avser särskild löneskatt på pensionsåtaganden.

Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland

Ingående balans	331	420
Avsättningar	–206	–97
Övriga förändringar		12
Valutakursdifferenser	–9	–4
SUMMA	116	331

Under 2010 tillkännagav SEB en omstruktureringsplan relaterad till försäljningen av den tyska kontorsrörelsen och den omfattande omorganisationen av den kvarvarande verksamheten i Tyskland. Omstruktureringsreserven är relaterad till omstrukturering och beräknas utnyttjas inom ett år.

Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver

Ingående balans	457	277		42
Avsättningar	325	315	110
Ianspråktaget	–95	–66	–7	–42
Återföring av outnyttjade reserver	–4
Övriga förändringar	31	–64	18
Valutakursdifferenser	–18	–5
SUMMA	696	457	121

Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnader för övertalighet och beräknas användas inom fyra år.

Reserv för poster inom linjen

Ingående balans	369	476	6	24
Avsättningar	189	29		4
Återföring av outnyttjade reserver	–33	–97	–3	–22
Övriga förändringar	–211	–37
Valutakursdifferenser	–14	–2
SUMMA	300	369	3	6

Reserven för poster inom linjen är främst hänförlig till företagssektorn i Tyskland.

Övriga avsättningar

Ingående balans	533	476	70	114
Avsättningar	240	272
Ianspråktaget	–236	–224	–34	–44
Återföring av outnyttjade reserver	–35	–62
Övriga förändringar	366	116
Valutakursdifferenser	8	–45
SUMMA	876	533	36	70

Övriga avsättningar består huvudsakligen av kostnader för omorgansiation inom koncernen som beräknas untyttjas inom två år: bland annat avseende oreglerade fordringar i Storbritannien som ska regleras inom 5 år, den avvecklade kontorsrörelsen i Tyskland som bedöms regleras inom 5 år samt skatteregleringar inom Livs filial i Storbritannien under avveckling.

37 Efterställda skulder

	Koncernen			Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Förlagslån	6 516	4 814	6 451	4 454
Förlagslån, eviga	15 894	16 839	15 894	16 839
Förlagslån, säkrad position	1 786	3 429	1 786	3 429
Upplupen ränta	85	27	82	5
SUMMA	24 281	25 109	24 213	24 727

Förlagslån

	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
2005/2017	EUR	750	6 451	1)
Summa Moderbolaget			6 451
Förlagslån emitterade av SEB AG			65
SUMMA KONCERNEN			6 516

Förlagslån, eviga

1995	JPY	10 000	756	4 400
1997	JPY	15 000	1 134	5 000
2004	USD	500	2 650	4 958
2005	USD	600	2 754	1)
2007	EUR	500	4 300	7 092
2009	EUR	500	4 300	9 250
SUMMA			15 894

1) FRN, Floating Rate Note.

38 Obeskattade reserver 1)

	Moderbolaget
	2012	2011
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt Periodiseringsfond	25 051 1 291	25 044
Övriga obeskattade reserver	4	5
SUMMA	26 346	25 049

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

	Överavskrivning	Periodiseringsfond	Övriga obeskattade reserver	Summa
Ingående balans Årets avsättning	23 925 1 119		5	23 930 1 119
Utgående balans 2011	25 044		5	25 049
Årets avsättning Valutakursdifferens	7	1 291	–1	1 298 –1
UTGÅENDE BALANS 2012	25 051	1 291	4	26 346

39 Poster inom linjen

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
För egna skulder ställda säkerheter	641 180	621 096	294 990	281 967
Övriga ställda säkerheter	135 372	130 156	119 577	113 185
Ansvarsförbindelser	94 175	94 004	78 565	74 435
Åtaganden	407 423	390 352	315 157	303 315
För egna skulder ställda säkerheter*

Obligationer Repor 1)	3 208 28 392	5 781 51 612	3 208 25 819	5 781 36 607
Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – bostäder och fastigheter Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – tyska delstater	291 852 29 007	269 564 38 827	265 963	239 579
Säkerheter ställda för egna skulder	352 459	365 784	294 990	281 967
Tillgångar pantsatta för försäkringsavtal Tillgångar pantsatta för investeringsavtal 2)	84 879 203 842	84 764 170 548
Säkerheter ställda för egna skulder till försäkringstagarna	288 721	255 312
SUMMA	641 180	621 096	294 990	281 967

* Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen.

1) Den underliggande tillgången ligger i balansräkningen samt i poster inom linjen.

2) Fondandelar.

Övriga ställda säkerheter

Obligationer 3)	68 697	62 108	68 697	62 108
Värdepappersutlåning	66 675	68 048	50 880	51 077
SUMMA	135 372	130 156	119 577	113 185

3) Pantsatta men ej utnyttjade obligationer.

Ansvarsförbindelser

Garantiförbindelser krediter 4) Garantiförbindelser övriga Egna accepter	13 235 68 253 509	10 184 60 020 374	12 186 53 583 508	9 978 44 899 374
Summa	81 997	70 578	66 277	55 251
Beviljade, ej disponerade remburser	12 178	23 426	12 288	19 184
SUMMA	94 175	94 004	78 565	74 435

4) Varav 2,1 mdr kr (1,5) avser likviditetsfaciliteter och tidsbegränsade utfästelser till amerikanska och europeiska specialföretag. SEB värdepapperiserar inte regelbundet sina tillgångar och har inga utestående egna värdepapperiseringar.

Övriga ansvarsförbindelser

Moderföretaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfäst sig att svara för att dess dotterföretag i Luxemburgs filial i Singapore kan fullgöra sina åtaganden. Moderföretaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Tvister

Inom ramen för den normala affärsverksamheten är SEB motpart i olika tvister, både i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedömer att aktuella tvister inte får en väsentlig negativ effekt på koncernens finansiella ställning.

Åtaganden

SUMMA	407 423	390 352	315 157	303 315
Värdepappersinlåning	61 153	58 718	52 510	53 714
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit	111 565	108 830	63 666	64 371
Beviljade men ej utbetalade krediter	234 705	222 804	198 981	185 230

Not 39 Poster inom linjen

Överförda tillgångar, bokfört värde 1)

		Överförda tillgångar			Skulder hänförliga till tillgångarna		Erhållna säkerheter hänförliga till tillgångarna 2)
	Värdepappers	Återköps		Värdepappers	Återköps
Koncernen 2012	lån	avtal	Totalt	lån	avtal	Totalt	Värdepapperslån
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier	40 830		40 830	21 811		21 811	21 060
Skuldinstrument	8 940	26 877	35 817	1 914	26 675	28 589	7 474
SUMMA	49 770	26 877	76 647	23 725	26 675	50 400	28 534

		Överförda tillgångar				Skulder hänförliga till tillgångarna		Erhållna säkerheter hänförliga till tillgångarna 2)
	Värdepappers	Återköps			Värdepappers	Återköps
Moderbolaget 2012	lån	avtal	Totalt		lån	avtal	Totalt	Värdepapperslån
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier	34 666		34 666		20 906		20 906	15 493
Skuldinstrument		24 793	24 793			24 602	24 602
SUMMA	34 666	24 793	59 459		20 906	24 602	45 508	15 493

1) Bokfört värde och verkligt värde är detsamma.

2) Annat än likvida medel.

Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs tillgångar, vilka motparten har rätt att sälja eller pantsätta. Tillgångarna kvarstår i balansräkningen eftersom SEB fortfarande står värdeförändringsrisken. Tillgångarnas bokförda värde och marknadsvärde samt därtill knutna skulder och ansvarsförbindelser visas i ovanstående tabell.

värdepappersinlåning. Enligt villkoren i finansmarknadens standardavtal kan säkerheterna säljas eller pantsättas på nytt, med villkoret att likvärdiga säkerheter ska returneras på likviddagen.

Mer information om redovisning av återköpstransaktioner och värdepapperslån återfinns i redovisningsprinciperna.

SEB erhåller säkerheter i samband med omvända återköpstransaktioner och

40 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen		2012			2011
Tillgångar	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	191 445		191 445	148 042		148 042
Övrig utlåning till centralbanker	17 718		17 718	80 548		80 548
Utlåning till övriga kreditinstitut	97 745	28 278	126 023	88 610	40 153	128 763
Utlåning till allmänheten	574 219	661 869	1 236 088	535 008	651 215	1 186 223
Värdepapper för handel	140 238	136 450	276 688	98 604	133 328	231 932
Derivat för handel	152 687		152 687	148 662		148 662
Derivat för säkringsredovisning	16 992		16 992	17 812		17 812
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring	921		921	1 347		1 347
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	203 333		203 333	186 763		186 763
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	28 964	46 353	75 317	29 415	53 747	83 162
Finansiella tillgångar till verkligt värde	543 135	182 803	725 938	482 603	187 075	669 678
Finansiella tillgångar som kan säljas	5 379	45 220	50 599	11 822	45 555	57 377
Finansiella tillgångar som innehas till förfall		82	82	197	85	282
Tillgångar som innehas för försäljning				2 005		2 005
Aktier och andelar i intresseföretag		1 252	1 252		1 289	1 289
Immateriella tillgångar	1 347	15 940	17 287	1 250	16 622	17 872
Materiella tillgångar	486	647	1 133	484	759	1 243
Förvaltningsfastigheter		10 074	10 074		9 901	9 901
Materiella och immateriella tillgångar	1 833	26 661	28 494	1 734	27 282	29 016
Aktuella skattefordringar	6 915		6 915	6 403		6 403
Uppskjutna skattefordringar		2 010	2 010		2 562	2 562
Kund- och likvidfordringar	35 199		35 199	14 562		14 562
Marginalsäkerheter	19 483		19 483	19 576		19 576
Övriga tillgångar	12 210		12 210	13 055		13 055
Övriga tillgångar	73 807	2 010	75 817	53 596	2 562	56 158
SUMMA	1 505 281	948 175	2 453 456	1 404 165	955 216	2 359 381

	2012				2011
Skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa		Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa
Skulder till kreditinstitut	158 956	11 700	170 656		183 285	17 989	201 274
In- och upplåning från allmänheten	769 573	92 687	862 260		777 983	83 699	861 682
Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal	6 417	189 203	195 620		7 424	173 564	180 988
Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal	7 965	82 388	90 353		7 668	81 027	88 695
Skulder till försäkringstagarna	14 382	271 591	285 973		15 092	254 591	269 683
Emitterade värdepapper	327 053	334 798	661 851		293 176	296 697	589 873
Derivat för handel	77 221		77 221		79 817		79 817
Derivat för säkringsredovisning	155 279		155 279		145 381		145 381
Skulder för handel	2 582		2 582		5 391		5 391
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 919		1 919		1 658		1 658
Finansiella skulder till verkligt värde	237 001		237 001		232 247		232 247
Skulder som innehas till försäljning					1 962		1 962
Aktuella skatteskulder	2 440		2 440		1 605		1 605
Uppskjutna skatteskulder		8 501	8 501			9 367	9 367
Leverantörs- och likvidskulder	31 412		31 412		13 043		13 043
Marginalsäkerheter	22 830		22 830		18 489		18 489
Övriga skulder	31 166		31 166		26 463		26 463
Övriga skulder	87 848	8 501	96 349		59 600	9 367	68 967
Avsättningar		5 572	5 572			5 845	5 845
Efterställda skulder		24 281	24 281			25 109	25 109
SUMMA	1 594 813	749 130	2 343 943		1 563 345	693 297	2 256 642

41 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen 2012		Lånefordringar och kundfordringar
Tillgångar	Kassa och tillgodo havanden hos centralbanker (not 20)	Utlåning till kreditinstitut (not 21)	Utlåning till allmänheten (not 22)	Övriga tillgångar (not 29)	Innehav för handel (not 23)	Verkligt värde via resultat räkningen (not 23)	Tillgångar som kan säljas (not 24)	Tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Summa	Verligt värde
Utlåning	206 265	102 663	1 210 831						1 519 759	1 539 032
Egetkapitalinstrument					85 210	21 760	3 439		110 409	110 409
Skuldinstrument		23 360	25 257		191 478	53 557	47 160	82	340 894	340 326
Derivatinstrument					152 687	16 992			169 679	169 679
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bär risken						203 333			203 333	203 333
Övrigt	2 898			54 893		921			58 712	58 712
Finansiella tillgångar	209 163	126 023	1 236 088	54 893	429 375	296 563	50 599	82	2 402 786	2 421 491
Övriga tillgångar (icke-finansiella)									50 670	50 670
SUMMA	209 163	126 023	1 236 088	54 893	429 375	296 563	50 599	82	2 453 456	2 472 161

			Upplupet anskaffningsvärde				Verkligt värde via resultaträkningen
Skulder	Skulder till kreditinstitut (not 30)	In- och upp låning från allmänheten (not 31)	Emitterade värdepapper (not 33)	Efterställda skulder (not 37)	Övriga skulder (not 35)	Innehav för handel (not 34)	Finansiella skulder (not 34)	Skulder till försäkrings tagarna (not 32)	Summa	Verligt värde
In- och upplåning	170 656	862 260							1 032 916	1 043 939
Egetkapitalinstrument						34 161			34 161	34 161
Skuldinstrument			661 851	24 281		43 060			729 192	739 195
Derivatinstrument						155 279	2 582		157 861	157 861
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal								195 620	195 620	195 620
Övrigt					54 661		1 919		56 580	56 685
Finansiella skulder	170 656	862 260	661 851	24 281	54 661	232 500	4 501	195 620	2 206 330	2 227 461
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital									137 613 109 513	137 613 109 513
SUMMA	170 656	862 260	661 851	24 281	54 661	232 500	4 501	195 620	2 453 456	2 474 587

2011

		Lånefordringar och kundfordringar
Tillgångar	Kassa och tillgodo havanden hos centralbanker (not 20)	Utlåning till kreditinstitut (not 21)	Utlåning till allmänheten (not 22)	Övriga tillgångar (not 29)	Innehav för handel (not 23)	Verkligt värde via resultat räkningen (not 23)	Tillgångar som kan säljas (not 24)	Tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Summa	Verligt värde
Utlåning	225 286	100 957	1 153 702						1 479 945	1 486 938
Egetkapitalinstrument					55 931	22 698	2 803		81 432	81 432
Skuldinstrument		27 806	32 521		176 001	60 464	54 574	282	351 648	349 877
Derivatinstrument					148 662	17 812			166 474	166 474
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bär risken						186 763			186 763	186 763
Övrigt	3 304			34 997		1 347			39 648	39 648
Finansiella tillgångar	228 590	128 763	1 186 223	34 997	380 594	289 084	57 377	282	2 305 910	2 311 132
Övriga tillgångar (icke-finansiella)									53 471	53 464
SUMMA	228 590	128 763	1 186 223	34 997	380 594	289 084	57 377	282	2 359 381	2 364 596

			Upplupet anskaffningsvärde			Verkligt värde via resultaträkningen
Skulder	Skulder till kreditinstitut (not 30)	In- och upp låning från allmänheten (not 31)	Emitterade värdepapper (not 33)	Efterställda skulder (not 37)	Övriga skulder (not 35)	Innehav för handel (not 34)	Finansiella skulder (not 34)	Skulder till försäkrings tagarna (not 32)	Summa	Verligt värde
In- och upplåning	201 274	861 682							1 062 956	1 070 879
Egetkapitalinstrument						35 233			35 233	35 233
Skuldinstrument			589 873	25 109		44 584			659 566	663 086
Derivatinstrument						145 381	5 391		150 772	150 772
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal								180 988	180 988	180 988
Övrigt					33 771		1 658		35 429	35 931
Finansiella skulder	201 274	861 682	589 873	25 109	33 771	225 198	7 049	180 988	2 124 944	2 136 889
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital									131 698 102 739	131 707 102 739
SUMMA	201 274	861 682	589 873	25 109	33 771	225 198	7 049	180 988	2 359 381	2 371 335

Not 41 Finansiella tillgångar och skulder per klass

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Dessa specificeras ytterligare i not 18 a och 44. Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag. Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid ett förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 18 a, 42 och 43. Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivatprodukter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterligare i not 45. Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 50. Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 50. Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39 som Kund- och likvidfordringar och Marginalsäkerheter.

Moderbolaget 2012

		Lånefordringar och kundfordringar
Tillgångar	Kassa och till godohavanden hos central banker (not 20)	Utlåning till kreditinstitut (not 21)	Utlåning till allmänheten (not 22)	Övriga tillgångar (not 29)	Innehav för handel (not 23)	Verkligt värde via resultat räkningen (not 23)	Tillgångar som kan säljas (not 24, 27)	Tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Summa
Utlåning	165 050	190 479	915 890						1 271 419
Egetkapitalinstrument					74 908	46	52 978		127 932
Skuldinstrument		9 710	21 844		187 584		15 303	1 636	236 077
Derivatinstrument					148 349	15 439			163 788
Övrigt	944			55 301					56 245
Finansiella tillgångar	165 994	200 189	937 734	55 301	410 841	15 485	68 281	1 636	1 855 461
Övriga tillgångar (icke-finansiella)									53 592
SUMMA	165 994	200 189	937 734	55 301	410 841	15 485	68 281	1 636	1 909 053

			Upplupet anskaffningsvärde
Skulder	Skulder till kredit institut (not 30)	In- och upp låning från allmänheten (not 31)	Emitterade värdepapper (not 33)	Efterställda skulder (not 37)	Övriga skulder (not 35)	Innehav för handel (not 34)	Verkligt värde via resultat räkningen (not 34)	Summa
In- och upplåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Övrigt	199 711	637 721	641 413	24 213	53 619	33 577 40 237 156 576	1 672	837 432 33 577 705 863 158 248 53 619
Finansiella skulder	199 711	637 721	641 413	24 213	53 619	230 390	1 672	1 788 739
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital								20 638 99 676
SUMMA	199 711	637 721	641 413	24 213	53 619	230 390	1 672	1 909 053

2011

		Lånefordringar och kundfordringar
Tillgångar	Kassa och till godohavanden hos central banker (not 20)	Utlåning till kreditinstitut (not 21)	Utlåning till allmänheten (not 22)	Övriga tillgångar (not 29)	Innehav för handel (not 23)	Verkligt värde via resultat räkningen (not 23)	Tillgångar som kan säljas (not 24, 27)	Tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Summa
Utlåning	121 135	234 677	845 769						1 201 581
Egetkapitalinstrument					51 567	368	55 291		107 226
Skuldinstrument		11 119	27 566		172 755		15 134	2 771	229 345
Derivatinstrument					145 106	16 271			161 377
Övrigt	813			34 742					35 555
Finansiella tillgångar	121 948	245 796	873 335	34 742	369 428	16 639	70 425	2 771	1 735 084
Övriga tillgångar (icke-finansiella)									53 204
SUMMA	121 948	245 796	873 335	34 742	369 428	16 639	70 425	2 771	1 788 288

			Upplupet anskaffningsvärde
Skulder	Skulder till kredit institut (not 30)	In- och upp låning från allmänheten (not 31)	Emitterade värdepapper (not 33)	Efterställda skulder (not 37)	Övriga skulder (not 35)	Innehav för handel (not 34)	Verkligt värde via resultat räkningen (not 34)	Summa
In- och upplåning	229 428	608 645						838 073
Egetkapitalinstrument						34 289		34 289
Skuldinstrument			558 747	24 727		42 874		626 348
Derivatinstrument						145 373	4 181	149 554
Övrigt					29 164			29 164
Finansiella skulder	229 428	608 645	558 747	24 727	29 164	222 536	4 181	1 677 428
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital								15 069 95 791
SUMMA	229 428	608 645	558 747	24 727	29 164	222 536	4 181	1 788 288

42 Skuldinstrument fördelade på förfallotider

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2012	< 1 månad	1 < 3 månader	3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 21)		688	2 556	10 333			13 577
Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23)	172 5 719	450 3 373	6 775	2 161 27 369	14 175	2 481	2 783 59 892
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23)	92	134	560	368			1 154
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	334	21	215	13 182	10 854	498	25 104
SUMMA	6 317	4 666	10 106	53 413	25 029	2 979	102 510
2011
Utlåning till kreditinstitut (not 21)		45		14 778	1 762		16 585
Utlåning till allmänheten (not 22)		131	2 924	3 098	10		6 163
Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	68	1 978 101	4 978 2 537	20 880 14 161	6 816 16 499	9 218 651	43 938 33 949
SUMMA	68	2 255	10 439	52 917	25 087	9 869	100 635
Övriga skuldinstrument*
Utlåning till kreditinstitut (not21)			3 868	3 578	2 150		9 596
Utlåning till allmänheten (not 22)	289	6	210	5 641	9 683	6 441	22 270
Värdepapper för handel (not 23) Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23)	858 3 822	7 965 778	28 901 1 129	86 923 24 798	5 408 5 974	95 15 213	130 150 51 714
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)		470	201	5 472	13 861	1 353	21 357
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)						82	82
SUMMA	4 969	9 219	34 309	126 412	37 076	23 184	235 169
2011
Utlåning till kreditinstitut (not 21)			770	7 963	2 227	33	10 993
Utlåning till allmänheten (not 22)	451	203		5 157	8 877	11 380	26 068
Värdepapper för handel (not 23) Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23)	22 3 436	3 118 292	30 840 2 108	82 395 24 039	13 919 10 404	100 19 304	130 394 59 583
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	5 303	174	223	8 289	4 716	1 239	19 944
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)			197			85	282
SUMMA	9 212	3 787	34 138	127 843	40 143	32 141	247 264
Belåningsbara skuldinstrument*
Moderbolaget 2012	< 1 månad	1 < 3 månader	3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23)	5 718	2 835	6 456	1 285 24 571	13 969	2 482	1 285 56 031
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)				305	5 807	330	6 442
SUMMA	5 718	2 835	6 456	26 161	19 776	2 812	63 758
2011
Värdepapper för handel (not 23)	11	1 605	4 459	19 375	6 475	9 217	41 142
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)				3	6 063	504	6 570
SUMMA	11	1 605	4 459	19 378	12 538	9 721	47 712
Övriga skuldinstrument*
Utlåning till kreditinstitut (not21)			3 868	3 578	2 150		9 596
Utlåning till allmänheten (not 22)	289		203	3 811	9 683	6 441	20 427
Värdepapper för handel (not 23)	852	8 069	29 019	87 062	5 176		130 178
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)		401		3 386	3 405	1 353	8 545
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)					688	943	1 631
SUMMA	1 141	8 470	33 090	97 837	21 102	8 737	170 377
2011
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22)	451	204	770	7 963 5 157	2 227 8 876	33 12 738	10 993 27 426
Värdepapper för handel (not 23)	36	3 118	30 962	82 153	13 746		130 015
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)		134		3 449	3 410	1 238	8 231
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)				223	1 559	976	2 758
SUMMA	487	3 456	31 732	98 945	29 818	14 985	179 423

* Exklusive upplupen ränta.

43 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2012	Svenska staten	Svenska kommuner	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	21 010	1 374	16	3 351	2 182 31 330 1 154 6 841	13 577 601 2 811 18 263	13 577 2 783 59 892 1 154 25 104
SUMMA	21 010	1 374	16	3 351	41 507	35 252	102 510
2011
Loans to credit institutions (note 21) Loans to the public (note 22) Securities held for trading (note 23) Available-for-sale financial assets (note 24)	25 228 100	317		335	5 321 15 741 6 937	16 585 842 2 317 26 912	16 585 6 163 43 938 33 949
SUMMA	25 328	317		335	27 999	46 656	100 635

Övriga skuldinstrument*

Koncernen 2012	Svenska staten och kommuner	Svenska bostadsinstitut	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	5 247	1 720 42 089 1 912	233 5 755 335	2 874 825	1 5 396 185	7 876 22 037 79 431 37 999 21 172 82	9 596 22 270 130 150 51 714 21 357 82
SUMMA	5 247	45 721	6 323	3 699	5 582	168 597	235 169
2011
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	7 104 536	1 783 45 911 762	429 3 647 629	7 5 068 1 261	16 5 363 5 486	9 203 25 639 75 752 44 464 13 922 282	10 993 26 068 130 394 59 583 19 944 282
SUMMA	7 640	48 456	4 705	6 336	10 865	169 262	247 264

Belåningsbara skuldinstrument*

Moderbolaget 2012	Svenska staten	Svenska kommuner	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	23 987	1 374		1 285 30 670 6 442		1,285 56 031 6 442
SUMMA	23 987	1 374		38 397		63 758
2011
Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	25 228	317		15 597 6 570		41 142 6 570
SUMMA	25 228	317		22 167		47 712

Not 43 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Övriga skuldinstrument*

Moderbolaget 2012	Svenska bostadsinstitut	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	1 720 42 089	233 5 755	2 874		7 876 20 194 79 460 8 545 1 631	9 596 20 427 130 178 8 545 1 631
SUMMA	43 809	5 988	2 874		117 706	170 377
2011
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	1 783 45 911	7 430 3 646	5 067	1 333	9 203 25 663 75 391 8 231 2 758	10 993 27 426 130 015 8 231 2 758
SUMMA	47 694	4 083	5 067	1 333	121 246	179 423

* Exklusive upplupen ränta.

Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat.

44 Utlåning och kreditförlustreserver

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Utlåning till kreditinstitut 1) Utlåning till allmänheten 1)	126 023 1 236 088	128 763 1 186 223	200 189 937 734	245 796 873 335
SUMMA	1 362 111	1 314 986	1 137 923	1 119 131

1) Inkluderande räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning.

Lånefordringar

Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 357 140	1 308 377	1 137 289	1 118 919
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	7 234	9 410	1 009	1 027
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	767	1 234	21	143
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	5 389	6 265	1 074	481
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar	450	501
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 370 980	1 325 787	1 139 393	1 120 570
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–4 165	–5 681	–531	–764
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–1 790	–1 938	–636	–482
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–2 914	–3 182	–303	–193
Reserver	–8 869	–10 801	–1 470	–1 439
SUMMA	1 362 111	1 314 986	1 137 923	1 119 131

Lånefordringar per kategori av låntagare

							Omklassi - fi cerad till
Koncernen 2012	Kredit institut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Totala verk samheten	Avvecklad verksamhet	Kvarvarande verksamhet
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	130 975	483 748	245 115	57 670	439 632	1 357 140		1 357 140
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	44	2 651	4 275		264	7 234		7 234
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	1	157	571		38	767		767
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar		488			4 901	5 389		5 389
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar					450	450		450
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	131 020	487 044	249 961	57 670	445 285	1 370 980		1 370 980
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–33	–1 723	–2 240		–169	–4 165		–4 165
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar		–1 572	–195	–7	–16	–1 790		–1 790
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–308			–2 606	–2 914		–2 914
Reserver	–33	–3 603	–2 435	–7	–2 791	–8 869		–8 869
SUMMA	130 987	483 441	247 526	57 663	442 494	1 362 111		1 362 111

Lånefordringar per kategori av låntagare

							Omklassi fi cerad till
Koncernen 2011	Kredit institut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Totala verk samheten	Avvecklad verksamhet	Kvarvarande verksamhet
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	129 770	468 841	240 862	64 448	405 937	1 309 858	–1 481	1 308 377
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	345	3 261	5 659		566	9 831	–421	9 410
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	6	528	678		47	1 259	–25	1 234
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar		621			5 862	6 483	–218	6 265
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar					501	501		501
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	130 121	473 251	247 199	64 448	412 913	1 327 932	–2 145	1 325 787
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–246	–2 494	–2 894		–304	–5 938	257	–5 681
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–14	–1 583	–325	–7	–20	–1 949	11	–1 938
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–420			–2 931	–3 351	169	–3 182
Reserver	–260	–4 497	–3 219	–7	–3 255	–11 238	437	–10 801
SUMMA	129 861	468 754	243 980	64 441	409 658	1 316 694	–1 708	1 314 986

Lånefordringar per kategori av låntagare

Moderbolaget 2012	Kredit institut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Totala verk samheten
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller	200 177 44	366 182 772	166 623 161	5 190	399 117 32	1 137 289 1 009
oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1	11	1		8 1 074	21 1 074
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	200 222	366 965	166 785	5 190	400 231	1 139 393
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–33	–386 –615	–86 –18	–3	–26 –303	–531 –636 –303
Reserver	–33	–1 001	–104	–3	–329	–1 470
SUMMA	200 189	365 964	166 681	5 187	399 902	1 137 923
2011
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	245 706 345 4	361 740 486 132	154 042 195 7	5 181	352 250 1	1 118 919 1 027 143
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar Lånefordringar före beaktande av reserveringar	246 055	362 358	154 244	5 181	481 352 732	481 1 120 570
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–245 –14	–436 –464	–83	–4	–193	–764 –482 –193
Reserver	–259	–900	–83	–4	–193	–1 439
SUMMA	245 796	361 458	154 161	5 178	352 539	1 119 131

Lånefordringar per geografiskt område 1)

					Totala	Omklassifi cerad till Avvecklad	Kvarvarande
Koncernen 2012	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	verksamheten	verksamhet	verksamhet
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	1 067 964	185 644	95 188	8 344	1 357 140		1 357 140
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	719	1 272	4 985	258	7 234		7 234
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	21	230	513	3	767		767
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1 792		3 597		5 389		5 389
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar			450		450		450
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 070 496	187 146	104 733	8 605	1 370 980		1 370 980
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–428	–862	–2 787	–88	–4 165		–4 165
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–973	–119	–673	–25	–1 790		–1 790
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–603		–2 311		–2 914		–2 914
Reserver	–2 004	–981	–5 771	–113	–8 869		–8 869
SUMMA	1 068 492	186 165	98 962	8 492	1 362 111		1 362 111
2011
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	967 797	201 702	100 168	40 191	1 309 858	–1 481	1 308 377
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	960	1 714	6 604	553	9 831	–421	9 410
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	143	358	721	37	1 259	–25	1 234
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1 899		4 365	219	6 483	–218	6 265
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar			501		501		501
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	970 799	203 774	112 359	41 000	1 327 932	–2 145	1 325 787
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–716	–1 205	–3 683	–334	–5 938	257	–5 681
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–846	–120	–956	–27	–1 949	11	–1 938
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–617		–2 544	–190	–3 351	169	–3 182
Reserver	–2 179	–1 325	–7 183	–551	–11 238	437	–10 801
SUMMA	968 620	202 449	105 176	40 449	1 316 694	–1 708	1 314 986

Lånefordringar per geografiskt område 1)

Moderbolaget 2012	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Totala verk samheten
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 098 007		4	39 278	1 137 289
Individuellt värderade osäkra lånefordringar,
oreglerade > 60 dagar	707			302	1 009
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	21				21
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1 074				1 074
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 099 809		4	39 580	1 139 393
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–420			–111	–531
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–614			–22	–636
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–303				–303
Reserver	–1 337			–133	–1 470
SUMMA	1 098 472		4	39 447	1 137 923

2011
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 083 431	4 35 484	1 118 919
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	896	131	1 027
Individuellt värderade osäkra lånefordringar,
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	143		143
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	481		481
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 084 951	4 35 615	1 120 570
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–680	–84	–764
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–470 –193	–12	–482 –193
Reserver	–1 343	–96	–1 439

1) Den geografiska fördelningen avgörs av var lånet är bokat.

Kreditportfölj skyddad av garantier, kreditderivat och ställda säkerheter 1)

		2012			2011
Koncernen	Kredit portfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter	Kredit portfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter
Banker och företag Fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	170 918 1 018 435 76 363 510 892	9 942 57 208 388 2 141	36 671 241 985 1 414 226	34 251 23 189 1 102	154 648 988 240 84 304 475 006	7 182 48 087 127 1 918	50 531 231 950 477 377 097	47 906 27 269 247
SUMMA	1 776 608	69 679	692 883	57 543	1 702 198	57 314	660 055	75 422
Moderbolaget
Banker och företag Fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	115 972 759 695 20 115 411 149	7 992 53 559 31 329	36 359 185 680 373 785	33 944 21 301 5	108 595 720 191 20 582 368 533	4 030 44 334 41 1	50 186 172 808 477 333 761	47 906 25 618
SUMMA	1 306 931	61 911	595 824	55 250	1 217 901	48 406	557 232	73 524

1) Endast riskreducerande åtgärder som godtas i kapitaltäckningen ingår i tabellen.

Lånefordringar som omklassificerats under året

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Bokfört värde för osäkra lånefordringar som återfått status av normal lånefordran	255	1,125	15	31

Individuellt värderade lånefordringar

Osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	7 234	9 831	1 009	1 027
Osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	767	1 259	21	143
Totalt osäkra lånefordringar	8 001	11 090	1 030	1 170
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–4 165	–5 938	–531	–764
för osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	–3 783	–5 311	–511	–633
för osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	–382	–627	–20	–131
Gruppvisa reserver	–1 790	–1 949	–636	–482
Osäkra lånefordringar, netto	2 046	3 203	–137	–76
Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar	52,1%	53,5%	51,6%	65,3%
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar	74,4%	71,1%	113,3%	106,5%
Andel osäkra lånefordringar, netto	0,28%	0,39%	0,04%	0,04%
Andel osäkra lånefordringar, brutto	0,58%	0,84%	0,09%	0,10%

Gruppvis värderade lånefordringar

Förfallna lånefordringar > 60 dagar Omstrukturerade lånefordringar	5 389 450	6 483 501	1 074	481
Summa	5 839	6 984	1 074	481
Gruppvisa reserver Reserveringsgrad för gruppvis värderade lånefordringar	–2 914 49,9%	–3 351 48,0%	–303 28,2%	–193 40,1%

Förfallna lån som ej fastställts vara osäkra uppgår till 14 583 Mkr (11 382) (förfallna upp till 30 dagar) och 2 484 Mkr (1 737) (mellan 31 och 60 dagar). Dessa lån motsvarar 1,25 procent (1,00) av utlåningsvolymen.

Reserver, Koncernen
	Utlåning till kreditinstitut		Utlåning till allmänheten		Totalt
Specifika reserver 1)	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Ingående balans Ianspråktagande Avsättningar Återföringar Valutakursdifferenser	–101 21 73 122 1	–42 24 –65 –18	–5 580 1 793 –605 435 –324	–8 490 1 840 –698 1 360 151	–5 681 1 814 –532 557 –323	–8 532 1 864 –763 1 360 133
Utgående balans	116	–101	–4 281	–5 837	–4 165	–5 938
Omklassificerad till Avvecklad verksamhet				257		257
Kvarvarande verksamhet	116	–101	–4 281	–5 580	–4 165	–5 681
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.
Gruppvisa reserver2)
Ingående balans Avsättningar, netto Valutakursdifferenser	–11	–20 –12 23	–5 109 –44 460	–6 367 783 293	–5 120 –44 460	–6 387 771 316
Utgående balans	–11	–9	–4 693	–5 291	–4 704	–5 300
Omklassificerad till Avvecklad verksamhet		–2		182		180
Kvarvarande verksamhet	–11	–11	–4 693	–5 109	–4 704	–5 120
2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver. Reserver för poster inom linjen
Ingående balans Avsättningar, netto Valutakursdifferenser			–369 23 47	–476 68 39	–369 23 47	–476 68 39
Utgående balans			–299	–369	–299	–369
SUMMA	105	–110	–9 273	–11 497	–9 168	–11 607
Omklassificerad till Avvecklad verksamhet		–2		439		437
Kvarvarande verksamhet	105	–112	–9 273	–11 058	–9 168	–11 170

Reserver, Moderbolaget

	Utlåning till kreditinstitut			Utlåning till allmänheten		Totalt
Specifika reserver 1)	2012	2011		2012	2011	2012	2011
Ingående balans Ianspråktagande Avsättningar Återföringar Valutakursdifferenser	–247 21 73 121	–190 24 –65 –16		–517 237 –222 6 –3	–840 424 –146 47 –2	–764 258 –149 127 –3	–1 030 448 –211 47 –18
Utgående balans	–32	–247		–499	–517	–531	–764
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån. Gruppvisa reserver 2)
Ingående balans Avsättningar, netto Valutakursdifferenser	–10	–10		–665 –153 –111	–600 –66 1	–675 –153 –111	–610 –66 1
Utgående balans	–10	–10		–929	–665	–939	–675
2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver. Reserver för poster inom linjen
Ingående balans Avsättningar, netto Valutakursdifferenser				–6 3	–24 18	–6 3	–24 18
Utgående balans				–3	–6	–3	–6

seb årsredovisning 2012 139

45 Derivatinstrument

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Ränterelaterade	136 418	123 111	133 064	118 521
Valutarelaterade	29 156	39 685	26 848	39 123
Aktierelaterade	2 569	3 230	2 527	3 389
Övriga	1 536	448	1 349	344
Med positiva stängningsvärden	169 679	166 474	163 788	161 377
Ränterelaterade	121 095	109 688	124 227	108 855
Valutarelaterade	31 439	37 036	29 276	36 717
Aktierelaterade	4 277	3 713	3 714	3 792
Övriga	1 051	335	1 031	190
Med negativa stängningsvärden	157 862	150 772	158 248	149 554

	Med positiva stängningsvärden			Med negativa stängningsvärden
Koncernen 2012	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	96 044	6 513	63 397	3 678
Terminer	1 273 803	1 354	1 037 517	1 583
Swappar	3 804 687	128 551	3 770 406	115 834
Ränterelaterade varav clearat	5 174 534 1 224	136 418 5	4 871 320	121 095
Optioner	239 743	1 944	239 456	1 661
Terminer	345 065	4 476	332 608	4 965
Swappar	3 256 032	22 736	3 258 230	24 813
Valutarelaterade	3 840 840	29 156	3 830 294	31 439
varav clearat	9 704	82	8 429	469
Optioner Terminer Swappar	1 446 059 2 962 71 838	2 301 19 249	240 987 77 248	1 167 21 3 089
Aktierelaterade varav clearat	1 520 859 2 927	2 569 220	318 235	4 277 124
Optioner	1 819	411	1 610	49
Terminer	2 425	295	5 239	264
Swappar	19 225	830	18 152	738
Övriga	23 469	1 536	25 001	1 051
varav clearat	750	81	750	110
SUMMA	10 559 702	169 679	9 044 850	157 862
varav clearat	14 605	388	9 179	703

2011

Optioner	547 664	5 130	500 163	5 074
Terminer	1 385 575	4 563	1 538 433	3 568
Swappar	3 625 456	113 418	3 583 025	101 046
Ränterelaterade	5 558 695	123 111	5 621 621	109 688
varav clearat	178	4	526
Optioner	194 589	1 962	196 946	1 939
Terminer	345 060	5 862	306 225	4 196
Swappar	3 083 670	31 861	3 090 721	30 901
Valutarelaterade	3 623 319	39 685	3 593 892	37 036
varav clearat	26 409	568	33 564	626
Optioner	1 598 025	2 264	236 321	1 961
Terminer	34	370	2 453	174
Swappar	51 432	596	55 538	1 578
Aktierelaterade	1 649 491	3 230	294 312	3 713
varav clearat		579	2 453	302
Optioner	299	27	299	27
Terminer	797	73	797	73
Swappar	13 411	348	13 411	235
Övriga	14 507	448	14 507	335
varav clearat	1 096	100	1 096	100
SUMMA	10 846 012	166 474	9 524 332	150 772
varav clearat	27 683	1 251	37 639	1 028

Not 45 Derivatinstrument

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget 2012	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	91 580	3 543	62 880	3 759
Terminer	1 272 747	2 113	1 037 517	2 194
Swappar	3 783 630	127 408	3 782 153	118 274
Ränterelaterade	5 147 957	133 064	4 882 550	124 227
Optioner	243 036	1 913	242 310	1 627
Terminer	329 149	2 592	329 935	3 695
Swappar	3 380 388	22 343	3 382 669	23 954
Valutarelaterade	3 952 573	26 848	3 954 914	29 276
Optioner	1 496 471	2 298	422 934	1 139
Terminer		19		21
Swappar	71 336	210	68 539	2 554
Aktierelaterade	1 567 807	2 527	491 473	3 714
varav clearat		220		124
Optioner	1 269	43	1 353	42
Terminer	1 863	282	4 677	251
Swappar	19 419	1 024	18 152	738
Övriga	22 551	1 349	24 182	1 031
varav clearat		64		93
SUMMA	10 690 888	163 788	9 353 119	158 248
varav clearat		284		217

2011

545 723	5 167	497 723	5 201
			3 568
3 588 985	109 974	3 587 397	100 086
5 519 100	118 521	5 623 091	108 855
			1 939
			3 575
3 184 212	32 630	3 183 249	31 203
3 688 706	39 123	3 688 597	36 717
1 663 215	2 433	468 185	2 162
			174
51 291	586	50 781	1 456
			3 792
	579		302
13 411	344	13 411	190
13 411	344	13 411	190
			149 554
	579		302
	1 384 392 196 175 308 319 1 714 506 10 935 723	3 380 1 962 4 531 370 3 389 161 377	1 537 971 198 106 307 242 518 966 9 844 065

46 Upplysningar om närstående*

	Koncernföretag		Intresseföretag		Summa
Moderbolaget 2012	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor		Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar	122 414 22 182 2 238 13 935	1 420 373 99 2	288	5		122 414 22 470 2 238 13 935	1 420 378 99 2
SUMMA	160 769	1 894	288	5		161 057	1 899
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder	49 723 14 283 476 13 161	–940 –196 –18 –82	13			49 723 14 296 476 13 161	–940 –196 –18 –82
SUMMA	77 643	–1 236	13			77 656	–1 236

2011

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar	168 681 33 700 3 383 14 350	2 189 665 151 3	350	6	168 681 34 050 3 383 14 350	2 189 671 151 3
SUMMA	220 114	3 008	350	6	220 464	3 014
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder	60 070 12 759 629 11 065	–938 –277 –17 –36	9		60 079 12 759 629 11 065	–938 –277 –17 –36
SUMMA	84 523	–1 268	9		84 532	–1 268

* För information om högsta ledningen, verkställande ledningen och övriga närstående se not 9c.

Koncernen har avtal för försäkringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv utifrån marknadspris. SEB har erhållit 150 Mkr (154) avseende försäkringsadministration och 298 Mkr (297) avseende kapitalförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 50.

47 Kapitaltäckning

	Finansiella företagsgruppen 1)		Moderbolaget
Beräkning av kapitalbas	2012	2011	2012	2011
Eget kapital enligt balansräkningen Föreslagen utdelning att fastställas av bolagsstämman Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen Övriga avdrag utanför den finansiella företagsgruppen 2)	109 513 –6 028 –64 –4 451	109 161 –3 836 –41 –3 728	73 330 –6 028	71 304 –3 836
Eget kapital i kapitaltäckningen	98 970	101 556	67 302	67 468
Obeskattade reserver Justering för säkringskontrakt Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar som kan säljas Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3) Goodwill 4) Övriga immateriella tillgångar Uppskjutna skattefordringar	–473 –597 –802 –4 147 –2 559 –2 003	229 –108 717 –914 –4 147 –2 943 –1 293	19 417 –469 –416 634 –802 –755 –2 099	18 461 233 –765 1 549 –914 –333 –2 211 –4
Kärnprimärkapital	88 389	93 097	82 812	83 484
Primärkapitaltillskott (icke-innovativt hybridkapital) Primärkapitaltillskott (innovativt hybridkapital)	4 300 9 704	4 455 10 159	4 300 9 703	4 455 10 159
Primärkapital (Tier 1)	102 393	107 711	96 815	98 098
Tidsbundna förlagslån Avdrag för återstående löptid Eviga förlagslån Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar Orealiserade vinster för finansiella tillgångar som kan säljas Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3) Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	6 515 –39 1 890 485 990 –802 –64	4 815 –320 2 225 –108 799 –914 –41	6 451 1 890 –416 314 –802	4 454 2 225 –765 95 –914
Supplementärkapital (Tier 2)	8 975	6 456	7 437	5 095
Investeringar i försäkringsföretag 4) Pensionstillgångar utöver relaterade förpliktelser 5)	–10 501	–10 500 –222
KAPITALBAS	100 867	103 445	104 252	103 193

Not 47 Kapitaltäckning

	Finansiella företagsgruppen 1)		Moderbolaget
Beräkning av riskvägda tillgångar	2012	2011	2012	2011
Kreditrisk IRK
Institutsexponeringar	23 879	29 552	16 714	21 002
Företagsexponeringar	326 666	394 094	208 770	275 598
Positioner i värdepapperiseringar	5 177	6 515	5 077	6 408
Hushållsexponeringar/fastighetskrediter	42 896	45 241	31 008	32 207
Övriga hushållsexponeringar	9 365	9 460	6 849	6 709
Andra exponeringsklasser	1 461	1 651
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	409 444	486 513	268 418	341 924
Övriga riskvägda tillgångar
Kreditrisk enligt schablonmetod	68 125	77 485	147 563	171 668
Operationell risk enligt internmätningsmetod	40 219	42 267	27 635	27 974
Valutakursrisk	14 042	13 173	12 635	13 103
Risker i handelslagret	54 009	59 403	52 204	58 004
Totalt, riskvägda tillgångar enligt Basel II	585 839	678 841	508 455	612 673
Tillägg under införandefasen av Basel II 6)	293 398	148 774	159 455
TOTALT RAPPORTERADE RISKVÄGDA TILLGÅNGAR	879 237	827 615	667 910	612 673
Kapitalkvoter
Basel II med övergångsregler

		12,4%	13,6%
			16,0%
			16,8%
1,43	1,56	1,95	2,11
			13,6%
			16,0%
			16,8%
2,15	1,90	2,56	2,11
	11,6% 11,5% 15,1% 17,5% 17,2%	10,1% 11,2% 13,0% 12,5% 13,7% 15,9% 15,2%	14,5% 15,6% 16,3% 19,0% 20,5%

1) Kapitaltäckningsanalysen omfattar den finansiella företagsgruppen vilken inkludererar intresseföretag som ej konsolideras i balansräkningen och exkluderar försäkringsföretag. Kapitalbasen per 31 december 2011 har inte räknats om för att reflektera effekten av IAS 19.

2) Avdraget från eget kapital avser upparbetade vinster i koncernföretag utanför den finansiella företagsgruppen.

3) Positioner i värdepapperiseringar med lägre externrating än BB/Ba ingår inte i beräkningen av riskvägda tillgångar utan hanteras via avdrag från primär- och supplementärkapitalet. 4) Goodwill avser endast konsolidering till den finansiella företagsgruppen. Vid konsolidering till hela koncernens balansräkning uppstår ytterligare goodwill på 5 721 Mkr (5 721) som ingår i avdraget för investeringar i försäkringsverksamhet.

5) Införandet av förändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda, som rör redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner, påverkar eget kapital i kapitalbasen, och ersätter detta avdrag. 6) För åren 2009–2012 föreskrevs att kapitalbasen skulle vara minst 80 procent av kapitalkravet enligt tidigare regelverk (Basel I). Tillägget görs enligt dessa övergångsregler.

SEB-koncernen ska också uppylla de kapitalkrav som gäller för koncerner som bedriver både bank- och försäkringsverksamhet, s k finansiella konglomerat. Det samlade kapitalkravet för SEB som finansiellt konglomerat uppgick till 79,7 miljarder kronor (75,7) medan de tillgängliga kapitalresurserna var 114,7 miljarder kronor (116,3). Kapitalkravet för konglomeratet har beräknats i enlighet med sammanläggnings- och avräkningsmetoden.

48 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal*

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
År 2012		1 059		754
År 2013	1 018	916	753	670
År 2014	942	812	681	601
År 2015	857	731	587	508
År 2016	597	512	323	283
År 2017 och senare	1 875	1 187	1 153	782
SUMMA	5 289	5 217	3 497	3 598

* Hyreskontrakt för lokaler och andra operationella leasingavtal

49 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

Koncernen 2012	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Annat	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	967	61 381	133 562	24	3 966	1 865	7 398	209 163
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	29 656	50 283	32 484	850	5 939	1 960	4 851	126 023
Utlåning till allmänheten	689 888	302 109	93 063	16 883	54 158	48 536	31 451	1 236 088
Övriga finansiella tillgångar Övriga tillgångar	351 091 28 105	192 869 25 745	37 584 2 435	18 743 550	102 864 15 159	68 483 28 931	4 903 4 720	776 537 105 645
SUMMA TILLGÅNGAR	1 099 707	632 387	299 128	37 050	182 086	149 775	53 323	2 453 456
Skulder till centralbanker	75	856	19 640	8 754			748	30 073
Skulder till kreditinstitut	38 466	35 379	29 194	2 037	19 534	10 269	5 704	140 583
In- och upplåning från allmänheten	354 036	243 742	163 542	13 007	19 636	24 660	43 637	862 260
Övriga finansiella skulder	504 235	222 714	227 606	26 464	77 286	32 626	3 541	1 094 472
Övriga skulder Efterställda skulder	82 901	31 293 16 336	7 278 5 981	567	37 403	29 624	3 208 1 964	192 274 24 281
Eget kapital och obeskattade reserver	109 513							109 513
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 089 226	550 320	453 241	50 829	153 859	97 179	58 802	2 453 456
2011
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	1 154	93 670	114 735	39	966	4 561	13 465	228 590
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	23 537	59 552	24 508	1 149	13 081	4 050	2 886	128 763
Utlåning till allmänheten Övriga finansiella tillgångar	650 837 358 975	315 863 185 443	100 262 31 256	15 128 2 697	30 977 100 546	42 248 43 276	30 908 4 862	1 186 223 727 055
Övriga tillgångar	34 956	25 000	5 093	1 272	14 053	1 309	7 067	88 750
SUMMA TILLGÅNGAR	1 069 459	679 528	275 854	20 285	159 623	95 444	59 188	2 359 381
Skulder till centralbanker	118	11 863	20 974	213	92	1 171	1 526	35 957
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten	48 541 337 258	56 237 284 723	29 606 150 665	1 305 9 231	23 607 13 211	4 523 24 367	1 498 42 227	165 317 861 682
Övriga finansiella skulder	447 288	270 602	156 345	22 367	76 540	26 343	3 623	1 003 108
Övriga skulder	81 533	27 516	7 932	1 283	38 855	2 411	5 939	165 469
Efterställda skulder	4	15 774	6 466	454		23	2 388	25 109
Eget kapital och obeskattade reserver	102 739							102 739
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 017 481	666 715	371 988	34 853	152 305	58 838	57 201	2 359 381
Moderbolaget 2012
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	940	25 116	133 479		3 957	1 831	671	165 994
Utlåning till kreditinstitut	37 297	99 714	37 510	4 149	7 029	7 284	7 206	200 189
Utlåning till allmänheten	647 182	87 673	84 561	12 513	53 127	41 049	11 629	937 734
Övriga finansiella tillgångar Övriga tillgångar	218 417 37 511	141 814 7 797	23 151 1 812	19 258 389	49 089 614	91 639 4 666	8 176 803	551 544 53 592
SUMMA TILLGÅNGAR	941 347	362 114	280 513	36 309	113 816	146 469	28 485	1 909 053
Skulder till centralbanker Skulder till kreditinstitut	75 43 507	856 53 705	19 640 32 744	8 754 2 621	19 711	10 585	748 6 765	30 073 169 638
In- och upplåning från allmänheten	348 953	63 413	156 656	11 523	20 246	26 565	10 365	637 721
Övriga finansiella skulder	399 710	190 360	229 780	26 010	18 834	60 969	1 431	927 094
Övriga skulder	16 462	–462	2 990	599	367	–171	853	20 638
Efterställda skulder Eget kapital och obeskattade reserver	99 676	16 268	5 981				1 964	24 213 99 676
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	908 383	324 140	447 791	49 507	59 158	97 948	22 126	1 909 053
2011
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	812	603	114 625		803	4 522	583	121 948
Utlåning till kreditinstitut	31 289	154 778	29 437	3 255	11 500	8 782	6 755	245 796
Utlåning till allmänheten	610 725	81 336	92 827	11 938	34 660	30 289	11 560	873 335
Övriga finansiella tillgångar Övriga tillgångar	228 449 38 382	149 874 5 265	20 672 2 703	4 117 11	36 448 1 817	44 780 4 424	9 665 602	494 005 53 204
SUMMA TILLGÅNGAR	909 657	391 856	260 264	19 321	85 228	92 797	29 165	1 788 288
Skulder till centralbanker	118	11 863	20 974	213	92	1 171	1 526	35 957
Skulder till kreditinstitut	51 753	72 203	34 399	1 596	22 781	4 400	6 339	193 471
In- och upplåning från allmänheten Övriga finansiella skulder	334 907 348 647	80 999 228 577	143 083 162 207	8 106 22 476	9 397 22 471	22 576 27 865	9 577 2 385	608 645 814 628
Övriga skulder	10 908	1 350	1 203	893	294	–151	572	15 069
Efterställda skulder	4	15 391	6 467	454		23	2 388	24 727
Eget kapital och obeskattade reserver SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	95 791 842 128	410 383	368 333	33 738	55 035	55 884	22 787	95 791 1 788 288

50 Livförsäkringsrörelsen

	Koncernen
RESULTATRÄKNING	2012	2011
Premieinkomster netto	6 462	6 467
Intäkter från investeringsavtal
– Egna avgifter	1 402	1 219
– Erhållna ersättningar från fondbolag	1 320	1 317
	2 722	2 536
Kapitalavkastning, netto	7 825	4 580
Övriga rörelseintäkter	385	437
Totala intäkter, brutto	17 394	14 020
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–7 708	–9 237
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–5 065	–312
Totala intäkter,netto	4 621	4 471
Varav från andra enheter inom SEB koncernen	1 193	1 274
Kostnad för anskaffning av investerings- och försäkringsavtal
– Anskaffningskostnader	–1 401	–1 414
– Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	–97	44
	–1 498	–1 370
Administrationskostnader	–1 138	–1 117
Övriga rörelsekostnader	–5	–27
Totala kostnader	–2 641	–2 514
RÖRELSERESULTAT	1 980	1 957

FÖRÄNDRING AV ÖVERVÄRDEN I DIVISION LIV

Nuvärde av årets försäljning 1) Avkastning på avtal ingångna under tidigare år Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden 2)	1 277 1 511 –2 580 358	1 318 1 657 –2 453 710
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	566	1 232
Årets aktivering av anskaffningskostnader Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader Årets förändring av aktiverade avgifter	–740 837 8	–789 745
Förändring i övervärden från verksamheten, netto 3)	671	1 188
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer 4) Förändring i operativa antaganden 5)	1 712 –409	–1 897 –179
SUMMA FÖRÄNDRING I ÖVERVÄRDEN 6)	1 974	–888

Beräkningar av övervärden i livförsäkringsverksamheten baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av befintliga försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (svensk fondförsäkring – som representerar 66 procent av övervärdet).

Diskonteringsränta	7,0%	7,0%
Återköp av kapitalförsäkring: inom 1 år från tecknandet / 1–4 år / 5 år / 6 år / därefter		1% / 8% / 16% / 15% / 11% 1% / 8% / 17% / 15% / 10%
Annullation av löpande premier, fondförsäkring	11%	12%
Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter	5,0%	5,0%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Förväntad avkastning på erforderlig solvensmarginal	3%	4%
Flytträtt i fondförsäkring	2,6%	2%
Dödlighet	Koncernens erfarenhet	Koncernens erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Det faktiska utfallet från tidigare teckande försäkringsavtalen kan ställas mot tidigare gjorda antaganden och avvikelser kan beräknas. De viktigaste komponenterna är förlängningar av avtalstiden och annullationer.

3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras i redovisningen och skrivs av enligt plan. Även vissa initiala avgifter aktiveras i balansräkningen och intäktsförs i resultaträkningen under ett antal år. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettoeffekten av periodens förändring av aktiverade anskaffningskostnader och aktiverade avgifter.

4) Antagen årlig värdetillväxt är 5,0 procent brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser.

5) Under 2012 bidrog en högre antagen flytt av försäkringar negativt med omkring 400 Mkr. Nettot av förändrade antaganden gällande återköp och annulationer hade en negativ effekt men motverkades av lägre antagna kostnader. Under 2011 bidrog en sänkning av diskonteringsräntan positiv med omkring 800 Mkr men lägre antagen tillväxt i fondvärdena hade en negativ effekt på omkring 300 Mkr. En antagen högre frekvens av återköp, annulationer och flytt av försäkringar hade en negativ effekt på omkring 700 Mkr.

6) Beräknade övervärden ingår inte i SEB-koncernens resultat- och balansräkning. Redovisat övervärde är netto efter korrigering för aktiverade anskaffningskostnader och avgifter.

SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FÖR GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*

	Koncernen
Sammanfattning av resultaträkningen	2012	2011
Resultat från livförsäkringsverksamheten	15 326	–17 405
Bokslutsdispositioner	5	78
Skatter	–602	–748
NETTORESULTAT	14 729	–18 075

Not 50 Livförsäkringsrörelsen

SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FÖR GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*

	Koncernen
Sammanfattning av balansräkningen	2012	2011
Totala tillgångar	163 590	156 976
TOTALA TILLGÅNGAR	163 590	156 976
Totala skulder	98 366	101 691
Eget kapital	64 935	54 991
Obeskattade reserver	289	294
TOTALA SKULDER OCH EGET KAPITAL	163 590	156 976

* SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB:s ägarskap i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande.

51 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 47 (45) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 100 680 Mkr (93 940), varav SEB för kunders räkning innehar 72 826 Mkr (66 150).

52 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Effekt från försäljning av kontorsrörelsen i Tyskland och Ukraina
Försäljningen av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina slutfördes under
2012. Ytterligare aktiviteter för att helt avsluta transaktionerna kommer att
utföras under 2013.

Den avvecklade verksamheten redovisas netto på en separat rad i koncer-

nens resultaträkning. Jämförelsetalen i resultaträkningen har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av koncernens verksamhet. I koncernens balansräkning redovisas tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder.

		Koncernen
Resultaträkning	2012	2011
Summa intäkter Summa kostnader	305 –645	–535 –1 093
Resultat före kreditförluster	–340	–1 628
Kreditförluster, netto	–181	180
Rörelseresultat	–521	–1 448
Skatt	33	293
Nettoresultat från avvecklad verksamhet	–488	–1 155

Balansräkning
Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar	734 1 271
Summa tillgångar som innehas för försäljning	2 005
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder	1 275 663 24
Summa skulder som innehas för försäljning	1 962
Kassaflödesanalys

Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten	65 38	27 387 423
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	87	–27 800
Periodens kassaflöde från avvecklad verksamhet	190	10

53 Omklassificerade portföljer

	Koncernen				Moderbolaget
	2012	2011		2012	2011
Ingående balans	42 169	78 681		20 527	39 574
Amorteringar	–2 862	–6 360		–1 986	–5 973
Sålda värdepapper	–8 656	–29 058		–1 640	–12 063
Upplupna intäkter	9	–4		–28	–12
Valutakursdifferenser	–1 318	–1 090		–1 336	–999
UTGÅENDE BALANS*	29 342	42 169		15 537	20 527
* Marknadsvärde om ej omklassificerat	28 423	39 284		14 430	17 922

Not 53 Omklassificerade portföljer

	Koncernen			Moderbolaget
Verkligt värde utfall, effekt om ej omklassificerade	2012	2011	2012	2011
Eget kapital (AFS ursprung) Resultaträkningen (HFT ursprung)	1 117 217	21 127	836 87	100 13
SUMMA	1 334	148	923	113
Resultateffekt*
Räntenetto	602	1 214	149	347
Nettoresultat av finansiella transaktioner	–639	–1 147	–1 253	–1 147
Övriga intäkter, netto	–391	–473	–402	–307
SUMMA	–428	–406	–1 506	–1 107

* Effekten i resultaträkningen består av resultatposter från den omklassificerade portföljen brutto. Räntenetto består av ränteintäkter från portföljen utan hänsyn till räntekostnader för finansieringen. Nettoresultat av finansiella transaktioner är realiserade och orealiserade vinster och förluster av den omklassifierade portföljen. Övriga intäkter netto är realiserade intäkter och förluster från sålda värdepapper.

Förändringen av IAS 39, som godkändes av EU i oktober 2008, tillåter under särskilda omständigheter att finansiella tillgångar omklassificeras från tillgångar för handel. SEB anser att de extrema störningarna på de globala finansiella

marknaderna och den kraftiga försämringen av den reala ekonomin under andra hälften av 2008 som fortsatte in i 2009 är tecken på sådana särskilda omständigheter. SEB har inte omklasificerast några tillgångar under 2011 och 2012.

54 Omräkning av Finansiella rapporter 2011 – SEB-koncernen

Resultaträkning*	Tidigare rapporterat 2011	Förändring	Omräknad 2011
Summa rörelseintäkter Personalkostnader	37 686 –13 933	–392	37 686 –14 325
Summa rörelsekostnader	–23 121	–392	–23 513
Rörelseresultat	15 345	–392	14 953
Skatt	–3 046	104	–2 942
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	12 299	–288	12 011
NETTORESULTAT	11 144	–288	10 856
Kvarvarande verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:59	–0:13	5:46
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:56	–0:13	5:43
Total verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:06 5:04	–0:13 –0:13	4:93 4:91
Totalresultat*
Nettoresultat	11 144	–288	10 856
Förmånsbestämda pensionsplaner		–88	–88
Omräkning utländsk verksamhet	–140	6	–134
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	1 581	–82	1 499
TOTALRESULTAT	12 725	–370	12 355
Balansräkning*
Finansiella tillgångar till verkligt värde	670 633	–955	669 678
Övriga tillgångar	58 475	–2 317	56 158
Summa tillgångar	2 362 653	–3 272	2 359 381
Övriga skulder	69 883	–916	68 967
Avsättningar Totalt eget kapital	1 779 109 161	4 066 –6 422	5 845 102 739
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	2 362 653	–3 272	2 359 381
Eget kapital*
Förändring i redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner Ändring av verkligt värde på finansiella tillgångar		–5 710 –712	–5 710 –712
TOTALT EGET KAPITAL	109 161	–6 422	102 739

* Aggregerad version

Omräkningen är hänförlig till redovisning av förmånsbestämda pensioner enligt förändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda. Ändringarna tar bort möjligheten att använda den så kallade korridormetoden. Standarden föreskriver också att finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Den initiala effekten redovisas mot balanserad vinst per 1 januari 2011 och förändringar därefter redovisas i Personalkostnader och Övrigt totalresultat.

Omräkningen omfattar även förändringar i värdering av finansiella tillgångar till följd av utveckling av värderingsmodellen och riskmätningen av Credit Value Adjustment (CVA). Justeringen redovisas som en ändring av balanserad vinst per 31 december 2011. Effekten hänförlig till 2012 isolerat, är inte väsentlig.

SEB-koncernen

Resultaträkning

Mkr	2012	2011 1)	2010 2)	2009 2)	2008 2)
Räntenetto	17 635	16 901	15 930	17 967	16 940
Provisionsnetto	13 620	14 175	14 120	13 250	14 027
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 579	3 548	3 148	4 453	2 970
Livförsäkringsintäkter netto	3 428	3 197	3 255	3 597	2 375
Övriga intäkter	–439	–135	282	2 154	1 751
Summa intäkter	38 823	37 686	36 735	41 421	38 063
Personalkostnader	–14 596	–14 325	–13 920	–13 688	–14 513
Övriga kostnader	–6 444	–7 424	–7 213	–6 670	–6 510
Av- och nedskrivningar	–2 612	–1 764	–1 854	–4 046	–1 456
Omstruktureringskostnader			–764
Summa kostnader	–23 652	–23 513	–23 751	–24 404	–22 479
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	1	2	14	7	5
Kreditförluster, netto	–937	778	–1 609	–11 370	–3 155
Rörelseresultat	14 235	14 953	11 389	5 654	12 434
Skatt	–2 093	–2 942	–2 569	–2 478	–2 351
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	12 142	12 011	8 820	3 176	10 083
Avvecklad verksamhet	–488	–1 155	–2 022	–1 998	–33
NETTORESULTAT	11 654	10 856	6 798	1 178	10 050
Minoritetens andel	22	37	53	64	9
Aktieägarnas andel	11 632	10 819	6 745	1 114	10 041

1) 2011 omräknad för förändring i redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner.

2) 2010–2009 omräknade och 2008 proformaberäknade exklusive kontorsrörelsen i Tyskland.

Balansräkning

Mkr	2012	2011 1)	2010	2009	2008
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	143 741	209 311	204 188	331 460	266 363
Utlåning till allmänheten	1 236 088	1 186 223	1 074 879	1 187 837	1 296 777
Övriga finansiella tillgångar	1 022 957	910 376	777 423	634 002	765 131
Övriga tillgångar	50 670	53 471	123 331	154 928	182 431
SUMMA TILLGÅNGAR	2 453 456	2 359 381	2 179 821	2 308 227	2 510 702
Skulder till kreditinstitut	170 656	201 274	212 624	397 433	429 425
In- och upplåning från allmänheten	862 260	861 682	711 541	801 088	841 034
Övriga finansiella skulder	1 173 414	1 061 988	975 935	856 107	996 590
Övriga skulder	137 613	131 698	180 178	153 930	159 924
Summa kapital	109 513	102 739	99 543	99 669	83 729
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	2 453 456	2 359 381	2 179 821	2 308 227	2 510 702

1) 2011 omräknad för förändring i redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner och ändring av verkligt värde på finansiella tillgångar.

Nyckeltal

	2012	2011	2010	2009	2008
Räntabilitet på eget kapital, %	11,06	11,12	6,84	1,17	13,15
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:31	4:93	3:07	0:58	10:36
K/I-tal	0,61	0,62	0,65	0,60	0,59
Kreditförlustnivå, %	0,08	–0,08	0,15	0,92	0,30
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra fordringar, %	74,4	71,1	69,2	69,5	68,5
Andel osäkra fordringar,brutto %	0,58	0,84	1,28	1,46	0,73
Kapitaltäckningsgrad2), %	11,47	12,50	12,40	13,50	10,62
Primärkapitalrelation2), %	11,65	13,01	12,75	12,78	8,36

1) Kvarvarande verksamhet.

2) Basel II (med övergångsregler).

Skandinaviska Enskilda Banken

Resultaträkning
Mkr	2012	20111)	2010	2009	2008
Räntor netto	17 478	15 541	13 828	15 069	13 171
Provisionsnetto	7 439	7 396	6 907	6 215	5 994
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 046	3 133	3 239	4 065	3 236
Övriga intäkter	2 374	4 620	3 346	6 466	6 346
Summa intäkter	31 337	30 690	27 320	31 815	28 747
Administrationskostnader	–15 077	–14 479	–13 935	–12 117	–13 304
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–5 446	–4 884	–4 630	–5 125	–4 820
Summa kostnader	–20 523	–19 363	–18 565	–17 242	–18 124
Resultat före kreditförluster	10 814	11 327	8 755	14 573	10 623
Kreditförluster, netto	–385	–457	–362	–984	–773
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–1 114	–759	–442	–1 222	–121
Rörelseresultat	9 315	10 111	7 951	12 367	9 729
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning	–3 175	–148	–1 283	–1 510	–2 117
Skatter	–1 375	–2 112	–3 095	–3 231	–1 106
NETTORESULTAT	4 765	7 851	3 573	7 626	6 506

1) 2011 omräknad för ändrad redovisning av koncernbidrag.

Balansräkning
Mkr	2012	20111)	2010	2009	2008
Utlåning till kreditinstitut	200 189	245 796	250 568	376 223	349 073
Utlåning till allmänheten	937 734	873 335	763 441	732 475	768 737
Finansiella tillgångar	717 538	615 953	459 379	419 267	501 023
Övriga tillgångar	53 592	53 204	62 940	67 951	89 667
SUMMA TILLÅNGAR	1 909 053	1 788 288	1 536 328	1 595 916	1 708 500
Skulder till kreditinstitut	199 711	229 428	195 408	386 530	410 105
In- och upplåning från allmänheten	637 721	608 645	484 839	490 850	453 697
Finansiella skulder	951 307	839 355	733 044	595 032	731 958
Övriga skulder	20 638	15 069	33 766	35 236	48 445
Eget kapital och obeskattade reserver	99 676	95 791	89 271	88 268	64 295
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL	1 909 053	1 788 288	1 536 328	1 595 916	1 708 500

1) 2011 omräknad för ändring av verkligt värde på finansiella tillgångar.

Nyckeltal

	2012	2011	2010	2009	2008
Räntabilitet på eget kapital, %	6,5	11,6	5,4	10,6	19,0
K/I-tal	0,65	0,63	0,68	0,56	0,65
Kreditförlustnivå, %	0,03	0,04	0,04	0,10	0,08
Andel osäkra fordringar,brutto %	0,09	0,10	0,20	0,18	0,14
Kapitaltäckningsgrad 1), %	20,5	16,8	17,1	17,2	15,3
Primärkapitalrelation 1), %	19,0	16,0	16,0	14,8	9,9

1) Basel II (med övergångsregler).

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning:

Summa	38 417 088 420
Årets resultat	4 764 794 744
Balanserade vinstmedel	33 652 293 676
	Kronor

Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av Moderbolagets och Koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och ger en relevant och rättvisande bild av koncernens ställning och

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning för verksamhetsåret 2012 beslutar att disponibla medel fördelas på följande sätt:

Summa	38 417 088 420
- balanserade vinstmedel	32 383 115 965
Till ny räkning förs:
- per C-aktie 2:75 kr	66 419 397
- per A-aktie 2:75 kr	5 967 553 059
Utdelning till aktieägarna:	Kronor

resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för Koncernen och Moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av Koncernens och Moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som Moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 22 februari 2013

Marcus Wallenberg ordförande

Jacob Wallenberg vice ordförande

Urban Jansson ledamot

Magdalena Olofsson ledamot utsedd av de anställda

Carl Wilhelm Ros ledamot

Tuve Johannesson vice ordförande

Johan H Andresen ledamot

Birgitta Kantola ledamot

Jesper Ovesen ledamot

Pernilla Påhlman ledamot utsedd av de anställda

Tomas Nicolin ledamot

Signhild Arnegård Hansen ledamot

Annika Falkengren verkställande direktör och koncernchef ledamot

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org.nr 502032-9081

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16–150.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 22 februari 2013 pricewaterhousecoopers ab

Magnus Svensson Henryson auktoriserad revisor

Peter Nyllinge auktoriserad revisor huvudansvarig

Definitioner

Räntabilitet på eget kapital

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat reducerat med en schablonskattesats per division dividerat med allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittlig balansomslutning.

Räntabilitet på riskvägda tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt riskvägda tillgångar.

K/I-tal

Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Nettoresultat per aktie före utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier före utspädning.

Nettoresultat per aktie efter utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Substansvärde per aktie

Eget kapital samt kapitaldelen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten, dividerat med antal aktier.

Riskvägda tillgångar

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen riskvägt enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk. Även kapitalkrav för marknadsrisk och operationell risk brukar uttryckas som riskvägda tillgångar, vilket ger totalt riskvägt belopp för dessa tre kategorier. Gäller endast i den finansiella företagsgruppen, dvs. exklusive försäkringsverksamheten.

Primärkapital

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och immateriella tillgångar (t ex bankrelaterad goodwill) och vissa ytterligare justeringar görs. I primärkapitalet kan även inkluderas vissa särskilt förlustabsorberande förlagslån, s.k. primärkapitaltillskott.

Kärnprimärkapital

Primärkapital exklusive s.k. primärkapitaltillskott.

Supplementärkapital

Huvudsakligen förlagslån som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott. Löptidsrelaterade avdrag görs för tidsbundna förlagslån, och vissa ytterligare justeringar görs också.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital. Avdrag görs för investeringar i försäkringsverksamhet och övervärden i pensionsavsättningar. Från december 2012 är det inte längre avdraget för pensionsövervärden relevant, då nya redovisningsprinciper har införts (IAS 19, Ersättningar till anställda).

Primärkapitalrelation

Primärkapital dividerat med riskvägda tillgångar.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital dividerat med riskvägda tillgångar.

Kapitaltäckningsgrad

Kapitalbasen dividerat med riskvägda tillgångar.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster, netto, dividerat med ingående balans för utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut samt kreditgarantier efter avdrag för specifika reserver, gruppvisa reserver och reserver för poster utanför balansräkningen.

Andel osäkra lånefordringar, brutto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, brutto, dividerat med summan av utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserver

Andel osäkra lånefordringar, netto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, netto (efter avdrag för specifika reserver) dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut efter avdrag för specifika reserver och gruppvisa reserver.

Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar

Specifika reserver dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar

Totala reserver (specifika reserver och gruppvisa reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar) dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Reserveringsgrad för portföljvärderade lån

Gruppvisa reserver för portföljvärderade lån dividerat med portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade lånefordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar (Problemlån)

Lånefordringar som bedöms orsaka troliga kreditförluster inklusive individuellt värderade osäkra lånefordringar, portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade portföljvärderade lånefordringar

Reserveringsgrad för osäkra lån och oreglerade portföljfordringar

Totala reserver (specifika, gruppvisa och reserver för poster utanför balansräkningen) dividerat med osäkra lån och oreglerade portföljfordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar i procent av utlåningen

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserveringar.

Förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 2011, om inte annat anges. Procentuella förändringar avser jämförelser med 2011, om inte annat anges.

Valautakurser som använts för att konvertera de viktigaste valutorna i koncernens räkenskaper till kronor

		Resultaträkning			Balansräkning
		2012	2011	Förändring %	2012	2011	Förändring %
DKK	Danska kronor	1,170	1,212	-3	1,153	1,199	-4
EUR	Euro	8,711	9,032	-4	8,601	8,909	-3
NOK	Norska kronor	1,165	1,158	1	1,166	1,148	2
LTL	Litauiska litas	2,523	2,616	-4	2,492	2,581	-3
LVL	Lettiska lats	12,493	12,789	-2	12,324	12,729	-3
USD	Amerikanska dollar	6,776	6,495	4	6,503	6,867	-5

Kalender och fi nansiell information

De publikationer som listas här återfi nns också på www.sebgroup.se. Där fi nns ytterligare uppdaterad information om SEB tillgänglig. Viktiga datum för rapporter och händelser är:

Bokslutskommuniké för 2012 31 januari 2013
Årsredovisningen publicerad på www.sebgroup.se 28 februari 2013
Årsstämma 21 mars 2013
Kvartalsrapport januari – mars 23 april 2013
Kvartalsrapport januari – juni 15 juli 2013
Kvartalsrapport januari – september 24 oktober 2013
Bokslutskommuniké för 2013 5 februari 2014

Prenumeration på kvartalsrapporter i elektroniskt format kan beställas på www.sebgroup.se/ir

Nya aktieägare erbjuds automatiskt en prenumeration på årsredovisningen eller årsöversikten. Ytterligare tryckta kopior av dessa rapporter kan beställas på www.sebgroup.se/ir

Andra rapporter

Årsöversikt En kortversion av årsredovisningen.

Hållbarhetsrapport

En rapport om SEB:s arbete inom hållbarhetsområdet.

Capital Adequacy and Risk Management Report (Pillar 3)

En rapport om kapitaltäckning och riskhantering i enlighet med myndighetskrav under Basel II, pelare 3 (på engelska).

Årsstämma

Årsstämma hålls torsdagen den 21 mars 2013 klockan 13.00 i Konserthuset i Stockholm.

Kallelse till årsstämman samt agenda fi nns tillgänglig på SEB:s hemsida, www.sebgroup.com/sv

Aktieägare som vill delta i stämman ska

• senast fredagen den 15 mars 2013 vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken
• och senast fredagen den 15 mars 2013 anmäla sig på telefon klockan 9.00–16.30 inom Sverige på 0771-23 18 18 och från utlandet på +46 771 23 18 18, via Internet på Bankens hemsida, www.sebgroup.com eller skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, Årsstämman, Box 7832, SE-103 98 Stockholm.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 2:75 kronor per aktie för 2012. Aktien handlas utan utdelning fredagen den 22 mars 2013. Tisdagen den 26 mars 2013 är föreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen sändas ut av Euroclear Sweden AB tisdagen den 2 april 2013.

Huvudkontor

Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm Telefon: +46 771 62 10 00 +46 8 22 19 00 (direktionsväxel)

Kontaktpersoner

Jan Erik Back

Ekonomi- och fi nansdirektör Telefon +46 8 22 19 00 E-mail: janerik.back@seb.se

Ulf Grunnesjö

Chef för Investor Relations Telefon +46 8 763 85 01 E-mail: ulf.grunnesjo@seb.se

Viveka Hirdman-Ryrberg

Informationsdirektör Telefon +46 8 763 85 77 E-mail: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se

Malin Schenkenberg

Finansiell information Telephone +46 8 763 95 31 E-mail: malin.schenkenberg@seb.se

Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet inom en definierad tidsperiod. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Likviditetssituation 2012

Efter ett turbulent 2011 kännetecknades början av 2012 av en stor osäkerhet på marknaden. Dock förändrades stämningen efter stimulerande centralbanksåtgärder vid årets början vilket fick effekten att marknaden hade tillgång till överskottslikviditet resterande delar av 2012. Dessa stimulerande åtgärder till trots, kvarstår de underliggande problemen i eurozonen.

SEB fortsatte att stärka sin position inom såväl likviditetssom finansieringsområdena. Specifikt fortsatte SEB att bygga upp likviditetsreserverna, ökade inlåningen från hushåll, förlängde snittlöptiden på den utestående korta finansieringen samt slutförde anpassningen mot nya lokala regelkrav. Den stabila finansieringsbasen vilken består av eget kapital, in- och upplåning från kunder samt finansiering som förfaller bortom ett år, överskred SEB:s totala låneportföljer med en betryggande marginal, trots att SEB ökade utlåningen under året. Efter en stark tillväxt inom bolån, kvarstod SEB:s utlånings/ inlåningskvot på en betryggande nivå och uppgick till 134 procent (129) vid årets slut, exklusive repor och skuldinstrument.

För fjärde året i rad emitterade Banken, i linje med sin långsiktiga finansieringsstrategi, mer långfristig finansiering än vad som förföll under året. Som ett resultat av den goda tillväxten inom bolån var säkerställda obligationer den primära finansieringskällan. De utgjorde ungefär tre fjärdedelar av den totala emitterade långsiktiga finansieringsvolymen på 124 miljarder kronor (126). SEB hade även möjligheten att utnyttja den rådande lågräntemiljön på de seniora finansieringsmarknaderna och emitterade obligationer utan högre kostnader.

Nyemissioner och förfall, långfristig finansiering Miljarder kronor

Svenskt likviditetskrav 2013

I Baselkommitténs Basel III-ramverk som publicerades 2010, introducerades ett 30-dagar stresstest, det kortfristiga likviditetsmåttet (liquidity coverage ratio – LCR) samt ett 1-års strukturellt mått, det långfristiga likviditetsmåttet (net stable funding ratio – NSFR). 2011 trädde Finansinspektionens nya likviditetsreglering i kraft, som kräver minst månatlig rapportering av LCR och ytterligare likviditetsinformation.

I kommande EU-reglering föreslås LCR att introduceras som en minimistandard 2015. Baselkommittén publicerade en uppdaterad version av LCR i januari 2013, där förslaget är att det kvantitativa kravet ska fasas in under perioden 2015 till 2019.

Svenska myndigheter har dock introducerat ett liknande krav, baserat på LCR, med namnet likviditetstäckningsgrad som en minimistandard redan per den 1 januari 2013. Enligt de svenska specifika reglerna, måste Finansinspektionens likviditetstäckningsgrad även uppfyllas för euro och US-dollar separat utöver kravet på samtliga valutor sammantaget.

Det är oklart hur och när de nyligen föreslagna ändringarna till LCR från Baselkommittén kommer tas hänsyn till i den kommande EU-regleringen samt i den svenska specifika regleringen.

Även om Baselkommittén föreslagit att NSFR skall introduceras under 2018, är detta mått för närvarande under utredning av Baselkommittén. SEB spelar en aktiv roll i det arbetet och kommer att vara väl positionerat att uppnå kraven för nya ytterligare regler i god tid.

Likviditetsreserv och likviditetskvot

SEB:s likviditetsreserv enligt Svenska Bankföreningens definition består av kassa och placeringar i centralbanker och korta placeringar i banker, samt tillgångar som står till treasuryfunktionens förfogande (fritt tillgängliga och pantsättningsbara i centralbanker). Denna reserv uppgick till 373 miljarder kronor vid slutet av 2012 (377). SEB:s totala likvida resurser, vilka inkluderar nettotillgångar i tradingrörelsen samt outnyttjat utrymme för nya emissioner av säkerställda obligationer ökade till 632 miljarder kronor (556). Totala LCR var 113 procent vid årsskiftet (95), medan LCR i US-dollar och i euro var över 100 procent.