Profilgruppen — Annual Report 2010

Mar 10, 2011

Innehåll

ProfilGruppen – en helhetsleverantör	Flik
Året i korthet	1
VD-ord	2–3
Strategi och aktiviteter	4–5
Marknad, konkurrenter och kunder	6–13
Ansvarsfullt företagande	14–17
Riskhantering	18–19
Aktien	20–21
ÅRSREDOVISNING 2010
Förvaltningsberättelse	22–24
Femårsöversikt	24
Finansiella rapporter
Innehållsförteckning finansiella rapporter	25
Koncernens totalresultat	26
Koncernens finansiella ställning	26
Koncernens förändringar i eget kapital	27
Koncernens kassaflöde	27
Resultaträkning moderbolaget	28
Balansräkning moderbolaget	28
Förändringar i moderbolagets eget kapital	29
Kassaflödesanalys moderbolaget	29
Noter	30-42
Revisionsberättelse	43
Bolagsstyrningsrapport	44–46
Styrelse	47
Ledning	48

Fakta om aluminium

Aluminium är en kretsloppsmetall som kan återvinnas om och om igen utan att materialets egenskaper påverkas. Bauxit, som är huvudråvaran vid aluminiumframställning, återbildas dessutom snabbt i jordskorpan. Aluminium lämpar sig därför särskilt väl för återvinning. Energiförbrukningen vid återvinning av aluminium innebär en besparing på upp till 95 procent av vad som går åt vid primärframställning samtidigt som återvinningsgraden är hög. Materialets låga vikt kombinerat med hög styrka ger lätta konstruktioner som medför reducerad energiförbrukning under transport. Med ökande krav på miljötänkande och livscykelanalyser framstår aluminium allt oftare som ett vinnande val.

Året i korthet

Året 2010 präglades av stark återhämtning i marknaden. För ProfilGruppen innebar det en ökning av leveransvolymer med 20 procent jämfört med föregående år, men trots det en bit kvar till normalt kapacitetsutnyttjade. Året avslutades med att VD Nils Arthur avgick och bolaget gick därmed in i 2011 under ny ledning.

Ny VD Den 1 januari 2011 tillträdde Claes Seldeby som ny VD och koncernchef för Profil-Gruppen. Läs mer om honom och hans tankar om bolaget på sidan 3.

Kompetensutveckling Under året har ProfilGruppen drivit ett stort kompetensutvecklingsprojekt med offentlig finansiering om 4,8 Mkr som syftar till att stärka kompetensen hos de närmaste underleverantörerna och den egna personalen.

Förbättringsprogram I juni startades ett kraftfullt förbättringsprojekt som ska effektivisera hela ProfilGruppens försörjningskedja, från råvara till leverans till kund. Läs mer om detta på sidan 4.

Finansiellt

• • Intäkterna ökade med 18 procent jämfört med föregående år.
• • Rörelseresultatet uppgick till 29,2 Mkr (-10,5).
• • Resultat per aktie uppgick till 3,17 kr (-2,77).

Dessa långsiktiga finansiella mål har styrelsen satt upp och samtliga avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Ett år av återhämtning

När jag summerade 2009 i förra årets årsredovisning hade vi precis gått igenom en historiskt kraftig nedgång i profilmarknaden. Även om vi kunde notera en viss återhämtning mot slutet av året var osäkerheten kring marknadsutvecklingen exceptionellt stor när vi gick in i 2010.

Nu, drygt ett år senare, står det klart att konjunkturen har förbättrats betydligt snabbare än vad många förväntade. Jämfört med 2009 ökade ProfilGruppens leveransvolym med 20 procent, och intäkterna steg med 18 procent. Detta innebär att vi nu har återtagit ungefär hälften av den volym som vi tappade under lågkonjunkturen 2008 och 2009, inte minst tack vare en robust ekonomisk utveckling i Tyskland. Utvecklingen inom fordonssektorn har varit särskilt stark. Detta gäller inte minst inom tunga fordon, där ProfilGruppen intensifierade samarbetet med flera tillverkare under 2010.

Trots att vi fortfarande är en bra bit från fullt kapacitetsutnyttjande, förbättrades lönsamheten betydligt under året. Rörelsemarginalen uppgick till 3,2 procent, jämfört med -1,4 procent 2009. Detta resultat är till stor del en effekt av de kostnadsminskningar och produktivitetshöjande investeringar som vi genomförde under 2009. Dessa åtgärder gör även att ProfilGruppen är väl positionerat för att nå det långsiktiga rörelsemarginalmålet när leveransvolymen är tillbaka på de nivåer som rådde före finanskrisen.

Under 2010 har hela organisationen arbetat intensivt med flera viktiga utvecklingsprojekt som syftar till att stärka ProfilGruppens konkurrenskraft och öka försäljningen. Ett av de mer omfattande initiativen är ett projekt vars mål är att ytterligare effektivisera vår försörjningskedja, hela vägen från aluminiumråvara till högförädlade komponenter. I ett angränsande projekt har vi – i nära samarbete med flera av våra medleverantörer – utformat och genomfört flera aktiviteter med målet att stärka vårt samarbete och öka kompetensen. Arbetet forsätter under 2011.

När jag nu lämnar ProfilGruppen, vill jag passa på att hälsa en ny vd, Claes Seldeby, välkommen och samtidigt tacka för nio mycket givande år tillsammans med alla engagerade och kunniga kollegor, kunder och medleverantörer.

Åseda den 20 januari 2011

Nils Arthur VD och koncernchef (fram till 31 december 2010)

Fokus på tillväxt och produktivitet

Några få månader i en ny koncern och jag slås redan av den starka framåtanda och optimism som präglar hela företaget. ProfilGruppen är ett gediget och stabilt företag som framgångsrikt kombinerar det mindre företagets entreprenörskap med det större företagets kompetensbredd. Stoltheten hos de anställda går inte att ta miste på.

Det ska vi värna om och ta med oss in i framtiden. Utgångsläget är positivt. Under 2010 ökade vi vår omsättning med 18 procent under god lönsamhet. Att vår kvalitet och vår service är konkurrenskraftig har vi redan fått bevis för genom våra framgångar både på hemmamarknaden och i Europa. Dessutom arbetar vi med en framtidsprodukt – aluminium är ett material med låg miljöpåverkan och en stor potential på en ständigt växande marknad.

För att kunna fortsätta växa och ta marknadsandelar måste vi dock vässa oss ytterligare. Internt handlar det om effektivitetsförbättringar inom såväl produktion som administrativa processer. Externt handlar det om en tydligare kundstrategi – om att prioritera de kundsegment där vi anser oss kunna tillföra störst värde och där vi har störst möjligheter att skapa konkurrensfördelar. Vi vill skapa ännu djupare och bredare kundsamarbeten, både i Sverige och internationellt.

Och vi vill växa in på nya marknader. Våra goda relationer och stabila leveranser har gjort att vi etablerat oss hos ett antal stora multinationella aktörer med höga krav på sina strategiska samarbetspartners. Det ska vi dra nytta av vid vår geografiska expansion.

ProfilGruppen ska fortsätta växa både organiskt och genom förvärv. Vi har haft en spännande och framgångsrik resa under 30 år. Nu är hög tid att vidga vyerna och ta sikte mot ännu högre höjder.

Åseda den 16 februari 2011

Claes Seldeby

VD och koncernchef (från 1 januari 2011)

Fokus på kundunika lösningar

ProfilGruppens strategi bygger på ambitionen att vidareutveckla företagets position som helhetsleverantör av kundunika lösningar i aluminium.

Vision Affärsidé

Vår vision är att ProfilGruppen har en stark närvaro på Europamarknaden och betraktas av våra kunder som en av de ledande leverantörerna av innovativa lösningar i aluminium.

ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och komponenter i aluminium. Lönsam och långsiktig tillväxt säkerställs genom fokusering på kundbehov, effektiva processer och ständiga förbättringar.

Skräddarsydda lösningar med helhetsansvar

ProfilGruppens strategi bygger på ambitionen att vidareutveckla företagets position som helhetsleverantör av kundunika lösningar i aluminium. Våra tillväxtinitiativ ska fokuseras mot de segment och de kunder där vi bedömer att vi kan nå störst utväxling på vår integrerade affärsmodell, som spänner över hela värdekedjan. Profil-Gruppens styrka är snarare att skräddarsy komplexa produktionsupplägg och ta ett helhetsansvar för lösningarna, än att producera stora volymer av standardiserade komponenter.

Vi utvecklar kontinuerligt förmågan att samordna komplexa försörjningskedjor. Det handlar inte minst om att stärka vårt integrerade, tvärfunktionella arbetssätt, som även inbegriper ett stort antal partners och underleverantörer.

Förbättringsprogram för ökad konkurrenskraft

Förutsägbarhet, både vad gäller kvalitet och leveranstidpunkt, är av yttersta vikt för våra kunder. Att säkerställa förmågan att effektivt – och med lönsamhet – möta kraven förutsätter att vi fortlöpande vidareutvecklar våra processer och logistiklösningar.

I juni 2010 initierades ett kraftfullt förbättringsprojekt där femton delprojekt med uppgifter inom olika områden, allt från försäljning till leverans, arbetar med att skapa ett effektivare ProfilGruppen. Som exempel arbetar en av arbetsgrupperna med att förbättra den övergripande beläggningsplaneringen för hela försörjningskedjan, vilket även inkluderar vårt nätverk av externa underleverantörer. Det finns också grupper som fokuserar på interna materialflöden och produktivitetsförbättringar. Många medarbetare har varit involverade och mycket tid har lagts ner i de tvärfunktionella arbetsgruppernas kreativa process.

– Det här är ett viktigt steg för att göra ProfilGruppen mer konkurrenskraftigt och bättre rustat för att möta framtida utmaningar. Projektet kommer tillsammans med vårt tidigare arbete inom ständiga förbättringar att göra våra medarbetare än mer medvetna om, och fokuserade på, intern processförbättring, säger Peter Schön, CFO på ProfilGruppen.

Det pågående projektet är begränsat i tid och arbetet med att implementera de nya processer som skapats under 2010 kommer att pågå fram till sommaren 2011. Därefter fortsätter arbetet löpande, men ProfilGruppen är redan nu mycket väl positionerat inför en fortsatt volymtillväxt i marknaden. Redan sedan tidigare har vi utrymme att öka leveranserna kraftigt utan betydande investeringar och med effektivare arbetsprocesser blir förutsättningarna för förbättrad lönsamhet än bättre.

Tanken är att detta projekt ska lägga grunden för hur vi i fortsättningen ska arbeta med ständiga förbättringar och skapa en gemensam plattform för arbetssätten inom företagets olika verksamheter. Vi vill på sikt nå ett övergripande system för hur vi arbetar, så att flexibilitet i att anpassa verksamheten efter nya krav underlättas och att alla anställda förstår sin roll i helheten.

Under 2010 har mycket kraft lagts på förbättringsarbete i projektform. Samtidigt fortlöpte arbetet med att genomföra den övergripande strategin, som innebär en fokusering på lönsam organisk tillväxt successivt kompletterad med förvärv framåt i värdekedjan. För 2011 ligger huvudstrategin fast, men kommer under ny ledning att utvecklas och förtydligas ytterligare. Arbetet med de strategiska prioriteringar som fanns inför 2010 beskrivs i tabellen nedan.

Intensifiera närvaron på prioriterade exportmarknader och stärka positionen på den svenska hemmamarknaden

Prioriteringar för 2010	Genomfört 2010
Vidareutveckling av arbetssättet Key Account	• Samtliga planerade KAM-team fullt operationella
Management (KAM) och öka nivån av partner	• Arbete med vidareutveckling och standardisering av KAM-arbetssättet
skap med företagets viktigaste kunder	• Utvidgning av KAM-arbetssättet till utvalda presumtiva kunder
	• Genomförande av konstruktionsdagar för specifika kunder
Fokusering av säljresurser mot prioriterade	• Utsett segmentansvariga för prioriterade segment
segment	• Utökat säljresurser främst inom interiör och sjukvårdsutrustning
Avtal med nya kunder inom tunga fordon	• Kvalificerats som underleverantör till ytterligare en stor europeisk tillverkare av
	tunga fordon
	• Flera nya kontrakt tecknade med stor europeisk tillverkare av lastbilar
Ytterligare marknadskartläggningar	• Omfattande kartläggning av produktsegmentet kylprofiler genomförd

Utveckla satsningen på kvalificerade förädlingstjänster och stärka företagets image som innovativ komponentleverantör

Prioriteringar för 2010	Genomfört 2010
Utveckla samarbetet kring nya affärer med	• Övergripande plan fastlagd för bearbetningsleverantörers medverkan i befintliga
bearbetningsleverantörer i syfte att öka konkur	affärer och vid nyförsäljning
renskraft genom bredare kompetens	• Ökning av bearbetningsleverantörernas deltagande vid kundbesök
Kundriktade utbildningsinsatser med inriktning	• Flera konstruktionsdagar genomförda, där kunder utbildats i materiallära och
mot profilkonstruktion	konstruktionsmöjligheter av ProfilGruppens konstruktörer
Medverkan vid europeiska branschmässan	• ProfilGruppen deltog vid Aluminium 2010, en mötesplats för hela branschen där
Aluminium 2010 i Essen	flera värdefulla kontakter knöts
Förbättrat applikationskunnande	• Befattningen "Segment Key Account Manager" har etablerats i marknadsorgani sationen, bland annat med ansvar för utveckling av applikationskunnande inom ett eller flera prioriterade segment

Säkra kapacitet och spetskompetens i hela värdekedjan genom att vidareutveckla nätverket med framstående företag och organisationer

Prioriteringar för 2010	Genomfört 2010
Kompetensutvecklingsprogram inom ramen för samverkansprojektet "Aluminium på nya sätt" som delfinansieras av EU och omfattar hela företaget och dess främsta medleverantörer.	• En hel mängd olika utbildningar med såväl interna som externa föreläsare har genomförts. Projektet beskrivs närmare på sidan 15
Ytterligare integrering av hela vidareförädlings kedjan	• Start av program för effektivisering av hela förädlingskedjan • Integrering av underleverantörer i affärsprocessen • Samarbete med bearbetningsleverantörer i omfattande kompetensutvecklings projekt som syftar till att stärka vår gemensamma kompetens
Utveckla fler kundanpassade logistiklösningar	• Utveckling av skräddarsydda logistiklösningar för ett antal kunder

Prioriteringar för 2010	Genomfört 2010
Förvärv utvärderas löpande	• Inga förvärv har varit aktuella under året	4

Stark återhämtning i marknaden

Efter den kraftiga nedgången i samband med den ekonomiska krisen har efterfrågan på aluminiumprofiler i Europa generellt utvecklats mycket positivt under 2010. I synnerhet transportsektorn har drivit efterfrågan. För 2011 förväntas en modest uppgång.

Många användningsområden

Lösningar baserade på aluminiumprofiler används i många olika branscher. Den största avsättningsmarknaden är byggsektorn som använder cirka 45 procent av totalvolymen i Europa. Näst störst är transportsektorn, omfattande fordon för väg- och spårtrafik samt luft- och sjöfart, som utgör cirka 15 procent av totalmarknaden. Därefter följer allmän verkstadsindustri med en bit över 10 procent av marknaden. Segmenten el och interiör utgör cirka 5 procent vardera. Den återstående delen av marknaden utgörs bland annat av grossister, som säljer vidare standardiserade profiler till kunder främst inom bygg- respektive transportsektorn.

Branschfördelningen blir inte densamma uttryckt som omsättning, exempelvis har byggsektorn lägre genomsnittligt förädlingsvärde vilket ger en något lägre andel uttryckt i omsättning än i volym.

Betydande uppgång

År 2010 kännetecknades av betydande återhämtning av efterfrågan på aluminiumprofiler i Europa. Tillväxttakten var generellt mycket hög under första halvåret och uppgången fortsatte under andra halvåret även om ökningstakten gentemot 2009 mattades av till följd av att avsättningsbranscherna anpassat sig till den högre aktivitetsnivån, normala säsongseffekter och att stabilisering faktiskt skedde i slutet av 2009.

Återhämtningen var tydlig inom i stort sett samtliga sektorer med undantag av bygg- och anläggningsbranschen. Bygg- och anläggningsbranschen tyngdes alltjämt av tidigare problem med finansiering av större byggprojekt samtidigt som överbryggningseffekten från incitamentsprogram som exempelvis det svenska ROT-avdraget gjort att den normalt sett väntade uppgången på privatmarknadssidan, i samband med att konjunkturen vänder uppåt, slätades ut.

Skillnaderna i branschexponering mellan Sydeuropa, som har en större andel byggrelaterade produkter, och Nord- och Mellaneuropa fick därmed inverkan på återhämtningstakten som visat betydande variation mellan olika regioner. I viss mån medverkade även fordonsbranschen till detta, då efterfrågan på personbilsmarknaden förskjutits mot premiumsegmentet efter att de förhöjda skrotningspremierna tagits bort, vilket huvudsakligen gynnat nordeuropeiska tillverkare.

Priset på aluminiumråvara har varierat under 2010 men visar sammantaget en uppgång från cirka 2 200 dollar per ton vid årets början till cirka 2 500 dollar per ton vid slutet av året. Det globala LME-lagret minskade med 8 procent under loppet av året och uppgick vid årsskiftet till 4,3 miljoner ton. Nyinvesteringarna i primärsmältverk fortsätter, huvudsakligen i regioner utanför Europa där energikostnaderna är lägre. Qatalum, Hydro Aluminiums och Qatar Petroleums samägda primärsmältverk i Qatar med kapacitet på 585 000 ton, invigdes under året.

Totalmarknad Europa

Efterfrågan under 2010 har konstant hållit sig på en högre nivå än under 2009 och också visat upp ett mer normalt säsongsmönster.

Prisutveckling för aluminium 2006–2010 USD

⁶ profilgruppen Å ^{R S} RE ^{D O V I S} NING 2010

Starkt fragmenterad marknad

Den europeiska marknaden för aluminiumprofiler är starkt fragmenterad, med totalt över 140 producenter. Tydliga konsolideringssträvanden pågår och genom ett antal strukturaffärer på senare år har fyra stora aktörer med global närvaro vuxit fram. Störst marknadsandel i Europa, uppskattningsvis 15 procent, har Sapa Profiles som också är den största aktören globalt sett. Därefter följer Hydro Aluminium med cirka 14 procent av Europamarknaden, Alcan (cirka 8 procent) samt Aleris (cirka 3 procent).

Under 2010 har ytterligare strukturaffärer av olika slag ägt rum. Rio Tinto Alcan har ytterligare ökat fokus på primärframställning av aluminiumråvara genom att avyttra majoriteten av ägandet i det tidigare helägda affärsområdet Alcan Engineered Products, där verksamheten inom bland annat strängpressning och valsning ingår, till riskkapitalbolaget Apollo Global Management och en statlig fransk investeringsfond. Sapa Profiles har expanderat framåt i värdekedjan genom förvärvet av Thules verksamhet inom originalmonterade takrelingar för personbilar.

Stigande efterfrågan

Historiskt har efterfrågan på lösningar baserade på aluminiumprofiler vuxit i snabbare takt än den generella BNP-utvecklingen.

Anledningen är de goda materialegenskaperna hos aluminium som leder till att det ständigt gör nya landvinningar i kampen mot

andra material som till exempel stål och plast. Egenskaperna som gör aluminium attraktivt är bland annat:

• Låg vikt
• Hög styrka
• Lätt att återvinna med bibehållen kvalitet
• Många alternativ för sammanfogning
• Lätt att forma
• God korrosionsbeständighet
• Bra på att leda värme
• Bra på att leda elektricitet

Strängpressning som tillverkningsmetod har också fördelar jämfört med andra tillverkningsmetoder. Bland annat är kostnaderna för verktyg relativt låga i förhållande till gjutning av metall eller plast. Det gör att metoden blir mer kostnadseffektiv vid låga volymer och gör behovet av standardisering lägre.

ProfilGruppens geografiska marknader 100 % = 901 Mkr (totala intäkter)

Marknaden i Europa är starkt fragmenterad och ProfilGruppens marknadsandel understiger en procent.

Under 2010 ökade exportandelen. Främst var det intäkterna från den tyska marknaden som ökade.

Vad driver kundernas efterfrågan?

Fördelarna med aluminium och strängpressning kommer till nytta på olika sätt i olika branscher. Potentialen för ersättning av tidigare materialval mot aluminium varierar kraftigt mellan olika branscher. Fordonsbranschen är ett exempel där man redan kommit långt med att ersätta befintliga komponenter med aluminiumkomponenter. Anledningen till efterfrågan är beroende på i vilket segment kunden befinner sig.

El

Inom telekomsektorn är den underliggande tillväxten hög eftersom den snabbt ökande datatrafiken kräver kontinuerlig utbyggnad av mobilnäten, vilket driver efterfrågan på kylprofiler och antennkomponenter.

Inom kraftöverföringsområdet används aluminium alltmer som elektrisk ledare då det möjliggör kostnadseffektiva lösningar jämfört med koppar.

Behovet av förnyelsebar energi har gjort att solenergibranschens efterfrågan på aluminiumprofiler till ramar och stativ ökat kraftigt de senaste åren och förväntas fortsätta öka.

Andel av totalvolym i Europa (2009)	5%
Andel av ProfilGruppens intäkter (2010)	22%
Antal kunder i ProfilGruppen (2010)	cirka 125 st

Fordon

Med sin kombination av låg vikt och hög styrka bidrar aluminium till möjligheten att möta allt hårdare miljö-, energi- och säkerhetskrav inom samtliga transportgrenar. För personbilar beror volymökningen främst på snabbt stigande penetrationsgrad inom nya tillämpningsområden såsom stötfångarbalkar och hjulupphängning. I Europa ökade det genomsnittliga totala aluminiuminnehållet per nytillverkad bil med över 40 procent mellan 2002 och 2006, bortsett från de traditionella tillämpningarna drivlina, värmeväxlare och fälgar.

Andel av totalvolym i Europa (2009)	15%
Andel av ProfilGruppens intäkter (2010)	33%
Antal kunder i ProfilGruppen (2010)	cirka 85 st

Bygg

Modern arkitektur och ökande krav på energieffektivitet leder till ökad användning av aluminiumprofiler inom byggsektorn, såväl inom nyproduktion som vid renovering. De standardiserade byggsystem som många leverantörer tillhandahåller möjliggör rationella och estetiskt tilltalande lösningar för offentliga och kommersiella byggnader. För privatbostäder används aluminium primärt i fönster och är efter plast det dominerande materialvalet för fönsterbågar. Aluminiumbeklädda träfönster är en tillämpning som kombinerar träets värmeisolerande egenskaper och traditionella interiörkänsla med aluminiums underhållsfrihet och tålighet mot väder och vind, och som därför är på god väg att nå en dominerande position på den skandinaviska marknaden.

Andel av totalvolym i Europa (2009)	45%
Andel av ProfilGruppens intäkter (2010)	14%
Antal kunder i ProfilGruppen (2010)	cirka 110 st

Interiör

Tillverkare av exempelvis vitvaror, kontorsmöbler, köks- och badrumsinredningar uppskattar materialets naturliga estetiska fördelar och att det är lättare att hålla rent än rostfria eller förkromade detaljer samt dess styrka och formbarhet.

9%
cirka 100 st
	5%

Allmän verkstadsindustri

Maskinbyggare och konstruktörer av automatiserade produktionslinjer och ventilationssystem upptäcker alltmer aluminiumprofilernas formbarhet och slitstyrka samt goda vibrationsupptagning. I lösningar för livsmedelsbranschen är materialets hygieniska egenskaper en stor fördel.

Andel av totalvolym i Europa (2009)	10%
Andel av ProfilGruppens intäkter (2010)	15%
Antal kunder i ProfilGruppen (2010)	cirka 80 st

Övriga branscher

Grossister efterfrågar primärt standardiserade lagerprofiler som används inom bland annat bygg- och transportsektorn. Styrkan, hygienegenskaperna och de goda förutsättningarna för olika typer av ytbehandling är fördelar med aluminium som gör att det flitigt används inom vårdsektorn till exempelvis patientlyftar och rollatorer.

Andel av totalvolym i Europa (2009)	20%
Andel av ProfilGruppens intäkter (2010)	7%
Antal kunder i ProfilGruppen (2010)	cirka 20 st

1. Solpaneler på taket till en förskola i Köpenhamn står för den största delen av energiförsörjningen.

2. Solpaneler på fasaden till en skolbyggnad i Köpenhamn.

3. Ett bostadshus i Århus, Danmark med solpaneler på taket har aluminiumramar från ProfilGruppen.

4. Fasad i Köpenhamn klädd i solpaneler. Aluminiumramarna är vädertåliga och korrisionsbeständiga.

Strålande tillväxt med solpaneler

Flera av ProfilGruppens viktigaste kunder finns inom solenergibranschen. Aluminiumprofiler är en vital komponent i solpaneler där de kommer till användning i ramkonstruktioner och fästdetaljer. Majoriteten av aluminiumprofilerna till solpaneler exporteras.

En kund som arbetat länge tillsammans med ProfilGruppen är den danska solpaneltillverkaren Gaia Solar.

– Vi beställer ramarna till våra solpaneler från ProfilGruppen. Ramarna

har vi utvecklat tillsammans med dem. I utvecklingsstadiet är vårt förhållande till ProfilGruppen både som en leverantör och en samarbetspartner, säger Dennis Aarø, vd på Gaia Solar.

Det är ingen tillfällighet att Gaia Solar varit kund hos ProfilGruppen i snart femton år.

– Att vi varit kund så pass länge beror helt klart på deras kompetens som är viktig för att utveckla nya produkter. Vi skulle kunna köpa aluminiumprofiler billigare på annat håll, säger Dennis Aarø.

Solenergibranschen

Solenergibranschen befinner sig i stark tillväxt och potentialen är enorm. Sedan år 2000 har solenergikapaciteten i världen ökat med över 40 procent per år. Trots det står solenergi idag bara för 0,1 procent av jordens elproduktion.

Den faktor som starkast talar för solenergi är att energislaget är förnyelsebart och därmed en viktig komponent i en framtida hållbar energimix. International Energy Agency (IEA) beräknar att solenergi kommer att stå för cirka 11 procent av världens elproduktion motsvarande 4 500 TWh år 2050. Det kommer att minska koldioxidutsläppen med 2,3 gigaton per år. Utöver att minska utsläppen kommer utbyggnaden av solenergi att göra energiförsörjningen säkrare.

En nackdel med solenergi är att den fortfarande är beroende av statsstöd. Under den kommande tioårsperioden spår IEA att det kommer att krävas stora statssubventioner för att göra solenergi effektivare.

Idag finns fyra länder som har en total installerad elproduktion från solenergi på en GW eller mer. Enligt senast tillgängliga data är de länder med mest installerad kapacitet Tyskland med 5,3 GW, Spanien med 3,4 GW, Japan med 2,1 GW och USA med 1,2 GW. I nuläget står dessa länder för 80 procent av den sammanlagda installerade kapaciteten i världen. Andra länder som också är långt framme är Australien, Kina, Indien och Korea.

Utöver elproduktion används solenergi till att producera värme. Enligt intresseorganisationen

Svensk Solenergi finns det cirka 15 000 solvärmesystem i Sverige och årligen installeras 2 000 nya. I världen finns allra flest solfångare i Kina där 75 procent av alla jordens solfångare står idag. I Europa är det Tyskland som har flest solfångare. Ytterligare ett sätt att ta tillvara energin från solen är genom solvärmedrivna kylsystem.

En övergripande trend inom solenergibranschen är att det pågår ett skifte från stål till aluminium när det gäller underreden till solpaneler och solfångare. Under 2009 användes cirka 200 000 ton aluminium i Europa för tillverkning av solpaneler och solfångare.

Flexibiliteten avgjorde valet av leverantör

För fem år sedan inledde ProfilGruppen samarbetet med PowerCell Sweden AB som tillverkar, utvecklar och forskar kring avancerade bränsleceller. Samarbetet inleddes inom ramen för ett forskningsprojekt på Chalmers tekniska högskola i Göteborg och har därifrån lett till utvecklingen av färdiga produkter.

Powercell utvecklar bränslecellsystem. Bränsleceller utvinner el ur vätgas och restprodukten blir värme och vatten. De levererar portabla energisystem och har kunder inom hela fordonsindustrin och inom telekom.

Till PowerCell levererar ProfilGruppen ett så kallat ändgavelssystem som innebär att bränslecellssystemet hålls på plats samt kanaliserar vätgas och kylmedium till bränslecellerna.

Varför valde ni ProfilGruppen som leverantör?

– Från början fanns det ett forskningssamarbete på Chalmers där ProfilGruppen var med. Idag är det flexibiliteten och närheten som är avgörande. En annan viktig fördel är att de behärskar hela bearbetningskedjan. Jag köper både extrudering och mekanisk bearbetning. Jag får en komplett produkt av ProfilGruppen, säger Lennart Håman, inköpare på PowerCell.

PowerCells produkt baseras på två huvudkomponenter – bränslecellen och bränslereformern. I ett integrerat system bildar komponenterna en mycket effektiv elgenerator som kan användas för exempelvis elaggregat, telekommaster, elhybridfordon och kyltransporter.

Mästare på kylprofiler

ProfilGruppen har lång erfarenhet av att tillverka skräddarsydda kylprofiler i aluminium. Kylprofiler används i bland annat styrenheter till motorer, frekvensomvandlare och växelriktare. Elektriska komponenter behöver oftast någon form av värmeavledning för att fungera på bästa sätt.

Vår spetskompetens inom kylprofiler har lett till att vi levererar till alla branscher där elektronikkomponenter är inblandade, bland annat till telekomindustrin och till ett flertal kända bilmärken. Det är inte ovanligt att ProfilGruppen genom att optimera utformningen av de kundunika kylprofilerna ökar kyleffekten med upp till 50 procent åt kunderna.

ProfilGruppens tvärfunktionella arbetssätt, vilket innebär att företaget arbetar närmare kunderna och med rakare kommunikationsvägar, är viktigt för utvecklingsarbetet. Det betyder att befintliga komponenter snabbt kan ersättas med aluminium, med bättre lednings- och kylförmåga och utveckling av ny teknik. Arbetssättet innebär också ett snabbare utvecklingsarbete.

– I ett tidigt samarbete kring konstruktion och utveckling har vi möjligheter till datorsimuleringar både i profil och verktyg. Det resulterar i snabba och precisa lösningsförslag, som sparar både verktygskostnader och konstruktionstid, säger Johan Anicic, exportchef på ProfilGruppen.

Kännetecknande för ProfilGruppens kylprofilskomponenter är utmanande och komplexa verktygskonstruktioner. Utvecklingen när det gäller kylprofiler går hela tiden mot att kunderna efterfrågar ökad kylkapacitet för att klara av mer effekt på de elektriska komponenterna.

Allt mer aluminium i Volvos busskarosser

En av ProfilGruppens kunder inom kundsegmentet Fordon är Volvo Bussar AB. Ett stort antal profiler har levererats under åren och nu utökas leveranserna till Volvo Bussars fabrik i polska Wroclaw. För uppbyggnad av karossen på stadsbussar producerar ProfilGruppen bland annat lackerade aluminiumprofiler.

Inuti busskarossen sitter de synliga aluminiumdetaljerna bland annat som uppbyggnad av bagagehyllor och för att leda ut luft till bussens luftkonditionering.

Under de senaste åren har ProfilGruppens leveranser till Volvo Bussar i Sverige legat på en stabil nivå medan leveranserna till Volvos fabrik i Polen har ökat. Samarbetet med Volvo Bussar har pågått sedan mitten av 1980-talet.

– Volvo är en av nyckelkunderna i ett för oss prioriterat segment där användandet av aluminium ökar som ett led i miljöanpassningen. Vi har målmedvetet arbetat för att utveckla vår kompetens inom fordonsindustrin och var först av de nordiska profiltillverkarna att anpassa oss till och certifieras enligt fordonsindustrins mycket krävande globala kvalitetsstandard, säger Per Persson, kundansvarig på ProfilGruppen.

Aluminiums betydelse inom fordonsindustrin växer. Det främsta skälet är materialets låga vikt, vilket leder till lägre bränsleförbrukning och bättre miljöegenskaper. Det är även viktigt att materialet är slitstarkt, formbart, korrosionsbeständigt och har hög återvinningsförmåga. Aluminiumandelen kommer att öka på de bussar som tillverkas i Wroclaw när aluminium ersätter andra material. På så vis kommer Volvo att dra fördel av de positiva egenskaperna hos aluminium. Det innebär också att ProfilGruppens leveranser till Polen kommer att öka.

Viktigt att leverantören är med tidigt i processen

Under sommaren 2010 fick ProfilGruppen en förfrågan från möbeltillverkaren European Furniture Group (EFG) om att hjälpa till i konstruktionen av nya inredningslösningar för kontor. ProfilGruppen kom in tidigt i utvecklingsprocessen av de nya produkterna som lanserades i februari 2011.

– Vi frågade flera olika företag som sysslar med att extrudera aluminium eftersom vi aldrig tidigare arbetat med materialet. ProfilGruppen tog uppgiften på stort allvar och vi fick hjälp av en erfaren konstruktör, säger Manager Product Development Marianne Guriby Dahl på EFG.

ProfilGruppens konstruktionsavdelning var med under hela produktutvecklingsfasen.

– Det har varit en stor tillgång för oss att utveckla produkten tillsammans med underleverantören. Fördelen med att inleda ett tidigt samarbete är att lösningarna snabbare blir mer genomarbetade och funktionsanpassade.

EFG ser fram emot ytterligare samarbeten med ProfilGruppen.

– Jag tror att framtidens underleverantörer måste bidra tidigt i projekten hos kunderna. De har kompetens som är väldigt viktig för oss. Den kompetensen gör att vi också kan bli bättre med hjälp av deras kunskap. Det är det som skiljer de bra underleverantörerna från de mindre bra.

Under Stockholmsmässan i februari 2011 lanserade EFG bland annat ett skärmväggsmodulsystem för kontor. Modulen utvecklades i samarbete med ProfilGruppen.

Aluminiumprofiler lyft för patientlyftar

I nära femton års tid har ProfilGruppen levererat aluminiumprofiler till det norska företaget Molift som bland annat gör patientlyftar åt sjukvården.

Molift grundades av Hans Kasper Andresen som efter en längre sjukhusvistelse såg vilken enorm belastning på vårdarna som lyft av patienter innebar.

– ProfilGruppen levererar bearbetade aluminiumprofiler till Molifts patientlyftar. Det rör sig om flera olika delar, säger Morten Harald Lie CTO på Molift.

I utvecklingen av nya produkter samarbetar Molift nära med ProfilGruppen.

– När vi utvecklar nya profiler gör vi först ett utkast som vi sedan diskuterar med ProfilGruppen. Då får vi de bästa möjliga lösningarna både konstruktionsmässigt, produktionsmässigt och prismässigt.

Varför har ni valt att fortsätta arbeta med Profil-Gruppen under femton års tid?

– ProfilGruppen är mycket bra på bearbetade profiler och de har en väldigt bra kundservice, säger Morten Harald Lie.

Molift är idag ett internationellt företag som levererar patientlyftarna över stora delar av världen. Patientlyftarna tillverkas i norska Gjøvik.

Aluminiumkunskap på schemat

För att ge en bättre förståelse för aluminium och dess möjliga användningsområden och funktioner håller ProfilGruppen ibland utbildningar för sina kunder. Under 2010 genomfördes tre sådana utbildningstillfällen där olika kunder bjöds in. Även ett flertal kundunika utbildningar genomfördes. Dessa, så kallade konstruktionsdagar, ger också en inblick i ProfilGruppens tillverkningsprocess.

Dagen består av en grundutbildning inom profiltillverkning, profilkonstruktion och bearbetningstekniker med många exempel. Kunderna får en rundtur med visning av extruderings- och anodiseringsanläggningar.

– Detta brukar vara en väldigt uppskattad dag för våra inbjudna kunder och ger ett tillfälle att i mindre grupper få igång intressanta diskussioner kring aluminium och framförallt idéer kring användning av profiler, säger Andreas Helmersson, konstruktionschef på ProfilGruppen.

Under en konstruktionsdag som hölls i oktober deltog bland annat kunden Laird Technologies. De konstruerar och tillverkar kundanpassade produkter för trådlös och annan avancerad elektronik.

– Dagen var mycket givande, säger Jakob Dahlgren, sourcing engineer på Laird Technologies.

Till Laird Technologies levererar ProfilGruppen både små och stora kylprofiler gjorda av extruderad aluminium.

– Mest givande var att jag fick nya idéer och uppslag kring hur strängpressad aluminium kan användas och hur vi tillsammans med leverantören kan hitta lösningar, säger Jakob Dahlgren.

Engagemang i flera dimensioner

ProfilGruppen ligger i småländska Åseda som är ett samhälle med cirka 2 000 invånare. Genom ett betydande ekonomiskt och personligt engagemang i samhällsnyttiga verksamheter, föreningar, idrottsklubbar och skolor bidrar Profil-Gruppen till hela regionens utveckling.

Socialt ansvar

Vårt lokala engagemang är en viktig framgångsfaktor för företaget, inte minst eftersom många av våra nuvarande men även framtida anställda bor i regionen. Går det bra för regionen går det bra för ProfilGruppen och vice versa.

Lokalt stöd

När det gäller sponsring av idrott har ProfilGruppen främst riktat in sig på lagidrotter i regionen. Vi har valt att stödja många med en del i stället för få med mycket. Ett av de större projekten som vi stödjer är Åseda IF:s ishall som utnyttjas flitigt för ishockeyträning av ortens unga.

Vi har även varit med och hjälpt till med finansiering av Hälsans Hus, så att både våra anställda och andra på orten har tillgång till en bra och modern friskvårdsanläggning.

Utbildningssamverkan

ProfilGruppen samverkar på olika sätt med flera utbildningsinstitutioner i regionen. Arbetet syftar till att dels få unga att stanna kvar i Åseda, dels öka utbildningsnivån i samhället. Företagets framtida utveckling bygger på att välutbildade och motiverade medarbetare söker sig till företaget. Därför utgör vårt engagemang i flera utbildningsråd viktiga insatser. I regionen har ProfilGruppen och ett antal andra företag tagit initiativ till att flera skolor blivit certifierade som Teknikcollege.

– Det här är ett viktigt steg för att öka attraktivitet och utbildningskvalitet när det gäller gymnasie- och vuxenutbildningar med inriktning mot industrin, säger Erik Hermansson, personalchef på ProfilGruppen.

Utöver det stödjer ProfilGruppen Ung Företagsamhet. Initiativet skapades för att ge unga möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap inom ramen för gymnasieskolans verksamhet.

Åseda Ryttarförening är en av de lokala sponsringsaktiviteterna, Magda Gyllenfjell hopptävlar i Allsvenskan med hästen Ofelia, som är namngiven efter ProfilGruppens personalklubb.

Ett aktivt arbete med friskvård innebär bland annat att alla medarbetare har fri tillgång till friskvårdsanläggningen Hälsans Hus.

Nya medel för kompetensutveckling

I december 2009 fick ProfilGruppen klartecken på sin ansökan om EU-medel för kompetensutveckling. Projektet, som går under namnet Aluminium på nya sätt, genomförs i samverkan med ProfilGruppens viktigaste underleverantörer, vilket omfattar företag som tillsammans sysselsätter mer än 500 personer.

– Det är mycket glädjande att företaget på det här sättet får möjlighet att genomföra ett kompetensutvecklingsprojekt av den här omfattningen, säger ProfilGruppens personalchef Erik Hermansson.

Totalt tilldelades projektet cirka 4,8 mkr. Projektperioden löper fram till juni 2011. ProfilGruppen fungerar som projektledare med ansvar för samordning och planering av utbildningarna för de totalt tio företagen. De olika utbildningarna är inriktade på: marknadsutveckling, kvalitet, ledarskap, ritningsläsning/mätteknik, teknik, arbetsmiljö och hälsa.

För medarbetarna innebär kompetensutvecklingsinsatserna inte bara att de förbättrar sina möjligheter inom respektive företag. De stärker även sin ställning på arbetsmarknaden i stort.

Projektets övergripande syfte är att försöka hitta nya tillämpningar, produkter och affärsmöjligheter inom aluminiumbranschen.

Vårt miljöansvar

Vår verksamhet ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom att de produkter och förädlade komponenter vi tillverkar ska produceras med minsta möjliga miljöpåverkan och användas där dess positiva miljöegenskaper bäst tas tillvara.

ProfilGruppen arbetar förebyggande och förbättrar ständigt verksamheten för att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Det gör vi främst genom att sträva efter att minska mängden spill och avfall i våra processer och att det aluminiumskrot som bildas återvinns. Återvinning av aluminium ger en besparing på upp till 95 procent vid omsmältning, i jämförelse med den energimängd som används vid primärtillverkning.

Hänsyn tas till miljöaspekter vid val av leverantörer. ProfilGruppen är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och många av våra leverantörer är miljöcertifierade. Vi arbetar proaktivt genom att skapa förutsättningar för ett personligt ansvar och engagemang hos alla medarbetare genom utbildning, information och aktiv medverkan i miljöarbetet.

ProfilGruppens miljöpåverkan

ProfilGruppens miljöpåverkan sker främst genom elförbrukning, gasolförbrukning, skrotning av aluminium i våra processer, transporter och utsläpp av sulfater. Under 2010 har ProfilGruppen minskat energiförbrukningen med åtta procent jämfört med 2009. Elförbrukningen minskade med åtta procent och förbrukningen av gasol per kilo pressad profil minskade med fem procent. Mängden spillvärme som levererats till fjärrvärmenätet har ökat med 40 procent.

En del av ProfilGruppens utsläpp består av sulfater som kommer från förbrukningen av svavelsyra vid anodiseringsanläggningen. På grund av ökad produktion ökade de totala sulfatutsläppen 2010, men mätt per producerad kvadratmeter minskade de. Genom ett projekt för att reducera utsläppen har vi uppnått en minskning om cirka tio procent på tre år.

Effektivare transporter

År 2010 ökade skrotandelen i förädlingskedjan med 2,3 procent jämfört med 2009 då både produktionen och skrotutfallet var mycket lågt. Vi har som mål att minska skrotmängden med en procent per år.

Under 2010 genomfördes förändringar av transporterna av skrot till återvinning. Tidigare transporterades skrotet till en av leverantörernas anläggningar på kontinenten. Genom att aktivt arbeta för en mer hållbar lösning har vi nått ett avtal som gör att vi kan leverera huvuddelen av skrotet till ett närbeläget omsmältverk och den resterande delen samordnas med inleveranser av råvara. Detta minskar transporterna avsevärt och dessutom har vi lyckats öka fyllnadsgraden så att färre lastbilar krävs. Förändringarna resulterade i en årlig minskning av koldioxidutsläpp om cirka 370 ton.

Det aluminiumskrot som uppstår i tillverkningsprocessen transporteras till återvinning. Genom förändrade transporter 2010 minskades koldioxidutsläppen med 370 ton om året.

Ökad förädlingsgrad

De senaste fem åren har andelen anodiserade produkter ökat från cirka 30 till 40 procent. Den högre förädlingsgraden gör att varje kilo profil i genomsnitt kräver mer energi.

ProfilGruppen har under 2010 arbetat med en ny tillståndsansökan för att skapa möjlighet att öka produktionen vid anodiseringsanläggningen från 2,6 miljoner kvadratmeter till 3,3 miljoner kvadratmeter årligen.

Utsläpp aluminium kg/mån

Utsläppen av aluminium ökade under året, främst beroende på ökad produktion, men ligger fortfarande långt under gränsvärdet.

Energiförbrukningen minskade under året, främst på grund av förbättrat kapacitetsutnyttjande.

Medarbetare

Under året som gått har ProfilGruppen lagt stort fokus på kompetensutveckling, hälsa och säkerhet. Vart och ett av dessa områden är viktiga för att utveckla verksamheten och stärka vår attraktivitet på arbetsmarknaden. Ytterst vilar ProfilGruppens framgång på personalen och dess samlade engagemang och kompetens.

Ständig medarbetarutveckling

ProfilGruppen ska vara en attraktiv arbetsplats med goda möjligheter till professionell och personlig utveckling. Kompetensutveckling handlar till stor del om ett aktivt lärande i det dagliga arbetet. Arbetsrotation och utvecklade roller utgör viktiga delar i detta lärande, vilket gäller för såväl operatörer som tjänstemän.

Under föregående år påbörjades ett viktigt utbildningsinitiativ som gäller ProfilGruppens arbetssätt för Key Account Management. Programmet syftar till att förstärka kundrelationerna.

Hela ledningsgruppen är idag involverad i utvecklingen av Key Account Management. I regelbundna KAM-teammöten diskuteras och beslutas om olika insatser för att utveckla befintliga affärer.

Ett annat sätt att erbjuda medarbetarna och de viktigaste underleverantörerna utbildning gavs vid årsskiftet då ProfilGruppen fick EU-medel för kompetensutveckling, se sidan 15.

Nollvision präglar säkerhetsarbetet

ProfilGruppen har en nollvision när det gäller arbetsplatsolyckor. Under 2010 har prioriterade insatser genomförts när det gäller maskinsäkerhetsanalyser. Utöver det har företagets säkerhetsmanual omarbetats i sin helhet. Vårt intranätbaserade avvikelsesystem, där bland annat tillbud och riskfyllda förhållanden kan rapporteras och följas upp, bidrar till en mer effektiv drivning av förebyggande insatser. Trots de omfattande åtgärderna skedde sammanlagt fyra arbetsolyckor under 2010.

– Genom att systematiskt följa upp alla rapporter ökar vi medvetenheten om eventuella risker, vilket gynnar arbetet med förebyggande åtgärder. Det negativa resultatet till trots är vi övertygade om att det är fullt möjligt att nå vår målsättning om noll arbetsolyckor under ett verksamhetsår, säger Erik Hermansson, personalchef.

Allt friskare medarbetare

Under 2010 var den totala sjukfrånvaron på Profil-Gruppen i Sverige 5,2 (6,2) procent av förväntad arbetad tid. Både kort- och långtidssjukfrånvaron har minskat, vilket är ett resultat av en aktiv och målinriktad rehabiliteringsprocess, som grundlades under 2009, men även av betydande förebyggande friskvård.

Genom delfinansiering av Hälsans Hus, som är en lokal friskvårdsanläggning med bassäng, gym och gruppträning, har ProfilGruppen bidragit till att utmärkta möjligheter till friskvård finns i närområdet. Årliga medlemskort till alla medarbetare utgör företagets enskilt största satsning på friskvård.

– Vi ser att utnyttjandet av Hälsans Hus ökar bland våra medarbetare, vilket är positivt inte enbart för ProfilGruppen utan även för vårt närområde i stort. Både anläggningen och verksamheten fungerar väldigt fint och utgör utan tvekan den positiva mötesplats för friskvård och hälsa som varit målet, fortsätter Erik Hermansson.

Som en del i det förebyggande friskvårdsarbetet har ProfilGruppen även under året installerat så kallade hjärtstartare och ett hundratal medarbetare har fått utbildning inom hjärt- och lungräddning. Satsningen har redan betalat sig flera gånger om. I våras hittades en medarbetare med hjärtstillestånd och tack vare hjärtstartare och kollegornas nyvunna kunskaper kunde medarbetarens liv räddas.

Sjukfrånvaro

Såväl den korta som den långa sjukfrånvaron minskade under året.

Medeltal anställda

Medelantalet anställda har under 2010 varit ungefär detsamma som under 2009.

Engagerade Innovativa Professionella Tillgängliga Vi bryr oss. Vi är delaktiga och proaktiva. Det syns genom att vi visar extra stort intresse för kunder och arbetsuppgifter. Vi väntar inte på lösningar utan söker dem själva och visar handlingskraft. Det är en viktig ledarskapsfråga att ge möjlighet till delaktighet eftersom det är en förutsättning för engagemang. Vi är vana att arbeta integrerat och det skapar delaktighet. Vi ska göra saker på nya sätt. Det är en naturlig del i vårt arbete att söka nya, förbättrade sätt att göra saker på. Vi vill ta fram innovativa lösningar för våra kunder genom att satsa på applikationskompetens och -utveckling. Vi är affärsmässiga och håller hög kvalitet i det vi gör. Det märks genom att vi tänker på företagets bästa samtidigt som vi har förståelse för att kunden gör detsamma. Det syns också på att vi alltid anstränger oss för att göra ett kvalitetsmässigt bra jobb. Vi är tillgängliga för kunden och för varandra. Vi är öppna för dialog och ger snabba svar. Vi låter ingen vänta på svar från oss och när besked inte kan lämnas direkt De värderingar som alla medarbetare i ProfilGruppen bär med sig eller ska bära med sig sammanfattas med fyra ord. De ska vara ledstjärnor för var och en av oss i vår egen arbetssituation. ProfilGruppens värderingar

Johan Anicic, exportchef

– Mitt fokus är att utveckla nya affärsmöjligheter för ProfilGruppen. I mitt arbete som brygga mellan kunden och vår egen organisation är det viktigt att jag ser till att involvera alla berörda personer så att de känner sig delaktiga och engagerade i affären. Kunden märker skillnaden.

Fikreta Hadzisalihovic, skiftförman på Profilcenter – Min uppgift är att fördela arbetsuppgifter och kontrollera kvaliteten på de produkter vi kapar eller på annat sätt bearbetar. För mig är det viktigt att min avdelning gör sitt bästa för att säkerställa levereranser och kvalitet till nästkommande led. Det är professionalitet för

mig.

varandra.

meddelar vi när besked kan förväntas. Vi döljer inget utan är öppna mot kunder och mot

Torbjörn Gustavsson, underhållsansvarig på ProfilGruppen Manufacturing

– Mitt uppdrag är att se till att produktionskedjan hela tiden fungerar. Jag har spännande arbetsuppgifter och lär mig mycket varje dag. Jag försöker att vara innovativ genom att inte fastna i rutiner och ifrågasätta de sätt vi gör saker på.

Iris Schindler, kundsupport på logistikavdelningen

– Hela mitt jobb går ut på att kommunicera med kunder om vilka leveransbehov de har. När kunden har frågor kring exempelvis leveranstider eller kapacitet måste jag eller någon av mina kollegor finnas tillgänglig för att ge svar. Vi måste vara nåbara och ge snabb och korrekt information.

Riskhantering

Risker är något gemensamt för all affärsverksamhet men genom en väl fungerande riskhantering kan mervärde skapas och skador och förluster undvikas. Riskerna kan delas in i operationella och finansiella. Operationella risker är sådana som uppstår i den dagliga verksamheten och kan komma att påverka koncernens resultat såsom ansvarsrisk eller råvarurisk. Finansiella risker, vilka är mer renodlat finansiella till sin natur såsom valuta-, likviditets-, ränte-, kredit- och finansieringsrisker, hanteras centralt i syfte att kontrollera riskexponeringen.

Det övergripande ansvaret för ProfilGruppens riskhantering har styrelsen medan VD är ansvarig för den löpande riskhanteringen enligt styrelsens riktlinjer. Till stöd finns en rad koncernövergripande policyer såsom finanspolicy och råvarupolicy.

Operationella risker

Kundberoende

En kundbas utan alltför dominerande kunder eftersträvas för att minska beroendet av enskilda kunder. Under 2010 stod ingen kund för mer än åtta procent av faktureringen. Koncernen säljer till ett stort antal kunder vilket oundvikligen innebär att några av dessa emellanåt får betalningsproblem. Kundkreditsrisken hanteras genom att varje kund tilldelas en grundlimit baserad på affärsomfattningen och dess innehåll, rating hos Dun & Bradstreet samt på en kreditbedömning gjord av koncernens kreditchef. Under 2010 hade 81procent (85) av företagets kunder en rating mellan A och AAA. Koncernen kreditförsäkrar huvuddelen av alla kunder med en utestående fordran som överstiger 1,0 Mkr och under 2010 uppgick den kreditförsäkrade volymen till 60 procent (60) av den totala omsättningen. Kostnader för kundförluster framgår nedan. Mkr Procent

Konjunktur- och säsongsvariationer

Kunderna återfinns inom ett flertal branscher i norra Europa såsom fordons-, elektronik-, interiör- och byggbranscherna, vilket är en medveten strategi som syftar till att minska känsligheten för konjunktur- och säsongsvariationer. De flesta av de större kunderna Förfallet 31–60 dagar Förfallet >30 dagar

är globala vilket gör att även ProfilGruppen är beroende av den internationella konjunkturen.

Vid en generell försvagning av konjunkturen påverkas koncernen tidigt men detsamma gäller vid en återhämtning av konjunkturen.

Ansvar

Koncernen arbetar tillsammans med extern rådgivare för försäkrings- och riskfrågor.

Leveranser av komponenter till bilindustrin medför viss ansvarsrisk, varför en separat försäkring tecknats. Avsaknaden av egna produkter reducerar dock den totala produktansvarsrisken markant.

För att förebygga arbetsmiljörelaterade skador har koncernen ett internt rapporteringssystem för riskfyllda förhållanden.

Produktionsavbrott

ProfilGruppen arbetar löpande med förebyggande åtgärder för att undvika produktionsstörningar. Vid produktionsstörning har koncernen en avbrottsförsäkring som täcker bortfall av täckningsbidrag under maximalt 18 månader.

Miljörisker

Denna risk avser skador som koncernens verksamhet kan åsamka vatten, mark, luft och biologiska processer, vilket även innefattar kostnader för att kunna följa nya strängare miljödirektiv. Målsättningen är att med marginal ligga inom de ramar som lokal lagstiftning anger. Alla tillverkande bolag inom koncernen är certifierade enligt ISO14001. Koncernens miljöchef ansvarar för övervakning av miljöarbetet inom alla bolag i koncernen.

Kompetens

Kompetensutveckling sker dels genom interna och externa utbildningsprogram, dels genom att vidareutveckla ProfilGruppen till en än mer attraktiv arbetsplats i syfte att behålla personal och underlätta nyrekryteringar.

IT

IT blir en allt viktigare komponent i alla processer i företaget och därför ökar kraven på tillgänglighet. Stillestånd kan leda till produktionsbortfall, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom olika verksamhetsdelar. Övervakning av IT-infrastrukturen sköts av en extern samarbetspartner i syfte att säkerställa kompetens och kontinuitet. Redundans eftersträvas i alla delar av IT-infrastrukturen, vilket tillsammans med ständig utveckling av kontinuitetsplanen syftar till minimering av driftsstörningar. Den interna kompetensen fokuseras på verksamhetskritiska applikationer.

Kapacitetsrisk

Koncernen har idag långt kvar till fullt kapacitetsutnyttjande i profiltillverkningen. Inom vidareförädling används ett externt nätverk av leverantörer som under 2010 stod för 60 procent (60) av den totala vidareförädlingen. I egna anläggningar sker främst bearbetning där det finns förutsättningar för hög automatiseringsgrad.

Råvara

ProfilGruppens huvudsakliga råvara, legerade aluminiumgöt, prissätts i amerikanska dollar på råvarubörsen London Metal Exchange, LME. Råmaterialinköpen svarade 2010 för 44 procent (44) av rörelsekostnaderna. Bolagets råvaruinköp görs i svenska kronor och euro för att matcha kontraktsvalutan med kunderna och på så sätt minska valutarisken. ProfilGruppen arbetar med råvaruklausuler i kundkontrakten, vilket gör att bolagets känslighet för variationer i råvarupriset är begränsad. Råvaruinköpen styrs av koncernens råvarupolicy och köp görs i proportion till förväntade kundordrar. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader sker utifrån fasta beställningar från kunder. ProfilGruppens råvaruråd sammanträder en gång i veckan och kontrollerar att policyn efterlevs. Koncernen försörjs från huvudleverantören Hydro samt Alcoa och Rusal. Eftersom samtliga dessa leverantörer har global närvaro säkerställer ProfilGruppen sin försörjning av råvara även om den europeiska förbrukningen skulle överstiga produktionen av aluminium i Europa.

Energipris

ProfilGruppen förbrukar cirka 35 GWh elenergi per år. Totalt står energi för cirka tre procent av rörelsekostnaderna. Vid årsskiftet hade koncernen säkrat priset för huvuddelen av 2011 års förbrukning.

Finansiella risker

Valutarisker

Valutarisk innebär att en variation i valutakurser negativt påverkar koncernens resultat, kassaflöde eller balansräkning.

På grund av att de utländska dotterbolagen har begränsad verksamhet och som en konsekvens av detta en begränsad balansräkning säkrar koncernen sig endast mot transaktionsrisken avseende valutaexponeringen. Koncernen har nettoinflöde i samtliga valutor. Företaget säkrar normalt 50–70 procent av flödet inom 6–12 månader. Detta sker företrädesvis genom terminskontrakt.

Amerikanska dollarns variationer påverkar ProfilGruppens prissättning mot kund genom att aluminiumråvaran prissätts i USD. Däremot finns råvaruklausuler i huvuddelen av alla kontrakt, vilket gör att exponeringen kan minimeras.

Om valutakursen mellan SEK och de väsentligaste valutorna ändras med tio procent får det, under förutsättning att inga valutasäkringsåtgärder vidtas, följande effekt på rörelseresultatet.

Valutapåverkan

Påverkan på rörelseresultatet av valutakursförändringar motsvarande tio procent exklusive säkringsåtgärder.

	2010	2009
EUR	+/- 10 Mkr	+/- 11 Mkr
DKK	+/- 2 Mkr	+/- 3 Mkr
NOK	+/- 3 Mkr	+/- 3 Mkr
GBP	+/- 1 Mkr	+/- 1 Mkr

Ränterisker

Ränterisk är risk för påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i marknadsräntor. ProfilGruppen arbetar med ränteswappar för att minimera riskerna för en sådan, kortsiktig påverkan.

Enligt finanspolicyn får räntebindningstiden vara högst 60 månader och minst 30 procent av koncernens lån ska ha rörlig ränta.

Kreditrisker

ProfilGruppens kreditrisker uppstår vid placering i finansiella instrument och för att minimera denna får handel endast ske med ett fåtal motparter som godkänts av styrelsen.

Refinansieringsrisk

Företaget har ett ständigt behov av att finansiera verksamhetens kapitalbehov. Företaget säkrar finansieringsbehovet genom lån upptagna i bank. Policyn är att alltid ha lånelöften eller avtal om minst tolv månader. Nuvarande avtal sträcker sig över tolv månader. Avtalet innehåller vissa finansiella måltal som ska vara uppfyllda.

ProfilGruppens aktie

ProfilGruppens aktie är sedan den 19 juni 1997 noterad på Nasdaq OMX Stockholm och ingår i Small Cap-segmentet. Aktien steg under året med 28,5 procent. Under samma period klättrade Stockholmsbörsens breda index OMX Stockholm PI med 23,1 procent och Index SX-15 Materials, inom vilket ProfilGruppen är klassificerat, steg med 16,9 procent.

Vid utgången av 2010 noterades ProfilGruppens aktie till 55,00 kronor på Nasdaq OMX Stockholm. Det motsvarar ett börsvärde om 271 (211) miljoner kronor. Högsta betalkurs under året var 58,50 kronor och lägsta betalkurs var 42,40 kronor.

Ägare

Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till 1 790 (1 793), vilket var i nivå med föregående årsskifte. Vid årets utgång var Ringvägen Venture AB största ägare i bolaget med ett innehav om 14,7 procent (10,5). Större ägarförändringar under 2010 är Ringvägen Venture AB:s ökning med 206 403 aktier till totalt 724 167 aktier och Baillie Giffords avyttring av hela sitt innehav om 257 886 aktier. De fem största enskilda aktieägarna representerar 52,8 procent (49,4) av aktiekapitalet.

Handel i aktien

Handeln med ProfilGruppens aktie ökade under 2010. Totalt handlades 0,7 (0,6) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 37 (27) miljoner kronor under året. Aktiens omsättningshastighet var 15 procent (13).

ProfilGruppen samarbetar med Remium Securities som likviditetsgarant, vilket är avsett att öka likviditeten i aktien. Dagar med avslut förbättrades under året till 87 procent (66). Under det fjärde kvartalet låg dagar med avslut på 97 procent. Antalet avslut uppgick till 1 773 (756).

Utdelning och avkastning

Den utdelningspolicy som beslutats av styrelsen innebär att 40 till 50 procent av resultatet efter skatt räknat över en konjunkturcykel delas ut till ägarna. Vid förslag till utdelning tar styrelsen i första hand hänsyn till bolagets investeringsbehov, finansiella ställning, resultatutveckling och utsikter för de närmaste åren. För 2010 har styrelsen beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 1,50 (0) kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 47 (0) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 2,7 (0) procent beräknad på ProfilGruppens kurs vid utgången av 2010. ProfilGruppens totalavkastning (summan av föreslagen utdelning och kursutveckling) var 2010 32 procent. Under den senaste femårsperioden har den genomsnittliga årliga totalavkastningen på ProfilGruppens aktie varit 45 procent.

Prognoser

I våra delårsrapporter kommenteras utsikter enligt gällande regelverk. ProfilGruppen lämnar inte resultatprognoser då branschens orderstock, som normalt bara är några få veckor, bedöms alltför kort för att ge tillförlitligt underlag för prognoser på längre sikt än någon månad.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På ProfilGruppens webbplats, www.profilgruppen.se, finns fortlöpande information om ProfilGruppen, utvecklingen av Profil-Gruppens aktie, finansiella rapporter samt kontaktuppgifter.

ProfilGruppens aktie på Stockholmsbörsen

Kursutveckling och omsättning för perioden 1 januari 2006 till 31 december 2010

Den 19 juni 1997 registrerades ProfilGruppen AB på Stockholmsbörsen. Aktuell kursutveckling finns tillgänglig på företagets hemsida, www.profilgruppen.se.

Aktiedata
		2006 2007 2008 2009 2010
Antal aktier per 31 december	tusental 4 933 4 933 4 933 4 933 4 933
Genomsnittligt antal aktier¹	tusental 5 624 4 933 4 933 4 933 4 933
Resultat per aktie	kr	1,53	8,15		1,88 -2,77	4,78
Kassaflöde per aktie		kr 12,90 15,89 -0,93			5,76	3,74
Eget kapital per aktie		kr 30,09 34,92 28,85 28,86 35,53
Substansvärde per aktie		kr 30,09 34,92 28,85 28,86 35,53
Aktiekurs, 31 december		kr 91,00 74,50 31,90 42,80 55,00
Högst betalt under året		kr 91,00 90,50 76,00 56,00 58,50
Lägst betalt under året		kr 68,75 73,00 31,00 31,90 42,40
Kursförändring under året	%		20,0 -18,0 -57,0		34,0	28,5
Utdelning per aktie²	kr	2,80	3,60	1,00	0,00	1,50
P/E-tal	kr	59	9	17	-15	12
Kurs/eget kapital per aktie		3,0	2,1	1,1	1,5	1,5
Direktavkastning	%	3,1	4,8	3,1	0	2,7
Utdelningsandel	%	183	44	53	0	4,7
Genomsnittlig spread	%	1,05	1,31	1,95	2,64	2,17
Antal dagar med avslut/antalet börsdagar	%	89	79	63	66	87
Totalt antal avslut		st 2 011 1 038		590		756 1 773
Genomsnittligt antal avslut, per dag	st	8	4	2	3	7
Antal omsatta aktier, helår	tusental 2 397		789	543	636	748
Antal omsatta aktier, per dag (genomsnitt)		st 9 551 3 158 2 154 2 536 2 956
Börsvärde noterade aktier	Mkr	447	367	157	211	271
Total omsättning i aktien	Mkr	196	64	31	27	37
Genomsnittlig omsättning per dag	tkr	780	257	123	106	144
Antal aktieägare vid årets utgång		st 2 088 1 882 1 780 1 793 1 790

De tio största aktieägarna

Aktieägare	aktier	Antal Innehav % Innehav % 2010	2009
Ringvägen Venture AB	724 167	14,7	10,5
Lars Johansson	709 227	14,4	14,4
Idea, Prior & Nilsson,
Fond och Kapitalförvaltning	664 396	13,5	12,4
Mats Egeholm	348 093	7,1	6,9
Kerstin Egeholm	159 629	3,2	3,2
Nordea Life & Pensions	157 800	3,2	0,0
Rickard Behm	105 543	2,1	2,1
Svenska Handelsbanken
Kundkonto	105 200	2,1	2,1
Mats Jonson	85 036	1,7	0,0
Anne Skoglund	81 164	1,6	2,1
10 största enskilda aktieägare 3 140 255		63,7	53,7
Övriga	1 792 262	36,3	46,3
Totalt	4 932 517	100,0	100,0

Fördelning av aktiekapitalet

Innehav antal aktier	Antal ägare	Andel ägare i %	Andel i % av kapital
1 - 500	1 354	75,6	4,9
501 - 1 000	230	12,8	3,7
1 001 - 10 000	163	9,1	9,0
10 001 - 100 000	35	2,0	22,1
100 001 -	8	0,4	60,2
Total	1 790	100,0	100,0

	1) Ingen utspädning finns.

2) För 2010 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

Analytiker som följer ProfilGruppen

Swedbank Markets, Peter Näslund	tel 08-58 59 18 23
Remium Securities,

Claes Vikbladh tel 08-454 32 94

	Antal aktier	Andel i % av kapital
Finansiella företag	810 095	16,4
Socialförsäkringsfonder	16 039	0,3
Intresseorganisationer	3 536	0,1
Övriga svenska juridiska personer	815 675	16,5
Ej kategoriserade juridiska personer	5 508	0,1
Utlandsboende ägare	1 019 506	20,7
Svenska fysiska personer	2 262 158	45,9
Totalt	4 932 517	100,0

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för ProfilGruppen AB (publ), org.nr. 556277-8943, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för tiden 1 januari–31 december 2010, vilket är ProfilGruppens trettionde verksamhetsår.

ProfilGruppen bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 36, 360 70 Åseda.

KONCERNEN

ProfilGruppen AB (publ) utgör moderbolag i ProfilGruppenkoncernen som utvecklar, marknadsför och tillverkar kundanpassade profiler och komponenter i aluminium. Försäljningen sker genom en säljorganisation vid huvudkontoret i Åseda samt genom helägda säljbolag i Danmark, England, Norge och Tyskland.

Konstruktion, produktutveckling och profiltillverkning sker i ProfilGruppen Extrusions AB. Förädling sker i två helägda bolag, ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB, men även i nära samarbete med ett antal fristående företag.

Intäkter och resultat

ProfilGruppens intäkter uppgick 2010 till 901,4 Mkr, en ökning i förhållande till föregående år med 18 procent. Leveransvolymen uppgick till 20 800 ton (17 400) aluminiumprofiler, en ökning med 20 procent från föregående år. Exportandelen uppgick till 50 procent (45) i volym räknat och till 49 procent (45) av intäkterna.

Koncernens rörelseresultat uppgick till 29,2 Mkr (-10,5). Kostnader för skiljeförfarande har under året uppgått till 3,7 Mkr. Resultatet motsvarar en rörelsemarginal på 3,2 procent (-1,4). Målet är en rörelsemarginal om sex procent över en konjunkturcykel. Resultatförbättringen i förhållande till föregående år är främst en effekt av ökade leveransvolymer. Resultatet för föregående år belastades med uppsägningskostnader om 3,5 Mkr.

Resultatet före skatt uppgick till 21,9 Mkr (-17,8). Resultatet efter skatt uppgick till 15,6 Mkr (-13,7).

Resultatet per aktie uppgick till 3,17 kronor (-2,77). Genomsnittligt tusental aktier uppgick till 4 933 (4 933).

Investeringar och avskrivningar

Investeringarna uppgick till 7,8 Mkr (20,4). Totala avskrivningar enligt plan uppgick under året till 31,6 Mkr (32,2). Under året genomfördes en nedskrivning av fastighet om 1,4 Mkr (0,0).

Finansiell ställning och kassaflöde

ProfilGruppens nettoskuldsättningsgrad har under året minskat till 0,77 (0,98). Målet är att hålla nettoskuldsättningsgraden i ett intervall om 0,75–1,00. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 9,4 procent (-3,6). Avkastningsmålet för sysselsatt kapital är satt till 15 procent. Koncernens avkastningsmål avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Soliditeten uppgick till 30,7 procent (28,5) vid årets slut. Likvida medel uppgick vid årets slut till 43,2 Mkr (4,2) och koncernens outnyttjade kreditutrymme utöver likvida medel uppgick till 62,0 Mkr (153,7).

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 18,4 Mkr (28,4) och efter investeringsverksamheten 12,3 Mkr (7,9). En tidigare använd finansieringslösning för huvuddelen av koncernens råvaruinköp har under årets första kvartal ersatts med ordinarie rörelsekredit, vilket ökat de räntebärande skulderna med 18 Mkr och påverkat kassaflödet negativt med samma belopp.

Balansomslutningen per den 31 december 2010 uppgick till 545,2 Mkr att jämföra med 499,3 Mkr 31 december 2009. Den ökade balansomslutningen är främst en effekt av ökade kundfordringar och något högre lager.

Marknad

Marknaden för aluminiumprofiler i Europa har under året generellt visat uppgång. Primärt drevs uppgången av fordonsbranschen.

Leveranserna till den svenska marknaden ökade med tio procent jämfört med föregående år. Samtliga segment uppvisar ökade intäkter för året, med undantag av bygg- och anläggningsbranschen som efter en inledande nedgång ändå återhämtade sig under slutet av året och totalt sett visar oförändrade intäkter jämfört med 2009.

Intäkterna från exportmarknaderna ökade med 27 procent jämfört med föregående år. På den tyska marknaden var ökningen närmare 35 procent, i stor utsträckning relaterad till kraftigt ökad efterfrågan från kunder inom segmentet allmän verkstadsindustri. På de norska, engelska och polska marknaderna har företagets intäktsökning främst drivits av tillväxt inom fordonsindustrin.

I den europeiska branschorganisationen EAA:s senaste prognos bedömdes marknadsvolymen för aluminiumprofiler ha ökat med 16 procent för helåret 2010 jämfört med 2009.

Tillverkning

Basen i koncernens produktion utgörs av strängpressning av aluminiumprofiler i ProfilGruppen Extrusions AB. Bolaget har tre presslinjer för profiltillverkning. Koncernens produktion av aluminiumprofiler under 2010 uppgick till 20 900 ton (17 100).

Koncernens förädlingsbolag förfogar över en avancerad maskinpark, huvudsakligen för skärande bearbetning, bockning och ytbehandling. ProfilGruppen Components AB är specialiserat på ytbehandling. ProfilGruppen Manufacturing AB är inriktat på bockning och skärande bearbetning, främst i större serier i automatiserade produktionslinjer.

Utvecklingsarbete

Ständig förbättring av processer och produkter är en viktig del i ProfilGruppens verksamhet. Dagligen tar koncernen fram nya produkter och produktmodeller på befintliga eller potentiella kunders uppdrag. Koncernens nära kundsamarbete innebär att en god kännedom om kundens produkter upparbetas och därmed kan

konstruktiva idéer lämnas när det gäller förbättring av produktens egenskaper. Under konstruktions- och designfasen har koncernen goda möjligheter att anpassa produktens miljöpåverkan, livscykelekonomi och återvinningsmöjligheter.

Processutvecklingsarbete genomförs i samverkan med kunder, råvaruleverantörer, verktygs- och maskintillverkare.

Kostnaderna för detta arbete är vanligtvis inte av karaktären att de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång utan återfinns som kostnad för sålda varor och försäljningskostnader i koncernens resultaträkning, se not 7. För varje utvecklingsprojekt görs dock en bedömning om kostnaderna skall aktiveras eller inte. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Kvalitet

ProfilGruppen Extrusions AB certifierades 1991 enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9002. År 1999 blev ProfilGruppen, som första nordiska bolag i sin bransch certifierat enligt fordonsbranschens dåvarande kvalitetssystem QS-9000. Denna standard ersattes senare av ISO/TS 16949 och ProfilGruppen är certifierat enligt denna standard sedan 2006. Förnyade certifikat för ISO 9001 och ISO/TS 16949 erhölls 2009.

ProfilGruppen är också, sedan 1998, godkänd enligt miljöledningssystemet ISO 14001.

Miljöinformation

ProfilGruppen bidrar till en positiv utveckling på miljöområdet genom att kunderna erbjuds profiler i aluminium, vilket är gynnsamt ur livscykelperspektiv och innebär att miljöbelastande material och processer ersätts.

Koncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Inom koncernen finns anläggningar för tillverkning av profiler i aluminium samt förädling genom ytbehandling och bearbetning. Dessa verksamheter påverkar den yttre miljön i huvudsak genom utsläpp till vatten och genom buller. Allt avloppsvatten från verksamheterna renas före utsläpp.

ProfilGruppen har i januari 2011 lämnat in en ny ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet gällande pressning och ytbehandling av aluminiumprofiler.

Uppföljning av koncernens miljömål presenteras på annan plats i årsredovisningen. Miljöpolicyn kan studeras på hemsidan, www.profilgruppen.se.

Risker

ProfilGruppens verksamhet, liksom all affärsverksamhet, är exponerad för risker, vilka beskrivs närmare i not 20 och på sidorna 18–19.

Personal

Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 378 (376), varav 58 (55) avser förädlingsbolagen ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB. Av antalet anställda i koncernen var 25 procent (25) kvinnor. Personalomsättningen under året uppgick till 1,9 procent (3,8).

Kostnaden för löner uppgick till 148,3 Mkr (131,8).

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ett ersättningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens VD och övriga ledande befattningshavare. Förslaget grundar sig på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy. Styrelsen föreslår att de av årsstämman 2010 beslutade principerna i allt väsentligt kvarstår även för 2011.

För vidare beskrivning se not 5.

Bolagsstyrning

Arbetet i styrelsen för ProfilGruppen AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Frågor rörande revision och intern kontroll bereds av styrelsens revisionsutskott och ersättningsfrågor bereds av ersättningsutskottet. Inför årsstämman 2011 har valberedningen i uppdrag att föreslå styrelseledamöter, revisorer samt styrelse-, utskotts-, och revisionsarvode. Mer information om styrelsens arbete och bolagsstyrning i ProfilGruppen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44–47 och på www.profilgruppen.se

Aktier och ägare

Aktiekapitalet i ProfilGruppen utgörs av 4 932 517 aktier. Varje aktie i bolaget motsvarar en röst.

De ägarandelar som överstiger tio procent är Ringvägen Venture AB:s 14,7 procent, Lars Johanssons 14,4 procent, Prior & Nilsson Fond- och Kaptialförvaltning AB:s 13,5 procent och Mats och Kerstin Egeholms 10,3 procent.

Övriga upplysningar rörande aktierelaterad information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen för noterade bolag enligt årsredovisningslagen återfinns i not 16.

Styrelsens bemyndigande att besluta om nyemission

För att finansiera eventuella företagsförvärv med egna aktier fick styrelsen vid årsstämman i mars 2010 bemyndigande att fatta beslut om nyemission, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma. Nyemission får ske av högst 400 000 aktier. Styrelsen skall därvid äga rätt att besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Emission skall kunna genomföras med bestämmelse om apport eller kvittning eller eljest med villkor. Emission skall ske på marknadsmässiga villkor.

Skälet till att kunna avvika från aktieägarnas företrädesrätt är att möjliggöra finansiering av företagsförvärv med egna aktier. Vid fullt utnyttjande av bemyndigandet motsvarar detta en utspädning om cirka åtta procent av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Detta bemyndigande har fram till dagens datum inte utnyttjats.

Utsikter för 2011

Den positiva volymutvecklingen på den europeiska profilmarknaden förväntas fortsätta under 2011, dock med måttlig tillväxttakt jämfört med 2010.

MODERBOLAGET

Intäkterna i moderbolaget ProfilGruppen AB utgörs av hyror och ersättning för tjänster från bolag i koncernen. Inga inköp från koncernbolag har skett.

I moderbolaget finns en person (en) anställd.

Utdelning

Styrelsen föreslår för verksamhetsåret 2010 en utdelning om 1,50 kr (0,00) per aktie motsvarande totalt 7 398 776 kr (0) och att resterande disponibla vinster i ProfilGruppen AB (publ) balanseras i ny räkning enligt nedan.

Totala vinstmedel enligt balansräkningen 10 973 999 kr
Överföres i ny räkning	3 575 223 kr
Utdelning till aktieägarna	7 398 776 kr

Årsredovisningen

Informationen i denna årsredovisning är sådan information som ProfilGruppen AB skall offentliggöra i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på ProfilGruppens hemsida den 10 mars 2011.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter.

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 31 mars 2011.

FEMÅRSÖVERSIKT

		2006	2007	2008	2009	2010
Intäkt	Mkr	1 086,9		1 179,4 1 086,1	764,3	901,4
Resultat före av- och nedskrivningar	Mkr	76,6	95,6	48,3	21,7	62,2
Rörelseresultat	Mkr	44,2	63,3	16,5	-10,5	29,2
Rörelsemarginal	%	4,1	5,4	1,5	-1,4	3,2
Resultat före skatt	Mkr	19,3	57,0	10,0	-17,8	21,9
Resultatmarginal	%	1,8	4,8	0,9	-2,3	2,4
Avkastning på eget kapital	%	4,4	25,1	5,9	-9,6	10,1
Avkastning på sysselsatt kapital	%	9,3	22,8	6,1	-3,6	9,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten	Mkr	72,5	78,4	-4,6	28,4	18,4
Investeringar	Mkr	38,3	24,7	56,5	20,4	7,8
Likviditetsreserv	Mkr	163,6	212,1	133,7	157,9	105,2
Nettoskuld	Mkr	109,4	65,0	135,8	140,0	128,2
Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar	Mkr	138,2	103,6	142,4	144,1	171,3
Nettoskuldsättningsgrad	ggr	0,74	0,38	0,95	0,98	0,77
Balansomslutning	Mkr	606,3	615,9	563,6	499,3	545,2
Soliditet	%	24,5	28,0	25,2	28,5	30,7
Kapitalomsättningshastighet	ggr	3,5	4,2	3,9	2,7	2,9
Andel riskbärande kapital	%	33,1	36,9	32,5	37,2	39,2
Räntetäckningsgrad	ggr	3,0	9,0	2,4	-1,4	3,9
Medarbetare
Medelantal anställda		477	475	460	376	378
Antal tjänster vid årets slut		468	472	436	353	386
Personalomsättning	%	3,3	5,7	3,7	3,8	1,9
Genomsnittsålder	år	41	43	42	43	44
Lönekostnader inklusive sociala avgifter	Mkr	208,9	226,2	228,2	184,8	204,8
Nettoomsättning per anställd (medelantal)	tkr	2 277	2 481	2 359	2 034	2 385
Resultat före skatt per anställd (medelantal)	tkr	40	120	22	-47	58
Per aktie
Genomsnittligt antal aktie¹	tusental	5 624	4 933	4 933	4 933	4 933
Resultat per aktie	kr	1,53	8,15	1,88	-2,77	3,17
Kassaflöde per aktie	kr	12,90	15,89	-0,93	5,76	3,74
Substansvärde per aktie	kr	30,09	34,92	28,85	28,86	33,92
Utdelning per aktie²	kr	2,80	3,60	1,00	0,00	1,50

1) Ingen utspädning finns.

2) För 2010 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

För kvartalsdata se www.profilgruppen.se.

Definitioner av ekonomiska begrepp finns på omslagets bakre flik.

Finansiella rapporter

	Koncernens totalresultat	26
	Koncernens finansiella ställning	26
	Koncernens förändringar i eget kapital	27
	Koncernens kassaflöde	27
	Resultaträkning moderbolaget	28
	Balansräkning moderbolaget	28
	Förändringar i moderbolagets eget kapital Kassaflödesanalys moderbolaget	29 29
Noter		30–42
Not 1	Redovisningsprinciper	30–34
Not 2	Intäkter	35
Not 3	Segment	35
Not 4	Övriga rörelseintäkter	35
Not 5	Anställda och personalkostnader	35–37
Not 6	Arvoden och kostnadsersättningar
	till revisorer	37
Not 7	Rörelsens kostnader fördelade
	på kostnadsslag	37
Not 8	Finansiella poster	37
Not 9	Bokslutsdispositioner och
	obeskattade reserver	37
Not 10	Skatter	37–38
Not 11	Immateriella anläggningstillgångar	38
Not 12	Materiella anläggningstillgångar	38–39
Not 13	Andra aktier och andelar	39
Not 14	Varulager	39
Not 15	Kundfordringar	39
Not 16	Eget kapital	39
Not 17	Resultat per aktie	40
Not 18	Räntebärande skulder	40
Not 19	Förutbetalda och upplupna kostnader och intäkter	40
Not 20	Finansiella instrument	40–41
Not 21	Ställda säkerheter och
	eventualförpliktelser	42
Not 22	Andelar i koncernbolag	42
Not 23	Kassaflödesanalys	42
Not 24	Närståenderelationer
	och -transaktioner	42
Revisionsberättelse		43

Koncernens totalresultat

(Mkr)	Not	2010	2009
Intäkter	2, 3	901,4	764,3
Kostnad för sålda varor		-771,3	-688,3
Bruttoresultat		130,1	76,0
Övriga rörelseintäkter	4	0,3	0,2
Försäljningskostnader		-50,8	-46,1
Administrationskostnader		-50,4	-40,6
Rörelseresultat	5, 6, 7	29,2	-10,5
Finansiella intäkter	8	0,3	0,3
Finansiella kostnader	8	-7,6	-7,6
Finansnetto		-7,3	-7,3
Resultat före skatt		21,9	-17,8
Skatt	10	-6,3	4,1
Årets resultat		15,6	-13,7
Övrigt totalresultat
Förändringar i kassaflödessäkringar		9,8	18,2
Förändringar i omräkningsreserv		-0,2	-0,1
Övrigt		-0,3	0,6
Årets totalresultat		24,9	5,0
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	17	3,17	-2,77

Koncernens finansiella ställning

(Mkr)		Not	2010-12-31	2009-12-31
Tillgångar	Immateriella anläggningstillgångar	11	10,0	10,0
	Materiella anläggningstillgångar	12	244,5	271,3
	Andra aktier och andelar	13	0,2	0,2
	Summa anläggningstillgångar		254,7	281,5
	Varulager	14	100,6	84,0
	Kundfordringar	15	120,0	98,6
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		6,1	5,4
	Aktuella skattefordringar		1,7	5,2
	Övriga fordringar		18,9	20,4
	Likvida medel	23	43,2	4,2
	Summa omsättningstillgångar		290,5	217,8
Summa tillgångar		3	545,2	499,3
Eget kapital	Aktiekapital		24,7	24,7
	Övrigt tillskjutet kapital		1,4	1,4
	Reserver		5,6	-4,0
	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		135,6	120,3
	Summa eget kapital	16	167,3	142,3
Skulder	Långfristiga räntebärande skulder	18, 20	69,0	81,6
	Avsättningar till pensioner	5	11,4	10,5
	Uppskjutna skatteskulder	10	46,3	43,7
	Summa långfristiga skulder		126,7	135,8
	Kortfristiga räntebärande skulder	18, 20	90,9	52,0
	Leverantörsskulder		98,5	111,7
	Aktuella skatteskulder		0,7	0,7
	Övriga skulder		7,2	11,8
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	19	53,9	44,9
	Summa kortfristiga skulder		251,2	221,1
	Summa skulder		377,9	356,9
	Summa eget kapital och skulder		545,2	499,3

För ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 21.

Koncernens förändringar i eget kapital

(Mkr)	Aktiekapital	kapital	reserv	reserv	Övrigt tillskjutet Omräknings- Säkrings- Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat eget kapital	Summa
Eget kapital 2009-01-01	24,7	1,4	0,3	-22,4	138,3	142,3
Årets resultat					- 13,7	-13,7
Övrigt totalresultat			-0,1	18,2	0,6	18,7
Utdelning 1,00 kr/aktie					-4,9	-4,9
Utgående eget kapital 2009-12-31	24,7	1,4	0,2	-4,2	120,3	142,4
Eget kapital 2010-01-01	24,7	1,4	0,2	-4,2	120,3	142,4
Årets resultat					15,6	15,6
Övrigt totalresultat			-0,2	9,8	-0,3	9,3
Utdelning					0,0	0,0
Utgående eget kapital 2010-12-31	24,7	1,4	0,0	5,6	135,6	167,3

Koncernens kassaflöde

(Mkr)	Not	2010	2009
Den löpande verksamheten	23
Resultat efter finansiella poster		21,9	-17,8
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		33,0	32,9
Betald inkomstskatt		-3,1	3,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		51,8	18,3
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager 1		-16,6	44,2
Rörelsefordringar 1		-13,3	4,6
Rörelseskulder 2		-3,5	-38,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten		18,4	28,4
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-6,9	-21,1
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0,8	0,6
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-6,1	-20,5
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		0,0	-4,9
Upptagna lån 3		41,3	0,8
Amortering av lån		-10,8	-5,7
Amortering av leasingskuld		-2,1	-0,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		28,4	-10,6
Årets kassaflöde		40,7	-2,7
Likvida medel vid årets början		4,2	6,6
Kursdifferenser i likvida medel		-1,7	0,3
Likvida medel vid årets slut		43,2	4,2
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erlagd ränta		-7,5	-6,6
Erhållen ränta		0,4	0,3
Utdelning		0,0	0,0

1) ökning - / minskning +

2) ökning + / minskning -

3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Resultaträkning moderbolaget¹

(Mkr)	Not	2010	2009
Intäkter Kostnad för sålda varor		28,3 -4,9	24,7 -3,4
Bruttoresultat		23,4	21,3
Administrationskostnader		-16,8	-6,6
Rörelseresultat	5, 6	6,6	14,7
Intäkter från andelar i dotterbolag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter	8 8 8	5,0 1,0 -4,8	0,0 1,2 -4,1
Resultat efter finansiella poster		7,8	11,8
Bokslutsdispositioner	9	-1,5	-0,2
Resultat före skatt		6,3	11,6
Skatt	10	-1,8	-3,1
Årets resultat		4,5	8,5

1) Moderbolagets resultaträkning utgör tillika dess rapport över totalresultat.

Moderbolagets intäkter utgörs av lokalhyror och ersättning för tjänster från svenska bolag i koncernen. För utdelning per aktie, se not 16.

Balansräkning moderbolaget

(Mkr)		Not	2010-12-31	2009-12-31
Tillgångar	Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar: Andelar i koncernbolag	12 22	94,5 108,9	98,8 108,9
	Summa anläggningstillgångar		203,4	207,7
	Fordringar hos koncernbolag		1,7	0,9
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		0,1	0,1
	Aktuella skattefordringar		1,2	3,2
	Summa kortfristiga fordringar		3,0	4,2
	Kassa och bank	23	0,4	0,4
	Summa omsättningstillgångar		3,4	4,6
Summa tillgångar			206,8	212,3
	Eget kapital och skulder
	Bundet eget kapital
	Aktiekapital		24,7	24,7
	Reservfond		1,3	1,3
	Fritt eget kapital
	Balanserat resultat Årets resultat		6,4 4,5	-2,1 8,5
	Summa eget kapital	16	36,9	32,4
	Obeskattade reserver	9	24,8	23,3
	Avsättningar för skatter	10	2,8	3,2
	Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	18, 20	35,3	44,7
	Kortfristiga skulder
	Räntebärande skulder till kreditinstitut	18, 20	17,3	17,5
	Ej räntebärande skulder
	Leverantörsskulder Skulder till koncernbolag		0,7 80,1	0,1 86,6
	Övriga skulder		1,5	1,4
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	19	7,4	3,1
	Aktuella skatteskulder		0,0	0,0
	Summa kortfristiga skulder		107,0	108,7
	Summa eget kapital och skulder		206,8	212,3
	Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut	21
	Fastighetsinteckningar Aktier i dotterbolag		78,6 101,2	78,6 101,2
Ansvarsförbindelser
	Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag		37,8	38,8

Förändringar i moderbolagets eget kapital

	Bundet eget kapital
(Mkr)	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Eget kapital 2009-01-01 Erhållet/ lämnat koncernbidrag	24,7	1,3	11,0 -8,2	37,0 -8,2
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat	0,0	0,0	-8,2 8,5	-8,2 8,5
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning	0,0	0,0	0,3 -4,9	0,3 -4,9
Utgående eget kapital 2009-12-31	24,7	1,3	6,4	32,4
Eget kapital 2010-01-01 Erhållet/ lämnat koncernbidrag	24,7	1,3	6,4 0,0	32,4 0,0
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat	0,0	0,0	0,0 4,5	0,0 4,5
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning	0,0	0,0	4,5 0,0	4,5 0,0
Utgående eget kapital 2010-12-31	24,7	1,3	10,9	36,9
Föreslagen utdelning för 2011			-7,4	-7,4

Kassaflödesanalys moderbolaget

(Mkr)	Not	2010	2009
Den löpande verksamheten	23
Resultat efter finansiella poster		7,8	11,8
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		-0,1	3,3
Betald inkomstskatt		-0,4	-1,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		7,3	13,3
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Rörelsefordringar¹		-0,7	4,4
Rörelseskulder²		3,5	-1,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten		10,1	16,1
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-0,4	-8,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-0,4	-8,9
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		0,0	-4,9
Upptagna lån ³		-0,2	2,7
Amortering av lån		-9,5	-5,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-9,7	-7,2
Årets kassaflöde		0,0	0,0
Likvida medel vid årets början		0,4	0,4
Likvida medel vid årets slut		0,4	0,4
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erlagd ränta		-3,6	-2,7
Erhållen ränta		0,0	0,0
Utdelning		5,0	0,0

1) ökning - / minskning +

2) ökning + / minskning -

3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Noter

1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1:3 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Såvida inget annat nämns under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper tillämpar moderbolaget samma principer som koncernen. De avvikelser som förekommer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rapporteringsvalutan för såväl moderbolag som koncern. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument eller av finansiella tillgångar som kan säljas.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dotterföretag.

Ändrade redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år, med de undantag som anges nedan.

Koncernen har under året infört följande standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2010, vilka är godkända av EU och anses relevanta för koncernen.

• • IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Då inga förvärv eller transaktioner med minoritetsägare skett under året har tillämpningen av dessa standarder inte påverkat koncernens redovisning. De kommer dock att påverka redovisningen vid eventuella framtida förvärv och avyttringar och transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande.
• • Ändring av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Ändringen har inte påverkat redovisningen.
• • IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter, har inte haft någon effekt på koncernens redovisning.
• • IFRIC 17 Utdelning av sakvärden till ägare. Tolkningen har inte påverkat koncernen eftersom inga beslut om utdelning av sakvärden till ägare tagit.
• • IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder. Inga sådana överföringar har skett och därmed har tolkningen inte haft någon effekt på redovisningen.
• • Förbättringar av IFRS-standarder. Flera av de förbättringar som IASB

gjort ska tillämpas från 2010, men ingen av dessa har haft någon påverkan på koncernen.

Koncernen har 2010 inte tillämpat någon standard, ändring eller tolkning med möjlighet till förtidstillämpning. Följande standarder och tolkningar ska tillämpas för 2011 eller senare och dess relevans för ProfilGruppen kommer att utvärderas under 2011.

• • IFRS 9 Financial instruments: Recognition and Measurement (ännu ej godkänd av EU). I avvaktan på att alla delar av standarden blir klara har koncernen inte utvärderat effekterna.
• • Ändring av IAS 24 Upplysningar om närstående (godkänd av EU 19 juli 2010). Koncernens redovisning kommer inte att påverkas av dessa ändringar.
• • Ändring av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (godkänd av EU 23 december 2009). Tillämpningen av denna standard beräknas inte ha någon effekt på koncernens finansiella rapporter.
• • Ändring av IFRIC 14 Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav (godkänd av EU 19 juli 2010). Ändringen bedöms inte få någon effekt på koncernens finansiella rapporter.
• • IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument (godkänd av EU 23 juli 2010), bedöms inte få någon effekt på de finansiella rapporterna.
• • Ändring av IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures (ännu ej godkänd av EU). Dessa ändringar kan komma att få effekt på tilläggsupplysningarna i koncernens finansiella rapporter.
• • Förbättringar av IFRS (utgivna av IASB i maj 2010). Dessa ändringar förväntas inte ha någon effekt på koncernens redovisning.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Följande viktiga bedömningar har gjorts vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, vilket vanligtvis innebär värdering till anskaffningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är till viss del en bedömning baserad på prognoser från kunder men även på historiska data.

Osäkra kundfordringar

Koncernen gör varje balansdag en bedömning för att fastställa behovet av avsättningar för kreditrisker. Bedömningen görs individuellt per kund, i första hand i samråd mellan kundansvarig säljare och koncernens kreditchef. I de fall kundens finansiella situation gör sannolikt att betalning inte kommer att verkställas bedöms också möjligheterna att utverka betalning via kreditförsäkring eller ur konkursbo. Efter bästa bedömning avsätts ett belopp motsvarande den fordran som riskerar att gå förlorad.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 11.

Exponering mot utländska valutor

Förändringar i valutakurser kan ha relativt stor påverkan på koncernens resultat. I not 20 ges mer information om koncernens exponering för utländska valutor och vilka åtgärder som vidtas för att minska risken i denna exponering.

Pensionsantaganden

Företagsledningen har gjort en bedömning om en förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i Norge som överstiger diskonteringsräntan med 1,4 procentenheter eftersom detta är den meravkastning som Norsk RegnskapsStiftelse förväntar av en placering av den här typen. Om den faktiska avkastningen under 2010 överstiger den långsiktigt förväntade skulle koncernens oredovisade aktuariella vinster öka, vilket kan få till följd att de oredovisade aktuariella vinsterna faller utanför korridoren och att en andel av dessa skulle behöva redovisas över resultat- och balansräkningen. Stora negativa avvikelser skulle kunna leda till att aktuariella förluster behöver redovisas.

Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Dotterföretag är företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär att direkt eller indirekt ha rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas även potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger

nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Eliminering vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger vid transaktionstidpunkten. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valutakursförändringen redovisas tillsammans med övrig värdeförändring av tillgången eller skulden.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt som övrigt totalresultat.

Intäkter

Koncernens intäkter består i allt väsentligt av försäljning av varor. Inkomst vid varuförsäljningen redovisas som intäkt då koncernen till köparen vid leveransen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de varor som sålts.

Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Leasingavtal

Leasing där koncernen övertar alla väsentliga risker och förmåner som hör till en anläggningstillgång klassificeras som finansiell leasing. Då aktiveras tillgången och en motsvarande räntebärande kort- respektive långfristig skuld redovisas i rapporten över finansiell ställning. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta tillgångar.

Leasing av tillgångar där koncernen inte övertar alla väsentliga risker och förmåner klassificeras som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas som löpande kostnad.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i redovisningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 20.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.

De kategorier som återfinns i koncernen är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat som har fastställda eller fastställbara betalningar, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot övrigt totalresultat, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ränta på skuldinstrument, utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till årets resultat.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta finansierings- och emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i årets resultat vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i totalresultatet i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i årets resultat. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats utan diskontering. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Kundfordringar i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs.

Övriga fordringar

Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteoch valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar årets resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via årets resultat.

Transaktionsexponering – kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras genom valutaterminer. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt mot övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till årets resultat för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa eller om den inte längre är effektiv, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot årets resultat i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringar

För säkring av ränterisk används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I årets resultat redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Principer för nedskrivningar behandlas nedan.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. För klassificering och redovisning, se rubriken Leasingavtal på sidan 31.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Maskiner och inventarier består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder, se not 12. Huvudindelningen av fastigheter är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obestämbar. Byggnaderna delas in i kontors- och industrifastigheter och består av flera komponenter vars nyttjandeperioder skiljer sig åt, se not 12.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tilllämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet består av en aluminiumdel, vilken värderas enligt först in, först ut-metoden, samt en förädlingsdel som värderas till vägda genomsnittskostnader. Samma metod har använts för alla varor med likartad beskaffenhet. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång skall vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkningen av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i övrigt totalresultat till årets resultat. Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som

hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar årets resultat.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i årets resultat får inte senare återföras via årets resultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda pensionsplaner

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt UFR 6 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

I Norge omfattas alla anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige omfattas vissa anställda av förmånsbestämda planer, ingen nyintjäning av pensionsrätt sker dock för dessa planer. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.

Korridorregeln tillämpas och innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i årets resultat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet

till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på samma sätt.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill beaktas inte, ej heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL och rekommendation från Rådet för finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådets uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända standarder, tolkningar och ändringar så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Inga förändringar med effekter på moderbolagets redovisningsprinciper för 2010 har skett under året. De förändringar av RFR 2 som införts innebär bland annat att moderbolaget ska upprätta fullständig rapport över totalresultatet utöver resultaträkningen. I ProfilGruppen AB finns inga poster hänförliga till totalresultatet och resultaträkningen utgör därför tillika rapport över totalresultatet.

Intäkter

Hyresintäkter

Hyror aviseras i förskott och periodiseras så att endast den del av hyrorna som belöper på perioden redovisas som intäkt.

Utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. Inga leasade eller immateriella tillgångar finns.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda pensionsplaner.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering, UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Intäkterna i koncernen avser intäktsslaget varuförsäljning.

Intäkt per geografisk marknad	2010	2009
Sverige	462,2	419,5
Övriga Norden	116,2	104,8
Övriga Europa	322,1	237,3
Övrigt	0,9	2,7
	901,4	764,3

Information om rörelsesegment

Koncernens högsta verkställande befattningshavare, såväl styrelse som ledning, följer verksamhetens resultat på konsoliderad nivå utan fördelning på segment eller rörelsegrenar. Som underlag för beslut om resursallokering och utvärdering av prestationer använder högsta verkställande befattningshavare företagets aggregerade rörelseresultat. ProfilGruppen består således av enbart ett segment. För finansiell information om segmentet hänvisas därför till rapporter över totalresultat och finansiell ställning, not 12 (avseende investeringar och avskrivningar) och not 23 (avseende kassaflödeseffekter).

Information om geografiska marknader

Försäljning sker i huvudsak till kunder i Europa där marknadsbetingelserna är likartade. Exportförsäljning sker genom egna integrerade försäljningsbolag på respektive marknad. Koncernens möjligheter och risker påverkas inte i första hand av var kunderna är lokaliserade men till viss del råder olika betingelser på hemma- respektive exportmarknad. Informationen om extern försäljning avser geografiska områden grupperade efter kundernas lokalisering. Uppgifterna om marknadernas redovisade värde på tillgångar och investeringar i anläggningstillgångar är grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Extern försäljning per marknad	2010	2009
Sverige	462,2	419,5
Tyskland	122,5	90,9
Övrig export	316,7	253,9
	901,4	764,3
Tillgångar	2010	2009
Sverige	537,2	489,0
Export	8,0	10,3
	545,2	499,3
Investeringar i anläggningstillgångar	2010	2009
Sverige	6,6	20,0
Export	1,2	0,4
	7,8	20,4

Ingen kund står för mer än tio procent av omsättningen under 2010 (ingen).

4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Övriga rörelseintäkter består av intäkter som inte härstammar från varuförsäljning, exempelvis försäljning av anläggningstillgångar.

ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER 5

		2010		2009
Medelantal anställda	Totalt	Män	Totalt	Män
Moderbolaget	1	1	1	1
Koncernbolag i Sverige
ProfilGruppen Components AB	24	8	19	5
ProfilGruppen Extrusions AB	310	241	311	243
ProfilGruppen Manufacturing AB	34	26	36	27
	368	275	366	275
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	2	2	3	3
Norge, säljbolag	3	2	2	1
Storbritannien, säljbolag	1	1	1	1
Tyskland, säljbolag	3	3	3	2
	9	8	9	7
Koncernen totalt	378	284	376	283

Könsfördelning i styrelse och företagsledning

Styrelsen (inkl VD) för ProfilGruppen AB (moderbolaget) består av 75 procent (75) män. Koncernens ledningsgrupp (inkl VD) består av 86 procent (86) män. Koncernens övriga bolagsstyrelser och ledning består till 91 procent (80) av män.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i den svenska delen av koncernen har under året varit 5,2 procent (6,2). I statistiken har inga avdrag gjorts utan all sjukfrånvaro oavsett längd och orsak redovisas. Sjukfrånvaro som varat mer än 60 dagar utgör 34 procent (43) av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro per åldersgrupp och kön, procent

	2010	2009		2010	2009
	Totalt	Totalt		Totalt	Totalt
Upp till 29 år	4,9	4,7
30–49 år	3,8	5,5	Män	3,7	5,1
över 50 år	7,9	8,0	Kvinnor	9,3	9,3
Total sjukfrånvaro	5,2	6,2		5,2	6,2

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2010		2009
	Löner och andra ersättningar	Sociala kost- nader (varav pensionskostn)	Löner och andra	Sociala kost nader (varav ersättningar pensionskostn)
Moderbolaget	7,6	2,2 (1,0) 1	3,2	1,8 (0,8) 1
Koncernbolag	140,7	54,3 (13,4)	128,6	52,4 (14,2)
Koncernen totalt	148,3	56,5 (14,4) 2	131,8	54,2 (15,0) 2

1) Varav 1,0 Mkr (0,8) avser styrelse och VD i moderbolaget.

2) Varav 2,0 Mkr (2,3) avser styrelse och VD i koncernens olika bolag.

Löner och andra ersättningar,		2010		2009
fördelade mellan styrelse och VD samt övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Moderbolaget	7,6	0,0	3,2	0,0
Koncernbolag i Sverige	0,0	134,0	0,0	121,9
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	0,9	0,8	0,7	1,5
Norge, säljbolag	1,1	1,2	1,0	0,6
Storbritannien, säljbolag	0,5	0,0	0,5	0,1
Tyskland, säljbolag	0,0	2,2	0,0	2,3
	2,5	4,2	2,2	4,5
Koncernen totalt	10,1	138,2	5,4	126,4

Vinstdelning

Till medarbetare utöver ledande befattningshavare kan ersättning utgå baserat på koncernens resultat efter finansiella poster. Maximal ersättning per anställd och år är ett halvt prisbasbelopp. För 2010 utgick ingen sådan vinstdelning (ingen).

Pensioner

Avgiftsbestämda planer

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 6, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2010 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 2,8 Mkr (2,6). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (141). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	Koncernen		Moderbolaget
Kostnad för avgiftsbestämda planer redovisad i resultaträkningen	2010	2009	2010	2009
som kostnad för sålda varor	4,9	5,1	0,0	0,0
som försäljningskostnader	3,0	2,9	0,0	0,0
som administrationskostnader	4,9	4,8	1,0	0,8
	12,8	12,8	1,0	0,8

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda pensionsplaner som tillhandahåller ersättning för anställda när de går i pension finns dels för anställda i Sverige, dels för anställda i Norge. I den svenska planen förekommer ingen nyintjäning av pensionsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda planer.

			Koncernen
Helt eller delvis fonderade förpliktelser 2010 2009 2008 2007 2006
Saldo förpliktelse den 1 januari	20,3	17,5	16,7	16,9	16,5
Kostnad för pensioner intjänade under året	1,0	1,5	0,3	0,2	0,2
Räntekostnad	0,7	0,8	0,8	0,7	0,7
Utbetalningar	-0,6	-0,5	-0,4	-0,2	-0,2
Aktuariella vinster/förluster	1,4	0,3	0,5	-1,4	-0,1
Omräkningsdifferenser	-0,5	0,7	-0,4	0,5	-0,2
Saldo förpliktelse den 31 december	22,3	20,3	17,5	16,7	16,9
Saldo förvaltningstillgångar den 1 januari	7,2	6,3	6,7	6,9	6,9
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,3	0,3	0,4	0,4	0,4
Inbetalningar	0,5	0,4	0,5	0,6	0,6
Aktuariella vinster/förluster	-0,6	-0,6	-0,8	-1,7	-0,5
Omräkningsdifferenser	-0,5	0,8	-0,5	0,5	-0,5
Saldo förvaltningstillgångar den 31 december	6,9	7,2	6,3	6,7	6,9
Oredovisade aktuariella vinster och förluster	-4,0	-2,6	-2,2	-1,4	-1,7
Nettoskuld redovisad i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner	11,4	10,5	9,0	8,6	8,3
Kostnad redovisad i resultaträkningen varav som försäljningskostnader varav som finansiella kostnader	1,5 1,0 0,5	2,1 1,6 0,5	1,0 0,5 0,5	0,8 0,4 0,4	1,1 0,6 0,5

De väsentligaste aktuariella antaganden per balansdagen som legat till grund för beräkning av förmånsbestämda förpliktelser redovisas nedan.

		Sverige	Norge
	2010	2009	2010	2009
Diskonteringsränta	3,9%	3,9%	3,2%	4,5%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna	0,0%	0,0%	4,6%	5,6%
Framtida löneökningar	-	-	4,0%	4,3%
Framtida ökningar av pensioner	2,0%	2,0%	3,8%	1,3%
Personalomsättning	-	-	-	-
Förväntad återstående tjänstgöringstid	11,80 år 12,90 år		6,60 år	6,90 år

Diskonteringsräntan för den norska planen är baserad på en tioårig statsobligationsränta som justerats för att förpliktelsen i genomsnitt har en löptid på 25 år. För den svenska planen har diskonteringsräntan baserats på en trettioårig statsobligationsränta.

Förvaltningstillgångar finns enbart i den norska planen och består till största delen av räntebärande värdepapper 66 procent (73). Övriga tillgångar är aktier 15 procent (4), fastigheter 17 procent (17) och annat 2 procent (6).

Principer för ersättningar till ledande befattningshavare

Till styrelsens ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut.

Ett ersätttningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens VD och övriga ledande befattningshavare. Koncernens ledande befattningshavare inklusive VD, totalt sju personer, har för 2010 avtal om rörlig ersättning utöver fast lön.Den rörliga ersättningen, som kan uppgå till maximalt 25 procent av den fasta lönen, är kopplad dels till koncernens resultat efter finansiella poster (max 15 procent av den fasta lönen), dels till definierade individuella mål (max 10 procent av den fasta lönen). Detta motsvarar en maximal kostnad, exklusive sociala avgifter, om 1,7 Mkr för år 2010. Avtal om förmån av pension träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 35 procent av den fasta samt rörliga lönen. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida gäller en uppsägningstid på två år för verkställande direktören och normalt sex månader för övriga ledande befattningshavare.

Styrelsen föreslår att dessa principer i allt väsentligt kvarstår även för 2011 och att styrelsen ges mandat att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

Årets styrelsearvode och övriga ersättningar till ledande befattningshavare, tkr

		2010	2009
Eva Färnstrand	styrelseordförande	295	265
	ordförande ersättningsutskottet	50	50
	ledamot revisionsutskottet	25	25
Lars Johansson	vice styrelseordförande 2009	-	160
	ledamot ersättningsutskottet	-	25
Mats Egeholm	styrelseledamot	130	-
	ledamot ersättningsutskottet	25	-
Susanna Hilleskog	styrelseledamot	130	130
	ledamot ersättningsutskottet	25	25
Ulf Granstrand	styrelseledamot	130	130
	ledamot revisionsutskottet	25	25
Kjell Svensson	styrelseledamot	130	130
	ordförande revisionsutskottet	50	50
Arbetstagar- representanter	totalt 4 personer	55	55
Totalt arvode		1 070	1 070

Styrelsens ordförande har utöver detta under 2010 erhållit 120 tkr (0) i ersättning för rekryteringstjänster utöver styrelseuppdraget.

Verkställande direktören i ProfilGruppen AB har under året erhållit 2 274 tkr (2 048) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner. Övriga ledande befattningshavare, sex personer (sex), har erhållit 5 689 tkr (5 378) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner.

Under året uppgick kostnaden för den rörliga ersättningen exklusive sociala avgifter till den verkställande ledningen (sju personer) till totalt 1 289 tkr (394), varav 426 tkr (98) till VD. Ersättningen för 2010 utbetalas under 2011 och föregående års ersättning har utbetalats under året.

Pensionsförmåner och pensionsavtal till ledande befattningshavare

För verkställande direktören sker avgiftsbestämd pensionsavsättning med 35 procent av lönesumman. Årets kostnad för pension till VD uppgick till 770 tkr (685), exklusive särskild löneskatt på 187 tkr (166). Avtal om förtida pensionering finns ej.

Övriga ledande befattningshavare, sex personer, omfattas av pensionsplan för tjänstemän i Sverige (ITP). Årets kostnad för förmån av pension till ledningsgrupp utöver VD uppgick till 1 116 tkr (1 144) exklusive särskild löneskatt på 271 tkr (277). Pensionerna är oantastbara och således inte villkorade av framtida anställning.

Uppsägningstider och avgångsvederlag

Utöver de uppsägningstider som beskrivits som principer ovan gäller ett års uppsägningstid vid uppsägning från verkställande direktörens sida och för resterande ledande befattningshavare sex månader från befattningshavarens sida.

VD Nils Arthur avgick den 31 december 2010 och därför har avgångsvederlag uppgående till 4,1 Mkr reserverats 2010. Detta vederlag kommer att utbetalas under 2011 och 2012.

Inga andra avtal om avgångsvederlag finns.

6 ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag	0,7 0,1	0,7 0,0	0,0 0,0	0,0 0,0
Övriga revisorer Revisionsuppdrag	0,2	0,2	-	-

7 RÖRELSENS KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

	Koncernen
	2010	2009
Råmaterial	385,9	339,5
Personalkostnader	204,8	184,8
Avskrivningar	31,6	32,2
Nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar	1,4	0,0
Andra rörelsekostnader	248,8	218,5
	872,5	775,0

Valutakursdifferenser hänförliga till kundfordringar har minskat intäkterna med 1,2 Mkr (minskat 14,2). Valutakursdifferenser hänförliga till leverantörsskulder har minskat kostnaden för sålda varor med 2,4 Mkr (minskat 1,5).

I andra rörelsekostnader ingår leasingavgifter i koncernen med 1,9 Mkr (1,2). Det sammanlagda beloppet av framtida icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till 1,3 Mkr varav 0,3 Mkr förfaller inom ett år. Resterande 1,0 Mkr förfaller om ett till fem år. Leasingkostnaden utgörs av operationella leasingavtal gällande IT-utrustning och truckar. Moderbolaget är inte leasetagare.

Kostnader för utveckling av produkter och verksamhet uppgår till 9,8 Mkr (9,6) och ingår i rörelsens kostnader fördelat på personalkostnader och andra rörelsekostnader. Under året har inga av dessa kostnader kunnat aktiveras enligt IAS 38.

8FINANSIELLA POSTER

	Koncernen
	2010	2009
Ränteintäkter	0,3	0,3
Finansiella intäkter	0,3	0,3
Räntedel i årets pensionskostnader Räntekostnader övriga Övriga kostnader	0,5 4,9 2,2	0,5 4,2 2,9
Finansiella kostnader	7,6	7,6

		Moderbolaget
	2010	2009
Koncernbidrag	5,0	0,0
Ränteintäkter koncernbolag	1,0	1,2
Finansiella intäkter	6,0	1,2
Räntekostnader koncernbolag	2,2	1,2
Räntekostnader övriga	2,5	2,9
Finansiella kostnader	4,8	4,1

9 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

		Bokslutsdispositioner	Obeskattade reserver
Moderbolaget	2010	2009	2010	2009
Ackumulerade avskriv ningar utöver plan.
byggnader	0,0	0,0	0,2	0,2
inventarier	-0,1	0,2	2,5	2,6
	-0,1	0,2	2,7	2,8
Periodiseringsfonder. Avsatt/upplöst vid taxering
2005	-1,1	0,0	0,0	1,1
2006	0,0	0,0	5,8	5,8
2007	0,0	0,0	4,6	4,6
2008	0,0	0,0	5,0	5,0
2009	0,0	0,0	4,0	4,0
2010	2,7	0,0	2,7	0,0
	1,6	0,0	22,1	20,5
	1,5	0,2	24,8	23,3

SKATTER 10

2010 2009	2010	2009
6,4 -0,1	2,2	2,9 0,2
6,3	1,8	3,1
	-0,1 -4,0 -4,1	-0,4

Koncernen		Moderbolaget
Avstämning effektiv skatt, procent	2010	2009	2010	2009
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26	-26	26	26
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag Schablonränta på periodiseringsfond	0 1	0 2	0 2	0 1
Andra ej avdragsgilla kostnader och skattepliktiga intäkter	1	1	0	0
Redovisad effektiv skatt	28	-23	28	27

Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld	2010-01-01	Redovisat över årets resultat	över total resultatet	Redovisat 2010-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	34,3	-2,3	0,0	32,0
Pensionsavsättningar	0,1	-0,2	0,0	-0,1
Periodiseringsfonder	10,8	1,6	0,0	12,4
Poster redovisade i säkringsreserv	-1,5	0,0	3,5	2,0
Övrigt	0,0	0,0	0,0	0,0
	43,7	-0,9	3,5	46,3
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	3,2	-0,2	0,0	3,0
Övrigt	0,0	-0,2	0,0	-0,2
	3,2	-0,4	0,0	2,8

2009-01-01		Redovisat över årets resultat	över total resultatet	Redovisat 2009-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	37,2	-2,9	0,0	34,3
Pensionsavsättningar	0,1	0,0	0,0	0,1
Periodiseringsfonder	13,3	-2,5	0,0	10,8
Poster redovisade i säkringsreserv	-8,1	0,0	6,6	-1,5
Övrigt	-1,5	1,5	0,0	0,0
	41,0	-3,9	6,6	43,7
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	2,9	0,3	0,0	3,2
Övrigt	0,0	0,0	0,0	0,0
	2,9	0,3	0,0	3,2

11IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen
Goodwill	2010	2009
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	12,8	12,8
Nyanskaffningar	0,0	0,0
Avyttringar	0,0	0,0
Vid årets början	12,8	12,8
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	2,8	2,8
Årets nedskrivningar	0,0	0,0
Vid årets slut	2,8	2,8
Redovisat värde vid årets slut	10,0	10,0

Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill

ProfilGruppen prövar värdet av goodwill minst en gång per år. Prövningen görs per den 31 december varje år. Förutom den årliga genomgången görs en bedömning av om det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov vid varje rapportdatum. Nedskrivningsprövningen av goodwillposten utgår från en beräkning av nyttjandevärden. Goodwillen är hänförlig till verksamheten i ProfilGruppen Extrusions AB, vilket också är den kassagenererande enhet som prövas. Kassaflödesanalys har använts som bas för värderingen och de tre första åren baseras på företagsledningens upprättade budget. Större efterfrågan och åtgärder för att förbättra effektiviteten förväntas förbättra marginalen. De kassaflöden som prognosticerats efter de tre första åren har baserats på en årlig tillväxttakt om 2,0 procent (2,0). De prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta om 16,7 procent före skatt (12,4) vilket motsvarar den beräknade vägda genomsnittliga kapitalkostnaden för koncernen. Nedskrivningsprövningen har utsatts för känslighetsanalys, vilket visat att sannolika förändringar i beräkningsparametrarna inte ger upphov till nedskrivningsbehov.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 12

	Koncernen		Moderbolaget
Byggnader och mark	2010	2009	2010	2009
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	160,9	138,8	126,6	104,5
Nyanskaffningar	0,0	3,7	0,0	3,7
Omklassificeringar	0,0	18,4	0,0	18,4
Avyttringar och utrangeringar	0,0	0,0	0,0	0,0
Vid årets slut	160,9	160,9	126,6	126,6
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	44,5	40,8	30,7	27,9
Avyttringar och utrangeringar	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	3,8	3,7	3,0	2,8
Årets nedskrivningar	1,4	0,0	1,4	0,0
Vid årets slut	49,7	44,5	35,1	30,7
Redovisat värde vid årets slut	111,2	116,4	91,5	95,9
varav byggnader	103,9	108,8	84,8	88,9
mark	3,1	3,1	2,6	2,6
markanläggningar	4,2	5,3	4,0	5,0
Taxeringsvärden, byggnader	49,8	49,7	45,0	45,0
Taxeringsvärden, mark	6,1	6,1	5,0	5,0
	55,9	55,8	50,0	50,0

Under året har en nedskrivning om 1,4 Mkr (0,0) av en fastighet genomförts. Avsikten med nedskrivningen är att anpassa fastighetens bokförda värde till det marknadsmässiga värdet.

	Koncernen		Moderbolaget
Maskiner och inventarier	2010	2009	2010	2009
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	441,4	412,4	4,4	4,2
Nyanskaffningar	6,9	16,1	0,2	0,2
Omklassificeringar	0,1	15,4	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	-0,4	0,0	0,0	0,0
Avyttringar och utrangeringar	-6,3	-2,5	0,0	0,0
Vid årets slut	441,7	441,4	4,6	4,4
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	277,9	250,9	1,5	1,2
Avyttringar och utrangeringar	-5,0	-1,5	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	-0,2	0,0	0,0	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	27,9	28,5	0,2	0,3
Vid årets slut	300,6	277,9	1,7	1,5
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	11,6	11,6	0,0	0,0
Årets nedskrivningar	0,0	0,0	0,0	0,0
Vid årets slut	11,6	11,6	0,0	0,0
Redovisat värde vid årets slut	129,5	151,9	2,9	2,9

Under året har ingen nedskrivning av maskiner och inventarier (ingen) genomförts. I koncernen ingår maskiner som innehas genom finansiella leasingavtal med ett redovisat värde av 7,1 Mkr (9,2).

I koncernens ackumulerade anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 3,1 Mkr (3,1). Ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år. Moderbolagets

innehav av inventarier avser mark- och byggnadsinventarier. Anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar som är fullt avskrivna, men som

fortfarande används i verksamheten är 130,2 Mkr (119,8).

Koncernen		Moderbolaget
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	2010	2009	2010	2009
Vid årets början	3,0	36,3	0,0	18,4
Omklassificeringar	-0,1	-33,8	0,0	-18,4
Nyanskaffningar	0,9	0,5	0,1	0,0
Redovisat värde vid årets slut	3,8	3,0	0,1	0,0
Totalt redovisat värde materiella anläggningstillgångar	244,5	271,3	94,5	98,8

Nyttjandeperioder	Koncernen	Moderbolaget
Byggnader och mark
Industrifastigheter, beroende på komponent	30–50 år	30–50 år
Kontorsfastigheter, beroende på komponent	30–50 år	30–50 år
Byggnadsinventarier	10–40 år	40 år
Markanläggningar	20 år	20 år
Markinventarier	10 år	10 år
Maskiner och inventarier
Profilpressar	20 år
Anodiseringsutrustning och övrig pressutrustning	10–15 år
Reservdelar till ovanstående	10 år
Bearbetnings- och mätmaskiner	7 år
Reservdelar till ovanstående	5 år
IT-investeringar	4 år
Fabriksinventarier	5 år
Kontorsinventarier	10 år
Transportmedel	5 år

Avskrivningar sker linjärt, baserat på förväntad nyttjandeperiod.

		Koncernen		Moderbolaget
Avskrivningar per funktion	2010	2009	2010	2009
Kostnad för sålda varor	30,9	31,3	3,2	3,1
Försäljningskostnader	0,5	0,7	0,0	0,0
Administrationskostnader	0,2	0,2	0,0	0,0
	31,6	32,2	3,2	3,1

Posten utgörs av aktier i utomstående företag.

	2010	2009
Råvaror och förnödenheter	39,7	27,2
Varor under tillverkning	48,4	46,5
Färdiga varor och handelsvaror	12,5	10,3
	100,6	84,0

En del av lagret har värderats till nettoförsäljningsvärde på grund av fasta kontrakt med kund. Denna nedskrivning motsvarar mindre än en procent av det totala lagervärdet.

Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Osäkra fordringar bedöms individuellt och under året har ingen reservering gjorts (0,0 Mkr) för befarade kundförluster.

Realiserade kundförluster uppgick till 0,2 Mkr (0,2) och har uppstått i samband med ekonomiskt obestånd hos kunder.

För övrig information om kundkrediter, se not 20.

Specifikation av reserver	2010	2009
Ingående omräkningsreserv	0,2	0,3
Årets omräkningsdifferenser	-0,2	-0,1
Utgående omräkningsreserv	0,0	0,2
Ingående säkringssreserv	-4,2	-22,4
Kassaflödessäkringar redovisade mot övrigt totalresultat	13,3	25,3
Förändring på grund av förändrad skattesats	0,0	-0,5
Skatt hänförlig till årets säkringar	-3,5	-6,6
Utgående säkringsreserv	5,6	-4,2
Summa reserver	5,6	-4,0

Aktiekapital och röster

Alla aktier har ett kvotvärde på fem kronor per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda och inga aktier har emitterats under året. Alla befintliga aktier är av serie B och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Under året har inga förändringar i antalet aktier skett och antalet har förblivit 4 932 517 styck.

Hembud och konvertering

I bolagsordningen finns ingen hembudsklausul.

Övrigt tillskjutet kapital

Denna post avser eget kapital som tillskjutits av ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Eventuella framtida avsättningar till överkursfond redovisas också som tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

Säkringsreserv

Koncernen

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Egna aktier och återköp

Inga egna aktier innehas av bolaget själv eller dess dotterbolag och återköp av egna aktier är för närvarande ej aktuellt. Det finns inga program med konvertibler eller optioner som innebär utspädning av aktiekapitalet. Styrelsen har dock bemyndigande att besluta om nyemission av B-aktier vid förvärv, se förvaltningsberättelsen.

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit en utdelning för verksamhetsåret 2010 om 1,50 kronor per aktie,vilket motsvarar 7,4 Mkr. Genomsnittligt antal aktier är 4 932 517. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämma den 31 mars 2011.

Under året har ingen utdelning utbetalats.

Moderbolaget

Bundna fonder

Bundna fonder avser aktiekapital samt annat bundet eget kapital. De bundna fonderna är inte disponibla för utdelning.

Fritt eget kapital

Balanserat resultat utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell utdelning lämnats. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

17 RESULTAT PER AKTIE

Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat i koncernen, hänförligt till moderbolagets aktieägare, uppgående till 15,6 Mkr (-13,7) och på ett vägt genomsnittligt antal aktier under 2010 uppgående till 4 932 517 (4 932 517), vilket beräknats i enlighet med IAS 33. Ingen utspädning finns.

18 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen
		Långfristiga	Kortfristiga
Räntebärande skulder	2010	2009	2010	2009
Banklån	63,1	74,0	0,0	0,0
Checkräkningskredit	-	-	89,7	50,4
Finansiella leasingskulder	5,9	7,6	1,2	1,6
	69,0	81,6	90,9	52,0

Moderbolagets skulder till kreditinstitut består av banklån, varav 17,3 Mkr (17,5) checkräkningskredit. Av banklånen förfaller 1,3 Mkr (1,8) till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Samtliga lån, exklusive checkräkningskredit, betraktas som långfristiga. Detta beroende på att de bygger på ursprunglig löptid längre än 12 månader, avsikten är att refinansiera dem långsiktigt och att löfte om sådan refinansiering finns. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget måste uppfylla, se not 20.

Räntebärande skulder per valuta		Koncernen	Moderbolaget
		2009	2010	2009
SEK	140,1	133,6	52,6	62,2
EUR	15,8	0,0	0,0	0,0
DKK	2,1	0,0	0,0	0,0
NOK	1,6	0,0	0,0	0,0
GBP	0,0	0,0	0,0	0,0
USD	0,3	0,0	0,0	0,0
	159,9	133,6	52,6	62,2

	Koncernen
Finansiella leasingskulder, förfallotidpunkt	2010	2009
Inom ett år	1,2	1,6
Mellan ett och fem år	3,7	3,9
Senare än om fem år	2,2	3,7
	7,1	9,2

Koncernens finansiella leasingavgifter uppgick under året till 1,2 Mkr (0,8).

19FÖRUTBETALDA OCH UPPLUPNA KOSTNADER OCH INTÄKTER

Förutbetalda kostnader och		Koncernen	Moderbolaget
upplupna intäkter	2010	2009	2010	2009
Förutbetalda löner	1,2	1,7	0,0	0,0
Övriga förutbetalda kostnader	4,9	3,7	0,1	0,1
	6,1	5,4	10,9	0,1

Upplupna kostnader och		Koncernen	Moderbolaget
förutbetalda intäkter	2010	2009	2010	2009
Semesterlöner och övrigt personalrelaterat	43,7	35,0	5,1	1,3
Upplupna styrelsearvoden	0,7	0,8	0,7	0,8
Övrigt	9,5	9,1	1,6	1,0
	53,9	44,9	7,4	3,1

Koncernens huvudsakliga finansiella skulder består av banklån, checkräkningskredit, leverantörsskulder och finansiell leasing. Syftet med dessa finansiella instrument är att finansiera koncernens verksamhet. Koncernen har finansiella tillgångar som kundfordringar och likvida medel som verksamheten genererat. Till koncernens finansiella instrument räknas också de ränteswappar och valutaterminer som ingås.

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker.

Bolagets styrelse granskar och godkänner policyer för att hantera dessa risker enligt vad som beskrivs nedan. Koncernens centrala ekonomiavdelning har ansvar för att hantera finansiella transaktioner och risker enligt beslutade policyer.

Valutarisker

Valutarisk uppstår i första hand vid koncernens försäljning av produkter på export. Försäljningen i utländska valutor uppgår till ungefär hälften av de totala intäkterna. Den valuta som står för störst andel av exportförsäljningen är EUR, men genom att råvara köps delvis i EUR minskas exponeringen väsentligt.

I ProfilGruppen ska kontrakterade och prognostiserade flöden av valutor för en period på sex till tolv månader vara säkrade genom terminsaffärer. Terminskontrakten säkringsredovisas och under året har inga (inga) belopp för ineffektiva säkringar redovisats i resultaträkningen. Effekterna av terminskontrakten i resultaträkningen återfinns på raden intäkter med 1,8 Mkr (-13,8) och finansiella kostnader med 0,7 Mkr (0,8).

Fordringarna i utländska valutor uppgick per den 31 december till 33,3 Mkr (25,5) och skulderna i utländska valutor till 44,1 Mkr (26,2). Av skulderna i utländsk valuta är 19,8 Mkr (0) räntebärande, se not 18.

Transaktionsexponeringen nedan bygger på ett uppskattat inbetalningsöverskott 12 månader framöver från den 31 december 2010 framöver.

Totalt		66
GBP	11	90	11,06 SEK/GBP
NOK	28	51	1,16 SEK/NOK
DKK	24	94	1,28 SEK/DKK
EUR	102	62	9,70 SEK/EUR
Valuta	Beräknat nettoinflöde, Mkr	Terminssäkrad andel (procent)	Genomsnittlig terminskurs

Omräkningsexponeringen relaterad till koncernens utländska försäljningsbolag, som består av bolagens eget kapital samt skulder till moderbolaget, är marginell. Förändringar i valutakurser påverkar, vid osäkrat flöde, resultat före skatt enligt nedanstående

EUR	Förändring +/- 5%	+/- 5 Mkr
DKK	Förändring +/- 5%	+/- 1 Mkr
NOK	Förändring +/- 5%	+/- 1 Mkr
GBP	Förändring +/- 5%	+/- 1 Mkr

Ränterisk

Den ränterisk som uppstår genom att marknadsräntan varierar över tiden begränsas genom att ränteswappar ingås i syfte att förändra den underliggande finansiella nettoskuldens räntestruktur. Det finns ränteswappar relaterade till 23 procent (36) av de långfristiga räntebärande skulderna. I redovisningen tilllämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswap. Av tabellen nedan framgår räntebindningstidpunkt och räntesats för koncernens långfristiga skulder.

Räntebindningsår	Långfristiga räntebärande skulder, Mkr	Räntesats (procent)
1 jan - 30 jun 2011	41,1	3,5
1 jul - 31 dec 2011	27,9	2,6
2012	0,0	0,0
2013	0,0	-
2014-	0,0	-

Av ovanstående utgör 35,2 Mkr moderbolagets räntebärande skulder till en genomsnittlig räntesats på 3,3 procent.

Om räntenivån under 2011 skulle stiga i förhållande till 2010 med en procentenhet skulle det belasta räntekostnaderna för de långfristiga skulderna med 0,6 Mkr.

Marknadsrisker

Marknadsrisker består främst av vikande efterfrågan och förändringar i råvarupriset. ProfilGruppens produktion kännetecknas av en stor andel fasta kostnader varför verksamheten i hög grad är volymberoende. Små variationer i efterfrågan ger därför relativt stora resultateffekter.

Aluminiumpriserna har historiskt sett visat stor rörlighet. Den prisrisk som finns minimeras genom att ha råvaruklausuler i avtalen med kund. Råvarupolicyn innebär att råvara huvudsakligen köps i proportion till inneliggande kundorder. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader görs utifrån fasta order från kunder. Inköp av råvara sker i svenska kronor och euro. Uppföljning och kontroll sker genom ett råvaruråd med representanter från inköp-, ekonomi- och marknadsorganisationerna på ledningsnivå.

Kreditrisker

Kundkrediter i ProfilGruppen skall hanteras i enlighet med koncernens kreditpolicy. Företagsledningen ansvarar för att kreditpolicyn är känd av alla involverade i försäljningsprocessen och att den anpassas vid behov.

Efter genomförd kreditvärdighetsbedömning kan kreditförsäljning medges enligt policyns beslutsnivåer där alla krediter över 1000 tkr kräver godkännande av CFO och VD i förening. Beträffande kreditvärdigheten hos bolagets kunder, se följande diagram.

Den maximala exponeringen för kreditrisker per den 31 december 2010 uppgår till 130,8 Mkr (119,0). Den största enskilda fordran uppgår till 6 procent (6) av totala kreditrisken. Fördelning av kreditrisk framgår av följande tabell.

Koncentration av kreditrisk per 2010-12-31	Antal kunder	Procent av antal kunder
Exponering < 1,5 Mkr	362	95%
Exponering 1,5–5,0 Mkr	15	4%
Exponering > 5 Mkr	2	1%
	379	100%

Av de totala kundfordringarna är 2,1 procent (3,9) förfallna fordringar. 1,7 procent (3,4) har varit förfallna 30 dagar eller mindre medan 0,4 procent (0,4) har varit förfallna i över 30 dagar.

Koncernen kreditförsäkrar huvuddelen av kunder med utestående saldo över 1,0 Mkr.

Likviditetsrisker

Inga väsentliga likviditetsrisker finns i företagets finansiella instrument. Förutom koncernens likvida medel fanns på balansdagen outnyttjade krediter på 62,0 Mkr (153,7).

För räntebärande skulders förfallotidpunkter se not 18. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget ska uppfylla. Under 2010 har dessa uppfyllts varje kvartal.

Redovisat och verkligt värde för finansiella instrument

	Koncernen
Klass	Redovisat värde		Verkligt värde		Kategori
	2010	2009	2010 2009
Aktier och andra andelar	0,2	0,2	0,2	0,2	Lånefordringar och kundfordringar
Kundfordringar	120,0		98,6 120,0	98,6	Lånefordringar och kundfordringar
Övriga fordringar	18,9	20,4	18,9	20,4	Lånefordringar och kundfordringar
varav terminskontrakt	8,9	0,0	8,9	0,0	Tillgångar till verkligt värde via resultat
Likvida medel	43,2	4,2	43,2	4,2	Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntebärande skulder 159,9 133,6 159,9 133,6					Andra finansiella skulder
Leverantörskulder		98,5 111,7		98,5 111,7	Andra finansiella skulder
Upplupna kostnader	53,9	0,0	53,9	0,0	Andra finansiella skulder
Övriga skulder	7,2	11,8	7,2	11,8	Andra finansiella skulder
varav terminskontrakt	0,0	4,8	0,0	4,8	Skulder till verkligt värde via resultat
ränteswappar	0,2	0,9	0,2	0,9	Skulder till verkligt värde via resultat

	Moderbolaget
Klass	Redovisat värde		Verkligt värde		Kategori
	2010	2009	2010 2009
Likvida medel	0,4	0,4	0,4	0,4	Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntebärande skulder	52,6	62,2	52,6	62,2	Andra finansiella skulder
Upplupna kostnader	7,4	0,0	7,4	0,0	Andra finansiella skulder

Inga omklassificeringar mellan kategorier har skett under året.

Terminskontrakten är värderade till aktuella marknadspriser. För att fastställa kursen på ränteswappar används värderingsmodeller eller tekniker för diskonterade kassaflöden. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Kapitalförvaltning

Det främsta målet för koncernens kapitalförvaltning är att behålla en hög kreditvärdighet och välbalanserad kapitalstruktur. För att behålla eller förändra kapitalstrukturen kan koncernen justera utdelningen till aktieägarna, återföra kapital till aktieägarna eller genomföra nyemission.

Målet för kapitalstrukturen är att ha en nettoskuldsättningsgrad på 0,75–1,00 i snitt över en konjunkturcykel. Nettoskuldsättningsgraden definieras som räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Vid årets slut uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,77 (0,98).

	Koncernen
	2010	2009
Räntebärande skulder	159,9	133,6
Räntebärande avsättningar	11,4	10,5
Likvida medel	-43,2	-4,2
Total nettoskuld	128,1	139,9
Eget kapital	167,3	142,4
Reserver i eget kapital	-5,6	4,0
Eget kapital att förvalta	161,7	146,4
Totalt kapital att förvalta	289,8	286,3
Nettoskuldsättningsgrad	0,77	0,98

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar	84,8	84,8	78,6	78,6
Företagsinteckningar	174,0	174,0	0,0	0,0
Pantförskrivna kundfordringar	108,4	0,0	0,0	0,0
Aktier i dotterbolag	202,8	194,1	101,2	101,2
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag	-	-	37,8	38,8
Borgensförbindelser till förmån för andra företag	1,0	1,0	0,0	0,0
Garantiåtaganden FPG/PRI	0,2	0,2	0,0	0,0

Bolag	Org.nr.		aktier procent	Antal Andel, Redovisat Redovisat värde 2010	värde 2009
Dotterbolag
Bergströms Utveckling AB	556568-6440	1 000	100	7,6	7,6
ProfilGruppen Extrusions AB	556206-5119 940 000		100	101,2	101,2
ProfilGruppen Manufacturing AB	556262-3990	1 000	100	0,1	0,1
				108,9	108,9

Dotterdotterbolag

Dotterbolag till

Bergströms Utveckling AB

ProfilGruppen
Components AB	556248-8949	1 000	100

Dotterbolag till

ProfilGruppen Extrusions AB

ProfilGruppen
Danmark A/S, Danmark	-	500	100
ProfilGruppen GmbH, Tyskland	-	-	100
ProfilGruppen Ltd, England	-	-	100
ProfilGruppen Norge AS, Norge	-	100	100

Styrelsen för samtliga svenska bolag, inklusive moderbolaget, har sitt säte i Uppvidinge kommun.

Inga ägarförändringar har skett under året. Fyra dotterbolag till ProfilGruppen Extrusions AB fusionerades under året in i sitt moderbolag.

Bergströms Utveckling AB är vilande.

Inga andra likvida medel än kassa och bank finns och därför överensstämmer definitionen av likvida medel i kassaflödesanalysen och i balansräkningen.

		Koncernen	Moderbolaget
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	2010	2009	2010	2009
Av- och nedskrivningar av tillgångar	33,0	32,2	4,6	3,1
Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar	0,0	-0,2	0,0	0,0
Orealiserade kursdifferenser	-1,1	-0,8	0,0	0,0
Avsättningar för pensioner	0,9	1,2	0,0	0,0
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter	-10,5	0,5	-4,7	0,2
	22,3	32,9	-0,1	3,3
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Aktiverade i balansräkningen	7,8	20,4	0,4	3,9
Anskaffade genom finansiell lease	-0,4	-6,9	0,0	0,0
Ej betalda	-0,9	-0,3	0,0	0,0
Investeringar från föregående år, betalda i år	0,4	7,9	0,0	5,0
	6,9	21,1	0,4	8,9
Kursdifferenser i likvida medel
Kursvinster (+)/-förluster (-) i ingående likvida medel	0,3	0,6	0,0	0,0
Kursvinster (+)/-förluster (-) i förändring av likvida medel	-2,0	-0,3	0,0	0,0
	-1,7	0,3	0,0	0,0

24 NÄRSTÅENDERELATIONER OCH -TRANSAKTIONER

Moderbolaget har närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande över sina dotterföretag, se not 22. För skulder och fordringar på dotterbolag se moderbolagets balansräkning. Hela moderbolagets intäkt består av intäkter från dotterbolag för tjänster och hyror, dessa hyror är satta på marknadsmässiga villkor.

Styrelseledamoten Mats Egeholm kontrollerar 10,3 procent av rösterna i Profil-Gruppen AB (ej styrelseledamot 2009). De övriga styrelseledamöterna kontrollerar tillsammans 0,7 procent (0,6) av rösterna. Därutöver innehar en styrelsesuppleant 0,7 procent (0,7) av rösterna. Ledande befattningshavare kontrollerar tillsammans 0,5 procent (0,5) av rösterna i ProfilGruppen AB.

Vad gäller löner och andra ersättningar samt kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare, se not 5.

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och

förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

åseda den 16 februari 2011

Eva Färnstrand Styrelsens ordförande

Mats Egeholm Styrelseledamot

Kurt Nilsson Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Ulf Granstrand Styrelseledamot

Ulf Näslund Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Claes Seldeby Verkställande direktör

Susanna Hilleskog Styrelseledamot

Kjell Svensson Styrelseledamot

Revisionsberättelse

Till årsstämman i ProfilGruppen AB (publ) Org.nr 556277-8943

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i ProfilGruppen (publ) AB för räkenskapsåret 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22–43. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som

Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med års-redovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernens rapporter över totalresultat och finansiella ställning, dispo-nerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltnings-berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Växjö 21 februari 2011

Åke Andersson Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

Bolagsstyrningsrapport i ProfilGruppen 2010

ProfilGruppen är ett svenskt publikt bolag, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen och återfinns på listan Small Cap. Bolagsstyrningen i ProfilGruppen grundas därför på Svensk kod för bolagsstyrning, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens regelverk, bolagsordningen, antagen arbetsordning och andra tillämpliga lagar och regler.

Avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning

Inga avvikelser har förekommit under 2010.

Årsstämma 2010

Vid ProfilGruppens årsstämma den 25 mars 2010 deltog aktieägare representerande 38,2 procent av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var VD och koncernens ledningsgrupp, bolagets revisorer och styrelse närvarande. Protokollet från årets stämma finns publicerat på bolagets hemsida. Bland annat fattades beslut om omval av Eva Färnstrand, Nils Arthur, Kjell Svensson, Ulf Granstrand och Susanna Hilleskog till styrelsen samt nyval av Mats Egeholm.

Årsstämma 2011

Årsstämma kommer att hållas den 31 mars 2011 i Folkets Hus i Åseda. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på stämman ska ha inkommit med detta förslag senast den 3 februari 2011 till valberedningen. Förslag till valberedningen lämnas via e-post till valberedningen@profilgruppen.se eller per post till; Valberedningen, ProfilGruppen AB, Box 36, 360 70 Åseda.

Styrelsen

I ProfilGruppen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst sju ledamöter samt högst tre suppleanter. Vid årsstämman 2010 beslutades att antalet ledamöter skulle uppgå till sex och inga suppleanter.

Därutöver består styrelsen av två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. En presentation av styrelsen finns på sidan 47.

Valberedning 2011

Valberedningen inför årsstämma 2011 utgörs av

Representant	Ägare	Röstandel
Lars Johansson	Lars Johansson	14,4%
Torgny Prior	Prior & Nilsson Fond och Kapitalförvaltning AB	13,2%
Gunnel Smedstad	Gunnel Smedstad	0,00%
Eva Färnstrand, styrelseordförande i ProfilGruppen

Lars Johansson är ordförande i valberedningen. För arbetet inför årsstämman 2011 utgår ett arvode om totalt 100 000 kronor till valberedningen, att fördelas inom gruppen.

Sedan valberedningen valdes har de haft fyra protokollförda möten. Därutöver har de haft löpande kontakter.

Styrelsens arbete

I samband med att styrelse väljs av stämman håller styrelsen konstituerande styrelsemöte. Då väljs ledamöter till styrelsens utskott och arbetsordning för det kommande året beslutas. Styrelsens uppdrag till den verkställande direktören formuleras i en VD-instruktion.

Styrelsens ersättning

Enligt årsstämmobeslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna för tiden till nästa årsstämma till totalt 1 070 tkr (1 070), inklusive utskottsarvoden.

Ledamot	Roll i styrelsen	Styrelse	Ersättningsutskott	Revisionsutskott	Summa
Eva Färnstrand	Ordförande, utsedd av årsstämman	295 000	50 000*	25 000	370 000
Mats Egeholm	Ledamot, utsedd av årsstämman	130 000	25 000		155 000
Ulf Granstrand L	edamot, utsedd av årsstämman	130 000		25 000	155 000
Susanna Hilleskog L	edamot, utsedd av årsstämman	130 000	25 000		155 000
Kjell Svensson	Ledamot, utsedd av årsstämman	130 000		50 000 *	180 000
Nils Arthur	Ledamot, utsedd av årsstämman	0			0
Peter Cederborg	Suppleant, utsedd av de anställda	13 750			13 750
Kurt Nilsson	Ledamot, utsedd av de anställda	13 750			13 750
Ulf Näslund	Ledamot, utsedd av de anställda	13 750			13 750
Tage Johansson	Suppleant, utsedd av de anställda	13 750			13 750
Summa arvode		870 000	100 000	100 000	1 070 000

* Utskottets ordförande

Styrelsens ordförande har utöver detta erhållit 120 000 kr i ersättning för tjänster utöver styrelseuppdraget.

Sedan årsstämman 2010 har styrelsen sammanträtt vid 8 tillfällen. Närvaron kan utläsas av tabellen till höger. Huvudfrågor för dessa möten framgår av arbetsordningen och under året har bland annat följande behandlats:

Mars	konstituerande möte
April	delårsrapport första kvartalet, uppföljning av investeringar, omvärldsanalys och marknadsförut sättningar
Juni	strategigenomgång
Juli	delårsrapport andra kvartalet
Augusti	extra möte rörande rekrytering av verkställande direktör
September	kundbesök, budgetmål och uppföljning strategi genomgång
Oktober	delårsrapport tredje kvartalet, preliminär budget, utvärdering av styrelsens arbete och av ledningen
Februari 2011	årsbokslut, bokslutskommuniké, årsredovisning och revisorernas granskning

Under året har program för effektivitetsförbättringar varit ett återkommande ämne och rekrytering av ny verkställande direktör har varit ett ärende som ägnats stor uppmärksamhet.

Vid sammanträdena har bolagets VD och CFO, som är styrelsens sekreterare, varit närvarande. De har dock inte varit närvarande vid utvärderingen av ledningen.

Styrelsens ledamöter erhåller månatliga rapporter av ledningen som belyser bolagets löpande ekonomiska och operativa utveckling.

En rutin för årlig utvärdering av styrelsens arbete finns och årets genomgång gav styrelsearbetet ett gott betyg men visade också på förbättringspotential. Utvärderingen tjänar dels som underlag till handlingsplan för förbättringar, dels som ett av flera underlag för valberedningens arbete med att sätta samman styrelsen.

Ersättningsutskott

Principer för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman. Ersättningsutskottets uppgift är att upprätta förslag till dessa principer och att fastställa nivåerna för ersättning till företagsledningen. Frågor som rör VD:s övriga anställningsvillkor bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Villkoren omprövas årligen. Utskottet bereder också ärenden som rör kompetensförsörjning för styrelsen.

Lön till företagsledning har under 2010 bestått av en fast och en rörlig del. Storleken på den rörliga ersättningen har varit kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster och definierade personliga mål. Ett tak för den rörliga ersättningen har satts till 25 procent av den fasta lönen. Mer information om ersättning till VD och övriga i företagsledningen finns i not 5.

Utskottet har bestått av Eva Färnstrand, ordförande, Mats Egeholm och Susanna Hilleskog. Varken VD eller personalchef är medlemmar av utskottet, men bjuds in att delta vid de möten där deras närvaro är lämplig. Samtliga möten har protokollförts.

Revisionsutskott

Revisionsutskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, hålla kontakt med revisorerna, utvärdera revisionsinsatsen och säkerställa att bolaget har ett tillfredsställande system för intern kontroll samt frågor relaterade till detta. Under året har utskottet haft fyra möten, varav tre tillsammans med revisorerna. De externa revisorernas insats har utvärderats och utskottet har givit rekommendation till valberedningen inför valet av revisorer vid årsstämman 2011. Revisionsutskottet har under året bestått av Kjell Svensson, ordförande, Ulf Granstrand och Eva Färnstrand. Som representanter för ledningen har såväl VD som CFO och redovisningschef deltagit i utskottets möten. Samtliga möten har protokollförts.

Närvaro och antal möten för styrelseledamöterna

Styrelse	Styrelse	Ersättnings- utskott	Revisions utskott
Eva Färnstrand	8	3	4
Mats Egeholm	8	3	-
Susanna Hilleskog	8	3	-
Ulf Granstrand	8	-	4
Kjell Svensson	8	-	4
Nils Arthur	8	-	-
Ulf Näslund¹	8	-	-
Kurt Nilsson¹	8	-	-
Tage Johansson ²	7	-	-
Peter Cederborg ²	8	-	-
Totalt antal möten sedan årsstämman 2010	8	3	4

1) Utsedd av de anställda, ordinarie 2) Utsedd av de anställda, suppleant

VD och koncernledning

I ProfilGruppen består koncernledningen av VD och sex olika funktionschefer. Koncernledningen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Hela ledningen presenteras på sidan 48. VD leder verksamheten enligt de ramar som styrelsen lagt fast, bland annat via en arbetsinstruktion. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad om verksamheten och tillse att styrelsen har nödvändiga beslutsunderlag. Vid årsskiftet 2010–2011 bytte bolaget VD. Nils Arthur avgick efter nio år som bolagets VD och efterträddes av Claes Seldeby, som presenteras på sidan 48. Nils Arthur avgick samtidigt ur bolagets styrelse.

Revisorer

Vid årsstämman 2007 valdes Ernst & Young som revisorer för en första period av fyra år. Kerstin Mouchard, född 1952, utsågs vid samma tillfälle till huvudansvarig revisor. Hon är auktoriserad revisor och revisor i bland annat Alfa Laval AB, Cardo AB och Strålfors AB. Även Åke Andersson, född 1957, är bolagets revisor. Han är auktoriserad revisor och reviderar bland annat JLT Mobile Computers AB och Rottne Industri AB.

För att granska styrelsens förvaltning av bolaget och tillgodose styrelsens informationsbehov har revisorerna deltagit vid fyra möten i styrelsen och revisionsutskottet sedan årsstämman 2010. Utöver revisionen och konsultuppdrag i redovisnings- och skattefrågor har revisorerna inga övriga uppdrag i ProfilGruppen-koncernen. Upplysningar om ersättningar till revisorerna finns i not 6.

Styrelsens rapport om intern kontroll för 2010

Styrelsen är ansvarig för att bolaget har en tillfredsställande intern kontroll. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering är delegerat till koncernledningen.

De fem huvudsakliga aktiviteterna i ProfilGruppens arbete med intern kontroll är skapande av kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

En viktig del av styrelsens arbete är att skapa en relevant och effektiv kontrollmiljö. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för dess utskott och bolagets VD syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning som skapar en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har också fastställt ett antal styrande dokument som har stor betydelse för den interna kontrollen. Exempel på sådana dokument är:

• Policyer för kreditgivning, råvaruinköp, finansiering, valutasäkring, ersättningar och informationssäkerhet.
• Koncernövergripande redovisnings- och rapporteringsmanual.
• Attestinstruktioner, inklusive beslutsordning för investeringar, som ska vara kända av alla berörda.
• Balanserade styrkort, innehållande såväl finansiella som operationella mål.

Som en del av ansvarsstrukturen ingår att styrelsen utvärderar verksamhetens prestationer och resultat genom månatliga rapporter från ledningen där exempelvis ekonomiskt utfall och viktiga nyckeltal följs upp.

ProfilGruppen har en enkel juridisk och operationell struktur, vilket underlättar tydliggörande av ansvarsfördelning och ett snabbt agerande vid ändrade förutsättningar. Alla beslut rörande exempelvis övergripande strategi, förvärv, större investeringar och övergripande finansiella frågor bereds av koncernledningen och fattas av styrelsen.

Riskbedömning

Bolagets CFO är ansvarig för att årligen göra en bedömning av risker i den finansiella rapportering som presenteras för styrelsens revisionsutskott.

Hur bedömningen och hanteringen av de mest väsentliga riskerna för ProfilGruppen ser ut beskrivs närmare på sidorna 18–19.

Kontrollaktiviteter

Det främsta medlet för kontroll är de detaljerade ekonomiska uppföljningsrapporter som görs varje månad. I arbetet med dessa görs analyser av avvikelser gentemot bland annat uppsatta mål och budgetar. Utöver dessa övergripande kvalitetskontroller görs dagligen kontroller av attester, behörigheter i IT-system och liknande.

Information och kommunikation

Den styrande dokumentationen sprids via exempelvis intranät, interna möten med mera.

För extern kommunikation finns riktlinjer som säkerställer att ProfilGruppen lever upp till högt ställda krav på korrekt information till finansmarknaden.

Uppföljning

Revisionsutskottet har uppdraget att utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar och hålla sig väl insatt i väsentliga värderingar och bedömningar som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Bolagets CFO ansvarar för den löpande uppföljningen av den interna kontrollen och rapporterar till styrelsens revisionsutskott. Många av de styrande dokument och system som finns i ProfilGruppen ingår i bolagets övergripande kvalitetssystem och uppföljning av efterlevnaden sker genom revisioner av den interna kvalitetsavdelningen. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernens ekonomiavdelning.

Revisionsutskottet diskuterar, minst en gång per år, med de externa revisorerna hur de bedömer att bolagets interna kontroll fungerar. Revisorerna rapporterar sina iakttagelser vid såväl löpande granskning som bokslutsgranskning av tredje kvartalets delårsrapport och årsbokslutet till revisionsutskottet.

Mot bakgrund av att organisationen av den interna kontrollen fungerar väl har styrelsen bedömt att behovet av separat intern revision eller granskningsfunktion för närvarande inte föreligger.

Åseda den 16 februari 2011 Styrelsen i ProfilGruppen AB

Revisorernas yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i ProfilGruppen AB, org.nr 556277-8943

Uppdrag och ansvarsfördelning

Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 44–46. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.

Granskningens inriktning och omfattning

Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört

Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB

revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Uttalande

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Åseda den 21 februari 2011

Åke Andersson Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB

Styrelse

6. 7.

1. Eva Färnstrand

Född 1951 Ordförande Civilingenjör Tidigare brukschef för Södra Cell Mönsterås, VD för Tidningstryckarna AB och ledande befattningar inom SCA

Ledamot sedan 2008 Övriga styrelseuppdrag: Ledamot av Indutrade AB, Domsjö Fabriker AB och Sveaskog AB Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Aktieinnehav i ProfilGruppen: 4 000

2. Kurt Nilsson ¹

Född 1956 Anställd i ProfilGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

3. Mats Egeholm ² Född 1945 Civilekonom Tidigare finanschef i Profil-Gruppen (1980–2004) Ledamot sedan 2010 Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Veg Tech AB (publ). Ledamot i Nelson Garden AB. Övriga uppdrag: VD i Östers Support AB (publ) Aktieinnehav i ProfilGruppen: 507 722

4. Nils Arthur ¹

Född 1950 VD i ProfilGruppen till 31 december 2010 Civilingenjör Ledamot sedan 2002, avgick ur styrelsen 31 december 2010 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 25 800

5. Ulf Granstrand Född 1947 Civilingenjör

Tidigare vVD för Alfa Laval AB Ledamot sedan 2008 Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Alfdex AB. Ledamot i Exir AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 500

6. Kjell Svensson

Född 1948 Byggnadsingenjör och marknadsekonom Tidigare VD och koncernchef för Cardo AB (publ) Ledamot sedan 2006 Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Interlogic AB, Krucom AB och Indus AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 2 000

7. Susanna Hilleskog Född 1963 Civilekonom Ansvarig för den nordiska verksamheten inom Trelleborg Wheel Systems, ett affärsområde inom Trelleborg-koncernen Ledamot sedan 2009 Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Trelleborg Savsjo AB samt i Svensk Däckåtervinning AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 500

8. Tage Johansson ¹

Född 1951 Anställd i ProfilGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 32 958

9. Peter Cederborg ¹

Född 1963 Anställd i ProfilGruppen sedan 1990 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

10. Ulf Näslund ¹

Född 1952 Anställd i ProfilGruppen sedan 1990 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

2) Ledamoten är en av bolagets större aktieägare.

Aktieinnehaven inkluderar eventuella indirekta innehav via bolag eller närstående.

¹⁾ Ledamoten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Koncernledning

1. Roger Dahn Produktionschef

Född 1950 Anställd 1981 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

2. Peter Pettersson

Marknads- och försäljningschef Född 1964 Anställd 2007 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

3. Claes Seldeby VD och koncernchef (från 1 januari 2011) Född 1969 Anställd 2011 Civilekonom och elkraftingenjör Huvudsaklig arbetslivserfarenhet från sju år inom Schneiderkoncernen, bland annat som affärsutvecklingschef för de nordiska och baltiska länderna samt VD för Schneider Electric Sverige AB och Wibe AB. Aktieinnehav

4. Erik Hermansson Personalchef

Född 1967 Anställd 2007 Aktieinnehav

i ProfilGruppen: 0 5. Ulrika Svensson

Ekonomichef Född 1974 Anställd 2000 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

6. Peter Schön CFO

Född 1969 Anställd 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 300

7. Anders Månsson

Inköpschef Född 1968 Anställd 2005 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

6.

i ProfilGruppen: 2 000

ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och komponenter i aluminium.

ProfilGruppen AB Box 36 SE-360 70 Åseda Tel +46 474 550 00 Fax +46 474 711 28 www.profilgruppen.se