Års- och hållbarhetsredovisning 2024

Innovation för motståndskraft, säkerhet och hållbarhet

Vi har varit här sedan 1937

Vårt uppdrag är att hålla människor och samhällen säkra. Med en vision om att vara ledande inom innovation, säkerhet och försvar utvecklar vi avancerad teknik som skyddar det som är viktigast. Saab började som en flygplanstillverkare och har sedan dess utvecklats till en global ledare inom försvars-, flyg- och säkerhetslösningar. Saab spelar idag en avgörande roll för att säkerställa säkerhet och trygghet runt om i världen genom att erbjuda banbrytande lösningar som stärker försvarsförmågan, skyddar gränser och ökar motståndskraften mot nya hot.

§ Visste du att? Saab B 17 var Sveriges första egenkonstruerade stridsflygplan, introducerat 1940. En av flygplanets unika egenskaper var landningssystemet, som gjorde det möjligt att fungera med standardhjul, flottörer för vattenlandningar eller skidor för landning på snö och is, vilket gjorde det idealiskt för utmanande vinterförhållanden i norr. Läs mer om affärsområdet Aeronautics på sidan 28.

Innehållsförteckning

Året i sammandrag
- Detta är Saab
- 4 2024 i korthet
- VD har ordet
- Ordförande har ordet
Marknad och trender
- Framtidens försvar
- Ny era av försvarsinvesteringar i Europa
- Våra strategiska marknader
Vår strategi
- De fem delarna i Saabs strategi
- Kärnområden
- Investingar i framtida förmågor
- Våra medarbetare
- Hållbar verksamhet
Våra affärsområden
- Aeronautics
- Dynamics
- Surveillance
- Kockums
- Combitech
Värdeskapande
- Värdeskapande
- Finansiella mål
- Hållbarhetsmål
- Saabs aktie
- Viktiga händelser
Risker och osäkerheter
- Riskhantering
- Risker och osäkerhetsfaktorer
Bolagsstyrning
- Bolagsstyrningsrapport
- Styrelse
- Koncernledning
- Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram
Hållbarhetsrapport
- Allmän information
- Miljö
- Social
- Styrning
- Bilaga
Finansiella rapporter
- Finansiell översikt
- Räkningar och noter
- Utdelningsmotivering
- Förslag till vinstdisposition
- Styrelsens undertecknande
- Revisionsberättelse
Övrig information
- Flerårsöversikt
- Information till aktieägare

Om rapporten:

Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 45-218. Förvaltningsberättelsen ingår på sidorna 45-147. Hållbarhet är integrerat genom hela årsredovisningen. Sidorna 66-145 beskriver Saabs hållbarhetsarbete mer i detalj och utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten. I vissa fall har avrundningar skett, vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar exakt.

Kontaktuppgifter:

Huvudkontor
Saab AB
Olof Palmes Gata 17, 5 tr
SE-111 22 Stockholm
Telefon: +46 131 800 00
Organisationsnummer: 556036-0793
www.saab.com

Detta är Saab

Sedan Saab grundades har vi strävat efter att hålla människor och samhällen säkra. Det är ett grundläggande mänskligt behov att känna sig trygg och, som vi ser det, en mänsklig rättighet. Som ett försvars- och säkerhetsbolag erbjuder vi lösningar som sträcker sig från havets djup till höjderna i skyn, på land och i cyberrymden. I en värld som står inför omfattande instabilitet och både geopolitiska samt klimatrelaterade utmaningar, är våra samhällens säkerhet och motståndskraft avgörande.

Saab grundades som ett resultat av säkerhetssituationen 1937 och som ett sätt för Sverige att skydda sin frihet. Sedan dess har Saabs produktportfölj vuxit och vår globala närvaro ökat, medan vårt syfte att bidra till säkra samhällen har bestått. Saab har kunder i över 100 länder och verksamhet i mer än 30 länder. Forskning och utveckling är koncentrerad till Sverige med medarbetare främst i Europa, USA, Australien och Sydafrika.

Försäljning 2024, miljarder SEK: 64
Medarbetare: 24 500
Länder där Saab har verksamhet: 30
Länder där Saab har kunder: 100
Produkterbjudanden: 525

Försäljning per region 2024

Sverige: 41%
Europa: 25%
Nordamerika: 10%
Asien: 8%
Central- och Sydamerika: 7%
Australien: 5%
Ej namngivet land: 4%

4 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Detta är Saab

2024 i korthet

VD har ordet

Ordförande har ordet

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Övrig information

5 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Detta är Saab

Ledande inom teknik med ständig fokus på innovation

Året i sammandrag

Detta är Saab

2024 i korthet

VD har ordet

Ordförande har ordet

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Övrig information

Saabs globala verksamhet och strategiska marknader

Saabs globala verksamhet sträcker sig över flera kontinenter, med närvaro på viktiga marknader och i tillväxtregioner. Genom att dra nytta av årtionden av expertis inom försvar, säkerhet och avancerad teknik erbjuder Saab innovativa lösningar som är skräddarsydda för de specifika behoven på varje marknad. Från flygförsvar till undervattensförsvar säkerställer Saabs globala närvaro att vi fortsätter att ligga i framkant av den tekniska utvecklingen och har ett nära samarbete med regeringar, industrier och försvarsmakter för att möta deras säkerhetsutmaningar. Våra huvudmarknader, där Saab har etablerat långvariga partnerskap, är centrala för vår mission att leverera säkerhet och försvarskapacitet i hela världen.

Produktportföljen och dess bidrag till det globala försvaret

Saabs breda produktportfölj täcker kritiska områden inom försvar och säkerhet, inklusive luft-, land-, sjö- och cyberdomäner. Våra avancerade stridsflygplan, spaningssystem, ubåtar och robotsystem är utformade för att ge helhetslösningar som stärker det nationella och internationella försvaret. Varje system bidrar till ett bredare uppdrag: att skydda samhällen och upprätthålla global stabilitet. Med stridsflyg som Gripen, toppmoderna radarsystem och mark- samt undervattenssystem, möjliggör Saab för väpnade styrkor och fredsbevarande insatser världen över att möta morgondagens utmaningar med självförtroende.

Viktiga marknader och hur vi stödjer nationell säkerhet

Saab spelar en viktig roll när det gäller att stödja den nationella säkerheten på sina viktigaste marknader, däribland Sverige, USA, Storbritannien, Tyskland och Australien. I Sverige har Saab ett nära samarbete med regeringen och försvarsmakten för att upprätthålla en avancerad försvarsförmåga, till exempel utvecklingen av Gripen och konventionell ubåtsteknik. I USA och Storbritannien förbättrar Saabs lösningar luftförsvar, övervakning och marina operationer och bidrar till Natos och de allierades strategiska mål. Kunder drar nytta av Saabs innovativa försvarssystem, med skräddarsydda lösningar som stärker den lokala försvarsindustrin. På alla dessa marknader har Saab åtagit sig att främja motståndskraft, säkerhet och tekniska framsteg, vilket säkerställer att nationer är förberedda på framtida hot.

Land	Försäljning (SEK miljoner)
Sverige	19 612
USA	1 041
Polen	42
UAE	168
Tjeckien	78
Sydkorea	23
Brasilien	147
Norge	38
Finland	265
Storbritannien	520
Tyskland	470
Singapore	30
Övriga	211

Detta är Saab

Visste du att?

Saabs rekryteringsarbete och on-boarding fortsatte i hög takt under 2024 och sedan slutet av förra året har närmare 3 000 nya medarbetare börjat på Saab. Detta är ett tydligt bevis på att vi lyckas attrahera rätt kompetens, vilket är avgörande för vår ambition att skala upp och leverera på nästa fas i Saabs tillväxtresa.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Innehållsförteckning

Året i sammandrag
Detta är Saab 2024 i korthet
VD har ordet
Ordförande har ordet
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Övrig information

2024 i korthet

Finansiella höjdpunkter

Rörelsemarginal, 8,9%
Organisk tillväxt, 23%
Operationellt kassaflöde, SEK 2,5 miljarder

Under 2024 levererade Saab en stark försäljningstillväxt och förbättrad lönsamhet. Vi hade fullt fokus på att möta kundernas efterfrågan, säkra nyckelkompetenser samt öka kapacitet. Vi avslutade året med att leverera ett positivt kassaflöde för helåret.

Rörelseresultat, SEK 5,7 miljarder
Försäljning, SEK 63,8 miljarder

Året i sammandrag

Detta är Saab 2024 i korthet

Rekordhög orderingång om SEK 97 miljarder drivet av en hög efterfrågan som resulterat i en orderstock om SEK 187 miljarder.
Stark försäljningstillväxt om 24% med tillväxt i samtliga affärsområden och Combitech.
Rörelseresultatet ökade 33% med en rörelsemarginal om 8,9% drivet av ökade försäljnings- volymer och leveranser.
Positivt kassaflöde för fjärde året i rad, med ett operationellt kassaflöde som uppgick till SEK 2,5 miljarder.
Utökad kapacitet för att möta en högre efterfrågan, med nya produktionsanläggningar i USA, Indien och Finland.
Ökning av antalet medarbetare med 3 000 under 2024.
Påskynda framtida kapacitet genom FoU-investeringar i nya teknologier inklusive luft- och sjöautonomi, distribuerade sensorsystem, cyberförsvar och avancerade vapensystem.
Utveckla hållbarhetsstrategin för att positionera Saab som en ledande aktör inom hållbarhet i försvarsindustrin.
Saabs prognos för 2025 är en organisk försäljningstillväxt mellan 12–16% , tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt och ett positivt operativt kassaflöde.
Uppdaterade mål på medellångsikt med en organisk försäljnings- tillväxt (CAGR) om cirka 18% för perioden 2023–2027, tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt och en kassaflödeskonvertering om minst 60% .

Finansiella höjdpunkter

Miljarder SEK	2024	2023	2022
Försäljning	63 751	51 609	42 006
Försäljningstillväxt, %	23,5	22,9	7,3
EBITDA	8 402	6 558	5 401
Rörelseresultat (EBIT)	5 662	4 272	3 274
Rörelsemarginal, %	8,9	8,3	7,8
Årets resultat	4 210	3 443	2 283
Vinst per aktie, SEK	7,74	6,29	4,10
Operationellt kassaflöde	2 497	3 157	2 593
Fritt kassaflöde	993	1 556	1 871
Nettoskuld/EBITDA	-0,26	-0,36	-0,45
Utdelning per aktie, SEK	2,00*	1,60	1,33
Avkastning på eget kapital, %	12,4	11,1	8,6
Totalavkastning för aktieägarna, %	57,5	49,2	80,5
Antal aktieägare vid årets slut	188 744	104 951	84 493

*Föreslagen utdelning

Genomsnittlig försäljnings- tillväxt om 12% (CAGR) de senaste 5 åren.

2024 var ett år av stark tillväxt, drivet av investeringar i ny kapacitet och ett fokus på innovation och FoU.

Aktiekursutveckling

	2020	2021	2022	2023	2024
Saab-B OMX Stockholm	35,4 MSEK	39,2 MSEK	42,0 MSEK	51,6 MSEK	63,8 MSEK

Graf över aktiekursutveckling

Höjdpunkter från året

Q1

Saab rapporterar en ökad orderingång, en försäljningstillväxt på 23% och en förbättrad lönsamhet under kvartalet.
Saab får en order från Airbus på sensorsystemet Arexis till 15 av Tysklands Eurofighter i telekrigsvariant.
Natos upphandlingsmyndighet NSPA beställer fler Carl-Gustaf-system inom ramavtalet med Saab.
Saab får en order på konceptstudier för framtida stridsflygförmåga till Sverige.
Saab levererar det första 340 AEW- flygplanet till Polen och det fjärde GlobalEye till Förenade Arabemiraten.
750 nya medarbetare har rekryterats under första kvartalet.
Saab håller eventet ”Strategy Execution Update” i februari och följer upp på sina mål på medellång sikt.

Q2

Saab rapporterar en orderingång på SEK 40 miljarder, den näst starkaste orderingången under ett kvartal i företagets historia.
Saab får sin största beställning på Carl-Gustaf om SEK 12,9 miljarder från Polen.
Sverige lägger sin tredje order på GlobalEye efter att ha donerat två av sina spanings- och ledningsflygplan till Ukraina.
Saab får en stor order på försvarsmateriel från ett land i västvärlden till ett ordervärde om SEK 7,7 miljarder.
Saab stärker sitt partnerskap med Eurenco för att öka och säkra tillgången på ammunition under de kommande fem åren.
Saab har som mål att bli ledande inom hållbarhet i sin bransch.
Saab blir det första större försvars- företaget som får sina mål för växthusgasutsläpp för 2050 godkända av Science Based Targets-initiativet.

Q3

Efterfrågan på Saabs produktportfölj är fortsatt hög med en stark orderingång som växte med 41%, drivet av Dynamics.
Ett kontrakt om materiel till ett värde av SEK 6,6 miljarder har tecknats med en västerländsk kund.
Saab får en första beställning på MSHORAD (Mobile Short-range Air Defence) från Litauen, till ett värde av SEK 1,3 miljarder.
Saab får en beställning på mark- radarsystemet Giraffe 1X med tillhörande ledningssystem från Sverige.
Saab tecknar ett ramavtal av den amerikanska armén, med ett potentiellt orderbelopp på SEK 5 miljarder för deras Individual Assault Munition- program (IAM).
Saab fattar beslut om att investera i en ny anläggning för tillverkning av amunition i Michigan, USA för att öka produktionskapaciteten och möta den ökade efterfrågan.

Q4

Saab levererar en organisk tillväxt på 29,3%, drivet av samtliga affärsområden.
Saab får en andra order på det mobila korträckviddiga luftvärnssystemet MSHORAD från Litauen.
Surveillance har fått flera ordrar på radarsystem som Giraffe och Sirius Compact.
Saab öppnar ny tillverkningsanläggning i Tammerfors, Finland, för serieproduktion av den passiva EW-sensorn Sirius Compact.
Saab får ytterligare en beställning på stridsflygplanet Gripen C/D som omfattar integration av nya robotsystem.
Saab presenterar Autonomous Ocean Core, ett autonomt styrsystem som ger farkoster på- och under vattenytan autonoma förmågor.

VD har ordet

Fortsatta framsteg i vår resa mot lönsam tillväxt

Det är glädjande att kunna rapportera ett starkt 2024 för Saab. Vi levererade en bättre än förväntad tillväxt, förbättrade resultatet och genererade ett positivt kassaflöde. Samtidigt har vi investerat betydligt i att expandera bolaget för att möta en högre efterfrågan och stärker nu vår position på marknaden.

Saab står fast vid att vara en pålitlig partner i ett allt mer instabilt globalt säkerhetsläge. Vi fortsätter stödja våra kundländer när de bygger upp sina försvarsförmågor samtidigt som vi bidrar till att öka den europeiska försvarsindustrins kapacitet. Med utgångspunkt i förra årets starka orderingång stärkte vi orderstocken även under 2024, som uppgick till SEK 187 miljarder (153). Orderingången ökade med 24% jämfört med föregående år, med betydande ökningar inom våra affärsområden Dynamics och Surveillance.

Vi ser en fortsatt hög efterfrågan på Saabs produkter och system. För affärsområdet Aeronautics ser vi ett stort intresse för stridsflygplanet Gripen E och har flera pågående kampanjer kopplade till upphandlingar av stridsflyg. Efterfrågan är hög på hela Dynamics produktportfölj, särskilt inom Ground Combat, Missile Systems och Training & Simulation. Vi ser även en hög efterfrågan på hela Surveillance produktportfölj, framförallt spanings- och ledningsflygplanet GlobalEye. Med våra undervattenssystem, ubåtar och ytfartyg i Kockums är vi väl positionerade för framtiden.

Försäljningen för helåret uppgick till SEK 64 miljarder med en tillväxt på 24%. Den starka försäljningstillväxten var ett resultat av ovanligt höga nivåer i våra leveranser till kunderna och att nya ordrar har kunnat levereras snabbare. Rörelseresultatet för helåret uppgick till SEK 5,6 miljarder (4,3) och rörelsemarginalen på 8,9% översteg förra årets marginal på 8,3%. Detta var en följd av högre försäljningsvolymer, skalfördelar och ökad effektivitet. Samtidigt fortsatte vi att prioritera investeringar i forskning och utveckling i ny teknologi såsom autonoma system och AI-baserade förmågor.

Under året har vi haft flera innovativa produktlanseringar. Bland annat lanserade vi Compact Radar Module för Giraffe 1X som en allt-i-ett-lösning. Dessutom presenterade vi Sirius Compact L20C, ett tillskott i Saabs sensorfamilj för taktisk elektronisk krigsföring. På den marina sidan introducerade vi Autonomous Ocean Core, ett kontrollsystem för att ge autonomikapacitet till yt- och marina plattformar.

“Saab har åtagit sig att skydda samhällen och stärka den europeiska försvarsförmågan.”

Jag vill rikta ett stort tack till våra medarbetare för deras insatser under 2024. Vi har under året ökat antalet medarbetare med närmare 3 000 personer. Detta stärker oss ytterligare i vår förmåga att leverera till våra kunder och säkerställer Saabs fortsatta tillväxt.

Stockholm, februari 2025

Micael Johansson
VD & koncernchef

Övrig information

Antal medarbetare per land

Schweiz 121
Nederländerna 60
Australien 1 025
Sydafrika 418
Danmark 254# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Detta är Saab 2024 i korthet

VD har ordet

När vi blickar framåt är osäkerheten i det geopolitiska säkerhetslandskapet ovanligt osäkert, vilket gör det svårt att förutsäga framtiden. Vi fokuserar på att leverera på vår starka orderstock och förväntar oss en fortsatt hög efterfrågan på våra produkter. Samtidigt ser vi möjligheter att öka takten i bolagets utveckling genom att ytterligare tidigarelägga betydande investeringar för ökad kapacitet. Därav höjer vi målet för vår organiska försäljningstillväxt på medellångsikt 2023–2027 till cirka 18% (sammansatt årlig tillväxttakt). Vi sänker även målet för kassaflödeskonvertering under samma period till minst 60%. Vår prognos för helåret 2025 är en organisk försäljningstillväxt på mellan 12–16%, en tillväxt i rörelseresultatet som överstiger den organiska tillväxten samt ett positivt operationellt kassaflöde. Saab har ambitionen att vara en branschledare inom hållbarhet och under året har vi fortsatt att göra framsteg. Vi mötte merparten av målen i vår hållbarhetsstrategi. För att ytterligare öka vår transparens har vi nu för första gången utformat vår hållbarhetsrapport inspirerad av EU:s rapporteringsstandard för hållbarhet (ESRS). Under 2025 kommer vi att fortsätta våra initiativ för att driva positiva ekonomiska och sociala effekter, exempelvis genom arbetet med att nå våra vetenskapligt förankrade klimatmål.

Ordförande har ordet

“Under året har Saab fortsatt att växa samtidigt som man balanserat leveranser till kunder med investeringar i forskning och utveckling för att främja framtida försvarsförmåga.”

Marcus Wallenberg, Ordförande

2024 var ett år av omvälvande händelser som fortsatte att påverka Saab. Ukrainas ansträngningar att försvara sig fortsatte med betydande stöd från Sverige och flera andra länder där Saab har verksamhet. Vi fortsätter att se konflikter och instabilitet i världen, med krig i Mellanöstern och ökande spänningar i Sydostasien. Sverige har blivit medlem i Nato och har fortsatt att satsa på att bygga upp sin totalförsvarsförmåga. På samma sätt ser vi ökade investeringar i försvar och ökad motståndskraft i EU och västvärlden. Detta har skapat ett stort intresse för Saabs avancerade teknologier och vad företaget kan erbjuda i form av produkter och innovativa lösningar. Under året har Saab fortsatt att växa samtidigt som leveransen av produkter till kunder balanserats med investeringar i forskning och utveckling för att utveckla den framtida försvarsförmågan. Vi ser, inte minst i Ukraina, hur nya teknologier skapar operativa fördelar på slagfältet. Det har varit viktigt för styrelsen att Saab kan fortsätta att investera i framtida försvarsförmågor för att förbli ett ledande försvarsföretag under de kommande åren. Det innebär att möta efterfrågan samtidigt som man är attraktiv för samarbeten och partnerskap inom industrin. Under 2024 har styrelsen fokuserat på att möta den ökade efterfrågan, liksom Sveriges Natomedlemskap och effekterna av kriget i Ukraina. Tid har också ägnats åt hållbarhetsfrågor, bland annat EU:s nya direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD), och arbetet med att godkänna bolagets uppdaterade hållbarhetsstrategi. Vi anser att Saabs förmågor bidrar till fred och säkerhet, vilket är en förutsättning för mänskliga rättigheter och frihet. Vi stödjer en hållbar utveckling genom att ge våra kunder möjlighet att skydda sina medborgare och samhällen. Slutligen är jag glad över att se det ökade intresset för Saab, våra aktieägare uppgår nu till nästan 190 000. Jag vill tacka för ert förtroende för Saab.

Stockholm, februari 2025

Marcus Wallenberg
Ordförande

Marknad och trender

Framtidens försvar

Ny era av försvarsinvesteringar

Försvarsindustrin genomgår en snabb omställning som inte bara drivs av geopolitiska spänningar utan också av ett pågående teknikskifte som formar kundernas föränderliga kapacitetsbehov.

Anpassningsförmåga för framtidens försvar

Detta teknikskifte drivs av behovet av att behålla ett försprång i modern försvarsförmåga, där smidighet, anpassningsförmåga och intelligenta system är avgörande. Därför har kunderna i allt högre grad kommit att efterfråga försvarsförmågor som förbättrar situationsmedvetenheten och operativ flexibilitet. Trenden är tydlig i och meddet växande intresset för transparent slagfältsteknik som ger realtidsinformation och förbättrad kommunikation. Samtidigt ökar efterfrågan på avancerade försvarssystem, till exempel radarsystem med förmåga att upptäcka hypersoniska missiler för snabb målinriktning, patrullrobotar och obemannade plattformar som kan fungera autonomt i hotfyllda miljöer.

Artificiell intelligens spelar en avgörande roll för att möjliggöra dessa framsteg; autonomt beslutsfattande, måldetektering och uppdragsutförande. När försvarsindustrin går in i en ny mjukvaru- driven era, innebär denna förändring både utmaningar och spännande möjligheter för innovation och teknologiska framsteg. Saab accelererar implementeringen av AI och maskininlärning i sina erbjudanden för att förbättra dataanalys i sensor- och ledningssystem. För att ytterligare accelerera innovation använder Saab även generativa AI-verktyg syftat till att effektivisera produkt och utvecklingsprocesser. Utöver Saabs egna arbete illustrerar kompletteras investeringarna med tilläggsförvärv, exempelvis AI och maskinlärningsföretaget CrowdAI, förvärvat 2023.

Saab fortsätter att utöka sina förmågor inom autonomi och obemannade system. Vi driver flera initiativ i nära samarbete med våra kunder inom autonomi i marin- och luftdomänerna, till exempel kopplat till verksamhet på havsbotten, drönarsvärmar och samverkan mellan bemannade och obemannade system. Detta engagemang för innovation är en kombination av egna ansträngningar och strategiska förvärv. Förvärvet av BlueBear under 2023, ett företag fokuserat på AI-baserade autonoma system för svärmar av drönare, är ett bra exempel på Saabs fokus på att integrera banbrytande teknologier i sin portfölj.

Saabs senaste generation av radarteknik utnyttjar avancerad sensorkapacitet och kraftfull processorkraft, vilket gör det möjligt att ta fram radarnätverk som delas mellan olika plattformar och platser. Sensorerna erbjuder hög mobilitet och kan operera helt tyst, vilket gör dem omöjliga att upptäcka. När vi sedan kombinerar data från dessa sensorer i säkra nätverk och ett multidomän ledningssystem (luft-marin- land-rymd-cyber), kan vi leverera oöverträffad omvärldsuppfattning till våra kunder.

Artificiell intelligens
Autonomi och obemannade system
Multidomän distribuerade sensorsystem

En ny era av försvarsinvesteringar i Europa

Stärkt europeiskt försvar

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har europeiska Nato-medlemmar köpt europeiska system till ett värde av över USD 94 miljarder, vilket motsvarar 52 procent av de totala upphandlingarna. I ett försök att ta ansvar och minska beroendet har EU initierat flera strategiska åtgärder för att stärka sin försvarsavskräckning och försvarsförmåga. Den europeiska försvarsstrategin främjar gemensamma militära inköp och ökade investeringar och samarbete mellan medlemsländerna. Under 2024 har EU-kommissionen initierat ett förslag på USD 1,5 miljarder syftat till att öka försvarsproduktionen för 2025-2027, med potential för ytterligare ökningar för 2028-2035. Detta initiativ tar itu med produktionsutmaningar och innehåller incitament för gemensamma upphandlingar samt för att stärka Europas försvarsförmåga. Saab kommer proaktivt att positionera sig för dessa möjligheter och sträva efter att säkra en nyckelroll genom strategiska partnerskap. Europas behov av självförsvar har blivit allt viktigare och i takt med att EU fastställer sin nya strategi för försvarsindustrin är försvaret här för att stanna. I och med att USA lägger större vikt vid situationen i den indopacifiska regionen strävar länderna i Europa efter att öka andelen försvarsinvesteringar på den europeiska kontinenten. Partnerskap kommer att vara avgörande för att skapa en konkurrenskraftig försvarsindustri. Saab, med sina förmågor att säkerställa trygga samhällen i en komplex värld, spelar en viktig roll i detta arbete.

Sveriges försvarsfokus

Sveriges medlemskap i Nato innebär en förnyad försvarsinriktning och en nationell försvarsindustristrategi med betydande nya resurser för tillväxt. Prioriterade områden på kort sikt är bland annat stöd till Ukraina, integration med Nato, förstärkning av försvarsmaktens kapacitet och ett ökat multilateralt- och bilateralt samarbete. Under året har regeringen presenterat en ny försvarsbudgetproposition för riksdagen som bland annat innebär ytterligare SEK 170 miljarder i anslag till det militära försvaret från 2025 till 2030. Försvarsbudgeten kommer i och med detta att öka från dagens 2,2% av BNP till 2,6% 2028, enligt Natos definition.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Sverige är en viktig kund för Saab och gynnas av ökad finansiering och ytterligare samarbeten kring avancerade försvarssystem. Under de kommande åren förväntas investeringar i försvarsmateriel att fortsätta, med ett växande intresse för Saabs breda produktportfölj.

Marknad och trender

Framtidens försvar

Ny era av försvarsinvesteringar

Våra strategiska marknader

Sverige: Saab strävar efter att behålla sin starka position inom samtliga kärnområden och växa ytterligare med den ökande försvarsbudgeten. Ett viktigt fokus framåt kommer vara att stötta Sveriges nya roll i Nato.
USA: USA är världens största försvarsmarknad och Saab har haft en framgångsrik tillväxt i utvalda produktområden. I nuläget har Saab en väletablerad position inom ytbaserade radarsystem, markstrid, skolflygplanet T-7A med Boeing, och träningssystem. Vårt avtryck växer också inom obemannade undervattenssystem.
Storbritannien: Saab har en stark närvaro i Storbritannien inom sensorer, verksamhet på havsbotten och markstrid. Under 2024 förstärkte Saab sin position ytterligare med förvärvet av BlueBear, ett företag baserat i Storbritannien, för att accelerera innovation inom områden som AI och autonomi.
Tyskland: Saab har en etablerad verksamhet i Tyskland och har under de senaste åren fått en betydande roll inom områden såsom marin stridsledning, markbaserad träning och simulering, samt elektronisk krigsföring (EW) för stridsflygplan.
Australien: Saab är den australiska flottans främsta leverantör av stridsledningssystem för ytfartyg och har även ett starkt avtryck inom undervattensdomänen med nya, framväxande möjligheter. AUKUS-samarbetet och dess innebörd kommer spela en viktig roll i regionen framöver.

AUKUS: en trilateral säkerhets- och försvarsallians mellan Australien, Storbritannien och USA.

Försvarsbudget prognos, miljarder SEK (nominella värden)

Källa: Försvarsbudgetens utfall och planer 2021-2029

Tyskland
1 000
800
600
400
200
0
21 22 23 24 25 26 27 28 29

Storbritannien
1 200
1 000
800
600
400
200
0
21 22 23 24 25 26 27 28 29

Australien
700
600
500
400
300
200
100
0
21 22 23 24 25 26 27 28 29

Sverige
200
150
100
50
0
21 22 23 24 25 26 27 28 29

USA
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
21 22 23 24 25 26 27 28 29

Europa
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
21 22 23 24 25 26 27 28 29

Som en långsiktig partner till våra kunder ser Saab en betydande efterfrågan under många år framöver, drivet av länders växande behov av att stärka sina försvarsförmågor med stöd av ökande budgetanslag. Saab kommer att arbeta med sina kunder för att möta dessa behov utifrån vår starka position inom kärnområden.

Vår strategi

De fem delarna i Saabs strategi

Kärnområden
Investeringar i framtidens förmågor
Medarbetare
Hållbar verksamhet

Saab har utformat sin strategi kring strategiska marknader och fem kärnområden som utgör grunden för Saabs nuvarande värdeerbjudande. Hållbarhet genomsyrar vår verksamhet och är en integrerad del av vårt dagliga arbete, vilket säkerställer värde för samhället och intressenter. För att förbli i framkant inom innovation investerar Saab i prioriterade framtida försvarsförmågor. Dessutom har Saab åtagit sig att förbättra sin operativa förmåga genom digitalisering och effektivitet. Med medarbetare som sin största tillgång är Saab fokuserade på att säkra kompetens och utöka personalstyrkan för att möta den fortsatta tillväxten.

En fokuserad strategi för lönsam tillväxt

Tillväxt i strategiska marknader
Främja innovation, skalbarhet och effektivitet
Medarbetare och talang
Investeringar i framtida försvarsförmågor

Tillväxt i strategiska marknader

Saab verkar i över 100 länder världen över. Utöver Sverige utgör USA, Storbritannien, Tyskland och Australien den huvudsakliga basen för fortsatt tillväxt. På dessa utvalda strategiska marknader ser Saab möjligheter för att växa inom nischer och teknikområden där Saab har en stark position som exempelvis sensorer, undervattenssystem och ledningssystem. Genom att ytterligare skala upp inhemsk verksamhet och bygga nya partnerskap, siktar Saab på att växa lokalt och bli en integrerad del av ländernas försvarsekosystem. Saabs strategi för organisk tillväxt kombineras även med förvärv i dessa marknader. Läs mer om våra strategiska marknader på sidan 15.

Kärnområden och framtida försvarsförmågor

Saab har definierat fem kärnområden där bolaget har en stark marknadsposition och en ledande produktportfölj. Kärnområdena är stridsflygsystem, avancerade vapensystem, sensorer, ledningssystem och undervattenssystem. Saab investerar kontinuerligt i forskning och utveckling och produktutveckling för att öka sin konkurrenskraft inom kärnområdena. Saab söker också efter innovativa samarbeten med kunder och partners för att driva innovation inom framtida förmågor såsom autonomi, distribuerade sensorsystem, cyberförsvar och rymd, och avancerade vapensystem. Läs mer om innovation och framtida förmågor på sidan 20.

Effektivitet genom industrialisering och digitalisering

Fokus för Saab är att leverera på våra kundåtaganden och möta den ökade efterfrågan genom en ökad kapacitet och effektivitet. Saab investerar därför i automatiserade produktionslinor och ökad digitalisering, och arbetar för att öka effektiviteten i alla delar av verksamheten och att korta ledtider. Flera initiativ för kontinuerlig förbättring pågår i koncernen, inom områden som digitaliserad utveckling och hantering av leverantörskedjan, effektivt projektgenomförande och tvärorganisatorisk konsolidering.

Medarbetare och kompetens

För att hantera en betydligt ökad efterfrågan, växer Saab i antalet medarbetare. Saab har initierat ett proaktivt arbete för att attrahera och behålla rätt kompetens och ledarskap, till stöd för koncernens tillväxtresa. Saabs medarbetarstrategi för tillväxt är fokuserad kring robust rekrytering, investeringar i utbildning och framtida ledare, att bygga effektivitet och enkelhet i medarbetarprocesser, och att skapa den bästa upplevelsen för anställda. Saab strävar efter att utveckla en kultur kring kontinuerligt lärande och att skapa en hållbar arbetsmiljö med engagerade och kreativa medarbetare. Läs mer om Saabs medarbetare på sidan 21.

Hållbar verksamhet

Att skydda människor och samhällen mot hot är grundläggande för en hållbar utveckling. Endast trygga samhällen har kraft att fokusera på frågor som klimatförändringar, mänskliga rättigheter, mångfald och finansiell stabilitet. Saab strävar efter en hållbar affär i alla aspekter av verksamheten och dess påverkan på samhället. Genom att utveckla och leverera lösningar som gör det möjligt för kunderna att uppnå sina hållbarhetsambitioner kan Saab få en konkurrensfördel på marknaden och samtidigt bidra till en hållbar utveckling. Saabs hållbarhetsstrategi bygger på tre pelare, med prioriterade områden inom var och en: 1) Motståndskraftiga och säkra samhällen, 2) Grön och social omställning och 3) Innovation och partnerskap. Läs mer om Saabs hållbarhetsstrategi på sidorna 22-23.

Våra kärnområden

Stridsflygssystem

Saabs senaste stridsflygplan, Gripen E, är certifierat för militär användning av både det svenska och brasilianska flygvapnet. Gripen E har flera nya funktioner inklusive sensorer i toppklass, utökad vapenförmåga och elektroniska störkapslar. Saab investerar även i och genomför konceptstudier för att säkerställa en konkurrenskraftig stridsförmåga för framtiden. I samarbete med det svenska försvaret utforskar Saab möjligheten för både bemannad och obemannad flygförmåga.

Ledningssystem

Saab erbjuder kompletta ledningssystem för landbaserade, flygbaserade och marina tillämpningar, och har en särskilt stark ställning på den marina sidan. Portföljen sträcker sig från eldledningssystem till fullt integrerade stridsledningssystem. Syftet med ett ledningssystem är att koppla samman och integrera olika försvarssystem på land, i luften och till havs för att möjliggöra sömlös realtidskommunikation och datautbyte. Genom att utnyttja sin kompetens inom detta område strävar Saab efter att ytterligare stärka sin marknadsposition.

Undervattenssystem

Saab är en ledande leverantör av marina system, framförallt till den svenska marinen.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Erbjudandet sträcker sig från ytfartyg med smyge- genskaper (”stealth”) till avancerade konventionella ubåtar, autonoma undervattenssystem och stridsbåtar. Ubåtarna byggda för den svenska marinen, A26, är i teknologisk topp- klass, kan bära stora laster och verka i fientliga miljöer utan att upptäckas. Efterfrågan på system för verksamhet och övervakning på havsbotten har stigit under de senaste åren vilket har ökat intresset för Saabs autonoma undervattenssystem.

Avancerade vapensystem

Inom området finns ett brett utbud av produkter, från understödsvapen för markstrid till missiler och träningssystem. Saabs system för markstrid har idag en ledande marknadsposition. Kriget i Ukraina har vidare bevisat att bärbara pansarvärnsvapen för olika uppgifter är väldigt effektiva. Saabs pansarvärnsvapen inkluderar systemen Carl-Gustaf, AT4 och NLAW (Next generation Light Anti- tank Weapon). Inom missilområdet utnyttjar Saab sin kompetens genom partnerskap. Portföljen inkluderar RBS15, IRIS-T, Meteor och Taurus-missilsystem.

Sensorer

Saab är en världsledande leverantör av sensorer, radarteknik och system för elektronisk krigsföring. I portföljen finns system som radarfamiljen Giraffe och den avancerade lösningen för flygburen övervakning, GlobalEye Airborne Early Warning and Control (AEW&C). Portföljen med olika modeller av Giraffe-radar har utvecklats och anpassats under många år, till en avancerad arraybaserad teknik för såväl landbaserade som marina applikationer.

Saab strävar efter att utnyttja sitt tekniska ledarskap för att växa inom EU/Nato och nya marknader. Saabs fem kärnområden driver den ledande produktportföljen och formar dagens kunderbjudande. Genom kontinuerliga investeringar i teknikutveckling inom kärnområdena stärker Saab portföljen och sin marknadsposition.

19 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Vår strategi

De fem delarna i Saabs strategi

Kärnområden
Investeringar i framtidens förmågor
Medarbetare
Hållbar verksamhet
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Övrig information

Investeringar i framtidens förmågor

HÅLLBAR INNOVATION

En lång historia av innovation

Saabs historia som ett mindre försvarsbolag på den globala arenan har drivit oss till att vara innovativa inom systemutveckling, kortade ledtider för utveckling, kostnadseffektivitet och prestanda. Till följd av detta är innovation och flexibilitet en naturlig del av Saabs kultur, vilket tillåter oss att nyttja och integrera ny teknologi som utvecklas snabbt både inom och utanför försvarssektorn.

Nya innovationer:

Giraffe 1X Compact Radar Module: det stridsbeprövade, mobila radarsystemet ger nu en allt-i-ett-lösning för luftvärnsmåldata och drönardetektering av hög kvalitet.
Ny Sirius Compact sensor (L20C): mycket mobil och svårdetekterbar passiv sensor avsedd för taktisk spaning av kommunikationssignaler.
Autonomous Ocean Core: färdigt kontrollsystem som ger autonomiförmåga till örlogsfartyg och plattformar ovan och under ytan i militära och civila uppdrag.

Framtida försvarsförmåga

Slagfältet utvecklas snabbt, drivet av ny teknik och ett föränderligt säkerhetslandskap. Kriget i Ukraina har understrukit det akuta behovet av nya lösningar. För att behålla vår konkurrenskraft över tid är det avgörande att i hög takt bygga försvarsförmågor som möter våra kunders föränderliga behov.

Det framtida slagfältet:

Accelerera innovation: För att accelerera innovationsprocessen och avsevärt minska tiden från idé till levererad försvarsförmåga skapar vi förutsättningar för gemensam innovation. Vi använder modeller, digitala tvillingar och simuleringar för att förkorta utvecklingscyklerna. Genom att kombinera Saabs egen expertis med input från kunder, akademin, partners och start-ups kan vi frigöra den fulla potentialen i det civila innovationsekosystemet för försvar och säkerhet.

Prioriterade områden för framtida förmågor:

Marin autonomi
Autonomi på flygsidan
Ledning över flera domäner
Distribuerade sensorsystem
Cyberförsvar och rymd
Nästa generations avancerade vapensystem

Informationsövertag

Längre räckvidd och högre hastighet
Alltid uppkopplad, också över domäner
Cyber och rymd
Snabb ökning av antalet sensorer
Autonomi

Innovation är avgörande för att uppnå Saabs och våra kunders ambitioner inom hållbarhet. Saab stärker sina satsningar inom hållbar innovation, integrerar den i produktdesign och strävar efter att erbjuda CO2-neutrala alternativ. Nya typer av energiproduktion och möjligheten att ersätta konventionellt flygbränsle med biobränsle är några exempel som kan hjälpa kunderna att minska sin miljöpåverkan.

Totala utgifter för FoU satsningar som andel av försäljningen 2024: 17%
Antal medarbetare verksamma inom FoU: 11 700

Samtidigt som vi levererar på våra kundåtaganden och ökar kapaciteten är det av största vikt för Saab att accelerera framtida försvarsförmågor genom investeringar i FoU och innovationspartnerskap samt genom att utnyttja mjukvarudriven teknik, data och AI. Detta säkerställer att vi levererar nästa generations system och lösningar till våra kunder, både nu och i framtiden.

20 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Medarbetare

Våra medarbetare driver framgång

Vår medarbetarstrategi

Saabs betydande tillväxt innebär spännande möjligheter men kräver också att vi anpassar oss till den snabbt föränderliga försvarsindustrin. Vi arbetar aktivt med utmaningarna med onboarding av ett stort antal nya medarbetare, utöka våra anläggningar och hantera en växande talangpool genom att utforska nya och innovativa sätt att arbeta. Detta arbete är en integrerad del av Saabs strategiska prioriteringar och kommer att vara avgörande för en högpresterande tillväxtkultur.

Under året har Saab utökat sina plattformar för personalutveckling, kompetenshöjning och lärande genom CareerHub, vilket främjar kontinuerligt lärande och intern rörlighet inom koncernen. Saabs ”gig” är ett sådant program som kopplar samman talanger med möjligheter att utnyttja sina erfarenheter och färdigheter inom ett nytt kompetensområde eller en ny division.

Våra värderingar

I kärnan av Saab ligger tre grundläggande värdeord: förtroende, vilja och kunnande, som speglar vårt engagemang för tillförlitlighet, att driva förändring, att arbeta effektivt och kontinuerligt lärande. Dessa värderingar driver vår ambition att vara den föredragna arbetsgivaren och betonar vikten av att vara en attraktiv arbetsplats för långvarig framgång. Vi prioriterar kontinuerligt lärande och uppmuntrar medarbetare att upptäcka sin potential och bidra till ett större syfte. Med en medvetenhet kring att våra medarbetare är vår mest värdefulla tillgång, lägger vi stor vikt vid att säkerställa deras välmående och strävar efter att skapa en stödjande och tillfredsställande arbetsmiljö.

Saab är en plats där:

Vi provar nya saker, delar kunskap och lär från varandra.
Vi kan bidra med våra egna unika perspektiv, precis som vi är.
Vi är innovativa och teknologi utmanar oss att komma med nya lösningar.
Vi bidrar till att hålla sam- hällen och människor säkra.

Könsfördelning:

Kvinnor: 26%
Män: 74%

Antalet medarbetare

Under 2024 rekryterade Saab 2 913 nya medarbetare, en ökning med 13 procent. Antalet medarbetare ökade inom samtliga affärsområden och 24% av Saabs nya medarbetare arbetar på våra marknader utanför Sverige.

30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
  20 21 22 23 24

Våra medarbetare är nyckeln till vår framgång. I takt med att vi fortsätter att växa med fler medarbetare och utöka vår geografiska närvaro är Saabs värderingar viktigare än någonsin.

Vår medarbetarstrategi bygger på fyra pelare:

Säkra framtida arbets- kraft, ledare och kompetenser.
Påskynda det kontinuer- liga lärandet.
Förändrar sättet vi arbetar, vilket möjliggör förbättrad prestanda och effektivitet.
Skapa den bästa medarbetarupplevelsen.

21 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Hållbar verksamhet

För att genomföra en framgångsrik hållbarhetsstrategi krävs insatser och framsteg både på lokal och global nivå. För att styra strategins genomförande i hela företaget har Saab två interna forum - Sustainability Board och Sustainability Council. Denna struktur gör det möjligt för Saab att driva utvecklingen globalt, samtidigt som det lokala perspektivet från affärsområdena beaktas i strategin.

Vår syn: Globala utmaningar kopplade till klimatförändringar, mänskliga rättigheter, hälsa och ojämlikhet kan endast hanteras fullständigt när samhällen är säkra och motståndskraftiga.

Vår agenda: Bidra till hållbar utveckling genom att bedriva en ansvarsfull verksamhet och driva hållbar innovation tillsammans med kunder och partners.

Vår ambition: Att vara ledande inom hållbarhet i försvarssektorn och att använda denna position som en konkurrensfördel.

Läs mer i Hållbarhetsrapporten på sidorna 66-145.

Höjdpunkter inom hållbarhet 2024:

Saabs vetenskapsbaserade mål för 2050 godkänns
Målsättningen om mångfald och inkludering införlivas i Performance Share Plan
En ny koncernövergripande energistrategi godkänns
Saab sätter upp ett mål om 40 utbildningstimmar per anställd per år

Utmaningar framöver:

Anpassning till ny omfattande europeisk lagstiftning inom hållbarhet
Utfasning av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter
Utmaning att uppfylla målen i Scope 3 - användning av sålda produkter.

21 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Hållbar verksamhet

Året i sammandrag

Under året fortsatte Saab att göra framsteg mot ambitionen att vara ledande inom hållbarhet i försvarssektorn. De uppsatta målen följdes upp kvartalsvis och framstegen rapporterades till Sustainability Board. Strategin bygger på en uppdatering av den dubbla väsentlighetsbedömningen (DMA) och speglar ökade förväntningar från intressenter på den finansiella marknaden, våra medarbetare, våra kunder och lagstiftare. Strategin omfattar nya och reviderade mål på kort sikt (1 år), medellång sikt (3 år) och lång sikt (7 år). Den trädde i kraft i januari 2024 efter styrelsens godkännande i december 2023 och målen ses över årligen. Under 2024 har Saab gjort framsteg inom majoriteten av hållbarhetsområdena och uppfyllde majoriteten av de satta målen. Bland annat uppnåddes alla mål inom ”Motståndskraftiga och säkra samhällen”. Saab levererade även på de interna målen för Scope 1 och 2 för klimatpåverkan, andel kvinnliga medarbetare och industriell samverkan och partnerskap. Framsteg gjordes inom områdena ”ämnen som inger betänkligheter” och ”hållbar innovation”, men nådde inte de interna målen gällande Scope 3, arbetsmiljö och andel kvinnliga chefer. Dessa områden kommer fortsatt vara i fokus under 2025.

Saab har sedan 2011 deltagit i FN:s Global Compact och har förbundit sig att följa dess tio principer om mänskliga rättigheter, arbete, miljö och antikorruption.

Hållbarhetsstrategin och långsiktiga mål till 2030*

*om inte annat anges
** frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor

Hållbarhetsområde	Mål
Motståndskraftiga och säkra samhällen	Grön och social omställning Innovation och partnerskap Företagande och mänskliga rättigheter Saab har ett industriledande program för mänskliga rättigheter Antikorruption Saab har ett industriledande program mot mutor och korruption Informationssäkerhet Saab har ett väldefinierat, välfungerande, proaktivt och systematiskt tillvägagångssätt gällande informationssäkerhet Exportkontroll Saab fortsätter att vara ledande inom exportkontroll genom robusta regelverk, processer och utbildning
Klimatpåverkan	Reducera utsläpp av växthusgaser med 42% (Scope 1 & 2) (jämfört med 2020) Reducera utsläpp av växthusgaser med 25% (Scope 3) (jämfört med 2020) Netto noll utsläpp till år 2050
Ämnen som inger betänkligheter	Verktyg för effektiv hantering av produktlivscykeldata Definiera och sätta upp mål för att minimera användningen av ”målämnen” (baserat på resultatet från programmet för Product Compliance)
Cirkulär ekonomi	Arbeta med cirkulära industriprocesser och utveckla cirkulära produkter i linje med definitioner från EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (EU CEAP)
Arbetsmiljö	Minska antalet arbetsrelaterade olyckor, mäts genom minskad TRIFR** med 25% (jämfört med 2024) Förbättra medarbetarnas upplevda balans mellan arbete och privatliv och nå riktmärket för den 25:e percentilen (8,3)
Mångfald och inkludering	Minst 30% kvinnliga medarbetare Minst 35% kvinnliga chefer
Hållbar innovation	Design för hållbarhet är en etablerad del av produktutvecklingen i hela Saab Hållbar innovation bidrar till ökad konkurrenskraft och operativt värde
Industriell samverkan och partnerskap	En betydande andel av Saabs industriella samverkan ligger inom ramen för hållbarhet Partnerskap med externa aktörer bidrar till Saabs hållbarhetsåtaganden och strategi

Hållbar verksamhet

Att bedriva ansvarsfull försäljning i en komplex och snabbt föränderlig värld

Vi är medvetna om det ansvar som följer med att utveckla och sälja avancerad säkerhets- och militär utrustning. Saabs engagemang för att respektera mänskliga rättigheter omfattar alla steg i vår värdekedja, från inköp av material och delsystem till leverans av produkter och tjänster. Detta åtagande är förankrat i våra värderingar och överensstämmer med internationella ramverk, såsom FN:s Global Compact och FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter.

Vår globala verksamhet innebär att Saab måste hantera en rad olika risker, till exempel gällande arbetsförhållanden i hela leverantörskedjan och potentiell felaktig användning av våra produkter av slutanvändare. För att minska riskerna i samband med slutanvändningen av Saabs produkter har Saab infört en robust Responsible Sales Policy, tillsammans med ett koncernövergripande ramverk som vägleder vår due diligence-process och säkerställer ansvarsfullt beslutsfattande genom hela försäljningscykeln. Detta ramverk kompletterar befintliga nationella exportkontroller och överbryggar luckor mellan internationella lagstiftningar, vilket gör att vi kan upprätthålla internationella hållbarhetsstandarder och nationella säkerhetsintressen.

Vårt ramverk för ansvarsfull försäljning omfattar en riskscreeningsprocess för alla nya affärsmöjligheter. Möjligheter med hög risk, som identifieras genom en kombination av faktorer, genomgår en omfattande due diligence-process. Denna process innebär att identifiera potentiella negativa effekter, utvärdera potentiella strategier för att minska effekterna och fatta välgrundade beslut om huruvida försäljningen ska fortsätta.

Saabs engagemang för ansvarsfulla försäljnings- metoder är en pågående resa där Saab leder försvarsindustrin i att implementera nya arbetssätt. Vi förfinar kontinuerligt våra processer, bygger intern kapacitet och samarbetar med intressenter för att säkerställa att våra produkter bidrar till slutmålet om säkrare och mer motståndskraftiga samhällen.

Läs mer om ansvarsfull försäljning i Hållbarhetsrapporten, på sidan 120.

Gripen testflyger på SAF

SAF, Sustainable Aviation Fuel, är ett jetbränsle som tillverkas av förnybara och hållbara råvaror. För stridsflygplan använder vi jetbränsle enligt specifikationer som idag tillåter en blandning på upp till 50% biobränsle utan att ändra något i flygplanet eller i vår bränslefördelning. De flygplan vi använder idag har inga problem med att använda denna typ av bränsle och testflygningar har utförts med positiva resultat.

Fördelen med SAF är att vi minskar utsläppen av växthusgaser. För militär användning finns det ytterligare en anledning att flyga med SAF, nämligen bränslesäkerhet. Bränslet kan framställas av inhemska råvaror, vilket kan göra Saab och kunder självförsörjande i en konfliktsituation.

Saab Seaeye minimerar koldioxidutsläpp

Traditionellt underhåll och reparation av kritisk undervattensinfrastruktur är beroende av stora, bemannade fartyg som använder hydrauliska fjärrstyrda fordon (ROV). Även om det är effektivt skapar det här tillvägagångssättet ett betydande koldioxidavtryck. Saabs innovativa, helt elektriska ROV Seaeye SR20 är ett mer hållbart alternativ. Med en 40% effektivare elektrisk drivlina än konventionella hydrauliska system minskar SR20 CO2-utsläppen med 40% för jämförbara uppgifter. Dess avancerade design prioriterar tillförlitlighet och lågt underhåll, samt innefattar höga nivåer av automatisering och autonomi vilket möjliggör utplacering från mindre fartyg med minimal bemanning. Detta minimerar koldioxidavtrycket ytterligare beroende på fartygsstorlek och besättningsbyten.

Nyligen genomförda vattentester har framgångsrikt visat SR20:s exceptionella manövrerbarhet och fingerfärdighet under både manuell och autonom kontroll. Testerna är en viktig milstolpe som banar väg för sjötester under våren 2025. SR20 är ett exempel på Saabs ambition för att utveckla innovativa lösningar som möter industrins behov och bidrar till en mer hållbar framtid.

Affärsområden

Fyra strategiska affärsområden: grunden för en komplett försvarsförmåga

Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech

Kärnprodukter: Gripen, avancerat skolflygplan T-7A med Boeing och koncept för bemannade/obemannade framtida stridsflygsystem.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Övrig information

Affärsområde Aeronautics

Affärsområde Aeronautics tillhandahåller innovativa flygplanssystem i världsklass och är verksamt inom forskning, utveckling, produktion och underhåll av militära och civila flygsystem. Aeronautics genomför även förberedande studier inför framtida bemannade och obemannade flygsystem, liksom vidareutveckling av befintliga produkter.

Gripensystemet är utformat för att kunna möta och besegra alla motståndare. Det är utrustat med de senaste systemen, sensorerna och vapnen för att säkerställa övertaget i en stridssituation och en överlägsenhet i luften över utmanande områden. Den senaste versionen, Gripen E, är världens första fullt digitaliserade stridsflygplan med separerade flyg- och uppdragskritiska mjukvaruplattformar, vilket möjliggör kontinuerlig förmågeuppdatering utan att kompromissa med operationell tillgänglighet.

Utveckling av framtida bemannade och obemannade flygsystem.
Utveckling, integration, modifiering och support av flygplansplattformar för luftburna övervakningssystem som GlobalEye.
Saab och Boeing har tillsammans utvecklat T-7A, nästa generations skolflygplan för det amerikanska flygvapnet.
Kompletta supportlösningar för stridsflygplan, flyg för brandbekämpning och helikopter.
Utveckling och produktion av avancerade strukturer och system för den kommersiella flygindustrin.

Höjdpunkter 2024

Gripen E gör debut i en multinationell militärövning och utmärker sig på Cruzex.
Saab och FMV tecknar kontrakt om konceptstudier för framtida stridsflyg.
Saab får beställning på ytterligare fyra Gripen C-stridsflygplan till Ungern.
Saab får order av Boeing för tillverkning av bakkroppar till skolflygplanet T-7A.

Kärnområde Stridsflygsystem

Affärsenheter
Advanced Programs, Aerospace Systems, Aviation Services, Gripen.

| Kärnprodukter | Markstridsvapen, markbaserat luftvärn, sjömålsrobot, kamouflagesystem, träning och simulering. | Luftburna lösningar för tidig varning och kontroll, ytradar, lednings- och kontrollsystem, elektronisk krigsföring, säkerhet och flygtrafiklösningar. | Ubåtar, ytfartyg, stridsbåtar och undervattensfarkoster. | Combitech är ett teknikkonsultföretag i Norden, helägt av Saab. Combitechs kompetensområden inkluderar totalförsvar, cybersäkerhet, digitalisering och systemintegration till teknikutveckling, säker kommunikation och autonomi. |

Andel av försäljning 2024

Aeronautics	Dynamics	Surveillance	Kockums	Combitech
35%	23%	26%	13%

Nyckeltal 2024

	Försäljning per marknad	Försäljning per segment	Försäljning per intäktsslag
Sverige	57%	Flyg	Långa kundkontrakt	6 023
Resten av världen	43%	Civilt	Tjänster	41,5
		Land	Produkter	16,7
		Marin		21%
				5,9%

Medarbetare: 6 023
Orderstock, SEK miljarder: 41,5
Försäljning, SEK miljarder: 16,7
Försäljnings- tillväxt: 21%
Rörelsemarginal: 5,9%

Aeronautics affärsenheter

Affärsenhet	Lösningar	Verksamhetsorter	Nyckelkunder
Advanced Programs	Utveckling av framtida bemannade och obemannade flygsystem inklusive framväxande och disruptiva teknologier, nya material och agila metoder.	Linköping (Sverige)	Sverige
Aerospace Systems	Delsystem för flyg: T-7 i partnerskap med Boeing och flygplansstrukturer och system som exempelvis dörrar till Airbus och Boeing.	Linköping (Sverige), West Lafayette (USA)	USA, Tyskland, Frankrike, Storbritannien
Aviation Services	Underhållslösningar, support och service för ett brett spektrum av förmågor på flygsidan inklusive Gripen och GlobalEye liksom andra flygplan och helikoptrar. Kompletta och fristående supportlösningar till försvarsmakter, civila myndigheter, operatörer och OEMs (original equipment manufacturers).	Linköping, Nyköping, Arboga, Ljungbyhed, Östersund (Sverige)	Sverige, Brasilien, Förenade Arabemiraten samt civila aktörer i cirka 40 länder
Gripen	Huvudsaklig affärsenhet för de kompletta vapensystemen Gripen C/D/E/F. Detta inkluderar design, utveckling, tillverkning, support- och träningssystem, flygutprovning och kontraktshantering.	Linköping, Järfälla, Arboga (Sverige), Brasília, São Paolo, Gavião Peixoto (Brasilien)	Sverige, Brasilien, Ungern, Thailand, Sydafrika, Tjeckien

Affärsområde Dynamics

Affärsområde Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj bestående av understödsvapen, missilsystem, träningssystem och avancerade kamouflagesystem för försvarsmakter. Med en signifikant orderstock och hög kundefterfrågan är Dynamics väl positionerad för framtida tillväxt. Saab är världsledande i marknadssegment för infanteri- vapen genom granatgeväret Carl-Gustaf och pansarskottet AT4. Pansarvärnssystemet NLAW, som tillverkas och marknadsförs tillsammans med Thales, är marknadens mest avancerade anti-tank vapen för en enskild soldat. Saabs Dynamics Missile Systems har en global kundbas med verksamheter huvudsakligen i Sverige, Tyskland och USA.

Dynamics har:
* En stark produktportfölj inom understödsvapen, vilken inkluderar Carl-Gustaf, AT4 och NLAW.
* Världsledande markbaserade luftvärnssystem, sjömålsrobot RBS15 och internationella missilprogram.
* Strategiska partnerskap med Boeing, Diehl Defence och MBDA med mer än 60 kunder över hela världen.
* Kompletta tränings- och supportlösningar för markstrid.
* Brett utbud av avancerade kamouflagesystem och ledande ledningssystem.

Höjdpunkter 2024

Rekordhög orderingång på över SEK 50 miljarder, med flera ordrar på markstrids- och robotsystem.
Stärkt position i USA med ny produktionsanläggning för ammunition i Michigan.
Kapacitetsutbyggnad och kompetensutökning med 580 nya medarbetare under året.
Den amerikanska armén väljer Saabs AT4-lösning för sitt program för Individual Assault Munitions under de kommande fem åren.

Kärnområde Avancerade vapensystem

Affärsenheter
Barracuda, Ground Combat, Missile Systems, Tactical Support Solutions, Training and Simulation.

Kärnprodukter	Försäljnings- tillväxt	Medarbetare	Orderstock, SEK miljarder
Markstridsvapen, markbaserat luftvärn, sjömålsrobot, kamouflagesystem, träning och simulering.	31%	4 295	78,9
Luftburna lösningar för tidig varning och kontroll, ytradar, lednings- och kontrollsystem, elektronisk krigsföring, säkerhet och flygtrafiklösningar.	19%	7 190	52,7
Ubåtar, ytfartyg, stridsbåtar och undervattensfarkoster.	10%	2 378	1,9

Nyckeltal 2024

	Försäljning per marknad	Försäljning per segment	Försäljning per intäktsslag
Resten av världen	79%	Land	Produkter	4 295
Sverige	21%	Marin	Långa kundkontrakt	78,9
		Flyg	Tjänster	14,6
		Civilt		31%
		Övrigt		17,6%

Medarbetare: 4 295
Orderstock, SEK miljarder: 78,9
Försäljning, SEK miljarder: 14,6
Försäljnings- tillväxt: 31%
Rörelsemarginal: 17,6%

Dynamics affärsenheter

Affärsenhet	Lösningar	Verksamhetsorter	Nyckelkunder
Barracuda	Utveckling och tillverkning av ett omfattande utbud av kamouflage och vilseledande lösningar för ökad överlevnad och skydd för militära styrkor.	Sverige	Flera Natoländer
Ground Combat	Världsledande produkter som används av försvarsmakter världen över.	Sverige, Schweiz, Indien	Sverige, USA, Indien, Frankrike, Australien
Missile Systems	Lösningar som sträcker sig från landbaserade luftvärnssystem till sjömålsrobotar. Partnerskapsprogram som exempelvis Ground-Launched Small Diameter Bomb (GLSDB) med Boeing, och IRIS-T, ett samarbete över sex nationer.	Sverige, Tyskland, USA	Sverige, Tyskland, Tjeckien, Lettland, Litauen
Tactical Support Solutions	Supportpartner till våra kunder. Erbjuder även produkter och lösningar på en global marknad som sjukvårdslösningar, CBRN-system, och militär- och fordonselektronik.
Training and Simulation	Med en innovativ användning av teknologi och en väl beprövad träningsfilosofi, erbjuder Training and Simulation världsledande träningslösningar och förmågor som möjliggör interoperabilitet och en hög nivå av realism för markstridsträning.	Sverige, Tjeckien, Tyskland, USA, Storbritannien, Polen	40+ länder globalt inklusive USA, Storbritannien, Polen, Sverige och Tyskland

Affärsområde Surveillance

Kärnprodukter

Luftburna lösningar för tidig varning och kontroll, ytradar, lednings- och kontrollsystem, elektronisk krigsföring, säkerhet och flygtrafiklösningar.

Nyckeltal 2024

	Försäljning per marknad	Försäljning per segment	Försäljning per intäktsslag
Resten av världen	79%	Land	Produkter	2 410
Sverige	21%	Marin	Långa kundkontrakt	14,4
		Flyg	Tjänster
		Civilt
		Övrigt

Medarbetare: 2 410
Orderstock, SEK miljarder: 14,4
Försäljning, SEK miljarder: 14,4
Försäljnings- tillväxt: 32%

Affärsområde Kockums

Kärnprodukter

Ubåtar, ytfartyg, stridsbåtar och undervattensfarkoster.

Nyckeltal 2024

	Försäljning per marknad	Försäljning per segment	Försäljning per intäktsslag
Resten av världen	79%	Land	Produkter	7 190
Sverige	21%	Marin	Långa kundkontrakt	52,7
		Flyg	Tjänster
		Civilt
		Övrigt

Medarbetare: 7 190
Orderstock, SEK miljarder: 52,7
Försäljning, SEK miljarder: 1,9
Försäljnings- tillväxt: 10%

Affärsområde Combitech

Combitech är ett teknikkonsultföretag i Norden, helägt av Saab. Combitechs kompetensområden inkluderar totalförsvar, cybersäkerhet, digitalisering och systemintegration till teknikutveckling, säker kommunikation och autonomi.

Kärnprodukter	Försäljnings- tillväxt	Medarbetare	Orderstock, SEK miljarder
Markstridsvapen, markbaserat luftvärn, sjömålsrobot, kamouflagesystem, träning och simulering.	21%	6 023	41,5
Luftburna lösningar för tidig varning och kontroll, ytradar, lednings- och kontrollsystem, elektronisk krigsföring, säkerhet och flygtrafiklösningar.	19%	7 190	52,7
Ubåtar, ytfartyg, stridsbåtar och undervattensfarkoster.	10%	2 378	1,9
Combitech är ett teknikkonsultföretag i Norden, helägt av Saab. Combitechs kompetensområden inkluderar totalförsvar, cybersäkerhet, digitalisering och systemintegration till teknikutveckling, säker kommunikation och autonomi.

Nyckeltal 2024

	Försäljning per marknad	Försäljning per segment	Försäljning per intäktsslag
Sverige	57%	Flyg	Långa kundkontrakt	6 023
Resten av världen	43%	Civilt	Tjänster	41,5
		Land	Produkter	16,7
		Marin		21%
				5,9%

Medarbetare: 6 023
Orderstock, SEK miljarder: 41,5
Försäljning, SEK miljarder: 16,7
Försäljnings- tillväxt: 21%
Rörelsemarginal: 5,9%# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Aeronautics

Dynamics

Surveillance

Verksamhetsorter

Sverige, Australien

Nyckelkunder

Sverige, Australien, Storbritannien, Baltikum, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Norge, Schweiz

Ground Combat Missile Systems

Barracuda Training and Simulation

Tactical Support Solutions

CBRN = Chemical Biological Radiological and Nuclear

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Övrig information

Visste du att?
Surveillance har en unik position när det gäller att utnyttja stora mängder data från sensorer och intelligens i ledningssystem för att utveckla AI-drivna funktioner i hela sin portfölj och på alla nivåer i kommandostrukturen. Dessa AI-funktioner förbättrar situationsmedvetenheten, automatiserar uppgifter, förbättrar upptäckt och noggrannhet, stöder autonoma operationer och förkortar beslutsloopar. Vi är engagerade i ansvarsfull AI-utveckling och ser till att etiska överväganden vägleder både vårt interna arbete och våra partnerskap.

Kärnområde

Sensorer, Ledningssystem

Affärsenheter

Airborne Early Warning, Digital Battlespace Solutions, Fighter Core Capabilities, Naval Combat Systems, Safety and Security Solutions, Surface Sensor Solutions.

Affärsområde Surveillance

Höjdpunkter 2024

Saab lanserar nya produkter som telekrigssensorn Sirius Compact L20C och den kompakta Giraffe 1X Radar Module lösningen.
Saab öppnar ny produktionsanläggning för Sirius Compact-radarn i Tammerfors, Finland 2025.
Sverige beställer det tredje spanings- och ledningsflygplanet GlobalEye.
Saab får beställningar på det mobila luftvärns- systemet MSHORAD från Sverige och Litauen.

Nyckeltal 2024


Medarbetare	7 190
Orderstock, SEK miljarder	52,7
Försäljning, SEK miljarder	22,0
Försäljnings- tillväxt	19%
Rörelsemarginal	9,0%

Försäljning per marknad

Resten av världen 72%
Sverige 28%

Försäljning per segment

Flyg 37%
Marin 35%
Land 19%
Civilt 9%
Övrigt <1%

Försäljning per intäktsslag

Långa kundkontrakt 71%
Tjänster 16%
Produkter 13%

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Affärsområde Surveillance erbjuder lösningar i världsklass för övervakning, ledningssystem och självskydd för applicering inom försvar och säkerhet. Surveillance utvecklar världsledande sensorsystem för luftburna, markbaserade och marina plattformar. Systemen har hög prestanda och är kompakta, robusta och användarvänliga, med ett ökande fokus på programvara och AI. De kan effektivt integreras i kundernas befintliga lösningar.

Surveillance har:
* Världens största kundbas inom flygburen övervakning (genom GlobalEye och Erieye).
* En världsledande position inom ytbaserade radarsystem för luftvärn, vapenlokalisering och detektion och varning.
* En internationellt ledande roll inom telekrig och självskydd, signalspaning samt stridsledningssystem med teknologi inom artificiell intelligens, robust konnektivitet och cybersäkerhet.
* Lång erfarenhet av att bidra med teknologi till säkra militära operationer och förse slutanvändare med taktiska och operationella fördelar genom oöverträffade C5ISR-lösningar.
* Ett stort globalt avtryck inom civil säkerhet med lösningar för exempelvis kritisk infrastruktur.
* Lösningar för hantering av digitala torn och lufttrafik.

C4I: command, control, communications, computers and intelligence.
C5ISR: command, control, computers, communications, cyber, intelligence, surveillance and reconnaissance.

Surveillance affärsenheter

Airborne Early Warning

Flygburen multidomän övervakning för militära och säkerhetsskapande uppdrag, med kunder i Sverige, Förenade Arabemiraten, Thailand, Polen, Brasilien, Mexico, Grekland och Pakistan.
* Lösningar:
* Flygburna övervakningssystem (AEW)
* Sensorer, missionssystem och uppgraderingar
* Supportlösningar för AEW
* Verksamhetsorter: Göteborg, Linköping och Luleå (Sverige), Abu Dhabi (Förenade Arabemiraten)

Surface Sensor Solutions

Avancerade system för radar och telekrig för landbaserad och marin applicering. Världsledande inom AESA radarteknologi. Över 3 000 system levererade till fler än 26 länder globalt.
* Lösningar:
* Radar- och telekrigssystem
* Integrerade ledningssystem
* Systemintegrering
* Flyg- och sjöövervakning
* GBAD, C-RAM, C-UAS , WLR, ESM, ELINT, COMINT
* Verksamhetsorter:* Göteborg, Järfälla, Halmstad och Linköping (Sverige), Fareham och Farnborough (Storbritannien), Syracuse (USA), Helsingfors och Tammerfors (Finland), Halden (Norge)

Naval Combat Systems

Avancerade system för naval strids- och eldledning. Globalt driftsatta lösningar med över 100 system i användning idag, i 30 kundländer.
* Lösningar:
* Systemintegration
* Eldledningssystem
* Stridsledningssystem
* Kommunikationslösningar
* Support och underhåll
* Uppgraderingar
* Verksamhetsorter: Järfälla och Karlskrona (Sverige), Adelaide (Australien), Sønderborg (Danmark), Tammerfors och Åbo (Finland), Wilhelmshaven (Tyskland), Gdansk (Polen)

Fighter Core Capabilities

Modulära, multifunktionella, distribuerade och uppkopplade system för stridsflyg och andra flygburna plattformar, i över 20 kundländer.
* Lösningar:
* System för telekrig
* Radarsystem
* Avionik
* Verksamhetsorter: Sverige, Sydafrika, Tyskland

Digital Battlespace Solutions

Design och integration av innovativa kommunikations- och stridsledningslösningar i världsklass för modernisering av försvar, i och tvärs samtliga domäner.
* Lösningar:
* Möjliggör förmågor för multidomänsuppdrag
* Autonomt och avancerat beslutsstöd inklusive kommunikationslösningar
* Koordinerar Saabs erbjudande inom cyberförsvar och rymd
* Verksamhetsorter: Järfälla, Arboga, Linköping och Göteborg (Sverige), Bedford (Storbritannien)

Safety and Security Solutions

Mjukvarudrivna lösningar som förbättrar säkerhet och effektivitet inom flyg- och sjötrafikhantering samt allmänna säkerhetslösningar.
* Lösningar:
* Flygtrafikledning
* Lösningar för allmän säkerhet och kritisk infrastruktur
* Säkerhetslösningar
* Marina lösningar
* Verksamhetsorter: USA, Sverige, Nederländerna, Australien, Storbritannien

*GBAD = Ground-Based Air Defence, C-RAM = Counter-Rocket Artillery Mortars, C-UAS = Counter-Unmanned Aerial Systems, WLR = Weapon Location Radar, ESM = Electronic Support Measures, ELINT = Electronic Intelligence, COMINT= Communication Intelligence

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Kockums

Kärnområde

Undervattenssystem

Affärsenheter

Docksta, Submarines, Surface Ships and Underwater Systems

Affärsområde Kockums

Höjdpunkter 2024

Växande intresse för Kockums ytfartygsförmåga och för Stridsbåt 90.
Nya teknikinitiativ för förmågor inom Naval Autonomy och Maritime Domain Awareness i USA.
Sjösättning av den svenska ubåten HMS Södermanland efter omfattande översyn.
Tidig designfas av de nya framtida ytfartygen i Luleåklassen för Sverige.

Nyckeltal 2024


Medarbetare	2 410
Orderstock, SEK miljarder	14,4
Försäljning, SEK miljarder	8,4
Försäljnings- tillväxt	32%
Rörelsemarginal	7,6%

Försäljning per marknad

Sverige 69%
Resten av världen 31%

Försäljning per segment

Marin 100%

Försäljning per intäktsslag

Långa kundkontrakt 60%
Tjänster 20%
Produkter 20%

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Affärsområde Kockums har en omfattande och lång erfarenhet av att utveckla avancerade farkoster och plattformar för marint bruk, på och under ytan. Med ett av världens mest moderna varv är Kockums ledande inom utveckling, produktion, uppgradering och vidmakthållande av ubåtar, ytfartyg och marina system. Under 2024, flyttades Saabs verksamhet för undervattenssystem, inklusive nästa generations självkörande farkoster, och torpeder från affärsområdet Dynamics till Kockums. Genom världsledande teknologi erbjuder Kockums konventionella ubåtar med en flexibel konfiguration som möter de olika behoven hos marinstridskrafter världen över. Flexibiliteten säkerställer också att uppgraderingar och modifieringar kan genomföras på ett effektivt sätt under hela ubåtens livscykel vilket möjliggör anpassningar till framtida behov. Kockums ytfartyg är utformade för påfrestande miljöer och har unika egenskaper vad gäller hastighet, chock- och stötupptagningsförmåga samt smygförmåga. Kockums erbjuder även tjänster som grundläggande design och materialteknik, men också delsystem såsom överbyggnader och integrerade master i kompositmaterial. Vidare levererar Kockums även avancerade plattformar med multifunktionalitet för spaning, ytstrid, ubåtsjakt, operationer på havsbotten, minröjning eller sjöövervakningsuppdrag.

Kockums affärsenheter

Konventionella ubåtar

Konventionella ubåtar och ubåtsrelaterad teknologi med förmågor för ett brett spektrum av uppdrag, inklusive långdistansuppdrag. Ubåtsverksamheten bygger på mer än 100 års erfarenhet med sju ubåtsklasser levererade på tre olika kontinenter.

Combitech

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Övrig information# Lösningar

Konventionella ubåtar för kustnära uppträdande

Ubåtar med expeditionär förmåga

Räddningssystem för ubåtar

Luftoberoende framdrivning; Stirlingmotorer samt andra undervattensteknologier

Underhåll, support och uppgraderingar

Verksamhetsorter: Karlskrona, Malmö, Helsingborg (Sverige)
Nyckelkunder: Sverige, Singapore, Australien

Lösningar som tillhandahåller förmågor för marina styrkor inom ytstrid, minröjning och sjöövervakningsuppdrag, liksom design- och materialteknologi som exempelvis överbyggnader, samt support under hela livscykeln.

Lösningar

Design och konstruktion av ytfartyg och system

Fartyg och system för minröjning

Integrerade master och kompositteknik

Underhåll, support och uppgraderingar

Verksamhetsorter: Karlskrona, Malmö, Helsingborg, Muskö (Sverige)
Nyckelkunder: Sverige, Polen, Singapore, Finland

Avancerade stridsbåtar för specialuppdrag och högpresterande lotsbåtar med både militär och icke-militär applicering, och fler än 300 enheter levererade över tre kontinenter.

Lösningar

Stridsbåtar

Patrullbåtar

Lotsbåtar

Underhåll, support och uppgraderingar

Verksamhetsorter: Docksta, Muskö (Sverige)
Nyckelkunder: Sverige, Tyskland, Polen, Peru

Submarines
Surface Ships
Docksta

Undervattenslösningar som ger pålitliga och avancerade förmågor i teknisk framkant till marina styrkor och kommersiella partners.

Lösningar

Minröjning

System för ubåtsjakt

Skydd av kritisk undervattensinfrastruktur

Verksamhetsorter: Sverige, Danmark, Storbritannien, USA, Australien
Nyckelkunder: Marina styrkor och energibolag inom offshoreindustrin över hela världen

Underwater Systems

35 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Nyckeltal 2024

	Försäljning per marknad	Försäljning per kundkategori	Försäljning per intäktsslag
Sverige	95%	Militära kunder 55%	Tjänster 90%
Resten av världen	5%	Civila kunder 45%	Produkter 10%

Combitech – ett självständigt bolag inom Saab

Combitech

Combitech är ett teknikkonsultbolag med medarbetare i de nordiska länderna som är helägt av Saab. Combitech har gedigen expertis i förmågor som bidrar till ett smart och motståndskraftigt samhälle inom områden som totalförsvar, cybersäkerhet, digitalisering, system- utveckling och integration, produktutveckling, säker kommunikation och autonomi. Med över 40 års erfarenhet av civilt och militärt försvar använder Combitech sin kunskap och kompetens över olika sektorer för att leverera avancerade lösningar på komplexa utmaningar till sina kunder.

Geopolitisk osäkerhet driver en efterfrågan för förmågor som stöder totalförsvar och samhällsberedskap. Combitech har en stark position inom dessa områden och utvidgar sin kärnkompetens genom stabil acceleration inom militärt och civilt försvar, försvarsindustrin, telekomindustrin inklusive kritisk kommunikation, och gruvsektorn. Combitech bryter även ny mark inom sina kompetensområden genom ett fokus på Natokompatibilitet, applikationer, artificiell intelligens och, automatisering av anläggningar.

I takt med att utvecklingen inom dessa områden går allt snabbare, och teknologi blir mer avancerad och tillgänglig, är snabbrörlighet och flexibilitet avgörande för att behålla konkurrenskraft. Combitech är väl positionerat för att fortsatt fördjupa relationer med strategiskt viktiga kunder samtidigt som man inleder nya partnerskap och samarbeten i syfte att stärka samhällets motståndskraft.

Genom att öka arbetet med att bygga fler teamleveranser och integrerade lösningar, arbetar Combitech mot att ytterligare förbättra sin operationella effektivitet.

För Combitech är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare, därmed är det avgörande att möta förväntningarna hos potentiella och nuvarande medarbetare. Detta inkluderar att ha ett fokus på hållbarhet med miljömässigt och socialt ansvarsfulla lösningar, samt att erbjuda en säker och trygg anställning hos en inkluderande arbetsgivare som främjar utveckling, mentorskap, innovation och välmående.

Höjdpunkter 2024

Ett tioårigt avtal om SEK 1,2 miljarder tecknades med Försvarets Materielverk (FMV) som omfattar tjänster och tekniskt bistånd till den svenska arméns digitala infrastruktur för ledningsstöd.
Ramavtal med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inom övningsområdet.
Rekordhög rekryteringstakt med en nettoökning om 180 nya kollegor under 2024.

Medarbetare	Orderstock, SEK miljarder	Försäljning, SEK miljarder	Försäljnings- tillväxt	Rörelsemarginal
2 378	1,9	4,3	10%	10,3%

Visste du att?
Combitech har verksamhet i över 30 orter i Sverige, flera i Finland och till och med i Indien. I år har Combitech rekryterat över 500 experter på mer än 25 orter i Sverige, vilket gör att våra medarbetare kan arbeta i stort sett var som helst. Våra medarbetare är utrustade med expertis och know-how för att implementera den senaste tekniken i projekt med hög säkerhet, inklusive avancerade stridsflygplansfunktioner, autonoma gruvsystem och kommunikationsnätverk.

36 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Combitechs kompetensområden

Smart and Secure Industry

Tekniska framsteg accelererar omvandlingen mot en säker och digital industri i allt snabbare takt. Genom att förkorta tiden från data till realiserat värde frigörs tid och resurser, och utrustning utnyttjas mer effektivt. Det är vad “smart och säker” industri handlar om.

Lösningar:
- Teknisk utveckling
- Systemintegration
- Säkerhetskritiska system
- Autonomi
- Connectivity
- Cybersäkerhet
- Artificiell intelligens
- Dokumentation
Nyckelkunder: Epiroc, LKAB, Boliden, BAE Systems Bofors, Ericsson, andra Saab-enheter

Smart and Sustainable Community

Genom att arbeta med teknik, utveckling och människor i samverkan accelererar Combitech sitt bidrag till samhället. Vi använder denna tvärsektoriella kunskap för att säkra samhällskritiska tillgångar och kommunikationsflöden samtidigt som vi utvecklar smarta lösningar för samhället och organisationer i deras dagliga verksamhet.

Lösningar:
- Digitalisering
- Säkerhetskritiska system
- Cybersäkerhet
- Artificiell intelligens
Nyckelkunder: Banker, kommuner, Skogsstyrelsen, Göteborgs Energi, LFV (Luftfartsverket) och SvK (Svenska kraftnät)

Smart and Resilient Total Defence

Omvärldsläget har aktualiserat återuppbyggnaden av ett starkt totalförsvar. Combitech har lång erfarenhet av att arbeta med civilt och militärt försvar tillsammans med offentlig verksamhet, försvar och näringsliv. Våra medarbetare använder sin kunskap inom området för att bygga motståndskraft, genom att utveckla robusta lösningar och processer för att stärka samhället och verksamheter.

Lösningar:
- Systemintegration
- Säkerhetskritiska system
- Robust kommunikation
- Cybersäkerhet
- Krisberedskap
- Artificiell intelligens
Nyckelkunder: Sveriges försvarsmakt, Finlands försvarsmakt, Försvarets materielverk (FMV), Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), kommuner, Länsstyrelserna

37 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Värde- skapande

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Övrig information

38 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Värdeskapande

Syfte att hålla samhällen säkra

Ny geopolitisk verklighet

Fokuserad tillväxt på strategiska marknader

Unik och bred portfölj

Investeringar i framtidens teknik

Hållbar verksamhet

Drivkrafter

Leverans på kundåtaganden

Industrialisering för skalbarhet och effektivitet

Investeringar i ökad kapacitet

Digitaliseringens omställning

FoU inom framtida kärnteknologier

Säkra och on-boarda kompetenser

Partnerskap och samarbete

Sammanslagningar och förvärv

Leverera på hållbarhetsstrategin

Strategiska prioriteringar

Årlig tillväxt

Resultat- tillväxt

Kassa- generering

Finansiell disciplin

Ledande inom hållbarhet i försvarssekton

Långsiktigt värdeskapande

Vår verklighet har förändrats och är här för att stanna. Vi lägger stor vikt vid att skapa hållbart värde för våra aktieägare och samhället genom våra strategiska prioriteringar och genom att leverera på våra kundåtaganden.

Utbetald utdelning

Våra strategiska prioriteringar

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Värdeskapande
Finansiella mål
Hållbarhetsmål
Saabs aktie
Viktiga händelser
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Övrig information

39 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Mål och resultat

	Mål (2023-2027)	Resultat 2024
Organisk försäljningstillväxt	Sammansatt årlig tillväxttakt (CAGR) 2023-2027*	Försäljningsintäkter, MSEK
Rörelseresultat	Tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt	Rörelseresultat (EBIT), MSEK
Kassaflöde	Kassaflödes konvertering**, kumulativt för 5-årsperioden	Operationellt kassaflöde, MSEK

Basår för CAGR: 2022
** Kassaflödeskonvertering definieras som operationellt kassaflöde dividerat med rörelseresultat

Kommentar: Med en väl positionerad portfölj och en fokuserad tillväxtstrategi siktar Saab på att tillvarata ökade marknadsmöjligheter och leverera fortsatt tillväxt. De viktigaste prioriteringarna är att leverera på våra kundåtaganden och öka produktions-kapaciteten samtidigt som man fortsätter att investera i framtida teknikförmågor.# Året i sammandrag

Marknad och trender

Under 2023–2024 har Saab haft en sammansatt årlig försäljningstillväxt om 23%, drivet av tillväxt inom samtliga affärsområden. Saab har åtagit sig att förbättra lönsamheten och att säkerställa att förbättringen är hållbar över tid. Detta uppnås genom skalfördelar från högre försäljningsvolymer och effektivitet.

Under 2024 förbättrade Saab sin lönsamhet med en EBIT-tillväxt på 33% och en EBIT- marginal på 8,9% (8,3). Ökningen drevs av högre försäljningsvolymer, skalfördelar och effektiviseringar samtidigt som Saab fortsatte prioritera investeringar i FoU.

Saabs mål är ett positivt kassaflöde på medellång sikt drivet av kontinuerlig resultattillväxt och betalningsmilstolpar från kunder. En aktiv styrning av rörelsekapitalet och fortsatta investeringar i kapacitet och FoU är viktigt för den framtida tillväxten.

Under 2024 levererade Saab på sin prognos med ett positivt operationellt kassaflöde om SEK 2,5 miljarder, motsvarande en kassaflödeskonvertering om 44%. Kassaflödet var ett resultat av stora betalningsmilstolpar från kunder.

23% Organisk försäljningstillväxt
33% Tillväxt i rörelseresultatet
44% Kassaflödes -konvertering

Mål på medellång sikt

Med en stark orderstock, fortsatt hög efterfrågan på produktportföljen och genom att ytterligare tidigarelägga betydande investeringar, höjer Saab målet för den organiska försäljningstillväxten för 2023–2027 till cirka 18% (genomsnittlig årlig tillväxttakt, ”CAGR”), från tidigare cirka 15%. Saab sänker även målet för kassaflödeskonvertering under samma period till minst 60%, från tidigare minst 70%.


Mål på medellång sikt
Organisk försäljningstillväxt	>60%
Kassaflödeskonvertering	~18%

2020 justerat för jämförelsestörande poster


70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0	20	21	22	23

2020 justerat för jämförelsestörande poster


6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0	20	21	22	23


4 000
3 000
2 000
1 000
0	20	21	22

Värdeskapande

Hållbarhetsmål

Saab strävar efter hållbarhet i alla delar av sin verksamhet och i sin påverkan på samhället i stort. Att leverera på våra hållbarhetsmål är avgörande för att säkerställa Saabs konkurrenskraft nu och i framtiden. För en fullständig redogörelse för samtliga hållbarhetsmål, se hållbarhetsrapporten.

Företagande och mänskliga rättigheter

Mål: Andel flaggade affärsmöjligheter som genomgått riskbedömning kopplat till mänskliga rättigheter
Resultat 2024: Under 2024 har 16 (43) flaggade affärsmöjligheter utvärderats för risker kopplat till Saabs Responsible Sales Policy.
Kommentar: Saabs Responsible Sales Policy stärker vårt åtagande gällande hantering av mänskliga rättighetsrisker kopplat försäljningen av våra produkter. En riskscreening genomförs för alla nya affärsmöjligheter, och de som bedöms ha högre risk flaggas och måste genomgå en fördjupad riskbedömning. En affärsmöjlighet flaggas när:
- Kunden har ett Responsible Sales Indexbetyg under ett visst tröskelvärde, och
- Produkten är klassificerad som försvarsmateriel, och
- Det inte gäller följdleverans (t.ex. reservdelar)
  Läs mer om Saabs Responsible Sales Policy på sidan 120.

Motståndskraftiga och säkra samhällen

Mål 2024: Årligt minskat CO₂e-utsläpp i Scope 1 och 2
Utsläpp Scope 1 & 2, ton CO₂e: 100% -6,4%
Kommentar: Att driva grön omställning är en viktig del av Saabs hållbarhetsstrategi. I linje med Saabs åtagande till Race to Zero och nettonollutsläpp till 2050, gör vi stora ansträngningar för att minska växthusgasutsläpp. 2024 minskade Saab utsläppen med 6,4% jämfört med 2023. Minskningen drevs av fortsatt arbete med energieffektiviseringsåtgärder, en minskad mix av utsläppsintensiva energikällor från leverantörer samt inköp av ursprungsgarantier (GoO) och certifikat för förnybar energi (REC). Läs mer om Saabs ansträngningar för att minska vår klimatpåverkan på sidan 84.

Klimatpåverkan

Scope 1: 100%
Scope 2 marknadsbaserad: -4,2%

Grön och social omställning

Mål 2025: Andel kvinnliga medarbetare
Andel kvinnliga medarbetare: 26%
Mål 2025: Andel kvinnliga chefer
Andel kvinnliga chefer: 28%
Kommentar: På Saab är vi övertygade om att en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering främjar innovation och ökar medarbetarnas engagemang, välmående och prestation. Jämställdhet är en viktig del av mångfald och inkludering, och att öka andelen kvinnliga medarbetare och chefer är något som Saab har arbetat systematiskt med i många år. Under 2024 ökade andel kvinnliga medarbetare till 26% (25) och andel kvinnor i chefsposition ökade till 28% (27). Läs mer om mångfald och inkludering på Saab på sidan 114.

Hållbarhetsmål

Mål	Andel kvinnliga medarbetare	Andel kvinnliga chefer
	26%	28%


30 000
20 000
10 000
0	20	21	22	23

Saabs aktie

Saab-B, aktiekursutveckling under 2024


300
250
200
150
100
50
0	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov

Volym


6 000 000
5 000 000
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000
0	2020	2021	2022	2023	2024

Saab-B, totalavkastning de senaste fem åren


46%
43%
7%
4%

Handel per marknadsplats

Nasdaq: 46%
Cboe Global Markets: 43%
London Stock Exchange Group: 7%
Övriga: 4%

Ägarfördelning

Svenska institutionella ägare: 49%
Utländska ägare: 33%
Svenska privatpersoner: 15%
Övriga: 3%

Saabs B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholm, där aktien handlas under tickern SAAB-B. Under året ökade aktien med 54% jämfört med OMXS30 som ökade med 4%. Kursen var som högst SEK 275 den 19 juli 2024 och som lägst SEK 152 den 2 januari 2024. Den genomsnittliga dagliga handelsvolymen i Saab-aktien var 1,9 miljoner under 2024 jämfört med 1,5 miljoner under 2023. Antalet aktieägare i Saab ökade med 80% under 2024, från 104 951 den 31 december 2023 till 188 744 den 31 december 2024. För att ytterligare stärka likviditeten i Saabs aktier för den växande aktieägarbasen genomförde Saab en aktiesplit under 2024, där varje aktie delades upp i fyra aktier av samma slag.

Aktiespliten godkändes av årsstämman den 11 april och styrelsen fastställde avstämningsdag till den 8 maj 2024. Efter aktiespliten uppgick det totala antalet aktier i Saab till 543 383 388, varav 9 535 612 A-aktier och 533 847 776 B-aktier. A-aktier stod för 15% av rösterna, medan B-aktier stod för 85%.

	2021	2022	2024
125 md

	2023
31 md
55 md
81 md


300
250
200
150
100
50
0	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov

Genomsnittlig dagsomsättning per månad


7 000 000
6 000 000
5 000 000
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000
0	2020	2021	2022	2023	2024

Genomsnittlig dagsomsättning per vecka

Saab-B, börsvärde, SEK

	2021	2022	2024
125 md

	2023
31 md
55 md
81 md

Saabs största aktieägare, 31 december 2024

Ägare	Antal aktier	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
Investor AB	154 354 876	30,2	40,1
Wallenberg Investments	47 343 500	8,7	7,6
Swedbank Robur Fonder	17 716 433	3,3	2,8
BlackRock	14 550 934	2,7	2,3
Vanguard	12 675 794	2,3	2,0
Avanza Pension	5 102 875	0,9	0,8
AllianceBernstein	4 739 720	0,9	0,8
Avanza Fonder	4 648 098	0,9	0,7
Första AP-fonden	4 604 067	0,8	0,7
Norges Bank Investment Management	4 270 905	0,8	0,7
10 största ägarna	270 007 202	51,5	58,5
Övriga ägare	256 924 956	47,2	41,5
Återköpta aktier	6 915 618	1,3
Totalt	533 847 776	100,0	100,0

1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2024.

Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.

Bemyndigande till återköp

Årsstämman 2024 bemyndigade styrelsen att besluta om återköp av högst 1 100 000 B-aktier (4 400 000 efter genomförd aktiesplit) för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga incitamentsprogram. Årsstämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att, före nästa årsstämma, besluta om förvärv av B-aktier upp till maximalt 10% av det totalt antal aktier i bolaget.

Utdelning och utdelningspolicy

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20-40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel. För verksamhetsåret 2024 föreslår styrelsen en utdelning om 2,00 kronor per aktie (1,60). Föreslagen utdelning motsvarar 25% (25) av nettoresultatet och är i linje med den långsiktiga utdelningspolicyn. Utdelningen utbetalas i två lika stora delar.

Som avstämningsdagar för rätt att erhålla utdelning föreslås den 14 april 2025 och den 7 oktober 2025. Utdelningen beräknas utbetalas den 17 april 2025 och den 10 oktober 2025.

S&P kreditbetyg

Under 2024 fick Saab en första så kallad investment grade rating från S&P Global. Kreditvärderingsinstitutet tilldelade Saab kreditbetyget BBB+ med stabila utsikter, vilket ger Saab mer flexibilitet och möjligheter på kreditmarknaden för framtida finansiering. S&P noterar att Saab har en ledande position inom sina kärnverksamheter, långsiktiga kundrelationer samt en stark ställning inom den robusta försvarsindustrin. S&P skriver även att kreditbetyget BBB+ speglar Saabs starka balansräkning, konservativa finansiella hållning och förmåga att generera starkt kassaflöde, vilket stödjs av bolagets starka likviditet.

Investerar Relationer

Chef för investerarrelationer: Merton Kaplan
- [email protected]
Chef för Treasury & Accounting Services: Andreas Hedemyr
- [email protected]# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Finansiella mål

Hållbarhetsmål

Saabs aktie

Viktiga händelser

Väsentliga händelser 2024

23 februari Saab tecknade ett kontrakt med Försvarets materielverk (FMV) och tog emot en beställning på ytterligare fyra Gripen C-stridsflygplan till Ungern. Tilläggsavtalet innebär att Ungern får en stridsflygflotta med totalt 18 Gripen C/D som skyddar och försvarar landets och Natos luftrum.
4 mars Saab tecknade ett kontrakt med det polska försvarsdepartementets upphandlings myndighet gällande leverans av granatgeväret Carl-Gustaf M4, ammunition och tränings utrustning. Ordervärdet motsvarar SEK 12,9 miljarder och kontraktsperioden är 2024-2027.
22 mars Saab erhöll en order från Försvarets materielverk (FMV) på konceptstudier om framtida strids flygförmåga. Kontraktsperioden är 2024-2025 och studierna inkluderar bemannade och obemannade lösningar i system av-system, teknikutveckling samt demonstratorer.
26 mars Saab meddelade att man tagit emot en order från Airbus Defence and Space gällande sensorlösningen Arexis till en telekrigsvariant av Tysklands Eurofighters. Kontraktsperioden är 2024-2026.
4 april Saab meddelade att finansdirektör och vice vd Christian Luiga beslutat att lämna Saab för att gå vidare till ett globalt bolag i en annan bransch.

Väsentliga händelser efter periodens slut

16 januari 2025 På grund av den höga efterfrågan på den passiva EW-sensorn Sirius Compact meddelade Saab att man startar serieproduktion 2025. En ny tillverkningsanläggning kommer att öppnas i Tammerfors för att tillgodose expansionen.
17 januari 2025 Saab gav en uppdatering på Q4 och meddelade att bolagets försäljningsintäkter för helåret 2024 förväntas bli cirka SEK 63,8 miljarder (51,6), motsvarande en organisk försäljningstillväxt på 23,4%. Saab har tidigare kommunicerat en prognos för den organiska försäljningstillväxten i den övre delen av spannet 15-20% för 2024.
29 januari 2025 Saab meddelade att Jonas Hjelm, chef för Government Affairs, lämnar sin roll och Saabs koncernledning.
31 januari 2025 Saab meddelade ett antal förändringar som påverkar bolagets koncernledning. Läs mer på sidan 62.
7 februari 2025 Saab presenterade bokslutskommuniké 2024 och kommunicerade en prognos för 2025 om en organisk försäljningstillväxt mellan 12–16%, en tillväxt i rörelseresultatet (EBIT) överstigande organiska försäljningstillväxten och ett positivt operationellt kassaflöde. Saab kommunicerade även uppdaterade mål för 2023–2027: en organisk försäljningstillväxt om cirka 18% (CAGR), en tillväxt i rörelseresultatet (EBIT) överstigande organiska försäljningstillväxten och kassaflödeskonvertering om minst 60%.
10 april Saab meddelade att man utsett Mikael Adelsberg till Chief Digital Officer och chef för Saabs nya centrala funktion Group Digitalisation. Förändringen trädde i kraft 1 oktober och Mikael Adelsberg är nu medlem i Saabs koncernledning.
11 april Saab höll sin årsstämma i Linköping. Årsstämman beslutade om en utdelning om SEK 6,40 per aktie uppdelat på två lika stora utbetalningar. Årsstämman beslutade även om en aktiesplit där varje aktie delas upp på fyra aktier. Avstämningsdag för genomförande av aktiesplit var den 8 maj 2024 och varje aktieägares proportionella ägande, inklusive rätt till utdelning, förblev detsamma. Läs mer på www.saab.com/arsstamma.
31 maj Saab erhöll en beställning från regeringen i ett land i västvärlden gällande ett antal försvarssystem och materiel. Ordervärdet är cirka SEK 7,7 miljarder och leveranser är planerade 2027-2028.
4 juni Saab fick en första så kallad investment grade rating från S&P Global. Kredit värderingsinstitutet ger Saab kreditbetyget BBB+ med stabila utsikter.
18 juni Saab meddelade att Anna Wijkander, tidigare vice CFO och chef för Corporate Control på Saab, blir bolagets nya CFO och medlem av Saabs koncernledning. Anna Wijkander började i rollen den 9 september 2024.
27 juni Saab tecknade ett kontrakt med Försvarets materielverk (FMV) gällande leverans av ett tredje spanings- och ledningsflygplan av typen GlobalEye till Sverige. Ordervärdet är cirka SEK 2,6 miljarder och leveransperioden är 2024-2029.
24 juli Saab erhöll en beställning på försvarsmateriel från regeringen i ett land i västvärlden. Ordervärdet är cirka SEK 6,6 miljarder och leveranser är planerade 2027-2028.
30 augusti Annonserade Saab att USA:s armé valt Saabs axelburna engångsvapen AT4 för sitt militära Individual Assault Munition (IAM) program. Det femåriga ramavtalet med U.S. Army innebär att kunden kan lägga beställningar upp till ett maxbelopp på totalt USD 494 miljoner (cirka SEK 5 miljarder) under perioden.
10 oktober Saab informerade att USA:s justitiedepartement har begärt information från Saab North America, Inc. om Brasiliens köp av Gripen år 2014. Saab avser att följa begäran att lämna information och att samarbeta med USA:s justitiedepartement i detta ärende.
23 december Saab meddelade att man har tecknat kontrakt med Försvarets materielverk (FMV) gällande modernisering av Sveriges tunga kustrobotförmåga. Ordervärdet är totalt SEK 800 miljoner och leveranser kommer att inledas under 2026.

Risker och osäkerheter

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Riskhantering

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Övrig information

Saab bedriver utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerade system och produkter till militära och civila kunder över hela världen. Verksamheten består till stor del av teknisk utveckling och stora projekt vilka genomförs över lång tid, oftast under flera år, i nära samarbete med kunder, leverantörer, partners och forskningsinstitut. Utöver kund- och leverantörsrelationer innebär internationell verksamhet också joint ventures och samarbeten med andra företag samt etablering av verksamheter utomlands. Saab påverkas av geopolitiska, globala finansiella och hållbarhetsfaktorer samt industri- och verksamhetsrelaterade händelser som kan ge upphov till osäkerheter och risker. Genom en god förståelse för riskerna och deras effekter är syftet att bättre kunna stödja beslutsfattande och ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar. Saab växer just nu i snabb takt både i Sverige och i andra länder med bland annat utökade investeringar i produktionskapacitet och nya fabriker samt en hög rekryteringstakt vilket medför en ökad risknivå. Detta innebär även en större osäkerhet för Saabs försäljningstillväxt, resultat och kassaflöde.

Hur vi hanterar risker

Varje affärsområde, strategisk marknad och koncernfunktion ansvarar inom respektive organisation för att identifiera och hantera risker i enlighet med Saabs gemensamma riskprocesser och gällande policyer, riktlinjer och instruktioner. I kombination med övergripande risker skapas en top-down och bottom-up bild. Kvartalsvis görs också en bedömning av toppriskerna för att följa förändringarna och säkerställa att åtgärder finns på plats och har önskad effekt. Denna bedömning presenteras för koncernledningen.

ERM-riskhantering

Syftet med ERM (Enterprise Risk Management) är att ge en koncernövergripande bild av de konsoliderade riskerna som Saab är exponerat för och att stödja värdeskapande, säkerställa riskmedvetenhet samt balansera risker mot avkastning. ERM-riskerna värderas mot koncernens tolerans för risker och beslut fattas om lämpliga åtgärder för att undvika, minska, sprida eller godta riskerna. Vid behov planeras och genomförs åtgärder av riskägarna för att minimera sannolikheten för, och påverkan av, identifierade risker. Se illustration av ERM- processen till höger. Utöver riskprocessen har Saab en process för granskning av den interna kontrollen i finansiella, hållbarhets och verksamhetsrelaterade processer. Nyckelkontroller, utvecklade för att hantera en specifik risk, genomförs inom affärsområden och gruppfunktioner enligt respektive nyckelkontrolls frekvens. Halvårsvis genomförs en självskattning av de genomförda kontrollerna. Resultaten från de genomförda

Kontroll-Risk- Risk-aktiviteter identifiering analys hantering bedömning
Risker Risker Financiella Verksamhets- Compliance- Strategiska Omvärlds-
och risker och risker och risker politiska
risker

Strategisk plan

Utveckling och genomförande av strategin ERM är en del av det strategiska arbetet med fokus på övergripande risker.

Koncernledningens granskning

Koncernledningen granskar årligen den konsoliderade bedömningen.

Revisionsutskott och styrelse

Den konsoliderade riskbedömningen rapporteras till revisionsutskottet och till styrelsen.

Årsredovisning

En översikt på hög nivå presenteras externt i årsredovisningen.

All affärsverksamhet medför risker. Ett proaktivt och effektivt riskarbete är därför nödvändigt för att nå våra strategiska mål och skapa ett hållbart värde för alla intressenter.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Riskhantering

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Övrig information

Kontrollerna och självskattningarna rapporteras till ledningen och en gång om året även till revisionsutskottet. Externa revisorer testar Saabs interna processer och nyckelkontroller hänförliga till finansiella rapporteringen och rapporterar årligen till koncernledningen och revisionsutskottet. Saabs internrevisionsfunktion är ansvarig för att genomföra oberoende revisioner inom finansiella, hållbarhets och verksamhetsrelaterade områden. Dessa revisioner rapporteras till och följs upp av koncernledningen och revisionsutskottet.

Försäkring och skadeförebyggande

Saab har ett koncernövergripande globalt försäkringsprogram som innehåller alla vanligen förekommande företagsförsäkringar, inklusive produktansvar. Saab är dock inte fullt försäkrat gentemot påverkan från översvämningar, jordbävningar eller andra naturkatastrofer. Ansvaret för försäkringsprinciperna är centraliserat och försäkringar upphandlas både globalt, och lokalt från land till land. Försäkringspolicyn säkerställer att lokala försäkringslagar efterlevs i tillämpliga fall. Ett koncernövergripande program för skadeförebyggande arbete föreskriver kraven gällande det fysiska skyddet, det förebyggande arbetet och handlingsplaner om incidenter inträffar. För att säkerställa att kraven efterlevs och för att stödja verksamheten i det skadeförebyggande arbetet, utförs årligen riskbesiktningar. Resultatet av dessa rapporteras till koncernledningen.

Risker relaterade till väpnade konflikter

De globala geopolitiska spänningarna, inklusive de väpnade konflikterna i Ukraina och Mellanöstern samt desinformation, har resulterat i en mer komplex och mångfasetterad säkerhetsmiljö för Saab. Därför har Saab vidtagit ökade säkerhetsåtgärder för att skydda anläggningar, personal och IT samt åtgärder relaterade till cyberrisker, vilket kan leda till ökade kostnader. Saab har ingen försvarsrelaterad försäljningsexponering mot Belarus eller Ryssland, men följer noggrant de affärsmässiga konsekvenserna av kriget i Ukraina. Saab är verksamt på en strikt reglerad marknad och det är fundamentalt för Saab som ansvarstagande försvarsbolag att följa alla regelverk och åtaganden gällande export och sanktioner, som sanktioner från EU, FN, OSCE, liksom andra landspecifika regelverk. Saabs krishanteringsorganisation har ett fortlöpande fokus på säkerhet, embargon och sanktioner. Konflikten i Mellanöstern innebär en risk för Saab kopplad till leverantörskedjan eftersom bolaget har ett fåtal leverantörer i Israel. Saab följer händelserna och har initierat åtgärder för att hantera detta, och har nära dialog med leverantörer. Saab har ingen försvarsrelaterad försäljningsexponering mot Israel.

Föreläggande från USA:s justitiedepartement (U.S. Department of Justice)

I oktober 2024 tog Saab North America, Inc. emot ett föreläggande från USA:s justitiedepartement. USA:s justitiedepartement har begärt information om den brasilianska regeringens köp av 36 stridsflygplan av typen Gripen E/F år 2014. Saab följer begäran att lämna information och samarbetar med USA:s justitiedepartement I detta ärende. Myndigheter i både Brasilien och Sverige har tidigare utrett delar av den brasilianska upphandlingen av stridsflygplan. Dessa utredningar avslutades utan att påvisa något felaktigt agerande av Saab.

Hållbarhetsrisker

Hållbarhet är en integrerad del i Saabs verksamhet och riskarbete. Hållbarhetsrisker finns inom alla riskområden, då det finns såväl strategiska, verksamhetsmässiga, finansiella, omvärlds- och politiska samt compliance-risker att ta hänsyn till. För att hålla människor och samhällen säkra bygger Saabs hållbarhetsarbete på tre grundpelare ”Motståndskraftiga och säkra samhällen”, ”Grön och social omställning” och ”Innovation och partnerskap”. Dessa grundpelare täcker bland annat områden som mänskliga rättigheter, anti-korruption, informationssäkerhet, exportregler, klimatpåverkan, cirkulär ekonomi, arbetsmiljö samt mångfald och integration. Hållbarhet inkluderar både påverkan på miljö och människor som Saab har, eller kan ha, genom sin verksamhet eller affärsrelationer och finansiell eller verksamhetspåverkan på Saab av osäkra miljömässiga, sociala eller styrande händelser eller förhållanden om de inträffar. Till exempel kan klimatförändringar och naturkatastrofer störa verksamheter eller påverka försörjningskedjor och kunder, samtidigt som regler och krav på industriprocesser skärps kontinuerligt. Saab arbetar med att förebygga och motverka sådana risker i verksamheten, till exempel i samband med planering av nya anläggningar. Saab vidtar då åtgärder för att minska riskerna av väderförändringar och högre energipriser, och tar miljöhänsyn avseende byggnadskrav samtidigt som man bidrar till god hälsa för anställda i linje med Saabs policyer. Under de senaste åren har ett antal initiativ lanserats för att skapa ett regelverk för hållbar finansiering, baserat på hållbarhetskriterier. Det huvudsakliga syftet med dessa initiativ är att få privata investeringar att driva hållbarhetsutveckling genom till exempel grön omställning. Parallellt pågår en debatt sedan några år tillbaka om den sociala dimensionen i hållbarhetsramverket, inklusive ansatser att definiera vilka aktiviteter som är socialt ansvarsfulla. Det finns en risk att den finansiella sektorn kommer att fortsätta att göra sin egen tolkning av den sociala dimensionen av hållbarhet, vilket kan påverka finansiering och investeringar i försvarsföretag. Saabs största hållbarhetsrisk är att inte leverera på samtliga av våra åtaganden. Detta kräver en hög grad av kontroll, nyckeltal, riskvärdering och åtgärder för viktiga områden, liksom intern och extern kommunikation om framstegen. För mer information, se Saabs hållbarhetsrapport.

Risker relaterade till pandemier

Pandemirelaterade risker kan inte uteslutas och kan påverka Saabs. För att hantera sådana effekter har Saab en krishanteringsorganisation och kontinuitetshantering. Saab följer fortsatt de långsiktiga effekterna av covid-19-pandemin.

Huvudrisker 2024

De risker som presenteras på följande sidor är de huvudrisker inom respektive kategori som identifierats under 2024 års ERM-arbete. Sidorna inkluderar också exempel på hur riskerna hanteras av Saab. Dessa risker kan, enskilt eller tillsammans, ha stor påverkan på Saabs verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. För information om finansiella risker som valuta-, ränte-, likviditets-, refinansierings- och kreditrisker såväl som riskhanteringen av dessa, se not 35. För risker avseende pensionsåtaganden, se not 31, och för rättsliga risker se not 32 under rubriken Övriga avsättningar.

Risk	Beskrivning	Exempel på hantering
Strategiska risker	Saabs strategi att växa globalt genom att stärka närvaron på utvalda marknader, utveckla innovativa lösningar och förvärva bolag inom prioriterade områden exponerar Saab för olika risker som kan påverka förmågan att skapa värde och nå sina mål. De strategiska riskerna hanteras genom strategier och strategiska planer som beslutas av styrelsen, koncernledningen samt affärsområdenas och koncernfunktionernas ledningsgrupper. Styrelsen följer noga investeringar i utveckling, innovation och förvärv.
Risker i utveckling av nya hög- teknologiska system och teknologi- skiften	Saabs framgång är beroende av förmågan att utveckla och tillverka innovativa produkter och lansera dem på marknaden i rätt tid och till konkurrenskraftiga priser. Långa utvecklingscykler gör också att omvärldsförändringar kan leda till att behovet ser annorlunda ut när produkterna är redo att erbjudas till marknaden. Risken är att produkterna inte ger den tidigare bedömda avkastningen. En stor del av Saabs produktförnyelse har skett i samarbete med den svenska Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) samt i samarbete med andra nationer. Det finns också risk att inte anamma den pågående snabba digitaliseringen, för teknikskiften, att nuvarande konkurrenter eller nya mer agila bolag utvecklar nya produkter eller teknologier, så kallade disruptive technologies, som kan medföra att Saabs produkter uppfattas som obsoleta.	• Saab investerar kontinuerligt i produktutveckling för att öka sin konkurrenskraft och satsar i framtida förmågeområden som autonoma system, distribuerade sensorsystem, cyberförsvar och rymd. • Snabbare demonstrera möjliga produkter inom utvalda områden. • Utnyttja digitalisering både i produkter och processer, mjukvaruutveckling samt AI. • Förvärv av och samarbeten med agila företag för att utnyttja gemensamma så kallade disruptive technologies. • För att minska risken är samarbete mellan olika nationer av stor vikt för större system. För egenutvecklade produkter är det viktigt att tidigt identifiera första kund. • Det är Saabs bedömning att Sverige kommer att stå för den största andelen av satsningar på utveckling inom stridsflyg-, missil- och undervattensområdena. • Investeringar i produktinnovationer som leder till minskat klimatavtryck från användningen av Saabs produkter samt effektivitetsåtgärder inom Saabs processer och anläggningar.
Medarbetare	Det råder en tuff konkurrens på arbetsmarknaden och Saabs framtida konkurrenskraft och tillväxt är beroende av att globalt kunna attrahera, utveckla och behålla medarbetare och ledande befattningshavare med nyckelkompetenser inom exempelvis flertalet teknikområden, inklusive mjukvara, produktion, IT-säkerhet, digitalisering, affärsutveckling och projektledning.

Riskhantering

Risk

Beskrivning
Exempel på hantering

Cyber- och informationssäkerhetsrisker

Cyber- och informationssäkerhetsrisker ökar i betydelse och utvecklas ständigt. Saab hanterar information som är avgörande för dess kunder och i många fall även för nationell säkerhet. Informationssäkerhetsrisken för Saab är att information kan komma i fel händer om den hanteras felaktigt. Bristande efterlevnad av informationssäkerhetskrav från kunder och myndigheter som exempelvis ISO- och NIST- standarder, kan skada verksamheten och ha negativ finansiell påverkan. Cyberhot är en risk som ökat också för Saabs produkter, som innehåller stora mängder information, då det blivit allt vanligare att produkterna kopplas till civila nätverk.

Cybersäkerhet är ett område som regelbundet diskuteras och adresseras, och där investeringar görs.
Efterlevnad av ökade krav från kunder och länder avseende informationssäkerhet.
Strategiska initiativ för att ytterligare accelerera en säker digitalisering.
Kontinuerligt och systematiskt informations- och IT-säkerhetsarbete och regelbundna revisioner av IT-säkerheten.
Tydliga regelverk, processer, rutiner och tekniska lösningar för informations-, IT- och kommunikationssäkerhet.
Standardiserade processer för implementering av nya system, uppgraderingar och hur vi bedriver den dagliga verksamheten.
All personal utbildas i informationshantering och säkerhet.
Olika nivåer av såväl fysiska som digitala säkerhetsklassificeringar för att minska risken för informationsläckor.
Arbete med lösningar som ökar cybersäkerheten i Saabs produkter.

Omvärlds- och politiska risker

Cirka 90 procent av Saabs omsättning utgörs av försäljning av försvarsmateriel, som regleras av nationella lagar och förordningar samt internationella överenskommelser, och mer än hälften av den totala försäljningen är internationell. Saab arbetar proaktivt för att hantera omvärlds- och politiska risker och osäkerheter bland annat genom strategiska konsekvensanalyser och alternativa strategier. Det är dock inte möjligt att helt undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska eller andra omvärldsrisker realiseras.

Politiska, geopolitiska och makro-ekonomiska risker

Efterfrågan på försvarsmateriel är beroende av att stater har politiskt mandat och vilja samt statsfinansiell möjlighet att göra försvarsinvesteringar. Försvarsindustrin påverkas därför av en rad makroekonomiska faktorer, som exempelvis tillväxttakten i den globala ekonomin, handelshinder och valutakursförändringar. Den är också exponerad för geopolitiska risker och säkerhetssituationen i världen. Sveriges medlemskap i Nato, samt Natos och EU:s ökade samarbete och integration mellan medlemsländerna avseende försvar, ändrar delvis marknadsförutsättningarna. EU tar en större roll i att forma villkoren för försvarsindustrin, genom fler gemensamma upphandlingar och genom att driva på för en konsolidering av försvarsindustrin inom unionen. Syftet är att få starka företag inom varje segment och att undvika utspädning av medel för forskning och utveckling.

Strategiska, geopolitiska och marknadsanalyser av nya regioner och länder.
Dialog med myndigheter och den politiska sfären.
Informationskampanjer för att öka kunskapen om Saabs betydelse för den svenska försvarsförmågan och försörjningstrygghet.
Proaktiva åtgärder för att bedöma och hantera både risker och möjligheter.
Större investeringar görs huvudsakligen i fokusländer och på strategiska marknader.
Uppbyggnad av långsiktiga internationella relationer och samarbetsprogram med viktiga intressenter.
Avtalsvillkor, exportgarantier, försäkringslösningar och andra instrument.
Fler lokala verksamheter och samarbeten på strategiska marknader.
Bygga en position i det nya landskapet (Nato och EU) genom att betona Saabs nyckelkompetenser och säkerställa vår roll även inom andra områden.
Saab är en del av europeisk försvarsindustri och har verksamhet och samarbeten i flera europeiska länder.

Förändrade export- regelverk

En stor del av Saabs export sker från Sverige, där Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) avgör vilka försvarsprodukter Saab får tillverka, marknadsföra, sälja och exportera och till vilka länder. ISP gör en samlad bedömning där flera faktorer vägs in. Saab kan också vara beroende av exportkontrollagstiftningen i andra länder där Saab har egen verksamhet eller leverantörer. Vissa av Saabs civila produkter omfattas av exportkontroll avseende produkter med dubbla användningsområden. Risken för Saab utgörs av förändringar i lagar, regler och tillstånd.

Kontinuerligt följa utvecklingen av lagar, regelverk och förordningar för att vid behov anpassa verksamheten.
En central funktion med ansvar för att verksamheten följer olika regelverk samt både en central och lokala exportkontrollfunktioner.
Avtalsvillkor i kontrakt för att efterleva regelverken.

Verksamhetsrisker

Verksamhetsrisker kan påverka Saabs förmåga att leverera sina uppdrag och är viktiga för den dagliga verksamheten. Riskerna innefattar bland annat risker relaterade till orderingång, kontraktshantering, projektgenomförande, leverantörer, produktansvar, miljö och arbetsmiljö. Verksamhetsrisker hanteras i taktiska och operationella affärsbeslut samt i verksamheten i hela organisationen. Information om Saabs arbete med miljö- och arbetsmiljörisker finns i Saabs hållbarhetsrapport.

Risker relaterade till genom- förandet av långa kundprojekt

Saabs verksamhet präglas av långa, komplicerade utvecklingsprojekt i teknologins framkant, som i vissa fall även innebär industrisamarbeten med kundländerna. Vid avtalens ingående finns i vissa fall inte någon produkt framtagen. Avtalen ingås dessutom ofta med en fastpriskomponent vilket kan innebära risk för felaktig prissättning om kostnaderna inte kunnat uppskattas på ett adekvat sätt. Risken i långa kundprojekt består i att Saab inte lyckas leverera högteknologiska, kostnadseffektiva lösningar i enlighet med kontraktet, eller inte lyckas genomföra de kontrakterade industrisamarbetena. Detta kan resultera i att åtagandet inte fullgörs eller att kostnaderna blir väsentligt högre med efterföljande negativ påverkan på finansiell ställning. Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning för större delen av de långa kundprojekten. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningar av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt vid värdering av varulager. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva resultateffekter.

En etablerad process för att säkra kontraktskvaliteten i affärer, Win Business-processen, som innehåller en genomgripande analys av riskerna och krav på hantering.
I projektgenomförandefasen, Execute Business-processen, genomförs kontinuerliga genomgångar med hjälp av olika typer av granskningar som innehåller tydliga beslutspunkter. En viktig del i dessa granskningar är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som kan vidtas för att motverka riskerna.
Effektiv projekthantering av både produktleveransprojektet och industrisamarbetet.
Mätning och uppföljning av produktivitet och effektivitet.
Utnyttja teknologier och produkter över hela Saab.
Höga krav ställs på projektplanering och kontroll samt uppföljning, för att vid varje given tidpunkt säkerställa att antaganden och bedömningar ger en tillfredställande grund för redovisning av intäkter och resultat.
Saabs största kundprojekt följs regelbundet upp av koncernledningen och rapporteras till styrelsen.
Övriga projekt med stor påverkan följs regelbundet upp av respektive affärsområdesledning och rapporteras till koncernledningen.
Saabs internrevision gör oberoende granskningar av processefterlevnad i ett antal projekt varje år.

Beroende av nya kontrakt och ökad konkurrens

En stor andel av Saabs intäkter kommer från ett begränsat antal kunder och relativt få kontrakt. Saab är därför beroende av att vinna nya kontrakt på en begränsad marknad, eftersom det endast finns ett visst antal stater och försvarsföretag att sälja till. Konkurrensen på den militära marknaden samt på den civila flygplans- och säkerhetsmarknaden är hård. Framför allt amerikanska och europeiska företag är starka aktörer, men konkurrensen ökar också från företag i andra delar av världen. Många konkurrenter är också starka på sina respektive hemmamarknader.

Marknadsorganisationen är organiserad för att fokusera marknads- och försäljningsinsatser till nyckelmarknader där möjligheten till nya affärer är hög.
Saab har, utöver Sverige, identifierat fyra strategiska marknader; Australien, Tyskland, Storbritannien och USA, där den lokala närvaron stärkts och kommer att stärkas ytterligare.# Saab Års- och Hållbarhetsredovisning 2024

Risker och osäkerheter

Leverantörsrisk

Osäkerheten i den globala leverantörskedjan innebär en risk för Saab och dess verksamhet. Utmaningarna är främst kopplade till tillgången på vissa råvaror och försvarsspecifika komponenter, utökad produktionskapacitet hos vissa leverantörer samt leverantörers förmåga att hantera ökad nedflödning av regulatoriska krav. Det finns också risk för brist och ökade kostnader för transporter.

Saab är beroende av leveranser från underleverantörer av exempelvis delsystem, komponenter och utrustning. För vissa delsystem är Saab beroende av leveranser från en enda, eller ett fåtal, leverantörer. Leverantörerna måste också dela samma värderingar som uttrycks i Saabs uppförandekod för leverantörer och ha en hållbar produktion för att inte negativt påverka Saab. Det är en risk att leverantörer undviker att göra affärer med försvarsföretag för att undvika att anses som icke hållbara. Om Saab höjer sina egna krav inom hållbarhetsområdet finns det dessutom en risk för att färre leverantörer är tillgängliga.

Exempel på hantering:

Säkra en robust leverantörskedja genom åtaganden från leverantörerna till Saabs tillväxtplan.
Väljer, utvärderar och dokumenterar leverantörer och affärspartners utifrån objektiva faktorer som kvalitet, miljö, leverans, pris och tillförlitlighet.
Aktivt arbete med olika leverantörsalternativ, som alternativa leverantörer och in- och outsourcing för att säkra leveranser.
Nära samarbete med leverantörerna för att nå hög kvalitet.
Systematiskt arbete för att säkerställa att leverantörerna tar affärsetiskt, socialt och miljömässigt ansvar samt har ett skadeförebyggande arbete.
Saabs uppförandekod för leverantörer samt uppföljning av efterlevnad.
Risker relaterade till osäkerheter i den globala leverantörskedjan hanteras genom exempelvis kontraktshantering, omplanering, tidigareläggning av ordrar samt utökade dialoger och förhandlingar med leverantörer.
Nyttja ökade volymer för att kompensera för prisökningar.
Intressentdialoger om Saabs påverkan genom hela värdekedjan och aktivt deltagande i branschorganisationers arbete avseende försvarsindustrins hållbarhet och regulatoriska krav.

Compliance-risker

I Saabs verksamheter är bolaget skyldigt att följa lagar och regler, följa överenskomna kundregelverk samt fatta medvetna beslut om vilka globala standarder Saab ska leva upp till. Compliancefrågorna är integrerade i affärsstrategin och påverkar Saabs strategiska prioriteringar. Vägledande för arbetet är Saabs uppförandekod som är antagen av styrelsen.

Saab gör affärer över hela världen och har relationer med kunder och andra intressenter i alla världsdelar. Etiska värden, transparenta affärsrelationer och regelefterlevnad är av central betydelse för Saab. Förtroendet från allmänheten och det politiska systemet är tillsammans med medarbetarnas stolthet över företaget en förutsättning för Saabs långsiktiga lönsamhet och framtid.

Saab är medvetet om att verksamheten i vissa delar av världen medför högre risker för potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter, inte bara i den egna organisationen utan också genom samarbetspartners och i leverantörskedjan. Saabs verksamhet påverkas också av tillstånd, licenser, patent och annan immaterialrätt.

Exempel på hantering:

Policy om nolltolerans för mutor och korruption samt åtagande om att respektera mänskliga rättigheter i linje med gällande lagstiftning över hela världen och relevanta globala ramverk.
Strikt prövning av marknadskonsulter och affärspartners.
Saab är ISO 9001-, 14001- och 45001-certifierade.
Deltagande i FN:s Global Compact och ett åtagande till FN:s Race to Zero-initiativ.
Centrala funktioner för etik- och regelefterlevnad och exportkontroll samt att GDPR-reglerna följs.
Intern kontroll och internrevision.

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapporten inkluderar styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering. Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor. Saab har inte gjort någon avvikelse från Kodens regler under 2024.

1. Bolagsstämma och ägarstruktur

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Vid bolagsstämman har aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt. Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. På årsstämman beslutar aktieägarna till exempel om årsredovisningen, vinstutdelning, val av styrelse, styrelsearvode, revisorsarvode, ersättningsrapporten, antagande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och, i förekommande fall, val av extern revisor samt andra ärenden i enlighet med aktiebolagslagen.

Förberedelser och genomförande av årsstämman 2024 skedde enligt Koden och årsstämman 2025 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Årsstämma i Saab hölls den 11 april 2024 i Linköping. Aktieägarna kunde även utöva sin rösträtt genom poströstning i förväg. Vid stämman var 1122 aktieägare representerade, motsvarande cirka 70 procent av det totala antalet röster i bolaget.

Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm. Styrningen av Saab utgår från den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares (Nasdaq Rulebook), Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar, regler och riktlinjer.

Saab har en uppförandekod (Code of Conduct) som innehåller etiska riktlinjer inom en rad områden för bolagets och medarbetares agerande i kontakt med kunder, affärspartners och i samhället samt medarbetares agerande gentemot varandra som kollegor. Saabs uppförandekod utgör en del i styrningen av Saab.

Svensk kod för bolagsstyrning

Saab följer Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) då bolaget har aktier upptagna till handel på Nasdaq Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden. Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se. Bolagsstyrningsrapporten är upprättad enligt årsredovisningslagen och Koden, och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2024. Saabs webbplats, www.saab.com, har en särskild avdelning för bolagsstyrning.

I år kommer årsstämman att hållas den 10 april 2025 i Linköping, för mer information se sida 226.

Under 2024 genomförde Saab en aktiesplit där varje aktie, oavsett serie, delades upp i fyra aktier av samma serie. Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2024 till SEK 2 173 533 552, fördelat på 9 535 612 A-aktier samt 533 847 776 B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie och B-aktierna har en röst per aktie. En A-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en B-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. Kvotvärdet per aktie efter aktiesplit är SEK 4. B-aktierna är upptagna till handel på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista. Samtliga A-aktier är onoterade och ägs av Investor AB.

Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sida 65. Den 31 december 2024 hade Saab ett eget aktieinnehav om 6 915 618 B-aktier, motsvarande 1,3 procent av aktiekapitalet. För ytterligare information om ägarstruktur, se sida 43.

Största aktieägare 31 december 2024

Andel av kapital, %	Andel av röster, %
Investor AB	30,2%
Wallenberg Investments	8,7%
Swedbank Robur Fonder	3,3%
BlackRock	2,7%
Vanguard	2,3%
Avanza Pension	0,9%
AllianceBernstein	0,9%
Avanza Fonder	0,9%
Första AP-fonden	0,8%
Norges Bank Investment Management	0,8%

¹ Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2024.
Källa: Monitor av Modular Finance AB.

Styrning och rapportering

Affärsområden

Aeronautics
Dynamics
Kockums
Surveillance

Självständigt dotterbolag

Combitech

Koncern- funktioner

Finance
Human Resources
Communication
Legal Affairs
Strategy
Global Business Development
Operational Excellence
Government Affairs

Bolagsstämma

Extern revisor

PricewaterhouseCoopers AB, omvaldes till och med årsstämman 2025. Huvudansvarig revisor Fredrik Göransson

Valberedning

Representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden.

Styrelse

Revisionsutskott

Intern revision

VD och koncernchef

Koncernledning

Ersättningsutskott

Interna styrgrupper

Ethics and Compliance Board
Sustainability Board
Operational Excellence Board

De interna styrgrupperna handlägger och beslutar i frågor inom respektive område som är koncernövergripande samt förbereder även vissa ärenden för beslut i koncernledningen. Ethics and Compliance Board rapporterar även till revisionsutskottet.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarledamöterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 11 april 2024 ska Saabs styrelse bestå av elva bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter.

Vid årsstämman den 11 april 2024 omvaldes Lena Erixon, Henrik Henriksson, Micael Johansson, Danica Kragic Jensfelt, Johan Menckel, Bert Nordberg, Erika Söderberg Johnsson, Sebastian Tham, Marcus Wallenberg och Joakim Westh. Anders Ynnerman valdes in som ny styrelseledamot. Sara Mazur hade avböjt omval. Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen. Nuvarande sammansättning i styrelsen är resultatet av valberedningens arbete inför årsstämman 2024 med tillämpning av mångfaldspolicyn.

Vid konstituerande styrelsemöte efter årsstämman utsågs Bert Nordberg till vice ordförande. Endast verkställande direktören, Micael Johansson, är anställd i bolaget och samtidigt ledamot i styrelsen. Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2024, finns i not 8.

Bolagsstämmovalda ledamöter

Marcus Wallenberg
Bert Nordberg
Micael Johansson
Lena Erixon
Henrik Henriksson
Danica Kragic Jensfelt
Johan Menckel
Erika Söderberg Johnsson
Sebastian Tham
Joakim Westh
Anders Ynnerman

Arbetstagarledamöter

Ordinarie: Stefan Andersson, Göran Andersson, Magnus Gustafsson
Suppleanter: Robert Hellgren, Tina Mikkelsen, Lars Svensson

Styrelsen i Saab består av ledamöter med mångfald och bredd vad gäller ledamöternas kön, kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund. I styrelsen finns sammantaget den kompetens och erfarenhet som är viktiga för Saabs verksamhet och som valberedningen bedömer behövs för att möta Saabs framtida utmaningar och behov. Av de stämmovalda styrelseledamöterna i Saabs styrelse som inte är anställda i bolaget är 30 procent kvinnor. Styrelseledamöternas andra väsentliga uppdrag, tidigare befattningar, aktieinnehav i bolaget med mera framgår av presentationen av styrelsen på sidorna 58–60.

Krav på oberoende

I tabellen framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelsens sammansättning och oberoende 2024

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget/ bolags- ledningen	Oberoende av större aktieägare
Marcus Wallenberg	1992	Ja	Nej 1)
Bert Nordberg	2016	Ja	Ja
Micael Johansson	2020	Nej 2)	Ja
Lena Erixon	2022	Ja	Ja
Henrik Henriksson	2021	Ja	Ja
Danica Kragic Jensfelt	2017	Ja	Ja
Johan Menckel	2019	Ja	Ja
Erika Söderberg Johnsson	2017	Ja	Ja
Sebastian Tham	2023	Ja	Nej 3)
Joakim Westh	2010	Ja	Ja
Anders Ynnerman	2024	Ja	Ja

1) Styrelseledamot i Investor AB
2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab AB
3) Anställd i Investor AB

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt sju ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2024 har styrelsen haft ett konstituerande möte, sju ordinarie styrelsemöten och fyra extra möten, totalt tolv möten. Styrelsens möten under 2024 har hållits i Stockholm, förutom ett möte i Linköping i april och ett möte i Karlskoga då styrelsen även besökte bolagets lokala verksamhet inom Dynamics.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om det antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning över de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, inklusive styrelseordförandes roll, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I VD-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter, innefattande vilka ärenden som kräver styrelsens beslut. Till instruktionen knyts även policyer för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjurist Annika Bäremo, som inte är ledamot av styrelsen. Styrelsens möten följer en agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation och beslutsunderlag för ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. En finansiell rapport presenteras vid varje styrelsemöte och behandlas särskilt ingående inför delårsrapporter och bokslutskommuniké.

Styrelsen behandlar regelbundet investeringar, forsknings- och utvecklingsärenden, organisationsfrågor, hantering av väsentliga riskområden samt förvärv och avyttringar av bolag. Bolagets affärsområdeschefer bjuds även regelbundet in till styrelsen för att presentera sina respektive affärsområden. I styrelsens årliga arbete ingår att besluta om bolagets affärsplan och strategi, vilket under 2024 behandlades i december. Vid styrelsens möte i december behandlas också årligen bolagets budget för kommande år liksom Enterprise Risk Management. I december behandlade styrelsen även prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram.

Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter varje möte med revisions- och ersättningsutskotten lämnar respektive utskottsordförande en rapport till styrelsen om vad som har avhandlats på mötet. Styrelsen fattar därefter beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut.

Styrelsens arbete i utskott

Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principerna i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt.

Koncernledning

Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram

 Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Övrig information

2. Valberedning

Enligt den valberedningsprocess som beslutades av årsstämman 2011, och som gäller tills vidare, ska Saab ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna, och aktieägarna de företräder, offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar ett förfarande för att vid behov ersätta en ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt valberedningsprocessen ska valberedningen arbeta fram förslag till beslut i nedanstående frågor att presenteras för årsstämman:

a) Stämmoordförande,
b) Styrelse,
c) Styrelseordförande,
d) Styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete,
e) Revisorer (i förekommande fall), och
f) Arvode för bolagets revisorer.

Inför årsstämman den 11 april 2024 lämnade valberedningen förslag till beslut om ordförande vid årsstämman, styrelse, revisorer, styrelse- och revisorsarvode.

Inför årsstämman i Saab den 10 april 2025 meddelades i pressmeddelande den 2 oktober 2024 att följande aktieägarrepresentanter, utöver styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Daniel Nodhäll (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Wallenberg Investments AB), Marianne Nilsson (Swedbank Robur Fonder) och Anna Magnusson (Första AP-fonden). Daniel Nodhäll är ordförande i valberedningen. Valberedningens ledamöter representerar tillsammans cirka 52 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per den 31 augusti 2024.

Valberedningens förslag till beslut på årsstämman 2025 kommer att offentliggöras i samband med kallelsen till årsstämma 2025. Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse kommer finnas tillgängligt på www.saab.com/arsstamma.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2025

Ledamot	Representerar	Andel av röster, %, 31 aug 2024	Andel av kapital, %, 31 aug 2024
Daniel Nodhäll	Investor AB	39.7%	30.2%
Peter Wallenberg Jr	Wallenberg Investments AB	7.5%	8.7%
Marianne Nilsson	Swedbank Robur Fonder	3.9%	4.5%
Anna Magnusson	Första AP-fonden	1.1%	1.2%
Marcus Wallenberg	Styrelseordförande, Saab AB

Revisionsutskottet

Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor. Revisionsutskottets ledamöter efter årsstämman 2024 är Joakim Westh (utskottets ordförande), Erika Söderberg Johnsson och Sebastian Tham, varav både Joakim Westh och Erika Söderberg Johnsson är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare har samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- eller revisionskompetens. Chefsjurist Annika Bäremo var under 2024 sekreterare i utskottet. Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering samt lämna förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av års- och hållbarhetsredovisningen och koncernredovisningen, informera styrelsen om resultatet av revisionen och granskningen av hållbarhetsrapporteringen, övervaka revisorns opartiskhet och självständighet, biträda valberedningen vid upprättande av förslag till stämmobeslut om revisorsval och i vissa fall upphandla revision samt fastställa riktlinjer för andra tjänster än revision som tillhandahålls av bolagets revisor. Revisionsutskottet ska även årligen övervaka effektiviteten och lämpligheten av bolagets antikorruptionsprogram, inklusive uppförandekod, samt hålla sig informerat om väsentliga avvikelser eller överträdelser av bolagets antikorruptionsprogram, inklusive whistleblower-rapporter, genom regelbunden rapportering från Ethics and Compliance Board. Bolagets externa revisor deltar normalt i revisionsutskottets möten. Under 2024 har revisionsutskottet särskilt arbetat med aktuella frågor rörande bolagets finansiella ställning, den finansiella rapporteringen, genomförande av stora projekt, inköp, budget, riskhantering, intern kontroll, kreditvärdering och kreditbetyg, hållbarhetsrapportering, bolagets affärsetiska regelverk samt biträtt valberedningen inför förslag till revisorsval. Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras till övriga styrelseledamöter efter begäran. Utskottet hade under 2024 sex möten.

5. Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter efter årsstämman 2024 är Johan Menckel, Marcus Wallenberg och Bert Nordberg. Johan Menckel är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjurist Annika Bäremo var under 2024 sekreterare i ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets uppgifter är att bereda styrelsens beslut om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet ska även upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen presenteras för årsstämman. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättningsutskottet ansvarar för tolkning och tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och för att på uppdrag av styrelsen förbereda en ersättningsrapport avseende ersättning enligt riktlinjerna. Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under 2024 arbetat särskilt med frågor relaterade till bolagets långsiktiga incitamentsprogram inklusive förslag till prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram, planen för nyckelanställda (Key Employee Plan) med syntetiska aktier för 1 500 nyckelpersoner (exklusive styrelse, VD och koncernledning), talent management, upprättande av en ersättningsrapport och förslag till justerade ersättningsriktlinjer. Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras därefter till övriga styrelseledamöter efter begäran. Utskottet hade under 2024 tre möten.

Styrelsens arbete under 2024:

Styrelsen har under 2024 särskilt arbetat med frågor relaterade till Sveriges Natomedlemskap och effekterna av kriget i Ukraina.
Styrelsen har arbetat med frågor kopplade till att möta den ökade efterfrågan från kunderna och investeringar i utökad kapacitet, och att bygga nya produktionsanläggningar och rekrytering av rätt kompetens.
Styrelsen har arbetat med specifika strategiska frågor såsom framtida försvarsförmågor.
Styrelsen har beslutat om investering i en ny produktionsanläggning i Michigan, USA som kommer att fokusera på ammunition och precisionsvapen.
Styrelsen föreslog en aktiesplit till årsstämman, som genomfördes i maj 2024.
Styrelsen har arbetat med frågor relaterat till mjukvarutransformation.
Styrelsen har vidare under 2024 arbetat med stora projekt relaterade till Gripen, A26, GlobalEye, missiler, stridsledningssystem och skolflygplanet T-7A samt andra väsentliga export- och marknadssatsningar.
Styrelsen godkände den uppdaterade hållbarhetsstrategin.
Bolaget anordnade även ett särskilt informationstillfälle för styrelseledamöterna där de fick detaljerad information om AI och digitalisering.

55 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Övrig information

Utvärdering

Styrelsens ordförande utvärderar årligen styrelsens arbete, och vilka förbättringsområden som finns, för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna besvarar ett frågeformulär och lämnar sin uppfattning om hur väl styrelsen och dess arbete fungerar. Resultatet jämförs sedan med tidigare års utfall och diskuteras vid styrelsemötet i december. Frågeformuläret är uppdelat i sex delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen, samarbetsklimatet och förbättringsområden. Styrelsens ordförande deltar inte i styrelsens diskussion om resultatet av utvärderingen av ordföranden. Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband med framtagande av förslag till styrelsens sammansättning. Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. Styrelsen utvärderar årligen verkställande direktörens arbete genom att ledamöterna besvarar ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena prestation, organisation, personal och ledarskap. Verkställande direktören deltar inte i denna utvärdering.

6. Verkställande direktören

Verkställande direktör och koncernchef är Micael Johansson som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget, tidigare befattningar och aktieinnehav i bolaget framgår av presentationen av styrelsen, se sida 58. Micael Johansson äger inga aktier eller är delägare i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare

Riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare finns på sidorna 63–65.

7. Bolagets revisor

Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, års- och hållbarhetsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt genomföra lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten. Härutöver har Saab AB:s hållbarhetsredovisning och bolagets delårsrapport för tredje kvartalet översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman. Bolagets revisor har därutöver, på uppdrag av styrelsen, granskat måluppfyllelsen av prestationsmålen i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2024. Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, som omvaldes till revisor för perioden 2024– 2025 vid årsstämman 2024. PricewaterhouseCoopers (PwC) Fredrik Göransson, auktoriserad revisor, är huvudrevisor sedan april 2024. PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwC:s globala nätverk med verksamhet i cirka 150 länder. PwC har kompetens och erfarenhet

Närvaro samt ersättning till styrelsen 2024

Namn	Revisionsutskott	Ersättningsutskott	Närvaro styrelsemöten 1)	Närvaro utskottsmöten 2)	Styrelsearvode KSEK 3)	Arvode Revisionsutskottet KSEK	Arvode Ersättningsutskottet KSEK	Totalt arvode KSEK
Marcus Wallenberg	x	x	12	3	250	115	2	365
Bert Nordberg	x	x	12	3	850	115		965
Micael Johansson			12
Lena Erixon			12		740			740
Henrik Henriksson			12		740			740
Danica Kragic Jensfelt			9		740			740
Sara Mazur 4)			3
Johan Menckel	x	x	12	3	740	195		935
Erika Söderberg Johnsson	x		10	6	740	230		970
Sebastian Tham	x		12	6	740	230		970
Joakim Westh	x		12	6	740	360		1 100
Anders Ynnerman 5)			7		740			740

1) Av totalt 12 möten under 2024.
2) Av totalt för revisionsutskottet 6 möten 2024 och för ersättningsutskottet 3 möten under 2024.
3) Avser av årstämman 2024 beslutat arvode för tiden till årsstämman 2025. VD Micael Johansson erhåller ej arvode.
4) Lämnade styrelsen vid årsstämman 2024. Erhöll arvode för perioden januari-mars 2024 på 175 KSEK och deltog i 3 styrelsemöten fram till årstämman 2024.
5) Invald vid årsstämman i april 2024, deltog därefter i 7 av totalt 8 styrelsemöten.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Marcus Wallenberg

Ordförande
Ledamot i Saabs ersättningsutskott

Styrelseledamot sedan: 1992, vice ordförande 1993–2006, ordförande sedan 2006.
Utbildning: B.Sc. Foreign Service, Georgetown University.
Andra styrelseuppdrag: Ordförande SEB, FAM, Wallenberg Investments, Patricia Industries och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Vice ordförande Investor, EQT och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ledamot i AstraZeneca.
Arbetslivserfarenhet: Ordförande Electrolux, LKAB och Internationella Handelskammaren (ICC). VD och koncernchef Investor. Ledamot i bland annat Stora Enso, EQT Holdings och Temasek Holdings.
Född: 1956
Egna och närståendes aktieinnehav: 500 000

Micael Johansson

Ledamot

Styrelseledamot sedan: 2020
Nuvarande befattning: VD och koncernchef, Saab.
Utbildning: Kandidatexamen i matematik och datavetenskap, Uppsala universitet.
Andra styrelseuppdrag: Vice ordförande Aerospace and Defence Industries Association of Europe (ASD). Ledamot i European Business Leaders’ Convention.
Arbetslivserfarenhet: Vice VD Saab. Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance, Saab. Andra ledande befattningar inom Saab inklusive President Saab Avitronics.
Född: 1960
Egna och närståendes aktieinnehav: 296 854

Henrik Henriksson

Ledamot

Styrelseledamot sedan: 2021
Nuvarande befattning: VD, Stegra.
Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet.
Andra styrelseuppdrag: -
Arbetslivserfarenhet: Ledamot i Electrolux och Creades. Flera ledande befattningar inom Scania inklusive VD och koncernchef.
Född: 1970
Egna och närståendes aktieinnehav: 4 200

Lena Erixon

Ledamot

Styrelseledamot sedan: 2022
Utbildning: Examen förvaltningslinjen, Stockholms universitet.
Andra styrelseuppdrag: Ordförande Statens tjänstepensionsverk (SPV), Akademiska Hus och Utbetalningsmyndigheten (UBM). Ledamot i Hector Rail.
Arbetslivserfarenhet: Generaldirektör för Trafikverket, Försvarets materielverk och Vägverket. Ordförande Arbetsförmedlingen och European Defence Agency. Flera ledande befattningar inom Trafikverket och Vägverket.
Född: 1960
Egna och närståendes aktieinnehav: 2 560

Danica Kragic Jensfelt

Ledamot

Styrelseledamot sedan: 2017
Nuvarande befattning: Professor på Skolan för elektroteknik och datavetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Utbildning: Teknologie doktor i datalogi vid KTH och civilingenjör i maskinteknik vid Tekniska högskolan i Rijeka, Kroatien.
Andra styrelseuppdrag: Ledamot i FAM, H&M och CROSEIR. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).
Arbetslivserfarenhet: Ledamot i Institutet för framtidsstudier och Sveriges Unga Akademi.

Koncernledning

Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram

 Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Övrig information

inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet. Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Utskottet ska även i tillämpliga fall godkänna sådana tjänster i enlighet med dessa riktlinjer.

Ersättning till revisorer 2023–2024

Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman. PwC har, i begränsad omfattning, under 2024 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor. Andra uppdrag omfattar också arvode för fördjupad granskning av specifik hållbarhetsinformation i den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Ersättning till revisorer 2023–2024 avseende koncernen MSEK

	2024	2023
Revisionsuppdrag: PwC	25	23
Övriga	4	4
Andra uppdrag: PwC	4	2

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering

Styrelsen ansvarar för intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering i enlighet med de krav som anges i den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen och hållbarhetsrapporteringen genom revisionsutskottet och VD. Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras och revisionsutskottet följer regelbundet upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet behandlar kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar samt även strategiska frågor som till exempel eventuella förvärv och försäljningar samt koncernens finansiering. Därtill berörs frågor som intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Efter varje revisionsutskottsmöte lämnas en rapport till styrelsen. Den bolagsstämmovalde revisorn har deltagit i sex av sex möten med revisionsutskottet under 2024. Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2024. Styrelsen har också träffat bolagets revisor utan närvaro av VD eller annan person från bolagets ledning.

Internkontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering

Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-ramverkets principer (Committee of Sponsoring Organizations), och ger ett stöd åt verksamheten att nå finansiella mål och hållbarhetsmål genom att på ett strukturerat sätt följa upp riskexponeringen. Vidare har intern kontroll som mål att säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen och i hållbarhetsrapporteringen samt att den bereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.

Kontrollmiljö

Intern kontroll utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter har delegerats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter. Inom Saab finns en process för uppföljning av intern kontroll där roller och ansvar definierats, kontrollmatriser med nyckelkontroller ingår och resultat på utförda nyckelkontroller tydliggörs.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till militära och civila kunder över hela världen. Verksamheten består till stor del av stora projekt vilka genomförs över lång tid, oftast under flera år. Inom Saab identifieras och bedöms risker med en påverkan på den finansiella rapporteringen inom ett flertal processer som t.ex. bokslut, investeringar, projektgenomförande och inköp. Utöver risker för felaktig finansiell rapportering så bedöms också de interna processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter. Inom hållbarhet identifieras och bedöms risker med en påverkan på hållbarhetsrapporteringen inom t.ex. materialitetsanalys, taxonomirapportering, utsläpp av växthusgaser och arbetsmiljö. Koncernstaberna Finance och Sustainability koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Den aktuella riskbilden stäms av med Saabs internrevision och tas hänsyn till vid upprättande av den årliga internrevisionsplanen, vilken fastställs av revisionsutskottet.

Kontrollaktiviteter

Inom Saabs interna processer och funktioner finns nyckelkontroller definierade för uppföljning av den interna kontrollen. Det finns även generella IT-nyckelkontroller och under 2024 har det andra steget tagits med att implementera nyckelkontroller inom hållbarhet avseende miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Nyckelkontrollerna genomförs utifrån en fördefinierad frekvens och dokumenteras i ett webbaserat verktyg som på ett tydligt sätt visar resultat på utförda kontroller. Från utförda nyckelkontroller erhålls input till förbättringar. Kontrollaktiviteterna är både manuella och automatiserade och inkluderar bland annat attestrutiner, kontoavstämningar, processefterlevnad, behörigheter till IT-system och uppföljning av växthusgasutsläpp.

Information och kommunikation

Policyer, koncerndirektiv och instruktioner uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga via Saabs verksamhetsledningssystem. Rapportering avseende genomförda kontroller är en integrerad del av Saabs bokslutsprocess och sker till koncernledningen kvartalsvis och till revisionsutskottet årsvis.

Uppföljning och utvärdering

Revisionsutskottet följer upp redovisningsprinciper samt finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering.
Två gånger per år genomförs en självutvärderingsprocess på utförda nyckelkontroller. I självutvärderingsprocessen ingår även att bedöma om väsentliga risker i varje intern process hanteras med befintliga nyckelkontroller.
Saabs internrevisionsfunktion rapporterar direkt till revisionsutskottet och till finansdirektören. Internrevisionen arbetar i enlighet med den av revisionsutskottet antagna internrevisionsplanen och genomför oberoende och objektiva granskningar i syfte att utvärdera och öka effektiviteten i den interna kontrollen.
Bolagets revisor granskar årligen statusen på Saabs interna kontroll avseende finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering.

57 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram
 Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Övrig information# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Erika Söderberg Johnsson
Ledamot
Ledamot i Saabs revisionsutskott
Styrelseledamot sedan: 2017
Nuvarande befattning: Finansdirektör, Novo Nordisk Foundation.
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Andra styrelseuppdrag: Vice ordförande i Marley Spoon. Ledamot i Camurus och Novo Nordisk Foundation Cellerator. Ordförande i Camurus revisionskommitté och i Marley Spoons revision- och riskkommitté.
Arbetslivserfarenhet: Senior rådgivare Kinnevik. CFO Kinnevik, Biotage, Karo Bio, Affibody och Global Genomics. Investment Banking Advisor, SEB Enskilda. Ledamot och ordförande för revisionskommitté i Sectra, Qliro Group, Lunar Group, MedCap och Mabtech.
Född: 1970
Egna och närståendes aktieinnehav: 7 200

Joakim Westh
Ledamot
Ordförande i Saabs revisionsutskott
Styrelseledamot sedan: 2010
Utbildning: Civilingenjör i flygteknik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). M.Sc. i flyg- och rymdteknik, Massachusetts Institute of Technology (MIT).
Andra styrelseuppdrag: Ordförande Amexci. Ledamot i Absolent Air Care Group och Swedish Space Corporation.
Arbetslivserfarenhet: Ordförande EMA Technology och Absolent Air Care Group. Ledamot i Swedish Match, Arcam, Intrum, Rörvik Timber, Telelogic, VKR Holding och CGI Group. Suppleant i Sony Ericsson Mobile Communications. Senior Vice President Group Function Strategy and Operational Excellence och medlem i koncernledningen, LM Ericsson. Group Vice President och medlem i ledningsgruppen, Assa Abloy. Partner, McKinsey & Co.
Född: 1961
Egna och närståendes aktieinnehav: 40 000

Johan Menckel
Ledamot
Ordförande i Saabs ersättningsutskott
Styrelseledamot sedan: 2019
Nuvarande befattning: Executive Vice President och investeringsdirektör, Latour.
Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Andra styrelseuppdrag: Ordförande Nord-Lock Group, Bemsiq, Swegon, Nederman Holding och CTEK. Ledamot i Securitas och World Materials Forum France.
Arbetslivserfarenhet: VD och koncernchef Gränges. VD Sapa Heat Transfer. Flera ledande befattningar inom Sapa-koncernen. Managementkonsult Accenture och grundare av addnature.com.
Född: 1971
Egna och närståendes aktieinnehav: 32 000

Sebastian Tham
Ledamot
Ledamot i Saabs revisionsutskott
Styrelseledamot sedan: 2023
Nuvarande befattning: Managing Director, Noterade Bolag, Investor.
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm och fil. kand i statskunskap, Stockholms universitet.
Andra styrelseuppdrag: -
Arbetslivserfarenhet: Analytiker och Investment Manager, Investor.
Född: 1984
Egna och närståendes aktieinnehav: 6 760

Anders Ynnerman
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2024
Nuvarande befattning: Professor i Vetenskaplig Visualisering vid Linköpings universitet. Direktör för Visualiseringscenter C. Ordförande, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP). Direktör för strategisk forskning vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Utbildning: Fil.kand., Lunds universitet, fil.lic. och fil.dr., Göteborgs universitet.
Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Norrköping Visualisering AB.
Arbetslivserfarenhet: Föreståndare för Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) och Nationellt Superdator Centrum. Disputerad i atomfysik vid Göteborgs universitet och därefter postdoktor vid University of Oxford och Vanderbilt University.
Född: 1963
Egna och närståendes aktieinnehav i Saab: 0

Stefan Andersson
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2008
Nuvarande befattning: Ordförande i Unionen- klubben vid Saab Dynamics AB, Linköping.
Utbildning: Tekn.kand. Maskinteknik, Högskolan Dalarna.
Född: 1974
Egna och närståendes aktieinnehav: 10 208

Robert Hellgren
Suppleant
Suppleant i styrelsen sedan: 2023
Nuvarande befattning: Ordförande i Verkstadsklubben IF Metall vid Saab Surveillance, Järfälla.
Utbildning: Gymnasial utbildning, el- och energiprogrammet med inriktning automation.
Född: 1983
Egna och närståendes aktieinnehav: 194

Arbetstagarledamöter

Göran Andersson
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2020
Nuvarande befattning: Kassör i Verkstadsklubben IF Metall vid Saab AB, Linköping.
Utbildning: -
Född: 1972
Egna och närståendes aktieinnehav: 708

Magnus Gustafsson
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2021, suppleant 2016–2021.
Nuvarande befattning: Ordförande i Akademikerföreningen vid Saab AB, Linköping.
Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik och elektroteknik, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
Född: 1965
Egna och närståendes aktieinnehav: 3 231

Suppleanter

Tina Mikkelsen
Suppleant
Suppleant i styrelsen sedan: 2016
Nuvarande befattning: Ordförande i Unionen- klubben Saab Stockholm vid Saab AB, Järfälla.
Utbildning: Ingenjör i elektroteknik, Stockholms Tekniska Institut (STI).
Född: 1973
Egna och närståendes aktieinnehav: 9 640

Lars Svensson
Suppleant
Suppleant i styrelsen sedan: 2021
Nuvarande befattning: Ordförande i Akademikerföreningen vid Saab AB, Göteborg.
Utbildning: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola.
Född: 1972
Egna och närståendes aktieinnehav: 662

Bert Nordberg
Vice ordförande
Ledamot i Saabs ersättningsutskott
Styrelseledamot sedan: 2016, vice ordförande sedan 2021.
Utbildning: Ingenjörsexamen i elektroteknik.
Andra styrelseuppdrag: Ordförande Sigma Connectivity och Axis. Ledamot i Essity och GreenIron.
Arbetslivserfarenhet: Ledamot i Electrolux, SCA, Sigma Connectivity, Axis och SkiStar. Ordförande TDC Group, Imagination Technologies, Sony Mobile Communications och Vestas Wind Systems. VD och koncernchef Sony Ericsson Mobile Communications. Flera ledande befattningar inom Ericsson, Data General Corporation och Digital Equipment Corporation.
Född: 1956
Egna och närståendes aktieinnehav: 42 500

Koncernledning

Micael Johansson
VD och koncernchef
Nuvarande befattning sedan: 2019
Koncernledning sedan: 2010
Anställd på Saab sedan: 1985
Utbildning: Kandidatexamen i matematik och datavetenskap, Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Vice VD Saab. Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance. Andra ledande befattningar inom Saab inklusive President Saab Avitronics.
Född: 1960
Egna och närståendes aktieinnehav: 296 854

Anders Carp
Vice VD
Nuvarande befattning sedan: 2020
Koncernledning sedan: 2017
Anställd på Saab sedan: 2001
Utbildning: Officersutbildning och executive program-studier.
Relevant arbetslivserfarenhet: Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance. Flera andra ledande befattningar inom Saab. Tjänster inom Försvarsmakten och Framfab.
Född: 1971
Egna och närståendes aktieinnehav: 86 702

Annika Bäremo
Senior Vice President och chefsjurist, chef för Group Legal Affairs och sekreterare i Saabs styrelse
Nuvarande befattning sedan: 2012
Koncernledning sedan: 2012
Anställd på Saab sedan: 2012
Utbildning: Jur.kand., Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Styrelseordförande engcon AB. Ordförande Teknikföretagens Juridikstyrelse. Styrelseledamot Saab Dynamics AB. Tidigare chefsjurist Sandvik Materials Technology.
Född: 1964
Egna och närståendes aktieinnehav: 43 392

Anna Wijkander
Finansdirektör
Nuvarande befattning sedan: 2024
Koncernledning sedan: 2024
Anställd på Saab sedan: 2015
Utbildning: Kandidatexamen i Ekonomi, Stockholms Universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Vice CFO och Head of Corporate Control på Saab. Flera ledande befattningar inom Ericsson.
Född: 1970
Egna och närståendes aktieinnehav: 5 063

Charlotta Björklund
Senior Vice President och chef för Operational Excellence
Nuvarande befattning sedan: 2021
Koncernledning sedan: 2021
Anställd på Saab sedan: 2018
Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Relevant arbetslivserfarenhet: Chef för inköp och produktion, Saab Järfälla. Flera ledande befattningar inom Ericsson inklusive Vice President och chef för produktutveckling.
Född: 1965
Egna och närståendes aktieinnehav: 13 483

Lena Eliasson
Senior Vice President och HR-chef
Nuvarande befattning sedan: 2012
Koncernledning sedan: 2012
Anställd på Saab sedan: 2012
Utbildning: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola.
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom ABB inklusive Senior Vice President HR Norra Europa och Senior Vice President HR Sverige.
Född: 1967
Egna och närståendes aktieinnehav: 69 241

Förändringar i koncernledningen

Den 18 juni 2024 meddelade Saab att Anna Wijkander blir bolagets nya CFO och medlem av Saabs koncernledning. Hon ersätter Saabs tidigare CFO Christian Luiga. Den 29 januari 2025 meddelade Saab att Jonas Hjelm, före detta chef för Government Affairs, lämnar sin roll och Saabs koncernledning.

Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Övrig information# Koncernledning

Koncernledningsmedlemmar

Den 31 januari 2025 meddelade Saab ett antal förändringar som påverkar bolagets koncernledning. Eva Karlsson har utsetts till Chief Operating Officer (COO) och kommer att ingå i Saabs koncernledning. Till följd av detta kommer Charlotta Björklund, idag chef för Operational Excellence, att lämna koncernledningen den 1 mars 2025. Vidare minskar Saab på ansvarsområdet för den centrala strategifunktionen, som nu kommer att fokusera på koncernövergripande strategifrågor. Christian Hedelin, Saabs strategichef, lämnar till följd av detta koncernledningen.

Christian Hedelin

Senior Vice President och strategichef
Nuvarande befattning sedan: 2018
Koncernledning sedan: 2018
Anställd på Saab sedan: 2018
Utbildning: Civilingenjör elektroteknik, Chalmers tekniska högskola.
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Ericsson, inklusive strategichef för Network-divisionen.
Född: 1969
Egna och närståendes aktieinnehav: 34 415

Viktor Wallström

Senior Vice President och kommunikations- och hållbarhetschef
Nuvarande befattning sedan: 2022
Koncernledning sedan: 2022
Anställd på Saab sedan: 2022
Utbildning: Masterexamen i statsvetenskap, Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Kommunikations- och hållbarhetschef på Tele2, pressekreterare för Svenska kraftnät och senior konsult på Diplomat Communications.
Född: 1985
Egna och närståendes aktieinnehav: 12 526

Görgen Johansson

Senior Vice President och chef för affärsområde Dynamics
Nuvarande befattning sedan: 2013
Koncernledning sedan: 2013
Anställd på Saab sedan: 2004
Utbildning: MBA
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Saab, inklusive ställföreträdande CFO.
Född: 1964
Egna och närståendes aktieinnehav: 62 338

Jonas Hjelm

Senior Vice President och chef för Government Affairs
Nuvarande befattning sedan: 2023
Koncernledning sedan: 2007–2012, 2015–nu
Anställd på Saab sedan: 2006
Utbildning: Senior ledarskapskurs vid Försvarshögskolan, och executive program- studier vid Handelshögskolan i Stockholm.
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Saab, inklusive Senior Vice President och chef för affärsområde Aeronautics. Statssekreterare på försvarsdepartementet och sakkunnig i statsrådsberedningen.
Född: 1971
Egna och närståendes aktieinnehav: 59 000

Carl-Johan Bergholm

Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance
Nuvarande befattning sedan: 2021
Koncernledning sedan: 2021
Anställd på Saab sedan: 1992
Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik, Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: COO och vice chef för affärsområde Surveillance. Flera andra ledande befattningar inom Saab inklusive chef för affärsenhet Electronic Warfare Systems och marknads- och försäljningschef för affärsområde Electronic Defence Systems.
Född: 1967
Egna och närståendes aktieinnehav: 17 410

Lars Tossman

Senior Vice President och chef för affärsområde Aeronautics
Nuvarande befattning sedan: 2023
Koncernledning sedan: 2020
Anställd på Saab sedan: 1986
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Saab, inklusive Senior Vice President och chef för affärsområde Kockums, chef för affärsenhet Radar Solutions, deputy CMO och managing director på Saab Underwater Systems.
Född: 1962
Egna och närståendes aktieinnehav: 103 018

Mats Wicksell

Senior Vice President och chef för affärsområde Kockums
Nuvarande befattning sedan: 2023
Koncernledning sedan: 2023
Anställd på Saab sedan: 1998
Relevant arbetslivserfarenhet: Chef för affärsenhet Combat Systems. Flera andra ledande befattningar inom Saab inklusive ansvarig för GlobalEye-produkt och program.
Född: 1973
Egna och närståendes aktieinnehav: 12 183

Mikael Adelsberg

Chief Digital Officer
Nuvarande befattning sedan: 2024
Koncernledning sedan: 2024
Anställd på Saab sedan: 2024
Utbildning: Civilingenjör och MBA
Relevant arbetslivserfarenhet: Head of R&D EE/SW/Autonomous på Traton Group, Senior Vice President, Connected, Autonomous and Embedded Systems på Scania samt flera befattningar inom Scania och Volkswagen.
Född: 1979
Egna och närståendes aktieinnehav: 345

Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare 2024

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen minst vart fjärde år upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget för beslut av årsstämman. På årsstämman 2021 antogs styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare enligt nedan.

Riktlinjer

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören (VD) och övriga medlemmar av koncernledningen. Denna krets framgår av bolagets webbplats. Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i styrelser för affärsområden eller Saabs dotterbolag. Riktlinjerna omfattar inte ersättning som beslutas av bolagsstämman. Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2021 fram till och med årsstämman 2025 och tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman.

Riktlinjernas främjande av Saabs strategi, långsiktiga intressen och hållbarhet

Ett framgångsrikt genomförande av Saabs affärsstrategi och främjande av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. För detta krävs att Saab kan erbjuda marknadsmässiga och konkurrenskraftiga totalersättningar anpassade efter bolagets utveckling och situation, vilket dessa riktlinjer möjliggör. Ersättningsstrukturerna skall så långt som möjligt präglas av förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget som förmånen för den anställde, och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Fast ersättning

Den fasta ersättningen skall bestå av kontant lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling av komplexa produkter och system. Produkterna marknadsförs, vidareutvecklas, produceras och underhålls under lång tid, i vissa fall tre till fyra decennier, med som regel betydande investeringar och långa kundrelationer över hela världen. Det är därför viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare. Saab betalar därför normalt inga kortsiktiga rörliga kontantersättningar till VD eller övriga ledande befattningshavare. Den rörliga ersättningen består istället av långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman och därmed inte omfattas av dessa riktlinjer. VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i dessa program. Styrelsen föreslår att årsstämman 2025 fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2026). Styrelsens avsikt är att även inför kommande årsstämmor föreslå årsstämman långsiktiga incitamentsprogram. Villkoren och kostnaden för bolagets långsiktiga incitamentsprogram redovisas i styrelsens fullständiga förslag till respektive årsstämma.

Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Sådan ersättning skall inte vara pensionsgrundande såvida inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet. I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, bostad och sjukvårdsförsäkring. Värdet av förmåner skall motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis på marknaden. För förmåner som till exempel tjänstebil och sjukvårdsförsäkring får värdet uppgå till högst 5 procent av den fasta årslönen. Vidare kan befattningshavare på individnivå ges rätt till bostad och resor, varvid värdet av sådana förmåner får uppgå till högst 25 procent av den fasta årslönen. För befattningshavare vilka är stationerade i annat land än sitt hemland får ytterligare ersättning och andra förmåner utgå i skälig omfattning med beaktande av de särskilda omständigheter som är förknippade med sådan utlandsstationering, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt skall tillgodoses. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 30 procent av den fasta årslönen.

Pension

Pensionsåldern skall vara 65 år. Ledande befattningshavare skall ha rätt till pensionsförmåner enligt ITP-avtalet och kan även omfattas av Nya Saab-planen. Pensionsförmåner enligt den Nya Saab-planen skall vara premiebaserade och avsättningar sker månadsvis.# Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram

Enligt den Nya Saab-planen sker avsättningar för ålderspension från 65 år på lönedelar över 30 inkomstbasbelopp per år. Nya Saab-planen innebär avsättningar om 30 procent på den del av årslönen som inte försäkras enligt ITP-avtalet. Årliga avsättningar för pensionsförmånerna för en enskild ledande befattningshavare får sammantaget inte överstiga 40 procent av den fasta årslönen. Enligt den Nya Saab-planen har samtliga ledande befattningshavare, inklusive VD, vidare rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension. Förstärkt sjukpension erhålls utöver allmän sjukförsäkring och ITP-avtalets sjukpension, och beräknas enligt procentsatser av pensionsgrundande lön, 10–65 procent i olika löneintervall. Den förstärkta sjukpensionen erhålls som längst till 65 år. Saab upprätthåller avsättningar för ålderspension vid sjukpension. Efterlevandepension för ledande befattningshavare, inklusive VD, grundas på det högsta värdet av antingen 12 månadslöner eller det uppsamlade kapitalet i försäkringen.

Anpassning till lokala regler

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt skall tillgodoses.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive VD, kan avsluta sin anställning med högst sex månaders uppsägningstid. Om anställningen upphör på Saabs initiativ kan, utöver en uppsägningstid på normalt sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för 24 månader. Ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning kan utbetalas. Sådan ersättning skall kompensera för eventuellt inkomstbortfall och skall endast utbetalas i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen skall baseras på fast kontant månadslön vid tidpunkten för uppsägningen och skall avse den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket kan vara högst 18 månader efter anställningens upphörande. Avräkning skall normalt göras från avgångsvederlag mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Konsultarvode till styrelseledamöter

Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster (inklusive tjänster som utförs genom av styrelseledamot helägt bolag) skall utgå ett marknadsmässigt arvode förutsatt att sådana tjänster bidrar till genomförandet av Saabs affärsstrategi och främjar Saabs långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats. Detta har skett genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens utveckling över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Ersättningsprinciperna för att fastställa lön, långsiktiga incitamentsprogram, pension och förmåner tillämpas på ett likartat sätt för såväl ledande befattningshavare som för övriga anställda inom Saabkoncernen.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att på styrelsens uppdrag upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. Styrelsen skall upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna skall gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet skall även bereda styrelsens beslut i fråga om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Styrelsen skall äga rätt att tillfälligt frångå riktlinjerna, helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare att gälla från årsstämman 2025

Under året har ersättningsutskottet utvärderat tillämpningen av ersättningsriktlinjerna, nuvarande ersättningsprogram, gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet anser att ersättningsriktlinjerna som antogs 2021 uppnår sitt syfte att underlätta rekrytering och att behålla ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet har därför rekommenderat styrelsen att föreslå årsstämman 2025 att godkänna ersättningsriktlinjer med i princip samma innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2021. Vad gäller pension föreslår dock ersättningsutskottet att angivandet av pensionsålder tas bort samt vissa övriga redaktionella justeringar. Mot ovanstående bakgrund föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare med samma innehåll som 2021 (se ovan), förutom att riktlinjerna avseende pension föreslås ha följande lydelse.

Pension

Ledande befattningshavare kan ha rätt till pensionsförmåner enligt ITP-avtalet eller motsvarande och kan även omfattas av Nya Saab-planen. Pensionsförmåner enligt den Nya Saab-planen skall vara premiebaserade och avsättningar sker månadsvis. Enligt den Nya Saab-planen görs avsättningar för ålderspension på lönedelar som överstiger 30 inkomstbasbelopp per år, om så inte redan sker enligt ITP1. Nya Saab-planen innebär avsättningar om 30 procent på den del av årslönen som överstiger inkomsttaket enligt ITP-avtalet (30 inkomstbasbelopp per år). Årliga avsättningar för pensionsförmånerna för en enskild ledande befattningshavare får sammantaget inte överstiga 40 procent av den fasta årslönen. Enligt den Nya Saab-planen har samtliga ledande befattningshavare, inklusive VD, vidare rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension. Förstärkt sjukpension erhålls utöver allmän sjukförsäkring och ITP-avtalets sjukpension och beräknas enligt procentsatser av pensionsgrundande lön, 10–65 procent i olika löneintervall. Saab upprätthåller avsättningar för ålderspension vid sjukpension. Efterlevandepension för ledande befattningshavare, inklusive VD, grundas på det högsta värdet av antingen 12 månadslöner eller på det uppsamlade kapitalet i försäkringen.

Information i årsredovisningen not 8

Not 8 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner.

Incitamentsprogram som föreslogs årsstämman 2024

Styrelsen föreslog att årsstämman 2024 skulle fatta beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2025 (LTI 2025), bestående av ett Aktiesparprogram 2025, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025, med en ökning av antalet deltagare och införande av ett prestationsmål kopplat till andelen anställda kvinnor i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025 samt en ökning av antalet deltagare och en utökning av antalet prestationsmål till max femton i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.

Saabs långsiktiga incitamentsprogram och bemyndigande om återköp av egna aktier

Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av tre delar; ett Aktiesparprogram, ett Prestationsrelaterat Aktieprogram och ett Prestationsprogram Särskilda Projekt. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget.

Aktiesparprogram

Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2021–2025. Enligt 2024 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 640 000 aktier (motsvarande 2 560 000 aktier efter aktiesplit).# Prestationsrelaterat Aktieprogram

Sedan 2008 har Saab ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader, förutsatt att de även deltar i Aktiesparprogrammet med ett belopp om max 5 procent av baslönen.

Fram till och med 2023, beroende på vilken kategori deltagaren tillhör, är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Från och med 2024, beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 4–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saabkoncernen.

Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål.

Villkoren för prestationsmatchning baseras fram till 2022 på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar samt fritt kassaflöde. Den relativa viktningen mellan målen fram till 2022 är att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 40 procent till fritt kassaflöde.

Villkoren för prestationsmatchning baseras 2023 på fyra av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar, fritt kassaflöde samt CO2- minskning. Den relativa viktningen mellan målen är för 2023 att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar, 30 procent till fritt kassaflöde och 10 procent till CO2- minskning.

Villkoren för prestationsmatchning baseras 2024 på fyra av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar, fritt kassaflöde samt CO2- minskning. Den relativa viktningen mellan målen är för 2024 att 20 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar, 40 procent till fritt kassaflöde och 10 procent till CO2- minskning.

Villkoren för prestationsmatchning baseras från och med 2025 på fem av varandra oberoende mål för en ettårig respektive treårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar, operationellt kassaflöde, CO2-minskning samt andel kvinnliga anställda. Den relativa viktningen mellan de finansiella målen är för 2025 upp till mellan 20 och 40 procent, 5 procent till CO2-minskning och 5 procent till andel kvinnliga anställda.

Före början av perioden för prestationsmätning beslutar styrelsen om den exakta relativa viktningen mellan de finansiella prestationsmålen inom ramen för intervallet upp till mellan 20 och 40 procent. De finansiella prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden för finansiella prestationsmålen och efter utgången av den treåriga prestationsperioden förhållbarhetsmålen.

Mål och viktning för prestations- matchning

	2025	2024	2023	2020– 2022
Organisk försäljningstillväxt	20–40% 1)	20%	30%	30%
Rörelsemarginal (efter avskrivningar)	20–40% 1)	30%	30%	30%
Fritt kassaflöde	20–40% 1) 2)	40%	30%	40%
CO₂-minskning	5%	10%	10%	-
Andel kvinnliga anställda	5%	-	-	-

1) fastställs av styrelsen före början av perioden för prestationsmätning
2) målet för 2025 är baserat på det operationella kassaflödet

Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån.

Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt.

Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen.

För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021–2025. Enligt 2024 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 290 000 aktier (motsvarande 1 160 000 aktier efter aktiesplit).

Prestationsprogram Särskilda Projekt

Sedan 2017 har Saab även ett Prestations- program Särskilda Projekt som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagande i programmet förutsätter deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram.

Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås. För VD och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i detta program och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för VD och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen.

Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker tre år senare och baseras på tio likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår för SPI 2021–2024. Från och med SPI 2025 baseras tilldelningen utifrån tio till femton likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår.

Enligt 2024 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 170 000 aktier (motsvarande 680 000 aktier efter aktiesplit).

Återköp av egna aktier

Årsstämman 2024 beslutade att bemyndiga styrelsen att besluta om återköp av högst 1100000 aktier (motsvarande 4 400 000 aktier efter aktiesplit) av serie B för säkerställande av leverans av aktier till deltagande i Saabs långsiktiga incitamentsprogram.

Årsstämman 2024 beslutade även att bemyndiga styrelsen, före nästa årsstämma, att besluta om förvärv av egna aktier av serie B upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets tidigare aktierelaterade incitamentsprogram.

Styrelsen har under 2024 inte fattat beslut om att utnyttja återköpsmandatet. Återköpsmandatet gäller fram till årsstämman 2025.

Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2025

Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2026 (LTI 2026), som utgörs av tre delar, Aktiesparprogram 2026, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026. Villkoren och kostnaden för ovan nämnda program kommer att redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

65 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram

Hållbarhetsrapport

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

66 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Hållbarhetsrapport

Introduktion 68

Allmän information 69

Grund för utarbetande 70

Styrning av hållbarhet 71

Affärsmodell och strategi 75

Väsentliga hållbarhetsfrågor 79

Miljö 83

Klimatförändringar 84

Miljöföroreningar, ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter 94

Resursanvändning och cirkulär ekonomi 96

EU Taxonomi 100

Innehålls- förteckning

Samhällsansvar 107

Den egna arbetskraften 108

Arbetstagare i värdekedjan – Responsible Sourcing 117

Berörda samhällen – Responsible Sales 120

Enhetsspecifika ämnen 124

Informationssäkerhet 124

Hållbar innovation 125

Industriellt samarbete och partnerskap 126

Bolagsstyrning 128

Ansvarsfullt företagande 129

Enhetsspecifikt ämne 136

Exportkontroll 136

Bilaga 137

ESRS innehållsförteckning 138

Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning 140

Scope 3 - Växthusgasutsläpp per kategori 145

67 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Introduktion

År 2024 var ett år med både framsteg och kvarstående utmaningar för Saabs hållbarhetsstrategi. Vi kan se tillbaka på ett år med en majoritet av uppnådda mål mot våra kort-, medellång- och långsiktiga hållbarhetsmål. Det finns dock fortsatt utveckling och möjligheter att arbeta vidare med hållbarhet som en av fem grundpelare i vår affärsstrategi. Saab har fortsatt att driva arbetet med kvartalsvisa hållbarhetsrapporter, som en del av delårs- rapporterna och intern uppföljning av mål enligt årskalender som omfattar både företagsfunktioner och affärsområden. Genom att upprätta regelbunden uppföljning och transparent rapportering strävar vi efter att visa vårt engagemang för att vara ett ansvarstagande företag och visa på ständiga förbättringar.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

I samband med att regelverket för hållbarhetsredovisning utvecklas har Saab påbörjat sin resa mot att uppfylla kraven i direktivet om företags hållbarhetsredovisning (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD). Årets rapport har därför inspirerats av de europeiska hållbarhetsredovisningsstandarderna (ESRS) och införlivat deras struktur med ambitionen att uppfylla kraven 2025.

Saabs hållbarhetsstrategi 2024 visar företagets engagemang och ambition att vara en hållbarhetsledare inom försvarsindustrin. Genom att prioritera miljö-, sociala och styrningsfrågor (ESG) siktar Saab på att sätta en hög ribba för ansvarsfulla affärsmetoder och inspirera andra att följa efter. Det här året har varit ett år av framsteg för Saabs hållbarhetsutveckling. Eftersom företaget fortsätter att bygga på vad som åstadkommits är vi väl positionerade för att navigera i komplexiteten i en föränderlig värld samtidigt som vi upprätthåller åtagandet för att skapa en mer hållbar framtid.

Eva Axelsson
Chief Sustainability Officer and Head of Group Sustainability

“År 2024 var ett år med både framsteg och kvarstående utmaningar för Saabs hållbarhetsstrategi.”

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024


Året i sammandrag	Marknad och trender
Vår strategi	Affärsområden
Värdeskapande	Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning	Hållbarhetsrapport
Allmän information	Miljö
Samhällsansvar	Bolagsstyrning
Bilaga	Finansiella rapporter
Övrig information

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Allmän information

Grund för utarbetande [BP-1-BP-2]

Saab redovisar varje år sina framsteg inom hållbarhet i bolagets års- och hållbarhetsrapportering. Årets rapport omfattar räkenskapsåret 2024 och är upprättad på koncernbasis med samma omfattning som årsredovisningen, om inte annat anges. Hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och är inspirerad av de europeiska standarderna för hållbarhetsredovisning (ESRS). Saab rapporterar även i enlighet med EU:s taxonomiförordning. På grund av taxonomins fokus på sektorer utanför säkerhet och försvar, omfattas Saabs kärnverksamhet ännu inte av taxonomin, vilket resulterar i låga procentandelar avseende omfattning och förenlighet med taxonomin.

Strukturen i Saabs hållbarhetsrapport är baserad på riktlinjerna och rapporteringsprinciperna i ESRS. Eftersom detta är Saabs första rapport inspirerad av ESRS finns det ändringar i omfattning, jämfört med föregående år, till följd av den dubbla västenlighetsbedömningen (DMA). För ytterligare information om DMA, se [IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, sidan 81.

Hållbarhetsrapporten 2025 kommer att vara i enlighet med ESRS. Den hållbarhetsinformation som Saab lämnar i denna rapport uppfyller de krav som framgår av årsredovisningslagen. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten, inklusive hållbarhetsrapporten, presenteras på sidorna sidorna 66-145. ESRS innehållsförteckning finns i slutet av hållbarhetsrapporten.

PricewaterhouseCoopers (PwC) har genomfört en översiktlig granskning avseende specifika kvantitativa data, samt en granskning med rimlig säkerhet avseende Scope 1 och 2 utsläpp av växthusgaser. Uppgifter som är föremål för PwC:s granskning är markerade med en förstoringsglassymbol i rapporten samt i ESRS innehållsförteckning. För ytterligare information om revisorns uttalande om Saabs hållbarhetsrapport, se sidan 223.

Rapporten beskriver Saabs väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO) över hela vår verksamhet och värdekedja. I denna rapport analyserar vi dessa IRO:er och beskriver våra policyer, åtgärder och mål för att hantera dem. Med tanke på komplexiteten i vår globala leveranskedja, som omfattar flera led och upphandling av avancerade delsystem och komponenter, kan det vara en utmaning att samla in omfattande primärdata om materialinnehåll.

Saab är verksam inom den militära försvarsindustrin samt på marknaden för kommersiella flygplan och civil säkerhet. År 2024 stod försäljningen av försvarsmateriel för 92% av Saabs försäljning. Flyg- och försvarsindustrin har i många fall undantag i lagstiftningen, där ett exempel på detta gäller ämnen som inger betänkligheter för att säkerställa driftsäkerheten i tuffa miljöer.

Om inte annat anges använder Saab följande definitioner av tidshorisonter:
* Kort sikt: 1 år
* Medellång sikt: 2-5 år
* Lång sikt: Mer än 5 år

Information om beräkningsmetoderna finns vid respektive siffra. Eventuell osäkerhet i beräkningarna anges också i samband med de rapporterade siffrorna. Saab har valt att inte redovisa penningvärden med hög osäkerhet i årets rapport. Jämförbara siffror för föregående år, och basår i förekommande fall, presenteras i samband med årets siffror. För koldioxidutsläpp i Scope 3 utökas rapporteringen till att omfatta fler kategorier. För de tillagda kategorierna har jämförelsetalen för 2023 inte genomgått granskning tidigare år. Övriga siffror som presenteras i rapporten ingick i granskningen av hållbarhetsrapporten för 2023.

Beslut om omräkning av tidigare rapporterade siffror baseras på Saabs interna processer för justering och kvalitetssäkring av data, på felets väsentlighet och om omräkning är genomförbar. Eventuella omvärderingar av information som tidigare publicerats i årsredovisningar presenteras i samband med årets siffror. Detta gäller även för de mått där övergången till det nya ramverket har inneburit en förändring i beräkningsmetodik. Infasningskraven utelämnas i allmänhet tills de träder i kraft. Läs mer om information som inkluderats i hållbarhetsrapporten, ESRS innehållsförteckning ”Införlivande genom hänvisning”, sidorna 138-139.

[BP-1] Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna
[BP-2] Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

Allmän information

Styrning av hållbarhet

Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan [GOV-1]

Bolagsstyrningen av hållbarhetsfrågor följer Saabs övergripande bolagsstyrningsstruktur. Läs mer om beskrivningen av denna struktur, samt styrelsens och dess utskotts sammansättning, roller och ansvarsområden i Bolagsstyrningsrapporten, sidorna 52-62.

Styrelsens ledamöter väljs årligen av bolagsstämman där valberedningen (som representerar de större aktieägarna) lägger fram ett förslag till val av styrelseledamöter. För att bedöma de krav som ställs på styrelsen med anledning av bolagets verksamhet, strategi och framtida inriktning har valberedningen beaktat styrelsens storlek och sammansättning samt egenskaper som kompetens, erfarenhet, hållbarhetsexpertis och mångfald.

Valberedningen anser att styrelsen med hänsyn till Saabs verksamhet bör ha kompetens inom affärs- och samhällsfrågor, teknik, forskning och utveckling (FoU), hållbarhet samt innovation, samt en strategisk förmåga att hantera global anpassning till en föränderlig värld. Valberedningen anser att styrelsens sammansättning är ändamålsenlig och uppvisar en tillfredsställande mångfald och bredd i fråga om kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund. Läs mer om styrelsen i Bolagsstyrningsrapporten, sidan 54, 58-60.

Saabs Senior Vice President, tillika Chef för Group Communication and Sustainability, samt Saabs Chief Sustainability Officer presenterar årligen en uppdatering och framsteg avseende Saabs hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter, implementering av due diligence och resultat mot hållbarhetsrelaterade mål för revisionsutskott och styrelse. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter presenterades för styrelsen 2024. För ytterligare information, se tabell Väsentlig påverkan, risker och möjligheter på sidan 80.

I samband med att styrelsen informerats om väsentlig hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter, beslutade styrelsen om bolagets affärsplan och strategi, inklusive en uppdaterad hållbarhetsstrategi med tillhörande mål.

Saabs Sustainability Board hanterar och löser hållbarhetsfrågor som berör bolaget och förbereder vissa frågor för beslut av koncernledningen. Saabs koncernövergripande Sustainability Council består av representanter från affärsområdena och valda koncernfunktioner. Sustainability Council har därmed kompetens inom samtliga av Saabs identifierade väsentliga hållbarhetsämnen för att stödja Sustainability Board, koncernledningen och styrelsen i hållbarhetsrelaterade beslut. För mer information se sektion [GOV-2] Information och hållbarhetsfrågor, sidan 73.

Ansvarsfullt företagande [Ansvarsfullt företagande - GOV-1]

Styrelsen antar Uppförandekoden som innehåller de vägledande principerna för affärsetiskt agerande på Saab. Revisionsutskottet följer upp utvecklingen av Uppförandekoden och utvärderar utformningen av Saabs Antikorruptionsprogram (ABC-program), inklusive bolagets ABC-policy. Group Ethics & Compliance hanterar och utvecklar ABC-programmet, genomför due diligence-utredningar av affärspartners och driver processen för on-boarding av Business Intermediaries. Arbetet utförs under tillsyn av Ethics & Compliance Board, som leds av chefsjuristen och som träffas åtta gånger per år. Lokala Ethics & Compliance Officers arbetar med implementeringen av ABC- programmet i affärsområden och strategiska länder, och ger vägledning och råd i första hand.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Allmän information

Group Ethics & Compliance håller regelbundna möten genom Ethics & Compliance Council för att koordinera programutveckling och för att dela kunskap och erfarenheter inom organisationen. Se illustrationen avseende Organisation, rapportering och styrningsstruktur på nästa sida.

Styrning
* Hållbarhet
* Affärs- områden
* Group Functions
* Koncernledning
* Intern revision

Sustainability Board
Sustainability Council
VD och koncernchef
Styrelse
Revisionsutskott

71 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Allmän information

Organisation, rapportering och styrningsstruktur

Riktlinjer
* Hantering och verkställande
* Styrning
* Uppföljning

Ethics and Compliance
* Styrelsen
* Antar uppförandekoden
* Revisionsutskottet
* Utvärderar ABC-programmet
* Ethics and Compliance Board sammansättning
* Chefsjurist
* Vice VD
* Finanschef
* Chef för Kommunikation & hållbarhet
* ECB håller åtta ordinarie möten per år
* Ethics and Compliance Board
* Följer upp och godkänner ABC-programmet
* Följer upp visselblåsarfrågor
* Beslutar om:
* Anlitande av affärspartners
* Större sponsoråtaganden (>0.2 MSEK)
* Responsible Sales
* Intern revision
* Följer upp och granskar efterlevnaden av ABC-programmet
* Genomför revisioner av Business Intermediaries
* Ethics and Compliance inom affärsområden
* Implementerar policyer och instruktioner
* Genomför ABC-utbildning
* Hanterar korruptionsriksbedömningar och affärspartners
* Vägleder och ger råd
* Ethics and Compliance inom strategiska länder
* Implementerar policyer och instruktioner
* Genomför ABC-utbildning
* Hanterar korruptionsriksbedömningar och affärspartners
* Vägleder och ger råd
* Group Ethics and Compliance
* Hanterar och leder koncernövergripande ABC-program
* Koncernövergripande korruptionsriskbedömningar
* Onboarding av Business Intermediaries
* Utför due diligence av affärspartners
* Genomför ABC-utbildning
* Följer upp och rapporterar mätvärden
* Ethics & Compliance Council
* Koordinerar utveckling av ABC-programmet
* Beslutar om:
* Lokala ABC instruktioner
* Krav på rapportering
* Verktyg för samarbete och rapportering

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Allmän information

72 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

[GOV-2] Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

Enligt styrelsens arbetsordning ska den löpande verksamheten skötas av verkställande direktören (VD) i enlighet med styrelsens riktlinjer och instruktioner. Verkställande direktören ska genom ett tillfredsställande kontrollsystem säkerställa att bolaget följer de lagar och förordningar, inklusive bolagsstyrningskoden, som gäller för bolagets verksamhet. I styrelsens arbetsordning finns en förteckning över ärenden som verkställande direktören ska förelägga styrelsen för beslut såsom den övergripande strategin, företagsförvärv, FoU samt andra större investeringar.

Väsentliga påverkan, risker och möjligheter inom hållbarhet utgör grunden för Saabs hållbarhetsstrategi, som är en del av den övergripande affärsplanen och strategin. Väsentliga påverkan, risker och möjligheter hanteras ytterligare genom relaterade policyer och processer. Styrelsen, VD och koncernledningen beaktar strategier, policyer och processer vid beslut om t.ex. fusioner och förvärv, FoU och andra investeringar, affärsmöjligheter och samarbeten med affärspartners.

Revisionsutskottet följer upp bolagets finansiella rapportering och hållbarhetsredovisning samt lämnar förslag för att säkerställa integriteten i rapporteringen. Revisionsutskottet följer vidare upp effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet håller sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om granskningen av hållbarhetsredovisningen. Utskottet informerar vidare styrelsen om resultatet av revisionen och revisorernas granskning avseende hållbarhetsredovisningen samt hur revisionen och granskningen bidrog till integriteten i den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt om utskottets roll i denna process.

Saabs Sustainability Board hanterar och löser hållbarhetsfrågor som berör bolaget och förbereder vissa frågor för beslut av koncernledningen. Under 2024 har Sustainability Boards huvudsakliga fokus legat på nya/uppdaterade hållbarhetsmål, som förberedelse inför kommande regelverk såsom CSRD och CSDDD, samt uppföljning av mål och åtgärder inom klimat och ansvarsfull försäljning. Sustainability Board består av representanter från Saabs koncernledning och leds av Saabs hållbarhetschef. Ordförande för Sustainability Board rapporterar om hållbarhetsfrågor, såsom påverkan, risker och möjligheter samt resultat mot mål, minst en gång per kvartal till koncernledningen. Större uppdateringar av hållbarhetsstrategin, inklusive mål, förbereds av koncernledningen innan beslut fattas av styrelsen. Senior Vice President & Head of Group Communication and Sustainability ingår i koncernledningen.

Saabs koncernövergripande Sustainability Council sammanträder kvartalsvis och består av representanter från affärsområdena och valda koncernfunktioner. Sustainability Council har därmed kompetens inom samtliga av Saabs identifierade väsentliga hållbarhetsämnen för att stödja Sustainability Board, koncernledningen och styrelsen i hållbarhetsrelaterade beslut. Medlemmarna i Sustainability Council samarbetar med Saabs intressentgrupper och Sustainability Council fungerar som en viktig plattform för att dela hållbarhetsinformation i företaget. Sustainability Council utvecklar och föreslår mål och mätvärden i samverkan med övriga koncernråd och stödjer Sustainability Board med analyser och rekommendationer för beslut.

Vart och ett av Saabs väsentliga hållbarhetsämnen styrs av ett ”Hållbarhetsdirektiv”. Direktivet inkluderar:
* Information om påverkan, risker och möjligheter
* Åtgärder och mål för hantering av påverkan, risker och möjligheter på kort-, medellång- och lång sikt
* Styrning av ämnet för övervakning och operativ hantering av åtgärder och mål

[GOV-3] Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

Årsstämman 2023 beslutade om ett långsiktigt incitamentsprogram 2024 för 200 nyckelpersoner. Det långsiktiga incitamentsprogrammet 2024 innehåller ett hållbarhetsmål om 10% av den totala tilldelningen. Resultatmålet för koldioxidminskning avser minskningar av växthusgaser inom följande områden: (i) Scope 1 och (ii) Scope 2, i enlighet med Greenhouse Gas (GHG) Protocol. Tröskeln för att generera prestationsmatchning i förhållande till CO 2 -reduktionsmålet kommer att vara en reduktionsnivå på minst 4,2% årligen, i linje med Science Based Targets-initiativet (SBTi) som Saab har åtagit sig.

År 2024 beslutade årsstämman om ett långsiktigt incitamentsprogram 2025 för 300 nyckelpersoner. Det långsiktiga incitamentsprogrammet 2025 innehåller två hållbarhetsmål om 10% av den totala tilldelningen. 5% ska hänföras till den årliga genomsnittliga CO 2 -minskningen under räkenskapsåren 2025–2027. Målet avser utsläppsminskningar inom följande områden: fjärrvärme och fjärrkyla, ånga, el, stationär förbränning, tjänstebilar, oavsiktliga utsläpp, tjänsteflyg och specialflyg (exklusive testflyg med Gripen och GlobalEye). De återstående 5% är hänförliga till att andelen medarbetare som är kvinnor i Saab-koncernen ökar till slutet av räkenskapsåret 2027.

Den högsta nivån för hållbarhetsmålet för årlig genomsnittlig koldioxidminskning ska motsvara en årlig genomsnittlig koldioxidminskning på 4,2% och den lägsta nivån ska motsvara en årlig genomsnittlig koldioxidminskning på 0% under räkenskapsåren 2025–2027. Den årliga genomsnittliga koldioxidminskningen under räkenskapsåren 2025–2027 ska, efter räkenskapsåret 2027, fastställas genom att dividera summan av den årliga koldioxidminskningen i procent för vart och ett av räkenskapsåren 2025–2027 med tre.

73 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Allmän information

Miniminivån för hållbarhetsmålet för ökning av andelen medarbetare som är kvinnor i Saab-koncernen ska motsvara 25% medarbetare som är kvinnor i Saab-koncernen vid utgången av räkenskapsåret 2027 och maximinivån ska motsvara 28% medarbetare som är kvinnor i Saab-koncernen vid utgången av räkenskapsåret 2027.

Läs mer om Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 63-65.

[GOV-4] Förklaring om tillbörlig aktsamhet

Följande tabell ger en översikt över hur Saab tillämpar kärnelementen i due diligence och var de presenteras i denna hållbarhetsrapport.

Kärnelement i due diligence	Beskrivning	Plats i rapporten
1. bedömning av faktiska och potentiella negativa hållbarhetskonsekvenser	Bedömning av Saabs risker och möjligheter samt hur dessa identifieras och hanteras.	Hållbarhetsrapport: Väsentliga påverkan, risker och möjligheter
2. integrering av resultat av bedömning i och deras agerande baserat på dem	Hur Saab integrerar hållbarhetsfrågor i sin strategi, affärsprocesser och incitamentssystem.	Hållbarhetsrapport: Styrning av hållbarhet, Integrering i incitamentssystem, Bolagsstyrningsrapport
3. spårning av effektiviteten av åtgärder	Uppföljning av hållbarhetsmål och resultat.	Hållbarhetsrapport: Integrering i incitamentssystem, Mätvärden och mål
4. kommunicering av hur de negativa hållbarhetskonsekvenserna hanteras	Kommunikation av Saabs hållbarhetsarbete och resultat.	Hållbarhetsrapport: Allmän information, Miljö, Samhällsansvar, Bolagsstyrning, Finansiella rapporter, Övrig information
5. tillhandahållande av eller underlättande tillgång till rättelse	Hur Saab hanterar klagomål och tvister samt tillhandahåller rättelse vid behov.	Hållbarhetsrapport: Allmän information, Samhällsansvar

Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell [SBM-1] Strategi, affärsmodell och värdekedja 75
Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet [S2] Arbetstagare i värdekedjan [S3] Berörda samhällen 117 120
Att identifiera och bedöma negativa inverkningar [S2] Arbetstagare i värdekedjan [S3] Berörda samhällen 117 120
Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar [S2] Arbetstagare i värdekedjan [S3] Berörda samhällen 117 120
Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det [S2] Arbetstagare i värdekedjan [S3] Berörda samhällen 117 120

Riskhantering och internkontroll [GOV-5]

Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

All affärsverksamhet innebär risker. Proaktiv och effektiv riskhantering är därför nödvändig för att kunna leverera på Saabs strategiska hållbarhetsmål. Varje affärsområde, strategisk marknad och koncernfunktion ansvarar inom sin respektive organisation för att identifiera och hantera risker i enlighet med koncernens gemensamma riskprocess och gällande policys, riktlinjer och instruktioner. Läs mer om beskrivningen av riskhantering i Risker och osäkerheter på sidorna 46-47.

Internkontrollen över hållbarhetsredovisningen är integrerad med Saabs interna kontrollstruktur, vilket innebär generiska kontrollprocesser och ett gemensamt rapporteringssystem. Ramverket stödjer verksamheten i att uppnå sina hållbarhetsmål genom att följa upp riskexponeringen på ett strukturerat sätt. Saab beaktar risker såsom fullständigheten och integriteten hos hållbarhetsdata, riktigheten i uppskattade resultat, tillgängligheten av data uppströms och/eller nedströms i värdekedjan samt tidpunkten för tillgängligheten av informationen. Läs mer om Internkontroll på sidan 57, avsnitt Internkontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering.

Nyckelkontroller har utformats och implementerats under 2024 inom:
* Allmänna rapporteringskrav och dubbel väsentlighetsbedömning
* Miljö
* Samhällsansvar
* Bolagsstyrning

Resultaten av de utförda nyckelkontrollerna rapporteras kvartalsvis till koncernledningen och årligen till revisionsutskottet. I Saabs interna kontrollprocess ingår en halvårsvis självutvärdering av genomförda nyckelkontroller. I självutvärderingen ingår även att bedöma om de väsentliga riskerna inom varje område hanteras med befintliga nyckelkontroller. Läs mer om den interna kontrollprocessen i Bolagsstyrningsrapporten på sidan 57 avsnitt Kontrollaktiviteter.

74 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag	Marknad och trender	Vår strategi	Affärsområden	Värdeskapande	Risker och osäkerheter	Bolagsstyrning	Hållbarhetsrapport
Allmän information	Miljö	Samhällsansvar	Bolagsstyrning	Bilaga	Finansiella rapporter	Övrig information

Allmän information

Affärsmodell och strategi

Strategi, affärsmodell och värdekedja [SBM-1]

Saab är ett flyg- och försvarsföretag som grundades 1937, som en följd av säkerhetssituationen och som ett sätt för Sverige att värna sin frihet. Sedan dess har syftet varit att bidra till säkra samhällen och trygga människor, vilket anses vara grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Saab levererar världsledande produkter, tjänster och lösningar till den globala marknaden, från militärt försvar inom alla domäner till civil säkerhet.

Saabs marknadserbjudande är brett och består av komplexa system baserade på omfattande forskning och utveckling, samt tjänster med hög repetitionsgrad. Saab har verksamhet på alla kontinenter och utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknik för att möta kundernas föränderliga behov.

Saab köper in delsystem, komponenter och utrustning samt i mindre utsträckning råvaror som insatsvaror för tillverkning och integration av produkter och system. För vissa delsystem är Saab beroende av leveranser från en eller ett fåtal leverantörer. Saab förväntar sig att dess leverantörer har kontinuitetsplaner på plats för att hantera störningar effektivt. För mer kritiska leverantörer granskas kontinuitetsplanerna och diskuteras i leverantörsrevisioner och möten. Läs mer om Saabs strategi för att säkra insatserna i avsnittet Risker och osäkerheter på sidorna 46-50. För mer information om hanteringen av leverantörskedjan, se [S2] Arbetstagare i värdekedjan, sidorna 117-119.

Saabs strategi bygger på fem pelare där hållbar verksamhet är en av pelarna. Att skydda människor och samhällen mot hot ses som en grundläggande förutsättning för en hållbar utveckling. Endast trygga samhällen har kraft att fokusera på frågor som klimatförändringar, mänskliga rättigheter, mångfald och finansiell stabilitet. Saab strävar efter en hållbar verksamhet i alla aspekter av sin verksamhet och påverkan på samhället genom att utveckla och tillhandahålla lösningar som gör det möjligt för kunderna att uppnå sina ambitioner inom hållbarhet.

Hållbarhetsstrategin bygger på en uppdatering av den dubbla väsentlighetsbedömningen och speglar ökade förväntningar från intressenter på den finansiella marknaden, medarbetare, kunder och lagstiftare. Saabs hållbarhetsstrategi bygger på tre pelare: 1) Motståndskraftiga och säkra samhällen, 2) Grön och social omställning samt 3) Innovation och partnerskap, med elva väsentliga ämnen. Hållbarhetsstrategin innehåller mål på kort-, medellång- och lång sikt för varje väsentligt ämne. Hållbarhetsstrategin är en del av Saabs affärsstrategi. Saabs affärsstrategi träder i kraft efter att den godkänts av styrelsen, på årsbasis i december.

I Saab-koncernen uppstår försäljningen främst från tre typer av kategorier;
1. Långsiktiga kundkontrakt (63% av den totala försäljningen)
2. Produkter (21% av den totala försäljningen)
3. Serviceuppdrag (16% av den totala omsättningen)

Saabs verksamhet kännetecknas av komplexa, fleråriga utvecklingsuppdrag och omfattar en betydande kundanpassning. Tillverkning i långa serier är sällsynt. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen i förhållande till hur långt kontraktet är upparbetat. I vissa långtidskontrakt erhåller Saab förskottsbetalningar eller uppbyggnadsmaterial till kontraktstillgångar. Därför är utsläppen och mängden resursinflöden under ett kalenderår inte linjärt relaterade till resursutflöden och försäljning. Läs mer om Saabs totala försäljning i not 4, avsnitt Försäljningsintäkter, sidan 165.

All export av försvarsmateriel från länder där Saab har verksamhet omfattas av gällande exportlagstiftning. Den nationella exportkontrollmyndigheten beslutar om exporttillstånd från fall till fall, baserat på typ av produkt och en helhetsbedömning av situationen i det avsedda mottagarlandet, inklusive demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

81% av Saabs totala försäljning 2024 kom från Sverige, andra europeiska länder, Nordamerika och Australien. Inget annat land eller region stod för mer än 8% av Saabs totala försäljning. Läs mer om Saabs totala försäljning i not 3, avsnitt Segmentrapportering, sidan 163.

År 2024 har Saab totalt 25 456 anställda. För mer information om geografisk fördelning, se [S1-6] Uppgifter om företagets anställda, sidan 110.

Saab följer all tillämplig nationell lagstiftning gällande utveckling och försäljning av militär utrustning. Saab tillverkar inte militär utrustning som är förbjuden enligt internationell rätt, såsom truppminor, klustervapen, kemiska vapen och biologiska vapen (dvs. kontroversiella vapen).

Saab har inga intäkter från fossila bränslen( dvs. prospektering, gruvdrift, utvinning, produktion, bearbetning, lagring, raffinering eller distribution, inbegripet transport, lagring och handel.)

Saabs strategiska fokus på hållbar verksamhet kräver att miljö- och sociala risker i Saabs verksamhet och värdekedja är väl underbyggda och synliga. Detta uppnås genom kontinuerlig due diligence. Saab följer en riskbaserad strategi för due diligence, vilket innebär att due diligence utförs som en del av viktiga processer, för att identifiera och hantera risker för negativa miljömässiga och mänskliga rättigheter, efter behov. Due diligence-processen bygger på vägledningen i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Viktiga processer där due diligence är integrerad är bland annat upphandling, arbetsmiljö, miljöledning och försäljning. Varje process är föremål för tydliga ansvarsfördelningar och due diligence-krav.

75 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag	Marknad och trender	Vår strategi	Affärsområden	Värdeskapande	Risker och osäkerheter	Bolagsstyrning	Hållbarhetsrapport
Allmän information

Som exempel kan nämnas att Saab har en egen Responsible Sales Policy och processer för att hantera risker kopplat till mänskliga rättigheter, utöver befintliga exportkontrollregler. Försäljningsmöjligheter under en viss tröskel (Saabs Responsible Sales Index) och produkter som klassificeras som militär utrustning flaggas i Saabs CRM-system (Customer Relationship Management) och bedöms därefter för risker för mänskliga rättigheter. För mer information om Saabs Responsible Sales, se [S3] Berörda samhällen - Responsible Sales på sidorna 120 -123.

Eftersom Saab främst betjänar stater och verkar globalt i samarbete med andra företag finns det en inneboende risk för korruption och mutor. Saab identifierar, bedömer och hanterar dessa risker systematiskt och strävar efter att upprätthålla ett branschledande antimutbrotts- och anti-korruptionsprogram.

Vissa av Saabs större produkter är fortfarande beroende av fossila bränslen. Produkter i användning står för cirka 39% av Saabs totala utsläpp av växthusgaser. Saabs vetenskapsbaserade mål omfattar produkter som bidrar väsentligt till Saabs Scope 3-utsläpp.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Hållbar innovation kommer att vara nyckeln till att uppnå noll utsläpp från användningsfasen av Saabs produkter, i linje med Saabs mål om noll utsläpp till år 2050. Saab har eller kan ha en påverkan på människor, ekonomi och miljö i olika faser av värdekedjan, antingen direkt eller indirekt. Se illustrationen på nästa sida som ger en grundläggande överblick över Saabs värdekedja med dess påverkan. Saab hanterar påverkan, risker och möjligheter genom sin hållbarhetsstrategi och tillhörande policyer, åtgärder, mål och processer, inklusive riskhantering. Eftersom flyg- och försvarsutrustning måste tåla extrema förhållanden och uppfylla stränga flygsäkerhetsstandarder får industrin ofta undantag från lagstiftningen om ämnen som inger betänkligheter, åtminstone tillfälligt. För att minska inköpsriskerna och förutse förändringar i regelverket har Saab fastställt mål och åtgärder för att på ett ansvarsfullt sätt fasa ut ämnen som inger betänkligheter. För mer information om ämnen som inger betänkligheter se [E2] Miljöföroreningar, ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter på sidorna 94-95.

76 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information

Allmän information

Uppströms

Saabs värdekedja

Egen verksamhet
Nedströms

Värdekedja

Prioriterade hållbarhets- ämnen
Industriell kontext
Geografisk spridning
Indirekta leverantörer
Direkta leverantörer

Saab

Försäljning, marknadsföring och industriellt samarbete
Slutanvändning
Service, support och slutet av livscykeln
Ansvarsfullt inköp
Klimatpåverkan
Hållbar innovation
Ämnen som inger betänkligheter
Exportkontroll
Industriellt samarbete och partnerskap
Klimatpåverkan
Ämnen som inger betänkligheter
Cirkulär ekonomi
Arbetsmiljö
Mångfald & inkludering
Hållbar innovation
Exportkontroll
Informationssäkerhet
Antikorruption
Responsible Sales
Hållbar innovation
Industriellt samarbete och partnerskap
Exportkontroll
Klimatpåverkan
Ämnen som inger betänkligheter
Arbetsmiljö
Exportkontroll
Industriellt samarbete och partnerskap
En försörjnings- kedja som bygger på den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen
Utveckling och produktion av produkter, tjänster och lösningar för militär utrust- ning inom alla domäner och civila säkerhetslösningar
Produkterna används av statliga myndigheter
Långsiktiga service- åtaganden på kontrakt. Renovering, uppgrade- ringar och livstidsför- längningar av befintliga produkter
Stora kontrakt med statliga myndigheter. Starkt reglerad marknad med långa ledtider
I första hand upp- handling av avance- rade delsystems- komponenter och utrustning
Globalt fotavtryck, men leveranskedjan är primärt i Europa och Nordamerika
Stor andel av verksamheten i Sverige. Saab har även fyra andra strategiska marknader: Australien, Tyskland, Storbritannien och USA.
Cirka 80 länder med verksamhet.
Majoriteten av försäljning sker i Sverige, USA och Europa
Säljkontor i cirka 30 länder
Stor majoritet av leverantörerna i första led finns i Sverige

77 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information

Allmän information

Intressenter [SBM-2]

Intressenters intressen och synpunkter

Förväntningar från intressenter och deras informationsbehov är avgörande för Saabs pågående väsentlighetsbedömning. Information från dem bidrar till att prioritera de viktigaste hållbarhetsaspekterna i Saabs hållbarhetsstrategi och styr innehållet i denna rapport. Vi får återkoppling från intressenter via olika kanaler, vilket illustreras i tabellen nedan.

Intressent	Primära intressentgrupper	Primär form av dialog	Väsentliga ämnen
Ägare och investerare	• Direkta investerardialoger och kapitalmarknadsdagar • Bolagsstämma • Hållbarhetsundersökningar från investerare och analytiker • Kontinuerlig dialog med investerare och analytiker	• Responsible Sales • Antikorruption • Klimatpåverkan	• Fördjupat samarbete om ägande av företag • Svar på frågor från investerare
Den egna arbetskraften	• Kontinuerlig dialog • Individuella prestationsutvärderingar • Medarbetarengagemangsundersökningar • Utbildning och medvetandehöjande åtgärder	• Företagande och mänskliga rättigheter • Antikorruption • Klimatpåverkan • Arbetsmiljö • Ämnen som inger betänkligheter • Mångfald och inkludering • Informationssäkerhet • Produktsäkerhet	• Kommunikation med ledningen • Policyuppdateringar • Förbättringar och handlingsplaner
Studenter och kandidater	• Arbetsmarknadsdagar och liknande evenemang • Universitetssamarbeten • Externa undersökningar om studenternas förväntningar på framtida arbetsgivare	• Klimatpåverkan • Hållbar innovation • Mångfald och inkludering	• Policyuppdateringar • Ständiga förbättringar och handlingsplaner
Kunder	• Individuella möten, mässor och konferenser • Utvärderingar och feedback om hållbarhet från kunder • Krav från kunder • Hållbarhetsforum inom industrin	• Hållbar innovation • Industriellt samarbete och partnerskap • Ämnen som inger betänkligheter • Informationssäkerhet • Exportkontroll • Produktsäkerhet	• Samarbete inom hållbar innovation • Produkt- och serviceförbättringar
Berörda samhällen, beslutsfattare och intressentorganisationer	• Deltagande i försvarsforum och debatter (Almedalen, Folk och Försvar i Sälen) • Deltagande i försvarsforum och debatter (ASD, Europeiska Union, SOFF och Förenade Nationerna COP16) • Volontärarbete och samarbeten med ideella organisationer	• Företagande och mänskliga rättigheter • Antikorruption • Klimatpåverkan • Ämnen som inger betänkligheter • Industriellt samarbete och partnerskap	• Samordning i hållbarhetsfrågor i ASD-forumet • Stöd till lokala projekt
Leverantörer, arbetstagare i värdekedjan och partners	• SBTi:s samverkansaktiviteter • Saabs leverantörsdagar • Löpande kontakt med leverantörer och partners	• Företagande och mänskliga rättigheter • Hållbar innovation • Ämnen som inger betänkligheter • Cirkulär ekonomi • Arbetsmiljö • Antikorruption	• Optimering av leverantörernas hållbarhetsprestanda i EcoVadis • Åtgärdsplaner för strategiska leverantörer betonar vikten av Saabs nolltolerans mot korruption och fokus på ansvarsfull försäljning, inklusive upprätthållandet av mänskliga rättigheter. Många intressenter söker även mer information om våra hållbara innovationer och insatser för att minska koldioxidutsläppen. Varje intressentgrupp har unika förväntningar baserade på deras specifika intressen.

78 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information

Allmän information

Väsentliga hållbarhetsfrågor

Väsentlig påverkan, risk och möjligheter [SBM-3]

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Saabs hållbarhetsredovisning bygger på dubbel väsentlighetsbedömning (DMA). Tabellen på nästa sida visar de väsentliga ämnen som identifierats och bedömts som väsentliga baserat på deras påverkan, risker och/eller möjligheter, enligt definitionen i de europeiska standarderna för hållbarhetsredovisning (ESRS). Varje väsentligt ämne behandlas i rapporten med angivelse av de specifika påverkan, risker och möjligheter som är relaterade till Saabs verksamhet och värdekedja. 2024 rapporteras negativ och positiv påverkan tillsammans. Fullständig rapportering i enighet med ESRS, inkluderat detaljerad information kring negativ/positiv påverkan för varje påverkan, risk och möjlighet (IRO), kommer rapporteras 2025. Detaljerad information om hanteringen av effekterna av dessa IRO:s finns i respektive avsnitt som täcker miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. 2024 gjordes en dubbel väsentlighetsbedömning där två nya väsentliga ämnen lades till; Politiskt engagemang och Säkra anställningar. De nya väsentliga ämnena kommer att integreras i hållbarhetsstrategin samt rapporteras i sin helhet 2025. De väsentliga ämnena lyfts i beskrivningen av Saabs värdekedja med prioriterade påverkan, risker och möjligheter kopplade till den mest relevanta delen av värdekedjan. Se illustration av Saabs identifierade och prioriterade påverkan i värdekedjan på sidan 77. Informationen om geografisk påverkan och branschkontext i värdekedjan ger en bredare förståelse för Saabs hållbarhetsresultat. För information om tillämpliga ESRS-upplysningskrav, baserat på Saabs väsentliga påverkan, risker och möjligheter, se Bilaga - ESRS Innehållsförteckning, sidorna 138-139.

Saab Hållbarhetsstrategi

Grön och social omställning
Mångfald och inkludering
Hållbar innovation
Klimatpåverkan
Cirkulär ekonomi
Ämnen som inger betänkligheter
Arbetsmiljö
Industriellt samarbete och partnerskap
Företagande och mänskliga rättigheter
Antikorruption
Informations- säkerhet
Exportkontroll
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Innovation och partnerskap
Skydda samhällen och människor

79 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information

Allmän information

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Tabellen visar Saabs väsentliga ämnen som identifierats i den dubbla väsentlighetsbedömningen 2024, sorterade enligt Saabs hållbarhetsstrategi. Ytterligare information beskrivs under varje ämnesområde i följande avsnitt; Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning.# Område i hållbarhetsstrategin

ESRS upplysningskrav

ESRS väsentligt ämne

Påverkan	Risker	Möjligheter
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Företagande och mänskliga rättigheter - Responsible Sourcing	S2 Arbetstagare i värdekedjan – Responsible Sourcing	
Företagande och mänskliga rättigheter - Responsible Sales	S3 Berörda samhällen - Responsible Sales	
Antikorruption	G1 Korruption och mutor	
	G1 Skydd för visselblåsare	
Informationssäkerhet	S - Eget ämne Informationssäkerhet	
Exportkontroll	G - Eget ämne Exportkontroll	
Grön och social omställning
Klimatpåverkan	E1 Anpassning till klimatförändringar	
	E1 Begränsning av klimatförändringar	
	E1 Energi	
Ämnen som inger betänkligheter	E2 Ämnen som inger betänkligheter	
	E2 Ämnen som inger mycket stora betänkligheter	
Cirkulär ekonomi	E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning	
	E5 Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster	
	E5 Avfall	
Arbetsmiljö	S1 Arbetsmiljö	
Innovation och partnerskap
Mångfald och inkludering	S1 Mångfald	
Hållbar Innovation	S - Eget ämne Hållbar innovation	
Industriellt samarbete och partnerskap	S - Eget ämne Industriellt samarbete och partnerskap	
Att integreras i Saabs hållbarhetsstrategi
1) Arbetsvillkor	S1 Säkra anställningar	
	Likabehandling och lika möjligheter för alla	S1 Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete
	Likabehandling och lika möjligheter för alla	S1 Utbildning och kompetensutveckling
Politiskt engagemang	G1 Politiskt engagemang och lobbyverksamhet	

1) De väsentliga ämnena i detta avsnitt kommer att rapporteras fullt ut 2025 i enlighet med ESRS.

80 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information

Allmän information

Dubbel väsentlighetsbedömning [IRO-1]

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

Utgångspunkten för den första dubbla väsentlighetsbedömningen (DMA) enligt ESRS som gjordes 2023 var listan över väsentliga ämnen från hållbarhetsrapporten i enlighet med GRI (Global Reporting Initiative). Den tidigare hållbarhetsrapporteringen och hållbarhetsstrategin baserades på en omfattande väsentlighetsanalys som genomfördes 2021. Saab, som ett bolag inom flyg- och försvarsindustrin, har ytterligare sektorspecifika väsentliga ämnen som har inkluderats, såsom Exportkontroll, Hållbar innovation, Industriellt samarbete och partnerskap, och Informationssäkerhet. I och med införandet av ESRS har Saab inkluderat listan över hållbarhetsfrågor i ESRS 1 AR 16. Alla ämnen, delämnen och deldelämnen i ESRS 1 AR 16 omfattades, men vissa av delämnena och deldelämnena aggregerades för bedömning på en högre nivå. Förteckningen över hållbarhetsämnen, delämnen och deldelämnen i ESRS, tillsammans med enhetsspecifika hållbarhetsämnen, som identifierats i intressentdialoger, användes för att strukturera DMA och för att säkerställa att alla ämnen i ESRS täcktes. Ett projekt för hållbarhetsrapportering ledde arbetet med att planera och genomföra DMA. DMA involverade flera intressenter i organisationen. Själva utvärderingen genomfördes i ett antal workshops med ämnesexperter inom miljö, etik och regelefterlevnad, personal, mänskliga rättigheter, ekonomi, upphandling, riskhantering och strategi. Under workshops identifierade och bedömde deltagarna hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter utifrån Saabs värdekedja, affärsrelationer, produkter och tjänster. Hänsyn togs även till den egna verksamhetens, leverantörernas och kundernas geografiska läge. I bedömningen har hänsyn tagits till kort-, medellång- och långsiktiga perspektiv. Saab utvärderade den faktiska påverkan av verksamheten på varje område med hjälp av förutbestämda skalor för att mäta parametrarna ”Skala”, ”Omfattning” och möjligheten att återställa effekten till dess tidigare tillstånd.
* ”Skala” utvärderades från 1 till 7 och representerar hur allvarlig eller gynnsam påverkan är eller kan vara för människor, samhälle och/eller miljö (1 = ”Obetydande påverkan” och 7 = ”Katastrofal påverkan”/”Extremt fördelaktigt”)
* ”Omfattning” utvärderades från 1 till 7 och representerar omfattningen eller hur utbredd påverkan är eller kan vara. (1 = ”Ingen spridning av påverkan utanför företagets lokaler och/eller mycket få personer som påverkas” och 7 = ”Global miljömässig/samhällsmässig påverkan och/eller ett mycket stort antal personer som påverkas”)
* För negativa effekter har Saab utvärderat möjligheten att återställa effekten till dess tidigare tillstånd. Parametern ”Oåterkallelig karaktär” utvärderades från 1 till 7 (1 = ”Mycket lätt att återställa” och 7 = ”Omöjligt att återställa”)

För potentiella effekter har även ”Sannolikhet” beaktats på en skala från 1 till 7 (1 = ”Osannolik” och 7 = ”Mycket hög sannolikhet”).

För att avgöra vilka ämnen som är väsentliga inom hållbarhet:
* Medelvärdet beräknades av poängen för ”Skala” och ”Omfattning” för varje faktisk positiv och negativ påverkan
* För faktiska negativa effekter har även ”Irremedierbar karaktär” beaktats
* För potentiella effekter har sannolikheten tagits med i beräkningen av medelvärdet

Utifrån beräkningen sattes tröskeln till 5,0 och ämnen med en påverkan över tröskelvärdet ansågs väsentliga.

Finansiella risker och möjligheter har bedömts utifrån Saabs Enterprise Risk Management (ERM)- process med parametrarna ”Magnitude” och ”Likelihood”. Resultatet från tidigare TCFD-analyser användes som input vid bedömning av klimatfinansiella risker och möjligheter. För finansiella risker och möjligheter användes de fördefinierade nivåerna i ERM-processen och alla risker och möjligheter med värden orange och rött ansågs väsentliga.

Alla ämnen över tröskelvärdena utgör Saabs väsentliga hållbarhetsämnen.

Saabs dialog med våra viktigaste intressenter, såsom aktieägare, finansiella institutioner, medarbetare, kunder, leverantörer, industri och civila samhällsaktörer, har dessutom påverkat bedömningen.

Saabs styrelse informerades om resultatet av bedömningen i december 2023 som en del av styrelsens godkännande av Saabs uppdaterade hållbarhetsstrategi, inklusive åtgärder, mål och mätetal. En uppdatering av DMA, med samma metodik, genomfördes under hösten 2024 med samma intressentgrupper. Saabs styrelse informerades om resultatet av den uppdaterade DMA i december 2024 som en del av styrelsens godkännande av hållbarhetsstrategin. Saab har försett arbetstagarrepresentanterna med information om hållbarhet och diskuterat informationen med dem. Ledningen informerades om arbetstagarrepresentanternas åsikter.

Planen framöver är att genomföra en mer omfattande dubbel väsentlighetsbedömning vart tredje år, med en årlig översyn varje höst. För 2025 kommer DMA att ses över och verifieras under våren för att förbereda den första fullständiga hållbarhetsrapporteringen i enligt med ESRS.

Ansvarsfullt företagande

Identifieringen av väsentliga påverkan, risker och möjligheter, i relation till affärsetikfrågor, följde den allmänna processen för DMA som beskrivits tidigare i detta avsnitt.

81 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information

Allmän information

Klimatrelaterad bedömningsprocess [E-1 IRO-1]

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter

Processbeskrivning

Klimatrelaterade risker och möjligheter identifieras och bedöms i enlighet med Saabs riskprocess. På så sätt blir den relativa betydelsen av klimatrelaterade risker synlig. Metoden för att bedöma möjligheter är en NABC-modell (Need, Approach, Benefit and Competition) och Innovationsmatrix. Matrisen ger en förståelse för om innovationen är progressiv eller radikal, om den kommer att gynna vår egen verksamhet eller om den kommer att ge en positiv påverkan på våra kunder. På lång sikt förväntas detta öka produktionen av koldioxidminskande innovationer som kan användas för att minska företagens påverkan och risk, eller ge nya möjligheter till låga koldioxidutsläpp. Vi hanterar effekterna av finansiella och fysiska klimatrisker genom Saabs omfattande globala försäkringsprogram, som är utformat för att mildra egendomsskador och affärsstörningar. På tillgångsnivå använder vi Saabs Blue Risk Management Program, som utvecklats i samarbete med WTW, för att identifiera och bedöma fysiska risker. I programmet ingår ”blåa undersökningar” som genomförs av riskingenjörer som inspekterar Saabs anläggningar och utvärderar olika fysiska risker och rekommenderar åtgärder för att minska dem.

Identifiering av klimatrelaterade risker

Risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar har också analyserats i enlighet med det globala ramverket Taskforce on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Saab har initierat ett antal åtgärder och aktiviteter för att säkerställa att bolaget kontrollerar dessa klimatrisker och realiserade möjligheter. Vi använder vår befintliga plattform för riskhantering (ERM), som möjliggör en helhetssyn på både finansiella och strategiska effekter av klimatrelaterade risker.

Granskning

Som en del av Saabs vetenskapsbaserade mål och åtagande att uppnå nettonoll utsläpp har vi etablerat ett projekt som arbetar över vår värdekedja för att uppnå våra mål. Projektet har även påverkat vår övergripande strategi. Produkterna och tjänsterna i vår verksamhet har påverkats genom att vi identifierat möjligheter att erbjuda hållbara produkter med minimerad miljö- och klimatpåverkan. Klimatförändringarna innebär en stor möjlighet för Saab att utveckla innovativa produkter och tjänster med låga utsläpp.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Allmän information

Miljö

Detta har lett till ökade investeringar i FoU, inklusive fler forsknings- och pilotprojekt med fokus på att minska koldioxidutsläppen. Vi är engagerade i att tillhandahålla lösningar som stöder flygsektorns insatser för minskade koldioxidutsläpp. Detta innebär ett stort strategiskt skifte gällande prioriteringar inom forskning och utveckling, som direkt påverkas av klimatrisker och möjligheter. En klimatfond har inrättats med en särskild process för att identifiera, finansiera och utveckla tidiga innovationer med potential för positiv klimatpåverkan, både inom vår verksamhet och i de produkter och tjänster vi erbjuder.

Exponering av tillgångar och affärsverksamhet

Det finns både risker med användningen av energi och möjligheter i att generera vår egen energi. Vartannat år publicerar Energimyndigheten en långsiktig prognos för framtida energipriser och energiförbrukning. Prognosen har förutsagt att elpriserna kommer att stiga på kort sikt (1-5 år), dock från en historiskt låg nivå 2020, vilket är den tidshorisont som Saab beaktar inom vår nuvarande strategi för klimatrelaterade risker. Prishöjningen från Saabs elleverantörer kommer att påverka energikostnaderna. En ännu större risk är att Saab, sett över en tidshorisont på 10-20 år, inte kan köpa all energi som behövs för vår verksamhet, vilket kan leda till negativa effekter på Saabs produktivitet. Det är en av anledningarna till att Saab har tagit ett strategiskt beslut att samarbeta med externa energiexperter, både i Sverige och utomlands. Saab prioriterar de största anläggningarna där energieffektiviseringsprogram har genomförts för att minska energianvändningen och hitta alternativa energikällor utomlands. Som ett resultat av detta har ett strategiskt beslut fattats om att installera solpaneler på Saabs anläggning i Sydafrika. Liknande möjligheter har identifierats på andra anläggningar.

Upplysningskrav som omfattas [IRO-2]

Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring. För en fullständig förteckning över upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsrapporten hänvisas till innehållsförteckningen i bilaga ESRS innehållsförteckning och datapunkterna i SFDR från annan EU-lagstiftning, sidorna 138-144. I bilagan anges var i hållbarhetsrapporten som upplysningskraven finns. I ESRS innehållsförteckning ingår listar ämnen som inte har bedömts som väsentliga.

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
- Allmän information
- Miljö
  - Samhällsansvar
  - Bolagsstyrning
  - Bilaga
- Finansiella rapporter
- Övrig information

Miljö

Klimatförändringar [E-1]

Miljöföroreningar, ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter [E-2]

Resursanvändning och cirkulär ekonomi [E-5]

EU Taxonomi

Vår klimatomställningsplan [E1-1]

Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

Arbetet med att färdigställa klimatomställningsplanen pågår och den kommer att publiceras under 2025. Den kommer att läggas fram inför styrelsen för slutligt godkännande. Klimatomställningsplanen är en ytterligare utvidgning av den tidigare, publicerade klimatreduktionsplanen. Klimatomställningsplanen fastställer strategi och väg framåt för att leverera Saabs mål om nettonoll utsläpp. Den beskriver tidigare, nuvarande och framtida insatser för att begränsa klimatförändringar och att säkerställa att Saabs strategi och affärsmodell är förenlig med övergången till en hållbar ekonomi. Detta i syfte att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C i enlighet med Parisavtalet samt med målet att uppnå klimatneutralitet till år 2050. Klimatomställningsplanen lägger grunden och ambitionen samt verkställandet för att nå Saabs mål. I klimatomställningsplanen beskrivs i detalj de nyckelåtgärder och nyckelindikatorer för att mäta en klimatomställning, bringa insikt om styrnings- och ansvarsmekanismerna för att kunna stödja omställning, finansieringen som krävs, de samarbeten som behövs för att realisera transitionen, inlåsningseffekter av växthusgasutsläpp (GHG) samt adressera väsentliga risker och möjligheter.

För mer information om intäkter, investeringar och rörelsekostnader för de aktiviteter som stöder vår klimatomställningsplan under innevarande räkenskapsår, se [EU Taxonomi], sidorna 100 -106. För mer information om minskning av växthusgasutsläpp (GHG) och Saabs mål avseende Science Based Targets (SBTi), se [E1-4] Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, sidorna 88 -89.

Vår inriktning för att begränsa den globala uppvärmningen

Saabs ambition är att vara hållbarhetsledande inom försvarssektorn, vilket bevisas genom att vi är det första, större försvarsföretaget som har fått mål för utsläppsminskning godkända i enlighet med Science Based Targets initiative (SBTi). Dessa mål, som utarbetades under 2021, godkändes under 2022 avseende kortsiktiga mål samt under 2023 avseende långsiktiga mål för nettonoll utsläpp, vilka utarbetades i enlighet med den senaste forskningen inom klimat och med målsättning att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.

Klimatförändringar

# Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen

Saabs klimatomställningsplan utgår från ett grundläge (basår) avseende utsläpp av växthusgaser. Särskilt utsedda arbetsgrupper arbetar med utsläppen genom hela värdekedjan inkluderande vår egen verksamhet, vår leveranskedja, påverkan på våra kunder samt egen produktutveckling. Nyckelåtgärderna som identifieras av arbetsgrupperna kopplas till specifika milstolpar i syfte att driva fram påtagliga resultat avseende målet om nettonoll utsläpp till år 2050. Utvecklingen följs kontinuerligt upp och rapporteras.

För mer information om drivkrafter för utfasning av fossila bränslen inom Saab, se [E1-3] Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer, sida 87 avsnitt Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och kopplade nyckelåtgärder.

# Vår klimatomställningsplan och strategiska affärsplan

Saab prioriterar engagemang hos våra intressenter och söker därför aktivt feedback på vår klimatstrategi genom dialoger och möten. Denna input formar strategi och säkerställer anpassning till våra intressenters behov och förväntningar. Även om klimatförändringarna hittills inte har påverkat Saabs verksamhet i någon större utsträckning, ser företaget potentiella risker och möjligheter. Dessa inkluderar utmaningar som uppstår vid anpassning till minskade koldioxidutsläpp, de fysiska effekterna av klimatförändring samt de nya affärsmöjligheterna som kan uppstå därav. Stigande energipriser, särskilt i Sverige, utgör en påtaglig risk. Saab minskar denna risk genom olika energibesparande åtgärder i våra anläggningar och vår verksamhet, i linje med företagets strategiska affärsplan som betonar effektivitet och minimering av miljöpåverkan. Ett viktigt beslut som drivs av klimatrelaterade risker är att sätta upp ambitiösa klimatmål för år 2030. Denna långsiktiga vision styr aktiviteter såsom installation av solpaneler i Sydafrika, Australien och Sverige samt genomförande av energieffektiviseringsåtgärder på större anläggningar. Dessa initiativ minskar beroendet av elnätet och bidrar till lägre utsläpp. Klimatrelaterade risker påverkar investeringsbeslut, vilket gör långsiktiga investeringar i energieffektivitet mer lönsamma. Alternativ utvärderas utifrån kWh-besparingar, lägre kostnader samt CO2-reduktion, där lösningar med störst energibesparing och kortast återbetalningstid prioriteras. Dessa investeringar minskar våra driftskostnader och stöder vår klimatomställningsplan.

[E1] Klimatförändringar

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter [E1 - SBM-3]

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Resiliensanalys

Saab har analyserat hur klimatförändringar kan påverka verksamheten och värdekedjan. Vi har analyserat fysiska och övergångsrisker/-möjligheter med hjälp av offentliga IPCC- och IEA-scenarier och andra relevanta källor. Vi har använt två alternativ, väl under 2,0°C och 4,0°C. Scenariot väl under 2,0°C förutsätter att målen i Parisavtalet uppnås med begränsning av klimatförändringarna genom politiska förändringar, medan scenariot 4,0°C anses vara ett ”business-as-usual”-scenario utan ambitiösa klimatpolitiska förändringar. Scenarierna och andra relevanta källor användes även för att testa Saabs möjlighet till strategisk flexibilitet samt bättre förstå framtida strategisk och finansiell påverkan i både gynnsamma och ogynnsamma scenarier. Resiliensanalysen (senast uppdaterad 2021-12-15) planeras att ses över och uppdateras under 2025. För resiliensanalysen bedöms tidshorisont utifrån kort (0-1 år), medellång (1-5 år) och lång (5-30 år) sikt. Eftersom klimatrelaterade frågor ofta manifesterar sig över en längre period, är den långsiktiga tidshorisonten utvidgad till mer än 30 år i vår fysiska klimatriskbedömning. De analyserade riskerna och möjligheterna i resiliensanalysen har låg till medelhög påverkan på Saab på kort, medellång eller lång sikt. Låg påverkan betyder att det finns en viss effekt på resultatet eller att strategin tillfälligt påverkas eller försenas. Medelstor påverkan innebär att resultat och strategi påverkas måttligt.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Omfattningen av den resiliensanalys som genomfördes år 2021 omfattade Saab-koncernens hela operativa verksamhet.

Påverkan, risker och möjligheter

I ett scenario med en global uppvärmning under 2°C är våra primära klimatrisker, övergångsrisker inbegripande varumärkes-, policy-, lagstiftnings- och marknadsfaktorer. För att minska dessa risker har vi åtagit oss att uppnå utsläppsminskningsmålen inom Scope 1 och 2. Detta scenario bidrar till möjligheter att utveckla klimatsmarta produkter och tjänster med hjälp av vår arbetskraft och ett strategiskt fokus på koldioxidsnåla lösningar.

Saab är medvetet om den varumärkesrisk som är förknippad med bristande transparens om utsläpp i värdekedjan, ouppfyllda klimatåtaganden eller att inte leva upp till intressenternas förväntningar. Detta kan negativt påverka vårt politiska inflytande och öka kostnader för finansiering. Genom ökat samarbete med leverantörer och samarbetspartners vill Saab kunna förbättra beräkningar samt reducera utsläppen i leverantörskedjan.

Vi samarbetar aktivt med intressenter såsom investerare, beslutsfattare och icke-statliga organisationer (s.k. NGOs) genom dedikerade planer för hållbarhets- och miljökommunikation, vilket säkerställer transparens både internt och externt. Vårt engagemang för utsläppsminskning, CDP- rapportering och TCFD-anpassad rapportering bidrar till att skydda Saabs rykte.

För att attrahera finansiering investerar vi i koldioxidsnåla produkter och processer med minimal klimatpåverkan. Detta möjliggör tillgång till innovationsfonder, riskkapital, lånefinansiering samt statliga subventioner avsedda för koldioxidsnål teknik. Att visa proaktiv anpassning i syfte att möjliggöra låga koldioxidutsläpp är vägen till att säkerställa finansieringsmöjligheter.

Saab ser ett potentiellt hot för störningar från nya, mer flexibla aktörer om traditionella försvarsföretag agerar för långsamt för att anpassa sig till koldioxidsnåla krav. Ingångströskeln för nya aktörer till försvarsmarknaden är hög men sådan störning skulle påverka vår strategi, marginaler och marknadsposition.

Saab är väl positionerat för ökade hållbarhetskrav. Saabs produkter, såsom Gripen, har redan låg bränsleförbrukning jämfört med konkurrenterna. Vi har i flera år förutsett en ökad efterfrågan från kunderna på energieffektiva lösningar med låga koldioxidutsläpp. Initiativ som Destination 2050 ger möjligheter att leverera hållbara lösningar för flygindustrin.

Ökande klimatrelaterade krav begränsar redan tillgången på leverantörer. Svårigheten att hitta leverantörer som uppfyller kraven kan leda till flaskhalsar i produktionen eller nödvändiga förändringar i produkter. För att minska denna risk implementerar Saab förbättrade processer för leverantörsuppföljning, utbildning och kontraktsstöd för att bättre förstå utsläppen i hela vår värdekedja och undvika regulatoriska straffavgifter. Detta är en viktig del i vår plan att för att kunna uppnå våra ambitiösa SBT-mål avseende Scope 3-utsläpp.

För att hålla uppvärmningen väl under 2°C krävs en ökad utsläppsminskning genom teknologier såsom elektrifiering, vätgas, biobaserade råvaror, produktsubstitution och koldioxidavskiljning. Vi förutser tidig utveckling inom såväl innovation och infrastruktur inom flyg och sjöfart. Saab förväntar sig betydande miljömässiga förändringar inom de närmaste fem åren, vilket ger möjligheter att erbjuda mer hållbara lösningar.

Övergång från fossila bränslen driver på införande av bio- och syntetiska alternativ. Politiska åtgärder såsom inblandningsmandat och punktskatter på petroleumprodukter påskyndar denna övergång genom att öka utbudet. Saab ser potential i alternativa bränslen och förväntar sig framsteg inom detta område inom de närmaste fem åren.

Saab ser dock möjligheter att förbättra energieffektiviteten inom våra verksamheter och byggnader, särskilt inom våra mindre effektiva anläggningar, vilket möjliggör kostnadsminskningar. Ny teknik kommer att möjliggöra mer digital, effektiv och koldioxidsnål verksamhet.

85 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Miljö

Vi genomför kommunikation, utbildning och procesförbättringar för att driva engagemang runt energieffektivitet inom hela organisationen. Tvärfunktionella nätverk med fokus på cirkulär ekonomi och klimatåtgärder kommer stödja dessa insatser ytterligare.

Saabs finansiella påverkan från fysiska klimatrisker är för närvarande låg på medellång sikt, men förväntas öka på lång sikt utifrån ett högutsläppsscenario. De stigande temperaturerna kommer att intensifiera extrema väderhändelser och händelser som tidigare inträffade var 50:e år kommer nu potentiellt kunna inträffa var 3–4:e år vid en uppvärmning på 2 °C. IPCC förutspår också fler samtidiga, sammankopplade händelser till följd av detta.

Saab har upplevt effekter av väderrelaterade elavbrott i Brasilien, Australien, Sydafrika, Indien och USA och dessa förväntas förvärras. Sådana effekter orsakade av stormar, översvämningar, skogsbränder och värmeböljor kan skada kraftverk och infrastruktur, vilket skapar driftstopp och skador på utrustning. Även om vår nuvarande exponering är begränsad till platser med lägre produktion ökar risken för elavbrott i Sverige, vilket kan påverka den långsiktiga elförsörjningen. Sådana avbrott kan skada Saabs varumärke, leda till avtalsbrott och medföra straffavgifter. Vi avser minska denna risk genom att säkerställa en robust infrastruktur, en säkerställd omgivning och potentiella samarbeten med elleverantörer för att öka energiproduktionen. Avtal är strukturerade för att undvika ansvar för störningar utanför vår kontroll.

Policyer [E1-2]

Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

Miljöpolicy

I Saabs miljöpolicy anges att Saab ska arbeta för att minimera miljöpåverkan från anläggningar, produkter och tjänster. I samma policy framhävs följande som viktiga för att uppfylla denna policy:

Identifiering och minimering av miljörisker i produkter och inom verksamheten
Minimera användning och utsläpp av farliga ämnen och material
Minimera utsläpp av växthusgaser
Effektivare användning av energi och naturresurser
Uppfylla tillämpliga lagar och regler
Öppen attityd i kommunikationen av vårt miljöarbete

Samtliga Saabs större anläggningar är certifierade enligt ISO 14001:2015, vilket innebär att ledningssystemen uppfyller kraven i standarden.

Genom Saabs uppförandekod för leverantörer förväntar vi oss att även våra leverantörer har ett miljöledningssystem som följer ISO14001. Uppförandekoden för leverantörer, uppdaterad under 2024, anger att leverantörer ska följa alla tillämpliga lagar och regler, och uppmuntrar dem att sätta sina egna hållbarhetsmål, eller anpassa sig till Saabs hållbarhetsmål. Dessutom är våra leverantörer genom uppförandekoden skyldiga att aktivt arbeta för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. De förväntas utveckla en plan för att uppnå nettonoll utsläpp av växthusgaser i sin verksamhet samt leveranskedja senast 2050, eller sätta vetenskapsbaserade klimatmål.

Resedirektivet

Resedirektivet ger tydlig vägledning till alla medarbetare i Saab-koncernen, inklusive konsulter, om policy för tjänsteresor. Policyn vägleder medarbetarna att välja de mest hållbara transportalternativen som finns tillgängliga och, när det är möjligt, att prioritera virtuella möten. Vi inser att affärsresor ibland kan påverka de anställdas privatliv, och direktivet tar hänsyn till dessa överväganden. Dessutom efterlevs gällande regler, som till exempel svensk lag om viloperioder vid tjänsteresor. I linje med Saabs åtagande för SBTi och FN:s Race to Zero stödjer vårt resedirektiv insatserna för att minska koldioxidutsläppen, särskilt inom områdena bränsleskifte och användning av förnybar energi. Detta direktiv bidrar till vårt mål om minskning av utsläpp av växthusgaser inom kategori 6, Scope 3, tjänsteresor.

Energistrategi

Energistrategin ger tydlig vägledning om hur centrala områden inom Saab-koncernen kan uppnå utsläppsminskningar utifrån energianvändning, i linje med våra godkända SBTi-mål och samtidigt säkerställa ett motståndskraftigt energisystem som kan anpassas till en föränderlig värld. Strategin innehåller en tydlig rangordning av åtgärder, där begränsningsåtgärder och investeringar prioriteras. Den inbegriper också att anläggningar i olika regioner har olika förutsättningar för energiproduktion och anpassar därmed rekommendationer i enlighet med detta. I linje med Saabs åtagande till SBTi och FN:s Race to Zero stödjer vår energistrategi direkt våra ansatser för att minska koldioxidutsläppen, med särskilt fokus på energieffektivitet och användning av förnybar energi. Denna strategi bidrar direkt till våra mål avseende minskning av utsläpp av växthusgaser inom Scope 1 och 2 för inköpt och tillverkad energi. Dessutom är energistrategin integrerad med vår analys av påverkan, risker och möjligheter, vilket återspeglar vårt åtagande att utnyttja förbättringar avseende energieffektivitet för att minska kostnaderna, särskilt på mindre energieffektiva anläggningar.

86 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Miljö

Åtgärder [E1-3]

Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

Våra framsteg med att genomföra vår klimatomställningsplan

Som en del av Saabs engagemang i SBTi och FN:s Race to Zero genomförs ett projekt, med särskilt tilldelade resurser, vilket spänner över hela vår värdekedja. Projektet har haft en betydande inverkan på vår övergripande strategi, vilket bl.a. lett till utvecklingen av vår fastighetsenergiplan. Vi har bl.a.# Hållbarhetsrapport

Miljö

Mål

[E1-4] Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

Saabs engagemang för klimatåtgärder har varit en resa under flera år. Det började med ett projekt inom ramen för Task Force on Climate Related Financial Disclosures(TCFD) vilka identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter. Därefter följde beräkning av Saabs utsläpp av växthusgaser 2020, vilket utgör basåret. Under 2021 nådde vi en viktig milstolpe genom att sätta vetenskapsbaserade klimatmål enligt SBTi och gå med i FN:s Race to Zero-kampanj, där vi åtagit oss att uppnå nettonoll utsläpp senast år 2050. Saab har nu godkända utsläppsminskningsmål som validerats och godkänts av Science Based Targets-initiativet (SBTi) för kort- och långsiktiga mål samt nettonoll utsläppsmål, vilket säkerställer Saabs bidrag till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.

Övergripande målsättning nettonoll: Saab har åtagit sig att uppnå nettonoll utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast 2050.

Kortsiktiga mål:
* Saab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser inom Scope 1 och Scope 2 med 42% till 2030 från basåret 2020*
* Saab har åtagit sig att 50% av Saabs leverantörer (inköpta varor, tjänster och kapitalvaror) ska sätta egna godkända SBTi-mål till 2027
* Saab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser inom Scope 3, som omfattar transport och distribution, affärsresor och användning av sålda produkter, med 25% till 2030 (basår 2020)

Långsiktiga mål:
* Saab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser (Scope 1 och 2) med 90% till 2050 (basår 2020)
* Saab har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser inom Scope 3 med 90% inom samma tidsram

Saab har integrerat sin miljöstrategi och sina klimatmål i hela organisationen genom ett omfattande program. Programmet innehåller övergripande klimatmål, delmål på koncern- och affärsenhetsnivå samt detaljerade handlingsplaner för att uppnå målen. Framstegen följs upp och granskas fyra gånger per år.

Målgränsen omfattar utsläpp och upptag från mark som används som råvara för bioenergi.

integrerat klimatpåverkan i vår investeringsprocess och säkerställer att alla verksamhetsrelaterade investeringar och affärsutvecklingsinitiativ tar hänsyn till klimatrelaterade risker och möjligheter. Denna uppdaterade process prioriterar investeringar med potential att minska klimatrisker och utnyttja nya möjligheter. Klimatprojektets framsteg följs noga upp och rapporteras regelbundet till koncernledningen utifrån definierade milstolpar. Under 2024 uppnådde Saab en minskning av utsläppen inom Scope 1 och Scope 2 med 6,4% jämfört med föregående år, vilket överträffade SBTi-kravet på 4,2% för rapporteringsåret. Minskningen motsvarar 1 382 tCO2e. Nyckelåtgärder under året:
* Energieffektiviseringsåtgärder vid Saabs anläggningar, såsom isolering för att minska värmeanvändningen och investeringar i solpaneler
* Saabs klimatfond har bidragit till fyra innovativa projekt som valts ut genom årets Innovation Call ”Climate”. Dessa projekt adresserar nyckelåtgärder avseende drivkrafter för utfasning av fossila bränslen: energieffektivitet, bränsleskifte och användning av förnybar energi. För mer information, se [Samhällsansvar - enhetsspecifika upplysningar] Hållbar innovation, sidan 125
* Från och med mitten av 2023 tillåter Saab endast utsläppsfria/elektriska alternativ för nya beställningar av tjänstebilar i Sverige. Med hänsyn till genomsnittliga ledtider för leasing och leverans räknar vi med att alla Saabs fordon i denna kategori kommer att vara utsläppsfria 2026. Den ökade andelen utsläppsfria fordon resulterade i en minskning med 1% under 2024
* För att utforska potentialen med hållbart flygbränsle (SAF) har Saab genomfört grundliga utvärderingar av sin flygverksamhet, inklusive luftburen brandbekämpning och testflygning

Vår väg framåt i genomförandet av vår klimatomställningsplan

Saab har analyserat hela värdekedjan för att identifiera nyckelåtgärder avseende drivkrafter för utfasning av fossila bränslen i syfte att nå våra mål för 2050. För att säkerställa att utfasningen implementeras framgångsrikt, delas dessa upp i flera nyckelåtgärder såsom energieffektivitet, övergång till elkraft, byte av bränsle, användning av förnybar energi, produktuppdateringar och minskning av koldioxidutsläppen i leveranskedjan. Denna pågående process hjälper också till att identifiera potentiella teknikgap där innovation och samarbete med partners och kunder kommer att vara avgörande.

Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och kopplade nyckelåtgärder

Bränsleskifte och produktuppdateringar (Scope 1)
- Minska utsläpp från flygverksamhet
- Inköp av SAF för egen flygverksamhet
- Samarbeta med kunder för att säkerställa SAF i våra leveranskedjor
Energieffektivitet och användning av förnybar energi (Scope 1 & 2)
- Öka andelen förnybar energi och förbättra energiresiliensen
- Förbättringar av byggnaders energieffektivitet
Minska koldioxidutsläppen i leveranskedjan (Scope 3 - Inköpta varor och tjänster)
- Engagera våra leverantörer i att uppfylla mål enligt SBTi
Bränsleskifte och produktuppdateringar (Scope 3 – Användning av sålda produkter)
- Möjliggöra minskade utsläpp från användningsfasen för våra produkter
- Säkerställa att designkriterierna är i linje med vårt åtagande
Energieffektivitet, Bränsleskifte och användning av förnybar energi (Scope 3 – Affärsresor/transporter)
- Minska utsläpp från våra affärsresor genom ändrade resvanor, förändrat tankesätt samt tillämpning av ny teknologi
- Samarbeta med leverantörer av godstransporter för att säkerställa övergång till transportmetoder med låga koldioxidutsläpp

Finansiella och andra resurser

Vår klimatövergångsplan kommer att integreras med vår finansiella plan, i enlighet med EU:s taxonomiförordning. Denna integration tar sig flera uttryck, bland annat genom inrättandet av en klimatfond och en koldioxidbudget. Saab har cirka 100 heltids- och deltidsanställda i våra klimatgrupper som fokuserar på att driva på utsläppsminskningar. För att effektivt kunna följa upp framstegen är utsläppsminskningar kopplade till finansiella kostnader. En viktig del i detta är att utveckla en intern metod för koldioxidprissättning. Detta kommer att göra det möjligt för oss att jämföra kostnaderna mellan olika minskningsinsatser, förstå den årliga kostnaden för att uppnå våra mål samt fatta välgrundade beslut om klimatrelaterade investeringar. När vi har slutfört den detaljerade färdplanen för vår väg mot 2050 så kommer vår interna koldioxidprissättning att hjälpa oss att identifiera eventuella återstående finansieringsbehov och se till att vi kan täppa till luckor på vår resa mot koldioxidreduktion.

Scope 1 & 2 utsläpp, ton CO2 ekvivalenter

	Scope 1	Scope 2 marknadsbaserat	Scope 1 + Scope 2 total




Basår 2020
2022
2023
2024
Mål 2030
Mål 2050

Saab har genomgått en granskning med rimlig säkerhet av utsläpp av växthusgaser inom Scope 1 & 2. Se revisorns uttalande på sida 223. Förklaring till förändringen i totala utsläpp av växthusgaser, se [E1-6] sidorna 87-89.

Scope 3 utsläpp, per kategori

Kategori	2022	2023	2024	2030 (Mål)	2050 (Mål)
Inköpta varor och tjänster
Kapitalvaror
Användning av sålda produkter
Andra kategorier
Totalt utsläpp växthusgaser
Utsläppsförändring (%)	-24%	-26%	-31%	-42%	-90%

Utsläppsförändring (GHG)

För klimatrelaterade mål använder Saab följande tidshorisonter; kortsiktigt mål till år 2030 och långsiktigt mål till år 2050. Målet att minska utsläppen av växthusgaser inom Scope 3 omfattar inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, transport och distribution uppströms, affärsresor och användning av sålda produkter. Tabellen nedan visar våra utsläpp av växthusgaser per scope och år i linje med våra SBTi-åtaganden. Utsläppsförändringarna är beräknade utifrån basåret 2020.

	Basår 2020 (tCO2e)	2023	2024	Mål 2030	Mål 2050
Totalt utsläpp, växthusgaser	674 692	2%	38%
Scope 1 & 2	29 397	-26%	-31%	-42%	-90%
Scope 3	645 295	4%	41%	-25% 1)	-90%

1) Målet att minska utsläppen av växthusgaser inom Scope 3, uppströms transport och distribution, affärsresor och användning av sålda produkter med 25% till 2030 jämfört med basåret 2020.

Redovisningsprinciper: Samstämmigheten mellan de kortsiktiga och långsiktiga målen säkerställs genom regelbundna omprövningar av organisationens GHG-inventeringsgräns. Den valda konsolideringsmetoden är den operativa kontrollmetoden, med hänsyn till vad som anges i GHG-protokollet, och genom ESRS som den optimala konsolideringsmetoden att använda. Vid rapportering av dessa utsläpp är den valda metoden för Scope 2 den marknadsbaserade metoden. Detta beror på de stora variationerna i tillgänglig förnybar energi inom de länder där Saab är verksamt. Användningen av den marknadsbaserade metoden bidrar till ökad jämförbarhet i beräkningarna av växthusgasutsläpp. I denna tabell representerar siffrorna för perioden 2020-2024 totala Scope 3 GHG utsläpp, medan målet till 2030 täcker följande kategorier:
4 Transport och distribution i tidigare led
6 Tjänsteresor
11 Användning av sålda produkter

Målet till 2050 avser alla utsläpp av växthusgaser.

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Energianvändning och energimix [E1-5]

Energianvändning och energimix

Trots Saabs starka tillväxt har energiförbrukningen inte ökat i samma utsträckning tack vare prioriterade aktiviteter. Dessa inkluderar förbättringar av byggnader både vid ombyggnation av lokaler och vid underhåll, ventilationsåtervinning av värme samt tidsoptimering av värmeanvändning. Saab har påbörjat prioriterade aktiviteter för att förbättra återvinningen av ånga som används för uppvärmning.

Energianvändning och produktion

Energianvändning och energimix (MWh)

	2024	2023
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter	-	-
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter	52 559	45 658
Bränsleförbrukning från naturgas	6 153	3 598
Bränsleförbrukning från andra fossila källor	-	-
Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor	85 368	138 114
Total energianvändning från fossila källor	144 080	187 370
Andel fossila källor av total energianvändning	38%	51%
Total energianvändning från kärnkraft	5 759
Andel av energianvändning från kärnkraft i total energianvändning	0%	0%
Bränsleförbrukning från förnybara energikällor	3 190	3 305
Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara energikällor	236 135	173 343
Förbrukning av egenproducerad icke-bränsleförbrukande förnybar energi	446	649
Total förnybar energiförbrukning (MWh)	239 771	177 297
Andel förnybara energikällor i total energianvändning	62%	49%
Total energianvändning relaterad till egen verksamhet	383 856	365 427
Icke-förnybar energiproduktion	9 487	6 602
Förnybar energiproduktion	2 754	2 958
Energiintensitet från verksamheter med hög klimatpåverkan (total energianvändning per nettointäkt)	6,02	7,08

Redovisningsprinciper: Energisiffrorna som rapporteras för energimix baseras på beräkning utifrån energiförbrukningen och statistisk informa- tion om energimixen på platserna där energin förbrukas. När uppskattningar används i beräkning används ett konservativt angreppssätt. För el- och värme/ånga/kylningsberäkningar anses endast de mängder som omfattas av REC vara från förnybara källor. Den återstående andelen energi kommer att anses vara fossil bränslebaserad, oavsett den lokala elmixen av förnybar energi. Bränsleberäkningarna bestämmer bränsletyp baserat på den utsläppsfaktor som används och fördelar energiförbrukningen mellan energityperna. All icke-förnybar bränsleförbrukning i Scope 1-kategorin ”stationär förbränning” ingår (vilket innebär att biomassa är undantagen, eftersom den räknas som förnybar). All förnybar energiproduktion ingår, vilket inkluderar egen produktion av energi med hjälp av förbränning av biomassa (från Scope 1 stationär förbränning) och solpaneler (Scope 2).

Total energiförbrukning, 365 427MWh, har uppdaterats för jämförelseåret 2023, som en del av Saabs process för justering och säkring av datakvalitet. Tidigare rapporterad total förbrukning uppgick till 365 237MWh. Skillnaden innebär en ökning av tidigare rapporterade siffor med 190MWh. Eftersom alla verksamheter anses vara inom sektorer med hög klimatpåverkan är de finansiella uppgifterna i överensstäm- melse med redovisade försäljningsintäkter i bokslutet, se sidan 149.

Översiktlig granskning: [E1-5] 37;37 a, c, ci, cii, ciii; 38a,b,c,d,e; 39; 40

Totala växthusgasutsläpp scope 1,2,3 [E1-6]

Växthusgasutsläpp (tCO 2 eq)

	Basår 2020	2023	2024	Förändr. (2024)	Förändr. % (2024)	2030	2050	Årets mål/ Basår
Scope 1 växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1 (tCO 2 eq)	14 064	13 504	15 988	2 484	18%	8 157	1 406	-4,2%
Procentandel av växthusgasutsläpp inom Scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem (%)	-	-	-	-	-	-	-	-
Scope 2 växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (tCO 2 eq)	17 278 1)	16 609	14 419	-2 190	-13%	10 021	1 728	-
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (tCO 2 eq)	15 333 1)	8 220	4 354	-3 866	-47%	8 893	1 533	-4,2%
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp Scope 3 (tCO 2 eq)	645 295	669 610	910 583	240 973	36%	-	-	-
1 Inköpta varor och tjänster	343 451	401 363	446 753	45 390	11%	-	34 345	-
2 Kapitalvaror	21 538	32 635	49 141	16 506	51%	-	2 154	-
3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (ej inkluderade i Scope1 eller Scope 2)	7 732	8 115	8 832	717	9%	-	-	-
4 Transport och distribution i tidigare led	5 262 2)	3 708 3)	4 295	587	16%	3 947	526	-
5 Avfall genererat i verksamheten	-	-	-	-	-	-	-	-
6 Tjänsteresor	15 971 2)	23 260 3)	21 077	-2 183	-9%	11 978	1 597	-
7 Anställdas pendling	-	-	-	-	-	-	-	-
8 Tillgångar som leasas i tidigare led	-	-	-	-	-	-	-	-
9 Transport i senare led	-	-	-	-	-	-	-	-
10 Bearbetning av sålda produkter	-	-	-	-	-	-	-	-
11 Användning av sålda produkter	237 600	191 600 4)	370 200	178 600	93%	178 200	23 760	-
12 Slutbehandling av sålda produkter	-	-	-	-	-	-	-	-
13 Tillgångar som leasas i senare led	-	-	-	-	-	-	-	-
14 Franchiseavtal	-	-	-	-	-	-	-	-
15 Investeringar	13 741	8 929	10 285	1 356	15%	-	-	-
Totala växthusgasutsläpp platsbaserat	676 637	699 723	940 990	241 267	34%	-	-	-
Totala växthusgasutsläpp marknadsbaserat	674 692	691 334	930 925	239 591	35%	-	-	-

1) För scope 2 har basår 2020 räknats om med mer lokal emissionsfaktor för en anläggning. Tidigare rapporterade basårssiffror var 15 379 marknadsbaserat och 17 324 platsbaserat
2) Basårssiffrorna har uppdaterats, eftersom utsläpp tidigare i värdekedjan(Well-to-tank) har lagts till. Därmed ökade utsläppen med 7 101 tCO 2 e för kategori 4 och 6 tillsammans. Tidigare rapporte- rade siffran var 14,132 för kategorierna.
3) Siffrorna för 2023 är ändrade jämfört med förra årets rapport, på grund av backtrackingprocessen och tillägg av WTT-utsläpp. Nettoförändringen för 2023 är 6 562tCO 2 e.
4) Siffror för 2023 uppdaterade jämfört med förra årets rapport, avrundningsfel. Tidigare rapporterad siffra var 191 500.

Omfattning: [E1-6] 44; 48a,b; 49a,b; 51;52

Översiktlig granskning: [E1-6] 44; 48a,b; 49a,b; 51

Förändring mot föregående år

Saab har fortsatt att expandera, med ökad produktion och försäljning. Detta har lett till en ökning av utsläppen jämfört med tidigare år. Eftersom vissa produkter med höga utsläpp har oregelbundna leveranser varierar utsläppen från år till år vilket föranleder den stora ökningen i utsläpp från kategorin användning av sålda produkter jämfört med föregående år.

Saab har köpt ursprungsgarantier (i vissa länder kallade förnyelsebara energicertifikat, REC) för el och fjärrvärme. Inköpen gäller våra anläggningar i Sverige, Australien, USA, Förenade Arabemiraten, Tjeckien, Brasilien, Tyskland, Storbritannien och Sydafrika.

Scope 3-utsläppen utgör majoriteten av Saabs utsläpp, i synnerhet kategorierna; Inköp av varor och tjänster (kategori 1) och Användning av sålda produkter (kategori 11). Utsläppen från Inköpta varor och tjänster och Kapitalvaror ökade under året i takt med ökade utgifter. För kategorin Användning av sålda produkter arbetar Saab med att möjliggöra minskning av utsläpp under kundernas användningsfas av produkterna. En viktig del är att möjliggöra användningen av biobränsle. Tillgången på hållbara bränslen, särskilt hållbart flygbränsle (SAF), är dock fortfarande ojämn. Dessutom är den infrastruktur som krävs för tillförlitlig leverans av SAF ännu inte fullt utvecklad. Detta gäller även Saabs egen verksamhet för Scope 1-utsläpp.

I årets rapportering har Well-to-Tank utsläpp inkluderats i beräkning av utsläpp i tidigare led. Detta har även lagts till för tidigare år, se tabell sidan 91.

Redogörelse för metoder, väsentliga antaganden och utsläppsfaktorer som använts för att beräkna eller mäta utsläpp av växthusgaser

Saab beräknar utsläppsdata enligt Greenhouse Gas Protocol och tar hänsyn till följande växthusgaser, alla omräknade till CO 2 -ekvivalenter: CO 2 , CH4 (metan), N2O (lustgas), SF6, HFCs och NF2. De flesta emissionsfaktorer kommer från dessa årligen uppdaterade källor: IEA (www.IEA.org), DEFRA (www. gov.uk) och Lokala miljövärden (www.energiföretagen.se). Saab tillämpar operativ kontrollmetod för rapportering av utsläpp av växthusgaser. Då Saab inte har operationell kontroll över intressebolagen finns inga utsläpp att rapportera för dessa under scope 1 och 2. Eftersom Saab inte kan rapportera biogena utsläpp i scope 2 och 3 uppfylls inte tillämpningskraven i ESRS för rapportering av utsläpp av växthusgaser.

För att upprätthålla datakvaliteten använder Saab en backtracking-process för rapporterade utsläpp. Detta innebär att identifiera och korrigera eventuella brister eller fel från tidigare år. Miljöfunktionen ansvarar för att säkerställa kvalitetskontroll och konsekvensbedömning av inrapporterade avvikelser. Alla korrigeringar dokumenteras för att stödja korrekt rapportering, granskning och internt beslutsfattande. Även om denna process syftar till högsta datakvalitet, ändras inte basåret automatiskt. För förändringar som skulle påverka basåret tillämpas en tröskel för omräkning på 5%, vilket rekommenderas av Science Based Targets-initiativet (SBTi).

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information# Miljö

Justeringar av tidigare rapportering utifrån backtrackingprocessen, resulterade i en nettominskning på ca 250 tCO 2 e jämfört med baslinjen 2020. Justeringarna omfattade både minskningar och ökningar. Utsläppen inom Scope 2, samt Scope 3-utsläppen relaterade till affärsresor, var de huvudområden som påverkades av dessa åtgärder. Förändringen innebär för perioden 2020-2024 att Scope 1 utsläppen Scope 2 minskar med 340 tCO 2 e och tjänsteresor i Scope 3 ökar med 90tCO 2 e.

Scope 1 omfattar alla direkta utsläppskällor. Detta inkluderar all användning av bränslen för stationär förbränning eller transport, i ägda och, beroende på konsolideringsmetoden, leasade eller hyrda tillgångar. Det inkluderar även eventuella processutsläpp, från t.ex. kemiska processer, industrigaser, direkta metanutsläpp etc., samt läckage av köldmedier.

Scope 2 omfattar indirekta utsläpp relaterade till inköpt energi, inklusive el och värme/kyla i tillgångar som ägs/kontrolleras av organisationen.

Den platsbaserade metoden:

Den platsbaserade metoden bygger på statistisk information om utsläpp och elproduktion som aggregerats och genomsnittsberäknats inom en definierad geografisk gräns och under en definierad tidsperiod. Inom denna gräns använder de olika energiproducenterna en mix av energiresurser, där användningen av fossila bränslen (kol, olja och gas) resulterar i direkta växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp återspeglas i den platsbaserade utsläppsfaktorn. De flesta platsbaserade faktorer för el-utsläpp som används baseras på nationella bruttoelproduktionsmixar och publiceras av Internationella energiorganets statistik (IEA Stat). Utsläppsfaktorer per bränsletyp baseras i dessa beräkningar på antaganden i IEA:s ramverk. Utsläppsfaktorerna för fjärrvärme/ fjärrkyla baseras antingen på faktiska (lokala) produktionsmixer eller på genomsnittlig nationell statistik.

Marknadsbaserad metod:

Valet av emissionsfaktorer vid användning av denna metod bestäms av om organisationen förvärvar GoOs/RECs eller inte. Vid försäljning av GoOs för förnybar el eller REC garanterar leverantören att samma mängd el har producerats uteslutande från förnybara källor, som antas ha en utsläppsfaktor på 0 gram CO 2 e per kWh. För el utan REC eller GoO bör emellertid utsläppsfaktorn i stället baseras på den återstående elförsörjningen efter det att alla REC och/eller GoO för förnybar el har sålts och annullerats.

De kategorier inom scope 3 som relaterar till aktiviteter inom Saabs uppströms- och nedströms verksamheter är: uppströms transport och distribution på väg, sjö och flyg som en del av uppströmsverksamheten, avfall, tjänsteresor och användning av sålda produkter. Kategori 5 Avfall rapporteras inte på grund av avsaknad av verifierade emissionsfaktorer. Kategori 7, anställdas pendling, rapporteras inte då tillförlitlig data saknas.

Saab uppskattar att 43% av Scope 3-utsläppen beräknas med primärdata, en ökning från 33% 2023. För att beräkna denna siffra baseras uppskattningarna på en majoritet av uppgifterna i varje scope 3-kategori. För mer information om inkluderade Scope 3-kategorier (beräkningsmetoder, referenser), se sida 145.

92 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information

Miljö

Bruttoutsläppsintensitet [E1-6]

Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp baserat på intäkter

Växthusgasintensitet per nettointäkt	2024	2023	Change %
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt	14,76	13,56	9%
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt	14,60	13,40	9%

Redovisningsprinciper: Utsläppsintensiteten beräknas genom att Saabs totala utsläpp av växthusgaser (tCO 2 eq, plats- och marknadsbaserat) divideras med Saabs nettoomsättning (rapporteringsvaluta MSEK). I denna beräkning använder Saab totala försäljningsintäkter, se sidan 149, används för att beräkna energieffektivitet, som tillverkande företag.

Omfattning :[E1-6] 53; 55

Översiktlig granskning: [E1-6] 53

Biogena utsläpp från CO 2 [E1-6]

Biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa

Biogeniska utsläpp av CO 2 från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa som inte ingår i Scope 1 är 1028,3 tCO 2 e. Saab kan för närvarande inte rapportera biogeniska utsläpp som omfattas av Scope 2 och Scope 3.

Redovisningsprinciper: Beräknade utsläpp av biogen CO 2 från egen förbränning av bränslen baseras på utsläppsfaktorer från DEFRA (2024).

Översiktlig granskning: [E1-6] 48

Användande av avtalsinstrument [E1-6]

Användande av avtalsinstrument

De avtalsinstrument som används för Scope 2-utsläpp av växthusgaser avser energicertifikat (REC och GoO) och direkta avtal för förnybar energi. Saab har köpt energicertifikat för motsvarande 73% av utsläppen i Scope 2.

Redovisningsprinciper: Saab förutsätter att alla avtal som köps in 2024 är likvärdiga med de som undersöktes och listades i CDP 2023. Inga REC och GoO har ändrats, inköp av nya har gjorts enligt samma strategi. De finansiella instrumenten är därmed obundna.

Översiktlig granskning [E1-6] 49

Intern koldioxidprissättning [E1-8]

Intern koldioxidprissättning

Ett internt system för koldioxidprissättning, som för närvarande tillämpas på resande med flyg (Scope 3 kategori 6) för alla svenska anställda, hjälper till att spåra framsteg genom att korrelera utsläppsminskningar med kostnader. Detta omfattar cirka 3% av de totala Scope 3-utsläppen, med differentierade prisstrukturer för kontinentala och interkontinentala flygningar (351 kronor per ton CO 2 ). Intern koldioxidprissättning redovisas inte i företagets bokslut. Som en del av klimatplanen utvecklar Saab en intern koldioxidprissättningsmekanism för att underlätta kostnadsjämförelser för minskade utsläpp, fastställa årliga kostnad för att nå uppsatta mål samt informera berörda beslutsfattare. Den interna koldioxidprissättningen avser att fungera som vägledning för att bedöms den monetära insatsen för att stänga kvarvarande gap.

93 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information

Miljö

Påverkan, risker och möjligheter [SBM-3]

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Saab har identifierat, bedömt och utvärderat påverkan, risker och möjligheter relaterade till föroreningar genom hela värdekedjan, den egna verksamheten samt uppströms och nedströms. Våra huvudsakliga fokusområden inom föroreningar är ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Utsläppen till luft, mark och vatten från våra anläggningar är generellt sett låga och begränsade samt ofta föremål för tillstånd från myndigheter.

Saabs breda produktportfölj och tillverkningsprocesser, som inkluderar montering av produkter och artiklar, kräver ofta användning av ämnen som inger betänkligheter och i vissa fall ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Dessa ämnen kan ha allvarliga och ofta oåterkalleliga effekter på människors hälsa och miljö. Medan vissa ämnen som inger betänkligheter endast används under tillverkning, införlivas andra i slutprodukterna. Ämnen som är avsedda att fasas ut på grund av deras miljö- och hälsoeffekter innebär både en utmaning och en möjlighet för Saab. Vårt mål är att minimera hälso- och miljörisker utan att kompromissa med produkternas prestanda och säkerhet. Även om det kan vara komplicerat att ta bort dessa ämnen kommer det i slutändan att hjälpa oss att minska vårt beroende av ämnen, processer och artiklar som kan komma att omfattas av framtida restriktioner, störningar i leveranskedjan eller kostnadsökningar.

Det föränderliga regelverket för kemikalier och ämnen i material och produkter kan leda till förbud och begränsningar på kort och lång sikt. Detta innebär en potentiell risk för driftsstörningar i Saabs värdekedja om lämpliga alternativ inte finns tillgängliga. För vissa ämnen saknas idag tillgängliga substitut på grund av långa ledtider för kvalificering av nya produkter och processer, samt avsaknad av tekniska alternativ som uppfyller våra kunders förväntningar och krav på prestanda och hållbarhet.

Att fasa ut och undvika skadliga ämnen är en strategisk prioritering för Saab. Genom att proaktivt hantera dessa ämnen i våra produkter och tillverkningsprocesser strävar vi efter att minimera de regulatoriska riskerna, skydda våra anställda, kunder och miljön samt förbättra återvinningsbarheten hos våra produkter.

Miljöföroreningar, ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter [E2]

Miljöföroreningar

Saab arbetar kontinuerligt med att förbättra hanteringen av ämnen som inger betänkligheter, både i vår interna verksamhet och i våra produkter, i enlighet med kundernas och lagens krav. Saab är medvetna om att dessa utmaningar är gemensamma för hela branschen och det förs en nära dialog med leverantörer och aktivt deltagande i branschforum för att samarbeta med andra företag som står inför liknande utmaningar.

Föroreningar är en stor utmaning för Saab och den främsta negativa påverkan och riskerna är:

Föroreningar skadar miljön, påverkar luft- och vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden
Föroreningar kan orsaka allvarliga hälsoproblem, från andningsproblem till långvariga sjukdomar. Vi är engagerade i att minimera hälsoriskerna i samband med vår verksamhet och våra produkter

Att ta itu med föroreningar leder ofta till innovation, vilket leder till utveckling av ny teknik och nya processer. Det gynnar inte bara miljön utan stärker också vår konkurrenskraft och öppnar för nya tillväxtmöjligheter. Regeringar över hela världen inför strängare miljöregler.# Efterlevnad och Miljö

Efterlevnad är avgörande för att Saab ska kunna säkerställa produktion och därmed undvika att utsätta sig för finansiella risker.

Policyer [E2-1]

Policyer relaterade till miljöförorening

I Saabs miljöpolicy anges att Saab ska arbeta för att minimera miljöpåverkan från anläggningar, produkter och tjänster. Ett utdrag ur policyn:

Identifiering och minimering av produkters och verksamheters miljörisker
Minimera användning och utsläpp av ämnen och material som inger betänkligheter
Uppfylla tillämpliga lagar och regler

För mer information om miljöpolicyn, se [E1-2] Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, sida 86.

Miljölagar och -regler

Miljölagar och -regler är integrerade i Saabs Global Management System (GMS) och tillämpas i alla faser av en produkts livscykel, från utveckling till bortskaffande. Våra tekniska processer inom GMS säkerställer att de produkter Saab levererar till kunderna uppfyller alla relevanta legala och regulatoriska krav.

För att säkerställa efterlevnad av nuvarande och framtida miljölagar, kundernas behov och vår miljöpolicy upprätthåller Saab en lista över farliga kemiska ämnen. I listan finns krav för design, inköp och tillverkning av Saabs produkter. Saab kräver också att leverantörerna tillhandahåller materialdeklarationer, inklusive rapportering av efterlevnad mot listan över farliga kemiska ämnen, för alla produkter som levereras till Saab.

Enligt EU:s ramdirektiv om avfall måste företag registrera produkter som innehåller ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) i databasen för information om ämnen som inger mycket stora betänkligheter i varor som sådana eller i komplexa produkter (SCIP), som förvaltas av europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA). Saab har etablerat rapporteringsprocesser och kontroller för att säkerställa efterlevnad av detta direktiv. Vi skickar notifieringar till SCIP-databasen om inte ett nationellt militärt undantag gäller.

Saab använder digitala lösningar för att effektivt hantera data relaterade till ämnen som inger betänkligheter (SoC). Dessa lösningar omfattar säkerhetsdatablad, materialstandarder och deklarationer för material, artiklar och kemiska produkter, både genererade internt och mottagna från leverantörer. Våra digitala verktyg stöder också riskbedömningar vid användning av kemiska produkter.

Åtgärder [E2-2]

Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening

Saab har åtagit sig att fasa ut ämnen som inger betänkligheter enligt fastställda planer. Varje affärsområde har utvecklat sin egen plan och sina egna mål för att prioritera elimineringen av ämnen som står inför kommande begränsningar eller som utgör oacceptabla risker. Denna proaktiva strategi säkerställer att vi kan uppfylla framtida krav samtidigt som vi bibehåller teknisk prestanda och leverans i tid för våra kunder.

Eftersom varje affärsområde har unika produkter och tjänster varierar deras planer i enlighet med detta. Saab har till exempel lyckats minska användningen av kadmium och sexvärda kromater genom att införa nya ytbehandlingslinjer och kvalificerade alternativ i produktportföljen. Saab undviker aktivt ämnen som inger mycket stora betänkligheter under godkännandeprocessen för nya kemiska produkter, både i våra egna konstruktioner och när vi utför underhåll åt kunder. Flera ansökningar om nya kemiska produkter har avslagits till förmån för mindre farliga alternativ.

Våra produktdatasystem, som spårar ämnen i artiklar och produkter, förbättras och uppdateras kontinuerligt för att säkerställa effektiv spårbarhet. Saab deltar aktivt i IAEG:s (International Aerospace Environmental Group) arbetsgrupp för att finna ersättare och för att utbyta kunskap om forsknings- och utvecklingsprojekt som fokuserar på att hitta alternativ till skadliga ämnen, särskilt ytbehandlingar och färgsystem.

Ytterligare viktiga åtgärder som vidtagits under året:

Genomfört en förstudie och analys för att förstå luckor i förhållande till ESPR-krav (ESPR - Ecodesign for Sustainable Product Regulation). Förstudien av ESPR kommer att påverka hur våra IT-system bör uppdateras i framtiden för att hantera miljödata på ett mer omfattande sätt
Genomfört en analys och bedömning för att definiera ämnen som inger betänkligheter för Saab och även ett ramverk för hur dessa ska integreras i vårt sätt att arbeta framöver. Effekten av denna nyckelåtgärd kommer att bli en mer transparent styrning, uppföljning av färdplaner och identifiering av potentiellt skadliga ämnen i produkter inom Saab. Dessutom kommer nya och uppdaterade krav på ämnen för distributionskedjan att införas under de kommande åren
Saab arbetar aktivt med intern miljöutbildning. En ny kurs har tagits fram relaterat till produktansvar för att utbilda exempelvis produktägare och produktledare

Mål [E2-3]

Mål relaterade till miljöförorening

Eftersom regelverket för ämnen som inger betänkligheter hela tiden förändras finns det en växande risk för att vissa produkter och system kan behöva tas ur produktion, inte längre underhållas eller genomgå omfattande omkonstruktioner. Saab planerar aktivt för att begränsa dessa risker genom att införa substitutionsplaner baserade på alternativ som uppfyller våra standarder för prestanda och miljömässig robusthet, och genom att fasa ut specifika ämnen från våra produkter där det är möjligt.

För att minska användningen och minska risken för störningar i vår verksamhet och leveranskedja har våra affärsområden krav på att upprätta planer för utfasning, inklusive ersättningsplaner i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Dessa planer är det första steget för att fastställa en mer detaljerad handlingsplan och mål för de kommande åren.

Mätetal

Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter [E2-5]

Saab kan för närvarande inte rapportera mätetal för ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter, men har som mål att rapportera detta ämne i framtiden.

Påverkan, risker och möjligheter [SBM-3]

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Saab ser resurseffektivitet och cirkulär ekonomi som fundamentala för att adressera globala utmaningar som klimatförändringar, resursbrist och avfallshantering. Dessa principer är inte bara avgörande för miljömässig hållbarhet, utan bidrar också till långsiktig lönsamhet och ökad företagsmotståndskraft. Den skiftande geopolitiska situationen har tydliggjort riskerna med beroende av specifika material i leveranskedjorna, vilket ytterligare styrker behovet av en tydlig strategi för cirkularitet. Att förlänga produkters livslängd, använda återvunna material och maximera resursutnyttjandet är exempel på nycklar till ett minimerat miljöavtryck. Saab har sedan länge utvecklat sina produkter med lång livslängd i åtanke, och försvarsindustrin präglas av en stark tradition av uppdatering och uppgradering av den utrustning man redan förvärvat, vilket ligger i linje med de cirkulära principerna. Dessa principer säkerställer effektiv resursanvändning och minskat avfall.

Positiva effekter Saab kan leverera till sina kunder och värdekedjan:

Sänkta långsiktiga kostnader för anskaffning, underhåll och bortskaffande för kunder genom medveten resursanvändning
Minska störningar i leveranskedjan genom att minska beroendet av begränsade resurser och främja mer motståndskraftiga inköpsmetoder, vilket säkerställer större produkttillgänglighet för kunder

Negativa effekter som kan påverka Saabs kunder och värdekedjan:

Integrering av cirkulära principer kan innebära vissa inledande negativa effekter. Exempelvis kan nya metoder kräva investeringar i ny teknik, processer eller infrastruktur, vilket kan leda till en inledande påverkan på produktprissättningen
Att spåra produkter under hela deras livscykel för cirkulära syften kan innebära att känsliga uppgifter om produktanvändning och bortskaffande samlas in och hanteras. Saab måste säkerställa robusta datasäkerhetsrutiner för att skydda kundinformation

Identifierade möjligheter:

Efterfrågan på hållbara lösningar ökar bland Saabs kunder. Genom att integrera cirkulära principer i våra produkter och tjänster uppfyller vi kundernas efterfrågan på hållbara lösningar, stärker kundrelationer och öppnar nya marknadsmöjligheter

Resursanvändning och cirkulär ekonomi [E5]

Cirkulär ekonomi

Cirkulära principer kan leda till ökad effektivitet genom avfallsminskning, optimerad resursanvändning och en med motståndskraftig leveranskedja. Detta kan leda till mer långsiktiga kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar och möjligheter för nya, innovativa lösningar
Kunder och andra intressenter lägger allt mer vikt på miljöarbete hos företag. Genom att visa engagemang för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi bygger Saab förtroende, stärker vårt varumärke och attraherar arbetskraft
Att anamma circularitet minimerar vår miljöpåverkan, bevarar resurser och bidrar till en hälsosammare planet

Identifierade risker:

Utan cirkulära lösningar riskerar Saab att förlora kunder till konkurrenter som redan möter den växande efterfrågan på hållbara alternativ
Ytliga cirkulära initiativ riskerar att skada Saabs varumärke och kundernas förtroende
Cirkulära mål är beroende av fungerande logistik, infrastruktur för återvinning och innovativa teknologier i de regioner där produkterna används.# Miljö

Svagheter i dessa system kan påverka Saabs förmåga att nå uppsatta mål inom cirkularitet i utsatt tid

Policyer [E5-1] Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

I Saabs miljöpolicy anges att Saab ska arbeta för att minimera miljöpåverkan från anläggningar, produkter och tjänster. Ett utdrag ur policyn:

Identifiering och minimering av produkters och verksamheters miljörisker
Minimera användning och utsläpp av farliga ämnen och material
Effektivare användning av energi och naturresurser
Uppfylla tillämpliga lagar och regler

För mer information om miljöpolicyn, se [E1-2] Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, se sida 86.

Åtgärder [E5-2] Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Saab har en aktiv arbetsgrupp för livscykelanalys (LCA) som arbetar med att definiera, utveckla och implementera en företagsspecifik metod för LCA. Under 2024 har gruppen utvärderat marknaden för LCA-verktyg och genomfört en förstudie för att hitta det lämpligaste verktyget för Saabs behov. Ledamöter från arbetsgruppen deltog också i International Aerospace Environmental Groups (IAEG) arbetsgrupp för livscykelanalys. Genom att bidra till IAEG:s frivilliga branschstandard för LCA säkerställer Saab att dess egna LCA-metoder och resultat är i linje med andra företag inom flygindustrin.

Saab arbetar aktivt med att minska miljöpåverkan från sina produkter. Under året har en arbetsgrupp utvecklat en intern metod baserad på bästa praxis och standarder inom branschen. Denna metod, som kallas ”Environmentally Concious Design”, kommer bidra till implementeringen av miljöparametrar i den befintliga produktutvecklingsmetodiken. Det kommer att göra det möjligt för utvecklingsprojekt att identifiera och minimera en produkts miljöpåverkan. Metoden tar även hänsyn till avvägningar mellan viktiga produktaspekter som hållbarhet, kostnad och säkerhet. Syftet är att identifiera möjligheter att förbättra produktens prestanda i flera dimensioner. En första iteration av metoden kommer att implementeras i hela företaget under 2025.

Saab arbetar med en helhetssyn på avfallshantering. Vi inser vikten av att minska deponeringen av avfall och maximera återvinningen, vilket lett till att flera initiativ genomfördes på våra anläggningar under året. Dessa inkluderar att utöka sorteringsalternativen för olika avfallstyper, ge medarbetarna kompetens genom utbildning i avfallshantering och genomföra noggranna kartläggningar av avfallsflöden för att identifiera områden som kan förbättras.

Saab håller på att genomföra en detaljerad analys för att kunna vidta riktade åtgärder med syfte att minska vattenuttaget och nå 2030-målet. Exempel på konkreta åtgärder för att minimera vattenförbrukningen under 2024:

Installera kranar med lågt vattenflöde
Undersöka vattenförbrukning i specifika verksamheter, såsom verksamheten för testflyg
Byta ut ineffektiva vattenmunstycken mot mer hållbara alternativ

För att flygindustrin ska bli mer hållbar behöver vi nya lösningar. I det arbetet är en avgörande del kompositmaterial, vilket minskar bränsleförbrukning genom sin låga vikt och är en viktig del i arbetet mot nettonoll utsläpp senast 2050. Saab arbetar bland annat med att implementera kompositer på ett effektivt sätt och i hög takt. Dessutom samarbetar Saab med ett brett ekosystem av aktörer, inklusive universitets- och doktorandstudenter, forskningsinstitut, nystartade företag och små och medelstora företag (SME), för att hitta hållbara och cirkulära lösningar för kompositer. Under 2024 startades flera initiativ som fokuserar på biobaserade kompositer från återvunnet material. Målet är att demonstrera en produkt år 2025 som visar hur digitala verktyg kan integreras för att skapa en mer hållbar produktion och livscykel.

En viktig drivkraft för resurseffektivitet är utvecklingen av additiv tillverkning (AM) även kallat 3D-printing. Denna teknik gör det möjligt för Saab att använda mindre material, generera mindre avfall och producera delar som är 30-75% lättare än traditionellt tillverkade delar, vilket resulterar i minskad bränsleförbrukning och ett mindre miljöavtryck för Saabs kunder. Ett exempel på implementering av AM under 2024 är Saabs samarbete med BAE Systems Hägglunds. Tillsammans utvecklar Saab och BAE en generisk AM-kapacitet för att optimera reservdelsproduktion. Detta samarbete utnyttjar AM:s fördelar för att minimera avfall och maximera resursutnyttjandet. Denna ”on-demand”-produktion minskar behovet av stora lager, vilket sparar såväl lagerkostnader som minskad risk för föråldrade delar. AM:s mångsidighet möjliggör också användning av ett brett utbud av material, inklusive återvunna och hållbara alternativ. Genom att placera kapaciteten närmare där reservdelar behövs minskar transportsträckor och utsläpp. Genom detta partnerskap och fortsatta investeringar i AM, främjar Saab en mer hållbar och cirkulär tillverkning inom försvarsindustrin.

Mål [E5-3] Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Saab har fokuserat på att uppnå mer cirkulära flöden där resurser har en längre livslängd och används flera gånger genom förbättrad och optimerad avfallshantering. Detta har inneburit ett fokus på att samla in förslag på mål från alla delar av organisationen, vilka har sammanfattats till företagsövergripande mål. Dessa kommer att översättas till handlings- och strategiska planer under det kommande året. Vårt primära mål är därför att samla in mer historiska data och kunskaper inom Saab för att bättre förstå och därmed kunna sätta välgrundade mål under de kommande åren. Företagets övergripande ambition är att väsentligt öka andelen avfall som förbereds för återvinning till 2030, och därmed gå mot cirkulära flöden.

Vattenuttag är viktigt för flera av Saabs intressenter och investerare, vilket gör att Saab spårar och rapporterar vattenuttag vid alla större anläggningar. Saab har som mål att minska sitt vattenavtryck med 20% till 2030 jämfört med 2022. En grundläggande väsentlighetsanalys och kartläggning av företagets resursflöden har genomförts. Dessa bedömningar ligger till grund för framtida mål, som bland annat omfattar målet att innan 2030 arbeta med cirkulära industriprocesser och utveckla cirkulära produkter i linje med definitioner från EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (EU CEAP). För att göra detta kommer en risk- och möjlighetsanalys inom resursanvändning och cirkularitet att slutföras under 2025, och en koncernövergripande strategi för cirkularitet kommer att skapas och etableras.

Totalt genererat avfall

Avfall, ton	2024	2023
Avfall för återvinning
Farligt avfall	762	1 989
-Förberedelse för återanvändning	-	-
-Materialåtervinning	70	1 788
-Andra återvinningsåtgärder	692	201
Icke-farligt avfall	5 320	5 087
-Förberedelse för återanvändning	-	-
-Materialåtervinning	2 227	3 071
-Andra återvinningsåtgärder	3 093	2 016
Total vikt avfall för återvinning	6 082	7 076

Mätetal

Resursinflöden [E5-4] Resursinflöden

Saab kan för närvarande inte rapportera mätetal för resursinflöden men har som mål att dela kvantitativa data om detta ämne i framtiden.

Resursutflöden [E5-5] Resursutflöden

Saab kan för närvarande inte rapportera alla mätetal för resursutflöden men har som mål att dela kvantitativa data om detta ämne i framtiden.

Avfall, ton	2024	2023
Avfall till destruktion
Farligt avfall	1 408	126
- Förbränning utan energiåtervinning	435	23
- Deponering	77	103
- Andra bortföringsförfaranden	896	-
Icke-farligt avfall	478	255
- Förbränning utan energiåtervinning	196	22
- Deponering	281	233
- Andra bortföringsförfaranden	1	-
Total vikt avfall till destruktion	1 886	381
Andel avfall till destruktion av totalt genererat avfall (%)	24%	5%
Total mängd farligt avfall	2 170	2 115
Total mängd radioaktivt avfall	0	0
Totalt genererat avfall	7 968	7 457

Översiktlig granskning E5-5 37a,b,c,d; 39

Redovisningsprinciper: Saab genererar endast avfall på Saab-anläggningar. Avfallet består av flera fraktioner och hanteras enligt avfallshierarkin. Det totala rapporterade avfallet som genereras från våra egna produktionsanläggningar och kontor omfattar följande fraktioner:

Förpackningsmaterial från upphandlade komponenter och delsystem (papper, plast, trä etc.)
Tvättvätskor från ytbehandling, avfettningsavfall, processkemiskt avfall etc.
Metall- och kolfiberavfall från skärning/trimning
Rester av flygbränsle från flygtester, felsökning och underhåll av flygplan
Elektronikutrustning, metallskrot och kemikalieavfall från underhåll av kunders produkter och system.
Elektronik, papper m.m. från kontorsrelaterade aktiviteter
Avfall från sand-/stålblästring som uppstår vid fartygsunderhåll m.m.

Avfallet hämtas av godkända avfallsföretag som i sin tur rapporterar in de faktiska avfallsuppgifterna. Saab samlar in avfallsdata centralt i relevanta kategorier per rapporterande operativ enhet. Förstärkt systemlogik som ersatt individuella bedömningar vid kategorisering av avfallskoder samt ändrad mappning av avfallkoder i övergången från GRI- till ESRS-rapportering försvårar jämförelse på kategorinivå mellan 2024 och jämförelseår.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt Miljöbalken

Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget

Moderbolaget Saab AB:s produktion av flygplan och flygplanskomponenter i Tannefors industriområde i Linköpings kommun är tillståndsskyldig enligt miljöbalken på grund av flygverksamhet, ytbehandlingsprocesser, tillverkning av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen, avfyrning av storkalibriga vapen och storleken på tillverkningsanläggningarna. I Järfälla har Saab AB verksamhet som bland annat omfattar tillverkning av avancerade lednings- och kontrollsystem samt elektroniska krigföringssystem, vilka också är tillståndspliktiga enligt miljöbalken.

Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag

Saab Airport AB:s verksamhet är tillståndsskyldig enligt miljöbalken och omfattas av det tillstånd som utfärdats av Mark- och miljödomstolen och som vann laga kraft i början av 2019 för Saabs samlade verksamhet i Tannefors industriområde i Linköpings kommun. Tillståndet omfattar även Saab Dynamics AB:s verksamhet i området, trots att den inte omfattas av tillstånds- och anmälningsskyldighet enligt miljöbalken. Saab Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver tillståndsskyldig verksamhet i Karlskoga enligt miljöbalken och Saab Barracuda AB bedriver tillståndsskyldig verksamhet i Gamleby. Saab Dynamics AB i Karlskoga har år 2024 beviljats ett nytt miljötillstånd av länsstyrelsen i Örebro. Det nya tillståndet träder i kraft 2024. Tillståndsprocesser pågår avseende uppdatering av miljötillstånd för verksamheten inom Saab Bofors Test Center AB i Karlskoga. Saab Bofors Test Center AB bedriver även tillståndsskyldig verksamhet i Härjedalens kommun. Saab Dynamics AB bedriver tillståndsskyldig verksamhet i Linköpings kommun (Malmslätt). Dessutom bedriver Saab Kockums AB tillståndsskyldig verksamhet i Karlskrona och på Muskö söder om Stockholm.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab AB har verksamhet i Arboga, Frösön, Huskvarna, Ljungbyhed, Linköping (Malmslätt) och Nyköping som omfattas av anmälningsskyldighet enligt miljöbalken. Koncernen har även anmälningsskyldig verksamhet i dotterbolaget Saab Dynamics AB i Motala kommun, där tillståndet fortfarande gäller. Två andra dotterbolag har anmälningspliktig verksamhet: N. Sundin Dockstavarvet AB i Kramfors kommun och Muskövarvet AB på Muskö i Haninge kommun.

Vattenuttag

[E5 - Egen redovisning]

Vattenuttag
Vattenuttag är inte en väsentlig hållbarhetsfråga baserat på dubbla väsentlighetsbedömningen, men Saab lämnar denna ytterligare information på begäran av intressenter.

Mål	2030	2024	2023	2022 (Basår)
Vattenuttag (megaliter)	353	356	359
Vattenuttag förändring från basåret	-20%	-2%	-1%

Redovisningsprinciper:
Vattenuttag redovisas kvartalsvis för Saabs anläggningar med produktion, service eller drift (exklusive kontor) som har över 50 anställda. Anläggningar med tillgång till vattenuttagsdata, genom mätare eller fakturor, ingår också. Vattenuttag vid mindre kon- torsanläggningar spåras, men den rapporteras inte eftersom den anses vara minimal jämfört med de större driftsanläggning- arna. Uppskattningarna av vattenanvändningen baserar sig på föregående års rapporterade uppgifter. Merparten av allt vatten som tas ut vid Saabs anläggningar kommer från kommunala leverantörer. I undantagsfall kan vattnet komma från grundvatten eller vattendrag. År 2023 gjordes ett mätfel av en leverantör och siffrorna för total volym av vattenuttag justerades därefter genom Saabs processjustering och kvalitetssäkring av data. Den tidigare rapporterade siffran för 2023 var 433 Ml. Även siffran för 2022 har uppdaterats i enlighet med samma process. Tidigare var totalt uttag 357 Ml.

Översiktlig granskning: [E5] Egen redovisning - Vattenförbrukning

EU:s Taxonomi

EU:s taxonomi (EU 2020/852) listar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter inom sex miljömål. Under perioden har Saab genomfört en koncernövergripande genomgång för att identifiera verksamheter inom koncernen som omfattas av taxonomin. Samtliga sex miljömål i EU:s taxonomiförordning beaktades i processen.

Bedömning av verksamhet som omfattas av taxonomin
EU-kommissionen har uttryckt att all verksamhet som väsentligt kan bidra till miljömålen ännu inte är en del av EU:s taxonomi, fler verksamheter kommer att läggas till med tiden. Saab är engagerade i att bidra till en hållbar utveckling, men kärnverksamheten inom försvarssektorn omfatta inte fullt ut av EU:s taxonomi, vilket påverkar procentsatserna för omfattning och förenlighet.

Omsättning:
Ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin inom målet ”Begränsning av klimatförändringar”:
• 3.6 ”Tillverkning av annan teknik med låga koldioxidutsläpp”:
(i) Kommunikationssystem för sjöfart AIS/VDES – basstation R6 Supreme/R 60 – stöd för effektiv, optimerad ruttplanering till sjöss och i hamn, viket bidrar till minskade utsläpp av CO 2
(ii) Sabertooth, autonom elektrisk undervattensfarkost med förmåga att utföra olika uppdrag på ner till 3 000 meters djup utan CO 2 -utsläpp
(iii) Saab Seaeye, elektrisk autonom robotik, som stödjer olika uppgifter i komplexa undervattensmiljöer utan CO 2 -utsläpp.
(iv) Saabs AUV62-familj är autonoma, elektriska undervattensfarkoster som kan konfigureras för många typer av uppdrag, inklusive antiubåtskrigsutbildning, och som stödjer låga koldioxidutsläpp och miljövänliga teknologikrav.
(v) C-Leanship erbjuder rengöring av skrov och propellrar, vilket möjliggör minskad bränsleförbrukning för fartyg.
• 3.21 ”Tillverkning av flygplan”: Blockstrukturkomponenter och reservdelar för leverans till civil flygplanstillverkningsindustri, samt reservdelar till Saab 2000 och Saab 340 flygplan.

Taxonomiomfattande ekonomisk verksamhet som berör omsättning inom mål ”Anpassning till klimatförändringar”:
• 14.1 ”Nödtjänster”: Flygburen brandbekämpning och brandförebyggande tjänster för Myndigheten för samhälllsskydd och beredskap (MSB).

Taxonomiomfattande ekonomisk verksamhet som berör omsättning inom målsättningen ”Övergång till cirkulär ekonomi”:
• 2.6 ”Sanering och demontering av uttjänta produkter”: Verksamheten avser metallåtervinning av Saabs produkter, aluminium och järn.

Kapitalutgifter
Ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin inom målet ”Begränsning av klimatförändringar”:
• 3.6 ”Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik”: Investeringar i marina ledningssystemet AIS/VDES- R6 Supreme/R60 basstation som stödjer effektiv, optimerad ruttplanering till havs och i hamn och C-Leanship som gör rent skrov och propellrar vilket minskar CO 2 -utsläpp.
• 3.21 ”Tillverkning av flygplan”: Investering i struktur- och reservdelstillverkning till den civila flygtillverkningsindustrin.
• 6.5 ”Transport med motorcykel, personbil och lätta nyttofordon”: Investeringar i företagsbilar
• 7.1 ”Uppförande av nya byggnader”: Pågående projekt med huvudsakligt fokus på energieffektiv konstruktion och design.
• 7.2 ”Renovering av befintliga byggnader”: Förbättrad isolering av tak, väggar, fönster och dörrar i fastigheter.
• 7.3 ”Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning”: Investeringar i installation och ersättning av mer energieffektiva ljuskällor och system för uppvärmning och kylning.

Taxonomiomfattande ekonomisk verksamhet som berör kapitalutgifter inom målsättningen ”Övergång till cirkulär ekonomi”:
• 3.1 “Uppförande av nya byggnader”: Byggprojekt i Kallebäck som stödjer cirkulär ekonomi genom återanvändning av material, avfallshantering och design/konstruktion. Aktivitet 3.1 (Cirkulär ekonomi) har rapporterats inom aktivitet 7.1 (Begränsning av klimatförändringar).
• 3.2 “Renovering av befintliga byggnader”: Förbättringar i fastigheter som stöder cirkulär återanvändning av material, avfallshantering och design/konstruktion. Ekonomisk verksamhet 3.2 (Cirkulär ekonomi) har inkluderats i rapporteringen för ekonomisk verksamhet 7.2 (Begränsning av klimatförändringar).
• 3.3 “Rivning av byggnader och övriga anläggningar”: Markarbeten kopplat till fastighetsutveckling i Arboga.
• 3.4 ”Underhåll av vägar och motorvägar”: Kapitalutgifter för underhåll av flygplats och landningsbanor.

Driftsutgifter
Driftsutgifter inom ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin inom målet ”Begränsning av klimatförändringar”:
• 3.6 “Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik”: Driftskostnader kopplade till marina ledningssystemet AIS/VDES-R6 Supreme/R60 basstation som stödjer effektiv, optimerad ruttplanering till havs och i hamn.
• 3.21”Tillverkning av flygplan”: Driftskostnader i struktur- och reservdelstillverkning till den civila flygtillverkningsindustrin.
• 6.5 ”Transport med motorcykel, personbil och lätta nyttofordon”: Driftskostnader för företagsbilar
• 8.2 ”Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp”: Investeringar i Aerobahn CDM Suite (för effektivare trafikflöden på flygplatser).
• 9.1 ”Forskning, utveckling och innovation nära marknaden”: R&D-projekt där Technology Readiness Level “TRL” har nått nivå 6. Kostnaderna härrör från utvecklingsprojekt avseende teknik för autonoma undervattensfarkoster.

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Miljö

Taxonomiomfattande ekonomisk verksamhet som berör driftsutgifter inom målsättningen ”Övergång till cirkulär ekonomi”:

3.4 “Underhåll av vägar och motorvägar”: Driftsutgifter kopplade till underhåll av flygplats och landningsbanor.

Bedömning av taxonomiförenlig verksamhet

Saab har utvärderat ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin mot de tekniska granskningskriterierna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 och har bedömt att fem verksamheter är förenliga med taxonomin. Fem av aktiviteterna har bedömts vara förenliga med taxonomiförordningen.

6.5 “Transport med motorcykel, personbil och lätta nyttofordon”: Förenlighet genom användande av elbilar och andra lågutsläppande fordon (Drifts- och Kapitalutgifter).
7.4 ”Installation, underhåll och reparation av laddningsstationer för elfordon i byggnader och på parkeringsplatser” vilket bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser (Kapitalutgifter).
7.5 ”Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda” (Kapitalutgifter).
7.6 “Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi”, installation av solpaneler i Australien och Sydafrika (Kapitalutgifter).
8.2 ”Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp” relaterar till Aerobahn CDM Suite som möjliggör lägre bränsleförbrukning på flygplatser och därmed lägre växthusgasutsläpp (Omsättning och Driftskostnader).

För de återstående finansiella aktiviteterna har Saab inte tillräcklig information för att säkerställa förenlighet eller kan inte uppfylla kriterierna för väsentligt bidrag och DNSH. Arbetet med att säkerställa anpassningen fortsätter 2025.

Saabs leasing av tjänstebilar har bedömts mot de tekniska screeningkriterierna i aktivitet 6.5, 660 av 700 nya tjänstebilsleasingavtal 2024 uppfyller kriteriet om CO 2 -utsläpp lägre än 50 g/km. Varje tjänstebil har bedömts mot anpassningskriterier. När det gäller DNSH-kriterierna har Saab antagit att däcken inte byts ut till någon annan dimension än godkänd dimension för att uppfylla bullerkraven.

Saabs investeringar i installation av laddningsstationer för elfordon vid Saabs anläggningar uppfyller kriterierna för miljömålet ”Minskning av klimatförändringar” i aktivitet 7.4, Installation, underhåll eller reparation av laddningsstationer för elfordon. Det enda DNHS-kriterier i aktivitet 7.4 ”Anpassning till klimatförändringar” som rör fysiska klimatrisker och sårbarhetsbedömningar (bilaga A) har utvärderats och uppfyllts.

Under året har Saab investerat i installation, underhåll och reparation av fastighetsautomation och styrsystem, energihanteringssystem och smarta system för värme, kyla och belysning, vilket uppfyller målet för 7.5 ”Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda . klimatförändringar” Investeringen uppfyller även det enda DNSH-kriteriet för ekonomisk verksamhet 7.5 i miljömål ”Anpassning till klimatförändringar”. Slutsats om att klimatanpassningskriteriet uppnås är gjord utifrån Saabs företagsövergripande klimatscenarioanalys eftersom aktivitetens risker relaterar till Saabs egna anläggningar.

I Sydafrika och Australien har solceller installerats på Saabs byggnader, vilket omfattas av aktiviteten 7.6 “Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi”. I Sydafrika har anläggningen tidigare varit beroende av dieselgeneratorer för att tillhandahålla nödkraftförsörjning under strömavbrott. Investeringen kommer att resultera i både en minskad klimatpåverkan av produktionen men också en tryggad elförsörjning, vilket minskar risken för betydande påverkan på verksamheten. I Australien installeras ca 100 solpaneler samband med nybyggnation, vilket bedöms generera ca 100 kW. Det enda DNSH-kriteriet som är applicerbart för ”anpassning till klimatförändringar” rör fysiska klimatrisker och sårbarhetsbedömningar (bilaga A). Det har utvärderats och bedöms uppfyllas.

Aerobahn CDM Suite har bedömts mot de tekniska granskningskriterierna i ekonomisk verksamhet 8.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/20139 och Saab har funnit att den ekonomiska aktiviteten bidrar till miljömål ”Begränsning av klimatförändringar”. Aerobahn CDM Suite är ett verktyg för hantering av trafikflöden som används av flygplatsoperatörer, leverantörer av flygtrafiktjänster och av flygbolag för att minska taxitider och maximera flygbanans genomströmning. De reduktioner i starttid som möjliggörs av Aerobahn CDM Suite korrelerar direkt till en minskning av bränsleförbränning och koldioxidutsläpp. Verksamheten uppfyller väsentligt bidrag till begränsningen av klimatförändringar i ekonomisk verksamhet 8.2 genom att vara en informations- och kommunikationsteknologi ”ICT” som möjliggör betydande minskningar av växthusgasutsläppen genom tillhandahållande av data och analyser. Ekonomisk verksamhet 8.2 innefattar kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH) på miljömålen klimatanpassning och cirkulär ekonomi. Aerobahn orsakar inte betydande skada för anpassning till klimatförändringar, baserat på vår TCFD- analys. Eftersom Aerobahn CDM Suite huvudsakligen är ett mjukvaruverktyg orsakar det heller inte betydande skada vid övergången till cirkulär ekonomi. I de fall där hårdvara är en del av leveransen från Aerobahn CDM Suite, kan den avvecklas och återvinnas som elektronikavfall.

Minimiskyddsåtgärder

Bedömningen av efterlevnaden av de minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852, baseras på den slutliga rapporten om minimikrav som publiceras av plattformen för hållbar finansiering i oktober 2022. Fyra områden behandlas i utvärderingen, mänskliga rättigheter, korruption, beskattning och rättvis konkurrens.

Saab har policyer och processer på plats som följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag gällande mänskliga rättigheter. Saab har ett pågående klagomål hos den australiensiska OECD National Contact Point for Responsible Business Conduct (NCP), vilket sannolikt kommer att lösas under 2025. Saab har samarbetat fullt ut med NCP angående klagomålet och har inte fått några begäranden om svar från Business and Human Rights Resource Centre under året. Saab har inte dömts i domstol under 2024.

Miljö

Förändringar mot föregående år

Omsättning: Total omsättning för året uppgick till 63 751 MSEK (51 609) motsvarande en tillväxt om 23,5%, varav 23,4% var organisk tillväxt och 92% (90%) av omsättningen var relaterad till försvarsverksamheten. Omsättning från miljömässigt hållbara verksamheter och verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara motsvarar 3,2% (3,9%) av den totala omsättningen. Minskningen beror på avyttringen av Maritime Traffic Management-verksamheten i mars 2023 och tillväxten i andelen försvarsverksamhet, som inte omfattas av taxonomin.
Kapitalutgifter: Totala investeringar ökade med 1 853 MSEK främst drivet av investeringar för ökad produktions- och leveranskapacitet, inklusive byggprojekt. Den högre andelen kapitalutgifter som allokeras till anpassade verksamheter är helt kopplad till att samtliga DNSH-kriterier för ny verksamhet (7.6) uppfyllts under rapportperioden.
Driftsutgifter: Totala driftsutgifter ökade med 802 MSEK relaterat till ökade kostnader för forskning och utveckling. Driftsutgifter som är förenliga med taxonomiförordningen är i linje med föregående år, minskningen i andel beror på ökningen av driftsutgifter som inte omfattas av taxonomin.

Redovisningsprinciper

EU:staxonomi

Nyckeltal

Saab rapporterar på ekonomiska verksamheter som omfattas av eller är förenliga med taxonomin genom att använda tre nyckeltal (KPI:er): Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter enligt taxonomins definition.

Nyckeltalet Omsättning

Vid beräkning av nyckeltalet Omsättning inkluderar Saab i täljaren den andel av nettoomsättningen som härrör från långsiktiga kundkontrakt, samt produkter eller tjänster som är hänförliga till taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter. För ekonomiska verksamheter som omfattas men inte är förenliga, rapporterar Saab som täljare andelen av nettoomsättning härrörande från långsiktiga kundkontrakt, produkter eller tjänster, associerade med verksamheter som omfattas men inte är förenliga med taxonomiförordningen. I nämnaren både för verksamheter som omfattas och är förenliga och för de som inte omfattas inkluderas Saabs totala nettoomsättning under räkenskapsåret (Se ”Försäljningsintäkter” i koncernens resultaträkning).

Nyckeltalet Kapitalutgifter:

Vid beräkning av nyckeltalet Kapitalutgifter som är taxonomiförenliga har Saab i täljaren inkluderat andelen totala kapitalutgifter hänförliga till de av Saab identifierade ekonomiska verksamheter som är förenliga. Vid redovisningen av nyckeltalet Kapitalutgifter för omfattade, men inte förenliga ekonomiska verksamheter, rapporterar Saab som täljare andelen kapitalutgifter hänförliga till ekonomisk verksamhet som Saab har definierat vara omfattade av men inte förenliga med taxonomin. Nämnaren för både förenliga och omfattade/ej förenliga kapitalutgifter utgörs av investeringar i immateriella anläggningstillgångar, materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar och nyttjanderättstillgångar.# Miljöredovisning 2024

Finansiella rapporter

Miljö

Redovisningsår 2024

Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Ekonomiska verksamheter (1)	Kod/koder (2)	Omsättning (3)	Andel av Omsättning (4)	Begränsning av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten och marina resurser (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald och ekosystem (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimatförändringar (12)	Vatten och marina resurser (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald och ekosystem (16)	Minimiskydds åtgärder (17)	Taxonomi förenlig andel av omsättning, år 2023(18)
MSEK	%
J; J; N; N/EL	J/N	J/N	%	E	T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp		8.2	267,2	0,4%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J	-	J	-	J	-	J	0,4%	E
Omsättning av miljömässigt hållbara verksamheter (A.1)			267,2	0,4%
Varav möjliggörande verksamheter			267,2	0,4%	0,4%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	-	J	-	-	-	J	0,4%	E
Varav omställningsverksamheter			-	0,0%	0,0%	-	-	-	-	-	-	-	J	0,0%	T
A2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Sanering och demontering av uttjänta produkter		EL; N/EL	2.6	1,8	0,0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik		3.6	794,5	1,2%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Tillverkning av flygplan		3.21	896,5	1,4%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp		8.2	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Nödtjänster		14.1	79,3	0,1%	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Omsättningen av de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)			1 772,1	2,8%
A. Totalt (A1.+A.2)			2 093,3	3,2%	3,9%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)			61 711,6	96,8%
TOTALT (A+B)			63 750,9	100,0%

Miljö

Redovisningsår 2024

Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Ekonomiska verksamheter (1)	Kod/koder (2)	Kapitalutgifter (3)	Andel av Kapitalutgifter (4)	Begränsning av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten och marina resurser (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald och ekosystem (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimatförändringar (12)	Vatten och marina resurser (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald och ekosystem(16)	Minimi skydds åtgärder (17)	Taxonomi förenlig andel av Kapitalutgifter, år 2023(18)
MSEK	%
J; J; N; N/EL	J/N	J/N	%	E	T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon		6.5	105,0	1,9%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	-	J	-	J	-	-	J	2,9%	T
Installation, underhåll och reparation av laddningsstationer för elfordon i byggnader och på parkeringsplatser		7.4	2,7	0,0%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	-	J	-	-	-	-	J	0,2%	E
Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda		7.5	6,9	0,1%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	-	J	-	-	-	-	J	0,0%	E
Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi		7.6	16,7	0,3%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	-	J	-	-	-	-	J	E
Kapitalutgifter av miljömässigt hållbara verksamheter (A.1)			131,3	2,3%	2,3%	3,0%
Varav möjliggörande verksamheter			26,3	0,5%	0,5%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	-	J	-	-	-	J	0,2%	E
Varav omställningsverksamheter			105,0	1,9%	1,9%	-	J	-	J	-	J
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Rivning av byggnader och övriga anläggningar		3.3	0,9	0,0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL
Underhåll av vägar och motorvägar		3.4	0,0	0,0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik		3.6	24,3	0,4%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Tillverkning av flygplan		3.21	2,4	0,0%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon		6.5	0,9	0,0%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Leasing av flygplan		6.18	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Uppförande av nya byggnader		7.1,3.1	507,0	9,0%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL
Renovering av befintliga byggnader		7.2,3.2	373,2	6,6%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL
Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning		7.3	19,1	0,3%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp		8.2	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Kapitalutgifter av de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)			927,7	16,4%	6,6%
Totalt (A.1 + A.2)			1 059,0	18,7%	9,6%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)			4 597,0	81,3%
TOTALT (A+B)			5 656,0	100,0%

Miljö

Redovisningsår 2024

Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Ekonomiska verksamheter (1)	Kod/koder (2)	Driftsutgifter (3)	Andel av Driftsutgifter (4)	Begränsning av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten och marina resurser (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald och ekosystem (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimatförändringar (12)	Vatten och marina resurser (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald och ekosystem(16)	Minimiskydds åtgärder (17)	Taxonomi förenlig andel av Driftsutgifter, år 2023(18)
MSEK	%
J; J; N; N/EL	J/N	J/N	%	E	T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon		6.5	39,3	1,4%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	-	J	-	J	-	-	J	1,9%	T
Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp		8.2	10,8	0,4%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	-	J	-	-	J	-	J	0,7%	E
Driftsutgifter av miljömässigt hållbara verksamheter (A.1)			50,1	1,8%	1,8%	2,6%
Varav möjliggörande verksamheter			10,8	0,4%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	-	J	-	-	J	-	0,7%	E
Varav omställningsverksamheter			39,3	1,4%	-	J	-	J	-	-	J
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Tillverkning av flygplan		3.21	0,1	0,0%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Underhåll av vägar och motorvägar		3.4	4,5	0,2%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik		3.6	13,9	0,5%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon		6.5	12,6	0,5%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Forskning, utveckling och innovation nära marknaden		9.1	20,5	0,7%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Driftsutgifter av de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)			51,6	1,9%	1,9%
Totalt (A.1 + A.2)			101,7	3,7%	4,5%
B.

Året i sammandrag

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information

Miljö

Summering av omsättning

Andel av omsättning / Total omsättning

Taxonomiförenlighet per mål
| Mål som omfattas av taxonomin | |
|---|---|
| CCM | 0,4% |
| CCA | 3,1% |
| WTR | 0,1% |
| CE | 0,0% |
| PPC | |
| BIO | |

Information om Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter

Rad	Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter	JA/NEJ
1	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.	NEJ
2	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.	NEJ
3	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.	NEJ
Fossilgasrelaterade verksamheter
4	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ
5	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ
6	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen	NEJ

Taxonomi tilläggsinformation

Nedanstående taxonomitabeller förtydligar omsättning och kapitalutgifter för ekonomiska aktiviteter som skulle kunna bidra till flera miljömål. Data som redovisats i dessa tabell dubbelräknas om den är omfattad av fler än ett miljömål. Aktiviteter inom kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter är inte applicerbart för Saab under räkenskapsåret 2024.

Tabell för förenliga kapitalutgifter jämför ekonomiska verksamheter och typ av investering mellan år. Redovisning av data avseende förvärv eller taxonomirelaterade planer för kapitalutgifter har inte tillämpats för rapporteringsperioden avseende tabellerna ”Summering av kapitalutgifter” eller ”Taxonomiförenliga kapitalutgifter mellan perioder”.

Taxonomiförenliga kapitalutgifter mellan perioder

Kod	Beskrivning av verksamhet	Materiella anläggningstillgångar	Immateriella anläggningstillgångar	Nyttjanderätts- tillgångar
		2024	2023	2024
6.5	Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon	-	-	-
7.4	Installation, underhåll och reparation av laddningsstationer för elfordon i byggnader och på parkeringsplatser	2,7	6,0	-
7.5	Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda	6,9	0,1	-
7.6	Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi	16,7	-	-
8.2	Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp	-	-	-
Taxonomiförenliga kapitalutgifter (MSEK):		26,3	6,1	-

Summering av kapitalutgifter

Andel av kapitalutgifter / Totala kapitalutgifter

Taxonomiförenlighet per mål
| Mål som omfattas av taxonomin | |
|---|---|
| CCM | 2,3% |
| CCA | 18,7% |
| WTR | 15,6% |
| CE | |
| PPC | |
| BIO | |

Samhällsansvar

Den egna arbetskraften

108 Arbetstagare i värdekedjan - Responsible Sourcing
117 Berörda samhällen - Responsible Sales
120 Enhetsspecifika ämnen
124 Informationssäkerhet
124 Hållbar innovation
125 Industriellt samarbete och partnerskap
126

Den egna arbetskraften (Inkluderat Säkra anställningar)

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter [S1-SBM3]

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Saabs stora tillväxt innebär möjligheter, men också att vi måste anpassa oss till en försvarsindustri i snabb förändring. Saabs cirka 25 000 medarbetare är nyckeln till vår framgång och Saab strävar efter att vara den arbetsgivare som attraherar och behåller de bästa talangerna både nu och i framtiden. På dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad är vår förmåga att attrahera, utveckla och behålla kompetenta individer avgörande för vår fortsatta tillväxt och framgång. För att attrahera och behålla medarbetare strävar Saab efter att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö. Saab följer nationell arbetsrätt och ingångna kollektivavtal och det är viktigt med anställningstrygghet för våra anställda. Saab strävar efter att utveckla sina ledare genom att förse dem med de färdigheter och kunskaper som krävs för att inspirera sina team, driva innovation och främja en arbetsplats som baseras på mångfald och inkludering.

Policyer [S1-1]

Policyer för den egna arbetskraften
På Saab är etiskt uppförande och ansvarsfulla affärsmetoder av största vikt. Saabs uppförandekod, (Vår kod), ligger till grund för allt vi gör och beskriver de standarder och principer som vägleder varje medarbetare i att fatta ansvarsfulla beslut. Vår kod gäller för alla som arbetar på Saab. Vi är engagerade i att tillhandahålla en säker och hälsosam arbetsmiljö för våra anställda. Särskilda policyer för arbetsmiljö, samt mångfald och inkludering säkerställer en arbetsplats där alla känner sig värdefulla och respekterade. Mer detaljerad information om dessa ämnen finns i respektive avsnitt på sidan 111 och sidan 114.

Den egna arbetskraften
Tillgänglighet och transparens är nyckeln i vårt förhållningssätt. Saabs policyer är tillgängliga för medarbetare via olika kanaler, inklusive introduktionsprogram och återkommande obligatoriska utbildningstillfällen. VD godkänner och undertecknar alla policyer, medan styrelsen antar uppförandekoden, vilket visar på en hög nivå av engagemang från vår ledning. Saab är engagerade i att upprätthålla internationella standarder för mänskliga rättigheter. Saab följer FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s sex steg för mänskliga rättigheter, vilket säkerställer rättvisa och jämlika arbetsvillkor i hela vår värdekedja.

Engagemang med våra medarbetare [S1-2]

Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar
Vi är medvetna om att våra medarbetare är avgörande för att vi ska kunna nå våra mål och prioriterar därför att hålla dem informerade och engagerade. Vi främjar en engagerande kultur där varje medarbetare förstår sitt bidrag till vår framgång. Vi uppnår detta genom att sätta tydliga förväntningar, ge regelbunden återkoppling och erbjuda goda möjligheter till att växa och utvecklas. Genom medarbetarundersökningar och dialog skapar vi en kultur av öppen kommunikation. Vi använder olika kommunikationskanaler, såsom regelbundna möten, beslutsforum och vår interna kommunikationsplattform, för att säkerställa samarbete och transparens. Högre chefer deltar i löpande diskussioner med arbetstagarrepresentanter för att säkerställa att våra medarbetare hörs och att deras problem omhändertas.

Klagomålsmekanismer [S1-3]

Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem
Saab uppmuntrar till en kultur av transparens och ansvarstagande. Medarbetare som får kännedom om eller misstänker överträdelse mot Saabs uppförandekod förväntas rapportera det. Rapportering kan ske antingen genom vanlig linjerapportering eller via Saabs Visselblåsarsystem. Visselblåsarsystemet administreras av en extern part och möjliggör anonym anmälan av alla frågor som rör någon aspekt av uppförandekoden, inklusive mångfald och inkludering, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Anmälare kan rapportera sina avvikelser och klagomål online eller per telefon.

[S1] Den egna arbetskraften
108 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information
Samhällsansvar

Principerna och rutinerna för att hantera visselblåsartjänsten är tillgängliga på en publik portal för rapportering. I anvisningen klargörs bland annat att den anmälande ska hållas informerad om hur utredningen fortskrider och om den förväntade tidsplanen, att den anmälande ska skyddas mot alla former av repressalier och hur utredningen ska genomföras. Rekommenderade åtgärder kommer att riktas till relevant intern organisation och rapporteras till Ethics and Compliance Board. Rapporter och utredningar behandlas konfidentiellt. För mer information om styrning av Visselblåsarsystemet, se [G1-1] Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur, sektion Speak-up och skydd av visselblåsare, sidan 131.# Åtgärder [S1-4]

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Saab tar aktivt itu med de nuvarande utmaningarna med kraftig tillväxt, genom rekrytering av ett stort antal nya medarbetare, expandering av våra anläggningar och hanteringen av en växande talangpool. Fokus ligger på att skapa en säker och inkluderande arbetsplats, ansvarsfull hantering av medarbetare och att förbättra medarbetarengagemanget.

Åtgärder under året inkluderar, men är inte begränsade till, utbildning i mångfald och inkludering, investeringar i medarbetarutveckling, utbildning, och karriärsutveckling, investeringar i ledarskapsutvecklingsprogram samt regelbundna medarbetarundersökningar för att säkerställa effektiviteten i åtgärderna.

Mer information om åtgärderna inom områdena Arbetsmiljö, Mångfald och inkludering, samt Utbildning och kompetensutveckling finns under respektive område på sidan 112 och sidan 114.

Mål [S1-5]

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas, och väsentliga risker och möjligheter hanteras

För att hantera vår påverkan, risker och möjligheter arbetar Saab med mål inom områden som mångfald, utbildning och kompetensutveckling samt arbetsmiljö.

Inom mångfald och jämställdhet finns mål om andel kvinnliga medarbetare (25%) och andel kvinnliga chefer (30%) till 2025
Inom utbildning och kompetensutveckling infördes målet om 40 timmars utbildning per anställd/år under 2024

Saab arbetar för att förbättra medarbetarnas välbefinnande och har satt upp mål för 2025 att förbättra medarbetarnas upplevda balans i livet. Detta kommer att mätas genom våra medarbetarundersökningar och detta kommer att mätas två gånger per år under 2025 för att möjliggöra trendanalyser och direkta åtgärder.

Mer information om målen inom Arbetsmiljö, Mångfald och inkludering, samt Utbildning och kompetensutveckling finns under respektive område på sidan 112 och sidan 115.

109 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information
Samhällsansvar

Mätetal

Uppgifter om företagets anställda (Antal anställda) [S1-6]

Antal anställda efter antal personer och uppdelning efter kön och land (Antal anställda och heltidsekvivalenter)

Antal anställda tillsvidareanställda har ökat med 3 002 (+14%) jämfört med slutet av 2023. I Sverige ökade antalet tillsvidareanställda med 13%. Andelen kvinnor bland de tillsvidareanställda har ökat från 25% i slutet av 2023 till 26% i slutet av 2024.

Antal anställda	Tillsvidare- anställda	Tillfälligt anställda	Behovs- anställda	Totalt antal anställda
Land	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Sverige	5 335	14 291	242	587
USA	251	781	1	3
Australien	238	771	18	18
Storbritannien	100	420	2	2
Tyskland	70	415	1	2
Sydafrika	117	275	9	18
Finland	34	221	6	15
Danmark	39	209	4	7
Förenade Arabemiraten	36	132	0	0
Brasilien	37	110	0	0
Schweiz	32	94	1	0
Indien	23	80	0	0
Tjeckien	19	60	0	0
Nederländerna	7	48	0	6
Övriga	43	193	2	5
Total	6 381	18 100	286	663

Översiktlig granskning: [S1-6] 50a+b
Redovisningsprinciper: Antalet anställda representerar antalet anställda i den egna personalen vid rapportperiodens slut. Siffrorna i tabellen representerar 100% global datatäckning. Alla siffror redovisas i antal personer. Antalet anställda för 2023 har beräknats som antalet tillsvidareanställda i den egna arbetskraften - 2023 års siffror är fortfarande enligt denna definition, eftersom det inte anses praktiskt att uppdatera dem enligt 2024 års definition. I rapporten för 2025 kommer jämförelsesiffror för föregående år att beräknas på totalt antal anställda. Totalt antal tillsvidareanställda var 21 479 i slutet av 2023. Vid utgången av 2024 uppgick antal tillsvidareanställda till 24 481(6 381 + 18 100), Saabs system innefattar enbart kvinnligt och manligt kön, och inkluderar därför inte data för andra könsidentiteter.

Uppgifter om icke-anställda (Heltidsekvivalenter) [S1-7]

Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraften

Antal icke-anställda har ökat med 825 jämfört med slutet av 2023, en nettoökning på 24%.

Heltidsekvivalenter	2024	2023
Antal icke-anställda	4 307	3 482

Översiktlig granskning: [S1-7] 55a
Redovisningsprinciper: Antalet icke-anställda motsvarar heltidsekvivalenter av alla icke-anställda i den egna arbetskraften vid rapportperiodens slut. Siffrorna i tabellen representerar 100% global datatäckning.

110 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Arbetsmiljö

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter [S1-SBM3]

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

En hälsosam och säker arbetsplats är avgörande för hög prestation och ett hållbart arbetsliv ur både ett fysiskt och psykosocialt perspektiv. Det är viktigt för Saab att värna om de anställda. Saab har ett ansvar att säkerställa att entreprenörer, besökare och andra inte utsätts för faror. Vi uppnår detta genom att tillhandahålla en fysiskt och psykosocialt säker arbetsplats, proaktivt identifiera och minska potentiella faror och risker, främja god hälsa och tidigt åtgärda signaler på ohälsa. Detta systematiska och målinriktade arbetssätt säkerställer en positiv och produktiv miljö för alla.

Saab har identifierat sina främsta risker, eller potentiella negativa påverkan, inom arbetsmiljö. De största riskerna är att en säker och hälsosam arbetsmiljö inte kan uppnås och att medarbetarna inte får de rätta förutsättningarna för en god balans mellan arbete och privatliv, vilket i sin tur riskerar att leda till sjukskrivningar som på sikt kan resultera i minskad effektivitet.

Arbetsmiljö är ofta förknippat med fysisk arbetsmiljö, som till exempel utformningen av lokaler, luftkvalitet, störande ljud, ergonomi, belysning och maskiner. Arbetsmiljö består också av psykosociala faktorer som samspel mellan människor, ledarskap, arbetsbelastning och arbetskrav. Psykosociala risker påverkar alla anställda, oavsett deras roll eller befattning inom Saab. Människor trivs och presterar bättre när de är accepterade, hörda, sedda och behövda. Att prioritera en hälsosam och säker arbetsmiljö ger många fördelar för Saab. Det attraherar kompetens, säkerställer regelefterlevnad samt skapar förtroende. En proaktiv strategi ger konkurrensfördelar och positionerar Saab som en ansvarsfull aktör inom försvarssektorn.

Policyer [S1-1]

Policyer för den egna arbetskraften

Saabs engagemang för hälsa och säkerhet är inkluderat i våra policyer och rutiner:

Arbetsmiljöpolicyn, ”Place of Work Policy” och People Strategy utgör ett omfattande ramverk för mål och åtgärder som relaterar till hälsa på arbetsplatsen
Saab har ett globalt certifikat enligt arbetsmiljöstandarden ISO 45001. Information om certifikatets omfattning finns på Saab.com
Linjechefer är ansvariga för medarbetares hälsa och säkerhet i sina team och dedikerade arbetsmiljökoordinatorer eller specialister inom arbetsmiljö ger stöd på lokal nivå
Koncernfunktionen Human Resources har uppdraget att tillhandahålla processer och riktlinjer samt att våra policyer och relevanta regelverk efterlevs

Genom detta systematiska arbetssätt säkerställs en konsekvent och effektiv strategi för hälsa och säkerhet inom hela Saab. Policyerna, som godkänns och undertecknas av VD, syftar till att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö för Saabs hela verksamhet.

Arbetsmiljöpolicyn säkerställer en trygg och säker arbetsmiljö. Detta uppnås genom att:

Arbetsmiljöarbetet fokuserar på att främja god hälsa, identifiera och hantera arbetsmiljörisker
Förebygga olyckor, ohälsa och arbetsskador på kort och lång sikt
Engagera och involvera medarbetare i arbetet med arbetsmiljön
Uppmuntra medarbetare till att upprätthålla en balans i livet och värna sin egen och andras hälsa
Ha nolltolerans mot någon form av trakasserier, repressalier, mobbning eller andra fysiska eller verbala handlingar av kränkande karaktär

I ”Place of Work Policy” anges att där Saab bedriver verksamhet ska det säkerställas en säker arbetsmiljö. Majoriteten av Saabs anställda har sin arbetsplats på Saab. Om arbetsuppgifterna tillåter är det möjligt med distansarbete/jobba hemifrån. Hur och var man utför arbetet – på plats eller ibland hemma - är beroende på arbetets karaktär såväl som organisationens behov, teamets behov och den anställdes förutsättningar att nå enskilda och gemensamma mål.

111 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Saabs engagemang för arbetsmiljö är integrerat i vårt Global Management System (GMS).# Vår process

Vår process omfattar att:
* Saab identifierar och utvärderar tillämpliga lagkrav som rör säkerhet på arbetsplatsen
* Saab genomför risk-/möjlighetsbedömningar för att förebygga och åtgärda potentiella faror
* Saab har rutiner för att rapportera, utreda och lära av tillbud och riskobservationer inom arbetsmiljö
* Saab genomför rutinmässiga arbetsmiljöronder för att identifiera och åtgärda potentiella risker

Dessa processer omfattar alla individer som arbetar i Saabs lokaler, inklusive Saabs egna anställda och externa parter under Saabs kontroll. Saabs mål och mätvärden för arbetsmiljö följs upp kvartalsvis av ledningen för Human Resources. Utvärdering av prestationer sker också årligen i Ledningens genomgång.

Åtgärder [S1-4]

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Saab har under de senaste åren erfarit ett ökat antal rapporterade arbetsplatsincidenter. Ett sätt att identifiera hälso- och säkerhetsrisker i ett tidigt skede och förebygga incidenter är att rapportera tillbud och riskobservationer och proaktivt åtgärda dem. En aktivitet som genomförts under året var utbildning av medarbetare i Sverige med betoning på vikten av att rapportera och hantera risker i ett tidigt skede, inklusive förebyggande åtgärder. Detta ledde till en ökad medvetenhet och rapporteringsfrekvens.

En annan åtgärd är att utbilda organisationen i metodik för grundorsaksanalys och att fortsätta utveckla verktyget InControl iSverige. Det pågående arbetet med att skapa medvetenhet om vikten av att rapportera säkerhetsincidenter fortsätter. En förenklad process för rapportering av incidenter och identifierade risker kommer att införas och följas upp på lokal nivå i organisationen för att ge stöd och vidta åtgärder där det behövs.

För att ge en säkrare och hälsosammare arbetsplats och därmed minska antalet olyckor infördes ett digitalt stödsystem i Sverige under 2023. Systemet stödjer chefer med förebyggande arbetsmiljöåtgärder. Under 2024 har förbättringar i funktionalitet lagts till vilka stödjer möjligheten att följa upp utförandet av arbetsmiljöaktiviteter och vidta åtgärder där det behövs. Systemet implementerades globalt 2024, vilket gjorde det möjligt för Saab att arbeta på ett mer enhetligt sätt.

Saab investerar i utbildning för att våra medarbetare ska kunna prioritera säkerhet och välbefinnande. De obligatoriska utbildningarna genomförs vid introduktion av nyanställda samt vidareutbildningar för alla medarbetare på Saab. Syftet med utbildningarna är att förbättra medarbetarnas kunskaper om hur man förebygger olyckor samt främjar välbefinnande och en säker arbetsmiljö.

För att öka kunskapen om den psykosociala arbetsmiljön och dess risker införde Saab under 2024 en utbildning ”Inkludering och samarbete – för en hållbar arbetsmiljö”. Chefer fick verktyg för att stödja dialogen om samarbete och inkludering inom sina team. År 2025 planeras ett kommunikationspaket för chefer om hur man rapporterar psykosociala arbetsmiljöhändelser.

Mål [S1-5]

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

För att effektivt hantera risker och följa upp förbättringar implementerar Saab prestationsmål och nyckeltal (KPI:er) relaterade till arbetsmiljö. Dessa följs upp och analyseras kvartalsvis för att identifiera trender och förbättringsområden.

Målet för 2024 var att bryta den uppåtgående trenden i antalet anmälda arbetsolycksfall, dvs. att antalet olycksfall (TRI) i slutet av 2024 inte skulle överstiga antalet olycksfall (TRI) för föregående år.

Under 2025 fortsätter vi att mäta frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor (TRIFR) där målet är att utfallet ska understiga värdet för 2024 (4,76). Det långsiktiga målet (2030) är att värdet ska minska med 25% jämfört med basåret 2024.

Saab arbetar med välbefinnande och har satt upp mål för 2025 att förbättra medarbetarnas upplevda balans mellan arbete och privatliv. Detta kommer att mätas genom våra medarbetarundersökningar där upplevd livsbalans kommer mätas två gånger per år under 2025 för att möjliggöra trendanalyser och åtgärder i tid.

112 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Samhällsansvar

Mätetal

Arbetsmiljö [S1-14]

Mått för arbetsmiljö

Ett sätt att identifiera risker i ett tidigt skede är att rapportera tillbud och riskobservationer. Saabs mål för 2024 var att nå 5 rapporterade tillbud/riskobservationer per arbetsrelaterad skada. Saab har rapporterat 4,1 tillbud/riskobservationer per arbetsskada under 2024, vilket är en minskning av rapporteringsfrekvensen jämfört med föregående år.

	Anställda		Icke-anställda		Total
	Mål 2024	2023	Mål 2024	2023	Mål	2023
Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer	100%	100%	100%	100%	100%	100%
Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador för egna anställda	0	0	0	0	0	0
Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterad ohälsa för egna anställda	-	-	-	-	-	-
Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador för övrig personal som arbetar på företagets anläggningar	0	0	0	0	0	0
Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor (TRI)	186	-	15	-	201	135
Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor (TRIFR)	4,76	-	2,19	-	4,38	3,57
Antalet fall av registreringsbar arbetsrelaterad ohälsa för egna anställda	67	71	-	-	-	-
Antal arbetsrelaterade skador som lett till sjukfrånvaro	50	-	7	-	57	46
Frekvens av arbetsrelaterade skador som lett till sjukfrånvaro	1,28	-	1,02	-	1,24	1,33
Rapporterade tillbud och riskobservationer per arbetsrelaterad skada	5,0	4,4	-	1,9	-	4,1

Översiktlig granskning: [S1-14] 88a-d, [S1 Enhetsspecifika]: Antal och frekvens av arbetsrelaterade skador som lett till sjukfrånvaro, samt antal rapporterade tillbud och riskobservationer per arbetsplatsrelaterad skada.

Redovisningsprinciper: Eftersom ledningssystemet för arbetsmiljö är en del av minimikravnivån i Saabs globala verksamhetsledningssystem omfattas alla anställda och icke anställda som arbetar under Saabs ledning. Då Saab tidigare inte delat upp rapportering mellan anställda och icke- anställda, rapporteras jämförelsetalen för 2023 enbart som total. Information om arbetsrelaterad ohälsa är enbart tillgänglig för egna anställda för jämförelseåret 2023.

Under 2024 gjordes ändringar i metod för sammanställning av uppgifter om totalt antal registreringsbara skador (TRI). Förbättringar i Saabs incidentrapporterings- och ärendehanteringssystem innebär att systemlogiken har utvecklats och att incidenter nu automatiskt kategoriseras i TRI. Detta ledde till att fler incidenter kategoriserades som TRI eftersom det inte längre finns en mänsklig tolkning bakom bedömningen.

Antal arbetade timmar som frekvensen av registrerbara arbetsrelaterade olyckor och arbetsrelaterade skador som lett till sjukfrånvaro beräknats på för samtliga personer i arbetskraften uppgick till 45 941 863. Antal arbetade timmar för anställda var 39 089 565, och för icke-anställda 6 852 298. Kvoten av antal TRI eller LTI och antal arbetade timmar multipliceras sedan med 1 000 000 för att få fram antal registrerbara olyckor per miljon arbetade timmar.

1) Det har skett en uppdatering av TRI-data för 2023 på grund av incidenter som utvecklats till TRI efter att årsrapporten skulle lämnas in. Antalet TRI som inträffade under 2023 har ökat till 135 från 110. Det finns en osäkerhet kopplad till TRI-talen eftersom incidenternas kategorisering beror på hur skadan och rehabiliteringen har utvecklats, t.ex. kan en incident utvecklas till en TRI över tid. En verifiering av tidigare års TRI-data sker därför under sista och första kvartalet på årsbasis för att säkerställa att incidenter som kategoriseras som TRI efter årsskiftet identifieras.

Förändringen i antal TRI innebar även att TRIFR har ökat sedan föregående års rapportering. Tidigare rapporterad siffra var 3,17. Det finns flera orsaker till detta:
* Det har varit ett extra fokus på att rapportera incidenter för ”icke-anställda”, på grund av nya rapporteringskrav, vilket har gjort att rapporteringen ökat för denna kategori
* Inom vissa delar av organisationen har det varit ett större fokus på att rapportera mindre skador, snarare än riskobservationer och tillbud. Detta har lett till en ökning av antalet anmälningar av mindreskador
* Vissa delar av organisationen står inför ökad arbetsbelastning på grund av yttre faktorer, vilket kan öka risken för mänskliga fel och leda till en mer selektiv metod för att rapportera identifierade risker och tillbud. Gränssnittet i rapporteringssystemet upplevs ibland som tidskrävande, vilket kan innebära att man avstår från att rapportera under perioder med hög arbetsbelastning

113 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Samhällsansvar

Mångfald och inkludering (inklusive Utbildning och kompetensutveckling, och Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete)

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter [S1-SBM3]

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Saab anser att en arbetsplats som präglas av mångfald bland våra medarbetare ökar kreativiteten och stärker innovationen och att en inkluderande kultur leder till högre engagemang, välbefinnande och ökad prestation.# Saab Års- och Hållbarhetsredovisning 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Allmän information

Miljö

Samhällsansvar

Bolagsstyrning

Bilaga

Finansiella rapporter

Övrig information

Samhällsansvar

Mål [S1-5]

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas, och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Mångfald och inkludering

Saab har ett åtagande om jämställdhet som en viktig del av vårt mångfalds- och inkluderingsarbete och arbetar systematiskt med ett mål om 30% kvinnliga chefer och 25% kvinnliga anställda år 2025. Efter att ha uppnått målet om 25% kvinnliga medarbetare fokuserar Saab nu på att nå 30% kvinnliga medarbetare till 2030. År 2024 beslutade Saabs årsstämma att en del av ”Performance share plan” för koncernledningen och ledande befattningshavare ska kopplas till en ökad representation av kvinnliga medarbetare inom bolaget senast i slutet av 2027.

Utbildning och kompetensutveckling

Kontinuerligt lärande och utveckling är avgörande för att skapa en arbetsplats präglad av mångfald och inkludering. Saab har ett stort engagemang i att erbjuda utbildningsmöjligheter. För att mäta resultatet av utbildningsinsatserna, övervakar och rapporterar Saab ”Genomsnittligt antal utbildningstimmar per medarbetare” kvartalsvis. Målet är i genomsnitt 40 utbildningstimmar per anställd per år. Data baseras på utbildningsaktiviteter som medarbetarna har genomfört i vårt HR-system Workday Learning. Detta systematiska tillvägagångssätt säkerställer transparens och tillförlitlighet vid uppföljning av framsteg.

En gång om året sammanställs och utvärderas den individuella prestationen i den årliga prestationsbedömningen. Saab följer kontinuerligt upp ett antal mätvärden på koncernnivå relaterade till processen för prestation, såsom andelen medarbetare med slutförda prestationsbedömningar i vårt HR-system Workday.

Mätetal

Mångfald [S1-9]

Mångfaldsindikatorer

För information om koncernledningens sammansättning se Bolagsstyrningsrapporten, sidorna 61-62.

Könsfördelning i högsta ledningen (antal anställda)

	2024 Kvinnor	2024 Män	2023 Kvinnor	2023 Män
Könsfördelning i antal anställda i högsta ledningen	4	10	3	10
Könsfördelning i procent av antal anställda i högsta ledningen	29%	71%	23%	77%

Redovisningsprinciper: Högsta ledningen definieras som koncernledningen.

Översiktlig granskning: [S1-9] 66a
28% av chefspositionerna innehades av kvinnor i slutet av 2024, att jämföra med 27% i slutet av föregående år, medan andelen medarbetare som var kvinnor ökade till 26% i slutet av året, från 25% i slutet av 2023.

Könsfördelning i chefspositioner

	2024 Kvinnor	2024 Män
Könsfördelning i antal för antal anställda i chefsposition	767	1 989
Könsfördelning i procent för antal anställda i chefsposition	28%	72%

Redovisningsprinciper; Begreppet chef definieras som en specifik roll i HR-systemet Workday med utökad behörighet. För enheter som inte använder Workday sker bedömningen manuellt.

Omfattas: S1 [Enhetsspecifik]

	2024 Kvinnor	2024 Män	2024 Total	2023 Kvinnor	2023 Män	2023 Total
Under 30 år	1 290	3 052	4 342	904	2 318	3 222
30-50 år	3 352	8 319	11 671	2 747	7 227	9 974
Över 50 år	2 031	7 412	9 443	1 777	6 506	8 283
Total	6 673	18 783	25 456	5 428	16 051	21 479

Alla anställda %

	2024 Kvinnor	2024 Män	2024 Total	2023 Kvinnor	2023 Män	2023 Total
Under 30 år	5%	12%	17%	4%	11%	15%
30-50 år	13%	33%	46%	13%	34%	46%
Över 50 år	8%	29%	37%	8%	30%	39%
Total	26%	74%	100%	25%	75%	100%

Redovisningsprinciper: Antal anställda är antalet anställda fördelat på kön och åldersgrupp vid rapportperiodens slut, 2024-12-31. Åldersgruppen har beräknats utifrån information om ålder från vårt HR-system Workday (93% av global datatäckning) och har tillämpats på det totala antalet anställda. Antalet anställda representerade tidigare antalet av alla tillsvidareanställda i den egna arbetskraften.

Översiktlig granskning: [S1-9] 66b

115 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Ersättning [S1-16]

Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)

	2024	2023	2022
Löneklyftan	0,91	0,91	0,91
Årliga totala ersättningsgraden	26,59	23,93	23,75

Redovisningsprinciper: Data hämtas från Saabs HR-system. Data för anställda i 11 länder ingår i beräkningen, vilket täcker 96% av arbetskraften. För jämförelsesiffran 2023 inkluderades 9 länder, vilket täcker 93%. Även för jämförelsesiffran 2022 inkluderades 9 länder, data täckning för den perioden är 86%. Årliga totala ersättningsgraden illustrerar skillnaden mellan den högst betalda individen och medianlönen för övriga anställda. Median av månadslön beaktats. Lönen har beräknats som en heltidsekvivalent.

Översiktlig granskning: [S1-16] 97 a-b

116 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Väsentlig påverkan, risker ochmöjligheter [S2-SBM3]

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Som leverantör av högteknologisk utrustning till en global kundbas har Saab en omfattande värdekedja. Över 80% av Saabs direkta leverantörer och en majoritet av Saabs under-leverantörer finns i Europa eller Nordamerika där skyddet av mänskliga rättigheter generellt är starkt.# Hållbarhetsrapport

Samhällsansvar

Engagemang med arbetstagare i värdekedjan [S2-2]

Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar

En mindre del av Saabs inköp kommer från leverantörer i geografiska områden med högre riskprofil. Dessa inköp består främst av standardprodukter. Därtill innehåller vissa av Saabs produkter material som är förknippade med risker för negativ påverkan på miljö och mänskliga rättigheter i samband med utvinning och förädling. De främsta riskerna för negativ påverkan på mänskliga rättigheter i Saabs leverantörskedja finns därför i underleverantörsledet flera steg bort från Saab. Att säkerställa god hantering av mänskliga rättigheter för arbetstagare i leveranskedjan är en central del av Saabs hållbarhetsstrategi och viktigt för att säkerställa kontinuitet i verksamheten. Saab är beroende av tillgång till teknisk expertis, kritiska material och stabila relationer på alla nivåer i leveranskedjan. Störningar som orsakas av exempelvis dåliga arbetsförhållanden i leveranskedjan kan ha en direkt inverkan på Saabs förmåga att uppnå lönsam tillväxt. Dessutom kan den snabbt föränderliga krav- och förväntansbilden avseende miljömässigt och socialt ansvarstagande skapa både juridiska och finansiella risker för Saab. Den växande efterfrågan på Saabs produkter innebär att trycket på både Saab och våra leverantörer har ökat och kommer fortsätta öka under kommande år. Detta kan i sin tur få konsekvenser som ökad övertid och stress hos arbetstagare i leveranskedjan. Saab är angeläget om att adressera dessa utmaningar i samarbete med våra leverantörer. Ytterligare en risk som har bäring på både mänskliga rättigheter och stabiliteten i leveranskedjan är risken för sanktioner mot ägarintressen i bolag som finns i Saabs leveranskedja. Sanktioner mot ägarintressen i bolag kan ha olika motiv men är ofta en indikator på att bolaget har brister i arbetet med att respektera sina arbetstagares mänskliga rättigheter. Genom att undvika att göra affärer med leverantörer som är föremål för sanktioner minskar Saab även risken att förknippas med negativa påverkan på mänskliga rättigheter i leveranskedjan.

En stor del av Saabs direktleverantörer är baserade i Sverige, där det finns etablerade processer för att säkerställa att medarbetarnas intressen beaktas i beslutsprocessen på arbetsplatserna. På så sätt tas leverantörernas röster indirekt hänsyn till i Saabs löpande dialoger med svenska leverantörer som en del av de rutinmässiga inköps- och leverantörshanteringsprocesserna. Saab har en rad policydokument som understryker företagets åtaganden gällande mänskliga rättigheter. Exempel på dessa är Saabs uppförandekod, uppförandekoden för leverantörer, Modern Slavery Policy, Conflict Minerals Policy och Responsible Sales Policy. Alla policyer, inklusive uppförandekoden, är godkända och undertecknade av VD. Under år 2024 har Saab tagit fram en uppdaterad uppförandekod för leverantörer som ska ersätta den befintliga. Den nya uppförandekoden träder i kraft under 2025. Syftet med det nya dokumentet är att anpassa förväntningarna på affärspartners i linje med Saabs hållbarhetsstrategi och säkerställa att Saab främjar ansvarsfullt företagande genom hela leveranskedjan. Koden uttrycker förväntningar på leverantörer att respektera mänskliga rättigheter i linje med internationella standarder och ramverk, inklusive FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s grundläggande konventioner. Den omfattar ett brett spektrum av områden, bland annat tvångsarbete och barnarbete, människohandel, rätten att gå med i eller inte gå med i fackföreningar, rättvis ersättning och diskriminering. Den nya koden kräver också att leverantörer genomför egna hållbarhetsgranskningar av sina underleverantörer och utvecklar lämpliga ledningssystem för att säkerställa att Saabs förväntningar uppfylls, inklusive genom att inrätta lämpliga mekanismer för visselblåsning.

Saab hanterar påverkan, risker och möjligheter i leverantörskedjan genom koncernens gemensamma upphandlingsprocesser med stöd i Saabs Global Management System (GMS). Saab har en decentraliserad modell för upphandling där samtliga Saab-enheter i Sverige följer den gemensamma processen i GMS och tillämplig nationell lagstiftning, medan enheter utanför Sverige måste förbinda sig till en så kallad Minimum Level of Compliance. Upphandlingsrutiner utvecklas genom koncernens Procurement Council och rapporteras till koncernledningen genom Saab Operational Excellence Board och Sustainability Board. Saabs koncernfunktion för inköp leder ett Responsible Sourcing-team som består av representanter från varje affärsområde. Teamet bidrar med hållbarhetskunskap genom hela upphandlingsprocessen och verkar för att hållbarhetsrisker hanteras i enlighet med Saabs processer.

Klagomålsmekanismer [S2-3]

Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem

Externa parter, inklusive arbetstagare i värdekedjan, som har klagomål eller misstänker överträdelse mot Saabs uppförandekod förväntas rapportera det till Saab. Rapportering görs främst via Saabs visselblåsarsystem. Visselblåsarsystemet tillhandahålls av en extern part och möjliggör anonym rapportering av alla frågor som rör någon aspekt av uppförandekoden, inklusive arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Kanalen erbjuder rapportering via telefon eller via en portal online. Principerna och rutinerna för att hantera visselblåsartjänsten är tillgängliga på en publik portal. Där klargörs bland annat att den anmälande ska hållas informerad om hur utredningen fortskrider och om den förväntade tidsplanen, hur utredningen ska genomföras och att den anmälande ska skyddas mot alla former av repressalier. De rekommenderade åtgärder som framkommer under utredningen förmedlas till den relevanta delen av organisationen och rapporteras till Ethics and Compliance Board. Anmälningar och utredningar behandlas konfidentiellt. Saab har inte varit involverat i några gottgörelseprocesser kopplat till mänskliga rättigheter under 2024. För mer information om Saabs visselblåsarsystem, se [G1-1] Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur, sidorna 129-131.

Åtgärder [S2-4]

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Saab förväntar sig att samtliga leverantörer följer uppförandekoden för leverantörer och att kraven flödas ner till leverantörens egen verksamhet och leverantörer. För kvalificering av nya leverantörer använder Saab ett särskilt formulär i syfte att utvärdera leverantörens hantering av hållbarhetsrisker. Baserat på utfallet av utvärderingen kan Saab vid behov initiera en djupare dialog med leverantören. För att säkerställa att leverantörer utvärderas på samma sätt genom hela Saabs verksamhet arbetar Saab med tredjepartsleverantören Ecovadis. Ecovadis tillhandahåller ett erkänt verktyg för att utvärdera leverantörer baserat på hantering av hållbarhetsfrågor, inkluderat hur väl leverantören kan flöda ner hållbarhetskrav till nästa steg i leverantörskedjan. Genom verktyget kan Saab utvärdera leverantörers hållbarhetsarbete, både genom ett screeningverktyg och genom ett skrivbordsrevisionsverktyg. Områden som verktyget utvärderar inkluderar miljöarbete, mänskliga rättigheter, affärsetik och ansvarsfulla upphandlingsprocesser. Ecovadis-bedömningarna bidrar till helhetsbedömningen av leverantörer och har en påverkan på val av leverantör. Baserat på hållbarhetsbedömningarna får valda leverantörer uppföljningspunkter och uppmuntras att kontinuerligt utveckla sin hållbarhetsprestanda. För att ytterligare förbättra leverantörernas hållbarhetsprestanda inrättades 2024 ett team som ska stödja Saabs inköpsorganisation i hanteringen och utvärderingen av leverantörernas riskprofiler i förhållande till sanktionskontroll och hållbarhet. Saab har åtagit sig att minska riskerna förknippade med sanktioner mot bolagsägare i leveranskedjan. Externa analysverktyg används proaktivt för att kartlägga leverantörernas ägarstrukturer, vilket möjliggör tidig identifiering av potentiell sanktionsexponering. Dessutom kräver Saab att direktleverantörer bekräftar att de har robusta kontroller på plats för att förhindra sanktioner mot bolagsägare, både inom sina egna organisationer och genom hela sina leverantörskedjor. För att proaktivt kunna hantera det föränderliga juridiska landskapet kring riskhantering i leverantörskedjan utvecklar Saab en digital plattform för nya leverantörer. Plattformen kommer att effektivisera kommunikation och hantering av krav med våra leverantörer. Plattformen möjliggör effektivare och effektivare riskhantering genom hela leveranskedjan genom strukturerad och förenklad återkoppling till leverantörer.

Arbetstagare i värdekedjan – Responsible Sourcing [S2]

Arbetstagare i värdekedjan

117 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Samhällsansvar

Mål [S2-5]

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras.

Saab har som mål sedan 2023 att ha minst 70% av sina strategiska leverantörer utvärderade genom EcoVadis, antingen genom skrivbordsrevisioner eller ha åtagit sig att bli utvärderade. Medan målet kvarstod även under 2024 har fokus flyttats från att uppnå hög andel leverantörer som utvärderats till att aktivt engagera sig med leverantörer som uppvisar svagare hållbarhetsprestanda. Leverantörer som hamnar under ett förutbestämt tröskelvärde kontaktas av Saab för att inleda en dialog och uppmuntra till förbättringar.

Saab har som mål att engagera stora leverantörer som ännu inte är anslutna till Science Based Targets-initiativet (SBTi) i dialog. År 2024 kom 23% av Saabs totala inköp från leverantörer som har förbundit sig till SBTi. Saab kommer att fortsätta samarbeta med sina leverantörer för att säkerställa att minst 50% (baserat på utgifter) är i linje med SBTi eller följer liknande mål i slutet av 2027. För att uppnå målet att 50% av Saabs inköpsvolym ska komma från leverantörer som har klimatmål i linje med Parisavtalet prioriterar Saab engagemang med de största leverantörerna, som tillsammans står för 60% av den totala inköpsvolymen. På så sätt maximerar Saabs sin påverkan för att pådriva klimatåtgärder genom hela leverantörskedjan samtidigt som det bidrar till Saabs engagemangsmål.

Saab följer proaktivt lagstiftningsutvecklingen och förbereder organisationen för kommande krav och regler. Vi utvecklar och förfinar kontinuerligt våra processer för att förbättra hållbarhetsrisken i hela värdekedjan, inklusive genom att förfina bolagets due diligence-processer.

Mätetal [S2 Enhetsspecifik]

Responsible Sourcing

Under 2024 har 68% av leverantörerna utvärderats genom EcoVadis, med fokus på strategiska leverantörer som utgör majoriteten av Saabs upphandlingsvolym.

	Mål 2024	2024	2023
Andel inköp från leverantörer som förbundit sig till SBTi 1)	50%	23%	17%
Andel strategiska leverantörer som utvärderats i EcoVadis 2)	70%	68%	78%

Omfattning: [S2 Enhetsspecifik] Responsible Sourcing- SBTi-åtagande i leverantörskedjan, och strategiska leverantörer som utvärderats genom EcoVadis

Översiktlig granskning: [S2 Enhetsspecifik] Responsible Sourcing- SBTi-åtagande i leverantörskedjan

Redovisningsprinciper:

1) Saabs åtagandemål baseras på de företag och grupper som på SBTi:s hemsida anges ha åtagit sig att uppfylla organisationens krav. Informationen korsreferenseras med Saabs leverantörsdatabaser och när en matchning hittas införlivas motsvarande inköpsvolym i de data som används för att bedöma engagemangsmålet. Nyckeltalet beräknas på totala inköp från samtliga leverantörer. På grund av potentiella skillnader i datajämförelser är det svårt att tillhandahålla exakta siffror. De rapporterade siffrorna kan variera något, men den övergripande trenden över en längre period är av största vikt. För närvarande omfattar Saabs åtagandemål inköpsvolym från leverantörer med formellt bindande åtaganden till SBTi. Även om en betydande inköpsvolym kommer från leverantörer som följer SBT-principerna genom alternativa lösningar, är dessa metoder ännu inte införlivade i målet för 2023 och 2024. En robust verifieringsprocess är under utveckling för att säkerställa att SBTi-standarder uppfylls.

2) Saab klassificerar leverantörer i fallande ordning av strategisk vikt. Leverantörerna klassificeras som 1, 2, 3 eller 4, där 1 representerar Saabs viktigaste leverantörer. Fokus är att få alla leverantörer som tillhör kategorierna 1 och 2 med motsvarande höga inköpsvolymer (s k strategiska leverantörer) att acceptera att genomgå Ecovadis hållbarhetsbedömning, få feedback och dela resultat med Saab. Från att utvärderingen påbörjas tills resultatet är klart är ledtiden 4-5 månader. Saab har valt att betrakta leverantörer som har accepterat att genomgå en utvärderingsprocess, är i en pågående utvärderingsprocess eller har genomfört en utvärderingsprocess och delat resultat med Saab som beräkningsbara för målen. Ansvaret för att följa upp leverantörens status gällande Ecovadis bedömning ligger hos respektive leverantörsansvarig.

Samhällsansvar

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter [S3-SBM3]

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell.

Utveckling, produktion och försäljning av säkerhets- och försvarsmaterial medför ett stort ansvar för hantering av risker för mänskliga rättigheter. Dessutom innebär den snabba utvecklingen av lagkrav på tillbörlig aktsamhet (due diligence) avseende mänskliga rättigheter allt högre förväntningar på hur Saab hanterar risker för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan, inklusive i relation till slutanvändning av Saabs produkter. Att inte uppfylla dessa krav och förväntningar kan ha en direkt negativ påverkan på Saabs möjligheter att förverkliga strategin för hållbar tillväxt. Eventuella brister kan leda till varumärkesrisker och ekonomisk skada i form av böter, vilket i sin tur skulle påverka Saabs investerings- och rekryteringsmöjligheter negativt. Det kan också skada Saabs relationer med investerare och de finansiella marknaderna. Att identifiera, bedöma, minimera och hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter i hela värdekedjan är på så sätt en grundbult i Saabs strategi för lönsam tillväxt.

Saab har åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom hela sin verksamhet och värdekedja i linje med FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för hållbart företagande och internationella arbetsrättsliga standarder.

Under 2024 har Saab uppdaterat den koncernövergripande analysen av risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter i värdekedjan. Metodiken bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Allvaret av potentiell påverkan bedöms utifrån omfattning, utsträckning och om den går att rätta till. Därutöver görs en bedömning av sannolikheten att riskerna materialiseras, bland annat baserat på de rutiner som Saab redan har på plats för att hantera respektive risk.

Slutsatsen är att Saabs största potentiella risker på kort och lång sikt består av potentiell påverkan på arbetstagare i Saabs underleverantörsled samt potentiellt missbruk av Saabs produkter av slutanvändare.

Saabs affärsmodell är att utveckla och tillhandahålla försvarsförmåga i syfte att hjälpa kunder att skydda sina samhällen och invånare mot hot. Användning av militär utrustning som sker i enlighet med internationell humanitär rätt och andra internationella normer bidrar till att skydda och upprätthålla mänskliga rättigheter. Samtidigt kan felaktig eller oavsiktlig användning av militär utrustning innebära negativ påverkan på människor och samhällen, exempelvis genom kränkningar av rätten till privatliv och brott mot internationell humanitär rätt under internationella konflikter. Exempel på intressenter som kan påverkas är minoritetsgrupper, politisk opposition och andra grupper som påverkas av internationella konflikter. Denna potentiella negativa påverkan sker nedströms från Saab, efter att produkten sålts och levererats till slutanvändaren.

För ytterligare information om påverkan, risker och möjligheter kopplat till mänskliga rättigheter, se [S1] Egen arbetskraft på sidorna 108-116, [S2] Arbetstagare i värdekedjan på sidorna 117-119 och [G1] Ansvarsfullt företagande på sidorna 129-136.

Policyer [S3-1]

Policyer för berörda samhällen.

Saabs åtagande att respektera mänskliga rättigheter beskrivs i flera policydokument inklusive uppförandekoden, uppförandekoden för leverantörer, policy för konfliktmineraler och Modern Slavery Policy. Risker kopplade till användning av Saabs produkter hanteras främst genom Saabs exportkontroll, uppförandekod och Responsible Sales Policy. Alla policyer är godkända och undertecknade av VD.

Saabs Responsible Sales Policy klargör Saabs ansvar för och hantering av tillbörlig aktsamhet kopplat till försäljning och produktanvändning. Policyn och tillhörande process är ett komplement till nationella regelverk inom exportkontroll och syftar till att säkerställa en enhetlig hantering av tillbörlig aktsamhet i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande.

Samhällsansvar

Berörda samhällen –Responsible Sales [S3]

Saabs Responsible Sales Policy

Saabs Responsible Sales - process för riskbedömning

```mermaid
graph TD
A[Process för flaggade affärer] --> B{Bidrag till sälj- processen}
B --> C[Fortsatt säljprocess och riskhantering]
C --> D[Välgrundat beslut av affärsområdet]
D --> E{Affärsområden kan eskalera beslut till Group Ethics and Compliance Board för vidare guidning}

F[Responsible Sales: riskbedömning] --> G[Bidrag till riskbedömning]
G --> H[Landrisk]
G --> I[Produktrisk]
H --> J[Resultat av riskbedömning: Responsible Sales riskrapport]
I --> J
J --> K[Rekommenderad riskhantering]
K --> L[Saab Responsible Sales Index]

M[Responsible Sales: screening] --> N[Om en affär inte flaggas, fortsätter ordinarie affärsprocessen]
N --> O[En riskscreening av alla nya]

```# Samhällsansvar

Kontakter med berörda samhällen [S3-2]

Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående inverkningar

Responsible Sales-ramverket innefattar en process för riskscreening, riskidentifiering, riskhantering och välgrundat beslutsfattande. En Business and Human Rights-funktion inom Group Sustainability är ansvarig för implementering av ramverket och för att stötta organisationen med expertis. Detta inkluderar genomförande av riskbedömningar av potentiella affärer och att utbilda anställda inom området. Ansvaret omfattar även att se till att potentiellt påverkade samhällens intressen beaktas i bedömningarna.

Saabs Responsible Sales-bedömningar tar hänsyn till intressenters perspektiv på olika sätt och i olika faser av processen. Den inledande screeningen, som samtliga potentiella affärer genomgår, baseras på ett Responsible Sales-index. Indexet är en sammanvägning av fem erkända och publika index för demokrati och mänskliga rättigheter. I de fall screeningen indikerar en förhöjd riskbild genomgår affären en fördjupad bedömning. Som stöd för bedömningen används underlag från en rad oberoende källor, inklusive rapporter från civilsamhällesorganisationer, i syfte att skapa en sammanställd bild av såväl riskbilden och intressenters perspektiv. Därutöver har Saab regelbundna kontakter med olika intressentgrupper i syfte att få insyn i risker som är väsentliga att beakta i bedömningarna.

Separat från Saabs bedömningar beaktar även exportkontrollmyndigheterna intressenters intressen i samband med utfärdande av exportkontrolltillstånd. För ytterligare information om exportkontroll, se [Bolagsstyrning] Exportkontroll, sidan 136.

Klagomålsmekanismer [S3-3]

Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem

Saab uppmuntrar en kultur av transparens och rapportering av eventuella överträdelser. Externa intressenter kan vända sig till Saabs Visselblåsarsystem, som tillhandahålls av en extern part. Denna kanal möjliggör anonym rapportering online eller per telefon, och erbjuder ett säkert sätt att rapportera problem för både medarbetare och externa parter. För mer information om Saabs Visseblåsarsystem, se [G1-1] Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur, sidorna 129-131.

Åtgärder [S3-4]

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på berörda samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

År 2022 blev Saab det första globala företaget i försvarssektorn att implementera processer för tillbörlig aktsamhet nedströms i värdekedjan i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Sedan dess har Saab kontinuerligt arbetat med att utveckla och förbättra processen för att säkerställa effektivitet och stärkt riskhantering. Under 2024 har fokus legat på att bygga medvetenhet och kompetens kring Responsible Sales-ramverket i hela bolaget. En särskild höjdpunkt är att affärsområdet Surveillance nu har kapacitet att hantera Responsible Sales- bedömningar internt, vilket möjliggör en mer proaktiv och dynamisk process.

Saab säkerställer efterlevnaden av Responsible Sales-policyn genom implementering i Saabs kundrelationsverktyg. En screening av alla nya potentiella affärer genomförs i ett tidigt skede av försäljningsprocessen. Screeningen utgår från det land i vilket slutanvändaren befinner sig i. Affären flaggas för djupare bedömning när kunden har ett Responsible Sales Index-betyg under ett specifikt tröskelvärde, produkten är klassificerad som försvarsmateriel, och det inte gäller en följdleverans (exempelvis reservdelar). Flaggade affärer genomgår en process för tillbörlig aktsamhet där potentiell negativa påverkan på mänskliga rättigheter kopplat till slutanvändningen av produkten identifieras och bedöms. Det utvärderas också om riskerna kan minskas eller undvikas. Baseras på processen tas ett välgrundat beslut av berört affärsområde. Det är också möjligt att eskalera beslut till Ethics and Compliance Board på koncernnivå.

Saab rapporterar årligen antalet fördjupade Responsible Sales riskbedömningar av flaggade affärsmöjligheter som genomförts under året, vilket ger intressenter möjlighet att utvärdera omfattningen av Saabs arbete med tillbörlig aktsamhet inom mänskliga rättigheter

För mer information om Saabs exportkontroll, se [G] Enhetsspecifika upplysningar - Exportkontroll, sidan 136.

Mål [S3-5]

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Saab har som mål att genomföra Responsible Sales-bedömningar i 100% av affärsmöjligheter som flaggats i Saabs kundrelationsverktyg.

Saab har ett pågående klagomål (inlämnat 2021) hos den australiensiska OECD National Contact Point for Responsible Business Conduct (NCP), vilket sannolikt kommer att lösas under 2025. Saab har samarbetat fullt ut med NCP angående klagomålet. Saab har inte fått några begäranden om svar från Business and Human Rights Resource Centre under året.

Mätetal [S3 Enhetsspecifik] Responsible Sales

Saab mäter hur stor andel av flaggade affärsmöjligheter som genomgått Responsible Sales- bedömningar. Saab rapporterar även antalet riskbedömningar för flaggade affärsmöjligheter som genomförts under året, vilket gör det möjligt för intressenter att utvärdera omfattningen av Saabs arbete med riskhantering för mänskliga rättigheter.

År 2024 var antalet riskbedömningar som producerades färre än året innan. Den främsta orsaken till det högre antalet ärenden 2023 är att det är det första året som systemet införs, vilket innebär att siffrorna för 2023 även omfattar ett antal inneliggande ärenden, dvs. affärsmöjligheter som registrerats före 2023.

	2024	2023	Mål
Andel genomförda riskbedömningar för flaggade affärsmöjligheter	100%	100%	100%
Antal genomförda riskbedömningar	16	43

Översiktlig granskning: [S3 Enhetsspecifik] Responsible Sales

Redovisningsprinciper: Alla Saabs globala affärsmöjligheter screenas för Responsible Sales-risker. Affärsmöjligheter som anses ha hög risk enligt Saabs screeningmodell flaggas och måste genomgå en utökad riskbedömningsprocess. En möjlighet flaggas när: (1) Kunden har ett Saab Responsible Sales Index-betyg under visst tröskelvärde, och (2) Produkten klassificeras som militär utrustning, och (3) Inte en följdleverans (t.ex. reservdelar).

Saabs mål är att 100% av de flaggade affärsmöjligheter ska bedömas för Responsible Sales-risker. Saab rapporterar även antalet riskbedömningar avseende mänskliga rättigheter som genomförs årligen. Om ny och väsentlig information framkommer som kan påverka redan gjorda bedömningar kan bedömningen återupptas för vidare utredning. Utvärderingarna får inte vara äldre än 12 månader innan en potentiell order stängs. I de fall det har gått 12 månader eller mer sedan bedömningen gjordes ska bedömningen ses över innan försäljningen avslutas.

Informationssäkerhet [Enhetsspecifika upplysningar]

Informationssäkerhet

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

I dagens komplexa och föränderliga säkerhetslandskap är kontinuerlig och systematisk säkerhetshantering av största vikt. Hotnivån mot Saab har ökat i takt med att säkerhetshoten mot Saab, Saabs kunder och Saabs leverantörer har blivit allt mer komplexa. Som säkerhets- och försvarsföretag hanterar Saab information som är avgörande för våra kunders, Sveriges och andra länders säkerhet. Felaktig hantering av denna information kan få allvarliga konsekvenser, vilket påverkar nationell, regional och global säkerhet. Korrekt informationshantering är avgörande för att säkerställa sekretess, integritet, tillgänglighet av kritiska data, förhindra dataläckage, missbruk eller dataförlust. Saab hanterar även personuppgifter om anställda och affärspartners, och skyddet av dessa uppgifter är avgörande för att skydda individens integritet och förhindra skada. En stark säkerhetskultur och ett systematiskt arbetssätt kommer i slutändan att säkerställa Saabs säkerhet och trovärdighet.

Policyer

Saabs globala säkerhetsorganisation arbetar i enlighet med Saabs säkerhetspolicy, som är godkänd och undertecknad av VD.# Hållbarhetsrapport

Samhällsansvar

Policyn anges att Saab ska följa alla tillämpliga säkerhetskrav, inklusive de som ställs på oss av våra kunder och andra intressenter. Detta uppnås genom att:
* främja en kultur och medvetenhet om säkerhet
* ta hänsyn till säkerhet i alla faser av verksamheten
* ligga steget före i utvecklingen avseende hotbild genom att kontinuerligt hantera risker och sårbarheter, samt säkerställa efterlevnad av juridiska, lagstadgade och avtalsenliga skyldigheter och krav
* följa regler som är dimensionerade för att skydda konfidentiell information, integritet, tillgänglighet och spårbarhet hos våra tillgångar, såväl fysiska som digitala
* vara förberedd genom incident- och krishantering
* tillse att informationssäkerhet efterlevs genom kontinuerlig monitorering, granskning och testning inom hela företaget
* tillse kontinuerlig förbättring av processer, metoder och verktyg relaterade till säkerhet

Organisationen arbetar enligt Saabs ledningssystem för säkerhet, i enlighet med ISO/IEC 27001, som säkerställer styrning och kontinuerlig förbättring av säkerheten inom företaget. Informationssäkerhet är en viktig del av Saabs säkerhetsstrategi, som ses över årligen. Saab har robusta processer för risk- och incidenthantering, säkerhetskontroller och hantering av sårbarheter. Dessa processer granskas och uppdateras kontinuerligt för att hantera nya hot.

Under året publicerades Acceptable Use of IT Equipment Policy globalt. Policyn styr hur vår utrustning ska användas och säkerställer att alla känner till reglerna och bidrar till Saabs säkerhet.

Saabs dataskyddspolicy, som är godkänd och undertecknad av VD, fastställer och kommunicerar vikten av dataskydd för hela Saab-koncernen. I policyn framhålls bland annat vikten av kontinuerlig utbildning, främjande av en stark integritetskultur, implementering av kanaler för att rapportera dataintrång samt identifiering och bevakning av relevant lagstiftning och bästa praxis.

Saabs dataskyddsprogram omfattar och stödjer alla affärsområden och koncernfunktioner. Programmet ger utbildning till medarbetare och affärspartners som hanterar personuppgifter. Saab utvärderar proaktivt IT-system för att identifiera och minska integritetsrisker och har ett nära samarbete inom organisationen för att hantera eventuella dataintrång.

Åtgärder

Saab hanterar säkerhetsfrågor och risker kontinuerligt i hela den globala organisationen som en del av ledningssystemet för säkerhet, med kontinuerlig uppföljning och granskning av ledningen. Säkerhetsorganisationen identifierar och genomför strategiska åtgärder för att minska riskerna samt förbättrings- och målinriktade initiativ. Effekten av dessa åtgärder utvärderas regelbundet för att säkerställa att önskade resultat uppnås.

Under 2024 stärkte Saab sin avdelning för informationssäkerhet genom att rekrytera ytterligare personal. Åtgärder har också vidtagits för att införa effektivare processer för säker användning samt implementering av molntjänster.

För att förstärka en säkerhetsmedveten kultur måste alla anställda globalt läsa och skriva under policy för Acceptable Use of IT Equipment. Denna policy integrerades även i introduktionen för nyanställda. Den 31 december 2024 hade 83% av alla anställda på global basis undertecknat policyn.

En regelbunden säkerhetsaktivitet på Saab är den stora årliga säkerhetsövningen DEFENDO. Under övningen testas Saabs säkerhetssystem och rutiner, inklusive kontinuitet vid strömavbrott och redundanshantering. Aktiviteter för att höja säkerhetsmedvetande ingår också i agendan.

Under 2024 utvecklades en mognadsmätning för säkerhetsområdet och en pilotstudie av mätningen kommer att genomföras under 2025. Därefter kommer resultatet från denna mätning att analyseras och ett program för mätningar av säkerhetsmognad kommer att etableras och lanseras i hela Saab globalt.

Mål

Det övergripande, långsiktiga målet för säkerhet är att fortsätta utveckla och definiera ett väl fungerande, proaktivt och systematiskt säkerhetstänkande. Kortsiktiga mål är att definiera och etablera ett globalt program för mätning och uppföljning av säkerhetsarbete, samt etablera och lansera ett uppdaterat program för att främja medarbetarnas medvetenhet inom informationssäkerhet.

Mätetal

Informationssäkerhet - Dataskydd

Under 2024 fortsatte Saab arbetet med att dokumentera processområdena, med målet att dataintegritet ska integreras i alla centrala dataprocesser. Vid årsskiftet var dataintegritet integrerat i 86% av alla centrala processer, en förbättring jämfört med föregående års nivå på 67%.

	Mål 2024	2023	2023
Dataskydd integrerat i alla centrala processer	100%	86%	67%

Översiktlig granskning: Informationssäkerhet - Dataskydd

Redovisningsprinciper: Integreringen av dataskydd i Saabs processer bedöms med hjälp av de processområden som beskrivs i det globala ledningssystemet (GMS). För närvarande finns det 21 processområden som anses vara centrala nyckelprocesser. Varje nyckelprocess (inklusive dess delprocesser) dokumenteras genom att samla in information via ett frågeformulär kring dataskydd som skickas ut till respektive processägare. Den insamlade informationen fokuserar på om personuppgifter används/registreras inom process/delprocess och om dataskydd är en integrerad del av processen. Saab följer Records of Processing Activities (RoPA) när det bedöms om en process är i överensstämmelse med dataskyddsförordningen GDPR. Vid utgången av rapporteringsperioden har 18 nyckelprocesser (av 21) utvärderats och bedömts uppfylla integrering av dataskydd.

Hållbar innovation

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Drivet av innovationsförmåga, så förstår Saab den avgörande roll som teknologi spelar för att hantera globala utmaningar såsom klimatförändringar, mänskliga rättigheter i leveranskedjan, knappa resurser och ojämlikhet. Våra lösningar förbättrar våra kunders försvarsförmåga och prioriterar hållbarhet. Genom att utveckla innovativ teknik påskyndas våra egna ansträngningar att tillhandahålla hållbara lösningar som gör det möjligt för våra kunder att arbeta effektivt samtidigt som de minimerar negativa, miljömässiga och sociala fotavtryck.

Vi förutser proaktivt framtida marknadstrender och förstår till exempel den ökande betydelsen av resurssäkerhet och klimattålighet inom försvarssektorn. Strategisk framsynthet genom PESTLE- analys (Politiska, Ekonomiska, Sociala, Tekniska, Juridiska och Miljömässiga faktorer) är en del av den strategiska affärsplaneringsprocessen. Den fångar framtida marknadsbehov och förhållanden. Exempel på identifierade globala trender som kommer att påverka Saab är:

Resursbrist och konkurrens om kritiska resurser, inklusive kritiska råvaror, i militära tillämpningar kommer att vara en central fråga för framtidens militära slagfält
Klimatförändringar som omformar det militära slagfältet mot hållbarhet, motståndskraft och anpassningsförmåga. Saabs kunder måste balansera operativ effektivitet med miljöhänsyn för att möta konsekvenserna av en varmare planet

Denna framsynthet gör att vi tillsammans med våra kunder och partners kan utveckla innovativa lösningar som inte bara uppfyller våra kunders föränderliga behov, utan också aktivt bidrar till en mer hållbar framtid.

Policyer

Våra kunders intressen, synpunkter och rättigheter hanteras systematiskt genom en systemteknisk metod baserad på ISO 15288, som täcker hela systemets livscykel och värdekedja. Detta definieras i IPC-processen (Integrated Product Creation) och i PLCM-processen (Product Life-Cycle Management) i Saabs globala ledningssystem (GMS). Hållbarhetsaspekter inom affärsutveckling och strategiska partnerskap (industriellt samarbete) är integrerade i Saabs ”Win Business”- process.

Policyer som: Datasekretesspolicy, Modern Slavery Policy, Miljöpolicy och Policy för autonoma funktioner och system, inklusive etisk användning av AI, ligger till grund för Saabs hållbara innovationsarbete.

Saab integrerar hållbar innovation i alla aspekter av vår utveckling. Vårt innovations- och teknikråd (I&TC) och hållbarhetsnämnd driver på detta arbete genom att säkerställa tillgång till den senaste tekniken och den expertis som behövs för både nuvarande och framtida produkter. I&TC anpassar teknikinvesteringarna till Saabs strategiska affärsplan inklusive vår hållbarhetsstrategi. Detta innebär att främja samarbete mellan interna FoU- och externa ekosystem för innovation, vilket påskyndar utvecklingen och användningen av avancerade funktioner.

I&TC:s innovationsledningsteam utvärderar och finansierar förslag genom initiativ som Climate call och etisk användning av AI, och förespråkar innovationer som bidrar till en mer hållbar framtid.

Saabs kärnteam för hållbar innovation utvecklar och driver hållbara innovationsämnen, i linje med hållbarhetsstrategin, inom hela Saab.

Saabs långsiktiga samarbeten med universitet ger inblick i den senaste forskningen samtidigt som vi bidrar med vår branschkunskap. Saabs samarbete med leverantörer och uppstartsbolag (startups) är ett annat sätt att få tillgång till den senaste kunskapen och kompetensen när vi utvecklar nya produkter och tekniker för att möta företagets och kundernas behov. Saab främjar en innovationsvänlig kultur och uppmuntrar nya idéer.# Medarbetare med innovativa idéer kan söka innovationsmedel genom I&TC.

Saab har en klimatfond som stödjer klimatinnovationer inom företaget. Klimatfonden används som en intern ”Climate Call” för att samla idéer som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Åtgärder

Under 2024 har Saab haft ett ”Climate Call” med fokus på innovationer som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser (GHG) i hela vår värdekedja. Vi har också identifierat behovet av ett gemensamt stöd mellan affärsområden, affärsenheter och produktområden för att uppnå våra hållbarhetsmål inom hållbar innovation. Detta inkluderar integration i utvecklingen av utbildningsresurser, verktyg, riktlinjer och utnyttjande av lämpliga teknologier.

Innovationsförslag inom hållbarhet som initierats under 2024:

Climate call: Utvärdering av innovativa utsläppsminskningar för Saabs transportlösningar
Detta förslag beskriver en förstudie för att identifiera och utvärdera hållbara alternativ till dieselbränsle, med syfte att fastställa den mest genomförbara och hållbara lösningen för transport. Studien kommer också att bedöma möjligheten att bygga ett nytt logistikcenter, med hänsyn till lokala energibehov och potentiella partnerskap. Detta klimatfokuserade innovationsinitiativ har fokus på att minska utsläppen av växthusgaser (GHG) inom Scope 3.
Climate call: Installation av biogasanläggning
Saab Barracuda använder för närvarande gasol (LPG) för produktion, vilket skapar ett beroende av fossila bränslen och en sårbarhet för globala marknadsfluktuationer. Med finansiering från Saabs klimatfond så går Barracuda över från diesel till varmolja i för sina ugnar i Gamleby. Denna klimatfokuserade innovation adresserar de två koldioxidsänkande faktorerna ”bränslebyte” och ”användning av förnybar energi”, vilket direkt minskar utsläppen av växthusgaser inom Scope 2 i samband med inköpt el, ånga, värme och kyla.

Mål

Saab integrerar aktivt hållbarhet i våra produktutvecklingsprocesser. Vi kommer att definiera hållbarhetskriterier för varje produkt och införliva dem i våra produktportföljplaner. Specifika mål kommer att fastställas när våra hållbarhetskriterier är utvärderade.

Mätetal

Nyckeltal (KPI:er) för hållbar innovation kommer att definieras och antas på koncernnivå under 2025.

Industriellt samarbete och partnerskap

[Enhetsspecifika upplysningar]

Industriellt samarbete och partnerskap

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Industriellt samarbete är det nära samarbete och den ekonomiska påverkan som uppstår när stater gör stora upphandlingar med offentliga medel. Saab ser dessa samarbeten som möjligheter att utöka nätverk med industriella partners, främja innovation och få tillgång till nya marknader som en integrerad del av vår teknik- och innovationsstrategi. När en regering gör en stor inhemsk investering, till exempel förvärvar infrastruktur eller försvarsmateriel, uppmanas säljaren ofta att skapa arbetstillfällen, överföra teknik eller stärka den lokala marknadens inhemska kompetensbas. Sådana krav är särskilt vanliga inom försvarsindustrin, på grund av de stora statliga investeringarna. Industriellt samarbete stimulerar ekonomin lokalt genom att skapa arbetstillfällen och utveckla kompetens genom att engagera lokala företag och arbetskraft. I vissa nationella lagstiftningar finns också uttryckliga regler om kompensationsskyldigheter för leverantörer i stora försvarskontrakt. Dessa partnerskap innehåller olika former av industriellt samarbete mellan näringsliv, akademiska världen och statliga aktörer, med syfte att alla parter ska gynnas av samarbetet.

126 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Samhällsansvar

Hållbarhetseffekterna av industriellt samarbete består typiskt av långsiktigt engagemang av lokala leverantörer inom stora kontrakt, engagemang av universitet och forskningssektor samt etablering av lokal Saab-verksamhet samt teknikutbyte. Industriellt samarbete stimulerar ekonomi lokalt, skapar arbetstillfällen och främjar kompetens genom engagemang i lokala ekonomier. Det underlättar tekniköverföring och främjar regional självförsörjning och innovation. Dessutom ökar skräddarsydda försvarslösningar den regionala säkerheten och främjar samhällsutvecklingen. Denna strategi fördjupar kundernas förtroende och säkerställer att de får bästa värde och tillfredsställelse.

Hållbarhetsrisker som rör industriellt samarbete hänför sig främst till andra väsentliga hållbarhetsfrågor, såsom Responsible Sales och Responsible Sourcing. Se avsnitten [G1], sidan 129 och [S2], sidan 117 för ytterligare information om dessa ämnen.

På vissa marknader är industriellt samarbete och kompensationsskyldigheter lagstadgade krav för tillverkare av försvarsmateriel. Om Saab inte lever upp till lagstadgade förväntningar om lokalt industriellt samarbete kan det därför få konsekvenser för Saabs tillgång till marknad och konkurrenskraft. Det kan också påverka relationerna med intressenter.

Å andra sidan innebär industriellt samarbete en stor ekonomisk möjlighet för Saab, eftersom det ger tillgång till innovationsresurser och leverantörskedjor. Samarbetet med universitet kan framför allt ses som en ”win-win”-situation, då både Saab och universitet kan utnyttja varandras resurser och kompetens för att vidareutveckla forskning och innovation.

Policyer

Flera styrdokument ger vägledning för industriellt samarbete och partnerskapsverksamhet, såsom Saabs affärsplan, uppförandekod och uppförandekod för leverantörer. Relevant företagspolicy är vår Antikorruptionspolicy, godkänd och undertecknad av vår VD. För ytterligare information, se [G1-1] Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur, sidorna 129-134.

Saab har dedikerade team som arbetar med Industriella samarbeten för att skräddarsy lösningar baserade på kundens krav och behov. En särskild funktion för industriellt samarbete inom Group Global Business Development stödjer kampanjer globalt med expertis för att etablera industriella samarbetsprogram. Inom varje affärsområde finns det dedikerad personal som är specialiserad på ämnet. Saab Group Global Business Development är representerat i Saabs Group Sustainability Council.

Hållbarhetsaspekterna i Industrial Cooperation är integrerade i Saabs ”Win Business”-process i Saabs Global Management System (GMS). Integreringen av Industrial Cooperation syftar till att stärka Saabs förmåga att effektivt styra satsningar. Genom att effektivisera processer och införa nya verktyg arbetar Saab mot mer målinriktade industriella samarbeten med en tydlig koppling till Saabs hållbarhetsstrategi. Det löpande åtagandet är att kontinuerligt utveckla arbetssätt och säkerställa att verksamheten är i linje med Saabs hållbarhetsmål.

Åtgärder

Industriellt samarbete och partnerskap gör det möjligt för Saab att driva innovation, diversifiera risker och skräddarsy lösningar exakt efter våra kunders behov. Genom att skräddarsy industriella samarbeten, levererar Saab säkerhetslösningar som adresserar specifika regionala utmaningar samtidigt som produktkvalitet och en positiv ekonomisk påverkan på samhället säkerställs. Genom kundanpassade lösningar har Saab tillsammans med andra bidragit till ett flertal framgångsrika projekt som stimulerat industriell utveckling och ekonomisk tillväxt.

Under 2024 utvecklade Saab verktyg och processer för att integrera hållbarhet i Industriellt samarbete. Initiativet syftar till att anpassa Industrial Cooperation till Saabs bredare hållbarhets- strategi. Fokus har främst legat på att förbättra Saabs CRM-system (Customer Relationship Management) för att ytterligare integrera hanteringen av industriellt samarbete. En större uppdatering som infördes i slutet av året möjliggör effektiv spårning och hantering av verksamheten inom industriellt samarbete, både kvalitativt och kvantitativt. Detta kommer att möjliggöra förbättrad hantering och rapportering i framtiden.

Mål

Saabs långsiktiga mål är att integrera hållbarhetsaspekter i alla försäljningskampanjer och aktivt främja partnerskap inom hållbarhetsområdet. År 2027 ska minst 20% av Saabs verksamhet inom industriellt samarbete genomföras inom ramen för Saabs definition av hållbarhet.

Mätetal

Saab kommer att börja rapportera nyckeltalet, Andel industriella samarbetsaktiviteter, under 2025 för tydligare samordning med Saabs definition av hållbarhet.

127 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Samhällsansvar

128 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Bolagsstyrning

128 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Bolagsstyrning

Ansvarsfullt företagande

129

Enhetsspecifika upplysningar

Exportkontroll

136

Bolagsstyrning

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

[SBM-3]

Saab tolererar inte korruption i någon form. Det strider mot Saabs uppförandekod, våra värderingar och de principer och standarder vi - som företag - håller oss ansvariga inför. Saab arbetar systematiskt för att identifiera, bedöma och hantera korruptionsrisker. Alla som gör affärer med Saab bör lita på att relationen bygger på en solid grund. Korruptionens skadliga effekter på samhället är omfattande. Den urholkar demokratiska institutioner, snedvrider rättvisa och hämmar ekonomisk utveckling. Den påverkar skyddet av mänskliga rättigheter negativt.# Bolagsstyrning

Korruption har också allvarliga konsekvenser för näringslivet. Den hämmar konkurrensen och utsätter företag och deras medarbetare för allvarliga juridiska konsekvenser såsom fängelse, böter och uteslutning samt ryktesskador. Saab står inför betydande risk för korruption på grund av främst tre faktorer; • För det första, i egenskap av att vara ett försvarsföretag är verksamheten till stor del inriktad mot stater och deras myndigheter, det vill säga den offentliga sektorn • För det andra är Saab ett globalt företag, vilket innebär att affärer även bedrivs i länder där korruptionsriskerna är betydligt högre än inom Saabs strategiska marknader • För det tredje bedrivs affärer vanligtvis i samarbete med andra företag, vilket kan leda till att Saab också hålls ansvariga för deras affärsetiska agerande

Policyer [G1-1] Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur

Saabs uppförandekod fastställer de standarder och principer som alla anställda på Saab är ansvariga inför. Den vägleder oss för att säkerställa att vi alltid uppträder ansvarsfullt och etiskt när vi utför vårt uppdrag.

Ansvarsfullt företagande [G1]

Kommunikation av policyer och processer

Uppförandekoden, Antikorruptionspolicyn (ABC Policyn) och Visselblåsarpolicyn, med tillhörande processer och instruktioner, kommuniceras till anställda genom digitala och fysiska utbildningar enligt strategin för ABC-utbildning. Dessa policyer och riktlinjer är också tillgängliga på dedikerade informationsportaler på Saabs intranät och inom Saabs Global Management System (GMS).

Prövning av affärspartners

Affärspartners kan utgöra en legal och ryktesmässig risk som en del av korruptionsrisken om de inte hanteras korrekt. Detta gäller framför allt för affärspartners som anlitas för att stödja eller bistå Saab i marknadsförings- och försäljningsinsatser, affärsutveckling eller strategisk planering (så kallade ”Business Intermediaries”). Saab har därför dedikerade resurser och processer på plats för att hantera och minska risker kopplade till affärspartners i allmänhet, och Business Intermediaries i synnerhet. Alla samarbeten med Business Intermediaries styrs av en centraliserad process som syftar till att (i) bedöma affärspartnerns referenser och lämplighet för uppdraget genom due diligence och bakgrundskontroller, (ii) utbilda och binda Business Intermediaries till Saabs förväntningar gällande antikorruption och regelefterlevnad genom lämpliga avtalsåtaganden, och (iii) följa upp och kontrollera affärspartnerns prestation och agerande. Ethics and Compliance Board godkänner enskilda samarbeten med högre risknivåer och granskar statistik. För varje samarbete finns en särskilt utsedd person som ansvarar för uppföljning av prestation, aktivitetsrapportering och betalning under avtalet. Se en illustration av processen på nästa sida. Saabs internrevisorer genomför årligen granskningar av ett antal utvalda Business Intermediaries för att verifiera efterlevnad och att de agerar i enlighet med Saabs värderingar och avtalsvillkor. Resultaten av revisionerna presenteras för Ethics and Compliance Board. Anmärkningar resulterar i rekommenderade korrigerande åtgärder som kommuniceras och följs upp med Business Intermediary. Stora anmärkningar som inte kan åtgärdas kommer att leda till att Saab avslutar samarbetet med Business Intermediary.

Antal Business Intermediaries (Fördelning utifrån Transparency Internationals korruptionsindex)
Transparency Internationals korruptionsindex (CPI)	Typ av Business Intermediary	Total	0-30	31-40	41-60
Marknadskonsulter		73	-	18	15
Återförsäljare		27	-	5	11
Totalt		100		23	26

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmän information Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga Finansiella rapporter Övrig information

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmän information Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga Finansiella rapporter Övrig information

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

	Ansökan	Due diligence	Utvärdering	Kontraktering	Uppföljning
	• Behovsgrundad ansökan • Kontroll av varningsflaggor	• Due diligence-enkät • Databassökning • Extern undersökning • Besök • Personlig intervju	• Antikorruptions- utbildning (ABC) • Bedömning och godkännande	• Specifik avtalsperiod • Antikorruptionsklausuler • Rapporteringskrav • Rätt till revision • Ersättningsmodell för stora affärer • Särskilda signeringsregler • Remiss till Ethics and Compliance Board	• Utpekad avtalsansvarig • Rapporteringskrav • Process för godkän- nande av betalning • Revisionsprogram • Kontinuerlig uppföljning
Group Ethics & Compliance
Global Business Development (GBD)
Affärsområden (BA)
Strategiska länder (OPC)
GBD/BA/OPC/ Internrevision
Liknande processer för hantering av korruptionsrisk tillämpas för andra affärspartners med hög risk.

Process för anlitande och uppföljning av Business Intermediaries

Gåvor och representation

Saabs regler om gåvor och representation ger tydlig vägledning och innebär krav på godkännande beroende på förmånens värde. Ett verktyg finns på plats för att dokumentera och identifiera röda flaggor. Sponsorskap och donationer är också föremål för en strukturerad beslutsprocess och krav på dokumentation och redovisning i enlighet med policyn för ”Sponsorship and Donation”.

Speak-up och skydd av visselblåsare

Medarbetare som får kännedom om eller misstänker överträdelse mot Saabs uppförandekod förväntas rapportera detta, antingen genom vanlig linjerapportering eller via Saabs visselblåsarsystem. Uppmuntran att rapportera kommuniceras i Uppförandekoden, i tillhörande digitala utbildningar samt i andra utbildningar. Visselblåsarsystemet, som är tillgängligt via Saabs externa och interna hemsidor, administreras av en extern part och möjliggör för medarbetare och externa parter att anonymt rapportera online eller via telefon. Systemet kan även användas för att ställa frågor och lämna feedback på anonymt inlämnade rapporter. Rapportering kan också ske via telefon, i skrift eller vid ett fysiskt möte till linjechef, HR, en Ethics & Compliance Officer eller till Legal departement. Saab har en Visselblåsarpolicy och en utredningsinstruktion. Visselblåsarrapporter hanteras av ett utpekat utredningsteam för att säkerställa objektivitet, konfidentialitet och integritet. Inom Group Ethics & Compliance finns en funktion dedikerad till att utveckla och koordinera utredningsrutiner och utvärdera effektiviteten av visselblåsarsystemet. Statistik över visselblåsningar och resultatet av utredningar rapporteras till Ethics & Compliance Board och Audit Committee. Saab tillåter inte någon form av repressalier. Detta är uttryckt och kommunicerat i vår uppförandekod, Visselblåsarpolicy och i utbildningar där Speak-up är en del av innehållet. Misstankar om repressalier kommer att leda till en utredning.

Antal rapporterade ärenden i visselblåsarsystemet	2024
Mutor och korruption	3
Konkurrensöverträdelser	-
Intressekonflikt	11
Mångfald, inkludering och respekt	18
Miljö	-
Exportkontroll och handelssanktioner	1
Finans och redovisning	-
Personlig hälsa och säkerhet	2
Produktkvalitet och -säkerhet	1
Säkerhet	-
IT, personlig och egendom	2
Känslig information och personuppgifter	2
Marknads- och insiderinformation	-
Missbruk av företagets egendom	6
Arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter	3
Andra misstänkta fall av dåligt beteende eller lagbrott	4
Förfrågningar	6
Total:	59

Antal personer som varit föremål för disciplinära åtgärder under 2024: 5

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmän information Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga Finansiella rapporter Övrig information

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmän information Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga Finansiella rapporter Övrig information

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Förebyggande och upptäckt av korruption eller mutor [G1-3]

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

År 2024 genomförde alla affärsområden och strategiska länder, under övervakning av Group Ethics & Compliance, en korruptionsriskbedömning och en översyn av status för ABC-programmet. Korruptionsriskbedömningen täckte 18 fördefinierade riskområden, där risker värderades och prioriterades baserat på sannolikhet och påverkan.

Korruptionsriskbedömning

Statusöversynen för ABC-programmet omfattade alla 8 block. Resultatet av översynen ger input till aktivitetsplaner och road maps för kommande år både på lokal- och koncernnivå. Resultatet rapporteras också till ledningarna för respektive affärsområden och strategiska länder, Ethics & Compliance Board och till Audit Committee.

	K O R R I G E R A	U P P T Ä C K A	F Ö R E B Y G G A
Riskbedömning
Speak-up och utredningar
Organisation och resurser
Monitorering och utvärdering
Policyer och processer	X	X	X
Ledarskap och kultur			X
Hantering av affärs- partners	X	X	X
Utbildning och vägledning			X
Nolltolerans mot korruption			X

Särskilda projekt	Industrimedia	Affärspartners med högre risk	Joint ventures (samriskbolag)	M&A	Inköp	Offset	Regulatoriska licenser	Tullar och avgifter	Gåvor och representation	Kundbesök	Sponsorskap och donationer	Bokföring	Intresse- konflikter	Lobbyism	Övergångs- regler
Riskområden
Business Intermediaries		X

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmän information Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga Finansiella rapporter Övrig information

Utbildning

I år lanserade Saab en instruktion för ABC-utbildning som definierar tre utbildningsnivåer för anställda, beroende på funktion och riskexponering.# Instruktioner

Instruktionen inkluderar utbildning om vår uppförandekod och specifik antikorruptionsutbildning (ABC-utbildning). Ethics & Compliance Board, som består av tre representanter från koncernledningen, signerade och godkände instruktionen.

Uppförandekod

Digital utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla medarbetare. Saabs uppförandekod består av ett inledande avsnitt och 21 ämnesområden. Den nya obligatoriska digitala utbildningen som lanserades i år fokuserar på det inledande avsnittet; våra värderingar, beslutsstöd och speak-up. Där det krävs finns ytterligare obligatoriska utbildningar för specifika ämnesområden.

Mot mutor och korruption (ABC)

I strategin för ABC-utbildning definieras tre utbildningsnivåer beroende på funktion och exponering. Alla anställda får en obligatorisk digital utbildning i grundläggande ABC, där en ny utbildning produceras under 2024. För riskfunktioner, såsom Marketing & Sales, Inköp, Management, Commercial and Finance, krävs ytterligare en årlig obligatorisk digital utbildning. För anställda i särskilda målgrupper som exponeras för en hög korruptionsrisk ges en anpassad klassrumsträning i antikorruption vartannat år. Anställda på basnivå har under året fått en digital utbildning i uppförandekoden och riskfunktioner har även fått en digital ABC-utbildning. Arbetet med att identifiera särskilda målgrupper är pågående. Saabs styrelse och koncernledning får mer omfattande antikorruptionsutbildning vart tredje år. Den senaste utbildningen ägde rum 2023.

Utbildningsstrategi för anti-korruption (ABC)

Grad av riskexp.	Utbildn. grupper	Kategorier	Typ av utbildning	Omfattning	Längd
Hög	Särskilda målgrupper (identifierade grupper av personer som frekvent är i kontakt med kunder eller som har mandat att ta affärsbeslut)	Klassrums- utbildning (fysiskt eller webinar)	Djupgående ABC-utbildning med scenarion, som nödvändigt	1-2 h	Vartannat år (Styrelse vart tredje år)
Mellan	Risk- funktioner (Market & Sales, Inköp, Management, Commercial, Finance)	Digital utbildning	Generell ABC- utbildning	~10-15 min	Årligen
Låg	Alla anställda (hela Saab koncernen)	Digital utbildning	Digital utbild- ning avseende Uppförandekod och introduktion till ABC-program	~10 min	Vart tredje år

Omfattning: [G1-3] 21a
* Särskilda målgrupper: Obligatorisk klassrumsutbildning
* Riskfunktioner: Obligatorisk årlig digital utbildning
* Alla anställda: Obligatorisk digital utbildning grundläggande ABC

133 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information
Bolagsstyrning

Mätetal

	Utbildning Riskfunktioner – ABC-utbildning	Riskfunktioner – ABC-utbildning – Chefer	Utbildning i uppförandekod
Antal anställda som ska ha fått utbildning	2 680	660	8 114
% av anställda som har fått utbildning	86,1%	86,2%	88,2%

Omfattning: [G1-3] 20, 21b

Åtgärder [G1-MDR-A]

Åtgärder och resurser relaterade till affärsetiskt agerande

Under året har Saab fortsatt att utveckla ABC-programmet med målet att säkerställa att det är väl utformat och relevant för att hantera företagets risker. En viktig del av detta har varit att klargöra ansvarsfördelningen mellan koncernfunktion, affärsområden och strategiska länder. För att stärka samordningen och förbättra kunskapsdelningen har ett Ethics & Compliance Council etablerats med representanter från alla organisationer. Ethics & Compliance Council kommer att mötas sex gånger per år. Under det första året har mycket av fokus legat på självutvärdering av varje organisations korruptionsrisker och ABC-programmets status. Denna övning kommer att utgöra grunden för framtida aktivitetsplaner, road maps och rapportering. Som en förbättring av processen för on-boarding av Business Intermediaries har Group Ethics & Compliance uppdaterat kategoriseringsmodellen för risker inom due diligence, för att frigöra resurser från samarbeten med lägre risk till de med högre. Som ett resultat går mer due diligence-resurser och insatser till on-boarding av de Business Intermediaries som utgör de största riskerna.

Saab har sett en betydande ökning av antalet speak-up rapporter under året. Det totala antalet rapporter har ökat från 30 till 59. Ökningen beror sannolikt på lanseringen av den nya uppförandekoden under förra året och mer uppmärksamhet på rapporteringskanaler. Utvecklingen är positiv och speglar en sund och hälsosam kultur.

Parallellt arbetar Group Ethics and Compliance med andra koncernfunktioner för att identifiera relevanta system och verktyg för ökad digitalisering.

Utveckling av ett projektspecifikt verktyg för utvärdering av korruptionsrisker
Strukturerad rapportering till ledningen för affärsområden samt strategiska länder
Förstudie om digitalt riskhanteringsverktyg
Arrangera Global Legal & Compliance seminarier

Dessa aktiviteter kommer att bidra till att öka riskmedvetenheten, effektivisera riskhanteringen ochfrämja en sund affärskultur.

Korruptions- eller mutincidenter [G1-4]

Fall av korruption och mutor

Saab har inte haft några betydande fall av bristande efterlevnad eller betalat något betydande monetärt värde av böter för bristande efterlevnad av lagar och förordningar under rapporterings- perioden. Upplysningen baseras på information från områdena antikorruption, miljö, arbetsmiljö, dataskydd, exportkontroll, skatt och mänskliga rättigheter.

Översiktlig granskning: [G1-4] 24a

Politiskt inflytande och lobbyverksamhet [G1-5]

Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

Group Government Affairs är en affärsdriven funktion som arbetar med viktiga intressenter, inklusive regeringstjänstemän, tillsynsmyndigheter, branschorganisationer, EU, Nato och andra strategiska partner, för att proaktivt främja och förespråka Saabs positioner och affärsvillkor. Senior Vice President, tillika chef för Group Government Affairs, leder och övervakar organisationen. All verksamhet bedrivs i enlighet med Saabs uppförandekod. Group Government Affairs är främst verksamt i Sverige och inom EU och Nato genom kontoret i Bryssel, med ytterligare närvaro i Saabs strategiska länder. Saabs påverkansarbete följer alltid gällande lagar och regler i varje land där vi är verksamma. Saabs uppförandekod är globalt tillämplig och stöds av policyer, instruktioner och processer som kan innehålla landspecifika variationer för att säkerställa överensstämmelse med lokal lagstiftning. Koden omfattar även samarbete med myndigheter. Att samverka med beslutsfattare i frågor som rör nationell säkerhet och försvar är en integrerad del av Saabs uppdrag och ska alltid ske på ett ansvarsfullt sätt.

134 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information
Bolagsstyrning

Bolagsstyrning

Under räkenskapsåret 2024 har Saab samarbetat med regeringar och myndigheter för att samordna aktiviteter som stödjer affärsmöjligheter för export av Gripen-flygplan, ubåtar och GlobalEye-system. Saab har fått stöd av svenska staten när det tjänat svenska försvarsintressen. För att ytterligare stödja exportmöjligheterna har Saab även samarbetat med regeringar i andra länder, bland annat USA, Storbritannien och Tyskland.

Saab har analyserat och kommunicerat försvarsindustrins viktiga roll för den nationella säkerheten. Denna analys har betonat behovet av en svensk försvarsindustristrategi som säkerställer långsiktig materialförsörjning, med särskilt fokus på undervattensförsvar och stridsflyg. Dessa områden är av strategisk betydelse för Saabs verksamhet i Sverige, där bolagets position är att långsiktig planering skapar förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling.

Saab har deltagit i regeringsråd om aktuella ämnen, bland annat Försvarsinnovationsrådet. Genom denna dialog har Saab understrukit vikten av en triplehelix-strategi för innovation och förespråkat ökade investeringar i framtida kapacitet. Saab har också haft ett nära samarbete med Säkerhets- och försvarsindustriföreningen (SOFF), en viktig plattform för samordning med andra svenska försvarsföretag.

Saab har fortsatt sitt aktiva engagemang i Europeiska Försvarsfonden (EDF) och samarbetar med andra nyckelaktörer inom den europeiska försvarsindustrin inom forskning och teknik. Saab tror att sådana forsknings-, utvecklings- och teknologipartnerskap kommer att driva innovation, öka konkurrenskraften och skapa nya möjligheter till betydande partnerskap inom den europeiska försvarsmarknaden.

Genom Alliance for Securing Democracy (ASD) och andra oberoende insatser har Saab informerat EU-processen, vilket lett fram till antagandet av förordningen om en försvarsindustriell strategi (EDIS). Saab deltar också aktivt i processen kring EU-kommissionens förslag till EU:s försvarsindustriprogram (EDIP). För att ytterligare stärka sitt inflytande har Saab utökat sitt team för EU-frågor och fortsätter att stärka sin position som en ledande intressent.

Sveriges medlemskap i Nato har skapat nya möjligheter till samarbete och engagemang. Saab har utvecklat nätverk med Nato-strukturer och byråer, samt allierades nationella representationer och industripartners, för att främja Saabs position inom alliansen och bidra till Natos uppdrag. Saab har tagit en aktiv roll i Nato Industrial Advisory Group (NIAG), deltagit i arbetsgrupper med fokus på att stärka industriell kapacitet och engagerat sig i NIAG-studier.

Saab är registrerat i EU:s transparensregister med registreringsnummer: 86477889163-49. Saab använder inte företagets medel för att sponsra politiska partier eller kandidater, i enlighet med företagets uppförandekod.# Bolagsstyrning

Exportkontroll

I USA kan dock anställda göra personliga politiska donationer, exakta belopp är inte tillgängliga, i enlighet med lokala bestämmelser.

135 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Bolagsstyrning

Exportkontroll

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

I FN-stadgan bekräftas varje nations inneboende rätt till självförsvar mot väpnat angrepp, med militärt försvar som det yttersta skyddet. En inhemsk försvarsindustri är viktig för den nationella säkerheten, men dess långsiktiga utveckling kräver ofta internationell försäljning och tekniskt samarbete. Avledning av militär utrustning och utrustning med dubbla användningsområden kan ha negativa effekter på de internationella relationerna, den nationella och internationella säkerheten samt på människors och samhällens säkerhet och eventuella indikationer på avledning är något som Saab skulle se allvarligt på. Saabs export omfattas av strikta inhemska såväl som internationella lagar och bestämmelser avseende exportkontroll. Eftersom en betydande del av våra produkter omfattas av svensk lagstiftning beviljas exporttillstånd utifrån Sveriges säkerhets- och utrikespolitiska intressen, internationella åtaganden och en noggrann bedömning av mottagarlandet och de exporterade varorna. Export Compliance omfattar bland annat målet att säkerställa att Saabs verksamhet styrs och bedrivs i enlighet med olika länders tillämpliga handelslagstiftning med det specifika syftet att upprätthålla nationell säkerhet och uppnå internationell stabilitet. Försvarsmateriel kan bidra till att upprätthålla de mänskliga rättigheterna, men missbruk av den kan leda till brott mot de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Denna dubbla karaktär av export av försvarsmateriel medför ett stort ansvar, som omfattas av stränga regler. FN:s vapenhandelsfördrag (ATT) understryker vikten av att bekämpa olagliga vapenflöden. Ett åtagande om exportkontrollefterlevnad säkerställer att försvarsmateriel överförs på ett ansvarsfullt sätt, vilket minskar risken för missbruk eller avledning och stärker intressenternas förtroende. Affärsriskerna det skulle innebära för företaget att inte följa regelverken och slutanvändaråtaganden inkluderar att inte auktoriseras för att motta produkter, nekas att exportera produkter eller t.o.m. förlora tillståndet att bedriva vår verksamhet.

Policyer

Saab har en global exportkontrollpolicy, godkänd och undertecknad av VD, som innebär ett åtagande att alltid följa tillämpliga lagar och regler för exportkontroll samt tillämpliga sanktioner. Chefen för Export Compliance övervakar företagets övergripande policy, direktiv och styrdokument, ger vägledning till affärsenheter i operativa frågor och övervakar efterlevnaden i hela organisationen. Saab har etablerat robusta processer, policyer och verktyg för att säkerställa efterlevnad av alla tillämpliga exportkontrollbestämmelser som styr dess produkter, teknik och verksamhet. Saabs dedikerade organisation för exportkontrollefterlevnad följer all utveckling som påverkar exportkontrollen, inklusive geopolitiska förändringar, internationella sanktioner och konsekvenserna av Sveriges medlemskap i Nato. Varje affärsområde och strategiskt land har sitt eget exportkontrollteam för att säkerställa att verksamheten följer reglerna. För att främja samarbete och prioritera behov har Saab inrättat ett Export Control Council med representanter från koncernfunktioner och affärsområden. Saabs Export Control Policy förstärks av Saabs Responsible Sales Policy. För mer information om Responsible Sales Policy, se [S3] Berörda samhällen - Responsible Sales, sidorna 120-123. Saab upprätthåller en löpande dialog med relevanta myndigheter för att säkerställa efterlevnad och för att bygga gemensam kunskap med intressenter. Regeringen publicerar årligen en rapport till riksdagen om exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Åtgärder

Saab genomför regelbundna interna revisoner av sin globala verksamhet för att bedöma och förbättra exportkontrollefterlevnaden. Dessa revisioner, som omfattar juridiska enheter utanför Sverige, hjälper oss att identifiera områden för förbättring och upprätthålla en stark efterlevnadskultur inom hela Saab-koncernen. Resultat av granskningarna år 2024 har varit positiva. Under räkenskapsåret har Saab aktivt samarbetat med branschforum och branschorganisationer i Sverige, EU och USA för att utbyta bästa praxis och insikter om exportkontroll. Vi samarbetar med dessa forum för att övervaka utvecklingen inom exportkontroll och sanktioner samt ge input till tillsynsorgan. För att stärka vårt program för efterlevnad av sanktioner och minimera risken för bristande efterlevnad har Saab initierat flera viktiga åtgärder. Saab arbetar kontinuerligt med att förbättra sina exportkontrollrutiner. Vi erbjuder fortlöpande utbildning till medarbetare som hanterar exportkontrollerade produkter och teknologier. För att fördjupa kompetensen arrangerar Saab vartannat år konferenser för exportkontrollmedarbetare och nyckelpersoner, där uppdatering om exportkontrollregler och relaterade juridiska frågor tas upp. Våra svenska exportkontrollmedarbetare är certifierade av Sveriges Exportkontrollförening.

Mål

Det övergripande, långsiktiga målet inom Export Compliance är att upprätthålla vår spetskompetens inom exportkontroll genom omfattande regelverk, robusta processer och kontinuerliga utbildningsinitiativ. Viktiga kortsiktiga mål är att:
• Alla Saabs svenska exportkontrollmedarbetare är certifierade, eller anmälda för att bli certifierade, av Sveriges Exportkontrollförening
• Aktivt följa lagstiftningsutvecklingen, inklusive, men inte begränsat till, utredning om ny lagstiftning i relation till Sveriges Nato-medlemskap såväl som den fortsatta utvecklingen kring internationella sanktioner
• Utföra interna exportkontrollrevisioner enligt årsplan

Mätetal

Nyckeltal (KPI:er) för efterlevnad av exportkontroll kommer att definieras.

[Enhetsspecifika upplysningar]

Exportkontroll

136 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Bolagsstyrning

Bilaga

137 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Bilaga

Bilaga - Fortsättning på Allmän, Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning

ESRS innehållsförteckning 138
Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning 140
Scope 3 Växthusgasutsläpp per kategori 145

Fortsättning på Allmän, Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning

Upplysningskrav	Beskrivning av upplysningskrav	Sida	Införlivande genom hänvisning	Granskning
Allmän information	BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna	70	RRÖG/HR
	BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter	70	RRÖG/HR
GOV-1	Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	71	BSR/HR
GOV-2	Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan	73	GOV
GOV-3	Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	73	ELI
GOV-4	Förklaring om tillbörlig aktsamhet	74	HR
GOV-5	Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	74	RH/BSR
SBM-1	Strategi, affärsmodell och värdekedja	75	RH/HR/FR
SBM-2	Intressenters intressen och synpunkter	78
SBM-3	Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	79	HR
IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter	81	HR
IRO-2	Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring	82	HR
Miljö	E1 Klimatförändringar
E1-1	Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	84	HR
SBM-3	Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	85
E1-2	Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	86	HR
E1-3	Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer	87	HR
E1-4	Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	88	RRÖG
E1-5	Energianvändning och energimix	90	FR
E1-6	Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	91	FR/HR
E1-7	Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter (Infasning)
E1-8	Intern koldioxidprissättning	93
Upplysningskrav	Beskrivning av upplysningskrav	Sida	Införlivande genom hänvisning	Granskning
E1-9	Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter (Infasning)
E2	Miljöföroreningar, ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter
SBM-3	Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	94
E2-1	Policyer relaterade till miljöförorening	94	HR
E2-2	Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening	95	HR
E2-3	Mål relaterade till miljöförorening	95	HR
E2-5	Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter	95
E2-6	Förväntade finansiella effekter av miljöförorenings- relaterade risker och möjligheter (Infasning)
E5	Resursanvändning och cirkulär ekonomi
SBM-3	Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	96
E5-1	Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi	96	HR
E5-2	Åtgärder och resurser för

ESRS innehållsförteckning

Hållbarhetsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och är inspirerad av ESRS. Nedanstående förteckning visar alla tillämpliga ESRS upplysningskrav för Saab. Information som behandlas på annan plats i års- och hållbarhetsredovisningen hänvisas till i kolumnen ”Införlivade genom hänvisning”.

PwC har genomfört en översiktlig granskning (limited assurance) avseende specifika kvantitativa datapunkter, samt en granskning med rimlig säkerhet (reasonable assurance) avseende Scope 1 och 2 utsläpp av växthusgaser. Detaljerade redovisningsprinciper presenteras i anslutning till redovisade mätetal. Upplysningskrav där granskning gjorts är markerade med en symbol för ett förstoringsglas i kolumnen Granskning.

138 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information
Bilaga

Upplysnings- krav	Beskrivning av upplysningskrav	Sida	Införlivande genom hänvisning
S1-4	Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	109
S1-5	Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	109	HR
S1-6	Uppgifter om företagets anställda	110
S1-7	Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft	110
S1 Arbetsmiljö	SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	111
	S1-1 Policyer för den egna arbetskraften	111	HR
	S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	112
	S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	112	HR
	S1-14 Mått för arbetsmiljö	113
S1 Mångfald och inkludering (Inkluderar Utbildning och kompetensutveckling, och Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete)	SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	114
	S1-1 Policyer för den egna arbetskraften	114	HR
	S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	114
	S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	115	HR
	S1-9 Mångfaldsindikatorer	115
	S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)	116
S2 Arbetstagare i värdekedjan - Responsible Sourcing	SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	117
	S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan	117
	S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar	118
	S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem	118	HR
	S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	118

Upplysnings- krav	Beskrivning av upplysningskrav	Sida	Införlivande genom hänvisning
S2-5	Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	119
ESÄ Företagande och mänskliga rättigheter - Responsible Sourcing		119	HR - SBTi-åtagande i leverantörskedjan
	- Strategiska leverantörer som utvärderats genom EcoVadis	119
S3 Berörda samhällen - Responsible Sales	SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	120
	S3-1 Policyer för berörda samhällen	120
	S3-2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående inverkningar	122	HR
	S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem	122	HR
	S3-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på berörda samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	122	HR
	S3-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	123
ESÄ Företagande och mänskliga rättigheter - Responsible Sales		123
Samhällsansvar - Enhetsspecifika ämnen	ESÄ Informationssäkerhet	124
	ESÄ Hållbar innovation	125
	ESÄ Industriellt samarbete och partnerskap	126	HR
Bolagsstyrning	SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	129
Ansvarsfullt företagande	G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur	129	HR
	G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor	132
	G1-4 Fall av korruption eller mutor	134
	G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet	134
Bolagsstyrning - Enhetsspecifika ämnen	ESÄ Exportkontroll	136	HR

Förkortningar:
* RRÖG: Revisorsrapport översiktlig granskning
* BSR: Bolagsstyrningsrapport
* FR: Finansiell rapport
* ELI: Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram (del av BSR)
* RH: Riskhantering (del av Risker och osäkerheter)
* HR: Hållbarhetsrapport
* ESÄ: Enhetsspecifikt ämne

139 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
Finansiella rapporter
Övrig information
Bilaga

Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning

Upplysnings- krav	Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Sektion	Sida
ESRS 2 GOV-1	Punkt 21 (d) Jämnare könsfördelning i styrelserna	Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I	Kommissionens dele- gerade förordning (EU) 2020/1816 (5), bilaga II			Allmän information	71
ESRS 2 GOV-1	Punkt 21 (e) Procentandel oberoende styrelseledamöter		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816			Allmän information	71
ESRS 2 GOV-4	Punkt 30 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet)	Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I	Inte väsentliga
ESRS 2 SBM-1	Punkt 40 (d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen	Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 (6), tabell 1: Kvalitativ informa tion om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816
ESRS 2 SBM-1	Punkt 40 (d) ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion	Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816
ESRS 2 SBM-1	Punkt 40 (d) iii Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen	Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I	Artikel 12.1 i delege rad förordning (EU) 2020/1818 (7), bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816	Allmän information		75
ESRS 2 SBM-1	Punkt 40 (d) iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak		Artikel 12.1 i delege rad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816	Inte väsentliga
ESRS E1-1	Punkt 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050		Förordning (EU) 2021/1119, arti kel 2.1.			Miljö	84
ESRS E1-1	Punkt 16 (g) Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet		Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kom missionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimat förändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstå ende löptid	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och artikel 12.2	Miljö		84
ESRS E1-4	Punkt 34 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser	Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I	Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kom missionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimat förändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6	Miljö		88
ESRS E1-5	Punkt 38 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan)	Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I		Miljö		90
ESRS E1-5	Punkt 37 Energiför brukning och energimix	Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I		Miljö		90	# Års- och hållbarhetsredovisning 2024

Året i sammandrag

Bilaga

Upplysningskrav

från annan EU-lagstiftning enligt bilaga B i ESRS 2, med angivande av var datapunkterna återfinns inom Saabs års- och hållbarhetsredovisning för 2024 samt vilka datapunkter som bedöms som ”Inte väsentliga”. Väsentliga datapunkter som inte ingår för rapporteringsperioden 2024 är markerade som ”Ej inkluderade”.

Upplysningskrav	Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar	Referens i tredje pelaren	Sektion	Sida
ESRS E1-5	Punkterna 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan	Indikator nr 6 Tabell 1 i bilaga I			Miljö	90
ESRS E1-6	Punkt 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3	Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga	Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförande förordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1	Miljö	91
ESRS E1-6	Punkterna 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp	Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1	Miljö	91
ESRS E1-7	Punkt 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter		Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1		Ej inkluderade
ESRS E1-9	Punkt 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker			Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816	Ej inkluderade
ESRS E1-9	Punkt 66 (a) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförande förordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk		Ej inkluderade
ESRS E1-9	Punkt 66 (c) Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförande förordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk		Ej inkluderade
ESRS E1-9	Punkt 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet		Ej inkluderade
ESRS E1-9	Punkt 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818		Ej inkluderade
ESRS E2-4	Punkt 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark	Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1			Ej inkluderade
ESRS E3-1	Punkt 9 Vattenresurser och marina resurser	Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS E3-1	Punkt 13 Särskild strategi	Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS E3-1	Punkt 14 Hållbara oceaner och hav	Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS E3-4	Punkt 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt vatten	Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS E3-4	Punkt 29 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet	Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS 2 – IRO-1 – E4	Punkt 16 (a)	Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS 2 – IRO-1 – E4	Punkt 16 (b)	Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS 2 – IRO-1 – E4	Punkt 16 (c)	Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS E4-2	Punkt 24 (b) Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer	Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS E4-2	Punkt 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven	Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS E4-2	Punkt 24 (d) Policyer för att behandla avskogning	Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS E5-5	Punkt 37 (d) Icke-återvunnet avfall	Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I			Miljö	98
ESRS E5-5	Punkt 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall	Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I			Miljö	98
ESRS 2 – SBM-3 – S1	Punkt 14 (f) Risk att utsättas för tvångsarbete	Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS 2 – SBM-3 – S1	Punkt 14 (g) Risk att utsättas för barnarbete	Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS S1-1	Punkt 20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I			Samhällsansvar	108
ESRS S1-1	Punkt 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		Samhällsansvar	108
ESRS S1-1	Punkt 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel	Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS S1-1	Punkt 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana	Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I			Samhällsansvar	108
ESRS S1-3	Punkt 32 (c) Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor	Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I			Samhällsansvar	108
ESRS S1-14	Punkt 88 (b) and (c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor	Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		Samhällsansvar	113
ESRS S1-14	Punkt 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom	Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I			Ej inkluderade
ESRS S1-16	Punkt 97 (a) Ojusterad löneklyfta mellan könen	Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		Samhällsansvar	116
ESRS S1-16	Punkt 97 (b) Överdrivet hög VD-lön	Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I			Samhällsansvar	116
ESRS S1-17	Punkt 103 (a) Fall av diskriminering	Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I			Allmän information	75
ESRS S1-17	Punkt 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818		Allmän information	75
ESRS 2 – SBM-3 – S2	Punkt 11 (b) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan	Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I			Inte väsentliga
ESRS S2-1	Punkt 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I			Samhällsansvar	117
ESRS S2-1	Punkt 18 Policyer för arbetstagare i värdekedjan	Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I			Samhällsansvar	117
ESRS S2-1	Punkt 19 FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818		Samhällsansvar	117
ESRS S2-1	Punkt 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		Samhällsansvar	117
ESRS S2-4	Punkt 36 Människorättsfrågor och mänsklighetsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led	Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I			Samhällsansvar	118
ESRS S3-1	Punkt 16 Människorättsåtaganden	Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I			Samhällsansvar	120
ESRS S3-1	Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818		Samhällsansvar	120
ESRS S3-4	Punkt 36 Människorättsfrågor och människorättsincidenter	Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I			Samhällsansvar	122
ESRS S4-1	Punkt 16 Policyer för konsumenter och slutanvändare	Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I			Inte väsentliga	# HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Upplysnings-

krav

Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Referens i EU:s klimatlag
ESRS S4-1 Punkt 17	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818	Inte väsentliga
ESRS S4-4 Punkt 35	Människorättsfrågor och människorättsincidenter	Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I	Inte väsentliga
ESRS G1-1 Punkt 10 (b)	FN:s konvention mot korruption	Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I	Bolagsstyrning	129
ESRS G1-1 Punkt 10 (d)	Skydd för visselblåsare	Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I	Bolagsstyrning	129
ESRS G1-4 Punkt 24 (a)	Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor	Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I	Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	Bolagsstyrning	134
ESRS G1-4 Punkt 24 (b)	Standarder för bekämp ning av korruption och mutor	Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I	Bolagsstyrning	134

144 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Scope 3

Växthusgasutsläpp per kategori

Förteckning över de utsläppskategorier för växthusgaser inom Scope 3, vilka ingår respektive inte ingår i genomgången samt motivering för de kategorier som inte ingår i Scope 3.

Kategori	Beskrivning	Ingår	Beräkningsmetod	Referens till	Kommentar
3.1	Inköpta varor och tjänster	Ja	Kostnadsbaserad beräkning	IAEG
3.2	Kapitalvaror	Ja	Kostnadsbaserad beräkning	IAEG
3.3	Bränsle- och energirelaterade aktiviteter	Ja	Beräknad baserad på energikonsumtion	DEFRA 2021
3.4	Transport och distribution i tidigare led	Ja	Registrerade utsläpp från tidigare led avseende transport och distribution via väg, sjö och luft enligt Well-To-Wheels-beräkning (WTW). Leverantörsspecifika uppgifter samt genomsnittsdata om uppgifter inte finns tillgängliga	DEFRA 2021
3.5	Avfall genererat i verksamheten	Nej			Relevant, men rapporteras inte 2024 då verifierade emissionsfaktorer saknas
3.6	Tjänsteresor	Ja	Resedata från leverantörer och andra datakällor baserade på Well-To-Wheels- beräkning (WTW). Data samlas in med Saabs eget utvecklade verktyg (Saab Travel Carbon Tool) med stöd av genomsnittliga utsläppsfaktorer	DEFRA
3.7	Anställdas pendling	Nej			Relevant, men rapporteras inte 2024 då tillförlitlig data saknas.
3.8	Tillgångar som leasas i tidigare led	Nej			Ej relevant för Scope 3 då Saab rapporterar alla relevanta utsläpp inom Scope 2
3.9	Transport i senare led	Nej			Ej relevant för Saab eftersom transport i senare led inte är en del av affärsmodellen.
3.10	Bearbetning av sålda produkter	Nej			Då Saab inte bearbetar produkter och tjänster vidare efter försäljning så är denna kategori inte tillämplig för Saab
3.11	Användning av sålda produkter	Ja	Estimat utifrån antal sålda produkter, uppskattad användningstid samt uppskattad livslängd. Beräkning baseras på produktspecifika data från Saabs flyg-, marin- och markbaserade segment	IAEG
3.12	Slutbehandling av sålda produkter	Nej			Produkter med lång livslängd ska vid slutet av sin livslängd demonteras och återvinnas där utsläppen bedöms vara låga vilket innebär att detta inte kan anses falla inom ramen för Science Based Targets (SBTi)
3.13	Tillgångar som leasas i senare led	Nej			Energiförbrukningen ingår i Scope 1 och Scope 2 när Saab hyr ut kontors- och/eller produktionslokaler till andra parter i lokaler där Saab har egen verksamhet
3.14	Franchiseavtal	Nej			Ej tillämpligt, då Saab inte bedriver franchiseverksamhet.
3.15	Investeringar	Ja	Utsläpp beräknade utifrån intäkter genererade i bolag där Saab äger en minoritetsandel. Företag där Saab har ett majoritetsägande rapporteras i Scope 1 och Scope 2	Not 19, sidan 188

145 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information

146 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Finansiella rapporter

Finansiell översikt

2024

Orderutveckling

Under 2024 adderade Saab betydande orderingång om SEK 96 798 miljoner (77 811) till sin orderstock, en ökning om 24% för helåret. Orderstocken vid slutet av 2024 uppgick till SEK 187 223 miljoner (153 409) och motsvarade en ökning om 22% jämfört med början av året. Totalt 72% (64) av orderstocken var hänförlig till internationella marknader.

Försäljning och organisk tillväxt

Försäljningsintäkterna för helåret uppgick till SEK 63 751 miljoner (51 609) och motsvarade en försäljningstillväxt om 23,5%, varav organisk försäljningstillväxt var 23,4%. Samtliga affärsområden och Combitech rapporterade försäljningstillväxt för helåret. Försäljningen från internationella marknader ökade 25% och uppgick till SEK 37 611 miljoner (29 995), motsvarade 59% (58) av total försäljning, med försäljningstillväxt i samtliga regioner utom Australien som rapporterade en försäljning i linje med förgående år.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade 21% till SEK 13 663 miljoner (11 260), drivet av de starka försäljningsvolymerna. Bruttomarginalen minskade något till 21,4% (21,8).

Rörelseresultat

Rörelseresultatet (EBIT) ökade 33% och uppgick till SEK 5 662 miljoner (4 272) med en marginal om 8,9% (8,3). Förbättringen drevs i huvudsak av högre försäljningsvolymer och förbättrad skalbarhet samt effektivitet. Jämförelsestörande poster hade under året en netto positiv påverkan om SEK 58 miljoner och inkluderade en kapitalvinst från försäljningen av Combitech Norge på SEK 18 miljoner, omvärdering av en villkorad tilläggsköpeskilling på SEK 112 miljoner och nedskrivningar relaterade till förvärv på SEK -72 miljoner.

Finansnetto

Finansnettot uppgick till SEK -373 miljoner (146) varav SEK 121 miljoner (110) relaterade till räntenetto, SEK -266 miljoner (156) relaterade till valutavinster/-förluster och SEK -159 miljoner (-139) relaterade till räntekostnad leasingskuld. Finansnettot hänförligt till pensioner uppgick till SEK -46 miljoner (-35) och övriga finansiella poster uppgick till SEK -23 miljoner (54) och består av realiserade och orealiserade resultat på kortsiktiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter.

Skatt

Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till SEK -1 079 miljoner (-975) under 2024, motsvarande en effektiv skattesats om 20 (22) procent. Minskningen i den effektiva skattesatsen var främst ett resultat av utnyttjande av tidigare icke-aktiverade underskottsavdrag och högre ej skattepliktiga intäkter 2024.

Periodens resultat

Resultatet för året ökade 22% till SEK 4 210 miljoner (3 443), motsvarande ett resultat per aktie efter utspädning om SEK 7,74 (6,29).

Finansiell ställning

Vid slutet av december 2024 hade Saab en nettolikviditet om SEK 2 211 miljoner jämfört med SEK 2 343 miljoner vid årets slut 2023. Nettolikviditet i relation till EBITDA var -0,26 (-0,36) vid slutet av perioden. Soliditeten var 35,9% (39,1).

Kassaflöde

Operationellt kassaflöde uppgick till SEK 2 497 miljoner (3 157), bestående av milstolpsbetalningar och förskott, delvis motverkade av ökade investeringar och ökade lagernivåer.

Prognos för 2025

Saab ger i samband med helårsrapporten en prognos för nästa helår på organisk försäljningstillväxt, tillväxt i rörelseresultat (EBIT) och operationellt kassaflöde.

Prognos för 2025:
* Organisk försäljningstillväxt mellan 12-16%.
* Tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt.
* Positivt operationellt kassaflöde.

Mål på medellång sikt

Saabs mål på medellång sikt består av mål för sammansatt årlig organisk försäljningstillväxt (CAGR), tillväxt i rörelseresultat och kassaflödeskonvertering för 2023-2027:

Organisk försäljningstillväxt om ca 18% (CAGR)*.
Tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt.
Kassaflödeskonvertering** om minst 60%, kumulativt för femårsperioden.

*Basår för CAGR: 2022
**Definieras som operationellt kassaflöde dividerat med rörelseresultat

147 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Räkningar och noter

Resultaträkning, koncernen ......................................................... 149
Totalresultat, koncernen ............................................................... 151
Finansiell ställning, koncernen .................................................... 152
Förändring i eget kapital, koncernen ......................................... 154
Kassaflödesanalys, koncernen....................................................155
Resultaträkning, moderbolaget ...................................................# Innehåll

148 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

MSEK

Not	2024	2023
Försäljningsintäkter	4	63 751
Kostnad för sålda varor	5	-50 088
Bruttoresultat		13 663
Övriga rörelseintäkter	6,43	301
Försäljningskostnader	5,43	-3 099
Administrationskostnader	5	-2 416
Forsknings- och utvecklingskostnader	5	-2 809
Övriga rörelsekostnader	6	-50
Andelar av intresseföretags och joint ventures resultat	19,43	72
Rörelseresultat	5	5 662
Finansiella intäkter		563
Finansiella kostnader		-936
Finansnetto	11	-373
Resultat före skatt		5 289
Skatt	13	-1 079
Årets resultat		4 210
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		4 171
Innehav utan bestämmande inflytande		39
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	14	7,81
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	14	7,74

Räkningar

Koncernens resultaträkning

Orderläge

Orderingången för helåret uppgick till MSEK 96 798 (77 811), motsvarande en ökning om 24 procent. Ökningen drevs av en betydande tillväxt i stora ordrar som uppgick till 49 027 (30 873). Mindre ordrar ökade 17 procent och uppgick till MSEK 19 117 (16 385) och medelstora ordrar minskade 6 procent och uppgick till MSEK 28 654 (30 553). Orderingången ökade i affärsområdena Dynamics och Surveillance samt Combitech. Orderstocken uppgick till MSEK 187 223, en ökning om 22 procent jämfört med MSEK 153 409 vid årets början. Totalt var 72 procent av orderstocken hänförlig till internationella marknader, jämfört med 64 procent föregående år.

Orderstockens fördelning över år:
* 2025: SEK 57,8 miljarder
* 2026: SEK 53,2 miljarder
* 2027: SEK 43,6 miljarder
* 2028: SEK 22,2 miljarder
* Efter 2028: SEK 10,4 miljarder

149 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Försäljnings intäkter per region

MSEK	2024	2023
Sverige	26 140	21 614
Övriga Europa	15 829	11 913
Nordamerika	6 148	5 607
Central- och Sydamerika	4 556	3 690
Asien	5 329	4 759
Afrika	165	109
Australien etc.	3 375	3 425
Ej namngivet land	2 209	492
Summa	63 751	51 609

Försäljnings intäkter per marknadssegment

MSEK	2024	2023
Militärt flyg	23 737	20 014
Land	18 476	14 035
Marin	16 854	12 894
Samhällssäkerhet	2 395	2 516
Kommersiellt flyg	1 125	1 103
Andra segment	1 164	1 047
Summa	63 751	51 609

Försäljningstillväxt

MSEK	2024	2023
Organisk försäljnings tillväxt	23,4	22,6
Förvärv och avyttringar	0,2	-0,5
Valutaeffekter avseende omräkning av utländska dotterföretag	-0,1	0,8
Total försäljningstillväxt	23,5	22,9

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna för helåret uppgick till MSEK 63 751 (51 609), motsvarande en försäljningstillväxt om 23,5 procent, varav 23,4 procent var organisk tillväxt. Samtliga affärsområden rapporterade tvåsiffrig försäljningstillväxt i perioden. Försäljningsintäkter från internationella marknader ökade med 25 procent för helåret och uppgick till MSEK 37 611 (29 995), motsvarande 59 procent (58) av de totala försäljningsintäkterna. Saab rapporterade tillväxt i samtliga regioner förutom Australien i perioden. Av försäljningsintäkterna avsåg 92 procent (90) den försvarsrelaterade marknaden.

Resultat, marginal och lönsamhet

Bruttoresultatet ökade 21 procent och uppgick till MSEK 13 663 (11 260), drivet av de starka försäljningsvolymerna. Bruttomarginalen minskade något till 21,4 procent (21,8). Totala av- och nedskrivningar uppgick till MSEK 2 740 (2 286). Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar uppgick till MSEK 1 782 (1 507). De totala utgifterna för satsningar på forskning och utveckling uppgick till MSEK 10 528 (8 899), motsvarande cirka 17 procent (17) av försäljningsintäkterna. Utgifter för egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till MSEK 2 705 (2 049), varav MSEK 530 (547) har aktiverats. Aktiveringen av egenfinansierade utvecklingsutgifter är främst hänförlig till utvecklingen av Gripen E/F. Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 958 (779), varav av- och nedskrivningar av aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 634 (615). Avskrivningar av aktiverade utvecklingsutgifter är främst hänförliga till GlobalEye, vilka uppgick till MSEK 374 (374) under 2024. Andel av resultat från Saabs intresseföretag och joint ventures uppgick till MSEK 72 (-685). Jämförelseperioden inkluderade nedskrivningar i minoritetsportföljen om MSEK -494, klassificerade som jämförelsestörande poster, se not 43. EBITDA ökade 28 procent och uppgick till MSEK 8 402 (6 558) med en EBITDA-marginal om 13,2 procent (12,7). Rörelseresultatet (EBIT) ökade 33 procent och uppgick till MSEK 5 662 (4 272) med en marginal om 8,9 procent (8,3). Marginalen gynnades av skalfördelar från de starka försäljningsvolymerna. Jämförelsestörande poster hade en nettopåverkan om MSEK 58 och bestod av kapitalvinst från avyttring av Combitechs Norgeverksamhet om MSEK 18, omvärdering av en villkorad tilläggsköpeskilling om MSEK 112 och nedskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om MSEK -72.

Noter

156 Totalresultat, moderbolaget .........................................................156
157 Balansräkning, moderbolaget ...................................................... 157
158 Förändring i eget kapital, moderbolaget .................................. 158
159 Kassaflödesanalys, moderbolaget ............................................159
1 Redovisningsprinciper .........................................................160
2 Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper ..................................................... 162
3 Segmentrapportering ..........................................................163
4 Försäljningsintäkter...............................................................165
5 Rörelsekostnader ................................................................... 167
6 Övriga rörelseintäkter och kostnader ............................. 168
7 Statliga bidrag .........................................................................168
8 Anställda och ersättningar .................................................169
9 Arvode och kostnadsersättning till revisorer ............... 175
10 Avskrivningar och nedskrivningar....................................175
11 Finansnetto ..............................................................................176
12 Bokslutsdispositioner ...........................................................177
13 Skatt ..........................................................................................177
14 Resultat per aktie ...................................................................180
15 Immateriella anläggningstillgångar..................................181
16 Materiella anläggningstillgångar .....................................183
17 Leasing ......................................................................................185
18 Biologiska tillgångar .............................................................. 186
19 Andelar i intresseföretag och joint ventures ................187
20 Moderbolagets andelar i intresse företag och joint ventures ........................................................................... 189
21 Fordringar på koncernföretag ...........................................189
22 Andra långfristiga värdepappers innehav ......................190
23 Långfristiga fordringar och övriga fordringar ..............190
24 Varulager ................................................................................... 191
25 Kundfordringar ........................................................................ 191
26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ...........192
27 Likvida medel ...........................................................................192
28 Eget kapital ...............................................................................193
29 Räntebärande skulder ..........................................................194
30 Obligationer och andra skuldebrev .................................194
31 Ersättningar efter avslutad anställning ..........................195
32 Avsättningar .............................................................................198
33 Övriga skulder .........................................................................200
34 Upplupna kostnader och förut betalda intäkter ........... 201
35 Finansiell riskhantering och finansiella instrument ...................................................................................201
36 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser ...............209
37 Närstående ............................................................................... 209
38 Koncernföretag ......................................................................209
39 Obeskattade reserver .........................................................211
40 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar ......................211
41 Rörelseförvärv ........................................................................213
42 Uppgifter om moderbolaget ..............................................214
43 Jämförelsestörande poster ...............................................214
44 I bokslutet använda valutakurser ......................................214
45 Nyckeltalsdefinitioner ...........................................................215
46 Väsentliga händelser efter periodens slut .................... 215# Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Under 2023 uppgick jämförelsestörande poster till MSEK -22, se också not 43. Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -1 079 (-975) under 2024, motsvarande en effektiv skattesats om 20 (22) procent. Minskningen i den effektiva skattesatsen var främst ett resultat av utnyttjande av tidigare icke-aktiverade underskottsavdrag och högre ej skattepliktiga intäkter 2024. Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 13,6 procent (11,9) och räntabiliteten på eget kapital till 12,4 procent (11,1).

150 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information

Totalresultat för koncernen
| MSEK | 2024 | 2023 |
| :-------------------- | :---- | :---- |
| Årets resultat | 4 210 | 3 443 |
| Övrigt totalresultat: | | |
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen: | | |
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelser | 348 | -682 |
| Skatt hänförlig till omvärdering av nettopensionsförpliktelser | -72 | 140 |
| Omvärdering av egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 1 371 | -39 |
| Skatt hänförlig till egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat | -8 | 8 |
| Summa | 1 639 | -573 |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: | | |
| Omräkningsdifferenser | 486 | -422 |
| Kassaflödessäkringar: Värdeförändring | -1 737 | 841 |
| Upplösta mot resultaträkningen | -623 | -34 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 492 | -170 |
| Räntebärande placeringar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat | 2 | - |
| Skatt hänförlig till räntebärande placeringar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat | -1 | - |
| Summa | -1 381 | 215 |
| Årets övriga totalresultat | 258 | -358 |
| Årets totalresultat | 4 468 | 3 085 |
| varav moderbolagets aktieägares andel | 4 408 | 3 038 |
| varav innehav utan bestämmande inflytande | 60 | 47 |

Finansnetto
| MSEK | 2024 | 2023 |
| :--- | :--- | :--- |
| Finansnetto hänförligt till pensioner | -46 | -35 |
| Räntenetto | 121 | 110 |
| Valutavinster/-förluster | -266 | 156 |
| Räntekostnad leasingskuld | -159 | -139 |
| Övriga finansiella poster | -23 | 54 |
| Summa | -373 | 146 |

Övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat påverkades med MSEK 348 (-682) före skatt av omvärdering av nettoavsättningar för pensioner, se not 31 för ytterligare information. Kassaflödessäkringar har påverkat årets total resultat med MSEK -2 360 före skatt (807), se not 35 för mer information. Effekten före skatt om 1 371 (-39) av omvärdering av egetkapitalinstrument var framförallt hänförlig till omvärdering av investeringen i Helsing GmbH.

Finansnetto
Finansnettot uppgick till MSEK -373 (146) under 2024. Förändringen jämfört med föregående år var huvudsakligen en följd av SEK-depreciering som ledde till en ogynnsam påverkan på valutasäkringar i offertportföljen samt lägre resultat från övriga finansiella poster, relaterat till kortfristiga placeringar. Finansnetto hänförligt till pensioner är den finansiella kostnaden för nettopensionsskulden redovisad i balansräkningen. Se not 31 för mer information om förmånsbestämda pensionsplaner. Räntenetto avser ränta på likvida medel, lång- och kortfristiga placeringar och räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder samt ränta på ränteswappar. Valutavinster/-förluster redovisade i finansnettot är främst hänförliga till säkringar av valutorna i offertportföljen, vilka värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Räntekostnad leasingskuld avser räntekomponenten hänförlig till leasingskulder redovisade i balansräkningen. Övriga finansiella poster består av realiserade och orealiserade resultat avseende kortfristiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter, till exempel förändringar av valutakurser för likvida medel i andra valutor än SEK.

151 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information

Finansiell ställning för koncernen
| MSEK | Not | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
| :------------------------ | :-- | :--------- | :--------- |
| TILLGÅNGAR | | | |
| Anläggningstillgångar: | | | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 | 12 998 | 12 941 |
| Materiella anläggningstillgångar | 16 | 12 484 | 9 501 |
| Biologiska tillgångar | 18 | 414 | 414 |
| Nyttjanderättstillgångar | 17 | 2 881 | 2 554 |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures | 19 | 315 | 253 |
| Finansiella placeringar | 35 | 2 763 | 1 102 |
| Långfristiga räntebärande placeringar | 35 | 1 610 | - |
| Långfristiga fordringar | 23 | 435 | 515 |
| Uppskjutna skattefordringar | 13 | 521 | 482 |
| Summa anläggningstillgångar | 34 | 34 421 | 27 762 |
| Omsättningstillgångar: | | | |
| Varulager | 24 | 21 825 | 16 786 |
| Derivat | 35 | 930 | 1 656 |
| Skattefordringar | | 250 | 51 |
| Kundfordringar | 25 | 11 334 | 7 244 |
| Avtalstillgångar | 4,25 | 14 323 | 12 316 |
| Övriga fordringar | 23 | 3 259 | 2 192 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 1 740 | 1 283 |
| Kortfristiga placeringar | 35 | 8 898 | 11 340 |
| Likvida medel | 27 | 2 843 | 2 129 |
| Summa omsättningstillgångar | 65 | 54 997 | 54 997 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | | 99 823 | 82 759 |

MSEK	Not	2024-12-31	2023-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	28
Aktiekapital		2 174	2 174
Övrigt tillskjutet kapital		6 099	6 099
Andra reserver		195	1 598
Balanserade vinstmedel		27 035	22 164
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	35	35 503	32 035
Innehav utan bestämmande inflytande	309	327
Summa eget kapital		35 812	32 362
Skulder
Långfristiga skulder:
Långfristiga leasingskulder	17	2 337	2 078
Övriga långfristiga räntebärande skulder	29	7 128	6 915
Övriga skulder	33	136	210
Avsättningar för pensioner	31	1 387	1 872
Övriga avsättningar	32	2 238	2 888
Uppskjutna skatteskulder	13	1 070	1 432
Summa långfristiga skulder		14 296	15 395
Kortfristiga skulder:
Kortfristiga leasingskulder	17	695	597
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	29	224	453
Avtalsskulder	4,25	25 675	16 553
Leverantörsskulder	8	215	6 080
Derivat	35	2 444	1 111
Skatteskulder		536	235
Övriga skulder	33	1 190	1 083
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	9 700	8 015
Avsättningar	32	1 036	875
Summa kortfristiga skulder		49 715	35 002
Summa skulder		64 011	50 397
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		99 823	82 759

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 36.

152 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information

Finansiell ställning för koncernen, forts.
| NETTOLIKVIDITET/-SKULD | MSEK | Not | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
| :------------------------------------------------------ | :----- | :-- | :--------- | :--------- |
| Tillgångar | | | | |
| Likvida medel | | 27 | 2 843 | 2 129 |
| Kortfristiga placeringar | | 35 | 8 898 | 11 340 |
| Summa likvida placeringar | | | 11 741 | 13 469 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | | 23 | 73 | 73 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | | 23 | 241 | 333 |
| Långfristiga fordringar hänförliga till pensioner | | 23 | 79 | 59 |
| Långfristiga räntebärande finansiella investeringar | | 35 | 1 610 | - |
| Summa räntebärande tillgångar | | | 13 744 | 13 934 |
| Skulder | | | | |
| Leasingskulder | | 17 | 3 032 | 2 675 |
| Obligationer och andra skuldebrev | | 30 | 7 193 | 7 270 |
| Skulder till intresseföretag och joint ventures | | 29 | 55 | 49 |
| Övriga räntebärande skulder | | 29 | 104 | 48 |
| Avsättningar för pensioner 1) | | 31 | 1 149 | 1 549 |
| Summa räntebärande skulder och avsättning för pensioner | | | 11 533 | 11 591 |
| Nettolikviditet (+) / nettoskuld (-) | | | 2 211 | 2 343 |

1) Exklusive avsättning för pensioner hänförlig tillsärskild löneskatt.

Den genomsnittliga nettolikviditeten/-skulden under 2024 uppgick till MSEK 54 (3 151). Nettolikviditeten/-skulden exklusive räntebärande fordringar, nettopensions förpliktelser och leasing skulder uppgick per den 31 december 2024 till MSEK 5 999 (6 102).

Finansiell ställning
Vid utgången av december 2024 hade Saab en nettolikviditet om MSEK 2 211, en minskning med MSEK 132 jämfört med årets slut 2023 då nettolikviditeten uppgick till MSEK 2 343. Nettoskuld i relation till EBITDA uppgick till -0,26 (-0,36) vid periodens slut. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 6 732 (6 462). Avtalstillgångar ökade med MSEK 2 007 och avtalsskulderna ökade med MSEK 9 122 jämfört med årets slut 2023. Varulagret ökade med MSEK 5 039 under 2024 med ökningar främst inom Dynamics och Surveillence. Nettoavsättningen för pensioner, exklusive särskild löneskatt, uppgick till MSEK 1 070 per den 31 december 2024, jämfört med MSEK 1 490 vid årets slut 2023. Påverkan på nettoskulden om MSEK 420 var främst hänförlig till positiv avkastning på förvaltningstillgångar. För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 31. Materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 12 484 vid årets slut jämfört med 9 501 vid årets slut 2023. Nyttjanderättstillgångar redovisade i balansräkningen uppgick till MSEK 2 881 jämfört med 2 554 vid årets slut 2023. Finansiella placeringar ökade med MSEK 1 661 under 2024 till MSEK 2 763 (1 102). Ökningen var framförallt hänförlig till en ytterligare investering i och omvärdering av investeringen i Helsing GmbH. Omvärderingen av Helsing GmbH har redovisats i övrigt totalresultat. Under året gjordes nettoinvesteringar om MSEK 4 769 (3 534). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 4 012 (2 507). Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 827 (1 031), av vilka MSEK 530 (547) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter. Investeringarna var främst hänförliga till utvecklingen av Gripen E/F. Av de totala investeringarna i immateriella anläggningstillgångar avsåg MSEK 297 (484) andra immateriella anläggningstillgångar. Per den 31 december 2024 uppgick lång- och kortfristiga placeringar och likvida medel till MSEK 13 351, en minskning med MSEK 118 jämfört med årets slut 2023. Därtill hade koncernen outnyttjade revolverande kreditfaciliteter uppgående till MSEK 6 000.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Utdelningsmotivering

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens undertecknande

Revisionsberättelse

Övrig information

Förändring i eget kapital för koncernen

MSEK	Aktiekapital	Andra reserver	Summa moderbolagets utan bestämmande inflytande	Innehav utan bestämmande inflytande	Säkringsreserv	Omräkningsreserv	Balanserade vinstmedel	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2023	2 174	6 099	176	1 192	19	845	29 486	390
Årets totalresultat			637	-407	2 808	3 038	47	3 085
Transaktioner med ägarna:
Aktiesparprogram			214		214			214
Utdelning			-703		-120		-823
Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande			-	-	10			10
Utgående eget kapital 31 december 2023	2 174	6 099	813	785	22	164	22 164	32 035
Ingående eget kapital 1 januari 2024	2 174	6 099	813	785	22	164	22 164	32 035
Årets totalresultat			-1 868	465	5 811	4 408	60	4 468
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier genom aktieswap			-318		-318			-318
Aktiesparprogram			235		235			235
Utdelning			-856		-79		-935
Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande			-1	-1	1			0
Utgående eget kapital 31 december 2024	2 174	6 099	-1 055	1 250	27	035	35 503	309

För definition av andra reserver, se not 28.

Kassaflödesanalys för koncernen

MSEK	Not	2024	2023
Den löpande verksamheten:
Resultat efter finansiella poster	5	289	418
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		3 369	2 950
Utdelning från intresseföretag och joint ventures	22	36
Betald inkomstskatt		-945	-856
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		7 735	6 548
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Avtalstillgångar och -skulder		7 218	2 915
Varulager		-4 890	-2 691
Övriga rörelsefordringar		-5 464	-1 922
Övriga rörelseskulder		3 589	2 020
Avsättningar		-1 456	-408
Kassaflöde från den löpande verksamheten		6 732	6 462
Investeringsverksamheten:
Aktiverade utvecklingsutgifter		-530	-547
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-297	-484
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-4 012	-2 507
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		70	4
Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar		2 471	-1 233
Förvärv av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures		-1 894	-1 268
Förvärv av verksamheter	41	-41	-15
Avyttring av koncernföretag och andra verksamheter	40, 41	25	382
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-4 182	-5 915
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån		-678	-1 075
Amortering av leasingskulder		-690	-586
Upptagande av lån		331	1 250
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-856	-703
Utbetald utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande		-41	-126
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande		-	10
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-1 934	-1 230
ÅRETS KASSAFLÖDE		40	616
Likvida medel vid årets början		2 129	2 869
Valutakursdifferens i likvida medel		98	-57
Likvida medel vid årets slut		40	2 843

Investeringar

Kassaflödeseffekten av investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 4 012 (2 507). Investeringar i immateriella anläggnings- tillgångar uppgick till MSEK 827 (1 031), av vilka MSEK 530 (547) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter och MSEK 297 (484) andra immateriella anläggningstillgångar.

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster uppgick till MSEK 7 266 (6 691), se not 40. Det operationella kassaflödet uppgick till MSEK 2 497 (3 157). Minskningen jämfört med 2023 var till största delen ett resultat av stora investeringar och ofördelaktig påverkan av rörelsekapital. Det operationella kassflödet definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Kassaflöde från den löpande verksamheten exkluderar skatter och andra finansiella poster men inkluderar amortering av leasingskulder. Det fria kassaflödet uppgick till MSEK 993 (1 566). För mer detaljerad information om kassa flödet, se not 40.

Resultaträkning för moderbolaget

Totalresultat för moderbolaget

MSEK	Not	2024	2023
Försäljningsintäkter	4, 36	291	204
Kostnad för sålda varor		-30 454	-23 993
Bruttoresultat		5 837	5 211
Försäljningskostnader		-1 628	-1 519
Administrationskostnader		-1 057	-986
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 587	-1 402
Övriga rörelseintäkter	6, 99	30
Övriga rörelsekostnader	6	-15	-32
Rörelseresultat		1 649	1 302
Resultat från finansiella poster:	11
Resultat från andelar i koncernföretag		2 333	2 800
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		-80	-930
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		40	292
Övrigaränteintäkterochliknanderesultatposter		571	511
Räntekostnader och liknande resultatposter		-421	-635
Resultat efter finansiella poster		4 092	3 340
Bokslutsdispositioner	12	-824	-617
Resultat före skatt		3 268	2 723
Skatt	13	-703	-616
Årets resultat		2 565	2 107

MSEK	2024	2023
Årets resultat	2 565	2 107
Övrigt totalresultat:
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Omräkningsdifferenser	-	-
Årets övriga totalresultat	-	-
Årets totalresultat	2 565	2 107

Försäljningsintäkter och resultat
I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Surveillance, Dynamics samt en enhet inom Combitech. Dessutom ingår koncern staber och koncernsupport.

Balansräkning för moderbolaget

MSEK	Not	2024-12-31	2023-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	15	1 234	1 174
Materiella anläggningstillgångar	16	6 410	5 376
Finansiella anläggningstillgångar:
Andelarikoncernföretag	38	7 044	6 497
Fordringar på koncernföretag	21	90	90
Andelar i intresseföretag och joint ventures	20	74	74
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	21	164	238
Andra långfristiga värdepappersinnehav	22	3 038	1 142
Andra långfristiga fordringar	23	56	59
Uppskjuten skattefordran	13	479	455
Summa finansiella anläggningstillgångar		10 945	8 555
Summa anläggningstillgångar	18	18 589	15 105
Omsättningstillgångar
Varulager	24	12 530	10 651
Kortfristiga fordringar:
Kundfordringar	25	3 788	3 300
Fordringar på koncernföretag		6 550	5 274
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		-	-
Avtalstillgångar	10	4 54	8 814
Övriga fordringar	23	1 134	785
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	3 449	2 853
Summa kortfristiga fordringar		25 375	21 026
Kortfristiga placeringar	8	8 852	11 283
Kassa och bank	9	903	753
Summa omsättningstillgångar		47 660	43 713
SUMMA TILLGÅNGAR		66 249	58 818
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	28
Bundet eget kapital:
Aktiekapital		2 174	2 174
Uppskrivningsfond		631	637
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital:
Överkursfond		5 557	5 557
Balanserat resultat		7 268	6 092
Årets totalresultat		2 565	2 107
Summa eget kapital		18 738	17 110
Obeskattade reserver	39	4 750	3 926
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	31	189	208
Övriga avsättningar	32	1 795	2 469
Summa avsättningar		1 984	2 677
Skulder
Obligationer och andra skuldebrev	30	7 187	7 270
Skulder till koncernföretag		8 883	7 241
Avtalsskulder	4, 8	8 876	8 108
Leverantörsskulder	5	5 509	3 893
Skuldertillintresseföretagochjointventures		55	49
Skatteskulder		371	114
Övriga skulder	33	1 340	1 306
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	8 556	7 124
Summa skulder		40 777	35 105
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		66 249	58 818

Likviditet, finansiering, investeringar och antal anställda
Moderbolagets nettolikviditet uppgick till MSEK 1 895 per den 31 december 2024 jämfört med en nettolikviditet om MSEK 2 635 per den 31 december 2023. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 712 (1 142). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 284 (413). Vid periodens slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 12 250 jämfört med 10 970 personer vid årets början.

För information om moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 36.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information

Förändring i eget kapital för moderbolaget

MSEK	Aktie kapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Överkurs fond	Balanserade vinstmedel	Årets total resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2023	2 174	644	543	5 557	6 574	-	15 492
Poster som redovisas direkt mot eget kapital: Förändring uppskrivningsfond	-	7	-	-	-	-	-7
Årets totalresultat	-	-	-	-	-	2 107	2 107
Transaktioner med ägarna: Utdelning till ägarna	-	-	-	-	-703	-	-703
Transaktioner med ägarna: Aktiesparprogram	-	-	-	-	214	-	214
Utgående eget kapital 31 december 2023	2 174	637	543	5 557	6 092	2 107	17 110
Ingående eget kapital 1 januari 2024	2 174	637	543	5 557	8 199	-	17 110
Poster som redovisas direkt mot eget kapital: Förändring uppskrivningsfond	-	6	-	-	-	-	-6
Årets totalresultat	-	-	-	-	-	2 565	2 565
Transaktioner med ägarna: Återköp av aktier genom aktieswap	-	-	-	-	-318	-	-318
Transaktioner med ägarna: Utdelning till ägarna	-	-	-	-	-856	-	-856
Transaktioner med ägarna: Aktiesparprogram	-	-	-	-	235	-	235
Utgående eget kapital 31 december 2024	2 174	631	543	5 557	7 268	2 565	18 738

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Kassaflödesanalys för moderbolaget

MSEK	2024	2023
Den löpande verksamheten: Resultat efter finansiella poster	4 092	3 340
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	40	-545
Betald inkomstskatt	-663	-471
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	-455	3 076
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Avtalstillgångar och -skulder	-647	750
Varulager	-1 858	-1 589
Övriga rörelsefordringar	-1 317	-1 591
Övriga rörelseskulder	2 919	1 370
Avsättningar	-1 307	-240
Kassaflöde från den löpande verksamheten	866	922
Investeringsverksamheten:
Lämnade/återbetalade aktieägartillskott	-772	-381
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-284	-413
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-1 684	-1 142
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	20	-
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar	2 473	-1 236
Förvärv av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures	-1 874	-1 235
Förvärv av verksamheter	-21	-24
Avyttring av koncernföretag	61	442
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-2 081	-3 989
Finansieringsverksamheten:
Förändring av fordringar/skulder från koncernföretag	462	1 014
Upptagande av lån	7	1 250
Amortering av lån	-400	-1 081
Utbetald utdelning till aktieägarna	-856	-703
Erhållna koncernbidrag och utdelningar	2 152	1 737
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	1 365	2 217
ÅRETS KASSAFLÖDE	150	-850
Likvida medel vid årets början	753	1 603
Likvida medel vid årets slut	903	753

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Noter

Not 1. Redovisningsprinciper

Verksamheten Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping. Bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är indelad i fyra affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Combitech rapporteras som ett av koncernens segment utanför affärsområdesstrukturen. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Verksamheten i respektive affärsområde och Combitech beskrivs i not 3.

Styrelsen och verkställande direktören har den 28 februari 2025 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 10 april 2025 för fastställande.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Redovisningsstandarder utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med IFRS.

Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under ”Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper”.

Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redo visade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden. Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen såvida inte posten som är föremål för bedömningen redovisas i övrigt totalresultat.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen samt de redovisningsprinciper beträffande väsentliga resultat- och balansposter som anges under respektive notupplysning har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernredovisningen har upprättats med anskaffningsvärde som värderingsgrund om inte annat framgår nedan och i redovisningsprinciperna i respektive not.

Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler

Ett antal ändringar av befintliga redovisningsstandarder har trätt i kraft under året. Ingen av dessa har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.

Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt ikraft

IASB har utfärdat IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements vilken ska tillämpas från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Även om IFRS 18 inte kommer att påverka redovisning och värdering utvärderar Saab för närvarande effekterna på presentation och upplysningar inklusive presentation av resultaträkningen där t.ex. definitionen av rörelseresultat kan komma förändras. Utöver IFRS 18 har IASB har givit ut ett antal ändringar och standarder som ännu ej trätt i kraft. Ingen av dessa väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Klassificering av tillgångar och skulder

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

Konsolideringsprinciper

Koncernföretag

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffnings värdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant vid förvärvstidpunkten, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skatte- fordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs under respektive notupplysning.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information

Undantag görs även för gottgörelse tillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen. Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till SEK
Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än SEK räknas om till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till SEK till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredo visas som omräkningsreserv i eget kapital.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Rörelseförvärv
Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksamheter.

Intresseföretag och joint ventures
Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar
Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar.

Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder
Moderbolaget redovisar inte leasingavtal i balansräkningen som nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden i enlighet med undantaget från IFRS 16 som finns i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument
Moderbolaget tillämpar inte IFRS 9 fullt ut utan reglerna för redovisning av finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärden i RFR 2. Detta innebär bland annat att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.

Derivat och säkringsredovisning
Derivat som ej klassificeras som säkringsinstrument värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som klassificeras som säkringsinstrument styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balance-post tills dess att den säkrade transaktionen har inträffat.

Ersättningar till anställda
Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver
De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott
Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot. Lämnade koncernbidrag aktiveras i aktier och andelar i moderbolaget. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information

Not 2. Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisnings principerna kan ha en betydande inverkan på redo- visningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

Osäkerheter i uppskattningar och bedömningar

Långa kundkontrakt

En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod. Koncernen tillämpar vinstavräkning över tid för långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningen av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva effekter som påverkar intäkts- och resultatavräkning.

Saab har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas, vilket innebär en större osäkerhet i risker avseende resultatavräkning och totalkostnad. Som en del av den löpande verksamheten ingår att se över risker i projekt och totalkostnadsprognoser. Denna översyn resulterar också i korrigeringar av projektkalkyler, såväl positiva som negativa. Redo visningen av långa kundkontrakt påverkar även balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättning för förlustkontrakt. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar eller leveranser i projekt. För mer information om långa kundkontrakt, se not 4.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat betydande belopp i forskning och utveckling. De redo visade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklings projekt avseende det flygburna övervakningssystemet GlobalEye samt en ny version av Gripen. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till MSEK 6 052 (6 106). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker linjärt över en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 15 år. De redovisade värdena för aktiverade utvecklingskostnader prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För tillgångar som är under upparbetning beräknas tillgångens återvinningsvärde årligen oavsett om indikation på nedskrivningsbehov har identifierats eller inte. För mer information, se not 15.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till MSEK 5 572 (5 424), se vidare not 15. Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov.

Pensioner

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgifts bestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till MSEK 10 969 (10 749). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. Under 2024 har förändringar i aktuariella antaganden avseende diskonteringsränta, inflation och erfarenhet påverkat den förmåns- bestämda pensionsförpliktelsen. Förändringar av aktuariella vinster och förluster påverkar direkt pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning, se vidare not 31.

Not 3.# Segmentrapportering

Rörelsesegment

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik, avancerade vapensystem, ledningssystem och navala system samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab en lokal närvaro i Australien, Brasilien, Sydafrika, USA och i andra utvalda länder.

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högsta verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högsta verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denna för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå.

I segmentsredovisningen redovisas samtliga leasingavtal som kostnad linjärt över leasingperioden. Utöver IFRS 16 så överensstämmer i allt väsentligt de rapporterbara segmentens redovisningsprinciper med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor.

Saabs verksamhets- och ledningsstruktur är uppdelad i fyra affärsområden, vilka också är rörelsesegment: Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Utöver dessa redovisas även Combitech som ett rörelsesegment skilt från affärsområdesstrukturen inom Saabkoncernen. Rörelsesegmenten beskrivs nedan. Utöver de fem rörelsesegmenten redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Till följd av den strukturella förändring där affärsenheten Underwater Systems har flyttats från affärsområde Dynamics till Kockums per den 1 januari 2024, har 2023 omräknats. Proformasiffror finns tillgängliga på saab.com/investors/financials/financial-data.

Aeronautics

Aeronautics är en världsledande tillverkare av innovativa flygsystem och bedriver utveckling av produkter inom militär flygteknik. Här utförs även långsiktiga framtidsstudier kring såväl bemannade som obemannade flygplan. Detta som förberedelse för nya flygsystem och vidareutveckling av befintliga produkter.

Dynamics

Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, träningssystem och signaturhanteringssystem till försvarsmakter världen över, samt därtill relaterade militära och civila nischprodukter.

Surveillance

Surveillance levererar effektiva lösningar för säkerhet och trygghet, för övervakning och beslutsstöd och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina radar-, signalspanings- och självskyddssystem samt ledningssystem för marin, flygvapen och armé.

Kockums

Kockums utvecklar, levererar och underhåller lösningar i världsklass för naval miljö. I portföljen finns ubåtar med Stirlingsystem för luftoberoende framdrivning, ytstridsfartyg, minröjningsfartyg, autonoma farkoster, torpeder samt obemannade undervattensfarkoster. Kockums unika kompetens ligger inom signaturanpassning, stöthållfasthet och avancerad smygteknik.

Combitech

Combitech är ett fristående dotterbolag till Saab och rapporteras som ett rörelsesegment skilt från affärsområdesstrukturen inom Saabkoncernen. Combitech är ett av Sveriges största teknikkonsultbolag som genom att kombinera teknik med spetskompetens skapar anpassade lösningar som utvecklar kundens verksamhet. Combitech är verksamt inom flygindustri, försvarsindustri, telekom samt övrig industri och offentlig sektor. Combitech erbjuder tjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet, systemsäkerhet, kommunikation, mekanik, teknisk produktinformation och logistik.

Information om större kunder

Under 2024 hade Saab en kund som enskilt svarade för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. Svenska försvaret är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna uppgick till MSEK 22 795 (19 029) vilket motsvarade 36 procent (37) av de totala försäljningsintäkterna.

Information om geografiska områden

Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.

Finansiell översikt

Koncernen
MSEK	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
	Aeronautics		Dynamics		Surveillance		Kockums		Combitech		Corporate 2)		Elimineringar
	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Extern orderingång	10 668	18 049	49 745	26 407	27 396	22 821	5 642	7 323	3 013	2 981	334	230	-	-
Intern orderingång	508	62	548	302	1 138	1 066	64	174	1 624	1 310	-	-	-3 882	-2 914
Summa	11 176	18 111	50 293	26 709	28 534	23 887	5 706	7 497	4 637	4 291	334	230	-3 882	-2 914
Extern orderstock	40 981	46 915	78 401	42 898	51 291	44 637	14 212	16 787	1 595	1 296	743	876	-	-
Intern orderstock	520	80	485	205	1 434	1 143	148	244	332	299	-	-	-2 919	-1 971
Summa	41 501	46 995	78 886	43 103	52 725	45 780	14 360	17 031	1 927	1 595	743	876	-2 919	-1 971
Externa för sälj nings intäkter	16 621	13 664	14 337	10 943	21 267	17 897	8 205	6 188	2 715	2 627	606	290	-	-
Interna för sälj nings intäkter	68	90	268	217	747	662	159	126	1 591	1 295	2	-	-2 835	-2 390
Totala för sälj nings intäkter	16 689	13 754	14 605	11 160	22 014	18 559	8 364	6 314	4 306	3 922	608	290	-2 835	-2 390
Rörelseresultat före andelar i intresse- företags och joint ventures resultat	977	710	2 503	1 743	1 991	2 034	639	432	442	340	-962	-302	-	-
Andelar i intresse företags och joint ventures resultat	-	-	62	15	-	-	-	-	-	-	10	-700	-	-
Rörelse resultat	977	710	2 565	1 758	1 991	2 034	639	432	442	340	-952	-1 002	-	-
Finansiella intäkter	10	7	29	21	58	62	91	98	27	23	1 059	1 087	-711	-516
Finansiella kostnader	-372	-257	-46	-40	-173	-63	-5	-7	-3	-8	-1 048	-777	711	516
Resultat före skatt	615	460	2 548	1 739	1 876	2 033	725	523	466	355	-941	-692	-	-
Skatt 1)	-111	-122	-50	-50	16	-112	-9	16	-24	-34	-901	-673	-	-
Årets resultat	504	338	2 498	1 689	1 892	1 921	716	539	442	321	-1 842	-1 365	-	-
Tillgångar	19 568	17 296	24 500	14 458	26 185	24 173	8 341	7 897	2 444	2 117	49 111	44 586	-30 326	-27 768
varav andelar i intresseföretag och joint ventures	-	-	208	168	4	4	-	-	-	-	103	81	-	-
Skulder	14 601	12 981	21 086	11 744	15 159	13 601	7 084	6 531	1 481	1 264	27 101	24 107	-22 501	-19 831
Operationellt kassaflöde	-712	-370	2 798	3 236	1 333	1 153	289	-254	532	387	-1 743	-996	-	-
Sysselsatt kapital	12 136	10 403	5 342	4 346	12 133	11 676	3 622	3 011	1 348	1 101	12 764	13 417	-	-
Investeringar	652	706	1 097	518	1 323	813	148	185	21	9	1 598	1 307	-	-
Avskrivningar	253	206	128	98	952	878	51	38	16	10	1 245	1 035	-	-
Nedskrivningar	-	-	-	-	95	21	-	-	-	-	-	-	-	-

1) Aktuell skatt i moderbolaget redovisas inom Corporate.
2) varav hänförliga till IFRS 16 justeringar: Rörelseresultat 140 (114), Finansiella intäkter - (10), Finansiella kostnader -184 (-131), Tillgångar 3 421 (3 029), Skulder 3 602 (3 175)

Geografiska områden

	Central- och Koncernen
MSEK	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
	Sverige		Övriga Europa		Nordamerika		Sydamerika		Asien		Afrika		Australien, etc.
	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Externa försäljningsintäkter	26 140	21 614	15 829	11 913	6 148	5 607	4 556	3 690	5 329	4 759	165	109	3 375	3 425
i % av omsättning	41	42	25	23	10 1)	11 1)	7 2)	7 2)	8	9	0	0	5	7
Anläggningstillgångar	27 945	22 989	1 890	1 175	2 796	2 252	167	152	346	251	373	341	904	602

1) Varav USA utgör 9 procent (10) av koncernens totala försäljningsintäkter.
2) Varav Brasilien utgör 7 procent (7) av koncernens totala försäljningsintäkter.

Försäljningsintäkter per rörelsesegment

Moderbolaget
MSEK	2024	2023
Aeronautics	16 538	13 612
Dynamics	3 412	2 655
Surveillance	16 003	12 768
Combitech	95	101
Corporate	243	68
Summa	36 291	29 204

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

Moderbolaget
MSEK	2024	2023
Sverige	16 540	13 749
Övriga Europa	9 172	7 007
Nordamerika	2 413	1 775
Central- och Sydamerika	4 447	3 568
Asien	2 914	2 774
Afrika	115	91
Australien, etc.	101	110
Ej namngivet land	589	130
Summa	36 291	29 204

Not 4. Försäljningsintäkter

Redovisningsprinciper

Försäljningsintäkter

I Saabkoncernen uppkommer försäljningsintäkter framförallt från tre typer av intäktsströmmar: långa kundkontrakt, produkter och tjänsteuppdrag.

Långa kundkontrakt

En stor andel av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt med både utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder. Analysen av dessa kontrakt innebär framförallt att bedöma antal prestationsåtaganden och när dessa uppfylls, det vill säga över tid eller vid en given tidpunkt.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Redovisningen av långa kundkontrakt

Då Saabs långa kundkontrakt innehåller väsentlig kundanpassning och integrering av varor och tjänster innebär det oftast att ett enskilt prestationsåtagande identifieras. Ett prestationsåtagande uppfylls vid given tidpunkt eller över tid. Då Saabs långa kundkontrakt innehåller väsentlig kundanpassning och integrering av varor och tjänster samt att kostnaden för att anpassa tillgången och sälja den till ny kund inte skulle vara oväsentlig är slutsatsen oftast att tillgången inte bedöms ha en alternativ användning. Då kontrakten också innehåller klausuler som innefattar rätt till betalning plus skälig vinst för nedlagda utgifter, i händelse av terminering av annan orsak än underlåtenhet från Saab att prestera i enlighet med avtalet, innebär detta att kriterierna för att redovisa intäkter från långa kundkontrakt över tid uppfylls. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen därmed i förhållande till kontraktets färdigställandegrad. Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda utgifter för utfört arbete per balansdagen och beräknade totala utgifter för genomförandet av åtagandet enligt kontraktet. Av den totala intäkten av räknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställande- graden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall baseras på när olika delmål som kontraktsmilstolpar eller levererade enheter uppfylls. En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna har identifierats. I långa kundkontrakt förekommer det att Saab erhåller förskott från kunder eller upparbetar väsentliga avtalstillgångar. Om det föreligger en betydande finansieringskomponent redovisas effekten av tidsvärdet endast för de avtal vars förskott kvarstår även efter tolv månader. Det förekommer att innehållet i avtalsrelationen mellan Saab och motparten ändras under avtalstiden genom t.ex. tilläggsbeställningar. Saab utvärderar huruvida tilläggsbeställningar och andra avtalsändringar ska redovisas som en del av det ursprungliga kontraktet eller som ett nytt kontrakt baserat på om det tillkommer varor eller tjänster som är väsentligen avskilda ifrån grundkontraktet och om priset för dessa varor eller tjänster motsvarar ett fristående försäljningspris. Om båda dessa förhållanden är uppfyllda redovisas innehållet i avtalsändringen som ett nytt avtal.

Produkter

Viss del av Saabs intäkter är hänförliga till produkter där utveckling, kund anpassning och integration är relativt obetydlig, med andra ord till största delen enbart tillverkning av produkter, samt vidareförsäljning av exempelvis reservdelar. Dessa kontrakt intäktsredovisas vid en given tidpunkt dvs normalt när kontrollen av varan övergått till kund i enlighet med villkoren i kontraktet.

Tjänsteuppdrag

För Saabs tjänsteuppdrag som innefattar försäljning av konsulttimmar och supporttjänster, till fast pris eller löpande räkning, erhåller normalt kunden nytta när åtagandet uppfylls. Intäkten redovisas därmed huvudsakligen över tid i takt med att uppdraget enligt kontraktet utförs.

Saab bedriver verksamhet på den militära försvarsmarknaden samt på den civila flygplans- och säkerhetsmarknaden. Under 2024 stod försäljning av försvars materiel för 92 procent (90) av Saabs försäljningsintäkter. Saabs internationella försäljning utgör mer än hälften av dess totala verksamhet och omfattar i regel betydande belopp under långa tidsperioder. Under 2024 gick 59 procent (58) av Saabs försäljningsintäkter till marknader utanför Sverige. En stor andel av Saabs försäljningsintäkter kommer från ett begränsat antal kunder och relativt få kontrakt. Den europeiska marknaden inklusive Sverige är Saabs viktigaste marknad. Svenska försvaret är Saabs viktigaste kund och stod under 2024 för 36 procent (37) av Saabs försäljningsintäkter. Saabs verksamhet präglas av mångåriga komplexa utvecklingsuppdrag i teknologisk framkant. Saab ska i långa kundprojekt genomföra och leverera hög teknologiska kostnadseffektiva lösningar i enlighet med kundkontraktet. Den avtals modell för stora utvecklingsprojekt enligt vilken Saab ofta bedriver utvecklings- verksamhet är komplicerad och medför risker. Ofta ingås avtal där kunden beställer en produkt enligt en kravspecifikation och däri anger vilka egenskaper produkten ska ha och vilka problem den ska lösa. Saab åtar sig därefter att leverera i enlighet med kravspecifikationerna och producera den produkt eller det system som krävs. Vid avtalens ingående finns det alltså i vissa fall inte någon produkt framtagen och produkten ska normalt sett levereras flera år senare. De flesta kontrakten ingås med en fastpriskomponent. Under 2024 stod Långa kundkontrakt för 63 procent (64) av de totala försäljningsintäkterna. Merparten av Saabs försäljningsintäkter relaterar till projekt som i de flesta fall intäktsredovisas och resultatavräknas över tid. Detta ställer stora krav på projekt planering och kontroll samt uppföljning för att vid varje tillfälle säkerställa antaganden och bedömningar om projektkostnader och intäkter ger en tillfredsställande grund för redovisning av försäljningsintäkter och resultat. Saab uppdaterar löpande totalkostnadsprognoser för långa kundkontrakt och retroaktiva effekter, både positiva och negativa, på försäljningsintäkterna uppkommer därmed. Påverkan av retroaktiva effekter från normala uppdateringar av totalkostnadsprognoser har ej varit väsentlig i förhållande till försäljningsintäkterna under år 2024 samt jämförelseåret. Ca 80 procent av försäljningsintäkterna redovisas över tid i takt med projektets färdigställandegrad.

165 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information

Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar balansräkningsposter som avtalstillgångar och avtalsskulder samt kundfordringar för vilka sedvanliga betalnings villkor tillämpas. Många av Saabs större avtal med kunder baseras på en betalnings modell enligt vilken huvuddelen av betalning ska ske först efter, eller i samband med, att produkten eller systemet har levererats eller dellevererats. Saab bedriver och har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas. Under 2024 har flera av koncernens större projekt nått långt i projektgenomförandet vilket medfört att koncernen uppnått viktiga milstolpar. Ingående avtalsskulder per 1 januari 2024 har i all väsentlighet intäktsförts under räkenskapsåret. Avsättning för garantier i samband med sålda produkter eller tjänster redovisas normalt när en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras, se vidare not 32. Koncernen har inga väsentliga skyldigheter eller åtaganden avseende returer av produkter. Saab har inte identifierat några kundkontrakt där en väsentlig finansieringkomponent föreligger.

Framtida intäkter avseende kundkontrakt

Orderstocken förväntas att realiseras och redovisas som intäkt enligt följande tabell:

Orderstockens fördelning över år	MSEK
	2024	2023
Inom 1 år	57 869	48 460
Inom 2 år	53 200	45 050
Inom 3 år	43 596	27 729
Inom 4 år	22 196	14 907
4 år och framåt	10 362	17 263
Summa	187 223	153 409

Corporate/	Aeronautics	Dynamics	Surveillance	Kockums	Combitech	eliminering	Koncernen
MSEK	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Försäljningsintäkter per kundkategori:
Militära kunder	15 562	12 745	14 109	10 745	19 536	15 992	7 645	5 648
Civila kunder	1 059	919	228	198	1 731	1 905	560	540
Summa externa intäkter	16 621	13 664	14 337	10 943	21 267	17 897	8 205	6 188
Försäljningsintäkter per intäktsslag:
Långa kundkontrakt	14 563	12 075	5 321	3 814	15 136	13 377	4 951	3 628
Tjänster	824	1 261	1 686	1 408	3 363	3 115	1 616	1 144
Produkter	1 234	328	7 330	5 721	2 768	1 405	1 638	1 416
Summa externa intäkter	16 621	13 664	14 337	10 943	21 267	17 897	8 205	6 188
Försäljningsintäkter per marknadssegment:
Militärt flyg	15 289	12 400	382	305	7 981	7 226	-	-
Land	174	124	12 728	9 864	4 037	2 833	-	-
Marin	8	12	1 148	723	7 357	5 820	8 205	6 188
Samhällssäkerhet	37	57	43	32	1 867	1 990	-	-
Kommersiellt flyg	1 097	1 071	-	-	6	-	-	-
Andra segment	16	-	36	19	19	19	-	-
Summa externa intäkter	16 621	13 664	14 337	10 943	21 267	17 897	8 205	6 188
Tidpunkt för intäktsredovisning:
Över tid	13 638	12 064	6 314	4 910	15 685	13 515	7 667	5 699
Vid en given tidpunkt	2 983	1 600	8 023	6 033	5 582	4 382	538	489
Summa externa intäkter	16 621	13 664	14 337	10 943	21 267	17 897	8 205	6 188

166 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information

Försäljningsintäkter per kundkategori

Moderbolaget	MSEK
	2024	2023
Militära kunder	34 694	27 641
Civila kunder	1 597	1 563
Summa	36 291	29 204

Försäljningsintäkter per intäktsslag

Moderbolaget	MSEK
	2024	2023
Långa kundkontrakt	28 779	23 130
Tjänster	3 831	3 999
Produkter	3 681	2 075
Summa	36 291	29 204

Försäljningsintäkter per marknadssegment

Moderbolaget	MSEK
	2024	2023
Militärt flyg	22 488	19 074
Land	6 854	4 655
Marin	5 140	3 688
Samhällssäkerhet	535	697
Kommersiellt flyg	1 106	1 081

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Not 5. Rörelsekostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar förutom egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter (se nedan). Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor.
Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner samt kostnader hänförliga till affärsområdes- och affärsenhetsledning.
Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsförings- och försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljningskostnader.
Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter.

Rörelsens kostnader, exklusive övriga rörelseintäkter och kostnader, enligt kostnadsslagsindelning fördelas enligt följande:

Koncernen MSEK	2024	2023
Material och komponenter	13 615	12 213
Köpta tjänster	12 492	8 587
Personalkostnader	22 114	18 433
Av- och nedskrivningar	2 863	2 241
Övriga externa kostnader	7 328	5 710
Summa	58 412	47 184

Av- och nedskrivningar inkluderar nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av varulager.

167 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Not 6. Övriga rörelseintäkter och kostnader

Redovisningsprinciper

Övriga rörelseintäkter och kostnader

Övriga rörelseintäkter och kostnader avser resultat från operativa verksamheter som inte tillhör kärnverksamheten, kostnader som inte är direkt hänförbara till resultatfunktionerna, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, statliga bidrag, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag, verksamheter samt intresseföretag och joint ventures.

Övriga rörelseintäkter

Koncernen MSEK	2024	2023	Moderbolaget MSEK	2024	2023
Omvärdering av villkorad köpeskilling	145	-	-	-	-
Statliga bidrag	59	37	48	26
Vinst vid försäljning av koncernföretag 1)	18 328	-	-	-
Vinst från övriga operativa verksamheter	14	11	-	-
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	10	-	-	-
Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	7	1	-	0
Försäkringsersättning	1	6	-	-
Vinst vid försäljning av intresseföretag/joint ventures	1	5	-	-
Resultat från immateriella tillgångar	-	-	50	-
Negativ goodwill hänförlig till preliminär förvärvsanalys 1)	-	144	-	-
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	-	6	-	-
Övrigt	46	53	1	4
Summa	301	591	99	30

1) Se not 41 och not 43.

Övriga rörelsekostnader

Koncernen MSEK	2024	2023	Moderbolaget MSEK	2024
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	-28	-48	-3	-30
Förlust vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar	-17	-2	-12	-2
Förlust från övriga operativa verksamheter	-2	-3	-	-
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	0	-	-	-
Nedskrivning fordran mot intresseföretag	-	-3	-	-
Övrigt	-3	-3	-	-
Summa	-50	-59	-15	-32

Not 7. Statliga bidrag

Redovisningsprinciper

Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från EU hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. Dessa redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Projektrelaterade bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen främst som en kostnadsreduktion och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.

Under 2024 har MSEK 232 (278) erhållits i projektrelaterade stöd. MSEK 273 (169) har redovisats genom att främst reducera forsknings- och utvecklingskostnader samt kostnad för sålda varor eller som övriga rörelseintäkter. I rapporten över finansiell ställning vid årets slut redovisades MSEK 205 (246) som förutbetald intäkt. Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.

168 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Not 8. Anställda och ersättningar

Medelantalet anställda uppgick 2024 till 23 375 (20 479) personer, varav 75 procent (76) var män. För information om antal anställda per land, se sida 6.

Medelantal anställda 1)

	2024	varav män	2023	varav män
Moderbolaget
Sverige	11 579	74%	10 370	75%
Övriga Europa	17	86%	18	87%
Nordamerika	-	-	-	-
Central- och Sydamerika	32	87%	33	87%
Asien	3	100%	27	95%
Moderbolaget, summa	11 631	74%	10 448	75%
Koncernföretag
Sverige	7 114	73%	6 106	74%
Övriga Europa	1 779	84%	1 456	84%
Nordamerika	1 013	76%	825	77%
Central- och Sydamerika	127	70%	121	69%
Asien	314	79%	251	76%
Afrika	410	70%	397	71%
Australien, etc.	987	78%	875	79%
Koncernföretag, summa	11 744	75%	10 031	76%
Koncernen, summa	23 375	75%	20 479	76%

1) Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter (FTE). I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.

Könsfördelning i företagsledningen

Moderbolaget	Andel kvinnor i procent
	2024
Styrelsen 1)	30
Övriga ledande befattningshavare	29

1) Av de stämmovalda styrelseledamöterna i Saab ABs styrelse som inte är anställda i bolaget.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
	2024	2024	2023	2023
Moderbolaget	7 743	3 719	6 609	3 156
varav pensionskostnad 1)	1 233		1 098
Koncernföretag	8 294	2 358	6 739	1 929
varav pensionskostnad 2)	819		671
Koncernen, summa	16 037	6 077	13 348	5 085
varav pensionskostnad 3)	2 052		1 769

1) Av moderbolagets pensionskostnader avsåg MSEK 12 (12) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 10 (10), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 8 (8), inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD:ar.
2) Pensionskostnaderna har justerats till följd av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare noterna 1 och 31.
3) Av koncernens pensionskostnader avsåg MSEK 26 (25) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 12 (11), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 8 (8).

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter, VD och vice VD samt övriga anställda

MSEK	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda
	2024	2024	2023	2023
Moderbolaget	41	7 702	38	6 571
Koncernföretag	109	8 185	102	6 637
Koncernen, summa	150	15 887	140	13 208

Av de löner och ersättningar som lämnades till övriga anställda i koncernen avsåg MSEK 45 (45) andra ledande befattningshavare än styrelsen, verkställande direktören och vice verkställande direktörer. Löner och andra ersättningar till VD och vice VD samt andra ledande befattningshavare enligt ovan innefattar inte aktierelaterade ersättningar. Aktierelaterade ersättningar framgår av sida 171. För information om ersättningar till anställda efter avslutad anställning, se not 31.

Ledande befattningshavares förmåner

Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut ska arvode utgå till styrelseledamöterna för mandatperioden april 2024 – april 2025 med sammanlagt SEK 9 020 000 (8 520 000) och utgår med SEK 2 250 000 (2 140 000) till ordföranden, med SEK 850 000 (780 000) till vice ordföranden och med SEK 740 000 (700 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen.

För revisionsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2024 – april 2025 dessutom till utskottets ordförande Joakim Westh arvode på SEK 360 000 (295 000) och till utskottets ledamöter Erika Söderberg Johnson och Sebastian Tham SEK 230 000 (190 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2024 – april 2025 dessutom till utskottets ordförande Johan Menckel arvode på SEK 195 000 (165 000) och till utskottets ledamöter Marcus Wallenberg och Bert Nordberg SEK 115 000 (100 000) vardera.

Kostnadsförda styrelsearvoden och ersättningar för utskottsarbete under räkenskapsåret 2024 framgår av tabellen på sida 171.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, består av fast lön. Ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår.

169 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen. Under perioden 1 januari till och med 31 december 2024 har till verkställande direktören Micael Johansson kostnadsförts lön och andra förmåner om SEK 27 572 053 (23 907 921), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 10 935 713 (9 734 358). Micael Johansson har deltagit i pågående Aktiesparprogram 2021–2024, Prestationsrelaterade Aktieprogram 2021–2024, samt i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021–2024. För mer detaljerad information om Saabs långsiktiga incitamentsprogram se sida 172-174.

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören ska vara 65 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 65 år. Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt ITP-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar. För 2024 uppgick kostnaden för verkställande direktören Micael Johanssons pension inklusive ITP till SEK 5 964 641 (5 316 124).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick per 31 december 2024 till 13 (13) personer bestående av vice verkställande direktör, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Den 31 december 2024 bestod Saabs koncernledning av Micael Johansson (verkställande direktör), Anna Wijkander, Görgen Johansson, Anders Carp, Jonas Hjelm, Lars Tossman, Christian Hedelin, Mikael Adelsberg, Charlotta Björklund, Annika Bäremo, Carl-Johan Bergholm, Mats Wicksell, Viktor Wallström och Lena Eliasson. Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön, ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår.

Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan presenteras för ersättningsutskottet och styrelsen. Samtliga berättigade befattningshavare har deltagit i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2021- 2024, i Aktiesparprogram 2021-2024 samt i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021-2024. År 2024 uppgick kostnaden för lön och andra förmåner till kretsen andra ledande befattningshavare till SEK 85 302 396 (89 623 366), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 26 054 481 (30 402 027). För mer detaljerad information om Saabs långsiktiga incitamentsprogram se sida 172-174.

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för andra ledande befattningshavare är minst 62 år. Dock har en (två) personer en pensionsålder enligt gällande lag och kollektivavtal. Utöver ITP är 5 (6) personer i kretsen anslutna till Saab-planen och 7 (5) i kretsen anslutna till den Nya Saab-planen. Båda planerna är avgiftsbestämda och oantastbara. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver ITP eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 62 år, och 65 år. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Pensionsåldern i den nya Saab-planen är 65 år. Enligt den nya Saab-planen sker inbetalningar för ålderspension från 65 år för lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp per år, om dessa inte redan inbetalats inom ramen för ITP1. Den nya Saab-planen innehåller inbetalningar om 30 procent av den årliga lönen som inte är försäkrad inom ITP-planen. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget. Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2024 uppgick pensionskostnaderna, inklusive ITP och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till SEK 19 505 849 (17 999 531).

Andra ledande befattningshavare äger rätt, respektive skyldighet om bolaget så begär, att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder.

Villkor för uppsägning och avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under normalt sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag enligt avtal till 12 (11) befattningshavare motsvarande maximalt 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen har upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. Uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga 24 månader. Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Övriga förmåner

Samtliga ledande befattningshavare har sjukvårdsförsäkring och möjlighet till tjänstebil. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattningsbostad och resor.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2024

	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Aktierelaterade program 2)	Övriga förmåner 1)	Pensionskostnad	Totalt
SEK
Styrelsens ordförande Marcus Wallenberg	2 333 750					2 333 750
Vice ordförande Bert Nordberg	943 750					943 750
Övriga styrelseledamöter
Sara Mazur	175 000					175 000
Lena Erixon	730 000					730 000
Joakim Westh	1 073 750					1 073 750
Danica Kragic Jensfelt	730 000					730 000
Erika Söderberg Johnson	950 000					950 000
Johan Menckel	917 500					917 500
Henrik Henriksson	730 000					730 000
Sebastian Tham	950 000					950 000
Anders Ynnerman	555 000					555 000
VD och koncernchef Micael Johansson	16 636 340	10 576 317	359 396		5 964 641	33 536 694
Andra ledande befattningshavare	59 247 915	23 299 601	2 754 880		19 505 849	104 808 245
Summa	85 973 005	-	33 875 918	3 114 276	25 470 490	148 433 689

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i förvaltningsberättelsen.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2023

	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Aktierelaterade program 2)	Övriga förmåner 1)	Pensionskostnad	Totalt
SEK
Styrelsens ordförande Marcus Wallenberg	2 221 250					2 221 250
Vice ordförande Bert Nordberg	873 750					873 750
Övriga styrelseledamöter
Sara Mazur	693 750					693 750
Lena Erixon	693 750					693 750
Joakim Westh	986 250					986 250
Danica Kragic Jensfelt	693 750					693 750
Daniel Nodhäll	215 000					215 000
Erika Söderberg Johnson	882 500					882 500
Johan Menckel	857 500					857 500
Henrik Henriksson	693 750					693 750
Sebastian Tham	667 500					667 500
VD och koncernchef Micael Johansson	14 173 563	9 374 453	359 905		5 316 124	29 224 045
Andra ledande befattningshavare	59 221 339	26 264 797	4 137 230		17 999 531	107 622 897
Summa	82 873 652	-	35 639 250	4 497 135	23 315 655	146 325 692

1) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.
2) Aktierelaterade program avser Aktiesparprogram, Prestationsrelaterade Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt

Aktierelaterade ersättningar

Redovisningsprinciper

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som har erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet.# Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier

Långsiktiga incitamentsprogram

Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av tre delar, ett Aktiesparprogram, ett Prestationsrelaterat Aktieprogram och ett Prestationsprogram Särskilda Projekt. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. I tabellen nedan framgår hur många aktier pågående program maximalt omfattar samt maximalt antal personer som prestationsprogrammen riktar sig till. Styrelsen föreslog att årsstämman 2024 skulle fatta beslut om ett långsiktigt incitamentprogram 2025 (LTI 2025), bestående av ett Aktiesparprogram 2025, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025 samt Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025, med vissa justeringar av prestationsmålen i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag. Maximalt antal aktier till och med LTI 2022 bestod både av aktier som kan överföras till deltagare utan ersättning och aktier där avsikten är att de ska överföras på Nasdaq Stockholm för att täcka arbetsgivaravgifter. Antalet aktier som kan överföras till deltagarna utan ersättning har minskat från 5 200 000 i LTI 2024 till 4 400 000 i LTI 2025.

Pågående incitamentsprogram	Maximalt antal aktier	Max antal deltagare 2)
Aktiesparprogram 2021	3 972 000
Aktiesparprogram 2022	4 020 000
Aktiesparprogram 2023	4 800 000
Aktiesparprogram 2024	3 400 000
Aktiesparprogram 2025	2 560 000
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021	1 032 000	200
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022	800 000	200
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2023	1 200 000	200
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024	1 200 000	200
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025	1 160 000	300
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021	856 000	100
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022	660 000	100
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2023	920 000	100
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2024	600 000	100
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025	680 000	150

1) Aktiesparprogram 2021-2025, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021-2025, Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021-2025 har omräknats med hänsyn till aktiespliten på 4:1.
2) Tillsvidareanställda som arbetar i ett land där Aktiesparprogrammet är infört erbjuds att deltaga i Aktiesparprogrammet, därmed finns inget max antal deltagare.

Aktiesparprogram

Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2021–2025. Matchning i Aktiesparprogram 2021 har skett vid tre tillfällen under 2024 och vid ett tillfälle i februari 2025. Matchning i Aktiesparprogram 2022 kommer att ske vid tre tillfällen under 2025 och vid ett tillfälle i februari 2026.

Prestationsrelaterat Aktieprogram

Sedan 2008 har Saab även ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det prestationsrelaterade programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, se tabell ovan, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader och de deltar även i Aktiesparprogrammet, dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 4–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren har behållit de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saab koncernen. Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på fyra av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt 1), rörelsemarginal efter avskrivningar 2) samt fritt kassaflöde 3) och CO2 minskning 4). Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025 har ytterligare ett prestationsmål, ökning av procentsatsen av antalet kvinnliga anställda. Prestationsmålen för CO2 minskning och ökning av procentsatsen för antalet kvinnliga anställda är båda baserade på en treårig prestationsperiod. Dessutom kommer prestationsmålet fritt kassaflöde att ersättas med operationellt kassaflöde. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden. Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår 172 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information till eller understiger miniminivån. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt. Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021–2025. Prestationsmatchning i program 2021 har skett vid tre tillfällen under 2024 och vid ett tillfälle i februari 2025. Prestationsmatchning i program 2022 kommer att ske vid tre tillfällen under 2025 och vid ett tillfälle i februari 2026. Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024, den 31 december 2024, konstaterades att prestationsmålen har uppnåtts och styrelsen har beslutat om prestationsmatchning enligt nedan. Prestationsmatchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2027 och vid ett tillfälle i februari 2028.

1) Justerat för förvärv och avyttringar samt valutakursdifferenser.
2) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.
3) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.
4) Justerat för förvärv och avyttringar, samt andra extraordinära händelser eller engångsposter.# Prestationsrelaterade Aktieprogram Utfall
| Prestationsmål | Tilldelning, 2024 Utfall mål, % | Vikt, % | % |
| :------------------------------------------------- | :------------------------------------------- | :------ | :- |
| Organisk försäljningstillväxt | 23% | 100 | 20 |
| Rörelsemarginal efter avskrivningar | 8,8% | 50 | 30 |
| Fritt kassaflöde MSEK | 1 259 | 100 | 40 |
| CO2-minskning | -6,4% | 100 | 10 |
| Total tilldelning | 85 | | |

Prestationsmål	Tilldelning, 2023 Utfall mål, %	Vikt, %	%
Organisk försäljningstillväxt	23%	100	30
Rörelsemarginal efter avskrivningar	8,3%	80	30
Fritt kassaflöde MSEK	2 311	100	30
CO2-minskning	-1,5%	0	10
Total tilldelning	84

Prestationsprogram Särskilda Projekt

Sedan 2017 har Saab även ett Prestationsprogram Särskilda Projekt (SPI) som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, se ovanstående tabell, inklusive verkställande direktören. Deltagande i SPI förutsätter deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås. För VD och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i SPI och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för VD och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen. Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker tre år senare och baseras på åtta likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår för SPI 2021. För SPI 2022-2024 baseras programmet på tio likaviktade prestationsmål, medan SPI 2025 baseras programmet på tio till femton likaviktade prestationsmål.

Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsprogram Särskilda Projekt (SPI) 2024, den 31 december 2024, konstaterades att fem av tio prestationsmål har uppnåtts. De tio prestationsmålen i SPI 2024 har varit operativa mål och milstolpar relaterade till Saabs produktområden Gripen, flygburna övervakningssystem (AEW&C), ubåtar, missiler, stridsledningssystem och avancerade pilotträningssytem. Prestationsmålen kan t.ex. vara kopplade till konstruktions- och designgodkännanden, delleveranser eller systemimplementationer. Varje prestationsmål utgör 10 procent av det totala prestationsmålet. Prestationsmålen i tidigare SPI program har varit av liknande karaktär som i SPI 2024. På grund av försvarsbranschens karaktär kan ytterligare information om de enskilda prestationsmålen inte lämnas. Måluppfyllelsen har granskats av både Saabs internrevision samt extern revisor PwC. Tilldelning av prestationsaktier i SPI 2024 kommer att ske i februari 2027. Under 2024 har tilldelning av 79 572 prestationsaktier skett i SPI 2021.

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Aktiesparprogram 2021–2024
År	Antal aktier	Antal deltagare
2021	3 055 456	8 062
2022	1 894 948	8 112
2023	1 396 356	8 857
2024	936 643	11 043

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021–2024
År	Antal aktier	Antal deltagare
2021	277 968	162
2022	185 080	194
2023	145 040	199
2024	86 072	199

Aktiesparprogram

Antal aktier i tusental	2021	2022	2023	2024	Totalt
Antal matchnings berättigade aktier vid årets början	2 551	1 718	1 175	-	5 445
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	193	937	1 130
Förtida matchning	-	-30	-24	-6	-60
Ordinarie matchning	-1 922	-	-	-	-1 922
Förverkade	-74	-60	-59	-17	-210
Antal matchnings berättigade aktier vid årets slut	556	1 628	1 286	914	4 383
Genomsnittlig återstående löptid, år	-	0,8	1,8	2,8

173 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Prestationsrelaterat Aktieprogram

Antal aktier i tusental	2021	2022	2023	2024	Totalt
Antal matchnings berättigade aktier vid årets början	260	183	126	-	570
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	18	86	104
Förtida matchning	-	-7	-6	-2	-15
Ordinarie matchning	-109	-	-	-	-109
Förverkade	-3	-5	-4	-	-12
Antal matchnings berättigade aktier vid årets slut	148	171	136	84	539
Genomsnittlig återstående löptid, år	-	0,8	1,8	2,8

Totalt antal matchnings berättigade aktier vid året slut	Antal aktier i tusental
	2021	2022	2023	2024	Totalt
Aktiesparprogram	556	1 628	1 286	914	4 383
Prestationsrelaterat Aktieprogram	148	171	136	84	539
Avgår aktier som ingår i båda programmen	-148	-171	-136	-84	-539
Totalt	556	1 628	1 286	914	4 383

Aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter

Key Employee Plan

Under 2023 beslutade Saabs styrelse om ett nytt långsiktigt incitamentsprogram, Key Employee Plan. Key Employee Plan är kontantbaserad med syfte att behålla medarbetare inom koncernen. Deltagare i Key Employee Plan väljs årligen ut genom en nomineringsprocess som baseras på kritisk kompetens, prestation eller potential. Styrelsen, VD, medlemmar av koncernledningen och andra högre chefer kan inte nomineras till planen. Deltagarna tilldelas 15 procent av sin årslön och beloppet konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på aktiekursen för Saabs serie B-aktie på Nasdaq Stockholm vid tidpunkten för tilldelningen. Det totala beloppet som kan betalas ut får inte överstiga 30 procent av deltagarens årslön. För att få full utbetalning behöver deltagaren förbli anställd inom Saab-koncernen under hela den treåriga perioden. Kontantbetalning sker vid två tillfällen; efter cirka två respektive tre år från starten av planen med 50 procent utbetalning vid varje tillfälle. Beloppet som deltagarna kan få påverkas av aktiekursutvecklingen för Saabs aktie under den treåriga perioden. Vid varje utbetalningstillfälle konverteras de syntetiska aktierna till ett belopp baserat på aktiekursen vid utbetalningstidpunkten.

Antal utestående syntetiska aktier samt antal deltagare för Key Employee Plan enligt 2024-12-31
År	Antal utestående syntetiska aktier	Antal deltagare
2023	447 688	753
2024	748 591	1 392

Redovisad kostnad för ovanstående program, inklusive sociala avgifter, MSEK

MSEK	2024	2023
Program som regleras med aktier
Aktiesparprogram 2020	-	115
Aktiesparprogram 2021	168	100
Aktiesparprogram 2022	99	83
Aktiesparprogram 2023	93	29
Aktiesparprogram 2024	36	-
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2020	-	9
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021	45	28
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022	20	20
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2023	22	7
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024	11	-
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021	-	15
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022	14	12
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2023	14	15
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2024	9	-
Totalt, program som regleras med aktier	531	433
Program som regleras med kontanter
Key Employee Plan 2023	74	24
Key Employee Plan 2024	74	-
Total, program som regleras med kontanter	148	24
Totalt	679	457

Kostnaden för programmen som regleras med aktier ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Kostnaden för programmen som regleras med kontanter ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som upplupna kostnader (personalskulder och sociala avgifter). Per den 31 december 2024 uppgick den upplupna kostnaden för program som regleras med kontanter till MSEK 172 (24). Administrationskostnaden för programmen uppgick under 2024 till MSEK 10 (6).

174 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Not 9. Arvode och kostnadsersättning till revisorer

MSEK	Koncernen		Moderbolaget
	2024	2023	2024	2023
PwC
Revisionsuppdrag	25	23	14	13
varav PwC Sverige	19	17
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	1	1
varav PwC Sverige	1	1
Skatterådgivning	0	0	0	0
Övriga tjänster	3	1	2	1
varav PwC Sverige	3	1
Övriga revisionsbyråer
Revisionsuppdrag	4	4	-	-
Summa	33	29	17	14
varav PwC Sverige	22	19

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som har varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisions uppdraget. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för utlåtanden och andra uppdrag som enligt lag ska utföras av externrevisorn eller som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport. För 2024 uppgick uppdrag som enligt lag ska utföras av externrevisor till försumbara belopp. Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatterådgivning.

Not 10. Avskrivningar och nedskrivningar

Koncernen

MSEK	2024	2023
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-634	-594
Andra immateriella anläggningstillgångar	-230	-164
Rörelsefastigheter	-131	-104
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-414	-350
Inventarier, verktyg och installationer	-539	-458
Nyttjanderättstillgångar	-697	-595
Summa	-2 645	-2 265
Nedskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-	-21
Övriga immateriella anläggningstillgångar	-95	-
Summa	-95	-21

Moderbolaget

MSEK	2024	2023
Avskrivningar
Goodwill	-40	-40
Andra immateriella anläggningstillgångar	-160	-123
Byggnader	-70	-52
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-235	-205
Inventarier, verktyg och installationer	-337	-310
Summa	-842	-730

Inga nedskrivningar har redovisats i moderbolaget under 2024 eller 2023.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Räknkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information

Moderbolaget

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Övriga ränte intäkter och liknande resultatposter

MSEK	2024	2023	2024	2023
Ränteintäkter, koncern företag	-	-	142	85
Ränteintäkter, övriga	-	-	429	426
Kursdifferenser	12	42	-	-
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder	59	301	-	-
Nedskrivning av finansiella tillgångar	-6	-30	-	-
Övrigt	-25	-21	-	-
Summa	40	292	571	511

Moderbolaget

Räntekostnader och liknande resultatposter

MSEK	2024	2023
Räntekostnader, koncernföretag	-160	-172
Räntekostnader, övriga	-261	-463
Summa	-421	-635

Not 11. Finansnetto

Koncernen

MSEK

	2024	2023
Ränteintäkter på kortfristiga placeringar och andra lånefordringar	521	497
Finansiella intäkter vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	18	241
Övriga finansiella intäkter	24	44
Finansiella intäkter	563	782
Räntekostnader på obligationer och andra finansiella skulder	-400	-387
Räntekostnader på leasingskulder	-159	-139
Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	-284	-16
Finansiella kostnader avseende pensioner	-46	-35
Övriga finansiella kostnader	-47	-59
Finansiella kostnader	-936	-636
Finansnetto	-373	146

Moderbolaget

Resultat från andelar i koncernföretag
Resultat från andelar i intresseföretag/- joint ventures

MSEK	2024	2023	2024	2023
Utdelning	337	679	-	-
Mottagna koncernbidrag	2	180	2	041
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	0	234	-	43
Nedskrivningar	-183	-153	-80	-973
Övrigt	-1	-1	-	-
Summa	2 333	2 800	-80	-930

Not 12. Bokslutsdispositioner

Moderbolaget

MSEK

	2024	2023
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	-264	-156
Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan	-264	-156
Nettoförändring i periodiseringsfonder	-560	-461
Summa	-824	-617

Not 13. Skatt

Redovisningsprinciper

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen och utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. I de fall den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, exempelvis vid omvärdering av nettopensionsförpliktelse, redovisas den relaterade skatteeffekten också i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller fås tillbaka innevarande räkenskapsår, med tillämpning av skattesatser som är beslutade per balansdagen. Justering görs av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader. Temporära skillnader utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Skatt redovisad i resultaträkningen

Årets skatt består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån gällande skatteregler i respektive land där moder- och dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Koncernen

MSEK

	2024	2023
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-1 056	-866
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	1	-2
Summa	-1 055	-868
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-43	-140
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skatte värde i underskottsavdrag	60	73
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-46	-36
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	5	-4
Summa	-24	-107
Summa redovisad skatt i koncernen	-1 079	-975

Totalt uppgick koncernens uppskjutna skatt till MSEK -24 (-107) och årets aktuella skattekostnad till MSEK -1 055 (-868), vilket gav en total redovisad skatt om MSEK -1 079 (-975) i koncernens resultaträkning. I tabell “Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskotts avdrag” avseende koncernen på kommande sidor specificeras hur uppskjuten skatt påverkade resultatet.

Moderbolaget

MSEK

	2024	2023
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-725	-494
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-3	-1
Summa	-728	-495
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	25	-121
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-	0
Summa	25	-121
Summa redovisad skatt i moderbolaget	-703	-616

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen

MSEK

	2024 (%)	2024	2023 (%)	2023
Resultat före skatt	-20,6	5 289	-20,6	4 418
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-1,1	-1 089	-0,2	-910
Effekt av andra skattesatser för utländska verksamheter	-1,3	-57	-1,3	-9
Ej avdragsgilla kostnader	1,3	-70	2,9	126
Ej skattepliktiga intäkter	-0,4	68	-1,7	-76
Skatt på tillkommande ej aktiverade underskottsavdrag	0,9	-20	1,2	52
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag	0,4	45	1,2	54
Effekt av skattetavdrag och liknande poster	0,1	22	-0,2	-6
Skatt hänförlig till tidigare år	0,3	6	-3,2	-141
Skatteeffekt intresseföretag	0,0	15	-0,2	-8
Övrigt	-20,4	-1 079	-22,1	-975
Redovisad effektiv skatt

Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -1 079 (-975), vilket innebär att den effektiva skattesatsen uppgick till 20,4 procent (22,1). Minskningen i den effektiva skattesatsen var främst hänförligt till förändring i skatteeffekten från resultat från andelar i intresseföretag och högre utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 2024.

Moderbolaget

MSEK

	2024 (%)	2024	2023 (%)	2023
Resultat före skatt	-20,6	3 268	-20,6	2 723
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-0,2	-673	0,9	-561
Skatt hänförlig till verksamhet i utlandet	-3,0	-5	-10,2	-276
Ej avdragsgilla kostnader	2,3	-97	7,3	198
Ej skattepliktiga intäkter	-0,0	75	0	-1
Skatt hänförlig till tidigare år	-21,5	-703	-22,6	-616
Redovisad effektiv skatt

Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat

Koncernen

MSEK	2024	2023
Avsättningar till pensioner	-72	140
Kassaflödessäkringar	492	-170
Egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat	-8	8
Räntebärande placeringar redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat	-1	--
Summa	411	-22

Förfallotidpunkter för redovisade och oredovisade underskottsavdrag i koncernen

MSEK

Redovisade underskottsavdrag	Ej redovisade underskottsavdrag	Förfallotidpunkt
836	413	Obegränsad förfallstid
26	0	2028
1	0	2030
Summa underskottsavdrag	863	413
Redovisad uppskjuten skattefordran	199

Vid utgången av 2024 uppgick Saabkoncernens ej redovisade skattemässiga underskottsavdrag till MSEK 413 (449).

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen

MSEK	Netto uppskjutna skatte- fordringar och skulder	Immateriella anläggnings tillgångar	Materiella anläggnings tillgångar	Nyttjanderätts tillgångar	Leasing- skulder	Avsättning pensioner	Övriga avsättningar	Periodiserings fonder	Under- skotts avdrag	Övrigt	Totalt
Ingående balans 1 jan 2023	-1 239	-516	-537	463	574	363	465	-504	164	30	-737
Redovisat över resultaträkningen	14	-75	22	-9	-21	-7	99	-93	37	-74	-107
Redovisat i övrigt total resultat	-	-	-	-	-	140	-	-	-162	-22	-22
Förvärvad/avyttrad verksamhet	-56	-	-	-	-	-	-	-	-14	7	-63
Omräkningsdifferens	3	5	2	-7	-2	-	-11	-	-9	-2	-21
Utgående balans 31 dec 2023	-1 278	-586	-513	447	551	496	553	-597	178	-201	-950
Varav uppskjutna skattefordringar	-	24	-	447	551	496	553	-	178	265	2 514
Varav uppskjutna skatte skulder	-1 278	-610	-513	-	-	-	-	-597	-	-466	-3 464
Ingående balans 1 jan 2024	-1 278	-586	-513	447	551	496	553	-597	178	-201	-950
Redovisat över resultaträkningen	54	-2	-61	198	71	-29	-31	-112	14	-126	-24
Redovisat i övrigt total resultat	-	-	-	-	-	-72	-	-	483	411	411
Omräkningsdifferens	-2	-3	-4	12	4	-	16	-	-7	-16	14
Utgående balans 31 dec 2024	-1 226	-591	-578	657	626	395	538	-709	199	140	-549
Varav uppskjutna skattefordringar	-	27	63	-	657	626	395	538	-	199	721
Varav uppskjutna skatte skulder	-1 253	-654	-578	-	-	-	-	-709	-	-581	-3 775

Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i resultaträkningen uppgick 2024 till MSEK -24 (-107). Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i totalresultatet uppgick till MSEK 411 (-22).Utgående balans 31 december 2024, MSEK -549 (-950), bestod av uppskjuten skattefordran om MSEK 521 (482) och uppskjuten skatteskuld MSEK -1 070 (-1 432). Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive omräkningsdifferens uppgick till MSEK 14 (37), vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK 60 (73) och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK -46 (-36). Övriga belopp på raden ”Redovisat över resultaträkningen” uppgick till MSEK -38 (-144), vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år. Uppskjutna skattefordringar och -skulder avseende leasing redovisas netto i balansräkningen men brutto i ovan tabell. Förvärvad/avyttrad verksamhet i jämförelseåret avser avyttringen av MTM-verksamheten och förvärvet av BlueBear, se not 41.

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Moderbolaget MSEK	Uppskjuten skattefordran 2024-12-31	Uppskjuten skatteskuld 2024-12-31	Netto
Materiella anläggningstillgångar	-	-188	-188
Varulager	196	-	196
Kundfordringar	11	-	11
Avsättningar till pensioner	124	-	124
Övriga avsättningar	210	-	210
Långfristiga skulder	3	-	3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	71	-	71
Övrigt	52	-	52
Summa skattefordringar/-skulder	667	-188	479
Kvittning	-188	188	-
Netto skattefordringar/-skulder	479	-	479

Moderbolaget MSEK	Uppskjuten skattefordran 2023-12-31	Uppskjuten skatteskuld 2023-12-31	Netto
Materiella anläggningstillgångar	-	-193	-193
Varulager	178	-	178
Kundfordringar	11	-	11
Avsättningar till pensioner	121	-	121
Övriga avsättningar	186	-	186
Långfristiga skulder	4	-	4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	65	-	65
Övrigt	83	-	83
Summa skattefordringar/-skulder	648	-193	455
Kvittning	-193	193	-
Netto skattefordringar/-skulder	455	-	455

Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld i moderbolaget Saab AB redovisades över resultaträkningen.

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skattefordringar
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
| :---------------------------------------------------------- | :-------- | :----------- |
| Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år | 320 | 8 |
| Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år | 2 906 | 659 |

Bedömd förfallotidpunkt för redovisade uppskjutna skatteskulder
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
| :-------------------------------------------------------- | :-------- | :----------- |
| Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år | -429 | -11 |
| Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år | -3 346 | -177 |

OECD:s modellregler för Pelare II

Saab omfattas av OECD:s modellregler för Pelare II. För Saabkoncernen, som har ett moderbolag i Sverige, trädde reglerna i kraft den 1 januari 2024. Enligt den nya lagstiftningen är Saab för varje jurisdiktion skyldig att betala en tilläggsskatt för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt Pelare II-reglerna och minimiskattesatsen i Pelare II-reglerna, 15 procent.

Koncernen tillämpar undantaget som anges i ändringarna av IAS 12 som utfärdades i maj 2023 för att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och -skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare II.

Koncernen har för årsbokslutet 2024 genomfört preliminära beräkningar enligt de så kallade “Safe Harbour”-reglerna för samtliga jurisdiktioner i vilken koncernen är verksam. Utifrån dessa beräkningar har inte någon tilläggsskatt enligt Pelare II att redovisa identifierats. Den slutliga påverkan enligt Pelare II är ännu inte fastställd men förväntas vara mycket begränsad och därför har inte någon ytterligare skattekostnad redovisats i koncernens årsbokslut 2024.

De jurisdiktioner där Saab verkar och beskattas är företrädesvis jurisdiktioner med en lokal företags- beskattning väl överstigande Pelare II minimiskattesatsen femton procent. Dock, eftersom reglerna och tolkningarna av dem fortfarande är i förändring, samt med hänsyn till lokala variationer, kan den framtida påverkan med full säkerhet inte uppskattas.

Not 14. Resultat per aktie

MSEK	2024	2023
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	4 171	3 381
Vägt antal genomsnittligt utestående stam aktier; före utspädning (tusental)¹	534 008	531 536
efter utspädning (tusental)¹	539 218	537 511
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)¹	7,81	6,36
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)¹	7,74	6,29

¹ Jämförelseperioden justerad för aktiesplit 4:1

Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt antal återköpta aktier i eget förvar. Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning beräknas utifrån effekterna av alla potentiella aktier (långsiktiga incitamentsprogram) som ger upphov till utspädningseffekt.

Not 15. Immateriella anläggningstillgångar

Redovisningsprinciper

Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under det fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som har uppkommit vid förvärv av intresseföretag och joint ventures inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresse företag och joint ventures. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kund finansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar licenser för verksamhetssystem, utformning och införande av nya verksamhetssystem samt förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Immateriella tillgångar, exklusive goodwill, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

Patent, varumärken, kundrelationer och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning.
Övriga immateriella tillgångar: licenser för verksamhetsystem etc. skrivs av linjärt 2-5 år.
Aktiverade utvecklingsutgifter: Egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över en maximal tidsperiod på 15 år. Förvärvade utvecklings utgifter skrivs av linjärt över maximalt 10 år.
Goodwill: I moderbolaget skrivs goodwill av över maximalt 20 år. Goodwill skrivs inte av i koncernen.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklings arbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Nedskrivning av goodwill, aktiverade utvecklingsutgifter och övriga immateriella tillgångar

För goodwill och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet. Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet).

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (eller grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en perubahan i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.# Koncernen Moderbolaget MSEK 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31

Goodwill

5 572 5 424 53 93

Aktiverade utvecklingsutgifter

6 052 6 106 - -

Andra immateriella tillgångar

1 374 1 411 1 181 1 081

Summa

12 998 12 941 1 234 1 174

Goodwill

Koncernen Moderbolaget MSEK 2024 2023 2024 2023

Anskaffningsvärden

	Ingående balans 1 januari	Förvärvat via rörelseförvärv	Omklassificeringar	Omräkningsdifferenser	Utgående balans 31 december
Koncernen	6 121	5 112	-4	147	6 269
Moderbolaget	6 081	-	-	-72	6 121
Koncernen	784	-	-	-	784
Moderbolaget	784	-	-	-	784

Av- och nedskrivningar

	Ingående balans 1 januari	Årets avskrivningar	Utgående balans 31 december
Koncernen	-697	-	-697
Moderbolaget	-697	-40	-731
Koncernen	-691	-	-691
Moderbolaget	-651	-40	-691

Redovisat värde 31 december

	Koncernen	Moderbolaget
Koncernen	5 572	53
Moderbolaget	5 424	93

181 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information

Aktiverade utvecklingsutgifter

Koncernen Moderbolaget MSEK 2024 2023 2024 2023

Anskaffningsvärden

	Ingående balans 1 januari	Internt utvecklade tillgångar	Förvärvat via rörelseförvärv	Omklassificeringar	Omräkningsdifferenser	Utgående balans 31 december
Koncernen	14 017	530	35	-	43	14 625
Moderbolaget	13 246	547	252	-17	-11	14 017
Koncernen	2 000	-	-	-	-	2 000
Moderbolaget	2 000	-	-	-	-	2 000

Av- och nedskrivningar

	Ingående balans 1 januari	Årets avskrivningar	Årets nedskrivningar	Förvärvat via rörelseförvärv	Omklassificeringar	Omräkningsdifferenser	Utgående balans 31 december
Koncernen	-7 911	-634	-	-	-	-28	-8 573
Moderbolaget	-7 288	-594	-21	-	7	11	-7 911
Koncernen	-2 000	-	-	-	-	-	-2 000
Moderbolaget	-2 000	-	-	-26	-	-	-2 000

Redovisat värde 31 december

	Koncernen	Moderbolaget
Koncernen	6 052	-
Moderbolaget	6 106	-

Andra immateriella tillgångar

Koncernen Moderbolaget MSEK 2024 2023 2024 2023

Anskaffningsvärden

	Ingående balans 1 januari	Investeringar	Förvärvat via rörelseförvärv	Avyttringar och omklassificeringar	Omräkningsdifferenser	Utgående balans 31 december
Koncernen	3 946	297	5 184	-74	60	4 234
Moderbolaget	3 300	484	-	-1	-21	3 946
Koncernen	2 975	284	-	-52	-	3 207
Moderbolaget	2 552	413	-	10	-	2 975

Av- och nedskrivningar

	Ingående balans 1 januari	Årets avskrivningar	Årets nedskrivningar	Avyttringar och omklassificeringar	Omräkningsdifferenser	Utgående balans 31 december
Koncernen	-2 535	-230	-95	38	-38	-2 860
Moderbolaget	-2 394	-164	-	7	16	-2 535
Koncernen	-1 894	-160	-	28	-	-2 026
Moderbolaget	-1 767	-123	-	-4	-	-1 894

Redovisat värde 31 december

	Koncernen	Moderbolaget
Koncernen	1 374	1 181
Moderbolaget	1 411	1 081

Avskrivningar och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

Koncernen Moderbolaget MSEK 2024 2023 2024 2023

	Koncernen	Moderbolaget
Kostnad för sålda varor	230	200
Försäljningskostnader	164	163
Forsknings- och utvecklings kostnader	95	-
Utvecklingsutgifter	634	-

Utvecklingsutgifter

Den totala aktiveringen avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende Gripen E/F. Aktivering av utvecklingsutgifter sker i koncernredovisningen. I de flesta juridiska enheter kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklings utgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassa genererande enheter, eller grupper därav, som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Förvärvade verksam heter förfogar normalt över kunskap, teknik och lösningar som kommer stora delar av koncernen till godo och de förvärvade verksam heterna integreras ofta med övrig verksamhet kort tid efter förvärven. Goodwill allokeras därför till och prövas för nedskrivning på affärsområdesnivå, vilket även motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen. Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave Systems.

Goodwill fördelar sig per segment enligt följande:

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Aeronautics	119	119
Dynamics	623	623
Surveillance	4 064	3 928
Kockums	373	365
Combitech	351	353
Corporate	42	36
Summa goodwill	5 572	5 424

Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassa flödesprognoser enligt affärsområdenas affärsplaner. Saabs bedömning är att detta inte medför något nedskrivningsbehov. Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Under 2024 utfördes stresstester med negativ justering av volym/tillväxt med 5 procent, rörelsemarginal med 1 procent och diskonteringsränta (WACC) mellan 10 och 14 procent. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov.

Variabler för beräkning av nyttjandevärde

Volym/tillväxt

Tillväxten i affärsplanerna baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De baseras också på bedömningar av kassaflödenas fördelning över de långa löptiderna för projekten, vilka är beroende av tidpunkterna för och storleken av förskott och milstolpebetalningar. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som har tagits fram av koncernledningen och har fastställts av styrelsen. För kassa flöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 2 (2) procent.

182 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen baseras på enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I samtliga affärsområden finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt. Rörelsemarginalen bygger på gällande slutkostnadsprognoser.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital). WACC-räntan som har använts baseras på en riskfri ränta på tio års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskon terings räntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden. Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, unika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. De senaste årens orderingång har ändrat orderstockens sammansättning för vissa affärsområden och bidragit till en stor andel affärsområdesöverskridande projekt vilket försvårar differentieringen av diskonteringsräntor mellan affärs områden. Till följd av detta applicerar Saab en enhetlig diskonteringsränta i nedskrivningstesterna. Diskonteringsräntan (WACC) som har använts för 2024 är 10 procent (10) före skatt.

Känslighetsanalys

Kommunicerar ledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

Not 16. Materiella anläggningstillgångar

Redovisningsprinciper

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas, vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter, eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod, skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:
* Rörelsefastigheter/byggnader: 20–90 år.
* Maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år.
* Inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Nedskrivning av materiella tillgångar

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som har värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Koncernen Moderbolaget MSEK	2024-12-31	2023-12-31	2024-12-31	2023-12-31
Rörelsefastigheter/ bygg nader och mark 1)	3 271	3 093	1 690	1 671
Maskiner och andra tekniska anläggningar	3 439	2 315	1 966	1 291
Inventarier, verktyg och installationer	2 106	1 656	1 232	1 019
Pågående nyanläggningar	3 668	2 437	1 522	1 395
Summa	12 484	9 501	6 410	5 376

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.# Rörelsefastigheter/Byggnader och mark

Koncernen

MSEK	2024	2023
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	6 413	6 127
Investeringar	255	321
Avyttringar, utrangeringar och omklassificeringar	-3	3
Omräkningsdifferenser	50	-38
Utgående balans 31 december	6 715	6 413
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-3 320	-3 231
Årets avskrivningar	-131	-104
Avyttringar, utrangeringar och omklassificeringar	25	5
Omräkningsdifferenser	-18	10
Utgående balans 31 december	-3 444	-3 320
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-
Utgående balans 31 december	-	-
Redovisat värde 31 december	3 271	3 093

Moderbolaget

MSEK	2024	2023
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 689	2 483
Investeringar	100	225
Avyttringar, utrangeringar och omklassificeringar	-34	-19
Omräkningsdifferenser	-	-
Utgående balans 31 december	2 755	2 689
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 915	-1 867
Årets avskrivningar	-70	-52
Avyttringar, utrangeringar och omklassificeringar	23	4
Omräkningsdifferenser	-	-
Utgående balans 31 december	-1 962	-1 915
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	897	897
Utgående balans 31 december	897	897
Redovisat värde 31 december	1 690	1 671

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

183 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Maskiner och andra tekniska anläggningar

Koncernen

MSEK	2024	2023
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	6 608	6 543
Investeringar	1 495	507
Förvärvat via rörelseförvärv	6	79
Omklassificeringar	85	48
Avyttringar och utrangeringar	-278	-508
Omräkningsdifferenser	109	-61
Utgående balans 31 december	8 025	6 608
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-4 293	-4 443
Årets avskrivningar	-414	-350
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-39
Omklassificeringar	-31	-3
Avyttringar och utrangeringar	216	508
Omräkningsdifferenser	-64	34
Utgående balans 31 december	-4 586	-4 293
Redovisat värde 31 december	3 439	2 315

Moderbolaget

MSEK	2024	2023
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 001	3 827
Investeringar	928	177
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-
Omklassificeringar	-	13
Avyttringar och utrangeringar	-122	-16
Omräkningsdifferenser	-	-
Utgående balans 31 december	4 807	4 001
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 710	-2 523
Årets avskrivningar	-235	-205
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-
Omklassificeringar	-	2
Avyttringar och utrangeringar	104	16
Omräkningsdifferenser	-	-
Utgående balans 31 december	-2 841	-2 710
Redovisat värde 31 december	1 966	1 291

Pågående nyanläggningar

Koncernen

MSEK	2024	2023
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 792	4 278
Investeringar	974	666
Förvärvat via rörelseförvärv	-	12
Omklassificeringar	-25	34
Avyttringar och utrangeringar	-100	-172
Omräkningsdifferenser	28	-26
Utgående balans 31 december	5 669	4 792
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-3 136	-2 867
Årets avskrivningar	-539	-458
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-7
Omklassificeringar	34	14
Avyttringar och utrangeringar	96	166
Omräkningsdifferenser	-18	16
Utgående balans 31 december	-3 563	-3 136
Redovisat värde 31 december	2 106	1 656

Moderbolaget

MSEK	2024	2023
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	3 109	2 838
Investeringar	558	418
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-
Omklassificeringar	-5	-10
Avyttringar och utrangeringar	-64	-137
Omräkningsdifferenser	-	-
Utgående balans 31 december	3 598	3 109
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 090	-1 926
Årets avskrivningar	-337	-310
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-
Omklassificeringar	-	10
Avyttringar och utrangeringar	61	136
Omräkningsdifferenser	-	-
Utgående balans 31 december	-2 366	-2 090
Redovisat värde 31 december	1 232	1 019

Koncernen

MSEK	2024	2023
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 437	1 558
Investeringar	1 288	1 013
Omklassificeringar	-59	-121
Omräkningsdifferenser	2	-13
Redovisat värde 31 december	3 668	2 437

Moderbolaget

MSEK	2024	2023
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 395	1 073
Investeringar	98	322
Omklassificeringar	29	0
Omräkningsdifferenser	-	-
Redovisat värde 31 december	1 522	1 395

Investeringar i pågående nyanläggningar avser ett netto av nya investeringar och omklassificeringar till andra tillgångsslag.

Säkerheter
Den 31 december 2024 var fastigheter med redovisat värde på MSEK 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

184 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Not 17. Leasing

Koncernens och moderbolagets åtaganden som leasetagare omfattar främst lokaler och byggnader för produktion och/eller administration. Koncernens övriga leasingavtal avser främst flygplan och bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder över flera år men möjligheter till förlängning kan finnas, vilket beskrivs mer utförligt nedan.

Koncernen eller moderbolaget har inga väsentliga åtaganden som leasegivare.

Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylls, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån.

Redovisningsprinciper

Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter och en motsvarande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd.

Leasingbetalningarna diskonteras med den implicita räntan om den räntan lätt kan fastställas, annars den marginella låneräntan. Saab fastställer den marginella låneräntan för olika löptider genom att konstruera en räntekurva som utgår från interbank-ränteswapkurva justerad för Saabs kreditrisk. Till detta adderas kreditrisken i en skuld med den underliggande tillgångstypen som säkerhet.

Räntan räknas om i det fall leasetagaren inom Saabkoncernen har en annan funktionell valuta än SEK. Räntan justeras också för skillnader i kreditrisk mellan det aktuella koncernföretaget och Saabkoncernen.

Saab använder marknadsdata i form av t.ex. swapräntor för att beräkna den marginella låneräntan. I de fall noteringar för en variabel saknas på en viss löptid tillämpas interpolering respektive extrapolering.

De väsentliga bedömningar som har gjorts vid fastställandet av den marginella låneräntan omfattar främst antaganden om påslag för leasetagarspecifik kreditrisk och säkerhetsspecifik kreditrisk. Påslagen för kreditrisken baseras på noterade obligationer för liknande underliggande kreditrisk.

Leasingbetalningar för korta kontrakt och leasingavtal för tillgångar av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre.

Optioner att förlänga och säga upp avtal finns inkluderade i ett antal av koncernens leasingavtal för lokaler och byggnader. Villkoren används för att maximera flexibiliteten i hanteringen av avtalen. När leasingavtalets längd fastställs, beaktas tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller att inte utnyttja en option för att säga upp ett avtal. Möjligheter att förlänga ett avtal inkluderas endast i leasingavtalets längd om det är rimligt säkert att avtalet förlängs (eller inte avslutas).

De väsentliga bedömningar som har iakttagits vid bedömning av leaseperiodens längd har utgått från Saabs bedömningar vid uppdelning av leasingavtal i grupper baserat på om de är av strategisk karaktär eller inte. Strategisk karaktär avser lokaler som innehåller svårflyttad produktionsutrustning eller för vilka Saab av någon annan anledning har ekonomiska incitament att utnyttja en option. Leaseperioden för dessa kontrakt bedöms löpande varvid förlängningsoptioner är mer troliga att inkluderas ju kortare den återstående kontraktstiden är. För leasingkontrakt som inte är av strategisk karaktär har Saab bedömt att det inte föreligger några ekonomiska incitament att utnyttja optioner som påverkar leasingavtalets längd. Det förekommer emellertid att förlängningsoptioner som inte har beaktats vid beräkningen av leasingskulden utnyttjas även om den initiala bedömningen var att det inte fanns betydande ekonomiska incitament att utnyttja förlängningsoptionen.

Räntekostnader på leasingskulder presenteras som finansiella kostnader i resultaträkningen.

Kassaflöden från leasingavtal klassificeras och presenteras enligt nedan:
* Leasingskuldens amortering ingår i finansieringsverksamheten.
* Räntebetalningar ingår i kassaflöde från den löpande verksamheten.
* Betalningar för korttidsleasingavtal och betalningar för leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde och inte ingår i värderingen av leasingskulden presenteras i den löpande verksamheten.

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om leasingavtal.

Nyttjanderättstillgångar

Koncernen

MSEK	Fastigheter	Övrigt	Totalt
Ingående balans 1 januari 2023	2 281	401	2 682
Nya avtal	98	167	265
Avskrivningar	-446	-149	-595
Omvärdering 1)	208	4	212
Omräkningsdifferenser	-9	-1	-10
Utgående balans 31 december 2023	2 132	422	2 554

Ingående balans 1 januari 2024	2 132	422	2 554
Nya avtal	554	187	741
Avskrivningar	-535	-162	-697
Omvärdering 1)	260	-3	257
Omräkningsdifferenser	23	3	26
Utgående balans 31 december 2024	2 434	447	2 881

1) Omvärdering avser framförallt förlängningar av befintliga kontrakt men även indexering och förtida avslut av kontrakt.

Leasingskulder

Koncernen

MSEK	2024	2023
Ingående balans leasingskulder 1 januari	2 675	2 794
varav långfristiga leasingskulder	2 078	2 240
varav kortfristiga leasingskulder	597	554
Nya avtal	721	270
Kostnadsförd ränta	159	139
Betalda leasingavgifter	-849	-725
Omvärdering 1)	269	215
Omräkningsdifferenser	57	-18
Utgående balans 31 december	3 032	2 675
varav långfristiga leasingskulder	2 337	2 078
varav kortfristiga leasingskulder	695	597

1) Omvärdering avser framförallt förlängningar av befintliga kontrakt men även indexering och förtida avslut av kontrakt.

Av leasingskulderna uppgår odiskonterade leasingavgifter inom ett år till MSEK 775 (863) och inom intervallet ett till tre år från balansdagen till MSEK 1 390 (1 163) och MSEK 1 370 (859) senare än tre år från balansdagen.

Leasingavgifter i perioder som omfattas av en förlängningsoption som inte har inkluderats i beräkningen av leasingskulden uppgår till MSEK 1 781 (1 556). Beloppet har beräknats utifrån en förlängningsperiod per avtal.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Utöver de leasingavtal som är redovisade per bokslutsdagen har koncernen tecknat avtal för hyra av två fastigheter, båda med preliminärt tillträde under fjärde kvartalet 2025. Avtalen löper under fem respektive 20 år och genererar ett totalt hyresåtagande om ungefär SEK 1,8 miljarder.

Resultat från leasingavtal som inte redovisas som nyttjanderätter och leasingskulder

Koncernen	MSEK
	2024
2023
Kostnader för korttidsleasingavtal	34
23
Kostnader för leasingavtal för tillgångar av lågt värde	5
8
Summa	39
31

Betalda leasingavgifter för leasingavtal som inte redovisas som nyttjanderätter och leasingskulder uppgick till MSEK 39 (31) varmed koncernens totala betalda leasingavgifter uppgick till MSEK 888 (756). Kontrakterade åtaganden för korttidsleasingavtal uppgår den 31 december 2024 till MSEK 9 (12).

Nedan tabell visar resultat från leasingavtal för moderbolaget.

MSEK	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier
	2024	2024	2023	2023
Kostnadsförda	457	101	364	146
varav variabla leasingavgifter	-	-	-	-
Kontrakterade leasingavgifter
Inom 1 år	461	92	378	320
1 till 3 år	970	77	836	81
Senare än tre år	1 132	4	775	1
Summa kontrakterat	2 563	173	1 989	402

Not 18. Biologiska tillgångar

Redovisningsprinciper

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet baseras på värdering av utomstående oberoende värderare.

Koncernen	MSEK
	2024
2023
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	414
408
Investeringar	-
-
Avyttringar	-
-
Förändring av verkligt värde	34
23
Avgår verkligt värde avverkning	-34
-17
Redovisat värde den 31 december	414
414
Varav anläggningstillgångar	414
414

Den 31 december 2024 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 375 000 m³ sk granskog, 784 000 m³ sk tall och 89 000 m³ sk lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 37 000 m³ sk per år. Under året avverkades cirka 49 000 m³ sk skog, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på MSEK 34 på avverkningsdagen. Värderingen av skogen har gjorts av extern oberoende värderare. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen till följd av att det finns ett skjutfält inom fastigheten. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

Koncernens intresseföretag och joint ventures innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom venture portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet. Aggregerat för Saabs intresseföretag uppgår årets nettoresultat till MSEK 220 (-1 284), övrigt totalresultat till MSEK 0 (-2) vilket ger ett totalresultat om MSEK 220 (-1 286). För Saabs joint ventures uppgår årets nettoresultat till 0 (0), övrigt total-resultat till MSEK 0 (0) vilket ger ett totalresultat om MSEK 0 (0). Saabs redovisade andel i intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK 72 (-685). Andelar i intresseföretag och joint ventures per den 31 december 2024 inkluderade goodwill med MSEK 19 (20).

Nedan specificeras intresseföretagens och joint venture-företagens intäkter, resultat, tillgångar, skulder, eget kapital samt koncernens resultat- och kapital andel.

Not 19. Andelar i intresseföretag och joint ventures

Redovisningsprinciper

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Joint ventures är företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet i ett intresseföretag och det gemensamma bestämmande inflytandet i ett joint venture uppstår redovisas andelar i intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandels metoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet eller det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Intresseföretag och joint ventures	Koncernen	MSEK
		2024
2023
Redovisat värde 1 januari	253	343
Förvärv av intresseföretag och joint ventures	-	-
Avyttring av intresseföretag och joint ventures	-	-6
Andel i intresseföretags och joint ventures resultat 1)	72	-685
Nyemission/kapitaltillskott	12	55
Justering mot fordran	-	584
Omräkningsdifferenser	-	-2
Utdelningar	-22	-36
Redovisat värde 31 december	315	253

1) Andel i intresseföretags och joint ventures resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresse- företag/joint ventures.

Andel i intresse- företags och joint ventures 2024, MSEK	Redovisat värde i intresse- företag och joint ventures	Försäljnings- intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Ägd andel i % 1)	resultat joint ventures
Intresseföretag
FFV Services Private Limited, Indien	44	19	75	20	55	49,0%	10	27
Taurus Systems GmbH, Tyskland	285	43	181	105	76	33,0%	14	25
Wah Nobel (Pvt) Ltd, Pakistan	453	122	573	96	477	27,0%	33	129
Övriga intresseföretag, främst i venture- portföljen	1 097	36	1 270	939	331	14	119
Summa intresseföretag	1 879	220	2 099	1 160	939	71	300
Avyttrade under 2024
UMS Skeldar AG 2) , Schweiz	-	1	-	-	-	0	-630	0
Joint ventures
Järfälla-Veddesta Holdings AB, Sverige	0	0	703	659	44	35,0%	0	15
Summa joint ventures	0	0	703	659	44	0	15
Summa	1 879	220	2 802	1 819	983	72	315

1) Den procentuella andelen av varje innehav representerar ägarandel av både kapital och röster.
2) UMS Skeldar AG har blivit ett helägt dotterbolag under 2024.

Andel i intresse- företags och joint ventures 2023, MSEK	Redovisat värde i intresse- företag och joint ventures	Försäljnings- intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Ägd andel i % 1)	resultat joint ventures
Intresseföretag
FFV Services Private Limited, Indien	45	18	91	16	75	49,0%	9	37
Taurus Systems GmbH, Tyskland	317	1	174	141	33	33,0%	0	11
UMS Skeldar AG, Schweiz	144	-1	264	128	128	0	49,8%	-630 2)
Wah Nobel (Pvt) Ltd, Pakistan	350	4	457	94	363	27,0%	1	98
Övriga intresseföretag, främst i venture- portföljen	1 071	-43	802	535	267	-7	92
Summa intresseföretag	1 927	-1 284	1 652	914	738	-627	238
Avyttrade under 2023
Akaer Participacões S.A., Brasilien	-	-58 3)	-	-	-	-	-
Joint ventures
Järfälla-Veddesta Holdings AB, Sverige	0	0	711	667	44	35,0%	0	15
Summa joint ventures	0	0	711	667	44	0	15
Summa	1 927	-1 284	2 363	1 581	782	-685	253

1) Den procentuella andelen av varje innehav representerar ägarandel av både kapital och röster.
2) Inkluderar nedskrivning om MSEK 436 av Saabs andel. Se även not 43 jämförelsestörande poster.
3) Inkluderar nedskrivning om MSEK 58 av Saabs andel. Se även not 43 jämförelsestörande poster.

Not 20. Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures

Moderbolaget	MSEK
	2024
2023
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	74
368
Förvärv	-
-
Avyttringar	-
-
Nedskrivning	-
-294 1)
Utgående balans 31 december	74
74
Redovisat värde 31 december	74
74

1) Avser UMS Skeldar AG och Akaer Participacões S.A.

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag och joint venture-företag 2024

MSEK	Röst- och kapital- andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm	23,0	0
Skill Scandinavia AB, 556060-5478, Linköping	40,2	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	25,1	0
Combient AB, 556985-1560, Järfälla	24,9	35
Joint ventures
Järfälla-Veddesta Holdings AB, 559025-4024, Linköping	35,0	37
Summa		74

Under 2024 förvärvades resterande andelar i UMS Skeldar AG och redovisas som dotterföretag.

2023

MSEK	Röst- och kapital- andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm	23,0	0
Skill Scandinavia AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	25,1	0
UMS Skeldar A.G., CHE-113.226.140, Schweiz	49,8	0
Combient AB, 556985-1560, Järfälla	24,9	35
Joint ventures
Järfälla-Veddesta Holdings AB, 559025-4024, Linköping	35,0	37
Summa		74

Not 21.# Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Utdelningsmotivering

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens undertecknande

Revisionsberättelse

Övrig information

Not 22. Andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolaget	2024	2023
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 159	133
Förvärv av aktier	286	1 026
Förvärv av räntebärande placeringar	1 610	-
Utgående balans 31 december	3 055	1 159
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-17	-17
Utgående balans 31 december	-17	-17
Redovisat värde 31 december	3 038	1 142

Förvärv av aktier 2024 avser AMEXCI AB, Helsing GmbH och Industrikraft i Sverige AB.

Not 23. Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Koncernen

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	28	117
Fordringar på joint ventures, räntebärande	164	174
Övriga räntebärande fordringar	49	42
Fordringar hänförliga till pensioner, räntebärande	79	59
Övriga ej räntebärande fordringar	115	123
Summa	435	515

Koncernen

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	-	2
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	-	2
Fordringar på joint ventures, ej räntebärande	20	18
Förskott till leverantörer	2 154	1 136
Övriga räntebärande fordringar	73	71
Övriga ej räntebärande fordringar	1 012	963
Summa	3 259	2 192

Moderbolaget

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Andra långfristiga fordringar
Räntebärande fordringar	48	42
Ej räntebärande fordringar	8	17
Summa	56	59

Moderbolaget

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Positiva marknadsvärden avseende valutaterminer	561	349
Övriga ej räntebärande fordringar	573	436
Summa	1 134	785

Moderbolaget

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	59	16
Tillkommande fordringar	13	78
Reglerade fordringar	-16	-
Nedskrivning	-	-35
Utgående balans 31 december	56	59

Not 25. Kundfordringar

Redovisningsprinciper

Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet vanligen redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningsbehov för kundfordringar och avtalstillgångar avseende försvarsrelaterad verksamhet bedöms utifrån förväntade kreditförluster till följd av betalningsinställelse inom de kommande tolv månaderna. Denna bedömning sker individuellt per motpart. Bedömningen baseras primärt på motpartens kreditrisk efter hänsyn till erhållna säkerheter. Indata består framförallt av officiella kreditratingbetyg för motparter. Nedskrivningsbehov för kundfordringar och avtalstillgångar avseende civil verksamhet bedöms utifrån ett sannolikhetsvägt belopp avseende förväntade kreditförluster. Beräkningen baseras på en individuell bedömning av motpartens betalningsförmåga och på konstaterade kundförluster de senaste tio räkenskapsåren, utifrån vilket ett sämre scenario, basscenario och bättre scenario har beräknats. Basscenariot har beräknats utifrån snittet av konstaterade kundförluster under dessa tio år. Övriga två scenarion har beräknats utifrån historisk information samt även framåtblickande information såsom tro om framtiden och konjunkturprognos. Varje scenario har åsatts en sannolikhet där basscenariot är viktat till 70 procent (70) i beräkningen och övriga två scenarion till 15 procent (15) vardera. Slutligen utvärderas både för försvarsrelaterad och civil verksamhet om justeringar av beräknade reserver behöver göras för att återspegla kreditrisk som inte fångas av beräkningsmodeller. Avtalstillgångar redovisade i balansräkningen hänförliga till ännu ej fakturerat arbete har i allt väsentligt samma riskkaraktäristika som redan fakturerat arbete för samma typ av kontrakt. Koncernen tillämpar därmed samma bedömning för förväntade kreditförluster i avtalstillgångar som för kundfordringar. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Kundfordringar skrivs bort när motparten inte längre bedöms ha någon återbetalningsförmåga vilket kan indikeras av erhållen slutavräkning vid likvidation av motparten eller annan information som gör att Saab bedömer att någon återbetalning inte längre är sannolik.

Koncernens utestående kundfordringar uppgick per 31 december 2024 till MSEK 11 334 (7 244) varav MSEK 10 434 (6 319) var hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet. Avtalstillgångar uppgick till MSEK 14 323 (12 316) varav MSEK 13 534 (11 549) var hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet. Den försvarsrelaterade försäljningen utgjorde 92 procent (90) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 55 procent (61) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN. Nedskrivningar för förväntade kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar uppgick per 31 december 2024 till MSEK 68 (64) vilket motsvarar 0,6 procent (0,9) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningarna är i sin helhet hänförliga till kundfordringar. Av nedskrivningarna är MSEK 49 (44) hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet och MSEK 19 (20) till civil verksamhet. Kundfordringarna i moderbolaget uppgick till MSEK 3 788 (3 300). Under året gjordes nedskrivningar med MSEK 5 (1). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med MSEK 2 (6).

Not 24. Varulager

Redovisningsprinciper

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in-, först ut-metoden (FIFU) eller av vägt genomsnittsmetoden och inkluderar utgifter som har uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Koncernen

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Råvaror och förnödenheter	11 751	9 626
Varor under tillverkning	8 698	6 130
Färdiga varor och handelsvaror	1 376	1 030
Summa	21 825	16 786

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med MSEK 149 (170). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgick till MSEK 26 (215).

Moderbolaget

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Råvaror och förnödenheter	5 626	5 196
Varor under tillverkning	5 120	3 946
Färdiga varor och handelsvaror	1 102	848
Förskott till leverantörer	682	661
Summa	12 530	10 651

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivningar av varulager med MSEK 110 (128) och återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med MSEK 18 (199).

Not 22. Långfristiga fordringar på koncernföretag

Moderbolaget		Långfristiga fordringar på koncern företag	Långfristiga fordringar på intresseföretag och joint ventures
	MSEK	2024	2023
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari		90	91
Förändring i reserv för förväntade kreditförluster		-	-
Realiserade förluster på fordringar		-	-
Reglerade fordringar		-	-1
Tillkommande fordringar		-	-
Kursdifferenser		-	-
Utgående balans 31 december		90	90

Not 25. Nedskrivning av kundfordringar, koncernen

2024

Försvars- relaterad verksamhet	Civil verksamhet	Totalt	MSEK
Nedskrivningar, 1 januari	-44	-20	-64
Nedskrivningar för förväntade förluster	-8	-5	-13
Återföring av tidigare nedskrivningar	3	2	5
Realiserade kreditförluster	1	4	5
Kursdifferenser	-1	0	-1
Nedskrivningar, 31 december	-49	-19	-68

2023

Försvars- relaterad verksamhet	Civil verksamhet	Totalt	MSEK
Nedskrivningar, 1 januari	-51	-29	-80
Nedskrivningar för förväntade förluster	-2	-1	-3
Återföring av tidigare nedskrivningar	7	11	18
Realiserade kreditförluster	0	0	0
Kursdifferenser	2	-1	1
Nedskrivningar, 31 december	-44	-20	-64

Åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar

MSEK	Försvars- relaterad verksamhet	Civil verksamhet	Totalt
<30 dagar	1 085	59	1 144
30 till 90 dagar	154	11	165
91 till 180 dagar	57	5	62
>181 dagar	200	14	214
Förfallna kundfordringar	1 496	89	1 585
Ej förfallna kundfordringar	8 938	811	9 749
Totala kundfordringar	10 434	900	11 334

Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2024-12-31	2023-12-31	2024-12-31
Förutbetalda kostnader	1 026	762	948
Uppskjutna realiserade förluster på kassaflödessäkringar	-	-	1 963
Upplupna tjänsteintäkter	208	194	116
Övriga upplupna intäkter	506	327	422
Summa	1 740	1 283	3 449

Förutbetalda kostnader avser primärt pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar. Not 27.

Likvida medel

Redovisningsprinciper

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Koncernen
MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Kassa och bank	2 543	1 629
Bankdepositioner	300	500
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	2 843	2 129
Summa enligt kassaflödesanalysen	2 843	2 129

Bankdepositioner utgörs av kortfristiga placeringar med en löptid på mindre än tre månader.

Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till MSEK 96 (88). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 30 och not 35.

	Försvarsrelaterad verksamhet	Civil verksamhet	Totalt
2023
<30 dagar	720	84	804
30 till 90 dagar	219	31	250
91 till 180 dagar	63	34	97
>181 dagar	255	35	290
Förfallna kundfordringar	1 257	184	1 441
Ej förfallna kundfordringar	5 062	741	5 803
Totala kundfordringar	6 319	925	7 244

192 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information

Not 28. Eget kapital

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är SEK 4.

Utestående aktier 31 december 2024

	Antal aktier	Andel aktier, %	Andel röster, %
Aktier serie A	9 535 612	1,8%	15,4%
Aktier serie B	525 735 356	98,2%	84,6%
Summa	535 270 968	100,0%	100,0%

31 december 2023

	Antal aktier	Andel aktier, %	Andel röster, %
Aktier serie A	2 383 903	1,8%	15,4%
Aktier serie B	130 863 412	98,2%	84,6%
Summa	133 247 315	100,0%	100,0%

Förändring av antal utestående aktier 2024

	Aktier serie A	Aktier serie B	Totalt
Antal utestående aktier 1 januari	2 383 903	130 863 412	133 247 315
Aktiesplit 4:1	7 151 709	392 590 236	399 741 945
Aktieswapavtal med tredje part	-1 200 000	-1 200 000
Matchning och tilldelning i långsiktiga incitamentsprogram	3 481 708	3 481 708
Antal utestående aktier 31 december	9 535 612	525 735 356	535 270 968

Den 11 april 2024 beslutade årsstämman om en uppdelning av bolagets aktier (s.k. aktiesplit) genom att varje aktie, oavsett serie, delas upp på fyra aktier av samma serie. Avstämningsdag för genomförande av aktiespliten var den 8 maj 2024. Efter uppdelningen uppgick det totala antalet aktier i bolaget till 543 383 388, varav 9 535 612 A-aktier och 533 847 776 B-aktier, motsvarande totalt 629 203 896 röster.

Antalet återköpta aktier som fanns i eget förvar uppgick till 6 915 618 per den 31 december 2024 jämfört med 10 394 128 vid 2023 års slut (justerat för aktiesplit 4:1). I det andra kvartalet 2024 ingick Saab ett aktieswapavtal med tredje part för att säkra den förväntade finansiella exponering av LTI 2024 om 1 200 000 aktier. Per den 31 december 2024 bestod aktieswappen av 1 196 802 aktier. Antal utestående aktier utan avdrag för aktier i aktieswapavtal uppgick per den 31 december 2024 till 536 467 770.

Under 2024 har 3 481 708 aktier matchats eller tilldelats i Saabs långsiktiga incitamentsprogram. Överlåtna aktier motsvarar 0,6 procent av aktiekapitalet. Under året skedde inga återköp av aktier.

Utdelning till aktieägare under året motsvarade MSEK 856 (703), eller SEK 1,60 (1,33) per aktie.

Förslag till vinstdisposition 2024

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

	SEK
Balanserade vinstmedel	7 268 016 739
Överkursfond	5 557 130 127
Årets resultat	2 565 306 277
Summa	15 390 453 143

disponeras enligt följande:

	SEK
Till aktieägarna utdelas SEK 2,00 per aktie	1 072 935 540
Till överkursfond	5 557 130 127
Till nästa år balanseras	8 760 387 476
Summa	15 390 453 143

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i SEK.

Omräkningsreserven uppgår vid årets slut till MSEK 1 250 (785). Under 2024 omklassificerades MSEK 2 (61) från omräkningsreserven till resultaträkningen.

Moderbolaget

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Överkursfond

Belopp överstigande kvotvärdet per aktie som inkommit i samband med företrädesemission. Beloppet finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning har lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

193 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Året i sammandrag Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Värdeskapande Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information

Not 29. Räntebärande skulder

Koncernen
MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Långfristiga skulder
Obligationer och andra skuldebrev	7 079	6 870
Övriga räntebärande skulder	49	45
Summa	7 128	6 915
Kortfristiga skulder
Obligationer och andra skuldebrev	114	400
Skulder till intresseföretag och joint ventures	55	49
Övriga räntebärande skulder	55	4
Summa	224	453
Summa räntebärande skulder	7 352	7 368

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för lånen är utställda med ett belopp om MSEK 0 (0). Av de långfristiga skulderna förfaller MSEK 4 484 (3 549) mellan ett och fem år från balansdagen och MSEK 2 644 (3 366) senare än fem år från balansdagen.

De odiskonterade kassaflödena i intervallet mellan ett och tre år från balansdagen uppgår till MSEK 1 732 (1 508), MSEK 3 198 (2 652) mellan tre och fem år och MSEK 3 506 (4 399) senare än fem år från balansdagen. Räntekurvan per balansdagen har använts för att beräkna framtida kassaflöden från lån med rörlig ränta.

Obligationer och andra skuldebrev består av Medium Term Note-lån (MTN) och skuld avseende aktieswapavtal. För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 35.

Verkligt värde på MTN-lån och skuld avseende aktieswapavtal understiger bokfört värde med MSEK 233 (203). Utöver MTN-lån och skuld avseende aktieswapavtal bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

Not 30. Obligationer och andra skuldebrev

Moderbolaget
MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	96	88
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	-96	-88
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Kreditfacilitet: Medium Term Notes (MTN)	114	400
Summa	114	400
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit (revolverande kreditfacilitet)	6 000	6 000
Outnyttjad del av revolverande kreditfacilitet	-6 000	-6 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Kreditfacilitet: Medium Term Notes (MTN)	6 756	6 870
Skuld avseende aktieswapavtal	317	-
Summa	7 073	6 870
Summa obligationer och andra skuldebrev	7 187	7 270

Saab har sedan 2009 ett Medium Term Note-program (MTN) för att kunna emittera långfristiga obligationer på kapitalmarknaden. 2018 utökades MTN-programmet till MSEK 10 000. Under året återköptes lån med kort tid till förfall om MSEK 400, inga nya obligationer emitterades. Sammantaget innebär detta att nominellt belopp för utestående lån under MTN-programmet uppgår till MSEK 6 869 (7 269) med ett redovisat upplupet anskaffningsvärde om MSEK 6 870 (7 270).

Saab har också ett certifikatprogram med en låneram motsvarande MSEK 5 000 (5 000). Utfärdade företagscertifikat uppgår till MSEK 0 (0).

Under september 2021 tecknade Saab två revolverande kreditfaciliteter till ett belopp om MSEK 4 000 med förfall 2026 och MSEK 2 000 med förfall 2023 med option på förlängning om ett plus ett år. Under 2024, omförhandlades de MSEK 2 000 vilket förlängde löptiden med ytterligare ett år och de förfaller nu 2026. Inga faciliteter har utnyttjats under året.# Not 31. Ersättningar efter avslutad anställning

Saabkoncernens ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser pensioner. Pensionerna omfattar såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda. Övriga pensionsplaner är förmånsbestämda och avser pensionsförpliktelser som kvarstår inom koncernen, tryggas genom egen pensionsstiftelse eller genom försäkring.

Redovisningsprinciper koncernen

Avgiftsbestämda planer

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Förmånsbestämda planer avser främst den svenska verksamheten där ITP2-planen svarar för 94 procent (94) av det totala åtagandet. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Merparten av åtagandet tryggas genom avsättning till en pensionsstiftelse. Nettoförpliktelsen per balansdagen beräknas som nettot av verkligt värde på stiftelsetillgångarna och nuvärdet av pensionsåtagandet. Diskonteringsräntan för nuvärdesberäkningen fastställs genom hänvisning till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer, om sådan finns tillgänglig, som motsvarar pensionsförpliktelsen. I Sverige har fastställande av diskonteringsränta för detta syfte utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (AAA) med beaktning av durationen på samtliga kassaflöden. Beräkningen utförs av kvalificerade aktuarier med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen. Om beräknat åtagande per balansdagen avviker från det prognostiserade uppkommer aktuariella vinster eller förluster som redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vid beräkning av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar används samma ränta som vid diskontering av pensionsåtagandet. Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar redovisas detta belopp som en tillgång. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om förmånsbestämda pensionsplaner.

Sverige

Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen, omfattar personer födda 1978 och tidigare och är en förmånsbestämd plan medan ITP1-planen är avgiftsbestämd och omfattar personer födda 1979 och senare. Förmånsbestämda pensionsplaner i Saab i Sverige är tryggade antingen genom överföring av medel till egen pensionsstiftelse, genom skuldföring i balans räkningen eller genom finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP2-planen, hade ett stiftelsekapital per den 31 december 2024 på MSEK 9 346 (8 802) jämfört med ett åtagande på MSEK 10 326 (10 152) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 91 procent (87). För den del av förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familje pension som är tryggade genom en försäkring i Alecta gäller följande. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta saknar möjlighet att lämna sådan information som möjliggör för Saab att redovisa dessa åtaganden som en förmåns- bestämd plan varför de redovisas som en avgiftsbestämd plan. All nyintjänad pension tryggas genom stiftelselösningen. Inga tillkommande premier betalas därmed till Alecta. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 170 procent.

USA

I USA har den förmånsbestämda pensionsplanen för vissa anställda terminerats under 2023. Den återstående pensionsförpliktelsen är hänförlig till kompletterande tilläggsplan för personer i företagsledande befattning.

Schweiz

I Schweiz finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar samtliga anställda och där minimipensionen är fastställd i lag. Företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse för att säkra de anställdas ålders- och efterlevandepension och inbetalning sker årligen. Avsättning till pension sker både av arbetsgivare och av de anställda. Den anställde kan välja att få ut hela pensionen som ett engångsbelopp vid pensionering.

Övriga länder

Övriga länders pensionsplaner uppgår ej till väsentliga belopp och redovisas därför nedan tillsammans med Sverige.

Upplysningar avseende förmånsbestämda planer

Koncernen 2024-12-31, MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	10 500	29	440	10 969
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-9 360	-20	-519	-9 899
Total nettoförpliktelse	1 140	9	-79	1 070
Påverkan från tillgångstak	-	-	-	-
Redovisat värde nettoförpliktelse	1 140	9	-79	1 070
Andel fonderat	89%	69%	118%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	16	0	15

Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning

	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt)	1 140	9	-	1 149
Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt)	238	-	-	238
Långfristiga fordringar	-	-	79	79

Koncernen 2023-12-31, MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	10 361	26	362	10 749
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-8 819	-19	-448	-9 286
Total nettoförpliktelse	1 542	7	-86	1 463
Påverkan från tillgångstak	-	-	27	27
Redovisat värde nettoförpliktelse	1 542	7	-59	1 490
Andel fonderat	85%	73%	116%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	17	0	14

Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning

	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt)	1 542	7	-	1 549
Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt)	323	-	-	323
Långfristiga fordringar	-	-	59	59

Kostnad redovisad i resultaträkningen

Koncernen 2024, MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	184	-	12	196
Regleringar	2	-	-	2
Räntekostnad netto	46	1	-1	46
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	232	1	11	244
Kostnad avgiftsbestämda planer	1 447
Löneskatt	361
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	2 052

Koncernen 2023, MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	149	-	8	157
Regleringar	7	19	-	26
Räntekostnad netto	36	-1	0	35
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	192	18	8	218
Kostnad avgiftsbestämda planer	1 253
Löneskatt	298
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	1 769

Poster inkluderade i kassaflödesanalysen

Koncernen 2024, MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-	-	-19	-19
Utbetalningar	-366	-2	-1	-369
Uttag	-	2	8	10
Total kassaflödespåverkan	-366	0	-12	-378

Koncernen 2023, MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-	3	-16	-13
Utbetalningar	-329	-203	9	-523
Uttag	-	205	-2	203
Total kassaflödespåverkan	-329	5	-9	-333

Beräknade utbetalningar 2025 uppgår till cirka MSEK 404. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat. Aktuariell förlust hänförlig till pensioner uppgick under 2024 till netto MSEK 346 vilket förklaras av följande: Nettot av ändrade antaganden avseende diskonteringsränta och inflation har resulterat i en aktuariell vinst på MSEK 355. Detta är främst kopplat till den svenska delen av pensionsåtagandet där antagen diskonteringsränta har ökat med 50 punkter från 3,25% till 3,75% och inflationsantagandet har ökat med 25 punkter från 1,50% till 1,75% jämfört med årets ingång. Negativa erfarenhetsjusteringar har resulterat i en
aktuariell förlust på MSEK 393. Aktuariell förlust hänförlig till särskild löneskatt uppgick till MSEK 60. Avkastningen på förvaltnings- tillgångarna gav en aktuariell vinst på MSEK 297. Påverkan från tillgångtak gav en aktuariell vinst om MSEK 27.# Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

Koncernen MSEK	2024	2023
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	1 490	1 068
Utbetalda ersättningar	-369	-523
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-19	-13
Kostnad redovisad i resultaträkningen	244	218
Intäkt (-)/kostnad (+) redovisad i totalresultatet	-285	542
Uttag från pensionsstiftelse	10	203
Reglering/omräkningsdifferens	-1	-5
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 31 december	1 070	1 490

Förändring av pensionsförpliktelse

Koncernen MSEK	2024	2023
Verkligt värde 1 januari	10 749	9 742
Intjänade förmåner under året	196	157
Räntekostnad	340	358
Pensionsutbetalningar	-369	-523
Nedsättningar	-	-22
Regleringar	-3	26
Aktuariell vinst (-)/förlust (+)	40	997
Omräkningsdifferens	16	14
Verkligt värde 31 december	10 969	10 749

196 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Förändring av förvaltningstillgångar

Koncernen MSEK	2024	2023
Verkligt värde 1 januari	9 259	8 674
Finansiell intäkt	294	323
Uttag	-10	-203
Reglering	-5	-21
Insättningar	19	13
Aktuariell vinst (+)/förlust (-)	297	404
Aktuariell vinst (+) förlust (-) hänförlig till tillgångstak	27	51
Omräkningsdifferens	18	18
Verkligt värde 31 december	9 899	9 259

Räntekostnad på pensionsförpliktelsen med avdrag av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Känslighetsanalys (exklusive särskild löneskatt)

Koncernen	Förändring av MSEK åtagande	Förändring
Diskonteringsränta	0,25%	-404
	-0,25%	427
Inflation	0,25%	454
	-0,25%	-427
Lön	0,25%	98
	-0,25%	-90
Livslängd	1 år	370

Avkastning på förvaltningstillgångar

Koncernen MSEK	2024	2023
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	591	727
Finansiell intäkt på förvaltningstillgångar	-294	-323
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året	297	404

Styrning

Pensionsstiftelsen förvaltas av en styrelse som sammanträder 4–5 gånger per år. Styrelsens uppgift är att:
* Utse medlemmarna i placeringsrådet
* Utse ansvarig förvaltare
* Årligen fastställa placeringsriktlinjer
* Fastställa strategisk (långsiktig) och taktisk (kortsiktig) tillgångsallokering samt godkänna avvikelser inom ramen för det strategiska och taktiska mandatet
* Årligen godkänna benchmark-index för uppföljning av stiftelsens tillgångar
* Årligen fastställa alarmnivåer

Investeringsstrategi och riskhantering

Pensionsstiftelsen förvaltar allokering och investering av tillgångar med målsättning att över tiden öka konsolideringsnivån. För att uppnå önskad avkastning tas inom förvaltningen vissa accepterade risker. Placeringshorisonten är långsiktig och allokeringen syftar till att trygga en väl diversifierad portfölj. Stiftelsens placeringar är föremål för ett antal restriktioner och limiter. Dessa syftar till ett begränsa förluster i placeringarna. Treasury Operations följer förvaltningen löpande och rapporterar utfallet till styrelsens ordförande och placeringsrådet.

Förvaltningstillgångar fördelade per tillgångsklass

Koncernen	Procent 2024	varav noterade på aktiv marknad	Procent 2023	varav noterade på aktiv marknad
Räntebärande tillgångar	27	100	24	100
Aktierelaterade tillgångar	28	100	26	100
Alternativa investeringar	19	-	17	-
Fastigheter	24	-	31	-
Likvida medel	2	-	2	-
Totala tillgångar	100	56	100	50

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Koncernen Procent	2024	2023	2022	2021	2020
De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt) 1)
Diskonteringsränta den 31 december	3,75	3,25	3,75	1,50	1,00
Framtida löneökning	2,75	2,50	2,75	3,25	2,50
Framtida ökning av pensioner	1,75	1,50	1,75	2,25	1,50
Personalomsättning	3,00	3,00	3,00	3,00	3,00

1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige .

197 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld i den svenska delen av verksamheten:
* Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (AAA) med beaktning av durationen på samtliga kassaflöden. Som bas används en nominell statsobligation vars duration motsvarar den genomsnittliga durationen på pensionsåtagandet. Till detta läggs ett påslag vilket är differensen mellan räntan på en bostadsobligation och en nominell statsobligation med liknande löptider. Samma diskonteringsränta har använts för samtliga framtida utbetalningar.
* Långsiktigt löneökningsantagande: Den långsiktiga löneökningen antas motsvara en real löneökning om 1 procent plus ett inflationsåtagande om 1,75 procent, vilket ger en framtida löneökning om 2,75 procent.
* Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från marknadens prissättning av inflation på löptider som motsvarar pensionsskuldens duration. För 2024 är antagandet 1,75 procent.
* Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet har uppdaterats under året och bygger på tabeller från branschorganisationen Svensk Försäkring, så kallade DUS23.
* Personalomsättning: Personalomsättningen beräknas till 3 procent per år.

Redovisningsprinciper moderbolaget

Moderbolagets redovisningsprinciper skiljer sig från IAS 19 genom att:
* Beräkningen inte tar hänsyn till framtida löneökningar
* Diskonteringsräntan bestäms av PRI
* Förändringar i diskonteringsräntan eller andra aktuariella antaganden redovisas direkt i resultat- och balansräkningen
* Överskott i pensionsplanen inte kan redovisas som tillgång medan underskott antingen ska skuldföras eller återställas genom inbetalningar till stiftelsen

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Pensionsförpliktelser ITP2	7 055	6 529
Avdrag tryggade medel i pensionsstiftelse	-7 033	-6 529
Summa ITP2 i egen regi	22	-
Övriga pensioner	53	85
Övriga pensionsavsättningar	114	123
Summa	189	208
Härav kreditförsäkrat hos PRI Pensionsgaranti	53	56

MSEK	2024	2023
Belopp hänförliga till pensionsförpliktelser ITP2 som förväntas utbetalas inom 12 månader	279	267

Not 32. Avsättningar

Redovisningsprinciper

Avsättningar för tillkommande kostnader för industriellt samarbete

Vissa av Saabs avtal med kunder innehåller krav på teknologi- och kompetensöverföring samt olika former av industriellt samarbete. Kostnaderna för detta ingår i projektets uppdragsutgifter och redovisas löpande som en kostnad i takt med dess färdigställandegrad. Utgifterna redovisas sedan mot denna avsättning vilket kan ske även efter leveransen av varor och tjänster enligt avtalet.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna levereras och garantiperioden inleds om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster. Avsättning för ersättningar vid uppsägning av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning samt tiden för planens genomförande.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning. Avsättning för miljöåtaganden ingår i övriga avsättningar enligt nedan .# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Avsättningar

Koncernen MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Tillkommande kostnader för industriellt samarbete	608	1 383
Förlustkontrakt	464	327
Garantier	84	71
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	6	2
Övrigt	1 076	1 105
Summa	2 238	2 888
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Tillkommande kostnader för industriellt samarbete	1	1
Förlustkontrakt	331	424
Garantier	379	242
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	28	16
Övrigt	297	192
Summa	1 036	875

Moderbolaget MSEK

	2024-12-31	2023-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Tillkommande kostnader för industriellt samarbete	669	1 448
Förlustkontrakt	157	312
Garantier	294	199
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	13	14
Övrigt	662	496
Summa	1 795	2 469

Tillkommande kostnader för industriellt samarbete MSEK

	Koncernen	Moder bolaget
Ingående balans 1 januari 2024	1 384	1 448
Avsättningar som gjorts under året	184	180
Belopp som tagits i anspråk under året	-959	-959
Outnyttjade belopp som har återförts	-	-
Utgående balans 31 december 2024	609	669

Förlustkontrakt MSEK

	Koncernen	Moder bolaget
Ingående balans 1 januari 2024	751	312
Avsättningar som gjorts under året	627	241
Belopp som tagits i anspråk under året	-516	-326
Outnyttjade belopp som har återförts	-9	-
Omklassificering	-70	-70
Omräkningsdifferenser och övrigt	12	-
Utgående balans 31 december 2024	795	157

Garantier MSEK

	Koncernen	Moder bolaget
Ingående balans 1 januari 2024	313	199
Avsättningar som gjorts under året	298	213
Belopp som tagits i anspråk under året	-140	-109
Outnyttjade belopp som har återförts	-14	-7
Omklassificering	1	-2
Omräkningsdifferenser och övrigt	5	-
Utgående balans 31 december 2024	463	294

Utgifter för omstruktureringsåtgärder MSEK

	Koncernen	Moder bolaget
Ingående balans 1 januari 2024	18	14
Avsättningar som gjorts under året	41	16
Belopp som tagits i anspråk under året	-24	-17
Outnyttjade belopp som har återförts	-1	-
Utgående balans 31 december 2024	34	13

Övriga avsättningar MSEK

	Koncernen	Moder bolaget
Ingående balans 1 januari 2024	1 297	496
Avsättningar som gjorts under året	219	217
Belopp som tagits i anspråk under året	-156	-121
Outnyttjade belopp som har återförts	-	-
Omklassificering	8	70
Omräkningsdifferenser och övrigt	5	-
Utgående balans 31 december 2024	1 373	662

Totala avsättningar MSEK

	Koncernen	Moder bolaget
Ingående balans 1 januari 2024	3 763	2 469
Avsättningar som gjorts under året	1 369	867
Belopp som tagits i anspråk under året	-1 795	-1 532
Outnyttjade belopp som har återförts	-24	-7
Omklassificering	-61	-2
Omräkningsdifferenser och övrigt	22	-
Utgående balans 31 december 2024	3 274	1 795

Tillkommande kostnader för industriellt samarbete
Avsättning för tillkommande kostnader för industriellt samarbete avser utgifter för att uppfylla framtida åtaganden om industriellt samarbete i enlighet med dessa avtal. Utgifterna bedöms utfalla under projektens löptid men även efter att leverans av varor och tjänster enligt avtalen har skett och då i enlighet med avtalet och regel verket för industriellt samarbete.

Omstrukturering
Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning.

Förlustkontrakt
Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser vissa militära projekt samt projekt inom kommersiellt flyg. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.

Övriga avsättningar
Övriga avsättningar avser främst avsättningar för kvarvarande utgifter i projekt, miljöåtagande, tvister och rättsliga processer, leasingrelaterade avsättningar samt royalty. Vid utgången av 2024 uppgick avsättningen avseende tvister och rättsliga processer till MSEK 178. Tvisterna är främst hänförliga till leveranser i både pågående och avslutade projekt. På grund av förhandlingsläget i de rättsliga processerna kan inte alla uppgifter enligt upplysningskraven i IAS37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar lämnas. Någon avsättning för ansvarsrisker relaterade till produktion av civila flygplan eller produktion av delkomponenter till civila flygplan har inte redovisats.

Not 33. Övriga skulder

Koncernen MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Övriga långfristiga skulder
Personalrelaterade skulder	36	40
Övrigt	100	170
Summa	136	210
Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	27	42
Övriga kortfristiga skulder
Mervärdesskatt	692	334
Personalens källskatt	418	382
Skulder till minoritetsägare	-	-
Skulder till intresseföretag och joint ventures	5	11
Övrigt	75	356
Summa	1 190	1 083

Moderbolaget MSEK	2024-12-31	2023-12-31
Mervärdesskatt	499	233
Personalens källskatt	241	240
Negativa marknadsvärden på finansiella instrument	70	20
Negativa marknadsvärden på valutaterminer	504	766
Övrigt	26	47
Summa	1 340	1 306
Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	6	8

Saab bedömer att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

Not 34. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen MSEK	2024-12-31	2023-12-31	2024-12-31	2023-12-31
			Moderbolaget
Upplupna kostnader
Upplupna projektkostnader	3 946	2 850	3 222	2 289
Semesterskuld	1 831	1 604	1 093	985
Sociala avgifter	1 415	1 213	1 029	919
Ej ankomna fakturor	731	702	463	454
Personalskulder	706	522	337	243
Övrigt	342	214	170	81
Summa upplupna kostnader	8 971	7 105	6 314	4 971
Förutbetalda intäkter
Uppskjutna realiserade vinster på kassaflödessäkringar	-	-	1 829	1 717
Statliga bidrag	205	246	159	209
Övrigt	524	664	254	227
Summa förutbetalda intäkter	729	910	2 242	2 153
Summa	9 700	8 015	8 556	7 124

Saab bedömer att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

Not 35. Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Saabs finansiella tillgångar, skulder samt kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Group Treasury ansvarar för att identifiera och hantera de finansiella riskerna med diverse olika finansiella instrument i syfte att reducera eventuell påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella flexibilitet. Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och hur verksamheten inom Treasury ska bedrivas. De finansiella riskerna är definierade som:
* Valutarisk
* Likviditetsrisk
* Finansierings- och likviditetsrisk
* Ränterisk
* Råvaruprisrisk
* Kreditrisk

För att hantera de finansiella riskerna har Group Treasury tilldelats riskmandat vilka dagligen rapporteras enligt definerade riskmått.

Redovisningsprinciper

Redovisning och värdering av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Detta gäller för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen eller egetkapitalinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat, där verkligt värde exklusive transaktionskostnader utgör anskaffningsvärde. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Garman- Kohlhagens. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Koncernens finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt nedan angivna kategorier, vilka avgör hur respektive post värderas.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde:
Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden som utgörs av kapitalbelopp och ränta, såsom likvida medel, kundfordringar, lånefordringar, övriga fordringar och avtalstillgångar. Ränteintäkter redovisas som finansiella ränteintäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från balansräkningen redovisas direkt i resultatet tillsammans med valutakurseffekter. Finansiella skulder i denna kategori omfattar räntebärande skulder, leverantörsskulder och övriga skulder vilka initialt redovisas till verkligt värde vilket motsvaras av erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.# Finansiella instrument

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat:

Finansiella tillgångar som är skuldinstrument i denna kategori avser tillgångar som resulterar i betalningar som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte uppnås både genom att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden och att avyttra finansiella tillgångar. I efterföljande redovisning värderas dessa tillgångar till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat (OCI), förutom effektivränta, nedskrivningar och återföring av dessa samt valutaomräkningsvinster- och förluster, vilka redovisas i resultaträkningen. Då tillgången tas bort från balansräkningen omklassificeras ackumulerade vinster och förluster till resultaträkningen.

Utöver skuldinstrument kan egetkapitalinstrument som inte innehas för handel klassificeras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Orealiserade och realiserade vinster eller förluster, inklusive avyttringsresultat men exklusive utdelningsintäkter redovisas i OCI för sådana instrument. Koncernens långfristiga räntebärande placeringar klassificeras i denna kategori. Därutöver klassificeras två egetkapitalinvesteringar i kategorin. Derivat som designerats som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen:

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Vinst eller förlust för tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och som inte ingår i ett säkringsförhållande redovisas netto i resultaträkningen i den period vinsten eller förlusten uppkommer. Derivat klassificerade som säkringsinstrument i en redovisningsmässig kassaflödessäkring redovisas i övrigt totalresultat avseende den del som avser effektiv säkring. Eget kapitalinstrument som aktier och andelar värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen förutom de som har klassificerats som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Skulder avseende villkorade tilläggsköpeskillningar redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

Nedskrivning av finansiella tillgångar:

Nedskrivningsbehov avseende finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen eller är egetkapitalinstrument prövas vid varje bokslutsdatum utifrån en modell baserat på förväntade kreditförluster. Förluster för nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Bortbokning från balansräkningen sker när det inte längre föreligger rimlig förväntan att erhålla betalning. Se även not 25 och 23.

Säkringsredovisning

För att täcka koncernens risker avseende förändringar i valutakurser och exponering mot räntor används derivat instrument utgörande av valutaterminskontrakt, optioner och swappar. Dessa derivat värderas till verkligt värde initialt och vid varje efterföljande omvärdering, det vill säga vid varje rapporteringstillfälle. Förändringar i verkligt värde för derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas direkt i resultaträkningen. Om underliggande säkrade poster avser rörelserelaterade fordringar eller skulder redovisas resultateffekten i rörelseresultatet medan motsvarande resultateffekt avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. Koncernen tillämpar säkringsredovisning för kassaflödessäkringar enligt nedan.

Kassaflödessäkring

De valutaterminskontrakt (säkringsinstrument) som främst har ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker och som har klassificerats som kassaflödessäkringar (avser i huvudsak kontrakterade försäljningsvolymer) redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess att det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkrings instrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas upplösningen i det ursprungliga anskaffningsvärdet. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas, löses in eller företaget på annat sätt avbryter säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen har inträffat men den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår det redovisade ackumulerade resultatet i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade resultat omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Koncernen är potentiellt exponerad mot referensräntereformen genom utgivna obligationer, derivat och räntebärande värdepapper med STIBOR som basränta. Koncernen har inga betydande exponeringar mot andra basräntor. Det nominella beloppet för ränteswappar, som är designerade som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar, uppgår till MSEK 3 800 och MTN-lån med STIBOR som basränta uppgår till MSEK 5 819. STIBOR-denominerade räntebärande värdepapper i placeringsportföljen uppgick till MSEK 4 670 vid årets slut. Förändringsklausuler är ännu inte på plats för dessa finansiella instrument. Saab följer noga utvecklingen att skapa förändringsklausuler från arbetsgrupper och marknadsaktörer och kommer att vidta åtgärder när så är möjligt.

Finansiella instrument

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivatinstrument med positiva marknadsvärden samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivatinstrument med negativa marknadsvärden samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder. Följande tabell visar klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder.

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder

	2) Bokfört värde MSEK	2024-12-31
Finansiella tillgångar
Värderat till upplupet anskaffningsvärde 4) :
Kundfordringar, avtalstillgångar och övriga fordringar	27482	21144
Likvida medel	2843	2129
Långfristiga fordringar	356	456
Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 3) :
Kortfristiga placeringar	8898	11340
Derivat avseende handel	17	81
Finansiella placeringar	237	223
Värderat till verkligt värde via övrigt totalresultat 3) :
Derivat som säkringsredovisas	913	1575
Egetkapitalinstrument valda att klassificeras som redovisade till verkligt värde via övrigt total resultat	2526	879
Långfristiga räntebärande placeringar	1610	-
Summa finansiella tillgångar	44882	37827
Finansiella skulder
Värderat till upplupet anskaffningsvärde:
Räntebärande skulder 1)	10384	10043
Övriga skulder 4)	15977	12426
Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 3) :
Skuld avseende villkorad tilläggsköpeskilling	19	158
Derivat avseende handel	64	8
Värderat till verkligt värde via övrigt totalresultat 3) :
Derivat som säkringsredovisas	2380	1103
Summa finansiella skulder	28824	23738

1) Verkligt värde 10 617 9 840
2) Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden redovisas som skulder. Derivat med legal kvittningsrätt uppgår till MSEK 709 (964).
3) Påverkan av kreditrisk för dessa instrument bedöms som låg mot bakgrund av limiter i befintlig placeringspolicy.
4) Redovisat värde bedöms i allt väsentligt överensstämma med verkligt värde.

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde delas in i följande tre värderingsnivåer:

Nivå 1

Enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen:
* Obligationer och räntebärande värdepapper
* Elderivat
* Ränteterminer

Nivå 2

Enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata från Refinitiv Datascope:
* Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i SEK till balansdags kurser.
* Valutaoptioner: Garman-Kohlhagens optionsprissättningsmodell används för marknadsvärdering av samtliga optioner.
* Ränteswappar och cross currency basis–swappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor.# Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att det diskonterade nuvärdet av de rörliga ränte betalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta ränte betalningarna. Nivå 3 Enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag: • Aktier och andelar som är onoterade

Per den 31 december 2024 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:

Tillgångar värderade till verkligt värde

MSEK	2024	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Obligationer och räntebärande värdepapper	10 508	10 508	-	-
Valutaterminer	726	-	726	-
Ränteswappar	181	-	181	-
Elderivat	23	23	-	-
Aktier och andelar	2 763	-	-	2 763
Summa	14 201	10 531	907	2 763

Skulder värderade till verkligt värde

MSEK	2024	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Valutaterminer	2 399	-	2 399	-
Ränteswappar	3	-	3	-
Elderivat	42	42	-	-
Skuld avseende villkorad tilläggsköpeskilling	19	-	-	19
Summa	2 463	42	2 402	19

203 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Rörelser i koncernens finansiella instrument nivå 3 var enligt följande:

MSEK	Onoterade aktier och andelar	Skuld avseende villkorad tilläggsköpeskilling
Ingående balans, 1 januari 2024	1 102	158
Förvärv	286	-
Avyttringar	-1	-
Utbetalningar	--	-4
Vinster/förluster redovisade i resultatet	5	-145
Vinster/förluster redovisade i övrigt totalresultat	1 371	-
Valutaomvärdering	-	10
Utgående balans, 31 december 2024	2 763	19

Finansiell riskhantering

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet eller nettotillgångarna negativt. Under 2024 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 59 procent (58) av omsättningen. Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i SEK medför detta att Saab har stor nettoexponering mot utländska valutor. De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken är USD, EUR och GBP.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering inom orderstocken säkras med valutaderivat (främst med valutaswappar och forwards) vilket innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende den aktuella orderstocken. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

Transaktionsexponering från kommersiella kontrakt med optionsklausuler och ramavtal med hög prognostiserad sannolikhet, säkras till viss utsträckning enligt separat uppsatta instruktioner.

Nedskrivningsprövning av icke valutasäkrade förlustkontrakt i utländsk valuta baseras på värdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Dessa kontrakt avser främst förväntade beställningar inom långa civila flygplansprogram i USD.

Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering. För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning. Säkringen är effektiv när säkringsförhållandet ingås och utvärderas löpande för att säkerställa att kriterierna för effektivitet fortfarande är uppfyllda. De faktorer som undersöks för att säkerställa effektiviteten är valuta, tidpunkt för betalningsflöden samt belopp. Om flödet genererat av säkringsinstrumentet matchar flödet från den säkrade posten i valuta, tid och belopp anses säkringsrelationen vara effektiv.

Under löptiden redovisas värdeförändringar på effektiva säkringar i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringar på ineffektiva säkringar redovisas i resultaträkningen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten och/eller flödets belopp ändras. Då delar av portföljen löper under lång tid skulle effekter från terminspunkter också kunna innebära en källa till ineffektivitet. Säkringsförhållanden är uppsatta så att justering för detta sker löpande för att undvika denna effekt.

Nettomarknadsvärdet på befintliga säkringar avseende orderstock och ramavtal uppgick till MSEK -1 626 (262).

Valutakänsligheten, det vill säga effekten av en växelkursförändring på +/– 10 procent, skulle påverka marknadsvärdet på derivaten per 2024-12-31 med +/– MSEK 3 055 (1 740).

Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (0).

I tabellen nedan visas kassaflöden för de derivat som kassaflödessäkras uttryckta i miljoner i lokal valuta.

	EUR	GBP	USD
	Utflöde	Inflöde	Netto
2025	-647	761	114
2026	-203	274	71
2027	-86	227	141
2028	-80	74	-6
2029	-	6	6
2030 och framåt	-	-	-
Summa flöden 2024	-1 016	1 342	326
Summa flöden 2023	-532	873	341

204 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Transaktionsexponering kan också uppstå som en förhandsexponering när offerter lämnas i fast pris med exponering i utländsk valuta. Denna risk hanteras vanligtvis i en separat portfölj, offertförsäkringsportföljen med både valutaoptioner och terminer. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar för de största valutorna inom offertportföljen vid årsskiftet.

Netto säkringar

Miljoner	Terminer 1)	Optioner 2)	Summa säkring
	2024	2023	2024
USD	-208	-162	-
EUR	-41	-39	-10
GBP	-1	-27	-

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner.
2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner.

Offertförsäkringsportföljens externa säkringar ställs i relation till benchmark för att allokera VaR. Benchmark motsvaras av den externa säkring som helt skulle eliminera den valutariskrisk en offert ger upphov till ställd i relation till sannolikheten för att affärskontraktet erhålls. Om dessa två överensstämmer kommer offertförsäkringsportföljen enligt definition vara riskneutral, det vill säga dess VaR-mått uppgår då till noll.

Under 2024 allokerades MSEK 35 uttryckt som VaR till offertförsäkringsportföljen och vid årets slut uppgick VaR till MSEK 7,9 (5,3). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av omfattningen av offerter samt kursutvecklingen i underliggande valutapar.

Portföljens påverkan på koncernens resultat 2024 uppgick till MSEK -266 (156).

Omräkningsexponering

Totalresultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat och netto tillgångar omräknas till SEK. Värdet av nettotillgångar utsatta för omräknings exponering uppgick vid årsskiftet till MSEK 8 227 (7 345), se följande tabell.

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2024-12-31	2023-12-31
USD	4 079	3 537
AUD	1 120	1 087
ZAR	749	611
EUR	585	466
GBP	462	493
DKK	260	296
BRL	206	212
Andra valutor	766	643
Summa	8 227	7 345

Effekten på nettotillgångarna per 2024-12-31 av en växelkursförändring på +/– 10 procent skulle bli en värdeförändring motsvarande MSEK 823 (735). Valutarisken på grund av omräkningseffekter på de utländska koncernföretagens nettotillgångar kurssäkras inte.

Valutaexponering

Koncernens totala utestående valutaderivat avseende samtliga valutarisker framgår av nedanstående tabell.

Koncernens utestående derivat

	Verkligt värde 2024	Verkligt värde 2023
Valutaderivat	Lokal valuta Miljoner	Tillgång SEK
Löptid upp till 1 år
EUR	-94	140
GBP	72	129
USD	-1 699	239
Other	23	28
Summa	531	1 449
Löptid 1 till 3 år
EUR	-231	84
GBP	8	19
USD	-946	67
Other	9	10
Summa	179	768
Löptid 3 till 5 år
EUR	9	12
GBP	-	-
USD	-371	3
Other	1	-
Summa	16	182
Löptid över 5 år
EUR	-	-
GBP	-	-
USD	-	-
Summa	-	-
Valutaderivat, totalt 1)	726	2 399
1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -1 554 (701).

Moderbolagets utestående derivat

	Verkligt värde 2024	Verkligt värde 2023
Valutaderivat	Miljoner Valuta	Lokal valuta SEK
EUR	-119	520
GBP	-39	179
USD	-298	1 906
Other	35	62
Valutaderivat, totalt moderbolaget	2 640	2 748

Finansierings- och likviditetsrisk

För att minimera risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet upprätthåller företaget ständigt likvida tillgångar och kortsiktiga placeringar, justerat för lån med förfallodag inom 12 månader, till ett värde motsvarande minst MSEK 5 000. I det fall det riskvägda beloppet av 205 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

utestående garantier eller 10 procent av omsättningen överstiger MSEK 5 000, så skall likvida tillgångar och kortfristiga placeringar överstiga det högsta beloppet därav.

Saab diversifierar finansieringskällor och löptider för att reducera risken för att inte kunna hitta fördelaktiga marknadsförutsättningar för att anskaffa nya lån eller refinansiera befintliga. För att möta finansieringsbehov från projekt med lång löptid ska låneportföljens genomsnittliga kapitalbindning inte understiga 24 månader. Per den 31 december 2024 uppgick denna till 53 månader (61).För löptidsanalys avseende koncernens finansiella skulder, se tabeller för respektive derivattyp i denna not samt information om räntebärande skulder i not 29. Saab har två revolverande kreditfaciliteter på MSEK 2 000 med förfall 2026 och MSEK 4 000 med förfall 2026, med nio deltagande banker. Saab har också ett certifikatprogram med en låneram motsvarande MSEK 5 000 (5 000) och ett Medium Term Note-program (MTN) på MSEK 10 000 (10 000). Per den 31 december 2024 hade företagscertifikat för MSEK 0 (0) och MTN–lån för MSEK 6 869 (7 269) emitterats. Inga finansiella kovenanter föreligger i några av Saabs kreditfaciliteter. Under 2024 erhöll Saab en första så kallad investment grade rating från kreditvärderingsinstitutet S&P Global, som gav Saab kreditbetyget BBB+ med stabila utsikter.

Saabs finansieringsfaciliteter

	Ram	Utnyttjat	Tillgängligt
Revolverande kreditfacilitet (förfall 2026)	2 000	-	2 000
Revolverande kreditfacilitet (förfall 2026)	4 000	-	4 000
Checkräkning (förfallotidpunkt 2025)	96	-	96
Summa bekräftade kreditfaciliteter	6 096	-	6 096
Företagscertifikat	5 000	-	5 000
Medium Term Notes (MTN)	10 000	6 869	3 131
Summa kapitalmarknadsprogram	21 096	6 869	14 227

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i ränteläget.

Låneportföljen

En portfölj av lån utgivna på kapitalmarknaden. Räntederivat används för att hantera ränterisken och den genomsnittliga durationen ska ligga inom intervallet 12-48 månader (12-48). Vid årsskiftet var låneportföljens duration 34 månader (41).

I redovisningen tillämpas kassaflödessäkring. Effektiviteten på en säkring utvärderas när ett säkringsförhållande ingås och utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kravet. De faktorer som utvärderas för att säkerställa effektiviteten är tidpunkt för betalningsflöden och belopp på räntebetalningar samt det nominella värdet på säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Om det nominella värdet på säkringsinstrumentet inte överstiger det nominella värdet på den säkrade posten och flöden genererade av säkringsinstrumentet inte överstiger flöden från den säkrade posten i tid och belopp anses säkringsrelationen vara effektiv.

Under löptiden redovisas värdeförändringar på effektiva säkringar i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen. Värdeförändringar på ineffektiva säkringar redovisas i resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgår till MSEK -7 (2).

Referensräntereformen skulle kunna påverka effektiviteten i säkringsrelationer i framtiden. En förändring av marknadsräntor med +/- 1,00 procentenheter skulle påverka finansiella kostnader med cirka +/- 0 MSEK (0) och övrigt totalresultat med +/-197 MSEK (190) utifrån låneportfölj per 2024-12-31.

Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter och lån)

Varav effekt av ingångna derivat	MSEK (Nom)	Förfall	Räntebindning	Kapitalbindning
1 år	2 319	-	-3 500	114
2 år	600	600	1 250
3 år	100	100	300
4 år	1 500	450	1 875
5 år och framåt	2 350	2 350	3 330
Summa	6 869	-	-	6 869

Placeringsportföljen

Placeringsportföljen investerar i räntebärande värdepapper. Räntederivat används för att hantera ränterisken och den genomsnittliga durationen ska ligga i intervallet 3–24 månader (3–24). Vid årsskiftet var durationen 6 månader (4).

Förändringar i räntan påverkar Saabs finansnetto. En höjning av marknadsräntor med 1,00 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter negativt med 50 MSEK (50). Motsvarande minskning av marknadsräntor på 1,00 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter positivt med 50 MSEK (50) baserat på investeringsportföljen per 2024-12-31.

Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner

	MSEK (Nom)	Räntebindning 1)
1 år	9 959	6 674
2 år	770	1 362
3 år	100	1 658
4 år	40	315
5 år och framåt	534	1 394
Summa	11 403	11 403

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat.

Valutaterminer

Valutaterminer som används för att säkra kommersiella kassaflöden innehåller en räntekomponent. I vissa fall väljer Saab att lägga säkringen vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma. Det avser framför allt mycket långa kundkontrakt och genererar då en ränterisk. Underliggande kassaflöden som är exponerade för förlängningar via valutaterminer uppgick vid årsskiftet till MEUR 120 (36).

206 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Räntederivat

Koncernens utestående räntederivat framgår av nedanstående tabell:

Räntederivat	Verkligt värde 2024	Verkligt värde 2023
	Miljoner Valuta	Miljoner Valuta
	Lokal valuta	Lokal valuta
	Tillgång SEK	Skuld SEK
	Netto	Netto
Löptid upp till 1 år
SEK	500	3
Summa	3	7
Löptid 1 till 3 år
SEK	700	19
Summa	19	49
Löptid 3 till 5 år
SEK	725	53
Summa	53	45
Löptid över 5 år
SEK	1 875	106
Summa	106	120
Räntederivat, totalt 1)2)	181	221

1) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -4 (3).
2) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK 173 (216).

Råvaruprisrisk

Råvaruprisrisk avser risken att Saab påverkas negativt av förändringar i råvarupriser. Inköpskostnader för råvaror hanteras i första hand genom avtalsklausuler med kunder och leverantörer. Elkostnader hanteras genom säkringsinstrument. Elderivat hanteras genom ett diskretionärt förvaltningsmandat. Marknadsvärdet på elderivat var vid årsskiftet MSEK -19 (-11).

Säkringsredovisning tillämpas på elderivat. Prognostiserad elförbrukning säkras genom en modell där 90 procent av det kommande årets förbrukning säkras; säkringsgraden sjunker då linjärt till 0 procent under kvartal 13. Säkringens effektivitet utvärderas löpande för att säkerställa att relationen uppfyller kravet. För att säkerställa att säkringen är effektiv undersöks att den säkrade volymen per kvartal inte överstiger den prognostiserade volymen. Värdeförändringar på derivat som överstiger den prognostiserade volymen under ett kvartal redovisas i resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 0(0).

Koncernens utestående elderivat

Elderivat	Verkligt värde 2024	Verkligt värde 2023
	Tillgång Skuld	Tillgång Skuld
	Megawatt MSEK	Megawatt MSEK
	Netto	Netto
Löptid upp till 1 år
	15	23
Delsumma	23	-15
Löptid 1 till 3 år
	11	-4
Delsumma	-4	-9
Elderivat, totalt 1)	23	-19

1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -19 (-11).

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisk utgörs av risken att motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina finansiella åtaganden i ett kontrakt. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar och avtalstillgångar samt lämnade förskott till leverantörer. Denna typ av kreditrisker identifieras och hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt hanteras genom att tillgängliga bank eller försäkringsprodukter utnyttjas. I vissa fall kan även exportkreditinstitutioner användas. Kommersiella kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer hanteras genom att erhålla bankmässig säkerhet. Den 31 december 2024 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för MSEK 2 154 (1 136).

Kundfordringar och avtalstillgångar utgör en kommersiell kreditrisk. I de fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande används bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN för att säkerställa att betalning kommer att erhållas. Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg. Läs mer om koncernens kundfordringar inklusive reservering för kreditförluster i not 25.

Finansiell kreditrisk

Kreditrisk definieras som risken för att en motpart inom ett finansiellt kontrakt, såsom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och marknadsvärde på utestående derivatinstrument, inte kan fullfölja sina finansiella åtaganden. Saabs grundläggande regel är att samtliga motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst BBB enligt Standard and Poor’s eller Baa2 enligt Moody’s eller BBB enligt Fitch. Risken för kreditförluster bedöms därmed som låg och behov av kreditreserv föreligger ej vid årets utgång. Varje enskild finansiell motpart tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget. Saab har med finansiella motparter ingått ISDA-avtal för att hantera legala risker och kreditrisker i OTC- transaktioner, det vill säga avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat, se följande tabeller.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Utdelningsmotivering
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information

Finansiella tillgångar och skulder som lyder under kvittningsavtal

		Brutto- belopp i balans- räkningen	Ramavtal om erhållna/ ställda	Kvittning	Netto nettning
2024 MSEK
Valutaderivat	Tillgångar	726	-	726	-683
Räntederivat	Tillgångar	181	-	181	-3
Elderivat	Tillgångar	23	-	23	-23
Tillgångar		930	-	930	-709
Valutaderivat	Skulder	2 399	-	2 399	-683
Räntederivat	Skulder	3	-	3	-3
Elderivat	Skulder	42	-	42	-23
Skulder		2 444	-	2 444	-709

		Brutto- belopp i balans- räkningen	Ramavtal om erhållna/ ställda	Kvittning	Netto nettning
2023 MSEK
Valutaderivat	Tillgångar	1 415	-	1 415	-944
Räntederivat	Tillgångar	240	-	240	-19
Elderivat	Tillgångar	1	-	1	-1
Tillgångar		1 656	-	1 656	-964
Valutaderivat	Skulder	1 080	-	1 080	-944
Räntederivat	Skulder	19	-	19	-19
Elderivat	Skulder	12	-	12	-1
Skulder		1 111	-	1 111	-964

Den 31 december 2024 uppgick exponeringen i utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten till MSEK 9 003 (12 946). Exponeringen beräknas genom att använda marknadsvärdet för tillgångar mot varje motpart.

Säkringsreserv

Säkringsreserven före skatt uppgick till MSEK -1 335 (1 025), varav det orealiserade värdet på derivat var MSEK -1 431 (906) och realiserade effekter som uppstått vid förlängning av valutaderivat var MSEK 96 (119). För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen. Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK -7 (2).

Förändring i säkringsreserven per derivat

	Valuta derivat	Ränte derivat	Elderivat	Totalt
Upplösning mot resultaträkningen	-619 (65)	-6 (-1)	2 (-98)	-623 (-34)
Värdeförändring befintliga derivat	-850 (299)	-39 (-201)	-7 (-31)	-896 (67)
Värdeförändring nya derivat	-1 113 (376)	-4 (0)	2 (-6)	-1 115 (370)
Förändring från förlängning	274 (404)	- (-)	- (-)	274 (404)
Totalt	-2 308 (1 144)	-49 (-202)	-3 (-135)	-2 360 (807)

Effekter i säkringsreserven per derivat 2024, MSEK

	Valuta derivat	Ränte derivat	Elderivat
Redovisat belopp i säkringsreserv	-1 489	173	-19
Nominellt belopp	32 536	3 800	26
1) Förfallotidpunkt	2025-2030	2025-2033	2025-2027
Säkringskvot	1:1	1:1	1:1
Värdeförändring på utestående derivat sedan 1 januari	-2 255	-36	-8
Värdeförändring på den säkrade posten för att avgöra effektivitet	2 255	43	8

Megawatt Pensionsåtagande

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden. Stiftelsen har ett långsiktigt avkastningsmål som motsvarar årlig finansiell kostnad för pensionsskulden enligt PRI Pensionsgaranti. Placeringsriktlinjer anger tillgångsfördelningen enligt följande 0-35 procent aktier, 0-22,5 procent alternativa tillgångar, 15-100 procent räntebärande produkter och 0-27,5 procent reala tillgångar. Investeringar görs i räntebärande värdepapper vars emittent som lägst har BBB i kreditrating enligt Standard & Poor’s och Baa enligt Moody’s. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 29 procent (29) investerat i räntebärande, 23 procent (26) i investeringar i fastigheter, 28 procent (27) i aktier samt 20 procent (18) i alternativa tillgångar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var MSEK 9 346 (8 802) den 31 december 2024 och avkastningen uppgick till +6 procent (+8). Under 2024 kapitaliserades stiftelsen med MSEK 43 (190) och det betalades MSEK -43 (-190) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK	2024-12-31	2023-12-31	2022-12-31	2021-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	9 346	8 802	8 120	8 307
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser 1)	10 301	10 128	8 995	12 832
Konsolideringsgrad	91%	87%	90%	65%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	9 273	8 581	7 681	6 404
Konsolideringsgrad	101%	103%	106%	130%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

Not 37. Närstående

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor, styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen under året. För upplysning om ersättningar se not 8. I det första kvartalet 2024 slutförde Saab förvärvet av resterande andelar i UMS Skeldar AG för en mindre ersättning. Inga andra väsentliga transaktioner med närstående har skett under 2024. Av moderbolagets omsättning avsåg 10 (8) procent försäljning till koncernföretag medan 21 (26) procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag. Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag och joint ventures uppgår till cirka MSEK 66 (88) respektive MSEK 414 (206). För information om fordringar på och skulder till intresseföretag och joint ventures, se not 23 och not 33.

Not 38. Koncernföretag

Väsentliga koncernföretagsinnehav

Koncernföretagets säte, land	Koncernföretag	Ägarandel i % 2024	Ägarandel i % 2023
Växjö, Sverige	Combitech AB	100	100
Australien	Saab Australia Pty Ltd	100	100
Västervik, Sverige	Saab Barracuda AB	100	100
Kanada	Saab Canada, Inc.	100	100
Danmark	Saab Danmark A/S	100	100
Tyskland	Saab Deutschland GmbH	100	100
Timrå, Sverige	Saab Digital Air Traffic Solutions AB	100	100
Karlskoga, Sverige	Saab Dynamics AB	100	100
Sydafrika	Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	100	100
USA	Saab, Inc.	100	100
Malmö, Sverige	Saab Kockums AB	100	100
Storbritannien	Saab Seaeye Ltd	100	100
Storbritannien	Saab UK Ltd	100	100

Det totala ägandet för innehav utan bestämmande inflytande uppgår till MSEK 309 (327). Inget innehav utan bestämmande inflytande bedöms som väsentligt.

Not 36. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncernen MSEK	Moderbolaget MSEK
	2024-12-31	2023-12-31
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, PRI Pensionsgaranti	186	172
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	12	12
Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag	15	20
Summa	213	204

Saab blir i affärsverksamheten från tid till annan involverat i tvister och rättsliga processer som uppstår som ett resultat av koncernens verksamhet över hela världen. För vissa av dessa tvister har Saab redovisat en avsättning, se not 32. Övriga tvister och rättsliga processer förväntas inte, vare sig enskilt eller tillsammans, i väsentlig grad negativt påverka Saabs finansiella resultat eller ställning. I oktober 2024 tog Saab North America, Inc. emot ett föreläggande från USA:s justitiedepartement. USA:s justitiedepartement har begärt information om den brasilianska regeringens köp av 36 stridsflygplan av typen Gripen E/F år 2014. Saab följer begäran att lämna information och samarbetar med USA:s brasilianska upphandlingen av stridsflygplan. Dessa utredningar avslutades utan att påvisa något felaktigt justitiedepartement I detta ärende. Myndigheter i både Brasilien och Sverige har tidigare utrett delar av den agerande av Saab. Koncernen har utfärdat bankgarantier avseende primärt förskott och fullgörande om MSEK 19 111 (20 270). Dessa garantieer utgör inte eventualförpliktelser eftersom sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen över eventualförpliktelser. I sin affärsverksamhet utfärdar Saab AB från fall till fall moderbolagsgarantier till dotterföretag och joint ventures. Dessa garantier kan helt eller delvis omfatta dotterbolagets eller joint venture-företagets allmänna förpliktelser eller vara en bestämd summa för ett visst ändamål. För åtaganden avseende ingångna ännu ej startade hyresavtal, se not 17.

Moderbolaget MSEK

	2024	2023
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	19 398	19 338
Nyemissioner/lämnade kapitaltillskott	771	379
Förvärv	21	24
Försäljningar och likvidationer	-62	-343
Utgående balans 31 december	20 128	19 398
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-12 901	-12 748
Årets nedskrivningar	-183	-153
Utgående balans 31 december	-13 084	-12 901
Redovisat värde 31 december	7 044	6 497

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

Redovisat Antal värde, 2024-12-31 andelar i % MSEK	Koncernföretag/Organisationsnummer/Säte
5 000 100,0 % 144	Celsius AB, 556194-4652, Linköping
1 720 000 100,0% 158	Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm
100 000 100,0% 1 064	Combitech AB, 556218-6790, Växjö
20 000 100,0% 4	Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping
150 000 100,0% 42	Fastighets AB Stensholm-Huskvarna, 556030-2746, Jönköping
100 000 100,0% 10	FFV Ordnance AB, 556414-8194, Karlskoga
1 002 100,0% 61	Muskövarvet AB, 556675-3496, Haninge
5 100 100,0% 85	N. Sundin Dockstavarvet AB, 556193-6138, Kramfors
1 000 100,0% 174	Saab Air Traffic Management AB, 559464-9872, Göteborg
5 000 100,0% 3	Saab Airport AB, 556366-8333, Linköping
	Saab Asia Pacific Co.
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik 200 000 100,0% 107
Saab Canada, Inc., Kanada 25 765 100,0% 1
Saab Czech s.r.o, Tjeckien - 100,0% 25
Saab Danmark A/S, Danmark - 100,0% 103
Saab Deutschland GmbH, Tyskland - 100,0% 311
Saab Digital Air Traffic Solutions AB, 559060-0747, Timrå 500 100,0% 124
Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga 500 000 100,0% 357
Saab Emerging Technologies Norrmalm AB, 559334-2180, Stockholm 1 000 100,0% 12
Saab France S.A.S, Frankrike - 100,0% 0
Saab India Technologies Private Limited, Indien 100 000 100,0% 0
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm 50 000 100,0% 14
Redo visat Antal Andel värde, 2024-12-31 andelar i % MSEK
Saab Kenya Ltd, Kenya 2 000 100,0% 0
Saab Kockums AB, 556205-5623, Malmö 500 000 100,0% 340
SAAB LTD, Förenade Arabemiraten 100 100,0% 0
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal 300 000 100,0% 49
Saab Nordic Defence Industries A/S, Danmark 1 000 100,0% 60
Saab North America, Inc., USA - 100,0% 2 419
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika - 100,0% 443
Saab Tactical Electronics AB, 559238-1627, Linköping 1 000 100,0% 51
Saab Technologies Norway AS, Norge 1 000 100,0% 3
Saab Technologies s.r.o., Tjeckien - 100,0% -
Saab TransponderTech AB, 556628-6398, Linköping 1 000 100,0% 110
Saab UK LTD, UK 100 000 100,0% 277
Saab Ventures AB, 556757-5211, Linköping 1 000 100,0% 0
UMS Skeldar Sweden AB, 559006-2245, Linköping 500 100,0% 369
UMS Skeldar AB, 556829-2949, Linköping 500 100,0% 12
UMS Skeldar AG, Schweiz - 100,0% 20
Vilande bolag m.m. - - 80
Redovisat värde vid årets slut 7 044
210 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information

Not 39. Obeskattade reserver
Moderbolaget
MSEK | 2024 | 2023
------- | -------- | --------
Periodiseringsfond: Ingående balans 1 januari | 2 797 | 2 336
Årets avsättning | 1 090 | 770
Årets återföring | -530 | -309
Utgående balans 31 december | 3 357 | 2 797
Ackumulerade avskrivningar utöver/under plan
Byggnader och mark: Ingående balans 1 januari | - | -
Årets avskrivningar utöver/under plan | - | -
Utgående balans 31 december | - | -
Maskiner och inventarier: Ingående balans 1 januari | 1 129 | 973
Årets avskrivningar utöver plan | 264 | 156
Utgående balans 31 december | 1 393 | 1 129
Summa obeskattade reserver 31 december | 4 750 | 3 926

Not 40. Kassaflödesanalys, tilläggs upplysningar
Nedan redovisas koncernens fria kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen.

Fritt kassaflöde
Koncernen
MSEK | 2024 | 2023
------- | -------- | --------
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital exklusive skatter och andra finansiella poster 1) | 8 269 | 6 777
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: | |
Avtalstillgångar och -skulder | 7 218 | 2 915
Varulager | -4 890 | -2 691
Övriga rörelsefordringar | -5 464 | -1 922
Övriga rörelseskulder | 3 589 | 2 020
Avsättningar | -1 456 | -408
Förändring av rörelsekapital | -1 003 | -86
Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster | 7 266 | 6 691
Investeringsverksamheten: | |
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -827 | -1 031
Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -4 012 | -2 507
Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 70 | 4
Kassaflöde från investeringsverksamheten 2) | -4 769 | -3 534
Operationellt kassaflöde | 2 497 | 3 157
Skatter och andra finansiella poster | -1 224 | -815
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar | -290 | -896
Förvärv av verksamheter | -15 | -262
Avyttring av koncernföretag och andra verksamheter | 25 | 382
Fritt kassaflöde | 993 | 1 566

1) Inkluderar även amortering av leasingskulder.
2) Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga räntebärande tillgångar samt exklusive avyttring och förvärv av finansiella tillgångar, förvärv av verksamheter och avyttring av kon- cernföretag. I de fall förvärv och avyttring av finansiella anläggningstillgångar bedöms vara av rörelsekaraktär ingår dock posten i investeringsverksamheten.

211 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport

Fritt kassaflöde jämfört med årets kassaflöde i kassaflödesanalysen
MSEK | 2024 | 2023
------- | -------- | --------
Fritt kassaflöde | 993 | 1 566
Investeringsverksamheten – räntebärande: | |
Kortfristiga placeringar | 2 471 | -1 233
Andra finansiella placeringar och fordringar | -1 604 | -372
Finansieringsverksamheten: | |
Amortering av lån | -678 | -1 075
Upptagande av lån | 331 | 1 250
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | -856 | -703
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | -41 | -126
Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande | - | 10
Årets kassaflöde | 616 | -683

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

Likvida medel
Koncernen
MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31
------- | -------- | --------
Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | |
Kassa och bank | 2 543 | 1 629
Bankdepositioner | 300 | 500
Summa enligt rapporten över finansiell ställning | 2 843 | 2 129
Summa enligt kassaflödesanalysen | 2 843 | 2 129

Moderbolaget
MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31
------- | -------- | --------
Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | |
Kassa och bank | 603 | 253
Bankdepositioner | 300 | 500
Summa enligt balansräkningen | 903 | 753
Summa enligt kassaflödesanalysen | 903 | 753

Räntor och utdelning
Koncernen | Moderbolaget
MSEK | 2024 | 2023 | 2024 | 2023
------- | -------- | -------- | -------- | --------
Erhållen utdelning | 22 | 36 | 129 | 383
Erhållen ränta | 390 | 340 | 469 | 389
Erlagd ränta | -465 | -437 | -476 | -466
Summa | -53 | -61 | 122 | 306

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Koncernen | Moderbolaget
MSEK | 2024 | 2023 | 2024 | 2023
------- | -------- | -------- | -------- | --------
Avskrivningar | 2 645 | 2 265 | 842 | 730
Avsättningar | 787 | 399 | 615 | 291
Nedskrivningar | 95 | 21 | 183 | 153
Realisationsresultat vid försäljning av koncern- och intresse företag och joint ventures | -18 | -328 | - | -234
Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures | -72 | 685 | 80 | 930
Orealiserad förändring av verkligt värde biologiska tillgångar | 0 | -6 | - | -
Negativ goodwill från förvärvsanalys | - | -144 | - | -
Utdelning och koncern bidrag från/till koncern företag | - | - | -2 517 | -2 720
Övrigt | -68 | 58 | 252 | 187
Summa | 3 369 | 2 950 | -545 | -663

Avstämning av skulder vars kassaflöden redovisas i finansieringsverksamheten
Icke kassaflödes- påverkande förändringar | Omräk- nings- differen- ser | Nya avtal/ om- värdering 2) | Koncernen, MSEK | 2024-12-31
Räntebärande skulder | Kassa- flöden 1) | | |
Obligationer och andra skuldebrev | 7 270 | -400 | 5 | 318 | 7 193
Skulder till intresseföretag och joint ventures | 49 | 6 | - | - | 55
Leasingskulder | 2 675 | -690 | 57 | 990 | 3 032
Övriga räntebärande skulder | 48 | 47 | 9 | - | 104
Summa räntebärande skulder | 10 042 | -1 037 | 71 | 308 | 10 384

Icke kassaflödes- påverkande förändringar | Omräk- nings- differen- ser | Nya avtal/ om- värdering | Koncernen, MSEK | 2023-12-31
Räntebärande skulder | Kassa- flöden 1) | | |
Obligationer och andra skuldebrev | 7 101 | 165 | 4 | - | 7 270
Skulder till intresseföretag och joint ventures | 48 | - | 1 | - | 49
Leasingskulder | 2 794 | -586 | -18 | 485 | 2 675
Övriga räntebärande skulder | 45 | 10 | -7 | - | 48
Summa räntebärande skulder | 9 988 | -411 | -20 | 485 | 10 042

212 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport

Icke kassaflödes- påverkande förändringar | Moderbolaget, MSEK | 2023-12-31
Räntebärande skulder, externa | Kassa- flöden 1) | Omräknings- differenser | Nya avtal/ om- värdering 2) | 2024-12-31
Obligationer och andra skuldebrev | 7 270 | -400 | 5 | 318 | 7 193
Skulder till intresseföretag och joint ventures | 49 | 6 | - | - | 55
Summa räntebärande skulde, externa | 7 319 | -394 | 5 | 318 | 7 248

Icke kassaflödes- påverkande förändringar | Moderbolaget, MSEK | 2022-12-31
Räntebärande skulder, externa | Kassa- flöden 1) | Omräknings- differenser | Nya avtal/ om värdering | 2023-12-31
Obligationer och andra skuldebrev | 7 101 | 165 | 4 | - | 7 270
Skulder till intresseföretag och joint ventures | 48 | 4 | -3 | - | 49
Summa räntebärande skulder, externa | 7 149 | 169 | 1 | - | 7 319

1) Beloppen avser kassaflöden hänförliga till skulder som redovisas i finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen för koncernen och kassaflöden hänförliga till koncernexterna skulder i finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen för moderbolaget.
2) Belopp avseende Obligationer och andra skuldebrev 2024 avser ökning genom lån avseende aktieswapavtal

Avyttring av koncernföretag och verksamheter
Koncernen
MSEK | 2024 | 2023
------- | -------- | --------
Avyttrade tillgångar och skulder | |
Immateriella anläggningstillgångar | 4 | 41
Materiella anläggningstillgångar | 1 | 28
Uppskjutna skattefordringar | - | 13
Rörelsefordringar | 7 | 178
Likvida medel | 2 | 77
Summa tillgångar | 14 | 337
Uppskjutna skatteskulder | - | 17
Rörelseskulder | 8 | 105
Summa skulder | 8 | 122
Försäljningspris | 27 | 592
Erhållen köpeskilling | 27 | 459
Avgår likvida medel i avyttrade verksamheter | -2 | -77
Påverkan på koncernens likvida medel | 25 | 382

Under 2024 avser avyttrade verksamheter Combitechs norska verksamhet med en kassaflödeseffekt om 25 MSEK. Under 2023 avser avyttringar MTM-verksamheten samt en fastighet. Kassaflödeseffekterna var MSEK 382 totalt.

Not 41. Rörelseförvärv
I det första kvartalet 2024 slutförde Saab förvärvet av resterande andelar i UMS Skeldar AG för en mindre ersättning. UMS Skeldar AG-koncernen var ett intresseföretag i jämförelseperioden 2023. I det fjärde kvartalet 2023 förvärvade Saab två dotterföretag i Sverige från UMS Skeldar AG mot en mindre ersättning och ingick i ett avtal om att förvärva resterande andelar i UMS Skeldar AG. I början av det tredje kvartalet 2024 avyttrade Combitech sin verksamhet i Norge mot en mindre ersättning.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Not 42. Uppgifter om moderbolaget

Saab AB (publ), organisationsnummer 556036-0793, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets B-aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab AB, Olof Palmes gata 17, 5tr, SE-111 22 Stockholm. Koncernredovisningen för år 2024 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.

Not 43. Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande post	Affärsområde	Rad	2024	2023
Realisationsvinst avyttring Combitech Norge	Combitech	Övriga rörelseintäkter	18	-
Omvärdering av villkorad tilläggsköpeskilling	Surveillance	Övriga rörelseintäkter	112	-
Nedskrivning av immateriella tillgångar avseende förvärvade kundrelationer	Surveillance	Försäljningskostnader	-72	-
Nedskrivning av intresseföretag	Corporate	Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	-	-494
Realisationsvinst avyttning MTM-verksamheten	Surveillance	Övriga rörelseintäkter	-	270
Realisationsvinst avyttning fastighet	Corporate	Övriga rörelseintäkter	-	58
Negativ goodwill från preliminär förvärvsanalys	Corporate	Övriga rörelseintäkter	-	144
Summa			58	-22

De jämförelsestörande posterna ingår i koncernens rörelseresultat. Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster rapporteras inte för helåret 2024 eller 2023.

Under året fastställdes förvärvsanalysen för det under 2023 förvärvade bolaget BlueBear Systems Group Ltd (BlueBear). I fjärde kvartalet 2024 gjordes en omvärdering av villkorad köpeskilling samt en nedskrivning av immateriella tillgångar avseende förvärvade kundrelationer relaterade till förvärvet av BlueBear. För mer information se not 43 Jämförelsestörande poster.

Not 44. I bokslutet använda valutakurser

Land	Valuta	2024	2023	2024	2023
Australien	AUD	1	6,84	6,82	6,98
Brasilien	BRL	1	1,78	2,06	1,97
Danmark	DKK	100	153,88	148,23	153,30
Euro	EUR	1	11,48	11,05	11,43
Indien	INR	100	12,87	12,01	12,63
Kanada	CAD	1	7,65	7,55	7,72
Norge	NOK	100	96,93	97,94	98,34
Schweiz	CHF	1	12,22	11,83	12,00
Storbritannien	GBP	1	13,81	12,72	13,51
Sydafrika	ZAR	100	58,79	53,86	57,68
Tjeckien	CZK	100	45,55	44,73	45,52
USA	USD	1	11,00	9,99	10,56

Not 45. Nyckeltalsdefinitioner

Nedan följer definitioner av finansiella nyckeltal som används i rapporten. För mer information och förklaringar av användandet av respektive nyckeltal se saabgroup.com, investor, financial data, key ratios.

Antal tillsvidareanställda Sammanräkning av alla anställda av företaget, exklusive visstidsanställda och konsulter.
Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.
Bruttomarginal justerad för jämförelsestörande poster Bruttoresultat justerat för jämförelsestörande poster i procent av justerade försäljningsintäkter.
Bruttoresultat justerat för jämförelsestörande poster Bruttoresultat med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster.
EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.
EBITDA justerat för jämförelsestörande poster Rörelseresultat före av- och nedskrivningar med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster.
EBITDA–marginal Rörelseresultat före av- och nedskrivningar i procent av försäljningsintäkter.
EBITDA–marginal justerad för jämförelsestörande poster Rörelseresultat före av- och nedskrivningar justerat för jämförelsestörande poster i procent av justerade försäljningsintäkter.
Effektiv skattesats Aktuella och uppskjutna skatter i procent av resultat före skatt.
Eget kapital per aktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar, vid årets utgång.
Forskning och utveckling, FOU Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat i resultaträkningen och innehåller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning och eventuell nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter. Utgifter för egenfinansierad forskning och utveckling innehåller både kostnadsförda utgifter exklusive avskrivningar och nedskrivningar, och utgifter aktiverade i balansräkningen som utvecklingskostnader. Totala utgifter för forskning och utveckling innehåller utöver utgifter för egenfinansierad forskning och utveckling, den del av Saabs forskning och utveckling som bedrivs tillsammans med kunder och som rapporteras under kostnad för sålda varor.
Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive amortering av leasingskulder samt kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella tillgångar.
Fritt kassaflöde per aktie Fritt kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.
FTE, Full Time Equivalent, heltidsekvivalent Hänvisar till antalet anställda heltidsekvivalenter. Exkluderar långtidsfrånvarande och konsulter men inkluderar visstidsanställda och deltidsanställda.
Försäljningsintäkter justerat för jämförelsestörande poster Försäljningsintäkter med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster.
Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster utgörs av de finansiella effekterna från händelser eller transaktioner med betydande konsekvenser, som är relevanta för att förstå resultatet vid jämförelse mellan perioder. Sådana händelser eller transaktioner kan vara hänförliga till omstruktureringsprogram, kostnader kopplade till tvister, händelser i omvärlden, nedskrivningar samt vinster eller förluster från avyttring av koncernföretag, joint ventures eller intresseföretag.
Kassaflödeskonvertering Operationellt kassaflöde dividerat med rörelseresultat.
Kapitalomsättningshastighet Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nettoinvesteringar Förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Nettolikviditet/nettoskuld Likvida medel, kortfristiga placeringar och ränte bärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättningar för pensioner exklusive avsättning för pensioner hänförlig till särskild löneskatt.
Nettolikviditet/nettoskuld i förhållande till EBITDA Nettolikviditet/nettoskuld vid periodens utgång dividerat med 12 månaders rullande rapporterad EBITDA.
Orderstock Totalt värde på utestående ordrar vid årets slut.
Organisk försäljningstillväxt Förändring av försäljningsintäkter i procent justerat för valutaeffekter vid omräkning av utländska dotterföretag och strukturförändringar såsom förvärv och avyttringar av dotterföretag.
Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädnings effekt föreligger om årets resultat är negativt.
Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal Rörelseresultat (EBIT) i procent av försäljningsintäkter.
Rörelsemarginal justerad för jämförelsestörande poster Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster i procent av justerade försäljningsintäkter.
Rörelseresultat Resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster Rörelseresultat (EBIT) med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster.
Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Sysselsatt kapital Totala tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.
Överskottsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

Not 46. Väsentliga händelser efter periodens slut

Den 17 januari gav Saab en uppdatering på Q4 och kommenterade högre organisk försäljningstillväxt för helåret 2024. Försäljningsintäkter för helåret 2024 förväntades bli cirka SEK 63,8 miljarder (51,6), motsvarande en organisk försäljningstillväxt på 23,4 %.
Den 29 januari meddelade Saab att Jonas Hjelm, före detta chef för Government Affairs, omgående lämnar sin roll och Saabs koncernledningför att bli senior rådgivare inom bolaget.
Den 31 januari meddelade Saab ett antal förändringar som påverkar bolagets koncernledning. Eva Karlsson har utsetts till Chief Operating Officer (COO) och kommer att ingå i Saabs koncernledning. Till följd av detta kommer Saabs centrala Operational Excellence-funktion att flyttas till COO-organisationen. Charlotta Björklund, idag chef för Operational Excellence, lämnar koncernledningen den 1 mars 2025 och rapporterar i fortsättningen till COO. Vidare minskar Saab på ansvarsområdet för den centrala strategifunktionen, som nu kommer att fokusera på koncernövergripande strategifrågor. Christian Hedelin, som idag är Saabs strategichef, lämnar till följd av detta koncernledningen för att fortsättningsvis rapportera till Saabs vice vd Anders Carp.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Utdelningsmotivering

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens undertecknande

Revisionsberättelse

Övrig information

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsen föreslår en total utdelning om MSEK 1 073 (853), en ökning med 26 procent, vilket motsvarar SEK 2,00 (1,60 justerat för aktiesplit 4:1) per aktie. Saab AB:s fria egna kapital uppgår till MSEK 15 390 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 27 035 före genomförd utdelning. Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 4 171 och för moderbolaget till MSEK 2 565. Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 35,2 procent jämfört med koncernens mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22,0 procent till 35,9 procent. Saabs bruttoinvesteringar för 2024 uppgick till MSEK 4 012. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2024 uppgick till MSEK 2 705 varav MSEK 530 har aktiverats i balansräkningen. Saab har vid årets slut en nettolikviditet inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive leasingskulder och avsättningar för pensionsåtaganden, som uppgår till MSEK 2 211.

Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller lång sikt, fullgöra koncernens åtaganden. Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551:
1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab AB

Utdelningsmotivering

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

	SEK
Balanserade vinstmedel	7 268 016 739
Överkursfond	5 557 130 127
Årets totalresultat	2 565 306 277
Summa	15 390 453 143

disponeras enligt följande:

	SEK
Till aktieägarna utdelas 2,00 SEK per aktie	1 072 935 540
Till överkursfond	5 557 130 127
I ny räkning överföres	8 760 387 476
Summa	15 390 453 143

Efter genomförande av föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital:

	SEK
Aktiekapital	2 173 533 552
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	631 228 918
Överkursfond	5 557 130 127
Balanserad vinst	8 760 387 476
Summa	17 664 751 208

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 1 073 (853), eller 2,00 SEK (1,60 justerat för aktiesplit 4:1) per aktie delas ut till aktieägarna. Detta är beräknat på antal utestående aktier per 31 december 2024, det vill säga 536 467 770 (532 989 260 justerat för aktiesplit 4:1). Soliditeten för Saab uppgår till 35,9 procent (39,1) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till 35,2 procent (38,5).

Förslag till vinstdisposition 2024

Styrelsens undertecknande

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Marcus Wallenberg
Ordförande

Bert Nordberg
Vice ordförande

Lena Erixon
Styrelseledamot

Henrik Henriksson
Styrelseledamot

Danica Kragic Jensfelt
Styrelseledamot

Johan Menckel
Styrelseledamot

Erika Söderberg Johnsson
Styrelseledamot

Sebastian Tham
Styrelseledamot

Joakim Westh
Styrelseledamot

Anders Ynnerman
Styrelseledamot

Stefan Andersson
Styrelseledamot

Göran Andersson
Styrelseledamot

Magnus Gustafsson
Styrelseledamot

Micael Johansson
Verkställande direktör och styrelseledamot

Linköping 28 februari 2025

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Saab AB (publ), org nr 556036-0793

Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 februari 2025

PricewaterhouseCoopers AB

Fredrik Göransson
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor

Camilla Samuelsson
Auktoriserad revisor

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB (publ) för år 2024 med undantag för hållbarhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 66 till 145 respektive 51 till 62. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 45 till 218 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 66 till 145 respektive 51 till 62. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.# Revisionsberättelse

I syfte att utforma en ändamålsenlig revision har vi uppdaterat vår förståelse kring hur Saabs verksamhet är organiserad, om viktiga system och processer samt de interna kontroller som finns för att ge styrelse och ledning trygghet i att den finansiella rapporteringen håller en hög precision. För det ändamålet har vi genomfört intervjuer med ledande befattningshavare på olika nivåer i koncernen och ledare för koncernfunktioner samt tagit del av rapporter, policys, instruktioner och planerings- och styrningsdokument. Vi har även haft en regelbunden dialog med internrevisions- och intern kontroll-funktionerna för att dela relevant information och koordinera aktiviteter om och när det har bedömts relevant.

En stor del av Saabs intäkter och resultat kommer från långa kundkontrakt med betydande inslag av utveckling och anpassningar för specifika kunder, vilka är förknippade med tekniska och affärsmässiga risker. Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt enligt successiv vinstavräkning vilka i sin tur baseras på ledningens uppskattningar och mätning av färdigställandegrad, beräknad marginal och totala kostnader och risker. Detta ställer stora krav på projektkontroll och uppföljning för att vid varje tidpunkt säkerställa att antaganden och bedömningar om projektkostnader och intäkter ger en tillfredsställande grund för redovisning av intäkter och resultat. I många fall innebär också kundprojekten stora inslag av löpande interagerande med både beställare och underleverantörer varför kundprojektens ekonomiska utfall inte enbart beror på Saabs egna aktiviteter utan också av andra parter.

I revisionen har vi fokuserat på verksamheten i moderbolaget Saab AB (publ) samt dotterbolagen Saab Dynamics AB, Saab Kockums AB och Combitech AB. Därutöver har enheter i Australien och USA varit föremål för granskningsåtgärder.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

219 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. I revisionen av Saab har det funnits ett särskilt betydelsefullt område. Detta område behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inget separat uttalande om detta område.

Särskilt betydelsefullt område: Långa kundkontrakt

Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt över tid enligt successiv vinstavräkning, vilken baseras på ledningens uppskattningar och bedömning av färdigställandegrad, marginal, risker och totala återstående kostnader. I de fall ett projekt leder till förlust redovisas förlusten så snart den kan fastställas. Färdigställandegraden och resultatavräkningen kan beräknas baserat på upparbetade kostnader, uppfyllande av milstolpar eller baserat på levererade enheter.

Risken i den finansiella rapporteringen är att intäkter och resultatavräkning inte på ett korrekt sätt speglar Saabs uppfyllande av prestationsåtaganden i de långa kontrakten och att risker i de långa kontrakten avviker från det förväntade utfallet, vilket kan leda till att resultatavräkning sker till felaktig marginal. Detta kan i sin tur leda till felperiodisering av intäkter och kostnader över projektets livslängd. Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar utöver försäljningsintäkter och kostnad för sålda varor balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättningar för förlustkontrakt.

I årsredovisningen beskrivs risker relaterade till långa kundkontrakt på sidan 49 och i noterna till de finansiella rapporterna (not 2 och not 4) beskrivs redovisningsprinciperna närmare.

Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Saab har processer, metoder och kontroller för att redovisa och följa de långa kundkontrakten från offert till genomförande och avslut. Dessa processer omfattar bland annat projektorganisation, dokumentation, ekonomisk uppföljning och rapportering samt vägledning om tillämpning av redovisningsprinciper. Detta beskrivs i Saabs årsredovisning bland annat på sidan 49.

I vår revision har vi utvärderat utformningen av dessa processer, metoder och kontroller och på urvalsbasis testat att de fungerar som avsett. I vår testning av kontroller har vi fokuserat på följande:

Test av övergripande kontroller på affärsområdes-, affärsenhets- och i förekommande fall programnivå.
Test av transaktionskontroller kring redovisning av upparbetning på långa kundprojekt avseende inköp till projekt.
Test av att projektbedömningar dokumenterats och godkänts enligt fastställda metoder inom Saab.

Vi har vidare gjort ett urval av kontrakt där vi genomfört substansgranskning. Urvalet baseras på kvantitativa eller kvalitativa faktorer där vi valt ut långa kundkontrakt som är beloppsmässigt väsentliga utifrån kontraktsvärde, intäkt, resultatavräkning eller omfattningen av risker i återstående kostnader. För de långa kundkontrakt vi valt ut har vi sedan skapat oss en förståelse för projektet bland annat genom att ta del av kontraktsklausuler, projektplaner, analyser av färdigställandegrad, och kontraktsprognoser.

Kvartalsvis har vi genomgång av projekten med projektledare, projektcontroller eller motsvarande. Vid dessa genomgångar genomför vi följande moment:

Vi tar vi del av hur ledningen bedömer projektgenomförande och påverkan på den finansiella rapporteringen. Detta inkluderar totalt kontraktsvärde, färdigställandegrad, modell för beräkning av färdigställande, upparbetade kostnader och bedömning av återstående kostnader.
Vi stämmer av ledningens bedömningar mot underliggande dokumentation och jämför med bedömningar från tidigare kvartal.
Vi stämmer av finansiell information mellan olika rapporter och system samt gör kontrollberäkningar.

I dessa genomgångar använder vi vår kännedom om Saab och vår erfarenhet av liknande långa kontrakt för att diskutera och utmana ledningens antaganden och bedömningar. Vi granskar också att redovisningen sker enligt Saabs redovisningsprinciper med konsekvent tillämpning mellan olika kontrakt under likartade förutsättningar.

220 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1 till 44 och 225 till 228 samt hållbarhetsrapporten på sidorna 66 till 145. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi tagit del av före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten.# Revisorsberättelse

Till aktieägarna i Saab AB (publ)

Vi har granskat denna årsredovisning och koncernredovisning för Saab AB (publ) för år 2024.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB (publ) för år 2024 sat av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
* företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
* på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

221 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiella rapporter
- Finansiell översikt
- Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Saab AB (publ) för år 2024. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Saab AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef- rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 51 till 62 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.# Revisorns bestyrkanderapport om Saab AB (publ) specifika kvantitativa ESRS och enhetsspecifika mätetal, rapportering av EU Taxonomi och CO 2 -utsläpp samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten för 2024

Till bolagsstämman i Saab AB (publ), org.nr 556036-0793

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören i Saab AB (publ) att översiktligt granska specifika ESRS kvantitativa mätetal och enhetsspecifika kvantitativa mätetal (enligt nedan) samt rapportering av EU Taxonomi i Saab AB (publ) hållbarhetsredovisning för år 2024. Uppdraget inkluderar även revision för specifika CO 2 - utsläpp (scope 1 och scope 2) enligt nedan samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvar för att upprätta dessa specifika ESRS kvantitativa mätetal och enhetsspecifika kvantitativa mätetal samt rapportering enligt EU Taxonomi i enlighet med tillämpliga kriterier samt den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Företaget har definierat sina kriterier och redovisningsprinciper för dessa på sidan 138. Kriterierna består av följande specifika ESRS kvantitativa mätetal och enhetsspecifika kvantitativa mätetal (se nedan) som baseras på European sustainability reporting standard (ESRS), företagets egna framtagna redovisningsprinciper, EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8, Greenhouse Gas Protocol för CO2-utsläpp scope 1 och 2 samtÅRL.

Specifika ESRS kvantitativa mätetal:

E1-5 Energianvändning och energimix
- – 37a Total energianvändning från fossila källor
- – 37b Total energianvändning från kärnenergikällor.
- – 37c Total energianvändning från förnybara källor uppdelad efter typ
- – 38a Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter
- – 38b Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter
- – 38c Bränsleförbrukning från naturgas
- – 38d Bränsleförbrukning från andra fossila källor,
- – 38e Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga eller kylning från fossila källor
- – 39 Produktion av icke-förnybar energi
- – 39 Produktion av förnybar energi
- – 40 Energiintensitet (total energianvändning per nettointäkt) som är förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
- – 48a Bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 1 i ton koldioxidekvivalent
- – 48b Procentandelen växthusgasutsläpp inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem
- – 49a Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 2 i ton koldioxidekvivalent
- – 49b Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 2 i ton koldioxidekvivalent
- – 51 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3
- – 53 Intensitet av växthusgasutsläpp, platsbaserad och marknadsbaserad (totala utsläpp av växthusgaser per nettointäkt)
E5-5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
- – 37a Sammanlagt genererat avfall
- – 37b Total mängd avfall som avletts från bortskaffande uppdelat mellan farligt och icke-farligt avfall samt typer av återvinningsförfarande
- – 37c Total mängd avfall som är avsedd för bortskaffande uppdelat mellan farligt avfall och icke-farligt avfall samt typer av återvinningsförfarande
- – 37d Sammanlagda mängden och andelen icke-återvunnet avfall
- – 39 Sammanlagda mängd farligt avfall och radioaktivt avfall
S1-6 Uppgifter om företagets anställda
- – 50a Totalt antal anställda efter antal personer och uppdelning efter kön och land
- – 50b Totalt antal personer eller heltidsekvivalenter uppdelat på anställningstyp och kön
S1-7 Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda
- – 55a Totalt antal arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda i företaget
S1-9 Mångfaldsindikatorer
- – 66a Könsfördelningen i antal och andel påföretagsledningsnivå
- – 66b Fördelningen av de anställda efteråldersgrupp
S1-14 Mått för arbetsmiljö
- – 88a Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/ eller erkända normer eller riktlinjer
- – 88b Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa
- – 88c Antalet och frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor
- – 88d Antalet fall av registreringsbar arbetsrelaterad ohälsa
S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnaderoch total ersättning)
- – 97a Löneklyfta mellan könen
- – 97b Årliga totala ersättningsgraden
G1-4 Fall av korruption eller mutor
- – 24a Antalet fällande domar och bötesbelopp för brott mot lagar mot korruption och mutor

Enhetsspecifika kvantitativa mätetal:

SBTi-åtagande i leverantörskedjan
Responsible sales – antal genomförda riskbedömningar – andel genomförda riskbedömningar för flaggade affärsmöjligheter
Dataskydd integrerat i alla centrala processer
Vattenuttag
Antal arbetsrelaterade skador som lett till sjukfrånvaro
Frekvens av arbetsrelaterade skador som lett till sjukfrånvaro
Rapporterade tillbud och riskobservationer per arbetsrelaterad skada

Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta rapporteringen av dessa specifika ESRS kvantitativa mätetal, enhetsspecifika kvantitativa mätetal och CO 2 -utsläpp scope 1 och 2 samt rapportering av EU Taxonomi som är fri från väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om för specifika ESRS kvantitativa mätetal, enhetsspecifika kvantitativa mätetal, rapportering av EU Taxonomi, specifika CO 2 -utsläpp samt den lagstadgade hållbarhetsrapporten grundad på vårgranskning. Vi har utfört vår granskning i enlighet med ISAE3000 (omarbetad), Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information, för vår översiktliga granskning av specifika ESRS kvantitativa mätetal, enhetsspecifika kvantitativa mätetal och rapportering av EU Taxonomi och i enlighet med ISAE3410, Assurance engagement on greenhouse gas statements, för vår revision av scope 1 och 2 CO 2 -utsläpp enligt nedan. Vi har utfört vår granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FAR:s rekommendation RevR 12, Revisorns utlåtande om den lagstadgade hållbarhetsredovisningen.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM1 (International Standard on Quality Management 1) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Saab AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Eftersom detta bestyrkandeuppdrag är kombinerat, kommer våra slutsatser avseende översiktlig granskning och revision att presenteras i separata sektioner.

Vår revision omfattar data för 2024 relaterade till CO 2 -utsläpp i scope 1 och 2 (som framgår på sidan 138.) Vår granskning utgår från de av styrelsen och verkställande direktörens valda kriterier och redovisningsprinciper, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättandet av specifika ESRS kvantitativa mätetal, enhetsspecifika kvantitativa mätetal, rapportering av EU Taxonomi, CO 2 - utsläpp scope 1 och 2 och den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Uttalanden

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att Saab AB (publ) för specifika ESRS kvantitativa mätetal, enhetsspecifika kvantitativa mätetal och rapportering av EU Taxonomi inte, i allt väsentligt, är upprättade i enlighet med de ovan av styrelsen och verkställande direktörens angivna kriterierna och redovisningsprinciperna.

Grundat på vår revision anser vi att den information i hållbarhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, CO 2 -utsläpp scope 1 och 2, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och verkställande direktörens angivna kriterierna.

Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

PricewaterhouseCoopers AB, Stockholm, utsågs till Saab AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 11 april 2024 och har varit bolagets revisor sedan 7 april 2011.

Stockholm den 28 februari 2025

PricewaterhouseCoopers AB

Fredrik Göransson
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor

Camilla Samuelsson
Auktoriserad revisor# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Vårt uttalande omfattar inte framtidsorienterade uppgifter. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm, den 28 februari 2025 PricewaterhouseCoopers AB Fredrik Göransson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Camilla Samuelsson Auktoriserad revisor

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Finansiell översikt

Räkningar och noter

Utdelningsmotivering

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens undertecknande

Revisionsberättelse

Övrig information

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

Affärsområden

Värdeskapande

Risker och osäkerheter

Bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Finansiella rapporter

Övrig information

Flerårsöversikt

Information till aktieägare

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

MSEK, om ej annat anges	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Orderingång	96 798	77 811	63 116	43 569	42 328	27 216	27 975	30 841	21 828	81 175
Orderstock 31 december	187 223	153 409	127 676	105 177	99 816	93 293	102 184	107 233	107 606	113 834
Försäljningsintäkter	63 751	51 609	42 006	39 154	35 431	35 433	33 156	31 666	28 631	27 186
Utlandsandel, %	59	58	58	62	64	63	59	58	57	58
Andel försvarsverksamhet, %	92	90	89	90	88	85	85	84	83	82
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)	8 402	6 558	5 401	4 826	2 833	4 305	3 182	3 089	2 743	2 859
EBITDA-marginal, %	13,2	12,7	12,9	12,3	8,0	12,1	9,6	9,8	9,6	10,5
Rörelseresultat (EBIT)	5 662	4 272	3 274	2 888	1 315	2 937	2 266	2 250	1 797	1 900
Rörelsemarginal, %	8,9	8,3	7,8	7,4	3,7	8,3	6,8	7,1	6,3	7,0
Finansiella intäkter	563	782	194	124	230	190	193	121	90	169
Finansiella kostnader	-936	-636	-649	-435	-433	-520	-663	-272	-276	-338
Resultat efter finansiella poster	5 289	4 418	2 819	2 577	1 112	2 607	1 796	2 099	1 611	1 731
Årets resultat	4 210	3 443	2 283	2 025	1 092	2 025	1 366	1 508	1 175	1 402
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	4 171	3 381	2 195	1 926	1 073	1 983	1 313	1 477	1 133	1 362
Balansomslutning	99 823	82 759	72 365	65 039	60 568	59 858	56 128	44 998	41 211	35 088
– varav totalt eget kapital	35 812	32 362	29 876	23 249	21 644	20 809	19 633	14 285	13 301	12 912
– varav eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	35 503	32 035	29 486	22 976	21 466	20 535	19 412	14 097	13 156	12 851
Eget kapital per aktie, SEK 1) 7)	66,33	60,11	55,64	43,58	40,58	38,62	36,36	30,47	28,54	28,00
Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande fordringar, leasingsskulder och nettopensionsförpliktelser	5 999	6 102	5 663	4 669	2 918	-354	2 190	344	28	-1 880
Nettolikviditet/-skuld 6)	2 211	2 343	2 432	-2 125	-4 273	-7 069	-1 460	-1 834	-1 836	-3 217
Kassaflöde från den löpande verksamheten	6 732	6 462	4 654	5 713	5 800	1 194	-490	3 164	4 154	358
Fritt kassaflöde 6)	993	1 566	1 871	2 737	3 753	-2 036	-3 195	852	2 359	-726
Fritt kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK 3) 7)	1,84	2,91	3,50	5,13	7,01	-3,80	-6,82	1,83	5,10	-1,58
Genomsnittligt sysselsatt kapital	45 650	42 453	39 364	37 243	36 338	34 485	28 151	22 495	21 135	18 454
Genomsnittligt eget kapital	34 087	31 119	26 563	22 447	21 227	20 221	16 959	13 793	13 107	12 143
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	13,6	11,9	8,8	8,1	4,3	9,1	8,7	10,5	8,9	11,2
Räntabilitet på eget kapital, %	12,4	11,1	8,6	9,0	5,1	10,0	8,1	10,9	9,0	11,5
Överskottsgrad, %	9,76	9,79	8,26	7,69	4,36	8,83	7,42	7,49	6,59	7,61
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,40	1,22	1,07	1,05	0,98	1,03	1,18	1,41	1,35	1,47
Soliditet, %	35,9	39,1	41,3	35,7	35,7	34,8	35,0	31,7	32,3	36,8
Räntetäckningsgrad, ggr	6,65	7,95	5,34	6,92	3,57	6,01	3,71	8,72	6,84	6,12
Resultat per aktie före utspädning, SEK 2) 5) 7)	7,81	6,36	4,15	3,64	2,02	3,72	2,82	3,20	2,46	2,98
Resultat per aktie efter utspädning, SEK 3) 5) 7)	7,74	6,29	4,10	3,61	2,00	3,70	2,80	3,18	2,45	2,95
Utdelning, SEK 7)	2,00	1,60	1,33	1,23	1,18	0,00	1,12	1,38	1,31	1,25
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	4 012	2 507	1 624	1 223	1 269	1 213	1 481	1 093	807	799
Totala utgifter för forskning och utveckling	10 528	8 899	7 637	6 897	7 440	7 643	7 562	7 348	7 421	6 841
Antal tillsvidareanställda vid årets slut	24 481	21 479	19 002	18 153	18 073	17 420	17 096	16 427	15 465	14 685
FTE:er	24 523	21 610	19 121	18 011	17 985	17 299	16 759	16 171	15 474	14 519

1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per 31 december 2024: 535 270 968; 2023: 532 989 260; 2022: 529 955 536; 2021: 527 240 712; 2020: 528 988 292; 2019: 531 705 452; 2018: 533 931 520; 2017: 462 741 804; 2016: 460 929 980; 2015: 458 987 336
2) Genomsnittligt antal aktier före utspädning 2024: 534 007 696; 2023: 531 535 632; 2022: 528 630 344; 2021: 528 658 396; 2020: 532 039 944; 2019: 532 981 440; 2018: 465 871 288; 2017: 461 779 660; 2016: 459 884 392; 2015: 457 937 912
3) Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 2024: 539 218 308; 2023: 537 511 328; 2022: 534 896 892; 2021: 533 173 360; 2020: 535 508 564; 2019: 535 717 168; 2018: 468 579 660; 2017: 465 241 864; 2016: 463 101 100; 2015: 461 123 784
4) Styrelsens förslag.
5) Årets resultat med avdrag för innehav utan bestämmande inflytande dividerat med genomsnittligt antal aktier.
6) För mer information och förklaringar av användandet av dessa nyckeltal hänvisas till saabgroup.com, investor, financial data, key ratios.
7) Jämförelseår justerade för aktiesplit 4:1. 2017 har omräknats enligt förändringen i redovisnings principer för intäkter från avtal med kunder (IFRS 15). Genomsnittligt antal utestående aktier har för åren 2017-2015 justerats i enlighet med IAS 33, Resultat per aktie, i enlighet med villkoren i företrädesemissionen som genomfördes 2018.

Flerårsöversikt

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Kommande rapporter och evenemang

Årsstämma 10 april 2025
Q1-rapport 25 april 2025
Kapitalmarknadsdag 26-27 maj 2025
Q2-rapport 18 juli 2025
Q3-rapport 24 oktober 2025

Information till aktieägarna

Årsstämma 2025

Årsstämman kommer att äga rum torsdagen den 10 april 2025, klockan 15.00 i Saabs hangar, Åkerbogatan 10, Linköping, Sverige. Aktieägare kan förutom genom fysisk närvaro också utöva sin rösträtt på årsstämman genom att poströsta före årsstämman. Information om rätt att delta och anmälan, om hur aktieägare kan utöva sin rösträtt, samt om ombud och biträden framgår av kallelsen till årsstämman. Information finns även på bolagets hemsida www.saab.com/arsstamma.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,00 per aktie. För att underlätta en mer effektiv likviditetshantering föreslås att utdelningen utbetalas i två lika stora delar. Som avstämningsdagar för rätt att erhålla utdelning föreslås den 14 april 2025 och den 7 oktober 2025. Utdelningen beräknas utbetalas den 17 april 2025 och den 10 oktober 2025.

Distribution av årsredovisning

Årsredovisningen finns tillgänglig på Saabs hemsida, www.saab.com. En tryckt version av årsredovisningen kan beställas via mail till [email protected].

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Kontaktinformation

Huvudkontor

Saab AB
Olof Palmes Gata 17, 5 tr
SE-111 22 Stockholm
Telefon: +46 131 800 00
Organisationsnr: 556036-0793
www.saab.com

Koncept, text och produktion: Saab Investor Relations i samarbete med Miltton. Porträttbilder på styrelsen och ledningsgruppen tagna i samarbete mellan Lili Studios AB och Saab.

AI assistant

SAAB — Annual Report 2024

Års- och hållbarhetsredovisning 2024

Innehållsförteckning

Detta är Saab

Försäljning per region 2024

Året i sammandrag

Detta är Saab

Saabs globala verksamhet och strategiska marknader

Produktportföljen och dess bidrag till det globala försvaret

Viktiga marknader och hur vi stödjer nationell säkerhet

Innehållsförteckning

2024 i korthet

Finansiella höjdpunkter

Året i sammandrag

Detta är Saab 2024 i korthet

Finansiella höjdpunkter

Aktiekursutveckling

Höjdpunkter från året

Q1

Q2

Q3

Q4

VD har ordet

Fortsatta framsteg i vår resa mot lönsam tillväxt

Övrig information

Antal medarbetare per land

Året i sammandrag

Detta är Saab 2024 i korthet

VD har ordet

Ordförande har ordet

Marknad och trender

Framtidens försvar

Ny era av försvarsinvesteringar

Anpassningsförmåga för framtidens försvar

En ny era av försvarsinvesteringar i Europa

Stärkt europeiskt försvar

Sveriges försvarsfokus

Marknad och trender

Framtidens försvar

Ny era av försvarsinvesteringar

Försvarsbudget prognos, miljarder SEK (nominella värden)

Vår strategi

De fem delarna i Saabs strategi

Tillväxt i strategiska marknader

Kärnområden och framtida försvarsförmågor

Effektivitet genom industrialisering och digitalisering

Medarbetare och kompetens

Hållbar verksamhet

Våra kärnområden

Stridsflygssystem

Ledningssystem

Undervattenssystem

Året i sammandrag

Marknad och trender

Vår strategi

De fem delarna i Saabs strategi

Investeringar i framtidens förmågor

HÅLLBAR INNOVATION

Medarbetare

Våra medarbetare driver framgång

Hållbar verksamhet

Hållbar verksamhet

Året i sammandrag

Hållbarhetsstrategin och långsiktiga mål till 2030*

Hållbar verksamhet

Gripen testflyger på SAF

Saab Seaeye minimerar koldioxidutsläpp

Affärsområden

Fyra strategiska affärsområden: grunden för en komplett försvarsförmåga

Året i sammandrag

Affärsområde Aeronautics

Höjdpunkter 2024

Kärnområde Stridsflygsystem

Andel av försäljning 2024

Nyckeltal 2024

Aeronautics affärsenheter

Affärsområde Dynamics

Höjdpunkter 2024

Kärnområde Avancerade vapensystem

SAAB Annual Report 2024