AI assistant
Proact IT Group — Annual Report 2018
Apr 18, 2019
3095_10-k_2019-04-18_6850c48d-2d47-4b0c-9120-6c8c7bf79c15.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer

Annual Report 2018_Front cover.indd 2 14/02/2019 16:01:36
ÅRSREDOVISNING 2018
Välkommen till Proact
Innehållsförteckning
| Året som gått | 1 |
|---|---|
| VD har ordet | 2 |
| Vision, affärsidé och mål | 4 |
| Strategi | 5 |
| Värdeskapande i Proact | 6 |
| Ansvarsfullt företagande | 8 |
| Medarbetare | 12 |
| Marknadsöversikt | 14 |
| Erbjudande | 16 |
| Kunder och samarbetspartners | 18 |
| Aktien | 20 |
| Förvaltningsberättelse | 22 |
| Risker och riskhantering | 26 |
| Bolagsstyrningsrapport | 29 |
| Styrelse | 33 |
| Ledning | 34 |
| Rapport över totalresultat, koncernen | 35 |
| Balansräkning, koncernen | 36 |
| Förändring i eget kapital, koncernen | 37 |
| Kassaflödesanalys, koncernen | 38 |
| Resultaträkning, moderbolaget | 39 |
| Balansräkning, moderbolaget | 40 |
| Förändring i eget kapital, moderbolaget | 41 |
| Kassaflödesanalys, moderbolaget | 42 |
| Noter till räkenskaperna | 43 |
| Femårsöversikt | 66 |
| Definitioner av nyckeltal | 67 |
| Intygande | 68 |
| Revisionsberättelse | 69 |
| Aktieägarinformation | 73 |
Den översiktligt granskade hållbarhetsredovisningen utgörs av sidorna 4-13.
Vad
Proact är Europas ledande fristående integratör inom datacenter och molntjänster. Bolagets lösningar täcker alla delar av ett datacenter såsom lagring, servrar, säkerhet och nätverksfunktioner. Därutöver hanterar Proact 100 petabyte information via molntjänsteverksamhet.
Genom att leverera flexibla, tillgängliga och säkra IT-lösningar och tjänster, hjälper vi företag och myndigheter att minska risker och kostnader, samtidigt som det ökar flexibilitet, produktivitet och effektivitet.
Till vem
Proacts kunder är framförallt stora och medelstora informationsintensiva företag och myndigheter med stora mängder affärskritisk digitalinformation. Intäktsfördelningen mellan olika branschsegment är god. De fyra största branschsegmenten är Offentlig sektor, Handel & tjänster, Telekom samt Tillverkande industri.
Intäkter per bransch

Var
Telecoms 10% (14) Manufacturing Industry 12% (12) Oil, Energy 5% (5) Banking, Finance 10% (9) Media 2% (4) Proact sysselsätter över 800 personer och har verksamhet i 15 länder i Europa samt i Nordamerika. Vi har genomfört över 5 000 framgångsrika projekt runt om i världen till över 3 500 kunder. Intäkter per business unit
Other 15% (14)
Retail and Services 23% (24) Public Sector 23% (18)

Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA.
Året som gått
- God utveckling gällande tillväxt, resultat och nettomarginal. Alla tidigare finansiella mål är uppnådda och som ett resultat av detta har nya finansiella mål fastställts och kommunicerats.
- Den positiva intäkts- och resultatutvecklingen har främst uppnåtts genom kontinuerligt arbete enligt fastställd strategi och med väl definierade fokusområden såsom; ökat sälj- och marknadsfokus, säkerställande av god kostnadskontroll, förbättrings- och effektiviseringsåtgärder avseende tjänsteleveransen samt nödvändiga åtgärder i de länder som inte uppnått fastställda finansiella mål.
- Framgångsrikt integrationsarbete och goda resultat av det förvärv som gjordes i Tyskland under 2017 har uppnåtts
tack vare realiserade synergieffekter samt genom en lyckad implementering av Proacts tjänsteerbjudande på den tyska marknaden. Förvärvet har dessutom bidragit till att stärka bolagets nätverks- och säkerhetserbjudande.
- Ledarskapet har stärkts inom ett par nyckelområden, den tekniska kompetensen vidareutvecklats samt vår förmåga att sälja och leverera molntjänster stärkts. För det fjärde kvartalet kunde vi uppvisa ett rekordhögt kontraktsvärde på 176 MSEK, avseende nytecknade molntjänstavtal.
- Processer, rutiner och strukturer har vidareutvecklats och en ny kreditfacilitet har tecknats för att kunna accelerera förvärvstakten.
MSEK %
Systemintäkter, MSEK Tjänsteintäkter, MSEK EBITA-marginal, %
2014 2015 2016 2017 2018
Intäkter och EBITA-marginal
Nyckeltal
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Totala intäkter, MSEK | 3 317,7 | 3 243,4 |
| EBITA, MSEK | 200,5 | 188,1 |
| EBITA marginal, % | 6,0 | 5,8 |
| Resultat före skatt. MSEK | 167,8 | 151,1 |
| Nettomarginal, % | 5,1 | 4,7 |
| Resultat per aktie (utestående aktier), kr 1) |
13,87 | 12,22 |
| Organic Utdelning per aktie, kr 2) |
Changed accounting 4,15 |
3,75 |
| growth | principles Acquisitions |
Currency |
–122.4 0.0 130.0 3,317.73 –178.1 principles 1) Proact har inga utställda teckningoptioner, konverteringslån eller andra instrument som kan ge upphov till utspädningseffekt. Bolaget har dock återköpt egna aktier som finns i eget förvar vilket påverkar nycketal ovan.
3,243.4 2) Styrelsen kommer att föreslå årsstämman en utdelning om 4,15 kr per aktie för verksamhetsåret 2018.

Intäkter under året, MSEK

Resultat före skatt, MSEK
4,15
Föreslagen utdelning per aktie, SEK
"Processer, rutiner och strukturer har vidareutvecklats och en ny kreditfacilitet har tecknats för att kunna accelerera förvärvstakten."
Omsättningstillväxt, MSEK

VD har ordet
Sedan jag tillträdde som VD och koncernchef för Proact i september 2018 har jag haft nöjet att träffa många av bolagets medarbetare liksom våra kunder och partners. Under denna tid har jag fått en mycket positiv bild av bolagets unika kompetens, starka marknadsposition och den goda tillväxtpotential som finns när IT och information blir alltmer affärskritiskt hos våra kunder. Det är sammantaget dessa styrkor och möjligheter som ligger till grund för den starka intäkts- och resultatutvecklingen under 2018.
Goda resultat
Återigen har vi ett framgångsrikt år bakom oss där bolaget uppvisar de högsta intäkterna och det bästa resultatet någonsin. Vi har nu fem år i rad av tillväxt, där intäkten för helåret 2018 ökade med 2 procent till 3 318 MSEK och resultatet före skatt ökade med 11 procent till 168 MSEK. Resultat per aktie ökade med 14 procent till 13,87 SEK och räntabiliteten på sysselsatt kapital ökade till 29,5 procent. Extra glädjande är att nettomarginalen uppgick till 5,1 procent, vilket är ett mål som vi arbetat fokuserat mot att nå under en längre tid.
Under året har vi även sett resultatet av ett framgångsrikt arbete med integrationen av det förvärv som gjordes i Tyskland under 2017. Den goda finansiella utvecklingen har uppnåtts tack vare realiserade synergieffekter samt genom lyckad implementering av Proacts erbjudande på den tyska marknaden, vilket har haft en positiv lönsamhetseffekt avseende såväl tjänste- som systemverksamheten. Förvärvet har dessutom bidragit till att stärka vårt nätverks- och säkerhetserbjudande.
Nya finansiella mål
Den goda finansiella utvecklingen innebär att alla de tidigare finansiella målen är uppnådda, och som ett resultat av detta har nya finansiella mål fastställts och kommunicerats. De nya finansiella målen reflekterar de affärsmöjligheter vi ser i marknaden, baserat på förändrade behov och förväntningar hos våra kunder, samt den potential vi ser i vidareutveckling
av vårt marknadsledande erbjudande. Med utgångspunkt i bolagets nuvarande marknadsposition ser vi möjligheter att öka tillväxttakten, både organiskt och via förvärv. Samtidigt ska vi fortsätta att förbättra vår effektivitet vilket kommer att påverka bolagets lönsamhet positivt. De nya finansiella målen inkluderar en årlig genomsnittlig tillväxttakt uppgående till minst 10 procent, en EBITA-marginal om 8 procent, avkastning på sysselsatt kapital uppgående till minst 25 procent samt en nettoskuld i förhållande till EBITDA som inte ska överstiga två.
IT som stärker kundernas konkurrenskraft
Genom den digitalisering som sker inom våra kunders branscher ökar informationsmängderna och de blir dessutom alltmer affärskritiska. Hanteras den affärskritiska informationen på rätt sätt finns goda möjligheter till förbättrad insikt och förståelse för exempelvis kundbeteenden och köpmönster, vilket i sin tur innebär att framtida affärsbeslut kan fattas på bättre grunder. Genom att ge en mycket god kundupplevelse samt tillhandahålla ett marknadsledande erbjudande kan vi vidareutveckla befintliga kundrelationer och skapa nya. Det är mycket viktigt att vi fortsätter att vara i framkant av teknologiutvecklingen vad gäller våra tjänster och produkter, för att på så sätt vara en långsiktig och trovärdig samarbetspartner till våra kunder. Kombinationen av digitalisering och snabb teknikutveckling gör att våra kunders IT-infrastruktur blir alltmer komplex. För oss, som är specialister på IT-infrastruktur och molntjänster, ger det ökade möjligheter att hjälpa våra kunder att skapa en flexibel IT-miljö som stärker kundernas affärsverksamhet och därmed deras konkurrenskraft. Vi möjliggör för våra kunder att fokusera på sin affärsverksamhet medan vi fokuserar på att tillhandahålla rätt IT-infrastruktur, vare sig den finns i kundens datacenter, i ett privat moln, i det publika molnet eller i en hybrid molnlösning bestående av en kombination av de två.
Fokus på förvärv
För att nå tillväxtmålet och för att fortsatt utveckla vårt erbjudande kommer förvärv att vara ett viktigt fokusområde framåt. Vi har under det gångna året vidareutvecklat processer och strukturer för att kunna accelerera förvärvstakten. Vår starka finansiella ställning samt en ny kreditfacilitet gör att bolaget är väl rustat för förvärv. Genom förvärv kommer vi att öka vår marknadsandel på strategiska marknader inom Europa samt vidareutveckla vårt tjänsteerbjudande inom områden såsom IT-infrastruktur, hybrida molnlösningar, nätverk, säkerhet, automatisering och applikationer.
Engagerad samarbetspartner
Grunden för vår goda utveckling är de drygt 800 medarbetare som på ett engagerat och professionellt sätt dagligen arbetar för att göra våra kunder än mer nöjda. Bolagets specialistkompetens är en viktig del för att fortsatt stärka vår marknadsposition. Under året har vi bland annat stärkt ledarskapet inom ett par nyckelområden, vidareutvecklat den tekniska kompetensen samt stärkt vår förmåga att sälja och leverera molntjänster. Ett bevis på detta är att vi för det fjärde kvartalet kunde uppvisa ett rekordhögt kontraktsvärde på 176 MSEK avseende nytecknade molntjänstavtal. Bolagets specialistkompetens i kombination med lokal marknadsnärvaro och våra kärnvärden, "Integrity, Commitment and Excellence", ligger till grund för det höga förtroende våra kunder visar oss som samarbetspartner.
Sammanfattningsvis kan sägas att alla företag, myndigheter och organisationer är beroende av tillgång till information och effektiv IT för att verksamheten ska fungera. För verksamhetskritisk information är tillgänglighet och säkerhet mycket viktigt. Vår målsättning är att som samarbetspartner till våra kunder erbjuda högkvalitativa tjänster samt marknadsledande teknologier. Vi levererar flexibla tjänster och lösningar som snabbt skapar ett hållbart och långsiktigt värde. De satsningar som vi gör inom våra fokusområden ger fortsatt goda
"Vår målsättning är att som samarbetspartner till våra kunder erbjuda högkvalitativa tjänster samt marknadsledande teknologier. Vi levererar flexibla tjänster och lösningar som snabbt skapar ett hållbart och långsiktigt värde"
resultat vilket i sin tur gör oss än mer konkurrenskraftiga. Vår förmåga att hjälpa våra kunder att minimera risker, sänka kostnader samt leverera flexibla IT-tjänster och produkter gör att vi har en stark marknadsposition på den europeiska marknaden. Med andra ord har vi mycket goda förutsättningar att utnyttja den potential marknaden erbjuder och därigenom leverera fortsatt positiv utveckling både gällande intäkter och resultat.
Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till våra fantastiska medarbetare, våra lojala kunder och engagerade aktieägare för ett framgångsrikt 2018.
Jonas Hasselberg VD och koncernchef Proact IT Group AB (publ)
Vision, affärsidé och mål
Vision
Att vara världens mest trovärdiga IT-tjänstepartner som möjliggör innovation och ökad tillväxt hos våra kunder.
Affärsidé
% Som partner till våra kunder erbjuder vi högkvalitativa tjänster samt marknadsledande teknologier. Vi levererar flexibla tjänster och lösningar som snabbt skapar ett hållbart och långsiktigt värde. %
2014 2015 2016 2017 2018
%
25
7 8
%
%
%
%
%
Måltillväxt, %
Måltillväxt, %
Måltillväxt, %
Måltillväxt, %
Tillväxt Proact, %
Tillväxt Proact, %
Tillväxt Proact, %
Tillväxt Proact, %
Tillväxt Proact, %
Mål
12Måltillväxt, % Mål
Mål
Mål
Mål
0246
8 10 12

Mål
Mål
Mål
Mål
2014 2015 2016 2017 2018
2014 2015 2016 2017 2018
2014 2015 2016 2017 2018
%
0 5 10
%
Strategi
Strategi
För att uppnå målen arbetar bolaget enligt följande strategier:
Kombinationen av digitalisering och snabb teknikutveckling gör att våra kunders ITinfrastruktur blir alltmer komplex. För att vara relevanta för våra kunder måste vi fortsatt säkerställa mycket god kundupplevelse samt tillhandahålla ett marknadsledande erbjudande både avseende tjänster och produkter. För att utveckla relationen med både befintliga och nya kunder fokuserar vi bland annat på följande tre områden:
- Vi tillhandahåller ett marknadsledande erbjudande som skapar en flexibel och kostnadseffektiv IT-miljö som medför att våra kunder kan fokusera på sin affärsverksamhet.
- Vi är i framkant av teknologiutvecklingen vad gäller bolagets tjänster och produkter, för att på så sätt vara en långsiktig och trovärdig samarbetspartner till våra kunder.
- Vi arbetar på ett engagerat och professionellt sätt för att göra våra kunder än mer nöjda, detta genom ett nära samarbete med kunderna lokalt men nyttjar samtidigt styrkan av att vara ett internationellt företag.
Customer Centricity
Genom nära och starka kundrelationer säkerställs förståelsen för respektive kunds behov, vilket gör att Proact i varje uppdrag kan arbeta proaktivt och erbjuda skräddarsydda tjänster och lösningar som skapar tydligt affärsvärde för kunden.
Freedom of Choice
Vi erbjuder ett marknadsledande och leverantörsoberoende erbjudande. Genom en fastställd innovationsprocess uppnås effektiv utveckling av nya tjänster och utvärdering av nya produkter. Detta möjliggör att lansering av nya tjänster och produkter sker på ett tids- och kostnadseffektivt sätt till samtliga marknader där Proact har verksamhet.
The Power of Together
Genom enhetliga processer och rutiner skapas en kostnadseffektiv organisation. Våra kärnvärden, "integrity, commitment and excellence" utgör grunden för vår företagskultur och den samsyn som råder kring hur vi skapar värde för alla våra intressenter.
People & Skills
Genom att vara en attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda utvecklande arbetsuppgifter i en god arbetsmiljö kan Proact attrahera de bästa medarbetarna med såväl erfarenhet
som goda kvalifikationer inom sina respektive kompetensområden. Vi utvecklar kontinuerligt vår specialistkompetens för att kunna ligga i framkant inom våra fokusområden.
Strategic Partnerships
Proact samarbetar med ett antal strategiskt utvalda leverantörer, både marknadsledande och nya nischade aktörer. Proact kan på så sätt säkerställa tillgång till den senaste tekniken samtidigt som vi kan erbjuda de mest lämpade tjänsterna och produkterna utifrån varje enskild kunds behov.
Growth
Proact eftersträvar god organisk tillväxt på befintliga marknader, detta ska uppnås genom att ta ytterligare marknadsandelar inom områden som IT-infrastruktur såväl som tjänster. Även förvärv kommer att vara ett viktigt fokusområde. Genom förvärv ska vi öka marknadsandelen på strategiska marknader inom Europa samt vidareutveckla vårt tjänsteerbjudande inom områden såsom IT-infrastruktur, hybrida molnlösningar, nätverk, säkerhet, automatisering och applikationer.
"Vi utvecklar kontinuerligt vår specialistkompetens för att kunna ligga i framkant inom våra fokusområden."

Värdeskapande i Proact
Vision
Att vara världens mest trovärdiga IT-tjänstepartner som möjliggör innovation och ökad tillväxt hos våra kunder.

Operativt kapital
• Verksamhet i 15 länder
Relationskapital
• Nära samarbete med strategiskt utvalda välrenommerade leverantörer
Humankapital
• 810 medarbetare, många med specialistkompetens
Finansiellt kapital
• 600 MSEK i sysselsatt kapital
Affärsidé
Som partner till våra kunder erbjuder vi högkvalitativa tjänster samt marknadsledande teknologier. Vi levererar flexibla tjänster och lösningar som snabbt skapar ett hållbart och långsiktigt värde.
Resurser Verksamhet

Kunder
- Säkrad tillgänglighet till verksamhetskritisk information och data
- Stabil infrastruktur
- Stabila säkerhetsrutiner
- Sänkta IT-kostnader
- Säkra och flexibla IT-system
- Anpassade lösningar
Leverantörer
- Etiska affärer
- Långsiktiga samarbeten
Medarbetare
- Internationell miljö
- Specialistkompetens
- Utvecklingsmöjligheter
- Stabil arbetsgivare
Samhälle
- Arbetstillfällen
- Kundlösningar som bidrar till effektivare resursutnyttjande
Aktieägare
- Utdelning
- Attraktiv investering
- Direktavkastning
Skapat värde Fördelat värde
Leverantörer
2 378 MSEK Kostnad för service och varor
Medarbetare
772 MSEK Löner och ersättningar
Samhälle
41 MSEK Inkomstskatter
Aktieägare
38 MSEK Utdelning
Kvar i bolaget till nya investeringar
89 MSEK
Ansvarsfullt företagande
Proacts verksamhet karaktäriseras av respekt för kunderna, affärspartners och medarbetare och samtliga aktiviteter ska bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med gällande lagstiftning och vedertagna allmänna principer för god affärsetik.
Proacts hållbarhetsarbete är integrerat i koncernens strategier för produktoch tjänsteutveckling, marknadsnärvaro samt partnersamarbete. Det dagliga operativa ansvaret ligger hos respektive business unit, men den miljömässiga, sociala och ekonomiska styrningen utgår från den koncerngemensamma uppförandekoden som fastställs av styrelse och ledning och omfattar samtliga medarbetare. Uppförandekoden anger grundprinciperna för ett ansvarsfullt företagande och reglerar bland annat hur miljömässiga, etiska och sociala aspekter ska hanteras för att skapa mervärde för medarbetare, kunder, leverantörer, ägare och samhället i stort.
Hållbarhetsrapportering
Den översiktligt granskade lagstadgade hållbarhetsrapporteringen för koncernen i enlighet med ÅRL 6 kap utgörs av sidorna 4-13.
Uppförandekod
Proact är ett internationellt företag som bedriver verksamhet över hela världen. Bolaget har för närvarande verksamhet i 15 länder vilka alla har olika lagar, kulturer och traditioner. All verksamhet ska bedrivas så att den uppfyller gällande lagstiftning, på ett hållbart sätt och i överensstämmelse med bolagets värderingar "integrity, commitment and excellence". Proacts uppförandekod innehåller 16 punkter vilka i sammanfattning beskrivs nedan.
Jämställdhet och mångfald
Proact säkerställer att personer med samma kvalifikationer ges samma anställningsvillkor och möjligheter, utan urskiljning eller diskriminering på grund av ålder, etnicitet, religion, kön eller funktionshinder. Vi främjar mångfald på arbetsplatsen, bland annat genom att eftersträva en god könsfördelning mellan slutkandidaterna vid rekrytering.
Antikorruption
Proact följer gällande lagstiftning avseende korruption och tolererar inga former av otillbörliga förmåner. Proact ska erhålla uppdrag enligt gällande upphandlingsregler och baserat på affärsetiska principer. Proact ger inga fördelar till någon i avsikt att uppmuntra denne till att agera på ett oegentligt sätt. Proact accepterar under inga omständigheter några favörer från personer avsedda att uppmuntra bolaget och dess medarbetare att agera på ett oegentligt sätt.
Detta underbyggs av att ansvariga för business units och landschefer skriver under Proacts "Golden Rules" som bland annat innefattar koncernens Finanspolicy, VD-instruktion samt "Code of Conduct". Dessa instruktioner kommuniceras även lokalt till alla medarbetare samt via introduktion vid anställning. Uppföljning av att dessa instruktioner följs sker bland annat genom medarbetarsamtal.
Samhälls- och miljöansvar
Proact eftersträvar att alltid handla i överensstämmelse med hälso-, säkerhets- och miljölagstiftning liksom med branschens riktlinjer och standarder. Proact följer tillämpliga lagar och branschstandarder beträffande arbetstid och arbetsförhållanden för våra medarbetare, och vidtar tillbörliga åtgärder för att säkerställa att även våra leverantörer följer dessa lagar och standarder. Vi tolererar inga former av nutida slaveri, människohandel eller brott mot mänskliga rättigheter, varken i verksamheten eller i leverantörskedjan.
För att säkerställa att Proacts större leverantörer följer fastställda lagar och standarder sker kvartalsvisa uppföljningsmöten med leverantörerna samt via gemensamma revisioner. Därutöver lyder merparten av dessa leverantörer under SOX (Sarbanes Oxley Act).
Vår strävan är att alltid använda begränsade resurser på ett effektivt sätt för att förhindra eller minska eventuella skadliga effekter på miljön till följd av vår verksamhet. Detta omfattar att främja system för återvinning och återanvändning av material liksom vårt arbete med att förhindra föroreningar och arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Proact följer gällande lagar och regler rörande avyttring av elektronisk utrustning.
Målsättningen är att alla verksamheter ska ha relevant certifiering för att kunna bedriva sin verksamhet på ett säkert och strukturerat sätt i enlighet med de lokala krav som finns på respektive marknad. Bolagen i de länder där Proact har omfattande verksamhet är i de flesta fall certifierade för ISO9001, ISO14001 och ISO27001, men även bolagen i de länder där verksamheten är av mindre omfattning är certifierade för något av de vanligaste ISO-systemen. Speciellt ISO27001 (kvalitetsledningssystem för informationssäkerhet) är av yttersta vikt för det tjänsteutbud som Proact levererar till sina kunder. Kvalitetsledningssystemen är landspecifika och kräver årliga uppdateringar och revisioner.
Proacts visselblåsar-policy
Bolaget har en visselblåsar-policy som ger alla medarbetare information om hur misstänkta avvikelser från bolagets uppförandekod ska rapporteras. Alla Proacts medarbetare ska ofördröjligen rapportera alla kända brott mot uppförandekoden eller eventuella farhågor de har rörande överträdelser, på det sätt som anges i policyn det vill säga antingen direkt till sin lokala HR-representant eller till styrelsens ersättningskommitté. Proact kommer skyndsamt att undersöka alla sådana rapporter och farhågor ingående. Proact kommer att skydda alla som i god tro rapporterar om sådana farhågor från alla former av repressalier. Visselblåsar-policyn är en del av "Code of Conduct" vilken kommuniceras till alla medarbetare.
Väsentlighetsanalys
Proact för en kontinuerlig dialog med en rad olika intressenter för att förstå deras behov och förväntningar. Bolaget får därvid en klar bild av vilka frågor som är viktiga för intressenterna och kan värdera dessa ur ett hållbarhetsperspektiv.
Intressenter
Proact har definierat medarbetare, kunder, leverantörer, samhälle och ägare som de viktigaste intressenterna då de har störst betydelse för och påverkas mest av Proacts verksamhet.
| Intressentgrupp | Kanal | Viktiga frågor |
|---|---|---|
| Medarbetare | Månatligt nyhetsbrev Medarbetarundersökning Utvecklingssamtal |
Kompetensutveckling Arbetsmiljö Jämställdhet Mångfald |
| Kunder | Möten Kundsupport Kundkonferens Webbforum |
Erbjudande Kvalitet Engagemang Integritet Affärsetik |
| Leverantörer | Upphandlingar Kvartalsvisa avstämningar |
Kvalitet Uppförandekod |
| Samhälle | Välgörenhetsorganisationer Certifieringsorgan (ISO, PCI) Universitet och högskolor |
Lagar, förordningar och standarder Samhällsutveckling och miljö Hållbart företagande |
| Ägare | Årsstämma Finansiella rapporter Styrelsemöten Investerarmöten |
Strategi Finansiella mål Affärsetik |
En sammanvägning av de frågor som är viktiga för Proacts intressenter och de frågor som bolaget anser som avgörande för Proacts hållbarhetsarbete har resulterat i att följande områden bedöms vara mest väsentliga för Proacts verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv:
Ansvarsfulla affärer
- Lönsam verksamhet
- Hög affärsetik
Långsiktiga kund- och partnerrelationer
- Högkvalitativa och attraktiva kunderbjudanden
- Hög säkerhet och integritet
- Fortsätta öka andelen certifierade dotterbolag enligt ISO27001, ISO9001 och ISO14001.
Attraktiv arbetsgivare
- Goda möjligheter till kompetensutveckling
- God arbetsmiljö
Effektiv resursanvändning
- Kontinuerligt minska energianvändningen
- Öka återvinningen av elektronik, papper och emballage
- Eftersträva att använda förnybar energi
Hållbarhet genom värdekedjan
Hållbarhetsarbetet ska genomsyra hela Proacts verksamhet i alla verksamhetsdelar. Genom att betrakta Proacts verksamhet som en rad processer vilka bildar en värdekedja ges en bra överblick för strategisk planering inom hållbarhetsarbetet. Nedan tydliggörs Proacts olika värdeskapande aktiviteter samt hur dessa är beroende av varandra. Processerna syftar till att underlätta prioriteringar, identifiera och hantera möjliga risker samt synliggöra vilka värden som tillförs Proacts intressenter. Värdekedjan är ett viktigt verktyg för att förstå och implementera hållbarhet i Proacts organisation.
Tjänsteutveckling
Proact arbetar kontinuerligt med att minska miljöpåverkan från leveransen av samtliga tjänster, störst positiv påverkan erhålls genom att kontinuerligt effektivisera leveransen av våra molntjänster.
Aktiviteter
I enlighet med framtagen plan arbetar Proact kontinuerligt med att reducera antalet datahallar i koncernen. Tack vare nyttjande av färre datahallar kommer förbrukningen av el, värme och kyla minskas. Under året har antalet datahallar reducerats med tre stycken. En tydlig målsättning är också att fortsätta styra om mot förnyelsebar energi samt att öka effektivitetsnyttjandet i de kvarvarande datahallarna. Sammantaget minskar dessa insatser bland annat den negativa miljöpåverkan.
Produktportfölj
Proact har ingen tillverkning, men tar miljöansvar genom olika etablerade processer och rutiner.
Aktiviteter
Cirkulär ekonomi är en förutsättning för en hållbar utveckling. Genom framtagna metoder och processer säkerställs att biologiskt material komposteras, att uttjänt elektronik i största möjliga utsträckning återanvänds och att papper och emballage återvinns på ett korrekt sätt inom samtliga Proacts verksamheter.

HR Manager för Nederländerna och Belgien.
Jag kom till Proact i november 2011 och har hela tiden arbetat med HR-frågor. Mitt arbete är mycket varierat och en dag är aldrig den andra lik. Jag arbetar bland annat med rekryteringar på alla nivåer, utvärderingar, personliga utvecklingsplaner och juridiska aspekter på HR-frågor. Mina uppgifter omfattar allt – högt som lågt. Och det är också det bästa med mitt jobb, det är aldrig en tråkig minut.
Betydelsen av att lyssna
En av mina viktigaste uppgifter är att coacha och verkligen lyssna på mina kollegor. Bara genom att lyssna kan vi säkerställa att vi fortsätter att skapa värde för både medarbetare och kunder och att vi är en riktigt bra arbetsplats.
Trots att karriärvägarna i min typ av position inte är lika uppenbara som för våra medarbetare som arbetar med IT finns det
definitivt möjligheter att växa och utvecklas. När jag började på Proact arbetade jag med HR-frågor som rörde vår verksamhet i Nederländerna. Efter ungefär två år erbjöds jag att även arbeta med vår belgiska verksamhet och nu är jag ansvarig för HR i båda länderna.
Kul på jobbet
Jag skulle beskriva Proact som ett "glokalt" företag; även om våra affärer sker globalt, är atmosfären som i ett lokalt familjeföretag. Organisationen är väldigt platt och alla är mer än villiga att dela med sig av kunskap och erfarenhet. Vi kännetecknas av samarbete, frihet och utrymme för idéer. Och viktigast av allt; vi har kul på jobbet!
Inköp
Varje år köper vi in varor för betydande belopp. Våra leverantörer återfinns främst i Europa och USA, där efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter är god jämfört med många andra delar av världen. Samtliga våra leverantörer genomgår en godkännandeprocess där såväl produktsäkerhet som företagsansvar utvärderas.
Aktiviteter
För att säkerställa att Proacts största leverantörer exempelvis efterlever de tio punkterna i FN:s Global Compact genomförs kvartalsvis uppföljning och genomgång. Syftet är att säkerställa att internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption efterlevs. Under året har uppföljning och genomgång skett med leverantörer såsom Cisco, Dell EMC och NetApp.
Leverans
För att hantera det förtroende som våra kunder givit oss levereras tjänsterna enligt fastställda standarder såsom "ITIL Service Management", vilket omfattar ett flertal processer för att leverera kostnadseffektiva IT-tjänster med utgångspunkt från kundens verksamhet. Sedan 2013 är vi även ISO-certifierade i ett flertal länder.
Aktiviteter
Under 2018 har ytterligare länder certifierats, exempelvis har dotterbolagen i Nederländerna, Litauen Storbritannien, Sverige och Tyskland klarat certifieringskraven för ISO9001, ISO14001, ISO18001 samt ISO27001. Verksamheten i Storbritannien är certifierad enligt Payment Card Industry (PCI). Målsättningen är att under 2019 bibehålla de certifieringar som bolaget innehar samt även certifiera ytterligare dotterbolag i enlighet med någon av ovanstående prioriterade standarder.

Kunder
Proacts vision är att vara världens mest trovärdiga IT-tjänstepartner som möjliggör innovation och ökad tillväxt hos våra kunder. Därigenom ska tjänster och produkter levereras på ett ansvarsfullt vis samt med utlovad kvalitet.
Aktiviteter
Proact genomför årligen en kundundersökning med syfte att mäta hur väl våra kunder anser att vi lever upp till våra kvalitetslöften samt vilken helhetsbedömning de gör av oss som samarbetspartner. Resultatet från den genomförda kundundersökningen 2018 är ännu ej sammanställt. Baserat på utfallet prioriteras de områden som ska stärkas och utvecklas, det är dessa områden som ligger till grund för den övergripande handlingsplan som arbetas fram för att ytterligare förbättra kundnöjdheten. Handlingsplanen följs upp kontinuerligt.
Medarbetarna centrala för framgång
Kompetensutveckling
Nyckeln till Proacts kultur ligger i namnet; att vara proaktiva är en del av kärnan i kulturen och utgör därmed en viktig del av strategin att uppnå "Power of Together". Medarbetarnas kompetens ställs till kundernas förfogande genom till exempel konsult-, support- och molntjänster. Även under säljprocessen får kunderna tillgång till olika former av expertkunskap och erfarenhet vid diskussioner rörande förslag på problemlösningar inom Proacts fokusområden.
Antalet medarbetare per den sista december 2018 var 810 (811) personer. Bolaget har 38 kontor och finns representerat i 15 länder i Europa samt i USA.
För att uppnå visionen "att vara världens mest trovärdiga partner inom IT-tjänster och därigenom möjliggöra innovation för att öka tillväxten hos kunderna" är det viktigt att vara innovativ och kontinuerligt utveckla medarbetarnas kompetens. Regelbundna utvecklingssamtal säkerställer att medarbetarna erbjuds relevant kompetensutveckling och får möjlighet att ge personlig återkoppling till bolaget. Under 2018 deltog 93 procent av medarbetarna i personliga utvecklingssamtal.
Proact har sedan ett antal år tillbaka drivit kompetensutveckling inom ramen för Proact Academy. Detta för att säkerställa att de individuella karriärs- och utvecklingsplanerna för varje medarbetare styr mot de kompetensmål som är definierade inom Proact.
Proact Academy
Genom Proact Academy erbjuds medarbetarna olika former av utbildningar, exempelvis inom områdena ledarskap, försäljning och teknik. Syftet är att främja vidareutbildning för alla medarbetare. Kartläggning, styrning och utveckling av kompetens är viktiga ledord i denna process. Olika former av interna utbildningar genomförs kontinuerligt, för att säkerställa att samtliga medarbetare har en god förståelse för bolagets erbjudande och den marknad där vi verkar. Genom att vara framgångsrika i detta interna arbete kan Proact som ledande aktör både attrahera och behålla de bästa medarbetarna.
- Proact Academy Leadership (PAL): MBA-utbildning för ledare som genomförs i samarbete med Uppsala Universitet.
- Proact Academy Sales (PAS): Utveckling för de medarbetare som arbetar med försäljning.
- Proact Academy Contracted Services (PACS): Utvecklar specialistkompetensen hos de medarbetare som arbetar med konsult-, support- och molntjänsteverksamheten.
Medarbetarundersökning
Den årliga medarbetarundersökningen genomfördes under det fjärde kvartalet 2018 och besvarades av 74 procent av de tillfrågade. Av dessa är 73 procent mycket nöjda med Proact som arbetsgivare, främst tack vare spännande arbetsuppgifter, goda möjligheter till att själv kunna påverka sitt arbete samt en bra balans mellan arbete och fritid. Resultatet av undersökningen gör det möjligt att se trender inom bolaget när det gäller attityder och värderingar. Det ger såväl chefer som övriga medarbetare värdefull information om vilka områden som fungerar bra inom verksamheten samt vilka områden som behöver utvecklas. Resultaten från årets undersökning visade att informationsgivning och kunskapsutbyte är områden som bör utvecklas ytterligare. Att ta tillvara medarbetarnas synpunkter är en självklarhet för att därigenom säkerställa god kompetens och personlig utveckling av respektive medarbetare och därigenom god utveckling av bolaget.
Incitamentsprogram
Ett uttalat mål är att alla medarbetare i hela organisationen ska ha en rörlig lönedel som är kopplad till företagets framgång. Detta sker i form av olika incitamentsprogram beroende på vilken typ av tjänst medarbetaren har.

Ålder 0
Ålder 0
-29 30-39 40-49 50-59 60-
-29 30-39 40-49 50-59 60-
Män Kvinnor
Män Kvinnor
10 20 30
Antal
Proacts värdegrund
Integrity
- Vi är oberoende och navigerar enligt vår egen kompass, baserat på ärlighet och respekt.
- Vi är öppna och tydliga i vår kommunikation.
- Vi litar på varandra och dem som vi gör affärer med.
- Vi levererar i enlighet med våra löften och gjorda överenskommelser.
Commitment
- Utgör grunden för samtliga våra relationer.
- Vi formulerar tydliga mål och har det bästa i fokus för våra kunder.
- Vi säkerställer högsta möjliga servicenivå i de projekt som vi genomför.
- Vi delar med oss av vår kunskap, erfarenhet och vårt engagemang.
Excellence
- Är essensen av det vi levererar.
- Årtionden av erfarenhet har givit oss en kunskapsbank som vi alltid tillämpar.
- Rekrytering, utbildning och utveckling avspeglas i vår specialistkompetens.
- Vi använder vår specialistkompetens och erfarenhet för att skapa kundanpassade lösningar, vilka skapar värde både på kort och lång sikt.

Jon Duffy Head of Service Delivery, Storbritannien
Jag började arbeta på Proact 2013 som Service Delivery Manager med ansvar för sex olika kunder.
Jag hade tidigare arbetat med intern ITinfrastruktur och jag lockades av de möjligheter Proact erbjöd när det gällde att arbeta med olika teknologier och uppdrag i en snabb och kundorienterad miljö.
År 2015 befordrades jag till chef för ett team på sex personer och sedan dess har jag avancerat till min nuvarande position som chef för Service Delivery för våra Managed Cloud-tjänster. Jag ansvarar för 18 medarbetare som hanterar 75 brittiska kunder och vi stöder även Proactbolag i andra länder som använder brittiska tekniska team eller tjänster.
Stor variation i det dagliga arbetet
Jag uppskattar verkligen variationen i mitt arbete. Jag är involverad i alla delar av verksamheten; produktutveckling, försäljning, juridiska, finansiella och tekniska frågor. Jag
gillar särskilt att ställas inför olika och nya teknologier. Och självklart uppskattar jag samarbetet med Proact-kolleger från hela Europa.
Bra karriärmöjligheter
Om du vill utvecklas och bli utmanad i ditt arbete är Proact rätt plats. Min erfarenhet är att Proact verkligen ser och uppskattar ansträngning och hårt arbete. Företaget är öppet för nya idéer och uppmuntrar kreativitet. Det finns också en kultur att främja intern karriärutveckling. Enligt min erfarenhet finns det alltid möjligheter inom Proact för dem som vill avancera eller utveckla nya färdigheter och kompetenser.
Marknadsöversikt
Den marknad Proacts tjänster och lösningar riktas till påverkas av ett antal långsiktiga trender. Proacts tydliga produkt- och tjänsteportfölj, kompetenta medarbetare samt gedigna erfarenhet gör att vi är väl positionerade för att tillvarata de affärsmöjligheter som skapas på marknaden.
Digitalisering
Den megatrend som är av störst betydelse för Proacts verksamhet är den allt snabbare digitaliseringen. Med denna trend följer i sin tur användarkrav på ökad tillgänglighet och enkelhet. Den betyder också att det för företag och organisationer skapas förutsättningar för nya affärsmöjligheter och affärsmodeller, vilket gör att den underliggande tillväxten av digital affärskritisk information fortfarande är hög. Sammantaget blir därmed IT av alltmer strategisk betydelse. En väl fungerande IT-funktion är ofta en förutsättning för att kärnverksamheten ska kunna bedrivas effektivt.
Tillförlitlig tillgänglighet och säkerhet
Alla företag och myndigheter är beroende av tillgång till information av olika slag för att verksamheten ska fungera. För verksamhetskritisk information är tillgänglighet och säkerhet av särskild vikt. Brister i säkerhetsrutiner och tillgänglighet kan leda till avbrott i verksamheten, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Därför använder allt fler företag och myndigheter olika tjänster och nya tekniker för att förenkla IT-driften och säkerställa att leveransen av IT-tjänster motsvarar de krav som affärsverksamhet och kunder ställer.
IT som tjänst
En tydlig marknadstrend är också att allt fler kunder önskar erbjuda IT som en tjänst, där interna samt externa användare själva beställer och konsumerar olika typer av IT-tjänster baserat på varje enskilt användarbehov. För att möjliggöra leverans av IT som en tjänst implementerar företag och myndigheter i allt högre grad en kombination av privata och publika molntjänster, så kallade hybrida moln för att bland annat automatisera de interna IT-processerna.
Fortsatt tillväxt för datacenter
Ytterligare en trend är att konceptet datacenter, en kombination av lagring, servrar och nätverk, fortsätter att växa samtidigt som nya teknikområden för hantering av verksamhetskritisk information implementeras.
Möjligheter för Proact
Kombinationen av digitalisering och snabb teknikutveckling gör att våra kunders IT-infrastruktur blir alltmer komplex och att nya krav ställs. För oss som specialister på IT-infrastruktur och molntjänster, ger det ökade möjligheter att som samarbetspartner till våra kunder hjälpa dem att skapa en flexibel och kostnadseffektiv IT-miljö. Vi möjliggör för våra kunder att fokusera på sin affärsverksamhet medan vi fokuserar på att tillhandahålla rätt tjänster och IT-infrastruktur, vare sig den finns i kundens datacenter, i ett privat moln, i det publika molnet eller en hybrid molnlösning.
Möjligheter för Proact
Informationssäkerhet är numera en högt prioriterad fråga i många företag och organisationer då hotbilden från exempelvis cyberattacker växer. En växande hotbild och nya lagkrav betyder att olika former av säkerhetshot måste tas på allvar. Samtidigt har många företag och organisationer inte tillräckliga resurser för att möta säkerhetshoten och riskerar därför tappad försäljning, missnöjda kunder eller att företagets rykte skadas. Genom vår specialistkompetens samt långa och gedigna erfarenhet av att förvalta och skydda våra kunders information är Proact rådgivare kring IT-säkerhetsrelaterade frågor och erbjuder olika säkerhetstjänster som minskar säkerhetsriskerna hos våra kunder.
Möjligheter för Proact
Med utgångspunkt i vår egenutvecklade metodik, "Business Cloud Alignment", hjälper vi våra kunder att säkerställa att rätt typ av molntjänst implementeras för varje enskild kunds krav och behov. Vi erbjuder bland annat konceptet "Proact Hybrid Cloud", vilket är en molnplattform med den flexibilitet som krävs för att samla olika IT-system inom ett enhetligt, automatiserat och säkert ekosystem för IT. Molnplattformen ger även kunden full kontroll över informationen, oavsett om den lagras i ett privat eller publikt moln, alternativt en kombination av de två.
Möjligheter för Proact
Inom området datacenter ökar intresset för konceptet mjukvarudefinierad arkitektur. Vi arbetar kontinuerligt med att säkerställa hög specialistkompetens och samarbete med ledande leverantörer för att våra kunder ska få tillgång till de senaste tjänsterna och teknikområdena. Vi ser snabbt växande efterfrågan på konvergerad och hyperkonvergerad infrastruktur. Hyperkonvergerad infrastruktur kan liknas vid en "allt-i-ett"-lösning som kombinerar serverns funktioner med lagring och nätverk. Detta förenklar hanteringen av driften samtidigt som exempelvis energiförbrukningen minskar i jämförelse med en konventionell lösning med separata enheter för varje funktion. I kraft av vår specialistkompetens och produktportfölj har Proact ett marknadsledande erbjudande inom mjukvarudefinierad arkitektur. Konceptet kan ses som ett steg vidare från virtuell server arkitektur vilket innebär att alla vitala komponenter i ett datacenter kan styras virtuellt, det vill säga att hårdvaran är logiskt frikopplad från mjukvaran. Det ger fördelar i form av ökad flexibilitet, högre resursutnyttjande och inte minst bättre förutsättningar att automatisera IT-driften.
Konkurrenssituation
Proact erbjuder en unik specialistkompetens med täckning i hela Europa. Med en bas på över 5 000 genomförda projekt har bolaget dessutom en mängd goda referenser från nöjda och återkommande kunder. Bolagets konkurrenter kan delas in i nedanstående segment.
- IT-infrastruktur: Små specialiserade företag som verkar lokalt i en region eller ett land samt stora lokala systemintegratörer med generellt erbjudande inom IT. Inom detta segment återfinns även produkttillverkare och globala systemintegratörer med egna produkter och/eller tjänster.
- Publika molntjänstleverantörer: Företag såsom Amazon, Microsoft och Google kommer fortsatt att investera för att öka sina marknadsandelar inom bland annat Proacts marknadssegment. Samtidigt ser Proact möjligheter till samarbete med dessa aktörer för att kunna leverera en hybrid molnlösning, det vill säga en kombination av privata och publika moln, till kunderna.
- Globala IT-tjänsteföretag: Stora globala ITtjänsteföretag kommer fortsatt att investera i att öka sin andel outsourcing-kontrakt för att ta marknadsandelar på den europeiska marknaden. Detta innebär att Proact inte har samma möjlighet att leverera systemlösningar och tjänster, då dessa företag erbjuder sina egna produkter och tjänster.
Proacts konkurrensfördelar består framförallt i att vara en fristående specialist med hög kompetens och lång erfarenhet inom områdena datacenter med tillhörande konsult- och supporttjänster samt molntjänster. Tjänster utgör numera drygt 33 procent av Proacts totala intäkter. Som fristående specialist har Proact bättre möjligheter än andra integratörer och produkttillverkare att erbjuda de mest kostnadseffektiva tjänsterna samt lösningarna för varje kund vid varje enskilt tillfälle, vilket ger våra erbjudanden hög trovärdighet.


Mitt första jobb på Proact var som ansvarig för mindre kunder i Göteborg, redan år 2002. Då fanns Proact huvudsakligen i Norden. I dag är vi en internationell aktör och från att ha arbetat med små bolag i Göteborg är jag nu International Key Account Manager med stora kunder i såväl Europa som Asien och USA. Så Proact och jag har utvecklats i takt med varandra, både geografiskt och kompetensmässigt.
Goda utvecklingsmöjligheter
Just utvecklingsmöjligheterna i Proact är något jag vill framhålla. Har du vilja och förmåga att växa så stöttar Proact hela vägen. Jag har till exempel genom Proacts försorg gått utbildningar i projektledning och marknadsföring på IHM och även en MBA-utbildning som genomfördes i samarbete med Uppsala universitet.
Som Key Account Manager koordinerar och styr jag stora projekt. Det betyder bland annat mycket kontakter både med kunder och med mina kollegor som svarar för själva genomförandet. Eftersom jag jobbar med internationella kunder arbetar jag väldigt nära många av mina kollegor i andra länder och det är viktigt att vi jobbar nära varandra i teamen så att leveransen blir enligt kundernas förväntningar.
Stark lagkänsla
Jag uppskattar verkligen mina kollegor i hela koncernen; deras kompetens gör att mitt jobb blir enkelt och jag kan vara säker på att vi kan hålla det vi lovar.
Jag trivs också med den frihet som jag har i jobbet. Jag träffar kunder på olika marknader och arbetar med kollegor i olika länder och jag kan vara säker på att vi kan leverera samma kvalitet och precision var jag än är.
Till sist vill jag också lyfta fram att det är väldigt högt i tak i Proact. Om du har något att säga finns det alltid folk som lyssnar. Lagkänslan är stark i hela företaget och vi gläds åt varandras framgångar.
Erbjudande
Proact erbjuder en rad olika tjänster och produkter som hjälper företag och myndigheter att minska riskerna, sänka kostnaderna och som, framför allt, medför flexibla och säkra IT-system.
Högre effektivitet och minimerade risker
Alla företag och myndigheter är beroende av tillgång till information och data av olika slag för att verksamheten ska fungera, speciellt för verksamhetskritisk information är tillgänglighet och säkerhet mycket viktigt. En instabil IT-infrastruktur med brister i säkerhetsrutiner och reducerad tillgänglighet som följd, kan leda till avbrott i verksamheten med ödesdigra konsekvenser. En eftersatt IT-infrastruktur kan således bli kostsam och medföra stora risker hos kunden.
Proact erbjuder olika tjänster och produkter som hjälper företag och myndigheter att minska riskerna, sänka kostnaderna och som, framför allt, medför flexibla och säkra ITsystem. Vi analyserar kundernas behov utifrån givna förutsättningar och erbjuder därefter kundanpassade och kostnadseffektiva tjänster och IT-infrastrukturlösningar.
Leverantörsoberoende tjänster och produkter av högsta kvalitet
Som fristående specialist kan Proact erbjuda en oberoende och genomgripande analys av vilka tjänster och vilken IT-infrastruktur som bäst motsvarar varje enskild kunds behov och krav.
Analys och Design
Analysen tar sin utgångspunkt i en nulägesbeskrivning av risksituationen, det vill säga rutiner för hantering av verksamhetskritisk information, säkerhetskopiering och katastrofplanering. En nulägesanalys görs även av kostnadssituationen och hur kostnaderna kan minimeras med hjälp av exempelvis standardiserade processer, konsolidering av olika system samt automatiserade rutiner. Dessutom utvärderas hur olika privata alternativt publika molntjänster, eller en kombination av de två så kallade hybrida molntjänster, kan nyttjas för att uppnå de krav som ställs. Utifrån nulägesanalysen görs en problembeskrivning som ligger till grund för ett behovsanpassat lösningsförslag, som baseras på kundens affärsmässiga krav. Proact hjälper på detta sätt sina kunder att koppla samman kraven från affärsverksamheten med kraven på IT-stöd. IT-strategin definieras tillsammans med kundens företagsledning medan den tekniska lösningen definieras tillsammans med kundens IT-ledning.
Implementering
Oavsett om kunden väljer Proact eller någon annan leverantör kan vi vara ett stöd vid implementeringen av vald lösning eftersom Proact är fristående i teknikvalet. Vid implementering bistår vi bland annat med installation, projektledning, dokumentation samt kundanpassad utbildning. Innan implementeringen slutförs säkerställs att tjänster och IT-infrastruktur uppfyller de krav och behov som på förhand definierats.
Kontrakterade tjänster
I syfte att långsiktigt stärka Proacts lönsamhet är målsättningen att kontinuerligt öka andelen kontrakterade tjänster. Detta ska göras genom att utveckla vårt erbjudande inom support, hybrida molntjänster och outsourcing samt genom att fokusera bolagets sälj- och marknadsaktiviteter inom dessa områden.
Support
Proact Premium Support är en tjänst som erbjuder support både på system som vi själva installerat och på system som levererats och installerats av andra. Kunden behöver endast en kontaktyta för hela sin IT-miljö vilket underlättar hanteringen av supportfrågor avsevärt. Supportavtal tecknas över en längre tidsperiod. Den vanligaste löptiden på avtalen är mellan ett och tre år. Då kundlojaliteten är hög förlängs supportavtalen i regel under systemets hela livslängd.
Hybrida molntjänster
Proact erbjuder en unik portfölj av säkra interna och externa molntjänster som gör att företag och myndigheter kan fokusera sina resurser på den egna kärnverksamheten. Kunderna kan välja en unik kombination av egna privata molntjänster och externa molntjänster. Oavsett var den verksamhetskritiska informationen lagras, stödjer Proact kunderna för att säkerställa kontroll över den information som lagras och därigenom tillgodose både interna krav och lagkrav. Samtliga molntjänster levereras enligt tydligt definierade servicenivåer och kunden betalar endast för den kapacitet som nyttjas. Den vanligaste löptiden på de avtal som tecknas är mellan tre och fem år.
Outsourcing
Proacts kompletta portfölj avseende outsourcingtjänster omfattar allt från hantering av IT-infrastrukturen till drift av applikationer och slutanvändarsupport. Leverans av de olika tjänsterna sker antingen genom Proacts säkra datacenter eller det publika molnet, alternativt en kombination av de två. Proacts servicedesk fungerar som en kontaktpunkt för alla supportärenden. Genom väl fastställda och implementerade rutiner och processer säkerställs att IT-infrastruktur, databaser, applikationer och arbetsplatser alltid är tillgängliga enligt överenskomna servicenivåer.
Innovativa finansieringslösningar för att maximera affärsvärde
Genom en finansieringsverksamhet i egen regi kan Proact erbjuda kunderna innovativa och flexibla finansieringslösningar för tjänster och produkter. Fördelen för kunden är att samtliga ingående delar såsom konsult- och supporttjänster såväl som produkter kan inkluderas, vilket ger kunden god kostnadskontroll samtidigt som påverkan på kundens kassaflöde och balansräkning minimeras.
Datacenter
Proacts lösningar inom IT-infrastruktur handlar i huvudsak om fem områden som är starkt integrerade med varandra: Server (skapar och bearbetar information), Lagring (lagra och återskapa information), Säkerhet (skyddande av information), Nätverk (flytta information), Automatisering (förenklad administration och snabbare leverans av IT-tjänster) och Applikationer (prestanda och informationstillgång). Genom att kombinera dessa tekniker i ett fördefinierat koncept uppnås snabbare implementering samt minskade risker för integrationsproblematik mellan de olika teknikerna.
"Oavsett var den verksamhetskritiska informationen lagras, stödjer Proact kunderna för att säkerställa kontroll över informationen och därigenom tillgodose både interna krav och lagkrav"
Server: Proact är fristående i teknikvalet och hanterar olika typer av serverplattformar för skapande och bearbetning av information. Genom tekniker såsom virtualisering har serverplattformen blivit en integrerad del av den totala IT-infrastrukturen.
Lagring: Inom området lagring arbetar Proact med lösningar kring lagring av information utifrån dess värde för verksamheten och hur väl skyddad och tillgänglig den ska vara. Området innefattar även system för återskapande av information vid händelse av en katastrof samt informationshantering (data management).
Säkerhet: Att säkra den verksamhetskritiska informationen är av yttersta vikt. Vare sig det handlar om att följa olika regelverk, lagkrav eller om att skydda sig mot misstag, sabotage eller skadlig programkod så är säkerhetshoten reella och måste beaktas. Informationssäkerhet är således en mycket viktig del i Proacts lösningar.
Nätverk: Ett viktigt krav på IT-infrastrukturen är att informationsflödet fungerar smidigt. Trender såsom virtualisering av servrar och lagring gör att nätverket utsätts för allt större belastning. Nätverksstrukturen måste klara ökad informationshantering samtidigt som tillgängligheten måste säkerställas och bandbredden nyttjas optimalt så att prestandan blir maximal. Dessutom blir en allt större del av nätverksstrukturen automatiserad, detta för att snabbare och effektivare kunna leverera olika typer av IT-tjänster.
Automatisering: Proact tillhandahåller olika former av lösningar som gör det möjligt att automatisera och presentera de olika underliggande delarna i ett datacenter för att stödja affärsprocesserna. Detta skapar möjligheter att underlätta administration och därigenom minska komplexitet och risker. Genom ökad automatisering kan IT-tjänster levereras snabbare och därmed på ett bättre sätt stödja verksamhetens krav och behov avseende flexibilitet och innovation.
Applikationer: Traditionella applikationer såsom ERP, Databaser, CRM och e-mail kommer fortsatt att vara affärskritiska, vilket innebär att tillgänglighet och prestanda avseende applikationsinformation är av största vikt. Dessutom implementeras nya applikationer såsom Internet of Things (IoT), Artificial Intelligence, Big Data och Analytics vilka ställer nya krav på exempelvis verksamhet, organisation och IT-infrastruktur. Detta genom kombinationen av stora datamängder samt att informationen återfinns i olika format och system. Hanteras informationen på rätt sätt finns goda möjligheter till en förbättrad insikt gällande exempelvis kundbeteenden och köpmönster, vilket i sin tur innebär att välgrundade beslut kan fattas om hur kundkrav kan tillmötesgås på ett bättre sätt i framtiden. Det är dessa delar som utgör grunden för den digitala transformation som sker i flertalet verksamheter och branscher.
Kunder och samarbetspartners
Kunder
Proacts kunder är informationsintensiva företag och myndigheter med stora mängder affärskritisk digitalinformation. En väl fungerande ITleverans är helt avgörande för våra kunders verksamhet. Behovet av en väl fungerande IT-miljö finns i alla branscher och kunderna återfinns därför inom många olika områden.
Proact har ett nära samarbete med kunderna lokalt men nyttjar samtidigt styrkan av att vara ett internationellt företag. Som fristående specialist är målsättningen att alltid förstå kundernas krav och behov, både utifrån ett affärsmässigt och tekniskt perspektiv.
Proacts kunder är framförallt stora och medelstora företag och myndigheter och Proact har idag en god intäktsfördelning mellan olika branschsegment. De fyra största branschsegmenten är Offentlig sektor,
Intäkter per bransch

- Offentlig Sektor 23% (18)
- Telekom 10% (14)
- Tillverkande Industri 12% (12)
- Olja, Energi 5% (5)
- Övrigt 15% (14)
Handel & tjänster, Tillverkande industri samt Telekom. Proact har ofta långvariga kundrelationer och under 2018 svarade återkommande kunder för cirka 93 procent av koncernens intäkter. De tio största kunderna under 2018 svarade för 18 (22) procent av intäkten och ingen kund stod för mer än 3 (4) procent. De största kunderna har verksamhet i flera av de länder där Proact verkar.
Samarbetspartners
Proact har långa och nära relationer med ett fåtal noga utvalda strategiska leverantörer. Proact har en väl definierad innovationsprocess för att på ett strukturerat sätt utvärdera nya tjänster och produkter från befintliga samarbetspartners, likväl som att söka och ta in tjänster och produkter från nya samarbetspartners. Genom denna process säkerställs att Proact alltid är i framkant avseende teknikutveckling och därigenom kan nyttja den senaste tekniken vid design av nya tjänster och ny IT-infrastruktur för kunderna.
Bland de största leverantörerna återfinns exempelvis Cisco, Dell EMC, NetApp och VMware. Proact samarbetar i det flesta fall med två olika leverantörer inom varje teknikområde. Det möjliggör för Proact att hålla mycket hög specialistkompetens och kännedom om varje produkt, samtidigt som det minskar risken för störningar i verksamheten i det fall relationen med en leverantör av någon orsak skulle förändras.
Retail and Services 23% (24) Public Sector 23% (18) Proact tecknar ramavtal med offentlig sektor i Storbritannien
Telecoms 10% (14)
Manufacturing Industry 12% (12) Oil, Energy 5% (5) Banking, Finance 10% (9) Media 2% (4) Other 15% (14) Ramavtalet med offentlig sektor i Storbritannien innebär att Proact, som ledande datacenter och molntjänstleverantör, fortsatt kommer att leverera tjänster och lösningar till offentlig sektor. Avtalet hanteras av Crown Commercial Service (CCS), som stödjer den offentliga sektorn för att uppnå maximalt kommersiellt värde vid upphandling av produkter och tjänster. Det nya ramavtalet, G-Cloud 10, är uppdelat på tre områden "Cloud Hosting", "Cloud Software" och "Cloud Support". Proact har varit utvald leverantör även för tidigare ramavtal, G-Cloud 7, 8 och 9 och befäster därmed sin roll som betrodd rådgivare och leverantör till offentliga verksamheter i Storbritannien. Att Proact nu får fortsatt förtroende genom det nya ramavtalet visar inte bara på vår trovärdighet, utan innebär även spännande möjligheter för både nya och befintliga kunder att driva IT-innovation genom att använda molnteknik. Proact kommer att leverera olika specialist- och molntjänster, inklusive säkerhetstjänster och hybrida molntjänster. Samtliga tjänster som är inkluderade i ramavtalet finns tillgängliga via en digital marknadsplats, vilket gör det möjligt för kunderna att enkelt hitta och beställa lämpliga tjänster för sina digitala projekt. Genom detta kan kunderna vara säkra på att de köper tjänster av hög kvalitet till rätt pris, vilket i slutänden kommer de brittiska skattebetalarna till gagn.
Get väljer Proact som samarbetspartner
Get är en av Norges ledande leverantörer av bredbandstjänster samt digitala TV- och videotjänster. Gets kunder har tillgång till ett av landets snabbaste bredbandsnät och ett av Norges största urval av digitala TV-kanaler samt en videobutik med fler än 6 000 uthyrningstitlar. För närvarande är cirka en halv miljon hushåll och företag kopplade till Gets fiberbaserade nätverk, och fler än 1 miljon privat- och företagskunder använder dagligen företagets tjänster. I takt med att Gets verksamhet utvecklas ställs också nya krav på IT-infrastrukturen avseende exempelvis enkelhet, skalbarhet samt prestanda. Därav utvärderade Get olika alternativa lösningar för att säkerställa att verksamhetens olika krav uppfylls. Tack vare vår erfarenhet och specialistkunskap gällande Gets ITinfrastruktur fick Proact förtroendet att implementera en ny hyperkonvergerande datacenterlösning för att stödja Gets nya business intelligence-applikation, implementeringen är den första av sitt slag i Norge. Genom den nya datacenterlösningen uppnås ökad prestanda och tillgänglighet, då exempelvis systemuppgraderingar kan göras stegvis och utan driftavbrott i takt med Gets behov förändras. Tack vare arkitekturen uppnås även en förenklad administration genom att redan befintliga processer och administrationsverktyg kan nyttjas, vilket bland annat minskar belastningen på medarbetarna.
Avtalet innefattar implementering och konfiguration av den nya datacenterlösningen samt Proact Premium Support, vilket över tid bidrar positivt till Proacts kontrakterade intäkter.

Proact levererar hybrid molntjänst till Symbrio
Symbrio är ett IT-bolag som utvecklar ett eget molnbaserat inköps- och fakturahanteringssystem, företaget erbjuder produkter och tjänster i syfte att effektivisera sina kunders inköps- och fakturahanteringsprocesser. Företaget har verksamhet i Skandinavien och riktar sig främst till kunder inom branscher som har en projektintensiv verksamhet så som exempelvis bygg- och installationsbranschen. Symbrio har högt ställda krav på skalbarhet, tillgänglighet samt prestanda avseende ITinfrastrukturen, dessutom ställs höga krav på att IT-miljön ska vara kostnadseffektiv. Proact valdes som samarbetspartner tack vare vår långa erfarenhet av att framgångsrikt leverera IT-infrastrukturprojekt till Symbrio. Proact har den kunskap som krävs för att designa en hybrid molntjänst som motsvarar verksamhetens nuvarande och framtida behov avseende flexibilitet och skalbarhet. Avtalet innebär att Symbrio går över till Proact Hybrid Cloud (PHC), vilket innebär en flexibel IT-infrastruktur som är anpassad till Symbrios affärsmodell och ger möjlighet till att även integrera publika molntjänster. Dessutom flyttar Symbrio sin utvecklingsmiljö, som tidigare hanterats internt, till den nya molntjänsten. Genom den nya molntjänsten får utvecklingsteamet även tillgång till en självserviceportal där olika former av tjänster kan avropas. Den nya molntjänsten ger Symbrio full kontroll avseende var informationen lagras, oavsett om den lagras i ett privat moln eller i ett publikt moln såsom AWS eller Azure.
Proact levererar 24x7 tjänster till KMWE Group
KMWE Group, med huvudkontor i Eindhoven i Nederländerna, är en internationell leverantör av högteknologiska och kritiska komponenter till flygindustrin. KMWE stödjer sina kunder i olika projekt och ansvarar för den totala produktlivscykeln vilket bland annat innefattar design, framtagande av prototyper, testning, produktion och efterbehandling.
KMWE Group sökte en samarbetspartner som kunde stödja den dagliga IT-driften. Därigenom kan organisationen fokusera än mer på innovation samt strategiska projekt vilka skapar långsiktiga värden för verksamheten och dess kunder. Efter en noggrann utvärderingsprocess valdes Proact som samarbetspartner. Proact kommer att leverera tjänster såsom incidenthantering, ändringshantering, serviceförbättringar, uppdateringar samt rapportering dygnet runt under alla årets dagar. Dessa tjänster innebär bland annat att potentiella incidenter kan lösas innan de blir skadliga och kostsamma för verksamheten, vilket optimerar tillgängligheten och minskar risken. Utöver denna drifttjänst valde KMWE också att investera i Proact Premium Support, vilket innebär att Proact kommer att tillhandahålla support avseende hela IT-infrastrukturen. Avtalet kommer att ha en positiv påverkan på Proacts kontrakterade intäkter.
Aktien
Aktien
Proact-aktien är sedan juli 1999 noterad på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT. Aktiekapitalet uppgår till 10 618 837 kr fördelat på 9 333 886 aktier med kvotvärde 1,14 kr. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst samt ger rätt till en röst vid bolagsstämma. Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i rösträtten.
Börshandel
Under 2018 omsattes 4,3 miljoner Proact-aktier till ett värde av 690 MSEK och en genomsnittskurs på 167,92 kr. Aktiekursen vid årets början var 179,00 kr och vid årets slut 163,40 kr.
Ägarstruktur
Årsstämman den 8 maj 2018 bemyndigade styrelsen att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier fram till nästa årsstämma. Fram till och med 31 december 2018 har inga aktier återköpts inom detta bemyndigande. Per den 31 december 2018 innehar bolaget 182 269 aktier i eget förvar. 150 170 190
Enligt vad styrelsen känner till finns inga avtal mellan aktieägare som kräver särskilda upplysningar enligt ÅRL. 130
Styrelseledamot Anders Thulin innehar syntetiska optioner utställda av TVF TopCo Limited (Triton) motsvarande 63 734 Proact-aktier. 90 110
Aktieägarvärde 50 70
Aktieägarvärde uppstår när bolaget är rätt positionerat och har en långsiktig lönsamhet. Proact värnar om att skapa långsiktig lönsamhet för aktieägarna genom att kontinuerligt fokusera på god verksamhetsutveckling med dels förbättrad lönsamhet i bolaget och dels förstärkning av bolagets marknadsledande ställning som specialist och fristående integratör i Europa. Proact (Total return) SIX Return Index Number of shares traded, 000's per month 2014 2015 2016 2017 2018
Aktiekursutveckling
Information till aktieägare
Den fullständiga årsredovisningen för 2018 kommer att hållas tillgänglig för allmänheten från mitten av april 2019, dels på bolagets kontor dels på bolagets hemsida. Kvartalsrapporter finns tillgängliga på bolagets hemsida www.proact.se. För ytterligare information om bolaget vänligen kontakta Proact IT Group AB, telefon 08-410 666 00, e-post: [email protected].
Antal aktier per aktieägare
| MSEK och en genomsnittskurs på 167,92 kr. Aktiekursen vid årets början var 179,00 kr och vid årets slut 163,40 kr. |
Innehav | Antal aktieägare |
Andel av aktieägare |
Antal aktier |
Andel av aktiekapital |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 3 691 | 87,0% | 355 877 | 3,8% | |
| Ägarstruktur | 501 – 1 000 | 234 | 5,5% | 187 299 | 2,0% |
| Proact hade 4 243 aktieägare per 31 december 2018, varav de flesta var | 1 001 – 5 000 | 216 | 5,1% | 474 715 | 5,1% |
| privatpersoner med ett mindre innehav. Antalet aktieägare med ett inne | 5 001 – 10 000 | 35 | 0,8% | 253 730 | 2,7% |
| SEK hav som överstiger 20 000 aktier uppgick till 50 stycken, där de största |
10 001 – 15 000 | 10 | 0,2% | 114 752 | 1,2% Number of shares |
| 250 | 15 001 – 20 000 | 7 | 0,2% | 127 428 | 1,4% 1 500 |
| enskilda ägarna var Aktiebolaget Grenspecialisten med ett innehav som | 20 001 – | 50 | 1,2% | 7 820 085 | 83,8% |
| uppgick till 1 035 778 aktier och Livförsäkringsbolaget Skandia med 230 1 013 829 aktier. 210 |
Summa 2018-12-31 | 4 243 | 100,0% | 9 333 886 | 1 350 100,0% 1 200 |
Aktieägare 2018-12-31
| Andel av kapital |
||
|---|---|---|
| Antal aktier | 750 och röster |
|
| Aktiebolaget Grenspecialisten | 1 035 778 | 600 11,1% |
| Livförsäkringsbolaget Skandia | 1 013 829 | 10,9% 450 |
| UBS AG London Branch, W8IMY | 751 825 | 8,1% |
| Länsförsäkringar Småbolag Sverige | 436 698 | 300 4,7% |
| Skandia Sverige | 356 481 | 150 3,8% |
| Fondita Nordic Micro Cap SR | 310 000 | 3,3% 0 |
| Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension | 294 692 | 3,2% |
| HSBC Bank Plc, W8IMY | 263 489 Source: SIX & WebfinancialGroup |
2,8% |
| Humle Småbolagsfond | 260 000 | 2,8% |
| Skandia Småbolag Sverige | 213 159 | 2,3% |
| Övriga | 4 397 935 | 47,1% |
| Totalt | 9 333 886 | 100,0% |

900 1 050
Fem skäl att äga aktier i Proact
| Marknadsledande erbjudande |
Proact har ett tydligt och kvalitativt erbjudande inom datacenter med tillhörande konsult- och support tjänster samt molntjänster. Proact levererar flexibla och säkra IT-tjänster som hjälper kunderna att minska riskerna, sänka kostnaderna samt öka produktiviteten. |
|---|---|
| Attraktiv icke cyklisk marknad |
Ökad digitalisering är en tydlig global marknadstrend som medför att en väl fungerande IT-funktion blir av alltmer strategisk betydelse och ofta en förutsättning för att kärnverksamheten ska bedrivas effek tivt. Den del av IT-marknaden som Proact verkar på är därför relativt okänslig för konjunktursvängningar. Under senare år har den årliga ekonomiska marknadstillväxten varit mellan 1 och 5 procent. |
| Tydlig strategi för tillväxt |
För att skapa god organisk tillväxt på befintliga marknader säkerställs kontinuerligt relevanta aktiviteter inom försäljning, marknad, utveckling och innovation av tjänster och produkter samt säkerställande av att vi har relevanta samarbetspartners. Dessutom sker expansion till nya marknader. En viktig del av strategin är även att växa genom förvärv. |
| Fokus på höjda marginaler |
För att ytterligare förbättra EBITA-marginalen kommer fortsatt fokus att vara god kostnadskontroll samt kontinuerlig effektivisering av verksamheten. Även målet att öka andelen kontrakterade tjänster av bolagets totala intäkter kommer att ha en positiv effekt på EBITA-marginalen. |
| Aktieutdelning | Proacts verksamhet har en starkt kassagenerande förmåga tack vare stark finansiell ställning, netto kassa, god soliditetsamt effektiv hantering av rörelsekapitalet. Bolagets utdelningspolicy är att dela ut 25-35 procent av resultatet efter skatt. |
Ägarfördelning, % av kapital (Euroclear)

Shareholders resident abroad 32% Financial companies 36% Other legal entities 18% Swedish natural persons 12% Stakeholder organisations 2%
Utdelning

Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Proact IT Group AB (publ), org.nr 556494-3446, lämnar härmed årsredovisning samt koncernredovisning för räkenskapsåret 2018. Balans- och resultaträkningar för koncern- och moderbolag ska fastställas på årsstämma den 9 maj 2019.
Generell information
Bolagets firma är Proact IT Group AB (publ) med säte i Stockholms kommun, adress Kistagången 2, 164 28 Kista. Bolaget är sedan 1999 noterat på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT.
Verksamhetsinriktning
Proact är Europas ledande fristående integratör inom datalagring och molnlösningar. Proacts lösningar täcker alla delar av datalagring såsom virtualisering, nätverksfunktioner och säkerhet. Proact levererar verksamhetsnytta genom att hjälpa företag och myndigheter över hela världen att minska risker, sänka kostnader samt, framförallt, leverera flexibla, tillgängliga och säkra IT-tjänster. Proact består av hel- och delägda dotterbolag i Europa och Nordamerika.
Per sista december 2018 uppgick antalet medarbetare i Proact till 810 personer verksamma i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA.
Alla bolag i koncernen erbjuder samma utbud av tjänster på respektive marknad med undantag av Proact Finance AB, Proact Managed Cloud Services AB, Proact MCS B.V., Proact VX B.V. samt moderbolaget, vilkas verksamhet beskrivs nedan.
Proact Finance AB är ett helägt dotterbolag som via koncernens övriga dotterbolag erbjuder kunderna finansieringstjänster för såväl tjänster som produkter.
Proact Managed Cloud Services AB och Proact MCS B.V. är helägda dotterbolag som själva och via koncernens övriga dotterbolag erbjuder kunderna outsourcing-, drift- och molntjänster.
Proact VX B.V. erbjuder kunderna specialisttjänster för Microsoft genom direktförsäljning samt via koncernens dotterbolag.
Moderbolaget, Proact IT Group AB (publ), är globalt ansvarigt för koncerngemensamma frågor.
Året som gick
Bolaget har under 2018 haft en god utveckling gällande tillväxt, resultat, lönsamhet, kassaflöde och nettokassa. Lönsamhetsmålet, nettomarginal före skatt, om 5 procent har uppnåtts samtidigt som övriga strategiska finansiella mål, som framgår på sid 4, har uppnåtts. Resultatmässigt var 2018 det bästa året någonsin i bolagets historia. De totala intäkterna ökade med 2 procent. Förändrade valutakurser påverkade helårets intäkter positivt med 130 MSEK samtidigt som förändrade redovisningsprinciper påverkade helårets intäkter negativt med 178 MSEK jämfört med tidigare års redovisningsprinciper. Under 2018 har, strategiskt viktiga, molnkontrakt tecknats till ett totalt värde om 348 (189) MSEK vilket är en ökning med 84 procent jämfört med föregående år.
Den positiva intäkts- och resultatutvecklingen har främst uppnåtts genom att bolaget kontinuerligt arbetar enligt fastställd strategi och med väl definierade fokusområden. Detta innebär att öka sälj- och marknadsfokus inom bolaget, säkerställande av god kostnadskontroll, att förbättrings- och effektiviseringsåtgärder avseende tjänsteleveransen sker löpande samt att nödvändiga åtgärder vidtas i de länder som inte uppnår fastställda finansiella mål. Den goda utvecklingen visar även att bolagets specialistkompetens och marknadsledande erbjudande, inom datacenter samt molntjänster, uppskattas av såväl befintliga som nya kunder.
Intäkterna uppgick till 3 318 (3 243) MSEK, vilket är en ökning med 2 procent. Justerat för valutaeffekter1) samt förändrade redovisningsprinciper jämfört med tidigare års redovisningsprinciper ökade intäkterna med 4 procent. Rörelseresultatet före avskrivningar, EBITA, för helåret 2018 uppgick till 201 (188) MSEK, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Resultatet före skatt uppgick till 168 (151) MSEK.
Koncernens intäkter och resultat
Under helåret 2018 uppgick bolagets intäkter till 3 318 (3 243) MSEK, en ökning med 2 procent.
| Intäkter per Business Unit | Jan-dec 2018 | Jan-dec 2017 | Jan-dec 2016 |
|---|---|---|---|
| Nordics | 1 570 | 1 652 | 1 645 |
| UK | 630 | 551 | 635 |
| West | 967 | 916 | 509 |
| East | 179 | 131 | 149 |
| Proact Finance | 97 | 101 | 73 |
| Koncerngemensamt | –125 | –108 | –89 |
| Totala intäkter | 3 318 | 3 243 | 2 922 |
I lokala valutor och justerat för förändrade redovisningsprinciper jämfört med tidigare års redovisningsprinciper har samtliga Business Units, förutom Proact Finance, uppvisat tillväxt under räkenskapsåret 2018. Business Units UK och East uppvisar en mycket god intäktsutveckling, 15 procent respektive 33 procent. Business Units Nordics och West har båda ökat med 1 procent. Nya avtal avseende molntjänster har under räkenskapsåret tecknats till ett totalt värde om 348 (189) MSEK, avtalen har en löptid på tre till fem år. Årets intäkter från molntjänster uppgick till 436 (417) MSEK. Framtida kontrakterade kassaflöden från Proact Finance uppgick till 150 (159) MSEK per 31 december 2018.
Proact har en god intäktsfördelning avseende olika branschsegment. De fyra största branschsegmenten är Handel & Tjänster, Offentlig sektor, Telekom samt Tillverkande industri.
Intäkter per bransch

Public Sector 23% (18) Telecoms 10% (14) Manufacturing Industry 12% (12) Oil, Energy 5% (5) 1) Med valutaeffekter avses skillnaderna mellan årets resultat omräknat till årets respektive föregående års valutakurser.
Retail and Services 23% (24)
Banking, Finance 10% (9) Media 2% (4) Other 15% (14)
| Intäkter per rörelsegren | Jan-dec 2018 Jan-dec 2017 Jan-dec 2016 | ||
|---|---|---|---|
| Systemförsäljning | 2 175 | 2 133 | 1 896 |
| Tjänsteverksamhet | 1 139 | 1 106 | 1 023 |
| Övriga intäkter | 4 | 5 | 2 |
| Totala intäkter | 3 318 | 3 243 | 2 922 |
Systemintäkterna var under året 2 175 (2 133), en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter1) minskade systemintäkterna med 2 procent samtidigt som förändrade redovisningsprinciper påverkat intäkterna negativt med 178 MSEK jämfört med tidigare års redovisningsprinciper.
Tjänsteverksamhetens intäkter avseende konsulttjänster, avtalad kundsupport, drifts- och molntjänster ökade med 3 procent jämfört med föregående år, justerat för valutaeffekter 1) minskade tjänsteintäkterna med 2 procent. Nya avtal avseende molntjänster har tecknats till ett värde om 348 (189) MSEK. Intäkterna från molntjänster periodiseras över kontraktets löptid, som typiskt är mellan 3-5 år. Såväl kundsupport som molntjänster bidrar till en positiv utveckling av bolagets totala kontrakterade intäkter, vilket är viktigt för bolagets framtida resultatutveckling.
Rörelseresultatet före avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar, EBITA, för helåret 2018 uppgick till 201 (188) MSEK, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Under samma period uppgick resultatet före skatt till 168 (151) MSEK, vilket är en ökning med 11 procent.
| Resultat före skatt per Business Unit | Jan-dec 2018 Jan-dec 2017 Jan-dec 2016 | ||
|---|---|---|---|
| Nordics | 67,6 | 97,8 | 102,6 |
| UK | 30,6 | 18,8 | 21,6 |
| West | 60,9 | 20,5 | 10,2 |
| East | 14,9 | 6,4 | 10,1 |
| Proact Finance | 3,9 | 5,7 | 7,6 |
| Koncerngemensamt | –7,4 | 1,9 | –12,6 |
| Resultat före skatt och | |||
| jämförelsestörande poster | 170,4 | 151,1 | 139,5 |
| Jämförelsestörande poster | –2,6 | – | –5,8 |
| Resultat före skatt | 167,9 | 151,1 | 133,7 |
I Nordics har resultatet minskat främst beroende på förändrade redovisningsprinciper jämfört med tidigare års redovisningsprinciper samt försämrad lönsamhet inom tjänsteverksamheten. Den försämrade lönsamheten inom tjänsteverksamheten är delvis hänförlig till omförhandlade samt ett fåtal avslutade avtal vilka bolaget har redogjort för under det gångna året. Vidare har en nedskrivning av goodwill hänförlig till den danska verksamheten belastat resultatet negativt. I UK har resultatet förbättrats under året främst tack vare en god utveckling inom systemverksamheten avseende såväl tillväxt som lönsamhet. I West har resultatet förbättrats betydligt genom en positiv utveckling inom samtliga rörelsegrenar. Den under år 2017 förvärvade verksamheten i Tyskland har till fullo integrerats och har bidragit till den goda resultat- och lönsamhetsutvecklingen. I East har resultatet förbättrats under året tack vare god tillväxt inom såväl system- som tjänsteverksamheten.
Den redovisade skattekostnaden under räkenskapsåret uppgick till 41 (37) MSEK, vilket motsvarar en effektiv skattesats om 24 procent. Resultat per aktie uppgick till 13,87 (12,22) kr.
tillstånds- eller anmälningsplikt. 1) Med valutaeffekter avses skillnaderna mellan årets resultat omräknat till årets respektive föregående års valutakurser.
Finansiell ställning och kassaflöden
Koncernens likvida medel uppgick till 270 (220) MSEK per den 31 december 2018. Därutöver har koncernen en outnyttjad checkkredit om 240 (240) MSEK. Soliditeten uppgick till 21,2 (19,8) procent per den 31 december 2018. Nettokassan har under året ökat med 62 MSEK och uppgår per 31 december 2018 till 142 MSEK.
Kassaflödet var 39 (1) MSEK för helåret, varav 243 (241) MSEK från den löpande verksamheten. 84 (92) MSEK har investerats i anläggningstillgångar och 68 (38) MSEK har utbetalats avseende förvärv av bolag samt förvärv av ytterligare andelar från innehav utan bestämmande inflytande. Förändring av lån från kreditinstitut och nyttjande av checkräkningskrediter har sammantaget belastat kassaflödet med 13 MSEK. Utdelning till moderbolagets aktieägare har gjorts med 34 (32) MSEK.
Av total checkräkningskredit om 245 (241) MSEK har 5 (1) MSEK nyttjats. Banklån uppgår till 109 (133) MSEK. Moderbolaget har banklån om 107 MSEK som avser en treårig kreditfacilitet om totalt 350 MSEK. Till kreditfaciliteten finns två förlängningsoptioner om vardera ett år som infaller efter 12 respektive 24 månader. Banklånet innehåller ett lånevillkor avseende nettoskuld i förhållande till EBITDA. Under 2018 och per 31 december 2018 har lånevillkoret uppfyllts med god marginal. Det finns även ett banklån i ett dotterbolag om 2 MSEK med löptid till och med december 2020. Koncernen använder även fakturabelåning i Sverige och Finland.
Koncernens totala goodwill uppgår till 393 (385) MSEK och är främst hänförlig till verksamheterna i Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Övriga immateriella tillgångar uppgår till 70 (99) MSEK och skrivs av över en nyttjandeperiod på 5-10 år.
Koncernens samlade förlustavdrag uppgår till 147 (156) MSEK. Av dessa har 4 (25) MSEK bedömts kunna nyttjas mot framtida skattepliktiga vinster och skatteeffekten av det bedömda framtida avdraget har upptagits som uppskjuten skattefordran. Per den 31 december 2018 har totalt 14 (17) MSEK upptagits som uppskjuten skattefordran, varav 1 (7) MSEK är hänförligt till skattemässiga underskott. Årets skattekostnad uppgår till 41 (37) MSEK. Betald skatt under året uppgår till 47 (64) MSEK.
Medarbetare
Medelantalet anställda under året uppgick till 798 (799) personer. Den 31 december 2018 uppgick antalet anställda personer till 810 (811).
Moderbolaget
Moderbolagets intäkter uppgick under året till 97 (97) MSEK. Resultat före skatt för året uppgick till 94 (97) MSEK. Resultatet avser till stor del utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag. Moderbolagets skuld i gemensamt koncernvalutakonto uppgick per den 31 december 2018 till 232 (299) MSEK. Antalet anställda i moderbolaget uppgick vid periodens slut till 15 (14) personer.
Moderbolagets verksamhet har varit oförändrad under perioden och består av koncerngemensamma funktioner samt arbete rörande relationer med kapitalmarknad och aktieägare. Inga väsentliga transaktioner med närstående har skett utöver de med ledningen i egenskap av anställda.
Miljö
Bolaget bedriver inte någon verksamhet som omfattas av miljöbalkens
Forskning och utveckling
Bolagets forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs genom en inom bolaget fastställd innovationsprocess. Processen säkerställer att bolaget på bästa sätt möter de krav och behov som finns på marknaden, samt att nya produkter lanseras och tjänster utvecklas på ett tids- och kostnadseffektivt sätt. Inga forsknings- och utvecklingsutgifter har kapitaliserats.
I tillägg har bolaget nära kontakter med de ledande och viktigaste leverantörerna av system inom datalagring och molntjänster. Bolaget tar även del av den tekniska utvecklingen inom bolagets fokusområden genom deltagande på branschmässor och seminarier.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Koncernens hantering av finansiella risker bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy. Koncernens operativa risker bedöms och hanteras främst av koncernledningen och rapporteras till Proacts styrelse.
För detaljerad beskrivning av risker och riskhantering se avsnittet "Risker och riskhantering".
Styrelse och ledning
Från den 1 september 2018 är Jonas Hasselberg VD och koncernchef för Proact IT Group AB. Från den 1 februari 2018 till den 31 augusti utsåg styrelsen Peter Javestad till tillförordnad VD och koncernchef för Proact IT Group AB då tidigare VD, Jason Clark, slutade per den 31 januari 2018.
Andra ledande befattningshavare under 2018 var Sander Dekker (Business Unit Director West), Arne Kungberg (Business Unit Director East), Eirik Pedersen (Business Unit Director Nordics), Martin Thompson (Business Unit Director UK), Jakob Høholdt (Vice President Corporate Strategy and Efficiency), Peter Javestad (VD Proact Finance AB samt Vice President IR), Jonas Persson (CFO), Petra Tesch (CIO), Maarten van Unen (Vice President Sales and Marketing), Tomas Vikholm (Vice President Services) samt Paul Bates (Vice President Managed Cloud Services).
På årsstämman den 8 maj 2018 valdes Eva Elmstedt till styrelsens ordförande. Martin Gren och Annikki Schaeferdiek omvaldes som styrelseledamöter. Anders Thulin och Thomas Thuresson nyvaldes som styrelseledamöter.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsen samt en VD-instruktion. Arbetsordningen anger bland annat vilka ärenden som bör förekomma, formerna för styrelsesammanträden, protokoll och rapportering samt arbetsfördelning mellan styrelse och VD.
Styrelsen har sammanträtt tolv gånger under 2018. På samtliga ordinarie styrelsemöten har styrelsen behandlat Proacts verksamhet samt finansiella ställning fördelat på verksamhetsgrenar och finansförvaltning. Därutöver har styrelsen behandlat strategiska frågor såsom finansiella målsättningar, fastställande av affärs- och verksamhetsplaner, förvärv, rekrytering av ny VD och koncernchef, personal- och organisationsfrågor, legala frågor och väsentliga policyer. Enskilda styrelseledamöter har bistått koncernledningen i olika frågor av strategisk karaktär. Styrelsen har utsett två ledamöter att utgöra revisionsutskott samt två att utgöra ersättningsutskott. Bolagets revisor deltar vid styrelsemöte minst en gång per år och rapporterar då bland annat iakttagelser från granskningen. Revisionsutskottet har sammanträtt sju gånger under året. Bolagets revisor har deltagit på samtliga revisionsutskottsmöten under året.
Riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare
Årsstämman 2018 beslutade om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att gälla fram till nästa årsstämma:
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen till befattningshavaren ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och betydande prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen.
Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den sammanlagda rörliga ersättningen för samtliga ledande befattningshavare ska vara maximerad till i genomsnitt motsvarande åtta månadslöner och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål samt ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.
Pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till situationen i det land där befattningshavaren stadigvarande är bosatt.
Frågan om ersättning till verkställande direktör behandlas av ett ersättningsutskott och beslutas av styrelsen och när det gäller övriga ledande befattningshavare behandlas detta av verkställande direktören. Ersättningsutskottet har sammanträtt sju gånger under året.
Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det. Det är styrelsens bedömning att ovanstående riktlinjer har följts för 2018.
Styrelsen kommer att föreslå till årsstämman 2019 att ovanstående riktlinjer ska fortsätta att gälla.
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningen i Proact IT Group AB (publ) utgår från Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten inklusive Styrelsens rapport om intern kontroll för 2018 har upprättats som ett separat dokument, vilket återfinns på sid 29. Rapporten finns dessutom publicerad på Proacts hemsida.
Hållbarhetsredovisning
I enlighet med ÅRL 6 kap 11 § har Proact IT Group AB (publ) valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport vars innehåll anges på sid 8.
Ägarförhållanden
Proact-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT sedan juli 1999. Proact hade 4 243 (3 743) aktieägare den 31 december 2018, varav de flesta var privatpersoner med ett mindre innehav. De två största aktieägarna, med vardera ett innehav över 10 procent, var Aktiebolaget Grenspecialisten med ett innehav om 11,1 procent och Livförsäkringsbolaget Skandia med ett innehav om 10,9 procent.
Enligt vad styrelsen känner till finns inga avtal mellan aktieägare, som kräver särskilda upplysningar enligt årsredovisningslagen.
Aktien
Aktiekapitalet uppgår till 10 618 837 kr fördelat på 9 333 886 aktier med kvotvärde 1,14 kr. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst samt ger rätt till en röst vid bolagsstämma. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i rösträtten.
Återköp av egna aktier
Återköp av aktier genomförs dels i syfte att justera bolagets kapitalstruktur och dels i syfte att använda återköpta aktier som likvid vid eller finansiering av förvärv av företag eller verksamhet.
Årsstämman den 8 maj 2018 bemyndigade styrelsen att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier fram till nästa årsstämma. Fram till och med 31 december 2018 har inga aktier återköpts inom detta bemyndigande.
Under 2018 har inga aktier i eget förvar använts vid förvärv av bolag.
Totalt antal aktier i eget förvar uppgår per 31 december 2018 till 182 269 stycken, vilket motsvarar 2,0 procent av totala antalet aktier. Totalt erlagd köpeskilling för aktier i eget förvar är 32,5 MSEK, vilket motsvarar ett genomsnittligt anskaffningsvärde om 178 kronor per aktie.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Förväntningar avseende framtiden
Våra kunder utgörs främst av stora och medelstora företag och organisationer inom en mängd olika branscher på flertalet marknader i Europa. Genom den snabba digitalisering som sker inom flertalet branscher är IT av alltmer strategisk betydelse, då en väl fungerande IT-funktion ofta är en förutsättning för att kärnverksamheten ska kunna bedrivas effektivt. Detta gör i sin tur att den underliggande tillväxten av digital affärskritisk information fortfarande är hög. Kombinationen av den snabba digitaliseringen samt den ökande mängden affärskritisk information gör att IT-infrastrukturen blir alltmer komplex och att nya krav ställs. Därav utvärderar allt fler företag och organisationer möjligheter till att nyttja olika tjänster och nya teknikområden för att uppnå en förenklad IT-drift och säkerställa att leverans av IT-tjänster motsvarar de krav som finns från affärsverksamheten samt dess kunder.
Att säkra verksamhetskritisk information är av yttersta vikt, vare sig om det handlar om att följa olika regelverk, lagkrav eller för att skydda sig mot misstag, sabotage eller skadlig programkod. Informationssäkerhet är således en mycket viktig del av verksamheten och påverkar de affärsbeslut som fattas.
Ytterligare en marknadstrend är att fler kunder önskar erbjuda internt IT-stöd som en tjänst, där användarna själva beställer och konsumerar olika typer av IT-tjänster baserat på varje enskilt användarbehov. För att möjliggöra leverans av IT som en tjänst implementerar företag och myndigheter i allt högre grad en kombination av privata och publika molntjänster, så kallade hybrida moln. Detta för att bland annat kunna leverera kostnadseffektiva och flexibla IT-tjänster till både interna och externa användare.
Förutom ovanstående marknadstrender är exempelvis automatisering ett område som blir allt mer viktigt, då det skapar möjligheter för att underlätta administration och därmed minska komplexitet samt risker. Genom att automatisera de underliggande elementen i ett datacenter kan IT-tjänster levereras snabbare, och på ett bättre sätt stödja de affärsmässiga krav och behov som ställs från verksamheten.
Behovet av fortsatt effektivisering samt en växande efterfrågan på lösningar och tjänster inom Proacts specialistområden visar på en god tillväxtpotential för bolaget. Proact har etablerade erbjudanden, metoder och processer för att tillgodose efterfrågan på marknaden samt för att stödja sina kunder på bästa sätt.
Utdelningspolicy
Bolagets utdelningspolicy anpassas till koncernens resultatnivå, finansiella ställning och investeringsbehov. Förslaget till utdelning vägs mellan aktieägarnas förväntningar på en rimlig direktavkastning och verksamhetens behov av självfinansiering. Proact avser långsiktigt att lämna utdelning med 25-35 procent av vinsten efter skatt.
Utdelningsförslag och förslag till vinstdisposition
Styrelsen kommer att föreslå årsstämman att en utdelning om 4,15 (3,75) kr per aktie ska ske för verksamhetsåret 2018.
Till årsstämmans förfogande står:
| 289 001 696 kronor |
|---|
| 94 586 685 kronor |
| 194 415 011 kronor |
Styrelsen föreslår följande behandling av balanserad vinst:
| Summa | 289 001 696 kronor |
|---|---|
| Att balansera i ny räkning | 251 022 485 kronor |
| Utdelning, 4,15 kr per aktie | 37 979 211 kronor |
I bolaget finns 9 333 886 registrerade aktier, varav per 27 mars 2019, 182 269 aktier inte är utdelningsberättigade återköpta egna aktier. Summan av ovan föreslagna utdelning om 37 979 211 kronor kan komma att ändras, dock max till 38 735 627 kronor, om ägandet av antalet återköpta egna aktier förändras före avstämningsdagen för utdelning.
Styrelsen lämnar följande motiverande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:
Den föreslagna utdelningen utgör 11 procent av bolagets eget kapital och 8 procent av koncernens eget kapital. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick vid utgången av räkenskapsåret 2018 till 289 001 696 kronor. Av årsredovisningen framgår bland annat att koncernens soliditet uppgår till 21,2 procent. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte fullföljandet av de investeringar som bedömts erforderliga. Enligt styrelsens bedömning har bolaget ett eget kapital väl anpassat till omfattningen på bolagets verksamhet och de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Vidare kan konstateras att koncernen har en kassa om cirka 270 MSEK, outnyttjade checkräkningskrediter om cirka 240 MSEK samt en nettokassa uppgående till 142 MSEK."
Beträffande bolagets redovisade resultat för räkenskapsåret och ställningen 2018-12-31 hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning, redovisning av eget kapital samt kassaflödesanalyser jämte till dessa hörande noter.
Risker och riskhantering
Proacts riskhantering syftar till att identifiera, kontrollera och minska risker i anslutning till verksamheten. Merparten av dessa aktiviteter görs i varje dotterbolag men vissa juridiska, strategiska och finansiella risker hanteras på koncernnivå. Marknads- och verksamhetsknutna
risker hanteras inom varje dotterbolag. Eftersom merparten av de verksamhetsknutna riskerna hänför sig till Proacts förhållande till kunder och leverantörer sker en fortlöpande värdering för att kunna bedöma affärsriskerna.
| VERKSAMHETSRISKER | SANNOLIKHET | HANTERING | PÅVERKAN |
|---|---|---|---|
| Kunder Proact har en god riskspridning med avseende på geografisk närvaro och kundsegment. |
De största kunderna återfinns inom sektorerna handel/tjänster, offentlig sektor, telekom samt tillverkande industri. De tio största kunderna svarar för 18 (22) procent av intäkterna och ingen enskild kund står för mer än 3 (4) procent av intäkterna. De största kunderna är spridda över ett flertal länder. |
||
| Leverantörer Proact har, som fristående integratör, möjlighet att skapa en bra balans mellan ett antal marknadsledande strategiska leverantörer i kombination med mindre nischleverantörer inom respektive produktområde. |
Proact arbetar kontinuerligt med utvärdering av olika leverantörer för att minimera riskexponering och beroende. |
||
| Kompetensförsörjning Proacts framgångar kan i mycket stor utsträckning kopplas till förmågan att rekrytera, utveckla, motivera och behålla kvalificerad personal. |
Då fortsatta framgångar är beroende av förmågan att bibehålla anseendet som en attraktiv arbetsgivare bedriver Proact bland annat en rad skräddarsydda utbildningar inom ramen för "Proact Academy". |
||
| Förvärv och integration Genomförandet av förvärv innebär en risk. Det förvär vade företagets relationer med kunder, leverantörer och nyckelpersoner kan komma att påverkas negativt. Det finns också en risk att integrationsprocesser kan bli mer kostsamma eller mer tidskrävande än beräknat samt att förvärvade synergier helt eller delvis uteblir. |
Proact värderar potentiella förvärvskandidater med utgångspunkt i en värde ringsmodell, vilken inkluderar bland annat potentiella synergieffekter och hur väl förvärvskandidaten supporterar Proacts strategier. En genomgång (due dilligence) av hela företaget görs i vederbörlig ordning innan beslut fattas för att kunna vär dera eventuella risker. Erfarenheterna från genomförda förvärvs- och integra tionsarbeten ger goda förutsättningar att begränsa dessa risker i framtiden. |
||
| MARKNADSRISKER | SANNOLIKHET | HANTERING | PÅVERKAN |
| Konjunkturpåverkan Det allmänna marknadsläget påverkar Proacts befintliga och potentiella kunders möjlighet och benägenhet att investera. |
Proacts verksamhet har en betydande geografisk spridning och en bred kundbas i ett stort antal branscher. Då den digitala informationsmängden för lagring och arkivering ökar i stor utsträckning samtidigt som Proact erbjuder sina kunder effektiviseringar/kostnadsbesparingar så är konjunkturpåverkan på Proact rela tivt begränsad. Då cirka en tredjedel av Proacts totala intäkter är kontrakterade mellan 1-5 år har även detta en lindrande effekt avseende konjunkturssväng ningar. |
||
| Produkter och teknologi IT-sektorn är under kontinuerlig utveckling vad gäller produkter och teknologi med krav på effektivare lösningar som innebär kostnadsbesparingar för användarna. |
Proact arbetar löpande med att utvärdera nya teknologier, produkter och tjänster i nära samarbete med bolagets kunder och leverantörer för att kunna förse marknaden med bästa möjliga lösningar. |
||
| Konkurrenter Konkurrensen kommer främst från integratörer med generell IT-verksamhetsinriktning, publika molntjänst leverantörer samt globala IT-tjänsteföretag. |
Proacts konkurrensfördelar återfinns framförallt i att vara en fristående integratör med specialistkompetens och lång erfarenhet inom områdena datacenter med tillhörande konsult- och supporttjänster samt inom området molntjänster. |
FORTS. MARKNADSRISKER SANNOLIKHET HANTERING PÅVERKAN
Valutarisk
Valutarisk är risken att förändringar i valutakurser negativt påverkar resultaträkningen, balansräkningen samt kassaflödet.

Proact har en valutarisk i framförallt valutorna USD och EUR eftersom merparten av inköpen sker från leverantörer som fakturerar i dessa valutor. Den valutarisk som kan uppstå hanteras dels genom en valutaklausul mot kund som täcker den valutarisk som kan uppstå från tidpunkten för offert till leverans till kund och dels genom att terminssäkra större inköp i utländsk valuta. Proacts finanspolicy innebär att exponering överstigande 200 kEUR/250 kUSD ska kurssäkras. Verkligt värde på utestående terminskontrakt per 31 december 2018 uppgick till –3 280 (–3 343) kSEK. Nettotillgångar i utländskt dotterbolag i UK har kurssäkrats, se vidare not 30, medan varaktig finansiering av utländska dotterbolag inte kurssäkras. Inköp och försäljning i utländsk valuta redovisas i not 14.
Känslighetsanalys
Koncernens resultat påverkas bland annat av förändringar i utländska valutakurser i förhållande till SEK. Stor andel av koncernens inköp sker i EUR och USD samtidigt som försäljning till slutkund sker i lokal valuta.
En förändring i valutakurser med 10 procent skulle påverka resultatet före avskrivningar enligt följande:
SEK/EUR +/–10% +/–3 MSEK (effekt på eget kapital efter skatt +/–2 MSEK) SEK/USD +/–10% +/–28 MSEK (effekt på eget kapital efter skatt +/–22 MSEK) Effekterna ovan är beräknade utifrån förhållanden 2018 och händelserna ska ses som isolerade utan att åtgärder vidtas för att kompensera eventuellt resultatbortfall.
I enlighet med koncernens finanspolicy har all extern upplåning kort räntebindningstid, i genomsnitt kortare än 3 månader. Under 2018 användes inga räntederivat för att hantera risken. Belåning och räntenivåer framgår mer i detalj
Ränterisker
brist på likvida medel.
Ränterisk är risken att varaktiga förändringar i marknadsräntor negativt påverkar kassaflödet eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Ränteriskexponeringen uppstår huvudsakligen från utestående externa lån. Genomslaget i räntenettot beror bland annat på den genomsnittliga räntebindningstiden på upplåningen.

under not 24. Känslighetsanalys
En momentan rimlig förändring av räntan per 31 december skulle inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat eller eget kapital. Balanserna hänförliga till räntebärande skulder påverkas ej av en momentan förändring i räntan då de värderas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder till kreditinstitut löper med rörlig ränta, och redovisad ränta ligger i nivå med aktuell ränta på skulder till kreditinstitut och övriga finansiella tillgångar och skulder löper med korta löptider. Baserat på detta bedöms samtliga finansiella tillgångars och skulders bokförda värden vara en rimlig uppskattning av verkligt värde.

| FINANSIELLA RISKER | SANNOLIKHET | HANTERING | PÅVERKAN |
|---|---|---|---|
| Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria bolagets betalningsförpliktelser i sin helhet eller endast kunna göra det på påtagligt ofördelaktiga villkor på grund av |
Hanteringen av likviditetsrisken inom Proact sker med försiktighet som utgångs punkt. Med hjälp av likviditetsplanering kombinerat med kreditlimiter och låne faciliteter säkerställs att koncernen vid varje tidpunkt har tillräckligt med likvida medel. |
Vid årets utgång hade Proact likvida medel uppgående till 270 (220) MSEK, en outnyttjad checkräkningskredit om 240 (240) MSEK samtidigt som nettokassan har ökat med 62 MSEK till 142 MSEK under räkenskapsåret 2018. Enligt bolagets finanspolicy ska moderbolaget hantera koncernens placeringar av överlikviditet. Placering får ske på bankkonto eller i svenska räntebärande värdepapper. Värdepapper ska avse statsobligationer eller certifikat utgivna av banker eller av mäklare ägda av banker. Placering får endast ske i certifikat med K1-rating eller i certifikat utgivna av finansbolag som står under övervakning av Finansinspektionen. Inga placeringar får ha en längre löptid än sex månader. Kortsiktiga likviditetsbehov är idag säkrat med checkräkningskrediter. För att säkerställa att dessa behov kan tillgodoses krävs en stark finansiell ställning i kombination med ett aktivt arbete för att få tillgång till sådana krediter.

FORTS. FINANSIELLA RISKER SANNOLIKHET HANTERING PÅVERKAN
Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras.

Banklån uppgår till 109 MSEK. Moderbolaget har banklån om 107 MSEK som avser en treårig kreditfacilitet om totalt 350 MSEK. Till kreditfaciliteten finns två förlängningsoptioner om vardera ett år som infaller efter 12 respektive 24 månader. Banklånet innehåller ett lånevillkor avseende nettoskuld i förhållande till EBITDA. Under 2018 och per 31 december 2018 har lånevillkoret uppfyllts med god marginal. Det finns även ett banklån om 2 MSEK i ett dotterbolag med en löptid till och med december 2020. Se not 24 för ytterligare information. Bolaget använder även fakturabelåning i Sverige och Finland. Vid fakturabelåning finns risken kvar hos bolaget tills kunden betalar. Beviljade checkräkningskrediter uppgick till 245 MSEK varav 240 MSEK var outnyttjade per 31 december 2018. Det finns inga garantier för att kapitalbehov inte kan uppstå. Ett misslyckande i att generera vinster eller i att lösa framtida finansieringsbehov kan substantiellt påverka bolagets marknadsvärde.

Koncernens mål är att ha en stabil finansiell ställning som tryggar koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet och generera avkastning till aktieägarna samt vara till nytta för andra intressenter.
Kredit-/motpartsrisk
Kreditrisk är risken att motparten i en transaktion inte kommer att fullgöra sina finansiella ansvarsförpliktelser och att eventuella säkerheter ej täcker bolagets fordran.

vinst till aktieägare genom värdeökning av det förvaltade kapitalet. Det finns inga andra externa kapitalkrav än vad som följer av den svenska aktiebolagslagen. Under år 2018 lämnades en utdelning, för verksamhetsåret 2017, om 34 318 564 kSEK, motsvarande 3,75 kr per aktie.
Proacts förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Bolagets mål är att genom fastställda strategier uppnå en god finansiell ställning och på så sätt bereda
Den övervägande delen av kreditrisken för Proact avser fordringar på kunder. Proacts försäljning är fördelad på ett stort antal slutkunder med bred geografisk spridning vilket begränsar koncentrationen av kreditrisken. Kreditrisken i koncernen ska minimeras genom fastställande av kreditlimit för var och en av respektive kund och partner samt där det anses nödvändigt ingå avtal vars intention är att minimera kreditrisken.
Nedan framgår en analys över kundfordringar per 31 december:
| Total | 613,0 | 100,0% | 575,5 | 100,0% |
|---|---|---|---|---|
| >90 dagar | 3,3 | 0,5% | 0,3 | 0,1% |
| 61-90 dagar | 2,3 | 0,4% | 5,1 | 0,9% |
| 31-60 dagar | 9,7 | 1,6% | 11,0 | 1,9% |
| < 30 dagar | 80,4 | 13,1% | 63,2 | 11,0% |
| Ej förfallna | 517,3 | 84,4% | 495,9 | 86,2% |
| 2018 | % | 2017 | % |
Kreditkvaliteten i ej förfallna fordringar bedöms som god. Kundförluster uppgår under året till 123 (–) kSEK. Reserv för osäkra kundfordringar uppgår till 4 069 (3 533) kSEK. Av de totala kundfordringarna är 3 (3) procent äldre än 30 dagar.

Bolagsstyrningsrapport
Proact IT Group AB (publ) är moderbolag i Proact-koncernen som består av ett flertal dotterbolag enligt vad som framgår av årsredovisningen, not 17.
Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning.
Styrning av moderbolaget och koncernen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning. Koden bygger på principen "följ eller förklara". Proact avviker från kodens rekommendation avseende en punkt, bolagets halvårs- eller niomånadersrapport har inte granskats av revisorerna. Styrelsen har bedömt att en sådan granskning utifrån ett kostnadsperspektiv inte är nödvändig med tanke på bolagets grad av komplexitet och affärsrisker.
Styrningsstruktur

Årsstämma
Proacts högsta beslutande organ är bolagsstämman. Årsstämman i Proact IT Group AB hålls årligen i april eller maj i anslutning till bolagets huvudkontor i Kista. Tidpunkten för stämman offentliggörs senast i samband med kvartalsrapporten för tredje kvartalet och publiceras samtidigt på bolagets hemsida. Årsstämman väljer bolagets styrelse och dess ordförande. Till årsstämmans andra uppgifter hör också att
- fastställa bolagets resultat- och balansräkningar
- besluta om disposition av bolagets resultat
- besluta om förändringar i bolagsordningen
- välja revisorer
- besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD
- besluta om ersättning till styrelse och revisorer
- godkänna tillsättandet av valberedning
De aktieägare som inte har möjlighet att personligen delta på stämman kan i stället delta genom ombud.
I förvaltningsberättelsen under stycket "Ägarförhållanden" framgår det direkta eller indirekta aktieinnehavet i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.
Vidare framgår av stycket "Aktien" begränsningarna i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman 2018
Vid Proacts årsstämma den 8 maj 2018 i Kista deltog 25 aktieägare, representerande 43,6 procent av såväl antalet aktier som totala antalet röster i bolaget. Proacts styrelse, ledning och bolagets revisorer var närvarande vid stämman. Bland annat fattades följande beslut:
- Styrelsens dåvarande ordförande Anders Hultmark utsågs till ordförande för stämman.
- Resultat- och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning fastställdes.
- Fastställande av föreslagen utdelning med 3,75 kr per aktie.
- Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.
- Styrelsearvodet fastställdes till totalt 1 665 000 kr.
- Arvode till revisorerna ska utgå enligt godkänd räkning.
- Eva Elmstedt omvaldes som styrelseledamot samt valdes även till styrelsens ordförande. Följande övriga styrelseledamöter omvaldes:
- Martin Gren
- Annikki Schaeferdiek
- Följande övriga styrelseledamöter nyvaldes:
- Anders Thulin
- Thomas Thuresson
- Fastställande av principer för ersättning till ledande befattningshavare
- Fastställande av principer för utseende av valberedning till årsstämma 2019.
- Beslöts att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission. Det antecknades att betalning genom kvittning endast ska ske i samband med företagsförvärv.
- Beslöts att bemyndiga styrelsen att genomföra förvärv och överlåtelse av bolagets egna aktier. Vidare beslöts att styrelsen endast kan återköpa aktier i sådant antal att återköpta aktier tillsammans med eventuella nyemitterade aktier enligt bemyndigandet beslutat i punkten ovan, sammanlagt uppgår till högst 10 procent av det nu utestående antalet aktier. Det antecknades att betalning genom kvittning endast ska ske i samband med företagsförvärv och att bolaget inte får sälja egna aktier på Nasdaq Stockholm
Valberedning
Vid Proacts årsstämma den 8 maj 2018 beslutades att valberedningen ska bestå av representanter för de fyra eller, i de fall som anges i stycket nedan, de fem röstmässigt största aktieägarna per 30 september 2018. Valberedningen äger därtill rätt att adjungera styrelsens ordförande till valberedningens möten. Styrelsens ordförande ska utan onödigt dröjsmål kontakta de fyra röstmässigt största aktieägarna, enligt Euroclear Swedens aktieägarförteckning per den 30 september 2018, och erbjuda var och en av dem att inom skälig tid utse en ledamot av valberedningen.
Om förändring sker i bolagets ägarstruktur efter den 30 september men före det datum som infaller två månader före kommande årsstämma, och om aktieägare som efter denna förändring kommit att utgöra en av de fyra till röstetalet största aktieägarna i bolaget framställer önskemål till valberedningens ordförande om att ingå i valberedningen, ska denne aktieägare ha rätt att antingen utse en ytterligare ledamot av valberedningen eller, om valberedningen så beslutar, utse en ledamot av valberedningen som ska ersätta den ledamot som efter ägarförändringen till röstetalet är minsta aktieägaren och som utsett ledamot av valberedningen. I tillägg, den ledamot som utsetts av aktieägare som efter den 30 september sålt mer än hälften av sitt aktieinnehav, och som därmed ej längre utgör en av de tio största aktieägarna i bolaget, är skyldig att inom två veckor efter tidpunkten för försäljningen avgå ur bolagets valberedning.
Namnen på valberedningens ledamöter ska offentliggöras så snart valberedningen utsetts. Om någon av de största ägarna avstår från att utse representant i valberedningen ska nästa aktieägare i storleksordning beredas tillfälle att utse sådan representant. Till ordförande i valberedningen utses en aktieägarrepresentant. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts.
Valberedningen ska i förekommande fall bereda och till bolagsstämman lämna förslag till:
- val av stämmoordförande
- val av styrelseordförande och övriga ledamöter i bolagets styrelse
- styrelsearvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete
- val av och arvodering till revisorer (i förekommande fall)
- beslut om principer för utseende av valberedning
Valberedningens arbete
Valberedningens sammansättning offentliggjordes den 15 oktober 2018 och bestod vid denna tidpunkt av Stephanie Gabrielsson (Livförsäkringsbolaget Skandia och Skandia Fonder), Erik Malmberg (TVF TopCo Limited) och Jens Ismunden (Aktiebolaget Grenspecialisten) – ordförande i valberedningen. Denna valberedning representerade tillsammans cirka 34 procent av rösterna i Proact per den 30 september 2018.
Valberedningen har tillämpat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som mångfaldspolicy vid framtagande av förslaget till styrelse, med målet att åstadkomma en väl fungerande styrelsesammansättning avseende mångfald och bredd, när det gäller bland annat kön, nationalitet, ålder och branscherfarenhet. Valberedningens ambition är att föreslå en styrelsesammansättning där ledamöterna kompletterar varandra med sina respektive erfarenheter och kompetenser på ett sätt som ger styrelsen möjlighet att bidra till en positiv utveckling av bolaget. Valberedningen fokuserar alltid på mångfald för att säkerställa att styrelsen får olika perspektiv på styrelsearbetet och de överväganden som görs. Valberedningen beaktar även behovet av förnyelse, och undersöker noggrant huruvida de föreslagna styrelseledamöterna har möjlighet att ägna styrelsearbetet tillräcklig tid och omsorg. Alla aktieägare har möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag på styrelseledamöter. Valberedningen har haft flertalet protokollförda möten.
En redogörelse för valberedningens arbete publiceras på Proacts hemsida – www.proact.se – i anslutning till offentliggörandet av dess förslag till årsstämman 2019 avseende val av styrelse.
Styrelse
Proacts styrelse fattar beslut i frågor som rör Proacts strategiska inriktning, investeringar, finansiering, organisationsfrågor, förvärv och avyttringar samt viktigare policys. Styrelsen ska också säkerställa en korrekt informationsgivning till Proacts intressenter enligt ovan nämnda styrande regelverk.
Styrelsens sammansättning och mångfald
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av tre till åtta ledamöter med högst fem suppleanter. Ledamöterna, och i förekommande fall suppleanterna, väljs årligen på årsstämman för tiden till nästa årsstämma. På årsstämman den 8 maj 2018 beslutades att styrelsen under tiden till nästa årsstämma ska bestå av fem ledamöter och inga suppleanter. Valberedningen tillämpar svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, som mångfaldspolicy. Målsättningen är att föreslå en styrelsesammansättning med kompletterande erfarenheter och kompetenser som även uppvisar
mångfald beträffande ålder, kön, nationalitet och branscherfarenhet. Den nuvarande styrelsens sammansättning är resultatet av valberedningens arbete inför årsstämman 2018. Styrelsen består av ledamöter med erfarenhet från olika branscher och det råder en jämn könsfördelning.
I bolagsordningen finns inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändringar av bolagsordningen.
Styrelsen bedöms uppfylla börsreglerna från Nasdaq Stockholm samt Svensk kod för bolagsstyrning vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
En gång per verksamhetsår gör styrelsen, egen eller med hjälp av externa parter, en genomgång av styrelsens och VDs arbete genom:
- Utvärdering av styrelsens arbete. Under räkenskapsårets fjärde kvartal genomförs en enkät som tillhandahålls av StyrelseAkademien. Resultatet av enkäten diskuteras i styrelsen samt delges valberedningen. Valberedningen gör därefter intervjuer med samtliga ledamöter under första kvartalet nästkommande år.
- Utvärdering av VDs arbete
- VDs syn på styrelsens arbete
Genomgången ligger till grund för styrelsens framtida arbetssätt.
Styrelsens ersättning
Årsstämman den 8 maj 2018 fastställde styrelsens totala arvode till 1 665 000 kr. Till styrelsens ordförande utgår arvode 525 000 kr, till övriga ledamöter 210 000 kr vardera samt för utskottsarbete 300 000 kr att fördelas med 200 000 kr till revisionsutskottet och 100 000 kr till ersättningsutskottet. Inga ytterligare ersättningar till styrelsen har utgått under året.
Styrelseledamöterna omfattas inte av några aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram utgivna av bolaget.
Styrelsens arbetsordning
Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar ledamöternas inbördes arbetsfördelning, beslutsordning, firmateckning, styrelsens mötesordning samt ordförandens uppgifter. Styrelsens arbete följer en fastlagd föredragningsplan ägnad att säkerställa styrelsens behov av information och en lämplig arbetsfördelning mellan styrelsen och VD.
Under 2018 hade styrelsen tolv sammanträden jämfört med tio föregående år. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i förekommande fall efter beredning i ersättnings- respektive revisionsutskottet. Därutöver rapporterar bolagets revisorer minst en gång per år direkt till styrelsen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll.
Utöver den löpande uppföljningen och kontrollen av verksamheten, har styrelsen under året bland annat behandlat rekrytering av koncernchef, strategier, förvärvsfrågor, kapitalstruktur samt organisationsfrågor.
Styrelsens sammansättning samt närvaro på styrelsemöten 2018
| Styrelseledamot | Ersättningsutskott | Revisionsutskott | Närvaro på styrelsemöten |
|---|---|---|---|
| Eva Elmstedt | • | 100 % | |
| Annikki Schaeferdiek | • | 100 % | |
| Martin Gren | • | 100 % | |
| Anders Thulin 1) | 100 % | ||
| Thomas Thuresson 1) | • | 100 % | |
| Anders Hultmark 2) | • | 100 % | |
| Christer Holmén 2) | • | 100 % |
1) Tillträdde som styrelseledamot vid årsstämman 8 maj 2018.
2) Avgick som styrelseordförande/styrelseledamot vid årsstämman 8 maj 2018.
Styrelseledamöternas oberoende gentemot Proact, Proacts ledning samt större ägare
| Styrelseledamot | Funktion | Född | Nationalitet Invald Oberoende | Aktieinnehav 2018-12-31 |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Eva Elmstedt | Ordförande 1960 | Svensk 2009 | Ja | 6 965 | |
| Martin Gren | Ledamot 1962 | Svensk 2017 | Nej | 1 045 7781) | |
| Annikki Schaeferdiek | Ledamot 1969 | Svensk 2017 | Ja | – | |
| Anders Thulin | Ledamot 1963 | Svensk 2018 | Ja | – | |
| Thomas Thuresson | Ledamot 1957 | Svensk 2018 | Ja | – |
1) Innehav personligen samt via juridisk person.
Övriga uppgifter om styrelseledamöterna
- Eva Elmstedt (Styrelsearbete, tidigare ledande befattningar inom bland annat Nokia, Ericsson, 3 och IBM) Ledamot i styrelsen för Addtech AB, Arjo AB, Axiell Group AB, Gunnebo AB samt Thule AB.
- Martin Gren (Grundare samt rådgivare till Axis Communications) Styrelseordförande i Axis Communications AB. Ledamot i Askero Sagoboks Förlag AB, AB Grenspecialisten, och H. Lundén Holding AB.
- Annikki Schaeferdiek (Egen verksamhet och styrelsearbete, internationell erfarenhet från IT/Telecom-branschen) Ledamot i Syster P AB och Formpipe Software AB.
- Anders Thulin (Head of Digital Practice Triton Partners, tidigare ledande befattningar inom Ericsson och McKinsey & Company) Ledamot i Ramudden AB, Assemblin AB samt Chelsey Bidco Ltd.
- Thomas Thuresson (Styrelsearbete samt VD i Tetra Laval Real Estate AB, tidigare olika befattningar inom Alfa Laval Group) Ledamot i JM AB (publ), Solix Group AB och Skiold A/S.
Ersättningsutskottet
Ersättningsutskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar och pensionsvillkor till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. I utskottet diskuteras även de generella utgångspunkterna för lönesättningen i koncernen.
Styrelsen ska till årsstämman den 9 maj 2019 presentera förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen för godkännande av stämman.
Mer information om ersättning till VD samt övriga personer i företagsledningen finns i årsredovisningen, not 9.
Ersättningsutskottet har under året haft fyra protokollförda och tre ej protokollförda möten jämte löpande kontakter via telefon och e-post.
Revisionsutskottet
Revisionsutskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet har löpande kontakt med bolagets externa revisorer för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt att diskutera synen på bolagets risker. För icke revisionsnära tjänster från vald revisionsbyrå överstigande 500 kSEK av budgeterat revisionsarvode krävs beslut i styrelsen. Totalt arvode för icke revisionsnära tjänster får ej överstiga 70 procent av budgeterat revisionsarvode. Utskottet har även till uppgift att ge sin utvärdering av revisionsarbetet till valberedningen samt att biträda valberedningen vid framtagandet av valberedningens förslag till årsstämman avseende val av revisorer samt storleken på revisionsarvodet.
Revisionsutskottet består efter årsstämman 2018 av två styrelseledamöter. Revisionsutskottets ordförande är beredande och sammankallande till revisionsutskottets möten.
Revisionsutskottet har under året haft sju protokollförda möten jämte löpande kontakter via telefon och e-post.
Externa revisorer
Årsstämman den 8 maj 2018 valde revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC) med Nicklas Kullberg som huvudansvarig revisor för tiden fram till årsstämman 2019.
Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets redovisningshandlingar.
Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser vid revisionsutskottets möten samt till styrelsen minst en gång per år.
Bolagets halvårs- eller niomånadersrapport har inte granskats av revisorerna. Detta är en avvikelse från rekommendationen i Svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen har bedömt att en sådan granskning utifrån ett kostnadsperspektiv inte är nödvändig med tanke på bolagets grad av komplexitet och affärsrisker.
Utöver revisionen utför PwC vissa tjänster för Proact. När PwC anlitas för att tillhandahålla andra tjänster än revision, sker det i enlighet med de
DECEMBER
Besök av bolaget i Nederländerna. Fastställande av budget. Utvärdering av styrelsens arbete samt VD och företagsledning. Organisationsutveckling.
OKTOBER
Kvartalsrapport januari-september. Rapport från revisionsutskott och ersättningsutskott samt genomförd internrevision.
SEPTEMBER
Omvärldsanalys, marknadsläge, fastställande av koncernens strategi, uppföljning förvärv, riktlinjer för budget.
JULI
Kvartalsrapport januari-juni. Rapport från revisionsutskott och ersättningsutskott.

FEBRUARI
Bokslutskommuniké, riktlinjer för årsredovisning, ärenden inför årsstämman, rapport från revisorerna och ersättningsutskottet.
MARS
Beslut om årsredovisning och kallelse till årsstämman.
APRIL
Kvartalsrapport januari-mars. Rapport från revisionsutskott och ersättningsutskott.
MAJ
Årsstämma, konstituerande styrelsemöte. Beslut om firmateckning, fastställande av instruktioner och policyer samt sammanträdesplan. Val av revisionsutskott och ersättningsutskott.
av revisionsutskottet beslutade reglerna för godkännande av tjänsternas art och omfattning samt ersättning av dessa. Proact bedömer att utförandet av dessa tjänster är inom riktlinjerna och inte har inverkat på PwC oberoende.
Närmare upplysning om ersättning till revisorerna finns i årsredovisningen, not 8.
VD och koncernledning
Sedan den 1 september är Jonas Hasselberg VD och koncernchef för Proact IT Group AB. Jonas Hasselberg kommer närmast från Telia Company AB där han som Vice President bland annat varit chef för konsumentaffären i Sverige. Dessförinnan har han innehaft seniora ledarroller på internationella hård- och mjukvarubolag, bland annat på Nokia, Mycronic och Microsoft. Jonas Hasselberg ägde 3 000 aktier i bolaget per den 31 december 2018. Jonas Hasselberg har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som Proact har betydande affärsrelationer med. Från den 1 februari 2018 till och med den 31 augusti 2018 var Peter Javestad tillförordnad VD och koncernchef för Proact IT Group AB då tidigare VD, Jason Clark, slutade per den 31 januari 2018.
VD leder verksamheten i enlighet med styrelsens instruktioner och den antagna arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen ges erforderliga beslutsunderlag. VD är föredragande i styrelsen men inte styrelseledamot. Detta i enlighet med gällande policy där vare sig VD eller annan ledande befattningshavare ska vara styrelseledamot i moderbolaget. I löpande kontakter håller VD ordföranden informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning utöver den periodiska rapporteringen.
VD och övriga i företagsledningen har regelbundna möten för att gå igenom resultatutveckling, uppdatera prognoser och planer samt fatta beslut i olika frågor.
Proacts koncernledning består per 31 december 2018 av VD och elva andra ledande befattningshavare.
De verksamhetsdrivande dotterbolagen rapporterar till respektive Business Unit Director som i sin tur rapporterar direkt till VD. Rapporteringen sker månadsvis, med fördjupad kvartalsvis genomgång av respektive verksamhet. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Proacts koncernledning. Ordförandeposterna i dotterbolagen innehas antingen av VD i Proact IT Group AB eller av respektive Business Unit Director.
Ersättning till ledande befattningshavare
Årsstämman den 8 maj 2018 antog principer angående ersättning till ledande befattningshavare vilka innebär att ersättning ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen till befattningshavaren ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och betydande prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen.
Fast och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den sammanlagda rörliga ersättningen för samtliga ledande befattningshavare ska vara maximerad (till i genomsnitt motsvarande åtta månadslöner) och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål samt ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.
Informationsgivning
Proact eftersträvar en kommunikation med aktieägarna och övriga intressenter som är korrekt, tydlig, saklig, trovärdig och snabb. Den ska också präglas av öppenhet.
Proact publicerar löpande delårsrapporter och årsredovisningar på svenska och engelska. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs som pressmeddelanden. Vidare finns på Proacts hemsida en stor mängd bolagsinformation som uppdateras kontinuerligt.
Proact kommunicerar därutöver med kapitalmarknaden och media genom träffar med analytiker och journalister i samband med publiceringen av del- och helårsrapporterna. Representanter från Proact deltar också löpande på olika aktieägar- och analytikerträffar.
Styrelsens rapport om intern kontroll
Kontrollmiljö
Den interna kontrollen inom Proact baseras på en kontrollmiljö som omfattar organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar. Detta dokumenteras och kommuniceras i styrande dokument såsom interna policys, riktlinjer och instruktioner. Exempelvis gäller detta arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD och mellan de olika enheterna inom organisationen. Vidare genom instruktioner för attesträtt, redovisning och rapportering med mera. Styrelsen följer upp att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt upprätthåller ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer.
Bolagsledningen rapporterar till styrelsen efter fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Exempelvis upprättas riktlinjer och instruktioner för olika befattningshavare för att stärka förståelse och betydelsen av sina respektive roller och därmed också bidra till en god intern kontroll.
Riskbedömning och kontrollaktiviteter
Styrelsen har det yttersta ansvaret för riskhanteringen. En tydlig organisation och beslutsordning syftar till att skapa en god medvetenhet om risker hos medarbetarna och ett väl avvägt risktagande. Riskbedömningen omfattar såväl identifiering som kartläggning och bedömning av risker på alla nivåer i koncernen. Aktiviteter och rapportering sker löpande för att vidmakthålla god intern kontroll och därmed förebygga och upptäcka risker.
Information och kommunikation
Väsentliga riktlinjer och manualer, som till exempel ekonomihandbok och Finanspolicy, påverkar den finansiella rapporteringen och uppdateras samt kommuniceras löpande till berörd personal inom koncernen. Det finns såväl formella som informella informationskanaler till bolagsledningen och styrelsen för väsentlig information från medarbetarna. För extern kommunikation följer bolaget de styrande regelverk som tidigare berörts.
Uppföljning
Styrelsen erhåller månatligen ekonomiska rapporter samt avvikelserapportering rörande bolagets resultat och ställning. Även extraordinära händelser samt uppkomna risker rapporteras månatligen. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete innefattar också att säkerställa att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag till åtgärder som framkommit vid extern revision. Med anledning av bolagets storlek finns ingen separat avdelning för internrevision utan detta arbete bedrivs utifrån koncernekonomifunktionen. Utfall rapporteras till CEO, CFO samt styrelsen.

Thomas Thuresson, Eva Elmstedt, Anders Thulin, Annikki Schaeferdiek, Martin Gren
Styrelse
| Namn/ Befattning | Född | Invald i styrelsen |
Utbildning | Erfarenhet | Övriga styrelseuppdrag |
Antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Eva Elmstedt Styrelseordförande |
1960 | 2009 | BSc Indiana University of Pennsylvania och Handelshögskolan i Stockholm |
Styrelsearbete, ledande befattningar inom bland annat Nokia, Ericsson, 3 och IBM |
Ledamot: Addtech AB, Arjo AB, Axiell Group AB, Gunnebo AB och Thule AB |
6 965 |
| Martin Gren Ledamot |
1962 | 2017 | Hedersdoktor i entreprenörskap vid Lunds Tekniska Högskola |
Grundare samt rådgivare till Axis Communications AB |
Styrelseordförande: Axis Communications AB Ledamot: Askero Sagoboks Förlag AB, AB Grenspecialisten och H. Lundén Holding AB |
1 045 778 |
| Annikki Schaeferdiek Ledamot |
1969 | 2017 | Civilingenjörsexamen från Linköpings Tekniska Högskola |
Styrelsearbete, internationell erfarenhet från IT/Telekom-branschen, VD för Netwise, affärsområdeschef inom Ericsson multimediaenhet, grundare till Syster P |
Ledamot: Syster P och Formpipe Software AB |
– |
| Thomas Thuresson Ledamot |
1957 | 2018 | Civilekonom, Lunds Universitet BPSE, IMD |
Styrelsearbete samt VD i Tetra Laval Real Estate AB, tidigare olika befattningar inom Alfa Laval Group |
JM AB (publ), Solix Group AB och Skiold A/S |
– |
| Anders Thulin Ledamot |
1963 | 2018 | Master in Economics and Business Administration från Handelshögskolan i Stockholm samt MBA-studier vid Western University, Ivey Business School, i Canada. |
Head of Digital Practice Triton Partners, tidigare ledande befattningar inom Ericsson och McKinsey & Company |
Ramudden AB, Assemblin AB och Chelsey Bidco Ltd. |
– |
Ledning

Jonas Hasselberg (CEO and President) Född: 1967 Anställd sedan: 2018 Antal aktier: 3 000

Paul Bates (Vice President Managed Cloud Services) Född: 1975 Anställd sedan: 2008 Antal aktier: 0

Sander Dekker (Director for Business Unit Europe West) Född: 1978 Anställd sedan: 2007 Antal aktier: 0

Jakob Høholdt (Vice President, Corporate Strategy and Efficiency and Strategic HR) Född: 1969 Anställd sedan: 2002 Antal aktier: 7 905

Peter Javestad (VP of Investor relations and President Proact Finance AB) Född: 1974 Anställd sedan: 1998 Antal aktier: 4 460

Arne Kungberg (Director for Business Unit East) Född: 1963 Anställd sedan: 1994 Antal aktier: 7 051

Eirik Pedersen (Business Unit Director Nordics) Född: 1964 Anställd sedan: 2008 Antal aktier: 0

Jonas Persson (Chief Financial Officer) Född: 1972 Anställd sedan: 1998 Antal aktier: 8 600

Petra Tesch (Chief Information Officer) Född: 1963 Anställd sedan: 2015 Antal aktier: 1 000

Martin Thompson (Director for Business Unit UK) Född: 1979 Anställd sedan: 2003 Antal aktier: 0

Maarten van Unen (Vice President Sales and Marketing) Född: 1979 Anställd sedan: 2007 Antal aktier: 0

Tomas Vikholm (Vice President, Customer Support) Född: 1971 Anställd sedan: 2001 Antal aktier: 0
Rapport över totalresultat för koncernen
| Belopp i kSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| Systemintäkter | 2 174 627 | 2 132 760 | |
| Tjänsteintäkter | 1 138 870 | 1 105 529 | |
| Övriga intäkter | 4 217 | 5 097 | |
| Totala intäkter | 2,3 | 3 317 714 | 3 243 386 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | 5,6,7,9,13,14,19 | –2 525 517 | –2 491 252 |
| Bruttoresultat | 5,28 | 792 197 | 752 134 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | 9,13 | –402 420 | –371 995 |
| Administrationskostnader | 5,6,8,9,13 | –225 249 | –224 579 |
| Rörelseresultat | 7,8,13,14,27 | 164 528 | 155 560 |
| Finansiella intäkter | 10 | 7 187 | 6 984 |
| Finansiella kostnader | 11 | –3 867 | –11 435 |
| Resultat före skatt | 14 | 167 848 | 151 109 |
| Inkomstskatt | 12 | –40 584 | –37 075 |
| Årets resultat | 127 264 | 114 034 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som kan komma att omföras till årets resultat | |||
| Säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | –243 | 196 | |
| Skatteeffekt säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | 53 | –43 | |
| Omräkningsdifferenser | 9 592 | –146 | |
| Summa poster som kan komma att omföras till årets resultat, efter skatt |
9 402 | 7 | |
| Årets totalresultat | 136 666 | 114 041 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 127 010 | 113 225 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 17 | 254 | 809 |
| 127 264 | 114 034 | ||
| Årets totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 136 506 | 116 421 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 160 | –2 380 | |
| 136 666 | 114 041 | ||
| Resultat per aktie | |||
| Resultat per aktie för resultat hänförligt till | |||
| moderbolagets aktieägare, kr1) | 31 | 13,87 | 12,22 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, st | 9 157 943 | 9 263 247 |
1) Bolaget har inga utestående instrument som kan innebära utspädningseffekt.
Balansräkning för koncernen
| Belopp i kSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1 | ||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Goodwill | 5,15 | 393 164 | 385 022 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 5,15 | 70 423 | 99 373 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5,16 | 73 416 | 62 580 |
| Andra långfristiga fordringar | 18,21,27 | 294 393 | 131 883 |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 13 670 | 17 245 |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 845 066 | 696 103 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 19 | 30 594 | 37 440 |
| Kundfordringar | 14,20 | 613 020 | 575 525 |
| Aktuella skattefordringar | 11 530 | 1 778 | |
| Övriga fordringar | 58 298 | 49 535 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 384 644 | 360 489 |
| Likvida medel | 26 | 269 941 | 220 373 |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 1 368 027 | 1 245 140 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 213 093 | 1 941 243 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | 30 | ||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| Aktiekapital (9 333 886 st aktier, kvotvärde 1,14 kr) | 10 619 | 10 619 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 297 964 | 297 964 | |
| Andra reserver | 6 883 | –2 614 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 152 355 | 74 833 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 467 821 | 380 802 | |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 17 | 1 782 | 3 561 |
| SUMMA EGET KAPITAL | 469 603 | 384 363 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Låneskulder | 24 | 107 440 | 87 250 |
| Övriga långfristiga skulder | 23,24,27 | 343 598 | 100 890 |
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 21 768 | 21 515 |
| Summa långfristiga skulder | 472 806 | 209 655 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 14 | 481 784 | 509 797 |
| Aktuella skatteskulder | 14 572 | 14 841 | |
| Låneskulder | 24 | 6 427 | 46 848 |
| Övriga skulder | 22,24 | 110 018 | 133 710 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 657 883 | 642 029 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 270 684 | 1 347 225 | |
| SUMMA SKULDER | 1 743 490 | 1 556 880 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 213 093 | 1 941 243 |
Förändringar i eget kapital för koncernen
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kSEK Not 30 |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Säkring netto investering i utländsk verksamhet |
Omräkning av utländska verksamheter |
Balanserat resultat inkl. årets resultat |
Totalt | Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2017 | 10 619 | 297 964 | –2 049 | –3 761 | 24 595 327 368 | 5 195 | 332 563 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 113 225 | 113 225 | 809 | 114 034 |
| Effekt på IB eget kapital p.g.a. ändrade redovisningsprinciper |
– | – | – | – | –5 409 | –5 409 | – | –5 409 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 153 | 3 043 | – | 3 196 | –3 189 | 7 |
| Årets totalresultat | – | – | 153 | 3 043 | 107 816 | 111 012 | –2 380 | 108 632 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | –1 267 | –1 267 |
| Utdelning | – | – | – | – | –32 393 | –32 393 | – | –32 393 |
| Återköp egna aktier | – | – | – | – | –24 909 | –24 909 | – | –24 909 |
| Egna aktier använda vid förvärv | – | – | – | – | 27 364 | 27 364 | – | 27 364 |
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | –1 600 | –1 600 | –362 | –1 962 |
| Justering tidigare års förvärv från innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | 225 | 225 | 2 375 | 2 600 |
| Förändring i verkligt värde på finansiell skuld till innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | –26 265 | –26 265 | – | –26 265 |
| Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat |
– | – | – | – | 3 274 | 3 274 | –3 274 | – |
| Förskjutning av innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat |
– | – | – | – | –3 274 | –3 274 | 3 274 | – |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | – | –57 578 –57 578 | 746 | –56 832 | |
| Utgående balans per 31 december 2017 | 10 619 | 297 964 | –1 896 | –718 | 74 833 380 802 | 3 561 | 384 363 | |
| Ingående balans per 1 januari 2018 | 10 619 | 297 964 | –1 896 | –718 | 74 833 380 802 | 3 561 | 384 363 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 127 010 | 127 010 | 254 | 127 264 |
| Övrigt totalresultat | – | – | –190 | 9 687 | – | 9 497 | –94 | 9 403 |
| Årets totalresultat | – | – | –190 | 9 687 | 127 010 | 136 507 | 160 | 136 667 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | –253 | –253 |
| Utdelning | – | – | – | – | –34 319 | –34 319 | – | –34 319 |
| Återköp egna aktier | – | – | – | – | –7 508 | –7 508 | – | –7 508 |
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | –5 608 | –5 608 | –1 686 | –7 294 |
| Förändring i verkligt värde på finansiell skuld till innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | –2 053 | –2 053 | – | –2 053 |
| Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat |
– | – | – | – | –376 | –376 | 376 | – |
| Förskjutning av innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat |
– | – | – | – | 376 | 376 | –376 | – |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | – | –49 488 –49 488 | –1 939 | –51 427 | |
| Utgående balans per 31 december 2018 | 10 619 | 297 964 | –2 086 | 8 969 | 152 355 467 821 | 1 782 | 469 603 |
Kassaflödesanalys för koncernen
| Belopp i kSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| 26 | |||
| KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET | |||
| Årets resultat | 127 264 | 114 034 | |
| Justeringar för poster som ej är kassaflödespåverkande: | |||
| Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar | 5,15,16 | 66 610 | 63 256 |
| Finansiell leasing | 27 | 34 584 | 34 655 |
| Övriga finansiella poster | –12 966 | 1 819 | |
| Övriga justeringar | 72 | –2 496 | |
| Förändring avsättningar | –863 | 1 131 | |
| Inkomstskatt 1) | 12 | –6 213 | –26 977 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
208 488 | 185 422 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Varulager | 7 380 | 8 645 | |
| Rörelsefordringar | –215 496 | 20 766 | |
| Rörelseskulder | 242 366 | 26 123 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 242 738 | 240 956 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av verksamheter | 17,32 | –61 448 | –35 441 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 16 | –81 495 | –87 062 |
| Avyttring materiella anläggningstillgångar | 16 | 1 265 | 8 247 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 15 | –2 345 | –4 687 |
| Minskning långfristig fordran | 18 | 3 528 | 442 |
| Ökning långfristig fordran | 18 | –570 | –369 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –141 065 | –118 870 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande | 26 | –7 294 | –1 962 |
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | 17 | –253 | –1 267 |
| Utdelning | –34 319 | –32 393 | |
| Återköp egna aktier | –7 508 | –24 909 | |
| Kontraktsbelåning | – | –30 057 | |
| Förändring av checkräkningskredit | 4 346 | –26 152 | |
| Upptagna lån | 108 783 | 45 132 | |
| Amorterade lån | –134 401 | –46 275 | |
| Ökning övriga finansiella skulder | 8 862 | 231 | |
| Minskning övriga finansiella skulder | –935 | –2 278 | |
| Övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten | 8 | –1 134 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –62 711 | –121 064 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 38 962 | 1 022 | |
| Likvida medel vid årets början | 220 373 | 214 444 | |
| Omräkningsdifferens i likvida medel | 10 606 | 4 907 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 269 941 | 220 373 |
1) Inkomstskatt 40 584 (37 075) kSEK, betald skatt 46 797 (64 052) kSEK. Netto ej kassapåverkande justering och betald skatt –6 213 (–26 977) kSEK.
Resultaträkning för moderbolaget
| Belopp i kSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 4,14 | 96 996 | 96 613 |
| Bruttoresultat | 4 | 96 996 | 96 613 |
| Administrationskostnader | 5,9 | –116 839 | –97 480 |
| Rörelseresultat | 9 | –19 843 | –867 |
| Finansiella intäkter | 10 | 103 203 | 119 610 |
| Finansiella kostnader | 11 | 1 449 | –22 198 |
| Resultat före skatt och bokslutsdispositioner | 14 | 84 809 | 96 545 |
| Koncernbidrag | 8 932 | – | |
| Resultat före skatt | 14 | 93 741 | 96 545 |
| Inkomstskatt | 12 | 845 | 96 |
| Årets resultat | 94 586 | 96 641 |
Rapport över totalresultat för moderbolaget
| Belopp i kSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 94 586 | 96 641 |
| Övrigt totalresultat | – | – |
| Årets totalresultat | 94 586 | 96 641 |
Balansräkning för moderbolaget
| Belopp i kSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 5,15 | 12 801 | 16 694 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5,16 | 943 | 942 |
| Aktier i koncernföretag | 17 | 495 409 | 488 115 |
| Fordringar hos koncernföretag | 218 985 | 181 227 | |
| Andra långfristiga fordringar | – | 301 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 454 | – |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 728 592 | 687 279 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Aktuell skattefordran | 1 488 | 1 488 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 18 | 67 012 | 92 065 |
| Övriga fordringar | 2 015 | 2 336 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 5 824 | 8 571 |
| Likvida medel | 26 | – | – |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 76 339 | 104 460 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 804 931 | 791 739 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | 30 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital (9 333 886 st aktier, kvotvärde 1,14 kr) | 10 619 | 10 619 | |
| Reservfond | 28 236 | 28 236 | |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 14 094 | 12 073 | |
| Summa bundet eget kapital | 52 949 | 50 928 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 194 414 | 141 621 | |
| Årets resultat | 94 586 | 96 641 | |
| Summa fritt eget kapital | 289 000 | 238 262 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 341 949 | 289 190 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 106 782 | 85 418 |
| Skulder till koncernföretag | 18 | 11 348 | 11 105 |
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | – | 392 |
| Summa långfristiga skulder | 118 130 | 96 915 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 2 505 | 7 175 | |
| Skulder till koncernföretag | 18,26 | 325 331 | 339 993 |
| Skulder till kreditinstitut | 24 | – | 45 000 |
| Övriga skulder | 22,24,32 | 5 188 | 3 858 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 11 828 | 9 608 |
| Summa kortfristiga skulder | 344 852 | 405 634 | |
| SUMMA SKULDER | 462 982 | 502 549 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 804 931 | 791 739 |
Förändringar i eget kapital för moderbolaget
| Belopp i kSEK Not 30 | Antal aktier (st) | Aktiekapital | Reservfond | Aktiverade utvecklings utgifter |
Balanserat resultat |
Årets resultat | Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans per 31 december 2016 |
9 333 886 | 10 619 | 28 236 | 8 071 | 168 073 | 7 488 | 222 487 |
| Överföring föregående års resultat | – | – | – | 7 488 | –7 488 | – | |
| Utdelning | – | – | – | –32 393 | – | –32 393 | |
| Omföring aktiverade utvecklingsutgifter | – | – | 4 002 | –4 002 | – | – | |
| Återköp egna aktier | – | – | – | –24 909 | – | –24 909 | |
| Egna aktier använda vid förvärv | – | – | – | 27 364 | – | 27 364 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 96 641 | 96 641 | |
| Utgående balans per 31 december 2017 |
9 333 886 | 10 619 | 28 236 | 12 073 | 141 621 | 96 641 | 289 190 |
| Överföring föregående års resultat | – | – | – | 96 641 | –96 641 | – | |
| Utdelning | – | – | – | –34 319 | – | –34 319 | |
| Omföring aktiverade utvecklingsutgifter | – | – | 2 021 | –2 021 | – | – | |
| Återköp egna aktier | – | – | – | –7 508 | – | –7 508 | |
| Egna aktier använda vid förvärv | – | – | – | – | – | – | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 94 586 | 94 586 | |
| Utgående balans per 31 december 2018 |
9 333 886 | 10 619 | 28 236 | 14 094 | 194 414 | 94 586 | 341 949 |
Kassaflödesanalys för moderbolaget
| Belopp i kSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| 26 | |||
| KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET | |||
| Årets resultat | 94 586 | 96 641 | |
| Justeringar för poster som ej är kassaflödespåverkande: | |||
| Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar | 5,15,16 | 6 743 | 6 886 |
| Nedskrivning aktier i dotterbolag | 17 | – | 16 444 |
| Övriga finansiella poster | 2 060 | –1 684 | |
| Övriga justeringar | –1 | –2 | |
| Inkomstskatt 1) | 12 | –1 471 | –916 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
101 917 | 117 369 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: | |||
| Rörelsefordringar | 27 729 | 57 837 | |
| Rörelseskulder | –15 782 | –49 625 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 113 864 | 125 581 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av dotterföretag | 17,32 | – | –38 591 |
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande | 26 | –7 294 | –1 962 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 16 | –557 | –720 |
| Avyttring materiella anläggningstillgångar | 16 | – | 11 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 15 | –2 294 | –4 589 |
| Förändring av långfristig fordran | 18 | –37 758 | –22 354 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –47 903 | –68 205 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utdelning | –34 319 | –32 393 | |
| Återköp egna aktier | –7 508 | –24 909 | |
| Upptagna lån | 108 679 | 45 000 | |
| Amorterade lån | –133 056 | –45 000 | |
| Övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten | 243 | –74 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –65 961 | –57 376 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | – | – | |
| Likvida medel vid årets början | – | – | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | – | – |
1) Inkomstskatt –845 (–96) kSEK, betald skatt 626 (820) kSEK. Netto ej kassapåverkande justering och betald skatt –1 471 (–916) kSEK.
Noter till räkenskaperna
Not 1 Redovisningsprinciper
Företagsinformation
Koncernredovisningen och årsredovisningen avseende räkenskapsåret 2018 för Proact IT Group AB har upprättats av styrelsen och verkställande direktören, som den 27 mars 2019 har godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 9 maj 2019 för fastställande. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ) noterat på NASDAQ Stockholm, med säte i Stockholm, Sverige. Koncernens huvudsakliga verksamhet är att erbjuda specialistkompetens inom lagring och arkivering av stora volymer affärskritisk information.
Allmänna redovisningsprinciper
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapportering och rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner) tillämpats.
Årsredovisningen för Proact IT Group AB har upprättats enligt årsredovisningslagen samt Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2 (Redovisning för juridiska personer). Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler.
Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag. Aktier i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Vidare kan i moderbolaget förekomma koncernbidrag vilket redovisas som bokslutsdisposition i moderbolaget. Moderbolaget avsätter från och med räkenskapsår 2016 aktiverade utvecklingsutgifter avseende programvara/dataprogram till Fond för utvecklingsutgifter inom bundet eget kapital. Fonden minskas med avskrivningar på dessa aktiverade utvecklingsutgifter. Moderbolaget redovisar all leasing som operationell leasing.
Osäkerhet i uppskattningar och bedömningar
I balansräkningen förekommer osäkerhet i bedömningar och uppskattningar framförallt i posterna goodwill och uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag.
Avseende goodwill och immateriella rättigheter baseras nedskrivningstestet på antaganden om framtiden utifrån förhållanden som är kända vid testtillfället. Vid beräkning av nyttjandevärdet för tillgångar görs antaganden om framtida resultatutveckling. Den framtida resultatutvecklingen kan avvika från gjorda antaganden om förhållanden på marknaden förändras utan att ledningen i bolaget anpassar organisation och verksamhet efter den ändrade marknadsförutsättningarna. Då finns det risk att den framtida resultatutvecklingen blir sämre och därmed uppstår en risk för väsentliga justeringar i redovisade belopp. Mer information avseende nedskrivningstest finns i not 15.
Skattemässiga underskott aktiveras i den mån de, utifrån antaganden om framtida resultatutveckling, bedöms kunna nyttjas mot framtida skattemässiga vinster. Se not 12 för ytterligare information.
Förändringar i redovisningsprinciper och upplysningar
Koncernen använder sig av samma redovisningsprinciper såsom de har beskrivits i årsredovisningen för 2017 med följande undantag på grund av nya eller omarbetade standarder, tolkningar och förbättringar som antagits av EU och som ska tillämpas från och med 1 januari 2018.
Ändrade redovisningsprinciper
IFRS 9 Finansiella instrument har trätt i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2018 eller senare och har ersatt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 kräver att finansiella tillgångar ska klassificeras i tre olika värderingskategorier; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån tillgångens egenskaper och företagets affärsmodell. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder redovisade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värde-förändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8 med vissa undantag. IFRS 9 tillämpas från 1 januari 2018. Den främsta påverkan denna nya standard får för Proact avser en delvis ny process i kreditförluster vilken bygger på förväntade kreditförluster istället för inträffade kreditförluster. Proact har tillämpat övergången framåtriktat och har beaktat historiska kundförluster över en konjunkturcykel och har därefter kunnat konstatera att den nya standarden inte kommer att påverka koncernens räkenskaper med väsentliga belopp.
IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers har trätt i kraft för räkenskapsår som inleds 1 januari 2018 eller senare. Standarden ersätter samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter. IFRS 15 innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt. Tanken är att allt tar sin början i ett avtal om försäljning av en vara eller tjänst, mellan två parter. Inledningsvis ska ett kundavtal identifieras, vilket hos säljaren genererar en tillgång (rättigheter, ett löfte om erhållande av ersättning) och en skuld (åtagande, ett löfte om överföring av varor/tjänster). Företaget redovisar enligt modellen sedan en intäkt och påvisar därigenom att företaget uppfyller ett åtagande att leverera utlovade varor eller tjänster till kunden. Standarden tillämpas retroaktivt. Standarden är principbaserad och specificerar hur och när intäkter ska redovisas samt kräver mer detaljerade upplysningar om företagets intäktsströmmar. Proact tillämpar IFRS 15 sedan 1 januari 2018 med full retroaktivitet samt justering av jämförelsetal med tillämpning av lättnadsreglerna.
För Proacts innebär den nya standarden en förändring av intäktsredovisningen för molntjänstverksamheten när det gäller intäkter och kostnader i samband med installation före avtalsstart samt avseende "kostnader för att erhålla kundkontrakt", vilket i Proacts fall endast berör säljbonusar. För molntjänstverksamheten är skillnaden att installation respektive leverans av molntjänsten tidigare har hanterats som två separata prestationsåtaganden men nu bedöms som ett prestationsåtagande. I redovisningen blir effekten att intäkter och kostnader kopplade till installation före avtalsstart kommer att periodiseras över avtalets längd. Säljbonusar som tidigare kostnadsförts i samband med avtalens ingående kommer att aktiveras och kostnadsföras över den tid Proact bedömer kunden kommer finnas kvar hos Proact.
Historiskt har koncernen intäkts- och kostnadsfört produktförsäljning samt den del av produktförsäljningen som avser leverantörssupport vid försäljningstillfället. I samband med den analys som gjorts avseende IFRS 15 har koncernen beslutat att från och med 2018 periodisera intäkter och kostnader, för den del av produktförsäljningen som avser leverantörssupport, över kontraktets löptid.
För räkenskapsåret 2017 har koncernen kvantifierat effekterna av ovanstående förändringar. Omräkningen ger en minskad omsättning 2017 om 15 MSEK samt ett lägre resultat före skatt om 1 MSEK. Se nedanstående övergångsbrygga som visar effekterna på 2017 års räkenskaper av införande av den nya standarden.
| IFRS 15 | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | jan-dec 2017 | Justering jan-dec 2017 | |
| Systemintäkter | 2 149 | –16 | 2 133 |
| Tjänsteintäkter | 1 105 | 1 | 1 106 |
| Övriga intäkter | 5 | – | 5 |
| Totala intäkter | 3 258 | –15 | 3 243 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | –2 502 | 11 | –2 491 |
| Bruttoresultat | 756 | –4 | 752 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | –374 | 2 | –372 |
| Administrationskostnader | –225 | – | –225 |
| Rörelseresultat, EBIT | 157 | –1 | 156 |
| Finansnetto | –4 | – | –4 |
| Resultat före skatt | 152 | –1 | 151 |
| Inkomstskatt | –37 | 0 | –37 |
| Periodens resultat | 115 | –1 | 114 |
| IFRS 15 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2017-12-31 | Justering | 2017-12-31 | |||
| Tillgångar | 1 832 | 109 | 1 941 | |||
| Summa tillgångar | 1 832 | 109 | 1 941 | |||
| Eget kapital | 391 | –7 | 384 | |||
| Skulder | 1 441 | 116 | 1 557 | |||
| Summa Eget Kapital och Skulder | 1 832 | 109 | 1 941 |
År 2019 och framåt
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nedan beskrivs den IFRS som väntas ha en påverkan eller kan komma att ha en påverkan på koncernens finansiella rapporter
IFRS 16 Leasing träder i kraft för räkenskapsår som inleds 1 januari 2019 men får börja tillämpas av bolag samtidigt som IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers börjar tillämpas. IFRS 16 ersätter IAS 17 samt tillhörande tolkningar såsom IFRIC 4 och har som mål att förtydliga redovisningen och de finansiella effekterna för både leasetagare och leasegivare. Den huvudsakliga förändringen är att för leasetagare görs ingen distinktion mellan operationell och finansiell leasing med implikationen att företag ska redovisa alla leasingkontrakt som finansiella. För leasegivare så bygger standarden på den befintliga IAS 17 och där förändringarna består i förtydliganden samt ändringar av upplysningskrav.
Effekten av införande av IFRS 16 för Proact på Proacts öppningsbalanser 1 januari 2019 kommer att bli att tillgångar avseende Nyttjanderätter till ett värde om 220 MSEK samt leasingskulder om ca 210 MSEK kommer redovisas i balansräkningen. På balansdagen per 31 december 2018 har koncernen ej uppsägningsbara leasingåtaganden om 246 MSEK, se vidare not 27. Bolaget kommer inte att tillämpa IFRS 16 före ikraftträdandedatum enligt standarden.
Koncernredovisning
Koncernens omfattning
Koncernen omfattar Proact IT Group AB och samtliga bolag som moderbolaget har bestämmande inflytande över. Koncernen kontrollerar ett företag när den har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i bolaget, vilket normalt innebär att moderbolaget äger mer än 50 procent av röstetalet för samtliga aktier och andelar.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Förvärvsmetoden
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Omräkning av utländska verksamheter
De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilken är moderbolagets funktionella valuta.
För verksamheter som har en annan funktionell valuta än svenska kronor sker omräkning av resultat- och balansposter inklusive goodwill till svenska kronor. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och resultatposter till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas i rapport över totalresultat som en separat post inom övrigt totalresultat. När investeringen avyttras förs tidigare omräkningsdifferenser över rapport över totalresultat som en del av realisationsresultatet.
Transaktioner och balansposter i annan valuta än den funktionella omräknas i respektive verksamhet till den funktionella valutan med periodens genomsnittskurs för transaktioner samt balansdagens kurs för balansposter.
Innehav utan bestämmande inflytande
Innehav utan bestämmande inflytande utgörs av den del av dotterbolagens resultat och nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderbolaget. Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare.
Not 1 – Fortsättning
Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den aktuella förvärvade andelen av det bokförda värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
År 2010 undertecknade Proact ett avtal om köp av 60 procent av verksamheten i Storyflex Inc. Verksamheten bedrivs under namnet Proact Czech Republic, s.r.o. Parterna har träffat en överenskommelse som innebär att Proact har möjlighet/skyldighet att förvärva den resterande andelen inom tre till sju år från förvärvstidpunkten. Under 2013 förvärvades ytterligare 20 procent samt under 2014 ytterligare 6 procent. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelats ägare utan bestämmande inflytande redovisas som en finansiell skuld i koncernens balansräkning. Därmed redovisas ingen andel utan bestämmande inflytande. Eventuell förändring i verkligt värde på den finansiella skulden redovisas i eget kapital.
År 2015 förvärvade Proact 51 procent av aktierna i nystartat bolag, Proact VX B.V., med förvärvad del av verksamhet från bolaget VX Consultancy B.V. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelades ägare utan bestämmande inflytande redovisades som en finansiell skuld i koncernens balansräkning och därmed redovisades ingen andel utan bestämmande inflytande. Under 2017 förvärvades ytterligare 1 procent och under 2018 har de resterande 48 procenten förvärvats. Därmed innehas bolaget till 100 procent och den finansiella skulden till ägare utan bestämmande inflytande har reglerats.
Not 2 Rapportering för segment
Upplysningar nedan lämnas med utgångspunkt från ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Identifiering av rapporterbara segment görs baserat på den interna rapporteringen till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernen har identifierat verkställande direktören som den högste verkställande beslutsfattaren.
Bolaget styrs och rapporteras på resultat per rörelsesegment, Business Unit (BU). Transaktioner mellan segmenten baseras på marknadsmässiga villkor. Totala tillgångar/ skulder per segment rapporteras inte till högste verkställande beslutsfattaren. Inom varje BU, med undantag för Proact Finance, erbjuds samma utbud av produkter och tjänster.
Rörelsesegmenten är indelade enligt följande:
| Nordics: | Sverige, Norge, Finland, USA och Danmark |
|---|---|
| UK: | Storbritannien |
| East: | Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Slovakien |
| West: | Nederländerna, Belgien, Spanien och Tyskland |
Proact Finance: Proacts finansbolag i egen regi redovisas separat då bolaget supporterar samtliga geografiska regioner
| Koncern | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2018 | Nordics | UK | West | East | Proact Finance | gemensamt | Elimineringar | Koncernen |
| Externa intäkter | 1 504 031 | 630 072 | 911 450 | 175 314 | 96 849 | –2 | – | 3 317 714 |
| Interna intäkter | 65 946 | – | 55 786 | 3 600 | – | 129 288 | –254 620 | – |
| Totala intäkter | 1 569 977 | 630 072 | 967 236 | 178 914 | 96 849 | 129 286 | –254 620 | 3 317 714 |
| Resultat före skatt och | ||||||||
| jämförelsestörande poster | 67 591 | 30 571 | 60 913 | 14 904 | 3 862 | –7 430 | – | 170 411 |
| Jämförelsestörande poster 1) | – | – | – | – | – | –2 563 | – | –2 563 |
| Resultat före skatt | 67 591 | 30 571 | 60 913 | 14 904 | 3 862 | –9 993 | – | 167 848 |
| Skatt | –40 584 | |||||||
| Årets Resultat | 127 264 |
1) Denna post presenteras ej i enlighet med IFRS men då den ingår i den interna rapporteringen har bolaget valt att visa den i uppställningen ovan, se även not 13.
| Koncern | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2017 | Nordics | UK | West | East | Proact Finance | gemensamt | Elimineringar | Koncernen |
| Externa intäkter | 1 585 028 | 551 039 | 878 580 | 128 079 | 100 660 | – | – | 3 243 386 |
| Interna intäkter | 66 844 | – | 37 786 | 2 749 | 289 | 130 309 | –237 977 | – |
| Totala intäkter | 1 651 872 | 551 039 | 916 366 | 130 828 | 100 949 | 130 309 | –237 977 | 3 243 386 |
| Resultat före skatt | 97 765 | 18 810 | 20 483 | 6 447 | 5 738 | 1 866 | – | 151 109 |
| Skatt | –37 075 | |||||||
| Årets Resultat | 114 034 | |||||||
| Geografisk information | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|
| Externa intäkter 1,2) | |||
| Sverige | 920 671 | 988 443 | |
| Storbritannien | 615 880 | 551 039 | |
| Nederländerna | 454 167 | 449 046 | |
| Övriga länder | 1 326 996 | 1 254 858 | |
| Totalt | 3 317 714 | 3 243 386 |
1) Intäkterna hänförs till respektive geografi baserat på vilket land bolaget finns i. Annan information, till exempel om bolag har försäljning till kund i annat land, saknas.
2) I avsnittet "Risker och Riskhantering" återfinns uppgifter om enskild kund står för
större del av omsättningen.
| Totalt | 537 003 | 546 975 |
|---|---|---|
| Övriga länderna | 142 256 | 140 481 |
| Nederländerna | 105 589 | 100 486 |
| Storbritannien | 180 483 | 191 252 |
| Sverige | 108 675 | 114 756 |
| Immateriella- och materiella anläggningstillgångar | ||
| 2018-12-31 | 2017-12-31 |
REDOVISNINGSPRINCIP
Intäktsredovisning
Proact tillämpar IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" sedan 1 januari 2018. Grundprincipen för intäktsredovisningen är att Proact ska redovisa intäkter med utgångspunkt att allt tar sin början i ett avtal om försäljning av en vara eller tjänst, mellan två parter. Således börjar man med att identifiera ett kundavtal, vilket hos säljaren genererar en tillgång (rättigheter, det vill säga löfte om erhållande av ersättning) och en skuld (åtagande, det vill säga löfte om överföring av varor/tjänster). De åtaganden (prestationsåtaganden) som finns i kontraktet identifieras och transaktionspriset fördelas på olika åtagandena om det finns flera. Intäkt redovisas när man uppfyller åtagandet att leverera utlovade varor eller tjänster till kunden.
Intäktsströmmar
Koncernen genererar intäkter huvudsakligen genom:
- Systemförsäljning försäljning och installation av hård- och mjukvara
- Underhålls- och supporttjänster
- Fristående IT-konsulttjänster
- Molntjänster.
Systemförsäljning
Varje hård- respektive mjukvara är ett separat prestationsåtagande. Intäkterna vid försäljning av hård- och mjukvara redovisas när Proact överfört alla väsentliga risker och fördelar förknippade med äganderätten till produkten, det vill säga när kunden får kontroll över hård- respektive mjukvara. I de flesta fall inträffar detta när den legala äganderätten har överförts och när varorna rent fysiskt har överlämnats till köparen. I det fall väsentliga risker förknippade med äganderätten av varan kvarstår, har inte försäljningen slutförts. Intäkten redovisas först när försäljningen slutförts.
Fakturering sker vid leveranstidpunkten, eller i vissa fall vid leveransgodkännande. Kunden har efter leveranstidpunkten alternativt leveransgodkännande inte rätt att returnera hård- och mjukvara. Betalningsvillkoren är normalt mellan 30 och 90 dagar. Proact har inget garantiansvar gentemot kunden.
Proact agerar huvudman vid försäljning av leverantörsgarantier och underhåll. Intäkter och kostnader för detta redovisas brutto i resultaträkningen och linjärt över avtalsperioden.
Tjänster
Underhålls- och supportintäkter
Underhålls- och supportintäkter erhålls främst genom serviceavtal till fast pris. Underhåll respektive support är två olika prestationsåtaganden och intäkterna redovisas linjärt över avtalsperioden.
IT-konsulttjänster
IT-konsulttjänster har uppdelats i sex olika prestationsåtaganden; Analys och Design, Implementering (Installation, Projektledning, Dokumentering, Utbildning) och Drift.
Proact säljer konsulttjänster med tre olika debiteringsalternativ; löpande räkning, fast pris och timbankar. Vid försäljning på löpande räkning redovisas intäkterna i takt med att arbetet utförs. Fast pris-projekt, eller löpande räkning med tak, intäktsredovisas i takt med färdigställande. Av den beräknade totala intäkten för ett projekt avräknas under respektive period så stor del som motsvarar de under perioden upparbetade kostnadernas andel av de beräknade totala kostnaderna. Timbankar faktureras i förskott och intäkter redovisas i takt med att konsulttimmar förbrukas.
Molntjänster
Intäkter från molntjänster har indelats i fem olika prestationsåtaganden; Service Management, Premium Support Plus, Kundsupport, Private Cloud samt Shared Cloud.
Intäkter från molntjänstverksamheten redovisas när prestationsåtaganden uppfyllts, vilket normalt sker linjärt över avtalets längd. I de fall molntjänsterna säljs tillsammans med installation så redovisas eventuella intäkter för installation och kostnaderna för installation linjärt över avtalets längd.
Proact debiterar molntjänster baserat på två olika mätmetoder: fast grundavgift respektive fast pris per enhet för den användning som överstiger avtalad mängd som ingår i den fasta grundavgiften.
De olika tjänsterna (prestationsåtagandena) som ingår i ett molntjänst-erbjudande kan redovisas som ett enda prestationsåtagande om tjänsterna innebär att alla prestationsåtaganden uppfylls under samma tidsperiod. I dessa fall redovisas intäkten för avgiften per enhet som debiteras kunden månadsvis.
Om något prestationsåtagande, till exempel kundsupport, utförs under en kortare eller längre tidsperiod, ska en del av intäkterna per enhet allokeras till den tjänsten och redovisas när detta prestationsåtagande uppfylls.
Volymrabatter
Proact har avtal med kunder för lagring av data där prissättningsmodellen innebär att kunden betalar ett pris per lagrad GB. Kontrakten inkluderar volymrabatter där priset per GB reduceras för varje extra GB som lagras, om kunden överstiger vissa nivåer under den specifika mätperioden (månad/kvartal). I dessa kontrakt debiteras kunden månadsvis för en lägsta kapacitet (GB).
Intäkter och användande mätt på månadsbasis
När det gäller användning av lagringsutrymme (GB), som mäts månadsvis, så är det vid månadsslutet fastställt hur mycket intäkter Proact har rätt till för perioden. Intäkterna redovisas baserat på det fakturerade beloppet under månaden.
Intäkter och användande mätt på kvartalsbasis
För volymrabatter (pris per GB) där användande mäts per kvartal måste Proact beräkna rörlig ersättning. Proact måste uppskatta hur mycket GB kunden kommer att använda under mätperioden och därmed hur mycket förväntad ersättning man ska redovisa.
Hyresintäkter
Intäkter från leasingverksamheten genereras löpande och hyresintäkterna redovisas linjärt över hyresperioden.
Sammansatta kundkontrakt
Försäljning i form av så kallade sammansatta kundkontrakt, där hårdvara, mjukvara och service kan ingå i en och samma affär, är vanligt förekommande i koncernens verksamhet. Om ett kontrakt innehåller olika tjänster och/eller produkter och tjänster (ett sammansatt kundkontrakt), ska en fördelning av transaktionspriset mellan varje tjänst och produkt (prestationsåtagande) som utlovats i kontraktet beräknas baserat på produkternas och tjänsternas fristående försäljningspris. Se ovan för de olika prestationsåtagande som kan ingå i ett sammansatt kontrakt och intäkter redovisas för respektive prestationsåtagande.
Kostnader för att erhålla kundkontrakt
I enlighet med IFRS 15 aktiveras kostnader för att erhålla kundkontrakt, i Proacts fall berör detta endast säljprovisioner. Kostnaderna kostnadsförs sedan över den tid Proact bedömer kunden kommer finnas kvar hos Proact. För 2018 uppgick kostnadsförda kostnader för att erhålla kundkontrakt till 8 417 (7 008) kSEK.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter per rörelsegren | 2018 | 2017 | ||
| Systemförsäljning | 2 174 627 | 2 132 760 | ||
| Tjänsteverksamhet | 1 138 870 | 1 105 529 | ||
| Övriga intäkter | 4 217 | 5 097 | ||
| Totalt | 3 317 714 | 3 243 386 | ||
| Koncernen | ||||
| Intäkter per rörelsesegment | 2018 | 2017 | ||
| Nordics | 1 569 977 | 1 651 872 | ||
| UK | 630 072 | 551 039 | ||
| West | 967 236 | 916 366 | ||
| East | 178 914 | 130 828 | ||
| Proact Finance | 96 849 | 100 949 | ||
| Koncerngemensamt | 129 286 | 130 309 | ||
| Elimineringar | –254 620 | –237 977 | ||
| Totalt | 3 317 714 | 3 243 386 | ||
| Intäkter per bransch | 2018 | 2017 | ||
| Offentlig sektor | 759 309 | 578 435 | ||
| Handel & Tjänster | 753 084 | 793 569 | ||
| Telekom | 349 824 | 446 298 | ||
| Tillverkande industri | 402 295 | 383 506 | ||
| Bank, finans | 320 336 | 289 343 | ||
| Olja, energi | 175 092 | 163 470 | ||
| Media | 52 894 | 118 921 | ||
| Övrigt | 504 880 | 469 844 | ||
| Totalt | 3 317 714 | 3 243 386 |
Not 3 – Fortsättning
| Koncernen Under året reglerade Kvarvarande Tillkommande varav intäkter hänförliga avtalstillgångar, avtalstillgångar, avtalstillgångar, Totala system hänförliga till under hänförliga till under hänförliga till under till under året uppfyllda Ingående balans respektive service tidigare år uppfyllda tidigare år uppfyllda året uppfyllda presta och fakturerade presta Avtalstillgångar1) 2018 intäkter under året prestationsåtaganden prestationsåtaganden tionsåtaganden tionsåtaganden Upplupna systemintäkter 15 993 2 174 627 –15 818 175 26 370 2 148 082 Upplupna tjänsteintäkter 26 264 1 138 870 –26 064 200 13 431 1 125 239 |
Summa avtalstillgångar | 42 257 | 40 176 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 13 631 | |||||
| 26 545 | |||||
| Utgående balans 2018 |
| Avtalstillgångar1 | Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 2017 |
Totala system respektive service intäkter under året |
varav intäkter hänförliga till under året uppfyllda och fakturerade presta tionsåtaganden |
Under året reglerade avtalstillgångar, hänförliga till under tidigare år uppfyllda prestationsåtaganden |
Kvarvarande avtalstillgångar, hänförliga till under tidigare år uppfyllda prestationsåtaganden |
Tillkommande avtalstillgångar, hänförliga till under året uppfyllda presta tionsåtaganden |
Utgående balans 2017 |
||
| Upplupna systemintäkter | 18 393 | 2 132 760 | 2 116 767 | –15 343 | 3 050 | 12 943 | 15 993 | |
| Upplupna tjänsteintäkter | 28 721 | 1 105 529 | 1 079 265 | –28 721 | – | 26 264 | 26 264 | |
| Summa avtalstillgångar | 47 114 | 42 257 |
1) Under 2018 har det inte förekommit några reserveringar eller nedskrivningar avseende avtalstillgångar.
| Summa avtalsskulder | 563 822 | 829 231 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna tjänsteintäkter | 429 660 | 1 138 870 | 393 759 | 745 111 | 35 901 | 460 715 | 496 616 | |
| Uppskjutna systemintäkter | 134 162 | 2 174 627 | 86 912 | 2 087 715 | 47 250 | 285 365 | 332 615 | |
| Avtalsskulder | Ingående balans 2018 |
Totala system respektive service intäkter under året |
varav intäktsfört, hänförligt till avtal ingångna tidigare år |
varav intäktsfört, hänförligt till avtal ingångna under året |
Uppskjutna intäkter, hänförligt till avtal ingångna tidigare år |
Uppskjutna intäkter, hänförligt till avtal ingångna under året |
Utgående balans 2018 |
|
| Koncernen |
| Summa avtalsskulder | 397 477 | 563 822 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna tjänsteintäkter | 347 933 | 1 105 529 | 347 933 | 757 596 | – | 429 660 | 429 660 |
| Uppskjutna systemintäkter | 49 544 | 2 132 760 | 49 544 | 2 083 216 | – | 134 162 | 134 162 |
| Avtalsskulder | Ingående balans 2017 |
Totala system respektive service intäkter under året |
varav intäktsfört, hänförligt till avtal ingångna tidigare år |
varav intäktsfört, hänförligt till avtal ingångna under året |
Uppskjutna intäkter, hänförligt till avtal ingångna tidigare år |
Uppskjutna intäkter, hänförligt till avtal ingångna under året |
Utgående balans 2017 |
| Summa | 797 689 | 315 873 | 359 433 | 1 472 995 |
|---|---|---|---|---|
| Förväntade tjänsteintäkter | 618 045 | 236 838 | 272 394 | 1 127 277 |
| Förväntade systemintäkter | 179 644 | 79 035 | 87 039 | 345 718 |
| Långfristiga avtal, med ännu ej uppfyllda eller delvis ej uppfyllda prestations åtaganden, förväntas generera intäkter: |
inom 1 år | mellan 1-2 år | 3 år och senare | Totalt avtalade intäkter för ännu ej uppfyllda eller delvis ej uppfyllda prestationsåtaganden |
Not 4 Inköp och försäljning mellan koncernföretag
Av moderbolagets totala inköpskostnader och försäljningsintäkter avser 49 786 (39 292) kSEK, 45 (43) procent, av inköpen och 96 998 (96 613) kSEK, 100 (100) procent, av försäljningen andra koncernföretag.
Not 5 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Avskrivningar/nedskrivningar som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster |
||||
| Avskrivningar | ||||
| – Reservdelar och demonstrationsutrustning | 3 883 | 3 960 | – | – |
| – Materiella tillgångar | 24 613 22 478 | – | – | |
| – Immateriella tillgångar | 22 378 | 24 174 | – | – |
| Nedskrivningar | ||||
| - Immateriella tillgångar 1) | 4 525 | 934 | – | – |
| - Materiella tillgångar 2) | 41 | – | – | – |
| Avskrivningar som ingår i administrationskostnader |
||||
| – Materiella tillgångar | 2 131 | 4 261 | 556 | 371 |
| – Immateriella tillgångar | 9 039 | 7 449 | 6 187 | 6 515 |
| Totalt | 66 610 63 256 | 6 743 | 6 886 | |
1) Nedskrivningen avser nedskrivning av goodwill i verksamheten i Danmark med 1 673 kSEK (1 216 kDKK) samt nedskrivning av utvecklingskostnader i verksamheten UK med 2 852 kSEK (246 kGBP).
2) Nedskrivning av Maskiner & Datorer i bolaget Proact VX B.V. med 10 kSEK (1 kEUR) samt nedskrivning avseende Inventarier i bolaget Proact Belgium BVBA med 31 kSEK (3 kEUR).
Not 6 Forsknings- och utvecklingskostnader
Under året har inga utgifter för forskning och utveckling avseende tjänster eller produkter kostnadsförts eller aktiverats.
Not 7 Rörelsens kostnader
Skillnaden mellan totala intäkter och redovisat rörelseresultat förklaras av följande kostnadsposter:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | 2018 | 2017 | ||
| Varukostnad 1) | 2 107 592 | 2 081 608 | ||
| Övriga kostnader | 187 466 | 190 416 | ||
| Personalkostnader | 791 518 | 752 546 | ||
| Av- och nedskrivningar | 66 610 | 63 256 | ||
| Summa rörelsens kostnader | 3 153 186 | 3 087 826 |
1) Inkluderar återtäckningskostnader
Not 8 Upplysning om revisionsarvode
Med revisionsuppdrag avses den lagstadgade granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
Övriga lagstadgade uppdrag omfattar andra kvalitetssäkringstjänster som ska utföras enligt författning, bolagsordning, stadgar eller avtal.
Skatterådgivning innehåller både rådgivning och granskning av efterlevnad inom skatteområdet.
Övriga tjänster är andra uppdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvode och kostnadsersättning | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 1) | ||||
| Revisionsuppdrag | 3 453 | 3 062 | 742 | 482 |
| Övriga lagstadgade uppdrag | – | 29 | – | – |
| Skatterådgivning | – | 170 | – | 130 |
| Övriga tjänster | 328 | 1 542 | 328 | 1 542 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | – | – | – | – |
| Övriga lagstadgade uppdrag | – | – | – | – |
| Skatterådgivning | – | – | – | – |
| Övriga tjänster | – | – | – | – |
| Totalt | 3 781 | 4 803 | 1 070 | 2 154 |
1) Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB är valda revisorer sedan årsstämman 2017.
Av revisionsuppdrag avser 1 154 kSEK PwC Sverige, av Övriga lagstadgade uppdrag avser – kSEK PwC Sverige, av arvoden för skatterådgivning avser – kSEK PwC Sverige och av arvoden för övriga tjänster avser 329 kSEK PwC Sverige.
Not 9 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader mm
REDOVISNINGSPRINCIP
Ersättningar till anställda
Pensioner
Vid avgiftsbestämd plan betalar koncernen bestämda avgifter till en separat juridisk enhet. Avgifterna kostnadsförs löpande. Koncernen har inga legala åtaganden att betala något ytterligare utöver de löpande avgifterna. Koncernen har inga förmånsbestämda pensionsplaner.
Avgångsvederlag
Koncernen redovisar kostnader för avgångsvederlag i rapport över totalresultat när man bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
Bonusplaner
När det finns en legal förpliktelse redovisar koncernen en skuld och en kostnad för bonus, baserat på en formel som beaktar försäljning och/eller vinst i enlighet med bolagets bonusmodeller.
| Medelantal | varav kvinnor | varav män | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 14 | 14 | 5 | 5 | 9 | 9 |
| Dotterföretag | ||||||
| Sverige | 167 | 164 | 18 | 17 | 150 | 147 |
| Norge | 48 | 50 | 7 | 6 | 40 | 44 |
| Finland | 39 | 43 | 3 | 3 | 36 | 40 |
| Danmark | 16 | 25 | 2 | 3 | 14 | 22 |
| Lettland | 14 | 16 | 4 | 4 | 10 | 12 |
| Litauen | 16 | 17 | 4 | 5 | 12 | 12 |
| Estland | 15 | 13 | 2 | 2 | 13 | 11 |
| Tjeckien | 18 | 20 | 4 | 5 | 14 | 15 |
| Nederländerna | 108 | 100 | 14 | 13 | 95 | 87 |
| Belgien | 11 | 14 | 0 | 1 | 11 | 13 |
| Spanien | 12 | 12 | 1 | 2 | 10 | 10 |
| Tyskland | 88 | 82 | 21 | 19 | 67 | 63 |
| Storbritannien | 231 | 228 | 51 | 49 | 180 | 179 |
| USA | 2 | 1 | – | – | 2 | 1 |
| Totalt dotterföretag | 784 | 785 | 131 | 129 | 653 | 656 |
| Koncernen totalt | 798 | 799 | 136 | 134 | 662 | 664 |
| Styrelseledamöter och | Antal | varav kvinnor | varav män | |||
| ledande befattningshavare | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Koncernen och moderbolaget |
||||||
| Styrelseledamöter och VD/koncernchef |
6 | 6 | 2 | 2 | 4 | 4 |
| Övriga ledande befattningshavare |
11 | 10 | 1 | 1 | 10 | 9 |
| Löner och ersättningar till styrelse och VD (varav tantiem m m) |
Löner och ersättningar till övriga anställda |
Löner och ersättningar Totalt |
Sociala kostnader (varav pensionskostnader) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner, ersättningar och sociala kostnader |
2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Moderbolaget | 4 370 | 7 946 | 19 731 | 15 053 | 24 101 | 22 999 | 11 780 | 9 820 | |
| (840) | (2 948) | (840) | (2 948) | (3 489) | (2 431) | ||||
| Dotterföretag | 25 272 | 22 644 | 575 613 | 552 156 | 600 885 | 574 800 | 135 008 | 131 273 | |
| (6 832) | (4 990) | (6 832) | (4 990) | (36 159) | (36 892) | ||||
| Koncernen totalt | 29 642 | 30 590 | 595 344 | 567 209 | 624 986 | 597 799 | 146 788 | 141 093 | |
| (7 672) | (7 938) | (7 672) | (7 938) | (39 648) | (39 323) |
Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare
| Styrelsearvode1) | Utskottsarvode1) | Totalt arvode | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Styrelsens ordförande Anders Hultmark 2) | 219 | 515 | 21 | 50 | 240 | 565 |
| Styrelsens ordförande/Styrelseledamot Eva Elmstedt 3) | 394 | 206 | 77 | 79 | 471 | 285 |
| Styrelseledamot Christer Hellström | – | 83 | – | 21 | – | 104 |
| Styrelseledamot Christer Holmén | 87 | 206 | 41 | 100 | 128 | 306 |
| Styrelseledamot Pia Gideon | – | 83 | – | 21 | – | 104 |
| Styrelseledamot Martin Gren | 210 | 123 | 35 | – | 245 | 123 |
| Styrelseledamot Annikki Schaeferdiek | 210 | 123 | 59 | 29 | 269 | 152 |
| Styrelseledamot Thomas Thuresson | 123 | – | 67 | – | 190 | – |
| Styrelseledamot Anders Thulin | 123 | – | – | – | 123 | – |
| Summa | 1 366 | 1 339 | 300 | 300 | 1 666 | 1 639 |
1) Avser faktiskt arvode för respektive kalenderår enligt bolagsstämmobeslut.
2) Styrelsens ordförande till och med 8 maj 2018.
3) Styrelsens ordförande från och med 8 maj 2018.
| VD | VD | Övriga ledande befattningshavare |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 Jonas Hasselberg1) |
2018 Peter Javestad2) |
2018 Jason Clark3) |
2017 Jason Clark |
2018 | 2017 | |
| Fasta löner | 1 320 | 719 | 325 | 3 900 | 19 518 | 16 714 |
| Rörlig ersättning | 660 | 180 | – | 1 804 | 9 873 | 5 139 |
| Förmåner | 16 | 48 | 19 | 230 | 1 256 | 1 039 |
| Pensionskostnad | 408 | 139 | – | – | 1 867 | 1 852 |
| Avgångsvederlag | – | – | 2 065 | – | – | – |
| Summa | 2 404 | 1 086 | 2 409 | 5 934 | 32 514 | 24 744 |
1) Jonas Hasselberg har erhållit lön och övrig ersättning för perioden september-december 2018.
2) Peter Javestad har erhållit extra lön och övrig ersättning för perioden februari-augusti 2018 utöver sin ordinarie ersättning.
3) Jason Clark har erhållit lön och övriga ersättningar för perioden januari 2018 samt avgångsvederlag för perioden februari-juli 2018.
Samtliga bolag inom koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. För VD ska pensionspremien uppgå till motsvarande 30 procent av den fasta årslönen, samt sjukförsäkring. Rörlig del av lönen är ej pensionsgrundande. Pensionsålder är 62 år. Årets pensionsgrundande ersättning till VD uppgår till 1 980 (0) kSEK. Utöver betalda pensionspremier förekommer inga pensionsförpliktelser. För VD uppgår uppsägningstiden till nio månader från företagets sida och sex månader från VDs sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår dessutom ett avgångsvederlag för VD om nio månadslöner. Avgångsvederlaget ska avräknas mot eventuell ersättning från ny arbetsgivare. VDs rörliga del av lönen baseras på bolagets tillväxt och resultat.
Övriga ledande befattningshavare bestod av elva (tio) personer under 2018. Av antalet övriga ledande befattningshavare är fem personer anställda av moderbolaget och sex personer anställda i dotterbolag. För övriga ledande befattningshavare gäller Proacts pensionsvillkor enligt en avgiftsbestämd pensionsplan. Rörlig del av lönen är pensionsgrundande och pensionsåldern är 65 år. Årets pensionsgrundande ersättning till övriga ledande befattningshavare uppgår till 20 655 (19 574) kSEK. Utöver betalda pensionspremier förekommer inga pensionsförpliktelser. För övriga ledande befattningshavare uppgår uppsägningstiden till 3-9 månader från företagets sida och 3-6 månader från övriga ledande befattningshavares sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag för övriga ledande befattningshavare om 0-12 månadslöner.
Övriga ledande befattningshavares rörliga del av lönen baseras på tillväxt samt resultat lokalt och i koncernen.
Frågor rörande ersättningar och förmåner till VD och övriga ledande befattningshavare handläggs av styrelsen och dess ersättningsutskott.
Optioner
Inga optionsprogram finns.
Styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares aktieinnehav i Proact
| Aktieinnehav i Proact | |
|---|---|
| Styrelse | 2018-12-31 |
| Eva Elmstedt | 6 965 |
| Martin Gren1) | 1 045 778 |
| Annikki Schaeferdiek | – |
| Thomas Thuresson | – |
| Anders Thulin | – |
| 1) Innehav personligen samt via juridisk person. |
| Aktieinnehav i Proact | |
|---|---|
| VD och övriga ledande befattningshavare | 2018-12-31 |
| Jason Clark (VD och koncernchef)1) | – |
| Jonas Hasselberg (VD och koncernchef)1) | 3 000 |
| Arne Kungberg | 7 051 |
| Eirik Pedersen | – |
| Jakob Høholdt | 7 905 |
| Jonas Persson | 8 600 |
| Maarten van Unnen | – |
| Martin Thompson | – |
| Paul Bates | – |
| Peter Javestad (tillförordnad VD och koncernchef)1) | 4 460 |
| Petra Tesch | 1 000 |
| Sander Dekker | – |
| Tomas Vikholm | – |
1) Jason Clark var VD och koncernchef t.o.m. 31 januari 2018. Från den 1 februari 2018 till 31 augusti 2018 var Peter Javestad tillförordnad VD och koncernchef. Den 1 september 2018 tillträdde Jonas Hasselberg som VD och koncernchef.
Not 10 Finansiella intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Ränteintäkter | 6 677 | 5 618 | 1 755 | 544 | |
| Ränteintäkter från koncernföretag | – | – | 3 561 | 5 455 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | – | – | 97 887 113 611 | ||
| Övriga poster | 510 | 1 366 | – | – | |
| Totalt | 7 187 | 6 984 | 103 203 119 610 |
Koncernens samtliga ränteintäkter är hänförliga till lånefordringar och kundfordringar. För andelar i koncernföretag se vidare not 17.
Not 11 Finansiella kostnader
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Räntekostnader | 8 079 | 9 612 | 6 943 | 6 704 |
| Räntekostnader till koncernföretag | – | – | 600 | 327 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | – | – | – | 16 444 |
| Valutakursdifferenser | –5 585 | –716 | –9 267 | –1 617 |
| Övriga poster | 1 373 | 2 539 | 275 | 340 |
| Totalt | 3 867 | 11 435 | –1 449 | 22 198 |
Koncernens samtliga räntekostnader är hänförliga till låneskulder och övriga skulder.
Not 12 Inkomstskatt
REDOVISNINGSPRINCIP
Skatter
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran, inklusive fordran för ännu inte utnyttjade underskottsavdrag, redovisas endast om den bedöms kunna utnyttjas. Omvärdering av den uppskjutna skatteskulden/skattefordran görs varje år till aktuell skattesats och redovisas i koncernens rapport över totalresultat som en del av årets skattekostnad. Värderingen av skatteskulder/skattefordringar sker till nominellt belopp och i enlighet med de skatteregler och skattesatser som beslutats. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas om de är relaterade till samma skattemyndighet.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Årets aktuella skatt | –38 183 | –45 219 | – | – |
| Justering avseende tidigare års skatt | 701 | 68 | – | – |
| Uppskjuten skatt | –3 102 | 8 076 | 845 | 96 |
| Skatt som redovisas i resultaträkningen |
–40 584 | –37 075 | 845 | 96 |
Betalda skatter under året uppgår för koncernen till 46 797 (64 052) kSEK och för moderbolaget till 626 (820) kSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Redovisat resultat före skatt | 167 848 | 151 109 | 93 741 | 96 545 |
| Skatt enligt svensk skattesats för moderbolaget 22% |
–36 927 | –33 244 | –20 623 | –21 240 |
| Skillnad hänförlig till utländska skattesatser | –235 | 1 333 | – | – |
| Ej avdragsgilla kostnader | –3 717 | –3 244 | –54 | –3 659 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 2 957 | 1 866 | 21 535 | 24 995 |
| Årets förluster för vilka uppskjuten skattefordran ej har aktiverats |
–4 190 | –4 610 | – | – |
| Årets skatteeffekt avseende aktiverade underskottsavdrag från tidigare år |
–36 | –2 355 | – | – |
| Årets skatteeffekt avseende ej aktiverade underskottsavdrag från tidigare år |
1 555 | 5 103 | – | – |
| Justering avseende tidigare års skatt | 697 | 68 | – | – |
| Justering avseende tidigare års uppskjuten skatt |
–29 | –900 | – | – |
| Justering uppskjuten skatt pga ändrad skattesats i Sverige |
–307 | – | –13 | – |
| Övriga skatter | –615 | –1 092 | – | – |
| Övriga justeringar avseende uppskjuten skatt |
263 | – | – | – |
| Skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) | –40 584 | –37 075 | 845 | 96 |
Uppskjuten skattefordran och skatteskuld
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader och underskottsavdrag har resulterat i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar avseende följande poster:
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 Uppskjuten skattefordran |
Ingående balans |
Uppskjuten skatt redovisad i resultatet(+ intäkt/– kostnad) |
Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen |
Valutakurs differenser |
Utgående balans |
| Underskottsavdrag | 7 024 | –6 282 | – | 285 | 1 027 |
| Goodwill | –354 | 369 | – | –15 | – |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | – | 143 | – | – | 143 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 250 | –313 | 951 | –15 | 10 873 |
| Säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | – | –54 | 54 | – | – |
| Avsättningar | 175 | 424 | – | 3 | 602 |
| Övrigt | 1 107 | 742 | – | 3 | 1 852 |
| Nettoredovisning | –957 | 157 | – | –27 | –827 |
| Summa uppskjuten skattefordran | 17 245 | –4 814 | 1 005 | 234 | 13 670 |
| 2018 Uppskjuten skatteskuld |
Ingående balans |
Uppskjuten skatt redovisad i resultatet (– intäkt/+ kostnad) |
Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen |
Valutakurs differenser |
Utgående balans |
| Goodwill | 2 679 | – | – | 62 | 2 741 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 18 154 | –4 920 | – | 665 | 13 899 |
| Materiella anläggningstillgångar | 524 | –488 | – | 20 | 56 |
| Avsättningar | 161 | –4 | – | – | 157 |
| Justering pga ändrade redovisningsprinciper | 638 | 995 | 1 178 | 71 | 2 882 |
| Övrigt | 316 | 2 548 | – | –4 | 2 860 |
| Nettoredovisning | –957 | 157 | – | –27 | –827 |
| Summa uppskjuten skatteskuld | 21 515 | –1 712 | 1 178 | 787 | 21 768 |
| 2017 Uppskjuten skattefordran |
Ingående balans |
Uppskjuten skatt redovisad i resultatet(+ intäkt/– kostnad) |
Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen |
Valutakurs differenser |
Utgående balans |
| Underskottsavdrag | 2 864 | 3 958 | – | 202 | 7 024 |
| Goodwill | –771 | 428 | – | –11 | –354 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 1 186 | –1 226 | – | 40 | – |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 761 | –1 494 | – | –17 | 10 250 |
| Säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | – | 43 | –43 | – | – |
| Avsättningar | 838 | –680 | – | 17 | 175 |
| Övrigt | 224 | 874 | – | 9 | 1 107 |
| Nettoredovisning | –861 | –24 | – | –72 | –957 |
| Summa uppskjuten skattefordran | 15 241 | 1 879 | –43 | 168 | 17 245 |
| 2017 Uppskjuten skatteskuld |
Ingående balans |
Uppskjuten skatt redovisad i resultatet (– intäkt/+ kostnad) |
Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen |
Valutakurs differenser |
Utgående balans |
| Goodwill | 2 820 | – | – | –141 | 2 679 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 18 841 | –5 685 | 4 662 | 336 | 18 154 |
| Materiella anläggningstillgångar | 960 | –407 | – | –29 | 524 |
| Avsättningar | 161 | – | – | – | 161 |
| Justering pga ändrade redovisningsprinciper | –667 | –394 | 1 653 | 46 | 638 |
| Övrigt | 3 | 313 | – | – | 316 |
| Nettoredovisning | –861 | –24 | – | –72 | –957 |
| Summa uppskjuten skatteskuld | 21 257 | –6 197 | 6 315 | 140 | 21 515 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder nettoredovisas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder. Uppskjuten skattefordran har redovisats för underskottsavdrag avseende skattemässiga förluster i de dotterbolag där bolaget har gjort bedömningen att dessa underskottsavdrag kommer att kunna nyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De förväntade skattepliktiga vinsterna har beräknats individuellt per bolag. Per 31 december 2018 har 3 procent av de totala underskottsavdragen i koncernen bedömts att kunna nyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. Uppskjuten skattefordran/-skuld som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader avseende innehav i dotterbolag, redovisas i den omfattning det är sannolikt att den temporära skillnaden kommer att återföras i framtiden och det kommer att finnas skattepliktiga överskott som avdraget kan nyttjas mot. Den positiva resultatutvecklingen medför att koncernen under året redovisar en skattekostnad uppgående till 40 584 (37 075) kSEK.
Moderbolaget
| 2018 | Ingående balans Uppskjuten skatt Utgående balans | ||
|---|---|---|---|
| Underskottsavdrag | 113 | 154 | 267 |
| Temporära skillnader | –505 | 691 | 186 |
| Total uppskjuten skatte fordran (+) /skatteskuld (–) |
–392 | 845 | 453 |
| 2017 | Ingående balans Uppskjuten skatt Utgående balans | ||
| Underskottsavdrag | – | 113 | 113 |
| Temporära skillnader | –488 | –17 | –505 |
| Total uppskjuten skatte fordran (+) /skatteskuld (–) |
–488 | 96 | –392 |
Outnyttjade underskottsavdrag
Outnyttjade underskottsavdrag redovisas som uppskjuten skattefordran när det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Moderbolagets outnyttjade underskottsavdrag uppgår till 1 249 (515) kSEK. Koncernens outnyttjade underskottsavdrag uppgår till 147 041 (155 896) kSEK, varav 3 859 (25 441) kSEK har bedömts kunna utnyttjas varför en uppskjuten skattefordran har redovisats om 1 027 (7 024) kSEK.
Kan nyttjas senast:
| Summa outnyttjade underskottsavdrag | 147 041 | 155 896 |
|---|---|---|
| Ej tidsbegränsat | 147 041 | 155 896 |
| 2018-12-31 | 2017-12-31 |
Not 13 Jämförelsestörande poster
Under 2018 har nedan redovisade jämförelsestörande poster påverkat rörelseresultatet.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | |||
| Administrationskostnader | 2 563 | – | ||
| Summa 1) | 2 563 | – |
1) Jämförelsestörande posten 2018 avser kostnader i samband med byte av koncernchef i januari 2018 om 2,6 MSEK.
Not 14 Utländska valutor
Under året använda valutakurser för koncernens betydande valutor framgår av tabellen nedan.
| Balansdagskurs | Genomsnittskurs | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| EUR | 10,2753 | 9,8497 | 10,2567 | 9,6326 | |
| USD | 8,9710 | 8,2322 | 8,6921 | 8,5380 | |
| GBP | 11,3482 | 11,1045 | 11,5928 | 10,9896 | |
| NOK | 1,0245 | 1,0011 | 1,0687 | 1,0330 | |
| CZK | 0,3981 | 0,3849 | 0,3999 | 0,3661 | |
| DKK | 1,3760 | 1,3229 | 1,3762 | 1,2949 | |
| Valutakursdifferenser | Koncernen | Moderbolaget | |||
| som påverkat årets resultat (+ vinst, – förlust) |
2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Redovisat inom kostnad såld vara | 3 714 | –1 547 | – | – | |
| Redovisat inom finansnetto | 5 585 | 716 | 9 267 | 1 617 |
Fakturering och varuinköp i utländska valutor
Merparten av varuinköpen sker från USA och Europa varför bolaget påverkas
av förändringar i dollar-, pund- respektive eurokursen.
| Koncernen | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fakturering och inköp i: (Belopp i kSEK) |
2018 | 2017 | ||||||
| Fakturering | Andel av totala intäkter |
Varuinköp | Andel av totala inköp |
Fakturering | Andel av totala intäkter |
Varuinköp | Andel av totala inköp |
|
| EUR | 1 376 540 | 41% | 939 635 | 37% | 1 274 711 | 39% | 997 720 | 40% |
| USD | 159 611 | 5% | 442 651 | 18% | 294 702 | 9% | 373 790 | 15% |
| GBP | 615 547 | 19% | 350 754 | 14% | 514 670 | 16% | 286 270 | 11% |
| Övriga valutor | 1 166 016 | 35% | 792 477 | 31% | 1 159 303 | 36% | 833 472 | 33% |
| Totalt | 3 317 714 | 100% | 2 525 517 | 100% | 3 243 386 | 100% | 2 491 252 | 100% |
Kundfordringar och leverantörsskulder i utländska valutor
| Kundfordringar och leverantörsskulder i: (Belopp i kSEK) |
Koncernen | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | |||||||||||
| Kundfordringar | Andel av totala kundfordringar |
Leverantörs skulder |
Andel av totala leverantörs skulder |
Kundfordringar | Andel av totala kundfordringar |
Leverantörs skulder |
Andel av totala leverantörs skulder |
|||||
| EUR | 212 873 | 35% | 178 284 | 37% | 205 094 | 36% | 205 211 | 40% | ||||
| USD | 28 516 | 5% | 92 650 | 19% | 37 862 | 7% | 104 798 | 21% | ||||
| GBP | 99 225 | 16% | 44 801 | 9% | 122 213 | 21% | 87 232 | 17% | ||||
| Övriga valutor | 272 406 | 44% | 166 049 | 34% | 210 356 | 37% | 112 556 | 22% | ||||
| Totalt | 613 020 | 100% | 481 784 | 100% | 575 525 | 100% | 509 797 | 100% |
Terminssäkringar per 2018-12-31
Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning. Tecknade terminskontrakt utgör ekonomiska säkringar. Terminssäkrade kundfordringar uppgår per balansdagen till 225 (1 484) kUSD samt 755 (942) kEUR i koncernen. I svenska kronor uppgår det totala säkrade beloppet till 9 776 (21 502) kSEK. Resultateffekten redovisas inom rörelseresultatet i rapporten över totalresultat. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2018-12-31 en orealiserad vinst om 62 kSEK, vilken har påverkat rapporten över totalresultatet med motsvarande belopp. Föregående års orealiserade resultat var en vinst uppgående till 113 kSEK. Terminssäkrade leverantörsskulder uppgår per balansdagen till 4 550 (14 029) kUSD samt 3 376 (2 244) kEUR i koncernen. I svenska kronor uppgår det totala säkrade beloppet till 75 507 (137 592) kSEK. Resultateffekten redovisas inom rörelseresultatet i rapporten över totalresultat. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2018-12-31 en orealiserad förlust om 719 kSEK, vilken har påverkat rapporten över totalresultatet med motsvarande belopp. Föregående års orealiserade resultat var en förlust uppgående till 2 868 kSEK. Terminssäkrade fordringar i leasingkontrakt uppgår per balansdagen till 3 652 (4 622) kEUR, 1 033 (413) kGBP, 890 (487) kUSD samt 13 406 (16 992) kNOK i koncernen. I svenska kronor uppgår det totala säkrade beloppet till 70 966 (71 130) kSEK. Resultateffekten redovisas inom rörelseresultatet i rapporten över totalresultat. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2018-12-31 en orealiserad förlust om 2 692 (förlust 1 975) kSEK, vilken har påverkat rapport över totalresultatet med motsvarande belopp.
I moderbolaget fanns utestående terminskontrakt avseende säkrad långfristig fordran i GBP på dotterbolag per 2018-12-31 uppgående till totalt 570 (2 850) kGBP. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2018-12-31 en orealiserad vinst om 68 (vinst 1 387) kSEK. Kundfordringar i utländsk valuta uppgick per den 31 december 2018 till 429 479 (448 350) kSEK och leverantörsskulder till 373 592 (426 955) kSEK.
Nettoinvesteringar (exklusive goodwill) i utländska dotterbolag
Nettotillgångar i utländska dotterbolag fördelat per valuta. Vid omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar till svenska kronor är koncernen exponerad för fluktuationer i valutakurser. Effekten på det egna kapitalet år 2018 vid omräkning av utländska dotterbolags räkenskaper till svenska kronor uppgick till 9 687 (3 043) kSEK.
Koncernens exponering i eget kapital för valutakursfluktuationer var på balansdagen följande:
| 2018 | 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i tusental | Belopp | Omräknat till SEK enligt balansdagens kurs |
Belopp | Omräknat till SEK enligt balansdagens kurs |
|
| CZK | 6 717 | 2 674 | –1 190 | –458 | |
| DKK | –5 121 | –7 047 | 989 | 1 308 | |
| EUR | 19 978 | 205 280 | 15 197 | 149 686 | |
| GBP | 11 235 | 127 497 | 9 501 | 105 504 | |
| USD | –611 | –5 481 | –113 | –930 | |
| NOK | 70 996 | 72 734 | 73 238 | 73 315 |
Not 14 - Fortsättning Not 15 Immateriella anläggningstillgångar
REDOVISNINGSPRINCIP
Goodwill
Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Nedskrivningstest görs årligen samt när det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde. Goodwill allokeras till kassagenererande enheter för att kunna nedskrivningstestas. Var och en av dessa kassagenererande enheter utgör koncernens verksamhet i vart och ett av de länder där denna bedrivs. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Kundrelationer, Varumärken och Supportkontrakt
Kundrelationer, varumärken och supportkontrakt som identifierats vid rörelseförvärv redovisas som immateriella tillgångar till anskaffningsvärde (verkligt värde vid förvärvstillfället). Avskrivningar av kundrelationer och varumärken sker linjärt över maximalt tio år. Vid varje enskilt fall sätts en nyttjandeperiod över vilken supportkontrakt skrivs av linjärt. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.
Balanserade kostnader för dataprogram
Balanserade kostnader för dataprogram består av sådana kostnader i samband med implementering och anpassning av dataprogram som kan aktiveras. Avskrivningar av balanserade dataprogram sker linjärt över maximalt 5 år. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.
Nedskrivningar
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Not 15 - Fortsättning
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | Kundrelationer | Övriga immateriella anläggningstillgångar |
Summa | Moderbolaget Övriga immateriella anläggningstillgångar |
|
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2018 | 457 243 | 231 518 | 82 130 | 770 890 | 36 262 |
| Årets anskaffningar | – | – | 2 345 | 2 345 | 2 294 |
| Försäljningar/Utrangeringar | – | – | –2 302 | –2 302 | – |
| Valutakursdifferenser | 11 315 | 6 169 | 2 187 | 19 671 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 468 558 | 237 687 | 84 360 | 790 604 | 38 556 |
| Ingående av- och nedskrivningar 1 januari 2018 | –72 221 | –162 527 | –51 748 | –286 496 | –19 568 |
| Årets avskrivningar | – | –20 037 | –11 380 | –31 417 | –6 187 |
| Årets nedskrivningar | –1 673 | – | –2 852 | –4 525 | – |
| Försäljningar/Utrangeringar | – | – | 2 302 | 2 302 | – |
| Valutakursdifferenser | –1 500 | –4 083 | –1 299 | –6 882 | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar | –75 394 | –186 647 | –64 977 | –327 018 | –25 755 |
| Bokfört värde per 31 december 2018 | 393 164 | 51 040 | 19 383 | 463 587 | 12 801 |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2017 | 394 492 | 213 579 | 74 781 | 682 852 | 31 673 |
| Årets anskaffningar | – | – | 4 687 | 4 687 | 4 589 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden i förvärvade verksamheter | – | – | 3 033 | 3 033 | – |
| Årets anskaffningar genom företagsförvärv | 59 541 | 15 408 | – | 74 949 | – |
| Försäljningar/Utrangeringar | – | – | –1 257 | –1 257 | – |
| Valutakursdifferenser | 3 210 | 2 531 | 885 | 6 626 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 457 243 | 231 518 | 82 130 | 770 890 | 36 262 |
| Ingående av- och nedskrivningar 1 januari 2017 | –72 262 | –141 098 | –38 468 | –251 828 | –13 053 |
| Årets avskrivningar | – | –19 637 | –11 986 | –31 623 | –6 515 |
| Ackumulerade avskrivningar i förvärvade verksamheter | – | – | –1 129 | –1 129 | – |
| Årets nedskrivningar | – | – | –934 | –934 | – |
| Försäljningar/Utrangeringar | – | – | 1 257 | 1 257 | – |
| Valutakursdifferenser | 41 | –1 792 | –488 | –2 239 | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar | –72 221 | –162 527 | –51 748 | –286 496 | –19 568 |
| Bokfört värde per 31 december 2017 | 385 022 | 68 991 | 30 382 | 484 395 | 16 694 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Fördelning goodwill per kassagenererande enhet | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
| Sverige | 84 466 | 84 466 | |
| Norge | 18 772 | 18 343 | |
| Finland | 740 | 709 | |
| Danmark | – | 1 609 | |
| Lettland | 6 083 | 5 831 | |
| Litauen | 8 292 | 7 948 | |
| Tjeckien | 10 307 | 9 965 | |
| Tyskland | 64 087 | 61 433 | |
| Nederländerna | 69 924 | 67 027 | |
| Storbritannien | 130 493 | 127 691 | |
| Totalt | 393 164 | 385 022 |
Nedskrivningstest
Ett eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill fastställs varje år genom att beräkna ett framtida nyttjandevärde för varje enskild kassagenererande enhet.
Vid bedömningen av det framtida nyttjandevärdet har framtida kassaflöden för respektive kassagenererande enhet beräknats utifrån kommande års budget och prognoser för ytterligare 4 år med antagande om 1-2 (1-2) procent evig tillväxttakt.
En viktad kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital) före skatt på mellan 10-11 (10-11) procent har använts vid beräkningen beroende på riskfaktor i de olika kassagenererande enheterna. Förutom dessa viktiga antaganden gällande WACC och framtida tillväxt har även en lönsamhet (marginal på resultat före skatt) om 3-8 (3-8) procent, beroende på bolag, antagits. Företagsledningens fastställande av viktiga antagande, och de värden som innefattas i dessa, grundar sig på en återspegling av tidigare erfarenheter. En evig tillväxt om 1-2 procent har bedömts rimlig på den marknad där bolaget är verksamt. Bedömningen bygger på en viktad analys av både produkter och tjänster.
Bolaget har genomfört känslighetsanalyser baserat på isolerade förändringar av lägre budgetnivåer, lägre tillväxttal samt högre viktade kapitalkostnader. Vid bedömning av rimliga förändringar i dessa viktiga antaganden överstiger återvinningsvärdet det redovisade värdet på immateriella tillgångar.
Om redovisat värde på goodwill skulle överstiga beräknat nyttjandevärde föreligger ett nedskrivningsbehov. Per 31 december 2018 har nedskrivningsbehov avseende verksamheten i Danmark framkommit och hela goodwillposten om 1 216 kDKK (1 673 kSEK) har skrivits ned.
| Koncernen WACC, före skatt |
Koncernen Tillväxt i terminalperioden |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kassagenererande enhet | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
| Sverige | 10,4% | 10,6% | 2% | 2% | |
| Norge | 10,4% | 10,6% | 2% | 2% | |
| Finland | 10,4% | 10,6% | 2% | 2% | |
| Danmark | 10,4% | 10,6% | 2% | 1% | |
| Lettland | 11,1% | 11,3% | 2% | 2% | |
| Litauen | 11,0% | 11,2% | 2% | 1% | |
| Tjeckien | 10,7% | 11,0% | 1% | 1% | |
| Tyskland | 10,4% | 10,6% | 2% | 2% | |
| Nederländerna | 10,4% | 10,7% | 2% | 2% | |
| Storbritannien | 10,5% | 10,8% | 2% | 2% |
Not 16 Materiella anläggningstillgångar
REDOVISNINGSPRINCIP
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och uppskattad nyttjandeperiod. Härvid tillämpas en avskrivningstid om 3 år för datorer och teknisk utrustning, 5 år för inventarier, 3 år för reservdelar samt 50 år för byggnader. Tillgångarnas nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i rapport över totalresultat.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Datorer & Maskiner |
Inventarier | Reservdelar | Leasing kontrakt |
Byggnader | Summa | Datorer & Maskiner |
|
| Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2018 | 284 221 | 44 101 | 59 263 | 4 908 | 16 614 | 409 107 | 1 568 |
| Årets anskaffningar 1) | 63 942 | 2 821 | 4 536 | 10 196 | – | 81 495 | 557 |
| Försäljningar / utrangeringar | –23 914 | –148 | –466 | – | – | –24 528 | –10 |
| Omklassificeringar 1) | –41 445 | –31 | – | – | – | –41 476 | – |
| Valutakursdifferenser | 7 420 | 956 | 1 344 | 108 | 368 | 10 196 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 290 224 | 47 699 | 64 677 | 15 212 | 16 982 | 434 794 | 2 115 |
| Ingående av- och nedskrivningar 1 januari 2018 | –250 244 | –37 899 | –53 860 | –1 355 | –3 169 | –346 527 | –626 |
| Årets avskrivningar | –21 886 | –3 258 | –3 883 | –1 318 | –282 | –30 627 | –556 |
| Nedskrivning | –10 | –31 | – | – | – | –41 | – |
| Försäljningar / utrangeringar | 23 614 | 102 | 461 | – | – | 24 177 | 10 |
| Omklassificeringar | 10 | –10 | – | – | – | – | – |
| Valutakursdifferenser | –6 403 | –720 | –1 172 | –2 | –63 | –8 360 | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och | |||||||
| nedskrivningar | –254 919 | –41 816 | –58 454 | –2 675 | –3 514 | –361 378 | –1 172 |
| Bokfört värde per 31 december 2018 | 35 305 | 5 883 | 6 223 | 12 537 | 13 468 | 73 416 | 943 |
| Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2017 | 253 363 | 41 194 | 53 391 | 3 913 | 16 658 | 368 519 | 886 |
| Årets anskaffningar 2) | 79 690 | 2 238 | 4 050 | 1 022 | 62 | 87 062 | 720 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden i förvärvade | |||||||
| verksamheter | 24 561 | 1 425 | 1 416 | – | – | 27 402 | – |
| Försäljningar / utrangeringar | –19 685 | –1 102 | –65 | – | – | –20 852 | –38 |
| Omklassificeringar 2) | –56 533 | – | – | – | – | –56 533 | – |
| Valutakursdifferenser | 2 825 | 346 | 471 | –27 | –106 | 3 509 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 284 221 | 44 101 | 59 263 | 4 908 | 16 614 | 409 107 | 1 568 |
| Ingående av- och nedskrivningar 1 januari 2017 | –226 050 | –35 924 | –48 044 | –347 | –2 930 | –313 295 | –284 |
| Årets avskrivningar | –23 211 | –2 273 | –3 960 | –1 000 | –255 | –30 699 | –371 |
| Ackumulerade avskrivningar i förvärvade verksamheter | –13 020 | –497 | –1 416 | – | – | –14 933 | – |
| Försäljningar / utrangeringar | 14 770 | 1 079 | 47 | – | – | 15 896 | 29 |
| Valutakursdifferenser | –2 733 | –284 | –487 | –8 | 16 | –3 496 | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och | |||||||
| nedskrivningar | –250 244 | –37 899 | –53 860 | –1 355 | –3 169 | –346 527 | –626 |
| Bokfört värde per 31 december 2017 | 33 977 | 6 202 | 5 403 | 3 553 | 13 445 | 62 580 | 942 |
1) Inkluderar 41 476 (56 533) kSEK som omklassificerats från anläggningstillgångar Datorer & Maskiner till finansiell leasing. 2) Inkluderar 56 533 (23 336) kSEK som omklassificerats från anläggningstillgångar Datorer & Maskiner till finansiell leasing.
Not 17 Aktier i koncernföretag
| Aktier i koncernföretag | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel i % | Bokfört värde 2018-12-31 kSEK |
Bokfört värde 2017-12-31 kSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Proact IT Sweden AB | 556328-2754 | Stockholm, SE | 47 456 047 | 100,00%1) | 96 672 | 34 400 |
| Proact IT Norge AS | 971 210 737 | Oslo, NO | 3 475 000 | 100,00% | 49 523 | 49 523 |
| Proact Finland OY | 1084241-2 | Esbo, FI | 20 000 | 100,00% | 15 519 | 15 519 |
| Proact Systems A/S | 18 803 291 | Brøndby, DK | 600 | 100,00% | – | – |
| Proact Finance AB | 556396-0813 | Sollentuna, SE | 500 000 | 100,00% | 5 000 | 5 000 |
| Proact IT Latvia SIA | LV40003420036 | Riga, LV | 850 | 100,00% | 8 499 | 8 499 |
| Proact Lietuva UAB | 110861350 | Vilnius, LT | 7 386 | 73,86% | 7 845 | 7 845 |
| Proact Netherlands B.V. | 20136449 | Breda, NL | 44 419 | 100,00% | 79 131 | 79 131 |
| Proact Estonia AS | 115131151 | Tallinn, EE | 22 757 | 100,00%2) | 11 388 | 4 094 |
| Proact IT (UK) Ltd | 07493526 | Chesterfield, UK | 775 000 | 100,00% | 62 112 | 62 112 |
| Databasement International Holding B.V. | 27326003 | Zoetermeer, NL | 1 802 | 100,00% | 142 658 | 142 658 |
| Proact Belgium BVBA | 090211403 | Drongen, BE | 6 408 | 100,00% | – | – |
| Proact Czech Republic, s.r.o. | 24799629 | Prag, CZ | – | 85,30% | 13 455 | 13 455 |
| Proact U.S. LLC | – | Delaware, USA | – | 100,00% | – | – |
| Proact IT Germany GmbH | HRB 132327 | Hamburg, DE | 210 000 | 100,00% | 3 607 | 3 607 |
| Proact Managed Cloud Services AB | 556300-7664 | Örebro, SE | 26 317 | 100,00%1) | – | 62 272 |
| 495 409 | 488 115 |
Ett eventuellt nedskrivningsbehov av aktier i dotterbolag fastställs varje år genom att beräkna ett framtida nyttjandevärde för varje enskilt dotterbolag vilket kommenteras i not 15.
1) Under 2018 har värdet på aktier i dotterbolaget Proact Managed Cloud Services AB flyttats till aktier i dotterbolaget Proact IT Sweden, då detta bättre återspeglar hur värde genereras sedan dessa två bolags verksamheter har integrerats under 2018.
2) Under år 2018 har ytterligare 15 procent förvärvats från innehavare utan bestämmande inflytande för en köpeskilling om 710 kEUR (7 294 kSEK).
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Ingående bokfört värde | 488 115 | 464 006 |
| Kapitaltillskott | – | 38 046 |
| Nedskrivningar | – | –16 444 |
| Årets anskaffningar | 7 294 | 2 507 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 495 409 | 488 115 |
| BOKFÖRT VÄRDE | 495 409 | 488 115 |
| Moderbolaget | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2018 | 2017 |
| Erhållen utdelning | 97 887 | 113 611 |
| Totalt | 97 887 | 113 611 |
Förvärv av ytterligare andelar under 2018 från innehav utan bestämmande inflytande
Förvärv Proact Estonia AS
I mars 2018 förvärvade bolaget ytterligare 15 procent av aktierna i Proact Estonia AS från innehavare utan bestämmande inflytande. Efter förvärvet innehar bolaget 100 procent av aktierna i dotterbolaget. Köpeskillingen uppgick till 710 kEUR (7 294 kSEK).
Förvärv av ytterligare andelar under 2017 från innehav utan bestämmande inflytande
Förvärv Proact IT Latvia SIA
I augusti 2017 förvärvade bolaget ytterligare 7,5 procent av aktierna i Proact IT Latvia SIA från innehavare utan bestämmande inflytande. Efter förvärvet innehar bolaget 100 procent av aktierna i dotterbolaget. Köpeskillingen uppgick till 205 kEUR (1 962 kSEK).
Not 17 - Fortsättning
Resultat, eget kapital samt kassaflöde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
| 1 782 | 254 | –37 | 3 561 | 809 | 86 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Proact Czech Republic, s.r.o.2) | – | – | – | 15% | – | – | – | 15% |
| Proact Estonia AS | – | – | – | 0% | 1 840 | 573 | –27 | 15% |
| Proact VX B.V.1) | – | – | – | 100% | – | – | – | 48% |
| Proact Lietuva UAB | 1 782 | 254 | –37 | 26% | 1 721 | 236 | 113 | 26% |
| 2018-12-31 | 2018 | 2018 | inflytande, % | 2017-12-31 | 2017 | 2017 | inflytande, % | |
| Eget kapital, kSEK |
Resultat, kSEK |
Kassaflöde, kSEK |
Andel innehav utan bestämmande |
Eget kapital, kSEK |
Resultat, kSEK |
Kassaflöde, kSEK |
Andel innehav utan bestämmande |
1) Proact VX B.V. ägs sedan juli 2018 till 100 procent av koncernen. Före 2018 togs Proact VX B.V. in till 100 procent i redovisningensamtidigt som skuld till innehav utan bestämmande inflytande redovisas som finansiell skuld i balansräkningen, se not 24.
2) Proact Czech Republic, s.r.o. tas in till 100 procent i redovisningen. Skuld till innehav utan bestämmande inflytande redovisas som finansiell skuld i balansräkningen, se not 24.
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande
| Totalt | 253 | 1 267 |
|---|---|---|
| Proact Estonia AS | – | 669 |
| Proact Lietuva UAB | 253 | 326 |
| Proact IT Latvia SIA | – | 272 |
| 2018 | 2017 |
Not 18 Fordringar och skulder hos koncernföretag samt Andra långfristiga fordringar
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| <1 år | 1-5 år | >5 år | ||
| Fordringar hos koncernföretag förfaller inom | 67 012 | 218 985 | – | |
| Skulder till koncernföretag förfaller inom | 325 331 | 11 348 | – |
Det finns inga efterställda lån på utländska dotterbolag.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Andra långfristiga fordringar | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
| Spärrade bankmedel för hyreskontrakt | 1 384 | 1 612 | |
| Fordringar avseende finansiell leasing | 63 241 | 59 449 | |
| Lån till ledande befattningshavare i dotterbolag1) | – | 1 704 | |
| Förutbetalda kostnader och Upplupna intäkter – Långfristiga 2) |
219 401 | 63 551 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 10 367 | 5 567 | |
| Totalt | 294 393 | 131 883 | |
| 1) Se vidare not 28. |
2) Se vidare not 21.
Not 19 Varulager
REDOVISNINGSPRINCIP
Varulager värderas till det lägsta av anskaffnings- respektive nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde- respektive nettoförsäljningsvärde. Det redovisade värdet för varor i lager kan behöva skrivas ned om de utsatts för skada, om de helt eller delvis blivit för gamla eller om försäljningspriset har sjunkit. Lagrets värde uppgick per 31 december 2018 till 30 594 (37 440) kSEK. Koncernen har under året skrivit ned lagret till följd av inkurans med 986 (795) kSEK.
Not 20 Kundfordringar
REDOVISNINGSPRINCIP
Kundfordringar
Kundfordringar är belopp hänförliga till kunder avseende sålda varor eller tjänster som utförs i den löpande verksamheten. Kundfordringar förfaller generellt till betalning inom 30-90 dagar och samtliga kundfordringar har därför klassificerats som omsättningstillgångar. Kundfordringar redovisas initialt till transaktionspriset. Koncernen innehar kundfordringarna i syftet att insamla avtalsenliga kassaflöden.
Reservering för osäkra kundfordringar och nedskrivningar
Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster. Metoden innebär att förväntade förluster under fordrans hela löptid används som utgångspunkt för kundfordringar och avtalstillgångar.
Reservering för förväntad kreditförlust baseras på kundfordringars och avtalstillgångars kreditriskkaraktäristika och antal dagars dröjsmål.
Avtalstillgångarna är hänförliga till ännu ej fakturerat arbete och har i allt väsentligt samma riskkaraktäristika som redan fakturerat arbete för samma typ av kontrakt.
Koncernen anser därför att förlustnivåerna för kundfordringar är en rimlig uppskattning av förlustnivåerna för avtalstillgångar.
Förväntade kreditförluster baserar sig på kundernas betalningshistorik tillsammans med förlusthistoriken.
Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs ned när det konstaterats att inget belopp kommer att kunna återvinnas.
Kreditförluster redovisas i resultaträkningen som en kostnad såld vara och tjänst.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | |||
| Kundfordringar | 617 089 | 579 058 | ||
| Reservering för värdeminskning i kundfordringar | –4 069 | –3 533 | ||
| Kundfordringar – netto | 613 020 | 575 525 |
Under 2018 har koncernen haft 123 kSEK i kundförlust. Av reserveringen för befarade kundförluster avser 3 637 (2 886) kSEK en enskild kund med betalningssvårigheter. Under 2017 har koncernen inte haft några kundförluster. För risker och åldersanalys avseende kundfordringar, se avsnittet "Risker och Riskhantering".
Avtalstillgångar redovisas separat, se not 3 Intäkter och not 21 Interimsfordringar.
Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Förutbetalda hyreskostnader | 7 494 | 8 459 | – | – |
| Förutbetalda leasingavgifter | 6 786 | 6 711 | – | – |
| Förutbetalda försäkringsavgifter | 4 857 | 2 698 | 1 449 | 1 197 |
| Förutbetalda underhållsavgifter | 138 036 | 185 672 | – | – |
| Förutbetalda systemintäkter | 154 005 | 57 718 | – | – |
| Övriga förutbetalda kostnader | 21 799 | 31 452 | 4 375 | 7 374 |
| Upplupna tjänsteintäkter | 13 431 | 26 204 | – | – |
| Upplupna systemintäkter | 26 370 | 15 343 | – | – |
| Övriga upplupna intäkter | 11 866 | 26 232 | – | – |
| Totalt kortfristiga | ||||
| interimsfordringar | 384 644 | 360 489 | 5 824 | 8 571 |
| Långfristiga | ||||
| Förutbetalda hyreskostnader | 51 | 49 | – | – |
| Förutbetalda leasingavgifter | 41 | – | – | – |
| Förutbetalda underhållsavgifter | 78 333 | 15 474 | – | – |
| Förutbetalda systemintäkter | 127 330 | 40 901 | – | – |
| Övriga förutbetalda kostnader | 8 423 | 6 417 | – | – |
| Upplupna tjänsteintäkter | 200 | 60 | – | – |
| Upplupna systemintäkter | 175 | 650 | – | – |
| Övriga upplupna intäkter | 4 848 | – | – | – |
| Totalt långfristiga interimsfordringar 1) |
219 401 | 63 551 | – | – |
1) Långfristiga interimsfordringar ingår som en del av Andra långfristiga fordringar i balansräkningen.
Not 22 Övriga skulder
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
| Personalens källskatt | 19 585 | 17 949 | 680 | 448 |
| Sociala avgifter | 9 427 | 8 955 | 3 306 | 2 191 |
| Momsskuld | 48 593 | 36 925 | 1 202 | 1 219 |
| Förskottbetalningar från kunder | 4 301 | 1 382 | – | – |
| Skuld till innehav utan bestämmande inflytande |
– | 38 798 | – | – |
| Uppskjuten betalning av del av köpeskilling |
– | 18 577 | – | – |
| Övriga poster | 28 112 | 11 124 | – | – |
| Totalt | 110 018 | 133 710 | 5 188 | 3 858 |
Samtliga skulder förfaller till betalning inom ett år.
Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Upplupna löner | 56 716 | 43 285 | 3 162 | 1 223 |
| Upplupen semesterskuld | 29 724 | 28 385 | 2 626 | 2 269 |
| Upplupna sociala kostnader | 22 975 | 24 802 | 1 158 | 615 |
| Upplupna servicekostnader | 12 731 | 35 213 | – | – |
| Förutbetalda systemintäkter | 176 667 | 86 912 | – | – |
| Förutbetalda tjänsteintäkter | 337 748 | 393 759 | – | – |
| Övriga poster | 21 322 | 29 673 | 4 882 | 5 501 |
| Totalt kortfristiga interims | ||||
| skulder | 657 883 | 642 029 | 11 828 | 9 608 |
| Långfristiga | ||||
| Förutbetalda tjänsteintäkter | 158 868 | 35 901 | – | – |
| Förutbetalda systemintäkter | 155 948 | 47 250 | – | – |
| Övriga poster | 71 | – | – | – |
| Totalt långfristiga interims | ||||
| skulder 1) | 314 887 | 83 151 | – | – |
1) Långfristiga interimsskulder ingår som en del av Övriga långfristiga skulder i balansräkningen.
Not 24 Finansiella tillgångar och skulder
REDOVISNINGSPRINCIP
Finansiella tillgångar och skulder
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via rapport över totalresultat, finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella instrument som hålls till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Koncernen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen. Nedan beskrivs endast de kategorier som är aktuella för koncernen.
Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via rapport över totalresultat samt övriga finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Risker kopplade till finansiella instrument, känslighetsanalyser mm återfinns beskrivet under avsnittet "Risker och Riskhantering" i årsredovisningen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via rapport över totalresultat
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i rapport över totalresultat. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via rapport över totalresultat. En finansiell tillgång klassificeras som innehas för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Proact har endast derivat i gruppen finansiell tillgång som innehas för handel.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens finansiella leasingfordringar redovisas i balansräkningen i posten övriga långfristiga fordringar.
Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Reservering för förväntad kreditförlust baseras på kundfordringars och avtalstillgångars kreditriskkaraktäristika och antal dagars dröjsmål. Avtalstillgångarna är hänförliga till ännu ej fakturerat arbete och har i allt väsentligt samma riskkaraktäristika som redan fakturerat arbete för samma typ av kontrakt. Koncernen anser därför att förlustnivåerna för kundfordringar är en rimlig uppskattning av förlustnivåerna för avtalstillgångar. Förväntade kreditförluster baserar sig på kundernas betalningshistorik tillsammans med förlusthistoriken. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via rapport över totalresultat
Skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i rapport över totalresultat. Denna kategori består av finansiella skulder som företaget redovisar till verkligt värde via rapport över totalresultat. Proact har nuvärdesberäknade tillkommande villkorade köpeskillingar i denna kategori samt derivat.
Övriga finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Leverantörsskulder är utan säkerhet och betalas normalt inom 30 dagar. Det verkliga värdet på leverantörsskulder och andra skulder anses motsvara deras redovisade värden, då de av naturen är kortfristiga.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och en eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbelopp redovisas i rapport över totalresultat fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Leverantörsskulder är utan säkerhet och betalas normalt inom 30 dagar.
Redovisning av derivatinstrument
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Samtliga derivat redovisas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i rapporten över totalresultatet inom kostnad såld vara för de derivat som är kopplade till leverantörsskulder respektive finansiella poster för de derivat som är kopplade till finansiella leasingkontrakt.
Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde på finansiella instrument som t.ex. valutaterminskontrakt som inte handlas på en aktiv marknad fastställs genom användandet av värderingstekniker. Sådana metoder kan innefatta en analys av nyligen gjorda transaktioner av likartade instrument eller diskontering av förväntade kassaflöden.
Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden.
Verkligt värde på tilläggsköpeskillingar beräknas genom att diskontera det framtida kontrakterade eller bedömda kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysning i not, genom att diskontera det framtida kontrakterade eller bedömda kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.
| Övriga finansiella skulder | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| värderade till upplupet anskaffningsvärde |
2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Ej räntebärande | ||||
| Skuld vid förvärv 1) | – | 18 577 | – | – |
| Valutaderivat | 3 348 | 4 730 | – | – |
| Övriga skulder | 33 765 | 51 323 | 4 882 | 5 501 |
| Leverantörsskulder | 481 784 | 509 797 | 2 505 | 7 175 |
| Summa ej räntebärande | 518 897 | 584 427 | 7 387 | 12 676 |
| Räntebärande | ||||
| Skuld vid förvärv – Kortfristig 2) | – | 38 798 | – | – |
| Skuld vid förvärv – Långfristig 2) | 2 429 | 2 056 | – | – |
| Utnyttjad checkräkningskredit | 5 338 | 782 | – | – |
| Banklån kortfristig del | 1 089 | 46 066 | – | 45 000 |
| Banklån långfristig del | 107 440 | 87 250 | 106 782 | 85 418 |
| Leasingskulder 3) | 13 819 | 5 779 | – | – |
| Summa räntebärande | 130 115 | 180 731 | 106 782 | 130 418 |
| Totala övriga finansiella skulder värderade |
| till upplupet anskaffningsvärde | 649 012 | 765 158 | 114 169 | 143 094 |
|---|---|---|---|---|
1) Skuld vid förvärv av Proact Deutschland GmbH, 18 577 kSEK, har reglerats i sin helhet under 2018.
2) Skuld vid förvärv av Proact Czech Republic, s.r.o. 2 429 (2 056) kSEK samt Proact VX B.V. - (38 798) kSEK. Skuld vid förvärv av Proact VX B.V., 38 798 kSEK, har reglerats i sin helhet under 2018.
3) Se vidare not 27.
| Räntebärande skulder koncernen | Bokfört | ||
|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | Ränta | Löptid | värde |
| Skuld vid förvärv 1) | 11% | 2021 | 2 429 |
| Utnyttjad checkkredit, Nordea 3, 4) | Base rate +2,0% | 2019-12-31 | 5 338 |
| Banklån, Nordea 3) | LIBOR 3M +1,25% | 2021-10-31 | 51 782 |
| Banklån, Nordea 3) | 1,25% | 2021-10-31 | 55 000 |
| Banklån, Lloyds TSB Bank 2) | Base Rate +4% | 2020-02-04 | 1 078 |
| Banklån, Lloyds TSB Bank 2) | Base Rate +4% | 2020-11-30 | 669 |
| Leasingskuld 2) | 5,00% | 2020 | 988 |
| Leasingskuld 2) | 3,34%-3,82% | 2021-2023 | 8 950 |
| Leasingskuld 2) | 8,2%-9,6% | 2021-2022 | 3 881 |
| Totala räntebärande skulder | 130 115 |
Av ovanstående räntebärande skulder är 1 089 kSEK kortfristiga låneskulder som förfaller under år 2019. Av banklånen med löptid 2021-10-31 i ovan tabell, avser 106 782 kSEK en treårig kreditfacilitet om totalt 350 MSEK. Kreditfaciliteten har två förlängningsoptioner om vardera ett år som infaller efter 12 respektive 24 månader. Banklånet innehåller lånevillkor avseende nettoskuld i förhållande till EBITDA. Under 2018 och per 31 december 2018 har lånevillkoret uppfyllts med god marginal.
- 1) Ränta använd vid nuvärdesberäkning för Proact Czech Republic, s.r.o. är 11 procent med löptid till 2020.
- 2) Ränta löper på en månad.
- 3) Ränta löper på tre månader.
- 4) Limit för checkräkningskredit i koncernen uppgår till 245 229 kSEK och i moderbolaget till 150 000 kSEK, varav utnyttjat belopp i koncernen uppgick till 5 338 kSEK och – kSEK i moderbolaget.
| Räntebärande skulder moderbolaget 2018-12-31 |
Ränta | Löptid | Bokfört värde |
|---|---|---|---|
| Banklån, Nordea 1) | LIBOR 3M + 1,25% | 2021-10-31 | 51 782 |
| Banklån, Nordea 1) | 1,25% | 2021-10-31 | 55 000 |
| Totala räntebärande skulder | 106 782 |
Av ovanstående räntebärande skulder är - kSEK kortfristiga låneskulder som förfaller under år 2019. Moderbolagets banklån med löptid 2021-10-31 i ovan tabell, avser 106 782 kSEK en treårig kreditfacilitet om totalt 350 MSEK. Kreditfaciliteten har två förlängningsoptioner om vardera ett år som infaller efter 12 respektive 24 månader. Banklånet innehåller lånevillkor avseende nettoskuld i förhållande till EBITDA. Under 2018 och per 31 december 2018 har lånevillkoret uppfyllts med god marginal.
1) Ränta löper på tre månader.
Koncernens löptidsanalys finansiella skulder per 31 december 2018 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar
| – | 518 776 | 12 274 | 124 444 | – | |
|---|---|---|---|---|---|
| Leasingskulder | – | 1 125 | 3 539 | 10 474 | – |
| Övriga skulder | – | 33 765 | – | – | – |
| Leverantörsskulder | – | 481 784 | – | – | – |
| Banklån långfristig del | – | 451 | 1 353 | 110 615 | – |
| Banklån kortfristig del | – | 323 | 950 | – | – |
| Utnyttjad checkräkningskredit | – | – | 5 338 | – | – |
| Skuld vid förvärv – Långfristig del 1) | – | – | – | 2 429 | – |
| Skuld vid förvärv – Kortfristig del 1) | – | – | – | – | – |
| Valutaderivat | – | 1 328 | 1 094 | 926 | – |
| På begäran | < 3 mån 3-12 mån | 1-5 år | >5 år | ||
1) Skuld vid förvärv av Proact Czech Republic, s.r.o. 2 429 (2 056) kSEK.
Koncernens löptidsanalys finansiella skulder per 31 december 2017 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar
| På begäran | < 3 mån 3-12 mån | 1-5 år | >5 år | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | – | 3 091 | 767 | 872 | – |
| Skuld vid förvärv – Kortfristig del 1) | – | 18 577 | 38 798 | – | – |
| Skuld vid förvärv – Långfristig del 1) | – | – | – | 2 056 | – |
| Utnyttjad checkräkningskredit | – | – | 787 | – | – |
| Banklån kortfristig del | – | 12 197 | 35 179 | – | – |
| Banklån långfristig del | – | – | – | 88 440 | – |
| Leverantörsskulder | – | 509 797 | – | – | – |
| Övriga skulder | – | 51 323 | – | – | – |
| Leasingskulder | – | 652 | 1 615 | 4 155 | – |
| – | 595 637 | 77 146 | 95 523 | – |
1) Skuld vid förvärv av Proact Czech Republic, s.r.o. 2 056 (1 964) kSEK, Proact VX B.V. 38 798 (12 217) kSEK samt Proact Deutschland GmbH 18 577 kSEK.
Moderbolagets löptidsanalys finansiella skulder per 31 december 2018 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar
| – | 2 956 | 1 353 | 110 088 | – | |
|---|---|---|---|---|---|
| Leverantörsskulder | – | 2 505 | – | – | – |
| Banklån långfristig del | – | 451 | 1 353 | 110 088 | – |
| Banklån kortfristig del | – | – | – | – | – |
| På begäran | < 3 mån 3-12 mån | 1- 5 år | >5 år |
Moderbolagets löptidsanalys finansiella skulder per 31 december 2017 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar
| På begäran | 1- 5 år | >5 år | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| – | 11 869 | 34 214 | – | – | |||
| – | – | – | 86 688 | – | |||
| – | 7 175 | – | – | – | |||
| – | 19 044 | 34 214 | 86 688 | – | |||
| < 3 mån 3-12 mån |
Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori
| Koncernen 2018 | Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via totalresultatet |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Övriga finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde 2) |
|---|---|---|---|---|---|
| Leasingfordringar | – | 108 984 | – | 108 984 | 108 984 |
| Hyresdepositioner | – | 1 384 | – | 1 384 | 1 384 |
| Kundfordringar | – | 613 020 | – | 613 020 | 613 020 |
| Övriga fordringar | – | 56 887 | – | 56 887 | 56 887 |
| Likvida medel | – | 269 941 | – | 269 941 | 269 941 |
| Valutaderivat 1) | 68 | – | – | 68 | 68 |
| Totala finansiella tillgångar 3,4) | 68 | 1 050 216 | – | 1 050 284 | 1 050 284 |
| Leverantörsskulder | – | – | 481 784 | 481 784 | 481 784 |
| Övriga skulder | – | – | 33 765 | 33 765 | 33 765 |
| Banklån | – | – | 108 529 | 108 529 | 108 529 |
| Checkräkningskredit | – | – | 5 338 | 5 338 | 5 338 |
| Skuld förvärv | – | – | 2 429 | 2 429 | 2 429 |
| Valutaderivat 1) | 3 348 | – | – | 3 348 | 3 348 |
| Leasingskulder | – | – | 13 819 | 13 819 | 13 819 |
| Totala finansiella skulder 3) | 3 348 | – | 645 664 | 649 012 | 649 012 |
1) Tillgångar och skulder avseende valutaderivat finns redovisade inom andra långfristiga fordringar, övriga fordringar, övriga långfristiga skulder, övriga skulder samt upplupna kostnader.
2) Redovisade värden är en rimlig uppskattning av verkligt värde.
3) Koncernens exponering mot olika risker som är förknippade med de finansiella instrumenten beskrivs i avsnittet Risker och Riskhantering. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen motsvarar det redovisade värdet för varje kategori av finansiella tillgångar som nämns ovan.
4) Finansiella tillgångar som ställts som säkerhet se not 25.
Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori
| Koncernen 2017 | Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via totalresultatet |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Övriga finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde 2) |
|---|---|---|---|---|---|
| Leasingfordringar | – | 102 156 | – | 102 156 | 102 156 |
| Hyresdepositioner | – | 1 612 | – | 1 612 | 1 612 |
| Kundfordringar | – | 575 525 | – | 575 525 | 575 525 |
| Övriga fordringar | – | 67 118 | – | 67 118 | 67 118 |
| Likvida medel | – | 220 373 | – | 220 373 | 220 373 |
| Valutaderivat 1) | 1 387 | – | – | 1 387 | 1 387 |
| Totala finansiella tillgångar | 1 387 | 966 784 | – | 968 171 | 968 171 |
| Leverantörsskulder | – | – | 509 797 | 509 797 | 509 797 |
| Övriga skulder | – | – | 69 900 | 69 900 | 69 900 |
| Banklån | – | – | 133 316 | 133 316 | 133 316 |
| Checkräkningskredit | – | – | 782 | 782 | 782 |
| Skuld förvärv | – | – | 40 854 | 40 854 | 40 854 |
| Valutaderivat 1) | 4 730 | – | – | 4 730 | 4 730 |
| Leasingskulder | – | – | 5 779 | 5 779 | 5 779 |
| Totala finansiella skulder | 4 730 | – | 760 428 | 765 158 | 765 158 |
1) Tillgångar och skulder avseende valutaderivat finns redovisade inom andra långfristiga fordringar, övriga fordringar, övriga långfristiga skulder, övriga skulder samt upplupna kostnader. 2) Redovisade värden är en rimlig uppskattning av verkligt värde.
Not 24 – Fortsättning
| Koncernen 2018 | Koncernen 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Upplåning | Kortfristiga | Långfristiga | Summa | Kortfristiga | Långfristiga | Summa |
| Lån med ställda säkerheter | ||||||
| Checkräkningskrediter | 5 338 | – | 5 338 | 782 | – | 782 |
| Banklån | 1 089 | 107 440 | 108 529 | 46 066 | 87 250 | 133 316 |
| Summa lån med ställda säkerheter | 6 427 | 107 440 | 113 867 | 46 848 | 87 250 | 134 098 |
| Lån utan ställda säkerheter | ||||||
| Leverantörsskulder | 481 784 | – | 481 784 | 509 797 | – | 509 797 |
| Summa lån utan ställda säkerheter | 481 784 | – | 481 784 | 509 797 | – | 509 797 |
| Summa upplåning | 488 211 | 107 440 | 595 651 | 556 645 | 87 250 | 643 895 |
Beräkning av verkligt värde
Enligt IFRS 9 ska vissa finansiella instrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:
- Nivå 1) Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
- Nivå 2) Andra observerbara data för tillgångar eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar).
- Nivå 3) Data för tillgångar eller skulder som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data).
I kategori 3 hade koncernen föregående år en skuld i form av beräknad framtida tillkommande köpeskilling. Beräkningen av skulden var en nuvärdesberäkning som grundade sig på en bedömning av vilket belopp som skulle komma att falla ut samt när i tiden. Framtida köpeskilling beräknades utifrån nivå på resultat före skatt samt olika multiplar beroende på när i tiden den bedömdes falla ut. I kategori 2 har koncernen fordringar och skulder avseende valutasäkringar som per 31 december 2018 redovisades till ett nettovärde om –3 280 kSEK. Fordran om 68 kSEK redovisas inom Övriga fordringar, 926 kSEK inom Övriga långfristiga skulder, 2 422 kSEK inom Övriga skulder.
Valutasäkringar värderas till marknadsvärde genom att en förtidsdisponering av valutasäkringen görs för att få fram vad terminspriset skulle vara vid förfall på balansagen. För valutasäkringar som är t.ex. EUR till SEK används ränteskillnaden mellan Sverige och Europa för återstående ursprunglig löptid, vilket ger antalet punkter som dras av från ursprungligt terminspris. Mellanskillnaden mellan nytt och ursprungligt terminspris ger marknadsvärdet på valutasäkringen.
Koncernen har inga finansiella tillgångar och skulder i kategori 1. Under perioden har inga förflyttningar mellan kategorierna skett.
Sammanställning över förändringar avseende instrument på nivå 3:
| Förändring av finansiell skuld redovisad över eget kapital | 1 723 |
|---|---|
| än SEK, över eget kapital | 2 252 |
| Årets omräkningsdifferens, avseende skuld i annan valuta | |
| Utbetalning | –42 773 |
| Ingående skuld per 1 januari 2018 | 38 798 |
| 2018 | Beräknad framtida tillkommande köpeskilling |
Utgående skuld per 31 december 2018 -
| 2017 | Beräknad framtida tillkommande köpeskilling |
|---|---|
| Ingående skuld per 1 januari 2017 | 12 217 |
| Utbetalning | –58 |
| Årets omräkningsdifferens, avseende skuld i annan valuta än SEK, över eget kapital |
360 |
| Förändring av finansiell skuld redovisad över eget kapital | 26 279 |
| Utgående skuld per 31 december 2017 1) | 38 798 |
1) Verkligt värde för skulden har beräknats som nuvärdet av bedömda framtida betalningar baserat på en diskonteringsränta om 15 procent.
Not 25 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden
REDOVISNINGSPRINCIP
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekter av när i tiden betalning sker är väsentlig ska avsättningen utgöras av nuvärdet av de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Eventualförpliktelsen redovisas inte som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller för att förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.
Ställda säkerheter
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 2017-12-31 | 2018-12-31 2017-12-31 | ||||
| Företagsinteckningar 1) | 70 479 | 68 125 | – | – | |
| Spärrade bankmedel 2) | 1 384 | 1 612 | – | – | |
| Säkerhet byggnad 3) | 13 368 | 13 336 | – | – | |
| Säkerhet banklån 4) | 247 326 | 187 463 | 96 672 | 34 400 | |
| Pantsatta kundfordringar 5) | 4 827 | 14 333 | – | – | |
| Summa ställda säkerheter | 337 384 | 284 869 | 96 672 | 34 400 |
1) Företagsinteckningarna avser ställda säkerheter för checkräkningskrediter i Nederländerna och Storbritannien om 64 335 (62 235) kSEK.
2) Säkerhet för hyreskontrakt 1 384 (1 612) kSEK. Spärrade likvida medel är inkluderade i posten Andra långfristiga fordringar.
3) Byggnad i Storbritannien ställd som säkerhet för banklån om 1 078 respektive 670 kSEK i Lloyds TSB Bank.
4) Aktier i dotterbolag som säkerhet för banklån om 106 782 kSEK i Nordea.
5) Pantsatta för checkräkningskredit i Proact Czech Republic, s.r.o.
Eventualförpliktelser
Moderbolaget har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 2017-12-31 | 2018-12-31 2017-12-31 | ||||
| Borgensförbindelse avseende | |||||
| Dotterbolagens checkräknings krediter |
– | – | 5 338 | 782 | |
| Övriga garantier dotterbolag1) | – | – | 78 637 | 61 320 | |
| Summa eventualförpliktelser | – | – | 83 975 | 62 102 |
1) Övriga garantier dotterbolag avser kundåtagande om 0 kSEK, leverantörsgarantier om 78 187 kSEK samt garantier för leasingbilar om 450 kSEK.
Åtaganden
Bolaget har per 31 december 2018 inga kontrakterade åtaganden, ännu ej redovisade i de finansiella rapporterna, som medför väsentliga framtida utbetalningar förutom åtaganden som avser drift- och supportverksamheten. Åtaganden avseende leasing, se not 27.
Not 26 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen
REDOVISNINGSPRINCIP
Likvida medel och kortfristiga placeringar
Likvida medel placeras på bankkonto eller investeras i räntebärande svenska värdepapper. Likvida medel tillhör kategorin låne- och kundfordringar. Löptiden på placeringarna som ingår i likvida medel uppgår till maximalt tre månader.
Kassaflödesanalys
Vid upprättande av kassaflödesanalysen har den indirekta metoden använts. Vid tillämpning av den indirekta metoden beräknas nettot av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten genom att nettoresultatet justeras för periodens förändring av rörelsetillgångar och rörelseskulder, poster som inte ingår i kassaflödet samt poster som ingår i kassaflödet för investerings- och finansieringsverksamheten. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Upplysning om betalda räntor
Under perioden erhållen ränta i koncernen uppgick till 1 871 (656) kSEK och i moderbolaget till 1 755 (544) kSEK. Under perioden betald ränta uppgick i koncernen till 8 291 (9 767) kSEK och i moderbolaget till 6 932 (6 692) kSEK.
Förvärv av dotterbolag och verksamheter
Under 2018 har inga förvärv genomförts.
I början av 2017 förvärvades det tyska bolaget Teamix GmbH, namnändrat till Proact Deutschland GmbH under 2017. Köpeskillingen för detta bolag reglerades delvis med likvida medel, 4 881 kEUR (47 017 kSEK) som betalats under 2017 samt 1 886 kEUR (19 324 kSEK) som betalas i januari 2018. Se vidare under rubriken "Transaktioner som inte reglerats med likvida medel".
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande
Under år 2018 förvärvade bolaget ytterligare 15 procent av aktierna i Proact Estonia AS från innehavare utan bestämmande inflytande. Efter förvärvet innehar bolaget 100 procent av aktierna i dotterbolaget. Köpeskillingen uppgick till 710 kEUR (7 294 kSEK).
Under år 2017 förvärvade bolaget ytterligare 7,5 procent av aktierna i Proact IT Latvia SIA från innehavare utan bestämmande inflytande. Efter förvärvet innehar bolaget 100 procent av aktierna i dotterbolaget. Köpeskillingen uppgick till 205 kEUR (1 962 kSEK).
Avyttring av dotterbolag och verksamheter
Under 2018 har inga dotterbolag eller verksamheter avyttrats. Under 2017 har inga dotterbolag eller verksamheter avyttrats.
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Under året förvärvades immateriella anläggningstillgångar för 2 345 (4 687) kSEK.
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 81 495 (87 062) kSEK.
Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande
Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande i delägda dotterbolag i Baltikum och Nederländerna har skett under året med 253 (1 267) kSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Likvida medel | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
| Kassa och bank 1, 2) | 269 941 | 220 373 | – | – |
1) Av koncernens likvida medel avser 15 234 (31 834) kSEK delägda bolag i Baltikum och Tjeckien.
2) Moderbolagets likvida medel avser saldo på koncernkonto och redovisas som skuld till koncernföretag och uppgår per 31 december 2018 till 232 431 (299 314) kSEK.
Spärrade likvida medel
Koncernen har spärrade likvida medel om totalt 1 384 (1 612) kSEK. Av dessa ingår 1 384 (1 612) kSEK i Andra långfristiga fordringar och avser säkerhet för hyreskontrakt. Se not 18.
Transaktioner som inte reglerats med likvida medel
Under 2018 finns inga transaktioner som har reglerats med annat betalningsmedel än likvida medel.
Under 2017 reglerades förvärvet av Teamix GmbH (Proact Deuschland GmbH) till viss del med annat betalningsmedel än likvida medel. Del av köpeskillingen för Teamix GmbH, 2 802 kEUR (26 991 kSEK), reglerades med egna aktier.
Specifikation kassaflöde från finansieringsverksamheten
Ej kassaflödespåverkande
| 2018 | Kassaflöde | förändringar | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans |
2018 Kassaflöde | Omräknings differens |
Förvärvs relaterat |
Övrigt | Utgående balans 2018 |
|
| Långfristiga låneskulder |
87 250 | 20 129 | 61 | – | – | 107 440 |
| Övriga lång fristiga skulder 1) |
100 890 | 6 120 | –674 | – | 237 262 | 343 598 |
| Kortfristiga låneskulder |
46 848 | –41 401 | 980 | – | – | 6 427 |
| Övriga kort fristiga skulder |
133 710 | 1 815 | 2 099 –40 401 | 12 795 | 110 018 | |
| Totalt | 368 698 | –13 337 | 2 466 –40 401 | 250 057 | 567 483 |
| 2017 | Ej kassaflödespåverkande Kassaflöde förändringar |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans |
2017 Kassaflöde | Omräknings differens |
Förvärvs relaterat |
Övrigt | Utgående balans 2017 |
|
| Långfristiga låneskulder |
114 197 | –26 618 | –329 | – | – | 87 250 |
| Övriga lång fristiga skulder 1) |
47 459 | –963 | 1 064 –12 376 | 65 706 | 100 890 | |
| Kortfristiga låneskulder |
79 384 | –30 734 | –1 802 | – | – | 46 848 |
| Övriga kort fristiga skulder |
66 396 | –1 084 | 1 770 | 73 247 | –6 619 | 133 710 |
| Totalt | 307 436 | –59 399 | 703 | 60 871 | 59 087 | 368 698 |
1) Långfristiga interimsskulder, som ingår i Övriga långfristiga skulder i balansräkningen, klassificeras i kassaflödet inom rörelsekapital
Not 27 Leasing
REDOVISNINGSPRINCIP
I Proacts verksamhet agerar koncernen både som leasegivare och leasetagare. Leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att de ekonomiska fördelarna och ekonomiska riskerna som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Om detta inte är fallet redovisas leasingavtalet som ett operationellt leasingavtal.
Proact som leasetagare
Redovisning av finansiella leasingavtal medför att leasetagaren redovisar anläggningstillgången som en tillgång i balansräkningen och att en motsvarande skuld redovisas vid det första redovisningstillfället. Vid det första redovisningstillfället värderas den leasade tillgången till ett belopp motsvarande det lägre av dess verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Anläggningstillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal skrivs av över uppskattad nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som ränta och amortering av leasingskulden.
Vid operationella leasingavtal redovisar inte Proact den leasade tillgången i balansräkningen. I rapport över totalresultat fördelas leasingavgiften för operationella leasingavtal linjärt över leasingperioden.
Vid en så kallad sale and leaseback-transaktion är redovisningen beroende av om leasingtransaktionen klassificeras som finansiell eller operationell. Om en transaktion föranleder ett finansiellt leasingavtal ska det belopp med vilket försäljningspriset överstiger tillgångarnas redovisade värde inte omedelbart redovisas som intäkt, utan vinsten ska periodiseras över leasingperioden. Om sale and leaseback-transaktionen däremot ger upphov till ett operationellt avtal och det framgår att transaktionen baserats på verkligt värde ska eventuell vinst eller förlust redovisas under den period som försäljningen sker.
Proact som leasegivare
I de fall där Proact är leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal klassificeras tillgången bland materiella anläggningstillgångar. Tillgången omfattas av koncernens avskrivningsprinciper. Leasingavgifterna redovisas i resultatet linjärt över leasingperioden. Vid finansiella leasingavtal, när Proact är leasegivare, redovisas transaktionen som en försäljning och en leasingfordran redovisas, bestående av de framtida minimileaseavgifterna och eventuella restvärden som garanteras till leasegivaren. Erhållna leasingavgifter redovisas som ränteintäkt och återbetalning av leasingfordran.
Leasegivare – Operationella leasingavtal
Proact bedriver uthyrningsverksamhet genom att leverera utrustning till kunder enligt operationella leasingavtal. I de flesta ingångna affärer har avtal tecknats både avseende uthyrning av hårdvara och leverans av supporttjänster. De framtida kontrakterade leasingintäkterna fördelar sig enligt följande:
| Koncernen Operationell leasing |
|||
|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | ||
| Inom 0-1 år | 328 | 550 | |
| Inom 1-5 år | – | 321 | |
| Efter mer än 5 år | – | – | |
| 328 | 871 |
2018 års minimileaseavgifter för operationella leasingavtal i koncernen uppgick till 563 (1 696) kSEK. Den sammanlagda variabla avgiften som ingår i årets resultat uppgick till 180 (424) kSEK.
Leasetagare – Operationella leasingavtal
Koncernen har betalningsåtaganden för främst IT-utrustning, hyreskontrakt och hyra av kontorsinventarier och bilar. Framtida betalningsåtaganden i koncernen och i moderbolaget per 31 december 2018 för leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:
| Koncernen Operationell leasing |
|||
|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | ||
| Inom 0-1 år | 103 434 | 80 398 | |
| Inom 1-5 år | 139 858 | 89 858 | |
| Efter mer än 5 år | 2 522 | 2 042 | |
| 245 914 | 172 298 |
2018 års minimileaseavgifter för tillgångar i koncernen uppgick till 120 103 (104 089) kSEK. 2018 års minimileaseavgifter för tillgångar i moderbolaget uppgick till 116 (294) kSEK.
Leasegivare – Finansiella leasingavtal
Proact erbjuder kunder leasingfinansiering, avbetalningsköp, via Proact Finance AB. Framtida amorteringar jämte ränta kommer att erhållas enligt följande:
| 115 431 | 115 431 | 109 476 | 109 476 | |
|---|---|---|---|---|
| Ej intjänade finan siella intäkter |
– | 6 447 | – | 7 320 |
| 115 431 | 108 984 | 109 476 | 102 156 | |
| Efter mer än 5 år | – | – | – | – |
| Inom 1-5 år | 65 483 | 62 689 | 62 858 | 59 449 |
| Inom 0-1 år | 49 948 | 46 295 | 46 618 | 42 707 |
| 2018-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2017-12-31 | |
| Brutto investering |
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
Brutto investering |
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
Den sammanlagda variabla avgiften som ingår i årets resultat uppgick till 2 954 (2 240) kSEK. Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgår till 550 (1 037) kSEK och utgör 0,5 procent av den totala utestående fordran per 31 december 2018.
Leasetagare – Finansiella leasingavtal
Proact innehar anläggningstillgångar, IT-utrustning, under finansiellt leasingavtal. Framtida amorteringar jämte ränta kommer att erläggas enligt följande:
| Brutto investering |
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
Brutto investering |
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
|
|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2017-12-31 | |
| Inom 0-1 år | 4 663 | 3 511 | 2 267 | 1 682 |
| Inom 1-5 år | 10 475 | 10 308 | 4 155 | 4 097 |
| Efter mer än 5 år | – | – | – | – |
| 15 138 | 13 819 | 6 422 | 5 779 | |
| Ej betalda finan siella kostnader |
– | 1 319 | – | 643 |
| 15 138 | 15 138 | 6 422 | 6 422 |
Inga variabla avgifter ingår i periodens resultat.
Not 28 Upplysningar om närstående
Per den 31 december 2017 fanns ett lån om totalt 173 kEUR (1 655 kSEK) från dotterbolaget Proact Netherlands B.V. till de före detta ägarna av Proact VX. 108 kEUR avser lån till Mohammadian Djamshid, nuvarande VD i dotterbolaget Proact VX, samt 65 kEUR avser lån till Ron Hup, nuvarande COO i Proact VX. Lånens ursprungliga löptid var till och med 30 november 2020. Ränta på lånen debiteras med 12 månaders EURIBOR + 1 procent. Total ränteintäkt hänförlig till dessa lån uppgick under 2018 till 0,8 kEUR (7,9 kSEK). Dessa lån har i sin helhet reglerats under 2018.
Proact IT Sweden AB har kundavtal med Axis Communications AB. Intäkter genererade från detta avtal uppgår till 13,2 MSEK under 2018. Axis Communication AB är närstående part till Proact IT Group AB genom Martin Gren som är styrelseledamot i Proact IT Group AB sedan årsstämman 2017 samtidigt som han är grundare, rådgivare och styrelseordförande i Axis Communication AB.
Not 29 Händelser efter balansdagen
Inga för koncernen väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.
Not 30 Eget kapital
REDOVISNINGSPRINCIP
Eget kapital
Kostnader hänförliga till nyemission av aktier eller optioner redovisas i eget kapital som en reduktion av erhållen likvid. Återköp av egna aktier klassificeras som egna aktier och redovisas som en avdragspost under eget kapital.
Utdelningar
Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.
Aktiekapital
Posten aktiekapital avser moderbolagets aktiekapital.
Totalt antal aktier
Enligt bolagsordningen ska antal aktier i bolaget vara lägst 5 miljoner och högst 20 miljoner. Per 31 december 2018 är totalt antal emitterade aktier i bolaget 9 333 886 st.
| Total antal aktier per 2018-12-31 | 9 333 886 |
|---|---|
| Totalt antal aktier per 2018-01-01 | 9 333 886 |
Antal återköpta aktier
| Antal återköpta aktier i eget förvar per 2018-12-31 | 182 269 |
|---|---|
| Under året återköpta egna aktier | 53 700 |
| Ingående balans återköpta aktier i eget förvar 2018-01-01 | 128 569 |
Övrigt tillskjutet kapital
Övrigt tillskjutet kapital består av kapital som uppstått genom transaktioner med aktieägarkretsen, såsom emissioner till överkurs.
Säkring nettoinvestering i utländsk verksamhet
Valutakursdifferenser avseende nettoinvestering i verksamhet i Storbritannien.
Omräkning av utländska verksamheter
Andra reserver består av omräkningsdifferenser hänförliga till omräkning av utländska dotterbolag.
| Specifikation omräkningsdifferenser | Koncernen |
|---|---|
| Ingående balans 2018-01-01 | –718 |
| Förändring 2018 | 9 687 |
| Utgående balans 2018-12-31 | 8 969 |
Balanserat resultat
Balanserat resultat i koncernen inkluderar årets och tidigare års resultat, utdelning till aktieägare, återköp av egna aktier, avyttring av verksamhet, förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande samt finansiella skulder till innehavare utan bestämmande inflytande i Tjeckien och Nederländerna.
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Posten avser innehav utan bestämmande inflytande i Lettland.
Kapital
Proacts förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Bolagets mål är att genom fastställda strategier uppnå en god finansiell ställning och på så sätt bereda vinst till aktieägare genom värdeökning av det förvaltade kapitalet. Det finns inga andra externa kapitalkrav än vad som följer av den svenska aktiebolagslagen.
Moderbolaget
Varje aktie medför rätt till en röst. Alla emitterade aktier är till fullo betalda. Under år 2018 lämnades en utdelning om 34 319 kSEK, motsvarande 3,75 SEK per aktie. På årsstämman den 9 maj 2019 kommer det att föreslås en utdelning om 4,15 SEK per aktie för verksamhetsåret 2018.
Moderbolaget har inga utställda teckningsoptioner eller konverteringslån.
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen kommer att föreslå årsstämman att en utdelning om 4,15 (3,75) kr per aktie ska ske för verksamhetsåret 2018.
Till årsstämmans förfogande står (fritt eget kapital
| Summa fritt eget kapital | 289 002 |
|---|---|
| Årets resultat | 94 587 |
| Balanserat vinstmedel | 194 415 |
| i moderbolaget), kSEK: | 2018 |
Styrelsen föreslår följande behandling av balanserad vinst:
| Summa | 289 002 |
|---|---|
| Att balansera i ny räkning | 251 023 |
| Utdelning, 4,15 kronor per utestående aktie 1) | 37 979 |
1) I bolaget finns 9 333 886 registrerade aktier varav, per 27 mars 2019, 182 269 aktier är ej utdelningsberättigade återköpta aktier. Summan av ovan föreslagna utdelning om 37 979 211 kronor kan komma att ändras, dock maximalt till 38 735 627 kronor, om ägandet av antalet återköpta egna aktier förändras före avstämningsdagen för utdelning.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen är försvarlig både på bolagsoch koncernnivå med hänsyn tagen till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Not 31 Resultat per aktie
Resultat per aktie beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med "Vägt genomsnittligt antal utestående aktier".
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Årets resultat efter skatt hänförligt | ||
| till moderbolagets aktieägare | 127 010 | 113 225 |
| Vägt genomsnittligt totalt antal aktier, st | 9 333 886 | 9 333 886 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, st | 9 157 943 | 9 263 247 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 13,87 | 12,22 |
Bolaget har inga utestående instrument som kan innebära utspädningseffekt.
Femårsöversikt
| 2018 | 2017 | 2016 1) | 2015 1) | 2014 1) | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning (MSEK) | |||||
| Totala intäkter | 3 317,7 | 3 243,4 | 2 921,7 | 2 801,7 | 2 325,3 |
| EBITDA | 231,1 | 218,8 | 191,4 | 169,2 | 144,2 |
| EBITA | 200,5 | 188,1 | 163,9 | 140,4 | 109,5 |
| EBIT | 164,5 | 155,6 | 137,2 | 113,5 | 84,9 |
| Resultat före skatt | 167,8 | 151,1 | 133,7 | 104,1 | 85,2 |
| Årets resultat | 127,3 | 114,0 | 96,7 | 78,4 | 59,9 |
| EBITDA marginal, % | 7,0 | 6,7 | 6,6 | 6,0 | 6,2 |
| EBITA marginal, % | 6,0 | 5,8 | 5,6 | 5,0 | 4,7 |
| EBIT marginal, % | 5,0 | 4,8 | 4,7 | 4,1 | 3,7 |
| Nettomarginal, % | 5,1 | 4,7 | 4,6 | 3,7 | 3,7 |
| Vinstmarginal, % | 3,8 | 3,5 | 3,3 | 2,8 | 2,6 |
| Eget kapital, avsättningar och skulder (MSEK) | |||||
| Eget kapital | 469,6 | 384,4 | 332,6 | 316,8 | 269,3 |
| Balansomslutning | 2 213,1 | 1 941,2 | 1 806,8 | 1 650,7 | 1 540,9 |
| Sysselsatt kapital | 599,7 | 565,1 | 548,1 | 496,0 | 427,9 |
| Nettokassa (+)/ Nettoskuld (–) | 142,3 | 80,5 | 13,1 | –5,6 | –7,8 |
| Finansiella nyckeltal | |||||
| Soliditet, % | 21,2 | 19,8 | 18,4 | 19,2 | 17,5 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,6 | 1,7 | 1,7 | 1,8 | 1,6 |
| Kassaflöde, MSEK | 39,0 | 1,0 | 42,1 | 27,7 | 90,0 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 83,8 | 166,7 | 60,5 | 150,4 | 69,1 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | 29,8 | 31,8 | 29,8 | 26,8 | 23,4 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital, % | 29,5 | 29,2 | 27,2 | 25,6 | 21,3 |
| Utdelning till moderbolagets aktieägare, MSEK 2) | 38,0 | 34,3 | 32,4 | 25,1 | 15,6 |
| Nyckeltal per medarbetare | |||||
| Genomsnittligt antal årsanställda | 798 | 799 | 723 | 669 | 646 |
| Antal anställda vid årets slut | 810 | 811 | 718 | 743 | 665 |
| Resultat före skatt per anställd, kSEK | 210 | 189 | 185 | 156 | 132 |
| Data per aktie | |||||
| Resultat per aktie (totalt antal aktier), kr | 13,61 | 12,13 | 10,22 | 8,07 | 6,13 |
| Resultat per aktie (utestående aktier), kr 3) | 13,87 | 12,22 | 10,32 | 8,20 | 6,16 |
| Eget kapital per aktie (totalt antal aktier), kr | 50,12 | 40,80 | 35,07 | 32,73 | 27,51 |
| Eget kapital per aktie (utestående aktier), kr 3) | 51,12 | 41,37 | 35,84 | 32,87 | 27,96 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie (totalt antal aktier), kr |
26,01 | 25,82 | 16,53 | 19,58 | 26,55 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie (utestående aktier), kr 3) |
26,51 | 26,01 | 16,69 | 19,88 | 26,67 |
| Totalt antal aktier vid periodens slut, st | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 |
| Totalt antal utestående aktier vid periodens slut, st 3) | 9 151 617 | 9 205 317 | 9 133 117 | 9 293 742 | 9 185 268 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier (totalt antal aktier), st | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier (utestående aktier), st 3) | 9 157 943 | 9 263 247 | 9 247 583 | 9 192 876 | 9 291 082 |
| Antal aktier i eget innehav vid periodens slut | 182 269 | 128 569 | 200 769 | 40 144 | 148 618 |
| Antal teckningsoptioner vid periodens slut | – | – | – | – | – |
| Börskurs per 31 december, kr | 163,40 | 180,50 | 146,00 | 139,25 | 78,50 |
1) År före 2017 har inte räknats om för nya redovisningsprinciper enligt IFRS 15, vilka tillämpas fr.o.m. 1 januari 2018.
2) Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman en utdelning om 4,15 kr per aktie för verksamhetsåret 2018.
3) Proact har inga utställda teckningoptioner, konverteringslån eller andra instrument som kan ge upphov till utspädningseffekt.
Bolaget har dock återköpt egna aktier som finns i eget förvar vilket påverkar nycketal ovan. Härvid har hänsyn tagits endast till genomförda återköp per balansdagen.
Definitioner av nyckeltal
Alternativa nyckeltal
I denna finansiella rapport finns hänvisningar till ett antal nyckeltal. En del av dessa finns definierade i enlighet med IFRS, andra är alternativa nyckeltal och presenteras inte i enlighet med gällande regel- och ramverk för finansiell rapportering. Nyckeltalen används av koncernen för att hjälpa både investerare och ledning att analysera Proacts verksamhet. Nedan beskrivs, definieras och motiveras de nyckeltal som finns i denna finansiella rapport.
| Ekonomiska nyckeltal | Definition | Syfte |
|---|---|---|
| EBIT | Rörelseresultat före finansnetto och skatt. | EBIT ger en översiktlig bild av totalt resultat som genereras av verksamheten. |
| EBIT marginal | Rörelseresultat i procent av totala intäkter. | EBIT i förhållande till totala intäkter visar operativ lönsamhet samt ger jämförbarhet av lönsamheten över tiden. |
| EBITA | Resultat efter avskrivningar av materiella anläggningstill gångar men före avskrivningar av immateriella tillgångar, finansnetto och skatt. |
EBITA ger en mer korrekt bild av vilket resultat som genereras av verk samheten då avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar, vilka påverkas mycket av bedömning av avskrivningsperiod, exkluderas. |
| EBITA marginal | EBITA i procent av totala intäkter. | EBITA i förhållande till totala intäkter visar lönsamhet på EBITA-nivå och ger jämförbarhet av lönsamhet över tiden. |
| EBITDA | Resultat före avskrivningar (materiella och immateriella tillgångar), finansnetto och skatt. |
EBITDA exkluderar utöver avskrivningar på immateriella anläggningstill gångar även avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, vilka båda påverkas mycket av bedömda avskrivningsperioder. |
| EBITDA marginal | EBITDA i procent av totala intäkter. | EBITDA i förhållande till totala intäkter visar lönsamhet på EBITDA-nivå och ger jämförbarhet av lönsamhet över tiden. |
| Eget kapital per aktie | Eget kapital, hänförligt till moderbolagets, aktieägare per aktie. |
Substansvärdet per aktie ger en riktlinje kring hur högt eller lågt en aktie är värderad av börsen i förhållande till de pengar som finns i bolaget. |
| Jämförelsestörande poster | Poster i resultaträkningen som är icke-återkommande vilka har påverkat resultatet och är viktiga att känna till för att förstå det underliggande resultatet. |
För att korrekt kunna analysera och bedöma Proacts utveckling är det nödvändigt att känna till och kunna ta hänsyn till resultatposter som avviker från den normala verksamheten. |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | Intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning. | Detta mått visar effektivitet i användandet av totalt kapital för bolaget. |
| Kassaflöde | Förändring av likvida medel. | Kassaflödet visar netto hur mycket likvida medel som genererats och använts i bolaget. |
| Nettokassa/Nettoskuld | Likvida medel minskat med räntebärande skulder till kreditinstitut. |
För att bedöma förmågan att med tillgängliga likvida medel betala av samtliga skulder om de förföll på dagen för beräkningen. |
| Nettomarginal | Resultat före skatt i procent av totala intäkter. | Nettomarginalen ger jämförbar lönsamhet oavsett bolagsskattesats. |
| Organisk tillväxt | Omsättningens tillväxt exkluderat den omsättning som under året förvärvade företag har bidragit med till koncernen. |
Visa den underliggande tillväxten, dvs. tillväxt exklusive förvärvad tillväxt. |
| Resultat per aktie | Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare per aktie | Resultat per aktie används för att fastställa värdet på företagets utestående aktier. |
| Resultat per anställd | Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal årsanställda. |
Detta mått är ett effektivitetsmått som visar lönsamhet per anställd. |
| Räntabilitet på eget kapital | Periodens resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. |
Räntabilitet på eget kapital visar vad bolaget genererar för lönsamhet, avkastning, på av ägare investerat kapital. |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital | Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. |
För att värdera lönsamhet och effektivitet i Proacts sysselsatta kapital. |
| Soliditet | Eget kapital inklusive minoritetsandelar i procent av balansomslutningen. |
Nyckeltalet är en indikator på bolagets hävstång för finansiering av bolaget. |
| Sysselsatt kapital | Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. |
Sysselsatt kapital mäter bolagets förmåga att, utöver kassa och likvida medel, tillgodose rörelsens behov. |
| Valutaeffekter | Periodens omsättning och resultat omräknat till före gående års valutakurser. |
Visa underliggande tillväxt, dvs. tillväxt exklusive effekten av förändrade valutakurser. |
| Vinstmarginal | Periodens resultat efter skatt i procent av totala intäkter. | Vinstmarginalen gör det möjligt att jämföra lönsamheten inkluderat bolagsskattesats. |
Intygande
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Kista den 27 mars 2019
Eva Elmstedt Styrelseordförande
Annikki Schaeferdiek Styrelseledamot
Martin Gren Styrelseledamot
Anders Thulin Styrelseledamot
Tomas Thuresson Styrelseledamot
Jonas Hasselberg Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 mars 2019 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Nicklas Kullberg Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Proact IT Group AB, org.nr 556494-3446
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Proact IT Group AB (publ) för år 2018 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 29 – 32. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 22 – 65 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 29 – 32.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och balansräkning för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Proact bedriver försäljning av installation av hård- och mjukvara, underhålls- och supporttjänster samt fristående IT-konsulttjänster. Verksamheten bedrivs i dotterbolag över hela Europa där flera av dem tillförts koncernen genom förvärv. Förvärv medför att värden tillförs koncernens och moderbolagets balansräkningar i form av goodwill respektive aktier i dotterföretag. Värdet på dessa tillgångar prövas årligen för nedskrivning eller när det finns indikationer på behov av nedskrivning.
Proacts intäktsredovisningen är beroende av avtalsvillkoren om när riskerna och förmånerna övergår till kunden. Vid försäljning av hårdvara sker detta i regel när levererats till kunden medan support- och underhållsavtal redovisas linjärt över avtalsperioden. Konsulttjänster utförs normalt på löpande räkning och intäkterna redovisas över tid i takt med att arbetet utförs. Kundavtalen kan också innehålla en kombination av system, tjänster och mjukvara, vilket kan vara komplext att redovisa. Detta gäller särskilt försäljning av system som många gånger sker i
form av ett paket av tjänster och hårdvara. Vid denna typ av försäljning övergår kontrollen för respektive del i avtalet vid olika tidpunkter. För hårdvara sker det vanligtvis i samband med leverans till kunden. Tidpunkten för leverans av system styrs av när kunderna vill ha produkterna levererade där en stor del av försäljningen sker i slutet av Proacts fjärde kvartal och en förskjutning in i nästa räkenskapsår kan ha påverkan på redovisningen. Sammantaget innebär detta att redovisning av intäkter av försäljningen och fordringar till följd av denna är beroende av ledningens bedömningar av kontraktsvillkorens innebörd.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Koncernrevisionen har utöver moderbolaget, Proact IT Group AB, omfattat dotterbolagen i Sverige, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. Detta motsvarar en betydande del av koncernens externa omsättning. I tillägg till detta är merparten av bolagen i koncernen föremål för lagstadgad revision.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Redovisning av intäkter från försäljningar av system till rätt belopp och i rätt period.
Intäkter från försäljning av system utgör dryga två tredjedelar av Proactkoncernens redovisade omsättning och sker ofta i form av så kallade sammansatta kundavtal där hårdvara, mjukvara, tjänster samt support och underhåll kan ingå i en och samma affär. Priset för avtalet sätts normalt sett för avtalet som helhet och inte per produkt eller tjänst.
Avtalen delas därför upp i delkomponenter där intäkten fördelas mellan respektive del i avtalet. Intäkten för respektive delkomponent redovisas därefter när kunden fått kontroll över respektive del. Detta innebär således att tidpunkten för intäktsredovisning vanligtvis inte sammanfaller med fakturering och betalning från kund. Detta innebär att företagsledningen måste göra uppskattningar och bedömningar avseende det fristående försäljningspriset på de olika delarna i kundavtalen, vilket påverkar när försäljningsmarginalerna redovisas.
Till följd av den inneboende komplexiteten i intäktsredovisningen samt inslaget av uppskattningar och bedömningar från företagsledningen har vi bedömt intäkter från försäljning av system som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.
För ovan angivna redovisningsprinciper hänvisar vi er till not 1 samt not 3 i Årsredovisningen för 2018.
Nedskrivningsprövning av förvärvsrelaterade övervärden och goodwill samt aktier i dotterbolag Nedskrivningsprövning av förvärvsrelaterade övervärden och goodwill samt aktier i dotterbolag
I koncernens balansräkning redovisas förvärvsrelaterade övervärden och goodwill till ett värde av 454 MSEK och i moderbolagets balansräkning redovisas aktier i dotterbolag till 467 MSEK. I koncernens balansräkning redovisas förvärvsrelaterade övervärden och goodwill till ett värde av 444 MSEK och i moderbolagets balansräkning redovisas aktier i dotterbolag till 495 MSEK.
Goodwill och förvärvsrelaterade övervärden motsvarar skillnaden mellan värdet på nettotillgångar och erlagd köpeskilling vid ett förvärv. Den uppkomna goodwillen fördelas mellan kassagenererande enheter, vilket kan skilja sig från den nivån på förvärvet en gång genomfördes allteftersom den nya verksamheten integreras in i koncernen. Till skillnad från övriga tillgångar sker det inga några avskrivningar av goodwill utan prövas årligen för nedskrivning eller när det finns en indikation på nedskrivningsbehov. Övriga förvärvsrelaterade övervärden skrivs av över den beräknade nyttjandeperioden. Goodwill och förvärvsrelaterade övervärden motsvarar skillnaden mellan värdet på nettotillgångar och erlagd köpeskilling vid ett förvärv. Den uppkomna goodwillen fördelas mellan kassagenererande enheter, vilket kan skilja sig från den nivån på förvärvet en gång genomfördes allteftersom den nya verksamheten integreras in i koncernen. Till skillnad från övriga tillgångar sker det inga några avskrivningar av goodwill utan prövas årligen för nedskrivning eller när det finns en indikation på nedskrivningsbehov. Övriga förvärvsrelaterade övervärden skrivs av över den beräknade nyttjandeperioden.
När företagsledningen prövar kassagenererande enheter för nedskrivning jämförs de redovisade värdena med det beräknade återvinningsvärdet. Skulle återvinningsvärdet väsentligen understiga det redovisade skrivs tillgången ned till sitt beräknade återvinningsvärde. Återvinningsvärdet fastställs genom att beräkna tillgångens nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet måste företagsledningen göra antaganden om framtida tillväxt och marginalutveckling. Framtida händelser och ny information kan komma att förändra dessa bedömningar och uppskattningar och det är därför särskilt viktigt för företagsledningen att löpande utvärdera om värdet på de förvärvsrelaterade immateriella tillgångarna kan motiveras med beaktande av gjorda antaganden. När företagsledningen prövar kassagenererande enheter för nedskrivning jämförs de redovisade värdena med det beräknade återvinningsvärdet. Skulle återvinningsvärdet väsentligen understiga det redovisade skrivs tillgången ned till sitt beräknade återvinningsvärde. Återvinningsvärdet fastställs genom att beräkna tillgångens nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet måste företagsledningen göra antaganden om framtida tillväxt och marginalutveckling. Framtida händelser och ny information kan komma att förändra dessa bedömningar och uppskattningar och det är därför särskilt viktigt för företagsledningen att löpande utvärdera om värdet på de förvärvsrelaterade immateriella tillgångarna kan motiveras med beaktande av gjorda antaganden.
Företagsledningens beräkning av tillgångarnas nyttjandevärde är baserad på nästkommande års budget och prognoser för de efterföljande fyra åren. En närmare beskrivning av dessa antaganden framgår Företagsledningens beräkning av tillgångarnas nyttjandevärde är baserad på nästkommande års budget och prognoser för de efterföljande fyra åren. En närmare beskrivning av dessa antaganden framgår
av not 15. Beroende på den bedömda marknadsrisken för de olika
Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Vi har inriktat en betydande del av vår revision på att utvärdera Proacts principer och bakomliggande antaganden för att dela upp intäkter från systemförsäljningar på olika delar.
Detta har vi bl.a. gjort genom att vidta nedanstående granskningsåtgärder:
- Analys av intäkterna under året jämfört med föregående år.
- Testat effektiviteten i bolagets kontroller över intäktsredovisningen.
- Granskat ett urval av nya stora kontrakt och försäljningar mot kontraktsvillkoren och Proacts riktlinjer för att bedöma intäktsredovisningen.
- På stickprovsbasis testat att intäkter redovisats i rätt period och till rätt belopp.
- Utvärderat antaganden i principer för intäktsredovisning genom att jämföra avvikande marginaler för systemförsäljningar.
- Utvärderat Proacts redovisningsprinciper och de notupplysningar som lämnas.
Resultatet av dessa granskningsmoment har inte föranlett några väsentliga iakttagelser i revisionen.
I vår revision har vi ägnat särskilt fokus av hur företagsledningens prövning av nedskrivningsbehov och vilka övervärden som identifierats.
- Vi har bl.a. vidtagit nedanstående granskningsåtgärder:
- Utvärderat Proact process för att pröva goodwill och aktier i dotterbolag för nedskrivning.
- Granskat hur företagsledningen identifierat kassagenererande enheter och jämfört denna med hur Proact följer upp goodwill internt.
- Med stöd av PwC:s interna värderingsspecialister granskat riktigheten beräkningsmodellerna och utvärderat rimligheten i använd diskonteringsränta för de kassagenererande enheter respektive dotterbolag där störst osäkerhet föreligger.
- Utvärderat rimligheteten i gjorda antaganden och genomfört känslighetsanalyser för förändrade antaganden.
- Utvärderat ledningens prognosförmåga genom att jämföra tidigare gjorda prognoser mot faktiskt utfall.
- Utifrån väsentlighet bekräftat att tillräckliga notupplysningar lämnas i årsredovisningen.
Resultatet av dessa granskningsmoment har inte föranlett några väsentliga iakttagelser i revisionen.
15 i Årsredovisningen för 2017.
på 10,6-11,3 % (10-11,1 %) använts. Företagsledningen har baserat sina antaganden om framtida utveckling på historiska erfarenheter och analyser som genomfördes i samband med förvärven. Vissa enheter är känsligare för förändringar i antagandena varvid det för föreligger en större osäkerhet i det redovisade värdet för dem. Dessa enheter av not 15. Beroende på den bedömda marknadsrisken för de olika kassagenererande enheterna har en vägd kapitalkostnad före skatt på 10,4-11,1% (10,6-11,3%) använts. Företagsledningen har baserat sina antaganden om framtida utveckling på historiska erfarenheter och analyser som genomfördes i samband med förvärven.
kassagenererande enheterna har en vägd kapitalkostnad före skatt
framgår av not 15. Nedskrivningsprövningar innehåller naturligt ett större inslag av uppskattningar och bedömningar från företagsledningen, varför vi har Nedskrivningsprövningar innehåller naturligt ett större inslag av uppskattningar och bedömningar från företagsledningen, varför vi har bedömt detta som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
bedömt detta som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
För ovan angivna redovisningsprinciper hänvisar vi er till not 1 samt not För ovan angivna redovisningsprinciper hänvisar vi er till not 1 samt not 15 i Årsredovisningen för 2018.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1 – 21 samt på 66 – 67. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Proact IT Group AB (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21,
113 97 Stockholm, utsågs till Proact IT Group AB:s (publ) revisor av bolagsstämman den 8 maj 2018 och har varit bolagets revisor sedan den 2 maj 2017.
Stockholm den 28 mars 2019
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Nicklas Kullberg Auktoriserad revisor
Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagsstämman i Proact IT Group AB (publ), org.nr 556494-3446
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2018 på sidorna 4-13 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 28 mars 2019 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Nicklas Kullberg Auktoriserad revisor
Aktieägarinformation
Årsstämma 2019
Årsstämman äger rum torsdagen den 9 maj 2019 kl. 16:00 på Scandic Victoria Tower, Arne Beurlings Torg 3 i Kista. Rätt att deltaga på stämman har aktieägare som finns införd i den av Euroclear Sweden förda aktieboken fredag 3 maj 2019 och som har anmält sig enligt nedan. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste således tillfälligt registrera sig under eget namn i aktieboken för att ha rätt att själv eller genom ombud deltaga i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd i god tid före fredag den 3 maj 2019.
Anmälan om deltagande i årsstämman ska ha kommit bolaget tillhanda senast fredag 3 maj 2019. Anmälan görs via post, telefon eller e-post.
Adress för anmälan:
Proact IT Group AB Att: Årsstämma Box 1205, 164 28 KISTA Tel: 08-410 667 11 E-post: [email protected]
Kommande informationstillfällen
| Delårsrapport kvartal 1 | 25 april 2019 |
|---|---|
| Årsstämma | 9 maj 2019 |
| Halvårsrapport | 11 juli 2019 |
| Delårsrapport kvartal 3 | 17 oktober 2019 |
| Bokslutskommuniké 2019 | 6 februari 2020 |
Ytterligare information
Jonas Hasselberg, koncernchef Tel: 08 410 666 00 [email protected]
Jonas Persson, CFO Tel: 08 410 666 90 [email protected]
www.proact.eu

Proact IT Group AB
Kistagången 2, Box 1205, 164 28 Kista Telefon 08-410 666 00 [email protected] www.proact.eu