SAS — Earnings Release 2019

Feb 27, 2019

NOVEMBER 2018–JANUARI 2019

• Intäkter: 9 534 (8 978) MSEK
• Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -724 (-385) MSEK
• Resultat före skatt: -576 (-285) MSEK
• Periodens resultat: -469 (-249) MSEK
• Resultat per stamaktie: -1,25 (-0,88) SEK

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER KVARTALET

• Order på tre Airbus 321 Long Range
• Inlösen av återstående preferensaktier

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER 31 JANUARI 2019

• Klimatkompensering infört för alla Eurobonus-medlemmar

"Mot bakgrund av vår tids utmaningar fortsätter SAS sin omställning mot ett hållbart flygresande."

Rickard Gustafson, VD och koncernchef

1) PASK, Valutajusterad 2) CASK, Valutajusterad och exklusive flygbränsle

FINANSIELL SAMMANFATTNING

MSEK, om inget annat anges	Kv1	Kv1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018	Feb–jan 2018–2019	Feb–jan 2017–2018
Intäkter	9 534	8 978	45 274	42 675
EBIT-marginal	-4,8%	-2,0%	5,0%	6,1%
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-724	-385	1 797	2 285
Resultat före skatt	-576	-285	1 759	2 149
Periodens resultat	-469	-249	1 375	1 466
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-682	184	3 693	2 992

	31 jan 2019	31 okt 2018	31 jan 2018	31 jan 2017
Soliditet	14%	21%	27%	20%
Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR	3,0x	2,7x	2,9x	3,4x
Finansiell beredskap	33%	42%	38%	33%
Avkastning på investerat kapital, 12 månader rullande	12%	14%	14%	10%
Resultat per stamaktie (SEK), 12 månader rullande	3,35	3,71	3,25	2,00
Eget kapital per stamaktie, SEK	12,41	16,11	13,98	7,48

Denna information är sådan information som SAS AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades för offentliggörande av Michel Fischier den 27 februari 2019 kl. 08:00 CET.

KONCERNCHEFENS KOMMENTARER

På en konkurrensutsatt marknad med ständigt ökande kapacitet redovisar SAS en ökning av både enhetsintäkt och passageraryield. Dessutom fortsätter vi att vidta viktiga åtgärder för en hållbar framtid för flyget, som spelar en betydande roll i Skandinavien.

Det första kvartalet 2019 redovisade SAS ett resultat före skatt och jämförelsestörande poster om -724 MSEK. Det första kvartalet är säsongsmässigt SAS svagaste kvartal och den högre förlusten ligger i linje med vägledningen i vår bokslutskommuniké för 2017/2018. Det lägre resultatet jämfört med föregående år drevs av högre flygbränslekostnader, en svag svensk krona och en underliggande kostnadsinflation. Men med tanke på den konkurrensutsatta marknaden med en ständigt ökande kapacitet är vi nöjda med att kunna redovisa en ökning av enhetsintäkt och passageraryield. Under kvartalet löste vi in alla utestående preferensaktier, vilket möjliggör framtida utdelning i enlighet med vår policy. SAS effektivitetsprogram bidrog med cirka 200 MSEK till resultatet under kvartalet och för 2018/2019 väntas helårseffekten nå upp till 900 MSEK.

KOPPLA SAMMAN SKANDINAVIEN OCH BEDRIVA EN HÅLLBAR VERKSAMHET

Flyget är en grundläggande del av Skandinaviens infrastruktur som kopplar samman regionen och möjliggör resor till, från och inom våra tre länder. SAS spelar en viktig roll i att utveckla denna infrastruktur och göra det möjligt för skandinaviska företag att nå globala marknader. Detta har bidragit till att skapa en livskraftig skandinavisk handel och industri vilket är grunden till den välfärd som vi har vant oss vid. Dessutom gör flyget att människor från olika platser och kulturer kan träffas och samverka och därmed göra världen till en bättre plats.

Jag vill att skandinaviska företag även i framtiden ska få tillgång till globala marknader och att människor ska ha friheten att utforska och uppleva nya länder, platser och kulturer. Men för att det ska bli verklighet måste vi sträva efter ett mer hållbart flygresande.

På SAS arbetar vi ständigt för att minimera miljöpåverkan från vår flygverksamhet. Vi delar våra kunders önskan om ett mer hållbart resande och vi är fast beslutna att minska vår miljöpåverkan.

Just minskade utsläpp är vår främsta prioritet i hållbarhetsarbetet. Därför har vi satt vi satt upp mål om att minska de totala koldioxidutsläppen med 25% och använda biobränsle i en omfattning som motsvarar allt vårt inrikesflyg till 2030. För att nå våra mål arbetar vi för att minska utsläppen i hela vår värdekedja.

Vår resa mot målet består av större och mindre initiativ och förbättringar. Förnyelsen av vår flotta till moderna flygplan som ger upp till 18% lägre utsläpp är ett större initiativ och en investering för framtiden. Vårt biobränslesamarbete med Preem är också ett viktigt steg för att säkra produktionen av biobaserat flygbränsle för att bli koldioxidneutrala i vårt inrikesflyg. Utöver våra större förbättringsinitiativ arbetar vi också på flera mindre men viktiga förbättringar. Exempelvis byter vi ut inredningen i våra flygplan med lättviktsmaterial och har infört förbeställning av frukost i vår GO-kabin. Dessa små men viktiga steg bidrar till att minska både avfall och vikt. Som en följd drar våra flygplan mindre bränsle och därmed minskad miljöpåverkan.

Till dess att det är tekniskt möjligt att genomföra klimatneutrala flygningar vill vi minska effekten från koldioxidutsläppen. För utsläpp som inte kan undvikas är SAS medlem i EU:s utsläppshandelssystem (ETS), som är en hörnsten i EU:s politik för att bekämpa klimatförändringarna och det primära verktyget för att minska utsläppen av växthusgaser. Vi fortsätter även vårt arbete med klimatkompensering. Sedan förra året klimatkompenserar vi

våra koldioxidutsläpp på alla ungdomsbiljetter samt personalresor. Från början av februari klimatkompenserar vi också alla biljetter som bokas med ett EuroBonus-nummer. Jag vill uppmuntra alla våra kunder att bli EuroBonus-medlemmar för att resa klimatkompenserat – det kostar inget extra!

Vi har noterat att den svenska regeringen har beslutat att inte följa riksdagens tidigare beslut att upphäva flygskatten i juli 2019. Därför kommer skatten att finnas kvar. Både skattens motståndare och förespråkare är överens om att den inte har någon miljöpåverkan, eftersom skatten inte är knuten till utsläpp. Skatten är inte heller öronmärkt till nödvändiga investeringar i infrastruktur och innovation för att främja utvecklingen mot en klimatneutral flygindustri. Jag uppmanar alla skandinaviska regeringar att ta fram incitament för att stödja, istället för att hindra, flygbranschen från att bli mer miljövänlig. På så sätt kan vi säkerställa en långsiktighet och hållbarhet i den infrastruktur som är så viktig för människor och företag i Skandinavien.

INVESTERA FÖR ATT YTTERLIGARE STÄRKA VÅR OPERATIVA MODELL

Även om vi erbjuder ett enhetligt kunderbjudande som ett SAS, så bygger vår operativa modell på våra tre produktionsplattformar: SAS Scandinavia, SAS Ireland och våra regionala partners som flyger mindre flygplan. Modellen ger ett attraktivt nätverk som binder samman hela Skandinavien med en tidtabell som är anpassad till variationerna i efterfrågan.

Under kvartalet beslutade vi att utöka vår flotta med ytterligare tre Airbus A321 Long Range. Med start sommaren 2020 kommer denna nya flygplanstyp att göra att vi kan öka antalet interkontinentala direktlinjer från Skandinavien och bättre anpassa vår produktion till säsongsmässiga variationer i efterfrågan.

För att säkra stabilitet i vår regionala verksamhet har vi infört ett standby-flygplan som är redo att sättas in i trafik för att dämpa effekterna av oförutsedda händelser i den ordinarie flottan. Detta extraplan ger oss en robustare verksamhet med syftet att ytterligare öka regulariteten och punktligheten i flygningarna för våra kunder.

STÄRKA VÅRT PRODUKTERBJUDANDE

Den pågående satsningen på digitalisering är viktig både som en del av att förbättra våra tjänster, effektivisera verksamheten samt minska klimatpåverkan. Vi erbjuder höghastighets-wifi ombord och kan tillhandahålla reseinformation i realtid för att göra resorna smidigare. I vår verksamhet kan vi förbättra planeringsmöjligheterna och förenkla samarbetet inom bolaget, vilket ger en bättre upplevelse för kunderna.

SAS strävar alltid efter att vara banbrytande för nästa generations resor. Vår vision är att ständigt utveckla och utforska nya sätt att göra livet lättare för våra resenärer genom att erbjuda innovativa och efterlängtade tjänster. Ett exempel är att vi har infört två nya funktioner i SAS EuroBonus: möjligheten att samla och dela EuroBonus-poäng med släkt och vänner, och livstids Goldmedlemskap för att belöna de trognaste medlemmarna. Vi är också stolta över att ha ingått ett unikt gränsöverskridande samarbete med de nationella olympiska kommittéerna i Danmark, Norge och Sverige. Genom detta initiativ kommer vi att stödja de olympiska kommittéerna på deras väg mot OS i Tokyo 2020 och vinter-OS i Beijing 2022.

SÄKRA RÄTT KOMPETENSER FÖR ATT YTTERLIGARE STÄRKA VÅR KONKURRENSKRAFT

Våra kunder sätter mycket stort värde på sina kontakter med SAS personal och vi vet att våra medarbetare verkligen gör skillnad i kundernas ögon. Engagerade och motiverade medarbetare är en förutsättning för nöjda kunder och därmed bättre verksamhet.

Det var ett erkännande av vår professionella personal och vårt servicekoncept när SAS nyligen tilldelades priserna "Bästa Transport Inrikes" och "Bästa flygbolag Europa" på Grand Travel Awards i Sverige.

Vi är stolta över det mottagande som vårt erbjudande får hos våra kunder och resebyråer. Priserna är resultatet av ett starkt lagarbete och jag är tacksam mot samtliga medarbetare på SAS som gör detta möjligt. Jag vill ta tillfället i akt att tacka alla våra hängivna medarbetare för att de tar hand om våra passagerare på bästa sätt.

Under de kommande åren behöver vi göra stora investeringar både i nya flygplan, i hållbarhet och digitalisering. För att säkerställa att investeringarna ger hög avkastning måste vi vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera rätt kompetenser för att bygga upp ett konkurrenskraftigt företag för framtiden.

Det är glädjande att styrelsen som en del av det arbetet föreslog ett aktiebaserat incitamentsprogram för SAS medarbetare i kallelsen till årsstämman. Programmet är utformat för att stimulera medarbetarnas engagemang och lojalitet samt se till att medarbetarnas intressen överensstämmer med våra aktieägares. Ett kriterie för att avsätta medel till det långsiktiga incitamentsprogrammet är att utdelning lämnas till aktieägarna.

UTSIKTER

När vi presenterade resultatet för det fjärde kvartalet lovade vi att återkomma med en uppdatering av utsikterna inför 2018/2019.

Även om flygbränslepriset har minskat från toppnoteringen i början av oktober 2018 ser vi en fortsatt volatilitet och prisrörelser under kvartalet. Dessutom är den svenska kronan fortsatt svag och vi ser en oro orsakad av ekonomiska och politiska spänningar.

Vi noterar att konkurrenterna har sänkt sina förväntningar i fråga om kapacitetsökning, vilket skulle kunna leda till en förbättrad balans mellan tillgång och efterfrågan samt en prisstabilisering. Vi har dock ännu inte sett någon sådan utveckling på våra huvudmarknader.

De rådande marknadsförutsättningarna ger ingen närmare vägledning om resultat före skatt och jämförelsestörande poster för 2018/2019. Vi bekräftar därmed utsikterna om att SAS förväntar sig kunna leverera ett positivt resultat före skatt och jämförelsestörande poster under 2018/2019.

Utsikterna bygger på rådande marknadsförutsättningar, antagandena på sidan 6 och att inget oförutsett inträffar under året.

Välkommen ombord!

Rickard Gustafson VD och koncernchef Stockholm den 27 februari 2019

"Vi fortsätter att vidta viktiga åtgärder för en hållbar framtid för flyget, som spelar en betydande roll i Skandinavien."

Rickard Gustafson, VD och koncernchef

KOMMENTARER TILL SAS RÄKENSKAPER

MARKNADS- OCH TRAFIKUTVECKLING

Kapaciteten på den skandinaviska marknaden, mätt i antal erbjudna säten, ökade med 4,4% jämfört med samma period föregående år. Samtidigt ökade det totala antalet passagerare med 2,1%.

Blickar man framåt så förväntas antalet erbjudna säten på den skandinaviska marknaden öka med cirka 1% under andra kvartalet.

RESULTATANALYS - NOVEMBER–JANUARI 2019

Periodens resultat

Rörelseresultatet uppgick till -461 (-183) MSEK. Resultat före skatt uppgick till -576 (-285) MSEK och resultat efter skatt uppgick till -469 (-249) MSEK. Skatteintäkten uppgick till 107 (36) MSEK.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 356 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna om 518 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 162 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 7 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 169 MSEK på resultatet före skatt.

Intäkter

Intäkterna uppgick till 9 534 (8 978) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 200 MSEK högre än motsvarande period föregående år. De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 1,2%. Ökningen är en följd av lägre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna negativt om 42 MSEK. Den högre kabinfaktorn gav en positiv effekt om 49 MSEK. Intäkterna påverkades positivt om 74 MSEK till följd av högre yield.

De valutajusterade intäkterna från frakt minskade med 12 MSEK. Charterintäkterna (valutajusterade) var 30 MSEK högre, främst beroende på högre volymer. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) ökade med 63 MSEK, främst beroende på outnyttjade biljetter.

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 38 MSEK högre jämfört med föregående år, främst beroende på högre intäkter från EuroBonus kreditkortspartners.

Operativa och finansiella kostnader

Personalkostnaderna uppgick till -2 401 (-2 268) MSEK. Justerat för valuta och engångsposter ökade personalkostnaderna med 52 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen avser normala löneökningar och fler anställda, delvis motverkat av effektiviseringsåtgärder.

Övriga rörelsekostnader uppgick till -6 387 (-5 871) MSEK, se not 3. Kostnaderna bestod till stor del av flygbränsle, som uppgick till -1 961 (-1 570) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 15,0%. Kostnaden påverkades negativt om 133 MSEK till följd av högre flygbränslepriser. Hedgeeffekterna var negativa om 123 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år och volymeffekter hade en positiv påverkan på kostnaderna om 19 MSEK.

Tekniska underhållskostnader uppgick till -682 (-693) MSEK. Justerat för valuta minskade de tekniska underhållskostnaderna med 68 MSEK. Minskningen jämfört med föregående år avser främst färre motorreparationer och utköpen av Boeing 737. Wet lease-kostnader uppgick till -309 (-261) MSEK. Wet lease-kostnaderna ökade med 29 MSEK (valutajusterad) jämfört med motsvarande period föregående år, vilket främst beror på högre volymer.

Implementeringen av pågående effektiviseringsprogram har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om 197 MSEK. Leasingkostnaderna uppgick till -787 (-760) MSEK. Justerat för valuta minskade leasingkostnaderna med 39 MSEK.

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -115 (-102) MSEK, varav räntenetto -101 (-96) MSEK. Ökningen beror främst på en högre bruttoskuld.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till 148 (100) MSEK. Av de jämförelsestörande posterna hänför sig 8 (104) MSEK till realisationsresultat från flygplansaffärer. Övriga jämförelsestörande poster hänför sig till omstruktureringskostnader för personal, en avtalsförlikning och upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter i Kina.

BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL STÄLLNING

Tillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar ökade med 1 429 MSEK under perioden. I förändringen ingår periodens investeringar 1 840 MSEK, avskrivningar -419 MSEK, avyttringar -17 MSEK samt övrigt och valutaeffekter 25 MSEK. I beloppen för investeringar ingår tre nya Airbus A320neo på finansiell leasing. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus.

Finansiella anläggningstillgångar minskade med 18 MSEK, vilket främst är hänförligt till en minskning av SAS långfristiga fordringar och spärrade konton, delvis motverkat av en ökning av uppskjutna skattefordringar.

Kortfristiga fordringar minskade med 113 MSEK. Minskningen är huvudsakligen hänförlig till lägre räntebärande fordringar, delvis motverkat av högre kundfordringar.

Likvida medel uppgick till 7 247 (9 251) MSEK per 31 januari 2019. Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till 2 760 (2 511) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 33% (38%) av SAS fasta kostnader.

Eget kapital och skulder

Eget kapital minskade med 2 519 MSEK. Minskningen är främst hänförlig till en inlösen av preferensaktier om -1 086 MSEK, periodens resultat om -469 MSEK och ändringar i kassaflödessäkringar om -842 MSEK. För förändring i eget kapital i sammandrag – se sidan 9.

Långfristiga skulder ökade med 923 MSEK och kortfristiga skulder ökade med 380 MSEK. Ökningen i skulder beror huvudsakligen på nya finansiella leasingavtal för flygplan.

Räntebärande skulder

Den 31 januari 2019 uppgick den räntebärande skulden till 11 735 MSEK, en ökning med 1 643 MSEK sedan den 31 oktober 2018. Nyupplåning och amorteringar under perioden var 1 418 MSEK respektive 172 MSEK. I förändringen av bruttoskulden sedan 31 oktober 2018 ingår negativ utveckling av det verkliga värdet på finansiella derivat som har ökat skulden med 501 MSEK. Valutaomvärdering har minskat skulden med 63 MSEK, och upplupen ränta och andra poster har minskat skulden med 41 MSEK.

SAS emitterade under 2014 ett konvertibelt obligationslån som värderades till 1 570 MSEK den 31 januari 2019. Obligationslånet förfaller den 1 april 2019 och ska återbetalas om inte innehavarna konverterar sina obligationer till aktier. Eventuella meddelanden om konvertering måste lämnas in senast den 11 mars 2019 av innehavarna till det konvertibla obligationslånet.

Finansiell nettoskuld

Den 31 januari 2019 uppgick den finansiella nettoskulden till 2 432 MSEK, en ökning med 4 864 MSEK sedan den 31 oktober 2018. Ökningen är främst hänförlig till inlösen av preferensaktierna, kassaflödet från den löpande verksamheten, investeringar och ändringar i finansiella derivat.

Nyckeltal

Per 31 januari 2019 uppgick soliditeten till 14%, en försämring med 7 procentenheter sedan 31 oktober 2018. Minskningen är främst hänförlig till inlösen av preferensaktierna om 1 086 MSEK, en minskning av summa totalresultat om 1 406 MSEK och nya finansiella leasingavtal för flygplan (vilka ökade balansomslutningen).

Den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR förändrades och uppgick till 3,0x. Per 31 oktober 2018 var nyckeltalet 2,7x. Förändringen är främst hänförlig till en ökad finansiell nettoskuld.

För balansräkning − se sidan 9.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödet för det första kvartalet uppgick till -2 508 (415) MSEK. Likvida medel uppgick enligt balansräkningen till 7 247 MSEK jämfört med 9 756 MSEK per 31 oktober 2018.

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick för räkenskapsårets första kvartal till -418 (-72) MSEK. Förändringen jämfört med föregående år är främst hänförlig till det lägre resultatet före skatt.

Rörelsekapitalförändringarna uppgick till -264 (256). Årets förändring är mer i linje med tidigare år som brukar vara negativ under första kvartalet. Förra årets positiva förändring av rörelsekapitalet berodde till största delen på en stor ökning av trafikavräkningsskulden.

Investeringsverksamheten

Investeringarna uppgick till 1 840 (2 022) MSEK varav 1 815 (1 999) MSEK avsåg flygplan. Det inkluderar leveransbetalningar för tre nya Airbus A320neo. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus.

Finansieringsverksamheten

Nyupplåningen var 1 346 (1 575) MSEK medan amorteringarna uppgick till 172 (1 875) MSEK. I december genomfördes en obligatorisk inlösen av samtliga preferensaktier för en sammanlagd likvid om 1 112 MSEK. För kassaflödesanalys – se sidan 10.

SÄSONGSVARIATIONER

Efterfrågan på SAS marknader, mätt som trafik (RPK), är säsongsmässigt låg under november–april och högst under maj–oktober. Andelen förtidsbokningar är däremot störst under perioden januari–maj vilket har en positiv påverkan på rörelsekapitalet.

Säsongsvariationerna i efterfrågan påverkar kassaflödet och resultatet olika. Passagerarintäkterna redovisas när resenärerna genomför sina resor medan kassaflödet påverkas positivt i samband med att antalet bokningar stiger. Det gör att intäkterna ökar under månader med hög trafik från maj till oktober. Eftersom en stor andel av ett flygbolags kostnader är fasta påverkas resultatet med svängningarna i intäktsnivåerna.

Eftersom trafiken är lägre under perioden november–april är första och andra kvartalet under SAS räkenskapsår säsongsmässigt de svagaste kvartalen resultatmässigt. Kassaflödet från löpande verksamheten är däremot normalt säsongsmässigt svagt under första och tredje kvartalet.

FINANSIELLA MÅL

SAS övergripande finansiella mål är att skapa värden för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med sitt kunderbjudande, effektiviseringar och hållbarhet för att skapa en grund för långsiktigt hållbar lönsamhet.

Vi verkar i en kapitalintensiv industri som kräver att kapitalstrukturen optimeras. Av den anledningen har SAS tre finansiella mål:

• Avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga 12% över en konjunkturcykel.
• Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR: ska vara lägre än 3 gånger (3x).
• Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av SAS årliga fasta kostnader.

Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden.

Skuldsättningsmåttet - Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR - är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre gånger (3x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.

Målet för den finansiella beredskapen är 25% av de årliga fasta kostnaderna. Detta täcker normalt SAS trafikavräkningsskuld och motsvarar även myndighetskrav kring tillgänglig likviditet.

Osäkerheten i omvärlden avseende valutautvecklingen, flygbränslepriserna och förändringarna inom den europeiska flygindustrin med intensifierad konkurrens är fortsatt stor. I samband med övergången till IFRS 16 från 2019/2020, där leasetagaren redovisar en tillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen, kommer SAS att se över målsättningarna för att säkerställa deras fortsatta relevans.

HÄNDELSER EFTER 31 JANUARI 2019

• Klimatkompensering för alla Eurobonus-medlemmar infört
• SAS offentliggör kallelse till årsstämman

UTSIKTER FÖR 2018/2019

Sammantaget förväntar SAS kunna leverera ett positivt resultat före skatt och engångsposter under 2018/2019. Utsikterna bygger på att inget oförutsett i övrigt inträffar.

Utsikterna bygger på följande förutsättningar och antaganden:

• 2–3% reguljär kapacitetsökning (ASK) för SAS under 2018/2019
• Volatilt men stigande flygbränslepris
• Ogynnsam valutakursutveckling, i synnerhet SEK/USD
• Förväntad resultateffekt av effektiviseringsåtgärder om 0,9 miljarder SEK
• Investeringarna förväntas brutto uppgå till cirka 7 miljarder SEK.

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC)

SAS målsättning är en avkastning på investerat kapital (ROIC) på minst 12% över en konjunkturcykel.

JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/ EBITDAR

SAS målsättning är att den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR ska vara under 3x.

ROIC, 12 MÅN RULLANDE, % JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR

FINANSIELL BEREDSKAP

SAS målsättning är att den finansiella beredskapen ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna.

FINANSIELL BEREDSKAP, %

RISK- OCH OSÄKERHETSFAKTORER

SAS arbetar strategiskt med att utveckla och förbättra sin riskhantering. Riskhanteringen omfattar identifiering av nya risker samt kända risker såsom förändringar av flygbränslepris och valutakurser. SAS bevakar de övergripande riskerna centralt, men delar av riskhanteringen hanteras i verksamheten och inkluderar identifiering, handlingsplaner och policys. För utförligare information om SAS riskhantering hänvisas till den senast publicerade årsredovisningen.

SÄKRING AV VALUTA OCH FLYGBRÄNSLE

De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ge handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktiga nivåförändringar. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt ta del av fördelaktiga förändringar i valutakurser och bränslepriser.

Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40–80% av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50% av förväntade volymer för perioden 12 till 18 månader.

Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs genom en blandning av så kallade swaps och takoptioner. Med nuvarande planer för flygkapacitet förväntas kostnaden för flygbränsle under 2018/2019, förutsatt olika bränslepriser och dollarkurser, utfalla enligt tabell nedan inklusive säkring av flygbränsle.

För utländska valutor är policyn att säkra 40–80%. Vid kvartalets utgång hade SAS säkrat 40% av det förväntade USDunderskottet för de kommande 12 månaderna. SAS har säkrat dollarunderskottet med terminer. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 51%. Baserat på valutaexponeringen innebär en försvagning av NOK mot SEK med 1% en negativ resultatpåverkan på 48 MSEK, exklusive säkringseffekt. En försvagning av USD mot SEK med 1% ger en positiv resultateffekt på 95 MSEK, exklusive säkringseffekt.

Säkring av flygbränsle

Säkringsnivå (maxpris)	Feb–apr 2019	Maj–juli 2019	Aug–okt 2019	Nov 2019 –jan 2020	Feb–apr 2020
701–750 USD/ton		99%
650-700 USD/ton	96%		68%		37%
601–649 USD/ton				24%

Känslighetanalys flygbränslekostnad nov 2018–okt 2019, mdr SEK1

	Växelkurs SEK/USD
Marknadspris	7,0	8,0	9,0	10,0
500 USD/ton	7,3	8,1	8,8	9,6
600 USD/ton	7,5	8,3	9,1	9,9
700 USD/ton	7,7	8,6	9,4	10,2
800 USD/ton	7,9	8,7	9,6	10,4

1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle vid kvartalets utgång.

Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Denna effekt redovisas under '"Övriga rörelsekostnader" eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat.

LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR

I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999–2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016. EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999–2006. Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från 2010. SAS har överklagat EU-kommissionens beslut. Överklagandet beräknas ta flera år.

Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts.

Ett stort antal före detta kabinanställda i SAS i Danmark driver en grupptalan mot SAS vid dansk domstol med krav om ytterligare inbetalningar från SAS till Fonden for Pensionsforbedring for Cabin Crew (CAU-fonden) under åberopande att CAU-fonden är en förmånsbestämd tillskottsordning. Köpenhamns Byret avslog i en dom i december 2016 de kabinanställdas krav om ytterligare inbetalningar från SAS till CAU-fonden. De kabinanställda överklagade domen i januari 2017 och parterna avvaktar domstolsbehandling av överklagandet.

RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT

MSEK	Not	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
		Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018	Feb–jan 2018–2019	Feb–jan 2017–2018
Intäkter	2	9 534	8 978	45 274	42 675
Personalkostnader		-2 401	-2 268	-9 574	-9 052
Övriga rörelsekostnader	3	-6 387	-5 871	-28 854	-27 243
Leasingkostnader flygplan		-787	-760	-3 183	-3 143
Avskrivningar och nedskrivningar		-419	-353	-1 829	-1 661
Resultatandelar i intresseföretag		-9	-9	35	6
Resultat vid försäljning av aktier i dotter och intresseföretag samt rörelser		0	-4	0	-4
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och slots-par		8	104	383	1 015
Rörelseresultat		-461	-183	2 252	2 593
Resultat från andra värdepappersinnehav		0	0	0	1
Finansiella intäkter		44	34	139	141
Finansiella kostnader		-159	-136	-632	-586
Resultat före skatt		-576	-285	1 759	2 149
Skatt		107	36	-384	-683
Periodens resultat		-469	-249	1 375	1 466
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		-21	-1	127	-23
Kassaflödessäkringar – säkringsreserv, netto efter skatt		-842	-48	-960	71
Poster som ej kommer att återföras i resultaträkningen:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsordningar, netto efter skatt		-74	31	-1 020	484
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-937	-18	-1 853	532
Summa totalresultat		-1 406	-267	-478	1 998
Periodens resultat hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderbolaget		-469	-249	1 375	1 466
Innehav utan bestämmande inflytande		0	0	0	0
Resultat per stamaktie (SEK)1		-1,25	-0,88	3,35	3,25
Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK)1		-1,25	-0,88	2,95	2,84

1) Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare i moderbolaget efter avdrag för utdelning på preferensaktier i relation till 382 582 551 (382 582 551) utestående stamaktier under perioden november till januari och 382 582 551 (343 207 551) utestående stamaktier under perioden februari till januari.

SAS har inte några options- eller aktieprogram. Konvertibla obligationslån medför utspädningseffekt i de fall en konvertering till stamaktier skulle medföra ett försämrat resultat per aktie. Per balansdagen fanns ett konvertibelt obligationslån om 1 574 MSEK omfattande 66 329 543 aktier.

RESULTAT FÖRE SKATT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

MSEK	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018	Feb–jan 2018–2019	Feb–jan 2017–2018
Resultat före skatt	-576	-285	1 759	2 149
Nedskrivningar1	0	0	206	208
Omstruktureringskostnader2	8	0	263	87
Realisationsresultat3	-8	-100	-383	-1 011
Övriga jämförelsestörande poster4	-148	0	-48	852
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-724	-385	1 797	2 285

1) Nedskrivningar avser flygplan 0 (206) MSEK och IT-system 0 (208) MSEK.

2) Omstruktureringskostnader belastar resultatet som personalkostnader 8 (0) MSEK i första kvartalet. I perioden februari till januari ingår personalkostnader om 113 (51) MSEK och fastighetsrelaterade kostnader om 150 (36) MSEK.

3) Realisationsresultat inkluderar flygplansförsäljningar om 8 (104) MSEK i första kvartalet och avyttring av dotterföretag om 0 (-4) MSEK. I perioden februari till januari ingår vinst från flygplansförsäljningar om 383 (337) MSEK, slots-par om 0 (678) MSEK samt avyttring av dotterföretag om 0 (-4) MSEK.

4) Övriga jämförelsestörande poster avser en avtalsförlikning och en upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter om 148 (0) MSEK i första kvartalet. I perioden februari till januari ingår en avtalsförlikning och en upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter om 148 (0) MSEK, en avsättning om 100 (0) MSEK som ska delas ut till våra medarbetare som en gratifikation, kostnader relaterade till flygplan om 0 (180) MSEK samt en negativ resultateffekt om 0 (672) MSEK avseende bot i tredje kvartalet 2016/2017 för överträdelse av konkurrensregler inom flygfraktsområdet.

BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 jan 2019	31 okt 2018	31 jan 2018	31 jan 2017
Immateriella tillgångar	1 463	1 498	1 553	1 906
Materiella anläggningstillgångar	13 704	12 240	10 736	10 870
Finansiella anläggningstillgångar	7 371	7 389	8 114	7 199
Summa anläggningstillgångar	22 538	21 127	20 403	19 975
Övriga omsättningstillgångar	396	401	334	313
Kortfristiga fordringar	2 802	2 915	3 129	3 386
Likvida medel1	7 247	9 756	9 251	7 226
Summa omsättningstillgångar	10 445	13 072	12 714	10 925
Summa tillgångar	32 983	34 199	33 117	30 900
Eget kapital2	4 749	7 268	9 024	6 143
Långfristiga skulder	12 934	12 011	10 613	8 242
Kortfristiga skulder	15 300	14 920	13 480	16 515
Summa eget kapital och skulder	32 983	34 199	33 117	30 900
Eget kapital per stamaktie (SEK)3	12,41	16,11	13,98	7,48
Räntebärande tillgångar	13 309	16 549	16 929	13 477
Räntebärande skulder	11 735	10 092	8 234	9 231
Rörelsekapital	-12 401	-13 347	-12 322	-11 254

1) Per 31 januari 2019, inklusive fordran övriga finansiella institut 403 (1 029) MSEK.

2) Inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

3) Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare exklusive totalt preferenskapital i relation till 382 582 551 (382 582 551) utestående stamaktier.

SAS koncernen har inte genomfört något återköpsprogram.

SPECIFIKATION AV FINANSIELL NETTOSKULD 31 JANUARI 2019

	Enligt balansräk ningen	Varav finansiell netto skuld
Finansiella anläggningstillgångar	7 371	1 876
Kortfristiga fordringar	2 802	180
Likvida medel	7 247	7 247
Långfristiga skulder	12 934	8 761
Kortfristiga skulder	15 300	2 974
Finansiell nettoskuld		2 432

Uppgifter om finansiell nettoskuld i jämförelseperioderna finns under avsnittet Finansiella nyckeltal. För specifikation av respektive periods finansiella nettoskuld hänvisas till www.sasgroup.net där varje delårsrapport finns publicerad.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I SAMMANDRAG

MSEK	Aktie kapital1	Övrigt tillskjutet kapital2	Säkringsre server	Omräknings reserv	Balanserade vinstmedel3	Totalt eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	Summa eget kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 1 november 2017	6 776	327	1 472	-198	-319	8 058	8 058
Effekt av ny redovisningsprincip, IFRS 9			-20		20	0	0
Justerat ingående eget kapital, 1 november 2017	6 776	327	1 452	-198	-299	8 058	8 058
Nyemission	1 055				178	1 233	1 233
Totalresultat november–januari			-48	-1	-218	-267	-267
Utgående balans 31 januari 2018	7 831	327	1 404	-199	-339	9 024	9 024
Inlösen av preferensaktier	-99				-2 480	-2 579	-2 579
Utdelning på preferensaktier					-105	-105	-105
Totalresultat februari–oktober			-118	148	898	928	928
Utgående balans 31 oktober 2018	7 732	327	1 286	-51	-2 026	7 268	7 268
Effekt av ny redovisningsprincip, IFRS 9 och IFRS 15					-27	-27	-27
Justerat ingående eget kapital, 1 november 2018	7 732	327	1 286	-51	-2 053	7 241	7 241
Inlösen av preferensaktier	-42				-1 044	-1 086	-1 086
Totalresultat november–januari			-842	-21	-543	-1 406	-1 406
Utgående balans 31 januari 2019	7 690	327	444	-72	-3 640	4 749	4 749

1) Antal aktier i SAS AB: 382 582 551 (382 582 551) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 0 (2 101 552) preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK. 2) Beloppet består av överkursfonder samt eget kapitalandel av konvertibelt lån. 3) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/2018.

KASSAFLÖDESANALYS

KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018	Feb–jan 2018–2019	Feb–jan 2017–2018
Resultat före skatt	-576	-285	1 759	2 149
Avskrivningar och nedskrivningar	419	353	1 829	1 661
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier	-8	-100	-383	-1 011
Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m.	-206	2	11	206
Betald skatt	-47	-42	-50	-68
Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital	-418	-72	3 166	2 937
Förändring av rörelsekapital	-264	256	527	55
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-682	184	3 693	2 992
Investeringar inklusive förskott till flygplansleverantörer	-1 840	-2 022	-6 658	-7 823
Förvärv av dotterföretag	-16	0	-16	0
Avyttring av dotterföretag och rörelser	0	-3	0	1
Försäljning av anläggningstillgångar m.m.	-28	1 628	2 508	7 341
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	-2 566	-213	-473	2 511
Nyemission	0	1 222	1	1 222
Utdelning på preferensaktier	-26	-87	-167	-350
Inlösen av preferensaktier	-1 112	0	-3 691	0
Extern finansiering, netto	1 196	-507	2 324	-1 357
Periodens kassaflöde	-2 508	415	-2 006	2 026
Omräkningsdifferens i likvida medel	-1	0	2	-1
Förändring av likvida medel enligt balansräkningen	-2 509	415	-2 004	2 025
Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie (SEK)	-1,78	0,48	9,65	8,72

FINANSIELLA NYCKELTAL

	31 jan 2019	31 okt 2018	31 jan 2018	31 jan 2017
Avkastning på eget kapital, 12 månader rullande	21%	22%	20%	19%
Avkastning på investerat kapital (ROIC), 12 månader rullande	12%	14%	14%	10%
Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR	3,0x	2,7x	2,9x	3,4x
Finansiell beredskap	33%	42%	38%	33%
Soliditet	14%	21%	27%	20%
Justerad soliditet	9%	13%	17%	12%
Finansiell nettoskuld, MSEK	2 432	-2 432	-3 668	-546
Skuldsättningsgrad	0,51	-0,33	-0,41	-0,09
Justerad skuldsättningsgrad	5,2	2,70	1,97	3,17
Räntetäckningsgrad	3,8	4,4	4,7	2,8

SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i tillämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut och andra värdefull information. För definitioner, se avsnitt Definitioner och begrepp. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

MODERBOLAGET SAS AB

Antal stamaktieägare i SAS AB uppgick till 60 984 per 31 januari 2019. Medelantal anställda uppgick till 4 (4). I december 2018 återlöstes 2 101 552 preferensaktier.

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	Kv 1	Kv 1
	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018
Intäkter	13	8
Personalkostnader	-10	-8
Övriga rörelsekostnader	-6	-4
Rörelseresultat	-3	-4
Resultat från andelar i koncernföretag	0	0
Resultat från andra värdepappersinnehav	0	0
Finansnetto	-17	6
Resultat före skatt	-20	2
Skatt	4	0
Periodens resultat	-16	2
Periodens resultat hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderbolaget	-16	2

Periodens resultat motsvarar även summa totalresultat.

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 jan 2019	31 okt 2018	31 jan 2018
Finansiella anläggningstillgångar	14 644	14 643	14 664
Övriga omsättningstillgångar	181	134	1 560
Likvida medel	1	2	0
Summa tillgångar	14 826	14 779	16 224
Eget kapital	9 227	10 329	13 055
Långfristiga skulder	2 251	2 252	3 021
Kortfristiga skulder	3 348	2 198	148
Summa eget kapital och skulder	14 826	14 779	16 224

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

MSEK	Aktie kapital1	Bundna reserver	Fritt eget kapital2	Summa eget kapital
Ingående balans 1 november 2018	7 732	405	2 192	10 329
Inlösen av preferensaktier	-42	42	-1 086	-1 086
Periodens resultat			-16	-16
Eget kapital 31 januari 2019	7 690	447	1 090	9 227

1) Antal aktier: 382 582 551 (382 582 551) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 0 (2 101 552) preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK. 2) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/2018.

NOTER

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FINANSIELLA RAPPORTER

Delårsrapporten för SAS koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och Årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderbolaget har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2.

Redovisningsprinciperna följer de som beskrivs i årsredovisningen för 2017/2018. Förberedelser pågår för införandet av IFRS 16 "Leasing". SAS koncernen kommer att tillämpa standarden med början den 1 november 2019 och driver ett projekt för att analysera övergången. Sedan den 1 november 2018 tillämpar SAS de nya redovisningsstandarderna IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" och IFRS 9 "Finansiella instrument". Av tabellen nedan framgår effekten från införandet av IFRS 9 och IFRS 15 på eget kapital och andra poster i balansräkningen per övergångsdatumet 1 november 2018. IFRS 15 tillämpas enligt den modifierade retroaktiva metoden, vilket innebär att ingående balans per 1 november 2018 justeras för att spegla effekten av IFRS 15, men tidigare perioder har inte räknats om. IFRS 9 tillämpas sedan den 1 november 2018. Vägledningen för säkringsredovisning tillämpas framåtriktat med undantag för redovisning av förändringar i optioners tidsvärde som tillämpas retroaktivt, vilket innebär att jämförelseperioderna har räknats om och ingående balans per 1 november 2017 har justerats. Jämförelsetalen för rullande 12 månader, februari 2016–januari 2017, har inte räknats om eftersom det inte krävs omräkning av perioderna före den 1 november 2017 enligt IFRS 9. Alla övriga ändringar till följd av IFRS 9 tillämpas retroaktivt, men utan justering av jämförelseperioderna. Det innebär att ingående balanser per 1 november 2018 har justerats för att spegla effekten av IFRS 9, men tidigare perioder har inte räknats om.

EFFEKT AV IFRS 9 OCH IFRS 15

MSEK	Redovisad 31 oktober 2018	Justeringar IFRS 9	Justeringar IFRS 15	Justerad balans 1 november 2018
Kundfordringar	1 219	-14		1 205
Eget kapital	7 268	-11	-16	7 241
Trafikavräkningsskuld	5 681		21	5 702
Uppskjuten skattefordran	174	3	5	182

IFRS 9 FINANSIELLA INSTRUMENT

IFRS 9 "Finansiella instrument" ersätter IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Den nya vägledningen i IFRS 9 berör främst tre olika områden: klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning. SAS tillämpar IFRS 9 retroaktivt från det datum den trädde i kraft, 1 november 2018, och har inte räknat om jämförelsesiffror, med undantag för vägledningen avseende förändringar av tidsvärdet på optioner där jämförelseperioderna har räknats om och ingående balanser per 1 november 2017 har justerats. Enligt vad som nämnts ovan har jämförelsetalen för rullande 12 månader, februari 2016–januari 2017, inte räknats om. Övergången till IFRS 9 har lett till en minskning i eget kapital med 11 MSEK netto efter skatt per 1 november 2018.

Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde, och värderas och klassificeras därefter till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen av finansiella tillgångar beror på tillgångens egenskaper och inom vilken affärsmodell den hålls. Derivat värderas till verkligt värde. De avtalsmässiga villkoren för SAS övriga finansiella tillgångar föranleder betalningar som enbart är betalningar av kapitalfordran och ränta på utestående kapitalbelopp och den finansiella tillgången hålls i en affärsmodell vars syfte är att hålla finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. Till följd av denna klassificering värderas samtliga tillgångar utom derivat till upplupet anskaffningsvärde. Följaktligen redovisas tillgångar kontinuerligt till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, med avdrag för reservering för nedskrivningar. Av tabellen nedan framgår effekten på klassificeringen:

Finansiella tillgångar	Tidigare klassificering (IAS39)	Ny klassificering (IFRS9)	Förklaring
Andra långfristiga fordringar / Kundfordringar / Övriga fordringar	Låne- och kundfordringar	Upplupet anskaffningsvärde	Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.
Derivat	Säkringsinstrument, derivat	FVOCI	Effektiva delen av förändringen i en verkligt värde-säkring redovisas i övrigt totalresultat.
Derivat	Innehav för handel	FVTPL	Verkligt värde över resultaträkningen, ingen förändring.
Kortfristiga placeringar	Innehav för handel / Låne och kundfordringar	Upplupet anskaffningsvärde	Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.
Kassa och bank	Låne- och kundfordringar	Upplupet anskaffningsvärde	Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.
Övriga skulder	Övriga skulder	Upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde prövas för nedskrivningsbehov baserat på förväntade kreditförluster (ECL). Reservering för kundfordringar baseras alltid på förväntade kreditförluster under livstiden. Om det inte finns någon förväntning om att erhålla betalning skrivs hela tillgångens värde ned. Förluster och nedskrivningar redovisas som kostnader i resultaträkningen. Till följd av den nya nedskrivningsmodellen ökar reserveringen för förväntade förluster i kundfordringar med 14 MSEK. SAS övriga finansiella tillgångar är inte föremål för ytterligare reservering för nedskrivningar per övergångsdatumet.

Finansiella skulder

SAS klassificering och värdering av finansiella skulder påverkas inte av IFRS 9. Det innebär att finansiella skulder vid det första redovisningstillfället värderas till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Den nya vägledningen i IFRS 9 avseende fordringar påverkar inte SAS finansiella skulder per övergångsdatumet.

Säkringsredovisning

SAS tillämpar reglerna för säkringsredovisning i IFRS 9. Ändringarna för SAS avser värdering av effektiviteten och optioners tidsvärde som betecknas i säkringsrelationen. När det gäller värdering av effektiviteten ersätts de tidigare kraven på att en säkring ska ligga mellan 80 och 125% av en övergripande bedömning om säkringsrelationen är effektiv eller inte. För optioner som betecknas i en säkringsrelation finns det en ny vägledning avseende förändringar av det verkliga värdet på tidsvärdet, om endast realvärdet identifieras i säkringsrelationen. Det initiala tidsvärdet behandlas som en kostnad för säkringsstrategin och förändringar i tidsvärdet redovisas i övrigt totalresultat och inte i resultaträkningen som i IAS 39. På löpande basis förväntas framöver en minskad volatilitet i resultaträkningen. Vägledningen för säkringsredovisning avseende förändringar av tidsvärdet på optioner tillämpas retroaktivt och jämförelseperioderna har räknats om. Övergångseffekten avser omklassificeringar i eget kapital per 1 november 2017 om 25 MSEK före skatt, och en ökning i resultaträkningen för jämförelseperioden 1 november 2017–31 oktober 2018 om 9 MSEK före skatt, vilket påverkar säkringsreserver i eget kapital.

IFRS 15 INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER

IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" ersätter IAS 18 "Intäkter" och IAS 11 "Entreprenadavtal". IFRS 15 inför en ny principbaserad modell för redovisning av intäkter från avtal med kunder. Standarden introducerar en femstegsmodell som kräver att intäkter ska redovisas när kontroll över en vara eller tjänst har överförts till kunden. SAS tillämpar den modifierade retroaktiva metoden, vilket innebär att ingående balanser per 1 november 2018 justeras, men tidigare perioder har inte räknats om. Effekten vid övergången till IFRS 15 är en minskning i eget kapital med 16 MSEK, netto efter skatt, vilket bedöms som ej väsentligt för koncernredovisningen.

Enligt tidigare redovisningsstandarder, IAS 18 och IAS 11, redovisade SAS passagerarintäkter och charterintäkter när transporten utfördes, post och frakt när transporten var genomförd och övriga intäkter när varorna hade levererats eller tjänsten utförts. Alla kundkontakter har analyserats med hjälp av femstegsmodellen. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle, som motsvarar samma tillfälle som intäkten redovisades enligt tidigare standarder. Eftersom transaktionspriset för dessa tjänster också är oförändrat och allokerat till de identifierade prestationsåtagandena har IFRS 15 inte lett till någon väsentlig förändring av intäktsredovisningen.

Den enda identifierade effekten avser ombokningsavgifter som enligt IAS 18 redovisades som intäkt vid ombokningstillfället. I den nya vägledningen är denna avgift en avtalsändring som redovisas då flygbiljetten utnyttjas. Det innebär att intäkterna redovisas senare än enligt tidigare standarder. Per övergångsdatumet ökade trafikavräkningsskulden med 21 MSEK, med en motsvarande minskning i eget kapital med 16 MSEK, netto efter skatt. Som en följd av IFRS 15 är periodens resultat 0,1 MSEK lägre än det skulle ha varit om SAS hade fortsatt med IAS 18 och IAS 11.

IFRS 16 LEASING

IFRS 16 "Leasing" ersätter IAS 17 "Leasing" och innebär en enda modell för alla leasetagares redovisning. I denna ersätts den nuvarande klassificeringen i operationell och finansiell leasing av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen. I resultaträkningen ersätts leasingkostnaden av en kostnad för avskrivning av den leasade tillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden.

SAS koncernen fortsätter att utreda hur IFRS 16 kommer att påverka de finansiella rapporterna. Standarden bedöms ha en väsentlig inverkan på SAS finansiella rapportering, då koncernen har betydande hyresåtaganden för bland annat flygplan, lokaler och markanläggningar. Standarden trädde i kraft den 1 januari 2019 och antogs av EU i november 2017. SAS tillämpar den nya standarden från räkenskapsåret som inleds den 1 november 2019.

NOT 2 INTÄKTER

	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018	Feb–jan 2018–2019	Feb–jan 2017–2018
Passagerarintäkter	7 110	6 749	34 438	32 514
Charter	227	192	1 992	1 920
Frakt och post	430	420	1 642	1 517
Övriga trafikintäkter	625	546	2 780	2 486
Övriga rörelseintäkter	1 142	1 071	4 422	4 238
Summa	9 534	8 978	45 274	42 675

GEOGRAFISK UPPDELNING

	Inrikes		Intraskandinavien		Europa		Interkontinentalt		Summa
	Nov–jan 2018–2019	Andel1	Nov–jan 2018–2019	Andel1	Nov–jan 2018–2019	Andel1	Nov–jan 2018–2019	Andel1	Nov–jan 2018–2019	Andel2
Passagerarintäkter	2 143	30%	811	11%	2 317	33%	1 839	26%	7 110	85%
Frakt- och postintäkter	2	0%	2	0%	15	3%	411	97%	430	5%
Charterintäkter	0	0%	0	0%	227	100%	0	0%	227	3%
Övriga trafikintäkter	188	30%	71	11%	204	33%	162	26%	625	7%
Summa trafikintäkter	2 333	28%	884	10%	2 763	33%	2 412	29%	8 392	100%

1) Andel av intäktskategori.

2) Andel av totala trafikintäkter.

	Danmark		Norge		Sverige		Europa		Övriga länder		Summa
	Nov–jan 2018–2019	Andel	Nov–jan 2018–2019	Andel	Nov–jan 2018–2019	Andel	Nov–jan 2018–2019	Andel	Nov–jan 2018–2019	Andel	Nov–jan 2018–2019	Andel
Övriga rörelse intäkter	175	15%	350	31%	226	20%	217	19%	174	15%	1 142	100%

NOT 3 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018	Feb–jan 2018–2019	Feb–jan 2017–2018
Försäljnings- och distributionskostnader	-626	-565	-2 644	-2 424
Flygbränsle	-1 961	-1 570	-8 385	-6 812
Luftfartsavgifter	-916	-921	-4 154	-4 213
Cateringkostnader	-262	-267	-1 258	-1 103
Hanteringskostnader	-660	-603	-2 720	-2 646
Tekniskt flygplansunderhåll	-682	-693	-2 886	-3 353
Data- och telekommunikationskostnader	-404	-364	-1 594	-1 567
Wet lease-kostnader	-309	-261	-1 331	-1 203
Övrigt	-567	-627	-3 882	-3 922
Summa	-6 387	-5 871	-28 854	-27 243

NOT 4 KVARTALSVISA UPPGIFTER

RESULTATRÄKNING

MSEK			2016–2017					2017–2018			2018–2019
	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår	Kv 1
	Nov–jan	Feb–apr	Maj–jul	Aug–okt	Nov–okt	Nov–jan	Feb–apr	Maj–jul	Aug–okt	Nov–okt	Nov–jan
Intäkter	8 957	9 843	12 210	11 644	42 654	8 978	9 916	13 146	12 678	44 718	9 534
Personalkostnader	-2 421	-2 302	-2 293	-2 189	-9 205	-2 268	-2 355	-2 385	-2 433	-9 441	-2 401
Övriga rörelsekostnader	-6 105	-7 188	-6 778	-7 418	-27 489	-5 871	-6 835	-7 431	-8 201	-28 338	-6 387
Leasingkostnader flygplan	-733	-801	-808	-774	-3 116	-760	-765	-814	-817	-3 156	-787
Avskrivningar och ned skrivningar	-327	-388	-343	-577	-1 635	-353	-374	-404	-632	-1 763	-419
Resultatandelar i intresse företag	-11	3	-4	16	4	-9	-8	29	23	35	-9
Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresse företag samt rörelser	-21	0	0	0	-21	-4	0	0	0	-4	0
Resultat vid försäljning av flyg plan, byggnader och slots-par	84	723	110	78	995	104	47	26	302	479	8
Rörelseresultat	-577	-110	2 094	780	2 187	-183	-374	2 167	920	2 530	-461
Resultat från andra värde pappersinnehav	0	1	0	0	1	0	0	0	0	0	0
Finansiella intäkter	41	43	29	35	148	34	30	34	31	129	44
Finansiella kostnader	-161	-142	-150	-158	-611	-136	-144	-167	-162	-609	-159
Resultat före skatt	-697	-208	1 973	657	1 725	-285	-488	2 034	789	2 050	-576
Skatt	141	-112	-438	-167	-576	36	139	-464	-166	-455	107
Periodens resultat	-556	-320	1 535	490	1 149	-249	-349	1 570	623	1 595	-469
Hänförligt till:
Innehavare av aktier i moder bolaget	-556	-320	1 535	490	1 149	-249	-349	1 570	623	1 595	-469
Innehav utan bestämmande inflytande	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0

RESULTATBASERADE NYCKELTAL OCH MEDELANTAL ANSTÄLLDA

MSEK	Kv 1	Kv 1	Kv 2	Kv 2	Kv 3	Kv 3	Kv 4	Kv 4	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018	Feb–apr 2018	Feb–apr 2017	Maj–jul 2018	Maj–jul 2017	Aug–okt 2018	Aug–okt 2017	Feb–jan 2018–2019	Feb–jan 2017–2018
Intäkter	9 534	8 978	9 916	9 843	13 146	12 210	12 678	11 644	45 274	42 675
EBITDAR	746	839	726	353	3 330	3 139	2 044	2 037	6 846	6 380
EBITDAR-marginal	7,8%	9,3%	7,3%	3,6%	25,3%	25,7%	16,1%	17,5%	15,1%	15,0%
Rörelseresultat	-461	-183	-374	-110	2 167	2 094	920	780	2 252	2 593
EBIT-marginal	-4,8%	-2,0%	-3,8%	-1,1%	16,5%	17,1%	7,3%	6,7%	5,0%	6,1%
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-724	-385	-309	-259	2 008	1 863	822	1 054	1 797	2 285
Resultat före skatt	-576	-285	-488	-208	2 034	1 973	789	657	1 759	2 149
Periodens resultat	-469	-249	-349	-320	1 570	1 535	623	490	1 375	1 466
Resultat per stamaktie (SEK)	-1,25	-0,88	-1,00	-1,23	4,03	4,39	1,56	1,22	3,35	3,25
Kassaflöde före finansieringsverk samheten	-2 566	-213	1 238	1 799	197	452	658	473	-473	2 511
Medelantal anställda (FTE)	10 292	9 929	9 990	10 155	10 332	10 404	10 334	10 199	10 237	10 172

NOT 5 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

VERKLIGT VÄRDE OCH BOKFÖRT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

	31 jan 2019			31 okt 2018
MSEK	Bokfört värde	Verkligt värde		Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Säkrade derivat till verkligt värde	149	149	Finansiella tillgångar till verkligt värde	636	636
Finansiella tillgångar verkligt värde via resultaträkningen	19	19	Finansiella tillgångar innehav för handel	3 641	3 641
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	11 110	11 110	Övriga tillgångar	10 057	10 049
Summa	11 278	11 278		14 334	14 326
Finansiella skulder
Säkrade derivat till verkligt värde	655	655	Finansiella skulder till verkligt värde	141	141
Finansiella skulder verkligt värde via resultaträkningen	16	16	Finansiella skulder innehav för handel	29	29
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	12 493	11 947	Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	11 675	10 977
Summa	13 164	12 618		11 845	11 147

Verkligt värde fastställs vanligtvis genom användande av officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation.

Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde enligt nedan:

Nivå 1: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Denna grupp inkluderar i huvudsak statsskuldväxlar och standardiserade derivat där det noterade priset används vid värderingen.

Nivå 2: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baserats på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d.v.s. som prisnoteringar) eller indirekt (d.v.s. härledda från prisnoteringar).

Nivå 3: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.

VERKLIGT VÄRDEHIERARKI

		31 jan 2019				31 okt 2018
MSEK	Nivå 1	Nivå 2	Summa		Nivå 1	Nivå 2	Summa
Finansiella tillgångar
Säkrade derivat till verkligt värde	-	149	149	Finansiella tillgångar till verkligt värde	-	636	636
Finansiella tillgångar verkligt värde via resultaträkningen	-	19	19	Finansiella tillgångar innehav för handel	287	3 354	3 641
Summa	-	168	168		287	3 990	4 277
Finansiella skulder
Säkrade derivat till verkligt värde	-	655	655	Finansiella skulder till verkligt värde	-	141	141
Finansiella skulder verkligt värde via resultaträkningen	-	16	16	Finansiella skulder innehav för handel	-	29	29
Summa	-	671	671		-	170	170

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att delårsrapporten ger en rättvisande översikt av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 27 februari 2019

Carsten Dilling Styrelsens ordförande

Dag Mejdell Vice ordförande Monica Caneman Styrelseledamot

Lars-Johan Jarnheimer Styrelseledamot

Oscar Stege Unger Styrelseledamot

Liv Fiksdahl Styrelseledamot Sanna Suvanto-Harsaae Styrelseledamot

Endre Røros Styrelseledamot Cecilia van der Meulen Styrelseledamot

Janne Wegeberg Styrelseledamot

Rickard Gustafson VD och koncernchef

Delårsrapporten har ej varit föremål för revision

TRAFIKTALSINFORMATION

REGULJÄR PASSAGERARTRAFIK

	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	6 033	6 023	+0,2%
RPK, passagerarkilometer (milj)	7 219	7 210	+0,1%
ASK, säteskilometer (milj)	10 673	10 733	-0,6%
Kabinfaktor	67,6%	67,2%	+0,51
Passageraryield, valutajusterad	0,98	0,97	+1,0%
Passageraryield, nominell	0,98	0,94	+5,2%
Enhetsintäkt, PASK, valutajusterad	0,67	0,65	+1,7%
Enhetsintäkt, PASK, nominell	0,67	0,63	+5,9%
RASK, valutajusterad	0,75	0,74	+1,8%
RASK, nominell	0,75	0,71	+6,0%

1) Siffror i procentenheter

TOTAL TRAFIK (REGULJÄR- OCH CHARTERTRAFIK)

	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2017–2018	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	6 165	6 141	+0,4%
RPK, passagerarkilometer (milj)	7 661	7 592	+0,9%
ASK, säteskilometer (milj)	11 155	11 139	+0,1%
Kabinfaktor	68,7%	68,2%	+0,51
Enhetskostnad, CASK, valutajusterad	-0,83	-0,80	+3,5%
Enhetskostnad, CASK, nominell inkl. jämförelsestörande poster	-0,79	-0,73	+8,0%
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, valutajusterad	-0,65	-0,64	+0,8%
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, nominell inkl. jämförelsestörande poster	-0,62	-0,59	+4,1%

1) Siffror i procentenheter

SAS REGULJÄRA TRAFIKUTVECKLING PER LINJEOMRÅDE

		Nov–jan 2018–2019 vs. Nov–jan 2017–2018
	Trafik (RPK)	Kapacitet (ASK)
Interkontinentalt		1,8% -3,1%
Europa/Intraskand	-2,0%	0,1%
Inrikes		1,7% 3,4%

PRODUKTIVITET OCH MILJÖEFFEKTIVITET

12 månader rullande	Januari 2019	Januari 2018	Förändr. mot f.g. år
Flygplan, Blocktimmar/dag	9,5	9,6	-0,8%
Kabin, Blocktimmar/år	764	782	-1,0%
Piloter, Blocktimmar/år	680	687	-2,4%
Miljöeffektivitet	Nov–jan 2018–19	Nov–jan 2017–18	Förändr. mot f.g. år
Koldioxid CO2 per passagerarkilometer, gram	104,7	104,9	-0,2%

FLYGPLANSFLOTTA

SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 JANUARI 2019

SAS koncernens flygplans flotta	Ålder	Ägda	Leasade	Wet lease	Summa	SAS Scandinavia	SAS Ireland	Wet lease	I trafik för SAS koncernen	Fasta order köp	Fasta order leasing
Airbus A330/340/350	13,6	11	5		16	16			16	9
Airbus A320-familjen	7,3	14	33		47	38	9		47	41	18
Boeing 737NG	14,8	25	37		62	62			62
Bombardier CRJ	2,0			24	24			24	24
ATR-72	3,9			9	9			9	9
Summa	9,9	50	75	33	158	116	9	33	158	50	18

Flygplan för utfasning	Ålder	Ägda	Leasade	Summa
Bombardier Q400	11,1	1		1
Summa	11,1	1		1

Flygplan på fast order 2019–2023 per 31 januari 2019	FY19	FY20	FY21	FY22	FY23
Airbus A320neo	11	10	3	17	15
A321 LR		2	1
Airbus A330	1
Airbus A350		4	4
Summa	12	16	8	17	15

DEFINITIONER OCH BEGREPP

SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning.

Med nyckeltalen ges intressenter stöd till bedömning av SAS intjäning och prestation i övrigt. I de alternativa nyckeltal som beräknas med beaktande av kapitaliserade leasingkostnader (x7) ökas SAS skuldsättning som om operationellt leasade flygplan istället skulle varit ägda eller finansiellt leasade. Kapitaliserade leasingkostnader (x7) är en vedertagen metod i flygbranschen att uppskatta ej balansförda åtaganden avseende operationell flygplansleasing.

Syftet med de alternativa nyckeltalen är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

ASK, Offererade säteskilometer – Det totala antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs.

Avkastning på eget kapital – Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på investerat kapital (ROIC) Rörelseresultat plus schablonmässig räntedel motsvarande 33% av operationella leasingkostnader, netto i relation till summa genomsnittligt eget kapital, finansiell nettoskuld och netto kapitaliserade leasingkostnader (x7).

EBIT – Rörelseresultat.

EBIT-marginal – EBIT dividerat med intäkterna.

EBITDA – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag och avskrivningar. EBITDA-marginal – EBITDA dividerat med intäkterna.

EBITDAR – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag, avskrivningar och leasingkostnader för flygplan.

EBITDAR-marginal – EBITDAR dividerat med intäkterna.

EBT – Resultat före skatt.

Eget kapital per stamaktie – Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare med avdrag för preferenskapital i förhållande till antal utestående stamaktier på balansdagen.

Enhetskostnad (CASK) Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär och charter).

Finansiell beredskap – Likvida medel, exklusive fordran övriga finansinstitut, samt outnyttjade kreditfaciliteter i förhållande till fasta kostnader. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personal- och övriga rörelsekostnader, exklusive kostnader för flygbränsle och luftfartsavgifter, samt leasingkostnader för flygplan.

Finansiell nettoskuld – Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar, exklusive pensionsmedel netto.

FTE – Full time equivalent, heltidstjänster.

Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR – Summa genomsnittlig finansiell nettoskuld och genomsnittliga kapitaliserade nettoleasingkostnader, i relation till EBITDAR.

Justerad skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (x7) i relation till eget kapital.

Justerad soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (x7).

Jämförelsestörande poster – I syfte att underlätta jämförelse av SAS underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande

SAS flyger över 30 miljoner passagerare årligen och är Skandinaviens ledande flygbolag med över 800 flygningar per dag på 288 linjer till 125 destinationer i Skandinavien, Europa, USA och Asien. SAS är medlem i Star Alliance™ och kan tillsammans med ytterligare 27 flygbolag erbjuda fler än 18 800 dagliga flyg till cirka 1 300 destinationer i 193 länder. Utöver flygverksamhet ingår även marktjänsthantering,

poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det underliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder.

Kabinfaktor – RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga flygstolar.

Kapitaliserade leasingkostnader (x7) – Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju.

Kapitalandelsmetoden – Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade över- respektive undervärden.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie – Kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

PASK, Enhetsintäkt – Passagerarintäkter/ASK (reguljär).

Preferenskapital – Preferenskapital, motsvarande inlösenbeloppet för 2 101 552 preferensaktier till 105% av teckningskursen 500 kronor, uppgår till 1 103 MSEK.

RASK – Totala trafikintäkter/total ASK (reguljär+charter)

Resultat per stamaktie (EPS) – Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med avdrag för utdelning på preferensaktier i förhållande till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

RPK, Betalda passagerarkilometer – Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som de flyger.

Räntetäckningsgrad – Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader.

Rörelsekapital – Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder.

Sale and leaseback – Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka.

Skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning.

Sysselsatt kapital – Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade.

Yield – Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär).

En utförligare lista på definitioner och begrepp finns tillgänglig på www.sasgroup.net under Investor Relations/Financial data/Financial definitions.

tekniskt underhåll och frakttjänster i SAS verksamhet.

SAS AB är moderbolaget i SAS och är noterat på börserna i Stockholm (primärnotering), Köpenhamn och Oslo. Huvuddelen av verksamheten och tillgångarna ligger i SAS Konsortiet med undantag för SAS Cargo och SAS Ground Handling, som är direktägda av SAS AB.

VISION: TO MAKE LIFE EASIER FOR SCANDINAVIA'S FREQUENT TRAVELERS

FINANSIELLA MÅL

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC)

Vi har ett mål att avkastningen på investerat kapital (ROIC) ska överstiga 12% över en konjunkturcykel. Måttet är ett krav för att SAS ska skapa aktieägarvärde. Målsättningen motsvarar kapitalmarknadens genomsnittliga kapitalkostnad (WACC) före skatt och är också kopplad till vår utdelningspolicy.

JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR

Vi har ett mål att den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR ska vara lägre än tre gånger (3x).

FINANSIELL BEREDSKAP

Vår målsättning är att den finansiella beredskapen för likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna.

STRATEGI

VINNA SKANDINAVIENS FREKVENTA RESENÄRER

• Erbjuda kunderna ett attraktivt nätverk och tidtabell efter säsong
• Fortsätta att utveckla vårt uppskattade servicekoncept
• Tillhandahålla effektiva digitala lösningar genom hela resekedjan

SKAPA EN EFFEKTIV OCH HÅLLBAR OPERATIV PLATTFORM

• Inrätta en mer flexibel operativ modell genom kompletterande baser utanför Skandinavien samt regionala partner
• Ta tillvara tekniken för att öka effektiviteten och förbättra processkvaliteten i alla delar av produktionen
• Påskynda hållbarhetsarbetet

SÄKRA RÄTT KOMPETENSER

• Stärka medarbetarengagemanget genom större delaktighet
• Stärka ledarskapet genom utbildningar, interna nätverk och mentorprogram
• Höja kompetensen genom successions- och karriärplanering, trainee- och mentorprogram
• Göra SAS till en attraktiv arbetsplats genom fokus på individuell utveckling, digitala verktyg, välbefinnande och employer branding

FINANSIELL KALENDER

Årsstämma 2019 13 mars 2019 Delårsrapport 2, 2019 (februari–april) 28 maj 2019 Delårsrapport 3, 2019 (maj–juli) 27 augusti 2019 Bokslutskommuniké, 2019 (november–oktober) 5 december 2019

Alla rapporter finns på engelska och svenska och kan hämtas på www.sasgroup.net. SAS månatliga trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen påföljande månad.

Kontakt

Investor Relations Michel Fischier, Vice President Investor Relations +46 (0)70 997 0673 investor.relations@sas.se https://www.sasgroup.net/en/category/investor-relations/