SAS — Interim / Quarterly Report 2017

Sep 5, 2017

EN STARK SOMMAR LYFTER RESULTATET

MAJ 2017 – JULI 2017

• Resultat före skatt: 1 973 (1 036) MSEK
• Resultat före skatt och engångsposter: 1 863 (1 003) MSEK
• Intäkter: 12 210 (11 133) MSEK
• EBIT-marginal: 17,1% (10,4%)
• Periodens resultat: 1 535 (805) MSEK
• Resultat per stamaktie: 4,39 (2,17) SEK
• Helårsutsikterna för 2016/2017 uppdateras, se sidan 10.

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER MAJ-SEPTEMBER 2017

• SAS dubblerade ambitionen för effektiviseringsåtgärderna till 3 miljarder SEK med effekt under 2017-2020.
• Etablering av ny organisation inom SAS från 1 juli 2017.
• SAS har mottagit varsel om konflikt från den 11 september 2017 av pilotföreningarna i Norge samt från den 16 september 2017 av pilotföreningen i Danmark.

NOVEMBER 2016 – JULI 2017

• Resultat före skatt: 1 068 (854) MSEK
• Resultat före skatt och engångsposter: 897 (-2) MSEK
• Intäkter: 31 010 (28 324) MSEK
• EBIT-marginal: 4,5% (4,3%)
• Periodens resultat: 659 (730) MSEK
• Resultat per stamaktie: 1,20 (1,42) SEK

NYCKELTAL MAJ –JULI 2017

Högre intäkter bidrog till den markanta resultatförbättringen under kvartalet. Utvecklingen uppmuntrar oss att fortsätta vårt förändringsarbete för att möta en global konkurrens, en volatil omvärld och skapa utrymme för nödvändiga framtida investeringar i verksamheten.

Rickard Gustafson, VD och koncernchef

1) Valutajusterad 2) Valutajusterad och exklusive flygbränsle 3) Totalt antal passagerare

RESULTAT OCH NYCKELTAL

Nyckeltal (MSEK)	Kv 3	Kv 3	Kv 1–3	Kv 1–3	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Aug–jul 2016–2017	Aug–jul 2015–2016
Intäkter	12 210	11 133	31 010	28 324	42 145	39 227
EBIT-marginal	17,1%	10,4%	4,5%	4,3%	5,0%	6,4%
Resultat före skatt och engångsposter	1 863	1 003	897	-2	1 838	1 336
Resultat före skatt, EBT	1 973	1 036	1 068	854	1 645	1 721
Periodens resultat	1 535	805	659	730	1 250	1 247
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-27	430	1 560	2 376	2 847	3 809

	31 jul 2017	31 okt 2016	31 jul 2016	31 jul 2015
Soliditet	21%	19%	17%	21%
Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR	3,3x	3,2x	2,8x	4,1x
Finansiell beredskap	37%	41%	39%	35%
Avkastning på investerat kapital, 12 månader rullande	13%	12%	14%	7%
Resultat per stamaktie (SEK), 12 månader rullande	2,73	2,94	2,72	-0,67
Eget kapital per stamaktie, SEK	9,21	7,12	4,48	7,95

KONCERNCHEFENS KOMMENTARER

SAS levererar ett markant bättre resultat under tredje kvartalet jämfört med föregående år. Förbättringen drivs av starkare intäktsutveckling, positiva valutaeffekter samt genomförda effektiviseringsåtgärder. Den positiva utvecklingen uppmuntrar oss att fortsätta vårt omfattande förändringsarbete för att möta en global konkurrens, en volatil omvärld och för att skapa utrymme för nödvändiga framtida investeringar i verksamheten.

SAS agerar i en marknad där efterfrågan på flygbiljetter varierar kraftigt över året och där sommarmånaderna i allt större grad blir avgörande för helårets resultat till följd av vår ökade exponering mot fritidsmarknaden och långdistanslinjer. Därför är det både viktigt och glädjande att SAS kan se tillbaka på en riktigt bra sommar. Jag vill passa på att tacka alla SAS medarbetare och partners, som genom sitt stora engagemang, kunnande och servicekänsla bidragit till att vi under kvartalet genomfört över 75 000 avgångar, fraktat nästan 30 000 ton gods och välkomnat mer än 8 miljoner passagerare ombord.

SAS resultat före skatt och engångsposter uppgick för tredje kvartalet till 1 863 MSEK. Resultatförbättringen på över 85% jämfört med föregående år drivs av högre intäkter till följd av fler passagerare och ökad försäljning av tilläggstjänster. Dessutom påverkas resultatet positivt av en svagare USD och genomförda effektiviseringsåtgärder.

Det är glädjande att våra satsningar på att hela tiden utveckla och förbättra vårt produkterbjudande får ett positivt gensvar bland kunderna och också bidragit till ökade intäkter under kvartalet. Dessutom har fraktintäkterna ökat med över 20%. En stark konjunktur och kall sommar tillsammans med en måttlig kapacitetstillväxt i Skandinavien har också bidragit till den positiva resultatutvecklingen.

Kapaciteten kommer dock åter att öka i Skandinavien och framöver ser vi att flera av våra konkurrenter tar emot stora flygplansleveranser och samtidigt omfördelar sin produktion till egna nystartade produktionsbolag för att möta prispressen i marknaden. Därutöver ser jag med oro på förslaget att införa en flygskatt i Sverige, vilket riskerar att urholka lönsamheten och minska tillgängligheten på resor i Sverige, med försumbara miljöeffekter som följd. För att möta denna utveckling presenterade SAS i juni tre fokusområden som vi nu aktivt driver framåt:

• 1) Ytterligare effektivisera vår kärnverksamhet 3 miljarder SEK i effektiviseringar fram till 2020
• 2) Etablera kompletterande baser i London och Malaga start i början av nästa räkenskapsår
• 3) Kapitalisera på SAS starka varumärke och 5 miljoner EuroBonusmedlemmar – etablera ett nytt bolag för att bredda intäktsbasen.

KOMMERSIELLA FRAMGÅNGAR

SAS utvecklar kontinuerligt sitt erbjudande med fokus på de resenärer som reser ofta till, från och inom Skandinavien. Under de senaste åren har vi successivt styrt om vårt nätverk för att bättre anpassa frekvenser och destinationer efter kundernas skiftande behov över året. I årets tredje kvartal har vi opererat fler än 60 säsongsbaserade linjer och erbjuder nu många nya och intressanta resmål. Det har fått ett mycket positivt gensvar hos våra kunder. Trafiken på fritidsorienterade linjer steg med över 15% och nästan 300 000 fler passagerare reste med SAS i kvartalet jämfört med föregående år. Förändringar i nätverket har bidragit positivt till den underliggande lönsamhetsförbättringen.

EuroBonus-programmet är en mycket viktig del i hur vi utvecklar och stärker våra kundrelationer och ger oss en unik kunskap om Skandinaviens mest frekventa resenärer. Under kvartalet ökade antalet medlemmar med över 130 000. Vi har därmed passerat milstolpen om fem miljoner medlemmar – en ökning med över 40% jämfört med för tre år sedan. Med detta som bas tar vi nu nästa steg genom att etablera ett nytt bolag som ska skapa nya innovativa tjänster för våra kunder, med syfte att ytterligare stärka lojaliteten till SAS, bredda intäktsbasen samt öka den finansiella transparensen. Arbetet med att etablera den nya verksamheten drog igång under sommaren och jag räknar med att alla pusselbitar ska ha fallit på plats inom ett år.

Vi fortsätter också att utveckla våra digitala försäljningskanaler. Vi är dock medvetna om att användarvänligheten på vår nya webbsida

inte är tillfredsställande och det är något vi arbetar intensivt på att åtgärda. Problematiken har också lett till stora utmaningar inom vår kundtjänst, med delvis oacceptabla svarstider som följd. Vi räknar med att inom kort vara tillbaka på normala servicenivåer och jag vill be drabbade kunder om ursäkt för situationen som varit.

EFFEKTIVISERINGSPROGRAMMET

För att stärka kärnverksamheten i Skandinavien och möta den ökande konkurrensen och kapacitetsutvecklingen i marknaden, presenterade SAS i juni en fördubbling av effektiviseringsåtgärderna till 3 miljarder SEK med effekt under 2017-2020. Cirka 0,7 miljarder SEK av åtgärderna förutsätter nya avtal med personalgrupper. Åtgärderna syftar till att öka produktiviteten och resursutnyttjandet inom hela organisationen.

Arbetet drivs framåt med hög intensitet och under kvartalet har effektiviseringsåtgärderna gett en samlad resultateffekt på 225 MSEK. Vi är därmed på god väg att leverera de 0,7 miljarder SEK i resultateffekt, som vi planerat för räkenskapsåret 2016/2017.

Utöver effektiviseringen av kärnverksamheten i Skandinavien går arbetet vidare med att etablera de kompletterande baserna i London och Malaga. Detta för att säkerställa lönsamheten på viktiga trafikströmmar och ta del av tillväxten i marknaden, med samma förutsättningar som våra konkurrenter. Stora delar av administrationen är nu rekryterad liksom delar av den flygande personalen. Förberedelserna går planenligt och första flygningen planeras att genomföras i början av nästa räkenskapsår.

FINANSIELL POSITION OCH UTSIKTER

SAS finansiella position har förbättrats de senaste åren. Det är nödvändigt med tanke på pågående och framtida flygplansinvesteringar och låneförfall samt för att möjliggöra återlösen av preferensaktierna. Refinansieringen skapar förutsättningar att minska finansieringskostnaderna och olika möjligheter värderas nu aktivt.

Som ett resultat av den positiva utvecklingen under det tredje kvartalet höjer vi våra utsikter för räkenskapsåret 2016/2017, vilket framgår på sida 10. Vi går samtidigt in i en period där vi kommer att se lägre kabinfaktorer än föregående år. Det beror på att vi fasar in nya Airbus A320neo-flygplan med upp till 180 säten, som ersätter flyg-

plan med cirka 120 säten. Inledningsvis räknar vi därför inte med att fylla alla dessa säten. Däremot kommer tillgången till fler säten att bidra positivt när efterfrågan åter ökar till nästa sommar.

Jag ser nu fram emot en höst där vi kommer fokusera på att implementera vårt effektiviseringsprogram, förbereda första flygningen från basen i London samt lägga grunden för det bolag som ska bredda vår intäktsbas.

Tack för att du följer SAS utveckling och välkommen ombord på någon av våra över 800 dagliga flygningar!

Stockholm 5 september 2017 Rickard Gustafson VD och koncernchef

KOMMENTARER TILL SAS RÄKENSKAPER

MARKNADS- OCH TRAFIKUTVECKLING

Efter en hög kapacitetstillväxt i den skandinaviska marknaden under 2015/2016 har kapacitetsökningen varit lägre under 2016/2017. Mätt i antal erbjudna säten ökade kapaciteten till, från och inom Skandinavien med 2% under november 2016 till juli 2017. Kapacitetsökningen var störst på linjer mellan Skandinavien och Europa och var jämnt fördelad mellan nätverksbolag och LCC (Low Cost Carriers). Det totala antalet passagerare ökade samtidigt med nästan 5%. Specifikt under det tredje kvartalet ökade antalet passagerare med drygt 4,5% och kapaciteten med cirka 3,5%. Inför kommande sexmånadersperiod förväntas ökningen i antalet erbjudna säten i den skandinaviska marknaden åter öka i högre takt.

Under tredje kvartalet 2016/2017 ökade SAS reguljärtrafik, RPK, med 6,9%. Tillväxten drevs huvudsakligen av att SAS öppnat en ny interkontinental destination (Miami) sedan föregående år. SAS ökade även produktionen på linjer till södra Europa, vilket också bidragit till SAS trafiktillväxt. Efterfrågan var generellt stark i den svenska marknaden. Även den norska och danska marknaden hade en positiv tillväxt.

Den valutajusterade enhetsintäkten (PASK) sjönk under november 2016 till juli 2017 med 3,2% och under tredje kvartalet med 1,3% jämfört med motsvarande perioder föregående år. Enhetsintäkten är negativt påverkad av den ökade produktionen på SAS långdistanslinjer samt längre, säsongsbaserade linjer i Europa. Även den införda flygskatten i Norge har urholkat intäkterna och merparten har absorberats av SAS genom en lägre yield. Ytterligare detaljer kring SAS trafikutveckling återfinns på sidan 19.

RESULTATANALYS MAJ 2017 – JULI 2017

Periodens resultat

Rörelseresultatet uppgick till 2 094 (1 158) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till 1 973 (1 036) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till 1 535 (805) MSEK. Skattekostnaden uppgick till -438 (-231) MSEK.

Valutakursutvecklingen hade en positiv effekt på intäkterna om 247 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna om -37 MSEK. Valutakursutvecklingen påverkade således rörelseresultatet positivt om 210 MSEK och inklusive finansnettot med 231 MSEK.

Intäkter

Intäkterna uppgick till 12 210 (11 133) MSEK, se not 2. Justerat för valuta var intäkterna 830 MSEK högre än motsvarande period föregående år. De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 6,4%. Ökningen är en följd av högre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna positivt om 680 MSEK. Lägre kabinfaktor gav en negativ effekt om -71 MSEK. Intäkterna påverkades negativt om -48 MSEK till följd av lägre yield.

De valutajusterade intäkterna från charter och frakt ökade med 6,6% respektive 19,3%. Den främsta orsaken till dessa ökningar är högre volymer. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) ökade med 76 MSEK, vilket främst beror på ökad försäljning av tilläggstjänster (ancillary).

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) ökade med 86 MSEK, vilket främst beror på ökad försäljning av EuroBonus-poäng och kortsiktig uthyrning av CRJ900 till CityJet.

Operativa och finansiella kostnader

Personalkostnaderna uppgick till -2 293 (-2 275) MSEK. Justerat för valuta minskade personalkostnaderna med 1,6% jämfört med motsvarande period föregående år. Den främsta förklaringen till de lägre personalkostnaderna är försäljningen av dotterföretaget Cimber samt effektiviseringsåtgärder.

Övriga rörelsekostnader uppgick till -6 778 (-6 684) MSEK, se not 3. Kostnaderna bestod till stor del av flygbränsle, som uppgick till -1 824 (-1 765) MSEK. Justerat för valuta minskade kostnaden för flygbränsle med 1,3%. Kostnaden påverkades negativt om -105 MSEK till följd av ett högre oljepris och valutan hade en negativ effekt med -84 MSEK.

Hedgeeffekter (inklusive effekt av tidsvärdet) var positiva om 233 MSEK jämfört med samma period föregående år och volymen, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade kostnaden negativt om -95 MSEK. Hanteringskostnaderna (valutajusterade) ökade med 2,3%. De tekniska underhållskostnaderna (valutajusterade) minskade med 8,0%. Minskningen beror huvudsakligen på att SAS under motsvarande kvartal föregående år hade höga kostnader till följd av ett mer omfattande underhåll, reservering för återlämningskrav på leasade flygplan samt ändrade bedömningar om framtida motorunderhåll. Wet leasekostnaden var 98 MSEK (valutajusterad) högre i kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år, vilket främst beror på ökad produktion.

Implementeringen av pågående omställningsprogram har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om cirka 225 MSEK.

Leasingkostnaderna uppgick till -808 (-737) MSEK. Justerat för valuta ökade leasingkostnaderna med 4,7%.

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -121 (-122) MSEK, varav räntenetto -129 (-113) MSEK.

SAS totala kapacitet (ASK) ökade med 7,5%, vilket främst beror på ökning i den internationella trafiken samt fritidsorienterade linjer i Europa. Detta var huvudskälet till att enhetskostnaden (CASK) justerad för valuta och flygbränsle minskade med 5,9%.

Engångsposter

Totala engångsposter uppgick under perioden till 110 (33) MSEK. Av engångsposterna hänför sig 110 (33) MSEK till realisationsresultat från flygplansaffärer.

RESULTATANALYS NOVEMBER 2016 – JULI 2017

Periodens resultat

Rörelseresultatet uppgick till 1 407 (1 212) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till 1 068 (854) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till 659 (730) MSEK. Skattekostnaden uppgick till -409 (-124) MSEK och den relativt höga kostnaden i perioden förklaras främst av att EUkommissionens bot ej är skattemässigt avdragsgill.

Valutakursutvecklingen hade en positiv effekt på intäkterna om 922 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna om -778 MSEK. Valutakursutvecklingen påverkade således rörelseresultatet positivt om 144 MSEK och inklusive finansnettot med 177 MSEK.

Intäkter

Intäkterna uppgick till 31 020 (28 324) MSEK, se not 2. Justerat för valuta var intäkterna 1 764 MSEK högre än motsvarande period föregående år. De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 5,4%. Ökningen är en följd av högre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna positivt om 3 756 MSEK. Högre kabinfaktor gav en positivt effekt om 338 MSEK. Intäkterna påverkades negativt om -2 958 MSEK till följd av en lägre yield.

De valutajusterade intäkterna från charter och frakt ökade med 9,6% respektive 14,4%. Den främsta orsaken till dessa ökningar är högre volymer.

Övriga trafikintäkter (valutajusterade) ökade med 74 MSEK. Den ökade försäljningen av tilläggstjänster (ancillary) hade en postiv effekt på övriga trafikintäkter.

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) ökade med 231 MSEK vilket främst beror på ökad försäljning av EuroBonus-poäng och kortsiktig uthyrning av CRJ900 till CityJet.

Operativa och finansiella kostnader

Personalkostnaderna uppgick till -7 016 (-6 920) MSEK. Justerat för valuta och omstruktureringskostnader minskade personalkostnaderna med 2,3% jämfört med motsvarande period föregående år. Den främsta förklaringen till de minskade personalkostnaderna är outsourcingen av linjestationerna i Norge föregående år, försäljningen av dotterföretaget Cimber samt effektiviseringsåtgärder.

Övriga rörelsekostnader uppgick till -20 071 (-17 282) MSEK, se not 3. Den största förklaringen till ökningen är EU-kommissionens beslut att bötfälla SAS med 70,2 MEUR för påstådda överträdelser av konkurrensregler. I motsvarande period föregående år återbetalades bötesbeloppet och redovisades då som en reducerad kostnad.

Kostnaderna för flygbränsle uppgick till -5 062 (-4 490) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 6,7%. Kostnaden påverkades negativt om -703 MSEK till följd av ett högre oljepris och valutan hade en negativ effekt med -257 MSEK. Hedgeeffekter (inklusive effekt av tidsvärdet) var positiva om 730 MSEK jämfört med samma period föregående år och volymen, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade kostnaden negativt om -311 MSEK. Hanteringskostnaderna (valutajusterade) ökade med 9,6% främst beroende på föregående års outsourcing av linjestationerna i Norge. De tekniska underhållskostnaderna (valutajusterade) minskade med 2,9%. Wet leasekostnaden var 253 MSEK (valutajusterad) högre jämfört med motsvarande period föregående år, vilket främst beror på ökad produktion.

Implementeringen av pågående omställningsprogram har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om cirka 545 MSEK.

Leasingkostnaderna uppgick till -2 342 (-2 143) MSEK. Justerat för valuta ökade leasingkostnaderna med 3,4%.

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -340 (-359) MSEK, varav räntenetto -335 (-327) MSEK.

SAS totala kapacitet (ASK) ökade med 8,9%, vilket främst beror på ökning i interkontinentaltrafiken. Detta bidrog till att enhetskostnaden (CASK) justerad för valuta och flygbränsle minskade med 6,2%.

Engångsposter

Totala engångsposter uppgick under perioden till 171 (856) MSEK. Av engångsposterna hänför sig 239 (208) till realisationsresultat från flygplansaffärer, 678 till överlåtelsen av två start- och landningstillstånd på London Heathrow, -672 (655) till boten avseende påstådda överträdelser av konkurrensregler inom flygfraktområdet under åren 1999-2006, -21 (4) MSEK till försäljningen av dotterföretag, -30 MSEK till en avtalsförlikning i fraktverksamheten samt -23 (-11) MSEK till omstruktureringskostnader i markverksamheten.

BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL STÄLLNING Tillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar minskade med 861 MSEK under räkenskapsårets första nio månader. I förändringen ingår periodens investeringar 5 560 MSEK, avskrivningar -1 058 MSEK, avyttringar -5 010 MSEK samt övrigt och valutaeffekter -353 MSEK. I periodens investeringar ingår bland annat leveransbetalningar för nio nya Airbus A320neo, som omgående avyttrades genom sale and leaseback samt köp av sex Boeing 737 och en Airbus A340, som tidigare var operationellt leasade. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade kostnader för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus. I avyttringar ingår förutom sale and leaseback av de nio Airbus A320neo som levererats under året även sale and leaseback av en Boeing 737 och en reservmotor samt försäljning av nio Bombardier CRJ900.

Finansiella anläggningstillgångar ökade med 1 215 MSEK. Ökningen är främst hänförlig till aktuariella vinster på förmånsbestämda pensionsplaner där högre diskonteringsränta är den största förklaringen.

Kortfristiga fordringar minskade med 811 MSEK, vilket huvudsakligen beror på minskat värde på derivat.

Likvida medel uppgick till 8 620 (8 449) MSEK per 31 juli 2017. Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till 2 833 (2 821) MSEK. Den finansiella beredskapen var 37% (39%) av koncernens fasta kostnader.

Eget kapital och skulder

Eget kapital ökade med 690 MSEK. Ökningen är hänförlig till periodens resultat om 659 MSEK, utdelning om -350 MSEK samt förändringen i övrigt totalresultat som bestod av omräkningseffekter av

utländska dotterbolag om -145 MSEK, negativa effekter av säkringsreserver om -301 och aktuariella vinster på förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt, om 827 MSEK.

Långfristiga skulder minskade med 381 MSEK. Förändringen inkluderar omklassificeringar till och från kortfristiga skulder.

Kortfristiga skulder minskade med 501 MSEK. Förändringen förklaras av omklassificering av långfristig skuld, amorteringar samt rörelseskuldernas säsongsmässiga variationer.

Räntebärande skulder

Räntebärande skulder minskade med 1 057 MSEK jämfört med 31 oktober 2016 och uppgick till 8 823 MSEK på balansdagen. Nyupplåning och amorteringar under perioden var 1 915 MSEK respektive 2 744 MSEK. I förändringen av bruttoskulden sedan 31 oktober 2016 ingår negativ utveckling av marknadsvärdet på finansiella derivat som har ökat skulden med 226 MSEK. Valutaomvärdering har minskat skulden med 471 MSEK.

SAS emitterade under 2014 ett konvertibelt obligationslån som är värderat till 1 511 MSEK på balansdagen.

Finansiell nettoskuld/-fordran

Den finansiella nettofordran har ökat med 1 059 MSEK sedan 31 oktober 2016 och uppgick till 2 225 MSEK på balansdagen. Ökningen är främst hänförlig till det positiva kassaflödet från den löpande verksamheten.

Skuldsättning

Per 31 juli 2017 uppgick soliditeten till 21%, en förbättring sedan årsskiftet med två procentenheter. Förbättringen beror på ökningen av eget kapital med både ett positivt resultat och övrigt totalresultat.

Den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR ökade marginellt och uppgick till 3,3x. Per 31 oktober var nyckeltalet 3,2x.

För balansräkning − se sidan 12.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödet för årets första nio månader uppgick till 252 (250) MSEK. Likvida medel uppgick enligt balansräkningen till 8 620 MSEK jämfört med 8 370 MSEK per 31 oktober 2016.

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick för räkenskapsårets första nio månader till 1 269 (1 662) MSEK. Tredje kvartalets justering för övriga poster avser huvudsakligen den bot om 672 MSEK för överträdelser av konkurrensregler inom flygfraktområdet som EU-kommissionen återigen påfört SAS och som betalades i juni.

Den ackumulerade rörelsekapitalförändringen uppgick till 291 (714) MSEK vilket är drygt 400 MSEK lägre än föregående år. Det beror främst på trafikavräkningsskuldens säsongsmässiga minskning under sommarmånaderna till följd av större andel fritidsresande som i år har varit större än föregående år.

Investeringsverksamheten

Investeringarna uppgick till 5 560 (4 189) MSEK varav 5 467 (3 987) MSEK avsåg flygplan. Det inkluderar leveransbetalningar för nio nya Airbus A320neo som omgående avyttrades genom sale and leaseback samt köp av sex Boeing 737 och en Airbus A340 som tidigare var operationellt leasade. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus.

I januari avyttrades dotterföretaget Cimber vilket har påverkat koncernens likvida medel negativt med 24 MSEK.

Försäljning av anläggningstillgångar avser sale and leaseback av de nio Airbus A320neo och en reservmotor som förvärvats under perioden samt en Boeing 737. Dessutom såldes nio Bombardier CRJ900. Därutöver erhölls 678 MSEK för de start- och landningstillstånd på London Heathrow som SAS överlät i mars.

Finansieringsverksamheten

Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till 1 883 (1 008) MSEK.

Periodens nyupplåning var 1 915 (635) MSEK medan amorteringarna uppgick till 2 744 (903) MSEK. Dessutom påverkades kassaflödet från finansieringsverksamheten negativt av finansiella derivat och ökade depositioner för flygplan och pensioner på spärrade konton. För kassaflödesanalys – se sidan 13.

SÄSONGSVARIATIONER

Efterfrågan, mätt som trafik (RPK), i SAS marknader är säsongsmässigt låg under november–april och högst under maj–oktober. Andelen förtidsbokningar är däremot störst under perioden januari–maj vilket har en positiv påverkan på rörelsekapitalet.

Säsongsvariationerna i efterfrågan påverkar kassaflödet och resultatet olika. Passagerarintäkterna redovisas när resenärerna genomför sina resor medan kassaflödet påverkas positivt i samband med att antalet bokningar stiger. Det gör att intäkterna ökar under månader med hög trafik från maj till oktober. Eftersom en stor andel av ett flygbolags kostnader är fasta påverkas resultatet med svängningarna i intäktsnivåerna.

Eftersom trafiken är lägre under perioden november–april är första och andra kvartalet under SAS räkenskapsår säsongsmässigt de svagaste kvartalen resultatmässigt. Kassaflödet från löpande verksamheten är däremot normalt säsongsmässigt svagt under första och tredje kvartalet.

FINANSIELLA MÅL

SAS övergripande mål är att skapa värden för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med tre strategiska prioriteringar för att möta trender och branschutveckling, säkra konkurrenskraften och skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar lönsamhet.

Vi verkar i en kapitalintensiv industri som kräver att kapitalstrukturen optimeras. Av den anledningen införde vi i juni 2017 två finansiella mål relaterade till lönsamheten/avkastning och skuldsättningen i relation till SAS hela kapitalbindning. Samtidigt uppdaterade vi också målet kring den finansiella beredskapen.

SAS finansiella mål är:

• Avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga 12% över en konjunkturcykel.
• Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR: ska vara lägre än 3 gånger (3x).
• Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av SAS årliga fasta kostnader.

Målet för avkastningen på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden.

Skuldsättningsmåttet - den justerade finansiella nettoskulden/ EBITDAR är ett nyckeltal som används av kreditratinginstituten och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre gånger (3x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell position, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.

SAS höjde också i juni 2017 målet för den finansiella beredskapen från 20% till 25% av de årliga fasta kostnaderna. Bakgrunden till detta är SAS ökade produktion på långdistanslinjer och fritidsorienterade linjer där andelen förbokningar är större. Detta leder till ökade kundförpliktelser för SAS, vilket ska reflekteras i den ökade likviditetsreserven.

Osäkerheten i omvärlden avseende valutautvecklingen, flygbränslepriserna och förändringarna inom den europeiska flygindustrin med intensifierad konkurrens är fortsatt stor vilket gör att SAS inte specificerar en tidpunkt för när målsättningarna ska uppnås. Ambitionen är dock att de ska uppnås inom en medellång tidsperiod. Målen är beroende av att strukturåtgärderna implementeras fullt ut. I samband med övergången till IFRS 16 från 2019, där leasetagaren redovisar en tillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen, kommer SAS att se över målsättningarna för att säkerställa deras fortsatta relevans.

HÄNDELSER EFTER 31 JULI 2017

• SAS har mottagit varsel om konflikt från den 11 september 2017 av pilotföreningarna i Norge samt från den 16 september 2017 av pilotföreningen i Danmark.

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC)

SAS målsättning är en avkastning på investerat kapital (ROIC) på minst 12% över en konjunkturcykel. De senaste tolv månaderna fram till tredje kvartalet uppgick ROIC till 13%.

JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR

SAS målsättning är att den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR ska vara under 3x. Per 31 juli var nyckeltalet 3,3x.

ROIC, 12 MÅN RULLANDE, % JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR

FINANSIELL BEREDSKAP

SAS målsättning är att den finansiella beredskapen ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna. Per 31 juli uppgick den finansiella beredskapen till 37%.

FINANSIELL BEREDSKAP, %

SAS STRATEGISKA PRIORITERINGAR

SAS fokuserar på de som reser ofta till, från och inom Skandinavien. Med denna målgrupp i fokus arbetar vi utifrån tre strategiska prioriteringsområden med att stärka konkurrenskraften och möta utmaningarna i branschen.

VINNA SKANDINAVIENS FREKVENTA RESENÄRER

De som flyger mest är också de som ställer högst krav på en smidig reseupplevelse och att vi tar hand om deras tid på bästa sätt. Det är drivkraften när vi utvecklar vårt kunderbjudande för att stärka vår position som förstahandsvalet för Skandinaviens frekventa resenärer.

Digitaliseringen är en viktig del av strategin och innebär möjligheter att förenkla för kunderna, erbjuda tidsbesparande tjänster samt att effektivisera våra interna processer. Vi satsar därför på en uppgradering av vår IT-plattform, något som syftar till att förbättra kundupplevelsen samt hantera trenden med lägre enhetsintäkter. Genom att utveckla nya tilläggstjänster kan vi erbjuda tydligare produktdifferentiering samt ett mer individanpassat erbjudande. SAS nya webbsida och app kommer att vidareutvecklas och vara viktiga försäljningskanaler för detta.

I början av 2016/2017 lanserade vi SAS nya webbsida på den skandinaviska marknaden. Den bygger på en modern IT-plattform och är en förutsättning för utveckling av nya tjänster och kundförbättringar. Användarvänligheten på nya webbsidan är dock ännu inte tillfredsställande och vi arbetar därför intensivt på att förbättra upplevelsen baserat på kundfeedback. Den nya plattformen möjliggör bland annat att vi enklare och snabbare kommer att kunna koppla på nya tjänster och produkter som efterfrågas av våra kunder. Under senvåren bytte vi också IT-plattform för vårt EuroBonus-program, vilket kommer att möjliggöra att vi kan expandera programmet ytterligare och lansera förbättringar för våra kunder.

EuroBonus, som fyllde 25 år under våren 2017, är navet i att stärka relationen och lojaliteten mellan SAS och kunderna. Lojalitetsprogrammet har nu passerat 5 miljoner medlemmar och antalet ökade med över 130 000 under tredje kvartalet. Genom EuroBonus har vi en unik kunskap om hur våra kunders resmönster och önskemål ser ut, något som vi ska bli ännu bättre på att möta.

Under de senaste åren har vi i ökad grad säsongsanpassat nätverket efter kundernas förändrade resmönster. Under kvartalet illustreras detta genom vår kraftigt ökade produktion på fritidsorienterade linjer till framförallt Sydeuropa. Kapaciteten på våra fritidsorienterade linjer var exempelvis nästan två gånger högre i juli, än under en genomsnittlig månad under andra kvartalet. Detta uppskattas av våra kunder och under tredje kvartalet flög över 15% fler passagerare än föregående år på våra säsongslinjer. Detta har vi uppnått genom ökad produktivitet och omallokering av de större flygplanen, från Skandinavien till fritidsdestinationer, där efterfrågan är störst. Tack vare vår wet-leasade produktion har vi även kunnat upprätta våra frekvenser inom Skandinavien.

Som en del i arbetet med att förbättra reseupplevelsen, investerar vi i vår flygplansflotta. Under tredje kvartalet 2016/2017 levererades fyra Airbus A320neo. Vi kommer även att uppgradera våra befintliga flygplan med ny kabininteriör och det första flygplanet med höghastighets-wifi kommer att tas i trafik under hösten.

För att tillgodose önskemål från vår primära målgrupp lanserade vi i maj 2017 "New Nordic by SAS" – ett nytt och innovativt koncept för mat och dryck där vi fokuserar på funktionalitet och hög råvarukvalitet från lokala producenter, samt fler och bättre valmöjligheter. Konceptet har tagits fram i samråd med både SAS kunder och kabinpersonal och har fått ett positivt mottagande.

För att ytterligare anpassa kunderbjudandet och göra det mer relevant för våra resenärer, har vi de senaste åren investerat i SAS lounger i Stockholm, Göteborg och Oslo. Som en förlängning fokuserar vi nu på internationella lounger och under sommaren 2017 utökade och uppgraderade vi loungen i New York. Även loungerna i Chicago och Paris kommer att förbättras.

Investeringarna i kunderbjudandet uppskattas av kunderna och SAS har också mottagit ett antal oberoende utmärkelser såsom förstapriset i kategorierna: "Bästa flygbolag i Europa" och "Bästa Transport Inrikes" vid Grand Travel Award i Sverige. SAS har också utsetts till affärsresenärernas val med vinster i Business Travel Awards: "Bästa Inrikes Transport" och "Bästa Flygbolag Utrikes".

Nya intäktsströmmar

EuroBonus ger oss en unik kunskap om Skandinaviens mest frekventa resenärer och deras preferenser. De senaste årens investeringar i vårt kunderbjudande och förbättringarna inom EuroBonus, har bidragit till att antalet medlemmar inom programmet ökat med 1,5 miljoner de senaste två åren och vi har nu fem miljoner medlemmar.

Under det tredje kvartalet initierade vi ett arbete som syftar till att etablera ett nytt bolag, som ska utveckla nya tjänster samt skapa nya intäktsströmmar och aktieägarvärde. Under sommaren har arbetet påbörjats och vi räknar med att alla pusselbitar kommer att ha fallit på plats inom ett år. Ambitionen med det nya bolaget är att:

• Stärka kärnverksamheten: Med utgångspunkt i EuroBonus fem miljoner medlemmar ska vi genom CRM och "big data"-analyser skapa erbjudanden som, tillsammans med nya partnerskap, breddar och stärker lojaliteten till SAS.
• Skapa nya intäkter: Vi ska öka intäkterna genom att vidareutveckla befintliga affärsmodeller, bland annat genom fler kreditkort kopplade till EuroBonus och andra samarbeten. Genom nya affärsmodeller som baseras på försäljning av EuroBonus-poäng och kommission i olika former, kan vi bredda vårt erbjudande med paketresor, konferenser och andra former av upplevelser.
• Öka den finansiella transparensen: Det nya, självständiga bolaget ska tydliggöra värdet av lojalitetsprogrammet och vår kunddata.

Ambitionen är att avsevärt öka våra övriga kundintäkter de kommande åren.

SKAPA EN EFFEKTIV OPERATIV PLATTFORM

SAS arbetar kontinuerligt med att effektivisera den operationella plattformen och har under perioden 2013-2016 effektiviserat verksamheten med 4,3 miljarder SEK. Under tredje kvartalet 2016/2017 uppgick resultateffekten från effektiviseringarna till 225 MSEK och bidrog till att den valutajusterade enhetskostnaden, exklusive flygbränsle, sjönk med 5,9%. Flygplansproduktiviteten fortsatte att förbättras till följd av ökad produktion på långdistans- och fritidslinjerna i Europa. Efter en försämring av den flygande personalens produktivitet under vintern 2016/2017, förbättrades planenligt produktiviteten bland piloter och kabinpersonal under det tredje kvartalet jämfört med föregående år, främst till följd av längre flygdistans.

Omvärldsförutsättningar

Flygindustrin är under förändring, vilket ständigt ställer nya krav på samtliga aktörer. En stor utmaning för industrin och SAS är trenden med sjunkande enhetsintäkt och betalningsvilja för flygresor. Flera av SAS konkurrenter tar emot stora flygplansleveranser under de kommande åren, samtidigt som allt fler aktörer omfördelar sin produktion till egna nystartade produktionsbolag – inte bara inom Europa – utan även på de interkontinentala linjerna. Till det kommer att personalen i större utsträckning hyrs in, i syfte att skapa flexiblare produktion. Fler nätverksbolag förenklar också baserbjudandet och sänker priserna ytterligare, samtidigt som kunderna erbjuds fler tilläggstjänster. Sammantaget indikerar detta att yieldpressen kommer att fortsätta.

Därutöver har Norge under 2016 infört en nationell flygskatt och i Sverige finns förslag på att införa en liknande skatt. Dessa ger minimala miljöeffekter men hotar att urholka lönsamheten, då den hårda konkurrenssituationen gör att flygbolagen till stora delar tvingas absorbera skatten och inte kan höja biljettpriserna med motsvarande belopp. Det kan därför få stor negativ inverkan på skandinaviska flygbolag, som redan har otillräcklig lönsamhet och är under hård internationell press.

Parallellt med detta växer flygmarknaden – framförallt inom fritidsresandet och på de interkontinentala marknaderna. Genom SAS breda nätverk, täta avgångar och stora kundbas, har vi en stark marknadsposition i Skandinavien. Förutsatt att SAS effektivitet kan förbättras, har vi stora möjligheter att ta del av tillväxten i marknaden, inte minst vad gäller fritidsrelaterade resor i Europa där SAS marknadsandel idag är låg.

Effektiviseringsprogram

För att möta utvecklingen i vår omvärld arbetar vi med att implementera ett effektiviseringsprogram för vår kärnverksamhet med bas i Skandinavien. Sammanlagt har vi identifierat över 200 nya initiativ som tillsammans ska förbättra SAS effektivitet med 3 miljarder SEK, med effekt från 2017 till 2020. Åtgärderna är brutto och före inflationseffekter. Cirka 0,7 miljarder SEK är beroende av förändrade avtal med personalgrupper. Flera initiativ är också beroende av förändrade avtal med leverantörer. Effektiviseringsåtgärderna omfattar hela organisationen.

RESULTATEFFEKT (MILJARDER SEK)

Översikt av effektiviseringsprogrammet

MSEK	Målsättning	Uppnått
Flygverksamheten, inkl wet lease, luft fartsavgifter och flygbränsle	1 200	190
Ground Handling & tekniskt underhåll	900	180
Kommersiella funktioner	500	35
Administration, Facility, Support och IT	400	140

Nedan följer exempel på de åtgärder som vi arbetar med inom effektiviseringsprogrammet:

Flygverksamheten, inklusive wet lease, luftfartsavgifter och flygbränsle. Ambitionen är att öka produktiviteten bland annat genom att vi bättre anpassar resurstillgången efter säsongsvariationerna och minskar bemanningen på våra charter- och långdistansflygningar. Detta kan vi uppnå genom flexiblare planering och ny schemaläggning, justeringar i vårt nätverk samt ökad användning av en resurspool bland kabinpersonalen. Genom utrullningen av iPad till den flygande personalen kan vi öka produktiviteten genom en stärkt intern kommunikation och förenklade check in-processer. Därutöver ska vi, på både kort- och lång sikt, arbeta med att balansera åldersdemografin bland medarbetarna.

Ground Handling-verksamheten och det tekniska underhållet. Inom Ground Handling arbetar vi med att förbättra planeringen och bredda arbetsuppgifterna samt omförhandla avtal med våra underleverantörer. Därutöver ska vi effektivisera processerna och höja kvaliteten kring irregularitetshantering, vilket även är en viktig parameter för kundnöjdheten. Inom det tekniska underhållet ska vi uppnå effektiviseringar genom att införa Lean inom hela det tekniska området, vilket genererar både produktivitets- och kvalitetsförbättringar. Vidare ska vi ändra schemaläggningen samt omförhandla avtal med underleverantörer för det tyngre underhållet, inklusive motorunderhåll. Genom ändrad och centraliserad organisation kan vi uppnå synergier mellan länderna och därmed minska de administrativa tekniska resurserna.

Kommersiella funktioner. För att säkerställa att vi erbjuder det som värdesätts mest av kunderna, kommer vi att förenkla baserbjudandet och utöka valmöjligheterna genom att erbjuda fler tilläggstjänster. Dessa kommer att bidra till att vi delvis kan kompensera för pressen på enhetsintäkten. SAS Go Light kommer också att utökas till fler marknader för att stärka konkurrenskraften i de lägre prissegmenten. Vi kommer att arbeta vidare med att sänka SAS distributions-och kreditkortskostnader samt ytterligare minska logistikkostnaderna för vår servering ombord på flygplanen. Vi kommer också att effektivisera backoffice- och kundcenterfunktionerna.

Administration, Facility, Support och IT. Vi ska effektivisera de interna processerna, bland annat genom bättre systemstöd för nätverksplaneringen, generell personalreduktion och minskat antal konsulttimmar. Samtidigt som vi inom IT utvecklar och investerar i vår digitalisering, kommer vi att arbeta med att förenkla vår infrastruktur, optimera användandet av våra licenser samt transformera gamla plattformar till moderna molntjänster.

Exempel på åtgärder som bidragit med 225 MSEK i kvartalet:

• Outsourcing av Cimber till CityJet.
• Minskad bemanning av kabinpersonal på interkontinentala linjer samt ökad använding av resurspoolen.
• Bättre planering och färre administrationsdagar för piloterna.
• Fortsatt implementering av Lean inom det tekniska underhållet i Köpenhamn och Stockholm.
• Nya avtal för fastighetsrelaterade tjänster.
• Bättre planering inom Ground Handling där enskilda medarbetare utför fler arbetsuppgifter.
• Optimering av motorunderhållet.

Omstruktureringskostnader

Effektiviseringsprogrammet förväntas resultera i omstruktureringskostnader och engångskostnader uppgående till cirka 1 miljard SEK under perioden 2017-2019. Omstruktureringskostnaderna relateras till personal, organisatoriska förändringar inom administrationen samt uppsägning av fastighetsavtal. Övriga engångskostnader förväntas främst relateras till utveckling av IT-system.

Baser utanför Skandinavien

Samtliga av SAS konkurrenter på trafikströmmarna till/från Europa flyger nästan uteslutande med personal baserade i EU-länder utanför Skandinavien, och har därför en lägre totalkostnad för arbetskraft. För att säkerställa lönsamhet på viktiga trafikströmmar och för att aktivt ta del av tillväxten i marknaden, måste SAS ha samma förutsättningar. I annat fall kommer SAS tvingas att dra ned på produktionen och stänga linjer.

Parallellt med genomförandet av effektiviseringarna i vår kärnverksamhet, beslutade vi i januari 2017 att etablera ett nytt luftfartstillstånd (AOC) på Irland. Vi har beslutat att etablera baser i London och Malaga dit sammanlagt nio Airbus A320neo planeras att allokeras, med start under 2017-2018.

Baserna kommer att komplettera vår produktion i Skandinavien, som fortsatt kommer att stå för huvuddelen av vår verksamhet. Vi har nu etablerat en struktur för SAS Irland, ansökt om ett nytt luftfartstillstånd (AOC) på Irland samt rekryterat ledningsgruppen till flygbolaget. Under tredje kvartalet har vi även rekryterat stora delar av den administrativa personalen samt delar av den flygande personalen. Första flygningen förväntas genomföras i början av nästa räkenskapsår.

Uppstartskostnader för det nya luftfartstillståndet och de nya baserna, förväntas inledningsvis belasta resultatet och har hittills varit mycket låga. Den ekonomiska effekten från verksamheten på baserna kommer till en början att vara liten, men därefter successivt öka i takt med att verksamheten utvecklas. När baserna är fullt operativa förväntar vi att de kommer att ha samma underliggande enhetskostnad som våra lågkostnadskonkurrenter.

SÄKRA RÄTT KOMPETENSER

Ny organisation

För att skapa de rätta förutsättningarna för att genomföra strukturåtgärderna, etablerade vi 1 juli 2017 en ny organisation med följande syften;

• Säkra leveransen av effektiviseringsåtgärderna fram till 2020
• Öka den interna transparensen och ägandeskapet, samt;
• Skapa förutsättningar för att hitta nya intäktsströmmar och bredda intäktsbasen.

Som en del av den nya organisationen delades den kommersiella enheten upp i två delar: "Product, Network & Revenue" som utvecklar och underhåller vår produkt och nätverk samt "Sales & Marketing" som optimerar försäljningen. Inom Operations, som levererar SAS produkt, görs en tydligare uppdelning mellan de olika produktionsplattformarna för att säkerställa att produktionsenheterna mäts på likvärdigt sätt. För att säkerställa förutsättningarna för de initiativ/ projekt som är beroende av IT och digitalisering, sammanförs IT och digital utveckling till en enhet, med ett övergripande SAS-ansvar. Vi skapar också ett nytt självständigt bolag med fokus på att stärka lojaliteten till SAS och skapa nya intäktsströmmar, med SAS starka varumärke och EuroBonus som bas, i dagsläget benämnt SAS Growth Initiatives.

Som en konsekvens av den nya organisationen har SAS ledningsgrupp förändrats. Annelie Nässén tillträdde 1 juli 2017 som ny koncerndirektör med ansvar för enheten "Sales & Marketing" och Karl Sandlund tillträdde som koncerndirektör för "Product, Network & Revenue". Eivind Roald leder arbetet med att etablera SAS Growth Initiatives som Executive Vice President & VD med uppgift att skapa nya intäkter och nya partnerskap, som också ska stärka SAS kärnverksamhet. Verksamheten är tänkt att etableras i ett separat bolag för att skapa finansiell transparens.

Förändring och ledarskap

SAS är nu i implementeringsfasen av effektiviseringsprogrammet, vilket kräver betydande ansträngningar i hela organisationen. För att lyckas krävs en strukturerad förändringsledning och ett ledarskap som riktar sig till hela spektrat av intressenter, såsom medarbetare, fackförbund och leverantörer.

För att säkerställa genomförandet av strukturåtgärderna och bygga den rätta grunden för framtiden - i en omvärld under kontinuerlig förändring - kommer vi att fokusera på:

• Kommunikativt ledarskap. Delegerat ansvar och mandat för kommunikation och förändring samt att beslut fattas på rätt nivå i organisationen.
• Tydligare strukturer och processer. Etablera den nya organisationsstrukturen och säkra en solid rapporteringsstruktur med tydliga målsättningar.
• Kompetens och genomförandeförmåga. Säkerställa kompetensförsörjning inom identifierade fokusområden såsom projektledning, digitalisering och automatisering och business control, samt förbättra successions- och karriärplanering. Vidare ska vi främja en performance management-kultur som bidrar till att öka motivationen och engagemanget bland medarbetarna.

Under kvartalet har SAS årliga People review-process slutförts och redovisats för styrelsen.

Hållbarhet

Inom hållbarhetsområdet är omställningen till lägre klimatpåverkande utsläpp prioriterad. Under november 2016 - juli 2017 reducerades koldioxidutsläppen per passagerarkilometer med 3,9 % jämfört med samma period föregående räkenskapsår. Förbättringen kan härledas från den pågående förnyelsen av flygplansflottan, ett aktivt effektiviseringsarbete i den dagliga verksamheten inom ramen för det certifierade (ISO14001) miljöledningssystemet och ökad kabinfaktor.

Fram till 31 juli 2017 hade SAS trafiksatt tio stycken Airbus 320neo som ersätter äldre flygplan. Airbus 320neo har ett koldioxidutsläpp per passagerarkilometer som är cirka 18 % lägre än ett jämförbart flygplan av föregående generation. Flygplanet bullrar även betydligt mindre jämfört med de flygplan som ersätts. Vid en analys av koldioxidutsläppet per passagerarkilometer från SAS Airbus 320neo noteras ett koldioxidutsläpp per passagerarkilometer på 60 gram i juli 2017. Det är det lägsta månadsresultatet någonsin i SAS historia från en specifik flygplanstyp.

Under perioden har SAS även blandat in biobränsle på flygningar från Oslo och Arlanda. Utbudet är i nuläget begränsat. SAS arbetar aktivt för att påskynda kommersialiseringen, samt skapa förutsättningar för att ge möjligheten att uppgradera sin flygresas bränsleförbrukning till biobränsle.

SAS långsiktiga målsättning är att minska koldioxidutsläppen per passagerarkilometer med 20 % från 2010 till 2020. Vid utgången av tredje kvartalet (rullande 12 månader) hade koldioxidutsläppen per passagerarkilometer sjunkit med 12,1% jämfört med 2010.

RISK- OCH OSÄKERHETSFAKTORER

SAS arbetar strategiskt med att utveckla och förbättra sin riskhantering. Riskhanteringen omfattar både identifiering av nya risker samt kända risker såsom förändringar av flygbränslepris och valutakurser. SAS bevakar de övergripande riskerna centralt, men delar av riskhanteringen hanteras i verksamheten och inkluderar identifiering, handlingsplaner och policys. För utförligare information om SAS riskhantering hänvisas till den senast publicerade årsredovisningen.

SÄKRING AV VALUTA OCH FLYGBRÄNSLE

De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ge handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktiga nivåförändringar. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt agera och ta del av fördelaktiga förändringar i valutakurser och bränslepriser.

Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40–80% av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50% av förväntade volymer för perioden 12 till 18 månader.

Per 31 juli 2017 var säkringen av SAS flygbränsleförbrukning för resterande delen av räkenskapsåret genomförd genom en blandning av så kallade swaps och takoptioner. Säkringsgraden för nästkommande 12 månader uppgår till 52% och inget har säkrats för nästkommande 6-månadersperiod. Med nuvarande planer för flygkapacitet förväntas kostnaden för flygbränsle under räkenskapsåret 2016/2017, förutsatt olika bränslepriser och dollarkurser, utfalla enligt tabell nedan inklusive säkring av flygbränsle.

Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från SAS valutasäkring av USD. Effekten från SAS valutasäkring redovisas under SAS 'Övriga rörelsekostnader' eftersom SAS valutasäkring inte specifikt är kopplad till SAS flygbränsleinköp utan genomförs separat.

För utländska valutor är policyn att säkra 40–80%. Per 31 juli 2017 hade SAS säkrat 59% av det förväntade USD-underskottet de kommande 12 månaderna. SAS har säkrat dollarunderskottet med terminer. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 60%. Baserat på 2015/2016 valutaexponering innebär en försvagning av NOK mot SEK med 1% en negativ resultatpåverkan på 65 MSEK, exklusive säkringseffekt. En försvagning av USD mot SEK med 1% ger en positiv resultateffekt på 100 MSEK, exklusive säkringseffekt.

Säkring av flygbränsle per 31 juli 2017

Säkringsnivå	Aug-okt	Nov 2017	Feb-apr	Maj - juli
(maxpris)	2017	jan 2018	2018	2018
480–510 USD/ton	95%	67%	45%	0%

Känslighetsmatris flygbränslekostnad november 2016 till oktober 2017, miljarder SEK1

Växelkurs SEK/USD
Marknadspris	7,00	8,00	9,00	10,00
300 USD/ton	6,4	6,6	6,7	6,9
400 USD/ton	6,4	6,6	6,8	7,0
600 USD/ton	6,6	6,8	7,0	7,2
800 USD/ton	6,6	6,8	7,1	7,3
1 000 USD/ton	6,6	6,9	7,1	7,3

1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle per 31 juli 2017.

LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR

I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i

december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016 och resultatfördes som en engångspost under andra kvartalet räkenskapsåret 2015/2016. EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde igen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006. Bötesbeloppet på 70,2 MSEK är detsamma som i beslutet från 2010. Böterna belastade SAS resultat för andra kvartalet räkenskapsåret 2016/2017 som en engångspost. SAS har överklagat EU-kommissionens beslut. Överklagandet kan ta flera år.

Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EUkommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat England, Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts.

En grupp tidigare kabinanställda i Braathens har genom fackföreningen Parat inlett rättsprocess mot SAS vid domstol i Norge med yrkande om korrigering av arbetstidsfaktor (deltidsprocent) i beräkningen av pensionsrättigheter i företagspensionsordningen enligt norsk lag om företagspension. Stämningsansökan innehåller inga specificerade ersättningskrav. SAS bestrider talan. SAS har vunnit i första instans, men domen har överklagats av motparten och beräknas tas upp av nästa instans under 2017. Den finansiella exponeringen är svår att kvantifiera, men SAS anser risken för negativ utgång som begränsad och inga reserveringar har gjorts.

Ett större antal före detta kabinanställda i SAS i Danmark driver en grupptalan mot SAS vid dansk domstol med krav om ytterligare inbetalningar från SAS till Fonden for Pensionsforbedring for Cabin Crew (CAU-fonden) under åberopande att CAU-fonden är en förmånsbestämd tillskottsordning. Frågan har under hösten 2016 prövats av Köpenhamns Byret som i en dom i december 2016 har avslagit de kabinanställdas krav om ytterligare inbetalningar från SAS till CAUfonden. De kabinanställda överklagade domen i januari 2017.

SAS har den 20 februari 2017 tillsammans med den internationella flygbolagssammanslutningen IATA klagat till Trafik-, Bygge- och Boligstyrelsen i Danmark över för höga avgiftsnivåer på Köpenhamns flygplats och krävt att avgifterna ska sättas ned. SAS och IATAs position understöjds av den danska regeringens luftfartsstrategi som presenterades sommaren 2017. Skriftväxling har förevarit mellan parterna under våren och sommaren 2017 och ärendet förväntas avgöras i mars 2018.

ÖVRIGA TVISTER

Utöver ovanstående driver fackföreningarna i SAS cirka 20 ytterligare tvister mot SAS i Danmark, Norge och Sverige avseende mindre belopp, huvudsakligen kring tolkningen av den arbetsrättsliga lagstiftningen och kollektivavtalen. SAS bestrider i samtliga fall fackföreningarnas yrkanden.

UTSIKTER

UTSIKTER 2016/2017

Osäkerheten i omvärlden är fortsatt stor med volatila valutakurser och flygbränslepriser och nationella flygskatter som övervägs. En stark konjunktur och måttlig kapacitetstillväxt i Skandinavien har under våren och sommaren bidragit till en positiv resultatutveckling och en underliggande positiv utveckling av enhetsintäkten under det tredje kvartalet.

Inför hösten och vintern 2017 förväntas återigen marknadskapaciteten öka i snabbare takt. SAS går samtidigt in i en period där vi kommer att se lägre kabinfaktorer än föregående år. Det beror delvis på att vi fasar in Airbus A320neo-flygplan med upp till 180 säten som ersätter flygplan med cirka 120 säten. Inledningsvis förväntar vi inte fylla alla dessa nya säten. Däremot kommer tillgången till fler säten att bidra positivt när efterfrågan åter ökar till nästa sommar.

För att möta den ökande marknadskapaciteten och utvecklingen i marknaden med den långsiktiga yieldpressen arbetar SAS på att stärka konkukrrenskraften genom att ytterligare effektivisera och öka flexibiliteten i produktionsplattformen.

Sammanfattningsvis uppjusterar SAS utsikterna för 2016/2017 enligt följande:

SAS förväntar att resultatet före skatt och engångsposter under räkenskapsåret 2016/2017 kommer att bli högre än föregående räkenskapsår. Utsikterna baseras på att inget oförutsett i övrigt inträffar.

I delårsrapporten november 2016 - april 2017 skrev SAS: Trots osäkerheten i marknaden och en svag inledning på räkenskapsåret förväntar SAS kunna leverera ett positivt resultat före skatt och engångsposter under räkenskapsåret 2016/2017. Utsikterna baseras på att inget oförutsett i övrigt inträffar.

KAPACITETSUTSIKTER INFÖR 2017/2018

SAS planerar indikativt att öka kapaciteten, ASK, under 2017/2018 med cirka 1-3%, främst till följd av ökad kapacitet på längre, europeiska linjer samt att Airbus A320neo har fler säten än de flygplan som kommer att ersättas. Ökningen av antalet erbjudna säten förväntas bli 0-2%.

UTSIKTERNA BYGGER PÅ FÖLJANDE FÖRUTSÄTTNINGAR PER 31 JULI 2017

• SAS reguljära kapacitetsökning (ASK) under 2016/2017 kommer att bli lägre än föregående år och uppgå till cirka 8%. Störst blir tillväxten på de interkontinentala linjerna och på de fritidsorienterade linjerna i Europa. Antalet flygningar förväntas öka med cirka 1%.
• En lägre PASK under 2016/2017 än 2015/2016 till följd av längre genomsnittlig flygdistanslängd och fortsatt underliggande yieldpress.
• En lägre enhetskostnad genom högt fokus på effektiviseringsåtgärder som under 2016/2017 förväntas ge effekter på cirka 0,7 miljarder SEK.
• Nettoinvesteringarna förväntas bli nära noll under 2016/2017. Nedjusteringen jämfört med tidigare guidning, beror främst på försäljningen av två slots-par på London Heathrow. Utöver investeringarna kommer ett större motorunderhållsprogram att genomföras under 2016/2017 och 2017/2018 där kostnaderna huvudsakligen redan reserverats.
• Ingen pilotkonflikt med avsevärd negativ ekonomisk effekt.

RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT

MSEK	Not	Kv 3	Kv 3	Kv 1–3	Kv 1–3	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
		Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Aug–jul 2016–2017	Aug–jul 2015–2016
Intäkter	2	12 210	11 133	31 010	28 324	42 145	39 227
Personalkostnader1		-2 293	-2 275	-7 016	-6 920	-9 201	-9 239
Övriga rörelsekostnader2	3	-6 778	-6 684	-20 071	-17 282	-27 341	-23 534
Leasingkostnader flygplan		-808	-737	-2 342	-2 143	-3 039	-2 814
Avskrivningar och nedskrivningar3		-343	-337	-1 058	-990	-1 435	-1 426
Resultatandelar i intresseföretag		-4	25	-12	11	16	35
Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresseföretag samt rörelser		0	0	-21	4	-32	-7
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och slots-par		110	33	917	208	974	252
Rörelseresultat		2 094	1 158	1 407	1 212	2 087	2 494
Resultat från andra värdepappersinnehav		0	0	1	1	1	-302
Finansiella intäkter		29	20	113	74	130	105
Finansiella kostnader		-150	-142	-453	-433	-573	-576
Resultat före skatt		1 973	1 036	1 068	854	1 645	1 721
Skatt		-438	-231	-409	-124	-395	-474
Periodens resultat		1 535	805	659	730	1 250	1 247
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		-18	70	-145	45	22	-59
Kassaflödessäkringar – säkringsreserv, netto efter skatt		-102	226	-301	-293	99	-349
Poster som ej kommer att återföras till resultaträkningen:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsordningar, netto efter skatt		-4	-626	827	-1 341	541	-1 650
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-124	-330	381	- 1 589	662	-2 058
Summa totalresultat		1 411	475	1 040	-859	1 912	-811
Periodens resultat hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderföretaget		1 535	805	659	730	1 250	1 247
Innehav utan bestämmande inflytande		0	0	0	0	0	0
Resultat per stamaktie (SEK)4		4,39	2,17	1,20	1,42	2,73	2,72
Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK)4		3,69	1,84	1,09	1,27	2,39	2,38

1) Inkluderar omstruktureringskostnader och övriga engångsposter om 0 (0) MSEK under perioden maj till juli, 23 (3) MSEK under perioden november till juli och 54 (121) MSEK under perioden augusti till juli.

2) Inkluderar omstruktureringskostnader och övriga engångsposter om 0 (0) MSEK under perioden maj till juli, 702 (-647) MSEK under perioden november till juli och 1 026 (-564) MSEK under perioden augusti till juli.

3) Inkluderar övriga engångsposter om 0 (0) MSEK under perioden maj till juli, 0 (0) MSEK under perioden november till juli och 55 (0) MSEK under perioden augusti till juli. 4) Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare i moderföretaget efter avdrag för utdelning på preferensaktier i relation till 330 082 551 (330 082 551) utestående stamaktier under perioden maj till juli, 330 082 551 (329 841 984) utestående stamaktier under perioden november till juli och 330 082 551

(329 631 488) utestående stamaktier under perioden augusti till juli.

SAS har inte några options- eller aktieprogram. Konvertibla obligationslån medför utspädningseffekt i de fall en konvertering till stamaktier skulle medföra ett försämrat resultat per aktie. Per balansdagen fanns ett konvertibelt obligationslån om 1 574 MSEK omfattande 65 536 095 aktier.

RESULTAT FÖRE SKATT OCH ENGÅNGSPOSTER

MSEK	Kv 3	Kv 3	Kv 1–3	Kv 1–3	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Aug–jul 2016–2017	Aug–jul 2015–2016
Resultat före skatt	1 973	1 036	1 068	854	1 645	1 721
Nedskrivningar	0	0	0	0	11	314
Omstruktureringskostnader	0	0	23	11	54	176
Realisationsresultat1	-110	-33	-896	-212	-953	-256
Övriga engångsposter2	0	0	702	-655	1 081	-619
Resultat före skatt och engångsposter	1 863	1 003	897	-2	1 838	1 336

1) Inkluderar överlåtelse av två slots-par på London Heathrow om 672 MSEK under andra kvartalet 2016/2017.

2) Inkluderar negativ resultateffekt om 672 MSEK under andra kvartalet 2016/2017 respektive positiv resultateffekt om 655 MSEK under andra kvartalet 2015/2016 avseende bot (70,2 MEUR) för överträdelser av konkurrensregler inom flygfraktsområdet.

BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 jul 2017	31 okt 2016	31 jul 2016	31 jul 2015
Immateriella tillgångar	1 804	1 923	1 880	1 867
Materiella anläggningstillgångar	10 453	11 195	10 160	9 482
Finansiella anläggningstillgångar	7 416	6 201	6 130	7 905
Summa anläggningstillgångar	19 673	19 319	18 170	19 254
Övriga omsättningstillgångar	327	312	304	360
Kortfristiga fordringar	2 942	3 753	3 126	3 380
Likvida medel1	8 620	8 370	8 449	7 453
Summa omsättningstillgångar	11 889	12 435	11 879	11 193
Summa tillgångar	31 562	31 754	30 049	30 447
Eget kapital2	6 716	6 026	5 154	6 291
Långfristiga skulder	9 441	9 822	9 388	10 495
Kortfristiga skulder	15 405	15 906	15 507	13 661
Summa eget kapital och skulder	31 562	31 754	30 049	30 447
Eget kapital per stamaktie (SEK)3	9,21	7,12	4,48	7,95
Räntebärande tillgångar	15 075	13 661	13 659	14 475
Räntebärande skulder	8 823	9 880	9 921	9 763
Rörelsekapital	-12 146	-11 274	-10 985	-10 444

1) Per 31 juli 2017, inklusive fordran övriga finansiella institut 948 (1 436) MSEK.

2) Inklusive innehav utan bestämmande inflytande. 3) Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare exklusive totalt preferenskapital i relation till 330 082 551 (330 082 551) utestående stamaktier.

SAS koncernen har inte genomfört något återköpsprogram.

SPECIFIKATION AV FINANSIELL NETTOSKULD 31 JULI 2017

	Enligt balans räkningen	Varav finansiell nettoskuld
Finansiella anläggningstillgångar	7 416	2 027
Kortfristiga fordringar	2 942	401
Likvida medel	8 620	8 620
Långfristiga skulder	9 441	5 368
Kortfristiga skulder	15 405	3 455
Finansiell nettoskuld		-2 225

Uppgifter om finansiell nettoskuld i jämförelseperioderna finns under avsnittet Finansiella nyckeltal. För specifikation av respektive periods finansiella nettoskuld hänvisas till www.sasgroup.net där varje delårsrapport finns publicerad.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I SAMMANDRAG

MSEK	Aktie kapital1	Övrigt tillskjutet kapital2	Säkrings reserver	Omräk- nings reserv	Balan serade vinst­ medel3	Totalt eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 1 november 2015	6 754	327	1 218	-286	-1 674	6 339	0	6 339
Konvertering av konvertibelt lån	22				2	24		24
Utdelning preferensaktier					-350	-350		-350
Totalresultat november–juli			-293	45	-611	-859		-859
Utgående balans 31 juli 2016	6 776	327	925	-241	-2 633	5 154	0	5 154
Totalresultat augusti–oktober			400	167	305	872		872
Utgående balans 31 oktober 2016	6 776	327	1 325	-74	-2 328	6 026	0	6 026
Utdelning preferensaktier					-350	-350		-350
Totalresultat november–juli			-301	-145	1 486	1 040		1 040
Utgående balans 31 julil 2017	6 776	327	1 024	-219	-1 192	6 716	0	6 716

1) Antal aktier i SAS AB: 330 082 551 stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 7 000 000 preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK.

2) Beloppet består av överkursfonder samt eget kapitalandel av konvertibelt lån.

3) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2015/2016.

KASSAFLÖDESANALYS

KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	Kv 3	Kv 3	Kv 1–3	Kv 1–3	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Aug–jul 2016–2017	Aug–jul 2015–2016
Resultat före skatt	1 973	1 036	1 068	854	1 645	1 721
Avskrivningar och nedskrivningar	343	337	1 058	990	1 435	1 426
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier	-110	-33	-896	-212	-953	-256
Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m.	-692	16	61	30	308	404
Betald skatt	-22	0	-22	0	-22	-1
Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital	1 492	1 356	1 269	1 662	2 413	3 294
Förändring av rörelsekapital	-1 519	-926	291	714	434	515
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-27	430	1 560	2 376	2 847	3 809
Investeringar inklusive förskott till flygplansleverantörer	-2 128	-1 094	-5 560	-4 189	-7 331	-6 498
Förvärv av dotterföretag	0	0	0	0	0	0
Avyttring av dotterföretag och rörelser	0	0	-24	-2	-24	-2
Försäljning av anläggningstillgångar m.m.	2 607	153	5 907	2 823	6 431	4 872
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	452	-511	1 883	1 008	1 923	2 181
Utdelning på preferensaktier	-88	-88	-263	-263	-350	-350
Extern finansiering, netto	-821	-75	-1 368	-495	-1 403	-832
Periodens kassaflöde	-457	-674	252	250	170	999
Omräkningsdifferens i likvida medel	0	2	-2	1	1	-3
Förändring av likvida medel enligt balansräkningen	-457	-672	250	251	171	996
Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie (SEK)	-0,08	1,30	4,73	7,20	8,63	11,56

FINANSIELLA NYCKELTAL

	31 jul 2017	31 okt 2016	31 jul 2016	31 jul 2015
Avkastning på eget kapital efter skatt, 12 månader rullande	22%	24%	22%	3%
Avkastning på investerat kapital, 12 månader rullande	13%	12%	14%	7%
Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR	3,3x	3,2x	2,8x	4,1x
Finansiell beredskap	37%	41%	39%	35%
Soliditet	21%	19%	17%	21%
Justerad soliditet	13%	12%	10%	13%
Finansiell nettoskuld, MSEK	-2 225	-1 166	-810	-183
Skuldsättningsgrad	-0,33	-0,19	-0,16	-0,03
Justerad skuldsättningsgrad	2,75	3,08	3,61	2,70
Räntetäckningsgrad	3,9	3,6	4,0	1,2

Avkastningsmåtten ovan beräknas med intjäningsperiodens genomsnittliga balansräkningsposter. Justerad soliditet och justerad skuldsättningsgrad beräknas med kapitaliserade leasingkostnader, netto, varmed operationella leasingåtaganden för flygplan beaktas, se avsnitt Definitioner och begrepp. Nedanstående genomsnittliga balansräkningsposter och kapitaliserade leasingkostnader, netto, har använts i nyckeltalen ovan.

	31 jul 2017	31 okt 2016	31 jul 2016	31 jul 2015
Leasingkostnader och -intäkter flygplan, 12 månader	-2 960	-2 822	-2 777	-2 451
Kapitaliserade leasingkostnader, netto, 12 månader (*7)	20 720	19 754	19 439	17 157
Kapitaliserade leasingkostnader, netto, 12 månader (*7), genomsnitt	20 035	18 791	18 294	15 161
Eget kapital, genomsnitt	5 791	5 434	5 551	5 208
Finansiell nettoskuld, genomsnitt	-1 377	-439	-259	919

MODERFÖRETAGET SAS AB

Antal stam- och preferensaktieägare i SAS AB uppgick till 60 165 per 31 juli 2017. Medelantal anställda uppgick till 4 (4). I andra kvartalet 2016/2017 skrevs aktier i dotterföretag ned med 125 MSEK. Under första kvartalet 2015/2016 belastades resultatet med 63 MSEK avseende ett garantiåtagande. Värderingen av SAS AB:s aktieinnehav bygger på antagandet att de strukturella åtgärderna som beskrivs i rapporten genomförs.

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	Kv 1–3	Kv 1–3
	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016
Intäkter	3	6
Personalkostnader	-26	-21
Övriga rörelsekostnader	-54	-104
Rörelseresultat	-77	-119
Resultat från andelar koncernföretag	-122	0
Resultat från andra värdepappersinnehav	1	1
Finansiella poster, netto	-27	-28
Resultat före skatt	-225	-146
Skatt	23	28
Periodens resultat	-202	-118
Periodens resultat hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderföretaget	-202	-118

Periodens resultat motsvarar även summa totalresultat.

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 jul 2017	31 okt 2016	31 jul 2016
Finansiella anläggningstillgångar	14 661	14 790	14 789
Övriga omsättningstillgångar	465	769	874
Likvida medel	2	0	0
Summa tillgångar	15 128	15 559	15 663
Eget kapital	11 765	12 317	12 335
Långfristiga skulder	1 532	3 010	3 002
Kortfristiga skulder	1 831	232	326
Summa eget kapital och skulder	15 128	15 559	15 663

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

MSEK	Aktie­ kapital1	Bundna reserver	Fritt eget kapital2	Summa eget kapital
Ingående balans 1 november 2016	6 776	306	5 235	12 317
Utdelning preferensaktier			-350	-350
Periodens resultat			-202	-202
Eget kapital 31 juli 2017	6 776	306	4 683	11 765

1) Antal aktier: 330 082 551 stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 7 000 000 preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK.

2) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2015/2016.

NOTER

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FINANSIELLA RAPPORTER

Delårsrapporten för SAS koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och Årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderföretaget har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2.

Ett antal ändringar av standarder, nya tolkningar samt nya standarder har trätt ikraft för räkenskapsår som börjar den 1 november 2016, vilka inte har bedömts ha påverkat utformningen av denna finansiella rapport. Detta innebär att SAS koncernen fortsatt tillämpar samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen för år 2015/2016.

NOT 2 INTÄKTER

	Kv 3	Kv 3	Kv 1–3	Kv 1–3	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Maj–jul 2016–2017	Maj–jul 2015–2016	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Aug–jul 2016–2017	Aug–jul 2015–2016
Passagerarintäkter	9 375	8 616	23 782	21 841	32 312	30 241
Charter	789	727	1 283	1 140	1 934	1 761
Frakt och post	353	288	1 099	926	1 426	1 244
Övriga trafikintäkter	671	585	1 775	1 659	2 409	2 168
Övriga rörelseintäkter	1 022	917	3 071	2 758	4 064	3 813
Summa	12 210	11 133	31 010	28 324	42 145	39 227

NOT 3 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

					Rullande	Rullande
	Kv 3	Kv 3	Kv 1-3	Kv 1-3	12 mån	12 mån
	Maj–jul 2016–2017	Maj–jul 2015–2016	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Aug–jul 2016–2017	Aug–jul 2015–2016
Försäljnings- och distributionskostnader	-608	-591	-1 762	-1 744	-2 390	-2 449
Flygbränsle	-1 824	-1 765	-5 062	-4 490	-7 021	-6 254
Luftfartsavgifter	-1 148	-1 090	-3 159	-2 978	-4 287	-4 096
Cateringkostnader	-308	-274	-796	-669	-1 075	-897
Hanteringskostnader	-681	-647	-2 041	-1 795	-2 723	-2 351
Tekniskt flygplansunderhåll	-760	-799	-2 446	-2 422	-3 316	-3 318
Data- och telekommunikationskostnader	-418	-344	-1 167	-1 005	-1 544	-1 342
Wet lease-kostnader	-333	-224	-805	-524	-1 018	-677
Övrigt	-698	-950	-2 833	-1 655	-3 967	-2 150
Summa	-6 778	-6 684	-20 071	-17 282	-27 341	-23 534

NOT 4 KVARTALSVISA UPPGIFTER

RESULTATRÄKNING

MSEK		2014–2015				2015–2016				2016–2017
	Kv 3	Kv 4	Helår	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår	Kv 1	Kv 2	Kv 3
	Maj–jul	Aug–okt	Nov–okt	Nov–jan	Feb–apr	Maj–jul	Aug–okt	Nov–okt	Nov–jan	Feb–apr	Maj–jul
Intäkter	10 973	10 903	39 650	8 275	8 916	11 133	11 135	39 459	8 957	9 843	12 210
Personalkostnader	-2 386	-2 319	-9 622	-2 334	-2 311	-2 275	-2 185	-9 105	-2 421	-2 302	-2 293
Övriga rörelsekostnader	-6 503	-6 252	-24 558	-5 169	-5 429	-6 684	-7 270	-24 552	-6 105	-7 188	-6 778
Leasingkostnader flygplan	-659	-671	-2 593	-700	-706	-737	-697	-2 840	-733	-801	-808
Avskrivningar och nedskrivningar	-343	-436	-1 466	-341	-312	-337	-377	-1 367	-327	-388	-343
Resultatandelar i intresseföretag	25	24	37	-12	-2	25	28	39	-11	3	-4
Resultat vid försäljning av aktier i dotter och intresseföretag samt rörelser	0	-11	0	0	4	0	-11	-7	-21	0	0
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och slots-par	35	44	777	95	80	33	57	265	84	723	110
Rörelseresultat	1 142	1 282	2 225	-186	240	1 158	680	1 892	-577	-110	2 094
Resultat från andra värdepappersinnehav	0	-303	-300	1	0	0	0	1	0	1	0
Finansiella intäkter	30	31	124	22	32	20	17	91	41	43	29
Finansiella kostnader	-141	-143	-632	-146	-145	-142	-120	-553	-161	-142	-150
Resultat före skatt	1 031	867	1 417	-309	127	1 036	577	1 431	-697	-208	1 973
Skatt	-231	-350	-461	63	44	-231	14	-110	141	-112	-438
Periodens resultat	800	517	956	-246	171	805	591	1 321	-556	-320	1 535
Hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderföretaget	799	517	956	-246	171	805	591	1 321	-556	-320	1 535
Innehav utan bestämmande inflytande	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0

RESULTATBASERADE NYCKELTAL OCH MEDELANTAL ANSTÄLLDA

MSEK	Kv 1	Kv 1	Kv 2	Kv 2	Kv 3	Kv 3	Kv 4	Kv 4	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2016–2017	Nov–jan 2015–2016	Feb–apr 2017	Feb–apr 2016	Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Aug–okt 2016	Aug–okt 2015	Aug–jul 2016–2017	Aug–jul 2015–2016
Intäkter	8 957	8 275	9 843	8 916	12 210	11 133	11 135	10 903	42 145	39 227
EBITDAR	431	772	353	1 176	3 139	2 174	1 680	2 332	5 603	6 454
EBITDAR-marginal	4,8%	9,3%	3,6%	13,2%	25,7%	19,5%	15,1%	21,4%	13,3%	16,5%
EBIT	-577	-186	-110	240	2 094	1 158	680	1 282	2 087	2 494
EBIT-marginal	-6,4%	-2,2%	-1,1%	2,7%	17,1%	10,4%	6,1%	11,8%	5,0%	6,4%
Resultat före skatt och engångsposter	-707	-404	-259	-601	1 863	1 003	941	1 338	1 838	1 336
Resultat före skatt	-697	-309	-208	127	1 973	1 036	577	867	1 645	1 721
Periodens resultat	-556	-246	-320	171	1 535	805	591	517	1 250	1 247
Resultat per stamaktie (SEK)	-1,95	-1,01	-1,23	0,25	4,39	2,17	1,53	1,31	2,73	2,72
Kassaflöde före finansierings verksamheten	-368	-728	1 799	2 247	452	-511	40	1 173	1 923	2 181
Medelantal anställda (FTE)	10 538	10 932	10 155	10 339	10 404	10 815	10 753	11 167	10 462	10 813

NOT 5 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

VERKLIGT VÄRDE OCH BOKFÖRT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

	31 jul 2017		31 okt 2016
MSEK	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde	318	318	651	651
Finansiella tillgångar innehav för handel	6 172	6 172	5 801	5 801
Övriga tillgångar	4 558	4 558	4 594	4 594
Summa	11 048	11 048	11 046	11 046
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde	382	382	222	222
Finansiella skulder innehav för handel	70	70	34	34
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	8 371	7 914	9 624	8 975
Summa	8 823	8 366	9 880	9 231

Verkligt värde fastställs vanligtvis genom användande av officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation.

Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde enligt nedan:

Nivå 1: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Denna grupp inkluderar i huvudsak statsskuldväxlar och standardiserade derivat där det noterade priset används vid värderingen. Kassa och tillgodohavanden hos bank kategoriseras till nivå 1.

Nivå 2: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baserats på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d.v.s. som prisnoteringar) eller indirekt (d.v.s. härledda från prisnoteringar).

Nivå 3: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.

VERKLIGT VÄRDEHIERARKI

		31 jul 2017		31 okt 2016
MSEK	Nivå 1	Nivå 2	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde	-	318	318	-	651	651
Finansiella tillgångar innehav för handel	3 322	2 850	6 172	2 752	3 049	5 801
Summa	3 322	3 168	6 490	2 752	3 700	6 452
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde	-	382	382	-	222	222
Finansiella skulder innehav för handel	-	70	70	-	34	34
Summa	0	452	452	0	256	256

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att delårsrapporten ger en rättvisande översikt av moderföretaget och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 5 september 2017

Fritz H. Schur Styrelsens ordförande

Jacob Wallenberg Förste vice ordförande

Dag Mejdell Andre vice ordförande Monica Caneman Styrelseledamot

Lars-Johan Jarnheimer Styrelseledamot

Berit Svendsen Styrelseledamot Sanna Suvanto-Harsaae Styrelseledamot

Carsten Dilling Styrelseledamot

Jens Lippestad Styrelseledamot Cecilia van der Meulen Styrelseledamot

Janne Wegeberg Styrelseledamot

Rickard Gustafson Verkställande direktör och koncernchef

TRAFIKTALSINFORMATION

SAS REGULJÄRA PASSAGERARTRAFIK, YIELD, PASK OCH ENHETSKOSTNAD

	Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Förändr. mot f.g. år	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	7 773	7 549	+3,0%	21 004	19 946	+5,3%
RPK, passagerarkilometer (milj)	10 600	9 913	+6,9%	26 622	23 767	+12,0%
ASK, säteskilometer (milj)	13 149	12 206	+7,7%	35 553	32 656	+8,9%
Kabinfaktor	80,6%	81,2%	-0,6 p.e.	74,9%	72,8%	+2,1 p.e.
Valutajusterad passageraryield	0,88	0,89	-0,5%	0,89	0,95	-5,9%
Enhetsintäkt, PASK (valutajusterad)	0,71	0,72	-1,3%	0,67	0,69	-3,2%

SAS TOTALA TRAFIK (REGULJÄR- OCH CHARTERTRAFIK)

	Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Förändr. mot f.g. år	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	8 361	8 090	+3,4%	21 890	20 754	+5,5%
RPK, passagerarkilometer (milj)	12 113	11 315	+7,1%	29 078	25 989	+11,9%
ASK, säteskilometer (milj)	14 733	13 707	+7,5%	38 147	35 041	+8,9%
Kabinfaktor	82,2%	82,5%	-0,3 p.e.	76,2%	74,2%	+2,1 p.e.
RASK (valutajusterad)	0,76	0,76	-0,4%	0,73	0,75	-2,8%
Enhetskostnad (CASK), (valutajusterad)	0,63	0,67	-6,4%	0,71	0,75	-5,5%
Enhetskostnad (CASK) exklusive flygbränsle (valutajusterad)	0,51	0,54	-5,9%	0,57	0,61	-6,2%

SAS REGULJÄRA TRAFIKUTVECKLING PER LINJEOMRÅDE

		Maj–jul 2017 vs. Maj–jul 2016		Nov–jul 2016–2017 vs. Nov–jul 2015–2016
	Trafik (RPK)	Kapacitet (ASK)	Trafik (RPK)	Kapacitet (ASK)
Interkontinentalt	+6,5%	+8,5%	+16,7%	+14,6%
Europa/Intraskand	+7,9%	+7,9%	+11,0%	+6,6%
Inrikes	+4,8%	+5,2%	+4,7%	+3,6%

SAS REGULJÄRA DESTINATIONER OCH FREKVENSER

	Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Förändr. mot f.g. år	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Förändr. mot f.g. år
Antal destinationer	112	113	-0,9%	119	117	+1,7%
Antal flygningar per dag	816	808	+1,1%	802	790	+1,5%
Antal flygningar per destination/dag	7,3	7,1	+2,0%	6,7	6,8	-0,2%

PRODUKTIVITET OCH MILJÖEFFEKTIVITET

12 månader rullande	Juli 2017	Juli 2016	Förändr. mot f.g. år	Okt 2016	Okt 2015	Förändr. mot f.g. år
Flygplan, Blocktimmar/dag	9,6	9,2	+4,4%	9,3	8,8	+5,9%
Kabin, Blocktimmar/år	765	771	-0,7%	759	762	-0,4%
Piloter, Blocktimmar/år	682	691	-1,3%	681	688	-1,0%
Miljöeffektivitet	Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Förändr. mot f.g. år	Nov–jul 2016–2017	Nov–jul 2015–2016	Förändr. mot f.g. år
Koldioxid CO2 per passagerarkilometer, gram	89,1	90,5	-1,5%	97,0	100,9	-3,9%

FLYGPLANSFLOTTA

SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 JULI 2017

Flygplan i trafik under SAS (SK) egen trafiklicens	Ålder	Ägda	Leasade	Totalt	Order köp	Order lease
Airbus A330/A340/A350	12,1	10	6	16	8
Airbus A319/A320/A321	8,8	8	26	34	20
Boeing 737 NG	14,0	25	51	76
Totalt	12,5	43	83	126	28	0
Flygplan i trafik under annan trafiklicens än SAS (SK)	Ålder	Ägda	Wet leasade	Totalt		Order wet lease
Bombardier CRJ900	3,7	3	20	23		8
Boeing 737	11,9		1	1
ATR-72	2,7		10	10
Totalt	3,7	3	31	34		8
SAS totala flygplansflotta i trafik Totalt	Ålder 10,5	Ägda 46	Leasade 114	Totalt 160	Order köp 28	Order wet lease 8
Flygplan för utfasning	Ålder	Ägda	Leasade	Totalt	Uthyrda	Parkerade
Bombardier Q400	9,6		1	1	1
Totalt	9,6	0	1	1	1	0
Flygplan på fast order 2017–2021 per 31 juli 2017		2016/2017	2017/2018	2018/2019	2019/2020	2020/2021
Airbus A320neo		3	10	7
Airbus A350					3	5

SAS DESTINATIONER

Befintliga linjer Nya linjer 2017-2018

DEFINITIONER OCH BEGREPP

SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning.

Med nyckeltalen ges intressenter stöd till bedömning av SAS intjäning och prestation i övrigt. I de alternativa nyckeltal som beräknas med beaktande av kapitaliserade leasingkostnader (*7) ökas SAS skuldsättning som om operationellt leasade flygplan istället skulle varit ägda eller finansiellt leasade. Kapitaliserade leasingkostnader (*7) är en vedertagen metod i flygbranschen att uppskatta ej balansförda åtaganden avseende operationell flygplansleasing.

Syftet med de alternativa nyckeltalen är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning.

ASK, Offererade säteskilometer – Antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs.

Avkastning på eget kapital – Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på investerat kapital (ROIC) – Rörelseresultat plus schablonmässig räntedel motsvarande 33% av operationella leasingkostnader, netto i relation till summa genomsnittligt eget kapital, finansiell nettoskuld och netto kapitaliserade leasingkostnader (*7).

EBIT – Rörelseresultat.

EBIT-marginal – EBIT dividerat med intäkterna.

EBITDA – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag och avskrivningar.

EBITDA-marginal – EBITDA dividerat med intäkterna.

EBITDAR – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag, avskrivningar och leasingkostnader flygplan.

EBITDAR-marginal – EBITDAR dividerat med intäkterna.

Enhetskostnad, CASK – Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och engångsposter, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär och charter).

Finansiell beredskap – Likvida medel, exklusive fordran övriga finansiella institut, samt outnyttjade kreditfaciliteter i relation till fasta kostnader. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personal- och övriga rörelsekostnader, exklusive kostnader för flygbränsle och luftfartsavgifter, samt leasingkostnader flygplan.

Finansiell nettoskuld – Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar, exklusive pensionsmedel netto.

FTE, medeltal anställda – Full Time Equivalent, heltidstjänster.

Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR – Summa finansiell nettoskuld, genomsnitt och kapitaliserade leasingkostnader, netto, 12 månader, genomsnitt i relation till EBITDAR.

Justerad skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (*7) i relation till eget kapital.

Justerad soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (*7).

Kabinfaktor – RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga platser.

Kapitalandelsmetoden – Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade överrespektive undervärden.

Kapitaliserade leasingkostnader (*7) – Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju.

PASK, Enhetsintäkt – Passagerarintäkter/ASK (reguljär).

RASK – Totala trafikintäkter/total ASK (reguljär+charter) Resultat per stamaktie (EPS) – Periodens resultat hänförligt till moderföretagets ägare med avdrag för utdelning på preferensaktier i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

RPK, Betalda passagerarkilometer – Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som dessa flygs.

Räntetäckningsgrad – Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader.

Rörelsekapital – Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder.

Sale and leaseback – Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka.

Skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital. Soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning.

Sysselsatt kapital – Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade.

Yield – Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär).

En utförligare lista på definitioner och begrepp finns tillgänglig på www.sasgroup.net under Investor Relations/Financial data/Financial definitions.

SAS är Skandinaviens ledande flygbolag med ett attraktivt erbjudande till frekventa resenärer. SAS erbjöd 813 dagliga flygningar under 2015/2016 och över 29 miljoner passagerare reste med SAS mellan 118 destinationer i Europa, USA och Asien. Genom medlemskapet i Star Alliance™ ger SAS kunderna tillgång till ett nätverk med stor räckvidd och smidiga förbindelser.

Utöver flygverksamhet ingår även marktjänsthantering (genom

SAS Ground Handling), tekniskt underhåll (SAS Technical) och frakttjänster (SAS Cargo) i SAS.

SAS AB är moderbolaget i SAS och är noterat på börserna i Stockholm (primärnotering), Köpenhamn och Oslo. Huvuddelen av verksamheten och tillgångarna ligger i SAS Konsortiet med undantag för SAS Cargo och SAS Ground Handling-bolagen som är direktägda av SAS AB.

VIKTIGA HÄNDELSER

FÖRSTA KVARTALET 2016/2017

• SAS sålde dotterföretaget Cimber till CityJet samt tecknade avtal om försäljning av elva CRJ900 som en del av SAS strategi att låta mindre trafikströmmar och regionaltrafik hanteras via samarbetspartners.
• SAS undertecknade avtal gällande finansieringen av 18 Airbus A320neo genom sale and leaseback.
• SAS avtalade om refinansiering av två Boeing 737 och fyra Airbus A319 fram till 2018 genom en kreditfacilitet om 75 MUSD.

ANDRA KVARTALET 2016/2017

• SAS beslutade att komplettera sin produktion i Skandinavien med baser i London och Spanien samt att etablera ett nytt luftfartstillstånd (AOC) på Irland.
• Årsstämman beslutade att lämna utdelning till preferensaktieägarna fram till nästa årsstämma med sammanlagt högst 50 SEK per preferensaktie. För stamaktierna beslutade årsstämman att inte lämna någon utdelning för räkenskapsåret 2015/2016. På årsstämman omvaldes också styrelsen.
• EU-kommissionen reviderade sitt tidigare beslut och bötfällde återigen tio flygbolag för påstådda överträdelser av konkurrensreglerna under åren 1999-2006. SAS dömdes att betala ett bötesbelopp om 70,2 MEUR, samma belopp som EU-kommissionen återbetalade under 2016.
• SAS överlät två landnings-och starttillstånd (slots-par) vid London Heathrow vilket gav en positiv resultateffekt på 75 MUSD.
• SAS slutförde finansieringen av sju Boeing 737 till ett värde av 101 MUSD. Transaktionen hade ingen resultateffekt.

TREDJE KVARTALET 2016/2017

• SAS beslutade att dubblera ambitionen för effektiviseringsåtgärderna till 3 miljarder SEK med effekt under 2017-2020, samt öka fokuset på nya intäktsströmmar.
• En ny intern organisation etablerades den 1 juli 2017 och Annelie Nässén tillträdde som ny sälj- och marknadsdirektör i SAS ledningsgrupp.

HÄNDELSER EFTER 31 JULI 2017

• SAS har mottagit varsel om konflikt från den 11 september 2017 av pilotföreningarna i Norge samt från den 16 september 2017 av pilotföreningen i Danmark.

FINANSIELL KALENDER

Delårsrapport 4, 2017 (augusti–oktober)	12 december 2017
Årsredovisning 2016/2017	30 januari 2018
Delårsrapport 1, 2018 (november-januari)	27 februari 2018
Årsstämma 2018	5 mars 2018
Delårsrapport 2, 2018 (februari-april)	30 maj 2018
Delårsrapport 3, 2018 (maj-juli)	31 augusti 2018
Delårsrapport 4, 2018 (augusti-oktober)	4 december 2018

Samtliga rapporter finns på engelska och svenska på www.sasgroup.net.

SAS månatliga trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen påföljande månad. En komplett finansiell kalender finns på www.sasgroup.net under Investor Relations.

För ytterligare definitioner hänvisas till årsredovisningen, eller www.sasgroup.net, under Investor Relations/Financial data/ Financial definitions.

PRESS-/INVESTERARAKTIVITETER

Telefonkonferens kl 10.00, 5 september 2017. Investerarpresentation i Oslo kl 12.00, 5 september 2017 Analytikermöte i Oslo kl 13.15, 5 september 2017 Investerarpresentation i Stockholm kl. 08.00, 6 september 2017 Analytikermöte i London kl 08.00, 11 september 2017

Denna information är sådan information som SAS AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen om värdepappersmarknaden. Informationen lämnades, genom nedanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 5 september 2017 kl. 08.00 CEST.

Frågor om rapporten kan ställas till Björn Tibell, Head of Investor Relations, +46 70 997 1437 alternativt till investor.relations@sas.se.