Orrön Energy — Annual Report 2007

Apr 30, 2008

Lundin Petroleum ÅRSREDOVISNING 2007

LUNDIN PETROLEUM I KORTHET

Justerat för försäljning av tillgångar

ÅR	2007	2006	2005	2004	2003
Vinst efter skatt, MSEK2	952,5	794,4	970,0	507,1	218,0
Rörelsens intäkter, MSEK	5 484,3	4 415,5	4 190,2	2 468,3	1 121,5
EBITDA, MSEK	3 048,6	2 731,5	2 782,6	1 281,5	542,8
Kassaflöde, MSEK	3 126,1	2 271,0	2 627,4	1 502,8	634,6
Vinst per aktie, SEK3	3,02	2,81	3,87	2,37	3,71
Skuldsättningsgrad, %	21	12	9	45	–
Produktion i MMboe	12,4	10,7	12,1	9,8	5,8
Produktion i boepd	34 000	29 400	33 190	28 921	16 062

Justerat för försäljning av tillgångar

Efter full utspädning

Höjdpunkter 2007

• 4Reserversättningsgrad 148%
• 4Fyndigheten Luno, offshore Norge
• 428 nya prospekteringslicenser

UTSIKTER FÖR 2008

• 4Investeringsbudget för utbyggnad och prospektering om 725 MUSD
• 4Utbyggnadsprojekt 375 MUSD:
• Norge Alvheimfältet, produktionsstart 2008
• Norge Volundfältet, produktionsstart 2009
• Storbritannien, Broomfältet, utbyggnadsborrning
• Storbritannien, Thistlefältet, renovering
• Indonesien, utbyggnad av Singafältet, produktionsstart 2009

4Prospekteringsprogram – 350 MUSD:

• Storbritannien 1 borrning
• Norge 2 borrningar och 3 utvärderingsborrningar
• Frankrike 1 borrning
• Ryssland 2 borrningar
• Sudan 4 borrningar
• Kongo (Brazzaville) 1 borrning
• Vietnam 1 borrning
• Indonesien 5 borrningar

4Summa obekräftade prospekteringsbara resurser om 1,2 miljarder fat under 2008

Lundin Petroleum bildades 2001 som ett resultat av att Lundin Oil togs över av Talisman Energy.

Lundin Petroleum förvärvar Coparex International med en portfölj av tillgångar i Frankrike, Tunisien, Indonesien, Nederländerna och Venezuela.

En portfölj av tillgångar i Storbritannien, Norge och Irland förvärvades från DNO AS.

Produktionsstart av Broomfältet i Storbritannien med produktion över 25 000 boepd, brutto.

Utbyggnaden av Broom fas 2 med framgång slutförd.

Produktionsstart av Oudnafältet i Tunisien i november med produktion över 20 000 boepd, brutto.

Fyndigheten Luno i Norge med resurser i intervallet 65–190 MMboe.

ett kompetent och ansvarsfullt bolag

Lundin Petroleum är ett svenskt, oberoende olje- och gasbolag med en stark och diversifierad portfölj av tillgångar. Våra pågående prospekterings-, utbyggnads- och produktionsprojekt kommer att säkra Lundin Petroleums framtid som ett av Europas ledande olje- och gasbolag.

BREV TILL AKTIEÄGARNA

Det är nödvändigt för vår långsiktiga tillväxt att vi fortsätter att identifiera nya prospekteringsområden för att skapa morgondagens borrtillfällen.

C. ASHLEY HEPPENSTALL 4 KONCERNCHEF OCH VD

Kära aktieägare,

Jag är mycket nöjd med Lundin Petroleums utveckling under 2007 trots frustrerande förseningar med produktionsstart från vårt utbyggnadsprojekt Alvheim och med våra prospekteringsborrningar i Ryssland och Sudan. Lunofyndigheten i Norge var en betydande bedrift som den största oljefyndigheten i den norska Nordsjön under de senaste tio åren.

Inledningen av 2008 har varit mycket positiv. Alvheim FPSO (fartyg för produktion, lagring och avlastning) har med framgång installerats vid Alvheimfältet och förbereder för produktionsstart. Vi har påbörjat prospekteringsborrningar i Sudan, installationen till havs av den marina borranläggningen för vår första prospekteringsborrning i den ryska delen av Kaspiska havet och vi har med framgång genomfört utvärderingsborrningen på Nemofältet i licens PL148, offshore Norge.

Vår organiska tillväxtstrategi fortsätter att generera positiva resultat med ytterligare ökning av våra reserver som vi meddelade i början av 2008. Dessa ökningar inkluderar inte de senaste framgångarna i Norge vid Luno och Nemo, som när de bokats, kommer att säkra ytterligare ökningar av vår reservbas. Vi tror på ett högt oljepris och vår fortsatta förmåga att öka våra reserver och produktion kommer slutligen att leda till ökat aktieägarvärde.

Finansiellt resultat

Lundin Petroleum genererade vinst efter skatt om 952,5 MSEK (141,1 MUSD) för året som avslutades den 31 december 2007. Operativt kassaflöde för perioden var 3 126,1 MSEK (463,1 MUSD) och vinst före räntor, skatt och avskrivningar (EBITDA) var 3 048,6 MSEK (451,6 MUSD). Ökningen av vinst efter skatt, operativt kassaflöde och EBITDA jämfört med föregående år var 20 procent, 38 procent och 12 procent.

Under 2007 beviljades vi en kreditfacilitet om en miljard USD vilken lämnades av ett syndikat av internationella banker vilket leds av BNP Paribas. Tillgängligheten till denna finansiering förbättrar starkt bolagets finansiella flexibilitet och vår förmåga att genomföra nya investeringar om de rätta möjligheterna skulle uppstå.

Reserver

Under 2007 ökade vi våra bevisade och sannolika reserver med 12 procent till 184,2 miljoner fat oljeekvivalenter (MMboe). Ökningen kom till största delen från organiskt ersatta reserver från vår existerande tillgångsbas och som resultat genererade vi en reserversättningsgrad om 148 procent. Detta betyder att för varje 100 fat som vi producerade ersatte vi dem organiskt med 148 nya fat. Kan vi fortsätta att göra det kommer vi att vara framgångsrika när det gäller tillväxten av vår verksamhet.

Förutom reserverna har Lundin Petroleum ytterligare fyndigheter som klassificeras som betingade resurser om totalt 188,3 MMboe. Dessa inkluderar förra årets Lunofyndighet och Nemofältet i Norge där vi nyligen genomförde en framgångsrik utvärderingsborrning.

Produktion

Produktionen 2007 var 34 000 boepd, en ökning om 16 procent jämfört med 2006 års produktion om 29 400 boepd.

Produktionen var till stor del i linje med förväntningarna för 2007 förutom förseningen av produktionsstarten av Alvheimfältet, offshore Norge och branden i en av turbinerna på Thistleplattformen vilket hade en negativ inverkan på produktionen under det fjärde kvartalet 2007.

Produktionsstart av Alvheimfältet förväntas under andra kvartalet 2008. Alvheim FPSOn har nu kopplats upp till Alvheimfältet ute till havs. Första oljan från Alvheim kommer att ha en väsentlig inverkan på Lundin Petroleum med nettoproduktion om 14 000 boepd när vi nått platåproduktion.

Vi förväntar oss en nettoproduktion under 2008 om 36 500 boepd.

Utbyggnad

Vi fortsätter att aktivt investera i vår resursbas för att generera produktionstillväxt. Oljeindustrins "supply chain" är idag under stark press med vanligt förekommande förseningar och överskridna kostnadsförväntningar. Detta har satt press på tidsplaner och kostnader, vilket jag är övertygad kommer att fortsätta. Trots det fortsätter vi att investera baserat på vår tro på framtida olje- och gaspriser och tekniskt sunda projekt i vår portfölj.

Vår utbyggnadsbudget för 2008 är 375 MUSD. I Norge, utöver Alvheim fortskrider utbyggnaden av Volund väl och kommer att ytterligare öka produktionstillväxten under 2009. I Storbritannien är arbetet med att återställa Thistlefältet långt kommet med insamlandet av ny 3D seismik under 2007 och återinförandet av borriggen på plattformen som skall slutföras under 2008. I Indonesien pågår utbyggnaden av gasfältet Singa med produktionsstart 2009.

Vår första utvärderingsborrning under 2008 på Nemofältet, offshore Norge var positiv. De uppskattade reserverna för fältet kommer troligtvis att öka och vi fortskrider med arbetet att producera en utbyggnadsplan för detta fält. Ytterligare utvärderingsborrningar kommer att genomföras senare i år på South East Torfältet, offshore Norge. Framgången med utvärderingsprogrammet är ytterligare ett bevis på vår förmåga att kapitalisera tidigare fyndigheter som legat i träda genom aktiva investeringar.

Prospektering

Fyndigheten på Lunofältet, offshore Norge, som var vår första borrning som operatör i Norge var en betydande prestation för bolaget. Vi äger 50 procent av PL338 vilken innehåller fyndigheten Luno och är operatör. Genom aktiv prospektering och användandet av modern seismisk teknik kunde vi identifiera detta nya "play" koncept vilket andra större oljebolag inte har lyckats upptäcka under de senaste fyrtio åren. Vi uppskattar att fyndigheten innehåller mellan 65 MMboe och 190 MMboe av utvinningsbara reserver i jurareservoaren med ytterligare potential i triasreservoaren. En utvärderingsborrning kommer att genomföras under andra kvartalet 2008. Vi har en betydande andel i de angränsande områdena till Lunofyndigheten där vi tror att det finns potential att göra ytterligare fyndigheter genom att använda samma "play" koncept.

I Ryssland har vi gjort utmärkta framsteg beträffande vår första prospekteringsborrning i Laganskyblocket i norra delen av Kaspiska havet. Under 2007 erhöll vi godkännanden från den ryska licensinstansen Rosnedra för våra föreslagna justeringar av våra licensåtaganden och tidigare i år mottog vi borrtillstånd från Rosprirodnazor. Den marina borranläggningen är färdigställd och har mobiliserats till borrplatsen för att genomföra prospekteringsborrningen Morskaya-1 under andra kvartalet 2008. Potentialen under havsytan i Laganskyblocket är utmärkt och förstärktes ytterligare under 2007 efter att ny seismik uppgraderat Petroskaya till en borrbar struktur. Ett borrprogram med fyra prospekteringsborrningar i Laganskyblocket är planerat under 2008/2009.

Prospekteringsborrningar har nu äntligen börjat i Block 5B i Sudan. Vi ser nu fram emot en långvarig period av prospekteringsborrningar i Block 5B för att testa den stora kolvätepotentialen i området. Fyra prospekteringsborrningar i Block 5B är planerade under 2008.

Vår organiska tillväxtstrategi drivs av prospektering. Vi förvärvade 28 nya licenser under 2007 med fortsatta investeringar i våra kärnområden särskilt i Nordsjön men även med nya affärer i Vietnam, Kambodja, Kenya, Kongo (Brazzaville) och Etiopien. Vi inledde 2008 med att tilldelas tio nya licenser i Norge och Malaysia. Det är nödvändigt för vår långsiktiga tillväxt att vi fortsätter att identifiera nya prospekteringsområden för att skapa morgondagens borrmöjligheter. Vi fortsätter att stöta på en evigt ökande konkurrens för areal särskilt från statliga oljebolag i utvecklingsländer och därför är det mycket glädjande att vårt team för New Ventures har möjlighet att säkra områden med potential. Vi kommer att fortsätta att söka nya affärer i direkta förhandlingar med utländska stater när det är lämpligt att förlita oss på så kallade "farm-in" transaktioner som ett komplement till vår prospekteringsstrategi.

Oljemarknaden

Vi lever i en värld av höga råvarupriser. Trots betydelsen av en trolig recession i USA delar jag fortfarande marknadens syn på fortsatt högt oljepris. Marknaden för oljeterminer har idag prissatt olja till 95 USD per fat för ett antal år framåt trots den senaste utförsäljningen på världens aktiebörser. Oljepriset drivs av en evigt ökande efterfrågan från utvecklingsländer tillsammans med utbudspress och ett osäkert geopolitiskt klimat.

Världsekonomin har vuxit under de senaste 100 åren understödd av ett överflöd av billiga energikällor. Detta har resulterat i förbättrade levnadsförhållanden, förbättrad hälsovård och livsstil för majoriteten av världens befolkning. Trots den logiska önskan att diversifiera energiutbudet till återvinningsbara källor är det realistiskt att anta att världen kommer att vara beroende av fossila bränslen under många år framöver som en trovärdig form av energi som tillåter ekonomier att växa och fortsätta förbättra världens levnadsstandard. Olje- och gasindustrin fortsätter att spela en betydande roll när det gäller att möta den framtida efterfrågan på energi på ett säkert och miljövänligt sätt.

Det är ingen tvekan om att den nuvarande debatten gällande klimatförändringarnas orsak och verkan är mycket viktigt. I Lundin Petroleum fortsätter vi att fokusera på metoder att minska utsläppen och öka energieffektiviteten. Att balansera kraven på att producera fossila bränslen och säkra energisäkerheten med konsekvenserna beträffande klimatförändringarna är ett komplicerat och svårt område. Jag är övertygad om att lösningar finns och vi kommer att fortsätta att vara engagerade i den allmänna debatten till förmån för alla våra intressegrupper.

Med vänliga hälsningar

C. Ashley Heppenstall Koncernchef och VD

ORDFÖRANDES ORD

IAN H. LUNDIN 4 ORDFÖRANDE

Kära aktieägare,

Jag skulle vilja börja detta brev med att citera "The International Energy Agency" när det gäller deras World Energy Outlook, 2007 (Världens Energi 2007). Sammanfattningen finns tillgänglig på internet och bör läsas av alla som investerar i energisektorn (www.worldenergyoutlook.org).

"Världens primära energibehov i referensscenariot ("Reference Scenario"), förväntas växa med 55 procent mellan 2005 och 2030 med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om 1,8 procent per år. Efterfrågan når 17,7 miljarder ton oljeekvivalenter, jämfört med 11,4 miljarder ton under 2005. Fossila bränslen kvarstår som den dominerande resursen och utgör 84 procent av den sammanlagda ökningen av efterfrågan mellan 2005 och 2030. Oljan kvarstår som det isolerat största bränslet även om dess andel av den globala efterfrågan faller från 35 procent till 32 procent. Efterfrågan på olja når 116 miljoner fat per dag under 2030 – 32 mmbopd eller 37 procent mer än under 2006. I linje med den spektakulära tillväxten över de senaste åren, står kol för den största ökningen i efterfrågan i absoluta tal, med ett kliv på 73 procent mellan 2005 och 2030 och ökar därmed sin andel av den globala efterfrågan av energi från 25 procent till 28 procent. Den största ökningen av kolanvändningen kommer från Kina och Indien. Andelen naturgas ökar något mer blygsamt, från 21 procent till 22 procent. Användning av el fördubblas, och dess andel av den slutliga energikonsumtionen ökar från 17 procent till 22 procent. Investeringar om cirka 22 biljoner USD i infrastruktur behövs för att kunna möta den förväntade globala efterfrågan. Att mobilisera alla dessa investeringar kommer att bli en utmaning."

Så för de som tror att oljeeran närmar sig sitt slut, tänk om. Det som IEA, i min mening inte helt förstår, är att världens oljeproduktion nu når toppen vid cirka 90 miljoner fat olja per dag (eller mer än 30 miljarder fat per år). Det bästa vi kan hoppas på från och med nu är att avtagandet inte blir för drastiskt, men även det kommer att innebära betydande investeringar. Att oljeproduktionen toppar börjar att kännas i marknaden, trots tal om ekonomisk nedtrappning och lägre konsumtion slår oljepriset nya rekord nästan dagligen. 100 USD per fat kommer snart att kunna minnas som de glada, goda dagarna av billig olja.

För Lundin Petroleum betyder detta bara en sak, vi måste fortsätta att skapa maximal exponering till nya olje- och gasfyndigheter och på så sätt öka vår reservbas organiskt och effektivt. 2007 var ett bra år för bolaget när det gäller tilldelning av nya licenser, totalt 28 kontrakterade områden i sex länder. Vi förväntar oss att underteckna flera nya produktionsdelningskontrakt under 2008. Vi har nu avundsvärda arealer i Europa, Afrika och Sydostasien. Våra pågående aktiva prospekteringsansträngningar börjar ge frukt. I Norge har vi gjort vad som kan vara den största fyndigheten i landet under de senaste tio åren med vår första borrning som operatör på

ORDFÖRANDES ORD

den norska kontinentalsockeln, prospekteringsborrningen 16/1-8 på Luno strukturen i PL338. Som ett resultat av denna borrning och ytterligare ett framgångsrikt test på den brittiska sockeln ökade våra betingade resurser med 40 procent förra året. Med tilldelningen av sju nya licenser i den senaste norska licensrundan APA, har Lundin Petroleum placerat sig som det viktigaste, oberoende, oljebolaget verksamt i Norge. Under 2008 kommer ett dussintal högpotentiella borrningar att genomföras inklusive de länge efterlängtade och mycket försenade borrningarna i Muglad Basin i Sudan och i den ryska delen av Kaspiska havet.

När det gäller produktionen är det viktigt att upprätthålla hög tillväxttakt. Från 2006 till 2007 ökade vi vår genomsnittliga dagliga produktion med respektabla 16 procent och vi förväntar oss att öka detta med ytterligare 6–10 procent (mer blygsamt) från slutet på 2007 till slutet av 2008. Vidare fortsätter vår reserversättningsgrad att överstiga 100 procent (148 procent under 2007) genom att använda god oljefältsteknik och den modernaste tillgängliga produktionsutrustningen. Det är värt att påpeka att de flesta stora och mycket stora bolagen har fått uppleva minskad produktion under de senaste antal åren och inte minst det faktum att deras reserversättningsgrad är långt under 100 procent. Vår produktionsökning på kort sikt kommer nästan uteslutande från Norge och mer precist från Alvheimfältet med förväntad produktionsstart under andra kvartalet 2008.

Förutom det förväntas produktionsstart av Volund i slutet av 2009 (som återkopplas till Alvheim) och det finns flera potentiella utbyggnadsprojekt av existerande fyndigheter i Nordsjön som kommer att inträffa efter 2010 och framöver.

Lundin Petroleum har även fortsatt att utvecklas som en god samhällsmedborgare med ett starkt engagemang när det gäller socialt ansvar och ansvar för miljön. Framgången för våra olika verksamheter runt om i världen beror till stor del på den positiva inverkan vi har på de lokala samhällena, initialt genom lokala anställningar och samhällsprojekt och slutligen genom oljeintäkter.

När det gäller miljön är vi starkt medvetna om den pågående debatten vilken omgärdar klimatförändringar. Det är ingen tvekan om att den ökande hungern på energi i den del av världsekonomin som är under utveckling står i direkt konflikt med de fastslagna kraven om att minska våra CO2 utsläpp. Den tilltagande tillväxten på dessa marknader förvandlar levnadsvillkoren för miljarder människor. Det finns ingen möjlighet att selektivt begära att dessa länder skall minska tillväxten för att lösa problem som är globala. Vad vi kan göra är att öka effektiviteten och reducera utsläppen på samtliga nivåer i bolaget utan att inverka på produktiviteten. Vår målsättning är att integrera energisparande och återanvändning i vår bolagskultur vilket bör vara fallet för alla ansvarstagande organisationer och institutioner.

Till slut vill jag framföra mitt varmaste tack å styrelsens vägnar, till alla anställda i Lundin Petroleum för deras hårda arbete, engagemang och starka motivation för att möta de ambitiösa målen vi har satt upp för oss själva. Jag tackar även er, aktieägare, för ert fortsatta stöd.

Högaktningsfullt,

Ian H Lundin Ordförande

VISION – STRATEGI

VISION

Som ett internationellt företag engagerat i prospektering och produktion av olja och naturgas strävar Lundin Petroleum efter att prospektera och producera olja och gas på ett ekonomiskt, samhälleligt och miljömässigt ansvarsfullt sätt till gagn för aktieägare, anställda och samarbetspartners.

Lundin Petroleum använder samma normer i verksamheten över hela världen för att uppfylla både våra affärsmässiga, etiska och lokala krav. Lundin Petroleum strävar efter att ständigt förbättra sättet att arbeta på samt efter att handla i enlighet med god oljefältssed och som god medlem av samhället.

STRATEGI

Lundin Petroleum följer följande strategi:

• 4Aktivt investera i prospektering för organisk tillväxt av reservbasen. Lundin Petroleum har ett antal borrbara strukturer med stor potential och fortsätter att aktivt söka nya prospekteringsarealer i världen.
• 4Exploatera existerande tillgångar med en aktiv "subsurface" strategi för att öka utvinningen av kolväten. Lundin Petroleum investerar i mogna tillgångar för att öka värdet genom borrningar, workovers och olika utvinningstekniker.
• 4Förvärva nya kolvätereserver, resurser och prospekteringsareal där möjligheter finns att öka värdet.

Lundin Petroleums affärskoncept

Lundin Petroleum är ett oberoende olje- och gasbolag och för att vår verksamhet skall kunna växa är vi involverade i alla faser av industrins cykler. Hjärtat i ett olje- och gasbolag är våra reserver – den olja och gas som vi har funnit och som ekonomiskt och kommersiellt kan utvinnas. Dessa reserver ligger till grund för vår produktion som i sin tur genererar kassaflöde och lönsamhet.

Vår målsättning är att öka vår reservbas genom organisk tillväxt och då tillfällen ges, genom av förvärv. Om vår reserversättningsgrad är högre än 100 procent så betyder det att för varje producerat fat har vi varit framgångsrika i att ersätta det fatet med åtminstone ytterligare ett fat och därigenom kan vi expandera vår verksamhet.

För att uppnå denna tillväxt gör vi kontinuerligt investeringar för att öka våra olje- och gaslicenser, prospekteringsresurser och betingade resurser. Vi ökar antalet licenser framför allt genom förhandlingar direkt med stater så väl som genom förvärv av licensandelar från andra olje- och gasbolag. Vi investerar sedan i undersökningar såsom aeromagnetism och seismik och våra geologer och geofysiker genomför studier för att identifiera borrbara prospekteringsstrukturer i våra licenser.

En prospekteringsstruktur är en struktur som har potentialen att innehålla kolväten men som måste borras för att kunna påvisa detta. Vi investerar kraftigt i prospekteringsborrningar för att påvisa om vår prospekteringsstruktur innehåller olja och/eller gas. Om prospekteringsborrningen är framgångsrik med att identifiera kolväten adderas den funna resursen till vår portfölj av betingade resurser.

Ekonomerna, reservoaringenjörerna, anläggningsingenjörerna, utbyggnadsgeologerna och vårt kommersiella team arbetar sedan med en ekonomiskt försvarbar plan för att utvinna dessa resurser. Om vi är framgångsrika förflyttas de betingade resurserna i fråga över till reserver. Ytterligare investeringar görs för att bygga ut dessa reserver genom att bygga infrastruktur och genomföra ytterligare produktionsborrningar. Slutresultatet är kommersiell produktion.

Cykeln från förhandling av licenser, via insamlandet av seismik, prospekteringsborrningar, förberedelser av utyggnadsplan och genomförande och slutligen produktion kan ta många år. Därför söker vi öka vår exponering till samtliga delar av "upstream" cykeln. Vår målsättning är att öka våra licenser, prospekteringsresurser, betingade resurser, reserver och produktion för att generera ökat aktieägarvärde.

RESERVER OCH RESURSER

CHRIS BRUIJNZEELS 4 DIREKTÖR RESERVOAR OCH PRODUKTION

Reserver

Lundin Petroleum beräknar, i likhet med de flesta företag i Europa, reserver och resurser enligt SPE/WPC-definitionen av oljetillgångar. Definitionen publicerades 1997 av SPE (Society of Petroleum Engineers) och WPC (World Petroleum Congress) i syfte att standardisera rapporteringen av reserver och har under 2007 ytterligare klargjort Petroleum Resource Management System.

Reserver definieras som den mängd petroleum som förväntas vara kommersiellt utvinningsbar från kända ansamlingar från en viss tidpunkt och framåt. Uppskattningar av reserver är förknippade med osäkerhet och för att specificera osäkerhetsgraden delas reserverna in i tre kategorier: bevisade, sannolika och möjliga. Lundin Petroleum rapporterar sina reserver som bevisade och sannolika, även förkortat 2P.

Lundin Petroleums reservberäkning bygger på prognoser för produktionsnivåer, aktivitetsprogram samt därmed förknippade kapitalinvesteringar och rörelsekostnader. Utifrån prognoserna och den förväntade oljeprisutvecklingen, beräknas det sista året för kommersiell produktion. Den totala produktionen fram till denna ekonomiska brytpunkt utgör bolagets reserver. Lundin Petroleum har i sina beräkningar använt sig av ett långsiktigt oljeprisscenario om 65 USD per fat.

Ett oberoende certifieringsföretag bekräftar årligen Lundin Petroleums beräknade reservbas. De senaste åren har Gaffney, Cline and Associates (GCA) utfört denna tjänst. GCA är ett av världens största oberoende certifieringsföretag inom detta område och i år certifierade GCA 184,2 MMboe (miljoner fat oljeekvivalenter) av 2P olja- och gasreserver, netto, för Lundin Petroleum per den 1 januari 2008, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med föregående års reserver. Lundin Petroleum ersatte fjolårets produktion med 148 procent från revidering av existerande reservbas så väl som reserver som uppgraderats från betingade resurser till reserver.

2P reserverna ökade särskilt i Norge och i Storbritannien till följd av att Peikfältet inkluderats. Detta tillsammans med ökade reserver för Thistle och Alvheimfälten kompenserar mer än väl för 2007 års produktion i dessa länder. Vår framgångsrika ombyggnad av Rethianfältet i Frankrike har resulterat i en nettoökning av våra 2P reserver. Förvärvet av Carrs licensandel 2007 har ytterligare ökat våra franska reserver. Reserverna i Tunisien, Nederländerna och Indonesien reducerades som ett resultat av produktionen. En nedjustering gjordes av de ryska 2P reserverna efter GCAs första fullständiga revidering av de ryska tillgångarna.

Under de senaste 5 åren har Lundin Petroleum demonstrerat sin förmåga att öka de förvärvade reserverna organiskt. Grafen över reservökningen visar att trots produktion är reserverna i Frankrike nu 12 procent högre och de indonesiska reserverna 25 procent högre än vid förvärvstillfället 2002. Våra norska reserver har ökat med 57 procent sedan förvärvet av DNOs tillgångar 2004. Och trots stora producerade volymer från Broomfältet är våra brittiska reserver idag sju procent högre än vid slutet av 2004.

Betingade Resurser

Förutom bevisade reserver har Lundin Petroleum flera oljeoch gasfyndigheter som för närvarande inte klassificeras som reserver. Enligt SPE/WPC räknas de till betingade resurser. Betingade resurser avser den uppskattade mängden petroleum, vid en viss tidpunkt, som eventuellt kan utvinnas från kända ansamlingar, men som under rådande omständigheter inte är kommersiellt utvinningsbara. Vidare måste en tillförlitlig utbyggnadsstrategi utarbetas för att tillåta betingade resurser att kategoriseras som reserver.

Lundin Petroleum har uppskattat de betingade resurserna till 188,3 MMboe. Resurserna ska inte ses som reserver, då det krävs ytterligare arbete innan de kan övergå i mogna reserver. Under 2007 omvandlades cirka 20 MMboe av betingade resurser till 2P reserver. Betingade resurser har ytterligare ökat med cirka 70 MMboe från de senast gjorda fyndigheterna Luno och Scolty i Nordsjön.

Lundin Petroleum har ett aktivt program för att omvandla betingade resurser till reserver. Ytterligare seismik har samlats in över Heather, Broom och South West Heatherfälten samt Thistlefältet. Studier är planerade för 2008 för att identifiera ytterligare utbyggnadsprojekt. Utvärderingsborrningar är planerade under 2008 i PL006, PL148 och Luno i Norge samt prospekteringsborrningar i Storbritannien och Kongo som kan leda till att redan gjorda fyndigheter kan omvandlas till reserver.

Lundin Petroleum beräknar sina betingade resurser på exakt samma sätt som sina reserver även om ytterligare arbete behövs för att omvandla dessa till mogna resurser. Det är inte säkert att identifierade resurser omvandlas till reserver.

Prospekteringsresurser

Det är viktigt att påpeka att Lundin Petroleums betingade resurser inte motsvarar Lundin Petroleums prospekteringstillgångar. Enligt SPE/ WPCs definitioner klassificeras dessa som prospekteringsbara resurser. Prospekteringsbara resurser avser uppskattad mängd petroleum, vid en viss tidpunkt, som eventuellt kan komma att utvinnas från ännu inte identifierade ansamlingar.

Lundin Petroleum har en stor portfölj av prospekteringslicenser. Prospekteringslicenserna utvärderas med hjälp av metoder såsom gravitations- och magnetmätningar, geokemiska undersökningar, seismiska undersökningar och bassänganalyser. Analysresultaten ger en lång lista över potentiella ansamlingar och borrbara strukturer. Enbart borrbara strukturer kan kategoriseras som prospektiva resurser enligt Lundin Petroleum. Potentiella ansamlingar är identifierade potentiella kolväteansamlingar som kräver ytterligare undersökningar innan de övergår i strukturer och inkluderas i borrprogram. Strukturer är klara för borrning. Det är viktigt att förstå att strukturer och potentiella ansamlingar är förknippade med prospekteringsrisker och kan alltså leda till att man inte finner kommersiella kvantiteter av kolväten. Sådana risker identifieras av Lundin Petroleum och ger ledningen stöd vid prioritering av bolagets prospekteringsaktiviteter.

Under 2008 planerar Lundin Petroleum att genomföra (operativt och icke-operativt) 17 prospekteringsborrningar omfattande totalt netto 1,2 miljarder boe obekräftade prospekteringsbara resurser. Lundin Petroleum uppskattar ytterligare 1,9 miljarder boe, netto, av obekräftade prospekteringsbara resurser, vilka kan bli föremål för prospekteringsaktiviteter under 2009 och framåt.

Organisk tillväxt

Eftersom Lundin Petroleum är verksamt både inom prospektering och produktion är målsättningen att kontinuerligt expandera verksamheten genom att identifiera prospekteringsmöjligheter, omdefiniera dessa till borrbara strrukturer och därmed utöka de prospekteringsbara resurserna. Framgångsrika prospekteringsfyndigheter till följd av genomförda borrningar resulterar i att prospekteringsbara resurser övergår i betingade resurser. När sedan en utbyggnadsstrategi utarbetats och fyndigheterna visat sig kommersiellt utvinningsbara omklassificeras betingade resurser till reserver.

Obekräftade prospekteringsbara resurser (intern uppskattning) 3,1 miljarder boe, netto Lundin Petroleum

MARKNADSÖVERSIKT

GEOFFREY TURBOTT 4 FINANSDIREKTÖR

Ekonomisk tillväxt

Den ekonomiska tillväxten har stor betydelse när det gäller efterfrågan på olja och oljeprodukter, i synnerhet i utvecklingsländer där stark ekonomisk tillväxt ofta innebär ökad efterfrågan på olja.

Sedan sekelskiftet har BNP ökat i genomsnitt med 4,4 procent per år världen över. Denna tillväxttakt ligger markant över den långsiktiga trenden och innebär en genomsnittlig ökning med över en procent jämfört med de senaste 20 åren.

Stark tillväxt i Mellanöstern och utvecklingsländerna i Asien har haft stor betydelse för att perioden uppvisat en tillväxt över genomsnittet.

Globaliseringens krafter, genom vilka nationella ekonomier i allt högre utsträckning integreras med den internationella ekonomin genom handel, har inneburit att denna period av ekonomisk utvidgning har varit den mest bärkraftiga och samordnade på senare tid. Och även om aktuella prognoser mot bakgrund av kreditmarknadskrisen förutspår svagare tillväxt eller t.o.m. tillbakagång i USA och andra utvecklade ekonomier fortsätter utvecklingsländerna i Asien och Mellanöstern att uppvisa stabila ekonomiska resultat.

Samverkan mellan stagnerande tillväxt i den utvecklade världen och fortsatt expansion i utvecklingsländerna kommer också i fortsättningen att i hög grad påverka oljemarknaden.

Efterfrågan på olja

Från 2000 till 2007 ökade efterfrågan på olja med 9,3 miljoner fat om dagen. För att placera denna tillväxt i sitt rätta sammanhang är den lika stor som den sammanlagda produktionen 2007 hos Exxon, BP, Total, Chevron och ENI. Huvuddelen av denna ökade efterfrågan kom från länder utanför OECD och med bara 1,2 miljoner fat om dagen från den utvecklade världen. Enbart Kina stod för ca 30 procent av detta, eller 2,8 miljoner fat om dagen.

Det är uppenbart att industrialiseringsprocessen i Kina samt den ökade levnadsstandarden i Asiens utvecklingsländer ökar efterfrågan på olja. Utifrån erfarenheterna i USA, Japan och Korea lär det dröja om Kina och Indien ska gå samma väg som andra nyligen industrialiserade ekonomier i området.

I dag gör Kina och Indien av med strax över två fat olja per capita och år. I USA är konsumtionen 25 fat per capita och i Japan och Korea ligger motsvarande siffror på 14 respektive 16 fat per capita. Bara i Kina skulle en ökning av endast fem fat per capita medföra en ökning av efterfrågan med 18 miljoner fat olja om dagen och innebära ytterligare tryck på försörjningsledet. Varje ökning med ett fat per capita i Indien skulle medföra en ökad efterfrågan på tre miljoner fat olja om dagen.

Så även om flera analytiker förutspår en nedgång i efterfrågan på olja med utgångspunkt från kortsiktiga ekonomiska trender i den utvecklade världen tror vi att utvecklingsländerna i Asien på mellan- och lång sikt kommer att fortsätta spä på efterfrågan.

Utbud av olja

Att klara av konsumtionsbehovet i en växande världsekonomi har blivit en allt större utmaning. Nytillskott från länder utanför OPEC-gruppen som t.ex. Ryssland och Brasilien förväntas bara medföra en blygsam och kortsiktig ökning av leveranserna. Med tanke på den nedgång som observerats i några av de mer mogna produktionsområdena, t.ex. i USA och Nordsjöområdet, förefaller utsikterna för en tillväxt från länderna utanför OPEC i ett mellanperspektiv som bäst att vara oförändrade.

Källa: International Energy Agency

Detta ökar pressen på OPEC att kompensera för bristen i ett läge där reservkapaciteten ligger på ungefär halva den nivå som man hade vid sekelskiftet. IEA:s prognos för OPEC:s reservkapacitet enligt ovan visar på de svårigheter som OPEC tillsammans med branschen i övrigt står inför när producenterna försöker hålla jämna steg med den ökade efterfrågan. Möjligheten att bibehålla investeringarna på en nivå som möjliggör den kapacitetsökning som krävs för att tillfredsställa den ökande konsumtionen kommer att förbli ett problem för både OPEC- och icke-OPEC-producenter, i synnerhet med dagens snäva marknader för upstreamutrustning och tjänster.

Resultatet har blivit en markant uppgång i priset på råolja.

Resurstillgångar

Även om det fortfarande finns betydande resurser som återstår att utvecklas är nyckeln att se till att detta sker på ett tidsmässigt rätt och ordnat sätt inom systemets gränser.

Visserligen pekar de senaste marknadsprissignalerna på en period av relativt dålig tillgång och utmaningen för oss som företag är att hitta en plats där vi fortsätter öka våra reserver och på så sätt förbättra produktionsnivåerna på en marknad med höga råvarupriser, vilket naturligtvis kommer att skapa värde för våra aktieägare.

Vår största utmaning ligger i att fortsätta utveckla förhållandet till våra intressenter i de viktigaste produktionsländerna samt i potentiella nya områden och därigenom bibehålla en balanserad portfölj. Som ett mindre och oberoende företag med snabba beslutsvägar ser vi detta som en möjlighet.

Kostnadstrycket

Höga råvarupriser har medfört ökade intäkter och kassaflöde för bolaget. Detta har i sin tur och i synnerhet efter 2004 drivit fram en ökning i investeringar i upstreamaktiviteter i och med att både nationella och internationella oljebolag utvidgar sina budgetar för att öka resurserna och produktionsnivåerna som svar på ökad efterfrågan och högre priser.

Tjänstesektorn har liksom raffinaderisektorn emellertid genomgått en längre period av underinvestering både ifråga om personal och utrustning. Detta går tillbaka till slutet av 1980- och början av 1990-talet då oljepriserna var låga. Samtidigt har stark ekonomisk tillväxt och i synnerhet tillväxten i Asiens utvecklingsländer medfört ökad efterfrågan på i stort sett samtliga råvarumarknader, av vilka många används inom oljeindustrin.

Resultatet har blivit en period av markant ökade kostnader i branschen, alltifrån borr- till utrustningskostnader, med särskilt stor ökning när det gäller den specialutrustning som krävs för att utvinna kolväten. Brist på kompetent personal har skapat ytterligare tryck. Leveranstiderna för utrustningen har också ökat vilket medför högre projektledningskostnader och stora förseningar ifråga om slutförandet av projekten.

Nyligen gjord forkning visar index över kostnader för upstreamprojekt sammanställda av IHS-CERA som visar hur kostnaderna nästan har fördubblats sedan 2005.

Högre pris för tjänster och utrustning ger tydliga signaler om att öka kapaciteten och tecken tyder på att så är fallet. De långa leveranstider som krävs för att konstruera erforderlig specialutrustning och utbilda kompetent personal kommer troligtvis att medföra att kostnaderna ökar på kort sikt.

Marginaler

Högre projektkostnader har inneburit en trefaldig ökning av de genomsnittliga prospekterings- och utvecklingskostnaderna för oljeprospekterings- och producentföretag från USD fem per fat under 2000 till USD 15 per fat under 2006.

Högre kostnader i kombination med större tekniska utmaningar för att utveckla marginalfat (t.ex. djupvattenverksamhet eller annorlunda geologiska förutsättningar) påverkar marginalerna negativt.

Trots att de absoluta marginalerna fortsätter vara höga börjar marginalen i procent av intäkterna att bli snäv.

Relativt högre statliga avgifter sätter också press på marginalerna eftersom avtal med högre statliga avgifter under perioder av högre lönsamhet nu börjar kännas och regeringarna presenterar nya åtgärder som syftar till att ta en större del av vinsten.

VERKSAMHETEN

ALEXANDRE SCHNEITER 4 VICE VD OCH COO

Vår framgång fortsätter att drivas av vår förmåga att öka våra reserver och produktion. Sedan starten av Lundin Petroleum 2001 har vi inte enbart kunnat ersätta våra producerade reserver men har också kunnat addera ytterligare reserver genom aktiva investeringar i våra existerande tillgångar och genom nya förvärv.

Under 2007 ökade vi våra betingade resurser med 40 procent. Vår reserversättningsgrad som nådde 148 procent kom huvudsakligen från verksamheterna i Storbritannien, Norge och Frankrike. 2007 var det år då Luno- och Scoltyfälten upptäcktes i Norge och Storbritannien. Dessa fyndigheter tillät oss att boka om 70 MMboe av prospekteringsresurserna till nya betingade resurser. Luno, som är den största fyndigheten gjord på den norska kontinentalsockeln på tio år, kommer att utvärderas under 2008 för att påvisa ytterligare potential i juraoch triasreservoaren. I Storbritannien kommer en borrning på en liknande struktur som Scolty att genomföras i samma block i mitten av 2008. Vi har som målsättning att överföra en betydande andel av våra betingade resurser till bevisade och sannolika reserver (2P) genom vårt utvärderingsprogram för PL338 (Lunofyndigheten), PL148 (Nemofyndigheten) och PL006c (South East Tor fyndigheten).

När det gäller utbyggnader bestod 2007 till stor del av den pågående utbyggnaden av Alvheimfältet i Norge som trots betydande förseningar förväntas starta produktionen i slutet av april. Parallellt har utbyggnadsplanen för Volundfältet godkänts med produktionsstart planerad till andra halvåret 2009. Förstudier av Peikfältet genomförs och en utbyggnadsplan förväntas att lämnas in under 2009. I Storbritannien pågår uppgraderingar av båda plattformarna för Heather och Thistle som planerat. Utbyggnadsborrningar vid båda fälten planeras till andra halvåret 2008 för Thistle och under 2009 för Heather. Två nya omfattande 3D seismiska undersökningar genomfördes med framgång under 2006 och 2007 över både Broom/Heather- och Thistlefältet. Detaljerade studier av ytan under havsbotten utförs för att förbereda för kommande borrprogram. Utbyggnadsborrningen på Broom nådde med framgång det planerade djupet med goda resultat beträffande den producerande reservoaren. Borrningen har med framgång satts i produktion under april 2008. Slutligen går utbyggnaden av gasfältet i Indonesien, Singafältet i Lematangblocket, enligt plan till följd av att ett gasförsäljningsavtal undertecknades under 2007. Produktionsstart beräknas till 2009.

Produktionen uppnådde en genomsnittlig produktion om 34 000 boepd för året, en ökning om 16 procent jämfört med 2006. Skillnaden mellan uppnådd produktion och förväntad produktion 2007 berodde främst på förseningen av produktionsstarten av Alvheimfältet. Resultatet från Storbritannien förbättrades avsevärt jämfört med 2006 men påverkades negativt mot slutet av året av branden på Thistle. Jag är mycket nöjd med hur vårt team hanterade incidenten och är övertygad om att resultatet från vår brittiska verksamhet kommer att fortsätta att förbättras.

Vårt borrprogram under 2007 som bestod av totalt nio prospekteringsborrningar resulterade i tre fyndigheter vilket motsvarar en framgångsfaktor om 33 procent. Programmet utmärktes av två betydande händelser. För det första var det Lunofyndigheten i Norge som kommer att utvärderas under 2008 och för det andra, tilldelningen av 28 nya licenser. Detta är resultatet av vår framgångsrika strategi att växa organiskt genom att fokusera på våra kärnområden. Med denna inställning kan vi tillåta oss att genomföra ett långsiktigt prospekteringsborrningsprogram med 17 fasta borrningar planerade under 2008 med potential om 1,2 miljarder potentiella obekräftade prospekteringsresurser, netto och uppskattningsvis ytterligare 25 prospekteringsborrningar under 2009 med över en miljard av obekräftade potentiella prospekteringsresurser, netto. Jag är övertygad om att denna strategi kommer att fortsätta att leda till ytterligare fyndigheter och betydande organisk tillväxt under kommande år.

I Sudan är borrningarna nu igång och framsteg har gjorts när det gäller Laganskyblocket i Ryssland med första prospekteringsborrningen planerad under andra kvartalet 2008.

Jag är stolt över vad vi har uppnått under 2007 med nya fyndigheter, betydande ökningar av reserver och resurser och ökad produktion. Tilldelning av nya licenser tillåter bolaget att upprätthålla en hög nivå av prospekteringsaktiviteter in i framtiden. Detta är resultatet av en mycket dynamisk, professionell och målmedveten grupp personer. Vi är privilegierade som har ett sådant team.

Jag ser fram emot spännande tider!

Alexandre Schneiter Vice VD & COO

verksamheten – EUROPA

NORGE

• 4Reserver: 57,0 MMboe
• 4Betingade resurser: 105,4 MMboe
• 4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 880 MMboe
• 4Genomsnittlig nettoproduktion 2007: 680 boepd

Norge är ett av de viktigaste områdena för Lundin Petroleum. Den nuvarande portföljen av licenser består av hela spektrat från prospektering till mogna tillgångar.

Produktionsstart för utbyggnadsprojektet Alvheim (licensandel (l.a.) 15%) sker under andra kvartalet 2008. Alvheim är ett av de största utbyggnadsprojekten för olja i Norge med bruttoreserver över 200 miljoner fat och en förväntad platåproduktion om 90 000 boepd, brutto. Projektet innefattar 13 utbyggnadsborrningar av vilka sex framgångsrika borrningar redan är genomförda. Det finns ytterligare potential att öka reserverna i det större Alvheimområdet från existerande fyndigheter som inte är del av den initiala utbyggnadsplanen såväl som från ytterligare prospekteringspotential.

Utbyggnadsplanen för Volund (l.a. 35%), beläget söder om Alvheim, godkändes av den norska staten och planerad produktionsstart beräknas till 2009 och kommer att kopplas till Alvheims anläggningar under havsytan. Bruttoproduktionen beräknas till cirka 25 000 boepd.

Prospekteringsborrningen Luno i licensen PL338 (l.a. 50%), med Lundin Petroleum som operatör, var framgångsrik och resulterade i en fyndighet i slutet av 2007. Storleken på fyndigheten är uppskattad till mellan 65 MMboe och 190 MMboe brutto, utvinningsbar olja från jurareservoaren med ytterligare potential i triasreservoaren. Lunofyndigheten kommer att utvärderas under 2008 innan beslut om utbyggnad fattas.

Det finns ytterligare betingade resurser i Norge i ett antal outbyggda fyndigheter i portföljen. Dessa betingade resurser förvaltas aktivt och ett antal utvärderingsborrningar genomförs under 2008.

Lundin Petroleum har en omfattande portfölj av 26 prospekteringslicenser. Två och ett halvt år av riggkapacitet har säkrats från och med 2009 vilket kommer att resultera i ett fortsatt aktivt prospekteringsborrningsprogram i Norge.

Alla reserver, resurser och produktion gäller netto Lundin Petroleum om inget annat anges.

STORBRITANNIEN

• 4Reserver: 53,8 MMboe
• 4Betingade resurser: 60,3 MMboe
• 4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 192 MMboe
• 4Genomsnittlig nettoproduktion 2007: 13 670 boepd

Den brittiska kontinentalsockeln (UKCS) utgör ett kärnområde beträffande produktionen för Lundin Petroleum. De främsta tillgångarna inkluderar två s.k. mogna producerande fält, Thistle (l.a. 99%) och Heather (l.a. 100%) och Broomfältet (l.a. 55%) som kopplas tillbaka till Heatherplattformen. En framgångsrik utbyggnadsborrning har genomförts på Broomfältet med produktionsstart i april 2008. Broomfältet kommer att förlänga den ekonomiska livslängden för Heatherfältet genom väsentlig produktion och betydande reserver.

Lundin Petroleum har även en portfölj av prospekteringslicenser med potential att ytterligare utöka reservbasen på den brittiska kontinentalsockeln.

Ett långsiktigt investeringsprogram för att uppgradera Heather och Thistles produktionsanläggningar är igång. Renovering med återinstallation av respektive borrigg kommer att resultera i ytterligare utbyggnadsborrningar vid Thistlefältet under 2008 och Heather under 2009. Detta kommer att säkra förlängd livslängd och förbättrade produktionsnivåer. Två 3D seismiska undersökningar genomfördes under 2006 och 2007 över Broom/Heatherfältet och Thistlefältet. Tolkning och detaljerade studier av ytan under havsbotten görs inför det kommande borrprogrammet.

Vidare drivs aktivt möjligheten att bedriva tredjepartsverksamhet vilket kommer att minska kostnaderna och ytterligare förlänga den ekonomiska livslängden för Heather och Thistles anläggningar.

Under 2007 resulterade prospekteringsborrningar i fyndigheten Scolty i licensen P1107 (l.a. 40%). Under 2008 kommer en liknande ansamling, strukturen Thorphins, att borrras i samma block.

verksamheten – EUROPA

FRANKRIKE

• 4Reserver: 25,8 MMboe
• 4Betingade resurser: 9,6 MMboe
• 4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 128 MMboe
• 4Genomsnittlig nettoproduktion 2007: 3 480 boepd

De franska tillgångarna är belägna i områden som är bevisade, mogna med utbyggd produktion. I Paris Basin (l.a. 33,3–100%) och Aquitaine Basin (l.a. 50%) optimeras produktionen genom att använda olika teknik vid underhåll och genomgång av tidigare gjorda borrningar (workover), vatteninjicering och utbyggnadsborrningar. Genom att framgångsrikt använda olika teknik av vatteninjicering, "cold water fracs", har produktionen ökat i flera av fälten i Paris Basin. Anläggningar och infrastruktur finns på plats med överskottskapacitet som möjliggör snabb utbyggnad av nya reserver.

Ytterligare prospekteringsmöjligheter och utvinning av betingade resurser utvärderas för att öka den franska produktionen.

De franska tillgångarna har låg avskrivning och förutsägbar, långsiktig produktion för Lundin Petroleum.

NEDERLÄNDERNA

• 4Reserver: 4,9 MMboe
• 4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 1 MMboe
• 4Genomsnittlig nettoproduktion 2007: 2 250 boepd

Nederländerna är en så kallad mogen gasprovins med stabil, långsiktig produktion från fält både onshore och offshore. Produktionen genereras från icke-operativa licensandelar. Även om flertalet producerande fält är så kallade mogna fält utvärderas ytterligare borrningar och utbyggnadsmöjligheter aktivt.

Den producerade gasen säljs till Gasterra med ett långsiktigt avtal i enlighet med den holländska statens "small gas field policy".

IRLAND

4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 29 MMboe

Lundin Petroleum har två prospekteringsandelar som icke-operatör, offshore Irland, i Slyne Basin (Inishmore 50%) och i Donegal Basin (Inishowen 40%)andelar i tre licenser, offshore Irland.

Programmet framöver innefattar en planerad insamling av seismik.

SUDAN

4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 634 MMboe

Lundin Petroleum har en licensandel om 24,5 procent i Block 5B. Operatör är White Nile (5B) Petroleum Operating Company Ltd. (WNPOC), ett konsortium som ägs av Petronas Carigali och Sudapet.

Block 5B är beläget i den oljerika Muglad Basin, angränsande till fält med produktion över 300 000 fat per dag. Blocket innehåller ett antal stora strukturer och ansamlingar identifierade från tidigare insamlad seismik.

Ett program med fyra prospekteringsborrningar har påbörjats i Block 5B med obekräftade prospekteringsbara resurser över 500 MMboe. Tre borrningar kommer att genomföras med användandet av en borrigg monterad på en pråm i det område som ligger under vatten, träskmark, nära Nilen. En borrning genomfördes utan framgång på torra land med användandet av en konventionell landrigg.

För att ytterligare utvärdera potentialen i Block 5B pågår insamling av 2D seismik med cirka 1 000 km redan insamlad seismik under 2007 och ytterligare 1 160 km planerad under 2008.

Under 2007 har "Sudan National Petroleum Commission (NPC)"bekräftat att det WNPOC ledda konsortiet är den legala innehavaren av Block 5B. Joint venture partners har accepterat rekommendationen från NPC att överlåta en andel om 10 procent till "The National Oil Company of Southern Sudan" att allokeras från varje partners andel pro rata.

KENYA

Lundin Petroleum undertecknade under 2007 ett produktionsdelningskontrakt (PSC) för Block 10A som täcker 14 748 km2 över den nordvästra delen av Anza Basin. En begränsad mängd prospektering har utförts i Block 10A men historiska borrningar och seismik indikerar att det finns ett fungerande petroelumsystem.

En gravitationsmätning med flyg kommer initialt att genomföras över blocket under 2008 och samtlig existerande seismisk data kommer att ombearbetas och följas av insamling av ny 2D seismik. Detta för att bättre kunna definiera ytan under marken samt områden med lokal "inversion".

Situationen i Sudan

Sedan undertecknandet av det omfattande fredsavtalet (CPA) i januari 2005 är större delen av landet i fred och börjar kunna dra fördel av oljeintäkterna. Tecken på ekonomisk utveckling är tydliga i olika delar av landet särskilt i områdena med olja i södra Sudan.

Även om Lundin Petroleum inte är operatör så bibehålls en aktiv roll i Sudan och situationen i Block 5B följs särskilt. Det är i pågående kontakt med olika intressegrupper, inklusive representanter för relevanta myndigheter i Sudan, tillsammans med lokala och internationella enskilda organisationer (NGO) men framför allt med operatören, WNPOC, som försäkran om att arbetet bedrivs i enlighet med principer för god samhällsmedborgare ges. Utöver det lokala utvecklingsprogrammet i Block 5B som bolaget bidrar till via konsortiet, har Lundin Petroleum finansierat ett antal lokala utvecklingsprojekt som del av Bolagets donationsprogram. Projekten utförs av lokala NGOs under överinseende av två sudanesiska experter när det gäller lokal utveckling som anställts av Lundin Petroleum för detta ändamål.

ETIOPIEN

Lundin Petroleum har undertecknat Produktionsdelningskontrakt (PSC) för prospektering och produktion av olja och gas i fyra block i Oagden Basin (l.a. 100%) samt ett i Adigala, onshore Etiopien (l.a. 100%).

Även om prospekteringsarbete i Ogaden Basin har varit begränsat, har tidigare prospektering i västra Ogaden Basin påvisat ett fungerande petroleumsystem med bevisad källbergart och reservoar.

Insamlingen av data via gravitation och magnetism med flyg har slutförts och insamlingen av 2D seismik planeras till senare delen av 2008.

verksamheten – afrika och ryssland

TUNISIEN

• 4Reserver: 1,9 MMboe
• 4Betingade resurser: 8,2 MMboe
• 4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 18 MMboe
• 4Genomsnittlig nettoproduktion 2007: 6 360 boepd

Oudnafältet (l.a. 40%), med produktionsstart i november 2006, producerade i genomsnitt över 19 000 bopd, brutto under 2007. I juni 2007 bröt vattnet igenom reservoaren som förväntat. Produktionen från fältet följs noggrant för att optimera resultatet och jämföra aktuell produktion med förväntad produktion. Utbyggnaden består av en producerande borrning och en vatteninjiceringsborrning, båda kopplade till Ikdam FPSO (fartyg för produktion, lagring och avlastning). Trycket i reservoaren upprätthålls med hjälp av vatteninjicering och produktionen sker genom en oljedriven jetpump.

Ikdam FPSO

Ikdam är en Aframax-tanker med lagringskapacitet på närmare 600 000 fat olja. Fartyget uppfyller kraven som ställs för användning som tanker, oljeterminal och produktionsanläggning. Fartyget ägs av Ikdam Production SA, som i sin tur ägs av Lundin Petroleum (40 %), Teekay-Petrojarl Production AS (Teekay) (40%) och Gezino AS (20 %).

KONGO (BRAZZAVILLE)

4Betingade resurser: 3.2 MMboe

Lundin Petroleum har en licensandel om 18,75 procent i Marine Block XI, offshore Kongo (Brazzaville).

Tidigare prospekteringsaktiviteter har resulterat i fyra mindre oljefyndigheter och ett flertal ännu icke borrade potentiella strukturer. Alla fyndigheter och potentiella strukturer finns i närheten av befintliga anläggningar och på vattendjup mellan 10 och 120 meter.

Tolkningen av den under 2006 insamlade 1 200 km2 3D seismiken är under slutförande och kommer att resultera i ökad förståelse av existerande fyndigheter och definiera potentiella strukturer för prospekteringsborrningar vilka förväntas påbörjas i slutet av 2008 med en borrning.

RYSSLAND

• 4Reserver: 24,7 MMboe
• 4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 732 MMboe
• 4Genomsnittlig nettoproduktion 2007: 4 970 boepd

Lundin Petroleum innehar licensandelar i en portfölj av produktions-, utbyggnads- och prospekteringstillgångar i Ryssland.

Produktion genereras från fyra oljefält på land. Sotchemyu-Talyufältet och North Iraelfältet i republiken Komi, Kaspiskoyefältet i republiken Kalmykia och Ashirovskoyefältet i Orenburg. Borraktiviteter pågår för att öka produktionen.

Laganskyblocket (l.a. 70%) är 2 000 km2 stort och beläget offshore i den centrala kaspiska bassängen som innehåller några av de största olje- och gasansamlingarna i världen. Två prospekteringsborrningar planeras i blocket under 2008 i Morskaya och Laganskayastrukturerna. En tredje struktur har identifierats i blocket, Petrovskayastrukturen som med stor sannolikhet kommer att borras under 2009. Obekräftade prospekteringsbara resurser, netto, är över 700 MMboe. Anläggningarna, som är monterade på pråmar vilket är nödvändigt för att kunna borra på grunt vatten, har mobiliserats till borrplatsen och nödvändiga tillstånd och godkännanden har erhållits.

Ett optionsavtal gällande Laganskyblocket undertecknades i juli 2007 med JSC Gazprom ("Gazprom") där Gazprom kommer att ha en option om 50 procent plus en aktie i Laganskyblocket. Vidare har Lundin Petroleum undertecknat ett optionsavtal med dess minoritetspartner att köpa dess licensandel om 30 procent. Nettoeffekten om båda optionerna löses in är att Gazprom kommer att äga en licensandel om 50 procent plus en aktie och Lundin Petroleum kommer att äga en licensandel om 50 procent minus en aktie i Laganskyblocket.

verksamheten – sydostasien

INDONESIEN

• 4Reserver: 16,1 MMboe
• 4Betingade resurser: 1,5 MMboe
• 4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 92 MMboe
• 4Genomsnittlig nettoproduktion 2007: 2 600 boepd

Produktionen i Indonesien genereras från tillgångar via produktionsdelningskontrakt (PSC) för Salawati Island/ Salawati Basinområdet på Papua. För att kunna bibehålla produktonsnivåerna i dessa licenser pågår även ett aktivt prospekteringsprogram.

Utbygganden av gasfältet Singa i Lematangblocket pågår med planerad produktionsstart 2009. Ett gasförsäljningsavtal undertecknades vilket kommer att förse kunder på västra Java med gas. Lundin Petroleum har idag 25,88 procent.

KAMBODJA

Lundin Petroleum har förvärvat 34 procent i Block E, offshore Kambodja under 2007. Blocket är beläget vid den östra delen av Pattani Basin och täcker ett område om 5 559 km2 . Området är relativt oprospekterat med begränsad mängd insamlad seismik och inga genomförda prospekteringsborrningar.

En 1 200 km seismikundersökning har genomförts under 2007 över Block E där ett flertal potentiella strukturer har identifierats.

VIETNAM

4Obekräftade prospekteringsbara resurser: 379 MMboe

Lundin Petroleum har en licensandel om 33,34 procent i Block 06/94 i Nam Con Son Basin, offshore södra Vietnam i vilken det finns ett antal betydande olje- och gasfyndigheter. Blocket täcker ett område av 4 195 km2 .

Flera stora strukturer har utmarkerats i blocket via existerande 2D seismik. Under 2007 slutfördes ett 3D seismikprogram och tolkning av den seismiska datan pågår. Prospekteringsborrningar kommer att påbörjas under 2008.

SAMHÄLLSANSVAR

CHRISTINE BATRUCH 4 DIREKTÖR CORPORATE RESPONSIBILITY

Bolagets samhällsansvar innebär att bedriva verksamheten i enlighet med affärsmässiga principer och med vederbörlig hänsyn till människor och miljö.

Ett framväxande engagemang

Lundin Petroleum har haft en stabil utveckling under 2007 och stärkt sin ställning genom förvärv av nya licenser inom traditionella verksamhetsområden t.ex. i Frankrike, Norge och Storbritannien samtidigt som man har förvärvat licenser inom nya områden i Afrika och Sydostasien. Lundin Petroleums samhällsengagemang och ramverk har också utvecklats vilket befäster befintliga principer och aktiviteter samtidigt som nya utvecklas.

Lundin Petroleums målsättning att prospektera och producera olja och gas på mest ekonomiskt effektiva, socialt ansvarstagande och miljömässigt acceptabla sätt såsom framgår av bolagets uppförandekod (koden) är lika aktuell idag som 2001 när koden antogs av styrelsen. Vad som emellertid har förändrats är det ökade antalet länder och situationer av intresse för bolaget.

För att ta fram åtgärder som svar på dessa nya utmaningar har Lundin Petroleum utnyttjat internationella initiativ, riktlinjer och bästa praxis. Även om bolaget ännu inte formellt har sanktionerat dessa initiativ har man bestämt sig för att följa dem i praktiken.

INTERNATIONELLA INITIATIV AV BETYDELSE FÖR LUNDIN PETROLEUM

• 4Förenta Nationernas globala överenskommelse om mänskliga rättigheter, arbetskraft, miljö och korruption.
• 4Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCC) samt Kyotoprotokollet.
• 4Extractive Industry Transparency Initiative mot korruption
• 4Frivilliga principer för säkerhet och mänskliga rättigheter om säkerhet
• 4Förenta Nationernas millennieutvecklingsmål om samhällsprojekt

De särskilda åtgärder som Lundin Petroleum vidtagit för att främja sina värderingar beträffande människa/miljö inom koncernen omfattar bl.a.:

• 4spridning av bolagets människorättsprinciper inom hela bolaget och på dess webbplats
• 4ett uttalande om klimatförändringarna som fastställer dessa som en viktig fråga där bolaget kan spela en positiv roll genom att fokusera på intensivt miljöarbete i hela verksamheten och öka sin energieffektivitet.
• 4utbildning i säkerhetsmedvetenhet för personal i besvärliga miljöer.

I alla dessa sina ansträngningar har Lundin Petroleum utnyttjat formella och informella tjänster från utomstående specialister, bl.a. regeringstjänstemän, hjälporganisationer, institutionella aktieägare och konsulter. Bolagets personal har också i egenskap av talare och deltagare medverkat i ett antal konferenser och seminarier som rör bärkraft, klimatförändringar, företagens samhällsansvar samt olja och konflikter för att öka Lundin Petroleums nätverk av intressenter och jämföra sina resultat mot såväl konkurrenter som mot internationella normer.

Bolagets samhällsansvar tillämpat inom operativa områden

Kärnan i Lundin Petroleums ansvarsramar som gäller för samtliga tillgångar är:

• 4Uppförandekod
• 4HSE- (Hälsa, säkerhet, miljö) och samhällsrelationsprincip
• 4HSE-principerna ("gröna boken")
• 4HSE-relaterade mål för nollvision ifråga om dödsolyckor, incidenter samt utsläpp eller läckage.

Syftet med ansvarsramarna är att understryka vikten av att integrera hälsa, säkerhet, miljö och samhällsfrågorna i verksamheten. För tillgångar som ingick i Lundin Petroleums företagsgrupp före 2007 ingår dessa ramar som en del av den

¹ Lundin Petroleums dokumentation som refereras till i detta avsnitt finns tillgänglig på www.lundin–petroleum.com, under ANSVAR.

² Värdinstitutioner inkluderar: "the Business Humanitarian Forum, the Center for Energy and Petroleum Law and Policy, universitetet i Dundee, Ethical Corporation, Geneva Petroleum Club, IMD, universitetet för fred, etc.

"dagliga verksamheten". De åtgärder som bolaget vidtar för att tillgångarna ska uppfylla sina skyldigheter omfattar bl.a.

Rapportering: samtliga operativa tillgångar måste varje månad rapportera hur man hanterat HSE-frågor liksom lämna särskilda rapporter om viktigare händelser som påverkar människa, miljö eller egendom. Tillgångarna tillhandahåller statistik beträffande nyckelindikatorer (dödlighet, förlorad arbetstid, oljespill resp. gas-/kemikalieläckor) liksom rapporter om annan relevant HSE-information som t.ex. nära-olyckor, undersökningar och orsaksanalyser beträffande händelser eller nära-olyckor, studier, övningar, personalutbildning osv. som har ägt rum under den föregående månaden så att bolaget kan hålla reda på HSE-resultaten såväl löpande som i sammanfattning.

Dokumentation: i syfte att främja Lundin Petroleums gröna bok måste verksamheten i de olika länderna tillämpa relevant HSE-dokumentation anpassad till verksamhetens karaktär, minst en HSE-plan, en nödfalls- eller krishanteringsplan samt dithörande procedurer, t.ex. system för arbetstillstånd. Dokumentationens relevans testas med hjälp av övningar med avdelningar eller hela verksamheter där bolagets kontor ingår.

Övervakning: bolagets personal övervakar hur tillgångarna presterar genom att granska den månatliga dokumentationen, delta i kvartals-, halvårs eller årsmöten om verksamheten eller HSE-frågor samt genom regelbundna övningar. Dessutom deltar personalen i särskilda evenemang som t.ex. HSE-informationsdagar eller samhällsrelaterade aktiviteter.

Verifiering: operativa enheter granskas av bolaget och/eller utomstående organisationer beträffande hela eller delar av verksamheten (se nedan).

HSE-praxis och samhällsrelationer i operativa områden

Frankrike: En studie kallad "förebyggande HSE-planering" genomförs för varje ny verksamhet. 68 sådana studier togs fram under 2007. Förutom de specialtillstånd som utfärdades under borrprogrammen utfärdades 1 024 arbetstillstånd. I personalen fick 103 personer externutbildning och 24 internutbildning i sådana frågor som bl.a. rör yrkesrelaterade risker, förebyggande åtgärder och första hjälpen, vilket innebär mer än 2 utbildningar per person. 36 platser granskades internt i enlighet med en standardiserad checklista. Orsaksanalys av förlorad arbetstid i Frankrike visade att 47 procent utgjordes av mindre incidenter. Särskild utbildning kommer att genomföras under 2008 för att uppmärksamma risker.

Indonesien: Innan borrningen påbörjas görs artighetsvisiter hos lokala tjänstemän och organ för att underlätta samarbetet med de lokala myndigheterna. 2007 genomfördes bl.a. följande projekt som en del av borrverksamheten vid Tengis-1:

• 4förordnande av en miljöstudie, en före- och efterborrningsrapport om miljön från universitetet i Soedirman
• 4en traditionell ceremoni före borrstart på begäran av samhället.
• 4ombyggnation av en bro i byn Maitan
• 4leverans av rör för att slutföra arbetet med ett vattenledningssystem
• 4uppgradering av tillfartsvägen till byn Wukirsari

Norge: Lundin Norge (LNAS) agerade för första gången som operatör – man behövde visa upp sitt HSE-engagemang och bevisa sin förmåga att genomföra borrningen vid 16/1-8 i PL338 på ett säkert och effektivt sätt. Tre externa granskningar genomfördes:

• 4i slutet av 2006 av licenspartnern RWE-DEA för att fastställa LNAS ledningssystem
• 4i februari 2007 av Petroleum Safety Authority (PSA) (Oljesäkerhetsmyndigheten) för att fastställa förberedelsenivån inför borrningen
• 4i mars 2007 av PSA för att granska bolagets utvärdering av borrplats och förtöjning av borrigg.

Som en följd av dessa granskningar förbättrades LNAS interna förmåga att sköta uppgiften genom att utnyttja särskild borr- och HSE-personal samt en uppdatering av den interna granskningsplanen. Standardiserad HSEdokumentation togs fram innan borrningen påbörjades, bl.a. miljökonsekvensutredning och riskbedömning, HSE- och nödfallsplaner, etc. I samband med borrverksamheten lät LNAS övervaka HSE-uppfyllandet genom:

• 4 att en säkerhetsinstruktör från LNAS hela tiden befann sig på riggen
• 4telefonkonferenser två gånger om dagen med OIM samt nyckelpersonal med HSE som första punkt på dagordningen
• 4HSE-möten varje vecka
• 4besök på riggarna av LNAS borrinspektör samt borr- och HSE-chefer.

Jämfört med föregående borrning med samma rigg förbättrade LNAS väsentligt HSE-resultaten.

Borrstarten LNASs andra borrning som operatör skedde i december 2007. Borrningen slutfördes i mars 2008.

Ryssland: Lundin Petroleums ryska dotterbolag LLC Petroresurs vidtog de åtgärder som krävdes för att erhålla sitt borrtillstånd. Detta innebar verifiering och certifiering av såväl ryska myndigheter som utomstående certifierare, t.ex. DNV. Förutom att uppfylla ryska lagstadgade HSE-krav tog Petroresurs fram en HSE-plan speciellt för borrverksamheten i enlighet med kraven i gröna boken med hjälp av DuPont de Nemours Russia som är internationellt erkänt för sitt säkerhetsarbete och Oil Spill Response Ltd från Storbritannien, välkänt för sitt miljöengagemang. De ryska myndigheterna blev imponerade av Petroresurs intresse av att gå längre än de lagstadgade minimikraven.

Eftersom borrningarna kommer att äga rum i det känsliga Volgadeltat träffades representanter från Ryssland och bolaget ett antal olika miljöorganisationer, bl.a. generaldirektören för Ramsarkonventionen för att lära sig mer om den speciella miljön och hur den kan bevaras och för att informera om bolagets planer. Man beslöt att uppdra åt universitetet i Astrakan att hålla i miljöövervakningen före, under och efter borrprogram. Slutligen avser bolaget att stödja en anläggning för störodling i området.

Tunisien: Lundin Tunisien (LTBV) inledde en utomstående granskning efter att man börjat producera olja från Oudna i november 2006. Syftet med granskningen var att bedöma hur verksamheten vid Oudnafältet överensstämde med bolagets HSE-procedurer och god branschpraxis, att fastställa eventuella problemområden och föreslå åtgärder. Granskningen, som genomfördes av MBC Resources International i närvaro av chefen för Lundin Petroleums företagsansvar samt en av Lundin Petroleums institutionella aktieägare, bestod av:

• 4granskning av LTBV:s HSE-handböcker och nödfallsprocedurer
• 4granskning av arbetstillståndssystemet och "change control"-processer
• 4besök på rigg för att bedöma hur personalen ombord följer LTBV:s procedurer & normer
• 4resultat & rekommendationer till berörd personal samt till OIM, HSE-rådgivare, driftschef och general manager

Den utomstående granskarens generella slutledning var att "Ikdamverksamheten och HSE-hanteringen är bra. Både den marina delen och produktionsdelen sköts professionellt. Gruppen ombord bör få beröm för … att ha slutfört en avsevärd arbetsuppgift!"

Storbritannien: Under 2007 utbröt en brand på Thistleplattformen. Även om utrustningsfel preliminärt har angivits som huvudorsak till olyckan avvaktar man fortfarande slutresultatet från undersökningen. Denna olyckliga händelse har emellertid visat på den krisberedskap som både entreprenören Petrofac Facilities Management och Lundin Britain (LBL) hade då händelsen kunde hanteras utan skador på vare sig människor eller miljö.

LBL:s CO2 -utsläpp låg 75 298 ton under tilldelad mängd, dvs. mindre än 70,5 procent av den tillåtna mängden.

LBL låg också nästan 53 procent under den beviljade processvattenmängden enligt OSPAR 2001/1-bestämmelserna om hantering av processvatten för offshoreinstallationer och offshoreoljeverksamhet (förebyggande och kontroll av oljeutsläpp) 2005 då man släppte ut endast 54 552 ton mot beviljade 114 524 ton.

Departementet för affärsverksamhet, företag och myndighetsreform (BERR) som ansvarar för att den engelska miljölagen upprätthålls på den engelska kontinentalsockeln har antytt till LBL att man inte har för avsikt att genomföra någon inspektion av anläggningarna under 2008 tack vare den goda miljösatsningen.

Företagsansvar inom nya områden

Lundin Petroleum har antagit en fyrstegsmodell när man ger sig in på ett nytt område:

• 4Bedöma det aktuella landet
• 4Engagera intressenter
• 4HSE-hantering
• 4Samhällsrelationer

Innan man förvärvar en licens i ett nytt område tar bolaget fram en ansvarsprofil för landet som belyser viktiga ekonomiska, miljörelaterade, politiska och sociala frågor. Syftet med denna studie är att analysera det sammanhang i vilket bolaget kan komma att arbeta och fastställa sätt att ta sig an dessa frågor.

Landsprofilen kompletteras med information som personalen vid Lundin Petroleum samlar in genom samtal med intressenterna. Efter inledande kontakter med företrädare för det aktuella landet blir nästa steg ofta att ta kontakt med företrädare för kommunala myndigheter i Sverige eftersom de känner till verkligheten på marken. Andra som bolaget samarbetar med är lokala och internationella hjälporganisationer som genom sitt arbete i de olika samhällena ofta kan tillföra ett annat synsätt på situationen i landet.

Processen med att engagera intressenterna fortsätter så snart Lundin Petroleum har fått en koncession och under hela tiden som bolaget är verksamt i landet.

När Lundin Petroleum väl har fått igång verksamheten lokalt träder bolagets ansvarsramar i kraft. Ny personal får information om ansvarsramarna, bl.a. uppförandekod, HSEoch samhällsrelationsprinciper, HSE-hanteringssystemet (gröna boken), nödfallssystemet samt rapportkraven enligt HSE. På sikt kommer lokal praxis att bli föremål för bolagets eller utomstående parters granskning.

I länder där lokalbefolkningen saknar grundläggande socioekonomiska resurser genomför Lundin Petroleum samhällsutvecklingsprojekt antingen själva och/eller med hjälp av lokala eller internationella hjälporganisationer.

Samhällsengagemang inom nya områden

Etiopien: Innan man lyckades förvärva de tre koncessionerna genomförde Lundin Petroleum en granskning av landet utifrån ett kulturellt, ekonomiskt, politiskt och socialt perspektiv. Man gjorde ett antal besök på fältet och rådgjorde med både lokala och internationella experter i syfte att förstå landet och dess utmaningar. Samhälls- och säkerhetsklausuler i PSA formulerades med särskild hänsyn för att överensstämma med Lundin Petroleums företagsansvar och stöd för frivilligprincipen ifråga om säkerhet och mänskliga rättigheter. Omfattande fältundersökningar genomfördes för att bedöma koncessionsområdena ur socialt, miljö-, säkerhets- och infrastrukturrelaterat perspektiv, vilket följdes av ett möte med intressenterna som anordnades med hjälp av fyra hjälporganisationer. Mötet samlade sextiosju klanledare från Somaliregionen där koncessionerna ligger. Mötet hölls i syfte att presentera bolaget, dess samhällsansvarsprinciper och planer för de olika samhällena samt att lyssna till deras förväntningar och bekymmer. Som ett konkret första projekt hyrde bolaget in lokal arbetskraft för att iordningställa ett aeromagnetiskt basläger. Man lät också borra en gemensam vattenbrunn i området, i närheten av baslägret och erbjöd läkarhjälp till byarna runt omkring i samband med det aeromagnetiska arbetet. Sammanlagt 708 patienter behandlades under loppet av 5 veckor.

Miljöstudier kommer att genomföras för samtliga block innan insamling av seismik påbörjas.

Kenya: Innan förvärvet av Block 10A tog Lundin Petroleum fram en ansvarsprofil för landet, rådgjorde med personalen vid den svenska ambassaden och fick hjälp med att hitta framtida personal och kontorslokaler. Med tanke på den mycket känsliga situationen i landet tog man fram en rapport om de olika etniska grupperna i Kenya och i synnerhet i Block 10A. Som i fallet med Etiopien tog man fram en omfattande social, miljö-, säkerhets- och infrastrukturrelaterad fältstudie innan mötet med samtliga intressenter hölls.

Samhällsansvar i icke-operativa områden

Hos Lundin Petroleum anser man sig vara en aktiv icke-operatör. Om huvudansvaret för att bedriva verksamheten med vederbörlig hänsyn till människa och miljö vilar på operatören, såsom Lundin Petroleums uppförandekod kräver, försöker bolaget se till att så är fallet genom att kräva att operatörerna rapporterar om sina HSE-principer och samhällsengagemang.

HSE-praxis och samhällsrelationer i icke-operativa områden

Kambodja: Lundin Petroleums landsprofil avslöjade att även om landet fortfarande dras med vissa kvarvarande effekter av kriget som får negativa återverkningar på styret och befolkningens socioekonomiska välfärd, är ekonomin på bättringsvägen. En miljökonsekvensutredning är under framtagning före 3D-arbetet 2008 som borde ge information om behovet av samhällets engagemang.

Kongo (Brazzaville): Operatören Soco International bedriver verksamhet för samarbetsbolagets räkning med vederbörlig hänsyn till lokalbefolkningens välfärd och till miljön. Före seismikinsamlingen fördes diskussioner med lokala fiskare för att försäkra sig om deras stöd för en plan och ett mönster för förvärvet som skulle förhindra inblandning i varandras verksamheter. Till dags dato har samhällsutvecklingsprojekten omfattat en vattenbrunn nära Pointe Noire, leverans av 3 000 impregnerade myggnät, mediciner till lokala kliniker och ett hem för äldre liksom att bygga en klinik. Ur ett miljöperspektiv genomfördes en studie före det seismiska arbetet medan en fullständig miljökonsekvensutredning kommer att göras innan borrverksamheten inleds.

Sudan: Lundin Petroleum för en öppen dialog med olika intressenter i Sudan, bl.a. värdstat och hemmastyre/stat, hjälporganisationer och samhällsföreträdare. Den högsta ledningen har regelbundet besökt Sudan under 2007 för att se till såväl verksamheten som samhällsansvaret och har träffat lokala, regionala och regeringsföreträdare. Ur ett samhällsperspektiv har WNPOC i de olika områdena i Block 5B fortsatt tillämpa det samhällsutvecklings- och humanitära biståndsprogram (CDHAP) som Lundin Oil ursprungligen påbörjade i Block 5A. Det största hindret mot att fullgöra CDHAP var bristen på tillfredsställande tillfartsvägar för att kunna föra fram erforderlig utrustning. Ett flertal projekt har genomförts t.ex. ifråga om dricksvattnet (reparation av vattenpumpar), hälsa och välfärd för människor och djur (1 500 patienter i veckan i genomsnitt behandlades i WNPOC:s kliniker i bushen, vilket motsvarar ca 78 000 patienter om året), utbildning, kapacitetsbyggande (utbildning av kadrer, sjukvårdare, djursjukvårdare, osv.) kvinnoutveckling (arbetsträning), idrott samt humanitärt bistånd (översvämningsdrabbad befolkning och/eller befolkning som återvänt till södern).

Vietnam: Inga olyckstillfällen inträffade i samband med den seismiska verksamheten 2007. Eftersom verksamheten äger rum till havs finns det inga samhällen som direkt berörs av verksamheten varför Lundin Petroleum har valt att genom sitt företagsdonationsprogram stödja SOS barnby Go Vap i närheten av Ho Chi Minh-staden.

Lundin Petroleums HSE-resulat

Lundin Petroleums HSE-målsättning är noll dödsfall, noll skador samt noll utsläpp/läckage i hela verksamheten. Även om man i verksamheten håller ordning på ett antal hälso-, säkerhets och miljöindikatorer, t.ex. arbetsrelaterade sjukdomar, processvatten, kemisk användning, utsläpp, etc. utgörs de tre viktigaste nyckelindikatorerna (KPI) inom koncernen oavsett verksamhetsfas av dödsfall, förlorad arbetstid samt utsläpp/läckage.

Lundin Petroleums donationsprogram

Lundin Petroleum har genom sitt donationsprogram försökt fortsätta stödja sådana organisationer och projekt som gjort sig förtjänta därav under 2006 samtidigt som man har ökat såväl antal som karaktärer för projekten under 2007.

I urvalet av projekt för finansiering önskar Lundin Petroleum att stödja FNs "Millennium Development Goals3 " samtidigt som man följer bolagets uttalade intention att utgöra en väsentlig skillnad för projektets livskraft och samtidigt vara

2007 HSE-principer
Dödsfall	LTI	LTIFR	Oljeutsläpp
0	11	1,02	4

• 4Noll dödsfall i hela koncernen
• 4Elva förlorade arbetstidstillfällen (LTI) bland bolagets personal och tio bland entreprenörerna vilket innebär en förlorad arbetstidsfrekvens (LTIFR per 200 000 mantimmar) av 1,02.

Samtliga olyckor var av mindre omfattning och innebar en tillfällig oförmåga att utföra uppgiften som personen anställts för. Varje olyckstillfälle blev föremål för undersökning samt orsaksanalys som följdes av åtgärder från informella möten med personalen till att ta fram nya procedurer och köpa utrustning för att undvika sådana händelser i framtiden.

4Fyra oljeutsläpp Två av dessa utsläpp påverkade inte miljön eftersom de kunde begränsas inom plattformen och saneras genom att avlägsna det översta jordskiktet och skicka det till en godkänd soptipp i Frankrike medan de två återstående (i Storbritannien) handlade om begränsade kvantiteter (1,7 respektive 2,8 fat) vilka ledde till obetydlig och temporär inverkan på miljön.

relevant för bolaget i valet av typ av projekt och/eller dess geografiska position.

Under loppet av 2007 besöktes huvuddelen av dessa projekt av företags- och/eller landsledningen som lade märke till såväl engagemanget som kompetensen hos dem som arbetade med projekten.

Projekt som påbörjades under 2006

SOS Barnbyar i Sverige: Lundin Petroleum har fortsatt som huvudsponsor för SOS Barnbyar, den svenska delen av SOS Children International, en hjälporganisation som tar hand om nödlidande barn över hela världen och ger dem mat och husrum samt sjukvård, utbildning och möjlighet till fritidsaktiviteter. Under 2007 bidrog Lundin Petroleum till driftskostnaderna för tre SOS Barnbyar i Indonesien, Tunisien och Vietnam samt med ytterligare direkta bidrag till byarna i Indonesien och Tunisien.

Centre for Energy Petroleum and Mineral Law and Policy (CEPMLP) vid universitetet i Dundee, Skottland: Lundin Petroleum har tillsammans med centret bekostat ett stipendium för en mastersutbildning i oljelagstiftning för ytterligare ett år. Mottagaren av 2007/2008 års stipendium heter Abebe Chekol och är lektor i rättskunskap vid universitetet i Addis Abeba.

Bridge of Hope (BoH) i Sudan: Denna organisation tar hand om gatubarn i Khartoum. Förutom att ge mat och husrum samt skolundervisning till 35 gatpojkar erbjuder man utbildning till ytterligare 35 barn samt måltider varje dag till 120 barn. Lundin Petroleums bidrag under 2007 täckte ungefär BoH:s halva månadsomkostnader samt också vissa särskilda initiativ som t.ex. att bygga upp ett lärocentrum och ett bageri.

Vet Care, Sudan: Vet Care är en sudanesisk hjälporganiation som har bildats av lokala veterinärer som specialiserat sig på djurvård, säker föda och kapacitetsbyggande. Vet Care medverkade i skapandet av fyra utvecklingscentra för kvinnor 2007.

Southern Sudan Older People's Organisation (södra Sudans organisation för äldre personer (SSOPO): SSOPO ansvarade för att utbilda kvinnor i inkomstskapande verksamhet inom de utvecklingscentra för kvinnor som skapats av Vet Care.

Projekt som påbörjades under 2007

"Centre for Applied Studies in International Negotiations" (CASIN) i Schweiz Lundin Petroleum tillhandahöll två delade stipendier till statstjänstemän från Afghanistan och Sierra Leone för att dessa skulle gå en kurs i " Främjande av entreprenör- och ledarskap".

Rädda Barnen i Norge: Lundin Petroleum har sponsrat norska Rädda Barnen, en organisation som hjälper barn över hela världen och som har ett särskilt program för den humanitära katastrofen i Darfur.

Universitetet i Juba i södra Sudan: Lundin Petroleum har bekostat en professur i "kapacitetsbyggande inom den offentliga sektorn i södra Sudan vid universitetet i Juba". Till dags dato har tre kurser genomförts, två om folkräkning (folkräkning är det första steget till att uppfylla kravet i fredsfördraget om att hålla folkomröstning i södra Sudan 2011) och en om kapacitetsbyggande.

Universitetet i Astrakan i Ryssland: Lundin Petroleum har beviljat ett anslag till universitetet i Astrakan för att införskaffa miljöövervakningsutrustning.

Matchningsprogram: En av målsättningarna med företagsdonationsprogrammet är att uppmuntra företagsandan inom Lundin Petroleums verksamheter världen över varför man just har startat ett matchningsprogram där man bidrar med hälften av de donationer som gjorts av dotterbolag till Lundin Petroleum.

3 FNs Millennium Development Goals , godkänd av samtliga medlemsländer och ledande utvecklingsinstitutioner i världen, är; att utrota extrem fattigdom och hunger, uppnå universell grundläggande utbildning, främja jämlikhet mellan könen och stötta kvinnor, minska barnadödligheten, förbättra gravida kvinnors hälsa, bekämpa HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar, säkra hållbar miljö och utveckla globala partnerskap för utveckling per 2015.

SAMHÄLLSANSVAR

2007 donerade personalen vid Lundin Petroleums franska verksamhet sin samlade övertid för att köpa ledarhundar för blinda genom Handi Chiens och för att rensa upp ett träskområde inom Conservatoire du Patrimoine Naturel de Champagne Ardenne.

Lundin Petroleums tunisiska dotterbolag bidrog till driftskostnaderna för ett hus i SOS-byn Gammarth.

Diverse: Förutom ovannämnda projekt har Lundin Petroleum anslagit små belopp till ett antal kulturella, HSE-relaterade, humanitära eller idrottsinitiativ för att främja en god företagsanda på lokal eller internationell nivå.

ATT ATTRAHERA OCH BEHÅLLA PERSONAL

Lundin Petroleums framgång kommer att bero av förmågan att attrahera, utveckla och behålla nödvändig kompetens för den globala verksamheten och att uppnå satta mål för organisationen genom effektiv placering av personalen. I takt med att oljebranschen mognar och att kompetenskrisen inom bolag inriktade på Prospektering och Produktion (E&P) intensifieras, finns ett behov av mer innovativa strategier, policyn och rutiner för att attrahera och behålla nödvändig kompetens för att driva verksamheten framåt.

Lundin Petroleums strategi är att skapa ett ramverk för att stödja nuvarande och framtida internationella initiativ genom att attrahera och behålla högkvalitativ, välutbildad och motiverad personal och att skapa och underhålla en stimulerande arbetsmiljö där personalen känner sig värdefull och behandlas rättvist och med respekt.

Att attrahera personal

Lundin Petroleum har utvecklat en gedigen rekryterings- och urvalsprocess för att möta båda parters förväntningar samt säkra att rätt person hamnar på rätt position. Rekryteringsoch urvalsprocessen stöds vidare av målsättningen att skapa likvärdiga möjligheter där hänsyn tas till kompetens och förmåga hos samtliga oavsett kön, läggning, civilstånd, hudfärg, religion, ålder, tro/övertygelse, färg eller nationalitet. Genom hela rekryterings- och urvalsprocessen finns fokus på att finna den bästa möjliga kompetensen genom att marknadsföra Lundin Petroleum som en bra arbetsgivare.

Att behålla personal

Lundin Petroleums förmåga att behålla nyckelpersoner görs på olika sätt som att skapa gemenskap med stöd och teamkänsla, vilket uppnås genom att se till personalens professionella såväl som personliga behov och framhålla teamwork via gemensamma målsättningar. Detta följs av att erbjuda suveräna arbetsvillkor och skapa möjligheter för lärande och utveckling för att maximera tillfredsställelse på arbetet. Bolagets fokus på utformandet av bättre erkännande och ersättningssystem förstärker ytterligare de facto att bibehålla personal står högt på affärsagendan.

Att underhålla och utveckla personalstrategin i kombination med policies, processer och rutiner som innefattar rekrytering, urval, utbildning, utveckling, kompensation och arbetsrelationer innebär att Lundin Petroleum är utrustad i termer av att attrahera och behålla personal.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Lundin Petroleum har allt sedan starten vägletts av allmänna bolagsstyrningsprinciper som syftat till att:

• 4 skydda aktieägarnas rättigheter
• 4 tillhandahålla en säker och god arbetsmiljö för samtliga anställda
• 4 bedriva verksamhet (dvs. prospektering och produktion av olja och gas) på ett professionellt och effektivt sätt som tar hänsyn till miljön
• 4 medverka till utveckling och förbättring av levnadsstandarden på de platser där verksamhet bedrivs.

Därutöver följer Lundin Petroleums interna och externa principer för bolagsstyrning. Dessa återfinns i följande dokument:

Svensk Kod för bolagsstyrning ("Bolagsstyrningskoden")

Bolagsstyrningskoden grundar sig på den svenska aktiebolagsslagen och en tradition av självreglering. Dokumentet utgavs i slutet av 2004 av Kodgruppen för svenska regeringens räkning (SOU 2004:130) och införlivades i OMX Nordic Exchange Stockholm AB noteringsavtal den 1 juli 2005.

Bolaget avviker från Bolagsstyrningskoden på två punkter. För det första talar verkställande direktören (VD) inte flytande svenska. Hans presentation på årsstämman ges på engelska, inte på svenska som koden kräver. Däremot är presentationen textad på svenska. Den andra avvikelsen är att en styrelseledamot har utsetts till ordförande i Nomineringskommittén då kommittén tog ett enhälligt beslut då bedömningen gjordes att han var bäst skickad för denna uppgift.

Börsreglerna

Börsreglerna är en viktig del i noteringsavtalet mellan bolaget och OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Ytterligare information om börsreglerna finns på www.omxgroup.com.

Börsreglerna är ett avtal mellan OMX Nordic Exchange Stockholm AB och bolaget avseende kraven för att noteras på OMX Nordiska Börsen.

Lundin Petroleums Uppförandekod ("Uppförandekoden")

Uppförandekoden innehåller principer fastställda av styrelsen som ska vara en vägledning för medarbetare, uppdragstagare och partners i hur bolaget bedriver verksamhet. Koden antogs i samband med att Lundin Petroleum grundades 2001. Styrelsen gör en genomgång av efterlevnaden varje år. Koden finns på bolagets webbplats: www.lundin-petroleum. com.

Uppförandekoden utarbetades av Lundin Petroleum vid en tidpunkt då det inte förelåg externa regler för bolagsstyrning. Bolaget valde att uttryckligen fastställa värden, principer och förpliktelser som ett ramverk för etiskt uppförande, mot vilka bolaget kunde bedömas och utvärderas.

Lundin Petroleums policies och ledningssystem

Bolaget har policies avseende kommunikation, finans, HSE (arbetsskydd, säkerhet och miljö), informationsteknologi, intern kontroll och personal. Det finns även ett särskilt HSE-ledningssystem ("Green Book"), vilket är vägledande för företagsledningen avseende bolagets mål och förväntningar på HSE-området.

Uppförandekoden utgör bolagets etiska ramverk, medan interna policies har utarbetats för att tillhandahålla specifika riktlinjer tillämpliga inom olika affärsområden. På HSE-området kompletteras dessa av ett ledningssystem ("Green Book") som bygger på ISO 14001-standarden.

Styrelsen försäkrar sig om kvalitén på den finansiella rapporteringen genom ett internkontrollsystem, vilket beskrivs närmare i styrelsens rapport om internkontroll 2007 på sidan 34–36 och har sedvanlig kontakt med bolagets revisorer via revisionskommittén, se sidan 29.

Lundin Petroleums bolagsordning, uppförandekod samt HSEriktlinjer samt en beskrivning av "the Green Book" återfinns på www.lundin-petroleum.com.

Denna bolagsstyrningsrapport har inte granskats av bolagets revisorer.

ÅRSSTÄMMAN

Årsstämman väljer styrelseledamöter för en period av ett år. Styrelseledamöterna nomineras enligt den nomineringsprocess som årsstämman antog 2005 (se nedan). Styrelsens sammansättning beslutas genom omröstning av aktieägarna på årsstämman efter rekommendation från nomineringskommittén.

NOMINERINGSPROCESS Inval i styrelsen

Nomineringskommittén bildades under 2005 och består av totalt fem medlemmar som representerar fyra av de största aktieägarna, nämligen Anders Oscarsson, SEB Fonder, Åsa Nisell, Swedbank Robur Fonder, Lars Öhrstedt, AFA Försäkring, Ian H. Lundin (för Landor Participation Inc. och Lorito Holdings Ltd, även ordförande i Lundin Petroleum) och Magnus Unger (icke-anställd styrelseledamot) som är kommitténs ordförande. Magnus Unger valdes enhälligt till ordförande eftersom han ansågs ha den bästa kunskapen om bolaget och den svenska lagstiftningen och på så vis bäst representerar aktieägarnas intressen. Namnet på medlemmarna i nomineringskommittén tillkännagavs och publicerades på bolagets webbplats så snart representanterna hade utsetts.

För att underlätta nomineringskommitténs uppgift att lägga fram förslag på styrelsekandidater till årsstämman, genomförde ordföranden för kommitténs räkning under 2007 en utvärdering av styrelsens arbete och dess ledamöter genom en enkät vars resultat och slutsatser presenterades för nomineringskommittén. Utöver ovan beskrivna uppgifter skall nomineringskommittén till

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

årsstämman lämna rekommendationer avseende ersättning till ordföranden och styrelseledamöterna, ersättning för styrelsekommittéarbete, revisorsarvoden samt val av ordförande på årsstämman. Ersättning har inte utgått till ordföranden eller kommittémedlemmarna för deras arbete i nomineringskommittén. Under året hölls två nomineringskommitteemöten.

Val av revisorer

Klas Brand (invald 2001) och Bo Hjalmarsson (invald 2006) från PricewaterhouseCoopers är Lundin Petroleums revisorer fram till och med årsstämman 2009. Bo Karlsson, PricewaterhouseCoopers, (invald 2006) är revisorssuppleant för Lundin Petroleum fram till och med årsstämman 2009.

STYRELSEN

Lundin Petroleums sammansättning av styrelse och dess uppgifter beskrivs nedan. Styrelsen har att följa vissa regler och policies, en så kallad arbetsordning för styrelsens arbete i enlighet med bolagsstyrningskoden, som regelbundet uppdateras för att ta hänsyn till eventuella förändringar i lagstiftningen, bolagets organisation eller inriktning.

ERSÄTTNING TILL STYRELSE

Arvodering av styrelseordföranden och styrelseledamöterna sker i enlighet med årsstämmans beslut. Styrelsens ersättning anges i noterna till årsredovisningen, se not 38, Ersättning till styrelse och ledning.

Arbetsordning för styrelsen

Arbetsordningen fastställs årligen och revideras vid behov. För att uppnå full överensstämmelse med Svensk kod för bolagsstyrning granskades arbetsordningen ingående och justerades av styrelsen 2005.

Arbetsordningen beskriver utförligt hur styrelsen skall bedriva sitt interna arbete, bland annat antalet styrelsemöten, arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelsens sammansättning och uppgifter, uppgifter som åligger styrelsens kommitteer.

Styrelsens uppgifter

Styrelsens främsta uppgifter är organisation av bolaget och ledning av bolagets verksamhet, vilket bland annat innefattar att:

• 4 besluta om verksamhetens inriktning och bolagets riktlinjer
• 4 ombesörja kapitaltillförsel
• 4 utse och regelbundet utvärdera VD och företagsledningens arbete
• 4 godkänna rapporteringsanvisningar för företagsledningen,
• 4 säkerställa att bolagets externa kommunikation är öppen, saklig och relevant för målgrupperna
• 4 säkerställa att det finns effektiva uppföljnings- och kontrollsystem för bolagets verksamhet och finansiella ställning gentemot uppställda mål
• 4 följa upp och bevaka att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar, förordningar, börsregler och praxis på värdepappersmarknaden
• 4 tillse att erforderliga etiska riktlinjer för bolaget upprättas

Styrelsen svarar för att bolagets organisation av redovisning, förvaltning av medel och bolagets finansiella ställning även inkluderar tillfredsställande interna kontrollsystem.

Vidare ombesörjer styrelsen att en systematisk och strukturerad utvärdering av styrelsearbetet sker varje år.

Styrelsemöten

Styrelsen skall normalt hålla minst fem ordinarie styrelsemöten per kalenderår. Vid varje styrelsemöte behandlas följande ärenden:

• 4 Genomgång och godkännande av protokoll från föregående möte
• 4 Verkställande direktörens rapporter beträffande:
• Bolagets ställning
• Prospekt
• Ekonomi- och försäljningsrapport
• Finansiell rapport
• 4 Rapporter från de olika styrelsekommittéerna
• 4 Beslutsrelaterade ärenden (till exempel angående investeringar, förvärv eller försäljning av bolag, bildande av eller kapitalökning i dotterbolag, lån och garantier samt strukturella och organisatoriska frågor)
• 4 Övriga frågor av betydelse för bolaget

			Revisions	Ersättnings	Oberoende av
Namn	Funktion	Vald	kommitté	kommitté	bolaget
Ian H. Lundin	Styrelseordförande	2001	Ja		Nej
C. Ashley Heppenstall	Koncerchef & VD	2001			Nej
Viveca Ax :son Johnson1	Ledamot	2005		Ja	Ja
Lukas H. Lundin	Ledamot	2001		Ja	Ja
Kai Hietarinta1	Ledamot	2001			Ja
William Rand	Ledamot	2001	Ja	Ja	Ja
Magnus Unger	Ledamot	2001	Ja	Ja	Ja

1 Kai Hietarinta och Viveca Ax:son Johnson var styrelsemedlemmar till och med den 16 maj 2007. Under 2007 hölls 11 styrelsemöten inklusive det konstituerande. Det hölls även ett seminarium där ledning och styrelse hade möjlighet att träffas.

Kommittéer

Styrelsen har en ersättningskommitté och en revisionskommitté, båda med tydliga uppgifter enligt nedan.

Ersättningskommitté

Ersättningskommittén har till uppgift att informera sig om, samt besluta om, frågor som rör ersättning till företagsledningen. Kommitténs riktlinjer när det gäller att besluta om ersättning till ledande befattningshavare är att erbjuda ett ersättningspaket som är marknadsmässigt och motiverande, som kan attrahera och behålla kvalificerade medarbetare samt uppmuntra och motivera till goda resultat.

Resultatmål som värdeskapande och ökning av aktieägarvärde är drivkrafterna för Lundin Petroleums ersättningspaket där en rörlig lön är en viktig del. Vid slutet av varje år ger VD en rekommendation till ersättningskommittéen för bonusutbetalningar till anställda baserat på individuella bidrag till Lundin Petroleums resultat. I detta ingår prestationer för att nå bolagets strategiska objektiva tillväxt och ökade aktieägarvärde genom en högre aktiekurs via ökade reserver, produktion, kassaflöde och vinst. För att kunna betala ut lämpliga bonusersättningar använder Lundin Petroleum sig av en resultatbaserad utvärdering (Performance Assessment Process) där kritiska arbetsspecifika, tekniska och beteende mål etableras och mäts över en 12 månadersperiod.

Ett långfristigt incitamentsprogram (Long-term Incetive Programme (LTI)), bestående av en aktieoptionsplan och en prestationsaktieplan, i vilket resultatkrav ingår i allokeringen av optionerna eller aktierna, framlades och godkändes på årsmötet 2007. Ett nytt program (Långsiktig rörlig lön) kommer att framläggas vid årsstämman 2008 för godkännande. Det nya programmet skall kopplas till bolagets aktiekurs och kommer att betalas över en period om tre år från tilldelning för att kunna rekrytera och behålla personal.

Ersättningen till koncernens ledning beskrivs även på sid 32 Koncernledning och i not 38 Ersättning till styrelse och ledning.

Medlemmar: William A. Rand (Ordförande), Lukas H. Lundin, Viveca Ax:son Johnson1 och Magnus Unger.

Revisionskommitté

Revisionskommittén har till uppgift att på uppdrag av styrelsen granska bolagets kvartalsrapporter (första och tredje kvartalet), granska och ge rekommendationer till styrelsen med anledning av halvårs- och årsbokslut, granska revisionsarvoden, försäkra sig om underhåll och överensstämmelse med bolagets interna kontrollsystem samt ha kontakt med koncernens externa revisorer i den årliga revisionsprocessen. Revisionskommitténs arbete har även beskrivits på sid 34–36 i Intern kontroll rapporten.

Medlemmar: William A. Rand (Ordförande), Ian H. Lundin och Magnus Unger.

Mötesdeltagande

		Revisions	Ersättnings
Namn	Möte	kommitté	kommitté
Ian H. Lundin	11/11	4/7
C. Ashley Heppenstall	10/11
Viveca Ax:son Johnson1	3/11		1/2
Lukas H. Lundin	10/11		2/2
Kai Hietarinta 1	5/11
William Rand	11/11	5/7	2/2
Magnus Unger	10/11	7/7	2/2

¹ Viveca Ax:son Johnson och Kai Hietarinta var styrelsemedlemmar till och med den 16 maj 2007.

Utvärdering av styrelsearbetet

En formell genomgång av styrelsens arbete genomfördes under 2005. Med hjälp av en enkät till samtliga ledamöter undersöktes olika aspekter av styrelsearbetet, däribland arbetsrutiner, arbetsklimat, behov av specialkompetens och information. Resultatet och slutsatserna presenterades för nomineringskommittén. De viktigaste slutsatserna från genomgången var följande:

• 4 Nuvarande sammansättning av styrelsen fungerar bra för aktuella uppgifter
• 4 Presentationsmaterial och styrelsemöten håller professionell kvalitet
• 4 Ytterligare finansiell kontroll och uppföljning (Tillfredsställande kontroll och finansiell uppföljning)
• 4 Positiv atmosfär under styrelsens möten bidrar till en öppen och rättfram diskussion.

Utvärdering av styrelseledamöterna sker fortgående.

¹ Viveca Ax:son Johnson var styrelsemedlem till och med den 16 maj 2007

STYRELSEN

Styrelsens sammansättning

Enligt Lundin Petroleums bolagsordning skall styrelsen bestå av minst tre och högst tio ledamöter. På bolagsstämman den 16 maj 2007 valdes fem styrelseledamöter. Årsstämman utnämnde även ordföranden. Inga styrelsesuppleanter har utsetts och verkställande direktören är ledamot i styrelsen. Inga av styrelsens ledamöter är valda från arbetstagarorganisationer.

Styrelsens sammansättning möter kriterierna beträffande oberoende styrelseledamöter beträffande OMX Nordic Exchange Stockholm såväl som bolagsstyrningskoden.

Ordförande är inte anställd i bolaget, skall inte erhålla lön och är inte berättigad att delta i bolagets incitamentsprogram. Styrelseordföranden upprätthåller rapporteringsanvisningar för företagsledningen som utarbetats av koncernchef och VD och godkänts av styrelsen men deltar inte i den dagliga verksamheten i bolaget.

PRESENTATION AV STYRELSELEDAMÖTERNA

Styrelsen bestod vid slutet av 2007 av fem valda styrelseledamöter. Koncernchef och VD är den enda operativa styrelsemedlemmen. Det finns för närvarande ingen kvinnlig styrelseledamot.

Ian H. Lundin

Ordförande sedan 2002, medlem av styrelsen sedan 2001 Född 1960

Övriga styrelseuppdrag: Vostok Nafta Investment Ltd Bachelor of Science examen, Petroleumingenjör från University of Tulsa, 1982. Ian H. Lundin var tidigare koncernchef och VD i Lundin Oil, 1998–2001, samt Lundin Petroleum från 2001–2002. Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 0 1 Teckningsoptioner: 0

C. Ashley Heppenstall

Koncernchef och verkställande direktör. Styrelseledamot sedan 2001 Född 1962

Övriga styrelseuppdrag: Vostok Gas Ltd, PetroFalcon Corp. Bachelor of Science-examen i matematik från Durham University, Storbritannien. Ashley Heppenstall var tidigare finansdirektör för Lundin Oil 1998–2001 samt Lundin Petroleum från 2001–2002. Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 1 318 250 Optioner i Lundin Petroleum: 1 200 000

Lukas H. Lundin

Styrelseledamot sedan 2001 Född 1958

Övriga väsentliga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Tanganyika Oil Co. Ltd, Vostok Gas Ltd., Vostok Nafta Investment Ltd., Canadian Gold Hunter Ltd., Denison Mines Corp., Atacama Minerlas Corp., Red Back Mining Inc., samt Lundin Mining Corp. Styrelseledamot i Pearl Exploration and Production Ltd.

Examen från New Mexico Institution of Mining and Technology and Engineering.

Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 796 845 Teckningsoptioner: 0

William A. Rand

Styrelseledamot sedan 2001 Född 1942

Övriga väsentliga styrelseuppdrag: Lundin Mining Corporation, Vostok Nafta Investment Ltd., Vostok Gas Ltd., Denison Mines Corp., Canadian Gold Hunter Ltd, New West Energy Services Inc., Suramina Resources Inc., Tanganyika Oil Co. Ltd, Pender Financial Group Corporation och Dome Ventures Corporation.

Bachelor of Commerce-examen inom ekonomi från McGill University. Juristexamen från Dalhousie University. Master of Lawsexamen i internationell juridik från London School of Economics.

Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 120 441 Optioner i Lundin Petroleum: 0

Magnus Unger

Styrelseledamot sedan 2001 Född 1942 Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i SystemSeparation Sweden Holding AB, Value Formation AB och CAL-Konsult AB. Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 50 000 Optioner i Lundin Petroleum: 0

¹ Landor Participations Inc. innehar 13 538 956 aktier i Lundin Petroleum. Landor Participations Inc. är ett investmentbolag som helägs av en trust, vars förmånstagare är Ian H. Lundin.

LEDNING OCH REVISORER

Ledning och företagsorganisation

Koncernchefen och verkställande direktören, som är ledamot både i styrelsen och i företagsledningen, har det övergripande ansvaret för Lundin Petroleumkoncernen. I detta arbete assisteras han av företagsledningen (se nedan). Samtliga chefer i bolaget är ansvariga för att arbeta i enlighet med bolagets strategier.

Huvudansvaret för verksamheten och bolagets tillgångar – att fastställda resultatmål uppnås och att samtliga Lundin Petroleums interna regler och riktlinjer följs – ligger hos chefen för respektive geografiskt affärsområde (områdeschef ) och företagsledningen. Områdescheferna rapporterar regelbundet till företagsledningen om samtliga kommersiella, HSE-, finansiella och legala ärenden.

Ersättning till företagsledning

Lundin Petroleums mål är att rekrytera, motivera och behålla toppchefer med förmåga att uppnå koncernens mål och att uppmuntra och på lämpligt sätt belöna extra goda resultat på ett sätt som höjer aktieägarvärdet. Följaktligen har koncernen en ersättningspolicy som säkerställer att det finns en tydlig koppling till affärsstrategin, en samordning med aktieägarnas intressen och aktuell bästa praxis, samt strävar efter att ledande befattningshavare ska ha en skälig ersättning för sina insatser. (se not 38)

Revisorer

PricewaterhouseCoopers AB, Lilla Bommen 2, Göteborg, Sverige

Klas Brand

Född 1956 Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson

Född 1960 Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers AB

Bo Karlsson

Född 1966 Revisorssuppleant, PricewaterhouseCoopers AB

C. Ashley Heppenstall

Koncernchef och verkställande direktör, född 1962. Ashley Heppenstall har arbetat med aktiebolag kontrollerade av familjen Lundin sedan 1993. Han har arbetat på Lundin Petroleum sedan starten 2001. Han utsågs till koncernchef och VD 2002 och som sådan är han ansvarig för det övergripande ledarskapet, strategi och vision för Lundin Petroleum.

Ashley Heppenstall har en examen i matematik från Durham University, Storbritannien. För ytterligare information se styrelseledamöter på sid 31.

LEDNING OCH REVISORER

Alexandre Schneiter

Vice VD och Chief Operating Officer, född 1962

Alexandre Schneiter har arbetat med aktiebolag kontrollerade av familjen Lundin sedan 1993. Han har arbetat på Lundin Petroleum sedan starten 2001. Han leder ett erfaret team av experter inom olja och gas och är huvudansvarig för Lundin Petroleums globala verksamhet.

Alexandre Scheniter har en examen i geologi från University of Geneva samt en Master i Geofysik.

Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 50 000 Utestående teckningsoptioner: 1 050 000

Geoffrey Turbott

Finansdirektör, född 1963

Geoffrey Turbott har arbetat med aktiebolag kontrollerade av familjen Lundin sedan 1995. Han har arbetat på Lundin Petroleum sedan starten 2001. Han är direkt ansvarig för Lundin Petroleums administration, finansiella rapportering, internrevision, risk management, skatt och treasury funktionen.

Geoffrey Turbott är medlem i förbundet för auktoriserade revisorer i Nya Zeeland (Institute of Chartered Accountants)

Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 50 000 Utestående teckningsoptioner: 375 000

Chris Bruijnzeels

Direktör Reservoar och Produktion, född 1959

Chris Bruijnzeels började på Lundin Petroleum 2003. Han är ansvarig för bolagets reservoir management, produktion och kommersiella och ekonomiska värderingar. Chris Bruijnzeels har en ingenjörsexamen i gruvdrift från University of Delft. Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 0

Utestående teckningsoptioner: 215 000

Christine Batruch

Direktör Corporate Responsibility, född 1959

Christine Batruch har arbetat på Lundin Petroleum sedan starten 2001. Hon är ansvarig för Lundin Petroleums strategi för Corporate Responsibility och HSE och ser över bolagets implementering av policyn och rutiner.

Christine Batruch har en examen från University of Toronto, med en Bachelor of Arts examen i historia samt en examen i Civilrätt från McGill University i Montreal. 1989 kvalificerade hon till advokat vid den juridiska fakulteten av Övre Kanada, Ontario. Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 2 000

Utestående teckningsoptioner: 120 000

Jeffrey Fountain

Bolagsjurist, född 1969

Jeffrey Fountain började på Lundin Petroleum i början av 2003. Han är ansvarig för alla juridiska spörsmål beträffande Lundin Petroleum.

Jeffrey har en Bachelor i Handel och Ekonomi från Trinity Colleage, University of Toronto samt en Bachelor i juridik från University of Toronto.

Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 0

Utestående teckningsoptioner: 175 000

Tim Coulter

Direktör Verksamhetsansvarig, född 1953

Tim Coulter började på Lundin Petroleum 2005. Han är ansvarig för teknologi, borrning och oljeproduktionen i Lundin Petroleum.

Tim Coulter har en examen från University of Washington, Seattle, med en Bachelor of Science i molekylärbiologi samt en Master of Science i Petroleum Engineering från Stanford University, Kalifornien.

Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 0

Utestående teckningsoptioner: 140 000

James Phillips¹

Direktör, Prospektering, Afrika och Mellanöstern

James Phillips började på Lundin Petroleum 2005. Han är ansvarig för Lundin Petroleums tillgångar i Etiopien, Kenya och nya prospekteringsområden i Afrika och Mellanöstern. James Phillips har en examen i geologi från University of California, Berekely samt en Master of Science examen i geologi från San Diego State University. Aktieinnehav i Lundin Petroleum: 0

Utestående teckningsoptioner: 150 000

¹ Jame Phillips utnämndes till prospekteringsdirektör per den 1 april 2008

INTERN KONTROLL RAPPORT

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AV FINANSIELL RAPPORTERING RÄKENSKAPSÅRET 2007

I enlighet med Aktiebolagslagen och den svenska uppförandekoden ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll. Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är därmed begränsad till intern kontroll av finansiell rapportering. I rapporten beskrivs den interna finansiella kontrollfunktionen, däremot lämnas inga synpunkter på effektiviteten. Kodgruppen har beslutat att styrelsen inte behöver lämna ett formellt uttalande om hur den interna kontorllen har fungerat under året. Därför har denna rapport begränsats till att beskriva hur den interna kontrollen är organiserad. Den här rapporten ingår inte i de formella finansiella rapporterna och har inte granskats av revisorerna.

Den interna kontrollen av finansiell rapportering har utformats för att försäkra att Koncernens mål för finansiell rapportering uppfylls. Lundin Petroleums mål med den finansiella kontrollen beskrivs som följer:

"Lundin Petroleums mål för den finansiella rapporteringen är att ge tillförlitlig och relevant information för interna och externa syften, i efterlevnad av gällande lagar och förordningar, i rätt tid med precis metodik".

Ett system för intern kontroll kan endast ge en rimlig försäkran, men är inte en absolut garanti, mot väsentliga felaktigheter eller förluster. Syftet är att hantera snarare än att eliminera risken för att inte uppfylla målen för den finansiella rapporteringen.

Lundin Petroleums interna kontrollsystem avseende finansiell rapportering består av fem komponenter och baseras på ett allmänt vedertaget ramverk för intern kontroll utgivet av Committee of Sponsoring Organisations of the Treadway Commission ("COSO Framework").

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön "anger tonen" i organisationen och är grunden för de övriga komponenterna i den interna kontrollen. Viktiga delkomponenter i kontrollmiljön är:

• 4 Integritet och etiska normer
• 4 Utveckla kompetensen inom finansiell rapportering
• 4 Ledningsfilosofi och företagskultur
• 4 Organisation
• 4 Fördelning av befogenheter och ansvar
• 4 Personalriktlinjer och processer
• 4 Medverkan från Bolagets organ (t.ex. styrelsen, revisionskommittén)

Då koncernen grundades 2001 antog styrelsen Lundin Petroleums uppförandekod. I uppförandekoden har styrelsen fastställt koncernens vision och värden samt de normer för integritet, etiskt uppförande och kompetens som medarbetarna i koncernen måste följa. 2005 godtog styrelsen en anti-bedrägeri-policy som beskriver medarbetarnas ansvar när det gäller bedrägerier. Policyn beskriver medarbetarnas ansvar när det gäller att förhindra bedrägerier, vad man ska göra om man misstänker bedrägeri och vilka åtgärder ledningen ska vidta vid ett misstänkt eller konstaterat bedrägeri. De oberoende ledamöterna i styrelsen bidrar till en objektiv syn på och uppföljning av bolagets processer och deras tillämpning. Koncernen utvärderar och utvecklar de existerande riktlinjerna för delegering av ansvar för att säkra att de reflekterar aktuella affärsbehov och mål.

Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering har delegerats till Bolagets verkställande direktör och ledningen på olika nivåer. Samtliga medarbetare måste följa dessa riktlinjer, principer och värden inom sitt eget kontroll- och riskhanteringsområde.

Dessa interna riktlinjer utgör tillsammans med lagar och externa regelverk en kontrollmiljö, som utgör grunden för den interna kontroll- och riskhanteringsprocessen.

Riskbedömning

Riskbedömning inkluderar identifieringen, källsökning och mätning av affärsrisk, så som strategisk, operationell, kommersiell, finansiell och risker i efterlevnad av lagar, överiga externa bestämmelser och interna riktlinjer.

Lundin Petroleum har granskat och analyserat riskerna i den finansiella rapporteringsprocessen och har byggt upp ett system för intern kontroll runt dessa identifierade risker. Riskerna har grupperas baserat på följande kategorier: intäkt, upphandling, lager/ produktion, aktivering av kostnader och anläggningstillgångar, skatt, finans, finansiell rapportering, informationsteknologi. Kategorierna ovan har vidare indelats i subkategorier och kontrollaktiviteter har implementerats för att minska de identifierade riskerna i de finansiella rapporteringsprocessen. Efter identifieringen och utvärderingen av en risk måste en kontrollaktivitet implementeras för att minska riskerna i den finansiella rapporteringsprocessen.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter omfattar metoder och åtgärder för att kontrollera riktigheten och tillförlitligheten i rapporter, främja effektivitet och säkerställa att kraven i de definerade redovisningsprinciperna och andra ledningsdirektiv uppfylls.

Val av kontrollaktiviter beror på typen av risk och förekomsten av en kostnadsfördelsanalys. Utvecklade kontrollaktiviteter inom Lundin Petroleum omfattar processer för godkännande, attestbehörighet, avstämningar, uppföljning av rörelseresultat, tillgångars säkerhet, särskiljande av arbetsuppgifter och rapportsystem och processer samt policier och rutiner och informationsteknologi. Efterlevnadsgraden av de här kontrollaktiviteterna anger risknivån i den finansiella rapporteringsprocessen.

Det finns tidsplaner för månads-, kvartals, och årsbokslutsrapportering för att försäkra att informationen finns tillgänglig i tid för ledningen för att de ska kunna verka tillfredställande och effektivt.

Existerande rutiner och policies utvärderas kontinuerligt.

Lundin Petroleum försöker konstant förbättra sina system och processer.

Under 2007 implementerades ett förbättrat och standardiserat koncernredovisningssystemet, Cognos Controller, för att minska riskerna i den finansiella konsolideringen och därigenom öka kontrollen och effektiviten i den finansiella rapporteringsprocessen. Systemet standardiserar konsolideringsprocessen av de finansiella resultaten och de konsoliderade dotterbolagens finansiella position. Cognos Controller har inbygda kontroller för insamlandet av finansiell information, konsolideringsprocessen inklusive valutaomräkning och rapportgenerator, och säkrar därmed riktigheten i den rapporterade informationen.

I samband med implementationen av Cognos Controller, utvärderades och standardiserades koncernens ekonomisystem, Sun System, för samtliga enheter.

På koncernens initiativ, påbörjade Lundin Petroleum implementationen av Monthly Processing Schedules (månatliga processblanketter), vilka förbättrar identifieringen av uppgifter och ansvar på ett organiserat och tidsenligt sätt för ekonomianställda inom koncernen.

I enlighet med det ovan beskrivna har ytterligare dokumentation för ansvar per funktion för de ekonomianställda påverkats.

Existerande processer och policier är konstant under granskning och fortsatt utveckling.

Information och kommunikation

Att sprida relevant information på alla nivåer i bolaget och till berörda externa parter är en viktig del av intern kontroll. Ledningen har koncentrerat sig på de system och processer som är viktiga för insamling av finansiella data, såsom redovisningssystem, processer för godkännande av transaktioner samt systemet för dokumenthantering.

Lundin Petroleum tror att en medvetenhet om COSO i organisationen stimulerar en miljö för självkontroll och konstant förbättring. Som en del i processen att skapa kunskap om COSO, deltog under 2007 finanscheferna i en presentation om intern kontroll inom Lundin Petroleum. Riktlinjer för den finansiella rapporteringen kommuniceras till de anställda genom att manualer, policies, och koder publiceras och är tillängliga internt.

Kommunikation sker fortlöpande och information distribueras regelbundet inte bara inom koncernen, utan även till externa parter via pressreleaser.

Uppföljning

Uppföljningen av Lundin Petroleums finansiella rapportering utförs av styrelsen, koncernledning, externa revisorer samt aktieägare och Lundin Petroleums Intern Revisor och övriga anställda på diverse tjänster inom koncenen via deras medvetenhet om COSO.

4 Styrelsen

Styrelsen granskar och utvärderar omfattande finansiell information om koncernen, i sin helhet och de dotterbolag som ingår. Styrelsen granskar även, främst genom revisionskommitteen, de viktigaste redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen, samt ändringar av dessa principer. Revisionskommitténs möten protokollförs och tillhandahålls styrelsen och revisorerna. Arbetsordningen som fastställs av styrelsen innehåller utförliga anvisningar avseende vilken typ av interna finansiella rapporter som ska lämnas till styrelsen.

Styrelsen granskar och utvärderar delårsrapporterna för andra och fjärde kvartalet samt årsredovisningen. Rapporterna för första och tredje kvartalet granskas och godkänns av revisionskommittén. För mer information om styrelsens uppgifter se sid 27–29.

4 Extern revision och uppföljning

Lundin Petroleums finansiella rapporter granskas årligen av bolagets externa revisorer och deras revisionsberättelse ingår i årsredovisningen. En begränsad granskning görs av halvårsrapporten. De externa revisorerna träffar regelbundet företagsledningen och närvarar vid revisionskommitténs sammanträden för granskning och godkännande av halvårs- och årsrapporten. De externa revisorerna träffar bolagets styrelse utan att ledningen är närvarande minst en gång per år.

För att underlätta aktieägarnas bevakning av bolaget publiceras utöver delårs- och årsrapporter följande information:

4Pressmeddelanden i alla viktiga frågor som kan påverka aktiekursen väsentligt

4Presentationer och telefonkonferenser för analytiker, aktieägare och mediarepresentanter samma dag som kvartals- och årsrapporterna publiceras samt i samband med att viktiga nyheter tillkännages.

Efterlevnad av kontrollaktiviteterna bevakas på samtliga nivåer, från avdelningschefer upp till styrelsen.

4 Uppföljning av kontrollaktiviteterna

Då Lundin Petroleum anser att det är nödvändigt att granska effektiviteten av kontrollaktiviteterna och efterlevnaden av dessa anser Lundin Petroleum att det behövs en intern revisionsfunktion. 2006 rekryterade Lundin Petroleum en anställd som bland annat har ansvar för intern revision och gör så cirka 60 procent av sin arbetstid.

Efter Lundin Petroleums interna riskbedömning beslutades att fokus för ytterligare revisonsarbete skall ligga på upphandlingen och en revision av upphandlingsprocessen påbörjades 2006. De flesta av koncernens kontor granskades under 2006 och 2007 med målet att de återstående två kontoren ska granskas 2008. Inga materiella avvikelser från existerande procedurer upptäcktes i de kontor som granskades. Efter slutförandet av revisionen av upphandlingsprocesserna på Lundin Petroleums kontor är det planerat att en vidare revision ska utföras.

Under 2008 kommer koncernen att fortsätta med förbättringen och utvecklingen av de analytiska verktygen för finansiell rapporting genom introduktionen av Cognos Business Intelligence modulen, som kommer att ge ledande befattningshavare, chefer och controllers inom Lundin Petroleum ett mer direkt verkyg att analysera de finansiella resultaten, produktionen, försäljningen etc så som de har rapporterats inom ekonomisystemet. Introduktionen av denna nya rapporterings- och analysmjukvara ger ytterligare ett uppföljningsverktyg.

Kontinuerlig förbättringsprocess

Den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen har har lett till en fortlöpande utvärdering av riskerna och kontrollaktiviteterna inom organisationen. Utvärderingsarbetet omfattar jämförelser såväl internt som externt. Utvärderingsprocessen och det efterföljande arbetet är en pågående process som involverar förbättringar av kontrollaktiviteter så som rutiner, processer, information och kommunikation inom koncernen.

Efter utvärderingen av upphandlingen, är de existerande processerna inom detta området under utveckling med mål att standardisera ytterligare.

LUNDIN PETROLEUMS AKTIE OCH AKTIEÄGARE

Lundin Petroleums aktie

Lundin Petroleums aktie är noterad på Large Cap-listan på Nordiska börsen i Stockholm, Sverige. Sedan januari 2008 är Lundin Petroleums aktie del av OMX 30 indexet vid Nordiska börsen.

Handel och börsvärde

Handel i Lundin Petroleums aktie sker på den Nordiska börsen. Börsvärdet per den 31 december 2007 var 21 300 MSEK.

Likviditet

Hög likviditet är viktigt för att attrahera stora investerare till Lundin Petroleumaktien. Under året har ett genomsnitt om 2 342 127 aktier till ett värde om 167 MSEK omsatts dagligen vid Nordiska börsen i Stockholm.

Aktiekapital och röster

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2007 till 3 154 186 SEK fördelat på 315 418 580 aktier till ett kvotvärde om 0,01 SEK och en röst per aktie. Alla utestående aktier är stamaktier och ger samma rätt till Lundin Petroleums tillgångar och vinst. En börspost består av 200 aktier. Ytterligare 132 000 aktier har ställts ut men var inte registrerade per den 31 december 2007.

Teckningsoptioner

Lundin Petroleum har ett incitamentsprogram för anställda där teckningsoptioner ställs ut till anställda efter årsstämmans godkännande. Om samtliga utestående teckningsoptioner utnyttjas kommer Lundin Petroleum att erhålla en summa om 750,0 MSEK och antalet aktier kommer att spädas ut med 2,9 procent. Antalet utestående teckningsoptioner vid periodens slut, inlösenperiod samt lösenpris visas i tabellen:

Utöver dessa teckningsoptioner har 642 500 teckningsoptioner förvärvats och omvandlats till Lundin Petroleum teckningsoptioner och ytterligare 371 500 teckningsoptioner har givits ut i samband med förvärvet av Valkyries Petroleum Corp. (Valkyries). Antalet utestående teckningsoptioner i samband med förvärvet av Valkyries uppgick till 384 000 per den 31 december 2007. Lösenpriset för dessa teckningsoptioner ligger i intervallet 75,62–97,40 SEK med varierande inlösenperioder till och med den 31 maj 2009.

Utestående teckningsoptioner

	2005	2006	2007
	program	program	program
Antal optioner initialt utställda	2 900 000	3 226 000	3 950 000
Teckningskurs	60,20	97,40	78,05
Inlösenperiod	15 juni 2006 -31 maj 2008	15 juni 2006 -31 maj 2009	1 dec 2008 -31 maj 2010
Utestående optioner per den
31 december 2007	2 360 000	3 086 000	3 470 000

För ytterligare information se not 39.

Årsstämmans bemyndigande

Årsstämman 2007 beslutade att bemyndiga styrelsen att besluta om emission av totalt högst 35 000 000 nya aktier samt att därvid kunna avvika från aktieägarnas företrädesrätt i syfte att möjliggöra för bolaget att anskaffa kapital för finansieringen av verksamheten och för genomförandet av företagsförvärv. Om bemyndigandet utnyttjas i sin helhet motsvarar ökningen av aktiekapitalet en utspädningseffekt om 10,0 procent.

Utdelningspolicy

Lundin Petroleums primära målsättning är att öka värdet för aktieägare, anställda och samhället genom att driva en lönsam verksamhet med tillväxt. Det ökade värdet kommer att uttryckas dels som utdelning och dels som en långsiktigt stigande aktiekurs. Detta kommer att åstadkommas genom ökade olje- och gasreserver och utbyggnad av fyndigheter för att nå en ökning i produktion, kassaflöde och resultat.

Storleken på eventuell utdelning avgörs av bolagets finansiella ställning och möjligheterna till tillväxt genom lönsamma investeringar. Utdelningar kommer att ske när Bolagets kassaflöde och vinst från de olika verksamheterna medger en långsiktig finansiell uthållighet och flexibilitet. Aktieägarnas totala avkastning förväntas över tiden till största delen hänföras till en stigande aktiekurs snarare än från erhållna utdelningar.

Till följd av bolagets verksamhet innebär utdelningspolicyn att finansieringen av pågående projekt och behov av att tillgodose bolagets omedelbara kapitalbehov prioriteras.

Analytiker som följer Lundin Petroleum

Mäklare	Namn	Kontakt
ABG Sundal Collier	Ole Martin Westergaard	ole.westergaard@abgsc.no
Carnegie	Johannes Grunselius	jo@carnegie.no
Cheuvreux	David Hallden	dhallden@cheuvreux.com
Credit Suisse	Mark Hume	mark.hume@creditswiss.com
Handelsbanken	Eric Nasby	erna01@handelsbanken.no
HQ Bank	Alexander Vilval	alexander.vilval@swedbank.com
Kaupthing	Christian Dahlberg	christian.dahlberg@kaupthing.com
Merrill Lynch	Andrew Knott	andrew_knott@ml.com
SEB	Julian Beer	julian.beer@enskilda.se
Standard & Poor's	Christine Tiscareno	christine.tiscareno@standardandpoors.com
Swedbank Markets	John Helgesson	john.helgesson@swedbank.se
Öhman Fondkomission	Joakim Kindahl	joakim.kindahl@ohman.se

AKTIEKURS 2007

AKTIEKURS 2003–2007

Volym (genomsnitt per månad)

Aktiedata

Sedan bildandet av bolaget i maj 2001 fram till och med den 31 december 2007 har moderbolagets aktiekapital utvecklats enligt nedanstående tabell:

	Månad och år	Kvotvärde (SEK)	Förändring av antalet aktier	Summa antal aktier	Summa aktiekapital (SEK)
Bolagets bildande	maj 2001	100,00	1 000	1 000	100 000
Split 10,000:1	juni 2001	0,01	9 999 000	10 000 000	100 000
Nyemission	juni 2001	0,01	92 861 283	102 861 283	1 028 613
Nyemission	juli 2001	0,01	3 342 501	106 203 784	1 062 038
Nyemission	nov 2001	0,01	106 203 784	212 407 568	2 124 076
Optionsrätter	juni 2002	0,01	35 609 748	248 017 316	2 480 173
Teckningsoptioner	2002	0,01	667 700	248 685 016	2 486 850
Teckningsoptioner	2003	0,01	2 840 450	251 525 466	2 507 609
Teckningsoptioner	2004	0,01	2 222 900	253 748 366	2 537 484
Teckningsoptioner	2005	0,01	3 391 800	257 140 166	2 571 402
Teckningsoptioner	2006	0,01	1 219 500	258 359 666	2 583 597
Förvärvet av Valkyries	2006	0,01	55 855 414	314 215 080	3 142 151
Teckningsoptioner	2007	0,01	1 335 500	315 550 580	3 155 506
Summa			315 550 580	315 550 580	3 155 506

Antalet aktier och aktiekapital inkluderar 132 000 icke registrerade aktier per den 31 december 2007

Fördelning av aktieinnehav

Fördelningen av aktieägandet i Lundin Petroleum tillhandahållet av VPC per den 31 december 2007.

Storleksklasser per den 31 december 2007	Antal aktieägare	Andel av antal aktier, %
1-500	25 982	1,6
501-1,000	7 482	2,0
1,001-10,000	8 603	8,5
10,001-50,000	979	6,6
50,001-100,000	133	3,0
100,001- 500,000	130	9,2
500,001 -	74	69,1
Summa	43 383	100,0

Aktieägarstruktur

Lundin Petroleum hade 43 385 aktieägare per den 31 december 2007. Institutionella investerares aktieinnehav uppgick till 81,4 procent. Utländska aktieägare uppgick till 56,0 procent.

De 15 största aktieägarna per den 31 december 2006	Antal aktier	Andel av aktiekapital/röster, %
Lorito Holdings Ltd	76 342 895	24,2
Landor Participations Inc.	13 538 956	4,3
Swedbank Robur	12 139 148	3,8
Afa Försäkring	11 778 084	3,7
Zebra Holdings Ltd	10 844 643	3,4
LGT Bank in Liechtenstein Ltd	7 050 083	2,2
SEB Investment Management	6 086 791	1,9
Andra AP-fonden	4 235 765	1,3
Handelsbanken fonder	3 387 325	1,1
Första AP-fonden	2 761 900	0,9
Folksam – KPA- Förenade Liv	2 753 394	0,9
Försäkringsbolaget Avanza Pension	2 111 903	0,7
SEB Enskilda	1 980 672	0,6
Nordea fonder	1 790 567	0,6
Skandia Livförsäkrings AB	1 682 181	0,5
Övriga aktieägare	156 934 273	49,9
Summa	315 418 580	100,0

• De 15 största aktieägarna registrerade hos VPC (Värdepapperscentralen).

• Lorito Holdings Ltd. innehar 76 342 895 aktier i Lundin Petroleum. Lorito Holdings Ltd. är ett investmentbolag som helägs av en Lundinfamiljetrust.

• Landor Participations Inc. innehar 13 538 956 aktier i Lundin Petroleum. Landor Participations Inc. är ett investmentbolag som helägs av en trust, vars förmånstagare är Ian H. Lundin. - Zebra Holdings Ltd. innehar 10 844 643 aktier i Lundin Petroleum. Zebra Holdings Ltd. är ett investmentbolag som helägs av en Lundinfamiljetrust.

• Per den 31 december 2007 hade ytterligare 132 000 aktier hade ställts ut men inte registrerats per den 31 december 2007.

RISKFAKTORER

Den övervägande risken som koncernen står inför är såväl olje- och gasprospekteringen i sig som produktionen. Olje- och gasprospektering, utbyggnad och produktion medför höga operativa och finansiella risker, som även med en kombination av erfarenhet, kunskap och noggrann utvärdering kan vara svåra att eliminera eller ligger utanför bolagets kontroll. Lundin Petroleums kommersiella framgång över en lång tid bygger på dess förmåga att finna, förvärva och utvinna olje- och naturgasreserver. En framtida ökning av Lundin Petroleums reserver kommer inte bara att bygga på dess förmåga att prospektera efter och bygga ut de tillgångar som Lundin Petroleum för närvarande förvaltar, men även dess förmåga att välja ut och förvärva lämpliga producerande tillgångar eller prospekt. Dessutom finns det inga försäkringar om att kommersiella kvantiteter av olja och gas kommer att utvinnas eller förvärvas av Lundin Petroleum. Övriga risker har klassificerats antingen som operationella risker eller finansiella risker.

Operationell risk

Koncernen står inför ett antal verksamhetsrisker som kan ha en negativ påverkan på dess förmåga att framgångsrikt följa sina prospekterings-, utvärderings- och utbyggnadsplaner samt dess produktion av olja och gas.

Produktionskostnader

Färdigställande av en borrning är inte en försäkran om vinstavkastning eller återvinning av produktion och produktionskostnader. Dessutom kan borrrisker och miljöförstörelse leda till en väsentlig ökning av kostnader. Dessutom kan diverse verksamhetsförhållanden även påverka produktionen från framgångsrika borrningar negativt. Dessa kan vara fördröjningar i erhållandet av statliga godkännande, avstängning av borrningar på grund av extrema väderförhållande, otillräckligt lagringsutrymme eller transportkapacitet eller andra geologiska och mekaniska förhållanden. Samtidigt som en effektiv övervakning av borrningar och underhåll av verksamheten bidrar till en maximering av produktionsnivåerna på sikt, kan produktionsförseningar och sämre verksamhetsförhållande inte elimineras och kan i varierande grad förväntas påverka resultat och kassaflödesnivåer negativt.

Tillgång på borrutrustning och tillträde

Prospektering och utbyggnad av olja och gas är på vissa områden beroende av tillgången på borrningsutrustning och liknande i de områden där borraktivteter kommer att äga rum. Efterfrågan på sådan begränsad utrustning och begränsat tillträde skulle kunna påverka Lundin Petroleums tillgång till sådan utrustning vilket i sin tur skulle kunna försena prospektering- och utbyggnadsaktiviteter.

Tillförlit till nyckelpersonal

Lundin Petroleums framgång beror till stor del på vissa nyckelpersoner. Konkurrensen om kvalificerad personal i olje- och gasindustrin är stor och det kan inte säkras att Lundin Petroleum även i framtiden även kommer att attrahera och behålla all personal nödvändig för sin verksamhet och dess utbyggnad. Se även sid 26 för mer information om Lundin Petroleums personal.

Uppskattning av reserver

Generellt sett, är uppskattningar av ekonomiskt återvinningsbara olje- och gasreserver och dess framtida nettokassaflöde, baserat på ett antal faktorer och antaganden, som historisk produktion från tillgången, produktionsnivåer, maximal utvinning av reserver, tid och investeringar, försäljning av olja och gas, royaltynivåer, antaganden om effekter av myndigheters bestämmelser och framtida produktionskostnader, varav samtliga kan variera med verkligt resultat. Alla sådana uppskattningar är till en viss grad spekulativa, och klassificeringar av reserver är endast försök till att definiera den grad av spekulation som innefattas. På grund av dessa skäl kan, uppskattningar av ekonomiskt utvinningsbara olje- och gasreserver hänförliga till en viss grupp av tillgångar, klassificering av sådana reserver baserat på utvinningsrisk och förväntade framtida vinster som sammanställts av olika ingenjörer, eller av samma ingenjörer vid olika tillfällen, variera.

Uppskattningar av bevisade reserver som kan byggas ut och produceras i framtiden baseras ofta på volymberäkningar och analogiskt likartade typer av reserver istället för på verklig produktionshistorik. Uppskattningar som baseras på dessa metoder är generellt sett mindre tillförlitliga än de som baserats på verklig produktionshistorik. Efterföljande utvärderingar av samma reserver baserat på produktionshistorik och produktionstekniker kommer att resulterat i skillnader i uppskattade reserver och sådana skillnader kan vara betydande.

Hälsa, arbestskydd och miljö (HSE)

Omfattande nationella, statliga och lokala miljölagar och bestämmelser i främmande jurisdiktioner påverkar nästan samtliga av Lundin Petroleums verksamheter. Dessa lagar och bestämmelser innehåller varierande standarder avseende hälsa och arbetsskydd och miljökvalité, civilrättsliga och kriminella straff och andra förpliktelser för brott mot sådana standarder och upprättar i vissa fall skyldigheter att åtgärda nuvarande och tidigare anläggningar och platser där verksamhet finns eller har funnits. Dessutom kan speciella avsättningar vara lämpliga eller nödvändiga i miljökänsliga verksamhetsområden. Se även sid 20–25 Samhälssansvar för mer information om Lundin Petroleums arbete för HSE.

Juridiska risker

Bolaget skulle kunna utsättas för legala klagomål från kunder, anställda samt andra externa parter i områden som hälsa, miljö, säkerhet och verksamhetsrelaterade frågor eller genom att inte följa tillämpliga lagar och bestämmelser. Även om sådana tvister skulle lösas tillfredställande, utan finansiella konsekvenser för bolaget, skulle de påverka koncernens rykte negativt och ta upp resurser som skulle kunna användas på andra områden.

Konkurrens

Petroleumindustrin är konkurrensriktad i samtliga faser. Lundin Petroleums konkurrenter är bland annat olje- och gasbolag som har betydligt större finansiella resurser, personal och anläggningar än Lundin Petroleum. Lundin Petroleums förmåga att öka dess reserver i framtiden kommer inte bara att bero på dess förmåga att prospektera och bygga ut dess nuvarande tillgångar, men även på dess förmåga att välja ut och förvärva lämpliga producerande tillgångar eller prospekt för prospekteringsborrning. Konkurrensfaktorer i distribution och marknadsföring av olja och gas inkluderar pris, metoder och tillförlitlighet i leverans.

Geopolitisk risk

Lundin Petrolem är, och kommer att vara aktivt engagerad i olje- och gasverksamheter i diverse länder. Risker kan uppkomma vid förändringar av lagstiftning beträffande utländsk ägare, statligt deltagande, skatter, royalties, förpliktelser, växelkurser och valutakontroll. Dessutom kräver vissa aspekter av Lundin Petroleums prospekterings- och produktionsprogram godkännande eller fördelaktiga beslut tagna av myndigheter. Dessutom, kan Lundin Petroleums prospektering, utbyggnad och produktionsaktiviteter utsättas för politiska och ekonomiska osäkerheter, expropriering av tillgångar, annullering eller justering av kontraktsrätter, skatter, royalities, förpliktelser, utländska valutarestriktioner och andra risker som förorsakas av främmande myndigheters kontroll över områden där Lundin Petroleum är verksam i, samt risker till följd av inbördeskrig, gerillaktviteter eller uppror. Oljeanläggningar är kända för att vara troliga objekt, till och med mål, för militära operationer och terrorism. På grund av dess utsatthet och betydande ekonomiska intressen, ökar detta riskprofilen på Lundin Petroleums tillgångar.

Finansiell risk

Finansiella risker så som svängningar i olje- och gaspris, valutakurser, räntor, likviditetsrisk och kreditrisk samt derivat som används se not 14 på sid 65 i den finansiella rapporten.

Risker i finansiell rapportering är beskrivna i sektionen Intern Kontroll av finansiell rapportering i Bolagsstyrningsrapporten på sid 34–36.

FINANSIELL FEMÅRSÖVERSIKT

Resultaträkning (sammanfattning) TSEK	2007	2006	2005	2004	20031
Rörelsens intäkter	5 484 295	4 414 506	4 190 184	2 468 286	1 120 505
Produktionskostnader	-2 266 911	-1 575 781	-1 310 905	-1 074 491	-419 911
Avskrivning av olje- och gastillgångar	-997 644	-776 735	-753 428	-381 252	-192 002
Nedskrivning av prospekteringskostnader	-369 596	-123 469	-208 135	-150 065	-2 395
Bruttoresultat	1 850 144	1 938 521	1 917 716	862 478	506 197
Vinst vid försäljning av tillgångar	-	-	192 122	98 192	720 098
Administrationskostnader	-168 760	-107 200	-96 680	-112 268	-157 786
Rörelseresultat	1 681 384	1 831 352	2 013 158	848 402	1 068 509
Finansiella investeringar	129 127	31	-152 449	-1 541	-50 526
Resultat före skatt	1 810 511	1 831 352	1 860 709	846 861	1 017 983
Skatt	-858 037	-1 036 917	-866 734	-241 603	-79 881
Periodens resultat	952 474	794 435	993 975	605 258	938 102
Resultatet fördelat på:
Aktieägare i moderbolaget	956 953	803 005	993 507	598 245	930 229
Minoritetsintresse	-4 479	-8 750	468	7 013	7 873
PERIODENS RESULTAT	952 474	794 435	993 975	605 258	938 102
Balansräkning (sammanfattning) (TSEK)	2007	2006	2005	2004	20031
Materiella anläggningstillgångar	16 879 890	14 525 270	5 827 007	4 334 025	1 872 962
Övriga anläggningstillgångar	2 146 526	1 662 651	502 474	481 041	134 018
Omsättningstillgångar	2 026 835	1 497 490	1 432 892	1 037 247	697 243
SUMMA TILLGÅNGAR	21 053 251	17 685 411	7 762 373	5 852 313	2 704 223
Eget kapital hänförligt till aktieägare	9 705 949	8 952 680	3 679 616	2 367 282	1 856 932
Minoritetens andel	1 346 164	1 615 131	3 050	2 931	20 036
Summa eget kapital	11 052 113	10 567 811	3 682 666	2 370 213	1 876 968
Avsättningar	5 493 552	4 481 496	2 087 250	1 497 692	377 505
Långfristiga räntebärande skulder	2 740 168	1 391 063	736 151	1 343 021	118
Kortfristiga skulder	1 767 418	1 245 041	1 256 306	641 387	449 632
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	21 053 251	17 685 411	7 762 373	5 852 313	2 704 223

¹ De finansiella rapporterna för åren 2007, 2006, 2005 och 2004 har upprättats i enlighet med Internationell redovisningsstandard (IFRS) (se sid 54–58) I juni 2002 fastställde den Europeiska unionen (EU) att den internationella redovisningsstandarden (IFRS) ska gälla för alla bolag noterade på europeiska börser från och med 1 januari 2005, datum för införande. Lundin Petroleums årsredovisningar från och med 2005 har upprättats i överensstämmelse med IFRS, inklusive ett jämförelse år i enlighet med IFRS 1, var med Lundin Petroleums övergångsdatum är 1 januari 2004. Den finansiella rapporten för 2003 har upprättats i enlighet med svenska redovisningsprinciper och är inte jämförbara med åren 2007, 2006, 2005 och 2004.

Finansiella mål

Den primära målsättningen är att öka värdet för aktieägare, anställda och samarbetspartners genom att driva en lönsam verksamhet och genom tillväxt. Lundin Petroleums ökande värde kommer att skapas genom en kombination av förbättrat kassaflöde från och lönsamhet i produktionstillgångarna samt genom prospektering och teknisk framgång, medförande ökade reserver. Kassaflödet från och lönsamheten i produktionstillgångarna kan förbättras genom kvalificerat tekniskt arbete med tillgångarna, medförande förbättrade produktionsnivåer samt lägre produktionskostnader.

Lundin Petroleums målsättning är att öka reserverna av kolväten genom prospektering och förvärv. Lundin Petroleum kommer att finansiera förvärv genom en mix av internt genererade medel, upplåning samt om nödvändigt genom nyemission.

Lundin Petroleums eget kapital motsvarar inte det underliggande värdet av bolagets tillgångar då det bokförda värdet på tillgångarna, i enlighet med god redovisningssed (IFRS), utgörs av dels nedlagda prospekterings- och utbyggnadsutgifter, dels kapitaliserade förvärvskostnader. Det underliggande värdet av Lundin Petroleums tillgångar utgörs av diskonterade framtida kassaflöden från utvinning av reserverna. Kassaflödet investeras sedan för att öka reserverna och produktionen.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

LUNDIN PETROLEUM AB (PUBL) REG NO. 556610-8055

Koncernens organisationsschema per den 31 december 2007

BOLAGETS BILDANDE

Lundin Petroleum AB bildades som ett resultat av att Talisman Energy Inc. förvärvade Lundin Oil AB för cirka 4 miljarder SEK under 2001. Aktieägarna i Lundin Oil AB erhöll 36,50 SEK samt en aktie i Lundin Petroleum AB för varje aktie i Lundin Oil AB. Den 6 september 2001 började aktierna i Lundin Petroleum AB att handlas på Nya Marknaden vid Stockholmsbörsen. Den 2 oktober 2003 noterades Lundin Petroleum AB på Stockholmsbörsens O-lista. Den 1 juli 2004 flyttades aktierna i Lundin Petroleum över till Large Cap-listan (nu Nordiska Börsen), Stockholm.

Den 19 september 2002 genomförde Lundin Petroleum förvärvet av 95,3% av de utestående aktierna i Lundin International SA (tidigare Coparex International SA) från BNP Paribas.

Den 13 januari 2003 genomförde Lundin Petroleum förvärvet av 75,8% av OER oil AS. OER oil AS förvärvade därefter delar av två producerande fält offshore Norge och 100% av OER Energy AS (tidigare Aker Energy AS). Den 23 november 2004 sålde Lundin Petroleum sitt aktieinnehav i OER oil AS till Endeavour International. Den 13 februari 2004 slutfördes förvärvet av DNO ASA:s olje- och gastillgångar i Storbritannien och Irland. Den 17 juni 2004 slutförde Lundin Petroleum förvärvet av vissa av DNO ASA:s norska tillgångar.

Den 31 juli 2006 slutförde Lundin Petroleum förvärvet av 100% av aktierna i Valkyries Petroleum Corp. ("Valkyries").

Den 31 oktober 2007 slutförde Lundin Petroleum förvärvet av 100% av aktierna i Carr Production France SARL ("CARR").

Lundin Petroleum AB's huvudkontor är Hovslagargatan 5, Stockholm, Sverige.

VERKSAMHETEN

Lundin Petroleums huvudsakliga verksamhet är prospektering efter, utbyggnad av samt produktion av olja och naturgas.

I enlighet med Lundin Petroleums formulerade målsättning att öka reserverna genom förvärv och prospektering, förvärvades reserver under 2002 genom köpet av Lundin International SA (tidigare Coparex International SA). Ytterligare reserver förvärvades under 2003 genom köpet av OER Oil AS. Under 2004 förvärvade Lundin Petroleum reserver genom köpet av DNO ASA:s tillgångar i Storbritannien och Irland samt en omfattande del av dess norska tillgångar. Under 2006 förvärvades reserver genom förvärvet av Valkyries vilket gav koncernen tillgångar i Ryssland. Under 2007 förvärvades ytterligare reserver genom förvärvet av CARR.

Lundin Petroleum innehar en portfölj av producerande olje- och gastillgångar och utbyggnadsprojekt i ett antal länder med exponering mot ytterligare prospekteringsmöjligheter.

Koncernen bedriver inte någon forskning eller utveckling. Koncernen har filialer i flertalet av de områden där verksamhet bedrivs. Moderbolaget har inga utländska filialer.

Storbritannien

Nettoproduktion till Lundin Petroleum för året som avslutades den 31 december 2007 var 13 700 fat oljeekvivalenter per dag (boepd).

Nettoproduktionen vid Broomfältet (Lundin Petroleums licensandel (l.a.) 55%) var i genomsnitt 8 000 boepd för året som avslutades den 31 december 2007. Produktionen låg över förväntningarna under perioden som ett resultat av god reservoarprestanda, särskilt från borrningen BR-1. Ytterligare en utbyggnadsborrning 2/5-25 har nyligen genomförs med framgång på Broomfältet till följd av den framgångsrika insamlingen av 3D seismik över "the Greater Heather area". Utbyggnadsborrningen har stött på olja och förväntas att sättas i produktion i april 2008.

Produktionen från Heatherfältet (l.a. 100%) var i genomsnitt 1 600 boepd för året som avslutades den 31 december 2007. Produktionen låg under förväntningarna beroende på brist på vatteninjicering vilket resulterade i sämre resultat från borrningarna, förseningar i programmet av utbyggnadsborrningar och att borrningen Heather Triassic flyttats fram. Det planerade driftsstoppet av Heather plattformen under cirka två veckor för att installera ny utrustning på plattformen påverkade produktionen från Broom och Heather negativt under fjärde kvartalet 2007.

Nettoproduktionen från Thistlefältet (l.a. 99%) var i genomsnitt 4 100 boepd under året som avslutades den 31 december 2007, vilket låg under förväntningarna. I november 2007 avbröts produktionen från Thistle till följd av en brand i en av plattformens elgenererande turbiner. Produktionen återupptogs i mitten av januari 2008 vilket hade en negativ inverkan på produktionen under fjärde kvartalet 2007. Ett långsiktigt investeringsprogram för att återställa Thistlefältet påbörjades under 2007. Arbetet innefattar återinstallationen av Thistles borrigg samt ytterligare investeringar för att säkra förlängd livslängd för Thistle plattformen. Vidare har ny 3D seismik samlats in över Thistlefältet under tredje kvartalet 2007. Framtidsplanen för Thistle innefattar nya produktionsborrningar och workovers under 2008 och 2009 för att öka produktionsnivåerna.

Fyra prospekteringsborrningar genomfördes på Lundin Petroleums licenser i den brittiska Nordsjön under 2007. Prospekteringsborrningarna 41/10a-2z (l.a. 25%) med målsättning att nå Lytham/Hauptstrukturen i den södra delen av Nordsjön, 14/28a-5 (l.a.10%) i det yttre Moray Firth samt 12/17b-1 (l.a. 30%) på Ridgewoodstrukturen i yttre Moray Firthområdet var samtliga torra och pluggades igen under 2007 och tidigt 2008. Prospekteringsborrningen 21/8-3 i licens P1107 (l.a. 40%) med målsättning att nå strukturen Palaeocene Scolty och Jurassic Banchorystrukturen genomfördes under fjärde kvartalet 2007 i centrala Nordsjön. Scoltystrukturen var en fyndighet och Bachorystrukturen var torr. Ytterligare en prospekteringsborrning kommer att genomföras i licensen P1107 under 2008 med målsättning att nå Torphinstrukturen med liknande seismiska amplitudavvikelser som fyndigheten Scolty.

Under 2007 slutförde Lundin Petroleum förvärvet av en licensandel om cirka 40% av gas/kondensatfältet Peik från Total. Peikfältet, som ligger på gränsen mellan Storbritannien och Norge, uppskattas innehålla bevisade och sannolika reserver (2P) om 27 miljoner fat oljeekvivalenter (MMboe).

Norge

Nettoproduktionen från Jotunfältet (l.a. 7%) offshore Norge var i genomsnitt 700 bopd för året som avslutades den 31 december 2007.

Produktionsstart av Alvheim (l.a. 15%) beräknas till andra kvartalet 2008. Alvheim FPSOn (fartyg för produktion, lagring och avlastning) avseglade från Haugesund den 15 februari 2008. Infrastrukturen under havsytan är på plats och utbyggnadsborrningar fortskrider tillfredsställande med sex borrningar redo för produktionsstart. Nettoproduktion (platå) från Alvheimfältet förväntas fortfarande till över 14 000 boepd.

Utbyggnadsplanen för Volundfältet (l.a. 35%) godkändes av den norska staten under 2007. Produktionsstart förväntas ske 2009 med en produktionsnivå (peaknivå) om mer än 8 700 boepd, netto till Lundin Petroleum.

Prospekteringsborrningen på Lunostrukturen i PL338 (l.a. 50%), operatör Lundin Petroleum, genomfördes med framgång och är en oljefyndighet. Borrningen fann lätt olja i sandstensreservoaren Jurassic. Storleken på fyndigheten är uppskattad till mellan 65 MMboe och 190 MMboe av utvinningsbara bruttoreserver i Jurassic reservoaren med ytterligare potential i Triassic reservoaren vilken penetrerades vid borrningen. Lunofyndigheten kommer att utvärderas under 2008 med borrstart av den första utvärderingsborrningen under andra kvartalet 2008.

Prospekteringsborrningen i licensen PL335 (l.a. 18%) borrades under tredje kvartalet 2007 och pluggades igen som ett torrt hål. Utvärderingsborrningen på Nemofältet i licens PL148 (l.a. 50%) har med framgång genomförts. Borrningen genomfördes till ett vertikalt djup om 3 416 meter under havsytan och olja påträffades i formationen Ule. Lundin Petroleums uppskattade betingade resurser för Nemofältet var 20,6 miljoner fat olja (MMbo) innan utvärderingsborrningen genomfördes. Initiala uppskattningar av de reviderade bruttoresurserna för Nemofältet är nu 20–30 MMbo. Borrresultatet kommer att utvärderas noggrant av partners för att stödja ett troligt utbyggnadsbeslut för Nemofältet.

Ytterligare en prospekteringsborrning på Phi Northstrukturen i licensen PL292 (l.a. 40%) påbörjades i februari 2008.

Frankrike

I Paris Basin var nettoproduktionen i genomsnitt 2 800 bopd för året som avslutades den 31 december 2007 vilket var i linje med förväntningarna. Programmet med fyra nya horisontella borrningar i Villeperdufältet (l.a. 100%) har med framgång genomförts.

Efter det statliga godkännandet har Lundin Petroleum slutfört förvärvet av Carr Production France SARL under fjärde kvartalet 2007. De förvärvade tillgångarna inkluderar ett 20-procentigt minoritetsintresse i flertalet producerande fält i Paris Basin där Lundin Petroleum redan äger de återstående 80 procenten. Förvärvet adderade 3 MMboe av 2P (bevisade och sannolika) reserver och betingade resurser, netto till Lundin Petroleum.

I Acquitaine Basin (l.a. 50%) var produktionen i genomsnitt 700 bopd för året som avslutade den 31 december 2007. Produktionen var lägre än förväntat beroende på en oljeläcka vid Ambesterminalen vilket resulterade i en månads produktionsavbrott för att finna alternativa transport- och försäljningsvägar. Produktionen är nu tillbaka på samma nivå som före avbrottet.

Indonesien

Salawati Island & Basin (Papua):

Nettoproduktionen från Salawati (Salawati Island l.a. 14,5% och Salawati Basin l.a. 25,9%) var 2 600 boepd för året som avslutades den 31 december 2007. Produktionen var under förväntan främst beroende på ett avbrott i Waliofältet i Salawati Basin.

Lematang (Södra Sumatra):

Godkännandet av utbyggnadsplanen för gasfältet Singa (l.a. 25,88%) mottogs 2006 av indonesiska myndigheter. Ett gasförsäljningsavtal undertecknades 2007 för att leverera en kontrakterad bruttovolym om 133 miljarder kubikfot till PT PLN (PERSERO), ett större indonesiskt elbolag. Produktionsstart av Singafältet är planerat under 2009 med en nettoproduktion över 2 000 boepd till Lundin Petroleum. Under första halvåret 2007 slutförde Lundin Petroleum förvärvet av ytterligare en licensandel om 10 % i Lematangblocket från Serica Energy vilket ökade vår licensandel till 25,88%.

Blora (Java):

Prospekteringsborrningen Tengis-1 (l.a. 43,3%) avslutades under tredje kvartalet 2007. Två potentiella kolvätezoner identifierades

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

för test. Gas flödade till ytan med högt CO2 innehåll. Borrningen pluggades igen och Bloralicensen har nu återlämnats.

Jemaja/Sokang (Natuna Sea)

Lundin Petroleum har av MIGAS tilldelats två så kallade "Direct Offer Joint Study Areas" belägna i Natuna Sea, Jemajablocket och Sokangblocket.

Nederländerna

Gasproduktionen för Nederländerna var 2 200 boepd för året som avslutades den 31 december 2007 och var i linje med förväntningarna.

Tunisien

Produktionen från Oudnafältet (l.a. 40%) var 6 400 bopd, netto för året som avslutades den 31 december 2007. Produktionen har legat över förväntningarna under perioden sedan produktionsstarten i slutet av 2006.

I mars 2007 löste Enterprise Tunisienne d'Activitiés Pétrolières (ETAP), det tunisiska statliga oljebolaget, in sin option om att förvärva en andel om 20 procent i Oudnafältet vilket resulterade i att Lundin Petroleums andel minskade från 50 procent till 40 procent. Nettoproduktionen under 2007 är baserad på 50 procent för cirka 2,5 månader och 40 procent för den återstående tiden. Köpeskillingen för förvärvet är skillnaden mellan återbetalning för tidigare kostnader samt nettointäkter från och med produktionsstart.

Ryssland

Nettoproduktionen från Ryssland för året som avslutades den 31 december 2007 var 4 900 boepd vilket var något under förväntningarna.

Utbyggnads- och utvärderingsborrningar slutfördes vid de producerande verksamheterna i Orenburg (l.a. 50%) och Komi (l.a. 50%). Vidare slutförs studierna under markytan vid Kalmykia (l.a. 51%) med målsättning att genomföra ytterligare utbyggnadsborrningar.

Borrstart av prospekteringsborrningen Morskaya-1 i Laganskyblocket (l.a. 70%) belägen i norra delen av Kaspiska havet kommer att ske under andra kvartalet 2008. Konstruktionen av de på pråmar fastsatta anläggningarna, vilka är nödvändiga för borrning på grunt vatten, har slutförts. Under 2007 erhöll Lundin Petroleum godkännande från den ryska licensmyndigheten, Rosnedra, avseende justeringarna av licensåtagandena för Laganskyblocket. I februari 2008 erhöll Lundin Petroleum borrtillstånd för prospekteringsborrningen Morskaya-1 från den ryska "Federal Service for Supervising Natural Resources (Rosprirodnadzor). Prospekteringsborrningen Laganskaya-1 kommer att genomföras under andra halvåret 2008. Ytterligare insamling av seismik genomfördes under 2007 och uppgraderade Petroskayastrukturen till en borrbar struktur som troligtvis kommer att borras under 2009. Ett optionsavtal gällande Laganskyblocket undertecknades i juli 2007 med JSC Gazprom ("Gazprom") där Gazprom kommer att ha en option om 50 procent plus en aktie i Laganskyblocket. Vidare har Lundin Petroleum undertecknat ett optionsavtal med dess minoritetspartner att köpa dess licensandel om 30 procent. Nettoeffekten om båda optionerna löses in är att Gazprom kommer att äga en licensandel om 50 procent plus en aktie och Lundin Petroleum kommer att äga en licensandel om 50 procent minus en aktie i Laganskyblocket.

Sudan

Ett program om fyra prospekteringsborrningar i Block 5B (l.a. 24,5%) påbörjades under februari 2008 med borrstart av prospekteringsborrningen Nyal-1 som genomförs med en landrigg. Prospekteringsborrningen Wan Machar-1 (tidigare Umm Dandalo) kom igång i slutet av första kvartalet 2008. Insamlingen av 2D seismik fortskrider med 984 km ny data insamlat under 2007.

Rykten om motstridiga tilldelningar av vissa licenser i södra Sudan har avfärdats av "The National Petroleum Commission" (Petroleumkommissionen), som består av representanter från både norra och södra Sudans regeringar och bekräftar att de enda giltiga avtalen är de som ingåtts med den sudanesiska staten gällande Block 5B. Den nationella petroleumkommissionen har gjort en förfrågan till partners i Block 5B att ta in södra Sudans statliga bolag, Nilepet, med en licensandel om 10 procent i Block 5B.

Kongo (Brazzaville)

Under 2007 mottogs samtliga statliga godkännanden för förvärvet av en licensandel om 18,75 procent i Block Marine XI, offshore Kongo (Brazzaville). Insamlingen av 1 200 km² 3D seismik genomfördes med framgång under fjärde kvartalet 2007 och borrning förväntas komma igång i slutet av 2008 beroende på tillgången av rigg.

Vietnam

Ett produktionsdelningsavtal (PSA) undertecknades under 2007 gällande en licensandel om 33,33 procent i Block 06/94 i Nam Con Son Basin, offshore Vietnam. Insamlingen av 720 km² av 3D seismik slutfördes med framgång under tredje kvartalet 2007 och tolkning pågår. Prospekteringsborrning kommer att påbörjas i slutet av 2008.

Etiopien

Två nya produktionsdelningskontrakt undertecknades i juli 2007 gällande block 7 och 8 (l.a. 100%) belägna i Ogaden Basin och Adigalablocket (l.a. 100%) belägen i Afar Basin området. Dessa är utöver block 2 och 6 (l.a. 100%) som undertecknades 2006. Geologiska undersökningar såsom aeromagnetiska och "aerogravity" studier har genomförts under 2007.

Kenya

I oktober 2007 undertecknades ett nytt produktionsdelningskontrakt för Block 10A (l.a.100%). Block 10A är beläget i AnzaBasin i nordvästra Kenya. Geologiska undersökningar såsom "aerogravity" studier kommer att genomföras under 2008.

Kambodja

I oktober 2007 förvärvade Lundin Petroleum en licensandel om 34 procent i Block E, offshore Kambodja. Insamling av 1 200 km 2D seismik har nyligen genomförts och kommer att användas för att definiera ytterligare prospekteringsaktiviteter.

Venezuela

I februari 2008 slutfördes försäljningen av Lundin Petroleums venezuelanska tillgångar framgångsrikt. Som ett resultat av transaktionen är Lundin Petroleum den största aktieägaren med ett innehav om 42 procent i PetroFalcon Corporation. PetroFalcon är noterat på Torontobörsen och har bevisade och sannolika reserver om 36 miljoner fat oljeekvivalenter per den 1 januari 2007.

FRAMTIDEN

Bolaget söker ständigt nya möjligheter för att ytterligare utöka sin olje- och gasportfölj och öka sina reserver genom förvärv av producerande tillgångar, prospekteringsaktiviteter och exploatering av existerande tillgångar.

MILJÖ

Lundin Petroleum och dess internationella samarbetspartners bedriver all internationell prospekterings- och produktionsverksamhet utöver gällande miljökrav och miljöprogram. Koncernen har ingen verksamhet i Sverige.

KONCERNENS FINANSIELLA RESULTAT OCH POSITION Resultat

Lundin Petroleum uppvisar ett resultat för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 om 952,5 MSEK (794,4 MSEK), motsvarande en vinst per aktie, efter full utspädning, om 3,02 SEK (2,81 SEK) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007.

Operativt kassaflöde för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 3 126,1 MSEK (2 271,0 MSEK) motsvarande operativt kassaflöde per aktie, efter full utspädning, om 9,91 SEK (8,05 SEK) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007.

Vinst före räntor, skatt och avskrivningar (EBITDA) för räkenskapsåret 2007 uppgick till 3 048,6 MSEK (2 731,5 MSEK) motsvarande EBITDA per aktie, efter full utspädning, om 9,67 SEK (9,68 SEK) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007.

Koncernförändringar

Den 31 juli 2006 förvärvade Lundin Petroleum 100% av aktierna i Valkyries Petroleum Corp. ("Valkyries"). Valkyries finansiella resultat konsolideras i Lundin Petroleumkoncernen från och med den 1 augusti 2006.

Den 15 oktober 2007 undertecknade Lundin Petroleum ett avtal om att förvärva aktierna i Carr Production France SARL ("CARR"). CARR hade en licensandel om 20 procent i fyra koncessioner belägna i Soudron, Grandville, Courdemanges och Vert la Gravelle samt en prospekteringslicens, Val des Marais. Lundin Petroleum är operatör och innehar resterande 80 procent. Transaktionen slutfördes den 31 oktober 2007 efter det att statligt godkännande erhölls. Resultaten från CARR har konsoliderats från denna tidpunkt.

Rörelsens intäkter

Försäljning av olja och gas för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 5 353,7 MSEK (4 233,3 MSEK) och beskrivs i not 1. Produktionen för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 12 662,9 (10 832,9) tusen fat oljeekvivalenter (Mboe) motsvarande 34,7 Mboe per dag (Mboepd) (29,7 Mboepd) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007. Uppnått genomsnittspris per fat oljeekvivalenter (boe) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 var 65,65 USD (59,70 USD). Genomsnittspriset för Dated Brent för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 72,39 USD (65,13 USD) per fat.

Övriga rörelseintäkter för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 130,6 MSEK (181,2 MSEK). I detta belopp ingår tariffintäkter från Storbritannien, Frankrike och Nederländerna samt intäkter för upprätthållande av strategiska lagernivåer i Frankrike. I övriga rörelseintäkter för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2006 ingick ett belopp om 22,3 MSEK hänförligt till försäljning av CO2 emissionsrättigheter i Storbritannien.

Försäljning för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 omfattar nedanstående:

Försäljning
Genomsnittspris per boe * i USD	2007	2006
Storbritannien
- Kvantitet i Mboe	5 074,0	5 769,0
- Genomsnittspris per boe	71,91	63,76
Frankrike
- Kvantitet i Mboe	1 310,9	1 374,7
- Genomsnittspris per boe	73,68	62,62
Norge
- Kvantitet i Mboe	250,7	319,5
- Genomsnittspris per boe	66,81	60,42
Nederländerna
- Kvantitet i Mboe	821,4	766,8
- Genomsnittspris per boe	48,15	48,79
Indonesien
- Kvantitet i Mboe	630,4	634,1
- Genomsnittspris per boe	70,04	58,65
Ryssland
- Kvantitet i Mboe	2,017,9	788,8
- Genomsnittspris per boe	46,80	35,03
Tunisien
- Kvantitet i Mboe	1 974,9	397,3
- Genomsnittspris per boe	69,25	61,79
Total
- Kvantitet i Mboe	12 080,2	10 050,2
- Genomsnittspris per boe	65,65	59,70

* Genomsnittspris per boe är exklusive resultatet från avräkningen av säkringskontrakt.

Oljan som produceras i Ryssland säljs antingen på den inhemska ryska marknaden eller exporteras till den internationella marknaden. 42% av den ryska produktionen för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 såldes på exportmarknaden till ett genomsnittspris om 68,80 USD per fat och de återstående 58% av den ryska produktionen såldes på den inhemska marknaden till ett genomsnittspris om 30,94 USD per fat.

Produktion

Produktion	2007	2006
Storbritannien
- Kvantitet i Mboe	4 990,6	6 086,3
- Kvantitet i Mboepd	13,7	16,7
Frankrike
- Kvantitet i Mboe	1 269,8	1 361,7
- Kvantitet i Mboepd	3,5	3,7
Norge
- Kvantitet i Mboe	248,0	316,1
- Kvantitet i Mboepd	0,7	0,9
Nederländerna
- Kvantitet i Mboe	821,4	766,8
- Kvantitet i Mboepd	2,2	2,1
Indonesien
- Kvantitet i Mboe	949,6	904,1
- Kvantitet i Mboepd	2,6	2,5
Ryssland
- Kvantitet i Mboe	2 063,9	808,1
- Kvantitet i Mboepd	5,6	2,2
Tunisien
- Kvantitet i Mboe	2 319,6	429,1
- Kvantitet i Mboepd	6,4	1,2
Venezuela
- Kvantitet i Mboe	–	160,7
- Kvantitet i Mboepd	–	0,4
Totalt
- Kvantitet i Mboe	12 662,9	10 832,9
- Kvantitet i Mboepd	34,7	29,7
Minoritetens andel
- Kvantitet i Mboe	247,4	100,4
- Kvantitet i Mboepd	0,7	0,3
Totalt exklusive minoritetens andel
- Kvantitet i Mboe	12 415,5	10 732,5
- Kvantitet i Mboepd	34,0	29,4

Lundin Petroleum har tillämpat full konsolidering av sina dotterbolag i Ryssland över vilka de utövar kontroll med den icke-ägda andelen redovisad som minoritetsintresse. Den genomsnittliga produktionen i Ryssland för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 4,9 Mboepd efter justeringar för Lundin Petroleums ägda andel.

Antalet producerade fat skiljer sig från antalet sålda fat på grund av en rad anledningar. Det finns tidsskillnader mellan försäljningstillfället och produktionstillfället i områden som Tunisien och Norge där produktion sker till ett produktions-, lagrings- och avlastningsfartyg (FPSO). Försäljning räknas då ett uttag skett, vilket kan ske med varierande intervaller och är inte alltid likvärdig med produktionen vid slutet av en finansiell period. Försäljningen i Storbritannien är baserad på produktion nominerad i förskott och representerar inte nödvändigtvis den verkliga produktionen den aktuella månaden. Skillnaden mellan nominerad och verklig produktion kommer att resultera i en skillnad i redovisningsperiod. Redovisningseffekten av tidsskillnaderna mellan försäljnings- och produktionstillfället avspeglas i förändringarna i oljelagret och under/överuttag. Efterhand kommer total försäljning att sammanfalla med total produktion. I vissa områden föreligger det permanenta skillnader mellan produktion och försäljning. Den rapporterade produktionen i Storbritannien är produktion som skett från plattformar. Detta är den mängd som producerats från fält in till pipelinen som i sin tur transporterar oljan till en terminal på land. Då oljan förs in i pipelinen blandas den med annan olja från andra fält som tillsammans blir den blandning av olja som sedan säljs till marknaden. Den olja som pumpas in i pipelinen testas mot den blandning av olja som kommer till terminalen och en justering görs av antalet fat allokerade till respektive fält för att motsvara den relativa kvalitet på den olja som pumpats in i pipelinen. En uppskattad kvalitetsjustering på omkring minus fem procent görs på den olja som produceras från fälten i Storbritannien. I Tunisien har en del av produktionen delats ut till den tunisiska staten i form av royaltybetalning. I Indonesien allokeras produktionen under ett PSC (Production Sharing Contract) där, i enlighet med kontraktets affärsvillkor, en andel av produktionen allokeras till värdlandet i form av royaltybetalning.

Produktionskostnader

Produktionskostnader i USD för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 omfattas av nedanstående:

Produktionskostnader och avskrivningar
i TUSD	2007	2006
Utvinningskostnader	231 533	184 320
Tariff- och transportkostnader	28 995	20 310
Royalty och direkta skatter	57 041	21 061
Förändringar i lager/ överuttag	18 249	-11 852
Totala produktionskostnader	335 818	213 839
Avskrivningar	147 790	105 406
Totalt	483 608	319 245

Produktionskostnader och avskrivningar
i USD per boe	2007	2006
Utvinningskostnader	18,28	17,01
Tariff- och transportkostnader	2,29	1,87
Royalty och direkta skatter	4,50	1,94
Förändringar i lager/ överuttag	1,44	-1,09
Totala produktionskostnader	26,51	19,73
Avskrivningar	11,67	9,73
Total kostnad per boe	38,18	29,46

Produktionskostnaderna för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 2 266,9 MSEK (1 575,8 MSEK) och beskrivs i not 2. Utvinningskostnaderna uppgick till 18,28 USD per fat (17,01 USD per fat) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007.

Som under 2006, dominerades produktionskostnaderna av höga fasta kostnader för de två plattformarna offshore Storbritannien på fältern Thistle och Heather. Den verkliga utgifterna för Storbritannien var 10% högre än budget på grund av ett ökat behov av diesel på grund av importbrister, samt ökade importkostnader för gas, högre transportkostnader, högre kostnader för personal offshore, ökade borrningsaktiviteter och fortsatt devalvering av USD:GBP växelkursen jämfört med budget växelkursen med 5,4%. Dessutom bidrog Oudnafältet och den ryska verksamheten som förvärvades i augusti 2006 med kostnader till årets kostnader. Fastän den totala produktionsnivån under 2007 låg 17 procent högre än under 2006, var den totala utvinningskostnaden 18,28 USD per fat jämfört med 17,01 per fat under 2006, på grund av de ökade fasta kostnaderna.

I royalty och direkta skatter ingår rysk mineralresursskatt (Russian Mineral Resource Extraction Tax, "MRET") och rysk exportskatt. Skattesatsen MRET varierar i förhållande till världsmarknadspriset på olja och beräknas baserat på den ryska produktionsvolymen. MRET-genomsnittet uppgick till 13,05 USD per fat för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007. Exportskattesatsen på rysk olja justeras av den ryska federationen varannan månad och är beroende av det pris som erhålls för rysk olja på exportmarknaden. Exportskatten beräknas baserat på volymen exporterad olja från Ryssland och genomsnittet uppgick till 27,92 USD per fat för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007.

Avskrivningar av olje- och gastillgångar

Avskrivning av olje- och gastillgångar för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 997,6 MSEK (776,7 MSEK) och beskrivs i not 3.

Oudnafältet, som började producera under november 2006, bidrog till ett helt års avskrivningskostnad i 2007 års resultaträkning och en genomsnittlig avskrivningskostnad per fat om 19,48 USD/fat, och var den betydande faktor till ökningen av total avskrivningskostnad för 2007 från 9,73 USD/fat till 11,67 USD/fat under 2007.

Nedskrivningar av olje- och gastillgångar

Nedskrivning av olje- och gastillgångar uppgick till 369,6 MSEK (123,5 MSEK) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 och beskrivs i not 4. Kostnader för prospekterings- och utvärderingsprojekt kapitaliseras när de uppkommer och omprövas regelbundet för att uppskatta framtida återvinningsvärde. När ett beslut har fattats att inte fortsätta med ett projekt kostnadsförs de hänförliga kostnaderna.

Under januari 2008 avslutade Lundin Petroleum borrningen av prospekteringsborrningen 12/17b-1 i licensen P1301 i Nordsjön. Borrningen var torr och kostnaderna hänförliga till denna borrning kommer att skrivas ned under första kvartalet 2008 och uppskattas till 50,0 MSEK.

Övriga intäkter

Övriga intäkter för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 3,2 MSEK (9,6 MSEK) och utgörs av avgifter och kostnader som Lundin Petroleum återvunnit från tredje part.

Administrations- och avskrivningskostnader

Administrations- och avskrivningskostnader för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 172,0 MSEK (116,8 MSEK). Avskrivningarna som ingår i de administrativa kostnaderna uppgick till 15,1 MSEK (11,4 MSEK) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007. I de administrativa kostnaderna för det första halvåret 2007 ingår ett belopp om 34,9 MSEK hänförligt till transaktionskostnader för den inställda börsintroduktionen av Viking Oil and Gas ASA.

Finansiella intäkter

Finansiella intäkter för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 266,6 MSEK (96,4 MSEK) och beskrivs i not 6. Ränteintäkter för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 37,7 MSEK (31,6 MSEK) och i beloppet ingår ränteintäkter från banktillgodohavanden till ett belopp om 33,2 MSEK (25,6 MSEK) samt ränteintäkter på lån till ett intresseföretag till ett belopp om 4,5 MSEK (4,0 MSEK).

Erhållen utdelningen för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 22,5 MSEK (12,0 MSEK) av vilka 14,3 MSEK härrör till en utdelning från den 5% andelen i Baripetrol SA som utbetalades i juni 2007 och resterande härrör till en icke konsoliderad investering i ett bolag med ägarintresse i den holländska infrastrukturen för gasbearbetning och transport (NOGAT).

Valutakursvinsterna för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 191,0MSEK (46,2MSEK). Valutakursrörelser är främst resultatet av fluktuationer i US-dollarns värde gentemot en pool av valutor där bland annat NOK, EUR och ryska rubel (RUR) ingår. Lundin Petroleum har lån utgivna i USD till dotterbolag vars funktionella valuta är annan än USD. Nedvärderingen av USD gentemot NOK och RUR har lett till att valutakursvinster har redovisats i dessa bolag.

Finansiella kostnader

Finansiella kostnader för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 137,4 MSEK (96,4 MSEK) och beskrivs i not 7. Räntekostnader för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 86,1 MSEK (41,8 MSEK) och härrör främst till kreditfaciliteten.

Amortering av lånekostnader uppgick till 7,7 MSEK (18,6 MSEK) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007.

Skatt

Skattekostnaden för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 858,0 MSEK (1 036,9 MSEK) och beskrivs i not 8.

Den aktuella skattekostnaden för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 91,3 MSEK (567,7 MSEK) består av aktuell skatt i huvudsakligen Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Tunisien och Indonesien. Under det första halvåret 2007 har koncernen erhållit en skatteåterbetalning i Storbritannien om 48,6 MSEK hänförligt till skattedeklarationer för åren 2003–2005. I den aktuella bolagsskattekostnaden ingår även en skatteåterbetalning om 187,4 MSEK (79,6 MSEK) hänförlig till prospekteringskostnader i Norge under fjärde kvartalet 2007.

Den uppskjutna skattekostnaden för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till 766,7 MSEK (469,2 MSEK) och omfattar bolagsskatt uppgående till 748,8 MSEK (477,0 MSEK) samt petroleumskatt uppgående till 17,9 MSEK (-7,8 MSEK). I den uppskjutna skattekostnaden ingår en kostnad om -88,7 MSEK för utnyttjade förlustavdrag i Tunisien och en kostnad om 918,9 MSEK på grund av temporära skillnader i avskrivningssatsen för olje- och gastillgångar mellan den redovisningsmässiga och skattemässiga rapporteringen, delvis kompenserad av förlustavdrag i Norge och Nederländerna, uppgående till respektive 462,8 MSEK och 77,4 MSEK. Den uppskjutna petroleumskattekostnaden utgörs av Petroleum Revenue Tax (PRT) i Storbritannien.

Koncernen är verksam i ett flertal länder och skattesystem där bolagsskattesatserna skiljer sig från det svenska regelverket. Bolagsskattesatserna inom koncernen varierar mellan 24% och 78%. För tillfället genereras merparten av koncernens vinst från verksamheten i Storbritannien där den effektiva skattesatsen uppgår till 50%. Koncernens effektiva skattesats för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till ca 47%. Om en skatteåterbetalning i Storbritannien hänförlig till tidigare år exkluderas uppgår den effektiva skattesatsen för perioden till ca 50%.

Minoritetsintresse

Resultatet efter skatt hänförligt till minoriteten för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 uppgick till -4,5 MSEK (-8,6 MSEK) 2007 och är främst hänförligt till minoritetens andel i de till fullo konsoliderade ryska dotterbolagen.

BALANSRÄKNINGEN

Anläggningstillgångar

Olje- och gastillgångar per den 31 december 2007 uppgick till 16 776,1 MSEK (14 407,8 MSEK) och finns beskrivna i not 9. Utbyggnads- och prospekteringskostnader för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 beskrivs nedan:

Utbyggnadskostnader

i MSEK	2007	2006
Storbritannien	776,6	558,7
Frankrike	115,6	98,5
Norge	1 062,4	772,5
Nederländerna	48,9	19,6
Indonesien	29,7	69,4
Ryssland	221,6	107,6
Tunisien	55,9	489,7
Venezuela	–	-2,4
Utbyggnadskostnader	2 310,7	2 113,6

Prospekteringskostnader

i MSEK	2007	2006
Storbritannien	401,9	83,3
Frankrike	4,6	25,1
Norge	476,6	103,1
Nederländerna	0,7	8,1
Indonesien	98,3	62,3
Ryssland	300,5	183,1
Sudan	141,4	50,6
Etiopien	56,5	1,8
Vietnam	47,4	1,8
Kongo (Brazzaville)	28,5	79,0
Övriga	61,0	70,4
Prospekteringskostnader	1 617,4	668,6

Under 2007 har utöver ovanstående utbyggnads- och prospekteringskostnader ett belopp om 337,1 MSEK utbetalats vid slutförandet av Peikförvärvet och ett belopp om 35,1 MSEK har utbetalats för ytterligare licensandel om 10% i Lematangblocket, som omfattar Singagasfältet. Under första kvartalet 2007 har ETAP utövat sin rätt att medverka i Oudnafältet, vilket har minskat Lundin Petroleums andel från 50% till 40%. Investerat belopp har justerats med -39,7 MSEK motsvarande nettot av tidigare kapitalkostnader minus nettointäkter. Den 31 oktober 2007 slutfördes förvärvet av CARR och de förvärvade olje- och gastillgångarna uppgår till 82,6 MSEK.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Övriga anläggningstillgångar per den 31 december 2007 uppgick till 103,8 MSEK (117,4 MSEK).

Det bokförda värdet på goodwill hänförlig till förvärvet av den ryska verksamheten under 2006 uppgick till 763,5 MSEK (817,2 MSEK) per den 31 december 2007. Förändringen i bokfört värde beror på ändring i valutakursen som används i konsolideringen av de finansiella rapporterna.

Finansiella tillgångar uppgick per den 31 december 2007 till 538,9 MSEK (357,4 MSEK) och beskrivs i noterna 13–17. Aktier och andelar uppgår till 245,7 MSEK (260,3 MSEK) per den 31 december 2007. Spärrade bankmedel uppgick per 31 december 2007 till 23,8 MSEK (18,6 MSEK) och utgörs av belopp som används för "letter of credit" som säkerhet för prospekteringsåtaganden i Sudan och Indonesien. Uppskjutna finansieringskostnader uppgår till 63,4 MSEK (– MSEK) och avser kostnader för ökning av kreditfaciliteten och periodiseras över den förväntade utnyttjandeperioden. Långfristiga fordringar uppgår till 62,5 MSEK (– MSEK) och är hänförliga till ett belopp betalt till BNP Paribas för att finansiera ett banklån till ett ryskt gemensamt styrd bolag. Övriga finansiella tillgångar uppgick till 143,5 MSEK (78,5 MSEK) och är främst hänförlig till moms betald på prospekterings- och utbyggnadskostnader i Ryssland som förväntas återbetalas genom moms erhållen från framtida projektintäkter.

Den uppskjutna skattefordran per den 31 december 2007 uppgick till 844,1 MSEK (488,0 MSEK) och avser främst förlustavdrag i Norge. I den uppskjutna skattefordran per 31 december 2006 ingick förlustavdrag hänförliga till Norge och Tunisien.

Omsättningstillgångar

Fordringar och lager uppgick per den 31 december 2007 till 1 543,4 MSEK (1 200,3 MSEK) och beskrivs i noterna 18–21. Lager inkluderar olja och naturgas och förbrukningstillgångar för fältarbeten. Kortfristiga fordringar är hänförliga till den kortfristiga delen av BNP Paribas fordran beskriven ovan under finansiella tillgångar. Bolagsskattefordringar uppgick per den 31 december 2007 till 396,1 MSEK (115,0 MSEK) och är främst hänförligt till skatteåterbäring i Norge för prospekteringskostnader under 2007. Övriga tillgångar uppgick till 184,4 MSEK (101,5 MSEK) per 31 december 2007 och i beloppet ingår ett gemensamt seismikförvärv i Norge och en försäkring hänförlig till Oudnafältet.

Likvida medel uppgick per den 31 december 2007 till 483,5 MSEK (297,2 MSEK).

Långfristiga skulder

Per den 31 december 2007 uppgick avsättningar till 5 493,6 MSEK (4 481,5 MSEK) och beskrivs i noterna 23–25. I detta belopp ingår en avsättning för återställningskostnader av oljefält uppgående till 700,8 MSEK (624,7 MSEK). Avsättningen för uppskjuten skatt uppgick till 4 760,0 MSEK (3 832,6 MSEK) och hänförs främst till den temporära skillnaden mellan bokfört och skattemässigt värde på olje- och gastillgångar och den uppskjutna skatten på övervärden på köpeskillingen som allokerats på de under 2006 förvärvade ryska tillgångarna.

Långfristiga räntebärande skulder uppgick per den 31 december 2007 till 2 740,2 MSEK (1 391,1 MSEK) och beskrivs i not 26. Den 26 oktober 2007 togs en ny lånekredit för att återbetala existerande kreditfacilitet, för att ge likviditet till bolagets verksamheter och för att kunna finansiera nya projekt och ytterligare investeringar om de rätta möjligheterna skulle uppstå. Finansieringen består av en "revolving borrowing base" och "letter of credit"-facilitet om 850 miljoner USD samt en kreditfacilitet om 150 miljoner USD utan säkerhet tillgänglig för Lundin Petroleums dotterbolag. Kreditfaciliteten har lämnats av BNP Paribas, tillsammans med Bank of Scotland och Royal Bank of Scotland. Utestående kredit under denna kreditfacilitet per den 31 december 2007 uppgick till 418,0 MUSD per den 31 december 2007.

I de långfristiga räntebärande skulderna ingår även den långfristiga delen av ett banklån till ett ryskt gemensamt styrt bolag.

Kortfristiga skulder

Kortfristiga skulder uppgick per den 31 december 2007 till 1 767,4 MSEK (1 245,0 MSEK) och beskrivs i noterna 29–30. Överuttag per den 31 december 2007 uppgick till 151,3 MSEK (18,0 MSEK). Det högre överuttaget är främst hänförligt till Storbritannien, där försäljningen baseras på förväntad produktion vilket har resulterat i att försäljningen från Thistlefältet har bokförts i december 2007 även om det inte var någon verklig produktion i den månaden. I Indonesien var försäljningen högre än vad man kumulativt var berättigad till för perioden. Skulder gentemot joint venture partners uppgick till 898,3 MSEK (650,8 MSEK) och härrör främst till pågående utbyggnadssaktiviteter i Norge och Storbritannien och pågående verksamhetskostnader. Kortfristiga räntebärande skulder uppgick till 44,3 MSEK (47,4 MSEK) och är hänförlig till den kortfristiga delen av ett banklån till ett ryskt gemensamt styrt bolag. Skatteskulden uppgick till 213,2 MSEK (174,0 MSEK).

ÅRSMÖTE

Årsstämman kommer att hållas i Stockholm den 13 maj 2008.

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

De föreslagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för 2008 som kommer att presenteras under årsstämman den 13 maj 2008 var inte tillgängliga då denna rapport trycktes.

AKTIEINFORMATION

För årstämmans beslut om nyemission av aktier se sid 37, aktieinformationssidan.

UTDELNING

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret. För detaljer om policy för utdelning se aktieinformationssidan, sid 37–39.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att moderbolagets fria egna kapital om 7 013 263 TSEK, inklusive årets resultat om 34 667 TSEK, överförs till balanserad vinst.

FÖRÄNDRINGAR I STYRELSEN

På årsstämman den 16 maj 2007 valde Viveca Ax:son och Kai Hietarinta att inte ställa upp för omval som styrelseledamöter i Lundin Petroleum.

FINANSIELLA RAPPORTER

Resultatet för koncernens verksamhet samt dess finansiella ställning vid räkenskapsårets slut framgår av efterföljande resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, förändring i eget kapital samt tillhörande noter.

Moderbolagets resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, förändring i eget kapital samt tillhörande noter framgår på sid 72–76.

RESULTATRÄKNING

KONCERNENS RESULTATRÄKNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET SOM AVSLUTADES DEN 31 DECEMBER

Belopp i TSEK	Not	2007	2006
Rörelsens intäkter
Försäljning av olja och gas	1	5 353 654	4 233 348
Övriga rörelseintäkter	1	130 641	181 158
		5 484 295	4 414 506
Rörelsens kostnader
Produktionskostnader	2	-2 266 911	-1 575 781
Avskrivning av olje- och gastillgångar	3	-997 644	-776 735
Nedskrivning av olje- och gastillgångar	4	-369 596	-123 469
Bruttoresultat		1 850 144	1 938 521
Vinst vid försäljning av tillgångar		–	–
Övriga intäkter		3 285	9 618
Administrations- och avskrivningskostnader	5	-172 045	-116 818
Rörelseresultat		1 681 384	1 831 321
Resultat från finansiella investeringar
Finansiella intäkter	6	266 556	96 395
Finansiella kostnader	7	-137 429	-96 364
		129 127	31
Resultat före skatt		1 810 511	1 831 352
Bolagsskatt	8	-840 101	-1 012 071
Petroleumskatt	8	-17 936	-24 846
		-858 037	-1 036 917
Årets resultat		952 474	794 435
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		956 953	803 005
Minoritetsintresse		-4 479	-8 570
Årets resultat		952 474	794 435
Resultat per aktie – SEK 1	33	3,04	2,86
Resultat per aktie efter full utspädning – SEK 1	33	3,03	2,85

1 Baserat på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare.

BALANSRÄKNING

KONCERNENS BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i TSEK	Not	2007	2006
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Olje- och gastillgångar	9	16 776 124	14 407 846
Övriga materiella anläggningstillgångar	10	103 766	117 424
Goodwill	11	763 521	817 185
Aktier i gemensamt styrda företag och intresseföretag	12	0	0
Övriga aktier och andelar	13	245 702	260 265
Långfristiga fordringar		62 530	–
Uppskjutna skattefordringar	8	844 067	488 024
Övriga finansiella tillgångar	15-17	230 706	97 177
Summa finansiella anläggningstillgångar		19 026 416	16 187 921
Omsättningstillgångar
Lager	18	167 714	123 679
Kundfordringar	19	598 545	621 273
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	20	53 004	54 471
Kortfristig räntebärande fordran		44 254	–
Derivat	14	–	4 199
Skattefordringar		396 121	114 963
Övriga fordringar	21	283 745	281 684
Likvida medel		483 452	297 221
Summa omsättningstillgångar		2 026 835	1 497 490
SUMMA TILLGÅNGAR		21 053 251	17 685 411
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		3 155	3 142
Övrigt tillskjutet kapital		6 285 613	6 220 567
Övriga reserver	22	-723 490	-439 856
Balanserad vinst		3 183 718	2 365 822
Årets resultat		956 953	803 005
Eget kapital hänförligt till aktieägare		9 705 949	8 952 680
Minoritetsintresse		1 346 164	1 615 131
Totalt eget kapital		11 052 113	10 567 811
Långfristiga skulder
Återställningskostnader	23	700 763	624 675
Pensioner	24	9 478	10 127
Uppskjuten skatt	8	4 759 958	3 832 648
Övriga avsättningar	25	23 353	14 046
Banklån	26	2 740 168	1 391 063
Summa långfristiga skulder		8 233 720	5 872 559
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		300 121	220 734
Skatteskulder	8	213 175	173 998
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	29	88 584	56 645
Kortfristig räntebärande skuld	26	44 254	47 364
Övriga skulder	30	1 121 284	746 300
Summa kortfristiga skulder		1 767 418	1 245 041
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		21 053 251	17 685 411
Ställda säkerheter	31	3 446 804	1 986 537
Ansvarsförbindelser	32	150 720	161 313

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS FÖR RÄKENSKAPSÅRET SOM AVSLUTADES DEN 31 DECEMBER

Belopp i TSEK	Not	2007	2006
Kassaflöde från verksamheten
Årets resultat		952 474	794 435
Justeringar för kassaflöde från verksamheten:	34-35	2 195 247	1 977 665
Erhållen ränta		29 751	25 401
Betald ränta		-153 788	-473 864
Betalda inkomstskatter		-311 889	-2 336
Förändringar i rörelsekapital
Ökning/ minskning i kortfristiga tillgångar		-450 347	-222 935
Minskning/ ökning i kortfristiga skulder		916 258	-15 970
Summa kassaflöde från verksamheten		3 177 706	2 075 396
Kassaflöde använt för investeringar
Förvärv av tillgångar i dotterbolag	40	-67 760	40 971
Investering/ avyttring av fastighet		–	-18 586
Förändringar i övriga finansiella anläggningstillgångar		-6 170	-1 793
Övriga betalningar		622	-28 324
Investeringar i olje- och gastillgångar		-4 260 612	-2 782 309
Investeringar i övriga anläggningstillgångar		-21 415	-19 399
Summa kassaflöde använt för investeringar		-4 355 335	-2 809 440
Kassaflöde från finansiering
Förändring i långfristiga fordringar		-106 784	–
Förändring i långfristiga banklån		1 516 102	651 574
Betalda finansieringskostnader		-71 181
Nyemission		61 207	40 648
Köp av egna aktier		-4 395
Utdelning till minoritet		-765	-2 125
Summa kassflöde från finansiering		1 394 184	690 097
Förändring av likvida medel		216 555	-43 947
Likvida medel vid årets början		297 221	389 415
Valutakursdifferenser i likvida medel		-30 324	-48 247
Likvida medel vid årets slut		483 452	297 221

Effekterna av investering i/avyttring av dotterbolag har exkluderats från förändringar i balansposter. Effekterna av valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska koncernbolag har också exkluderats då dessa inte påverkar kassaflödet. Kassa och bank består av kontanta medel och kortfristiga depositioner med en förfallotid inom tre månader.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

KONCERNENS FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Totalt eget kapital består av: Belopp i TSEK	Aktie kapital 1	Övrigt tillskjutet kapital	Övriga reserver 2	Balanserad vinst	Årets resultat	Minoritets intresse	Summa eget kapital
Balans per den 1 januari 2006	2 571	1 121 029	212 376	1 350 133	993 507	3 050	3 682 666
Överföring av föregående års resultat	–	–	–	993 507	-993 507	–	–
Valutaomräkningsdifferens	–	–	-695 258	–	–	-88 997	-784 255
Justering för verkligt värde	–	–	-19 190	–	–	–	-19 190
Vinster och förluster redovisade direkt mot eget kapital	–	–	-714 448	–	–	-88 997	-803 445
Årets resultat	–	–	–	–	803 005	-8 570	794 435
Summa redovisade vinster och förluster	–	–	-714 448	–	803 005	-97 567	-9 010
Omföring till resultaträkningen	–	–	62 216	–	–	–	62 216
Utdelning	–	–	–	–	–	-2 125	-2 125
Förvärvad minoritet	–	–	–	–	–	1 714 036	1 714 036
Nyemission	571	5 094 354	–	–	–	–	5 094 925
Omföring av aktierelaterade ersättningar	–	5 184	–	-5 184	–	–	–
Aktierelaterad ersättningar	–	–	–	27 366	–	–	27 366
Investeringar	–	–	–	–	–	-2 263	-2 263
Balans per den 31 december 2006	3 142	6 220 567	-439 856	2 365 822	803 005	1 615 131	10 567 811
Överföring av föregående års resultat	–	–	–	803 005	-803 005	–	–
Valutaomräkningsdifferens	–	–	-271 102	–	–	-96 580	-367 672
Justering för verkligt värde	–	–	-12 247	–	–	-167 143	-179 390
Vinster och förluster redovisade direkt mot eget kapital	–	–	-283 349	–	–	-263 723	-547 072
Årets resultat	–	–	–	–	956 953	-4 479	952 474
Summa redovisade vinster och förluster	–	–	-283 349	–	956 953	-268 202	405 402
Omföring till resultaträkningen	–	–	-285	–	–	–	-285
Utdelning	–	–	–	–	–	–	–
Nyemission	13	61 194	–	–	–	–	61 207
Köp av egna aktier	–	-4 395	–	–	–	–	-4 395
Omföring av aktierelaterade ersättningar	–	8 247	–	-8 247	–	–	–
Aktierelaterade ersättningar	–	–	–	23 138	–	–	23 138
Minoritetsandel i utdelning	–	–	–	–	–	-765	-765
Balans per den 31 december 2007	3 155	6 285 613	-723 490	3 183 718	956 953	1 346 164	11 052 113

¹ Lundin Petroleum AB's registrerade aktiekapital per den 31 december 2007 uppgår till 3 154 186 SEK vilket motsvarar 315 418 580 aktier med ett kvotvärde per aktie på 0,01 SEK. Ytterliggare 132 000 aktier har givits ut i utbyte för optioner men som inte registrerats per 31 december 2007.

² Övriga reserver beskrivs i detalj i not 22.

NYCKELTAL

Nyckeltal, aktie	2007	2006	2005	2004	2003*
Aktieägarnas eget kapital per aktie, SEK1	35,02	33,63	14,32	9,34	7,38
Operativt kassaflöde per aktie, SEK2	9,91	8,05	10,22	5,89	2,52
Kassaflöde från verksamheten per aktie, SEK3	9,97	7,35	9,89	4,59	0,98
Resultat per aktie, SEK4	3,02	2,83	3,89	2,39	3,73
Resultat per aktie efter full utspädning, SEK5	3,02	2,81	3,87	2,37	3,71
Utdelning per aktie	–	–	–	–	–
Börskurs vid räkenskapsårets utgång (avser moderbolaget), SEK	67,50	79,50	85,00	38,20	34,30
Antal aktier vid årets slut	315 550 580	314 215 080	257 140 166	253 748 366	251 525 466
Vägt genomsnittligt antal aktier för året6	315 020 401	280 867 805	255 685 730	252 727 926	249 401 389
Vägt genomsnittligt antal aktier för året, efter full utspädning6	315 409 915	282 251 337	256 974 123	255 134 255	251 041 951

¹ Koncernens redovisade eget kapital hänförligt till aktieägare dividerat med antalet aktier vid årets slut.

² Koncernens intäkter minus produktionskostnader och aktuella skatter dividerat med vägt genomsnittligt antal aktier för året.

³ Kassaflöde från verksamheten enligt koncernens kassaflödesanalys dividerat med vägt genomsnittligt antal aktier för året.

⁴ Koncernens vinst efter skatt dividerat med vägt genomsnittligt antal aktier för året.

⁵ Koncernens vinst efter skatt dividerat med vägt genomsnittligt antal aktier för året efter full utspädning för utestående teckningsoptioner.

⁶ Antal aktier vid årets början med tidsvägning för nyemitterade aktier efter full utspädning för utestående teckningsoptioner.

Nyckeltal, koncern	2007	2006	2005	2004	2003*
Räntabilitet på eget kapital, %7	9	11	33	29	67
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %8	14	22	49	32	50
Skuldsättningsgrad, %9	21	12	9	45	–
Soliditet, %10	52	51	47	41	69
Andel riskbärande kapital, %11	71	81	70	60	78
Räntetäckningsgrad, %12	2 203	4 010	4 231	2 276	1 559
Operativt kassaflöde/räntekostnader, TSEK13	3 631	4 848	5 833	3 862	1 011
Direktavkastning14	–	–	–	–	–

⁷ Koncernens vinst efter skatt dividerat med koncernens genomsnittliga eget kapital.

⁸ Koncernens resultat före skatt plus räntekostnader plus/minus valutakursdifferenser på finansiella lån dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital (genomsnittet av balansomslutningen minus icke räntebärande skulder).

⁹ Koncernens räntebärande skulder i förhållande till eget kapital hänförligt till aktieägare.

¹⁰ Koncernens totala eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

¹¹ Summan av totalt eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansomslutningen.

¹² Koncernens resultat efter finansnetto plus räntekostnader plus/minus valutakursdifferenser på finansiella lån dividerat med räntekostnader.

¹³ Koncernens intäkter minus produktionskostnader och aktuella skatter dividerat med årets räntekostnad.

¹⁴ Utdelning i förhållande till börskurs vid räkenskapsperiodens utgång.

* De finansiella rapporterna för åren 2007, 2006, 2005 och 2004 har upprättats i enlighet med Internationell redovisningsstandard (IFRS) (se sid 54–58). I juni 2002 fastställde den Europeiska unionen (EU) att den internationella redovisningsstandarden (IFRS) ska gälla för alla bolag noterade på europeiska börser från och med 1 januari 2005, datum för införande. Lundin Petroleum's årsredovisningar från och med 2005 har upprättats i överensstämmelse med IFRS, inklusive ett jämförelse år i enlighet med IFRS 1, var med Lundin Petroleums övergångsdatum är 1 januari 2004. Den finansiella rapporten för 2003 har upprättats i enlighet med svenska redovisningsprinciper och är inte jämförbara med åren 2007, 2006, 2005 och 2004.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Introduktion

Lundin Petroleums årsredovisning för 2007, såväl som årsredovisningen för 2006, har upprättats i överensstämmelse med internationell redovisningsstandard (IFRS). Koncernens finansiella rapporter har upprättats i enlighet med gällande IFRS standarder och IFRIC tolkningar som antagits av EU kommissionen per den 31 december 2007 samt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RR30:06 utgiven av Redovisningsrådet.

Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning att vissa kritiska redovisningsmässiga uppskattningar och kräver även att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges under rubriken "Kritiska redovisningsuppskattningar och bedömningar".

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar omvärdering av finansiella tillgångar som kan säljas.

Redovisningsstandarder, tillägg och tolkningar som har trätt i kraft under 2007

IFRS 7 "Finansiella Instrument – Upplysningar" samt kompletterande justeringar till "IAS 1 Utformning av finansiella rapporter – upplysningar om kapital": Dessa standarder behandlar upplysningskraven för alla risker hänförliga till finansiella instrument och är tillämplig för varje bolag som har finansiella instrument. De har ingen påverkan på klassificeringen och värderingen av koncernens finansiella instrument eller upplysningar hänförliga till skatt, leverantörsskulder och andra skulder.

IFRIC 8 "Tillämpningsområdet för IFRS 2": IFRIC 8 kräver att transaktioner som berör utfärdande av egetkapitalinstrument – där det vederlag som erhålls understiger verkligt värde på utfärdade egetkapitalinstrument – ska prövas för att fastställa om de faller inom ramen för IFRS 2. Denna standard har ingen inverkan på koncernens räkenskaper.

IFRIC 10 "Delårsrapportering och värdenedgångar": IFRIC 10 tillåter inte att de nedskrivningar som redovisats under en delårsperiod för goodwill, placeringar i egetkapitalinstrument och placeringar i finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde återförs per en efterföljande balansdag. Denna standard har ingen inverkan på koncernens räkenskaper.

Konsolideringsprinciper

Dotterbolag

Dotterbolag är företag för vilka koncernen har ensamrätt till att utöva bestämmande inflytande över verksamheterna och de finansiella riktlinjerna som vanligen medföljer vid ett aktieinnehav på mer än hälften av rösterna. När koncernens bestämmandeinflytande bedöms tas det hänsyn till förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som kan nyttjas eller är konvertibla. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från de datum då bestämmande inflytande har överförts till koncernen och exkluderas ur koncernredovisningen per det datum då bestämmande inflytande upphör.

Lundin Petroleums koncernredovisning har upprättats i enlighet med förvärvsmetoden. Anskaffningskostnaden vid ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, utgivna egetkapitalinstrument, uppkomna skulder eller skulder övertagna per överlåtelsedagen, plus direkta förvärvskostnader. Identifierbara tillgångar och skulder och ansvarsförbindelser i ett företagsförvärv värderas initialt till det verkliga värdet på förvärvstidpunkten, oavsett omfattningen på minoritetsintresset.

Minoritetens andel i dotterbolaget representerar den del av dotterbolaget som inte ägs av koncernen. Dotterbolagets eget kapital hänförlig till minoritetsaktiägare visas på en separat post i koncernens eget kapital.

Alla koncerninterna vinster, transaktioner och mellanhavanden elimineras i konsolideringen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionerna utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Dotterbolagens redovisningsprinciper har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens redovisningsprinciper.

Gemensamt styrda bolag

Som redovisats ovan kommer ett bolag som koncernen utövar kontroll över att konsolideras in i Lundin Petroleums resultat. Gemensamt bestämmandeinflytande existerar när koncernen inte har beslutanderätten att avgöra strategiska, operationella, investerings- och finansiella policies av ett delvist ägt bolag utan samverkan med andra. När detta är fallet kan bolaget konsolideras proportionellt i enlighet med IFRS definition av gemensamt bestämmandeinflytande.

De bolag som Lundin Petroleum inte utövar full kontroll över har konsoliderats proportionellt.

Intresseföretag

En investering i ett intresseföretag är en investering i ett bolag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, allmänt åtföljt av ett aktieinnehav på minst 20% men högst 50% av rösterna. Sådana innehav redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet på andelarna i ett intresseföretag och verkliga värdet, netto efter eventuella ackumulerade nedskrivningar, av intresseföretagets tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser redovisade vid förvärvstidpunkten behandlas som goodwill. Goodwill ingår i innehavets redovisade värde och ingår som en del av innehavet vid bedömning av nedskrivningsbehov. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och koncernens andel av förändringar i eget kapital i intresseföretaget efter förvärvet redovisas direkt i koncernens eget kapital. När koncernens ackumulerade andel i ett intresseföretagets förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget redovisar koncernen inte ytterligare förluster om inte den har påtagit sig förpliktelser eller har gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Övriga aktier och andelar

Investeringar där aktieinnehavet är mindre än 20% av rösterna behandlas som tillgångar som innehas för försäljning. Om en värdenedgång för en aktie är betydande och utdragen redovisas en nedskrivning i resultaträkningen. Om de villkor som förelåg nedskrivningen inte längre existerar kan nedskrivningen återföras över resultaträkningen, om nedskrivningen inte är hänförlig till ett egetkapitalinstrument. Utdelning hänförlig till dessa tillgånger redovisas i resultaträkningen under finansnetto.

Gemensamt ägda bolag – icke konsoliderade

Olje- och gasverksamheter utförs av koncernen via gemensamma licenser i icke-konsoliderade joint ventures med andra bolag. Koncernens finansiella rapporter reflekterar koncernens andel av produktion, kapitalkostnader, verksamhetskostnader och kortfristiga tillgångar och skulder i joint venturebolaget.

Utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). Koncernredovisningen presenteras i SEK, vilket är koncernens rapporteringsvaluta.

Funktionell valuta

Monetära tillgångar och skulder noterade i utländska valutor omräknas till balansdagens kurs och redovisas i resultaträkningen. Transaktioner i utländska valutor omräknas till den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen.

Rapporteringsvaluta

Utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar omräknas enligt dagskursmetoden. Samtliga tillgångar och skulder i dotterbolagen omräknas till balansdagens kurs medan resultaträkningarna omräknas till viktad genomsnittskurs för året. Omräkningsdifferenser som uppstår redovisas direkt i valutaomräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana omräkningsdifferenser i resultaträkningen som resultat från försäljning. Omräkningsdifferenser på långfristiga lån inom koncernen, använda för finansiering av prospekteringsarbeten, redovisas direkt mot eget kapital hänförligt till aktieägare.

Vid upprättandet av årsredovisningen har följande valutakurser använts:

	Genomsnittskurs	Balansdagskurs
1 Euro motsvarar SEK	9,2521	9,4415
1 USD motsvarar SEK	6,7504	6,4136

Klassificering av tillgångar och skulder

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består till större delen enbart av belopp som förväntas att återvinnas eller betalas mer än tolv månader efter balansdagen. Kortfristiga tillgångar och kortfristiga skulder består enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader efter balansdagen.

Generellt

Tillgångar och skulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Inledningsvis redovisas kundfordringarna till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

Goodwill

Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångarna redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger det verkliga värdet för de förvärvade nettotillgångarna redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov fördelas goodwill på kassagenererande enheter. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter som rörelseförvärvet förväntas gynnas av. De kassagenererande enheterna till vilka goodwillen har allokerats testas minst en gång om året för nedskrivningsbehov. Om det verkliga värdet på tillgången understiger det bokförda värdet så allokeras nedskrivning först till att minska goodwillen och sedan till enhetens andra tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.

När ett dotterbolag eller gemensamt ägt bolag avyttras redovisas goodwill som en del i vinstberäkningen för avyttringen.

Olje- och gastillgångar

Olje- och gasverksamhet redovisas till historisk kostnad minus avskrivning och nedskrivning. Alla kostnader för anskaffande av koncessioner, licenser eller andelar i produktionsdelningsavtal samt för undersökning, borrning och utbyggnad av dessa aktiveras i separata kostnadsställen, ett för varje fält.

Kostnader som är direkt hänförliga till en utbyggnadsborrning aktiveras tills reservernas värde har utvärderats. Ingen avskrivning görs under denna period. När utbyggnad har slutförts och produktion påbörjats kommer fältet att redovisas som en producerande tillgång. Om det fastställs att kommersiella möjligheter inte föreligger, redovisas kostnaderna i resultaträkningen.

Aktiverade kostnader vid rapporteringsdatumet, tillsammans med förväntade framtida aktiverade kostnader för utbyggnaden av bevisade och sannolika reserver fastställda enligt den prisnivå som förelåg på balansdagen, avskrivs i takt med årets produktion i förhållande till beräknade totala bevisade och sannolika reserver av olja och gas i enlighet med produktionsenhetsmetoden. Avskrivning per fält kostnadsförs i resultaträkningen när produktion påbörjas.

Bevisade reserver är de petroleumreserver som, genom analys av geologiska och tekniska studier, med skälig tillförlitlighet kan uppskattas vara kommersiellt utvinningsbara från och med ett givet datum, från kända reservoarer samt under rådande ekonomiska villkor, existerande produktionsmetoder samt nuvarande regeringsbestämmelser. Bevisade reserver kan kategoriseras som utbyggda eller icke utbyggda. Om deterministiska metoder tillämpas anses termen tillförlitlighet uttrycka en hög grad av tilltro att dessa kvantiteter kan utvinnas. Om sannolikhetslära tillämpas bör det vara minst 90% sannolikhet att kvantiteterna som är utvunna är lika med eller överstiger uppskattningarna.

Sannolika reserver är icke-bevisade reserver som genom analys av geologisk- samt ingenjörsdata anses mer sannolika att kunna utvinnas än motsatsen. I detta sammanhang anses det vara minst 50% sannolikhet att de utvunna kvantiteterna är minst lika stora som summan av bevisade och sannolika reserver.

Erhållna ersättningar vid försäljning eller utfarmning av olje- och gaskoncessioner i prospekteringsstadiet reducerar de aktiverade kostnaderna för varje kostnadsställe. Eventuell ersättning överstigande de aktiverade kostnaderna redovisas i resultaträkningen. Vid en försäljning under prospekteringsstadiet redovisas eventuell förlust i resultaträkningen. En vinst eller förlust vid försäljning eller utfarmning av producerande fält redovisas när avskrivningstakten förändras med mer än 20%.

Prövning av eventuellt nedskrivningsbehov utförs minst en gång om året för att fastställa att bokfört värde på den aktiverade kostnaden inom varje fält med avdrag för återställningskostnader, royalty och uppskjutna produktions- eller intäktsrelaterade skatter täcks av förväntad framtida nettointäkt från olje- och gasreserver hänförliga till koncernens andelar i fälten. Aktiverade kostnader kostnadsförs inte inom ett fälts kostnadsställe om dessa kostnader inte understöds av framtida kassaflöden från det specifika fältet. Reservering görs för varje värdeminskning, där bokfört värde, enligt ovan, överstiger uppskattat framtida nettokassaflöde med användande av de priser och kostnader som används av koncernledningen för interna prognoser, eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnad. Om inget beslut tas att fortsätta med ett fälts specifika prospekteringsprogram kostnadsförs kostnaden vid tidpunkten för beslutet.

Övriga materiella tillgångar

Övriga materiella tillgångar upptas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning. Avskrivningen är baserad på anskaffningskostnaden och görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden.

Bokfört värde skrivs direkt ned till sitt återvinningsvärde om bokfört värde är högre. Återvinningsvärde är det högre av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

För att kunna klassificeras som en anläggningstillgång som innehas för försäljning måste det antas att bokfört värde kommer att återvinnas genom en försäljning istället för genom fortsatt nyttjande. Den måste också vara tillgänglig för omedelbar försäljning i sitt förevarande skick och det måste vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. Om tillgången klassificeras som en anläggningstillgång som innehas för försäljning kommer den att värderas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde minskat med försäljningskostnad.

Nedskrivning av tillgångar exklusive goodwill och olje- och gastillgångar

Koncernen bedömer per varje balansdag det redovisade värdet av dess anläggningstillgångar för att se om det finns en indikation att tillgångens återvinningsvärde understiger det redovisade värdet. Om så är fallet görs en uppskattning av återvinningsvärdet för att bedöma om nedskrivningsbehov finnes.

Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärde. Nyttjandevärde beräknas genom att diskontera framtida kassaflöden till deras nuvärde. Om återvinningsvärdet uppskattas till lägre än det redovisade värdet minskas det redovisade värdet till dess återvinningsvärde och en nedskrivning förs till resultaträkningen eller eget kapital. När en nedskrivning återförs ökar tillgångens redovisade värde till det uppskattade återvinnigsvärdet men ökningen i redovisat värde bör inte överstiga det redovisade värde som skulle ha funnits om inte en nedskrivning hade gjorts under tidigare år.

Finansiella instrument

Lundin Petroleum redovisar följande finansiella instrument:

• 4 Lån och fordringar som värderas till det värde som de förväntas realisera. Omräkningsdifferenser redovisas i resultaträkningen, med undantag för omräkningsdifferenser på långfristiga koncerninterna lån som används vid finansiering av prospekteringsaktiviteter, vilka förs direkt till eget kapital hänförligt till aktieägarna.
• 4 Övriga aktier och andelar (investeringar som kan säljas) som värderas till verkligt värde och vilkas förändring i verkligt värde redovisas direkt i eget kapital hänförligt till aktieägarna tills det att avyttring sker. Om övriga aktier och andelar inte har något noterat marknadspris på en aktiv marknad och det verkliga värdet inte kan mätas tillförlitligt så redovisas de till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning.
• 4 Derivatinstrument. Derivat värderas initialt till verkligt värde vid kontraktsdagen och omvärderas därefter löpande till verkligt värde. Metoden att avräkna en vinst eller förlust beror på om derivatet är definierat som ett säkringsinstrument eller inte.

Koncernen kategoriserar derivat som följer:

• 1. Säkring av verkligt värde
• Förändringar av verkligt värde på derivat som kvalificerar för säkringsredovisning för verkligt värde redovisas i resultaträkningen, tillsammans med en eventuell förändring i det verkliga värdet på den säkrade tillgången eller skulden.

2. Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändring av verkligt värde på derivat som kvalificerar som kassaflödessäkring redovisas i eget kapital. Vinsten eller förlusten hänförlig till den ineffektiva delen redovisas direkt över resultaträkningen. Ackumulerade belopp i eget kapital överförs till resultaträkningen under samma period som när den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. När ett säkringsinstrument inte längre möter kraven för säkringsredovisning, löper ut eller säljs, så överförs eventuell ackumulerad vinst och förlust från eget kapital till resultaträkningen när den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade vinsten eller förlusten i eget kapital direkt till resultaträkningen.

3. Nettoinvesteringssäkring

Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den ackumulerade vinsten eller förlusten i eget kapital överförs till resultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.

1. Derivat som inte kvalificerar för säkringsredovisning När derivat inte kvalificerar för säkringsredovisning redovisas förändringar i verkligt värde direkt över resultaträkningen.

Spärrade medel

Spärrade medel representerar belopp som har en villkorlig inskränkning på dess uttag och upptas som finansiell anläggningstillgång i balansräkningen.

Lager

Lager av förbrukningsmaterial upptas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärde beräknas utifrån FIFO- metoden (first in first out). Lager av olja och naturgas upptas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Under- eller överuttag av olja värderas till marknadspris per balansdagen. Ett underuttag av produktion från ett fält ingår i kortfristiga fordringar och värderas till avista priset eller gällande kontraktspris och ett överuttag av produktion från ett fält ingår i kortfristiga skulder och värderas till rapporteringsdagens avista pris eller gällande kontraktspris.

Likvida medel

I likvida medel ingår banktillgodohavanden, kontanter, och mycket likvida räntebärande värdepapper med förfallodag inom tre månader.

Eget kapital

Aktiekapitalet består av moderbolagets registrerade aktiekapital. Kostnader hänförliga till emission av nya aktier redovisas i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Överskottet hänförligt till en aktieemission redovisas under posten övrigt tillskjutet kapital.

Förändring i verkligt värde för aktier och andelar redovisas i reserven för investeringar som kan säljas. Vid kristallisering av värdeförändringen kommer den redovisade förändringen i verkligt värde att överföras till resultaträkningen. Förändringen i verkligt värde av säkringsinstrument redovisas i säkringsreserven. Vid avräkning av säkringsinstrumenten överförs förändringen i verkligt värde till resultaträkningen. Valutaomräkningsreserven innefattar orealiserade omräkningsdifferenser hänförliga till omräkningen av de funktionella valutorna till rapporteringsvalutan.

Balanserad vinst innehåller de ackumulerade resultaten hänförliga till moderbolagets aktieägare.

Avsättningar

En avsättning redovisas när bolaget har en formell eller informell skyldighet, till en följd av en tidigare händelse, och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning kan göras av beloppet.

För fält där koncernen är skyldig att bidra till återställningskostnader görs en avsättning som motsvarar det framtida beräknade åtagandet. En tillgång motsvarande den anteciperade återställningskostnaden redovisas. Tillgången skrivs av över fältets livstid baserat på fältets produktion, enligt produktionsenhetsmetoden. Motsvarande bokföringspost till redovisningen av tillgången är redovisningen av en skuld som visar nuvärdet av den framtida skyldigheten. Nuvärdesfaktorn av den förväntade återställningsskyldigheten löses gradvis upp över fältets livstid och belastar de finansiella kostnaderna. Förändringar i återställningskostnader och reserver tillämpas framåtriktat.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde med användande av effektivräntemetoden och räntekostnad beräknad på effektiv avkastning.

Effektivräntemetoden är en metod som används för att beräkna den upplupna kostnaden på en finansiell skuld och allokera räntekostnaden över den relevanta perioden. Den effektiva räntan är den ränta beräknat utifrån exakta diskonterade förväntade framtida betalningar baserat på den finansiella skuldens förväntade livslängd, eller en kortare period när det är lämpligt.

Intäkter

Intäkter från försäljning av olja och gas upptas i resultaträkningen netto efter avdrag för royaltyandel uttagen i natura. Försäljning av olja och gas redovisas först när produkterna levererats och kunden accepterat eller när tjänst utförts. Tillfälliga intäkter från produktion av olja eller naturgas reducerar de aktiverade kostnaderna för oljeoch gastillgången i fråga tills dess storlek på bevisade och sannolika reserver konstaterats och kommersiell produktion påbörjats.

Serviceintäkter, vilka avser tekniska tjänster och tjänster utförda av ledande befattningshavare till joint ventures, redovisas som övriga intäkter.

Den lokala skattelagstiftningen bestämmer om royalty skall betalas kontant eller i natura. Royalty som betalas kontant periodiseras över den räkenskapsperiod där skulden uppkommer. Royalty som tas i natura dras av från produktionen under den period som avses.

Lånekostnader

Lånekostnader direkt hänförliga till förvärv, konstruktion eller produktion av producerade olje- och gastillgångar läggs till anskaffningskostnaden för dessa tillgångar. Tillgångar för vilka lånekostnader kan inräknas i anskaffningsvärdet är tillgångar som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Om intäkter uppkommer från en tillfällig investering av ett specifikt lån, vars avsikt är att användas för en tillgång för vilken lånekostnader kan inräknas i anskaffningsvärdet, ska intäkterna dras av från den del av lånekostnaden som kapitaliseras. Detta gäller ränta på lån som används för att finansiera fält under utbyggnad och som kapitaliseras inom olje- och gastillgångar till dess produktion påbörjas. Alla övriga lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. Ränta på lån för finansiering av förvärv av producerande olje- och gastillgångar kostnadsförs i resultaträkningen i den period de uppkommer.

Leasing

För att kunna klassificera leasing som finansiell leasing ska en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet ha övergått till leasetagaren. I alla övriga fall klassificeras leasing som operationell leasing. Betalningar gjorda under ett operationellt leasing avtal (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar till anställda som löner, sociala kostnader och semesterlön kostnadsförs när de uppkommer.

Pensionsförpliktelser

Pensioner är den mest vanliga långfristiga ersättningen till anställda. Pensionsprogrammen finansieras genom betalningar till försäkringsbolag. Koncernens pensionsförpliktelser består främst av avgiftsbestämda planer. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan där koncernen betalar fasta avgifter. Koncernen har inga ytterligare betalningsåtaganden efter det att premierna har betalats. Premierna redovisas som kostnad när de förfaller till betalning.

Koncernen har en förmånsbestämd plan. Den skuld som redovisas i balansräkningen värderas till nuvärdet av diskonterat framtida kassautflöde beräknat av oberoende aktuarie. Aktuariella vinster och förluster kostnadsförs i resultaträkningen. Koncernen har inga avsedda förvaltningstillgångar.

Aktierelaterade ersättningar

Lundin Petroleum redovisar aktierelaterade ersättningar, där regleringen görs med aktier, i resultaträkningen som kostnader och som en reserv i eget kapital hänförligt till programmet för teckningsoptioner till personalen. Åtagandet för personalteckningsoptionsprogrammet värderas till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten av optionerna genom användning av Black & Scholes optionsvärderingsmetod. Det verkliga värdet på optionsprogrammet redovisas som en personalkostnad över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på åtagandet för optionsprogrammet justeras vid varje rapporteringstillfälle för att reflektera förändringar i antalet optioner som förväntas bli inlösbara. De eventuella avvikelser, om några, mot de ursprungliga bedömningarna, redovisas i resultaträkningen och motsvarande justeringar görs i eget kapital.

Inkomstskatter

De huvudsakliga skattekomponenterna är aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för aktuellt år och innefattar även justeringar av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten inkomstskatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dess redovisade värden i koncernredovisningen. Om emellertid den uppskjutna inkomstskatten uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är företagsförvärv och som, vid transaktionstillfället, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat, redovisas den inte. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har antagits eller aviserats per

REDOVISNINGSPRINCIPER

balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Lundin Petroleum fördelar skattekontona mellan bolagsskatt och petroleumskatt. Petroleum Revenue Tax, PRT, (Petroleum intäktsskatt) klassificeras som petroleumskatt och kostnadsförs som en skattekostnad på vinst från skattebetalande fält och upptas i resultaträkningen.

Segmentrapportering

Den primära indelningen som koncernen använder sig av för segmentrapportering är per land på grund av det unika i varje lands verksamhet, kommersiella villkor eller skattemässiga miljöer. Den sekundära indelningsbasen är olje- och gasverksamheten för vilket referens ges till de finansiella rapporterna i sin helhet.

Transaktioner med närstående

Lundin Petroleum erkänner följande närstående: intresseföretag, gemensamt ägda bolag, nyckelpersoner i ledande ställning eller deras familjemedlemmar eller andra parter som är delvis, direkt eller indirekt, kontrollerade av nyckelpersoner i ledande ställning eller dennes familj.

Kritiska redovisningsuppskattningar och bedömningar

Lundin Petroleums ledning måste göra uppskattningar och antaganden vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. Osäkerheter i uppskattningar och antaganden skulle kunna ha effekt på redovisade värdena för tillgångar och skulder och koncernens resultat. De viktigaste uppskattningarna och antagandena i relation till detta är:

Uppskattningar av olje- och gasreserver

Koncernens verksamhet är prospektering, utbyggnad och produktion av olje- och gasreserver. Uppskattningar av olje- och gasreserver används i beräkningar vid bedömning om eventuellt nedskrivningsbehov och vid redovisning av avskrivning av oljeoch gastillgångar samt återställningskostnader. Förändringar i uppskattningar av olje- och gasreserver, vilka resulterar i förändrade framtida produktionsprofiler, kommer att påverka diskonterat kassaflöde som används vid bedömning av nedskrivningsbehov, förväntade datumet för återställning av borrplats och avskrivningskostnader i enlighet med produktionsenhetsmetoden.

Avsättning för återställningskostnader

De belopp som används vid redovisning av en avsättning för återställning av borrplats är uppskattningar baserade på aktuella legala och konstruktiva krav och aktuell teknologi och prisnivåer för förflyttning av anläggningar och nedläggning av borrhål. På grund av förändringar i dessa komponenter kan det framtida verkliga kassaflödet avvika från de avsatta återställningskostnaderna. För att återspegla effekterna på grund av förändringarna i lagstiftning, krav och teknologi och prisnivåer granskas regelbundet det redovisade värdet av avsättningen för återställningskostnader.

Effekterna av förändrade uppskattningar leder inte till justeringar av tidigare år och hänförs till återstående beräknade kommersiella reserver för varje fält. Även om koncernen använder bästa tillgängliga uppskattningar och bedömningsgrunder kan det faktiska utfallet komma att avvika från uppskattningarna.

Uppskattningar av nedskrivningsbehov av goodwill

En prövning av om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill kräver en uppskattning av nyttjandevärdet av den kassagenererande enheter varpå goodwill har allokerats. Nuvärdesberäkningen kräver att bolaget uppskattar den kassagenererande enhetens framtida kassaflöden samt använder sig av en rimlig diskonteringsränta för att kunna beräkna nuvärdet.

Händelser efter balansdagen

Upplysningar har lämnats om alla händelser fram till datumet då de finansiella rapporterna godkändes för utfärdande och vilka har materiell effekt på de finansiella rapporterna.

Kommande IFRS redovisningsprinciper

Följande nya standarder, ändringar och tolkningar av existerande standarder har godkänts av EU men har ännu inte trätt i kraft.

IAS 23 (tillägg), "Lånekostnader" (effektiv från och med 1 januari 2009).

Den kräver att ett bolag måste aktivera lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Möjligheten att direkt kostnadsföra dessa kostnader kommer att tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (tillägg) från och med 1 januari 2009.

IFRS 8, "Rörelsesegment" (effektiv från 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14. Den nya standarden presenteras utifrån ledningens perspektiv under vilket segmenten ska presenteras på samma sätt som under den interna rapporteringen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 8 från och med 1 januari 2009. Den troliga inverkan är fortfarande under uppskattning av ledningen, men det verkar troligt att antalet segment, samt även metoden använd för att rapportera segmenten kommer att förändras på ett sätt så att detta är konsekvent med den interna rapporteringen som görs till verkställande direktören.

IFRIC 11, "IFRS 2 –Återköp av egna aktier och transaktioner mellan koncernbolag" (effektiv för räkenskapsår som påbörjas efter den 1 mars 2007). IFRIC 11 klargör hanteringen avseende om aktierelaterade ersättningar, där bolaget återköper aktier för att reglera sitt åtagande samt redovisningen av optionsprogram i dotterbolag (till exempel optioner i moderbolagets aktier), bör redovisas som eget kapital instrument eller som aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter i dotterbolagets och moderbolagets enskilda finansiella rapporterna. Denna tolkning kommer inte att ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

IFRIC 14, "IAS 19 – Begränsning av krav på minimifinansiering för förmånsbestämd pensionsplan" (effektiv från och med 1 januari 2008). IFRIC 14 klargör begränsningen av tillgångsvärde vid överskott i pensionsplan som kan klassificeras som tillgång. Den förklarar även hur värdet av pensionstillgången eller skulden kan påverkas av minimikrav på investeringen av pensionsplanen. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 14 från och med 1 januari 2008 men det väntas inte ha någon inverkan på koncerns finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som har trätt i kraft under 2007 men inte relevanta för koncernen:

IFRS 4, "Försäkringsavtal"

IFRIC 7, "Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer

IFRIC 9, Omvärdering av inbäddade derivat".

NOT 1 – SEGMENTSINFORMATION (TSEK)

	2007	2006
Rörelsens intäkter
Försäljning av:
Olja
- Storbritannien	2 440 631	2 670 527
- Frankrike	651 961	634 301
- Norge	112 668	141 812
- Indonesien	295 493	272 333
- Ryssland	637 454	203 604
- Tunisien	923 214	180 912
	5 061 421	4 103 489
Kondensat
- Storbritannien	22 306	40 160
- Nederländerna	7 920	6 328
- Indonesien	1 402	901
	31 628	47 389
Gas
- Norge	417	442
- Nederländerna	259 014	269 337
- Indonesien	1 174	820
	260 605	270 599
Serviceintäkter
- Venezuela	–	23 478
Avräkning oljeprissäkring	–	-211 607
	5 353 654	4 233 348
Övriga intäkter:
- Storbritannien	78 873	125 944
- Frankrike	12 156	11 974
- Norge	16 721	14 369
- Nederländerna	8 208	10 375
- Ryssland	219	113
- Indonesien	8 842	2 074
- Övriga	5 622	16 309
	130 641	181 158
Totalt rörelseintäkter	5 484 295	4 414 506
Rörelseresultat
- Storbritannien	684 744	1 268 597
- Frankrike	421 824	385 285
- Norge	-19 823	72 682
- Nederländerna	122 860	140 348
- Ryssland	94 435	106 094
- Indonesien	31 113	-21 875
- Tunisien	524 796	89 115
- Övriga	-178 565	-208 925
Totalt rörelseresultat	1 681 384	1 831 321

Koncernintern försäljning uppgår till noll TSEK (noll TSEK) och koncerninterna inköp uppgår till noll TSEK (noll TSEK).

	2007 SEK	2007 USD	2006 SEK	2006 USD
Genomsnittligt försäljningspris råvaror, per fat eller boe
- Storbritannien	485,41	71,91	469,85	63,76
- Frankrike	497,34	73,68	461,45	62,62
- Norge	450,99	66,81	445,23	60,42
- Nederländerna	325,00	48,15	359,53	48,79
- Indonesien	472,78	70,04	432,19	58,65
- Ryssland	315,90	46,80	258,14	35,03
- Tunisien	467,48	69,25	455,33	61,79
Konsoliderat	443,18	65,65	439,93	59,70
Genomsnittliga avskrivningar, per fat eller boe
- Storbritannien	87,35	12,94	70,23	9,53
- Frankrike	47,52	7,04	48,78	6,62
- Norge	87,69	12,99	82,24	11,16
- Nederländerna	86,54	12,82	78,77	10,69
- Indonesien	36,99	5,48	27,56	3,74
- Ryssland	33,21	4,92	46,50	6,31
- Tunisien	131,50	19,48	155,12	21,05
- Venezuela	–	–	418,93	56,85
Konsoliderat	78,78	11,67	71,70	9,73

	Tillgångar			Eget kapital och skulder
	2007 TSEK	2006 TSEK	2007 TSEK	2006 TSEK
Storbritannien	3 498 400	3 006 085	3 174 013	2 421 587
Frankrike	1 570 167	1 064 759	603 894	445 729
Norge	5 150 028	2 484 825	3 784 763	1 626 495
Nederländerna	924 130	707 792	228 900	360 115
Ryssland	8 438 466	8 557 655	1 666 975	1 847 690
Indonesien	306 077	546 958	201 887	219 830
Tunisien	429 208	816 105	176 419	123 934
Sudan	242 326	99 941	73 327	4 182
Kongo (Brazzaville)	97 639	74 443	13 726	24 393
Etiopien	62 162	3 168	13 471	419
Vietnam	49 277	1 936	9 029	–
Venezuela	127 095	143 134	4 894	4 021
Övriga	158 276	178 610	49 840	39 205
Tillgångar/ Skulder per land	21 053 251 17 685 411		10 001 138	7 117 600
Eget kapital hänförligt till moderbolagets
aktieägare	N/A	N/A	9 705 949	8 952 680
Minoritets intresse	N/A	N/A	1 346 164	1 615 131
Summa eget kapital koncern	N/A	N/A	11 052 113 10 567 811
Summa koncern	21 053 251	17 685 411	21 053 251 17 685 411

Se även not 9 för detaljerad information över olje- och gastillgångar per land.

NOT 2 – PRODUKTIONSKOSTNADER (TSEK)

Produktionskostnader består av:	2007	2006
Utvinningskostnader	1 562 941	1 358 254
Tariff och transportkostnader	195 728	149 665
Direkta produktionsskatter	385 052	155 197
Förändring i balans för över- och underuttag	140 799	-103 669
Lagerförändring – olja & naturgas	-20 517	16 334
Lagerförändring – borrutrustning och förbrukningsmaterial	2 908	–
	2 266 911	1 575 781

NOT 3 – AVSKRIVNING AV OLJE- OCH GASTILLGÅNGAR (TSEK)

Avskrivning av olje- och gastillgångar

per land:	2007	2006
Storbritannien	435 820	427 516
Frankrike	60 325	66 420
Norge	21 738	25 993
Nederländerna	71 081	60 402
Indonesien	35 147	24 944
Ryssland	68 487	37 555
Tunisien	305 046	66 568
Venezuela	–	67 337
	997 644	776 735

NOT 4 – NEDSKRIVNING AV OLJE- OCH GASTILLGÅNGAR (TSEK)

Olje- och gastillgångar har nedskrivits

enligt följande:	2007	2006
Storbritannien	172,372	–
Indonesien	80,730	26,425
Norge	59,253	–
Albanien	31,214	–
Singapore	8,651	–
Irland	–	44,219
Frankrike	–	19,635
Nederländerna	–	15,111
Nigeria	–	7,646
Övriga – utvärdering av projekt	17,376	10,433
	369,596	123,469

Under året kapitaliseras kostnaderna för prospekterings- och utvärderingsprojekt när de uppkommer och omprövas regelbundet för att uppskatta framtida återvinningsvärde. När ett beslut har fattats att inte fortsätta med ett projekt kostnadsförs de hänförliga kostnaderna.

Nedskrivningar under 2007 omfattar Duressiblocket i Albanien, Banyumasblocket och Tengis-1 borrningen på Blorablocket i Indonesien, borrningarna Banchory, 7/7-4, 14/28a-5 och 41/10a-2z och block 9/10c i Storbriannien. Övriga nedskrivningar är utvärderingar av nya områden.

NOT 5 – ERSÄTTNINGAR TILL KONCERNENS REVISORER (TSEK)

Ersättningar till koncernens revisorer består av:	2007	2006
Revisionsarvoden
- PricewaterhouseCoopers	5 399	5 028
- Övriga	480	302
	5 879	5 330
Övrigt
- PricewaterhouseCoopers	539	1 511
- Övriga	40	582
	579	2 093
Totalt	6 458	7 423

NOT 6 – FINANSIELLA INTÄKTER (TSEK)

Ersättningar till koncernens revisorer

består av:	2007	2006
Ränteintäkter	37 708	31 572
Erhållen utdelning	22 499	12 028
Valutakursvinster, netto	190 954	28 560
Vinst på valutakurssäkring	–	17 656
Justering av verkligt värde av pension	–	1 679
Återbetalning av lån	15 395	4 900
	266 556	96 395

NOT 7 – FINANSIELLA KOSTNADER (TSEK)

Finansiella intäkter består av:	2007	2006
Räntekostnader	86 104	41 803
Förändring i marknadsvärdering av ränteswapkontrakt	-11	691
Nuvärdesjustering av återställningskostnader	35 387	24 123
Avskrivning av uppskjutna finansieringskostnader	7 654	18 633
Övriga finansiella kostnader	8 295	11 114
	137 429	96 364

NOT 8 – SKATTER (TSEK)

Skattekostnaden	Bolagsskatt		Petroleumskatt
består av:	2007	2006	2007	2006
Aktuell
- Storbritannien	9 659	463 983	–	–
- Frankrike	126 085	105 657	–	–
- Norge	-366 084	-79 814	–	–
- Nederländerna	42 997	27 744	–	32 674
- Indonesien	35 396	3 810	–	–
- Ryssland	28 353	5 814	–	–
- Tunisien	207 267	–	–	–
- Venezuela	5 998	6 286	–	–
- Schweiz	1 652	1 555	–	–
	91 323	535 035	–	32 674
Uppskjuten
- Storbritannien	264 556	344 195 17 936		-4 405
- Frankrike	28 048	70 280	–	–
- Norge	417 618	-7 442	–	–
- Nederländerna	-90 970	105 397	–	-3 423
- Indonesien	12 389	25 657	–	–
- Ryssland	8 599	-5 998	–	–
- Tunisien	50 881	-65 357	–	–
- Venezuela	–	125	–	–
- Kongo (Brazzaville)	4 696	8 952	–	–
- Kenya	747	–	–	–
- Vietnam	9 503	–	–	–
- Etiopien	9 604	–	–	–
- Singapore	4 629	–	–	–
- Albanien	-7 594	–	–	–
- Sudan	36 072	1 227	–	–
	748 778	477 036	17 936	-7 828
Total
bolagsskattekostnad	840 101	1 012 071	17 936	24 846

Den totala skattekostnaden uppgår till 858 037 TSEK (1 036 917 TSEK).

Skatten på koncernens vinst före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle uppkomma om svensk skattesats hade tillämpats på följande sätt

	2007	2006
Vinst före skatt	1 810 511	1 831 352
Skatt enligt gällande bolagsskatt i Sverige (28%)	-506 943	-512 779
Effekt av utländska skattesatser	-389 270	-363 437
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	-69 819	-98 821
Skatteeffekt på avdrag för petroleum skatt	-14 883	65 387
Skatteeffekt på ej skattepliktiga intäkter	49 953	1 214
Utnyttjande av skattemässiga underskott	39 028	65 086
Skatteeffekt avseende årets skattemässiga underskott	-36 354	–
Justeringar av föregående års uppskjutna skatter	61 457	-22 049
Justeringar av föregående års taxeringar	8 794	-146 672
		-858 037 -1 012 071

Justeringarna av föregående års taxeringar 2006 är hänförliga till Storbritannien. När det kungjordes att Storbritanniens skattesats skulle öka, kungjordes det också att skatteavdrag för investeringar gjorda under 2005 kunde förskjutas till 2006 och på så sätt dra fördel av den högre skattesatsen. Lundin Petroleum valde 2006 att utnyttja denna möjlighet vilket ledde till en lägre aktuell skattekostnad under 2006 om 65,2 MSEK. En omräkning av öppningsbalanser för uppskjutna skattefordringar/ skulder hänförliga till tillgångar i Storbritannien påverkade 2006 års resultaträkning med en engångs-, icke- kassapåverkande, kostnad om 216,2 MSEK.

Skatteskuld –	Aktuell skatteskuld		Uppskjuten skatteskuld
aktuell och uppskjuten	2007	2006	2007	2006
Bolagsskatt
- Storbritannien	58 106	74 843	1 545 002	1 076 374
- Frankrike	41 939	92 374	196 449	202 740
- Norge	5 657	–	1 535 120	698 329
- Nederländerna	5 631	1 194	109 304	119 038
- Indonesien	21 678	4 386	106 601	60 571
- Ryssland	5 112	1 201	1 448 867	1 576 169
- Tunisien	71 685	–	7 798	68 932
- Venezuela	3 367	–	–	–
- Kongo (Brazzaville)	–	–	12 253	8 340
- Sudan	–	–	38 004	1 139
- Kenya	–	–	710	–
- Vietnam	–	–	9 029	–
- Etiopien	–	–	9 517	–
- Singapore	–	–	4 398	–
- Albanien	–	–	–	7 722
Summa bolagsskatteskuld, aktuell	213 175	173 998	5 023 052	3 819 354
Petroleumskatt
- Storbritannien	–	–	-263 094	7 949
- Nederländerna	–	–	–	5 345
Summa petroleum skatteskuld, aktuell	–	–	-263 094	13 294
Summa aktuell skatteskuld	213 175	173 998	4 759 958	3 832 648

De helägda franska bolagen har skattemässigts konsoliderats inom Frankrike från och med 1 januari 2003. Skatteskulden i ett franskt bolag kan reduceras helt eller delvis genom att utnyttja ett annat franskt bolags förluster. Förluster som uppstått i ett bolag före konsolidering kan endast balanseras och utnyttjas gentemot detta bolags intäkter på obegränsad framtid.

Under 2005 genomförde Skatteverket en skatterevision av Lundin Petroleum AB för räkenskapsåren 2002 och 2003. Skatteverket har vägrat avdrag för en del av kostnaderna som Lundin Petroleum SA hade debiterat Lundin Petroleum AB. Kostnaderna var i huvudsak hänförliga till tjänster utförda av ledande befattningshavare i Lundin Petroleum koncernen. Eftersom Lundin Petroleum AB inte befinner sig i en skattebetalande position minskar de nekade avdragen underskottsavdragen men resulterar inte i en aktuell skattekostnad. De uppkomna underskottsavdragen har inte redovisats som uppskjutna skattefordringar på grund av osäkerheten i när de kan utnyttjas. Skatteverket har debiterat ut skattetillägg, baserade på den skattemässiga effekten av de nekade avdragen, uppgående till 5 038,1 TSEK. Bolaget bestrider påförandet av skattetillägg och de nekade avdragen för tjänsterna utförda av ledningen eftersom bolaget anser att de utgör korrekta kostnader för Lundin Petroleum koncernens moderbolag, och Lundin Petroleum har därför inte gjort en reservering för skattetillägget.

Specifikation av uppskjutna skattefordringar

och skatteskulder	2007	2006
Uppskjuten skattefordran
Icke-utnyttjade underskottsavdrag	1 060 912	394 971
Avsättning av återställningskostnader	–	42 194
Överuttag	–	76
Uppskjuten skatt på övervärden	17 038	–
Uplift	802	2 505
Övriga avdragsgilla temporära skillnader	28 409	48 278
	1 107 161	488 024
Uppskjutna skatteskulder
Reserveringar utöver plan	3 396 144	2 212 468
Verkligt värde på derivat	–	633
Valutakurs vinster och förluster	184 278	42 206
Aktiverad förvärvskostnad	6 555	6 276
Uppskjuten skatt på övervärden	1 429 217	1 566 076
Övriga avdragsgilla temporära skillnader	6 858	4 989
	5 023 052	3 832 648

Den uppskjutna skattefordran är främst hänförlig till förlustavdrag i Norge uppgående till 718 826 TSEK (298 732 TSEK) och Storbritannien uppgående till 263 094 TSEK (– TSEK). Uppskjutna skattefordringar hänförliga till förlustavdrag redovisas enbart när det finns en rimlig säkerhet om när och i vilken omfattning förlustavdragen kan utnyttjas gentemot framtida vinster.

Den uppskjutna skatteskulden härrör främst till den del av bokfört värde som överstiger det skattemässiga värdet på olje- och gastillgångar och skatt på övervärderna i de förvärvade tillgångarna i Ryssland.

Outnyttjade skattemässiga förluster

Koncernen har svenska och holländska förlustavdrag, inklusive skatteförluster som uppstått under innevarande räkenskapsår, vilka delvis inte är fastställda, på 566,2 MSEK. Skatteförlusterna kan utnyttjas under en obegränsad tid. En uppskjuten skattefordran på dessa förlustavdrag har ej beaktats per den 31 december 2007 på grund av osäkerheten i när och i vilken omfattning den kan utnyttjas. Denna behandling är konsistent med föregående års bokslut.

NOT 9 – OLJE- OCH GASTILLGÅNGAR (TSEK)

	2007	2006
Kostnadsställen med produktion	5 558 578	6 185 018
Kostnadsställen utan produktion	11 217 546	8 222 828
	16 776 124	14 407 846

2007 kostnadsställen med produktion	Storbritannien	Frankrike		Norge Nederländerna	Indonesien	Ryssland	Tunisien	Summa
Anskaffningsvärde
1 januari	3 525 733	1 161 898	238 031	746 419	333 005	1 469 081	664 656	8 138 823
Förvärvade genom förvärv	–	82 550	–	–	–	-806 250	–	-723 700
Investeringar	777 445	120 249	1 043	49 619	67 090	221 648	16 196	1 253 290
Avyttringar	–	–	–	-764	–	–	532	-232
Förändringar i uppskattningar	–	4 727	–	–	–	1 710	-4 267	2 170
Omklassificeringar	–	17 854	–	911	–	717	-402	19 080
Omräkningsdifferens	-279 316	55 289	19 266	30 607	-30 737	-36 219	-37 430	-278 540
31 december	4 023 862	1 442 567	258 340	826 792	369 358	850 687	639 285	8 410 891
Avskrivningar
1 januari	-1 030 780	-296 839	-65 931	-311 622	-91 814	-35 317	-121 502	-1 953 805
Årets avskrivningar	-435 820	-60 325	-21 738	-71 081	-35 147	-68 487	-305 046	-997 644
Nedskrivningar	-163	–	–	-150	–	-35	–	-348
Omklassificeringar	–	-5 489	–	–	–	-108	–	-5 597
Omräkningsdifferens	98 027	-13 134	-5 958	-11 727	16 047	4 985	16 841	105 081
31 december	-1 368 736	-375 787	-93 627	-394 580	-110 914	-98 962	-409 707	-2 852 313
Bokfört värde	2 655 126	1 066 780	164 713	432 212	258 444	751 725	229 578	5 558 578

2006 kostnadsställen med
produktion	Storbritannien	Frankrike	Norge	Nederländerna	Indonesien	Ryssland	Tunisien	Venezuela	Summa
Anskaffningsvärde
1 januari	3 275 102	1 065 171	179 096	716 399	266 957	–	79 678	318 874	5 901 277
Förvärvade genom förvärv	–	–	–	–	–	1 441 204	–	–	1 441 204
Investeringar	557 509	123 612	59 070	27 781	108 276	107 598	490 299	-2 432	1 471 713
Avyttringar	–	–	–	–	–	-524		-272 774	-273 298
Förändringar i uppskattningar	194 851	15 261	15 229	28 916	–	–	66 068		320 325
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–	79 298		79 298
Omräkningsdifferens	-501 729	-42 146	-15 364	-26 677	-42 228	-79 197	-50 687	-43 668	-801 696
31 december	3 525 733	1 161 898	238 031	746 419	333 005	1 469 081	664 656	–	8 138 823
Avskrivningar
1 januari	-733 349	-220 433	-44 063	-245 769	-77 324	–	-59 892	-99 691	-1 480 521
Årets avskrivningar	-427 516	-66 420	-25 993	-60 402	-24 944	-37 555	-66 568	-67 337	-776 735
Nedskrivningar	–	-19 635	–	-15 111	–	–	–	–	-34 746
Avyttringar	–	–	–	–	–	–	–	148 713	148 713
Omräkningsdifferens	130 085	9 649	4 125	9 660	10 454	2 238	4 958	18 315	189 484
31 december	-1 030 780	-296 839	-65 931	-311 622	-91 814	-35 317	-121 502	–	-1 953 805
Bokfört värde	2 494 953	865 059	172 100	434 797	241 191	1 433 764	543 154	–	6 185 018

					Förändring i
2007 kostnadsställen		Förvärvade	Ytterligare	Nedskriv	uppskatt	Omklassi	Omräknings
utan produktion	1 januari	genom förvärv	kostnader	ningar	ningar	ficering	differens	31 december
Norge	1 808 243	–	1 656 507	-59 253	38 203	–	194 824	3 638 524
Storbritannien	94 592	–	619 519	-172 209	–	–	-28 118	513 784
Indonesien	33 284	–	95 103	-80 730	–	252	-4 465	43 444
Ryssland	6 090 873	586 872	301 768	-845	–	–	-424 009	6 554 659
Tunisien	–	–	347	–	–	400	-44	703
Albanien	30 283	–	1 433	-31 214	–	–	-502	–
Nigeria	–	–	-362	362	–	–	–	–
Irland	–	–	2 093	513	–	–	53	2 659
Sudan	75 240	–	141 438	–	–	–	6 289	222 967
Kongo (Brazzaville)	74 233	–	28 543	–	–	–	-6 299	96 477
Kenya	–	–	8 835	–	–	–	-441	8 394
Kambodja	–	–	477	–	–	–	-23	454
Etiopien	1 645	–	56 534	–	–	–	-2 928	55 251
Singapore	547	–	26 264	-8 651	–	–	-915	17 245
Vietnam	1 795	–	47 394	–	–	–	-2 482	46 707
Övriga	12 093	–	21 430	-17 221	–	-614	590	16 278
Bokfört värde	8 222 828	586 872	3 007 323	-369 248	38 203	38	-268 470	11 217 546

					Förändring i
2006 kostnadsställen		Förvärvade	Ytterligare	Nedskriv	uppskatt	Omklassi	Omräknings
utan produktion	1 januari	genom förvärv	kostnader	ningar	ningar	ficering	differens	31 december
Norge	1 102 547	–	816 529	–	–	–	-110 833	1 808 243
Storbritannien	18 401	–	84 508	–	–	–	-8 317	94 592
Indonesien	42 814	–	22 832	-26 425	–	–	-5 937	33 284
Ryssland	–	6 242 293	183 150	–	–	–	-334 570	6 090 873
Tunisien	79 298	–	462	-462	–	-79 298	–	–
Albanien	30 269	–	4 482		–	–	-4 468	30 283
Nigeria	–	–	7 646	-7 646	–	–	–	–
Irland	2 622	–	41 635	-44 219	–	–	-38	–
Sudan	28 757	–	50 587	-171	–	–	-3 933	75 240
Kongo (Brazzaville)	798	–	78 951	–	–	–	-5 516	74 233
Etiopien	–	–	1 645	–	–	–	–	1 645
Singapore	–	–	547	–	–	–	–	547
Vietnam	–	–	1 795	–	–	–	–	1 795
Övriga	6 609	–	15 827	-9 800	–	–	-543	12 093
Bokfört värde	1 312 115	6 242 293	1 310 596	-88 723	–	-79 298	-474 155	8 222 828

Omklassificeringen från Kostnadsställen utan produktion till Kostnadsställen med produktion under 2006 är hänförlig till produktionsstarten av Oudnafältet.

"Förvärvade genom förvärv" inkluderar värdet på olje- och gastillgångar som förvärvades genom köpet av aktierna i Valkyries den 31 juli 2006.

Aktiverad ränta

Den aktiverade räntan som ingår är hänförlig till olje- och gastillgångar i Norge och uppgår till 76,7 MSEK (45,8 MSEK).

Åtagande avseende prospekteringskostnader

Koncernen deltar i joint ventures med externa parter i olje- och gasprospektering. Koncernen är bunden av olika koncessionsavtal att fullfölja vissa prospekteringsprogram. Nuvarande åtaganden uppskattas uppgå till högst 1 390,4 MSEK varav externa parter, som är joint venture partners, har kontraktuellt förbundit sig att bidra med cirka 571,4 MSEK.

Venezuela

Den 1 februari 2008, efter godkännandet från det Venezuelanska Energi och Petroleum ministeriet, slutförde Lundin Petroleum den tidigare annonserade försäljningen av det helägda dotterbolaget Lundin Latina de Petróleos, S.A. till PetroFalcon Corporation ("PetroFalcon") och förvärvet av aktier och optioner i PetroFalcon genom en riktad nyemission. Som ett resultat av dessa transaktioner är Lundin Petroleum den största aktieägaren i PetroFalcon med ett aktieinnehav om cirka 64 miljoner aktier i PetroFalcon vilket representerar 42 procent av utställda och utestående aktier i PetroFalcon. Lundin Petroleum har även förvärvat optioner i PetroFalcon som kan lösas in när som helst under en tvåårsperiod för att förvärva upp till 5 000 000 aktier i PetroFalcon till ett lösenpris om 1,20 CDN per aktie. PetroFalcon är ett naturresursbolag med olje och gasverksamhet i Venezuela. PetroFalcon är noterat på Torontobörsen (ticker "PFC") och har existerande bevisade och sannolika reserver, innan royalty, om 36 miljoner fat oljeekvivalenter (MMboe) per den 1 januari 2007.

NOT 10 – ÖVRIGA MATERIELLA ANLÄGGGNINGSTILLGÅNGAR (TSEK)

		2007			2006
Övriga materiella anläggningstillgångar består av:	Fastigheter	Kontorsinventarier och övriga tillgångar	Summa	Tillgångar under uppbyggnad/ Fastighet	Kontorsinventarier och övriga tillgångar	Summa
Koncernen
Anskaffningsvärde
1 januari	71 259	83 896	155 155	56 007	63 467	119 474
Förvärvade genom förvärv	–	–	–	5 838	6 274	12 112
Investeringar	-1 481	21 415	19 934	18 586	19 399	37 985
Nedskrivningar	-12	-4 599	-4 611	–	2 587	2 587
Omklassificeringar		-19 051	-19 051	–	–	–
Omräkningsdifferens	-4 117	-3 802	-7 919	-9 172	-7 831	-17 003
31 december	65 649	77 859	143 508	71 259	83 896	155 155
Avskrivning enligt plan
1 januari	-716	-37 015	-37 731	–	-25 338	-25 338
Årets avskrivningar	-1 902	-13 223	-15 125	-765	-12 701	-13 466
Nedskrivning	–	–	–	–	-2 587	-2 587
Avyttring	–	4 588	4 588	–	–	–
Omklassificeringar	–	5 530	5 530	–	–	–
Omräkningsdifferens	3	2 993	2 996	49	3 611	3 660
31 december	-2 615	-37 127	-39 742	-716	-37 015	-37 731
Bokfört värde	63 034	40 732	103 766	70 543	46 881	117 424

Årets avskrivningar avser avskrivningar enligt plan vilka baseras på anskaffningskostnaden och en bedömd nyttjandeperiod om 10 år för fastighet, och 3 till 5 år för kontorsinventarier och övriga tillgångar. Avskrivningskostnaderna ingår i raden för administrations- och i avskrivningskostnader i resultaträkningen.

"Förvärvade genom förvärv" under 2006 inkluderar värden hänförliga till kontorsinventarier samt övriga tillgångar förvärvade genom köpet av aktierna i Valkyries under 2006.

NOT 11 – GOODWILL

Det bokförda värdet på goodwill per den 31 december 2007 är hänförlig till förvärvet av Valkyries den 31 juli 2006.

Goodwill består av:	2007	2006
1 januari	817 185	–
Förvärvad genom förvärv	–	862 137
Omräkningsdifferens	-53 664	-44 952
31 december	763 521	817 185

NOT 12 – AKTIER I GEMENSAMT STYRDA BOLAG OCH INTRESSEFÖRETAG (TSEK)

Gemensamt styrda bolag och intresseföretag består av:	Konsolideringsmetod	Antal aktier	Andel %	Bokfört värde 31 december 2007	Bokfört värde 31 december 2006
Ikdam Production SA	Kapitalandelsmetoden	1 600	40,00	0	0
Oil Service	Proportionell konsolidering	2	50,00	–	–
RF Energy Investments Ltd.	Proportionell konsolidering	11 540	50,00	–	–
- CJSC Pechoraneftegas 1		20 000		–	–
- LLC Zapolyarneftegas 1		1		–	–
- LLC NK Recher-Komi 1		1		–	–
- Geotundra 1		20 000		–	–
				0	0

1 Via den proportionella konsolideringen av RF Energy Investment Ltd konsolideras även dotterbolagen till RF Energy Investment Ltd proportionellt i Lundin Petroleumkoncernen.

I beloppen nedan ingår de gemensamt styrda bolagens och intresseföretagets finansiella resultat med 100%.

Resultaträkning per	Ikdam		RF Energy
31 december 2007	Production SA	Oil Service	koncernen
Rörelsens intäkter	18 476	2 076	987 518
Rörelsens kostnader	-24 722	-943	-750 798
Årets resultat	-15 155	-130	174 129

Balansräkning per 31 december 2007	Ikdam Production SA	Oil Service	RF Energy consolidated
Anläggningstillgångar	89 895	5 457	798 008
Omsättningstillgångar	7 924	1 056	209 854
Summa tillgångar	97 819	6 513	1 007 862
Eget kapital	-41 340	2 274	414 898
Långfristiga skulder	137 582	689	376 666
Kortfristiga skulder	1 577	3 550	216 298
Summa skulder	97 819	6 513	1 007 862

NOT 13 – ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR (TSEK)

Övriga aktier och andelar består av:	Antal aktier	Andel %	Bokfört värde 31 december 2007	Bokfört värde 31 december 2006
Baripetrol SA	5 000	5,00	120 987	129 490
Noorderlijke Aardgas Transportmij B.V.	11 098 015	1,81	101 059	93 149
Cofraland B.V.	31	7,75	2 855	2 734
Island Oil and Gas plc	4 000 000	3,62	20 772	34 865
Maison de la géologie	2	1,25	29	27
			245 702	260 265

Det verkliga värdet för Island Oil & Gas plc är beräknat utifrån marknadspriset på aktien på Londonbörsen och det verkliga värdet på aktierna i NOGAT är baserat på diskonterat förväntat kassaflödet.

I övriga aktier och andelar per den 31 december 2007 ingår 2,9 MSEK som värderats till anskaffningsvärde eftersom deras verkliga värde inte tillförlitligt kan mätas då det inte finns ett marknadspris på aktien och på grund av osäkerheten när framtida kassflöden kan förväntas från dessa bolag.

NOT 14 – DERIVAT (TSEK)

I egenskap av ett internationellt bolag som globalt prospekterar efter och producerar olja och gas, är Lundin Petroleum exponerad mot finansiella risker såsom förändringar i valutakurser, oljepris, räntor såväl som kreditrisker. Bolaget ska söka kontrollera dessa risker genom sunt ledarskap och användandet av internationellt accepterade finansiella instrument, så som oljeprissäkringar och ränteswappar. Lundin Petroleum använder finansiella instrument enbart med syfte att minimera risker i bolagets verksamhet.

Valutakursförändringar

Lundin Petroleum är ett svenskt bolag som är globalt verksam och är därför under betydande inverkan från valutakursförändringar, både för transaktioner så väl som omräkning från funktionell valuta till presentationsvalutan. Majoriteten av Lundin Petroleums bolag har USD som funktionella valuta, vilket gör Lundin Petroleum känslig för USD fluktuationer gentemot svenska kronor, presentationsvalutan.

Tabellen nedan sammanfattar den inverkan en förändring i valutakursen USD/SEK skulle ha på rörelseresultatet för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 vid en konvertering av koncernens dotterbolags resultaträkningar från funktionell valuta till presentationsvalutan.

Rörelseresultatet i resultaträkningen (MSEK)	1 681,5	1 681,5
USD/SEK	6,2504	7,2504
Summa påverkan på rörelseresultatet (MSEK)	-88,9	88,9

Lundin Petroleums policy beträffande valutakurssäkringar, vid valutaexponering, är att bestämma valutakursen för kända kostnader i icke- USD valutor gentemot USD i förväg så att framtida kostnadsnivåer i USD kan förutsägas med viss säkerhet. Vid beslut om kurssäkring tar bolaget hänsyn till nuvarande valutakurser och marknadsförväntningar i jämförelse med historiska trender och volatilitet.

Priset på olja och naturgas

Priset på olja och naturgas påverkas av de normala drivkrafterna för tillgång och efterfrågan samt av finansiella investorer och marknadsosäkerhet. Faktorer som påverkar dessa är verksamhetsbeslut, naturkatastrofer, ekonomiska förhållanden, politisk instabilitet eller konflikter eller handlingar av större oljeexporterande länder. Förändringar i pris kan påverka Lundin Petroleums finansiella position.

Tabellen nedan sammanfattar den inverkan en förändring i oljepriset skulle ha på resultatet för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007.

Resultat i resultaträkningen (MSEK)	952,5	952,5
Möjlig rörelse (USD/boe)	-5	5
Summa påverkan på resultatet (MSEK)	-206,4	206,4

Lundin Petroleums policy är att anta en flexibel hållning gentemot oljeprissäkring, baserad på uppskattningar om fördelarna av säkringskontrakten under specifika omständigheter. Utifrån analyser av omständigheterna kommer Lundin Petroleum att ta hänsyn till fördelarna av att terminssäkra de månatliga försäljningskontrakten med syfte att skapa kassaflöde. Om man är övertygad om att säkringskontrakten kommer att tillhandhålla ökat kassaflöde kan beslut tas att ingå en oljeprissäkring.

Ränterisk

En ränterisk är en risk mot resultatet på grund av osäkra framtida räntor. Lundin Petroleum är utsatt för ränterisk via kreditfaciliteten (se även likviditetsrisk nedan). Lundin Petroleum kommer kontinuerligt att bedöma fördelarna av räntesäkring av lån. Om säkringskontraktet innebär en minskning av ränterisken till ett för bolaget acceptabelt pris kan Lundin Petroleum överväga att säkra räntan.

Tabellen nedan sammanfattar den inverkan en förändring i räntan skulle ha på resultatet för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007:

Resultat i resultaträkningen (MSEK)	952,5	952,5
Möjlig rörelse (%)	-10	10
Summa påverkan på resultatet (MSEK)	4,6	-4,6

Kreditrisk

Lundin Petroleums policy är att begränsa kreditrisken genom att begränsa möjliga kreditgivare till att vara de stora bankerna och oljebolagen. Då kreditrisk anses föreligga vid försäljning av olja och gas, är policyn att efterfråga ett "letter of credit" för det totala värdet av försäljningen. Policyn för joint venture- partners är att förlita sig på de gjorda avsättningarna för de underliggande gemensamma verksamhetsrelaterade avtalen, skapade för att ta tillbaka licensandelar eller joint venture partners andel av produktionen vid icke gjorda betalningar eller för andra belopp som förfallit till betalning.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk defineras som en risk i att koncernen inte skulle kunna avsluta eller möta sina skyldigheter i tid eller till ett rimligt pris. Koncernens finansavdelning är ansvarig för likviditeten, finansiering och hantering av avslut. Dessutom överses de relaterade riskerna, processerna och policies av ledningen.

Den 26 oktober 2007 togs en ny lånekredit för att återbetala existerande kreditfacilitet, för att ge likviditet till bolagets verksamheter och för att kunna finansiera nya projekt och ytterligare investeringar om de rätta möjligheterna skulle uppstå. Finansieringen består av en "revolving borrowing base" och "letter of credit"-facilitet om 850 MUSD samt en kreditfacilitet om 150 MUSD utan säkerhet. Kreditfaciliteten har lämnats av BNP Paribas, tillsammans med Bank of Scotland och Royal Bank of Scotland. Faciliteten syndikerades fullt ut under december 2007. Utestående kredit under denna kreditfacilitet per den 31 december 2007 uppgick till 418,0 MUSD per den 31 december 2007.

Det förväntas att det operativa kassaflödet kommer att vara tillräckligt för att tillgodose koncernens nuvarande likviditetsbehov, men om kassaflödet inte skulle vara tillräckligt kan koncernen använda sig av den outnyttjade delen av kreditfaciliteten. Inga återbetalningar av kreditfaciliteten är för närvarande prognostiserade.

Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats på följande tillgångar:

Belopp i TSEK	Lånefordringar och övriga fordringar	Investeringar som kan säljas	Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde
Tillgångar
Övriga aktier och andelar		245 702
Långfristiga fordringar	62 530
Kundfordringar	598 545
Kortfristig räntebärande fordran	44 254
Likvida medel	483 452
Skulder
Leverantörsskulder			300 121
Banklån			2 740 168
Kortfristig räntebärande skuld			44 254
	1 188 781	245 702	3 084 543

fortsättning – NOT 14 – DERIVAT (TSEK)

Utestående derivat

	31 december 2007		31 december 2006
Verkligt värde på utestående derivat i balansräkningen:	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Ränteswappar	–	–	4 199	–
Oljeprissäkringskontrakt	–	–	–	–
Valutaterminskontrakt	–	–	–	–
Summa	–	–	4 199	–
Långfristigt	–	–	–	–
Kortfristigt	–	–	4 199	–
Summa	–	–	4 199	–

Per den 31 december 2007 hade koncernen inga utestående derivat. Den 10 januari 2008 gick koncernen in i en ränteswap där LIBOR räntan låstes till 3,75% och säkrade därmed 200 MUSD av koncernens USD banklån för perioden januari 2008 till och med januari 2012.

För risker i den finansiella rapporteringen se avsnittet Intern kontroll för finansiell rapportering inom Bolagstyrningen på sid 34–36 och för operationella riskfaktorer se sid 40 för mer information.

NOT 15 – SPÄRRADE MEDEL

Spärrade medel utgörs av ett belopp som placerats som bankdeposition för att täcka en "letter of credit" för kommande prospekteringsåtaganden och uppgår till 23,831 TSEK (18 641 TSEK).

NOT 16 – UPPSKJUTNA FINANSIERINGSKOSTNADER

Uppskjutna finansieringskostnader uppgick 2007 till 63 369 TSEK och är hänförliga till kostnaderna för kreditfaciliteten och skrivs av under lånets löptid. 2007 uppgick avskrivningarna till 7 654 TSEK (18 633 TSEK). Se även not 7.

NOT 17 – ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR

I balansräkningsposten övriga finansiella tillgångar ingår ett belopp om 143 506 TSEK (78 536 TSEK) som är främst hänförligt moms betald på prospekterings- och utbyggnadskostnader i Ryssland som förväntas återbetalas genom moms erhållen från framtida projektintäkter.

NOT 18 – LAGER (TSEK)

Lager består av:	31 december 2007	31 december 2006
Lager av olja och naturgas	69 290	48 283
Borrutrustning och
förbrukningsmaterial	98 424	75 396
	167 714	123 679

Borrutrustning och
förbrukningsmaterial består av:	2007	2006
1 januari	75 396	37 458
Förvärvad genom förvärv	519	16 706
Inköp	68 492	68 367
Använt i produktionen	-46 264	-45 057
Omräkningsdifferenser	395	3 721
	98 516	81 195
Reserveringar	-92	-5 799
31 december	98 424	75 396

NOT 19 – KUNDFORDRINGAR (TSEK)

Inget belopp av materiell storlek har reserverats för osäkra fordringar.

NOT 20 – FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER (TSEK)

Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter består av:	31 december 2007	31 december 2006
Förutbetald hyra	8 051	4 577
Upplupna intäkter – Joint venture	4 882	11 093
Förutbetalda försäkringar	3 795	12 722
Upplupna intäkter	168	27
Övriga	36 108	26 052
	53 004	54 471

De joint venture balansposter som ingår i förutbetalda kostnader och upplupna intäkter är endast hänförliga till icke konsoliderade joint ventures.

NOT 21 – ÖVRIGA FORDRINGAR (TSEK)

Övriga fordringar består av:	31 december 2007	31 december 2006
Underuttag	35 065	46 936
Fordran på joint venture	117 312	187 671
Mervärdesskattefordran	27 184	29 067
Övriga kortfristiga fordringar	104 184	18 010
	283 745	281 684

Fordringar på joint venture är endast hänförliga till icke- konsoliderade joint ventures.

NOT 22 – ÖVRIGA RESERVER

	Reserv för		Valutaom	Summa
Övriga reserver i förändringar i	investeringar	Säkrings	räknings	övriga
eget kapital består av:	som kan säljas	reserv	reserv	reserver
Balans per den 1 januari 2006	99 109	-61 931	175 198	212 376
Valutaomräkningsdifferens	–	–	-695 258	-695 258
Justering för verkligt värde	-19 190	–	–	-19 190
Vinster och förluster redovisade direkt mot eget kapital	-19 190	–	-695 258	-714 448
Överföring till resultaträkningen	–	62 216	–	62 216
Balans per den 31 dec 2006	79 919	285	-520 060	-439 856
Valutaomräkningsdifferens	–	–	-271 102	-271 102
Justering för verkligt värde	-12 247	–	–	-12 247
Vinster och förluster redovisade direkt mot
eget kapital	-12 247	–	-271 102	-283 349
Överföring till
resultaträkningen	–	-285	–	-285
Balans per den 31 dec 2007	67 672	–	-791 162	-723 490

NOT 23 – AVSÄTTNINGAR – ÅTERSTÄLLNINGSKOSTNADER (TSEK)

	31 december 2007	31 december 2006
1 januari	624 675	329 173
Förvärvade genom förvärv	10 017	10 534
Nuvärdesjustering (not 7)	35 387	24 126
Betalningar	623	-28 846
Förändring i uppskattningar	40 373	320 324
Omräkningsdifferens	-10 312	-30 636
31 december	700 763	624 675

NOT 24 – PENSION (TSEK)

I maj 2002 rekommenderade ersättningskommittén styrelsen, som antog beslutet, att pension skulle utgå till Adolf H. Lundin vid hans avgång som styrelseordförande och hans tillträdande som hedersordförande. Vidare bestämdes att om Adolf H. Lundin skulle avlida skall månatliga utbetalningar utgå till hans fru, Eva Lundin under hennes livstid.

Fram till oktober 2006 har den pension som beslutades bestått av månatliga betalningar motsvarande en årlig ersättning på 206 TCHF (1 236 TSEK) och därefter har månatliga betalningar motsvarande en årlig ersättning om 138 TCHF (777 TSEK) utbetalats till Adolf H. Lundins änka Eva Lundin, och kommer att fortsätta under hennes livstid. Bolaget kan, om det så väljer, betala ut denna pensionsutfästelse genom en engångsbetalning på 1 800 TCHF (10 138 TSEK).

Under 2006 användes en diskonteringsränta om 2,5% vid värderingen av pensionsskulden vilket resulterat i en vinst i resultaträkningen 2006 om 1 679 TSEK hänförlig till en justering för verkligt värde.

Pension provision	2007	2006
1 januari	10 127	13 810
Justering för verkligt värde	–	-1 679
Gjorda utbetalningar	-777	-1 112
Omräkningsdifferens	128	-892
31 december	9 478	10 127

NOT 25 – ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR (TSEK)

Upplupna
	Övriga	Summa
9 938	4 108	14 046
–	206	206
-93	–	-93
–	10 182	10 182
-653	-335	-988
9 192	14 161	23 353
	avgångsvederlag

Avsättningen för avgångsvederlag återspeglar Lundin Petroleums andel i de indonesiska Salawati joint venture avsättningar för kostnader för avgångsvederlag till anställda. Denna avsättning är fullt underbyggd av depositioner som ingår i joint venture bolagens finansiella anläggningstillgångar.

NOT 26 – BANKLÅN (TSEK)

Banklån består av:	31 december 2007	31 december 2006
Kortfristiga
Återbetalning inom 6 månader	22 127	–
Återbetalning mellan 6–12 månader	22 127	–
Långfristiga
Återbetalning inom 2–5 år	2 740 168	1 391 063
Återbetalning efter 5 år	–	–
	2 784 422	1 391 063

Tabellen ovan ger en analys av koncernens finansiella skulder, grupperat på löptid baserat på den återstående perioden från balansdagen fram till det kontraktuella avräkningsdatumet. Återbetalningar av lån baseras på en nuvärdesberäkning av tillgångarnas framtida kassaflöden. Inga återbetalningar är för närvarande prognostiserade enligt denna beräkning. Återbetalningarna som visas i tabellen är baserade på en lånereduceringsplan. Den rörliga räntan på koncernens kreditavtal uppgår till LIBOR + 1,1% till och med 26 oktober 2007 och därefter LIBOR + 0,9%. Verkligt värde på banklånen har uppskattats till det bokförda värdet då lånet hade rörlig ränta.

Koncernens kreditavtal stipulerar att ett "event of default" äger rum när koncernen inte följer vissa grundläggande seder eller när vissa händelser sker enligt specifikation i avtal, något som är sedvanligt för finansiella avtal av denna storlek och typ. Om en sådan händelse sker kan, med hänsyn tagen till tillbörlig "cure" period, externa långivare vidta specifika åtgärder för att upprätthålla efterlevnaden av dess säkerhet, innefattande en snabbare återbetalning av utestående belopp för kreditfaciliteten.

NOT 27 – FINANSIELL LEASING (TSEK)

Koncernen har ingen finansiell leasing.

NOT 28 – OPERATIONELLT LEASINGAVTAL (TSEK)

Betalningar för operationell leasing uppgår i resultaträkningen till 27,8 MSEK (31,6 MSEK) och är hänförligt till försäljning och återförhyrning (sale-and-leaseback) av ett sålt transportfartyg i Norge. De kommande årens betalningar har baserats på en intresseandel i transportfartyget på 7%. Det operationella leasingavtalet upphör den 1 juli 2010. Lundin Petroleum har en option på att leasa transportfartyget för ytterligare 10 år efter denna tidpunkt.

Leasingbetalningar för 2007 och

framåt:	31 december 2007	31 december 2006
Inom 1 år	26 291	29 801
Inom 2–5 år	39 220	70 116
Totalt	65 511	99 917

NOT 29 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER (TSEK)

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter består av:	31 december 2007	31 december 2006
Upplupen semesterlöneskuld	7 847	4 742
Upplupna rörelsekostnader	18 117	29 485
Upplupna administrativa kostnader	–	2 437
Upplupna sociala avgifter	13 920	5 068
Upplupna löner	3 410	2 066
Övrigt	45 290	12 847
	88 584	56 645

NOT 30 – ÖVRIGA SKULDER (TSEK)

Övriga skulder består av:	31 december 2007	31 december 2006
Överuttag	151 293	17 986
Periodisering av förvärvspris	38 833	37 183
Joint venture skulder	898 340	650 845
Mervärdesskatteskuld	10 812	5 498
Skuld avseende sociala avgifter	3 309	6 206
Övrigt	18 697	28 582
	1 121 284	746 300

Under 2002 slutförde koncernen förvärvet av de 95,3% utestående aktierna i Lundin International SA (tidigare Coparex International SA) med en kontantbetalning på 172,5 MUSD och en tilläggsköpeskilling på upp till 27,5 MUSD som är beroende av produktionen från vissa tunisiska tillgångar. 2005 redovisades ett belopp om 38 615 TSEK som köpeskilling för aktierna baserat på Lundin Petroleums uppskattning av tilläggsköpeskillingen. Ansvarsförbindelsen att betala tilläggsköpeskillingen fortgick till den 31 december 2005 och efter detta datum har tilläggsköpeskillingen till fullo redovisats under övriga skulder.

Joint venture skulder som ingår i övriga skulder är endast hänförliga till icke konsoliderade joint ventures.

NOT 31 – STÄLLDA SÄKERHETER

Den 26 oktober 2007 tecknade koncernen en ny kreditfacilitet för vilket 418,0 MUSD var utestående per 31 december 2007. Finansieringen består av en "revolving borrowing base and letter of credit"-facilitet om 850 MUSD samt en kreditfacilitet om 150 MUSD utan säkerhet. Som säkerhet för krediten ligger aktierna i koncernens tillgångsbärande bolag samt framtida kassaflöden som genereras från de pantsatta bolagen.

De ställda säkerheterna per 31 december 2007 uppgår till 3 446 804 TSEK och representerar den bokförda nettotillgångsmassan i de pantsatta bolagen.

NOT 32 – ANSVARSFÖRBINDELSER

Vid tidpunkten för Lundin Petroleums förvärv hade Valkyries fyra utestående ansvarsförbindelser. Två av ansvarsförbindelserna är hänförliga till Laganskyblocket och uppgår till 12,5 MUSD att betala om en kommersiell fyndighet görs och 10,0 MUSD att betala vid belöningen av utbyggnadslicens för en fyndighet. Ytterligare 1 MUSD ska betalas till Ashirovskoyefältets säljare, det första kalenderår då produktionen från fältet överstiger 100 000 ton. Dessa poster är redovisade som ansvarsförbindelser.

Valkyries hade överenskommit att betala ytterligare 1 USD per kubikmeter ton olja som hittas på nyupptäckta fält inom Orenberglicensens område, förutsatt att kommersiella kvantiteter av olja finns. Detta är en ansvarsförbindelse från Oilgaztetförvärvet för vilken inga villkor ännu har uppfyllts per dagens datum. Denna ansvarsförbindelse har övertagits av Lundin Petroleum men på grund av osäkerheten, har ansvarsförbindelsen inte värderats.

NOT 33 – RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie beräknas genom att koncernens resultat divideras med vägt genomsnittligt antal aktier för året.

794 435 500
280 867 805
952 474 000 315 020 401

Resultat per aktie (i SEK) 3,02 2,83

Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att justera vägt genomsnittligt antal utestående aktier för året med utspädningseffekten på utestående teckningsoptioner och dividera koncernens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

	2007	2006
Koncernens resultat (SEK)	952 474 000	794 435 500
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier för året	315 020 401	280 867 805
Utspädningseffekt på utestående teckningsoptioner	389 514	1 383 532
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier för
året efter hänsyn tagen till utspädningseffekten på
utestående teckningsoptioner	315 409 915	282 251 337
Resultat per aktie (utspädd) (i SEK)	3,02	2,81

NOT 34 – JUSTERING FÖR KASSAFLÖDE FRÅN VERKSAMHETEN (TSEK)

	Not	2007	2006
Övriga avsättningar		-113	6 213
Nedskrivning av olje- och gastillgångar	4	369 603	123 469
Avskrivningar och amorteringar		1 012 770	790 201
Avskrivningar av uppskjutna
finansieringskostnader	16	7 654	18 633
Ränteintäkter i resultaträkningen		-37 339	-31 572
Aktuell skatt i resultaträkningen		91 323	567 709
Räntekostnader i resultaträkningen		86 103	41 803
Övriga icke-kassaflödespåverkande poster	35	825 713	463 036
Icke realiserade valutakursvinster		-160 467	-1 827
Justering kassaflöde från verksamheten		2 195 247	1 977 665

NOT 35 – KASSAFLÖDESANALYS – ÖVRIGA ICKE-KASSAFLÖDESPÅVERKANDE POSTER (TSEK)

	2007	2006
Uppskjuten skatt	766 714	469 208
Nuvärdesjustering av återställningskostnader	35 387	24 126
Aktierelaterade ersättningar	23 138	27 366
Övriga icke-kassaflödespåverkande poster	474	-57 664
	825 713	463 036

NOT 36 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

De transaktioner som koncernen har ingått med närstående parter "på armslängds avstånd" beskrivs nedan:

Koncernen betalade 320 TSEK (372 TSEK) till Namdo Management Services Ltd., ett privat bolag ägt av Lukas H. Lundin, styrelseledamot i bolaget, i enlighet med ett serviceavtal. Namdo har cirka 12 anställda och tillhandahåller administrativa och finansiella tjänster till ett antal publika bolag. Därmed finns det ingen anledning att allokera belopp betalda till Namdo direkt till Lukas H. Lundin. Det fanns per balansdagen inget utestående belopp att betala.

Koncernen erhöll 87 TSEK (565 TSEK) från Vostok Nafta Investment Ltd och närstående bolag, för tillhandahållandet av kontors- och redovisningstjänster samt deltagande i ett sportevenemang som organiserades av Lundin Petroleum. Vostok Nafta anses vara en närstående eftersom den största aktieägaren i Vostok Nafta är Lorito Holdings Ltd vilket även är den största aktieägaren i Lundin Petroleum. Per balansdagen var det utestående beloppet att erhålla 4 TSEK.

Koncernen erhöll 826 TSEK (– TSEK) från Lundin Mining och närstående bolag, för deltagande i ett sportevenemang som organiserades av Lundin Petroleum. Lundin Mining anses vara en närstående eftersom den största aktieägaren är Lorito Holdings Ltd vilket även är den största aktieägaren i Lundin Petroleum. Per balansdagen var det utestående beloppet att erhålla 0 TSEK.

NOT 37 – GENOMSNITTLIGT ANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER (TSEK)

	2007		2006
Medeltal anställda per land	Summa anställda	varav män	Summa anställda	varav män
Moderbolaget
Sverige	–	–	–	–
Summa moderbolaget	–	–	–	–
Dotterbolag i Sverige	–	–	–	–
Utländska dotterbolag
Storbritannien	25	18	24	17
Frankrike	54	42	53	41
Norge	27	19	17	11
Nederländerna	6	3	6	3
Indonesien	17	10	17	10
Ryssland	307	242	339	293
Tunisien	11	8	12	9
Singapore	4	3	3	2
Schweiz	44	31	42	29
Summa dotterbolag	495	376	513	415
Summa koncernen	495	376	513	415

Koncernen hade totalt 20 personer på ledande befattningar och i styrelsen (2006 och 2005: 20, 2004: 19 personer och 2003: 15 personer). Två kvinnor fanns med under åren 2005–2007 (En kvinna under 2004 och 2003).

Löner, andra	2007		2006
ersättningar och Löner och sociala kostnader per andra Sociala land ersättningar kostnader	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget
Sverige	5 234	877	6 586	1 221
Summa moderbolaget	5 234	877	6 586	1 221
Dotterbolag i Sverige	–	–	–	–
Utländska dotterbolag
Storbritannien	33 578	6 186	31 156	4 193
Frankrike	22 518	11 855	21 458	17 794
Norge	38 839	10 089	19 742	5 438
Nederländerna	4 477	819	4 792	760
Indonesien	4 885	3 063	5 568	4 415
Ryssland	60 824	7 268	30 470	2 317
Tunisien	5 002	600	8 264	1 037
Singapore	4 793	500	1 461	106
Schweiz	53 078	11 616	44 134	7 818
Summa dotterbolag	227 994	51 996	167 045	43 608
Summa koncernen	233 228	52 873	173 631	44 829
varav pensionskostnader:
- avgiftsbestämda planer		18 847		14 143
- förmånsbestämda planer		777		1 112

	2007		2006
Löner, andra ersättningar per land och mellan styrelsen och övriga anställda	Styrelseledamöter och verkställande direktör	Övriga anställda	Styrelseledamöter och verkställande direktör	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	5 234	–	6 586	–
Summa moderbolaget	5 234	–	6 586	–
Dotterbolag i Sverige	–	–	–	–
Utländska dotterbolag
Storbritannien	4 717	28 861	6 330	24 826
Frankrike	–	22 518	–	21 458
Norge	7 462	31 377	2 019	17 722
Nederländerna	1 494	2 983	1,192	3,599
Indonesien	1 805	3 080	1,952	3,616
Ryssland	5 453	55 371	4,158	26,312
Tunisien	3 012	1 990	3,740	4,524
Singapore	2 201	2 592	1,118	343
Schweiz	4 327	48 751	4,346	39,788
Summa dotterbolag	30 471	197 523	24 855	142 188
Summa koncernen	35 705	197 523	31 441	142 188

NOT 38 – ERSÄTTNING TILL STYRELSE OCH LEDNING

Styrelsen i Lundin Petroleum AB har tillsatt en ersättningskommitté för att administrera bolagets ersättningsprogram för företagsledningen. Kommittén består av tre ickeoperativa styrelseledamöter som träffas minst en gång om året för att få information om samt ta beslut rörande ersättningar till ledningen i enlighet med policies som är godkända av styrelsen. Den ledande filosofin i denna kommitté är Lundin Petroleums mål att rekrytera, motivera och behålla toppchefer med förmåga att uppnå koncernens mål och att uppmuntra och på lämpligt sätt belöna extra goda resultat på ett sätt som höjer aktieägarvärdet. Följaktligen har koncernen en ersättningspolicy som säkerställer att det finns en tydlig koppling till affärsstrategin, en samordning med aktieägarnas intressen och aktuell bästa praxis, samt strävar efter att ledande befattningshavare skall ha en skälig ersättning för sina bidrag till koncernens prestationer. Med prestation avses insats i att uppnå bolagets strategiska mål om tillväxt samt öka aktieägarvärde via värdeökning av aktien genom ökning av reserver, produktion, kassaflöde och vinst. För att fastställa ersättning till ledningen tar kommittén hänsyn till individuell prestation, ansvarsområden, tjänstgöringstid samt ersättningsnivåer i branschen. Kommittén kan rekommendera bonusutbetalningar till ledningen för arbete utfört för speciella projekt eller i speciella omständigheter. Enligt riktlinjerna ska utbetalningarna ligga mellan en till tio månadslöner. Det finns ingen policy för en garanterad årlig bonus.

Anställningsförmånerna till ledande befattningshavare i koncernen innehåller fem huvudkomponenter: a) Grundlön; b) Rörlig lön; c) Långsiktigt incitamentsprogram (LTI); d) Pensionsförmåner; och e) Icke-monetära förmåner.

Se sid 29 för ytterligare information om ersättningskommittén.

Lön och övriga ersättningar till icke-operativa	Styrelse
styrelseledamöter (TSEK)	arvode	Övrigt1	Totalt 2007	Totalt 2006
Ian H. Lundin	729	2 130	2 859	3 600
Adolf H. Lundin	–	–	–	1 112
Magnus Unger	600	–	600	538
Carl Bildt	–	–	–	288
Kai Hietarinta	175	350	525	429
Lukas Lundin	425	–	425	468
William Rand	600	–	600	600
Viveca Ax:son-Johnson	225	–	225	435
Summa	2 754	2 480	5 234	7 470

¹ Övriga ersättningar som betalats under 2007 är hänförliga till speciella projekt för bolagets räkning. Nivån på dessa ersättningar är i enlighet med vad som godkändes vid årsstämman 2007.

Inga avtal för avgångsvederlag finns för någon av de icke-operativa styrelseledamöterna.

Lön och övriga ersättningar till ledande
befattningshavare (TSEK)	Lön	Bonus4	Förmåner1	Totalt 2007	Totalt 2006	Pension 20072	Pension 2006
C. Ashley Heppenstall	3 477	1 320	489	5 286	5 317	332	223
Alexandre Schneiter	2 477	806	209	3 492	3 499	223	166
Chris Bruijnzeels	1 868	1 217	231	3 316	2 346	158	133
Ledande befattningshavare 3	6 495	1 493	453	8 441	7 525	430	394
Summa	14 318	4 835	1 382	20 535	18 687	1 142	916

¹ Förmåner inkluderar skolavgifter och sjukförsäkring.

² Pensionsbetalningarna är betalningar till pensionsförsäkringar om cirka 5 gånger utöver den schweiziska miniminivån.

³ Övriga befattningshavare består av de 4 direktörer som var anställda under året. 4 I bonusomkostnaden för 2007 ingår även ett belopp om 2 996 TSEK hänförligt till bonusbelöningar tilldelade i januari 2007 hänförliga till 2006. I december 2007 beslutade ersättningskommittén om en bonus för 2007 motsvarande en månadslön till VD och till ledande befattningshavare. I januari 2008 beslutade ersättningskommittén om ytterligare bonus för 2007 efter att ha utvärderat de anställdas bidrag till bolagets resultat och de individuella mål som uppnåtts. Kommittén belönade C. Ashley Heppenstall med en ytterligare bonus om 2 004 TSEK motsvarande sju månadslöner och Alexandre Schneiter och Chris Bruijnzeels belönades med 1 016 TSEK respektive 912 TSEK och de övriga 4 direktörerna med sammanlagt 2 325 TSEK motsvarande en till sju månadslöner. Tilläggsbonusen ingår inte i tabellen ovan.

fortsättning – NOT 38 – ERSÄTTNING TILL STYRELSE OCH LEDNING

Den vanliga pensionsåldern för en verkställande direktör är 65 år. Den avgiftsbestämda pensionsplanen är 10% av den pensionsgrundande inkomsten, varav den anställda själv bidrar med 40%. Den pensionsgrundande inkomsten defineras som årlig baslön.

Sedan december 2006 ingår avgångsvederlag i anställningskontrakten för ledande befattningshavare. Dessa avsättningar ger rätt till kompensation vid upphörande av anställning i det fall kontrollen av bolaget övergår till annan part. Om den anställde väljer att upphöra sin anställning eller om den anställda sägs upp utan anledning inom ett år efter det att kontrollen övergått till annan part har den anställda rätt till avgångsvederlag. Ersättningen till verkställande direktör, vice verkställande direktör och finansdirektör utgörs av två års baslön och för övriga ledande befattningshavare av ett års baslön.

Följande teckningsoptioner har givits ut till ledande befattningshavare. Ingen styrelsemedlem innehar optioner.

	Utgivna teckningsoptioner			Utestående teckningsoptioner per 31 december 2007
Ledande befattningshavare	2005 års program	2006 års program	2007 års program 1	2005 års program	2006 års program	2007 års program 1
C. Ashley Heppenstall	400 000	400 000	400 000	400 000	400 000	400 000
Alexandre Schneiter	350 000	350 000	350 000	350 000	350 000	350 000
Chris Bruijnzeels	55 000	60 000	100 000	55 000	60 000	100 000
Övriga ledande befattningshavare	245 000	275 000	300 000	235 000	275 000	300 000
Summa	1 050 000	1 085 000	1 150 000	1 040 000	1 085 000	1 150 000

¹ Maximalt antal aktieoptioner utgivna/utestående. Antalet är beroende på om prestationsvillkoret uppfylls.

För teckningsoptioner se även not 39.

NOT 39 – TECKNINGSOPTIONER TILL PERSONALEN

Bolaget har ett incitamentsprogram där teckningsoptioner ges ut till de anställda och ger dem möjligheten att köpa aktier i bolaget. Teckningsoptionerna för 2004–2007 har utgivits till genomsnittspriset för Lundin Petroleum aktien plus en premie om 10%, för de tio nästkommande handelsdagarna efter årsstämman. Teckningsoptionerna är giltiga i tre år men kan inte utnyttjas under det första året av dess löptid. Teckningsoptioner utställda till anställda som lämnar bolaget inom ett år efter utgivning förfaller.

Under årsmötet som hölls den 16 maj 2007 godkände Lundin Petroleums aktieägare införandet av en Long-Term Incentive Plan (LTI) bestående av en aktieoptionsplan och en prestationsaktieplan. De anställda hade valet att välja mellan aktieoptionsplanen och prestationsaktieplanen eller en 50/50 fördelning mellan de båda.

Aktieoptionsplanen inkluderar en villkorlig utgivning av optioner med en intjänandetid om 18 månader bundna till att prestationsvillkor vilket mäter Total Shareholder Return (TSR) gentemot en grupp av jämförbara bolag. Teckningsoptionerna gavs ut till genomsnittspriset för en aktie i Lundin Petroleum för de tio nästkommande handelsdagarna efter årsstämman plus en premie om 10%. De anställda kommer att erhålla mellan 0 och 100 procent av optionerna beroende på bolagets prestation beräknat genom användandet av en relativ TSR.

Prestationsaktieplanen inkluderar en villkorlig belöning av Lundin Petroleum aktier med en intjänande period om tre år och är bunden till ett prestationsvillkor relativt till TSR uppnås. Antalet aktier belönade under prestationsaktieplanen är baserat på optionernas värde under aktieoptionsplanen. De anställda kommer att erhålla mellan 50 och 100 procent på aktiernas värde beroende på bolagens prestation beräknat utifrån ett relativt TSR. I prestationsaktieplanen har Lundin Petroleum gjort en villkorlig belöning av 67 751 aktier knuten till uppnåendet av prestationskriteriet. I juni 2007 förvärvade Lundin Petroleum 68 000 av sina egna aktier för att till fullo säkra sin potentiella skyldighet under prestationsaktieplanen.

Förändringar i antalet utestående teckningsoptioner och deras vägda genomsnittliga lösenpris är som följer:

	2007		2006
	Genomsnittligt lösenpris i SEK per aktie	Utestående teckningsoptioner	Genomsnittligt lösenpris i SEK per aktie	Utestående teckningsoptioner
Per 1 januari	76,09	7 568 500	50,93	4 678 000
Tilldelade	78,05	3 525 000*	96,94	3 597 500
Förvärvade	–	–	57,78	642 500
Förverkade	–	–	–	–
Utnyttjade	45,83	-1 335 500	33,33	-1 219 500
Förfallna	83,92	-458 000	68,78	-130 000
Per 31 december	80,64	9 300 000	76,09	7 568 500

¹ Maximalt antal aktieoptioner utestående. Antalet är beroende på om prestationsvillkoret uppfylls.

Vägt genomsnittligt pris för utnyttjandet av teckningsoptionerna under 2007 var 69.93 SEK per aktie. Per den 31 december 2007 var 5 775 000 optioner inlösningsbara.

Verkligt värde för teckningsoptioner tilldelade under aktieoptionsplanen under perioden, fastställt med hjälp av Black & Scholes värderingsmodell var 28 940 TSEK baserat på en uppskattad volatilitet om 30%, en svensk stadsobligation med räntesats på 4,32% och en sannolikhet om 50% att prestationskriteriet uppnås. Volatiliteten var vid värderingstidpunkten på en historiskt hög nivå, det bedömdes dock att under intjänandeperioden skulle en normaliserad långfristig volatilitet om 30% råda. Det verkligt värde för aktieoptioner tilldelade under prestationsaktieplanen har beräknats utifrån aktiepriset vid tidpunkten för tilldelning och en sannolikhet om 50% att prestationskriteriet uppnås och uppgick till 2 464 TSEK. Den totala kostnaden för perioden uppgick till 23 138 TSEK. Se aktie data, sid 37–39, för mer information i detalj om lösenpris samt lösenperiod.

Ett nytt program (Långsiktig rörlig lön) kommer att framläggas vid årsstämman 2008 för godkännande. Det nya programmet skall kopplas till bolagets aktiekurs och kommer att betalas över en period om tre år från tilldelning för att kunna rekrytera och behålla personal.

NOT 40 – FÖRVÄRVAT DOTTERBOLAG

Den 31 oktober 2007 förvärvade Lundin Petroleums dotterbolag Lundin International SA 100% av aktierna i CARR Production France SARL ("CARR"). CARR konsoliderades in i Lundin Petroleum koncernen från och med den 1 november 2007.

Den förvärvade rörelsen bidrog med intäkter om 10,3 MSEK till Lundin Petroleum och en vinst om 4,5 MSEK för perioden 1 november–31 december 2007. Om CARR hade förvärvats den 1 januari 2007, skulle deras bidrag till Lundin Petroleums omsättning och resultat, för hela det räkenskapsåret, uppgått till 46,6 MSEK respektive 32,5 MSEK.

Köpeskillingen har beräknats som följer (belopp i TSEK):

Beräkning av köpeskilling
- Kontant betalt	65 345
- Direkta kostnader hänförliga till förvärvet	3 261
Summa köpeskilling	68 606

Tillgångar och skulder hänförliga till förvärvet (TSEK):

	Verkligt värde
Olje- och gastillgångar	82 550
Uppskjuten skattefordran	561
Fordringar och lager	9 445
Avsättningar	-10 017
Kortfristiga skulder	-14 779
Netto förvärvade tillgångar	67 760
Likvida medel i förvärvat dotterbolag	846
Köpeskilling	68 606

Efter balansdagen har CARR fusionerats med Lundin International SA.

FÖRVÄRVAT DOTTERBOLAG UNDER 2006

Den 31 juli 2006 förvärvade Lundin Petroleum 100% av aktierna i Valkyries Petroleum Corp. ("Valkyries") i utbyte mot aktier i Lundin Petroleum AB. Valkyries konsoliderades in i Lundin Petroleum koncernen från och med den 1 augusti 2006.

Tillgångar och skulder hänförliga till förvärvet (TSEK):

	Verkligt värde
Olje- och gastillgångar	7 683 504
Övriga anläggningstillgångar	12 107
Goodwill	862 137
Finansiella tillgångar	11 899
Fordringar och varulager	125 705
Minoritetsintresse	-1 714 035
Avsättningar	-10 534
Uppskjutna skatteskulder	-1 668 152
Långfristig räntebärande skuld	-157 349
Kortfristiga skulder	-131 976
Netto förvärvade tillgångar	5 013 306
Likvida medel i förvärvat dotterbolag	54 257
Köpeskilling	5 067 563

NOT 41 – HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Den 1 februari 2008, efter godkännandet från det Venezuelanska Energi och Petroleum ministeriet, slutförde Lundin Petroleum den tidigare annonserade försäljningen av det helägda dotterbolaget Lundin Latina de Petróleos, S.A. till PetroFalcon Corporation ("PetroFalcon") och förvärvet av aktier och optioner i PetroFalcon genom en riktad nyemission. Som ett resultat av dessa transaktioner är Lundin Petroleum den största aktieägaren i PetroFalcon med ett aktieinnehav om cirka 64 miljoner aktier i PetroFalcon vilket representerar 42 procent av utställda och utestående aktier i PetroFalcon. Lundin Petroleum har även förvärvat optioner i PetroFalcon som kan lösas in när som helst under en två års period för att förvärva upp till 5 000 000 aktier i PetroFalcon till ett lösenpris om 1,20 CDN per aktie. PetroFalcon är ett naturresursbolag med olje och gasverksamhet i Venezuela. PetroFalcon är noterat på Torontobörsen (ticker "PFC") och har existerande bevisade och sannolika reserver, innan royalty, om 36 miljoner fat oljeekvivalenter (MMboe) per den 1 januari 2007.

Den 7 januari 2008 meddelade Lundin Petroleum att prospekteringsborrningen 12/17b-1 i licensen P1301 i Moray Firthområdet i Nordsjön, Storbritannien, var ett torrt hål. Lundin Petroleum har ett intresse om 30 procent i denna borrning och de uppskattade kostnaderna om 50,0 MSEK hänförliga till denna borrning kommer att skrivas ned i första kvartalet 2008.

Den 10 januari 2008 gick koncernen in i en ränteswap där LIBOR räntan låstes till 3,75% och säkrade därmed 200 MUSD av koncernens USD banklån för perioden januari 2008 till och med januari 2012.

Den 10 mars 2008 meddelade Lundin Petroleum att prospekteringsborrningen Nyal-1 genomförd på Nyalstrukturen har nått planerat djup om 2 363 meter och kommer att pluggas igen som en torr borrning. Borrningen är belägen på torra land, på den västra delen av södra Muglad Basin i Block 5B i Sudan. Borrningen är den första i ett program om fyra som är planerat i Block 5B under 2008

Den 14 mars 2008 meddelade Lundin Petroleum att Prospekteringsborrningen Wan Machar-1 i Block 5B i Sudan (tidigare Umm Dandalo) har påbörjats. Borrningen är belägen i blockets träskområde, på den östra delen av bassängen. Borrningen har ett planerat borrdjup om 1 700 meter och har som målsättning att nå den övre och nedre delen av sandstensreservoaren från kritaperioden som har visat hög produktivitet i andra producerande oljefält i Muglad Basin. Potentiella, utvinningsbara prospekteringsresurser för Wan Macharstrukturen uppskattas till 1 542 miljoner fat olja (MMbo).

Den 14 mars 2008 meddelade Lundin Norway AS, ett helägt dotterbolag till Lundin Petroleum, försäljningen av en licensandel om 70 procent i licensen PL103B som innefattar sju procentenheter i det producerande olje- och gasfältet Jotun, offshore Norge. Lundin Petroleum har beslutat att sälja licensandelen om 7 procentenheter i olje- och gasfältet Jotun till Det norske oljeselskap för 72 miljoner norska kronor (MNOK) per den 1 januari 2008. Jotunfältet är beläget offshore Norge. Produktionen påbörjades 1999 och producerar via 12 utbyggnadsborrningar till Jotun FPSO. Bevisade och sannolika reserver (2P) netto Lundin Petroleum från Jotun var 0,9 MMboe per den 1 januari 2008 och några betingade resurser fanns inte för fältet. Slutförandet av försäljningen av licensandelen om 70 procent i licensen PL103B är villkorat av godkännanden från staten och av partners.

MODERBOLAGETS ÅRSREDOVISNING

Moderbolaget

Moderbolagets affärsverksamhet är att äga och förvalta olje- och gastillgångar. Resultatet för moderbolaget uppgick till en vinst om 34,7 MSEK (1 754,8 MSEK) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007. I resultatet för 2006 ingår en reservation för en anticiperad utdelning från ett dotterbolag om 1 768,3 MSEK.

Resultatet innefattar administrationskostnader uppgående till 39,8 MSEK (34,2 MSEK) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007. Ränteintäkter hänförliga till lån till dotterbolag uppgick till 20,7 MSEK (37,7 MSEK). Valutakursvinsterna uppgick till 31,0 MSEK (-17,9 MSEK). Valutakursvinsterna är främst hänförliga till omvärderingen av lån till ett dotterbolag i samband med den per 31 december 2006 bokförda anteciperade utdelningen. Den 16 maj 2007 konverterades lånet till aktier i dotterbolag.

Moderbolaget förvärvade 68 000 av sina egna aktier i juni 2007 till en genomsnittskurs om 64,43 SEK per aktie för att till fullo säkra sina åtaganden under den långsiktiga optionsplanen för de anställda. Denna transaktion har bokförts som en minskning av eget kapital.

Ingen uppskjuten skattefordran har redovisats avseende moderbolagets förlustavdrag på grund av osäkerheten om när i tiden förlustavdragen kan nyttjas.

Redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapport är upprättad i enlighet med redovisningsprinciper antagna i Sverige och tillämpar RR 32:06 som är utgiven av Redovisningsrådet, och Årsredovisningslagen (1995:1554). RR 32:06 kräver att moderbolaget ska använda sig av liknande redovisningsprinciper som koncernen, dvs. IFRS i den omfattning RR 32:06 tillåter. Moderbolagets redovisningsprinciper avviker inte i någon väsentlighet från koncernens redovisningsprinciper, se sid 54–58.

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET SOM AVSLUTADES DEN 31 DECEMBER 2007

Belopp i TSEK	Not	2007	2006
Serviceintäkter	1	22 389	39 218
Bruttoresultat		22 389	39 218
Administrationskostnader	2	-39 769	-34 192
Rörelseresultat		-17 380	5 026
Finansiella intäkter	3	52 047	1 806 299
Finansiella kostnader	4	–	-56 492
		52 047	1 749 807
Resultat före skatt		34 667	1 754 833
Skatt	5	–	–
Årets resultat		34 667	1 754 833

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i TSEK	Not	2007	2006
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Aktier i dotterbolag	6	7 722 667	5 279 421
Fordringar på koncernföretag	7	138 432	694 658
Summa anläggningstillgångar		7 861 099	5 974 079
Omsättningstillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		557	533
Övriga fordringar	8	11 889	1 790 627
Likvida medel		8 861	8 962
Summa omsättningstillgångar		21 307	1 800 122
SUMMA TILLGÅNGAR		7 882 406	7 774 201
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Bundet eget kapital
Aktiekapital		3 155	3 142
Reservfond		861 306	861 306
Summa bundet eget kapital		864 461	864 448
Fritt eget kapital
Övriga fonder		5 157 307	5 093 245
Balanserad vinst		1 821 289	51 565
Årets resultat		34 667	1 754 833
Summa fritt eget kapital		7 013 263	6 899 643
Eget kapital		7 877 724	7 764 091
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		1 934	49
Skulder till koncernföretag		–	7 648
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	9	2 457	1 908
Övriga skulder		291	505
Summa kortfristiga skulder		4 682	10 110
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		7 882 406	7 774 201
Ställda panter	11	3 446 804	1 986 537
Ansvarsförbindelser	11	150 720	161 313

MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS

MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS FÖR RÄKENSKAPSÅRET SOM AVSLUTADES DEN 31 DECEMBER

Belopp i TSEK	2007	2006
Kassaflöde använt för verksamheten
Årets resultat	34 667	1 754 833
Justering för
- Ej likviditetspåverkande poster	-987	-6 365
- Erhållna ränteintäkter	-302	-282
- Betalda räntekostnader	12	–
- Orealiserade valutakursvinster	-31 021	-1 837
Förändringar i rörelsekapital
Ökning/ minskning i kortfristiga tillgångar	-838	-1 793 312
Minskning/ ökning i kortfristiga skulder	-5 793	5 826
Summa kassaflöde använt för verksamheten	-4 262	-41 137
Kassaflöde använt för investeringar
Ökning/minskning i lån till dotterbolag	-52 242	-3 242
Summa kassaflöde använt för investeringar	-52 242	-3 242
Kassaflöde från finansiering
Köp av egna aktier	-4 395	–
Nyemission	61 207	40 648
Summa kassaflöde från finansiering	56 812	40 648
Förändring av likvida medel	308	-3 731
Likvida medel vid årets början	8 962	10 856
Valutakursförändring i likvida medel	-409	1 837
Likvida medel vid årets slut	8 861	8 962

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
	Aktie kapital 1	Reserv fond	Övriga fonder 2	Balanserad vinst	Årets resultat	Summa eget kapital
Balans per den 1 januari 2006	2 571	861 306	–	23 118	6 265	893 260
Överföring av föregående års resultat	–	–	–	6 265	-6 265	–
Nyemission	571	–	5 094 354	–	–	5 094 925
Omföring av aktierelaterade ersättningar	–	–	5 184	-5 184	–	–
Aktierelaterade ersättningar	–	–	–	27 366	–	27 366
Valutaomräkningsdifferens	–	–	-6 293	–	–	-6 293
Årets resultat	–	–	–	–	1 754 833	1 754 833
Balans per den 31 december 2006	3 142	861 306	5 093 245	51 565	1 754 833	7 764 091
Överföring av föregående års resultat	–	–	–	1 754 833	-1 754 833	–
Nyemission	13	–	61 194	–	–	61 207
Köp av egna aktier	–	–	-4 395	–	–	-4 395
Omföring av aktierelaterade ersättningar	–	–	8 247	-8 247	–	–
Aktierelaterade ersättningar	–	–	–	23 138	–	23 138
Valutaomräkningsdifferens	–	–	-984	–	–	-984
Årets resultat	–	–	–	–	34 667	34 667
Balans per den 31 december 2007	3 155	861 306	5 157 307	1 821 289	34 667	7 877 724

¹ Lundin Petroleum AB's registrerade aktiekapital per den 31 december 2007 uppgår till 3 155 506 SEK vilket motsvarar 315 550 580 aktier med ett kvotvärde per aktie på 0,01 SEK. I antalet aktier ingår 132 000 aktier som har givits ut i utbyte för optioner men som inte var registrerade den 31 december 2007.

² Övrigt tillskjutet kapital ingår från och med 1 januari 2006 i Övriga fonder tillsammans med valutakursdifferenser på lån till dotterbolag. Ytterligare 1 miljon aktier i Lundin Petroleum har reserverats för emittering till den tidigare innehavaren av Valkyries ägarintresse i Caspiskayafältet om Caspiskayafältet producerar minst 2 500 fat per dag (bopd) under en sammanhängande period om 30 dagar. Denna reservering har vid förvärvstidpunkten värderats till aktiepriset per den 31 juli 2006 och ingår i köpeskillingen.

NOTER TILL MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER

NOT 1 – SERVICEINTÄKTER PER LAND (TSEK)

	2007	2006
Storbritannien	12 727	11 053
Tunisien	7 820	21 993
Indonesien	1 994	2 412
Irland	-143	3 623
Nigeria	-9	137
	22 389	39 218

NOT 2 – ERSÄTTNINGAR TILL REVISORER (TSEK)

Moderbolagets revisorer är PricewaterhouseCoopers.

Ersättningar till koncernens revisorer

består av:	2007	2006
Revisionsarvode	887	815
Övriga	321	59
	1 208	874

NOT 3 – FINANSIELLA INTÄKTER (TSEK)

Finansiella intäkter består av:	2007	2006
Ränteintäkter	21 026	37 997
Utdelning	–	1 768 302
Valutakursvinster, netto	31 021	–
	52 047	1 806 299

I moderbolagets ränteintäkter ingår ett belopp om 20 729 TSEK (37 161 TSEK) erhållet från koncernbolag.

NOT 4 – FINANSIELLA KOSTNADER (TSEK)

Finansiella kostnader består av:	2007	2006
Valutakursförluster, netto	–	17,856
Övriga finansiella kostnader – koncernen	–	38,636
	–	56 492

Moderbolagets Övriga finansiella kostnader samt valutakursförluster under 2006 är främst hänförliga till en nedskrivning på ett lån i utländsk valuta till ett dotterbolag.

NOT 5 – SKATTER (TSEK)

	2007	2006
Vinst före skatt	34 667	1 754 833
Skatt enligt gällande bolagsskatt i Sverige
(28%)	-9 706	-491 353
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	-1 137	-15 657
Skatteeffekt på ej skattepliktiga intäkter	–	495 125
Utnyttjande av skattemässiga underskott	10 843	11 885
	–	–

NOT 6 – AKTIER I DOTTERBOLAG (TSEK)

För Not 6 se nästa sida (sida 77).

NOT 7 – FORDRAN PÅ KONCERNBOLAG (TSEK)

Fordran på koncernbolag

består av:	31 december 2007	31 december 2006
Fordran på koncernbolag	138 432	694 658
	138 432	694 658

Långfristig fordran på koncernbolag representerar investingslån till dotterbolagsverksamheter för vilka återbetalning inte sker i enlighet med en överenskommen återbetalningsplan.

NOT 8 – ÖVRIGA FORDRINGAR (TSEK)

Övriga fordringar består av:	31 december 2007	31 december 2006
Fordringar på koncernbolag	11 001	1 790 552
Mervärdesskattefordran	888	75
	11 889	1 790 627

NOT 9 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER (TSEK)

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter består av:	31 december 2007	31 december 2006
Sociala avgifter	266	503
Övriga	2 191	1 405
	2 457	1 908

NOT 10 – FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI

Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats på följande tillgångar:

Belopp i TSEK	Lånefordringar och övriga fordringar	Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Tillgångar
Fordringar på koncernbolag	149 433
Likvida medel	8 861
Skulder
Leverantörsskulder		1 934
	147 293	1 934

NOT 11 – STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Se koncernen not 31 samt 32 för detaljer.

Styrelsen och verkställande direktören i Lundin Petroleum AB har den 14 april 2008 godkänt årsredovisningen för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2007 för utfärdande.

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Styrelsen och koncernchef & verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen ger en rättvisande översikt av bolagets och koncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm, 14 april 2008

Lundin Petroleum AB (publ) Org. Nr. 556610-8055

Styrelseordförande	Koncernchef & VD

Ian H. Lundin C. Ashley Heppenstall Lukas H. Lundin William A. Rand Magnus Unger

NOT 6 – AKTIER I DOTTERBOLAG (TSEK)

	Organisationsnummer	Säte	Antal aktier	Procent	Nominellt värde per aktie	Bokfört värde 31 december 2007	Bokfört värde 31 december 2006
Direkt ägda
Lundin Energy AB	556619-2299	Stockholm, Sverige	10 000 000	100	SEK 0,01	100	100
Lundin Investment Ltd	EC-14476	Hamilton, Bermuda	12 000	100	USD 1,00	585	585
Lundin Petroleum BV	BV 1216140	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00	7 721 982	5 278 736
						7 722 667	5 279 421
Indirekt ägda
Lundin Britain Ltd	3628497	London, Storbritannien	24 265 203	100	GBP 1,00
- Lundin Heather Ltd	2748866	London, Storbritannien	9 701 000	100	GBP 1,00
- Lundin Thistle Ltd	4487223	London, Storbritannien	100	100	GBP 1,00
- Lundin UK Ltd	1006812	London, Storbritannien	5 004	100	GBP 1,00
Lundin Norway AS	986 209 409	Oslo, Norge	1 320 000	100	NOK 100,00
Lundin Netherlands Holding BV	BV 87466	Haag, Nederländerna	150	100	EUR 450,00
Lundin Netherlands BV	BV 86811	Haag, Nederländerna	30 000	100	EUR 450,00
Lundin Tunisia BV	BV 1355993	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00
Lundin Munir BV	BV 1225617	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00
Lundin Nigeria Ltd	RC 615830	Lagos, Nigeria	10 000 000	100	N 1,00
Lundin Albania BV	BV 1310581	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00
Lundin Exploration BV	BV 1303454	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00
Lundin Sudan BV	BV 1225619	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00
Lundin Sudan (Halaib) Ltd	EC-16775	Hamilton, Bermuda	12 000	100	USD 1,00
Lundin Block 5B BV	BV 1225618	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00
Lundin Marine BV	BV 1310579	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00
- Lundin Marine SARL	06B090	Pointe Noire, Kongo	200	100	FCFA 5 000
Lundin Kenya BV	1455810	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin East Africa BV	BV 1384640	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin South East Asia BV	BV 1384642	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin Ventures BV	BV 1386730	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin Vietnam BV	BV 1272860	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00
Lundin North Sea BV	BV 1397514	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin Cambodia BV	BV 1397919	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin Data Services BV	BV 1458414	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin Ventures VIII BV	BV 1458418	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin International BV	BV 1458420	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin Petroleum SA	1731/1999	Genève, Schweiz	1 000	100	CHF 100,00
Lundin Services BV	BV 1229867	Haag, Nederländerna	180	100	EUR 100,00
Viking Oil & Gas ASA	991036210	Oslo, Norway	1 000 000	100	NOK 1,00
Lundin Holdings SA	Nanterre B442423448	Montmirail, Frankrike	1 853 700	100	EUR 10,00
- Lundin International SA	Nanterre B572199164	Montmirail, Frankrike	1 660 662	99.86	EUR 15,00
- Lundin Gascogne SNC	Nanterre B419619077	Montmirail, Frankrike	100	100	EUR 152,45
Lundin Latina de Petroleos SA	N 6 Volume 8-A-Qto	Caracas, Venezuela	8 047 951	100	Bs 1 000
Lundin Indonesia Holding BV	BV 1386728	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
- Lundin Indonesia BV	BV 471132	Haag, Nederländerna	1 065	100	EUR 450,00
- Lundin Lematang BV	BV 547158	Haag, Nederländerna	40	100	EUR 450,00
- Lundin Oil & Gas BV	BV 547156	Haag, Nederländerna	40	100	EUR 450,00
- Lundin Blora BV	BV 561660	Haag, Nederländerna	40	100	EUR 450,00
- Lundin Sareba BV	BV 608284	Haag, Nederländerna	40	100	EUR 450,00
- Lundin Banyumas BV	BV 1140222	Haag, Nederländerna	182	100	EUR 100,00
- Lundin Salawati BV	BV 1408196	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
Lundin Russia BV - Lundin Russia Services BV	BV 1386727 BV 1391268	Haag, Nederländerna Haag, Nederländerna	18 000 18 000	100 100	EUR 1,00 EUR 1,00
- Lundin Russia Ltd.	656565-4	Vancouver, Kanada	55 855 414	100	CAD 1,00
- Lundin Lagansky BV	BV 1397745	Haag, Nederländerna	18 000	100	EUR 1,00
- LLC Valneft	1057747770002	Moskva, Ryssland	1	100	USD 100 000
- Valkyries Cyprus Ltd	148699	Nicosia, Cypern	3 736	100	CYP 1,00
- Valkam Holding Ltd	162301	Nicosia, Cypern	1 000	100	CYP 1,00
- Valkam II Holding Ltd	166574	Nicosia, Cypern	1 000	100	CYP 1,00
- CJSC Oilgaztet	1025601716360	Orenburg, Ryssland	401	50	RUR 1 000
- Mintley Cyprus Ltd	155499	Nicosia, Cypern	1 000	100	CYP 1,00
- Ulankhol Cyprus Ltd	159376	Nicosia, Cypern	1 000	100	CYP 1,00
- CJSC Kalmeastern	1020800566841	Kalmykia, Ryssland	10 000	51	RUR 10
- Culmore Holding Ltd	162316	Nicosia, Cypern	1 000	100	CYP 1,00
- Mintley Caspian Ltd	160901	Limasson, Cypern	5 000	70	CYP 1,00
- LLC PetroResurs	1047796031733	Moscow Reg., Ryssland	1	100	RUR 10 000

Per den 31 december är Lundin (Heather Oilfield) Ltd. , Lundin UK Exploration Ltd. och Valkam III Holding Ltd under likvidation.

Under 2007 såldes LLC Geoplast för en mindre köpeskilling.

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Lundin Petroleum AB (publ) Org nr 556610-8055

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lundin Petroleum AB (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37–77. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 14 april 2008

Klas Brand Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

PricewaterhouseCoopers AB PricewaterhouseCoopers AB

OLJE- OCH GASRESERVER

Bevisade och sannolika oljereserver	Summa Mbbl	Storbritannien Mbbl	Frankrike Mbbl	Nederländerna Mbbl	Tunisien Mbbl	Norge Mbbl	Venezuela Mbbl	Indonesien Mbbl	Ryssland Mbbl
1 januari 2006	130 050	54 074	20 050	146	4 729	34 692	4 143	12 216	–
Förändringar under året
- förvärv	46 626	–	–	–	–	–	–	–	46 626
- försäljningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–
- revision	11 005	1 328	3 960	-146	-512	5,016	150	239	970
- utvidgningar och fyndigheter	–	–	–	–	–	–	–	–	–
- produktion	-10 017	-6 086	-1 362	–	-429	-294	-150	-888	-808
- omklassificeringar	-4 143	–	–	–	–	–	-4,143	–	–
31 december 2006	173 521	49 316	22 648	–	3 788	39 414	–	11 567	46 788
2007
Förändringar under året
- förvärv	4 387	1 108	1,805	–	–	1 474	–	–	–
- försäljningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–
- revision	3 734	4 644	2,596	–	453	3 470	–	-196	-7 233
- utvidgningar och fyndigheter	–	–	–	–	–	–	–	–	–
- produktion	-11 814	-4 991	-1,270	–	-2 320	-230	–	-939	-2 064
- omklassificeringar
31 december 2007	169 828	50 077	25,779	–	1 921	44 128	–	10 432	37 491

Bevisade och sannolika gasreserver	Summa MMscf1	Storbritannien MMscf	Nederländerna MMscf	Norge MMscf	Venezuela MMscf	Indonesien MMscf
1 januari 2006	96 082	–	34 680	37 818	1 308	22 276
Förändringar under året
- förvärv	12 986	–	–	–	–	12 986
- försäljningar	–	–	–	–	–
- revision	12 412	–	2 375	9 267	53	717
- utvidgningar och fyndigheter	–	–	–	–	–	–
- produktion	-4 900		-4 601	-135	-68	-96
- omklassificeringar	-1 293	–	–	–	-1 293	–
31 december 2006	115 287		32 454	46 950	–	35 883
2007
Förändringar under året
- förvärv	52 260	22 427	–	29 833	–	–
- försäljningar	–	–	–	–	–	–
- revision	119	–	1,349	767	–	-1 997
- utvidgningar och fyndigheter	–	–	–	–	–	–
- produktion	-5 118	–	-4 926	-127	–	-65
- omklassificeringar	–	–	–	–	–	–
31 december 2007	162 548	22 427	28 877	77 423	–	33 821

¹ Bolaget har använts sig av en faktor på 6 000 SCF motsvarande en boe.

I de ryska reserverna om 37 491 är 12 812 Mbbl hänförligt till minoritetsägare och 24 679 Mbbl hänförligt till Lundin Petroleum. Utav de totala bevisade och sannolika olje- och gasreserverna per 31 december är ytterligare 36 Mbbl olja hänförligt till minoritetsägare i andra dotterbolag i koncernen.

Reserverna per den 31 december 2007 har certifierats av Gaffney, Cline & Associates.

Finansiella rapporter och DEFINITIONer

Finansiella rapporter

Lundin Petroleum publicerar följande rapporter:

412 maj	Rapport för de första tre månaderna (januari – mars) 2008.
413 maj	Årsstämma 2008
413 augusti	Rapport för de första sex månaderna (januari – juli) 2008.
412 november	Rapport för de första nio månaderna (januari – september) 2008.
4februari 2009	Bokslutsrapport 2008

Rapporterna finns tillgängliga på Lundin Petroleums hemsida, www. lundin-petroleum.com direkt efter offentliggörandet och utges på svenska och engelska. Rapporterna skickas ut automatiskt till de aktieägare som har anmält att man vill ha denna information.

Årsstämma 13 maj 2008

Årsstämman hålls senast sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för det totala innehavet av aktier.

Ordinarie årsstämma i Lundin Petroleum hålls tisdagen den 13 maj 2008 vid 13.00 på Oscarsteatern, Kungsgatan 63, Stockholm.

Deltagande

För att få rätt att deltaga vid årsstämman måste aktieägare:

• 4dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken onsdagen den 7 maj 2008
• 4 dels anmäla sitt deltagande till Lundin Petroleum senast torsdagen den 8 maj 2008

Anmälan om deltagande kan ske:

• 4per post till adress Lundin Petroleum AB, Hovslagargatan 5, 111 48 Stockholm
• 4per telefon 08-440 54 50
• 4per fax 08-440 54 59
• 4via e-mail: bolagsstamma@lundin.ch

Vid anmälan bör uppges namn, personnummer/organisationsnummer samt registrerat aktieinnehav.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste i god tid före den 7 maj 2008 genom förvaltarens försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att delta i årsstämman och utöva sin rösträtt

DEFINITIONER

En utförlig förteckning av definitioner återfinns på Lundin Petroleums hemsida, www.lundin-petroleum.com, under rubriken "Definitioner".

Valutaförkortningar

SEK	Svenska kronor
USD	USA dollar
CHF	Schweiz francs
NOK	Norska kronor
GBP	Brittiska pund
TSEK	Tusental svenska kronor
TUSD	Tusental USA dollar
TCHF	Tusental CHF
MSEK	Miljontal svenska kronor
MUSD	Miljontal USA dollar

Oljerelaterade förkortningar

bbl	Fat (barrel). Ett fat = 159 liter
bcf	Miljarder kubik fot
boe	Fat oljeekvivalenter.
boepd	Fat oljeekvivalenter per dag
bopd	Fat olja per dag
Mbbl	Tusen fat (latin: Mille)
Mbo	Tusen fat olja
Mboe	Tusen fat oljeekvivalenter
Mboepd	Tusen fat oljeekvivalenter per dag
MMbo	Miljoner fat olja
MMboe	Miljoner fat oljeekvivalenter
MMbpd	Miljoner fat per dag
MMbopd	Miljoner fat oljeekvivalenter per dag
cf	Kubikfot. En kubikfot = 0,028 m3
Mcf	Tusen kubikfot
Mcfpd	Tusen kubikfot per dag
MMscf	Miljoner standard kubikfot

Bevisade reserver

Bevisade reserver är reserver som kan uppskattas, genom analys av geologisk- och ingenjörsdata, vara med skälig tillförlitlighet kommersiellt utvinningsbara från ett givet datum, från kända reservoarer samt under rådande ekonomiska läge, existerande produktionsmetoder samt nuvarande regeringsbestämmelser. Bevisade reserver kan kategoriseras som utbyggda eller icke-utbyggda. Skulle deterministiska metoder tillämpas skulle termen tillförlitlighet anses uttrycka en hög grad av tillit att dessa kvantiteter kan utvinnas. Skulle sannolikshetslära tillämpas skulle det vara minst 90% sannolikhet att kvantiteterna som är utvunna är minst lika med de uppskattningar som gjorts.

Sannolika reserver

Sannolika reserver är icke bevisade reserver som genom analys av geologisk- samt ingenjörsdata anses mer sannolika att kunna utvinnas än motsatsen. I detta sammanhang anses det vara minst 50% sannolikhet att de utvunna kvantiteterna är minst lika stora som summan av bevisade och sannolika reserver.

Tryckt i Sverige Landsten Reklam – Vindspelet Grafiska Fotograf: Philippe Schiller

Huvudkontor

Lundin Petroleum AB (publ) Hovslagargatan 5 SE-111 48 Stockholm Sverige Telefon: 46-8-440 54 50 Telefax: 46-8-440 54 59 E-mail: info@lundin.ch

Koncernledningens kontor

Lundin Petroleum AB (publ) 5 chemin de la Pallanterie CH-1222 Vésenaz Schweiz Telefon: 41-22-595 10 00 Telefax: 41-22-595 10 05 E-mail: info@lundin.ch