AI assistant
Proact IT Group — Annual Report 2015
Apr 11, 2016
3095_10-k_2016-04-11_23ef371c-d243-4afc-9ef0-b09d848609b0.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
årsredovisning 2015
Innehållsförteckning
| Året som gått | 1 |
|---|---|
| VD har ordet | 2 |
| Vision, affärsidé och mål | 4 |
| Strategi | 5 |
| Värdekedja | 6 |
| Erbjudande | 8 |
| Medarbetare | 12 |
| Aktien | 14 |
| Förvaltningsberättelse | 15 |
| Risker och riskhantering | 19 |
| Bolagsstyrningsrapport | 21 |
| Styrelse | 25 |
| Ledning | 26 |
| Rapport över totalresultat, koncernen | 28 |
| Balansräkning, koncernen | 29 |
| Förändring i eget kapital, koncernen | 30 |
| Kassaflödesanalys, koncernen | 31 |
| Resultaträkning, moderbolaget | 32 |
| Balansräkning, moderbolaget | 33 |
| Förändring i eget kapital, moderbolaget 34 | |
| Kassaflödesanalys, moderbolaget | 35 |
| Noter till räkenskaperna | 36 |
| Femårsöversikt | 57 |
| Intygande | 58 |
| Revisionsberättelse | 59 |
Proact i korthet
Proact är Europas ledande fristående integratör inom områdena datacenter och molntjänster. Proact levererar verksamhetsnytta genom att hjälpa företag och myndigheter världen över att minska riskerna, sänka kostnaderna samt framförallt leverera flexibla, tillgängliga och säkra ITtjänster.
Proacts erbjudande täcker alla delar i ett datacenter såsom lagring-, servrar- och nätverksfunktioner. Därutöver hanterar Proact 70 petabyte information via molntjänsteverksamhet. Hittills har Proact genomfört fler än 3 500 framgångsrika kundprojekt över hela världen.
Proactkoncernen har fler än 740 anställda och finns i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA. Proact grundades 1994 och moderbolaget Proact IT Group AB (publ) är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 1999 under symbolen PACT. Aktien ingår i Small Cap-listan.
Årsstämma 2016
Årsstämman äger rum måndag den 2 maj 2016 kl. 18:00 på Scandic Victoria Tower, Arne Beurlings Torg 3 i Kista. Rätt att deltaga på stämman har aktieägare som finns införd i den av Euroclear Sweden förda aktieboken tisdag 26 april 2016 och som har anmält sig enligt nedan. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste således tillfälligt registrera sig under eget namn i aktieboken för att ha rätt att själv eller genom ombud deltaga i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast tisdag den 26 april 2016.
Anmälan om deltagande i årsstämman ska ha kommit bolaget tillhanda senast onsdag 27 april 2016 kl. 16:00. Anmälan görs via post, telefon eller e-post.
Adress för anmälan:
Proact IT Group AB Att: Årsstämma Box 1205, 164 28 KISTA Tel: 08-410 667 11 E-post: [email protected]
Kommande informationstillfällen
| 20 april 2016 | Delårsrapport kvartal 1 |
|---|---|
| 2 maj 2016 | Årsstämma |
| 13 juli 2016 | Halvårsrapport |
| 19 oktober 2016 | Delårsrapport kvartal 3 |
| 9 februari 2017 | Bokslutskommuniké 2016 |
Året som gått
Proact kan se tillbaka på ett år som genererat det bästa resultatet före skatt i bolagets historia.
Förutom god generell
försäljningstillväxt avseende systemlösningar kunde Proact även glädjas åt ett flertal större enskilda affärer som bidrog till intäktsökningen om 25 procent. Affärerna är strategiskt viktiga för Proact och samtidigt ett bevis på att bolagets specialistkompetens och marknadsledande erbjudande uppskattas av våra kunder.
Under kvartalet förvärvades
51 procent av Business Unit Microsoft Datacenter Innovation från VX Company i Nederländerna. Förvärvet är strategiskt och genomfördes för att komplettera Proacts erbjudande med applikationskompetens inom Microsoftområdet och för att förstärka erbjudandet inom molntjänster.
Det strategiska valet
att satsa på teknikområden såsom Datacenter, en kombination av lagring, servrar och nätverk, gav positiva effekter både avseende intäkter och resultat. Under perioden tecknades ett antal nya avtal med bland annat Skatteförvaltningen i Norge och SBAB samt Spotify i Sverige.
Proact förvärvade
Compose IT System i Sverige. Genom den kunskap och erfarenhet som finns inom Compose IT System stärker Proact bland annat sitt molntjänsterbjudande i Norden. Tack vare förvärvet stärks Proacts erbjudande till både befintliga och nya kunder vilket i sin tur befäster Poacts position som den naturliga samarbetsparten.
Intäkter och marginal Nyckeltal
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Totala intäkter, MSEK | 2 801,7 | 2 325,3 | 2 304,8 | 2 433,1 | 2 231,8 |
| EBITDA, MSEK | 169,2 | 144,2 | 128,1 | 144,5 | 121,5 |
| EBITDA marginal, % | 6,0 | 6,2 | 5,6 | 5,9 | 5,4 |
| Resultat före skatt. MSEK | 104,1 | 85,2 | 43,7 | 61,0 | 41,9 |
| Nettomarginal, % | 3,7 | 3,7 | 1,9 | 2,5 | 1,9 |
| Resultat per aktie (utestående aktier), kr 1) |
8,20 | 6,16 | 2,36 | 3,96 | 2,69 |
| Utdelning per aktie, kr 2) | 2,70 | 1,70 | 1,20 | 1,10 | 1,00 |
1) Proact har inga utställda teckningoptioner, konverteringslån eller andra instrument som kan ge upphov till utspädningseffekt. Bolaget har dock återköpt egna aktier som finns i eget förvar vilket påverkar nycketal ovan.
2) Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman en utdelning om 2,70 kr per aktie för verksamhetsåret 2015.
VD har ordet
Rörelseresultatet före avskrivningar, MSEK
169,2
Resultat före skatt, MSEK 104,1
Intäkter under året, MSEK 2 802
Efter att under de senaste fyra åren ha varit ansvarig för Proacts verksamhet i Storbritannien fick jag den 8 januari 2016 förtroendet att ta över som VD för hela koncernen. Jag har en lång och gedigen erfarenhet av IT-industrin samt av att utveckla och driva tjänsteverksamheter. Jag ser fram emot att på bästa sätt, tillsammans med bolagets talangfulla medarbetare, utveckla verksamheten vidare för att säkerställa att uppsatta strategier och ekonomiska mål uppnås. Vår förmåga att hjälpa våra kunder att minimera risker, sänka kostnader samt leverera flexibla IT-tjänster och produkter gör att vi har en stark marknadsposition på den europeiska marknaden och därmed goda möjligheter till fortsatt positiv utveckling både gällande intäkter och resultat.
Året i korthet
Vi kan se tillbaka på ett år som genererat det bästa resultatet före skatt i bolagets historia. Den goda resultatutvecklingen har uppnåtts genom ett fokuserat och kontinuerligt förbättringsarbete i kombination med ökad lönsamhet främst avseende molntjänster, som är ett strategiskt fokusområde för oss. Det är glädjande att vi har ökat avkastningen på eget kapital från drygt 23 procent förra året till nära 27 procent i år. Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 169,2 MSEK (144,2 MSEK) och resultat före skatt uppgick till 104,1 MSEK (85,2 MSEK). Intäkterna under året uppgick till 2 802 MSEK vilket är en ökning med 21 procent i jämförelse med föregående år, samtidigt som marknadstillväxten på vissa marknader var svag. Jag kan därmed konstatera att våra kunder uppskattar vår specialistkompetens och vårt marknadsledande erbjudande, och att vi därigenom har kunnat ta ytterligare marknadsandelar.
Komplexa IT-tjänster en fördel
Våra kunder utgörs främst av stora företag och organisationer inom en mängd olika branscher. Deras IT-verksamhet blir alltmer strategisk, genom den digitalisering som sker inom vissa
"Jag kan konstatera att våra kunder uppskattar vår specialistkompetens och vårt marknadsledande erbjudande, och att vi därigenom har kunnat ta ytterligare marknadsandelar."
branscher, såsom exempelvis Handel & Tjänster, Bank & Finans och Media. Dessutom fortsätter informationsmängderna att öka vilket gör att IT-infrastrukturen blir allt mer komplex. För Proact, som specialist, är detta självklart goda nyheter då allt fler företag och organisationer i allt högre utsträckning behöver säkerställa en konkurrenskraftig IT-verksamhet som också är flexibel och snabbrörlig.
Vässade strategier för tillväxt
För att säkerställa att Proact på bästa sätt kan möta de krav och behov som finns på marknaden samt för att nå de strategiska och ekonomiska målen genomfördes ett strategiarbete under året. Baserat på utfallet fokuseras nu arbetet till ett antal prioriterade aktiviteter för att säkerställa en kostnadseffektiv och enhetlig organisation, ett marknadsledande och leverantörsoberonde erbjudande samt en ökad andel kontrakterade intäkter. Bland annat har vi tagit ett strategiskt beslut att fokusera på att utveckla erbjudandet inom Datacenter (kombination av lagring, servrar och nätverk) med tillhörande konsult- och supporttjänster, parallellt med att öka fokuseringen på molntjänster.
Ett tydligt marknadsbehov är bland annat att fler kunder önskar erbjuda internt IT-stöd som en tjänst, där användarna själva beställer och konsumerar olika typer av IT-tjänster baserat på varje enskilt användarbehov. För att möjliggöra leverans av IT som en tjänst implementerar företag och myndigheter i allt högre grad en kombination av privata och publika molntjänster, så kallade hybrida moln. Detta för att bland annat automatisera interna IT-processer
och därigenom erbjuda kostnadseffektiva och flexibla IT-tjänster till både interna och externa användare.
Konceptet Datacenter fortsätter att växa. Tidigare har de olika delarna av IT-infrastrukturen hanterats som separata delar. Genom att de olika delkomponenterna är integrerade och testade med varandra ger konceptet möjlighet till kortare implementeringstider, förenklad administration samt mindre risk för produktionsstörningar, vilket i sin tur innebär kostnadsfördelar.
Genom att alltid ha ett marknadsledande erbjudande inom respektive fokusområde samt att arbeta för att öka andelen kontrakterade tjänsteintäkter anser jag att vi har goda möjligheter att växa och förbättra vinstmarginalen.
Strategiska förvärv
Under året genomfördes två förvärv som på ett tydligt sätt beskriver vår ambition att fortsätta växa inom för oss strategiska områden och därigenom stärka vår roll som kompetenspartner till våra kunder.
Under andra kvartalet förvärvades verksamheten Microsoft Datacenter Innovation Services från VX Company i Nederländerna. Förvärvet genomfördes för att komplettera bolagets erbjudande med applikationskompetens inom främst Microsoft-området. Genom ökad kompetens inom detta område har vi goda möjligheter att förflytta oss uppåt i värdekedjan och fördjupa samarbetet med kunderna utifrån ett strategiskt perspektiv. Ett antal affärer inom området som genomförts under året är ett bevis på att strategin är riktig.
Under det fjärde kvartalet förvärvades Compose IT System AB. Förvärvet är i linje med strategin och kommer ytterligare att stärka bolagets position inom molntjänstområdet. Genom den kunskap och erfarenhet som finns inom Compose IT System stärker vi vårt molntjänsterbjudande i Norden. Kunderna undersöker kontinuerligt alternativa sätt att hantera sin IT-miljö på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Genom förvärvet kommer Proact vara ett mer naturligt val och vi kan stödja både befintliga och nya kunder på ett än bättre sätt.
Positiva framtidsutsikter
Trots att det under 2015 varit en svag ekonomisk utveckling på vissa av våra marknader, har bolaget totalt haft en god och lönsam utveckling under året. Framöver väntas områden såsom Datacenter och molntjänster ha en fortsatt god tillväxttakt. Vårt strategiska val att satsa på dessa områden i kombination med vår förmåga att hjälpa våra kunder att minska risker, sänka kostnader samt leverera flexibla IT-tjänster gör att bolaget har en fortsatt stark marknadsposition och därmed goda möjligheter att utnyttja potentialen på den europeiska marknaden.
Jag vill avsluta med att tacka våra kunder som ger oss förtroendet att vara deras samarbetspartner. Jag vill också tacka alla medarbetare som engagerat och professionellt bidrar till att ständigt utveckla verksamheten.
Jason Clark VD, Proact IT Group AB (publ)
Vision, affärsidé och mål
Vision
Att vara världens mest trovärdiga IT-tjänstepartner som möjliggör innovation och ökad tillväxt hos våra kunder.
Affärsidé
MSEK % 3 000 Som partner till våra kunder erbjuder vi högkvalitativa tjänster samt marknadsledande teknologier. Vi levererar flexibla tjänster och lösningar som snabbt skapar ett hållbart och långsiktigt värde. %
| Finansiella mål | Utfall | 4 1 500 6 3 000 1 000 4 2 500 10 Historisk måluppfyllelse 3 500 2 2 000 8 |
|---|---|---|
| Försäljningstillväxt Växa dubbelt så snabbt som marknaden. |
Den ekonomiska marknadstillväxten har under senare år varit mellan 1-5 procent. För år 2015 ökade bolaget intäkterna med 21 procent. |
2 0 0 1 500 6 % 2011 2012 2013 2014 2015 1 000 4 1 70 MSEK % 500 Tjänsteintäkter, MSEK Tillväxt marknad, % 2 60 0 12 Systemintäkter, MSEK 3 000 50 0 0 2011 2012 2013 2014 2015 40 2011 2012 2013 2014 2015 2 500 10 30 2 000 8 Tjänsteintäkter, MSEK Tillväxt marknad, % 20 1 500 10 Systemintäkter, MSEK 6 Mål 0 1 000 4 −10 500 2 % 2011 2012 2013 2014 2015 0 0 % Måltillväxt, % Tillväxt Proact, % 25 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 5 Mål 20 Tjänsteintäkter, MSEK Tillväxt marknad, % |
| Marginal Resultatet före skatt ska uppgå till 5 procent av intäkterna. |
För år 2015 genererade bolaget ett resultat före skatt om 3,7 procent av intäkterna. |
Systemintäkter, MSEK 4 % 15 3 5 10 Mål 2 4 5 1 3 0 % 2011 2012 2013 2014 2015 0 2 5 % Mål 2011 2012 2013 2014 2015 1 4 5 Mål 0 3 4 % 2011 2012 2013 2014 2015 |
| Soliditet Uppnå en soliditet om 20-25 procent. |
Bolaget har under året fortsatt att förbättra soliditeten, vid utgången av 2015 uppgick den till 19,2 procent. |
2 3 50 % 2 1 40 25 1 0 30 Mål Mål 2011 2012 2013 2014 2015 20 % 0 20 2011 2012 2013 2014 2015 15 25 10 Mål 10 20 0 2011 2012 2013 2014 2015 5 15 % 0 10 25 % 2011 2012 2013 2014 2015 Mål |
| Avkastning på eget kapital Uppnå en avkastning på eget kapital om 20 procent. |
För år 2015 uppgick avkastningen på eget kapital till 26,8 procent. |
5 25 20 % Mål 0 20 15 2011 2012 2013 2014 2015 30 % 15 10 25 50 10 5 20 Mål 40 15 5 % 0 2011 2012 2013 2014 2015 10 Mål 30 0 50 2011 2012 2013 2014 2015 5 20 40 0 10 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 30 % |
| Utdelning Bolaget avser långsiktigt att lämna utdelning om 25-35 procent av vinsten efter skatt. |
För år 2015 föreslås en utdelning om 2,70 kr per aktie, vilket motsvarar 32 procent av vinsten efter skatt. |
0 20 % 50 2011 2012 2013 2014 2015 10 50 40 0 40 Mål 30 2011 2012 2013 2014 2015 Mål % 30 20 30 20 10 25 10 0 % 2011 2012 2013 2014 2015 20 Mål 0 30 15 2011 2012 2013 2014 2015 25 10 20 Mål |
Strategi
Strategi
För att uppnå målen arbetar bolaget enligt följande strategier:
"One Proact"
Genom väl definierade processer och rutiner skapas en kostnadseffektiv och enhetlig organisation, som säkerställer att vi har ett tydligt och kvalitativt erbjudande till marknaden.
Marknadsledande och leverantörsoberoende erbjudande
Inom Proacts fokusområden Datacenter med tillhörande konsult- och supporttjänster samt molntjänster ska bolaget ha ett marknadsledande erbjudande.
Fokus på innovation
Innovation är centralt för att säkerställa att bolaget har ett marknadsledande erbjudande. Genom fastställd innovationsprocess uppnås, effektiv utveckling av nya tjänster och utvärdering av nya produkter. Vilket möjliggör att lansering av nya tjänster och produkter sker på ett tids- och kostnadseffektivt sätt inom hela bolaget.
Samarbetspartners
Proact samarbetar med ett antal strategiskt utvalda leverantörer, både marknadsledande och nya nischade aktörer. Proact kan på så sätt säkerställa tillgång till den senaste tekniken samtidigt som vi kan erbjuda de mest lämpade tjänsterna och/eller lösningarna utifrån varje enskild kunds behov.
Ökad andel kontrakterade tjänsteintäkter
Proact har ett tjänsteerbjudande som är branschoberoende och som riktas till såväl privat som offentlig sektor. I syfte att förbättra lönsamheten eftersträvas en ökad andel kontrakterade tjänsteintäkter. Detta ska uppnås genom att ytterligare stärka bolagets erbjudande främst inom support- och molntjänster.
Marknad
Proact eftersträvar god organisk tillväxt på befintliga marknader. På nya marknader i Europa sker etablering genom förvärv eller via så kallade "green-fields". Dessutom tillgodoser bolaget befintliga kunders önskemål om att ha Proact som partner på nya marknader även utanför Europa.
Värdekedja
Tjänsteutveckling
Värdeskapande
Utvecklingen av nya tjänster utgår alltid från kundernas behov i kombination med den tekniska utveckling som sker på marknaden. Ambitionen är att erbjuda marknadsledande konsult-, support- och molntjänster. Kontinuerlig kompetensutveckling och vidareutbildning av Proacts medarbetare är en garanti för att bolagets tjänsteerbjudande alltid är konkurrenskraftigt.
Hållbart företagande
Vi arbetar kontinuerligt med att minska miljöpåverkan från leveransen av alla våra tjänster, störst positiv påverkan erhålls genom att kontinuerligt effektivisera leveransen av våra molntjänster.
För att minska miljöpåverkan kommer vi under 2016 att följa upp el-, värme- och kyla förbrukning i våra datahallar. Med utgångspunkt i resultatet kommer mål att tas fram för hur mycket den totala förbrukningen ska reduceras per år (uttryckt i kWh).
Produktportfölj
För att säkerställa att Proact kan erbjuda de bästa tjänsterna och lösningarna har bolaget nära samarbete med ett antal noga utvalda leverantörer. Nya produkter från såväl befintliga som nya leverantörer genomgår en strukturerad utvärderingsprocess för att säkerställa att Proact kan erbjuda den senaste tekniken vid design av tjänster och systemlösningar.
Proact har ingen tillverkning, men tar miljöansvar genom olika etablerade processer och rutiner. Exempelvis återvinns uttjänt elektronik, papper och emballage.
Under 2016 kommer en mätning att göras avseende återvunnen elektronik samt återvunnet papper och emballage. Med utgångspunkt i resultatet kommer mål att tas fram för hur mycket den totala förbrukningen ska minskas samt hur mycket den totala återvinningen ska ökas per år (uttryckt i kg).
Inköp
Proacts totala inköp uppgick under året till 1 962 MSEK, varav 1 789 MSEK avser totala varukostnader som kan hänföras till Proacts kärnverksamhet. Därutöver gjordes inköp för 173 MSEK avseende till exempel hyror, resor, förbrukningsmaterial och transporter.
Varje år köper vi in varor för betydande belopp. Våra leverantörer återfinns främst i Europa och USA, där efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter är god jämfört med många andra delar av världen. Samtliga våra leverantörer genomgår en godkännandeprocess där såväl produktsäkerhet som företagsansvar utvärderas.
Under 2016 kommer en undersökning att genomföras av hur väl våra leverantörer efterlever de tio punkterna i FN:s Global Compact. Med utgångspunkt i resultatet kommer nyckeltal tas fram för att betygsätta våra leverantörers efterlevnad samt mål sättas för vilken nivå som kan vara acceptabel för Proact (uttryckt i procent).
Proacts uppförandekod är utgångspunkten för hållbarhetsarbetet, vilket gäller interna såväl som externa relationer. Bolaget arbetar kontinuerligt med följande fem mätbara områden, vilka syftar till att leverera hållbar och lönsam utveckling.
Genom innovativ tjänsteutveckling, en marknadsledande produktportfölj, effektiva inköpsoch leveransprocesser samt goda kontakter med våra kunder skapar Proact ekonomiskt värde samtidigt som bolaget har en positiv påverkan på människor och miljö.
Leveransen består av systemlösningar med tillhörande konsult- och supporttjänster samt molntjänster eller en kombination av de två. Baserat på kundens affärsmässiga krav, kan Proact som fristående specialist, erbjuda de mest kostnadseffektiva tjänsterna samt lösningarna för varje kund vid varje enskilt tillfälle.
För att hantera det förtroende som våra kunder gett oss levereras tjänsterna enligt fastställda standarder såsom "ITIL Service Management", vilket omfattar ett flertal processer för att leverera kostnadseffektiva IT-tjänster med utgångspunkt från kundens verksamhet. Sedan 2013 är vi även ISO9001- och ISO27001 certifierade i ett flertal länder. Under 2016 kommer ytterligare dotterbolag certifieras i enlighet med någon av ovanstående standarder.
Kunder
De totala intäkterna uppgick till 2 802 MSEK. Kunderna består huvudsakligen av informationsintensiva företag och myndigheter med stora datamängder. De tjänster och produkter som Proact erbjuder fokuserar på att tillgodose kundernas behov av såväl tillgänglighet som säkerhet avseende leverans av olika IT-tjänster.
Proacts vision är att vara världens mest trovärdiga IT-tjänstepartner som möjliggör innovation och ökad tillväxt hos våra kunder. Därigenom ska tjänster och produkter levereras på ett ansvarsfullt vis samt med utlovad kvalitet.
Under 2016 kommer en kundundersökning att genomföras för att mäta hur väl våra kunder anser att vi lever upp till våra kvalitetslöften samt vilken helhetsbedömning de gör av oss som samarbetspartner.
Leverans Årets resultat uppgick till 78 MSEK
En betydande andel av det kapital som genereras återförs normalt till verksamheten. Kapitalet används bland annat till investeringar i aktiviteter som stärker konkurrenskraften och skapar långsiktigt värde.
Proact avser långsiktigt att lämna utdelning om 25-35 procent av vinsten efter skatt. Styrelsen har föreslagit en utdelning på 2,70 kronor per aktie motsvarande totalt 25 MSEK för helåret 2015.
Fördelning av ekonomiskt värde per intressent
Genom innovativ tjänsteutveckling samt försäljning av Proacts totala erbjudande skapas ekonomiska värden som kommer intressenterna till del.
| Genererat och fördelat ekonomiskt värde (MSEK) | Intressenter | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | Kunder | 2 802 | 2 325 |
| Summa genererat värde | 2 802 | 2 325 | |
| Fördelat som | |||
| Löner och ersättningar | Medarbetare | –635 | –563 |
| Service och varor | Leverantörer | –2 063 –1 677 | |
| Inkomstskatt | Staten | –26 | –25 |
| Utdelning | Aktieägare | –25 | –16 |
| Återstår i bolaget | 53 | 44 |
Erbjudande
Högre effektivitet och minimerade risker
Alla företag och myndigheter är beroende av tillgång till information av olika slag för att verksamheten ska fungera, speciellt för verksamhetskritisk information är tillgänglighet och säkerhet mycket viktigt. Brister i säkerhetsrutiner och tillgänglighet kan leda till avbrott i verksamheten, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. En instabil IT-infrastruktur kan bli kostsam och medföra stora risker hos kunden.
För att hantera ovanstående utmaningar erbjuder Proact olika typer av tjänster och produkter och kan därigenom hjälpa företag och myndigheter att minska risker, sänka kostnader samt framförallt leverera flexibla och säkra IT-tjänster. Vi analyserar kundernas behov utifrån givna förutsättningar och erbjuder kundanpassade och kostnadseffektiva tjänster och IT-infrastrukturlösningar.
Leverantörsoberoende tjänster och produkter av högsta kvalitet
Olika företag och organisationer har olika behov. Därför behöver också IT-infrastrukturen hos var och en anpassas efter behoven. Som fristående specialist kan Proact erbjuda sina kunder en oberoende och genomgripande analys utifrån just deras behov och krav.
Analys och Design
Analysen tar sin utgångspunkt i en nulägesbeskrivning av risksituationen, det vill säga rutiner för hantering av verksamhetskritisk information, säkerhetskopiering och katastrofplanering. En nulägesanalys görs även av kostnadssituationen och hur denna kan minimeras med hjälp av exempelvis standardiserade processer, konsolidering av olika system samt automatiserade rutiner.
Utifrån nulägesanalysen görs en problembeskrivning som ligger till grund för ett behovsanpassat lösningsförslag, vilket baseras på kundens affärsmässiga krav. Med detta som
bas definieras kraven på IT-infrastrukturen. Proact hjälper på detta sätt sina kunder att koppla samman kraven från affärsverksamheten med kraven på IT-stöd. IT-strategin definieras tillsammans med kundens företagsledning medan den tekniska lösningen definieras tillsammans med kundens IT-ledning.
Implementering
Proact är fristående i teknikvalet. Oavsett om kunden väljer Proact eller någon annan som systemleverantör kan bolaget vara ett stöd i implementeringen av valt system. Vid implementering bistår Proact exempelvis med installation, projektledning, dokumentation samt kundanpassad utbildning. Innan implementeringen är slutförd säkerställs att implementerat system uppfyller de krav och behov som på förhand var uppsatta.
Kontrakterade tjänster
För att långsiktigt öka Proacts lönsamhet är målsättningen att kontinuerligt öka andelen kontrakterade tjänster. Detta ska göras genom att löpande utveckla nedanstående två områden samt fokusera sälj- och marknadsaktiviteter för att ytterligare öka Proacts marknadsandel.
Support
Proact erbjuder support, Proact Premium Support, både på system som vi själva installerat och på system som levererats och installerats av andra. Kunden behöver endast en kontaktyta för hela sin IT-miljö vilket underlättar hanteringen av supportfrågor avsevärt. Supportavtal tecknas över en längre tidsperiod. Den vanligaste löptiden på avtalen är mellan ett och tre år. Då kundlojaliteten är hög förlängs supportavtalen i regel under systemets hela livslängd.
Hybrida molntjänster
Genom Proacts molntjänster kan företag och myndigheter fokusera sina resurser på den egna kärnverksamheten. Proact erbjuder en unik portfölj av säkra interna och externa molntjänster. Det innebär att kunderna kan välja en unik kombination av egna privata moln och externa molntjänster. Oavsett var den verksamhetskritiska informationen lagras, stödjer Proact kunderna för att säkerställa god kontroll av den information som lagras och därigenom tillgodose både interna krav och lagkrav. Samtliga molntjänster levereras enligt tydligt definierade servicenivåer och kunden betalar endast för den kapacitet som nyttjas. Den vanligaste löptiden på de avtal som tecknas är mellan ett och tre år.
Innovativa finansieringslösningar för att maximera affärsvärde
För att på bästa sätt tillmötesgå de behov som finns på marknaden avseende finansieringslösningar, bedriver Proact sedan år 2009 en finansieringsverksamhet i egen regi. Genom denna verksamhet har Proact möjlighet att erbjuda finansiering av tjänster och produkter. Fördelen för kunden är att samtliga ingående delar såsom konsult- och supporttjänster såväl som produkter kan inkluderas. Därutöver får kunden god kostnadskontroll samtidigt som påverkan på kundens kassaflöde och balansräkning minimeras.
Datacenter
Våra lösningar inom IT-infrastruktur handlar i huvudsak om fem områden som är starkt integrerade med varandra: Server (skapa och bearbeta information), Lagring (lagra och återskapa information), Säkerhet (skyddande av information), Nätverk (flytta information) och Automatisering (förenklad administration och snabbare leverans av IT-tjänster). Genom att kombinera dessa tekniker i ett fördefinierat koncept uppnås snabbare implementationstider samt minskade risker för integrationsproblematik mellan de olika teknikerna.
"Som fristående specialist kan Proact erbjuda sina kunder en oberoende och genomgripande analys utifrån just deras behov och krav."
Server: Proact är fristående i teknikvalet och hanterar olika typer av serverplattformar för skapande och bearbetning av information. Genom tekniker såsom virtualisering har serverplattformen blivit en integrerad del av den totala IT-infrastrukturen.
Lagring: Inom området lagring arbetar Proact med lösningar kring lagring av information utifrån dess värde för verksamheten och hur väl skyddad och tillgänglig den ska vara. Området innefattar även system för återskapande av information vid händelse av en katastrof samt informationshantering (Data Management).
Säkerhet: Att säkra den verksamhetskritiska informationen är av yttersta vikt. Vare sig det handlar om att följa olika regelverk, lagkrav eller om att skydda sig mot misstag, sabotage eller skadlig programkod så är säkerhetshoten reella och måste beaktas. Informationssäkerhet är således en mycket viktig del i Proacts lösningar.
Nätverk: Ett viktigt krav på IT-infrastrukturen är att informationsflödet fungerar smidigt. Trender såsom virtualisering av servrar och lagring gör att nätverket utsätts för allt större belastning. Nätverksstrukturen måste klara ökad informationshantering samtidigt som tillgängligheten måste säkerställas och bandbredden nyttjas optimalt så att prestandan blir maximal. Dessutom blir en allt större del av närverksstrukturen automatiserad, detta för att snabbare och effektivare kunna leverera olika typer av IT-tjänster.
Automatisering: Proact tillhandahåller olika former av lösningar som gör det möjligt att automatisera och presentera de olika underliggande delarna i ett Datacenter för att stödja affärsprocesserna. Detta skapar möjligheter att underlätta administration och därigenom minska komplexitet och risker. Genom ökad automatisering kan IT-tjänster levereras snabbare och därmed på ett bättre sätt stödja verksamhetens krav och behov avseende flexibilitet och innovation.
Kunder
Proacts kunder är informationsintensiva företag och myndigheter med stora datamängder. En väl fungerande IT-leverans är helt avgörande för våra kunders verksamhet. Behovet av en väl fungerande IT-miljö finns i alla branscher och Proact har därför kunder som verkar inom många olika områden. Proacts kunder är framförallt stora och medelstora företag och myndigheter och Proact har idag en god intäktsfördelning mellan olika branschsegment. De fyra största branschsegmenten är Offentlig sektor, Handel & tjänster, Telekom samt Tillverkande industri. De tio största kunderna under 2015 svarade för 23 procent av intäkten och ingen kund stod för mer än 5 procent. De största kunderna har verksamhet i flera av de länder där Proact verkar.
Intäkter per bransch
Offentlig Sektor 23% (21) Telekom 16% (16) Tillverkande Industri 13% (13) Olja, energi 6% (6) Bank, finans 9% (10) Media 4% (4) Övrigt 7% (6)
Samarbetspartners
Proact har långa och nära relationer med ett fåtal noga utvalda leverantörer. Proact har en väl definierad innovationsprocess för att på ett strukturerat sätt utvärdera nya produkter från befintliga leverantörer, likväl som att söka och ta in produkter från nya leverantörer. Genom denna process säkerställs att Proact alltid är i framkant avseende teknikutveckling och därigenom kan nyttja den senaste tekniken vid design av nya tjänster och ny IT-infrastruktur för kunderna.
Bland de största leverantörerna återfinns exempelvis Cisco, EMC, Hitachi Datasystems, NetApp och Veritas. Proact samarbetar i det flesta fall med två olika leverantörer inom varje teknikområde. Det möjliggör för Proact att hålla mycket hög specialistkompetens och kännedom om varje produkt, samtidigt som det minskar risken för störningar i verksamheten i det fall relationen med en leverantör av någon orsak skulle förändras.
Marknadsöversikt
Tillväxten av digital affärskritisk information är fortfarande hög, undersökningsföretaget IDC bedömer den årliga tillväxten till cirka 50 procent beroende på geografiskt område och bransch. Trots att den årliga tillväxten av affärskritisk information är hög, bedöms den årliga ekonomiska tillväxten avseende den europeiska lagringsmarknaden uppgå till mellan 0 och 2 procent per år. Den främsta orsaken till skillnaden mellan tillväxt av information och ekonomisk tillväxt är den snabba tekniska utvecklingen. Detta innebär exempelvis större lagringskapacitet per lagringsenhet och nya avancerade tekniker för komprimering av informationsmängderna. Baserat på den erfarenhet och kompetens som finns inom Proact är vår bedömning att den ekonomiska marknadstillväxten kommer att fortsätta vara på denna nivå den närmaste tidsperioden.
Alla företag och myndigheter är beroende av tillgång till information av olika slag för att verksamheten ska fungera, speciellt för verksamhetskritisk information är tillgänglighet och säkerhet mycket viktigt. Brister i säkerhetsrutiner och tillgänglighet kan leda till avbrott i verksamheten, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Därför utvärderar allt fler företag och myndigheter möjligheterna att nyttja olika tjänster och nya teknikområden för att uppnå en förenklad IT-drift och säkerställa att leverans av IT-tjänster motsvarar de krav som affärsverksamheten ställer.
En tydlig marknadstrend är bland annat att allt fler kunder önskar erbjuda internt IT-stöd som en tjänst, där användarna själva beställer och konsumerar olika typer av IT-tjänster baserat på varje enskilt användarbehov. För att möjliggöra leverans av IT som en tjänst implementerar företag och myndigheter i allt högre grad en kombination av privata och publika molntjänster, så kallade hybrida moln. Detta för att bland annat automatisera interna IT-processer och därigenom erbjuda kostnadseffektiva och flexibla IT-tjänster till interna samt externa användare.
Ytterligare en marknadstrend är att konceptet Datacenter (kombination av lagring, servrar och nätverk) fortsätter att växa samtidigt som nya teknikområden för hantering av verksamhetskritisk information implementeras. Ett
exempel på nytt teknikområde är Flash, vilket innebär att informationen lagras på en minneskrets istället för på traditionell hårddisk. Denna teknik ger förbättrad integration med olika typer av applikationer samt är mer kostnadseffektiv i jämförelse med traditionella hårddiskar.
Behovet av fortsatt effektivisering samt en växande efterfrågan på lösningar och tjänster inom Proacts specialistområden visar på en god tillväxtpotential för bolaget. Proact har etablerade erbjudanden, metoder och processer för att tillgodose efterfrågan på marknaden samt för att stödja sina kunder på bästa sätt.
Konkurrenssituation
Proact erbjuder en unik specialistkompetens med täckning i hela Europa, med en bas på över 3 500 genomförda projekt har bolaget dessutom en mängd goda referenser från nöjda och återkommande kunder. Konkurrensen kommer från små specialiserade bolag, integratörer med en generell IT-verksamhetsinriktning samt från större bolag med egna produkter och tjänster såsom till exempel Hewlett-Packard och IBM. Proacts konkurrensfördelar består framförallt i att vara en fristående integratör med specialistkompetens och lång erfarenhet inom områdena Datacenter med tillhörande konsult- och supporttjänster samt molntjänster. Tjänster utgör numera cirka 35 procent av Proacts totala intäkter. Som fristående specialist har Proact bättre möjligheter än andra integratörer och produkttillverkare att erbjuda de mest kostnadseffektiva tjänsterna samt lösningarna för varje kund vid varje enskilt tillfälle, vilket ger våra erbjudanden hög trovärdighet.
Exempel på kundprojekt
• Proact tecknar flerårigt avtal med Vattenfall
Vattenfall är en av Europas största elproducenter och ägs av svenska staten. Huvudprodukter är el, värme och gas. När det gäller el och värme är Vattenfall verksamt inom alla länkar i värdekedjan vilket innebär produktion, distribution och försäljning. Vattenfall producerar el och värme från sex olika energislag såsom vindkraft, kärnkraft, naturgas, bio-massa, kolkraft och vattenkraft.
Efter en grundlig utvärdering valdes Proact, tack vare bolagets gedigna kompetens, erfarenhet och internationella närvaro, som huvudleverantör för att implementera Vattenfalls nya koncernstrategi gällande lagring och backup. Målsättningen med den nya strategin är att uppnå betydande kostnadsbesparingar, bland annat genom samordning av infrastrukturen mellan de länder där Vattenfall är verksamma. Därutöver ska informationen kategoriseras, vilket i korthet innebär att lämplig lagrings- och backupinfrastruktur ska väljas baserat på de verksamhetskrav som finns avseende tillgänglighet och dess betydelse för verksamheten.
Avtalet, som har en löptid på sju år, innefattar konsulttjänster och Proact Premium Support och bidrar över tid positivt till Proacts kontrakterade intäkter.
• Skandiatransport väljer privat molntjänst från Proact
Skandiatransport är en ledande logistikpartner till fordonsindustrin, med 350 anställda vid fyra anläggningar i Sverige. Företagets verksamhet baseras bland annat på tunga applikationer med avancerad integration mot kundernas IT-system, vilka utgör en viktig del av den löpande leveransen.
I samband med implementering av ett nytt affärssystem ställdes nya krav avseende säkerhet och tillgänglighet gällande IT-infrastrukturen. Dessutom ville företaget flytta fokus från daglig IT-drift till applikationsdrift. Efter en omfattande utvärdering valdes Proact som samarbetspartner för att leverera efterfrågad funktionalitet som en tjänst, vilken levereras i enlighet med en avtalad servicenivå. Genom tjänsten Infrastructure as a Service (IaaS) erhåller Skandiatransport en privat molntjänst. I den privata molntjänsten ingår samtliga delar i ett Datacenter, såsom lagring, servrar och nätverk. Tjänsten ger Skandiatransport möjlighet att fokusera på sin kärnverksamhet samtidigt som efterfrågad säkerhet och tillgänglighet kommer att uppnås. Avtalet innefattar även implementering och konfiguration av den nya tjänsten.
• Norges Skatteförvaltning väljer Proact för implementering av Datacenter
Skatteförvaltningen har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att befolkningsregistret är uppdaterat och att skatter och avgifter betalas på ett korrekt sätt, verksamheten omfattar cirka 6 500 medarbetare.
Proact har fått förtroendet att leverera en ny IT-infrastruktur med tillhörande konsult- och supporttjänster. Skatteförvaltningen har högt ställda krav avseende skalbarhet, tillgänglighet samt prestanda. Dessutom ställs höga krav på att IT-infrastrukturen ska vara kostnadseffektiv. Tack vare den nya IT-infrastrukturen får Skatteförvaltningen ett förbättrat stöd för verksamheten och dess medarbetare.
Den nya IT-infrastrukturen baseras på konceptet Datacenter, vilket är en referensarkitektur där ingående komponenter såsom lagring, servrar och nätverk är integrerade med varandra. Genom detta koncept förenklas exempelvis lansering av nya tjänster gentemot privatpersoner och företag, samtidigt som den interna administrationen av systemen blir betydligt enklare och mer kostnadseffektiva. Avtalet som har en löptid på fyra år innefattar implementering och konfiguration av den nya ITinfrastrukturen samt Proact Premium Support och bidrar över tid positivt till Proacts kontrakterade intäkter.
• SIX Financial Information väljer Proact som samarbetspartner
SIX är den tredje största leverantören av finansiell information i Europa och är ledande i Norden. SIX är specialiserade på bearbetning och distribution av internationell finansiell information för exempelvis portföljförvaltning, finansiell analys och värdepappersadministration.
För att leverera de finansiella tjänsterna använder SIX flera affärskritiska applikationer, vilka ställer höga krav på prestanda och skalbarhet gällande lagringssystemet. Dessutom ställs höga krav från test- och utvecklingsverksamheten. Efter en noggrann utvärdering valdes Proact som partner för att implementera ett nytt lagringssystem baserat på den nya lagringstekniken Flash. Tekniken innebär att informationen lagras på en minneskrets istället för på traditionell hårddisk. Denna teknik ger förbättrad integration med olika typer av applikationer samt är mer kostnadseffektiv i jämförelse med traditionella hårddiskar. Avtalet innefattar även implementering och konfiguration av det nya lagringssystemet.
Medarbetarna centrala för framgång
Värdeord
Proact arbetar aktivt för att kontinuerligt stärka företagskulturen. Våra värdeord beskriver på ett tydligt sätt bolagets värderingar, koncept och vilka principer som ligger till grund för organisationen och dess kultur. Likväl hur vi som bolag fattar beslut samt vår hållning gentemot medarbetare, kunder, ägare, samarbetspartners och övriga intressenter.
Under 2016 kommer alla medarbetare att involveras i arbetet med att förtydliga och konkretisera värdeordens innebörd. Följande värdeord är centrala i företagskulturen.
Integrity
- Vi är oberoende och navigerar enligt vår egen kompass, baserat på ärlighet och respekt.
- Vi är öppna och tydliga i vår kommunikation.
- Vi litar på varandra och dem som vi gör affärer med.
- Vi levererar i enlighet med våra löften och gjorda överenskommelser.
Commitment
- Utgör grunden för samtliga våra relationer.
- Vi formulerar tydliga mål och har det bästa i fokus för våra kunder.
- Vi säkerställer högsta möjliga servicenivå i de projekt som vi genomför.
- Vi delar med oss av vår kunskap, erfarenhet och vårt engagemang.
Excellence
- Är essensen av det vi levererar.
- Årtionden av erfarenhet har givit oss en kunskapsbank som vi alltid tillämpar.
- Rekrytering, utbildning och utveckling avspeglas i vår specialistkompetens.
- Vi använder vår specialistkompetens och erfarenhet för att skapa kundanpassade lösningar, vilka skapar värde både på kort och lång sikt.
Kompetens
Nyckeln till Proacts kultur ligger i namnet; att vara proaktiva är en del av kärnan i kulturen och utgör därmed en viktig del av strategin att uppnå "One Proact". Medarbetarnas kompetens ställs till kundernas förfogande genom till exempel konsult-, support- och molntjänster. Även under säljprocessen får kunderna tillgång till olika former av expertkunskap och erfarenhet vid diskussioner rörande förslag på problemlösningar inom Proacts fokusområden.
Antalet medarbetare hade per den sista december 2015 vuxit till fler än 740 personer. I Europa och USA finns bolaget representerat i totalt 15 länder med 36 kontor. Proact har ett nära samarbete med kunderna lokalt men nyttjar samtidigt styrkan av att vara ett internationellt företag. Som fristående integratör är målsättningen att alltid förstå kundernas krav och behov, både utifrån ett affärsmässigt och tekniskt perspektiv.
För att uppnå visionen "att vara världens mest trovärdiga partner inom IT-tjänster och därigenom möjliggöra innovation för att öka tillväxten hos kunderna" är det viktigt att vara innovativ och kontinuerligt utveckla medarbetarnas kompetens. Proact har sedan ett antal år tillbaka drivit kompetensutveckling inom ramen för Proact Academy. Detta för att säkerställa att de individuella karriärs- och utvecklingsplanerna för varje medarbetare styr mot de kompetensmål som är definierade inom Proact.
Antal år i branschen Åldersstruktur Fördelning per funktion
Proact Academy
Genom Proact Academy erbjuds medarbetarna olika former av utbildningar, exempelvis inom områdena ledarskap, försäljning och teknik. Syftet är att främja vidareutbildning för alla medarbetare. Kartläggning, styrning och utveckling av kompetens är viktiga ledord i denna process. Olika former av interna utbildningar genomförs kontinuerligt, för att säkerställa att samtliga medarbetare har en god förståelse för bolagets erbjudande och den marknad där vi verkar. Genom att vara framgångsrika i detta interna arbete kan Proact som ledande aktör både attrahera och behålla de bästa medarbetarna.
- Proact Academy Leadership (PAL): MBAutbildning för ledare som genomförs i samarbete med Uppsala Universitet.
- Proact Academy Sales (PAS): Utveckling för de medarbetare som arbetar med försäljning.
- Proact Academy Contracted Services (PACS): Utvecklar specialistkompetensen hos de medarbetare som arbetar med konsult-, support- och molntjänsteverksamheten.
Medarbetarundersökning
Via en årlig medarbetarundersökning, "Proact Motivation Index Survey", erhålls information avseende medarbetarnas motivation, engagemang och inställning till bolaget. Resultatet av undersökningen gör det möjligt att se trender
inom bolaget när det gäller attityder och värderingar. Det ger såväl chefer som övriga medarbetare värdefull information om vilka områden som fungerar bra inom verksamheten samt vilka områden som behöver utvecklas. Att ta tillvara medarbetarnas synpunkter är en självklarhet för att därigenom säkerställa god kompetens och personlig utveckling av respektive medarbetare och därigenom god utveckling av bolaget.
Incitamentsprogram
Ett uttalat mål är att alla medarbetare i hela organisationen ska ha en rörlig lönedel som är kopplad till företagets framgång. Detta sker i form av olika incitamentsprogram beroende på vilken typ av tjänst medarbetaren har.
Aktien
Aktien
Proact-aktien är sedan juli 1999 noterad på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT. Aktiekapitalet uppgår till 10 618 837 kr fördelat på 9 333 886 aktier med kvotvärde 1,14 kr. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst samt ger rätt till en röst vid bolagsstämma. Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i rösträtten.
Börshandel
Ägarstruktur
Proact hade 3 361 aktieägare per 31 december 2015, varav de flesta var privatpersoner med ett mindre innehav. Antalet aktieägare med ett innehav som överstiger 20 000 aktier uppgick till 45 stycken, där de största enskilda ägarna var Livförsäkrings AB Skandia (publ) med ett innehav som uppgick till 1 050 843 aktier och Svolder AB med 742 436 aktier. 130 145
Årsstämman den 5 maj 2015 bemyndigade styrelsen att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier fram till nästa årsstämma. Fram till och med 31 december 2015 har inga aktier återköpts inom detta bemyndigande. Per den 31 december 2015 innehar bolaget 40 144 aktier i eget förvar från tidigare bemyndigande. 100 115
Enligt vad styrelsen känner till finns inga avtal mellan aktieägare som kräver särskilda upplysningar enligt ÅRL.
Aktieägarvärde
Aktieägarvärde uppstår när bolaget är rätt positionerat och har en långsiktig lönsamhet. Proact värnar om att skapa långsiktig lönsamhet för aktieägarna genom att kontinuerligt fokusera på god verksamhetsutveckling med dels förbättrad lönsamhet i bolaget och dels förstärkning av bolagets marknadsledande ställning som specialist och fristående integratör i Europa. Proact (Total return) SIX Return Index Number of shares traded, 000's per week Source: jan feb mar apr may jun jul aug sep oct nov dec 70
Information till aktieägare
Den fullständiga årsredovisningen för 2015 kommer att hållas tillgänglig för allmänheten från början av april 2016, dels på bolagets kontor dels på bolagets hemsida. Kvartalsrapporter finns tillgängliga på bolagets hemsida www.proact.se. För ytterligare information om bolaget vänligen kontakta Proact IT Group AB, telefon 08-410 666 00, e-post: [email protected].
Antal aktier per aktieägare
| Under 2015 omsattes 4,9 miljoner Proact-aktier till ett värde av 543,2 MSEK och en genomsnittskurs på 107,30 kr. Aktiekursen vid årets början |
Innehav | Antal aktieägare |
Andel av aktieägare |
Antal aktier |
Andel av aktiekapital |
|---|---|---|---|---|---|
| var 78,50 kr och vid årets slut 139,25 kr. | 1 – 500 | 2 793 | 83,1% | 307 415 | 3,3% |
| 501 – 1 000 | 233 | 6,9% | 190 809 | 2,0% | |
| Ägarstruktur SEK |
1 001 – 5 000 | 231 | 6,9% | 472 886 | 5,1% Number of shares |
| Proact hade 3 361 aktieägare per 31 december 2015, varav de flesta var 145 privatpersoner med ett mindre innehav. Antalet aktieägare med ett inne hav som överstiger 20 000 aktier uppgick till 45 stycken, där de största |
5 001 – 10 000 | 44 | 1,3% | 328 749 | 3,5% |
| 10 001 – 15 000 | 10 | 0,3% | 118 629 | 500 1,3% |
|
| 15 001 – 20 000 | 5 | 0,1% | 88 193 | 0,9% | |
| 20 001 – | 45 | 1,3% | 7 827 205 | 83,9% | |
| enskilda ägarna var Livförsäkrings AB Skandia (publ) med ett innehav 130 |
Summa 2015-12-31 | 3 361 | 100,0% | 9 333 886 | 400 100,0% |
Aktieägare 2015-12-31
| Andel av 300 kapital |
||
|---|---|---|
| Antal aktier | och röster | |
| Livförsäkrings AB Skandia (publ) | 1 050 843 | 11,3% |
| Svolder AB | 742 436 | 200 8,0% |
| IGC Industrial Growth Company AB | 560 378 | 6,0% |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige | 503 824 | 5,4% 100 |
| Fjärde AP-fonden | 453 343 | 4,9% |
| Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension | 416 268 | 4,5% |
| Banque Carnegie Luxembourg S.A, (Funds) | 390 726 | 4,2% |
| Grenspecialisten Förvaltning AB | 390 554 | 0 4,2% |
| Skandia Sverige | 370 668 | 4,0% |
| Unionen | 370 000 | 4,0% |
| Övriga | 4 084 846 | 43,8% |
| Totalt | 9 333 886 | 100,0% |
Aktiekursutveckling 2015
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Proact IT Group AB (publ), org.nr 556494-3446, lämnar härmed årsredovisning samt koncernredovisning för räkenskapsåret 2015, bolagets tjugoförsta verksamhetsår. Balans- och resultaträkningar för koncern- och moderbolag ska fastställas på årsstämma den 2 maj 2016.
Generell information
Bolagets firma är Proact IT Group AB (publ) med säte i Stockholms kommun. Huvudkontorets adress är Kistagången 2, 164 28 Kista. Bolaget är sedan 1999 noterat på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT.
Verksamhetsinriktning
Proact är Europas ledande fristående integratör inom datalagring och molnlösningar. Proacts lösningar täcker alla delar av datalagring såsom virtualisering, nätverksfunktioner och säkerhet. Proact levererar verksamhetsnytta genom att hjälpa företag och myndigheter över hela världen att minska risken, sänka kostnaderna samt, framförallt, leverera flexibla, tillgängliga och säkra IT-tjänster. Proact består av hel- och delägda dotterbolag i Europa.
Per sista december 2015 uppgick antalet medarbetare i Proact till 743 verksamma i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA.
Alla bolag i koncernen erbjuder samma utbud av tjänster på respektive marknad med undantagen Proact Finance AB, Proact Managed Cloud Services B.V. samt moderbolaget, vilkas verksamhet beskrivs nedan.
Proact Finance AB är ett helägt dotterbolag som via koncernens dotterbolag erbjuder kunderna finansieringstjänster.
Proact Managed Cloud Services B.V. är ett helägt dotterbolag som via koncernens dotterbolag erbjuder kunderna molntjänster.
Moderbolaget, Proact IT Group AB (publ), är ansvarigt för koncerngemensamma frågor.
Året som gick
Bolaget har under 2015 haft en fortsatt god utveckling gällande tillväxt, lönsamhet, kassaflöde och nettoskuld. Sammantaget innebär detta att bolaget för helår 2015 uppvisar det bästa resultatet någonsin i bolagets historia.
Såväl system- som tjänsteförsäljning har under året uppvisat en stark tillväxt. Det strategiska fokusområdet molntjänster har utvecklats väl och uppvisar en tillväxt om 41 procent. Glädjande är att marknaden uppskattar bolagets specialistkompetens och erbjudanden.
Bolaget har under 2015 genomfört två strategiskt viktiga förvärv. För att komplettera bolagets erbjudande med applikationskompetens inom Microsoft-området förvärvades 51 procent av Business Unit "Microsoft Datacenter Innovation Services" från VX Company in Nederländerna. I slutet av året förvärvades Compose IT System AB. Detta förvärv kommer ytterligare att stärka bolagets position avseende molntjänsterbjudanden i Norden.
Intäkterna uppgick till 2 802 (2 325) MSEK vilket är en ökning med 21 procent, justerat för valuta ökade intäkterna med 16 procent. Rörelseresultatet före avskrivningar, EBITDA, för helåret 2015 uppgick till 169 (144) MSEK vilket är en ökning med 17 procent jämfört med föregående år. EBITDA justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 177 (146) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till 104 (85) MSEK. Resultat före skatt justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 112 (87) MSEK.
Koncernens intäkter och resultat
Under helåret 2015 uppgick bolagets intäkter till 2 802 (2 325) MSEK, en ökning med 21 procent.
| Intäkter per Business Unit | Jan-dec 2015 | Jan-dec 2014 | Jan-dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Nordics | 1 598 | 1 312 | 1 261 |
| UK | 643 | 502 | 567 |
| West | 448 | 387 | 357 |
| East | 140 | 144 | 124 |
| Proact Finance | 95 | 89 | 70 |
| Koncerngemensamt | –123 | –109 | –74 |
| Totala intäkter | 2 802 | 2 325 | 2 305 |
Samtliga "Business Unit´s" förutom East uppvisar tillväxt för helåret 2015. I Nordics har intäkterna ökat kraftigt vilket är positivt då marknaden i vissa länder varit avvaktande. Ökningen avser såväl system- som tjänsteintäkter. I UK och West har såväl system- som tjänsteintäkterna utvecklats väl. I East har tjänsteintäkterna utvecklats positivt samtidigt som systemintäkterna minskat något. Proact Finance fortsätter att utvecklas väl och framtida kontrakterade kassaflöden uppgår till 145 (113) MSEK per 31 december 2015.
Proact har en god intäktsfördelning avseende olika branschsegment. De fyra största branschsegmenten är Handel & Tjänster, Offentlig sektor, Telekom samt Tillverkande industri.
Intäkter per bransch
Systemintäkterna ökade under räkenskapsåret med 25 procent i jämförelse med samma period föregeånde år. Justerat för valutaeffekter ökade systemintäkterna med 21 procent.
| Intäkter per rörelsegren | Jan-dec 2015 Jan-dec 2014 Jan-dec 2013 | ||
|---|---|---|---|
| Systemförsäljning | 1 884 | 1 506 | 1 546 |
| Tjänsteverksamhet | 914 | 814 | 754 |
| Övriga intäkter | 4 | 6 | 5 |
| Totala intäkter | 2 802 | 2 325 | 2 305 |
Tjänsteverksamhetens intäkter avseende konsulttjänster, avtalad kundsupport, drifts- och molntjänster ökade med 12 procent jämfört med föregående år, justerat för valutaeffekter var ökningen 8 procent. Nya avtal avseende molntjänster har tecknats till ett värde om 106 (127) MSEK.
Intäkterna från molntjänster periodiseras över kontraktets löptid, som är mellan 3-5 år. Såväl kundsupport som molntjänster bidrar till en positiv utveckling av bolagets totala kontrakterade intäkter, vilket är viktigt för bolagets framtida resultatutveckling.
Med valutaeffekter avses skillnaderna mellan årets resultat omräknat till årets respektive föregående års valutakurser.
Rörelseresultatet före avskrivningar, EBITDA, för helåret 2015 uppgick till 169 (144) MSEK vilket är en ökning med 17 procent jämfört med föregående år. EBITDA justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 177 MSEK. Under samma period uppgick resultatet före skatt till 104 (85) MSEK, vilket är en ökning med 22 procent. Resultat före skatt justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 112 (87) MSEK.
Resultatet i Nordics har utvecklats positivt avseende såväl systemsom tjänsteverksamheten, detta trots en marknad med svag utveckling i några av de nordiska länderna. Resultatet i UK har förbättrats under året där en lönsam systemtillväxt har bidragit i stor utsträckning. Molnverksamheten har fortsatt utvecklats väl. I West har Nederländerna, Belgien tillsammans med den förvärvade verksamheten, VX, påverkat resultatet positivt. Den nystartade verksamheten i Tyskland tillsammans med den befintliga verksamheten i Spanien har under räkenskapsåret uppvisat negativa resultat. Både East och Proact Finance uppvisar fortsatt stabila resultat.
| Resultat före skatt per Business Unit | Jan-dec 2015 Jan-dec 2014 Jan-dec 2013 | ||
|---|---|---|---|
| Nordics | 88,4 | 59,2 | 63,3 |
| UK | 15,3 | 3,3 | 12,7 |
| West | 11,6 | 17,0 | 7,4 |
| East | 7,6 | 7,5 | 5,2 |
| Proact Finance | 5,1 | 5,1 | 1,2 |
| Koncerngemensamt | –15,5 | –4,9 | –25,0 |
| Resultat före skatt och engångsposter | 112,3 | 87,2 | 64,8 |
| Engångskostnader | –8,3 | –2,0 | –21,1 |
| Resultat före skatt | 104,1 | 85,2 | 43,7 |
Den redovisade skattekostnaden under räkenskapsåret uppgick till 26 (25) MSEK, vilket motsvarar en skattesats om 25 procent.
Resultat per aktie uppgick till 8,20 (6,16) kr.
Finansiell ställning och kassaflöden
Koncernens likvida medel uppgick till 159 (143) MSEK per den 31 december 2015. Därutöver har koncernen en outnyttjad checkkredit om 171 (141) MSEK. Soliditeten uppgick till 19,2 (17,5) procent per den 31 december 2015. Nettoskulden har minskat med 2 MSEK.
Kassaflödet var 28 (90) MSEK för helåret, varav 183 (248) MSEK från den löpande verksamheten. 79 (69) MSEK har investerats i anläggningstillgångar och 51 (36) MSEK har utbetalats avseende tilläggsköpeskillingar, förvärv av bolag samt förvärv av ytterligare andelar från innehav utan bestämmande inflytande. Förändring av banklån, nyttjande av checkräkningskrediter samt kontraktsbelåning har sammantaget bidragit till kassaflödet med 13 (30) MSEK. Utdelning till moderbolagets aktieägare har gjorts med 16 (11) MSEK.
Av total checkräkningskredit om 173 (145) MSEK har 2 (4) MSEK utnyttjats. Banklån uppgår till 139 (120) MSEK varav 33 (32) MSEK förfaller inom 12 månader. Lånen löper till och med december 2018 och innehåller en lånekovenant avseende Net Debt/EBITDA. Under 2015 och per 31 december 2015 har lånekovenanten uppfyllts med god marginal. Kontraktsbelåning används för att finansiera Proacts finansbolag, Proact Finance. Koncernen använder även fakturabelåning i Sverige och Finland.
Koncernens totala goodwill uppgår till 334 (281) MSEK och är främst hänförlig till verksamheterna i Storbritannien, Nederländerna, Sverige och Norge. Övriga immateriella tillgångar uppgår till 122 (121) MSEK och skrivs av över en nyttjandeperiod på 5-10 år.
Koncernens samlade förlustavdrag uppgår till 118 (112) MSEK. Av dessa har 20 (24) MSEK bedömts kunna nyttjas mot framtida skattepliktiga vinster och skatteeffekten av det bedömda framtida avdraget har upptagits som uppskjuten skattefordran. Per den 31 december 2015 har totalt 15 (14) MSEK upptagits som uppskjuten skattefordran, varav 5 (6) MSEK är hänförligt till skattemässiga underskott. Årets skattekostnad uppgår till 26 (25) MSEK. Betald skatt under året uppgår till 36 (16) MSEK.
Medarbetare
Medelantalet anställda under året uppgick till 669 (646) personer. Den 31 december 2015 uppgick antalet anställda personer till 743 (665), varav 67 anställda tillkommit under året via förvärv av bolag.
Moderbolaget
Moderbolagets intäkter uppgick under året till 73 (55) MSEK. Resultat före skatt för året uppgick till 23 (53) MSEK. Resultatet avser till stor del utdelningar från dotterbolag. Moderbolagets skuld i gemensamt koncernvalutakonto uppgick per den 31 december 2015 till 290 (239) MSEK. Antalet anställda i moderbolaget uppgick vid periodens slut till 18(13) personer.
Moderbolagets verksamhet har varit oförändrad under perioden och består av koncerngemensamma funktioner samt arbete rörande investor relations. Inga väsentliga transaktioner med närstående har skett utöver de med ledningen i egenskap av anställda.
Miljö
Bolaget bedriver inte någon verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillstånds- eller anmälningsplikt.
Forskning och utveckling
Bolagets forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs genom en inom bolaget fastställd innovationsprocess. Processen säkerställer att bolaget på bästa sätt möter de krav och behov som finns på marknaden, samt att nya produkter lanseras och tjänster utvecklas på ett tids- och kostnadseffektivt sätt. Inga forsknings- och utvecklingsutgifter har kapitaliserats.
I tillägg har bolaget nära kontakter med de ledande och viktigaste leverantörerna av system inom datalagring och molntjänster. Bolaget tar även del av den tekniska utvecklingen inom bolagets fokusområden genom deltagande på branschmässor och seminarier.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Koncernens hantering av finansiella risker bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy. Koncernens operativa risker bedöms och hanteras främst av koncernledningen och rapporteras till Proacts styrelse.
För detaljerad beskrivning av risker och riskhantering se avsnittet "Risker och riskhantering".
Styrelse och ledning
Martin Ödman har under året fungerat både som VD för de svenska bolagen Proact IT Group AB och Proact IT Sweden AB samt som koncernchef. Per den 8 januari 2016 har Jason Clark ersatt Martin Ödman som koncernchef samt VD för Proact IT Group AB. Jason Clark var under räkenskapsåret 2015 ansvarig för Proacts verksamhet i Storbritannien.
Andra ledande befattningshavare under 2015 har varit Arne Kungberg (Business Unit Director East), Marit Fagervold (Business Unit Director Nordics), Sander Dekker (Business Unit Director West), Peter Javestad (VD Proact Finance AB samt Vice President IR och Professional Services), Jason Clark (VD Proact IT UK), Mattias Wallgren (Vice President Managed Cloud Services), Jakob Høholdt (Vice President Strategy and Efficiency), Per Sedihn (CTO), Eirik Pedersen (Vice President Sales and Marketing), Tomas Vikholm (Vice President Customer Support) samt Jonas Persson (CFO).
På årsstämman den 5 maj 2015 omvaldes Anders Hultmark till styrelsens ordförande. Christer Holmén, Eva Elmstedt, Roger Bergqvist och Christer Hellström omvaldes som styrelseledamöter samtidigt som Pia Gideon nyvaldes som styrelseledamot.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsen samt en VD-instruktion. Arbetsordningen anger bland annat vilka ärenden som bör förekomma, formerna för styrelsesammanträden, protokoll och rapportering samt arbetsfördelning mellan styrelse och VD.
Styrelsen har sammanträtt elva gånger under 2015. På samtliga ordinarie styrelsemöten har styrelsen behandlat Proacts verksamhet samt finansiella ställning fördelat på verksamhetsgrenar och finansförvaltning. Därutöver har styrelsen behandlat strategiska frågor såsom finansiella målsättningar, fastställande av affärs- och verksamhetsplaner, förvärv samt personal- och organisationsfrågor, legala frågor och väsentliga policies. Enskilda styrelseledamöter har bistått koncernledningen i olika frågor av strategisk karaktär. Styrelsen har utsett tre ledamöter att utgöra revisionsutskott samt två att utgöra ersättningsutskott. Bolagets revisor deltar vid styrelsemöte minst en gång per år och rapporterar då bland annat iakttagelser från granskningen. Revisionsutskottet har sammanträtt fyra gånger under året. Bolagets revisor har deltagit på samtliga revisionsutskottsmöten under året.
Riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare
Årsstämman 2015 beslutade om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att gälla fram till nästa årsstämma:
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen till befattningshavaren ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och betydande prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen.
Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den sammanlagda rörliga ersättningen för samtliga ledande befattningshavare ska vara maximerad till i genomsnitt motsvarande åtta månadslöner och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål samt ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.
Pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till situationen i det land där befattningshavaren stadigvarande är bosatt.
Frågan om ersättning till verkställande direktör behandlas av ett ersättningsutskott och beslutas av styrelsen och när det gäller övriga ledande befattningshavare behandlas detta av verkställande direktören.
Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det. Det är styrelsens bedömning att ovanstående riktlinjer har följts för 2015.
Styrelsen kommer att föreslå till årsstämman 2016 att ovanstående riktlinjer ska fortsätta att gälla.
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningen i Proact IT Group AB (publ) utgår från Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten inklusive Styrelsens rapport om intern kontroll för 2015 har upprättats som ett separat dokument, vilket återfinns på sid 21. Rapporten finns dessutom publicerad på Proacts hemsida.
Ägarförhållanden
Proactaktien är noterad på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT sedan juli 1999. Proact hade 3 361 (3 476) aktieägare den 31 december 2015, varav de flesta var privatpersoner med ett mindre innehav. Största, och enda aktieägare med ett innehav över 10 procent, var Livförsäkrings AB Skandia med ett innehav om 11,3 procent.
Enligt vad styrelsen känner till finns inga avtal mellan aktieägare, som kräver särskilda upplysningar enligt årsredovisningslagen.
Aktien
Aktiekapitalet uppgår till 10 618 837 kr fördelat på 9 333 886 aktier med kvotvärde 1,14 kr. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst samt ger rätt till en röst vid bolagsstämma. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i rösträtten.
Återköp av egna aktier
Återköp av aktier genomförs dels i syfte att justera bolagets kapitalstruktur och dels i syfte att använda återköpta aktier som likvid vid eller finansiering av förvärv av företag eller verksamhet.
Årsstämman den 5 maj 2015 bemyndigade styrelsen att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier fram till nästa årsstämma. Fram till och med 31 december 2015 har inga aktier återköpts inom detta bemyndigande.
Under 2015 har totalt 108 474 aktier i eget förvar använts vid förvärv av bolag.
Totalt antal aktier i eget förvar uppgår per 31 december 2015 till 40 144 stycken, vilket motsvarar 0,4 procent av totala antalet aktier. Totala bokförda värdet på aktier i eget förvar är 3,0 MSEK, vilket motsvarar ett genomsnittligt anskaffningsvärde om 76 kronor per aktie.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Per den 8 januari 2016 beslutade styrelsen att utse Jason Clark som ny koncernchef och VD för Proact IT Group AB. Jason Clark var tidigare ansvarig för Proacts verksamhet i Storbritannien.
Förväntningar avseende framtiden
Tillväxten av digital affärskritisk information är fortfarande hög, undersökningsföretaget IDC bedömer den årliga tillväxten till cirka 50 procent beroende på geografiskt område och bransch. Trots att den årliga tillväxten av affärskritisk information är hög, bedöms den årliga ekonomiska tillväxten avseende den europeiska lagringsmarknaden till cirka 0-2 procent per år. Den främsta orsaken till skillnaden mellan tillväxt av information och ekonomisk tillväxt är den snabba tekniska utvecklingen. Detta innebär exempelvis större lagringskapacitet per lagringsenhet och nya avancerade tekniker för reducering av information. Baserat på den erfarenhet och kompetens som finns inom Proact är vår bedömning att den ekonomiska marknadstillväxten kommer att fortsätta vara på denna nivå den närmaste tidsperioden.
En tydlig marknadstrend är bland annat att allt fler kunder önskar erbjuda IT som en tjänst, där användarna själva beställer och konsumerar olika typer av IT-tjänster baserat på varje enskilt användarbehov. För att möjliggöra leverans av IT som en tjänst implementerar företag och myndigheter i allt högre grad en kombination av privata och publika molntjänster, så kallade hybrida moln. Detta för att bland annat automatisera interna IT-processer och därigenom erbjuda kostnadseffektiva och flexibla IT-tjänster till interna samt externa användare.
Ytterligare en marknadstrend är att konceptet Datacenter (kombination av lagring, servrar och nätverk) fortsätter att växa samtidigt som nya teknikområden för hantering av verksamhetskritisk information implementeras. Ett exempel på nytt teknikområde är Flash, vilket innebär att informationen lagras på en minneskrets istället för på traditionell hårddisk. Denna teknik ger förbättrad integration med olika typer av applikationer samt är mer kostnadseffektiv i jämförelse med traditionella hårddiskar.
Behovet av fortsatt effektivisering samt en växande efterfrågan på lösningar och tjänster inom Proacts specialistområden visar på en god tillväxtpotential för bolaget. Proact har etablerade erbjudanden, metoder och processer för att tillgodose efterfrågan på marknaden samt för att stödja sina kunder på bästa sätt.
Utdelningspolicy
Bolagets utdelningspolicy anpassas till koncernens resultatnivå, finansiella ställning och investeringsbehov. Förslaget till utdelning vägs mellan aktieägarnas förväntningar på en rimlig direktavkastning och verksamhetens behov av självfinansiering. Proact avser långsiktigt att lämna utdelning med 25-35 procent av vinsten efter skatt.
Utdelningsförslag och förslag till vinstdisposition
Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman att en utdelning om 2,70 (1,70) kr per aktie ska ske för verksamhetsåret 2015.
Till årsstämmans förfogande står:
| Summa fritt eget kapital | 222 747 345 kronor |
|---|---|
| Årets resultat | 22 635 458 kronor |
| Balanserade vinstmedel | 200 111 887 kronor |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår följande
| Summa | 222 747 345 kronor |
|---|---|
| Att balansera i ny räkning | 197 654 242 kronor |
| Utdelning, 2,70 kr per aktie | 25 093 103 kronor |
| behandling av balanserad vinst: |
I bolaget finns 9 333 886 registrerade aktier, varav per 22 mars 2016, 40 144 aktier ej är utdelningsberättigade återköpta egna aktier. Summan av ovan föreslagna utdelning om 25 093 103 kronor kan komma att ändras, dock max till 25 201 492 kronor, om ägandet av antalet återköpta egna aktier förändras före avstämningsdagen för utdelning.
Styrelsen lämnar följande motiverande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:
Den föreslagna utdelningen utgör 10 procent av bolagets eget kapital och 8 procent av koncernens eget kapital. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick vid utgången av räkenskapsåret 2015 till 222 747 345 kronor. Av årsredovisningen framgår bland annat att koncernens soliditet uppgår till 19,2 procent. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte fullföljandet av de investeringar som bedömts erforderliga. Enligt styrelsens bedömning har bolaget ett eget kapital väl anpassat till omfattningen på bolagets verksamhet och de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Vidare kan konstateras att koncernen har en kassa om cirka 159 MSEK, outnyttjade checkräkningskrediter om cirka 171 MSEK samt en nettoskuld uppgående till –6 MSEK."
Beträffande bolagets redovisade resultat för räkenskapsåret och ställningen 2015-12-31 hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning, redovisning av eget kapital samt kassaflödesanalyser jämte till dessa hörande noter.
Risker och riskhantering
Proacts riskhantering syftar till att identifiera, kontrollera och minska risker i anslutning till verksamheten. Merparten av dessa aktiviteter görs i varje dotterbolag men vissa juridiska, strategiska och finansiella risker hanteras på koncernnivå.
Marknads- och verksamhetsknutna risker hanteras inom varje dotterbolag. Eftersom merparten av de verksamhetsknutna riskerna hänför sig till Proacts förhållande till kunder och leverantörer sker en fortlöpande värdering för att kunna bedöma affärsriskerna.
| VERKSAMHETSRISKER | SANNOLIKHET | HANTERING | PÅVERKAN |
|---|---|---|---|
| Kunder Proact har en god riskspridning med avseende på geo grafisk närvaro och kundsegment. |
De största kunderna återfinns inom sektorerna handel/tjänster, offentlig sektor, telekom samt tillverkande industri. De 10 största kunderna svarar för 23 (19) procent av intäkterna och ingen enskild kund står för mer än 5 (7) procent av intäkterna. De största kunderna är spridda över ett flertal länder. |
||
| Leverantörer Proact har, som fristående integratör, möjlighet att skapa en bra balans mellan ett antal marknadsledande strategiska leverantörer i kombination med mindre nischleverantörer inom respektive produktområde. |
Proact arbetar kontinuerligt med utvärdering av olika leverantörer för att minime ra riskexponering och beroende. |
||
| Kompetensförsörjning Proacts framgångar kan i mycket stor utsräckning kopplas till förmågan att rekrytera, utveckla, motivera och behålla kvalificerad personal. |
Då fortsatta framgångar är beroende av förmågan att bibehålla anseendet som en attraktiv arbetsgivare bedriver Proact bland annat en rad skräddarsydda utbildningar inom ramen för "Proact Academy". |
||
| Förvärv och integration Genomförandet av förvärv innebär en risk. Det förvär vade företagets relationer med kunder, leverantörer och nyckelpersoner kan komma att påverkas negativt. Det finns också en risk att integrationsprocesser kan bli mer kostsamma eller mer tidskrävande än beräknat samt att förvärvade synergier helt eller delvis uteblir. |
Proact värderar potentiella förvärvskandidater med utgångspunkt i en värde ringsmodell, vilken inkluderar bland annat potentiella synergieffekter och hur väl förvärvskandidaten supporterar Proacts strategier. En genomgång av hela före taget görs i vederbörlig ordning innan beslut fattas (due diligence) för att kunna värdera eventuella risker. Erfarenheterna från genomförda förvärvs- och integra tionsarbeten ger goda förutsättningar att begränsa dessa risker i framtiden. |
||
| MARKNADSRISKER | SANNOLIKHET | HANTERING | PÅVERKAN |
| Konjunkturpåverkan Det allmänna marknadsläget påverkar Proacts befintli ga och potentiella kunders möjlighet och benägenhet att investera. |
Proacts verksamhet har en betydande geografisk spridning och en bred kundbas i ett stort antal branscher. Då den digitala informationsmängden för lagring och arkivering ökar i stor utsträckning samtidigt som Proact erbjuder sina kunder effektiviseringar/kostnadsbesparingar så är konjunkturpåverkan på Proact rela tivt begränsad. Då en tredjedel av Proacts totala intäkter är kontrakterade mellan 1-5 år har även detta en lindrande effekt avseende konjunkturssvängningar. |
||
| Produkter och teknologi IT-sektorn är under kontinuerlig utveckling vad gäller produkter och teknologi med krav på effektivare lös ningar som innebär kostnadsbesparingar för användar na. |
Proact arbetar löpande med att utvärdera nya teknologier, produkter och tjänster i nära samarbete med bolagets kunder och leverantörer för att kunna förse marknaden med bästa möjliga lösningar. |
||
| Konkurrenter Konkurrensen kommer från specialiserade bolag, inte gratörer med en generell IT-verksamhetsinriktning samt från större bolag med egna produkter och tjänster till exempel Hewlett-Packard och IBM. |
Proacts konkurrensfördelar återfinns framförallt i att vara en fristående integratör med specialistkompetens och lång erfarenhet inom områdena Datacenter med tillhörande konsult- och supporttjänster samt inom området molntjänster. |
||
| FINANSIELLA RISKER | SANNOLIKHET | HANTERING | PÅVERKAN |
| Likviditetsrisk Likividtetsrisk är risken att inte kunna infria bolagets betalningsförpliktelser i sin helhet eller endast kunna göra det på påtagligt ofördelaktiga villkor på grund av brist på likvida medel. |
Hanteringen av likviditetsrisken inom Proact sker med försiktighet som utgångs punkt. Med hjälp av likviditetsplanering kombinerat med kreditlimiter och lånefa ciliteter säkerställs att koncernen vid varje tidpunkt har tillräckligt med likvida medel. Vid årets utgång hade Proact likvida medel uppgående till 159 (143) MSEK, en outnyttjad checkräkningskredit om 171 (141) MSEK samtidigt som nettoskulden har minskat från -8 MSEK till -6 MSEK under räkenskapsåret 2015. Enligt bolagets placeringpolicy ska moderbolaget hantera koncernens place ringar av överlikviditet. Placering får ske på bankkonto eller i svenska räntebä rande värdepapper. Värdepapper ska avse statsobligationer eller certifikat utgiv na av banker eller av mäklare ägda av banker. Placering får endast ske i certifi kat med K1-rating eller i certifikat utgivna av finasbolag som står under övervak ning av Finansinspektionen. Inga placeringar får ha en längre löptid än sex månader. |
Kortsiktiga likviditetsbehov är idag säkrat med checkräkningskrediter. För att säkerställa att dessa behov kan tillgodoses krävs en stark finansiell ställning i kombination med ett aktivt arbete för att få tillgång till sådana krediter.
FORTS. FINANSIELLA RISKER SANNOLIKHET HANTERING PÅVERKAN
Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras.
Banklån uppgår till 139 MSEK, varav 33 MSEK förfaller inom 12 månader. Lånen löper till och med december 2018 och innehåller en lånekovenant avseende Net Debt/EBITDA. Under 2015 och per 31 december 2015 har lånekovenanten uppfyllts med god marginal. Se not 24 för ytterligare information. Kontraktsbelåning används för att finansiera bolagets finansbolag, Proact Finance. Vid kontraktsbelåning finns risken kvar hos bolaget till dess kunden betalar. För mer information se not 24.
Bolaget använder även fakturabelåning i Sverige och Finland. Vid fakturabelåning finns risken kvar hos bolaget tills kunden betalar. Beviljade checkräkningskrediter uppgick till 173 MSEK varav 171 MSEK var outnyttjade per 31 december 2015.
Det finns inga garantier för att kapitalbehov inte kan uppstå. Ett misslyckande i att generera vinster eller i att lösa framtida finansieringsbehov kan substantiellt påverka bolagets marknadsvärde.
I enlighet med koncernens finanspolicy har all extern upplåning kort räntebindningstid, i genomsnitt kortare än 3 månader. Under 2015 användes inga räntederivat för att hantera risken. Belåning ochh räntenivåer framgår mer i detalj
En momentan rimlig förändring av räntan per 31 december skulle inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat eller eget kapital eftersom derivat och tilläggsköpeskillingar värderade till verkligt värde per 31 december inte uppgår till materiella belopp. Balanserna hänförliga till räntebärande skulder påverkas ej av en momentan förändring i räntan då de värderas till upplupet anskaffnings-
Ränterisker
Ränterisk är risken att varaktiga förändringar i marknadsräntor negativt påverkar kassaflödet eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Ränteriskexponeringen uppstår huvudsakligen från utestående externa lån. Genomslaget i räntenettot beror bland annat på den genomsnittliga räntebindningstiden på upplåningen.
Valutarisk
Valutarisk är risken att förändringar i valutakurser negativt påverkar resultaträkningen, balansräkningen samt kassaflödet.
Proact har en valutarisk i framförallt valutorna USD och EUR eftersom merparten av inköpen sker från leverantörer som fakturerar i dessa valutor. Den valutarisk som kan uppstå hanteras dels genom en valutaklausul mot kund som täcker den valutarisk som kan uppstå från tidpunkten för offert till leverans till kund och dels genom att terminssäkra större inköp i utländsk valuta. Proacts valutapolicy innebär att exponering överstigande 200 EUR/250kUSD ska kurssäkras.
Verkligt värde på utestående terminskontrakt innebär ett orealiserat resultat om -762 (-553) kSEK per den 31 december 2015 vilket har påverkat resultaträkningen med motsvarande belopp. Nettotillgångar i utländskt dotterbolag i UK har kurssäkrats, se vidare not 30, medan varaktig finansiering av utländska dotterbolag inte kurssäkras. Inköp och försäljning i utländsk valuta redovisas i not 14.
Känslighetsanalys
under not 24. Känslighetsanalys
värde.
Koncernens resultat påverkas bland annat av förändringar i utländska valutakurser i förhållande till SEK. Stor andel av koncernens inköp sker i EUR och USD samtidigt som försäljning till slutkund sker i lokalvaluta.
En förändring i valutakurser med 10 procent skulle påverka resultatet före avskrivningar enligt följande:
SEK/EUR +/–10% +/–3 MSEK (effekt på eget kapital efter skatt +/–2 MSEK) SEK/USD +/–10% +/–8 MSEK (effekt på eget kapital efter skatt +/–6 MSEK) Effekterna ovan är beräknade utifrån förhållanden 2015 och händelserna ska ses som isolerade utan att åtgärder vidtas för att kompensera eventuellt resultatbortfall.
Kredit-/motpartsrisk
Kreditrisk är risken att motparten i en transaktion inte kommer att fullgöra sina finansiella ansvarsförpliktelser och att eventuella säkerheter ej täcker bolagets fordran.
Den övervägande delen av kreditrisken för Proact avser fordringar på kunder. Proacts försäljning är fördelad på ett stort antal slutkunder med bred geografisk spridning vilket begränsar koncentrationen av kreditrisken. Kreditrisken i koncernen ska minimeras genom fastställande av kreditlimit för var och en av respektive kund och partner samt där det anses nödvändigt ingå avtal vars intention är att minimera kreditrisken.
Nedan framgår en analys över kundfordringar per 31 december:
| Total | 538,9 | 100,0% | 497,1 | 100,0% |
|---|---|---|---|---|
| >90 dagar | 8,0 | 1,5% | 18,2 | 3,7% |
| 61-90 dagar | 8,1 | 1,5% | 2,6 | 0,5% |
| 31-60 dagar | 6,3 | 1,2% | 6,3 | 1,3% |
| < 30 dagar | 68,8 | 12,8% | 54,5 | 11,0% |
| Ej förfallna | 447,7 | 83,1% | 415,5 | 83,6% |
| 2015 | % | 2014 | % |
Kreditkvaliten i ej förfallna fordringar bedöms som god. Bolaget har, precis som föregående år, inte några kundförluster under 2015. Osäkra kundfordringar uppgår till 308 (845) kSEK. 4 (5) procent av de totala kundfordringarna är äldre än 30 dagar.
Bolagsstyrningsrapport
Proact IT Group AB (publ) är moderbolag i Proact-koncernen som består av ett flertal dotterbolag enligt vad som framgår av årsredovisningen, not 17.
Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning.
Styrning av moderbolaget och koncernen sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser från koden förklaras i samband med respektive avsnitt.
Årsstämma
Proacts högsta beslutande organ är årsstämman. Årsstämman i Proact IT Group AB hålls årligen i april eller maj i anslutning till bolagets huvudkontor i Kista. Tidpunkten för stämman offentliggörs senast i samband med kvartalsrapporten för tredje kvartalet och publiceras samtidigt på bolagets hemsida. Årsstämman väljer bolagets styrelse och dess ordförande. Till årsstämmans andra uppgifter hör också att
- fastställa bolagets resultat- och balansräkningar
- besluta om disposition av bolagets resultat
- besluta om förändringar i bolagsordningen
- välja revisorer
- besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD
- besluta om ersättning till styrelse och revisorer
- godkänna tillsättandet av valberedning
De aktieägare som inte har möjlighet att personligen delta på stämman kan i stället delta genom ombud.
I förvaltningsberättelsen under stycket "Ägarförhållanden" framgår det direkta eller indirekta aktieinnehavet i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.
Vidare framgår av stycket "Aktien" begränsningarna i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman 2015
Vid Proacts årsstämma den 5 maj 2015 i Kista deltog 20 aktieägare, representerande 45,4 procent av såväl antalet aktier som totala antalet röster i bolaget. Proacts styrelse, ledning och bolagets revisorer var närvarande vid stämman. Bland annat fattades följande beslut:
- Styrelsens ordförande Anders Hultmark utsågs till ordförande för stämman.
- Resultat- och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning fastställdes.
- Fastställande av föreslagen utdelning med 1,70 kr per aktie.
- Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
- Styrelsearvodet fastställdes till totalt 1 630 000 kr.
- Arvode till revisorerna ska utgå enligt godkänd räkning.
- Som styrelseledamot omvaldes Anders Hultmark, vilken även valdes som styrelsens ordförande. Som övriga styrelseledamöter omvaldes:
- Christer Holmén
- Eva Elmstedt
- Roger Bergqvist
-
Christer Hellström
-
Nyval av följande styrelseledamot:
- Pia Gideon
- Fastställande av principer för ersättning till ledande befattningshavare.
- Fastställande av principer för utseende av valberedning till årsstämma 2016.
- Bemyndigande för styrelsen att, längst intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om nyemission utan företrädesrätt för aktieägarna, av sammanlagt högst 933 000 aktier mot apportegendom eller genom kvittning.
- Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att före nästa årsstämma förvärva upp till 10 procent av antalet utestående aktier i bolaget.
Valberedning
Vid Proacts årsstämma den 5 maj 2015 beslutades att valberedningen ska bestå av representanter för de fyra största aktieägarna jämte styrelsens ordförande, och att styrelsens ordförande ska kontakta de största aktieägarna enligt Euroclear Swedens aktieägarförteckning per den 30 september 2015.
Namnen på valberedningens ledamöter ska offentliggöras så snart valberedningen utsetts. Om någon av de största ägarna avstår från att utse representant i valberedningen ska nästa aktieägare i storleksordning beredas tillfälle att utse sådan representant. Till ordförande i valberedningen utses en aktieägarrepresentant. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts.
Om väsentlig förändring sker i ägarstrukturen efter det att valberedningen konstituerats ska valberedningens sammansättning ändras i enlighet med principerna ovan.
Valberedningen ska i förekommande fall bereda och till bolagsstämman lämna förslag till:
- val av stämmoordförande
- val av styrelseordförande och övriga ledamöter i bolagets styrelse
- styrelsearvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete
- val av och arvodering till revisorer (i förekommande fall)
- beslut om principer för utseende av valberedning
Valberedningens arbete
Valberedningens sammansättning offentliggjordes den 20 oktober 2015 och består av styrelsens ordförande Anders Hultmark (IGC), Stephanie Gabrielsson (Skandia Liv) – ordförande i valberedningen – samt Håkan Berg (Swedbank Robur) och Ulf Hedlundh (Svolder). Valberedningen representerar tillsammans cirka 36 procent av rösterna i Proact per den 30 september 2015.
Alla aktieägare har möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag på styrelseledamöter. Valberedningen har haft fyra protokollförda möten. Bland annat har valberedningen bedömt styrelsens sammantagna lämplighet utifrån en bedömning av Proacts framtida utveckling och utmaningar.
En redogörelse för valberedningens arbete publiceras på Proacts hemsida – www.proact.se – i anslutning till offentliggörandet av dess förslag till årsstämman 2016 avseende val av styrelse.
Styrelse
Proacts styrelse fattar beslut i frågor som rör Proacts strategiska inriktning, investeringar, finansiering, organisationsfrågor, förvärv och avyttringar samt viktigare policies. Styrelsen ska också säkerställa en korrekt informationsgivning till Proacts intressenter enligt ovan nämnda styrande regelverk.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av tre till åtta ledamöter med högst fem suppleanter. Ledamöterna, och i förekommande fall suppleanterna, väljs årligen på årsstämman för tiden till nästa årsstämma. På årsstämman den 5 maj 2015 beslutades att styrelsen under tiden till nästa årsstämma ska bestå av sex ledamöter och inga suppleanter.
I bolagsordningen finns inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändringar av bolagsordningen.
Styrelsen bedöms uppfylla börsreglerna från Nasdaq Stockholm samt Svensk kod för bolagsstyrning vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
En gång per verksamhetsår tar styrelsen inom sig eller med hjälp av externa parter upp:
- Utvärdering av styrelsens arbete, görs genom en enkät som tillhandahålls av StyrelseAkademien samt genom att valberedningen gör intervjuer med samtliga ledamöter.
- Utvärdering av VDs arbete.
- VDs syn på styrelsens arbete.
Genomgången ligger till grund för styrelsens framtida arbetssätt.
Styrelsens ersättning
Årsstämman den 5 maj 2015 fastställde styrelsens totala arvode till 1 630 000 kr. Till styrelsens ordförande utgår arvode 450 000 kr, till övriga ledamöter 180 000 kr vardera samt för utskottsarbete 280 000 kr att fördelas med 180 000 kr till revisionsutskottet och 100 000 kr till ersättningsutskottet. Inga ytterligare ersättningar till styrelsen har utgått under året.
Styrelseledamöterna omfattas inte av några aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram.
Styrelsens arbetsordning
Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar ledamöternas inbördes arbetsfördelning, beslutsordning, firmateckning, styrelsens mötesordning samt ordförandens uppgifter. Styrelsens arbete följer en fastlagd föredragningsplan ägnad att säkerställa styrelsens behov av information och en lämplig arbetsfördelning mellan styrelsen och VD.
Under 2015 hade styrelsen elva sammanträden jämfört med elva föregående år. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i förekommande fall efter beredning i ersättnings- respektive revisionsutskotten. Därutöver rapporterar bolagets revisorer minst en gång per år direkt till styrelsen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll.
Utöver den löpande uppföljningen och kontrollen av verksamheten, har styrelsen under året bland annat behandlat strategier, expansion till nya länder, kapitalstruktur, samt organisationsfrågor.
Styrelsens sammansättning samt närvaro på styrelsemöten 2015
| Styrelseledamot | Ersättningsutskott | Revisionsutskott | Närvaro på styrelsemöten |
|---|---|---|---|
| Anders Hultmark | • | 100 % | |
| Christer Hellström | • | 100 % | |
| Christer Holmén | • | 100 % | |
| Eva Elmstedt | • | 100 % | |
| Roger Bergqvist | • | 91 % | |
| Pia Gideon | 100 % |
Styrelseledamöternas oberoende gentemot Proact, Proacts ledning samt större ägare
| Styrelseledamot | Funktion | Född | Nationalitet | Invald Oberoende | Aktieinnehav 2015-12-31 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Hultmark | Ordförande | 1954 | Svensk | 2005 | Ja | 560 378 |
| Christer Hellström | Ledamot | 1964 | Svensk | 2013 | Ja | 10 000 |
| Christer Holmén | Ledamot | 1960 | Svensk | 2009 | Ja | 20 000 |
| Eva Elmstedt | Ledamot | 1960 | Svensk | 2009 | Ja | 1 595 |
| Roger Bergqvist | Ledamot | 1948 | Svensk | 2009 | Ja | 1 500 |
| Pia Gideon | Ledamot | 1954 | Svensk | 2015 | Ja | 0 |
Övriga uppgifter om styrelseledamöterna
- Anders Hultmark (Styrelsearbete och entreprenör, erfarenhet från Kinnevik, Hilleshög, Mars Inc., TeknoTerm m.fl.) Styrelseordförande i Proact IT Group AB, HMark Holding AB, Industrial Growth Company AB, Provexa Holding AB och Pulsteknik AB. Ledamot i styrelsen för IGC Growth Consulting AB, Permanova AB, Provexa AB och Tetrafix AB.
- Christer Hellström (Styrelsearbete och investeringar) Styrelseordförande i Krauthammer Investments Holding Priority Foundation och Third Tier AB. Ledamot i styrelsen för Curamando AB, Krauthammer Investments
Holding Supervisory Board, Premune AB och Serendipity Ixora AB.
- Christer Holmén (Ek. Dr.) Styrelseordförande i familjens förvaltningsbolag. Ledamot i styrelsen för AB Gullringsbo Egendomar, Hemfrid AB och Wangeskog Hyrcenter AB.
- Eva Elmstedt (Styrelsearbete, tidigare ledande befattningar inom bl.a. Nokia, Ericsson, 3 och IBM). Ledamot i styrelsen för Addtech AB, Axiell Group AB, Gunnebo Group AB och Syntavia AB.
- Roger Bergqvist (Egen konsultverksamhet) Vice styrelseordförande i B&B Tools AB. Ledamot i för BE Group AB, Lagercrantz Group AB, Ventilationsgrossisten Nordic AB och Corroventa AB.
- Pia Gideon (Styrelsearbete, tidigare ledande befattningar inom Ericsson-koncernen) Ledamot i styrelsen för Klövern, Metria, Mindoktor.se, Qlucore och Svevia.
Ersättningsutskottet
Ersättningsutskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar och pensionsvillkor till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar
och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. I utskottet diskuteras även de generella utgångspunkterna för lönesättningen i koncernen.
Styrelsen ska till årsstämman den 2 maj 2016 presentera förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen för godkännande av stämman.
Mer information om ersättning till VD samt övriga personer i företagsledningen finns i årsredovisningen, not 9.
Ersättningsutskottet har under året haft tre möten jämte löpande kontakter via telefon och e-post.
Revisionsutskottet
Revisionsutskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet har en löpande kontakt med bolagets externa revisorer för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera synen på bolagets risker. För andra tjänster än revision överstigande 10 procent av budgeterat revisionsarvode krävs beslut i styrelsen. Utskottet har även till uppgift att ge sin utvärdering av revisionsarbetet till valberedningen samt att biträda valberedningen vid framtagandet av valberedningens förslag till årsstämman till val av revisorer samt storleken på revisionsarvodet.
Revisionsutskottet består av tre styrelseledamöter. Revisionsutskottets ordförande är beredande och sammankallande till revisionsutskottets möten.
Revisionsutskottet har under året haft fyra möten jämte löpande kontakter via telefon och e-post.
Externa revisorer
Årsstämman den 5 maj 2015 valde revisionsbolaget Ernst & Young AB (EY) med Rickard Andersson som huvudansvarig revisor för tiden fram till årsstämman 2016.
Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets redovisningshandlingar.
Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser vid revisionsutskottets möten samt till styrelsen minst en gång per år.
Bolagets halvårs- eller niomånadersrapport har inte granskats av revisorerna. Detta är en avvikelse från rekommendationen i Svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen har bedömt att en sådan granskning utifrån ett kostnadsperspektiv inte är nödvändig med tanke på bolagets grad av komplexitet och affärsrisker.
Utöver revisionen utför EY vissa tjänster för Proact. När EY anlitas för att tillhandahålla andra tjänster än revision, sker det i enlighet med de av revisionsutskottet beslutade reglerna för godkännande av tjänsternas art och omfattning samt ersättning av dessa. Proact bedömer att utförandet av dessa tjänster är inom riktlinjerna och inte har inverkat på EYs oberoende.
Närmare upplysning om ersättning till revisorerna finns i årsredovisningen, not 8.
VD och koncernledning
Jason Clark, född 1973, är VD och koncernchef för Proact IT Group AB sedan den 8 januari 2016. Han anställdes år 2001 i B2net Ltd som sedermera förvärvades av Proact år 2011. Han var senast ansvarig för
Business Unit UK, vilken innefattar bolagets verksamhet i Storbritannien. Jason Clark ägde 92 000 aktier i bolaget per den 31 december 2015. Jason Clark har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som Proact har betydande affärsrelationer med.
VD leder verksamheten i enlighet med styrelsens instruktioner och den antagna arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen ges erforderliga beslutsunderlag. VD är föredragande i styrelsen men inte styrelseledamot. Detta i enlighet med gällande policy där vare sig VD eller annan ledande befattningshavare ska vara styrelseledamot i moderbolaget. I löpande kontakter håller VD ordföranden informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning utöver den periodiska rapporteringen.
VD och övriga i företagsledningen har regelbundna möten för att gå igenom resultatutveckling, uppdatera prognoser och planer samt fatta beslut i olika frågor.
Proacts koncernledning består per 31 december 2015 av VD och elva andra ledande befattningshavare.
De verksamhetsdrivande dotterbolagen rapporterar till respektive Business Unit Director som i sin tur rapporterar direkt till VD. Rapporteringen sker månadsvis, med fördjupad kvartalsvis genomgång av respektive verksamhet. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Proacts koncernledning. Ordförandeposterna i dotterbolagen innehas antingen av VD i Proact IT Group AB eller av respektive Business Unit Director.
Ersättning till ledande befattningshavare
Årsstämman den 5 maj 2015 antog principer angående ersättning till ledande befattningshavare vilka innebär att ersättning ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen till befattningshavaren ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och betydande prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen.
Fast och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den sammanlagda rörliga ersättningen för samtliga ledande befattningshavare ska vara maximerad (till i genomsnitt motsvarande åtta månadslöner) och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål samt ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.
Informationsgivning
Proact eftersträvar en kommunikation med aktieägarna och övriga intressenter som är korrekt, tydlig, saklig, trovärdig och snabb. Den ska också präglas av öppenhet.
Proact publicerar löpande delårsrapporter och årsredovisningar på svenska och engelska. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs som pressmeddelanden. Vidare finns på Proacts hemsida också en stor mängd bolagsinformation som uppdateras kontinuerligt.
Proact kommunicerar därutöver med kapitalmarknaden och media genom träffar med analytiker och journalister i samband med publiceringen av del- och helårsrapporterna. Representanter från Proact deltar också löpande på olika aktieägar- och analytikerträffar.
Styrelsens rapport om intern kontroll
Kontrollmiljö
Den interna kontrollen inom Proact baseras på en kontrollmiljö som omfattar organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar. Detta dokumenteras och kommuniceras i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner. Exempelvis gäller detta arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD och mellan de olika enheterna inom organisationen. Vidare genom instruktioner för attesträtt, redovisning och rapportering mm. Styrelsen följer upp att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt upprätthåller ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer.
Bolagsledningen rapporterar till styrelsen efter fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Exempelvis upprättas riktlinjer och instruktioner för olika befattningshavare för att stärka förståelse och betydelsen av sina respektive roller och därmed också bidra till en god intern kontroll.
Riskbedömning och kontrollaktiviteter
Styrelsen har det yttersta ansvaret för riskhanteringen. En tydlig organisation och beslutsordning syftar till att skapa en god medvetenhet om risker hos medarbetarna och ett väl avvägt risktagande. Riskbedömningen omfattar såväl identifiering som kartläggning och bedömning av risker på alla nivåer i koncernen. Aktiviteter och rapportering sker löpande för att vidmakthålla god intern kontroll och därmed förebygga och upptäcka risker.
Information och kommunikation
Väsentliga riktlinjer, manualer m.m. som påverkar den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras löpande till berörd personal inom koncernen. Det finns såväl formella som informella informationskanaler till bolagsledningen och styrelsen för väsentlig information från medarbetarna. För extern kommunikation följer bolaget de styrande regelverk som tidigare berörts.
Uppföljning
Styrelsen erhåller månatligen ekonomiska rapporter. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete innefattar också att säkerställa att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag till åtgärder som framkommit vid extern revision. Med anledning av bolagets storlek finns ingen separat avdelning för internrevision utan detta arbete bedrivs utifrån koncernekonomifunktionen. Utfall rapporteras till VD, CFO samt styrelsen.
Christer Holmén, Roger Bergqvist, Pia Gideon, Anders Hultmark, Eva Elmstedt, Christer Hellström
Styrelse
| Namn/ Befattning | Född | Invald i styrelsen |
Utbildning | Erfarenhet | Övriga styrelseuppdrag |
Antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Hultmark Styrelseordförande |
1954 | 2005 | Civilekonom och Jur.kand. vid Uppsala och Stockholms Universitet samt IFL-utbildning i ledarskap |
Kinnevik, Hilleshög, Mars Inc., TeknoTerm m.fl |
Styrelseordförande: HMark Holding AB, Industrial Growth Company AB, Provexa Holding AB och Pulsteknik AB. Ledamot: IGC Growth Consulting AB, Permanova AB, Provexa AB och Tetrafix AB. |
560 378 |
| Roger Bergqvist Ledamot |
1948 | 2009 | Marknadsekonom | Ledande befattningar inom Bergman & Beving, VD och koncernchef för Addtech AB, VD för Teleinstrument |
Vice styrelseordförande: B&B Tools AB. Ledamot: BE Group AB, Lagercrantz Group AB, Ventilationsgrossisten Nordic AB och Corroventa AB |
1 500 |
| Eva Elmstedt Ledamot |
1960 | 2009 | BSc Indiana University of Pennsylvania och Handelshögskolan i Stockholm |
Ledande befattningar inom bl.a. Nokia, Ericsson, 3 och IBM |
Ledamot: Addtech AB, Axiell Group AB, Gunnebo Group AB och Syntavia AB. |
1 595 |
| Pia Gideon Ledamot |
1954 | 2015 | Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm |
Ledande befattningar inom Ericsson-koncernen |
Ledamot:Klövern, Metria, Mindoktor.se, Qlucore och Svevia. |
0 |
| Christer Hellström Ledamot |
1964 | 2013 | Civilingenjör Datateknik vid Chalmers i Göteborg samt MBA International Business vid Chalmers och Handelshögskolan Göteborg |
Ledande befattningar på svensk och nordisk nivå samt partner inom Accenture |
Styrelseordförande: Krauthammer Investments Holding Priority Foundation och Third Tier AB. Ledamot: Curamando AB, Krauthammer Investments Holding Supervisory Board, Premune AB och Serendipity Ixora AB. |
10 000 |
| Christer Holmén Ledamot |
1960 | 2009 | PhD. Business Administration | Professionell rådgivare kring Business Management och organisationsutveckling samt tjänsteutveckling och tjänste produktion i industriella organisationer |
Styrelseordförande i familjens förvaltningsbolag. Ledamot: AB Gullringsbo Egendomar, Hemfrid AB och Wangeskog Hyrcenter AB. |
20 000 |
Ledning
Jason Clark (Business Unit Director UK, CEO and President från och med 8 januari 2016) Född: 1973 Anställd sedan: 2001 Antal aktier: 92 000
Sander Dekker (Business Unit Director West) Född: 1978 Anställd sedan: 2007 Antal aktier: 0
Marit Fagervold (Business Unit Director Nordics) Född: 1953 Anställd sedan: 1994 Antal aktier: 79 179
Eirik Pedersen (Vice President, Sales and Marketing) Född: 1964 Anställd sedan: 2008 Antal aktier: 2 647
Jonas Persson (Chief Financial Officer) Född: 1972 Anställd sedan: 1998 Antal aktier: 7 000
Per Sedihn (Chief Technology Officer) Född: 1964 Anställd sedan: 1994 Antal aktier: 500
Jakob Høholdt (Vice President, Corporate Strategy and Efficiency) Född: 1969 Anställd sedan: 2002 Antal aktier: 24 905
Tomas Vikholm (Vice President, Customer Support) Född: 1971 Anställd sedan: 2001 Antal aktier: 0
Peter Javestad (Vice President Professional Services and Investor Relations, Managing Director Proact Finance) Född: 1974 Anställd sedan: 1998 Antal aktier: 2 800
Mattias Wallgren (Vice President, Managed Cloud Services) Född: 1972 Anställd sedan: 2013 Antal aktier: 0
Arne Kungberg (Business Unit Director East) Född: 1963 Anställd sedan: 1995 Antal aktier: 7 051
Martin Ödman (CEO and President till och med 7 januari 2016) Född: 1957 Anställd sedan: 1997 Antal aktier: 22 223
Rapport över totalresultat för koncernen
| Belopp i kSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| Systemintäkter | 1 883 579 | 1 505 753 | |
| Tjänsteintäkter | 914 077 | 813 690 | |
| Övriga intäkter | 3 996 | 5 816 | |
| Totala intäkter | 2,3 | 2 801 652 | 2 325 259 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | 5,6,7,9,13,14,19 | –2 129 613 | –1 749 834 |
| Bruttoresultat | 5,28 | 672 039 | 575 425 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | 9,13 | –371 302 | –332 991 |
| Administrationskostnader | 5,6,8,9,13 | –187 209 | –157 539 |
| Rörelseresultat | 7,8,13,14,27 | 113 528 | 84 895 |
| Finansiella intäkter | 10 | 4 754 | 3 979 |
| Finansiella kostnader | 11 | –14 220 | –3 683 |
| Resultat före skatt | 14 | 104 062 | 85 191 |
| Inkomstskatt | 12 | –25 642 | –25 298 |
| Årets resultat | 78 420 | 59 893 | |
| Övrigt totalresultat Poster som senare kan återföras i resultaträkningen |
|||
| Säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | 240 | –1 000 | |
| Skatteeffekt säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | –53 | 220 | |
| Omräkningsdifferenser | –10 717 | 13 961 | |
| Totalt poster som senare kan återföras i resultaträkningen | –10 530 | 13 181 | |
| Årets totalresultat | 67 890 | 73 074 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 75 341 | 57 188 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 17 | 3 079 | 2 705 |
| 78 420 | 59 893 | ||
| Årets totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 65 321 | 66 107 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 569 | 6 967 | |
| 67 890 | 73 074 | ||
| Resultat per aktie | |||
| Resultat per aktie för resultat hänförligt till | |||
| moderbolagets aktieägare, kr1) | 31 | 8,20 | 6,16 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, st | 9 192 876 | 9 291 082 |
1) Bolaget har inga utestående instrument som kan innebära utspädningseffekt.
Balansräkning för koncernen
| Belopp i kSEK | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Goodwill | 5, 15 | 334 311 | 280 618 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 5, 15 | 121 587 | 121 277 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5, 16 | 54 231 | 58 788 |
| Andra långfristiga fordringar | 18, 27 | 96 037 | 85 994 |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 15 012 | 13 529 |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 621 178 | 560 206 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 19 | 12 262 | 28 227 |
| Kundfordringar | 14 | 538 862 | 497 054 |
| Aktuella skattefordringar | 2 890 | 5 993 | |
| Övriga fordringar | 13 513 | 16 947 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 303 239 | 289 609 |
| Likvida medel | 26 | 158 785 | 142 859 |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 1 029 551 | 980 689 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 650 729 | 1 540 895 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | 30 | ||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| Aktiekapital (9 333 886 st aktier, kvotvärde 1,14 kr) | 10 619 | 10 619 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 297 964 | 297 964 | |
| Andra reserver | –31 741 | –5 107 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 28 657 | –46 684 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 305 499 | 256 792 | |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 17 | 11 266 | 12 531 |
| SUMMA EGET KAPITAL | 316 765 | 269 323 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Låneskulder | 24 | 107 624 | 95 094 |
| Övriga långfristiga skulder | 24, 27 | 16 579 | 8 471 |
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 23 400 | 26 773 |
| Summa långfristiga skulder | 147 603 | 130 338 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 14 | 508 402 | 488 630 |
| Aktuella skatteskulder | 27 941 | 41 667 | |
| Låneskulder | 24 | 55 518 | 54 434 |
| Övriga skulder | 22, 24 | 69 688 | 90 537 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 524 812 | 465 966 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 186 361 | 1 141 234 | |
| SUMMA SKULDER | 1 333 964 | 1 271 572 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 650 729 | 1 540 895 | |
| Ställda säkerheter | 25 | 341 187 | 260 242 |
Förändringar i eget kapital för koncernen
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kSEK Not 30 |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Säkring netto investering i utländsk verksamhet |
Omräkning av utländska verksamheter |
Balanserat resultat |
Totalt | Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 10 619 | 297 964 | –717 | –13 309 | –65 254 229 303 | 13 311 | 242 614 | |
| Årets totalresultat | – | – | –780 | 9 699 | 57 188 | 66 107 | 6 967 | 73 074 |
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | – | – | –2 067 | –2 067 |
| Utdelning | – | – | – | – | –11 172 | –11 172 | – | –11 172 |
| Återköp egna aktier | – | – | – | – | –10 045 | –10 045 | – | –10 045 |
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | –20 633 | –20 633 | –5 680 | –26 313 |
| Finansiell skuld till innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | 3 232 | 3 232 | – | 3 232 |
| Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat |
– | – | – | – | 679 | 679 | –679 | – |
| Förskjutning av innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat |
– | – | – | – | –679 | –679 | 679 | – |
| Utgående balans per 31 december 2014 | 10 619 | 297 964 | –1 497 | –3 610 | –46 684 256 792 | 12 531 | 269 323 | |
| Årets totalresultat | – | – | 187 | –10 207 | 75 341 | 65 321 | 2 569 | 67 890 |
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | – | – | –1 785 | –1 785 |
| Utdelning | – | – | – | – | –15 614 | –15 614 | – | –15 614 |
| Egna aktier använda vid förvärv | – | – | – | – | 13 954 | 13 954 | – | 13 954 |
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | –15 448 | –15 448 | –1 564 | –17 012 |
| Förvärvat innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | 485 | 485 | –485 | – |
| Finansiell skuld till innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | 9 | 9 | – | 9 |
| Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat |
– | – | – | – | 2 155 | 2 155 | –2 155 | – |
| Förskjutning av innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat |
– | – | – | – | –2 155 | –2 155 | 2 155 | – |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 10 619 | 297 964 | –1 310 | –13 817 | 12 043 305 499 | 11 266 | 316 765 |
Kassaflödesanalys för koncernen
| Belopp i kSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| 26 | |||
| KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET | |||
| Årets resultat | 78 420 | 59 893 | |
| Justeringar för poster som ej är kassaflödespåverkande: | |||
| Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar | 5, 15, 16 | 55 660 | 59 268 |
| Finansiell leasing | 27 | 27 661 | 19 540 |
| Övriga finansiella poster | –1 830 | 1 205 | |
| Övriga justeringar | 5 352 | 2 751 | |
| Förändring avsättningar | –112 | 1 458 | |
| Inkomstskatt 1) | 12 | –10 065 | 9 105 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
155 086 | 153 220 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Varulager | 19 266 | –18 005 | |
| Rörelsefordringar | –55 022 | 84 536 | |
| Rörelseskulder | 63 452 | 28 064 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 182 782 | 247 815 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av verksamheter | 17, 32 | –51 233 | –9 847 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 16 | –62 373 | –60 802 |
| Avyttring materiella anläggningstillgångar | 16 | 1 353 | 1 324 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 15 | –16 212 | –8 341 |
| Förändring av långfristig fordran | 18 | –1 419 | 721 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –129 884 | –76 945 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande | 26 | –17 071 | –26 313 |
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | 17 | –1 785 | –2 067 |
| Utdelning | –15 614 | –11 172 | |
| Återköp egna aktier | – | –10 045 | |
| Kontraktsbelåning | –2 887 | 7 958 | |
| Förändring av checkräkningskredit | –2 489 | –9 340 | |
| Upptagna lån | 50 249 | 15 960 | |
| Amorterade lån | –34 739 | –44 548 | |
| Övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten | –880 | –1 306 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –25 216 | –80 873 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 27 682 | 89 997 | |
| Likvida medel vid årets början | 142 859 | 43 921 | |
| Omräkningsdifferens i likvida medel | –11 756 | 8 941 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 158 785 | 142 859 |
1) Inkomstskatt 25 642 (25 298) kSEK, betald skatt 35 707 (16 193) kSEK. Netto ej kassapåverkande justering och betald skatt –10 065 (9 105) kSEK.
Resultaträkning för moderbolaget
| Belopp i kSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 4, 14 | 73 293 | 55 007 |
| Bruttoresultat | 4 | 73 293 | 55 007 |
| Administrationskostnader | 5, 9 | –77 140 | –56 268 |
| Rörelseresultat | 9 | –3 847 | –1 261 |
| Finansiella intäkter | 10 | 35 997 | 54 593 |
| Finansiella kostnader | 11 | –15 369 | –367 |
| Resultat före skatt och bokslutsdispositioner | 14 | 16 781 | 52 965 |
| Koncernbidrag | 6 032 | – | |
| Resultat före skatt | 14 | 22 813 | 52 965 |
| Inkomstskatt | 12 | –178 | –1 101 |
| Årets resultat | 22 635 | 51 864 |
Rapport över totalresultat för moderbolaget
| Belopp i kSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 22 635 | 51 864 |
| Övrigt totalresultat | – | – |
| Årets totalresultat | 22 635 | 51 864 |
Balansräkning för moderbolaget
| Belopp i kSEK | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 5, 15 | 15 076 | 9 068 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5, 16 | 92 | 44 |
| Aktier i koncernföretag | 17 | 431 636 | 348 422 |
| Fordringar hos koncernföretag | 193 960 | 162 861 | |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 640 764 | 520 395 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 18 | 99 145 | 146 092 |
| Övriga fordringar | 1 041 | 2 091 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 1 830 | 9 395 |
| Likvida medel | 26 | – | – |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 102 016 | 157 578 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 742 780 | 677 973 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | 30 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital (9 333 886 st aktier, kvotvärde 1,14 kr) | 10 619 | 10 619 | |
| Reservfond | 28 236 | 28 236 | |
| Summa bundet eget kapital | 38 855 | 38 855 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 200 112 | 150 307 | |
| Årets resultat | 22 635 | 51 864 | |
| Summa fritt eget kapital | 222 747 | 202 171 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 261 602 | 241 026 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 101 471 | 81 857 |
| Skulder till koncernföretag | 18 | 12 379 | 12 139 |
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 500 | 322 |
| Summa långfristiga skulder | 114 350 | 94 318 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 4 059 | 5 029 | |
| Aktuella skatteskulder | 1 045 | 1 045 | |
| Skulder till koncernföretag | 18, 26 | 312 105 | 265 310 |
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 31 879 | 31 359 |
| Övriga skulder | 22, 24 | 6 737 | 28 188 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 11 003 | 11 698 |
| Summa kortfristiga skulder | 366 828 | 342 629 | |
| SUMMA SKULDER | 481 178 | 436 947 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 742 780 | 677 973 | |
| Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | |||
| Ställda säkerheter | 25 | 96 672 | 34 400 |
| Ansvarsförbindelser | 25 | 44 391 | 37 135 |
Förändringar i eget kapital för moderbolaget
| Belopp i kSEK Not 30 | Antal aktier (st) | Aktiekapital | Reservfond | Balanserat resultat |
Årets resultat | Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 9 333 886 | 10 619 | 28 236 | 144 770 | 26 497 | 210 122 |
| Överföring föregående års resultat | – | – | 26 497 | –26 497 | – | |
| Utdelning | – | – | –11 172 | – | –11 172 | |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 257 | – | 257 | |
| Återköp egna aktier | – | – | –10 045 | – | –10 045 | |
| Årets resultat | – | – | – | 51 864 | 51 864 | |
| Utgående balans per 31 december 2014 | 9 333 886 | 10 619 | 28 236 | 150 307 | 51 864 | 241 026 |
| Överföring föregående års resultat | – | – | 51 864 | –51 864 | – | |
| Utdelning | – | – | –15 615 | – | –15 615 | |
| Omräkningsdifferenser | – | – | –398 | – | –398 | |
| Egna aktier använda vid förvärv | – | – | 13 954 | – | 13 954 | |
| Årets resultat | – | – | – | 22 635 | 22 635 | |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 9 333 886 | 10 619 | 28 236 | 200 112 | 22 635 | 261 602 |
Kassaflödesanalys för moderbolaget
| Belopp i kSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| 26 | |||
| KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET | |||
| Årets resultat | 22 635 | 51 864 | |
| Justeringar för poster som ej är kassaflödespåverkande: | |||
| Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar | 5, 15, 16 | 3 487 | 2 294 |
| Nedskrivning aktier i dotterbolag | 17 | 7 547 | 24 857 |
| Övriga finansiella poster | – | 14 820 | |
| Övriga justeringar | 2 959 | 5 569 | |
| Inkomstskatt 1) | 12 | –567 | 366 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
36 061 | 99 770 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: | |||
| Rörelsefordringar | 55 563 | –5 137 | |
| Rörelseskulder | 28 862 | 39 126 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 120 486 | 133 759 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av dotterföretag | 17, 32 | –66 852 | –18 400 |
| Avyttring av dotterföretag | 17, 32 | 2 364 | – |
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande | 26 | –16 798 | –26 313 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 16 | –75 | –58 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 15 | –9 468 | –3 964 |
| Förändring av långfristig fordran | 18 | –31 099 | –13 340 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –121 928 | –62 075 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utdelning | –15 615 | –11 172 | |
| Återköp egna aktier | – | –10 045 | |
| Förändring av checkräkningskredit | – | –567 | |
| Upptagna lån | 50 120 | 15 460 | |
| Amorterade lån | –33 303 | –67 236 | |
| Övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten | 240 | 1 876 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 1 442 | –71 684 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | – | – | |
| Likvida medel vid årets början | – | – | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | – | – |
1) Inkomstskatt 178 (1 101) kSEK, betald skatt 745 (735) kSEK. Netto ej kassapåverkande justering och betald skatt –567 (366) kSEK.
Noter till räkenskaperna
Not 1 Redovisningsprinciper
Företagsinformation
Koncernredovisningen och årsredovisningen avseende räkenskapsåret 2015 för Proact IT Group AB har upprättats av styrelsen och verkställande direktören, som den 22 mars 2016 har godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 2 maj 2016 för fastställande. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ) noterat på NASDAQ Stockholm, med säte i Stockholm, Sverige. Koncernens huvudsakliga verksamhet är att erbjuda specialistkompetens inom lagring och arkivering av stora volymer affärskritisk information.
Allmänna redovisningsprinciper
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapportering och rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner) tillämpats.
Årsredovisningen för Proact IT Group AB har upprättats enligt årsredovisningslagen samt Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2 (Redovisning för juridiska personer). Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. De väsentligaste skillnaderna beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".
Förändringar i redovisningsprinciper och upplysningar
Koncernen använder sig av samma redovisningsprinciper såsom de har beskrivits i årsredovisningen för 2014 med följande undantag på grund av nya eller omarbetade standarder, tolkningar och förbättringar som antagits av EU och som ska tillämpas från och med 1 januari 2015.
Ändrade redovisningsprinciper
Under 2015 har inga nya IFRS-standarder trätt i kraft, däremot har IFRIC 21 och ett antal ändringar i befintliga standarder trätt i kraft.
IFRIC 21 Avgifter tolkar och tydliggör när en skuld för avgifter/skatter (som omfattas av IAS 37) som statliga eller motsvarande organ påför företag i enlighet med lagar/ förordningar med undantag för inkomstskatter, böter eller andra påföljder ska redovisas. Tolkningen anger att en skuld ska redovisas när företaget har ett åtagande att erlägga avgiften till följd av en inträffad händelse. En skuld redovisas successivt om den förpliktande händelsen inträffar löpande. Ifall en viss miniminivå ska uppnås för att förpliktelsen ska uppstå redovisas skulden först när denna nivå är uppnådd. Proact har för närvarande inga avsättningar eller åtaganden avseende avgifter/skatter påförda av av statligt eller motsvarande organ, förutom inkomstskatt, och införandet av IFRIC 21 har därför inte haft någon effekt på koncernen.
Annual Improvements to IFRSs 2010-2012 och Cycle & Annual Improvements to IFRSs 2011-2013 trädde i kraft för räkenskapsår som inleddes den 1 juli 2014 eller senare. Förbättringsprojekten innehåller sammanlagt elva olika mindre ändringar, som påverkar nio standarder. Dessa är IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas, IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, IFRS 3 Rörelseförvärv, IFRS 8 Rörelsesegment, IFRS 13
Värdering till verkligt värde, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 24 Upplysningar om närstående och IAS 40 Förvaltningsfastigheter. För Proact har dessa ändringar inte haft någon effekt på de finansiella rapporterna.
År 2016 och framåt
Ett antal nya eller ändrade IFRS och IFRIC träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nedan beskrivs de IFRS som väntas ha en påverkan eller kan komma att ha en påverkan på koncernens finansiella rapporter. Utöver de IFRS som beskrivs nedan väntas övriga nyheter, som IASB har godkänt per den 31 december 2015, inte ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial instruments är ännu ej godkänd av EU. Standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2018 eller senare och ersätter då IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 kräver att finansiella tillgångar ska klassificeras i tre olika värderingskategorier; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån tillgångens egenskaper och företagets affärsmodell. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder redovisade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligtvärdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8 med vissa undantag. Proact kommer att utvärdera eventuella effekter av denna nya standard när den har godkänts och inför ikraftträdandet.
IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers har ännu inte antagits av EU. Standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds 1 januari 2017 eller senare. Standarden ersätter samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter. IFRS 15 innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt. Tanken är att allt tar sin början i ett avtal om försäljning av en vara eller tjänst, mellan två parter. Inledningsvis ska ett kundavtal identifieras, vilket hos säljaren genererar en tillgång (rättigheter, ett löfte om erhållande av ersättning) och en skuld (åtagande, ett löfte om överföring av varor/ tjänster). Företaget redovisar enligt modellen sedan en intäkt och påvisar därigenom att företaget uppfyller ett åtagande att leverera utlovade varor eller tjänster till kunden. Standarden ska tillämpas retroaktivt. Proact utvärderar för närvarande effekten IFRS 15 kommer få på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 16 Leases har ännu inte antagits av EU och standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds 1 januari 2019 men får börja tilllämpas av bolag samtidigt som IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers börjar tillämpas. IFRS 16 ersätter IAS 17 samt tillhörande tolkningar såsom IFRIC 4 och har som mål att förtydliga redovisningen och de finansiella effekterna för både leasetagare och leasegivare. Den huvudsakliga förändringen är att för leasetagare görs ingen distinktion mellan operationell och finansiell leasing med implikationen att företag ska redovisa alla leasingkontrakt som finansiella. För leasegivare så bygger standarden på den befintliga IAS 17 och där förändringarna består i förtydliganden samt ändringar av upplysningskrav. Proact utvärderar för närvarande effekten IFRS 16 kommer få på koncernens finansiella rapporter.
Annual Improvements to IFRSs 2012-2014 träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare. Förbättringsprojektet innehåller fem olika mindre ändringar, som påverkar fyra standarder. Dessa är IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, IAS 19 Ersättningar till anställda och IAS 34 Delårsrapportering. Ändringarna ska tillämpas framåtriktat. Proat har utvärderat effekterna av dessa ändringar och de kommer för närvarande inte att påverka koncernens finansiella rapporter.
Koncernredovisning
Koncernens omfattning
Koncernen omfattar Proact IT Group AB och samtliga bolag som moderbolaget har bestämmande inflytande över. Koncernen kontrollerar ett företag när den har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i bolaget, vilket normalt innebär att moderbolaget äger mer än 50 procent av röstetalet för samtliga aktier och andelar.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår.
Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Omräkning av utländska verksamheter
De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilken är moderbolagets funktionella valuta.
För verksamheter som har en annan funktionell valuta än svenska kronor sker omräkning av resultaträkningar, balansräkningar inklusive goodwill till svenska kronor. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och resultaträkningarna till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas i periodens totalresultat som en separat post. När investeringen avyttras förs tidigare omräkningsdifferenser över resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.
Innehav utan bestämmande inflytande
Innehav utan bestämmande inflytande utgörs av den del av dotterbolagens resultat och nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderbolaget. Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den aktuella förvärvade andelen av det bokförda värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
År 2010 undertecknade Proact ett avtal om köp av 60 procent av verksamheten i Storyflex Inc. Verksamheten bedrivs under namnet Proact Czech Republic Ltd. Parterna har träffat en överenskommelse som innebär att Proact har möjlighet/skyldighet att förvärva den resterande andelen inom tre till sju år från förvärvstidpunkten. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelats ägare utan bestämmande inflytande redovisas som en finansiell skuld i koncernens balansräkning. Därmed redovisas ingen andel utan bestämmande inflytande. Eventuell förändring i verkligt värde på den finansiella skulden redovisas i eget kapital.
År 2014 förvärvade Proact 70 procent av aktierna i nystartat bolag, Proact IT Germany GmbH. Det finns ett avtal mellan Proact IT Group AB och den part som äger 30 procent av aktierna i bolaget som innebär att Proact har möjlighet/skyldighet att förvärva den resterande andelen inom fyra till sex år från förvärvstidpunkten. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelats ägare utan bestämmande inflytande redovisades som en finansiell skuld i koncernens balansräkning och därmed redovisades ingen andel utan bestämmande inflytande. I december 2015 fattades beslut om en omstrukturering samt utköp av minoritet enligt utköpsklausul i avtalet. Den finansiella skulden skrevs ner samtidigt som en skuld om 180 kEUR redovisats som kortfristig icke-räntebärande skuld, då avsikten är att reglera detta under början av år 2016.
År 2015 förvärvade Proact 51 procent av aktierna i nystartat bolag, Proact VX B.V., med förvärvad del av verksamhet från bolaget VX Consultancy B.V. Det finns ett avtal, mellan Proact och de parter som äger sammanlagt 49 procent av aktierna i bolaget, som innebär att Proact har möjlighet/skyldighet att förvärva den resterande andelen inom tre till fem år från förvärvstidpunkten. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelats ägare utan bestämmande inflytande redovisas som en finansiell skuld i koncernens balansräkning. Därmed redovisas ingen andel utan bestämmande inflytande.
Intäktsredovisning
Koncernen genererar intäkter huvudsakligen genom försäljning och installation av hård- och mjukvara, underhålls- och supporttjänster samt fristående IT-konsulttjänster.
Systemförsäljning
Intäkterna vid försäljning av hård- och mjukvara redovisas när Proact överfört alla väsentliga risker och fördelar förknippade med äganderätten till produkten. I de flesta fall inträffar detta när den legala äganderätten har överförts och när varorna rent fysiskt har överlämnats till köparen. I det fall väsentliga risker förknippade med äganderätten av varan kvarstår, har inte försäljningen slutförts och intäkten redovisas därför inte.
Tjänster
Underhålls- och supportintäkter erhålls främst genom serviceavtal till fast pris och redovisas linjärt över avtalsperioden. Konsulttjänster utförs normalt på löpande räkning, och intäkterna redovisas i takt med att arbetet utförs. Konsultprojekt som utförs till fast pris, eller på löpande
Not 1 – Fortsättning
räkning med tak, resultatavräknas i takt med färdigställande. Av den beräknade totala intäkten för ett projekt avräknas under respektive period så stor del som motsvarar de under perioden upparbetade kostnadernas andel av de beräknade totala kostnaderna.
Intäkter från molntjänsteverksamheten genereras löpande och intäkterna redovisas linjärt över avtalets längd.
Hyresintäkter
Intäkter från leasingverksamheten genereras löpande och hyresintäkterna redovisas linjärt över hyresperioden.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och uppskattad nyttjandeperiod. Härvid tillämpas en avskrivningstid om 3 år för datorer och teknisk utrustning, 5 år för inventarier, 3 år för reservdelar samt 50 år för byggnader. Tillgångarnas nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Immateriella anläggningstillgångar Goodwill
Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Nedskrivningstest görs årligen samt när det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde. Goodwill allokeras till kassagenererande enheter för att kunna nedskrivningstestas. Var och en av dessa kassagenererande enheter utgör koncernens verksamhet i vart och ett av de länder där denna bedrivs. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Kundrelaterade tillgångar, varumärken och supportkontrakt Kundrelaterade tillgångar, varumärken och supportkontrakt som identifierats vid rörelseförvärv redovisas som immateriella tillgångar till anskaffningsvärde (verkligt värde vid förvärvstillfället). Avskrivningar av kundrelaterade tillgångar sker linjärt över maximalt 10 år. Vid varje enskilt fall sätts en nyttjandeperiod över vilken supportkontrakt avskrives linjärt. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens
återvinningsvärde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.
Balanserade kostnader för dataprogram
Balanserade kostnader för dataprogram består av sådana kostnader i samband med implementering och anpassning av dataprogram som kan aktiveras. Avskrivningar av balanserade dataprogram sker linjärt över maximalt 5 år. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.
Nedskrivningar
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Finansiella tillgångar och skulder
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella instrument som hålles till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Koncernen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen. Nedan beskrivs endast de kategorier som är aktuella för koncernen.
Koncernen klassficierar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt låneskulder och leverantörsskulder.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehas för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Proact har endast derivat i gruppen finansiell tillgång som innehas för handel.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens finansiella leasingfordringar redovisas i balansräkningen i posten övriga långfristiga fordringar.
Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av finansiella skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. Proact har endast nuvärdesberäknade tillkommande villkorade köpeskillingar i denna kategori.
Not 1 – Fortsättning
Låneskulder och leverantörsskulder
Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt värde.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och en eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Redovisning av derivativa finansiella instrument och säkringsåtgärder
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Samtliga derivat redovisas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i rapporten över totalresultatet inom kostnad såld vara för de derivat som är kopplade till leverantörsskulder respektive finansiella poster för de derivat som är kopplade till finansiella leasingkontrakt.
Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (t ex marknadsnoterade derivatinstrument samt finansiella tillgångar som innehas för handel och finansiella tillgångar som kan säljas) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Noterat marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen, använt noterat marknadspris för finansiella skulder är den aktuella säljkursen.
Verkligt värde på finansiella instrument som t.ex. valutaterminskontrakt som inte handlas på en aktiv marknad fastställs genom användandet av värderingstekniker. Sådana metoder kan innefatta en analys av nyligen gjorda transaktioner av likartade instrument eller diskontering av förväntade kassaflöden.
Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden.
Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysning i not, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.
Likvida medel och kortfristiga placeringar
Likvida medel placeras på bankkonto eller investeras i räntebärande svenska värdepapper. Likvida medel tillhör kategorin låne- och kundfordringar. Löptiden på placeringarna som ingår i likvida medel uppgår till maximalt tre månader.
Leasing
I Proacts verksamhet agerar koncernen både som leasegivare och leasetagare.
Leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att de ekonomiska fördelarna och ekonomiska riskerna som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Om detta inte är fallet redovisas leasingavtalet som ett operationellt leasingavtal.
Proact som leasetagare
Redovisning av finansiella leasingavtal medför att leasetagaren redovisar anläggningstillgången som en tillgång i balansräkningen och att en motsvarande skuld redovisas vid det första redovisningstillfället. Vid det första redovisningstillfället värderas den leasade tillgången till ett belopp
motsvarande det lägre av dess verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Anläggningstillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal skrivs av över uppskattad nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som ränta och amortering av leasingskulden.
Vid operationella leasingavtal redovisar inte Proact den leasade tillgången i balansräkningen. I resultaträkningen fördelas leasingavgiften för operationella leasingavtal linjärt över leasingperioden.
Vid en så kallad sale and leaseback-transaktion är redovisningen beroende av om leasingtransaktionen klassificeras som finansiell eller operationell. Om en transaktion föranleder ett finansiellt leasingavtal ska det belopp med vilket försäljningspriset överstiger tillgångarnas redovisade värde inte omedelbart redovisas som intäkt, utan vinsten ska periodiseras över leasingperioden. Om sale and leaseback-transaktionen däremot ger upphov till ett operationellt avtal och det framgår att transaktionen baserats på verkligt värde ska eventuell vinst eller förlust redovisas under den period som försäljningen sker.
Proact som leasegivare
I de fall där Proact är leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal klassificeras tillgången bland materiella anläggningstillgångar. Tillgången omfattas av koncernens avskrivningsprinciper. Leasingavgifterna redovisas i resultatet linjärt över leasingperioden. Vid finansiella leasingavtal, när Proact är leasegivare, redovisas transaktionen som en försäljning och en leasingfordran redovisas, bestående av de framtida minimileaseavgifterna och eventuella restvärden som garanteras till leasegivaren. Erhållna leasingavgifter redovisas som ränteintäkt och återbetalning av leasingfordran.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffnings- respektive nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
Eget kapital
Kostnader hänförliga till nyemission av aktier eller optioner redovisas i eget kapital som en reduktion av erhållen likvid. Återköp av egna aktier klassificeras som egna aktier och redovisas som en avdragspost under eget kapital.
Utdelningar
Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.
Skatter
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran, inklusive fordran för ännu ej utnyttjade underskottsavdrag, redovisas endast om den bedöms kunna utnyttjas. Omvärdering av den uppskjutna skatteskulden/skattefordran görs varje år till aktuell skattesats och redovisas i koncernresultaträkningen som en del av årets skattekostnad. Värderingen av skatteskulder/skattefordringar sker till nominellt belopp och i enlighet med de skatteregler och skattesatser som beslutats. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas om de är relaterade till samma skattemyndighet.
Not 1 – Fortsättning
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekter av när i tiden betalning sker är väsentlig ska avsättningen utgöras av nuvärdet av de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Eventualförpliktelsen redovisas inte som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller för att förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.
Ersättningar till anställda
Pensioner
Vid avgiftsbestämd plan betalar koncernen bestämda avgifter till en separat juridisk enhet. Avgifterna kostnadsförs löpande. Koncernen har inga legala åtaganden att betala något ytterligare utöver de löpande avgifterna.
Koncernen har inga förmånsbestämda pensionsplaner.
Avgångsvederlag
Koncernen redovisar kostnader för avgångsvederlag i resultaträkningen när man bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
Bonusplaner
När det finns en legal förpliktelse redovisar koncernen en skuld och en kostnad för bonus, baserat på en formel som beaktar försäljning och/ eller vinst i enlighet med bolagets bonusmodeller.
Kassaflödesanalys
Vid upprättande av kassaflödesanalysen har den indirekta metoden använts. Vid tillämpning av den indirekta metoden beräknas nettot av inoch utbetalningar i den löpande verksamheten genom att nettoresultatet justeras för periodens förändring av rörelsetillgångar och rörelseskulder, poster som inte ingår i kassaflödet samt poster som ingår i kassaflödet för investerings- och finansieringsverksamheten. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Osäkerhet i uppskattningar och bedömningar
I balansräkningen förekommer osäkerhet i bedömningar och uppskattningar framförallt i posterna goodwill och uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag.
Avseende goodwill och immateriella rättigheter baseras nedskrivningstestet på antaganden om framtiden utifrån förhållanden som är kända vid testtillfället. Vid beräkning av nyttjandevärdet för tillgångar görs antaganden om framtida resultatutveckling. Den framtida resultatutvecklingen kan avvika från gjorda antaganden om förhållanden på marknaden förändras utan att ledningen i bolaget anpassar organisation och verksamhet efter den ändrade marknadsförutsättningarna. Då finns det risk att den framtida resultatutvecklingen blir sämre och därmed uppstår en risk för väsentliga justeringar i redovisade belopp. Mer information avseende nedskrivningstest finns i not 15.
Skattemässiga underskott aktiveras i den mån de, utifrån antaganden om framtida resultatutveckling, bedöms kunna nyttjas mot framtida skattemässiga vinster. Se not 12 för ytterligare information.
Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag. Aktier i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Vidare kan i moderbolaget förekomma koncernbidrag vilket redovisas som en bokslutsdiposition i moderbolaget.
Not 2 Rapportering för segment
Upplysningar nedan lämnas med utgångspunkt från ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen.
Identifiering av rapporterbara segment görs baserat på den interna rapporteringen till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernen har identifierat verkställande direktören som den högste verkställande beslutsfattaren.
Bolaget styrs och rapporteras på resultat per rörelsesegment, Business Unit (BU). Transaktioner mellan segmenten baseras på marknadsmässiga villkor.
Totala tillgångar/skulder per segment rapporteras inte till högste verkställande beslutsfattaren.
Inom varje BU, med undantag för Proact Finance, erbjuds samma utbud av produkter och tjänster.
Samma redovisningsprinciper används för segmenten som för koncernen med undantag för att engångsposter inte allokeras ut.
Rörelsesegmenten är indelade enligt följande:
| Nordics: | Sverige, Norge, Finland, USA och Danmark |
|---|---|
UK: Storbritannien
East: Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Slovakien
West: Nederländerna, Belgien, Spanien och Tyskland
Proact Finance: Proacts finansbolag i egen regi redovisas separat då bolaget supporterar samtliga geografiska regioner
| Koncern | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2015 | Nordics | UK | West | East | Proact Finance | gemensamt | Elimineringar | Koncernen |
| Externa intäkter | 1 510 211 | 642 319 | 418 939 | 134 909 | 95 271 | 3 | – | 2 801 652 |
| Interna intäkter | 87 993 | 271 | 28 865 | 5 285 | 97 | 129 409 | –251 920 | – |
| Totala intäkter | 1 598 204 | 642 590 | 447 804 | 140 194 | 95 368 | 129 412 | –251 920 | 2 801 652 |
| Resultat före skatt och engångsposter | 88 351 | 15 256 | 11 552 | 7 583 | 5 106 | –15 504 | – | 112 344 |
| Engångsposter 1) | – | – | – | – | – | –8 282 | – | –8 282 |
| Resultat före skatt | 88 351 | 15 256 | 11 552 | 7 583 | 5 106 | –23 786 | – | 104 062 |
| Skatt | –25 642 | |||||||
| Årets Resultat | 78 420 |
1) Denna post presenteras ej i enlighet med IFRS men då den ingår i den interna rapporteringen har bolaget valt att visa den i uppställningen ovan, se även not 13.
| Räkenskapsåret 2014 | Nordics | UK | West | East | Proact Finance | Koncern gemensamt |
Elimineringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Externa intäkter | 1 227 004 | 501 520 | 368 548 | 139 541 | 88 283 | 363 | – | 2 325 259 |
| Interna intäkter | 85 366 | 339 | 18 921 | 4 233 | 543 | 113 163 | –222 565 | – |
| Totala intäkter | 1 312 370 | 501 859 | 387 469 | 143 774 | 88 826 | 113 526 | –222 565 | 2 325 259 |
| Resultat före skatt och engångsposter | 59 156 | 3 294 | 17 030 | 7 531 | 5 084 | –4 904 | – | 87 191 |
| Engångsposter 1) | – | – | – | – | – | –2 000 | – | –2 000 |
| Resultat före skatt | 59 156 | 3 294 | 17 030 | 7 531 | 5 084 | –6 904 | – | 85 191 |
| Skatt | –25 298 | |||||||
| Årets Resultat | 59 893 |
1) Denna post presenteras ej i enlighet med IFRS men då den ingår i den interna rapporteringen har bolaget valt att visa den i uppställningen ovan, se även not 13.
| Geografisk information | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Externa intäkter 1) | ||
| Sverige | 831 390 | 664 458 |
| Storbritannien | 642 319 | 501 520 |
| Övriga länder | 1 327 943 | 1 159 281 |
| Totalt | 2 801 652 | 2 325 259 |
1) Intäkterna hänförs till respektive geografi baserat på vilket land bolaget finns i.
Annan information, till exempel om bolag har försäljning till kund i annat land, saknas.
| Totalt | 510 129 | 460 683 |
|---|---|---|
| Övriga länderna | 168 118 | 171 762 |
| Storbritannien | 226 067 | 230 419 |
| Sverige | 115 944 | 58 502 |
| Immateriella- och materiella anläggningstillgångar | ||
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
Not 3 Intäkter per bransch
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Offentlig sektor | 651 553 | 479 879 |
| Handel & Tjänster | 616 674 | 546 509 |
| Telekom | 434 949 | 360 442 |
| Tillverkande industri | 369 852 | 312 466 |
| Bank, finans | 259 558 | 241 137 |
| Olja, energi | 167 007 | 150 687 |
| Media | 94 725 | 87 539 |
| Övrigt | 207 334 | 146 600 |
| Totalt | 2 801 652 | 2 325 259 |
Not 4 Inköp och försäljning mellan koncernföretag
Av moderbolagets totala inköpskostnader och försäljningsintäkter avser 25 961 (23 292) kSEK, 35 (43) procent, av inköpen och 73 290 (54 662) kSEK, 100 (99) procent, av försäljningen andra koncernföretag.
Not 5 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Avskrivningar/nedskrivningar som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster Avskrivningar |
|||||
| – Reservdelar och demonstrationsutrustning | 4 624 | 4 918 | – | – | |
| – Materiella tillgångar | 23 357 27 419 | – | – | ||
| – Immateriella tillgångar | 23 403 22 376 | – | – | ||
| Avskrivningar som ingår i administrationskostnader |
|||||
| – Materiella tillgångar | 816 | 2 281 | 27 | 20 | |
| – Immateriella tillgångar | 3 460 | 2 274 | 3 460 | 2 274 | |
| Totalt | 55 660 59 268 | 3 487 | 2 294 |
Not 6 Forsknings- och utvecklingskostnader
Under året har inga utgifter för forskning och utveckling avseende tjänster eller produkter kostnadsförts eller aktiverats.
Not 7 Rörelsens kostnader
Skillnaden mellan totala intäkter och redovisat rörelsesresultat förklaras av följande kostnadsposter:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | 2015 | 2014 | ||
| Varukostnad 1) | 1 788 537 | 1 429 564 | ||
| Övriga kostnader | 173 077 | 153 043 | ||
| Personalkostnader | 670 850 | 598 489 | ||
| Av- och nedskrivningar | 55 660 | 59 268 | ||
| Summa rörelsens kostnader | 2 688 124 | 2 240 364 | ||
| 1) Inkluderar återtäckningskostnader |
Not 8 Upplysning om revisionsarvode
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Därtill övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning, som föranleds av iakttagelser vid revisionsgranskning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvode och kostnadsersättning | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Ernst & Young AB | ||||
| Revisionsuppdrag | 2 762 | 2 434 | 522 | 438 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 135 | 134 | 135 | 102 |
| Skatterådgivning | 541 | 448 | 238 | 9 |
| Övriga tjänster | 198 | 127 | – | – |
| Totalt | 3 636 | 3 143 | 895 | 549 |
Not 9 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader mm
| Medelantal | varav kvinnor | varav män | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 17 | 13 | 5 | 5 | 12 | 8 |
| Dotterföretag | ||||||
| Sverige | 119 | 121 | 14 | 16 | 105 | 105 |
| Norge | 64 | 71 | 10 | 12 | 54 | 59 |
| Finland | 41 | 45 | 4 | 7 | 37 | 38 |
| Danmark | 25 | 26 | 2 | 4 | 23 | 22 |
| Lettland | 15 | 14 | 4 | 4 | 11 | 10 |
| Litauen | 19 | 19 | 5 | 4 | 14 | 15 |
| Estland | 16 | 15 | 3 | 2 | 13 | 13 |
| Tjeckien | 23 | 23 | 4 | 5 | 19 | 18 |
| Nederländerna | 78 | 69 | 10 | 12 | 68 | 57 |
| Belgien | 16 | 14 | – | – | 16 | 14 |
| Spanien | 15 | 13 | 3 | 2 | 12 | 11 |
| Tyskland | 4 | 1 | – | – | 4 | 1 |
| Storbritannien | 217 | 202 | 41 | 28 | 176 | 174 |
| USA | 0 | – | – | – | 0 | – |
| Totalt dotterföretag | 652 | 633 | 100 | 96 | 552 | 537 |
| Koncernen totalt | 669 | 646 | 105 | 101 | 564 | 545 |
| Styrelseledamöter och | Antal | varav kvinnor | varav män | |||
| ledande befattningshavare | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Koncernen och moderbolaget |
||||||
| Styrelseledamöter och VD/koncernchef |
7 | 6 | 2 | 1 | 5 | 5 |
| Övriga ledande befattningshavare |
11 | 9 | 1 | 1 | 10 | 8 |
| Löner och ersättningar till styrelse och VD (varav tantiem m m) |
Löner och ersättningar till övriga anställda |
Löner och ersättningar Totalt |
Sociala kostnader (varav pensionskostnader) |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner, ersättningar och sociala kostnader |
2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Moderbolaget | 5 176 | 4 235 | 15 990 | 9 355 | 21 166 | 13 590 | 10 500 | 6 506 |
| (1 410) | (603) | (1 410) | (603) | (3 115) | (1 840) | |||
| Dotterföretag | 18 085 | 13 534 | 475 141 | 428 619 | 493 226 | 442 153 | 110 282 | 100 723 |
| (4 517) | (1 862) | (4 517) | (1 862) | (31 892) | (29 731) | |||
| Koncernen totalt | 23 261 | 17 769 | 491 131 | 437 974 | 514 392 | 455 743 | 120 782 | 107 229 |
| (5 927) | (2 465) | (5 927) | (2 465) | (35 007) | (31 571) |
Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare
| Styrelsearvode | Utskottsarvode | Totalt arvode | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Styrelsens ordförande Anders Hultmark |
450 | 425 | 50 | 40 | 500 | 465 |
| Styrelseledamot Roger Bergqvist | 180 | 170 | 40 | 80 | 220 | 250 |
| Styrelseledamot Eva Elmstedt | 180 | 170 | 50 | 40 | 230 | 210 |
| Styrelseledamot Christer Hellström |
180 | 170 | 40 | – | 220 | 170 |
| Styrelseledamot Christer Holmén |
180 | 170 | 100 | 100 | 280 | 270 |
| Styrelseledamot Pia Gideon | 180 | – | – | – | 180 | – |
| Summa | 1 350 | 1 105 | 280 | 260 | 1 630 | 1 365 |
| VD | Övriga ledande befattningshavare |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Fasta löner | 2 280 | 2 225 | 18 361 | 14 872 |
| Rörlig ersättning | 1 252 | 603 | 6 399 | 3 606 |
| Förmåner | 69 | 60 | 1 110 | 757 |
| Pensionskostnad | 561 | 448 | 1 784 | 1 351 |
| Summa | 4 162 | 3 336 | 27 654 | 20 586 |
Samtliga bolag inom koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. För VD ska pensionspremien uppgå till motsvarande 25 procent av den fasta årslönen, dock max vad som är avdragsgillt för bolaget, samt sjukförsäkring. Rörlig del av lönen är ej pensionsgrundande. Pensionsåldern är 65 år. Årets pensionsgrundande ersättning till VD uppgår till 2 280 (2 225) kSEK. Utöver betalda pensionspremier förekommer inga pensionsförpliktelser. För VD uppgår uppsägningstiden till sex månader från företagets sida och sex månader från VDs sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag för VD om sex månadslöner inklusive semesterersättning. VDs rörliga del av lönen baseras på bolagets tillväxt och resultat.
Övriga ledande befattningshavare bestod av elva personer under 2015. Under 2014 bestod övriga ledande befattningshavare av nio personer. Av antalet övriga ledande befattningshavare är sex personer anställda av moderbolaget och fem personer anställda i dotterbolag. För övriga ledande befattningshavare gäller Proacts pensionsvillkor enligt en avgiftsbestämd pensionsplan. Rörlig del av lönen är pensionsgrundande och pensionsåldern är 65 år. Årets pensionsgrundande ersättning till övriga ledande befattningshavare uppgår till 19 865 (15 361) kSEK. Utöver betalda pensionspremier förekommer inga pensionsförpliktelser. För övriga ledande befattningshavare uppgår uppsägningstiden till 3-9 månader från företagets sida och 3-6 månader från övriga ledande befattningshavares sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag för övriga ledande befattningshavare om 0-12 månadslöner.
Övriga ledande befattningshavares rörliga del av lönen baseras på tillväxt samt resultat lokalt och i koncernen.
Frågor rörande ersättningar och förmåner till VD och övriga ledande befattningshavare handläggs av styrelsen och dess ersättningsutskott.
Optioner
Inga optionsprogram finns.
Styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares aktieinnehav i Proact
| Styrelse | Aktieinnehav i Proact 2015-12-31 |
|---|---|
| Anders Hultmark (ordförande) | 560 378 |
| Roger Bergqvist | 1 500 |
| Eva Elmstedt | 1 595 |
| Christer Hellström | 10 000 |
| Christer Holmén | 20 000 |
| Pia Gideon | – |
| VD och övriga ledande befattningshavare: |
Aktieinnehav i Proact 2015-12-31 |
|---|---|
| Martin Ödman (VD)1) | 22 223 |
| Jason Clark1) | 92 000 |
| Sander Dekker | – |
| Marit Fagervold | 79 179 |
| Jakob Høholdt | 24 905 |
| Peter Javestad | 2 800 |
| Arne Kungberg | 7 051 |
| Jonas Persson | 7 000 |
| Per Sedihn | 500 |
| Mattias Wallgren | – |
| Tomas Vikholm | – |
| Eirik Pedersen | 2 647 |
1) Martin Ödman var VD t.o.m. 7 januari 2016. Den 8 januari 2016 tillträdde Jason Clark som VD.
Not 10 Finansiella intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ränteintäkter | 3 891 | 3 559 | 177 | 292 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | – | – | 5 269 | 5 056 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | – | – | 30 551 | 49 237 |
| Övriga poster | 863 | 420 | – | 8 |
| Totalt | 4 754 | 3 979 | 35 997 | 54 593 |
Koncernens samtliga ränteintäkter är hänförliga till lånefordringar och kundfordringar. För andelar i koncernföretag se vidare not 17.
Not 11 Finansiella kostnader
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Räntekostnader | 8 816 | 10 856 | 4 947 | 6 317 |
| Räntekostnader till koncernföretag | – | – | 205 | 853 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | – | – | 8 405 | – |
| Valutakursdifferenser | 4 727 | –7 954 | 1 729 | –6 992 |
| Övriga poster | 677 | 781 | 83 | 189 |
| Totalt | 14 220 | 3 683 | 15 369 | 367 |
Koncernens samtliga räntekostnader är hänförliga till låneskulder och övriga skulder.
Not 12 Inkomstskatt
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Årets aktuella skatt | –34 077 | –28 728 | – | –1 045 |
| Justering avseende tidigare års skatt | 877 | 1 675 | – | – |
| Uppskjuten skatt | 7 558 | 1 755 | –178 | –56 |
| Skattekostnad som redovisas i resultaträkningen |
–25 642 | –25 298 | –178 | –1 101 |
Betalda skatter under året uppgår för koncernen till 35 707 (16 193) kSEK och för moderbolaget till 745 (735) kSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Redovisat resultat före skatt | 104 062 | 85 191 | 22 813 | 52 965 | |
| Skatt enligt svensk skattesats för moderbolaget 22% |
–22 894 | –18 742 | –5 019 | –11 652 | |
| Skillnad hänförlig till utländska skattesatser | 414 | 420 | – | – | |
| Ej avdragsgilla kostnader | –3 897 | –7 582 | –1 881 | –282 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 873 | 758 | 6 722 | 10 833 | |
| Årets förluster för vilka uppskjuten skattefordran ej har aktiverats |
–4 216 | –4 505 | – | – | |
| Årets skatteeffekt avseende aktiverade underskottsavdrag från tidigare år |
27 | – | – | – | |
| Justering avseende tidigare års skatt | 877 | 1 675 | – | – | |
| Justering avseende tidigare års uppskjuten skatt |
567 | – | – | – | |
| Övriga skatter | – | –190 | – | – | |
| Övriga justeringar avseende uppskjuten skatt |
2 607 | 2 868 | – | – | |
| Skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) | –25 642 | –25 298 | –178 | –1 101 |
Uppskjuten skattefordran och skatteskuld
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader och underskottsavdrag har resulterat i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar avseende följande poster:
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 Uppskjuten skattefordran |
Ingående balans |
Uppskjuten skatt redovisad i resultatet (+ intäkt/– kostnad) |
Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen |
Valutakurs differenser |
Utgående balans |
| Underskottsavdrag | 6 088 | –927 | – | –207 | 4 954 |
| Goodwill | –639 | –115 | – | 32 | –722 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 839 | – | – | –13 | 826 |
| Materiella anläggningstillgångar | 7 336 | 2 841 | – | –59 | 10 118 |
| Övrigt | 227 | 11 | – | –56 | 182 |
| Avsättningar | 698 | –178 | – | –6 | 514 |
| Nettoredovisning | –1 020 | 160 | – | – | –860 |
| Summa uppskjuten skattefordran | 13 529 | 1 792 | – | –309 | 15 012 |
| 2015 Uppskjuten skatteskuld |
Ingående balans |
Uppskjuten skatt redovisad i resultatet (– intäkt/+ kostnad) |
Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen |
Valutakurs differenser |
Utgående balans |
| Goodwill | 2 814 | – | – | –257 | 2 557 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 22 965 | –4 101 | 2 686 | –42 | 21 508 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 645 | –976 | – | –57 | 612 |
| Övrigt | 369 | –849 | – | 3 | –477 |
| Avsättningar | – | – | 60 | – | 60 |
| Nettoredovisning | –1 020 | 160 | – | – | –860 |
| Summa uppskjuten skatteskuld | 26 773 | –5 766 | 2 746 | –353 | 23 400 |
| 2014 Uppskjuten skattefordran |
Ingående balans |
Uppskjuten skatt redovisad i resultatet (+ intäkt/– kostnad) |
Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen |
Valutakurs differenser |
Utgående balans |
| Uppskjuten skattefordran | balans | (+ intäkt/– kostnad) | balansräkningen | differenser | balans |
|---|---|---|---|---|---|
| Underskottsavdrag | 11 146 | –5 671 | – | 613 | 6 088 |
| Goodwill | –425 | –173 | – | –41 | –639 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | –670 | 1 478 | – | 31 | 839 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6 823 | 833 | – | –320 | 7 336 |
| Övrigt | 1 791 | –1 657 | – | 93 | 227 |
| Avsättningar | –1 083 | 1 629 | – | 152 | 698 |
| Nettoredovisning | 24 | –1 044 | – | – | –1 020 |
| Summa uppskjuten skattefordran | 17 606 | –4 605 | – | 528 | 13 529 |
| 2014 Uppskjuten skatteskuld |
Ingående balans |
Uppskjuten skatt redovisad i resultatet (– intäkt/+ kostnad) |
Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen |
Valutakurs differenser |
Utgående balans |
| Goodwill | 2 822 | – | – | –8 | 2 814 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 27 572 | –7 082 | – | 2 475 | 22 965 |
| Materiella anläggningstillgångar | –44 | 1 397 | – | 292 | 1 645 |
| Övrigt | – | 369 | – | – | 369 |
| Nettoredovisning | 24 | –1 044 | – | – | –1 020 |
Summa uppskjuten skatteskuld 30 374 –6 360 – 2 759 26 773
Uppskjutna skattefordringar- och skulder nettoredovisas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar- och skulder. Uppskjuten skattefordran har redovisats för underskottsavdrag avseende skattemässiga förluster i de dotterbolag där bolaget har gjort bedömningen att dessa underskottsavdrag kommer att kunna nyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De förväntade skattepliktiga vinsterna har beräknats individuellt per bolag. Under 2014 genomfördes förändringar i kostnadsstrukturen i några av dotterbolagen. Den lägre kostnadsnivån innebär att ett positivt resultat kan uppnås utan nämnvärd tillväxt.
Moderbolaget
| 2015 | Ingående balans Uppskjuten skatt Utgående balans | ||
|---|---|---|---|
| Temporära skillnader | –322 | –178 | –500 |
| Total uppskjuten skatte fordran (+) /skatteskuld (–) |
–322 | –178 | –500 |
| 2014 | Ingående balans Uppskjuten skatt Utgående balans | ||
| Temporära skillnader | –266 | –56 | –322 |
| Total uppskjuten skatte fordran (+) /skatteskuld (–) |
–266 | –56 | –322 |
De genomförda åtgärderna gav under andra halvåret 2014 och under helåret 2015 önskad effekt varför bolaget gjort bedömningen att uppskjuten skatt avseende dessa underskottsavdrag är rimliga. Per 31 december 2015 har 16 procent av de totala underskottsavdragen i koncernen bedömts kunna nyttjas. Uppskjuten skatt redovisas inte på temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag. Framtida effekter redovisas när Proact inte längre kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna. Den positiva resultatutvecklingen medför att koncernen under året redovisar en skattekostnad uppgående till 25 642 (25 298) kSEK.
Outnyttjade underskottsavdrag
Outnyttjade underskottsavdrag redovisas som uppskjuten skattefordran när det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Moderbolagets outnyttjade underskottsavdrag uppgår till – (–) kSEK. Koncernens outnyttjade underskottsavdrag uppgår till 117 864 (112 346) kSEK, varav 19 160 (23 922) kSEK har bedömts kunna utnyttjas varför en uppskjuten skattefordran har redovisats om 4 954 (6 088) kSEK.
Kan utnyttjas senast:
| Summa outnyttjade underskottsavdrag | 117 864 | 112 346 |
|---|---|---|
| Ej tidsbegränsat | 117 864 | 112 346 |
| 2015-12-31 | 2014-12-31 |
Not 13 Engångsposter
Under 2015 påverkades rörelseresultatet med 8 282 kSEK enligt nedan uppställda engångsposter:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | 2 399 | 920 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | 1 413 | 860 |
| Administrationskostnader | 4 470 | 220 |
| Summa 1,2) | 8 282 | 2 000 |
1) Engångsposten 2014 avser en kostnad för reserv semesterbonus i Finland och är hänförlig till tidigare år.
2) Engångsposterna 2015 avser kostnader för omstruktureringar 5,0 MSEK samt förvärvsrelaterade kostnader 3,3 MSEK.
Not 14 Utländska valutor
Under året använda valutakurser för koncernens betydande valutor framgår av tabellen nedan.
| Balansdagskurs | Genomsnittskurs | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| EUR | 9,1350 | 9,5155 | 9,3562 | 9,0968 | |
| USD | 8,3524 | 7,8117 | 8,4350 | 6,8577 | |
| GBP | 12,3785 | 12,1388 | 12,8962 | 11,2917 | |
| NOK | 0,9556 | 1,0516 | 1,0465 | 1,0894 | |
| CZK | 0,3380 | 0,3435 | 0,3430 | 0,3304 | |
| DKK | 1,2242 | 1,2781 | 1,2544 | 1,2203 | |
| LTL 1) | – | 2,7555 | – | 2,6348 |
1) Valutan LTL konverterades fr o m januari 2015 till EUR
| Valutakursdifferenser | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| som påverkat årets resultat (+ vinst, – förlust) |
2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Redovisat inom kostnad såld vara | –4 797 | –2 192 | – | – | |
| Redovisat inom finansnetto | –4 727 | 7 954 | –1 710 | 7 040 |
Fakturering och varuinköp i utländska valutor
Merparten av varuinköpen sker från USA och Europa varför bolaget påverkas
av förändringar i dollar-, pund- respektive eurokursen.
| Koncernen | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |||||||
| Fakturering och inköp i: (Belopp i kSEK) |
Fakturering | Andel av totala intäkter |
Varuinköp | Andel av totala inköp |
Fakturering | Andel av totala intäkter |
Varuinköp | Andel av totala inköp |
| USD | 340 138 | 12% | 411 789 | 19% | 247 039 | 11% | 419 830 | 24% |
| EUR | 876 360 | 31% | 590 343 | 28% | 749 856 | 32% | 449 922 | 26% |
| GBP | 634 593 | 23% | 366 263 | 17% | 503 061 | 22% | 297 095 | 17% |
Kundfordringar och leverantörsskulder i utländska valutor
| Koncernen | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |||||||
| Kundfordringar och leverantörsskulder i: (Belopp i kSEK) |
Kundfordringar | Andel av totala kundfordringar |
Leverantörs skulder |
Andel av totala leverantörs skulder |
Kundfordringar | Andel av totala kundfordringar |
Leverantörs skulder |
Andel av totala leverantörs skulder |
| USD | 54 815 | 10% | 124 110 | 24% | 58 644 | 12% | 146 428 | 30% |
| EUR GBP |
162 071 117 714 |
30% 22% |
175 955 82 482 |
35% 16% |
126 744 90 121 |
25% 18% |
164 906 56 222 |
34% 12% |
Terminssäkringar per 2015-12-31
Terminssäkrade leverantörsskulder uppgår per balansdagen till 2 052 (5 180) kUSD samt – (–) kEUR i koncernen. I svenska kronor uppgår det totala säkrade beloppet till 17 139 (40 465) kSEK. Resultateffekten redovisas inom finansnettot i rapporten över totalresultat. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2015-12-31 en orealiserad förlust om –16 (1 675) kSEK, vilken har påverkat rapporten över totalresultatet med motsvarande belopp. Terminssäkrade långfristiga fordringar i leasingkontrakt uppgår per balansdagen till 3 385 (4 193) kEUR, 56 (1 637) kGBP, 1 206 (8 898) kUSD samt 12 105 (–) kNOK i koncernen. I svenska kronor uppgår det totala säkrade beloppet till 53 258 (129 277) kSEK. Resultateffekten redovisas inom finansiella poster i rapporten över totalresultat. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2015-12-31 en orealiserad vinst om 1 466 (–2 228) kSEK, vilken har påverkat rapporten över totalresultatet med motsvarande belopp.
I moderbolaget finns inga utestående terminskontrakt per 2015-12-31, varför ingen orealiserad vinst/förlust uppstått. Vid föregående års åskifte fanns heller ingen orealiserad vinst/förlust. Kundfordringar i utländsk valuta uppgick per den 31 december 2015 till 434 259 (399 923) kSEK och leverantörsskulder till 458 859 (418 851) kSEK.
Nettoinvesteringar (exklusive goodwill) i utländska dotterbolag
Nettotillgångar i utländska dotterbolag fördelat per valuta. Vid omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar till svenska kronor är koncernen exponerad för fluktuationer i valutakurser. Effekten på det egna kapitalet år 2015 vid omräkning av utländska dotterbolags räkenskaper till svenska kronor uppgick till –10 207 (9 637) kSEK.
Koncernens exponering i eget kapital för valutakursfluktuationer var på balansdagen följande:
| 2015 | 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i tusental | Omräknat till SEK enligt Belopp balansdagens kurs |
Belopp | Omräknat till SEK enligt balansdagens kurs |
||
| CZK | –879 | –297 | 369 | 127 | |
| DKK | 299 | 366 | –2 277 | –2 910 | |
| EUR | 5 980 | 54 627 | 4 443 | 42 277 | |
| GBP | 5 940 | 73 528 | 4 653 | 56 482 | |
| USD | 11 | 92 | – | – | |
| LTL 1) | – | – | 2 831 | 7 801 | |
| NOK | 49 806 | 47 597 | 38 058 | 40 022 |
1) Valutan LTL konverterades fr o m januari 2015 till EUR
Not 15 Immateriella anläggningstillgångar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Övriga immateriella | Övriga immateriella | ||||
| Goodwill | Kundrelationer | anläggningstillgångar 1) | Summa | anläggningstilgångar 2) | |
| Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2015 | 392 439 | 202 677 | 41 017 | 636 133 | 13 166 |
| Årets anskaffningar | 55 776 | 11 005 | 16 212 | 82 993 | 9 468 |
| Valutakursdifferenser | –4 669 | –2 801 | –368 | –7 838 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 443 546 | 210 882 | 56 861 | 711 288 | 22 634 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar | –111 821 | –100 762 | –21 655 | –234 238 | –4 098 |
| Årets avskrivningar | – | –18 410 | –8 453 | –26 863 | –3 460 |
| Valutakursdifferenser | 2 586 | 2 839 | 286 | 5 711 | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar | –109 235 | –116 333 | –29 822 | –255 390 | –7 558 |
| Bokfört värde per 31 december 2015 | 334 311 | 94 548 | 27 039 | 455 898 | 15 076 |
| Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2014 | 368 280 | 186 974 | 35 101 | 590 355 | 9 202 |
| Årets anskaffningar | – | – | 8 341 | 8 341 | 3 964 |
| Försäljningar/Utrangeringar | – | –200 | –5 177 | –5 377 | – |
| Valutakursdifferenser | 24 159 | 15 903 | 2 752 | 42 814 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 392 439 | 202 677 | 41 017 | 636 133 | 13 166 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar | –110 086 | –78 140 | –17 279 | –205 505 | –1 824 |
| Årets avskrivningar | – | –16 268 | –8 382 | –24 650 | –2 274 |
| Försäljningar/Utrangeringar | – | – | 5 411 | 5 411 | – |
| Valutakursdifferenser | –1 735 | –6 354 | –1 405 | –9 494 | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar | –111 821 | –100 762 | –21 655 | –234 238 | –4 098 |
| Bokfört värde per 31 december 2014 | 280 618 | 101 915 | 19 362 | 401 895 | 9 068 |
1) Övriga immateriella anläggningstillgångar innefattar varumärken, supportkontrakt samt balanserade utgifter för dataprogram.
2) Övriga immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget består i sin helhet av balanserade utgifter för dataprogram.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Fördelning goodwill per kassagenererande enhet | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Sverige | 88 328 | 39 356 | |
| Norge | 17 511 | 19 269 | |
| Finland | 658 | 685 | |
| Danmark | 1 488 | 1 554 | |
| Lettland | 5 408 | 5 633 | |
| Litauen | 7 372 | 7 682 | |
| Tjeckien | 8 750 | 8 893 | |
| Nederländerna | 62 456 | 57 959 | |
| Storbritannien | 142 340 | 139 587 | |
| Totalt | 334 311 | 280 618 |
Nedskrivningstest
Ett eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill fastställs varje år genom att beräkna ett nyttjandevärde för varje enskild kassagenererande enhet.
Vid bedömningen av nyttjandevärdet har framtida kassaflöden för respektive kassagenererande enhet beräknats utifrån kommande års budget och prognoser för ytterligare 4 år med antagande om 1-2 procent (3) evig tillväxttakt.
En viktad kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital) före skatt på mellan 10-12 procent (10-13) har använts vid beräkningen beroende på riskfaktor i de olika kassagenereranade enheterna. Förutom dessa viktiga antaganden gällande WACC och framtida tillväxt har även en lönsamhet (marginal på resultat före skatt) om 3-8 procent (3-10), beroende på bolag, antagits. Företagsledningens fastställande av viktiga antagande, och de värden som innefattas i dessa, grundar sig på en återspegling av tidigare erfarenheter. En evig tillväxt om 1-2 procent har bedömts rimlig på den marknad där bolaget är verksamt. Bedömningen bygger på en viktad analys av både produkter och tjänster.
Bolaget har genomfört känslighetsanalyser baserat på isolerade förändringar av lägre budgetnivåer, lägre tillväxttal samt högre viktade kapitalkostnader. Vid bedömning av rimliga förändringar i dessa viktiga antaganden överstiger återvinningsvärdet det redovisade värdet på immateriella tillgångar.
Not 16 Materiella anläggningstillgångar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| DATORER OCH MASKINER | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 199 785 | 172 044 | 1 376 | 1 318 | |
| Årets anskaffningar | 57 345 | 53 974 | 75 | 58 | |
| Ackumulerade anskaff ningsvärden i förvärvade |
|||||
| verksamheter | 23 038 | – | – | – | |
| Försäljningar/utrangeringar | –10 124 | –308 | – | – | |
| Omklassificeringar 1) | –43 420 | –37 079 | – | – | |
| Valutakursdifferenser | –4 100 | 11 154 | – | – | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
222 524 | 199 785 | 1 451 | 1 376 | |
| Ingående avskrivningar | –171 760 | –135 179 | –1 332 | –1 312 | |
| Årets avskrivningar | –19 933 | –25 201 | –27 | –20 | |
| Ackumulerade avskrivningar i förvärvade verksamheter |
–17 995 | – | – | – | |
| Försäljningar/utrangeringar | 9 986 | –57 | – | – | |
| Omklassificeringar | – | –1 750 | – | – | |
| Valutakursdifferenser | 4 293 | –9 573 | – | – | |
| Utgående ackumulerade | |||||
| avskrivningar | –195 409 | –171 760 | –1 359 | –1 332 | |
| BOKFÖRT VÄRDE | 27 115 | 28 025 | 92 | 44 | |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| INVENTARIER | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 41 798 | 39 228 | – | – | |
| Årets anskaffningar | 1 744 | 1 818 | – | – | |
| Försäljningar/utrangeringar | –2 451 | –504 | – | – | |
| Omklassificeringar | – | –41 | – | – | |
| Valutakursdifferenser | –924 | 1 297 | – | – | |
| Utgående ackumulerade | |||||
| anskaffningsvärden | 40 167 | 41 798 | – | – | |
| Ingående avskrivningar | –33 022 | –28 398 | – | – | |
| Årets avskrivningar | –3 943 | –4 171 | – | – | |
| Försäljningar/utrangeringar | 2 435 | 495 | – | – | |
| Omklassificeringar | – | 3 | – | – | |
| Valutakursdifferenser | 779 | –951 | – | – | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
–33 751 | –33 022 | – | – | |
| BOKFÖRT VÄRDE | 6 416 | 8 776 | – | – |
1) Under år 2015 har ett belopp om 43 420 (38 903) kSEK omklassificerats från anläggningstillgångar till finansiell leasing.
.
Störst osäkerhet föreligger i framtida resultatutvecklingen för den kassagenererande enheten Tjeckien där bedömningen är att resultatet kommer överstiga historiska resultat. Om utfallet istället blir i linje med 2015 års faktiska utfall finns det en risk att ett nedskrivningsbehov kan uppstå.
Om redovisat värde på goodwill skulle överstiga beräknat nyttjandevärde föreligger ett nedskrivningsbehov. För 2015 har inget nedskrivningsbehov bedömts föreligga.
| Koncernen WACC, före skatt |
Koncernen Tillväxt i terminalperioden |
|||
|---|---|---|---|---|
| Kassagenererande enhet | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| Sverige | 10% | 10% | 2% | 3% |
| Norge | 10% | 10% | 2% | 3% |
| Finland | 10% | 10% | 2% | 3% |
| Danmark | 10% | 10% | 1% | 3% |
| Lettland | 12% | 13% | 2% | 3% |
| Litauen | 12% | 13% | 2% | 3% |
| Tjeckien | 11% | 11% | 1% | 3% |
| Nederländerna | 10% | 10% | 1% | 3% |
| Storbritannien | 10% | 10% | 2% | 3% |
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| 47 636 | 33 454 | – | – |
| 3 248 | 4 661 | – | – |
| –864 | –80 | – | – |
| – | 7 735 | – | – |
| –905 | 1 866 | – | – |
| – | |||
| –41 029 | –26 924 | – | – |
| –4 624 | –4 918 | – | – |
| 850 | 63 | – | – |
| – | –7 735 | – | – |
| 953 | –1 515 | – | – |
| – | |||
| 5 265 | 6 607 | – | – |
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| 16 827 | 14 454 | – | – |
| 37 | 194 | – | – |
| 355 | 2 179 | – | – |
| 17 219 | 16 827 | – | – |
| –1 447 | –819 | – | – |
| –297 | –328 | – | – |
| –40 | –300 | – | – |
| –1 784 | –1 447 | – | – |
| 49 115 –43 850 |
47 636 –41 029 Koncernen |
– – Moderbolaget |
TILLGÅNGAR 54 231 58 788 92 44
TOTALT BOKFÖRT VÄRDE MATERIELLA ANLÄGGNINGS-
Not 17 Aktier i koncernföretag
| Aktier i koncernföretag | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel i % | Bokfört värde 2015-12-31 kSEK |
Bokfört värde 2014-12-31 kSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Proact IT Sweden AB | 556328-2754 | Stockholm, SE | 47 456 047 | 100,0% | 34 400 | 34 400 |
| Proact IT Norge AS | 971 210 737 | Oslo, NO | 3 475 000 | 100,0% | 49 523 | 49 523 |
| Proact Finland OY | 1084241-2 | Esbo, FI | 20 000 | 100,0% | 15 519 | 15 519 |
| Proact Systems A/S | 18 803 291 | Bröndby, DK | 600 | 100,0% | 3 085 | 3 085 |
| Proact Finance AB | 556396-0813 | Sollentuna, SE | 500 000 | 100,0% | 5 000 | 5 000 |
| Proact IT Latvia SIA | LV40003420036 | Riga, LV | 850 | 85,0% | 4 432 | 4 432 |
| Proact Lietuva UAB | 110861350 | Vilnius, LT | 7 386 | 73,9% | 7 845 | 7 845 |
| Proact Netherlands B.V. | 20136449 | Breda,NL | 44 419 | 98,2% | 63 306 | 63 306 |
| Proact Estonia AS | 115131151 | Tallinn, EE | 22 757 | 85,0%1) | 4 094 | 170 |
| Proact IT (UK) Ltd | 07493526 | Chesterfield, UK | 775 000 | 87,5%2) | 37 635 | 24 761 |
| Databasement International Holding B.V. | 27326003 | Zoetermeer, NL | 1 802 | 100,0% | 117 971 | 117 971 |
| Proact Belgium BVBA | 090211403 | Drongen, BE | 6 408 | 100,0%3) | 11 691 | – |
| Proact Czech Republic Ltd | 24799629 | Prag, CZ | – | 74,5%4) | 12 910 | 20 457 |
| Proact IT Germany GmbH | 132327 | Hamburg, DE | 210 000 | 70,0% | 1 953 | 1 953 |
| Proact Compose IT AB | 556300-7664 | Örebro, SE | 26 317 | 100,0%5) | 62 272 | – |
| 431 636 | 348 422 |
Ett eventuellt nedskrivningsbehov av aktier i dotterbolag fastställs varje år genom att beräkna ett framtida nyttjandevärde för varje enskilt dotterbolag vilket kommenteras i not 15. En nedskrivning av moderbolagets aktier i bolaget Proact Czech Republic Ltd har gjorts under 2015, se fotnot 4) nedan.
1) Under år 2015 har ytterligare 15,0 procent förvärvats från innehavare utan bestämmande inflytande.
2) Under år 2015 har ytterligare 6,25 procent förvärvats från innehavare utan bestämmande inflytande.
3) 100 procent av andelarna i Proact Belgium BVBA förvärvades av moderbolaget Proact IT Group AB från dotterbolaget Proact Netherlands B.V. för 1 EUR. Samtidigt gjordes ett kapitaltillskott till Proact Belgium BVBA om 1 300 kEUR (11 691 kSEK).
4) Under år 2015 skrev moderbolaget ner värdet på aktier i dotterbolaget Proact Czech Republic Ltd med 7 547 kSEK.
5) I December 2015 förvärvades 100 procent av andelarna i bolaget Proact Compose IT System AB för en köpeskilling om 61 000 kSEK.
Förvärvsrelaterade transaktionskostnader uppgick till 1 272 kSEK.
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| Ingående bokfört värde | 348 422 | 343 983 | ||
| Kapitaltillskott | 11 691 | 6 600 | ||
| Nedskrivningar | –7 547 | –30 427 | ||
| Årets anskaffningar | 79 070 | 28 266 | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 431 636 | 348 422 | ||
| BOKFÖRT VÄRDE | 431 636 | 348 422 | ||
| Moderbolaget | ||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2015 | 2014 | ||
| Erhållen utdelning | 30 551 | 49 237 | ||
| Totalt | 30 551 | 49 237 |
Förvärv av ytterligare andelar under 2015 från innehav utan bestämmande inflytande Förvärv Proact IT (UK) Ltd.
I april 2015 förvärvade bolaget ytterligare 6,25 procent av aktierna i det brittiska dotterbolaget Proact IT (UK) Ltd. från innehavare utan bestämmande inflytande. Efter förvärvet innehar bolaget 87,5 procent av aktierna i dotterbolaget. Köpeskillingen uppgick till 1 000 kGBP (12 874 kSEK).
Förvärv Proact Estonia AS
I september 2015 förvärvade bolaget ytterligare 7,5 procent av aktierna i Proact Estonia AS från innehavare utan bestämmande inflytande. Köpeskillingen uppgick till 210 kEUR (1 965 kSEK). I november 2015 förvärvade bolaget ytterligare 7,5 procent av aktierna i Proact Estronia AS från innehavare utan bestämmande inflytande. Köpeskillingen uppgick till 210 kEUR (1 959 kSEK). Efter dessa båda tilläggsförvärv äger bolaget 85 procent av aktierna i dotterbolaget.
Resultat, eget kapital samt kassaflöde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
| Eget kapital, kSEK |
Resultat, kSEK |
Kassaflöde, kSEK |
Andel innehav utan bestämmande |
Eget kapital, kSEK |
Resultat, kSEK |
Kassaflöde, kSEK |
Andel innehav utan bestämmande |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2015 | 2015 | inflytande, % | 2014-12-31 | 2014 | 2014 | inflytande, % | |
| Proact IT Latvia SIA | 564 | 379 | 321 | 15% | 679 | 456 | 182 | 15% |
| Proact Lietuva UAB | 947 | 296 | –1 669 | 26% | 1 670 | 943 | 1 611 | 26% |
| Proact Netherlands B.V. | 161 | 515 | –498 | 2% | 51 | 389 | –140 | 2% |
| Proact Estonia AS | 4 449 | 498 | –138 | 15% | 4 805 | 743 | 440 | 30% |
| Proact IT (UK) Ltd | 5 145 | 1 392 | –423 | 13% | 5 602 | 197 | 339 | 19% |
| Proact Czech Republic Ltd 1) | – | – | – | 25% | – | – | – | 25% |
| Proact IT Germany GmbH 1) | – | – | – | 30% | – | – | – | 30% |
| Proact VX B.V 1) | – | – | – | 49% | – | – | – | 0% |
| InControl Portal Ecosystem B.V. 2) | – | – | – | 0% | –275 | –23 | –6 | 5% |
| 11 266 | 3 079 | –2 406 | 12 531 | 2 705 | 2 426 |
1) Dessa bolag tas in till 100 procent i koncernens redovisning och beräknad skuld till innehav utan bestämmande inflytande tas upp som finansiell skuld i balansräkningen, se not 24. 2) Indirekt minoritet 5,11 procent. Under 2015 förvärvades resterande 5,11 procent, varefter moderbolaget äger 100 procent.
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande
| Totalt | 1 785 | 2 067 |
|---|---|---|
| Proact Netherlands B.V. | 368 | 1 167 |
| Proact Lietuva UAB | 952 | 487 |
| Proact IT Latvia SIA | 465 | 413 |
| 2015 | 2014 |
Not 18 Fordringar och skulder hos koncernföretag samt Andra långfristiga fordringar
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| <1 år | 1-5 år | >5 år | |
| Fordringar hos koncernföretag förfaller inom | 99 145 | 193 960 | – |
| Skulder till koncernföretag förfaller inom | 312 105 | 12 379 | – |
Det finns inga efterställda lån på utländska dotterbolag.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Andra långfristiga fordringar | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| Spärrade bankmedel för hyreskontrakt | 794 | 826 |
| Fordringar avseende finansiell leasing | 88 800 | 73 490 |
| Långfristiga kundfordringar | – | 3 156 |
| Lån till VD i dotterbolag | 986 | 3 314 |
| Övriga långfristiga fordringar | 5 457 | 5 208 |
| Totalt | 96 037 | 85 994 |
Not 19 Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde- respektive nettoförsäljningsvärde. Det redovisade värdet för varor i lager kan behöva skrivas ned om de utsatts för skada, om de helt eller delvis blivit för gamla eller om försäljningspriset har sjunkit. Lagrets värde uppgick per 31 december 2015 till 12 262 (28 227) kSEK. Koncernen har under året skrivit ned lagret till följd av inkurans med 426 (1 418) kSEK.
Not 20 Kundfordringar
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| Kundfordringar | 539 170 | 497 899 | |
| Reservering för värdeminskning i kundfordringar | –308 | –845 | |
| Kundfordringar – netto | 538 862 | 497 054 |
Koncernen har ej haft några kundförluster under 2015 eller 2014.
För åldersanalys avseende kundfordringar, se avsnittet "Risker och Riskhantering".
Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Förutbetalda hyreskostnader | 8 423 | 6 827 | – | – |
| Förutbetalda leasingavgifter | 7 791 | 4 853 | – | – |
| Förutbetalda försäkringsavgifter | 1 642 | 2 564 | – | – |
| Förutbetalda underhållsavgifter | 167 691 | 141 102 | – | – |
| Övriga förutbetalda kostnader | 34 163 | 56 656 | 1 830 | 9 395 |
| Upplupna systemintäkter | 28 083 | 19 837 | – | – |
| Upplupna serviceintäkter | 15 632 | 25 034 | – | – |
| Upplupna avtalsintäkter | 11 612 | 11 859 | – | – |
| Övriga upplupna intäkter | 28 202 | 20 877 | – | – |
| Totalt | 303 239 | 289 609 | 1 830 | 9 395 |
Not 22 Övriga skulder
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Personalens källskatt | 15 077 | 14 964 | 592 | 546 |
| Momsskuld | 36 980 | 36 304 | 940 | – |
| Kortfristig skuld tilläggs köpeskilling |
– | 7 488 | – | 7 488 |
| Förskottsbetalningar från kunder | 3 784 | 3 497 | – | – |
| Skuld till innehav utan bestämmande inflytande 1) |
– | 18 930 | – | 18 930 |
| Övriga poster | 13 847 | 9 354 | 5 205 | 1 224 |
| Totalt | 69 688 | 90 537 | 6 737 | 28 188 |
Samtliga skulder förfaller till betalning inom ett år.
1) Skuld till innehav utan bestämmande inflytande i samband med förvärv av ytterligare 7,35 procent av andelarna i bolaget Proact Netherlands B.V.
Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Upplupna löner | 41 339 | 30 957 | 3 296 | 1 763 |
| Upplupen semesterskuld | 35 517 | 32 903 | 2 811 | 1 660 |
| Upplupna sociala kostnader | 18 318 | 15 745 | 474 | 168 |
| Upplupna servicekostnader | 132 340 | 113 967 | – | – |
| Förutbetalda systemintäkter | 7 935 | – | – | – |
| Förutbetalda serviceintäkter | 234 186 | 225 313 | – | – |
| Övriga poster | 55 177 | 47 081 | 4 422 | 8 107 |
| Totalt | 524 812 | 465 966 | 11 003 | 11 698 |
Not 24 Finansiella tillgångar och skulder
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga finansiella skulder | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| Ej räntebärande | ||||
| Finansiell skuld vid förvärv 1) | – | 856 | – | – |
| Valutaderivat | 762 | 2 228 | – | – |
| Leverantörsskulder | 508 402 | 491 458 | 4 059 | 5 029 |
| Summa ej räntebärande | 509 164 | 494 542 | 4 059 | 5 029 |
| Räntebärande | ||||
| Finansiell skuld vid förvärv 1) | 14 856 | 1 905 | – | – |
| Kortfristig skuld tilläggsköpeskilling |
– | 7 488 | – | 7 488 |
| Utnyttjad checkräkningskredit | 1 904 | 4 495 | – | – |
| Banklån kortfristig del | 33 067 | 32 524 | 31 879 | 31 359 |
| Banklån långfristig del | 106 026 | 87 477 | 101 471 | 81 857 |
| Kontraktsbelåning kortfristig del |
20 547 | 17 415 | – | – |
| Kontraktsbelåning långfristig del |
1 598 | 7 617 | – | – |
| Finansiella leasingskulder 2) | 1 197 | 1 455 | – | – |
| Summa räntebärande | 179 195 | 160 376 | 133 350 | 120 704 |
| Totala övriga finansiella skulder |
688 359 | 654 918 | 137 409 | 125 733 |
1) Finansiell skuld vid förvärv av Storyflex Inc. (numer Proact Czech Republic Ltd.)
1 875 kSEK samt Proact VX B.V. 12 981 kSEK.
Not 24 – Fortsättning
| Räntebärande skulder koncernen | Bokfört | ||
|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | Ränta | Löptid | värde |
| Finansiell skuld vid förvärv 1) | 10% – 15% | 2018 - 2020 | 14 856 |
| Utnyttjad checkkredit, Nordea 3, 4) | Base rate + 2,0% | 2016-12-31 | 1 904 |
| Banklån, Nordea 3) | LIBOR 3M + 2,25% | 2016-07-29 | 77 100 |
| Banklån, Nordea 3) | STIBOR 3M + 3,25% | 2017-02-17 | 6 250 |
| Banklån, Nordea 3) | 2,5% | 2018-12-31 | 50 000 |
| Banklån, Lloyds TSB Bank 2) | Base Rate + 4% | 2020-02-04 | 3 564 |
| Banklån, Lloyds TSB Bank 2) | Base Rate + 4% | 2020-11-30 | 2 179 |
| Kontraktsbelåning, Nordea Finans 2, 5) | STIBOR 1M + 1,1% | 2018 | 22 145 |
| Finansiell leasingskuld 2) | 7,45% | 2017 | 695 |
| Finansiell leasingskuld 2) | 1,16% | 2016-08-01 | 502 |
Totala räntebärande skulder 179 195
Av ovanstående räntebärande skulder är 56 353 kSEK kortfristiga låneskulder som förfaller under år 2016.
- 1) Ränta använd vid nuvärdesberäkning för Proact Czech Republic Ltd är 15 procent med löptid till 2018, samt 10 procent för Proact VX B.V. 10 procent med löptid till 2020.
- 2) Ränta löper på en månad.
- 3) Ränta löper på tre månader.
- 4) Limit för checkräkningskredit i koncernen uppgår till 172 842 kSEK och i moderbolaget till 7 000 kSEK, varav utnyttjat belopp i koncernen uppgick till 1 904 kSEK och – kSEK i moderbolaget.
- 5) Svenska avtal t.o.m. 2018-12-31 samt norska avtal t.o.m. 2017-04-30.
| Räntebärande skulder koncernen | Bokfört | ||
|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | Ränta | Löptid | värde |
| Finansiell skuld vid förvärv 1) | 15% | 2017 | 1 905 |
| Skuld tilläggsköpeskilling 2) | 5% | 2015-06-01 | 7 488 |
| Utnyttjad checkkredit, Nordea 4, 5) | NSSu + 1,8% | 2015-03-31 | 4 495 |
| Banklån, Nordea 2) | LIBOR 3M + 2,25% | 2016-07-29 | 101 966 |
| Banklån, Nordea 2) | STIBOR 3M + 3,25% | 2017-02-17 | 11 250 |
| Banklån, Lloyds TSB Bank 3) | Base Rate + 4% | 2020-02-04 | 4 260 |
| Banklån, Lloyds TSB Bank 3) | Base Rate + 4% | 2020-11-30 | 2 525 |
| Kontraktsbelåning, Nordea Finans 3, 6) | STIBOR 1M + 1,1% | 2017 | 25 032 |
| Finansiell leasingskuld 3) | 4,5% | 2015-2016 | 1 001 |
| Finansiell leasingskuld 3) | 7,1% | 2015-12-31 | 454 |
Totala räntebärande skulder 160 376
Av ovanstående räntebärande skulder var 55 388 kSEK kortfristiga låneskulder som förföll under år 2015.
1) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 15 procent
2) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 5 procent och används över hela löptiden 3) Ränta löper på en månad.
- 4) Ränta löper på tre månader.
- 5) Limit för checkräkningskredit i koncernen uppgår till 145 426 kSEK och i moderbolaget till 7 000 kSEK, varav utnyttjat belopp i koncernen uppgick till 4 495 kSEK och – kSEK i moderbolaget.
6) Svenska avtal t.o.m. 2017-10-31 samt norska avtal t.o.m. 2017-04-30.
| Räntebärande skulder moderbolaget 2015-12-31 |
Ränta | Löptid | Bokfört värde |
|---|---|---|---|
| Banklån, Nordea 1) | LIBOR 3M + 2,25% | 2016-07-29 | 77 100 |
| Banklån, Nordea 1) | STIBOR 3M + 3,25% | 2017-02-17 | 6 250 |
| Banklån, Nordea 1) | 2,5% | 2018-12-31 | 50 000 |
| Totala räntebärande skulder | 133 350 |
Av ovanstående räntebärande skulder är 31 879 kSEK kortfristiga låneskulder som förfaller under år 2016.
1) Ränta löper på tre månader.
| Totala räntebärande skulder | 120 704 | ||
|---|---|---|---|
| Banklån, Nordea 2) | STIBOR 3M + 3,25% | 2017-02-17 | 11 250 |
| Banklån, Nordea 2) | LIBOR 3M + 2,25% | 2016-07-29 | 101 966 |
| Skuld tilläggsköpeskilling 1) | 5% | 2015-06-01 | 7 488 |
| Räntebärande skulder moderbolaget 2014-12-31 |
Ränta | Löptid | Bokfört värde |
Av ovanstående räntebärande skulder var 31 359 kSEK kortfristiga låneskulder som förföll under år 2015.
1) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 5 procent och används över hela löptiden 2) Ränta löper på tre månader.
Koncernens förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2015 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar
| På begäran | < 3 mån 3-12 mån | 1-5 år | >5 år | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | – | –189 | –504 | –69 | – |
| Finansiell skuld vid förvärv 1) | – | – | – | 14 856 | – |
| Utnyttjad checkräkningskredit | – | – | 1 916 | – | – |
| Kontraktsbelåning kortfristig del | – | 5 932 | 14 877 | – | – |
| Kontraktsbelåning långfristig del | – | – | – | 1 699 | – |
| Banklån kortfristig del | – | 9 244 | 27 372 | – | – |
| Banklån långfristig del | – | – | – | 108 748 | – |
| Leverantörsskulder | – | 508 402 | – | – | – |
| Finansiella leasingskulder | – | 100 | 792 | 363 | – |
| – | 523 489 | 44 453 | 125 597 | – | |
1) Finansiell skuld vid förvärv av Storyflex Inc. (numer Proact Czech Republic Ltd.) 1 875 kSEK samt Proact VX B.V. 12 981 kSEK.
Koncernens förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2014
| Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| På begäran | < 3 mån 3-12 mån | 1- 5 år | >5 år | ||
| Valutaderivat | – | –1 391 | 793 | 1 152 | – |
| Finansiell skuld vid förvärv 1) | – | – | – | 1 905 | 856 |
| Kortfristig skuld tilläggsköpeskilling | – | 3 330 | 4 282 | – | – |
| Utnyttjad checkräkningskredit | – | – | 4 515 | – | – |
| Kontraktsbelåning kortfristig del | – | 4 391 | 13 252 | – | – |
| Kontraktsbelåning långfristig del | – | – | – | 8 097 | – |
| Banklån kortfristig del | – | 9 030 | 26 726 | – | – |
| Banklån långfristig del | – | – | – | 89 080 | – |
| Leverantörsskulder | – | 488 630 | 2 828 | – | – |
| Finansiella leasingskulder | – | 133 | 912 | 478 | – |
| – | 504 123 | 53 308 | 100 712 | 856 |
1) Finansiell skuld vid förvärv av Storyflex Inc. (numer Proact Czech Republic Ltd.) 1 905 kSEK samt Proact IT Germany GmbH 856 kSEK.
Moderbolagets förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2015 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar
| – | 12 912 | 26 221 | 103 964 | – | |
|---|---|---|---|---|---|
| Leverantörsskulder | – | 4 059 | – | – | – |
| Banklån långfristig del | – | – | – | 103 964 | – |
| Banklån kortfristig del | – | 8 853 | 26 221 | – | – |
| På begäran | < 3 mån 3-12 mån | 1- 5 år | >5 år |
Moderbolagets förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2014 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar
| – | 16 994 | 29 844 | 83 134 | – | |
|---|---|---|---|---|---|
| Leverantörsskulder | – | 5 029 | – | – | – |
| Banklån långfristig del | – | – | – | 83 134 | – |
| Banklån kortfristig del | – | 8 635 | 25 562 | – | – |
| Kortfristig skuld tilläggsköpeskilling | – | 3 330 | 4 282 | – | – |
| På begäran | < 3 mån 3-12 mån | 1- 5 år | >5 år | ||
Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori
| Koncernen 2015 | Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet |
Låne- och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde 2) |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella leasingfordringar | – | 89 101 | – | 89 101 | 89 101 |
| Hyresdepositioner | – | 794 | – | 794 | 794 |
| Kundfordringar | – | 538 862 | – | 538 862 | 538 862 |
| Likvida medel | – | 158 785 | – | 158 785 | 158 785 |
| Valutaderivat 1) | 14 | – | – | 14 | 14 |
| Totala finansiella tillgångar | 14 | 787 542 | – | 787 556 | 787 556 |
| Leverantörsskulder | – | – | 508 402 | 508 402 | 508 402 |
| Upplupna servicekostnader | – | – | 132 340 | 132 340 | 132 340 |
| Banklån | – | – | 139 093 | 139 093 | 139 093 |
| Checkräkningskredit | – | – | 1 904 | 1 904 | 1 904 |
| Kontraktsbelåning | – | – | 22 145 | 22 145 | 22 145 |
| Skuld förvärv | 12 981 | – | 1 875 | 14 856 | 14 856 |
| Valutaderivat 1) | 762 | – | – | 762 | 762 |
| Finansiella leasingskulder | – | – | 1 197 | 1 197 | 1 197 |
| Totala finansiella skulder | 13 743 | – | 806 956 | 820 699 | 820 699 |
1) Tillgångar och skulder avseende valutaderivat finns redovisade inom upplupna intäkter, upplupna kostnader samt övriga långfristiga skulder.
2) Redovisade värden är en rimlig uppskattning av verkligt värde.
| Koncernen 2014 | Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet |
Låne- och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde 2) |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella leasingfordringar | – | 73 490 | – | 73 490 | 73 490 |
| Hyresdepositioner | – | 826 | – | 826 | 826 |
| Kundfordringar | – | 497 054 | – | 497 054 | 497 054 |
| Likvida medel | – | 142 859 | – | 142 859 | 142 859 |
| Valutaderivat 1) | 1 675 | – | – | 1 675 | 1 675 |
| Totala finansiella tillgångar | 1 675 | 714 229 | – | 715 904 | 715 904 |
| Leverantörsskulder | – | – | 491 458 | 491 458 | 491 458 |
| Upplupna servicekostnader | – | – | 113 967 | 113 967 | 113 967 |
| Banklån | – | – | 120 001 | 120 001 | 120 001 |
| Checkräkningskredit | – | – | 4 495 | 4 495 | 4 495 |
| Kontraktsbelåning | – | – | 25 032 | 25 032 | 25 032 |
| Skuld tilläggsköpeskilling | 7 488 | – | – | 7 488 | 7 488 |
| Skuld förvärv | – | – | 2 761 | 2 761 | 2 761 |
| Valutaderivat 1) | 2 228 | – | – | 2 228 | 2 228 |
| Finansiella leasingskulder | – | – | 1 455 | 1 455 | 1 455 |
| Totala finansiella skulder | 9 716 | – | 759 169 | 768 885 | 768 885 |
1) Tillgångar och skulder avseende valutaderivat finns redovisade inom upplupna intäkter, upplupna kostnader samt övriga långfristiga skulder. 2) Redovisade värden är en rimlig uppskattning av verkligt värde.
Beräkning av verkligt värde
Enligt IAS 39 ska vissa finansiella instrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde hierarki:
- Nivå 1) Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
- Nivå 2) Andra observerbara data för tillgångar eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
- Nivå 3) Data för tillgångar eller skulder som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).
I kategori 3 har koncernen en skuld i form av beräknad framtida köpeskilling. Beräkningen av skulden är en nuvärdesberäkning som grundar sig på en bedöming av vilket belopp som kommer att falla ut samt när i tiden.
I kategori 2 har koncernen fordringar och skulder avseende valutasäkringar som per 31 december 2015 redovisades till ett nettovärde om 762 kSEK.
Fordran om 14 kSEK redovisas inom interimsfordringar, kortfristig skuld om 693 kSEK redovisas inom interimsskulder respektive en övrig långfristig skuld om 69 kSEK. Valutasäkringar värderas till marknadsvärde genom att en förtidsdisponering av valutasäkringen görs för att få fram vad terminspriset skulle vara vid förfall på balansdagen. För valutasäkringar som är t.ex. EUR till SEK används ränteskillnaden mellan Sverige och Europa för återstående urprunglig löptid, vilket ger antalet punkter som dras av från ursprungligt terminspris. Mellanskillnaden mellan nytt och ursprungligt terminspris ger marknadsvärdet på valutasäkringen.
Koncernen har inga finansiella tillgångar och skulder i kategori 1. Under perioden har inga förflyttningar mellan kategorierna skett.
Sammanställning över förändringar avseende instrument på nivå 3:
| 2015 | Villkorad köpeskilling i samband med rörelseförvärv |
|---|---|
| Ingående skuld per 1 januari 2015 | 7 488 |
| Tillkommande villkorad köpeskilling | 12 981 |
| Utbetalning | –7 488 |
| Vinster och förluster redovisade i resultatet inom finansiella kostnader |
– |
| Utgående skuld per 31 december 2015 1) | 12 981 |
1) Verkligt värde för skulden har beräknats som nuvärdet av de fastställda framtida betalningar baserat på en diskonteringsränta om 10 procent.
| 2014 | Villkorad köpeskilling i samband med rörelseförvärv |
|---|---|
| Ingående skuld per 1 januari 2014 | 16 113 |
| Utbetalning | –9 847 |
| Vinster och förluster redovisade i resultatet inom finansiella kostnader |
1 222 |
| Utgående skuld per 31 december 2014 1) | 7 488 |
1) Verkligt värde för skulden har beräknats som nuvärdet av de fastställda framtida betalningar baserat på en ränta om 5 procent.
Not 25 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden
Ställda säkerheter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Företagsinteckningar 1) | 98 381 | 99 342 | – | – |
| Spärrade bankmedel 2) | 794 | 826 | – | – |
| Säkerhet byggnad 3) | 13 368 | 15 380 | – | – |
| Säkerhet banklån 4) | 221 315 | 123 499 | 96 672 | 34 400 |
| Pantsatta kundfordringar 5) | 7 329 | 21 195 | – | – |
| Summa ställda säkerheter | 341 187 | 260 242 | 96 672 | 34 400 |
1) Företagsinteckningarna avser ställda säkerheter för checkräkningskrediter i Proact
Finance, Finland, Nederländerna och Storbritannien om 97 532 (98 456) kSEK. 2) Säkerhet för hyreskontrakt 794 (826) kSEK. Spärrade likvida medel är inkluderade i
posten Andra långfristiga fordringar.
3) Byggnad i Storbritannien ställd som säkerhet för banklån om 3 565 respektive 2 179 kSEK i Lloyds TSB Bank.
4) Aktier i dotterbolag som säkerhet för banklån om 133 350 kSEK i Nordea.
5) Pantsatta för checkräkningskredit i Proact Czech Republic Ltd.
För kontraktsbelåningen om 22 145 kSEK har kundkontrakten ställts som säkerhet, se vidare not 24.
Eventualförpliktelser
Moderbolaget har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Borgensförbindelse avseende | ||||
| Dotterbolagens checkräknings krediter |
– | – | 1 904 | – |
| Banklån | – | – | – | – |
| Övriga garantier dotterbolag1) | – | – | 42 487 | 37 135 |
| Summa eventualförpliktelser | – | – | 44 391 | 37 135 |
1) Övriga garantier dotterbolag avser kundåtagande om 852 kSEK, leverantörsgarantier om 41 176 kSEK samt garantier för leasingbilar om kSEK 459.
Åtaganden
Bolaget har per 31 december 2015 inga kontrakterade åtaganden, ännu ej redovisade i de finansiella rapporterna, som medför väsentliga framtida utbetalningar förutom åtaganden som avser drift- och supportverksamheten. Åtaganden avseende leasing, se not 27.
Not 26 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen
Upplysning om betalda räntor
Under perioden erhållen ränta i koncernen uppgick till 2 994 (1 780) kSEK och i moderbolaget till 177 (292) kSEK. Under perioden betald ränta uppgick i koncernen till 6 877 (8 233) kSEK och i moderbolaget till 4 233 (5 321) kSEK.
Förvärv av dotterbolag och verksamheter
Proact VX B.V. förvärvades i juni 2015. Detta förvärv betalades i sin helhet med egna aktier och innebar ingen påverkan på likvida medel. Se vidare under rubriken "Transaktioner som inte reglerats med likvida medel" samt not 32 Företagsförvärv.
I slutet på december 2015 förvärvades Proact Compose IT System AB. Köpeskillingen för detta bolag reglerades delvis med likvida medel, 46.360 kSEK i december 2015 samt 3.050 kSEK i början på januari 2016. Se vidare under rubriken "Transaktioner som inte reglerats med likvida medel" samt not 32 Företagsförvärv.
Under 2015 erlades ytterligare betalningar kontant enligt plan avseende förvärvet av Databasement International Holding B.V. med ett belopp om 7 529 kSEK.
Under 2014 erlades ytterligare betalningar kontant enligt plan avseende förvärvet av Databasement International Holding B.V. med ett belopp om 9 847 kSEK.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande
Under år 2015 förvärvades 6,25 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact IT (UK) Ltd. för ett belopp om 1 000 kGBP (12 874 kSEK). Vidare förvärvades ytterligare totalt 15 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact Estonia AS för ett belopp om 420 kEUR (3 924 kSEK) samt resterande 5,11 procent i bolaget InControl Portal Ecosystem B.V. till ett belopp om 30 kEUR (214 kSEK).
Under år 2014 förvärvades 3,75 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact IT (UK) Ltd. för ett belopp om 600 kGBP (6 515 kSEK). Vidare förvärvades ytterligare 7,51 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact Netherlands B.V. för ett belopp om 2 081 kEUR (19 798 kSEK).
Avyttring av dotterbolag och verksamheter
Under 2015 har inga dotterbolag eller verksamheter avyttrats.
Under 2014 har inga dotterbolag eller verksamheter avyttrats.
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Under året förvärvades immateriella anläggningstillgångar för 16 212 (8 341) kSEK.
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 62 373 (60 802) kSEK.
Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande
Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande i delägda dotterbolag i Nederländerna och Baltikum har skett under året med 1 785 (2 067) kSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Likvida medel | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| Kassa och bank 1, 2) | 158 785 | 142 859 | – | – |
1) Av koncernens likvida medel avser 46 532 (91 279) kSEK delägda bolag i Baltikum, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Tjeckien.
2) Moderbolagets likvida medel avser saldo på koncernkonto och redovisas som skuld till koncernföretag och uppgår per 31 december 2015 till 289 509 (239 192) kSEK.
Spärrade likvida medel
Koncernen har spärrade likvida medel om totalt 794 (826) kSEK. Av dessa ingår 794 (826) kSEK i Andra långfristiga fordringar och avser säkerhet för hyreskontrakt. Se not 18.
Transaktioner som inte reglerats med likvida medel
Under 2015 har de två genomförda bolagsförvärven till viss del reglerats med annat betalningsmedel än hittills betalda likvida medel. Del av köpeskillingen för Compose IT System AB, 11 590 kSEK, samt totala köpeskillingen, 255 kEUR (2 364 kSEK), för bolaget Proact VX B.V. reglerades med egna aktier.
Leasingåtaganden
Leasegivare - Operationella leasingavtal
Proact bedriver uthyrningsverksamhet genom att leverera utrustning till kunder enligt operationella leasingavtal. I de flesta ingångna affärer har avtal tecknats både avseende uthyrning av hårdvara och leverans av supporttjänster. De framtida kontrakterade leasingintäkterna fördelar sig enligt följande:
| Koncernen Operationell leasing |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |||
| Inom 0-1 år | 8 700 | 10 836 | ||
| Inom 1-5 år | 3 182 | 9 864 | ||
| Efter mer än 5 år | – | – | ||
| 11 882 | 20 700 |
2015 års minimileaseavgifter för operationella leasingavtal i koncernen uppgick till 11 789 (11 832) kSEK. Den sammanlagda variabla avgiften som ingår i årets resultat uppgick till 2 890 (2 567) kSEK.
Leasetagare - Operationella leasingavtal
Koncernen har betalningsåtaganden för främst IT-utrustning, hyreskontrakt och hyra av kontorsinventarier och bilar. Framtida betalningsåtaganden i koncernen och i moderbolaget per 31 december 2015 för leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:
| Koncernen Operationell leasing |
|||
|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| Inom 0-1 år | 65 774 | 72 731 | |
| Inom 1-5 år | 62 683 | 48 906 | |
| Efter mer än 5 år | – | – | |
| 128 457 | 121 637 |
2015 års minimileaseavgifter för tillgångar i koncernen uppgick till 96 979 (82 462) kSEK. 2015 års minimileaseavgifter för tillgångar i moderbolaget uppgick till 276 (282) kSEK.
Leasegivare - Finansiella leasingavtal
Proact erbjuder kunder leasingfinansiering, avbetalningsköp, via Proact Finance AB. Framtida amorteringar jämte ränta kommer att erhållas enligt följande:
| Brutto investering |
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
Brutto investering |
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
|
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2014-12-31 | |
| Inom 0-1 år | 46 869 | 43 713 | 36 794 | 34 360 |
| Inom 1-5 år | 47 964 | 45 388 | 40 731 | 39 130 |
| Efter mer än 5 år | – | – | – | – |
| 94 833 | 89 101 | 77 525 | 73 490 | |
| Ej intjänade finan siella intäkter |
– | 5 732 | – | 4 035 |
| 94 833 | 94 833 | 77 525 | 77 525 |
Den sammanlagda variabla avgiften som ingår i årets resultat uppgick till 1 008 (132) kSEK.
Leasetagare - Finansiella leasingavtal
Proact innehar anläggningstillgångar, IT-utrustning, under finansiellt leasingvatal. Framtida amorteringar jämte ränta kommer att erläggas enligt följande:
| Brutto investering |
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
Brutto investering |
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
|
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2014-12-31 | |
| Inom 0-1 år | 859 | 822 | 1 019 | 955 |
| Inom 1-5 år | 411 | 375 | 518 | 500 |
| Efter mer än 5 år | – | – | – | – |
| 1 270 | 1 197 | 1 537 | 1 455 | |
| Ej betalda finan siella kostnader |
– | 75 | – | 82 |
| 1 270 | 1 272 | 1 537 | 1 537 |
Not 28 Upplysningar om närstående
Som närstående avses bolagets VD, styrelseledamöter samt bolag där någon av Proacts styrelseledamöter är verksam. Utöver vad som redovisats i not 5 och 9 har följande transaktion ägt rum mellan närstående:
Proact IT Group AB har ett utestående lån om 273 kGBP (3 379 kSEK) till VD i dotterbolaget i Storbritannien, Jason Clark. Hela lånet har amorterats i januari 2016.
Räntan som debiteras är Official Rate of Interest i UK (officiell statlig referensränta för lån till t.ex. anställda). Vid avtalets ingång var denna 4 procent och kan bara ändras om den höjs efter en initial period om 18 månader. 2015 sänktes denna ränta från 3,25 procent till 3,00 procent, dock utan att påverka räntan på ovan beskrivna lån.
Under året har 6,25 procent av aktierna i Proact IT (UK) Ltd förvärvats från VD i dotterbolaget i Storbritannien, Jason Clark, för ett belopp om 1 000 kGBP (12 874 kSEK).
Proact IT Group AB har hyresavtal avseende lokaler med bolaget Klövern AB. Sedan årsstämman 2015 är Pia Gideon styrelseledamot i Proact IT Group. Hon är även styrelseledamot i Klövern AB. Under 2015 har Proact IT Group haft hyrekostnader på 4,2 MSEK för lokaler som Klövern äger.
Not 29 Händelser efter balansdagen
Per den 8 januari 2016 beslutade styrelsen att utse Jason Clark som ny koncernchef och VD för Proact IT Group AB. Jason Clark var tidigare ansvarig för Proacts verksamhet i Storbritannien.
Aktiekapital
Posten aktiekapital avser moderbolagets aktiekapital.
Totalt antal aktier
Enligt bolagsordningen ska antal aktier i bolaget vara lägst 5 miljoner och högst 20 miljoner. Per 31 december 2015 är totalt antal emitterade aktier i bolaget 9 333 886 st.
| Totalt antal aktier per 2015-01-01 | 9 333 886 |
|---|---|
| Total antal aktier per 2015-12-31 | 9 333 886 |
Antal återköpta aktier
| Antal återköpta aktier i eget förvar per 2015-12-31 | 40 144 |
|---|---|
| Under året överlåtna egna aktier | –108 474 |
| Ingående balans återköpta aktier i eget förvar 2015-01-01 | 148 618 |
Övrigt tillskjutet kapital
Övrigt tillskjutet kapital består av kapital som uppstått genom transaktioner med aktieägarkretsen, såsom emissioner till överkurs.
Säkring nettoinvestering i utländsk verksamhet
Valutakursdifferenser avseende nettoinvestering i verksamhet i Storbritannien.
Omräkning av utländska verksamheter
Andra reserver består av omräkningsdifferenser hänförliga till omräkning av utländska dotterbolag.
| Specifikation omräkningsdifferenser | Koncernen |
|---|---|
| Ingående balans 2015-01-01 | –3 610 |
| Förändring 2015 | –10 207 |
| Utgående balans 2015-12-31 | –13 817 |
Balanserat resultat
Balanserat resultat i koncernen inkluderar årets och tidigare års resultat, utdelning till aktieägare, återköp av egna aktier, avyttring av verksamhet, förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande samt en finansiell skuld till innehavare utan bestämmande inflytande i Tjeckien.
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Posten avser innehav utan bestämmande inflytande i Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna samt Storbritannien.
Kapital
Proacts förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Bolagets syfte är att bereda vinst till aktieägare genom värdeökning av det förvaltade kapitalet. Det finns inga andra externa kapitalkrav än vad som följer av den svenska aktiebolagslagen.
Moderbolaget
Varje aktie medför rätt till en röst. Alla emitterade aktier är till fullo betalda. Under år 2015 lämnades en utdelning om 15 615 kSEK, motsvarande 1,70 SEK per aktie.
- På bolagsstämman den 2 maj 2016 kommer det att föreslås en utdelning om 2,70 SEK per aktie för 2015.
- Summan av utdelningen kommer att bli 25 093 kSEK eller maximalt 25 202 kSEK om antalet återköpta egna aktier förändras före avstämningsdagen för utdelning. Moderbolaget har inga utställda teckningsoptioner eller konverteringslån.
Not 31 Resultat per aktie
Resultat per aktie beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med "Vägt genomsnittligt antal utestående aktier".
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Årets resultat efter skatt hänförligt | ||
| till moderbolagets aktieägare | 75 341 | 57 188 |
| Vägt genomsnittligt totalt antal aktier, st | 9 333 886 | 9 333 886 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, st | 9 192 876 | 9 291 082 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 8,20 | 6,16 |
Bolaget har inga utestående instrument som kan innebära utspädningseffekt.
Not 32 Företagsförvärv
Förvärv 2015
Förvärv Proact VX B.V.
Förvärvade företags nettotillgångar vid förvärvstidpunkten
| Belopp i kSEK | Juni 2015 |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | – |
| Materiella anläggningstillgångar | 181,3 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 840,1 |
| Likvida medel | – |
| Långfristiga skulder | – |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –840,1 |
| Netto identifierbara tillgångar | 181,3 |
| Goodwill | 7 179,5 |
| Verkligt värde justering på förvärvade immateriella anläggningstillgångar | 10 902,2 |
| Uppskjuten skatt på förvärvade immateriella tillgångar | –2 725,6 |
| Verkligt värde justering på förvärvade materiella anläggningstillgångar | – |
| Uppskjuten skatt på förvärvade materiella tillgångar | – |
| Köpeskilling inkl. beräknad framtida tillkommande köpeskilling Avgår: |
15 537,5 |
| Förvärvad kassa | – |
| Beräknad tillkommande köpeskilling för resterande andelar | –13 173,5 |
| Egna aktier använda till förvärv | –2 364,0 |
| Netto kassaflöde | – |
| Identifiering övervärden | |
| Belopp i kSEK | Juni 2015 |
| Immateriella anläggningstillgångar | |
| Goodwill | 7 179,5 |
| Kundkontrakt, varumärke | 10 902,2 |
| Summa identifierbara övervärden på immateriella tillgångar | 18 081,7 |
| Uppskjuten skatt på övervärden i immateriella anläggningstillgångar | |
| Kundkontrakt, varumärke | –2 725,6 |
| Summa uppskjuten skatt på övervärde på immateriella tillgångar | –2 725,6 |
Netto identifierbara övervärden på immateriella tillgångar 15 356,2
Ovanstående förvärv avser en del av verksamheten, "Microsoft Datacentre Innovation Services", i VX Company IT Services B.V. Verksamheten överfördes i nytt bolag, Proact VX B.V., i vilket Proact förvärvade 51 procent av aktierna och rösterna. Samtidigt ingicks ett bindande avtal som ger Proact möjligheten att förvärva resterande 49 procent av aktierna, vilka ägs av VX Company IT Services B.V. samt ledningen i i Proact VX B.V. Förvärvet genomfördes 1 juni 2015. VX Company är ett väl etablerat bolag med djup kompetens inom Microsoft Infrastruktur. Förvärvet ger Proact möjligheten att erbjuda innovativa Microsoft-infrastrukturer till sina kunder i kombination med Proacts erbjudande inom datacenter och molntjänster.
"Microsoft Datacentre Innovation Services" har ca 15 konsulter, vilka tillför expertis och omfattande erfarenhet inom områdena Azure, Hyper-V, Office 365, System Center, Microsoft Lync samt även Citrix och RES software. Förvärvsanalysen är preliminär då tillgångarna i bolaget ej slutgiltigt har analyserats. Vid förvärvet har köpeskillingen varit större än de bokförda tillgångarna i den förvärvade verksamheten, vilket medfört att förvärvsanalysen ger upphov till immateriella tillgångar. Vid förvärv av konsultverksamhet förvärvas i huvudsak humankapital i form av medarbetarkompetens, kundbas och kontrakt. I detta förvärv har även varumärke tilldelats ett värde eftersom "VX" är ett inarbetat namn på marknaden där bolaget finns.
Proact VX B.V. har sedan förvärvstidpunkten bidragit med 18,4 MSEK i intäkter och ett resultat före skatt om 2,5 MSEK. Då verksamheten flyttades över i nytt bolag från förvärvsdagen så överensstämmer dessa belopp även med proforma intäkter och resultat för helåret 2015.
Not 32 – Fortsättning
Förvärv Proact Compose IT AB
Förvärvade företags nettotillgångar vid förvärvstidpunkten
| Belopp i kSEK | December 2015 |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | – |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 860,2 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 12 428,1 |
| Likvida medel | 3 927,8 |
| Långfristiga skulder | –59,7 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –9 124,6 |
| Netto identifierbara tillgångar | 12 031,9 |
| Goodwill | 48 968,1 |
| Verkligt värde justering på förvärvade immateriella anläggningstillgångar | – |
| Uppskjuten skatt på förvärvade immateriella tillgångar | – |
| Verkligt värde justering på förvärvade materiella anläggningstillgångar | – |
| Uppskjuten skatt på förvärvade materiella tillgångar | – |
| Köpeskilling | 61 000,0 |
| Avgår: | |
| Förvärvad kassa | –3 927,8 |
| Egna aktier använda till förvärv | –11 590,0 |
| Netto kassaflöde | 45 482,2 |
| Identifiering övervärden | |
| Belopp i kSEK | December 2015 |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | |
| Goodwill | 48 968,1 |
| Summa identifierbara övervärden på immateriella tillgångar | 48 968,1 |
| Netto identifierbara övervärden på immateriella tillgångar | 48 968,1 |
Ovanstående förvärv avser samtliga aktier och röster i bolaget Compose IT System AB. Förvärvet genomfördes 29 december 2015.
Compose IT System är en väletablerad leverantör av molntjänster på den svenska marknaden. Fokus är att vara rådgivare för att därigenom erbjuda kunderna rätt typ av drift- och molntjänster. Det nuvarande erbjudandet omfattar även hosting- och kapaci tetstjänster samt ousourcing och molntjänster. Företaget har 50 anställda. Förvärvet är i linje med marknadens efterfrågan och stödjer Proacts strategi att växa inom datacenter samt drift- och molntjänster.
Förvärvsanalysen är preliminär då tillgångarna i bolaget ej slutgiltigt har analyserats.
Vid förvärvet har köpeskillingen varit större än de bokförda tillgångarna i den förvär vade verksamheten, vilket medfört att förvärvsanalysen ger upphov till immateriella till gångar. Då förvärvet genomfördes sista dagarna på året kommer Proact Compose IT att bidra med intäkter och resultat från och med 2016. Proforma skulle Proact Compose IT bidragit med 78,9 MSEK i intäkter och ett resultat före skatt om 6,1 MSEK för helåret 2015.
Förvärv 2014
Förvärv Proact IT Germany GmbH
I november 2014 förvärvades 70 procent av aktierna i Proact IT Germany GmbH med option att förvärva de resterande 30 procent. Köpeskillingen avseende optionen slutav räknas enligt en prismekanism som baseras på tillväxt och resultatutveckling i förhållan de till en beslutad affärsplan. Avräkning kan ske år 2018-2020. Det tyska bolaget är ett helt nystartat bolag, varför ingen nuvärdesberäkning av bedömd slutavräkning gjorts och redovisats. Köpeskillingen för de 70 procent av aktierna uppgick till 210 kEUR (1 953 kSEK).
Ovanstående förvärv är storleksmässigt oväsentligt, Proact redovisar därför ingen ytterligare information om det.
Femårsöversikt
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning (MSEK) | |||||
| Totala intäkter | 2 801,7 | 2 325,3 | 2 304,8 | 2 433,1 | 2 231,8 |
| EBITDA | 169,2 | 144,2 | 128,1 | 144,5 | 121,5 |
| EBITA | 140,4 | 109,5 | 82,9 | 93,1 | 74,6 |
| EBIT | 113,5 | 84,9 | 54,0 | 70,7 | 54,6 |
| Resultat före skatt | 104,1 | 85,2 | 43,7 | 61,0 | 41,9 |
| Årets resultat | 78,4 | 59,9 | 27,2 | 41,8 | 29,5 |
| EBITDA marginal, % | 6,0 | 6,2 | 5,6 | 5,9 | 5,4 |
| EBITA marginal, % | 5,0 | 4,7 | 3,6 | 3,8 | 3,3 |
| EBIT marginal, % | 4,1 | 3,7 | 2,3 | 2,9 | 2,4 |
| Nettomarginal, % | 3,7 | 3,7 | 1,9 | 2,5 | 1,9 |
| Vinstmarginal, % | 2,8 | 2,6 | 1,2 | 1,7 | 1,3 |
| Eget kapital, avsättningar och skulder (MSEK) | |||||
| Eget kapital | 316,8 | 269,3 | 242,6 | 228,5 | 214,8 |
| Balansomslutning | 1 650,7 | 1 540,9 | 1 438,8 | 1 492,8 | 1 505,9 |
| Sysselsatt kapital | 496,0 | 427,9 | 407,6 | 416,6 | 424,3 |
| Nettoskuld | –5,6 | –7,8 | –121,1 | –85,0 | 137,9 |
| Finansiella nyckeltal Soliditet, % |
19,2 | 17,5 | 16,9 | 15,3 | 14,3 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,8 | 1,6 | 1,6 | 1,6 | 1,9 |
| Kassaflöde, MSEK | 27,7 | 90,0 | –55,9 | 34,6 | –2,1 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 150,4 | 69,1 | 54,8 | 62,0 | 73,1 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | 26,8 | 23,4 | 11,6 | 18,9 | 14,7 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital, % | 25,6 | 21,3 | 13,8 | 17,4 | 18,4 |
| Utdelning till moderbolagets aktieägare, MSEK 2) | 25,1 | 15,6 | 11,2 | 9,3 | 13,8 |
| Nyckeltal per medarbetare | |||||
| Genomsnittligt antal årsanställda | 669 | 646 | 649 | 660 | 568 |
| Antal anställda vid årets slut | 743 | 665 | 644 | 702 | 640 |
| Resultat före skatt per anställd, kSEK | 156 | 132 | 67 | 92 | 74 |
| Data per aktie | |||||
| Resultat per aktie (totalt antal aktier), kr | 8,07 | 6,13 | 2,35 | 3,95 | 2,66 |
| Resultat per aktie (utestående aktier), kr 1) | 8,20 | 6,16 | 2,36 | 3,96 | 2,69 |
| Eget kapital per aktie (totalt antal aktier), kr | 32,73 | 27,51 | 24,57 | 23,36 | 21,99 |
| Eget kapital per aktie (utestående aktier), kr 1) | 32,87 | 27,96 | 24,63 | 23,42 | 22,27 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie (totalt antal aktier), kr |
19,58 | 26,55 | 4,34 | 19,66 | 17,59 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | |||||
| (utestående aktier), kr 1) | 19,88 | 26,67 | 4,35 | 19,71 | 17,81 |
| Totalt antal aktier vid periodens slut, st | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 |
| Totalt antal utestående aktier vid periodens slut, st 1) | 9 293 742 | 9 185 268 | 9 310 268 | 9 310 268 | 9 217 455 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier (totalt antal aktier), st | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 | 9 333 886 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier (utestående aktier), st 1) | 9 192 876 | 9 291 082 | 9 310 268 | 9 307 837 | 9 217 455 |
| Antal aktier i eget innehav vid periodens slut | 40 144 | 148 618 | 23 618 | 23 618 | 116 431 |
| Antal teckningsoptioner vid periodens slut | – | – | – | – | – |
| Börskurs per 31 december, kr | 139,25 | 78,50 | 81,00 | 102,25 | 158,00 |
1) Proact har inga utställda teckningoptioner, konverteringslån eller andra instrument som kan ge upphov till utspädningseffekt.
Bolaget har dock återköpt egna aktier som finns i eget förvar vilket påverkar nycketal ovan. Härvid har hänsyn tagits endast till genomförda återköp per balansdagen.
2) Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman en utdelning om 2,70 kr per aktie för verksamhetsåret 2015.
| Definitioner EBIT |
EBITDA marginal EBITDA i procent av totala intäkter. |
Räntabilitet på eget kapital Periodens resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. |
|---|---|---|
| Rörelseresultat före finansnetto och skatt. | Kapitalomsättningshastighet, ggr Intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning. Kassaflöde Förändring av likvida medel. |
|
| Räntabilitet på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. |
||
| EBIT marginal Rörelseresultat i procent av totala intäkter. |
||
| EBITA | ||
| Resultat efter avskrivningar av materiella anläggnings tillgångar men före avskrivningar av immateriella till gångar, finansnetto och skatt. |
Nettoskuld Likvida medel minskat med räntebärande skulder till kreditinstitut. |
Soliditet Eget kapital inklusive minoritetsandelar i procent av balans omslutningen. |
EBITA marginal
EBITA i procent av totala intäkter.
EBITDA
Resultat före avskrivningar (materiella- och immateriella tillgångar),finansnetto och skatt.
Nettomarginal Resultat före skatt i procent av totala intäkter.
Resultat per anställd
Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder.
Vinstmarginal
Periodens resultat efter skatt i procent av totala intäkter.
Intygande
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Kista den 22 mars 2016
Anders Hultmark Styrelseordförande
Eva Elmstedt Styrelseledamot
Roger Bergqvist Styrelseledamot
Pia Gideon Styrelseledamot
Christer Hellström Styrelseledamot
Christer Holmén Styrelseledamot
Jason Clark Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 april 2016 Ernst & Young AB
Rickard Andersson Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Proact IT Group AB, org.nr 556494-3446
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Proact IT Group AB (publ) för räkenskapsåret 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21-24. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 15-58.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21-24. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Proact IT Group AB (publ) för räkenskapsåret 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21-24 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Stockholm den 8 april 2016 Ernst & Young AB
Rickard Andersson Auktoriserad revisor
Proact IT Group AB
Kistagången 2, Box 1205, 164 28 Kista Telefon 08-410 666 10 [email protected] www.proact.eu