Proact IT Group — Annual Report 2014

Dec 31, 2014

årsredovisning 2014

Innehållsförteckning

VD har ordet	2
Vision, affärsidé och mål	4
Strategi	5
Erbjudande	6
Medarbetare	10
Hålbarhet, miljö och affärsetik	11
Aktien	12
Bolagsstyrningsrapport	13
Förvaltningsberättelse	17
Resultaträkning, koncernen	21
Balansräkning, koncernen	22
Förändring i eget kapital, koncernen	23
Kassaflödesanalys, koncernen	24
Resultaträkning, moderbolaget	25
Balansräkning, moderbolaget	26
Förändring i eget kapital, moderbolaget 27
Kassaflödesanalys, moderbolaget	28
Noter till räkenskaperna	29
Femårsöversikt	49
Intygande	50
Revisionsberättelse	51
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten	52

Årsstämma 2014

Årsstämman äger rum tisdag den 5 maj 2015 kl. 18:00 på Scandic Victoria Tower, Arne Beurlings Torg 3 i Kista.

Rätt att deltaga i stämman har aktieägare som finns införd i den av Euroclear Sweden förda aktieboken tisdag 28 april 2015 och som har anmält sig enligt nedan. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste således tillfälligt registrera sig under eget namn i aktieboken för att ha rätt att själv eller genom ombud deltaga i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast tisdag 28 april 2015.

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ha kommit bolaget tillhanda senast torsdagen 30 april 2015 kl. 16:00. Anmälan kan göras via post, telefon eller e-post.

Adress:

Proact IT Group AB Att: Årsstämma Box 1205, 164 28 KISTA Tel: 08-410 667 11 E-post: arsstamma@proact.se

Kommande informationstillfällen

23 april 2015	Delårsrapport kvartal 1
5 maj 2015	Årsstämma
10 juli 2015	Halvårsrapport
21 oktober 2015	Delårsrapport kvartal 3
11 februari 2016	Bokslutskommuniké 2015

Proact i korthet

Proact är Europas ledande fristående integratör inom integrerade system (datalagring, servrar och nätverk) och privata molntjänster. Proact levererar verksamhetsnytta genom att hjälpa företag och myndigheter över hela världen att minska risken, sänka kostnaderna samt framförallt leverera flexibla, tillgängliga och säkra IT-tjänster.

Proacts lösningar täcker alla delar av ett datacenter såsom lagring, servrar, säkerhet och nätverksfunktioner. Därutöver hanterar Proact 70 petabyte information via molntjänsteverksamhet. Hittills har Proact genomfört fler än 3 500 framgångsrika projekt över hela världen. Proact-koncernen har fler än 660 anställda och finns i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA. Proact grundades 1994 och moderbolaget Proact IT Group AB (publ) är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 1999 under symbolen PACT.

Året som gått

För helåret redovisade Proact det bästa rörelseresultatet i företagets historia.

Kvartal 1

Det strategiska valet att tidigt satsa på nya teknikområden såsom integrerade system, började ge positiv effekt både avseende intäkter och resultat. Under perioden tecknades ett antal nya avtal med bland annat Skatteförvaltningen i Norge samt Get avseende integrerade system.

Kvartal 2

En kundundersökning visar på en mycket hög kundnöjdhet. Exempelvis värdesätter kunderna den kompetens och erfarenhet som finns inom Proact och anser att vi bidrar till att kundernas verksamhet blir mer effektiv och att risker minimeras. Detta är givetvis mycket glädjande då det är vår avsikt att upprätthålla en unikt hög kompetens hos våra medarbetare.

Kvartal 3

I enlighet med Proacts tillväxtstrategi att växa geografiskt startades under perioden en verksamhet i Tyskland. Uppstart av verksamheten gjordes som en så kallad "green-field", ett antal personer med gedigen sälj- och teknikkompetens anställdes i Düsseldorf och Frankfurt. Tyskland är den största IT-marknaden i Europa, vilket innebär en god tillväxtpotential.

Kvartal 4

De totala tjänsteintäkterna utvecklades på ett positivt sätt, vilket är väldigt stimulerande då en del av bolagets strategi är att öka andelen kontrakterade intäkter i syfte att bland annat förbättra lönsamheten. Under perioden tecknades nya tjänsteavtal med bland annat SMÅA, IAC Group och Attendo.

Intäkter och marginal Nyckeltal

	2014	2013	2012	2011
Totala intäkter, MSEK	2 325,3	2 304,8	2 433,1	2 231,8
EBITDA, MSEK	144,2	128,1	144,5	121,5
EBITDA marginal, %	6,2	5,6	5,9	5,4
Resultat före skatt. MSEK	85,2	43,7	61,0	41,9
Nettomarginal, %	3,7	1,9	2,5	1,9
Resultat per aktie
(utestående aktier), kr 1)	6,16	2,36	3,96	2,69
Utdelning per aktie, kr 2)	1,70	1,20	1,10	1,00

1) Proact har inga utställda teckningoptioner, konverteringslån eller andra instrument som kan ge upphov till utspädningseffekt. Bolaget har dock återköpt egna aktier som finns i eget förvar vilket påverkar nycketal ovan.

2) Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman en utdelning om 1,70 kr per aktie för verksamhetsåret 2014.

VD har ordet

"Detta innebär att vi för verksamhetsåret 2014 uppvisat det bästa resultatet i företagets 20-åriga historia."

Det är med nöje jag kan konstatera att Proact under verksamhetsåret 2014 uppvisat en betydligt förbättrad lönsamhet jämfört med föregående år. Även för varje enskilt kvartal under året redovisar vi förbättrad lönsamhet, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 144,2 (128,1) MSEK och resultat före skatt uppgick till 85,2 (43,7) MSEK. Detta innebär att vi för verksamhetsåret 2014 uppvisar det bästa resultatet i företagets 20-åriga historia. Intäkterna under året uppgick till 2 325 MSEK vilket är en ökning med 1 procent jämfört med 2013.

Proacts målsättning är att vara den ledande integratören på den europeiska marknaden avseende integrerade system med tillhörande konsult- och supporttjänster samt inom området privata molntjänster. Den ekonomiska målsättningen är att växa dubbelt så snabbt som marknaden och generera ett resultat före skatt på 5 procent av intäkterna. Även om vi under året uppvisat det bästa resultatet någonsin, har de ekonomiska målsättningarna inte fullt ut uppnåtts. Vi ser dock att genom de strategiska aktiviteter som beskrivs nedan har vi goda möjligheter att uppnå bolagets fastställda finansiella mål.

Fortsatt stort behov av komplexa IT-tjänster

Våra kunder utgörs främst av stora och medelstora företag och organisationer inom ett brett spektrum av branscher. Hos dessa kunder blir IT-verksamheten alltmer strategisk och inom vissa företag och organisationer utgör IT kärnan i verksamheten. Dessutom fortsätter de verksamhetskritiska informationsmängderna att öka vilket gör att IT-infrastrukturen blir alltmer komplex.

För Proact, som specialist och fristående integratör, är detta självklart goda nyheter då allt fler företag och organisationer i allt högre utsträckning behöver säkerställa en konkurrenskraftig IT-verksamhet. Dessa utmaningar ska hanteras samtidigt som företagsledningar också vill ha en mer flexibel och snabbrörlig IT-verksamhet.

Den totala lagringsmarknaden i Europa har en ekonomisk tillväxt på 0-2 procent per år, enligt undersökningsföretaget IDC. Samtidigt finns det nya områden såsom privata molntjänster och integrerade system som växer i snabb takt, det senare området har en ekonomisk tillväxttakt om mer än 40 procent per år.

Vässade strategier för tillväxt

För att säkerställa att vi på bästa sätt kan möta de krav och behov som finns på marknaden samt för att nå målen genomfördes ett större strategiarbete under året. Bland annat har vi tagit ett strategiskt beslut att fokusera på att utveckla erbjudandet inom datalagring med tillhörande konsult- och supporttjänster, parallellt med en ökad fokusering på områdena integrerade system och privata molntjänster. Genom att även arbeta för att öka andelen kontrakterade tjänsteintäkter anser jag att vi har goda möjligheter att växa under lönsamhet. Proacts strategi är att alltid ha ett marknadsledande erbjudande inom respektive fokusområde.

Vi har även beslutat att ytterligare fokusera på aktiviteter avseende exempelvis innovation och försäljning. Innovation har varit centralt i Proacts verksamhet sedan starten 1994. Hittills har processen bestått i att verksamheten i respektive land utvecklat nya tjänster och utvärderat nya produkter som lanserats lokalt. När ett land nått framgång har respektive erbjudande därefter lanserats även i andra länder. Denna metod har fungerat väl, men lansering av nya tjänster och produkter kan ske med högre hastighet. Därför har en förbättrad innovationsprocess och organisation skapats som ska effektivisera utveckling av nya tjänster och lansering av nya produkter.

Den nya innovationsprocessen baseras på fyra innovationsområden: produkter, konsulttjänster, supporttjänster samt privata molntjänster. Inom respektive område värderas olika idéer mot fastställd strategi. För de idéer som vi beslutar att vidareutveckla skapas ett innovationsprojekt. Respektive projekt bemannas med rätt specialistkompetens som ansvarar för att ta fram ett marknadsanpassat tjänste- samt

produkterbjudande, vilket därefter lanseras i flertalet länder samtidigt. På detta sätt kommer vi att kunna ta fram och lansera nya tjänster och produkter på ett mer tids- och kostnadseffektivt sätt och vår konkurrenskraft stärks ytterligare.

Geografisk expansion

Under året flyttade vi fram våra positioner i Europa genom att etablera verksamhet i Tyskland. Vi har ett bra team på plats, som supporteras av teamet i Nederländerna, vilka har erfarenhet av framgångsrik uppstart av en liknande verksamhet för ett par år sedan. Därmed kan vi uppnå interna synergier avseende exempelvis resursutnyttjande, ekonomi- och marknadsföringsfunktion. Genom etableringen kan vi på ett än bättre sätt stödja befintliga och nya kunder i ytterligare ett stort europeiskt land. Ambitionen är att verksamheten från

och med år 2015 ska bidra positivt till både koncernens intäkter och resultat.

I början av år 2015 startade Proact även verksamhet i USA. Den främsta anledningen till etableringen är att tillgodose befintliga europeiska kunders önskemål av att ha Proact som partner även på nya marknader. Redan efter två månader har ett par affärer avslutats till ett värde av 25 MSEK. På sikt finns även mycket goda möjligheter att bearbeta nya potentiella kunder på denna marknad från en stabil bas.

Goda framtidsutsikter

Trots svag ekonomisk marknadsutveckling under 2014 ser jag att områden såsom privata molntjänster och konceptet integrerade system har god tillväxtpotential. Vårt strategiska val att satsa på dessa områden i kombination med vår förmåga att hjälpa våra kunder att minimera risker, sänka kostnader samt leverera flexibla

IT-tjänster gör att vi har en fortsatt stark marknadsposition på den europeiska marknaden och därmed goda möjligheter till fortsatt positiv utveckling.

Jag vill avsluta med att tacka våra kunder som ger oss förtroendet att vara deras samarbetspartner. Jag vill också tacka alla medarbetare som engagerat och professionellt bidrar till att ständigt utveckla verksamheten.

Martin Ödman VD, Proact IT Group AB (publ)

Vision, affärsidé och mål 500 1 000 1 500

Vision

Att vara Europas ledande företag inom integrerade system (datalagring, servrar och nätverk) och privata molntjänster.

Affärsidé

MSEK % 2 500 Genom att erbjuda marknadsledande produkter och tjänster förser Proact företag och myndigheter med en stabil och säker IT-infrastruktur för att hantera verksamhetskritisk information. %

Finansiella mål	Utfall	2 500 10 1 000 4 Historisk måluppfyllelse 2 000 3 8 500 2
Försäljningstillväxt Växa dubbelt så snabbt som marknaden.	Den ekonomiska marknadstillväxten har under senare år varit mellan 1-5 procent. För helåret ökade bolaget intäkterna med 1 procent.	1 500 6 2 0 0 MSEK % 1 000 4 2011 2012 2013 2014 1 2 500 10 500 2 MSEK % Tjänsteintäkter, MSEK Tillväxt marknad, % 0 2 000 8 Systemintäkter, MSEK 0 0 2 500 10 2011 2012 2013 2014 1 500 2011 2012 2013 2014 6 2 000 8 1 000 4 Tjänsteintäkter, MSEK Tillväxt marknad, % 1 500 6 Systemintäkter, MSEK 500 2 1 000 4 0 0 500 2 % 2011 2012 2013 2014 0 0 % Tjänsteintäkter, MSEK Tillväxt marknad, % 25 2011 2012 2013 2014 Systemintäkter, MSEK Mål 5 Mål 20 Tjänsteintäkter, MSEK Tillväxt marknad, %
Marginal Resultatet före skatt ska uppgå till 5 procent av intäkterna.	Under året har resultat före skatt kontinuerligt förbättrats. Fem kvartal i rad uppvisar bolaget ett förbättrat resultat före skatt i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. För helåret genererade bolaget ett resultat föreskatt om 3,7 procent av intäkterna.	Systemintäkter, MSEK 4 % 15 3 5 10 Mål 2 4 5 1 3 0 % 2011 2012 2013 2014 0 2 5 Mål % 2011 2012 2013 2014 1 5 4 Mål 0 4 3 % 2011 2012 2013 2014
Soliditet Uppnå en soliditet om 20-25 procent.	Bolaget har under året fortsatt att förbättra soliditeten, vid utgången av året uppgick den till 17,5 procent.	3 2 50 % 2 1 40 25 1 0 30 Mål Mål 2011 2012 2013 2014 20 % 0 20 2011 2012 2013 2014 15 25 10 Mål 10 20 0 2011 2012 2013 2014 5 15 % 0 10 25 % 2011 2012 2013 2014 Mål
Avkastning på eget kapital Uppnå en avkastning på eget kapital om 20 procent.	För år 2014 uppgick avkastningen på eget kapital till 23 procent.	5 25 20 % Mål 0 20 15 2011 2012 2013 2014 25 % 15 10 20 Mål 50 10 5 15 40 5 % 0 10 2011 2012 2013 2014 30 Mål 0 50 5 2011 2012 2013 2014 20 40 0 10 2011 2012 2013 2014 Mål 30 %
Utdelning Bolaget avser långsiktigt att lämna utdelning om 25-35 procent av vinsten efter skatt.	För år 2014 föreslås en utdelning om 1,70 kr per aktie, vilket motsvarar 26 procent av vinsten efter skatt.	0 20 % 50 2011 2012 2013 2014 10 50 40 0 40 Mål 30 2011 2012 2013 2014 % 30 Mål 20 25 20 10 20 10 Mål 0 % 2011 2012 2013 2014 15 0 25 2011 2012 2013 2014 10 20 Mål

Mål

Strategi

Strategi

För att uppnå målen arbetar bolaget enligt följande strategier:

Marknad

Proact eftersträvar god organisk tillväxt på befintliga marknader. På nya marknader i Europa sker etablering genom förvärv eller via så kallad "green-fields". Dessutom tillgodoser bolaget befintliga kunders önskemål om att ha Proact som partner på nya marknader även utanför Europa.

"One Proact"

Genom väl definierade processer och rutiner skapas en kostnadseffektiv och enhetlig organisation, som säkerställer att vi har ett tydligt och kvalitativt erbjudande till marknaden.

Fokus på innovation

Innovation är centralt för att säkerställa att bolaget har ett marknadsledande erbjudande. Genom en tydlig innovationsprocess uppnås effektiv utveckling av nya tjänster och utvärdering av nya produkter. Detta möjliggör att lansering av nya tjänster och produkter sker på ett tidsoch kostnadseffektivt sätt inom hela bolaget.

Marknadsledande och leverantörsoberoende erbjudande

Inom Proacts fokusområden datalagring med tillhörande konsult- och supporttjänster, integrerade system och privata molntjänster ska bolaget ha ett marknadsledande erbjudande.

Samarbetspartners

Proact samarbetar med ett antal strategiskt utvalda leverantörer, både marknadsledande och nya nischade aktörer. Proact kan på så sätt säkerställa tillgång till den senaste tekniken samtidigt som vi kan erbjuda den mest lämpade tjänsten och/eller lösningen utifrån varje enskild kunds behov.

Ökad andel kontrakterade tjänsteintäkter

Proact har ett tjänsteerbjudande som är branschoberoende och som riktas till såväl privat som offentlig sektor. I syfte att förbättra lönsamheten eftersträvas en ökad andel kontrakterade tjänsteintäkter. Detta ska uppnås genom att ytterligare stärka bolagets erbjudande inom supportoch molntjänster.

Erbjudande

Högre effektivitet och minimerade risker

Alla företag och myndigheter är beroende av tillgång till information av olika slag för att verksamheten ska fungera, speciellt för verksamhetskritisk information är tillgänglighet och säkerhet viktigt. Brister i säkerhetsrutiner och tillgänglighet kan leda till avbrott i verksamheten, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. En instabil IT-infrastruktur kan bli kostsam och medföra stora risker hos kunden.

För att hantera ovanstående utmaningar erbjuder Proact olika typer av tjänster och produkter och kan därigenom hjälpa företag och myndigheter att minska risker, sänka kostnader samt framförallt leverera flexibla och säkra IT-tjänster. Proact analyserar kundernas behov utifrån givna förutsättningar och erbjuder kundanpassade och kostnadseffektiva tjänster och IT-infrastrukturlösningar.

Leverantörsoberoende tjänster och produkter av högsta kvalitet

Olika företag och organisationer har olika behov. Därför behöver också IT-infrastrukturen hos var och en anpassas efter behoven. Som fristående specialist kan Proact erbjuda sina kunder en oberoende och genomgripande analys utifrån just deras behov och krav.

"Proact analyserar kundernas behov utifrån givna förutsättningar och erbjuder kundanpassade och kostnadseffektiva tjänster och IT-infrastrukturlösningar."

Analys och Design

Analysen tar sin utgångspunkt i en nulägesbeskrivning av risksituationen, det vill säga rutiner för lagring, säkerhetskopiering och katastrofplanering. En nulägesanalys görs även av kostnadssituationen och hur denna kan minimeras med hjälp av exempelvis automatiserade rutiner, effektiviseringar och konsolidering av olika system.

Utifrån nulägesanalysen görs en problembeskrivning som ligger till grund för ett behovsanpassat lösningsförslag, vilket baseras på kundens affärsmässiga krav. Med detta som bas definieras kraven på IT-infrastrukturen. Proact hjälper på detta sätt sina kunder att koppla samman kraven från affärsverksamheten med kraven på IT-stöd. IT-strategin definieras tillsammans med kundens företagsledning medan den tekniska lösningen definieras tillsammans med kundens IT-ledning.

Implementering

Proact är fristående i teknikvalet. Oavsett om kunden väljer Proact eller någon annan som systemleverantör kan bolaget vara ett stöd i implementeringen av valt system. Vid implementering bistår Proact exempelvis med installation, projektledning, dokumentation samt kundanpassad utbildning. Innan implementeringen är slutförd säkerställs att implementerat system uppfyller de krav och behov som på förhand var uppsatta.

Kontrakterade tjänsteintäkter

För att långsiktigt öka Proacts lönsamhet är målsättningen att öka andelen kontrakterade tjänster. Detta ska göras genom att kontinuerligt utveckla support och privata molntjänster samt genom att fokusera sälj- och marknadsaktiviteter för att öka Proacts marknadsandel.

Support

Proact erbjuder support både på system som vi själva installerat och på system som levererats och installerats av andra. Kunden behöver endast en kontaktyta för hela sin IT-miljö vilket underlättar hanteringen av supportfrågor

avsevärt. Supportavtal tecknas över en längre tidsperiod. Den vanligaste löptiden på avtalen är mellan ett och tre år. Då kundlojaliteten är hög förlängs supportavtalen i regel under systemets hela livslängd.

Privata molntjänster

Genom Proacts molntjänster kan företag och myndigheter fokusera sina resurser på den egna kärnverksamheten. Proact erbjuder en unik portfölj av säkra privata molntjänster. Det innebär att kunder inte använder det publika molnet, utan väljer att implementera motsvarande koncept inom ramen för sitt eget datacenter, Proacts datacenter eller en kombination av de båda. Detta för att säkerställa god kontroll av den information som lagras och därigenom tillgodose både interna krav och lagkrav. Samtliga molntjänster levereras enligt tydligt definierade servicenivåer och kunden betalar endast för den kapacitet som utnyttjas. Den vanligaste löptiden på de avtal som tecknas är mellan ett och tre år.

Innovativa finansieringslösningar för att maximera affärsvärde

För att på bästa sätt tillmötesgå de behov som finns på marknaden avseende finansieringslösningar, bedriver Proact sedan år 2009 en finansieringsverksamhet i egen regi. Genom denna verksamhet har Proact möjlighet att erbjuda finansiering av tjänster och produkter. Fördelen för kunden är att samtliga ingående delar såsom konsult- och supporttjänster såväl som produkter kan inkluderas. Därutöver får kunden god kostnadskontroll samtidigt som påverkan på kundens kassaflöde och balansräkning minimeras.

IT-infrastruktur

Våra lösningar inom IT-infrastruktur handlar i huvudsak om fem områden som är starkt integrerade med varandra: Server (skapar och bearbetar information), Lagring (lagra och återskapa information), Säkerhet (skyddande av information), Nätverk (flytta information) och Presentation (förenklad administration).

Server: Proact är fristående i teknikvalet och hanterar olika typer av serverplattformar för skapande och bearbetning av information. Genom tekniker såsom virtualisering har serverplattformen blivit en integrerad del av den totala IT-infrastrukturen.

Datalagring: Inom området lagring arbetar Proact med lösningar kring lagring av information utifrån dess värde för verksamheten och hur väl skyddad och tillgänglig den ska vara. Området innefattar även system för återskapande av information vid händelse av en katastrof samt informationshantering (Data Management).

Säkerhet: Att säkra den verksamhetskritiska informationen är av yttersta vikt. Vare sig det handlar om att följa olika regelverk, lagkrav eller om att skydda sig mot misstag, sabotage eller skadlig programkod så är säkerhetshoten reella och måste beaktas. Informationssäkerhet är således en mycket viktig del i Proacts lösningar.

Nätverk: Ett viktigt krav på IT-infrastrukturen är att informationsflödet fungerar smidigt. Trender såsom virtualisering av servrar och lagring gör att nätverket utsätts för allt större belastning. Nätverksstrukturen måste klara ökad informationshantering samtidigt som tillgängligheten måste säkerställas och bandbredden nyttjas optimalt så att prestandan blir maximal.

Presentation: Proact tillhandahåller olika former av lösningar som gör det möjligt att automatisera och presentera de olika underliggande delarna i en integrerad IT-infrastruktur för att stödja affärsprocesserna. Detta skapar möjligheter att underlätta administration och därigenom minska komplexitet och risker.

Kunder

Proacts kunder är informationsintensiva företag och myndigheter med stora datamängder. En väl fungerande IT-leverans är helt avgörande för våra kunders verksamhet. Behovet av en väl fungerande IT-miljö finns i alla branscher och Proact har därför kunder som verkar inom många olika områden. Proacts kunder är framförallt stora och medelstora företag och myndigheter och Proact har idag en god intäktsfördelning mellan olika branschsegment. De fyra största branschsegmenten är Handel & tjänster, Offentlig sektor, Telekom samt Tillverkande industri. De tio största kunderna under 2014 svarade för 19 procent av intäkten och ingen kund stod för mer än 7 procent. De största kunderna har verksamhet i flera av de länder där Proact verkar.

Intäkter per bransch

Offentlig Sektor 21% (22) Telekom 16% (13) Tillverkande Industri 13% (14) Olja, energi 6% (8) Bank, finans 10% (11) Media 4% (3) Övrigt 6% (8)

Samarbetspartners

Proact har långa och nära relationer med ett fåtal noga utvalda leverantörer. Proact har en väl definierad innovationsprocess för att på ett strukturerat sätt utvärdera nya produkter från befintliga leverantörer, likväl som att söka och ta in produkter från nya leverantörer. Genom denna process säkerställs att Proact alltid är i framkant avseende teknikutveckling och därigenom kan nyttja den senaste tekniken vid design av nya tjänster och ny IT-infrastruktur för kunderna.

Bland de största leverantörerna återfinns exempelvis EMC, Hitachi Datasystems, NetApp, Symantec och Cisco. Proact samarbetar i det flesta fall med två olika leverantörer inom varje teknikområde. Det möjliggör för Proact att hålla mycket hög specialistkompetens och kännedom om varje produkt, samtidigt som det minskar risken för störningar i verksamheten i det fall relationen med en leverantör av någon orsak skulle förändras.

Marknadsöversikt

Mängden digital affärskritisk information fortsätter att växa i snabb takt, cirka 50 procent per år enligt oberoende undersökningsföretag såsom IDC. Trots den höga tillväxttakten, bedömer IDC att det ekonomiska värdet av den europeiska lagringsmarknaden kommer att vara oförändrad under det kommande året. Skillnaden mellan tillväxt i volym respektive värde förklaras främst av den snabba tekniska utvecklingen vilket exempelvis innebär större lagringskapacitet per lagringsenhet samt nya mer effektiva lagringstekniker.

Även om den ekonomiska tillväxten stagnerat finns det nya områden som växer i snabb takt. Ett exempel är konceptet integrerade system (även kallat converged infrastructure), med en årlig tillväxt på mer än 40 procent i Europa. Genom den snabba tillväxttakten utgör detta koncept cirka 15 procent av den totala lagringsmarknaden. Tidigare har olika delar av IT-infrastrukturen såsom servrar, nätverk och lagring hanterats som separata delar. En tydlig marknadstrend är att dessa delar kommer att hanteras i ett integrerat koncept. Tack vare att de olika delkomponenterna är integrerade och testade med varandra ger konceptet företag och myndigheter möjlighet till kortare implementeringstider, förenklad administration samt mindre risk för produktionsstörningar, vilket i sin tur innebär kostnadsfördelar.

Ytterligare ett område med hög tillväxttakt är privata molntjänster vilket innebär att kunder inte använder det publika molnet, utan väljer att implementera motsvarande koncept inom ramen för sitt eget datacenter, en leverantörs

datacenter eller en kombination av de båda. Detta för att säkerställa god kontroll av den information som lagras och därigenom tillgodose både interna krav och lagkrav.

Ovanstående är exempel på områden där Proact som fristående integratör, med specialistkompetens inom datalagring, integrerade system samt privata molntjänster, är väl positionerat att bistå kunderna för att säkerställa att deras verksamheter blir mer effektiva samtidigt som risker minimeras.

Konkurrenssituation

Proact erbjuder en unik specialistkompetens. Med en bas på över 3 500 genomförda projekt har bolaget dessutom en mängd goda referenser från nöjda och återkommande kunder. Konkurrensen kommer från små specialiserade bolag, integratörer med en generell IT-verksamhetsinriktning samt från större bolag med egna produkter och tjänster såsom till exempel Hewlett-Packard och IBM. Proacts konkurrensfördelar återfinns framförallt i att vara en fristående integratör med specialistkompetens och lång erfarenhet inom områdena datalagring med tillhörande konsult- och supporttjänster, integrerade system samt inom området privata molntjänster. Tjänster utgör numera cirka 40 procent av Proacts totala intäkter. Som fristående specialist har Proact bättre möjligheter än andra integratörer och produkttillverkare att erbjuda de mest kostnadseffektiva tjänsterna samt lösningarna för varje kund vid varje enskilt tillfälle, vilket ger våra erbjudanden hög trovärdighet.

Exempel på genomförda kundprojekt

• Norska Skattedirektoratet - Proact levererar konceptet Integrerade system till Norges skatteförvaltning

Skatteförvaltningen har bland annat till uppgift att kontinuerligt uppdatera befolkningsregistret samt säkerställa att skatter och olika avgifter betalas på ett korrekt sätt. För att möta de krav och behov som finns avseende växande datamängder samt för att hantera det stora antalet transaktioner, vilka överstiger 120 miljoner per år, pågår ett intensivt arbete med att modernisera hela IT-infrastrukturen. Skatteverket har valt Proact som samarbetspartner avseende lagring då bolaget har en god specialistkompetens inom sitt fokusområde. Baserat på utfallet av en genomförd nulägesanalys presenterades ett behovsanpassat lösningsförslag, som på bästa sätt motsvarade de ekonomiska och tekniska krav som fanns från verksamhet. Förutom konceptet Integrerade system omfattar avtalet även implementering samt Proact Premium Support, vilket över tid innebär en positiv effekt på Proacts kontrakterade intäkter.

• Proact levererar konceptet Integrerade system till IST

International Software Technology AB (IST) är en marknadsledande leverantör av IT-lösningar till utbildningssektorn. Målet är att på ett positivt sätt bidra till en utbildningsverksamhet som är effektiv och interaktiv. Verksamheten bedrivs främst i Skandinavien, USA och Kina. I dagsläget samarbetar IST med fler än 400 kommuner samt högskolor och universitet. IST har valt Proact som samarbetspartner tack vare hög kompetens i kombination med förmågan att kunna stötta genom hela affärsprocessen, från nulägesanalys till design och implementering. Genom den nya lösningen erhåller IST goda förutsättningar att skapa interna molntjänster vilka erbjuds kunderna på ett säkert och flexibelt sätt. Förutom konceptet Integrerade system omfattar avtalet även Proact Premium Support, vilket över tid innebär en positiv effekt på Proacts kontrakterade intäkter.

• Digby Brown tar ställning mot driftstopp och flyttar till Proacts privata moln

Med kontor i Glasgow, Edinburgh, Kirkcaldy och Inverness är Digby Brown ett av Skottlands ledande personskadeföretag. Digby Brown tillhandahåller förstklassiga juridiska tjänster till sina kunder, de är i framkant när det gäller att se till att skadade vid olyckor får ersättning och kompensation med miljontals brittiska pund varje år.

Digby Browns befintliga infrastruktur började visa ålderstecken och orsakade problem då det skulle integreras med företagets datahanteringsverktyg. Det resulterade i att det blev allt svårare att integrera och anpassa nya applikationer avsedda att stödja kärnverksamheten. Dessutom höll inte företagets failover-verktyg måttet och kraven på den interna IT-avdelningen att hantera återkommande driftstörningar ökade stadigt.

Proact arbetade nära Digby Browns IT-avdelning för att implementera en mix av tjänsterna "onsite Storage as a Service (STaaS)" och "24x7 Service Management". Det innebar att Digby Browns frigjorde tid för IT-avdelningen och därigenom kunde mer fokus läggas på utveckling av verksamheten. Dessutom minskade kostnaderna och en budgeterbar kostnadsmodell infördes.

• Huisman väljer Proact för ny IT-infrastruktur

Huisman Equipment är verksamt över hela världen inom områdena utveckling och tillverkning av tunga anläggningsmaskiner för "onshore" och "offshore" företag. Huisman var i behov av att kunna styra och övervaka hela IT-infrastrukturen från en central plats. Företaget var också i behov av förbättrad prestanda samt tillgänglighet avseende databaser och applikationer. Tack vare gedigen specialistkompetens valdes Proact som leverantör av en ny server- samt lagringsinfrastruktur. Genom den nya IT-infrastrukturen uppnås kraven avseende informationstillgänglighet, prestanda samt tillförlitlighet. Avtalet innefattar även implementeringen av den nya infrastrukturen samt ett femårigt avtal avseende Proact Premium Support, vilket över tid har en positiv effekt på Proacts kontrakterade intäkter.

Medarbetarna centrala för framgång

Kompetens

Nyckeln till Proacts kultur ligger i namnet; att vara proaktiva är en del av kärnan i kulturen och utgör därmed en viktig del av strategin att uppnå "One Proact". Medarbetarnas kompetens ställs till kundernas förfogande genom till exempel konsult-, support- och molntjänster. Även under säljprocessen får kunderna tillgång till olika former av expertkunskap och erfarenhet vid diskussioner rörande förslag på problemlösningar inom Proacts fokusområden.

2014 firade Proact 20-årsjubileum och per den sista december 2014 var antalet medarbetare 665 personer. I Europa finns bolaget representerat i 14 länder med 33 kontor. I början av 2015 startades verksamhet även i USA. Proact har ett nära samarbete med kunderna lokalt men nyttjar samtidigt styrkan av att vara ett internationellt företag. Som fristående integratör är målsättningen att alltid förstå kundernas krav och behov, både utifrån ett affärsmässigt och tekniskt perspektiv.

För att uppnå visionen "att vara Europas ledande företag inom integrerade system samt privata molntjänster" är det viktigt att vara innovativ och kontinuerligt utveckla medarbetarnas kompetens. Proact har sedan ett antal år tillbaka drivit kompetensutveckling

inom ramen för Proact Academy. Detta för att säkerställa att de individuella karriärs- och utvecklingsplanerna för varje medarbetare styr mot de kompetensmål som är definierade inom Proact.

Proact Academy

Genom Proact Academy erbjuds medarbetarna olika former av utbildningar, exempelvis inom områdena ledarskap, försäljning och teknik. Syftet är att främja vidareutbildning för alla medarbetare. Kartläggning, styrning och utveckling av kompetens är viktiga ledord i denna process. Genom att vara framgångsrika i detta interna arbete kan Proact som ledande aktör både attrahera och behålla de bästa medarbetarna.

• • Proact Academy Leadership (PAL): MBAutbildning för ledare som genomförs i samarbete med Uppsala Universitet.
• • Proact Academy Sales (PAS): Utveckla de medarbetare som arbetar med försäljning.
• • Proact Academy Contracted Services (PACS): Utveckla specialistkompetensen hos de medarbetare som arbetar med konsult-, support- och molntjänsteverksamheten.

Medarbetarundersökning

Varje år genomförs medarbetarundersökningen "Proact Motivation Index Survey". Genom undersökningen erhålls information avseende medarbetarnas motivation, engagemang och inställning till bolaget. Resultatet av undersökningen gör det möjligt att se trender inom bolaget när det gäller attityder och värderingar. Det ger såväl chefer som övriga medarbetare värdefull information om vilka områden som fungerar bra inom verksamheten samt vilka områden som behöver utvecklas. Att ta tillvara medarbetarnas synpunkter är en självklarhet för att därigenom säkerställa god kompetens och personlig utveckling av respektive medarbetare och därigenom god utveckling av bolaget.

Incitamentsprogram

Ett uttalat mål är att alla medarbetare i hela organisationen ska ha en del av lönen kopplad till företagets framgång, en så kallad rörlig lönedel. Detta sker i form av olika incitamentsprogram beroende på vilken typ av tjänst medarbetaren har.

Antal år i branschen Åldersstruktur Fördelning per funktion

Hållbarhet, miljö och affärsetik

Proacts uppförandekod är utgångspunkten för koncernens hållbarhetsarbete. Uppförandekoden är den gemensamma plattformen för Proacts sätt att göra affärer och ska vägleda alla anställda inom Proactkoncernen i deras dagliga arbete. God affärsetik och tydliga värderingar är avgörande för att vidmakthålla kunders, medarbetares, leverantörers och andras förtroende.

Proacts verksamhet utgörs i sin helhet av tjänster, vilket innebär att bolaget inte har någon egen tillverkning och således inte heller några fabriker. Bolagets påverkan på miljön är därför begränsad och sker främst i samband med tjänsteresor och återvinning av emballage samt utrangerad IT-utrustning. För att i möjligaste mån minska negativ miljöpåverkan använder Proact digitala mötesplattformar såsom Microsoft Lync, istället för att hålla fysiska möten till vilka resor med bil, flyg eller tåg hade krävts.

Proact strävar efter att driva affärsverksamheten på ett etiskt riktigt sätt och bidra till hållbar utveckling genom att uppfylla socialt och miljömässigt ansvar. Detta betyder att hållbarhet och affärsetik är integrerade delar av affärsplanen och beslutsprocesserna.

Under året har företaget på lokal nivå dessutom genomfört en mängd olika sociala initiativ:

• • Insamlingar till lokala välgörande ändamål via lokala aktiviteter såsom idrottstävlingar och motionslopp, välgörenhetsmiddagar och lotterier
• • Donationer till lokala, nationella och internationella forskningsfonder med inriktning på att bekämpa allvarliga sjukdomar eller till stöd för utsatta barn
• • Volontärarbete utfört av medarbetarna
• • Lärlingsutbildning och praktikplatser

Mascot Gold Cup 2014, Storbritannien

För tredje året i rad medverkade Proact i världens största löpartävling med maskotar för välgörande ändamål: The Sue Ryder Mascot Gold Cup, på Wetherby Racecourse norr om Leeds. Sue Ryder är en brittisk vårdgivare inom hospis och neurologiska center. http://www.sueryder.org/

Aktien

Aktien

Proact-aktien är sedan juli 1999 noterad på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT. Aktiekapitalet uppgår till 10 618 837 kr fördelat på 9 333 886 aktier med kvotvärde 1,14 kr. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst samt ger rätt till en röst vid bolagsstämma. Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i rösträtten.

Börshandel

Under 2014 omsattes 2,5 miljoner Proact-aktier till ett värde av 207,5 MSEK och en genomsnittskurs på 85,10 kr. Aktiekursen vid årets början var 80,00 kr och vid årets slut 78,50 kr.

Ägarstruktur

Proact hade 3 476 aktieägare per 31 december 2014, varav de flesta var privatpersoner med ett mindre innehav. Antalet aktieägare med ett innehav som överstiger 20 000 aktier uppgick till 42 stycken, där de största enskilda ägarna var Lannebo Fonder med ett innehav som uppgick till 1 153 611 aktier och Livförsäkrings AB Skandia (publ) med 1 111 258 aktier.

Årsstämman den 6 maj 2014 bemyndigade styrelsen att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier fram till nästa årsstämma. Fram till och med 31 december 2014 har 125 000 aktier återköpts inom detta bemyndigande. Sedan tidigare innehar bolaget 23 618 aktier i eget förvar, därmed uppgår totalt antal aktier i eget förvar till 148 618 stycken.

Enligt vad styrelsen känner till finns inga avtal mellan aktieägare som kräver särskilda upplysningar enligt ÅRL.

Aktieägarvärde

Aktieägarvärde uppstår när bolaget är rätt positionerat och har en långsiktig lönsamhet. Proact värnar om att skapa långsiktig lönsamhet för aktieägarna genom att kontinuerligt fokusera på god verksamhetsutveckling med dels förbättrad lönsamhet i bolaget och dels förstärkning av bolagets marknadsledande ställning som specialist och fristående integratör i Europa.

Aktiekapitalets utveckling

År Antal aktier Kontant Nyemission kSEK Apportemission kSEK Fondemission kSEK Split Återköp egna aktier Antal aktier Aktiekapital per aktie Nominellt värde kSEK 1994 Proact bildas 500 000 1 500 1996 Nyemission, personal 30 530 000 1 530 1997 Apportemission, Norge 150 679 500 1 680 1997 Nyemission, allmänheten 300 979 500 1 980 1998 Apportemissioner 57 1 036 800 1 1 037 1999 Fondemission och split 4 147 05:01 5 184 000 1 5 184 1999 Nyemission vid O-listenotering (48 kr) 1 500 6 684 000 1 6 684 1999 Apportemission (41 kr) 121 6 805 325 1 6 805 1999 Apportemission (43 kr) 153 6 958 094 1 6 958 1999 Apportemission (41 kr) 33 6 990 894 1 6 991 2000 Apportemission (73 kr) 123 7 113 694 1 7 114 2000 Apportemission (79 kr) 13 7 127 094 1 7 127 2000 Nyemission, Optionsprogram 1998 150 7 277 094 1 7 277 2001 Nyemission (120 kr) 154 7 431 094 1 7 431 2001 Nyemission, Optionsprogram 1998 100 7 531 094 1 7 531 2001 Företrädesemission (55 kr) 1 501 9 032 312 1 9 032 2002 Apportemission (32 kr) 400 9 432 312 1 9 432 2004 Apportemission (24,90 kr) 2 366 11 798 087 1 11 798 2007 Indragning av återköpta aktier –1 179 10 618 837 1 10 619 2008 Fondemission och indragning av återköpta aktier 370 –370 10 249 086 1,036 10 619

2009 Fondemission och indragning av återköpta aktier 533 –533 9 734 886 1,091 10 619 2010 Fondemission och indragning av återköpta aktier 437 –437 9 333 886 1,138 10 619

på bolagets hemsida. Kvartalsrapporter finns tillgängliga på bolagets hemsida www.proact.se. För ytterligare information om bolaget vänligen

kontakta Proact IT Group AB, telefon 08-410 666 00, e-post: info@proact.se.

Antal aktier per aktieägare

Information till aktieägare

Innehav	Antal aktieägare	Andel av aktieägare	Antal aktier	Andel av aktiekapital
1 – 500	2 891	83,2%	324 025	3,5%
501 – 1 000	253	7,3%	205 908	2,2%
1 001 – 5 000	236	6,8%	479 547	5,1%
5 001 – 10 000	34	1,0%	259 919	2,8%
10 001 – 15 000	12	0,3%	147 028	1,6%
15 001 – 20 000	8	0,2%	136 696	1,5%
20 001 –	42	1,2%	7 780 763	83,4%
Summa 2014-12-31	3 476	100,0%	9 333 886	100,0%

Den fullständiga årsredovisningen för 2014 kommer att hållas tillgänglig för allmänheten från mitten av april 2015, dels på bolagets kontor dels

Aktieägare 2014-12-31

		Andel av kapital
	Antal aktier	och röster
Livförsäkrings AB Skandia (publ)	1 111 258	11,9%
Lannebo Micro Cap.	722 892	7,7%
Svolder Aktiebolag	705 735	7,6%
IGC Industrial Growth Company AB	550 378	5,9%
Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige	503 824	5,4%
Fjärde AP-fonden	453 343	4,9%
Lannebo Microcap II	430 719	4,6%
AFA Sjukförsäkrings AB	310 000	3,3%
Länsförsäkringar Småbolag Sverige	253 423	2,7%
Unionen	250 000	2,7%
Övriga	4 042 314	43,3%
Totalt	9 333 886	100,0%

Bolagsstyrningsrapport

Proact IT Group AB (publ) är moderbolag i Proact-koncernen som består av ett flertal dotterbolag enligt vad som framgår av årsredovisningen, not 17.

Styrning av moderbolaget och koncernen sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser från koden förklaras i samband med respektive avsnitt.

Årsstämma

Proacts högsta beslutande organ är årsstämman. Årsstämman i Proact IT Group AB hålls årligen i april eller maj i anslutning till bolagets huvudkontor i Kista. Tidpunkten för stämman offentliggörs senast i samband med kvartalsrapporten för tredje kvartalet och publiceras samtidigt på bolagets hemsida. Årsstämman väljer bolagets styrelse och dess ordförande. Till årsstämmans andra uppgifter hör också att

• • fastställa bolagets resultat- och balansräkningar
• • besluta om disposition av bolagets resultat
• • besluta om förändringar i bolagsordningen
• • välja revisorer
• • besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD
• • besluta om ersättning till styrelse och revisorer
• • godkänna tillsättandet av valberedning

De aktieägare som inte har möjlighet att personligen delta på stämman kan i stället delta genom ombud.

I förvaltningsberättelsen under stycket "Ägarförhållanden" framgår det direkta eller indirekta aktieinnehavet i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Vidare framgår av stycket "Aktien" begränsningarna i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Årsstämman 2014

Vid Proacts årsstämma den 6 maj 2014 i Kista deltog 14 aktieägare, representerande 56,3 procent av såväl antalet aktier som totala antalet röster i bolaget. Proacts styrelse, ledning och bolagets revisorer var närvarande vid stämman. Bland annat fattades följande beslut:

• • Styrelsens ordförande Anders Hultmark utsågs till ordförande för stämman
• • Resultat- och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning fastställdes
• • Fastställande av föreslagen utdelning med 1,20 kr per aktie
• • Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013
• • Styrelsearvodet fastställdes till totalt 1 365 000 kr
• • Arvode till revisorerna ska utgå enligt godkänd räkning
• • Som styrelseledamot omvaldes Anders Hultmark, vilken även valdes som styrelsens ordförande. Som övriga styrelseledamöter omvaldes:
• Christer Holmén
• Eva Elmstedt
• Roger Bergqvist – Christer Hellström
• • Fastställande av principer för ersättning till ledande befattningshavare

• • Fastställande av principer för utseende av valberedning till årsstämma 2015

• • Bemyndigande för styrelsen att, längst intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om nyemission utan företrädesrätt för aktieägarna, av sammanlagt högst 933 000 aktier mot apportegendom eller genom kvittning

• • Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att före nästa årsstämma förvärva upp till 10 procent av antalet utestående aktier i bolaget

Valberedning

Vid Proacts årsstämma den 6 maj 2014 beslutades att valberedningen ska bestå av representanter för de fyra största aktieägarna jämte styrelsens ordförande, och att styrelsens ordförande ska kontakta de största aktieägarna enligt Euroclear Swedens aktieägarförteckning per den 30 september 2014.

Namnen på valberedningens ledamöter ska offentliggöras så snart valberedningen utsetts. Om någon av de största ägarna avstår från att utse representant i valberedningen ska nästa aktieägare i storleksordning beredas tillfälle att utse sådan representant. Till ordförande i valberedningen utses en aktieägarrepresentant. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts.

Om väsentlig förändring sker i ägarstrukturen efter det att valberedningen konstituerats ska valberedningens sammansättning ändras i enlighet med principerna ovan.

Valberedningen ska i förekommande fall bereda och till bolagsstämman lämna förslag till:

• • val av stämmoordförande
• • val av styrelseordförande och övriga ledamöter i bolagets styrelse
• • styrelsearvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete
• • val av och arvodering till revisorer (i förekommande fall)
• • beslut om principer för utseende av valberedning

Valberedningens arbete

Valberedningens sammansättning offentliggjordes den 9 oktober 2014 och består av styrelsens ordförande Anders Hultmark (IGC), Erik Sjöström (Skandia Liv) – ordförande i valberedningen – samt Johan Lannebo (Lannebo Fonder) och Ulf Hedlundh (Svolder). Valberedningen representerar tillsammans cirka 41 procent av rösterna i Proact per den 30 september 2014.

Alla aktieägare har möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag på styrelseledamöter. Valberedningen har haft två protokollförda möten. Bland annat har valberedningen bedömt styrelsens sammantagna lämplighet utifrån en bedömning av Proacts framtida utveckling och utmaningar.

En redogörelse för valberedningens arbete publiceras på Proacts hemsida – www.proact.se - i anslutning till offentliggörandet av dess förslag till årsstämman 2015 avseende val av styrelse.

Styrelse

Proacts styrelse fattar beslut i frågor som rör Proacts strategiska inriktning, investeringar, finansiering, organisationsfrågor, förvärv och avyttringar samt viktigare policies. Styrelsen ska också säkerställa en korrekt informationsgivning till Proacts intressenter enligt ovan nämnda styrande regelverk.

Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av tre till åtta ledamöter med högst fem suppleanter. Ledamöterna, och i förekommande fall

suppleanterna, väljs årligen på årsstämman för tiden till nästa årsstämma. På årsstämman den 6 maj 2014 beslutades att styrelsen under tiden till nästa årsstämma ska bestå av fem ledamöter och inga suppleanter.

Styrelsen bedöms uppfylla börsreglerna från Nasdaq Stockholm samt Svensk kod för bolagsstyrning vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.

En gång per verksamhetsår tar styrelsen inom sig eller med hjälp av externa parter upp:

• • Utvärdering av styrelsens arbete
• • Utvärdering av VDs arbete
• • VDs syn på styrelsens arbete Genomgången ligger till grund för styrelsens framtida arbetssätt.

Styrelsens ersättning

Årsstämman den 6 maj 2014 fastställde styrelsens totala arvode till 1 365 000 kr. Till styrelsens ordförande utgår arvode 425 000 kr, till övriga ledamöter 170 000 kr vardera samt för utskottsarbete 260 000 kr att fördelas med 180 000 kr till revisionsutskottet och 80 000 kr till ersättningsutskottet. Inga ytterligare ersättningar till styrelsen har utgått under året.

Styrelseledamöterna omfattas inte av några aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar ledamöternas inbördes arbetsfördelning, beslutsordning, firmateckning, styrelsens mötesordning samt ordförandens uppgifter. Styrelsens arbete följer en fastlagd föredragningsplan ägnad att säkerställa styrelsens behov av information och en lämplig arbetsfördelning mellan styrelsen och VD.

Under 2014 hade styrelsen elva sammanträden jämfört med nio föregående år. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i förekommande fall efter beredning i ersättnings- respektive revisionsutskotten. Därutöver rapporterar bolagets revisorer minst en gång per år direkt till styrelsen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll.

Utöver den löpande uppföljningen och kontrollen av verksamheten, har styrelsen under året bland annat behandlat strategier, expansion till nya länder, kapitalstruktur, samt organisationsfrågor.

Styrelsens sammansättning samt närvaro på styrelsemöten 2014

Styrelseledamot	Ersättningsutskott	Revisionsutskott	Närvaro på styrelsemöten
Anders Hultmark	•		100 %
Christer Hellström			100 %
Christer Holmén		•	100 %
Eva Elmstedt	•		91 %
Roger Bergqvist		•	100 %

Styrelseledamöternas oberoende gentemot Proact, Proacts ledning samt större ägare

Styrelseledamot	Funktion	Född	Nationalitet		Invald Oberoende	Aktieinnehav 2014-12-31
Anders Hultmark	Ordförande	1954	Svensk	2005	Ja	550 378
Roger Bergqvist	Ledamot	1948	Svensk	2009	Ja	1 500
Eva Elmstedt	Ledamot	1960	Svensk	2009	Ja	–
Christer Hellström	Ledamot	1964	Svensk	2013	Ja	5 000
Christer Holmén	Ledamot	1960	Svensk	2009	Ja	16 000

Övriga uppgifter om styrelseledamöterna

• • Anders Hultmark (Engagerad ägare av företag) Styrelseordförande i Proact IT Group AB, Industrial Growth Company AB, HMark Holding AB och Provexa Holding AB. Ledamot i styrelsen, IGC Finance & Trading AB, Tidamek AB, Orrakullen AB, Elmagstaden AB, Provexa AB och IGC Growth Consulting AB.
• • Chister Hellström (Styrelsearbete och investeringar) Styrelseordförande i Krauthammer Investments Holding Priority Foundation och Third Tier AB. Ledamot i styrelsen Curamando AB, Premune AB och Krauthammer Investments Holding Supervisory Board.
• • Christer Holmén (Ek. Dr.) Styrelseordförande i Förvaltnings AB Gullbergsvass och Saltsteinen AB.

Ledamot i styrelsen AB Gullringsbo Egendomar, Hemfrid AB och Wangeskog Hyrcenter AB.

• • Eva Elmstedt (Styrelsearbete och investeringar, tidigare ledande befattningar inom Nokia, Ericsson och IBM). Ledamot i styrelsen Addtech AB och Syntavia AB.
• • Roger Bergqvist (Egen konsultverksamhet) Ledamot i styrelsen BE Group AB, Lagercrantz Group AB, B&B Tools AB, Ventilationsgrossisten Nordic AB, Corroventa AB.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar och pensionsvillkor till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. I utskottet diskuteras även de generella utgångspunkterna för lönesättningen i koncernen.

Styrelsen ska till årsstämman den 5 maj 2015 presentera förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen för godkännande av stämman.

Mer information om ersättning till VD samt övriga personer i företagsledningen finns i årsredovisningen, not 9.

Ersättningsutskottet har under året haft två protokollförda möten jämte löpande kontakter via telefon och e-post.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet har en löpande kontakt med bolagets externa revisorer för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera synen på bolagets risker. För andra tjänster än revision överstigande 10 procent av budgeterat revisionsarvode krävs beslut i styrelsen. Utskottet har även till uppgift att ge sin utvärdering av revisionsarbetet till valberedningen samt att biträda valberedningen vid framtagandet av valberedningens förslag till årsstämman till val av revisorer samt storleken på revisionsarvodet.

Revisionsutskottet består av två styrelseledamöter, vilket är en avvikelse från rekommendationen i Svensk kod för bolagsstyrning om tre styrelseledamöter. Proacts styrelse har med hänsyn till bolagets storlek och komplexitet bedömt att två ledamöter är tillfyllest för uppgiften.

Revisionsutskottets ordförande är beredande och sammankallande till revisionsutskottets möten.

Revisionsutskottet har under året haft fyra möten jämte löpande kontakter via telefon och e-post.

Externa revisorer

Årsstämman den 6 maj 2014 valde revisionsbolaget Ernst & Young AB (EY) med Rickard Andersson som huvudansvarig revisor för tiden fram till årsstämman 2015.

Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets redovisningshandlingar.

Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser vid revisionsutskottets möten samt till styrelsen minst en gång per år.

Bolagets halvårs- eller niomånadersrapport har inte granskats av revisorerna. Detta är en avvikelse från rekommendationen i Svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen har bedömt att en sådan granskning utifrån ett kostnadsperspektiv inte är nödvändig med tanke på bolagets grad av komplexitet och affärsrisker.

Utöver revisionen utför EY vissa tjänster för Proact. När EY anlitas för att tillhandahålla andra tjänster än revision, sker det i enlighet med de av revisionsutskottet beslutade reglerna för godkännande av tjänsternas art och omfattning samt ersättning av dessa. Proact bedömer att utförandet av dessa tjänster är inom riktlinjerna och inte har inverkat på EYs oberoende.

Närmare upplysning om ersättning till revisorerna finns i årsredovisningen, not 8.

VD och koncernledning

Martin Ödman, född 1957, är VD och koncernchef för Proact IT Group AB sedan den 13 november 2012. Han anställdes 1997 och var senast ansvarig för Business Unit West, vilken innefattade bolagets verksamheter i södra Sverige, Danmark och Storbritannien. Martin Ödman ägde 22 223 aktier i bolaget per den 31 december 2014.

Martin Ödman har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som Proact har betydande affärsrelationer med.

VD leder verksamheten i enlighet med styrelsens instruktioner och den antagna arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen ges erforderliga beslutsunderlag. VD är föredragande i styrelsen men inte styrelseledamot. Detta i enlighet med gällande policy där vare sig VD eller annan ledande befattningshavare ska vara styrelseledamot i moderbolaget. I löpande kontakter håller VD ordföranden informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning utöver den periodiska rapporteringen.

VD och övriga i företagsledningen har regelbundna möten för att gå igenom resultatutveckling, uppdatera prognoser och planer samt fatta beslut i olika frågor.

Proacts koncernledning består per 31 december 2014 av VD och nio andra ledande befattningshavare. Av andra ledande befattningshavare är fem personer anställda i moderbolaget och fyra i dotterbolag.

De verksamhetsdrivande dotterbolagen rapporterar till respektive Business Unit Director som i sin tur rapporterar direkt till VD. Rapporteringen sker månadsvis, med fördjupad kvartalsvis genomgång av respektive verksamhet. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Proacts koncernledning. Ordförandeposterna i dotterbolagen innehas antingen av VD i Proact IT Group AB eller av respektive Business Unit Director.

Ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman den 6 maj 2014 antog principer angående ersättning till ledande befattningshavare vilka innebär att ersättning ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen till befattningshavaren ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och betydande prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen.

Fast och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den sammanlagda rörliga ersättningen för samtliga ledande befattningshavare ska vara maximerad (till i genomsnitt motsvarande åtta månadslöner) och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål samt ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.

Informationsgivning

Proact eftersträvar en kommunikation med aktieägarna och övriga intressenter som är korrekt, tydlig, saklig, trovärdig och snabb. Den ska också präglas av öppenhet.

Proact publicerar löpande delårsrapporter och årsredovisningar på svenska och engelska. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs som pressmeddelanden. På Proacts hemsida finns också en stor mängd information som uppdateras kontinuerligt.

Proact kommunicerar därutöver med kapitalmarknaden och media genom träffar med analytiker och journalister i samband med publiceringen av del- och helårsrapporterna. Representanter från Proact deltar också löpande på olika aktieägar- och analytikerträffar.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Kontrollmiljö

Den interna kontrollen inom Proact baseras på en kontrollmiljö som omfattar organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar. Detta dokumenteras och kommuniceras i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner. Exempelvis gäller detta arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD och mellan de olika enheterna inom organisationen. Vidare genom instruktioner för attesträtt, redovisning och rapportering mm. Styrelsen följer upp att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt upprätthåller ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer.

Bolagsledningen rapporterar till styrelsen efter fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Exempelvis upprättas riktlinjer och instruktioner för olika befattningshavare för att stärka förståelse och betydelsen av sina respektive roller och därmed också bidra till en god intern kontroll.

Riskbedömning och kontrollaktiviteter

Styrelsen har det yttersta ansvaret för riskhanteringen. En tydlig organisation och beslutsordning syftar till att skapa en god medvetenhet om risker hos medarbetarna och ett väl avvägt risktagande. Riskbedömningen omfattar såväl identifiering som kartläggning och bedömning av risker på alla nivåer i koncernen. Aktiviteter och rapportering sker löpande för att vidmakthålla god intern kontroll och därmed förebygga och upptäcka risker

Information och kommunikation

Väsentliga riktlinjer, manualer m.m. som påverkar den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras löpande till berörd personal inom koncernen. Det finns såväl formella som informella informationskanaler till bolagsledningen och styrelsen för väsentlig information från medarbetarna. För extern kommunikation följer bolaget de styrande regelverk som tidigare berörts.

Uppföljning

Styrelsen erhåller månatligen ekonomiska rapporter. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete innefattar också att säkerställa att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag till åtgärder som framkommit vid extern revision. Proact bedriver egen internrevision.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Proact IT Group AB (publ), org.nr 556494-3446, lämnar härmed årsredovisning samt koncernredovisning för räkenskapsåret 2014, bolagets tjugonde verksamhetsår. Balans- och resultaträkningar för koncern- och moderbolag ska fastställas på årsstämma den 5 maj 2015.

Generell information

Bolagets firma är Proact IT Group AB (publ) med säte i Stockholms kommun. Huvudkontorets adress är Kistagången 2, 164 28 Kista. Bolaget är sedan 1999 noterat på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT.

Verksamhetsinriktning

Proact är Europas ledande fristående integratör inom datalagring och molnlösningar. Proacts lösningar täcker alla delar av datalagring såsom virtualisering, nätverksfunktioner och säkerhet. Proact levererar verksamhetsnytta genom att hjälpa företag och myndigheter över hela världen att minska risken, sänka kostnaderna samt, framförallt, leverera flexibla, tillgängliga och säkra IT-tjänster. Proact består av hel- och delägda dotterbolag i Europa.

Per sista december 2014 uppgick antalet medarbetare i Proact till 665, verksamma i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Tyskland.

Alla bolag i koncernen erbjuder samma utbud av tjänster på respektive marknad med undantagen Proact Finance AB, Proact Managed Cloud Services B.V. samt moderbolaget, vilkas verksamhet beskrivs nedan.

Proact Finance AB är ett helägt dotterbolag som via koncernens dotterbolag erbjuder kunderna finansieringstjänster.

Proact Managed Cloud Services B.V. är ett helägt dotterbolag som via koncernens dotterbolag erbjuder kunderna molntjänster.

Moderbolaget, Proact IT Group AB (publ), är ansvarigt för koncerngemensamma frågor.

Året som gick

Bolaget har under 2014 haft en fortsatt stabil utveckling gällande lönsamhet, kassaflöde och nettoskuld. Sammantaget innebär detta att bolaget för helåret 2014 uppvisar det bästa resultatet någonsin i bolagets historia. Detta har åstadkommits trots att det under året varit en svag ekonomisk marknadsutveckling. Systemintäkterna har under året minskat med 3 procent. Åtgärder har vidtagits för att återfå såväl tillväxt som bättre lönsamhet. Glädjande är att marknaden i allt högre grad efterfrågar de typer av tjänster som bolaget erbjuder, de totala tjänsteintäkterna ökade med 8 procent under året.

Intäkterna uppgick till 2 325 (2 305) MSEK vilket är en ökning med 1 procent. Rörelseresultatet före avskrivningar, EBITDA, för helåret 2014 uppgick till 144 (128) MSEK vilket är en ökning med 13 procent jämfört med föregående år. EBITDA justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 146 (144) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till 85 (44) MSEK. Resultat före skatt justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 87 (65) MSEK.

Koncernens intäkter och resultat

Under helåret 2014 uppgick bolagets intäkter till 2 325 (2 305) MSEK, en ökning med 1 procent.

Intäkter per Business Unit	Jan-dec 2014	Jan-dec 2013	Jan-dec 2012
Nordics	1 312	1 261	1 382
UK	502	567	587
West	387	357	335
East	144	124	155
Proact Finance	89	70	61
Koncerngemensamt	–109	–74	–87
Totala intäkter	2 325	2 305	2 433

Samtliga "Business Unit's" förutom UK uppvisar tillväxt för helåret 2014. I Nordics har intäkterna ökat vilket är positivt då marknaden i vissa länder varit avvaktande. I UK har de totala tjänsteintäkterna utvecklats väl, framför allt avseende support- och molntjänster. Samtidigt har systemintäkterna haft en svag utveckling. Främst beroende på att de förväntade effekterna, av de i början av 2014 genomförda förändringarna i säljorganisationen, har tagit längre tid än beräknat att realisera. I West och East har såväl systemintäkter som tjänsteintäkter utvecklats positivt under 2014. Proact Finance fortsätter att utvecklas väl och framtida kontrakterade kassaflöden uppgår till 113 (104) MSEK per 31 december 2014.

Proact har en god intäktsfördelning avseende olika branschsegment. De fyra största branschsegmenten är Handel & Tjänster, Offentlig sektor, Telekom samt Tillverkande industri.

Intäkter per bransch

Systemintäkterna minskade under räkenskapsåret med 3 procent i jämförelse med samma period föregående år. Justerat för valutaeffekter minskade systemintäkterna med 6 procent. Den negativa utvecklingen kan framför allt hänföras till den negativa utvecklingen av systemintäkter i UK.

Tjänsteverksamhetens intäkter avseende konsulttjänster, avtalad kundsupport, drifts- och molntjänster ökade med 8 procent jämfört med föregående år, justerat för valutaeffekter var ökningen 3 procent. Nya avtal avseende molntjänster har tecknats till ett värde om 127 (155) MSEK. Intäkterna från molntjänster periodiseras över kontraktets löptid, som är mellan 3-5 år. Såväl kundsupport som molntjänster bidrar till en positiv utveckling av bolagets totala kontrakterade intäkter, vilket är viktigt för bolagets framtida intjäning.

Med valutaeffekter avses skillnaderna mellan årets resultat omräknat till årets respektive föregående års valutakurser.

Intäkter per rörelsegren		Jan-dec 2014 Jan-dec 2013 Jan-dec 2012
Systemförsäljning	1 506	1 546	1 647
Tjänsteverksamhet	814	754	783
Övriga intäkter	6	5	3
Totala intäkter	2 325	2 305	2 433

Rörelseresultatet före avskrivningar, EBITDA, för helåret 2014 uppgick till 144 (128) MSEK vilket är en ökning med 13 procent jämfört med föregående år. EBITDA justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 146 MSEK. Under samma period uppgick resultatet före skatt till 85 (44) MSEK, vilket är en ökning med 95 procent. Resultat före skatt justerat för poster av engångskaraktär uppgick till 87 (65) MSEK.

Resultat före skatt per BU		Jan-dec 2014 Jan-dec 2013 Jan-dec 2012
Nordics	59,2	63,3	70,3
UK	3,3	12,7	4,8
West	17,0	7,4	–1,8
East	7,5	5,2	7,7
Proact Finance	5,1	1,2	–0,2
Koncerngemensamt	–4,9	–25,0	–19,8
Resultat före skatt och engångsposter	87,2	64,8	61,0
Engångskostnader/ avyttring av verksamhet	–2,0	–21,1	–
Resultat före skatt	85,2	43,7	61,0

Resultatet i Nordics har påverkats negativt beroende på lägre marginal och volym i Norge i jämförelse med föregående år. I UK har resultatet utvecklats negativt främst beroende på en mycket svag utveckling av systemaffären, dock har de kontrakterade tjänsterna utvecklats väl. West uppvisar ett betydligt bättre resultat jämfört med föregående år, tack vare en positiv utveckling avseende såväl system- samt tjänsteverksamheten. East har utvecklats väl under året, avseende samtliga rörelsegrenar. Proact Finance utvecklas väl och genererar ett bättre resultat än föregående år. De koncerngemensamma kostnaderna har under året minskats, vilket främst är hänförligt till bättre resultat inom molntjänstverksamheten. En engångskostnad hänförlig till tidigare år har påverkat rörelseresultatet negativt med 2 MSEK.

Den redovisade skattekostnaden under räkenskapsåret uppgick till 25 (17) MSEK, vilket motsvarar en skattesats om 30 procent. Den höga skattesatsen beror bland annat på att förlusterna inom molntjänstverksamheten ännu inte uppfyller kraven för aktivering som tillgång.

Resultat per aktie uppgick till 6,16 (2,36) kr.

Finansiell ställning och kassaflöden

Koncernens likvida medel uppgick till 143 (44) MSEK per den 31 december 2014. Därutöver har koncernen en outnyttjad checkkredit om 141 (102) MSEK. Soliditeten uppgick till 17,5 (16,9) procent per den 31 december 2014. Nettoskulden har minskat med 113 MSEK.

Kassaflödet var 90 (–56) MSEK för helåret, varav 248 (41) MSEK från den löpande verksamheten. 69 (55) MSEK har investerats i anläggningstillgångar och 36 (12) MSEK har utbetalats avseende tilläggsköpeskillingar samt förvärv av ytterligare aktier i dotterbolag. Förändring av banklån, nyttjande av checkräkningskrediter samt kontraktsbelåning

har sammantaget belastat kassaflödet med 30 (27) MSEK. Utdelning till moderbolagets aktieägare har gjorts med 11 (10) MSEK samtidigt som återköp av egna aktier har uppgått till 10 (–) MSEK.

Av total checkräkningskredit om 145 (115) MSEK har 4 (13) MSEK utnyttjats. Banklån uppgår till 120 (133) MSEK varav 32 (38) MSEK förfaller inom 12 månader. 102 MSEK avser förvärvet av B2Net (numer Proact IT UK Ltd.) i Storbritannien. Lånet är förknippat med sedvanliga lånevillkor, se vidare not 2, och ska amorteras kvartalsvis till och med juli 2016, då en omförhandling gällande kvarvarande skuld ska genomföras. Kontraktsbelåning används för att finansiera Proacts finansbolag, Proact Finance. Bolaget använder även fakturabelåning i Sverige och Finland.

Koncernens totala goodwill uppgår till 281 (258) MSEK och är främst hänförlig till verksamheterna i Storbritannien, Nederländerna, Sverige och Norge. Övriga immateriella tillgångar uppgår till 121 (127) MSEK och skrivs av över en nyttjandeperiod på 5-10 år.

Koncernens samlade förlustavdrag uppgår till 112 (94) MSEK. Av dessa har 24 (46) MSEK bedömts kunna nyttjas mot framtida skattepliktiga vinster och skatteeffekten av det bedömda framtida avdraget har upptagits som uppskjuten skattefordran. Per den 31 december 2014 har totalt 14 (18) MSEK upptagits som uppskjuten skattefordran hänförlig till outnyttjade förlustavdrag och temporära skillnader. Årets skattekostnad uppgår till 25 (17) MSEK varav 16 (17) MSEK har utbetalats.

Medarbetare

Medelantalet anställda under året uppgick till 646 (649) personer. Den 31 december 2014 uppgick antalet anställda personer till 665 (644).

Moderbolaget

Moderbolagets intäkter uppgick under året till 55 (55) MSEK. Resultat före skatt för året uppgick till 53 (29) MSEK. Resultatet avser till stor del utdelningar från dotterbolag.

Moderbolagets skuld i gemensamt koncernvalutakonto uppgick per den 31 december 2014 till 239 (230) MSEK.

Antalet anställda i moderbolaget uppgick vid periodens slut till 13 (11) personer.

Moderbolagets verksamhet har varit oförändrad under perioden och består av koncerngemensamma funktioner samt arbete rörande investor relations. Inga väsentliga transaktioner med närstående har skett.

Miljö

Bolaget bedriver inte någon verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillstånds- eller anmälningsplikt.

Forskning och utveckling

Bolagets forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs genom en inom bolaget fastställd innovationsprocess. Processen säkerställer att bolaget på bästa sätt möter de krav och behov som finns på marknaden, samt att nya produkter lanseras och tjänster utvecklas på ett tids- och kostnadseffektivt sätt. I tillägg har bolaget nära kontakter med de ledande och viktigaste leverantörerna av system inom datalagring och molntjänster. Bolaget tar även del av den tekniska utvecklingen inom bolagets fokusområden genom deltagande på branschmässor och seminarier.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Koncernens hantering av finansiella risker bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy. Koncernens operativa risker bedöms och hanteras främst av koncernledningen och rapporteras till Proacts styrelse. För detaljerad beskrivning av risker och riskhantering, se not 2.

Budgeterade kassaflöden och skattepliktiga resultat för 2015 innehåller bedömningar och därmed osäkerhet. För Proacts dotterbolag i Belgien, Danmark och Tjeckien är budgeterade kassaflöden och skattemässiga resultat för 2015 betydligt högre än faktiskt utfall under 2014 och det föreligger därför större osäkerhet i underskottsavdragen (se not 12) och goodwill (se not 15) hänförliga till de bolagen.

Styrelse och ledning

Martin Ödman har under året fungerat både som VD för de svenska bolagen Proact IT Group AB och Proact IT Sweden AB samt som koncernchef.

Andra ledande befattningshavare under 2014 har varit Arne Kungberg (Business Unit Director East), Marit Fagervold (Business Unit Director Nordics), Sander Dekker (Business Unit Director West), Peter Javestad (VD Proact Finance AB samt Vice President Services), Jason Clark (VD Proact IT UK), Mattias Wallgren (Vice President Managed Cloud Services), Jakob Höholdt (Vice President Strategy and Efficiency), Per Sedihn (CTO) samt Jonas Persson (CFO).

På årsstämman den 6 maj 2014 omvaldes Anders Hultmark till styrelsens ordförande. Christer Holmén, Eva Elmstedt, Roger Bergqvist och Christer Hellström omvaldes som styrelseledamöter.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsen samt en VD-instruktion. Arbetsordningen anger bland annat vilka ärenden som bör förekomma, formerna för styrelsesammanträden, protokoll och rapportering samt arbetsfördelning mellan styrelse och VD.

Styrelsen har sammanträtt elva gånger under 2014. På samtliga ordinarie styrelsemöten har styrelsen behandlat Proacts verksamhet samt finansiella ställning fördelat på verksamhetsgrenar och finansförvaltning. Därutöver har styrelsen behandlat strategiska frågor såsom finansiella målsättningar, fastställande av affärs- och verksamhetsplaner, förvärv samt personal- och organisationsfrågor, legala frågor och väsentliga policies. Enskilda styrelseledamöter har bistått koncernledningen i olika frågor av strategisk karaktär. Styrelsen har utsett två ledamöter att utgöra revisionsutskott samt två att utgöra ersättningsutskott. Bolagets revisor deltar vid styrelsemöte minst en gång per år och rapporterar då bland annat iakttagelser från granskningen. Revisionsutskottet har sammanträtt fyra gånger under året. Bolagets revisor har deltagit på samtliga revisionsutskottsmöten under året.

Riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2014 beslutade om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att gälla fram till nästa årsstämma:

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen till befattningshavaren ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och betydande prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen.

Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den sammanlagda rörliga ersättningen för samtliga ledande befattningshavare ska vara maximerad (till i genomsnitt motsvarande åtta månadslöner) och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål samt ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.

Pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till situationen i det land där befattningshavaren stadigvarande är bosatt.

Frågan om ersättning till verkställande direktör behandlas av ett ersättningsutskott och beslutas av styrelsen och när det gäller övriga ledande befattningshavare behandlas detta av verkställande direktören.

Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det. Det är styrelsens bedömning att ovanstående riktlinjer har följts för 2014.

Styrelsen kommer att föreslå till årsstämman 2015 att ovanstående riktlinjer ska fortsätta att gälla.

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningen i Proact IT Group AB (publ) utgår från Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten inklusive Styrelsens rapport om intern kontroll för 2014 har upprättats som ett separat dokument, vilket återfinns på sid 17. Rapporten finns dessutom publicerad på Proacts hemsida.

Ägarförhållanden

Proactaktien är noterad på Nasdaq Stockholm under symbolen PACT sedan juli 1999. Proact hade 3 476 (3 618) aktieägare den 31 december 2014, varav de flesta var privatpersoner med ett mindre innehav. Större aktieägare var:

Ägarandel % enligt Euroclear Sweden AB	31 Dec 2014	31 Dec 2013
Livförsäkrings AB Skandia (publ)	11,9	15,2
Lannebo Micro Cap.	7,7	7,3
Svolder Aktiebolag	7,6	7,2
IGC Industrial Growth Company AB	5,9	6,1
Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige	5,4	5,4
Fjärde AP-fonden	4,9	3,8
Lannebo Microcap II	4,6	4,5
AFA Sjukförsäkrings AB	3,3	3,3
Länsförsäkringar Småbolag Sverige	2,7	1,9
Unionen	2,7	–
Övriga	43,3	45,3
Totalt	100,0	100,0

Enligt vad styrelsen känner till finns inga avtal mellan aktieägare, som kräver särskilda upplysningar enligt årsredovisningslagen.

Aktien

Aktiekapitalet uppgår till 10 618 837 kr fördelat på 9 333 886 aktier med kvotvärde 1,14 kr. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst samt ger rätt till en röst vid bolagsstämma. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i rösträtten.

Återköp av egna aktier

Återköp av aktier genomförs dels i syfte att justera bolagets kapitalstruktur och dels i syfte att använda återköpta aktier som likvid vid eller finansiering av förvärv av företag eller verksamhet.

Årsstämman den 6 maj 2014 bemyndigade styrelsen att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier fram till nästa årsstämma. Fram till och med 31 december 2014 har 125 000 aktier återköpts inom detta

bemyndigande. Kvotvärde per aktie är 1,14 kr och snittpris som betalts för dessa aktier är 80,00 kr. Totalt har aktier till ett värde av 10 MSEK återköpts under 2014.

Sedan tidigare innehar bolaget 23 618 aktier i eget förvar. Totalt antal aktier i eget förvar uppgår per 31 december 2014 till 148 618 stycken, vilket motsvarar 1,6 procent av totala antalet aktier. Totala bokförda värdet på aktier i eget förvar är 12,2 MSEK.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Proact har under januari 2015 etablerat verksamhet i USA. Etableringen sker via ett nystartat bolag i Chicago.

Avseende den tvist (se not 2) som bolaget har med en kund gällande gjorda leveranser har ett yttrande till Proacts fördel erhållits från skiljedomstolen under februari 2015. Yttrandet styrker Proacts rätt till och värdering av de fordringar man har på motparten. Ett slutligt beslut förväntas komma under första halvåret 2015.

Förväntningar avseende framtiden

Tillväxten av digital affärskritisk information fortsätter att växa i snabb takt, cirka 50 procent per år enligt oberoende undersökningsföretag såsom IDC. Trots att den årliga tillväxten av affärskritisk information är hög, bedömer IDC den årliga ekonomiska tillväxten avseende den europeiska lagringsmarknaden till att vara oförändrad under de kommande åren. Den främsta orsaken till skillnaden mellan tillväxt av information och ekonomisk tillväxt, är den snabba tekniska utvecklingen vilket exempelvis innebär större lagringskapacitet per lagringsenhet samt nya mer effektiva lagringstekniker.

Även om den totala ekonomiska tillväxten är oförändrad finns det nya områden som växer i snabb takt. Exempel på nytt område med hög tillväxttakt är konceptet "Integrerade system" (även kallat "Converged infrastructure"), med en årlig tillväxt på mer än 40 procent i Europa. Genom den snabba tillväxttakten utgör detta koncept cirka 15 procent av den totala lagringsmarknaden. Tidigare har olika delar av IT-infrastrukturen såsom servrar, nätverk och lagring hanterats som separata delar. En tydlig trend är att dessa delar kommer att hanteras i ett integrerat koncept. Tack vare att de olika delkomponenterna är integrerade och testade med varandra ger konceptet företag och myndigheter möjlighet till kortare implementationstider, förenklad administration samt mindre risk för produktionsstörningar, vilket i sin tur innebär kostnadsfördelar.

Ytterligare ett område med hög tillväxttakt är privata molntjänster. Vilket innebär att kunder ej nyttjar det publika molnet, utan väljer att implementera motsvarande koncept inom ramen för sitt eget datacenter, leverantörens datacenter eller en kombination av de båda. Detta för att säkerställa god kontroll av den information som lagras och därigenom tillgodose exempelvis interna samt legala krav.

Ovanstående är exempel på områden där Proact som fristående integratör, med specialistkompetens inom datalagring, integrerade system samt molntjänster, kan bistå kunderna för att säkerställa att verksamheten blir mer effektiv samtidigt som risker minimeras.

Utdelningspolicy

Bolagets utdelningspolicy anpassas till koncernens resultatnivå, finansiella ställning och investeringsbehov. Förslaget till utdelning vägs mellan aktieägarnas förväntningar på en rimlig direktavkastning och verksamhetens behov av självfinansiering. Proact avser långsiktigt att lämna utdelning med 25-35 procent av vinsten efter skatt.

Utdelningsförslag och förslag till vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman att en utdelning om 1,70 (1,20) kr per aktie ska ske för verksamhetsåret 2014.

Till årsstämmans förfogande står:

Summa fritt eget kapital	202 170 382 kronor
Årets resultat	51 864 231 kronor
Balanserade vinstmedel	150 306 151 kronor

Styrelsen och verkställande direktören föreslår följande

Summa	202 170 382 kronor
Att balansera i ny räkning	186 555 426 kronor
Utdelning, 1,70 kr per aktie	15 614 956 kronor
behandling av balanserad vinst:

I bolaget finns 9 333 886 registrerade aktier, varav per 26 mars 2015, 148 618 aktier ej är utdelningsberättigade återköpta egna aktier. Summan av ovan föreslagna utdelning om 15 614 956 kronor kan komma att ändras, dock max till 15 867 606 kronor, om ägandet av antalet återköpta egna aktier förändras före avstämningsdagen för utdelning.

Styrelsen lämnar följande motiverande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:

Den föreslagna utdelningen utgör 6 procent av bolagets eget kapital och 6 procent av koncernens eget kapital. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick vid utgången av räkenskapsåret 2014 till 202 170 382 kronor. Av årsredovisningen framgår bland annat att koncernens soliditet uppgår till 17,5 procent. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte fullföljandet av de investeringar som bedömts erforderliga. Enligt styrelsens bedömning har bolaget ett eget kapital väl anpassat till omfattningen på bolagets verksamhet och de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Vidare kan konstateras att koncernen har en kassa om cirka 143 miljoner kronor, outnyttjade checkräkningskrediter om cirka 141 miljoner kronor samt en nettoskuld uppgående till –8 MSEK.

Beträffande bolagets redovisade resultat för räkenskapsåret och ställningen 2014-12-31 hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning, redovisning av eget kapital samt kassaflödesanalyser jämte till dessa hörande noter.

Rapport över totalresultat för koncernen

Belopp i kSEK	Not	2014	2013
	1
Systemintäkter		1 505 753	1 545 463
Tjänsteintäkter		813 690	754 184
Övriga intäkter		5 816	5 193
Totala intäkter	3, 4, 5	2 325 259	2 304 840
Kostnad för sålda varor och tjänster	6, 9, 13, 14, 19	–1 749 834	–1 769 861
Bruttoresultat	5, 28	575 425	534 979
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	9, 13	–332 991	–327 721
Administrationskostnader	6, 8, 9, 13	–157 539	–153 245
Rörelseresultat	7, 8, 13, 14, 27	84 895	54 013
Finansiella intäkter	10	3 979	2 867
Finansiella kostnader	11	–3 683	–13 160
Resultat före skatt	3, 14	85 191	43 720
Inkomstskatt	12	–25 298	–16 492
Årets resultat		59 893	27 228
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet		–1 000	–647
Skatteeffekt säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet		220	142
Omräkningsdifferenser		13 961	–252
Totalt poster som senare kan återföras i resultaträkningen		13 181	–757
Årets totalresultat		73 074	26 471
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		57 188	21 950
Innehav utan bestämmande inflytande	17	2 705	5 278
		59 893	27 228
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		66 107	20 768
Innehav utan bestämmande inflytande		6 967	5 703
		73 074	26 471
Resultat per aktie
Resultat per aktie för resultat hänförligt till
moderbolagets aktieägare, kr1)	31	6,16	2,36
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, st		9 291 082	9 310 268

1) Bolaget har inga utestående instrument som kan innebära utspädningseffekt.

Balansräkning för koncernen

Belopp i kSEK Not 2014-12-31 2013-12-31 1 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Goodwill 6, 15 280 618 258 194 Övriga immateriella anläggningstillgångar 6, 15 121 277 126 656 Materiella anläggningstillgångar 6, 16 58 788 67 860 Andra långfristiga fordringar 18, 27 85 994 69 082 Uppskjutna skattefordringar 12 13 529 17 606 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 560 206 539 398 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager 19 28 227 16 392 Kundfordringar 2, 20, 14 497 054 556 304 Aktuella skattefordringar 5 993 10 546 Övriga fordringar 16 947 5 434 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 289 609 266 816 Likvida medel 26 142 859 43 921 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 980 689 899 413 SUMMA TILLGÅNGAR 1 540 895 1 438 811 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 30 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital (9 333 886 st aktier, kvotvärde 1,14 kr) 10 619 10 619 Övrigt tillskjutet kapital 297 964 297 964 Andra reserver –5 107 –14 028 Balanserat resultat inklusive årets resultat –46 684 –65 252 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 256 792 229 303 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 17 12 531 13 311 SUMMA EGET KAPITAL 269 323 242 614 SKULDER Långfristiga skulder Låneskulder 24 95 094 103 775 Övriga långfristiga skulder 24, 27, 32 8 471 16 729 Uppskjutna skatteskulder 12 26 773 30 374 Summa långfristiga skulder 130 338 150 878 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 14 488 630 450 361 Aktuella skatteskulder 41 667 26 721 Låneskulder 24 54 434 61 213 Övriga skulder 22, 24 90 537 71 189 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 465 966 435 835 Summa kortfristiga skulder 1 141 234 1 045 319 SUMMA SKULDER 1 271 572 1 196 197 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 540 895 1 438 811 Ställda säkerheter 25 263 896 212 507

Förändringar i eget kapital för koncernen

				Hänförligt till moderbolagets aktieägare
KONCERNEN		Övrigt tillskjutet	Säkring netto investering i utländsk	Omräkning av utländska	Balanserat		Hänförligt till innehav utan bestämmande	Totalt
Belopp i kSEK Not 30	Aktiekapital	kapital	verksamhet	verksamheter	resultat	Totalt	inflytande	eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2013	10 619	297 964	–212	–12 632	–77 680	218 059	10 432	228 491
Årets totalresultat	–	–	–505	–677	21 950	20 768	5 703	26 471
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–	–	–1 040	–1 040
Utdelning	–	–	–	–	–10 241	–10 241	–	–10 241
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–3 511	–3 511	30	–3 481
Försäljning av verksamhet	–	–	–	–	1 408	1 408	–1 814	–406
Finansiell skuld till innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	2 820	2 820	–	2 820
Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat	–	–	–	–	2 878	2 878	–2 878	–
Förskjutning av innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat	–	–	–	–	–2 878	–2 878	2 878	–
Utgående balans per 31 december 2013	10 619	297 964	–717	–13 309	–65 254	229 303	13 311	242 614
Årets totalresultat	–	–	–780	9 699	57 188	66 107	6 967	73 074
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–	–	–2 067	–2 067
Utdelning	–	–	–	–	–11 172	–11 172	–	–11 172
Återköp egna aktier	–	–	–	–	–10 045	–10 045	–	–10 045
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–20 633	–20 633	–5 680	–26 313
Finansiell skuld till innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	3 232	3 232	–	3 232
Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat	–	–	–	–	679	679	–679	–
Förskjutning av innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultat	–	–	–	–	–679	–679	679	–
Utgående balans per 31 december 2014	10 619	297 964	–1 497	–3 610	–46 684	256 792	12 531	269 323

Kassaflödesanalys för koncernen

Belopp i kSEK	Not	2014	2013
	26
KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET
Årets resultat		59 893	27 228
Justeringar för poster som ej är kassaflödespåverkande:
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar	6, 15, 16	59 268	74 101
Finansiell leasing	27	19 540	11 560
Övriga finansiella poster		1 205	10 548
Övriga justeringar		2 751	2 346
Förändring avsättningar		1 458	–
Inkomstskatt	12	9 105	–734
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		153 220	125 049
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager		–18 005	4 672
Rörelsefordringar		84 536	–81 564
Rörelseskulder		28 064	–7 644
Kassaflöde från den löpande verksamheten		247 815	40 513
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av verksamheter	17, 32	–9 847	–8 299
Avyttring av verksamhet	26	–	8 996
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	16	–60 802	–45 742
Avyttring materiella anläggningstillgångar	16	1 324	–
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	15	–8 341	–9 043
Förändring av långfristig fordran	18	721	823
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–76 945	–53 265
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande	26	–26 313	–3 518
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	17	–2 067	–1 040
Utdelning		–11 172	–10 241
Återköp egna aktier		–10 045	–
Kontraktsbelåning		7 958	–9 257
Förändring av checkräkningskredit		–9 340	5 959
Upptagna/amorterade lån		–28 588	–25 083
Övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten		–1 306	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–80 873	–43 180
ÅRETS KASSAFLÖDE		89 997	–55 932
Likvida medel vid årets början		43 921	102 916
Omräkningsdifferens i likvida medel		8 941	–3 063
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		142 859	43 921

Resultat för moderbolaget

Belopp i kSEK	Not	2014	2013
Intäkter	5, 14	55 007	54 707
Bruttoresultat	5	55 007	54 707
Administrationskostnader	6, 9	–56 268	–45 789
Rörelseresultat	9	–1 261	8 918
Finansiella intäkter	10	54 593	28 235
Finansiella kostnader	11	–367	–8 545
Resultat före skatt	14	52 965	28 608
Inkomstskatt	12	–1 101	–2 111
Årets resultat		51 864	26 497

Rapport över totalresultat för moderbolaget

Belopp i kSEK	2014	2013
Årets resultat	51 864	26 497
Övrigt totalresultat	–	–
Årets totalresultat	51 864	26 497

Balansräkning för moderbolaget

Belopp i kSEK Not	2014-12-31	2013-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar 6, 15	9 068	7 378
Materiella anläggningstillgångar 6, 16	44	6
Aktier i koncernföretag 17	348 422	343 983
Fordringar hos koncernföretag	162 861	149 520
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR	520 395	500 887
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Aktuell skattefordran	–	215
Fordringar hos koncernföretag 18	146 092	143 738
Övriga fordringar	2 091	4 428
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21	9 395	4 275
Likvida medel 26	–	–
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR	157 578	152 656
SUMMA TILLGÅNGAR	677 973	653 543
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL 30
Bundet eget kapital
Aktiekapital (9 333 886 st aktier, kvotvärde 1,14 kr)	10 619	10 619
Reservfond	28 236	28 236
Summa bundet eget kapital	38 855	38 855
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel	150 307	144 770
Årets resultat	51 864	26 497
Summa fritt eget kapital	202 171	171 267
SUMMA EGET KAPITAL	241 026	210 122
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 24	81 857	89 481
Skulder till koncernföretag 18	12 139	51 175
Uppskjutna skatteskulder 13	322	268
Övriga skulder 24, 32	–	6 750
Summa långfristiga skulder	94 318	147 674
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	5 029	4 601
Aktuella skatteskulder	1 045	–
Skulder till koncernföretag 18, 26	265 310	253 162
Skulder till kreditinstitut 24	31 359	23 698
Övriga skulder 22, 24, 32	28 188	9 737
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23	11 698	4 549
Summa kortfristiga skulder	342 629	295 747
SUMMA SKULDER	436 947	443 421
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	677 973	653 543
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Ställda säkerheter 25	34 400	59 257
Ansvarsförbindelser åt dotterbolagen 25	37 135	103 571

Förändringar i eget kapital för moderbolaget

MODERBOLAGET
Belopp i kSEK Not 30	Antal aktier (st)	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Utgående balans per 31 december 2012	9 333 886	10 619	28 236	97 689	57 181	193 725
Överföring föregående års resultat		–	–	57 181	–57 181	–
Utdelning		–	–	–10 241	–	–10 241
Omräkningsdifferenser		–	–	141	–	141
Årets resultat		–	–	–	26 497	26 497
Utgående balans per 31 december 2013	9 333 886	10 619	28 236	144 770	26 497	210 122
Överföring föregående års resultat		–	–	26 497	–26 497	–
Utdelning		–	–	–11 172	–	–11 172
Omräkningsdifferenser		–	–	257	–	257
Återköp egna aktier		–	–	–10 045	–	–10 045
Årets resultat		–	–	–	51 864	51 864
Utgående balans per 31 december 2014	9 333 886	10 619	28 236	150 307	51 864	241 026

Kassaflödesanalys för moderbolaget

Belopp i kSEK	Not	2014	2013
	26
KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET
Årets resultat		51 864	26 497
Justeringar för poster som ej är kassaflödespåverkande:
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar	6, 15, 16, 17	27 151	1 396
Övriga finansiella poster		14 820	–6 157
Övriga justeringar		5 569	–
Förändring avsättningar		–	–
Inkomstskatt	12	366	2 109
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		99 770	23 845
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Rörelsefordringar		–5 137	–49 168
Rörelseskulder		39 126	45 986
Kassaflöde från den löpande verksamheten		133 759	20 663
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av verksamheter	17, 32	–18 400	–8 299
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande	26	–26 313	–3 518
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	16	–58	–
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	15	–3 964	–4 276
Förändring av långfristig fordran	18	–13 340	36 609
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–62 075	20 516
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utdelning		–11 172	–10 241
Återköp egna aktier		–10 045	–
Förändring av checkräkningskredit		–567	567
Upptagna/amorterade lån		–51 776	–31 505
Övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten		1 876	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–71 684	–41 179
ÅRETS KASSAFLÖDE		–	–
Likvida medel vid årets början		–	–
Omräkningsdifferens i likvida medel		–	–
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		–	–

Noter till räkenskaperna

Not 1 - Redovisningsprinciper

Företagsinformation

Koncernredovisningen avseende räkenskapsåret 2014 för Proact IT Group AB har upprättats av styrelsen och verkställande direktören, som den 27 mars 2015 har godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 5 maj 2015 för fastställande. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ) noterat på Nasdaq Stockholm, med säte i Stockholm, Sverige. Koncernens huvudsakliga verksamhet är att erbjuda specialistkompetens inom lagring och arkivering av stora volymer affärskritisk information.

Allmänna redovisningsprinciper

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapportering och rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner) tillämpats.

Årsredovisningen för Proact IT Group AB har upprättats enligt årsredovisningslagen samt Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2 (Redovisning för juridiska personer). Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. De väsentligaste skillnaderna beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

Förändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Koncernen använder sig av samma redovisningsprinciper såsom de har beskrivits i årsredovisningen för 2013 med följande undantag på grund av nya eller omarbetade standarder, tolkningar och förbättringar som antagits av EU och som ska tillämpas från och med 1 januari 2014.

Ändrade redovisningsprinciper

De IFRS som trätt i kraft för räkenskapsåret som inleddes 1 januari 2014 är IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang samt IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag. Ändringar i IFRS som ska tillämpas från 1 januari 2014 är IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering, IAS 36 Nedskrivningar, IAS 39 Finansiella Instrument: Redovisning och värdering.

IFRS 10 ersätter större delen av IAS 27 och tillvägagångssättet för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och således huruvida ett företag ska konsolideras. För Proact har införandet av IFRS 10 inte inneburit några förändringar i bedömningen av vilka företag som ska konsolideras.

IFRS 11 behandlar redovisningen av samarbetsarrangemang och ersätter IAS 31 Andelar i Joint ventures och SIC 13 Överföring av ickemonetära tillgångar från en samägare till ett gemensamt styrt företag. Proact har för närvarande inga samarbetsarrangemang och införandet av IFRS 11 har därför inte haft någon effekt på koncernen.

IFRS 12 innehåller upplysningskrav avseende innehav i andra företag och vilken effekt dessa har på företagets finansiella ställning, resultat och kassaflöden. Införandet av IFRS 12 har för Proact inneburit utökade upplysningskrav avseende andelar i andra företag.

Ändringarna i IAS 32 och IAS 39 har inte haft någon effekt på koncernen. Ändringarna i IAS 36 förtidstillämpades av Proact redan under 2013 och innebar att upplysningskravet av återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet togs bort. Då upplysningskravet ursprungligen hänförde sig till IFRS 13 som trädde i kraft 1 januari 2013 har detta ej fått någon påverkan på koncernens upplysningar.

År 2015 och framåt

Ett antal nya eller ändrade IFRS och IFRIC träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nedan beskrivs de IFRS som väntas ha en påverkan eller kan komma att ha en påverkan på koncernens finansiella rapporter. Utöver de IFRS som beskrivs nedan väntas övriga nyheter, som IASB har godkänt per den 31 december 2014, inte ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 21 Avgifter skulle ursprungligen ha tillämpats från och med 1 januari 2014 men har skjutits fram till att avse räkenskapsår som inleds 17 juni 2014 eller senare. Tolkningen tydliggör när en skuld för avgifter/skatter (som omfattas av IAS 37) som statliga eller motsvarande organ påför företag i enlighet med lagar/ förordningar med undantag för inkomstskatter, böter eller andra påföljder ska redovisas. Tolkningen anger att en skuld ska redovisas när företaget har ett åtagande att erlägga avgiften till följd av en inträffad händelse. En skuld redovisas successivt om den förpliktande händelsen inträffar löpande. Ifall en viss miniminivå ska uppnås för att förpliktelsen ska uppstå redovisas skulden först när denna nivå är uppnådd. För närvarande pågår en utredning hur koncernen påverkas av tolkningen.

IFRS 9 Financial instruments är ännu ej godkänd av EU. Standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2018 eller senare och ersätter då IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 kräver att finansiella tillgångar ska klassificeras i tre olika värderingskategorier; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån tillgångens egenskaper och företagets affärsmodell. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder redovisade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligtvärdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8 med vissa undantag. Proact utvärderar för närvarande effekten IFRS 9 kommer få på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers har ännu inte antagits av EU. Standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds med 1 januari 2017 eller senare. Standarden ersätter samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter. IFRS 15 innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt. Tanken är att allt tar sin början i ett avtal om försäljning av en vara eller tjänst, mellan två parter. Inledningsvis ska ett kundavtal identifieras, vilket hos säljaren genererar en tillgång (rättigheter, ett löfte om erhållande av ersättning) och en skuld (åtagande, ett löfte om överföring av varor/ tjänster). Företaget redovisar enligt modellen sedan en intäkt och påvisar därigenom att företaget uppfyller ett åtagande att leverera utlovade varor eller tjänster till kunden. Standarden ska tillämpas retroaktivt. Proact utvärderar för närvarande effekten IFRS 15 kommer få på koncernens finansiella rapporter.

Not 1 – Fortsättning

Annual Improvements to IFRSs 2010-2012 och Cycle & Annual Improvements to IFRSs 2011-2013 träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 juli 2014 eller senare. Förbättringsprojekten innehåller sammanlagt elva olika mindre ändringar, som påverkar nio standarder. Dessa är IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas, IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, IFRS 3 Rörelseförvärv, IFRS 8 Rörelsesegment, IFRS 13 Värdering till verkligt värde, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 24 Upplysningar om närstående och IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Ändringarna ska tillämpas framåtriktat och Proact utvärderar för närvarande påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Annual Improvements to IFRSs 2012-2014 träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare. Förbättringsprojektet innehåller fem olika mindre ändringar, som påverkar fyra standarder. Dessa är IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, IAS 19 Ersättningar till anställda och IAS 34 Delårsrapportering. Ändringarna ska tillämpas framåtriktat och Proact utvärderar för närvarande påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisning

Koncernens omfattning

Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Koncernen bedömer också om bestämmande inflytande föreligger fastän den inte har ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna men ändå har möjlighet att styra finansiella och operativa strategier genom de-facto kontroll. De-facto kontroll kan uppstå under omständigheter där andelen av koncernens rösträtter i relation till storleken och spridningen på övriga aktieägares rösträtter ger koncernens möjligheter att styra finansiella och operativa strategier etc.

Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländska verksamheter

De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilken är moderbolagets funktionella valuta.

För verksamheter som har en annan funktionell valuta än svenska kronor sker omräkning av resultaträkningar, balansräkningar inklusive goodwill till svenska kronor. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och resultaträkningarna till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas i periodens totalresultat som en separat post. När investeringen avyttras förs tidigare omräkningsdifferenser över resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande utgörs av den del av dotterbolagens resultat och nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderbolaget. Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den aktuella förvärvade andelen av det bokförda värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

År 2010 undertecknade Proact ett avtal om köp av 60 procent av verksamheten i Storyflex Inc. Verksamheten bedrivs under namnet Proact Czech Republic Ltd. Parterna har träffat en överenskommelse som innebär att Proact har möjlighet/skyldighet att förvärva den resterande andelen inom tre till sju år från förvärvstidpunkten. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelats ägare utan bestämmande inflytande redovisas som en finansiell skuld i koncernens balansräkning. Därmed redovisas ingen andel utan bestämmande inflytande. Eventuell förändring i verkligt värde på den finansiella skulden redovisas i eget kapital.

År 2014 förvärvade Proact 70 procent av aktierna i nystartat bolag, Proact IT Germany GmbH. Det finns ett avtal mellan Proact IT Group AB och den part som äger 30 procent av aktierna i bolaget som innebär att Proact har möjlighet/skyldighet att förvärva den resterande andelen inom fyra till sex år från förvärvstidpunkten. Det beräknade värdet av säljoptionerna som tilldelats ägare utan bestämmande inflytande redovisas som en finansiell skuld i koncernens balansräkning. Därmed redovisas ingen andel utan bestämmande inflytande.

Intäktsredovisning

Koncernen genererar intäkter huvudsakligen genom försäljning och installation av hård- och mjukvara, underhålls- och supporttjänster samt fristående IT-konsulttjänster.

Systemförsäljning

Intäkterna vid försäljning av hård- och mjukvara redovisas när Proact överfört alla väsentliga risker och fördelar förknippade med äganderätten till produkten. I de flesta fall inträffar detta när den legala äganderätten har överförts och när varorna rent fysiskt har överlämnats till köparen. I det fall väsentliga risker förknippade med äganderätten av varan kvarstår, har inte försäljningen slutförts och intäkten redovisas därför inte.

Not 1 – Fortsättning

Tjänster

Underhålls- och supportintäkter erhålls främst genom serviceavtal till fast pris och redovisas linjärt över avtalsperioden. Konsulttjänster utförs normalt på löpande räkning, och intäkterna redovisas i takt med att arbetet utförs. Konsultprojekt som utförs till fast pris, eller på löpande räkning med tak, resultatavräknas i takt med färdigställande. Av den beräknade totala intäkten för ett projekt avräknas under respektive period så stor del som motsvarar de under perioden upparbetade kostnadernas andel av de beräknade totala kostnaderna.

Intäkter från molntjänsteverksamheten genereras löpande och intäkterna redovisas linjärt över avtalets längd.

Hyresintäkter

Intäkter från leasingverksamheten genereras löpande och hyresintäkterna redovisas linjärt över hyresperioden.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och uppskattad nyttjandeperiod. Härvid tillämpas en avskrivningstid om 3 år för datorer och teknisk utrustning, 5 år för inventarier, 3 år för reservdelar samt 50 år för byggnader. Tillgångarnas nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.

Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Nedskrivningstest görs årligen samt när det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde. Goodwill allokeras till kassagenererande enheter för att kunna nedskrivningstestas. Var och en av dessa kassagenererande enheter utgör koncernens verksamhet i vart och ett av de länder där denna bedrivs. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Kundrelaterade tillgångar, varumärken och supportkontrakt Kundrelaterade tillgångar, varumärken och supportkontrakt som identifierats vid rörelseförvärv redovisas som immateriella tillgångar till anskaffningsvärde (verkligt värde vid förvärvstillfället). Avskrivningar av kundrelaterade tillgångar sker linjärt över maximalt 10 år. Vid varje enskilt fall sätts en nyttjandeperiod över vilken supportkontrakt avskrives linjärt. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.

Balanserade kostnader för dataprogram

Balanserade kostnader för dataprogram består av sådana kostnader i samband med implementering och anpassning av dataprogram som kan aktiveras. Avskrivningar av balanserade dataprogram sker linjärt över maximalt 5 år. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella instrument som hålles till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Koncernen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen. Nedan beskrivs endast de instrument som är aktuella för koncernen.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehas för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Proact har endast derivat i gruppen finansiell tillgång som innehas för handel.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens finansiella leasingfordringar redovisas i balansräkningen i posten övriga långfristiga fordringar.

Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Finansiella skulder

Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt värde.

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och en eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Redovisning av derivativa finansiella instrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Samtliga derivat redovisas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i rapporten över totalresultatet inom kostnad såld vara för de derivat som är kopplade till leverantörsskulder respektive finansiella poster för de derivat som är kopplade till finansiella leasingkontrakt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (till exempel marknadsnoterade derivatinstrument samt finansiella tillgångar som innehas för handel och finansiella tillgångar som kan säljas) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Noterat marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen, använt noterat marknadspris för finansiella skulder är den aktuella säljkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som till exempel valutaterminskontrakt som inte handlas på en aktiv marknad fastställs genom användandet av värderingstekniker. Sådana metoder kan innefatta en analys av nyligen gjorda transaktioner av likartade instrument eller diskontering av förväntade kassaflöden.

Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden.

Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysning i not, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Likvida medel och kortfristiga placeringar

Likvida medel placeras på bankkonto eller investeras i räntebärande svenska värdepapper. Likvida medel tillhör kategorin låne- och kundfordringar. Löptiden på placeringarna som ingår i likvida medel uppgår till maximalt tre månader.

Leasing

I Proacts verksamhet agerar koncernen både som leasegivare och leasetagare.

Leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att de ekonomiska fördelarna och ekonomiska riskerna som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Om detta inte är fallet redovisas leasingavtalet som ett operationellt leasingavtal.

Proact som leasetagare

Redovisning av finansiella leasingavtal medför att leasetagaren redovisar anläggningstillgången som en tillgång i balansräkningen och att en motsvarande skuld redovisas vid det första redovisningstillfället. Vid det första redovisningstillfället värderas den leasade tillgången till ett belopp motsvarande det lägre av dess verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Anläggningstillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal skrivs av över uppskattad nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som ränta och amortering av leasingskulden.

Vid operationella leasingavtal redovisar inte Proact den leasade tillgången i balansräkningen. I resultaträkningen fördelas leasingavgiften för operationella leasingavtal linjärt över leasingperioden.

Vid en så kallad sale and leaseback-transaktion är redovisningen beroende av om leasingtransaktionen klassificeras som finansiell eller operationell. Om en transaktion föranleder ett finansiellt leasingavtal ska det belopp med vilket försäljningspriset överstiger tillgångarnas redovisade värde inte omedelbart redovisas som intäkt, utan vinsten ska periodiseras över leasingperioden. Om sale and leaseback-transaktionen däremot ger upphov till ett operationellt avtal och det framgår att transaktionen baserats på verkligt värde ska eventuell vinst eller förlust redovisas under den period som försäljningen sker.

Proact som leasegivare

I de fall där Proact är leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal klassificeras tillgången bland materiella anläggningstillgångar. Tillgången omfattas av koncernens avskrivningsprinciper. Leasingavgifterna redovisas i resultatet linjärt över leasingperioden. Vid finansiella leasingavtal, när Proact är leasegivare, redovisas transaktionen som en försäljning och en leasingfordran redovisas, bestående av de framtida minimileaseavgifterna och eventuella restvärden som garanteras till leasegivaren. Erhållna leasingavgifter redovisas som ränteintäkt och återbetalning av leasingfordran.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffnings- respektive nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.

Eget kapital

Kostnader hänförliga till nyemission av aktier eller optioner redovisas i eget kapital som en reduktion av erhållen likvid. Återköp av egna aktier klassificeras som egna aktier och redovisas som en avdragspost under eget kapital.

Utdelningar

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

Skatter

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran, inklusive fordran för ännu ej utnyttjade underskottsavdrag, redovisas endast om den bedöms kunna utnyttjas. Omvärdering av den uppskjutna skatteskulden/skattefordran görs varje år till aktuell skattesats och redovisas i koncernresultaträkningen som en del av årets skattekostnad. Värderingen av skatteskulder/skattefordringar sker till nominellt belopp och i enlighet med de skatteregler och skattesatser som beslutats. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas om de är relaterade till samma skattemyndighet.

Not 1 – Fortsättning

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekter av när i tiden betalning sker är väsentlig ska avsättningen utgöras av nuvärdet av de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Eventualförpliktelsen redovisas inte som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller för att förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Ersättningar till anställda

Pensioner

Avgiftsbestämd plan

Vid avgiftsbestämd plan betalar koncernen bestämda avgifter till en separat juridisk enhet. Avgifterna kostnadsförs löpande. Koncernen har inga legala åtaganden att betala något ytterligare utöver de löpande avgifterna.

Avgångsvederlag

Koncernen redovisar kostnader för avgångsvederlag i resultaträkningen när man bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Bonusplaner

När det finns en legal förpliktelse redovisar koncernen en skuld och en kostnad för bonus, baserat på en formel som beaktar försäljning och/ eller vinst i enlighet med bolagets bonusmodeller.

Kassaflödesanalys

Vid upprättande av kassaflödesanalysen har den indirekta metoden använts. Vid tillämpning av den indirekta metoden beräknas nettot av

Not 2 - Risker och riskhantering

Proacts riskhantering syftar till att identifiera, kontrollera och minska risker i anslutning till verksamheten. Merparten av dessa aktiviteter görs i varje dotterbolag men vissa juridiska, strategiska och finansiella risker hanteras på koncernnivå.

Riskhantering med avseende på marknad och verksamhet

Marknads- och verksamhetsknutna risker hanteras inom varje dotterbolag. Eftersom merparten av de verksamhetsknutna riskerna hänför sig till Proacts förhållande till kunder och leverantörer sker en fortlöpande värdering för att kunna bedöma affärsriskerna.

Kunder

Proact har en god riskspridning med avseende på geografisk närvaro och kundsegment.

in- och utbetalningar i den löpande verksamheten genom att nettoresultatet justeras för periodens förändring av rörelsetillgångar och rörelseskulder, poster som inte ingår i kassaflödet samt poster som ingår i kassaflödet för investerings- och finansieringsverksamheten. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Osäkerhet i uppskattningar och bedömningar

I balansräkningen förekommer osäkerhet i bedömningar och uppskattningar framförallt i posterna goodwill och uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag.

Avseende goodwill och immateriella rättigheter baseras nedskrivningstestet på antaganden om framtiden utifrån förhållanden som är kända vid testtillfället. Vid beräkning av nyttjandevärdet för tillgångar görs antaganden om framtida resultatutveckling. Den framtida resultatutvecklingen kan avvika från gjorda antaganden om förhållanden på marknaden förändras utan att ledningen i bolaget anpassar organisation och verksamhet efter den ändrade marknadsförutsättningarna. Då finns det risk att den framtida resultatutvecklingen blir sämre och därmed uppstår en risk för väsentliga justeringar i redovisade belopp. Störst osäkerhet föreligger i framtida resultatutvecklingen för de kassagenererande enheterna Danmark och Tjeckien där bedömningen är att resultaten betydligt kommer överstiga historiska resultat. Om utfallet istället blir i linje med 2014 års faktiska utfall finns det en risk att ett nedskrivningsbehov kan uppstå. Mer information avseende nedskrivningstest finns i not 15.

Skattemässiga underskott aktiveras i den mån de, utifrån antaganden om framtida resultatutveckling, bedöms kunna nyttjas mot framtida skattemässiga vinster. Störst osäkerhet finns i underskotten hänförliga till dotterbolagen i Danmark och Tjeckien som under 2014 haft negativa skattemässiga resultat samt Belgien som hade en mindre skattemässig vinst. Proacts nuvarande prognos tyder på att underskotten kommer att kunna nyttjas. Se not 12 för ytterligare information.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag. Aktier i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.

De största kunderna återfinns inom sektorerna handel/tjänster, offentlig sektor, telekom samt tillverkande industri, se vidare not 4. De 10 största kunderna svarar för 19 (17) procent av intäkterna och ingen enskild kund står för mer än 7 (4) procent av intäkterna. De största kunderna är spridda över ett flertal länder.

Leverantörer

Som fristående integratör har Proact möjlighet att skapa en bra balans mellan ett antal marknadsledande strategiska leverantörer i kombination med mindre nischleverantörer inom respektive produktområde.

Humankapital

Då fortsatta framgångar är beroende av förmågan att rekrytera, behålla och utveckla duktiga medarbetare är Proacts anseende som attraktiv arbetsgivare en viktig framgångsfaktor. Bland annat bedrivs en rad

Not 2 – Fortsättning

skräddarsydda utbildningar inom ramen för "Proact Academy". Koncernledningen och ledningarna inom affärsområdena hanterar dessa risker gemensamt.

Konjunkturpåverkan

Det allmänna marknadsläget påverkar Proacts befintliga och potentiella kunders möjlighet och benägenhet att investera. Proacts verksamhet har en betydande geografisk spridning och en bred kundbas i ett stort antal branscher. Då den digitala informationsmängden för lagring och arkivering ökar i stor utsträckning samtidigt som Proact erbjuder sina kunder effektiviseringar/kostnadsbesparingar så är konjunkturpåverkan på Proact relativt begränsad. Då en tredjedel av Proacts totala intäkter är kontrakterad mellan 1-5 år har även detta en lindrande effekt avseende konjunkturssvängningar.

Förvärv och integration

Genomförandet av förvärv innebär en risk. Det förvärvade företagets relationer med kunder, leverantörer och nyckelpersoner kan komma att påverkas negativt. Det finns också en risk att integrationsprocesser kan bli mer kostsamma eller mer tidskrävande än beräknat samt att förvärvade synergier helt eller delvis uteblir. Alla förvärvskandidater inom Proact värderas med utgångspunkt från simulering av synergieffekter och strategier före genomförandet. En genomgång av hela företaget görs i vederbörlig ordning innan beslut fattas (due diligence) för att kunna värdera eventuella risker. Erfarenheterna från genomförda förvärvs- och integrationsarbeten ger goda förutsättningar att begränsa dessa risker i framtiden.

Finansiella risker

Finansiella risker hanteras dels på koncernnivå och dels lokalt i koncernens dotterbolag. Koncernens finanspolicy, som uppdateras och godkänns varje år av styrelsen, anger regler och begränsningar för hantering av finansiella risker i hela koncernen. De finansiella riskerna består av likviditets/finansierings-, ränte-, valuta-, kredit- och motpartsrisk. Bolaget arbetar med en säkringsstrategi för att minimera dessa risker. De mest betydande finansiella riskerna för bolaget är likviditets/ finansieringsrisken samt valutarisken. Proact bedömer förekomsten av koncentrationer av risk från fall till fall. Per 31 december 2014 har det inte bedömts föreligga några koncentrationer av risk men merparten av koncernens likviditet och finansiering är via Nordea, se vidare nedan samt not 24.

Likviditets-/finansieringsrisk

Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria bolagets betalningsförpliktelser i sin helhet eller endast kunna göra det på påtagligt ofördelaktiga villkor på grund av brist på likvida medel. Hantering av likviditetsrisken inom Proact sker med försiktighet som utgångspunkt. Med hjälp av likviditetsplanering kombinerat med kreditlimiter och lånefaciliteter säkerställs att koncernen vid varje tidpunkt har tillräckligt med likvida medel. Vid årets utgång hade Proact likvida medel uppgående till 143 (44) MSEK, en outnyttjad checkräkningskredit om 141 (101) MSEK samtidigt som nettoskulden har minskat från –121 MSEK till –8 MSEK under räkenskapsåret 2014.

Enligt bolagets placeringspolicy ska moderbolaget hantera koncernens placeringar av överlikviditet. Placering får ske på bankkonto eller i svenska räntebärande värdepapper. Värdepapper ska avse statsobligationer eller certifikat utgivna av banker eller av mäklare ägda av banker. Placering får endast ske i certifikat med K1-rating eller i certifikat utgivna av finansbolag som står under övervakning av Finansinspektionen. Inga placeringar får ha längre löptid än sex månader. Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras.

Banklån uppgår till 120 MSEK varav 33 MSEK förfaller inom 12 månader. 102 MSEK avser förvärvet av B2Net (numer Proact IT UK Ltd.) i Storbritannien. Lånet löper till och med juli 2016 och innehåller en lånekovenant avseende Net Debt/EBITDA. Under 2014 och per 31 december 2014 har lånekovenanten uppfyllts med god marginal. Se not 24 för ytterligare information. Kontraktsbelåning används för att finansiera bolagets finansbolag, Proact Finance. Vid kontraktsbelåning finns risken kvar hos bolaget tills dess kunden betalar. För mer information, se not 24. Bolaget använder även fakturabelåning i Sverige och Finland. Vid fakturabelåning finns risken kvar hos bolaget tills kunden betalar. Beviljade checkräkningskrediter uppgick till 145 MSEK varav 141 MSEK var outnyttjade per 31 december 2014.

Det finns inga garantier för att kapitalbehov inte kan uppstå. Ett misslyckande i att generera vinster eller i att lösa framtida finansieringsbehov kan substantiellt påverka bolagets marknadsvärde. Kortsiktiga likviditetsbehov är idag säkrat med checkräkningskrediter. För att säkerställa att dessa behov kan tillgodoses krävs en stark finansiell ställning i kombination med ett aktivt arbete för att få tillgång till sådana krediter.

Ränterisk

Ränterisk är risken att varaktiga förändringar i marknadsräntor negativt påverkar kassaflödet eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Ränteriskexponering uppstår huvudsakligen från utestående externa lån. Genomslaget i räntenettot beror bland annat på den genomsnittliga räntebindningstiden på upplåningen. I enlighet med koncernens finanspolicy har all extern upplåning kort räntebindningstid, i genomsnitt kortare än 3 månader. Under 2014 användes inga räntederivat för att hantera risken. Belåning och räntenivåer framgår mer i detalj under not 24.

Känslighetsanalys

En momentan rimlig förändring av räntan per 31 december skulle inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat eller eget kapital eftersom derivat och tilläggsköpeskillingar värderade till verkligt värde per 31 december inte uppgår till materiella belopp. Balanserna hänförliga till räntebärande skulder påverkas ej av en momentan förändring i räntan då de värderas till upplupet anskaffningsvärde

Valutarisk

Valutarisk är risken att förändringar i valutakurser negativt påverkar resultaträkningen, balansräkningen samt kassaflödet. Proact har en valutarisk i framförallt valutorna USD och EUR eftersom merparten av inköpen sker från leverantörer som fakturerar i dessa valutor. Den valutarisk som kan uppstå hanteras dels genom en valutaklausul mot kund som täcker den valutarisk som kan uppstå från tidpunkten för offert till leverans till kund och dels genom att terminssäkra större inköp i utländsk valuta. Proacts valutapolicy innebär att exponering överstigande 200 kEUR/250 kUSD skall kurssäkras. Terminskontrakten skall ha en löptid om högst tre månader. Verkligt värde på utestående terminskontrakt innebär ett orealiserat resultat om –553 (–) kSEK per den 31 december 2014 vilket har påverkat resultaträkningen med motsvarande belopp. Nettotillgångar i utländskt dotterbolag i UK har kurssäkrats, se vidare not 30, medan varaktig finansiering av utländska dotterbolag inte kurssäkras. Inköp och försäljning i utländsk valuta redovisas i not 14.

Not 2 – Fortsättning

Känslighetsanalys

Koncernens resultat påverkas bland annat av förändringar i utländska valutakurser i förhållande till SEK. Stor andel av koncernens inköp sker i EUR och USD samtidigt som försäljning till slutkund sker i lokal valuta. En förändring i valutakurser med 10 procent skulle påverka resultatet före avskrivningar enligt följande:

SEK/EUR +/–10 % +/– 0 MSEK (effekt på eget kapital efter skatt +/– 0 MSEK) SEK/USD +/–10 % +/– 20 MSEK (effekt på eget kapital efter skatt +/– 15 MSEK)

Effekterna ovan är beräknade utifrån förhållanden 2014 och händelserna skall ses som isolerade utan att åtgärder vidtas för att kompensera eventuellt resultatbortfall.

Kredit-/motpartsrisk

Kreditrisk är risken att motparten i en transaktion inte kommer att fullgöra sina finansiella avtalsförpliktelser och att eventuella säkerheter ej täcker bolagets fordran. Den övervägande delen av kreditrisken för Proact avser fordringar på kunder. Proacts försäljning är fördelad på ett stort antal slutkunder med bred geografisk spridning vilket begränsar koncentrationen av kreditrisken. Kreditrisken i koncernen skall minimeras genom fastställande av kreditlimit för var och en av respektive kund och partner samt där det anses nödvändigt ingå avtal vars intention är att minimera kreditrisken.

Nedan framgår en tidsanalys över kundfordringar per 31 december:

	2014	%	2013	%
Ej förfallna	415,5	83,6	461,6	83,0
< 30 dagar	54,5	11,0	65,5	11,8
31-60 dagar	6,3	1,3	6,4	1,2
61-90 dagar	2,6	0,5	8,2	1,5
>90 dagar	18,2	3,6	14,6	2,5
Total	497,1	100,0	556,3	100,0

Bolaget har, precis som föregående år, inte några kundförluster under 2014. Osäkra kundfordringar uppgår till 845 (1 509) kSEK. Bolaget har därutöver en tvist med en kund avseende gjorda leveranser och tjänster och ett skiljedomsavgörande förväntas komma under 2015. Bolaget har per den 31 december 2014 kundfordringar, efter tidigare gjorda nedskrivningar, redovisade på 13 MSEK avseende dessa leveranser. Motparten har också riktat ekonomiska krav på bolaget. Någon avsättning för motkrav har inte bokförts då bolagets externa rådgivare bedömer att ett negativt avgörande inte är sannolikt. Ett yttrande till Proacts fördel har under februari månad erhållits från skiljedomstolen. Se vidare not 29. Förutom ovannämnda fordran bedöms kredtikvaliteten på utestående fordringar som god.

Bolaget styrs och rapporteras på resultat per rörelsesegment, Business Unit (BU). Transaktioner mellan segmenten baseras på

Totala tillgångar/skulder per segment rapporteras inte till högste verkställande beslutsfattaren. Inom varje BU, med undantag för Proact Finance, erbjuds samma utbud av produkter och tjänster. Samma redovisningsprinciper används för segmenten som för koncernen med

undantag för att jämförelsestörande poster inte allokeras ut.

marknadsmässiga villkor.

Not 3 – Rapportering för segment

Upplysningar nedan lämnas med utgångspunkt från ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Identifiering av rapporterbara segment görs baserat på den interna rapporteringen till den högste verkställande beslutsfattaren.

Koncernen har identifierat verkställande direktören som den högste verkställande beslutsfattaren.

Rörelsesegmenten är indelade enligt följande:

Nordics:	Sverige, Norge, Finland och Danmark
UK:	Storbritannien
East:	Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Slovakien

West: Nederländerna, Belgien, Spanien och Tyskland

Proact Finance: Proacts finansbolag i egen regi redovisas separat då bolaget supporterar samtliga geografiska regioner

Räkenskapsåret 2014	Nordics	UK	West	East	Proact Finance	Koncern gemensamt	Elimineringar	Koncernen
Externa intäkter	1 227 004	501 520	368 548	139 541	88 283	363	–	2 325 259
Interna intäkter	85 366	339	18 921	4 233	543	113 163	–222 565	–
Totala intäkter	1 312 370	501 859	387 469	143 774	88 826	113 526	–222 565	2 325 259
Resultat före skatt och engångsposter	59 156	3 294	17 030	7 531	5 084	–4 904	–	87 191
Engångsposter 1)	–	–	–	–	–	–2 000	–	–2 000
Resultat före skatt	59 156	3 294	17 030	7 531	5 084	–6 904	–	85 191
Skatt								–25 298
Årets Resultat								59 893

1) Denna post presenteras ej i enlighet med IFRS men då den ingår i den interna rapporteringen har bolaget valt att visa den i uppställningen ovan, se även not 13.

Not 3 – Fortsättning

Räkenskapsåret 2013	Nordics	UK	West	East	Proact Finance	Koncern gemensamt	Elimineringar	Koncernen
Externa intäkter	1 197 182	560 970	341 653	122 860	69 255	12 920	–	2 304 840
Interna intäkter	64 012	5 716	15 056	994	401	95 070	–181 249	–
Totala intäkter	1 261 194	566 686	356 709	123 854	69 656	107 990	–181 249	2 304 840
Resultat före skatt och engångsposter	63 323	12 671	7 461	5 196	1 154	–25 019	–	64 786
Engångsposter 1)	–10 995	7 899	–2 336	–7 206	–	–8 428	–	–21 066
Resultat före skatt	52 328	20 570	5 125	–2 010	1 154	–33 447	–	43 720
Skatt								–16 492
Årets Resultat								27 228

1) Denna post presenteras ej i enlighet med IFRS men då den ingår i den interna rapporteringen har bolaget valt att visa den i uppställningen ovan, se även not 13.

Geografisk information	2014	2013
Externa intäkter 1)
Sverige	664 458	627 955
Storbritannien	501 520	560 970
Övriga länder	1 159 281	1 115 915
Totalt	2 325 259	2 304 840

1) Intäkterna hänförs till respektive geografi baserat på vilket land bolaget finns i. Annan information, till exempel om bolag har försäljning till kund i annat land, saknas.

	2014-12-31	2013-12-31
Immateriella- och materiella anläggningstillgångar
Sverige	58 502	61 031
Storbritannien	230 419	209 226
Övriga länderna	171 762	182 453
Totalt	460 683	452 710

Not 4 – Intäkter per bransch

	Koncernen
	2014	2013
Handel & Tjänster	546 509	494 404
Offentlig sektor	479 879	517 198
Telekom	360 442	289 575
Tillverkande industri	312 466	321 339
Bank, finans	241 137	245 589
Olja, energi	150 687	193 370
Övrigt	146 600	174 861
Media	87 539	68 504
Totalt	2 325 259	2 304 840

Not 5 – Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Av moderbolagets totala inköpskostnader och försäljningsintäkter avser 23 292 (23 713) kSEK, 43 (53) procent, av inköpen och 54 662 (53 050) kSEK, 99 (97) procent, av försäljningen andra koncernföretag.

Not 6 – Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Avskrivningar/nedskrivningar som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster
Avskrivningar
– Reservdelar och demonstrationsutrustning	4 918	5 340	–	–
– Materiella tillgångar		27 419 34 165	–	–
– Immateriella tillgångar		22 376 22 255	–	–
Nedskrivningar
– Immateriella tillgångar1)	–	5 206	–	–
Avskrivningar som ingår i administrationskostnader
– Materiella tillgångar	2 281	5 754	20	15
– Immateriella tillgångar	2 274	1 381	2 274	1 381
Totalt	59 268 74 101		2 294	1 396

1) Nedskrivningen 2013 är hänförlig till verksamheten i Tjeckien.

Not 7 – Forsknings- och utvecklingskostnader

Under året har inga utgifter för forskning och utveckling avseende tjänster eller produkter kostnadsförts eller aktiverats.

Not 8 – Rörelsens kostnader och upplysning om revisionsarvode

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Därtill övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning, som föranleds av iakttagelser vid revisionsgranskning.

	Koncernen		Moderbolaget
Arvode och kostnadsersättning	2014	2013	2014	2013
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	2 434	2 458	438	408
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	134	93	102	103
Skatterådgivning	448	867	9	206
Övriga tjänster1)	127	1 713	–	1 713
Totalt	3 143	5 131	549	2 430

1) År 2013 är merparten av posten "Övriga tjänster" kostnader förknippade med ett särskilt granskningsuppdrag avseende den tjeckiska verksamheten.

Skillnaden mellan totala intäkter och redovisat rörelsesresultat förklaras av följande kostnadsposter:

	Koncernen
Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag	2014	2013
Varukostnad 1)	1 429 564	1 429 530
Övriga kostnader	153 043	186 856
Personalkostnader	598 489	560 340
Av- och nedskrivningar	59 268	74 101
Summa rörelsens kostnader	2 240 364	2 250 827

1) Inkluderar supportrelaterade kostnader gentemot leverantörer

Not 9 – Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader mm

	Medelantal		varav män
Medelantal anställda	2014	2013	2014	2013
Moderbolaget
Sverige	13	12	8	7
Dotterföretag
Sverige	121	132	105	115
Norge	71	73	59	62
Finland	45	46	38	42
Danmark	26	27	22	25
Lettland	14	12	10	8
Litauen	19	18	15	13
Estland	15	12	13	10
Tjeckien	23	26	18	22
Nederländerna	69	74	57	65
Belgien	14	14	14	14
Spanien	13	11	11	8
Tyskland	0	–	0	–
Storbritannien	202	192	174	160
Totalt dotterföretag	633	637	536	544
Koncernen totalt	646	649	544	551
Styrelseledamöter och	Antal		varav män
ledande befattningshavare	2014	2013	2014	2013
Koncernen och moderbolaget
Styrelseledamöter och VD/koncernchef	6	6	5	5
Övriga ledande befattningshavare	9	8	8	7

		Löner och ersättningar till styrelse och VD (varav tantiem m m)		Löner och ersättningar Löner och ersättningar till övriga anställda Totalt				Sociala kostnader (varav pensionskostnader)
Löner, ersättningar och sociala kostnader	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Moderbolaget	4 235	3 605	9 355	7 951	13 590	11 556	6 506	6 037
	(603)	(–)			(603)	(–)	(1 840)	(1 941)
Dotterföretag	13 534	16 295	428 619	427 486	442 153	443 781	100 723	98 966
	(1 862)	(6 666)			(1 862)	(6 666)	(29 731)	(28 310)
Koncernen totalt	17 769	19 900	437 974	435 437	455 743	455 337	107 229	105 003
	(2 465)	(6 666)			(2 465)	(6 666)	(31 571)	(30 251)

Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare

		Styrelsearvode		Utskottsarvode
	2014	2013	2014	2013
Styrelsens ordförande Anders Hultmark	425	425	40	40
Styrelseledamot Roger Bergqvist	170	170	80	80
Styrelseledamot Eva Elmstedt	170	170	40	40
Styrelseledamot Christer Holmén	170	170	100	100
Styrelseledamot Christer Hellström	170	170	–	–
Summa	1 105	1 105	260	260

		VD				Övriga ledande befattningshavare
	2014	2013	2014	2013
Fasta löner	2 225	2 160	14 872	13 419
Rörlig ersättning	603	–	3 181	3 187
Förmåner	60	59	757	300
Pensionskostnad	448	549	1 351	956
Summa	3 336	2 768	20 161	17 862

Samtliga bolag inom koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. För VD ska pensionspremien uppgå till motsvarande 20 procent av den fasta årslönen, dock max vad som är avdragsgillt för bolaget, samt sjukförsäkring. Rörlig del av lönen är ej pensionsgrundande. Pensionsåldern är 65 år. Årets pensionsgrundande ersättning till VD uppgår till 2 225 (2 160) kSEK. Utöver betalda pensionspremier förekommer inga pensionsförpliktelser. För VD uppgår uppsägningstiden till sex månader från företagets sida och sex månader från VDs sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag för VD om sex månadslöner inklusive semesterersättning. VDs rörliga del av lönen baseras på bolagets tillväxt och resultat.

Övriga ledande befattningshavare bestod av nio personer under 2014. Under 2013 bestod övriga ledande befattningshavare av åtta personer. Av antalet övriga ledande befattningshavare är fem personer anställda av moderbolaget och fyra personer anställda i dotterbolag. För övriga ledande befattningshavare gäller Proacts pensionsvillkor enligt en avgiftsbestämd pensionsplan. Rörlig del av lönen är pensionsgrundande och pensionsåldern är 65 år. Årets pensionsgrundande ersättning till övriga ledande befattningshavare uppgår till 15 361 (16 216) kSEK. Utöver betalda pensionspremier förekommer inga pensionsförpliktelser. För övriga ledande befattningshavare uppgår uppsägningstiden till 3-9 månader från företagets sida och 3-6 månader från övriga ledande befattningshavares sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag för övriga ledande befattningshavare om 0-12 månadslöner.

Övriga ledande befattningshavares rörliga del av lönen baseras på tillväxt samt resultat lokalt och i koncernen.

Frågor rörande ersättningar och förmåner till VD och övriga ledande befattningshavare handläggs av styrelsen och dess ersättningsutskott.

Optioner

Inga optionsprogram finns.

Styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares aktieinnehav i Proact

Styrelse	Aktieinnehav i Proact 2014-12-31
Anders Hultmark (ordförande)	550 378
Roger Bergqvist	1 500
Eva Elmstedt	–
Christer Hellström	5 000
Christer Holmén	16 000
VD och övriga ledande befattningshavare:	Aktieinnehav i Proact 2014-12-31
Martin Ödman (VD)	22 223
Jason Clark	92 000
Sander Dekker	–
Marit Fagervold	140 306
Jakob Hoholdt	24 905
Peter Javestad	2 000
Arne Kungberg	7 051
Jonas Persson	6 150
Per Sedihn	500

Mattias Wallgren 2 000

Not 10 – Finansiella intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Ränteintäkter	3 559	2 488	292	217
Ränteintäkter från koncernföretag	–	–	5 056	5 342
Resultat från andelar i koncernföretag	–	–	49 237	19 232
Erhållna koncernbidrag	–	–	–	3 444
Övriga poster	420	379	8	–
Totalt	3 979	2 867	54 593	28 235

Koncernens samtliga ränteintäkter är hänförliga till lånefordringar och kundfordringar. För andelar i koncernföretag se vidare not 17.

Not 11 – Finansiella kostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Räntekostnader	10 856	12 255	6 317	7 007
Räntekostnader till koncernföretag	–	–	853	2 054
Valutakursdifferenser	–7 954	–54	–6 992	–600
Övriga poster	781	959	189	84
Totalt	3 683	13 160	367	8 545

Koncernens samtliga räntekostnader är hänförliga till övriga skulder.

Not 12 – Inkomstskatt

		Koncernen		Moderbolaget
Skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	2014	2013	2014	2013
Årets aktuella skatt	–28 728	–24 838	–1 045	–
Justering avseende tidigare års skatt	1 675	4 151	–	–
Uppskjuten skatt	1 755	4 195	–56	–2 111
Skattekostnad som redovisas i resultaträkningen	–25 298	–16 492	–1 101	–2 111

Betalda skatter under året uppgår för koncernen till 16 193 (17 226) kSEK och för moderbolaget till 735 (–) kSEK.

	Koncernen		Moderbolaget
Avstämning av effektiv skatt	2014	2013	2014	2013
Redovisat resultat före skatt	85 191	43 720	52 965	28 608
Skatt enligt svensk skattesats för moderbolaget 22%	–18 742	–9 618	–11 652	–6 294
Skillnad hänförlig till utländska skattesatser	420	–1 340	–	–
Ej avdragsgilla kostnader	–7 582	–4 355	–282	–45
Ej skattepliktiga intäkter	758	3 204	10 833	4 231
Årets förluster för vilka uppskjuten skattefordran ej har aktiverats	–4 505	–8 423	–	–
Årets skatteeffekt avseende aktiverade underskottsavdrag från tidigare år	–	240	–	145
Justering avseende tidigare års skatt	1 675	4 151	–	–
Justering avseende tidigare års uppskjuten skatt	–	–1 114	–	–
Övriga skatter	–190	–	–	–
Övriga justeringar avseende uppskjuten skatt	2 868	763	–	–148
Skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–25 298	–16 492	–1 101	–2 111

Uppskjuten skattefordran och skatteskuld

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader och underskottsavdrag har resulterat i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar avseende följande poster:

Not 12 – Fortsättning

Koncernen

2014	Ingående	Uppskjuten skatt redovisad i resultatet	Uppskjuten skatt redovisad i	Valutakurs	Utgående
Uppskjuten skattefordran	balans	(+ intäkt/– kostnad)	balansräkningen	differenser	balans
Underskottsavdrag	11 146	–5 671	–	613	6 088
Goodwill	–425	–173	–	–41	–639
Övriga immateriella anläggningstillgångar	–670	1 478	–	31	839
Materiella anläggningstillgångar	6 823	833	–	–320	7 336
Övrigt	1 791	–1 657	–	93	227
Avsättningar	–1 083	1 629	–	152	698
Nettoredovisning	24	–1 044	–	–	–1 020
Summa uppskjuten skattefordran	17 606	–4 605	–	528	13 529

2014 Uppskjuten skatteskuld	Ingående balans	Uppskjuten skatt redovisad i resultatet (– intäkt/+ kostnad)	Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen	Valutakurs differenser	Utgående balans
Goodwill	2 822	–	–	–8	2 814
Övriga immateriella anläggningstillgångar	27 572	–7 082	–	2 475	22 965
Materiella anläggningstillgångar	–44	1 397	–	292	1 645
Övrigt	–	369	–	–	369
Nettoredovisning	24	–1 044	–	–	–1 020
Summa uppskjuten skatteskuld	30 374	–6 360	–	2 759	26 773

2013 Uppskjuten skattefordran	Ingående balans	Uppskjuten skatt redovisad i resultatet (+ intäkt/– kostnad)	Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen	Valutakurs differenser	Utgående balans
Underskottsavdrag	12 907	–1 895	–	134	11 146
Goodwill	422	–823	–	–24	–425
Övriga immateriella anläggningstillgångar	–	–1 018	268	80	–670
Materiella anläggningstillgångar	4 349	1 674	655	145	6 823
Övrigt	673	–801	1 969	–50	1 791
Avsättningar	–1 058	177	–	–202	–1 083
Nettoredovisning	397	–373	–	–	24
Summa uppskjuten skattefordran	17 690	–3 059	2 892	83	17 606

2013 Uppskjuten skatteskuld	Ingående balans	Uppskjuten skatt redovisad i resultatet (– intäkt/+ kostnad)	Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen	Valutakurs differenser	Utgående balans
Övriga immateriella anläggningstillgångar	33 822	–6 555	–	305	27 572
Materiella anläggningstillgångar	–	–44	–	–	–44
Goodwill	3 405	–282	–	–301	2 822
Nettoredovisning	397	–373	–	–	24
Summa uppskjuten skatteskuld	37 624	–7 254	–	4	30 374

Uppskjutna skattefordringar- och skulder nettoredovisas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar- och skulder. Uppskjuten skattefordran har redovisats för underskottsavdrag avseende skattemässiga förluster i de dotterbolag där bolaget har gjort bedömningen att dessa underskottsavdrag kommer att kunna nyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De förväntade skattepliktiga vinsterna har beräknats individuellt per bolag. Under 2014 har förändringar i kostnadsstrukturen genomförts i några av dotterbolagen. Den lägre kostnadsnivån innebär att ett positivt resultat kan uppnås utan nämnvärd tillväxt.

De genomförda åtgärderna gav under andra halvåret 2014 önskad effekt varför bolaget gjort bedömningen att uppskjuten skatt avseende dessa underskottsavdrag är rimliga. Per 31 december 2014 har 22 procent av de totala underskottsavdragen i koncernen bedömts kunna nyttjas. Uppskjuten skatt redovisas inte på temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag. Framtida effekter redovisas när Proact inte längre kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna. Den positiva resultatutvecklingen medför att koncernen under året redovisar en skattekostnad uppgående till 25 298 (16 492) kSEK.

Moderbolaget

–266	–56	–322
–266	–56	–322
1 818	–1 818	–
27	–293	–266
1 845	–2 111	–266
		Ingående balans Uppskjuten skatt Utgående balans Ingående balans Uppskjuten skatt Utgående balans

Outnyttjade underskottsavdrag

Outnyttjade underskottsavdrag redovisas som uppskjuten skattefordran när det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Moderbolagets outnyttjade underskottsavdrag uppgår till – (–) kSEK. Koncernens outnyttjade underskottsavdrag uppgår till 112 346 (94 309) kSEK, varav 23 922 (46 484) kSEK har bedömts kunna utnyttjas varför en uppskjuten skattefordran har redovisats om 6 088 (11 146) kSEK.

Kan utnyttjas senast:

Summa outnyttjade underskottsavdrag	112 346	94 309
Ej tidsbegränsat	112 346	94 309
	2014-12-31	2013-12-31

Not 13 – Engångsposter

Under 2014 påverkades rörelseresultatet med nedan uppställda engångsposter. Engångsposten 2014 avser en kostnad för reserv semesterbonus i Finland och är hänförlig till tidigare år.

	Koncernen
	2014	2013
Kostnad för sålda varor och tjänster 1)	920	17 625
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	860	5 332
Administrationskostnader 2)	220	–1 891
Summa	2 000	21 066

1) I posten ingår för år 2013 en nedskrivning av immateriella tillgångar

med ett belopp om 5 206 kSEK avseende den tjeckiska verksamheten.

2) I posten ingår för år 2013 avyttring av verksamhet i UK med ett belopp

om 9 229 kSEK

Not 14 – Utländska valutor

Under året använda valutakurser för koncernens betydande valutor framgår av tabellen nedan.

	Balansdagskurs		Genomsnittskurs
Valuta	2014	2013	2014	2013
EUR	9,5155	8,8726	9,0968	8,6673
USD	7,8117	6,4390	6,8577	6,5299
GBP	12,1388	10,6525	11,2917	10,2111
NOK	1,0516	1,0590	1,0894	1,1021
CZK	0,3435	0,3241	0,3304	0,3331
DKK	1,2781	1,1894	1,2203	1,1623
LTL	2,7555	2,5697	2,6348	2,5105
LVL1)	–	12,6379	–	12,3544

1) Valutan LVL konverterades fr o m januari 2014 till EUR

Valutakursdifferenser	Koncernen		Moderbolaget
som påverkat årets resultat (+ vinst, – förlust)	2014	2013	2014	2013
Redovisat inom kostnad såld vara	–2 192	1 496	48	–130
Redovisat inom finansnetto	7 954	54	6 992	600

Fakturering och varuinköp i utländska valutor

Merparten av varuinköpen sker från USA och Europa varför bolaget påverkas

av förändringar i dollar-, pund- respektive eurokursen.

		Koncernen
		2014				2013
Fakturering och inköp i:	Fakturering	Andel av totala intäkter	Varuinköp	Andel av totala inköp	Fakturering	Andel av totala intäkter	Varuinköp	Andel av totala inköp
USD	36 024	11%	61 222	24%	29 792	8%	58 966	27%
EUR	82 249	32%	49 272	26%	14 515	6%	12 593	8%
GBP	44 550	22%	26 311	17%	54 954	24%	38 957	28%

Kundfordringar och leverantörsskulder i utländska valutor

		Koncernen
		2014				2013
Kundfordringar och leverantörsskulder i:	Kundfordringar	Andel av totala kundfordringar	Leverantörs skulder	Andel av totala leverantörs skulder	Kundfordringar	Andel av totala kundfordringar	Leverantörs skulder	Andel av totala leverantörs skulder
USD	7 506	12%	18 745	30%	7 641	9%	20 723	29%
EUR	13 319	25%	17 331	34%	3 185	5%	3 426	7%
GBP	7 424	18%	4 632	12%	13 854	27%	6 790	18%

Terminssäkringar per 2014-12-31

Terminssäkrade leverantörsskulder uppgår per balansdagen till 5 180 (200) kUSD samt – (–) kEUR i koncernen. I svenska kronor uppgår det totala säkrade beloppet till 40 465 (1 288) kSEK. Resultateffekten redovisas inom kostnad såld vara i rapporten över totalresultat. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2014-12-31 en orealiserad vinst om 1 675 (–) kSEK, vilken har påverkat rapporten över totalresultatet med motsvarande belopp. Terminssäkrade långfristiga fordringar i leasingkontrakt uppgår per balansdagen till 4 193 (–) kEUR, 1 637 (–) kGBP samt 8 898 (–) kUSD i koncernen. I svenska kronor uppgår det totala säkrade beloppet till 129 277 (–) kSEK. Resultateffekten redovisas inom finansiella poster i rapporten över totalresultat. Verkligt värde på dessa terminskontrakt innebar per 2014-12-31 en orealiserad förlust om 2 228 (–) kSEK, vilken har påverkat rapporten över totalresultatet med motsvarande belopp.

I moderbolaget finns inga utestående terminskontrakt per 2014-12-31, varför ingen orealiserad vinst/förlust uppstått. Vid föregående års årsskifte fanns heller ingen orealiserad vinst/förlust. Kundfordringar i utländsk valuta uppgick per den 31 december 2014 till 399 923 (77 460) kSEK och leverantörsskulder till 418 851 (163 833) kSEK.

Nettoinvesteringar (exklusive goodwill) i utländska dotterbolag

Eget kapital i utländska dotterbolag fördelat per valuta. Vid omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar till svenska kronor är koncernen exponerad för fluktuationer i valutakurser. Effekten på det egna kapitalet år 2014 vid omräkning av utländska dotterbolags räkenskaper till svenska kronor uppgick till 9 637 (–677) kSEK.

Koncernens exponering i eget kapital för valutakursfluktuationer var på balansdagen följande:

		2014		2013
Belopp i tusental	Belopp	Omräknat till SEK enligt balansdagens kurs	Belopp	Omräknat till SEK enligt balansdagens kurs
CZK	369	127	–15 184	–4 921
DKK	–2 277	–2 910	2 108	2 507
EUR	4 443	42 277	4 442	39 412
GBP	4 653	56 482	3 919	41 747
LVL	–	–	310	3 918
LTL	2 831	7 801	2 160	5 551
NOK	38 058	40 022	46 383	49 120

Not 15 – Immateriella anläggningstillgångar

			Koncernen		Moderbolaget
			Övriga immateriella		Övriga immateriella
	Goodwill	Kundrelationer	anläggningstillgångar 1)	Summa	anläggningstilgångar 2)
Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2014	368 280	186 974	35 101	590 355	9 202
Årets anskaffningar	–	–	8 341	8 341	3 964
Försäljningar/Utrangeringar	–	–200	–5 177	–5 377	–
Valutakursdifferenser	24 159	15 903	2 752	42 814	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	392 439	202 677	41 017	636 133	13 166
Ingående avskrivningar och nedskrivningar	–110 086	–78 140	–17 279	–205 505	–1 824
Årets avskrivningar	–	–16 268	–8 382	–24 650	–2 274
Försäljningar/Utrangeringar	–	–	5 411	5 411	–
Valutakursdifferenser	–1 735	–6 354	–1 405	–9 494	–
Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar	–111 821	–100 762	–21 655	–234 238	–4 098
Bokfört värde per 31 december 2014	280 618	101 915	19 362	401 895	9 068
Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2013	368 543	184 285	27 554	580 382	4 926
Årets anskaffningar	–	–	7 057	7 057	4 276
Årets anskaffningar genom företagsförvärv	–	1 986	–	1 986	–
Valutakursdifferenser	–263	703	490	930	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	368 280	186 974	35 101	590 355	9 202
Ingående avskrivningar och nedskrivningar	–111 681	–56 194	–10 525	–178 400	–443
Årets avskrivningar	–	–17 259	–6 377	–23 636	–1 381
Årets nedskrivningar	–	–5 206	–	–5 206	–
Valutakursdifferenser	1 595	519	–377	1 737	–
Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar	–110 086	–78 140	–17 279	–205 505	–1 824
Bokfört värde per 31 december 2013	258 194	108 834	17 822	384 850	7 378

1) Övriga immateriella anläggningstillgångar innefattar varumärken, supportkontrakt samt balanserade kostnader för dataprogram. 2) Övriga immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget består i sin helhet av balanserade kostnader för dataprogram.

	Koncernen
Fördelning goodwill per kassagenererande enhet	2014-12-31	2013-12-31
Sverige	39 356	39 356
Norge	19 269	19 404
Finland	685	638
Danmark	1 554	1 446
Lettland	5 633	5 257
Litauen	7 682	7 164
Tjeckien	8 893	8 390
Nederländerna	57 959	54 043
Storbritannien	139 587	122 496
Totalt	280 618	258 194

Not 15 - Fortsättning

Nedskrivningstest

Ett eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill fastställs varje år genom att beräkna ett framtida nyttjandevärde för varje enskild kassagenererande enhet.

Vid bedömningen av det framtida nyttjandevärdet har framtida kassaflöden för respektive kassagenererande enhet beräknats utifrån kommande års budget och prognoser för ytterligare 4 år och därutöver ett antagande om 3 procent evig tillväxt.

En viktad kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital) före skatt på mellan 10-13 (10-15) procent har använts vid beräkningen beroende på riskfaktor i de olika kassagenererande enheterna. Förutom dessa viktiga antaganden gällande WACC och framtida tillväxt har även lönsamheten (marginal på resultat före skatt) om 3-10 (5) procent antagits. Företagsledningens fastställande av viktiga antagande, och de värden som innefattas i dessa, grundar sig på en återspegling av tidigare erfarenheter. En evig tillväxt om 3 procent har bedömts rimlig på den marknad där bolaget är verksamt. Bedömningen bygger på en viktad analys av både produkter och tjänster samt den underliggande tillväxten i lagringsefterfrågan.

Bolaget har genomfört känslighetsanalyser baserat på isolerade förändringar av lägre budgetnivåer, lägre tillväxttal samt högre viktade kapitalkostnader. Vid bedömning av rimliga förändringar i dessa viktiga antaganden överstiger återvinningsvärdet det redovisade värdet på immateriella tillgångar.

Not 16 – Materiella anläggningstillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
DATORER OCH MASKINER
Ingående anskaffningsvärde	172 044	170 235	1 318	1 318
Årets anskaffningar	53 974	38 311	58	–
Försäljningar/utrangeringar	–308	–13 084	–	–
Omklassificeringar 1)	–37 079	–25 773	–	–
Valutakursdifferenser	11 154	2 355	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	199 785	172 044	1 376	1 318
Ingående avskrivningar	–135 179	–108 926	–1 312	–1 297
Årets avskrivningar	–25 201	–35 791	–20	–15
Försäljningar/utrangeringar	–57	11 508	–	–
Omklassificeringar	–1 750	–	–	–
Valutakursdifferenser	–9 573	–1 970	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–171 760	–135 179	–1 332	–1 312
BOKFÖRT VÄRDE	28 025	36 865	44	6

	Koncernen		Moderbolaget
	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
INVENTARIER
Ingående anskaffningsvärde	39 228	37 462	–	–
Årets anskaffningar	1 818	4 266	–	–
Försäljningar/utrangeringar	–504	–2 644	–	–
Omklassificeringar	–41	–	–	–
Valutakursdifferenser	1 297	144	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	41 798	39 228	–	–
Ingående avskrivningar	–28 398	–26 552	–	–
Årets avskrivningar	–4 171	–3 852	–	–
Försäljningar/utrangeringar	495	2 098	–	–
Omklassificeringar	3	–	–	–
Valutakursdifferenser	–951	–92	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–33 022	–28 398	–	–
BOKFÖRT VÄRDE	8 776	10 830	–	–

1) Under år 2014 har ett belopp om 38 903 (25 773) kSEK omklassificerats från anläggningstillgångar till finansiell leasing.

Störst osäkerhet föreligger i framtida resultatutvecklingen för de kassagenererande enheterna Danmark och Tjeckien där bedömningen är att det prognostiserade resultatet betydligt kommer överstiga historiska resultat. Om utfallet istället blir i linje med 2014 års faktiska utfall finns det en risk att ett nedskrivningsbehov kan uppstå.

Om redovisat värde på goodwill skulle överstiga beräknat framtida nyttjandevärde föreligger ett nedskrivningsbehov. För 2014 har inget nedskrivningsbehov bedömts föreligga.

	Koncernen WACC, före skatt		Koncernen Tillväxt i terminalperioden
Kassagenererande enhet	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Sverige	10%	10%	3%	3%
Norge	10%	10%	3%	3%
Finland	10%	10%	3%	3%
Danmark	10%	10%	3%	3%
Lettland	13%	15%	3%	3%
Litauen	13%	15%	3%	3%
Tjeckien	11%	15%	3%	3%
Nederländerna	10%	10%	3%	3%
Storbritannien	10%	10%	3%	3%

	Koncernen		Moderbolaget
	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
RESERVDELAR
Ingående anskaffningsvärde	33 454	37 954	–	–
Årets anskaffningar	4 661	3 122	–	–
Försäljningar/utrangeringar	–80	–7 977	–	–
Omklassificering	7 735	–	–	–
Valutakursdifferenser	1 866	355	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	47 636	33 454	–	–
Ingående avskrivningar	–26 924	–29 072	–	–
Årets avskrivningar	–4 918	–5 340	–	–
Försäljningar/utrangeringar	63	7 886	–	–
Omklassificering	–7 735	–	–	–
Valutakursdifferenser	–1 515	–398	–	–
Utgående ackumulerade
avskrivningar	–41 029	–26 924	–	–
BOKFÖRT VÄRDE	6 607	6 530	–	–

	Koncernen		Moderbolaget
	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
BYGGNADER
Ingående anskaffningsvärde	14 454	14 196	–	–
Årets anskaffningar	194	43	–	–
Valutakursdifferenser	2 179	215	–	–
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	16 827	14 454	–	–
Ingående avskrivningar	–819	–505	–	–
Årets avskrivningar	–328	–276	–	–
Valutakursdifferenser	–300	–38	–	–
Utgående ackumulerade
avskrivningar	–1 447	–819	–	–
BOKFÖRT VÄRDE	15 380	13 635	–	–
TOTALT BOKFÖRT VÄRDE MATERIELLA ANLÄGGNINGS TILLGÅNGAR	58 788	67 860	44	6

Not 17 – Aktier i koncernföretag

Aktier i koncernföretag	Organisationsnummer	Säte	Antal aktier	Kapitalandel i %	Bokfört värde 2014-12-31 kSEK	Bokfört värde 2013-12-31 kSEK
Proact IT Sweden AB	556328-2754	Stockholm, SE	47 456 047	100% 1)	34 400	59 257
Proact IT Norge AS	971 210 737	Oslo, NO	3 475 000	100%	49 523	49 523
Proact Finland OY	1084241-2	Esbo, FI	20 000	100%	15 519	15 519
Proact Systems A/S	18 803 291	Bröndby, DK	600	100%	3 085	3 085
Proact Finance AB	556396-0813	Sollentuna, SE	500 000	100%	5 000	5 000
Proact IT Latvia SIA	LV40003420036	Riga, LV	850	85%	4 432	4 432
Proact Lietuva UAB	110861350	Vilnius, LT	7 386	74%	7 845	7 845
Proact Netherlands B.V.	20136449	Breda,NL	44 419	98% 2)	63 306	43 508
Proact Estonia AS	115131151	Tallinn, EE	22 757	70% 3)	170	5 740
Proact IT (UK) Ltd	07493526	Chesterfield, UK	775 000	81% 4)	24 761	18 246
Databasement International Holding B.V.	27326003	Zoetermeer, NL	1 802	100%	117 971	117 971
Proact Czech Republic Ltd	24799629	Prag, CZ	–	75% 5)	20 457	13 857
Proact IT Germany GmbH	132327	Hamburg, DE	210 000	70% 6)	1 953	–
					348 422	343 983

Ett eventuellt nedskrivningsbehov av aktier i dotterbolag fastställs varje år genom att beräkna ett framtida nyttjandevärde för varje enskilt dotterbolag vilket kommenteras i not 15. Inget nedskrivningsbehov har identifierats.

1) Ett villkorat aktieägartillskott från moderbolaget till Proact IT Sweden AB har reglerats under 2014 och värdet på aktierna har skrivits ner med 24 857 kSEK.

2) Under år 2014 har ytterligare 7,51 procent förvärvats från innehavare utan bestämmande inflytande.

3) Under år 2014 har moderbolaget sålt tillbaka hela innehavet av preferensaktier (4 865 st) till Proact Estonia AS.

4) Under år 2014 har ytterligare 3,75 procent förvärvats från innehavare utan bestämmande inflytande.

5) År 2010 förvärvades 60 procent av andelarna med option att förvärva de resterande 40 procent. Köpeskillingen avseende optionen slutavräknas enligt en prismekanism som baseras på tillväxt och resultatutveckling. Avräkning kan ske år 2013-2017. Per förvärvstidpunkten bedömdes slutavräkningen medföra att Proact IT Group AB skulle betala ytterligare 7,9 MSEK (diskonterat till nuvärde). Per 31 december 2014 är skulden värderad till 5,5 MCZK (1,9 MSEK)

6) År 2014 förvärvades 70 procent av andelarna med option att förvärva de resterande 30 procent. Köpeskillingen avseende optionen slutavräknas enligt en prismekanism som baseras på tillväxt och resultatutveckling i förhållande till en beslutad affärsplan. Avräkning kan ske år 2018-2020. I balansräkningen redovisas motsvarande 30 procent av värdet på aktiekapitalet i Proact IT Germany GmbH som en finansiell skuld om 856 kSEK.

	Moderbolaget
Aktier i dotterbolag	2014-12-31	2013-12-31
Ingående bokfört värde	343 983	337 124
Kapitaltillskott	6 600	–
Nedskrivningar	–30 427	–
Årets anskaffningar	28 266	6 859
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	348 422	343 983
BOKFÖRT VÄRDE	348 422	343 983
	Moderbolaget
Resultat från andelar i koncernföretag	2014	2013
Erhållen utdelning	49 237	19 232
Totalt	49 237	19 232

Förvärv av ytterligare andelar under 2014 från innehav utan bestämmande inflytandee

Förvärv Proact Netherlands B.V.

I december 2014 förvärvade bolaget ytterligare 7,51 procent av aktierna i det nederländska dotterbolaget Proact Netherlands B.V. från innehavare utan bestämmande inflytande. Efter förvärvet innehar bolaget 98,16 procent av aktierna i dotterbolaget. Köpeskillingen uppgick till 2 081 kEUR (19 798 kSEK).

Förvärv Proact IT (UK) Ltd.

I april 2014 förvärvade bolaget ytterligare 3,75 procent av aktierna i det brittiska dotterbolaget Proact IT (UK) Ltd. från innehavare utan bestämmande inflytande. Efter förvärvet innehar bolaget 81,25 procent av aktierna i dotterbolaget. Köpeskillingen uppgick till 600 kGBP (6 515 kSEK).

Förvärv Proact Czech Republic Ltd

Under 2013 och 2014 har ytterligare 4,5 respektive 10 procent av aktierna i det tjeckiska dotterbolaget Proact Czech Republic Ltd förvärvats från innehavare utan bestämmande inflytande. Efter förvärven innehar bolaget 74,5 procent av aktierna i dotterbolaget. Köpeskillingen var vid båda förvärven satt till 1 EUR per aktiepost. För ovanstående två förvärv innebar det en köpeskilling om 2 EUR (18 SEK) för två aktieposter som tillsammans motsvarade 4,5 procent av aktierna i bolaget samt 1 EUR (9 SEK) för en aktiepost som motsvarade 10 procent av aktierna i bolaget.

Resultat, eget kapital samt kassaflöde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande

	Eget kapital, kSEK	Resultat, kSEK	Kassaflöde, kSEK	Andel innehav utan bestämmande	Eget kapital, kSEK	Resultat, kSEK	Kassaflöde, kSEK	Andel innehav utan bestämmande
	2014-12-31	2014	2014	inflytande, %	2013-12-31	2013	2013	inflytande, %
Proact IT Latvia SIA	679	456	182	15%	588	389	–228	15%
Proact Lietuva UAB	1 670	943	1 611	26%	1 082	462	–1 590	26%
Proact Netherlands B.V.	51	389	–140	2%	5 323	644	5 262	9%
Proact Estonia AS	4 805	743	440	30%	876	633	–571	30%
Proact IT (UK) Ltd	5 602	197	339	19%	5 676	3 184	–596	23%
Proact Czech Republic Ltd 1)	–	–	–	25%	–	–	–	36%
Proact IT Germany GmbH 1)	–	–	–	30%	–	–	–	–
InControl Portal Ecosystem B.V. 2)	–275	–23	–6	5%	–234	–34	12	5%
	12 531	2 705	2 426		13 311	5 278	2 288

1) Dessa bolag tas in till 100 procent i koncernens redovisning och beräknad skuld till innehav utan bestämmande inflytande tas upp som finansiell skuld i balansräkningen, se not 24. 2) Indirekt minoritet 5,11 procent.

Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande

Totalt	2 067	1 040
Proact Netherlands B.V.	1 167	–
Proact Lietuva UAB	487	658
Proact IT Latvia SIA	413	382
	2014	2013

Not 18 – Fordringar och skulder hos koncernföretag samt Andra långfristiga fordringar

	Moderbolaget
	<1 år	1-5 år	>5 år
Fordringar hos koncernföretag förfaller inom	146 092	162 861	–
Skulder till koncernföretag förfaller inom	265 310	12 139	–

Det finns inga efterställda lån på utländska dotterbolag.

	Koncernen
Andra långfristiga fordringar	2014-12-31	2013-12-31
Spärrade bankmedel för hyreskontrakt	826	891
Fordringar avseende finansiell leasing	73 490	53 843
Långfristiga kundfordringar	3 156	5 539
Lån till VD i dotterbolag	3 314	4 357
Övriga långfristiga fordringar	5 208	4 452
Totalt	85 994	69 082

Not 19 – Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde- respektive nettoförsäljningsvärde. Det redovisade värdet för varor i lager kan behöva skrivas ned om de utsatts för skada, om de helt eller delvis blivit för gamla eller om försäljningspriset har sjunkit. Lagrets värde uppgick per 31 december 2014 till 28 227 (16 392) kSEK. Koncernen har under året skrivit ned lagret, till följd av inkurans, med 1 418 (1 883) kSEK.

Not 20 – Kundfordringar

	Koncernen
	2014-12-31	2013-12-31
Kundfordringar	497 899	557 813
Reservering för värdeminskning i kundfordringar	–845	–1 509
Kundfordringar – netto	497 054	556 304

Koncernen har ej haft några kundförluster under 2014 eller 2013.

Not 21 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Förutbetalda hyreskostnader	6 827	5 668	–	–
Förutbetalda leasingavgifter	4 853	3 393	–	–
Förutbetalda försäkringsavgifter	2 564	5 966	–	–
Förutbetalda underhållsavgifter	141 102	138 473	–	–
Övriga förutbetalda kostnader	56 656	27 905	9 395	4 275
Upplupna avtalsintäkter	36 893	52 531	–	–
Övriga upplupna intäkter	40 714	32 880	–	–
Totalt	289 609	266 816	9 395	4 275

Not 22 – Övriga skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Personalens källskatt	14 964	15 776	546	374
Momsskuld	36 304	33 982	–	–
Kortfristig skuld tilläggs köpeskilling	7 488	9 363	7 488	9 363
Förskottsbetalningar från kunder	3 497	5 350	–	–
Skuld till innehav utan bestämmande inflytande 1)	18 930	–	18 930	–
Övriga poster	9 354	6 718	1 224	–
Totalt	90 537	71 189	28 188	9 737

Samtliga skulder förfaller till betalning inom ett år.

1) Skuld till innehav utan bestämmande inflytande i samband med förvärv av ytterligare 7,51 procent av andelarna i bolaget Proact Netherlands B.V.

Not 23 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Upplupna löner	30 957	32 826	1 763	100
Upplupen semesterskuld	32 903	31 496	1 660	1 745
Upplupna sociala kostnader	15 745	16 459	168	1 456
Upplupna servicekostnader	113 967	129 144	–	–
Upplupna engångskostnader	–	864	–	–
Förutbetalda serviceintäkter	225 313	171 763	–	–
Övriga poster	47 081	53 283	8 107	1 248
Totalt	465 966	435 835	11 698	4 549

Not 24 – Finansiella tillgångar och skulder

Koncernen			Moderbolaget
Övriga finansiella skulder	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Ej räntebärande
Finansiell skuld vid förvärv 1)	856	–	–	–
Valutaderivat	2 228	–	–	–
Leverantörsskulder	491 458	455 325	5 029	4 601
Räntebärande
Finansiell skuld vid förvärv 1)	1 905	4 862	–	–
Långfristig skuld tilläggsköpeskilling	–	6 750	–	6 750
Kortfristig skuld tilläggsköpeskilling	7 488	9 363	7 488	9 363
Utnyttjad checkräkningskredit	4 495	13 204	–	567
Banklån kortfristig del	32 524	37 463	31 359	23 131
Banklån långfristig del	87 477	95 393	81 857	89 481
Kontraktsbelåning kortfristig del	17 415	10 546	–	–
Kontraktsbelåning långfristig del	7 617	6 528	–	–
Finansiella leasingskulder 2)	1 455	1 854	–	–
Totala övriga

1) Finansiell skuld vid förvärv av Storyflex Inc. (numer Proact Czech Republic Ltd.) 1 905 kSEK samt Proact IT Germany GmbH 856 kSEK

finansiella skulder 654 918 641 288 125 733 133 893

2) Se vidare not 27.

Räntebärande skulder koncernen			Bokfört
2014-12-31	Ränta	Löptid	värde
Finansiell skuld vid förvärv 1)	15%	2017	1 905
Skuld tilläggsköpeskilling 2)	5%	2015-06-01	7 488
Utnyttjad checkkredit, Nordea 4) 5)	NSSu + 1,8%	2015-03-31	4 495
Banklån, Nordea 2)	LIBOR 3M + 2,25%	2016-07-29	101 966
Banklån, Nordea 2)	STIBOR 3M + 3,25%	2017-02-17	11 250
Banklån, Lloyds TSB Bank 3)	Base Rate + 4%	2020-02-04	4 260
Banklån, Lloyds TSB Bank 3)	Base Rate + 4%	2020-11-30	2 525
Kontraktsbelåning, Nordea Finans 3, 6)	STIBOR 1M + 1,1%	2017	25 032
Finansiell leasingskuld 3)	4,5%	2015-2016	1 001
Finansiell leasingskuld 3)	7,1%	2015-12-31	454

Totala räntebärande skulder 160 376

Av ovanstående räntebärande skulder är 55 388 kSEK kortfristiga låneskulder som förfaller under år 2015.

1) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 15 procent

2) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 5 procent och används över hela löptiden

3) Ränta löper på en månad. 4) Ränta löper på tre månader.

5) Limit för checkräkningskredit i koncernen uppgår till 145 426 kSEK

och i moderbolaget till 7 000 kSEK, varav utnyttjat belopp i koncernen uppgick till 4 495 kSEK och - kSEK i moderbolaget.

6) Svenska avtal t.o.m. 2017-10-31 samt norska avtal t.o.m. 2017-04-30.

Not 24 – Fortsättning

Räntebärande skulder koncernen 2013-12-31	Ränta	Löptid	Bokfört värde
Finansiell skuld vid förvärv 1)	15%	2017	4 862
Skuld tilläggsköpeskilling 2)	5%	2015-06-01	16 113
Utnyttjad checkkredit, Nordea 4) 5)	NSSu + 1,5%	2014-03-31	567
Utnyttjad checkkredit, Nordea 4) 5)	NSSu + 1,5%	2014-12-31	5 500
Uttnyttjad checkkredit, Lloyds 3) 5)	Base Rate + 2,75%	2014-12-31	7 137
Banklån, Nordea 4)	LIBOR 3M + 2,25%	2016-07-29	112 612
Banklån, Deutsche Bank 4)	EURIBOR 3M + 3,55%	2017-12-31	13 309
Banklån, Lloyds TSB Bank 3)	Base Rate + 3,5%	2020-02-04	4 442
Banklån, Lloyds TSB Bank 3)	Base Rate + 3,5%	2020-11-30	2 493
Kontraktsbelåning, Nordea Finans 3) 6)	STIBOR 1M + 1,75%	2016-2017	17 074
Finansiell leasingskuld 3)	4,5%	2015-2016	976
Finansiell leasingskuld 3)	7,0%	2015-12-31	878
Totala räntebärande skulder			185 963

Av ovanstående räntebärande skulder var 61 213 kSEK kortfristiga låneskulder som förföll under år 2014.

1) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 15 procent

2) Ränta använd vid nuvärdesberäkning är 5 procent och används över hela löptiden

3) Ränta löper på en månad.

4) Ränta löper på tre månader.

5) Limit för checkräkningskredit i koncernen uppgår till 114 586 kSEK och i moderbolaget till 7 000 kSEK, varav utnyttjat belopp i koncernen uppgick till 13 204 kSEK och 567 kSEK i moderbolaget.

6) Svenska avtal t.o.m. 2016-10-31 samt norska avtal t.o.m. 2017-03-31.

Förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2014 Avtalsbaserade odiskonterade På

belopp		begäran < 3 mån 3-12 mån		1-5 år	>5 år
Valutaderivat	–	–1 391	793	1 152	–
Finansiell skuld vid förvärv 1)	–	–	–	1 905	856
Långfristig skuld tilläggsköpeskilling	–	–	–	–	–
Kortfristig skuld tilläggsköpeskilling	–	3 330	4 282	–	–
Utnyttjad checkräkningskredit	–	–	4 515	–	–
Kontraktsbelåning kortfristig del	–	4 391	13 252	–	–
Kontraktsbelåning långfristig del	–	–	–	8 097	–
Banklån kortfristig del	–	9 030	26 726	–	–
Banklån långfristig del	–	–	–	89 080	–
Leverantörsskulder		– 488 630	2 828	–	–
Finansiella leasingskulder	–	133	912	478	–
		– 504 123	53 308	100 712	856

1) Finansiell skuld vid förvärv av Storyflex Inc. (numer Proact Czech Republic Ltd.) 1 905 kSEK samt Proact IT Germany GmbH 856 kSEK

Förfallostruktur finansiella skulder per 31 december 2013 Avtalsbaserade odiskonterade På

belopp		begäran < 3 mån 3-12 mån		1- 5 år	>5 år
Valutaderivat	–	–	–	–	–
Finansiell skuld vid förvärv 1)	–	–	–	4 862	–
Långfristig skuld tilläggsköpeskilling	–	–	–	7 098	–
Kortfristig skuld tilläggsköpeskilling	–	6 921	2 662	–	–
Utnyttjad checkräkningskredit	–	–	13 471	–	–
Kontraktsbelåning kortfristig del	–	2 832	7 910	–	–
Kontraktsbelåning långfristig del	–	–	–	7 117	–
Banklån kortfristig del	–	8 127	24 064	9 174	–
Banklån långfristig del	–	–	–	98 781	312
Leverantörsskulder		– 450 361	2 482	2 482	–
Finansiella leasingskulder	–	135	394	1 483	–
		– 468 376	50 983	130 997	312

1) Finansiell skuld vid förvärv av Storyflex Inc. (numer Proact Czech Republic Ltd.)

Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori

Koncernen 2014	Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet	Låne- och kundfordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde 2)
Finansiella leasingfordringar	–	73 490	–	73 490	73 490
Hyresdepositioner	–	826	–	826	826
Kundfordringar	–	497 054	–	497 054	497 054
Likvida medel	–	142 859	–	142 859	142 859
Valutaderivat 1)	1 675	–	–	1 675	1 675
Totala finansiella tillgångar	1 675	714 229	–	715 904	715 904
Leverantörsskulder	–	–	491 458	488 630	488 630
Upplupna servicekostnader	–	–	113 967	113 967	113 967
Banklån	–	–	120 001	120 001	120 001
Checkräkningskredit	–	–	4 495	4 495	4 495
Kontraktsbelåning	–	–	25 032	25 032	25 032
Skuld tilläggsköpeskilling	7 488	–	–	7 488	7 488
Skuld förvärv	–	–	2 761	2 761	2 761
Valutaderivat 1)	2 228	–	–	2 228	2 228
Finansiella leasingskulder	–	–	1 455	1 455	1 455
Totala finansiella skulder	9 716	–	759 169	766 057	766 057

1) Tillgångar och skulder avseende valutaderivat finns redovisade inom upplupna intäkter, upplupna kostnader samt övriga långfristiga skulder.

2) Redovisade värden är en rimlig uppskattning av verkligt värde.

Not 24 – Fortsättning

Skuld förvärv Finansiella leasingskulder	– –	– –	4 862 1 854	4 862 1 854	4 862 1 854
Skuld tilläggsköpeskilling	16 113	–	–	16 113	16 113
Kontraktsbelåning	–	–	17 074	17 074	17 074
Checkräkningskredit	–	–	13 204	13 204	13 204
Banklån	–	–	132 856	132 856	132 856
Upplupna servicekostnader	–	–	129 444	129 444	129 444
Leverantörsskulder	–	–	455 325	455 325	455 325
Totala finansiella tillgångar	–	654 959	–	654 959	654 959
Likvida medel	–	43 921	–	43 921	43 921
Kundfordringar	–	556 304	–	556 304	556 304
Hyresdepositioner	–	891	–	891	891
Finansiella leasingfordringar	–	53 843	–	53 843	53 843
Koncernen 2013	Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet	Låne- och kundfordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde

Beräkning av verkligt värde

Enligt IAS 39 ska vissa finansiella instrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde hierarki:

• Nivå 1) Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2) Andra observerbara data för tillgångar eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
• Nivå 3) Data för tillgångar eller skulder som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

I kategori 3 har koncernen finansiella skulder avseende villkorad tilläggsköpeskilling som värderas till verkligt värde. Detta är en tilläggsköpeskilling för ett förvärvat bolag. Tilläggsköpeskillingen är ett fast belopp och har avbetalats löpande med sista betalning 2015-06-01. Skulden har nuvärdesberäknats med en ränta om 5 procent.

I kategori 2 har koncernen fordringar och skulder avseende valutasäkringar som per 31 december 2014 redovisades till ett nettovärde om 553 kSEK. Fordran om 1 675 kSEK redovisas inom interimsfordringar, kortfristig skuld om 1 077 kSEK inom interimsskulder respektive en övrig långfristig skuld om 1 151 kSEK.

Valutasäkringar värderas till marknadsvärde genom att en förtidsdisponering av valutasäkringen görs för att få fram vad terminspriset skulle bli vid förfall på balansdagen. För valutasäkringar som är t.ex. EUR till SEK används ränteskillnaden mellan Sverige och Europa för återstående ursprunglig löptid vilket ger antalet punkter som dras av från ursprungligt terminspris. Mellanskillnaden mellan nytt och ursprungligt terminspris ger marknadsvärdet på valutasäkringen.

Koncernen har inga finansiella tillgångar och skulder i kategori 1. Under perioden har inga förflyttningar mellan kategorierna skett.

Not 25 – Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden

Ställda säkerheter

		Koncernen		Moderbolaget
		2014-12-31 2013-12-31		2014-12-31 2013-12-31
Företagsinteckningar 1)	99 342	62 603	–	–
Spärrade bankmedel 2)	826	891	–	–
Säkerhet byggnad 3)	19 034	16 884	–	–
Säkerhet banklån 4)	123 499	132 129	34 400	59 257
Pantsatta kundfordringar 5)	21 195	–	–	–
Summa ställda säkerheter	263 896	212 507	34 400	59 257

1) Företagsinteckningarna avser ställda säkerheter för checkräkningskrediter i Proact

Finance, Finland och Storbritannien om 98 456 (61 112) kSEK. 2) Säkerhet för hyreskontrakt 826 (891) kSEK. Spärrade likvida medel är inkluderade i

posten Andra långfristiga fordringar. 3) Byggnad i Storbritannien ställd som säkerhet för banklån om 4 261 respektive

2 526 kSEK i Lloyds TSB Bank.

4) Aktier i dotterbolag som säkerhet för banklån om 113 216 kSEK i Nordea.

5) Pantsatta för checkräkningskredit i Proact Czech Republic Ltd.

För kontraktsbelåningen om 25 032 kSEK har kundkontrakten ställts som säkerhet, se vidare not 24.

Sammanställning över förändringar avseende instrument på nivå 3:

2014	Villkorad köpeskilling i samband med rörelseförvärv
Ingående skuld per 1 januari 2014	16 113
Utbetalning	–9 847
Vinster och förluster redovisade i resultatet inom finansiella kostnader	1 222
Utgående skuld per 31 december 2014 1)	7 488

1) Verkligt värde för skulden har beräknats som nuvärdet av de fastställda framtida betalningar baserat på en ränta om 5 procent.

2013	Villkorad köpeskilling i samband med rörelseförvärv
Ingående skuld per 1 januari 2013	23 024
Utbetalning	–8 299
Vinster och förluster redovisade i resultatet inom finansiella kostnader	1 388
Utgående skuld per 31 december 2013 1)	16 113

1) Verkligt värde för skulden har beräknats som nuvärdet av de fastställda framtida betalningar baserat på en ränta om 5 procent.

Eventualförpliktelser

Moderbolaget har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser.

	Koncernen		Moderbolaget
		2014-12-31 2013-12-31	2014-12-31 2013-12-31
Borgensförbindelse avseende
Dotterbolagens checkräknings krediter	–	–	–	–
Banklån	–	–	–	13 309
Övriga garantier dotterbolag1)	–	–	37 135	90 262
Summa eventualförpliktelser	–	–	37 135	103 571

1) Övriga garantier dotterbolag avser kundåtagande om 742 kSEK,

leverantörsgarantier om 35 850 kSEK samt garantier för leasingbilar om 542 kSEK.

Åtaganden

Bolaget har per 31 december 2014 inga kontrakterade åtaganden, ännu ej redovisade i de finansiella rapporterna, som medför väsentliga framtida utbetalningar förutom åtaganden som avser drift- och supportverksamheten. Åtaganden avseende leasing, se not 27.

Not 26 – Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen Not 27 – Leasing

Upplysning om betalda räntor

Under perioden erhållen ränta i koncernen uppgick till 1 780 (583) kSEK och i moderbolaget till 292 (217) kSEK. Under perioden betald ränta uppgick i koncernen till 8 233 (9 457) kSEK och i moderbolaget till 5 321 (5 520) kSEK.

Förvärv av dotterbolag och verksamheter

Under 2014 erlades ytterligare betalningar kontant enligt plan avseende förvärvet av Databasement International Holding B.V. med ett belopp om 9 847 kSEK. Under 2013 erlades ytterligare betalningar kontant enligt plan avseende förvärvet av

Databasement International Holding B.V. med ett belopp om 8 299 kSEK.

Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande

Under år 2014 förvärvades 3,75 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact IT (UK) Ltd. för ett belopp om 6 515 kSEK. Vidare förvärvades ytterligare 7,51 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact Netherlands B.V. för ett belopp om 19 798 kSEK.

Under år 2013 förvärvades 2,5 procent från innehavare utan bestämmande inflytande i bolaget Proact IT (UK) Ltd. för ett belopp om 3 518 kSEK. Vidare förvärvades de resterande 9 procent i Proact IT Iberia S.L. för ett belopp om 2 EUR.

Avyttring av dotterbolag och verksamheter

Under 2014 har inga dotterbolag eller verksamheter avyttrats.

Under år 2013 avyttrades en verksamhet i Storbritannien. Kassaflödet påverkades positivit med totalt 8 996 kSEK avseende denna transaktion. Vidare avyttrades under året Riori Teknik AB.

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar

Under året förvärvades immateriella anläggningstillgångar för 8 341 (9 043) kSEK.

Förvärv av materiella anläggningstillgångar

Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 60 802 (45 742) kSEK.

Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande

Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande i delägda dotterbolag i Nederländerna och Baltikum har skett under året med 2 067 (1 040) kSEK.

		Koncernen		Moderbolaget
Likvida medel	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Kassa och bank 1) 2)	142 859	43 921	–	–

1) Av koncernens likvida medel avser 91 279 (33 728) kSEK delägda bolag i Baltikum, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Tjeckien.

2) Moderbolagets likvida medel avser saldo på koncernkonto och redovisas som skuld till koncernföretag och uppgår per 31 december 2014 till 239 192 (230 406) kSEK.

Spärrade likvida medel

Koncernen har spärrade likvida medel om totalt 826 (891) kSEK. Av dessa ingår 826 (891) kSEK i Andra långfristiga fordringar och avser säkerhet för hyreskontrakt. Se not 18.

Transaktioner som inte reglerats med likvida medel

Under 2014 har det inte förekommit någon väsentlig transaktion som reglerats med annat betalningsmedel än likvida medel.

Leasingåtaganden

Leasegivare - Operationella leasingavtal

Proact bedriver uthyrningsverksamhet genom att leverera utrustning till kunder enligt operationella leasingavtal. I de flesta ingångna affärer har avtal tecknats både avseende uthyrning av hårdvara och leverans av supporttjänster. De framtida kontrakterade leasingintäkterna fördelar sig enligt följande:

	Koncernen Operationell leasing
	2014-12-31	2013-12-31
Inom 0-1 år	10 836	10 687
Inom 1-5 år	9 864	11 185
Efter mer än 5 år	–	–
	20 700	21 872

2014 års minimileaseavgifter för operationella leasingavtal i koncernen uppgick till 11 832 (13 107) kSEK. Den sammanlagda variabla avgiften som ingår i årets resultat uppgick till 3 200 (3 532) kSEK.

Leasetagare - Operationella leasingavtal

Koncernen har betalningsåtaganden för främst IT-utrustning, hyreskontrakt och hyra av kontorsinventarier och bilar. Framtida betalningsåtaganden i koncernen och i moderbolaget per 31 december 2014 för leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

		Koncernen Operationell leasing
	2014-12-31	2013-12-31
Inom 0-1 år	72 731	66 848
Inom 1-5 år	48 906	86 761
Efter mer än 5 år	–	2 273
	121 637	155 882

2014 års minimileaseavgifter för tillgångar i koncernen uppgick till 82 462 (64 099) kSEK. 2014 års minimileaseavgifter för tillgångar i moderbolaget uppgick till 282 (168) kSEK.

Leasegivare - Finansiella leasingavtal

Proact erbjuder kunder leasingfinansiering, avbetalningsköp, via Proact Finance AB. Framtida amorteringar jämte ränta kommer att erhållas enligt följande:

	Brutto investering	Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter	Brutto investering	Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter
	2014-12-31	2014-12-31	2013-12-31	2013-12-31
Inom 0-1 år	36 794	34 360	25 690	23 759
Inom 1-5 år	40 731	39 130	31 432	30 084
Efter mer än 5 år	–	–	–	–
	77 525	73 490	57 122	53 843
Ej intjänade finan siella intäkter	–	4 035	–	3 279
	77 525	77 525	57 122	57 122

Leasetagare - Finansiella leasingavtal

Proact innehar anläggningstillgångar, IT-utrustning, under finansiellt leasingvatal. Framtida amorteringar jämte ränta kommer att erläggas enligt följande:

	1 537	1 537	1 956	1 956
Ej betalda finan siella kostnader	–	82	–	102
	1 537	1 455	1 956	1 854
Efter mer än 5 år	–	–	–	–
Inom 1-5 år	518	500	1 488	1 415
Inom 0-1 år	1 019	955	468	439
	2014-12-31	2014-12-31	2013-12-31	2013-12-31
	Brutto investering	Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter	Brutto investering	Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter

Not 28 – Upplysningar om närstående

Som närstående avses bolagets VD, styrelseledamöter samt bolag där någon av Proacts styrelseledamöter är verksam. Utöver vad som redovisats i not 5 och 9 har följande transaktion ägt rum mellan närstående:

Bolaget har ett utestående lån om 410 kGBP (4 971 kSEK) till VD i dotterbolaget i Storbritannien. 137 kGBP ska amorteras 12 maj 2015 och resterande belopp, 273 kGBP, ska återbetalas 12 maj 2016. Räntan som debiteras är Official Rate of Interest i UK (officiell statlig referensränta för lån till till exempel anställda). Vid avtalets ingång var denna 4 procent och kan bara ändras om den höjs efter en initial period om 18 månader. 2014 sänktes denna ränta från 4 procent till 3,25 procent, dock utan att påverka räntan på ovan beskrivna lån.

Under året har 3,75 procent av aktierna i Proact IT (UK) Ltd förvärvats från VDn i Storbritannien för ett belopp om 6 515 kSEK.

Not 29 – Händelser efter balansdagen

Proact har under januari 2015 etablerat verksamhet i USA. Etableringen sker via ett nystartat bolag i Chicago.

Avseende den tvist (se not 2) som bolaget har med en kund gällande gjorda leveranser har ett yttrande till Proacts fördel erhållits från skiljedomstolen under februari 2015. Yttrandet styrker Proacts rätt till och värdering av de fordringar man har på motparten. Ett slutligt beslut förväntas under första halvåret 2015.

Not 30 – Eget kapital

Aktiekapital

Posten aktiekapital avser moderbolagets aktiekapital.

Totalt antal aktier

Enligt bolagsordningen ska antal aktier i bolaget vara lägst 5 miljoner och högst 20 miljoner. Per 31 december 2014 är totalt antal emitterade aktier i bolaget 9 333 886 st.

Totalt antal aktier per 2014-01-01	9 333 886
Total antal aktier per 2014-12-31	9 333 886

Antal återköpta aktier

Antal återköpta aktier i eget förvar per 2014-12-31	148 618
Under året återköpta egna aktier	125 000
Ingående balans återköpta aktier i eget förvar 2014-01-01	23 618

Övrigt tillskjutet kapital

Övrigt tillskjutet kapital består av kapital som uppstått genom transaktioner med aktieägarkretsen, såsom emissioner till överkurs.

Säkring nettoinvestering i utländsk verksamhet

Valutakursdifferenser avseende nettoinvestering i verksamhet i Storbritannien.

Omräkning av utländska verksamheter

Andra reserver består av omräkningsdifferenser hänförliga till omräkning av utländska dotterbolag.

Specifikation omräkningsdifferenser	Koncernen
Ingående balans 2014-01-01	–13 309
Förändring 2014	9 637
Utgående balans 2014-12-31	–3 672

Balanserat resultat

Balanserat resultat i koncernen inkluderar årets och tidigare års resultat, utdelning till aktieägare, återköp av egna aktier, avyttring av verksamhet, förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande samt en finansiell skuld till innehavare utan bestämmande inflytande i Tjeckien.

Moderbolaget återköpte under november 2014 totalt 125 000 aktier på Nasdaq Stockholm till en genomsnittlig börskurs om 80,00 kr. Totalt betalades 10 045 kSEK för aktierna vilket har reducerat balanserade vinstmedel. Totalt innehav av egna aktier uppgår per den 31 december 2014 till 148 618. Samtliga aktier som innehas som egna aktier var per 31 december 2014 till fullo betalda.

Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande

Posten avser innehav utan bestämmande inflytande i Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna samt Storbritannien.

Not 30 – Fortsättning

Kapital

Proacts förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Bolagets syfte är att bereda vinst till aktieägare genom värdeökning av det förvaltade kapitalet. Det finns inga andra externa kapitalkrav än vad som följer av den svenska aktiebolagslagen.

Moderbolaget

Varje aktie medför rätt till en röst. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.

Under år 2014 lämnades en utdelning om 11 172 kSEK, motsvarande 1,20 kr per aktie. På bolagsstämman den 5 maj 2015 kommer det att föreslås en utdelning om 1,70 kr per aktie för 2014.

Summan av utdelningen kommer att bli 15 615 kSEK eller maximalt 15 868 kSEK om antalet återköpta egna aktier förändras före avstämningsdagen för utdelning. Moderbolaget har inga utställda teckningsoptioner eller konverteringslån.

Not 31 – Resultat per aktie

Resultat per aktie beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med "Vägt genomsnittligt antal utestående aktier".

Resultat per aktie före utspädning, kr	6,16	2,36
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, st	9 291 082	9 310 268
Vägt genomsnittligt totalt antal aktier, st	9 333 886	9 333 886
Årets resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare	57 188	21 950
	2014	2013

Bolaget har inga utestående instrument som kan innebära utspädningseffekt.

Not 32 – Företagsförvärv

Förvärv 2014

Förvärv Proact IT Germany GmbH

I november 2014 förvärvades 70 procent av aktierna i Proact IT Germany GmbH med option att förvärva de resterande 30 procent. Köpeskillingen avseende optionen slutavräknas enligt en prismekanism som baseras på tillväxt och resultatutveckling i förhållande till en beslutad affärsplan. Avräkning kan ske år 2018-2020. Det tyska bolaget är ett nystartat bolag, varför ingen nuvärdesberäkning av bedömd slutavräkning gjorts och redovisats. Köpeskillingen för de 70 procent av aktierna uppgick till 210 kEUR (1 953 kSEK).

Ovanstående förvärv är storleksmässigt insignifikant, Proact redovisar därför ingen ytterligare information om dem.

Förvärv 2013

Förvärv Elion Ettevõtted AS

I oktober 2013 tecknade bolaget genom sin estniska verksamhet avtal om att förvärva en affärsenhet inom Elion Ettevõtted AS. Köpeskillingen uppgick till 178 kEUR.

Ovanstående förvärv är storleksmässigt insignifikant, Proact redovisar därför ingen ytterligare information om dem.

Femårsöversikt

	2014	2013	2012	2011	2010
Resultaträkning (MSEK)
Totala intäkter	2 325,3	2 304,8	2 433,1	2 231,8	1 387,1
EBITDA	144,2	128,1	144,5	121,5	94,9
EBITA	109,5	82,9	93,1	74,6	76,9
EBIT	84,9	54,0	70,7	54,6	72,1
Resultat före skatt	85,2	43,7	61,0	41,9	70,1
Årets resultat	59,9	27,2	41,8	29,5	52,5
EBITDA marginal, %	6,2	5,6	5,9	5,4	6,8
EBITA marginal, %	4,7	3,6	3,8	3,3	5,5
EBIT marginal, %	3,7	2,3	2,9	2,4	5,2
Nettomarginal, %	3,7	1,9	2,5	1,9	5,1
Vinstmarginal, %	2,6	1,2	1,7	1,3	3,8
Eget kapital, avsättningar och skulder (MSEK)
Eget kapital	269,3	242,6	228,5	214,8	186,5
Balansomslutning	1 540,9	1 438,8	1 492,8	1 505,9	871,0
Sysselsatt kapital	427,9	407,6	416,6	424,3	190,4
Nettokassa	–7,8	–121,1	–85,0	137,9	73,0
Finansiella nyckeltal
Soliditet, %	17,5	16,9	15,3	14,3	21,4
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,6	1,6	1,6	1,9	1,7
Kassaflöde, MSEK	90,0	–55,9	34,6	–2,1	–13,5
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK	69,1	54,8	62,0	73,1	39,8
Räntabilitet på eget kapital, %	23,4	11,6	18,9	14,7	28,6
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	21,3	13,8	17,4	18,4	38,8
Utdelning till moderbolagets aktieägare, MSEK 2)	15,6	11,2	9,3	13,8	12,6
Nyckeltal per medarbetare
Genomsnittligt antal årsanställda	646	649	660	568	325
Antal anställda vid årets slut	665	644	702	640	348
Resultat före skatt per anställd, kSEK	132	67	92	74	216
Data per aktie
Resultat per aktie (totalt antal aktier), kr	6,13	2,35	3,95	2,66	5,31
Resultat per aktie (utestående aktier), kr 1)	6,16	2,36	3,96	2,69	5,43
Eget kapital per aktie (totalt antal aktier), kr	27,51	24,57	23,36	21,99	19,60
Eget kapital per aktie (utestående aktier), kr 1)	27,96	24,63	23,42	22,27	19,93
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie (totalt antal aktier), kr	26,55	4,34	19,66	17,59	6,69
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie
(utestående aktier), kr 1)	26,67	4,35	19,71	17,81	6,85
Totalt antal aktier vid periodens slut, st	9 333 886	9 333 886	9 333 886	9 333 886	9 333 886
Totalt antal utestående aktier vid periodens slut, st 1)	9 185 268	9 310 268	9 310 268	9 217 455	9 179 586
Vägt genomsnittligt antal aktier (totalt antal aktier), st	9 333 886	9 333 886	9 333 886	9 333 886	9 500 969
Vägt genomsnittligt antal aktier (utestående aktier), st 1)	9 291 082	9 310 268	9 307 837	9 217 455	9 279 372
Antal aktier i eget innehav vid periodens slut	148 618	23 618	23 618	116 431	154 300
Antal teckningsoptioner vid periodens slut	–	–	–	–	–
Börskurs per 31 december, kr	78,50	81,00	102,25	158,00	108,00

1) Proact har inga utställda teckningoptioner, konverteringslån eller andra instrument som kan ge upphov till utspädningseffekt.

Bolaget har dock återköpt egna aktier som finns i eget förvar vilket påverkar nycketal ovan. Härvid har hänsyn tagits endast till genomförda återköp per balansdagen.

2) Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå årsstämman en utdelning om 1,70 kr per aktie för verksamhetsåret 2014.

Definitioner	EBITDA marginal EBITDA i procent av totala intäkter.	Räntabilitet på sysselsatt kapital
EBIT Rörelseresultat före finansnetto och skatt.	Kapitalomsättningshastighet, ggr	av genomsnittligt sysselsatt kapital.
EBIT marginal	Intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning.	Soliditet
Rörelseresultat i procent av totala intäkter.	Kassaflöde
EBITA	Förändring av likvida medel.	omslutningen.
Resultat efter avskrivningar av materiella anläggnings tillgångar men före avskrivningar av immateriella till gångar, finansnetto och skatt.	Nettokassa Räntebärande finansiella tillgångar inklusive likvida medel minus nettot av räntebärande avsättningar och skulder.	Sysselsatt kapital inklusive uppskjutna skatteskulder.
EBITA marginal EBITA i procent av totala intäkter.	Nettomarginal Resultat före skatt i procent av totala intäkter.	Vinstmarginal
EBITDA Resultat före avskrivningar (materiella- och immateriella tillgångar),finansnetto och skatt.	Resultat per anställd Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Räntabilitet på eget kapital

Periodens resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital inklusive minoritetsandelar i procent av balans-

Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

Periodens resultat efter skatt i procent av totala intäkter.

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Kista den 27 mars 2015

Anders Hultmark Styrelseordförande Roger Bergqvist Styrelseledamot

Eva Elmstedt Styrelseledamot Christer Hellström Styrelseledamot

Christer Holmén Styrelseledamot

Martin Ödman Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 1 april 2015 Ernst & Young AB

Rickard Andersson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Proact IT Group AB, org.nr 556494-3446

Rapport om årsredovisningen och koncern-redovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Proact IT Group AB för räkenskapsåret 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 17-49.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncern-redovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 1 april 2015 Ernst & Young AB

Rickard Andersson Auktoriserad revisor

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Proact IT Group AB, org.nr 556494-3446

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på sidorna 13-16 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 1 april 2015 Ernst & Young AB

Rickard Andersson Auktoriserad revisor

Proact IT Group AB

Kistagången 2, Box 1205, 164 28 Kista Telefon 08-410 666 10 info@proact.se www.proact.eu