Peab — Annual Report 2025

Apr 1, 2026

peab-2025-12-31-1-sv iso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:shares549300FQS4VD3153I8542025-01-012025-12-31549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31549300FQS4VD3153I8542025-12-31549300FQS4VD3153I8542024-12-31549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300FQS4VD3153I8542025-01-012025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542025-01-012025-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542025-01-012025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542025-01-012025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542025-01-012025-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300FQS4VD3153I8542025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542025-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542025-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember

På stabil grund Års- och hållbarhetsredovisning 2025

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

INNEHÅLL

2 Innehåll
Om Peab
Peab i korthet 3
Året i korthet 5
Koncernchefen har ordet 6
Omvärld och marknad 8
Mission och affärsidé 11
Affärsområdesöversikt 12
Affärsmodell 13
Mål och strategi 14
Nöjdaste kunderna 15
Bästa arbetsplatsen 19
Mest lönsamma företaget 23
Ledande inom samhällsansvar 27
Förvaltningsberättelse
Koncernen 32
Affärsområde Bygg 38
Affärsområde Anläggning 41
Affärsområde Industri 44
Affärsområde Projektutveckling 47
Bolagsstyrningsrapport 53
Hållbarhetsrapport 66
Allmänna upplysningar - ESRS2 68
Miljö E1-E5 84
Socialt S1-S4 116
Affärsetik G1 136
Tilläggsinformation 142
Risker och riskhantering 148
Övriga upplysningar 153
Finansiella rapporter och noter
Resultaträkning koncernen 157
Rapport över totalresultatet koncernen 157
Balansräkning koncernen 158
Rapport över förändringar i eget kapital - koncernen 159
Kassaflödesanalys koncernen 161
Noter koncernen 162
Förvaltningsberättelse moderbolaget 200
Resultaträkning moderbolaget 200
Balansräkning moderbolaget 201
Rapport över förändringar i eget kapital – moderbolaget 202
Kassaflödesanalys moderbolaget 203
Noter moderbolaget 204
Övrig information
Styrelsens försäkran 214
Revisionsberättelse 215
Revisors granskningsberättelse över Peab AB:s (publ) hållbarhetsrapport 219
Peabaktien 221
Flerårsöversikt 224
Alternativa nyckeltal 226
Kallelse årsstämma och aktieägarinformation 228

Peab AB är ett publikt bolag. Org.nr. 556061-4330. Säte i Båstad, Sverige. Den officiella Årsredovisningen 2025 är upprättad på svenska i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (ESEF). Eftersom EU ännu inte har godkänt de digitala taxonomierna för ESRS och Artikel 8 har hållbarhetsrapporten inte märkts i formatet som anges 14 § 6 kap årsredovisningslagen. Se peab.se eller peab.com för Peabs finansiella rapporter. Årsredovisningen publiceras i en svensk och en engelsk pdf-version, som inte är upprättade enligt ESEF och är därmed inte de officiella versionerna. Alla värden uttrycks i svenska kronor. Kronor förkortas kr, tusentals kronor förkortas Kkr och miljoner kronor Mkr. Sifferuppgifter inom parentes avser 2024 om inget annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Peabs egna bedömningar, om inte specifik källa anges. Dessa bedömningar baserar sig på bästa och senast tillgängliga faktaunderlag, bland annat från tidigare publicerat material.

Fotograf omslagsbild: Tony Hall
Fotografer övriga bilder: Peter Steen, Johan Marklund, Samuel Unéus, Semren Månsson, Fredrik Rege, Bert Leandersson, Mats Taugard Bakken, Bård Gudim, Progress Media Lab och Cecilia Hedström.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

PEAB I KORTHET 3

65 år av samhällsbyggande

Peab arbetar lokalt runtom i hela Norden där kunderna finns och där människor lever sina liv. Varje dag bidrar våra 13 000 medarbetare genom fyra samverkande affärsområden till att bygga samhällen i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Tillsammans bygger vi allt från bostäder, skolor, äldreboenden, sjukhus, häkten, simhallar, muséer och kontor till flygplatser och hamnar. Vi bygger och underhåller vägar, järnvägar, broar och parker. Dessutom förser vi oss själva och övriga bygg- och anläggningsbranschen med insatsvaror, fordon och maskiner samt bodetableringar och mycket mer. Peab har bidragit till det närproducerade samhällsbygget i 65 år. Nu fortsätter resan. Långsiktigt och ansvarsfullt tar vi sats för framtiden. Och förbättrar vardagen där livet levs.

Medarbetare: 13 000
Omsättning: 59 mdkr

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

PEAB I KORTHET 4

Finansiellt sammandrag

Koncernen har olika redovisningsprinciper i segmentsredovisningen jämfört med redovisning enligt IFRS för egenutvecklade bostadsprojekt och för IFRS 16 (tidigare operationella leasingavtal). För mer information avseende nya redovisningsprinciper samt skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se Förvaltningsberättelsen samt not 3 och not 4.

	Segmentsredovisning	Segmentsredovisning	Redovisning enligt IFRS	Redovisning enligt IFRS
Mkr	2025	2024	2025	2024
Nettoomsättning	58 589	58 697	58 581	61 283
Rörelseresultat	2 626	2 763	2 693	3 163
Rörelsemarginal, %	4,5	4,7	4,6	5,2
Resultat före skatt	1 674	2 425	1 695	2 780
Årets resultat	1 342	2 080	1 363	2 388
Resultat per aktie, kr	4,66	7,25	4,74	8,32
Räntabilitet på eget kapital, %	8,3	13,3	8,5	15,7
Soliditet, %	39,4	37,1	37,0	34,6
Nettoskuld	6 400	9 118	7 969	11 253
Nettoskuldsättningsgrad, ggr ¹)	0,4	0,5	0,5	0,7
Kassaflöde före finansiering	4 119	2 601	4 895	6 744
Utdelning per aktie, kr ²)	3,30	2,75	3,30	2,75
Orderingång ³)	54 927	56 510	—	—
Orderstock ³)	48 544	44 906	—	—
Medelantalet anställda	12 377	12 899	12 377	12 899

¹) Nettoskuld i förhållande till eget kapital.
2) För 2025, styrelsens förslag till årsstämman.
3) Enligt segmentsredovisning.

Nettoomsättning, Mkr
Rörelseresultat och rörelsemarginal
Orderingång och orderstock, Mkr
Avser segmentsredovisning

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

ÅRET I KORTHET 5

2025 i korthet

• 2025-06-23 Peab sluter förlikningsavtal avseende Mall of Scandinavia i Solna
• 2025-06-27 Peab utvecklar och bygger vård- och omsorgsboende i Stockholm
• 2025-05-13 Peab flyttar kulturbyggnader i Kiruna
• 2025 -02-19 Peab bygger skola och hälsocenter i Karasjok
• 2025-10-13 Ombyggnationen av järnvägsprojektet Olskroken i Göteborg klar i förtid
• 2025-07-03 Peab anlägger helt emissionsfritt i Slakthusområdet i Stockholm
• 2025-10-29 Produktionssätt fastställt för Peabs arbete med Västlänkens etapp Haga-Rosenlund för Trafikverket
• 2025-03 Lambertsson lanserar ECO-kran i Finland
• 2025-06-16 Peab bygger fabrik för transformatorer i Ludvika till Hitachi Energy
• 2025-06-27 Peab och SSAB sluter samverkansavtal för den första fasen i produktionen av SSAB:s fossilfria stålverk i Luleå.
• 2025-03-12 Peab emitterar ny grön obligation
• September 2025 Lärlingsprogrammen Byggåret och traineeprogram startar
• 2025-11-25 Peab håller kapitalmarknadsdag

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

KONCERNCHEFEN HAR ORDET 6

Välpositionerade för framtiden

Peab fortsatte under 2025 att bygga både lokala samhällen i Norden och den egna verksamheten. Samtidigt som efterfrågan på nya bostäder var alltjämt begränsad, så var investeringarna och aktiviteten inom anläggning, beläggning och offentligt husbyggande desto högre. Vi gick in i 2026 med stabilt orderläge och stark finansiell ställning – och visade än en gång att vår breda affärsmodell skapar uthålliga värden för kunder, aktieägare och samhället. Det gångna året kännetecknades av fortsatt geopolitisk osäkerhet, samtidigt som det makroekonomiska läget stabiliserades.Tack vare våra fyra kompletterande affärsområden och starka lokala närvaro runtom i Norden stod vi stabila med både en balanserad mix av kunder och projektvolymer. Sammantaget var koncernens nettoomsättning oförändrad för 2025 på 59 Mdkr. Samtidigt fortsatte vi att i god takt få nya beställningar till olika delar av verksamheten. Bland nya uppdrag som märktes under året var en transformatorfabrik i Ludvika och en ny arbetsplats i Västerås till Hitachi Energy, flertalet häkten, nya drift och underhållsuppdrag på de svenska vägarna samt fortsatt byggnation av Västlänkens etapp Haga-Rosenlund för Trafikverkets räkning. Vi undertecknade även ett samverkansavtal med SSAB för den första fasen i produktionen av företagets fossilfria stålverk i Luleå.

Verksamhetens utveckling

Inom affärsområde Bygg hade vi god aktivitet inom offentligt och kommersiellt byggande, där projekt som skolor, vårdmiljöer och säkerhetsklassade byggnader samt lokaler för industriell verksamhet står för en växande andel av uppdragen. Denna utveckling speglar både samhällsbehov och Peabs förmåga att tidigt kliva in i projekteringsskeden och bidra till ändamålsenliga och hållbara lösningar. Bostadsproduktionen var fortsatt på en låg nivå, även om vi ser en ökad andel bostadsprojekt i orderstocken.

Affärsområde Anläggning uppvisade god stabilitet och höga aktivitetsnivåer även under 2025, fortsatt med stöd av stora offentliga investeringar i nordisk infrastruktur. Därtill genomförs satsningar inom bland annat VA och kraftförsörjning samt investeringar relaterat till den pågående klimatomställningen. Under året slutförde vi flera projekt såväl före tidplan som under budget, bland annat väg- och järnvägsprojekten Olskroken i Göteborg och Boden Industrial Park.

Inom affärsområde Industri utvecklades verksamheten positivt, framför allt genom starkare lönsamhet i enheten Swerock/Asfalt. Däremot var verksamheten inom Byggsystem fortsatt påverkad av den låga nivån av nyproduktion av bostäder.

Inom affärsområde Projektutveckling ökade vi både antalet försäljningar av egenutvecklade bostäder och produktionsstarter, om än från låga nivåer. Under 2025 stabiliserades marknaden för nyproduktion av bostäder i takt med att räntorna sänktes. Dock var utbudet på andrahandsmarknaden fortsatt högt och konsumenterna avvaktande, vilket har olika påverkan på olika delmarknader i Norden. Marknaderna i de nordiska storstäderna var och är generellt bättre än övriga geografier. Vi arbetade vidare med strategin att – givet våra finansiella mål – öka vår egenutvecklade bostadsproduktion i egen balansräkning för att senare konvertera dem till bostadsrätter. Strategin ger oss flexibilitet och långsiktighet även i en svag marknad, om än med ökad kapitalbindning och förskjutna resultateffekter.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

KONCERNCHEFEN HAR ORDET

På väg mot våra mål

När vi summerar utfallet av våra nio externa mål för 2025 så kan vi konstatera att flertalet av dem går i rätt riktning. Rörelsemarginalen för helåret 2025 uppgick till 4,5 procent, vilket är lägre än målet om en rörelsemarginal överstigande 6,0 procent. Många av våra verksamheter har utvecklats väl under året, även om den svaga bostadsmarknaden självklart påverkat oss. Nettoskuldsättningsgraden har förbättrats och uppgick per 31 december till 0,4 (0,5). Det är i det nedre spannet av målintervallet 0,3-0,7. Såväl kunderna som medarbetarna är nöjda med Peab och utfallet av både NKI och eNPS översteg målnivåerna. Antalet allvarliga arbetsplats- olyckor var fram till årets sista kvartal på en tydligt lägre nivå jämfört med helåret 2024, men tyvärr ökade olyckorna under årets sista kvartal. Inom målområdet ledande inom samhällsansvar fortsätter jämställdhetsmålet och klimatmålet för egen produktion att utvecklas i rätt riktning, medan klimatmålet för insatsvaror och köpta tjänster är svårare att nå.

Med hänsyn till koncernens resultat för 2025, finansiella ställning och framtida kapitalbehov föreslår styrelsen Peabs årsstämma att besluta om en utdelning om 3,30 kronor (2,75) per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Det motsvarar 70 procent (38) av årets resultat enligt segmentsredovisningen, vilket är högre än vårt finansiella mål om en utdelning på mer än 50 procent av årets resultat.

Hållbarhet som drivkraft

Hållbarhet är och förblir en central del av Peabs strategi. Utgångspunkten i vårt hållbarhetsarbete är FN:s Global Compact, de 17 globala målen för hållbar utveckling, Peabs uppförandekod samt våra fyra strategiska målområden. I år redovisar vi fullt ut i enlighet med de nya kraven inom företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). Det har bland annat inneburit intensivt arbete med att utveckla vår förmåga att mäta och rapportera utsläpp av växthusgaser, vilket vi har tagit stora kliv framåt med. Vi är nu heltäckande med att översätta vår ekonomiska verksamhet till utsläppsdata. Utvecklingen av våra ECO-erbjudanden pågår ständigt och under året lanserade vi ECO-70 inom vår prefabverksamhet. Vi fördjupade olika former av samarbeten med leverantörer för att driva på omställningen mot minskade utsläpp i våra egna produktionskedjor och arbetade vidare med våra cirkulära materialflöden. Vi har fortsatt stort fokus på säkerhet på våra arbetsplatser – något vi aldrig kompromissar med – men trots det ökade antalet allvarliga arbetsplatsolyckor i slutet av året. I skrivande stund pågår analyser och aktiviteter för att vända den negativa utvecklingen. Genom satsningar på kompetensförsörjning, lärlingsprogram och initiativ för att attrahera fler kvinnor till bygg- och anläggningsyrken, stärker vi förutsättningarna för en långsiktigt hållbar bransch.

En framtid full av möjligheter

Prognoserna för de nordiska byggmarknaderna pekar på en gradvis återhämtning av bostadsmarknaden under 2026. Samtidigt väntas anläggningsinvesteringarna ligga kvar på höga nivåer och efterfrågan på offentligt byggande fortsätter att vara stabil. Peab har en verksamhet som gynnas såväl av kundernas klimatomställning som av osäkerheten i omvärlden som bland annat medför satsningar inom polisen, kriminalvården samt försvaret med de tillhörande infrastruktursatsningarna. Som Nordens samhällsbyggare med grundmurade värderingar har vi en stark grund att stå på och en unik förmåga att anpassa oss till växlande förutsättningar. Med våra 13 000 kompetenta medarbetare tar vi oss an de växande möjligheterna som finns på våra marknader. Med Peabs breda affärsmodell, lokala förankring och starka finansiella ställning står vi väl positionerade för att möta framtiden. Det är så vi fortsätter att utveckla, anlägga och bygga vardagen där människor lever sina liv.

Jag vill rikta ett stort tack till våra kunniga och engagerade medarbetare. Det är deras arbete och viktiga insatser som varje dag tar Peab och våra samhällen framåt i sin utveckling. Jag vill också tacka våra kunder och andra partners för deras förtroende för oss. Det är tillsammans vi bygger morgondagens hållbara samhällen.

Förslöv i mars 2026
Jesper Göransson
Verkställande direktör och koncernchef Peab

Som Nordens samhällsbyggare med grundmurade värderingar har vi en stark grund att stå på och en unik förmåga att anpassa oss till växlande förutsättningar.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

OMVÄRLD OCH MARKNAD

Global avmattning men minskad handelspolitisk oro

Den globala ekonomin går in i 2026 med måttlig men stabil tillväxt. IMF bedömer den globala BNP‑ökningen till drygt tre procent för 2026. Tillväxten varierar dock mellan regioner. Efter flera år av geopolitisk oro minskade de handelspolitiska spänningarna något i slutet av 2025 i och med överenskommelser mellan USA och flera handelspartners. Det dämpade osäkerheten för stunden. Samtidigt kvarstår risken att nya handelshinder, tullbeslut eller geopolitiska konflikter påverkar export, investeringar och kapitalmarknader. Konflikten i Mellanöstern påverkar tillgången till olja och naturgas och hela den geopolitiska osäkerheten driver upp energipriserna.

Europa tog under året steg mot en svag men bred återhämtning, med fallande inflation och stabiliserade räntenivåer som stöd. Den ekonomiska utvecklingen på kontinenten påverkas fortsatt av höga energipriser, stramare penningpolitik jämfört med lågränteperioden innan år 2022 och lägre industriell aktivitet i flera länder. För de nordiska ekonomierna innebär det globala läget både möjligheter och risker. Långa leveranskedjor och exportberoende gör regionen känslig för globala avmattningar, samtidigt som fallande räntor och en återhämtning i världshandeln förbättrar utsikterna för den byggrelaterade investeringstakten under 2026 och framåt.

Omvärld och marknad

De nordiska byggmarknaderna visar tecken på stabilisering efter flera utmanande år. En kombination av fallande räntor, förbättrade konjunkturindikatorer och stora offentliga satsningar – särskilt inom anläggning, försvar och samhällsfastigheter – skapar förutsättningar för tillväxt. Förutsättningarna för bygginvesteringar förbättrades under 2025 i de nordiska länderna i takt med fallande räntor, dämpad inflation och en gradvis stabilisering av hushållens ekonomi. Återhämtningen var dock fortsatt ojämnt fördelad mellan olika byggsegment och geografier. Byggmarknaden, inklusive bostadsproduktionen, förväntas fortsätta att växa, där både nyproduktion och renoveringar ökar de kommande åren. Anläggningsmarknaden väntas förbli stark. Samtidigt väntas bostadsbyggandet öka i samtliga länder, om än från låga nivåer.

Klimatomställningen omformar branschen

Klimatomställningen fortsätter att vara en av de mest genomgripande drivkrafterna för bygg- och fastighetssektorn i Norden. EU:s energidirektiv med krav på ökad energieffektivisering och målet om nollutsläppsbyggnader senast 2050 innebär betydande förändringar i både byggprocesser och investeringsprioriteringar.Dessutom har energiomställning, elnätsutbyggnad och datacenterinvesteringar blivit allt viktigare drivkrafter för byggmarknaden i Norden, särskilt i Finland och Sverige, där stora industrisatsningar fortsätter att växa fram. Samtidigt fortsätter den tekniska utvecklingen att öppna för mer resurseffektiva lösningar, ökad elektrifiering och bättre livscykelanalyser. Fokus på renovering – både för bostäder och lokaler – i stället för rivning ökar när energieffektivitet, cirkularitet och fossilfria materialflöden samt hållbarhetskrav väger allt tyngre.

Stora investeringsbehov i Norden

Trots en förbättrad makroekonomisk situation präglades byggsektorn i Norden 2025 av fortsatt höga byggkostnader och en stramare finansieringssituation jämfört med åren innan 2022. Materialkostnaderna har stabiliserats, men ligger kvar på högre nivåer i samtliga länder. Det innebär att många projekt fortsatt är känsliga för pris- och ränteförändringar och att projekt skjutits fram i tiden, inklusive inom den gröna omställningen. Samtidigt är investeringsbehoven betydande inom flera områden:

• energi- och elnätsutbyggnad, kopplat till elektrifiering, industriell omställning och datacenterexpansion
• vatten och avlopp, där infrastrukturens ålder kräver långsiktiga reinvesteringar
• sjukvård och äldreomsorg, kopplat till demografisk utveckling
• kriminalvård och rättsvårdande myndigheter
• försvars- och beredskapsinfrastruktur, där investeringarna ökar kraftigt i hela Norden
• transportinfrastruktur, både vägar och järnväg, där eftersläpningar och kapacitetsbehov driver fortsatt hög aktivitetsnivå

Kombinationen av stärkta offentliga investeringsplaner, strukturella renoveringsbehov och en gradvis förbättrad konjunktur pekar mot växande aktivitet till följd av de omfattande behoven, trots kostnadsutmaningar.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION OMVÄRLD OCH MARKNAD 9

Sverige

Lägre räntor gav stöd åt svenskt byggande

Byggmarknaden i Sverige vände uppåt under 2025 efter en period av nedgång. För 2026 väntas en bred tillväxt. Bostadsmarknaden stabiliserades under slutet av 2025. De lägre räntorna, lättnader i bolåneregler samt svagt ökande bostadspriser på andrahandsmarknaden väntas öka efterfrågan för 2026, som dock hålls tillbaka av det stora utbudet på andrahandsmarknaden. Prognosen för nybyggnation av lokaler pekar också uppåt, särskilt drivet av industriprojekt, försvarsinvesteringar och datacenteretableringar. Investeringsnivån i offentliga fastigheter påverkas dock av kommunernas ansträngda ekonomier, men behoven är fortsatt stora inom vård, äldreomsorg och VA-system. Anläggningsmarknaden utvecklades starkt under 2025 och förväntas fortsätta växa de kommande åren. Den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026-2037 med ökade investeringar i järnvägar och vägunderhåll, elnätsutbyggnaden, investeringar i VA-systemet samt försvarssatsningar ger en bred tillväxt på marknaden.

Norge

Uppgång väntas för norsk byggmarknad

Husbyggnadsinvesteringarna i Norge minskade 2025, men utvecklingen varierade mellan segmenten. Den norska byggmarknaden bedöms ha passerat botten, med en vändning uppåt under 2026 i såväl nybyggnation av bostäder och lokaler som anläggningsinvesteringar. Bostadsbyggandet ligger fortsatt på låga nivåer, men väntas växa under 2026 i takt med att räntorna faller och hushållens köpkraft stärks. Nybyggnation av lokaler drivs främst av stora sjukhusprojekt i Oslo och stark utveckling inom jordbruk och industribyggnader. ROT-marknaden för lokaler bedöms fortsätta att växa. För anläggningsbyggandet väntas en fortsatt ökning, särskilt med investeringar i vägar, energi och försvarsrelaterad infrastruktur. Järnvägsinvesteringar minskar dock till förmån för de stora underhållsbehoven.

Finland

Finsk byggmarknad återhämtar sig

I Finland har bygginvesteringarna legat på låga nivåer under flera år, men nu väntas landet lämna den svaga byggkonjunkturen bakom sig, om än långsamt. Tillväxten drivs framför allt av den offentliga sektorn, inte minst inom utbildning, försvar och vård, men även planerade projekt inom industri, energi och datacenteretableringar ger stöd. Bostadsbyggandet förväntas återhämta sig under 2026 från låga nivåer, även om marknaden är avvaktande och dämpas av överutbud och fortsatt trög bostadsförsäljning. Nybyggnation av lokaler utvecklas betydligt bättre och har redan vänt uppåt inom flera segment. Drivkrafterna är framför allt kontors- och industribyggnader, datacenter och inte minst försvars- och infrastrukturprojekt. Investeringarna inom anläggning väntas fortsätta öka försiktigt 2026, framför allt till följd av ökade infrastrukturinvesteringar. Drift och underhåll uppskattas visa nolltillväxt, även om behoven är stora.

Konjunkturläget i Sverige

Trots fortsatta geopolitiska spänningar har det makroekonomiska läget stabiliserats och den svenska ekonomin bedöms åter få fart under 2026. Fallande inflation och upprepade räntesänkningar har förbättrat hushållens ekonomi, samtidigt som regeringen prioriterat konsumtionsdrivande åtgärder i budgeten. BNP väntas öka cirka tre procent 2026 och privat konsumtion fungerar som drivkraft i denna återhämtning. Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland långtidsarbetslösa, men väntas stabiliseras. Exportindustrin gynnas av en förbättrad global efterfrågan, men den totala investeringsnivån återhämtas långsamt.

Konjunkturläget i Norge

Fastlandsekonomin i Norge utvecklades svagt under 2025 till följd av höga räntor och dämpad internationell efterfrågan. Samtidigt finns tydliga tecken på återhämtning. Aktiviteten i norsk ekonomi förväntas öka något och Norges centralbank räknar med en tillväxt på 1,5 procent 2026. Centralbanken sänkte räntan två gånger under hösten 2025, med målet att bidra till lägre inflation utan att dämpa tillväxtutsikterna. Reallönetillväxt och låg arbetslöshet väntas öka köpkraften och gynna utvecklingen på byggmarknaden.

Konjunkturläget i Finland

Den finska ekonomin präglades 2025 av fortsatt svag tillväxt, växande arbetslöshet och osäkerhet bland hushållen. BNP beräknas ha ökat marginellt eller stått stilla, men utvecklingen förbättras från och med 2026 när fallande räntor, högre reallöner och starkare exportmarknader ger stöd och stärker konsumenternas köpkraft de kommande åren. Inflationen i Finland väntas fortsätta ligga under två procent framöver. Både offentliga och privata investeringar bedöms öka i takt med att finansieringsvillkoren förbättras. Samtidigt hålls tillväxten tillbaka av den globala osäkerheten och arbetslöshetsnivån i landet.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION OMVÄRLD OCH MARKNAD 10

Stabil dansk beläggningsmarknad förväntas för 2026

Den danska beläggningsmarknaden var under 2025 på den högsta nivån på många år. För 2026 förväntas nivån att upprätthållas, men en del av aktiviteten flyttar österut mot Själland. Statens investeringar i underhåll av vägar förväntas öka med omkring tio procent, jämfört med 2025. Infrastrukturplanen IP 2035 är i full gång och det väntas ytterligare statliga anläggningsprojekt under 2026, i stort sett samtliga på Själland. Kommunerna har under de senaste åren hållit sina investeringsnivåer oförändrade och för 2026 väntas en marginell ökning på två till tre procent. Den privata marknaden förväntas utvecklas på samma nivå som de senaste åren.

Bostadsinvesteringar	Lokalinvesteringar	Anläggningsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt, Mkr	Påbörjade byggprojekt, Mkr	Påbörjade byggprojekt, Mkr

Några stora och många mindre aktörer på marknaden

Även om den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden till stor del består av många mindre företag som agerar i hård konkurrens och på lokala marknader, finns det förutom Peab ett antal mycket stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar också mer eller mindre på hela den nordiska marknaden.

Källa till text och grafik: Prognoscentret

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MISSION OCH AFFÄRSIDÉ 11

Vi förbättrar vardagen där livet levs

Peab bygger det lokala samhället runtom i Norden. Vi skapar värden för våra kunder och andra intressenter samt för lokalsamhället genom att dra nytta av våra strategiska styrkor och eftersträva hållbar och lönsam tillväxt. Det är grunden i vårt erbjudande till kunderna och i vår attraktionskraft hos medarbetarna.

Verksamheten vilar på fyra affärsområden. Vart och ett står på egna ben och har sina kunder. Men kärnan i vår affärsmodell är samverkan mellan affärsområdena på den lokala marknaden. På så sätt får vi unika möjligheter att med våra strategiska tillgångar – såsom kunniga och engagerade medarbetare och egna insatsvaror – ha god kontroll över värdekedjan och därigenom möta kundernas behov och omvärldens förväntningar.

Detta innefattar vårt hållbara erbjudande i form av ECO-produkter, återvinning och återbruk samt lokalt samhällsansvar på de orter där vi finns. Med våra fyra affärsområden kan vi erbjuda kunderna både bredd och trygghet, samtidigt som vi ökar vår produktivitet och kan dra fördel av såväl finansiella och operativa som hållbarhetsrelaterade fördelar. På det här sättet skapar vi långsiktiga och hållbara värden. Det är det vi menar med ett närproducerat samhällsbygge.

Mission: Vi förbättrar vardagen där livet levs.
Affärsidé: Peab är den nordiska samhällsbyggaren med lokal närvaro. Med fokus på egna resurser och lokala samarbetspartner utvecklar, anlägger och bygger vi vardagen där livet levs.
Positioner: Närproducerat samhällsbygge och Nordens samhällsbyggare.
Kärnvärden: Jordnära, Utvecklande, Personliga och Pålitliga (JUPP) är Peabs grundmurade kärnvärden.ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

AFFÄRSOMRÅDESÖVERSIKT 12

Peabs samverkande affärsområden
Peabs affärsmodell utgörs av fyra samverkande och specialiserade affärsområden strukturerade efter respektive marknads förutsättningar samt indelade efter geografi och produktsegment. För 2025 års utveckling och resultat, se Förvaltningsberättelsen.

AFFÄRSOMRÅDE BYGG

Bygger lokalt nära kunderna i hela Norden
Med lokal förankring nära kunderna utför affärsområde Bygg uppdrag åt externa och interna kunder. Byggprojekten omfattar allt från nyproduktion av bostäder, offentliga och kommersiella lokaler till renoveringar och om- och tillbyggnadsarbeten samt byggservicetjänster. Affärsområdets verksamhet bedrivs runtom i Norden, organiserade i regioner i Sverige, Norge och Finland. Specialiserade bostadsproducerande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen.

Peabs position
En av de största aktörerna inom byggverksamhet i Sverige. I Norge och Finland har Peab betydande verksamheter.

• Nettoomsättning: 23,7 Mdkr
• Rörelsemarginal: 2,2 %
• Antal medarbetare: 4 402
• Läs mer om affärsområdet s. 38-40

AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING

Knyter samman människor och samhällen
Affärsområde Anläggning bygger och underhåller infrastruktur som vägar, järnvägar, broar, hamnar samt gång- och cykelbanor. Med inriktning på den lokala marknaden utför verksamheten mark- och ledningsarbeten, grundläggning och diverse byggnationer. Drift och underhåll hanterar statligt och kommunalt väg- och gatunät samt skötsel av parker och yttre fastighetsskötsel. Affärsområdet är organiserat i geografiska regioner och specialiserade produktområden.

Peabs position
Ledande anläggningsaktör i Sverige och bland de större i Norge.

• Nettoomsättning: 20,0 Mdkr
• Rörelsemarginal: 7,4 %
• Antal medarbetare: 4 584
• Läs mer om affärsområdet s. 44-46

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI

Erbjudanden med klimatfokus
Affärsområde Industri tillhandahåller produkter och tjänster för ett mer hållbart och kostnadseffektivt genomförande av bygg- och anläggningsprojekt i Norden. Med lokal förankring utförs uppdrag till både externa och interna kunder. Affärsområdet består av dotterbolag som Swerock, Peab Asfalt, Lambertsson, Smidmek och Byggelement med produktvarumärken som ECO-Asfalt, ECO-Betong, ECO-Ballast och ECO-Prefab.

Peabs position
En av de ledande aktörerna inom samtliga segment i Sverige. Stark position i Finland samt verksamhet i Norge och Danmark.

• Nettoomsättning: 17,6 Mdkr
• Rörelsemarginal: 4,0 %
• Antal medarbetare: 3 237
• Läs mer om affärsområdet s. 41-43

AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING

Hållbara bostäder och fastigheter
Affärsområde Projektutveckling ansvarar för koncernens förvärv, utveckling och avyttring av bostäder, kommersiella fastigheter, samhällsfastigheter och hela stadsdelar. Projektutveckling sker i helägda projekt eller i samarbete med partners via samägda bolag. Bostadsutveckling utvecklar bostäder för privata bostadsköpare och investerare, medan Fastighetsutveckling utvecklar kommersiella fastigheter.

Peabs position
En av Sveriges största bostadsutvecklare med betydande verksamheter i Norge och Finland. Växande aktör inom kommersiell fastighetsutveckling i Sverige, Norge och Finland.

• Nettoomsättning: 4,3 Mdkr
• Rörelsemarginal: 5,5 %
• Antal medarbetare: 126
• Läs mer om affärsområdet s. 47-52

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

AFFÄRSMODELL 13

Peabs affärsmodell
Våra målområden: Samverkan mellan affärsområdena i förädlingskedjan och lokal närvaro. Det är de två hörnstenarna i vår affärsmodell som ger synergier i verksamheten samt förutsättningar att minska vår miljö- och klimatpåverkan och främja positiv samhällsutveckling. Det är genom en högförädlad affär i samverkan som vi når en bred måluppfullnad.

Nöjdaste kunderna

Vi finns nära kunden och möter kundbehov med hållbara erbjudanden. Kvalitet genomsyrar både arbetssätt och slutresultat. Rätt kompetens på rätt plats är en framgångsfaktor. è Läs mer på sidorna 15-18

Bästa arbetsplatsen

Vi är en trygg, säker och inkluderande arbetsplats som grundas i en stark företagskultur. Ledarskapet är ansvarsfullt och verksamhetsnära. Medarbetarna har värdeskapande och utvecklande arbetsuppgifter, som de löser tillsammans. è Läs mer på sidorna 19-22

Mest lönsamma företaget

Vi tar oss an rätt affärer och har rätt verksamhetsmix. Medarbetarna arbetar enligt kvalitetssäkrade arbetssätt som i alla delar är effektiva. Med hjälp av egna resurser och intern samverkan värnar vi om hög förädlingsgrad. Vi drar fördel av vår storlek och erfarenhet. è Läs mer på sidorna 23-26

Ledande inom samhällsansvar

Som Nordens samhällsbyggare driver vi utvecklingen i branschen när det gäller miljö- och klimatfrågor, etik samt jämställdhet och inkludering. Vi har bra samarbete med intressenter i vår omvärld och vi arbetar varje dag för en hållbar värdekedja. Med omfattande lokal närvaro är vi också en viktig aktör i lokalsamhället. è Läs mer på sidorna 27-30

Högförädlad affär i samverkan
* Antal kunder: 22 000 (Innefattar ej privatpersoner)
* Antal leverantörer: 35 000
* Antal projekt 2025: 1 700 (Avser bygg och anläggningsentreprenader samt bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt. Avser påbörjade, avslutade och under hela 2025 pågående projekt.)
* Antal medarbetare: 13 000

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

MÅL OCH STRATEGI 14

Måluppfyllelse efter 2025
Medarbetarna är förutsättningen för att vi ska nå våra mål. Det är deras arbete och insatser som skapar värden till våra kunder, andra intressenter och samhället. Vi fokuserar på ett antal koncernövergripande strategiska områden för att utveckla verksamheten och nå de mål vi satt upp. För Peab innebar 2025 fortsatt nära samverkan med kunderna, fokus på den interna förädlingen genom samarbetet mellan affärsområdena och geografisk samverkan, arbete med lönsamhet i alla delar samt miljömässig och social hållbarhet.

Under 2025 såg vi fortsatt stark utveckling inom anläggningsverksamheten, lokalbyggandet samt stora delar av affärsområde Industri, medan det låga bostadsbyggandet påverkade verksamheterna inom projektutveckling och byggsystem. Marknaden för nyproduktion av bostäder stabiliserades dock under 2025, om än på låga nivåer, och vi arbetade vidare med strategin att starta nya bostadsprojekt i egen balansräkning.

Nio externa mål

Vi redovisar verksamhetens prestation genom uppföljning av nio externa mål, varav tre är finansiella, och baseras på segmentsredovisning, och sex är icke-finansiella. De icke-finansiella målen innefattar våra hållbarhetsmål. De externa målen är de vi särskilt vill lyfta fram och de utgör en delmängd av våra samtliga mål och handlingsplaner.

Rörelsemarginalen för helåret 2025 uppgick till 4,5 procent, vilket är lägre än målet om en rörelsemarginal överstigande 6,0 procent. Många av våra verksamheter har utvecklats väl under året, även om den fortsatt svaga bostadsmarknaden självklart påverkat. Nettoskuldsättningsgraden har förbättrats och uppgick per 31 december till 0,4 (0,5). Det är i det nedre spannet av målintervallet 0,3-0,7. Peabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning för 2025 om 3,30 kronor (2,75) per aktie. Det motsvarar 70 procent (38) av årets resultat enligt segmentsredovisningen, vilket är högre än vårt finansiella mål om en utdelning på mer än 50 procent av årets resultat.

Målområde	Mål	2025	2024	2023
Nöjdaste kunderna	NKI>75	80	78	80
Bästa arbetsplatsen	Fallande olyckstrend, allvarliga olyckor <33	49	33	48
Bästa arbetsplatsen	eNPS >benchmark	31	28	26
Mest lönsamma företaget1)	Rörelsemarginal >6%	4,5 %	4,7 %	3,2 %
Mest lönsamma företaget1)	Nettoskuldsättningsgrad 0,3-0,7	0,4	0,5	0,6
Mest lönsamma företaget1)	Utdelning >50% av årets resultat 2)	70 %	38 %	30 %
Ledande inom samhällsansvar	Koldioxidintensitet för egen produktion -60% 2030 (jmf. basår 2015)	-58	-50	-49
Ledande inom samhällsansvar	Koldioxidintensitet för insatsvaror och köpta tjänster -50% 2030 (jmf. basår 2015)

1) Baseras på segmentsredovisning.
2) Beräknat på antal utestående aktier.basår 2015) -7 -12 -9 Jämställd rekrytering >8,0% andel kvinnor (YA) 13,7 10,6 14,2 Jämställd rekrytering >30,0% andel kvinnor (TJM) 43,8 39,1 18,8

Affärsplaneperioden 2024-2026
Vår pågående affärsplaneperiod sträcker sig mellan åren 2024 och 2026. Huvudområdena handlar om kundfokus, hållbarhet och hållbara erbjudanden samt effektivitet. Samverkan mellan våra affärsområden är en förutsättning för framgång inom samtliga dessa områden. Vi arbetar också med två koncernövergripande utvecklingsprogram som stöttar dessa förflyttningar. Det ena är ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som, genom att bryta ner våra klimatmål i konkreta aktivitetsplaner och åtgärder, syftar till att säkerställa att vi når målen och säkrar tillgången till kritiska insatsvaror. Det andra programmet är ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som både stöttar det första programmet och bidrar till vårt strukturerade arbete och ansvarstagande med Peabs värdekedjor. Inom ramen för detta program har vi under året tagit stora kliv framåt i att på ett heltäckande sätt kunna mäta utsläpp av växthusgaser som vår verksamhet ger upphov till, vilket årets redovisning också återspeglar.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION NÖJDASTE KUNDERNA 15

NÖJDASTE KUNDERNA

Kvalitet ur alla aspekter

Våra kunder finns i hela Norden. Från den lilla inlandsorten i norr och kuststaden i väst till storstaden i söder. Varje kundprojekt syftar till att förbättra vardagen där människorna lever sina liv. Samtidigt är varje projekt unikt, eftersom kundbehoven och kundkraven skiljer sig åt. Vårt uppdrag är att alltid värna kvalitet i både projektutförandet och slutresultatet.

Från bostäder till parkskötsel

Peab är en komplett samhällsbyggare som erbjuder helhetslösningar, eller dellösningar när kunden så önskar det. Oavsett projekt är pålitlighet och vår förmåga att möta kundens kvalitets- och prestandakrav avgörande för framgång. Karaktären på våra uppdrag varierar stort. Vi bygger allt från bostäder i olika upplåtelseformer, offentliga lokaler och komplexa infrastrukturprojekt till att vi hanterar parkskötsel och levererar betong och andra insatsvaror till våra kunder. Det betyder att Peab har en bred kundbas som spänner över de fyra affärsområdena. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en kund, ibland har bara ett affärsområde kundrelationen. Det totala antalet kunder uppgår till omkring 22 000.

Affärsområdena Bygg och Anläggning bedriver sina verksamheter i form av entreprenaduppdrag till privata och offentliga kunder. Affärsområde Industri har både entreprenaduppdrag och säljer sina produkter och tjänster till de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. Affärsområde Projektutveckling säljer bostäder till privatpersoner och kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter till offentliga och privata beställare.

Bland entreprenaduppdragen under det gångna året märks byggnation av sjukhus och äldreboenden, skolor, badhus och idrottshallar, olika slags infrastrukturprojekt, driftkontrakt gällande vägunderhåll samt anläggningsarbeten för såväl nya bostadsområden som reningsverk. Allt tydligare blir också försvars- och säkerhetsklassade projekt i våra verksamhetsländer till följd av både säkerhetshot och kriminalitet, liksom industriprojekt med koppling till den pågående klimatomställningen. Under året fick vi ett antal större uppdrag, såsom att utveckla ny transformatorfabrik i Ludvika och nytt kontor och utvecklingscenter i Västerås till Hitachi Energy, bygga vård- och omsorgsboenden såväl i Stockholm som i Helsingborg samt att bygga både kraftvärmeverk och avloppsreningsverk. En nöjd kund är en återkommande kund. Det förutsätter att vi alltid utgår från kundens och det lokala samhällets behov.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION NÖJDASTE KUNDERNA 16

I Västsverige bygger vi en del av Västlänkens deletapp Haga- Rosenlund i Göteborg på uppdrag av Trafikverket och ett antal pågående driftkontrakt för vägunderhåll på de statliga vägarna förlängdes under året. Bland andra vunna uppdrag under året kan nämnas att vi i Helsingfors bygger bostäder i ett antal nya projekt, medan vi i norska Karasjok bygger ett nytt skol- och hälsocenter. Det är ofta genom samverkan vi utvecklar nya lösningar, skapar innovation inom bygg- och anläggnings- verksamheten samt främjar miljö- och klimatarbetet.

Lokal förankring nära kunderna

Att Peab levererar i enlighet med sina åtaganden till kunderna är avgörande för en långsiktigt hållbar affär. En nöjd kund är en återkommande kund. Det förutsätter att vi alltid utgår från kundens och det lokala samhällets behov. Två fina exempel från det gångna året är väg- och järnvägsprojekten Olskroken i Göteborg och Boden Industrial Park som vi slutförde såväl före tidplan som under budget. Våra kunniga och engagerade medarbetare, liksom goda möjligheter till lokal försörjning av insatsvaror, medarbetare och lokala underentreprenörer, är naturligtvis också centrala för framgång i projekten.

Det är tydligt hur kunderna ställer allt högre krav på de projekt de beställer. Processen från projektplanering till produktion ska vara alltmer digitaliserad och projekten har allt oftare specifika krav på klimat- och miljöprestanda. Det senare innefattar allt från krav på klimatkalkyler och certifieringar till gränsvärdeskrav på minskade utsläpp och materialval och återbruk. Framför allt ser vi ett större fokus på hur vi arbetar för att säkerställa projekt- och hållbarhetsmål, och det förutsätter nära samarbete med kunden från tidiga faser.

Det är därför också positivt att vi i allt större grad ser ökade inslag av föravtal, så kallade fas 1-avtal, inom affärsområdena Bygg och Anläggning. Föravtalen innebär att Peab kontrakteras för att tillsammans med kunden hitta en produkt med rätt kvalitet samt att hantera risker och osäkerheter. Syftet är att under föravtalets löptid kunna teckna ett slutligt entreprenadkontrakt. Vid årsskiftet 2025/2026 uppgick det potentiella värdet av slutliga entreprenadavtal från dessa föravtal till cirka 17 miljarder kronor inom de kommande två åren. Det här arbetssättet hjälper oss att dels sälja Peabs breda kompetens tidigt och dels skapa förutsättningar för strukturerade samarbetsformer där byggherre, konsulter, entreprenörer och andra nyckelaktörer gemensamt kan säkerställa att projekt blir ändamålsenliga och framgångsrika. Det är ofta genom samverkan vi utvecklar nya lösningar, skapar innovation inom bygg- och anläggningsverksamheten samt främjar miljö- och klimatarbetet.

Inför att vi inleder ett samarbete med kund gör vi noggranna genomgångar och utredningar kring samtliga kundkrav och våra möjligheter att möta dem både med materiella och personella resurser, liksom att vi har förmågan att nå uppställda hållbarhetskrav. Vi arbetar i anbudsråd för att ta fram väl genomarbetade och korrekta erbjudanden och minska riskerna för både Peab och kunden.

• God spridning i Norden Nettoomsättning segmentsredovisning, 2025
• Hög andel offentliga kunder Nettoomsättning segmentsredovisning, 2025

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION NÖJDASTE KUNDERNA 17

Historiskt järnvägs- projekt klart i förtid

Den 9 oktober 2025 – efter tio års samarbete – invigdes den historiska ombyggnationen av Olskroken i Göteborg, som är en del av Västlänken. Det är en av Sveriges mest trafikerade järnvägsknutar där fem banor möts och mer än 650 tåg passerar dagligen. Trots det begränsade utrymmet har Peab och Trafikverket färdigställt projektet före utsatt tid, under budget och utan att störa den dagliga trafiken.

Olskrokenprojektet har inneburit separation av gods- och persontrafiken genom ombyggnation av järnvägsspåren så att de korsar varandra i olika nivåer. Det har minskat flaskhalsar, förbättrat den dagliga tågtrafiken och skapat förutsättningar för ökad kapacitet samt en mer hållbar stadsutveckling. Totalt har sex järnvägsbroar, en gångbro och cirka tio kilometer nya järnvägsspår byggts. Framgången är ett resultat av en stark kultur präglad av samverkan, innovation och hållbarhet. Early Contractor Involvement har lagt grunden till ett arbetssätt med gemensam planering och tydliga förväntningar redan i tidiga skeden samt möjliggjort anpassningar i en mycket komplex miljö.

– Olskroken planskildhet är ett tydligt exempel på vad som är möjligt när samverkan fungerar på riktigt. Vi har gemensamt med Trafikverket haft tydliga mål, en stark drivkraft och flexibel inställning där vi samverkat hela vägen för att omvandla en av Sveriges största flaskhalsar till ett framtidssäkrat nav för hela Västsveriges järnvägssystem, säger Mattias Emanuelsson, regionchef på Peab.

Fakta: Olskroken planskildhet

• 7 broar (6 järnvägsbroar och 1 gångbro)
• 10 000 meter enkelspår, varav 3 800 meter på bro/ramp/däck
• 38 växlar och 2 spårkryss
• 25 mil pålar

Hållbarhet har varit en röd tråd genom hela bygget. Genom att utmana traditionella arbetssätt och utveckla nya metoder, optimera design och konstruktionslösningar har klimatpåverkan kunnat minskas avsevärt. Projektet har också arbetat aktivt med återanvändning av massor och material samt använt klimatförbättrad betong i pålplattor, påldäck, bullerskärmar och broar.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION NÖJDASTE KUNDERNA 18

Nöjd-kund-index (NKI)

NKI står för Nöjd-kund-index och mäter hur nöjda Peabs kunder är.

MÅL: >75
UTFALL 2025: 80

Mål: Nöjdaste kunderna

• Vi finns nära kunden och möter kundbehov med hållbara erbjudanden.
• Kvalitet genomsyrar både arbetssätt och slutresultat.
• Rätt kompetens på rätt plats är en framgångsfaktor.

För att följa upp vårt arbete och kundernas uppfattning om oss gör vi årliga kundundersökningar.För 2025 uppgick Nöjd-kund-index (NKI) till 80 (78), vilket är en tydlig ökning jämfört med föregående år och en bit över målet om minst 75. Glädjande är att NKI förbättras i alla våra fyra affärsområden. I samband med NKI-undersökningen frågar vi även kunderna hur de uppfattar Peab utifrån ett antal faktorer. Personalen får det högsta betyget och fortsätter att öka, samtidigt som pålitlighet och prisvärdhet upprätthåller sina höga siffror.

NKI står för Nöjd-kund-index och är en sammanvägd bedömning av tre frågor om 1) förväntningar, 2) total nöjdhet och 3) ideal. Svaren anges på en tiogradig skala som räknas om till ett index mellan 0 och 100 och där värden mellan 65 och 75 motsvarar medelgod kundnöjdhet. Värden understigande 65 motsvarar ej tillfredsställande kundnöjdhet och värden över 75 motsvarar mycket god kundnöjdhet. Peab redovisar NKI årsvis. Antalet kunder som deltog i den senaste mätningen uppgick till nästan 2 100.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION BÄSTA ARBETSPLATSEN 19

BÄSTA ARBETSPLATSEN

Vi bygger samhället tillsammans

Peab finns i stora och små orter runtom i Norden. Våra omkring 13 000 medarbetare gör skillnad genom att bygga det lokala samhället där de bor och verkar. Varje medarbetare har ett stort eget ansvar och ska mötas av såväl goda arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter som av säkra och inkluderande arbetsplatser. Det är medarbetarna som med sin kompetens och sitt engagemang bygger Peab. Utgångspunkten är våra välförankrade kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga som hjälper oss att tillsammans bygga vår kultur och det vi brukar kalla för Peabandan.

Peabs breda verksamhet innebär att vi erbjuder en rad olika yrkesroller. Vid den senaste genomgången uppgick antalet yrkeskategorier till totalt 228, allt från geotekniker och asfaltläggare till byggingenjörer, anläggningsarbetare och chaufförer. Vårt lokala fokus och vår strategi för det närproducerade samhällsbygget innebär att Peab har en hög andel egna yrkesarbetare, särskilt jämfört med andra aktörer i bygg- och anläggningsbranschen. Andelen yrkesarbetare uppgick till 52 procent och tjänstemannarollerna stod för 48 procent vid utgången av 2025.

Fördelningen mellan kvinnor och män i Peabkoncernen är fortsatt ojämn och en branschrelaterad utmaning. Vi arbetar aktivt för att öka såväl kunskapen och intresset för olika yrkesroller i bygg- och anläggningsbranschen bland kvinnor och därigenom öka andelen kvinnor i vår organisation.

è Läs mer om vårt jämställdhetsarbete på sidan 27.

I jordnära anda

Peab har en platt och decentraliserad organisation och varje medarbetare har möjlighet att påverka både sin vardag och hur vi verkar som företag. Vår storlek och breda verksamhet i Norden gör att vi kan erbjuda många möjligheter, oavsett om medarbetaren vill växa i sin befintliga roll, prova nya roller och uppgifter eller utveckla sina ledaregenskaper eller specialistkunskaper. Det kan även handla om att utveckla karriären på andra orter. För att visa på alla möjligheter har vi en karriärkarta som medarbetarna har tillgång till, bland annat vid de årliga utvecklingssamtalen. Med goda arbetsvillkor och förmåner vill vi att medarbetarna ska må bra. Peab erbjuder marknadsmässiga löner, villkor och förmåner samt främjar balans mellan arbete och fritid. Hos oss ska arbetets art, prestation och kompetens styra kompensationen.

Inkludering en hörnsten

Det är självklart att varje medarbetare ska behandlas med respekt och det är lika viktigt att Peab som arbetsgivare lyckas ta vara på medarbetarnas unika förmågor och perspektiv. Det förutsätter en trygg och inkluderande arbetsmiljö. Peab har en likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling. Vi arbetar aktivt med utbildning och stöd till chefer och medarbetare för att säkerställa att ingen diskrimineras eller särbehandlas på våra arbetsplatser. Därtill finns ett etiskt råd som

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION BÄSTA ARBETSPLATSEN 20

säkerställer att fall av kränkande särbehandling och diskriminering utreds av opartisk expertis. Inkludering mäts även i vår medarbetarundersökning. Vi undersöker till exempel nivån av upplevd inkludering, psykologisk trygghet samt hur starkt vårt civilkurage är. Resultaten är uppmuntrande, även om det finns utrymme för förbättring. Under det gångna året var trygghet, inklusive psykologisk trygghet, också temat på vår årliga arbetsmiljövecka.

Ledarskapet grunden för vår framgång

Trygga och uppskattade ledare är viktiga både för Peabs möjligheter att nå uppsatta mål och för att medarbetarna ska kunna blomstra i sina yrkesroller. Att utveckla våra chefer genom olika ledarskapsprogram är därför en ständig prioritet.

Fokus på morgondagens medarbetare

Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för vår förmåga att kunna säkra framtida kompetensförsörjning och behålla kompetenta medarbetare. Med tanke på den stora underliggande efterfrågan på våra tjänster inom olika delar av samhället behöver vi kontinuerligt rekrytera medarbetare med olika kompetenser. Under året har vi arbetat i enlighet med vår uppdaterade kompetensförsörjningsstrategi samt genomfört en rad lokala rekryteringsinsatser där de framtida kompetensbehoven är tydliga.

Ett led i detta arbete är att vi prioriterar samverkan med olika delar av utbildningsväsendet i våra verksamhetsländer. Samverkan sker genom allt ifrån praktiksamarbeten och forskningsprojekt till gästföreläsningar, mentorskap och handledning av examensarbeten. Sedan 2006 driver vi även fristående gymnasieskolor genom Peabskolan.

è Läs mer om vårt Peabskolan i avsnittet ledande inom samhällsansvar på sidan 27.

Lärlingsprogrammet för kvinnor, Byggåret, startade 2025 sin tredje omgång med 13 nya lärlingar och hösten 2026 börjar en ny kull med 27 lärlingar. Likaså påbörjade 21 högskole- och civilingenjörer Peabs traineeprogram 2025–2026 i Sverige. Vi anställde även 20 traineer i Finland och tolv i Norge. Traineerna, som är utspridda i hela koncernen, får lära sig om arbetsledning, delta i en ledarskapsutbildning och få praktisk erfarenhet från olika arbetsplatser. Därtill hade vi 2025 omkring 350 bygglärlingar inom koncernen.

Allt börjar med en säker arbetsmiljö

Bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad. Vi kan aldrig acceptera att någon skadar sig eller blir sjuk av arbetet. Därför är en säker arbetsmiljö grunden i vår verksamhet. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska kunna göra det under trygga och säkra förhållanden, trots riskfyllda arbetsmoment i verksamheten. Varje medarbetare, inhyrd personal och alla som vistas på Peabs arbetsplatser har den uttalade rätten att inte utföra ett arbete om det inte kan göras säkert.

Förebyggande insatser

De förebyggande insatserna är centrala i vårt arbetsmiljöarbete. Varje risk vi åtgärdar är en potentiell olycka mindre. För att förebygga olyckor och tillbud på arbetsplatserna utvecklar vi kontinuerligt kvalitetssäkrade och systematiserade arbetsmetoder samt utbildar medarbetarna och våra samarbetspartners. På byggarbetsplatserna handlar det om återkommande skyddsronder med efterföljande åtgärder av identifierade brister. Vi har även stort fokus på lärande arbetsmiljörevisioner för att underlätta för arbetsplatserna att göra rätt. Därtill har vi utvecklat arbetssätt där medarbetarna gemensamt genomför arbetsberedningar innan arbetet påbörjas. I arbetsberedningarna ligger fokus på att identifiera risker och åtgärder för att öka säkerheten och minska antalet olyckor och tillbud. Säkerhetsarbetet är lika viktigt på arbetsplatser som påverkas av förbipasserande trafik.

Medarbetarna och våra samarbetspartners rapporterar riskobservationer som vi åtgärdar så långt som möjligt och lär ifrån. Det gör vi även från faktiska tillbud och olyckor. Om olyckan ändå inträffar, så har Peab har sedan många år en krisorganisation som består av drygt 100 medarbetare. Syftet är att den vid händelse av olycka eller kris hjälper till med ett professionellt omhändertagande för att minska onödigt lidande och skadeverkningar för drabbade, både medarbetare och tredje part.

Affärsområde	2025	2024
Bygg	4 402	4 681
Anläggning	3 237	3 365
Industri	4 584	4 581
Projektutveckling	126	145
Koncernfunktioner	613	611
Koncernen	12 962	13 383

Antal anställda per affärsområde per 31 december

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION BÄSTA ARBETSPLATSEN 21

Ny räddnings- och akutsjukvårdsstation stärker beredskapen i S:t Karins

I finska S:t Karins har Peab byggt en ny, modern räddnings- och akutsjukvårdsstation som idag är stadens huvudsakliga brandstation. Den nya stationen har utformats för att möta både dagens och morgondagens krav på snabb respons, modern teknik och robust beredskap. Byggnaden, som omfattar cirka 3 500 kvadratmeter våningsyta, ersätter den äldre brandstationen i centrum. Peab har byggt en huvudbyggnad på två våningar, kompletterad med carport och lagerbyggnad – allt utformat för att effektivt stödja både akuta insatser och långsiktigt säkerhetsarbete. Peabs helhetsansvar för projektet innefattade även att gården asfalterades av Peab Asfalt och att betongen levererades av Swerock. Den nya anläggningen rymmer därtill räddningsavdelningens akuta verksamhet, övervakningsfunktion samt verkstad för fordon och utrustning, vilket gör stationen än mer självförsörjande och effektiv i akuta lägen. Dessutom har en kontraktsbrandkår fått egna faciliteter för att kunna stödja verksamheten.Byggnationen inleddes i februari 2024 och färdigställdes enligt plan i augusti 2025. – Allt har gått som planerat och projektet har tagit sig an varje utmaning som uppstått längs vägen, till exempel till följd av de många olika tekniska och elektrotekniska systemen, med höga krav på noggrann koordinering och gediget ingenjörsarbete. Framgången i projektet grundar sig på vårt nära och förtroendefulla samarbete med beställaren, säger Tuomas Martikkala, platschef på Peab. Stationen är byggd enligt en hög renhetsklass, modern teknik och drivs med geotermisk uppvärmning, vilket minskar driftens klimatpåverkan och stärker projektets hållbarhetsprofil. Med sin strategiska placering är den nya räddnings- och akutsjukvårdsstationen i S:t Karins idag en framtidssäkrad anläggning som stärker tryggheten i hela regionen.

Fakta: Räddnings- och akutsjukvårdsstation

• Kund: S:t Karins stad
• Byggnadens yta är cirka 3 500 kvadratmeter och tomtarean är cirka 13 400 kvadratmeter
• Renhetsklass P1 och uppvärmning med geotermisk värme
• Färdigställd: Augusti 2025

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

BÄSTA ARBETSPLATSEN 22

Mål: Bästa arbetsplatsen

Vi är en trygg, säker och inkluderande arbetsplats som grundas i en stark företagskultur. Ledarskapet är ansvarsfullt och verksamhetsnära. Medarbetarna har värdeskapande och utvecklande arbetsuppgifter, som de löser tillsammans.

eNPS Står för employee Net Promoter Score och mäter medarbetarengagemang.
MÅL: Över benchmark (redovisas halvårsvis)
UTFALL 2025: 31

Allvarliga arbetsplatsolyckor
Målet mäts som nollvision dödsolyckor samt fallande trend allvarliga arbetsplatsolyckor, rullande 12 mån.
MÅL: <33 (redovisas kvartalsvis)
UTFALL 2025: 49

Nöjda och engagerade medarbetare

Vårt mål är att kunna erbjuda medarbetarna den bästa arbetsplatsen i branschen. Vi mäter det genom att värdet för eNPS (rekommendera Peab) ska ligga över benchmark i branschen industri och tillverkning. I höstens mätning uppgick eNPS-värdet till 31 (32 i vårens mätning), vilket är fortsatt tydligt över nordisk benchmark som uppgick till 17 (18 i vårens mätning). Den tydligaste ökningen av eNPS-värdet noterades bland yrkesarbetande kvinnor. I undersökningen lyfter medarbetarna fram samarbete med kollegor, gemenskap och kärnvärdena som några av Peabs främsta styrkor. Den trend som backar avser arbetsbelastning. Svarsfrekvensen är fortsatt hög på 88,6 procent, om än inte lika hög som rekorddeltagandet på 90,9 procent i vårens mätning. Det visar på stort engagemang för att bidra till utvecklingen av sitt arbetslag och utveckling av hela verksamheten.

Ständigt fokus på att minska arbetsplatsolyckorna

Nollvisionen avseende dödsolyckor samt målet om en fallande trend för de allvarliga arbetsplatsolyckorna. Olyckor omfattar både våra egna medarbetare och alla andra som vistas på våra arbetsplatser. Antalet allvarliga arbetsplatsolyckor ökade under årets sista kvartal efter en tid med tydligt färre olyckor. Antalet uppgick till 49 för helåret 2025. Det kan jämföras med 33 för 2024. Under det sista kvartalet 2025 inträffade 26 allvarliga olyckor, främst inom delar av byggverksamheten. 15 av dessa avsåg egen personal och 11 avsåg underentreprenörer. I skrivande stund pågick analyser och aktiviteter för att bryta den negativa utvecklingen.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET 23

MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET

Hållbara resultat genom samverkan

Med våra engagerade medarbetare säkerställer vi produktivitet, kvalitet och ständiga förbättringar. Vår lokala närvaro, storlek och verksamhetsmix är vägen mot målet att bli det mest lönsamma företaget i vår bransch. Peab har en styrka i sin affärsmodell. Med våra fyra affärsområden har vi kontroll över en stor del av värdekedjan och därmed goda möjligheter att öka förädlingsgraden i verksamheten. Det handlar om att nyttja hävstången i förädlingskedjan – från markförvärv till produktion och drift – genom intern samverkan, egna produkter, tekniska lösningar och hållbara affärskoncept.

Vägar till lönsamhet

För att främja den interna förädlingsgraden krävs geografisk samverkan, liksom tidiga dialoger med befintliga och potentiella kunder. Vårt kategoriarbete inom inköp och våra anbudsråd är exempel på arbetssätt som främjar förädlingsgraden. Förutsättningarna till lönsamhet förbättras av vår förmåga att verka och leverera där tillväxten sker, anpassa verksamhetsmixen utifrån de lokala förutsättningarna samt att dra nytta av vår storlek och erfarenhet. Så har vi till exempel också agerat när bostadsmarknaden varit svag, vi har haft förmågan att dra fördel av investeringar på andra marknader. Samtidigt måste vi kontinuerligt arbeta med vår effektivitet, i alla delar av verksamheten. Det är särskilt viktigt i ett marknadsläge där fortsatt höga byggkostnader, om än inte längre stigande, och osäkerhet på marknaden haft påverkan på efterfrågan. Häri ingår att genomföra särskilda åtgärder inom de delar av verksamheten som inte når uppsatta lönsamhetskrav. Vårt arbete med att öka digitaliseringsgraden är ytterligare en aspekt som driver effektivitet.

När ni nu blickar framåt kan vi konstatera att marknadsutsikterna stabiliserats i Norden, trots fortsatta geopolitiska spänningar. Förutom att bostadsmarknaden stabiliserats, om än på låga nivåer, märker vi effekter av de pågående infrastrukturinvesteringarna och det faktum att regeringarna i de nordiska länderna aviserat om stora kommande satsningar på både investeringar och underhåll. Totalt sett är utsikterna på de nordiska bygg- och anläggningsmarknaderna positiva för 2026. Peab har dessutom en verksamhet som gynnas av såväl kundernas klimatomställning och -anpassning som av osäkerheten i omvärlden och de pågående satsningarna inom polisen, kriminalvården, de säkerhets- och försvarsrelaterade projekten samt de tillhörande infrastruktursatsningarna. Vi befinner oss därför i en gynnsam position med våra kompetenta medarbetare som har förmågan att ta sig an de växande möjligheter som finns på våra marknader. Med ett starkt kassaflöde och lägre nettoskuld har vi ett bra handlingsutrymme.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET 24

Tre finansiella mål

Inom det strategiska målområdet mest lönsamma företaget mäter vi verksamheten utifrån tre finansiella mål, som baseras på segmentsredovisning och gäller över normala konjunkturcykler. Dessa är att rörelsemarginalen ska överstiga sex procent, nettoskuldsättningsgraden ska ligga inom intervallet 0,3-0,7 och att utdelningen ska uppgå till minst 50 procent av årets resultat. Målet om rörelsemarginal bygger på den struktur med fyra affärsområden och den verksamhetsmix som Peab haft sedan 2020 samt att vi har kostnadseffektiva stödfunktioner. Målet innebär olika riktmärken för rörelsemarginalen per affärsområde, med större marginalkrav på de kapitalintensiva affärsområdena Industri och Projektutveckling.

• Rörelsemarginal: Mål: > 6% enligt segmentsredovisning*
• Nettoskuldsättningsgrad: 0,3-0,7 enligt segmentsredovisning*
• Utdelning: Mål: >50 % av årets resultat enligt segmentsredovisning**

* Åren 2017-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för bostadsprojekt i egen regi.
** För 2019 har ingen kontant utdelning lämnats. Värdet av utdelningen av Annehem Fastigheter uppgick vid utdelningstillfället i december 2020 till 97 procent av årets resultat 2019. *** Andelen är beräknad på årets resultat exklusive resultateffekt om 952 Mkr som uppkom vid utdelningen av Annehem Fastigheter. **** För 2025, styrelsens förslag till årsstämman.

Peab har en styrka i sin affärsmodell. Med våra fyra affärsområden har vi kontroll över en stor del av värdekedjan och därmed goda möjligheter att öka förädlingsgraden i verksamheten.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET 25

Ny flygplats möjliggör utveckling för en hel region

Fakta: Nya Bodø flygplats
* 4,6 miljoner kubikmeter sten och jord flyttas
* 650 000 kvadratmeter asfalteras
* Tas i drift 2029/2030
* Får en kapacitet på 2,3 miljoner passagerare per år

Efter gedigen planering och projektering arbetar Peab och beställaren Avinor sedan våren 2024 med att bygga en ny flygplats i Bodø i norra Norge. När den står färdig 2029/2030 har Peab inte bara byggt 800 meter nytt Norge genom markutvidgning, utan även skapat en grund för stadens och hela regionens fortsatta utveckling. För att Nya Bodø flygplats ska bli en regional knutpunkt är det en omfattande helhet som ska skapas. I projektet ingår att bygga en ny landningsbana, taxibanor och parkeringsplatser för flygplan. Förutom att anlägga ny mark har arbetet redan innefattat allt från borttagning av vegetation och rivning av gammal infrastruktur till andra förberedande arbeten som sprängningar.

– Detta är ett komplext projekt som kräver god samordning och samarbete mellan alla inblandade aktörer. Det är omkring 350 företag och 3 000 medarbetare som på något sätt kommer att arbeta med projektet. Den största utmaningen är att kunna se helheten och bryta ned den till hanterbara delar som följer en genomarbetad tidplan. Vi har ett fantastiskt samarbete med Avinor och arbetar tillsammans mot målet att bidra till utvecklingen och sysselsättningen i regionen, säger Olle Eurenius, projektchef i Peab Anläggning i Norge. Projektet har en nollvision för skador och allvarliga incidenter.Likaså genomsyras det av tydliga miljöhänsyn, som att det pågår arbete för att minimera transporterna och att Avinor har infört ett program för att hjälpa till att bevara och förbättra lokala ekosystem för att minimera påverkan på naturen i samband med utvecklingen av den nya flygplatsen. Den färdiga flygplatsen kommer också att leda till minskade driftrelaterade växthusgasutsläpp från flyget i Bodø. Målet är att miljöcertifiera byggarbetet enligt BREEAM Infrastructure (Excellent).

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET 26

Nyckeltal	Mål	Utfall 2025
Rörelsemarginal (Målet mäts enligt segmentsredovisning)	>6 %	4,5 %
Nettoskuldsättningsgrad (Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Målet mäts enligt segmentsredovisning)	0,3-0,7	0,4
Utdelning (Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Målet mäts enligt segmentsredovisning)	>50 %	70 %

Mål: Mest lönsamma företaget

Stark avslutning på året

Koncernens nettoomsättning för 2025 var i nivå med föregående år och uppgick till omkring 59 Mdkr. Anläggningsverksamheten, lokalbyggandet samt stora delar av affärsområde Industri hade en fortsatt stark utveckling, medan det låga bostadsbyggandet påverkade verksamheterna inom projektutveckling och byggsystem. Peab avslutade året med ökning av både omsättning och rörelsemarginal inom entreprenadverksamheterna, liksom en stark utveckling av rörelsemarginalen inom Swerock/ Asfalt. Kassaflödet före finansiering var starkt under året och vid utgången av 2025 var också nettoskulden tydligt lägre jämfört med motsvarande tidpunkt 2024.

Peab går in i det nya året med ett stabilt orderläge och en stark finansiell ställning. Det gångna året visade än en gång att Peab har en stark grund att stå på och en unik förmåga att anpassa sig till växlande förutsättningar. Med våra 13 000 kompetenta medarbetare tar vi oss an de växande möjligheterna som finns på våra marknader. Med Peabs breda affärsmodell, lokala förankring och starka finansiella ställning står vi med andra ord väl positionerade för att möta framtiden.

När det gäller målet att över tid ha en rörelsemarginal över sex procent så uppgick den för 2025 till 4,5 procent, vilket är lägre än målet om en rörelsemarginal överstigande 6,0 procent. Många av våra verksamheter har utvecklats väl under året, även om den fortsatt svaga bostadsmarknaden självklart påverkat oss. För att vi ska nå målet om en rörelsemarginal på över sex procent behöver efterfrågan på bostadsmarknaden förbättras. Samtidigt måste vi fortsätta att vara effektiva i vår produktion och hålla nere våra omkostnader.

Nettoskuldsättningsgraden har förbättrats och uppgick per 31 december till 0,4 (0,5). Det är i det nedre spannet av målintervallet 0,3-0,7. En effektiv kapitalbindning och optimerat betalsaldo i våra entreprenadverksamheter möjliggör lägre nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad.

Med hänsyn till koncernens resultat för 2025, finansiella ställning och framtida kapitalbehov föreslår styrelsen Peabs årsstämma att besluta om en utdelning om 3,30 kronor (2,75) per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen under 2026. Det motsvarar 70 procent (38) av årets resultat enligt segmentsredovisningen, vilket är högre än vårt finansiella mål om en utdelning på mer än 50 procent av årets resultat.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 27

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Vi driver samhällsutvecklingen framåt

Som Nordens samhällsbyggare med omfattande lokal närvaro har vi ett självklart ansvar för våra samhällen. Det ansvaret börjar i vår roll som arbetsgivare och affärspartner och sträcker sig hela vägen genom produktionskedjan och ut i det omgivande lokala samhället.

Jämställda arbetsplatser i fokus

Bygg- och anläggningsbranschen har en stor uppgift i att ta tillvara hela den kompetensbas som samhället erbjuder. Andelen kvinnor i branschen och på Peab är fortfarande alltför låg. Den stora ojämställdheten finns i de produktionsnära yrkena då färre än tio procent av de som söker sig till Peab från relevanta praktiska utbildningar är kvinnor. Som en av Nordens största samhällsbyggare vill vi gå i bräschen i dessa frågor. Vi vill ta vårt ansvar och bidra till en förflyttning, men vi måste göra det tillsammans med övriga samhället och lärosätena. Därför lyfter vi frågan i olika branschsammanhang, i möten med politiker och i media. Vi har även startat lärlingsprogrammet Byggåret för unga kvinnor. De arbetar under ett år som hantverkare på en lokal arbetsplats och genomgår samtidigt en teoretisk utbildning. Målet är att öka jämställdheten i Peab generellt och i produktionen specifikt. För närvarande pågår förberedelser för den fjärde omgången av programmet.

Etik en grundsten i samhällsbyggandet

Att verka för en hållbar leverantörskedja där affärsetik, mänskliga rättigheter och miljön värnas och respekteras är en självklar hörnsten i vår verksamhet. Peabs uppförandekod är utgångspunkten och vi har även en specifik leverantörskod som definierar våra förväntningar på våra samarbetspartners. Som samhällsbyggare har vi ett ansvar att bedriva en verksamhet med hög etisk standard och att motverka korruption. Det är särskilt viktigt i en bransch som präglas av decentraliserad verksamhet och komplexa värdekedjor. Vi är i alla sammanhang tydliga med att det råder nolltolerans mot alla former av korruption och etiska övertramp samt att överträdelser leder till åtgärd. Att vår verksamhet och våra medarbetare finns i Norden, liksom huvuddelen av våra samarbetspartners, är positivt för våra möjligheter att främja etisk affärsverksamhet. Vi arbetar förebyggande genom långsiktiga och systematiska insatser, inte minst när det gäller att säkerställa medarbetarnas kunskap i etik, antikorruption och konkurrensrätt. Vi uppmanar alla medarbetare och samarbetspartners att anmäla eventuella lagöverträdelser, överträdelser mot vår uppförandekod och andra former av övertramp.

Engagemang i lokalsamhället

Våra kunder betonar ofta vikten av samverkan för ett gemensamt ansvar i lokalsamhället, inte minst för att forma morgondagens samhällen. För Peab, med sin omfattande lokala närvaro i Norden, är denna utveckling positiv och central i vår affärsmodell. Det handlar till exempel om att vi utformar trygga bostadsområden, främjar lokalt föreningsliv samt ungas utveckling och utbildning. Att vi skapar gemenskap och bidrar till planeringen av grönområden, mötesplatser och tillgänglighet till serviceanläggningar. Genom kontinuerliga dialoger och samarbeten med kommuner och andra lokala aktörer, spelar vi en viktig roll i att forma hållbara, levande och inkluderande samhällen. När det gäller ungas utveckling är Peabskolan ett viktigt exempel på vårt engagemang. Vi driver sedan 2006 egna yrkesinriktade gymnasieskolor i Malmö, Göteborg och Solna. I nästan alla våra projekt finns olika typer av krav på socialt ansvarstagande. Genom konceptet Peab Life har vi de senaste åren skapat samarbeten med partners på olika orter i Norden för att främja barns och ungas utveckling.

Cirkulära material morgondagens resurser

När vi bygger och anlägger uppstår avfall. Peab har tydliga riktlinjer för hur överblivet material från byggprocessen på våra arbetsplatser ska hanteras, för att möjliggöra återbruk. Runtom i verksamheten pågår en rad initiativ för att hitta nya sätt att återanvända byggprodukter och återvinna spill. Tidiga dialoger med materialleverantörer och återbruksaktörer är viktiga för att vi ska kunna använda fler produkter med högre andel återvunnet material. Vi driver också olika FoU-projekt för att utveckla de cirkulära flödena, till exempel inom masshantering för att öka mängden massor som återanvänds i branschen. Att skapa cirkulära flöden är inte bara hänsynsfullt för miljön, utan medför även affärspotential för Peab.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 28

• 2030 ska vi ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter
• 2030 ska vi skydda, bevara och stärka ekosystemet och biologisk mångfald
• 2040 ska vi ha en 100 procent resurseffektiv verksamhet
• 2045 ska vi vara klimatneutrala

Med sikte på miljömålen

Bygg- och anläggningsbranschens miljö- och klimatpåverkan är betydande. Peab påverkar miljön och klimatet genom den egna verksamheten och genom den påverkan som uppstår hos våra leverantörer och kunder. Samtidigt påverkas förutsättningarna för vår verksamhet av miljö- och klimatförändringarna. Vi arbetar målmedvetet och steg för steg med att minska vårt miljö- och klimatavtryck, i linje med de mål vi har satt upp. Vi har fyra koncernövergripande miljömål som hjälper oss i genomförandet av konkreta åtgärder för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Dessa både stöttar och förstärker varandra. Det mest långsiktiga av de fyra miljömålen är att vi senast år 2045 ska vara klimatneutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Till detta mål tillkommer våra klimatmål fram till 2030 avseende reduktion av koldioxidintensitet, så kallade Scope-mål. Det andra miljömålet är att ha en helt resurseffektiv verksamhet 2040. Här arbetar vi till exempel med att optimera materialanvändningen och minska avfallsmängderna. Vårt tredje miljömål är att vi senast år 2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter. Vi vill skydda människor och miljön från skadlig exponering, såväl under produktions- som användarfasen. Under 2025 slog Peabs koncernledning även fast ett fjärde miljömål, att vi 2030 ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald.

Utsläppsminskningar i fokus

Enligt Boverket står bygg- och fastighetssektorn för drygt 20 procent av de samlade växthusgasutsläppen i Sverige.Det betyder att vi måste hålla högt tempo för att växthusgasutsläppen ska minska i den takt som Parisavtalet kräver. De största utsläppen av växthusgaser från Peabs verksamhet uppstår vid tillverkningen av de material vi använder i produktionen, såsom betong och asfalt. Två andra betydande källor till växthusgaser i produktionen är energianvändning och transporter. Det är därför främst inom dessa områden våra aktiviteter för att minska utsläppen av växthusgaser finns. Vi har en fördel i att vi kan förse vår entreprenadverksamhet och de projekt vi själva utvecklar med insatsvaror och råvaror genom affärsområde Industri, vilket förbättrar våra möjligheter att styra mot lägre växthusgasutsläpp. Vi investerar också i energieffektivisering av våra fabriker och elektrifiering av maskiner och fordon för att bidra till den pågående klimatomställningen.

Som samhällsbyggare har vi ett helhetsperspektiv på vårt klimatarbete och verkar för att bidra i brukarfasen samt till det hållbara samhällsbygget i stort. Det kan handla om att utforma fastigheter som enklare går att bygga om, bygga solenergianläggningar, vindkraftverk eller att bygga så att vi underlättar för människor att leva mer hållbart. I arbetet med att minska utsläpp från insatsmaterial är våra ECO-produkter viktiga och vi utvecklar dem kontinuerligt. Vi tillverkar i egen regi det slaggbaserade bindemedlet Merit, som till växande del kan ersätta cement i betong. Cementen står för 90 procent av betongens klimatpåverkan. När vi använder Merit vid tillverkning av vår ECO-Betong minskar växthusgasutsläppen med uppemot 70 procent jämfört med traditionell betong, samtidigt som uttaget av jungfrulig kalksten reduceras.

Utöver Merit och ECO-Betong erbjuder vi flera andra ECO-produkter, till exempel:

• ECO-Prefab: Vi ökar kontinuerligt andelen Merit i väggar och bjälklag.
• ECO-Stomme: Våra betongelement erbjuds med inblandning av Merit och återvunnet stål.
• ECO-Ballast: Tillverkas av 100 procent återvunna råvaror och ersätter därmed jungfruliga material.
• ECO-Asfalt: Vi ersätter fossil eldningsolja vid torkning och uppvärmning av stenmaterialet med biobränsle.
• ECO-Pålar: För grundläggning i geotekniskt krävande förhållanden där en del av cementen i pålarna ersatts med Merit samt andelen stål minskats.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 29

Banbrytande nod för elektrifiering och hållbart byggande växer fram i norra Sverige

På Campus Skellefteå längs södra sidan av Skellefteälven tar just nu ACE Powerhouse form. Här skapar Peab en sjuvåningsbyggnad i trä med 8 300 kvadratmeter flexibla ytor, som kombinerar innovativ arkitektur med hållbar teknik och energieffektiva lösningar. Det är ett projekt som visar hur framtidens hållbara byggnader kan utformas.

ACE Powerhouse har redan gjort avtryck genom att utses till Årets Miljöbyggnad 2025 och vara först i landet med att nå nivån Guld i Miljöbyggnad Nybyggnad 4.0. Dessutom blir byggnaden en av de första i norra Sverige att certifieras enligt Noll CO₂. Träkonstruktionen knyter an till kommunens ambitiösa träbyggnadsstrategi och kombineras med avancerade energilösningar och digital teknik. Projektet tänjer gränserna för cirkulärt byggande genom ett konsekvent fokus på återbruk. Bland annat får fönster, ett trappräcke i smide och en kalkstenstrappa från Skellefteå lasarett nytt liv i huset.

Byggnaden blir basen för Arctic Center of Energy (ACE) – ett globalt kompetenscenter med uppdrag att accelerera omställningen till ett elektrifierat samhälle. Här ska företag, forskare, utbildningsaktörer och studenter mötas i en miljö utformad för samverkan, nytänkande och lärande. Med laboratorier för energiteknik, digitala tvillingar och cybersäkerhet blir ACE Powerhouse också en levande testmiljö för framtidens energisystem.

När ACE Powerhouse står klar 2027 blir det med andra ord mer än en byggnad – det blir ett regionalt kraftcenter för hållbar utveckling, innovation och framtidens kompetensförsörjning inom elektrifiering. Det blir en katalysator för ny kunskap, spetskompetens och samverkan. Kort sagt blir det en central del av norra Sveriges gröna omställning.

– Det här projektet visar vad som är möjligt när hållbarhet, teknik och modiga ambitioner möts. ACE Powerhouse är inte bara en byggnad, det är en accelerator för framtidens energiomställning, och vi är stolta över att få bygga den, säger Susanne Hallberg, regionchef på Peab.

Fakta: ACE Powerhouse
* Byggs med KL-stomme, ECO-Betong och återbruk samt får batterilager på 250 kWh och solpaneler
* Certifieras enligt Miljöbyggnad Nybyggnad 4.0 och NollCO2
* Verksamheten ska fokusera på tre programområden: Mobilitet, cirkulär industri och uppkopplade städer
* Initiativtagare till ACE: Skellefteå kommun, Luleå tekniska universitet, Skellefteå Kraft och Northvolt
* ACE står färdig hösten 2027

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 30

Nyckeltal	Mål	Utfall 2025
Jämställd rekrytering: Yrkesarbetare	>8,0 %	13,7 %
Jämställd rekrytering: Tjänstemän	>30,0 %	43,8 %
Koldioxidintensitet: Scope 1+2	-60 % (Basår 2015)	-58 %
Koldioxidintensitet: Scope 3	-50 % (Basår 2015)	-7 %

Mål: Ledande inom samhällsansvar

Som Nordens samhällsbyggare driver vi utvecklingen i branschen när det gäller miljö- och klimatfrågor, etik samt jämställdhet och inkludering. Vi har bra samarbete med intressenter i vår omvärld och vi arbetar varje dag för en hållbar värdekedja. Med omfattande lokal närvaro är vi också en viktig aktör i lokalsamhället.

Jämställd rekrytering över målnivåer

Vårt mål är att andelen kvinnor som rekryteras till Peab inom våra kärnkompetenser alltid överstiger andelen kvinnor som tagit examen i för oss relevanta utbildningsmarknader. Vi fokuserar på kärnkompetenser inom såväl produktion (yrkesarbetare) som produktionsledning och produktionsstöd (tjänstemän). Vid utgången av 2025 uppgick andelen kvinnor vid nyrekrytering till 13,7 procent inom produktion och förädling gentemot målet om minst 8,0 procent. För rekrytering inom produktionsledning och produktionsstöd ökade andelen till 43,8 procent, jämfört med målet om minst 30,0 procent. För 2026 höjer vi målet till 32 procent. Med anledning av rådande marknadsläge har antalet rekryteringar varit relativt få under det gångna året. Totalt uppgår andelen kvinnor i organisationen till 15,6 procent (15,2).

Utmaningar på utsläppssidan

År 2045 ska Peab vara klimatneutralt. Våra delmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten (Scope 1 och 2) med minst 60 procent och att för insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3) minst halvera koldioxidintensiteten. Basåret för båda delmålen är 2015. Utfallet för 2025 visar att koldioxidintensiteten i den egna verksamheten, som avser bränsle och energi (Scope 1 och 2), hade minskat med 58 procent. Omställningen till grön energi bidrar positivt, samtidigt som den i Sverige minskade reduktionsplikten har motverkande effekt. Vi är nu nära att nå målet om en minskning med 60 procent före 2030.

Koldioxidintensiteten för insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3) omfattar betong, cement, asfalt/bitumen, stål, avfall, transport- och arbetsmaskintjänster och tjänsteresor. 2025 hade koldioxidintensiteten minskat med sju procent. Utfallet för året påverkas av jämförelsestörande poster, huvudsakligen till följd av att emissionsfaktorn för bitumen har höjts kraftigt samt att vi successivt har byggt upp förmågan att inkludera fler insatsvaror i måluppföljningen, såsom bindemedel för grundförstärkning. Peab arbetar i nära dialog med leverantörer, kunder och andra partners för att sänka koldioxidavtrycket inom Scope 3. Vi har även arbetat med att öka omfattning och kvalitet i våra mätningar av utsläpp av växthusgaser och 2025 års rapporterade data återspeglar detta.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 31

Arbete med de globala målen i sikte

Peabs koncernledning ser regelbundet över verksamheten utifrån FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Detta gjordes senast 2023. För perioden 2024-2026 har vi bedömt nio av målen som särskilt prioriterade, då de antingen utgörs av områden som innebär en potentiell risk eller områden där Peab har störst möjlighet att främja hållbar utveckling.

Mål 5 om jämställdhet är viktigt för Peab eftersom vi, liksom resten av bygg- och anläggningsbranschen, fortfarande har långt kvar till en jämn könsfördelning. Sedan 2021 har vi kvantitativa mål för jämställdhet. 2025 körde vi igång den tredje omgången av lärlingsprogrammet Byggåret för kvinnor för att attrahera fler yrkesarbetande kvinnor till Peab.

Mål 7 om hållbar energi är viktigt för att Peab och branschen ska ställa om till förnybar energi och öka sin energieffektivitet. Vi arbetar med en rad insatser för att öka energieffektiviteten i såväl våra produktionsprocesser som färdiga produkter.

Mål 8 om bland annat arbetsvillkor omfattar flera av Peabs prioriterade hållbarhetsaspekter, såsom säker arbetsmiljö, goda villkor i leverantörskedjan och ungas väg in i arbetslivet. Det är dessutom ett område som präglas av risker.Under året införde vi rutiner i Sverige som innebär att högst två led av underentreprenörer får anlitas i ett projekt och arbetar på våra arbetsplatser. Mål 9 om en hållbar industri, innovationer och infrastruktur är relevant bland annat på grund av dess koppling till vår industri- och anläggningsverksamhet och våra satsningar på hållbar innovation. Under året fortsatte vi bland annat att utveckla våra ECO-produkter och lanserade ECO-Prefab med 70 procents inblandning av alternativa bindemedel. Vi har även flera pågående forskningssamarbeten med universitet och högskolor. Mål 11 om att bygga hållbara städer och samhällen som är trygga och tillgängliga för alla summerar på många sätt Peabs kärnverksamhet. Under året fortsatte vi bland annat arbetet med att bygga vägar, hamnar och annan infrastruktur, liksom sjukhus, äldreboenden och skolor, som bidrar till hållbara städer och samhällen. Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion har tydlig koppling till vårt miljömål om resurs- effektivitet. Under 2025 fortsatte vi att genom olika projekt och samarbeten främja återbruk och cirkulära processer och har idag tecknat koncernavtal med återbruksaktörer som täcker in ett 130-tal svenska kommuner. Mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna, är en global ödesfråga och som en stor samhällsbyggare i Norden har Peab ett ansvar att bidra till att bekämpa klimatförändringarna. Under året tog vi flera steg mot klimatneutralitet genom såväl innovation och investeringar som nya samarbeten för minskade utsläpp av växthusgaser. Vi arbetade också vidare med det koncernövergripande utvecklingsinitiativet klimatfärdplan och strategiska insatsvaror. Mål 14 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt är relevant för Peab framför allt med tanke på vår vattenanvändning inom byggproduktion samt våra hamn- och sjönära uppdrag. Under året har vi arbetat med att utveckla våra processer för uppföljning av vattenuttag på våra produktionsplatser. Mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald återfinns i vårt miljömål för resurseffektivitet. Vi ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald vid exploatering av mark och naturresurser. Peabs verksamhet innebär ingrepp i naturen med risk för att arter trängs undan. Under 2025 tog vi fram "Färdplan biologisk mångfald Peabkoncernen 2030".

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 32

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Peab AB (publ) org.nr 556061-4330 avger härmed följande årsredovisning och koncernredovisning samt hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2025.

Koncernen har olika redovisningsprinciper i segmentsredovisningen jämfört med redovisning enligt IFRS för egenutvecklade bostadsprojekt och för IFRS 16. För mer information om redovisningsprinciper samt skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se not 3 och 4. För information om alternativa nyckeltal, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner.

Nettoomsättning

Koncernens nettoomsättning enligt IFRS minskade med fyra procent och uppgick för 2025 till 58 581 Mkr (61 283). Justerat för förvärvade och avyttrade enheter samt valutakurseffekter minskade nettoomsättningen med tre procent. Justering av egenutvecklade bostäder till färdigställandemetoden påverkade nettoomsättningen med -8 Mkr (2 586). Under 2025 har det produktionsstartats fler egenutvecklade bostäder än vad som har färdigställts. Under föregående år överlämnades och färdigställdes fler bostäder än vad som produktionsstartades.

Koncernens nettoomsättning enligt segmentsredovisning var relativt oförändrad under 2025 och uppgick till 58 589 Mkr (58 697). Justerat för förvärvade och avyttrade enheter samt valutakurseffekter ökade nettoomsättningen med en procent. Av årets nettoomsättning uppgick andelen till offentliga kunder till 55 procent (56) medan privata kunder stod för 45 procent (44).

I affärsområde Bygg minskade nettoomsättningen något jämfört med föregående år. Av nettoomsättningen under 2025 utgjordes en stor del av olika typer av lokalbyggande till offentliga beställare. I affärsområde Anläggning har aktiviteten varit hög under 2025 i både Sverige och Norge och nettoomsättningen ökade med sex procent. Offentliga satsningar i form av investeringar i infrastruktur och VA samt den pågående klimatomställningen påverkade positivt. I affärsområde Industri minskade nettoomsättningen med sju procent. Minskningen är i huvudsak relaterad till enheten Swerock/Asfalt som har haft lägre volymer inom beläggning i Finland och Norge. Det har även varit en lägre aktivitet inom enheten Byggsystem till följd av den svaga marknaden för nyproduktion av bostäder. I affärsområde Projektutveckling ökade nettoomsättningen med två procent. Enheten Bostadsutveckling hade en högre nettoomsättning till följd av fler produktionsstarter av bostadsrättsprojekt och fler sålda bostäder jämfört med föregående år, medan enheten Fastighetsutveckling hade en lägre nettoomsättning.

• Nettoomsättning, segmentsredovisning, Mkr
• Nettoomsättning per kundtyp, segmentsredovisning 2025, %
• Nettoomsättning per geografiskt område, segmentsredovisning 2025, %
• Nettoomsättning per affärsområde, segmentsredovisning 2025, %

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33

Resultat

Rörelseresultat enligt IFRS uppgick för 2025 till 2 693 Mkr (3 163) och rörelsemarginalen uppgick till 4,6 procent (5,2). Justering av egenutvecklade bostadsprojekt till färdigställandemetoden påverkade rörelseresultatet med 24 Mkr (364).

Koncernens rörelseresultat enligt segmentsredovisning uppgick till 2 626 Mkr (2 763) och rörelsemarginalen uppgick till 4,5 procent (4,7). I flera av verksamheterna har vi haft en ökad intjäning under året. Under föregående år genomfördes två större transaktioner inom affärsområde Projektutveckling som sammantaget bidrog med 620 Mkr i koncernen.

I affärsområde Bygg förbättrades rörelsemarginalen under året till 2,2 procent (1,7) och i affärsområde Anläggning förbättrades rörelsemarginalen till 4,0 procent (3,0). Sammantaget uppgick rörelsemarginalen för entreprenadverksamheterna till 2,9 procent (2,3).

I affärsområde Industri förbättrades rörelsemarginalen till 7,4 procent (6,6). I enheten Swerock/Asfalt förbättrades rörelsemarginalen till 8,6 procent (6,9) med ökad intjäning i flera av verksamheterna. För enheten Byggsystem minskade rörelsemarginalen till 1,2 procent (4,6), vilket förklaras av en fortsatt svag marknad för nyproduktion av bostäder.

I affärsområde Projektutveckling uppgick rörelseresultatet till 238 Mkr (728) och rörelsemarginalen till 5,5 procent (17,0). Realisationsvinster från försäljningar av fastigheter och andelar i joint venture bolag inom enheten Fastighetsutveckling bidrog med 117 Mkr (440). Under föregående år ingick bland annat positiva effekter från försäljning av andelarna i joint venture bolaget Tornet Bostadsproduktion med 220 Mkr. Resultatbidrag från joint venture bolag inom Fastighetsutveckling uppgick under året till 163 Mkr (441). Under fjärde kvartalet 2024 genomfördes en uppdelning av tillgångar i joint venture bolaget Fastighets AB Centur där både Peab och den andre delägaren, Fastighets AB Balder, förvärvade merparten av fastighetsbeståndet. Transaktionerna gav en positiv effekt på rörelseresultatet om 367 Mkr, vilken är redovisad i Fastighetsutveckling som resultat från joint venture bolag. Under året har fler sålda bostäder och produktionsstarter av egenutvecklade bostäder i enheten Bostadsutveckling påverkat positivt, även om aktiviteten är på en fortsatt låg nivå. Rörelsemarginalen i Bostadsutveckling uppgick till 0,2 procent (-2,7).

Elimineringar och upplösningar av internvinster i projekt i egen regi har under året påverkat koncernens rörelseresultat netto med 50 Mkr (46).

Avskrivningar och nedskrivningar enligt IFRS uppgick till -1 805 Mkr (-1 864). Avskrivningar och nedskrivningar enligt segmentsredovisning uppgick under året till -1 461 Mkr (-1 499).

Finansnettot enligt IFRS uppgick till -998 Mkr (-383), varav räntenettot uppgick till -479 Mkr (-738). En stor del av räntekostnaderna avser finansiering av egenutvecklade bostadsprojekt, vilka aktiveras på fastigheterna och får därför en positiv påverkan på finansnettot. Finansnettot enligt segmentsredovisning uppgick till -952 Mkr (-338) varav räntenettot uppgick till -335 Mkr (-402). Effekt från förlikning avseende Mall of Scandinavia påverkade finansnettot med -611 Mkr. För mer information om förlikningen se avsnitt Övriga upplysningar.

Resultat före skatt enligt IFRS uppgick till 1 695 Mkr (2 780). Årets skatt uppgick till -332 Mkr (-392) och motsvarar en skatt om 20 procent (14). Resultat före skatt enligt segmentsredovisning uppgick till 1 674 Mkr (2 425). Årets skatt uppgick till -332 Mkr (-345) och motsvarar en skatt om 20 procent (14).

Årets resultat enligt IFRS uppgick till 1 363 Mkr (2 388). Årets resultat enligt segmentsredovisning uppgick till 1 342 Mkr (2 080).

• Rörelseresultat och rörelsemarginal, segmentsredovisning
• Rörelseresultat per affärsområde, segmentsredovisning 2025
• Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen enligt segmentsredovisning.
  • MÅL: >6 %
  • UTFALL 2025: 4,5 %

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 34

Finansiell ställning

Balansomslutning enligt IFRS uppgick per den 31 december 2025 till 44 543 Mkr (47 768). Justering av skillnader i redovisningsprinciper gentemot segmentsredovisningen har påverkat balansomslutningen med 2 071 Mkr (2 542).

Eget kapital enligt IFRS uppgick till 16 479 Mkr (16 504), vilket gav en soliditet på 37,0 procent (34,6). Räntebärande nettoskuld enligt IFRS uppgick till 7 969 Mkr (11 253).Balansomslutningen enligt segmentsredovisning uppgick per den 31 december 2025 till 42 472 Mkr (45 226). Eget kapital uppgick till 16 716 Mkr (16 760), vilket gav en soliditet på 39,4 procent (37,1). Räntebärande nettoskuld har minskat och uppgick till 6 400 Mkr (9 118). I början av året erhölls utdelning från Fastighets AB Centur om 1 100 Mkr, vilken kvittades mot räntebärande skuld som uppkom i samband med förvärv av fastigheter från Fastighets AB Centur under fjärde kvartalet 2024. I räntebärande nettoskuld ingår projektfinansiering för osåld del av egenutvecklade bostadsprojekt så länge de är under produktion. Den osålda delen uppgick vid utgången av året till 2 131 Mkr (2 237). Räntebärande fordringar uppgick till 523 Mkr (1 643). I jämförelseperioden ingick bland annat räntebärande fordran på Unibail-Rodamco-Westfield avseende Mall of Scandinavia på 1 067 Mkr. Tvisten förlikades under andra kvartalet 2025 och Peab erhöll betalning den 2 juli 2025. För mer information avseende förlikning Mall of Scandinavia, se avsnitt Övriga upplysningar. Den genomsnittliga räntan i låneportföljen uppgick den 31 december 2025 till 4,4 procent (5,1). Koncernens disponibla likvida medel enligt IFRS, inklusive ej utnyttjade kreditlöften men exklusive projektfinansiering, var vid årets slut 10 079 Mkr jämfört med 8 822 Mkr den 31 december 2024. Som en konsekvens av att Peab konsoliderar svenska bostadsrättsföreningar enligt IFRS, tas borgensåtaganden inte upp för bostadsrättsföreningar under produktion. När bostadsrättsköparna tillträder bostäderna och bostadsrättsföreningarna inte längre konsolideras i Peabs räkenskaper, tar Peab upp borgensåtaganden till den del det finns osålda bostäder. Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande. Koncernens eventualförpliktelser, exklusive solidariskt ansvar i handels- och kommanditbolag, uppgick vid årets utgång till 1 973 Mkr jämfört med 2 193 Mkr den 31 december 2024. Av eventualförpliktelserna utgör borgensåtaganden för krediter i bostadsrättsföreningar avseende osåld del efter dekonsolideringen 455 Mkr jämfört med 508 Mkr den 31 december 2024.

Nettoskuld Mkr	2025	2024
Banklån	2 968	3 790
Företagscertifikat	97	642
Obligationer	4 098	3 722
Finansiella leasingskulder	758	733
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt	2 131	2 237
Övriga räntebärande skulder	16	1 115
Räntebärande fordringar	-523	-1 643
Likvida medel	-3 145	-1 478
Nettoskuld, segmentsredovisning	6 400	9 118
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16	1 335	1 460
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt	234	675
Nettoskuld, IFRS	7 969	11 253

Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad, segmentsredovisning

Nettoskuldsättningsgrad
Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Målet mäts enligt segmentsredovisning.
MÅL: 0,3-0,7
UTFALL 2025: 0,4

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 35

Investeringar och avyttringar

Koncernens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick enligt både IFRS och segmentsredovisning till 900 Mkr (596) under 2025. Investeringarna avser i huvudsak maskin-, fordons- och kraninvesteringar inom affärsområde Industri. Avyttringar av materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick under 2025 till 240 Mkr (245).

Projekt- och exploateringsfastigheter

Projekt- och exploateringsfastigheter enligt IFRS uppgick per den 31 december 2025 till 17 451 Mkr (18 342). Förändringen under 2025 uppgick netto till -891 Mkr (281). Projekt- och exploateringsfastigheter enligt segmentsredovisning uppgick per den 31 december 2025 till 16 283 Mkr (16 828). Förändringen under 2025 uppgick netto till -545 Mkr (2 432) och minskningen förklaras i huvudsak av fler sålda hyresrättsprojekt. Förändringen under föregående år förklaras till största delen av förvärv av byggrätter i Nacka genom köp av Sicklaön Bygg Invest AB och förvärv av fastigheter i Varvsstaden, Malmö.

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten enligt IFRS uppgick under året till 3 924 Mkr (5 499), varav kassaflöde från förändringar i rörelsekapital uppgick till 392 Mkr (1 836). Kassaflödet från den löpande verksamheten enligt segmentsredovisning förbättrades under året och uppgick till 3 148 Mkr (1 356), varav kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till -21 Mkr (-1 617). Det förbättrade kassaflödet från förändringar i rörelsekapital kommer till största delen från affärsområde Projektutveckling. Under föregående år belastades kassaflödet i Projektutveckling av förvärv av byggrätter i bland annat Kvarnholmen, Nacka samt av förvärv av fastigheter i Varvsstaden i Malmö.

Kassaflödet från investeringsverksamheten enligt IFRS uppgick till 971 Mkr (1 245). Kassaflödet från investeringsverksamheten enligt segmentsredovisning uppgick till 971 Mkr (1 245) där betalning av räntebärande fordran avseende förlikning Mall of Scandinavia påverkade positivt med 1 000 Mkr. Samtidigt har även försäljning av andelar i joint venture bolag inom affärsområde Projektutveckling påverkat kassaflödet positivt. Investeringarna har ökat i jämförelse med föregående år och bestod i huvudsak av maskiner, kranar och fordon i affärsområde Industri. Under föregående år påverkades kassaflödet positivt av försäljningen av andelarna i joint venture bolaget Tornet Bostadsproduktion i affärsområde Projektutveckling samt av återbetalning av räntebärande fordringar från joint venture bolag.

Kassaflöde före finansiering enligt IFRS uppgick till 4 895 Mkr (6 744). Kassaflöde före finansiering enligt segmentsredovisning förbättrades till 4 119 Mkr (2 601). Kassaflöde från finansieringsverksamheten enligt IFRS uppgick till -3 231 Mkr (-6 518). Kassaflödet från finansieringsverksamheten enligt segmentsredovisning uppgick till -2 455 Mkr (-2 375) varav utdelning har betalats till aktieägarna om -788 Mkr (-431) och återköp av egna aktier har gjorts till ett värde av -415 Mkr (-). Återbetalning av lån uppgick till -1 248 Mkr (-1 946).

Bruttoinvesteringar materiella och immateriella anläggningstillgångar, segmentsredovisning, Mkr
Kassaflöde före finansiering, segmentsredovisning, Mkr

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 36

Orderläge

Orderingången under 2025 var på en hög nivå och uppgick till 54 927 Mkr (56 510). I koncernens orderingång är det en stor andel projekt till offentliga beställare. Affärsområde Bygg hade en ökad orderingång under året med bra spridning i geografi och mellan produktområden. En stor del av orderingången avser olika typer av lokalbyggande till offentliga beställare. I affärsområde Anläggning var orderingången lägre under året. I orderingången ingår cirka 4 Mdkr avseende fortsättning av Västlänkens etapp Haga-Rosenlund i Göteborg på uppdrag av Trafikverket. Under föregående år ingick flera stora miljardprojekt, bland annat Nya Bodø flygplats i Norge om 3,3 MdNOK, Västlänkens deletapp Haga- Rosenlund i Göteborg om cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skellefteå om cirka 1,1 Mdkr samt drift- och underhållskontrakt på cirka 1,1 Mdkr. I affärsområde Industri var orderingången något lägre 2025 jämfört med föregående år men fortfarande på en hög nivå. Inom Industri hade Swerock/Asfalt en lägre orderingång i Finland och Norge medan Byggsystem hade en högre orderingång. Affärsområde Projektutveckling har produktionsstartat och konverterat fler bostadsrätter/ägarlägenheter jämfört med föregående år vilket påverkade orderingången positivt. Orderstock kvar att producera vid utgången av året har ökat och uppgick till 48 544 Mkr (44 906). Av total orderstock förväntas 38 procent (37) att produceras efter 2026 (2025). Den svenska verksamheten svarade för 86 procent (79) av orderstocken.

Föravtal

Verksamheterna inom affärsområdena Bygg och Anläggning deltar ofta i tidiga dialoger med kunder inför planerade projekt, så kallade fas 1-avtal. Föravtalen innebär att Peab kontrakteras för att tillsammans med kund hitta en optimerad produkt med rätt kvalitet samt att hantera risker och osäkerheter. Från och med 2024 kommunicerar vi det potentiella värdet av slutliga entreprenadavtal av dessa föravtal. Vid ingången av 2025 var det potentiella värdet cirka 13 Mdkr. Under perioden övergick flera projekt från fas 1 till fas 2, vilket innebär att projekten har övergått i entreprenadavtal och inkluderats i Peabs orderingång. Vi ser samtidigt att fas 1 fyllts på med nya projekt, men också att några projekt fallit bort. Under perioden har det fyllts på med flera nya projekt i båda affärsområdena men framför allt i affärsområde Bygg. Vid utgången av december 2025 uppgick värdet av entreprenadavtal från dessa föravtal till cirka 17 Mdkr, med potentiell orderingång inom de kommande två åren.

Orderingång Mkr	2025	2024
Bygg	25 298	22 224
Anläggning	20 019	22 453
Industri	13 246	13 763
Projektutveckling	2 865	2 213
Elimineringar	-6 501	-4 143
Koncernen	54 927	56 510

Orderstock Mkr	2025	2024
Bygg	25 134	23 188
Anläggning	22 201	19 853
Industri	5 390	4 282
Projektutveckling	1 702	1 536
Elimineringar	-5 883	-3 953
Koncernen	48 544	44 906

Projektfördelning orderstock, 31 december 2025, Mkr
Orderingång och orderstock, Mkr
Orderstock fördelad över tiden, Mkr

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 37

Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner

Peabkoncernen rapporteras i fyra affärsområden; Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling då det är så Peabs koncernledning och styrelse följer verksamheten. Affärsområdena motsvaras av rörelsesegment. Utöver affärsområdena redovisas som Koncerngemensamt centrala företag, vissa dotterföretag samt övriga innehav. Centrala företag består framför allt av moderbolaget Peab AB och Peab Finans AB.För mer information avseende skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se not 3 och not 4.

Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde

Mkr	Nettoomsättning 2025	Nettoomsättning 2024	Rörelseresultat 2025	Rörelseresultat 2024	Rörelsemarginal 2025	Rörelsemarginal 2024
Bygg	23 683	23 817	512	416	2,2 %	1,7 %
Anläggning	17 607	16 539	704	499	4,0 %	3,0 %
Industri	20 037	21 548	1 485	1 415	7,4 %	6,6 %
– varav Swerock/Asfalt	16 770	17 974	1 440	1 238	8,6 %	6,9 %
– varav Byggsystem	3 672	3 875	45	177	1,2 %	4,6 %
– varav elimineringar	-405	-301
Projektutveckling	4 345	4 270	238	728	5,5 %	17,0 %
– varav Fastighetsutveckling	166	686	228	823	137,3 %	120,0 %
– varav Bostadsutveckling	4 179	3 584	10	-95	0,2 %	-2,7 %
Koncerngemensamt	1 428	1 350	-363	-341
Elimineringar	-8 511	-8 827	50	46
Koncernen, segmentsredovisning	58 589	58 697	2 626	2 763	4,5 %	4,7 %
Justering bostäder till IFRS	-8	2 586
IFRS 16, tillkommande leasingavtal			43	36
Koncernen, IFRS	58 581	61 283	2 693	3 163	4,6 %	5,2 %
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning)	41 290	40 356	1 216	915	2,9 %	2,3 %

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

AFFÄRSOMRÅDE BYGG 38

AFFÄRSOMRÅDE BYGG 2025

Bygger lokalt nära kunderna i hela Norden

Med lokal förankring nära kunderna utför affärsområde Bygg entreprenader åt både externa och interna kunder. Byggprojekten omfattar allt från nyproduktion av bostäder, offentliga och kommersiella lokaler till renoveringar och om- och tillbyggnadsarbeten samt byggservicetjänster.

Nyckeltal

	2025	2024
Nettoomsättning, Mkr	23 683	23 817
Rörelseresultat, Mkr	512	416
Rörelsemarginal, %	2,2	1,7
Orderingång, Mkr	25 298	22 224
Orderingång/nettoomsättning, %	107	93
Orderstock, Mkr	25 134	23 188
Operativt kassaflöde, Mkr	1 576	-3
Medeltal antal anställda	4 163	4 477

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

AFFÄRSOMRÅDE BYGG 39

Affärsområde Byggs verksamhet bedrivs genom cirka 150 platskontor runtom i Norden, organiserade i regioner i Sverige, Norge och Finland. Specialiserade bostadsproducerande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Byggserviceverksamheten är en rikstäckande organisation i Sverige med fokus på större städer. Övriga regioner bedriver alla typer av byggprojekt inom sina geografiska områden.

Verksamheten 2025

Byggverksamheten präglades under 2025 av växande investeringar inom lokalbyggande, framför allt till offentliga beställare, samt industrisatsningar till följd av den pågående klimatomställningen. Samtidigt är marknaden för nyproduktion av bostäder fortsatt avvaktande. Flertalet så kallade föravtal (fas-1), där Peab kontrakterats i ett tidigt skede och medverkat redan under projekteringen, övergick under året till produktionsfasen (fas-2). Peab signerade flera nya föravtal under året, bland annat projektering för ett nytt häkte i Skövde, simhall i Växjö och nya laboratorielokaler på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. I många av de projekt som tecknades under året syns en hög medvetenhet hos kunderna kring hållbart byggande och återbruk.

Stora behov av samhällsfastigheter

Behoven att bygga om och bygga nya offentliga lokaler är fortsatt stora i Norden. Under året var det en hög produktion av olika offentliga projekt, såsom skolor, sjukhus, idrottsanläggningar och badhus i våra verksamhetsländer. Vi arbetade också med flera projekt på uppdrag av rättsvårdande myndigheter och försvaret, som har höga säkerhets- och skyddskrav. Både i Sverige och Norge erhöll Peab flertalet skolprojekt under året. Det handlar både om nybyggnationer samt om- och tillbyggnader. Gymnasieskolan Kungsfågeln i Luleå och Lundenskolan i Göteborg ska renoveras och byggas ut. Skjetten grundskola i Lilleström i Norge byggs ut och blir ett passivhus med energimärkning grön A. Helt nya skolor bygger Peab bland annat i Solna, Nynäshamn, Ulricehamn, Hjärup och Giske i Norge. Skolorna i Solna och Ulricehamn ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.

I centrala Göteborg fick Peab i uppdrag av Akademiska Hus att färdigställa en ny byggnad för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Arctic Center of Energy (ACE) Powerhouse byggs på uppdrag av Skellefteå kommun och ska vara färdigställt 2027. Fastigheten blir en sju våningar hög träbyggnad och basen för en plats där forskning, utbildning och innovation möts för att påskynda elektrifieringen. ACE Powerhouse utsågs till Årets miljöbyggnad 2025 av Sweden Green Building Council.

Under 2025 byggstartade vi flera vårdboenden och boenden för äldre. I Varberg togs det första spadtaget för att bygga moderna och hållbara lokaler för särskilt boende, hemtjänst, förskola och pedagogisk omsorg. I Stockholm, Vårgårda och Helsingborg startade vi byggnation av nya vårdboenden. Entreprenaden i Helsingborg genomförs i enlighet med regelverk från Rättvist byggande och projektet i Stockholm certifieras enligt Miljöbyggnad Silver, vilket bland annat innebär att byggnaden uppförs med klimatförbättrad betong och taket förses med sedum och solceller. I norska Karasjok uppför Peab ett nytt skol- och hälsocenter. Arkitektur och materialval ska återspegla samisk kultur och tradition och projektet har hållbarhetsfokus bland annat genom att byggnaderna uppförs med isoleringsförmåga och energiförbrukning som motsvarar passivhus.

Projekt som stärker beredskapen

Inom försvar, kriminalvård och beredskap bygger Peab bland annat nya kasernbyggnader åt Fortifikationsverket samt nya provhallar och kontor åt BAE Systems. För Specialfastigheter bygger vi ett nytt häkte i Halmstad och nya sysselsättningslokaler på Skenäsanstalten i Norrköping.

Industriprojekt driver omställningen

Det pågår flera industrisatsningar i Sverige. Peab fick bland annat uppdragen att bygga kontor och fabriksbyggnader åt Hitachi Energi i Västerås, Ludvika och Piteå. Den nya anläggningen i Västerås, som omfattar cirka 40 000 kvadratmeter, blir arbetsplats för alla medarbetare i trakten och innefattar forsknings- och utvecklingscenter, kontor samt fabrik för nätautomationsprodukter. I Ludvika bygger vi en ny fabrik för produktion av större krafttransformatorer och shuntreaktorer, som skapar förutsättningar för en hållbar och innovativ tillverkningsteknik. Under året tecknade Peab ett samverkansavtal med SSAB för den första fasen i produktionen av SSAB:s fossilfria stålverk i Luleå, som kallas för mini-mill. I kontraktet ingår ett ramavtal för framtida avrop i kommande produktionsfas. Det första spadtaget för den historiska satsningen togs under hösten 2025.

Bostadsmarknaden på ny nivå

De senaste åren har bostädernas andel av byggverksamhetens omsättning minskat. Under året verkar bostadsmarknaden ha etablerat sig på en ny lägre nivå med färre produktionsstarter än tidigare. De bostadsprojekt som Peab erhöll under året är fördelade över alla våra marknader. I Sverige fick Peab bland annat uppdraget att bygga 109 bostäder i Limhamn som ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver samt 72 hyresbostäder i Kalmar i stadsutvecklingsprojektet Linnéstaden. I Uppsala bidrar vi till stadsutvecklingen genom att bygga 64 nya bostäder i Luthagen. I Norge byggs 49 nya bostäder med effektiva energilösningar i Ulsteinvik. I Finland bygger Peab två nya flerbostadshus i Esbo, där fastigheterna ska uppfylla kraven för energiklass A bland annat genom att uppvärmningen sker med bergvärme och energiproduktionen kompletteras med solpaneler. I fjällvärlden bygger Peab 100 nya bostäder i Lindvallen enligt Miljöbyggnad Silver samt ett nytt semesterbostadskomplex i norska Trysil.

Samordning av verksamheter på Vestlandet i Norge

Peab och KB Gruppen har beslutat att samordna sina verksamheter i bolagen K. Nordang och Christie & Opsahl som båda är verksamma på Vestlandet i Norge. De båda bolagen beräknas tillsammans omsätta cirka 1,9 MdNOK 2025 och antal anställda i de två bolagen uppgår till 350 medarbetare. Det nya gemensamma bolaget kommer att ägas av KB Gruppen till 62,5 procent och av Peab till 37,5 procent. K. Nordang AS omsatte cirka 800 MNOK 2025. Framöver kommer Peab att redovisa bolaget som ett intressebolag inom affärsområde Bygg. Transaktionen är godkänd av konkurrensmyndigheterna och tillträde har skett under första kvartalet 2026. Försäljningen av K. Nordang AS in i intressebolaget sker till marknadsvärde och beräknas ge en positiv effekt på rörelseresultatet under första kvartalet 2026 om cirka 100 MNOK.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

AFFÄRSOMRÅDE BYGG 40

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för 2025 minskade något och uppgick till 23 683 Mkr (23 817). En stor del av nettoomsättningen under 2025 utgjordes av olika typer av lokalbyggande till offentliga beställare. I nettoomsättningen är det en ökad andel avseende industriprojekt medan andelen för bostadsbyggande minskade.

Resultat

Rörelseresultatet ökade under året och uppgick till 512 Mkr (416) och rörelsemarginalen förbättrades till 2,2 procent (1,7).

Orderingång och orderstock

Orderingången ökade under året och uppgick till 25 298 Mkr (22 224). En stor andel av orderingången utgörs av projekt till offentliga beställare. Inkluderat i orderingången är bland annat byggnation av Hitachi Energys nya arbetsplats i Västerås om 1,1 Mdkr. Under 2024 ingick bland annat ett nytt simhallskvarter med simhall, bostäder, lokaler och parkering i Partille till ett värde om cirka 1,3 Mdkr samt byggnation av Göteborgs nya stationshus om 870 Mkr. Orderingången uppgick till 107 procent (93) av nettoomsättningen för helår 2025. Per den 31 december 2025 uppgick orderstocken till 25 134 Mkr (23 188). Andelen bostadsprojekt uppgick vid årets utgång till 31 procent (29).Projektfördelning orderstock, 31 december 2025, Mkr
Per geografisk marknad, 2025
Per produktområde, 2025
Per kundtyp, 2025
Orderstock fördelad över tiden, Mkr

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 41

AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 2025

Stora offentliga investeringar i Norden

Affärsområde Anläggning är en ledande aktör i Sverige och en av de större aktörerna i Norge. Anläggning utför mark-, gatu- och ledningsarbeten, bygger och underhåller vägar, järnvägar, broar och annan infrastruktur, utför byggnation av vatten- och ledningssystem samt utför grundläggningsarbeten.

Nyckeltal	2025	2024
Nettoomsättning, Mkr	17 607	16 539
Rörelseresultat, Mkr	704	499
Rörelsemarginal, %	4,0	3,0
Orderingång, Mkr	20 019	22 453
Orderingång/nettoomsättning, %	114	136
Orderstock, Mkr	22 201	19 853
Operativt kassaflöde, Mkr	900	697
Medeltal antal anställda	3 140	3 235

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 42

Anläggnings verksamhet är organiserad i geografiska regioner samt en region för grundläggning och från och med 2026 även en region för större infrastrukturuppdrag. Därutöver finns en specialiserad rikstäckande region i Sverige inom drift och underhåll som hanterar statligt och kommunalt väg- och gatunät, skötsel av parker och yttre fastighetsskötsel samt drift av VA-nät.

Verksamheten 2025

Efterfrågan på anläggningsmarknaden var fortsatt god under året, både avseende infrastrukturinvesteringar och drift och underhåll. De offentliga satsningarna bidrog till hög aktivitet, framför allt till följd av den pågående klimatomställningen och investeringar i infrastrukturprojekt. I norra Sverige pågår en rad stora industriprojekt, både drivet av omställningen och att verksamheterna växer och utvecklas. Här bygger affärsområde Anläggning tillsammans med affärsområde Bygg tunga, komplexa och storskaliga industribyggnader för energi-, gruv-, skogs-, och serviceindustrierna. Orderingången var hög med flera nya stora projekt, vilka kommer att pågå under flera år framöver. Många av projekten har föregåtts av ett så kallat föravtal (fas 1-), vilket innebär att Peab kontrakterats för att tillsammans med kund hitta en optimerad produkt med rätt kvalitet och risknivå. Under året har det fyllts på med nya föravtal. Våra beställare fortsätter att ställa alltmer specifika miljö- och klimatkrav i sina projekt, samtidigt som vi kontinuerligt utvecklar verksamheten för att minska vårt klimatavtryck. Det innefattar allt från användning av Peabs ECO-produkter, såsom ECO-Betong, till helelektriska arbetsmaskiner i anläggningsprojekten.

Investeringsbehov på lokal marknad

Många VA- och reningsanläggningar i Norden behöver både uppdateras och byggas ut för att möta de växande behoven i samhället. Under året tecknade Peab flera nya kontrakt inom VA-området i Sverige. Bland dessa kan nämnas två projekt för Stockholm Vatten och Avlopp (SVOA) i Stockholmsområdet. I Henriksdal fick Peab fortsatt förtroende att bygga om avloppsreningsverket. Det nya projektet innebär att Peab bygger om inför installationen av den nya och förbättrade biologiska reningsprocessen. I södra Stockholm renoverar Peab Högdalens vattenreservoar för att förlänga livslängden på vattenreservoaren och säkerställa fortsatt driftsäker vattenförsörjning till stockholmarna. I södra Stockholm fick vi uppdraget av Stockholm stad att genomföra en ny anläggningsentreprenad i Slakthusområdet, som en del av stadens satsning att utveckla området till en levande och hållbar stadsdel. Projektet omfattar ny- och ombyggnation av gator, ledningsarbeten och finplanering med klimatnytta i centrum. Arbetet genomförs helt fossilfritt med användning av emissionsfria maskiner. Särskilt fokus läggs på återbruk och samtliga massor ska återvinnas för att bidra till cirkulära materialflöden.

Viktiga infrastrukturprojekt

Det finns ett stort behov av förbättrad infrastruktur i Norden, framför allt med tanke på den pågående klimatomställningen och de kraftigt ökade satsningarna inom försvaret. Under året fick Peab flera uppdrag av Trafikverket, bland annat att bygga dubbelspår i Sundsvall för att öka kapaciteten på Ostkustbanan och knyta samman norra Sverige med resten av världen. Västlänkens etapp Haga-Rosenlund i Göteborg gick in i en ny fas där Peab ska bygga en ny järnvägstunnel. Efter fördjupad projektering har Trafikverket i nära samarbete med Peab fastställt produktionssätt för genomförandefasen. I Göteborg blev ombyggnationen av Olskroken klar under året, där Peab separerat gods- och persontrafiken i en av Sveriges mest trafikerade järnvägsknutar. Trots det begränsade utrymmet lyckades Peab och Trafikverket färdigställa projektet före utsatt tid, under budget och utan att störa den dagliga trafiken. Ett ytterligare järnvägsprojekt som blev klart före tidsplan och till en lägre kostnad än budgeterat var den nya väg- och järnvägssträckan som Peab byggt åt Polar Structure i Boden. Järnvägen ska knyta samman stambanan med det nya industriområdet Boden Industrial Park. På platsen finns goda möjligheter att utvinna grön el och etablera ytkrävande verksamheter som kan bidra till klimatomställningen. Bland större vägprojekt ingick uppdraget att fortsätta bygga om E22:an i Lund för att genom nya körfält öka trafiksäkerheten och framkomligheten. I uppdraget ställer Trafikverket tydliga krav på utsläppsminskningar, vilket vi ska möta bland annat genom att använda våra ECO- produkter, såsom ECO-Betong och ECO-Asfalt. I Norge fick Peab under året uppdraget av Trøndelag fylkeskommune att bygga en ny trafiklösning i Trondheim centrum. Kommunen ställer krav på minskning av växthusgasutsläpp både i materialval och under genomförandet. Bland åtgärderna ingår användning av utsläppsfria maskiner och elektriska lastbilar samt hög grad av återanvändning av schaktmassor. På Bodö flygplats i Nordnorge pågår byggnationen av en ny landningsbana, taxibanor och parkeringsplatser för flygplan. Peab arbetar här tillsammans med Avinor och projektet beräknas vara klart sommaren 2028.

Hamn och sjö

En del av den pågående klimatomställningen innefattar mer miljöanpassade godstransporter till och från hamnar. I Södertälje pågår ombyggnaden av Södertälje sluss, samtidigt som kanalen hålls öppen för båttrafik. I projektet ingår bland annat att slussbron ska ersättas med en ny öppningsbar bro, portarna ska bytas ut och slussen ska bli både längre och bredare. I Oxelösund och Karlskrona bygger Peab nya kajar. I Oxelösund är uppdraget att anlägga en ny 122 meter lång kaj samt muddra hamnbassängen för att öka kapaciteten och flexibiliteten i hamnens logistiklösningar för större fartyg. I Karlskrona är projektet del av kunden NKT:s pågående expansion av sin högspänningskabelfabrik och omfattar bland annat byggnation av spontkaj och påldäckskaj.

Energirelaterade uppdrag

Peabs dotterbolag ATS Kraftservice AB fick förnyat förtroende av E.ON och tilldelades ett femårigt ramavtal för lokalnättjänster. Som del av den pågående energiomställningen gör E.ON en av sina största satsningar hittills på att modernisera och förstärka det svenska lokalnätet för att möta de ökade kraven på kapacitet, tillförlitlighet och hållbarhet.

Förnyade kontrakt inom drift och underhåll

Kontinuerlig drift och underhåll av vägar och gator är viktigt för både säkerhet och framkomlighet. Under året fick Peab förlängt förtroende på flera av sina totalt 19 driftkontrakt gällande vägunderhåll för Trafikverket, bland annat i driftområdena Borlänge, Östra Värmland, Öland, Västbo och Lit. Uppdragen innebär snöröjning och halkbekämpning under vintern och under barmarksäsongen ingår vägreparationer, avvattning samt uppsättning av vägmärken och vägräcken.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 43

Nettoomsättning

I affärsområde Anläggning har aktiviteten varit hög under 2025 i både Sverige och Norge. I flera nordiska länder har det aviserats om kommande stora infrastruktursatsningar inom såväl nyinvesteringar som drift och underhåll. Därutöver genomförs offentliga satsningar inom bland annat VA och kraftförsörjning samt investeringar relaterat till den pågående klimatomställningen. Nettoomsättningen ökade med sex procent under 2025 och uppgick till 17 607 Mkr (16 539). Justerat för avyttrad verksamhet och valutakurseffekter ökade omsättningen med sju procent.

Resultat

Rörelseresultatet ökade till 704 Mkr (499) och rörelsemarginalen förbättrades till 4,0 procent (3,0).

Orderingång och orderstock

Orderingången var lägre under 2025 och uppgick till 20 019 Mkr (22 453). I orderingången ingår fortsättning av Västlänkens etapp Haga-Rosenlund i Göteborg på uppdrag av Trafikverket. Uppdraget uppgår totalt till 5,5 Mdkr varav 4 Mdkr orderanmäldes under fjärde kvartalet 2025 och 1,5 Mdkr orderanmäldes under 2024. Under 2024 ingick flera stora miljardprojekt i orderingången, bland annat nya Bodø flygplats om 3,3 MdNOK. Orderingången uppgick till 114 procent (136) av nettoomsättningen för helår 2025. Per den 31 december 2025 uppgick orderstocken till 22 201 Mkr (19 853). Av orderstocken utgör Vägar och annan infrastruktur den största andelen med 47 procent (38).

• Projektfördelning orderstock, 31 december 2025, Mkr
• Orderstock fördelad över tiden, Mkr
• Per produktområde, 2025
• Per kundtyp, 2025
• Per geografisk marknad, 2025

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI 44

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI 2025

Fortsatt hög aktivitet inom beläggning

Affärsområde Industri tillhandahåller produkter och tjänster för ett mer hållbart och kostnadseffektivt genomförande av bygg- och anläggnings projekt på den nordiska marknaden.Med lokal förankring utförs uppdrag till både externa och interna kunder.

Nyckeltal	2025	2024
Nettoomsättning, Mkr	20 037	21 548
varav Swerock/Asfalt	16 770	17 974
varav Byggsystem	3 672	3 875
varav eliminering	-405	-301
Rörelseresultat, Mkr	1 485	1 415
varav Swerock/Asfalt	1 440	1 238
varav Byggsystem	45	177
Rörelsemarginal, %	7,4	6,6
varav Swerock/Asfalt	8,6	6,9
varav Byggsystem	1,2	4,6
Orderingång, Mkr	13 246	13 763
varav Swerock/Asfalt	11 430	12 469
varav Byggsystem	1 816	1 267
Orderstock, Mkr	5 390	4 282
varav Swerock/Asfalt	3 824	3 286
varav Byggsystem	1 566	996
Sysselsatt kapital vid årets utgång, Mkr	9 198	9 920
varav Swerock/Asfalt	6 443	7 092
varav Byggsystem	2 755	2 828
Operativt kassaflöde, Mkr	1 951	2 324
Medeltal antal anställda	4 382	4 441

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI 45

Affärsområde Industri erbjuder allt från ballastmaterial, betong, beläggning och tillfällig el till prefabricerade betongelement och stommontage. Affärsområdet bistår även med uthyrning av kranar, bodar och maskiner, distribution av bindemedel till betongindustrin, transporter samt återvinning av överskott från bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten bedrivs i de två enheterna Swerock/Asfalt och Byggsystem. Inom Swerock/Asfalt ingår produktområdena ballast, beläggning, betong samt transport och maskin. Inom Byggsystem ingår produktområdena prefab och uthyrning. Inom affärsområdet finns ett flertal varumärken, däribland Swerock, Peab Asfalt, Lambertsson, Byggelement och Smidmek.

Verksamheten 2025

Utvecklingen på den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden påverkar verksamheterna inom affärsområde Industri. Den starka efterfrågan på anläggningsmarknaden innebar höga volymer under året inom beläggning och ballast, medan den fortsatt avvaktande bostadsmarknaden innebar lägre volymer inom främst betong, prefab och kranuthyrning. Peabs ECO-produkter är viktiga i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. ECO-Asfalt, ECO-Betong, ECO- Prefab och ECO-Stomme är exempel på produkter som fått allt större fäste på den nordiska marknaden. Den pågående omställningen till fler eldrivna fordon och maskiner är också en viktig del i Peabs bidrag till det hållbara byggandet.

Fortsatt höga beläggningsvolymer

Peab har en stark position på de nordiska marknaderna inom beläggning. Volymerna var höga under 2025, om än inte lika höga som föregående år då den finska staten beviljade extraanslag för vägunderhåll. I Norge minskade volymerna till följd av att vi anpassade vissa delar av verksamheten på grund av låg lönsamhet. I Sverige erhöll vi ett flertal större uppdrag under året, bland annat treåriga statliga kontrakt i Uppsala län, Dalarna samt Bohuslän och Dalsland. I Finland fick vi bland annat ett ettårigt statligt kontrakt i norra Österbotten och ett fyrårigt kommunalt kontrakt i Lahtis. I norra Norge påbörjade vi ett treårigt beläggningsuppdrag på Nya Bodø flygplats. På Själland i Danmark erhöll vi ett större beläggningsuppdrag, där en motortrafikled ska byggas om till en fyrfilig motorväg. Arbetet påbörjas i april 2026 och innefattar beläggning med 105 000 ton ECO-Asfalt på fyra broar, vägmarkeringar och fräsning av den existerande asfaltsbeläggningen där det ska byggas nya på- och avfarter. Allt fler uppdrag sker med ECO-Asfalt som finns i hela Norden. I vår produktion använder vi också en stor andel återvunnen asfalt där verksamheten i Danmark hade den högsta andelen återvunnen asfalt med 34 procent (34) under 2025, med Sverige och Finland tätt bakom.

Ballast viktig resurs för infrastruktur

Aktiviteten inom beläggningsverksamheten och de pågående infrastruktursatsningarna innebär hög efterfrågan även på ballast, som är en viktig resurs för dessa verksamheter. Jämfört med 2024 minskade dock volymerna något, främst i Finland. Inom ballast arbetar vi kontinuerligt med att säkerställa tillgången på råmaterial. Vi har såväl egna strategiskt placerade täkter runtom i Norden som våtsiktar som återvinner överskottsmassor från bygg- och anläggningsprojekt. Våtsiktarna bidrar till Peabs klimatåtgärder och hållbart byggande genom att förebygga uppkomsten av avfall och främja cirkulära flöden.

ECO-Betong som standardbetong

Peab är genom Swerock en av Sveriges största betongleverantörer och vi finns också i Finland. Till följd av den fortsatt svagare bostadsmarknaden var också betongvolymerna på en låg nivå under året. Efterfrågan på ECO-Betong, som funnits på marknaden i sex år, fortsätter dock att öka. I ECO-Betong, som numera är standard i Peabs svenska entreprenadverksamheter, ersätter vi en del av den klimatbelastande cementen med slagg. Det ger väsentligt lägre växthusgasutsläpp. Peab tillverkar slagg under varumärket Merit och under 2025 producerades 247 000 ton (202 000). Varje ton Merit minskar växthusgasutsläppen med 600–800 kg beroende på vilken typ av cement som byts ut. Sammantaget minskar detta vårt cementberoende, till gagn för både miljön och leveranssäkerheten.

ECO 70 ny prefabstandard

Byggsystems klimatförbättrade produkt ECO-Prefab är idag väl etablerad på marknaden. Peabs investering i fabrikerna i Ucklum och Hallstahammar har inneburit automatiserad tillverkning av betongelement och minskat cementbehov. Under året har vi därför kunnat ta nästa steg i utvecklingen av klimatförbättrade produkter genom att lansera ECO 70. Det innebär att vi nu kan ersätta 70 procent av cementen med alternativa bindemedel i våra prefabprodukter. Tillverkningen pågår löpande men i en begränsad omfattning i syfte att säkerställa en fortsatt hög produktkvalitet och stabila produktionsflöden i fabrikerna. Ambitionen är att successivt skala up dessa. I takt med att klimatkraven i byggbranschen blir allt tuffare, ökar kundernas efterfrågan på klimatförbättrade produkter.

Uthyrningsverksamhet under omställning

Peabs uthyrningsverksamhet hade under året en uthyrningsgrad i nivå med 2024. Arbete pågår med att successivt ställa om maskinparken och öka uthyrningen av eldrivna maskiner samt att öka andelen digitala tjänster för högre resurs- och energieffektivitet. Eldrivna maskiner och byggbodar med låg energiförbrukning är en del i Peabs erbjudande för en mindre klimatbelastande byggarbetsplats.

Fler eldrivna fordon inom transport och maskin

En del av vårt klimatansvar är att minska växthusgasutsläppen från våra olika typer av fordon. Vi fortsatte att under året investera i fler eldrivna fordon i produktionen, bland annat i en eldriven kran och en helelektrisk betongpump, och vi genomförde tester av olika hybrid- och elmaskiner. Förutom lägre växthusgasutsläpp förbättras även arbetsmiljön för både chaufför och omgivning.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI 46

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för 2025 minskade med sju procent och uppgick till 20 037 Mkr (21 548). Justerat för avyttrad verksamhet och valutakurseffekter minskade omsättningen med sex procent. Minskningen är i huvudsak relaterad till enheten Swerock/Asfalts beläggningsverksamhet i Finland som föregående år hade högre volymer då finska statens extraanslag påverkade positivt. Även i den norska beläggningsverksamheten har det varit lägre volymer under året då en översyn har genomförts till följd av låg intjäning under en tid. Därutöver har det varit en lägre aktivitet inom enheten Byggsystem till följd av den svaga marknaden för nyproduktion av bostäder, vilket påverkat både prefab och uthyrning.

Resultat och kapital

Rörelseresultatet ökade under året och uppgick till 1 485 Mkr (1 415). Rörelsemarginalen förbättrades till 7,4 procent (6,6). I enheten Swerock/Asfalt förbättrades rörelsemarginalen till 8,6 procent (6,9) med ökad intjäning i flera av verksamheterna. För enheten Byggsystem minskade rörelsemarginalen till 1,2 procent (4,6), vilket förklaras av en fortsatt svag marknad för nyproduktion av bostäder. Sysselsatt kapital har minskat och uppgick vid årets slut till 9 198 Mkr jämfört med 9 920 Mkr vid utgången av föregående år. Minskningen förklaras av lägre investeringstakt och förbättrat rörelsekapital.

Orderingång och orderstock

Orderingången var något lägre under året och uppgick till 13 246 Mkr (13 763). Den minskade orderingången är relaterad till enheten Swerock/Asfalt där den finska och norska beläggningsverksamheten har haft lägre volymer under 2025. Byggsystem hade en ökad orderingång under året. Orderstocken uppgick per den 31 december 2025 till 5 390 Mkr (4 282).

Volymer Swerock/Asfalt	2025	2024
Betong, tusentals m3 1)	902	916
Beläggning, tusentals ton 1)	6 159	6 671
Ballast, tusentals ton 1)	25 363	27 830

1) Avser såld mängd

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 47

AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 2025

Stabiliserad bostadsmarknad

Affärsområde Projektutveckling, som omfattar enheterna Bostadsutveckling och Fastighetsutveckling, utvecklar hållbara och levande stadsmiljöer med såväl bostäder som kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter.| Nyckeltal | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Nettoomsättning, Mkr | 4 345 | 4 270 |
| varav Fastighetsutveckling | 166 | 686 |
| varav Bostadsutveckling | 4 179 | 3 584 |
| Rörelseresultat, Mkr | 238 | 728 |
| varav Fastighetsutveckling | 228 | 823 |
| varav Bostadsutveckling | 10 | -95 |
| Rörelsemarginal, % | 5,5 | 17,0 |
| varav Fastighetsutveckling | 137,3 | 120,0 |
| varav Bostadsutveckling | 0,2 | -2,7 |
| Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr | 18 220 | 19 767 |
| Orderingång, Mkr | 2 865 | 2 213 |
| Orderstock, Mkr | 1 702 | 1 536 |
| Operativt kassaflöde, Mkr | 552 | 423 |
| Medeltal antal anställda | 126 | 155 |

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 48

Affärsområdet ansvarar för koncernens förvärv och avyttring av fastigheter samt projektutveckling, vilket genererar entreprenader till övriga affärsområden. Projektutveckling sker i helägda bolag eller i samarbete med partners via joint ventures. Peabs ambition är att ligga i framkant inom hållbar stadsutveckling. Det innebär bland annat ett fokus på trygga boendemiljöer, klimat- och miljöanpassade fastigheter, hållbara kommunikationer, levande områden och mötesplatser i arbets- och bostadsområden. Våra nyproducerade egenutvecklade flerbostadshus i Sverige certifieras enligt miljömärkningen Svanen, i Finland enligt EU:s taxonomiförordning och i Norge görs insatser för att öka energieffektiviteten och minska klimatavtrycket. Vidare bedriver koncernen utvecklingsarbete inom energi, byggmaterial och byggtekniska lösningar för att kunna erbjuda produkter och tjänster som minskar miljö- och klimatpåverkan.

Peab är en av de största bostadsutvecklarna i Sverige och har en stark position på marknaden. Verksamheten har en rikstäckande geografisk spridning som ger en god lokal och regional kännedom om de skilda marknadsförutsättningarna i Sverige. I Finland finns Peab i Helsingfors och ett flertal större regionstäder och i Norge finns verksamheten i Stor-Oslo, Tromsø och Ålesund. Fastighetsutveckling utvecklar kontor, lokaler och ibland hela stadsdelar i samarbete med kommuner och andra partners. Verksamheten är huvudsakligen fokuserad till storstadsområden i Norden.

Nettoomsättning och resultat
Nettoomsättningen inom Projektutveckling uppgick under 2025 till 4 345 Mkr (4 270). Rörelseresultatet uppgick till 238 Mkr (728) och rörelsemarginalen uppgick till 5,5 procent (17,0). Sysselsatt kapital i affärsområdet var lägre och uppgick vid årets slut till 18 220 Mkr (19 767).

Sysselsatt kapital Mkr	31 dec 2025	31 dec 2024
Driftsfastigheter	31	34
Förvaltningsfastigheter	35	36
Projekt- och exploateringsfastigheter	16 477	17 017
varav bostadsbyggrätter	8 689	9 344
varav kommersiella byggrätter	1 575	1 671
varav pågående bostadsprojekt	3 114	2 740
varav pågående kommersiella projekt	454	115
varav färdigställda och återköpta bostäder	1 348	1 895
varav färdigställda kommersiella fastigheter	1 297	1 252
Andelar i joint ventures	1 613	2 880
Utlåning till joint ventures	492	484
Rörelsekapital och övrigt	-428	-684
Summa	18 220	19 767
varav Fastighetsutveckling	4 585	6 165
varav Bostadsutveckling	13 635	13 602

Nettoomsättning Per geografisk marknad

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 49

Bostadsutveckling

Peab erbjuder ett brett utbud av boendeformer, bland annat i form av flerfamiljshus i upplåtelseformerna bostadsrätt, ägarlägenheter och hyresrätt. De senaste åren har det varit en svag efterfrågan på bostadsmarknaden i hela Norden men under 2025 har marknaden för nyproduktion av bostäder stabiliserats. Lägre räntor, förslag om lättnader i bolåneregler samt stabiliserade priser på andrahandsmarknaden hjälper till. Dock är utbudet på andrahandsmarknaden fortsatt högt vilket, tillsammans med försiktighet hos konsumenter, gör att marknadsbilden ser olika ut. Marknaderna i storstäderna och bra mikrolägen är bättre än övriga delar som fortsatt är svagt. Vi ser en likartad utveckling i Sverige, Norge och Finland.

Bostadsmarknaden tycks ha etablerat sig på en ny nivå, vilket innebär att det under de senaste åren produktionsstartats avsevärt färre bostäder än vad vi har varit vana vid. Vi anpassar oss och finns där marknaden finns. Samtidigt ser vi att trenden med att försäljningen ökar i takt med att projekten närmar sig färdigställande håller i sig. Vi arbetar sedan årsskiftet därför med strategin att – givet våra finansiella mål – öka vår egenutvecklade bostadsproduktion i egen balansräkning för att senare konvertera dem till bostadsrätter.

Försäljningen av egenutvecklade bostäder till konsumenter och investerare var på en fortsatt låg nivå i våra länder, även om vi sålde i jämn takt. Antalet produktionsstarter av bostäder ökade något under 2025 även om nivån var betydligt lägre jämfört med för några år sedan. I Sverige produktionsstartade vi till exempel bostadsprojektet Gyllins Park 1 i Malmö som omfattar 22 bostäder. Fastigheten blir Svanenmärkt och byggs med materiallösningar som ger lägre klimatavtryck. Under byggtiden använder vi gröna maskiner, grön el och säkerställer 100 procent fossilfria transporter till och inom bygget.

Flera av produktionsstarterna under året ägde rum i storstadsregioner där vi har pågående stadsutvecklingsprojekt. Det visar att det är möjligt att starta bostadsrättsprojekt i rätt lägen. I Malmö pågår utvecklingen av Varvsstaden, där Peab sedan slutet av 2024 äger fastigheter och byggrätter efter förvärv från det delägda bolaget Fastighets AB Centur. Här kommer vi att bedriva verksamhet under lång tid framöver och planerar att bygga cirka 2 500 nya bostäder samt kontor och lokaler för samhällsservice. Utvecklingen av Varvsstaden sker i nära samarbete med Malmö stad och projekten har en tydlig hållbarhets- och klimatprofil. Bland annat återbrukas material och delar av byggnader bevaras i stor utsträckning från den gamla varvstiden. Bostadsprojektet Västra Vakten som omfattar 96 bostäder färdigställdes under 2025. Fastigheten blir Svanenmärkt och husen har byggts med ECO-Betong, återbruk, solceller och sedumtak.

På Kvarnholmen i Nacka har Peab utvecklat bostäder sedan 2013. Under 2024 förvärvade vi Folksams aktier i Sicklaön Bygg Invest AB. I förvärvet ingick drygt 270 detaljplanelagda byggrätter om 26 000 kvadratmeter bruttoarea samt 50 procent av aktierna i Kvarnholmen Utveckling AB som har en pågående detaljplaneprocess om drygt 120 000 kvadratmeter bostadsbyggrätter, där hälften har tillförts Peab. I början av 2025 produktionsstartade vi 105 nya bostäder i projektet Kvarnholmshöjden. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen och byggs med ECO-Betong, sedumtak och solceller.

Ett annat stadsutvecklingsprojekt pågår i Solna där Peab har byggt ett flertal bostadsprojekt de senaste åren. Under 2025 startade vi projektet Mittfältaren som omfattar 141 bostäder. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen och byggs med ECO-Betong och solceller. Projektet beräknas vara klart i december 2027.

Det finns ett stort behov av vårdboende och bostäder för äldre och Peab är med och utvecklar flera sådana boendeformer. Under året startade vi bland annat projektet Villa Primus på Lilla Essingen i Stockholm med 160 boendeenheter för äldre och ett LSS-boende med sex platser. Tillsammans med Heba utvecklar Peab vård- och omsorgsboendet i det nybildade bolaget Villa Primus AB. Heba kommer att förvärva vård- och omsorgsboendet vid projektets färdigställande 2028. Projektet är ett viktigt bidrag till Stockholm stads växande behov av moderna och trygga boenden för äldre. Både äldreboendet och LSS-boendet är fullt uthyrda på 20-åriga hyresavtal. Villa Primus kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver 4.0 och uppnå energiklass B eller bättre. Byggnaden kommer att uppföras med klimatförbättrad betong och taket kommer förses med sedum och solceller för att ytterligare minska energi- och klimatavtrycket.

I finska Tammerfors produktionsstartade vi under året bostadsprojektet Vanamo som omfattar 95 bostäder. Projektet byggs enligt EU:s taxonomiförordning för hållbarhet, får energiklass A samt certifieras enligt Breeam- In-Use. Projektet beräknas vara klart i januari 2027.

Peab tecknade under året avtal om försäljning av ett hyresrättsprojekt i skånska Vellinge till Folksamgruppen. Bostadsprojekt Vallmovallen är beläget i centrala Vellinge där Peab har varit aktiv i utvecklingen sedan 2022. Projektet omfattar 102 bostadslägenheter i varierande storlek samt en kommersiell lokal om drygt 6 000 kvadratmeter. Byggnaderna ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Hyresrätterna beräknas färdigställas och frånträdas vid årsskiftet 2027/2028.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 50

Nettoomsättning och resultat
Nettoomsättningen ökade med 17 procent och uppgick för 2025 till 4 179 Mkr (3 584). Rörelseresultatet uppgick till 10 Mkr (-95) och rörelsemarginalen till 0,2 procent (-2,7). Från och med 2025 delas de egenutvecklade bostadsprojekten upp i tre kategorier:

• Bostadsrätter/ägarlägenheter där omsättning och resultat i segmentsredovisningen successivt tas fram i takt med att projekten färdigställs. För denna bostadstyp redovisas även orderingång och orderstock.
• Hyresrätter, som byggs i egen balansräkning, där omsättning och resultat tas fram vid en tidpunkt, vilket sker vid frånträde av fastigheten då Peab sålt till extern part.
• Bostäder i egen balansräkning är projekt som produktionsstartas och byggs i egen balansräkning och som sedan kan konverteras till bostadsrätter/ägarlägenheter eller säljas som hyresrätt. Omsättning och resultat tas fram först då bostadsprojektet omklassificeras antingen till bostadsrätter/ägarlägenheter och då successivt tas fram i takt med att projektet färdigställs, eller säljs och frånträds som hyresrätter.

Totalt produktionsstartades 1 161 (470) egenutvecklade bostäder under året.Av dessa var 733 (657) bostadsrätter/ ägarlägenheter där 414 (209) var konverterade från bostäder i egen balansräkning. Två av de nya bostadsprojekten startades i Stockholm, ett på Kvarnholmen i Nacka och ett i Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt, antal bostäder Råsunda i Solna. Detta visar att det är möjligt att starta bostadsrättsprojekt med förhandsförsäljning i unika lägen. Som hyresrätter produktionsstartades 292 (–). Som nya bostadsprojekt i egen balansräkning produktionsstartades netto 136 (-187) bostäder. Totalt antal sålda bostäder uppgick under året till 1 248 (1 031) varav 575 (710) var bostadsrätter/ ägarlägenheter, 568 (298) var bostäder i hyresrättsprojekt och 105 (23) var bostäder i egen balansräkning under produktion. Totalt antal bostäder i produktion uppgick vid årets utgång till 2 006 (1 572), varav 1 225 (1 056) var bostadsrätter/ ägarlägenheter, 209 (80) var bostäder i hyresrättsprojekt och 572 (436) var bostäder i egen balansräkning. Försäljningsgraden för totalt antal bostäder i produktion uppgick vid årets utgång till 37 procent vilket var samma som vid utgången av 2024. Försäljningsgraden för bostadsrätter/ägarlägenheter uppgick till 44 procent (45). Totalt antal färdigställda och återköpta bostäder uppgick till 370 (572), varav 364 (266) var bostadsrätter/ägarlägenheter och 6 (306) var bostäder i hyresrättsprojekt. Sysselsatt kapital uppgick till 13 635 Mkr (13 602) vid utgången av perioden.

Egenutvecklad bostadsproduktion

Antal produktionsstartade bostäder	Jan-dec 2025	Jan-dec 2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter	733	657
varav konvertering från bostäder i egen balansräkning	414	209
Hyresrätter	292	-
Bostäder i egen balansräkning	136	-187
varav konvertering till bostadsrätter/ ägarlägenheter	-414	-209
Totalt antal bostäder	1 161	470

Antal sålda bostäder	Jan-dec 2025	Jan-dec 2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter	575	710
Hyresrätter	568	298
Bostäder i egen balansräkning	105	23
Totalt antal bostäder	1 248	1 031

Antal bostäder i pågående produktion	31 dec 2025	31 dec 2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter	1 225	1 056
varav såld andel, %	44	45
Hyresrätter	209	80
varav såld andel, %	89	100
Bostäder i egen balansräkning	572	436
varav såld andel, %	3	4
Totalt antal bostäder	2 006	1 572
varav såld andel, %	37	37

Antal färdigställda och återköpta bostäder	31 dec 2025	31 dec 2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter	364	266
Hyresrätter	6	306
Totalt antal bostäder	370	572

Bostadsbyggrätter	31 dec 2025	31 dec 2024
Byggrätter i egen balansräkning	22 900	24 000
Byggrätter via joint ventures	4 900	3 700
Byggrätter via optioner m.m.	5 200	7 400
Totalt	33 000	35 100

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 51

Fastighetsutveckling

Fastighetsutveckling förädlar och utvecklar områden och mark för kommersiella fastigheter. Den huvudsakliga ambitionen är att bedriva utvecklingsprojekt med utgångspunkt i byggrätter i egen balansräkning. Samarbete med partners via samägda bolag kan ske vid olika tidpunkter under ett projekt eller omfatta en långsiktig utveckling av ett område. Fastighetsutveckling utvecklar också samhällsfastigheter av olika slag, oavsett om investeraren är offentlig eller privat.

Hyresmarknaden för kontorsfastigheter i de nordiska storstadsregionerna har varit fortsatt avvaktande på grund av osäkerheten på marknaden. Det finns dock en efterfrågan på kontor i rätt lägen och med möjligheter till hög flexibilitet. I Göteborg växer till exempel kontorsprojektet Gamlestads Smedja fram och kommer att bli en del av den nya stadsdelen Gamlestan. Projektet omfattar 13 000 kvadratmeter och här har uthyrning och inflyttning pågått under året.

Peab och Fastighets AB Balder samäger sedan ett antal år Fastighets AB Centur. I november 2024 genomfördes en uppdelning av tillgångarna i joint venture-bolaget där både Fastighetsprojekt Peab och Balder förvärvade merparten av fastighetsbeståndet. Peab förvärvade fyra förvaltningsfastigheter i Varvsstaden i Malmö och exploateringsfastigheter med cirka 280 000 kvadratmeter planerade byggrätter. I förvärvet ingick också ett pågående utvecklingsprojekt, Hall 259, med 11 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta samt 550 p-platser, som färdigställs 2027. Därtill förvärvade Peab en förvaltningsfastighet i området Kirseberg-Östervärn i Malmö där detaljplaneprocess pågår med ambitionen att utveckla cirka 55 000 kvadratmeter byggrätt för såväl bostäder som kontor på området. Som beskrivet i avsnittet Bostadsutveckling, kommer Peab att bedriva verksamhet i Varvsstaden under lång tid framöver.

Under året fick Peab två uppdrag av Skiab, som är ett samägt bolag mellan Peab och SkiStar för utveckling och ägande av fastigheter i den skandinaviska fjällvärlden. I Lindvallen, Sälen, bygger vi 100 bostäder för uthyrning. Bostäderna ska certifieras för Miljöbyggnad Silver och byggas som ett tvåvåningshus med träfasad i ett nytt område som utvecklas i anslutning till handelsområdet i Lindvallen. I Trysil bygger vi det nya semesterbostadskomplexet Trysil Suites, som kommer att bestå av 37 semesterlägenheter.

Större fastighetsprojekt per 31 december 2025

Typ av projekt	Ort	Uthyrningsbar yta, m2	Uthyrningsgrad, %	Bokfört värde, Mkr	Beslutad investering, Mkr	Tidpunkt färdigställande	Färdigställande grad, %
Pågående
Handel, kontor och parkering	Malmö	8 300	43	300	592*	Q3-2027	51
Handel	Malmö	8 600	100	99	164	Q4-2026	60
Förskola	Upplands Väsby	1 200	100	30	67	Q4-2026	45
Färdigställda
Kontor	Göteborg	12 900	69	563	-	-	-
Lägenhetshotell	Malmö	4 200	100	135	-	-	-
Kontor	Malmö	2 500	100	138	-	-	-
Kontor	Malmö	3 600	100	127	-	-	-
Kontor	Malmö	4 900	100	255	-	-	-

* I beloppet ingår 17 000 kvadratmeter parkeringsplatser

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick under 2025 till 166 Mkr (686) och rörelseresultatet uppgick till 228 Mkr (823). I årets resultat ingick realisationsvinster från försäljning av fastigheter och andelar i joint venture bolag om totalt 117 Mkr (440). I jämförelseperioden ingick realisationsvinst om 220 Mkr från försäljning av andelarna i joint venture bolaget Tornet Bostadsproduktion. Resultatbidrag från joint venture bolag uppgick under 2025 till 163 Mkr (441). Under fjärde kvartalet 2024 genomfördes en uppdelning av tillgångar i joint venture bolaget Fastighets AB Centur där både Peab och den andre delägaren, Fastighets AB Balder, förvärvade merparten av fastighetsbeståndet. Transaktionerna gav en positiv effekt på rörelseresultatet i Fastighetsutveckling om 367 Mkr som redovisades i resultat från joint venture bolag.

Sysselsatt kapital uppgick till 4 585 Mkr (6 165) vid utgången av året. Det sysselsatta kapitalet utgörs av andelar i joint venture bolag, utlåning till joint venture bolag samt pågående och färdigställda fastighetsprojekt. I början av året erhölls utdelning från Fastighets AB Centur om 1 100 Mkr, vilken kvittades mot en räntebärande skuld som uppkom i samband med förvärv av fastigheter från Fastighets AB Centur under fjärde kvartalet 2024.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 52

Väsentliga joint ventures

Peabs väsentliga joint venture bolag Fastighets AB ML4, Point Hyllie Holding AB och Skiab Invest AB utvecklas väl och via dessa har Peab byggt upp betydande indirekta innehav i förvaltningsfastigheter och exploateringsfastigheter för såväl kommersiella- som bostadsändamål. Löpande avkastning sker i form av andelar i joint ventures resultat redovisade i rörelseresultatet samt ränteintäkter på utlåning. De marknadsvärdesförändringar på fastigheter som påverkar de bokförda värdena i joint venture bolagen inkluderas inte i Peabs redovisning.

• Fastighets AB ML4
• Äga och förvalta forskningsanläggningen Max IV. Anläggningen hyrs ut till Lunds Universitet.
• Peabs andel: 50 procent
• Partner: Wihlborgs
• Geografi: Lund
• Bokfört värde fastigheter per 31 december 2025: 1 791 Mkr (1 840)

• Större pågående projekt: Inga större pågående projekt

• Point Hyllie Holding AB

• Äga och förvalta kontorsfastigheten The Point samt äga och förvalta hotellfastigheten Värdshuset 5 (Operatör Quality Hotel View).
• Peabs andel: 50 procent
• Partner: Volito
• Geografi: Hyllie, Malmö
• Bokfört värde fastigheter per 31 december 2025: 1 308 Mkr (1 344)

• Större pågående projekt: Inga större pågående projekt

• Skiab Invest AB

• Utveckla, äga och förvalta kommersiella fastigheter och bostäder i den skandinaviska fjällvärlden.
• Peabs andel: 50 procent
• Partner: SkiStar
• Geografi: Skandinaviska fjällvärlden
• Bokfört värde fastigheter per 31 december 2025: 2 341 Mkr (2 157)
• Peabs del av oredovisade verkliga värden exkl. skatt: 93 Mkr (59)
• Större pågående projekt: 37 ägarlägenheter, Trysil Suites i Trysil, 100 lägenheter, Wasakölen i Lindvallen, Sälen

Nyckeltal 2025 väsentliga joint ventures ¹)

Mkr	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB
Nettoomsättning	169	117	123
Årets resultat	32	9	67
Balansomslutning	2 133	1 347	2 439
– varav bokfört värde fastigheter	1 791	1 308	2 341
Peabs del av oredovisade verkliga värden exklusive skatt	-	-	93

1) Avser joint venture företagets bokförda värden för januari – december 2025 samt per 31 december 2025. Då Skiab Invest AB tillämpar marknadsvärdering av fastigheter skiljer sig värdena i tabellen ovan gentemot de redovisade värdena i Peabkoncernen för joint ventureföretagen enligt not 18.# ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 53

Bolagsstyrningsrapport 2025

Peab AB, ett svenskt publikt aktiebolag med värdepapper noterade på Nasdaq Stockholm OMX, Large Cap-listan, presenterar här sin bolagsstyrningsrapport för 2025. Med huvudkontor i Förslöv i Båstad kommun och verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark är Peab ett ledande bygg- och anläggningsföretag i Norden.

Bolagsstyrningsrapporten lämnas av styrelsen i Peab AB och beskriver hur Peab har styrts på ett ansvarsfullt och effektivt sätt under verksamhetsåret 2025. Denna rapport lämnas i enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden ligger på www.bolagsstyrning.se, där även den svenska modellen för bolagsstyrning beskrivs.

För 2025 redovisar Peab inga avvikelser från Koden och inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller brott mot god sed på aktiemarknaden enligt Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter eller Aktiemarknadsnämnden. Vissa av de upplysningar som enligt direktivet om hållbarhetsredovisning för företag (CSRD) och European Sustainability Reporting Standards (ESRS) ska lämnas i hållbarhetsrapporten inkluderas i denna bolagsstyrningsrapport genom hänvisning. Bolagsstyrningsrapporten utgör en del av Peabs förvaltningsberättelse och har granskats av Peabs revisor enligt RevR 16, vilket framgår av sidan 218.

Principer för bolagsstyrning

Som svenskt publikt aktiebolag med värdepapper noterade på Nasdaq Stockholm styrs Peab av en rad regler och förordningar. Det externa ramverket för bolagsstyrning omfattar bland annat:
* aktiebolagslagen
* årsredovisningslagen
* regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm
* Koden

Peabs styrning baseras, utöver externa regelverk, på ett internt styrningsramverk som omfattar bolagsordningen, beslutad av bolagsstämman. Inom detta ramverk fastställs koder, policyer, riktlinjer och instruktioner som tydliggör ansvar och befogenheter inom koncernen och som stödjer styrelsen, koncernchefen och koncernledningen i deras lednings- och kontrollarbete. Ramverket återspeglar Peabs åtagande att bedriva verksamheten hållbart och ansvarsfullt samt att upprätthålla och stärka förtroendet hos beslutsfattare, kunder, medarbetare samt nuvarande och potentiella investerare. Ramverket omfattar bland annat:

• Arbetsordning för styrelsen i Peab AB som även innehåller särskilda instruktioner för styrelseutskott och vd
• Uppförandekoden
• Instruktioner för koncernledningsforum
• Policyer, till exempel för ersättning, arbetsmiljö, finans, information, informationssäkerhet, kvalitet, intern styrning och kontroll, miljö och närståendetransaktioner
• Regler och riktlinjer, till exempel om dataskydd, konkurrensrätt, antikorruption, likabehandling, processen för tillbörlig aktsamhet och visselblåsning

Ovanstående är ett urval av den styrdokumentation som gäller för Peabkoncernen. Alla styrdokument finns tillgängliga i Peabs verksamhetsledningssystem och intranät samt uppdateras med en förutbestämd regelbundenhet.

Styrelseordförandens ord

”För att Peab ska kunna bedriva sin verksamhet ansvarsfullt och skapa långsiktiga värden krävs god bolagsstyrning. Under året har vi fördjupat arbetet med att utveckla våra styrningsprocesser för att ytterligare stärka tydlighet, förtroende och effektivitet i hela koncernen. Med struktur och transparens som grund fortsätter vi att förena affärsmässighet och ansvarstagande på ett sätt som är proportionerligt och hållbart över tid.”

Anders Runevad
Styrelsens ordförande

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 54

Struktur för bolagsstyrning

Illustrationen nedan visar Peabs struktur för bolagsstyrning, från aktieägarna till affärsområdesledning samt en beskrivning av styrningshierarkin med Peabs utskott och koncernledningsforum.

Nivå	Komponenter
Ägare och styrelse	Ägare (Val), Revisorer (Val), Valberedning (Information), Bolagsstämman (aktieägare, Förslag), Styrelse
Styrelseutskott	Ersättningsutskottet, Finansutskottet, Revisionsutskottet
Styrning	Mål, Policys, VD-instruktion, Rapporter, Internkontroll
Operativ ledning	VD, Koncernledning, Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad
Koncernledningsforum	Affärsutskottet, Anbudsrådet, Ersättningsrådet, Etiska rådet, Hållbarhetsrådet, Investeringsgruppen, Krisledningen, Varumärkesrådet, Utvecklingsrådet
Stödfunktioner	Funktionen för riskhantering, Funktionen för intern kontroll, Övriga koncernfunktioner
Verksamhet	Koncernledning, Anläggning, Bygg, Industri, Projektutveckling

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 55

Aktieägarna i Peab

Aktieägarnas inflytande är utgångspunkten för styrningen av Peab. Deras ägarandelar och röststyrka påverkar hur Peab leds och beslut fattas. Per 31 december 2025 är Ekhaga Utveckling AB den största aktieägaren med en kapitalandel på 23,0 procent och en röstandel på 48,7 procent. Därefter följer Mats och Fredrik Paulsson med familjer, som innehar 5,7 procent i kapitalandel och 11,3 procent i röstandel.

è Läs mer om aktieägare och innehav på sidan 216 i avsnittet Peabaktien.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är Peabs högsta beslutande organ där Peabs aktieägare utövar sin beslutanderätt. På årsstämman fattar aktieägarna beslut i frågor som vinstutdelning, styrelsesammansättning och ändring av bolagsordning. Varje aktieägare har rätt att utöva sin rösträtt, antingen personligen eller genom ombud, baserat på antalet aktier. Bolagsstämman hålls senast sex månader efter räkenskapsårets utgång och den årliga bolagsstämman benämns som årsstämma.

Årsstämman 2025

Peabs årsstämma hölls den 6 maj 2025 i Grevie, Båstad kommun. Aktieägare kunde, personligen eller genom ombud, utöva sin rösträtt fysiskt på årsstämman eller genom poströstning i enlighet med Peabs bolagsordning. Varje röstberättigad aktieägare i Peab hade rätt att rösta för det fulla antalet av sina ägda och företrädda aktier. A-aktier berättigar till tio röster och B-aktier till en röst.

Utöver vad som följer av lag beträffande aktieägares rätt att delta vid bolagsstämman anger Peabs bolagsordning att aktieägare ska göra en föranmälan inom den tid som framgår av kallelsen. Vid anmälan ska det även uppges om aktieägaren avser att medföra biträde. Vid årsstämman var totalt 596 331 359 röster representerade, motsvarande 76,7 procent av samtliga röster i Peab. Av 441 anmälda aktieägare deltog 412, varav 120 personligen och 290 genom ombud. Därutöver deltog två aktieägare genom poströstning.

Vid 2025 års årsstämma fattades följande beslut:
* Omval av sju styrelseledamöter samt styrelseordförande. Karl-Axel Granlund avböjde omval och frånträdde sitt uppdrag i samband med stämman.
* Stämman fastställde styrelse- och utskottsarvoden i enlighet med valberedningens förslag.
* Resultat- och balansräkningarna för räkenskapsåret 2024 godkändes. Stämman beslutade att utdelningen för verksamhetsåret 2024 ska betalas ut vid två tillfällen. Vid det första utbetalningstillfället skulle 1,50 kronor per aktie betalas ut, med avstämningsdag torsdagen den 8 maj 2025. Vid det andra utbetalningstillfället skulle 1,25 kronor per aktie betalas ut, med avstämningsdag tisdagen den 28 oktober 2025.
* Styrelseledamöterna och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2024.
* Ernst & Young AB valdes till bolagets revisor, med Jonas Svensson som huvudansvarig revisor.
* En justerad ersättningspolicy antogs. Ändringarna syftar till att stärka kopplingen mellan ersättning till ledande befattningshavare och bolagets långsiktiga prestationer samt hållbarhetsmål.
* Årsstämman godkände ersättningsrapporten för räkenskapsåret, vilken redogör för hur ersättningspolicyn tillämpats och vilka ersättningar som utfallit till ledande befattningshavare.
* Styrelsen bemyndigades att fram till nästa årsstämma besluta om nyemission av B-aktier samt förvärv och överlåtelse av egna aktier. Syftet är att kunna justera kapitalstrukturen eller finansiera framtida förvärv. Det framhölls att förvärv av egna aktier inte får ske i aktiekursvårdande syfte.
* Prestationsaktieprogram 2025 godkändes, vilket riktar sig till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen. Programmet syftar till att skapa incitament för långsiktig värdeökning i bolaget. Stämman beslutade även att överlåta tidigare återköpta aktier till deltagarna i programmet som en del av dess belöningsstruktur.

Röstande vid årsstämman

Vid årsstämman godkändes styrelsens samtliga förslag med erforderlig majoritet. Detta inkluderade även beslut som krävde kvalificerad majoritet om nio tiondelar (9/10). Avvikande röster förekom i begränsad omfattning och uppgick som mest till 0,88 procent av det totala antalet avgivna röster. Samtliga avvikande röster lämnades genom poströstning, medan majoriteten av poströsterna stödde styrelsens förslag.

è För ytterligare information och beslut från årsstämman hänvisas till det officiella protokollet från Peab AB:s årsstämma 2025 på peab.se.

Valberedningen

Valberedningens arbete styrs av ”Principer för valberedningens tillsättning och instruktion för valberedningen i Peab AB (publ)”. Denna beskriver arbetsmetoder och tillämpliga kriterier för urval av styrelsekandidater. Valberedningens huvuduppgift är att ta fram förslag till styrelseledamöter samt styrelse- och utskottsarvoden. Valberedningen ska också lämna förslag på revisor och revisorsarvode samt ordförande vid stämman. Den ska säkerställa en balanserad sammansättning av styrelsen i enlighet med valberedningens mångfaldspolicy. Valberedningen ska också främja öppenhet och goda styrelseprinciper inom Peab. Valberedningens motiverade yttrande beträffande förslag till styrelse, inklusive redogörelse för valberedningens arbete, presenteras på årsstämman som också fattar beslut om valberedningens förslag.# Valberedningens arbete inför årsstämma 2026

Peab AB:s valberedning består av fyra ledamöter, inklusive styrelsens ordförande. De övriga tre ledamöterna är representanter från de tre största aktieägarna, utvalda enligt deras plats i ägarordningen och intresse av att utse ledamöter. Ägaruppgifterna baseras på information från Euroclear Sweden AB:s ägarregister per den sista bankdagen i juni varje år. Valberedningen i Peab AB har konstituerats i enlighet med de av årsstämman fastställda principerna för valberedningens tillsättning.

Valberedningens sammansättning samt instruktioner för hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen publicerades den 17 oktober 2025 och finns sedan dess tillgängliga på Peabs webbplats. Cicero Fonder är ny representerad aktieägare i årets valberedning. Valberedningen har vid sitt konstituerande möte utsett Anders Sundström till ordförande. Ulf Liljedahl, utsedd av AB Axel Granlund, har utträtt ur valberedningen inför årsstämman 2026.

De aktieägare som utsett ledamöter till valberedningen representerar tillsammans 50,0 procent av röstetalet för samtliga aktier i Peab AB. Inget arvode utgår till valberedningens ledamöter. Samtliga ledamöter i valberedningen bedöms vara oberoende i förhållande till Peab och Peabs ledande befattningshavare. Därutöver bedöms två ledamöter vara oberoende i förhållande till den aktieägare som har det största innehavet av röstandelar i Peab. Valberedningen uppfyller därmed Kodens krav avseende oberoende.

Under 2025 har valberedningen sammanträtt vid fyra protokollförda möten. Alla ledamöter har deltagit och besluten har fattats enhälligt. Som underlag för sitt arbete har valberedningen följt upp styrelsens arbete och analyserat vilka kompetenser och erfarenheter som behövs i styrelsen mot bakgrund av Peabs verksamhet och strategi. Valberedningen har tagit del av resultatet från utvärderingen av styrelsearbetet, inklusive bedömningar av styrelsen och styrelseordföranden. Vidare har valberedningen inhämtat styrelseordförandens beskrivning av styrelsens sammansättning och arbetsformer, inklusive utskottens arbete. Valberedningen har även genomfört intervjuer med Peabs verkställande direktör och revisor.

I översikten nedan framgår valberedningens sammansättning efter dess konstituerande möte inför årsstämman 2026.

Ledamot	Utsedd av	Rösteandel
Anders Sundström	Ekhaga Utveckling AB	48,7 %
Christer Sterndahlen	Cicero Fonder	0,7 %
Suzanne Sandler	Handelsbanken Fonder	0,6 %
Anders Runevad	styrelseordförande i Peab AB	-

Processen för styrelsenomineringar

För att föreslå kandidater till styrelsen fastställer valberedningen specifika kriterier för styrelsemedlemmar, baserat på kompetens, erfarenhet och bakgrund. Processen att identifiera styrelsekandidater inkluderar både nuvarande styrelsemedlemmar och nya kandidater. Kandidaternas kvalifikationer och bakgrund granskas genom processer som intervjuer och referenskontroller. När utvärderingen är klar, lämnar valberedningen förslag till årets nominerade styrelseledamöter. Vid årsstämman väljer aktieägarna styrelseledamöter och styrelseordförande.

Valberedningens mångfaldspolicy

Valberedningen i Peab tillämpar en mångfaldspolicy för sitt arbete som överensstämmer med regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning. Målsättningen är att säkerställa en styrelse med en bred och mångsidig sammansättning avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund. Som en del av policyn har valberedningen fastställt ett kvantitativt mål som innebär att vardera kön ska vara representerat med minst 40 procent i styrelsen. Inför nominering av styrelseledamöter till årsstämman gör valberedningen därför en noggrann granskning av potentiella styrelseledamöters kvalifikationer för att säkerställa att de uppfyller de uppsatta kraven på mångsidighet och bredd. Den nuvarande styrelsen består av fyra kvinnor och tre män. Valberedningen har därmed fullföljt sitt uppdrag att föreslå en styrelse som efterlever och i enlighet med policyn.

”Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de stämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas.”
Svensk kod för bolagsstyrning, regel 4.1

Styrelsen 1)

Peabs styrelse har det yttersta ansvaret för Peabs och koncernens organisation, förvaltning och verksamhet. Enligt Peabs bolagsordning ska styrelsen bestå av, utöver lagstadgade arbetstagarledamöter, lägst fem och högst nio styrelseledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av årsstämman. Vid årsstämman 2025 beslutades att styrelsen skulle bestå av sju ledamöter, jämfört med åtta under föregående år. Karl-Axel Granlund valde att inte ställa upp för omval och valberedningen valde att inte nominera någon ny styrelseledamot.

Följande personer omvaldes som styrelseledamöter:
• Magdalena Gerger
• Liselott Kilaas
• Kerstin Lindell
• Fredrik Paulsson
• Malin Persson
• Anders Runevad
• Lars Sköld

Anders Runevad utsågs av årsstämman till styrelsens ordförande. Under 2025 hölls 11 styrelsesammanträden. Av dessa var sju ordinarie styrelsesammanträden (inklusive det konstituerande styrelsesammanträdet) och fyra extra styrelsesammanträden av vilka tre hölls per capsulam. Medlemmar från koncernledningen har varit föredragande vid styrelsesammanträdena. Huvudansvarig revisor har varit närvarande vid två ordinarie styrelsesammanträden. De av aktieägarna valda styrelseledamöterna uppbär arvode för uppdraget som styrelseledamot och, i förekommande fall, utskottsledamot i enlighet med beslut fattat på årsstämman. Styrelseledamöternas arvoden redovisas i not 9 i årsredovisningen.

Följande representanter var vid årsstämman 2025 utsedda av arbetstagarorganisationerna: Maria Doberck, Patrik Svensson och Kim Thomsen (ledamöter), Peter Johansson och Cecilia Krusing (suppleanter).

1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

Styrelsens arbete under året

Styrelsens arbete följer den av styrelsen antagna arbetsordningen, Arbetsordning för styrelsen i Peab AB (publ). Däri fastställs att styrelsens huvuduppgift är att förvalta Peabs angelägenheter för att säkerställa en långsiktigt god avkastning för ägarna. Det innefattar att fastställa övergripande mål och strategier, utvärdera vd, fastställa styrande dokument och säkerställa effektiva kontrollsystem för verksamheten och dess risker. I detta arbete ska styrelsen även beakta principer för hållbar utveckling och bolagets ansvar gentemot samhället, inklusive frågor om miljö, socialt ansvar och affärsetik. 1) Dessutom ansvarar styrelsen för att Peabs externa kommunikation är öppen, korrekt och tillförlitlig.

Styrelsen fastställer årligen Styrelsens arbetsordning och instruktioner för vd, Peabs uppförandekod, leverantörskod, finanspolicy, informationspolicy, policy för intern styrning och kontroll samt policy för närståendetransaktioner. Styrelsen fattar även beslut om större företagsförvärv och investeringar vars värde överskrider vissa i förväg fastställda nivåer. Styrelsens ordförande ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden.

Väsentliga initiativ som behandlades under året inkluderade:
• Löpande analys av marknads- och konjunktursignaler
• Fördjupade strategidiskussioner om bransch- och marknadstrender, prioriteringar och kapitalallokering för att stärka konkurrenskraft och motståndskraft över tid
• Uppföljning av AI-strategi, cyber- och informationssäkerhet
• Översyn av finansiella risker och hållbarhetsrelaterade risker, inklusive så kallad dubbel väsentlighetsbedömning
• Vidareutveckling av ramverk för finansiella och hållbarhetsrelaterade risker, inklusive dubbel väsentlighetsbedömning och prioritering av riskreducerande åtgärder
• Klimatfärdplanen, för att nå klimatneutralitet 2045
• Förvärv/avyttringar/etableringar

Styrelseledamöternas erfarenhet i frågor som är relevant för Peabs produkter och tjänster 2)

Peabs styrelseledamöter har en bred kompetensprofil, inklusive expertis inom områden som riskhantering, bolagsstyrning, affärsstrategi och hållbarhet. Styrelseledamöterna får regelbundna uppdateringar om aktuella frågor från Peabs verksamhet, förutom ledamöternas egna initiativ. Styrelsen har under 2025 fått utbildning i bland annat etik, inklusive antikorruption och konkurrensrätt.

Sammanställning av de av årsstämman valda styrelseledamöternas självskattade erfarenhet inom områden som är av särskild betydelse för Peab, inklusive kompetens inom affärsetik.
(Mycket god ò God ò Viss ò)

Erfarenhet av:
Byggnads- och/eller industrisektorn	òòòòòòò
Strategiskt arbete	òòòòòòò
Ekonomiska/finansiella frågor	òòòòòòò
VD-/koncernledningsbefattningar	òòòòòòò
Cybersäkerhet	òòòòòòò
Expertis och kompetens inom:
Hållbarhetsfrågor	òòòòòòò
Etiska frågor*	òòòòòòò

*exempelvis antikorruption, visselblåsning, stöld, kränkningsärenden, konkurrensrätt och övriga etiska frågor.

1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2
2) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1.
3) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS2, GOV-1.# ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

58 Styrelse 1)

Utsedda av årsstämman

Anders Runevad
Styrelseordförande
Född: 1960
Invald: 2020
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Civilingenjör, MBA, Lunds Universitet
Aktuella uppdrag:
* Styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S (publ)
* Styrelseledamot Ekhaga Utveckling AB
* Styrelseledamot i Schneider Electric SE (publ)
* Styrelseordförande i The National Golf & Resort AB
* Styrelseledamot i Copenhagen Infra- structure Partners (CIP)
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
* Styrelseledamot Nilfisk A/S
* Vd Vestas Wind Systems A/S
* Vd Ericsson Group (Region Väst & Central Europa)
Oberoende
* Oberoende till Peab och bolagsledningen: Ja
* Oberoende till större aktieägare: Nej
Innehav i Peab: 27 300 B-aktier

Kerstin Lindell
Ledamot
Född: 1967
Invald 2014
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Civilingenjör kemiteknik, Civilekonom, Teknologie Licentiat polymerkemi, Hedersdoktor LTH
Aktuella uppdrag:
* Styrelseledamot Inwido AB (publ)
* Styrelseledamot Indutrade AB (publ)
* Styrelseledamot Hexpol AB (publ)
* Styrelseordförande Bona AB
* Styrelseordförande Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
* Styrelseledamot Nord-Lock International AB
* Styrelseledamot IPCO AB
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
* Vd och koncernchef Bona AB
* Forsknings-och utvecklingschef Akzo Nobel Industrial Wood Coatings
Oberoende
* Oberoende till Peab och bolagsledningen: Ja
* Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav i Peab: 5 000 B-aktier

Fredrik Paulsson
Ledamot
Född: 1972
Invald: 2009
Nationalitet: Svensk
Aktuella uppdrag:
* Styrelseledamot SkiStar AB (publ)
* Styrelseordförande i Bjäre Invest AB
* Styrelseledamot och vd i Kranpunkten i Båstad AB
* Styrelseledamot och vd i Ekhaga Utveckling AB
* Ledamot Mats Paulssons Stiftelse
* Ledamot stiftelsen Stefan Paulssons Cancerfond
* Ledamot Mats Paulssons Stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
* Styrelseledamot IKEA foundation
* Styrelseledamot IMAs foundation
* Styrelseledamot Ingka Foundation
* Styrelseledamot Peab Industri AB (publ)
Oberoende
* Oberoende till Peab och ledningen: Nej
* Oberoende till större aktieägare: Nej
Innehav i Peab: 445 956 A-aktier 817 500 B-aktier samt via ägande i Ekhaga Utveckling AB 24 781 033 A-aktier, 39 962 790 B-aktier

Malin Persson
Ledamot
Född: 1968
Invald 2016
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi
Aktuella uppdrag:
* Styrelseledamot Getinge AB (publ)
* Styrelseledamot Hexpol AB (publ)
* Styrelseledamot Absolent Air Care Group AB
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
* Vd Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola
* Vd Volvo Technology AB
* Strategi- och affärsutvecklingschef AB Volvo
* Styrelseledamot Ricardo Plc
* Styrelseledamot OX2
Oberoende
* Oberoende till Peab och ledningen: Ja
* Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav i Peab: 5 000 B-aktier

Lars Sköld
Ledamot
Född: 1950
Invald 2007
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Jurist kandidat
Aktuella uppdrag:
* Styrelseordförande i Dufweholms Herrgård AB
* Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
* Vd och koncernchef STC Interfinans
* Vd Sveaskog
* Vd Klövern Fastigheter
* Oberoende
* Oberoende till Peab och ledningen: Ja
* Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav i Peab: 25 000 B-aktier

1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS2, GOV-1.

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 59

Liselott Kilaas
Ledamot
Född 1959
Invald 2018
Nationalitet: Norsk
Utbildning: Magisterexamen i matematik och statistik, MBA IMD Business School
Aktuella uppdrag:
* Styrelseordförande Implantica AB (publ)
* Styrelseledamot Orkla ASA (publ)
* Vd och koncernchef Evidia GmbH
* Styrelseledamot Varroc Engineering Ltd. (publ)
* Styrelseledamot Avonova AB
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information:
* Styrelseledamot Norsk Hydro
* Vd och koncernchef Aleris Group
* Styrelseledamot Recover Nordic, EQT- bolag
* Styrelseledamot Norska Folketrygdfondet
Oberoende
* Oberoende till Peab och ledningen: Ja
* Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav I Peab: Inget

Magdalena Gerger
Ledamot
Född 1964
Invald 2021
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Civilekonom och MBA Handelshögskolan Stockholm
Aktuella uppdrag:
* Styrelseledamot Curry Ltd (publ)
* Styrelseledamot Investor AB (publ)
* Styrelseordförande Nefab AB
* Styrelseordförande Colart Ltd
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
* Styrelseledamot Humana
* Styrelseledamot Husqvarna AB
* Styrelseledamot Ahlsell AB
* Styrelseledamot IKEA (Ingka Holding)
* Styrelseledamot Svenska Spel
* Vd Systembolaget AB
* Vice vd Arla Foods, Fresh Dairy, Marketing and Innovation, divisionschef Nestle UK
* Sustainability Council advisory Board på VW Group
Oberoende
* Oberoende till Peab och ledningen: Ja
* Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav i Peab: 3 000 B-aktier

Utsedda av arbetstagarna

Patrik Svensson
Ledamot
Född: 1969
Utsedd 2007
Nationalitet: Svensk
Lagbas i Peab Sverige AB
Innehav i Peab: Inget

Cecilia Krusing
Suppleant
Född: 1971
Utsedd 2019
Nationalitet: Svensk
Projektchef Peab Sverige AB
Innehav i Peab: Inget

Kim Thomsen
Ledamot
Född: 1965
Utsedd 2008
Nationalitet: Dansk
Byggnadssnickare Peab Byggservice AB
Innehav i Peab: Inget

Peter Johansson
Suppleant
Född: 1965
Utsedd 2022
Nationalitet: Svensk
Beläggningsarbetare Peab Asfalt AB
Innehav i Peab: Inget

Maria Doberck
Ledamot
Född: 1972
Utsedd 2021
Nationalitet: Svensk
Verksamhetsarkitekt på Peab AB
Innehav i Peab: 10 230 B-aktier

De redovisade innehaven gäller per 2025-12-31. Innehaven inkluderar makes/makas, omyndiga barns och privata bolags innehav.

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 60

Koncernledning 1)

Jesper Göransson
VD och koncernchef (CEO)
Född: 1971
Olika poster inom Peab sedan 1996
Ekonomie magister
Styrelseledamot i Annehem Fastigheter AB
Innehav: 438 800 B-aktier samt 1 044 100 B- aktier via kapitalförsäkring 2)
Innehav i Annehem Fastigheter AB 833 038 B- aktier och i SkiStar AB 10 000 B-aktier

Niclas Winkvist
Ekonomi- och Finansdirektör (CFO)
Född: 1966
Anställd sedan 1995
Civilekonom
Innehav: 125 000 B-aktier samt 445 000 B- aktier via kapitalförsäkring 2)

Stefan Danielsson
Affärsområdeschef Bygg
Född: 1969
Anställd sedan 2015
Högskoleingenjör
Innehav: 152 300 B-aktier via kapitalförsäkring 2)

Roger Linnér
Produktionschef (COO)
Född: 1970
Anställd sedan 1996
Civilingenjör
Innehav: 6 825 B-aktier samt 361 300 B-aktier via kapitalförsäkring 2)

Charlotta Brändström
Affärsområdeschef Anläggning samt ansvarig del av affärsområde Industri (Swerock och Asfalt)
Född: 1966
Anställd sedan 2017
Civilingenjör
Innehav: 32 050 B-aktier via kapitalförsäkring 2)

Johan Dagertun
Strategichef (CSO)
Född: 1985
Anställd sedan 2016
Civilekonom
Innehav: 6 000 B-aktier samt 38 000 B-aktier via kapitalförsäkring 2)

Göran Linder
Affärsområdeschef Projektutveckling
Född: 1968
Anställd sedan 2011
Civilekonom
Innehav: 157 200 B-aktier via kapitalförsäkring 2)

Camila Buzaglo
Kommunikationsdirektör (CCO)
Född: 1971
Anställd sedan 2018
Fil.kand i statsvetenskap
Innehav: 50 400 B-aktier via kapitalförsäkring 2)

Revisor
Ernst & Young AB
Jonas Svensson
Huvudansvarig revisor

De redovisade innehaven gäller per 2025-12-31. Innehaven inkluderar makes/makas, omyndiga barns och privata bolags innehav.
1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1.
2) Enligt anställningsavtal för ledande befattningshavare, kan hela eller delar av utfall avseende rörlig lön placeras i en kapitalförsäkring som huvudsakligen investerar i Peabaktier. Information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 9.

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 61

Uppförandekod och policyer som beslutas av styrelsen

Styrelsen reviderar och fastställer årligen uppförandekoden och ett antal centrala policyer, vilka tillsammans utgör en viktig del av Peabs bolagsstyrningsstruktur och bidrar till att främja en hållbar och etisk verksamhet. Processen för att uppdatera styrande dokument sker enligt en fastställd och strukturerad rutin, vilket säkerställer att de kontinuerligt revideras utifrån identifierade risker samt gällande lagstiftning. Nedan beskrivs de mest centrala koderna och policyerna samt hur de främjar Peabs affärskultur.

Uppförandekoden

Peabs uppförandekod är en konkretisering av Peabs kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga. Uppförandekoden betonar vikten av god affärsetik, nolltolerans mot korruption, transparens och långsiktiga relationer, samtidigt som den bidrar till hållbar samhällsutveckling och socialt ansvarstagande. Uppförandekoden är en vägledning för medarbetarna att fatta korrekta beslut och den är sammanlänkad med andra styrande dokument som miljöpolicy, riktlinjer om visselblåsning, antikorruption, sanktioner, informationssäkerhet, konkurrensrätt samt om processen för tillbörlig aktsamhet. Genom att medarbetare följer koden och dess referenser till andra policyer och riktlinjer, främjar Peab ett etiskt och lagligt agerande.

Ansvaret för att tillse att koden följs är delegerad till koncernledningen, med vd som ytterst ansvarig för det operativa arbetet. Chefer på varje nivå ansvarar därefter för att kraven i uppförandekoden tillämpas och efterlevs inom sina avdelningar eller funktioner. Samtliga medarbetare i Peab får utbildning i uppförandekoden vartannat år. Riskutsatta medarbetare får skräddarsydd utbildning i specifika delar av uppförandekoden årligen.Frågor kring regelefterlevnad, särskilt inom områden som mänskliga rättigheter, antikorruption och värdekedjan är återkommande i det operativa arbetet för medlemmarna i koncernledningen.

Policy för intern styrning och kontroll

Policyn för intern styrning och kontroll syftar till att säkerställa ändamålsenlig organisation och förvaltning av verksamheten, tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av lagar och regler. Målsättningen är att policyn ska hjälpa Peab att effektivt bedriva verksamheten, nå måluppfyllelse samt upprätthålla förtroende för verksamheten, där oönskade händelser i första hand förebyggs och i andra hand upptäcks och hanteras. Processen för intern styrning och kontroll i Peab består av målstyrning, riskhantering och kontrollaktiviteter. Beslutsforum och specifika råd hanterar bland annat anbud, investeringar, hållbarhet och etik.

Informationspolicy

Informationspolicyn säkerställer att Peab kommunicerar korrekt, enhetligt och transparent. Den omfattar all kommunikation och tydliggör ansvar. Policyn syftar till att ge alla intressenter en rättvisande bild av bolaget och att all information hanteras ansvarsfullt, inklusive insiderinformation och reglerad kommunikation.

Policy för närståendetransaktioner

Policyn reglerar hur Peab hanterar transaktioner med närstående för att säkerställa att de identifieras, bedöms och genomförs på marknadsmässiga villkor. Syftet är att säkerställa korrekt, transparent och laglig hantering av närståendetransaktioner, inklusive att väsentliga transaktioner prövas och godkänns i enlighet med gällande regelverk.

Finanspolicy

Finanspolicyn omfattar regelverk och riktlinjer för den finansiella verksamheten. Koncernens finansiella risktagande ska regleras av till verksamheten anpassade riskmandat fastställda av styrelsen. Syftet med finanspolicyn är att fastställa riktlinjer och ansvarsfördelning för finansiella transaktioner för att uppnå och upprätthålla en god riskkontroll.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 62

Styrelsesammanträden, närvaro 2025

Årsstämmovalda ledamöter	Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Närvaro styrelsesammanträde*	Revisionsutskott	Närvaro revisionsutskott	Ersättningsutskott	Närvaro ersättningsutskott	Finansutskott	Närvaro finansutskott
Anders Runevad	Ja	Nej	11/11	O	3/3			O	16/16
Magdalena Gerger	Ja	Ja	10/11	L	4/4
Karl-Axel Granlund*	Ja	Ja	3/4	L	1/3	L	4/16
Kerstin Lindell	Ja	Ja	10/11	L	3/4
Fredrik Paulsson	Nej	Nej	11/11	L	3/3	L	16/16
Malin Persson	Ja	Ja	11/11
Lars Sköld	Ja	Ja	11/11	O	4/4	L*	12/16
Liselott Kilaas	Ja	Ja	11/11	L*	4/4	L	2/3

Arbetstagarrepresentanter
* Maria Doberck, ordinarie: 11/11
* Patrik Svensson, ordinarie: 10/11
* Kim Thomsen, ordinarie: 11/11
* Peter Johansson, suppleant: 8/11
* Cecilia Krusing, suppleant: 8/11

O – ordförande L – ledamot
*I samband med styrelsens konstituerande sammanträde den 6 maj 2025, efter årsstämman, utsågs Lars Sköld till ledamot i finansutskottet och Liselott Kilaas till ledamot i revisionsutskottet. Karl-Axel Granlund avträdde sina utskottsuppdrag.

Successionsplanering

Peab har en strategisk och långsiktig successionsplanering, med styrelsen i en nyckelroll för att säkerställa kontinuitet och effektiv succession för vd och koncernledning. Denna planering är en integrerad del av Peabs HR-strategi. Årliga uppdateringar av planen görs för att upprätthålla dess relevans. Förslag på uppdaterad plan presenteras för ersättningsutskottet och styrelsen för beslut. Denna process syftar till att behålla kompetens inom Peab och förbereda verksamheten på oförutsedda händelser samt stärka Peabs organisatoriska motståndskraft.

Styrelsens uppföljning av intern styrning och kontroll

1) Styrelsen följer fortlöpande upp och utvärderar effektiviteten i Peabs struktur för intern styrning och kontroll genom den information som koncernledningen och styrelsens utskott lämnar till styrelsen. Vid varje ordinarie styrelsemöte behandlas Peabs ekonomiska situation och finansiella ställning samt avstämning mot finansiella och icke-finansiella mål. Inför styrelsemötena får styrelseledamöterna rapporter avseende Peabs utveckling. Motsvarande uppföljning görs av koncernledningen och affärsområdesledningarna. En utvärdering avseende styrning och kontroll av den finansiella rapporteringen görs vid det första ordinarie styrelsesammanträdet som äger rum efter räkenskapsårets utgång. Styrelsen har för verksamhetsåret 2025 utvärderat behovet av en funktion för internrevision och kommit fram till att den etablerade kontrollstrukturen i Peab ger erforderlig styrning och kontroll av koncernen. Det är därför för närvarande inte motiverat med en funktion för internrevision i bolaget.

Oberoende ledamöter

Fredrik Paulsson är inte att anses som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare och inte heller i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Anders Runevad bedöms vara oberoende i förhållande till Peab och bolagsledningen. Vid tidpunkten för valberedningens förslag till årsstämman bedömdes han även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Från och med juni 2025 har Anders Runevad tagit sig an uppdrag i Ekhaga Utveckling, vilket innebär att han inte längre är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. De övriga fem ledamöterna valda av stämman är oberoende i förhållande till Peab, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. Styrelsens sammansättning uppfyller därmed Svensk kod för bolagsstyrningskrav på oberoende.

Styrelseutvärdering

Peabs styrelse genomför varje år en strukturerad utvärdering av sitt arbete för att utveckla arbetsformer och effektivitet. Utgångspunkten för utvärderingen är en av styrelseordföranden utformad detaljerad enkät, vilken besvaras av samtliga styrelseledamöter och suppleanter. Valberedningens ordförande har, beträffande utvärdering av styrelseordförande, godkänt enkätens innehåll. Huvuddelen av frågorna i enkäten är återkommande för att ge möjlighet att jämföra utfallen mellan åren, men viss uppdatering av frågorna sker vid behov. I de tre senast genomförda utvärderingarna har det lagts ett fördjupat fokus på hållbarhetsfrågor. Som komplement till enkäten genomfördes också individuella muntliga genomgångar med varje styrelsemedlem/suppleant för att få möjlighet till fördjupning och utveckling. Resultaten visade att styrelsen har mycket god insikt i och stor förståelse för Peabs strategiska mål, kärnvärden och styrande dokument. Styrelsemedlemmarnas breda erfarenheter och kunskaper inom hållbarhetsområdet betonades som värdefulla för Peab. 2) Resultat och insikter av styrelseutvärderingen har redovisats och diskuterats vid styrelsemöte och presenterats för valberedningen.

1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-5
2) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 63

Styrelseutskotten 1)

Styrelsen har etablerat särskilda styrelseutskott för att öka effektiviteten och stärka fokus på specifika områden inom styrelsearbetet samt säkerställa god bolagsstyrning. Utskottens ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. För att säkerställa ordning och struktur i utskottens arbete, styrs varje utskott av fastställda utskottsinstruktioner. I utskottens arbetsuppgifter ingår också ansvar för tillsyn av hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter inom deras respektive ansvarsområde. Ärenden som behandlas vid utskottens möten dokumenteras och avrapporteras vid nästkommande ordinarie styrelsemöte. Styrelsen har följande utskott:

Revisionsutskottet 2)

Revisionsutskottet är sammansatt av medlemmar som utnämns efter årsstämman på det konstituerande styrelsesammanträdet. Utskottet från 2025 bestod av följande ledamöter:
* Lars Sköld, ordförande
* Magdalena Gerger
* Kerstin Lindell
* Liselott Kilaas

Revisionsutskottets ansvar och arbete

Revisionsutskottets huvudsakliga ansvar är att övervaka Peabs finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet ansvarar även för att övervaka effektiviteten i Peabs interna kontroll och styrning samt riskhantering. 3) Som en del av styrelsens ansvar kopplat till lagar och regler på hållbarhetsområdet ingår det i revisionsutskottets uppdrag att säkerställa en helhetssyn på verksamheten som omfattar påverkan, risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsrelaterade frågor. 4) Revisionsutskottet ska hålla sig informerat om revisionen av års- och koncernredovisningen, om granskningen av hållbarhetsrapporten samt resultatet av Revisorsnämndens kvalitetskontroll. Utskottet är ansvarigt för att informera styrelsen om revisionens resultat och dess bidrag till den finansiella rapporteringens och hållbarhetsrapporteringens tillförlitlighet samt att redogöra för utskottets egen funktion i denna process. En ytterligare uppgift är att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet. Det innefattar att vara särskilt uppmärksam på om revisorn erbjuder andra tjänster än revision och granskning till bolaget, vilket kan påverka objektiviteten. Slutligen ansvarar revisionsutskottet för att biträda i upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om val av revisor och för att leda urvalsförfarandet vid valet av revisor. Detta säkerställer att revisorsvalet sker på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Vid revisionsutskottets sammanträden deltar representanter för koncernledningen som föredragande i relevanta frågor. Revisionsutskottet har haft fyra sammanträden under 2025. Huvudansvarig revisor deltog i relevanta delar under tre sammanträden. Revisionsutskottets möten protokollförs och delges styrelsen, och rapportering sker löpande till styrelsen.Utöver de arbetsuppgifter som beskrivs ovan, har revisionsutskottet under året bland annat adresserat:5)
• Hållbarhetsrådets arbete
• Den dubbla väsentlighetsbedömningen
• Införande av nytt system- och rapporteringsstöd för hållbarhetsdata
• Klimatkalkylen
• NIS2-direktivet och dess påverkan på Peab

Finansutskottet 6)

Finansutskottet är sammansatt av medlemmar som utnämns efter årsstämman på det konstituerande styrelsesammanträdet. Utskottet från 2025 bestod av följande ledamöter:
• Anders Runevad, ordförande
• Karl-Axel Granlund (avträdde 6:e maj 2025)
• Fredrik Paulsson
• Lars Sköld (ersatte Karl-Axel Granlund)

Finansutskottets ansvar och arbete

Finansutskottet bereder och fattar beslut i ekonomiska frågor. Arbetet samt utskottets bestämmanderätt regleras av de årliga fastställda instruktioner och arbetsordning för styrelse, samt av styrelsens fastställda finanspolicy. Finansutskottet ansvarar för att övervaka bolagets finansiella strategier. Detta innefattar säkerställandet av att investeringar och finansiella beslut är i linje med bolagets långsiktiga hållbarhetsmål. Under finansutskottets möten närvarar representanter från koncernledningen som informerar och föredrar ärenden. Finansutskottet har haft 16 sammanträden under 2025. Finansutskottet rapporterar löpande till styrelsen. Under 2025 behandlades bland annat frågor rörande större anbud, investeringar och avyttringar, strategiska låneavtal, tvister samt den ekonomiska utvecklingen i koncernen.

Ersättningsutskottet 7)

Ersättningsutskottet är sammansatt av medlemmar som utnämns efter årsstämman på det konstituerande styrelsesammanträdet. Utskottet från 2025 bestod av följande ledamöter:
• Anders Runevad, ordförande
• Karl-Axel Granlund (avträdde 6:e maj 2025)
• Fredrik Paulsson
• Liselott Kilaas (ersatte Karl-Axel Granlund)

Ersättningsutskottets ansvar och arbete

Ersättningsutskottet förbereder styrelsens beslut gällande ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare bereder, övervakar och utvärderar utskottet kommande, pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för dessa befattningshavare. Utskottet granskar även tillämpningen av den av bolagsstämman årligen fastställda ersättningspolicyn, samt de aktuella ersättningsstrukturerna och -nivåerna i koncernen. Dessutom lämnar utskottet förslag till styrelsen angående vd:s lön och andra villkor i linje med gällande ersättningspolicyn. För övriga ledande befattningshavare beslutar utskottet om lön och villkor, efter rekommendationer från vd. Vid utskottssammanträden deltar koncernledningens representanter som föredragande. Ersättningsutskottet hade fyra sammanträden under 2025. Ersättningsutskottet rapporterar löpande till styrelsen.

Fotnot	Referens
1)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
2)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
3)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
4)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
5)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
6)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
7)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
8)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-3.
9)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-3.
10)	Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

Ersättning till bolagsledningen 8)

Årsstämman 2025 beslutade om ersättningspolicy för koncernledningen. Ersättningspolicyn finns tillgänglig på www.peab.se. Information om lön och andra ersättningar till vd och övriga personer i koncernledningen återfinns i not 9 i års- och hållbarhetsredovisningen samt på webbplatsen.

Incitamentsprogram 9)

Peab har för närvarande två pågående prestationsaktieprogram. Vid årsstämman 2025 godkändes förslaget om Prestationsaktieprogram 2025, vilket är ett treårigt incitamentsprogram som ska ge incitament för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen att erhålla aktier i Peab om vissa mål som främjar långsiktig värdeökning i företaget uppnås. Sedan tidigare finns prestationsaktieprogram 2024. Samtliga rörliga ersättnings (STI)- och prestationsaktieprogram (LTI) innehåller tydliga hållbarhetsmål kopplat till viktning och utfall.

För mer information om ersättningar se sida 71 och not 9 på sidorna 170-173.

Verkställande direktör 10)

Styrelsen ansvarar för att utse vd och fastställa instruktioner för dennes arbetsuppgifter.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 64

Vd har huvudansvaret för Peabs löpande förvaltning och därmed för att arbetet med intern styrning och kontroll organiseras på lämpligt sätt. Detta innefattar hantering av företagsinvesteringar, personal-, finans- och ekonomifrågor och att upprätthålla kontinuerlig kontakt med Peabs intressenter och den finansiella marknaden. Vd ska tillse att hållbarhetsmål och prestationer är en central del i utvärderingen av koncernledningens arbete. En del av vd:s uppdrag är att vara föredragande och förslagsställare i styrelsen, vilket innebär att presentera och föreslå ärenden för styrelsens beslut. Vd har tillsatt en koncernledningsgrupp som bistår i den dagliga hanteringen och strategiska beslutsprocessen inom Peab.

Koncernledning 1)

Koncernledningen bestod under 2025 av vd och koncernchef, CFO, COO, CCO, CSO och cheferna för affärsområdena Bygg, Anläggning och Projektutveckling, totalt åtta personer. Verksamheten i affärsområde Industri drivs av respektive vd för de i affärsområdet ingående större bolagen. Varje sådan vd rapporterar till utsedd medlem i koncernledningen. Koncernledningen fastställer övergripande mål och strategier för verksamheten i koncernens affärsplan. Koncernledningen sammanträder en gång per månad med inriktning på operativ styrning av verksamheten, uppföljning av mål i affärsplanen, riskhantering och strategiska frågor. Peabs styrelse har även ålagt koncernledningen det övergripande ansvaret för styrning och uppföljning av integreringen av hållbarhetsarbetet i verksamheten. Vid sammanträden adjungeras vid behov ansvariga för koncernfunktionerna och andra medarbetare. Koncernledningen ansvarar för att på ett relevant och tydligt sätt för organisationen kommunicera Peabs mål och risknivå samt hur den interna styrningen och kontrollen ska fungera.

För mer information om verkställande direktören och medlemmar i koncernledningen, se sidorna 58-60

Styrdokument som beslutas av koncernledningen

Koncernledningen fastställer årligen flertalet styrdokument, såsom miljöpolicy, riktlinjer om antikorruption och riktlinjer om konkurrensrätt med flera. Övriga interna regelverk, som riktlinjer, regler och instruktioner ansvarar affärsområden och/eller koncernfunktioner för. För att säkerställa enhetlig tillämpning av processer och rutiner inom hela koncernen använder Peab ett verksamhetsledningssystem. Detta system beskriver och dokumenterar koncernens processer och fungerar som en plattform för att säkerställa att arbetssätt och styrande dokument följs.

För mer information, se sidan 69 (ESRS 2, GOV 1-2) och figur 66 på sidan 139 (G1-1)

Verksamhetsstyrning

Enligt den affärsplan som gällde under 2025 arbetar Peab med tre finansiella mål och sex icke-finansiella mål. De icke-finansiella målen innefattar Peabs hållbarhetsmål. Koncernens affärsplan bryts ner och bearbetas av de olika affärsområdena och bolagen som fastställer sina respektive affärsplaner.

Koncernledningens möten under året

Under 2025 höll koncernledningen tretton möten med fokus på verksamhetsuppdateringar, omvärldsanalys samt strategiska vägval för fortsatt tillväxt. Arbetet omfattade även redundans och säkrad tillgång till strategiska insatsvaror samt löpande uppföljning av koncernens strategiska mål, inklusive insatser för att nå målet om klimatneutralitet 2045. Vidare genomfördes fördjupade analyser och prioritering av riskreducerande åtgärder avseende finansiella och operativa risker, inklusive arbetet med den dubbla väsentlighetsbedömning. Därutöver följdes koncernens AI-strategi samt arbete med cyber-och informationssäkerhet upp inom ramen för den övergripande styrningen. Under året prioriterades även initiativ för att minska risken för korruption.

Koncernfunktioner

Koncernfunktionerna stödjer både koncernledningen och affärsområdena, såväl strategiskt som i den löpande verksamheten. Funktionerna leds av olika medlemmar i koncernledningen. För koncernfunktionerna finns ledningsgrupper som ansvarar för att förvalta, driva och utveckla dessa.

Peabs koncernledningsforum 2)

• Anbudsrådet: Är ett beslutande organ avsett för att utifrån projektstorlek och komplexitet säkerställa att anbuden bygger på väl genomarbetade kalkyler med optimerade möjligheter och reducerade risker. Rådet leds av COO.
• Ersättningsrådet: Hanterar och beslutar om ersättningsfrågor och förbereder material till styrelsens ersättningsutskott. Rådet säkerställer att ersättningsstrukturerna är rättvisa, marknadsmässiga och i linje med Peabs övergripande strategi och policyer. Rådet leds av CFO.
• Etiska rådet: Hanterar frågor kring affärsetik, korruption och ekonomiska oegentligheter samt säkerställer opartisk utredning i ärenden som rör trakasserier och diskriminering. Etiska rådet hanterar allvarliga överträdelser av Peabs uppförandekod, policyer och vissa riktlinjer samt ser till att ärenden utreds opartiskt, i syfte att bidra till en sund företagskultur. Visselblåsarrådet är en delfunktion inom Etiska rådet som ansvarar för visselblåsarverktyget samt hantering av inkommande visselblåsningar/klagomål mellan etiska rådets månatliga sammanträden. Rådet leds av chefsjuristen för bolagsstyrning och regelefterlevnad.
• Hållbarhetsrådet: Övervakar, samordnar och utvecklar hållbarhetsarbetet i Peab samt säkerställer att verksamheten följer interna och externa regleringar, standarder och lagar.Rådet fungerar som en central funktion för att integrera hållbarhetsfrågor i Peabs övergripande strategi och verksamhet och rådet rapporterar löpande till koncernledning, revisionsutskott och styrelse. Rådet leds av CSO. Investeringsgruppen: Är koncernledningens beslutsforum för investeringar och avyttringar avseende maskiner, 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2. 2) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2. inventarier och projektutveckling. Investeringsgruppen ansvarar för styrning av koncernens kapitalanvändning med målsättningen att uppnå förväntad avkastning på investerat kapital. Gruppen leds av CFO. Affärsutskott: Är inget enskilt forum utan utgörs av koncernledningen. I affärsutskottet bereds och beslutas om förvärv eller avyttring av företag eller verksamheter. Utskottet leds av vd. Utvecklingsrådet: Ansvarar för styrning och beslut om genomförande av utvecklingsprojekt, både inom ramen för affärsplanen och den digitala strategin. Utvecklingsrådet ansvarar för att utvecklingsprojekten är kostnadseffektiva och att de efterlever fastställda ramar. Rådet leds av CSO. Varumärkesrådet: Ansvarar för Peabs varumärken. I varumärkesrådet ingår sponsringsrådet som säkerställer att Peabs sponsringsriktlinjer efterlevs och att sponsringssamarbeten utvecklas, genomförs och utvärderas. Rådet säkerställer att aktiviteterna är i linje med Peabs värderingar och riktlinjer samt ger ett mervärde till både Peab och samhället. Inga politiska bidrag ges. Rådet leds av CCO. Krisledning (PKL): Är koncernens forum för ledning och samordning vid allvarliga händelser som inte kan hanteras inom ordinarie rutiner eller resurser. PKL aktiveras vid behov och har då det övergripande ansvaret för att leda insatsen. PKL består av utvalda medlemmar ur koncernledningen och stöds av en krisledningsstab med specialistfunktioner. Beredskapen vidmakthålls genom systematiskt arbete med riskanalyser, utbildning och övning, kontinuitetsplanering, säkerhet samt kommunikationsplanering. Forumet leds av koncernens säkerhetschef. Dessa forum utgör en del av Peabs sammanhängande kontrollmiljö och deras uppdrag är definierade i särskilda styrdokument. Styrelsen övervakar och bedömer regelbundet effektiviteten i Peabs interna styrnings- och kontrollstrukturer. Utvärderingen baseras på den information som tillhandahålls av koncernledningen, dess olika forum, samt styrelsens egna utskott. Genom denna process säkerställs en effektiv styrning i hela koncernen. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 65

Affärsområdesledning

Koncernens operativa verksamhet bedrivs i de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. I affärsområdena Bygg, Anläggning och Projektutveckling finns en ledningsgrupp som leds av respektive affärsområdeschef och som i övrigt består av operativa chefer och chefer för stödfunktioner i affärsområdet. Verksamheten i affärsområde Industri är mer diversifierad än de övriga affärsområdena och drivs av respektive vd för de i affärsområdet ingående större bolagen. Varje sådan vd rapporterar till utsedd medlem i koncernledningen. Affärsområdescheferna och respektive ansvarig vd inom affärsområde Industri ansvarar för att driva verksamheterna genom att delegera ansvar och befogenheter. De ansvarar för att respektive affärsenhet inom koncernen har en god intern kontroll och arbetar i enlighet med Peabs fastställda policyer samt övriga fastställda styrdokument, processer och verktyg.

Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad

1) Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad är organisatoriskt placerad under VD och rapporterar löpande till såväl VD som styrelsen. Dess huvuduppgift är att säkerställa Peabs efterlevnad av gällande lagar och regler. Det görs genom att till exempel tillhandahålla och genomföra utbildningar om relevanta regelverk. Funktionen tar även fram och vidareutvecklar styrande dokument och arbetar i tvärfunktionella grupper, som Etiska rådet och Hållbarhetsrådet, för att effektivisera och kontrollera efterlevnaden.

Funktionen för riskhantering och intern kontroll

2) Funktionen för riskhantering och intern kontroll ansvarar för att genomföra och följa upp riskanalyser på affärsområdes- och funktionsnivå och konsolidera identifierade risker på koncernnivå. Riskprocessen utgår från de riskregister som varje affärsområde och funktion arbetar i med tillhörande ägandeskap, responsplan och handlingsplan. Funktionen sammanställer de konsoliderade riskerna i en årlig riskrapport samt genomför olika internkontrollaktiviteter för att säkerställa efterlevnad.

Intern styrning och kontroll i verksamheten

3) Peabs styrelse ansvarar för att det finns effektiva rutiner och system för koncernens styrning och kontroll avseende den finansiella och icke-finansiella rapporteringen. Koncernledningen ansvarar för att implementera och övervaka de interna styrningsmekanismerna. Utgångspunkterna för denna process är fastställda av styrelsen i policy för intern styrning och kontroll och bygger på komponenterna enligt COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Processen struktureras enligt principen om tre ansvarslinjer, med ansvarsfördelning från operativ verksamhet till extern revision.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön bygger på Peabs kärnvärden och omfattar organisationsstruktur, interna regelverk och styrande dokument, tilldelning och begränsning av ansvar, kompetensförsörjning samt uppföljning av intern styrning och kontroll. Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande styrningen av Peab och för kontrollen av de risker som förknippas med verksamheten. Ledningen ansvarar för att utveckla och implementera Peabs struktur för intern styrning och kontroll i verksamheten inkluderande organisationsstruktur, ansvarstilldelning och mandat, kompetensförsörjning och uppföljning.

Riskanalys

Riskanalyser genomförs utifrån uppsatta mål i de olika verksamheterna i Peab. Riskanalys på verksamhets- och projektnivå genomförs enligt process som beskrivs i Peabs verksamhetsledningssystem. En övergripande riskanalys som inkluderar riskhantering av varje identifierad väsentlig risk genomförs årligen i respektive affärsområde och därefter i koncernledningen varefter den avrapporteras till styrelsen. En utförlig beskrivning av risker och riskhantering i Peab finns i avsnittet Risker och riskhantering på sidorna 149-153.

Kontrollaktiviteter

I Peabs verksamhet är kontrollaktiviteter en integrerad del av det dagliga arbetet, med syfte att uppnå mål och hantera risker effektivt. Dessa aktiviteter baseras på individuellt ansvar där varje medarbetare är ansvarig för att följa de arbetssätt, processer och styrande dokument som är fastställda och återfinns i Peabs verksamhetsledningssystem. Särskilda kontrollmekanismer som ”fyraögonsprincipen” för, till exempel, finansiella transaktioner och IT-system med behörighetskontroller och attestfunktioner är centrala för att upprätthålla denna kontroll. Vidare har koncernledningen etablerat koncernledningsforum för att fokusera på specifika områden inom koncernen. Dessa forum, som består av representanter från olika koncernfunktioner, följer definierade rutiner och styrdokument för att säkerställa effektivitet och efterlevnad inom sina ansvarsområden. De övervakar även konsekvenser, risker och möjligheter och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen. Arbetet inom råden avrapporteras löpande till styrelsen.

Externa revisorer

Enligt Peabs bolagsordning ska en eller två revisorer väljas av årsstämman. Vid årsstämman 2025 omvaldes Ernst & Young AB till bolagets revisor med auktoriserade revisorn Jonas Svensson som huvudansvarig revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2026. Utöver revision har Ernst & Young AB endast tillhandahållit Peab tjänster i form av redovisningskonsultationer samt expertis inom hållbarhetsredovisning.

Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 6 § årsredovisningslagen

• Direkta och indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget redovisas i Övriga upplysningar, avsnitt Peabaktien.
• Det finns inga begränsningar i bolagsordningen avseende hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, vilket även framgår i Övriga upplysningar, avsnitt Peabaktien.

1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
2) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
3) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, G1, GOV-1, GOV-2.

• I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter ska ske vid årsstämma i bolaget. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
• Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier redovisas i Övriga upplysningar, avsnitt Peabaktien.
• Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier redovisas i Övriga upplysningar, avsnitt Peabaktien.# Hållbarhets- rapport

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER | ÖVRIG INFORMATION | HÅLLBARHETSRAPPORT

67

Innehållsförteckning

Allmän information	ESRS 2 Allmänna upplysningar	Sida
	Allmänna upplysningar om Peabs hållbarhetsstyrning, strategi, påverkan, risker och möjligheter	68
	Grund för utarbetande	68
	Bolagsstyrning	69
	Strategi	73
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	82
Miljöinformation	E1 Klimatförändringar	Sida
	Strategi	86
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	86
	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar	87
	Mått och mål	88
	E2 Föroreningar
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	95
	Mått och mål	97
	Ämnen som inger (stora) betänkligheter	97
	E3 Vatten och marina resurser
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	99
	Mått och mål	99
	E4 Biologisk mångfald
	Strategi	101
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	101
	E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	105
	Mått och mål	107
	Resursinflöden	107
	Resursutflöden	108
	Avfall	109
EU-taxonomiförordningen	Upplysningar enligt EU-taxonomiförordningen	110
Social information	S1 Den egna arbetskraften	Sida
	Strategi	118
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	118
	Arbetsvillkor	119
	Likabehandling och lika möjligheter för alla	120
	Andra arbetsrelaterade rättigheter	121
	Mått och mål	121
	S2 Arbetstagare i värdekedjan
	Strategi	126
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	127
	Arbetsvillkor	128
	Likabehandling och lika möjligheter för alla	129
	Andra arbetsrelaterade rättigheter	129
	Mått och mål	129
	S3 Påverkade samhällen
	Strategi	131
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	131
	Mått och mål	132
	S4 Konsumenter och slutanvändare
	Strategi	134
	Hantering av påverkan, risker och möjligheter	134
	Mått och mål	135
Bolagsstyrningsinformation	G1 Affärsetik	Sida
	Företagskultur	138
	Skydd för visselblåsare	139
	Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner	140
	Mått och mål	141
Tilläggsinformation		Sida
	Förteckning över datapunkter, inklusive infasade upplysningskrav	142
	Förteckning över alla datapunkter som härrör från annan EU- lagstiftning	144

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER | ÖVRIG INFORMATION

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2
68

ESRS2 Allmänna upplysningar

BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten

Peab har utarbetat den föreliggande hållbarhetsrapporten på konsoliderad basis i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL), standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), som sedan den 1 juli 2024 är implementerad i svensk lagstiftning, samt enligt EU:s taxonomiförordning. Det innebär att denna hållbarhetsrapport utgår från och innehåller information om väsentlig påverkan, risker och möjligheter förknippade med Peabs verksamhet. Dessa har identifierats i vår egen verksamhet samt genom direkta och indirekta affärsrelationer i våra värdekedjor uppströms och nedströms efter genomförd dubbel väsentlighetsbedömning.

Hållbarhetsrapporten publiceras årligen, följer det finansiella räkenskapsåret och omfattar perioden 1 januari till 31 december 2025 samt ingår som del i Peabs förvaltningsberättelse och är översiktligt granskad av revisor. För vissa beräkningar har senast tillgänglig information använts, vilket innebär att uppgifterna i dessa fall kan avse en annan period än räkenskapsåret. De beräkningsperioder som tillämpas redovisas i anslutning till respektive beräkning och tillhörande metodbeskrivning.

Hållbarhetsrapporten omfattar Peabkoncernens verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark och samtliga de bolag där Peab har operationell kontroll. Likaså ingår intresseföretag, joint venture-bolag och gemensamma verksamheter (joint operations) i den konsoliderade hållbarhetsrapporten i samma omfattning som för de finansiella räkenskaperna. Vi har inte undantagit något dotterföretag från hållbarhetsrapporteringen. Peab har inte heller utelämnat information som gäller immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. Vi har inte utnyttjat undantaget för företag baserade i en EU- medlemsstat för att undanta information avseende förestående utveckling eller frågor under förhandling.

I enlighet med hållbarhetsämnena som definieras i de tio olika ESRS standarderna har vi analyserat och bedömt påverkan, risker och möjligheter i värdekedjorna uppströms och nedströms. Vi har alltså eftersträvat att identifiera och inkludera de olika hållbarhetsämnenas förekomst i de delar av värdekedjorna uppströms eller nedströms där vi bedömer dem som väsentliga. Totalt har vi definierat åtta olika värdekedjor i Peabs verksamhet, som vi bedömer som centrala för verksamheten.

Vi har tagit oss an denna omfattande redovisningsstandard med en tanke om att den syftar till balanserad, transparent och konsekvent redovisning av hållbarhetsinformation och kan fungera som en katalysator för de faktiska insatserna samt integrationen av hållbarhetsarbetet som del av Peabs kärnverksamhet. I detta arbete har vi därför identifierat ett antal utvecklingsområden, och för vissa områden konkreta planer. De hållbarhetsfrågor som Peab har slagit fast som väsentliga presenteras i figur 12 på sidan 76. Dessa frågor ligger i linje med vår strategi och affärsmodell samt med våra intressenters prioriteringar.

Figur 1: Väsentlighet i värdekedjan

Väsentligt underämne	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms
E1 Klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar	X	X	X
Begränsning av klimatförändringar	X	X	X
Energi	X	X	X
E2 Föroreningar
Ämnen som inger betänkligheter	X	X	X
Ämnen som inger mycket stora betänkligheter	X	X	X
E3 Vatten och marina resurser
Vattenuttag	X	X	X
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Direkta påverkansfaktorer	X	X	X
Ekosystems omfattning och tillstånd	X	X
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursinflöden	X	X
Resursutflöden	X	X
Avfall	X
S1 Den egna arbetskraften
Arbetsvillkor		X
Likabehandling och lika möjligheter för alla		X
Andra arbetsrelaterade rättigheter		X
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Arbetsvillkor	X
Likabehandling och lika möjligheter för alla	X
Andra arbetsrelaterade rättigheter	X
S3 Påverkade samhällen
Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter	X		X
S4 Konsumenter och slutanvändare
Personlig säkerhet		X	X
Social inkludering		X	X
G1 Affärsetik
Företagskultur	X	X
Skydd för visselblåsare	X	X	X
Korruption och mutor	X	X	X
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner	X

För närmare information om vårt tillvägagångssätt avseende den dubbla väsentlighetsbedömningen, läs mer på sidorna 82-83.

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER | ÖVRIG INFORMATION

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2
69

BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

Från och med räkenskapsåret 2025 utarbetas hållbarhetsinformationen fullt ut i enlighet med kraven i CSRD och de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS). Detta innebär att redovisningen i än större utsträckning än tidigare följer den strukturerade standarden med datapunkter och jämförelsetal, jämfört med Peabs redovisning för år 2024 som var inspirerad av CSRD- ramverket. Därtill har vi för föreliggande redovisningsperiod samlat in och sammanställt data med hjälp av ett nytt systemstöd för att öka systematiken i arbetet och informationsgivningen.

För datapunkter av kvantitativ karaktär presenteras jämförelsesiffror endast i de fall där siffror rapporterats för tidigare redovisningsperioder och där vi inte har gjort några metodförändringar. Nya datapunkter som inte redovisades i hållbarhetsrapporten 2024 eller i tidigare rapporter redovisas därför utan jämförelsetal. Utöver detta har presentationen anpassats för att säkerställa ökad transparens, spårbarhet och jämförbarhet i linje med ESRS.

Med utgångspunkt i den dubbla väsentlighetsbedömningen säkerställer vi att redovisningen fokuserar på de frågor som fångar verksamhetens väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Vi reviderade våra väsentliga hållbarhetsaspekter i samband med att vi under hösten 2023 samt under 2024 genomförde denna analys då vi också antog en ny affärsplan för perioden 2024-2026. Samtliga hållbarhetsämnen enligt ESRS är väsentliga för Peab, även om alla underämnen eller delunderämnen inte är det inom varje tematiskt hållbarhetsämne. Peab redovisar sedan 2021 enligt fyra målområden som innefattar totalt nio externa mål. Sex av dessa mål är hållbarhetsrelaterade och är del av Peabs väsentliga hållbarhetsaspekter.

Vi har bedömt tidsintervallet konsekvent i rapporteringen i enlighet med tidsangivelserna i ESRS 1 för kort-, medellång- och lång sikt:
* Kort sikt: Upp till 1 år
* Medellång sikt: 1 till 5 år
* Lång sikt: Mer än 5 år.

Vi tillämpar de föreslagna definitionerna för tidsintervall för att främja jämförbarhet och konsekvens i vår hållbarhetsrapportering och i förhållande till andra rapporterande organisationer samt för att underlätta för olika intressenters tolkning av våra bedömningar och vår efterlevnad av CSRD-regelverket.

Infasning

Som figur 1 på sidan 68 åskådliggör har vi bedömt ett antal underkategorier i de tematiska standarderna E4, S1, S2, S3 och S4 som väsentliga för Peab, men har valt att tillämpa EU's Quick Fix för E4, S3 och S4. Det innebär att vi för dessa standarder endast besvarar minimiupplysningskraven (MDR) och SBM-3 i enlighet med Appendix C i ESRS1 17 (a-e). För att ta del av denna information, läs vidare på:
* E4: Sidorna 100-102
* S3: 130-132
* S4: 133-135

Sammantaget tillämpar Peab infasningsreglerna för följande upplysningskrav:
* ESRS 2, SBM-1 (40 b) Strategi, affärsmodell och värdekedja. (uppdelning av totala intäkter efter betydande ESRS-sektor)
* ESRS 2, SBM-1 (40 c) Strategi, affärsmodell och värdekedja.(förteckning över ytterligare betydande ESRS-sektorer)

• ESRS 2, SBM-3 (48 e) Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell (förväntade finansiella effekter)
• E1-9: Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter
• E2-6: Förväntade finansiella effekter genom föroreningsrelaterade påverkan, risker och möjligheter
• E3-5: Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser
• E4: Samtliga upplysningskrav, förutom MDR och SBM-3
• E5-6: Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning
• S1-7: Uppgifter om företagets egna arbetskraft som inte är anställda
• S1-11: Socialt skydd
• S1-12: Andel anställda med funktionsnedsättning
• S1-15: Balans mellan arbete och privatliv
• S3: Samtliga upplysningskrav, förutom MDR och SBM-3
• S4: Samtliga upplysningskrav, förutom MDR och SBM-3

è För en fullständig förteckning av de upplysningskrav Peab rapporterar se figur 69 på sidorna 142-143.

Metoder och antaganden

Vi har gjort vissa antaganden, bedömningar och uppskattningar i rapporteringen av ett antal upplysningskrav. För ett antal datapunkter som omfattar värdekedjan uppströms och nedströms, och specifikt avseende data för Peabs Scope 3-utläpp samt avfall, har data helt eller delvis baserats på indirekta källor, såsom branschschabloner, emissionsfaktorer och uppskattningar utifrån finansiella data. Detta beror på begränsad tillgång till primärdata från värdekedjorna samt beroendet av externa aktörer, vilket ger osäkerhet i redovisade data. Redovisade utfallsdata ska därför bedömas med försiktighet. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra processer och datakvalitet för rapportering.

Vi har tillämpat beräkningsmetoderna och redovisningsprinciperna konsekvent under räkenskapsåret och för jämförelsetal, där sådana finns. Beräkningsmetoder inklusive beräkningsfaktorer och redovisningsprinciper beskrivs i anslutning till redovisade uppgifter. I de fall avgränsningar och/eller redovisningsprinciper har förändrats i någon av de specifika upplysningarna för något av de rapporterade åren, anges detta i direkt anslutning till redovisad information. Se till exempel närmare information om hur vi beräknat utsläppsdata på sidorna 90-93. På dessa sidor beskriver vi även hur vi arbetar för att successivt öka tillförlitligheten i den data som ligger till grund för rapportering av värdekedjornas utsläpp. Inga rättelser har gjorts av de uppgifter som redovisats för tidigare perioder.

Upplysningarna som lämnas i enlighet med ESRS är strukturerade enligt de krav som framgår av CSRD (Directive (EU) 2022/2464) och de delegerade akterna för ESRS. Hänvisning görs till respektive upplysningskrav i redovisningen (t.ex. ESRS 2 BP-2, ESRS E1-6, ESRS E5-4 etc.). Peab har även beaktat och tillämpat andra etablerade ramverk och regelverk i hållbarhetsrapporten. Dessa används i den mån de kompletterar eller förtydligar ESRS-kraven och avser:

• GHG-protokollet, som utgör den metodologiska grunden för beräkning och rapportering av koncernens växthusgasutsläpp. Beräkning av växthusgasutsläpp följer GHG-protokollets Corporate Standard (2004, reviderad version) med definitionerna av Scope 1, 2 och 3 samt tillhörande “Guidance for Scope 3 Accounting and Reporting” (2011).
• Nationella regelverk och riktlinjer, såsom vägledningar från Svensk kod för bolagsstyrning (kapitel 3, punkt 10) för styrningsrelaterad information samt Naturvårdsverkets vägledningar för miljörelaterad information.
• Nationella och branschspecifika initiativ, inklusive vägledningar och rekommendationer.

Ta del av metodbeskrivningar i respektive tematiskt ESRS-avsnitt för närmare information om mätetal som har koppling till ovanstående ramverk och regelverk.

GOV-1-2 Styrning och hållbarhet

Styrelsens ansvar

Peab har etablerat och fastställt strukturer för styrning och rapportering av hållbarhetsfrågor inom bolagets ledning och tillsynsorgan. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med principer för hållbar utveckling och att hållbarhetsfrågor beaktas i strategiska beslut samt för övervakningen av att arbetet är förankrat i påverkan, risker och möjligheter. Detta ansvar är formaliserat i ett antal styrdokument fastslagna av styrelsen (Arbetsordning för styrelse och i Policy intern styrning och kontroll), som även omfattar styrelseutskottens arbete och ansvar kopplat till hållbarhet. Styrelsens utskott, framför allt revisionsutskottet, är viktiga i detta arbete.

I Peab AB:s styrelsearbete säkerställs att relevanta färdigheter och kompetenser för att övervaka hållbarhetsfrågor finns eller utvecklas, särskilt genom det arbete som utförs inom styrelsens olika utskott. Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av beslutsprocesserna och tas upp både som egna punkter och som en del av andra punkter på styrelsens dagordning. Peabs styrelse utmärks av kompetenser inom riskhantering, bolagsstyrning, affärsstrategi och hållbarhetsfrågor – områden som är avgörande för bolagets strategi som ledande samhällsbyggare i Norden. Styrelsen består av ledamöter med erfarenhet från bygg- och anläggningsbranschen, industriell utveckling samt samhällsplanering, vilket innebär kunskap och förståelse för såväl hållbarhetsrisker som - möjligheter i värdekedjan i bygg- och anläggningsbranschen.

è Läs mer om styrelsemedlemmarnas erfarenheter i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 57-59.

Hållbarhetsrelaterad expertis tillhandahålls och stärks genom de specifika ansvarsområdena som tilldelats styrelsens utskott. Revisionsutskottet har en central roll i att övervaka och säkerställa tillförlitligheten i bolagets hållbarhetsrapportering. Utskottet granskar effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Dessutom håller utskottet sig informerat om granskningen av hållbarhetsrapporten och dess påverkan på rapporteringens tillförlitlighet. Revisionsutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen i dessa frågor, vilket säkerställer att hållbarhetskompetens kontinuerligt beaktas i styrningen av Peab.

Finansutskottet bidrar till bolagets hållbarhetsarbete genom att övervaka finansiella strategier med hänsyn till hållbarhet. Utskottet säkerställer att investeringar och finansiella beslut är i linje med bolagets långsiktiga hållbarhetsmål. Ersättningsutskottet, som ansvarar för att bereda beslut om ersättningar till ledande befattningshavare, följer och utvärderar hur Peabs hållbarhetsmål integreras i belöningssystemen. Det inkluderar att säkerställa att incitament till ledande befattningshavare är utformade för att främja hållbar utveckling, vilket kräver kunskap om hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets långsiktiga mål.

Styrelsens samlade kompetens täcker Peabs väsentliga hållbarhetsområden. Genom utskotten med sina specifika ansvarsområden relaterade till hållbarhet säkerställer styrelsen att ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 70 hållbarhetsfrågorna är integrerade i bolagets övergripande strategi och verksamhetsbeslut samt minimerar risker.

Peab har även en väl etablerad struktur för arbetstagarrepresentation, särskilt genom fackliga organisationer och skyddskommittéer. Dessa är involverade i frågor som rör arbetsmiljö, säkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling. Arbetstagarrepresentanter deltar i bolagsstyrningen, bland annat genom representation i styrelsen, vilket är i linje med svensk bolagsrätt. Peabs bolagsstyrningsrapport ger en översikt över styrelsens och verkställande ledningens (inklusive vd) sammansättning och mångfald, och belyser deras roller, ansvarsområden och kompetens i hållbarhetsfrågor. För 2025, bland de stämmovalda ledamöterna utgjorde kvinnor 57 procent och män 43 procent, och inklusive arbetstagarrepresentanter och suppleanter var fördelningen 50 procent kvinnor och 50 procent män.

è För mer information, se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 53-65.

Styrning i verksamheten

Peabs vd och koncernchef ansvarar, med stöd av koncernledningen, för hållbarhetsarbetet och -styrningen i verksamheten och ska tillse att styrelsen hålls informerad om utvecklingen av bolagets hållbarhetsarbete. Hållbarhetsmål och prestationer är en central del i utvärderingen och följs upp minst årligen i samband med styrelse- och utskottsmöten. Peabs koncernledning ansvarar för att:

• Övervaka och säkerställa arbete avseende hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter i hela organisationen.
• Säkerställa att hållbarhetsarbetet är integrerat i strategi, affärsplanering, riskhantering och investeringsbeslut.
• Övervaka framsteg inom prioriterade hållbarhetsmål, såsom minskade växthusgasutsläpp, förbättrad arbetsmiljö och ökad jämställdhet.
• Implementera interna kontrollsystem och rapporteringsrutiner för hållbarhetsdata.

Genom denna struktur eftersträvar vi att säkerställa att hållbarhetsfrågor är integrerade i Peabs affärsmodell och beslutsfattande. Till stöd finns ett antal hållbarhetsrelaterade policyer med tillhörande regler och riktlinjer, som alla utgår från Peabs uppförandekod, och som ytterligare definierar våra åtgärder inom respektive område Figur 2 sammanfattar de viktigaste policyerna.

è För mer information om policyer och riktlinjer, se bolagsstyrningsrapporten på sidan 61. Dessa finns även på Peabs webbplats.

Figur 2: Policyer för hållbarhetsfrågor

Policy	Innehåll	Anpassningar till standarder	Beslutas av
Uppförandekod	Peabs uppförandekod utgör koncernens grundläggande styrdokument för ansvarsfullt agerande och beskriver de principer som ska vägleda alla medarbetare och samarbetspartners. Koden är koncernövergripande och gäller i hela Peabs värdekedja.	ESRS

• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
• ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande
• FN:s Global Compact
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
• Barnrättsprinciperna för företag

Styrelsen E1-E5, S1- S4, G1

Policy för intern styrning och kontroll

Policyn för intern styrning och kontroll syftar till att säkerställa ändamålsenlig organisation och förvaltning av verksamheten, tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av lagar och regler. Tillämplig på hela verksamheten. Innehåller inga undantag eller begränsningar.

Styrelsen E1-E5, S1- S4, G1

Leverantörskod

Leverantörskod bygger på Peabs uppförandekod och beskriver de krav Peab ställer på sina leverantörer, underentreprenörer och samarbetspartners i hela värdekedjan. Den baseras på internationella ramverk såsom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Leverantörskoden undertecknas av strategiska partners i samband med att avtal ingås. Policyn gäller för alla leverantörer, deras underleverantörer och värdekedjan och innehåller inga undantag.

• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
• ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande
• FN:s Global Compact
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
• Barnrättsprinciperna för företag

Styrelsen E1-E5, S1- S4, G1

Riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet (Due Diligence)

Riktlinjen beskriver hur Peab integrerar tillbörlig aktsamhet ("due diligence") i verksamheten för att identifiera, förebygga, mildra och åtgärda negativa konsekvenser på människor och miljö. Syftet är att stärka ansvarsfullt företagande, följa relevanta lagar och internationella riktlinjer (bl.a. FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer) samt skapa en kultur av ansvarstagande inom Peab och bland affärspartners. Riktlinjen innehåller inga undantag.

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
• OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande

Koncernledning E1-E5, S1- S4, G1

Miljöpolicy

Peabs miljöpolicy innebär att verksamheten ska minimera sin miljöpåverkan genom systematiskt miljöarbete, följa relevanta lagar och krav samt arbeta för kontinuerliga förbättringar inom områden som resursanvändning, utsläpp och hållbart byggande. Policyn fungerar som ett starkt styrmedel för hur Peab integrerar miljöhänsyn i hela verksamheten. Policyn omfattar hela Peabkoncernen och dess leverantörer. Innehåller inga undantag.

• ISO 14001

Koncernledning E1-E5

Arbetsmiljöpolicy

Peabs arbetsmiljöpolicy innebär att alla som vistas på Peabs arbetsplatser ska ha en säker, hälsosam och trygg arbetsmiljö. Peab bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete, förebygger risker genom skyddsronder, utbildning och säkra arbetsmetoder, samt säkerställer att både medarbetare och underentreprenörer följer samma krav för att minimera olyckor och ohälsa. Policy tillämpas fullt utan undantag.

• ISO 45001

Koncernledning S1

Kvalitetspolicy

Peab tar ett långsiktigt och förebyggande ansvar för att deras produkter och tjänster håller hög kvalitet och bidrar till goda kundrelationer och framtida affärer. Kvalitet är integrerat i den dagliga verksamheten genom systematiskt arbetssätt, höga kvalitetsmål och kontinuerlig kompetensutveckling. Policyn bygger på Peabs kärnvärden och uppförandekod och gäller hela koncernen och dess leverantörer. Policyn gäller hela Peabkoncernen och dess leverantörer, utan några avvikelser eller undantagsfall.

• ISO 9001

Koncernledning E1-E5, S1- S4, G1

Riktlinjer om antikorruption

Definierar mutor/smörjmedel, förtydligar Peabs nolltolerans, styr rapportering och utredning av misstänkt korruption. Riktlinjerna innehåller inga undantag och gäller fullt ut för alla medarbetare, alla nivåer och all verksamhet, och anger en absolut nolltolerans mot korruption.

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande
• FN:s Global Compact

Koncernledning G1

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 71

Peab har ett antal koncernledningsforum, som är centrala för koncernens styrning. De ansvarar bland annat för att inom sina respektive områden övervaka och hantera påverkan, risker och möjligheter avseende hållbarhetsrelaterade aspekter. Hållbarhetsrådet, som utgörs av COO (Chief Operating Officer), chef för regelefterlevnad, chef för icke-finansiell rapportering, chef för investerarrelationer, chef för risk och säkerhet, miljöchef samt hållbarhetscontroller och leds av CSO (Chief Strategy Officer), arbetar som en tvärfunktionell enhet för att övervaka, samordna och utveckla hållbarhetsarbetet i Peab samt säkerställa att verksamheten följer interna och externa regleringar, standarder och lagar.

Medlemmarna arbetar gemensamt för att integrera tillbörlig aktsamhet i Peabs styrning, strategi och affärsmodell. Till rådet hör också ett antal adjungerade sakfrågeexperter inom hållbarhetsområdet, såsom HR, arbetsmiljö och inköp. Rådet utvärderar kontinuerligt behovet av kompetens, intern eller extern, inom hållbarhet samt föreslår koncernledningen om eventuella behov och resurser. Hållbarhetsrådet har genom CSO till uppgift att rapportera om sitt arbete till revisionsutskottet och koncernledningen. Rapportering sker regelbundet enligt fastställd instruktion, men minst en gång per år. Rapporteringen är utformad för att säkerställa strategisk övervakning och samordning av Peabs hållbarhetsmål, särskilt i förhållande till identifierade klimatrisker, mänskliga rättigheter och transparens i leverantörskedjan.

Peabs Etiska råd rapporterar till styrelsen gällande överträdelser av uppförandekoden och affärsetik, samt vid behov visselblåsarärenden. Därtill har varje affärsområde till uppgift att säkerställa att rätt hållbarhetskompetens finns i verksamheterna och att de arbetar i enlighet med framlagda strategier och beslut. På miljöområdet finns även de fyra råden klimatrådet, kemikalierådet, rådet för biologisk mångfald och rådet för cirkularitet som samlar ett koncernövergripande perspektiv på respektive sakfråga och arbetar för kontinuerliga framsteg. Samtliga kompetenser arbetar i enlighet med koncernens affärsplan i vilken hållbarhetsarbetet är en integrerad del. En central del i affärsplanen är de två koncernövergripande utvecklingsprogrammen ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” samt ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja”, som tar avstamp i ovanstående.

è För en övergripande illustration av rapporteringsvägar samt information om styrning och kontroll och hur tillsyn utövas, läs mer i bolagsstyrningsrapporten på sidan 54.

Peab har säkerställt att dess administrativa, ledande och övervakande organ besitter, eller har tillgång till, relevant kompetens och expertis för att kunna identifiera, bedöma och hantera de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som är kopplade till hållbarhetsfrågor. Denna kompetens omfattar områden som miljömässig påverkan, sociala frågor, affärsetik, riskhantering samt styrning och efterlevnad. Kompetensen är antingen direkt representerad inom styrelsen eller tillgänglig genom interna funktioner, externa rådgivare eller utbildningsinsatser. Peab genomför regelbundna utvärderingar av kompetensbehov i relation till de hållbarhetsfrågor som identifierats som väsentliga genom dubbel väsentlighetsbedömning, och uppdaterar sin kompetensprofil därefter.

Peabs ledning, förvaltning och tillsynsorgan tar hänsyn till hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter i sin strategiska styrning och tillsyn genom flera integrerade processer och strukturer. Vi arbetar utifrån fyra strategiska målområden som är direkt kopplade till hållbarhetsaspekter och som styr koncernens strategiska beslut:
* Nöjdaste kunderna
* Bästa arbetsplatsen
* Mest lönsamma företaget
* Ledande inom samhällsansvar

Hållbarhetsaspekter utgör en central del av Peabs affärplaneprocess. Beslut om större transaktioner, investeringar och projekt vägs mot våra hållbarhetsmål. Investeringar i produktionskapacitet för mer klimatanpassade material, såsom ECO-Betong, visar hur hållbarhetsmöjligheter vägs in i strategi och investeringar. Peabs koncernövergripande riskhanteringsprocess inkluderar hållbarhetsrelaterade risker i linje med den dubbla väsentlighetsbedömningen.

è Läs mer i avsnittet risker och riskhantering på sidan 149.

När det kommer till tillsyn och uppföljning har styrelsen och kontrollfunktioner ett tydligt ansvar att följa upp hållbarhetsmål och risker, och koncernledningen arbetar verksamhetsnära med att säkerställa att Peabs strategi efterföljs. Hållbarhetsrapporten granskas slutligen översiktligt av revisorer. Figur 2 på sidan 70 åskådliggör väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen eller deras relevanta kommittéer behandlar.# GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

Peabs ersättningspolicy ska bidra till företagets strategier, långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt att Peab har rätt kompetens på ledande positioner, som funktionschefer och nyckelkompetenser. Det säkerställs genom de grundläggande principerna att:

• erbjuda marknadsmässig ersättning så att Peab kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Ersättningsnivåerna jämförs regelbundet med andra företag som är verksamma på samma marknader.
• erbjuda kort- och långsiktiga incitamentsprogram med fokus på ovanstående.
• årligen utvärdera individuella prestationer och måluppfyllelse i förhållande till Peabs finansiella och icke-finansiella resultat.

Peab har integrerat hållbarhetsrelaterade mål i bedömningen av prestation för medlemmar i sina styrande organ. Bedömningen sker inom ramen för både kortsiktiga och långsiktiga incitamentsprogram, i enlighet med bolagets ersättningspolicy som antogs av årsstämman 2025.

I Peabs nuvarande kortsiktiga incitamentsprogram (STI, short term incentive) kopplas incitamenten till företagets strategi i form av lönsamhet, miljö och arbetsmiljö. Lönsamhetsmålen uppgår till totalt 66 procent av det maximala utfallet för rörlig ersättning, medan miljömålet och arbetsmiljömålet uppgår tillsammans som mest till 34 procent av det totala utfallet. Miljömålet beräknas som ett viktat utfall från affärsområdenas prestationer avseende minskning av utsläpp av växthusgaser (Scope 1 och 2), och i det ingår att främja miljöförbättrade produkter och återbruk. Arbetsmiljömålet är en fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor. Dessa mål understryker vårt engagemang för att vara ledande inom samhällsansvar i branschen.

De långsiktiga incitamentsprogrammen (LTI, long term incentive) mäter de två förutbestämda prestationsmåtten lönsamhet (resultat per aktie enligt segmentsredovisning) och utsläppsminskningar (Scope 1 och Scope 2) under perioderna 2024-2026 och 2025-2027. Minskning av utsläppen av växthusgaser viktas med tio procent av det totala prestationsmålet. På rekommendation av styrelsen och efter beslut av årsstämman är avsikten att årligen starta nya treåriga program. De långsiktiga incitamentsprogrammen omfattar cirka 600 personer inom Peabkoncernen. Syftet med programmen är att främja Peabs strategiska mål och långsiktiga värdeskapande. Vid varje programperiods början tilldelas deltagarna ett antal aktierätter baserat på fast lön och deltagarkategori. Efter intjänandeperioden får deltagarna Peabaktier utan kostnad, förutsatt att de fortfarande är anställda och att uppsatta prestationsmål har uppnåtts. Om miniminivån för intervallet för prestationsmålet resultat per aktie inte uppnås berättigar aktierätterna inte till någon tilldelning av prestationsaktier, medan varje aktierätt berättigar till en prestationsaktie om maximinivån i intervallet uppnås. Mellan miniminivån och maximinivån sker tilldelning linjärt baserat på mellanliggande värden. För prestationsmålet minskade utsläpp av växthusgaser krävs att en på förhand fastställd reducering uppnåtts.

Prestationsmålen i de långsiktiga prestationsaktieprogrammen (LTI) ser ut enligt följande:

Figur 3: Prestationsmål

Formel för beräkning av utfall	Viktning
Resultat per aktie enligt segmentsredovisning, 2024-2026. Miniminivå: 13,50 kr, maximinivå 20 kr, linjär tilldelning däremellan	90 %
Koldioxidutsläpp (CO2e), 2024-2026. Mindre än 155 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG-protokollet	10 %
Resultat per aktie enligt segmentsredovisning, 2025-2027. Miniminivå: 15,00 kr, maximinivå 22 kr, linjär tilldelning däremellan	90 %
Koldioxidutsläpp (CO2e), 2025-2027. Mindre än 137 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG-protokollet	10 %

Peabs ersättningsutskott bereder styrelsens beslut om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Det följer och utvärderar pågående, och under året avslutade, program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet utvärderar även tillämpningen av den ersättningspolicy som årligen fastställs av årsstämman samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer i Peabkoncernen. Eventuella avvikelser från ersättningspolicyn får endast ske om det är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, hållbarhet eller finansiella bärkraft, och ska då motiveras i efterföljande ersättningsrapport.

Läs mer om ersättningsutskottets ansvar på sidan 63 i bolagsstyrningsrapporten samt om ersättningar på Peab på sidorna 155-158 i not 9.

---

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 72

GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet

För att verka för en hållbar verksamhet och minska negativ påverkan på människor, miljö och samhälle är arbetet med tillbörlig aktsamhet (due diligence) avgörande. Genom att integrera tillbörlig aktsamhet i vår styrning, strategi och affärsmodell samt att utgå från vår intressentanalys (läs mer i avsnittet SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter på sidan 77), vill vi såväl leva upp till interna och externa krav och förväntningar som skapa värden för våra intressenter och bidra till ansvarstagande i värdekedjan. Samtidigt är arbetet med tillbörlig aktsamhet komplext och kräver ständig utveckling. Under året har vi identifierat områden där vi behöver bli ännu bättre, särskilt när det gäller att stärka riskhanteringen i våra leverantörskedjor och att fördjupa samarbetet med affärspartners. Under året fick vi till exempel värdefull feedback genom revisioner från beställare som belyste områden där vårt arbete kan stärkas ytterligare. Den här typen av insikter ger oss vägledning för att kontinuerligt förfina och förtydliga våra processer och arbetssätt. Därtill arbetar vi med att vidareutveckla våra nyckeltal för att kunna mäta och följa upp arbetet än mer effektivt. Hållbarhetsrådet är ansvarigt för att utveckla arbetet med tillbörlig aktsamhet och kontinuerligt förbättra dess integrering i Peabs styrning och affärsmodell. Processen avseende tillbörlig aktsamhet grundar sig på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Strukturerad process

Vi har en systematisk process för tillbörlig aktsamhet som i korthet omfattar följande steg:

• Införliva ansvar i policyer och ledningssystem: Våra styrande dokument utgör grunden för arbetet med tillbörlig aktsamhet. Uppförandekoden (tillbörlig aktsamhet beskrivs i punkt 8) och leverantörskoden (tillbörlig aktsamhet beskrivs i punkt 6) beslutas av styrelsen och riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet beslutas av vd. Dessa riktlinjer integreras i tillämpliga arbetssätt i hela koncernen samt i värdekedjan genom utbildning, kommunikation och efterlevnadskontroller.
• Identifiera och utvärdera negativa konsekvenser och risker: Med stöd av löpande riskbedömningar, miljöaspektutvärderingar enligt ISO 14001 och genom den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierar vi faktisk och potentiell negativ påverkan inom hållbarhetsområdena. Dessa prioriterar vi utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet, och vi fokuserar på de mest väsentliga områdena.
• Förebygg, mildra och hantera konsekvenser: Vi implementerar åtgärder för att förebygga och minimera risker samt mildra vår påverkan. När vi identifierar väsentlig påverkan, till exempel i vår leverantörskedja, ska vi utveckla handlingsplaner i nära samarbete med affärspartners och andra intressenter.
• Följa upp och förbättra: Regelbunden uppföljning är en hörnsten i vår process. Interna och externa revisioner hjälper oss att säkerställa att våra åtgärder är effektiva och att vi lär oss av erfarenheter för att utveckla våra arbetssätt. Vi utvecklar metoder, mål och mått för att förbättra uppföljningen.
• Rapportera och vara transparenta: Vi rapporterar öppet om vårt arbete med tillbörlig aktsamhet, med fokus på de största riskområdena och vidtagna åtgärder. Transparens är en viktig del av vårt ansvar gentemot våra intressenter.
• Gottgörelse vid behov: Om vi identifierar negativa konsekvenser arbetar vi aktivt för att tillhandahålla eller samverka kring gottgörelse. Det kan till exempel inkludera återställande av miljöskador, ekonomisk kompensation eller andra avhjälpande åtgärder.

Konkreta exempel på inom vilka områden vi tillämpar tillbörlig aktsamhet återges i figur 4 nedan:

Figur 4: Grundläggande delar i tillbörlig aktsamhet

Syfte	Upplysningskrav	Sida
Tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi, och affärsmodell. Säkerställa fungerande intern kontroll, riskhantering och rapporteringsvägar internt och genom hela värdekedjan.	ESRS 2 GOV-1, ESRS 2 GOV-2, ESRS 2 GOV-3, ESRS 2 SBM-3	69, 70, 71, 78-81, 86, 101, 118, 126, 131, 134, 61, 62, 65
Samarbete med påverkade intressenter. Identifiera, involvera och föra en informerad och ansvarsfull dialog med de intressenter som påverkas av verksamhetens beslut, risker och påverkan.	ESRS 2 SBM-2, ESRS 2 IRO-1, ESRS 2 MDR-P	77, 82, 86, 95, 99, 105, 138, 85, 95, 99, 101, 104, 117, 126, 131, 134, 137
Identifiera och bedöma negativ påverkan för miljön och människor. Säkerställa en strukturerad, dokumenterad och riskbaserad process för att minimera risker och mildra påverkan.	ESRS IRO-1, ESRS 2 SBM-3	82, 86, 95, 99, 105, 138, 78-81, 86, 101, 118, 126, 131, 134
Åtgärder för att behandla negativ påverkan för miljö och människor. Säkerställa att riktiga, effektiva och proportionerliga åtgärder för att minimera konsekvenser vid behov.	Miljö, Social, Bolagsstyrning	87 (E1), 101 (E4), 105 (E5-2), 119 (S1-4), 131 (S3), 134 (S4), 138 (G1), 140 (G1-3)
Uppföljning av åtgärdernas ändamålsenlighet. Säkerställa systematik, dokumentation och att vidtagna åtgärder fungerar och justeras vid behov.	-	-

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

Peab har en process för riskhantering som utgår från riktlinjen för riskhantering. Väsentliga risker från den dubbla väsentlighetsbedömningen har successivt integrerats i den övergripande riskhanteringsprocessen för att säkerställa ett systematiskt riskarbete och en samlad riskhantering inom organisationen.

è Läs mer i avsnittet risker och riskhantering på sidorna 149-153.

Peab arbetar med att utveckla det interna kontrollprogrammet avseende hållbarhetsrapportering, vilket kommer innefatta såväl kontroller för att säkerställa efterlevnad av regulatoriska krav som kontroller för att säkerställa att inrapporterade data är rimliga. Omfattningen, huvudfunktionerna och komponenterna i Peabs processer och system för riskhantering och intern kontroll i relation till hållbarhetsrapportering är:

• Omfattning: Vår riskhanterings- och internkontrollprocess omfattar alla affärsområden och koncernfunktioner som är involverade i hållbarhetsrapporteringen. Processen bedrivs både på koncernnivå och i våra fyra affärsområden.
• Huvudfunktioner: Vi använder en metod för riskhantering och intern kontroll som inkluderar riskidentifiering, bedömning, hantering och övervakning.
• Komponenter: Våra grundläggande komponenter i riskhanteringsprocessen är våra riskregister, matris för värdering, system för hantering och dokumentation av responsplaner.

Riskbedömningsmetod

Vår riskbedömningsmetod innefattar en riskidentifiering-, värderings- och prioriteringsmetodik. Vi strävar efter att använda oss av både kvantitativa och kvalitativa analyser för att identifiera och prioritera risker. Risker relaterade till metod för datainsamling av hållbarhetsrelaterade data har högt fokus.

Integrering i interna funktioner samt rapportering

Vi integrerar resultaten av vår riskbedömning och intern kontroll i relevanta interna funktioner och processer genom att:
* Intern kontroll över hållbarhetsdata strävar efter att på sikt följa samma processer som för finansiell rapportering.
* Regelbundet utvärdera effektiviteten i intern kontroll för att identifiera förbättringsåtgärder enligt etablerade rutiner.
* Regelbunden rapportering till koncernledning, revisionsutskott och styrelse.

Organisatorisk struktur och styrning av hållbarhetsrapportering

Peab har etablerat funktionen icke-finansiell rapportering för att möta kraven på hållbarhetsrapportering. Funktionen är ansvarig för att koordinera rapportering, utbilda och informera internt kring standarder och rapporteringskrav samt säkerställa etablering av robusta dokumenterade processer för hållbarhetsrapportering.

I syfte att säkerställa att hållbarhetsarbetet inom Peab drivs på ett koordinerat sätt och efterlever regulatoriska krav finns även det tidigare beskrivna hållbarhetsrådet sedan 2023. Rådet har ett tvärfunktionellt arbetssätt och arbetar med samtliga frågor (miljö, socialt ansvarstagande och affärsetik samt riskhantering och regelefterlevnad, inklusive i värdekedjan) för att övervaka och hantera påverkan, risker och möjligheter. I arbetet ingår att integrera tillbörlig aktsamhet i Peabs styrning, strategi och affärsmodell samt att årligen rapportera om sitt arbete och viktiga hållbarhetsrelaterade frågor både till koncernledningen och revisionsutskottet.

è Läs mer om Peabs hållbarhetsråd i bolagsstyrningsrapporten på sidan 64.

Kontrollmekanismer för att minimera risker i hållbarhetsrapporteringen

Peab har etablerat en strukturerad och systematiserad intern kontrollmiljö för att minimera risker i hållbarhetsrapporteringen och säkerställa att den information som rapporteras är korrekt, tillförlitlig och förenlig med gällande regelverk. Arbetet bedrivs genom tydliga roller och ansvar, standardiserade arbetsformer samt flera integrerade kontrollmekanismer i rapporteringsprocessens samtliga steg.

En CSRD-arbetsgrupp, med representanter från relevanta koncernfunktioner och verksamheter, samverkar löpande under rapporteringscykeln för att säkerställa enhetlig tolkning och konsekvent tillämpning av rapporteringskrav. Kvalitetssäkring sker genom flera nivåer av interna kontroller, där rapporterade uppgifter utvärderas, jämförs och valideras enligt fyra-ögonprincipen. Detta omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa upplysningskrav och inkluderar rimlighetsbedömningar, granskningar av metod och datakällor samt avstämningar mot finansiell information där så är relevant. Interna experter från både centrala funktioner och verksamheten bidrar med ämneskompetens och oberoende granskning.

För att möjliggöra en effektiv och spårbar rapporteringsprocess används en rapporteringsplattform. Plattformen stödjer insamling, konsolidering och dokumentation av hållbarhetsdata samt tillhandahåller funktionalitet för versionshantering, roll- och ansvarsfördelning, interna granskningsflöden och dokumenterad validering. Detta skapar transparens och säkerställer spårbarhet från datakälla till rapporterad upplysning.

Utöver de operativa kontrollerna genomförs fördjupade interna granskningar inför årsrapporteringen inom ramen för koncernens arbete med icke-finansiell rapportering. Dessa omfattar bland annat stickprovskontroller, granskning av underlag och dokumentation samt bedömning av efterlevnad av tillämpliga standarder och regelverk, såsom ESRS, EU-taxonomin och GHG-protokollet. Erfarenheter från interna och externa granskningar används för att vidareutveckla rapporteringsprocesser, systemstöd och styrande dokument, i syfte att kontinuerligt stärka kvalitet, kontroll och tillförlitlighet i rapporteringen.

Sammantaget skapar dessa kontrollmekanismer en robust struktur för att hantera risker i hållbarhetsrapporteringen och säkerställa att rapporterad information uppfyller såväl interna kvalitetskrav som externa regulatoriska förväntningar.

Identifiering och hantering av risker

I samband med den dubbla väsentlighetsbedömningen analyserades rapporteringsförmåga och risker per ESRS-standard. Riskbedömningen tog utgångspunkt i sannolikhet och konsekvens utifrån spårbarhet, verifierbarhet, kompletthet och i den utsträckning det var representativt.

Kopplat till våra mest väsentliga hållbarhetsområden bedöms Scope 3, resursinflöden och -utflöden samt avfall vara förknippade med högst risk eftersom de innefattar uppskattningar, manuell insamling och osäkerhet i relation till datakälla. Även arbetstagare i värdekedjan är förknippat med risk till följd av begränsningar i insyn hos leverantörer och underleverantörer. Utvecklingsresurser har prioriterats till dessa områden för att säkerställa tekniska lösningar med hög grad av digitalisering och spårbarhet. Vidare har vi investerat i utbildning och information externt gentemot leverantörerna.

Lägst risk bedöms inom Scope 1 och 2, egna anställda samt regler och efterlevnad där fokus har varit att säkerställa komplett dokumentation generellt och specifikt beskrivning av intern kontroll. Peab verkar i olika branschforum där vi arbetar för förflyttning mot standardiserade och enhetliga dataformat inom olika produktkategorier. Det hjälper oss att över tid ytterligare öka tillförlitligheten i hållbarhetsrapporteringen, framför allt inom Scope 3 och resursinflöden och -utflöden.

è Läs mer om intern kontroll i bolagsstyrningsrapporten på sidan 65.

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja

Samverkan mellan affärsområdena i förädlingskedjan och lokal närvaro är de två hörnstenarna i vår affärsmodell. De ger synergier i verksamheten och hjälper oss att minska vår miljö- och klimatpåverkan, främja socialt ansvar och positiv samhällsutveckling samt att bedriva en etisk verksamhet. Peabs verksamhet syftar till att förbättra vardagen där människor lever sina liv och att bidra till att bygga hållbara samhällen. Att bygga allt från bostäder, skolor, äldreboenden och sjukhus till att anlägga broar, vägar och annan infrastruktur är kärnan i vårt hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande. Detta gör vi för kunderna i hela Norden, från den lilla inlandsorten i norr och kuststaden i väst till storstaden i söder.

Affärsmodellen

Med närmare 60 miljarder kronor i omsättning och cirka 13 000 medarbetare (information om medarbetarna, inklusive geografisk fördelning finns på sidorna 121-122 i avsnitt S1 Den egna arbetskraften) och var bedrivs verksamheten genom de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Vart och ett står på egna ben och har sina kunder. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en kund, ibland har ett enda affärsområde kundrelationen. Den påverkan, risker och möjligheter som Peabs verksamhet ger upphov till förekommer alltså i dessa affärsområdens verksamheter.

è Läs mer om Peabs fyra affärsområden på sidorna 53-65.

Styrkan i affärsmodellen ökar när affärsområdena samverkar med varandra i förädlingskedjan, från markförvärv till produktion och drift. Det ger oss god tillgång till lokala resurser och insatsvaror som egen personal, betong, asfalt samt lokala underentreprenörer, vilket ökar vår kontroll över värdekedjan och våra möjligheter att möta kundernas behov och omvärldens förväntningar. Framför allt ökar våra möjligheter att styra verksamheten i en mer hållbar riktning och minska negativ påverkan på människa och miljö. Detta innefattar naturligtvis vårt hållbarhetserbjudande i form av till exempel ECO-produkter, återvinning och återbruk samt lokalt samhällsansvar på de orter där vi finns. På det här sättet minskar vi inte bara verksamhetens negativa påverkan, utan skapar långsiktiga och hållbara värden.

Figur 5: Förteckning över betydande ESRS-sektorer
Bygg	Bygg och ingenjörstjänster
CCE	Tillverkning Material, kemikalier, elektronik, fordon m.m.

• Ökad förädlingsgrad
• Intäktsdiversifiering och riskspridning
• Investeringsmöjligheter och finansieringsstyrka
• Närproducerat genom lokala resurser (insatsvaror och personal)
• Innovations- och produktutvecklingsförmåga
• Erfarenhetsåterföring
• Skaleffekter och stordriftsfördelar
• Arbetstillfällen och lokal utveckling

Styrningsförmåga mot hållbarhet:
* God arbetsmiljö och säkerhet
* Ökad jämställdhet och mångfald
* Minskad miljö- och klimatpåverkan
* Etisk affärsverksamhet

Peabs värdeskapande sker genom sex huvudsakliga faser i förädlingskedjan, genom de fyra affärsområdena: 1) förvärv, 2) utveckling och projektering, 3) anskaffning och produktion, 4) anläggning och byggnation, 5) avyttring samt 6) drift, underhåll och vidareutveckling (se illustration på sidan 10). Affärsområdena och de verksamheter som bedrivs inom ramen för dessa har olika logik och är strukturerade efter respektive marknads och delmarknads förutsättningar samt indelade efter produktsegment och geografi.

Inom affärsområdena Bygg och Anläggning kommer intäkterna från entreprenaduppdrag till både privata och offentliga kunder. Affärsområde Industri har både entreprenaduppdrag och säljer sina produkter och tjänster till de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. Affärsområde Projektutveckling säljer bostäder till privatpersoner och kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter till privata och offentliga beställare.

Hållbarhet i affärmodell och strategi

Hållbarhet är som beskrivs ovan integrerad i vår strategi och affärsmodell och uttrycks i det vi kallar “Närproducerat samhällsbygge”. Att verksamheten bedrivs lokalt nära kunden är förutsättningen för bland annat för minskade transporter, användning av lokala resurser som insatsvaror, material och arbetskraft samt effektivt nyttjande av dessa resurser. Det är grunden för vårt hållbara erbjudande samt kontroll och ansvar i vår verksamhet och i förädlingskedjan.

Hållbarhetsmål

Vi styr verksamheten utifrån koncernövergripande mål, flera med tydlig koppling till hållbarhet. Våra strategiska målområden Bästa arbetsplatsen och Ledande inom samhällsansvar inrymmer Peabs arbetsmiljömål och miljö- och klimatmål, liksom målet att främja jämställdhet i branschen. Våra koncernövergripande mål bryter vi ned i delmål i våra affärsområden beroende på verksamhet se figur 6 på sidan 74.

Vårt övergripande mål om klimatneutralitet speglas i verksamhetsmål som att öka andelen ECO- Betong i våra entreprenader eller att öka andelen alternativa bindemedel i betong- och prefabproduktionen. Resurseffektivitet omsätts till mål som att öka andelen återvunnen asfalt i våra beläggningsentreprenader eller att minska mängden avfall och svinn i byggentreprenader. Vår förmåga att öka måluppfyllelsen förbättras i takt med att vi inleder dialoger med kunderna i allt tidigare skeden. Våra offentliga kunder – och allt oftare även de privata – ställer i allt högre utsträckning specifika krav på hållbarhetsprestanda i projekten till nytta för både Peabs och kundernas egna hållbarhetsmål. Med tanke på att vår verksamhet är störst i Sverige går denna utveckling att tydligast se i Peabs svenska verksamhet.

Strategiska initiativ och fokusområden

Vi bedriver flertalet strategiska initiativ med koppling till hållbarhet. Programmet “Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” syftar till att uppnå klimatneutralitet samt trygga försörjningen av kritiska insatsvaror som stål, cement, bitumen och bränsle. Programmet bedrivs tvärfunktionellt i Peabkoncernen med utsedda arbetsgrupper per utsläppskälla/insatsvara.

Programmet “Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” syftar till att skapa digital spårbarhet av hållbarhetsrelaterad information i vår samlade värdekedja. Med ökad spårbarhet kan Peab dels påvisa effekten av våra hållbara kund- och affärserbjudanden, dels stärka förmågan att styra mot egna hållbarhetsrelaterade mål. Genom bättre förmåga att styra förädlingskedjan kan vi i större utsträckning ta ansvar för hållbarheten i hela leveransen, från ingående material och byggtekniska lösningar till arbetskraft, arbetsmiljö, säkerhet och arbetsvillkor för alla som finns på våra arbetsplatser.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 74

Figur 6: Hållbarhetsämne

Hållbarhetsämne	Koncernmål	Exempel på delmål i våra affärsområden
E1 – Klimatförändringar	Klimatneutralitet senast 2045	Koldioxidintensitet för egen produktion -60 % 2030 (jmf. basår 2015), Koldioxidintensitet för köpta varor och tjänster -50 % 2030 (jmf. basår 2015), Öka försäljningen av ECO-produkter, Minska energiintensiteten i våra projekt, Öka andelen alternativa bindemedel i vår betongproduktion
E2 – Föroreningar	Senast 2030 ska vi ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter	Öka andelen unika kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna
E3 – Vatten och marina resurser	Peab har inga koncernmål på området	-
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem	Senast 2030 ska vi fullt ut skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald	-
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi	100 % resurseffektiv verksamhet senast 2040	Minska avfallsintensitet, Öka källsorteringsgrad, Öka andelen återvunnen asfalt, Öka försäljningen av ECO-Ballast
S1 – Egen arbetskraft	Nollvision och fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor	Rekrytering av kvinnor i produktionsnära roller > utbildningsmarknaden, Främja säkerhetskultur genom riskobservationer, skyddsronder och säkerhetspromenader, 100 % riskanalys i samtliga arbetsberedningar
S2 – Arbetstagare i värdekedjan	Nollvision och fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor (avser underentreprenörer)	Säkra köp: Minst 75 % av våra inköp görs från leverantörer med skriftliga avtal, Främja säkerhetskultur genom riskobservationer, skyddsronder och säkerhetspromenader, Öka andelen inköp från leverantörer med skriftliga avtal
S3 – Påverkade samhällen	Peab har inga koncernmål på området	Lokal sponsring alla projekt inom Bostadsutveckling
S4 – Konsumenter och slutanvändare	Nöjd-Kund-Index >75	Minskade reklamationskostnader, Färre garantiärenden
G1 – Affärsetik	100 % av medarbetarna har genomfört uppförandekodsutbildning inom en tvåårsperiod	-

Figuren ovan visar hur vi styr verksamheten utifrån uppställda mål med koppling till hållbarhet. Peab har mål såväl på koncernövergripande nivå som mål nedbrutna på affärsområdesnivå

Hållbarhet i kunderbjudanden

Verksamheten i de fyra affärsområdena har både positiv och negativ påverkan. Förutom att vi till exempel bygger vägar för effektivare och säkrare transporter handlar många av Peabs projekt om att bidra till den pågående klimatomställningen genom att begränsa utsläpp och anpassa samhällen till klimatförändringar. Det kan handla om att till exempel utveckla hamnar, förbereda markområden och bygga fabrikslokaler för att möjliggöra den gröna omställningen eller att möjliggöra för vind- och solkraftsproduktion och att dimensionera vatten- och avloppsnät till ökade regnmängder.

Utveckling av hållbara kund- och marknadserbjudanden är en hörnsten i vår strategi och affärsmodell. Inom affärsområde Projektutveckling, till exempel, miljömärker vi idag våra egna bostadsprojekt huvudsakligen genom Svanencertifiering. Inom affärsområde Bygg efterfrågar kunder i allt fler projekt ett hållbart byggande, energieffektiva fastigheter och miljöcertifierade projekt. Inom affärsområde Anläggning gör vi betydande satsningar inom vatten- och avloppsanläggningar och Peab arbetar med flera industriprojekt som är viktiga för klimatomställningen. Vi har idag även projekt vi genomför endast med helelektriska arbetsmaskiner.

Inom affärsområde Industri erbjuder vi marknaden ett brett sortiment av produkter under våra ECO- varumärken som bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser, jämfört med traditionella alternativ. För 2025 uppgick andelen ECO-produkter totalt till omkring 35 procent av omsättningen för affärsområde Industri, inkluderat försäljning till andra affärsområden i Peab. Vi ökar kontinuerligt användningen av produkter med lägre växthusgasutsläpp. Under året ökade vi till exempel inblandningen av Merit i ECO-Prefab från 50 till 70 procent för vissa produkter - och minskade därmed ytterligare andelen cement. I övrigt är Peabs ECO-erbjudande detsamma som föregående år.

Peab är inte verksamt inom sektorn för fossila bränslen, har inga förbjudna produkter eller tjänster på våra marknader och har inte heller verksamhet som kan komma att ge upphov till väsentlig påverkan. Vi ger våra medarbetare trygga anställningar och meningsfulla yrken med utvecklingsmöjligheter. Det handlar om allt från att verka för säkra arbetsplatser utan olyckor och att aktivt främja jämställdhet och mångfald i den traditionellt mansdominerade bygg- och anläggningsbranschen till att begränsa riskerna för etiska överträdelser i de komplexa värdekedjorna som kännetecknar samhällsbyggnadssektorn. Vi och våra leverantörer har därför ett ansvar att agera etiskt och med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.

Utmaningar inom hållbarhet

De huvudsakliga utmaningarna vi arbetar med kopplat till hållbarhet kan sammanfattas enligt följande:
* Variation i kundbehov och kundkrav
* Tekniska och produktionsmässiga utmaningar
* Spårbarhetsrelaterade utmaningar
* Bred och komplex leverantörsbas

Variation i kundbehov och kundkrav

Ett entreprenadprojekt är sällan likt ett annat. Bredden av kunder och variationen i kundbehov och -krav innebär att projekt i hög grad kundanpassas och att omfattningen i hållbarhetskraven därmed också varierar. Ett bostadshus, ett kontor eller en bro har en livslängd på decennier, vilket ofta innebär unika anpassningar och särprägel på slutprodukten.### Tekniska och produktionsmässiga utmaningar
En viktig insats mot ökad hållbarhet är teknisk och produktionsrelaterad utveckling. Målet om klimatneutralitet, till exempel, förutsätter lösningar eller alternativ för 1) cement/betong, 2) stål, 3) drivmedel, 4) bitumen/ asfalt, 5) el/energi samt 6) transporter. Idag finns befintlig teknik för att delvis minska växthusgasutsläppen, men inte helt. Ny teknik ger ofta nya produktionsmässiga utmaningar, såsom att härdningstiden för betong ökar ju större inblandningen är av alternativa bindemedel. Ökad hållbarhet kräver kontinuerligt utvecklade produktionsmetoder, vilket i sin tur kräver resurser och investeringar.

Spårbarhetsrelaterade utmaningar

Den digitala spårbarheten av hållbarhetsrelaterad information är en branschgemensam utmaning. En totalentreprenad i byggverksamheten, till exempel, är en sammansatt tjänst där mängden ingående insatsvaror och produkter är omfattande. Därtill består totalentreprenaden vanligtvis av underentreprenader där leverantörer i olika grad tillhandahåller arbetskraft och material.

Bred och komplex leverantörsbas

Mängden och variationen av leverantörer och underentreprenörer som vi samverkar med är omfattande och uppgår till omkring 35 000. Schakttjänster, till exempel, är ett område där marknaden består av en stor mängd fåmansföretag som verkar lokalt. En annan försvårande aspekt handlar om typen av inköp, särskilt avseende köpta och sammansatta tjänster. Installationer är ett exempel där vi upphandlar både installationsarbetet och material från installatören, som i sin tur kan ha olika materialleverantörer. Att öka kontrollen och spårbarheten avseende leverantörsbasen är en omfattande uppgift, men utvecklas kontinuerligt. Delsvar går att finna i mer avgränsad kategori- och leverantörsstyrning och ökad branschsamverkan, inte minst för att arbeta standardiserat.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 75

Figur 7: Peabs ECO-produkter
Upp till 70 procent lägre utsläpp	• Byter ut minst 30 procent av cementen • Armering av återvunnet stål • Grön el i tillverkningen • Tåg vid långa transporter
Utsläppsminskning samtliga ingående delar	• Bostäder -30 procent • Kommersiella fastigheter – 25 procent
Upp till 60 procent lägre utsläpp	• Alternativa bindemedel, t.ex. ersätter Merit cement • Verifierad miljövarudeklaration (EPD)
100 procent återvunna råvaror	• Tillverkad av återvunna råvaror • Ersätter eller kompletterar jungfruliga material • CE-märkt, miljö- och hälsodeklarerad (tredjepartsgranskad)
65 procent lägre utsläpp	• Förnyelsebart ersätter fossilt bränsle • Returasfalt beroende på ändamål • Verifierad miljövarudeklaration (EPD)
Upp till 34 procent lägre utsläpp	• Minskad andel stål • Armering av återvunnen stål • Alternativa bindemedel, t.ex. ersätter Merit cement Verifierad miljövarudeklaration (EPD)

Verksamheten och affärsplanen 2024-2026

Huvudområdena i Peabkoncernens affärsplan för 2024 till 2026 handlar om kundfokus, hållbarhet och hållbara erbjudanden samt effektivitet. Samverkan i våra geografier är en förutsättning för framgång inom samtliga områden. Vi har slagit fast två koncernövergripande utvecklingsprogram som stöttar dessa förflyttningar: 1) ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som, genom att bryta ner våra klimatmål i aktivitetsplaner med åtgärder, syftar till att vi ska nå våra klimatmål och säkra tillgången till kritiska insatsvaror och 2) ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som ska stötta det förstnämnda programmet och bidra till vårt arbete och ansvarstagande med Peabs värdekedjor. Läs mer om dessa program i faktarutorna här intill.

Värdekedjor

Med tanke på Peabs breda verksamhet med fyra affärsområden är antalet värdekedjor många. Byggverksamheten har en typ av värdekedja, medan anläggningsverksamheten har en annan. Affärsområde Projektutveckling har sin värdekedja och inom affärsområde Industri finns flera värdekedjor genom uthyrningsverksamheten, prefabverksamheten samt beläggnings- och materialförsäljningsverksamheterna. Ofta finns dessutom variationer inom respektive värdekedja, inte minst med tanke på att produktionskedjan i bygg- och anläggningsbranschen är komplex med många aktörer. I samband med arbetet med Peabs dubbla väsentlighetsbedömning analyserade verksamheten de åtta huvudsakliga värdekedjorna bygg, anläggning, prefabricerade byggelement, uthyrning, beläggning, betong, råvaruförsörjning och projektutveckling. è Läs mer om Peabs intressenter samt se illustrationen (figur 10) på sidorna 76-77.

Uppströms

Peab hanterar varje år omkring 35 000 leverantörer. Cirka 3 000 leverantörer står för 80 procent av koncernens totala inköpsvolym. Vi är med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed också goda möjligheter att främja säkra och hållbara inköp samt leverantörssamarbeten. Vi delar in Peabs totala inköpsvolym i inköpskategorier. Idag har vi omkring 260 olika kategorier, varav stommar och fasader, installationer, anläggningstransporter och entreprenadmaskintjänster är de största. För oss är kontinuerlig tillgång till ett antal strategiska insatsvaror – cement, bitumen, el, bränslen, stål och vissa träprodukter – en förutsättning för samhällsbyggandet. Vi arbetar därför strukturerat med dessa insatsvaror för att både säkra tillgången och bidra till deras omställning. På så sätt stärker vi Peabs motståndskraft, minimerar sårbarheten samt påskyndar omställningen till framtida förnybara produkter, lösningar och byggmetoder. Det är också vid tillverkningen av dessa material som de största utsläppen av växthusgaser uppstår. För att minska de materialrelaterade utsläppen har vi stort fokus på att minska utsläpp genom val av material, optimerad materialanvändning samt återvinning och återbruk. Allt detta kräver samarbete i värdekedjorna med våra leverantörer. Därtill arbetar vi med att utveckla lösningar som innebär att material som idag har stor klimatpåverkan kan substitueras med hänsyn till teknologi, prestanda, kvalitet och marknad samt att förutsättningarna för återbruk och återvinning förbättras. Det som idag inte anses vara en strategisk insatsvara, kan vara det imorgon. Detta betyder bland annat att Peab:
• har tvärfunktionella arbetsgrupper som arbetar för att säkerställa tillgången till strategiska insatsvaror.
• säkerställer styrning, med beaktande av intressentkrav, i syfte att planera för och nå framdrift.
• verkar för god kontroll på försörjningskedjorna och -riskerna.
• har god samverkan med leverantörer.
• tar höjd för teknikutveckling, innovation och kravställning.

Nedströms

Peab har en bred kundbas som spänner över våra fyra affärsområden och det totala antalet kunder uppgår till omkring 18 000. Bygg- och anläggningsbranschen är historiskt sett kunddriven där majoriteten av entreprenadprojekten anpassas efter kunders behov. Vi tar dock allt oftare en aktiv roll i tidiga skeden i projekterings- och designfasen av planerade projekt. Det ger oss ökade möjligheter att påverka projekten i en mer hållbar riktning.

Figur 8: Strategiskt initiativ: Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror

Summering av syfte och mål
• Klimatneutralitet
• Trygga försörjning av strategiska insatsvaror
Angreppssätt
• Arbetsgrupper tvärs affärsområden och funktioner inom Peabkoncernen
• Åtgärdsplan per utsläppskälla/insatsvara
Strategier
• Kompetensutveckling – för medarbetare och kund
• Produktutveckling – förbättra klimatprestanda i egna produkter och tekniska lösningar
• Affärsutveckling – aktivt erbjuda kunderna klimatförbättrade alternativ
• Produktionsutveckling – produktval, energieffektivisering och förnybar energi i egen produktion
• Leverantörsutveckling – dialog, kravställning och uppföljning

Figur 9: Strategiskt initiativ: Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja

Summering av syfte och mål
• Skapa digital spårbarhet i vår samlade värdekedja för hållbarhetsrelaterad information för att: Påvisa värdet av Peabs hållbara kund- och affärserbjudanden
• Stärka Peabs förmåga att styra mot egna hållbarhetsrelaterade mål
• Efterleva befintliga och kommande rapporteringskrav
Angreppssätt
• Arbetsgrupper över affärsområden och funktioner inom Peabkoncernen
Strategier
• Hållbarhet beaktas i tidigt skede
• Etablering av klimatredovisning som nytt område
• Kravställning på klimatdata från leverantörsledet

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 76

Transporter, drivmedel och energi Förvärvar 4 9

Figur 10: Peabs värdekedja

Illustrationen visar översiktligt Peabs samlade värdekedja samt var vår väsentliga hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter förekommer. Se figur 13a och 13b på sidorna 80 till 82 för komplett redovisning av påverkan, risker och möjligheter.

Närproducerat samhällsbygge
Transporter, drivmedel och energi Sammansatta tjänster Utvecklar och projekterar 7

Påverkan, risker och möjligheter
Driftar, underhåller och vidareutvecklar

Uppströms
1 Markanvändning
2 Ianspråktagande av jungfruliga resurser
3 Utsläpp av växthusgaser
4 Användning av (förnybar) energi
8 Användning av skadliga ämnen
9 Påverkan på ekosystem

Egen verksamhet
1 Markanvändning
2 Ianspråktagande av jungfruliga resurser
3 Utsläpp av växthusgaser
4 Användning av (förnybar) energi
5 Avfallsgenerering
6 Återvinning och återbruk
7 Klimat: Omställnings- och fysiska risker
8 Användning av skadliga ämnen
9 Påverkan på ekosystem
10 Ansvarsfullt företagande
11 Säkra och hälsosamma arbetsplatser
12 Skapande av lokala arbetstillfällen

Nedströms
1 Markanvändning
3 Utsläpp av växthusgaser
13 Påverkan på lokalsamhälle
14 Utformning av trygga och tillgängliga samhällen

Underleverantörer
Anskaffar och producerar 9 3 Infrastruktur 11 13 Bostäder Avyttrar Arbetskraft Förädling till insatsvaror, halvfabrikat och produkter 8 8 10 3 12 Fastigheter 2 Arbetskraft 2 Råvaruutvinning 6 5 Anlägger och bygger 3 1 14 1 Utomhusmiljöer 4 1# Kraftproduktion ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 77

SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter

Vi har ständigt pågående dialoger med representanter från våra olika intressentgrupper, både de som påverkas eller kan påverkas av vår verksamhet och de som för olika syften använder vår hållbarhetsrapportering. Till den första kategorin hör kunder, leverantörer och medarbetare samt närboende och andra aktörer i lokalsamhället. Till den andra hör till exempel befintliga och potentiella ägare och investerare, långivare och försäkringsföretag samt andra användare som affärspartner, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, statliga förvaltningar och akademin.

Det sker kontinuerliga dialoger med representanter för våra olika intressentgrupper, på många olika håll i organisationen. Dialogerna sker i såväl vardagliga möten med kunder, leverantörer, medarbetare och andra intressenter som i mer strukturerade former som leverantörsrevisioner, möten med politiker och andra beslutsfattare, ägar- och investerardialoger och seminarier på högskolor och andra lärosäten.

Ett representativt antal intressentdialoger fångar vi upp, dokumenterar och analyserar. Dialogernas sammanvägda resultat utgör en delmängd både i vår affärsplaneprocess och i den dubbla väsentlighetsbedömningen vi genomfört och de hållbarhetsämnen vi identifierat som väsentliga. Vi omformar successivt intressenternas krav och önskemål till hur vi bedriver våra projekt och utformar våra erbjudanden, inte minst när det gäller den pågående klimatomställningen. Det handlar till exempel om utvecklingen av de olika ECO-produkterna eller de två koncernövergripande utvecklingsprogrammen. Vi ser tydligt hur det faktum att vi driver utvecklingen av vår verksamhet i denna riktning gör Peab mer valbart hos kunder, medarbetare, investerare och övriga intressenter.

I denna kontinuerliga utveckling av vårt hållbara erbjudande kan också ingå att vi arbetar alltmer - eller går in - i segment som följer av intressenters intressen och synpunkter. Det kan till exempel handla om uppdrag inom klimatanpassning, fler och mer komplexa uppdrag inom vatten och avloppsinfrastrukturen eller projekt kopplade till kraftproduktion. Genom att intressentdialogerna ingår som del i Peabs affärsplaneprocess fångas de upp i vår strategi och affärsmodell. Två konkreta uttryck av detta är de två affärsplaneprogrammen för åren 2024-2026. Eventuella ytterligare steg kan komma att genomföras inom ramen för vår nästa affärsplaneperiod 2027-2029, som innefattar analyser av våra intressentdialoger.

Intressentdialogerna syftar huvudsakligen till att ge oss en fördjupad förståelse kring olika krav och förväntningar – idag och imorgon – som intressenterna har på vår verksamhet. I dialogerna eftersträvar vi även att visa både på våra framsteg i verksamheten och goda exempel och initiativ, men också peka på utmaningar. På så sätt vill vi skapa och upprätthålla konstruktiva och transparenta samtal samt främja samarbete som leder till faktisk hållbar utveckling.

Intressentdialogerna ingår som del i Peabs affärsplaneprocess, inklusive genomförda väsentlighetsbedömningar, och har inom ramen för dessa arbeten rapporterats till styrelsen samt gåtts igenom i koncernledningen. Inom ramen för koncernledningens arbete förekommer kontinuerligt diskussioner som har bäring på vad Peabs kunder och andra intressenter uttrycker för krav och önskemål.

Figur 11 nedan redovisar Peabs viktigaste intressenter, hur dialogformerna med dem ser ut, vilka förväntningar dessa ställer på oss och vilka värden Peab skapar för sina intressenter genom sin verksamhet.

Figur 11:

Intressent	Förväntningar på Peab	Dialogformer	Främsta motparter hos PEAB	Skapade värden
Befintliga och potentiella medarbetare	Ansvarsfullt etiskt företagande, god arbetsmiljö och hög säkerhet, kompetensutveckling, gott ledarskap, likabehandling, jämställdhet och mångfald, goda arbets- och anställningsvillkor, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan.	Daglig dialog, medarbetarundersökning, arbetsmiljömätning, arbetsmiljödialog, arbetsplatsmöten, facklig samverkan, internutbildningar, incidentuppföljning, chefsmöten, mål- och utvecklingssamtal, extern undersökning kring arbetsgivarvarumärke, samverkan med elever, studenter och utbildningsväsendet.	•HR-funktioner •Rekryterande chefer •Löner och ersättningar	•Meningsfulla arbeten som samhällsbyggare, hos en arbetsgivare som tar hållbarhetsansvar •Möjlighet till utveckling, utmaning och gemenskap •Initiativ för hälsa, säkerhet och välmående
Kunder	Ansvarsfullt etiskt företagande, professionellt affärsmannaskap, kompetens, resurskapacitet, kvalitet, tillgänglighet, erfarenhets- och kompetensåterföring, goda arbets -och anställningsvillkor, certifieringar, löpande riskkartläggning och -hantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan.	Personliga möten, dagliga kontakter, nätverk, samarbetsprojekt, dialogmöten, kundträffar, mässor, kundenkäter, frågeformulär från kunder, upphandlingar och revisioner.	•Lokala försäljningsorganisationer •Olika specialistkompetenser (t.ex. teknik, miljö)	•Lösningar och leveranser som förbättrar förutsättningarna för kundernas verksamheter, ökar produktiviteten och sänker deras kostnader samt hjälper dem att uppnå sina hållbarhetsmål •Underlättar kundernas möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling •B2C (bostadskunder) •Underlättar människors vardag •Underlättar människors möjligheter att ta ansvar och
Leverantörer och arbetstagare i värdekedjan	Ansvarsfullt etiskt företagande, professionellt affärsmannaskap, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan (gärna i samverkan med leverantören), ansvar längs hela värdekedjan.	Upphandlingar, leverantörsutvärdering, personliga möten, dagliga kontakter, leverantörsträffar, leverantörsrevisioner, hållbarhetsdialoger och samarbetsprojekt.	•Centrala och lokala inköpsorganisationer •Platschefer och projektansvariga	•Långsiktiga relationer och affärsmöjligheter för omkring 41 500 leverantörer •Arbetstillfällen •Ger möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling
Aktieägare/Investerare	Ansvarsfullt etiskt företagande, långsiktig ekonomisk värdeutveckling som skapar årlig avkastning, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, ansvar längs hela värdekedjan och samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling.	Årsstämma, analytikerkontakter, enkäter från investerare och ägare, investerarträffar och -samtal, nationella och internationella utvärderingar och rankingar.	•Vd, CFO, IR-chef	•Investering som verkar för hållbar utveckling •Avkastning på eget kapital •Totalavkastning (kurs och föreslagen utdelning)
Aktörer i lokalsamhället	Bidrag till lokal samhällsutveckling, kostnadseffektivt byggande och bostäder i olika prisklasser, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö -och klimatpåverkan, engagemang i lokal miljövård, lokalt samhällsengagemang bland annat i form av integrationsarbete och bidrag till ungas arbetslivserfarenhet, sponsring av lokal ungdomsverksamhet, ansvar längs hela värdekedjan.	Studiebesök, samverkansprojekt, informationsträffar, nätverk, kontakter med länsstyrelser/kommuner, samråd, miljöredovisningar, visionsarbeten, mentorskap, sponsringsprojekt, medborgar- och boendedialoger.	•Lokala projektorganisationer •Ansvariga för Peabs sociala ansvar	•Lokala arbetstillfällen •Skatter och sociala avgifter •Bidrag till långsiktiga hållbarhetsmål, inklusive klimatmål •Lokala inköp och lokal försörjning •Bidrag till ungas utbildning och utveckling •Bidrag till jämställdhet, mångfald och likabehandling •Lokal sponsring av civilsamhället

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 78

SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Väsentligt
I figurerna 13a och 13b på sidorna 79 till 81 redovisar vi Peabs påverkan, risker och möjligheter, i vilken utsträckning påverkan förekommer på människa och miljö, var i värdekedjan påverkan, risker och möjligheter uppstår, om den är faktisk eller potentiell samt tidshorisonten på påverkan. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter går även att se översiktligt i illustrationen på sidan 76 figur 10. I respektive tematiskt ESRS-avsnitt beskrivs sedan närmare Peabs hållbarhetsrelaterade påverkan (positiv och negativ), risker och möjligheter, inklusive var i värdekedjan påverkan finns.

Finansiell väsentlighet
Den efterföljande figurerna 13a och 13b på sidorna 79-81 sammanfattar Peabs väsentliga hållbarhetsområden. Vi har aggregerat utfallet på koncernnivå per ESRS-ämne. Den dubbla väsentlighetsbedömningen innebär att diagrammet inkluderar samtliga tio ESRS-ämnen som väsentliga för Peab, om än inte samtliga underämnen eller delunderämnen. Jämfört med föregående rapporteringsperiod, förekommer inga förändringar avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter.

Peab bedömer klimat- och hållbarhetsriskerna som låga på kort och medellång sikt och de bedöms ha en begränsad påverkan på Peabs finansiella ställning.
Ej väsentligt
è Läs mer i not 2 på sidan 163.

Vi har förmåga att både mitigera risker och dra fördel av möjligheter. Vi arbetar med risker, till exempel till följd av klimatförändringar eller ansvar i leverantörskedjorna, huvudsakligen genom våra affärsplaneprogram och vår process för riskhantering.Vi nyttjar möjligheter i verksamheten, till exempel genom uppdrag inom klimatanpassning eller att vi som en stor aktör i byggbranschen ställer krav på våra leverantörer. På övergripande nivå och i det korta perspektivet ligger Peabs strategi och affärsmodell fast. Vi bedömer att Peabs hållbarhetsrelaterade påverkan på människa och miljö inklusive risker och möjligheter adresseras väl i de målsättningar och strategiska utvecklingsprogram som är beslutade och pågående. Peabs affärsplanearbete löper i treårscykler där innevarande affärsplan gäller till och med 2026. Under 2026 pågår analys- och planeringsarbete inför den nya affärsplanen 2027-2029 där input från den dubbla väsentlighetsbedömningen, intressenter och målutfall är vägledande inför eventuella förändringar av vårt strategiska hållbarhetsarbete.

Figur 12: Redovisning ESRS-ämnen utifrån Peabs dubbla väsentlighetsbedömning .

• E1 Klimatförändringar: Anpassning till klimatförändringar, Begränsning av klimatförändringar, Energi
• E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: Resursinflöden, Resursutflöden, Avfall
• S1 Den egna arbetskraften: Arbetsvillkor
• G1 Affärsetik: Företagskultur, Skydd för visselblåsare, Korruption och mutor
• S2 Arbetstagare i värdekedjan: Arbetsvillkor, Andra arbetsrelaterade rättigheter
• E2 Föroreningar: Förorening av luft, Förorening av vatten, Förorening av mark, Levande organismer och livsmedelsresurser, Mikroplast
• E3 Vatten och marina resurser: Vattenförbrukning, Utsläpp av vatten, Vattenutsläpp i haven, Utvinning och användning av marina resurser
• E4 Biologisk mångfald och ekosystem: Konsekvenser för arters tillstånd, Konsekvenser för och beroende av ekosystemtjänster
• S3 Påverkade samhällen: Samhällens civila och politiska rättigheter, Urfolks rättigheter
• S4 Konsumenter och slutanvändare: Informationsrelaterade konsekvenser
• G1 Affärsetik: Djurskydd, Politiskt engagemang
• E2 Föroreningar: Ämnen som inger betänkligheter, Ämnen som inger mycket stora betänkligheter
• E3 Vatten och marina resurser: Vattenuttag
• E4 Biologisk mångfald och ekosystem: Direkta påverkansfaktorer, Ekosystems omfattning och tillstånd
• S1 Den egna arbetskraften: Likabehandling och lika möjligheter för alla, Andra arbetsrelaterade rättigheter
• S2 Arbetstagare i värdekedjan: Likabehandling och lika möjligheter för alla
• S3 Påverkade samhällen: Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
• S4 Konsumenter och slutanvändare: Personlig säkerhet, Social inkludering
• G1 Ansvarsfullt företagande: Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner

Väsentligt Ej väsentligt Påverkansväsentlighet

Diagrammet nedan visar dels att samtliga ESRS-ämnen är väsentliga för Peab, dels i vilken grad de olika ESRS:erna är väsentliga utifrån påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. De färgade fälten är väsentliga. Enligt Peabs dubbla väsentlighetsbedömning är samtliga underämnen inte väsentliga.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 79

Påverkan, risker och möjligheter som Peab har bedömt som väsentliga genom den dubbla väsentlighetsbedömningen som beskrivs på föregående sida och som hanteras av Peabs koncernledning.

Figur 13a: Påverkansväsentlighet

Kategori	Beskrivning av påverkan	Påverkan på människor eller miljö	Kategori	Tidshorisont
E1 Klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar: Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar. Klimatförändringar med ökade extremväderhändelser kan innebära risker för driftstörningar i Peabs produktion, transportkedjor och leverantörsled.	Negativ Faktisk	Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms	Kort, medellång och lång sikt
E1 Klimatförändringar	Begränsning av klimatförändringar: Utsläpp (Scope 1, 2 och 3). Användning av fossildrivna fordon, maskiner och icke‑fossilfri energi ger utsläpp av växthusgaser.	Negativ Faktisk	Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms	Kort, medellång och lång sikt
E1 Klimatförändringar	Energi: Energianvändning i fastigheter. Direkta och indirekta utsläpp från uppvärmning och elförbrukning.	Negativ Faktisk	Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms	Kort, medellång och lång sikt
E2 Föroreningar	Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter: Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen. Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen under produktion kan ha negativ påverkan på hälsa, miljö och materiell egendom.	Negativ Potentiell	Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms	Medellång sikt
E3 Vatten och marina resurser	Vattenuttag: Vattenuttag vid framställning av insatsvaror och råmaterial samt i produktion. Vattenuttag kan bidra till vattenbrist, påverka grundvattennivåer, våtmarker och magasin.	Negativ Potentiell	Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms	Medellång och lång sikt
E4 Biologisk mångfald	Direkta påverkansfaktorer: Exploatering av jungfrulig mark, skog eller marina miljöer vid tillverkning, byggnation och drift. Påverkan på ekosystem vid byggnation och markarbete.	Negativ Faktisk	Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms	Kort, medellång och lång sikt
E4 Biologisk mångfald	Ekosystems omfattning och tillstånd, hårdgörning av mark: Asfaltering av ytor eller konstruktioner av betong. Exploatering av naturresurser och hårdgörning av mark kan förändra landskap, påverka mark‑ och vattenmiljöer.	Negativ Faktisk	Egen verksamhet, Nedströms	Kort, medellång och lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Resursinflöden: Användning av jungfruliga och ändliga naturresurser för produktion. Kalksten, järnmalm och råolja är exempel på ändliga råvaror som används i produktionen.	Negativ Faktisk	Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms	Lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Resursutflöden: Förnybara resurser, cirkulära flöden och materialval. Användning av återvinningsbara material och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden.	Positiv Potentiell	Egen verksamhet	Medellång och lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Resursutflöden: Fastigheters påverkan över livscykeln. Om konstruktioner och installationer inte utformas energieffektivt ökar energiförbrukningen under drift.	Negativ Faktisk	Nedströms	Medellång och lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Avfall: Spill, rivnings- och schaktmassor. Avfall uppstår vid produktion genom till exempel spill från byggmaterial, rivnings- och schaktmassor.	Negativ Faktisk	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Avfall: Återbruk och återvinning av material och schaktmassor. Återvinningsbara material, återbruk och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden.	Positiv Potentiell	Egen verksamhet	Medellång och lång sikt

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 80

Kategori	Beskrivning av påverkan	Påverkan på människor eller miljö	Kategori	Tidshorisont
S1 Den egna arbetskraften	Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner. Rimliga ersättningar för anställda, såsom löner, förmåner, flexibla arbetsupplägg, utöver regulatoriska krav.	Negativ Faktisk	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt
S1 Den egna arbetskraften	Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet. Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan ge projektförseningar.	Negativ Faktisk	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt
S1 Den egna arbetskraften	Likabehandling och lika möjligheter för alla: Jämställdhet och mångfald. Brister i mångfalds- och inkluderingsarbetet och oförmåga att ta vara på människors fulla potential.	Negativ Faktisk	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 81

G1 Affärsetik Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner Goda relationer med leverantörer skapar stabila och pålitliga leverantörskedjor, medan brister i att upprätthålla transparens och välfungerande samarbetsrutiner riskerar att orsaka skada på människa och miljö. Negativ Potentiell Egen verksamhet Kort, medellång och lång sikt G1 Affärsetik Korruption och mutor Korruptionsincidenter kan snedvrida rättvis konkurrens. Negativ Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort, medellång och lång sikt I slutet av 2025 hade Peab inte gjort en resiliensanalys av sin affärsmodell i förhållande till sin väsentliga påverkan, risk och möjligheter (SBM-3 48f)

Figur 13b: Finansiell väsentlighet

Beskrivning av risker eller möjligheter*	Risk eller möjlighet	Var i värdekedjan förekommer den	Rimlig tidshorisont
E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar: Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar Klimatförändringar innebär risker kopplade till extremväder, kostnader för klimatanpassning och ökade krav från kund och lagstiftning.	Risk	Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt
E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar: Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar Klimatanpassat byggande, modernisering av VA‑infrastruktur och andra tjänster kopplade till klimatanpassning skapar nya marknadssegment och stärker Peabs långsiktiga konkurrenskraft.	Möjlighet	Potentiell Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt
E1 Klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar: Utsläpp (Scope 3) Egen tillverkning av material baserat på alternativa bindemedel och förnybar energi innebär en affärsmöjlighet.	Möjlighet	Potentiell Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt
E2 Föroreningar Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter: Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen Vid användning av kemiska produkter finns risker för miljöbrott med juridiska och/eller ekonomiska påföljder samt skada på anseende.	Risk	Potentiell Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden: Användning av jungfruliga och ändliga naturresurser för produktion Begränsad tillgång till vissa resurser kan leda till försörjningsrisker och prisökningar, särskilt när få leverantörer dominerar marknaden. Avfall som inte kan återbrukas eller återvinnas medför dessutom ökade kostnader.	Risk	Potentiell Egen verksamhet	Lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursutflöden: Förnybara resurser, cirkulära flöden och materialval Cirkulära erbjudanden och ökat återbruk/återvinning av material och schaktmassor skapar affärsmöjligheter. Detta minskar behovet av jungfruliga och kritiska råvaror och stärker Peabs cirkularitet.	Möjlighet	Potentiell Egen verksamhet	Lång sikt
S1 Den egna arbetskraften Hälsa och säkerhet Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan orsaka förseningar, lägre effektivitet och skada Peabs attraktivitet och anseende, vilket kan leda till ekonomiska konsekvenser. Brister i arbetsrelaterade rättigheter kan dessutom ge effektivitetsförluster, förlorade affärsmöjligheter samt juridiska eller ekonomiska påföljder.	Risk	Potentiell Egen verksamhet	Lång sikt
S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner Brister i trygga anställningar och rimliga villkor hos arbetstagare i värdekedjan kan leda till projektförseningar, avtalsviten och andra juridiska eller ekonomiska påföljder samt skada Peabs anseende. Kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom barnarbete eller tvångsarbete, kan dessutom medföra juridiska och ekonomiska konsekvenser.	Risk	Potentiell Uppströms Egen verksamhet	Lång sikt
S4 Konsumenter och slutanvändare Hälsa och säkerhet i den byggda miljön Brister i slutprodukter, såsom i tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor eller i säkerhetsstandarder, finns risker för ekonomiska konsekvenser för boende, brukare och Peab, liksom risk för skadat anseende för Peab.	Risk	Potentiell Nedströms	Lång sikt
S4 Konsumenter och slutanvändare Säkerhet och trygghet i bostads- och stadsutvecklingsprojekt samt utomhusmiljöer Byggnation med hänsyn till gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och välbefinnande. Individers säkerhet samt skydd av barn påverkas av aspekter som ljussättning, öppna ytor och trafiksäkerhet. God hänsyn till ovanstående förebygger risker och främjar kundnöjdhet samt kan gynna anseende och ge affärsmöjligheter.	Möjlighet	Potentiell Nedströms	Lång sikt
G1 Affärsetik Korruption och mutor Korruptionsincidenter kan leda till rättsliga åtgärder, böter och skada på anseende.	Risk	Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt

• Aktuella finansiella effekter återfinns i årsredovisningen not 2.Under 2025 bedöms identifierade hållbarhetsrisker inte påverka Peabs finansiella ställning i väsentlig grad.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 82

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Så har vi fastställt väsentlig påverkan, risker och möjligheter

I våra förberedelser för CSRD-lagstiftningen genomförde vi under 2023 och 2024 den första dubbla väsentlighetsbedömningen för att identifiera påverkan, risker och möjligheter samt att kunna slå fast Peabs väsentliga hållbarhetsämnen. I enlighet med riktlinjerna i ESRS 1 har vi tillämpat en strukturerad metod för att identifiera faktisk och potentiell påverkan (negativ och positiv), risker och möjligheter i vår egen verksamhet samt i våra värdekedjor, både uppströms och nedströms. Vi har följt OECD:s riktlinjer för due diligence och har identifierat och gått igenom verksamhetsområden med förhöjd risk för negativ påverkan. I bedömningarna har det ingått riskkartläggningar, till exempel av projekt, leverantörskedjor och geografiska områden.

Den dubbla väsentlighetsbedömningen har i korthet innefattat följande steg:

• Kartläggning av påverkan, risker och möjligheter: Vi har analyserat våra aktiviteter, produkter och tjänster i hela värdekedjan – totalt åtta stycken – för att identifiera faktiska och potentiella negativa och positiva effekter på miljö, människor och samhälle. Detta inkluderar både direkta och indirekta effekter.
• Intressentdialoger: Vi har genomfört dialoger med nyckelintressenter, inklusive kunder, leverantörer, medarbetare och investerare, för att förstå deras förväntningar och prioriteringar.
• Bedömning av påverkan och finansiell risk per identifierad fråga utifrån:
  • Påverkansdimensionen: omfattning, allvar och sannolikhet för påverkan på miljö och människor.
  • Finansiell dimension: potentiell påverkan på Peabs affärsmodell, kassaflöde och långsiktiga värde.
• Tröskelvärden och prioritering: Vi har tillämpat tröskelvärden för att avgöra vilka frågor som är väsentliga. Frågor som uppfyller kriterier för antingen påverkan eller finansiell väsentlighet har inkluderats i rapporteringen.

Som tidigare beskrivet innebär Peabs breda verksamhet att vi har olika affärsmodeller som genererar intäkter och skapar värde, alla med sina olika relationer och beroenden. Med denna utgångspunkt har vi analyserat och kartlagt följande åtta huvudsakliga värdekedjor för att slå fast våra väsentliga hållbarhetsämnen:

• bygg
• anläggning
• prefabricerade byggelement
• uthyrning
• beläggning
• betong
• råvaruförsörjning
• projektutveckling

Därtill har vi gjort särskilda analyser av värdekedjorna uppströms för de insatsvaror vi identifierat som strategiska för verksamheten: betong, cement, bitumen/asfalt, stål, trävaror, el och bränslen. På samma sätt har vi analyserat vitvaror. För värdekedjan bygg gjorde vi initialt även separata analyser för Sverige, Finland och Norge, och för värdekedjan anläggning gjorde vi separata analyser för Sverige och Norge.

I analyserna har medarbetare från funktionerna miljö, arbetsmiljö, HR och controllers deltagit, såväl centralt som på affärsområdes- och dotterbolagsnivå. Därtill har kategoriansvariga inom inköpsorganisationen kartlagt väsentligheten i våra strategiska inköpsvaror. Från koncernledningen har CSO och COO deltagit i väsentlighetsbedömningarna, samtidigt som arbetet kontinuerligt har stämts av med Peabs koncernledning och styrelse. Arbetet har letts av Peabs funktion för icke-finansiell rapportering och med stöd av extern rådgivare. Våra experter från respektive verksamhet har bedömt väsentligheten per värdekedja utifrån de tio ESRS inom områdena miljö (E1-E5), socialt ansvar (S1-S4) och affärsetik (G1). Utifrån utfallet av analyserna har vi sedan konsoliderat bedömningarna till koncernnivå per ESRS.

För bedömningarna har vi tagit del av vägledning från EFRAG, gjort egna tolkningar utifrån vår verksamhet samt byggt upp en metodik för tröskelvärden genom poängsättning och bedömning av värdekedjorna för att kunna slå fast väsentlighet. Vi har värderat dialoger med interna och externa intressenter utifrån de intressentsammanställningar vi gjort för att förstå faktisk och potentiell påverkan.

En del av processen för att bedöma väsentlighet inkluderar samråd som sker på olika nivåer inom Peab. Varje affärsområde har rutiner och riktlinjer för aktiviteter som påverkar de samhällen vi verkar i, såsom lokala samråd i samband med projektutveckling eller etablering av täkt. I enlighet med lagar och förordningar samt demokratiskt fastslagna processer deltar vi till exempel i processer för att utveckla översiktsplaner tillsammans med kommuner och andra byggherrar och bidrar på så sätt till att fastställa grunderna för framtida planprogram. När det gäller tillståndspliktiga verksamheter, såsom täkter eller miljöfarlig verksamhet som potentiellt skulle kunna ha påverkan på samhällen, innefattas medborgardialoger i den reglerade processen.

è Läs mer om Peabs intressenter på sidan 77.

Påverkansväsentligheten har vi bedömt för varje hållbarhetsämne genom att värdera allvarlighetsgraden och sannolikheten för påverkan, risker och möjligheter (beskrivs även på sidan X). Allvarlighetsgraden avgörs av skala, omfattning och återställbarhet samt om det finns risker avseende mänskliga rättigheter. På samma sätt har vi bedömt potentiell påverkan genom en poängskala mellan ett och fem. Allvarlighetsgraden utgörs av en skala mellan ett till tre för respektive faktor, där 1 = låg, 2 = medel och 3 = hög. För finansiell väsentlighet har vi använt oss av den femgradiga skalan vi använder i vårt interna riskarbete. För den potentiella omfattningen har vi utgått från respektive affärsområdes årliga omsättning. Tidsintervallet för både påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet har vi bedömt i enlighet med tidsangivelserna i ESRS 1 för kort-, medellång- och lång sikt.

Vi har tagit hänsyn till risker kopplade till mänskliga rättigheter genom vår process för tillbörlig aktsamhet som täcker både den egna verksamheten och värdekedjan, baserad på ESRS‑kraven för dubbel väsentlighetsbedömning där allvarlighetsgrad väger tyngst. Riskkartläggningen har utgått från de internationella riktlinjerna FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer och integrerats i vår samlade process för att bedöma påverkan, risker och möjligheter. Vi har analyserat identifierade risker i förhållande till Peabs affärsmodell, geografiska närvaro och typ av entreprenader, med särskilt fokus på risker kopplade till arbetsvillkor, säkerhet i leverantörsledet, påverkan på lokalsamhällen samt risker för diskriminering eller annan negativ påverkan på utsatta grupper.

Som framgår av diagrammet på sidan 78 har vi bedömt samtliga tio ESRS standarderna som väsentliga, om än inte samtliga underämnen eller delunderämnen. Vi utvecklar kontinuerligt vårt arbete med den dubbla väsentlighetsbedömningen och dess följder samt förbättrar metodiken, liksom vår förmåga att redovisa de upplysningskrav som följer av den dubbla väsentlighetsbedömningen. Det gör vi i takt med att vi utvecklar verksamheten för att möta de ”gap” vi identifierat. Utfallet av väsentlighetsbedömningen med påverkan, risker och möjligheter följer vi upp genom handlingsplaner, årliga uppdateringar av väsentlighetsbedömningen samt regelbunden rapportering till koncernledning och styrelse. Detta arbetssätt syftar samtidigt till att bekräfta affärsbeslut och strategiska mål, utveckla våra hållbarhetsstrategier och nyckeltal samt att säkerställa hållbarhetsarbetets integrering i verksamheten.

Inom ramen för de åtta identifierade värdekedjorna har vi analyserat risker för negativ påverkan på människor och miljö med särskilt fokus på:

• Verksamhetsområden: Till exempel identifiering av anläggningsprojekt med markarbeten, sanering och vattenhantering som innebär risker för förorenad mark, buller, vibrationer och påverkan på biologisk mångfald, om byggproduktion nära känsliga miljöer som medför risker för utsläpp och störningar eller materialproduktion (betong, asfalt, ballast) som medför klimatpåverkan och arbetsmiljörisker.
• Affärsförbindelser: Vi har analyserat leverantörsled, särskilt vid inköp av insatsmaterial och underentreprenörer, utifrån arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljöprestanda.
• Geografier: Vi har undersökt vår egen verksamhet i Norden och om påverkan är lokal, regional eller global, till exempel avseende projekt i norra Sverige och Norge där industrisatsningar och infrastrukturutbyggnad sker i känsliga naturmiljöer och stadsnära byggnationer med påverkan på boendemiljöer, buller och säkerhet. Vi har undersökt påverkan utanför Norden, i huvudsak genom internationella inköp av material och utrustning.

Därtill har vi bedömt förhöjda risker kopplat till arbetsmiljö i produktionen, särskilt vid tunga lyft, höga höjder och maskinanvändning.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 83

Peabs påverkan

Peab påverkar genom sin verksamhet inom affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling, vilket framgår i figur 13a och 13b i avsnitt SBM-3 på sidorna 79-81. Påverkan avser:

• Miljöpåverkan från byggproduktion, markarbeten och materialtillverkning (t.ex. utsläpp, påverkan på biologisk mångfald).
• Social påverkan såsom arbetsmiljö, säkerhet och jämlikhet för egna medarbetare.
• Etisk påverkan i samband med projekt i till exempel i känsliga miljöer eller med särskilda samhällsintressen.

Peab påverkar även genom affärsförbindelser i värdekedjorna, särskilt i leverantörsledet och vid samverkan med underentreprenörer och andra affärspartners. Påverkan avser:

• Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter hos leverantörer.
• Miljöprestanda hos underleverantörer av insatsmaterial och transporter.
• Etiska risker vid samverkan i projektutveckling.Peab har en uppförandekod för leverantörer och affärspartners, genomför leverantörsgranskningar och arbetar med successiv förbättring av due diligence-processen. Påverkan, risker och möjligheter från affärsförbindelser integreras i väsentlighetsbedömningen och rapporteras till koncernledning. Vid sidan av den dubbla väsentlighetsbedömningen identifieras påverkan genom interna riskbedömningar, miljökonsekvensanalyser och arbetsmiljörapporter, och hanteras genom styrsystem, utbildning och uppföljningar.

Peab strävar efter att ta ett helhetsansvar för sin påverkan i hela värdekedjan. Förutom figur 13a och 13b i SBM-3 beskriver vi närmare i respektive tematiskt ESRS-avsnitt vilken hållbarhetsrelaterad påverkan (positiv och negativ) samt vilka risker och möjligheter respektive hållbarhetsämne har eller kan ha, som vi i vår analys har bedömt som väsentlig för Peab. Vi anger även om påverkan och riskerna finns i vår egen verksamhet och/ eller i aktiviteter uppströms eller nedströms i värdekedjan.

è Läs mer i figur 13a och 13b på sidorna 79-81.

Hållbarhetsrisker och -möjligheter och finansiell påverkan

För hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som kan ha finansiell påverkan på kort, medellång och lång sikt har Peab en process för att identifiera, bedöma, prioritera och övervaka dessa, som är integrerad i koncernens övergripande affärsstrategi och riskhantering. Dessa risker och möjligheter identifierar vi genom:

• Omvärldsanalyser av förändringar i klimatpolitik, regleringar, marknadskrav och teknologisk utveckling (ansvar Hållbarhetsrådet).
• Interna halvårsvisa riskbedömningar inom affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling samt stödfunktioner (ansvar riskfunktionen).
• EU-taxonomibedömningar för att identifiera ekonomiska aktiviteter med miljömässig betydelse (ansvar funktionerna icke-finansiell rapportering och miljö).
• Intressentdialoger med kunder, leverantörer, investerare, myndigheter och samhällsaktörer (sammanställs av icke-finansiell rapportering).

Vi har vid identifiering av risker och möjligheter konsekvent utgått från den väsentliga påverkan som framkommit i den dubbla väsentlighetsbedömningen för att på så sätt säkerställa att analys och prioriteringar baseras på de mest betydande effekterna på människor och miljö. Avsikten är att än mer strukturerat genomföra scenarioanalyser för att förstå långsiktiga effekter och resiliens, inklusive finansiell påverkan. Identifierade risker är kopplade till klimatförändringar (extremväder, förseningar) och ryktesrisker vid bristande socialt ansvar i leverantörsledet. Se närmare i figur 13a och 13b i SBM-3.

Dessa processer syftar till att:
1) säkerställa att Peabs affärsmodell är robust inför framtida hållbarhetskrav
2) styrka investeringsbeslut och affärsutveckling samt
3) hjälpa oss att utforma hållbarhetsmål och externa rapporter.

Centrala beroenden för vår verksamhet innebär framför allt tillgång till naturresurser (t.ex. ballast, cement), stabila leverantörsled, tillgång till kvalificerad arbetskraft och fungerande samhällsinfrastruktur. I vår dubbla väsentlighetsbedömning analyserar vi hur dessa konsekvenser och beroenden kan leda till finansiella eller strategiska risker och möjligheter.

Integration i riskhanteringsprocessen

Peabs koncernövergripande riskhanteringsmodell omfattar alla typer av risker, inklusive hållbarhetsrelaterade risker. Det betyder att Peab har successivt implementerat sina hållbarhetsrelaterade risker i sin riskhanteringsprocess, där dessa bedöms och prioriteras på samma sätt som andra strategiska, operativa och finansiella risker. Syftet är att säkerställa att hållbarhetsrisker får rätt uppmärksamhet i beslutsfattande och styrning. Riskerna dokumenteras i ett gemensamt riskregister med hjälp av ett systemstöd, vilket möjliggör jämförelse och prioritering mellan olika riskkategorier.

Peab har en strukturerad beslutsprocess och ett internt kontrollsystem för att säkerställa att hållbarhetsrelaterade risker identifieras, bedöms, hanteras och rapporteras på ett korrekt och transparent sätt. Dessa processer är integrerade i den övergripande styrnings- och ledningsstrukturen, inklusive affärsplaneprocessen på koncern- och affärsområdesnivå.

Hållbarhetsrisker som bedöms ha hög sannolikhet och/eller stor påverkan prioriteras i koncernens riskrapportering till ledning och styrelse, vilket också innebär att de beaktas i strategiska beslut, investeringsbedömningar och affärsplanering. Likaså diskuteras och prioriteras identifierade möjligheter i affärsplaneprocessen samt integreras sedan i investeringsbeslut, produktutveckling och marknadsstrategier.

Peabs interna kontrollsystem för hållbarhetsrelaterade frågor omfattar:
* Policyer och riktlinjer, inklusive uppförandekod, miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy och inköpspolicy.
* Systematiskt förbättringsarbete enligt ISO 14001 och ISO 45001, med regelbundna revisioner och uppföljningar.
* Riskhanteringsprocesser där hållbarhetsrisker integreras i den koncerngemensamma risksammanställningen.
* Interna kontroller och granskningar, inklusive kontroll av efterlevnad av hållbarhetskrav i projekt och leverantörsled.
* Rapportering och uppföljning sker löpande till koncernledning och styrelse, med särskilt fokus på väsentliga hållbarhetsfrågor och risker.

Därtill använder vi i allt större utsträckning digitala verktyg för datainsamling, analys och rapportering av hållbarhetsdata, följer upp mål och nyckeltal samt genomför utbildningar för att säkerställa kunskap i organisationen om hållbarhetskrav och interna rutiner.

è Läs mer om risker och riskhantering på sidorna 149-150 samt i GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering på sidan 72 i ESRS2.

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport

Peab har identifierat väsentlig information utifrån utfallet i den dubbla väsentlighetsbedömningen vi gjort i enlighet med ESRS 1 kapitel 3.2 och som beskrivs ovan. Resultatet av denna process är ämnen med väsentlig påverkan, risker och möjligheter som vi redovisar i denna rapport. Där det är möjligt har vi tillämpat infasningsmöjligheter. Ämnen som bedömts som icke-väsentliga har vi dokumenterat med en kort förklaring och har för avsikt att årligen följa upp.

Efter att vi genomfört vår dubbla väsentlighetsbedömning gjorde vi en genomgång av de ämnen vi identifierat ha väsentlig påverkan, risker och möjligheter och filtrerade fram de upplysningskrav som ska redovisas i denna rapport. Vi utgick från ESRS bilaga A samt EFRAG:s lista över upplysningskrav (Implementation Guide IG3).

è Se figur 69 Tilläggsinformation på sidorna 142-143 som listar samtliga upplysningskrav med tillhörande hänvisningar som Peab redovisar.
è Se figur 70 Tilläggsinformation på sidorna 144-147 som listar annan EU-lagstiftning.

Miljö E1 ESRS Klimatförändringar

Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
* ☑ Anpassning till klimatförändringar
* ☑ Begränsning av klimatförändringar
* ☑ Energi

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 85

Figur 14 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter	Kategori	Policyer (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)	Mått (MDR-T)
ESRS E1 Klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar. Klimatförändringar med ökade extremväderhändelser kan innebära risker för driftstörningar i Peabs produktion, transportkedjor och leverantörsled. De kan påverka resursförsörjningen och skapar behov av klimatanpassningsåtgärder.	Negativ Faktisk	Miljöpolicy Riktlinje Omställningsinvestering Riktlinje Peab Green Finance Framework	Arbete med klimatanpassade material och infastruktur Diversiering av värdekedjan Tidiga dialoger med beställare	-	-
Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar. Klimatförändringar innebär risker kopplade till extremväder, kostnader för klimatanpassning och ökade krav från kund och lagstiftning.	Risk Potentiell	Miljöpolicy Riktlinje Omställningsinvestering Riktlinje Peab Green Finance Framework	Arbete med klimatanpassade material och infastruktur Diversifiering av värdekedjan Tidiga dialoger med beställare	-	-
Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar. Klimatanpassat byggande, modernisering av VA‑infrastruktur och andra tjänster kopplade till klimatanpassning skapar nya marknadssegment och stärker Peabs långsiktiga konkurrenskraft.	Möjlighet Potentiell	Miljöpolicy Riktlinje Omställningsinvestering Riktlinje Peab Green Finance Framework	Arbete med klimatanpassade material och infastruktur Diversiering av värdekedjan Tidiga dialoger med beställare	-	-
Begränsning av klimatförändringar
Utsläpp (Scope 1, 2 och 3). Användning av fossildrivna fordon, maskiner och icke‑fossilfri energi ger utsläpp av växthusgaser. Genom omställning till eldrivna fordon, maskiner och förnybara energilösningar kan utsläppen minska. Cementtillverkning samt material och tjänster producerade med fossil energi bidrar ytterligare till klimatpåverkan, och beroendet av ändliga råvaror innebär samtidigt en sårbarhet i värdekedjan.	Negativ Faktisk	Miljöpolicy Policy Strategiska insatsvaror Riktlinje Omställningsinvestering	Elektrifiering och förnybara bränslen inom fordons- och maskinpark Energieffektivisering	Klimatneutralitet 2045 Delmål 2030: -60 % (Jfr. basår 2015)	E1-6 Scope 1 & 2 GHG-utsläpp
Utsläpp (Scope 3). Egen tillverkning av material baserat på alternativa bindemedel och förnybar energi ger en affärsmöjlighet.	Möjlighet Potentiell	Policy Strategiska insatsvaror Riktlinje Omställningsinvestering	Tillverkning i egen regi Val, design och optimering av material (inkl. ECO-produkter) Logistik- och transporttjänster Leverantörssamarbeten Materialinköp	Klimatneutralitet 2045 Delmål 2030: -50 % (Jfr.	-

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 86

Peab och klimatförändringar

Klimatförändringar påverkar bygg- och anläggningsbranschen, samtidigt som branschen bidrar till utsläpp av växthusgaser. Att minska klimatpåverkan och anpassa verksamheten till ett förändrat klimat är avgörande för Peabs samhällsansvar och långsiktiga värdeskapande. Innovation, investeringar och samverkan med kunder, leverantörer och andra aktörer i värdekedjan hjälper oss att minska klimatpåverkan och stärka vår konkurrenskraft. Genom att integrera klimatfrågan i strategi, styrning och operativ verksamhet stärker vi vår motståndskraft mot klimatrelaterade risker och skapar förutsättningar för fortsatta affärsmöjligheter.

SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Peabs verksamhet påverkar klimatet genom hela värdekedjan. De största utsläppen av växthusgaser har koppling till insatsvaror och material vi köper in och använder i vår produktion, såsom cement och stål (Scope 3) då upphettning av kalk samt tillverkning av stål ger upphov till betydande utsläpp av växthusgaser. Även våra egna produktionsprocesser (Scope 1 och 2) är källor till växthusgaser, till exempel genom energianvändning och transporter. Det är därför främst inom dessa områden våra utsläppsminskande åtgärder finns. Nedströms skapas utsläpp av växthusgaser genom användning och drift av det vi levererat och byggt.

Peabs verksamheter påverkas av fysiska risker och omställningsrisker. Fysiska klimatrisker omfattar extremväder såsom kraftiga regn, översvämningar, stormar, värmeböljor samt långsiktigt förändrade klimatförhållanden som stigande havsnivåer. Extremväder riskerar att påverka resursförsörjningen i leverantörsledet. Det kan även leda till driftstörningar och förseningar längs leverantörs- och transportledet samt i den egna produktionen, vilket kan leda till ökade kostnader. Omställningsrisker och -möjligheter för oss är till exempel ökade kostnader för utsläpp av växthusgaser till följd av skärpta lagkrav, förändringar i kundernas kravställningar, teknisk utveckling och ökad efterfrågan på insatsvaror och förändrade produktionsmetoder, som möjliggör byggnation med lägre klimatavtryck. De klimatrelaterade riskerna ingår i koncernens riskhanteringsprocess som uppdateras årligen.

Figur 14 på sidan 85 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel. Vi strävar efter att arbeta strukturerat mot målet om klimatneutralitet och har en fördel i att vi kan förse vår entreprenadverksamhet och de projekt vi själva utvecklar med insatsvaror och råvaror genom affärsområde Industri, vilket förbättrar våra möjligheter att styra mot lägre utsläpp av växthusgaser. Samtidigt påverkas förutsättningarna för vår verksamhet av klimatförändringarna och arbetet med klimatanpassning blir allt viktigare. Vi arbetar med resiliens i vår affärsmodell och strategier genom våra scenario- och riskanalyser. Baserat på identifierade risker vidtar vi åtgärder för att upprätthålla en robusthet i verksamheten. Ett exempel på åtgärd som ska verka för resiliens är vår policy för strategiska insatsvaror som bland annat ska säkerställa tillgång till kritiska insatsvaror framåt. Det återstår för Peab att göra en sammanhållen resiliensanalys med koncernövergripande resultat samt tidshorisonter. Vi arbetar därför vidare med att såväl utveckla arbetet med resiliensanalyser som att utvärdera behovet av ytterligare åtgärder inom detta område.

För att möta risker och möjligheter som följer med klimatförändringarna har Peab integrerat klimataspekter i både strategi och operativ styrning. Det har vi gjort i huvudsak genom att:

• Vi har identifierat klimatförändringar som en strategisk affärsrisk och - möjlighet och har därför slagit fast koncernövergripande klimatrelaterade mål.
• Klimatfrågor är integrerade i affärsplanen för samtliga affärsområden, med särskilt fokus på utsläppsreducerande åtgärder kopplade till material, transport, energi och bygglösningar.
• Ett av våra två affärsplaneprogram är “Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som på ett strukturerat sätt syftar till att reducera utsläppen av växthusgaser och ställa om Peabs verksamhet.
• Vi beaktar klimatrelaterade risker och möjligheter i investeringsbeslut, projektplanering samt anbud och leverantörsval.
• Vi utvecklar steg för steg vårt erbjudande mot lägre klimatavtryck, bland annat genom ökad användning av klimatförbättrade material och elektrifiering av maskin- och fordonsparken.
• Vi följer upp faktiskt klimatpåverkan från allt fler projekt.
• Vi samarbetar med kunder för att utveckla klimatförbättrade byggprojekt.
• Vi kompetensutvecklar inom klimatområdet.
• Vi för miljödialoger med våra leverantörer för att driva på utvecklingen av produkter med lägre klimatavtryck.

Peab har förmåga att anpassa strategi och affärsmodell till klimatförändringar genom att integrera klimatrisker och -möjligheter i projektering, kalkyl och genomförande av projekt. Det innebär att vi styr mot mer resurseffektiva och klimatneutrala lösningar, ökar användningen av klimatförbättrade material och anpassar projektmetoder för att hantera väderrelaterade störningar. Peabs affärsmodell möjliggör även omställningen genom nära samverkan med beställare och leverantörer i projekt samt styrning av klimatmål i projekt och inköp. Samtliga tre underämnen” anpassning till klimatförändringar, begränsning av klimatförändringar och energi” är väsentliga för Peab.

è Information om integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem samt deras omfattning går att läsa om i ESRS 2- avsnittet på sidan 71.

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till klimatförändringar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor, har vi genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt den faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan, risker och möjligheter från Peabs verksamhet på sin omgivning och omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den dubbla väsentlighetsbedömningen har omfattat såväl fysiska risker som omställningsrisker samt en bedömning av hur tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för och är känsliga för dessa risker. Bedömningen har gjorts på kort (<1 år), medellång (1-5 år) och lång sikt (>5år), enligt standardintervallen i ESRS.

Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av miljö- och klimatspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet och funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen.

è Läs mer om processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter avseende klimatförändringar på sidorna 82-83.

Klimatscenarioanalys

Resultatet från en tidigare analys, som Peab utfört med stöd av TCFD:s rekommendationer, har utgjort underlag för den dubbla väsentlighetsbedömningen avseende klimat. Denna kvalitativa scenariobaserade riskanalys bygger på information från myndigheter (klimatanpassning.se), som har gjort konsekvensbedömningar av klimatförändringar och deras påverkan på samhället. Analysen fokuserar på potentiella konsekvenser för Peabs verksamheter ur ett värsta-fall- scenario, oavsett tidsperspektiv, både vad gäller effekterna vid omfattande klimatförändringar (enligt RCP 8.5) och effekterna av de omfattande åtgärder som krävs för att minimera klimatförändringarna i linje med Parisavtalet (enligt RCP 2.6). Genom att utgå från dessa tydligt olika vedertagna scenarier identifierar vi de mest allvarliga konsekvenserna som kan uppstå.

De risker och möjligheter vi identifierat har klassificerats enligt TCFD-modellen, med fysiska risker och omställningsrisker. Hela koncernens verksamhet omfattas på en övergripande nivå och alla affärsområden har varit involverade i analysen. Dessa scenarioinsikter, tillsammans med Peabs klimatmål och sektorns klimatfärdplan, är viktiga underlag för verksamhetens mål och strategier kopplat till klimatförändringar. Peab har även tagit fram en vägledning och påbörjat arbetet med att genomföra klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för sina fasta anläggningar, i linje med EU-taxonomins DNSH-krav för klimatanpassning. För denna analys av fysiska risker används två olika klimatscenarier; RCP 4.5 (“medel”) och RCP 8.5 (“värsta fall”). Klimatförändringar har koppling till FN:s 7:e och 13:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbar energi för alla och Bekämpa klimatförändringarna.# ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

MILJÖ

E1–E5 87

E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar

För att nå Peabs långsiktiga mål om att vara klimatneutral 2045 i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet, det vill säga minska beroendet av fossila bränslen och begränsa klimatförändringarna, har vi arbetat fram en långsiktig koncerngemensam strategisk plan som sträcker sig till 2045, vår Klimatfärdplan. Den har vi konkretiserat i en handlingsplan med aktiviteter inom ramen för affärsplaneprogrammet Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror, som är ett av Peabs två utvecklingsprogram under affärsplaneperioden 2024-2026. Peab har inte en fullständig omställningsplan enligt ESRS 1 paragraf 17, men Klimatfärdplanen och handlingsplanen utgör tillsammans basen för vårt arbete med omställningen. Vi arbetar vidare för att säkerställa en komplett omställningsplan. Såväl klimatfärdplanen som handlingsplanen är beslutade i koncernledningen. Uppföljningen sker regelbundet i programmets styrgrupp samt i koncernledningen.

Drivkrafterna för att ställa om och fasa ut fossila bränslen ligger i Peabkoncernens strategiska mål att vara ledande inom samhällsansvar, säkerställa en hög och proaktiv regelefterlevnad samt i vår förmåga att möta en marknad med allt hårdare klimatkrav från kunderna. Vi ser också att våra klimatrelaterade åtgärder och investeringar, liksom vårt fokus på ett erbjudande som minskar utsläppen av växthusgaser, stärker vår konkurrenskraft och möjligheten att öka marknadsandelar.

Centrala drivkrafter för omställningen inkluderar:
* Ökade regulatoriska krav och klimatpolitiska åtaganden på nationell nivå (till exempel Boverket och klimatdeklarationer) och EU-nivå (till exempel EPBD, EU-taxonomin).
* Teknologisk utveckling (till exempel inom elektrifierade byggmaskiner och material med lägre klimatpåverkan vid produktion och användning).
* Marknadens efterfrågan på byggnader med förbättrade energiprestanda och minskade utsläpp vid produktionen och över livscykeln.

En del i arbetet med klimatfärdplanen handlar om att förändra vårt erbjudande samt att utveckla produkter och integrerade lösningar som bidrar till att minska Peabs klimatpåverkan. Planen innefattar investeringar, till exempel i energieffektivisering av våra fabriker och elektrifiering av maskiner och fordon på våra byggarbetsplatser och produktionsanläggningar samt reducering av klimatpåverkan från transporter. Materialval, optimerad materialanvändning och lågemitterande designprinciper, återvinning och återbruk, inklusive cirkulär masshantering, är andra områden som innefattar både åtgärder och investeringar. Vi samarbetar även med leverantörer kring gemensamma lösningar och påverkar beställarna att ställa krav på förnybara bränslen, energisnål utrustning samt att använda produkter och material med lägre klimatavtryck. Därtill söker vi aktivt bidrag för att kunna göra omställningar i snabbare takt. Framför allt handlar det om att driva projekt inom forskning och utveckling, ofta i samverkan med andra aktörer, med inriktning på klimatreducerande teknik och arbetsmetoder.

Det som förväntas bidra mest till att reducera växthusgasutsläppen under affärsplaneperioden 2024-2026 är alternativa bindemedel till betong (ca. 40 procent), förnybara bränslen (ca. 25 procent), materialeffektiv design (ca. 10 procent), återvunnet stål (ca. 10 procent), energieffektivisering (ca. 5 procent), minskade transporter (ca. 5 procent) och elektrifiering (ca. 5 procent). Cirka tio procent av reduktionen i handlingsplanen för affärsplaneperioden 2024-2026 bedöms vara beroende av investeringar, samtidigt som många av de övriga åtgärderna innebär ökade driftskostnader. Det senare har dock inte kvantifierats.

De största inlåsta utsläppen i Peabs verksamhet, som kan försvåra vårt arbete med att ställa om och nå målet att minska växthusgasutsläppen, bedöms finnas i material och installationer, fossildrivna arbetsmaskiner och fordon (ägda och hyrda) samt i byggnader med hög energianvändning från fossila källor. Material som betong, asfalt, ballast och stål bidrar till stora utsläpp av växthusgaser och gör det därmed utmanande för oss att minska växthusgasutsläppen. Samtidigt är materialen viktiga för att vi ska kunna bedriva våra verksamheter. Vi arbetar aktivt med att utveckla dessa material och införa nya ingående delar och produktionsmetoder som bidrar till lägre klimatpåverkan. Det är också viktigt för oss att integrera livscykelanalyser av växthusgasutsläpp i våra projekt för att stödja strategiska beslut och minska de långsiktiga utsläppen. Baserat på tillgänglig information har Peab inte uteslutits från några EU- referensvärden eller benchmark som är i linje med Parisavtalet, eftersom Peabs verksamhet inte omfattas av något av uteslutningskriterierna.

E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast klimat och energi som väsentliga miljöområden för koncernen. Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernens och våra leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar för att implementera miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och intranät samt kommuniceras till relevanta intressenter. Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder, leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av riktlinjer som närmare beskriver Peabs åtgärder inom klimat och energi. Peab har riktlinjer för omställningsinvesteringar, som stöttar koncernens arbete med att minska klimatpåverkan. Peab har även en koncernövergripande policy för strategiska insatsvaror, som är antagen av koncernledningen och som COO ansvarar för att implementera i verksamheten. Policyn anger att vi ska säkerställa kontinuerlig tillgång till strategiska insatsvaror för vår verksamhet och att material som idag har klimatpåverkan i så stor utsträckning som möjligt ska substitueras.

è Läs mer om policyer på sidan 70, figur 2.

Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett ledningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns rutiner som kompletterar koncernens policy och riktlinjer och beskriver hur vi arbetar med att begränsa klimatförändringar, anpassa oss till dem samt energifrågor.

E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicy

Vi arbetar med en rad åtgärder för att minska vår klimatpåverkan samt göra klimatanpassningar, inte minst genom utveckling av klimatförbättrade produkter. Våra förutsättningar att minska klimatpåverkan i vår egen verksamhet samt uppströms och nedströms i värdekedjan avgörs till stor del av rätt beslut i tidiga projektskeden. Ofta kräver det samverkan genom tidiga dialoger med kunder och andra samarbetspartners och tydligt definierade projektmål. Med andra ord sker vår klimatomställning huvudsakligen successivt genom de projekt - ofta entreprenadprojekt - vi har i uppdrag att genomföra. Vi arbetar därför aktivt tillsammans med leverantörer och beställare för att hitta lösningar som minskar utsläppen av växthusgaser.

I projekteringsfaser ingår idag allt oftare klimatanpassningsåtgärder som en integrerad del, där vi tillsammans med beställare till exempel kan behöva förstärka konstruktioner för att tåla extremväder eller bygga med hänsyn till havsnivåhöjningar. Därtill är utvecklingsarbetet som bedrivs inom koncernen avseende produkt, logistik och metoder viktigt för Peabs förmåga att minska klimatpåverkan. Vi fokuserar på våra erbjudanden kring klimatförbättrade produkter med både utveckling av alternativa bindemedel i betong och asfalt samt ökad användning av dessa produkter i våra projekt, transporter, övergång till förnybar energi och elektrifiering, energieffektivisering av vår produktion och byggarbetsplatser med lägre klimatbelastning. Tidplanen för arbetet med dessa åtgärder bygger på våra utsläppsmål 2030 samt målet om klimatneutralitet 2045. Våra åtgärder inom områdena materialrelaterade utsläpp, energianvändning och transporter kan sammanfattas enligt följande:

Materialrelaterade utsläpp
Eftersom materialrelaterade utsläpp är den största källan till växthusgaser i vår verksamhet fokuserar vi på att minska utsläpp genom val av material, designa och optimera materialanvändningen samt återvinna och återbruka. I det här arbetet är våra ECO-produkter avgörande och vi vidareutvecklar dem kontinuerligt. För att ytterligare minska sårbarheten i verksamheten har vi under de gångna åren intensifierat arbetet med att bredda leverantörsbasen avseende våra strategiska insatsvaror, både utifrån risken att klimatförändringar kan påverka vår resursförsörjning och för att vi ska minska beroendet av fossilbaserade produkter.

Betong
Cement fungerar som bindemedel i betong och står för 90 procent av betongens klimatpåverkan. Därför använder och utvecklar vi alternativa bindemedel som genererar lägre utsläpp. Vi tillverkar det slaggbaserade bindemedlet Merit, som till allt större del kan ersätta cementen i betong. Tillverkningen av ett ton Merit genererar ett klimatavtryck som motsvarar knappt en tiondel av det som uppstår vid tillverkningen av ett ton cement. Det innebär ett väsentligt lägre klimatavtryck från den klimatförbättrade betongen. Med hjälp av Merit kan vi idag erbjuda marknaden ECO-Betong, ECO-Prefab, ECO-Stomme och ECO-Pålar och kan minska växthusgasutsläppen från betong med uppemot 70 procent jämfört med traditionell betong, samtidigt som uttaget av jungfrulig kalksten reduceras.Sedan 2024 använder vår svenska betong- och entreprenadverksamhet ECO-Betong (steg 1) som sin standardbetong, vilket innebär att varje enskilt projekt minskar utsläppen av koldioxid med minst tio procent i betongbyggnadsdelar, jämfört med betong som endast innehåller cement som bindemedel. Vår ECO-Prefab produceras med klimatförbättrad betong, armering av återvunnet stål och i produktionsanläggningarna använder vi grön el. I ECO-Stomme och ECO-Pålar använder vi också klimatförbättrad betong och återvunnet stål.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
MILJÖ E1–E5
88

Stål

Tillverkning av stål i masugnar innebär också utsläpp av växthusgaser. Genom Peabs partnerskap med stålproducenten SSAB kring fossilfritt stål, planerar vi att så snart bolagets produktion är i gång börja använda stål som tillverkats fossilfritt i våra bygg- och anläggningsprojekt. Peab och SSAB har i begränsad skala även börjat samarbeta kring leveranser av SSAB Zero, vilket är stål baserat på återvunnet stål som är fossilfritt tillverkat och transporterat. Vidare har vi samarbetat i ett forskningsprojekt som färdigställdes 2025, med finansiering från Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), där vi utrett möjliga utsläppsbesparingar inom bygg- och anläggningsbranschen med hjälp av den vätgasbaserade HYBRIT-tekniken.

Energirelaterade utsläpp

ECO-Asfalt är ett exempel på hur vi i produktionen använder förnybara energislag för att minska klimatpåverkan. Vår tillverkning av ECO-Asfalt bygger på att biobränslen istället för fossila bränslen används vid torkning och uppvärmning av stenmaterialet, som är det mest energikrävande momentet i tillverkningsprocessen. Det halverar klimatpåverkan, utan att slutproduktens egenskaper påverkas. Idag har dotterbolaget Peab Asfalt cirka 90 asfaltverk i Norden. Av dessa erbjuder 20 asfaltverk i Sverige ECO-Asfalt, sex i Danmark och sju i Finland. Utöver de energirelaterade aspekterna kopplat till asfalten arbetar vi även med att öka andelen återvunnen asfalt samt att genomföra provläggningar av asfalt med biomaterial, för att delvis ersätta det oljebaserade bindemedlet bitumen.

Energikraven i bygg- och anläggningsbranschen blir högre och större fokus riktas även på energianvändningen i själva byggprocessen. Dotterbolaget Lambertsson erbjuder byggbodar med goda energivärden. Bolaget tillhandahåller sina kunder även plattformen Lambertsson Control, som är ett system för övervakning, mätning och styrning av driftsmiljön på byggarbetsplatserna och ger möjligheter att mäta och styra energi- och vattenförbrukning på ett projekt. Energiförbrukningen kan minskas med 30-40 procent då mätningar skapar underlag till att hitta energibesparingar. Vi erbjuder också lösningar som medför lägre energiförbrukning och klimatbelastning på byggarbetsplatsen, genom att fokusera på de fyra områden på byggarbetsplatsen som har störst miljöpåverkan under byggskedet: energi, cirkularitet och vattenhantering, logistik och arbetsmaskiner.

Transportrelaterade utsläpp

Arbetet med att byta ut fossila bränslen mot förnybar energi för vår fordons- och maskinpark pågår fortlöpande. Vi byter ut allt från grävmaskiner, dumprar och hjullastare till tjänstebilar och lätta lastbilar mot el- och hybriddrift, som nu uppgår till 38 procent av fordonsflottan. Av de förmånsbilar vi beställde under 2025 var 98 procent hybrid- eller elbilar. När det gäller transporter eftersträvar vi framför allt att använda rätt transportslag på rätt plats, optimera logistiken samt att hantera massor effektivt. Lambertsson, till exempel, har ett bygglogistikerbjudande som omfattar logistikpersonal, digitalt leveransplaneringsverktyg, samlastning och mellanlagring av byggmaterial. Planerade och samlastade transportflöden ger både effektivitets- och klimatvinster.

Resurser

Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av bemanning, investeringar samt merkostnader avseende olika typer av driftskostnader, främst avseende bränsle och energi. Därutöver kan det uppkomma ökade kostnader genom andra materialval för insatsvaror i våra entreprenader. Koncernens totala rörelsekostnader framgår av not 11, Rörelsens kostnader på sidan 173. Driftskostnader klassificerade enligt EU-taxonomin utgör endast en mindre del av dessa. Under 2025 genomförde vi investeringar om cirka 280 miljoner kronor i klimatförbättrande åtgärder. Detta avsåg huvudsakligen elektrifierade maskiner och fordon. Av dessa investeringar är cirka 40 procent förenliga med EU-taxonomin.

Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, inklusive klimatfrågan, i samverkan med affärsområdenas miljöchefer och klimatspecialister. I koncernen finns det så kallade klimatrådet som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om klimatfrågor för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i klimatarbetet i de olika verksamheterna. Därtill har Peab en avdelning för forskning och innovation för att stötta arbetet med de klimatrelaterade åtgärderna. Vårt fokus framåt är att arbeta vidare med att genomföra de aktiviteter – och kontinuerligt utvärdera resursbehovet – som är beslutade i handlingsplanen för klimatfärdplanen för att vi ska nå våra kort- och långsiktiga klimatmål.

E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Peab har sedan 2021 koncernövergripande klimatmål och mäter framstegen i sitt klimatarbete inom ramen för det strategiska målområdet ”ledande inom samhällsansvar”. Av Peabs fyra koncernövergripande miljömål är det mest långsiktiga att vi senast år 2045 ska vara klimatneutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5- gradersmålet i Parisavtalet. Samtliga våra miljömål hänger dock ihop och har kopplingar till olika typer av klimatrelaterad påverkan, risker och möjligheter. De klimat- och energirelaterade målen följs upp årligen och inkluderar mätetal från verksamheten uppströms och nedströms. Utöver denna uppföljning genomför vi mer grundliga analyser av klimatmål och - mått inom ramen för koncernens affärsplaneprocess. Målen är satta med hänsyn till kundkrav, branschstandarder samt nationella överenskommelser och processen för målformulering har skett med intern kompetens.

Våra klimatmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten – Scope 1 och 2 som mäter bränsle- och energianvändning – med minst 60 procent (jfr. basår 2015) och för insatsvaror och köpta tjänster – Scope 3 – minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. basår 2015). Peab har inte fastställt några absoluta tal för utsläpp av växthusgaser i målen fram till år 2030 för Scope 1 och 2. Målen mäter utsläpp av växthusgaser (CO2e) i förhållande till verksamhetens nettoomsättning enligt segmentsredovisning. Peab har sedan 2021 också ett mål för energiintensitet, mätt som total energianvändning (alla energislag) i förhållande till verksamhetens nettoomsättning (kWh/Mkr). 2021–2023 var målet att minska energiintensiteten med 15 procent fram till 2023, jämfört med basåret 2015. För affärsplaneperioden 2024–2026 skärpte vi målet till en minskning med 30 procent fram till 2026 (jfr. basår 2015).

Målvärdena omfattar samma verksamhet som basåret 2015, som följer byggindustrins färdplan. För Scope 1 och 2, där utsläppsvärden samlas in genom leverantörsdata, finns god jämförbarhet mellan åren. För Scope 3 är jämförbarheten mellan åren begränsad, eftersom utsläppsdata genereras utifrån utgiftsposter där både konteringsstandarder och kontoplaner har ändrats, jämfört med basåret 2015. Med denna förståelse redovisar vi ändå målvärden mot basåret 2015, då detta utgör del av Peabs affärsplane- och måluppföljning. Läs mer i E1-6 på sidorna 90-91. Nettoomsättning enligt segmentsredovisningen för verksamheter med hög klimatpåverkan har identifierats och redovisas i enlighet med koncernens finansiella rapportering. se intäkter not 3. Inga avvikelser förekommer och det har inte gjorts några justeringar i förhållande till de finansiella rapporterna. Målen är fastslagna av koncernledningen och omfattar mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. De bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar. Vid behov justeras mål, åtgärder och prioriteringar.

Figur 15: Nyckeltal

Delmål	Utfall 2025
Koldioxidintensitet Scope 1+2 (ton CO2e/ Mkr) 2026: 50 % reduktion (basår 2015) 2030: 60 % reduktion (basår 2015)	-58 %
Koldioxidintensitet Scope 3 (ton CO2 e/Mkr) 2026: 20 % reduktion (basår 2015) 2030: 50 % reduktion (basår 2015)	-7 %
Energiintensitet (kWh/ Mkr) 2026: 30% reduktion (basår 2015)	-30 %

Utfallet för 2025 avseende koldioxidintensitet i den egna verksamheten (Scope 1+2), påverkas positivt av omställningen till grön energi, samtidigt som den i Sverige minskade reduktionsplikten har en motverkande effekt. Vi är nu nära att nå målet om en minskning med 60 procent före 2030. För Scope 1 är minskningen mellan åren 2015 och 2025 161 538 ton CO₂e. För Scope 2 (market-based) är minskningen mellan åren 2015 och 2025 15 263 ton CO₂e. Även om koldioxidintensitetsmålen är gemensamma för Scope 1 och 2 redovisar vi utfallet separat enligt ESRS-standard. Koldioxidintensiteten för insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3) omfattar betong, cement, asfalt/bitumen, stål, avfall, transport- och arbetsmaskintjänster och tjänsteresor. Utfallet för 2025 inom Scope 3 påverkas av jämförelsestörande poster, huvudsakligen till följd av att emissionsfaktorn för bitumen har höjts kraftigt samt att vi nu inkluderar fler insatsvaror i måluppföljningen, såsom bindemedel för grundförstärkning inom cement. Vi har även ändrat metod för beräkning av avfall, vilket inneburit sänkta emissionsfaktorer.För 2025 uppgick tCO2e för Scope 3 till 958 000 (910 000), se närmare i figur 16 på sidan 89. Figuren presenterar skillnaden i utsläpp av växthusgaser per kategori jämfört med 2024.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 89

Figur 16: Strategiska insatsvaror, transporter och tjänsteresor Scope 3-utsläpp (tCO2e)

Kategori	Förändring (tCO2e)
Utfall 2024	910 000
Bitumen	+124 000
Cement	+120 000
Betong	-3 000
Stål	-2 000
Entreprenadmaskiner	-32 000
Transporter	-113 000
Avfall	-47 000
Tjänsteresor	700
Utfall 2025	958 000

Se även vidare i figur 21 på sidan 91 för fullständig redovisning av Peabs utsläpp av växthusgaser inom Scope 3, där den redovisade datan ovan utgör en delmängd framför allt i kategori 3.1 Inköpta varor och tjänster, som från och med 2025 är komplett. Därtill återspeglas siffrorna ovan i mindre utsträckning i kategorierna 3, 4, och 6. Vi arbetar vidare i nära dialog med leverantörer, kunder och andra partners för att sänka koldioxidavtrycket inom Scope 3 insatsvaror och köpta tjänster. Det lägre utfallet för energiintensiteten 2025 förklaras till stor del av lägre total energiförbrukning, där minskad bränsleförbrukning inom Scope 1 stod för en betydande del av minskningen. För redovisning av Peabs kompletta utsläppsdata inom Scope 1, 2 och 3, se figur 21 på sidan 91 och metodbeskrivningar på sidorna 92-93.

Beräkningsmetoder

Energiintensitet
Energiintensitet beräknas som den totala mängden energi som förbrukas i relation till nettoomsättning enligt segmentsredovisning. Beräkningen inkluderar både bränsleförbrukning (Scope 1) och inköpt energi (Scope 2), konverterat till en gemensam energienhet (kWh).

Energiintensitet = Total energianvändning (kWh) / Nettoomsättning i Mkr

Bränsleförbrukning från fakturor konverteras till energienheter med hjälp av standardiserade omräkningsfaktorer. Energidata samlas in från fakturor, interna system och leverantörer, och valideras i samband med rapporteringsperioden.

Koldioxidintensitet
Koldioxidintensitet beräknas som mängden växthusgasutsläpp (i ton koldioxidekvivalenter) i relation till nettoomsättning enligt segmentsredovisningen. Utsläpp från både Scope 1 (direkta utsläpp från bränsleförbrukning) och Scope 2 (indirekta utsläpp från inköpt energi) inkluderas i beräkningen.

Koldioxidintensitet Scope 1+2 = Totala utsläpp (tCO2e) / Nettoomsättning i Mkr

Utsläppen beräknas enligt GHG-protokollets riktlinjer, med tillämpning av både marknadsbaserad och platsbaserad metod för Scope 2, beroende på tillgång till data. Emissionsfaktorer för marknadsbaserade utsläpp hämtas från fakturor, leverantörer eller residualmix enligt prioriteringsordning. För platsbaserade utsläpp används produktionsbaserad metod.

Beräkningen av koldioxidintensiteten för Scope 3 omfattar utsläpp från utvalda Scope 3-kategorier (strategiska insatsvaror, transporter samt tjänsteresor). Dessa har bedömts som mest relevanta för koncernen.

Koldioxidintensitet Scope 3 = Utsläpp från strategiska insatsvaror + transporter - tjänsteresor (tCO2e) / Nettoomsättning i Mkr

• Figur 17: Koldioxidintensitet, egen produktion (Scope 1 + 2)
• Figur 18: Koldioxidintensitet, Strategiska insatsvaror, transporter och tjänsteresor (Scope 3)
• Figur 19: Energiintensitet

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 90

E1-5 Energianvändning och energimix

Med verksamhet inom industri, transport, bygg- och anläggningssektorn har Peab en betydande energiförbrukning. Peab redovisar energianvändningen uppdelad på förnybara och icke-förnybara energikällor samt mellan egna bränslen och inköpt energi. Redovisningen visar hur stor del av den totala energiförbrukningen som kommer från respektive energislag.

Inom de icke-förnybara energislagen utgör petroleumprodukter den största posten, och även naturgas står för en betydande del av den totala energiförbrukningen. Bland de förnybara energikällorna är både bioolja och inköpt el från förnybara källor stora volymer i Peabs energimix. Figur 20 nedan visar fördelningen mellan energislagen för rapporteringsåret. Andelen förnybar energi i el, fjärrvärme och fjärrkyla baseras på både platsbaserade och marknadsbaserade metoder.

Figur 20: Energiförbrukning från förnybara och icke-förnybara källor, MWh

Energi (MWh)	2025
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter	0
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter	516 375
Bränsleförbrukning från naturgas	90 226
Bränsleförbrukning från andra icke-förnybara källor	67
Förbrukning från kärnkraft	0
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från icke-förnybara källor	63 171
Total icke-förnybar energiförbrukning	669 839
Andel icke-förnybara källor av den totala energiförbrukningen (%)	69 %
Bränsleförbrukning från förnybara källor (inklusive biomassa, biogas, avfall från icke-fossila bränslen, förnybar vätgas etc.)	158 602
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från förnybara källor	141 659
Total förbrukning av förnybar energi	300 261
Andel förnybara källor av den totala energiförbrukningen (%)	31 %
Total energiförbrukning (MWh)	970 100
Energiintensitet
Total energiintensitet per nettoomsättning (MWh/Mkr)	17
Nettoomsättning, segmentsredovisning, Mkr	58 589

Peab är ett bygg- och anläggningsföretag, och hela dess verksamhet tillhör sektorer med hög klimatpåverkan enligt ESRS E1‑5. Sektorer med hög klimatpåverkan listas under NACE‑koderna A till H och L (så som definierat i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288)

E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

För att säkerställa en komplett redovisning av bruttoväxthusgasutsläpp har vi arbetat med att inkludera data från samtliga våra väsentliga utsläppskategorier. Det har vi gjort inom ramen för koncernens affärsplaneprogram kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja där vi skapat en systematisk och digitaliserad hantering av Peabkoncernens utsläppsdata. Arbetet har omfattat systemstöd och processer för insamling och analys av data kopplat till köpta produkter och tjänster. Syftet har varit att öka tillgängligheten, transparensen och kvaliteten för att kunna möta ökande rapporteringskrav från såväl myndigheter som kunder och finansmarknadsaktörer.

Peabs metod för att beräkna utsläppen i Scope 1, 2 och 3 bygger från och med 2025 på att vi nyttjar styrkan i vår ekonomiska information och struktur som finns i vår koncern för att uppnå en heltäckande rapportering av utsläppsdata. Det innebär att vi från och med 2025 översätter vår ekonomiska verksamhet och tillskriver varje utgiftspost inom Peabkoncernen ett CO2e-värde. Samtidigt ska siffrorna tolkas med försiktighet till följd av att omräkningen till utsläpp av växthusgaser gjorts med relativt ospecifika emissionsfaktorer (Exiobase), vilket innebär att vi bedömer att Peabs utsläppsdata är konservativt hållen. Förutom vårt fortsatta utsläppsminskande arbete, räknar vi med att Peabs utsläpp av växthusgaser kommer att sjunka även i takt med att vi framöver utvecklar vår förmåga att kunna använda mer rättvisande emissionsfaktorer i våra utsläppsberäkningar.

Vi tillämpar Peabs metod för utsläppsberäkningar på alla våra verksamheter och bolag, inklusive våra delägda bolag inom koncernen där Peab har operationell kontroll* och där bolagets ekonomi hanteras i Peabs ekonomisystem. För de dotterbolag där ekonomiska transaktioner saknas samlar vi in utsläppsdata manuellt när de finns tillgängliga. Vissa områden kräver samtidigt avgränsningar, exempelvis på grund av databegränsningar, olika metoder för datainsamling eller strukturella särdrag i verksamheten. Där sådana begränsningar har förekommit beskriver vi det under respektive Scope och kategori. Övriga utsläpp uppströms inkluderas inte i beräkningen, då dessa har bedömts som icke-väsentliga i förhållande till koncernens totala klimatpåverkan. Utsläpp nedströms inom Scope 3 beräknas i enlighet med den metodik som koncernen har utvecklat i samarbete med extern expertis. När utsläppsdata saknas för ett bolag tillämpas en schablonbaserad metod.

è Läs mer om våra metodbeskrivningar på sidorna 92-93.

Peab arbetar aktivt med sina leverantörer för att öka andelen insamlade primärdata för Scope 3 genom branschgemensamma standardiserade informationsdelningsmetoder så som BEAst digitala följesedlar/Peppol Advanced Dispatch Advice. Även för Scope 1 och 2 utvecklas metoderna för datainsamling och beräkning av utsläpp genererade från Peabs energi- och bränsleförbrukning med strävan att successivt öka andelen aktivitetsdata.

Peabs elanvändning baseras på en kombination av gröna elavtal och kompletterande inköp av ursprungsgarantier. Tillsammans innebär detta att 79,3 procent av den el vi använder inom koncernen kommer från förnybara energikällor. Peab särredovisar inte biogena utsläpp för Scope 1, 2 och 3 på grund av bristande datatillgång. Biogena utsläpp kommer att inkluderas när kvalitetssäkrat underlag finns att tillgå. Metoden består av flera olika typer av aktivitetsdata och utsläppsberäkningsmetoder, som mynnar ut i den totala klimatpåverkan. Utsläppsberäkningsmetoderna kan kombineras och är kompatibla med varandra. Utfallsdata för Scope 1, 2 och 3 är inte verifierad av extern part.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 91

Figur 21 följer ESRS upplysningskrav, men då Peab för närvarande inte sätter mål för absoluta utsläpp av växthusgaser för Scope 3 i enlighet med övergångsbestämmelsen i ESRS 1 paragraf 133 (a) är uppgifter om basår, milstolpar och målår inte tillämpliga. Peab har inte fastställt några absoluta tal för utsläpp av växthusgaser i målen fram till år 2030 för Scope 1 och 2. Under 2025 uppgick de totala växthusgasutsläppen till 2 033 897 ton CO₂e. Jämfört med basåret 2015 har Peab minskat utsläppen av växthusgaser i den egna verksamheten, Scope 1 och 2, med 52,8 procent.Av Peabs totala utsläpp stod Scope 1 för 7,4 procent. Utsläpp inom Scope 2 stod för 0,4 procent av de totala växthusgasutsläppen. Scope 3 utgör den största andelen av Peabs totala växthusgasutsläpp med 92,2 procent. Av Scope 3-utsläpp utgör kategori ett 79,2 procent. è Läs mer om våra metodbeskrivningar på sidorna 92-93.

Figur 21: Utsläpp av växthusgaser (tCO2e)

År för delmål och mål	Basår	2024	2025	% 2025/2024	2030	2045	Årligt mål i % / basår
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Brutto, Scope 1 utsläpp av växthusgaser		311 493	176 000	149 955	-15 %
Procentandel av Scope 1 -utsläpp av växthusgaser från reglerade system för handel med utsläppsrätter	%	0
Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Brutto platsbaserade Scope 2-utsläpp av växthusgaser		4 500	3 254	-28 %
Brutto marknadsbaserade Scope 2-utsläpp av växthusgaser		23 390	14 500	8 127	-44 %
Betydande Scope 3-utsläpp av växthusgaser
Totalt brutto indirekt (Scope 3) utsläpp av växthusgaser		1 875 815
Inköpta varor och tjänster (kategori 1)		1 486 012
Kapitalvaror (kategori 2)		20 152
Bränsle- och energirelaterad verksamhet (kategori 3)
Transport och distribution uppströms (kategori 4)		177 872
Avfall som genereras av verksamheten (kategori 5)		16 791
Affärsresor (kategori 6)		2 143
Medarbetarnas pendling (kategori 7)		24 579
Tillgångar som leasas uppströms (kategori 8)		18 077
Transport och distribution nedströms (kategori 9)
Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)
Användning av sålda produkter (kategori 11)		82 340
Slutbehandling av sålda produkter (kategori 12)		38 180
Tillgångar som leasas nedströms (kategori 13)
Franchise (kategori 14)
Finansiella investeringar (kategori 15)		9 670
Totalt utsläpp av växthusgaser
Totalt utsläpp av växthusgaser (platsbaserat)		2 029 025
Totalt utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserat)		2 033 897

För definition, se avsnittet Alternativa nyckeltal och definitioner på sidorna 226-227. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 92

Figur 22: Utsläppsintensiteten baseras på totala växthusgasutsläpp i förhållande till nettoomsättning* 2025

	2025
Utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettoomsättning (tC02e/Mkr)	35
Utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettoomsättning (tC02e/Mkr)	35

*Nettoomsättning enligt segmentsredovisning not 3 58 589

Figur 21 sammanställer Peabs utsläpp av växthusgaser i värdekedjan. Figur 22 innehåller uppgifter om utsläppsintensitet i relation till nettoomsättning enligt segmentsredovisning, se not 3, vilket möjliggör jämförelser över tid.

E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

Peab finansierar inte växthusgasupptag och begränsningsprojekt genom att köpa koldioxidkrediter.

E1-8 Intern koldioxidprissättning

Peab tillämpar inte intern koldioxidprissättning.

Metodbeskrivningar

Scope 1

Då faktisk förbrukning inte kan mätas med tillräcklig precision, fokuserar Peab på inköpsdata. Antagandet är att allt bränsle som köps in också förbrukas. Vid beräkning av utsläpp använder Peab utsläppsfaktorer som omfattar Well-to-Wheel. Det medför att utsläpp från Well-to-Tank redan är inkluderat i beräkningarna och därför exkluderas från separat rapportering i Scope 3, kategori 3.3. Scope 1 underlaget utgörs dels av aktivitetsdata, dels av uppskattningar. För gas utgör andelen aktivitetsdata 96 procent och uppskattad data uppgår till fyra procent. För bränsle utgör aktivitetsdata för 98 procent och uppskattad data uppgår till två procent. Bränsle- och gasinköpen multipliceras med emissionsfaktorer som kan vara fakturaspecifika emissionsfaktorer (värden som anges på fakturan från leverantören), leverantörsspecifika emissionsfaktorer (genomsnittliga emissionsfaktorer från bränsleleverantören) eller standardiserade emissionsfaktorer. Standardiserade emissionsfaktorer är hämtade från Boverkets klimatdatabas (Sv), Statistikcentralen (Fi), Miljødirektoratet (No), Erhvervstyrelsen (Dk). Utsläppsfaktorer för Scope 1 inkluderar diesel (inkl. färgad), motorbensin (petroleum), HVO 100, RME 100, bioolja, etanol, pellets, eldningsolja, naturgas samt biogas. Beräkningsperioden är tolv månader från 1 december 2024 – 30 november 2025. Joint ventures med operationell kontroll inkluderas till 100 procent men redovisas för närvarande endast inom Scope 3, då verksamheterna är begränsade och direkta utsläpp bedöms som icke- väsentliga. Verksamheterna i Danmark, som inte omfattas av Peabs standard ekonomisystemen, hanteras genom en kompletterande manuell process.

Scope 2

Scope 2 omfattar indirekta växthusgasutsläpp som uppstår vid produktion av inköpt el, värme, ånga och kyla som används i den egna verksamheten. Peab har ingen ånga i sin verksamhet. Utsläppen redovisas baserat på faktisk energianvändning och tillämpliga utsläppsfaktorer enligt lokalbaserad och, där tillämpligt, marknadsbaserad metod. Peab har koncernövergripande avtal med större energileverantörer i respektive verksamhetsland. Genom dessa avtal säkerställs att huvuddelen av den inköpta elen kommer från upphandlade leverantörer, där energin är certifierad som förnybar enligt gällande standarder och leverantörsspecifikationer. För fjärrvärme och fjärrkyla är förutsättningarna annorlunda, då dessa energislag tillhandahålls av lokala leverantörer. Utfallet för Scope 2 fås genom att multiplicera energianvändning genom aktivitetsdata och uppskattningar med emissionsfaktorer. Andelen aktivitetsdata uppgår till 87 % och uppskattade data uppgår till 13 %. Vid beräkning av utsläpp från inköpt energi tillämpar Peab både marknadsbaserad och platsbaserad metod. Marknadsbaserad metod nyttjar fakturaspecifika emissionsfaktorer (värden som anges på fakturan från leverantören), leverantörsspecifika emissionsfaktorer (genomsnittliga emissionsfaktorer från bränsleleverantören) samt residualmix för landet (Peabs egna schablonvärden, baserade på respektive lands residualmix). Residualmixen representerar den del av elproduktionen som återstår efter att ursprungsgarantier har sålts, och speglar därmed den genomsnittliga utsläppsintensiteten för el utan garanterat ursprung. Dessa värden hämtas från Association of Issuing Bodies (AIB) och uppdateras regelbundet för att spegla aktuella förhållanden. För den platsbaserade metoden används respektive lands produktionsmix som emissionsfaktor. Produktionsmixen speglar den genomsnittliga utsläppsintensiteten för all elproduktion i landet, oavsett om ursprungsgarantier har utfärdats eller inte. Även dessa värden hämtas från Association of Issuing Bodies (AIB). För fjärrvärme och fjärrkyla används Energiföretagen (Sv), Fjernkontrollen (No), Motiva (Fi), Erhvervstyrelsen (Dk) som källa för emissionsfaktorer. Beräkningsperioden är tolv månader från 1 december 2024 – 30 november 2025 för de beskrivna metoderna. Joint venture-bolag med operationell kontroll inkluderas till 100 procent men redovisas tills vidare endast inom Scope 3, då verksamheterna är begränsade och direkta utsläpp bedöms som icke-väsentliga. Verksamheterna i Danmark, som inte omfattas av Peabs standard ekonomisystem, hanteras genom en kompletterande manuell process. Elbilsladdning är exkluderat då data saknas i befintliga lösningar. Förmåga att särredovisa förbrukning från kärnkraft samt solenergi som andel av energiförbrukning saknas.

Scope 3

Kategori 1 - Inköpta varor och tjänster
Utsläppsberäkningarna för inköpta varor och tjänster tar utgångspunkt i bokförda ekonomiska transaktioner där respektive transaktion tilldelas ett utsläppsvärde utifrån en analys och kategorisering kopplad till Exiobase emissionsfaktorbibliotek, det vill säga respektive utgift multipliceras med en Exiobase emissionsfaktor. För inköp av för Peab strategiskt viktiga insatsvaror och som också har hög klimatpåverkan har inköpskostnad använts som proxy för aktivitetsdata och omvandlas till enhetsvärde via estimatfaktorer, varefter emissionsfaktorer tillämpas. Emissionsfaktorer för denna typ av beräkning har hämtats från Trafikverkets Klimatverktyg, Svensk Betong, Energimyndigheten, Drivkraft Sverige, Boverkets klimatdatabas samt LCA.no. Beräkningarna för kategori 1 baseras uteslutande på utgiftsposter. Beräkningsperioden är tolv månader från 1 januari 2025 – 31 december 2025 och alla data hämtas från koncernens centrala datalager. För verksamheterna i Danmark, som inte är en del av koncernens centrala datalager, har en mer manuell metod för kategori 1 använts. Inköpta mängder råvaror till asfalt multipliceras med relevanta emissionsfaktorer. Vissa mindre produktgrupper exkluderas.

Kategori 2 – Kapitalvaror
Kategori 2 omfattar utsläpp från produktionen av inköpta kapitalvaror (råmaterial till tillverkning) och är väsentlig för samtliga affärsområden. Datainsamlingen har anpassats till Peabs fyra affärsområden och omfattar 78 datapunkter fördelade på 11 kategorier, vilka har kopplats till relevanta emissionsfaktorer. Beräkningsperioden är 1 januari–31 december. Beräkningarna baseras på faktiska inköpsvärden och genomförs enligt en utgiftsbaserad metod utan användning av direkt aktivitetsdata (0 % aktivitetsdata, 100 procent uppskattade data för 2025). Utgiftsbaserade emissionsfaktorer hämtas från Upphandlingsmyndigheten och Exiobase. Datainsamlingen för rapporteringsåret i den danska verksamheten är ännu inte heltäckande.

Kategori 3 – Bränsle-och energirelaterade aktiviteter
Kategori 3 redovisas inte separat, eftersom relevanta utsläpp uppströms kopplade till bränsle- och energirelaterade aktiviteter redan ingår i redovisningen av Scope 1 och Scope 2.

Kategori 4 – Transport och distribution uppströms
För kategori 4 tillämpas samma datainsamling, utsläppsfaktorer, indirekta källor och beräkningsmetoder som för Scope 3, kategori 1. För verksamheten i Danmark tillämpas en verksamhetsspecifik metodik.Beräkningarna baseras på tillgängliga transportuppgifter, kompletterade med schabloniserade antaganden i de fall detaljerad leverantörsdata inte har kunnat erhållas, och utsläppsberäkningarna genomförs med utsläppsfaktorer från EPD-generatorn (LCA.no). Inom kategori 4 finns inga avgränsningar.

Kategori 5 – Avfall

Rapporteringen omfattar hela verksamheten och inkluderar både farligt och icke-farligt avfall enligt Peabs interna klassificering. Avfallsdata samlas in från leverantörer enligt en strukturerad process. Beräkningsperioden är 1 december–30 november. Resultatet baseras på en kombination av aktivitetsdata och uppskattningar. För 2025 uppgår andelen aktivitetsdata till 93 procent och uppskattade data till sju procent. Emissionsfaktorer för 2025 är viktade per avfallstyp. Nuvarande systemstöd medger en emissionsfaktor per avfallstyp, inte per behandlingsmetod. För att säkerställa korrekt matchning har avfallstyper och behandlingsmetoder mappats mot databaser från DEFRA och EPA, vilket möjliggör framtida mer detaljerad faktorindelning. Under 2025 har emissionsfaktorerna uppdaterats i enlighet med GHG-protokollet, vilket innebär att resultaten inte är fullt jämförbara med tidigare år. Inga avgränsningar har gjorts.

Kategori 6 – Affärsresor

För kategori 6 har vi använt oss av utgifts- och kontobaserad utsläppsberäkningsmetod, det vill säga alla kostnader som går att hänföra till kategori 6 och affärsresor multipliceras med relevant emissionsfaktor från Exiobase.

Kategori 7 – Anställdas pendling

Pendling avser utsläpp från anställdas pendling mellan bostad och arbetsplats i alla affärsområden och länder där koncernen är verksam. Pendlingssträcka och val av färdmedel baseras på officiell svensk resvanestatistik från rapporten ”Resvanor i Sverige 2024”. Uppskattad pendlingssträcka kopplat till respektive färdmedel multipliceras med utsläppsfaktorer från NTM och Trafikverket. Till detta har medelantal anställda för 2024 tillförts. Kategorin beräknas uteslutande på antaganden utan användning av direkta aktivitetsdata. Andelen aktivitetsdata för 2025 uppgår därmed till 0 procent, uppskattade data uppgår till 100 procent.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 93

Kategori 8 – Leasade tillgångar

För kategori 8 tillämpas samma datainsamling, utsläppsfaktorer, indirekta källor och beräkningsmetoder som för Scope 3, kategori 1, med undantag för att metoden för strategiska insatsvaror inte tillämpas.

Kategori 9 – Transport som bekostas av kund (nedströms transporter)

Kategori 9 rapporteras inte separat, då utsläpp från transporter till kund ingår i koncernens egna verksamhetskostnader och därmed redan omfattas av rapporteringen inom Scope 1, Scope 2 och uppströms Scope 3. Transport till kund betraktas som en integrerad del av den levererade produkten, vilket innebär att en separat redovisning i kategori 9 skulle medföra risk för dubbelräkning.

Kategori 10 – Förädling av sålda produkter

Kategori 10 rapporteras inte separat, då koncernen inte säljer produkter som genomgår vidareförädling hos kund. Den bearbetning som sker ingår i koncernens egen verksamhet och omfattas därmed redan av rapporteringen inom Scope 1, Scope 2 och uppströms Scope 3.

Kategori 11 – Användning av sålda produkter

Kategori 11 omfattar direkta utsläpp som uppstår när kunder använder Peabs sålda produkter. Detta är relaterat till energiförbrukningen under driftsfasen för byggnader som levererats under perioden. För Peab avser detta enbart fastigheter som säljs av affärsområde Projektutveckling samt uppförs av affärsområde Bygg till externa beställare. Datainsamlingen baseras på antal uppförda och sålda kvadratmeter (Atemp) per fastighetstyp under beräkningsperioden 1 oktober–30 september, inklusive skola, vård, handel, idrottsanläggning, badhus, hotell, restaurang, elevhem, flerbostadshus, småhus, övrig lokal och övrig byggnad. Beräkningarna baseras på schabloniserade faktorer och uppskattningar med flera antaganden. För 2025 uppgår andelen aktivitetsdata till 0 procent och uppskattade data till 100 procent. Metoden bedöms ge en rimlig bild av utsläppens storlek. Schablonvärden för fjärrvärme- och elanvändning baseras på underlag från Boverket. Genomsnittliga utsläppsfaktorer för fjärrvärme och fastighetsel beräknas över fastigheternas livslängd, med antagandet att energirelaterade utsläpp successivt minskar till nettonoll senast 2045. Indirekt användning av infrastruktur, exempelvis utsläpp från fordon som använder väginfrastruktur, exkluderas med hänvisning till att dessa indirekta utsläpp är frivilliga att inkludera enligt GHG-protokollet.

Kategori 12 – Behandling av sålda produkter vid livscykelns slut

Datainsamlingen är verksamhetsspecifik och baseras på sålda produkter för rapporteringsperioden per affärsområde. Resultatet beräknas på insamlade data multiplicerat med utsläppsfaktorer för sluthantering. Andelen aktivitetsdata för 2025 uppgår till 0 procent, uppskattad data uppgår till 100 procent. Beräkningsperioden är 1 oktober – 30 september. GHG conversion factor från DEFRA samt Exiobase för sluthantering av byggmaterial är emissionsfaktorer som använts. För särskilt utvalda produkter som bedöms vara väsentliga, såsom betong, ballast, asfalt, stål, plast och trä har specifika schabloner använts som konfigureras som parametrar i beräkningsmodellen.

Kategori 13 – Leasade tillgångar nedströms

Kategori 13 har bedömts som icke-väsentlig för koncernen eftersom den externa uthyrningen av maskiner förekommer i begränsad omfattning och påverkar inte koncernens samlade utsläppsprofil i någon väsentlig grad.

Kategori 14 – Franchiseverksamheter

Kategori 14 är inte relevant då koncernen inte bedriver verksamhet genom franchiseupplägg.

Kategori 15 – Investeringar

Redovisningen ska omfatta samtliga investeringar i joint venture-bolag utan operationell kontroll, fonder, noterade bolag, närstående bolag samt andra onoterade bolag där varken operationell eller finansiell kontroll föreligger. Syftet är att fånga investeringar som inte omfattas av koncernens övriga beräkningsmetoder. Peab saknar innehav i noterade bolag och för närstående bolag finns ingen data då närstående bolag endast utgörs av bolag där nyckelpersoner inom Peab har styrelseuppdrag i dessa bolag. Data samlas in för respektive investering, inklusive fondinnehav. Beräkningsperioden är 1 oktober 2024 – 30 september 2025. Beräkningarna baseras på schabloniserade, branschbaserade emissionsfaktorer och utgår helt från uppskattade data (0 procent aktivitetsdata och 100 procent uppskattade data för 2025). Emissionsfaktorer baseras på branschdata från Exiobase. Senast tillgängliga finansiella data samlas in från respektive innehav och nettoomsättningen från dessa summeras per bransch. Branschspecifika utsläppsfaktorer för Scope 1, 2 och 3 hämtas från Exiobase och multipliceras med nettoomsättningen för att beräkna utsläpp. Metoden bygger på antagandet att företag inom samma bransch har likartade utsläppsnivåer, vilket innebär en förenkling då faktiska utsläpp varierar beroende på verksamhetens utformning och effektivitet. Joint venture-bolag där Peab har operationell kontroll ingår inte i kategori 15, utan deras utsläpp redovisas inom Peabs Scope 1, 2 och 3 på samma sätt som för helägda bolag. Koncernen har ett mindre fondinnehav i en EQT-fond, som inte ingår i underlaget. Innehavet är av begränsad finansiell betydelse, har successivt minskat i värde och medför inget inflytande över fondens investeringar eller förvaltning.

Miljö E2 ESRS Föroreningar

Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
☐ Förorening av luft
☐ Förorening av vatten
☐ Förorening av mark
☐ Levande organismer och livsmedelsresurser
☑ Ämnen som inger betänkligheter
☑ Ämnen som inger mycket stora betänkligheter
☐ Mikroplast

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 95

Figur 23 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori	ESRS E2 Föroreningar	Policyer (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)	Mått (MDR-T)
Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter	Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen under produktion kan ha negativ påverkan på hälsa, miljö och materiell egendom. Användningen försvårar även återvinning och återbruk och kan påverka slutkund om skadliga ämnen byggs in i slutprodukten. Negativ Potentiell	Miljöpolicy Riktlinjer Peabkriterier och substitutionstrappa Leverantörskod	Arbete med substitution i våra processer Förebyggande åtgärder Händelsehantering Åtgärder i värdekedjan	2030 ska vi ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter	Delmål 2026: Andelen unika kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna ska uppgå till minst 70 procent
Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen	Vid användning av kemiska produkter finns risker för miljöbrott med juridiska och/eller ekonomiska påföljder samt skada på anseende. Risk Potentiell	Miljöpolicy Riktlinjer Peabkriterier och substitutionstrappa Leverantörskod	Arbete med substitution i våra processer Förebyggande åtgärder Händelsehantering Åtgärder i värdekedjan	-	-

ESRS 2 SBM-3

Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och föroreningar

Aktiviteterna i Peabs verksamhet och värdekedjor medför föroreningar i olika faser i livscykeln. Föroreningar kan skada människors hälsa, miljön eller materiell egendom. Peab har ett ansvar att skydda människor och miljön från skadlig exponering från föroreningar, såväl i produktions- som användarfasen. Därför ska vi sträva efter att det som är skadligt eller farligt aldrig kommer in i verksamheten. Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter avser skadliga ämnen som till exempel kan förekomma i kemikalier eller material.Det kan vara förbjudna ämnen som utgör risk för hälsa och/eller miljö. Det kan handla om ämnen som försämrar möjligheterna till återvinning och cirkulära resursflöden vid renovering eller rivning. Användande av skadliga och förbjudna ämnen kan medföra miljöbrott och ge juridiska och ekonomiska påföljder, som i sin tur kan skada Peabs anseende. Exempel på användning av ämnen i olika faser i livscykeln är: kemikalier i produktionsprocesser, såsom beläggningsmaterial för att skydda ytor, kemiska produkter som rengöringsmedel, lim eller målarfärg i byggproduktion, PVC och andra plaster vid återvinning av byggnadsmaterial eller emissioner från färg i byggnader.

Riskerna för exponering av farliga ämnen berör såväl anställda hos tillverkare som medarbetare hos Peab och ibland även slutkund, om produkten som innehåller ämnen med betänkligheter byggs in i slutprodukten. Samtidigt ges möjligheter till positiv påverkan vid hantering och behandling av skadliga ämnen vid renovering och marksanering i samband med byggnation. Figur 23 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel. I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning avseende föroreningar fastställer vi ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter som väsentliga för Peab.

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter i samband med föroreningar

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till föroreningar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor, har vi genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt den faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan – inklusive möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning och omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den dubbla väsentlighetsbedömningen har inkluderat alla underkategorier avseende föroreningar samt bedömningar av hur tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras. Bedömningen har gjorts på kort (<1 år), medellång (1-5 år) och långsikt (>5år), enligt standardintervallen i ESRS.

Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av miljöspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet och funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen.

Peab har dialoger med påverkade samhällen (kommuner, närboende och andra relevanta intressenter) i projekt där det finns föroreningsrelaterade risker, exempelvis vid markarbeten, hantering av massor eller verksamhet nära känsliga miljöer. Dialogen sker genom informationsmöten, samråd enligt miljöbalken och löpande kommunikation under projektens genomförande. Synpunkterna används för att utforma skyddsåtgärder, anpassa arbetsmetoder och säkerställa att lokala miljö- och hälsorisker hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

E2-1 Policyer relaterade till föroreningar

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast föroreningar och farliga ämnen som väsentliga miljöområden för koncernen. Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar för att implementera miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och intranät samt kommuniceras till relevanta intressenter. Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder, leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av riktlinjer som närmare beskriver Peabs åtgärder inom föroreningar och farliga ämnen. Peab har riktlinjen Peabkriterier och substitutionstrappa i Peabs verksamhetsledningssystem som beskriver de utfasningskriterier vi tagit fram och som inkluderar ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Den vägleder verksamheten i valet av produkter och substitutionen av skadliga produkter. I våra ledningssystem finns även rutiner och instruktioner för att förebygga incidenter och nödsituationer, som grundar sig på lagar, krav och erfarenheter. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet. Därtill finns verksamhetsspecifika rutiner och checklistor för att hantera specifika risker inom olika verksamheter kopplat till ämnen som inger betänkligheter.

Peab ställer genom leverantörskoden och i avtal krav på att materialleverantörer ska arbeta med utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter. Peabkriterier och substitutionstrappa ingår som bilaga i avtalsmallarna som används inom affärsområdena Bygg och Anläggning i Sverige.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 96

E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar

Peabs kriterier och plan för utfasning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter omfattar hela koncernens användning av kemiska produkter. Vi vet dock att det i dagsläget inte finns ersättningsprodukter för alla tillämpningar och att en del dispenser från denna utfasningsplan därför behövs. För produktval har vi en instruktion som beskriver tillvägagångssätt. För det arbetet använder vi miljöbedömningssystem, som bland annat ger information om hur farlig en produkt är, vad som ska göras vid exempelvis ett utsläpp samt som säkerställer att vi arbetar med rätt substitution.

Vi har även implementerat digitala kemikaliehanteringssystem i alla våra länder och verksamheter för att underlätta styrning och uppföljning av kemikalieanvändningen, liksom ett digitalt verktyg som visualiserar hur vi ligger till med utfasningen av farliga produkter. De miljö- och hälsoskadliga produkter som inte kan ersättas av mindre skadliga alternativ hanterar vi genom ett dispensförfarande. Dispenserna ses över regelbundet för att säkerställa uppdaterad bevakning. Därtill har vi påbörjat arbetet med att i våra inköpssystem begränsa kemiska produkter som innehåller farliga ämnen enligt Peabs utfasningskriterier.

Förebyggande arbete

Vi arbetar systematiskt med riskbedömningar och dokumenterade rutiner, instruktioner och mallar för att undvika olyckor och skador på människor och miljö. Genom verksamhetsspecifika rutiner och checklistor hanterar affärsområdena specifika risker inom sina verksamheter kopplat till skadliga och farliga ämnen. För ämnen som inger betänkligheter finns förebyggande åtgärder beskrivna för förvaring, märkning och hantering av kemiska produkter, till exempel genom att beakta behållarens material, uppsamlingskärl/ invallning, förvaringens placering och utformning samt tillgänglig saneringsutrustning.

I enlighet med gällande lag och enligt Peabs rutiner riskbedömer vi kemiska produkter innan de hanteras för att på så sätt förebygga skadlig påverkan på människors hälsa eller miljön. Vid planering av ett byggprojekts etablering, till exempel, gör vi en så kallad APD-plan (arbetsplatsdispositionsplan). Det är en ritning över arbetsområdet som bland annat visualiserar platser för bodar och materialdepåer, vägar för transporter, skyltar och skyddsåtgärder. I planen ingår även identifiering av lämpliga förvaringsplatser för kemiska produkter, material och varor samt avfallshantering. Vid varje nyetablering använder vi checklistor där nödlägesberedskap, såsom saneringsutrustning, ingår som en kontrollpunkt. Kontroll av att arbetssättet med förebyggande åtgärder efterlevs görs genom skydds- och miljöronder.

Projektutvecklingsverksamheten miljöcertifierar merparten av sina fastigheter, där dessa certifieringar kravställer ingående byggnadsmaterial. Besiktning, service och förebyggande underhåll av maskiner och produktionsutrustning är också en viktig del i arbetet med att förhindra oönskade händelser.

Händelsehantering

Peab har ett händelsehanteringssystem, som från och med 2026 används i hela organisationen. I det dokumenterar och hanterar vi avvikelser som även omfattar ämnen som inger betänkligheter. Rutinen syftar till att säkerställa att miljöhändelser (tillbud och olyckor) och risker rapporteras, utreds, åtgärdas och följs upp. Genom erfarenhetsåterföring från inträffade händelser kan vi förebygga olyckor.

Ett antal händelser avseende ämnen som inger betänkligheter registrerades i systemet under 2025. Det handlade exempelvis om exponering av farliga ämnen vid rivning på grund av bristfällig materialinventering, läckage eller spill av diesel eller kemiska produkter som hanterats utan att rätt skyddsutrustning använts. Direkta åtgärder vid spill och läckage är att spillet samlas upp och området saneras. Därefter görs orsaksutredningar för att identifiera eventuella förebyggande åtgärder som behöver vidtas. I ett fall då en kemisk produkt användes utan korrekt skyddsutrustning fick berörd arbetstagare genomgå medicinsk kontroll och produkten togs bort från arbetsplatsen. I övrigt registreras det i händelsehanteringssystemet även fall, som läckage av hydraulolja från maskiner, som vanligtvis inte innehåller ämnen som inger betänkligheter. För att begränsa och kontrollera konsekvenser av samtliga incidenter och nödsituationer finns rutiner för krishantering, vilket inkluderar checklista olycka/tillbud där hantering av miljöskadliga utsläpp finns upptaget (till exempel kemiska produkter).Incidenter dokumenteras enligt rutinen för händelsehantering i Peabs händelsehanteringssystem för vidare utredning och erfarenhetsåterföring.

Åtgärder uppströms och nedströms

Peab arbetar systematiskt med att ställa och följa upp miljökrav i hela värdekedjan för att minimera miljö- och hälsoskadliga produkter. Uppströms handlar åtgärderna om att vi utvecklar våra metoder och system för att styra inköpen mot bättre produktval, till exempel genom att integrera information om miljöbedömning och miljömärkning i våra inköpsprocesser. Vi arbetar för att säkerställa att leverantörer minskar föroreningar genom leverantörskod, avtal, handlingsplaner och revisioner. Det kan till exempel innebära krav på kemikalie- och avfallshantering. Efterlevnaden följer vi upp genom leverantörsrevisioner samt i vissa fall även genom uppföljning av miljöhandlingsplanen under avtalsperioden. För prioriterade kategorier innefattar våra upphandlingar av nya ramavtal miljödialoger och -handlingsplaner. Kravställningen handlar bland annat om att leverantören aktivt ska arbeta med utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter samt att i så stor utsträckning som möjligt leverera produkter som lever upp till kraven i de så kallade Peabkriterierna och begränsa kemiska produkter som innehåller farliga ämnen.

Nedström handlar våra åtgärder för att minska föroreningar om att ge kunder information så att de kan bedöma risker och hantera eventuella utsläpp. Miljöintyg och säkerhetsdatablad är viktiga inslag i detta arbete. Krav på den färdiga produkten finns i produktstandarder och produktionen granskas av tredje part enligt systemet Factory Production Control (FPC). Vi eftersträvar även att leverera produkter som minskar risker för föroreningar, framför allt genom skonsammare produktval, utfasning av förorenande produkter samt genom att säkerställa att produkterna och verksamheten uppfyller relevanta miljökrav och standarder. När det till exempel handlar om ingående material som cement och ballast måste de uppfylla krav gällande halter av ämnen i delmaterialen som används vid betongtillverkningen. Detta kontrolleras av leverantören av insatsvaror. Vi samlar upp tvättvatten och slamrester från betongbilar och analyserar det innan vi återanvänder det. Tillsynsmyndigheten kan kräva provtagning och analys av vatten från avrinningsytor på verksamhetsområdet. Vi arbetar vidare utifrån slutsatserna i den genomförda dubbla väsentlighetsbedömningen med avseende på föroreningar. Det handlar såväl om att fortsätta utveckla processer och arbetssätt som vår förmåga att rapportera i enlighet med lagstiftningen.

è Läs mer om vårt tillvägagångssätt avseende gottgörelse inom föroreningsrelaterade händelser på sidan 72.

Resurser

Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av bemanning, investeringar samt merkostnader avseende drift. Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, inklusive frågan om miljö- och hälsoskadliga produkter, i samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -specialister. I koncernen finns det så kallade kemikalierådet som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om produktfrågor för att åstadkomma framdrift i utfasningsarbetet i de olika verksamheterna. Vad gäller investeringar och kostnader saknas för närvarande fullständighet i information avseende resursbehov.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 97

E2-3 Mål relaterade till föroreningar

En del av Peabs affärsplaneprocess är att sätta mål och utvärdera dem. I denna process gör vi omvärldsanalyser och branschjämförelser för att fånga in krav och förväntningar från intressenter såsom myndigheter, beställare, konkurrenter och investerare. I arbetsprocessen involverar vi såväl medarbetare från verksamheterna som relevanta funktioner såsom miljöchefer och miljöspecialister samt funktionen för icke-finansiell rapportering. Ett av Peabs fyra miljömål är att koncernen senast år 2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter, vilket omfattar huvuddelen av de kriterier som gäller för ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Peab har slagit fast målet, även om lagstiftningen inte kräver det. Det ska nås successivt i enlighet med den uppsatta substitutionstrappan. Målet bryts ner i delmål och strategiska förbättringsområden samt konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar. Både miljöpolicyn och riktlinjen Peabkriterier och substitutionstrappa syftar till att vi ska nå det uppsatta målet. Målets utformning gör att utgångspunkt i ett basår inte är relevant.

För att nå målet att senast år 2030 ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter har vi slagit fast ett delmål fram till 2026:
* Andel unika kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna ska uppgå till >70 procent.

Peabs mål om utfasning är beslutat av koncernledningen, baseras på EU- lagstiftning och är i linje med Basta, som är ett marknadsledande miljöbedömningssystem för produkter i Sverige. Målet omfattar alla affärsområden, bolag och länder inom Peabkoncernen, men för närvarande inte underentreprenörers produkter. Det följs upp regelbundet och mäts som antal kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna i relation till totalt antal registrerade produkter i kemikaliehanteringssystemet.

Figur 24 Grupp Metodbeskrivning för identifiering mot Peabkriterierna

Grupp	Metodbeskrivning för identifiering mot Peabkriterierna
1 Produktnivå faroangivelser (H- och EUH-fraser)	Kemiska produkter vilket har klassificerats i avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet med nedan angivna H- och EUH-fraser klarar inte Peabkriterierna samt i byggvarudeklarationens avsnitt om kemiskt innehåll: - CMR (H350, H351, H340, H341, H360, H361) - Spädbarnsskador (H362) - Toxicitet vid enstaka exponering (H304, H370, H371) - Allergiframkallande (H334, H317) - Akut toxicitet (H300, H301, H310, H311, H330, H331) - Miljöfarligt (H400, H410, H411, H413) - Toxicitet vid upprepad exponering (H372, H373) - Farligt för ozonskiktet (H420) - Hormonstörande ämnen kategori 1 (EUH380 och EUH430) - PBT och vPvB (EUH440 och EUH441) - Hormonstörande ämnen kategori 2 (EUH381 och EUH431) - PMT och vPvM (EUH450 och EUH451)
2 PBT och vPvB ämnen	Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot kemikalieinspektionens databas PRIO, för identifiering som PBT-eller vPvB-ämnen
3 Hormonstörande ämnen (EDC)	Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ämneslista från BASTA, "Substance list - Ämneslista".
4 Bly, Kvicksilver, Kadmium	Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot Kemikalieinspektionens databas PRIO, för identifiering som särskilt farliga metaller.
5 Flyktiga organiska ämnen (VOC)	Ämnen som har en begynnelsekokpunkt <250°C vid ett standardtryck på 101,3 kPa och är klassificerade enligt angivna H-fraser: - Dödligt, Giftigt eller Skadligt vid inandning (H330, H331, H332) - Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad (H336) - Kan orsaka organskador (H371) - Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering (H373)
6 Kandidatämnen (SVHC-ämnen)	Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ECHA´s kandidatlista över särskilt farliga ämnen (SVHC).
7 Fluorerade växthusgaser	Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ämneslista från BASTA, "Substance list-Ämneslista".
8 Farlig för ozonskiktet	Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ämneslista från BASTA, "Substance list-Ämneslista".
9 PFAS	Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot Kemikalieinspektionens databas PRIO, för identifiering som PFAS.

Utfallet för 2025 är 65 procent (64). Arbetet med att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter är med andra ord på god väg att nå målet om minst 70 procent godkända kemiska produkter till senast 2026. Enligt Peabs sätt att mäta krävs att en kemisk produkt är borttagen från samtliga verksamheter inom koncernen för att räknas som utfasad, vilket betyder att det är ett gediget arbete som ligger bakom årets resultat. Olika delar av verksamheten har kommit olika långt i arbetet med utfasningen och arbetet med att fasa ut är ett kontinuerligt lärande och förbättringsarbete som involverar flera funktioner. För det fortsatta arbetet är det viktigt att fånga upp de delar av verksamheten som inte kommit lika långt i sitt utfasningsarbete samt att ytterligare förstärka samarbetet mellan funktioner som miljö och inköp.

E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter

De ämnen som inger betänkligheter, inklusive de som inger mycket stora betänkligheter, regleras bland annat genom de europeiska REACH- och CLP-regleringarna som syftar till att skydda människors hälsa och miljön. REACH kräver registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, medan CLP standardiserar klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. Peabs riktlinje Peabkriterier och substitutionstrappa omfattar samtliga kriterier som ingår i ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter, förutom H412. Därtill omfattar riktlinjen ytterligare kriteriepunkter, som inte är en del av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Figur 24 beskriver de olika grupperna och Peabs metod för hantering. Då Peab i dagsläget inte har några tekniska möjligheter att mäta faktiska mängder av ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter rapporterar vi inte på dessa.# Miljö E3 ESRS Vatten och marina resurser

Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
☐ Vattenförbrukning
☑ Vattenuttag
☐ Utsläpp av vatten
☐ Vattenutsläpp i haven
☐ Utvinning och användning av marina resurser

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 99

Figur 25 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori	Policyer (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)	Mått (MDR-T)
ESRS E3 Vatten och marina resurser	Vattenuttag vid framställning av insatsvaror och råmaterial samt i produktion	Vattenuttag kan bidra till vattenbrist, påverka grundvattennivåer, våtmarker och magasin. Dessa effekter kan orsaka konstruktionsproblem, såsom sättningar i konstruktioner och byggnader och påverka lokala ekosystem. Vattenanvändning i fastigheter kan ha påverkan på dagvatten. Negativ Potentiell	Miljöpolicy	Riskanalyser inför nya projekt Löpande hantering och dokumentation i projekt

Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och vatten och marina resurser

Peabs verksamhet och värdekedjor tar vatten i anspråk. Uttag av grundvatten kan till exempel leda till att brunnar och vattendrag som försörjs med grundvatten sinar, att våtmarker och magasin torkar ut och att det blir sättningar i byggnader när jordlagerförhållanden förändras. I verksamheten förekommer påverkan på vattenuttag huvudsakligen i materialproduktion, produktion, kylning, användning av processvatten samt påverkan på vatten- och avloppssystem.

Till exempel är våra betongrelaterade verksamheter beroende av vatten, vår råvaruförsörjning påverkar grundvattnet och produktionen i vår entreprenadverksamhet använder vatten till olika syften, såsom dammbekämpning och avspolning. Uppströms påverkas vattenuttaget av exempelvis brytning av järnmalm, framställning av cement, odling av trä, industrier för massa, kemikalier, stål- och metallverk samt vatten för energiproduktion i termiska kraftverk. Nedströms påverkar privatpersoners användning av vatten i fastigheter, val av VA-system och behov av reningsverk, vattenreservoarer eller liknande infrastruktur.

Figur 25 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel. I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning avseende vatten är underämnet vattenuttag väsentligt för Peab, det vill säga vatten som tas från olika källor för användning i verksamheten.

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till vatten och marina resurser i vår egen verksamhet och våra värdekedjor, har vi genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt den faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan – inklusive möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning och omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den dubbla väsentlighets- bedömningen har inkluderat alla underkategorier avseende vatten och marina resurser samt bedömningar av hur tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras. Bedömningen har gjorts på kort (<1 år), medellång (1-5 år) och långsikt (>5 år), enligt standardintervallen i ESRS.

Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av miljöspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet och funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen.

Vatten och marina resurser har koppling till FN:s 14:e globala mål för hållbar utveckling: Hav och marina resurser.

E3-1 Policyer relaterade till vattenresurser och marina resurser

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast vatten som väsentligt miljöområde för koncernen. Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar för att implementera miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och intranät samt kommuniceras till relevanta intressenter. Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder, leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av styrande dokument i Peabs verksamhetsledningssystem, som närmare beskriver hur vi arbetar med vatten. Det handlar om att identifiera och hantera tillståndsrelaterade vattenfrågor, till exempel genom miljöprövning, projektanpassade kontrollplaner och särskilda rutiner för vattenhantering. Verksamheter som innebär uttag av vatten eller utsläpp till recipient är reglerad enligt lag och kräver ofta tillstånd och godkännande från relevanta myndigheter samt att åtgärder vidtas för att minimera påverkan på miljön. Om det finns lokala krav på vattenanvändning fångas dessa upp och hanteras inom ramen för projektets styrande dokument. Syftet är att säkerställa att vattenfrågor beaktas i varje enskilt projekt.

E3-2 Åtgärder och resurser relaterade till vattenresurser och marina resurser

Vatten hanteras inom ramen för de tillstånds- och myndighetsprocesser och miljökrav som är relevanta för respektive verksamhet. Åtgärder och resurser för att hantera vattenrisk bestäms och baseras på de lagkrav och riskanalyser som är aktuella för respektive verksamhet och projekt. När vi till exempel etablerar en betongfabrik eller en täkt utreder vi alltid vattenfrågan. I Sverige och Finland är detta tillståndspliktiga verksamheter. I tillståndsprocessen är vattenfrågan prioriterad. Verksamheten utreder hur vattenförbrukning och utsläpp påverkas och redovisar för myndigheten. Om verksamheten får tillstånd, har vattenfrågan utretts och eventuella krav inkluderas i verksamhetstillståndet och det kontrollprogram som upprättas. Dessa krav följs sedan upp internt och genom myndighetens tillsyn. Dokumentationen ställer krav på verksamheten, både vad gäller produktion och uppföljning. Dessa åtgärder är också i linje med vårt verksamhetsledningssystem.

Risker och krav identifierar vi i början av varje projekt och planerar för hur riskerna ska hanteras utifrån givna förutsättningar. Hantering sker löpande genom projektet och inkluderas i till exempel checklistor och kontrollprogram. Inom vår prefabverksamhet, till exempel, kan myndigheter ibland ha krav på recirkulerat vatten, det vill säga att vatten som används för att tvätta betongblandaren i möjligaste mån ska vara recirkulerat vatten. Recirkulerat vatten kan också, efter godkänd provtagning, användas i produktionen. Det gäller särskilt om det skulle förekomma vattenstress i eller nära vår verksamhet. För täkterna ska vi då mäta och rapportera volymen grundvatten som pumpas ut från området. I Finland finns det vattenstressområden, som kan påverka enskilda byggprojekt.

Åtgärder avseende vattenanvändning i fastigheter handlar till stor del om att vi installerar vattensnåla armaturer i vårt standardsortiment för egenproducerade fastigheter. Det är viktigt att vi redan i projekteringsfasen av ett projekt verkar för att minska mängden vatten som förbrukas av beställare och slutkunder. I samband med den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierade vi inte bara affärsområdenas och dotterbolagens potentiella och faktiska påverkan, risker och möjligheter på vatten och marina resurser, utan även behov av att ytterligare analysera vattenfrågan mer ingående i delar av verksamheten för att utveckla arbetssätt och åtgärder.

E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser

Vi har inte definierat mål eller mått för vattenuttag, men vatten ingår i koncernens övergripande mål om att ha 100 procent resurseffektiv verksamhet 2040. Vi har för avsikt att utvärdera behovet av ett specifikt mål avseende vattenuttag i vårt fortsatta arbete.

Miljö E4 ESRS Biologisk mångfald och ekosystem

Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
☐ Direkta påverkansfaktorer
☐ Klimatförändring
☑ Förändrad markanvändning och förändrad sötvattens- och havsvattenanvändning
☑ Direkt exploatering
☐ Invasiva främmande arter
☐ Förorening
☐ Övriga
☐ Konsekvenser för arters tillstånd
☐ Arters populationsstorlek, negativt
☐ Arters populationsstorlek, positivt
☐ Arters risk för globalt utdöende
☐ Ekosystems omfattning och tillstånd
☐ Markförstöring
☐ Ökenspridning
☑ Hårdgörning av mark
☐ Konsekvenser för och beroende av ekosystemtjänster

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 101

Figur 26 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori	Policyer (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)	Mått (MDR-T)
ESRS E4 Biologisk mångfald	Direkta påverkansfaktorer Exploatering av jungfrulig mark, skog eller marina miljöer vid tillverkning, byggnation och drift: - Råvaru- och kraftproduktion - Byggnation av fastigheter, vägar, hamnar etc. - Täktverksamhet Påverkan på ekosystem vid byggnation och markarbete.

Negativ Faktisk Miljöpolicy 2025 tog vi fram "Färdplan biologisk mångfald Peabkoncernen 2030" Planering och riskbedömning Återställande av nyttjad mark och andra kompensationsåtgärder Forskning och utveckling Kompetensutveckling ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och biologisk mångfald och ekosystem

Peab tillämpar infasningsreglerna i enlighet med Europeiska kommissionens infasningsregler för våg 1-företag enligt Omnibus och ”Quick Fix” och redovisar minimikraven (Minimum Disclosure Requirements) i enlighet med ESRS 2 §17 för E4 Biologisk mångfald och ekosystem genom att sammanfatta information om ämnets väsentlighet, strategiska koppling, policyer, åtgärder och mål.

Peabs verksamhet och aktiviteterna i våra värdekedjor påverkar den biologiska mångfalden och ekosystem. Till exempel innebär byggnation och anläggning ianspråktagande och exploatering av mark samt ingrepp i naturen med risk för förlust av naturvärden som att arter eller livsmiljöer trängs undan. Hårdgörning av mark och den infrastruktur vi anlägger, såsom vägar och järnvägar, innebär ingrepp i naturmiljön. Det kan förändra vattenflöden, minska markens förmåga att absorbera vatten och påverka grundvattennivåer samt öka avrinning och risken för erosion. Det kan i sin tur leda till översvämningar och försämrade livsmiljöer för flora och fauna, liksom bidra negativt till klimatförändringarna. Peab har ett ansvar för den biologiska mångfalden och ekosystem såväl under produktions- som driftsfasen. Figur 26 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel.

I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning avseende biologisk mångfald och ekosystem är direkta påverkansfaktorer och ekosystems omfattning och tillstånd väsentliga med följande underämnen:

• Direkta påverkansfaktorer: Förändrad markanvändning och förändrad sötvattens- och havsvattensanvändning
• Direkta påverkansfaktorer: Direkt exploatering
• Ekosystems omfattning och tillstånd: Hårdgörning av mark

SBM-3 Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Att arbeta med biologisk mångfald är viktigt för vår affärsverksamhet. Vi behöver möta de ökade förväntningarna och kraven från kunder och omvärld, som drivs av ökad kunskap och mer omfattande regelverk. Genom att identifiera risker och möjligheter kan vi vidta åtgärder för att till exempel både säkra tillgången på strategiska insatsvaror och erbjuda hållbara lösningar som tar hänsyn till biologisk mångfald. Biologisk mångfald och ekosystem har koppling till FN:s 15:e globala mål för hållbar utveckling: Ekosystem och biologisk mångfald.

Hantering av påverkan, risker och möjligheter

MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast biologisk mångfald som väsentligt miljöområde för koncernen. Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar för att implementera miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och intranät samt kommuniceras till relevanta intressenter. Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder, leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av styrande dokument i Peabs verksamhetsledningssystem, som närmare beskriver hur vi arbetar med biologisk mångfald. Affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling har interna dokument med rekommendationer om hur biologisk mångfald kan skyddas och stärkas i projekt. 2025 antog Peabs koncernledning en färdplan för biologisk mångfald. I den framgår de beslutade principerna och åtgärderna som ska bidra till att uppnå Peabs koncerngemensamma mål för biologisk mångfald, att vi senast år 2030 fullt ut ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald. Även målet slogs fast av koncernledningen under året. Färdplanen omfattar all verksamhet inom Peabkoncernen och sträcker sig fram till 2030.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 102

MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor

Med utgångspunkt i färdplanen för biologisk mångfald arbetar vi på olika sätt med att skydda och främja biologisk mångfald, inklusive bevarande av hotade arter, restaurering av skadade ekosystem och hållbar förvaltning av naturresurser. Vi riskbedömer och planerar, återställer nyttjad mark och gör andra kompensationsåtgärder som minskar negativa effekter och skapar förutsättningar för nya ekosystem. Konkret handlar det om allt från råvaruhantering, certifieringar, rutiner för att undvika, återställande och mildring av negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden och ekosystemen till att hantera sociala konsekvenser relaterade till biologisk mångfald.

Innan projekt eller aktiviteter påbörjas i verksamheten, riskbedömer Peab möjlig påverkan på biologisk mångfald och ekosystem samt gör utredningar och vidtar de försiktighetsåtgärder som krävs för att förebygga skadlig påverkan på naturvärden. Ofta sker detta i samband med tillståndsprövningar. En princip vi tillämpar är hänsynshierarkin, till exempel när vi planerar för nya täkter, vilket bidrar till Peabs resiliens i relation till biologisk mångfald. Innan vi öppnar en täkt gör vi naturvärdes- och artbedömningar för att kunna avgöra om en plats är lämplig och vi identifierar eventuella skyddsåtgärder. Vi upprättar allt oftare biologiska mångfaldsplaner och har hittills upprättat 15 mångfaldsplaner i Sverige. Samtidigt är det viktigt att slå fast att ibland kan täkterna erbjuda unika livsmiljöer för hotade arter och kan därmed innehålla högre naturvärden än omgivningen.

När det gäller markförstöring eller hårdgörning av mark hanterar vi vanligen eventuella negativa konsekvenser inom respektive projekt redan i samband med projektering och projektutveckling. Oavsiktliga negativa konsekvenser under produktion hanterar vi i den dagliga verksamheten, såsom att dagvattenflöden påverkas. Vi arbetar med lösningar som inkluderar hållbar dagvattenhantering, kompensationsåtgärder och återställning av mark där det är möjligt, samtidigt som vi strävar efter att integrera biologisk mångfald i våra projekt. Vi vidtar kontinuerligt åtgärder som skyddar livsmiljöer och arter – och ibland även ökar bestånden i de miljöer där vi är verksamma. I vissa projekt bidrar vi till att bevara biologisk mångfald genom att utveckla grön och blå infrastruktur, såsom faunapassager och viltövergångar. Vi genomför även uppdrag till kunder som bidrar till att bevara biologisk mångfald i sjöar och hav.

Inom Peab Projektutveckling miljöcertifierar vi alla egenutvecklade projekt. Miljöcertifieringarna beaktar biologisk mångfald i varierande grad:

• Bostäder i Sverige: Svanenmärkning (eller BREEAM, Miljöbyggnad eller NollCO2 om bostäderna ingår i ett kommersiellt avtal). Sedan 2025 kartlägger vi biologisk mångfald, före och efter byggnation, i samtliga egenutvecklade projekt.
• Bostäder i Norge och Finland: BREEAM.
• Kommersiella projekt: BREEAM, LEED eller Miljöbyggnad.

För att utveckla kunskap och driva frågorna om biologisk mångfald och ekosystem initierar och deltar Peab i ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt. Vi är även aktiva i olika initiativ tillsammans med andra i vår bransch. Till exempel har vi deltagit i arbetsgrupper i ett branschgemensamt projekt som tagit fram ett praktiskt verktyg för att värdera effekterna av insatser kopplat till biologisk mångfald. Vi är medlemmar i Business@Biodiversity Sweden, som är ett nätverk med fokus på biologisk mångfald och affärsnytta, i Aggregates Europes (UEPG) arbetsgrupp för biologisk mångfald, i Sveriges Bergmaterialindustris arbetsgrupp för biologisk mångfald och framtagande av färdplan för biologisk mångfald. Vi har även arbetat vidare med att stärka vår kompetens genom att utbilda interna målgrupper om biologisk mångfald och ekosystem.

Åtgärder som affärsområdena arbetat med under 2025:
* utvärderat metoder för att arbeta med biologisk mångfald i projekt.
* stärkt dialogen och samarbetet med kunder för att möjliggöra åtgärder kring biologisk mångfald i projekt.
* stärkt dialog och samarbetet med leverantörer för att utveckla kravställning avseende biologisk mångfald kopplat till köpta produkter och tjänster.

Vi arbetar aktivt tillsammans med leverantörer och tillverkare för att värna den biologiska mångfalden och ekosystem.

Resurser

Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av bemanning, investeringar samt merkostnader avseende drift. Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, inklusive frågan om biologisk mångfald, i samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -specialister.I koncernen finns det så kallade rådet för biologisk mångfald som har till syfte att eftersträva helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om frågor kring biologisk mångfald för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet i de olika verksamheterna. Vad gäller investeringar och kostnader saknas för närvarande fullständighet i information avseende resursbehov.

MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

Att sätta mål och utvärdera dem är en del av Peabs affärsplaneprocess. I denna process gör vi omvärldsanalyser och branschjämförelser för att fånga in krav och förväntningar från intressenter såsom myndigheter, beställare, konkurrenter och investerare. I arbetsprocessen involverar vi såväl medarbetare från verksamheterna som relevanta funktioner såsom miljöchefer och miljöspecialister samt funktionen för icke-finansiell rapportering.

Sedan 2025 har Peab det koncerngemensamma målet för biologisk mångfald: “2030 ska vi skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald”. Målet är inspirerat av och relaterat till Kunming- Montrealavtalet för biologisk mångfald och dess långsiktiga mål och åtgärdsmål samt EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030 och med hänsyn till fågeldirektivet och habitatdirektivet. Dessa ligger även till grund för utformningen av Peabs färdplan för biologisk mångfald.

Vi har definierat ett antal tidsatta mått kopplat till åtgärder i färdplanen för biologisk mångfald:
* nya biologiska mångfaldsplaner ska tas fram för minst sex täkter.
* biologisk mångfald, före och efter byggnation, ska kartläggas i minst två egenutvecklade projekt under 2026.
* minst tre FoU-projekt med fokus på biologisk mångfald har initierats senast 2029.
* minst tre miljöplaner med åtgärder som har betydande effekt på biologisk mångfald har tagits fram tillsammans med leverantörer till 2029.

Vi arbetar vidare med biologisk mångfald och ekosystem för att utveckla såväl processer som arbetssätt. En viktig del i detta arbete är att ytterligare omsätta Peabs färdplan för biologisk mångfald i konkreta mål och aktiviteter inom koncernen.

Miljö E5 ESRS Resursanvändning och cirkulär ekonomi Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☑ Resursinflöden ☑ Resursutflöden ☑ Avfall

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 104

Figur 27 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori	Policyer (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)	Mått (MDR-T)
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursinflöden
Användning av jungfruliga och ändliga naturresurser för produktion. Kalksten, järnmalm och råolja är exempel på ändliga råvaror som används i produktionen av cement, stål och bitumen, och vars utvinning påverkar miljön, utsläpp av växthusgaser samt utarmar icke-förnybara resurser, vilket kan innebära försörjningsrisker. Negativ Faktisk	Miljöpolicy Policy strategiska insatsvaror	Minimering av resursanvändningen, t.ex. genom materialeffektiv design och alternativa material. Miljödialoger med leverantörer Forskning och utveckling Återvinning och återbruk		E5-4 Användning av jungfruliga och ändliga naturresurser för produktion.
Begränsad tillgång till vissa resurser kan leda till försörjningsrisker och prisökningar, särskilt när få leverantörer dominerar marknaden. Avfall som inte kan återbrukas eller återvinnas medför dessutom ökade kostnader. Risk Potentiell	Policy strategiska insatsvaror
Resursutflöden
Förnybara resurser, cirkulära flöden och materialval Användning av återvinningsbara material och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden, där materialet kan användas igen efter end-of-life för produkten. Omsorgsfulla materialval och lång livslängd minskar resursförbrukning, klimatpåverkan. Positiv Potentiell	Miljöpolicy	Medvetna materialval Bransch- och leverantörssamarbeten Forskning och utveckling		E5-5 Förnybara resurser, cirkulära flöden och materialval
Cirkulära erbjudanden och ökat återbruk/återvinning av material och schaktmassor skapar nya affärsmöjligheter. Detta minskar behovet av jungfruliga och kritiska råvaror och stärker Peabs cirkularitet. Möjlighet Potentiell	Miljöpolicy	Medvetna materialval Bransch- och leverantörssamarbeten Forskning och utveckling		E5-5
Fastigheters påverkan över livscykeln Om konstruktioner och installationer inte utformas energieffektivt ökar energiförbrukningen under drift, vilket ökar klimatpåverkan och driftskostnaderna för slutkunden. Användning av material med kort livslängd ökar behovet av underhåll och renoveringar, vilket genererar avfall och ytterligare resursförbrukning samt försvårar cirkulära flöden. Negativ Faktisk	Miljöpolicy	Arbete med konstruktioner Medvetna materialval		E5-5
Avfall
Spill, rivnings- och schaktmassor Avfall uppstår vid produktion genom till exempel spill från byggmaterial, rivnings- och schaktmassor. Dessutom kan en design som försvårar demontering och återvinning leda till att material går till deponi eller förbränning, vilket ökar miljöpåverkan och minskar möjligheten till cirkularitet. Negativ Faktisk	Miljöpolicy	Riktlinjer för hantering av material för återbruk Åtgärder enligt avfallshierarkin Leverantörssamarbeten för utvecklad avfallshantering	Mål: 2040 ska vi ha en 100 % resurseffektiv verksamhet Delmål: 2026, exkl. farligt avfall och schaktmassor Avfallsintensitet: 5 % reduktion (jmf. basår 2023) Källsorteringsgrad: 90 % Faktisk återvinningsgrad: 80 %	E5-5
Återbruk och återvinning av material och schaktmassor Återvinningsbara material, återbruk och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden och minskar resursförbrukning och klimatpåverkan. Omsorgsfulla materialval och lång livslängd minskar också behovet av jungfruliga och kritiska råvaror. Positiv Potentiell	Miljöpolicy	Riktlinjer för hantering av material för återbruk Kundsamarbeten för återbruksmöjligheter Samarbeten med återbruksaktörer	Mål: 2040 ska vi ha en 100 % resurseffektiv verksamhet Delmål: 2026, exkl. farligt avfall och schaktmassor Avfallsintensitet: 5 % reduktion (jmf. basår 2023) Källsorteringsgrad: 90 % Faktisk återvinningsgrad: 80 %	E5-5
Förnybara resurser, cirkulära flöden och materialval Cirkulära erbjudanden och ökat återbruk/återvinning av material och schaktmassor skapar nya affärsmöjligheter. Detta minskar behovet av jungfruliga och kritiska råvaror och stärker Peabs cirkularitet Möjlighet Potentiell	Miljöpolicy	Riktlinjer för hantering av material för återbruk Medvetna materialval Bransch- och leverantörssamarbeten Forskning och utveckling		E5-5

ESRS 2 SBM-3 Figur ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 105

Peabs resursanvändning och cirkulär ekonomi

Peabs verksamhet är materialintensiv. Vi tar jungfruliga och ändliga naturresurser i anspråk som blir till insatsvaror, andra material och resurser i våra infrastruktur- och byggprojekt. När resurser inte kan omhändertas uppstår avfall. Påverkan kopplad till resursanvändning härrör inte bara från Peabs egen verksamhet när vi tillverkar material, bygger och anlägger, utan i hela värdekedjan hos leverantörer, kunder, avfallsentreprenörer och andra tillverkande företag. Vi har ett ansvar för vår resursanvändning och att främja cirkulär ekonomi i värdekedjan för att spara naturresurser och bidra till klimatomställningen.

Betong, ballast och asfalt är exempel på användning av insatsvaror i vår verksamhet. I projekt använder vi olika slags material, allt från byggmaterial, emballage, lastbärare och material för tillfälliga konstruktioner till schaktmassor samt återbrukat rivningsmaterial.

Resursanvändningen och graden av cirkularitet påverkas av hur vi och våra kunder utformar byggnader och anläggningar, till exempel genom lösningar för underhåll, livslängd, cirkulära material samt konstruktioner som möjliggör återvinning och återbruk. När framtagna resurser inte återanvänds uppstår utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar vid transport och förbränning av avfall, samtidigt som mark tas i anspråk för lagring och deponering av avfall. Det kan utgöra risk för spridning av skadliga ämnen till mark och vatten. Vi arbetar kontinuerligt med att minimera mängden avfall och maximera återanvändning och återvinning.

Avfallsflöden och material som avfallet består av för Peab och byggbranschen:
* I byggverksamheten är det de stora byggmaterialen som skapar de största avfallsflödena, såsom betong och andra mineraliska materialslag, trä och metall. Därtill uppkommer avfall från stomkomplettering, såsom gips och isolering.
* Inom anläggningsverksamheten är de största avfallsmängderna relaterade till schaktmassor.
* Inom industriverksamheten uppkommer avfall i produktionsfasen av till exempel betong och asfalt.

Peabs verksamhet och bredd innebär att vi på olika sätt kan arbeta med att se affärspotentialen i resursanvändning och cirkulär ekonomi, både avseende kostnader och intäkter, inklusive att minska beroendet av kritiska råvaror. Figur 27 på sidan 104 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel. I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi är de tre underkategorierna resursinflöden, resursutflöden och avfall väsentliga.# IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till resursanvändning och cirkulär ekonomi i vår egen verksamhet och våra värdekedjor, har vi genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt den faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan – inklusive möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning och omgivningens påverkan på vår verksamhet.

Den dubbla väsentlighetsbedömningen har inkluderat alla underkategorier avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi samt bedömningar av hur tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras. Bedömningen har gjorts på kort (<1 år), medellång (1-5 år) och långsikt (>5år), enligt standardintervallen i ESRS. Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av miljöspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet och funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen.

Resursanvändning och cirkulär ekonomi har koppling till FN:s 12:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbar konsumtion och produktion.

E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast resursanvändning och cirkularitet som väsentliga miljöområden för koncernen. Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar för att implementera miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och intranät samt kommuniceras till relevanta intressenter. Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder, leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av riktlinjer som närmare beskriver Peabs åtgärder inom resursanvändning och cirkularitet. Peab har riktlinjen hantering av material för återbruk som stöttar ökat nyttiggörande av överblivet material, återbruksmaterial och returemballage, vilket är viktigt för att både minska uttaget av jungfruliga resurser och förebygga och minska avfallet i verksamheten. I vår process “miljödialogen” kring leverantörers miljöarbete efterfrågar vi bland annat återvunnen andel i material och produkter hos leverantör.

Peab har även en koncernövergripande policy för strategiska insatsvaror, som är antagen av koncernledningen och som COO ansvarar för att implementera i verksamheten. Policyn anger att vi ska säkerställa kontinuerlig tillgång till strategiska insatsvaror för vår verksamhet och att material som idag har klimatpåverkan i så stor utsträckning som möjligt ska substitueras. Vidare slår policyn fast att vi ständigt ska förbättra förutsättningarna för cirkularitet och återbruk samt påskynda omställningen till förnybara produkter, lösningar och byggmetoder.

Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett ledningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns rutiner som kompletterar koncernens policy och riktlinjer och beskriver hur vi arbetar med resursanvändning och cirkulär ekonomi. Det finns bolagsspecifika rutiner och vägledningar gällande resurs- och avfallshantering. När vi miljöcertifierar byggnader, till exempel genom Svanenmärkning, beaktar vi resursanvändning och cirkulär ekonomi.

E5-2 Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi

De åtgärder Peab vidtar inom resursanvändning och cirkulär ekonomi (resursinflöde, resursutflöde och avfall) baseras på resultatet från våra väsentliga områden för påverkan, risker och möjligheter samt går i linje med våra mål och policyer. Dessa insikter har påverkat strategin genom att vi eftersträvar resurseffektiv produktion genom försiktighet med icke-förnybara resurser, effektiv användning av material, ansvarsfull hantering av restprodukter och arbetssätt som minskar avfall samt ökad användning av återvunnet material och krav på cirkulära lösningar i projektens tidiga skeden. Det handlar till exempel om att vi strävar efter att utforma resurseffektiva konstruktioner, använda medvetna och alternativa material, minimera och återvinna spill, återbruka byggnadsmaterial och säkerställa att överblivet material används, hantera massor effektivt och cirkulärt, källsortera i högre grad för att främja materialåtervinning i nästa skede samt att upphandla cirkulära produkter.

Vi har därför styrt resurser till utveckling av materialval, leverantörskrav, nya arbetssätt för återbruk samt digitala verktyg för spårbarhet. Vi arbetar aktivt med implementeringen av policyn för strategiska insatsvaror genom affärsaneprogrammet Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror. Här bryts målsättningarna ner till aktiviteter som förflyttar verksamheten i riktning mot uppsatta mål. Handlingsplan och målutfall följs upp löpande.
è Läs mer om Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror på sidan 75, figur 8.

Vi genomför utbildningsinsatser, deltar i branschgemensamma utvecklingsgrupper (till exempel inom Byggföretagen och CC Build) och arbetar med anpassningar i produktion och logistik. Vi bevakar forsknings- och utvecklingsinitiativ avseende alternativa material. Vi arbetar löpande med att minska mängden avfall i våra projekt, vilket kan se olika ut beroende på verksamhetens karaktär och affärsområde. Inom affärsområde Bygg strävar vi efter att nå högre i avfallshierarkin, det vill säga att i första hand minimera uppkomsten av avfall och återbruka och i andra hand styra avfall, som trots allt uppkommer, mot materialåtervinning. Byggprojekten har projektledare som planerar och genomför avfallsminimerande åtgärder. I Sverige och Norge använder vi en så kallad “Avfallsapp” för uppföljning av avfallshanteringen. Under 2025 anordnade vi även workshops för att dela erfarenheter och goda exempel kring avfallsminimering.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 106

Vi genomför miljödialoger, upprättar handlingsplaner och ställer krav på våra leverantörer för att öka cirkulariteten i byggprodukter, material samt förpackningar och lastbärare. Det pågår flera projekt med mål för återbruk där Peab tillsammans med kunden utforskar nya sätt att återbruka byggprodukter. Vi har nära samarbeten med ramavtalade avfallsentreprenörer för att utveckla avfallshanteringen mot mer cirkulära flöden. För att ytterligare främja återbruk i projekten har vi tecknat koncernavtal med återbruksaktörer som täcker in ett 130-tal svenska kommuner.

Inom affärsområde Anläggning är de största avfallsmängderna relaterade till hantering av schaktmassor. För att kunna återanvända massor i stället för att de transporteras till deponi arbetar vi med in situ- sanering där vi sanerar förorenad mark och förorenade muddermassor där de finns. Det minskar behovet av transport av ersättningsmassor för utfyllnad. Enligt våra livscykelberäkningar kan in situ-sanering och stabilisering av förorenade massor ge upp till 80 procent lägre växthusgasutsläpp. Vi har olika samarbeten kring cirkulär masshantering och vi produktifierar överskottsmassor med hjälp av dotterbolaget Swerocks våtsiktar. I anläggningsprojekten arbetar vi med avfallsplaner tillsammans med utsedda avfallsmottagare.

Exempel på andra åtgärder:
* Anpassningar i verksamheten för att kunna arbeta mer cirkulärt, till exempel av produktionsutrustning, recept och förvaring av cirkulära material.
* Optimering av logistik och produktion för att minska spill och öka resurseffektivitet.
* Forskning och utveckling för att hitta alternativa material, såsom bindemedel och ballast.

För Peab innebär den cirkulära ekonomin affärspotential. Vi erbjuder till exempel ECO-Ballast av återvunna råvaror till marknaden. Produkten erbjuder likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast och är både kvalitetssäkrad och miljö- och hälsodeklarerad. ECO-Ballast kan användas för tillverkning av asfalt och betong eller som konstruktionsmaterial och är ett bidrag till det cirkulära samhällsbygget. Användning av returasfalt i vår beläggningstillverkning är ett annat exempel på cirkulärt materialflöde.

Resurser

Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av bemanning, investeringar samt merkostnader avseende drift. Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, inklusive frågan om resursanvändning och cirkulär ekonomi, i samverkan med affärsområdenas miljöchefer och - specialister. I koncernen finns det så kallade rådet för cirkularitet som har till syfte att eftersträva helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om frågor kring resursanvändning och cirkulär ekonomi för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet i de olika verksamheterna. Vad gäller investeringar och kostnader saknas för närvarande fullständighet i information avseende resursbehov. Anläggningsverksamheten har miljöspecialister med huvudinriktning förorenade massor som arbetar med in situ-behandling av förorenade massor och cirkulär masshantering. Liknande roller finns inom affärsområdena Bygg och Industri.Därtill finns utsedda resurser i bygg- och anläggningsprojekten som till exempel ansvarar för att driva och följa upp frågan om avfallshantering. Material och avfallsflöden samt avfallsförebyggande åtgärder Flöden uppströms beskriver materialströmmar till Peab, till exempel materialleveranser från leverantörer och överskottsmaterial från andra aktörer som tas emot för återvinning, medan flöden nedströms beskriver materialströmmar ut från Peab, till exempel färdiga produkter till kund, komponenter till återbruk hos annan aktör och avfall till extern avfalls- entreprenör. Peabs material- och avfallsflöden kan översiktligt beskrivas enligt figur 28 nedan.

1. Jungfruliga material

Peab har en betydande verksamhet inom råvaruförsörjning, där vi förser samhället med nödvändiga konstruktionsmaterial, såsom ballast som till exempel används för järnvägsbyggnation och betongtillverkning. Vi arbetar för en ökad användning av cirkulära material, men använder också grus- och bergmaterial från egna täkter.

2. Insatsvaror

I vår produktion använder vi insatsvaror i form av kemiska produkter, material och varor från ett stort antal leverantörer. Många av insatsvarorna ger i olika grad upphov till spill från till exempel material, förpackningar och lastbärare. För att minska miljöbelastningen från insatsvaror arbetar vi bland annat för optimerade konstruktioner som reducerar materialbehovet och effektiva arbetssätt som minimerar spill och uppkomsten av överskottsmaterial eller skadat material. Vi eftersträvar också ökad inblandning av återvunna material samt ökad återvinningsbarhet i såväl produkter som förpackningsmaterial. Vidare arbetar vi för ökad användning av returemballage, såsom byggpall.

3. Biprodukter

Vi använder biprodukter från andra aktörers verksamhet som råvara i vår egen produktion. Vi arbetar kontinuerligt med att öka andelen biprodukter som råvara och bidrar på så sätt till att minska mängden material som går till avfall. Ett exempel är att vi nyttjar slagg från ståltillverkning i vår betongproduktion. Vi använder det för framställning av bindemedlet Merit som delvis kan ersätta cement i betong.

4. Överskottsmaterial

Peab bedriver egen återvinningsverksamhet med fokus på överskottsmassor från såväl egen verksamhet som externa kunder. Genom effektiv återvinning av överskottsmassor, bland annat med hjälp av så kallade våtsiktar, kan mängden överskottsmassor från schakter och infrastrukturprojekt som läggs på deponi minskas med upp till 80 procent. Vi kan i stället använda materialet som råvara till nya produkter vilket minskar användningen av jungfruligt material.

5. Material och produkter

Peab tillverkar olika material och produkter till kunderna, allt från ballast, asfalt och betong till färdiga broar, skolor och sjukhus. Vi arbetar för att våra produkter ska innehålla en ökad andel återvunna material. Ett exempel är att vi återanvänder uppriven asfalt, så kallad returasfalt, som råvara i vår asfalttillverkning. Det minskar behovet av såväl bitumen som ballastmaterial. Vi arbetar också med att tillhandahålla produkter och material med lång livslängd och för att möjliggöra ökat återbruk och återvinning av ingående material och produkter efter slutanvändning. Till exempel strävar vi efter att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter som innehåller ämnen vi inte vill ha in i det cirkulära kretsloppet. Vi arbetar också för ökad demonterbarhet, som möjliggör ett framtida återbruk av ingående komponenter.

6. Återtag och returspill

I produktionen uppstår, trots förebyggande åtgärder, materialspill och ibland blir det material över. Vi strävar efter att i första hand returnera överblivna, oskadda produkter till leverantören som kan säljas igen eller att returnera materialspill som kan ingå som råvara i leverantörens materialtillverkning.

7. Återbruk

Om överblivet material och produkter inte kan returneras till leverantören eftersträvar vi att de ska komma till användning och inte bli avfall. Det kan till exempel handla om material och produkter som blivit över, tillfälligt material som endast behövs under produktionsfasen eller produkter som har demonterats i samband med renovering eller rivning. Överblivet material och produkter som vi inte kan återbruka inom den egna verksamheten vill vi göra tillgängliga för andra aktörer. Vi har därför skrivit samarbetsavtal med flera externa återbruksaktörer och är medlemmar i branschgemensamma forum för cirkulärt byggande, såsom CC Build. En del material kan vi återbruka själva i vår egen verksamhet. Ett exempel på systematiskt återbruk är vår verksamhet i Varvsstaden, som är ett tidigare varvsområde som nu omvandlas till en ny stadsdel med centralt läge i Malmö. Här har ”Materialbanken” utvecklats, som är en databas som innehåller information om platsens alla material och visar miljövinsterna med att arbeta med återbruk och återvinning.

8. Avfall

Det avfall som trots ovanstående förebyggande åtgärder uppstår i vår verksamhet källsorterar vi så långt som möjligt och lämnar till professionella avfallsentreprenörer. De kan i sin tur ha möjlighet att förbereda material för återbruk eller materialåtervinning. Om inte, går avfallet till förbränning, vanligen med energiutvinning, eller i sista hand till deponering. Det före- kommer också material och produkter som inte lämpar sig för återbruk eller återvinning, till exempel farligt avfall som uppkommer i samband med rivning eller marksanering. Även detta lämnas till professionella avfallsentreprenörer för behandling och/eller bortskaffning. Figur 28 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 107

E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Ett av Peabs fyra miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt resurseffektiv verksamhet, vilket är fastslaget av koncernledningen. Resurseffektivitetsmålet innefattar att vi ska gå mot mer cirkulära affärsmodeller, optimera användningen av resurser och minimera uppkomsten av avfall. Det innebär att nya produkter och material ska hålla längre, innehålla mer återvunnet material och vara designade för återvinning och återbruk. Det relaterar även till ekosystem och den biologiska mångfalden vid exploatering av mark och naturresurser samt klimat då vi genom återvinning och återbruk – och därmed minskat användande av jungfruliga material – också minskar utsläppen av växthusgaser. Inga förändringar av mål eller mått har gjorts under 2025. Målet om resurseffektivitet är i dagsläget inte ytterligare kvantifierat. Vi har mål, mått och strategiska förbättringsområden för avfallsintensitet, källsorteringsgrad och faktisk återvinningsgrad samt ytterligare icke-målsatta nyckeltal, såväl på koncern- som affärsområdesnivå. Dessa avfallsrelaterade mål är inte vetenskapligt förankrade. Målen fokuserar på avfallshierarkins tre första steg: 1) förebyggande (minimering) av avfall, 2) återanvändning och 3) materialåtervinning. På koncernnivå följer vi upp målet om resurseffektivitet genom målsatta nyckeltal med delmål fram till 2026:

Figur 29: Mätetal

Mätetal	Delmål 2026	2025
Avfallsintensitet (ton/ MSEK)	5 % reduktion, jmf. basår 2023	-28 %
Källsorteringsgrad (%)	90	79
Faktisk återvinningsgrad (%)	80	81

De tre nyckeltalen exkluderar farligt avfall och schaktmassor. Se figur 32 på sidan 109 med avfallsdata. Målet avseende avfallsintensitet har basår 2023, medan målen avseende källsorteringsgrad och faktisk återvinningsgrad saknar basår då de mäter en trend och redovisas som andelar av 100 procent. Avfallsmängderna avser avfallsflöden som hanteras via avfallsentreprenörer som fakturerar Peab. Avfallsintensiteten beräknas som avfallsmängd i förhållande till koncernens omsättning. Definitionen av källsorteringsgrad är den totala mängden icke-farligt avfall minus blandat avfall, brännbart avfall, avfall till deponi samt avfall som sorterats i fraktionerna. Återvinningsgrad baseras på de behandlingskoder som avfallet tilldelas av avfallsentreprenören. Återvinning inkluderar alla typer av återvinning, även material som återvinns som konstruktionsmaterial eller fyllnadsmaterial. Återvinning inkluderar även behandlingskoden ”förberett för återvinning/prepared for reuse”. Peabs produkter ska innehålla ökade andelar återvunnet material och vi återvinner idag bland annat asfalt, ballast och schaktmassor. I Peabs nordiska asfaltsproduktion uppgick andelen returasfalt 2025 till 31 (28) procent (jfr. 14 procent 2015). Utifrån målet om resurseffektivitet sätter vi även nedbrutna mål per affärsområde. I takt med att vi utvecklar arbetet inom resursanvändning och cirkulär ekonomi har vi för avsikt att utvärdera behovet av att utveckla våra mått och mål för att än bättre kunna mäta framsteg i våra åtgärder, inte minst avseende resursinflöden och resursutflöden.

E5-4 Resursinflöden

Peabs väsentliga resursinflöden definieras i policyn för strategiska insatsvaror, som belyser vilka insatsvaror som är kritiska för Peabs samhällsbyggande. Insatsvarorna är bitumen, cement, el, bränsle, stål samt vissa träprodukter. Mer än 67 procent av Peabs inköp sker direkt genom bygg- och anläggningsentreprenaderna. På Peab arbetar vi därför mot att styra inköpen av strategiska insatsvaror mot valda leverantörer som möter kraven på ökad cirkularitet och låga värden av utsläpp av växthusgaser. Samtidigt arbetar vi aktivt med att involveras i tidigt skede i projekten, tillsammans med beställaren, för att kunna påverka material- och leverantörsval. Vi har analyserat koncernens utgiftsdata för att beräkna resursinflöden. För att få fram mängder resursinflöden har vi använt samma omräkningsfaktorer för utgiftsdata som vid framräknandet av Scope 3.1- rapporteringen. Metoden möjliggör beräkning av resursmängder baserat på bokförda inköp vilket innebär att det finns en osäkerhet i utfallet. Genom att utgå från inköpta och bokförda kostnader säkerställer vi att underlaget är komplett, då det kan stämmas av mot redovisade inköp.För respektive resurstyp har vi, i den mån det varit möjligt, samlat underlag från de största leverantörerna för att styrka andelen återvunnet material. Figur 30 visar de största resursinflödena i Peab och är inte begränsad enbart till Peabs direkta materialinköp av externa leverantörer. Sammanställd data i figuren är inte verifierad av extern part. Andelen återvunnet material är baserat på EPD-data på leverantörsnivå. Förmåga att fånga andel biologiskt material per materialflöde är inte uppbyggd och behöver etableras över tid. Peab arbetar löpande med att förbättra datakvalitet och kompletthet på leverantörspecifika data och ersätta mängder resursinflöden baserat på utgiftsdata och omräkningsfaktorer.

Figur 30: Materialförbrukning, med andel återvunnet material.

Material	Enhet	2025	2025 återvunnet material	2025 % återvunnet material
Material-icke förnybara resurser
Betong/Cement
Cement	ton	336 000
Kalkcement	ton	17 000
Fabriksbetong	ton	438 000
Betongstomme	ton	175 000
Bitumen	ton	318 000
Stålprodukter
Handelsstål/konstruktionsstål	ton	12 000	11 400	95 %
Armering	ton	40 000	38 000	95 %
Asfalt	ton	74 000	14 800	20 %
Material - förnybara resurser
Trä
Virke	m3	24 000
Skivor	m3	8 500

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 108

E5-5 Resursutflöden

Det är en rad olika material och produkter som följer av Peabs produktionsprocesser. Det som affärsområde Bygg i huvudsak lämnar efter sig är nyproduktion och renovering av bostäder, kommersiella lokaler som kontor och industribyggnader samt offentliga byggnader som skolor, vård- och omsorgsinrättningar och badhus. Ur affärsområde Anläggnings produktionsprocesser följer till exempel vägar och järnvägar, broar, hamnar, kajer och vattenverk samt flygplatser. Inom affärsområde Industri tillverkas betong, asfalt, ballast, prefabricerade betongelement samtidigt som produktionsutrustning och maskiner hyrs ut till kunder. För affärsområde Projektutveckling är det huvudsakliga produkterna bostäder och kommersiella fastigheter som affärsområde Bygg bygger.

Reparerbarheten, det vill säga möjligheten att återställa funktion och säkerhet, i dessa produkter och material är avgörande för att uppnå målen inom cirkulär ekonomi och resurseffektivitet. Anläggningskonstruktioner som broar, kajer och dammar är komplexa och långlivade strukturer. Ofta är vi styrda av krav från våra beställare, men vi arbetar aktivt med att påverka dem att främja cirkularitet genom att till exempel föreslå lösningar gällande design och materialval. Detsamma gäller verksamheten inom affärsområde Bygg. Att bygga byggnader som kan demonteras, repareras, byggas om till annan användning förekommer fortfarande inte i den grad som regeländringar och styrmedel skulle innebära. Vi säkerställer även alltid att ritningar, materialdata och underhållsinstruktioner finns tillgängliga för beställaren när vi lämnar över ett färdigt projekt till beställaren.

Betong och asfalt är till hundra procent reparerbara material. Betongkonstruktioner går att reparera genom underhållsåtgärder och uttjänt betong går att återvinna, inte minst som ballast. Ballastprodukter som bergkross och återvunnen ballast är i sig inte reparerbara, då de utgör råmaterial snarare än färdiga produkter med funktionella komponenter. Reparerbarheten handlar därför främst om möjligheten att återställa eller förlänga funktionaliteten hos de konstruktioner där ballastmaterialet ingår. Inom all verksamhet har Peab rutiner för underhåll och reparation, vilket bidrar till ökad livslängd och resurseffektivitet för produkter.

Utgångspunkten för de produkter eller materialkategorier som Peab redovisar för 2025 avseende resursutflöde grundar sig i vår dubbla väsentlighets- bedömning samt graden av produktens eller materialets cirkularitet. Resursutflödet baseras på uppgifter om sålda volymer. För huvuddelen av resursutflödet finns uppgifter om sålda mängder uttryckta i ton. För fabriks- betong, som säljs i kubikmeter, har vi använt en omräkningsfaktor till ton. Vi har inhämtat uppgifter om sålda volymer från respektive verksamhet som baseras på rapporterade volymer enligt koncernens system under rapporteringsperioden.

Figur 31:

Produkt	Volym	Enhet	Livslängd	Reparerbarhet	Återvinningsbart material i produkten %
Tillverkade produkter/Utvunna produkter
Asfalt	6 157 849	ton	Lågt trafikerad väg: 25 år Hårt trafikerad väg: 5-10 år Trafikverket anger ett medel på 17 år. Källa: Trafikverket	Asfalt är 100 % reparerbar. Asfaltsbeläggningar går att reparera genom underhållsåtgärder. Uttjänt asfalt går att återvinna.	95 % Källa: Anges i asfaltens EPD
Ballast*	25 363 291	ton	Svårt att ange livslängd på ballast. Den mesta av ballasten är dold i tex olika underbyggnader eller inblandad i t ex betong och då är livslängden väldigt lång.	Ballastprodukter såsom bergkross och återvunnen ballast är i sig inte reparerbara i traditionell mening, då de är homogena snarare än produkter med funktionella komponenter.	100 %
Prefabricerade betongelement	176 123	ton	Minst 50 år	Betongelement är reparerbart genom underhållsåtgärder. Val av ytskikt kan påverka livslängd.	69 %
Fabriksbetong	2 172 748	ton	Minst 100 år Källa: Svensk betong	Betong är 100 % reparerbart Betongkonstruktioner går att reparera genom underhållsåtgärder. Uttjänt betong går att återvinna.	100 % för betongmassan
Byggprojekt	37 % av omsättn.		Konstruktionsreglerna ställer krav på teknisk livslängd på 50 år	Livslängden varierar mellan olika material och delar kan därmed behöva bytas under byggnadens livslängd	Hur stor del av materialet som kan återvinnas se de olika materialtyperna enligt ovan
Infrastrukturprojekt	27 % av omsättn.		Konstruktionsreglerna ställer krav på 40 år, 80 år eller 120 år för broar beroende på trafikslag samt samhällskritisk funktion.	Livslängden varierar mellan olika material och delar kan därmed behöva bytas under byggnadsverkens/ vägens livslängd	Hur stor del av materialet som kan återvinnas se de olika materialtyperna enligt ovan. Stål har stor återvinningsgrad.

• Ballast redovisas som en egen produktkategori. Redovisade ballastvolymer har inte justerats för eventuell användning som insatsmaterial i andra rapporterade produkter.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 109

Uppkommet avfall

Avfallsdatan inhämtas från Peabs avfallsentreprenörer och masshanterare och är data från direkta mätningar som sammanställer hur avfallet sorterats och behandlats i respektive projekt/ verksamhetsgren och kan därtill aggregeras på olika organisationsnivåer. När det gäller behandlingskoder kan det förekomma att avfallsentreprenören arbetar med schabloner/skattningar. Peabs avfall består främst av schaktmassor, följt av asfalt, mineraliska material, trä, park‑ och trädgårdsavfall samt metallskrot, vilket också utgör de avfallsströmmar och materialtyper som är mest relevanta för verksamheten. Jämfört med 2024 ökar mängden ton avfall med 9,2 procent under 2025. Förändringar i mängden avfall mellan åren beror till stor del på variationer i antal projekt samt omfattning och utformningen av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret. Avfallsdata samlas in från leverantörer enligt Peabs strukturerade process och omfattar både farligt och icke‑farligt avfall. Rapporteringen bygger på aktivitetsdata kompletterat med uppskattningar där aktivitetsdata saknas. Data sammanställs från projekt‑ till koncernnivå och uppgifterna verifieras inte av extern part.

è Läs mer om våra metodbeskrivningar på sidorna 92-93.

Figur 32: Totalt avfall (ton)

	2025
Totalt farligt avfall	93 112
Totalt radioaktivt avfall	0
Totalt icke-farligt avfall	1 272 473
Totalt avfall	1 365 584
Totalt återvunnet avfall	967 179
Totalt ej återvunnet avfall	398 406
Andel ej återvunnet avfall av totalt avfall	29 %

Farligt fast avfall (ton)

Avfall till förbränning	863
Avfall till deponi	66 339
Övrig bortskaffningsverksamhet	3 006
Avfall till bortskaffning	70 208
Återvinning	4 619
Återanvändning	8 772
Övrig återvinningsverksamhet	9 513
Totalt avfall som avleds från bortskaffning	22 904
Totalt farligt avfall	93 112

Icke-farligt fast avfall (ton)

Avfall till förbränning	17 206
Avfall till deponi	308 980
Övrig bortskaffningsverksamhet	2 012
Avfall till bortskaffning	328 198
Återvinning	841 523
Återanvändning	82 745
Övrig återvinningsverksamhet	20 007
Totalt avfall som avleds från bortskaffning	944 275
Totalt icke-farligt avfall	1 272 473

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 110

Redovisning enligt EU:s taxonomiförordning

I juli 2020 trädde EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 i kraft. Den är ett klassificeringsverktyg som ska hjälpa investerare och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksamhet är och på så vis styra kapitalflöden till miljömässigt bättre alternativ. Taxonomiförordningen syftar därmed till att EU ska nå sina klimatmål och målsättningarna inom den europeiska gröna given. Peab har analyserat och klassificerat sina verksamheter enligt taxonomin för 2025.Taxonomiförordningen omfattar de sex miljömålen begränsning av klimatförändringar (CCM), anpassning till klimatförändringar (CCA), hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (WTR), omställning till en cirkulär ekonomi (CE), förebyggande och begränsning av miljöföroreningar (PPC) samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem (BIO).

Redovisningen anger dels om Peabs verksamhet omfattas av de sex miljömålen, dels om de är miljömässigt hållbara. Basen är det urval av ekonomiska verksamheter som listas i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den väsentligt bidra till ett eller flera av de fastställda miljömålen, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen samt uppfylla vissa sociala minimikrav.

Sedan 2023 är även rapportering avseende exponering mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter obligatorisk. Peab har ingen verksamhet som omfattas av dessa områden, vilket redovisas i tabellen nedan.

Peabs förutsättningar och redovisning 2025

Peab har en diversifierad och komplex verksamhet inom samhällsbyggnad. Vi finns i fyra nordiska länder och har omfattande geografisk närvaro samt kunder inom både privat och offentlig sektor. Våra fyra affärsområden Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling står på egna ben och säkerställer genom samverkan att vi så långt som möjligt tar vara på lokala resurser i form av egen personal och egna insatsvaror. Peabs verksamhet omfattar således många olika typer av aktiviteter inom taxonomiförordningen.

Samtidigt kännetecknas Peabs verksamhet av ytterligare förutsättningar som anger ramarna för hur vår redovisning enligt taxonomin ska förstås. En är att verksamheten i stor utsträckning bedrivs i projektform där varje projekt är unikt, vilket gör det insatskrävande att utvärdera varje projekt. Inom vår bygg- och anläggningsverksamhet är det i hög grad externa beställare som anger specifikationen på ett projekt. Det minskar Peabs möjligheter att påverka utfallet, även om vi arbetar aktivt med att vägleda beställarna genom tidiga dialoger. Vidare kännetecknas branschen av långa ledtider – från detaljplaneläggning till färdigt projekt – och därför tar det år innan nya krav slår igenom i verksamheten och redovisningen.

För att säkerställa koncernens långsiktiga konkurrenskraft och leva upp till det strategiska målet Ledande inom samhällsansvar har koncernledningen fastslagit klimatmål och beslutat om en klimatfärdplan som beskriver vägen till klimatneutralitet 2045. Dessa åtgärder bidrar också till att vi utvecklar byggnader med lägre klimatpåverkan. Koncernen har inga betydande CapEx relaterade till kol-, olje- eller gasrelaterade ekonomiska aktiviteter.

Peab och hela branschen är på en förändringsresa som kräver uppdaterade arbetssätt och utökad uppföljning. Ett exempel är att flera certifieringssystem redan har anpassat sig till taxonomin, vilket sätter en ny standard för branschen. Våra upplysningar för 2025 bygger på vår nuvarande tolkning av reglerna och kan framöver komma att ändras i takt med att praxis utvecklas och de allmänna kunskaperna om taxonomin ökar. Redovisningen för 2025 är upprättad på samma sätt som för 2024 och med samma taxonomiverksamheter.

Sociala minimiskyddsåtgärder

Enligt taxonomiförordningen ska de ekonomiska verksamheterna, utöver kriterierna för väsentligt bidrag och att de ”inte orsakar betydande skada” (DNSH), ta hänsyn till sociala minimiskyddsåtgärder för att kunna anses vara miljömässigt hållbara. Avsikten är att genom dessa säkerställa att aktörer inte klassar verksamheter som hållbara, trots att de till exempel bedriver verksamhet som strider mot regler kring mänskliga rättigheter (inklusive arbetstagares rättigheter), beskattning, rättvis konkurrens eller korruption.

I enlighet med EU:s i oktober 2022 publicerade rapport ”Platform for sustainable finance” om redovisning av de sociala minimiskyddsåtgärderna, gör vi bedömningen att Peab uppfyller de nyss nämnda sociala minimiskyddsåtgärderna. Mänskliga rättigheter, beskattning, konkurrens- frågor och korruption är också centrala i Peabs uppförandekod, som i sin tur bygger på de internationella konventionerna FN:s Global Compacts principer, som inkluderar försiktighetsprincipen och FN:s mänskliga rättigheter samt ILO:s kärnkonventioner. Peab eftersträvar att även följa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), liksom OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Samtidigt arbetar vi kontinuerligt med att vidareutbilda och informera våra medarbetare om koncernens rutiner och processer kring de sociala minimiskyddsåtgärderna.

Verksamhet vi bedömer omfattas av taxonomiförordningen

Vi har utvärderat taxonomins verksamheter och bedömer att följande är väsentliga för Peab:

• Tillverkning
  • CCM 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik
  • CCM 3.7 Tillverkning av cement

Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter i Peabs egenut- vecklade ECO-produkter samt det alternativa bindemedlet Merit inom affärsområde Industri. I CCM 3.6 finns ECO-produkterna. Exempel på produkter är ECO-Asfalt som tillverkas med biobränsle i asfaltsverken, ECO-Betong som tillverkas med alternativa bindemedel som delvis ersätter cement samt ECO-Prefab där klimatförbättrad betong används och armeringen består av återvunnet stål.

Med stöd av Byggföretagens tolkning av EU-taxonomins kriterier samt egen utredning med stöd av extern expertis, bedöms Peabs ECO-produkter uppfylla kriterierna för att väsentligt bidra till begränsningen av klimatförändringar. Skälet är att klimatavtrycket är väsentligt lägre för dessa produkter än de standardprodukter som finns tillgängliga på marknaden.

I CCM 3.7 inkluderas extern försäljning av Merit, ett slaggbaserat bindemedel som används som ersättning för cement i betong. Merit har ett väsentligt lägre klimatavtryck än traditionell cement och tillverkningen av ett ton Merit genererar ett klimatavtryck som motsvarar 3-6 procent av det som uppstår vid tillverkningen av ett ton cement. I ECO-Betong används Merit, eller motsvarande bindemedel, och produkten uppfyller kraven för klimatförbättrad betong enligt Svensk Betongs standard. Den har väsentligt lägre klimatavtryck än standardbetong. Med klimatförbättrad betong avses betong med minst tio procent reducerade växthusgasutsläpp, jämfört med referensbetong med samma funktion.

I tillverkningen av ECO-Prefab och ECO-Stomme, används bland annat klimatförbättrad betong, vilket ger ett väsentligt lägre klimatavtryck än prefabprodukter tillverkade med standardbetong. Produkterna upp- fyller kraven för klimatförbättrade prefabprodukter enligt Svensk Betongs standard.

Vid tillverkningen av ECO-Asfalt används koldioxidneutrala biobränslen, vilket reducerar klimatavtrycket för ECO- Asfalt väsentligt jämfört med tillverkning vid ett standardasfaltverk. Enligt Trafikverkets beräkningsmodell ger ECO-Asfalt en reduktion i klimatpåverkan på mer än 60 procent, jämfört med asfaltbranschens genomsnitt.

Livscykelanalyser har genomförts och tredjepartsverifierade miljövarudeklarationer (EPD:er) finns tillgängliga för ECO-produkterna.

Kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada på något av övriga mål har utvärderats och Peabs ECO-produkter bedöms uppfylla dem.

• Klimatanpassning: Bedöms uppfyllas genom att vi har genomfört klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för samtliga tillverkningsanläggningar för ECO-produkter samt identifierat möjliga riskreducerande åtgärder.
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då vatten- verksamhet och andra situationer som berör miljökvalitetsnormer för vatten alltid kräver en miljökonsekvensbeskrivning och vidtagande av relevanta skyddsåtgärder. (ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 111)
• Omställning till en cirkulär ekonomi: Bedöms uppfyllas genom att Peab tillämpar branschens riktlinjer för avfallshantering, som styr mot källsortering för att möjliggöra materialåtervinning. Peab utvärderar också löpande möjligheterna till cirkulära materialflöden, avseende såväl ingående råvaror till produktionen som återvinningsbarhet hos tillverkade produkter. Exempel på detta är bindemedlet Merit, som är baserat på slagg som är en biprodukt från stålindustrin, ECO-Ballast som kan användas i betong och asfalt och som baseras på 100 procent återvunnen råvara samt användningen av returasfalt som råvara i vår beläggningstillverkning. Miljövarudeklarationer finns framtagna för ECO-produkterna.
• Förebyggande och bekämpning av föroreningar: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då ämnen som är förbjudna eller är föremål för stränga restriktioner täcks av befintlig lagstiftning.

• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, efter- som vår tillverkningsverksamhet av ECO-produkter inte får bedrivas fritt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald och tillståndsprocessen i aktuella fall hanterar miljökonsekvens- bedömning och villkor kring eventuella skyddsåtgärder.

• Energi

  • CCM 4.9 Överföring och distribution av el
  • CCM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla

Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader till externa beställare inom kraft och eldistribution samt fjärrvärme och fjärrkyla inom affärsområde Anläggning. Peabs verksamhet inom Energi bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.Transport • CCM 6.13 Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik • CCM 6.14 Infrastruktur för järnvägstransport • CCA 6.15 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik • CCA 6.16 Infrastruktur för sjöfart Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader till externa beställare avseende infrastruktur för järnvägstransporter, vägtransporter och kollektivtrafik samt hamn- och sjötransporter inom affärsområde Anläggning. Vidare inkluderas omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter från beläggningsverksamheten inom affärsområde Industri. Peabs verksamhet inom Transport bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.

Bygg- och fastighetsverksamhet • CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader • CCM 7.2 Renovering av befintliga byggnader • CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader • CE 3.4 Underhåll av vägar och motorvägar Inkluderar omsättning från nybyggnation, renovering samt om- och till- byggnad för externa beställare inom affärsområde Bygg samt försäljning av egenutvecklade, nybyggda fastigheter inom affärsområde Projektutveckling. Vidare inkluderas hyresintäkter från ägda fastigheter samt omsättning vid försäljning av projekt- och exploateringsfastigheter som redovisas som lagertillgångar inom affärsområde Projektutveckling. Även entreprenader för drift och underhåll till externa beställare inom affärsområde Anläggning inkluderas i omsättningen. Driftsutgifter och kapitalutgifter är relaterade till ägda och leasade tillgångar i fastigheter inom affärsområde Projektutveckling. För Peabs verksamhet inom Bygg- och fastighetsverksamhet bedöms delar av verksamheten inom CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader upp- fylla de tekniska granskningskriterierna samt kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada på något av övriga mål. Peab har definierat minimikrav för vilka verifikat som ska kunna uppvisas för att styrka att kriterierna är uppfyllda. Projekt som byggs i linje med EU-taxonomin ska löpande under projektets gång säkra sådan dokumentation och efter projektets slutförande kunna tillhandahålla samtliga verifikat.

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering • WTR 2.1 Vattentillgång • WTR 2.2 Avloppsvattenrening i städer

Figur 33: Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter

Kärnenergirelaterade verksamheter	JA/NEJ
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.	NEJ
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.	NEJ
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.	NEJ
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/ kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ

• WTR 2.3 Hållbar dagvattenhantering i tätorter Inkluderar omsättning från entreprenader till externa beställare avseende vattenförsörjning och avloppsvattenhantering inom affärsområde Anläggning. Peabs verksamhet inom Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.

Tjänster • CE 5.5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter för uthyrningsverksamheten inom affärsområde Industri. Peabs verksamhet inom Tjänster bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Inom både affärsområde Bygg och Projektutveckling omfattas verksamheterna fullt ut av taxonomin. Verksamhet som vi bedömer faller utanför taxonomin utgörs inom affärsområde Anläggning av andra entreprenader och infrastrukturprojekt som inte omfattas i Energi, Transport, Bygg- och fastighetsverksamhet, Vattenförsörjning eller Tjänster. Inom affärsområde Industri utgör grus- och bergverksamhet, övrig prefabverksamhet samt varuförsäljning verksamhet som inte klassificeras inom taxonomin. Dubbelräkning har undvikits då endast extern försäljning har inkluderats i summeringen av de relevanta verksamheterna. Vid användning av egna ECO-produkter i bygg- och anläggningsentreprenader har denna del exkluderats i CCM 3.6 och ingår i rapporteringen i entreprenaderna till externa beställare inom taxonomins övriga verksamheter.

Tillämpade redovisningsprinciper
Omsättning: Inkluderar extern omsättning enligt IFRS 15 Intäkter och IFRS 16 Leasingavtal (hyresintäkter) inom taxonomiförenliga verksamheter. För affärsområdena Bygg och Anläggning innebär det entreprenadintäkter från externa beställare. För affärsområde Industri avses samtliga externa intäkter från beläggningsentreprenader, uthyrningsintäkter från maskin- och krantjänster samt försäljning från ECO-Betong, ECO-Prefab och ECO-Stomme. I affärsområde Projektutveckling inkluderas externa intäkter från försäljning av olika typer av bostäder och kommersiella fastigheter samt hyresintäkter från fastigheter.
Driftsutgifter: Inkluderar driftsutgifter relaterade till anläggningstillgångar inom verksamheter som omfattas av taxonomin, i huvudsak inom affärsområde Industri. Dessa består till största delen av reparationer och underhåll av fabriker, maskiner och inventarier för ECO- produkter, beläggningsverksamheten samt för uthyrningsverksamheten.
Kapitalutgifter: Inkluderar investeringar i byggnader, maskiner och inventarier samt förvärv av byggnader och mark klassificerade som anläggningstillgångar. Kapitalutgifterna är främst relaterade till affärsområde Industri och tillverkning av ECO-produkter, produktion för övrig beläggningsverksamhet samt maskiner och kranar för uthyrningsverksamheten. Förvärv avseende projekt- och exploateringsfastigheter inom affärsområde Projektutveckling har inte inkluderats i taxonomirelaterade kapitalutgifter då dessa redovisas som omsättningstillgångar i koncernen. De ovan beskrivna kapital- och driftsutgifterna utgör underlaget för beräkningen av koncernens drifts- och kapitalutgifter enligt EU:s taxonomiförordning och den delegerade förordningen (EU) 2021/2178. Koncernen har inte upprättat en särskild investeringsplan enligt artikel 8 i taxonomiförordningen.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 112

Figur 34: Omsättning 2025

Ekonomiska verksamheter	Kod/ koder	Omsättning	Andel av omsättningen, år 2025	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimiskyddsåtgärder	Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) omsättning, år 2024	Kategori (möjliggörande verksamhet)	Kategori (omställnings verksamhet)
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik	CCM 3.6	6 776	11,5	J	N	N	N	N	N	J	J	J	J	J	J	J	10,2	M
Tillverkning av cement	CCM 3.7	276	0,5	J	N	N	N	N	N	J	J	J	J	J	J	J	0,3		O
Uppförande av nya byggnader	CCM 7.1	849	1,4	J	N	N	N	N	N	J	J	J	J	J	J	J	1,6
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)		7 901	13,4														12,1
Varav möjliggörande verksamheter		6 776	11,5	11,5	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	J	J	J	J	J	J	J	10,2	M
Varav omställningsverksamheter		276	0,5	0,5													0,3		O
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Överföring och distribution av el	CCM 4.9	462	0,8	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								0,8
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla	CCM 4.15	162	0,3	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								0,4
Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik	CCA 6.13	341	0,6	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								0,6
Infrastruktur för järnvägstransport	CCA 6.14	1 740	3,0	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								1,6
Uppförande av nya byggnader	CCM 7.1	14 141	24,1	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								25,9
Renovering av befintliga byggnader	CCM 7.2	8 497	14,5	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								14,6
Förvärv och ägande av byggnader	CCM 7.7	2 009	3,4	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								3,0
Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik	CCM 6.15	9 590	16,4	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								18,5

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 113

Infrastruktur för sjöfart	CCM 6.16	1 738	3,0	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								2,0
Vattentillgång	WTR 2.1	811	1,4	N/EL	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL								1,2
Avloppsvattenrening städer	WTR 2.2	1

Figur 35 Andel av omsättning/total omsättning

Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 13,4 % 60,1 % CCA — % 19,4 % WTR — % 4,0 % CE — % 6,1 % PPC — % — % BIO — % — %

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 114

Figur 36: Driftsutgifter 2025

Ekonomiska verksamheter	Kod/ koder	Absoluta driftsutgifter	Andel av driftutgifter, år 2025	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimiskyddsåtgärder	Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) driftsutgifter, år 2024	Kategori (möjliggörande verksamhet)	Kategori (omställningsverksamhet)
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik	CCM 3.6	454	42,0	J	N	N	N	N	N	J	J	J	J	J	J	J	32,9	M
Tillverkning av cement	CCM 3.7	40	3,7	J	N	N	N	N	N	J	J	J	J	J	J	J	2,2		O
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		494	45,7	45,7	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	J	J	J	J	J	J	J	35,1
Varav möjliggörande verksamhet		454	42,0	42,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	J	J	J	J	J	J	J	32,9	M
Varav omställningsverksamhet		40	3,7	3,7		J	J	J	J	J	J	J					2,2		O
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Uppförande av nya byggnader	CCM 7.1	0	0,0	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								0,2
Renovering/ombyggnad av fastigheter	CCM 7.2	0	0,0	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								0,1
Förvärv och ägande av byggnader	CCM 7.7	3	0,3	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								0,4
Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik	CCA 6.15	333	30,8	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								27,0
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller	CE 5.5	154	14,3	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL	N/EL								19,1
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		490	45,4	0,3	30,8	0,0	14,3	0,0	0,0								46,8
A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2)		983	91,1	46,0	30,8	0,0	14,3	0,0	0,0								81,9
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin		96	8,9
TOTALT		1 079	100,0

Figur 37 Andel av driftsutgifter/total omsättning

Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 45,7 % 46,0 % CCA — % 30,8 % WTR — % — % CE — % 14,3% PPC — % — % BIO — % — %

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION MILJÖ E1–E5 115

Figur 38: Kapitalutgifter 2025

Ekonomiska verksamheter	Kod/ koder	Absoluta kapitalutgifter	Andel av kapitalutgifter, år 2025	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimiskyddsåtgärder	Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) kapitalutgifter, år 2024	Kategori (möjliggörande verksamhet)	Kategori (omställningsverksamhet)
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik	CCM 3.6	37	2,6	J	N	N	N	N	N	J	J	J	J	J	J	J	15,3	M
Tillverkning av cement	CCM 3.7	71	5,0	J	N	N	N	N	N	J	J	J	J	J	J	J	0,0		O
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		108	7,6	7.6	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	J	J	J	J	J	J	J	15,3
Varav möjliggörande verksamheter		37	2,6	7.6	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	J	J	J	J	J	J	J	15,3	M
Varav omställningsverksamheter		71	5,0	0.0		J	J	J	J	J	J	J					0,0		O
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Uppförande av nya byggnader	CCM 7.1	7	0,5	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								0,5
Förvärv och ägande av byggnader	CCM 7.7	19	1,4	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								8,4
Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik	CCA 6.15	391	27,8	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								13,1
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller	CE 5.5	337	24,0	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL	N/EL								20,7
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		754	53,7	1,9	27,8	0,0	24,0	0,0	0,0								42,7
A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 +A.2)		862	61,3	9,5	27,8	0,0	24,0	0,0	0,0								58,0
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin		544	38,7
TOTALT		1 406	100,0

Figur 39 Andel av kapitalutgifter/total omsättning

Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 7,6 % 9,5 % CCA — % 27,8 % WTR — % — % CE — % 24,0 % PPC — % — % BIO — % — %

Social S1 ESRS Den egna arbetskraften Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☑ Arbetsvillkor ☑ Likabehandling och lika möjligheter för alla ☑ Andra arbetsrelaterade rättigheter

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 117

Figur 40 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori	Policy (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)*	Mätetal (MDR-T)
ESRS S1 Den egna arbetskraften
Kategori	Policyer	Åtgärder	Mål	Mått
Arbetsvillkor	Trygga anställningar och rimliga löner	Rimliga ersättningar för anställda, såsom löner, förmåner, flexibla arbetsupplägg, utöver regulatoriska krav kan stödja en god levnadsstandard för anställda och deras familjer samt främja medarbetarnöjdhet och arbetsmiljön. Det kan stärka Peabs arbetsgivarvarumärke, bredda rekryterings- och kompetensbasen samt minska personalomsättningen. Negativ Faktisk	Uppförandekod Riktlinjer om Visselblåsning Kollektivavtalade löner och ersättningar. Lönekartläggningar Fackliga dialoger	eNPS (employee Net Promoter Score) Mål: >benchmark (mäts halvårsvis)
Hälsa och säkerhet	Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan ge projektförseningar och minska verksamhetens effektivitet samt hindra attraktion till yrket. Negativ Faktisk	Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöhandboken Hälsoundersökningar Främjar aktiviteter för medarbetarnas fysiska och psykologiska hälsa Gör förebyggande och systematiska åtgärder för att främja säkerhetskulturen Riskobservationer, skyddsronder och arbetsberedningar Arbetsmiljöutredningar och -analyser Utbildning	Nollvision Fallande trend för allvarliga olyckor	S1-14
Hälsa och säkerhet	Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan orsaka förseningar, lägre effektivitet och skada Peabs attraktivitet och anseende, vilket kan leda till ekonomiska konsekvenser. Brister i arbetsrelaterade rättigheter kan dessutom ge effektivitetsförluster, förlorade affärsmöjligheter samt juridiska eller ekonomiska påföljder. Risk Potentiell	Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöhandboken Hälsoundersökningar Främjar aktiviteter för medarbetarnas fysiska och psykologiska hälsa Gör förebyggande och systematiska åtgärder för att främja säkerhetskulturen Riskobservationer, skyddsronder och arbetsberedningar Arbetsmiljöutredningar och -analyser Utbildning	Nollvision Fallande trend för allvarliga olyckor	S1-14
Likabehandling och lika möjligheter för alla	Jämställdhet och mångfald Brister i mångfalds- och inkluderingsarbetet och oförmåga att ta vara på människors fulla potential kan påverka välbefinnandet för medarbetaren, skada Peabs anseende och leda till effektivitetsförluster samt förlorade affärsmöjligheter. Brist på jämställdhet kan vara negativ för arbetsplatskulturen, öka personalomsättningen och göra det svårare att attrahera kompetens. Negativ Potentiell	Uppförandekod Arbetsmiljöpolicy Likabehandlingsplan Tagit fram och beslutat om inkluderingsstrategi Aktivt inkluderingsarbete, t.ex. lärlingsprogram för kvinnor	Mål: >6,0 % (yrkesarbetare, YA) >30,0 % (tjänstemän, TJM) Andel rekryterade kvinnor inom produktionsnära tjänster bland yrkesarbetare (YA, produktion och förädling) och tjänstemän (TJM, produktionsledning och produktionsstöd) > andel examinerade kvinnor i för oss relevanta utbildningsmarknader	S1-9
Andra arbetsrelaterade rättigheter	Arbete och anställning på frivillig grund Brister i andra arbetsrelaterade rättigheter kan påverka välbefinnandet för medarbetaren.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

SOCIALT S1–S4 118

Peab och den egna arbetskraften

Peab finns i både stora och små orter runtom i Norden. Hos oss bidrar våra omkring 13 000 medarbetare – och de icke-anställda medarbetare vi anlitar – till att bygga det lokala samhället på de orter där de bor och verkar. Vi vill erbjuda värdeskapande och utvecklande arbetsuppgifter och att medarbetarna möts av såväl goda arbetsförhållanden, villkor och utvecklingsmöjligheter som av trygga, säkra och inkluderande arbetsplatser med lika möjligheter. Det kräver att verksamheten grundas i en företagskultur med starka värderingar och ett verksamhetsnära ledarskap.

Peab har en platt och decentraliserad organisation där medarbetarna har goda möjligheter att påverka såväl sin vardag som hur vi verkar som företag. Vår storlek och breda verksamhet i Norden gör att vi kan erbjuda många möjligheter, oavsett om medarbetarna vill växa i sina befintliga roller, prova nya roller och uppgifter eller utveckla sina ledaregenskaper eller specialistkunskaper. Det kan även handla om att utveckla sin karriär på andra orter. Utveckling kan med andra ord ske på olika sätt, utifrån det individuella behovet.

Vår utgångspunkt är att varje medarbetare i Peab, oavsett roll, kön eller livssituation, ska kunna kombinera föräldraskap med sitt arbete och inte hindras av nämnda skäl i sin karriärutveckling. För att Peab ska lyckas ta vara på medarbetarnas unika förmågor och perspektiv måste vi kunna erbjuda anställningar med goda arbetsvillkor, en trygg och inkluderande arbetsmiljö. Även om vi aldrig accepterar utanförskap eller andra former av social utsatthet på våra arbetsplatser, så är vi medvetna om risker avseende diskriminering eller trakasserier. Kvinnor och minoritetsgrupper löper generellt högre risk för att utsättas.

Figur 40 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel. Den egna arbetskraften som väsentligen påverkas av Peabs verksamhet omfattar alla yrkesarbetare och tjänstemän, anställda och icke-anställda medarbetare. De anställda innefattar såväl tillsvidareanställda som visstidsanställda. Den icke-anställda kategorin arbetar för Peab under anställningsliknande former (ofta som konsulter), regelbundet eller på projekt- eller timbasis, och rapporterar till chef på Peab. Därtill omfattas den egna arbetskraften av studenter och lärlingar. I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning avseende den egna arbetskraften är arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter väsentliga hållbarhetsämnen för Peab.

SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Bygg- och anläggningsverksamhet är personalintensiv. Medarbetarna är en förutsättning för Peabs förmåga att nå uppsatta mål och strategier och bidra till långsiktigt värdeskapande. Därför är det avgörande att vi är en ansvarsfull arbetsgivare för våra anställda och icke-anställda medarbetare. Genom våra olika dialogformer med de anställda, inte minst de årliga medarbetarundersökningarna, fångar vi även upp tankar och förslag som kan hjälpa oss framåt i arbetet mot att nå uppsatta mål och strategier. Vår uppgift är att kunna bidra till medarbetarnas motivation och kompetensutveckling i takt med att vår marknad och omvärld förändras samt ha en kultur som uppmuntrar till initiativ och ansvarstagande som stöttar vår måluppfylldnad.

Ett exempel som i vissa avseenden förutsätter förändrade arbetssätt och ny kunskap om material, produkter och teknik i verksamheten är Peabs pågående omställning och arbete för att nå uppsatta klimatmål. Den faktiska och potentiella påverkan som identifieras för Peabs egen arbetskraft – bland annat arbetsbelastning och bemanning, säkerhetsrisker, psykosocial arbetsmiljö och upplevelser kopplade till kultur och inkludering – har direkt påverkat hur Peab utvecklar strategi och affärsmodell. Medarbetarnas återkoppling har ökat fokus på kompetensförsörjning, höjd ambitionsnivå kring arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor samt tydligare krav på ledarskap och arbetsplatskultur. Detta har inneburit att Peab prioriterat investeringar i ledarskapsutbildningar, förebyggande säkerhetsrutiner, integrerat psykosocial arbetsmiljö tydligare i styrningen och infört koncerngemensamma insatser för en mer inkluderande arbetsmiljö. På så sätt ingår medarbetarnas erfarenheter och behov i de strategiska fokusområdena och i hur Peab organiserar verksamheten.

Ett av våra fyra strategiska målområden är ”bästa arbetsplatsen” som innefattar två av Peabs koncernövergripande mål och har direkt koppling till den egna arbetskraften: branschens mest attraktiva arbetsgivare (eNPS) och nollvision dödsolyckor och fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor. eNPS mäts, följs upp och redovisas externt i kvartalsrapporterna två gånger per år. Allvarliga olyckor och dödsfall mäts och följs upp månadsvis, samt redovisas externt i kvartalsrapporterna. Vi är övertygade om att mångfald bland medarbetare och en inkluderande företagskultur skapar bättre arbetsplatser och en mer framgångsrik verksamhet. Det förutsätter likabehandling och lika möjligheter för alla, inklusive lika lön för lika arbete samt jämlikhet i anställning, utbildning och kompetensutveckling. Precis som för övriga bygg- och anläggningsbranschen är andelen kvinnor liten på Peab, inte minst bland våra yrkesarbetare. Därför arbetar vi aktivt med frågan, bland annat genom samarbete med utbildningsväsendet. Likaså är det viktigt att vi verkar för arbetsförhållanden som både tar hänsyn till kvinnors behov och villkor, till exempel motverkar brist på lämpliga faciliteter för kvinnliga medarbetare, och incidenter av trakasserier och diskriminering som kan drabba medarbetare som identifierar sig med en minoritetsgrupp.

En säker arbetsmiljö är grunden i vår verksamhet. Eftersom bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad arbetar vi ständigt och med stort fokus med att förebygga skador och närma oss vår nollvision avseende arbetsplatsolyckor. Vi kan aldrig acceptera att någon skadar sig på eller blir sjuk av arbetet. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska kunna göra det under trygga och säkra förhållanden, trots att det finns riskfyllda arbetsmoment i verksamheten. Alla har även den uttalade rätten att inte utföra ett arbete om det inte kan göras säkert. Vi ställer samma krav på våra icke-anställda medarbetare på våra arbetsplatser. Det förutsätter god dialog och nära samverkan kring värderings- och arbetsmiljöfrågor samt innefattar återkommande uppföljningar av leveranser och arbetssätt. Redovisade siffror är ej validerade av extern part. Den egna arbetskraften har koppling till FN:s 8:e globala mål för hållbar utveckling: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Hantering av påverkan, risker och möjligheter

S1-1 Policyer för den egna arbetskraften

Våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga (JUPP) hjälper oss att bygga vår kultur och vägleder oss i verksamheten. Till dessa värden kommer vår uppförandekod som genomsyrar alla delar av verksamheten. Den reglerar bland annat arbetsförhållanden och anställningsvillkor och inkluderar vårt förhållningssätt till mänskliga rättigheter och arbetsrelaterade rättigheter. Uppförandekoden slår fast bland annat följande:
* Vi accepterar inte människohandel, tvångs- och barnarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning och har nolltolerans mot diskriminering.
* Alla former av våld, tvång eller utnyttjande av barn är oacceptabla. Som barn räknas en person under 18 år i enlighet med första artikeln i FN:s Barnkonvention.
* Om en medarbetare bryter mot de fastlagda principerna i koden kan det leda till korrigerande åtgärder och i allvarliga fall att anställningen avslutas.

Uppförandekoden beslutas av Peabs styrelse, som är högst ansvarig för den. Den gäller samtliga anställda och icke-anställda medarbetare. è Läs mer om Peabs uppförandekod på sidan 61.

Incidenter och eventuella skador samt brott mot företagets värderingar, mänskliga rättigheter, regler och koder kräver aktivitet och efterföljs av utredningar, i enlighet med riktlinjerna avseende processen för tillbörlig aktsamhet. Dessa beskriver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö samt arbetar aktivt med att förebygga och minimera dessa. Vi ska regelbundet utvärdera hur effektiva våra åtgärder är, kommunicera öppet om våra insatser och ta initiativ till avhjälpande åtgärder där det behövs. I riktlinjerna finns också rutiner för gottgörelse vid eventuella negativa konsekvenser av vår verksamhet. Åtgärder om gottgörelse görs efter resultat från utredningar. Kollektivavtalet förtydligar hur disciplinära åtgärder görs. Ansvaret för att vi följer dessa rutiner ligger ytterst på vd, men delegeras till linjechefer. Koncernens hållbarhetsråd informerar och stöttar organisationen samt bevakar att processen efterlevs. Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet baseras på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. è Läs mer om Peabs riktlinjer avseende tillbörlig aktsamhet på sidan 72.Andra styrdokument vi arbetar efter är koncerngemensamma policyer inom arbetsmiljö och ersättningar. Till dessa tillkommer kompletterande riktlinjer, likabehandlingsplan, ordnings- och skyddsregler samt övrigt stödmaterial i form av handböcker och kollektivavtal. Vi ser över samtliga dessa styrdokument årligen. Processen utgår från ett nordiskt perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den egna organisationen, till exempel specialister inom HR, arbetsmiljö och fackliga representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder, leverantörer och andra intressenter.

è Läs mer om Peabs arbetsmiljöpolicy på sidan 70.

Likabehandlingsplan inkluderar förbud mot ojämlikt bemötande kopplat till alla identitetsmarkörer och samtliga diskrimineringsgrunder enligt svensk, norsk, finsk och dansk lagstiftning. Som diskrimineringsgrunder tar likabehandlingsplanen upp kön, religion och tro, eller livssyn, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, etniskt ursprung, politisk uppfattning, verksamhet eller nationalitet, könsidentitet eller könsuttryck, fackföreningsfrihet eller -verksamhet, föräldraledighet, ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 119 graviditet samt arbetsform, även om den specifikt inte omnämner hudfärg eller social härkomst. Åtgärder vid rapporterade eller identifierade fall där diskriminering förekommit hanteras enligt rutin vid fall av diskriminering och kränkande särbehandling. Vi ser över likabehandlingsplanen och samtliga policyer årligen och uppdaterar dem vid behov. Vi tar in synpunkter från fackliga organisationer för att identifiera risker och förbättringsmöjligheter. Vi försäkrar oss om att alla som vistas på våra arbetsplatser tar del av våra policyer, inklusive likabehandlingsplanen. Därtill är vi certifierade i enlighet med ett antal standarder inom olika bolag på Peab, som inkluderar ISO 9001:2015 och ISO 45001:2018. Styrningen inom Peab stöds av flera samverkande system för bland annat HR, hälsa och säkerhet samt koncernens ledningssystem.

è Läs mer om hur Peab beslutar om, implementerar, bevakar samt gör policyerna tillgängliga i GOV 1-2 på sidorna 69-71 i ESRS2.

Vårt arbete och ansvarstagande för den egna arbetskraften regleras genom nationell lagstiftning, branschöverenskommelser och kollektivavtal (inklusive lokala och fackliga överenskommelser), vilka vi efterlever. Vi har kollektivavtal som förhandlas fram tillsammans med valda fackliga representanter till samtliga medarbetare, oavsett om medarbetaren är fackligt ansluten eller inte. Till stöd i vårt arbete har vi även internationella riktlinjer, normer och initiativ: FN:s Global Compact tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s globala mål för hållbar utveckling, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet samt de åtta kärnkonventionerna, FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 32 samt FN:s konvention mot korruption. Vidare eftersträvar vi att följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). Våra policyer och riktlinjer är förenliga med dessa åtaganden.

S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetarna och deras företrädare angående påverkan

Peab prioriterar sina anställdas engagemang och välbefinnande, med insikten om att öppna och transparenta kontaktvägar främjar en positiv arbetsmiljö och säkerställer att de anställdas röster hörs. De olika formerna för dialog som finns inom koncernen hjälper oss att hantera faktisk och potentiell påverkan. Den koncernövergripande medarbetarundersökningen som Peab använder för att samla feedback och perspektiv från den egna arbetskraften görs två gånger per år och därtill gör vi den så kallade arbetsmiljömätningen en gång per år. Resultatet av undersökningarna bryts ned till olika organisatoriska nivåer och medarbetarna går igenom det i sina grupper, enheter eller arbetslag. Syftet är att diskutera och identifiera konkreta förbättringsåtgärder. I medarbetarundersökningarna undersöker vi även systematiskt upplevelserna hos kvinnor på hela Peab och specifikt kvinnor i yrkesarbetande roller. En annan del i medarbetarundersökningen är att följa upp huruvida medarbetaren har gått igenom resultatet av föregående mätning med sin chef. Därutöver finns möjlighet att rapportera och få kontinuerlig uppföljning genom olika möten mellan medarbetare och närmaste chef. Vid årliga utvecklingssamtal samlar vi, genom chefer, in feedback och medarbetarnas perspektiv gällande arbetsmiljö och påverkan från företaget. Koncernledningen stöttar kvinnor inom Peab genom organisering i egna medarbetarnätverk som träffas regelbundet och har medskick till koncernledningen.

I den svenska verksamheten är Hälsoundersökningen (läs mer om den i S1-4 Arbetsvillkor: Hälsa ) ett verktyg för oss att få information om medarbetares utsatthet för hot och våld, kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier. Insikter från den mätningen har bidragit till utformningen av vår inkluderingsstrategi, som har ett utökat fokus på förbättrade förutsättningar för olika inkluderingsbehov. Vår HR-funktion kan även fånga upp sårbarhet hos yrkesgrupper och individer genom strukturen för medicinska kontroller. I Peab har vi även en välfungerande facklig organisation, kontaktvägar och regelbunden samverkan, från koncernnivå och hela vägen ut till våra arbetsplatser. Vi följer kollektivavtal, fackliga överenskommelser som sker årligen, löpande eller kopplade till olika processer och kontakter som förekommer löpande i samband med olika processer som kan påverka medarbetares arbetsmiljö eller arbete. Vi ser medarbetarnas möjligheter till delaktighet och att kunna påverka som en tillgång. Styrningen inom Peab stöds av flera samverkande system för bland annat HR, hälsa och säkerhet samt koncernens ledningssystem.

Peab bedömer effektiviteten i dialogen med den egna arbetskraften genom utvecklingen i medarbetarundersökningar, resultat från arbetsmiljörapportering och uppföljning av genomförda åtgärder. Minskade incidenter, förbättrade nyckeltal inom engagemang (deltagande i Handslaget) och arbetsmiljö samt återkoppling i skyddsronder och HR‑dialoger används som indikatorer på om dialogen fungerar och leder till faktiska förbättringar i verksamheten.

S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem

De ovan beskrivna rutinerna för kontakt med medarbetarna fungerar även som kanaler för att rapportera problem, inklusive att samtliga medarbetare går tillsammans med sina arbetsgrupper igenom resultaten för sina respektive avdelningars medarbetarundersökningar och skapar handlingsplaner utifrån dem. Vid frågor som till exempel avser arbetstagares rättigheter och villkor, missnöje eller incidenter ska medarbetare i första hand kontakta närmast ansvarig eller överordnad chef, i andra hand den lokala HR-funktionen. Det är varje chefs, överordnad chefs och HR:s ansvar att se till att medarbetarnas behov och krav på arbetsanpassning möts och kompenseras. Utöver detta uppmuntras medarbetare att även vända sig till andra chefer eller personer i lokala HR-avdelningar, skyddsombud, fackliga representanter eller företagshälsovården. I arbetsmiljöhandboken och på Peabs intranät kommuniceras en rutin för att rapportera problem genom närmaste chef, chefens chef eller HR. Därtill är Peabs visselblåsarsystem tillgänglig för de egna anställda, liksom icke-anställda medarbetare och andra externa intressenter, där det går att rapportera om överträdelser eller missförhållanden. Visselblåsarkanalen tillåter anonymitet i samband med rapportering. Alla inkomna ärenden hanteras efter samma dokumenterade process som inkluderar undersökning av varje fall och åtgärder, de får en ägare och processtatus i systemet. Peabs visselblåsarkanal är samtidigt utformad så att vi kan utveckla verksamheten genom kontinuerligt lärande. Information om visselblåsarsystemet inkluderas i e-utbildningen "etik för medarbetare" som är obligatorisk för alla egna medarbetare och ska genomföras vartannat år. Beroende på fråga, hanteras och följs inkomna ärenden upp i etiska rådet eller HR-chefsgruppen. Vi identifierar och analyserar regelbundet frekvensen, mönstren och orsakerna till rapporterna för att kunna förebygga framtida problem.

Inom Peab finns rutiner för hantering av ärenden enligt:
* Riktlinjer visselblåsning
* Händelsehantering arbetsmiljö och miljö
* Hantering av diskriminering och kränkande särbehandling

Gottgörelse kan efter utredning hanteras genom att berörd part får stöttning av företagshälsovården, rättelser, uppdateringar i arbetssätt, dialog, rehabilitering, återställning eller ekonomisk kompensation. Rutinen vid gottgörelse följer lag, kollektivavtal och Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet. Berörda parter får, när så är relevant, ta del av utredningen med dess slutsatser och efterföljande åtgärder. En sammanställning av hanterade ärenden rapporteras årligen till styrelsen och halvårsvis till koncernledningen.

Uppförandekoden slår fast att Peab inte tolererar någon form av repressalier på grund av att medarbetare eller andra som vistas på våra arbetsplatser påtalar misstanke om eller faktiska handlingar som strider mot uppförandekoden. Peab bedömer om medarbetarna känner till och har förtroende för företagets kanaler för att lyfta oro eller behov genom frågor i medarbetarundersökningen och analys av hur aktivt kanalerna används och följs upp.# S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Arbetet kopplat till påverkan, risker och möjligheter inom den egna arbetskraften bedrivs på koncern- och affärsområdesnivå med relevant kompetens i organisationen. Våra prioriteringar är desamma i alla fyra verksamhetsländer, dock med hänsyn till nationella juridiska skillnader. Ansvaret går via VD till COO och koncernens HR-chef, som har stöd av specialister.

Vi mäter effektiviteten i våra åtgärder genom mål inom arbetsmiljö och jämställdhet, lönekartläggningar, medarbetar- och arbetsmiljöundersökningar samt dialoger mellan chef och medarbetare, men även klagomål och anmälningar genom tillgängliga kanaler.

Medarbetare och chefer har tillgång till och går kontinuerligt utbildningar i de för Peab väsentliga hållbarhetsämnena avseende den egna arbetskraften. För att säkerställa allas förståelse gällande företagets engagemang i att respektera mänskliga rättigheter och vad det innebär genomförs regelbundna och obligatoriska e-utbildningar för alla medarbetare. Arbetsmiljö och likabehandling har obligatoriska utbildningar för relevanta målgrupper. Chefer påminns årligen om att genomgå utbildning kopplat till lönerevisionen.

För att identifiera medarbetare som löper större risk att komma till skada i verksamheten gör vi riskobservationer gällande hälsa och säkerhet, inkluderingsarbete samt diskussioner med intressenter som arbetar med HR, inklusive arbetsmiljö, kompetensförsörjning, mångfald och inkludering. Även medarbetarundersökningarna Handslaget och arbetsmiljöundersökningen samt insamlad information och data från gemensamma workshops är viktiga källor för detta arbete.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 120

När det gäller det pågående arbetet med klimatomställningen utbildar vi kontinuerligt medarbetare för att höja kompetensen, samtidigt som kompetensutvecklingen sker löpande när nya material, produkter eller tekniker blir tillgängliga. När omställningen innebär att arbetsprocesser ändras genomför vi riktade utbildningsinsatser.

Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner

När det gäller arbetsvillkor arbetar vi med frågor som inkluderar säker anställning, arbetstid, adekvata löner och ersättningar, social dialog, föreningsfrihet, kollektivavtal samt balans mellan arbete och privatliv. Med goda arbetsvillkor och förmåner vill vi att våra medarbetare ska må bra. Vi arbetar, till exempel, enligt standardiserade processer för anställning för att värna skäliga anställningsvillkor som också följer kollektivavtal i anställningsprocesser och i verksamheten. Det innefattar bland annat sjukförsäkring, tjänstepension och rätt till föräldraledighet.

Vi erbjuder marknadsmässiga löner och villkor som tillåter balans mellan arbete och fritid. Hos oss styrs lönen av arbetets art, prestation och kompetens. I den svenska verksamheten genomför vi i enlighet med svensk lag och aktuella kollektivavtal årliga lönekartläggningar i syfte att säkerställa att löner är satta på sakliga grunder. Det kan till exempel handla om likvärdiga roller eller lönegap mellan könen. Även i Norge, Danmark och Finland görs löneprocesser enligt nationell lagstiftning och kollektivavtal. Vi värnar om en stark social dialog för den egna arbetskraften genom samarbetet med fackliga organisationer och deras företrädare.

Arbetsvillkor: Hälsa

Att främja medarbetarnas hälsa ger såväl långsiktiga kostnads- och effektivitetsvinster som förbättrar arbetsmiljön. Vi genomför kontinuerligt aktiviteter med inriktning på förebyggande insatser och att tidigt identifiera risker för ohälsa. I Sverige använder vi sedan 2020, i samarbete med Företagshälsovården, en modell som kallas Hälsokollen. Den innebär att medarbetare svarar på frågor om sin upplevda hälsa, livsstil och arbetsmiljö för att få fram en personlig hälsoprofil. Utifrån resultatet får medarbetaren tillgång till individanpassade insatser, som till exempel fysiska undersökningar eller att träffa en fysioterapeut eller psykolog/beteendevetare. Även gruppinsatser kan vara aktuella, baserat på det samlade resultatet. Det kan handla om utbildning, stresshantering eller konflikthantering.

Peab har avtal med leverantörer av företagshälsovård i de länder där våra medarbetare arbetar. Genom vår frivilliga gruppförsäkring erbjuder vi även samtliga anställda möjlighet att teckna sjukvårds- och olycksfallsförsäkringar. Samtliga medarbetare omfattas av Peabs förmånsutbud där de kan ta del av friskvårdsbidrag och andra rabatter. Peab Fritid är en del av förmånsutbudet och syftar till att våra medarbetare ska göra hälsofrämjande val. Vi utgår framför allt från individens önskemål och idén att medarbetaren är aktiv medskapare. Peab Fritid vill också skapa möjligheter för medarbetarna att tillsammans göra aktiviteter som förbättrar hälsa, trivsel och sammanhållning i företaget. Formerna för aktiviteterna kan se olika ut beroende på livsvillkor och intressen.

Samtliga av Peabs omkring 13 000 medarbetare (100 procent) omfattas av ett hälso- och säkerhetshanteringssystem som stöds av flera verktyg. Detsamma gäller alla övriga som vistas på Peabs arbetsplatser, till exempel underentreprenörer, som vi har ett samordningsansvar för. 2024 uppdaterade vi Peabs alkohol- och drogpolicy som omfattar samtliga medarbetare och alla arbetsställen där Peab utför arbete. I policyn ingår bland annat att Peab kan komma att genomföra drogkontroller på arbetsplatsen.

Arbetsvillkor: Säkerhet

En säker arbetsmiljö är grunden för vår verksamhet, särskilt med tanke på att bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska kunna göra det under trygga och säkra förhållanden, trots att det finns riskfyllda arbetsmoment i verksamheten. Därför arbetar vi ständigt med vår säkerhetskultur och det förebyggande arbetet för att närma oss vår nollvision avseende arbetsplatsolyckor och en fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor.

Peabs arbetsmiljöarbete omfattar samtliga som vistas på våra arbetsplatser. De förebyggande insatserna, där grunden är tillgång till rätt skyddsutrustning och regelbundna arbetsplatsinspektioner, är centrala i vårt arbetsmiljöarbete och arbetet med vår säkerhetskultur. Varje risk vi åtgärdar är en potentiell olycka mindre. Vi bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och flera delar av verksamheten är certifierade enligt ISO 45001. För att förebygga olyckor och tillbud utvecklar vi kvalitetssäkrade arbetsmetoder. På byggarbetsplatserna handlar det om återkommande skyddsronder med efterföljande åtgärder av identifierade brister. Chefer genomför säkerhetspromenader ute i sina respektive verksamheter, där man för dialog med medarbetarna om vikten att arbeta tryggt och säkert. Vi har även stort fokus på lärande arbetsmiljörevisioner som ska underlätta för arbetsplatserna att göra rätt. Därtill har vi utvecklat arbetssätt där medarbetarna gemensamt genomför arbetsberedningar innan arbetet påbörjas. Arbetsberedningarna fokuserar särskilt på att identifiera risker och adekvata åtgärder. Medarbetare rapporterar riskobservationer som vi så långt som möjligt åtgärdar och lär från. Vi arbetar även med att informera om positiva observationer i verksamheten, så att vi kan lära av varandra. Rapporteringsbenägenheten ligger på en hög nivå med cirka 50 000 (46 000) inrapporterade riskobservationer 2025.

Vi genomför varje år både en arbetsmiljövecka och en säkerhetsdag i alla våra verksamhetsländer för att sätta extrafokus på säkerhetsarbetet. I enlighet med beskrivningen på sidorna 95-97 i avsnitt E2 Föroreningar arbetar vi löpande med att minska riskerna för medarbetare att exponeras för farliga ämnen.

Peab har även ett stort antal arbetsplatser som påverkas av förbipasserande trafik. Passerande trafik innebär risker som kräver särskilda åtgärder, samtidigt som förbipasserande påverkas av hur vi utformar vägarbetsplatserna. Vår funktion produktionsstöd trafikanordningar har i uppdrag att höja kompetensen inom trafik- och skyddsanordningar och därmed bidra till säkerheten på vägarbetsplatserna inom Peab. Funktionen ger till exempel projektstöd i kalkyl- och genomförandeskedet, gör besök med direkt återkoppling under pågående produktion på vägarbetsplatserna och analyserar Trafikverkets kontroller av vägarbetsplatserna. Teamet hjälper även till att sprida erfarenheter och goda exempel i verksamheten genom de interna, obligatoriska utbildningarna ”Arbete på väg”, som ofta också kravställs av våra beställare. På detta sätt säkerställer vi ständigt förbättringsarbete och upprätthåller hög kompetens inom trafiksäkerhetsområdet.

Peab har en krisorganisation som består av omkring 100 medarbetare. Vid händelse av olycka eller kris hjälper den till med ett professionellt omhändertagande för att minska onödigt lidande och skadeverkningar för drabbade, både anställd personal och tredje part. Varje lokal krissamordnare genomgår en utbildning i krishantering i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt övar regelbundet inom ramen för krisorganisationens verksamhet. Krisorganisationen tar årligen emot ett femtiotal krissamtal.

Peab har en uppgiftsfördelning för att klargöra chefers arbetsmiljöuppgifter så att inget ska falla mellan stolarna. Till hjälp har cheferna arbetsmiljöspecialister i olika roller på alla nivåer i verksamheten. Vi lägger stor vikt vid samverkan och våra skyddsombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Idag finns det omkring 700 skyddsombud i verksamheten. Peabs samarbetspartners arbetsmiljöprestationer är också viktiga för arbetsmiljöarbetet. De fångas framför allt upp i inköpsprocesserna i form av krav och riktlinjer samt i arbetsplatsintroduktionerna inför att arbeten påbörjas.# Likabehandling och lika möjligheter för alla

Vi arbetar aktivt med att skapa och stärka en inkluderande företagskultur och motverka diskriminering, våld och trakasserier på arbetsplatsen. Vi mäter kontinuerligt inkluderingsaspekter i våra medarbetarundersökningar. Det kan handla om nivån av upplevd inkludering, hur inkluderande vårt språk är, psykologisk trygghet, hur starkt vårt civilkurage och hur inkluderande företagskulturen är.

Exempel på frågor i Peabs arbetsmiljöenkät:
* Är din arbetsplats fri från skämt och jargong som kan upplevas diskriminerande?
* Om någon på arbetsplatsen sa något nedsättande eller kränkande, är du då trygg med att dina kollegor skulle säga ifrån?
* Är klimatet i din arbetsgrupp tryggt och tillåtande nog att kollegor kan berätta om problem och svårigheter?
* Har du under de senaste tolv månaderna varit fri från kränkande särbehandling, mobbning, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier på jobbet?

Peabs likabehandlingsplan inkluderar mål och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling. Vi genomför regelbundna gapanalyser för att identifiera risker och förbättringsmöjligheter för att motverka diskriminering och trakasserier. Likabehandlingsplanen inkluderar bland annat följande åtaganden och aktiviteter:
* Förtydligande av allas ansvar att värna nolltoleransen, uppmaning att rapportera samt förbud mot kränkande språkbruk på arbetsplatsen.
* Förtydligande av nolltoleransen genom obligatorisk utbildning i likabehandling, etik, uppförandekod. Sker vid anställning och med regelbundenhet.
* Digitala utbildningar i likabehandling för chefer med personalansvar (med regelbundenhet).
* Genomförande av beslutade åtgärder för att nå affärsområdesspecifika mål för jämnare könsfördelning i identifierade roller.
* Aktiv rekrytering i underrepresenterade grupper, inklusive lärlingsprogrammet Byggåret för kvinnor i den svenska verksamheten och traineeprogram som anställer jämställt.
* Arbete för att mer systematiskt tillgängliggöra lämpliga faciliteter för kvinnliga medarbetare, som bodar till även kvinnor.
* Påverkan och opinionsbildning i syfte att öka vår rekryteringspool.
* Säkerställande av att samtliga chefer och medarbetare har kunskap om sina rättigheter och skyldigheter i enlighet med gällande lagstiftning och Peabs regelverk.
* Lönekartläggningar och utbildning för chefer i lönebildning.

Under 2025 antog koncernledningen Peabs första koncernövergripande inkluderingsstrategi. Beslutet innebär att hela organisationen har ett gemensamt arbetssätt. Strategin tydliggör fyra hörnstenar som är i linje med Peabs affärsplan, uppförandekod och kompetensförsörjningsstrategi:
1. Inkluderande kultur och ledarskap
2. Rätt personalstyrka
3. Systematiskt inkluderingsarbete
4. Samhällsansvar

Strategin anger vilka grupper och riskområden som gemensamt bör prioriteras samt innebär årlig gapanalys efter globala standarder, gemensamma strategiska prioriteringar och nationellt anpassade handlingsplaner som följs upp mot koncernens mål. Koncernledningen har också beslutat om att varje land ska ha ett eget inkluderingsråd som samordnar arbetet nationellt och ansvarar för att översätta strategin till aktiviteter, implementera beslut och säkerställa att insatserna får genomslag i verksamheten. Den nordiska samordningen och det stärkta gemensamma ansvarstagandet hjälper oss arbeta än mer systematiskt i Peab.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 121

Under det senaste året har vi utbildat 26 procent av medarbetarna i mångfald, likabehandling och inkludering. Samtliga nyanställda genomgår en obligatorisk utbildning som uppdateras med viss frekvens. 2024 påbörjade vi även en övergripande analys för att identifiera risker för diskriminering och trakasserier i organisationens aktiviteter och processer som fortsatte under 2025. Därtill har vi ett etiskt råd som säkerställer att fall av kränkande särbehandling och diskriminering utreds av opartisk expertis. De senaste åren har vi vidareutvecklat vår metodik för kompetensutveckling och idag är digitalt lärande vårt vardagliga sätt att kompetensutvecklas i arbetet. Vi har för närvarande ett utbud på 859 (799) utbildningar som samtliga medarbetare kan anmäla sig till.

Andra arbetsrelaterade rättigheter

Arbete och anställning på frivillig grund är en självklarhet för Peab. Vi är tydliga i vår uppförandekod med att arbete alltid ska ske på frivillig grund. Vår egen verksamhet bedrivs uteslutande i Norden och vi använder inte ej godkända gästarbetare, vilket gör att vi kan minimera riskerna för brister i arbetsrelaterade rättigheter, inklusive brist på adekvat boende, barnarbete och tvångsarbete.

För icke-anställda medarbetare är riskerna för brister i arbetsrelaterade rättigheter alltid något högre. Det är svårare för oss att kontrollera denna arbetstagargrupp, även om vi genomför kontinuerliga kontroller för att minska arbetsrättsliga risker och motverka till exempel svart arbetskraft. Det gör vi främst genom tredjepartsgranskningar och vårt system för säkra köp samt att vi eftersträvar att begränsa andelen medarbetare som inte är anställda av Peab.

Vi uppmanar medarbetare och andra att använda vår visselblåsarkanal samt arbetar för att skapa medvetenhet kring och tillgängliggöra den. Dessutom tjänar processen för tillbörlig aktsamhet oss väl i dessa avseenden. Vidare samarbetar vi genom gemensamma initiativ med övriga bygg- och anläggningsbranschen samt med politiken och myndigheter för att stävja arbetsmarknadskriminalitet och svart arbetskraft. Initiativ för att främja positiv påverkan för den egna arbetskraften sker många gånger lokalt för att påverka utifrån specifika möjligheter och behov. Dessa initieras efter möjligheter till positiv påverkan och sammanfattas i regel efteråt med resultat som följs upp.

S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Figur 41: eNPS

Mål	Utfall 2025
> benchmark (redovisas halvårsvis)	31

Inom det strategiska målområdet bästa arbetsplatsen är ett av Peabkoncernens mål att kunna erbjuda våra medarbetare den bästa arbetsplatsen i branschen. Vi mäter det genom eNPS (employee Net Promoter Score) som mäter medarbetarnas vilja att rekommendera Peab som arbetsgivare och har skalan -100 till 100. eNPS-värdet ska ligga över benchmark i branschen (industri och tillverkning) och utgår därmed inte från ett basår.

I vår senaste mätning 2025 uppgick eNPS-värdet för koncernen till 31 (28), vilket är tydligt över nordisk benchmark på 17. Den tydligaste ökningen av eNPS-värdet noterades bland yrkesarbetande kvinnor. I undersökningen lyfter medarbetarna fram samarbete med kollegor, gemenskap och våra kärnvärden som några av de främsta styrkorna med Peab. Svarsfrekvensen var hög och uppgick till 88,6, jämfört med 90,2 i vårens mätning som hade rekordhögt deltagande. Det visar på ett högt engagemang hos medarbetarna för att bidra till utvecklingen av verksamheten.

eNPS-målet är fastslaget av koncernledningen och omfattas av mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. Det bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar och utmaningar. eNPS-målet har formulerats utifrån Peabs verksamhet och med hänsyn till medarbetare, fackliga relationer samt branschjämförelser. Genom dialoger och arbetsmiljöfrågor bidrar medarbetarnas uppfattningar och synpunkter indirekt till Peabs formulering av mål.

• Figur 42: eNPS

Figur 43: Jämställd rekrytering

Mål	Utfall 2025
>8,0% (yrkesarbetare)	13,7 %
>30,0% (tjänstemän)	43,8 %

Bygg- och anläggningsbranschen har en viktig uppgift i att ta tillvara hela den kompetensbas som samhället erbjuder. Som en av Nordens största samhällsbyggare vill vi bidra till att skapa en förflyttning i hela branschen. Andelen kvinnor som examineras från för Peab relevanta praktiska utbildningar i Norden är omkring åtta procent. Vårt mål är att andelen kvinnor som rekryteras till Peab inom våra kärnkompetenser alltid ska överstiga andelen kvinnor som tagit examen i för oss relevanta utbildningsmarknader. För 2025 var målet därför minst 8,0 procent. Vi fokuserar på kärnkompetenser inom såväl produktion (yrkesarbetare) som produktionsledning och produktionsstöd (tjänstemän).

• Figur 44: Produktionsledning och produktionsstöd (TJM) %
• Figur 45: Produktion och förädling (YA) %

Figur 46: Allvarliga olyckor

Mål	Utfall 2025
Nollvision och fallande trend (redovisas kvartalsvis)	49

Det andra målet inom målområdet den bästa arbetsplatsen är Peabkoncernens nollvision avseende arbetsplatsolyckor och målet om en fallande trend avseende dessa (inget basår). Målet omfattar alla som vistas på våra arbetsplatser, det vill säga både egna medarbetare och underentreprenörer.

Antalet allvarliga arbetsplatsolyckor uppgick för 2025 till 49. Det kan jämföras med 33 för 2024. Efter flera kvartal med en lägre olycksnivå inträffade under årets sista kvartal 2025, 26 allvarliga arbetsplatsolyckor, främst inom delar av byggverksamheten. 15 av dessa avsåg egen personal och 11 avsåg underentreprenörer. De allvarliga arbetsplatsolyckorna efterföljdes av utredningar och analyser i syfte att bryta den negativa utvecklingen.

Peab definierar en allvarlig olycka som en arbetsplatsolycka (kategori 4) som resulterar i allvarliga personskador och minst fyra dagars frånvaro från arbetet. Det kan vara skador som orsakar en fraktur på ett ben i kroppen, en svår blödning eller en svår skada på nerver, muskler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tredje gradens brännskada. Målet avseende allvarliga arbetsplatsolyckor har formulerats utifrån Peabs verksamhet och med hänsyn till medarbetare, fackliga relationer samt branschjämförelser. Genom dialoger och arbetsmiljöfrågor bidrar medarbetarnas uppfattningar och synpunkter indirekt till Peabs formulering av mål.Figur 47: Allvarliga olyckor

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 122

S1-6 Uppgifter om företagets anställda
Information om anställda har inhämtats ur HR-systemen i Sverige, Norge, Finland och Danmark per den 31 december 2025, och har därefter summerats. Uppgifterna representerar ett punktvärde vid rapporteringsperiodens slut och har inte beräknats som ett genomsnitt över året. Vissa tidsbegränsade anställningsformer har exkluderats i enlighet med rapporteringens avgränsning. Anställningar med ett uppehåll om högst fem dagar har betraktats som en sammanhängande anställning. Anställningstyp heltid och deltid räknas som tillsvidareanställda.

Figur 48: Antal anställda: könsfördelning 2025

Per 31 december 2025
Kvinnor	2 022
Män	10 940
Totalt antal	12 962

Antal medarbetare per land och kön
Diagrammen nedan visar antal medarbetare per den 31 december 2025. Vid utgången av 2025 hade Peab 12962 (13 383) medarbetare, varav 16 procent (15) är kvinnor. 6 184 (6 290) är tjänstemän och 6 778 (7 093) är yrkesarbetare. Peabkoncernen hade 2024 eller 2025 inga anställda utan garanterade timmar i anställningskontraktet.

Figur 49: Antal anställda: per land

Per 31 december 2025
Sverige	9 481
Finland	1 797
Norge	1 320
Danmark	364
Totalt antal	12 962

Vid utgången av 2025 uppgick andelen yrkesarbetare till 52 (53) procent, medan tjänstemannarollerna stod för 48 (47) procent.

Anställda som lämnat företaget och personalomsättning
Anställda som har lämnat Peab, både frivilligt och ofrivilligt, inklusive pensioneringar under rapportperioden.

Figur 50: Anställda som lämnat företaget och personalomsättning 2025

Antal personer som lämnat företaget	2 558
Personalomsättning %	19

Figur 51: Antal anställda per land och kön

	Kvinnor			Män
	2025	2024	2023	2025	2024	2023
Hela Peab	2 022	2 035	2 089	10 940	11 348	12 018
Sverige	1 606	1 582	1 619	7 875	8 226	8 774
Norge	157	174	189	1 163	1 303	1 465
Finland	224	243	255	1 573	1 504	1 492
Danmark	35	36	26	329	315	287

Figur 52: Anställningsformer för alla anställda

	Kvinnor			Män
	2025	2024	2023	2025	2024	2023
Tillsvidareanställda	1 971	1 991	2 039	10 658	11 102	11 762
Sverige	1 587	1 567	1 601	7 754	8 125	8 662
Norge	138	155	172	1 069	1 211	1 364
Finland	213	234	242	1 506	1 459	1 467
Danmark	33	35	24	329	307	269
Projekt-/visstidsanställda	51	44	50	282	246	256
Sverige	19	15	18	121	101	112
Norge	19	19	17	94	92	101
Finland	11	9	13	67	45	25
Danmark	2	1	2	0	8	18

Figur 53: Anställningstyp för tillsvidareanställda

	Kvinnor			Män
	2025	2024	2023	2025	2024	2023
Heltidsanställda	1 917	1 927	1 971	10 595	11 042	11 700
Sverige	1 548	1 519	1 555	7 714	8 091	8 625
Norge	134	149	160	1 062	1 200	1 355
Finland	211	233	240	1 493	1 448	1 451
Danmark	24	26	16	326	303	269
Deltidsanställda	54	64	68	63	60	62
Sverige	39	48	46	40	34	37
Norge	4	6	12	7	11	9
Finland	2	1	2	13	11	16
Danmark	9	9	8	3	4	0

Figur 54: Antal anställda: affärsområde

Per 31 december	2025	2024	2023
Bygg	4 402	4 681	5 207
Anläggning	3 237	3 365	3 422
Industri	4 584	4 581	4 573
Projektutveckling	126	145	211
Koncerngemensamt	613	611	694
Totalt antal	12 962	13 383	14 107

S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog
Peab är medlem i flera arbetsgivarorganisationer och tillämpar totalt 24 olika kollektivavtal i våra nordiska verksamhetsländer, fördelat på olika affärs- och verksamhetsområden. Kollektivavtalen, som förhandlas fram tillsammans med valda fackliga representanter gäller samtliga medarbetare (100 procent), oavsett om medarbetaren är fackligt ansluten eller inte. När ett företag har verksamhet i mer än ett europeiskt land ska de inrätta ett företagsråd för att ge arbetstagare rätt till gränsöverskridande information och samråd. Detta regleras i lagen om europeiska företagsråd som bygger på ett EU-direktiv. I Peab har vi ett EWC-råd med deltagare från samtliga aktiva fackliga förbund inom Peab-koncernen. Möten äger rum två gånger per år. Dialog mellan Peabs koncernledning och fackliga representanter rör bland annat frågor om affärsresultat, strategiska beslut och deras potentiella påverkan på medarbetarna.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 123

S1-9 Mångfaldsindikatorer
Könsfördelning styrelse, inklusive arbetstagarrepresentanter
Könsfördelning styrelse, årsstämmovalda, se Bolagsstyrningsrapporten sidorna 53-65.

Figur 55: Mångfald i Peabs styrelse och koncernledning, kön och ålder
Kön
Figur 56: Medarbetare uppdelat på personalkategori, kön och ålder
Tjänstemän per kön
Yrkesarbetare per kön
Tjänstemän per ålder
Yrkesarbetare per ålder

S1-10 Tillräckliga löner
En förutsättning för att Peabs medarbetare ska trivas, utvecklas och känna trygghet i sitt arbete är att de erbjuds rimliga och rättvisa löner. Lönerna utgör en central del av våra arbetsvillkor och är starkt kopplade till vår ambition att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare. Vår lönesättning utgår från tydliga principer om rättvisa, transparens och följsamhet mot branschens etablerade normer. Peab tillämpar de kollektivavtal som gäller för bygg- och anläggningsbranschen i respektive land där vi är verksamma. Genom kollektivavtalen säkerställer vi att lönerna motsvarar de nivåer som fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlat fram utifrån yrkesroller, kvalifikationer och marknadsläge. Det gör att lönerna kan anses rimliga enligt nationella och branschmässiga standarder.

S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling

Figur 57: Utbildningstimmar per medarbetare uppdelat på personalkategori 2025

Yrkesarbetare	8,2
Tjänstemän	10,9

Underlaget omfattar anställda inom Peabkoncernen som genomfört och slutfört utbildningar i vårt utbildningssystem. Konsulter och praktikanter exkluderas då deras konton saknar uppgifter om kön och personalkategori. Uppgifterna har sammanställts genom att kombinera personaldata med aktivitets- och kursinformation från vårt utbildningssystem. Uppgifter från den danska verksamheten har inhämtats separat.

Figur 58: Medarbetare uppdelat på personalkategori

	2025	2024	2023
Yrkesarbetare	6 778	7 093	7 507
Tjänstemän	6 184	6 290	6 600

S1-14 Mått för arbetsmiljö
Förutom Peabs nollvision avseende arbetsplatsolyckor och målet om en fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor följer vi även antalet arbetsplatsolyckor med mer än en dags frånvaro, exklusive skadedagen (LTI1, där LTI står för Lost Time Injury) samt arbetsplatsolyckor enligt samma definition per en miljon arbetade timmar (LTIF1) för våra egna medarbetare. Timmar för egen personal räknas ut enligt LTI. För ej anställd personal redovisas inte LTI. Efter utgången av 2025 uppgick frekvensen LTIF1 per rullande tolv månader till 10,0 och antalet frånvaroolyckor LTI1 uppgick till 222,0. De redovisade dödsfallen för 2024 och 2023 var följder av trafikolyckor. Utredningen av dödsolyckan i slutet av 2025 pågår. Allvarliga olyckor är händelser som medfört personskador med allvarliga påföljder. Till exempel: skador som kräver medicinsk behandling av legitimerad läkare, medvetslöshet och hot om våld som lett till chocktillstånd.

Figur 59: Arbetsrelaterade olyckor

	2025	2024	2023
Dödsolyckor egen personal	0	0	1
Dödsolyckor underentreprenörer	1	1	0
Allvarliga olyckor egen personal	28	20	30
Allvarliga olyckor underentreprenörer	21	13	18
LTI (lost time injury) rate, egen personal	222	254	246
LTIF1 (lost time injury frequency), egen personal	10,0	11,0	9,9
LTI4 (lost time injury) rate, egen personal	125	136	144
LTIF4 (lost time injury frequency), egen personal	5,6	5,9	5,8

Figur 60: Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro %	2025	2024	2023
Tjänstemän	2,4	2,4	2,6
Yrkesarbetare	5,7	5,7	6,1
Totalt	4,1	4,2	4,5

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 124

S1-16 Ersättningsmått
Den procentuella skillnaden i ersättning mellan kvinnor och män i Peabkoncernen är -0,45 procent, vilket innebär att kvinnor anställda i Peab i genomsnitt har en något högre lön än män anställda i Peab. Peab har en hög andel män anställda som yrkesarbetare. Andelen anställda kvinnor är hög inom yrkesgruppen tjänstemän. Skillnaden i ersättning mellan könen beräknas utifrån medarbetarnas genomsnittliga bruttotimlön per kön och land samt för hela koncernen. För Danmark har genomsnittslöner per kön använts och vägts in utifrån antal kvinnor och män. Projektanställda, medarbetare med arbetstidsmått noll samt yrkesarbetare i Peab Industri Oy är exkluderade, eftersom uppgifter om bruttotimlön saknas. Den årliga ersättningskvoten för 2025 var 35. Kvoten beräknas genom att dela vd:s ersättning med den genomsnittliga ersättningen i Peabkoncernen.

S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan relaterad till mänskliga rättigheter
Under rapporteringsperioden registrerades nio anmälningar i visselblåsarkanalen, varav samtliga anses hänförliga till kategorin diskriminering, kränkningar eller trakasserier. Ett av ärendena ledde till avsked och ett annat resulterade i en åtgärdsplan samt ytterligare arbetsrättsliga åtgärder. Övriga ärenden har utretts eller är föremål för fortsatt utredning. I de fall där utredningen inte kunnat styrka de rapporterade uppgifterna har inga vidare åtgärder vidtagits. Ärendena hanterades i enlighet med Peabs likabehandlingsplan och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling. Inga böter, sanktioner eller skadestånd har utdömts under 2025.# Social S2 ESRS Arbetstagare i värdekedjan

Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab

• ☐ Arbetsvillkor
• ☑ Trygg anställning
• ☐ Arbetstid
• ☑ Rimliga löner
• ☐ Social dialog
• ☐ Föreningsfrihet, förekomsten av företagsråd och arbetstagares rätt till information, samråd och deltagande
• ☐ Kollektivförhandlingar, inbegripet andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal
• ☐ Balans mellan arbete och privatliv
• ☑ Hälsa och säkerhet
• ☐ Likabehandling och lika möjligheter för alla
• ☐ Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete
• ☐ Utbildning och kompetensutveckling
• ☐ Sysselsättning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning
• ☑ Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen
• ☐ Mångfald
• ☐ Andra arbetsrelaterade rättigheter
• ☑ Barnarbete
• ☑ Tvångsarbete
• ☐ Tillräckliga bostäder
• ☐ Vatten och sanitet
• ☐ Personlig integritet

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 126

Figur 61 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori	Policyer (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)	Mått (MDR-T)
ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan
Arbetsvillkor Trygga anställningar och rimliga löner	Leverantörskod Riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet Inköpsriktlinjer Riktlinjer för visselblåsning	Leverantörsbedömningar Begränsning av antalet underleverantörsled Leverantörskontroller och -revisioner	Mål: Säkra köp >75 %, verksamhetens inköp och andelen inköp som görs från leverantörer med skriftligt avtal	Trygga anställningar och rimliga löner
Risk Potentiell	Leverantörskod Riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet Inköpsriktlinjer Riktlinjer för visselblåsning	Leverantörsbedömningar Begränsning av antalet underleverantörsled Leverantörskontroller och -revisioner	Mål: Säkra köp >75 %, verksamhetens inköp och andelen inköp som görs från leverantörer med skriftligt avtal	Brister i trygga anställningar och rimliga villkor hos arbetstagare i värdekedjan kan leda till projektförseningar, avtalsviten och andra juridiska eller ekonomiska påföljder samt skada Peabs anseende. Kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom barnarbete eller tvångsarbete, kan dessutom medföra juridiska och ekonomiska konsekvenser.
Hälsa och säkerhet	Leverantörskod Riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet Arbetsmiljöpolicy Inköpsriktlinjer Riktlinjer för visselblåsning	Arbetsmiljö- och säkerhetsutbildningar Skyddsronder på arbetsplatser	Nollvision och fallande trend för allvarliga arbetsplatsolyckor (underentreprenörer ingår i koncernens mål)	Arbetsplatsolyckor, bristande skyddsutrustning och osäkra arbetsförhållanden kan påverka hälsa och säkerhet. Negativ Faktisk
Likabehandling och lika möjligheter för alla Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen	Leverantörskod Riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet Inköpsriktlinjer Riktlinjer för visselblåsning	Leverantörsbedömningar Begränsning av antalet underleverantörsled Leverantörskontroller och -revisioner	-	Det finns risker att arbetstagare i värdekedjan råkar ut för brister i inkluderingsarbete, diskriminering eller trakasserier och att rutiner för hantering av diskriminering och trakasserier brister på arbetsplatsen. Negativ Potentiell
Andra arbetsrelaterade rättigheter Barnarbete Tvångsarbete	Leverantörskod Riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet Inköpsriktlinjer Riktlinjer för visselblåsning Arbetsmiljö-och säkerhetsutbildningar	Leverantörsbedömningar Begränsning av antalet underleverantörsled Leverantörskontroller och -revisioner	-	Arbetare i värdekedjan kan utsättas för kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom barnarbete, tvångsarbete eller kränkningar av den personliga integriteten. Negativ Potentiell

ESRS 2 SBM-3

Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och arbetstagare i värdekedjan

Leveranskedjorna inom bygg- och anläggningsbranschen är komplexa och består av en mängd aktörer, såväl lokala som globala. En betydande andel av våra rörelsekostnader utgörs av inköp från leverantörer och underentreprenörer. Därmed är dessa viktiga för framgången i våra projekt. Med omkring 35 000 leverantörer har vi en betydande påverkan på arbetstagare i hela värdekedjan. Peabs fokus på arbetstagare i värdekedjan bygger på ambitionen att minska risker och bidra positivt till social och ekonomisk utveckling inom de områden vi påverkar. Vi har ett ansvar att verka för ansvarsfulla inköp och leverantörssamarbeten, inklusive ansvarstagande för arbetstagare i värdekedjorna. Vårt beroende av underentreprenörer och leverantörer innebär att även Peabs anseende och varumärke kan skadas om våra värderingar och krav inte respekteras.

Figur 61 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel. I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning avseende arbetstagare i värdekedjan är Peabs påverkan väsentlig avseende hållbarhetsämnena arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter. Följande underämnen bedöms vara väsentliga för Peab:

• Arbetsvillkor: trygg anställning, rimliga löner och hälsa och säkerhet
• Likabehandling och lika möjligheter för alla: åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen
• Andra arbetsrelaterade rättigheter: barnarbete och tvångsarbete

SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Peabs affärsmodell är beroende av underentreprenörer och leverantörer. Vi för därför kontinuerliga dialoger med dessa i olika forum för att både förstå deras behov och önskemål samt för att kunna utveckla vår egen verksamhet, inte minst genom olika former av samarbeten. Läs mer i SBM-2 på sidan 77. För att säkra projektleveranser och långsiktig konkurrenskraft är det viktigt för Peab att verka för att arbetstagare i värdekedjan inte utsätts för oacceptabla arbetsvillkor, bristande hälsa och säkerhet, diskriminering eller risker för tvångsarbete. Respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive arbetstagares rättigheter, är en självklarhet i alla delar av vår verksamhet och i hela värdekedjan. För att hantera påverkan, risker och möjligheter ingår det i vår strategi och affärsmodell att arbeta strukturerat och riskbaserat med kravställning, uppföljning och dialog i leverantörsledet.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 127

Arbetstagare i värdekedjan som väsentligt kan påverkas av Peabs verksamhet omfattar följande grupper:

• Arbetstagare hos underentreprenörer som utför kontrakterat arbete på Peabs arbetsplatser
• Arbetstagare hos Peabs materialleverantörer
• Arbetstagare längre upp i leveranskedjan som utvinner råvaror och tillverkar insatsvaror, komponenter och produkter som ingår i Peabs erbjudande

Icke-anställda medarbetare, såsom medarbetare från bemanningsföretag och konsulter som arbetar i verksamheten, omfattas av avsnittet ESRS S1 Den egna arbetskraften. Särskilt sårbara grupper som Peab har identifierat är utländsk arbetskraft via underentreprenörer på Peabs arbetsplatser samt arbetstagare i högriskländer längre upp i leveranskedjan kopplade till material och produkter i Peabs projekt. Utländsk arbetskraft kan ha begränsade språkkunskaper och bristande kännedom om lokal lagstiftning och kollektivavtal, vilket kan öka risken för exploatering. I vissa länder är skyddet för arbetstagares rättigheter svagare, vilket kan innebära brister i arbetsvillkor. Globala och komplexa leveranskedjor innebär dessutom begränsade möjligheter till transparens och spårbarhet.

Peab har identifierat ett antal produktkategorier och geografiska områden, som är väsentliga för verksamheten, där det kan finnas förhöjd risk för tvångsarbete. Exempel på produktkategorier är elektroniska produkter, solceller, natursten, oljeprodukter, stål och arbetskläder. Dessa produkter och material tillverkas huvudsakligen i länder i Asien med högre risk för att mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter inte respekteras.

Peab har under de senaste åren justerat både strategi och affärsmodell på flera konkreta sätt. Synpunkter kring bristande transparens i entreprenörsledet, varierande arbetsvillkor och behov av tydligare krav har lett till att Peab prioriterat en mer integrerad och riskbaserad styrning av leverantörskedjan. Detta inkluderar skärpta kvalificeringskrav för underentreprenörer, begränsningar i antalet leverantörsled, utvecklade kontrollrutiner på arbetsplatser samt analyser kring spårbarhet för kritiska materialkategorier. Särskilt för utländska underentreprenörer har Peab språkstödjande åtgärder, introduktionsrutiner samt krav på att underentreprenörer tillhandahåller dokumenterade arbetsvillkor och försäkringsskydd. Peab styr även i högre grad mot långsiktiga leverantörsrelationer med aktörer som kan uppfylla våra krav på transparens och efterlevnad. Sammantaget har arbetstagarnas intressen således påverkat hur Peab utformar sina krav och partnerskap.

Arbetstagare i värdekedjan har koppling till FN:s 8:e globala mål för hållbar utveckling: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt mål nummer 12: Hållbar konsumtion och produktion.

Hantering av påverkan, risker och möjligheter

S2-1 Policyer för arbetare i värdekedjan

Peab har antagit ett antal styrande dokument som syftar till att förebygga, motverka och hantera påverkan, risker och möjligheter kopplade till mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i värdekedjan.Dessa policyer utgör grunden för vårt arbete med långsiktig hållbarhet i hela värdekedjan. Kärnan i styrningen utgörs av Peabs leverantörskod. Den definierar våra förväntningar på samarbetspartners och deras samarbetspartners i värdekedjan för att förebygga faktiska och potentiella negativa effekter för arbetstagare i värdekedjan samt att möjliggöra företagskulturer som präglas av ansvar, transparens och respekt. Leverantörskoden omfattar affärsetik och affärsprinciper, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, miljö, informationshantering samt krav på efterlevnad. Vid framtagande av leverantörskoden har vi vägt intressenternas krav och förväntningar genom dialoger, framför allt kund- och leverantörsperspektivet, och särskilt i frågor avseende mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption. Leverantörskoden gäller Peabs samtliga leverantörer, inklusive underentreprenörer och tjänsteleverantörer. De är ansvariga för att se till att deras leverantörer i sin tur känner till och följer kraven i koden. Leverantörskoden ingår i alla nya avtal vi undertecknar med leverantörer och finns tillgänglig på Peabs externa webbplatser och intranät. Vi informerar även om gällande krav via avtalsvillkor, genomför löpande arbetsplatsutbildningar samt särskilda utbildningsinsatser, både vid introduktion och i specifika riskfunktioner. Peabs styrelse har beslutat om leverantörskoden och har det yttersta ansvaret för implementeringen av den. Det operativa ansvaret ligger hos vd och övriga koncernledningen, med COO som ansvarig. Leverantörskoden kompletteras av styrdokument som arbetsmiljöpolicyn, riktlinjen för processen avseende tillbörlig aktsamhet, inköpsriktlinjen och riktlinjen för visselblåsning. Arbetsmiljöpolicyn omfattar samtliga anställda och de som vistas på Peabs arbetsplatser och syftar till att skapa och upprätthålla säkra och hälsosamma arbetsplatser. Riktlinjen för visselblåsning styr rapporteringskanaler, anonym visselblåsning, skydd mot repressalier, sekretess och ärendehantering. Inköpsriktlinjerna styr hur inköp ska genomföras, kontrolleras och följas upp i hela koncernen. De säkerställer att pris, kvalitet, säkerhet, hållbara leverantörsrelationer och att Peab endast gör affärer med seriösa och pålitliga aktörer.

è Läs mer om Peabs riktlinjer avseende tillbörlig aktsamhet på sidan 72.

Peabs arbete och styrdokument utgår från nationell lagstiftning, branschöverenskommelser och kollektivavtal och kompletteras av internationella normer och riktlinjer. Vi eftersträvar att följa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact samt FN:s konvention om barnets rättigheter (artikel 32) och FN:s konvention mot korruption.

S2-2 Rutiner för kontakt med arbetstagare i värdekedjan angående påverkan

Vi är medvetna om den viktiga roll arbetstagare i värdekedjan har för Peabs verksamhet. Vi vill verka för rutinmässiga kontakter med underentreprenörer och leverantörer samt att de ska kunna göra sina röster hörda och att problem hanteras effektivt. Dialog med underentreprenörer och leverantörer sker initialt i upphandlingsstadiet, framför allt via kategorichefer och inköpare. Vanligtvis uppdateras ramavtal vart tredje år och för större avtal sker avstämningar med leverantörer kvartalsvis. Peabs avtalsmallar för leverantörer revideras minst två gånger per år. I revideringsgruppen ingår specialistkompetens från arbetsmiljö, miljö och juridik för att säkerställa att relevanta lagkrav och kundkrav tillgodoses i dessa mallar. Vi har även väletablerade samarbeten med fackföreningar och branschorganisationer i våra nordiska länder för att främja inkludering av arbetstagares perspektiv och rättigheter i värdekedjan. Facklig samverkan sker löpande och genom fackligt utsedda inom Peab som vid behov genomför kontroller av underentreprenörer under pågående projekt.

S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka arbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem

Peab har riktlinjer för tillbörlig aktsamhet, som beskriver hur vi hanterar negativa konsekvenser av olika slag, vid incidenter och eventuella skador samt brott mot Peabs värderingar, regler och koder, inklusive vid kränkning av mänskliga rättigheter. Vi ska hantera negativ påverkan genom att samverka för gottgörelse. Vi hjälper den eller det som påverkats att så långt som möjligt återgå till den situation som rådde om negativ påverkan inte hade uppstått. Vi möjliggör gottgörelse som står i proportion till den negativa påverkans allvarlighetsgrad. Lämpliga gottgörelseåtgärder kan vara ursäkter, återställande eller rehabilitering av till exempel ekosystem eller medarbetare, ekonomisk ersättning och åtgärder för att förhindra framtida negativa konsekvenser. Arbete sker kontinuerligt där riktlinjer och processer med mätetal och rapportering finns på plats.

è Läs mer om Peabs riktlinjer för tillbörlig aktsamhet på sidorna sidan 72.

Underentreprenörer som arbetar på Peabs arbetsplatser uppmuntras att vända sig till sin motpart på Peab, skyddsombud, fackliga representanter eller företagshälsovården för att rapportera problem av olika slag. Peab har även en visselblåsartjänst för leverantörens medarbetare och alla externa intressenter som vill använda sig av kanalen för att rapportera misstänkta regelbrott, överträdelser mot lagstiftning eller leverantörskod eller andra händelser. Visslaren rapporterar anonymt eller öppet, på önskat språk, och utan risk för repressalier. Visslingen hanteras av Peabs råd för visselblåsning och varje ärende utreds enligt fastslagna rutiner. Alla som arbetar på Peabs arbetsplatser får information om Peabs visselblåsartjänst genom de obligatoriska arbetsplatsutbildningarna. I övrigt finns information om tjänsten på Peabs webbplatser. Vi uppmuntrar leverantörer och underleverantörer att proaktivt kommunicera till sina medarbetare och andra arbetstagare i värdekedjan om möjligheten att använda visselblåsarsystem, liksom att ha egna klagomålsmekanismer, vid händelser som strider mot leverantörskod eller lagstiftning.

Under året inkom fyra ärenden via visselblåsarkanalen, som direkt berörde arbetstagare i värdekedjan. Samtliga ärenden hanterades i enlighet med fastställda rutiner och processer för visselblåsning. Ärenden som avsåg brott mot eller klagomål kopplade till leverantörskoden överlämnades, när så var relevant, till inköpsorganisationen för vidare handläggning. Vidtagna åtgärder har bland annat omfattat spärr av leverantör samt genomförande av riktade åtgärdsprogram. Utöver det faktum att Peab får in ärenden via visselblåsartjänsten, vilket visar att kanalen fungerar, görs idag ingen uppföljning av dess effektivitet. Vid misstankar om oegentligheter kan arbetstagare i värdekedjan även vissla till myndigheter som Arbetsmiljöverket och Ekobrottsmyndigheten i Sverige, Skatteetaten och Arbeidstilsynet i Norge, Arbetarskyddsförvaltningen Työsuojelu och Verohallinto i Finland samt Arbejdstilsynet och Skattestyrelsen i Danmark.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
SOCIALT S1–S4 128

S2-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan för arbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Arbetet kopplat till påverkan, risker och möjligheter inom arbetstagare i värdekedjan bedrivs på koncern- och affärsområdesnivå med relevant kompetens i organisationen. Ansvaret går via VD till COO och koncernens HR-chef, som har stöd av specialister. Uppföljning av åtgärdernas ändamålsenlighet sker genom de olika funktionerna, såsom inköp och arbetsmiljö, samt inom ramen för styrgruppen för kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja. Vi mäter idag effektiviteten i våra åtgärder inom arbetsmiljö vad gäller arbetsplatsolyckor, säkra köp inom inköpsfunktionen samt leverantörsrevisioner. Vi ser samtidigt behov av att såväl systematisera dessa uppföljningar som att utveckla nya sätt att mäta framstegen i våra åtgärder samt att tidsätta dem.

För att främja rättigheter och goda arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan har Peab infört ett antal åtgärder som tar sig uttryck i urval, avtal och uppföljning av leverantörer och underentreprenörer genom revisioner och arbetsplatskontroller. Före samarbete inleds med en underentreprenör eller leverantör sker en kontroll utifrån våra ekonomiska kriterier och sanktionslistor. Samtliga leverantörer och underentreprenörer ska godkänna och underteckna Peabs leverantörskod, som ställer krav på efterlevnad av mänskliga rättigheter och arbetsrätt, inklusive arbetsvillkor, lön, föreningsfrihet samt förbud mot tvångsarbete. Kraven tydliggörs även genom avtalsvillkor kopplade till arbetsmiljö och miljö.

Under 2025 utvecklade Peab arbetet med att stärka processer för riskbedömning, uppföljning och leverantörsdialog med målet att tidigt identifiera och hantera negativ påverkan för arbetstagare i värdekedjan. Detta omfattar ökad spårbarhet, fördjupade bedömningar i kategorier, geografiska områden och arbetsuppgifter med högre risk samt stärkt dialog med leverantörer, underentreprenörer och andra relevanta intressenter längs värdekedjan. Koncernens inköpsarbete är viktigt för vår förmåga att hantera påverkan, risker och möjligheter avseende arbetstagare i värdekedjan. Genom det kategoribaserade inköpsarbetet kan vi teckna avtal med tydliga krav och styra inköpen till ramavtalsleverantörer samt förenkla för verksamheten att avropa från godkända leverantörer med fördefinierade villkor. Vi ser att ett strukturerat och riskbaserat inköpsarbete genom kategoristyrning ger oss bättre möjligheter att stärka relationen med leverantörer och underentreprenörer som delar våra värderingar, minska variation och osäkerhet i leverantörsledet och öka spårbarheten i värdekedjan.Arbetssättet stärker även vår kunskap om respektive inköpskategori och förbättrar möjligheten att identifiera, följa upp och hantera risker och möjligheter. Kategoriarbetet leds och samordnas av en kategorichef och varje kategori har en ansvarig kontaktperson. Arbetet bedrivs i kategoriteam med representanter från stödfunktioner såsom kvalitet och miljö, finans, HR samt relevanta funktioner inom affärsområdena. För att öka transparens, spårbarhet och minska risken för oseriösa aktörer införde Peab under 2025 rutiner i Sverige som innebär att högst två led av underentreprenörer får anlitas i ett projekt. Motsvarande krav är i Norge och Finland redan reglerade genom lagstiftning. Som ytterligare kontrollåtgärd genomför vi arbetsplatskontroller för att säkerställa att obehöriga inte har tillträde till våra arbetsplatser. Inom ramen för branschgemensamma krav i UE 2021 ingår i våra kontroller att säkerställa att underentreprenörer har kollektivavtal och F-skattebevis. Under 2025 har vi arbetat med att införa utökade leverantörsbedömning. Inledningsvis omfattar detta ramavtalsleverantörer till vår direkta verksamhet. Som del av avtalsuppföljningen genomför Peab leverantörsrevisioner baserade på leverantörskoden. Revisionerna syftar till att undersöka om grundläggande krav efterlevs och att skapa förståelse för vad som krävs för att vara leverantör till Peab. Revisionerna genomförs av interna tvärfunktionella team bestående av kategorichefer samt ansvariga för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Detta arbete, inte minst genom ramavtal och leverantörsrevisioner, ger oss möjligheter att ha bättre relationer med större insyn i leverantörers verksamheter. Den utökade leverantörsbedömningen, begränsning av antalet underentreprenörsled och leverantörsrevisioner är exempel på åtgärder som syftar till att minska risken för negativ påverkan för arbetstagare i värdekedjan, särskilt kopplat till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Under året tog vi även fram en plan för att under 2026 utbilda inköpare i ansvarsfulla inköp för att höja den interna kompetensen och därigenom minska väsentliga risker och ta vara på möjligheter. Avsikten är att utvärdera framstegen inom ovanstående både avseende åtgärdernas kvantitet och kvalitet, huvudsakligen inom ramen för inköpsfunktionens arbete.

Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner

När det gäller arbetsvillkor för arbetstagare hos våra samarbetspartners och deras samarbetspartners är vi tydliga - inte minst genom leverantörskoden - med våra förväntningar på de aktörer som samarbetar med oss och bidrar i våra värdekedjor i allt från löner och lönediskriminering och bristande arbetsvillkor till orimliga arbetstider och temporära kortvariga kontrakt utan trygghet. För underentreprenörer som omfattas av UE 2021 tillämpar vi kollektivavtal, vilket innebär att dessa arbetstagare får ta del av villkor som följer svenska branschstandarder avseende lön, arbetstid, försäkringar och arbetsmiljö. Genom att inkludera kollektivavtalsliknande villkor i våra avtal säkerställer vi att även arbetstagare som inte är direkt anställda av oss omfattas av rättvisa och transparenta anställningsvillkor. Motsvarande tillvägagångssätt har vi i våra övriga nordiska verksamhetsländer. Peab är medlem i flera arbetsgivarorganisationer och tillämpar totalt 24 olika kollektivavtal i våra nordiska verksamhetsländer, fördelat på olika affärs- och verksamhetsområden. Att följa kollektivavtal gäller alla – oberoende om det är egna medarbetare, medarbetare från bemanningsbolag eller underentreprenörer – som arbetar för Peab och är en förutsättning för att nå koncernens mål med säkra och goda arbetsvillkor.

Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet

Utmaningarna med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är både direkt kopplat till den bygg- och anläggningsbransch som Peab verkar i samt för arbetstagare i leveranskedjan för material och produkter som är nödvändiga till Peabs projekt. Alla som vistas på Peabs arbetsplatser ingår i Peabs arbetsmiljöansvar och ska kunna göra det under trygga och säkra förhållanden, trots att det finns riskfyllda arbetsmoment i verksamheten. Vi bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och flera delar av verksamheten är certifierade enligt ISO 45001. För att förebygga olyckor och tillbud utvecklar vi kontinuerligt kvalitetssäkrade och systematiserade arbetsmetoder. På byggarbetsplatserna handlar det om återkommande skyddsronder med efterföljande åtgärder av identifierade brister. För att stärka säkerheten på våra arbetsplatser genomgår samtliga underentreprenörer obligatorisk arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning innan de påbörjar arbete för Peab. I Sverige och Norge genomförs utbildningen digitalt och i Finland genomförs den fysiskt. Riskerna för exponering av farliga ämnen berör såväl anställda hos tillverkare och underentreprenörer som slutkund, om produkten som innehåller ämnen med betänkligheter byggs in i slutprodukten. I enlighet med beskrivningen på sidorna 95-97 i avsnitt E2 Föroreningar arbetar vi löpande med att minska riskerna för att någon ska exponeras för farliga ämnen. è Läs mer om Peabs arbetsmiljöarbete, inklusive målen avseende allvarliga olyckor på sidan 124. Genom Peabs leverantörskod, som leverantörerna signerar, kräver vi även att de respekterar relevant lokal lagstiftning på området, samt ILO:s kärnkonventioner. Peab förväntar sig även att leverantörerna har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som möjliggör kontinuerlig övervakning och förbättring av arbetsmiljön. Som en stor samhällsbyggare i Norden har vi möjlighet att ställa den här typen av krav och ha en positiv påverkan på aktörer i värdekedjan genom att utmana och vägleda i frågor som hälsa och säkerhet. På så sätt kan vi öka välmåendet på arbetsplatserna och minska riskerna för arbetsplatsolyckor.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 129

Lika behandling och lika möjligheter för alla

Lika behandling och lika möjligheter för alla inkluderar jämställdhet och lika lön för lika arbete samt åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen. En trygg och inkluderande arbetsmiljö är en rättighet för alla och Peabs arbetsmiljöarbete omfattar därför samtliga som vistas på våra arbetsplatser. Vi försäkrar oss om att alla som arbetar på våra arbetsplatser tar del av våra policyer, inklusive leverantörskoden och Peabs likabehandlingsplan som innefattar riktlinjer avseende anti- diskriminering och trakasserier.

Andra arbetsrelaterade rättigheter

Peabs leverantörskod slår tydligt fast att vi aldrig accepterar barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning. Arbete ska alltid ske på frivillig grund. Med tanke på att vår egen verksamhet uteslutande bedrivs i Norden med en stor andel nordiska arbetstagare samt att vi inte använder gästarbetare från ej godkända entreprenörer, minskar riskerna för brister i andra arbetsrelaterade rättigheter som barnarbete, tvångsarbete och integritetskränkningar. Samtidigt innebär, som vi beskrivit, vårt beroende av leverantörer i värdekedjan att det finns risker för brister i arbetsrelaterade rättigheter och att våra möjligheter att utöva tillsyn minskar ju längre bort i värdekedjan vi kommer. Det är möjligt att kränkningar av arbetstagares rättigheter förekommer i länder där skydd av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter inte är lika starkt som i Norden, även om Peab under 2025 inte har identifierat några överträdelser. Att arbeta med uppföljning och kontinuerliga förbättringar är därför viktigt för att värna rättigheterna för utsatta grupper av arbetstagare i värdekedjan. Dessa insatser är inte minst viktiga för att bidra till att omställningen till förnybara energikällor sker på ett sätt som respekterar och skyddar mänskliga rättigheter. Vi vet till exempel att leverantörskedjan för solcellsmoduler innebär risker kopplade till mänskliga rättigheter. Produktionen av solceller är ofta koncentrerad till geografiska områden och leverantörsled med dokumenterade utmaningar avseende arbetsvillkor och risker för bland annat tvångsarbete. Med tanke på det växande behovet av solcellsteknik inom bygg- och fastighetsbranschen kan vi anta att dessa risker i värdekedjan kommer att öka. Mot denna bakgrund intensifierar vi arbetet med att skapa transparens i kategorier med identifierade höga risker, såsom inköp av solcellsrelaterade produkter. God inköpsstyrning är grunden för hantering av påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan.

S2-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Genom mätetalet säkra köp följer vi upp verksamhetens inköp och andelen inköp som görs från leverantörer med skriftliga avtal. Peab har som mål att minst 75 procent av inköpen ska uppfylla kriterierna för säkra köp. 2025 uppgick andelen till 86 procent. Mätningen omfattar den svenska verksamheten, men avsikten är att inkludera Norge, Finland och Danmark i mätningen. Målet är beslutat av Peabs koncernledning och inköpsfunktionen ansvarar för uppföljningen. Det har inte formulerats genom deltagande av externa intressenter. Under 2025 genomförde vi 69 (72) revisioner bland våra betydande leverantörer. Vi arbetar med att se över vårt revisionsprogram för att öka dess effektivitet för oss och våra leverantörer. Bland annat ska vi vidareutveckla processen utifrån ett riskbaserat perspektiv med syftet att förbättra urvalet av leverantörer som blir föremål för revision. Vi genomför sedan 2021 tredjepartskontroller i den svenska verksamheten för att säkerställa att obehöriga inte har tillträde till och inte vistas på våra arbetsplatser. Under 2025 besöktes 33 (12) arbetsplatser och kontrollerna omfattade 1 212 (335) individer.Förutom säkra köp har Peab inte fastställt kvantitativa mål avseende arbetstagare i värdekedjan, men överväger att utvärdera mätbara mått och mål i det fortsatta arbetet samt att än tydligare koppla dessa till påverkan, risker och möjligheter.

Social S3 ESRS Påverkade samhällen

Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
* ☐ Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
* ☑ Tillräckliga bostäder
* ☐ Tillräckliga livsmedel
* ☐ Vatten och sanitet
* ☑ Markrelaterade konsekvenser
* ☑ Säkerhetsrelaterade konsekvenser
* ☐ Samhällens civila och politiska rättigheter
* ☐ Yttrandefrihet
* ☐ Mötesfrihet
* ☐ Konsekvenser för människorättsaktivister
* ☐ Urfolks rättigheter
* ☐ Fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke
* ☐ Självbestämmande
* ☐ Kulturella rättigheter

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 131

Figur 62: IRO Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori	Policyer (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)	Mått (MDR-T)
ESRS S3 Påverkade samhällen
Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Miljö-, social och samhällspåverkan i byggskeden: Projekt och byggskeden kan påverka lokalsamhällen genom buller, ökad trafik, försämrad boendemiljö eller miljörisker som föroreningar. De kan också påverka trygghet, kulturmiljöer och skapa intressekonflikter eller negativ opinion, särskilt vid bristfällig dialog. (Negativ Potentiell)	Uppförandekod, Leverantörskod, Riktlinjer för tillbörlig aktsamhet	Kommunikation och dialogaktiviteter, Samråd med myndigheter och andra intressenter	-	-
Lokal ekonomisk och social utveckling: Genom att stärka relationerna med lokalsamhället och bidra till bostäder, infrastruktur och trygga miljöer främjar vår verksamhet lokal utveckling och ett livskraftigt samhällsliv. Detta skapar lokala arbetstillfällen, stärker ekonomin och minskar risker för konflikter, förseningar och ökade kostnader. (Positiv Faktisk)	Uppförandekod, Leverantörskod, Riktlinjer för tillbörlig aktsamhet	Kommunikation och dialogaktiviteter, Samverkansprojekt, Lokala initiativ med unga via skol- och föreningsprojekt	-	-

ESRS 2 SBM-3

Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och påverkade samhällen

Peab tillämpar infasningsreglerna i enlighet med Europeiska kommissionens infasningsregler för våg 1-företag enligt Omnibus och ”Quick Fix” och redovisar minimikraven (Minimum Disclosure Requirements) i enlighet med ESRS 2 §17 för S3 Påverkade samhällen genom att sammanfatta information om ämnets väsentlighet, strategiska koppling, policyer, åtgärder och mål.

Som lokal samhällsbyggare finns Peab på många orter runtom i Norden. Vi påverkar de samhällen där vi utvecklar, bygger och anlägger. Som ett av Nordens största bygg- och anläggningsföretag har Peab en betydande påverkan på lokala ekonomier, social sammanhållning och boende- och arbetsmiljöer. Att bidra positivt till samhällets utveckling är kärnan i vår verksamhet, liksom att visa hänsyn och vara lyhörd för lokala behov och önskemål. Vi respekterar och främjar samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och arbetar för att stärka relationerna med lokalsamhällena där vi verkar.

Att göra nytta lokalt är tydligt definierat genom koncernens målområde att vara ledande inom samhällsansvar. Vi bidrar med bostäder, lokaler, infrastruktur och miljöer som främjar lokalt samhällsliv. Samtidigt är vi medvetna om att bygg- och anläggningsverksamhet kan föra med sig negativa påverkan. Vår påverkan uppstår genom direkta insatser – såsom byggproduktion, etablering av arbetsplatser och inköp från lokala leverantörer. Det kan till exempel handla om att vi uppfattas inkräkta på andra önskemål eller avsikter på platsen eller att människor som bor och arbetar i anslutning till våra projekt påverkas av utsläpp eller damm från byggarbetsplatsen. Våra projekt kan även försämra framkomligheten för människor. Vår påverkan uppstår även indirekt genom hur vi utformar projekt, för dialog med lokalsamhällen och förvaltar relationer med kommuner, boende och andra intressenter. Eftersom vi vill påverka lokalsamhällen positivt är vi lyhörda och aktiva i sådana dialoger. Detta är nära integrerat i Peabs affärsmodell som bygger på ett lokalt samhällsbyggande med långsiktiga relationer och ansvarstagande i projektens alla faser. Eftersom Peab även har ansvar för samhällen som påverkas eller kan påverkas av verksamheten nedströms i värdekedjan ökar antalet påverkade eller potentiellt påverkade samhällen.

Figur 62 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel. I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning avseende påverkade samhällen är samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter väsentliga. Vi har särskilt identifierat tillräckliga bostäder, markrelaterade konsekvenser och säkerhetsrelaterade konsekvenser som väsentliga.

SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Peabs strategi att vara Nordens samhällsbyggare innebär ett långsiktigt ansvar för att bidra positivt till lokalsamhällen där vi är verksamma. Detta är integrerat i affärsmodellen genom:

• Lokal förankring och egen personal, vilket säkerställer att projekt utvecklas och utförs med förståelse för lokala förutsättningar.
• Ett ansvarstagande arbetssätt i produktion, med rutiner som minimerar störningar och säkerställer en säker, effektiv och hållbar byggprocess.
• Systematiskt hållbarhetsarbete med fokus på social, miljömässig och ekonomisk påverkan i projektens livscykel.
• Fokus på dialog och transparens, där vi arbetar nära kommuner, närboende och andra intressenter för att skapa goda relationer och långsiktigt värde.
• Integration av social hållbarhet i stadsutveckling, med fokus på trygghet, tillgänglighet, mobilitet och inkluderande miljöer.

Våra kunder betonar allt oftare vikten av samverkan kring ett gemensamt ansvar i att forma framtidens samhällen. För Peab är denna utveckling positiv och handlar till exempel om att och hur vi utformar attraktiva bostäder och säkra bostadsområden samt främjar lokalt föreningsliv och ungas utveckling och utbildning. Genom att bidra till fler grönområden, mötesplatser och tillgänglighet till serviceanläggningar kan vi vara med och forma hållbara, levande och inkluderande samhällen. På detta sätt bidrar vår verksamhet till att både minska negativa och förstärka positiva effekter i de lokalsamhällen där vi finns. Det stärker Peabs långsiktiga konkurrenskraft och värdeskapande.

Samhällsbyggnadssektorn i de nordiska länderna är strikt reglerad, till exempel genom den svenska plan- och bygglagen, den norska lov om planlegging og byggesaksbehandling och den finska markanvändnings- och bygglagen. Det övergripande syftet med dessa lagar är att skapa hälsosamma, säkra och trivsamma livsmiljöer som fungerar socialt och där behoven hos olika befolkningsgrupper beaktas. Genom dem säkerställer vi att perspektiven hos påverkade samhällen beaktas i våra beslut, liksom när och hur samråd med påverkade samhällen och deras representanter ska genomföras. Att hantera samhällspåverkan och skapa positiva effekter är viktigt för:

• Projektgenomförande med minskade risker för förseningar, ökade kostnader och konflikter.
• Konkurrenskraft genom uppfyllande av kundkrav.
• Värdeskapande som stärker vårt varumärke och ökar acceptansen i lokalsamhällen.

Påverkade samhällen har koppling till FN:s 11:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbara städer och samhällen.

Hantering av påverkan, risker och möjligheter

MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

Grunden i Peabs åtagande är efterlevnad av nordisk lagstiftning och efterlevnad av andra regler och förordningar som gäller på de marknader där vi är verksamma. Därtill eftersträvar vi att följa internationella riktlinjer, normer och initiativ: FN:s Global Compact, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) och de allmänna principerna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter. Våra policyer och riktlinjer är i sin tur förenliga med dessa åtaganden, vilket slås fast i Peabs uppförandekod.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 132

Peab har policyer och riktlinjer som syftar till att minimera negativ påverkan och maximera positiva effekter för lokalsamhällen. Vår uppförandekod och leverantörskod klargör våra åtaganden för samhällsansvar och mänskliga rättigheter. Genom dessa verkar vi för att vi och våra leverantörer ska ta ansvar för både risker och möjligheter i de samhällen som påverkas av våra gemensamma verksamheter. Vi har även riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet, som beskriver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö och arbetar aktivt med att förebygga eller minimera dessa, samt våra rutiner för gottgörelse vid eventuella negativa konsekvenser av vår verksamhet.

è Läs mer om riktlinjen för processen avseende tillbörlig aktsamhet på sidan 72.

Inom respektive affärsområde finns rutiner och riktlinjer för våra aktiviteter som påverkar de samhällen vi verkar i, såsom vid lokala samråd i samband med projektutveckling eller etablering av täkt. I enlighet med våra verksamhetsledningssystem vilar ansvaret för detta på respektive verksamhetschef. Peabs uppförandekod, policyer och riktlinjer omfattar hela verksamheten, uppdateras årligen och fastställs av antingen styrelsen eller koncernledningen. De kommuniceras till relevanta intressenter och går att hitta på Peabs webbplatser.

è Läs mer om Peabs uppförandekod på sidan 61.# MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor

Vi eftersträvar att minimera negativ påverkan och att lokala ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter respekteras, inklusive om projektet berör urfolks rättigheter. Vid byggprojekt involverar vi påverkade samhällen till exempel genom samrådsprocesser med lokalbefolkningen. Vi håller dialogmöten med kommuner, boende och intresseorganisationer inför och under projekt. Det gör vi både för att minimera negativ påverkan på lokala intressen och identifiera möjligheter.

Att skapa attraktiva och säkra bostäder och bostadsområden är självklart för oss. I enlighet med lagar och förordningar samt demokratiskt fastslagna processer deltar vi till exempel i processer för att utveckla översiktsplaner tillsammans med kommuner och andra byggherrar och bidrar på så sätt till att fastställa grunderna för framtida planprogram. När det gäller tillståndspliktiga verksamheter, såsom täkter eller miljöfarlig verksamhet som potentiellt skulle kunna få konsekvenser för samhällen, innefattas medborgardialoger och samråd i den reglerade processen. Dialoger med relevanta förvaltningar och med samhällets valda företrädare är därmed en naturlig del av arbetet.

Vi kommunicerar på olika sätt för att nå aktörer i påverkade samhällen. Vi använder olika dialogformer och genomför kontinuerligt nätverksträffar, samverkansprojekt, informationsträffar och bjuder in till studiebesök. Vi har aktiva kontakter med kommunala och regionala beslutsorgan, och engagerar oss i miljöredovisningar, visionsarbeten, mentorskap, sponsringsprojekt och medborgardialoger. Här är även det förebyggande arbetet i samband med genomförande av projekt viktigt. Information till och dialog med närboende och kringliggande intressenter pågår före, under och efter det att vi utför arbeten. Kontinuerlig kommunikation är avgörande för god hantering av den påverkan, risker och möjligheter som uppstår i påverkade samhällen.

Under det gångna året har vi även genomfört en rad konkreta åtgärder för att minska påverkan på lokalsamhällen. Det har till exempel handlat om att införa bullerskydd, minska dammbildning och förbättra trafiksäkerhetsplaner. Vi följer alltid upp den här typen av åtgärder för att säkerställa att de har avsedd effekt, till exempel kring bullernivåer. Under 2025 har det inte rapporterats några händelser inom påverkade samhällen. Vi arbetar även med lokala initiativ, exempelvis engagemang i barn och ungas utveckling. Det kan handla om deltagande i eller sponsring av skolaktiviteter och föreningsliv. I många av våra projekt finns dessutom olika typer av krav på socialt ansvarstagande.

Genom vårt koncept Peab Life har vi de senaste åren skapat samarbeten med partners på olika orter i Norden för att främja barns och ungas utveckling. Våra Peab Life-samarbeten riktar sig främst till skolor och idrottsföreningar och vi försöker oftast rikta insatserna till unga i socioekonomiskt utsatta områden eller till unga som på andra sätt riskerar utanförskap. Under 2025 genomförde Peab Life 51 (40) aktiviteter och involverade nära 3 200 (3 000) barn, ungdomar och studenter i lokala samarbeten.

Vi har flera välfungerande kanaler för utomstående att komma i kontakt med Peab, till exempel vår kundtjänst eller våra webbplatser. Ofta sker dock dialogen genom direktkontakt med något av våra lokalkontor eller med medarbetare på en arbetsplats. Kontakterna kan handla om klagomål, önskemål eller frågor av olika slag. Vi har medarbetare som har till uppgift att hantera den här typen av kontakter. Det är också vanligt förekommande att boende i närheten av någon av Peabs verksamheter hör av sig med frågor eller synpunkter. Det kan handla om buller, transporter som hindrar framkomligheten eller störande lukt från asfaltshantering. Vi arbetar transparent, systematiskt och förebyggande, inte minst när det handlar om att åtgärda problem. Här har vi stöd av fastslagna system och arbetssätt för händelsehantering, vilket också ger oss möjlighet att följa upp hanterade ärenden. Därtill erbjuder vi vårt webbaserade visselblåsarsystem som garanterar anonymitet för anmälaren.
è Läs mer om Peabs visselblåsartjänst på sidan 139.

MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

Vi har inte definierat mål eller mätetal inom hållbarhetsämnet påverkade samhällen, men har för avsikt att utvärdera behovet av dessa i det fortsatta arbetet, för att kunna utveckla vår förmåga att följa upp ändamålsenligheten i våra åtgärder. Vi arbetar likaså vidare med att utveckla såväl processer som arbetssätt avseende påverkade samhällen.

Social S4 ESRS Konsumenter och slutanvändare

Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
* ☐ Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare
* ☐ Personlig integritet
* ☐ Yttrandefrihet
* ☐ Tillgång till (kvalitets)information
* ☑ Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare
* ☑ Hälsa och säkerhet
* ☑ En persons säkerhet
* ☑ Skydd av barn
* ☐ Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare
* ☑ Icke-diskriminering
* ☑ Tillgång till varor och tjänster
* ☐ Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 | OM PEAB | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER | ÖVRIG INFORMATION | SOCIALT S1–S4 | 134

Figur 63	Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter
Kategori	Policyer (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)	Mått (MDR-T)	ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare
Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare	Uppförandekod, Riktlinje avseende processen för tillbörlig aktsamhet, Kvalitetspolicy	Kvalitetsarbete och besiktningar, Kunddialoger och tillgängliga klagomålsmekanismer, Produktval	NKI (Nöjd Kund-Index) Mål: >75	Eget mätetal	Hälsa och säkerhet i den byggda miljön. Brister i slutprodukter, såsom i tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor eller i säkerhetsstandarder, kan påverka konsumenter och/eller slutanvändares hälsa och säkerhet negativt. (Negativ/Potentiell)
Hälsa och säkerhet i den byggda miljön	Uppförandekod, Riktlinje avseende processen för tillbörlig aktsamhet, Kvalitetspolicy	Kvalitetsarbete och besiktningar, Kunddialoger och tillgängliga klagomålsmekanismer, Produktval			Brister i slutprodukter, såsom i tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor eller i säkerhetsstandarder, finns risker för ekonomiska konsekvenser för boende, brukare och Peab, liksom risk för skadat anseende för Peab. (Risk/Potentiell)
Säkerhet och trygghet i bostads- och stadsutvecklingsprojekt samt utomhusmiljöer	Uppförandekod, Riktlinje avseende processen för tillbörlig aktsamhet, Kvalitetspolicy	Peab Life, lokala initiativ med unga via skol- och föreningsprojekt	NKI (Nöjd Kund-Index) Mål: >75	Eget mätetal	Byggnation med hänsyn till gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och välbefinnande. Individers säkerhet samt skydd av barn påverkas av aspekter som ljussättning, öppna ytor och trafiksäkerhet. God hänsyn till ovanstående förebygger risker och främjar kundnöjdhet samt kan gynna anseende och ge affärsmöjligheter. (Möjlighet/Potentiell)
Social inkludering för konsumenter och /eller slutanvändare	Uppförandekod, Riktlinje avseende processen för tillbörlig aktsamhet, Kvalitetspolicy	Kunddialoger, Produktval, Peab Life, lokala initiativ med unga via skol- och föreningsprojekt			Tillgång till varor och tjänster och användbarhet. Byggnation med hänsyn till gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och välbefinnande. Individers säkerhet samt skydd av barn påverkas av aspekter som ljussättning, öppna ytor och trafiksäkerhet. (Positiv/Potentiell)

ESRS 2 SBM-3
Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och konsumenter och slutanvändare

Peab tillämpar infasningsreglerna i enlighet med Europeiska kommissionens infasningsregler för våg 1-företag enligt Omnibus och ”Quick Fix” och redovisar minimikraven (Minimum Disclosure Requirements) i enlighet med ESRS 2 §17 för S4 Konsumenter och slutanvändare genom att sammanfatta information om ämnets väsentlighet, strategiska koppling, policyer, åtgärder och mål.

Peabs verksamhet påverkar konsumenter och slutanvändare runtom i Norden främst genom de byggnader, bostadsområden och samhällsfastigheter och den infrastruktur vi utvecklar, bygger och underhåller. Som Nordens samhällsbyggare har vi ett långsiktigt ansvar gentemot de människor som nyttjar våra produkter och tjänster – från privatpersoner i nya bostäder vi byggt till brukare av skolor, infrastruktur och vårdmiljöer. Att vi lyckas möta behov och krav samt leverera i enlighet med våra åtaganden till kunderna, och i slutänden till konsumenter och slutanvändare, är avgörande för en långsiktigt hållbar verksamhet. Denna påverkan är därför nära kopplad till Peabs affärsmodell, som bygger på ett lokalt förankrat och kundnära arbetssätt där kvalitet, trygghet och livscykelperspektiv är hörnstenar.

Peabs påverkan inom konsumenter och slutanvändare bedöms vara väsentlig avseende personlig säkerhet för konsumenter med underämnena hälsa och säkerhet, en persons säkerhet och skydd av barn och social inkludering med icke-diskriminering och tillgång till varor och tjänster vara väsentliga underämnen.

Figur 63 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel.

SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Peabs strategi bygger på att vara Nordens ledande samhällsbyggare. Arbetet med konsumenter och slutanvändare är integrerat i koncernens övergripande mål för hållbarhet, kvalitet och kundrelationer. När vi i enlighet med vår affärsmodell levererar bygg- och anläggningsprojekt, som nyttjas av konsumenter och slutanvändare, har det påverkan på deras säkerhet, tillgänglighet och livskvalitet.Vårt uppdrag är att säkerställa att våra projekt uppfyller höga krav på kvalitet, säkerhet och social inkludering. Vi identifierar faktiska och potentiella konsekvenser för konsumenter och slutanvändare, särskilt kopplade till:

• Hälsa och säkerhet i den byggda miljön, inklusive tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor samt säkerhetsstandarder.
• Tillgänglighet och användbarhet, vilket påverkar människors möjligheter att ta del av samhällsfunktioner och boendemiljöer oavsett funktionsvariation.
• Social funktionalitet i bostads- och stadsutvecklingsprojekt, där gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och välbefinnande.

Den faktiska påverkan uppstår främst i utförandet av byggprojekt och under senare förvaltningsskeden där brister kan ha påverkan på människor. Potentiell påverkan är kopplad till projektering, materialval, leverantörskedjor och övergången till mer digitala lösningar. Påverkade samhällen har koppling till FN:s 11:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbara städer och samhällen.

Hantering av påverkan, risker och möjligheter MDR-P

Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

Peabs arbete och ansvarstagande inom konsumenter och slutanvändare regleras genom nationell lagstiftning i Norden och branschöverenskommelser. Till stöd i vårt arbete har vi även internationella riktlinjer, normer och initiativ: FN:s Global Compact, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), de allmänna principerna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter samt OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer. Våra policyer och riktlinjer är i sin tur förenliga med dessa åtaganden, vilket slås fast i Peabs uppförandekod.

Utgångspunkten för Peabs arbete avseende konsumenter och slutanvändare är vår uppförandekod som vägleder oss i verksamheten.
è Läs mer om Peabs uppförandekod på sidan 61.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION SOCIALT S1–S4 135

Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet stöttar oss i arbetet avseende konsumenter och slutanvändare. Den beskriver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö samt arbetar aktivt med att förebygga eller minimera dessa.
è Läs mer om Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet på sidan 72.

Peab har en kvalitetspolicy som rör konsumenter och slutanvändare samt processer för att involvera dem i frågor kring påverkan. Kvalitetspolicyn slår bland annat fast att Peab som samhällsbyggare tar ansvar för kvaliteten i våra produkter och tjänster. Målet med kvalitetsarbetet är att våra slutprodukter håller hög kvalitet och ger goda referenser för framtida affärer. Vi arbetar förebyggande och långsiktigt med kvalitet som en integrerad del i den dagliga verksamheten.

Peabs uppförandekod, policyer och riktlinjer omfattar hela verksamheten, uppdateras årligen och fastställs av antingen styrelsen eller koncernledningen. Vid framtagandet av våra policyer och riktlinjer ger de kontinuerliga intressentdialogerna, framför allt med kunder och aktörer i lokalsamhället, värdefull information för utformningen av dessa. Ansvaret för implementering av koder, policyer och riktlinjer utgår från koncernledningen och går via linjechefer ut på varje arbetsplats och projekt där den huvudsakliga dialogen med konsumenter och slutanvändare förs. Styrdokumenten kommuniceras till relevanta intressenter och finns på Peabs webbplatser.

MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor

När vi bygger bostäder, skolor, badhus och sjukhus eller anlägger infrastruktur och innergårdar har vi med oss perspektivet från de som ska vistas där. Detta perspektiv inkluderar frågor avseende personlig säkerhet och social inkludering. Inför att vi inleder ett samarbete med kund gör vi genomgångar och utredningar kring kundkrav, som vanligen även återspeglar krav från konsumenter och slutanvändare, och våra möjligheter att möta dem. Vi arbetar till exempel i anbudsråd, som syftar till att ta fram väl genomarbetade och rättvisande erbjudanden och minskat risktagande för Peab, kunden och därmed även konsumenten och slutanvändaren. På samma sätt gör vi när vi projekterar egna bostäder, lokaler och stadsdelar. Materialval, gestaltning med hänsyn till individers säkerhet och trivsel samt tillgänglighet är viktiga inslag.

Åtgärderna kopplat till hantering av Peabs påverkan innefattar även kontinuerliga dialoger med berörda intressentgrupper, såsom lokala samrådsmöten och kundundersökningar. Det ger oss en grund för prioriteringar i vår verksamhet och i de olika projekten och uppdragen vi arbetar med. Genom hela verksamheten arbetar vi med att:

• Stärka kunddialogen genom strukturerad uppföljning och förbättringsprocesser.
• Säkerställa att projektering och produktion utgår från högsta möjliga nivå av säkerhet och funktionalitet.
• Integrera social hållbarhet, tillgänglighet och inkluderande design i projektutveckling.

Vi har inte summerat omfattningen av de resurser vi avsätter på ett strukturerat sätt för att hantera påverkan, risker och möjligheter, utan har för avsikt att utveckla såväl åtgärder som resurser i det kommande arbetet.

Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare

För att värna hälsa och säkerhet i det vi bygger arbetar vi med kvalitetsstyrning, certifierade ledningssystem, systematiska kontroller i projektens alla skeden samt rutiner för incidentrapportering, garantihantering och kunduppföljning. Vi har rutiner vid produktval i våra byggprojekt utifrån säkerhets- och hälsoperspektiv. Här är inte minst skadliga eller farliga ämnen, såsom kemikalier av olika slag, viktiga att ha kontroll på.
è Läs mer om vårt arbete med skadliga eller farliga ämnen i avsnittet ESRS E2, Föroreningar på sidorna 95-97.

Vi tredjepartscertifierar flertalet av våra byggprodukter, såsom betong, betongstommar, ballast och asfalt, enligt Environmental Product Declaration (EPD), som är en miljövarudeklaration och beskriver produktens miljöpåverkan ur hela dess livscykel. En EPD består av produktdatablad, metodval och resultat från bedömningen av miljöpåverkan. Vi följer relevanta säkerhetsstandarder, såsom CE-märkning vid installation av utrustning.

Vid utveckling och byggnation av bostäder Svanenmärker vi våra egna bostadsprojekt, vilket innebär högt ställda krav på material som används för att säkerställa en sund boendemiljö som uppfyller uppställda hälsokrav. Därtill bygger vi tillsammans med våra beställare i enlighet med andra certifieringar (främst BREEAM, Miljöbyggnad och NollCO2) med liknande krav.

För att främja säkerhet och trygghet i de projekt och miljöer vi arbetar med utgår vi i planeringsprocessen alltid från säkra trafiklösningar och bostadsområden i de gestaltningar vi gör. Det är avgörande för att minska riskerna för våld, trakasserier och andra former av hotfulla situationer till att bygga in skydd i form av räcken och staket eller övervakningssystem. När vi utformar våra egenutvecklade bostadsprojekt och boendemiljöer beaktar vi barn- och ungdomsperspektivet. Att bygga bostäderna barnanpassat och utforma säkra boendemiljöer genom att utrusta platser med belysning och fysiska skyddskonstruktioner är exempel på hänsyn.

Genom Peab Life gör vi också lokala projekt för och med barn och unga. Vi gör återkommande skolbesök för att berätta om Peabs verksamhet och prata med unga om samhällsbyggarbranschen, till exempel ger elever ibland konkreta förslag på önskemål kring platser och skolor vi bygger. Genom att unga får delta i lokala byggprojekt vill vi bygga bort orättvisor och bidra till ökad mångfald, gemenskap och delaktighet.

Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare

Vi är måna om att bygga boende- och offentliga miljöer som ger alla, inklusive de med funktionsvariationer, lika tillgång till våra produkter och tjänster. För att leverera tillgängliga produkter och inte kränka grundläggande rättigheter eftersträvar vi att följa internationella, nationella och branschspecifika riktlinjer och standarder. Handboken Bygg ikapp är ett exempel som vägleder oss i hur vi bygger tillgängligt. Det förutsätter att vi tillgänglighetsanpassar fysiska platser, exempelvis genom ramper och hissar. Vi följer samrådsprocesser och deltar i dialoger med kommuner och aktörer i lokalsamhället och formar på så sätt hållbara, levande och inkluderande samhällen.

Kanaler för kommunikation

Vid frågor, synpunkter, önskemål, klagomål eller incidenter kan konsumenter och slutanvändare vända sig till Peab genom att ringa växeln eller ta kontakt via Peabs olika webbplatser. Därtill är det möjligt att ta direkt kontakt med Peabs många lokala kontor och verksamheter. Affärsområde Projektutveckling har en egen kundtjänst för privata bostadsköpare som kan höra av sig till Peab med sina frågor. Vidare finns Peabs visselblåsartjänst för alla externa intressenter. Den tillåter anonymitet i samband med rapportering och alla inkomna fall hanteras efter samma dokumenterade process.
è Läs mer om vår visselblåsartjänst på sidan 139.

Samlad information om hur konsumenter och slutanvändare kan nå oss, oavsett ärende finns på Peabs webbplatser.

MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

Ett av koncernens nio externa mål är Nöjd-kund-index (NKI). Det är ett standardiserat mål och en sammanvägd bedömning av tre frågor till kunder om 1) förväntningar, 2) total nöjdhet och 3) ideal. Svaren anges på en tiogradig skala som räknas om till ett index mellan 0 och 100 och där värden mellan 65 och 75 motsvarar medelgod kundnöjdhet. I vår mätmetod för Nöjd-Kund-Index (NKI) motsvarar vart och ett av våra fyra affärsområden en fjärdedel av värdet för koncernens samlade NKI-resultat.Målet för NKI är att det sammanvägda värdet ska överstiga 75, vilket innebär att det inte är relevant att mäta målutfallet mot ett basår. Värden understigande 65 motsvarar ej tillfredsställande kundnöjdhet och värden över 75 motsvarar mycket god kundnöjdhet. Peab redovisar NKI årsvis. För 2025 uppgick NKI till 80. Antalet kunder som deltog i mätningen hösten 2025 uppgick till nästan 2 100, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 27 procent. Under 2025 har inga ändringar i mätmetoden gjorts.

Figur 64 Nöjd-kund-index (NKI)

År	Mål	NKI
2021	>75	81
2022	>75	80
2023	>75	80
2024	>75	78
2025	>75	80

Utöver NKI-målet följer vi upp de kundrelaterade mätpunkterna garanti- och reklamationskostnader, som har bäring på konsumenter och slutanvändare. Vi arbetar vidare med att utveckla såväl processer som arbetssätt samt att ta fram eventuella nya mål och mått inom konsumenter och slutanvändare för att fortsätta stärka kopplingen till väsentlig påverkan, risker och möjligheter.

Affärsetik G1 ESRS

Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab

• ☑ Företagskultur
• ☑ Skydd för visselblåsare
• ☐ Djurskydd
• ☐ Politiskt engagemang
• ☑ Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner
• ☑ Korruption och mutor

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSETIK G1 137

Figur 65 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori	Policyer (MDR-P)	Åtgärder (MDR-A)	Mål (MDR-T)	Mått (MDR-T)
ESRS G1 Affärsetik
Företagskultur	Uppförandekod, Policy för intern styrning och kontroll, Riktlinjer för processen för tillbörlig aktsamhet, Riktlinjer om konkurrensrätt	Program och initiativ som främjar företagskultur, som lärlingsprogram och arbete med kärnvärden, Utvärderingar av företagskultur, Utbildning	Positiv Faktisk	Uppförandekodsutbildning vartannat år, G1-1, G1-4
Skydd för visselblåsare	Uppförandekod, Leverantörskod, Riktlinjer för processen för tillbörlig aktsamhet, Riktlinjer om visselblåsning	Arbete med att tillgängliggöra och öka kännedom om kanal för visselblåsning, Utredningar av alla inkomna ärenden, Utbildning	Negativ Potentiell	G1-1
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner	Leverantörskod, Riktlinjer för processen för tillbörlig aktsamhet, Riktlinjer om visselblåsning	Utveckling av leverantörsrelationerna och samarbetsrutiner, Riskvärderingar och revisioner, Utbildning	Negativ Potentiell	G1-6
Korruption och mutor	Uppförandekod, Policy för intern styrning och kontroll, Riktlinjer för processen för tillbörlig aktsamhet, Riktlinjer om antikorruption och konkurrensrätt, Riktlinjer om representation och förmåner	Utredningar av alla inkomna ärenden, Utbildning	Negativ Potentiell	G1-3, G1-4
Korruption och mutor	Uppförandekod, Policy för intern styrning och kontroll, Riktlinjer för processen för tillbörlig aktsamhet, Riktlinjer om antikorruption och konkurrensrätt, Riktlinjer om representation och förmåner	Utredningar av alla inkomna ärenden, Utbildning	Risk Potentiell	G1-3, G1-4

ESRS 2 SBM-3
Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSETIK G1 138

Peab och affärsetik

Affärsetik är centralt för Peabs värderingar och styrning. Med omfattande verksamhet i Norden och rollen som samhällsbyggare har vi ett ansvar att bedriva en verksamhet med hög etisk standard. Det kan även avgöra framgången i våra projekt – och vår verksamhet – och har därför direkt påverkan på Peabs affärsmodell och strategi.

Affärsetik utgör en central komponent i Peabs strategiska mål att vara ledande inom samhällsansvar och vi verkar för att skapa och upprätthålla en etisk kultur, minska risker och integrera ansvarsfullt företagande i hela koncernens styrning och våra värdekedjor. Våra aktieägare, kunder, medarbetare och övriga intressenter ska kunna lita på att Peabs verksamhet vilar på ett etiskt förhållningssätt, interna regelverk, nationella lagar och internationella riktlinjer samt att vi aldrig kompromissar med dessa.

Vi klargör i alla sammanhang att nolltolerans gäller mot samtliga former av korruption, att etiska överträdelser inte accepteras samt att eventuella överträdelser hanteras med lämpliga åtgärder. Bristande regelefterlevnad, överträdelser mot mänskliga rättigheter och korruption är exempel på risker som kan leda till ekonomisk skada, juridiska konsekvenser och förlorat anseende hos våra intressenter. Det kan vara utmanande i en bransch som präglas av decentraliserade verksamhetsstrukturer och komplexa värdekedjor, eftersom det är faktorer som har visat sig öka risken för korruption och etiska övertramp.

Figur 65 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs i detta kapitel. Peabs påverkan inom affärsetik är väsentlig avseende företagskultur, skydd för visselblåsare, förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner samt korruption och mutor.

GOV-1 Förvaltnings-, lednings och tillsynsorganens roller

Peabs styrelse beaktar, i enlighet med fastställd arbetsordning, koncernens ansvar för hållbar utveckling samt frågor som rör miljö, socialt ansvar och affärsetik. Etik- och hållbarhetsarbete finns alltid med på styrelsens ordinarie möten. Styrelsen fastställer övergripande mål och strategier, beslutar om styrande dokument samt säkerställer att det finns effektiva kontrollsystem som hanterar risker relaterade till affärsetik.

Styrelsen har delegerat ansvaret för att integrera och följa upp affärsetik och hållbarhet till koncernledningen, med vd som ytterst ansvarig för det operativa arbetet. Styrelsen utvärderar löpande vd:s arbete inom dessa områden. Styrelsen och koncernledningen besitter omfattande kompetens inom affärsetik, vilket är en förutsättning då området är integrerat i bolagets styrningsstruktur och hållbarhetsstrategi. Koncernledningens medlemmar har lång erfarenhet av hantering av affärsetiska frågor inom bygg- och anläggningssektorn, inklusive:
* Antikorruption och rättvisa affärsrelationer.
* Etiskt uppförande i leverantörsledet.
* Social påverkan och arbetsvillkor.
* Efterlevnad av lagar och interna riktlinjer.

Styrelsen har under året följt upp Peabs arbete med affärsetik som en del av den övergripande hållbarhetsstyrningen och säkerställt att relevanta kompetenser finns tillgängliga för att hantera dessa frågor i linje med koncernens värderingar och externa krav.

è Mer information om styrelsens och vd:s ansvar i fråga om affärsetik, liksom om styrelseledamöternas kompetens, redovisas i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 53-65.

Respektive affärsområdeschef är ansvarig för regelefterlevnad och affärsetik inom sitt affärsområde och chefer på varje nivå ansvarar för att kraven i fastställda koder och styrdokument tillämpas och efterlevs inom sina respektive avdelningar eller funktioner. Peabs inköps- och HR- organisationer ansvarar för att bevaka mänskliga rättigheter inom ramen för sina respektive ansvarsområden. Inköp har dessutom ansvar för att Peabs leverantörskod följs och upprätthålls genom hela leverantörskedjan, inklusive leverantörsrevisioner.

Koncernfunktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad har till uppgift att säkerställa att Peab följer gällande lagar och regler och leds av chefsjuristen. Funktionen ansvarar för upprättande och utveckling av koncerngemensamma styrdokument, processer samt utbildningsinsatser relaterade till ansvarsfullt företagande och affärsetik. Funktionen tillhandahåller expertis inom områden som visselblåsning, dataskydd, anti-korruption, sanktioner, konkurrensrätt och bolagsrätt. Chefen för bolagsstyrning och regelefterlevnad rapporterar direkt till vd och informerar årligen styrelsen och koncernledningen om visselblåsarrapporter, allvarliga överträdelser mot uppförandekoden och andra ärenden, särskilt kring korruption och ekonomisk brottslighet.

Funktionen för riskhantering och intern kontroll ansvarar för att genomföra och följa upp riskanalyser på affärsområdes- och funktionsnivå samt konsolidera identifierade risker på koncernnivå. Riskprocessen baseras på varje affärsområde och funktions riskregister. Ägare tilldelas identifierade risker och ansvarar för dokumenterade aktivitets- och handlingsplaner. Funktionen sammanställer årligen en riskrapport till styrelsen och koncernledningen samt utför olika internkontrollaktiviteter för att säkerställa efterlevnad.Tvärfunktionella koncernledningsforum såsom hållbarhetsrådet och etiska rådet bistår ledningen i hantering av frågor som rör hållbarhet och affärsetik. è Läs mer på sidan 71.

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till affärsetik har vi genomfört den dubbla väsentlighetsbedömningen på en koncernövergripande nivå. I den har vi bedömt faktisk och potentiell positiv eller negativ påverkan – inklusive möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning och omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den dubbla väsentlighetsbedömningen har inkluderat alla underkategorier avseende affärsetik samt bedömningar av hur tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras. Bedömningen har gjorts på kort (<1 år), medellång (1-5 år) och långsikt (>5år), enligt standardintervallen i ESRS.

I bedömningen har nyckelmedarbetare från funktioner med kunskap och särskild insyn i de affärsetiska frågorna och Peabs verksamhet ingått. Funktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad samt ett antal medarbetare från koncernens övriga stödfunktioner har deltagit i arbetet. Funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen.

Bedömningen har byggt på insikter från olika källor, inklusive interna och externa utredningar och rapporter från visselblåsarsystemet, chefsinformation, interna visselblåsarkontakter, information som inkommit via utbildningar, genom korruptionsidentifieringsprogram och utredningar gjorda av säkerhetsavdelningen. Genom att analysera dessa har vi gått igenom de affärsetiska riskerna som kan påverka verksamheten, inte minst avseende hur rapporterade incidenter kan påverka verksamheten ekonomiskt, juridiskt och i form av förtroendeskador. è Läs mer om processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter avseende affärsetik på sidorna 78-83.

Att Peabs verksamhet och medarbetare finns i Norden, liksom huvuddelen av våra samarbetspartners, skapar förutsättningar för ett konsekvent och effektivt arbete med affärsetik. Norden präglas av stabila institutioner, omfattande reglering och en stark samhällelig normbildning kring transparens, rättvisa och ansvarsfullt företagande. Detta innebär att Peabs egna krav på nolltolerans mot korruption och höga etiska standarder vilar på ett robust samhälleligt ramverk där lagstiftning, myndighetsstrukturer och branschpraxis stödjer efterlevnaden av våra interna regelverk.

Peab har genom sin dubbla väsentlighetsbedömning identifierat att risken för korruption är särskilt relevant inom vissa delar av verksamheten, där affärsrelationer, ekonomiska transaktioner och externa kontakter är frekventa och komplexa. Inköp omfattar till exempel betydande ekonomiska värden och förutsätter ansvarsfulla relationer med leverantörer genom strukturerade upphandlingar och kontraktsprocesser, inklusive handel både inom och utanför Norden samt i geografier med förhöjd risk. Generellt är verksamhet där kontakter med externa aktörer förekommer genom medarbetare som har beslutsbefogenheter och ansvar för leverantörsrelationer, projektledning eller platschefskap på byggarbetsplatser mer riskutsatta.

Peab arbetar riskbaserat med återkommande riskkartläggningar framför allt per motpart, kategori, geografi, screening mot sanktionslistor och leverantörsrevisioner. Vi integrerar resultat från dessa kartläggningar i vår övergripande riskhantering och i våra policyer, kontraktsvillkor, utbildning och kontroller.

G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur

Peabs företagskultur är en strategisk tillgång som bidrar till att adressera hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter, och är en integrerad del i vår affärsmodell och uppdraget som samhällsbyggare. Kulturen baseras på våra väl etablerade kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga (JUPP), som vägleder oss i våra handlingar, arbetssätt och beslut. Kulturen är nära kopplad till våra fyra strategiska målområden och är förutsättningen för att skapa långsiktiga värden för våra intressenter.

Peabs företagskultur formas genom ett ansvarstagande och inkluderande ledarskap, där medarbetarna ges utvecklande arbetsuppgifter och arbetar enligt kvalitetssäkrade och effektiva processer. Vi betonar vikten av rätt kompetens på rätt plats och verkar för samarbete och erfarenhetsutbyte inom koncernen. Vi främjar vår kultur genom interna program och initiativ, såsom traineeprogram och lärlingsprogrammet Byggåret för unga kvinnor, satsningar på arbetsmiljö och säkerhet samt utveckling av ECO-erbjudanden och fossilfria material. Ett särskilt exempel är vårt arbete med våra värderingar. Vi pratar om dessa i introduktioner, utvecklingssamtal, utbildningar och ledarutveckling och det genomsyrar vår organisation i alla led. På så sätt verkar vi för en trygg, säker och inkluderande arbetsmiljö där etik, jämställdhet, inkludering och mångfald är hörnstenar.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSETIK G1 139

Vi utvärderar Peabs företagskultur genom regelbundna medarbetarundersökningar, uppföljning av arbetsmiljöindikatorer och måluppfyllelse inom hållbarhetsområdet. Exempel på indikatorer är medarbetarnas upplevelse av inkludering, rapporterade tillbud samt måluppfyllelse inom jämställdhet och klimat.

Policyer

Peab har antagit ett sammanhållet ramverk av styrdokument – koder, policyer och riktlinjer – för att hantera påverkan, risker och möjligheter kopplat till affärsetiska frågor och företagskultur. Uppförandekoden utgör navet i detta ramverk och kompletteras av leverantörskod, policyer för till exempel intern styrning och kontroll och arbetsmiljö samt riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet. Därtill finns förtydligande riktlinjer med koppling till affärsetik som anger mer detaljerade processer och kontrollfunktioner och som samtliga medarbetare ska följa. Riktlinjerna beslutas av vd. Dessa är:

Figur 66 Riktlinje	Beskrivning
Riktlinjer om antikorruption	Styr Peabs arbete för att upprätthålla nolltolerans mot korruption genom att definiera korruptionsrisker, krav på rapportering, hantering av intressekonflikter och korrekt agerande vid förmåner, sponsring och misstänkta oegentligheter.
Riktlinjer för visselblåsning	Styr rapporteringskanaler, anonym vissling, skydd mot repressalier, sekretess och ärendehantering.
Riktlinjer om konkurrensrätt	Styr hur Peab ska identifiera, hantera och undvika konkurrensrättsliga risker genom att följa förbuden mot konkurrensbegränsande samarbeten och missbruk av dominerande ställning.
Inköpsriktlinjer	Styr hur inköp ska genomföras, kontrolleras och följas upp i hela koncernen. De säkerställer att pris, kvalitet, säkerhet, hållbara leverantörsrelationer och att Peab endast gör affärer med seriösa och pålitliga aktörer.
Riktlinjer om sanktioner	Styr hur företaget ska säkerställa att inga leverantörer, underentreprenörer eller andra affärspartners är föremål för internationella sanktioner.
Riktlinjer om representation och förmåner	Styr och anger gränser för representation, gåvor, förmåner; krav på godkännande och rapportering.
Attestriktlinjer	Styr ekonomisk kontroll, tvåstegsattest, jävshantering, korrekt bokföring, transaktionsspårbarhet.
Riktlinjer för bisysslor	Styr Peabs arbete för att förhindra intressekonflikter genom att reglera externa uppdrag.
Riktlinjer för sponsring	Styr hur Peab ska bedriva sponsring på ett etiskt, hållbart och affärsmässigt sätt genom tydliga krav på samhällsnytta, ungdomsutveckling, motprestationer och efterlevnad av Peabs kärnvärden.

Peabs uppförandekod och leverantörskod fastställer våra åtaganden avseende samhällsansvar, ansvarstagande och etiskt beteende samt de krav vi ställer på medarbetare och affärspartner. De omfattar områden som antikorruption, konkurrensrätt, mänskliga rättigheter och visselblåsning. Kraven i uppförandekoden införlivas genom leverantörskoden och tillämpas därigenom även i värdekedjan. Leverantörskoden anger bland annat Peabs förväntningar på våra affärspartner i arbetet mot korruption samt krav på att främja en kultur präglad av transparens och regelefterlevnad.

Vår styrning kompletteras av vårt verksamhetsledningssystem, som tillgängliggör företagets styrande dokumentation, processer, rutiner och arbetssätt för hela organisationen. Sammantaget främjar detta en systematisk hantering av påverkan, risker och möjligheter inom såväl verksamheten som i värdekedjan. Utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för samtliga medarbetare och vi genomför särskilda utbildningsinsatser inom områden som antikorruption och konkurrensrätt för särskilt utvalda roller. Information om dessa regelverk tillhandahålls på ett lättillgängligt och strukturerat sätt på Peabs interna och externa webbplatser.

Vi ser årligen över Peabs policyer och riktlinjer. Processen utgår från ett nordiskt perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den egna organisationen, till exempel specialister inom HR och juridik och fackliga representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder, leverantörer och andra intressenter. è Läs mer på sidorna 53-65 i bolagsstyrningsrapporten.

Peabs koder, policyer och riktlinjer är förenliga med nationella och internationella riktlinjer, normer och initiativ, till dessa hör:
• FN:s Global Compact sedan 2012, inklusive efterlevnad av dess tio principer
• FN:s Global Compact (UNCC) om bekämpning av korruption
• FN:s konvention mot korruption (UNCAC)
• FN:s deklaration om mänskliga rättigheter
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP)
• FN:s globala mål för hållbar utveckling
• ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag
• De allmänna principerna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter
• OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer.• Överenskommelse mot mutor och korruption (ÖMK) i Sverige
• Rakennusteollisuus etiska principer i Finland.

Rapportering av överträdelser
Peabs uppförandekod och leverantörskod är utgångspunkter för att främja etiskt agerande och förebygga regelöverträdelser. Vi har slagit fast övergripande rutiner för att identifiera, rapportera och utreda incidenter rörande brott mot interna och externa regelverk. Dessa är integrerade i Peabs system för intern styrning och kontroll.

Peab uppmanar medarbetare och externa aktörer att rapportera misstankar om ekonomisk brottslighet och korruption, bristande interna kontroller, brott mot mänskliga rättigheter, miljöbrott, trakasserier, diskriminering, överträdelser av hälso- och säkerhetsstandarder och andra frågor som kan utgöra lagbrott eller på annat sätt skada Peab, dess medarbetare eller aktieägare.

Rapportering från medarbetare kan ske direkt till medarbetarens chef, chefens överordnade, eller:
• Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad
• Etiska rådet
• Interna visselblåsarkontakter
• Säkerhetsavdelningen
• Anonymt via den externa digitala tjänsten WhistleB

Vi har flera välfungerande kanaler för utomstående att komma i kontakt med Peab, till exempel vår kundtjänst eller våra externa webbplatser. Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av gällande lagar och regler, och funktionen för risk och intern kontroll genomför och följer upp riskanalyser på affärsområdes- och funktionsnivå. Koncernens ledningsorgan som anbudsråd, investeringsgrupp, etiska rådet och hållbarhetsrådet, som granskar beslut och processer före implementering, är också viktiga kontrollstationer avseende regelöverträdelser.

För att upptäcka och identifiera avvikelser gör vi månadsavstämningar, revisioner, kund- och medarbetarundersökningar inom respektive affärsområde. Inom vissa områden gör vi automatiska och regelbundna kontroller av bland annat leverantörsregister och betalningsrutiner.

Peabs etiska råd har mandat att hantera frågor kring affärsetik, korruption och ekonomiska oegentligheter samt trakasserier och diskriminering. Rådet handlägger allvarliga överträdelser av uppförandekod, interna riktlinjer och leds av funktionen för bolagsstyrning och efterlevnad tillsammans med representanter från HR och säkerhet. Utredningsansvar tilldelas vid behov Peabs säkerhetsfunktion som besitter utredningsexpertis. Styrelsen och koncernledningen delges regelbundet rapporter om allvarliga avvikelser.

De beskrivna åtgärderna och kontrollmekanismerna gäller koncernövergripande och omfattar samtliga Peabbolag, affärsområden, funktioner, roller och arbetsplatser. Inga undantag förekommer – hela verksamheten omfattas av samma krav på rapportering, uppföljning och hantering av överträdelser.

Skydd för visselblåsare

Peab har ett visselblåsarsystem som möjliggör säker, konfidentiell och anonym rapportering av misstänkta oegentligheter, överträdelser av lag, interna regler eller etiska riktlinjer. Systemet är en del av Peabs arbete med tillbörlig aktsamhet och affärsetik där vi tillämpar en strukturerad process för att säkerställa objektivitet, rättssäkerhet och skydd för den rapporterande individen.

Peab tillämpar tydliga rutiner för att förhindra repressalier mot visselblåsare, i enlighet med gällande lagstiftning och interna policyer. Detta inkluderar skydd mot uppsägning, degradering, hot eller andra negativa konsekvenser för den som i god tro rapporterar en misstänkt överträdelse. Visselblåsning kan ske anonymt via den externa digitala tjänsten WhistleB eller direkt till Bolagsstyrning-och regelefterlevnad, Etiska Rådet eller särskilt utsedda kontakter ute i verksamheten, vilka rapporterar vidare ärenden direkt till Etiska Rådet ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION AFFÄRSETIK G1 140 och visselblåsarrådet för handläggning enligt fastställda rutiner.

Peabs Uppförandekod uppmuntrar till visselblåsning och säkerställer att inga åtgärder (före eller efter ) vidtas mot någon som har lämnat in en visselblåsningsrapport. Etiska rådet ansvarar för att hantera alla inkommande visselblåsningar eller klagomål i samarbete med visselblåsarrådet, som fördelar ärenden vidare för utredning. Etiska rådet bedriver sitt arbete enligt en dokumenterad process samt fastställda policyer och riktlinjer. Dessa inkluderar rådets uppdrag och syfte, liksom specifika riktlinjer för hantering av visselblåsning. De som utreder dessa ärenden, inklusive korruption och mutor, är oberoende från de som är inblandade i fallet. Utredningarna utförs av säkerhetsavdelningen i enlighet med fastställda förfaranden, vilka säkerställer att incidenter som rör ansvarsfullt företagande, inklusive korruption och mutbrott, hanteras snabbt, oberoende och objektivt. Vid behov vidtas korrigerande åtgärder, och rapportören informeras om status och utfall i den mån det är möjligt.

Systemet är integrerat i Peabs övergripande styrning av hållbarhetsrisker, affärsetik samt riktlinjer för processen avseende tillbörlig aktsamhet. Visselblåsarrådet, inklusive ansvariga utredare, har veckovisa avstämningar. Etiska rådet sammanträder månatligen.

Uppförandekoden, med dess utbildning, samt särskilda riktlinjer för visselblåsning innehåller en detaljerad beskrivning av processen för visselblåsning.Mer information om Peabs visselblåsarkanaler och de åtgärder som vidtas för att skydda visselblåsare finns i riktlinjer för visselblåsning, tillgänglig på Peabs interna och externa webbplatser med direktlänk till anmälan. Processen kan användas både av Peab:s medarbetare och av externa intressenter..

Utbildningar

För att säkerställa att våra affärsetiska principer är väl förankrade i organisationen genomför vi regelbundna utbildningsinsatser, utöver vår uppförandekodsutbildning, riktade till olika målgrupper:
• Obligatorisk introduktionsutbildning för nyanställda, där affärsetik och uppförandekod ingår som centrala moment.
• Återkommande utbildningar i antikorruption och konkurrensrätt för chefer och nyckelpersoner inom riskutsatta funktioner, såsom inköp, försäljning, projektledning.
• E-lärande och interaktiva moduler som möjliggör bred tillgänglighet och uppföljning av deltagande.

Utbildningarna är integrerade i Peabs kompetensutvecklingsprogram och följs upp genom deltagarstatistik, återkoppling och utvärderingar. Innehållet uppdateras regelbundet för att spegla förändringar i lagstiftning, interna riktlinjer och identifierade risker.

G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer

Riskhantering i leverantörskedjan förutsätter goda samarbetsrutiner och välfungerande inköpsstyrning. Peab arbetar bland annat med kategoribaserat inköp. Syftet är att samla den totala inköpsvolymen inom en inköpskategori för att teckna gemensamma avtal till fördelaktiga prisnivåer och med rätt kravställningar. Därigenom kan vi styra våra inköpsvolymer till ett antal ramavtalsleverantörer och förenkla för verksamheten att endast avropa från godkända leverantörer med fördefinierade villkor. Det underlättar samtidigt för oss att på ett strukturerat sätt öka kunskapen inom de olika inköpskategorierna. Vi kan öka förståelsen för risker och möjligheter och därmed verka för att påverka leverantörer positivt.

Leverantörer och underentreprenörer går igenom en initial bedömning utifrån en beslutsmatris innan samarbete inleds. Beslutsmatrisen fokuserar på kriterier som skatter, bolagsstruktur, registrerar arbetsgivare, sanktionslista med mera. Leverantörer och underentreprenörer godkänner och undertecknar Peabs leverantörskod. Koden ställer krav på respekt för mänskliga och arbetsrelaterade rättigheter, vilket omfattar områdena organisationsfrihet, tvångs- och barnarbete, icke-diskriminering, ersättning, arbetstid, arbetsvillkor och arbetsmiljö.

Beroende på typ av inköpskategori och leverantör ställer vi också utökade krav i våra avtal med leverantörer. Peab har påbörjat riskkartläggning av leverantörer baserat på miljö, mänskliga rättigheter, kategori och geografi genom inhämtning av självutvärderingsformulär och svarsanalyser. Peab tillämpar en avtalad betalningstid om 30 dagar, vilket är i linje med EU-direktivet om sena betalningar (2011/7/EU). Denna policy gäller generellt för alla leverantörer, inklusive små och medelstora företag.

è Läs mer på sidan 65 i bolagsstyrningsrapporten om intern kontroll och sidorna 125-129 om arbetet med våra leverantörer i S2 Arbetstagare i värdekedjan.

G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

Arbetet för att motverka korruption och mutor fokuserar på att upprätthålla nolltolerans mot korruption, agera omedelbart om korruption misstänks samt stärka medarbetarnas kunskap genom utbildning och verktyg för att motverka oegentligheter.

Peab har ett omfattande och strukturerat program för att främja affärsetiska principer och motverka korruption. Det bygger på:
• Tydliga regelverk: Peabs uppförandekod, leverantörskod och riktlinjer om antikorruption är tydliga med att korruption inte accepteras. Företaget har nolltolerans mot korruption.
• Tydlighet från koncernledningen: Koncernledningen tar tydligt ställning mot alla former av korruption. Etiska rådet är direkt underställt koncernledningen.
• Formella processer: Omfattar interna kontrollsystem för att identifiera och hantera oegentligheter, till exempel genom godkännanderutiner för bisysslor, bakgrundskontroller vid rekrytering samt segregering av ansvar vid finansiella transaktioner (dual kontroll).
• Utbildning: Obligatoriskt återkommande utbildningsprogram för ledning och medarbetare inom affärsetik (antikorruption och konkurrensrätt) och uppförandekod och leverantörskod.

Vi arbetar aktivt med förebyggande åtgärder, bland annat genom:
• Styrdokument, processer, rutiner och kontroller.
• Webbaserade utbildningar på vår företagskultur och uppförandekod, samt andra centrala styr- och regelefterlevnadsdokument.Under 2025 fattade koncernledningen beslut om obligatorisk årlig antikorruptionsutbildning för särskilt riskutsatta medarbetare. Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad ansvarar, i samarbete med etiska rådet, för att årligen identifiera, utvärdera och bedöma målgruppen av särskilt riskutsatta medarbetare enligt fastställda kriterier. Under rapporteringsperioden bedömdes cirka 6 procent av samtliga medarbetare som särskilt riskutsatta.

• Leverantörsgranskningar.
• Interna kontroller kopplat till betalningar och representation.

Samtliga rutiner kopplat till vårt upptäckande arbete är dokumenterade i Peabs verksamhetsledningssystem och Peabs intranät. Medarbetare informeras på olika sätt om styrdokument och uppmanas kontinuerligt att rapportera misstankar om regelöverträdelser eller att använda visselblåsarkanalen genom flera initiativ. De mest centrala kanalerna och metoderna för att främja medvetenhet och engagemang är:

• Intranätet, en kontinuerligt uppdaterad kanal där medarbetare kan hitta detaljerad information om Peabs styrdokument, arbetssätt, koder, policyer och riktlinjer.
• Utbildningen i uppförandekoden som förklarar gällande riktlinjer och hur visselblåsarkanalen fungerar samt varför den är viktig.
• Målgruppsanpassade utbildningsinsatser i antikorruption som erbjuds särskilt till medarbetare med hög riskexponering. Utbildningen betonar vikten av att upptäcka och rapportera oegentligheter, samt förtydligar organisationens princip om nolltolerans.
• I kvartalsvisa chefsbrev, där medarbetarna påminns om riktlinjer, visselblåsarkanalens tillgänglighet och vikten av att rapportera misstänkta incidenter utan repressalier.
• Vårt verksamhetsledningssystem genom vilket medarbetare får tillgång till uppdaterad information om Peabs styrdokument och dokumenterade arbetssätt.
• Digitala anslagstavlor i gemensamma utrymmen som regelbundet uppdateras med relevant information.

Som tidigare nämnts finns det flera effektiva kanaler för externa aktörer att kontakta Peab och anmäla misstänkta oegentligheter, inklusive vår kanal för visselblåsning. Alla anmälningar hanteras enligt etablerade rutiner.

Vad gäller etiska rådets arbete kopplat till mutor och korruption, sammanträder den månatligen för att:
* Säkerställa enhetlig och oberoende hantering av rapporterade incidenter.
* Bereda och besluta i visselblåsarärenden.
* Genomföra riskanalyser och utveckla åtgärdsprogram mot korruption.
* Besvara frågor från medarbetare.
* Rapportera betydande fall av bristande efterlevnad till koncernledningen halvårsvis och till styrelsen årligen.

Genom att etiska rådet hanterar de inkommande rapporterna i samarbete med visselblåsarrådet och fördelar ärenden vidare för utredning säkerställs att utredningar sker snabbt, oberoende, rättssäkert och i linje med Peabs nolltolerans mot korruption. Etiska rådet upprättar årligen en särskild redovisning av anmälda ärenden, vilken även innefattar annan brottslighet i en vidare bemärkelse. Resultat från leverantörsgranskningar och efterlevnad av Peabs leverantörskod rapporteras till koncernens COO som ingår i koncernledningen. Rapportering sker löpande.

Den obligatoriska utbildningen i Peabs uppförandekod, som samtliga medarbetare genomgår vartannat år, omfattar riktlinjer för att förebygga korruption, mutor och oetiskt agerande. Obligatoriska utbildningar för särskilt riskutsatta medarbetare innefattar fördjupade webbaserade kurser i antikorruption och konkurrensrätt, inklusive områden såsom attest- och behörighetsrätter, bisysslor. Utbildningsinnehåll riktat till särskilt riskutsatta innefattar både teori och scenariobaserat innehåll. Under 2025 infördes även en årlig obligatorisk webbaserad utbildning i antikorruption och konkurrensrätt för medarbetare som bedöms vara särskilt riskutsatta medarbetare, till exempel regionchefer, arbetschefer, inköpare, entreprenadingenjörer samt projekt- och platschefer enligt fastställda kriterier. Denna utbildning består av tio moduler. Vid utgången av 2025 hade vi en genomsnittlig genomförandegrad om 73 procent. Styrelse, ledning och tillsynsorgan genomgår samma obligatoriska utbildning i Peabs uppförandekod samt samma årliga antikorruptions- och konkurrensrättsutbildning som de riskutsatta målgrupperna. Se figur 67 för relevanta nyckeltal. Notera att dessa inte har varit föremål för extern validering.

Därtill erbjuder vi ytterligare utbildningar inom etik, antikorruption och konkurrensrätt, såsom:
* Etik för medarbetare
* Etik för chefer och ledare
* Introduktion till säkra affärer
* Konkurrensrätt

Samtliga utbildningar är skräddarsydda för Peab och fokuserar bland annat på:
* Vanliga typer av korruption i byggbranschen, till exempel personliga förmåner från leverantörer, maktmissbruk, svågerpolitik, och fusk med reserapporter.
* Etiska dilemman och fallstudier för att stärka medvetenheten och skapa en kultur av transparens.
* Interna policyer och riktlinjer såsom uppförandekod och leverantörskod, antikorruptionspolicy, riktlinjer för representation, gåvor och bisysslor med flera.

Mått och mål

G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor

Figur 67: Mått

	2025	2024
Genomförda utbildningar i uppförandekoden* vartannat år	5 921	4 861
Styrelse- och ledningsmedlemmar utbildade i antikorruption	100 %	100 %
Anställda som genomgått skräddarsydda utbildningar i etikrelaterade ämnen	1 108	1 221
Riskutsatta avdelningar som fått utbildning	100 %	100 %
Genomsnittlig genomförandegrad årlig utbildning, riskutsatta medarbetare	73 %	i.u.**
Inkomna ärenden via visselblåsartjänsten	97	100
Internt verifierade korruptionsärende	7	15
Bekräftade fall av konkurrensbrott	0	0

*Peabs antikorruptionspolicy är integrerad i vår uppförandekod.
**Jämförbar historisk data saknas på grund av ändringar i utbildningssystemet som medför att tidigare uppgifter inte längre är tillgängliga.

Peab har under den aktuella rapporteringsperioden inte haft några fällande domar*** avseende överträdelser av lagar eller regler relaterade till korruption och mutor. Vidare har Peab inte ålagts några administrativa sanktioner eller bötesbelopp, vilket innebär att det sammanlagda beloppet i böter för perioden uppgår till noll kronor. I enlighet med ESRS definition inkluderar korruption bedrägeri och stöld, givande och tagande av muta, trolöshet mot huvudman samt fall där brottet riktar sig mot bolag inom Peabkoncernen och gärningen begås av anställd i Peab. Sedan 2024 inkluderar vi händelser där flera personer agerar gemensamt och i samråd som en incident. Antalet personer som anses vara skyldiga avseende respektive incident redovisas separat.

***Med ‘dom’ avses en lagakraftvunnen fällande dom av behörig domstol. Med ‘överträdelse’ eller ‘brott ’ avses en av domstol, myndighet eller intern utredning konstaterad överträdelse av lag, föreskrift, tillståndsvillkor eller annan bindande regel. Med ‘böter’ avses en av domstol eller behörig myndighet beslutad ekonomisk sanktion, såsom böter, företagsbot eller förvaltningsrättslig sanktionsavgift. Endast fastställda och rättsligt giltiga beslut eller överträdelser inkluderas.

G1-6 Betalningspraxis

Vi vet att försenade betalningar kan ha en påverkan på våra leverantörer och deras likviditet, särskilt inom mindre leverantörsled. Som ett led i vårt arbete att säkerställa en hållbar värdekedja arbetar vi med att förbättra våra rutiner för fakturahantering och attestering samt att stärka dialogen med leverantörer för att minska tvister och reklamationer. I enlighet med Peabs standardavtal tillämpas en avtalad betalningstid på 30 dagar gentemot leverantörsledet. Under 2025 uppgick vår genomsnittliga betalningstid till 29 dagar. Beräkningen baseras på en metod där faktisk betalningsdata per faktura används. För varje faktura jämförs betalningsdatum med fakturans förfallodatum, och differensen i antal dagar beräknas. Dessa dagliga differenser sammanställs för samtliga fakturor och används därefter för att ta fram den genomsnittliga betalningstiden. Beräkningar för aktuell rapporteringsperiod har endast varit föremål för intern validering. Vi betalar alltid enligt avtal vid korrekt utförd och godkänd tjänst. Peab har inga pågående rättsliga tvister som rör försenade betalningar.

Tilläggsinformation

Figur 69, s 143-144: Innehållsindex över ESRS upplysningskrav och införlivande genom hänvisning
Figur 70, s 145-148: Datapunkter som härrör från annan EU lagstiftning

Figur 69: Upplysningskrav IRO 2_2 Införlivande genom hänvisning (helt eller delvis)

		Sida
ESRS 2 Allmänna upplysningar
BP-1	Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten	68
BP-2	Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter	69
GOV-1	Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	Bolagsstyrningsrapport s 53-65
GOV-2	Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan	Bolagsstyrningsrapport s 53-65
GOV-3	Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	Bolagsstyrningsrapport s 63 samt Finansiella rapporter not 9 sid 171
GOV-4	Förklaring om tillbörlig aktsamhet	Bolagsstyrningsrapport s 53-65
GOV-5	Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	Bolagsstyrningsrapport s 64 samt Risker och riskhantering s 149-153
SBM-1	Strategi, affärsmodell och värdekedja	Bolagsstyrningsrapport s 53-65
SBM-1 40(b,c)	Strategi, affärsmodell och värdekedja	Infasning
SBM-2	Intressenters intressen och synpunkter
SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	Finansiella rapporter not 2 s 165
SBM-3 48(e)	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	Infasning
IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa

E1 Klimatförändringar

Standard	Upplysningskrav	Sida
E1-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	85
E1-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	85
E1-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	85
E1-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	86
E1-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter	86
E1-1	Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	87
E1-2	Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	87
E1-3	Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer	87
E1-4	Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	88
E1-5	Energianvändning och energimix	90
E1-6	Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	90
E1-7	Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter	92
E1-8	Intern koldioxidprissättning	92
E1-9	Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter	Infasning

E2 Föroreningar

Standard	Upplysningskrav	Sida
E2-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	95
E2-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	95
E2-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	95
E2-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter i samband med föroreningar	95
E2-1	Policy relaterade till föroreningar	95
E2-2	Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar	96
E2-3	Målrelaterade föroreningar	97
E2-5	Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter	97
E2-6	Förväntade finansiella effekter genom föroreningsrelaterade påverkan, risker och möjligheter	Infasning

E3 Vatten och Marina resurser

Standard	Upplysningskrav	Sida
E3-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	99
E3-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	99
E3-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	99
E3-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser	99
E3-1	Policys relaterade till vattenresurser och marina resurser	99
E3-2	Åtgärder och resurser relaterade till vattenresurser och marina resurser	99
E3-3	Mål för vattenresurser och marina resurser	99
E3-5	Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser	Infasning

E4 Biologisk mångfald

Standard	Upplysningskrav	Sida
E4-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	101
E4-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	101
E4-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	101
E4-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	101

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION TILLÄGGSINFORMATION 143

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Standard	Upplysningskrav	Sida
E5-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	104
E5-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	104
E5-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	104
E5-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi	105
E5-1	Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi	105
E5-2	Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi	105
E5-3	Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi	107
E5-4	Resursinflöden	107
E5-5	Resursutflöden	108
E5-6	Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning	Infasning

EU Taxonomi

EU Taxonomi Upplysningar enligt EU Taxonomiförordningen 110

S1 Egna medarbetare

Standard	Upplysningskrav	Sida
S1-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	117
S1-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	117
S1-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	117
S1-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	118
S1-1	Policyer för den egna arbetskraften Bolagsstyrningsrapport s 53-65	118
S1-2	Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående påverkan	119
S1-3	Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem	119
S1-4	Åtgärder avseende väsentliga påverkan för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	119
S1-5	Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	121
S1-6	Uppgifter om företagets anställda	122
S1-7	Uppgifter om företagets egen arbetskraft som inte är anställda	Infasning
S1-8	Kollektivavtalstäckning och social dialog	122
S1-9	Mångfaldsindikatorer	123
S1-10	Tillräckliga löner	123
S1-11	Socialt skydd	Infasning
S1-12	Personer med funktionsnedsättning	Infasning
S1-13	Mått för utbildning och kompetensutveckling	123
S1-14	Mått för arbetsmiljö	124
S1-15	Mått för balans mellan arbete och fritid	Infasning
S1-16	Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)	124
S1-17	Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter	124

S2 Arbetare i värdekedjan

Standard	Upplysningskrav	Sida
S2-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	126
S2-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	126
S2-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	126
S2-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	126
S2-1	Policyer för arbetare i värdekedjan	127
S2-2	Rutiner för kontakter med arbetare i värdekedjan angående konsekvenser	127
S2-3	Rutiner för att gottgöra för negativa påverkan och kanaler genom vilka arbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem	127
S2-4	Åtgärder avseende väsentliga påverkan för arbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	128
S2-5	Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	129

S3 Påverkade samhällen

Standard	Upplysningskrav	Sida
S3-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	131
S3-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras Bolagsstyrningsrapport s 53-65	131
S3-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	131
S3-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	131

S4 Konsumenter och slutanvändare

Standard	Upplysningskrav	Sida
S4-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	134
S4-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras Bolagsstyrningsrapport s 53-65	134
S4-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	134
S4-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	134

G1 Affärsetik

Standard	Upplysningskrav	Sida
G1-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	137
G1-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	137
G1-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	137
G1-ESRS 2 GOV-1	Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	138
G1-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter	138
G1-1	Affärsetiska policyer och företagskultur Bolagsstyrningsrapport s 53-65	138
G1-2	Hantering av förbindelser med leverantörer	140
G1-3	Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor	140
G1-4	Bekräftande fall av korruption och mutor	141
G1-6	Betalningspraxis	141

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION TILLÄGGSINFORMATION 144

ESRS IRO 2_01 - Förteckning över alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning med uppgift om var de finns i hållbarhetsrapporten

Figur 70

Upplysningskrav	Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar)	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Referens i EU:s klimatlag	Sida
ESRS 2 GOV-1	Punkt 21 (d)	Styrelsens könsfördelning	Indikator nr 13, tabell 1, bilaga I		Bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816		69
ESRS 2 GOV-1	Punkt 21 (e)	Procentandel oberoende styrelseledamöter			Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		69
ESRS 2 GOV-4	Punkt 30	Förklaring om tillbörlig aktsamhet	Indikator nr 10, tabell 3, bilaga I				72
ESRS 2 SBM-1	Punkt 40 (d) i	Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen	Indikator nr 4, tabell 1, bilaga I	Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION TILLÄGGSINFORMATION 145

Upplysningskrav	Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar)	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Referens i EU:s klimatlag	Sida
ESRS E1-6	Punkt 53–55	Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp	Indikator nr 3, tabell 1, bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått	Artikel 8.1 i Delegerad förordning (EU) 2020/1818	-	92
ESRS E1-7	Punkt 56	Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter	-	-	-	Artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119	Ej materiellt
ESRS E1-9	Punkt 66 (a)	Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk	-	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47, mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk.	-	-	Infasning
ESRS E1-9	Punkt 66 (c)	Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk.	-	-	-	-	Infasning
ESRS E1-9	Punkt 67 (c)	Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser	-	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, mall 2 – Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet	-	-	Infasning
ESRS E1-9	Punkt 69	Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter	-	-	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818	-	Infasning
ESRS E2-4	Punkt 28	Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark	Indikator nr 8, tabell 1, bilaga I; indikator nr 2, tabell 2, bilaga I; indikator nr 1, tabell 2, bilaga I; indikator nr 3, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Ej materiellt
ESRS E3-1	Punkt 9	Vattenresurser och marina resurser	Indikator nr 7, tabell 2, bilaga I	-	-	-	-
ESRS E3-1	Punkt 13	Särskild policy	Indikator nr 8, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Ej materiellt
ESRS E3-1	Punkt 14	Hållbara oceaner och hav	Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Ej materiellt
ESRS E3-4	Punkt 28 (c)	Totalt återvunnet och återanvänt vatten	Indikator nr 6.2, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Ej materiellt
ESRS E3-4	Punkt 29	Total vattenförbrukning i m3 per nettoinkomst av egen verksamhet	Indikator nr 6.1, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Ej materiellt
ESRS 2,- IRO-1-E4	Punkt 16 (a) i	-	Indikator nr 7, tabell 1, bilaga I	-	-	-	Infasning
ESRS 2,- IRO-1-E4	Punkt 16 (b)	-	Indikator nr 10, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Infasning
ESRS 2,- IRO-1-E4	Punkt 16 (c)	-	Indikator nr 14, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Infasning
ESRS E4-2	Punkt 24 (b)	Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/- policyer	Indikator nr 11, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Infasning
ESRS E4-2	Punkt 24 (c)	Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven	Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Infasning

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION TILLÄGGSINFORMATION 146

Upplysningskrav	Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar)	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Referens i EU:s klimatlag	Sida
ESRS E4-2	Punkt 24 (d)	Policyer för att motverka avskogning	Indikator nr 15, tabell 2, bilaga I	-	-	-	Infasning
ESRS E5-5	Punkt 37 (d)	Icke-återvunnet avfall	Indikator nr 13, tabell 2, bilaga I	-	-	-	108-109
ESRS E5-5	Punkt 39	Farligt avfall och radioaktivt avfall	Indikator nr 9, tabell 1, bilaga I	-	-	-	108-109
ESRS 2 SBM-3 – S1	Punkt 14 (f)	Risk att utsättas för tvångsarbete	Indikator nr 13, tabell 3, bilaga I	-	-	-	118
ESRS 2 SBM-3 – S1	Punkt 14 (g)	Risk att utsättas för barnarbete	Indikator nr 12, tabell 3, bilaga I	-	-	-	118
ESRS S1-1	Punkt 20	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I	-	-	-	118-119
ESRS S1-1	Punkt 21	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8	-	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816	-	-	118-119
ESRS S1-1	Punkt 22	Processer och åtgärder för att förhindra människohandel	Indikator nr 11, tabell 3, bilaga I	-	-	-	118-119
ESRS S1-1	Punkt 23	Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana	Indikator nr 1, tabell 3, bilaga I	-	-	-	118-119
ESRS S1-3	Punkt 32 (c)	Mekanismer för klagomålshantering	Indikator nr 5, tabell 3, bilaga I	-	-	-	119
ESRS S1-14	Punkt 88 (b) och (c)	Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor	Indikator nr 2, tabell 3, bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816	-	-	124
ESRS S1-14	Punkt 88 (e)	Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom	Indikator nr 3, tabell 3, bilaga I	-	-	-	124
ESRS S1-16	Punkt 97 (a)	Ojusterad löneklyfta mellan könen	Indikator nr 12, tabell 1, bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/181	-	-	124
ESRS S1-16	Punkt 97 (b)	Överdrivet hög vd-lön	Indikator nr 8, tabell 3, bilaga I	-	-	-	124
ESRS S1-17	Punkt 103 (a)	Fall av diskriminering	Indikator nr 7, tabell 3, bilaga I	-	-	-	124
ESRS S1-17	Punkt 104 (a)	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10, tabell I och indikator nr 14, tabell 3, bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818	-	-	124
ESRS 2 – SBM-3 – S2	Punkt 11 (b)	Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan	Indikator nr 12 och indikator nr 13, tabell 3, bilaga I	-	-	-	126
ESRS S2-1	Punkt 17	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	Indikator nr 9, tabell 3, bilaga I och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I	-	-	-	127
ESRS S2-1	Punkt 18	Policyer för medarbetare i värdekedjan	Indikator nr 11 och indikator nr 4, tabell 3, bilaga I	-	-	-	127
ESRS S2-1	Punkt 19	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818	-	-	127

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION TILLÄGGSINFORMATION 147

Upplysningskrav	Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar)	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Referens i EU:s klimatlag	Sida
ESRS S2-1	Punkt 19	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8	-	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816	-	-	127
ESRS S2-4	Punkt 36	Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja uppströms och nedström	Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I	-	-	-	128-129
ESRS S3-1	Punkt 16	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	Indikator nr 9, tabell 3, bilaga I och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I	-	-	-	Infasning
ESRS S3-1	Punkt 17	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818	-	-	Infasning
ESRS S3-4	Punkt 36	Människorättsfrågor och människorättsincidenter	Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I	-	-	-	Infasning
ESRS S4-1	Punkt 16	Policyer	-	-	-	-	-

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

RISKER OCH RISKHANTERING 148

Risker och riskhantering Proaktiv och strukturerad riskhantering på alla nivåer i Peabkoncernen skapar motståndskraft mot risker, säkerställer en långsiktigt hållbar verksamhet och ökar förmågan att tillvarata möjligheter.

Process för riskhantering

Riskhantering, tydlig ansvarsfördelning och en riskkultur är hörnstenar i Peabs kontroll och styrning, både operativt och strategiskt. Peabs riskhanteringsarbete är såväl framåtblickande, för att kunna identifiera nya eller förändrade riskbilder, som bakåtblickande, för att lära av inträffade händelser. Förmågan att systematiskt identifiera, värdera och hantera risker är avgörande för att Peab ska kunna nå sina mål och för att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet. Risker identifieras på olika nivåer i koncernen – från projektnivå till affärsområdes- och koncernnivå. Arbetet med en strukturerad riskhantering leds av koncernfunktion risk och säkerhet. Varje identifierad risk kategoriseras och bedöms och en riskhanteringsplan fastställs. De allra flesta risker hanteras på lokal nivå, men de största riskerna konsolideras på koncernnivå. Dessa risker återfinns i illustrationen över väsentliga risker nedan och beskrivs därefter mer i detalj samt i not 33, Finansiella risker och finanspolicy.

Peab har uppdaterat processen för att identifiera hållbarhetsrelaterade risker utifrån CSRD-ramverket. Väsentliga risker från denna analys har integrerats i den övergripande riskhanteringsprocessen för att säkerställa ett systematiskt arbete med risker och en samlad riskhantering inom organisationen. Dessa hållbarhetsrelaterade risker har unika referensnummer med tydlig koppling till vilken ESRS- standard de relaterar till. Således finns det riskregister på såväl affärsområdes- som på koncernnivå och riskägarskap och handlingsplaner följs regelbundet upp i våra processer. I riskhanteringsarbetet, som följer ett årshjul, ingår att följa upp inträffade händelser och genomförandegraden av handlingsplanerna. Koncernledningen har det yttersta ansvaret för riskhantering och rapporterar den samlade riskbilden till styrelsen.

Krisledning och kontinuitetsplanering

En integrerad del i Peabs riskhantering är krisledning och kontinuitetsplanering. Peab har en krisledningsorganisation som regelbundet utbildas och övas för att kunna hantera allvarliga händelser som eskaleras från verksamheten. Kontinuitetsplaneringen fokuserar på att säkerställa att kritiska funktioner kan upprätthållas eller snabbt återställas efter en potentiell störning. Det inkluderar att ha reservplaner för nyckelpersoner, leverantörskedjor och tekniska system. Regelbundna uppföljningar genomförs i kontinuitetsförvaltningen för att säkerställa att kontinuitetsledarna kan agera snabbt vid behov. Genom att integrera krisledning och kontinuitetsplanering i riskhanteringen skapar vi förutsättningar för långsiktig stabilitet.

Risker i Peab

Peabs verksamhet är utsatt för flera olika typer av risker, även om Peab i grunden har en god riskspridning genom fyra affärsområden, verksamheter i fyra länder och med beställare inom såväl offentlig som privat sektor. En del risker ligger utanför Peabs kontroll, men kan på olika sätt påverka förutsättningarna att bedriva verksamhet. Det är till exempel konjunkturutveckling, ränteutveckling, kundbeteenden, klimatpåverkan och politiska beslut.

RISKER OCH RISKHANTERING 149

Andra risker kan Peab på olika sätt minska effekterna av eller helt eliminera. Det är framför allt olika risker i den operativa verksamheten som hanteras i linjeorganisationen inom respektive affärsområde med utgångspunkt i fastställda rutiner, processer och styrsystem. Koncernens risker delas in i fyra kategorier: operativa risker, finansiella risker, strategiska risker samt efterlevnadsrisker.

Operativa risker innefattar risker avseende hur Peab bedriver den dagliga verksamheten och som kan påverka förmågan att fungera effektivt. Det finns alltid operativa risker i en projektbaserad verksamhet som Peab har. Hanteringen av dessa risker är ständigt pågående med tanke på verksamhetens stora antal projekt. Peabs projekt genomförs genom en rad olika kontraktsformer där risknivån varierar beroende på kontraktsform. Oklarheter kring avtalsvillkor kan i alla typer av kontrakt leda till gränsdragningsfrågor med risk för tvister med beställare.

Finansiella risker är främst kopplade till verksamhetens kapitalbehov, kapitalbindning och tillgång till finansiering. De hanteras huvudsakligen på koncernnivå.

Strategiska risker innebär risker avseende beslut som kan påverka Peabs framtida riktning, konkurrenskraft eller möjligheten att nå uppsatta mål. Europa står inför de största politiska utmaningarna sedan andra världskriget med krig i vår närhet och stor osäkerhet kring den amerikanska utrikes- och handelspolitiken. Konflikten i Mellanöstern påverkar tillgången till olja och naturgas och hela den geopolitiska osäkerheten driver upp energipriserna. Denna politiska oro i vår omvärld dämpar den makroekonomiska tillväxten. Byggbranschen påverkas av osäkerhet och försiktighet när det kommer till investeringar och fortsatt höga priser på material och energi. Peab kan komma att påverkas indirekt via materialleverantörer som drabbas av geopolitiska händelser. Vi följer utvecklingen noga för att kontinuerligt kunna bedöma eventuell påverkan på Peab. Ur ett mer lokalt perspektiv kan det konstateras att kundkraven förändras i snabb takt vilket ställer stora krav på Peabs organisation för att kunna möta och hantera dessa.

Efterlevnadsrisker inbegriper risker som bristande efterlevnad av lagstiftning, avtal eller interna regler och riktlinjer. Andra exempel är risken för inblandning i korruption eller otillbörlig konkurrens. Efterlevnadsrisker finns inte bara i Peabs egen organisation utan även i våra leverantörskedjor. Konsekvenser av efterlevnadsrisker kan inkludera böter, skadat förtroende misslyckade projekt och uteslutning från upphandlingar.

Peab Industri Oy samarbetar med konkurrens- och konsumentverket i Finland i pågående utredning

Konkurrens- och konsumentverket i Finland har under maj 2025 inlett en så kallad konkurrensrättslig utredning av flera företag aktiva på asfaltsbeläggningsmarknaden i Finland, däribland Peabs dotterbolag Peab Industri Oy. Peab samarbetar fullt ut med myndigheten. Att myndigheten har inlett en utredning innebär i sig inte att Peab Industri Oy har gjort sig skyldigt till konkurrensbegränsande agerande eller att resultatet av utredningen kan föregripas. Inom Peabkoncernen råder nolltolerans mot alla former av oegentligheter.

Framåtblickande risker och deras hantering

Peabs olika risker kan separat eller i kombination ha en väsentlig negativ effekt på verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. Illustrationen nedan visualiserar de mest väsentliga riskerna för Peab. Risker närmare centrum av illustrationen har högre sannolikhet att påverka Peab negativt. Riskerna beskrivs mer i detalj i efterföljande textavsnitt.

• Strategiska risker: Avser vår mission, våra mål och vår strategi
• Operativa risker: Avser hot mot vår förmåga att fungera effektivt och genomföra affärsplan och nå uppsatta mål.
• Miljö & Klimat
• Varumärkesrisk
• Leverantörer & UE
• Kompetens
• Informationssäkerhet
• Strategiska insatsvaror
• Marknad
• Arbetsmiljö
• Styrning
• Teknik
• Kapital
• Inflation
• Etik & compliance
• Efterlevnadsrisker: Avser efterlevnad av tillämplig lagstiftning, externa föreskrifter och interna regelverk
• Finansiella risker: Avser hot mot vår finansiella ställning och våra tillgångar

RISKER OCH RISKHANTERING 150

Strategiska risker

Beskrivning

Hantering

Marknad och omvärld Kundbeteenden och kundkrav kan ändras i en takt som vi inte lyckas möta tillräckligt snabbt. Det politiska landskapet påverkar på hur vi agerar. Osäkert geopolitiskt läge kan hämma investeringar och minska tillväxten. Vi kan riskera att satsa på fel marknader eller marknadssegment. Det finns en risk att Peab inte kan konkurrera med andra aktörer på lika villkor.

Peab har ett brett marknadserbjudande till såväl privat som offentlig sektor med hela produktionskedjan från tillverkning av byggmaterial till färdiga hus och vägar. Vi strävar alltid efter att erbjuda kunden en helhetslösning genom nära samarbete mellan de olika koncernbolagen. Genom omfördelning av resurser inom koncernen kan vi snabbt ställa om till marknadens behov. Vi arbetar hela tiden med att utveckla medarbetare, byggmetoder och nya klimatsmarta byggmaterial för att kunna möta framtidens marknad. Vi följer marknaden kontinuerligt för att förstå förändringar i politiken, nya regelverk och nya standarder som påverkar vår verksamhet.

Varumärkesrisk

Varumärkesrisken är en indirekt risk och uppstår som en effekt av andra risker som kan inträffa. En illa hanterad risk kan resultera i skada för varumärket och förtroendet på marknaden. Med dagens teknik sprids information snabbt, varvid en snabb, korrekt och effektiv kommunikation är viktig. Peab hanterar varumärkesrisken framför allt genom att aktivt arbeta med kulturen, som grundar sig i de starkt förankrade kärnvärdena. Vår uppförandekod ger medarbetarna konkret vägledning i sin arbetsvardag. Därtill har Peab en kommunikationsorganisation som finns nära verksamheten. På så sätt kan varumärkesrisker identifieras tidigt och hanteras utifrån situationen. Samtidigt säkerställer organisationsmodellen att Peabs övergripande kommunikationsplan följs. Peab har även ett varumärkesråd som hanterar frågor kopplade till koncernens varumärken.

Operativa risker

Beskrivning	Hantering
Arbetsmiljö Allvarliga händelser på Peabs arbetsplatser kan leda till att medarbetare eller leverantörer eller underleverantörer skadas eller i värsta fall förolyckas. Sådana händelser kan även leda till rättsliga påföljder och skada förtroendet för verksamheten. Ett annat riskområde är brister inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som bland annat innefattar ohälsosam stress och kränkande särbehandling som kan leda till psykisk ohälsa. Branschen har sett en ökning av hot och våld mot medarbetare, bland annat i trafikmiljöer.	Peab har en nollvision avseende arbetsplatsolyckor och deltar som aktiv part i branschens nätverk för noll dödsolyckor. Olyckor förebyggs genom planering och riskbedömning i tidiga skeden. Därutöver sker kontinuerlig uppföljning av inrapporterade riskobservationer samt utredningar avseende tillbud och olyckor. Riskobservationer ligger till grund för organisatoriskt lärande. Peab utbildar medarbetarna i likabehandling och har rutiner för att förebygga diskriminering och förekomst av kränkande särbehandling. För att hantera hot och våld mot medarbetare arbetar vi med kompetensförstärkning, branschsamverkan och uppföljning av anmälda händelser.
Teknik Den tekniska utvecklingen inom byggsektorn går snabbt med nya material och metoder. Peab är en del av denna utveckling och måste säkerställa att vi använder rätt material, resurser och metoder för att säkerställa såväl kvalitet som att vi når våra mål. Detta är viktiga moment i såväl kalkyl- som i produktionsfasen.	Peab har egna forsknings- och teknikavdelningar som arbetar med produkt- och metodutveckling av framtidens byggprocess. I vår betongverksamhet handlar det exempelvis om att minska andelen cement som bindemedel, öka andelen återvinning i nyproduktion och optimera betongens hållfasthet för att möjliggöra konstruktioner som kräver mindre materialmängder. Peab arbetar också på olika sätt för att säkerställa tillgången på cirkulära byggmaterial. Vi strävar alltid efter att ha fokus på kalkyler, avstämningar och uppföljning för att förstå hur byggprocessen påverkas av ny teknik.
Strategiska insatsvaror Tillgången på vissa råvaror är avgörande för Peab och antalet leverantörer är i vissa fall begränsat, vilket medför risker i verksamheten. Sanktionskrav eller störningar i leverantörskedjor kan på kort tid förändra etablerade råvaruförsörjningsvägar. Exempel på kritiska råvaror med få leverantörer är cement till vår betongverksamhet och bitumen till vår asfaltsverksamhet.	Peab har en policy för strategiska insatsvaror som syftar till att proaktivt arbeta för att säkra tillgången till dessa material. Peab har arbetat länge med alternativa bindemedel till betongproduktionen samt möjlighet till egen import av cement och bitumen för att hantera risken. Peab har även en strategi med alternativa leverantörsvägar för att säkra tillgången på kritiska råvaror.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION RISKER OCH RISKHANTERING 151

Beskrivning	Hantering
Kompetens Det är konkurrens om vissa kompetenser på arbetsmarknaden. Risken finns å ena sidan att branschen inte uppfattas som attraktiv, särskilt med tanke på senare års nedgång i bostadsproduktionen, å andra sidan att Peab inte lyckas attrahera kompetens och nyckelkompetens när till exempel stora infrastrukturinvesteringar är att vänta de kommande åren i Norden. Peab måste attrahera och behålla kompetenta medarbetare för att nå sina mål.	Peab arbetar strategiskt såväl med kompetensförsörjning som att utveckla sin attraktionskraft som arbetsgivare. Våra olika befattningar har tydliga karriärkartor och vi uppdaterar kontinuerligt successionsplanerna. Peab arbetar med mångfald och likabehandling och vi har mål för jämställd rekrytering. Som samhällsbyggare arbetar vi ständigt med att skapa nya kompetensförsörjningsvägar tillsammans med skolor och högskolor, intern kompetensutveckling och vår egen gymnasieutbildning Peabskolan.
Styrning De styrningsrelaterade riskerna avser både den koncernövergripande styrningen och projektstyrningen. Eftersom Peabs verksamhet till stor del är projektrelaterad innebär det att många styrningsrisker är kopplade till själva projektgenomförandet. Många av dessa risker är relaterade till fel och brister i kalkylarbetet som exempelvis kan leda till felaktiga anbud eller projektförluster. Allt fler regulatoriska krav från lagstiftare och kunder innebär stort fokus på efterlevnad av interna och externa regelverk. Konsekvenserna av om dessa risker realiseras kan bli böter, viten, skadat förtroende, misslyckade projekt och uteslutning från upphandlingar.	Peab hanterar styrningsrelaterade risker genom att fastställa och regelbundet följa upp beslutade mål och kontrollpunkter samt genom att använda ledningssystem i syfte att stärka koncern- och projektstyrningen. Vi arbetar aktivt med att främja effektiv styrning och kompetensutveckling, särskilt på strategiska nivåer. Vi anpassar dialog och rådgivning gentemot kunder för att möta förändrade projektbehov. Vi gör strukturerade riskbedömningar och har etablerade processer och rutiner såsom våra anbuds- och investeringsråd genom vilka vi säkerställer att riskerna är identifierade och hanterade innan vi lämnar anbud eller godkänner en investering. Dessutom arbetar vi med våra hållbarhetsmål i affärsstrategi och projektplanering, vilket säkerställer att miljömässiga och sociala aspekter vägs in i våra beslut.
Leverantörer och underentreprenörer (UE) Brister i kontroll av leverantörskedjan utgör en risk. Fel val av leverantör eller UE kan leda till kvalitetsbrister och leveransstörningar. Leverantörer eller UE:n som agerar i strid med lag, avtal eller bryter mot Peabs leverantörskod innebär oacceptabla risker. Det finns också risker kopplade till beroendet av en eller ett fåtal leverantörer. Om leverantörer eller UE går i konkurs kan det påverka Peabs verksamhet negativt.	Peabs leverantörskod ingår i de avtalsmallar som tillämpas vid upphandling av leverantör eller UE. Vi utvecklar hela tiden rutiner för uppföljning av arbetsmiljö, arbetsvillkor, säkra leverantörskedjor och miljö- och klimatkrav. Vi har fokus på att säkerställa att oseriösa leverantörer eller UE inte upphandlas. I Sverige genomför Peab tredjepartskontroller på sina arbetsplatser och reviderar utvalda leverantörer och UE. Vi tecknar ramavtal med större leverantörer och UE för att minimera risker i projekten. För att ytterligare minska sårbarheten arbetar vi aktivt med strategiska försörjningsplaner. Peabs inköpsfunktion har en viktig roll i att minimera risker i leverantörskedjorna genom att säkerställa ansvar, utföra riskbedömningar och kontroller samt revisioner. Vi agerar på olika sätt för att fånga upp tidiga signaler på sviktande betalningsförmåga hos leverantör eller UE för att vara förberedda vid eventuell konkurs.
Informationssäkerhet Information är en viktig tillgång och tillgången till information är en förutsättning för att Peab ska kunna bedriva sin verksamhet. Omvärldsutvecklingen innebär en förhöjd risk att Peab ska utsättas för direkta cyberangrepp eller indirekta angrepp via digitala leveranskedjor, med konsekvenser för verksamheten. Detta område påverkas också av lagstiftning som ställer krav på dataskydd, personlig integritet och generell informationssäkerhet.	Peab bedriver ett riskbaserat och systematiskt informationssäkerhetsarbete med fokus på förebyggande skydd och säkerhetsåtgärder i takt med vår verksamhetsutveckling. Medarbetarna utbildas regelbundet för att upprätthålla sin medvetenhet om risker som kan få påverkan på våra informationsresurser. Hantering av informationssäkerhetsrisker är dessutom en integrerad del i Peabs kontinuitetsplanering och krisledning.
Miljö och klimat Klimatförändringar med fysiska klimatrisker såsom extremväder kan medföra allt från direkta konsekvenser med skador på våra entreprenader och anläggningar till mer indirekta konsekvenser i form av material-, råvaru- eller energibrist. Bristande kompetens eller för långsam omställningstakt hos oss eller våra leverantörer eller UE:n kan leda till att våra produkter och tjänster inte möter framtidens krav och förväntningar.	Det riskförebyggande arbetet ryms inom våra fyra prioriterade miljöområden som också är mål: klimatneutralitet, resurseffektivitet, biologisk mångfald och utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter. Vi har konkretiserat vår omställning i ett utvecklingsprogram, Klimatfärdplanen. Peab erbjuder marknaden ett brett utbud av produkter som är framtagna för en bygg- och anläggningsproduktion med lägre klimatavtryck. Återkommande extremväder kräver anpassning av produktionsmetoder och andra åtgärder för att begränsa riskerna för skador på till exempel entreprenader och fast egendom.

Beskrivning

Etik och regelefterlevnad Peab ställs inför regelefterlevnadsrisker som innefattar att lagstiftning, avtal, Peabs uppförandekod och policyer inte efterlevs. Vidare innefattas risker avseende inblandning i korruption eller otillbörlig konkurrens samt överträdelser av mänskliga rättigheter, både i egen verksamhet och i våra leverantörskedjor. Konsekvenserna av dessa risker inkluderar böter, juridiska sanktioner, skadat förtroende, misslyckade projekt och uteslutning från upphandlingar.

Hantering

Regelefterlevnadsrisker hanteras genom ett styrningsramverk som innefattar uppförandekod, leverantörskod, policyer och riktlinjer. Dessa beskriver hur våra medarbetare ska agera. Ramverket inkluderar regelbunden utbildning och fastställda konsekvenser vid regelöverträdelser. Peabs ledningssystem är ett centralt verktyg för att stötta regelefterlevnad i den dagliga verksamheten. Frågor kring etik och regelefterlevnad hanteras av koncernfunktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad, vilken även utgör en del av Peabs Etiska råd. Peabs visselblåsarsystem ger möjlighet för både interna och externa parter att rapportera misstankar om oegentligheter.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION RISKER OCH RISKHANTERING 152

Finansiella risker

Beskrivning

Kapital Det finansiella risktagandet är kopplat till verksamhetens kapital- och investeringsbehov, som ser olika ut i Peabs olika verksamheter. Entreprenadverksamheten har vanligtvis positivt rörelsekapital, vilket bidrar till finansiering av övriga verksamheter. Industriverksamheten binder mer kapital i anläggningstillgångar med ett löpande investeringsbehov. Projektutvecklingsverksamheten binder kapital från investeringar i mark och byggrätter.

Hantering

Peabs finansiella mål är det koncernövergripande styrmedlet för finansiellt risktagande. Entreprenadverksamheternas kapitalbindning styrs på krav på betalsaldo. Större anbud hanteras enligt en fastställd rutin där anbudsråd är beslutande. Industri- och projektutvecklingsverksamheternas kapitalbindning styrs utifrån fastställda ramar. Större investeringar i Peab hanteras enligt en fastställd investeringsrutin där ett koncernövergripande investeringsråd är beslutande.

Inflation

Kraftigt stigande inflation kan få centralbankerna att höja styrräntorna, vilket påverkar investeringsviljan hos kunderna. Det kan också få till följd att konjunkturen dämpas. Hög inflation innebär höga byggkostnader, vilket i sin tur hämmar efterfrågan på byggmarknaden. Hög inflation liksom höga räntor kan påverka Peabs lönsamhet till följd av ökade kostnader och dämpad efterfrågan. Peabs fyra affärsområden, god spridning mellan olika typer av projekt och produktområden, verksamheter i flera länder samt beställare inom både privata och offentliga sektorn har dock en dämpande effekt. Vår verksamhetsmix gör att vi är mindre känsliga för konjunktursvängningar.

Andra finansiella risker

Koncernen är exponerad för finansiella risker som ränterisker, likviditetsrisker, refinansieringsrisker, råvarurisker, valutarisker samt kreditrisker. Peabs finanspolicy bildar ett ramverk för riskmandat och limiter. Finansiella risker hanteras av finansavdelningen, vilken är centralt organiserad. För mer information om finansiella risker, se not 33.

Finansiell rapportering

Eftersom Peab tillämpar redovisning över tid i takt med att projekten färdigställs för merparten av projekten kan felaktiga projektprognoser innebära att redovisning och uppföljning blir missvisande. Ett antal balansposter, däribland projekt- och exploateringsfastigheter, värderas baserat på bedömningar och uppskattningar. Värdet kan påverkas av exempelvis marknadsläge, ränteläge och kundernas preferenser, vilket kan leda till nedskrivningsbehov. En förutsättning för korrekt redovisning över tid är att utfallet kan prognostiseras tillförlitligt. Avgörande för att begränsa risken för felaktig vinstavräkning är en väl utvecklad process och systemstöd för uppföljning. Redovisat värde för projekt- och exploateringsfastigheter har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Peab testar löpande värdena av projekt- och exploateringsfastigheter utifrån en intern värderingsmodell. Därutöver inhämtas externa marknadsvärderingar årligen för ett antal av objekten.

Känslighetsanalys

Peabs verksamhet är känslig för förändringar i bland annat volym och marginal. I känslighetsanalysen nedan beskrivs hur resultatet före skatt enligt segmentredovisning påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler.

Mkr	Beräkningsbas	Förändring	Resultateffekt (före skatt)
Segmentsredovisning
Volym (rörelsemarginal konstant)	58 589	+/- 10%	+/- 264
Rörelsemarginal (volym konstant)	4,5%	+/- 1 procentenhet	+/- 586
Produktionskostnader	41 709	+/- 1%	+/- 417
Finansiellt
Genomsnittlig effektivränta¹)	4,4%	+/- 1 procentenhet	+/- 53

1) Känslighetsanalysen visar effekten av en ränteförändring på koncernens resultat före skatt utifrån ett antagande om en oförändrad nettoskuld. Beräkningen av nettoskuldsbeloppet 5 282 Mkr har gjorts utifrån nettoskuld enligt IFRS reducerat med skulder för svenska bostadsrättsföreningar och tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16. Vidare antas att en ränteförändring omgående skulle påverka den ränta som Peab betalar respektive erhåller på skulder och fordringar som löper med kort räntebindning (rörlig ränta). I känslighetsanalysen beaktas inte aktivering av ränta. För mer information om nettoskulden, se not 33.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 153

Övriga upplysningar

Forskning och utveckling

Peab bedriver forskning och utveckling (FoU) med syftet att ge mervärde till samhället, kunderna och andra intressenter. Det gör vi genom samarbeten med universitet, högskolor, branschorganisationer och vi medverkar aktivt i olika branschgemensamma projekt. Vi deltar i strategiska, innovativa och operativa program för att kunna ta ansvar i såväl kort som långt perspektiv. Ny kunskap hjälper oss att förbättra eller ta fram nya produkter, tjänster och produktionsprocesser. Utvecklingen sker i huvudsak inom ramen för Peabs löpande verksamhet. Vår satsning på ECO- produkter är viktig där bland annat ECO-Betong utvecklats för att ytterligare kunna reducera klimatpåverkan och minska beroendet av cement. Under 2025 fortsatte vi att driva flera FoU-projekt om cirkulära material där vi till exempel tittar på hur jord och gammal riven betong kan återanvändas i nya material och projekt. Vi har också drivit FoU inom biologisk mångfald för bergmaterialindustrin och ekologisk ogräsbekämpning för vår drift och underhållsverksamhet. Tillsammans med SSAB har vi drivit ett FoU-projekt för minskad klimatpåverkan med hjälp av fossilfritt stål. Vi har fortsatt att arbeta med forskning kring alternativa bindemedel för både betong och asfalt. Vi har också arbetat vidare med långsiktiga projekt om koldioxidlagring i byggnadsmaterial. Under året fortsatte vi att utveckla vårt nätverk inom flera branschgemensamma program och samarbeten med universitet och högskolor. Tillsammans med Luleå Tekniska Universitet samarbetar vi inom hållbart byggande, digitalisering och resurseffektivitet. På Lunds Tekniska Högskola är vi aktiva i ”Center för byggrobotik”. Tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg driver vi flera projekt inom vägteknik och geoteknik. Vi ingår även i andra former av lokala samarbeten, såsom LFM30 (Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030) och flera innovationsprogram för samhällsbyggnadssektorn som IQ-Samhällsbyggnad, InfraSweden och Smart Built Environment. Genom funktionen Produkter och Teknik har vi etablerat en systematik där produkter och metoder utvecklas genom stegvis validering innan de implementeras och används i projekten till våra kunder. Ett tekniskt råd ingår som en del i den systematiken för att säkerställa att utvärderingen sker utifrån förutbestämda kriterier.

Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet

Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter i vår nordiska verksamhet bedrivs i underkoncernerna Swerock, Byggelement, Peab Asfalt, Peab Anläggning samt Peab Bostad. Lagstiftningen skiljer sig åt något mellan länderna de nordiska länderna. De tillståndspliktiga verksamheterna avser åtgärder i förorenade områden, mellanlagring och återanvändning av massor, arbeten inom/vid skyddade områden/objekt, vattenverksamhet och -hantering, utvinning av berg- och grusmaterial samt tillverkning av polymermodifierad bitumen (PMB). Dessa verksamheter påverkar miljön i huvudsak genom uttag av ändliga markresurser, framtida markanvändning, påverkan på ekosystem, emissioner, lokal damning och buller. Anmälningsplikten avser betongtillverkning, tillverkning av prefabricerade betongelement, fasta och mobila asfaltverk, bitumendepåer, åtgärder i förorenade områden, mellanlagring av massor och avfall, återanvändning av massor (återvinning av bland annat betong, asfalt, tegel, park- och trädgårdsavfall (tillstånd krävs i vissa fall)), vattenverksamhet/vattenhantering samt transport av avfall och farligt avfall. Förnyelse och komplettering av tillstånd och anmälningar sker kontinuerligt.

Väsentliga händelser under året

Emission av gröna obligationer Peab emitterade en grön obligation den 11 mars 2025 till ett totalt värde om 500 Mkr. Obligationen har en löptid på 3 år, med en rörlig ränta om 3-månaders Stibor plus 1,50 procentenheter. Medlen från emissionen ska användas till att finansiera investeringar inom gröna byggnader, ECO- effektiva och cirkulära produkter och produktionsprocesser, hållbara transporter samt vattenhantering och åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.Emissionen av den gröna obligationen gjordes inom ramen för Peabs svenska MTN-program och ramverket för grön finansiering.

Peab Industri Oy samarbetar med konkurrens- och konsumentverket i pågående utredning

Konkurrens- och konsumentverket i Finland har under maj 2025 inlett en så kallad konkurrensrättslig utredning av flera företag aktiva på asfaltsbeläggningsmarknaden i Finland, däribland Peabs dotterbolag Peab Industri Oy. Peab samarbetar fullt ut med myndigheten. Att myndigheten har inlett en utredning innebär i sig inte att Peab Industri Oy har gjort sig skyldigt till konkurrensbegränsande agerande eller att resultatet av utredningen kan föregripas. Inom Peabkoncernen råder nolltolerans mot alla former av oegentligheter.

Förlikningsavtal avseende Mall of Scandinavia

Peab och Unibail-Rodamco-Westfield (URW) har i ett förlikningsavtal enats om en slutlig reglering av mellanhavanden avseende entreprenaden Mall of Scandinavia i Solna. Uppgörelsen innebar att Peabs tillgängliga likviditet ökade med en miljard kronor i tredje kvartalet 2025, att finansnettot i andra kvartalet belastades med 611 miljoner kronor och att nettoskulden var oförändrad.

Den 30 juni 2023 meddelades skiljedom i målet om entreprenaden Mall of Scandinavia. Skiljenämnden gav Peab rätt i sina krav på ersättning för de fördyringar som omfattande ändringar av projektet under produktionsfasen innebar och slog fast att Peab hade rätt till kompensation uppgående till cirka en miljard kronor för entreprenadkostnader samt dröjsmålsräntor uppgående till 390 miljoner kronor. URW klandrade därefter domen till Svea hovrätt som den 28 maj 2025 meddelade dom innebärande att Peabs krav avseende ändrings- och tilläggsarbeten samt rubbning och störning fastställdes. Skiljedomen avseende URW:s krav på lokalviten och Peabs krav på rättegångskostnader upphävdes.

Då betalning inte erhölls i enlighet med domen så inledde Peab konkursförfarande mot projektbolaget Rodamco Projekt AB för att kunna utkräva betalning. URW meddelade den 3 juni 2025 att de avsåg att inleda nytt skiljeförfarande avseende krav på lokalviten. Peab avsåg att inleda skiljeförfarande avseende rättegångskostnader.

Den 22 juni 2025 enades parterna om en förlikning innebärande betalning om en miljard kronor från URW till Peab, vilken var betald den 2 juli 2025. Förlikningen innebar vidare att respektive part återkallade samtliga processer, att entreprenaden anses slutligt reglerad och att parterna inte har några krav mot varandra, även innefattande garantiansvar. Förlikningen innebär därmed att det inte kvarstår några risker för Peab avseende entreprenaden Mall of Scandinavia.

Utökad ram för MTN-program

Peab har ett MTN-program med en ursprunglig ram om 5 miljarder kronor. Under juni 2025 har programmet utökats med 2,5 miljarder kronor till 7,5 miljarder kronor. Mer information om låneprogrammet finns på Peabs webbsida.

Peab bildar gemensamt bolag med KB Gruppen på Vestlandet i Norge

Peab och KB Gruppen har beslutat att samordna sina verksamheter i bolagen K. Nordang och Christie & Opsahl som båda är verksamma på Vestlandet i Norge. Bolagen är verksamma inom nybyggnation, renovering och betongarbeten. Samordningen bedöms leda till synergier då bolagen kompletterar varandra såväl produktmässigt som geografiskt. De båda bolagen beräknas tillsammans omsätta cirka 1,9 miljarder norska kronor 2025. Totalt antal anställda i de två bolagen uppgår till 350 medarbetare.

Det nya gemensamma bolaget kommer att ägas av KB Gruppen till 62,5 procent och av Peab till 37,5 procent. Peab kommer framöver att redovisa bolaget som ett intressebolag inom affärsområde Bygg. K Nordang AS omsatte cirka 800 miljoner norska kronor 2025. Försäljningen av K. Nordang AS in i intressebolaget sker till marknadsvärde och beräknas ge en effekt på rörelseresultatet under första kvartalet 2026 uppgående till cirka 100 miljoner norska kronor. Transaktionen är godkänd av konkurrensmyndigheterna och tillträde har skett under första kvartalet 2026.

Valberedning

Valberedningen i Peab AB har konstituerats i enlighet med de av årsstämman fastställda principerna för valberedningens tillsättning. Valberedningen baseras på de största aktieägarna per den sista bankdagen i juni 2025 som önskat utse ledamot. Ulf Liljedahl, utsedd av AB Axel Granlund, har utträtt ur valberedningen inför årsstämman 2026. Cicero Fonder är ny representerad aktieägare i årets valberedning.

Peabs valberedningen har därför inför årsstämman 2026 följande sammansättning:

• Anders Sundström, Ekhaga Utveckling AB
• Suzanne Sandler, Handelsbanken Fonder
• Christer Sterndahlen, utsedd av Cicero Fonder
• Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB

Valberedningen har vid sitt konstituerande möte utsett Anders Sundström till ordförande. Valberedningen har påbörjat sitt arbete med förslag avseende, bland annat, styrelse, revisor och arvoden.

Väsentliga händelser efter årets utgång

Valberednings förslag till styrelseledamöter i Peab AB

Peab AB har den 10 februari 2026 underrättats av bolagets valberedning om dess förslag till årsstämman 2026 avseende styrelsens sammansättning. Valberedningen avser att föreslå Carl Mellander som ny styrelseledamot samt omval av följande styrelseledamöter: Anders Runevad, Malin Persson, Magdalena Gerger, Liselott Kilaas, Kerstin Lindell, Fredrik Paulsson och Lars Sköld. Valberedningen avser vidare att föreslå omval av Anders Runevad som styrelsens ordförande.

Carl Mellander har omfattande erfarenhet från ledande finansiella befattningar i globala börsnoterade bolag, bland annat som Group CFO för Ericsson. Han har en bred bakgrund inom finansiell styrning, kapitalmarknadsfrågor, M&A, risk och regelefterlevnad samt internationell verksamhetsstyrning. I dag är han verksam som styrelseledamot och rådgivare i flera bolag. Valberedningens förslag innebär att styrelsen, för tiden intill slutet av nästa årsstämma, ska bestå av åtta (8) styrelseledamöter. Valberedningen fortsätter sitt arbete och det fullständiga förslaget till årsstämman 2026 meddelas i samband med kallelsen till årsstämman.

Överskridande av gränsvärde för flaggning med anledning av återköp av egna aktier

I enlighet med 4 kap. 18 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, har Peab AB den 11 mars 2026 förvärvat 25 000 egna B-aktier, vilket innebar att Peabs innehav av egna aktier överskred gränsvärdet om fem procent av samtliga aktier i Peab. Peabs sammanlagda innehav av egna aktier per den 11 mars 2026 uppgick till 14 822 984 B-aktier, vilket motsvarar 5,01 procent av det totala antalet aktier.

Peab har avslutat återköp av egna aktier

Peab AB har återköpt totalt 6 237 280 B-aktier om cirka 500 miljoner kronor mellan den 25 juli 2025 och den 12 mars 2026. Återköpen har skett efter styrelsebeslut och med stöd av bemyndigandet från årsstämman den 6 maj 2025. Efter förvärven uppgår Peabs innehav av egna aktier till 14 835 264 B-aktier per den 12 mars 2026.

Peabaktien

Peabs aktiekapital uppgick vid utgången av 2025 till 1 583 866 056 kronor, fördelat på totalt 296 049 730 aktier, vilket ger ett kvotvärde på 5,35 kronor per aktie. Antalet A-aktier uppgår till 34 319 957 med ett röstvärde på tio röster per aktie, och antalet B-aktier uppgår till 261 729 773 med ett röstvärde om en röst per aktie. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar, resultat och utdelning. Inga begränsningar finns i bolagsordningen avseende möjlighet till överlåtelse av aktier eller förfoga över rösträtt på stämman.

Per den 31 december 2025 fanns det cirka 58 000 aktieägare i Peab. Koncernen står under betydande inflytande från Mats Paulsson och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag. Merparten av familjerna Paulssons indirekta innehav är samlat i bolaget Ekhaga Utveckling AB som kontrolleras av Fredrik Paulsson. Ekhaga Utveckling AB har 23,0 procent av kapitalet och 48,7 procent av rösterna. Mats och Fredrik Paulsson med familjer har 5,6 procent av kapitalet och 11,3 procent av rösterna. Därutöver har Mats Paulssonstiftelserna 2,2 procent av kapitalet och 6,5 procent av rösterna vid utgången av 2025. Bolaget har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare, som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.

Peabs årsstämma beslöt den 6 maj 2025 att ge styrelsen bemyndigande att fram till nästa årsstämma att besluta om nyemission av aktier av serie B, med företrädesrätt för befintliga aktieägare att delta i emissionen eller utan företrädesrätt för befintliga aktieägare att delta i emissionen i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen och får avse sammanlagt högst 10 procent av det registrerade aktiekapitalet vid tidpunkten för bemyndigandet. Under året har styrelsen inte tagit något beslut om nyemission av aktier.

En vinstandelsstiftelse för anställda bildades av Peab 2007. Enligt stiftelsens placeringspolicy ska stiftelsens förmögenhet i huvudsak placeras i aktier i Peab. Per den 31 december 2025 hade stiftelsen ett innehav om 14 267 300 B- aktier i Peab, motsvarande 4,8 procent av antalet aktier.

Innehav och återköp av egna aktier

Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2025 till 8 597 984 B-aktier, motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier. Styrelsen i Peab AB fattade med stöd av bemyndigandet från årsstämman den 6 maj 2025 beslut om att återköpa egna aktier. Återköpen genomfördes löpande fram till den 12 mars 2026. Syftet med återköpen var att möjliggöra säkring av kostnader och leverans av bolagets långsiktiga prestationsaktieprogram samt att kunna användas vid finansiering av förvärv. Återköpen har skett med beaktande av bolagets finansiella ställning och kapitalstruktur.Återköpen har genomförts på Nasdaq Stockholm i enlighet med Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares – NASDAQ Stockholm (Supplement D) och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (MAR). Enligt styrelsebeslutet fick återköp genomföras under perioden till ett belopp uppgående till maximalt 500 miljoner kronor och innehavet av egna aktier fick inte överstiga tio procent av totalt antal utestående aktier i bolaget. Återköp fick endast ske till ett pris per aktie inom det på Nasdaq Stockholm vid var tid gällande kursintervallet, varmed avsågs intervallet mellan gällande högsta köpkurs och lägsta säljkurs som publicerades löpande av Nasdaq Stockholm. Betalning för förvärvade aktier skulle erläggas kontant och under 2025 har egna B-aktier återköpts till ett sammanlagt belopp om 415 Mkr. Efter återköpet av 5 520 000 B-aktier innehar Peab per den 31 december 2025 14 117 984 egna B-aktier motsvarande 4,8 procent av totalt antal aktier. Fram till den 12 mars 2026 har 717 280 B-aktier återköpts för ett belopp om 85 miljoner kronor.

Prestationsaktieprogram och överlåtelse av egna aktier

På årsstämman den 6 maj 2025 beslutades att godkänna styrelsens förslag om Prestationsaktieprogram 2025 samt överlåtelse av maximalt 2 009 058 B-aktier. Prestationsaktieprogrammet syftar till att knyta nyckelpersoners belöningar närmare bolagets långsiktiga resultat- och värdeutveckling. För mer information, se not 9.

Ersättningspolicy till ledande befattningshavare

För information om den senaste beslutade Ersättningspolicyn innehållande riktlinjerna för bestämmande av lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare, se not 9.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 155

Styrelsen föreslår härmed att årsstämman beslutar anta följande ändringar i Ersättningspolicyn avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare:

Rörlig ersättning (STI)
Koncernledningen kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning får högst uppgå till för vd 70 procent av fast lön och för de övriga i koncernledningen 60 procent av fast lön. Den rörliga ersättningen ska främst vara baserad på Peabkoncernens lönsamhet samt andra, vid var tid, väsentliga koncernmål. I nuvarande program är resultatmåtten kopplade till företagets strategi i form av lönsamhet, hållbarhet och arbetsmiljö. Rörlig ersättning fastställs for varje enskilt verksamhetsår och regleras året efter intjänandet.

Pension
Koncernledningen äger rätt till pensionslösningar enligt kollektivavtal och avtal med Peab. Samtliga pensionsåtaganden ska vara avgiftsbestämda. Gällande pensionsplan kan högst uppgå till 35 procent av fast årslön och avtalad pensionsålder 65 år. Tidigare pensionsplan om 47 procent av fast årslön och avtalad pensionsålder 62 år gäller endast för redan ingångna avtal.

Övriga icke monetära förmåner
Koncernledningen är berättigad till extra sjukvårdsförsäkring och extra sjukförsäkring upp till 30 inkomstbasbelopp, samt alla de förmåner som gäller Peabkoncernens övriga anställda. Förmånernas värde uppgår till i genomsnitt 5 procent av fast lön.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen

Sverige

Trots fortsatta geopolitiska spänningar har det makroekonomiska läget stabiliserats. Hushållens förtroende har stärkts och flera konjunkturindikatorer har vänt uppåt. Ränteläget har förbättrats i takt med de gradvisa sänkningarna av styrräntan, som väntas ligga kvar under 2026 på nuvarande nivåer. Bostadsbyggandet väntas fortsätta sin gradvisa återhämtning under 2026, om än från låga nivåer. Lägre räntor, förväntade lättnader i bolåneregler samt stabiliserade priser på andrahandsmarknaden väntas öka efterfrågan. De höga byggkostnaderna och det höga utbudet av befintliga bostäder är dock två viktiga faktorer som håller tillbaka en starkare utveckling av nyproduktionen. Investeringar i lokalbyggnader väntas öka 2026 efter några år av nedgång. Framför allt kommer politiskt drivna investeringar i rättsväsendet och totalförsvaret att stödja utvecklingen, liksom satsningar på datacenter. Utvecklingen på renoveringsmarknaden uppskattas bli svagt positiv för bostäder och något försiktigare för lokaler, med renoveringsbehov inom skolor och vårdbyggnader samt växande efterfrågan på energirenoveringar. De totala anläggningsinvesteringarna förväntas fortsätta växa under 2026. Den nya nationella planen för transportinfrastrukturen åren 2026-2037 med ökade investeringar i järnvägar och vägunderhåll, elnätsutbyggnaden, investeringar i VA-systemet samt ökade försvarssatsningar ger en bred tillväxt på anläggningsmarknaden.

Norge

Aktiviteten i norsk ekonomi förväntas öka något och Norges centralbank räknar med en tillväxt på 1,5 procent 2026. Centralbanken sänkte räntan två gånger under hösten 2025, med målet att bidra till lägre inflation utan att dämpa tillväxtutsikterna. Reallönetillväxt och låg arbetslöshet väntas öka köpkraften och gynna utvecklingen på byggmarknaden. Men trots de senaste två räntesänkningarna är räntenivån fortfarande hög, vilket innebär att räntebördan dämpar hushållens efterfrågan på bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet väntas öka gradvis under 2026, även om byggkostnaderna och räntenivån bidrar till att återhämtningen tar längre tid. Renoveringar inom bostäder väntas visa på fortsatt stabil tillväxt. Byggstarter av lokaler ligger fortfarande på en låg nivå, men prognosen för investeringarna 2026 pekar uppåt. De fortsatt höga byggkostnaderna samt räntenivån påverkar även lokalbyggandet. Därtill väntas de ökade försvarssatsningarna bidra till utvecklingen inom lokalmarknaden, även om effekterna ännu inte är påtagliga. Det stora befintliga byggnadsbeståndet behöver dock underhållas och byggas om, vilket gradvis ökar behovet av renoveringar som väntas växa 2026. Anläggningsmarknaden väntas bli något starkare 2026, jämfört med 2025. Den främsta tillväxten för investeringar antas ske inom kraft- och energianläggningar, järnvägs- och spårvägsanläggningar samt kommunaltekniska anläggningar. Prognoserna för drift och underhåll är måttliga 2026, men tillväxten kommer att ta fart igen under 2027.

Finland

Inflationen i Finland väntas fortsätta ligga under två procent framöver, vilket tillsammans med löneökningar och fallande räntor förbättrar konsumenternas köpkraft de kommande åren. Samtidigt hålls tillväxten tillbaka av den globala osäkerheten och arbetslöshetsnivån i landet. Bostadsbyggandet förväntas återhämta sig under 2026 från låga nivåer, även om marknaden är fortsatt avvaktande och dämpas av överutbud och fortsatt trög bostadsförsäljning. Trots osäkerheten väntas även byggandet av lokaler öka framöver och driva nybyggnationen i byggbranschen. Drivkrafterna är framför allt kontors- och industribyggnader, datacenter och inte minst försvars- och infrastrukturprojekt. Renoveringarna har utvecklats svagt de senaste åren och under 2026 förväntas efterfrågan bli dämpad till följd av höga renoveringskostnader, även om det finns både behov och potential för tillväxt. Investeringarna inom anläggning väntas fortsätta öka försiktigt 2026, framför allt till följd av ökade infrastrukturinvesteringar. Drift och underhåll uppskattas visa nolltillväxt, även om behoven är stora.

Utdelningsförslag

För år 2025 föreslår styrelsen en kontant utdelning med 3,30 kr (2,75) per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Exkluderat de 14 117 984 aktier som innehas av Peab AB den 31 december 2025, som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om 930 Mkr (788). Beräknat som andel av koncernens redovisade resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 70 procent (38). Utdelningsförslaget motsvarar en direktavkastning på 3,9 procent baserat på slutkursen den 31 december 2025.

Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen uppgående till 1,80 kr per aktie föreslås bli den 4 maj 2026. Förslag till avstämningsdag för den andra utbetalningen uppgående till 1,50 kr per aktie föreslås bli den 30 oktober 2026.

Utdelning	Mål	Utfall 2025
Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Mäts enligt segmentsredovisning.	>50 %	70 %

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER 156

Finansiella rapporter och noter
Koncernen Resultaträkning koncernen 157
Rapport över totalresultatet koncernen 157
Balansräkning koncernen 158
Rapport över förändringar i eget kapital - koncernen 159
Kassaflödesanalys koncernen 161

Noter

Not	Titel	Sida
Not 1	Redovisningsprinciper	162
Not 2	Viktiga uppskattningar och bedömningar	163
Not 3	Intäkter	164
Not 4	Rörelsesegment	167
Not 5	Förvärv	169
Not 6	Övriga rörelseintäkter	170
Not 7	Övriga rörelsekostnader	170
Not 8	Statliga stöd	170
Not 9	Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar	170
Not 10	Arvode och kostnadsersättning till revisorer	173
Not 11	Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag	173
Not 12	Finansnetto	174
Not 13	Skatter	174
Not 14	Resultat per aktie	176
Not 15	Immateriella anläggningstillgångar	176
Not 16	Materiella anläggningstillgångar	178
Not 17	Förvaltningsfastigheter	180
Not 18	Andelar i joint ventures	180
Not 19	Gemensam verksamhet	183
Not 20	Räntebärande fordringar	183
Not 21	Övriga fordringar	183
Not 22	Projekt- och exploateringsfastigheter	183
Not 23	Varulager	184
Not 24	Kundfordringar	184
Not 25	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	184
Not 26	Eget kapital	184
Not 27	Räntebärande skulder	185
Not 28	Leasing	186
Not 29	Avsättningar	187
Not 30	Övriga skulder	188
Not 31	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	188
Not 32	Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder	189
Not 33	Finansiella risker och finanspolicy	192
Not 34	Investeringsåtagande	197
Not 35	Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar	197
Not 36
Not 37 Kassaflödesanalys 199
Not 38 Väsentliga händelser efter balansdagen 199

Moderbolaget
Förvaltningsberättelse moderbolaget 200
Resultaträkning moderbolaget 200
Balansräkning moderbolaget 201
Rapport över förändringar i eget kapital – moderbolaget 202
Kassaflödesanalys moderbolaget 203

Noter
Not A1 Redovisningsprinciper 204
Not A2 Intäkter och närståendetransaktioner 204
Not A3 Anställda, personalkostnader och pensioner 205
Not A4 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer 205
Not A5 Finansnetto 206
Not A6 Bokslutsdispositioner 206
Not A7 Skatter 206
Not A8 Immateriella anläggningstillgångar 207
Not A9 Materiella anläggningstillgångar 207
Not A10 Övriga fordringar 207
Not A11 Avsättningar 207
Not A12 Övriga skulder 207
Not A13 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder 208
Not A14 Leasing 208
Not A15 Eventualförpliktelser 208
Not A16 Disposition av bolagets vinst 208
Not A17 Koncernföretag 209
Not A18 Obeskattade reserver 213
Not A19 Kassaflödesanalys 213

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 157

Resultaträkning – Koncernen

Mkr	Not	2025	2024
Nettoomsättning	3,4	58 581	61 283
Kostnader för produktion	11	-53 053	-55 402
Bruttoresultat		5 528	5 881
Försäljnings- och administrationskostnader	11	-3 237	-3 189
Övriga rörelseintäkter	6	436	482
Övriga rörelsekostnader	7	-34	-11
Rörelseresultat	4,8,9,10,18,28	2 693	3 163
Finansiella intäkter		146	259
Finansiella kostnader		-1 144	-642
Finansnetto	12	-998	-383
Resultat före skatt		1 695	2 780
Skatt	13	-332	-392
Årets resultat		1 363	2 388

Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare: 1 357 (2 392)
Innehav utan bestämmande inflytande: 6 (-4)
Årets resultat: 1 363 (2 388)

Resultat per aktie före och efter utspädning, kr: 14 | 4,74 | 8,32

Rapport över totalresultat – Koncernen

Mkr	Not	2025	2024
Årets resultat		1 363	2 388
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter		-224	41
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar		-19	13
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat		-1	-8
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat	13	4	-3
Årets övrigt totalresultat		-240	43
Årets totalresultat		1 123	2 431

Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare: 1 117 (2 435)
Innehav utan bestämmande inflytande: 6 (-4)
Årets totalresultat: 1 123 (2 431)

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 158

Balansräkning - Koncernen

Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	15	3 509	3 727
Materiella anläggningstillgångar	16,28	7 377	7 653
Förvaltningsfastigheter	17,28	59	59
Andelar i joint ventures	18	1 481	2 796
Långfristiga värdepappersinnehav	32,33	45	45
Räntebärande långfristiga fordringar	20,32,33	503	516
Uppskjutna skattefordringar	13	49	48
Övriga långfristiga fordringar	21	47	48
Summa anläggningstillgångar		13 070	14 892
Projekt- och exploateringsfastigheter	22,28	17 451	18 342
Varulager	23	1 520	1 612
Kundfordringar	24,32,33	6 835	6 981
Räntebärande kortfristiga fordringar	20,32,33	20	1 127
Skattefordringar		16	23
Upparbetade men ej fakturerade intäkter	3,33	1 646	2 015
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25	357	902
Övriga kortfristiga fordringar	21	483	396
Likvida medel	32,33	3 145	1 478
Summa omsättningstillgångar		31 473	32 876
Summa tillgångar		44 543	47 768

Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
Eget kapital	26
Aktiekapital		1 584	1 584
Övrigt tillskjutet kapital		2 576	2 576
Reserver		-143	94
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		12 438	12 228
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		16 455	16 482
Innehav utan bestämmande inflytande		24	22
Summa eget kapital		16 479	16 504
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder	27,32,33	5 853	6 094
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering	27,32,33	5	53
Övriga långfristiga skulder	30,32	196	164
Uppskjutna skatteskulder	13	394	544
Avsättningar	29	1 464	1 493
Summa långfristiga skulder		7 912	8 348
Räntebärande kortfristiga skulder	27,32,33	3 419	5 368
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering	27,32,33	2 360	2 859
Leverantörsskulder	32,33	4 115	4 096
Skatteskulder		200	215
Fakturerade men ej upparbetade intäkter	3	3 850	4 097
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	3 571	3 624
Övriga kortfristiga skulder	30,33	2 162	2 272
Avsättningar	29	475	385
Summa kortfristiga skulder		20 152	22 916
Summa skulder		28 064	31 264
Summa eget kapital och skulder		44 543	47 768

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 159

Rapport över förändringar i eget kapital – Koncernen (2024)

Mkr	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräkningsreserv	Säkringsreserv	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2024-01-01	1 584	2 576	42	10	10 241	14 453	17	14 470
Årets totalresultat
Årets resultat	—	—	—	—	2 392	2 392	-4	2 388
Årets övrigt totalresultat	—	—	41	2	—	43	0	43
Årets totalresultat	—	—	41	2	2 392	2 435	-4	2 431
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager	—	—	—	-1	—	-1	—	-1
Skatt på kassaflödessäkring	—	—	—	0	—	0	—	0
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Utdelning kontant	—	—	—	—	-431	-431	—	-431
Nyemission	—	—	—	—	—	—	9	9
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument	—	—	—	—	26	26	—	26
Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare	—	—	—	—	-405	-405	9	-396
Utgående eget kapital 2024-12-31	1 584	2 576	83	11	12 228	16 482	22	16 504

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 160

Rapport över förändringar i eget kapital – Koncernen (2025)

Mkr	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräkningsreserv	Säkringsreserv	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2025-01-01	1 584	2 576	83	11	12 228	16 482	22	16 504
Årets totalresultat
Årets resultat	—	—	—	—	1 357	1 357	6	1 363
Årets övrigt totalresultat	—	—	-224	-16	—	-240	0	-240
Årets totalresultat	—	—	-224	-16	1 357	1 117	6	1 123
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager	—	—	—	4	—	4	—	4
Skatt på kassaflödessäkring	—	—	—	-1	—	-1	—	-1
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Utdelning kontant	—	—	—	—	-788	-788	-4	-792
Återköp av egna aktier	—	—	—	—	-415	-415	—	-415
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument	—	—	—	—	56	56	—	56
Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare	—	—	—	—	-1 147	-1 147	-4	-1 151
Utgående eget kapital 2025-12-31	1 584	2 576	-141	-2	12 438	16 455	24	16 479

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 161

Kassaflödesanalys - Koncernen

Mkr	Not	2025	2024
Den löpande verksamheten	37
Resultat före skatt		1 695	2 780
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		2 321	1 117
Betald skatt		-484	-234
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		3 532	3 663
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter		309	1 184
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager		38	114
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		234	8
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		-189	530
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		392	1 836
Kassaflöde från den löpande verksamheten		3 924	5 499
Investeringsverksamheten
Avyttring av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel		279	28
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-3	-17
Avyttring av immateriella anläggningstillgångar		2	—
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-897	-579
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		238	245
Förvärv av finansiella tillgångar		-132	-336
Avyttring av finansiella tillgångar		1 484	1 904
Kassaflöde från investeringsverksamheten		971	1 245
Kassaflöde före finansiering		4 895	6 744

Mkr	Not	2025	2024
Finansieringsverksamheten
Återköp av egna aktier		-415	—
Upptagna lån		1 135	3 393
Amortering av lån		-1 926	-5 728
Upptagna obligationslån		1 223	1 500
Amortering obligationslån		-778	-850
Amortering av leasingskuld		-680	-721
Upptagna lån svenska bostadsrättsföreningar		2 361	1 766
Amortering av lån svenska bostadsrättsföreningar		-2 837	-5 558
Förändring av emitterade företagscertifikat		-522	109
Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande		—	2
Utbetald utdelning till moderbolagets ägare		-788	-431
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-4	—
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-3 231	-6 518
Årets kassaflöde		1 664	226
Likvida medel vid årets början		1 478	1 243
Valutakursdifferens i likvida medel		3	9
Likvida medel vid årets slut		3 145	1 478

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 162

Not 1 Redovisningsprinciper

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Peab AB, dotterbolag samt samarbetsarrangemang. Peab AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Båstad. Peab ABs aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv, Sverige.

Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU.Vidare har Rådet för hållbarhet- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören och daterats den 30 mars 2026. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2026.

Koncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna i anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive redovisningsområde. Koncernen fokuserar på att beskriva de redovisningsval som koncernen gjort inom ramen för gällande IFRS-standard och undviker att upprepa paragraftext från standarden, om det inte anses vara särskilt viktigt för förståelsen av notens innehåll. Se nedan tabell för att se i vilken not respektive redovisningsprincip återfinns samt tillämplig IFRS-standard som anses ha en väsentlig påverkan.

Värderingsgrunder

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, villkorade köpeskillingar samt av aktier och andelar som inte utgör dotterbolag eller samarbetsarrangemang.

Klassificering

Anläggningstillgångar består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga skulder består av belopp som förfaller till betalning först efter mer än tolv månader efter balansdagen samt andra belopp för vilka bolaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen till en tidpunkt som ligger mer än tolv månader efter balansdagen. Andra tillgångar och skulder redovisas som omsättningstillgång respektive kortfristig skuld. Som omsättningstillgång redovisas även lagertillgångar i form av projekt- och exploateringsfastigheter med en normal verksamhetscykel som är längre än tolv månader. Som kortfristig skuld redovisas skulder hänförliga till egenutvecklade fastighetsprojekt med en normal verksamhetscykel som är längre än tolv månader.

Konsolideringsprinciper

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Peab AB, dotterbolag samt samarbetsarrangemang. Därutöver omfattar koncernredovisningen även svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag fram till de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter.

Funktionell valuta och omräkning av utländsk valuta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas netto som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Valutakursdifferenser hänförliga till fordringar och skulder redovisas netto som en finansiell intäkt eller finansiell kostnad.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv.

Nettoinvestering i en utländsk verksamhet

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas via övrigt totalresultat i omräkningsreserven i eget kapital. Omräkningsdifferenserna omfattar även valutakursdifferenser från lån som utgör en del av moderbolagets investering i utländskt dotterbolag (s k utvidgad investering). Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna från eget kapital till årets resultat.

Fastigheter

Koncernens fastighetsinnehav redovisas uppdelade på:
* Driftsfastigheter bland anläggningstillgångar, se not 16. Detta avser fastigheter som används i den egna verksamheten och utgörs av kontors-, produktions- och övriga driftsfastigheter.
* Förvaltningsfastigheter bland anläggningstillgångar, se not 17.
* Projekt- och exploateringsfastigheter som varulager bland omsättningstillgångar, se not 22.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade IFRS med tillämpning från och med 2025
Koncernens redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med årsredovisningen för 2024. De ändringar av IFRS med tillämpning från och med år 2025 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

Kommande ändringar av redovisningsprinciper
Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter
Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter i kraft. Den nya standarden är antagen av EU och kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. IFRS 18 introducerar nya krav gällande presentationen i resultaträkningen, bland annat specificerade totalsummor och delsummor. Dessutom måste företag klassificera alla intäkter och kostnader i resultaträkningen i en av fem kategorier: rörelse, investering, finansiering, inkomstskatt och avvecklade verksamheter, av vilka de första tre är nya.

Rörelsekategorin kommer, i all väsentlighet, inkludera de intäkter och kostnader som ingår i nuvarande rörelseresultat förutom resultat från innehav i joint venture och intressebolag. Investeringskategorin kommer att inkludera intäkter och kostnader som härrör från vissa tillgångar, såsom resultat från innehav i joint venture och intressebolag, utdelningar från eget kapitalinstrument och ränteintäkter från likvida medel. Finansieringskategorin kommer att omfatta intäkter och kostnader som härrör från skulder, såsom räntekostnader på lån och leasingskulder samt övriga kostnader. Således kommer de nya kraven att påverka koncernens nuvarande delsumma Rörelseresultat, främst på grund av att resultat från innehav i joint ventures och intressebolag kommer att inkluderas i investeringskategorin. Dessutom kommer ränteintäkter och räntekostnader att ingå i olika kategorier, vilket tar bort presentationen av finansnetto.

Vidare har det genomförts ändringar av IAS 7 Rapport över kassaflöden, bland annat att utgångspunkten för avstämning av kassaflöden från löpande verksamheter enligt den indirekta metoden ändras från resultat före skatt till rörelseresultat, samt att möjliga alternativ för klassificering av kassaflöden från räntor och utdelningar tas bort. Erhållna utdelningar och räntor kommer att inkluderas i kassaflödet från investeringsverksamheten medan betalda utdelningar och räntor kommer att vara en del av kassaflödet från finansieringsverksamheten. Den nya standarden kräver också upplysningar om nyligen definierade ”management-defined performance measures”, delsummor av intäkter och kostnader samt innehåller nya krav gällande aggregering och disaggregering av finansiella rapporter baserade på de identifierade rollerna av de primära finansiella rapporterna och noterna. Koncernen kommer att slutföra analysen av effekterna från IFRS 18 under 2026.

Övrigt
Övriga nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden som hittills antagits av IASB bedöms inte få någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

Redovisningsprinciper	Not	IFRS-standard
Intäkter	3	IFRS 15, IFRS 16
Rörelsesegment	4	IFRS 8
Rörelseförvärv	5	IFRS 3
Ersättningar till anställda	9	IAS 19
Aktierelaterade ersättningar	9	IFRS 2
Låneutgifter	12	IAS 23
Inkomstskatter	13	IAS 12
Immateriella anläggningstillgångar	15	IAS 38
Materiella anläggningstillgångar	16	IAS 16
Förvaltningsfastigheter	17	IAS 40
Upplysningar om andelar i andra företag	18	IFRS 12
Gemensam verksamhet	19	IFRS 12
Varulager	22	IAS 2
Varulager	23	IAS 2
Leasingavtal	28	IFRS 16
Avsättningar	29	IAS 37
Finansiella instrument	32	IFRS 9
Finansiella risker och finanspolicy	33	IFRS 9
Eventualförpliktelser	35	IAS 37

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 163

Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Koncernledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer. De källor till osäkerheter i uppskattningar och kritiska bedömningar som identifierats och anses uppfylla dessa kriterier presenteras i anslutning till de poster som de bedöms kunna påverka. Nedan tabell visar var dessa beskrivningar återfinns i de finansiella noterna.

Peabs operativa verksamhet är känslig för förändringar i bland annat volym och marginal. De finansiella riskerna är kopplade till verksamhetens kapitalbindning, kapitalbehov, ränterisk och valutarisk.För information hur förändringar i viktiga variabler påverkar koncernens resultat, se känslighetsanalysen i avsnitt Risker och riskhantering i Förvaltningsberättelsen.

Viktiga uppskattningar och bedömningar Not
Entreprenaduppdrag redovisade över tid 3
Intäkter Nedskrivningsprövning av goodwill 15
Immateriella anläggningstillgångar Klassificering av delägda bolag 18
Andelar i joint ventures Projekt- och exploateringfastigheter 22
Projekt- och exploateringsfastigheter Tvister 29
Avsättningar Bedömning av klimatrelaterade faktorers påverkan på de finansiella rapporterna

Två av Peabs nio externa mål är klimatrelaterade. Fram till 2030 är målen att minska koldioxidintensiteten med minst 60 procent i den egen verksamhet (Scope 1 och 2) och för insatsvaror och inköpta tjänster (Scope 3) med minst 50 procent (jämfört med 2015). Det mest långsiktiga målet av Peabs tre övergripande miljömål är att vara klimatneutrala år 2045.

Två koncernövergripande utvecklingsprogram har fastslagits som stöttar dessa förflyttningar: 1) ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som, genom att bryta ner Peabs klimatmål i aktivitetsplaner med åtgärder, syftar till att nå klimatmål och säkra tillgången till kritiska insatsvaror och 2) ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som ska stötta det förstnämnda programmet och bidra till arbete och ansvarstagande med Peabs värdekedjor.

Peabs verksamheter påverkas av fysiska risker och omställningsrisker men också av många möjligheter i samband med omställningar hos kunderna och oss själva. Verksamheten i Peab är till stor del projektrelaterad med en genomsnittlig projekttid på cirka ett till två år. Det innebär att vi tillsammans med kunderna följer utvecklingen och anpassar metoder, materialval och processer kontinuerligt utifrån lagkrav och andra regelverk samt Peabs egna och kundernas klimatmål. Anpassningar till att minska klimatpåverkan införs därför successivt i takt med att nya projekt startas. Peabs anläggningstillgångar består till stor del av maskiner, fordon och andra inventarier med relativt kort ekonomisk livslängd och som ersättningsinvesteras kontinuerligt till mer miljöanpassade alternativ.

Per den 31 december 2025 har de finansiella effekterna avseende aktiviteter för ett bättre klimat inte haft någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Peab bedömer klimat- och hållbarhetsriskerna som låga på kort och medellång sikt och de bedöms ha en begränsad påverkan på Peabs finansiella ställning. För mer information, se Hållbarhetsrapporten sidorna 66-147.

Finansiell post	Not	Typ av påverkan	Hållbarhetsrapport, sidan
Ersättningar till ledande befattningshavare	9	Peab har integrerat hållbarhetsrelaterade mål i bedömningen av prestation för medlemmar i sina styrande organ. Bedömningen sker inom ramen för både kortsiktiga och långsiktiga incitamentsprogram, i enlighet med bolagets ersättningspolicy som antogs av årsstämman 2025.	71
Rörelsens kostnader	11	De största utsläppen av växthusgaser har koppling till insatsvaror och material vi köper in och använder i vår produktion. Även våra egna produktionsprocesser är källor till växthusgaser, till exempel genom energianvändning och transporter. Koncernen bedriver därför utvecklingsarbete inom energi, material och byggtekniska lösningar. Omställning till att minska klimatpåverkan kan framöver innebära ökade kostnader för material samt högre driftskostnader.	84-93, 103-109, 110-112
Immateriella tillgångar och nedskrivningsprövning av goodwill	15	De kassaflödesprognoser som används vid prövningen av nedskrivning av goodwill baseras på bästa tillgängliga framåtblickande information och återspeglar de kostnads- och investeringsplaner som finns i varje kassagenererande enhet vid tidpunkten för att upprätthålla de kassagenererande enheternas operativa kapacitet. I kassaflödesprognoserna beaktas våra miljömål enligt bästa bedömning.	84-93, 103-109
Materiella anläggningstillgångar		Vi investerar löpande i våra fabriker, maskiner, fordon och andra inventarier. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod och restvärde görs årligen. Eftersom vi löpande investerar i våra anläggningstillgångar ersätts tillgångarna successivt till mer miljöanpassade alternativ.	84-93, 103-109, 110-112
Projekt- och exploateringsfastigheter	22	Peab utvecklar hållbara och levande stadsmiljöer med såväl bostäder som kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter. Det innebär bland annat ett fokus på trygga boendemiljöer, klimat- och miljöanpassade fastigheter samt hållbara kommunikationer. Vidare bedriver koncernen utvecklingsarbete inom energi, byggmaterial och byggtekniska lösningar för att kunna erbjuda produkter och tjänster som minskar miljö- och klimatpåverkan. Om konstruktioner och installationer inte utformas energieffektivt ökar energiförbrukningen under drift, vilket ökar klimatpåverkan och driftskostnaderna för slutkunden. Detta kan i sin tur påverka värdet på fastigheterna. Redovisat värde för fastigheterna har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Förändringar i utbud och efterfrågan kan ändra redovisade värden och nedskrivningsbehov kan uppstå.	84-93, 103-109
Avsättningar	29	Peab gör kontinuerligt avsättning för återställning av täkter inom Industriverksamheten. Beräkningen av avsättningsbeloppet bygger på bedömda framtida utbetalningar för återställning och avspeglar Peabs bästa bedömning i nuläget med beaktande av nuvarande miljökrav.	103-109
Banklån, finansiering	33	Peab har emitterat obligationer under ramverket för grön finansiering. Medlen ska användas för att finansiera eller refinansiera tillgångar och aktiviteter som ger tydliga miljöfördelar. Dessa kan delas in i fem kategorier som speglar Peabs övergripande verksamhet och de fyra affärsområdena: • Gröna och energieffektiva byggnader • Eko-effektiva och/eller cirkulärt anpassade produkter, produktionstekniker och processer • Ren transport • Förebyggande av föroreningar och kontroll • Hållbar vatten- och avloppshantering	84-93, 103-109

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 164

Not 3 Intäkter

Redovisningsprinciper

Koncernen redovisar en intäkt när koncernen uppfyller ett prestationsåtagande, vilket inträffar då en utlovad vara eller tjänst levereras till kunden och kunden övertar kontrollen av varan eller tjänsten. Kontroll av ett prestationsåtagande kan överföras över tid eller vid en tidpunkt. Intäkten utgörs av det belopp som koncernen förväntar sig erhålla som ersättning för överförda varor eller tjänster.

Koncernens intäkter utgörs huvudsakligen av följande intäktsströmmar: Entreprenaduppdrag, Försäljning av varor, Försäljning av fastighetsprojekt, Transporttjänster, Hyresintäkter, samt Övriga intäkter. Hyresintäkterna redovisas enligt IFRS 16 medan övriga intäktsströmmar redovisas enligt IFRS 15.

Intäktsredovisning kräver bedömning av fakta och förhållanden i respektive avtal samtidigt som legala aspekter måste beaktas. Bedömningarna omfattar främst identifiering av ett eller flera separata prestationsåtaganden, bedömningar av eventuella förväntade rörliga ersättningar samt huruvida intäkt ska redovisas över tid eller vid en tidpunkt och vid vilken tidpunkt intäkten ska redovisas.

Följande principer tillämpas för respektive intäktsström:

Entreprenaduppdrag

Intäkter från entreprenadavtal erhålls från affärsområdena Bygg, Anläggning och från delar av affärsområdet Industri. Ett avtal föreligger när verkställbara rättigheter och skyldigheter uppstår för koncernen samt för kunden. Dessa rättigheter och skyldigheter uppstår i normalfallet när båda parter undertecknar avtalet. I de fall ramavtal utan garanterad volym förekommer uppstår ett avtal med kund först när kunden placerar en order eller gör avrop utifrån ramavtalets villkor eftersom det är först vid denna tidpunkt som det uppstår verkställbara rättigheter och skyldigheter för koncernen och kunden.

I vissa situationer kombineras två eller fler avtal till ett avtal om de är förhandlade som ett paket med ett enda kommersiellt syfte, om priset i det ena avtalet beror på priset eller prestationen i det andra avtalet eller om de varor och tjänster som utlovas i avtalen utgör ett enda prestationsåtagande.

Redovisning av intäkter hänförliga till avtalsändringar, relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande påbörjas inte förrän verkställbara rättigheter och skyldigheter uppstår mellan koncernen och kunden. Detta sker i normalfallet när båda parter kommit överens om avtalsändringen och det föreligger en legal rätt till betalning. Avtalsändringar redovisas normalt som om de vore en del av det befintliga avtalet.

I varje avtal eller kombinerade avtal utvärderas om det föreligger ett eller flera prestationsåtaganden. Vissa avtal inkluderar flera olika prestationsåtagande, såsom försäljning av entreprenad och avtal om drift och underhåll. Eftersom drift och underhåll inte är beroende av entreprenaden redovisas denna som ett separat prestationsåtagande. I de fall avtalen innehåller flera prestationsåtaganden, fördelas transaktionspriset till varje separat prestationsåtagande baserat på deras fristående försäljningspriser. I normalfallet utgör entreprenadavtal ett enda prestationsåtagande.

I vissa transaktioner tecknas två avtal samtidigt mellan kunden och Peab, ett marköverlåtelseavtal och ett entreprenadavtal. Dessa båda avtal är villkorade av varandra och behandlas redovisningsmässigt som sammanslagna till ett enda avtal.Det sammanslagna avtalet innefattar ett enda prestationsåtagande där mark och utförande av entreprenad utgör input i processen att leverera en färdigställd ny byggnad. Transaktionspriset i respektive avtal med kund utgörs vanligtvis av fasta belopp, rörliga belopp eller en kombination av dessa. I den mån transaktionspriset inkluderar rörliga ersättningsbelopp utgörs transaktionspriset av ett bedömt förväntat värde. Rörlig ersättning redovisas endast i den utsträckning det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade intäkter inte kommer att ske när osäkerheten upphör och ersättningsbeloppet blir definitivt.

Intäkten från entreprenadavtal redovisas över tid eftersom Peab utför entreprenad på kundens mark eller att tillgång eller tjänst inte skapar någon alternativ användning för Peab och där Peab har rätt till ersättning inklusive marginal för prestation som uppnåtts vid varje given tidpunkt. Detta innebär att kontrollen överförs över tid varför intäkten redovisas över tid. Det förekommer även vissa andra tjänsteuppdrag förutom entreprenaduppdrag såsom driftsavtal. Även i dessa avtal överförs kontrollen över tid eftersom kunden förbrukar tjänsten samtidigt som de erhåller den.

Intäkterna redovisas i huvudsak enligt input-metoden baserat på upparbetningsgraden i respektive projekt. Detta innebär att utgifter redovisas som kostnader när de uppstår och upparbetningsgraden bestäms på basis av nedlagda projektkostnader i förhållande till uppskattade totala utgifter i projektet, vilket avspeglar hur kontrollen överförs till köparen och hur koncernens minsta rätt till ersättning inklusive marginal från kunden upparbetas. Detta utgör grunden för intäktsredovisningen. För del av affärsområde Industri redovisas intäkter från entreprenadavtal enligt output-metoden efter levererade enheter.

Redovisning över tid innehåller en viss osäkerhet eftersom det ibland inträffar oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet kan bli både högre eller lägre än förväntat. Osäkerheten är högre i början av projekten, särskilt för projekt som löper över lång tid. Genomgång av projektets totala uppskattade intäkter och kostnader sker löpande under hela projekttiden. Befarade förluster kostnadsförs så snart dessa är kända, och dessa belopp belastar resultatet.

I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen projekt för projekt antingen som Upparbetade men ej fakturerade intäkter bland omsättningstillgångar eller som Fakturerade men ej upparbetade intäkter bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakturerats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld. Ej upparbetad del av befarad förlust redovisas som avsättning. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid fakturerings- tidpunkten då kredittiden normalt är kort. Betalningsvillkoren utgörs vanligtvis av 30 dagar. Koncernens åtagande för att åtgärda fel och brister avseende avslutade projekt redovisas som avsättning. Garantitiden uppgår normalt till två till fem år.

Försäljning av varor

Intäkter från varuförsäljning erhålls främst från affärsområde Industri och redovisas vid en tidpunkt då varan överlämnas till kunden.

Försäljning av fastighetsprojekt

Bostadsprojekt i egen regi består av svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag, vilka konsolideras i Peabs koncernredovisning tills entreprenaden är slutförd, slutbesiktning skett och de slutliga bostadsköparna får tillträde till sina lägenheter. Konsolideringen innebär att nedlagda utgifter i bostadsprojekten redovisas som pågående arbeten i koncernens balansräkning under Projekt- och exploateringsfastigheter och upptagna lån för att finansiera bostadsprojekten redovisas som räntebärande skulder (projektfinansiering). När konsolidering upphör, redovisas därefter intäkt baserat på sålda och av slutkund tillträdda lägenheter. Genom tillträde övertar slutkunden kontrollen över förvärvad lägenhet från Peab. Intäktsredovisning sker således vid den tidpunkt då respektive slutkund tillträder sin lägenhet. Lägenheter som är osålda och lägenheter som är återköpta av Peab i enlighet med avtalade garantier om återköp, redovisas som Projekt och exploateringsfastigheter till koncernens anskaffningsvärde.

Försäljning av fastigheter

Intäkter i denna intäktsström består av intäkter från projekt- och exploateringsfastigheter, driftsfastigheter samt förvaltningsfastigheter i främst affärsområde Projektutveckling. Dessa försäljningar sker antingen som direkt försäljning av tillgången eller via aktieförsäljning. För fastigheter som redovisas som projekt- och exploateringsfastigheter och som säljs i bolagsform via aktier redovisas det underliggande försäljningsvärde på fastigheten som omsättning. Vid försäljning av fastigheter som redovisas som driftsfastigheter eller förvaltningsfastigheter redovisas resultateffekten netto som Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader. Intäkter från försäljning av fastigheter redovisas vid en tidpunkt och då normalt på frånträdesdagen då kontrollen övergår till kunden. Transaktionspriset utgörs av ett fast pris men även rörlig ersättning kan förekomma, till exempel löfte om hyresgarantier vid outhyrd yta och driftsgarantier.

Transporttjänster

Intäkter från transporttjänster erhålls framför allt inom affärsområde Industri och redovisas vid en tidpunkt när transporten/tjänsten är utförd.

Hyresintäkter

Hyresintäkter från förvaltning av fastigheter samt kran- och maskinuthyrning redovisas linjärt över avtalsperioden. Hyresrabatter periodiseras linjärt som en minskning av hyresintäkterna över periodens löptid, utom i fråga om rabatter som lämnas på grund av faktorer som tillfälligt begränsar hyresgästens fulla utnyttjande av förhyrda lokaler (t ex försenad hyresgästanpassning), vilka redovisas över den period begränsningen föreligger.

Övriga intäkter

Övriga intäkter avser administrativa intäkter samt andra övriga intäkter. Dessa intäkter kan redovisas såväl över tid som vid en tidpunkt baserat på när kontrollen överförs från Peab till kund.

Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS

För information om skillnader i redovisningsprinciper se not 4 Rörelsesegment.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar: Det redovisade resultatet i pågående entreprenadprojekt tas fram över tid baserat på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och projektkostnader kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Förutsättningen är väl fungerande system för kalkylering, prognosrutiner och projektuppföljning. Prognos avseende projektets slutliga utfall är en kritisk bedömning som är väsentlig för resultatredovisningen under projektets gång. Projektprognoserna utvärderas regelbundet under respektive projekts löptid och justeras vid behov. Utvärdering görs minst en gång per kvartal. Risk kan finnas att slutligt resultat avseende projekt kan avvika, både positivt och negativt, från redovisat resultat över tid.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 165

Jan-dec 2025, Mkr	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt- utveckling	Koncern- gemensamt	Eliminering	Koncernen Segment	Skillnader i redovisnings- principer 1)	Koncernen IFRS
Fördelning av intäkter – externt/internt
Extern försäljning	21 443	16 331	16 434	4 327	54		58 589	-8	58 581
Intern försäljning	2 240	1 276	3 603	18	1 374	-8 511	—		—
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581
Fördelning per land
Sverige	18 165	15 622	12 029	3 692	1 133	-7 695	42 946	-96	42 850
Norge	2 780	1 985	1 215	364	142	-383	6 103	129	6 232
Finland	2 738	5 300	289	147		-426	8 048	-41	8 007
Danmark	1 467	6		-7			1 466		1 466
Övrigt			26				26		26
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581
Fördelning per kundtyp
Offentliga kunder	13 051	12 967	6 294	53	43		32 408		32 408
Privata kunder	8 392	3 364	10 140	4 274	11	26 181	-8	26 173
Interna kunder	2 240	1 276	3 603	18	1 374	-8 511	—		—
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581
Fördelning per tidpunkt
Vid en tidpunkt	78	10	6 115	1 519	55	-1 085	6 692	2 530	9 222
Över tid	23 589	17 580	11 930	2 655	1 145	-5 940	50 959	-2 538	48 421
Hyresintäkter 2)	16	17	1 992	171	228	-1 486	938		938
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581
Fördelning typ av intäkt
Entreprenaduppdrag	23 589	17 580	11 930	2 655	23	-4 818	50 959	-2 538	48 421
Försäljning av varor			4 982			-569	4 413		4 413
Försäljning av fastighetsprojekt				1 480		1 480	2 530	4 010
Transporttjänster			1 011			-478	533		533
Administrativa tjänster			1 122			-1 122	—		—
Hyresintäkter 2)	16	17	1 992	171	228	-1 486	938		938
Övrigt	78	10	122	39	55	-38	266		266
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581

1) Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid tillträdestidpunkten.
2) Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16.Jan-dec 2024, Mkr

	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt- utveckling	Koncern- gemensamt	Eliminering	Koncernen	Segment Skillnader i redovisnings- principer 1)	Koncernen IFRS
Fördelning av intäkter – externt/internt
Extern försäljning	21 290	15 384	17 725	4 243	55		58 697	2 586	61 283
Intern försäljning	2 527	1 155	3 823	27	1 295	-8 827	—	—	—
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283
Fördelning per land
Sverige	18 405	14 510	12 299	3 363	1 075	-7 975	41 677	2 166	43 843
Norge	2 872	2 028	1 549	372	131	-535	6 417	403	6 820
Finland	2 540	1	6 248	535	143	-314	9 153	17	9 170
Danmark	1 440	1		-3	1		1 438		1 438
Övrigt	12			12			12
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283
Fördelning per kundtyp
Offentliga kunder	12 884	12 222	7 045	382	45		32 578		32 578
Privata kunder	8 406	3 162	10 680	3 861	10	26	119	2 586	28 705
Interna kunder	2 527	1 155	3 823	27	1 295	-8 827	—	—	—
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283
Fördelning per tidpunkt
Vid en tidpunkt	66	26	6 227	1 599	58	-1 141	6 835	5 127	11 962
Över tid	23 738	16 499	13 288	2 561	1 065	-6 124	51 027	-2 541	48 486
Hyresintäkter 2)	13	14	2 033	110	227	-1 562	835		835
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283
Fördelning typ av intäkt
Entreprenaduppdrag	23 738	16 499	13 288	2 561	38	-5 097	51 027	-2 541	48 486
Försäljning av varor			4 890			-817	4 073		4 073
Försäljning av fastighetsprojekt				1 573	1 573		5 127		6 700
Transporttjänster			1 218			-290	928		928
Administrativa tjänster			1 027			-1 027	—		—
Hyresintäkter 2)	13	14	2 033	110	227	-1 562	835		835
Övrigt	66	26	119	26	58	-34	261		261
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283

1) Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid tillträdestidpunkten.
2) Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 166

Återstående prestationsåtaganden

2025-12-31, Mkr	Kommande räkenskapsår	Nästkommande räkenskapsår	Därefter	Summa
Bygg	16 380	7 556	1 198	25 134
Anläggning	12 235	6 128	3 838	22 201
Industri	3 385	1 710	295	5 390
Projektutveckling	1 175	483	44	1 702
Elimineringar	-3 153	-2 374	-356	-5 883
Summa, segmentsredovisning	30 022	13 503	5 019	48 544
Justering bostäder	-613	730	-10	107
Summa, IFRS	29 409	14 233	5 009	48 651

2024-12-31, Mkr	Kommande räkenskapsår	Nästkommande räkenskapsår	Därefter	Summa
Bygg	15 723	5 688	1 777	23 188
Anläggning	11 065	5 610	3 178	19 853
Industri	3 145	1 137	0	4 282
Projektutveckling	1 082	429	25	1 536
Elimineringar	-2 740	-1 000	-213	-3 953
Summa, segmentsredovisning	28 275	11 864	4 767	44 906
Justering bostäder	157	-273	379	263
Summa, IFRS	28 432	11 591	5 146	45 169

Upparbetade men ej fakturerade intäkter

Mkr	2025	2024
Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader	32 299	32 824
Fakturering på ej avslutade entreprenader	-30 653	-30 809
Summa	1 646	2 015

Fakturerade men ej upparbetade intäkter

Mkr	2025	2024
Fakturering på ej avslutade entreprenader	57 453	53 082
Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader	-53 603	-48 985
Summa	3 850	4 097

Förändring av kontraktsbalanser

2025	2024	Mkr	Upparbetade men ej fakturerade intäkter	Fakturerade men ej upparbetade intäkter	Upparbetade men ej fakturerade intäkter	Fakturerade men ej upparbetade intäkter
Intäkt redovisad i perioden som ingick i fakturerad men ej upparbetad intäkt vid periodens ingång				4 097		3 500
Fakturering under året, reducerad med belopp som redovisats som intäkt under året				-3 850		-4 097
Överföring från upparbetad men ej fakturerad intäkt vid periodens början till kundfordringar			-2 015		-2 062
Upparbetning under året, reducerad med belopp som fakturerats under året			1 646		2 015
Valutakursdifferenser			-34	-49	-3	-1

Intäkter som redovisas under rapportperioden från uppfyllda prestationsåtaganden under tidigare perioder uppgick till -272 Mkr (-355).

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 167

Not 4 Rörelsesegment

Redovisningsprinciper

Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på hur företagets högste verkställande beslutsfattare, dvs koncernledningen och styrelsen, följer verksamheten. Segmentsredovisningen är den modell som bäst beskriver Peabs interna styrning och riskprofil både för affärsområdena och koncernen som helhet. Koncernen rapporteras i de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Affärsområdena motsvaras av rörelsesegment.

Koncernens interna rapportering är uppbyggd så att koncernledningen följer varje affärsområde t o m rörelseresultatet och rörelsemarginalen. För affärsområdena Industri och Projektutveckling följer ledningen även upp utvecklingen på sysselsatt kapital och avkastning på sysselsatt kapital. I segmentens rörelseresultat har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av finansiella intäkter och kostnader samt skatter. Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om ”armlängds avstånd” d v s mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs.

I rörelsesegmentsrapporteringen tillämpas delvis andra redovisningsprinciper än IFRS, vilka beskrivs nedan.

Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS

För Peabs entreprenadverksamheter Bygg och Anläggning redovisas intäkter och resultat över tid i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS. För affärsområde Industri redovisas intäkter och resultat både över tid och vid en tidpunkt och redovisningen är densamma i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS.

För affärsområde Projektutveckling redovisas i segmentsredovisningen inom enheten Bostadsutveckling intäkter och resultat i takt med att bostadsprojekten successivt färdigställs. Detta för att skapa en tydlighet och möjlighet för marknaden att följa Peabs utveckling avseende bostadsprojekt i egen regi. Detta gäller svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag. I redovisningen enligt IFRS konsolideras projekt i egen regi och intäkter och resultat redovisas vid en tidpunkt när de slutliga bostadsrättsinnehavarna tillträtt sina lägenheter. I affärsområde Projektutveckling och enheten Fastighetsutveckling redovisas intäkter och resultat vid en tidpunkt i både segmentsredovisningen och redovisning enligt IFRS.

I segmentsredovisningen redovisas leasingavgifter för leasetagare linjärt över leasingperioden för leasingavtal som av motparten (leasegivaren) klassificeras som operationella leasingavtal. I koncernredovisning enligt IFRS tillämpas IFRS 16 Leasingavtal som innebär att leasetagare redovisar avskrivning och ränta hänförliga till leasingtillgångar respektive leasingskuld. Leasingavtal som hos motparten (leasegivaren) klassificeras som finansiellt leasingavtal redovisas i Peabs segmentsredovisning enligt principer motsvarande vad som gäller för leasetagare enligt IFRS 16.

Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen

Finansiella nyckeltal som sysselsatt kapital, balansomslutning, eget kapital, soliditet, nettoskuld, nettoskuldsättningsgrad, kassaflöde före finansiering samt resultat per aktie redovisas i segmentsredovisningen med hänsyn tagen till ovanstående förutsättningar. Nettoskulden enligt segmentsredovisningen inkluderar osåld del av bostadsprojekten under pågående produktion. Detta då Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande.

Rörelsesegment

Koncernen består av följande rörelsesegment:

• Bygg: Affärsområde Bygg omfattar koncernens resurser avseende byggrelaterade tjänster. Bygg utför entreprenader åt både externa och interna kunder. De externa kunderna utgörs av både privata och offentliga beställare. Verksamheten bedrivs genom cirka 150 platskontor runt om i Norden, organiserade i regioner i Sverige, Norge och Finland. Specialiserade bostadsproducerande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Byggserviceverksamheten är en rikstäckande organisation i Sverige med fokus på större städer. Övriga regioner bedriver alla typer av byggprojekt inom sitt geografiska område.

• Anläggning: Affärsområde Anläggning utför uppdrag som byggnation av större infrastrukturprojekt och anläggningsarbeten, grundläggning samt mindre projekt på lokal marknad. Anläggning utför även drift och underhåll av vägar och kommunala anläggningar. Verksamheten bedrivs genom geografiskt indelade regioner i Sverige och Norge. Beställare är Trafikverket, kommuner och lokalt näringsliv.

• Industri: Affärsområde Industri erbjuder allt från ballastmaterial, betong, beläggning och tillfällig el till prefabricerade betongelement och stommontage. Affärsområdet bistår även med uthyrning av kranar, bodar och maskiner, distribution av bindemedel till betongindustrin, transporter samt återvinning av överskott från bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten bedrivs i de två enheterna Swerock/Asfalt och Byggsystem. Inom Swerock/Asfalt ingår produktområdena ballast, beläggning, betong samt transport och maskin. Inom Byggsystem ingår produktområdena prefab och uthyrning. Samtliga har en inriktning mot den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden. Kunderna utgörs av offentliga beställare samt de nordiska bygg- och anläggningsbolagen.

• Projektutveckling: Affärsområde Projektutveckling omfattar Peabs utveckling av såväl bostäder som kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter i Sverige, Norge och Finland. Verksamheten bedrivs i två enheter, Bostadsutveckling och Fastighetsutveckling.Bostadsutveckling utvecklar alla typer av bostäder såsom flerfamiljshus i bostadsrätts-, äganderätts- och hyresrättsform samt småhus. Fastighetsutveckling bedriver verksamhet avseende förvärv, utveckling och avyttring av kommersiella fastigheter. Verksamheten omfattar projekt i helägda bolag och joint venture bolag. Joint venture bolagen består bland annat av Peabs ägande i Fastighets AB ML4, Skiab Invest AB samt Point Hyllie Holding AB. Projekt i helägda bolag består av ett större antal innehav av allt ifrån mark för utveckling där detaljplan är under utarbetande till färdigutvecklade projekt färdiga för avyttring. Omsättning och rörelseresultat från verksamheten härrör från drift av helägda fastigheter, resultatandelar från joint venture bolag samt realisationsresultat vid avyttring av färdiga fastigheter och andelar i joint venture bolag. Utöver affärsområdena redovisas som Koncerngemensamt centrala företag, vissa dotterföretag samt övriga innehav. Centrala företag består framför allt av moderbolaget Peab AB och Peab Finans AB.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 168

2025, Mkr

	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt- utveckling	Koncern- gemensamt	Elimi- nering	Segment	Skillnader i redovisnings- principer 1)	Koncernen IFRS
Extern försäljning	21 443	16 331	16 434	4 327	54		58 589	-8	58 581
Intern försäljning	2 240	1 276	3 603	18	1 374	-8 511	—		—
Summa intäkter	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581
Rörelsekostnader	-23 179	-16 916	-18 769	-4 258	-1 791	8 548	-56 365	75 2)	-56 290
Övriga rörelseintäkter	10	20	252	152	2		436		436
Övriga rörelsekostnader	-2	-7	-35	-1	11		-34		-34
Rörelseresultat	512	704	1 485	238	-363	50	2 626	67	2 693
Rörelsemarginal, %	2,2	4,0	7,4	5,5			4,5		4,6
Finansiella intäkter							146		146
Finansiella kostnader							-1 098	-46 3)	-1 144
Resultat före skatt							1 674	21	1 695
Skatt							-332		-332
Årets resultat							1 342	21	1 363
Avskrivningar	-20	-66	-1 189	-5	-89	0	-1 369	-345	-1 714
Nedskrivningar inom rörelseresultatet	-5	-12	-12	-63	—	0	-92	1	-91
Resultat från joint ventures	1	-22	146	-2	14		137	-4	133
Realisationsvinster/förluster	8	12	220	102	12		354		354
Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster	-20	-45	-86	-198	-51	-611	-1 011	8	-1 003
Sysselsatt kapital (UB)	-1 830	-568	9 198	18 220	1 763 4)		26 783	1 332	28 115
Balansomslutning							42 472	2 071 5)	44 543
Eget kapital							16 716	-237	16 479
Soliditet, %							39,4		37,0
Nettoskuld							6 400	1 569	7 969
Kassaflöde före finansiering	1 576 6)	900 6)	1 951 6)	552 6)	-860 7)		4 119	776	4 895

1) För mer information om fördelning av intäkts- och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen.
2) Avser IFRS 16, tillkommande leasing 43 Mkr samt bostadsprojekt 32 Mkr.
3) Avser IFRS 16, tillkommande leasing -46 Mkr.
4) Ej fördelat till rörelsesegment.
5) Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 285 Mkr samt bostadsprojekt 786 Mkr.
6) Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner.
7) Ej fördelat kassaflöde.

2024, Mkr

	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt- utveckling	Koncern– gemensamt	Elimi- nering	Segment	Skillnader i redovisnings- principer 1)	Koncernen IFRS
Extern försäljning	21 290	15 384	17 725	4 243	55		58 697	2 586	61 283
Intern försäljning	2 527	1 155	3 823	27	1 295	-8 827	—		—
Summa intäkter	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283
Rörelsekostnader	-23 404	-16 052	-20 285	-3 840	-1 690	8 861	-56 410	-2 181 2)	-58 591
Övriga rörelseintäkter	4	17	164	299	1		2 487	-5	482
Övriga rörelsekostnader	-1	-5	-12	-1	-2	10	-11		-11
Rörelseresultat	416	499	1 415	728	-341	46	2 763	400	3 163
Rörelsemarginal, %	1,7	3,0	6,6	17,0			4,7		5,2
Finansiella intäkter							259		259
Finansiella kostnader							-597	-45 3)	-642
Resultat före skatt							2 425	355	2 780
Skatt							-345	-47	-392
Årets resultat							2 080	308	2 388
Avskrivningar	-24	-68	-1 219	-7	-87	0	-1 405	-358	-1 763
Nedskrivningar inom rörelseresultat	-3	-22	-36	-34	1	—	-94	-7	-101
Resultat från joint ventures	0	0	3	389	-4		48	436	-1 435
Realisationsvinster/förluster	3	12	115	298	0		13	441	-5 436
Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster	111	-15	-253	-124	-159	280 4)	-160	36	-124
Sysselsatt kapital (UB)	-215	-370	9 920	19 767	-103 4)		28 999	1 879	30 878
Balansomslutning							45 226	2 542 5)	47 768
Eget kapital							16 760	-256	16 504
Soliditet, %							37,1		34,6
Nettoskuld							9 118	2 135	11 253
Kassaflöde före finansiering	-3 6)	697 6)	2 324 6)	423 6)	-840 7)		2 601	4 143	6 744

1) För mer information om fördelning av intäkts- och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen.
2) Avser IFRS 16, tillkommande leasing 41 Mkr samt bostadsprojekt -2 222 Mkr.
3) Avser IFRS 16, tillkommande leasing -45 Mkr.
4) Ej fördelat till rörelsesegment.
5) Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 411 Mkr samt bostadsprojekt 1 131 Mkr.
6) Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner.
7) Ej fördelat kassaflöde.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 169

Kommentarer till tabellerna

Koncernens nettoomsättning enligt segmentsredovisning uppgick under 2025 till 58 589 Mkr (58 697). Rörelseresultatet för 2025 enligt segmentsredovisning uppgick till 2 626 Mkr (2 763) och rörelsemarginalen uppgick till 4,5 procent (4,7).

I affärsområde Bygg minskade nettoomsättningen något och uppgick till 23 683 Mkr (23 817). I nettoomsättningen är det en ökad andel avseende industriprojekt medan andelen för bostäder minskade. Rörelseresultatet uppgick till 512 Mkr (416) och rörelsemarginalen uppgick till 2,2 procent (1,7).

Affärsområde Anläggning ökade nettoomsättningen till 17 607 Mkr (16 539) och rörelsemarginalen uppgick till 4,0 procent (3,0). En stor del av ökningen är relaterad till produktområdena gatu- och markområden samt hamn och sjö.

I affärsområde Industri minskade nettoomsättningen med sju procent och uppgick till 20 037 Mkr (21 548). Minskningen är i huvudsak relaterad till Swerock/Asfalt med lägre volymer inom beläggning i Finland och Norge. Det har även varit en lägre aktivitet inom enheten Byggsystem till följd av den svaga marknaden för nyproduktion av bostäder. Rörelseresultatet uppgick till 1 485 Mkr (1 415) och rörelsemarginalen till 7,4 procent (6,6). I enheten Swerock/Asfalt förbättrades rörelsemarginalen till 8,6 procent (6,9) med ökad intjäning i flera av verksamheterna. För enheten Byggsystem minskade rörelsemarginalen till 1,2 procent (4,6), vilket förklaras av en fortsatt svag marknad för nyproduktion av bostäder.

	Sverige		Norge		Finland		Danmark		Övriga marknader		Summa
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Extern försäljning	42 850	43 843	6 232	6 820	8 007	9 170	1 466	1 438	26	12	58 581	61 283
Anläggningstillgångar 1)	8 548	9 784	1 004	1 322	2 589	2 848	285	281	0	0	12 426	14 235

1) Anläggningstillgångar inkluderar immateriella- och materiella anläggningstillgångar, förvaltningsfastigheter samt andelar i joint ventures

Nettoomsättningen ökade med två procent i affärsområde Projektutveckling och uppgick till 4 345 Mkr (4 270). Bostadsutveckling hade en högre nettoomsättning, till följd av fler produktionsstarter av bostadsrättsprojekt och fler sålda bostäder, medan Fastighetsutveckling hade en lägre nettoomsättning. Rörelseresultatet uppgick till 238 Mkr (728) och rörelsemarginalen till 5,5 procent (17,0). Realisationsvinster från försäljningar av fastigheter och andelar i joint venture bolag inom Fastighetsutveckling bidrog med 117 Mkr (440). I jämförelseperioden ingick realisationsvinst från försäljning av andelarna i Tornet Bostadsproduktion med 220 Mkr och resultatbidrag från joint venture bolaget Fastighets AB Centur uppgick till 417 Mkr. I Bostadsutveckling har försäljning av bostäder och konverteringar av bostäder i egen balansräkning till bostadsrättsprojekt påverkat positivt under 2025. Rörelsemarginalen i Bostadsutveckling uppgick till 0,2 procent (-2,7).

Geografiska områden

Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter där kunderna är lokaliserade. Informationen avseende immateriella och materiella anläggningstillgångarnas fördelning är baserade på de länder där tillgångarna är lokaliserade. Nedanstående tabell visar belopp fördelade på geografiska områden enligt IFRS.

Not 5 Förvärv

Redovisningsprinciper
Rörelseförvärv
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden tillämpas vid den tidpunkt koncernen får ett bestämmande inflytande över förvärvad verksamhet. Förvärvsmetoden innebär att förvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder.

Vid successiv ökning av ägande och inflytande sker en omvärdering av tidigare innehav till verkligt värde vid den tidpunkt koncernen får ett bestämmande inflytande över verksamheten och denna värdeförändring redovisas i resultatet. Goodwill beräknas som summan av vederlaget för andelarna eller rörelsen, vid stegvisa förvärv med tillägg för det verkliga värdet på andelar som innehas sedan tidigare, minus det verkliga värdet av dotterbolagets identifierbara tillgångar och övertagna skulder. När skillnaden är negativ, redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs vid förvärvstidpunkten.Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde både vid förvärvstidpunkten och löpande därefter med värdeförändringar redovisade som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Nettotillgångar hänförliga till ägare utan bestämmande inflytande (minoritet) redovisas i koncernen antingen till verkligt värde av alla nettotillgångar utom goodwill, eller till verkligt värde av samtliga nettotillgångar inklusive goodwill. Principvalet görs individuellt för varje enskilt förvärv. Sedan bestämmande inflytande uppnåtts, redovisas förändringar av ägande som omföring inom eget kapital mellan moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande, utan att någon omvärdering görs av dotterbolagets nettotillgångar. Vid minskning av ägande i sådan omfattning att bestämmande inflytande går förlorat omvärderas eventuellt kvarvarande innehav till verkligt värde med värdeförändringen redovisad som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.

Tillgångsförvärv

För transaktioner där i allt väsentligt det verkliga värdet på de förvärvade tillgångarna utgörs av en tillgång eller en grupp av likartade tillgångar redovisas dessa, genom en förenklad bedömning, som ett tillgångsförvärv. När förvärv av dotterbolag innebär förvärv av nettotillgångar utan betydande processer, fördelas anskaffningskostnaden på de enskilda identifierbara tillgångarna och skulderna baserat på deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Det verkliga värdet initialt inkluderar även villkorad köpeskilling. Transaktionsutgifter läggs till anskaffningsvärdet för förvärvade nettotillgångar vid tillgångsförvärv. Förändringar av bedömt värde av villkorade ersättningar efter förvärvet läggs till anskaffningsvärdet av förvärvade tillgångar. Vid successiva förvärv av dotterbolag som utgör tillgångsförvärv, sker ingen omvärdering av tidigare förvärv i samband med att bestämmande inflytande uppkommer. Vid minskning av ägande genom delavyttring av aktier i dotterbolag som utgör tillgångsavyttring sker, till skillnad från överlåtelse av rörelseverksamhet, ingen omvärdering av kvarvarande innehav till verkligt värde om det kvarvarande innehavet utgör joint venture eller intressebolag. Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolag redovisade som tillgångsförvärv redovisas enligt samma principer som för rörelseförvärv, men med den skillnaden att goodwill inte ingår.

År 2025

Under 2025 har inga rörelseförvärv genomförts.

Tillgångsförvärv

Under året har förvärv skett av tillgångar via aktieförvärv (substansförvärv som inte innefattar någon rörelse) vilket medfört ett kassaflöde om -253 Mkr och avser projekt- och exploateringsfastigheter med byggrätter i Sverige.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 170

År 2024

Under 2024 har inga rörelseförvärv genomförts.

Tillgångsförvärv

Den 12 januari 2024 tillträdde Peab 50 procent av aktierna i Sicklaön Bygg Invest AB som hel- och deläger byggrätter på Kvarnholmen i Nacka. Peab ökade därmed sin ägarandel från 50 procent till 100 procent. Sicklaön Bygg Invest AB har drygt 270 detaljplanelagda helägda byggrätter om 26 000 kvadratmeter bruttoarea. Dessutom äger bolaget 50 procent av aktierna i Kvarnholmen Utveckling AB som har pågående detaljplaneprocess om drygt 120 000 kvadratmeter bostadsbyggrätter.

Peab förvärvade den 1 november 2024 fyra förvaltningsfastigheter i Varvstaden, Malmö, för 784 Mkr samt cirka 280 000 kvadratmeter planerade byggrätter för 1 239 Mkr. I transaktionen ingick också ett pågående utvecklingsprojekt Hall 259 med 11 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta samt 550 p-platser, som färdigställs 2027. Peab förvärvade dessutom en förvaltningsfastighet i området Kirseberg- Östervärn i Malmö för 68 Mkr. Sammantaget uppgick förvärven till 2 091 Mkr. Köpeskillingen för dessa två förvärv uppgick till 208 Mkr.

Förvärv efter balansdagen

Under 2026 har inga väsentliga rörelseförvärv gjorts fram till angivandet av dessa finansiella rapporter.

Not 6 Övriga rörelseintäkter

Mkr	2025	2024
Realisationsvinst vid försäljning av rörelse/joint ventures	155	309
Försäkringsersättning	14	9
Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar	207	131
Statliga bidrag	1	1
Andelar i joint ventures resultat	—	3
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	2	—
Övrigt	57	29
Summa	436	482

Not 7 Övriga rörelsekostnader

Mkr	2025	2024
Realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-5	-4
Realisationsförlust vid försäljning av rörelse/joint ventures	-3	—
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	—	-6
Andelar i joint ventures resultat	-22	—
Övrigt	-4	-1
Summa	-34	-11

Not 8 Statliga stöd

Statliga bidrag som erhållits under 2025 uppgick i koncernen till 16 Mkr (20). Av dessa har 15 Mkr (18) reducerat tillgångars redovisade värden i balansräkningen. I resultaträkningen har 0 Mkr (1) reducerat kostnaderna och 1 Mkr (1) redovisats som övriga rörelseintäkter.

Not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Redovisningsprinciper
Ersättningar till anställda och styrelse består av lön, styrelsearvode, rörlig ersättning, förmåner, pensioner samt aktierelaterade ersättningar.

Aktierelaterade ersättningar
Aktierelaterade incitamentsprogram möjliggör för de anställda att erhålla aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade aktier redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Den kostnad som redovisas motsvarar verkligt värde av en uppskattning av det antal aktier som förväntas bli intjänade, med hänsyn till prestationsvillkor. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att till slut återspegla det verkliga antalet intjänade aktier. Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för utförda tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.

Pensioner
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Koncernens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt koncernen under en period.

Förmånsbestämda pensionsplaner
Pensionsplaner som inte är avgiftsbestämda är förmånsbestämda vilket innebär att arbetsgivaren förbinder sig att utbetala pension på viss förmånsnivå. De förmånsbestämda planerna inom koncernen består av ITP 2-planen för tjänstemän i Sverige som tryggas genom försäkring i Alecta. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom försäkring i Alecta utgör en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Planen redovisas dock som en avgiftsbestämd plan eftersom Alecta inte kan tillhandahålla information som möjliggör redovisning av respektive medlemsföretags proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader. I övrigt förekommer inte förmånsbestämda pensionsplaner.

Pensionsavtal med kapitalförsäkring
Pensionsavtal har ingåtts där koncernen förvärvat kapitalförsäkringar som säkrats till förmån för anställda genom pantsättning. De berörda anställda har endast rätt till ersättning motsvarande värdet av kapitalförsäkringen vid inlösen. Dessa pensionsavtal klassificeras och redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättning för särskild löneskatt reserveras beräknat på kapitalförsäkringens verkliga värde, utom i de fall kapitalförsäkringen enligt avtal ska täcka särskild löneskatt.

Kostnader för ersättning till anställda

Mkr	2025	2024
Löner och ersättningar m.m.	8 322	8 481
Kostnader för aktierelaterade ersättningar	56	26
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer	981	984
Sociala avgifter	2 165	2 192
Summa	11 524	11 683

Medelantalet anställda

	2025		2024
	Antal anställda	Varav kvinnor procent	Antal anställda	Varav kvinnor procent
Sverige	9 112	16	9 465	15
Norge	1 238	12	1 426	11
Finland	1 691	13	1 689	13
Danmark	334	9	317	9
Polen	2	100	2	100
Koncernen	12 377	15	12 899	14

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 171

Könsfördelning i styrelser och övriga befattningshavare

	Andel kvinnor procent 2025	Andel kvinnor procent 2024
Styrelser 1)	46	44
Övriga ledande befattningshavare 2)	26	27

1) Avser styrelsen i moderbolaget samt styrelser i koncernens dotterbolag.
2) Med övriga ledande befattningshavare i koncernen avses koncernledningen tillsammans med affärsområdesledningarna.

Löner och andra ersättningar samt pensionskostnader för ledande befattningshavare

Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (15 personer) 2025	Styrelse och ledande befattningshavare (16 personer) 2024
Löner och andra ersättningar	70	55
– varav rörlig ersättning	26	12
Pensionskostnader	18	30
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	—	13

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2025

Kkr	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	LTI-program 1)	Övriga förmåner/ ersättningar	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande, Anders Runevad	1 695					1 695
Övrig styrelse
Lars Sköld	897					897
Fredrik Paulsson	810					810
Kerstin Lindell	728					728
Liselott Kilaas	810					810
Malin Persson	645					645
Magdalena Gerger	728					728
Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget	6 313					6 313
Verkställande direktör, Jesper Göransson	10 200	5 916	1 969	717	5 866 2)	24 668
Andra ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget	14 844	7 422	2 596	1 294	7 295 3)	33 451
Andra ledande befattningshavare, ersättning från dotterföretag	11 460	5 730	2 006	752	4 421 4)	24 369
Summa	42 817	19 068	6 571	2 763	17 582	88 801
Ersättning från moderbolaget	31 357	13 338	4 565	2 011	13 161	64 432
Ersättning från dotterföretag	11 460	5 730	2 006	752	4 421	24 369

1) Beräknad kostnad för 2025, vilken kommer att justeras fram till tilldelning av aktier.För mer information se avsnitt Prestationsaktieprogram. 2) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 943 kkr. 3) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 721 kkr. 4) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 212 kkr.

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2024 (Kkr)

	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	LTI-program 1)	Övriga förmåner/ ersättningar	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande, Anders Runevad	1 415					1 415
Övrig styrelse
Karl-Axel Granlund	790					790
Lars Sköld	795					795
Fredrik Paulsson	790					790
Kerstin Lindell	708					708
Liselott Kilaas	707					707
Malin Persson	625					625
Magdalena Gerger	708					708
Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget	6 538					6 538
Verkställande direktör, Jesper Göransson	9 900	6 930	938	572	5 498 2)	23 838
Andra ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget	14 290	8 574	1 130	1 082	6 878 3)	31 954
Andra ledande befattningshavare, ersättning från dotterföretag	11 040	6 624	872	814	4 210 4)	23 560
Summa	41 768	22 128	2 940	2 468	16 586	85 890
Ersättning från moderbolaget	30 728	15 504	2 068	1 654	12 376	62 330
Ersättning från dotterföretag	11 040	6 624	872	814	4 210	23 560

1) Beräknad kostnad för år 2024, vilken kommer att justeras fram till tilldelning av aktier år 2027. För mer information se avsnitt Prestationsaktieprogram. 2) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 722 kkr. 3) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 543 kkr. 4) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 164 kkr.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 172

Kommentarer till tabellerna

Rörlig ersättning kan, från tid till annan, erbjudas till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. Övriga förmåner och ersättningar avser huvudsakligen tjänstebil och semesterersättning. Pensionskostnad avser den kostnad som belastat året. Både 2025 och 2024 omfattades gruppen ledande befattningshavare av åtta personer, varav fem personer i moderbolaget.

Styrelsen

På årsstämman 2025 beslutades att ersättningen till styrelsens ledamöter skulle uppgå till 6 313 kkr (6 538), varav 5 320 kkr (5 625) utgörs av styrelsearvode och 993 kkr (913) utgörs av arvode för utskottsarbete. Arvode för arbete som ordförande i styrelsen har utgått med 1 450 kkr (1 250) och arvode till övriga styrelseledamöter med 3 870 kkr (4 375). Arvode för arbete i ersättningsutskott har utgått med 288 kkr (248), finansutskott med 288 kkr (248) samt arvode för arbete i revisionsutskott med 417 kkr (417). Arvode utgår inte till de styrelseledamöter som är tillsvidareanställda i koncernen. Avtal om framtida pension/avgångsvederlag eller andra förmåner finns varken för styrelsens ordförande eller för övriga styrelseledamöter.

Principer för ersättningar till ledande befattningshavare

Gruppen ledande befattningshavare omfattar de åtta personer som ingår i koncernledningen. Principer för ersättningar till ledande befattningshavare beslutades på årsstämman 2025. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, eventuell rörlig ersättning, extra sjuk- och sjukvårdsförsäkring och de förmåner vilka också gäller för Peabkoncernens övriga anställda samt pension. Samtliga pensionsåtaganden ska vara avgiftsbestämda. Den sammanlagda ersättningen för varje ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig och baserad på befattningshavarens ansvar och kompetens.

Ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning får högst uppgå till för verkställande direktör 70 procent av fast lön och för de övriga i koncernledningen 60 procent av fast lön och ska främst vara baserad på Peabkoncernens lönsamhet samt andra, vid var tid, väsentliga koncernmål. För 2025 var koncernmålen kopplade till Peabs externa finansiella och icke-finansiella mål. Rörlig ersättning ska fastställas för varje enskilt verksamhetsår. Rörlig ersättning för verksamhetsåret 2025 kunde maximalt uppgå till 7 140 kkr (6 930) för verkställande direktören och totalt till 15 782 kkr (15 198) för övriga ledande befattningshavare. Rörlig ersättning regleras året efter intjänandet och kan utbetalas antingen som lön eller placeras som pensionssparande i finansiellt instrument med koppling till Peabaktien. Vid utbetalning som engångsbetald pensionspremie sker uppräkning så att totalkostnaden för Peab blir neutral.

För perioderna 2024-2026 och 2025-2027 finns långsiktiga incitamentsprogram riktat till verkställande direktören, övriga koncernledningen samt seniora chefs- eller specialistbefattningar inom Peabkoncernen. Incitamentsprogrammet är ett prestationsaktieprogram där deltagarna kan tilldelas Peabaktier under förutsättning att Peab uppnår förutbestämda prestationsmål vid programtidens slut. Vid programstarten tilldelades aktierätter till verkställande direktören motsvarande 50 procent av den fasta årslönen och de övriga i koncernledningen 45 procent av den fasta årslönen. För mer information se Prestationsaktieprogram nedan.

Uppsägningstiden från Peabs sida skall vara högst 24 månader och från ledande befattningshavare högst sex månader. Om avgångsvederlag utgår, skall den sammanlagda ersättningen för uppsägningslön och avgångsvederlag högst uppgå till 24 månadslöner.

Verkställande direktören

Till verkställande direktören, Jesper Göransson, i Peab AB har för 2025 utgått lön och annan ersättning, inräknat förmåner med totalt 10 917 kkr (10 472). Därutöver har för 2025 rörlig ersättning utgått med 5 916 kkr (6 930) samt kostnadsförda ersättningar relaterade till LTI program om 1 969 kkr (938). Pensionspremier inklusive avgifter för kapitalförsäkringar har under året uppgått till 5 866 kkr (5 498). För verkställande direktören finns en utfästelse som medför pension från 62 års ålder. För denna utfästelse betalas årliga pensionspremier som uppgår till 47 procent av grundlönen. Dessa pensioner är avgiftsbestämda. Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med reducering för lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett avgångsvederlag om tolv månadslöner. Uppsägningstid för verkställande direktören är sex månader kombinerat med ett avgångsvederlag om sex månadslöner.

Andra ledande befattningshavare

Med andra ledande befattningshavare avses de sju personer förutom verkställande direktören som ingår i Peabs koncernledning. Lön och annan ersättning, inräknat förmåner till andra ledande befattningshavare uppgick till 28 350 kkr (27 226). Därutöver har för 2025 rörlig ersättning utgått med 13 152 kkr (15 198), vilka placerats som pensionssparande i kapitalförsäkringar med koppling till Peabaktien alternativt utbetalats kontant. För 2025 har det kostnadsförts ersättningar relaterade till LTI program om 4 602 kkr (2 002). Pensionspremier inklusive avgifter för kapitalförsäkringar har under året uppgått totalt till 11 716 kkr (11 088). Pensionspolicy för ledande befattningshavare innebär att pensionspremierna är avgiftsbestämda och innebär att total premie utgör 35-47 procent av den fasta lönen. Vissa ledande befattningshavare har överenskommelser med Peab att anställningen upphör den månaden då befattningshavaren fyller 62 år. Övriga ledande befattningshavare har en överenskommelse att anställningen upphör den månad då befattningshavaren fyller 65 år. Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med reducering för lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett avgångsvederlag om sex- tolv månadslöner. Uppsägningstid för ledande befattningshavare är sex månader kombinerat med ett avgångsvederlag om sex månadslöner.

Prestationsaktieprogram (LTI-program)

Vid ordinarie årsstämma 2025 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om ett prestationsaktieprogram, LTI 2025, för perioden 2025-2027. Programmet omfattar cirka 600 personer bestående av koncernledningen och personer med seniora chefs- eller specialistbefattningar inom Peabkoncernen. Programmet syftar till att främja uppfyllelse av Peabs strategiska mål och långsiktiga värdeskapande. Vid start av LTI 2025 tilldelades varje nominerad deltagare ett antal aktierätter utifrån fast lön och deltagarkategori. Efter intjänandeperioden kommer deltagarna vederlagsfritt tilldelas aktier i Peab förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. För att vara berättigad till tilldelning av aktier krävs att deltagaren haft fortsatt anställning i Peabkoncernen under intjänandeperioden. Antalet aktier som berättigar till tilldelning förutsätter att de målnivåer som styrelsen fastställt för 2025-2027 uppnås avseende Peabs resultat per aktie enligt segmentsredovisningen samt minskande koldioxidutsläpp. Prestationsmålet resultat per aktie uppgår till 90 procent av prestationsmålen och mäts ackumulerat över perioden 2025-2027. Uppnås inte miniminivån för resultat per aktie berättigar inte aktierätterna till någon tilldelning av prestationsaktier. Uppnås maximinivån berättigar varje aktierätt en prestationsaktie. Mellan miniminivån och maximinivån sker tilldelning av prestationsaktier linjärt. Prestationsmål minskande koldioxidutsläpp uppgår till 10 procent av prestationsmålen och kräver för måluppfyllnad att en på förhand fastställd reducering uppnås. Peab har sedan tidigare ett liknande prestationsaktieprogram för 2024-2026, vilket fastställdes på årsstämman 2024. Peab har därmed under året haft två pågående långsiktiga prestationsaktieprogram för perioderna 2024-2026 och 2025-2027. På rekommendation av styrelsen och efter beslut av årsstämman är avsikten att årligen starta nya treåriga program.

Prestationsaktieprogram 2024-2026

Intjänandeperiod: Maj 2024-maj 2027
Prestationsmål:
Formel för beräkning av utfall:
1. Resultat per aktie enligt segmentsredovisningen Utifrån utfall för perioden 2024-2026: 13,50 kr ger 0% utfall, 20 kr ger 100% utfall, linjär tillldelning däremellan.
2.Koldioxidutsläpp Mindre än 155 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG-protokollet Verkligt värd per aktierätt 1) 69,45 kronor

Prestationsaktieprogram 2025-2027
Intjänandeperiod Maj 2025-maj 2028
Prestationsmål: Formel för beräkning av utfall:
1. Resultat per aktie enligt segmentsredovisningen Utifrån utfall för perioden 2025-2027: 15,00 kr ger 0% utfall, 22 kr ger 100% utfall, linjär tillldelning däremellan.
2. Koldioxidutsläpp Mindre än 137 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG-protokollet Verkligt värd per aktierätt 1) 83,70 kronor

1) Verkligt värde är beräknat som aktiekursen per programmets tilldelningstidpunkt

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 173

Förändringar i antalet utestående aktierätter är som följer:

Antal aktierätter, prestationsprogram 2024-2026	2025	2024
Per 1 januari	2 172 688	—
Tilldelade, under perioden	20 254	2 217 711
Förverkade	-148 971	-45 023
Per 31 december	2 043 971	2 172 688

Antal aktierätter, prestationsprogram 2025-2027	2025
Tilldelade, under perioden	1 839 487
Förverkade	-29 183
Per 31 december	1 810 304

Utestående aktierätter vid årets slut har följande förfallodatum och är inlösenbara först efter förfallodatum

Förfallodag	2025	2024
Maj 2027	2 043 971	2 172 688
Maj 2028	1 810 304	—

Kostnad för prestationsaktieprogram	2025 Mkr			2024 Mkr
	Kostnad för aktieprogram	Social kostnader	Summa	Kostnad för aktieprogram	Social kostnader	Summa
Program 2024-2026	39	12	51	26	8	34
Program 2025-2027	17	4	21	—	—	—
	56	16	72	26	8	34

För 2025 har det kostnadsförts ersättningar relaterade till LTI program om 56 Mkr (26). Avsättning för sociala avgifter per bokslutsdagen uppgår till 24 Mkr (8).

Vinstdelningsprogram

Peab bildade under 2007 en vinstandelsstiftelse vars syfte är att skapa ökad delaktighet genom medarbetarnas delägarskap samt skapa bättre ekonomiska förutsättningar för medarbetarna efter pensioneringen. Medarbetarens årliga vinstandel relateras till medarbetarens vinstandelsberättigade arbetstid under året. I samband med pensioneringen får andelsägaren skifta ut sin andel i vinstandelsstiftelsen. Stiftelsens förmögenhet ska, enligt stiftelsens placeringspolicy, i huvudsak placeras i Peabaktier. För 2025 avsatte Peab 103 Mkr (110) till vinstdelningsprogrammet. Beloppet, minskat med löneskatt, inbetalas för de medarbetare som ingår i stiftelsen under 2026. Ledande befattningshavare samt övriga medarbetare med annan rörlig ersättning ingår inte i den krets som omfattas av vinstandelsstiftelsen.

Pensioner

Förmånsbestämda planer

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 135 Mkr (138). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,89 procent (0,87) respektive 0,64 procent (0,65).

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 150 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 167 procent (162).

Avgiftsbestämda planer

Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av företagen. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

Mkr	2025	2024
Kostnader för avgiftsbestämda planer	981	984
Varav ITP 2-plan finansierad i Alecta	144	143

Not 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Mkr	2025	2024
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag	24	20
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
Övriga uppdrag	1	0
Summa	26	21

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Övriga uppdrag utgörs huvudsakligen av konsulttjänster.

Not 11 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Mkr	2025	2024
Produktionskostnader 1)	41 511	43 613
Personalkostnader	12 311	12 493
Avskrivningar	1 714	1 763
Nedskrivningar	91	101
Andra rörelsekostnader	663	621
Summa	56 290	58 591

1) I produktionskostnader ingår bland annat inköpt material, underentreprenörer, kostnad för fastighetsprojekt samt övriga produktionskostnader

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 174

Not 12 Finansnetto

Redovisningsprinciper

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på skulder, utdelningsintäkter, förändringar i verkligt värde på finansiella placeringar samt förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade löptiden för det finansiella instrumentet till det redovisade bruttovärdet för en finansiell tillgång eller det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader samt eventuella rabatter eller premier. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas på affärsdagen.

Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde. En tillgång för vilken ränta inräknas i anskaffningsvärdet är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning.

Mkr	2025	2024
Ränteintäkter 1)	139	257
Utdelningar på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet	3	1
Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet:
Onoterade aktier	4	—
Värdeförändringar valutaswappar	0	1
Finansiella intäkter	146	259
Räntekostnader 2)	-459	-612
Netto valutakursförändringar	0	-1
Förlikning Mall of Scandinavia 3)	-611	—
Ökning under året av diskonterade belopp på avsättning för återställningskostnader	-1	-1
Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet:
Onoterade fastighets- och infrastrukturfonder	-5	-1
Värdeförändring valutaswappar	-3	0
Övriga poster	-65	-27
Finansiella kostnader	-1 144	-642
Finansnetto	-998	-383

1) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde. För 2025 ingår 49 Mkr (130) relaterat till skiljedomen i Mall of Scandinavia.
2) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntor har aktiverats med 159 Mkr (383), vilket har reducerat posten räntekostnader.
3) För mer information om förlikning avseende Mall of Scandinavia, se Övriga upplysningar.

Not 13 Skatter

Redovisningsprinciper

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive i eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid redovisningen av koncernmässig goodwill och inte heller för temporär skillnad som uppkommer vid förvärv av dotterbolag som utgör så kallat tillgångsförvärv. När förvärv sker av andelar i dotterbolag utgör förvärvet antingen ett förvärv av rörelse eller förvärv av tillgångar.Ett förvärv av tillgångar föreligger om till exempel det förvärvade bolaget endast äger en eller flera fastigheter med hyreskontrakt, men förvärvet inte innefattar processer som erfordras för att bedriva rörelseverksamhet. Vid rörelseförvärv redovisas uppskjuten skatt till nominellt gällande skattesats utan diskontering enligt principerna ovan. Vid tillgångsförvärv redovisas ingen uppskjuten skatt vid anskaffningstidpunkten utan tillgången redovisas till ett anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde efter avdrag för i transaktionen erhållen rabatt för nuvärdet av skattevärdet av i framtiden utebliven skattemässig avdragsrätt avseende skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde. Efter förvärvet redovisas endast uppskjuten skatt på temporära skillnader som uppkommer efter förvärvet. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 175

Redovisade i resultaträkningen Mkr	2025	2024
Aktuell skattekostnad/skatteintäkt
Årets skattekostnad	-470	-403
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-2	2
	-472	-401
Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt
Temporära skillnader	150	-13
Under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	1	22
Utnyttjande av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-9	-2
Omvärdering av redovisade värden av uppskjutna skatter	-2	2
	140	9
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-332	-392

Skatt hänförligt till övrigt totalresultat Mkr	2025 Före skatt	2025 Skatt	2025 Efter skatt	2024 Före skatt	2024 Skatt	2024 Efter skatt
Årets omräkningsdifferens utländska verksamheter	-224	—	-224	41	—	41
Joint ventures övrigt totalresultat	-1	—	-1	-8	—	-8
Kassaflödessäkring	-19	4	-15	13	-3	10
Övrigt totalresultat	-244	4	-240	46	-3	43

Avstämning av effektiv skatt Mkr	2025	2025 %	2024	2024 %
Resultat före skatt	1 695		2 780
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-349	20,6	-573	20,6
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	6	-0,4	9	-0,3
Ej avdragsgilla kostnader	-85	5,0	-34	1,2
Ej skattepliktiga intäkter	74	-4,4	162	-5,8
Avdragsgilla/skattepliktiga, ej resultatpåverkande poster	2	-0,1	46	-1,6
Omvärdering av redovisade värden av uppskjutna skatter	-2	0,1	2	-0,1
Utnyttjade ej aktiverade underskottsavdrag	12	-0,7	8	-0,3
Skatt hänförlig till tidigare år	-2	0,1	2	-0,1
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	-15	0,9	-103	3,7
Effekt nettoresultat joint ventures	27	-1,6	89	-3,2
Redovisad effektiv skatt	-332	19,6	-392	14,1

Redovisade i balansräkningen, uppskjutna skattefordringar och skatteskulder	Uppskjuten skattefordran 2025	Uppskjuten skattefordran 2024	Uppskjuten skatteskuld 2025	Uppskjuten skatteskuld 2024	Netto 2025	Netto 2024	Förändringar redovisade i årets resultat
Immateriella anläggningstillgångar	-62	-68	-62	-68	4	23
Materiella anläggningstillgångar	-800	-824	-800	-824	10	26
Varav nyttjanderätter	-384	-402	-384	-402	9	33
Förvaltningsfastigheter	-6	-6	-6	-6	0	0
Varav nyttjanderätter	-4	-4	-4	-4	0	0
Finansiella anläggningstillgångar	2	4	2	4	-2	0
Projekt- och exploateringsfastigheter	-583	-682	-583	-682	85	562
Varav nyttjanderätter	-56	-39	-56	-39	-18	-4
Varulager	1	0	1	0	1	0
Kundfordringar	8	16	8	16	-8	-11
Upparbetad ej fakturerad intäkt	-59	-18	-59	-18	-44	-104
Övriga fordringar	16	33	16	33	-17	24
Räntebärande skulder	804	907	804	907	-92	-800
Varav nyttjanderätter	438	436	438	436	12	-34
Pensionsavsättningar	225	223	225	223	2	30
Avsättningar	205	169	205	169	40	-32
Fakturerad ej upparbetad intäkt	-32	-37	-32	-37	5	90
Övriga skulder	311	231	311	231	80	121
Underskottsavdrag	121	142	121	142	-14	22
Periodiseringsfonder	-498	-601	-498	-601	103	43
Aktivering av kvarstående negativa räntenetton	2	15	2	15	-13	15
Skattefordringar/-skulder	1 695	1 740	-2 040	-2 236	-345	-496
Kvittning	-1 646	-1 692	1 646	1 692	—	—
Netto	49	48	-394	-544	-345	-496	140

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 176

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag
Vid värderingen av uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag har hänsyn tagits till bland annat skriftväxling med Skatteverket i Sverige samt bedömningar tillsammans med extern skatteexpertis om avdragsrätten för enskilda underskott. Per 2025-12-31 likt 2024-12-31 är bedömningen att det inte finns någon osäkerhet i avdragsrätten för underskotten i Sverige och den uppskjutna skatten är därför fullt ut redovisad som en tillgång. För den norska verksamheten kvarstår en osäkerhet kring det framtida utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 1 458 Mkr (1 437). Dessa har inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade underskottsavdragen uppgår till 321 Mkr (316). För den danska verksamheten finns en osäkerhet kring det framtida utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 5 Mkr (30). Dessa har inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade underskottsavdragen uppgår till 1 Mkr (7).

Pillar Two
Koncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pillar Two. Lagstiftning om Pillar Two har antagits i Sverige 1 januari 2024, där Peab AB har sitt säte. Enligt lagstiftningen är koncernen skyldig att betala en tilläggsskatt för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt GloBe-reglerna för varje jurisdiktion och minimiskattesatsen på 15%. Peab är inte verksamt i lågbeskattade länder och samtliga länder där verksamhet bedrivs har en skattesats på minst 19%. Peab kan tillämpa de temporära lättnadsreglerna i regelverket. Koncernen förväntar sig ingen tilläggsskatt.

Not 14 Resultat per aktie

IFRS Segmentsredovisning

	2025	2024	2025	2024
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare, Mkr	1 357	2 392	1 336	2 084
Genomsnittligt antal aktier	286 390 289	287 451 746	286 390 289	287 451 746
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	4,74	8,32	4,66	7,25

Genomsnittligt antal utestående aktier

Antal aktier	2025	2024
Totalt antal utestående aktier 1 januari	287 451 746	287 451 746
Under året återköpta egna aktier 1)	-5 374 000	—
Totalt antal utestående aktier 31 december	282 077 746	287 451 746
Genomsnittligt antal utestående aktier under året	286 390 289	287 451 746

1) Därutöver har 146 000 aktier förvärvats under 2025 som likvidavräknats 2026.

Not 15 Immateriella anläggningstillgångar

Redovisningsprinciper

Goodwill
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av joint ventures och intressebolag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i joint ventures och intressebolag.

Balanserade utvecklingsutgifter
Utgifter för utveckling förekommer främst avseende utveckling av IT-system och redovisas som en tillgång i balansräkningen, om applikationen är tekniskt eller kommersiellt användbar och koncernen bedöms kunna uppbringa erforderliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; t ex för programvara, köpta tjänster, nedlagd tid av egen personal och, ifråga om projekt som löper mer än tolv månader, låneutgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisas balanserade utvecklingsutgifter till anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar avser förvärvade tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Dessa immateriella tillgångar består av:
* Varumärken
* Kundrelationer och kundkontrakt
* Nyttjanderätter, främst grus- och bergtäkter
* Övrigt, främst externt förvärvade IT-system

Avskrivningsprinciper
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över de immateriella tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av men prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

• Varumärken hänförliga till affärsområde Industri vid Peabs återköp av Peab Industri år 2008: 20 år
• Varumärken, övriga: 5-10 år
• Kundrelationer: 3-5 år
• Kundkontrakt/orderstockar: kontraktens kvarvarande löptid
• Balanserade utvecklingsutgifter: 5-10 år
• Nyttjanderätter: motsvarande avtalets löptid

Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod görs årligen.

Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att bedöma om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella utvecklingstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som en kostnad i årets resultat.Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet, eller en grupp av enheter, fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten eller gruppen av enheter. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Vid beräkningen av nyttjandevärdet har leasingbetalningar hanterats som kassaflöden i rörelsen. Det innebär att leasingskulderna inte påverkar diskonteringsräntan. Den kassagenererande enhetens redovisade värde inkluderar nyttjanderättstillgångar. Leasingskulder avdras från den kassagenererande enhetens redovisade värde, eftersom nyttjandevärdet reduceras med framtida leasingbetalningar. En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Vid nedskrivningsprövning av goodwill sker antaganden om framtida förhållande för att beräkna återvinningsvärdet för de kassagenererade enheterna. En redogörelse av dessa återfinns nedan och som förstås av beskrivningen skulle förändringar utöver vad som rimligt kan förväntas under 2026 av dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en effekt på värdet på goodwill. Analys har gjorts huruvida en negativ justering på gjorda antaganden för diskonteringsränta och rörelseresultat skulle resultera i väsentlig nedskrivning av goodwill. Utifrån den analysen föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 177

Immateriella tillgångar, externt förvärvade
2025, Mkr	Goodwill	Varu- märken	Kundrela- tioner och kundkontrakt	Nyttjande- rätter grus- och bergtäkter	Övriga immateriella tillgångar	Balanserade utvecklingsutgifter	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	3 225	213	7	351	303	270	4 369
Inköp				3			3
Försäljningar och utrangeringar		-12	-6	-3	-6		-27
Valutakursdifferens	-92	-5		-7	-2		-106
Utgående ackumulerade anskaffningsvärde	3 121	202	4	338	304	270	4 239
Ingående avskrivningar	—	-162	-6	-196	-144	-106	-614
Försäljningar och utrangeringar		6	2	3			11
Avskrivningar		-14	-20	-34	-41		-109
Valutakursdifferens		4		3	2		9
Utgående ackumulerade avskrivningar	—	-166	-4	-210	-176	-147	-703
Ingående nedskrivningar	-25	-2	-1	—	—	—	-28
Försäljningar och utrangeringar		12	1				13
Årets nedskrivningar	-12	-1					-13
Valutakursdifferens	1						1
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-24	-2	—	—	-1	—	-27
Utgående redovisat värde	3 097	34	—	128	127	123	3 509

Immateriella tillgångar, externt förvärvade
2024, Mkr	Goodwill	Varu- märken	Kundrela- tioner och kundkontrakt	Nyttjande- rätter grus- och bergtäkter	Övriga immateriella tillgångar	Balanserade utvecklingsutgifter	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	3 300	215	22	350	298	267	4 452
Inköp		6		11			17
Försäljningar och utrangeringar		-123	-15	-5	-8		-151
Omklassificering					3		3
Valutakursdifferens	48	-2		1	1		48
Utgående ackumulerade anskaffningsvärde	3 225	213	7	351	303	270	4 369
Ingående avskrivningar	—	-146	-19	-176	-114	-70	-525
Försäljningar och utrangeringar		15	5				20
Avskrivningar		-17	-2	-20	-33	-36	-108
Omklassificering					-2		-2
Valutakursdifferens		1					1
Utgående ackumulerade avskrivningar	—	-162	-6	-196	-144	-106	-614
Ingående nedskrivningar	-138	—	—	—	—	—	-138
Försäljningar och utrangeringar		123					123
Årets nedskrivningar	-10	-2	-1				-13
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-25	-2	-1	—	—	—	-28
Utgående redovisat värde	3 200	49	—	155	159	164	3 727

Avskrivningar redovisas på följande rader i resultaträkningen:
| Mkr | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Kostnader för produktion | -38 | -43 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | -71 | -65 |
| Summa | -109 | -108 |

Nedskrivningar redovisas på följande rad i resultaträkningen:
| Mkr | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Kostnader för produktion | -13 | -13 |
| Summa | -13 | -13 |

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 178

Nedskrivningsprövning av goodwill i kassagenererande enheter

I Peabkoncernens balansräkning per 2025-12-31 ingår goodwill med totalt 3 097 Mkr (3 200). I nedanstående tabell redovisas goodwill per grupp av kassagenererande enheter för vilken goodwill nedskrivningsprövas.

Mkr	2025	2024
Bygg
Bygg Sverige	76	76
Bygg Finland	70	74
Bygg Norge	31	32
Anläggning
Anläggning Sverige	121	121
Anläggning Norge	60	64
Industri
Industri Sverige	1 416	1 416
Industri Finland	1 286	1 367
Industri Norge	—	11
Industri Danmark	23	25
Projektutveckling
Bostadsutveckling Sverige	14	14
Summa	3 097	3 200

Nedskrivningar av goodwill

Koncernen har under 2025 gjort nedskrivning av goodwill med 12 Mkr (10). Årets nedskrivning är huvudsakligen hänförbar till affärsområde Industri, där en översyn av verksamheten har genomförts, och är en följd av låg lönsamhet i delar av verksamheten. För de kassagenererande enheter där beräkning av återvinningsvärdet genomförts och nedskrivningsbehov ej har identifierats, är det koncernledningens bedömning att det inte föreligger någon betydande risk för väsentlig nedskrivning av goodwill kommande räkenskapsår. Vid en förändring av -0,5 procent av rörelsemarginalen under prognosperioden 2026-2029 eller en förändring av +0,5 procent på WACC identifieras inget nedskrivningsbehov för de väsentliga kassagenererade enheterna.

Metod för beräkning av återvinningsvärde

För samtliga goodwillvärden har återvinningsvärdet framtagits genom en beräkning av nyttjandevärdet för den kassagenererande enheten. Beräkningsmodellen bygger på en diskontering av framtida prognostiserade kassaflöden som ställts mot enhetens redovisade värden. De framtida kassaflödena har baserats på 5-årsprognoser framtagna av ledningen för respektive grupp av kassagenererande enheter. Vid test av goodwill har en evig horisont antagits och extrapolering av kassaflöden för åren efter prognosperioden har baserats på tillväxttakt från och med år sex på cirka två procent.

Viktiga variabler vid beräkning av nyttjandevärde

Följande variabler är väsentliga och gemensamma för samtliga kassagenererande enheter vid beräkningar av nyttjandevärdet;
* Omsättning: Verksamhetens bedömda utveckling, förväntad konjunkturutveckling för bygg- och anläggningsbranschen samt fastighetsbranschen, allmän samhällsekonomisk utveckling, investeringsplaner för offentliga och kommunala beställare, ränteläge och lokala marknadsförutsättningar.
* Rörelsemarginal: Bedömd lönsamhetsnivå och effektivitet för verksamheten, tillgång till nyckelpersoner och kvalificerad arbetskraft, tillgång till interna resurser, kostnadsutveckling för löner, material och underentreprenörer.
* Rörelsekapitalbehov: Bedömning utifrån varje enskilt fall om nivån på rörelsekapitalet återspeglar verksamhetens behov eller behöver justeras för prognosperioderna. För utvecklingen framåt är ett rimligt eller försiktigt antagande att det följer omsättningstillväxten. Hög grad av egenutvecklade projekt kan innebära ett större behov av rörelsekapital.
* Investeringsbehov: Verksamheternas investeringsbehov bedöms utifrån de investeringar som krävs för att uppnå prognostiserade kassaflöden i utgångsläget, det vill säga utan expansionsinvesteringar. Vid bedömning av ersättningsinvesteringar har omställning till en klimatförbättrad verksamhet beaktats.
* Skattebelastning: Skattesatsen i prognoserna baseras på Peabs förväntade skattesituation i Sverige, Norge, Finland och Danmark avseende skattesats, underskottsavdrag m.m.
* Diskonteringsränta: Prognostiserade kassaflöden samt restvärde diskonteras till nuvärde med en vägd kapitalkostnad enligt WACC (Weighted- average cost of capital). Räntenivån på lånat kapital har marknadsanpassats till respektive land. Avkastningskravet på eget kapital är uppbyggt enligt Capital Asset Pricing Model. I genomförda beräkningar av nyttjandevärde har en vägd diskonteringsränta efter skatt använts. För kassagenererande enheter i Sverige har en diskonteringsränta efter skatt i snitt om 8,1 procent (8,0) använts, i Norge 8,8 procent (8,7), i Finland 8,4 procent (8,3) och i Danmark 8,4 procent (7,9). Dessa motsvaras av diskonteringsränta före skatt i snitt i Sverige om 8,4 procent (8,3), i Norge 9,2 procent (9,2), i Finland 8,7 procent (8,4) och i Danmark 8,7 procent (8,2).

Not 16 Materiella anläggningstillgångar

Redovisningsprinciper
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att nyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbyte. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. För information om redovisningsprinciper för nedskrivningar se not 15, Immateriella anläggningstillgångar.Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter inkluderar utgifter för utbyte av hela eller delar av identifierade komponenter samt utgifter för tillskapande av ny komponent. Utgifter som inte uppfyller tillgångskriteriet redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avskrivningsprinciper Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.
* Byggnader 25-100 år
* Markanläggningar 25-50 år
* Asfaltverk och betongfabriker 10-15 år
* Fordon och entreprenadmaskiner 5-10 år
* Övriga maskiner och inventarier 3-10 år

Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod och restvärde görs årligen. Grus- och bergtäkter skrivs av baserat på substansminskning, det vill säga uttaget grus och sten i förhållande till grus-/bergtäktens bedömda totala mängd utvinningsbar substans. För information om redovisningsprinciper avseende låneutgifter se not 22, Projekt- och exploateringsfastigheter.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 179

Materiella anläggningstillgångar består av ägda och leasade tillgångar.

Mkr	Not	2025	2024
Materiella anläggningstillgångar – ägda		5 514	5 705
Nyttjanderätter – leasade	28	1 863	1 948
Summa		7 377	7 653

2025, Mkr	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	3 009	13 477	103	16 589
Inköp	38	620	239	897
Försäljningar och utrangeringar	-17	-627	-1	-645
Försäljningar via sålda bolag	-9	-24	-	-33
Omklassificering 1)	11	226	-109	128
Valutakursdifferens	-47	-253	-3	-303
Utgående ackumulerade anskaffningsvärde	2 985	13 419	229	16 633
Ingående avskrivningar	-1 391	-9 463	—	-10 854
Försäljningar och utrangeringar	12	555	-	567
Försäljningar via sålda bolag	7	19	-	26
Avskrivningar	-98	-868	-	-966
Omklassificering 1)	6	-88	-	-82
Valutakursdifferens	20	193	-	213
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 444	-9 652	—	-11 096
Ingående nedskrivningar	-11	-19	—	-30
Försäljningar och utrangeringar	7	-	-	7
Årets nedskrivningar	-1	-	-	-1
Omklassificering 1)	1	-1	—	-
Valutakursdifferens	1	-	-	1
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-10	-13	—	-23
Utgående redovisat värde	1 531	3 754	229	5 514

1) Inkluderar även lösta leasingkontrakt

2024, Mkr	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	2 810	13 120	488	16 418
Inköp	57	423	99	579
Försäljningar och utrangeringar	-141	-479	-7	-627
Omklassificering 1)	260	333	-478	115
Valutakursdifferens	23	80	1	104
Utgående ackumulerade anskaffningsvärde	3 009	13 477	103	16 589
Ingående avskrivningar	-1 311	-8 873	—	-10 184
Försäljningar och utrangeringar	29	446	-	475
Avskrivningar	-101	-897	-	-998
Omklassificering 1)	1	-85	-	-84
Valutakursdifferens	-9	-54	-	-63
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 391	-9 463	—	-10 854
Ingående nedskrivningar	-3	-20	—	-23
Försäljningar och utrangeringar	1	1	-	2
Årets nedskrivningar	-9	-	-	-9
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-11	-19	—	-30
Utgående redovisat värde	1 607	3 995	103	5 705

1) Inkluderar även lösta leasingkontrakt

Nedskrivningar redovisas på följande rad i resultaträkningen:

Mkr	2025	2024
Kostnader för produktion	-1	-9
Summa	-1	-9

Inga låneutgifter har aktiverats varken 2025 eller 2024.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 180

Not 17 Förvaltningsfastigheter

Redovisningsprinciper
Förvaltningsfastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. För information om redovisningsprinciper avseende nedskrivningar se not 15, Immateriella anläggningstillgångar samt ytterligare redovisningsprinciper avseende fastigheter se not 16, Materiella anläggningstillgångar. Upplysningar lämnas om verkligt värde av förvaltningsfastigheterna. Värderingen bygger på en intern värderingsmodell. Som ett komplement till denna värdering inhämtas även årliga externa marknadsvärderingar för ett antal av objekten. Extern värdering av fastigheterna sker vart tredje år.

Avskrivningsprinciper
Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.
* Byggnader 100 år
* Markanläggningar 20 år

Förvaltningsfastigheter består av ägda och leasade tillgångar.

Mkr	Not	2025	2024
Förvaltningsfastigheter – ägda		35	36
Nyttjanderätter – leasade	28	24	23
Summa		59	59

Mkr	2025	2024
Ingående anskaffningsvärde	40	42
Omklassificering	—	-2
Valutakursdifferens	-1	—
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	39	40
Ingående avskrivningar	-4	-4
Avskrivningar	0	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	-4	-4
Utgående redovisat värde	35	36

Ackumulerade verkliga värden
Vid årets slut uppgick det verkliga värdet till 61 Mkr jämfört med redovisat värde om 59 Mkr inklusive nyttjanderätter. Vid utgången av 2024 uppgick det verkliga värdet till 94 Mkr jämfört med redovisat värde om 59 Mkr. Verkligt värde på nyttjanderätterna (tomträtter), utöver redovisat värde, är inte väsentligt.

Värderingsteknik, hierarki och väsentliga icke observerbar indata
Verkliga värden har fastställts med en kombination av tillämpning av ortsprismetod, utifrån redovisade jämförelseköp och avkastningsmetod. Värderingen bygger på en intern värderingsmodell men externa värderingar inhämtas vid behov. Värderingen av ovanstående verkliga värden är för samtliga förvaltningsfastigheter klassificerade i nivå 3 i verkligt värde hierarkin.

Not 18 Andelar i joint ventures

Redovisningsprinciper
Joint ventures är redovisningsmässigt de bolag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande, där koncernen har indirekt rätt till nettotillgångarna. Joint ventures konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. I övrigt totalresultat redovisas koncernens andel av den säkringsredovisning som tillämpas för kassaflödessäkring av ränterisk som sker via ränteswappar för joint ventures låneskulder. För information om redovisningsprinciper avseende nedskrivningar se not 15, Immateriella anläggningstillgångar.

Viktiga uppskattningar och bedömningar
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Samtliga delägda bolag analyseras om dessa ska klassificeras som dotterbolag, joint venture eller gemensam verksamhet. I de fall Peab har bestämmande inflytande, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning samt kan använda inflytande för att påverka avkastningen klassificeras det delägda bolaget som ett dotterbolag. Samtliga tre kriterier måste vara uppfyllda för att klassificeras som ett dotterbolag. I de fall Peab tillsammans med en eller flera delägare har ett gemensamt bestämmande inflytande som regleras av ett samarbetsavtal redovisas detta som ett samarbetsarrangemang, som joint venture eller gemensam verksamhet.

Upplysning om väsentliga joint ventures i koncernen
* Fastighets AB ML4 ägs till 50 procent. Bolaget ska äga och förvalta forskningsanläggningen Max IV i Lund. Anläggningen hyrs ut till Lunds Universitet.
* Point Hyllie Holding AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta kontorsfastigheten The Point samt äga och förvalta hotellfastigheten Värdshuset 5.
* Skiab Invest AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta kommersiella bostäder i den skandinaviska fjällvärlden.
* Fastighets AB Centur ägs till 50 procent. Bolaget har ägt, förvaltat och utvecklat kommersiella fastigheter och bostäder. Under november 2024 har Peab och den andra ägaren, Fastighets AB Balder, förvärvat merparten av det befintliga fastighetsbeståndet från Centur. Kvar i Fastighets AB Centur efter detta är endast ett fåtal fastigheter. Efter transaktionen är inte Fastighets AB Centur klassificerat som ett väsentligt joint venture i Peab.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 181

Väsentliga joint ventures	2025-12-31	2025-12-31	2025-12-31	2025-12-31	2024-12-31	2024-12-31	2024-12-31
Mkr	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB	Fastighets AB Centur	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB
Nettoomsättning	169	117	123	471	194	115	120
Rörelseresultat 1)	111	51	55	1 007	138	53	54
Räntekostnader och liknande resultatposter	-66	-35	-37	-216	-88	-46	-38
Skatt	-13	-5	-8	213	-17	-6	-8
Årets resultat	32	11	10	1 004	33	1	8
Övrigt totalresultat	-2	-2	-27	-4	-7	-	-
Årets totalresultat	32	9	-17	1 004	33	-3	1
Avgår innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-4	-	-	-
Summa totalresultat efter avdrag för innehav utan bestämmande in	32	9	-17	1 000	33	-3	1

1) Avskrivningar uppgår till 50 36 48 50 36 48

Väsentliga joint ventures	2025-12-31	2025-12-31	2025-12-31	2025-12-31	2024-12-31	2024-12-31	2024-12-31
Mkr	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB	Fastighets AB Centur	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB
Anläggningstillgångar	274	21	261	25	-	-	-
Förvaltningsfastigheter	1 791	1 280	1 719	373	1 840	1 316	1 709
Kortfristiga placeringar och likvida medel	66	37	77	280	66	33	152
Övriga omsättningstillgångar	2	2	437	2 245	6	7	330
Summa tillgångar	2 133	1 319	2 254	2 898	2 173	1 356	2 216
Långfristiga finansiella skulder	1 687	926	966	313	1 759	952	931
Övriga långfristiga skulder	106	8	2	31	94	8	2
Kortfristiga finansiella skulder	72	13	9	69	9	-	-
Övriga kortfristiga skulder	10	35	46	36	27	28	26
Summa skulder	1 875	982	1 023	380	1 949	988	968
Nettotillgångar	258	337	1 231	2 518	224	368	1 248
Koncernens andel av nettotillgångar vid årets ingång	113	184	624	759	96	185	624
Andel av summa totalresultat	16	5	-8	500	17	-1	0
Erhållen utdelning	-	-	-	-20	-	-	-
Koncernens andel av nettotillgångar vid årets utgång	129	169	616	1 259	113	184	624

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 182

Upplysning om övriga joint ventures värde i koncernen

Mkr	2025	2024
Andel av totalresultat för övriga joint ventures	101	-41

Totalresultatet fördelas på följande rader i resultaträkningen:
| | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Kostnader för produktion | 123 | -44 |
| Övriga rörelseintäkter | — | 3 |
| Övriga rörelsekostnader | -22 | — |
| Summa | 101 | -41 |

Redovisat värde av övriga joint ventures
| | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Redovisat värde | 801 | 871 |

Redovisat värde fördelas på följande rader i balansräkningen:
| | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Andelar i joint venture | 822 | 884 |
| Övriga avsättningar 1) | -1 | -1 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2) | -20 | -12 |
| Summa | 801 | 871 |

1) Avser joint venture med negativt eget kapital.
2) Avser joint venture där nettot av eget kapital och internvinsteliminering är negativt.

Företag	Organisationsnummer	Säte	Kapitalandel 1) 2025	Kapitalandel 1) 2024
Blindheim Kran AS	918 329 293	Ålesund	—	45,0 %
Bondistranda Utvikling AS	992 512 741	Oslo	50,0 %	50,0 %
Byggutveckling Svenska AB	556627-2117	Linköping	50,0 %	50,0 %
Einerhagen Eiendom AS	915 167 241	Tromsö	50,0 %	50,0 %
Eldslund Holding AB	559472-4089	Solna	50,0 %	50,0 %
Fastighets AB Centur	556813-6369	Stockholm	50,0 %	50,0 %
Fastighets AB ML 4	556786-2155	Malmö	50,0 %	50,0 %
Fastighets AB Tornet	559008-2912	Göteborg	—	50,0 %
Fjällvärme i Sälen AB	556536-1895	Malung-Sälen	50,0 %	50,0 %
Fløifjellet Eiendom AS	915 467 407	Tromsö	50,0 %	50,0 %
Fløtningen Park AS	992 212 330	Skien	50,0 %	50,0 %
Forsøket Boliger AS	919 440 694	Tromsö	50,0 %	50,0 %
Fri Sikt Volsdalsberga AS	990 529 396	Ulstein	40,0 %	40,0 %
Galtungveien Eiendom AS	927 660 407	Halden	50,0 %	50,0 %
Hakametsän Kehitys Oy	3291839-3	Tampere	30,0 %	—
Hans Haslums Vei Utvikling AS	914 498 937	Lysaker	50,0 %	50,0 %
Hälsostaden Ängelholm Holding AB	556790-5723	Ängelholm	33,3 %	33,3 %
I Tolv AB	556513-2478	Eksjö	50,0 %	50,0 %
JV Slättö Peab Finland AB	559363-1897	Stockholm	50,0 %	50,0 %
Kaldslettneset AS	911 692 058	Tromsö	50,0 %	50,0 %
KB Älvhögsborg	916899-2734	Trollhättan	50,0 %	50,0 %
Klosterfoss Utvikling AS	991 043 829	Skien	50,0 %	50,0 %
Kungsörs Grusaktiebolag	556044-4134	Kungsör	50,0 %	50,0 %
Lillegården Eiendom AS	886 804 512	Skien	—	50,0 %
Majorbygg AS	912 077 020	Skien	50,0 %	50,0 %
Medkila Nord AS	998 565 545	Harstad	50,0 %	50,0 %
Myren Parkering AS	912 024 733	Skien	26,4 %	26,4 %
Nedre Holte AS	985 911 495	Harstad	50,0 %	50,0 %
Nordasfalt AS	950 501 480	Bodö	—	50,0 %
PEKO Fastighets AB	559220-8911	Solna	—	50,0 %
PeKum AB	559041-7464	Kumla	50,0 %	50,0 %
Point Hyllie Holding AB	559023-4034	Solna	50,0 %	50,0 %
PPE Holding AB	559003-7304	Solna	50,0 %	50,0 %
PPE Holding i Borgholm AB	559309-7768	Kalmar	50,0 %	50,0 %
Runö Fastigheter Handelsbolag	969723-2107	Stockholm	30,0 %	30,0 %
Scandinavian Mountains AB	556973-5631	Malung-Sälen	15,9 %	15,9 %
Skanör Falsterbo Strandbad AB	559352-5602	Vellinge	50,0 %	50,0 %
Skiab Invest AB	556848-5220	Malung-Sälen	50,0 %	50,0 %
SLP JV AB	559387-1063	Solna	50,0 %	50,0 %
Solligården Bolig DA	913 765 516	Lysaker	50,0 %	50,0 %
Solligården Næring AS	913 764 862	Oslo	50,0 %	50,0 %
Stadsliden Utveckling AB	556874-7413	Umeå	50,0 %	50,0 %
Steindalen AS	914 738 091	Stjørdal	33,3 %	33,3 %
Storsvingen Vest AS	999 210 953	Hammerfest	50,0 %	50,0 %
Strömbrytaren Holding AB	559116-6391	Stockholm	50,0 %	50,0 %
Sydpartner AB	556712-4952	Ängelholm	50,0 %	50,0 %
Tunveien Eiendom AS	916 321 007	Oslo	50,0 %	50,0 %
Umeå Mark & Exploatering AB	556660-7064	Umeå	50,0 %	50,0 %
Villa Primus AB	559522-6860	Solna	50,0 %	—

1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 183

Not 19 Gemensam verksamhet

Redovisningsprinciper

Gemensamma verksamheter, vanligen bedrivna i bolagsform, är samarbetsarrangemang där Peab och en eller flera samarbetspartner har rätt till alla ekonomiska fördelar relaterade till verksamhetens tillgångar. Vidare är regleringen av verksamhetens skulder beroende av parternas köp av output från verksamheten eller kapitaltillskott till densamma. Gemensamma verksamheter redovisas enligt klyvningsmetoden innebärande att respektive part i en gemensam verksamhet redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Specifikation av koncernens innehav i samarbetsarrangemang som klassificeras som gemensam verksamhet vilka redovisas enligt klyvningsmetoden.

Företag	Organisations- nummer	Säte	Kapitalandel 1) 2025	Kapitalandel 1) 2024
Dockan Exploatering AB	556594-2645	Malmö	33,3 %	33,3 %
Mälarstrandens Utvecklings AB	556695-5414	Västerås	44,0 %	44,0 %
Kronodalen Utveckling AB	559337-4019	Ängelholm	50,0 %	50,0 %
Kvarnholmen Utveckling AB	556710-5514	Stockholm	50,0 %	50,0 %

1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen.

Not 20 Räntebärande fordringar

Långfristiga räntebärande fordringar Mkr	2025	2024
Fordringar på joint ventures	479	463
Övriga räntebärande fordringar	24	53
Summa	503	516

Kortfristiga räntebärande fordringar Mkr	2025	2024
Fordringar på joint ventures	12	20
Övriga räntebärande fordringar 1)	8	1 107
Summa	20	1 127

1) År 2024 ingår fordran på Unibail Rodamco Westfield relaterat till skiljedomen Mall of Scandinavia med 1 067 Mkr. Fordran har blivit slutligt reglerad år 2025. För mer information se Övriga upplysningar.
För information om kreditrisker och förlustreserv, se not 33 Finansiella risker och finanspolicy.

Not 21 Övriga fordringar

Övriga långfristiga fordringar Mkr	2025	2024
Fordringar sålda fastigheter	23	1
Förskott, handpenning	3	25
Investeringsmoms	17	18
Övriga långfristiga fordringar	4	4
Summa	47	48

Övriga kortfristiga fordringar Mkr	2025	2024
Fordringar på joint ventures	0	12
Fordringar sålda fastigheter	193	185
Förskott, handpenning	14	21
Mervärdesskatt, övriga skatter	238	136
Derivat som innehas för säkring	7	10
Övriga kortfristiga fordringar	31	32
Summa	483	396

För information om kreditrisker och förlustreserv, se not 33 Finansiella risker och finanspolicy.

Not 22 Projekt- och exploateringsfastigheter

Redovisningsprinciper

Projekt- och exploateringsfastigheter redovisas bland omsättningstillgångar och består av råmark och saneringsfastigheter för framtida exploatering, bebyggda fastigheter för projektutveckling, förädling och därefter försäljning, pågående arbeten avseende egenutvecklade bostadsprojekt samt indirekta innehav. Fastigheterna förväntas realiseras under Peabs normala verksamhetscykel. Värderingen sker enligt IAS 2 Varulager, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning inkluderas i tillgångens anskaffningsvärde. Låneutgifter ingår i anskaffningsvärdet för egenproducerade fastigheter.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar: Redovisat värde för ägda tillgångar har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Förändringar i utbud och efterfrågan kan ändra redovisade värden och nedskrivningsbehov kan uppstå. Peab testar värdet av projekt- och exploateringsfastigheter utifrån en intern värderingsmodell. Som ett komplement till denna värdering inhämtas även årliga externa marknadsvärderingar för ett antal av objekten. Peabs bedömning är att det inte föreligger någon betydande risk för en väsentlig nedskrivning av fastighetsvärdena under kommande räkenskapsår.

Projekt- och exploateringsfastigheter består av ägda och leasade tillgångar.

Mkr	Not	2025	2024
Projekt- och exploateringsfastigheter – ägda		17 174	18 037
Nyttjanderätter – leasade		277	305
Summa		17 451	18 342

Mkr	2025	2024
Bostadsbyggrätter	8 633	9 284
Kommersiella byggrätter	1 574	1 670
Pågående bostadsprojekt	3 990	3 907
Pågående kommersiella projekt	422	115
Färdigställda och återköpta bostäder	1 321	1 868
Färdigställda kommersiella fastigheter	1 234	1 193
Summa	17 174	18 037

Projekt- och exploateringsfastigheter är under året nedskrivna med 62 Mkr (39). Under året har låneutgifter aktiverats med 159 Mkr (383). Räntesatsen på de aktiverade låneutgifterna är 4,17 procent (4,98). Kostnad sålda varor under året uppgår till 4 015 Mkr (6 108).

Återvinning

Av projekt- och exploateringsfastigheters redovisade värde om 17 174 Mkr (18 037) förväntas cirka 13 800 Mkr (cirka 11 100) återvinnas genom försäljning efter mer än 12 månader efter balansdagen. Resterande del förväntas återvinnas inom 12 månader efter balansdagen.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 184

Not 23 Varulager

Redovisningsprinciper

Varulager omfattar råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror. Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in-, först ut- metoden och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.För tillverkade varor inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Mkr	2025	2024
Råvaror och förnödenheter	579	655
Varor under tillverkning	6	8
Färdiga varor och handelsvaror	935	949
Summa	1 520	1 612

Not 24 Kundfordringar

Totala kundfordringar uppgick till 6 835 Mkr (6 981). Affärsområdena Anläggning och Projektutveckling har ökat kundfordringarna, medan affärsområdena Bygg och Industri har minskat kundfordringarna i jämförelse med 2024. Kundfordringar är nedskrivna i resultaträkningen med konstaterade och förväntade kundförluster om totalt 33 Mkr (36). Konstaterade kundförluster uppgick till 30 Mkr (25) i koncernen, varav 5 Mkr var nedskrivna 2024. Förlusterna har uppstått i samband med konkurs hos några av företagets kunder. Merparten av förlusterna är hänförliga till affärsområdena Industri och Anläggning.

Kundfordringar Mkr	2025	2024
Privata kunder	2 827	2 857
Offentliga kunder	3 990	4 134
Joint venture	59	30
Kundfordringar, brutto	6 876	7 021
Förlustreserv	-41	-40
Kundfordringar, netto	6 835	6 981

För mer information om kundfordringar se not 33.

Not 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Mkr	2025	2024
Upplupna rörelseintäkter	90	91
Upplupna ränteintäkter 1)	3	581
Förutbetalda hyror	18	0
Förutbetalda omkostnader	130	130
Övrigt	116	100
Summa	357	902

1) År 2024 ingår fordran på Unibail Rodamco Westfield relaterat till skiljedomen Mall of Scandinavia med 576 Mkr. Fordran har blivit slutligt reglerad år 2025. För mer information se Övriga upplysningar.

Not 26 Eget kapital

Aktier och aktiekapital

	A-aktier	B-aktier	Totalt antal emitterade fullt betalda aktier	Aktiekapital, kronor
Emitterade per 1 januari 2025	34 319 957	261 729 773	296 049 730	1 583 866 056
Emitterade per 31 december 2025	34 319 957	261 729 773	296 049 730	1 583 866 056

En A-aktie berättigar till 10 röster och en B-aktie till 1 röst. Alla aktierna har ett kvotvärde på 5,35 kr. För de aktier som finns i eget förvar (se nedan) är alla rättigheter upphävda fram tills dess att dessa aktier återutges.

Återköpta egna aktier som reducerat Eget kapitalposten balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

	Antal aktier		Belopp som påverkat eget kapital, Mkr 1)
	2025	2024	2025	2024
Ingående återköpta egna aktier	8 597 984	8 597 984	1 429	1 429
Under året återköpta aktier 2)	5 374 000	—	415	—
Utgående återköpta egna aktier	13 971 984	8 597 984	1 844	1 429

1) Belopp som påverkat eget kapital avser det ackumulerade nettobeloppet av förvärvade och avyttrade egna aktier.
2) Därutöver har 146 000 aktier förvärvats som likvidavräknats år 2026.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 185

Övrigt tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

Reserver
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.

Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och samarbetsarrangemang.

Utdelning
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning; Kontant utdelning 3,30 kr per aktie (2,75), totalt kronor 930 374 762 (787 848 552) beräknat på antalet utestående aktier. Utdelningen delas upp på två utbetalningstillfällen och den totala utdelningen beräknas på vid utdelningstillfället utestående aktier. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2026. Under år 2025 har kontant utdelning lämnats med 2,75 kr per aktie (1,50).

Not 27 Räntebärande skulder

Mkr	2025	2024
Räntebärande långfristiga skulder	5 853	6 094
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering	5	53
Räntebärande kortfristiga skulder	3 419	5 368
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering	2 360	2 859
Summa	11 637	14 374

Långfristiga skulder

Mkr	2025	2024
Banklån 1)	919	1 589
Obligationer	3 348	2 935
Leasingskulder	1 575	1 618
Övriga skulder	16	5
Summa	5 858	6 147

1) Varav 5 Mkr (53) utgörs av projektfinansiering.

Kortfristiga skulder

Mkr	2025	2024
Banklån 1)	2 632	2 855
Företagscertifikat	97	642
Obligationer	750	787
Leasingskulder	518	575
Skulder i svenska bostadsrättsföreningar 2)	1 782	2 258
Lån från joint venture	—	1 100
Övriga skulder	—	10
Summa	5 779	8 227

1) Varav 578 Mkr (601) utgörs av projektfinansiering.
2) Skulder i svenska bostadsrättsföreningar utgör i sin helhet projektfinansiering.

Förändring av skulder

Mkr	2024-12-31	Kassaflöde	Nya leasingavtal	Avyttringar	Övriga förändringar	Valutakurs- differens	2025-12-31
Banklån	4 444	-807			-86	3	5 551
Företagscertifikat	642	-522			-23		97
Obligationer	3 722	445			-69		4 098
Leasingskulder	2 193	-680	506	-1	131 1)	-56	2 093
Skulder i svenska bostadsrättsföreningar	2 258	-476					1 782
Lån från joint ventures	1 100	-1 100			2)		—
Övriga skulder	15	16			-15		16
Summa	14 374	-2 024	506	-1	-984	-234	11 637

Mkr	2023-12-31	Kassaflöde	Nya leasingavtal	Förvärv 3)	Övriga förändringar	Valutakurs- differens	2024-12-31
Banklån	6 456	-2 272			195	65	4 444
Företagscertifikat	523	109			10		642
Obligationer	3 047	650			25		3 722
Leasingskulder	2 257	-721	565		84 1)	8	2 193
Skulder i svenska bostadsrättsföreningar	6 050	-3 792					2 258
Lån från joint ventures	—	1 100			1 100		—
Övriga skulder	85	-63			-7		15
Summa	18 418	-6 089	565	1	295	77	108 14 374

1) Avser förlängningar, indexförändringar och avslut av kontrakt.
2) Avser utdelning om 1 100 Mkr som kvittades mot räntebärande skuld som uppkom i samband med förvärv av fastigheter från Fastighets AB Centur.
3) Förvärvade skulder inkluderar övertagna skulder vid både rörelse- och tillgångsförvärv.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 186

Not 28 Leasing

Redovisningsprinciper
Peabs leasingavtal utgörs främst av fordon, hyra av kontor och andra lokaler, tomträtter och markarrenden. En tillgång för en nyttjanderätt och en leasingskuld redovisas vid leasingavtalets inledningsdatum, vilket är det datum då Peab får tillgång till och har möjlighet att börja använda den underliggande tillgången. Nyttjanderätten värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket består av leasingskuldens initiala värde med tillägg för leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet plus eventuella initiala direkta utgifter. Nyttjanderätten skrivs av linjärt från inledningsdatumet till i normalfallet leasingperiodens slut. I de fall då anskaffningsvärdet för nyttjanderätten återspeglar att en option att köpa den underliggande tillgången kommer att nyttjas skrivs tillgången av över den underliggande tillgångens nyttjandeperiod.

Leasingskulden – som delas upp i långfristig och kortfristig del – värderas initialt till nuvärdet av återstående leasingavgifter under den bedömda leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den ej uppsägbara perioden med tillägg för ytterligare perioder i avtalet om det vid inledningsdatumet bedöms som rimligt säkert att dessa kommer att nyttjas. Beräkningar för tomträtter baseras på en evig leasingperiod, i den mån hyrestagaren (Peab) inte kan säga upp tomträttsavtalet. Leasingavgifterna diskonteras normalt med koncernens marginella upplåningsränta, vilken utöver koncernens kreditrisk återspeglar respektive avtals leasingperiod, valuta och kvalitet på underliggande tillgång som tänkt säkerhet. I de fall leasingavtalets implicita ränta lätt kan fastställas används dock den räntan, vilket är fallet för delar av koncernens leasingavtal avseende fordon. Skuldens värde ökas med räntekostnaden för respektive period och reduceras med leasingbetalningarna. Räntekostnaden beräknas som skuldens värde multiplicerat med diskonteringsräntan.

Variabla leasingavgifter som inte baseras på index eller räntesats redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Leasingskulden för lokaler och mark med hyra som indexuppräknas beräknas på den hyra som gäller vid respektive rapportperiods slut. När hyresnivån räknats upp med index justeras skulden, baserat på den nya hyresnivån, med motsvarande justering av nyttjanderättens redovisade tillgångsvärde. På motsvarande sätt justeras skuldens och tillgångens värde i samband med att ombedömning sker av leasingperioden. Detta sker i samband med att sista uppsägningsdatumet inom tidigare bedömd leasingperiod för lokalhyresavtal har passerats alternativt då betydelsefulla händelser inträffar eller omständigheterna på ett betydande sätt förändras på ett sätt som är inom koncernens kontroll och påverkar den gällande bedömningen av leasingperioden.

För leasingavtal som har en leasingperiod på 12 månader eller mindre eller med en underliggande tillgång av lågt värde, redovisas inte någon nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter för dessa leasingavtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.Leasing – leasetagare

Nyttjanderättstillgångar Mkr	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Förvaltnings- fastigheter	Projekt- och exploateringsfastigheter	Totalt
Av- och nedskrivningar under 2025	-314	-324	—	—	-638
Utgående redovisat värde 31 december 2025	985	878	24	277	2 164
Av- och nedskrivningar under 2024	-330	-334	—	—	-664
Utgående redovisat värde 31 december 2024	1 091	857	23	305	2 276

I koncernens tillkommande nyttjanderätter ingår anskaffningsvärdet för under året nyanskaffade nyttjanderätter samt tillkommande belopp vid omprövning av leasingskulder på grund av ändrade betalningar till följd av att leasingperioden har förändrats. Tillkommande nyttjanderätter under 2025 uppgick till 650 Mkr (661). För 2024 ingick 155 Mkr avseende tomträtter redovisade som projekt- och exploateringsfastigheter.

Avtalade ännu ej påbörjade leasingavtal Mkr	2025	2024
Avtalade ännu ej påbörjade leasingavtal	149	80

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 187

Koncernen har ingått avtal att leasa tillgångar, huvudsakligen fordon. Då Peab ännu inte har tillgång till dessa fordon redovisas ingen nyttjanderätt eller leasingskuld.

Övriga leasingupplysningar
Under 2025 redovisade Peab räntekostnader på leasingskulder med 82 Mkr (86). Total utbetalning för leasing uppgick under 2025 till 2 164 Mkr (2 168). Årets kostnad för korttidsleasingavtal uppgick till 1 427 Mkr (1 408). Årets kostnad för leasingavtal för mindre värde uppgick till 12 Mkr (29). Variabla avgifter som inte ingår i leasingskulden uppgick till 26 Mkr (19). Leasingintäkter avseende objekt som vidareuthyrs uppgick till 9 Mkr (7). Räntebärande skulder för leasing framgår av not 27 och löptidsanalys framgår av not 33.

• Byggnader och mark – avser huvudsakligen kontors- och lokalhyror, tomträtter och markarrenden. Kontors- och lokalhyror löper vanligtvis mellan tre och tio år. I de fall det är rimligt säkert att förlängningsoptionen kommer att nyttjas ingår denna i leasingperioden. Tomträtter som inte är uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod.
• Maskiner och inventarier – avser huvudsakligen fordon. Hyresavtalen löper vanligtvis på fyra till fem år inklusive förlängningsoption.
• Förvaltningsfastigheter – avser tomträtter. Tomträttsavtal som inte är uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod.
• Projekt- och exploateringsfastigheter – avser tomträtter. Tomträttsavtal som inte är uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod.

Sale and leaseback
Under 2024 sålde Peab en av sina kontorsbyggnader och ingick avtal om att leasa tillbaka byggnaden initialt under 10 år och därefter med möjlighet till ytterligare perioder om 3 år. Resultatet från sale and leaseback-transaktionen uppgick till 5 Mkr.

Leasing- leasegivare

Årets intäktsförda leasingavgifter: Mkr	2025	2024
Minimileaseavgifter	930	834
Variabla avgifter	8	1
Totala leasingintäkter	938	835

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Mkr	2025	2024
Inom ett år	100	85
Mellan ett och fem år	204	169
Senare än fem år	93	101
Summa	397	355

Not 29 Avsättningar

Redovisningsprinciper
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Ej upparbetad befarad förlust
Befarade förluster i entreprenadavtal kostnadsförs så snart de är kända. Den ej upparbetade delen av befarad förlust redovisas som avsättning. Avsättning för ej upparbetad befarad förlust har gjorts inom samtliga affärsområden även om merparten är relaterat till affärsområde Bygg.

Garantikostnader
Avser beräknad kostnad för att åtgärda fel och brister avseende avslutade projekt som uppkommer under projektens garantitid samt lämnade hyresgarantier. Utflödet av resurser sker under projektens garantitid som huvudsakligen uppgår till två till fem år. Då effekten av när i tiden betalning sker inte är väsentlig, nuvärdesberäknas inte förväntade framtida utbetalningar. Avsättning för garantikostnader har gjorts inom samtliga affärsområden.

Återställningskostnader
Avser beräknade återställningskostnader inom Industriverksamheten för grus- och bergtäkter efter avslutad brytning. Avsättningen ökar utifrån bruten mängd och återföres efter utförd återställning. Avsatt belopp förväntas tas i anspråk successivt efter avslutad brytning. Återställning kan förväntas ske under 1 till 15 år. Beräkningen av avsättningsbeloppet bygger på bedömda framtida utbetalningar för återställning och avspeglar Peabs bästa bedömning med beaktande av risken i kassaflödena.

Löneskatt på pensionskostnader och sociala avgifter
Pensionsavtal har ingåtts där koncernen förvärvat kapitalförsäkringar som säkrats till förmån för anställda genom pantsättning. Avsättning för särskild löneskatt reserveras beräknat på kapitalförsäkringens verkliga värde, utom i de fall kapitalförsäkringen enligt avtal ska täcka särskild löneskatt. Avsättning för sociala avgifter på prestationsaktieprogram reserveras baserat på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.

Tvister
Avser uppkomna tvister inom samtliga affärsområden.

Åtagande i joint ventures
Avser andelar i joint ventures med ett negativt koncernmässigt värde.

Övrigt
Avser övriga mindre avsättningar.

Viktiga uppskattningar och bedömningar
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Tvister
Verksamheten i Peab är till stor del projektrelaterad. Det finns en mängd olika kontraktsformer där risknivån varierar beroende på kontraktstyp. Oavsett kontraktsform kan oklarheter kring avtalsvillkor leda till gränsdragningsfrågor följt av tvist med beställare. Det faktiska utfallet av tvistiga belopp kan komma att avvika från de, enligt bästa bedömning, redovisade.

Avsättningar som är långfristiga skulder Mkr	2025	2024
Ej upparbetad befarad förlust	412	507
Garantikostnader	641	547
Återställningskostnader	214	246
Löneskatt på pensionskostnader och sociala avgifter	162	147
Tvister	1	1
Åtaganden i joint ventures	1	1
Övrigt	33	44
Summa	1 464	1 493

Avsättningar som är kortfristiga skulder Mkr	2025	2024
Ej upparbetad befarad förlust	141	110
Garantikostnader	120	84
Återställningskostnader	74	93
Tvister	80	40
Övrigt	60	58
Summa	475	385

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 188

2025, Mkr	Ej upparbetad befarad förlust	Garantikostnader	Återställnings- kostnader	Löneskatt på pensions- kostnader och sociala avgifter	Tvister	Åtaganden i joint ventures	Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång	617	631	339	147	41	1	102	1 878
Avsättningar som gjorts under året	28	494	10	23	44	—	35	634
Belopp som tagits i anspråk under året	-92	-335	-45	-8	-3	—	-42	-525
Outnyttjade belopp som har återförts under året	-12	—	-10	—	—	—	—	-22
Ökning under året av diskonterade belopp	—	—	1	—	—	—	—	1
Valutakursdifferens	0	-17	-7	0	-1	0	-2	-27
Redovisat värde vid årets utgång	553	761	288	162	81	1	93	1 939
Varav långfristig del av avsättningarna	412	641	214	162	1	1	33	1 464
Varav kortfristig del av avsättningarna	141	120	74	—	80	—	60	475

2024, Mkr	Ej upparbetad befarad förlust	Garantikostnader	Återställnings- kostnader	Löneskatt på pensions- kostnader och sociala avgifter	Tvister	Åtaganden i joint ventures	Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång	708	582	251	135	44	127	124	1 971
Avsättningar som gjorts under året	29	431	103	32	3	—	57	655
Belopp som tagits i anspråk under året	-120	-355	-17	-20	-6	—	-78	-596
Outnyttjade belopp som har återförts under året	-32	—	-1	—	—	—	—	-33
Ökning under året av diskonterade belopp	—	—	1	—	—	—	—	1
Omklassificering	-126	—	—	—	—	—	—	-126
Valutakursdifferens	0	5	1	0	0	0	0	6
Redovisat värde vid årets utgång	617	631	339	147	41	1	102	1 878
Varav långfristig del av avsättningarna	507	547	246	147	1	1	44	1 493
Varav kortfristig del av avsättningarna	110	84	93	—	40	—	58	385

Not 30 Övriga skulder

Övriga långfristiga skulder Mkr	2025	2024
Skulder förvärvade fastigheter	183	151
Derivat som innehas för säkring	1	—
Övriga skulder	12	13
Summa	196	164

Övriga kortfristiga skulder Mkr	2025	2024
Skulder till joint ventures	—	2
Källskatt, sociala avgifter	369	387
Mervärdesskatt, övriga skatter	545	535
A-conto pågående arbete	1 094	855
Derivat som innehas för säkring	17	1
Skulder förvärvade fastigheter	55	366
Övriga skulder	82	126
Summa	2 162	2 272

Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Mkr	2025	2024
Lönekostnader	1 798	1 813
Sociala avgifter	512	514
Rörelsekostnader	1 183	1 228
Negativa värde joint ventures 1)	20	12
Räntekostnader	17	22
Hyresintäkter	41	35
Summa	3 571	3 624

1) Avser joint venture där nettot av eget kapital och internvinsteliminering är negativt

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 189

Not 32 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder

Redovisningsprinciper
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kortfristiga placeringar, kundfordringar, värdepappersinnehav, lånefordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, villkorad köpeskilling samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Peab blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när Peab presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte skickats. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller Peab förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Vinst och förlust vid bortbokning eller vid modifiering redovisas i resultatet.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Avistaförvärv och avistaavyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då Peab förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Värdering vid första redovisningstillfället

Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde med tillägg/ avdrag för transaktionsutgifter, förutom avseende instrument som löpande värderas till verkligt värde via resultatet för vilka transaktionsutgifter istället kostnadsförs då de uppkommer. Kundfordringar (utan en betydande finansieringskomponent) värderas initialt till det transaktionspris som fastställts enligt IFRS 15.

Klassificering och efterföljande värdering av finansiella tillgångar

Vid första redovisningstillfället klassificeras en finansiell tillgång som värderad till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Nedan beskrivs hur koncernens olika innehav av finansiella tillgångar har klassificerats.

Innehav av onoterade fonder
Koncernen innehar andelar i onoterade fastighets- och infrastrukturfonder. Fonderna värderas till verkligt värde via resultatet. Verkligt värde är baserat på värdering erhållen från förvaltande institut och värderingen tillhör nivå 3 i värderingshierarkin. Information om den indata som använts av institutet vid värderingen är dock inte tillgänglig för koncernen, varför upplysning om sådan data ej lämnas.

Innehav av aktier och andelar i onoterade bolag
Koncernens innehav av aktier och andelar i onoterade bolag (som inte utgör dotterbolag, intressebolag eller joint venture) värderas till verkligt värde via resultatet.

Derivat som ej säkringsredovisas
Derivat för vilka säkringsredovisning ej tillämpas redovisas till verkligt värde via resultatet. Derivat med ett för Peab positivt respektive negativt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar respektive skulder i balansräkningen.

Övriga finansiella tillgångar
Samtliga övriga finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Detta eftersom de innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena samtidigt som kassaflödena från tillgångarna endast utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta.

Klassificering och efterföljande värdering av finansiella skulder

Finansiella skulder klassificeras som värderade till upplupet anskaffningsvärde eller värderade till verkligt värde via resultatet. De finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet består av villkorade tilläggsköpeskillingar för rörelseförvärv samt av derivat med för Peab negativt verkligt värde och som inte säkringsredovisas. Verkligt värde för koncernens villkorade köpeskillingar har beräknats som nuvärdet av det belopp som förväntas betalas ut enligt respektive avtal. Alla andra finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

Vid beräkningen av verkligt värde på räntebärande fordringar och skulder har diskontering skett av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för återstående löptider. Vid beräkning av verkligt värde på valutaderivat och råvaruderivat har balansdagens avistakurser använts. För icke räntebärande tillgångs- och skuldposter såsom kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 190

Klassificering av finansiella instrument och verkliga värden

Mkr	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används i säkringsredovisning	Upplupet anskaffningsvärde	Summa redovisat värde	Verkligt värde 1)
Finansiella tillgångar	2025	2024	2025	2024	2025
Långfristiga värdepappersinnehav	45	45
Räntebärande långfristiga fordringar					503
Övriga långfristiga fordringar					26
Kundfordringar					6 835
Räntebärande kortfristiga fordringar					20
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter					3 581
Övriga kortfristiga fordringar	3	3	4	7	210
Likvida medel					3 145
Summa finansiella tillgångar	48	48	4	7	10 742
Finansiella skulder
Räntebärande långfristiga skulder					5 853
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering					5
Övriga långfristiga skulder					148
Räntebärande kortfristiga skulder					3 419
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering					2 360
Leverantörsskulder					4 115
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter					17
Övriga kortfristiga skulder	6	—	11	1	65
Summa finansiella skulder	7	—	11	1	15 982

1) I samtliga de fall där det föreligger en skillnad mellan redovisat värde och verkligt värde tillhör upplysningen verkligt värdenivå 3 i värderingshierarkin.
Effekter av värdering av valutaderivat till verkligt värde ingår i koncernens resultaträkning med totalt -3 Mkr (1). Effekter av värdering av onoterade aktier och fonder inklusive erhållna utdelningar uppgår till 2 Mkr (0).

Verkliga värden

Uppdelning av hur verkligt värde bestäms görs utifrån tre nivåer;
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 191

Av nedanstående tabell framgår nivåindelningen för de finansiella tillgångar och finansiella skulder som redovisas till verkligt värde i koncernens balansräkning.

Mkr	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Finansiella tillgångar	2025	2024	2025
Långfristiga värdepappersinnehav			45
Varav onoterade aktier och andelar			45
Varav onoterade fonder			4
Övriga kortfristiga fordringar	7	10
Varav valutaderivat	1	—
Varav råvarusäkring med termin	7	9
Summa finansiella tillgångar	7	10	45
Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder	1	1	—
Varav råvarusäkring med termin	1	1	—
Övriga kortfristiga skulder	17	1
Varav valutaderivat	3	3	—
Varav råvarusäkring med termin	14	1
Summa finansiella skulder	18	1	—

I tabellerna nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för de tillgångar och skulder som ingår i nivå 3.

| Långfristiga värdepappersinnehav | Onoterade fonder | Onoterade aktier och andelar |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Mkr | 2025 | 2024 | 2025 | 2024 |
| Ingående balans | 4 | 5 | 41 | 41 |
| Investeringar | 1 | | | |
| Erhållen utdelning | -3 | -1 | | |
| Redovisat i årets resultat Finansnetto | -2 | 4 | | |
| Utgående balans | — | 4 | 45 | 41 |

Villkorad köpeskilling
Mkr	2025	2024
Ingående balans	—	6
Årets utbetalningar	-6
Utgående balans	—	—

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 192

Not 33 Finansiella risker och finanspolicy

Redovisningsprinciper
Säkringsredovisning
Peab innehar ränte-, valuta- och råvaruderivat som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar, ränteförändringar och prisförändringar på råvaror.

Säkring av ränterisk (kassaflödessäkring)
För skydd mot ränterisk kopplad till koncernens upplauing används, från tid till annan, ränteswappar och säkringsredovisning tillämpas (kassaflödessäkring). Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Räntekupongdelen redovisas löpande som en korrigering av räntekostnaden i finansnettot. Effektiv del av orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswapparna redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven till dess att den säkrade posten (dvs. betalning av ränta på säkrade lån) påverkar resultatet och så länge som kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda.

Säkring av råvaruprisrisk
Koncernen använder derivatinstrument för att säkra prisrisk vid inköp av bitumen samt för att säkra värdet av lager av bitumen. Samtliga derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Peab tillämpar säkringsredovisning för vissa av säkringarna avseende bitumen;

• För derivat som är identifierade som kassaflödessäkringar redovisas effektiv del av periodens orealiserade värdeförändring i säkringsreserven via övrigt totalresultat. Säkringsresultatet inkluderas härefter i varulagrets anskaffningsvärde och påverkar resultatposten kostnader för produktion. Eventuell ineffektiv del av derivatets värdeförändring redovisas direkt i resultatet.
• För derivat identifierade som verkligt värde säkringar redovisas periodens värdeförändring i resultatet och effektiv del av säkringsresultatet justerar det redovisade värdet av varulager och redovisas i resultatet.Justeringen av varulagrets värde påverkar resultatposten kostnader för produktion. Peab har även derivat för att säkra inköp av gas och olika oljor. Säkringsredovisning tillämpas inte för dessa derivat vilket innebär att förändringarna i derivatens verkliga värden redovisas direkt i resultatet som kostnad för produktion inom rörelseresultatet för den period då de uppkommer. Från och med 2026 tillämpas kassaflödessäkring för olje relaterade derivat, vilka redovisas på samma sätt som Bitumen enligt ovanstående beskrivning.

Säkring av valutarisk

Koncernen använder, från tid till annan, valutaterminer för att säkra valutarisk vid inköp i utländsk valuta. Terminerna värderas då till verkligt värde i balansräkningen och periodens värdeförändring redovisas i resultaträkningen som finansiell post.

Säkring av nettoinvesteringar

I viss utsträckning har åtgärder vidtagits för att reducera valutarisker som är förknippade med investeringar i utländska verksamheter. Det har skett genom upptagande av lån i samma valuta som nettoinvesteringarna. Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån omräknade till balansdagskurs. Den effektiva delen av periodens valutakursförändringar avseende säkringsinstrumenten som identifierats för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent i eget kapital (omräkningsreserven), för att möta och delvis matcha de omräkningsdifferenser som påverkar övrigt totalresultat avseende nettotillgångarna i de säkrade utlandsverksamheterna. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen direkt i resultatet som finansiell post.

Förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar

Koncernen redovisar förlustreserv för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Förlustreserven för kundfordringar värderas till ett belopp som motsvarar de förväntade förlusterna för den återstående löptiden. För övriga fordringar värderas förlustreserven till ett belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster, givet att kreditrisken inte ökat betydligt sedan tidpunkten då fordran ursprungligen redovisades. Om kreditrisken ökat betydligt sedan den tidpunkt då fordran ursprungligen redovisades värderas förlustreserven istället till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid.

Förlustreserven beräknas som nuvärdet av alla underskott i kassaflödena (d.v.s. skillnaden mellan kassaflödena i enlighet med avtalet och de kassaflöden som koncernen förväntar sig att få). Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte. I balansräkningen redovisas tillgångar netto efter eventuella nedskrivningar. Nedskrivningar redovisas i resultatet.

För kundfordringar beräknas reserven för förväntade kreditförluster genom att det för vissa fordringar sker individuellt bedömd reservering i det fall det särskilt identifierats ett nedskrivningsbehov. För övriga kundfordringar görs kollektiv reservering för förväntade kreditförluster baserat på koncernens historik av kreditförluster inom olika affärsområden. Modellen uppdateras löpande för att beakta förändringar i förluststatistik över tid.

För övriga tillgångar och fordringar beräknas förlustreserven genom att koncernen bedömer risken för fallissemang hos motparten (probability of default) med utgångspunkt från tillgänglig statistik från ratinginstitut samt den förlust som koncernen skulle drabbas av vid ett eventuellt fallissemang (loss given default). En finansiell tillgångs redovisade bruttovärde skrivs bort när koncernen inte har några rimliga förväntningar på att återvinna en finansiell tillgång i sin helhet eller en del av den.

Finansförvaltningen

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker samt likviditetsbehov. Koncernens finansförvaltning styrs i enlighet med gällande finanspolicy, vilken fastställs av Peabs styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Styrelsen har utsett ett finansutskott, som leds av styrelsens ordförande, vilket mellan styrelsemötena kan ta beslut under gällande finanspolicy. Finansutskottet ska på nästkommande styrelsemöte redogöra för de beslut som fattats. Koncernfunktion Ekonomi och finans samt koncernens internbank Peab Finans AB svarar för samordningen av koncernens finansverksamhet. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som härrör från finansiella risker.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är risken att Peab kan få problem att fullgöra sina betalningsskyldigheter till följd av bristande likviditet eller problem att omsätta eller att ta upp nya externa lån. För att säkra tillgången på likviditet tecknas bindande kreditlöften. Koncernen har en månadsplanering avseende tillgänglig likviditet som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen uppdateras varje vecka. Koncernens prognoser omfattar även likviditetsplanering på medellång sikt. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsedda kostnader. Likviditetsriskerna hanteras av den centrala finansavdelningen för hela koncernen och per årsskiftet fanns tillgänglig likviditet enligt nedan.

Tillgänglig likviditet Mkr	2025-12-31	2024-12-31
Kassa och bankplaceringar	3 145	1 478
Outnyttjade checkräkningskrediter	500	500
Övriga outnyttjade kreditlimiter	6 598	7 552
Likviditetsåtagande för utestående företags- certifikat och utnyttjad checkräkningskredit	-164	-708
Summa	10 079	8 822

Finansieringsrisk

Peabs finanspolicy innehåller riktlinjer och regler för förvaltningen av koncernens räntebärande skulder. Finanspolicyn omfattar dock inte regelverk avseende räntebärande skulder i svenska bostadsrättsföreningar eller leasingskulder som Peab redovisar för leasingavtal som av leasegivaren klassificeras som operationell leasing (IFRS 16, tillkommande leasing). Skulderna i svenska bostadsrättsföreningar tas upp i enlighet med hantering av starttillstånd av bostadsrättsprojekt, vilka beslutas i koncernens investeringsgrupp för Bostadsutveckling. Utnyttjandet av operationella leasingavtal inom Peab hanteras i enlighet med Peabs regelverk för ingående av hyresavtal och beslutas i koncernens investeringsgrupp för Fastighetsutveckling. I policyn för intern kontroll och styrning regleras mandat från styrelsen avseende investeringsgrupperna.

Enligt finanspolicyn ska koncernens räntebärande skulder huvudsakligen vara täckta av beviljade lånelöften med en löptid uppgående till 1–5 år. Vid årsskiftet var den genomsnittliga lånebindningstiden på utnyttjade krediter 29 månader (23), på ej utnyttjade krediter 28 månader (28) samt på totala beviljade krediter 28 månader (25). Grundfinansiering utgörs av en kreditfacilitet på totalt 7 000 Mkr och löper till juni 2028. Vid förfall av kreditfacilitet sker refinansiering senast 1 år innan förfall. Denna lånefacilitet kompletteras med kapitalmarknadsfinansiering, andra typer av kortfristig rörelsefinansiering, projektrelaterade krediter samt leasing- och avbetalningsfinansiering. Vid årsskiftet var 402 Mkr (846) av lånefaciliteten utnyttjad.

Lånefaciliteten innehåller finansiella nyckeltal (covenants) i form av räntetäckningsgrad samt soliditet som koncernen ska uppfylla, vilket är sedvanligt för denna typ av låneavtal. Peab uppfyllde dessa nyckeltal med god marginal vid utgången av 2025. Lånefaciliteten är länkad till Peabs hållbarhetsmål. Dessa mål är att till år 2030 minska utsläppet av växthusgaser för egen produktion med 60 procent (Scope 1+2, ton CO2e/Mkr) och för insatsvaror och köpta tjänster med 50 procent (Scope 3, ton CO2e/Mkr). Räntemarginalen för kreditfaciliteten är kopplad till bestämda nivåer på årliga utsläppsminskningar. Utfallet 2025 för Scope 1+2 innebar en minskning med 58 procent sedan basåret 2015. Utfallet 2025 för Scope 3 innebar en minskning med 7 procent sedan basåret 2015. Peab uppfyllde hållbarhetsmålen för lånefaciliteten för Scope 1+2 men uppfyllde ej Scope 3.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 193

Peab har sedan 2004 ett låneprogram för företagscertifikat. Programmet ger Peab möjlighet att emittera företagscertifikat upp till ett maximalt belopp om 3,5 miljarder kronor. Låntagare är Peab Finans AB med garanti från Peab AB. Vid årsskiftet hade Peab företagscertifikat uppgående till totalt 97 Mkr (646). Fördelat per valuta var det 9 MEUR (41), respektive 0 Mkr (175).

Peab har sedan 2012 ett MTN-program med en låneram på 7,5 miljarder kronor. Vid årsskiftet hade Peab utestående obligationslån uppgående till nominellt 125 MEUR (85) och 2 750 Mkr (2 750), motsvarande totalt 4 098 Mkr (3 726). Peab emitterade den 11 mars 2025 en grön obligation till ett värde om 500 Mkr. Obligationen har en löptid på 3 år, och emitterades med en rörlig ränta om 3 månaders Stibor plus 1,50 procentenheter. Peab har per den 31 december 2025 emitterat 2 500 Mkr (2 000) under ramverket för grön finansiering. Emissionen av gröna obligationer gjordes inom ramen för Peabs svenska MTN-program och ramverket för grön finansiering. Ramverket har granskats av det oberoende bolaget Sustainalytics, som slår fast att det är robust, transparent och i linje med den senaste marknadsstandarden.Medlen från de gröna lånen används till att finansiera investeringar inom gröna byggnader, ECO-effektiva och cirkulära produkter och produktionsprocesser, rena transporter samt vattenhantering och hantering av föroreningar. För mer information se Investerarrapport grön obligation på Peabs hemsida under rubriken investerare. Totala beviljade kreditlöften, exklusive del av certifikatprogrammet som ej utnyttjats och exklusive ej utnyttjad del av MTN-programmet, uppgick den 31 december 2025 til 15 620 Mkr (18 710). Utav totala beviljade kreditlöften var 8 521 Mkr (10 656) utnyttjade.

Löptidsanalys finansiella skulder, odiskonterade kassaflöden inklusive ränta 2025, Mkr

	Valuta	Medelränta på balansdagen, %	Nominellt belopp ursprunglig valuta	Belopp SEK	Förfall 2026 jan-mar	Förfall 2026 apr-dec	Förfall 2027	Förfall 2028	Förfall 2029	Förfall 2030	Förfall 2031-
Banklån	SEK	3,7	2 562	2 562	1 393	660	243	128	68	65	5
Banklån	NOK	5,7	504	461	349	79	24	5	4
Banklån	EUR	3,4	48	517	129	387	1
Banklån	DKK	3,5	114	165	161	4
Företagscertifikat	EUR	2,5	9	97	97
Obligationslån	SEK	3,8	2 932	2 932	26	829	959	1	118
Obligationslån	EUR	3,9	140	1 510	13	39	264	468	450	276
Övriga skulder	SEK	3,3	19	19	1	1	1	1	16
Leasingskulder 1)	SEK	3,7	480	480	43	118	133	175	3	6	2
Leasingskulder 1)	NOK	5,9	228	209	16	55	38	27	23	14	36
Leasingskulder 1)	EUR	4,1	9	98	7	13	14	4	4	1	55
Leasingskulder 1)	DKK	5,0	41	60	3	10	11	12	11	7	6
Summa räntebärande finansiella skulder enligt finanspolicy				9 110	2 237	2 194	1 687	1 938	560	370	124
Leasingskulder 2)	SEK	3,4	872	872	34	173	191	144	95	37	198
Leasingskulder 2)	NOK	4,3	224	205	16	45	48	34	24	11	27
Leasingskulder 2)	EUR	3,8	52	563	14	37	44	36	33	21	378
Leasingskulder 2)	DKK	2,3	1	1	1
Banklån i svenska bostadsrättsföreningar 3)	SEK	3,7	1 935	1 935	133	423	604	775
Summa räntebärande finansiella skulder enligt IFRS				12 686	2 434	2 873	2 574	2 927	712	439	727
Leverantörsskulder	SEK	—	3 126	3 126	3 126
Leverantörsskulder	NOK	—	521	477	477
Leverantörsskulder	EUR	—	38	409	409
Leverantörsskulder	DKK	—	69	100	100
Leverantörsskulder	Övriga	—	3	3
Övriga skulder	SEK	—	65	65	1	64
Övriga skulder	NOK	—	71	65	65
Övriga skulder	EUR	—	5	54	54
Derivat		—	18	5	11	2
Summa icke räntebärande finansiella skulder				4 317	4 121	65	67	64
Summa finansiella skulder				17 003	6 555	2 938	2 641	2 991	712	439	727

1) Tidigare finansiell leasing.
2) Tidigare operationell leasing. För leasingskulder avseende tomträtter inkluderas i tabellen ovan betalningar av tomträttsavgäld under kommande perioder. För perioder före 2031 anges betalningarna odiskonterade, men för perioden 2031 och senare anges det diskonterade värdet av återstående betalningar eftersom en tomträtt utgör en evig förpliktelse att betala tomträttsavgäld. Per den 31 december 2025 uppgick koncernens leasingskulder för tomträtter till 275 Mkr (327), se vidare not 28 Leasing.
3) För banklån i svenska bostadsrättsföreningar visar löptidsanalysen skuldernas kontraktuella förfallotidpunkter. Skulderna bokas dock bort i Peabs balansräkning i samband med att de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter, vilket i praktiken innebär kortare tid än vad som anges i tabellen ovan.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 194

2024, Mkr

	Valuta	Medelränta på balansdagen, %	Nominellt belopp ursprunglig valuta	Belopp SEK	Förfall 2025 jan-mar	Förfall 2025 apr-dec	Förfall 2026	Förfall 2027	Förfall 2028	Förfall 2029	Förfall 2030-
Banklån	SEK	4,2	2 903	2 903	1 399	837	404	167	77	19
Banklån	NOK	6,4	1 045	1 013	199	70	28	711	1	1	3
Banklån	EUR	4,2	48	557	4	91	70	66	63	58	205
Banklån	DKK	4,5	119	183	1	13	169
Företagscertifikat	SEK	3,6	176	176	150	26
Företagscertifikat	EUR	3,7	41	473	414	59
Obligationslån	SEK	4,5	3 040	3 040	531	80	848	953	628
Obligationslån	EUR	4,8	95	1 087	12	315	33	257	470
Övriga skulder	SEK	5,0	1 131	1 131	1 118	13
Övriga skulder	NOK	6,7	3	3	3
Leasingskulder 1)	SEK	4,6	428	428	52	136	167	70	2	1
Leasingskulder 1)	NOK	6,4	211	205	19	54	56	41	22	10	3
Leasingskulder 1)	EUR	5,6	11	121	9	30	30	27	15	10
Leasingskulder 1)	DKK	5,0	23	35	2	6	6	6	6	5	4
Summa räntebärande finansiella skulder enligt finanspolicy				11 355	3 910	1 720	1 642	2 467	1 284	104	228
Leasingskulder 2)	SEK	3,1	938	938	30	161	175	137	107	82	246
Leasingskulder 2)	NOK	4,1	267	259	18	53	55	42	29	22	40
Leasingskulder 2)	EUR	3,7	54	619	17	47	44	38	31	34	408
Leasingskulder 2)	DKK	2,2	2	3	1	1	1	0
Banklån i svenska bostadsrättsföreningar 3)	SEK	4,7	2 317	2 317	801	1 350	52	114
Summa räntebärande finansiella skulder enligt IFRS				15 491	4 777	3 332	1 969	2 798	1 451	242	922
Leverantörsskulder	SEK	—	2 971	2 971	2 971
Leverantörsskulder	NOK	—	659	639	639
Leverantörsskulder	EUR	—	31	360	360
Leverantörsskulder	DKK	—	81	125	125
Leverantörsskulder	Övriga	—	1	1
Övriga skulder	SEK	—	147	147	19	64	64
Övriga skulder	NOK	—	34	33	3	28	2
Övriga skulder	EUR	—	0	1	1
Derivat		—	1	1
Summa icke räntebärande finansiella skulder				4 278	4 117	64	3	28	66
Summa finansiella skulder				19 769	8 894	3 396	1 972	2 826	1 517	242	922

1) Tidigare finansiell leasing.
2) Tidigare operationell leasing. För leasingskulder avseende tomträtter inkluderas i tabellen ovan betalningar av tomträttsavgäld under kommande perioder. För perioder före 2030 anges betalningarna odiskonterade, men för perioden 2030 och senare anges det diskonterade värdet av återstående betalningar eftersom en tomträtt utgör en evig förpliktelse att betala tomträttsavgäld. Per den 31 december 2024 uppgick koncernens leasingskulder för tomträtter till 327 Mkr (207), se vidare not 28 leasing.
3) För banklån i svenska bostadsrättsföreningar visar löptidsanalysen skuldernas kontraktuella förfallotidpunkter. Skulderna bokas dock bort i Peabs balansräkning i samband med att de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter, vilket i praktiken innebär kortare tid än vad som anges i tabellen ovan.

Ränterisk

Ränterisk är risken att Peabs kassaflöde eller värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändringar i kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Enligt finanspolicyn får den genomsnittliga räntebindningstiden på den räntebärande skulden (exklusive tillkommande leasing och skulder i svenska bostadsrättsföreningar) uppgå till maximalt 24 månader. Peab har valt en kort räntebindning för utestående krediter. Per den 31 december 2025 fanns inga utestående ränteswappar. Räntebärande skulder exklusive svenska bostadsrättsföreningar och tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 uppgick den 31 december 2025 till 8 521 Mkr (10 656). De räntebärande utnyttjade krediterna med en löptid längre än 12 månader var 4 801 Mkr (5 836) och de med en löptid kortare än 12 månader var 3 720 Mkr (4 820). Som framgår av nedanstående sammanställning löper 8 521 Mkr (10 656) av koncernens utnyttjade krediter med en räntebindning som är kortare än ett år. Räntebärande tillgångsposter inklusive likvida medel uppgick totalt till 3 668 Mkr (3 121), varav 3 239 Mkr (2 702) löper med en kort räntebindningstid. Nettot av utnyttjade krediter och räntebärande tillgångsposter med en kort räntebindningstid som är kortare än ett år uppgick till 5 282 Mkr (7 954). Nettobeloppet påverkas således relativt omgående av en förändring i marknadsräntorna. Eftersom de finansiella skulderna löper med kort räntebindningstid är merparten av ränterisken att betrakta som kassaflödesrisk. Se även Känslighetsanalys i Risker och riskhantering avseende Peabs känslighet för ränterisk.

Räntebindning på utnyttjade krediter 2025-12-31

Räntebindnings- tid	Belopp, Mkr	Genomsnittlig effektiv ränta	Andel
2026	8 521	3,95 %	100 %

Ränterisk i banklån i svenska bostadsrättsföreningar

Ränta på banklån som tagits upp av svenska bostadsrättsföreningar inkluderas i anskaffningsvärdet för pågående arbeten i projekt- och exploateringsfastigheterna. En förändring av räntorna på dessa skulder påverkar därför inte Peabs finansnetto.

Valutarisk

Valutarisken utgörs av risken för att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument fluktuerar när värdet på främmande valutor förändras.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 195

Finansiell exponering

Koncernens upplåning sker i lokal valuta för att minska valutariskerna i rörelsen. Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Av de räntebärande skulderna den 31 december 2025 fördelade sig upplåningen inklusive leasing och skulder i svenska bostadsrättsföreningar enligt följande:

	2025-12-31		2024-12-31
	Lokal valuta i miljoner	Mkr	Lokal valuta i miljoner	Mkr
SEK	8 193	8 193	10 308	10 308
EUR	224	2 426	212	2 440
NOK	881	806	1 456	1 411
DKK	146	212	140	215
Summa		11 637		14 374

För att hantera temporära likviditetsbehov i Peabs utländska verksamheter utges interna lån från Peab Finans AB. För att eliminera valutarisken kan valutaswappar användas. Vid utgången av 2025 samt 2024 fanns inga utestående valutaswappar avseende finansiell exponering. Valutakursdifferenser i finansnettot från finansiella exponeringar uppgick under året till 0 Mkr (-1). Kursdifferenserna har till största delen uppstått på fordringar på dotterbolag i Norge och Finland och har ingen kassaflödeseffekt. Valutakursdifferenser i rörelseresultatet uppgick till 2 Mkr (-6).

Exponering av nettotillgångar i utländsk valuta

Den omräkningsexponering som uppkommer genom investeringar i utländska nettotillgångar kan kurssäkras genom upptagande av lån i utländsk valuta eller genom terminssäkringar. Vid utgången av 2025 samt 2024 fanns inga säkringar av utländska nettotillgångar.| Utländska nettotillgångar | Lokal valuta i miljoner | 2025 | Varav säkrat | 2024 | Varav säkrat |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| NOK | | 1 337 | — | 1 404 | — |
| EUR | | 195 | — | 180 | — |
| DKK | | 125 | — | 80 | — |
| PLN | | 4 | — | 4 | — |

En förändring av Euro-kursen per 31 december 2025 med tio procent skulle innebära en omräkningseffekt av det egna kapitalet med 211 Mkr (206). En motsvarande förändring av den norska kronan respektive den danska kronan skulle ge en omräkningseffekt av det egna kapitalet med 122 Mkr (136) respektive 18 Mkr (12). Årets omräkningsdifferens i eget kapital (nettotillgångar i utländska verksamheter) uppgick till -224 Mkr (41).

Kommersiell exponering

Internationella inköp och försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta är begränsad till sin omfattning men kan förväntas att öka i takt med den tilltagande konkurrens som sker avseende inköp av varor och tjänster. Kontrakterade eller prognostiserade valutaflöden kan kurssäkras för de närmaste 12 månaderna. Vid utgången av 2025 fanns kurssäkringar avseende prognostiserade valutaflöden om 16 MEUR (8) och 13 MDKK (-). Peab tillämpade inte säkringsredovisning för dessa säkringar.

Råvarurisk

El

Peabs asfaltsverksamhet är energikrävande. Även vid större byggprojekt förbrukas större mängder el. Brist på energi eller höga kostnader kan medföra risker för våra möjligheter att bedriva verksamhet. Energirisken hanteras genom fastprisavtal för verksamheten i Sverige, Norge och Finland.

Olja och gas

Peab köper in olja och gas till sin verksamhet. Prisrisken och tillgången till olja och gas säkras dels via längre inköpsavtal dels via derivatkontrakt med löptider upp till 12 månader. Peab tillämpar inte säkringsredovisning på oljederivaten respektive gasderivat för 2025.

Bitumen

Bitumen är ett bindemedel vid asfalttillverkning och är den enskilt största kostnadsposten inom asfaltverksamheten. Peabs asfaltsverksamhet är exponerad mot förändringar i bitumenpriset vilket har direkt påverkan på intjäning och marginaler. Priset på bitumen följer i stort det specifika oljeprisindexet HSFO. En del av kundkontrakten har prisklausuler där förändring av bitumenpris regleras i kontraktet.

Peab har två olika typer av bitumenexponering:
1. Vid fastprisförsäljning finns risk att bitumenpriset stiger före leverans, vilket ökar inköpspriset. Det fasta försäljningspriset kan inte justeras för att täcka ökade kostnader. Projektets vinstmarginal är därför inte säkerställd. Peab hanterar prisrisken på bitumenkomponenten genom att säkra inköp med externa derivat.
2. Lagerrisk på grund av ledtider. Peab förvarar bitumen i olika depåer under lågsäsongen. Peab hanterar prisrisken på bitumenkomponenten genom att säkra inköp med externa derivat.

Riskerna med fastprisförsäljning respektive lager hanteras av Peab Finans via oljeterminer med HSFO som underliggande variabel. Exponeringen framgår enligt tabell nedan.

Derivat och säkringsredovisning

Säkringsredovisning tillämpas i enlighet med IFRS 9 för oljeterminer som säkrar bitumenprisrisk i USD. Det bedöms föreligga ett ekonomiskt samband i koncernens säkringsförhållanden, då säkringsinstrumentens och säkrade posternas villkor motsvarar varandra, och dess värden härmed förväntas utvecklas i motsatt riktning när underliggande säkrad risk ändras. Den säkrade risken är råvaruprisrisken i USD, som prissäkras till respektive dotterbolags funktionella valuta. Vid fastprisförsäljning säkras de förväntade kassaflödena för inköp av bitumen och i lagerrisk säkras det verkliga värdet av bitumen varulager. Effektiviteten bedöms i första hand enligt kritiska villkor (nominella volymer, löptid, oljeprisindex och valuta). Kreditrisk förväntas inte väsentligt bidra till ineffektivitet då derivaten har en begränsad löptid och ingås med banker med hög kreditvärdighet. En annan möjlig källa till ineffektivitet är översäkring, men då exponeringen inte säkras full ut bedöms risken för översäkring som liten. Säkringskvoten är 1:1.

Bitumenderivat som säkringsredovisas 31 december 2025	Totalt	<3 mån	4-12 mån	>1 år
Fastpriskontrakt - kassaflödessäkring
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	85 880	61 300	18 900	5 680
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	-11	-3	-7	-1
Lagerkontrakt - verkligt värde
Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton	78 800	9 800	69 000	—
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	4	0	4	—

Bitumenderivat som ej säkringsredovisas 31 december 2025	Totalt	<3 mån	4 -12 mån	>1 år
Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	11 516	—	5 600	5 916
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	-2	—	-1	-1
Lagerkontrakt - verkligt värde
Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton	300	300	—	—
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	0	0	—	—

Bitumenderivat som säkringsredovisas 31 december 2024	Totalt	<3 mån	4 -12 mån	>1 år
Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	21 696	2 000	18 196	1 500
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	7	1	5	1
Lagerkontrakt – verkligt värde
Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton	1 000	1 000	—	—
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	-1	-1	—	—

Bitumenderivat som ej säkringsredovisas 31 december 2024	Totalt	<3 mån	4 -12 mån	>1 år
Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	430	—	430	—
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	0	—	0	—

Effekt av säkringsredovisning

Nedan framgår säkringsredovisningens påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.

Mkr 2025-12-31 Januari-december 2025	Nominellt belopp/ volym	Redovisat värde Tillgångar	Redovisat värde Skulder	Post i rapport över finansiell ställning som innehåller säkringsinstrument	Värdeförändring av säkringsinstrument som justerar värdet på varulager	Värdeförändring av säkringsinstrument som redovisas i övrigt totalresultat	Belopp omklassificerade/ överförda från säkringsreserv	Poster i resultatet som påverkas av säkringsresultatet
Råvarurisk 1)
Kassaflödessäkring – fastpriskontrakt Bitumen	85 880	—	11	Övriga fordringar/skulder	—	-20	2	Kostnader för produktion
Verkligt värdesäkring – lagerkontrakt Bitumen	78 800	4	—	Övriga fordringar/skulder	5	—	—	Kostnader för produktion via varulager

1) Eventuell säkringsineffektivitet, råvarusäkring, redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad. Peab har under 2025 inte redovisat någon ineffektivitet.

Mkr 2024-12-31 Januari-december 2024	Nominellt belopp/ volym	Redovisat värde Tillgångar	Redovisat värde Skulder	Post i rapport över finansiell ställning som innehåller säkringsinstrument	Värdeförändring av säkringsinstrument som justerar värdet på varulager	Värdeförändring av säkringsinstrument som redovisas i övrigt totalresultat	Belopp omklassificerade/ överförda från säkringsreserv	Poster i resultatet som påverkas av säkringsresultatet
Råvarurisk 1)
Kassaflödessäkring – fastpriskontrakt Bitumen	21 696	7	—	Övriga fordringar/skulder	—	13	-1	Kostnader för produktion
Verkligt värdesäkring – lagerkontrakt Bitumen	1 000	—	1	Övriga fordringar/skulder	-7	—	—	Kostnader för produktion via varulager

1) Eventuell säkringsineffektivitet, råvarusäkring, redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad. Peab har under 2024 inte redovisat någon ineffektivitet.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken att förlora pengar på grund av att motparten inte kan fullfölja sina åtaganden.

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Kreditrisken i finansverksamheten är låg då Peab enbart handlar med motparter med hög kreditvärdighet. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter som uppstår vid köp av derivatinstrument. Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika motparter anges. ISDAs (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal används med alla motparter i derivattransaktioner. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera något av sina åtaganden avbryts avtalet och alla utestående mellanhavanden ska regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. Upplysningarna i nedanstående tabell visar finansiella instrument som omfattas av ISDA-avtal.

Mkr	2025 Finansiella tillgångar	2025 Finansiella skulder	2024 Finansiella tillgångar	2024 Finansiella skulder
Redovisade bruttobelopp	7	15	10	1
Belopp som omfattas av avtal om nettning	-7	-7	-1	-1
Nettobelopp efter avtal om nettning	0	8	9	0

Peab har under 2025 inte drabbats av några finansiella kreditförluster. Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivathandel, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick vid utgången av 2025 till 0 Mkr (9). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 3 145 Mkr (1 478). Merparten av koncernens likvida medel var placerade i bank med kreditrating om AA- från Standard & Poor’s.

Förlustreserv för räntebärande fordringar	2025	2024
Ingående balans per 1 januari	18	20
Omvärdering av förlustreserver, netto	-12	-2
Utgående balans per 31 december	6	18

Kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar

Risken att företagets kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga, att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Inom bygg- och anläggningsverksamheten är kreditförlusterna normalt små tack vare ett mycket stort antal projekt och kunder där faktureringen sker löpande under produktionstiden. Koncernens kunder kreditkontrolleras innan igångsättning av ett projekt varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras.Däri finns bland annat angivet var beslut tas om kreditlimiter av olika storlek och om hur osäkra fordringar ska hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Maximal kreditexponering framgår av det redovisade värdet i koncernens balansräkning. Totala konstaterade kreditförluster uppgick under 2025 till 30 Mkr (25). Kreditkvaliteten i ej förfallna kundfordringar bedöms vara god. Förfallna kundfordringar över 90 dagar, exklusive förlustreserv, uppgick till 750 Mkr (848). Förfallna kundfordringar består till största delen av oklarheter avseende avtalsvillkor gentemot beställare om slutligt kontraktsbelopp. Risker i kundfordringarna har beaktats i projektprognoser eller hanterats som avsättningar. I Peabs entreprenadverksamhet finns en kreditrisk i avtalstillgångar (Upparbetade men ej fakturerade intäkter). Koncernen gör bedömningen att risken för kreditförluster i avtalstillgångar är mycket låg. Detta eftersom fakturering sker löpande under produktionstiden samt att en stor del av Peabs kunder i entreprenadverksamheten är offentliga kunder med låg kreditrisk. Förlustreserv för upplupna intäkter uppgår till 0 Mkr (6).

Nedskrivna kundfordringar Mkr	2025	2024
Ingående balans per 1 januari	40	27
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	-24	-13
Nedskrivningar	26	25
Valutakursdifferens	-1	1
Utgående balans	41	40

Kapitalhantering

Peabs målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt en finansiell stabilitet. På så sätt skapas en stabil grund för den fortsatta affärsverksamheten, vilket ger möjligheter att såväl bibehålla befintliga ägare som att attrahera nya. En god kapitalstruktur ska också bidra till att relationen med koncernens kreditgivare utvecklas på ett för alla parter bra sätt. Kapital definieras som Eget kapital och avser eget kapital hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget.

Eget kapital IFRS Segmentsredovisning Mkr	2025	2024	2025	2024
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	16 455	16 482	16 692	16 738

Finansiella mål

Från och med 2021 rapporterar vi externt verksamhetens prestation genom uppföljning av nio mål, varav tre är finansiella och baseras på segmentsredovisning och sex är icke-finansiella mål. De externa målen är de vi särskilt vill lyfta fram och de utgör en delmängd av våra interna mål och handlingsplaner. Såväl de interna som de externa finansiella och icke-finansiella målen kategoriseras under de strategiska målområdena Nöjdaste kunder, Mest lönsamma företaget, Bästa arbetsplatsen samt Ledande inom samhällsansvar.

Avseende målområdet Mest lönsamma företaget är de tre finansiella målen följande och baseras på segmentsredovisning:
* Rörelsemarginal > 6 %
* Nettoskuldsättningsgrad 0,3 – 0,7
* Utdelning > 50% av årets resultat

Rörelseresultatet enligt segmentsredovisning uppgick för 2025 till 2 626 Mkr (2 763) och rörelsemarginalen uppgick till 4,5 procent (4,7). Nettoskuldsättningsgraden uppgick vid utgången av 2025 till 0,4 (0,5), vilket var inom målintervallet 0,3-0,7. I början av året erhölls utdelning från Fastighets AB Centur om 1 100 Mkr vilket haft en positiv utveckling på nettoskulden.

Peabs målsättning avseende utdelning är att till aktieägarna årligen dela ut minst 50 procent av årets resultat enligt segmentsredovisning. Utdelningen ska stå i rimlig proportion till Peabs vinstutveckling och konsolideringsbehov. Utöver ordinarie utdelning kan kontanta extra utdelningar föreslås om styrelsen finner att medel finns som ej bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Extra utdelningar kan även ske i annan form än kontanter.

Peabs styrelse föreslog i februari 2026 en ordinarie utdelning på 3,30 kronor (2,75) per aktie för 2025 uppdelat på två utbetalningstillfällen, ett i maj och ett i oktober 2026. Exkluderat de 14 117 984 aktier som innehas av Peab AB per 31 december 2025, som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om 930 Mkr (788). Beräknat som en andel av koncernens redovisade resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 70 procent (38).

Innehav av egna aktier

Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2025 till 8 597 984 B-aktier, motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier. Peabs årsstämma beslöt den 6 maj 2025 att ge styrelsen bemyndigande att under perioden fram till nästa årsstämma förvärva maximalt ett sådant antal aktier i Peab AB att bolaget efter förvärvet innehar högst 10 procent av registrerat antal aktier i bolaget. Syftet med förvärv av egna aktier ska vara att förbättra bolagets kapitalstruktur, för finansiering av förvärv samt för tilldelning av aktier i prestationsaktieprogram. Under 2025 har Peab köpt tillbaka 5 520 000 Peab aktier. Peab innehar 14 117 984 egna B-aktier motsvarande 4,8 procent av totalt antal aktier vid utgången av 2025.

Not 34 Investeringsåtagande

Under 2025 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar uppgående till 276 Mkr (119). Koncernen hade inga åtaganden varken vid utgången av 2025 eller 2024 att investera i samarbetsarrangemang. Företag klassificerade som samarbetsarrangemang har åtagit sig investeringar om 663 Mkr (797). Merparten av investeringarna avser byggnation av hyresfastigheter och andra kommersiella fastigheter och förväntas bli reglerade under de kommande räkenskapsåren.

Not 35 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

Redovisningsprinciper
Upplysning om eventualförpliktelser lämnas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser utom koncernens kontroll eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller beloppet inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Som en konsekvens av att Peab konsoliderar svenska bostadsrättsföreningar enligt IFRS, tas inte borgensåtaganden för bostadsrättsföreningar under produktion upp. När bostadsrättsköparna tillträder bostäderna och bostadsrättsföreningarna inte längre konsolideras i Peabs räkenskaper, tar Peab upp borgensåtaganden till den del det finns osålda bostäder. Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande. I merparten av de bostadsrättsföreningar som Peab utvecklar tecknar Peab AB garantier till säkerhet för inbetalda förskott och insatser. Garantin säkerställer bostadsrättshavarens rätt till återbetalning av inbetalt belopp vid bostadsrättshavarens uppsägning på grund av väsentlig avgiftshöjning under första året efter den stämma där projektets slutkostnad redovisas. Därefter upphör garantin att gälla. Garantin eller motsvarande försäkringar från extern försäkringsgivare har aldrig tagits i anspråk och Peab bedömer det mycket osannolikt att detta skulle ske i framtiden. Garantierna tas därmed inte upp som ansvarsförbindelse.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 198

Ställda säkerheter Mkr	2025	2024
För egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar 1)	1 748	2 625
Fastighetsinteckningar i svenska bostadsrättsföreningar 1)	551	466
Tillgångar med äganderättsförbehåll 2)	1 907	1 936
Övrigt (pantsatta aktier i dotterbolag)	345	247
Övrigt ställda panter och säkerheter
Pantsatta aktier i samarbetsarrangemang	530	539
Summa	5 081	5 813

1) Ställd säkerhet redovisas som omsättningstillgång.
2) Inkluderar leasade tillgångar med 819 Mkr (803) där det finns ett äganderättsförbehåll, huvudsakligen fordon.

Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser Mkr	2025	2024
Solidariskt ansvar som delägare i handels- och kommanditbolag	34	38
Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang	1 484	1 668
Borgensförbindelser för kreditiv i bostadsrättsföreningar	445	508
Övriga borgensförbindelser	0	17
Summa	1 963	2 231

Not 36 Närstående

Koncernen står under ett betydande inflytande från Mats Paulsson och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Merparten av familjerna Paulssons indirekta innehav är samlat i bolaget Ekhaga Utveckling AB som kontrolleras av Fredrik Paulsson. Ekhaga Utveckling AB har 23,0 procent av kapitalet och 48,7 procent av rösterna. Mats och Fredrik Paulsson med familjer har 5,7 procent av kapitalet och 11,3 procent av rösterna.

SkiStar
SkiStarkoncernen står under betydande inflytande från Mats och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag genom deras ägande i företaget. Fredrik Paulsson är styrelseledamot i SkiStar.

Ekhaga Utveckling
Koncernen Ekhaga Utveckling står under betydande inflytande från Mats och Fredrik Paulsson med familjer och bolag genom deras ägande i företaget. Fredrik Paulsson är verkställande direktör i Ekhaga Utveckling.

AB Axel Granlund/Volito
Karl-Axel Granlund har varit styrelseledamot i Peab fram till och med årsstämman den 6 maj 2025. Karl-Axel Granlund är styrelseordförande i Volito AB, som ingår i AB Axel Granlund koncernen och därav har under denna tid AB Axel Granlund koncernen varit närstående till Peab.

Annehem Fastigheter
Annehemkoncernen står under betydande inflytande från Ekhaga Utveckling, som kontrolleras av Fredrik Paulsson. Peabs vd och koncernchef Jesper Göransson är styrelseledamot i Annehem Fastigheter.

Samarbetsarrangemang
Utöver de närståenderelationer som anges ovan har koncernen en närståenderelation med sina samarbetsarrangemang, se not 18 och 19.### Sammanställning över närståendetransaktioner

Mkr	2025	2024
Transaktioner med samarbetsarrangemang
Försäljning till samarbetsarrangemang	331	505
Inköp från samarbetsarrangemang	106	2 223 1)
Ränteintäkter från samarbetsarrangemang	28	65
Räntekostnader till samarbetsarrangemang	11	13
Fordran på samarbetsarrangemang	548	523
Skuld till samarbetsarrangemang	29	1 117
Utdelning från samarbetsarrangemang	1 284	113
Kapitaltillskott till samarbetsarrangemang	38	145
Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang	1 484	1 654
Transaktioner med SkiStar
Försäljning till SkiStar	10	23
Inköp från SkiStar	1	—
Transaktioner med Ekhaga Utveckling
Försäljning till Ekhaga Utveckling	59	55
Inköp från Ekhaga Utveckling	82	102
Ränteintäkt från Ekhaga Utveckling	1	—
Fordran på Ekhaga Utveckling	14	7
Skuld till Ekhaga Utveckling	5	6
Transaktioner med Annehem Fastigheter
Försäljning till Annehem Fastigheter	38	63
Inköp från Annehem Fastigheter	48	107
Fordran på Annehem Fastigheter	2	2
Skuld till Annehem Fastigheter	6	2

1) År 2024 ingår 2 091 Mkr från förvärv av fastigheter och byggrätter från Fastighets AB Centur.

Ledande befattningshavare
Vad gäller styrelsens, vds och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 9. Vd och andra ledande befattningshavare har under åren 2025 samt 2024 sammantaget anlitat bolag inom Peabkoncernen för privata tjänster understigande 600 kkr per år. Tjänsterna har utförts till marknadsmässiga villkor.

Transaktionsvillkor
Transaktioner med närstående bedöms ha skett till marknadsmässiga villkor.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 199

Not 37 Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning

Mkr	2025	2024
Erhållen utdelning	187	114
Erhållna räntor	86	127
Erlagda räntor	-623	-999

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Mkr	2025	2024
Resultatandel joint ventures	-133	-435
Erhållen utdelning från joint ventures	185	113
Av- och nedskrivningar	1 854	1 863
Orealiserade valutakursdifferenser	-14	7
Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar	-305	-381
Rearesultat försäljning av dotterföretag/rörelse	-10	-12
Avsättningar	93	67
Förändring verkligt värde finansiella instrument	1	1
Skiljedom Mall of Scandinavia	611	-129
Aktierelaterade ersättningar	56	26
Övrigt	-17	-3
Summa	2 321	1 117

Transaktioner som inte medför betalningar

Mkr	2025	2024
Förvärv av tillgång genom leasing	506	565

Avyttring av dotterföretag/rörelse

Mkr	2025	2024
Avyttrade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar	8	—
Projekt- och exploateringsfastigheter samt varulager	291	7
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	26	8
Räntebärande skulder (leasing)	-1	—
Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder	-55	—
Avyttrade nettotillgångar	269	15
Försäljningspris	279	28
Avgår: Likvida medel i avyttrade företag	—	—
Påverkan på likvida medel	279	28

Likvida medel
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Mkr	2025	2024
Kassa och bank	3 145	1 478
Summa	3 145	1 478

Not 38 Väsentliga händelser efter balansdagen

Valberednings förslag till styrelseledamöter i Peab AB
Peab AB har den 10 februari 2026 underrättats av bolagets valberedning om dess förslag till årsstämman 2026 avseende styrelsens sammansättning. Valberedningen avser att föreslå Carl Mellander som ny styrelseledamot samt omval av följande styrelseledamöter: Anders Runevad, Malin Persson, Magdalena Gerger, Liselott Kilaas, Kerstin Lindell, Fredrik Paulsson och Lars Sköld. Valberedningen avser vidare att föreslå omval av Anders Runevad som styrelsens ordförande.

Carl Mellander har omfattande erfarenhet från ledande finansiella befattningar i globala börsnoterade bolag, bland annat som Group CFO för Ericsson. Han har en bred bakgrund inom finansiell styrning, kapitalmarknadsfrågor, M&A, risk och regelefterlevnad samt internationell verksamhetsstyrning. I dag är han verksam som styrelseledamot och rådgivare i flera bolag.

Valberedningens förslag innebär att styrelsen, för tiden intill slutet av nästa årsstämma, ska bestå av åtta (8) styrelseledamöter. Valberedningen fortsätter sitt arbete och det fullständiga förslaget till årsstämman 2026 meddelas i samband med kallelsen till årsstämman.

Överskridande av gränsvärde för flaggning med anledning av återköp av egna aktier
I enlighet med 4 kap. 18 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, har Peab AB den 11 mars 2026 förvärvat 25 000 egna B-aktier, vilket innebar att Peabs innehav av egna aktier överskred gränsvärdet om fem procent av samtliga aktier i Peab. Peabs sammanlagda innehav av egna aktier uppgick per den 11 mars 2026 till 14 822 984 B-aktier, vilket motsvarar 5,01 procent av det totala antalet aktier.

Peab har avslutat återköp av egna aktier
Peab AB har återköpt totalt 6 237 280 B-aktier om cirka 500 miljoner kronor mellan den 25 juli 2025 och den 12 mars 2026. Återköpen har skett efter styrelsebeslut och med stöd av bemyndigandet från årsstämman den 6 maj 2025.

ESEF information
Bolagsnamn: Peab AB
Bolagsform: Publikt aktiebolag
Adress: Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv
Land: Sverige
Beskrivning av verksamhetens karaktär: Peab är Nordens samhällsbyggare

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 200

Moderbolaget Peab AB Org.nr 556061-4330

Förvaltningsberättelse
Moderbolagets verksamhet består av koncernledning samt koncerngemensamma funktioner. Nettoomsättningen för 2025 uppgick till 1 047 Mkr (910) och bestod i huvudsak av koncerninterna tjänster. Rörelseresultatet för året uppgick till -280 Mkr (-256). Resultat efter finansiella poster uppgick till 561 Mkr (747). I finansiella poster ingick utdelning från dotterbolag med 700 Mkr (990). Av bokslutsdispositionerna utgör 1 012 Mkr (1 332) koncernbidrag. Årets resultat uppgick till 1 796 Mkr (1 948).

Förslag till disposition av bolagets vinst
Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor;
Överkursfond: 2 308 208 948
Balanserat resultat: 8 011 802 020
Årets resultat: 1 796 816 438
Summa: 12 116 827 406

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt följande;
Utdelning, 281 931 746 aktier à 3,30 kr 1): 930 374 762
Balanseras i ny räkning 2): 11 186 452 644
Summa: 12 116 827 406

1) I moderbolaget finns 296 049 730 registrerade aktier per den 31 december 2025, varav antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 281 931 746. Den totala utdelningen kan ändras fram till avstämningsdagen beroende på återköp av egna aktier.
2) Varav till överkursfond 2 308 208 948

Resultaträkning – Moderbolaget

Mkr	Not	2025	2024
Nettoomsättning	A2	1 047	910
Administrationskostnader	A3,A4	-1 327	-1 166
Övriga rörelseintäkter		0	—
Rörelseresultat		-280	-256
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag	A5	700	822
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		151	185
Räntekostnader och liknande resultatposter		-10	-4
Resultat efter finansiella poster		561	747
Bokslutsdispositioner	A6	1 496	1 452
Resultat före skatt		2 057	2 199
Skatt	A7	-261	-251
Årets resultat 1)		1 796	1 948

1) Årets resultat motsvarar årets totaltresultat och därför presenteras endast en resultaträkning utan separat rapport för totalresultat.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 201

Balansräkning – Moderbolaget

Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	A8	231	300
Materiella anläggningstillgångar	A9	49	48
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	A17	10 350	10 339
Fordringar koncernföretag		69	23
Andra långfristiga värdepappersinnehav		0	0
Uppskjuten skattefordran	A7	116	106
Summa finansiella anläggningstillgångar		10 535	10 468
Summa anläggningstillgångar		10 815	10 816
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernföretag	A13	6 189	5 734
Övriga fordringar	A10	89	61
Summa kortfristiga fordringar		6 278	5 795
Kassa och bank	A13	0	0
Summa omsättningstillgångar		6 278	5 795
Summa tillgångar		17 093	16 611

Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 584	1 584
Reservfond		300	300
Fritt eget kapital
Överkursfond		2 308	2 308
Balanserat resultat		8 013	7 212
Årets resultat		1 796	1 948
Summa eget kapital		14 001	13 352
Obeskattade reserver	A18	2 314	2 798
Avsättningar
Övriga avsättningar	A11	51	44
Summa avsättningar		51	44
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag	A13	474	112
Aktuella skatteskulder		23	89
Övriga skulder	A12	230	216
Summa kortfristiga skulder		727	417
Summa skulder		727	417
Summa eget kapital och skulder		17 093	16 611

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 202

Rapport över förändringar i eget kapital – Moderbolaget

Mkr	Bundet eget kapital (Aktiekapital)	Bundet eget kapital (Reservfond)	Fritt eget kapital (Överkursfond)	Fritt eget kapital (Balanserat resultat)	Fritt eget kapital (Årets resultat)	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2024-01-01	1 584	300	2 308	3 410	4 207	11 809
Årets resultat och totalresultat					1 948	1 948
Årets totalresultat	—	—	—	—	1 948	1 948
Vinstdisposition				4 207	-4 207	—
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument				26		26
Lämnad utdelning				-431		-431
Utgående eget kapital 2024-12-31	1 584	300	2 308	7 212	1 948	13 352
Ingående eget kapital 2025-01-01	1 584	300	2 308	7 212	1 948	13 352
Årets resultat och totalresultat					1 796	1 796
Årets totalresultat	—	—	—	—	1 796	1 796
Återköp av egna aktier				-415		-415
Vinstdisposition				1 948	-1 948	—
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument				56		56
Lämnad utdelning				-788		-788
Utgående eget kapital 2025-12-31	1 584	300	2 308	8 013	—	14 001

Kassaflödesanalys – Moderbolaget

Mkr	Not	2025	2024
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	A19	561	747
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		102	255
Betald skatt		-336	-150
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		327	852
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-15	47
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		10	80
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		-5	127
Kassaflöde från den löpande verksamheten		322	979
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-85	-54
Förvärv av materiella tillgångar		-20	-28
Förvärv av immateriella tillgångar		—	-11
Förvärv av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel		—	-433
Förvärv av finansiella tillgångar		-346	-1 015
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-451	-1 541
Kassaflöde före finansiering		-129	-562
Finansieringsverksamheten
Erhållna koncernbidrag		1 357	1 579
Lämnade koncernbidrag		-25	-586
Återköp av egna aktier		-415	—
Utbetald utdelning		-788	-431
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		129	562
Årets kassaflöde		0	0
Likvida medel vid årets början		0	0
Likvida medel vid årets slut		0	0

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 204

Not A1 Redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för hållbarhet- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Ändrade redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med årsredovisningen 2024.

Kommande ändringar av redovisningsprinciper

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter
Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter i kraft. Standarden är antagen av EU och ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Vidare har det genomförts ändringar av IAS 7 Rapport över kassaflöden. Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering har uppdaterat rekommendationen RFR 2 vilket innebär undantag från att följa IFRS 18 avseende uppställning i resultaträkning, kassaflödesanalys och så kallade Management-defined perfomance measures (MPM).

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Koncernens redovisningsprinciper återfinns i respektive not i koncernens del av årsredovisningen. De huvudsakliga skillnaderna i redovisningsprinciperna som tillämpas i koncernen och moderbolaget beskrivs nedan.

Övrigt

Övriga nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden som hittills antagits av IASB men som ännu inte trätt i kraft bedöms inte få någon väsentlig effekt på moderbolagets redovisning.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att förvärvsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterbolag. I koncernredovisningen redovisas förvärvsutgifter hänförliga till dotterbolag direkt i resultatet när dessa uppkommer.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar undantagsregeln avseende IFRS 9 Finansiella instrument enligt RFR 2, vilket innebär att samtliga finansiella instrument redovisas enligt en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL. Förlustreservering sker för förväntade kreditförluster av finansiella tillgångar. För mer information se not 33.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Aktieägartillskott

Lämnade aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar hos givaren, efter beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov.

Koncernbidrag

Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition, oavsett om koncernbidraget är lämnat eller erhållet.

Leasingavtal

Moderbolaget tillämpar inte IFRS 16 Leasingavtal i enlighet med undantaget som finns i RFR 2. Som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnad linjärt över leasingperioden och således redovisas inte nyttjanderätter och leasingskulder i balansräkningen.

Not A2 Intäkter och närståendetransaktioner

Mkr	Sverige		Norge		Finland		Danmark		Summa
	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Extern försäljning	7	7	—	0	—	—	—	—	7	7
Intern försäljning	891	773	69	64	74	65	6	1	1 040	903
Summa	898	780	69	64	74	65	6	1	1 047	910

Utöver de närståenderelationer som anges för koncernen, se not 36, har moderbolaget en närståenderelation med sina dotterföretag, se not A17. Moderbolaget har under året haft inköp från dotterföretag med 106 Mkr (95) samt inköp från Ekhaga Utveckling AB med 1 Mkr (1). Försäljning till joint venture bolag har skett med 1 Mkr (0). Under 2024 hade moderbolaget därutöver inköp i samband med verksamhetsöverlåtelsen med 433 Mkr, se not A19.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 205

Not A3 Anställda, personalkostnader och pensioner

Medelantalet anställda	2025		2024
	Antal anställda	Varav kvinnor procent	Antal anställda	Varav kvinnor procent
Sverige	411	59	376	57

Könsfördelning i styrelser och övriga ledande befattningshavare	2025	2024
	Andel kvinnor procent	Andel kvinnor procent
Styrelsen	50	45
Övriga ledande befattningshavare 1)	20	20
1) Avser koncernledningen anställda i moderbolaget.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader 2025, Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (12 personer)1)	Övriga anställda	Totalt
Löner och andra ersättningar	51	311	362
– varav rörlig ersättning	18	11	29
Sociala kostnader	35	165	200
– varav pensionskostnader	13	50	63
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	—	—	—
1) Gruppen ledande befattningshavare avser de fem personer i koncernledningen som är anställda i moderbolaget.

2024, Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (13 personer)1)	Övriga anställda	Totalt
Löner och andra ersättningar	38	289	327
– varav rörlig ersättning	6	7	13
Sociala kostnader	41	158	199
– varav pensionskostnader	12	48	60
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	12	—	12
1) Gruppen ledande befattningshavare avser de fem personer i koncernledningen som är anställda i moderbolaget.

För mer information avseende löner och andra ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 9.

Prestationsaktieprogram

Anställda i moderbolaget deltar i de prestationsaktieprogram som beskrivs i not 9 för koncernen enligt de villkor och övrig information som beskrivs där. För verkställande direktör och ledande befattningshavare har det kostnadsförts aktierelaterade ersättningar enligt information i tabellen ”Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader” i not 9. Information om antal aktierätter samt kostnader för programmets delar som avser moderbolagets anställda framgår nedan.

Kostnad för prestationsaktieprogram	2025			2024
Mkr	Kostnad för aktieprogram	Sociala avgifter	Summa	Kostnad för aktieprogram	Sociala avgifter	Summa
Program, 2024-2026	6	3	9	4	1	5
Program, 2025-2027	3	1	4	—	—	—
	9	4	13	4	1	5

Avsättning för sociala avgifter per 31 december 2025 uppgår till 5 Mkr (1). Moderbolaget redovisar enbart kostnad för anställda i moderbolaget. Kostnader som avser anställda i dotterföretag redovisas som en fordran i moderbolaget då dotterföretagen ska ersätta moderbolaget för dessa kostnader vid programmens slut.

Förändringar i antalet utestående aktierätter är som följer avseende moderföretagets anställda:

Antal aktierätter, prestationsprogram 2024-2026	2025	2024
Per 1 januari	313 851	—
Tilldelade, under perioden	—	313 851
Per 31 december	313 851	313 851

Antal aktierätter, prestationsprogram 2025-2027	2025
Tilldelade, under perioden	281 370
Per 31 december	281 370

Förfallodag	2025	2024
Maj 2027	313 851	313 851
Maj 2028	281 370	—

Pensioner	2025	2024
Mkr
Kostnader för avgiftsbestämda planer	63	72
Varav ITP 2-plan finansierad i Alecta	18	15

För information om redovisningsprinciper samt principer för ersättningar till ledande befattningshavare, se not 9, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.Not A4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Mkr	2025	2024
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag	6	4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
Övriga tjänster	1	0
Summa	8	5

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Övriga tjänster utgörs huvudsakligen av konsulttjänster.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 206

Not A5 Finansnetto

Resultat från andelar i koncernföretag	Mkr	2025	2024
Utdelningar		700	990
Nedskrivningar 1)		—	-168
Summa		700	822

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	Mkr	2025	2024
Ränteintäkter, koncernen 2)		150	183
Ränteintäkter, externa 2)		1	1
Nettto valutakursförändringar		0	1
Summa		151	185

Räntekostnader och liknande resultatposter	Mkr	2025	2024
Räntekostnader, koncernen 2)		—	-2
Räntekostnader, externa 2)		0	-2
Förlustreserv för förväntade kreditförluster		-10	—
Summa		-10	-4

1) För mer information om nedskrivningar, se not A17.
2) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Not A6 Bokslutsdispositioner

Mkr	2025	2024
Förändring i avskrivningar utöver plan, immateriella tillgångar	-6	-49
Förändring i avskrivningar utöver plan, maskiner och inventarier	20	-3
Avsättning periodiseringsfond	—	-440
Återföring periodiseringsfond	470	612
Erhållna koncernbidrag	1 478	1 357
Lämnade koncernbidrag	-466	-25
Summa	1 496	1 452

Not A7 Skatter

Redovisade i resultaträkningen	Mkr	2025	2024
Aktuell skattekostnad/skatteintäkt
Årets skattekostnad		-270	-274
Justering av skatt hänförlig till tidigare år		-1	—
		-271	-274
Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt
Temporära skillnader		10	23
		10	23
Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget		-261	-251

Avstämning av effektiv skatt	Mkr	2025	%	2024	%
Resultat före skatt		2 057		2 199
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget		-424	20,6	-453	20,6
Ej avdragsgilla kostnader		-15	0,7	-60	2,7
Ej skattepliktiga intäkter		144	-7,0	204	-9,3
Övertagen avdragsrätt för negativt räntenetto		31	-1,5	37	-1,7
Avdragsgilla/skattepliktiga, ej resultatpåverkande poster		4	-0,2	21	-1,0
Skatt hänförlig till tidigare år		-1	0,0	—	—
Redovisad effektiv skatt		-261	12,7	-251	11,4

Redovisade i balansräkningen, uppskjutna skattefordringar och skatteskulder	Uppskjuten skattefordran		Förändringar redovisade i årets resultat
Mkr	2025	2024	2025	2024
Pensionsavsättningar	109	101	8	19
Materiella anläggningstillgångar	1	—	1	—
Finansiella anläggningstillgångar	2	—	2	—
Övriga skulder	4	5	-1	4
Netto	116	106	10	23

För information om redovisningsprinciper avseende skatter se not 13. Peab AB omfattas av OECD:s modellregler för Pillar Two. För mer information se not 13.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 207

Not A8 Immateriella anläggningstillgångar

Mkr	Immateriella tillgångar, externt förvärvade	Övriga immateriella tillgångar	2025	2024
Ingående anskaffningsvärde			362	6
Inköp			—	11
Inköp via verksamhetsöverlåtelse			—	352
Utrangeringar			—	-7
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden			362	362
Ingående avskrivningar			-62	-4
Avskrivningar 1)			-69	-58
Utgående ackumulerade avskrivningar			-131	-62
Utgående redovisat värde			231	300

1) Avskrivningarna ingår i raden Administrationskostnader i resultaträkningen. För information om redovisningsprinciper avseende Immateriella anläggningstillgångar se not 15.

Not A9 Materiella anläggningstillgångar

	Nedlagda utgifter på annans fastighet		Maskiner och inventarier		Summa
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Ingående anskaffningsvärde	4	—	62	3	66	3
Inköp	—	—	20	28	20	28
Inköp via verksamhetsöverlåtelse	—	4	—	31	—	35
Försäljningar och utrangeringar	0	—	-1	—	-1	—
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	4	4	81	62	85	66
Ingående avskrivningar	-2	—	-16	-1	-18	-1
Försäljningar och utrangeringar	0	—	1	—	1	—
Avskrivningar 1)	-2	-2	-17	-15	-19	-17
Utgående ackumulerade avskrivningar	-4	-2	-32	-16	-36	-18
Utgående redovisat värde	—	2	49	46	49	48

1) Avskrivningarna ingår i raden Administrationskostnader i resultaträkningen. För information om redovisningsprinciper se not 16, Materiella anläggningstillgångar.

Not A10 Övriga fordringar

Mkr	2025	2024
Övriga fordringar	18	2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	71	59
Summa	89	61

Not A11 Avsättningar

Mkr	2025	2024
Löneskatt på pensionskostnader	46	43
Sociala avgifter på aktierelaterade ersättningar	5	1
Summa	51	44

	Löneskatt på pensionskostnader		Sociala avgifter på aktierelaterade ersättningar		Summa
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Redovisat värde vid årets ingång	43	43	1	—	44	43
Avsättningar som gjorts under året	6	6	4	1	10	7
Belopp som tagits i anspråk under året	-3	-6	—	—	-3	-6
Redovisat värde vid årets utgång	46	43	5	1	51	44
Varav långfristig del av avsättningarna	46	43	5	1	51	44

För information om redovisningsprinciper avseende Avsättningar se not 29.

Not A12 Övriga skulder

Mkr	2025	2024
Leverantörsskulder	65	50
Övriga skulder	25	23
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	140	143
Summa	230	216

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 208

Not A13 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder

	Not	Upplupet anskaffningsvärde		Verkligt värde
Mkr		2025	2024	2025	2024
Finansiella tillgångar
Långfristiga fordringar koncernföretag		69	23	69	23
Långfristiga värdepappersinnehav		0	0	0	0
Kortfristiga fordringar koncernföretag		6 189	5 734	6 189	5 734
Likvida medel		0	0	0	0
Summa finansiella tillgångar		6 258	5 757	6 258	5 757
Finansiella skulder
Leverantörsskulder	A12	65	50	65	50
Kortfristiga skulder till koncernföretag		474	112	474	112
Summa finansiella skulder		539	162	539	162

Not A14 Leasing

Leasing – leasetagare	Mkr	2025	2024
Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara leasingavtal
Inom ett år		34	27
Mellan ett och fem år		98	92
Senare än fem år		0	5
Summa		132	124
Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter		58	54

Not A15 Eventualförpliktelser

Mkr	2025	2024
Borgen och entreprenadgarantier för koncernföretag	18 236	18 950
Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang	1 518	1 702
Borgensförbindelser för kreditiv i bostadsrättsföreningar	2 949	3 209
Övriga borgensförbindelser	0	17
Summa	22 703	23 878

För information om redovisningsprinciper se not 35, Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Not A16 Disposition av bolagets vinst

Förslag till disposition av bolagets vinst
Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor;
Överkursfond	2 308 208 948
Balanserat resultat	8 011 802 020
Årets resultat	1 796 816 438
Summa	12 116 827 406
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt följande;
Utdelning, 281 931 746 aktier à 3,30 kr 1)	930 374 762
Balanseras i ny räkning 2)	11 186 452 644
Summa	12 116 827 406

1) I moderbolaget finns 296 049 730 registrerade aktier per den 31 december 2025, varav antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 281 931 746. Den totala utdelningen kan ändras fram till avstämningsdagen beroende på återköp av egna aktier.
2) Varav till överkursfond 2 308 208 948

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 209

Not A17 Koncernföretag

Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterbolag			Kapitalandel 1)	Redovisat värde, Mkr
Företag	Org. nummer	Säte	2025	2024
Peab Sverige AB	556099-9202	Båstad	100,0 %	100,0 %
Peab Industri AB	556594-9558	Ängelholm	100,0 %	100,0 %
Peab Finans AB	556552-1324	Båstad	100,0 %	100,0 %
Peab Anläggning AB	556568-6721	Båstad	100,0 %	100,0 %
Peab Norge Holding AS	920 003 672	Tromsö	100,0 %	100,0 %
Peab Oy	1509374-8	Helsingfors	100,0 %	100,0 %
Peab Support AB	556061-1500	Stockholm	100,0 %	100,0 %
Peab Projektutveckling AB	556715-0254	Båstad	100,0 %	100,0 %
Peab Förslöv Holding AB	559283-3635	Båstad	100,0 %	100,0 %
Peab Support AS	998 622 670	Oslo	100,0 %	100,0 %
Peab Support OY	2586326-7	Helsingfors	100,0 %	100,0 %
Summa

1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen

Mkr	2025	2024
Ingående anskaffningsvärde	10 618	10 544
Lämnade aktieägartillskott	11	74
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	10 629	10 618
Ingående nedskrivningar	-279	-111
Årets nedskrivningar	—	-168
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-279	-279
Utgående redovisat värde	10 350	10 339

Under 2024 genomfördes nedskrivningar om -168 Mkr och avsåg vilande företag eller företag med ringa verksamhet där nedskrivningen skedde till ett värde motsvarande eget kapital. Nedskrivningarna redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från andelar i koncernföretag”.

Specifikation av övriga koncernföretag Företag Org. nummer# ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 210

Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel 1) 2)
3F Eiendom AS	998 735 068	Tromsö	100,0 %
AB M113	559291-7727	Solna	100,0 %
Aktiebolaget Smidmek Eslöv	556232-3963	Eslöv	100,0 %
ANS Solligården	957 524 346	Bærum	100,0 %
Arne Olav Lund A/S	914 004 330	Larvik	90,4 %
Asfaltti-System Oy	0924008-6	Helsingfors	100,0 %
Asunto Oy City Garden, Tampere	2625235-3	Tammerfors	100,0 %
ATS Kraftservice AB	556467-5998	Båstad	100,0 %
Barkåkra 56:1 AB	559328-6783	Solna	100,0 %
Birsta Fastigheter AB	556190-3765	Helsingborg	100,0 %
Bjurhovda Fastighets AB	559254-2384	Solna	100,0 %
Bo i Norrviken AB	559136-6728	Solna	100,0 %
Boende Bankeryd AB	559247-1873	Solna	100,0 %
Bogstrand AS	996 043 428	Harstad	100,0 %
Bojfästet Invest AB	556695-4169	Solna	100,0 %
Primus Brygga Ekonomisk förening	769634-4915	Stockholm	100,0 %
Primusterrassen Ekonomisk förening	769634-4899	Stockholm	100,0 %
Bröderna Paulsson Peab AB	556113-4114	Båstad	100,0 %
Bukta Bay AS	912 778 355	Tromsö	100,0 %
Båramo i Värnamo AB	556713-7871	Båstad	100,0 %
Eventes II Ky	3139237-7	Helsingfors	100,0 %
Fanfaren Fastighets AB	559526-6999	Solna	100,0 %
Fastigheten 2:9 AB	559246-2104	Solna	100,0 %
Fastighets AB Gamlestadens Smedja	559240-9345	Solna	100,0 %
Fastighets AB Isolatorn	556913-9644	Solna	100,0 %
Fastighets AB Partille 11	556518-4354	Göteborg	100,0 %
Fastighets AB Spelhagen	556795-0992	Solna	100,0 %
Fastighetsbolaget Draglädret 2 AB	559341-9871	Solna	100,0 %
Fredborg 1 AB	559332-5417	Solna	100,0 %
Furuspecialen i Nyköping Fastighets AB	556695-9986	Solna	100,0 %
Fältjägaren 7 AB	556855-7176	Östersund	100,0 %
Glacell Sverige AB	559351-2337	Båstad	100,0 %
Halmstad Fyllinge 7:2 AB	559085-5788	Malmö	100,0 %
Hasselnöten Fastighets 1 AB	559353-6591	Solna	100,0 %
Hasselnöten Fastighets 2 AB	559353-6609	Solna	100,0 %
HavreluddEtt AB	559033-0667	Solna	100,0 %
Hemvård Öster AB	559490-2503	Solna	100,0 %
HGT AS	947 563 580	Bergen	100,0 %
HälsingeBygg i Hudiksvall AB	556624-4025	Hudiksvall	100,0 %
Industribyn Ängelholm AB	556539-3641	Ängelholm	90,0 %

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 210 (Forts.)

Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel 1) 2)
INSPI Sweden AB	556796-7970	Stockholm	100,0 %
K. Nordang AS	936 574 696	Stranda	100,0 %
Kiinteistö Oy Eventes II	1582860-1	Esbo	100,0 %
Kiinteistö Oy Helsingin Karvaamokuja 1	2405933-0	Helsingfors	100,0 %
Kiinteistö Oy Mallanpuisto	1580499-2	Esbo	100,0 %
Kjølnes Eiendom AS	991 085 033	Skien	75,0 %
Kokpunkten Fastighets AB	556759-5094	Stockholm	100,0 %
KB Klagshamn Exploatering	916563-4412	Båstad	100,0 %
KB Messingen	916837-9817	Stockholm	100,0 %
KB Muraren 105	916837-9544	Mölndal	100,0 %
KB Muraren 135	916837-9841	Båstad	100,0 %
KB Möllevarvet	969639-7877	Båstad	100,0 %
Kranor AS	976 313 062	Asker	100,0 %
Krantorp KB	969623-0540	Mölndal	100,0 %
Kreaton AB	556644-5010	Göteborg	100,0 %
K-System AB	559308-9286	Malmö	100,0 %
Kvarnbacken Barkarö Fastighet AB	559316-6662	Stockholm	100,0 %
Kyrkbacken i Tavelsjö AB	559350-5927	Solna	100,0 %
Lambertsson Kran AB	556543-5293	Båstad	100,0 %
Lambertsson Oy	0937993-4	Helsingfors	100,0 %
Lambertsson Sverige AB	556190-1637	Båstad	100,0 %
Lommen 6 i Norrköping AB	559307-9386	Solna	100,0 %
Loviselunds Fastighets AB	559254-2418	Solna	100,0 %
NOD01 Mobility AB	559422-9162	Solna	100,0 %
NOD01 Retail AB	559422-9196	Solna	100,0 %
NORDBOHUS SKIEN AS	934 541 715	Skien	100,0 %
Nordbyen Eiendom AS	995 300 400	Tromsö	100,0 %
Packhusallén Fastighets AB	559388-6491	Solna	100,0 %
Partille 11 Bostad BR 1 AB	556960-0330	Göteborg	100,0 %
Partille 11 Bostad Holding AB	556958-4146	Göteborg	100,0 %
Partille Port Holding AB	556960-0264	Göteborg	100,0 %
Peab Anlegg AS	913 502 566	Bærum	100,0 %
Peab Asfalt A/S	18 298 503	Silkeborg	100,0 %
Peab Asfalt AB	556098-8122	Båstad	100,0 %
Peab Asfalt Norge AS	994 628 577	Tromsö	100,0 %
Peab Bemanning AB	556737-7683	Solna	100,0 %
Peab Bemanning AS	991 687 971	Bærum	100,0 %
Peab Bildrift Norden AB	556707-8380	Helsingborg	100,0 %
Peab Bildrift Norge AS	892 890 692	Bærum	100,0 %
Peab Bildrift Sverige AB	556313-9608	Helsingborg	100,0 %
Peab Bivacken i Växjö AB	559043-4774	Solna	100,0 %

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 210 (Forts.)

Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel 1) 2)
Peab Bolig Borgundfjorden AS	916 162 898	Oslo	100,0 %
Peab Bolig Prosjekt AS	990 892 385	Bærum	100,0 %
Peab Borås Exploatering AB	556651-7727	Båstad	100,0 %
Peab Bostad AB	556237-5161	Stockholm	100,0 %
Peab BU Drift AB	559076-5516	Solna	100,0 %
Peab BU Finland AB	559369-7245	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 1 AB	559019-1846	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 10 AB	559283-3718	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 11 AB	559283-3825	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 12 AB	559206-1088	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 13 AB	559325-0631	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 14 AB	559325-0680	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 15 AB	559342-4392	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 16 AB	559342-4376	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 17 AB	559342-4384	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 18 AB	559342-4459	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 19 AB	559342-4467	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 2 AB	559036-7396	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 20 AB	559404-8968	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 21 AB	559404-8950	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 22 AB	559404-8943	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 23 AB	559404-8935	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 24 AB	559404-8976	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 3 AB	559076-5466	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 4 AB	559118-0871	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 5 AB	559091-5160	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 6 AB	559076-5524	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 7 AB	559065-1427	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 8 AB	559265-7901	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 9 AB	559265-7893	Solna	100,0 %
Peab Bygg AS	943 672 520	Tromsö	100,0 %
Peab Byggservice AB	556066-3675	Båstad	100,0 %
Peab Byggsystem AB	559428-8283	Båstad	100,0 %
Peab Drivaarena AB	556741-8578	Solna	100,0 %
Peab Eiendomsutvikling AS	987 099 011	Oslo	100,0 %
Peab Eskilstorp AB	559210-7444	Malmö	100,0 %
Peab Fastighetsutveckling AB	556824-8453	Båstad	100,0 %
Peab FU Almnäs AB	556594-9160	Solna	100,0 %
Peab FU Finland AB	559246-2831	Solna	100,0 %
Peab FU Gardens AB	559351-2501	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 1 AB	556855-6954	Solna	100,0 %

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 211

Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel 1) 2)
Peab FU Holding 10 AB	559328-6932	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 11 AB	559332-9955	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 12 AB	559342-4475	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 13 AB	559388-6459	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 2 AB	556864-4156	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 3 AB	556866-8635	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 4 AB	556946-9058	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 5 AB	556979-7698	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 6 AB	556649-9116	Båstad	100,0 %
Peab FU Holding 7 AB	559030-7301	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 8 AB	559230-5469	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 9 AB	559265-7885	Solna	100,0 %
Peab FU Husbacka AB	556946-9108	Solna	100,0 %
Peab FU Jupiter 4 AB	556126-0745	Solna	100,0 %
Peab FU Rebbelberga 147 AB	556470-0176	Solna	100,0 %
Peab FU Vintrie 5 AB	559241-1697	Solna	100,0 %
Peab FU Visby AB	556679-4862	Solna	100,0 %
Peab FU Visby Exploatering AB	556800-9335	Solna	100,0 %
Peab FU Ängen AB	559448-8214	Solna	100,0 %
Peab Grundläggning AB	556154-7364	Båstad	100,0 %
Peab Hermelinen AB	556872-5633	Stockholm	100,0 %
Peab Holding AB	556594-9533	Båstad	100,0 %
Peab Högsbo 34:6 AB	556898-8553	Stockholm	100,0 %
Peab Industri Danmark A/S	40 964 460	Köpenhamn	100,0 %
Peab Industri Finland AB	556687-9226	Helsingborg	100,0 %
Peab Industri Holding OY	3102070-9	Helsingfors	100,0 %
Peab Industri OY	2977551-2	Helsingfors	100,0 %
Peab Industribyggnad i Norr AB	556851-7121	Båstad	100,0 %
Peab Infra Oy	2303725-2	Helsingfors	100,0 %
Peab Kiinteistökehitys Oy	3136811-5	Helsingfors	100,0 %
Peab Landskampen AB	559164-5907	Solna	100,0 %
Peab Lokal AB	559025-6607	Solna	100,0 %
Peab Markutveckling AB	556949-4437	Solna	100,0 %
Peab Messingen Kv4 AB	559181-9494	Solna	100,0 %
Peab Norr 16:2 AB	556984-9713	Solna	100,0 %
Peab Origo AB	559428-8291	Solna	100,0 %
Peab Origo Fastighets AB	559428-8226	Solna	100,0 %
Peab PGS AB	556428-5905	Båstad	100,0 %
Peab Primus 1 AB	559345-4134	Solna	100,0 %
Peab Primus 2 AB	559345-4142	Solna	100,0 %
Peab Primus 3 AB	559345-4159	Solna	100,0 %

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 211 (Forts.)

Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel 1) 2)
Peab Primus 4 AB	559345-4167	Solna	100,0 %
Peab Primus 5 AB	559342-4483	Solna	100,0 %
Peab Primus 6 AB	559342-4418	Solna	100,0 %
Peab Primus 7 AB	559342-4426	Solna	100,0 %
Peab Primus Garage AB	559515-3940	Solna	100,0 %
Peab Projektutveckling Holding AB	559557-9144	Solna	100,0 %
Peab Projektutveckling Väst AB	556092-9852	Göteborg	100,0 %
Peab Property Gardener II Oy	3136812-3	Helsingfors	100,0 %
Peab Ranagård AB	559284-2156	Malmö	100,0 %
Peab Råsunda Holding AB	559030-7723	Solna	100,0 %
Peab Sannegården AB	559065-9792	Solna	100,0 %
Peab Sp.z.o.o	5260040111	Warszawa	100,0 %
Peab Södra Änggården Kvarter 14 AB	559115-9057	Göteborg	100,0 %
Peab Södra Änggården Kvarter 9 AB	559115-9065	Göteborg	100,0 %
PEAB T113 AS	994 535 250	Bærum	100,0 %
Peab Trading Nord AB	556715-4827	Solna	100,0 %
Peab Trading Solna AB	556793-1554	Solna	100,0 %
Peab Trading Väst AB	556594-9590	Göteborg	100,0 %
Peab Trading Öst AB	556778-8749	Stockholm	100,0 %
Peab Transport & Maskin AB	556097-9493	Örkelljunga	100,0 %
Peab Tvärbanan AB	559241-1465	Solna	100,0 %
Peab Utbygging AS	915 464 254	Tromsö	100,0 %
Peab Utveckling AB	559283-3726	Båstad	100,0 %
Peab Vagnpark AB	556234-0371	Båstad	100,0 %
Peab Vallmovallen AB	559369-7237	Solna	100,0 %
Peab Varvsstaden Holding AB	559116-2556	Göteborg	100,0 %
Peab Veddesta AB	559276-9805	Solna	100,0 %
Peab Åkerbäret AB	559311-5180	Solna	100,0 %
Peab Åkermyntan 10 AB	556910-9290	Solna	100,0 %
Peab Älvringen i Jönköping AB	559069-2058	Solna	100,0 %
Peab Österplan 2 i Örebro AB	559081-4611	Solna	100,0 %
Peab Österplan 4 i Örebro AB	559081-4637	Solna	100,0 %
Peabskolan AB	556442-7432	Båstad	100,0 %
Rankhus Tomtutveckling AB 559175-9187 Solna 100,0 %
Riksten Friluftsstad AB 556547-8764 Stockholm 100,0 %
Rådasand AB 556042-8699 Lidköping 100,0 %
Röda Hallonet AB 559418-5612 Solna 100,0 %
Sicklaön Bygg Invest AB 556911-5479 Solna 100,0 %
Skandinaviska Byggelement AB 556034-2148 Helsingborg 100,0 %
Skeppshytten 201 AB 559073-2433 Göteborg 100,0 %

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 212

Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel 1) 2)
Skånehus AB	556547-6958	Båstad	100,0 %
Solberg Maskin AS	999 327 869	Trondheim	100,0 %
Stockholms Kommersiella Fastighets AB	556105-6499	Vellinge	100,0 %
Stora Hammar Exploatering AB	556763-4216	Solna	100,0 %
Strandpromenaden Grunnan 1 AB	556924-8080	Solna	100,0 %
Strandvegen Næring AS	921 986 017	Tromsö	100,0 %
Strømsgodset Utvikling AS	925 193 372	Bærum	100,0 %
Strömstad Exploatering AB	559002-4518	Solna	100,0 %
Swecem AB	556919-5760	Helsingborg	100,0 %
Swerock AB	556081-3031	Helsingborg	100,0 %
Swerock AS	983 065 309	Verdal	100,0 %
Södra Änggården Kv 2 AB	559115-9040	Södertälje	100,0 %
Telge Peab AB	556790-5889	Solna	100,0 %
Tullholmsvikens Parkerings AB	559181-8769	Solna	75,0 %
Tyr 2 i Malmö AB	556040-2942	Göteborg	100,0 %
Ulriksdal Sopsug AB	559170-7715	Solna	100,0 %
Ulriksdal Utveckling AB	556509-6392	Solna	100,0 %
Ultimes III Holding Oy	3136774-5	Helsingfors	100,0 %
Ultimes III Ky	3139119-8	Helsingfors	100,0 %
Ultimes III PG Oy	3136775-3	Helsingfors	100,0 %
Ultimes IV Holding Oy	3136770-2	Helsingfors	100,0 %
Ultimes IV Ky	3139117-1	Helsingfors	100,0 %
Ultimes IV PG Oy	3136772-9	Helsingfors	100,0 %
Ultimes V Ky	3139121-9	Helsingfors	100,0 %
Varvsstaden AB	556975-7908	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Gjuteriet 111 AB	559241-1457	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Magasinet 211 AB	559220-9737	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Projekt Holding AB	559116-2440	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Projekt Holding Andra AB	559261-3276	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Snickeriet 241 AB	559220-9703	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Svets- & Pannverkstaden 259 AB	559241-1630	Göteborg	100,0 %
Vejby Transport & Miljö AB	556240-2742	Ängelholm	100,0 %
Verkstaden 17 i Västerås AB	559114-5916	Solna	100,0 %
Visio Exploatering AB	556570-7030	Solna	100,0 %
Värby Fastighets AB	556703-4771	Båstad	100,0 %
Wärby Utvecklings AB	559468-0828	Solna	80,0 %

1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen.
2) Förutom de koncernföretag som förvärvades under år 2025 (se not 5) överensstämmer kapitalandelen 2025 med kapitalandelen för år 2024.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 213

Not A18 Obeskattade reserver

Mkr	2025	2024
Periodiseringsfond	2 274	2 744
Ackumulerade avskrivningar utöver plan, immateriella tillgångar	57	51
Ackumulerade avskrivningar utöver plan, maskiner och inventarier	-17	3
Summa	2 314	2 798

Not A19 Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning
| Mkr | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Erhållen utdelning | 700 | 990 |
| Erhållna räntor | 151 | 185 |
| Erlagda räntor | -10 | -4 |

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
| Mkr | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Av- och nedskrivningar | 87 | 243 |
| Utrangering av anläggningstillgångar | 0 | 7 |
| Avsättningar | 6 | 1 |
| Aktierelaterade ersättningar | 9 | 4 |
| Summa | 102 | 255 |

Förvärv av rörelse 2024
Den 1 februari 2024 skedde en verksamhetsöverlåtelse där alla anställda i Peab Support AB och Peab Utveckling AB erbjöds att flytta över till Peab AB. Bakgrunden till förändringen var rådande marknads- och konjunkturläge, som ställde krav på anpassningar av organisationen. Samordningen av stödfunktionerna i Peab AB syftar till att öka effektiviteten och minska kostnaderna genom att roll- och ansvarsfördelningen mellan funktioner blir tydligare och administrativa uppgifter minimeras.

Mkr	2024
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	352
Materiella anläggningstillgångar	35
Andelar i koncernföretag	0
Övriga fordringar	93
Övriga skulder	-47
Förvärvade nettotillgångar	433
Köpeskilling	433
Utbetald köpeskilling	433
Påverkan på likvida medel	433

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

STYRELSENS FÖRSÄKRAN 214

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar också att årsredovisningen har upprättats i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering ESRS och de specifikationer som antagits med stöd av EU:s taxonomiförordning.

Förslöv den 30 mars 2026

Anders Runevad, Styrelseordförande
Kerstin Lindell, Styrelseledamot
Fredrik Paulsson, Styrelseledamot
Malin Persson, Styrelseledamot
Lars Sköld, Styrelseledamot
Liselott Kilaas, Styrelseledamot
Magdalena Gerger, Styrelseledamot
Patrik Svensson, Styrelseledamot
Kim Thomsen, Styrelseledamot
Maria Doberck, Styrelseledamot
Jesper Göransson, Verkställande direktör

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen och den verkställande direktören den 30 mars 2026. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2026. Vår revisionsberättelse avseende årsredovisningen och koncernredovisningen har lämnats den 30 mars 2026. Vår granskningsberättelse avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten har lämnats den 30 mars 2026.

Ernst & Young AB
Jonas Svensson, Auktoriserad revisor

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

REVISIONSBERÄTTELSE 215

Till bolagsstämman i Peab AB (publ) org nr 556061-4330

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Peab AB (publ) för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 53-65 samt hållbarhetsrapporten på sidorna 66-147. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 32-214 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten eller hållbarhetsrapporten på sidorna 53-65 respektive 66-147.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.# Intäktsredovisning av entreprenadprojekt

Beskrivning av området

Koncernen redovisar pågående entreprenadprojekt över tid, vilket innebär att intäkter och kostnader redovisas i takt med att entreprenaderna genomförs, intäkter och resultat redovisas i förhållande till upparbetningsgrad baserat på nedlagda kostnader per balansdagen i förhållande till bedömda totala kostnader vid projektens färdigställande. Befarade förluster kostnadsförs, så snart de är kända.

Intäkts- och resultatredovisningen bygger på bedömningar om den totala projektkostnaden och projektintäkten. En god kontrollmiljö med löpande prognosuppföljningar av projektets slutliga utfall är därmed av stor betydelse för koncernen. Förändrade bedömningar under projektets genomförande kan ge upphov till väsentlig påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Projektprognoserna utvärderas regelbundet av koncernen under respektive projekts löptid och justeras vid behov. Ändrings- och tilläggsarbeten samt krav beaktas när koncernen bedömer det troligt att beloppet kommer att erhållas från beställaren och när beloppet kan mätas tillförlitligt. Bolagets uppskattningar och bedömningar avseende intäktsredovisning av entreprenadprojekt beskrivs i Not 3 ”Intäkter”.

Baserat på ovan bedömningar avseende intäktsredovisning av entreprenadprojekt anser vi att detta område är att betrakta som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vår revisionsprocess inkluderar bland annat analytisk granskning av intäkterna och marginalerna i projekt samt databaserad transaktionsanalys. Vi har stickprovsgranskat intäkter och kostnader i utvalda projekt, som är av betydande storlek eller utgör en väsentlig risk för bolaget.

Vi har även fört diskussioner tillsammans med bolagets controllers samt projektansvariga innefattande bedömningar, antaganden och uppskattningar relaterade till intäktsredovisning, resultatavräkning och allokering av kostnader. Vi har också granskat väsentliga avtal för att identifiera eventuella risker för viten i samband med förseningar i projekten, och vi har också kontinuerliga avstämningar tillsammans med bolagets interna juridiska ombud. Vi har granskat avsättningar och andra reserver hänförliga till entreprenadprojekt utifrån underliggande underlag samt bolagets bedömningar.

Vi har kontinuerliga möten och diskussioner med ansvariga revisorer i respektive land för att identifiera samt täcka landspecifika risker. Vi har bedömt träffsäkerheten i bolagets bedömningar av det slutliga utfallet för projekten och även hållit diskussioner med bolagets ledning avseende utfallet.

Vi har utvärderat att bolagets intäktsredovisning avseende intäktsredovisning av entreprenadprojekt har skett enligt de redovisningsprinciper bolaget angett och att dessa överensstämmer med IFRS Redovisningsstandarder. Vi har granskat lämnade notupplysningar i årsredovisningen.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
REVISIONSBERÄTTELSE 216

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-31, 66-147 och 221-228. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU.

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION REVISIONSBERÄTTELSE 217

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Peab AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om vär데pappersmarknaden för Peab AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Peab AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION REVISIONSBERÄTTELSE 218

vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2025 på sidorna 53-65 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap.6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till Peab ABs revisor av bolagsstämman den 6 maj 2025 och har varit bolagets revisor sedan 6 maj 2021.

Förslöv 30 mars 2026
Ernst & Young AB
Jonas Svensson
Auktoriserad revisor

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
REVISORS GRANSKNINGSBERÄTTELSE
219

Revisors granskningsberättelse över Peab AB:s (publ) hållbarhetsrapport

Till bolagsstämman i Peab AB (publ), org.nr 556061-4330

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten upprättad av Peab AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 66-147 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper
* om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS;
* om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten; och
* efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1-65 samt 148-214 samt 221-228. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Övrig upplysning

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår 2024 har inte varit föremål för översiktlig granskning enligt RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för 2025 har därmed inte utförts.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Peab AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen:

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till att:
* Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten;
* Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår;
* Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS;
* Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;
* Utföra substansgranskningsåtgärder på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; och
* Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder för att inhämta underlag till metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och förstå hur dessa metoder tillämpades.

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande:
* Erhålla en förståelse för processen genom att genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument);
* Granska företagets interna dokumentation av sin process; och
* Utvärdera om den information som erhållits utifrån vår granskning av den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna inkluderade, men var inte begränsade till att:
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
REVISORS GRANSKNINGSBERÄTTELSE
220

• Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten.
• Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder på taxonomiupplysningarna;
• Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används i taxonomiupplysningarna;
• Utvärdera om presentationen av taxonomiupplysningarna är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning; och
• Utföra substansgranskningsåtgärder för utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi.

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS, måste styrelsen och företagsledningen för Peab AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Peab AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Förslöv den 30 mars 2026
Ernst & Young AB
Jonas Svensson
Auktoriserad revisor

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
ÖVRIG INFORMATION
PEABAKTIEN
221

Peabaktien

Peabs B-aktie är noterad vid Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Vid utgången av 2025 uppgick Peabs börsvärde till 25,3 miljarder kronor (23,4).

Handel med Peabs aktie

Stängningskursen för Peabs B-aktie årets sista handelsdag den 30 december 2025 var 85,35 kr (79,20), vilket innebar en uppgång med 8 procent under året. Den svenska aktiebörsen, mätt med Affärsvärldens generalindex, ökade under året med 8 procent.

Under 2025 har Peabs B-aktie som högst noterats i 85,85 kr (87,70) och som lägst i 64,95 kr (45,12). Under 2025 omsattes totalt cirka 74 miljoner B-aktier (95) vilket motsvarade cirka 299 000 B-aktier per börsdag (378 000) och en omsättningshastighet på 26 procent (35).Totalavkastning
Peabaktiens totalavkastning under 2025 uppgick till 11,24 procent, att jämföras med SIX Return Index som steg med 12,67 procent. Under femårsperioden 1 januari 2021 till 31 december 2025 har totalavkastningen på Peabs B-aktie uppgått till 20,79 procent, att jämföras med SIX Return Index som stigit med 56,87 procent för samma period.

Aktier och aktiekapital
Det totala antalet Peabaktier uppgick vid ingången av 2025 till totalt 296 049 730 aktier fördelat på 34 319 957 A-aktier med ett röstetal på 10 och 261 729 773 B-aktier med ett röstetal på 1. Vid 2025 års utgång uppgick antalet A-aktier till 34 319 957 motsvarande 11,6 procent (11,6) av kapitalet och 56,7 procent (56,7) av rösterna. Antalet B-aktier uppgick till 261 729 773, vilket motsvarar 88,4 procent (88,4) av kapitalet och 43,3 procent (43,3) av rösterna. Aktiekapitalet uppgick till 1 583,9 Mkr (1 583,9). För mer information om aktiekapitalets utveckling över tid, se www.peab.se.

Innehav av egna aktier
Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2025 till 8 597 984 B-aktier, motsvarande 4,8 procent av totalt antal aktier. Under 2025 har Peab köpt tillbaka 5 520 000 Peabaktier under befintligt återköpsprogram.

Utdelning
För 2025 föreslås en kontant utdelning med 3,30 kronor per aktie (2,75). Vid det första utbetalningstillfället betalas 1,80 kronor per aktie med avstämningsdag den 4 maj 2026. Vid det andra utbetalningstillfället betalas 1,50 kronor per aktie med avstämningsdag den 30 oktober 2026. Beslutar årsstämman i enlighet med förslaget, beräknas utdelningen sändas ut från Euroclear Sweden den 7 maj 2026 respektive den 4 november 2026. Exkluderat de 14 117 984 aktier som innehas av Peab AB den 31 december 2025 och som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett utdelningsbelopp om 930 Mkr (788). Beräknat som en andel av koncernens redovisade resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 70 procent (38).

Kursutveckling 1 januari – 31 december 2025
Kurs
Antal aktier i 1 000-tal
Totalavkastning 31 december 2020 – 31 december 2025
Kurs

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION PEABAKTIEN 222

Nyckeltal per aktie	2025	2024
Segmentsredovisning
Resultat, kr	4,66	7,25
Eget kapital, kr	59,18	58,23
Kassaflöde före finansiering, kr	14,38	9,05
Redovisning enligt IFRS
Resultat, kr	4,74	8,32
Eget kapital, kr	58,34	57,34
Kassaflöde före finansiering, kr	17,09	23,46
Börskurs vid årets slut, kr	85,35	79,20
Börskurs/eget kapital, %	146	138
Kontant utdelning, kr 1)	3,30	2,75
Direktavkastning, % 2)	3,9	3,5
P/E-tal 2)	18	10

1) För 2025, styrelsens förslag till årsstämman.
2) Baserat på slutkurs vid årets slut.

Utdelning och direktavkastning
Resultat och utdelning per aktie, kr
Segmentsredovisning
Eget kapital per aktie, kr
Segmentsredovisning

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION PEABAKTIEN 223

Ägarförteckning per 2025-12-31	A-aktier	B-aktier	Totalt antal aktier	Andel av kapital,	Andel av röster,
Ekhaga Utveckling AB	24 781 033	39 962 790	64 743 823	23,0 %	48,7 %
Mats & Fredrik Paulsson med familjer	5 680 429	10 250 425	15 930 854	5,7 %	11,3 %
Peabs Vinstandelsstiftelse	0	14 267 300	14 267 300	5,1 %	2,4 %
AB Axel Granlund	0	12 800 000	12 800 000	4,5 %	2,2 %
Vanguard	0	6 676 053	6 676 053	2,4 %	1,1 %
Mats Paulssonstiftelserna	3 555 731	2 677 500	6 233 231	2,2 %	6,5 %
Dimensional Fund Advisors	0	5 933 375	5 933 375	2,1 %	1,0 %
American Century Investment Management	0	5 601 845	5 601 845	2,0 %	0,9 %
Cicero Fonder	0	4 199 937	4 199 937	1,5 %	0,7 %
Futur Pension	0	3 602 957	3 602 957	1,3 %	0,6 %
Norges Bank Investment Management	0	3 343 359	3 343 359	1,2 %	0,6 %
Handelsbanken Fonder	0	3 298 337	3 298 337	1,2 %	0,6 %
BlackRock	0	3 169 110	3 169 110	1,1 %	0,5 %
Avanza Pension	0	3 082 833	3 082 833	1,1 %	0,5 %
Nordea Funds	0	2 888 565	2 888 565	1,0 %	0,5 %
Övriga aktieägare	302 764	125 857 403	126 160 167	44,6 %	21,9 %
Totalt utestående aktier	34 319 957	247 611 789	281 931 746	100,0 %	100,0 %
Peab AB	0	14 117 984	14 117 984
Totalt registrerade aktier	34 319 957	261 729 773	296 049 730

Fördelning av aktieinnehav per 2025-12-31	Antal aktier	Antal aktierägare	Andel av kapitalet, %	Andel av rösterna, %
1-500	40 448	2,0	1,0
501– 1 000	7 007	2,0	0,9
1 001– 5 000	8 448	6,9	3,3
5 000– 10 000	1 373	3,6	1,7
10 001– 20 000	642	3,3	1,6
20 001– 50 000	342	3,8	1,8
50 001–	219	78,4	89,7
Totalt registrerade aktier	58 479	100,0	100,0

Aktier och röster per aktieslag 2025-12-31	Antal	Röstetal	Andel av kapitalet, %	Andel av rösterna, %
A	34 319 957	10	11,6	56,7
B	261 729 773	1	88,4	43,3
Totalt	296 049 730		100,0	100,0

Andel av kapitalet per 2025-12-31
Andel av rösterna per 2025-12-31

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FLERÅRSÖVERSIKT 224

Flerårsöversikt

Koncernen, Mkr	2025	2024	2023	2022	2021
Resultatposter, segmentsredovisning
Nettoomsättning	58 589	58 697	58 821	63 135	60 026
Rörelseresultat	2 626	2 763	1 853	2 741	3 098
Resultat före skatt	1 674	2 425	1 895	2 670	3 076
Årets resultat	1 342	2 080	1 414	2 037	2 507
Resultatposter, IFRS
Nettoomsättning	58 581	61 283	61 600	61 933	58 923
Rörelseresultat	2 693	3 163	2 586	2 557	2 975
Resultat före skatt	1 695	2 780	2 586	2 440	2 902
Årets resultat	1 363	2 388	1 988	1 831	2 377
Balansposter, segmentsredovisning
Anläggningstillgångar, ej räntebärande	11 452	13 159	13 789	13 611	12 620
Anläggningstillgångar, räntebärande	503	516	1 293	1 233	1 208
Omsättningstillgångar, ej räntebärande	27 352	28 946	26 625	26 486	23 209
Omsättningstillgångar, räntebärande	3 165	2 605	2 588	1 890	3 293
Summa tillgångar	42 472	45 226	44 295	43 220	40 330
Eget kapital	16 716	16 760	15 082	14 978	14 656
Långfristiga skulder, ej räntebärande	2 146	2 288	2 688	2 038	1 950
Långfristiga skulder, räntebärande	4 801	4 962	6 082	6 236	3 865
Kortfristiga skulder, ej räntebärande	13 542	13 939	13 968	16 182	16 819
Kortfristiga skulder, räntebärande	5 267	7 277	6 475	3 786	3 040
Summa eget kapital och skulder	42 472	45 226	44 295	43 220	40 330
Balansposter, IFRS
Anläggningstillgångar, ej räntebärande	12 567	14 376	15 137	15 122	14 163
Anläggningstillgångar, räntebärande	503	516	1 293	1 233	1 208
Omsättningstillgångar, ej räntebärande	28 308	30 271	30 158	32 766	28 506
Omsättningstillgångar, räntebärande	3 165	2 605	2 588	1 890	3 293
Summa tillgångar	44 543	47 768	49 176	51 011	47 170
Eget kapital	16 479	16 504	14 470	13 786	13 682
Långfristiga skulder, ej räntebärande	2 054	2 201	2 628	1 990	1 906
Långfristiga skulder, räntebärande	5 858	6 147	7 239	8 105	5 627
Kortfristiga skulder, ej räntebärande	14 373	14 689	13 660	15 431	16 566
Kortfristiga skulder, räntebärande	5 779	8 227	11 179	11 699	9 389
Summa eget kapital och skulder	44 543	47 768	49 176	51 011	47 170

Koncernen, Mkr	2025	2024	2023	2022	2021
Nyckeltal, segmentsredovisning
Rörelsemarginal, procent	4,5	4,7	3,2	4,3	5,2
Eget kapital, genomsnitt under året	16 217	15 595	14 945	14 532	13 569
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, genomsnitt under året	16 192	15 570	14 927	14 524	13 568
Räntabilitet på eget kapital, procent	8,3	13,3	9,5	14,0	18,5
Sysselsatt kapital, vid utgången av året	26 784	28 999	27 639	25 000	21 561
Sysselsatt kapital, genomsnitt under året	27 063	28 244	28 007	23 373	20 445
Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent	10,2	10,7	8,7	12,2	15,6
Soliditet, procent	39,4	37,1	34,0	34,7	36,3
Nettoskuld	6 400	9 118	8 676	6 899	2 404
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,5	0,6	0,5	0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	4,5	4,7	4,1	14,1	24,3
Nyckeltal, IFRS
Rörelsemarginal, procent	4,6	5,2	4,2	4,1	5,0
Eget kapital, genomsnitt under året	15 947	15 242	14 077	13 391	12 598
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, genomsnitt under året	15 922	15 217	14 060	13 384	12 597
Räntabilitet på eget kapital, procent	8,5	15,7	14,1	13,7	18,9
Sysselsatt kapital, vid utgången av året	28 116	30 878	32 888	33 590	28 698
Sysselsatt kapital, genomsnitt under året	28 756	31 596	34 742	31 704	26 602
Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent	9,9	10,8	9,1	8,4	11,5
Soliditet, procent	37,0	34,6	29,4	27,0	29,0
Nettoskuld	7 969	11 253	14 537	16 681	10 515
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,5	0,7	1,0	1,2	0,8
Räntetäckningsgrad, ggr	3,7	3,8	3,5	6,7	11,9
Nettoinvesteringar, IFRS
Goodwill	-91	48	-22	198	64
Övriga immateriella tillgångar	-5	11	54	97	131
Förvaltningsfastigheter	—	-2	5	2	-74
Byggnader och mark	232	324	500	451	291
Maskiner och inventarier	1 097	667	1 165	1 781	1 353
Aktier och andelar	-1 445	-418	185	10	297
Projekt- och exploateringsfastigheter, segmentsredovisning	-483	2 471	1 608	2 268	1 067
Projekt- och exploateringsfastigheter, IFRS	-829	320	-1 096	2 945	2 202

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
OM PEAB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ÖVRIG INFORMATION FLERÅRSÖVERSIKT 225

Koncernen, Mkr	2025	2024	2023	2022	2021
Order 1)
Orderingång	54 927	56 510	45 108	53 259	55 848
Orderstock	48 544	44 906	39 060	44 389	45 318
Personal
Antal anställda, vid utgången av året	12 962	13 383	14 107	15 040	14 895
Medeltal antal anställda	12 377	12 899	13 808	14 211	14 907
2) Data per aktie, segmentsredovisning
Resultat före och efter utspädning, kr	4,66	7,25	4,92	6,98	8,50
Kassaflöde, kr	14,38	9,05	-4,58	-6,69	10,31
Eget kapital, kr	59,18	58,23	52,41	52,05	49,68
Data per aktie, IFRS
Resultat före och efter utspädning, kr	4,74	8,32	6,92	6,27	8,06
Kassaflöde, kr	17,09	23,46	9,24	-10,81	3,57
Eget kapital, kr	58,34	57,34	50,28	47,90	46,38
Börskurs vid årets slut, kr	85,35	79,20	57,10	59,10	114,20
Utdelning, kr 3)	3,30	2,75	1,50	4,00	5,00
Antal aktier vid årets slut, miljoner	282,1	287,5	287,5	287,5	295,0
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner	286,4	287,5	287,5	292,2	295,0

1) Orderläget enligt segmentsredovisning, vilket innebär att för egenutvecklade bostadsprojekt betraktas bostadsrättsföreningar ochbostadsaktiebolag som externa beställare. 2) Ej omräknade med hänsyn till ny definition för beräkning av medeltal. För mer information, se Alternativa nyckeltal och definitioner. 3) För 2025, styrelsens förslag till årsstämman.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

ALTERNATIVA NYCKELTAL 226

Alternativa nyckeltal och definitioner

Alternativa nyckeltal används för att beskriva verksamhetens utveckling och för att öka jämförbarheten mellan perioder. Dessa är inte definierade utifrån IFRS regelverk men de överensstämmer med hur koncernledning och styrelse mäter bolagets finansiella utveckling. Alternativa nyckeltal skall ej ses som substitut för finansiell information som presenteras i enlighet med IFRS utan som ett komplement.

Skillnaden mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS beskrivs mer utförligt i not 3 och not 4. Skillnaden består i huvudsak av olikheter i redovisningsprinciper för egenutvecklade bostadsprojekt där intäkter och resultat redovisas över tid i segmentsredovisningen och vid en tidpunkt, när bostadsköparna tillträder sina bostäder, i redovisning enligt IFRS. I segmentsredovisningen redovisas leasingavgifter för leastagare linjärt över leasingperioden för leasingavtal som av motparten (leasegivaren) klassificeras som operationella leasingavtal. I koncernredovisningen enligt IFRS tillämpas IFRS 16 Leasingavtal som innebär att leasetagare redovisar avskrivning och ränta hänförliga till leasingtillgångar respektive leasingskulder. Skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS får således effekt även på posterna i balansräkningen, inkluderat nettoskuld.

För nedanstående nyckeltal är dock beräkningssätten desamma i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS. För mer information och beräkningar, se Peabs hemsida www.peab.se/alternativa-nyckeltal.

Finansiella definitioner

Nyckeltal	Definition
Direktavkastning, aktier	Utdelning i procent av börskursen vid årets slut. Mäter vilken avkastning som föreslagen utdelning ger i förhållande till årets slutkurs.
Disponibel likviditet	Likvida medel och kortfristiga placeringar samt ej utnyttjade kreditlöften, exklusive ej utnyttjad projektfinansiering. Visar koncernens tillgängliga likviditet.
Eget kapital per aktie	Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med antal utestående aktier vid periodens slut. Visar eget kapital per aktie.
Kassaflöde per aktie	Kassaflöde per aktie beräknat som summan av kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året. Visar vilket kassaflöde före finansiering som har genererats per aktie.
Nettoinvesteringar	Periodens förändring av aktuell tillgångs redovisade värde (UB-IB) med tillägg för avskrivningar och nedskrivningar. Visar hur stora nettoinvesteringar som görs.
Nettoskuld	Räntebärande skulder inklusive avsättningar till pensioner med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar. Visar finansiell position.
Nettoskuld, segmentsredovisning	Räntebärande skulder inklusive avsättningar till pensioner med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar. Från och med 2019 ingår skulder avseende osåld del av egenutvecklade pågående bostadsprojekt i nettoskulden. Visar finansiell position för segment.
Nettoskuldsättningsgrad	Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. Visar finansiell position.
Operativt kassaflöde	Kassaflöde före finansiering enligt segmentsredovisning. I kassaflödet ingår ej erhållen koncernintern ränta, betald ränta samt betald skatt, vilka ej fördelas till affärsområden utan redovisas enbart för koncernen. Investeringar via leasing belastar kassaflöde från investeringsverksamheten i affärsområdena. Operativt kassaflöde beräknas enbart för affärsområdena. Visar vilket kassaflöde som genereras per affärsområde.
Orderingång	Summan av de beställningar som erhållits under perioden. Mäter hur nya order ersätter utfört arbete. Vad gäller egenutvecklade bostadsprojekt betraktas bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag som externa beställare.
Orderstock	Värdet vid periodens slut av återstående intäkter i pågående produktion och erhållna beställningar som kommer att produceras. Orderstock baseras på segmentsredovisning. Visar hur mycket som kommer att produceras framöver.
P/E-tal	Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie. Visar marknadens förväntningar på bolaget med hänsyn till vinstgenerering.
Resultat per aktie, före och efter utspädning	Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Visar vinst per aktie.
Räntabilitet på eget kapital	Periodens rullande 12 månaders resultat hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med genomsnittligt (senaste fyra kvartalen) eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare. Måttet används för att skapa en effektiv verksamhet och en rationell kapitalstruktur och visar på hur koncernen har förräntat aktieägarnas kapital.
Räntabilitet på sysselsatt kapital	Periodens rullande 12 månaders resultat före skatt med tillägg för finansiella kostnader i procent av genomsnittligt (senaste fyra kvartalen) sysselsatt kapital. Måttet används för att mäta kapitaleffektivitet och för att allokera kapital till nya investeringar och visar koncernens räntabilitet oberoende av finansiering.
Räntetäckningsgrad	Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i förhållande till räntekostnaderna. Mäts för att visa hur väl räntekostnaderna kan täckas.
Rörelsemarginal	Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Visar lönsamheten i verksamheten.
Soliditet	Eget kapital i procent av balansomslutningen vid årets slut. Visar finansiell position.
Sysselsatt kapital för koncernen	Balansomslutningen vid årets slut med avdrag för ej räntebärande rörelseskulder och avsättningar. Måttet mäter kapitalanvändning och effektivitet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena	Balansomslutningen för affärsområdet vid årets slut reducerat med uppskjutna skattefordringar och interna fordringar gentemot internbanken Peab Finans med avdrag för ej räntebärande skulder och uppskjutna skatteskulder. Måttet mäter kapitalanvändning och effektivitet för affärsområdena och visas endast som en nettosumma per affärsområde.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

ALTERNATIVA NYCKELTAL 227

Övriga icke-finansiella definitioner

Begrepp	Definition
Allvarliga olyckor	Peab använder Arbetsmiljöverkets definition av en allvarlig olycka som en olycka där en eller flera personer skadas på arbetsplatsen eller på en plats de har besökt i arbetet. De kan vara skador som orsakar fraktur på ett ben i kroppen, svår blödning eller svår skada på nerver, muskler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tredje gradens brännskada. Allvarliga olyckor i våra övriga nordiska länder kategoriseras enligt samma definition.
Byggrätt	Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. En byggrätt är den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en fastighet enligt en detaljplan. För pågående och kommande detaljplaner görs en bedömning om den framtida detaljplanens omfattning. För att ha förfoganderätt över en byggrätt krävs ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter.
eNPS	eNPS står för employee Net Promoter Score och mäter medarbetarengagemang. Resultatet kan variera mellan -100 och 100 och bygger på en fråga till medarbetarna: ”Hur troligt är det att du skulle rekommendera oss som arbetsgivare till andra?”
Fast pris	Entreprenad som utförs till ett fast pris som entreprenören inte kan ändra, annat än om beställaren begär ändringar i entreprenadens omfattning eller beställer tilläggsarbeten.
Kontraktssumma	I kontraktet angiven ersättning för kontraktsarbetet, exklusive moms.
LTI1 och LTIF1	LTI1 avser antalet arbetsplatsolyckor med mer än en dags frånvaro för den anställda, exklusive skadedagen och LTIF1 avser frekvensen per en miljon arbetade timmar enligt samma definition. LTI står för Lost Time Injury.
LTI4 och LTIF4	LTI4 avser antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro för den anställda, exklusive skadedagen och LTIF4 avser frekvensen per en miljon arbetade timmar enligt samma definition. LTI står för Lost Time Injury.
Medeltal antal anställda	Summan av antalet timmar som Peab betalt ersättning för, dividerat med årsarbetstid. Beräkningen av medeltal antal anställda har ändrats från 1 januari 2023 och baseras på summan av arbetade timmar. Jämförelsetal för 2022 har omräknats.
NKI	NKI står för Nöjd Kund-Index och mäter hur nöjda Peabs kunder är. NKI är ett sammanvägt mått mellan 0 och 100 och bygger på tre frågor: 1) Total nöjdhet 2) Förhållande till förväntningar 3) Förhållande till en ideal leverantör
Partnering/Samverkan	Är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift. Baseras på ett förtroendefullt samarbete, där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen. I partnering/samverkan tas allas kompetens tillvara och alla arbetar tillsammans i projektet från ax till limpa.
Projektutveckling	Att hitta projekt- eller exploateringsfastigheter och utveckla dessa till färdiga projekt.
Projekt- och exploateringsfastighet	Innehav av råmark och saneringsfastigheter för framtida exploatering, bebyggda fastigheter för projektutveckling, förädling och därefter försäljning under Peabs normala verksamhetscykel.
Riskobservationer	Med riskobservation menas när man på en arbetsplats ser ett beteende, en risk eller brist som skulle kunna leda till tillbud eller olycka.
Scope 1	Direkta växthusgasutsläpp från källor som Peab själv kontrollerar, exempelvis förbränning av bränsle i egna fordon och maskiner.

Scope 3 Alla återstående indirekta utsläpp i värdekedjan, både uppströms och nedströms, såsom utsläpp från köpta material, transporter, avfall, tjänsteresor och pendlingsresor.

Totalentreprenad Entreprenad där entreprenören utöver uppförandet även ansvarar för projekteringen av entreprenaden.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

OM PEAB

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

ÖVRIG INFORMATION

KALLELSE ÅRSSTÄMMA OCH AKTIEÄGARINFORMATION

228 Välkommen att delta på Peabs årsstämma

Tid och plats

Peabs årsstämma 2026 hålls onsdagen den 29 april klockan 16.00 i Grevieparken, Grevie, Båstad kommun.

Anmälan

Aktieägare som vill delta vid stämman, personligen eller genom ombud, ska:
* vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken per tisdagen den 21 april 2026 och
* anmäla sig senast torsdagen den 23 april 2026

Anmälan görs via Peabs webbplats www.peab.se/stamma, per telefon 0431-893 50 eller per post till: Peab AB (publ), Årsstämma, c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, adress, person- eller organisationsnummer, telefonnummer och eventuella biträden.

Poströstning

Aktieägare som vill delta genom poströstning ska:
* vara registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken per tisdagen den 21 april 2026 och senast torsdagen den 23 april 2026 avge sin poströst enligt nedan.

Formulär och instruktioner för poströstning finns på Peabs webbplats www.peab.se/stamma. Ifyllt och undertecknat poströstningsformulär skickas:
* per post till Peab AB (publ), Årsstämma, c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm, eller
* per e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com.

Fysiska personer kan även poströsta elektroniskt via Euroclear Sweden AB:s webbplats: https://www.euroclear.com/sweden/generalmeetings/ där verifiering sker med svenskt BankID. Poströsten måste vara Euroclear Sweden tillhanda senast torsdagen den 23 april 2026.

Kallelse och ärenden

Kallelse och dagordning publiceras torsdagen den 26 mars på www.peab.se/stamma och fredagen den 27 mars 2026 i Post- och Inrikes Tidningar.

Finansiell information

På www.peab.se lämnas fortlöpande aktuell information om företaget, det ekonomiska utfallet och aktiens utveckling. Där finns också möjligheter att ladda ned de finansiella rapporterna och andra publikationer. De kan också beställas genom: Peab AB, Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv eller telefon 0431-890 00.

Följ Peab kvartal för kvartal

Peab presenterar, i samband med att kvartalsrapporten publiceras, det ekonomiska utfallet för det gångna kvartalet tillsammans med det aktuella läget. Länken till presentationerna finns på www.peab.se/rapporter.

Aktieägarkontakt

Niclas Winkvist, CFO
Tfn 0431-890 00
niclas.winkvist@peab.se

Juha Hartomaa, IR-chef
Tfn 0431-890 00
juha.hartomaa@peab.se

Årskalender 2026

Händelse	Datum
Rapport för första kvartalet	29 april 2026
Årsstämma	29 april 2026
Rapport för andra kvartalet	14 juli 2026
Rapport för tredje kvartalet	28 oktober 2026
Bokslutskommuniké 2026	3 februari 2027
Års- och hållbarhetsredovisning 2026	april 2027

Analytiker som följer Peab

Företag	Namn	E-postadress
ABG Sundal Collier	Julia Sundvall	julia.sundvall@abgsc.se
DNB Carnegie	Erik Granström	erik.granstrom@dnbcarnegie.se
Danske Bank	Stefan Andersson	stefan.andersson@danskebank.se
Handelsbanken	Johan Edberg	joed02@handelsbanken.se
SB1 Markets	Albin Sandberg	albin.sandberg@sb1markets.com
Nordea	David Flemmich	david.flemmich@nordea.com
SEB	Keivan Shirvanpour	keivan.shirvanpour@seb.se