Skip to main content

AI assistant

Sign in to chat with this filing

The assistant answers questions, extracts KPIs, and summarises risk factors directly from the filing text.

Proact IT Group Annual Report 2015

Apr 11, 2016

3095_10-k_2016-04-11_23ef371c-d243-4afc-9ef0-b09d848609b0.pdf

Annual Report

Open in viewer

Opens in your device viewer

årsredovisning 2015

Innehållsförteckning

Året som gått 1
VD har ordet 2
Vision, affärsidé och mål 4
Strategi 5
Värdekedja 6
Erbjudande 8
Medarbetare 12
Aktien 14
Förvaltningsberättelse 15
Risker och riskhantering 19
Bolagsstyrningsrapport 21
Styrelse 25
Ledning 26
Rapport över totalresultat, koncernen 28
Balansräkning, koncernen 29
Förändring i eget kapital, koncernen 30
Kassaflödesanalys, koncernen 31
Resultaträkning, moderbolaget 32
Balansräkning, moderbolaget 33
Förändring i eget kapital, moderbolaget 34
Kassaflödesanalys, moderbolaget 35
Noter till räkenskaperna 36
Femårsöversikt 57
Intygande 58
Revisionsberättelse 59

Proact i korthet

Proact är Europas ledande fristående integratör inom områdena datacenter och molntjänster. Proact levererar verksamhetsnytta genom att hjälpa företag och myndigheter världen över att minska riskerna, sänka kostnaderna samt framförallt leverera flexibla, tillgängliga och säkra ITtjänster.

Proacts erbjudande täcker alla delar i ett datacenter såsom lagring-, servrar- och nätverksfunktioner. Därutöver hanterar Proact 70 petabyte information via molntjänsteverksamhet. Hittills har Proact genomfört fler än 3 500 framgångsrika kundprojekt över hela världen.

Proactkoncernen har fler än 740 anställda och finns i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA. Proact grundades 1994 och moderbolaget Proact IT Group AB (publ) är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 1999 under symbolen PACT. Aktien ingår i Small Cap-listan.

Årsstämma 2016

Årsstämman äger rum måndag den 2 maj 2016 kl. 18:00 på Scandic Victoria Tower, Arne Beurlings Torg 3 i Kista. Rätt att deltaga på stämman har aktieägare som finns införd i den av Euroclear Sweden förda aktieboken tisdag 26 april 2016 och som har anmält sig enligt nedan. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste således tillfälligt registrera sig under eget namn i aktieboken för att ha rätt att själv eller genom ombud deltaga i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast tisdag den 26 april 2016.

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ha kommit bolaget tillhanda senast onsdag 27 april 2016 kl. 16:00. Anmälan görs via post, telefon eller e-post.

Adress för anmälan:

Proact IT Group AB Att: Årsstämma Box 1205, 164 28 KISTA Tel: 08-410 667 11 E-post: [email protected]

Kommande informationstillfällen

20 april 2016 Delårsrapport kvartal 1
2 maj 2016 Årsstämma
13 juli 2016 Halvårsrapport
19 oktober 2016 Delårsrapport kvartal 3
9 februari 2017 Bokslutskommuniké 2016

Året som gått

Proact kan se tillbaka på ett år som genererat det bästa resultatet före skatt i bolagets historia.

Förutom god generell

försäljningstillväxt avseende systemlösningar kunde Proact även glädjas åt ett flertal större enskilda affärer som bidrog till intäktsökningen om 25 procent. Affärerna är strategiskt viktiga för Proact och samtidigt ett bevis på att bolagets specialistkompetens och marknadsledande erbjudande uppskattas av våra kunder.

Under kvartalet förvärvades

51 procent av Business Unit Microsoft Datacenter Innovation från VX Company i Nederländerna. Förvärvet är strategiskt och genomfördes för att komplettera Proacts erbjudande med applikationskompetens inom Microsoftområdet och för att förstärka erbjudandet inom molntjänster.

Det strategiska valet

att satsa på teknikområden såsom Datacenter, en kombination av lagring, servrar och nätverk, gav positiva effekter både avseende intäkter och resultat. Under perioden tecknades ett antal nya avtal med bland annat Skatteförvaltningen i Norge och SBAB samt Spotify i Sverige.

Proact förvärvade

Compose IT System i Sverige. Genom den kunskap och erfarenhet som finns inom Compose IT System stärker Proact bland annat sitt molntjänsterbjudande i Norden. Tack vare förvärvet stärks Proacts erbjudande till både befintliga och nya kunder vilket i sin tur befäster Poacts position som den naturliga samarbetsparten.

Intäkter och marginal Nyckeltal

2015 2014 2013 2012 2011
Totala intäkter, MSEK 2 801,7 2 325,3 2 304,8 2 433,1 2 231,8
EBITDA, MSEK 169,2 144,2 128,1 144,5 121,5
EBITDA marginal, % 6,0 6,2 5,6 5,9 5,4
Resultat före skatt. MSEK 104,1 85,2 43,7 61,0 41,9
Nettomarginal, % 3,7 3,7 1,9 2,5 1,9
Resultat per aktie
(utestående aktier), kr 1)
8,20 6,16 2,36 3,96 2,69
Utdelning per aktie, kr 2) 2,70 1,70 1,20 1,10 1,00

1) Proact har inga utställda teckningoptioner, konverteringslån eller andra instrument som kan ge upphov till utspädningseffekt. Bolaget har dock återköpt egna aktier som finns i eget förvar vilket påverkar nycketal ovan.

2) Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman en utdelning om 2,70 kr per aktie för verksamhetsåret 2015.

VD har ordet

Rörelseresultatet före avskrivningar, MSEK

169,2

Resultat före skatt, MSEK 104,1

Intäkter under året, MSEK 2 802

Efter att under de senaste fyra åren ha varit ansvarig för Proacts verksamhet i Storbritannien fick jag den 8 januari 2016 förtroendet att ta över som VD för hela koncernen. Jag har en lång och gedigen erfarenhet av IT-industrin samt av att utveckla och driva tjänsteverksamheter. Jag ser fram emot att på bästa sätt, tillsammans med bolagets talangfulla medarbetare, utveckla verksamheten vidare för att säkerställa att uppsatta strategier och ekonomiska mål uppnås. Vår förmåga att hjälpa våra kunder att minimera risker, sänka kostnader samt leverera flexibla IT-tjänster och produkter gör att vi har en stark marknadsposition på den europeiska marknaden och därmed goda möjligheter till fortsatt positiv utveckling både gällande intäkter och resultat.

Året i korthet

Vi kan se tillbaka på ett år som genererat det bästa resultatet före skatt i bolagets historia. Den goda resultatutvecklingen har uppnåtts genom ett fokuserat och kontinuerligt förbättringsarbete i kombination med ökad lönsamhet främst avseende molntjänster, som är ett strategiskt fokusområde för oss. Det är glädjande att vi har ökat avkastningen på eget kapital från drygt 23 procent förra året till nära 27 procent i år. Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 169,2 MSEK (144,2 MSEK) och resultat före skatt uppgick till 104,1 MSEK (85,2 MSEK). Intäkterna under året uppgick till 2 802 MSEK vilket är en ökning med 21 procent i jämförelse med föregående år, samtidigt som marknadstillväxten på vissa marknader var svag. Jag kan därmed konstatera att våra kunder uppskattar vår specialistkompetens och vårt marknadsledande erbjudande, och att vi därigenom har kunnat ta ytterligare marknadsandelar.

Komplexa IT-tjänster en fördel

Våra kunder utgörs främst av stora företag och organisationer inom en mängd olika branscher. Deras IT-verksamhet blir alltmer strategisk, genom den digitalisering som sker inom vissa

"Jag kan konstatera att våra kunder uppskattar vår specialistkompetens och vårt marknadsledande erbjudande, och att vi därigenom har kunnat ta ytterligare marknadsandelar."

branscher, såsom exempelvis Handel & Tjänster, Bank & Finans och Media. Dessutom fortsätter informationsmängderna att öka vilket gör att IT-infrastrukturen blir allt mer komplex. För Proact, som specialist, är detta självklart goda nyheter då allt fler företag och organisationer i allt högre utsträckning behöver säkerställa en konkurrenskraftig IT-verksamhet som också är flexibel och snabbrörlig.

Vässade strategier för tillväxt

För att säkerställa att Proact på bästa sätt kan möta de krav och behov som finns på marknaden samt för att nå de strategiska och ekonomiska målen genomfördes ett strategiarbete under året. Baserat på utfallet fokuseras nu arbetet till ett antal prioriterade aktiviteter för att säkerställa en kostnadseffektiv och enhetlig organisation, ett marknadsledande och leverantörsoberonde erbjudande samt en ökad andel kontrakterade intäkter. Bland annat har vi tagit ett strategiskt beslut att fokusera på att utveckla erbjudandet inom Datacenter (kombination av lagring, servrar och nätverk) med tillhörande konsult- och supporttjänster, parallellt med att öka fokuseringen på molntjänster.

Ett tydligt marknadsbehov är bland annat att fler kunder önskar erbjuda internt IT-stöd som en tjänst, där användarna själva beställer och konsumerar olika typer av IT-tjänster baserat på varje enskilt användarbehov. För att möjliggöra leverans av IT som en tjänst implementerar företag och myndigheter i allt högre grad en kombination av privata och publika molntjänster, så kallade hybrida moln. Detta för att bland annat automatisera interna IT-processer

och därigenom erbjuda kostnadseffektiva och flexibla IT-tjänster till både interna och externa användare.

Konceptet Datacenter fortsätter att växa. Tidigare har de olika delarna av IT-infrastrukturen hanterats som separata delar. Genom att de olika delkomponenterna är integrerade och testade med varandra ger konceptet möjlighet till kortare implementeringstider, förenklad administration samt mindre risk för produktionsstörningar, vilket i sin tur innebär kostnadsfördelar.

Genom att alltid ha ett marknadsledande erbjudande inom respektive fokusområde samt att arbeta för att öka andelen kontrakterade tjänsteintäkter anser jag att vi har goda möjligheter att växa och förbättra vinstmarginalen.

Strategiska förvärv

Under året genomfördes två förvärv som på ett tydligt sätt beskriver vår ambition att fortsätta växa inom för oss strategiska områden och därigenom stärka vår roll som kompetenspartner till våra kunder.

Under andra kvartalet förvärvades verksamheten Microsoft Datacenter Innovation Services från VX Company i Nederländerna. Förvärvet genomfördes för att komplettera bolagets erbjudande med applikationskompetens inom främst Microsoft-området. Genom ökad kompetens inom detta område har vi goda möjligheter att förflytta oss uppåt i värdekedjan och fördjupa samarbetet med kunderna utifrån ett strategiskt perspektiv. Ett antal affärer inom området som genomförts under året är ett bevis på att strategin är riktig.

Under det fjärde kvartalet förvärvades Compose IT System AB. Förvärvet är i linje med strategin och kommer ytterligare att stärka bolagets position inom molntjänstområdet. Genom den kunskap och erfarenhet som finns inom Compose IT System stärker vi vårt molntjänsterbjudande i Norden. Kunderna undersöker kontinuerligt alternativa sätt att hantera sin IT-miljö på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Genom förvärvet kommer Proact vara ett mer naturligt val och vi kan stödja både befintliga och nya kunder på ett än bättre sätt.

Positiva framtidsutsikter

Trots att det under 2015 varit en svag ekonomisk utveckling på vissa av våra marknader, har bolaget totalt haft en god och lönsam utveckling under året. Framöver väntas områden såsom Datacenter och molntjänster ha en fortsatt god tillväxttakt. Vårt strategiska val att satsa på dessa områden i kombination med vår förmåga att hjälpa våra kunder att minska risker, sänka kostnader samt leverera flexibla IT-tjänster gör att bolaget har en fortsatt stark marknadsposition och därmed goda möjligheter att utnyttja potentialen på den europeiska marknaden.

Jag vill avsluta med att tacka våra kunder som ger oss förtroendet att vara deras samarbetspartner. Jag vill också tacka alla medarbetare som engagerat och professionellt bidrar till att ständigt utveckla verksamheten.

Jason Clark VD, Proact IT Group AB (publ)

Vision, affärsidé och mål

Vision

Att vara världens mest trovärdiga IT-tjänstepartner som möjliggör innovation och ökad tillväxt hos våra kunder.

Affärsidé

MSEK % 3 000 Som partner till våra kunder erbjuder vi högkvalitativa tjänster samt marknadsledande teknologier. Vi levererar flexibla tjänster och lösningar som snabbt skapar ett hållbart och långsiktigt värde. %

Finansiella mål Utfall 4
1 500
6
3 000
1 000
4
2 500
10
Historisk måluppfyllelse
3
500
2
2 000
8
Försäljningstillväxt
Växa dubbelt så snabbt som
marknaden.
Den ekonomiska marknadstillväxten
har under senare år varit mellan 1-5 procent.
För år 2015 ökade bolaget intäkterna
med 21 procent.
2
0
0
1 500
6
%
2011 2012 2013 2014 2015
1 000
4
1
70
MSEK
%
500
Tjänsteintäkter, MSEK
Tillväxt marknad, %
2
60
0
12
Systemintäkter, MSEK
3 000
50
0
0
2011
2012
2013
2014
2015
40
2011 2012 2013 2014 2015
2 500
10
30
2 000
8
Tjänsteintäkter, MSEK
Tillväxt marknad, %
20
1 500
10
Systemintäkter, MSEK
6
Mål
0
1 000
4
−10
500
2
%
2011 2012 2013 2014 2015
0
0
%
Måltillväxt, %
Tillväxt Proact, %
25
2011 2012 2013 2014 2015
Mål
5
Mål
20
Tjänsteintäkter, MSEK
Tillväxt marknad, %
Marginal
Resultatet före skatt ska uppgå till
5 procent av intäkterna.
För år 2015 genererade bolaget ett resultat före skatt
om 3,7 procent av intäkterna.
Systemintäkter, MSEK
4
%
15
3
5
10
Mål
2
4
5
1
3
0
%
2011
2012
2013
2014
2015
0
2
5
%
Mål
2011
2012
2013
2014
2015
1
4
5
Mål
0
3
4
%
2011
2012
2013
2014
2015
Soliditet
Uppnå en soliditet om 20-25 procent.
Bolaget har under året fortsatt att förbättra
soliditeten, vid utgången av 2015 uppgick
den till 19,2 procent.
2
3
50
%
2
1
40
25
1
0
30
Mål
Mål
2011
2012
2013
2014
2015
20
%
0
20
2011
2012
2013
2014
2015
15
25
10
Mål
10
20
0
2011
2012
2013
2014
2015
5
15
%
0
10
25
%
2011
2012
2013
2014
2015
Mål
Avkastning på eget kapital
Uppnå en avkastning på eget kapital
om 20 procent.
För år 2015 uppgick avkastningen på eget kapital
till 26,8 procent.
5
25
20
%
Mål
0
20
15
2011
2012
2013
2014
2015
30
%
15
10
25
50
10
5
20
Mål
40
15
5
%
0
2011
2012
2013
2014
2015
10
Mål
30
0
50
2011
2012
2013
2014
2015
5
20
40
0
10
2011
2012
2013
2014
2015
Mål
30
%
Utdelning
Bolaget avser långsiktigt att lämna
utdelning om 25-35 procent av
vinsten efter skatt.
För år 2015 föreslås en utdelning om 2,70 kr per
aktie, vilket motsvarar 32 procent av vinsten efter
skatt.
0
20
%
50
2011
2012
2013
2014
2015
10
50
40
0
40
Mål
30
2011
2012
2013
2014
2015
Mål
%
30
20
30
20
10
25
10
0
%
2011
2012
2013
2014
2015
20
Mål
0
30
15
2011
2012
2013
2014
2015
25
10
20
Mål

Strategi

Strategi

För att uppnå målen arbetar bolaget enligt följande strategier:

"One Proact"

Genom väl definierade processer och rutiner skapas en kostnadseffektiv och enhetlig organisation, som säkerställer att vi har ett tydligt och kvalitativt erbjudande till marknaden.

Marknadsledande och leverantörsoberoende erbjudande

Inom Proacts fokusområden Datacenter med tillhörande konsult- och supporttjänster samt molntjänster ska bolaget ha ett marknadsledande erbjudande.

Fokus på innovation

Innovation är centralt för att säkerställa att bolaget har ett marknadsledande erbjudande. Genom fastställd innovationsprocess uppnås, effektiv utveckling av nya tjänster och utvärdering av nya produkter. Vilket möjliggör att lansering av nya tjänster och produkter sker på ett tids- och kostnadseffektivt sätt inom hela bolaget.

Samarbetspartners

Proact samarbetar med ett antal strategiskt utvalda leverantörer, både marknadsledande och nya nischade aktörer. Proact kan på så sätt säkerställa tillgång till den senaste tekniken samtidigt som vi kan erbjuda de mest lämpade tjänsterna och/eller lösningarna utifrån varje enskild kunds behov.

Ökad andel kontrakterade tjänsteintäkter

Proact har ett tjänsteerbjudande som är branschoberoende och som riktas till såväl privat som offentlig sektor. I syfte att förbättra lönsamheten eftersträvas en ökad andel kontrakterade tjänsteintäkter. Detta ska uppnås genom att ytterligare stärka bolagets erbjudande främst inom support- och molntjänster.

Marknad

Proact eftersträvar god organisk tillväxt på befintliga marknader. På nya marknader i Europa sker etablering genom förvärv eller via så kallade "green-fields". Dessutom tillgodoser bolaget befintliga kunders önskemål om att ha Proact som partner på nya marknader även utanför Europa.

Värdekedja

Tjänsteutveckling

Värdeskapande

Utvecklingen av nya tjänster utgår alltid från kundernas behov i kombination med den tekniska utveckling som sker på marknaden. Ambitionen är att erbjuda marknadsledande konsult-, support- och molntjänster. Kontinuerlig kompetensutveckling och vidareutbildning av Proacts medarbetare är en garanti för att bolagets tjänsteerbjudande alltid är konkurrenskraftigt.

Hållbart företagande

Vi arbetar kontinuerligt med att minska miljöpåverkan från leveransen av alla våra tjänster, störst positiv påverkan erhålls genom att kontinuerligt effektivisera leveransen av våra molntjänster.

För att minska miljöpåverkan kommer vi under 2016 att följa upp el-, värme- och kyla förbrukning i våra datahallar. Med utgångspunkt i resultatet kommer mål att tas fram för hur mycket den totala förbrukningen ska reduceras per år (uttryckt i kWh).

Produktportfölj

För att säkerställa att Proact kan erbjuda de bästa tjänsterna och lösningarna har bolaget nära samarbete med ett antal noga utvalda leverantörer. Nya produkter från såväl befintliga som nya leverantörer genomgår en strukturerad utvärderingsprocess för att säkerställa att Proact kan erbjuda den senaste tekniken vid design av tjänster och systemlösningar.

Proact har ingen tillverkning, men tar miljöansvar genom olika etablerade processer och rutiner. Exempelvis återvinns uttjänt elektronik, papper och emballage.

Under 2016 kommer en mätning att göras avseende återvunnen elektronik samt återvunnet papper och emballage. Med utgångspunkt i resultatet kommer mål att tas fram för hur mycket den totala förbrukningen ska minskas samt hur mycket den totala återvinningen ska ökas per år (uttryckt i kg).

Inköp

Proacts totala inköp uppgick under året till 1 962 MSEK, varav 1 789 MSEK avser totala varukostnader som kan hänföras till Proacts kärnverksamhet. Därutöver gjordes inköp för 173 MSEK avseende till exempel hyror, resor, förbrukningsmaterial och transporter.

Varje år köper vi in varor för betydande belopp. Våra leverantörer återfinns främst i Europa och USA, där efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter är god jämfört med många andra delar av världen. Samtliga våra leverantörer genomgår en godkännandeprocess där såväl produktsäkerhet som företagsansvar utvärderas.

Under 2016 kommer en undersökning att genomföras av hur väl våra leverantörer efterlever de tio punkterna i FN:s Global Compact. Med utgångspunkt i resultatet kommer nyckeltal tas fram för att betygsätta våra leverantörers efterlevnad samt mål sättas för vilken nivå som kan vara acceptabel för Proact (uttryckt i procent).

Proacts uppförandekod är utgångspunkten för hållbarhetsarbetet, vilket gäller interna såväl som externa relationer. Bolaget arbetar kontinuerligt med följande fem mätbara områden, vilka syftar till att leverera hållbar och lönsam utveckling.

Genom innovativ tjänsteutveckling, en marknadsledande produktportfölj, effektiva inköpsoch leveransprocesser samt goda kontakter med våra kunder skapar Proact ekonomiskt värde samtidigt som bolaget har en positiv påverkan på människor och miljö.

Leveransen består av systemlösningar med tillhörande konsult- och supporttjänster samt molntjänster eller en kombination av de två. Baserat på kundens affärsmässiga krav, kan Proact som fristående specialist, erbjuda de mest kostnadseffektiva tjänsterna samt lösningarna för varje kund vid varje enskilt tillfälle.

För att hantera det förtroende som våra kunder gett oss levereras tjänsterna enligt fastställda standarder såsom "ITIL Service Management", vilket omfattar ett flertal processer för att leverera kostnadseffektiva IT-tjänster med utgångspunkt från kundens verksamhet. Sedan 2013 är vi även ISO9001- och ISO27001 certifierade i ett flertal länder. Under 2016 kommer ytterligare dotterbolag certifieras i enlighet med någon av ovanstående standarder.

Kunder

De totala intäkterna uppgick till 2 802 MSEK. Kunderna består huvudsakligen av informationsintensiva företag och myndigheter med stora datamängder. De tjänster och produkter som Proact erbjuder fokuserar på att tillgodose kundernas behov av såväl tillgänglighet som säkerhet avseende leverans av olika IT-tjänster.

Proacts vision är att vara världens mest trovärdiga IT-tjänstepartner som möjliggör innovation och ökad tillväxt hos våra kunder. Därigenom ska tjänster och produkter levereras på ett ansvarsfullt vis samt med utlovad kvalitet.

Under 2016 kommer en kundundersökning att genomföras för att mäta hur väl våra kunder anser att vi lever upp till våra kvalitetslöften samt vilken helhetsbedömning de gör av oss som samarbetspartner.

Leverans Årets resultat uppgick till 78 MSEK

En betydande andel av det kapital som genereras återförs normalt till verksamheten. Kapitalet används bland annat till investeringar i aktiviteter som stärker konkurrenskraften och skapar långsiktigt värde.

Proact avser långsiktigt att lämna utdelning om 25-35 procent av vinsten efter skatt. Styrelsen har föreslagit en utdelning på 2,70 kronor per aktie motsvarande totalt 25 MSEK för helåret 2015.

Fördelning av ekonomiskt värde per intressent

Genom innovativ tjänsteutveckling samt försäljning av Proacts totala erbjudande skapas ekonomiska värden som kommer intressenterna till del.

Genererat och fördelat ekonomiskt värde (MSEK) Intressenter 2015 2014
Rörelseintäkter Kunder 2 802 2 325
Summa genererat värde 2 802 2 325
Fördelat som
Löner och ersättningar Medarbetare –635 –563
Service och varor Leverantörer –2 063 –1 677
Inkomstskatt Staten –26 –25
Utdelning Aktieägare –25 –16
Återstår i bolaget 53 44

Erbjudande

Högre effektivitet och minimerade risker

Alla företag och myndigheter är beroende av tillgång till information av olika slag för att verksamheten ska fungera, speciellt för verksamhetskritisk information är tillgänglighet och säkerhet mycket viktigt. Brister i säkerhetsrutiner och tillgänglighet kan leda till avbrott i verksamheten, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. En instabil IT-infrastruktur kan bli kostsam och medföra stora risker hos kunden.

För att hantera ovanstående utmaningar erbjuder Proact olika typer av tjänster och produkter och kan därigenom hjälpa företag och myndigheter att minska risker, sänka kostnader samt framförallt leverera flexibla och säkra IT-tjänster. Vi analyserar kundernas behov utifrån givna förutsättningar och erbjuder kundanpassade och kostnadseffektiva tjänster och IT-infrastrukturlösningar.

Leverantörsoberoende tjänster och produkter av högsta kvalitet

Olika företag och organisationer har olika behov. Därför behöver också IT-infrastrukturen hos var och en anpassas efter behoven. Som fristående specialist kan Proact erbjuda sina kunder en oberoende och genomgripande analys utifrån just deras behov och krav.

Analys och Design

Analysen tar sin utgångspunkt i en nulägesbeskrivning av risksituationen, det vill säga rutiner för hantering av verksamhetskritisk information, säkerhetskopiering och katastrofplanering. En nulägesanalys görs även av kostnadssituationen och hur denna kan minimeras med hjälp av exempelvis standardiserade processer, konsolidering av olika system samt automatiserade rutiner.

Utifrån nulägesanalysen görs en problembeskrivning som ligger till grund för ett behovsanpassat lösningsförslag, vilket baseras på kundens affärsmässiga krav. Med detta som

bas definieras kraven på IT-infrastrukturen. Proact hjälper på detta sätt sina kunder att koppla samman kraven från affärsverksamheten med kraven på IT-stöd. IT-strategin definieras tillsammans med kundens företagsledning medan den tekniska lösningen definieras tillsammans med kundens IT-ledning.

Implementering

Proact är fristående i teknikvalet. Oavsett om kunden väljer Proact eller någon annan som systemleverantör kan bolaget vara ett stöd i implementeringen av valt system. Vid implementering bistår Proact exempelvis med installation, projektledning, dokumentation samt kundanpassad utbildning. Innan implementeringen är slutförd säkerställs att implementerat system uppfyller de krav och behov som på förhand var uppsatta.

Kontrakterade tjänster

För att långsiktigt öka Proacts lönsamhet är målsättningen att kontinuerligt öka andelen kontrakterade tjänster. Detta ska göras genom att löpande utveckla nedanstående två områden samt fokusera sälj- och marknadsaktiviteter för att ytterligare öka Proacts marknadsandel.

Support

Proact erbjuder support, Proact Premium Support, både på system som vi själva installerat och på system som levererats och installerats av andra. Kunden behöver endast en kontaktyta för hela sin IT-miljö vilket underlättar hanteringen av supportfrågor avsevärt. Supportavtal tecknas över en längre tidsperiod. Den vanligaste löptiden på avtalen är mellan ett och tre år. Då kundlojaliteten är hög förlängs supportavtalen i regel under systemets hela livslängd.

Hybrida molntjänster

Genom Proacts molntjänster kan företag och myndigheter fokusera sina resurser på den egna kärnverksamheten. Proact erbjuder en unik portfölj av säkra interna och externa molntjänster. Det innebär att kunderna kan välja en unik kombination av egna privata moln och externa molntjänster. Oavsett var den verksamhetskritiska informationen lagras, stödjer Proact kunderna för att säkerställa god kontroll av den information som lagras och därigenom tillgodose både interna krav och lagkrav. Samtliga molntjänster levereras enligt tydligt definierade servicenivåer och kunden betalar endast för den kapacitet som nyttjas. Den vanligaste löptiden på de avtal som tecknas är mellan ett och tre år.

Innovativa finansieringslösningar för att maximera affärsvärde

För att på bästa sätt tillmötesgå de behov som finns på marknaden avseende finansieringslösningar, bedriver Proact sedan år 2009 en finansieringsverksamhet i egen regi. Genom denna verksamhet har Proact möjlighet att erbjuda finansiering av tjänster och produkter. Fördelen för kunden är att samtliga ingående delar såsom konsult- och supporttjänster såväl som produkter kan inkluderas. Därutöver får kunden god kostnadskontroll samtidigt som påverkan på kundens kassaflöde och balansräkning minimeras.

Datacenter

Våra lösningar inom IT-infrastruktur handlar i huvudsak om fem områden som är starkt integrerade med varandra: Server (skapa och bearbeta information), Lagring (lagra och återskapa information), Säkerhet (skyddande av information), Nätverk (flytta information) och Automatisering (förenklad administration och snabbare leverans av IT-tjänster). Genom att kombinera dessa tekniker i ett fördefinierat koncept uppnås snabbare implementationstider samt minskade risker för integrationsproblematik mellan de olika teknikerna.

"Som fristående specialist kan Proact erbjuda sina kunder en oberoende och genomgripande analys utifrån just deras behov och krav."

Server: Proact är fristående i teknikvalet och hanterar olika typer av serverplattformar för skapande och bearbetning av information. Genom tekniker såsom virtualisering har serverplattformen blivit en integrerad del av den totala IT-infrastrukturen.

Lagring: Inom området lagring arbetar Proact med lösningar kring lagring av information utifrån dess värde för verksamheten och hur väl skyddad och tillgänglig den ska vara. Området innefattar även system för återskapande av information vid händelse av en katastrof samt informationshantering (Data Management).

Säkerhet: Att säkra den verksamhetskritiska informationen är av yttersta vikt. Vare sig det handlar om att följa olika regelverk, lagkrav eller om att skydda sig mot misstag, sabotage eller skadlig programkod så är säkerhetshoten reella och måste beaktas. Informationssäkerhet är således en mycket viktig del i Proacts lösningar.

Nätverk: Ett viktigt krav på IT-infrastrukturen är att informationsflödet fungerar smidigt. Trender såsom virtualisering av servrar och lagring gör att nätverket utsätts för allt större belastning. Nätverksstrukturen måste klara ökad informationshantering samtidigt som tillgängligheten måste säkerställas och bandbredden nyttjas optimalt så att prestandan blir maximal. Dessutom blir en allt större del av närverksstrukturen automatiserad, detta för att snabbare och effektivare kunna leverera olika typer av IT-tjänster.

Automatisering: Proact tillhandahåller olika former av lösningar som gör det möjligt att automatisera och presentera de olika underliggande delarna i ett Datacenter för att stödja affärsprocesserna. Detta skapar möjligheter att underlätta administration och därigenom minska komplexitet och risker. Genom ökad automatisering kan IT-tjänster levereras snabbare och därmed på ett bättre sätt stödja verksamhetens krav och behov avseende flexibilitet och innovation.

Kunder

Proacts kunder är informationsintensiva företag och myndigheter med stora datamängder. En väl fungerande IT-leverans är helt avgörande för våra kunders verksamhet. Behovet av en väl fungerande IT-miljö finns i alla branscher och Proact har därför kunder som verkar inom många olika områden. Proacts kunder är framförallt stora och medelstora företag och myndigheter och Proact har idag en god intäktsfördelning mellan olika branschsegment. De fyra största branschsegmenten är Offentlig sektor, Handel & tjänster, Telekom samt Tillverkande industri. De tio största kunderna under 2015 svarade för 23 procent av intäkten och ingen kund stod för mer än 5 procent. De största kunderna har verksamhet i flera av de länder där Proact verkar.

Intäkter per bransch

Offentlig Sektor 23% (21) Telekom 16% (16) Tillverkande Industri 13% (13) Olja, energi 6% (6) Bank, finans 9% (10) Media 4% (4) Övrigt 7% (6)

Samarbetspartners

Proact har långa och nära relationer med ett fåtal noga utvalda leverantörer. Proact har en väl definierad innovationsprocess för att på ett strukturerat sätt utvärdera nya produkter från befintliga leverantörer, likväl som att söka och ta in produkter från nya leverantörer. Genom denna process säkerställs att Proact alltid är i framkant avseende teknikutveckling och därigenom kan nyttja den senaste tekniken vid design av nya tjänster och ny IT-infrastruktur för kunderna.

Bland de största leverantörerna återfinns exempelvis Cisco, EMC, Hitachi Datasystems, NetApp och Veritas. Proact samarbetar i det flesta fall med två olika leverantörer inom varje teknikområde. Det möjliggör för Proact att hålla mycket hög specialistkompetens och kännedom om varje produkt, samtidigt som det minskar risken för störningar i verksamheten i det fall relationen med en leverantör av någon orsak skulle förändras.

Marknadsöversikt

Tillväxten av digital affärskritisk information är fortfarande hög, undersökningsföretaget IDC bedömer den årliga tillväxten till cirka 50 procent beroende på geografiskt område och bransch. Trots att den årliga tillväxten av affärskritisk information är hög, bedöms den årliga ekonomiska tillväxten avseende den europeiska lagringsmarknaden uppgå till mellan 0 och 2 procent per år. Den främsta orsaken till skillnaden mellan tillväxt av information och ekonomisk tillväxt är den snabba tekniska utvecklingen. Detta innebär exempelvis större lagringskapacitet per lagringsenhet och nya avancerade tekniker för komprimering av informationsmängderna. Baserat på den erfarenhet och kompetens som finns inom Proact är vår bedömning att den ekonomiska marknadstillväxten kommer att fortsätta vara på denna nivå den närmaste tidsperioden.

Alla företag och myndigheter är beroende av tillgång till information av olika slag för att verksamheten ska fungera, speciellt för verksamhetskritisk information är tillgänglighet och säkerhet mycket viktigt. Brister i säkerhetsrutiner och tillgänglighet kan leda till avbrott i verksamheten, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Därför utvärderar allt fler företag och myndigheter möjligheterna att nyttja olika tjänster och nya teknikområden för att uppnå en förenklad IT-drift och säkerställa att leverans av IT-tjänster motsvarar de krav som affärsverksamheten ställer.

En tydlig marknadstrend är bland annat att allt fler kunder önskar erbjuda internt IT-stöd som en tjänst, där användarna själva beställer och konsumerar olika typer av IT-tjänster baserat på varje enskilt användarbehov. För att möjliggöra leverans av IT som en tjänst implementerar företag och myndigheter i allt högre grad en kombination av privata och publika molntjänster, så kallade hybrida moln. Detta för att bland annat automatisera interna IT-processer och därigenom erbjuda kostnadseffektiva och flexibla IT-tjänster till interna samt externa användare.

Ytterligare en marknadstrend är att konceptet Datacenter (kombination av lagring, servrar och nätverk) fortsätter att växa samtidigt som nya teknikområden för hantering av verksamhetskritisk information implementeras. Ett

exempel på nytt teknikområde är Flash, vilket innebär att informationen lagras på en minneskrets istället för på traditionell hårddisk. Denna teknik ger förbättrad integration med olika typer av applikationer samt är mer kostnadseffektiv i jämförelse med traditionella hårddiskar.

Behovet av fortsatt effektivisering samt en växande efterfrågan på lösningar och tjänster inom Proacts specialistområden visar på en god tillväxtpotential för bolaget. Proact har etablerade erbjudanden, metoder och processer för att tillgodose efterfrågan på marknaden samt för att stödja sina kunder på bästa sätt.

Konkurrenssituation

Proact erbjuder en unik specialistkompetens med täckning i hela Europa, med en bas på över 3 500 genomförda projekt har bolaget dessutom en mängd goda referenser från nöjda och återkommande kunder. Konkurrensen kommer från små specialiserade bolag, integratörer med en generell IT-verksamhetsinriktning samt från större bolag med egna produkter och tjänster såsom till exempel Hewlett-Packard och IBM. Proacts konkurrensfördelar består framförallt i att vara en fristående integratör med specialistkompetens och lång erfarenhet inom områdena Datacenter med tillhörande konsult- och supporttjänster samt molntjänster. Tjänster utgör numera cirka 35 procent av Proacts totala intäkter. Som fristående specialist har Proact bättre möjligheter än andra integratörer och produkttillverkare att erbjuda de mest kostnadseffektiva tjänsterna samt lösningarna för varje kund vid varje enskilt tillfälle, vilket ger våra erbjudanden hög trovärdighet.

Exempel på kundprojekt

• Proact tecknar flerårigt avtal med Vattenfall

Vattenfall är en av Europas största elproducenter och ägs av svenska staten. Huvudprodukter är el, värme och gas. När det gäller el och värme är Vattenfall verksamt inom alla länkar i värdekedjan vilket innebär produktion, distribution och försäljning. Vattenfall producerar el och värme från sex olika energislag såsom vindkraft, kärnkraft, naturgas, bio-massa, kolkraft och vattenkraft.

Efter en grundlig utvärdering valdes Proact, tack vare bolagets gedigna kompetens, erfarenhet och internationella närvaro, som huvudleverantör för att implementera Vattenfalls nya koncernstrategi gällande lagring och backup. Målsättningen med den nya strategin är att uppnå betydande kostnadsbesparingar, bland annat genom samordning av infrastrukturen mellan de länder där Vattenfall är verksamma. Därutöver ska informationen kategoriseras, vilket i korthet innebär att lämplig lagrings- och backupinfrastruktur ska väljas baserat på de verksamhetskrav som finns avseende tillgänglighet och dess betydelse för verksamheten.

Avtalet, som har en löptid på sju år, innefattar konsulttjänster och Proact Premium Support och bidrar över tid positivt till Proacts kontrakterade intäkter.

• Skandiatransport väljer privat molntjänst från Proact

Skandiatransport är en ledande logistikpartner till fordonsindustrin, med 350 anställda vid fyra anläggningar i Sverige. Företagets verksamhet baseras bland annat på tunga applikationer med avancerad integration mot kundernas IT-system, vilka utgör en viktig del av den löpande leveransen.

I samband med implementering av ett nytt affärssystem ställdes nya krav avseende säkerhet och tillgänglighet gällande IT-infrastrukturen. Dessutom ville företaget flytta fokus från daglig IT-drift till applikationsdrift. Efter en omfattande utvärdering valdes Proact som samarbetspartner för att leverera efterfrågad funktionalitet som en tjänst, vilken levereras i enlighet med en avtalad servicenivå. Genom tjänsten Infrastructure as a Service (IaaS) erhåller Skandiatransport en privat molntjänst. I den privata molntjänsten ingår samtliga delar i ett Datacenter, såsom lagring, servrar och nätverk. Tjänsten ger Skandiatransport möjlighet att fokusera på sin kärnverksamhet samtidigt som efterfrågad säkerhet och tillgänglighet kommer att uppnås. Avtalet innefattar även implementering och konfiguration av den nya tjänsten.

• Norges Skatteförvaltning väljer Proact för implementering av Datacenter

Skatteförvaltningen har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att befolkningsregistret är uppdaterat och att skatter och avgifter betalas på ett korrekt sätt, verksamheten omfattar cirka 6 500 medarbetare.

Proact har fått förtroendet att leverera en ny IT-infrastruktur med tillhörande konsult- och supporttjänster. Skatteförvaltningen har högt ställda krav avseende skalbarhet, tillgänglighet samt prestanda. Dessutom ställs höga krav på att IT-infrastrukturen ska vara kostnadseffektiv. Tack vare den nya IT-infrastrukturen får Skatteförvaltningen ett förbättrat stöd för verksamheten och dess medarbetare.

Den nya IT-infrastrukturen baseras på konceptet Datacenter, vilket är en referensarkitektur där ingående komponenter såsom lagring, servrar och nätverk är integrerade med varandra. Genom detta koncept förenklas exempelvis lansering av nya tjänster gentemot privatpersoner och företag, samtidigt som den interna administrationen av systemen blir betydligt enklare och mer kostnadseffektiva. Avtalet som har en löptid på fyra år innefattar implementering och konfiguration av den nya ITinfrastrukturen samt Proact Premium Support och bidrar över tid positivt till Proacts kontrakterade intäkter.

• SIX Financial Information väljer Proact som samarbetspartner

SIX är den tredje största leverantören av finansiell information i Europa och är ledande i Norden. SIX är specialiserade på bearbetning och distribution av internationell finansiell information för exempelvis portföljförvaltning, finansiell analys och värdepappersadministration.

För att leverera de finansiella tjänsterna använder SIX flera affärskritiska applikationer, vilka ställer höga krav på prestanda och skalbarhet gällande lagringssystemet. Dessutom ställs höga krav från test- och utvecklingsverksamheten. Efter en noggrann utvärdering valdes Proact som partner för att implementera ett nytt lagringssystem baserat på den nya lagringstekniken Flash. Tekniken innebär att informationen lagras på en minneskrets istället för på traditionell hårddisk. Denna teknik ger förbättrad integration med olika typer av applikationer samt är mer kostnadseffektiv i jämförelse med traditionella hårddiskar. Avtalet innefattar även implementering och konfiguration av det nya lagringssystemet.

Medarbetarna centrala för framgång

Värdeord

Proact arbetar aktivt för att kontinuerligt stärka företagskulturen. Våra värdeord beskriver på ett tydligt sätt bolagets värderingar, koncept och vilka principer som ligger till grund för organisationen och dess kultur. Likväl hur vi som bolag fattar beslut samt vår hållning gentemot medarbetare, kunder, ägare, samarbetspartners och övriga intressenter.

Under 2016 kommer alla medarbetare att involveras i arbetet med att förtydliga och konkretisera värdeordens innebörd. Följande värdeord är centrala i företagskulturen.

Integrity

  • Vi är oberoende och navigerar enligt vår egen kompass, baserat på ärlighet och respekt.
  • Vi är öppna och tydliga i vår kommunikation.
  • Vi litar på varandra och dem som vi gör affärer med.
  • Vi levererar i enlighet med våra löften och gjorda överenskommelser.

Commitment

  • Utgör grunden för samtliga våra relationer.
  • Vi formulerar tydliga mål och har det bästa i fokus för våra kunder.
  • Vi säkerställer högsta möjliga servicenivå i de projekt som vi genomför.
  • Vi delar med oss av vår kunskap, erfarenhet och vårt engagemang.

Excellence

  • Är essensen av det vi levererar.
  • Årtionden av erfarenhet har givit oss en kunskapsbank som vi alltid tillämpar.
  • Rekrytering, utbildning och utveckling avspeglas i vår specialistkompetens.
  • Vi använder vår specialistkompetens och erfarenhet för att skapa kundanpassade lösningar, vilka skapar värde både på kort och lång sikt.

Kompetens

Nyckeln till Proacts kultur ligger i namnet; att vara proaktiva är en del av kärnan i kulturen och utgör därmed en viktig del av strategin att uppnå "One Proact". Medarbetarnas kompetens ställs till kundernas förfogande genom till exempel konsult-, support- och molntjänster. Även under säljprocessen får kunderna tillgång till olika former av expertkunskap och erfarenhet vid diskussioner rörande förslag på problemlösningar inom Proacts fokusområden.

Antalet medarbetare hade per den sista december 2015 vuxit till fler än 740 personer. I Europa och USA finns bolaget representerat i totalt 15 länder med 36 kontor. Proact har ett nära samarbete med kunderna lokalt men nyttjar samtidigt styrkan av att vara ett internationellt företag. Som fristående integratör är målsättningen att alltid förstå kundernas krav och behov, både utifrån ett affärsmässigt och tekniskt perspektiv.

För att uppnå visionen "att vara världens mest trovärdiga partner inom IT-tjänster och därigenom möjliggöra innovation för att öka tillväxten hos kunderna" är det viktigt att vara innovativ och kontinuerligt utveckla medarbetarnas kompetens. Proact har sedan ett antal år tillbaka drivit kompetensutveckling inom ramen för Proact Academy. Detta för att säkerställa att de individuella karriärs- och utvecklingsplanerna för varje medarbetare styr mot de kompetensmål som är definierade inom Proact.

Antal år i branschen Åldersstruktur Fördelning per funktion

Proact Academy

Genom Proact Academy erbjuds medarbetarna olika former av utbildningar, exempelvis inom områdena ledarskap, försäljning och teknik. Syftet är att främja vidareutbildning för alla medarbetare. Kartläggning, styrning och utveckling av kompetens är viktiga ledord i denna process. Olika former av interna utbildningar genomförs kontinuerligt, för att säkerställa att samtliga medarbetare har en god förståelse för bolagets erbjudande och den marknad där vi verkar. Genom att vara framgångsrika i detta interna arbete kan Proact som ledande aktör både attrahera och behålla de bästa medarbetarna.

  • Proact Academy Leadership (PAL): MBAutbildning för ledare som genomförs i samarbete med Uppsala Universitet.
  • Proact Academy Sales (PAS): Utveckling för de medarbetare som arbetar med försäljning.
  • Proact Academy Contracted Services (PACS): Utvecklar specialistkompetensen hos de medarbetare som arbetar med konsult-, support- och molntjänsteverksamheten.

Medarbetarundersökning

Via en årlig medarbetarundersökning, "Proact Motivation Index Survey", erhålls information avseende medarbetarnas motivation, engagemang och inställning till bolaget. Resultatet av undersökningen gör det möjligt att se trender

inom bolaget när det gäller attityder och värderingar. Det ger såväl chefer som övriga medarbetare värdefull information om vilka områden som fungerar bra inom verksamheten samt vilka områden som behöver utvecklas. Att ta tillvara medarbetarnas synpunkter är en självklarhet för att därigenom säkerställa god kompetens och personlig utveckling av respektive medarbetare och därigenom god utveckling av bolaget.

Incitamentsprogram

Ett uttalat mål är att alla medarbetare i hela organisationen ska ha en rörlig lönedel som är kopplad till företagets framgång. Detta sker i form av olika incitamentsprogram beroende på vilken typ av tjänst medarbetaren har.

Aktien

Aktien

Proact-aktien är sedan juli 1999 noterad på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT. Aktiekapitalet uppgår till 10 618 837 kr fördelat på 9 333 886 aktier med kvotvärde 1,14 kr. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst samt ger rätt till en röst vid bolagsstämma. Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i rösträtten.

Börshandel

Ägarstruktur

Proact hade 3 361 aktieägare per 31 december 2015, varav de flesta var privatpersoner med ett mindre innehav. Antalet aktieägare med ett innehav som överstiger 20 000 aktier uppgick till 45 stycken, där de största enskilda ägarna var Livförsäkrings AB Skandia (publ) med ett innehav som uppgick till 1 050 843 aktier och Svolder AB med 742 436 aktier. 130 145

Årsstämman den 5 maj 2015 bemyndigade styrelsen att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier fram till nästa årsstämma. Fram till och med 31 december 2015 har inga aktier återköpts inom detta bemyndigande. Per den 31 december 2015 innehar bolaget 40 144 aktier i eget förvar från tidigare bemyndigande. 100 115

Enligt vad styrelsen känner till finns inga avtal mellan aktieägare som kräver särskilda upplysningar enligt ÅRL.

Aktieägarvärde

Aktieägarvärde uppstår när bolaget är rätt positionerat och har en långsiktig lönsamhet. Proact värnar om att skapa långsiktig lönsamhet för aktieägarna genom att kontinuerligt fokusera på god verksamhetsutveckling med dels förbättrad lönsamhet i bolaget och dels förstärkning av bolagets marknadsledande ställning som specialist och fristående integratör i Europa. Proact (Total return) SIX Return Index Number of shares traded, 000's per week Source: jan feb mar apr may jun jul aug sep oct nov dec 70

Information till aktieägare

Den fullständiga årsredovisningen för 2015 kommer att hållas tillgänglig för allmänheten från början av april 2016, dels på bolagets kontor dels på bolagets hemsida. Kvartalsrapporter finns tillgängliga på bolagets hemsida www.proact.se. För ytterligare information om bolaget vänligen kontakta Proact IT Group AB, telefon 08-410 666 00, e-post: [email protected].

Antal aktier per aktieägare

Under 2015 omsattes 4,9 miljoner Proact-aktier till ett värde av 543,2
MSEK och en genomsnittskurs på 107,30 kr. Aktiekursen vid årets början
Innehav Antal
aktieägare
Andel av
aktieägare
Antal
aktier
Andel av
aktiekapital
var 78,50 kr och vid årets slut 139,25 kr. 1 – 500 2 793 83,1% 307 415 3,3%
501 – 1 000 233 6,9% 190 809 2,0%
Ägarstruktur
SEK
1 001 – 5 000 231 6,9% 472 886 5,1%
Number of shares
Proact hade 3 361 aktieägare per 31 december 2015, varav de flesta var
145
privatpersoner med ett mindre innehav. Antalet aktieägare med ett inne
hav som överstiger 20 000 aktier uppgick till 45 stycken, där de största
5 001 – 10 000 44 1,3% 328 749 3,5%
10 001 – 15 000 10 0,3% 118 629 500
1,3%
15 001 – 20 000 5 0,1% 88 193 0,9%
20 001 – 45 1,3% 7 827 205 83,9%
enskilda ägarna var Livförsäkrings AB Skandia (publ) med ett innehav
130
Summa 2015-12-31 3 361 100,0% 9 333 886 400
100,0%

Aktieägare 2015-12-31

Andel av
300
kapital
Antal aktier och röster
Livförsäkrings AB Skandia (publ) 1 050 843 11,3%
Svolder AB 742 436 200
8,0%
IGC Industrial Growth Company AB 560 378 6,0%
Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige 503 824 5,4%
100
Fjärde AP-fonden 453 343 4,9%
Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension 416 268 4,5%
Banque Carnegie Luxembourg S.A, (Funds) 390 726 4,2%
Grenspecialisten Förvaltning AB 390 554 0
4,2%
Skandia Sverige 370 668 4,0%
Unionen 370 000 4,0%
Övriga 4 084 846 43,8%
Totalt 9 333 886 100,0%

Aktiekursutveckling 2015

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Proact IT Group AB (publ), org.nr 556494-3446, lämnar härmed årsredovisning samt koncernredovisning för räkenskapsåret 2015, bolagets tjugoförsta verksamhetsår. Balans- och resultaträkningar för koncern- och moderbolag ska fastställas på årsstämma den 2 maj 2016.

Generell information

Bolagets firma är Proact IT Group AB (publ) med säte i Stockholms kommun. Huvudkontorets adress är Kistagången 2, 164 28 Kista. Bolaget är sedan 1999 noterat på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT.

Verksamhetsinriktning

Proact är Europas ledande fristående integratör inom datalagring och molnlösningar. Proacts lösningar täcker alla delar av datalagring såsom virtualisering, nätverksfunktioner och säkerhet. Proact levererar verksamhetsnytta genom att hjälpa företag och myndigheter över hela världen att minska risken, sänka kostnaderna samt, framförallt, leverera flexibla, tillgängliga och säkra IT-tjänster. Proact består av hel- och delägda dotterbolag i Europa.

Per sista december 2015 uppgick antalet medarbetare i Proact till 743 verksamma i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA.

Alla bolag i koncernen erbjuder samma utbud av tjänster på respektive marknad med undantagen Proact Finance AB, Proact Managed Cloud Services B.V. samt moderbolaget, vilkas verksamhet beskrivs nedan.

Proact Finance AB är ett helägt dotterbolag som via koncernens dotterbolag erbjuder kunderna finansieringstjänster.

Proact Managed Cloud Services B.V. är ett helägt dotterbolag som via koncernens dotterbolag erbjuder kunderna molntjänster.

Moderbolaget, Proact IT Group AB (publ), är ansvarigt för koncerngemensamma frågor.

Året som gick

Bolaget har under 2015 haft en fortsatt god utveckling gällande tillväxt, lönsamhet, kassaflöde och nettoskuld. Sammantaget innebär detta att bolaget för helår 2015 uppvisar det bästa resultatet någonsin i bolagets historia.

Såväl system- som tjänsteförsäljning har under året uppvisat en stark tillväxt. Det strategiska fokusområdet molntjänster har utvecklats väl och uppvisar en tillväxt om 41 procent. Glädjande är att marknaden uppskattar bolagets specialistkompetens och erbjudanden.

Bolaget har under 2015 genomfört två strategiskt viktiga förvärv. För att komplettera bolagets erbjudande med applikationskompetens inom Microsoft-området förvärvades 51 procent av Business Unit "Microsoft Datacenter Innovation Services" från VX Company in Nederländerna. I slutet av året förvärvades Compose IT System AB. Detta förvärv kommer ytterligare att stärka bolagets position avseende molntjänsterbjudanden i Norden.

Intäkterna uppgick till 2 802 (2 325) MSEK vilket är en ökning med 21 procent, justerat för valuta ökade intäkterna med 16 procent. Rörelseresultatet före avskrivningar, EBITDA, för helåret 2015 uppgick till 169 (144) MSEK vilket är en ökning med 17 procent jämfört med föregående år. EBITDA justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 177 (146) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till 104 (85) MSEK. Resultat före skatt justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 112 (87) MSEK.

Koncernens intäkter och resultat

Under helåret 2015 uppgick bolagets intäkter till 2 802 (2 325) MSEK, en ökning med 21 procent.

Intäkter per Business Unit Jan-dec 2015 Jan-dec 2014 Jan-dec 2013
Nordics 1 598 1 312 1 261
UK 643 502 567
West 448 387 357
East 140 144 124
Proact Finance 95 89 70
Koncerngemensamt –123 –109 –74
Totala intäkter 2 802 2 325 2 305

Samtliga "Business Unit´s" förutom East uppvisar tillväxt för helåret 2015. I Nordics har intäkterna ökat kraftigt vilket är positivt då marknaden i vissa länder varit avvaktande. Ökningen avser såväl system- som tjänsteintäkter. I UK och West har såväl system- som tjänsteintäkterna utvecklats väl. I East har tjänsteintäkterna utvecklats positivt samtidigt som systemintäkterna minskat något. Proact Finance fortsätter att utvecklas väl och framtida kontrakterade kassaflöden uppgår till 145 (113) MSEK per 31 december 2015.

Proact har en god intäktsfördelning avseende olika branschsegment. De fyra största branschsegmenten är Handel & Tjänster, Offentlig sektor, Telekom samt Tillverkande industri.

Intäkter per bransch

Systemintäkterna ökade under räkenskapsåret med 25 procent i jämförelse med samma period föregeånde år. Justerat för valutaeffekter ökade systemintäkterna med 21 procent.

Intäkter per rörelsegren Jan-dec 2015 Jan-dec 2014 Jan-dec 2013
Systemförsäljning 1 884 1 506 1 546
Tjänsteverksamhet 914 814 754
Övriga intäkter 4 6 5
Totala intäkter 2 802 2 325 2 305

Tjänsteverksamhetens intäkter avseende konsulttjänster, avtalad kundsupport, drifts- och molntjänster ökade med 12 procent jämfört med föregående år, justerat för valutaeffekter var ökningen 8 procent. Nya avtal avseende molntjänster har tecknats till ett värde om 106 (127) MSEK.

Intäkterna från molntjänster periodiseras över kontraktets löptid, som är mellan 3-5 år. Såväl kundsupport som molntjänster bidrar till en positiv utveckling av bolagets totala kontrakterade intäkter, vilket är viktigt för bolagets framtida resultatutveckling.

Med valutaeffekter avses skillnaderna mellan årets resultat omräknat till årets respektive föregående års valutakurser.

Rörelseresultatet före avskrivningar, EBITDA, för helåret 2015 uppgick till 169 (144) MSEK vilket är en ökning med 17 procent jämfört med föregående år. EBITDA justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 177 MSEK. Under samma period uppgick resultatet före skatt till 104 (85) MSEK, vilket är en ökning med 22 procent. Resultat före skatt justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 112 (87) MSEK.

Resultatet i Nordics har utvecklats positivt avseende såväl systemsom tjänsteverksamheten, detta trots en marknad med svag utveckling i några av de nordiska länderna. Resultatet i UK har förbättrats under året där en lönsam systemtillväxt har bidragit i stor utsträckning. Molnverksamheten har fortsatt utvecklats väl. I West har Nederländerna, Belgien tillsammans med den förvärvade verksamheten, VX, påverkat resultatet positivt. Den nystartade verksamheten i Tyskland tillsammans med den befintliga verksamheten i Spanien har under räkenskapsåret uppvisat negativa resultat. Både East och Proact Finance uppvisar fortsatt stabila resultat.

Resultat före skatt per Business Unit Jan-dec 2015 Jan-dec 2014 Jan-dec 2013
Nordics 88,4 59,2 63,3
UK 15,3 3,3 12,7
West 11,6 17,0 7,4
East 7,6 7,5 5,2
Proact Finance 5,1 5,1 1,2
Koncerngemensamt –15,5 –4,9 –25,0
Resultat före skatt och engångsposter 112,3 87,2 64,8
Engångskostnader –8,3 –2,0 –21,1
Resultat före skatt 104,1 85,2 43,7

Den redovisade skattekostnaden under räkenskapsåret uppgick till 26 (25) MSEK, vilket motsvarar en skattesats om 25 procent.

Resultat per aktie uppgick till 8,20 (6,16) kr.

Finansiell ställning och kassaflöden

Koncernens likvida medel uppgick till 159 (143) MSEK per den 31 december 2015. Därutöver har koncernen en outnyttjad checkkredit om 171 (141) MSEK. Soliditeten uppgick till 19,2 (17,5) procent per den 31 december 2015. Nettoskulden har minskat med 2 MSEK.

Kassaflödet var 28 (90) MSEK för helåret, varav 183 (248) MSEK från den löpande verksamheten. 79 (69) MSEK har investerats i anläggningstillgångar och 51 (36) MSEK har utbetalats avseende tilläggsköpeskillingar, förvärv av bolag samt förvärv av ytterligare andelar från innehav utan bestämmande inflytande. Förändring av banklån, nyttjande av checkräkningskrediter samt kontraktsbelåning har sammantaget bidragit till kassaflödet med 13 (30) MSEK. Utdelning till moderbolagets aktieägare har gjorts med 16 (11) MSEK.

Av total checkräkningskredit om 173 (145) MSEK har 2 (4) MSEK utnyttjats. Banklån uppgår till 139 (120) MSEK varav 33 (32) MSEK förfaller inom 12 månader. Lånen löper till och med december 2018 och innehåller en lånekovenant avseende Net Debt/EBITDA. Under 2015 och per 31 december 2015 har lånekovenanten uppfyllts med god marginal. Kontraktsbelåning används för att finansiera Proacts finansbolag, Proact Finance. Koncernen använder även fakturabelåning i Sverige och Finland.

Koncernens totala goodwill uppgår till 334 (281) MSEK och är främst hänförlig till verksamheterna i Storbritannien, Nederländerna, Sverige och Norge. Övriga immateriella tillgångar uppgår till 122 (121) MSEK och skrivs av över en nyttjandeperiod på 5-10 år.

Koncernens samlade förlustavdrag uppgår till 118 (112) MSEK. Av dessa har 20 (24) MSEK bedömts kunna nyttjas mot framtida skattepliktiga vinster och skatteeffekten av det bedömda framtida avdraget har upptagits som uppskjuten skattefordran. Per den 31 december 2015 har totalt 15 (14) MSEK upptagits som uppskjuten skattefordran, varav 5 (6) MSEK är hänförligt till skattemässiga underskott. Årets skattekostnad uppgår till 26 (25) MSEK. Betald skatt under året uppgår till 36 (16) MSEK.

Medarbetare

Medelantalet anställda under året uppgick till 669 (646) personer. Den 31 december 2015 uppgick antalet anställda personer till 743 (665), varav 67 anställda tillkommit under året via förvärv av bolag.

Moderbolaget

Moderbolagets intäkter uppgick under året till 73 (55) MSEK. Resultat före skatt för året uppgick till 23 (53) MSEK. Resultatet avser till stor del utdelningar från dotterbolag. Moderbolagets skuld i gemensamt koncernvalutakonto uppgick per den 31 december 2015 till 290 (239) MSEK. Antalet anställda i moderbolaget uppgick vid periodens slut till 18(13) personer.

Moderbolagets verksamhet har varit oförändrad under perioden och består av koncerngemensamma funktioner samt arbete rörande investor relations. Inga väsentliga transaktioner med närstående har skett utöver de med ledningen i egenskap av anställda.

Miljö

Bolaget bedriver inte någon verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillstånds- eller anmälningsplikt.

Forskning och utveckling

Bolagets forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs genom en inom bolaget fastställd innovationsprocess. Processen säkerställer att bolaget på bästa sätt möter de krav och behov som finns på marknaden, samt att nya produkter lanseras och tjänster utvecklas på ett tids- och kostnadseffektivt sätt. Inga forsknings- och utvecklingsutgifter har kapitaliserats.

I tillägg har bolaget nära kontakter med de ledande och viktigaste leverantörerna av system inom datalagring och molntjänster. Bolaget tar även del av den tekniska utvecklingen inom bolagets fokusområden genom deltagande på branschmässor och seminarier.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Koncernens hantering av finansiella risker bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy. Koncernens operativa risker bedöms och hanteras främst av koncernledningen och rapporteras till Proacts styrelse.

För detaljerad beskrivning av risker och riskhantering se avsnittet "Risker och riskhantering".

Styrelse och ledning

Martin Ödman har under året fungerat både som VD för de svenska bolagen Proact IT Group AB och Proact IT Sweden AB samt som koncernchef. Per den 8 januari 2016 har Jason Clark ersatt Martin Ödman som koncernchef samt VD för Proact IT Group AB. Jason Clark var under räkenskapsåret 2015 ansvarig för Proacts verksamhet i Storbritannien.

Andra ledande befattningshavare under 2015 har varit Arne Kungberg (Business Unit Director East), Marit Fagervold (Business Unit Director Nordics), Sander Dekker (Business Unit Director West), Peter Javestad (VD Proact Finance AB samt Vice President IR och Professional Services), Jason Clark (VD Proact IT UK), Mattias Wallgren (Vice President Managed Cloud Services), Jakob Høholdt (Vice President Strategy and Efficiency), Per Sedihn (CTO), Eirik Pedersen (Vice President Sales and Marketing), Tomas Vikholm (Vice President Customer Support) samt Jonas Persson (CFO).

På årsstämman den 5 maj 2015 omvaldes Anders Hultmark till styrelsens ordförande. Christer Holmén, Eva Elmstedt, Roger Bergqvist och Christer Hellström omvaldes som styrelseledamöter samtidigt som Pia Gideon nyvaldes som styrelseledamot.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsen samt en VD-instruktion. Arbetsordningen anger bland annat vilka ärenden som bör förekomma, formerna för styrelsesammanträden, protokoll och rapportering samt arbetsfördelning mellan styrelse och VD.

Styrelsen har sammanträtt elva gånger under 2015. På samtliga ordinarie styrelsemöten har styrelsen behandlat Proacts verksamhet samt finansiella ställning fördelat på verksamhetsgrenar och finansförvaltning. Därutöver har styrelsen behandlat strategiska frågor såsom finansiella målsättningar, fastställande av affärs- och verksamhetsplaner, förvärv samt personal- och organisationsfrågor, legala frågor och väsentliga policies. Enskilda styrelseledamöter har bistått koncernledningen i olika frågor av strategisk karaktär. Styrelsen har utsett tre ledamöter att utgöra revisionsutskott samt två att utgöra ersättningsutskott. Bolagets revisor deltar vid styrelsemöte minst en gång per år och rapporterar då bland annat iakttagelser från granskningen. Revisionsutskottet har sammanträtt fyra gånger under året. Bolagets revisor har deltagit på samtliga revisionsutskottsmöten under året.

Riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2015 beslutade om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att gälla fram till nästa årsstämma:

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen till befattningshavaren ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och betydande prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen.

Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den sammanlagda rörliga ersättningen för samtliga ledande befattningshavare ska vara maximerad till i genomsnitt motsvarande åtta månadslöner och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål samt ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.

Pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till situationen i det land där befattningshavaren stadigvarande är bosatt.

Frågan om ersättning till verkställande direktör behandlas av ett ersättningsutskott och beslutas av styrelsen och när det gäller övriga ledande befattningshavare behandlas detta av verkställande direktören.

Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det. Det är styrelsens bedömning att ovanstående riktlinjer har följts för 2015.

Styrelsen kommer att föreslå till årsstämman 2016 att ovanstående riktlinjer ska fortsätta att gälla.

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningen i Proact IT Group AB (publ) utgår från Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten inklusive Styrelsens rapport om intern kontroll för 2015 har upprättats som ett separat dokument, vilket återfinns på sid 21. Rapporten finns dessutom publicerad på Proacts hemsida.

Ägarförhållanden

Proactaktien är noterad på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT sedan juli 1999. Proact hade 3 361 (3 476) aktieägare den 31 december 2015, varav de flesta var privatpersoner med ett mindre innehav. Största, och enda aktieägare med ett innehav över 10 procent, var Livförsäkrings AB Skandia med ett innehav om 11,3 procent.

Enligt vad styrelsen känner till finns inga avtal mellan aktieägare, som kräver särskilda upplysningar enligt årsredovisningslagen.

Aktien

Aktiekapitalet uppgår till 10 618 837 kr fördelat på 9 333 886 aktier med kvotvärde 1,14 kr. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst samt ger rätt till en röst vid bolagsstämma. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i rösträtten.

Återköp av egna aktier

Återköp av aktier genomförs dels i syfte att justera bolagets kapitalstruktur och dels i syfte att använda återköpta aktier som likvid vid eller finansiering av förvärv av företag eller verksamhet.

Årsstämman den 5 maj 2015 bemyndigade styrelsen att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier fram till nästa årsstämma. Fram till och med 31 december 2015 har inga aktier återköpts inom detta bemyndigande.

Under 2015 har totalt 108 474 aktier i eget förvar använts vid förvärv av bolag.

Totalt antal aktier i eget förvar uppgår per 31 december 2015 till 40 144 stycken, vilket motsvarar 0,4 procent av totala antalet aktier. Totala bokförda värdet på aktier i eget förvar är 3,0 MSEK, vilket motsvarar ett genomsnittligt anskaffningsvärde om 76 kronor per aktie.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Per den 8 januari 2016 beslutade styrelsen att utse Jason Clark som ny koncernchef och VD för Proact IT Group AB. Jason Clark var tidigare ansvarig för Proacts verksamhet i Storbritannien.

Förväntningar avseende framtiden

Tillväxten av digital affärskritisk information är fortfarande hög, undersökningsföretaget IDC bedömer den årliga tillväxten till cirka 50 procent beroende på geografiskt område och bransch. Trots att den årliga tillväxten av affärskritisk information är hög, bedöms den årliga ekonomiska tillväxten avseende den europeiska lagringsmarknaden till cirka 0-2 procent per år. Den främsta orsaken till skillnaden mellan tillväxt av information och ekonomisk tillväxt är den snabba tekniska utvecklingen. Detta innebär exempelvis större lagringskapacitet per lagringsenhet och nya avancerade tekniker för reducering av information. Baserat på den erfarenhet och kompetens som finns inom Proact är vår bedömning att den ekonomiska marknadstillväxten kommer att fortsätta vara på denna nivå den närmaste tidsperioden.

En tydlig marknadstrend är bland annat att allt fler kunder önskar erbjuda IT som en tjänst, där användarna själva beställer och konsumerar olika typer av IT-tjänster baserat på varje enskilt användarbehov. För att möjliggöra leverans av IT som en tjänst implementerar företag och myndigheter i allt högre grad en kombination av privata och publika molntjänster, så kallade hybrida moln. Detta för att bland annat automatisera interna IT-processer och därigenom erbjuda kostnadseffektiva och flexibla IT-tjänster till interna samt externa användare.

Ytterligare en marknadstrend är att konceptet Datacenter (kombination av lagring, servrar och nätverk) fortsätter att växa samtidigt som nya teknikområden för hantering av verksamhetskritisk information implementeras. Ett exempel på nytt teknikområde är Flash, vilket innebär att informationen lagras på en minneskrets istället för på traditionell hårddisk. Denna teknik ger förbättrad integration med olika typer av applikationer samt är mer kostnadseffektiv i jämförelse med traditionella hårddiskar.

Behovet av fortsatt effektivisering samt en växande efterfrågan på lösningar och tjänster inom Proacts specialistområden visar på en god tillväxtpotential för bolaget. Proact har etablerade erbjudanden, metoder och processer för att tillgodose efterfrågan på marknaden samt för att stödja sina kunder på bästa sätt.

Utdelningspolicy

Bolagets utdelningspolicy anpassas till koncernens resultatnivå, finansiella ställning och investeringsbehov. Förslaget till utdelning vägs mellan aktieägarnas förväntningar på en rimlig direktavkastning och verksamhetens behov av självfinansiering. Proact avser långsiktigt att lämna utdelning med 25-35 procent av vinsten efter skatt.

Utdelningsförslag och förslag till vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman att en utdelning om 2,70 (1,70) kr per aktie ska ske för verksamhetsåret 2015.

Till årsstämmans förfogande står:

Summa fritt eget kapital 222 747 345 kronor
Årets resultat 22 635 458 kronor
Balanserade vinstmedel 200 111 887 kronor

Styrelsen och verkställande direktören föreslår följande

Summa 222 747 345 kronor
Att balansera i ny räkning 197 654 242 kronor
Utdelning, 2,70 kr per aktie 25 093 103 kronor
behandling av balanserad vinst:

I bolaget finns 9 333 886 registrerade aktier, varav per 22 mars 2016, 40 144 aktier ej är utdelningsberättigade återköpta egna aktier. Summan av ovan föreslagna utdelning om 25 093 103 kronor kan komma att ändras, dock max till 25 201 492 kronor, om ägandet av antalet återköpta egna aktier förändras före avstämningsdagen för utdelning.

Styrelsen lämnar följande motiverande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:

Den föreslagna utdelningen utgör 10 procent av bolagets eget kapital och 8 procent av koncernens eget kapital. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick vid utgången av räkenskapsåret 2015 till 222 747 345 kronor. Av årsredovisningen framgår bland annat att koncernens soliditet uppgår till 19,2 procent. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte fullföljandet av de investeringar som bedömts erforderliga. Enligt styrelsens bedömning har bolaget ett eget kapital väl anpassat till omfattningen på bolagets verksamhet och de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Vidare kan konstateras att koncernen har en kassa om cirka 159 MSEK, outnyttjade checkräkningskrediter om cirka 171 MSEK samt en nettoskuld uppgående till –6 MSEK."

Beträffande bolagets redovisade resultat för räkenskapsåret och ställningen 2015-12-31 hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning, redovisning av eget kapital samt kassaflödesanalyser jämte till dessa hörande noter.

Risker och riskhantering

Proacts riskhantering syftar till att identifiera, kontrollera och minska risker i anslutning till verksamheten. Merparten av dessa aktiviteter görs i varje dotterbolag men vissa juridiska, strategiska och finansiella risker hanteras på koncernnivå.

Marknads- och verksamhetsknutna risker hanteras inom varje dotterbolag. Eftersom merparten av de verksamhetsknutna riskerna hänför sig till Proacts förhållande till kunder och leverantörer sker en fortlöpande värdering för att kunna bedöma affärsriskerna.

VERKSAMHETSRISKER SANNOLIKHET HANTERING PÅVERKAN
Kunder
Proact har en god riskspridning med avseende på geo
grafisk närvaro och kundsegment.
De största kunderna återfinns inom sektorerna handel/tjänster, offentlig sektor,
telekom samt tillverkande industri. De 10 största kunderna svarar för 23 (19)
procent av intäkterna och ingen enskild kund står för mer än 5 (7) procent av
intäkterna. De största kunderna är spridda över ett flertal länder.
Leverantörer
Proact har, som fristående integratör, möjlighet att
skapa en bra balans mellan ett antal marknadsledande
strategiska leverantörer i kombination med mindre
nischleverantörer inom respektive produktområde.
Proact arbetar kontinuerligt med utvärdering av olika leverantörer för att minime
ra riskexponering och beroende.
Kompetensförsörjning
Proacts framgångar kan i mycket stor utsräckning
kopplas till förmågan att rekrytera, utveckla, motivera
och behålla kvalificerad personal.
Då fortsatta framgångar är beroende av förmågan att bibehålla anseendet som
en attraktiv arbetsgivare bedriver Proact bland annat en rad skräddarsydda
utbildningar inom ramen för "Proact Academy".
Förvärv och integration
Genomförandet av förvärv innebär en risk. Det förvär
vade företagets relationer med kunder, leverantörer och
nyckelpersoner kan komma att påverkas negativt. Det
finns också en risk att integrationsprocesser kan bli
mer kostsamma eller mer tidskrävande än beräknat
samt att förvärvade synergier helt eller delvis uteblir.
Proact värderar potentiella förvärvskandidater med utgångspunkt i en värde
ringsmodell, vilken inkluderar bland annat potentiella synergieffekter och hur väl
förvärvskandidaten supporterar Proacts strategier. En genomgång av hela före
taget görs i vederbörlig ordning innan beslut fattas (due diligence) för att kunna
värdera eventuella risker. Erfarenheterna från genomförda förvärvs- och integra
tionsarbeten ger goda förutsättningar att begränsa dessa risker i framtiden.
MARKNADSRISKER SANNOLIKHET HANTERING PÅVERKAN
Konjunkturpåverkan
Det allmänna marknadsläget påverkar Proacts befintli
ga och potentiella kunders möjlighet och benägenhet
att investera.
Proacts verksamhet har en betydande geografisk spridning och en bred kundbas
i ett stort antal branscher. Då den digitala informationsmängden för lagring och
arkivering ökar i stor utsträckning samtidigt som Proact erbjuder sina kunder
effektiviseringar/kostnadsbesparingar så är konjunkturpåverkan på Proact rela
tivt begränsad. Då en tredjedel av Proacts totala intäkter är kontrakterade mellan
1-5 år har även detta en lindrande effekt avseende konjunkturssvängningar.
Produkter och teknologi
IT-sektorn är under kontinuerlig utveckling vad gäller
produkter och teknologi med krav på effektivare lös
ningar som innebär kostnadsbesparingar för användar
na.
Proact arbetar löpande med att utvärdera nya teknologier, produkter och tjänster
i nära samarbete med bolagets kunder och leverantörer för att kunna förse
marknaden med bästa möjliga lösningar.
Konkurrenter
Konkurrensen kommer från specialiserade bolag, inte
gratörer med en generell IT-verksamhetsinriktning samt
från större bolag med egna produkter och tjänster till
exempel Hewlett-Packard och IBM.
Proacts konkurrensfördelar återfinns framförallt i att vara en fristående integratör
med specialistkompetens och lång erfarenhet inom områdena Datacenter med
tillhörande konsult- och supporttjänster samt inom området molntjänster.
FINANSIELLA RISKER SANNOLIKHET HANTERING PÅVERKAN
Likviditetsrisk
Likividtetsrisk är risken att inte kunna infria bolagets
betalningsförpliktelser i sin helhet eller endast kunna
göra det på påtagligt ofördelaktiga villkor på grund av
brist på likvida medel.
Hanteringen av likviditetsrisken inom Proact sker med försiktighet som utgångs
punkt. Med hjälp av likviditetsplanering kombinerat med kreditlimiter och lånefa
ciliteter säkerställs att koncernen vid varje tidpunkt har tillräckligt med likvida
medel. Vid årets utgång hade Proact likvida medel uppgående till 159 (143)
MSEK, en outnyttjad checkräkningskredit om 171 (141) MSEK samtidigt som
nettoskulden har minskat från -8 MSEK till -6 MSEK under räkenskapsåret
2015.
Enligt bolagets placeringpolicy ska moderbolaget hantera koncernens place
ringar av överlikviditet. Placering får ske på bankkonto eller i svenska räntebä
rande värdepapper. Värdepapper ska avse statsobligationer eller certifikat utgiv
na av banker eller av mäklare ägda av banker. Placering får endast ske i certifi
kat med K1-rating eller i certifikat utgivna av finasbolag som står under övervak
ning av Finansinspektionen. Inga placeringar får ha en längre löptid än sex
månader.

Kortsiktiga likviditetsbehov är idag säkrat med checkräkningskrediter. För att säkerställa att dessa behov kan tillgodoses krävs en stark finansiell ställning i kombination med ett aktivt arbete för att få tillgång till sådana krediter.

FORTS. FINANSIELLA RISKER SANNOLIKHET HANTERING PÅVERKAN

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras.

Banklån uppgår till 139 MSEK, varav 33 MSEK förfaller inom 12 månader. Lånen löper till och med december 2018 och innehåller en lånekovenant avseende Net Debt/EBITDA. Under 2015 och per 31 december 2015 har lånekovenanten uppfyllts med god marginal. Se not 24 för ytterligare information. Kontraktsbelåning används för att finansiera bolagets finansbolag, Proact Finance. Vid kontraktsbelåning finns risken kvar hos bolaget till dess kunden betalar. För mer information se not 24.

Bolaget använder även fakturabelåning i Sverige och Finland. Vid fakturabelåning finns risken kvar hos bolaget tills kunden betalar. Beviljade checkräkningskrediter uppgick till 173 MSEK varav 171 MSEK var outnyttjade per 31 december 2015.

Det finns inga garantier för att kapitalbehov inte kan uppstå. Ett misslyckande i att generera vinster eller i att lösa framtida finansieringsbehov kan substantiellt påverka bolagets marknadsvärde.

I enlighet med koncernens finanspolicy har all extern upplåning kort räntebindningstid, i genomsnitt kortare än 3 månader. Under 2015 användes inga räntederivat för att hantera risken. Belåning ochh räntenivåer framgår mer i detalj

En momentan rimlig förändring av räntan per 31 december skulle inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat eller eget kapital eftersom derivat och tilläggsköpeskillingar värderade till verkligt värde per 31 december inte uppgår till materiella belopp. Balanserna hänförliga till räntebärande skulder påverkas ej av en momentan förändring i räntan då de värderas till upplupet anskaffnings-

Ränterisker

Ränterisk är risken att varaktiga förändringar i marknadsräntor negativt påverkar kassaflödet eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Ränteriskexponeringen uppstår huvudsakligen från utestående externa lån. Genomslaget i räntenettot beror bland annat på den genomsnittliga räntebindningstiden på upplåningen.

Valutarisk

Valutarisk är risken att förändringar i valutakurser negativt påverkar resultaträkningen, balansräkningen samt kassaflödet.

Proact har en valutarisk i framförallt valutorna USD och EUR eftersom merparten av inköpen sker från leverantörer som fakturerar i dessa valutor. Den valutarisk som kan uppstå hanteras dels genom en valutaklausul mot kund som täcker den valutarisk som kan uppstå från tidpunkten för offert till leverans till kund och dels genom att terminssäkra större inköp i utländsk valuta. Proacts valutapolicy innebär att exponering överstigande 200 EUR/250kUSD ska kurssäkras.

Verkligt värde på utestående terminskontrakt innebär ett orealiserat resultat om -762 (-553) kSEK per den 31 december 2015 vilket har påverkat resultaträkningen med motsvarande belopp. Nettotillgångar i utländskt dotterbolag i UK har kurssäkrats, se vidare not 30, medan varaktig finansiering av utländska dotterbolag inte kurssäkras. Inköp och försäljning i utländsk valuta redovisas i not 14.

Känslighetsanalys

under not 24. Känslighetsanalys

värde.

Koncernens resultat påverkas bland annat av förändringar i utländska valutakurser i förhållande till SEK. Stor andel av koncernens inköp sker i EUR och USD samtidigt som försäljning till slutkund sker i lokalvaluta.

En förändring i valutakurser med 10 procent skulle påverka resultatet före avskrivningar enligt följande:

SEK/EUR +/–10% +/–3 MSEK (effekt på eget kapital efter skatt +/–2 MSEK) SEK/USD +/–10% +/–8 MSEK (effekt på eget kapital efter skatt +/–6 MSEK) Effekterna ovan är beräknade utifrån förhållanden 2015 och händelserna ska ses som isolerade utan att åtgärder vidtas för att kompensera eventuellt resultatbortfall.

Kredit-/motpartsrisk

Kreditrisk är risken att motparten i en transaktion inte kommer att fullgöra sina finansiella ansvarsförpliktelser och att eventuella säkerheter ej täcker bolagets fordran.

Den övervägande delen av kreditrisken för Proact avser fordringar på kunder. Proacts försäljning är fördelad på ett stort antal slutkunder med bred geografisk spridning vilket begränsar koncentrationen av kreditrisken. Kreditrisken i koncernen ska minimeras genom fastställande av kreditlimit för var och en av respektive kund och partner samt där det anses nödvändigt ingå avtal vars intention är att minimera kreditrisken.

Nedan framgår en analys över kundfordringar per 31 december:

Total 538,9 100,0% 497,1 100,0%
>90 dagar 8,0 1,5% 18,2 3,7%
61-90 dagar 8,1 1,5% 2,6 0,5%
31-60 dagar 6,3 1,2% 6,3 1,3%
< 30 dagar 68,8 12,8% 54,5 11,0%
Ej förfallna 447,7 83,1% 415,5 83,6%
2015 % 2014 %

Kreditkvaliten i ej förfallna fordringar bedöms som god. Bolaget har, precis som föregående år, inte några kundförluster under 2015. Osäkra kundfordringar uppgår till 308 (845) kSEK. 4 (5) procent av de totala kundfordringarna är äldre än 30 dagar.

Bolagsstyrningsrapport

Proact IT Group AB (publ) är moderbolag i Proact-koncernen som består av ett flertal dotterbolag enligt vad som framgår av årsredovisningen, not 17.

Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning.

Styrning av moderbolaget och koncernen sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser från koden förklaras i samband med respektive avsnitt.

Årsstämma

Proacts högsta beslutande organ är årsstämman. Årsstämman i Proact IT Group AB hålls årligen i april eller maj i anslutning till bolagets huvudkontor i Kista. Tidpunkten för stämman offentliggörs senast i samband med kvartalsrapporten för tredje kvartalet och publiceras samtidigt på bolagets hemsida. Årsstämman väljer bolagets styrelse och dess ordförande. Till årsstämmans andra uppgifter hör också att

  • fastställa bolagets resultat- och balansräkningar
  • besluta om disposition av bolagets resultat
  • besluta om förändringar i bolagsordningen
  • välja revisorer
  • besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD
  • besluta om ersättning till styrelse och revisorer
  • godkänna tillsättandet av valberedning

De aktieägare som inte har möjlighet att personligen delta på stämman kan i stället delta genom ombud.

I förvaltningsberättelsen under stycket "Ägarförhållanden" framgår det direkta eller indirekta aktieinnehavet i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Vidare framgår av stycket "Aktien" begränsningarna i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Årsstämman 2015

Vid Proacts årsstämma den 5 maj 2015 i Kista deltog 20 aktieägare, representerande 45,4 procent av såväl antalet aktier som totala antalet röster i bolaget. Proacts styrelse, ledning och bolagets revisorer var närvarande vid stämman. Bland annat fattades följande beslut:

  • Styrelsens ordförande Anders Hultmark utsågs till ordförande för stämman.
  • Resultat- och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning fastställdes.
  • Fastställande av föreslagen utdelning med 1,70 kr per aktie.
  • Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
  • Styrelsearvodet fastställdes till totalt 1 630 000 kr.
  • Arvode till revisorerna ska utgå enligt godkänd räkning.
  • Som styrelseledamot omvaldes Anders Hultmark, vilken även valdes som styrelsens ordförande. Som övriga styrelseledamöter omvaldes:
  • Christer Holmén
  • Eva Elmstedt
  • Roger Bergqvist
  • Christer Hellström

  • Nyval av följande styrelseledamot:

  • Pia Gideon
  • Fastställande av principer för ersättning till ledande befattningshavare.
  • Fastställande av principer för utseende av valberedning till årsstämma 2016.
  • Bemyndigande för styrelsen att, längst intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om nyemission utan företrädesrätt för aktieägarna, av sammanlagt högst 933 000 aktier mot apportegendom eller genom kvittning.
  • Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att före nästa årsstämma förvärva upp till 10 procent av antalet utestående aktier i bolaget.

Valberedning

Vid Proacts årsstämma den 5 maj 2015 beslutades att valberedningen ska bestå av representanter för de fyra största aktieägarna jämte styrelsens ordförande, och att styrelsens ordförande ska kontakta de största aktieägarna enligt Euroclear Swedens aktieägarförteckning per den 30 september 2015.

Namnen på valberedningens ledamöter ska offentliggöras så snart valberedningen utsetts. Om någon av de största ägarna avstår från att utse representant i valberedningen ska nästa aktieägare i storleksordning beredas tillfälle att utse sådan representant. Till ordförande i valberedningen utses en aktieägarrepresentant. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts.

Om väsentlig förändring sker i ägarstrukturen efter det att valberedningen konstituerats ska valberedningens sammansättning ändras i enlighet med principerna ovan.

Valberedningen ska i förekommande fall bereda och till bolagsstämman lämna förslag till:

  • val av stämmoordförande
  • val av styrelseordförande och övriga ledamöter i bolagets styrelse
  • styrelsearvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete
  • val av och arvodering till revisorer (i förekommande fall)
  • beslut om principer för utseende av valberedning

Valberedningens arbete

Valberedningens sammansättning offentliggjordes den 20 oktober 2015 och består av styrelsens ordförande Anders Hultmark (IGC), Stephanie Gabrielsson (Skandia Liv) – ordförande i valberedningen – samt Håkan Berg (Swedbank Robur) och Ulf Hedlundh (Svolder). Valberedningen representerar tillsammans cirka 36 procent av rösterna i Proact per den 30 september 2015.

Alla aktieägare har möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag på styrelseledamöter. Valberedningen har haft fyra protokollförda möten. Bland annat har valberedningen bedömt styrelsens sammantagna lämplighet utifrån en bedömning av Proacts framtida utveckling och utmaningar.

En redogörelse för valberedningens arbete publiceras på Proacts hemsida – www.proact.se – i anslutning till offentliggörandet av dess förslag till årsstämman 2016 avseende val av styrelse.

Styrelse

Proacts styrelse fattar beslut i frågor som rör Proacts strategiska inriktning, investeringar, finansiering, organisationsfrågor, förvärv och avyttringar samt viktigare policies. Styrelsen ska också säkerställa en korrekt informationsgivning till Proacts intressenter enligt ovan nämnda styrande regelverk.

Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av tre till åtta ledamöter med högst fem suppleanter. Ledamöterna, och i förekommande fall suppleanterna, väljs årligen på årsstämman för tiden till nästa årsstämma. På årsstämman den 5 maj 2015 beslutades att styrelsen under tiden till nästa årsstämma ska bestå av sex ledamöter och inga suppleanter.

I bolagsordningen finns inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändringar av bolagsordningen.

Styrelsen bedöms uppfylla börsreglerna från Nasdaq Stockholm samt Svensk kod för bolagsstyrning vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.

En gång per verksamhetsår tar styrelsen inom sig eller med hjälp av externa parter upp:

  • Utvärdering av styrelsens arbete, görs genom en enkät som tillhandahålls av StyrelseAkademien samt genom att valberedningen gör intervjuer med samtliga ledamöter.
  • Utvärdering av VDs arbete.
  • VDs syn på styrelsens arbete.

Genomgången ligger till grund för styrelsens framtida arbetssätt.

Styrelsens ersättning

Årsstämman den 5 maj 2015 fastställde styrelsens totala arvode till 1 630 000 kr. Till styrelsens ordförande utgår arvode 450 000 kr, till övriga ledamöter 180 000 kr vardera samt för utskottsarbete 280 000 kr att fördelas med 180 000 kr till revisionsutskottet och 100 000 kr till ersättningsutskottet. Inga ytterligare ersättningar till styrelsen har utgått under året.

Styrelseledamöterna omfattas inte av några aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar ledamöternas inbördes arbetsfördelning, beslutsordning, firmateckning, styrelsens mötesordning samt ordförandens uppgifter. Styrelsens arbete följer en fastlagd föredragningsplan ägnad att säkerställa styrelsens behov av information och en lämplig arbetsfördelning mellan styrelsen och VD.

Under 2015 hade styrelsen elva sammanträden jämfört med elva föregående år. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i förekommande fall efter beredning i ersättnings- respektive revisionsutskotten. Därutöver rapporterar bolagets revisorer minst en gång per år direkt till styrelsen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll.

Utöver den löpande uppföljningen och kontrollen av verksamheten, har styrelsen under året bland annat behandlat strategier, expansion till nya länder, kapitalstruktur, samt organisationsfrågor.

Styrelsens sammansättning samt närvaro på styrelsemöten 2015

Styrelseledamot Ersättningsutskott Revisionsutskott Närvaro på
styrelsemöten
Anders Hultmark 100 %
Christer Hellström 100 %
Christer Holmén 100 %
Eva Elmstedt 100 %
Roger Bergqvist 91 %
Pia Gideon 100 %

Styrelseledamöternas oberoende gentemot Proact, Proacts ledning samt större ägare

Styrelseledamot Funktion Född Nationalitet Invald Oberoende Aktieinnehav
2015-12-31
Anders Hultmark Ordförande 1954 Svensk 2005 Ja 560 378
Christer Hellström Ledamot 1964 Svensk 2013 Ja 10 000
Christer Holmén Ledamot 1960 Svensk 2009 Ja 20 000
Eva Elmstedt Ledamot 1960 Svensk 2009 Ja 1 595
Roger Bergqvist Ledamot 1948 Svensk 2009 Ja 1 500
Pia Gideon Ledamot 1954 Svensk 2015 Ja 0

Övriga uppgifter om styrelseledamöterna

  • Anders Hultmark (Styrelsearbete och entreprenör, erfarenhet från Kinnevik, Hilleshög, Mars Inc., TeknoTerm m.fl.) Styrelseordförande i Proact IT Group AB, HMark Holding AB, Industrial Growth Company AB, Provexa Holding AB och Pulsteknik AB. Ledamot i styrelsen för IGC Growth Consulting AB, Permanova AB, Provexa AB och Tetrafix AB.
  • Christer Hellström (Styrelsearbete och investeringar) Styrelseordförande i Krauthammer Investments Holding Priority Foundation och Third Tier AB. Ledamot i styrelsen för Curamando AB, Krauthammer Investments

Holding Supervisory Board, Premune AB och Serendipity Ixora AB.

  • Christer Holmén (Ek. Dr.) Styrelseordförande i familjens förvaltningsbolag. Ledamot i styrelsen för AB Gullringsbo Egendomar, Hemfrid AB och Wangeskog Hyrcenter AB.
  • Eva Elmstedt (Styrelsearbete, tidigare ledande befattningar inom bl.a. Nokia, Ericsson, 3 och IBM). Ledamot i styrelsen för Addtech AB, Axiell Group AB, Gunnebo Group AB och Syntavia AB.
  • Roger Bergqvist (Egen konsultverksamhet) Vice styrelseordförande i B&B Tools AB. Ledamot i för BE Group AB, Lagercrantz Group AB, Ventilationsgrossisten Nordic AB och Corroventa AB.
  • Pia Gideon (Styrelsearbete, tidigare ledande befattningar inom Ericsson-koncernen) Ledamot i styrelsen för Klövern, Metria, Mindoktor.se, Qlucore och Svevia.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar och pensionsvillkor till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar

och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. I utskottet diskuteras även de generella utgångspunkterna för lönesättningen i koncernen.

Styrelsen ska till årsstämman den 2 maj 2016 presentera förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen för godkännande av stämman.

Mer information om ersättning till VD samt övriga personer i företagsledningen finns i årsredovisningen, not 9.

Ersättningsutskottet har under året haft tre möten jämte löpande kontakter via telefon och e-post.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet har en löpande kontakt med bolagets externa revisorer för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera synen på bolagets risker. För andra tjänster än revision överstigande 10 procent av budgeterat revisionsarvode krävs beslut i styrelsen. Utskottet har även till uppgift att ge sin utvärdering av revisionsarbetet till valberedningen samt att biträda valberedningen vid framtagandet av valberedningens förslag till årsstämman till val av revisorer samt storleken på revisionsarvodet.

Revisionsutskottet består av tre styrelseledamöter. Revisionsutskottets ordförande är beredande och sammankallande till revisionsutskottets möten.

Revisionsutskottet har under året haft fyra möten jämte löpande kontakter via telefon och e-post.

Externa revisorer

Årsstämman den 5 maj 2015 valde revisionsbolaget Ernst & Young AB (EY) med Rickard Andersson som huvudansvarig revisor för tiden fram till årsstämman 2016.

Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets redovisningshandlingar.

Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser vid revisionsutskottets möten samt till styrelsen minst en gång per år.

Bolagets halvårs- eller niomånadersrapport har inte granskats av revisorerna. Detta är en avvikelse från rekommendationen i Svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen har bedömt att en sådan granskning utifrån ett kostnadsperspektiv inte är nödvändig med tanke på bolagets grad av komplexitet och affärsrisker.

Utöver revisionen utför EY vissa tjänster för Proact. När EY anlitas för att tillhandahålla andra tjänster än revision, sker det i enlighet med de av revisionsutskottet beslutade reglerna för godkännande av tjänsternas art och omfattning samt ersättning av dessa. Proact bedömer att utförandet av dessa tjänster är inom riktlinjerna och inte har inverkat på EYs oberoende.

Närmare upplysning om ersättning till revisorerna finns i årsredovisningen, not 8.

VD och koncernledning

Jason Clark, född 1973, är VD och koncernchef för Proact IT Group AB sedan den 8 januari 2016. Han anställdes år 2001 i B2net Ltd som sedermera förvärvades av Proact år 2011. Han var senast ansvarig för

Business Unit UK, vilken innefattar bolagets verksamhet i Storbritannien. Jason Clark ägde 92 000 aktier i bolaget per den 31 december 2015. Jason Clark har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som Proact har betydande affärsrelationer med.

VD leder verksamheten i enlighet med styrelsens instruktioner och den antagna arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen ges erforderliga beslutsunderlag. VD är föredragande i styrelsen men inte styrelseledamot. Detta i enlighet med gällande policy där vare sig VD eller annan ledande befattningshavare ska vara styrelseledamot i moderbolaget. I löpande kontakter håller VD ordföranden informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning utöver den periodiska rapporteringen.

VD och övriga i företagsledningen har regelbundna möten för att gå igenom resultatutveckling, uppdatera prognoser och planer samt fatta beslut i olika frågor.

Proacts koncernledning består per 31 december 2015 av VD och elva andra ledande befattningshavare.

De verksamhetsdrivande dotterbolagen rapporterar till respektive Business Unit Director som i sin tur rapporterar direkt till VD. Rapporteringen sker månadsvis, med fördjupad kvartalsvis genomgång av respektive verksamhet. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Proacts koncernledning. Ordförandeposterna i dotterbolagen innehas antingen av VD i Proact IT Group AB eller av respektive Business Unit Director.

Ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman den 5 maj 2015 antog principer angående ersättning till ledande befattningshavare vilka innebär att ersättning ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen till befattningshavaren ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och betydande prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen.

Fast och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den sammanlagda rörliga ersättningen för samtliga ledande befattningshavare ska vara maximerad (till i genomsnitt motsvarande åtta månadslöner) och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål samt ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.

Informationsgivning

Proact eftersträvar en kommunikation med aktieägarna och övriga intressenter som är korrekt, tydlig, saklig, trovärdig och snabb. Den ska också präglas av öppenhet.

Proact publicerar löpande delårsrapporter och årsredovisningar på svenska och engelska. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs som pressmeddelanden. Vidare finns på Proacts hemsida också en stor mängd bolagsinformation som uppdateras kontinuerligt.

Proact kommunicerar därutöver med kapitalmarknaden och media genom träffar med analytiker och journalister i samband med publiceringen av del- och helårsrapporterna. Representanter från Proact deltar också löpande på olika aktieägar- och analytikerträffar.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Kontrollmiljö

Den interna kontrollen inom Proact baseras på en kontrollmiljö som omfattar organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar. Detta dokumenteras och kommuniceras i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner. Exempelvis gäller detta arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD och mellan de olika enheterna inom organisationen. Vidare genom instruktioner för attesträtt, redovisning och rapportering mm. Styrelsen följer upp att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt upprätthåller ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer.

Bolagsledningen rapporterar till styrelsen efter fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Exempelvis upprättas riktlinjer och instruktioner för olika befattningshavare för att stärka förståelse och betydelsen av sina respektive roller och därmed också bidra till en god intern kontroll.

Riskbedömning och kontrollaktiviteter

Styrelsen har det yttersta ansvaret för riskhanteringen. En tydlig organisation och beslutsordning syftar till att skapa en god medvetenhet om risker hos medarbetarna och ett väl avvägt risktagande. Riskbedömningen omfattar såväl identifiering som kartläggning och bedömning av risker på alla nivåer i koncernen. Aktiviteter och rapportering sker löpande för att vidmakthålla god intern kontroll och därmed förebygga och upptäcka risker.

Information och kommunikation

Väsentliga riktlinjer, manualer m.m. som påverkar den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras löpande till berörd personal inom koncernen. Det finns såväl formella som informella informationskanaler till bolagsledningen och styrelsen för väsentlig information från medarbetarna. För extern kommunikation följer bolaget de styrande regelverk som tidigare berörts.

Uppföljning

Styrelsen erhåller månatligen ekonomiska rapporter. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete innefattar också att säkerställa att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag till åtgärder som framkommit vid extern revision. Med anledning av bolagets storlek finns ingen separat avdelning för internrevision utan detta arbete bedrivs utifrån koncernekonomifunktionen. Utfall rapporteras till VD, CFO samt styrelsen.

Christer Holmén, Roger Bergqvist, Pia Gideon, Anders Hultmark, Eva Elmstedt, Christer Hellström

Styrelse

Namn/ Befattning Född Invald i
styrelsen
Utbildning Erfarenhet Övriga
styrelseuppdrag
Antal
aktier
Anders Hultmark
Styrelseordförande
1954 2005 Civilekonom och Jur.kand. vid
Uppsala och Stockholms
Universitet samt IFL-utbildning i
ledarskap
Kinnevik, Hilleshög, Mars Inc.,
TeknoTerm m.fl
Styrelseordförande: HMark Holding AB,
Industrial Growth Company AB, Provexa
Holding AB och Pulsteknik AB.
Ledamot: IGC Growth Consulting AB,
Permanova AB, Provexa AB och Tetrafix AB.
560 378
Roger Bergqvist
Ledamot
1948 2009 Marknadsekonom Ledande befattningar inom
Bergman & Beving, VD och
koncernchef för Addtech AB,
VD för Teleinstrument
Vice styrelseordförande: B&B Tools AB.
Ledamot: BE Group AB, Lagercrantz Group
AB, Ventilationsgrossisten Nordic AB och
Corroventa AB
1 500
Eva Elmstedt
Ledamot
1960 2009 BSc Indiana University of
Pennsylvania och
Handelshögskolan i Stockholm
Ledande befattningar inom bl.a.
Nokia, Ericsson, 3 och IBM
Ledamot: Addtech AB, Axiell Group AB,
Gunnebo Group AB och Syntavia AB.
1 595
Pia Gideon
Ledamot
1954 2015 Civilekonom vid
Handelshögskolan i Stockholm
Ledande befattningar inom
Ericsson-koncernen
Ledamot:Klövern, Metria, Mindoktor.se,
Qlucore och Svevia.
0
Christer Hellström
Ledamot
1964 2013 Civilingenjör Datateknik vid
Chalmers i Göteborg samt MBA
International Business vid
Chalmers och
Handelshögskolan Göteborg
Ledande befattningar på svensk
och nordisk nivå samt partner
inom Accenture
Styrelseordförande: Krauthammer
Investments Holding Priority Foundation och
Third Tier AB.
Ledamot: Curamando AB, Krauthammer
Investments Holding Supervisory Board,
Premune AB och Serendipity Ixora AB.
10 000
Christer Holmén
Ledamot
1960 2009 PhD. Business Administration Professionell rådgivare kring
Business Management och
organisationsutveckling samt
tjänsteutveckling och tjänste
produktion i industriella
organisationer
Styrelseordförande i familjens
förvaltningsbolag.
Ledamot: AB Gullringsbo Egendomar,
Hemfrid AB och Wangeskog Hyrcenter AB.
20 000

Ledning

Jason Clark (Business Unit Director UK, CEO and President från och med 8 januari 2016) Född: 1973 Anställd sedan: 2001 Antal aktier: 92 000

Sander Dekker (Business Unit Director West) Född: 1978 Anställd sedan: 2007 Antal aktier: 0

Marit Fagervold (Business Unit Director Nordics) Född: 1953 Anställd sedan: 1994 Antal aktier: 79 179

Eirik Pedersen (Vice President, Sales and Marketing) Född: 1964 Anställd sedan: 2008 Antal aktier: 2 647

Jonas Persson (Chief Financial Officer) Född: 1972 Anställd sedan: 1998 Antal aktier: 7 000

Per Sedihn (Chief Technology Officer) Född: 1964 Anställd sedan: 1994 Antal aktier: 500

Jakob Høholdt (Vice President, Corporate Strategy and Efficiency) Född: 1969 Anställd sedan: 2002 Antal aktier: 24 905

Tomas Vikholm (Vice President, Customer Support) Född: 1971 Anställd sedan: 2001 Antal aktier: 0

Peter Javestad (Vice President Professional Services and Investor Relations, Managing Director Proact Finance) Född: 1974 Anställd sedan: 1998 Antal aktier: 2 800

Mattias Wallgren (Vice President, Managed Cloud Services) Född: 1972 Anställd sedan: 2013 Antal aktier: 0

Arne Kungberg (Business Unit Director East) Född: 1963 Anställd sedan: 1995 Antal aktier: 7 051

Martin Ödman (CEO and President till och med 7 januari 2016) Född: 1957 Anställd sedan: 1997 Antal aktier: 22 223

Rapport över totalresultat för koncernen

Belopp i kSEK Not 2015 2014
1
Systemintäkter 1 883 579 1 505 753
Tjänsteintäkter 914 077 813 690
Övriga intäkter 3 996 5 816
Totala intäkter 2,3 2 801 652 2 325 259
Kostnad för sålda varor och tjänster 5,6,7,9,13,14,19 –2 129 613 –1 749 834
Bruttoresultat 5,28 672 039 575 425
Försäljnings- och marknadsföringskostnader 9,13 –371 302 –332 991
Administrationskostnader 5,6,8,9,13 –187 209 –157 539
Rörelseresultat 7,8,13,14,27 113 528 84 895
Finansiella intäkter 10 4 754 3 979
Finansiella kostnader 11 –14 220 –3 683
Resultat före skatt 14 104 062 85 191
Inkomstskatt 12 –25 642 –25 298
Årets resultat 78 420 59 893
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet 240 –1 000
Skatteeffekt säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet –53 220
Omräkningsdifferenser –10 717 13 961
Totalt poster som senare kan återföras i resultaträkningen –10 530 13 181
Årets totalresultat 67 890 73 074
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare 75 341 57 188
Innehav utan bestämmande inflytande 17 3 079 2 705
78 420 59 893
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare 65 321 66 107
Innehav utan bestämmande inflytande 2 569 6 967
67 890 73 074
Resultat per aktie
Resultat per aktie för resultat hänförligt till
moderbolagets aktieägare, kr1) 31 8,20 6,16
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, st 9 192 876 9 291 082

1) Bolaget har inga utestående instrument som kan innebära utspädningseffekt.

Balansräkning för koncernen

Belopp i kSEK Not 2015-12-31 2014-12-31
1
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Goodwill 5, 15 334 311 280 618
Övriga immateriella anläggningstillgångar 5, 15 121 587 121 277
Materiella anläggningstillgångar 5, 16 54 231 58 788
Andra långfristiga fordringar 18, 27 96 037 85 994
Uppskjutna skattefordringar 12 15 012 13 529
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 621 178 560 206
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager 19 12 262 28 227
Kundfordringar 14 538 862 497 054
Aktuella skattefordringar 2 890 5 993
Övriga fordringar 13 513 16 947
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 303 239 289 609
Likvida medel 26 158 785 142 859
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 029 551 980 689
SUMMA TILLGÅNGAR 1 650 729 1 540 895
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL 30
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital (9 333 886 st aktier, kvotvärde 1,14 kr) 10 619 10 619
Övrigt tillskjutet kapital 297 964 297 964
Andra reserver –31 741 –5 107
Balanserat resultat inklusive årets resultat 28 657 –46 684
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 305 499 256 792
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 17 11 266 12 531
SUMMA EGET KAPITAL 316 765 269 323
SKULDER
Långfristiga skulder
Låneskulder 24 107 624 95 094
Övriga långfristiga skulder 24, 27 16 579 8 471
Uppskjutna skatteskulder 12 23 400 26 773
Summa långfristiga skulder 147 603 130 338
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 14 508 402 488 630
Aktuella skatteskulder 27 941 41 667
Låneskulder 24 55 518 54 434
Övriga skulder 22, 24 69 688 90 537
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 524 812 465 966
Summa kortfristiga skulder 1 186 361 1 141 234
SUMMA SKULDER 1 333 964 1 271 572
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 650 729 1 540 895
Ställda säkerheter 25 341 187 260 242

Förändringar i eget kapital för koncernen

Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Belopp i kSEK
Not 30
Aktiekapital Övrigt
tillskjutet
kapital
Säkring netto
investering
i utländsk
verksamhet
Omräkning
av utländska
verksamheter
Balanserat
resultat
Totalt Hänförligt till
innehav utan
bestämmande
inflytande
Totalt
eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2014 10 619 297 964 –717 –13 309 –65 254 229 303 13 311 242 614
Årets totalresultat –780 9 699 57 188 66 107 6 967 73 074
Utdelning till innehav utan
bestämmande inflytande
–2 067 –2 067
Utdelning –11 172 –11 172 –11 172
Återköp egna aktier –10 045 –10 045 –10 045
Förvärv från innehav utan
bestämmande inflytande
–20 633 –20 633 –5 680 –26 313
Finansiell skuld till innehav utan
bestämmande inflytande
3 232 3 232 3 232
Innehav utan bestämmande inflytandes
andel av resultat
679 679 –679
Förskjutning av innehav utan bestämmande
inflytandes andel av resultat
–679 –679 679
Utgående balans per 31 december 2014 10 619 297 964 –1 497 –3 610 –46 684 256 792 12 531 269 323
Årets totalresultat 187 –10 207 75 341 65 321 2 569 67 890
Utdelning till innehav utan
bestämmande inflytande
–1 785 –1 785
Utdelning –15 614 –15 614 –15 614
Egna aktier använda vid förvärv 13 954 13 954 13 954
Förvärv från innehav utan
bestämmande inflytande
–15 448 –15 448 –1 564 –17 012
Förvärvat innehav utan
bestämmande inflytande
485 485 –485
Finansiell skuld till innehav utan
bestämmande inflytande
9 9 9
Innehav utan bestämmande inflytandes
andel av resultat
2 155 2 155 –2 155
Förskjutning av innehav utan bestämmande
inflytandes andel av resultat
–2 155 –2 155 2 155
Utgående balans per 31 december 2015 10 619 297 964 –1 310 –13 817 12 043 305 499 11 266 316 765

Kassaflödesanalys för koncernen

Belopp i kSEK Not 2015 2014
26
KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET
Årets resultat 78 420 59 893
Justeringar för poster som ej är kassaflödespåverkande:
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar 5, 15, 16 55 660 59 268
Finansiell leasing 27 27 661 19 540
Övriga finansiella poster –1 830 1 205
Övriga justeringar 5 352 2 751
Förändring avsättningar –112 1 458
Inkomstskatt 1) 12 –10 065 9 105
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av
rörelsekapital
155 086 153 220
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager 19 266 –18 005
Rörelsefordringar –55 022 84 536
Rörelseskulder 63 452 28 064
Kassaflöde från den löpande verksamheten 182 782 247 815
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av verksamheter 17, 32 –51 233 –9 847
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 16 –62 373 –60 802
Avyttring materiella anläggningstillgångar 16 1 353 1 324
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 15 –16 212 –8 341
Förändring av långfristig fordran 18 –1 419 721
Kassaflöde från investeringsverksamheten –129 884 –76 945
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande 26 –17 071 –26 313
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande 17 –1 785 –2 067
Utdelning –15 614 –11 172
Återköp egna aktier –10 045
Kontraktsbelåning –2 887 7 958
Förändring av checkräkningskredit –2 489 –9 340
Upptagna lån 50 249 15 960
Amorterade lån –34 739 –44 548
Övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten –880 –1 306
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –25 216 –80 873
ÅRETS KASSAFLÖDE 27 682 89 997
Likvida medel vid årets början 142 859 43 921
Omräkningsdifferens i likvida medel –11 756 8 941
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 158 785 142 859

1) Inkomstskatt 25 642 (25 298) kSEK, betald skatt 35 707 (16 193) kSEK. Netto ej kassapåverkande justering och betald skatt –10 065 (9 105) kSEK.

Resultaträkning för moderbolaget

Belopp i kSEK Not 2015 2014
Intäkter 4, 14 73 293 55 007
Bruttoresultat 4 73 293 55 007
Administrationskostnader 5, 9 –77 140 –56 268
Rörelseresultat 9 –3 847 –1 261
Finansiella intäkter 10 35 997 54 593
Finansiella kostnader 11 –15 369 –367
Resultat före skatt och bokslutsdispositioner 14 16 781 52 965
Koncernbidrag 6 032
Resultat före skatt 14 22 813 52 965
Inkomstskatt 12 –178 –1 101
Årets resultat 22 635 51 864

Rapport över totalresultat för moderbolaget

Belopp i kSEK 2015 2014
Årets resultat 22 635 51 864
Övrigt totalresultat
Årets totalresultat 22 635 51 864

Balansräkning för moderbolaget

Belopp i kSEK Not 2015-12-31 2014-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar 5, 15 15 076 9 068
Materiella anläggningstillgångar 5, 16 92 44
Aktier i koncernföretag 17 431 636 348 422
Fordringar hos koncernföretag 193 960 162 861
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 640 764 520 395
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Fordringar hos koncernföretag 18 99 145 146 092
Övriga fordringar 1 041 2 091
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 1 830 9 395
Likvida medel 26
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 102 016 157 578
SUMMA TILLGÅNGAR 742 780 677 973
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL 30
Bundet eget kapital
Aktiekapital (9 333 886 st aktier, kvotvärde 1,14 kr) 10 619 10 619
Reservfond 28 236 28 236
Summa bundet eget kapital 38 855 38 855
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel 200 112 150 307
Årets resultat 22 635 51 864
Summa fritt eget kapital 222 747 202 171
SUMMA EGET KAPITAL 261 602 241 026
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 24 101 471 81 857
Skulder till koncernföretag 18 12 379 12 139
Uppskjutna skatteskulder 12 500 322
Summa långfristiga skulder 114 350 94 318
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 4 059 5 029
Aktuella skatteskulder 1 045 1 045
Skulder till koncernföretag 18, 26 312 105 265 310
Skulder till kreditinstitut 24 31 879 31 359
Övriga skulder 22, 24 6 737 28 188
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 11 003 11 698
Summa kortfristiga skulder 366 828 342 629
SUMMA SKULDER 481 178 436 947
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 742 780 677 973
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Ställda säkerheter 25 96 672 34 400
Ansvarsförbindelser 25 44 391 37 135

Förändringar i eget kapital för moderbolaget

Belopp i kSEK Not 30 Antal aktier (st) Aktiekapital Reservfond Balanserat
resultat
Årets resultat Totalt
eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2014 9 333 886 10 619 28 236 144 770 26 497 210 122
Överföring föregående års resultat 26 497 –26 497
Utdelning –11 172 –11 172
Omräkningsdifferenser 257 257
Återköp egna aktier –10 045 –10 045
Årets resultat 51 864 51 864
Utgående balans per 31 december 2014 9 333 886 10 619 28 236 150 307 51 864 241 026
Överföring föregående års resultat 51 864 –51 864
Utdelning –15 615 –15 615
Omräkningsdifferenser –398 –398
Egna aktier använda vid förvärv 13 954 13 954
Årets resultat 22 635 22 635
Utgående balans per 31 december 2015 9 333 886 10 619 28 236 200 112 22 635 261 602

Kassaflödesanalys för moderbolaget

Belopp i kSEK Not 2015 2014
26
KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET
Årets resultat 22 635 51 864
Justeringar för poster som ej är kassaflödespåverkande:
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar 5, 15, 16 3 487 2 294
Nedskrivning aktier i dotterbolag 17 7 547 24 857
Övriga finansiella poster 14 820
Övriga justeringar 2 959 5 569
Inkomstskatt 1) 12 –567 366
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
36 061 99 770
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Rörelsefordringar 55 563 –5 137
Rörelseskulder 28 862 39 126
Kassaflöde från den löpande verksamheten 120 486 133 759
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av dotterföretag 17, 32 –66 852 –18 400
Avyttring av dotterföretag 17, 32 2 364
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande 26 –16 798 –26 313
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 16 –75 –58
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 15 –9 468 –3 964
Förändring av långfristig fordran 18 –31 099 –13 340
Kassaflöde från investeringsverksamheten –121 928 –62 075
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utdelning –15 615 –11 172
Återköp egna aktier –10 045
Förändring av checkräkningskredit –567
Upptagna lån 50 120 15 460
Amorterade lån –33 303 –67 236
Övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten 240 1 876
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 442 –71 684
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT

1) Inkomstskatt 178 (1 101) kSEK, betald skatt 745 (735) kSEK. Netto ej kassapåverkande justering och betald skatt –567 (366) kSEK.

Noter till räkenskaperna

Not 1 Redovisningsprinciper

Företagsinformation

Koncernredovisningen och årsredovisningen avseende räkenskapsåret 2015 för Proact IT Group AB har upprättats av styrelsen och verkställande direktören, som den 22 mars 2016 har godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 2 maj 2016 för fastställande. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ) noterat på NASDAQ Stockholm, med säte i Stockholm, Sverige. Koncernens huvudsakliga verksamhet är att erbjuda specialistkompetens inom lagring och arkivering av stora volymer affärskritisk information.

Allmänna redovisningsprinciper

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapportering och rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner) tillämpats.

Årsredovisningen för Proact IT Group AB har upprättats enligt årsredovisningslagen samt Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2 (Redovisning för juridiska personer). Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. De väsentligaste skillnaderna beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

Förändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Koncernen använder sig av samma redovisningsprinciper såsom de har beskrivits i årsredovisningen för 2014 med följande undantag på grund av nya eller omarbetade standarder, tolkningar och förbättringar som antagits av EU och som ska tillämpas från och med 1 januari 2015.

Ändrade redovisningsprinciper

Under 2015 har inga nya IFRS-standarder trätt i kraft, däremot har IFRIC 21 och ett antal ändringar i befintliga standarder trätt i kraft.

IFRIC 21 Avgifter tolkar och tydliggör när en skuld för avgifter/skatter (som omfattas av IAS 37) som statliga eller motsvarande organ påför företag i enlighet med lagar/ förordningar med undantag för inkomstskatter, böter eller andra påföljder ska redovisas. Tolkningen anger att en skuld ska redovisas när företaget har ett åtagande att erlägga avgiften till följd av en inträffad händelse. En skuld redovisas successivt om den förpliktande händelsen inträffar löpande. Ifall en viss miniminivå ska uppnås för att förpliktelsen ska uppstå redovisas skulden först när denna nivå är uppnådd. Proact har för närvarande inga avsättningar eller åtaganden avseende avgifter/skatter påförda av av statligt eller motsvarande organ, förutom inkomstskatt, och införandet av IFRIC 21 har därför inte haft någon effekt på koncernen.

Annual Improvements to IFRSs 2010-2012 och Cycle & Annual Improvements to IFRSs 2011-2013 trädde i kraft för räkenskapsår som inleddes den 1 juli 2014 eller senare. Förbättringsprojekten innehåller sammanlagt elva olika mindre ändringar, som påverkar nio standarder. Dessa är IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas, IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, IFRS 3 Rörelseförvärv, IFRS 8 Rörelsesegment, IFRS 13

Värdering till verkligt värde, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 24 Upplysningar om närstående och IAS 40 Förvaltningsfastigheter. För Proact har dessa ändringar inte haft någon effekt på de finansiella rapporterna.

År 2016 och framåt

Ett antal nya eller ändrade IFRS och IFRIC träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nedan beskrivs de IFRS som väntas ha en påverkan eller kan komma att ha en påverkan på koncernens finansiella rapporter. Utöver de IFRS som beskrivs nedan väntas övriga nyheter, som IASB har godkänt per den 31 december 2015, inte ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9 Financial instruments är ännu ej godkänd av EU. Standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2018 eller senare och ersätter då IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 kräver att finansiella tillgångar ska klassificeras i tre olika värderingskategorier; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån tillgångens egenskaper och företagets affärsmodell. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder redovisade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligtvärdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8 med vissa undantag. Proact kommer att utvärdera eventuella effekter av denna nya standard när den har godkänts och inför ikraftträdandet.

IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers har ännu inte antagits av EU. Standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds 1 januari 2017 eller senare. Standarden ersätter samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter. IFRS 15 innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt. Tanken är att allt tar sin början i ett avtal om försäljning av en vara eller tjänst, mellan två parter. Inledningsvis ska ett kundavtal identifieras, vilket hos säljaren genererar en tillgång (rättigheter, ett löfte om erhållande av ersättning) och en skuld (åtagande, ett löfte om överföring av varor/ tjänster). Företaget redovisar enligt modellen sedan en intäkt och påvisar därigenom att företaget uppfyller ett åtagande att leverera utlovade varor eller tjänster till kunden. Standarden ska tillämpas retroaktivt. Proact utvärderar för närvarande effekten IFRS 15 kommer få på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 16 Leases har ännu inte antagits av EU och standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds 1 januari 2019 men får börja tilllämpas av bolag samtidigt som IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers börjar tillämpas. IFRS 16 ersätter IAS 17 samt tillhörande tolkningar såsom IFRIC 4 och har som mål att förtydliga redovisningen och de finansiella effekterna för både leasetagare och leasegivare. Den huvudsakliga förändringen är att för leasetagare görs ingen distinktion mellan operationell och finansiell leasing med implikationen att företag ska redovisa alla leasingkontrakt som finansiella. För leasegivare så bygger standarden på den befintliga IAS 17 och där förändringarna består i förtydliganden samt ändringar av upplysningskrav. Proact utvärderar för närvarande effekten IFRS 16 kommer få på koncernens finansiella rapporter.

Annual Improvements to IFRSs 2012-2014 träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare. Förbättringsprojektet innehåller fem olika mindre ändringar, som påverkar fyra standarder. Dessa är IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, IAS 19 Ersättningar till anställda och IAS 34 Delårsrapportering. Ändringarna ska tillämpas framåtriktat. Proat har utvärderat effekterna av dessa ändringar och de kommer för närvarande inte att påverka koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisning

Koncernens omfattning

Koncernen omfattar Proact IT Group AB och samtliga bolag som moderbolaget har bestämmande inflytande över. Koncernen kontrollerar ett företag när den har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i bolaget, vilket normalt innebär att moderbolaget äger mer än 50 procent av röstetalet för samtliga aktier och andelar.

Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländska verksamheter

De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilken är moderbolagets funktionella valuta.

För verksamheter som har en annan funktionell valuta än svenska kronor sker omräkning av resultaträkningar, balansräkningar inklusive goodwill till svenska kronor. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och resultaträkningarna till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas i periodens totalresultat som en separat post. När investeringen avyttras förs tidigare omräkningsdifferenser över resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande utgörs av den del av dotterbolagens resultat och nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderbolaget. Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den aktuella förvärvade andelen av det bokförda värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

År 2010 undertecknade Proact ett avtal om köp av 60 procent av verksamheten i Storyflex Inc. Verksamheten bedrivs under namnet Proact Czech Republic Ltd. Parterna har träffat en överenskommelse som innebär att Proact har möjlighet/skyldighet att förvärva den resterande andelen inom tre till sju år från förvärvstidpunkten. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelats ägare utan bestämmande inflytande redovisas som en finansiell skuld i koncernens balansräkning. Därmed redovisas ingen andel utan bestämmande inflytande. Eventuell förändring i verkligt värde på den finansiella skulden redovisas i eget kapital.

År 2014 förvärvade Proact 70 procent av aktierna i nystartat bolag, Proact IT Germany GmbH. Det finns ett avtal mellan Proact IT Group AB och den part som äger 30 procent av aktierna i bolaget som innebär att Proact har möjlighet/skyldighet att förvärva den resterande andelen inom fyra till sex år från förvärvstidpunkten. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelats ägare utan bestämmande inflytande redovisades som en finansiell skuld i koncernens balansräkning och därmed redovisades ingen andel utan bestämmande inflytande. I december 2015 fattades beslut om en omstrukturering samt utköp av minoritet enligt utköpsklausul i avtalet. Den finansiella skulden skrevs ner samtidigt som en skuld om 180 kEUR redovisats som kortfristig icke-räntebärande skuld, då avsikten är att reglera detta under början av år 2016.

År 2015 förvärvade Proact 51 procent av aktierna i nystartat bolag, Proact VX B.V., med förvärvad del av verksamhet från bolaget VX Consultancy B.V. Det finns ett avtal, mellan Proact och de parter som äger sammanlagt 49 procent av aktierna i bolaget, som innebär att Proact har möjlighet/skyldighet att förvärva den resterande andelen inom tre till fem år från förvärvstidpunkten. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelats ägare utan bestämmande inflytande redovisas som en finansiell skuld i koncernens balansräkning. Därmed redovisas ingen andel utan bestämmande inflytande.

Intäktsredovisning

Koncernen genererar intäkter huvudsakligen genom försäljning och installation av hård- och mjukvara, underhålls- och supporttjänster samt fristående IT-konsulttjänster.

Systemförsäljning

Intäkterna vid försäljning av hård- och mjukvara redovisas när Proact överfört alla väsentliga risker och fördelar förknippade med äganderätten till produkten. I de flesta fall inträffar detta när den legala äganderätten har överförts och när varorna rent fysiskt har överlämnats till köparen. I det fall väsentliga risker förknippade med äganderätten av varan kvarstår, har inte försäljningen slutförts och intäkten redovisas därför inte.

Tjänster

Underhålls- och supportintäkter erhålls främst genom serviceavtal till fast pris och redovisas linjärt över avtalsperioden. Konsulttjänster utförs normalt på löpande räkning, och intäkterna redovisas i takt med att arbetet utförs. Konsultprojekt som utförs till fast pris, eller på löpande

Not 1 – Fortsättning

räkning med tak, resultatavräknas i takt med färdigställande. Av den beräknade totala intäkten för ett projekt avräknas under respektive period så stor del som motsvarar de under perioden upparbetade kostnadernas andel av de beräknade totala kostnaderna.

Intäkter från molntjänsteverksamheten genereras löpande och intäkterna redovisas linjärt över avtalets längd.

Hyresintäkter

Intäkter från leasingverksamheten genereras löpande och hyresintäkterna redovisas linjärt över hyresperioden.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och uppskattad nyttjandeperiod. Härvid tillämpas en avskrivningstid om 3 år för datorer och teknisk utrustning, 5 år för inventarier, 3 år för reservdelar samt 50 år för byggnader. Tillgångarnas nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.

Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Nedskrivningstest görs årligen samt när det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde. Goodwill allokeras till kassagenererande enheter för att kunna nedskrivningstestas. Var och en av dessa kassagenererande enheter utgör koncernens verksamhet i vart och ett av de länder där denna bedrivs. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Kundrelaterade tillgångar, varumärken och supportkontrakt Kundrelaterade tillgångar, varumärken och supportkontrakt som identifierats vid rörelseförvärv redovisas som immateriella tillgångar till anskaffningsvärde (verkligt värde vid förvärvstillfället). Avskrivningar av kundrelaterade tillgångar sker linjärt över maximalt 10 år. Vid varje enskilt fall sätts en nyttjandeperiod över vilken supportkontrakt avskrives linjärt. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens

återvinningsvärde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.

Balanserade kostnader för dataprogram

Balanserade kostnader för dataprogram består av sådana kostnader i samband med implementering och anpassning av dataprogram som kan aktiveras. Avskrivningar av balanserade dataprogram sker linjärt över maximalt 5 år. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Finansiella tillgångar och skulder

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella instrument som hålles till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Koncernen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen. Nedan beskrivs endast de kategorier som är aktuella för koncernen.

Koncernen klassficierar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt låneskulder och leverantörsskulder.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehas för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Proact har endast derivat i gruppen finansiell tillgång som innehas för handel.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens finansiella leasingfordringar redovisas i balansräkningen i posten övriga långfristiga fordringar.

Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av finansiella skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. Proact har endast nuvärdesberäknade tillkommande villkorade köpeskillingar i denna kategori.

Not 1 – Fortsättning

Låneskulder och leverantörsskulder

Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt värde.

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och en eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Redovisning av derivativa finansiella instrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Samtliga derivat redovisas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i rapporten över totalresultatet inom kostnad såld vara för de derivat som är kopplade till leverantörsskulder respektive finansiella poster för de derivat som är kopplade till finansiella leasingkontrakt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (t ex marknadsnoterade derivatinstrument samt finansiella tillgångar som innehas för handel och finansiella tillgångar som kan säljas) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Noterat marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen, använt noterat marknadspris för finansiella skulder är den aktuella säljkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som t.ex. valutaterminskontrakt som inte handlas på en aktiv marknad fastställs genom användandet av värderingstekniker. Sådana metoder kan innefatta en analys av nyligen gjorda transaktioner av likartade instrument eller diskontering av förväntade kassaflöden.

Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden.

Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysning i not, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Likvida medel och kortfristiga placeringar

Likvida medel placeras på bankkonto eller investeras i räntebärande svenska värdepapper. Likvida medel tillhör kategorin låne- och kundfordringar. Löptiden på placeringarna som ingår i likvida medel uppgår till maximalt tre månader.

Leasing

I Proacts verksamhet agerar koncernen både som leasegivare och leasetagare.

Leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att de ekonomiska fördelarna och ekonomiska riskerna som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Om detta inte är fallet redovisas leasingavtalet som ett operationellt leasingavtal.

Proact som leasetagare

Redovisning av finansiella leasingavtal medför att leasetagaren redovisar anläggningstillgången som en tillgång i balansräkningen och att en motsvarande skuld redovisas vid det första redovisningstillfället. Vid det första redovisningstillfället värderas den leasade tillgången till ett belopp

motsvarande det lägre av dess verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Anläggningstillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal skrivs av över uppskattad nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som ränta och amortering av leasingskulden.

Vid operationella leasingavtal redovisar inte Proact den leasade tillgången i balansräkningen. I resultaträkningen fördelas leasingavgiften för operationella leasingavtal linjärt över leasingperioden.

Vid en så kallad sale and leaseback-transaktion är redovisningen beroende av om leasingtransaktionen klassificeras som finansiell eller operationell. Om en transaktion föranleder ett finansiellt leasingavtal ska det belopp med vilket försäljningspriset överstiger tillgångarnas redovisade värde inte omedelbart redovisas som intäkt, utan vinsten ska periodiseras över leasingperioden. Om sale and leaseback-transaktionen däremot ger upphov till ett operationellt avtal och det framgår att transaktionen baserats på verkligt värde ska eventuell vinst eller förlust redovisas under den period som försäljningen sker.

Proact som leasegivare

I de fall där Proact är leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal klassificeras tillgången bland materiella anläggningstillgångar. Tillgången omfattas av koncernens avskrivningsprinciper. Leasingavgifterna redovisas i resultatet linjärt över leasingperioden. Vid finansiella leasingavtal, när Proact är leasegivare, redovisas transaktionen som en försäljning och en leasingfordran redovisas, bestående av de framtida minimileaseavgifterna och eventuella restvärden som garanteras till leasegivaren. Erhållna leasingavgifter redovisas som ränteintäkt och återbetalning av leasingfordran.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffnings- respektive nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.

Eget kapital

Kostnader hänförliga till nyemission av aktier eller optioner redovisas i eget kapital som en reduktion av erhållen likvid. Återköp av egna aktier klassificeras som egna aktier och redovisas som en avdragspost under eget kapital.

Utdelningar

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

Skatter

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran, inklusive fordran för ännu ej utnyttjade underskottsavdrag, redovisas endast om den bedöms kunna utnyttjas. Omvärdering av den uppskjutna skatteskulden/skattefordran görs varje år till aktuell skattesats och redovisas i koncernresultaträkningen som en del av årets skattekostnad. Värderingen av skatteskulder/skattefordringar sker till nominellt belopp och i enlighet med de skatteregler och skattesatser som beslutats. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas om de är relaterade till samma skattemyndighet.

Not 1 – Fortsättning

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekter av när i tiden betalning sker är väsentlig ska avsättningen utgöras av nuvärdet av de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Eventualförpliktelsen redovisas inte som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller för att förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Ersättningar till anställda

Pensioner

Vid avgiftsbestämd plan betalar koncernen bestämda avgifter till en separat juridisk enhet. Avgifterna kostnadsförs löpande. Koncernen har inga legala åtaganden att betala något ytterligare utöver de löpande avgifterna.

Koncernen har inga förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgångsvederlag

Koncernen redovisar kostnader för avgångsvederlag i resultaträkningen när man bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Bonusplaner

När det finns en legal förpliktelse redovisar koncernen en skuld och en kostnad för bonus, baserat på en formel som beaktar försäljning och/ eller vinst i enlighet med bolagets bonusmodeller.

Kassaflödesanalys

Vid upprättande av kassaflödesanalysen har den indirekta metoden använts. Vid tillämpning av den indirekta metoden beräknas nettot av inoch utbetalningar i den löpande verksamheten genom att nettoresultatet justeras för periodens förändring av rörelsetillgångar och rörelseskulder, poster som inte ingår i kassaflödet samt poster som ingår i kassaflödet för investerings- och finansieringsverksamheten. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Osäkerhet i uppskattningar och bedömningar

I balansräkningen förekommer osäkerhet i bedömningar och uppskattningar framförallt i posterna goodwill och uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag.

Avseende goodwill och immateriella rättigheter baseras nedskrivningstestet på antaganden om framtiden utifrån förhållanden som är kända vid testtillfället. Vid beräkning av nyttjandevärdet för tillgångar görs antaganden om framtida resultatutveckling. Den framtida resultatutvecklingen kan avvika från gjorda antaganden om förhållanden på marknaden förändras utan att ledningen i bolaget anpassar organisation och verksamhet efter den ändrade marknadsförutsättningarna. Då finns det risk att den framtida resultatutvecklingen blir sämre och därmed uppstår en risk för väsentliga justeringar i redovisade belopp. Mer information avseende nedskrivningstest finns i not 15.

Skattemässiga underskott aktiveras i den mån de, utifrån antaganden om framtida resultatutveckling, bedöms kunna nyttjas mot framtida skattemässiga vinster. Se not 12 för ytterligare information.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag. Aktier i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Vidare kan i moderbolaget förekomma koncernbidrag vilket redovisas som en bokslutsdiposition i moderbolaget.

Not 2 Rapportering för segment

Upplysningar nedan lämnas med utgångspunkt från ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen.

Identifiering av rapporterbara segment görs baserat på den interna rapporteringen till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernen har identifierat verkställande direktören som den högste verkställande beslutsfattaren.

Bolaget styrs och rapporteras på resultat per rörelsesegment, Business Unit (BU). Transaktioner mellan segmenten baseras på marknadsmässiga villkor.

Totala tillgångar/skulder per segment rapporteras inte till högste verkställande beslutsfattaren.

Inom varje BU, med undantag för Proact Finance, erbjuds samma utbud av produkter och tjänster.

Samma redovisningsprinciper används för segmenten som för koncernen med undantag för att engångsposter inte allokeras ut.

Rörelsesegmenten är indelade enligt följande:

Nordics: Sverige, Norge, Finland, USA och Danmark

UK: Storbritannien

East: Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Slovakien

West: Nederländerna, Belgien, Spanien och Tyskland

Proact Finance: Proacts finansbolag i egen regi redovisas separat då bolaget supporterar samtliga geografiska regioner

Koncern
Räkenskapsåret 2015 Nordics UK West East Proact Finance gemensamt Elimineringar Koncernen
Externa intäkter 1 510 211 642 319 418 939 134 909 95 271 3 2 801 652
Interna intäkter 87 993 271 28 865 5 285 97 129 409 –251 920
Totala intäkter 1 598 204 642 590 447 804 140 194 95 368 129 412 –251 920 2 801 652
Resultat före skatt och engångsposter 88 351 15 256 11 552 7 583 5 106 –15 504 112 344
Engångsposter 1) –8 282 –8 282
Resultat före skatt 88 351 15 256 11 552 7 583 5 106 –23 786 104 062
Skatt –25 642
Årets Resultat 78 420

1) Denna post presenteras ej i enlighet med IFRS men då den ingår i den interna rapporteringen har bolaget valt att visa den i uppställningen ovan, se även not 13.

Räkenskapsåret 2014 Nordics UK West East Proact Finance Koncern
gemensamt
Elimineringar Koncernen
Externa intäkter 1 227 004 501 520 368 548 139 541 88 283 363 2 325 259
Interna intäkter 85 366 339 18 921 4 233 543 113 163 –222 565
Totala intäkter 1 312 370 501 859 387 469 143 774 88 826 113 526 –222 565 2 325 259
Resultat före skatt och engångsposter 59 156 3 294 17 030 7 531 5 084 –4 904 87 191
Engångsposter 1) –2 000 –2 000
Resultat före skatt 59 156 3 294 17 030 7 531 5 084 –6 904 85 191
Skatt –25 298
Årets Resultat 59 893

1) Denna post presenteras ej i enlighet med IFRS men då den ingår i den interna rapporteringen har bolaget valt att visa den i uppställningen ovan, se även not 13.

Geografisk information 2015 2014
Externa intäkter 1)
Sverige 831 390 664 458
Storbritannien 642 319 501 520
Övriga länder 1 327 943 1 159 281
Totalt 2 801 652 2 325 259

1) Intäkterna hänförs till respektive geografi baserat på vilket land bolaget finns i.

Annan information, till exempel om bolag har försäljning till kund i annat land, saknas.

Totalt 510 129 460 683
Övriga länderna 168 118 171 762
Storbritannien 226 067 230 419
Sverige 115 944 58 502
Immateriella- och materiella anläggningstillgångar
2015-12-31 2014-12-31

Not 3 Intäkter per bransch

Koncernen
2015 2014
Offentlig sektor 651 553 479 879
Handel & Tjänster 616 674 546 509
Telekom 434 949 360 442
Tillverkande industri 369 852 312 466
Bank, finans 259 558 241 137
Olja, energi 167 007 150 687
Media 94 725 87 539
Övrigt 207 334 146 600
Totalt 2 801 652 2 325 259

Not 4 Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Av moderbolagets totala inköpskostnader och försäljningsintäkter avser 25 961 (23 292) kSEK, 35 (43) procent, av inköpen och 73 290 (54 662) kSEK, 100 (99) procent, av försäljningen andra koncernföretag.

Not 5 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget
2015 2014 2015 2014
Avskrivningar/nedskrivningar som ingår
i kostnader för sålda varor och tjänster
Avskrivningar
– Reservdelar och demonstrationsutrustning 4 624 4 918
– Materiella tillgångar 23 357 27 419
– Immateriella tillgångar 23 403 22 376
Avskrivningar som ingår
i administrationskostnader
– Materiella tillgångar 816 2 281 27 20
– Immateriella tillgångar 3 460 2 274 3 460 2 274
Totalt 55 660 59 268 3 487 2 294

Not 6 Forsknings- och utvecklingskostnader

Under året har inga utgifter för forskning och utveckling avseende tjänster eller produkter kostnadsförts eller aktiverats.

Not 7 Rörelsens kostnader

Skillnaden mellan totala intäkter och redovisat rörelsesresultat förklaras av följande kostnadsposter:

Koncernen
Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 2015 2014
Varukostnad 1) 1 788 537 1 429 564
Övriga kostnader 173 077 153 043
Personalkostnader 670 850 598 489
Av- och nedskrivningar 55 660 59 268
Summa rörelsens kostnader 2 688 124 2 240 364
1) Inkluderar återtäckningskostnader

Not 8 Upplysning om revisionsarvode

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Därtill övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning, som föranleds av iakttagelser vid revisionsgranskning.

Koncernen Moderbolaget
Arvode och kostnadsersättning 2015 2014 2015 2014
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag 2 762 2 434 522 438
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 135 134 135 102
Skatterådgivning 541 448 238 9
Övriga tjänster 198 127
Totalt 3 636 3 143 895 549

Not 9 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader mm

Medelantal varav kvinnor varav män
Medelantal anställda 2015 2014 2015 2014 2015 2014
Moderbolaget
Sverige 17 13 5 5 12 8
Dotterföretag
Sverige 119 121 14 16 105 105
Norge 64 71 10 12 54 59
Finland 41 45 4 7 37 38
Danmark 25 26 2 4 23 22
Lettland 15 14 4 4 11 10
Litauen 19 19 5 4 14 15
Estland 16 15 3 2 13 13
Tjeckien 23 23 4 5 19 18
Nederländerna 78 69 10 12 68 57
Belgien 16 14 16 14
Spanien 15 13 3 2 12 11
Tyskland 4 1 4 1
Storbritannien 217 202 41 28 176 174
USA 0 0
Totalt dotterföretag 652 633 100 96 552 537
Koncernen totalt 669 646 105 101 564 545
Styrelseledamöter och Antal varav kvinnor varav män
ledande befattningshavare 2015 2014 2015 2014 2015 2014
Koncernen och
moderbolaget
Styrelseledamöter och
VD/koncernchef
7 6 2 1 5 5
Övriga ledande
befattningshavare
11 9 1 1 10 8
Löner och ersättningar
till styrelse och VD
(varav tantiem m m)
Löner och ersättningar
till övriga anställda
Löner och ersättningar
Totalt
Sociala kostnader
(varav pensionskostnader)
Löner, ersättningar
och sociala kostnader
2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014
Moderbolaget 5 176 4 235 15 990 9 355 21 166 13 590 10 500 6 506
(1 410) (603) (1 410) (603) (3 115) (1 840)
Dotterföretag 18 085 13 534 475 141 428 619 493 226 442 153 110 282 100 723
(4 517) (1 862) (4 517) (1 862) (31 892) (29 731)
Koncernen totalt 23 261 17 769 491 131 437 974 514 392 455 743 120 782 107 229
(5 927) (2 465) (5 927) (2 465) (35 007) (31 571)

Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare

Styrelsearvode Utskottsarvode Totalt arvode
2015 2014 2015 2014 2015 2014
Styrelsens ordförande
Anders Hultmark
450 425 50 40 500 465
Styrelseledamot Roger Bergqvist 180 170 40 80 220 250
Styrelseledamot Eva Elmstedt 180 170 50 40 230 210
Styrelseledamot
Christer Hellström
180 170 40 220 170
Styrelseledamot
Christer Holmén
180 170 100 100 280 270
Styrelseledamot Pia Gideon 180 180
Summa 1 350 1 105 280 260 1 630 1 365
VD Övriga ledande
befattningshavare
2015 2014 2015 2014
Fasta löner 2 280 2 225 18 361 14 872
Rörlig ersättning 1 252 603 6 399 3 606
Förmåner 69 60 1 110 757
Pensionskostnad 561 448 1 784 1 351
Summa 4 162 3 336 27 654 20 586

Samtliga bolag inom koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. För VD ska pensionspremien uppgå till motsvarande 25 procent av den fasta årslönen, dock max vad som är avdragsgillt för bolaget, samt sjukförsäkring. Rörlig del av lönen är ej pensionsgrundande. Pensionsåldern är 65 år. Årets pensionsgrundande ersättning till VD uppgår till 2 280 (2 225) kSEK. Utöver betalda pensionspremier förekommer inga pensionsförpliktelser. För VD uppgår uppsägningstiden till sex månader från företagets sida och sex månader från VDs sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag för VD om sex månadslöner inklusive semesterersättning. VDs rörliga del av lönen baseras på bolagets tillväxt och resultat.

Övriga ledande befattningshavare bestod av elva personer under 2015. Under 2014 bestod övriga ledande befattningshavare av nio personer. Av antalet övriga ledande befattningshavare är sex personer anställda av moderbolaget och fem personer anställda i dotterbolag. För övriga ledande befattningshavare gäller Proacts pensionsvillkor enligt en avgiftsbestämd pensionsplan. Rörlig del av lönen är pensionsgrundande och pensionsåldern är 65 år. Årets pensionsgrundande ersättning till övriga ledande befattningshavare uppgår till 19 865 (15 361) kSEK. Utöver betalda pensionspremier förekommer inga pensionsförpliktelser. För övriga ledande befattningshavare uppgår uppsägningstiden till 3-9 månader från företagets sida och 3-6 månader från övriga ledande befattningshavares sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag för övriga ledande befattningshavare om 0-12 månadslöner.

Övriga ledande befattningshavares rörliga del av lönen baseras på tillväxt samt resultat lokalt och i koncernen.

Frågor rörande ersättningar och förmåner till VD och övriga ledande befattningshavare handläggs av styrelsen och dess ersättningsutskott.

Optioner

Inga optionsprogram finns.

Styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares aktieinnehav i Proact

Styrelse Aktieinnehav i Proact
2015-12-31
Anders Hultmark (ordförande) 560 378
Roger Bergqvist 1 500
Eva Elmstedt 1 595
Christer Hellström 10 000
Christer Holmén 20 000
Pia Gideon
VD och övriga ledande
befattningshavare:
Aktieinnehav i Proact
2015-12-31
Martin Ödman (VD)1) 22 223
Jason Clark1) 92 000
Sander Dekker
Marit Fagervold 79 179
Jakob Høholdt 24 905
Peter Javestad 2 800
Arne Kungberg 7 051
Jonas Persson 7 000
Per Sedihn 500
Mattias Wallgren
Tomas Vikholm
Eirik Pedersen 2 647

1) Martin Ödman var VD t.o.m. 7 januari 2016. Den 8 januari 2016 tillträdde Jason Clark som VD.

Not 10 Finansiella intäkter

Koncernen Moderbolaget
2015 2014 2015 2014
Ränteintäkter 3 891 3 559 177 292
Ränteintäkter från koncernföretag 5 269 5 056
Resultat från andelar i koncernföretag 30 551 49 237
Övriga poster 863 420 8
Totalt 4 754 3 979 35 997 54 593

Koncernens samtliga ränteintäkter är hänförliga till lånefordringar och kundfordringar. För andelar i koncernföretag se vidare not 17.

Not 11 Finansiella kostnader

Koncernen Moderbolaget
2015 2014 2015 2014
Räntekostnader 8 816 10 856 4 947 6 317
Räntekostnader till koncernföretag 205 853
Resultat från andelar i koncernföretag 8 405
Valutakursdifferenser 4 727 –7 954 1 729 –6 992
Övriga poster 677 781 83 189
Totalt 14 220 3 683 15 369 367

Koncernens samtliga räntekostnader är hänförliga till låneskulder och övriga skulder.

Not 12 Inkomstskatt

Koncernen Moderbolaget
Skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) 2015 2014 2015 2014
Årets aktuella skatt –34 077 –28 728 –1 045
Justering avseende tidigare års skatt 877 1 675
Uppskjuten skatt 7 558 1 755 –178 –56
Skattekostnad som redovisas
i resultaträkningen
–25 642 –25 298 –178 –1 101

Betalda skatter under året uppgår för koncernen till 35 707 (16 193) kSEK och för moderbolaget till 745 (735) kSEK.

Koncernen Moderbolaget
Avstämning av effektiv skatt 2015 2014 2015 2014
Redovisat resultat före skatt 104 062 85 191 22 813 52 965
Skatt enligt svensk skattesats för
moderbolaget 22%
–22 894 –18 742 –5 019 –11 652
Skillnad hänförlig till utländska skattesatser 414 420
Ej avdragsgilla kostnader –3 897 –7 582 –1 881 –282
Ej skattepliktiga intäkter 873 758 6 722 10 833
Årets förluster för vilka uppskjuten
skattefordran ej har aktiverats
–4 216 –4 505
Årets skatteeffekt avseende aktiverade
underskottsavdrag från tidigare år
27
Justering avseende tidigare års skatt 877 1 675
Justering avseende tidigare års
uppskjuten skatt
567
Övriga skatter –190
Övriga justeringar avseende
uppskjuten skatt
2 607 2 868
Skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) –25 642 –25 298 –178 –1 101

Uppskjuten skattefordran och skatteskuld

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader och underskottsavdrag har resulterat i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar avseende följande poster:

Koncernen
2015
Uppskjuten skattefordran
Ingående
balans
Uppskjuten skatt
redovisad i resultatet
(+ intäkt/– kostnad)
Uppskjuten skatt
redovisad i
balansräkningen
Valutakurs
differenser
Utgående
balans
Underskottsavdrag 6 088 –927 –207 4 954
Goodwill –639 –115 32 –722
Övriga immateriella anläggningstillgångar 839 –13 826
Materiella anläggningstillgångar 7 336 2 841 –59 10 118
Övrigt 227 11 –56 182
Avsättningar 698 –178 –6 514
Nettoredovisning –1 020 160 –860
Summa uppskjuten skattefordran 13 529 1 792 –309 15 012
2015
Uppskjuten skatteskuld
Ingående
balans
Uppskjuten skatt
redovisad i resultatet
(– intäkt/+ kostnad)
Uppskjuten skatt
redovisad i
balansräkningen
Valutakurs
differenser
Utgående
balans
Goodwill 2 814 –257 2 557
Övriga immateriella anläggningstillgångar 22 965 –4 101 2 686 –42 21 508
Materiella anläggningstillgångar 1 645 –976 –57 612
Övrigt 369 –849 3 –477
Avsättningar 60 60
Nettoredovisning –1 020 160 –860
Summa uppskjuten skatteskuld 26 773 –5 766 2 746 –353 23 400
2014
Uppskjuten skattefordran
Ingående
balans
Uppskjuten skatt
redovisad i resultatet
(+ intäkt/– kostnad)
Uppskjuten skatt
redovisad i
balansräkningen
Valutakurs
differenser
Utgående
balans
Uppskjuten skattefordran balans (+ intäkt/– kostnad) balansräkningen differenser balans
Underskottsavdrag 11 146 –5 671 613 6 088
Goodwill –425 –173 –41 –639
Övriga immateriella anläggningstillgångar –670 1 478 31 839
Materiella anläggningstillgångar 6 823 833 –320 7 336
Övrigt 1 791 –1 657 93 227
Avsättningar –1 083 1 629 152 698
Nettoredovisning 24 –1 044 –1 020
Summa uppskjuten skattefordran 17 606 –4 605 528 13 529
2014
Uppskjuten skatteskuld
Ingående
balans
Uppskjuten skatt
redovisad i resultatet
(– intäkt/+ kostnad)
Uppskjuten skatt
redovisad i
balansräkningen
Valutakurs
differenser
Utgående
balans
Goodwill 2 822 –8 2 814
Övriga immateriella anläggningstillgångar 27 572 –7 082 2 475 22 965
Materiella anläggningstillgångar –44 1 397 292 1 645
Övrigt 369 369
Nettoredovisning 24 –1 044 –1 020

Summa uppskjuten skatteskuld 30 374 –6 360 – 2 759 26 773

Uppskjutna skattefordringar- och skulder nettoredovisas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar- och skulder. Uppskjuten skattefordran har redovisats för underskottsavdrag avseende skattemässiga förluster i de dotterbolag där bolaget har gjort bedömningen att dessa underskottsavdrag kommer att kunna nyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De förväntade skattepliktiga vinsterna har beräknats individuellt per bolag. Under 2014 genomfördes förändringar i kostnadsstrukturen i några av dotterbolagen. Den lägre kostnadsnivån innebär att ett positivt resultat kan uppnås utan nämnvärd tillväxt.

Moderbolaget

2015 Ingående balans Uppskjuten skatt Utgående balans
Temporära skillnader –322 –178 –500
Total uppskjuten skatte
fordran (+) /skatteskuld (–)
–322 –178 –500
2014 Ingående balans Uppskjuten skatt Utgående balans
Temporära skillnader –266 –56 –322
Total uppskjuten skatte
fordran (+) /skatteskuld (–)
–266 –56 –322

De genomförda åtgärderna gav under andra halvåret 2014 och under helåret 2015 önskad effekt varför bolaget gjort bedömningen att uppskjuten skatt avseende dessa underskottsavdrag är rimliga. Per 31 december 2015 har 16 procent av de totala underskottsavdragen i koncernen bedömts kunna nyttjas. Uppskjuten skatt redovisas inte på temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag. Framtida effekter redovisas när Proact inte längre kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna. Den positiva resultatutvecklingen medför att koncernen under året redovisar en skattekostnad uppgående till 25 642 (25 298) kSEK.

Outnyttjade underskottsavdrag

Outnyttjade underskottsavdrag redovisas som uppskjuten skattefordran när det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Moderbolagets outnyttjade underskottsavdrag uppgår till – (–) kSEK. Koncernens outnyttjade underskottsavdrag uppgår till 117 864 (112 346) kSEK, varav 19 160 (23 922) kSEK har bedömts kunna utnyttjas varför en uppskjuten skattefordran har redovisats om 4 954 (6 088) kSEK.

Kan utnyttjas senast:

Summa outnyttjade underskottsavdrag 117 864 112 346
Ej tidsbegränsat 117 864 112 346
2015-12-31 2014-12-31

Not 13 Engångsposter

Under 2015 påverkades rörelseresultatet med 8 282 kSEK enligt nedan uppställda engångsposter:

Koncernen
2015 2014
Kostnad för sålda varor och tjänster 2 399 920
Försäljnings- och marknadsföringskostnader 1 413 860
Administrationskostnader 4 470 220
Summa 1,2) 8 282 2 000

1) Engångsposten 2014 avser en kostnad för reserv semesterbonus i Finland och är hänförlig till tidigare år.

2) Engångsposterna 2015 avser kostnader för omstruktureringar 5,0 MSEK samt förvärvsrelaterade kostnader 3,3 MSEK.

Not 14 Utländska valutor

Under året använda valutakurser för koncernens betydande valutor framgår av tabellen nedan.

Balansdagskurs Genomsnittskurs
Valuta 2015 2014 2015 2014
EUR 9,1350 9,5155 9,3562 9,0968
USD 8,3524 7,8117 8,4350 6,8577
GBP 12,3785 12,1388 12,8962 11,2917
NOK 0,9556 1,0516 1,0465 1,0894
CZK 0,3380 0,3435 0,3430 0,3304
DKK 1,2242 1,2781 1,2544 1,2203
LTL 1) 2,7555 2,6348

1) Valutan LTL konverterades fr o m januari 2015 till EUR

Valutakursdifferenser Koncernen Moderbolaget
som påverkat årets resultat
(+ vinst, – förlust)
2015 2014 2015 2014
Redovisat inom kostnad såld vara –4 797 –2 192
Redovisat inom finansnetto –4 727 7 954 –1 710 7 040

Fakturering och varuinköp i utländska valutor

Merparten av varuinköpen sker från USA och Europa varför bolaget påverkas

av förändringar i dollar-, pund- respektive eurokursen.

Koncernen
2015 2014
Fakturering och inköp i:
(Belopp i kSEK)
Fakturering Andel av
totala intäkter
Varuinköp Andel av
totala inköp
Fakturering Andel av
totala intäkter
Varuinköp Andel av
totala inköp
USD 340 138 12% 411 789 19% 247 039 11% 419 830 24%
EUR 876 360 31% 590 343 28% 749 856 32% 449 922 26%
GBP 634 593 23% 366 263 17% 503 061 22% 297 095 17%

Kundfordringar och leverantörsskulder i utländska valutor

Koncernen
2015 2014
Kundfordringar och
leverantörsskulder i:
(Belopp i kSEK)
Kundfordringar Andel av totala
kundfordringar
Leverantörs
skulder
Andel av totala
leverantörs
skulder
Kundfordringar Andel av totala
kundfordringar
Leverantörs
skulder
Andel av totala
leverantörs
skulder
USD 54 815 10% 124 110 24% 58 644 12% 146 428 30%
EUR
GBP
162 071
117 714
30%
22%
175 955
82 482
35%
16%
126 744
90 121
25%
18%
164 906
56 222
34%
12%

Terminssäkringar per 2015-12-31

Terminssäkrade leverantörsskulder uppgår per balansdagen till 2 052 (5 180) kUSD samt – (–) kEUR i koncernen. I svenska kronor uppgår det totala säkrade beloppet till 17 139 (40 465) kSEK. Resultateffekten redovisas inom finansnettot i rapporten över totalresultat. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2015-12-31 en orealiserad förlust om –16 (1 675) kSEK, vilken har påverkat rapporten över totalresultatet med motsvarande belopp. Terminssäkrade långfristiga fordringar i leasingkontrakt uppgår per balansdagen till 3 385 (4 193) kEUR, 56 (1 637) kGBP, 1 206 (8 898) kUSD samt 12 105 (–) kNOK i koncernen. I svenska kronor uppgår det totala säkrade beloppet till 53 258 (129 277) kSEK. Resultateffekten redovisas inom finansiella poster i rapporten över totalresultat. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2015-12-31 en orealiserad vinst om 1 466 (–2 228) kSEK, vilken har påverkat rapporten över totalresultatet med motsvarande belopp.

I moderbolaget finns inga utestående terminskontrakt per 2015-12-31, varför ingen orealiserad vinst/förlust uppstått. Vid föregående års åskifte fanns heller ingen orealiserad vinst/förlust. Kundfordringar i utländsk valuta uppgick per den 31 december 2015 till 434 259 (399 923) kSEK och leverantörsskulder till 458 859 (418 851) kSEK.

Nettoinvesteringar (exklusive goodwill) i utländska dotterbolag

Nettotillgångar i utländska dotterbolag fördelat per valuta. Vid omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar till svenska kronor är koncernen exponerad för fluktuationer i valutakurser. Effekten på det egna kapitalet år 2015 vid omräkning av utländska dotterbolags räkenskaper till svenska kronor uppgick till –10 207 (9 637) kSEK.

Koncernens exponering i eget kapital för valutakursfluktuationer var på balansdagen följande:

2015 2014
Belopp i tusental Omräknat till
SEK enligt
Belopp
balansdagens kurs
Belopp Omräknat till
SEK enligt
balansdagens kurs
CZK –879 –297 369 127
DKK 299 366 –2 277 –2 910
EUR 5 980 54 627 4 443 42 277
GBP 5 940 73 528 4 653 56 482
USD 11 92
LTL 1) 2 831 7 801
NOK 49 806 47 597 38 058 40 022

1) Valutan LTL konverterades fr o m januari 2015 till EUR

Not 15 Immateriella anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget
Övriga immateriella Övriga immateriella
Goodwill Kundrelationer anläggningstillgångar 1) Summa anläggningstilgångar 2)
Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2015 392 439 202 677 41 017 636 133 13 166
Årets anskaffningar 55 776 11 005 16 212 82 993 9 468
Valutakursdifferenser –4 669 –2 801 –368 –7 838
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 443 546 210 882 56 861 711 288 22 634
Ingående avskrivningar och nedskrivningar –111 821 –100 762 –21 655 –234 238 –4 098
Årets avskrivningar –18 410 –8 453 –26 863 –3 460
Valutakursdifferenser 2 586 2 839 286 5 711
Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar –109 235 –116 333 –29 822 –255 390 –7 558
Bokfört värde per 31 december 2015 334 311 94 548 27 039 455 898 15 076
Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2014 368 280 186 974 35 101 590 355 9 202
Årets anskaffningar 8 341 8 341 3 964
Försäljningar/Utrangeringar –200 –5 177 –5 377
Valutakursdifferenser 24 159 15 903 2 752 42 814
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 392 439 202 677 41 017 636 133 13 166
Ingående avskrivningar och nedskrivningar –110 086 –78 140 –17 279 –205 505 –1 824
Årets avskrivningar –16 268 –8 382 –24 650 –2 274
Försäljningar/Utrangeringar 5 411 5 411
Valutakursdifferenser –1 735 –6 354 –1 405 –9 494
Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar –111 821 –100 762 –21 655 –234 238 –4 098
Bokfört värde per 31 december 2014 280 618 101 915 19 362 401 895 9 068

1) Övriga immateriella anläggningstillgångar innefattar varumärken, supportkontrakt samt balanserade utgifter för dataprogram.

2) Övriga immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget består i sin helhet av balanserade utgifter för dataprogram.

Koncernen
Fördelning goodwill per kassagenererande enhet 2015-12-31 2014-12-31
Sverige 88 328 39 356
Norge 17 511 19 269
Finland 658 685
Danmark 1 488 1 554
Lettland 5 408 5 633
Litauen 7 372 7 682
Tjeckien 8 750 8 893
Nederländerna 62 456 57 959
Storbritannien 142 340 139 587
Totalt 334 311 280 618

Nedskrivningstest

Ett eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill fastställs varje år genom att beräkna ett nyttjandevärde för varje enskild kassagenererande enhet.

Vid bedömningen av nyttjandevärdet har framtida kassaflöden för respektive kassagenererande enhet beräknats utifrån kommande års budget och prognoser för ytterligare 4 år med antagande om 1-2 procent (3) evig tillväxttakt.

En viktad kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital) före skatt på mellan 10-12 procent (10-13) har använts vid beräkningen beroende på riskfaktor i de olika kassagenereranade enheterna. Förutom dessa viktiga antaganden gällande WACC och framtida tillväxt har även en lönsamhet (marginal på resultat före skatt) om 3-8 procent (3-10), beroende på bolag, antagits. Företagsledningens fastställande av viktiga antagande, och de värden som innefattas i dessa, grundar sig på en återspegling av tidigare erfarenheter. En evig tillväxt om 1-2 procent har bedömts rimlig på den marknad där bolaget är verksamt. Bedömningen bygger på en viktad analys av både produkter och tjänster.

Bolaget har genomfört känslighetsanalyser baserat på isolerade förändringar av lägre budgetnivåer, lägre tillväxttal samt högre viktade kapitalkostnader. Vid bedömning av rimliga förändringar i dessa viktiga antaganden överstiger återvinningsvärdet det redovisade värdet på immateriella tillgångar.

Not 16 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
DATORER OCH MASKINER
Ingående anskaffningsvärde 199 785 172 044 1 376 1 318
Årets anskaffningar 57 345 53 974 75 58
Ackumulerade anskaff
ningsvärden i förvärvade
verksamheter 23 038
Försäljningar/utrangeringar –10 124 –308
Omklassificeringar 1) –43 420 –37 079
Valutakursdifferenser –4 100 11 154
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
222 524 199 785 1 451 1 376
Ingående avskrivningar –171 760 –135 179 –1 332 –1 312
Årets avskrivningar –19 933 –25 201 –27 –20
Ackumulerade avskrivningar
i förvärvade verksamheter
–17 995
Försäljningar/utrangeringar 9 986 –57
Omklassificeringar –1 750
Valutakursdifferenser 4 293 –9 573
Utgående ackumulerade
avskrivningar –195 409 –171 760 –1 359 –1 332
BOKFÖRT VÄRDE 27 115 28 025 92 44
Koncernen Moderbolaget
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
INVENTARIER
Ingående anskaffningsvärde 41 798 39 228
Årets anskaffningar 1 744 1 818
Försäljningar/utrangeringar –2 451 –504
Omklassificeringar –41
Valutakursdifferenser –924 1 297
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden 40 167 41 798
Ingående avskrivningar –33 022 –28 398
Årets avskrivningar –3 943 –4 171
Försäljningar/utrangeringar 2 435 495
Omklassificeringar 3
Valutakursdifferenser 779 –951
Utgående ackumulerade
avskrivningar
–33 751 –33 022
BOKFÖRT VÄRDE 6 416 8 776

1) Under år 2015 har ett belopp om 43 420 (38 903) kSEK omklassificerats från anläggningstillgångar till finansiell leasing.

.

Störst osäkerhet föreligger i framtida resultatutvecklingen för den kassagenererande enheten Tjeckien där bedömningen är att resultatet kommer överstiga historiska resultat. Om utfallet istället blir i linje med 2015 års faktiska utfall finns det en risk att ett nedskrivningsbehov kan uppstå.

Om redovisat värde på goodwill skulle överstiga beräknat nyttjandevärde föreligger ett nedskrivningsbehov. För 2015 har inget nedskrivningsbehov bedömts föreligga.

Koncernen
WACC, före skatt
Koncernen
Tillväxt i terminalperioden
Kassagenererande enhet 2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
Sverige 10% 10% 2% 3%
Norge 10% 10% 2% 3%
Finland 10% 10% 2% 3%
Danmark 10% 10% 1% 3%
Lettland 12% 13% 2% 3%
Litauen 12% 13% 2% 3%
Tjeckien 11% 11% 1% 3%
Nederländerna 10% 10% 1% 3%
Storbritannien 10% 10% 2% 3%
Koncernen Moderbolaget
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
47 636 33 454
3 248 4 661
–864 –80
7 735
–905 1 866
–41 029 –26 924
–4 624 –4 918
850 63
–7 735
953 –1 515
5 265 6 607
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
16 827 14 454
37 194
355 2 179
17 219 16 827
–1 447 –819
–297 –328
–40 –300
–1 784 –1 447
49 115
–43 850
47 636
–41 029
Koncernen


Moderbolaget

TILLGÅNGAR 54 231 58 788 92 44

TOTALT BOKFÖRT VÄRDE MATERIELLA ANLÄGGNINGS-

Not 17 Aktier i koncernföretag

Aktier i koncernföretag Organisationsnummer Säte Antal aktier Kapitalandel i % Bokfört värde
2015-12-31 kSEK
Bokfört värde
2014-12-31 kSEK
Proact IT Sweden AB 556328-2754 Stockholm, SE 47 456 047 100,0% 34 400 34 400
Proact IT Norge AS 971 210 737 Oslo, NO 3 475 000 100,0% 49 523 49 523
Proact Finland OY 1084241-2 Esbo, FI 20 000 100,0% 15 519 15 519
Proact Systems A/S 18 803 291 Bröndby, DK 600 100,0% 3 085 3 085
Proact Finance AB 556396-0813 Sollentuna, SE 500 000 100,0% 5 000 5 000
Proact IT Latvia SIA LV40003420036 Riga, LV 850 85,0% 4 432 4 432
Proact Lietuva UAB 110861350 Vilnius, LT 7 386 73,9% 7 845 7 845
Proact Netherlands B.V. 20136449 Breda,NL 44 419 98,2% 63 306 63 306
Proact Estonia AS 115131151 Tallinn, EE 22 757 85,0%1) 4 094 170
Proact IT (UK) Ltd 07493526 Chesterfield, UK 775 000 87,5%2) 37 635 24 761
Databasement International Holding B.V. 27326003 Zoetermeer, NL 1 802 100,0% 117 971 117 971
Proact Belgium BVBA 090211403 Drongen, BE 6 408 100,0%3) 11 691
Proact Czech Republic Ltd 24799629 Prag, CZ 74,5%4) 12 910 20 457
Proact IT Germany GmbH 132327 Hamburg, DE 210 000 70,0% 1 953 1 953
Proact Compose IT AB 556300-7664 Örebro, SE 26 317 100,0%5) 62 272
431 636 348 422

Ett eventuellt nedskrivningsbehov av aktier i dotterbolag fastställs varje år genom att beräkna ett framtida nyttjandevärde för varje enskilt dotterbolag vilket kommenteras i not 15. En nedskrivning av moderbolagets aktier i bolaget Proact Czech Republic Ltd har gjorts under 2015, se fotnot 4) nedan.

1) Under år 2015 har ytterligare 15,0 procent förvärvats från innehavare utan bestämmande inflytande.

2) Under år 2015 har ytterligare 6,25 procent förvärvats från innehavare utan bestämmande inflytande.

3) 100 procent av andelarna i Proact Belgium BVBA förvärvades av moderbolaget Proact IT Group AB från dotterbolaget Proact Netherlands B.V. för 1 EUR. Samtidigt gjordes ett kapitaltillskott till Proact Belgium BVBA om 1 300 kEUR (11 691 kSEK).

4) Under år 2015 skrev moderbolaget ner värdet på aktier i dotterbolaget Proact Czech Republic Ltd med 7 547 kSEK.

5) I December 2015 förvärvades 100 procent av andelarna i bolaget Proact Compose IT System AB för en köpeskilling om 61 000 kSEK.

Förvärvsrelaterade transaktionskostnader uppgick till 1 272 kSEK.

Moderbolaget
Aktier i dotterbolag 2015-12-31 2014-12-31
Ingående bokfört värde 348 422 343 983
Kapitaltillskott 11 691 6 600
Nedskrivningar –7 547 –30 427
Årets anskaffningar 79 070 28 266
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 431 636 348 422
BOKFÖRT VÄRDE 431 636 348 422
Moderbolaget
Resultat från andelar i koncernföretag 2015 2014
Erhållen utdelning 30 551 49 237
Totalt 30 551 49 237

Förvärv av ytterligare andelar under 2015 från innehav utan bestämmande inflytande Förvärv Proact IT (UK) Ltd.

I april 2015 förvärvade bolaget ytterligare 6,25 procent av aktierna i det brittiska dotterbolaget Proact IT (UK) Ltd. från innehavare utan bestämmande inflytande. Efter förvärvet innehar bolaget 87,5 procent av aktierna i dotterbolaget. Köpeskillingen uppgick till 1 000 kGBP (12 874 kSEK).

Förvärv Proact Estonia AS

I september 2015 förvärvade bolaget ytterligare 7,5 procent av aktierna i Proact Estonia AS från innehavare utan bestämmande inflytande. Köpeskillingen uppgick till 210 kEUR (1 965 kSEK). I november 2015 förvärvade bolaget ytterligare 7,5 procent av aktierna i Proact Estronia AS från innehavare utan bestämmande inflytande. Köpeskillingen uppgick till 210 kEUR (1 959 kSEK). Efter dessa båda tilläggsförvärv äger bolaget 85 procent av aktierna i dotterbolaget.

Resultat, eget kapital samt kassaflöde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande

Eget kapital,
kSEK
Resultat,
kSEK
Kassaflöde,
kSEK
Andel innehav
utan bestämmande
Eget kapital,
kSEK
Resultat,
kSEK
Kassaflöde,
kSEK
Andel innehav
utan bestämmande
2015-12-31 2015 2015 inflytande, % 2014-12-31 2014 2014 inflytande, %
Proact IT Latvia SIA 564 379 321 15% 679 456 182 15%
Proact Lietuva UAB 947 296 –1 669 26% 1 670 943 1 611 26%
Proact Netherlands B.V. 161 515 –498 2% 51 389 –140 2%
Proact Estonia AS 4 449 498 –138 15% 4 805 743 440 30%
Proact IT (UK) Ltd 5 145 1 392 –423 13% 5 602 197 339 19%
Proact Czech Republic Ltd 1) 25% 25%
Proact IT Germany GmbH 1) 30% 30%
Proact VX B.V 1) 49% 0%
InControl Portal Ecosystem B.V. 2) 0% –275 –23 –6 5%
11 266 3 079 –2 406 12 531 2 705 2 426

1) Dessa bolag tas in till 100 procent i koncernens redovisning och beräknad skuld till innehav utan bestämmande inflytande tas upp som finansiell skuld i balansräkningen, se not 24. 2) Indirekt minoritet 5,11 procent. Under 2015 förvärvades resterande 5,11 procent, varefter moderbolaget äger 100 procent.

Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande

Totalt 1 785 2 067
Proact Netherlands B.V. 368 1 167
Proact Lietuva UAB 952 487
Proact IT Latvia SIA 465 413
2015 2014

Not 18 Fordringar och skulder hos koncernföretag samt Andra långfristiga fordringar

Moderbolaget
<1 år 1-5 år >5 år
Fordringar hos koncernföretag förfaller inom 99 145 193 960
Skulder till koncernföretag förfaller inom 312 105 12 379

Det finns inga efterställda lån på utländska dotterbolag.

Koncernen
Andra långfristiga fordringar 2015-12-31 2014-12-31
Spärrade bankmedel för hyreskontrakt 794 826
Fordringar avseende finansiell leasing 88 800 73 490
Långfristiga kundfordringar 3 156
Lån till VD i dotterbolag 986 3 314
Övriga långfristiga fordringar 5 457 5 208
Totalt 96 037 85 994

Not 19 Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde- respektive nettoförsäljningsvärde. Det redovisade värdet för varor i lager kan behöva skrivas ned om de utsatts för skada, om de helt eller delvis blivit för gamla eller om försäljningspriset har sjunkit. Lagrets värde uppgick per 31 december 2015 till 12 262 (28 227) kSEK. Koncernen har under året skrivit ned lagret till följd av inkurans med 426 (1 418) kSEK.

Not 20 Kundfordringar

Koncernen
2015-12-31 2014-12-31
Kundfordringar 539 170 497 899
Reservering för värdeminskning i kundfordringar –308 –845
Kundfordringar – netto 538 862 497 054

Koncernen har ej haft några kundförluster under 2015 eller 2014.

För åldersanalys avseende kundfordringar, se avsnittet "Risker och Riskhantering".

Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen Moderbolaget
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
Förutbetalda hyreskostnader 8 423 6 827
Förutbetalda leasingavgifter 7 791 4 853
Förutbetalda försäkringsavgifter 1 642 2 564
Förutbetalda underhållsavgifter 167 691 141 102
Övriga förutbetalda kostnader 34 163 56 656 1 830 9 395
Upplupna systemintäkter 28 083 19 837
Upplupna serviceintäkter 15 632 25 034
Upplupna avtalsintäkter 11 612 11 859
Övriga upplupna intäkter 28 202 20 877
Totalt 303 239 289 609 1 830 9 395

Not 22 Övriga skulder

Koncernen Moderbolaget
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
Personalens källskatt 15 077 14 964 592 546
Momsskuld 36 980 36 304 940
Kortfristig skuld tilläggs
köpeskilling
7 488 7 488
Förskottsbetalningar från kunder 3 784 3 497
Skuld till innehav utan
bestämmande inflytande 1)
18 930 18 930
Övriga poster 13 847 9 354 5 205 1 224
Totalt 69 688 90 537 6 737 28 188

Samtliga skulder förfaller till betalning inom ett år.

1) Skuld till innehav utan bestämmande inflytande i samband med förvärv av ytterligare 7,35 procent av andelarna i bolaget Proact Netherlands B.V.

Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen Moderbolaget
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
Upplupna löner 41 339 30 957 3 296 1 763
Upplupen semesterskuld 35 517 32 903 2 811 1 660
Upplupna sociala kostnader 18 318 15 745 474 168
Upplupna servicekostnader 132 340 113 967
Förutbetalda systemintäkter 7 935
Förutbetalda serviceintäkter 234 186 225 313
Övriga poster 55 177 47 081 4 422 8 107
Totalt 524 812 465 966 11 003 11 698

Not 24 Finansiella tillgångar och skulder

Koncernen Moderbolaget
Övriga finansiella skulder 2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
Ej räntebärande
Finansiell skuld vid förvärv 1) 856
Valutaderivat 762 2 228
Leverantörsskulder 508 402 491 458 4 059 5 029
Summa ej räntebärande 509 164 494 542 4 059 5 029
Räntebärande
Finansiell skuld vid förvärv 1) 14 856 1 905
Kortfristig skuld
tilläggsköpeskilling
7 488 7 488
Utnyttjad checkräkningskredit 1 904 4 495
Banklån kortfristig del 33 067 32 524 31 879 31 359
Banklån långfristig del 106 026 87 477 101 471 81 857
Kontraktsbelåning
kortfristig del
20 547 17 415
Kontraktsbelåning
långfristig del
1 598 7 617
Finansiella leasingskulder 2) 1 197 1 455
Summa räntebärande 179 195 160 376 133 350 120 704
Totala övriga
finansiella skulder
688 359 654 918 137 409 125 733

1) Finansiell skuld vid förvärv av Storyflex Inc. (numer Proact Czech Republic Ltd.)

1 875 kSEK samt Proact VX B.V. 12 981 kSEK.

Not 24 – Fortsättning

Räntebärande skulder koncernen Bokfört
2015-12-31 Ränta Löptid värde
Finansiell skuld vid förvärv 1) 10% – 15% 2018 - 2020 14 856
Utnyttjad checkkredit, Nordea 3, 4) Base rate + 2,0% 2016-12-31 1 904
Banklån, Nordea 3) LIBOR 3M + 2,25% 2016-07-29 77 100
Banklån, Nordea 3) STIBOR 3M + 3,25% 2017-02-17 6 250
Banklån, Nordea 3) 2,5% 2018-12-31 50 000
Banklån, Lloyds TSB Bank 2) Base Rate + 4% 2020-02-04 3 564
Banklån, Lloyds TSB Bank 2) Base Rate + 4% 2020-11-30 2 179
Kontraktsbelåning, Nordea Finans 2, 5) STIBOR 1M + 1,1% 2018 22 145
Finansiell leasingskuld 2) 7,45% 2017 695
Finansiell leasingskuld 2) 1,16% 2016-08-01 502

Totala räntebärande skulder 179 195

Av ovanstående räntebärande skulder är 56 353 kSEK kortfristiga låneskulder som förfaller under år 2016.

  • 1) Ränta använd vid nuvärdesberäkning för Proact Czech Republic Ltd är 15 procent med löptid till 2018, samt 10 procent för Proact VX B.V. 10 procent med löptid till 2020.
  • 2) Ränta löper på en månad.
  • 3) Ränta löper på tre månader.
  • 4) Limit för checkräkningskredit i koncernen uppgår till 172 842 kSEK och i moderbolaget till 7 000 kSEK, varav utnyttjat belopp i koncernen uppgick till 1 904 kSEK och – kSEK i moderbolaget.
  • 5) Svenska avtal t.o.m. 2018-12-31 samt norska avtal t.o.m. 2017-04-30.
Räntebärande skulder koncernen Bokfört
2014-12-31 Ränta Löptid värde
Finansiell skuld vid förvärv 1) 15% 2017 1 905
Skuld tilläggsköpeskilling 2) 5% 2015-06-01 7 488
Utnyttjad checkkredit, Nordea 4, 5) NSSu + 1,8% 2015-03-31 4 495
Banklån, Nordea 2) LIBOR 3M + 2,25% 2016-07-29 101 966
Banklån, Nordea 2) STIBOR 3M + 3,25% 2017-02-17 11 250
Banklån, Lloyds TSB Bank 3) Base Rate + 4% 2020-02-04 4 260
Banklån, Lloyds TSB Bank 3) Base Rate + 4% 2020-11-30 2 525
Kontraktsbelåning, Nordea Finans 3, 6) STIBOR 1M + 1,1% 2017 25 032
Finansiell leasingskuld 3) 4,5% 2015-2016 1 001
Finansiell leasingskuld 3) 7,1% 2015-12-31 454

Totala räntebärande skulder 160 376

Av ovanstående räntebärande skulder var 55 388 kSEK kortfristiga låneskulder som förföll under år 2015.

1) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 15 procent

2) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 5 procent och används över hela löptiden 3) Ränta löper på en månad.

  • 4) Ränta löper på tre månader.
  • 5) Limit för checkräkningskredit i koncernen uppgår till 145 426 kSEK och i moderbolaget till 7 000 kSEK, varav utnyttjat belopp i koncernen uppgick till 4 495 kSEK och – kSEK i moderbolaget.

6) Svenska avtal t.o.m. 2017-10-31 samt norska avtal t.o.m. 2017-04-30.

Räntebärande skulder
moderbolaget 2015-12-31
Ränta Löptid Bokfört
värde
Banklån, Nordea 1) LIBOR 3M + 2,25% 2016-07-29 77 100
Banklån, Nordea 1) STIBOR 3M + 3,25% 2017-02-17 6 250
Banklån, Nordea 1) 2,5% 2018-12-31 50 000
Totala räntebärande skulder 133 350

Av ovanstående räntebärande skulder är 31 879 kSEK kortfristiga låneskulder som förfaller under år 2016.

1) Ränta löper på tre månader.

Totala räntebärande skulder 120 704
Banklån, Nordea 2) STIBOR 3M + 3,25% 2017-02-17 11 250
Banklån, Nordea 2) LIBOR 3M + 2,25% 2016-07-29 101 966
Skuld tilläggsköpeskilling 1) 5% 2015-06-01 7 488
Räntebärande skulder
moderbolaget 2014-12-31
Ränta Löptid Bokfört
värde

Av ovanstående räntebärande skulder var 31 359 kSEK kortfristiga låneskulder som förföll under år 2015.

1) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 5 procent och används över hela löptiden 2) Ränta löper på tre månader.

Koncernens förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2015 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar

På begäran < 3 mån 3-12 mån 1-5 år >5 år
Valutaderivat –189 –504 –69
Finansiell skuld vid förvärv 1) 14 856
Utnyttjad checkräkningskredit 1 916
Kontraktsbelåning kortfristig del 5 932 14 877
Kontraktsbelåning långfristig del 1 699
Banklån kortfristig del 9 244 27 372
Banklån långfristig del 108 748
Leverantörsskulder 508 402
Finansiella leasingskulder 100 792 363
523 489 44 453 125 597

1) Finansiell skuld vid förvärv av Storyflex Inc. (numer Proact Czech Republic Ltd.) 1 875 kSEK samt Proact VX B.V. 12 981 kSEK.

Koncernens förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2014

Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar
På begäran < 3 mån 3-12 mån 1- 5 år >5 år
Valutaderivat –1 391 793 1 152
Finansiell skuld vid förvärv 1) 1 905 856
Kortfristig skuld tilläggsköpeskilling 3 330 4 282
Utnyttjad checkräkningskredit 4 515
Kontraktsbelåning kortfristig del 4 391 13 252
Kontraktsbelåning långfristig del 8 097
Banklån kortfristig del 9 030 26 726
Banklån långfristig del 89 080
Leverantörsskulder 488 630 2 828
Finansiella leasingskulder 133 912 478
504 123 53 308 100 712 856

1) Finansiell skuld vid förvärv av Storyflex Inc. (numer Proact Czech Republic Ltd.) 1 905 kSEK samt Proact IT Germany GmbH 856 kSEK.

Moderbolagets förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2015 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar

12 912 26 221 103 964
Leverantörsskulder 4 059
Banklån långfristig del 103 964
Banklån kortfristig del 8 853 26 221
På begäran < 3 mån 3-12 mån 1- 5 år >5 år

Moderbolagets förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2014 Avtalsbaserade odiskonterade belopp inklusive framtida räntebetalningar

16 994 29 844 83 134
Leverantörsskulder 5 029
Banklån långfristig del 83 134
Banklån kortfristig del 8 635 25 562
Kortfristig skuld tilläggsköpeskilling 3 330 4 282
På begäran < 3 mån 3-12 mån 1- 5 år >5 år

Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori

Koncernen 2015 Tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via resultatet
Låne- och
kundfordringar
Övriga
skulder
Summa
redovisat värde
Verkligt
värde 2)
Finansiella leasingfordringar 89 101 89 101 89 101
Hyresdepositioner 794 794 794
Kundfordringar 538 862 538 862 538 862
Likvida medel 158 785 158 785 158 785
Valutaderivat 1) 14 14 14
Totala finansiella tillgångar 14 787 542 787 556 787 556
Leverantörsskulder 508 402 508 402 508 402
Upplupna servicekostnader 132 340 132 340 132 340
Banklån 139 093 139 093 139 093
Checkräkningskredit 1 904 1 904 1 904
Kontraktsbelåning 22 145 22 145 22 145
Skuld förvärv 12 981 1 875 14 856 14 856
Valutaderivat 1) 762 762 762
Finansiella leasingskulder 1 197 1 197 1 197
Totala finansiella skulder 13 743 806 956 820 699 820 699

1) Tillgångar och skulder avseende valutaderivat finns redovisade inom upplupna intäkter, upplupna kostnader samt övriga långfristiga skulder.

2) Redovisade värden är en rimlig uppskattning av verkligt värde.

Koncernen 2014 Tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via resultatet
Låne- och
kundfordringar
Övriga
skulder
Summa
redovisat värde
Verkligt
värde 2)
Finansiella leasingfordringar 73 490 73 490 73 490
Hyresdepositioner 826 826 826
Kundfordringar 497 054 497 054 497 054
Likvida medel 142 859 142 859 142 859
Valutaderivat 1) 1 675 1 675 1 675
Totala finansiella tillgångar 1 675 714 229 715 904 715 904
Leverantörsskulder 491 458 491 458 491 458
Upplupna servicekostnader 113 967 113 967 113 967
Banklån 120 001 120 001 120 001
Checkräkningskredit 4 495 4 495 4 495
Kontraktsbelåning 25 032 25 032 25 032
Skuld tilläggsköpeskilling 7 488 7 488 7 488
Skuld förvärv 2 761 2 761 2 761
Valutaderivat 1) 2 228 2 228 2 228
Finansiella leasingskulder 1 455 1 455 1 455
Totala finansiella skulder 9 716 759 169 768 885 768 885

1) Tillgångar och skulder avseende valutaderivat finns redovisade inom upplupna intäkter, upplupna kostnader samt övriga långfristiga skulder. 2) Redovisade värden är en rimlig uppskattning av verkligt värde.

Beräkning av verkligt värde

Enligt IAS 39 ska vissa finansiella instrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde hierarki:

  • Nivå 1) Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
  • Nivå 2) Andra observerbara data för tillgångar eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
  • Nivå 3) Data för tillgångar eller skulder som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

I kategori 3 har koncernen en skuld i form av beräknad framtida köpeskilling. Beräkningen av skulden är en nuvärdesberäkning som grundar sig på en bedöming av vilket belopp som kommer att falla ut samt när i tiden.

I kategori 2 har koncernen fordringar och skulder avseende valutasäkringar som per 31 december 2015 redovisades till ett nettovärde om 762 kSEK.

Fordran om 14 kSEK redovisas inom interimsfordringar, kortfristig skuld om 693 kSEK redovisas inom interimsskulder respektive en övrig långfristig skuld om 69 kSEK. Valutasäkringar värderas till marknadsvärde genom att en förtidsdisponering av valutasäkringen görs för att få fram vad terminspriset skulle vara vid förfall på balansdagen. För valutasäkringar som är t.ex. EUR till SEK används ränteskillnaden mellan Sverige och Europa för återstående urprunglig löptid, vilket ger antalet punkter som dras av från ursprungligt terminspris. Mellanskillnaden mellan nytt och ursprungligt terminspris ger marknadsvärdet på valutasäkringen.

Koncernen har inga finansiella tillgångar och skulder i kategori 1. Under perioden har inga förflyttningar mellan kategorierna skett.

Sammanställning över förändringar avseende instrument på nivå 3:

2015 Villkorad köpeskilling i samband
med rörelseförvärv
Ingående skuld per 1 januari 2015 7 488
Tillkommande villkorad köpeskilling 12 981
Utbetalning –7 488
Vinster och förluster redovisade i resultatet inom
finansiella kostnader
Utgående skuld per 31 december 2015 1) 12 981

1) Verkligt värde för skulden har beräknats som nuvärdet av de fastställda framtida betalningar baserat på en diskonteringsränta om 10 procent.

2014 Villkorad köpeskilling i samband
med rörelseförvärv
Ingående skuld per 1 januari 2014 16 113
Utbetalning –9 847
Vinster och förluster redovisade i resultatet inom
finansiella kostnader
1 222
Utgående skuld per 31 december 2014 1) 7 488

1) Verkligt värde för skulden har beräknats som nuvärdet av de fastställda framtida betalningar baserat på en ränta om 5 procent.

Not 25 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden

Ställda säkerheter

Koncernen Moderbolaget
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
Företagsinteckningar 1) 98 381 99 342
Spärrade bankmedel 2) 794 826
Säkerhet byggnad 3) 13 368 15 380
Säkerhet banklån 4) 221 315 123 499 96 672 34 400
Pantsatta kundfordringar 5) 7 329 21 195
Summa ställda säkerheter 341 187 260 242 96 672 34 400

1) Företagsinteckningarna avser ställda säkerheter för checkräkningskrediter i Proact

Finance, Finland, Nederländerna och Storbritannien om 97 532 (98 456) kSEK. 2) Säkerhet för hyreskontrakt 794 (826) kSEK. Spärrade likvida medel är inkluderade i

posten Andra långfristiga fordringar.

3) Byggnad i Storbritannien ställd som säkerhet för banklån om 3 565 respektive 2 179 kSEK i Lloyds TSB Bank.

4) Aktier i dotterbolag som säkerhet för banklån om 133 350 kSEK i Nordea.

5) Pantsatta för checkräkningskredit i Proact Czech Republic Ltd.

För kontraktsbelåningen om 22 145 kSEK har kundkontrakten ställts som säkerhet, se vidare not 24.

Eventualförpliktelser

Moderbolaget har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser.

Koncernen Moderbolaget
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
Borgensförbindelse avseende
Dotterbolagens checkräknings
krediter
1 904
Banklån
Övriga garantier dotterbolag1) 42 487 37 135
Summa eventualförpliktelser 44 391 37 135

1) Övriga garantier dotterbolag avser kundåtagande om 852 kSEK, leverantörsgarantier om 41 176 kSEK samt garantier för leasingbilar om kSEK 459.

Åtaganden

Bolaget har per 31 december 2015 inga kontrakterade åtaganden, ännu ej redovisade i de finansiella rapporterna, som medför väsentliga framtida utbetalningar förutom åtaganden som avser drift- och supportverksamheten. Åtaganden avseende leasing, se not 27.

Not 26 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen

Upplysning om betalda räntor

Under perioden erhållen ränta i koncernen uppgick till 2 994 (1 780) kSEK och i moderbolaget till 177 (292) kSEK. Under perioden betald ränta uppgick i koncernen till 6 877 (8 233) kSEK och i moderbolaget till 4 233 (5 321) kSEK.

Förvärv av dotterbolag och verksamheter

Proact VX B.V. förvärvades i juni 2015. Detta förvärv betalades i sin helhet med egna aktier och innebar ingen påverkan på likvida medel. Se vidare under rubriken "Transaktioner som inte reglerats med likvida medel" samt not 32 Företagsförvärv.

I slutet på december 2015 förvärvades Proact Compose IT System AB. Köpeskillingen för detta bolag reglerades delvis med likvida medel, 46.360 kSEK i december 2015 samt 3.050 kSEK i början på januari 2016. Se vidare under rubriken "Transaktioner som inte reglerats med likvida medel" samt not 32 Företagsförvärv.

Under 2015 erlades ytterligare betalningar kontant enligt plan avseende förvärvet av Databasement International Holding B.V. med ett belopp om 7 529 kSEK.

Under 2014 erlades ytterligare betalningar kontant enligt plan avseende förvärvet av Databasement International Holding B.V. med ett belopp om 9 847 kSEK.

Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande

Under år 2015 förvärvades 6,25 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact IT (UK) Ltd. för ett belopp om 1 000 kGBP (12 874 kSEK). Vidare förvärvades ytterligare totalt 15 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact Estonia AS för ett belopp om 420 kEUR (3 924 kSEK) samt resterande 5,11 procent i bolaget InControl Portal Ecosystem B.V. till ett belopp om 30 kEUR (214 kSEK).

Under år 2014 förvärvades 3,75 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact IT (UK) Ltd. för ett belopp om 600 kGBP (6 515 kSEK). Vidare förvärvades ytterligare 7,51 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact Netherlands B.V. för ett belopp om 2 081 kEUR (19 798 kSEK).

Avyttring av dotterbolag och verksamheter

Under 2015 har inga dotterbolag eller verksamheter avyttrats.

Under 2014 har inga dotterbolag eller verksamheter avyttrats.

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar

Under året förvärvades immateriella anläggningstillgångar för 16 212 (8 341) kSEK.

Förvärv av materiella anläggningstillgångar

Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 62 373 (60 802) kSEK.

Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande

Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande i delägda dotterbolag i Nederländerna och Baltikum har skett under året med 1 785 (2 067) kSEK.

Koncernen Moderbolaget
Likvida medel 2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31
Kassa och bank 1, 2) 158 785 142 859

1) Av koncernens likvida medel avser 46 532 (91 279) kSEK delägda bolag i Baltikum, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Tjeckien.

2) Moderbolagets likvida medel avser saldo på koncernkonto och redovisas som skuld till koncernföretag och uppgår per 31 december 2015 till 289 509 (239 192) kSEK.

Spärrade likvida medel

Koncernen har spärrade likvida medel om totalt 794 (826) kSEK. Av dessa ingår 794 (826) kSEK i Andra långfristiga fordringar och avser säkerhet för hyreskontrakt. Se not 18.

Transaktioner som inte reglerats med likvida medel

Under 2015 har de två genomförda bolagsförvärven till viss del reglerats med annat betalningsmedel än hittills betalda likvida medel. Del av köpeskillingen för Compose IT System AB, 11 590 kSEK, samt totala köpeskillingen, 255 kEUR (2 364 kSEK), för bolaget Proact VX B.V. reglerades med egna aktier.

Leasingåtaganden

Leasegivare - Operationella leasingavtal

Proact bedriver uthyrningsverksamhet genom att leverera utrustning till kunder enligt operationella leasingavtal. I de flesta ingångna affärer har avtal tecknats både avseende uthyrning av hårdvara och leverans av supporttjänster. De framtida kontrakterade leasingintäkterna fördelar sig enligt följande:

Koncernen
Operationell leasing
2015-12-31 2014-12-31
Inom 0-1 år 8 700 10 836
Inom 1-5 år 3 182 9 864
Efter mer än 5 år
11 882 20 700

2015 års minimileaseavgifter för operationella leasingavtal i koncernen uppgick till 11 789 (11 832) kSEK. Den sammanlagda variabla avgiften som ingår i årets resultat uppgick till 2 890 (2 567) kSEK.

Leasetagare - Operationella leasingavtal

Koncernen har betalningsåtaganden för främst IT-utrustning, hyreskontrakt och hyra av kontorsinventarier och bilar. Framtida betalningsåtaganden i koncernen och i moderbolaget per 31 december 2015 för leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

Koncernen
Operationell leasing
2015-12-31 2014-12-31
Inom 0-1 år 65 774 72 731
Inom 1-5 år 62 683 48 906
Efter mer än 5 år
128 457 121 637

2015 års minimileaseavgifter för tillgångar i koncernen uppgick till 96 979 (82 462) kSEK. 2015 års minimileaseavgifter för tillgångar i moderbolaget uppgick till 276 (282) kSEK.

Leasegivare - Finansiella leasingavtal

Proact erbjuder kunder leasingfinansiering, avbetalningsköp, via Proact Finance AB. Framtida amorteringar jämte ränta kommer att erhållas enligt följande:

Brutto
investering
Nuvärde av
framtida minimi
leaseavgifter
Brutto
investering
Nuvärde av
framtida minimi
leaseavgifter
2015-12-31 2015-12-31 2014-12-31 2014-12-31
Inom 0-1 år 46 869 43 713 36 794 34 360
Inom 1-5 år 47 964 45 388 40 731 39 130
Efter mer än 5 år
94 833 89 101 77 525 73 490
Ej intjänade finan
siella intäkter
5 732 4 035
94 833 94 833 77 525 77 525

Den sammanlagda variabla avgiften som ingår i årets resultat uppgick till 1 008 (132) kSEK.

Leasetagare - Finansiella leasingavtal

Proact innehar anläggningstillgångar, IT-utrustning, under finansiellt leasingvatal. Framtida amorteringar jämte ränta kommer att erläggas enligt följande:

Brutto
investering
Nuvärde av
framtida minimi
leaseavgifter
Brutto
investering
Nuvärde av
framtida minimi
leaseavgifter
2015-12-31 2015-12-31 2014-12-31 2014-12-31
Inom 0-1 år 859 822 1 019 955
Inom 1-5 år 411 375 518 500
Efter mer än 5 år
1 270 1 197 1 537 1 455
Ej betalda finan
siella kostnader
75 82
1 270 1 272 1 537 1 537

Not 28 Upplysningar om närstående

Som närstående avses bolagets VD, styrelseledamöter samt bolag där någon av Proacts styrelseledamöter är verksam. Utöver vad som redovisats i not 5 och 9 har följande transaktion ägt rum mellan närstående:

Proact IT Group AB har ett utestående lån om 273 kGBP (3 379 kSEK) till VD i dotterbolaget i Storbritannien, Jason Clark. Hela lånet har amorterats i januari 2016.

Räntan som debiteras är Official Rate of Interest i UK (officiell statlig referensränta för lån till t.ex. anställda). Vid avtalets ingång var denna 4 procent och kan bara ändras om den höjs efter en initial period om 18 månader. 2015 sänktes denna ränta från 3,25 procent till 3,00 procent, dock utan att påverka räntan på ovan beskrivna lån.

Under året har 6,25 procent av aktierna i Proact IT (UK) Ltd förvärvats från VD i dotterbolaget i Storbritannien, Jason Clark, för ett belopp om 1 000 kGBP (12 874 kSEK).

Proact IT Group AB har hyresavtal avseende lokaler med bolaget Klövern AB. Sedan årsstämman 2015 är Pia Gideon styrelseledamot i Proact IT Group. Hon är även styrelseledamot i Klövern AB. Under 2015 har Proact IT Group haft hyrekostnader på 4,2 MSEK för lokaler som Klövern äger.

Not 29 Händelser efter balansdagen

Per den 8 januari 2016 beslutade styrelsen att utse Jason Clark som ny koncernchef och VD för Proact IT Group AB. Jason Clark var tidigare ansvarig för Proacts verksamhet i Storbritannien.

Aktiekapital

Posten aktiekapital avser moderbolagets aktiekapital.

Totalt antal aktier

Enligt bolagsordningen ska antal aktier i bolaget vara lägst 5 miljoner och högst 20 miljoner. Per 31 december 2015 är totalt antal emitterade aktier i bolaget 9 333 886 st.

Totalt antal aktier per 2015-01-01 9 333 886
Total antal aktier per 2015-12-31 9 333 886

Antal återköpta aktier

Antal återköpta aktier i eget förvar per 2015-12-31 40 144
Under året överlåtna egna aktier –108 474
Ingående balans återköpta aktier i eget förvar 2015-01-01 148 618

Övrigt tillskjutet kapital

Övrigt tillskjutet kapital består av kapital som uppstått genom transaktioner med aktieägarkretsen, såsom emissioner till överkurs.

Säkring nettoinvestering i utländsk verksamhet

Valutakursdifferenser avseende nettoinvestering i verksamhet i Storbritannien.

Omräkning av utländska verksamheter

Andra reserver består av omräkningsdifferenser hänförliga till omräkning av utländska dotterbolag.

Specifikation omräkningsdifferenser Koncernen
Ingående balans 2015-01-01 –3 610
Förändring 2015 –10 207
Utgående balans 2015-12-31 –13 817

Balanserat resultat

Balanserat resultat i koncernen inkluderar årets och tidigare års resultat, utdelning till aktieägare, återköp av egna aktier, avyttring av verksamhet, förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande samt en finansiell skuld till innehavare utan bestämmande inflytande i Tjeckien.

Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande

Posten avser innehav utan bestämmande inflytande i Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna samt Storbritannien.

Kapital

Proacts förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Bolagets syfte är att bereda vinst till aktieägare genom värdeökning av det förvaltade kapitalet. Det finns inga andra externa kapitalkrav än vad som följer av den svenska aktiebolagslagen.

Moderbolaget

Varje aktie medför rätt till en röst. Alla emitterade aktier är till fullo betalda. Under år 2015 lämnades en utdelning om 15 615 kSEK, motsvarande 1,70 SEK per aktie.

  • På bolagsstämman den 2 maj 2016 kommer det att föreslås en utdelning om 2,70 SEK per aktie för 2015.
  • Summan av utdelningen kommer att bli 25 093 kSEK eller maximalt 25 202 kSEK om antalet återköpta egna aktier förändras före avstämningsdagen för utdelning. Moderbolaget har inga utställda teckningsoptioner eller konverteringslån.

Not 31 Resultat per aktie

Resultat per aktie beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med "Vägt genomsnittligt antal utestående aktier".

2015 2014
Årets resultat efter skatt hänförligt
till moderbolagets aktieägare 75 341 57 188
Vägt genomsnittligt totalt antal aktier, st 9 333 886 9 333 886
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, st 9 192 876 9 291 082
Resultat per aktie före utspädning, kr 8,20 6,16

Bolaget har inga utestående instrument som kan innebära utspädningseffekt.

Not 32 Företagsförvärv

Förvärv 2015

Förvärv Proact VX B.V.

Förvärvade företags nettotillgångar vid förvärvstidpunkten

Belopp i kSEK Juni 2015
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 181,3
Kundfordringar och övriga fordringar 840,1
Likvida medel
Långfristiga skulder
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder –840,1
Netto identifierbara tillgångar 181,3
Goodwill 7 179,5
Verkligt värde justering på förvärvade immateriella anläggningstillgångar 10 902,2
Uppskjuten skatt på förvärvade immateriella tillgångar –2 725,6
Verkligt värde justering på förvärvade materiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skatt på förvärvade materiella tillgångar
Köpeskilling inkl. beräknad framtida tillkommande köpeskilling
Avgår:
15 537,5
Förvärvad kassa
Beräknad tillkommande köpeskilling för resterande andelar –13 173,5
Egna aktier använda till förvärv –2 364,0
Netto kassaflöde
Identifiering övervärden
Belopp i kSEK Juni 2015
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill 7 179,5
Kundkontrakt, varumärke 10 902,2
Summa identifierbara övervärden på immateriella tillgångar 18 081,7
Uppskjuten skatt på övervärden i immateriella anläggningstillgångar
Kundkontrakt, varumärke –2 725,6
Summa uppskjuten skatt på övervärde på immateriella tillgångar –2 725,6

Netto identifierbara övervärden på immateriella tillgångar 15 356,2

Ovanstående förvärv avser en del av verksamheten, "Microsoft Datacentre Innovation Services", i VX Company IT Services B.V. Verksamheten överfördes i nytt bolag, Proact VX B.V., i vilket Proact förvärvade 51 procent av aktierna och rösterna. Samtidigt ingicks ett bindande avtal som ger Proact möjligheten att förvärva resterande 49 procent av aktierna, vilka ägs av VX Company IT Services B.V. samt ledningen i i Proact VX B.V. Förvärvet genomfördes 1 juni 2015. VX Company är ett väl etablerat bolag med djup kompetens inom Microsoft Infrastruktur. Förvärvet ger Proact möjligheten att erbjuda innovativa Microsoft-infrastrukturer till sina kunder i kombination med Proacts erbjudande inom datacenter och molntjänster.

"Microsoft Datacentre Innovation Services" har ca 15 konsulter, vilka tillför expertis och omfattande erfarenhet inom områdena Azure, Hyper-V, Office 365, System Center, Microsoft Lync samt även Citrix och RES software. Förvärvsanalysen är preliminär då tillgångarna i bolaget ej slutgiltigt har analyserats. Vid förvärvet har köpeskillingen varit större än de bokförda tillgångarna i den förvärvade verksamheten, vilket medfört att förvärvsanalysen ger upphov till immateriella tillgångar. Vid förvärv av konsultverksamhet förvärvas i huvudsak humankapital i form av medarbetarkompetens, kundbas och kontrakt. I detta förvärv har även varumärke tilldelats ett värde eftersom "VX" är ett inarbetat namn på marknaden där bolaget finns.

Proact VX B.V. har sedan förvärvstidpunkten bidragit med 18,4 MSEK i intäkter och ett resultat före skatt om 2,5 MSEK. Då verksamheten flyttades över i nytt bolag från förvärvsdagen så överensstämmer dessa belopp även med proforma intäkter och resultat för helåret 2015.

Not 32 – Fortsättning

Förvärv Proact Compose IT AB

Förvärvade företags nettotillgångar vid förvärvstidpunkten

Belopp i kSEK December 2015
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 4 860,2
Kundfordringar och övriga fordringar 12 428,1
Likvida medel 3 927,8
Långfristiga skulder –59,7
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder –9 124,6
Netto identifierbara tillgångar 12 031,9
Goodwill 48 968,1
Verkligt värde justering på förvärvade immateriella anläggningstillgångar
Uppskjuten skatt på förvärvade immateriella tillgångar
Verkligt värde justering på förvärvade materiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skatt på förvärvade materiella tillgångar
Köpeskilling 61 000,0
Avgår:
Förvärvad kassa –3 927,8
Egna aktier använda till förvärv –11 590,0
Netto kassaflöde 45 482,2
Identifiering övervärden
Belopp i kSEK December 2015
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill 48 968,1
Summa identifierbara övervärden på immateriella tillgångar 48 968,1
Netto identifierbara övervärden på immateriella tillgångar 48 968,1

Ovanstående förvärv avser samtliga aktier och röster i bolaget Compose IT System AB. Förvärvet genomfördes 29 december 2015.

Compose IT System är en väletablerad leverantör av molntjänster på den svenska marknaden. Fokus är att vara rådgivare för att därigenom erbjuda kunderna rätt typ av drift- och molntjänster. Det nuvarande erbjudandet omfattar även hosting- och kapaci tetstjänster samt ousourcing och molntjänster. Företaget har 50 anställda. Förvärvet är i linje med marknadens efterfrågan och stödjer Proacts strategi att växa inom datacenter samt drift- och molntjänster.

Förvärvsanalysen är preliminär då tillgångarna i bolaget ej slutgiltigt har analyserats.

Vid förvärvet har köpeskillingen varit större än de bokförda tillgångarna i den förvär vade verksamheten, vilket medfört att förvärvsanalysen ger upphov till immateriella till gångar. Då förvärvet genomfördes sista dagarna på året kommer Proact Compose IT att bidra med intäkter och resultat från och med 2016. Proforma skulle Proact Compose IT bidragit med 78,9 MSEK i intäkter och ett resultat före skatt om 6,1 MSEK för helåret 2015.

Förvärv 2014

Förvärv Proact IT Germany GmbH

I november 2014 förvärvades 70 procent av aktierna i Proact IT Germany GmbH med option att förvärva de resterande 30 procent. Köpeskillingen avseende optionen slutav räknas enligt en prismekanism som baseras på tillväxt och resultatutveckling i förhållan de till en beslutad affärsplan. Avräkning kan ske år 2018-2020. Det tyska bolaget är ett helt nystartat bolag, varför ingen nuvärdesberäkning av bedömd slutavräkning gjorts och redovisats. Köpeskillingen för de 70 procent av aktierna uppgick till 210 kEUR (1 953 kSEK).

Ovanstående förvärv är storleksmässigt oväsentligt, Proact redovisar därför ingen ytterligare information om det.

Femårsöversikt

2015 2014 2013 2012 2011
Resultaträkning (MSEK)
Totala intäkter 2 801,7 2 325,3 2 304,8 2 433,1 2 231,8
EBITDA 169,2 144,2 128,1 144,5 121,5
EBITA 140,4 109,5 82,9 93,1 74,6
EBIT 113,5 84,9 54,0 70,7 54,6
Resultat före skatt 104,1 85,2 43,7 61,0 41,9
Årets resultat 78,4 59,9 27,2 41,8 29,5
EBITDA marginal, % 6,0 6,2 5,6 5,9 5,4
EBITA marginal, % 5,0 4,7 3,6 3,8 3,3
EBIT marginal, % 4,1 3,7 2,3 2,9 2,4
Nettomarginal, % 3,7 3,7 1,9 2,5 1,9
Vinstmarginal, % 2,8 2,6 1,2 1,7 1,3
Eget kapital, avsättningar och skulder (MSEK)
Eget kapital 316,8 269,3 242,6 228,5 214,8
Balansomslutning 1 650,7 1 540,9 1 438,8 1 492,8 1 505,9
Sysselsatt kapital 496,0 427,9 407,6 416,6 424,3
Nettoskuld –5,6 –7,8 –121,1 –85,0 137,9
Finansiella nyckeltal
Soliditet, %
19,2 17,5 16,9 15,3 14,3
Kapitalomsättningshastighet, ggr 1,8 1,6 1,6 1,6 1,9
Kassaflöde, MSEK 27,7 90,0 –55,9 34,6 –2,1
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK 150,4 69,1 54,8 62,0 73,1
Räntabilitet på eget kapital, % 26,8 23,4 11,6 18,9 14,7
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 25,6 21,3 13,8 17,4 18,4
Utdelning till moderbolagets aktieägare, MSEK 2) 25,1 15,6 11,2 9,3 13,8
Nyckeltal per medarbetare
Genomsnittligt antal årsanställda 669 646 649 660 568
Antal anställda vid årets slut 743 665 644 702 640
Resultat före skatt per anställd, kSEK 156 132 67 92 74
Data per aktie
Resultat per aktie (totalt antal aktier), kr 8,07 6,13 2,35 3,95 2,66
Resultat per aktie (utestående aktier), kr 1) 8,20 6,16 2,36 3,96 2,69
Eget kapital per aktie (totalt antal aktier), kr 32,73 27,51 24,57 23,36 21,99
Eget kapital per aktie (utestående aktier), kr 1) 32,87 27,96 24,63 23,42 22,27
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie
(totalt antal aktier), kr
19,58 26,55 4,34 19,66 17,59
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie
(utestående aktier), kr 1) 19,88 26,67 4,35 19,71 17,81
Totalt antal aktier vid periodens slut, st 9 333 886 9 333 886 9 333 886 9 333 886 9 333 886
Totalt antal utestående aktier vid periodens slut, st 1) 9 293 742 9 185 268 9 310 268 9 310 268 9 217 455
Vägt genomsnittligt antal aktier (totalt antal aktier), st 9 333 886 9 333 886 9 333 886 9 333 886 9 333 886
Vägt genomsnittligt antal aktier (utestående aktier), st 1) 9 192 876 9 291 082 9 310 268 9 307 837 9 217 455
Antal aktier i eget innehav vid periodens slut 40 144 148 618 23 618 23 618 116 431
Antal teckningsoptioner vid periodens slut
Börskurs per 31 december, kr 139,25 78,50 81,00 102,25 158,00

1) Proact har inga utställda teckningoptioner, konverteringslån eller andra instrument som kan ge upphov till utspädningseffekt.

Bolaget har dock återköpt egna aktier som finns i eget förvar vilket påverkar nycketal ovan. Härvid har hänsyn tagits endast till genomförda återköp per balansdagen.

2) Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman en utdelning om 2,70 kr per aktie för verksamhetsåret 2015.

Definitioner
EBIT
EBITDA marginal
EBITDA i procent av totala intäkter.
Räntabilitet på eget kapital
Periodens resultat efter skatt i procent av genomsnittligt
eget kapital.
Rörelseresultat före finansnetto och skatt. Kapitalomsättningshastighet, ggr
Intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Kassaflöde
Förändring av likvida medel.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent
av genomsnittligt sysselsatt kapital.
EBIT marginal
Rörelseresultat i procent av totala intäkter.
EBITA
Resultat efter avskrivningar av materiella anläggnings
tillgångar men före avskrivningar av immateriella till
gångar, finansnetto och skatt.
Nettoskuld
Likvida medel minskat med räntebärande skulder till
kreditinstitut.
Soliditet
Eget kapital inklusive minoritetsandelar i procent av balans
omslutningen.

EBITA marginal

EBITA i procent av totala intäkter.

EBITDA

Resultat före avskrivningar (materiella- och immateriella tillgångar),finansnetto och skatt.

Nettomarginal Resultat före skatt i procent av totala intäkter.

Resultat per anställd

Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

Vinstmarginal

Periodens resultat efter skatt i procent av totala intäkter.

Intygande

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Kista den 22 mars 2016

Anders Hultmark Styrelseordförande

Eva Elmstedt Styrelseledamot

Roger Bergqvist Styrelseledamot

Pia Gideon Styrelseledamot

Christer Hellström Styrelseledamot

Christer Holmén Styrelseledamot

Jason Clark Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 april 2016 Ernst & Young AB

Rickard Andersson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Proact IT Group AB, org.nr 556494-3446

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Proact IT Group AB (publ) för räkenskapsåret 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21-24. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 15-58.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21-24. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Proact IT Group AB (publ) för räkenskapsåret 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21-24 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Stockholm den 8 april 2016 Ernst & Young AB

Rickard Andersson Auktoriserad revisor

Proact IT Group AB

Kistagången 2, Box 1205, 164 28 Kista Telefon 08-410 666 10 [email protected] www.proact.eu