AI assistant
NIBE Industrier — Annual Report 2010
Apr 8, 2011
2949_10-k_2011-04-08_60db35a0-58e1-4434-abd9-4a499507f197.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
– hållbara energilösningar i världsklass
Årsredovisning 2010
Innehållsförteckning
NIBE-koncernen
| NIBEs affärsområden | 4 |
|---|---|
| VD har ordet | 6 |
| Viktiga händelser under året | 8 |
| NIBE-aktien | 10 |
| Affärskoncept | 12 |
| Ledningsfilosofi | 14 |
| Tillväxtmodell | 16 |
| Hållbart värdeskapande | 18 |
Affärsområdenas verksamheter
| NIBE – ständigt närvarande | 28 |
|---|---|
| NIBE Element | 31 |
| NIBE Energy Systems | 37 |
| NIBE Stoves | 43 |
Ekonomisk information
| Förvaltningsberättelse | 49 |
|---|---|
| Femårsöversikt | 50 |
| Riskhantering | 53 |
| Bokslut 2010 | 54 |
| Resultaträkningar | 58 |
| Balansräkningar | 60 |
| Kassaflödesanalyser | 63 |
| Noter | 64 |
| Bolagsstyrningsrapport | 77 |
| Revisionsberättelse | 80 |
| Styrelse, ledning och revisor | 81 |
| Koncernens bolag | 83 |
Finansiell information
Den fullständiga årsredovisningen tillsammans med kallelse till årsstämman distribueras till alla aktieägare som inte meddelat att man ej önskar någon skriftlig information.
Dessutom publiceras årsredovisningen på vår hemsida www.nibe.com.
Årsstämma
Årsstämma äger rum onsdagen den 11 maj 2011 kl 17.00 på NIBE i Markaryd.
Utdelning
Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdelning på 1,75 kronor per aktie för verksamhetsåret 2010, motsvarande 164,4 Mkr. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelning skickas från Euroclear Sweden/ VPC AB torsdagen den 19 maj 2011.
Kalender
11 maj 2011 Kvartalsrapport januari – mars 2011 Årsstämma
16 augusti 2011
Kvartalsrapport januari – juni 2011
7 september 2011
Kapitalmarknadsdag i Markaryd
15 november 2011
Kvartalsrapport januari – september 2011
2010 i korthet
| Nettoomsättning | Rörelseresultat | Rörelsemarginal | Medeltal anställda |
|---|---|---|---|
| 6.511,5 Mkr | 796,1 Mkr | 12,2% | 5.945 |
| Året i siffror | 2010 | 2009 | Förändring | |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Mkr | 6.511,5 | 5.751,2 | 13 % |
| Tillväxt | % | 13,2 | – 1,0 | 1.420 % |
| Rörelseresultat | Mkr | 796,1 | 631,3 | 26 % |
| Resultat efter finansnetto | Mkr | 745,1 | 560,9 | 33 % |
| Investeringar i anläggningstillgångar | Mkr | 405,9 | 217,9 | 86 % |
| varav i befintliga anläggningar | Mkr | 166,2 | 145,3 | 14 % |
| Bruttomarginal | % | 15,5 | 14,6 | 6 % |
| Rörelsemarginal | % | 12,2 | 11,0 | 11 % |
| Vinstmarginal | % | 11,4 | 9,8 | 17 % |
| Sysselsatt kapital | Mkr | 3.615,5 | 3.709,0 | – 3 % |
| Eget kapital | Mkr | 2.482,7 | 2.190,0 | 13 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 22,2 | 16,8 | 33 % |
| Avkastning på eget kapital | % | 23,4 | 20,2 | 16 % |
| Avkastning på totalt kapital | % | 16,4 | 13,1 | 25 % |
| Kapitalomsättningshastighet | ggr | 1,31 | 1,16 | 13 % |
| Soliditet | % | 48,2 | 45,7 | 6 % |
| Andel riskbärande kapital | % | 50,9 | 48,6 | 5 % |
| Operativt kassaflöde | Mkr | 616,3 | 748,5 | – 18 % |
| Räntetäckningsgrad | ggr | 11,8 | 7,3 | 61 % |
| Räntebärande skulder/Eget kapital | % | 45,6 | 69,4 | – 34 % |
| Medeltal anställda | st | 5.945 | 5.519 | 8 % |
| Definitioner, se sidan 55. |
Omsättning per geografisk region
- y Omsättningen ökade till 6.511,5 Mkr (5.751,2 Mkr)
- y Resultatet efter finansnetto ökade till 745,1 Mkr (560,9 Mkr)
- y Resultatet efter skatt ökade till 553,1 Mkr (412,1 Mkr)
- y Vinsten per aktie uppgick till 5,84 kr (4,36 kr)
- y Styrelsen föreslår en utdelning på 1,75 kr/aktie (1,30 kr/aktie)
- y Förvärv av
- danska Lotus Heating Systems A/S
- 50% i norska ABK AS
- danska Lund & Sørensen A/S
NIBEs verksamhetsområden
NIBE Industrier är ett internationellt värmeteknikföretag som bedriver verksamhet inom tre olika affärsområden NIBE Element, NIBE Energy Systems och NIBE Stoves med visionen att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Koncernen har mer än 5.900 anställda och bedriver verksamhet i Europa, Nordamerika och Asien. Varje affärsområde har sin operativa ledning som arbetar under eget resultatansvar. I det börsnoterade moderbolaget samordnas koncerngemensamma frågor av övergripande karaktär som exempelvis finansiering, företagsförvärv, ekonomistyrning och personalpolitik.
NIBE Element
NIBE Element är marknadsledande i norra Europa och en av de internationellt ledande tillverkarna av komponenter och system för elektrisk uppvärmning samt resistorer. Marknaden utgörs av industriella användare och komponentanvändare.
Läs mer om NIBE Elements verksamhet på sidorna 31 – 36.
NIBE Energy Systems
NIBE Energy Systems är marknadsledande i Norden och har en marknadsledande position i norra Europa inom huvudområdena värmepumpar och varmvattenberedare för villor och större fastigheter. Marknaden utgörs av ROTsektorn (Renovering, Om- och Tillbyggnad) samt nyproduktion av småhus och övriga fastigheter. IWABO
Läs mer om NIBE Energy Systems verksamhet på sidorna 37 – 42.
NIBE Stoves
NIBE Stoves är marknadsledande i Norden och en av de absolut ledande tillverkarna i övriga Europa på brasvärmeprodukter. Marknaden utgörs av såväl befintliga som nyproducerade villor och fritidshus.
Läs mer om NIBE Stoves verksamhet på sidorna 43 – 48.
Starkt 2010 – bra utgångsläge för fortsatt tillväxt
Koncernens omsättningstillväxt under 2010 uppgick till 13,2% varav 7,3% var organisk. Under motsvarande period i fjol minskade omsättningen med 1% och exklusive förvärv med 2,9%.
Efterfrågesituationen i Norden har fortsatt att stadigt förbättras för alla våra tre affärsområden. I övriga Europa har efterfrågebilden varierat avsevärt mellan olika länder och marknadssegment och ger sammantaget en avvaktande bild. Såväl Asien som Amerika uppvisar däremot en bättre utveckling av efterfrågan.
Det är med stor tillfredsställelse som vi kan konstatera att alla tre affärsområdena har fortsatt att stärka sina marknadspositioner. Detta förklaras i sin tur av en massiv och långsiktig satsning på såväl produktutveckling som marknadsföring. Att vi inte dragit ner på denna satsning under konjunkturnedgången, utan istället till och med vågat utöka den, ger oss nu en god återbetalning.
Med hänsyn tagen till den kraftiga säsongsförskjutningen av såväl omsättning som resultat till andra halvåret, gjordes under första halvåret 2010 en sedvanlig lageruppbyggnad av färdigvaror liksom av vissa kritiska insatsvaror. Detta säkerställde i stort sett acceptabel leveranssäkerhet under andra halvåret. Inför innevarande års motsvarande lageruppbyggnad kommer vi dock att arbeta med målsättningen att ha ett något större lager av vissa värmepumpstyper vid halvårsskiftet.
Rörelseresultatet har förbättrats med 26,1%, vilket huvudsakligen förklaras av högre omsättning, förbättrad produktivitet och god kontroll av de fasta kostnaderna. Trots ett intensivt arbete med att hålla emot kostnadsökningarna på insatsvaror, så tvingas vi däremot tyvärr konstatera att materialandelen stigit något under året. Vidare har valutautvecklingen vid omräkningen på koncernnivå haft en negativ effekt på såväl omsättning som resultat.
Resultatet efter finansnetto har förbättrats med 32,8% jämfört med helåret 2009. En avsevärt lägre nettoupplåning är förklaringen till det förbättrade finansnettot.
Välinvesterade anläggningar
Investeringarna i de befintliga verksamheterna uppgick till 166,2 Mkr att jämföras med 145,3 Mkr under 2009. Investeringstakten har därmed två år i rad legat klart under den årliga planenliga avskrivningstakten på 215,9 Mkr. Våra anläggningar har generellt sett en mycket hög kvalitets- och produktivitetsnivå och de är väl förberedda för att klara av en avsevärd expansion. Detta innebär att de närmast kommande årens investeringsverksamhet bedöms komma att ligga i nivå med den planenliga avskrivningstakten.
Starka finanser
Förbättringen av vår finansiella styrka och vår balansräkning under 2010 är påtaglig. Exempelvis har nettoupplåningen reducerats från 1.169,9 Mkr till 723,2 Mkr. Vidare har rörelsekapitalets andel av omsättningen gått ner från 22,9% till 20,1% och soliditeten ökat från 45,7% till 48,2%.
Strategiska förvärv
Förvärvet av danska Lotus Heating Systems A/S är i enlighet med det optionsavtal som ingicks i april 2008. Bolaget är en av Danmarks ledande leverantörer av braskaminer i plåt och ökar NIBE Stoves marknadsnärvaro ytterligare i framför allt Danmark och Tyskland.
Initialt har 50% av aktierna i norska värmepumpsleverantören ABK AS förvärvats och resterande 50% kommer att förvärvas under 2014. Bolaget, som är en av Norges absoluta marknadsledare inom marknadssegmentet luft/ luft-värmepumpar, kommer att tillsammans med NIBE Energy Systems hela övriga värmepumpssortiment skapa en mycket slagkraftig plattform för affärsområdet i Norge.
Förvärvet av danska Lund & Sørensen A/S, som genom dotterbolag även har verksamhet i Kina, förstärker NIBE Elements nordiska position inom systemlösningar för industrin samt affärsområdets globala position inom vindkraftsindustrin.
Under inledningen av 2011 förvärvades verksamheten i brittiska Thermtec Ltd för att integreras med NIBE Elements befintliga verksamhet i Storbritannien. Detta förstärker ytterligare NIBE Elements position inom industrisegmentet i Storbritannien.
Den schweiziska elementdivisionen i Electrolux Professional AG förvärvades också under inledningen av 2011 för att ytterligare stärka vår position inom industrisegmentet, denna gång på den schweiziska marknaden.
Den sammanlagda omsättningen för dessa förvärv uppgår till cirka 550 Mkr.
Stark företagskultur
Den extremt djupa lågkonjunktur som världen nu med stor sannolikhet lagt bakom sig fyller de allra flesta människor med förnyad framtidstro och initiativkraft.
Vad vi kan ha med oss som en liten minnesnotering inför framtida ekonomiska nedgångar är att alla domedagsprofeter till trots så har vår civilisation en alldeles enastående överlevnadsoch anpassningsförmåga.
Beträffande vårt eget företag så kan vi konstatera att vi också har en mycket god förmåga att parera allvarliga svackor i den totala ekonomin. Detta illustreras exempelvis av att vår rörelsemarginal under lågkonjunkturen som lägst var nere på 9,8% (2007) och att avkastningen på eget kapital som lägst var nere på 20,2% (2009).
Vi skulle kunna sammanfatta det hela genom påståendet att NIBE vid utgången av 2010 är ett i alla avseenden starkare företag än när vi gick in i lågkonjunkturen 2007.
Såväl vår kostnads- som kapitalstruktur är noga genomarbetade och väl anpassade till rådande efterfrågan och verksamhetsstorlek.
Vi har fortsatt att fokusera på produktivitet och kvalitet under hela lågkonjunkturen, vilket bidragit till att vi kunnat upprätthålla lönsamheten och förbättra konkurrenskraften.
Den kraftigt utökade satsningen på produktutveckling har som inledningsvis nämnts varit en avgörande faktor för att kunna upprätthålla och öka omsättningen.
Allt detta är i sin tur byggt på våra genuint småländska värderingar där lönsamheten alltid kommer i första rummet, vilket tillsammans med långsiktighet, sunt förnuft, enkelhet, ärlighet och envishet gör vår företagskultur svårslagen.
Hållbart värdeskapande
Den offentliga debatten har under senare år i allt högre utsträckning kommit att handla om hållbarhet och hållbart värdeskapande. Detta är någonting som känns väldigt naturligt för oss på NIBE eftersom såväl vår företagskultur som våra produkter bygger just på dessa värderingar.
För att skapa både en enhetlighet och en jämförbarhet för hållbarhetsredovisningen så beslutade vi oss under 2010 för att börja redovisa enligt den internationella normen GRI, Global Reporting Initiative. Resultatet av detta, vilket mera i detalj presenteras längre fram i årsredovisningen, är att vi för närvarande når upp till C-nivån där den långsiktiga målsättningen dock är att vi skall nå upp till A-nivån.
10 miljarder i omsättning 2012
Vår målsättning är att 2012 uppnå en omsättning på 10 miljarder kronor med bibehållen god lönsamhet. Det innebär en genomsnittlig årlig tillväxt på 24% under 2011 och 2012, vilket ligger strax över vårt långsiktiga tillväxtmål på 20%.
Marknaden för våra produkter och de potentiella förvärvsmöjligheterna finns definitivt och dessutom har vi den finansiella styrkan för att nå detta mål.
Med hänsyn tagen till den starka svenska kronan så borde realistiskt sett något mer än hälften av den tänkta omsättningstillväxten utgöras av företagsförvärv.
Goda utsikter för 2011
Vår företagsfilosofi och vårt produktprogram med fokusering på energibesparing och hållbarhet placerar oss helt rätt i tiden.
Vår finansiella ställning är utomordentligt stark, vilket ger en god beredskap för ytterligare förvärv.
Vår egen styrka, en fortsatt förbätt-
rad konjunktur samt höga energipriser gör att vi är positiva till utsikterna för 2011.
Markaryd i mars, 2011
Gerteric Lindquist Verkställande direktör och koncernchef
Viktiga händelser under året
Kvartal 1
NIBE Railway Components bildas
NIBE Railway Components bildas för att koordinera samarbetet mellan de bolag inom NIBE Element som arbetar med komponenter för spårbunden trafik. Målsättningen är att på ett effektivt sätt kunna erbjuda våra kunder affärsområdets kompletta sortiment.
Lyckad mässa i Stockholm
NIBE Energy Systems gör stor succé på Nordens största mässa för byggbranschen, Nordbygg i Stockholm. Elva produktnyheter presenteras, bland annat den nya frånluftsvärmepumpen NIBE F750, en unik frånluftsvärmepump på marknaden som klarar den nya svenska byggnormen BBR 16.
Handöl 35T vinner designpris
Svenska Handöl 35T från NIBE Stoves tilldelas det mycket prestigefulla designpriset Red dot design award under 2010.
Kvartal 2
ABK-dagar i Norge
Genom förvärvet av det norska ABK AS, experter på systemlösningar för energieffektivisering och inomhuskomfort, stärker NIBE Energy Systems sin marknadsposition på den norska marknaden. De årligen återkommande ABK-dagarna är ett välbesökt arrangemang där de
senaste produktnyheterna visas för branschens energiproffs.
NIBE Stoves förvärvar Lotus
NIBE Stoves utnyttjar optionen från 2008 att förvärva danska Lotus Heating Systems A/S och
blir därmed marknadsledare i Danmark. Verksamheten drivs framgångsrikt vidare av den tidigare ledningen.
NIBE Stoves etablerar verksamhet i Ryssland
Som ett led i marknadsexpansionen utanför Norden genomför NIBE Stoves en långsiktig satsning på den stora ryska marknaden. Inledningsvis etableras ett eget dotterbolag med försäljningskontor i Dubna utanför Moskva.
Kvartal 3
Nyproduktion av småhus ökar
I takt med att ekonomierna i Norden stärks börjar också nyproduktionen av småhus att öka så smått, vilket gynnar alla våra affärsområden. I övriga Europa ligger nybyggnationen fortfarande på en historiskt låg nivå.
NIBE Energy Systems expanderar i öst Tjeckiska DZD, som sedan förvärvet för fem år sedan utvecklats mycket positivt, expanderar nu sin verksamhet ytterligare, när NIBE Energy Systems investerar i en ny produktionsanläggning i Lustenice i Tjeckien.
Ny produkt från NIBE Element
Den första elektroniska kopplingsboxen för uppvärmning av varmvatten och andra vätskor lanseras under hösten av NIBE Element. Genom den elektroniska styrningen uppnås en mycket noggrannare reglering än med en traditionell mekanisk lösning.
Kvartal 4
NIBEs största värmepumpsprojekt på gång i Stockholm
I slutet av året stod det klart att NIBE Energy Systems skall delta i Sveriges och ett av Europas största bergvärmeprojekt någonsin. 500 lägenheter i 52 hus ska värmas upp med 26 bergvärmepumpar som har en sammanlagd effekt på 1.300 kW och som hämtar 3,5 miljoner kWh ur berget, vilket ger en årlig besparing på cirka fem miljoner kronor.
Snökaos i Europa
Tidigare än på många år kommer vintern till Europa med snökaos och kyla. Stora delar av kollektivtrafiken drabbas hårt och många hushåll blir strömlösa. Den hårda vintern gynnar efterfrågan inom NIBEs alla tre affärsområden.
ROT-avdraget blir kvar
Den svenska ekonomin utses till den starkaste i Europa. En av anledningarna bedöms vara ROT-avdraget som halverar arbetskraftskostnaderna för kunden vid renoveringar i hemmet. Försäljningen inom såväl NIBE Energy Systems som NIBE Stoves påverkas positivt.
NIBE Element förvärvar Lund & Sørensen A/S
Genom förvärvet av danska Lund & Sørensen A/S kompletteras NIBE Elements nordiska industriverksamhet ytterligare. Samtidigt får NIBE Wind Components en internationellt sett ännu slagkraftigare profil då Lund & Sørensen har flertalet av världens tillverkare av vindkraftverk som kunder.
NIBE-aktien
NIBE Industrier ABs B-aktier inregistrerades på OTC-listan Stockholmsbörsen (idag Mid cap, NASDAQ OMX Stockholm) den 16 juni 1997 efter en nyemission på 1.170.000 B-aktier. Teckningskursen var 70 kronor per aktie. Detta motsvarar 4,38 kronor per aktie efter split som genomförts dels i juni 2003 dels i juni 2006.
Aktiekapital
Aktiekapitalet i NIBE Industrier AB uppgår till 58,7 Mkr fördelat på 13.160.256 A-aktier och 80.759.744 B-aktier. Kvotvärdet är 0,625 kronor per aktie. Varje A-aktie berättigar till 10 röster på bolagsstämmor och varje B-aktie till en röst. Alla aktier har lika rätt till utdelning. Vid utgången av 2010 fanns inga utestående konverteringslån eller optionsrätter som kan komma att späda ut aktiekapitalet.
Kursutveckling och omsättning
Under 2010 ökade NIBEs aktiekurs med 49% från 69,00 kronor till 102,75 kronor. Carnegie Småbolagsindex ökade under samma period med 27% och OMX Stockholm All-share (OMXS) med 23%. Vid utgången av 2010 uppgick därmed NIBEs börsvärde till 9.650 Mkr, baserat på senaste betalkurs. Antalet omsatta NIBE-aktier på NASDAQ OMX Stockholm uppgick till 18.905.873, vilket motsvarar en omsättningshastighet på 20,1% under 2010.
Utdelningspolicy
Målsättningen är att bolaget långsiktigt skall lämna en utdelning motsvarande 25 – 30% av koncernens resultat efter skatt. För verksamhetsåret 2010 föreslår styrelsen en utdelning med 1,75 kronor per aktie, vilket motsvarar 30,0% av koncernens resultat efter skatt.
Aktieägare
Antalet aktieägare har minskat något under året. Vid utgången av 2010 hade NIBE 16.865 enskilda aktieägare mot 18.206 aktieägare vid samma tidpunkt året innan. De tio största enskilda ägarna svarade för 63,4% av rösterna och 46,1% av kapitalet.
Aktieägarvärde
För att öka omsättningen i NIBE-aktien och för att ge såväl nuvarande som framtida ägare förutsättningar att värdera koncernen på ett så rättvisande sätt som möjligt, arbetar ledningen ständigt med att utveckla och förbättra den finansiella informationen och medverkar aktivt vid träffar med svenska och utländska analytiker, aktiesparare och media.
Aktiekapitalets utveckling
| År | Ökning av aktiekapital (kr) |
Kvotvärde (kr) |
Totalt antal aktier (st) |
Totalt aktie kapital (kr) |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 1990 | Nyemission 1) | 6.950.000 | 100,00 | 70.000 | 7.000.000 |
| 1991 | Fondemission | 40.000.000 | 100,00 | 470.000 | 47.000.000 |
| 1994 | Split 10:1 2) | – | 10,00 | 4.700.000 | 47.000.000 |
| 1997 | Nyemission | 11.700.000 | 10,00 | 5.870.000 | 58.700.000 |
| 2003 | Split 4:1 3) | – | 2,50 | 23.480.000 | 58.700.000 |
| 2006 | Split 4:1 4) | – | 0,625 | 93.920.000 | 58.700.000 |
1) Riktad nyemission till dåvarande ägare till teckningskursen 100 kronor per aktie.
2) Ändring av aktiens kvotvärde från 100 kronor till 10 kronor. 3) Ändring av aktiens kvotvärde från 10 kr till 2,50 kronor. 4) Ändring av aktiens kvotvärde från 2,50 kr till 0,625 kronor.
NIBE-aktien har under året följts och analyserats av bland annat följande fondkommissionärer och banker;
Carnegie Andreas Koski, tel 08-588 687 43
Danske Markets Equities Carl Gustafsson, tel 08-568 805 23
Handelsbanken Capital Market Jon Hyltner, tel 08-701 12 75
SEB Enskilda Sebastian Lang, tel 08-522 295 32
Swedbank Markets Peter Näslund, tel 08-585 918 23
Ålandsbanken Christian Wallberg, tel 08-791 48 24 Öhman Fondkommission
David Jacobsson, tel 08-402 52 72
Aktiekursutvecklingen
aktier per börsdag i tusental Carnegie Småbolagsindex kronor OMX Stockholm All-Share (OMXS) kronor aktier per börsdag i tusental Carnegie Småbolagsindex kronor
OMX Stockholm All-Share (OMXS) kronor
Genomsnittligt antal omsatta Genomsnittligt antal omsatta
Data per aktie
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier | st 93.920.000 93.920.000 93.920.000 | 93.920.000 93.920.000 | ||||
| Aktiekurs den 31/12 | Kr | 102,75 | 69,00 | 44,40 | 78,00 | 115,00 |
| Vinst efter skatt/aktie Aktiekurs kronor |
Aktiekurs kronor Kr |
5,84 | 4,36 | 3,94 | 3,35 Genomsnittligt antal omsatta |
3,74 |
| Eget kapital/aktie Carnegie Småbolagsindex kronor |
Kr | Carnegie Småbolagsindex kronor 26,34 OMX Stockholm All-Share (OMXS) kronor |
23,24 | 20,04 | aktier per börsdag i tusental Genomsnittligt antal omsatta 16,48 |
13,67 |
| Föreslagen utdelning OMX Stockholm All-Share (OMXS) kronor |
Kr | 1,75 | 1,30 | 1,15 | aktier per börsdag i tusental 1,15 |
1,15 |
| Kurs/eget kapital | 3,90 | 2,97 | 2,22 | 4,73 | 8,42 | |
| Direktavkastning | % | 1,70 | 1,88 | 2,59 | 1,47 | 1,00 |
| Totalavkastning | % | 51,45 | 58,33 | – 41,60 | – 31,17 | 91,19 |
| Operativt kassaflöde/aktie | Kr | 6,56 | 7,97 | 4,43 | – 3,74 | 1,70 |
| Utdelningsandel | % | 30,0 | 29,9 | 29,2 | 34,3 | 30,8 |
| PE-tal efter skatt | 17,6 | 15,8 | 11,3 | 23,3 | 30,8 | |
| Börsvärde | Mkr | 9.650 | 6.480 | 4.170 | 7.326 | 10.801 |
| EBIT multipel | ggr | 13,0 | 12,1 | 9,6 | 17,3 | 21,6 |
| EV/sales | ggr | 1,59 | 1,33 | 1,03 | 1,69 | 2,43 |
| Omsättningshastighet | % | 20,1 | 21,3 | 29,1 | 71,1 | 36,8 |
Definitioner
Vinst efter skatt per aktie Resultatet efter skatt dividerat med genom-
snittligt antal aktier.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier.
Kurs/eget kapital Aktiekurs per aktie dividerat med eget kapital per aktie, båda per balansdag.
Direktavkastning
Utdelning i procent av aktiekurs per balansdag.
Totalavkastning
Årets förändring av aktiekurs med tillägg för utdelning i procent av aktiekurs vid föregående balansdag.
Operativt kassaflöde/aktie
Kassaflöde efter investeringar men före förvärv av bolag/verksamheter dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Utdelningsandel
Utdelning i procent av årets vinst per aktie.
PE-tal efter skatt
Aktiekurs per balansdag dividerat med vinst per aktie.
Börsvärde
Aktiekurs per balansdag multiplicerat med antal aktier.
EBIT multipel
Börsvärde plus nettoskuld (räntebärande skulder minus finansiella omsättningstillgångar) plus innehav utan bestämmande inflytande, dividerat med rörelseresultatet.
EV/sales
Börsvärde plus nettoskuld (räntebärande skulder minus finansiella omsättningstillgångar) plus inne hav utan bestämmande inflytande, dividerat med nettoomsättningen.
Omsättningshastighet
Totalt omsatta aktier under året i procent av antal aktier.
De största aktieägarna Dec
| (källa Euroclear aktiebok 2010-12-30) | Okt | |
|---|---|---|
| Nov Aktieägare |
aktier röster Sept (st) |
150 Antal Andel (%) |
| Okt Nuvarande och tidigare |
125 | |
| styrelseledamöter och ledning1) | 150 27.109.526 |
52,60 |
| Sept Melker Schörling |
Aug 12.015.360 |
21,59 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 125 7.500.000 |
100 3,53 |
| Aug Lannebo Småbolag |
Jul 1.993.030 |
0,94 |
| NTC S/A Residents | 1.435.943 100 |
0,68 |
| Jul Fondita Nordic Micro Cap |
890.000 Jun |
75 0,42 |
| Lannebo Småbolag Select | 799.573 75 |
0,38 |
| Jun Livförsäkrings AB Skandia |
799.216 | 0,38 50 |
| Handelsbanken Sv Småbolagsfond | Maj 707.400 |
0,33 |
| Maj Swedbank Robur Exportfond |
50 707.306 |
0,33 |
| Övriga innehav (16.837 aktieägare) | Apr 39.962.646 |
18,82 |
| Apr Totalt |
93.920.000 100,0 |
1) För nuvarande styrelse, se vidare sidan 81. Mars
Ägarstruktur
(källa Euroclear aktiebok 2010-12-30) Jan
| Antal aktier (st) |
Antal ägare (st) |
Andel ägare (%) |
(st) | Antal Andel aktier aktier (%) |
|---|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 10.390 | 0,88 | 1.878.894 | 2,00 |
| 501 – 1.000 | 2.514 | 1,00 | 2.114.172 | 2,25 |
| 1.001 – 5.000 | 3.076 | 3,53 | 7.503.092 | 7,99 |
| 5.001 – 10.000 | 450 | 1,57 | 3.334.611 | 3,55 |
| 10.001 – 20.000 Andel av kapital, % |
199 | 1,41 | 11,3% 0,1% 2.979.477 |
3,17 |
| 20.001 – | 236 | 91,61 | 76.109.754 | 81,04 |
| Svenska privatpersoner Totalt Svenska institutioner |
16.865 | 100,0 | 93.920.000 24,7% |
100,0 |
Ägarkategorier (källa Euroclear aktiebok 2010-12-30) Andel av röster, %
Internationell expansion med Sverige som bas
11,3% genomsnittlig tillväxt under de senaste fem åren
Genomsnittlig rörelsemarginal under de senaste fem åren för NIBE Element 5,8%, NIBE Energy Systems 13,3% samt för NIBE Stoves 13,6%
Avkastning på eget kapital senaste fem åren (%)
23,2% genomsnittlig avkastning på eget kapital under de senaste fem åren
39,9% genomsnittlig soliditet under de senaste fem åren
Vision
Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Tillväxten skall genom-
Affärsidé
Att erbjuda marknaden högkvalitativa och innovativa energitekniska produkter och lösningar inom affärsområdena Element, Energy Systems och Stoves. Basen för detta är NIBEkoncernens breda kunnande inom produktutveckling, tillverkning och marknadsföring.
Mål
NIBE Industriers övergripande målsättning är att kunna kombinera en kraftig och uthållig tillväxt med god lönsamhet och härigenom skapa värdetillväxt för aktieägarna, vara en intressant och utvecklande arbetsplats för de anställda samt ha trygga och nöjda kunder. Vidare skall NIBEs roll i samhället som helhet präglas av öppenhet och ansvar. 0 5 10 20
Koncernen har fyra ekonomiska målsättningar;
snittligt uppgå till 20% per år, varav hälften skall vara organisk och hälften förvärvad.
Rörelseresultatet för respektive affärsområde skall, över en konjunkturcykel, uppgå till minst 10% av omsättningen.
Avkastningen på eget kapital skall, över en konjunkturcykel, uppgå till minst 20% efter schablonskatt.
Soliditeten i koncernen skall ej understiga 30%.
20%
30%
Lönsamheten
skall upprätthållas genom;
- y Snabbare tillväxt än konkurrenternas
- y Kostnadsoptimering, optimal kapitalbindning och kontinuerlig förstärkning av konkurrensförmågan
- y Hög förädling
- y Minskad resursanvändning och ökad återvinning
- y Varumärkesprofilering
- y Bearbetning av flera olika marknads- och kundsegment för att härigenom reducera känsligheten för variationer i efterfrågan
- y Benchmarking mellan såväl interna som externa enheter
- y Integrering av förvärvade enheter enligt trestegsmodellen "analysfas – förbättringsfas – tillväxtfas".
Konkurrenskraften
skall förstärkas genom;
- y Ständig produktutveckling av energieffektiva och tekniskt ledande produkter, i nära samarbete med marknad och kunder
- y Tillverkning av kvalitetsprodukter med fokus på minskad miljöpåverkan
- y Ständiga rationaliseringar i produktionen genom mekanisering och automatisering samt optimalt tidsutnyttjande genom rörliga lönesystem
- y Standardisering, komponentsamordning och modularisering
- y Skalfördelar på såväl inköps- som produktionssidan
- y Utnyttjande av IT-stöd för produktutveckling, inköp, produktion, försäljning, marknadsföring och ekonomi
- y Modern design som återspeglar produkternas kvalitet och prestanda
- y Professionell marknadsföring med internationell prägel
- y Hög kvalitet.
Medarbetarnas engagemang
skall ytterligare förstärkas genom;
- y Utbildning och organisationsutveckling
- y Att både motivera befintliga och samtidigt attrahera nya nyckelmedarbetare
- y Delägarskap i den egna koncernen.
Tillväxten
skall upprätthållas genom;
- y Ökade marknadsandelar på prioriterade marknader
- y Satsning på nya marknader och marknadssegment – gärna med hjälp av unika produkter och nya teknologier
- y Positionsförstärkande förvärv på utvalda marknader – gärna med starka varumärken, kompletterande produktsortiment och nya teknologier.
Trygga och nöjda kunder som återkommer
skall alltid eftersträvas genom;
- y Ett brett produktsortiment som möjliggör den optimala lösningen för varje enskild kund
- y Bästa service och kundstöd
- y Hög kvalitet
- y Konkurrenskraftiga priser.
Helhetssyn på miljön
skall vara vägledande i såväl produktutvecklingsarbetet som i tillverkningen samt vid val av material, transporter, produktfunktion och möjligheter till slutlig återvinning.
God etik och uppriktighet
skall vara kännetecknande för företaget och dess anställda vad gäller såväl de interna relationerna som de externa relationerna med aktieägare, kunder, leverantörer, myndigheter och allmänhet.
Våra framgångsfaktorer
Vår ledningsfilosofi bygger på åtta grundidéer som skapar kraften för fortsatt expansion under lönsamhet. Grundidéerna är den "fogmassa" som håller ihop NIBE-koncernen och alla dess anställda. Vid nyanställningar eller vid förvärv av företag är kännedomen om vår ledningsfilosofi oerhört viktig eftersom det aldrig får råda några tvivel om vilka principer vi arbetar efter och vilken företagsmiljö man som ny kommer till.
God lönsamhet
- y Är den viktigaste och grundläggande förutsättningen för långsiktig framgång och kontinuerlig tillväxt
- y Är och har alltid varit NIBEs tradition
- y Ger handlingsfrihet och oberoende
- y Skapar trivsel och trygghet för de anställda och attraherar nya ambitiösa medarbetare
- y Förutsätter effektiv användning av energi och material, samt helhetssyn på miljö och sociala aspekter.
Offensiv produktutveckling
- y Är en förutsättning för fortsatt god organisk tillväxt och nya marknadsinbrytningar
- y Skall snabbt omvandla kundernas krav till de bästa lösningarna i varje given marknadssituation
- y Ger förutsättningar för god produktionsekonomi
- y Skall ha fokus på energieffektiva och miljöanpassade produkter som bidrar till minskad klimatpåverkan och hållbar utveckling.
Hög produktivitet
- y Är helt avgörande för god konkurrenskraft
- y NIBEs produktivitetsfilosofi bygger på att allt ständigt kan förbättras och att det som inte mäts kan inte göras bättre
- y Rörliga lönesystem baserade på tidmätning skapar god produktivitet och högt tidsutnyttjande
- y Tidmätning ger korrekta kalkyler, sunda investeringsunderlag och möjlighet till verksamhetsuppföljning.
Kvalitet i allt – kunden i centrum
- y Våra kunder skall alltid kunna lita på såväl företaget som våra produkter och anställda
- y NIBE skall vara en trygg och konstruktiv samarbetspartner
- y Vi skall vara föregångare i kvalitetsfrågor
- y Vi skall ha certifierade ledningssystem för kvalitet och miljö vid våra produktionsanläggningar
- y Vi skall ha hög tillgänglighet och professionellt bemötande
- y Våra miljöanpassade produkter skall bidra till minskade kostnader och minskad miljöpåverkan hos våra kunder
- y En NIBE-kund skall helt enkelt alltid vara nöjd.
" " Våra åtta grundidéer skapar kraften för fortsatt expansion under lönsamhet.
5 6 Marknadsorienterad expansion
- y Kontinuerlig expansion är helt nödvändig för företagets utveckling
- y Kombinationen av god organisk och väl avvägd förvärvad tillväxt skapar den bästa vitaliseringen av organisationen
- y Nya marknadsinbrytningar skall vara väl förberedda och genomföras konsekvent
- y NIBEs framgångar skall också komma kunden tillgodo genom prisvärda produkter.
8 Fokus på tre kärnverksamheter
- y Skapar såväl intern som extern tydlighet
- y Ger riskspridning och rimlig riskexponering
- y Koncentrationen medför ett ständigt fördjupat kunnande, vilket i sin tur ger ett analysförsprång, inte minst vid förvärv
- y Det finns mycket stora internationella expansionsmöjligheter för NIBEs alla tre affärsområden.
Engagerade medarbetare
- y Erhålls genom enkla organisationsformer och operativt ledarskap
- y Gemensamma värderingar och entydig uppförandekod som vägleder oss i det dagliga arbetet
- y Höga krav på uppriktighet och raka budskap skapar tydlighet
- y Ledare skall föregå med gott exempel
- y Alla anställda skall ha möjlighet att utvecklas
- y Initiativkraft kombinerat med ödmjukhet och sunt förnuft är de ideala förutsättningarna för att trivas på NIBE.
Långsiktighet
- y Ansvarstagande, uthållighet och kontinuitet vinner i längden
- y Nyordning sker först efter noggrann prövning
- y Vår strävan efter långsiktiga relationer såväl internt som med omvärlden skapar en långsiktigt hållbar verksamhet
- y Kontinuiteten i ägandet möjliggör maximalt fokus på verksamheten och garanterar självständigheten.
Tillväxt under lönsamhet
Mitt under den förra svåra finansiella krisen i början på 90-talet lade NIBE fast sin tillväxtstrategi, innebärande att vi genomsnittligt skulle växa med 20% per år. Koncernomsättningen uppgick då till cirka 300 Mkr.
Bakgrunden till strategin var insikten om att kontinuerlig tillväxt utgör förutsättningen för god lönsamhet. Under den här tiden fördes också ett resonemang i Europa om att företag med en omsättning mindre än 600 Mkr skulle få svårt att överleva på egen hand på den kommande så kallade inre marknaden. Med vårt brinnande självständighetsideal så kändes det även av denna anledning naturligt att rusta för god, uthållig tillväxt och på så sätt nå en egen tillräcklig "kritisk massa".
Organisk tillväxt
Hälften av den målsatta genomsnittliga tillväxten, det vill säga 10%, skall åstadkommas organiskt.
Att just talet tio valts har visserligen ingen exakt vetenskaplig teori bakom sig, utan baserar sig snarare på konstaterandet att en organisk tillväxt på mindre än fem procent inte är tillräckligt stor för att upprätthålla god och uthållig lönsamhet.
Eftersom den årliga totala underliggande efterfrågeökningen för våra tre affärsområden bedöms stå i relation till BNP-tillväxten så markerar målsättningen att vi aldrig kan "ligga på rulle" utan vi skall hela tiden sträva efter att ta ytterligare marknadsandelar på befintliga marknader parallellt med att nya marknader skall bearbetas. Även om målsättningen kan synas högt ställd, vilket vi vet att den är, så är den inte omöjlig att uppnå. Detta visas av att NIBE under de senaste tio åren faktiskt haft en genomsnittlig organisk tillväxt på 10%. Förklaringen ligger i kombinationen av offensiv produktutveckling, kontinuerligt produktivitetsarbete och systematisk marknadsbearbetning.
Förvärv
Bedömningen har gjorts att på den relativt mogna marknad där NIBE arbetar kan svårligen den organiska tillväxten ensam uthålligt leva upp till det totala tillväxtmålet på 20%. Därför har vi beslutat att den organiska tillväxten måste kombineras med en förvärvad årlig tillväxt på genomsnittligt 10%. Med den storleksordningen blir den extra arbetsbelastningen hanterbar samtidigt som risknivån blir rimlig.
Koncernen har genomfört 30 förvärv under de senaste tio åren, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig förvärvad tillväxt på 8%.
Förvärvskrav
NIBE analyserar ständigt möjliga förvärvskandidater. Diskussioner pågår också löpande med olika företag. Avgörande kriterier för ett potentiellt förvärv är att det tillför ny teknologi, nya geografiska marknader och/eller ytterligare marknadsandelar på marknader där vi redan befinner oss.
Grundkraven är att företaget har starka varumärken, en kompetent ledning med sann entreprenörsanda samt att vi ser fortsatta utvecklingsmöjligheter inom ramen för NIBEs strategier. Med dessa krav uppfyllda är vi sedan flexibla till i vilken fas företaget befinner sig rent lönsamhetsmässigt.
Ambitionen är att ett nytt förvärv helst redan första året och definitivt andra året skall bidra positivt till koncernens nettovinst.
Förvärvsmodellen
- y Analysfasen av ett företag är noggrann men ändå snabb eftersom våra tre branscher är väl definierade och vi därför har en arsenal av nyckeltal att jämföra med. Dessutom har vi ofta ekonomisk dokumentation sedan flera år tillbaka att tillgå.
- y Genomförandefasen präglas av total öppenhet vad avser våra avsikter med förvärvet. Det som informeras om är också vad som gäller, det finns med andra ord ingen dold agenda. Det faktum att vi är mycket tydliga och öppna vad gäller ledningsfilosofi och strategier, i exempelvis vår årsredovisning, underlättar i allmänhet denna process.
- y I integrationsfasen strävar vi efter att behålla såväl varumärken som kompetenta medarbetare på alla nivåer. Synergierna sökes framför allt på inköpssidan medan produktivitetsförbättringarna oftast står att finna i tillverkningen.
Generellt sett strävar vi efter en decentraliserad organisation där nytillkomna företag i gruppen skall åtnjuta stor fortsatt självständighet. NIBE-tillhörigheten skall användas till att tillvarata de uppenbara fördelarna med att tillhöra en betydligt större gruppering, liksom att NIBE-koncernens målsättningar och strategier skall gälla.
Förvärvs- och etableringshistorik
| 1949 | Nils Bernerup grundar Backer Elektro-Värme i Sösdala |
2003 | Danotherm Electric A/S (80%) Backer Facsa |
|---|---|---|---|
| 1952 | Nils Bernerup grundar | Energietechniek B.V. (etablering) |
|
| NIBE-verken i Markaryd | METRO THERM A/S | ||
| genom förvärvet av Ebe | Finohm | ||
| verken | Sinus-Bobe | ||
| Termos | |||
| 1994 | Backer OBR | ||
| (32%) Backer Oy |
2004 | NETEK | |
| (etablering) | Shel | ||
| Contura | Calesco Foil Inc. | ||
| (etablering) | |||
| 1995 | Vølund | Kaukora | |
| Loval OY | Avyttring Jøtul ASA (22%) |
||
| 1996 | Pyrox | ||
| TMV-Pannan | 2005 | Northstar AS | |
| K M Jensen | |||
| 1997 | NIBE börsintroduceras | ||
| 2006 | Varde Ovne A/S | ||
| NIBE Polska (etablering) |
Danotherm Electric A/S (20%) |
||
| Backer OBR | Naturenergi IWABO AB | ||
| (68%) EPD |
NIBE Energy Systems Ltd (etablering) |
||
| 1998 | Br Håkansson Värme AB | NIBE Foyers France S.A.S. (etablering) |
|
| Lodam Energi | DZ Drazice strojírna s.r.o. | ||
| JEVI A/S | Heatrod Elements | ||
| Calesco Foil AB | |||
| 2007 | Lübcke Rail A/S | ||
| 1999 | Haato Varaajat | ||
| 2008 | KNV Umweltgerechte | ||
| 2000 | Cronspisen AB | Energietechnik GmbH | |
| Biawar | CJSC EVAN (51%) |
||
| Backer F.E.R | TermaTech A/S | ||
| Coates | NIBE Wärmetechnik AG | ||
| Backer CZ | (etablering) | ||
| Eltop Praha | Alpe | ||
| 2001 | Roslagsspisen | 2009 | Sol- & Energiteknik SE AB |
| Norells Sweden AB | CJSC EVAN | ||
| Svend A. Nielsen A/S | (24%) | ||
| Heise Systemtechnik | Bencon | ||
| GmbH | |||
| 2010 | NIBE Kamini LLC | ||
| 2002 | Jøtul ASA | (etablering) Lotus Heating Systems A/S |
|
| (22%) | |||
| REBA | ABK AS | ||
| Lund & Sørensen A/S |
Hållbar utveckling är en del av företagskulturen
Inom NIBE arbetar vi för att skapa mervärde för våra intressenter. Detta gör vi utan att kompromissa med våra åtaganden kring kvalitet, hållbar utveckling och socialt ansvar. Våra värderingar baseras på internationella konventioner och riktlinjer men är framför allt djupt rotade i koncernens långa tradition att bedriva ett ansvarsfullt företagande.
Våra värderingar
Under 2010 har vi haft en genomgång av koncernens värderingar och policys avseende miljö, socialt ansvar och affärsetik. Viktiga inspirationskällor i arbetet har varit internationella riktlinjer kring miljö och samhällsansvar för näringslivet samt den nyligen publicerade standarden för socialt ansvarstagande (ISO 26000). Genomgången har resulterat i ett antal nya riktlinjer som nu samlas under begreppet "Våra värderingar". I riktlinjerna fastslås att NIBE
tar ansvar för den påverkan som våra aktiviteter och produkter har på samhället och miljön.
Genom "Våra värderingar";
- y Bidrar vi till hållbar utveckling, inklusive hälsa och välfärd i samhället.
- y Tar vi hänsyn till våra intressenters förväntningar.
- y Efterlever vi tillämpliga lagar och internationella uppförandekoder.
- y Integreras socialt ansvar i hela koncernen och praktiseras i våra relationer med medarbetare, kunder, leverantörer och andra intressenter.
Våra värderingar innehåller riktlinjer inom flera olika områden och nedan ges en kortfattad beskrivning av de olika områdena. Den särskilt intresserade läsaren kan på koncernens hemsida ladda ner det fullständiga dokumentet "Våra värderingar".
Styrning av verksamheten
Effektiv styrning i NIBE baseras på ansvar, öppenhet, etiskt uppträdande, dialog med intressenter samt respekt för gällande lagstiftning.
Ansvar mot aktieägare
I ansvaret mot aktieägarna ingår bland annat att skydda aktieägarnas investeringar och eftersträva en hållbar avkastning som ständigt förbättras.
Uppförandekod
Vår uppförandekod utgör tillsammans med reglerna för bolagsstyrning och koncernens policys ett ramverk för vår verksamhet. Koden gäller alla anställda och styrelsemedlemmar i NIBE, oavsett var man befinner sig i världen. I uppförandekoden ingår följande områden:
Respekt för mänskliga rättigheter – där den grundläggande principen är att vi respekterar våra medarbetare och deras mänskliga rättigheter.
Goda arbetsförhållanden – där den grundläggande principen är att vi ska ha hög standard på arbetsmiljön vid koncernens samtliga anläggningar samt att vi ska bidra till medarbetarnas utveckling.
Minskad miljöpåverkan – där vi anser att helhetssyn på miljön ska vara vägledande i såväl produktutvecklingsarbetet som i tillverkningen samt vid val av material, transporter, produktfunktion och möjligheter till slutlig återvinning.
God affärsetik – där vår grundläggande hållning är ärlighet, hederlighet, nolltolerans för mutor, undvikande av intressekonfliker, efterlevnad av konkurrenslagar och strävan efter transparens.
Krav på leverantörer – där vi ska arbeta med leverantörer som ställer upp på vår uppförandekod, våra kvalitetskrav och affärsprinciper.
Produktkvalitet och produktsäkerhet – där vår grundläggande princip är att vi ska beakta alla relevanta aspekter som rör våra produkters kvalitet, säkerhet och miljöanpassning.
Samhällsengagemang – där vår grundläggande princip är att vi ska, där det är möjligt, engagera oss i de lokala samhällen där vi verkar.
Öppenhet – där vår grundläggande princip är att all kommunikation ska vara öppen och ärlig samt följa tillämpliga lagstiftningar, regler och normer.
Policys
Uppförandekoden fastställer våra grundläggande värderingar och utgör bakgrund till koncernens övergripande policys. För aspekter som rör miljö, arbetsmiljö, kvalitet och kommunikation har vi tagit fram koncernövergripande policys. De utgör sedan grunden till lokala ledningssystem som utformas i de enskilda bolagen.
Redovisning av hållbarhetsarbetet
På initiativ av NIBEs styrelse har koncernen beslutat att följa internationella riktlinjer avseende hållbarhetsredovisning (GRI; Global Reporting Initiative) . Under 2010 har vi byggt upp ett system för att samla in detaljerad information från samtliga produktionsanläggningar om miljö, arbetsmiljö, sociala förhållanden och andra parametrar som exempelvis rör samhällsengagemang och affärsetik.
I redovisningen ingår hållbarhetsprestanda från mer än 97% av koncernens produktionsanläggningar. Med tanke på att redovisningssystemet introducerats under 2010 är detta ett mycket gott resultat. Hållbarhetsredovisningen innehåller ett betydande antal parametrar och nyckeltal och NIBE når upp till C-nivån enligt GRI. På koncernens hemsida finns en egendeklaration som beskriver hur indikatorerna i GRI:s riktlinjer redovisas.
Global Reporting Initiative
GRI är normgivande internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning som används av mer än 1.800 organisationer över hela världen.
Syftet med GRI är att skapa enhetlighet och jämförbarhet för hållbarhetsredovisning för att härigenom göra det lättare att bedöma och jämföra företag ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.
Intressentdialogen
På koncernnivå är kommunikationen med intressenterna riktad till kapitalmarknaden, anställda och myndigheter. Inom NIBEs verksamheter kommunicerar man exempelvis med anställda, kunder, leverantörer, tillsynsmyndigheter och grannar. Vad gäller miljö och socialt ansvar har vi identifierat följande grupper som särskilt viktiga;
Kunder
Med tanke på att vi tillverkar produkter för elektrisk apparatuppvärmning, inomhuskomfort och brasvärme är det vanligt att industrikunder, grossister, byggare och detaljister ställer miljökrav. Under 2010 redovisar majoriteten av produktionsanläggningarna miljökrav från kunderna. Kraven rör exempelvis införande av miljöledningssystem, utfasning av vissa kemiska ämnen samt deklaration att produkterna uppfyller viss lagstiftning (RoHS, REACH, WEEE). Den viktigaste kommunikationskanalen är de direkta kontakterna med kunderna, exempelvis i samband med utvecklingsarbete eller då kunden genomför revisioner eller utvärderingar avseende kvalitet, miljö och socialt ansvar. Under året var ungefär en tredjedel av våra anläggningar föremål för kundernas uppföljningar på hållbarhetsområdet.
Anställda
Den interna kommunikationen i hållbarhetsfrågor sker i miljö- och skyddskommittéer samt med hjälp av nyhetsblad, personaltidningar och anslagstavlor. För de enheter som har infört miljöledningssystemen sker kommunikationen inom ramarna för dessa system.
Myndigheter
Det är förhållandevis vanligt att myndigheterna gör besök på våra enheter och för dialog kring miljö- och arbetsmiljösituationen.
Aktieägare och investerare
För investerare har hållbarhetsbedömningar blivit alltmer intressanta. Stora institutionella investerare kompletterar ofta sin riskanalys med miljö och sociala parametrar och olika typer av specialfonder väljer att investera i bolag som tillhör de bästa inom hållbarhetsområdet. NIBE har bland annat granskats av "Hållbart värdeskapande" i en rapport som publicerades 2010. Utvärderingen visade goda prestanda inom en del områden men också ett antal områden där styrmekanismer och redovisning bör förbättras.
Leverantörer
Vi ställer krav på leverantörernas prestanda vad avser miljö och socialt ansvar. Uppföljning genomförs via leverantörsbedömningar, frågeformulär, platsbesök och revisioner. Under 2010 har ungefär en fjärdedel av anläggningarna genomfört olika former av uppföljningar av våra leverantörers hållbarhetsarbete.
Samhälle
Våra produktionsenheter är en del av sina respektive lokala samhällen och har exempelvis regelbundna kontakter med skolor och universitet. Under 2010 gjorde närmare 900 elever och studenter besök på våra anläggningar. Vid ungefär en fjärdedel av anläggningarna genomför man samarbets- och utvecklingsprojekt tillsammans med skolor och universitet. NIBE bidrar med ekonomiska medel till många olika samhällsaktiviteter, exempelvis idrott och kultur men också till sjuka familjemedlemmar (Kina) och personer med funktionshinder (Polen).
Vi lever som vi lär
En av de hittills största genomförda bergvärmeinstallationerna med våra produkter är gjord hos oss själva. I vår nya brasvärmefabrik värms 23.500 m3 upp med bergvärmepumpar. Det riktigt unika med anläggningen är att uppvärmningssystemet också är kopplat för frikyla. Installationen är på 540 kW, fördelat på nio bergvärmepumpar.
Under varma dagar körs systemet "baklänges" och överskottsvärmen från byggnaden pumpas ner i borrhålen som då återladdas. "I jämförelse med traditionell uppvärmning och luftkonditionering sparar vi cirka två miljoner kronor per år", konstaterar Henrik Axelsson, produktionsteknisk chef på NIBE Stoves.
Miljöansvar
I miljöpolicyn har vi bland annat åtagit oss att arbeta med ständiga förbättringar, följa lagar och andra krav, använda naturresurserna effektivt, minska miljöpåverkan och minimera risker samt erbjuda miljöanpassade produkter. Vi kan uppvisa avsevärda framgångar på miljöområdet men det finns naturligtvis områden där det återstår en del att göra.
Systematiskt miljöarbete
Miljöarbetet är en av grundpelarna i koncernens långsiktiga arbete med hållbar utveckling. Huvudinriktningen ligger på att minska miljöpåverkan från produktionsanläggningarna men också på att vidareutveckla de goda miljöegenskaper som många av koncernens produkter uppvisar. Ansvaret för miljöarbetet är delegerat till affärsområdena där cheferna för de olika bolagen och produktionsanläggningarna har det lokala miljöansvaret.
Ett viktigt verktyg i miljöarbetet är miljöledningssystemet ISO 14001. Arbetet med att införa miljöledning har givits hög prioritet och avsikten är att samtliga anläggningar efterhand ska certifieras. För närvarande är NIBE Energy Systems och NIBE Stoves (Markaryd), Backer OBR (Polen), METRO THERM (Danmark) samt Kaukora (Finland) certifierade. Ytterligare tre enheter planerar certifiering under 2011.
Miljöaspekter
Koncernen har produktionsanläggningar i fjorton länder och berörs därmed av många aspekter som rör miljö, hälsa och säkerhet. Produktionsmetoderna omfattar bland annat metallbearbetning, svetsning, gjutning, emaljering, målning och montering. De viktigaste miljöaspekterna är energiförbrukning, utnyttjande av metaller och andra råmaterial, hantering av miljö- och hälsofarliga kemikalier, utsläpp av föroreningar och klimatpåverkande gaser till atmosfären samt uppkomsten av avfall. Underleverantörernas aktiviteter, transporterna av råvaror och färdiga produkter samt användningen av våra produkter är exempel på viktiga indirekta miljöaspekter.
Miljölagstiftning
NIBE följer tillämpliga lagar och förordningar på miljö- och arbetsmiljöområdet i de länder där vi bedriver verksamhet. Anläggningarna i Sverige är tillstånds- eller anmälningsspliktiga enligt miljöbalken och lagefterlevnaden följs upp genom mätningar och inspektioner och rapporteras regelbundet till tillsynsmyndigheterna. Flertalet av anläggningarna i övriga länder har antingen ett miljötillstånd som omfattar hela verksamheten eller som gäller särskilda miljöaspekter. Under 2010 genomfördes myndighetsinspektioner avseende miljö vid ungefär en tredjedel av anläggningarna och arbetsmiljöinspektioner vid mer än hälften av fabrikerna. Några mer väsentliga avvikelser konstaterades inte vid inspektionerna. Inom ett antal områden kan dock förbättringar göras avseende exempelvis buller, förvaring av kemikalier och metoder för utredningar av arbetsskador.
Verksamheterna berörs också av miljölagstiftning som rör produkternas egenskaper. Här vidtar vi kontinuerligt relevanta åtgärder för att uppfylla kraven i de olika lagstiftningarna.
Miljörelaterade risker
Introduktion av ny miljölagstiftning och andra myndighetsrelaterade krav på förebyggande miljöåtgärder och återställning av skadad miljö har under senare år fått allt större uppmärksamhet. Exempel på detta är risker som rör förändring av klimatet, risker som förknippas med leverantörernas miljöpåverkan och sociala villkor samt risken att produkternas attraktionskraft minskar, beroende på inte önskvärd miljöprestanda. Inom NIBE görs kontinuerliga översiktliga riskbedömningar inom olika riskområden.
Ny miljölagstiftning, framför allt inom EU, påverkar koncernens verksamhet och produkter. Av särskilt intresse är kemikalielagstiftningen REACH och Ekodesigndirektivet. Vi följer utvecklingen
ett eget vindkraftverk som bidrar med "grön el" till produktionen.
och gör relevanta anpassningar där så krävs.
Markföroreningar är kända vid tre anläggningar och undersökningar och sanering pågår. Kostnaderna för aktiviteterna har under året varit begränsade (< 0,1 Mkr).
Asbest förekommer i takbeläggningar och vissa installationer vid en handfull anläggningar. Det finns inga kända förekomster av PCB.
Inga okontrollerade utsläpp eller olyckshändelser som påverkat miljön har inträffat under 2010.
En av produktionsanläggningarna kan hotas av översvämningar och skyddas därför av en särskild betongvall.
Produkterna bidrar till en bättre miljö I koncernens sortiment finns många produkter som bidrar till en bättre miljö och som gynnas av det ökade intresset för energi- och klimatfrågor.
- y En helt ny generation mark-/bergvärmepumpar har lanserats under de senaste åren och en ny generation frånluftsvärmepumpar som uppfyller den nya svenska byggnormen presenterades under 2010. Produkterna har utvecklats för att ytterligare öka energieffektiviteten och därmed värmeekonomin.
- y Sedan förvärvet av solvärmeföretaget Sol & Energiteknik genomfördes, pågår ett arbete med att kombinera mark- och bergvärmetekniken med solvärme i olika projekt för att ytterligare sänka uppvärmningskostnaderna för konsumenten.
- y NIBE Energy Systems deltar i Sveriges och ett av Europas största bergvärmeprojekt någonsin. 500 lägenheter i 52 hus ska värmas
upp med 26 stora bergvärmepumpar och man räknar med att kunna hämta 3,5 miljoner kWh ur berget, vilket motsvarar en årlig besparing på cirka fem miljoner kronor.
- y Intresset för en kombination av värme och frikyla blir allt större. Här finns det många kommersiella verksamheter som installerar vårt system för bergvärme kombinerat med frikyla.
- y Ett antal av NIBE Stoves braskaminer är Svanen-märkta, vilket innebär att produkterna har ännu bättre miljövärde än vad kriterierna kräver samt att tillverkningen sker på ett miljöriktigt sätt.
- y Som underleverantör har NIBE Element ofta ett nära utvecklingsarbete med kunderna för att skapa en totalprodukt med ökad livslängd och minskat energibehov.
Miljö och ekonomi
På många ställen i koncernen drivs miljöprojekt som syftar till att minska resursförbrukningen. Det kan exempelvis röra sig om reduktion av vatten- och energiförbrukningen och att olika material används effektivare.
Angreppssätt och initiala investeringar varierar mellan anläggningarna men i slutändan visar det sig oftast att det som är bra för miljön också är bra för ekonomin.
Under 2010 investerade NIBE cirka 16 Mkr i åtgärder som rör miljö och arbetsmiljö. De största enskilda investeringarna gjordes i utrustningar för förbättrad arbetsmiljö, energieffektivisering och utfasning av trikloretylen i avfettningsanläggningar i Sverige och Polen. Kostnaderna för miljö och arbetsmiljö uppgick under året till 14 Mkr, varav ungefär hälften var avgifter för avfallshantering. Administrationen av miljö- och arbetsmiljöarbetet utgjorde ungefär en tredjedel av kostnaderna under 2010. De inrapporterade besparingarna på miljöområdet uppgick till cirka 2 Mkr.
Miljöprestanda
Energiförbrukning
Tillverkningen av våra produkter har en del energikrävande processer, exempelvis metallbearbetning och upphettning av material i ugnar. Därutöver används energi till uppvärmning, belysning, kompressorer, ventilation och mycket annat. Energianvändningen under 2010 utgjordes till 60% av indirekt energi, huvudsakligen i form av inköpt elektricitet samt 40% av direkt energi i form av eldningsolja, naturgas och propan. Den sammanlagda energiförbrukningen under året var 114 (102) GWh.
Ökad produktion, fler produktionsanläggningar och en i flera länder ovanligt kall vinter bidrog till den ökade
Råmaterial och kemiska produkter
Betydande mängder råmaterial och komponenter passerar igenom koncernens anläggningar under ett år, över 50.000 ton metaller där mer än två tredjedelar består av rostfritt stål, järn och gjutjärn. Utöver detta förbrukas några tusen ton mässing och magnesiumoxid, vilket är en viktig beståndsdel i produkterna från NIBE Element.
Användningen av olika plastmaterial uppgår till ungefär 2.000 ton där polyuretanplast dominerar. Polyuretan används för isolering i varmvattenberedare och andra produkter. Andra material som förbrukas under ett år är trä, betong, täljsten, emalj och isoleringsmate-
Utsläpp till atmosfären
Utsläppen av den klimatpåverkande gasen koldioxid sker genom användningen av eldningsolja, naturgas, fjärrvärme och elektricitet. Det sammanlagda utsläppet av koldioxid var under 2010 cirka 27.700 (27.400) ton, varav mer än 60% utgör indirekt utsläpp av koldioxid via inköpt elektricitet.
Utsläppens storlek varierar beroende på hur elektriciteten framställs. I länder med ett stort inslag av kolkraft blir utsläppen större än i de länder där elen framställs med hjälp av vattenkraft och kärnkraft. Trots ökad produktion, fler anläggningar och därmed ökad energianvändning, har utsläppen av koldioxid under de senaste åren endast ökat i begränsad omfattning. Utfasning av oljeeldning och installation av värmepumpar vid flera anläggningar är naturligtvis positiva faktorer i sammanhanget.
Vattenförbrukning
Förbrukningen av vatten uppgick under 2010 till cirka 273.000 (183.000) m3 . Ökningen beror på ökad produktionsvolym men också på att vattenförbrukningen från alla våra verksamheter i Kina numera redovisas. Slutna system för kylvatten är installerade vid ett flertal anläggningar, vilket minskar vattenförbrukningen.
Avfall
Den sammanlagda avfallsmängden var under 2010 cirka 9.570 (9.790) ton, varav 783 ton farligt avfall. Trots ökad produktion är avfallsmängden förhållandevis konstant. En förklaring till detta är att många av anläggningarna aktivt arbetar med att minska avfallsvolymerna. Under året har mer än 70% av det fasta avfallet återvunnits energiförbrukningen. Koncernens totala energikostnader vid våra produktionsanläggningar uppgick under 2010 till cirka 75 Mkr.
Flera av våra verksamheter arbetar med energibesparingsprojekt eller har redan genomfört sådana. Exempelvis har användning av eldningsolja fasats ut vid anläggningar i såväl Sverige som Finland och istället har värmepumpar installerats. Flera av elementbolagen har vidtagit åtgärder för att minska ugnarnas energiförbrukning. Ett antal anläggningar har installerat energieffektivare belysning samt återvinning av värme från ventilation och kylvatten.
rial. Förbrukningen av lösningsmedel och färger uppgick under 2010 till cirka 250 ton. Cirka 90 % av färgerna är lösningsmedelsfria. Vad gäller lösningsmedel så förekommer fortfarande trikloretylen och andra klorerade kolväten för avfettning av metaller. Modern lösningsmedelsfri teknik har nyligen införts vid två anläggningar och fler står i tur för att införa samma teknik. Förutom ambitionen att minska riskerna i den egna verksamheten är kundernas miljökrav en starkt pådrivande faktor i vårt kemikaliearbete.
Transporterna av råvaror, produkter och personer bidrar också till utsläppen av koldioxid men här saknas mätvärden. Vid några anläggningar har åtgärder vidtagits för att minska transporternas miljöpåverkan genom koordinerade transporter och ökade krav på åkerierna kring miljö, hälsa och säkerhet.
Andra utsläpp till atmosfären var under 2010 cirka 10 ton av svaveldioxid och kväveoxider, vilka framför allt orsakas av användningen av eldningsolja. Utsläppen av VOC (flyktiga organiska ämnen) från färger och lösningsmedel uppgick sammanlagt till cirka 24 ton. Installation av reningsanläggningar och användning av lösningsmedelsfri färg har bidragit till att utsläppet av VOC har halverats under de senaste fyra åren.
Produktionsanläggningarna är anslutna till kommunala avloppsreningsverk eller motsvarande. Mätningar av avloppsvattnets sammansättning som genomförts vid några av anläggningarna visar att utsläppen håller sig inom tillåtna nivåer. Koncernens totala kostnader för vatten och rening av avloppsvatten uppgick under 2010 till 3,4 Mkr.
som material, varav huvuddelen utgör olika metaller. Cirka 14% av avfallet har återvunnits som energi vid externa avfallsanläggningar medan deponering utnyttjats för cirka 7% av avfallet. Kostnaden för den externa hanteringen av avfallet uppgick under 2010 till cirka 6,8 Mkr.
Energiförbrukning
2006 2007 2008 2009 2010 /Mkr i omsättning
0,0000 0,0045
0 20
Utsläpp av koldioxid
Vattenförbrukning
Socialt ansvar
Med verksamheter i 20 länder och mer än 5.900 medarbetare är NIBE i högsta grad en internationell koncern. En grundläggande regel för oss är att socialt ansvar är integrerat i hela koncernen och skall praktiseras i våra relationer med såväl medarbetare som kunder, leverantörer och andra intressenter.
Personalinformation
Under 2010 har närmare drygt 400 personer nyanställts eller kommit in i koncernen genom förvärv och genomsnittligt antal årsanställda uppgick för året till 5.945 (5.519), varav 78% (78%) utanför Sverige.
En ständigt pågående satsning på produktivitet i alla led gör att vi kan bedriva konkurrenskraftig produktion i så kallade högkostnadsländer och andelen anställda i Sverige är fortfarande drygt 20%.
Internationell koncern
Med allt fler anställda utanför Sverige fortsätter NIBE att bli en alltmer internationell arbetsgivare. Våra värderingar och framgångsfaktorer står ständigt i fokus och upplevs av de allra flesta som positiva oavsett världsdel eller kultur. Det gäller såväl vid rekrytering och löpande information till anställda som när nya anställda kommer in i koncernen via företagsförvärv.
Parallellt med konkurrenskraftig produktion i Sverige och andra så kallade högkostnadsländer satsar vi på produktion i lågkostnadsländer i östra Europa, Kina och Mexiko. I dessa länder sker tillverkning av kraftigt konkurrensutsatta produkter samtidigt som dessa länder också utgör intressanta tillväxtmarknader.
Attraktiv arbetsgivare
Det är viktigt för NIBE att attrahera, behålla och utveckla kvalificerad personal och ambitionen är att vi som företag skall uppfattas som ett attraktivt företag fullt av möjligheter. Vi har höga prestationskrav och kräver en stor arbetsinsats men ger i gengäld också frihet under ansvar, en vardag präglad av mycket sunt förnuft och enkelhet samt goda karriärmöjligheter. Detta ger stort intresse för arbetet med fortsatt låg sjukfrånvaro, låg personalomsättning, stor lojalitet och många arbetssökande.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron i koncernen var 2010 i genomsnitt 4,8%. Av detta utgjorde långtidsfrånvaron 2,7 procentenheter. Korttidsfrånvaron är fortsatt låg och har sjunkit något under de senaste åren. Långtidsfrånvaron är i huvudsak oförändrad.
Arbetsmiljö
Inom arbetsmiljöområdet är exponering för buller, damm, hälsofarliga kemikalier, tunga lyft, repetitivt arbete och olyckor exempel på risker som måste hanteras på ett förebyggande sätt. God arbetsmiljö säkerställs genom hög teknisk standard och förebyggande åtgärder som riskanalyser, utbildning och skyddsronder. Formella skyddskommittéer finns vid mer än 85% av produktionsanläggningarna.
Under 2010 har riskanalyser genomförts vid ungefär hälften av produktionsanläggningarna.
Arbetsplatsmätningar har genom-
365 dagar utan arbetsolycksfall i Sösdala
Under 2010 inträffade inte en enda arbetsolycka som ledde till sjukskrivning vid elementföretaget Backer BHV i Sösdala.
Hur kan man uppnå det?
"Vi har sedan 2005 arbetat systematiskt med att undvika olycksfall och kan nu skörda frukterna av arbetet", säger platschefen Johan Miram.
"För att nå resultat och få medarbetarna att uppmärksamma säkerhetsfrågorna har vi sedan flera år rapporterat in både olycksfallsrisker, incidenter och inträffade olyckor.
Rapporteringen är allas ansvar och gäller såväl små som stora risker. Målsättningen är att få in minst tio identifierade risker i månaden som sedan åtgärdas", fortsätter Johan.
"Att informera personalen och visa resultat av de förebyggande åtgärderna är viktigt. Det är också mycket viktigt att säkerhetsarbetet är förankrat i företagets ledning. Därför följer jag upp samtliga rapporter personligen och stänger dem först när jag upplever att vi gjort ett bra arbete", avslutar Johan Miram.
Åldersfördelning anställda
0
2.000
1.000
förts vid ett tiotal anläggningar, omfattande bland annat exponering för damm, buller och lösningsmedel.
Vid ett flertal produktionsanläggningar har också arbetsplatser åtgärdats för att förhindra arbetsrelaterade sjukdomar.
Arbetsolyckor
Under 2010 har 214 arbetsolyckor som resulterat i mer än en dags frånvaro rapporterats. De vanligaste orsakerna till skador är tunga lyft och repetitivt arbete, maskiner och utrustningar samt fall- och halkskador. Två arbetsolyckor som rör entreprenörer inträffade under året.
Utbildning
Det sker en omfattande utbildning som syftar till att vi ska stå väl rustade inför framtiden med rätt kunskaper och attityder, ofta med lärare ur den egna personalen som har en unik kompetens. Detta sprider också NIBE-specifik kunskap på ett kostnadseffektivt och stimulerande sätt. Miljö-, arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning har under 2010 genomförts vid ungefär 90% av produktionsanläggningarna och omfattat i medeltal cirka 6 timmar per anställd.
Vi har också ett givande samarbete med olika universitet och högskolor inom de mest skiftande ämnesområden. Bland annat erbjuder vi intressanta examensjobb och praktikplatser samt ett populärt traineeprogram.
Lönesättning och kollektivavtal
Samtliga produktionsenheter drivs i egen regi. Även enheterna i utvecklingsländer är helägda och drivs enligt samma regler och värderingar som koncernens övriga enheter. Lönesättningen följer lagstiftning, överstiger sociala minimilöner och är fullt ut marknadsmässig.
NIBEs uppförandekod erkänner de anställdas rätt att företrädas av fackföreningar eller andra arbetstagarrepresentanter liksom rätten till kollektiva förhandlingar och avtal.
Mänskliga rättigheter
Vi uppmanar till mångfald och tar avstånd från alla former av särbehandling och diskriminering. Under året har det inte framkommit något som antyder att vi har brutit mot våra interna riktlinjer.
Mångfald och jämställdhet
Jämställdhetsarbetet bedrivs decentraliserat på respektive enhet.
Under 2011 kommer arbetet med att informera medarbetarna om "Våra värderingar" att intensifieras.
56%
| Nyckeltal | 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|---|
| Medeltal anställda | 5.945 | 5.519 | 5.275 | |
| – tjänstemän | % | 29 | 29 | 27 |
| – produktionspersonal | % | 71 | 71 | 73 |
| – män | % | 65 | 65 | 66 |
| – kvinnor | % | 35 | 35 | 34 |
| Genomsnittsålder | år | 39 | 39 | 39 |
| Genomsnittlig | ||||
| anställningstid | år | 7,7 | 7,8 | 7,7 |
| Personalomsättning | % | 4,6 | 5,9 | 9,5 |
| Antal | ||||
| högskoleutbildade | 636 | 587 | 574 | |
| Andel anställda | ||||
| – i Sverige | % | 22 | 22 | 24 |
| – utomlands | % | 78 | 78 | 76 |
| Sjukfrånvaro korttid | % | 2,1 | 2,5 | 2,7 |
| Sjukfrånvaro långtid | % | 2,7 | 2,9 | 2,6 |
Kvalitetsutveckling i alla led
Kvaliteten på våra produkter och tjänster är en avgörande konkurrensfaktor och ett starkt argument för köp av våra produkter och tjänster. Under 2010 har en ny kvalitetspolicy, som gäller hela koncernen, tagits fram.
För att kunna uppfylla de interna och externa kundernas kvalitetskrav, behov och förväntningar är det mycket viktigt att vår kvalitetspolicy genomsyrar verksamheten och är vägledande för alla våra medarbetare. Viktigt är också att alla medarbetare ser det som sitt eget ansvar och engagemang att leverera felfria produkter och tjänster.
Kundorientering
Vår förmåga att skapa värde för kunden, ta lärdom och agera snabbt i förbättringsarbetet bygger på ett engagerat ledarskap som skapar en kultur inom NIBE där kunden är ytterst viktig.
För att säkerställa kundnöjdheten och skapa mer precision i vårt förbättringsarbete genomförs kontinuerligt kundattitydundersökningar inom alla affärsområden hos ett urval av kunder inom olika segment. Dessa undersökningar visar att vi lever upp till kundernas krav och förväntningar men förbättringsarbete pågår ständigt för att långsiktigt bli ännu bättre inom områden som leveranssäkerhet, produktutveckling, produktkvalitet och kundsupport. Vår bedömning är att förmågan att leva upp till totalkvalitet kommer att vara en viktig faktor för fortsatt positiv tillväxt i en allt hårdare konkurrenssituation.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsarbetet bedrivs inom ramen för integrerade ledningssystem enligt ISO 9001. För närvarande är 85% av produktionsenheterna certifierade enligt ISO 9001. Verksamhetssystemet med sin processorientering lägger grunden för kundorienterad utveckling. Produktutvecklingsarbetet kvalitetssäkras genom förebyggande åtgärder där noggrann styrning, verifiering och validering sker från ett tidigt skede i utvecklingsprocessen. Målsättningen är att de nya produkterna når kunderna med hög kvalitet, överträffar deras behov och förväntningar samt uppfyller personsäkerhet och lagkrav. Våra kunder och underleverantörer engageras under utvecklingsprocessen.
NIBE Elements viktigaste konkurrensfaktorer som underleverantör är att produkterna håller en hög och jämn kvalitet, varför samtliga produkter testas före leverans. Leveranssäkerheten är genomgående hög.
Det ställs höga kvalitetskrav på NIBE Energy Systems produkter, speciellt på högteknologiska funktioner och komponenter som alltid måste fungera tillfredsställande för slutkonsumenten. Komponenterna testas hos underleverantörer enligt våra specifikationer samt kontinuerligt under tillverkningen för att säkerställa den slutliga produktens kvalitet. Dessutom sker en omfattande funktionskontroll av produkten före leverans till kund för att säkra produktfunktionalitet och säkerhet.
I kvalitetsbegreppet för NIBE Stoves ingår design och prestanda men mycket viktigt är också att ingående komponenter är av hög kvalitet och att slutprodukten har en hög finish då upplevelsen är en viktig del av kvalitetskänslan.
Vi har ett nära samarbete med våra underleverantörer för att säkerställa
Ständiga förbättringar genomsyrar vardagen
Personal från produktionsledning, kvalitet, inköp, innovation och service träffas regelbundet för arbetet med ständiga förbättringar, vilket har blivit en viktig del i ambitionen att dagligen lösa uppkomna problem.
"Det upplevs mycket positivt i organisationen att vi har fått ett strukturerat verktyg som vi tidigare saknat i förbättringsarbetet. Framför allt är det regelbundenheten och det ökade samarbetet som gör att vi får bättre fokus och en snabbhet i organisationen att lösa uppkomna problem", säger Per Hansson, produktverkstadschef för Värmepumpscenter i Markaryd.
Utvecklingen går allt snabbare, produkterna blir ännu bättre och anpassas för framtida behov." "
kvaliteten på komponenter och delsystem. Vi inför styrning genom riktlinjer och bedömer kvalitet, miljö och sociala aspekter hos våra underleverantörer.
Ständiga förbättringar
Uthålligt förbättringsarbete är ett nyckelbegrepp för såväl effektivisering och leveransprecision som kvalitet och nöjdare kunder. Ett kontinuerligt arbete bedrivs för en snabbare reaktion på kundernas behov. Arbetsupplägget varierar inom koncernens olika enheter men stort fokus finns på problemlösning och på att skapa nya vanor genom kompetenshöjning. Mätbara kvalitetsmål finns och vi utvecklar kontinuerligt verksamheten genom nya målsättningar. Vi jämför oss med omvärlden i syfte att vara ledande i våra branscher och lära oss av andra.
Produktionsmiljö och produktionsutrustning förbättras och utvecklas kontinuerligt och personalen får utbildningar inom arbetssätt och om produkternas funktion och prestanda.
Befintliga produkter förbättras och nya produkter utvecklas för att säkra vår framtida marknadsposition samt för att förbättra den förväntade kvaliteten, tillförlitligheten och produktsäkerheten.
Produktansvar
I produkternas alla livscykelsteg, från utveckling till kvittblivning, utvärderas påverkan på personsäkerhet och hälsa varefter förbättringar genomförs. Vi har under det gångna året haft ett antal produktärenden där åtgärder vidtagits.
Samtliga produkter från NIBE levereras med relevant produkt-, serviceoch säkerhetsinformation. Vid behov inkluderas även utbildning av kunderna för att kvalitetssäkra en trygg installation och hantering av produkterna. Generellt omfattas NIBE av ett antal EU-direktiv och internationella säkerhetslagar. För att säkerställa att vi lever upp till dessa följer vi tillämpbara standarder som anges i tillverkarförsäkran.
Inga allvarliga överträdelser av förordningar avseende hälsa och säkerhet, produktinformation eller produktmärk-
till kund för att säkra produktfunktionalitet och säkerhet.
ning inträffade under 2010 och inga böter har utbetalats.
Marknadskommunikation
Marknadsavdelningarna ansvarar för att alla marknadsaktiviteter och kommunikation i form av reklam, sponsring och PR efterlever lagar och regler inom dessa områden.
NIBE har fastställt policy som beskriver hur kommunikationen med olika intressenter ska ske, samtidigt som tillämpliga lagar och standarder samt koncernens uppförandekod ska följas. Vi bevakar noga utvecklingen inom området för att exempelvis undvika försäljning av produkter som är förbjudna på vissa marknader.
NIBE – ständigt närvarande
NIBE är ständigt närvarande för den moderna människan oavsett nationalitet, ålder, kön, plats, situation eller tidpunkt med produkter som skapar värme, komfort och trivsel.
Köket, den centrala platsen för hela familjen
Mycket av tiden tillbringas i köket. I dagens moderna kök finns många hushållsapparater, som är utrustade med komponenter som kommer från NIBE Element, alltifrån brödrost och kaffebryggare till kyl och frys.
Värmepump
En effektiv bergvärmepump från NIBE Energy Systems ger en energisnål uppvärmning av bostaden som bidrar till en god familjeekonomi och samtidigt sparar miljön för kommande generationer.
Golvet är den bästa lekplatsen Vattenburen golvvärme kombinerat med värmepumpar från NIBE Energy Systems gör att man både kan krypa och gå barfota på golvet året om.
Uppvärmd backspegel
När man lämnar hemmet en kall vinterdag är det skönt med en bilmotor som är förvärmd av rörelement och bilbackspeglar som hålls frostfria av folieelement, en komfort som NIBE Element i högsta grad bidrar till.
Med barn i familjen
Tvättmaskinen går så gott som dagligen hemma hos barnfamiljen. Både vattnet i tvättmaskinen och luften i torktumlaren värms upp med värmeelement från NIBE Element.
Året runt
Ett behagligt inomhusklimat året runt bidrar till harmoni och trivsel. Med konceptlösningar från NIBE Energy Systems får man en god ventilation med energiåtervinning, värme på vintern, kyla på sommaren och massor av varmvatten.
Braskamin
NIBE Stoves miljöriktiga och förbränningseffektiva braskaminer höjer trivseln samtidigt som de värmer effektivt. Braskaminen som utnyttjar förnyelsebar energi sparar både pengar och miljö.
NIBE – hållbara energilösningar i världsklass
Genom egna bolag och samarbetspartners har NIBEs affärsområden en bred internationell verksamhetsbas
Omsättning per geografisk region
NIBE Element
| Nettoomsättning 2010 | 1.759,7 Mkr |
|---|---|
| Tillväxt | + 6,1% |
| Rörelseresultat | 124,5 Mkr |
| Rörelsemarginal | 7,1% |
| Medeltal anställda | 3.311 |
Nibe Stoves Nibe Energy Systems Nibe Element Christer Fredriksson, affärsområdeschef
NIBE Element är marknadsledande i norra Europa och en av de internationellt ledande tillverkarna av komponenter och system för elektrisk uppvärmning samt resistorer. Affärsidén är att förse både producenter och användare av värmeprodukter med komponenter och system för elektrisk uppvärmning. Marknaden kan indelas i två huvudgrupper, OEM (Original Equipment Manufacturing) där ett element används som en komponent i kundens produkt respektive Industri där kunden primärt använder elementet i sin egen tillverkningsprocess. 58% 21%
NIBE Elements produktsortiment består huvudsakligen av komponenter och system för elektrisk uppvärmning samt resistorer.
Successivt utökas sortimentet för att kunna omfatta hela processen för mätning, styrning och uppvärmning.
Sortimentet omfattar ett flertal elementteknologier som i princip kan användas både för värmeelement och för resistorer i ett stort antal applikationsområden
- y Rörelement
- y Aluminiumelement
- y Folieelement
- y Tjockfilmselement
- y PTC-element
- y Högeffektselement
- y Värmekabel
- y Keramiska element
Strategi
NIBE Elements mål är att vara en av de ledande leverantörerna på global nivå. Antalet hemmamarknader skall därför successivt utökas genom lämpliga förvärv. På hemmamarknaderna är strategin att genom lokal närvaro marknadsföra ett komplett sortiment. Produktprogrammet utvecklas mot en ökad andel systemprodukter inkluderande mätning och styrning. Utanför hemmamarknaderna är den primära inriktningen medelstora och stora serier. Unika specialprodukter marknadsförs globalt.
Målsättning
NIBE Elements målsättning är att uppnå en tillväxt på minst 20% per år, varav hälften organisk, och att rörelseresultatet skall uppgå till minst 10% av omsättningen över en konjunkturcykel.
Andel av koncernen
Nettoomsättning 15%
Rörelseresultat
Måluppfyllelse Tillväxt (%)
6,3% genomsnittlig tillväxt under de senaste fem åren
Måluppfyllelse Rörelsemarginal (%)
10 Mål 10%
5,8% genomsnittlig rörelsemarginal under de senaste fem åren
Året i sammandrag
Efterfrågan inom NIBE Elements verksamhetsområden har successivt stärkts under året. Vitvaruindustrin och personbilsindustrin, som var de segment som redan under hösten 2009 noterade en efterfrågeökning, har fortsatt att utvecklas positivt. Samtidigt har en återhämtning skett inom flera andra områden, speciellt inom segmentet professionell utrustning. Den projektbaserade verksamheten, som bland annat är kopplad till investeringar inom offshore- och vindkraftsindustrin, ligger dock fortfarande på en betydligt lägre nivå än före konjunkturnedgången.
Rent geografiskt har marknaderna i såväl norra och centrala Europa som i Asien och Amerika haft en god utveckling medan marknaderna i södra Europa och Storbritannien haft en betydligt svagare utveckling.
Vi har under året fortsatt satsa på produktutveckling och marknadsföring av framtidsinriktade systemprodukter och strategin är att fokusera på segment som förväntas vara långsiktigt uthålliga tillväxtområden.
För en speciell satsning på att utveckla och marknadsföra ett brett produktsortiment till tågindustrin har ett antal produktlanseringar genomförts och resurser allokerats under namnet NIBE Railway Components. Detta avser produkter både till själva tågen och för infrastrukturen såsom uppvärmning av järnvägsväxlar.
Vi noterar för närvarande att flera av våra större kunder omvärderar sin framtida produktionsstruktur. I detta läge är vår företagsstruktur med tillverkningsenheter i ett antal länder på flera kontinenter en klar konkurrensfördel.
Priserna på de flesta råvaror har fortsatt att stiga under året. Materialprisutvecklingen tillsammans med en fortsatt turbulent valutakursutveckling skapar en svårhanterlig marknads- och konkurrenssituation inom flera kundsegment.
I november 2010 förvärvades det danska industribolaget Lund & Sørensen A/S med verksamhet i Danmark och Kina. Bolaget, som är inriktat mot systemlösningar för nordisk industri och mot vindkraftindustrin globalt, har en årsomsättning på cirka 90 Mkr och 35 anställda.
Efter årsskiftet förvärvades verksamheten i det brittiska värmeelementbolaget Thermtec Ltd, som är en väletablerad leverantör till den engelska industrin. Verksamheten, som har en årsomsättning på drygt 20 Mkr och 20 anställda, kommer att integreras i NIBE Elements befintliga verksamhet i Storbritannien.
Under januari 2011 undertecknades ett avtal om att förvärva elementdivisionen inom Electrolux Professional AG i Schweiz. Divisionen, som har en årsomsättning på cirka 75 Mkr och 36 anställda, är en av de ledande leverantörerna av elektriska element inom industrisektorn i Schweiz.
Framåtblick för 2011
Inriktningen för 2011 är en fortsatt vidareutveckling av de områden som omfattar försäljning av systemprodukter till den professionella sektorn samt till projektbaserade verksamheter. Vi bedömer att dessa sektorer kommer att få en viss ökad efterfrågan under året.
De investeringsrelaterade produktgrupperna som påverkades allra sist av konjunkturnedgången bedöms få en viss uppgång under 2011 i takt med att investeringskonjunkturen förbättras. Den konsumentorienterade volymsektorn följer mer direkt den allmänna konjunkturutvecklingen och vi räknar med en viss ökning även inom detta segment.
Sammantaget förväntar vi oss en något ökad efterfrågan för affärsområdet som helhet under 2011.
Den omflyttning av produktion som vi genomfört under senare år har visat sig vara helt riktig då den ökat vår konkurrenskraft och flexibilitet. Med tillgång till lågkostnadsproduktion i Polen, Tjeckien, Kina och Mexiko kan vi anpassa oss efter valutaförändringar och kostnadsutveckling i tre olika världsdelar och samtidigt optimera logistikupplägg. De kraftiga valutaförändringarna under 2010 och inledningen av 2011 medför att såväl våra kunder som vi själva vidtar omflyttning av produktion mellan olika länder. Vår egen interna omflyttning genomförs dels för att följa kunderna dels för att anpassa produktionsfördelningen efter de förändrade kostnadslägena.
Bedömningen är att vi med vår strategi att kombinera intensiv produktutveckling, rationell produktion och lokal närvaro skall kunna fortsätta öka våra marknadsandelar.
Det råder i dagsläget stor osäkerhet vad gäller den kommande prisutvecklingen för de olika råvaror som redan stigit kraftigt under senare tid. Det innebär att vi kan komma att behöva anpassa priserna på våra produkter framöver.
Marknaden
Marknaden för komponenter och system för elektrisk uppvärmning följer till stor del ett lands industriella utveckling och därmed utvecklingen av BNP. Detta har inneburit att vi under 2010 haft en successiv förstärkning av orderingången i takt med att konjunkturen har stärkts på flertalet av våra marknader.
I många marknader finns ett stort intresse för alternativ energiproduktion och effektivare energianvändning, vilket fortsatt ger en tillväxt för dessa segment. De påverkas i ännu större omfattning än tidigare av olika former av statliga bidrag, avsedda att stimulera energibesparing, vilket kan påverka efterfrågan mellan åren på ett svårbedömt vis.
Vårt mål är att successivt öka antalet hemmamarknader genom att etablera lokala verksamheter med tillverkning som kan leverera småserier och ge lokal teknisk support. Dessa bolag utvecklar också ofta specialprodukter anpassade till den lokala marknadens behov och förutsättningar.
På vissa huvudmarknader där vi av exempelvis kostnadsskäl eller av ren försiktighet inte startat egen tillverkning har vi istället etablerat egna säljkontor. För närvarande finns sådana säljkontor i USA, Tyskland och Frankrike.
Nettoomsättning (Mkr)
Nettoomsättningen ökade med 6,1% under 2010
150
Rörelseresultatet ökade med 76,8% under 2010
Medeltal anställda
Distribution
Konsument eller annan industriell kund
INDUSTRIELL KUND Användning i den egna verksamheten
OEM INDUSTRI
Vi har också ett regionalt säljkontor i Shanghai i Kina med speciell inriktning mot den kinesiska maskin- och energiutrustningsindustrin. Genom förvärvet av Lund & Sørensen har vi också fått tillgång till ett säljkontor i Beijing som är inriktat mot vindkraftsindustrin.
Strukturomvandlingen har olika utveckling beroende på bransch. I vissa kundsegment har takten i strukturomvandlingen ökat ytterligare. Inom de mycket konkurrensutsatta segmenten för småapparater och i viss mån vitvaror är det vanligt att etablera produktion i Kina eller att köpa färdiga produkter, producerade och utvecklade av kinesiska leverantörer. Denna utveckling innebär en ökad press på både volymer och priser i Europa. För vitvaror som till exempel tvättmaskiner och spisar är utvecklingen inte entydig. Huvudtrenden inom detta segment är fortfarande att specialisera de västeuropeiska tillverkningsenheterna och parallellt bygga ut kapaciteten i östra Europa.
De valuta- och kostnadsförändringar som har skett under de senaste åren bedöms kunna komma att påverka vissa kunders produktionsfördelning framöver. En klar tendens är att det sker en återflyttning av produktion från Kina till Mexiko då lönekostnaderna nu är lika i dessa länder. Om man dessutom lägger till logistikkostnader och risk för kopiering framstår Mexiko idag som ett bättre val för många amerikanska kunder.
Utvecklingen under de senaste åren har också inneburit att produkter för direkteluppvärmning av bostäder, som traditionellt har producerats i västra Europa, i ökad omfattning produceras i lågkostnadsländer både i östra Europa och i Kina. Vi bedömer att vi är väl rustade att möta dessa utvecklingstrender med våra enheter i Polen, Tjeckien, Mexiko och Kina. Segmentet bedöms dock komma att minska i takt med att konvertering sker till produkter för uppvärmning med förnyelsebara energikällor.
För utrustning som är avsedd för professionell användning är utvecklingstrenden annorlunda än för hushållsapparater. Trenden hos de flesta av dessa kunder är fortsatt tillverkning i befintliga produktionsenheter och ett ökat intresse för köp av kompletta system från underleverantörerna. Vi möter denna utvecklingstrend med ett bredare produktprogram och utökade resurser för att utveckla och tillverka kompletta system.
Marknaden för element och resistorer till offshore-, vind- och processindustrin bedöms öka. För att möta denna efterfrågan utökar vi både kapacitet och produktutbud.
Branschens utveckling
Branschen har under flera år präglats av intensiv priskonkurrens inom de segment där slutprodukten levereras till konsument.
Inom de områden som vänder sig till professionella användare är utvecklingen mer stabil och lönsamheten tillfredsställande. En allmän trend är att bredda produktutbudet och öka leveransinnehållet, vilket betyder att många av branschens företag idag levererar mer kompletta system. Detta har medfört att branschen har haft en relativt god tillväxt inom dessa segment. Konjunkturnedgången har dock medfört att lönsamheten även för dessa segment generellt varit betydligt svagare under de senaste åren men en allmän förbättring av lönsamheten förväntas i takt med att det sker en återhämtning i konjunkturen.
Branschen genomgår en successiv utveckling mot större företagsgrupper. Historiskt sett har den bestått av mindre och medelstora, lokalt starka familjeföretag men vid ett generationsskifte sker idag ofta en avyttring av bolaget. Denna utveckling har förstärkts under de senaste åren på grund av att lönsamheten hos många av bolagen har försämrats i den konkurrenssituation som råder. Utvecklingen förstärks ytterligare av kundernas strävan mot färre leverantörer.
Flera konkurrenter har liksom vi etablerat produktion i länder med lägre arbetskraftskostnader i östra Europa, Mexiko och Kina.
Under de senaste åren märks också en ökad konkurrens i västra Europa från speciellt kinesiska konkurrenter som successivt ökar sina exportaktiviteter.
Vi bedömer att vår strategi med lokal tillverkning för det industriella och professionella segmentet kompletterat med etablering av lågkostnadsenheter för volymsegmentet är väl anpassad till branschens utveckling, vilket också stärker vår position och våra möjligheter.
Produkterna
Rörelement, som fortfarande är den dominerande teknologin, har ett brett användningsområde, allt från massproducerade tvättmaskinselement till enstyckstillverkade processvärmare för offshoreanläggningar som säljs till oljebolag. Grundteknologin har varit densamma under lång tid men produkterna har successivt utvecklats vad gäller materialval, tekniska prestanda, kvalitet och produktionsteknologi. Produkterna anpassas också kontinuerligt till nya miljöer.
Folieelement, som består av en etsad metallfolie alternativt lindad tråd laminerat med isolerskikt, är en växande produktgrupp. Stora användningsområden är uppvärmning av bilbackspeglar, medicinsk utrustning, golvvärme och fuktskydd för elektronik.
I samband med förvärv har sortimentet successivt kompletterats med produkter för olika specialtillämpningar. Syftet är att bli en heltäckande leverantör av komponenter och system för elektrisk uppvärmning. Exempel på kompletteringar är högeffektselement som primärt används i plastindustrin och keramiska element för ytbehandlingsindustrin.
Genom förvärvet av det danska företaget Lund & Sørensen tillförs ytterligare produkter och kompetens inom områdena mätning och styrning.
Parallellt med breddningen av produktsortimentet utvecklas marknadsförings- och servicekonceptet med inriktning på att vara den ledande leverantören av elvärmekomponenter för industrin på respektive hemmamarknad.
Det finns också exempel där de teknologier som existerar inom gruppen har användningsområden utanför området för elektrisk uppvärmning. Ett sådant område är resistorer som används för bland annat kraftelektronik i hissar och järnvägsutrustning. Inom detta an-
NIBE Wind Components levererar ett antal olika komponenter till vindkraftsindustrin som är en växande marknad globalt.
NIBE ÅRSREDOVISNING 2010 35
NIBE Elements resistorer är en viktig komponent i många nya energitekniska lösningar.
vändningsområde används både traditionella rörelement och keramiska element.
Ett annat område är vakuumlödningstekniken som bland annat används för element till medicinsk teknik. Denna teknik används nu även för produktion av plattvärmeväxlare, primärt avsedda för vattenuppvärmning i olika applikationer. Även folietekniken har andra användningsområden som exempelvis i antenner.
Under året har också tillverkning startats upp av värmekabel som används speciellt inom kylindustrin och byggindustrin.
Utvecklingsprocessen
Utvecklingsprocessen inom NIBE Element kan delas i fyra delar.
- y Produktutvecklingen är inriktad på att utveckla nya elementtyper eller att förse elementet med ytterligare funktioner som till exempel styrning eller reglering. Produktutvecklingen kan också syfta till att förbättra elementets egenskaper, exempelvis temperaturområde eller isolationsegenskaper. Under året har termostater utvecklats, speciellt anpassade för att kunna erbjuda en komplett lösning för uppvärmning av vatten.
- y Produktanpassning sker huvudsakligen tillsammans med kunden för att finna en lösning som passar den enskilde kundens speciella behov. Detta kan också innebära lösningar där vi tar ett större systemansvar om kunden så önskar. Under året har leveranser av nya kompletta systemlösningar för uppvärmning av höghastighetståg introducerats.
- y Processutveckling bedrivs i syfte att optimera produkten avseende materialval, kvalitet och tekniska prestanda.
- y Produktionsteknisk utveckling syftar till att utveckla produktionsmetoder och maskiner som effektivi-
serar tillverkningen och minskar miljöpåverkan. Under året har nya metoder utvecklats och installerats för att kunna genomföra kvalitetskontroll direkt i produktionsprocessen med så kallat visionsystem.
Produktionen
Produktionen bedrivs i trettio olika anläggningar runtom i Europa samt i Mexiko och Kina. Den viktigaste orsaken till att produktionen sker i flera länder och anläggningar är att en stor del av konkurrenskraften bygger på leveranser av små och medelstora serier, med krav på korta leveranstider. För större serier och unika produkter sker däremot en successiv specialisering av de olika enheterna.
I många av våra produktionsenheter används numera vårt standardiserade affärssystem som skapar grund för ytterligare samordning och integration mellan de olika produktionsenheterna.
Effektivitets- och kvalitetshöjande åtgärder genomförs också kontinuerligt för att ytterligare öka konkurrenskraften. Bland annat pågår en omstrukturering av den mexikanska verksamheten i syfte att öka kapaciteten och förbättra produktiviteten.
Ett antal projekt har genomförts de senaste åren för att minska kapitalbindning och logistikkostnader. Bland annat har det inneburit en klart större andel direktfakturering från våra lågkostnadsenheter, vilket resulterat i både förbättrad kundservice och sänkt kostnadsnivå.
Möjligheter och risker
- + Branschstrukturering och expansion genom förvärv
- + Samordningsvinster inom inköp och produktion
- + Energiteknik är en globalt växande marknad
- + Marknadspositionen på de olika hemmamarknaderna ger möjlighet att marknadsföra ett breddat produktprogram
- + Starka varumärken
- + Rationell och flexibel produktion
- + Tillgång till rationell produktion i länder med lägre arbetskraftskostnad
- + Marknadspositionen som en av de absolut ledande tillverkarna i Europa
-
+ Intensiv produktutveckling
-
– Nya teknologier
- – Ökad konkurrens
-
- – Råvaruprisutvecklingen
- – Kostnadsutvecklingen i våra produktionsländer
- Lågprissortiment
- Skadestånd vid seriefel
- Allmän kraftig konjunkturavmattning inom verkstadsindustrin
- Valutaförändringar
- Betalningsproblem hos vissa kunder
NIBE Energy Systems
| Nettoomsättning 2010 | 3.725,1 Mkr |
|---|---|
| Tillväxt | + 13,4% |
| Rörelseresultat | 544,7 Mkr |
| Rörelsemarginal | 14,6% |
| Medeltal anställda | 1.974 |
Kjell Ekermo, affärsområdeschef
NIBE Energy Systems är Nordens största tillverkare av energiprodukter för villor och större fastigheter och har en marknadsledande position i norra Europa inom huvudområdena värmepumpar och varmvattenberedare. Affärsidén är att förse bostäder och större fastigheter med produkter för inomhuskomfort och uppvärmning av tappvatten. Sortimentet har successivt utvecklats från enklare produkter för uppvärmning till koncept för värme, ventilation, kyla och värmeåtervinning. 21%
NIBE Energy Systems har ett brett sortiment av energiprodukter för villor och fastigheter för att kunna erbjuda det lämpligaste alternativet för inomhuskomfort och uppvärmning av tappvarmvatten utifrån slutkundens behov. Den unika kompetensen, att exempelvis kunna erbjuda tre alternativa korrosionsskydd i en varmvattenberedare, rostfritt, koppar eller emalj, understryker vår strävan att tillgodose varje kunds individuella behov.
Sortimentet omfattar åtta produktområden
- y Värmepumpar
- y Villapannor
- y Pelletsbrännare
- y Fjärrvärmeprodukter
- y Solpaneler
- y Varmvattenberedare med direkt eller indirekt uppvärmning
- y Genomströmningsberedare
- y Legoproduktion av korrosionsskyddade tryckkärl
Strategi
NIBE Energy Systems strategi är att ytterligare stärka den marknadsledande positionen i norra Europa samt vidareutveckla marknadspositionen på övriga europeiska marknader. En utökning av antalet hemmamarknader skall successivt ske via företagsförvärv alternativt genom etablering av egna dotterbolag eller genom utnyttjande av andra etablerade säljkanaler. 21%
Målsättning
NIBE Energy Systems målsättning är att uppnå en tillväxt på minst 20% per år, varav hälften organisk, och att rörelseresultatet skall uppgå till minst 10% av omsättningen över en konjunkturcykel.
Andel av koncernen
Nettoomsättning Rörelseresultat
Rörelseresultat
Måluppfyllelse
13,6% genomsnittlig tillväxt under de senaste fem åren
20
13,3% genomsnittlig rörelsemarginal under de senaste fem åren
Året i sammandrag
Den totala svenska värmepumpsmarknaden präglas av fortsatt stabilitet men med vissa variationer i efterfrågan inom de olika produktsegmenten. Marknaden för mark-/ bergvärmepumpar har fortsatt att öka under 2010 med den kraftigaste ökningen under fjärde kvartalet. Samtidigt har marknaden för luft-/vattenvärmepumpar fortsatt att minska. Produktionen av småhus ökar successivt, vilket också påverkat marknaden för frånluftsvärmepumpar positivt. Vi har under året stärkt våra marknadsandelar inom samtliga produktsegment.
Försämrade ekonomier i ett antal länder runtom i Europa har medfört att subventioner för användande av produkter för förnyelsebar energi reducerats samtidigt som förutsättningarna för nybyggnation av småhus och större fastigheter försämrats. Detta har bidragit till att den europeiska värmepumpsmarknaden, däribland den tyska och franska, gått tillbaka under 2010. Vi har dock kunnat kompensera nedgångarna på dessa marknader genom förbättrade marknadsandelar och ökad försäljning i bland annat de nordiska länderna, Holland och Ryssland.
Intresset för energieffektivitet och framtida utökad användning av produkter för förnyelsebar energi är dock generellt sett fortsatt stort i hela Europa, inte minst vad gäller större fastigheter.
Såväl hemmamarknaden som den övriga europeiska marknaden för varmvattenberedare uppvisar en stabil utveckling medan marknaden för fjärrvärmeprodukter, konventionella villapannor och pelletsprodukter är fortsatt svag.
Framgångarna för våra nyintroducerade värmepumpsgenerationer har fortsatt på alla marknader där vi finns representerade. Det nya konceptet med högpresterande produkter försedda med pedagogisk och lättanvänd styrning i moduluppbyggda enheter appliceras successivt på alla övriga värmepumpsmodeller. Även de övriga produktsegmenten uppgraderas kontinuerligt och ett flertal produktnyheter har presenterats under året, såsom exempelvis nya solvärmesystem och systemlösningar för större beredare.
I april slöts avtal om att i två steg förvärva aktierna i norska ABK AS som är en väl inarbetad aktör på den norska värmepumpsmarknaden. Initialt förvärvades 50% av aktierna i ABK och resterande 50% kommer att förvärvas under 2014. Samarbetet har under hösten utvecklats mycket positivt och stärkt vår marknadsposition på den norska marknaden.
Framåtblick för 2011
Den internationella expansionen präglar vår verksamhet i allt högre grad. Vi profilerar oss som en pålitlig leverantör av helhetslösningar med hög prestanda.
Såväl produktutvecklingen, produktionen som den övriga organisationen anpassas till vår fortsatta internationalisering, vilket skall ge en ännu bredare och stabilare verksamhetsbas för affärsområdet.
Vi bedömer att den internationella marknaden för såväl mark-/bergvärmepumpar som luft-/vattenvärmepumpar kommer att fortsätta att utvecklas positivt. Vi ser även ett ökat internationellt intresse för våra frånluftsvärmepumpar och andra produkter som använder förnyelsebara energikällor som exempelvis solpaneler.
Utöver uppvärmning under vinterhalvåret accentueras behovet av kyla under sommarhalvåret, speciellt i mellersta och södra Europa.
Trots de senaste årens neddragningar av statliga bidrag för uppmuntran till energibesparing på flera marknader, så finns de fortfarande kvar i någon form i ett flertal länder i Europa. Med stor sannolikhet kommer ytterligare ekonomiska stöd i olika former att skapas framöver. Det finns också ett klart ökat intresse från politiskt håll även utanför Europa att främja användandet av miljöriktiga uppvärmningsprodukter, exempelvis i USA.
Vi har aldrig tidigare haft ett starkare och mer komplett produktutbud. Våra intensifierade satsningar på produktutveckling resulterar nu också i allt tätare produktlanseringar på våra prioriterade marknader.
Det framgångsrika konceptet i den nya generationen mark-/bergvärmepumpar implementeras successivt i hela det övriga värmepumpssortimentet och flera nya modeller presenteras för marknaden under första halvåret 2011, inledningsvis på Europas största branschmässa ISH i Frankfurt, i mars månad.
Vi bedömer att såväl den nordiska som den övriga europeiska marknaden för varmvattenberedare och fjärrvärmeprodukter kommer att vara fortsatt stabil medan marknaden för konventionella villapannor kommer att gå tillbaka ytterligare.
Marknaden för solvärmesystem som planade ut under året som gick, huvudsakligen på grund av försvagade ekonomier och minskade statliga bidrag, förväntas åter växa i takt med att konjunkturen förbättras. Vi bedömer att vi kan stärka vår marknadsnärvaro i Europa även inom detta segment.
Under första halvåret 2011 kommer, enligt tidigare avtalat, resterande 25% av aktierna i ryska EVAN att förvärvas.
Förutsatt att den internationella konjunkturutvecklingen fortsätter att förstärkas ser vi sammantaget goda möjligheter till fortsatt expansion på framför allt marknader utanför Sverige.
Marknaden
Sverige
Den svenska marknaden är NIBE Energy Systems verksamhetsbas. Marknaden kan indelas i två segment, dels nyproduktion av enfamiljsbostäder dels ROT-marknaden (ROT = Reparation, Om- och Tillbyggnad) som för närvarande står för den absoluta huvuddelen av omsättningen.
Intresset för investeringar och renoveringar i den egna bostaden har ökat de senaste åren, vilket medfört att ROT-marknaden ökat i motsvarande grad. Detta har dessutom förstärkts av det populära ROT-avdraget. Privatkonsumentens strävan att reducera sina uppvärmningskostnader och samtidigt kunna förbättra inomhuskomforten skapar ideala förutsättningar för en värmepumpsinstallation. Det vanligaste och mest ekonomiska alternativet är att ersätta befintlig uppvärmningsanläggning, det vill säga villapannan, med en mark-/bergvärmepumpsinstallation. Marknaden för denna typ av värmepumpar ökade relativt kraftigt under året. Marknaden för luft-/vattenvärmepumpar, vilken utgör en mindre del av ROT-marknaden än mark-/bergvärmepumpar, uppvisade däremot en fortsatt tillbakagång.
Varmvattenberedarmarknaden, som i huvudsak också är ROT-orienterad, har haft en stabil utveckling under året.
Under 2010 uppgick nyproduktionen av enfamiljsbostäder till cirka 8.000 enheter att jämföras med cirka 7.000 enheter under 2009. Detta är en relativt låg nivå sett ur både ett historiskt och ett internationellt perspektiv. Bedömningen är att nyproduktionen av enfamiljsbostäder kommer att fortsätta öka något under 2011 beroende på att konjunkturen förbättras. I de allra flesta nyproducerade enfamiljsbostäder installeras en uppvärmningsanläggning baserad på energiåtervinning av frånluften, genom så kallade frånluftsvärmepumpar. Den nya byggnormen har krävt anpassning av denna typ av produkter, vilket i sin tur resulterat i att vi nu levererar unika produktinnovationer för nybyggnation.
Det andra uppvärmningsalternativet i nyproducerade enfamiljsbostäder är fjärrvärme. Begränsningen är emellertid att fjärrvärmeanläggningar i huvudsak finns i större centralorter, vilket gör att det framför allt är nya, större fastigheter som blir fjärrvärmekunder.
Vid sidan om marknaden för enfamiljsbostäder växer kontinuerligt marknaden för flerbostadshus och övriga fastigheter. Detta utgör en stor potential för oss både i Sverige och utomlands. Såväl produktsortiment som
Nettoomsättning (Mkr)
Nettoomsättningen ökade med 13,4% under 2010
Rörelseresultat (Mkr)
Rörelseresultatet ökade med 19,5% under 2010
Medeltal anställda
organisation anpassas till att öka våra marknadsandelar inom detta viktiga segment.
Utlandsmarknaderna
På de europeiska marknaderna finns en mycket stor försäljningspotential för vårt sortiment. Intresset för energieffektiva värmepumpar ökar kontinuerligt och eftersom de fortfarande utgör en mindre andel av den totala uppvärmningsmarknaden bedöms potentialen som mycket stor.
Vi bedömer att det årliga utbytesbehovet är cirka fem miljoner värmeenheter i en- och tvåfamiljshus inom EU inkluderat Schweiz och Norge. Dessutom installeras under ett normalår cirka en miljon värmeenheter i nyproducerade en- och tvåfamiljshus.
Vi har en marknadsledande position i Norden, Polen, Staorbritannien respektive Tjeckien samt i ett antal övriga europeiska marknader vad avser enbart värmepumpar. I takt med att vi etablerar oss på marknader utanför dessa ökar också våra marknadsandelar inom de prioriterade marknadssegmenten.
På den totala uppvärmningsmarknaden är vi fortfarande en mellanstor aktör i stora delar av Europa eftersom vi inte arbetar med uppvärmningsprodukter som använder gas eller olja, vilka fortfarande är de dominerande uppvärmningsalternativen. Vi växer kontinuerligt men samtidigt ökar konkurrensen. Stora internationella företagskoncerner intresserar sig för energieffektiva uppvärmningslösningar på grund av kraftigt varierande prisnivåer på olja och gas. Ett flertal av dessa koncerner investerar i nya produktionsanläggningar för att kunna möta en ökande efterfrågan på nya uppvärmningslösningar.
Efter en mycket stark expansion under åren 2006 – 2008 har den franska värmepumpsmarknaden gått tillbaka kraftigt under de två senaste åren, främst beroende på minskade statliga stöd, lägre oljepriser samt allmänt svagare konjunktur. Frankrike är dock fortfarande den största marknaden i Europa för värmepumpar avsedda för vattenbaserade distributionssystem men försprånget minskade betydligt under 2010. Vid sidan av den befintliga försäljningen via lokal importör, pågår etablering av en egen verksamhet på den viktiga franska marknaden.
Den tyska värmepumpsmarknaden har avmattats under de senaste två åren, huvudsakligen på grund av förändrade bidragssystem samt en nybyggnation av enfamiljsbostäder som för närvarande ligger på en historiskt låg nivå. Fortfarande domineras den tyska marknaden för uppvärmningsprodukter av gaspannor, vilket kortsiktigt är en billigare uppvärmningslösning men som inte möter framtidens krav på användning av förnyelsebara energikällor.
Ett flertal av våra övriga bearbetade utlandsmarknader uppvisar en stabilitet och ett ökat intresse för värmepumpslösningar, vilket gynnar vår expansionsmöjlighet i Europa. Dock har nybyggnationen av småhus under de senaste åren sjunkit i stort sett i hela Europa, vilket temporärt dämpar tillväxten.
Medan den totala beredarmarknaden varit stabil så har marknaden för fjärrvärmeprodukter som koncentreras till framför allt Danmark, Sverige, Storbritannien, Tyskland och Holland glädjande nog uppvisat en viss tillväxt.
Branschens utveckling
Den europeiska VVS-branschen kännetecknas av ett stort antal aktörer av varierande storlek. En strukturrationalisering pågår där NIBE Energy Systems aktivt deltar. Vårt värmepumpskunnande samt vår bredd inom tillverkning av varmvattenberedare och andra värmeprodukter är avgörande faktorer i denna process.
De olika länderna skiljer sig åt vad gäller produkternas utformning och distribution men en tydlig trend mot alltmer energieffektiva och miljöanpassade produktlösningar finns på de flesta marknader. Kraven på ventilation och värmeåtervinning i nya fastigheter ökar och målsättningen att bygga ännu energisnålare fastigheter är mycket tydlig på de flesta marknader. Processen att uppnå gemensamma normer och krav inom EU är delvis uppstartad men mycket arbete kvarstår. Fortfarande styr ofta lokala normer och föreskrifter produkternas tekniska egenskaper.
På ett flertal marknader beslutar myndigheter om åtgärder i syfte att minska det totala energibehovet för bland annat uppvärmning av bostäder. Myndighetsbeslut i form av temporära bidrag för olika uppvärmningsalternativ skapar dessvärre ofta en obalans. Bidragen får en alltför stor betydelse vid val av uppvärmningsalternativ istället för produktens egenskaper.
Med långsiktigt ökade el-, gas- och oljepriser har branschens fokusering på uppvärmningsprodukter baserade på dessa energislag minskat såväl i Sverige som på flera andra europeiska marknader.
Det ökade intresset för energieffektiva uppvärmningslösningar även för större fastigheter både i Sverige och utomlands ger en stor potential för branschen men ställer också högre krav på dimensionerings- och systemkunnande.
Ökad konkurrens och därmed ökad prispress inom ett flertal produktområden leder till att många av aktörerna på marknaden etablerar produktion i länder med lägre arbetskraftskostnader. NIBE Energy Systems bedöms, med sina moderniserade och rationella produktionsanläggningar i flera länder ha goda möjligheter att hävda sig på den framtida europeiska värmemarknaden.
Produkterna
Ambitionen är att våra produkter skall vara miljöriktiga och präglas av bästa tekniska prestanda, hög innovationsgrad och kvalitetsnivå, modern design samt en konkurrenskraftig prisnivå. För att kunna leva upp till detta krävs en kontinuerlig effektivisering av hela utvecklings-, produktions- och marknadsföringsprocessen.
Under året har ett antal nya produktintroduktioner genomförts inom de flesta produktområden. Dessa lanseringar stärker NIBE Energy Systems som en ledande europeisk aktör inom våra huvudområden.
Under första halvåret 2011 genomförs ytterligare introduktioner av nya
trivsel. Med olika konceptlösningar från NIBE Energy Systems möjliggörs energiutvinning ur ventilationsluften, alternativt ur marken/berget eller uteluften. Med vissa produktkoncept kan man även kyla på sommaren.
produkter, som bygger på det unika konceptet för den nya generationen mark-/bergvärmepumpar.
Ett stort antal produkter som kan användas i system med befintliga och nya produktlösningar utvecklas kontinuerligt.
Utvecklingsprocessen
För att tillfredsställa omvärldens ökade krav på energieffektiva, miljöriktiga och kostnadseffektiva lösningar avseende uppvärmning och inomhuskomfort, läggs en allt större resurs på produktutveckling. Målet är att utveckla helhetslösningar som möter kundens behov avseende inomhusklimat och varmvatten.
De produkter som utvecklas för framtiden skall präglas av
- y förbättrad effektivitet och energianvändning
- y användande av förnyelsebar energi i största möjliga mån
- y ökade styrningsmöjligheter (kommunikation/styrning från distans)
- y konverterbara system (värme på vintern/kyla på sommaren)
- y återvinnings- och miljöanpassningar
- y kontinuerliga designförbättringar
- y bättre ekonomiska totallösningar
En ständig förbättringsprocess i produktutvecklingen är nödvändig för att uppfylla satta mål vad gäller innovativa framtidslösningar i miljöriktiga och lättanvända produkter med hög kvalitet och tilltalande design. Kontinuerlig personalförstärkning av välutbilda-
de ingenjörer med nyckelkompetens är en avgörande framgångsfaktor i denna process.
En stor del av utvecklingsresurserna allokeras till värmepumpsverksamheten som har en mycket hög innovationsnivå. Marknadskraven varierar och ambitionen är att tillmötesgå de olika önskemålen med ett standardiserat grundkoncept men med möjlighet till marknadsanpassningar. Utvecklingscentret för värmepumpar i Markaryd bedöms vara av absolut internationell toppklass.
Teknologin inom produktsegmenten villapannor, pelletsbrännare, varmvattenberedare och fjärrvärmecentraler är väletablerad. Resurserna koncentreras därför till att utveckla miljöanpassade och kostnadseffektiva kvalitetsprodukter med tilltalande design som också blivit en allt viktigare parameter för slutkonsumenten.
Trots de senaste årens lågkonjunktur har vi fortsatt att utöka våra utvecklingsresurser och därmed ytterligare stärkt vår tekniska konkurrenskraft på den europeiska uppvärmningsmarknaden.
Produktionen
Produktionen bedrivs i tio olika anläggningar i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Polen, Tjeckien, Ryssland och Österrike.
Samtliga produktionsenheter arbetar kontinuerligt med effektivisering av produktionsmetoder och modernisering i form av investeringar i nya maskiner och produktionsutrustning.
Vid NIBE Energy Systems produktionsanläggningar i Markaryd, som också är affärsområdets största, har omfattande investeringar genomförts de senaste åren.
I de polska, tjeckiska och ryska produktionsanläggningarna genomförs löpande investeringar i nya maskiner och byggnader, för att utöka möjligheterna till kostnadseffektiv produktion av värmeprodukter för såväl hemmamarknaderna som för prispressade marknadssegment på våra andra prioriterade marknader.
En genomgång av tillverkningsmetoderna inom gruppen utförs årligen för att optimera produktionsprocessen och minska miljöpåverkan. Strategin är att bygga upp tillverkningsenheter med olika specialistområden. Renodlingen i produktverkstäderna har gett positiva effekter avseende såväl styrning som produktivitet och kvalitet.
- + En mycket stor marknad utanför Norden
- + Starka varumärken
- + Brett produktprogram
- + En av Europas modernaste värmepumpsfabriker
- + Egen, avancerad produktutveckling
- + Energi- och miljöpolitiska beslut
- + Ökat intresse för förnyelsebar energi
- + Tillgång till rationell produktion i länder med lägre arbetskraftskostnad
- + Expansion genom förvärv
- – Nya lagar, myndighetsbeslut, energiskatter etc med för snäv tidshorisont Möjligheter och risker + –
- – Ökad konkurrens
- – Nya teknologier utanför vår nuvarande kompetens
- – Lågprissortiment
- – Nya distributionskanaler
- – Global konjunkturavmattning
NIBE Stoves
| Nettoomsättning 2010 | 1.144,2 Mkr |
|---|---|
| Tillväxt | + 21,8% |
| Rörelseresultat | 152,8 Mkr |
| Rörelsemarginal | 13,4% |
| Medeltal anställda | 655 |
Niklas Gunnarsson, affärsområdeschef 17%
NIBE Stoves är marknadsledande i Norden och en av de absolut ledande aktörerna i Europa på brasvärmeprodukter. Affärsidén är att förse marknaden med prisvärda brasvärmeprodukter och skorstenssystem med attraktiv design, utvecklade och tillverkade med hänsyn till vår miljö.
Basen i produktsortimentet utgörs av energieffektiva produkter med skandinavisk design som anpassas för de prioriterade utlandsmarknaderna när det gäller såväl design som teknik.
Sortimentet omfattar sju olika produktgrupper
- y Braskaminer, med exteriör i plåt eller med omramningar av t ex täljsten eller kakel
- y Murspisar
- y Gjutjärnskaminer
- y Kakelugnar
- y Braskassetter
- y Skorsstenssystem
- y Tillbehör till brasvärmeprodukter
Strategi
NIBE Stoves strategi är att vara en bred och komplett leverantör av brasvärmeprodukter och därigenom befästa och ytterligare stärka den marknadsledande positionen. Utlandsförsäljningen skall ökas genom kontinuerlig utveckling av nya produkter, anpassade för nya marknader, i kombination med marknadsetableringar som skall ske genom företagsförvärv, etablering av egna dotterbolag eller genom utnyttjande av andra befintliga säljkanaler.
Målsättning
NIBE Stoves målsättning är att uppnå en tillväxt på minst 20% per år, varav hälften organisk, och att rörelseresultatet skall uppgå till minst 10% av omsättningen över en konjunkturcykel.
Andel av koncernen
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Måluppfyllelse Tillväxt (%)
14,4% genomsnittlig tillväxt under de senaste fem åren
Måluppfyllelse Rörelsemarginal (%)
13,6% genomsnittlig rörelsemarginal under de senaste fem åren
Året i sammandrag
Efterfrågan på brasvärmeprodukter i Sverige och Norge har under året varit mycket god och det är i huvudsak en allmänt starkare konjunktur och relativt låga räntenivåer som har drivit efterfrågan. Dessutom har en rad andra faktorer ytterligare gynnat efterfrågan såsom den kalla vintern med kraftigt höjda energipriser och ökat intresse för renoveringar och investeringar i bostaden. I Sverige har dessutom det populära ROTavdraget bidragit till ökad försäljning av brasvärmeprodukter.
I Danmark har marknaden för brasvärmeprodukter ökat något efter flera år med minskad efterfrågan till följd av den svaga konjunkturutvecklingen. Den bättre efterfrågesituationen beror även här på en förbättrad konjunktur samt på den kalla vintern och ett förnyat intresse för att sänka hushållets energikostnader.
Marknaderna i övriga Europa har under året haft en svagare utveckling än de nordiska länderna. Efterfrågan på brasvärmeprodukter har minskat i Tyskland trots goda underliggande förutsättningar för högre efterfrågan. Det finns dock fortfarande en allmänt försiktig hållning bland tyska konsumenter när det gäller inköp av kapitalvaror.
Den franska brasvärmemarknaden har efter flera år med mycket stark tillväxt, driven av omfattande statliga subventioner, uppvisat en avsevärd tillbakagång under det gångna året då subventionerna kraftigt reducerats.
Sammantaget har vi ökat såväl omsättning som marknadsandelar på samtliga huvudmarknader, vilket är ett resultat av framgångsrika lanseringar av nya produkter och en konsekvent marknadsbearbetning.
Marknadsinsatserna utanför Skandinavien har ökats för att minska beroendet av vår hemmamarknad. Vidare har produktutvecklingstakten varit fortsatt mycket hög, vilket resulterat i ett antal redan genomförda och kommande produktlanseringar.
I Skandinavien och delar av norra Europa är det fortsatt fristående brasvärmeprodukter med modern och internationell design som utgör den största delen av marknaden, vilket gynnar oss eftersom detta är vårt klart starkaste produktområde.
En effektiv och jämn produktionstakt i kombination med en något högre lagernivå inför den viktiga högsäsongen under hösten resulterade i en mycket hög leveransprecision till kund.
I april slutfördes förvärvet av den danska braskamintillverkaren Lotus Heating Systems A/S som är en av Danmarks ledande leverantörer av braskaminer i plåt. Verksamheten, som de senaste åren genomgått stora strukturella förändringar och därigenom nått ökad lönsamhet, drivs framgångsrikt vidare av den tidigare ledningen.
Framåtblick för 2011
Bedömningen är att den generella efterfrågan på brasvärmeprodukter kommer att vara fortsatt relativt god på flera av våra huvudmarknader även om marknadssituationen skiljer sig något mellan de olika länderna i Europa.
Den skandinaviska marknaden har redan haft en marknadstillväxt under ett par år och ligger för närvarande på en förhållandevis hög nivå. Med en försiktigt förbättrad allmän konjunktur i Europa bedöms också några av de större europeiska marknader som ännu inte riktigt återhämtat sig från nedgången kunna få en successivt ökad efterfrågan.
I grunden finns det en mycket stark drivkraft i hela Europa att investera i energibesparande produkter som använder förnyelsebar energi och som därmed minskar beroendet av fossila bränslen. Dessutom kommer de senaste kalla vintrarna med höjda energipriser också att gynna efterfrågan på brasvärmeprodukter.
Våra marknadssatsningar fortsätter med oförminskad kraft för att säkerställa den organiska tillväxten. Det finns goda möjligheter att ytterligare öka våra marknadsandelar på våra befintliga huvudmarknader genom konsekvent och professionell marknadsbearbetning. Dessutom sker kontinuerligt etableringar på nya marknader.
Produktutvecklingstakten är fortsatt mycket hög och under 2011 kommer ett stort antal nya produkter att lanseras, vilket också stärker vår ambition att vara den ledande aktören i norra Europa. Framtida ökade krav vad gäller såväl framtagning av produkter med rätt design som förfinad förbränningsteknik med lägre partikelutsläpp bedöms gynna oss konkurrensmässigt.
För att ytterligare stärka vår marknadsposition och bygga ett starkt varumärke i Europa har vi beslutat oss för att genomföra en varumärkeskonsolidering. Under inledningen av 2011 övergår alla produkter från den svenska verksamheten till att säljas och marknadsföras under varumärket Contura. Med ett gemensamt svenskt varumärke får vi en tydligare och mer effektiv marknadskommunikation som också underlättar för vår framtida expansion. Övriga utländska varumärken inom affärsområdet påverkas inte av denna förändring.
Vår nya produktionsanläggning för
brasvärmeprodukter i Markaryd, som är en av Europas modernaste och mest effektiva, är en viktig förutsättning för att långsiktigt kunna bibehålla konkurrenskraftiga priser. Att tillverka produkter med minimal påverkan på vår miljö och omvärld kommer i framtiden också att utgöra en allt viktigare konkurrensfördel.
Vår samlade bedömning är att det finns goda möjligheter att uppnå en fortsatt omsättningstillväxt med god lönsamhet, förutsatt att den internationella konjunkturutvecklingen fortsätter att förstärkas.
Marknaden Sverige
Brasvärmemarknaden följer i huvudsak den allmänna ekonomiska utvecklingen. Ökar det ekonomiska utrymmet så ökar också konsumtionen av sällanköpsvaror. De senaste årens kraftiga konjunktursvängningar har haft en stor inverkan på efterfrågan på brasvärmeprodukter. Energipriser och energipolitiska beslut påverkar också efterfrågan, liksom väderförhållandena under framför allt höst- och vinterperioden.
Den huvudsakliga försäljningen sker till ägare av befintliga hus och fritidshus. Andelen försäljning till nyproducerade småhus och grupphus ökar emellertid då husköparen allt oftare väljer en brasvärmeprodukt som tillval i det nya huset.
NIBE Stoves har en klart marknadsledande position i Sverige tack vare ett brett och komplett produktsortiment med välkända varumärken. Målsättningen är att befästa och ytterligare stärka denna position genom kraftig marknadsbearbetning och kontinuerlig lansering av nya modeller.
Utlandsmarknaderna
Även utomlands följer brasvärmemarknaden i huvudsak den allmänna ekonomiska utvecklingen.
I Norden, som har ett relativt stort elberoende, är det dessutom främst elpriserna som påverkar efterfrågan medan det i många länder i Europa i större utsträckning är gas- respektive oljepriserna som påverkar efterfrågan. De senaste årens ökade intresse för förnyelsebar energi är i grunden en viktig drivkraft för efterfrågan på brasvärmeprodukter i hela Europa.
Efterfrågan skiljer sig mellan länderna vad gäller produkternas design, material
Nettoomsättning
Nettoomsättningen ökade med 21,8% under 2010
Rörelseresultat (Mkr)
200
Rörelseresultatet ökade med 25,0% under 2010
Medeltal anställda
och teknik. Den svenska marknaden domineras av lätta braskaminer med inhemsk och numera även med internationell design, tillverkade i stålplåt. I Finland säljs det i huvudsak tunga värmeackumulerande produkter i olika stenmaterial och kakel, medan det i Norge framför allt är gjutjärnskaminer samt gjutjärnsinsatser med en murad omramning som efterfrågas. De senaste åren har det emellertid skett en förändring i det norska efterfrågemönstret med en förskjutning mot plåtkaminer med internationell design, som numera utgör en allt väsentligare andel av den norska brasvärmemarknaden.
De tyska och danska marknaderna är relativt lika, där lätta plåtkaminer med internationell design har den största andelen.
I södra Europa som till exempel Frankrike och Italien domineras efterfrågan av större kamininsatser med någon typ av omramning i betong eller sten. Denna produkttyp är också vanligt förekommande i östra Europa och Ryssland.
Pelletskaminer, som för närvarande utgör en liten andel av den totala brasvärmemarknaden i Europa, är ett mycket stort och viktigt produktsegment i Italien.
De stora variationerna i efterfrågan kan till stor del förklaras av att en eller flera inhemska tillverkare etablerat en viss stil på respektive hemmamarknad. Den senaste trenden är dock att flera marknader, i mycket större utsträckning än tidigare, accepterar nya produkter med mer internationell design även från utländska tillverkare.
Branschens utveckling
Den svenska brasvärmebranschen har under den senaste femtonårsperioden omstrukturerats från ett stort antal mindre tillverkare till en knapp handfull aktörer. NIBE Stoves har lett denna process genom förvärv av marknadens starkaste varumärken. NIBE Stoves strategi, att vara en komplett leverantör med ett stort och heltäckande sortiment, har också blivit en trend bland övriga aktörer i branschen.
Situationen skiljer sig något om man
ser till de övriga nordiska marknaderna. I Norge finns det få inhemska tillverkare och under de senaste åren har det skett en kraftig svängning i efterfrågan från total dominans av traditionella gjutjärnskaminer till plåtkaminer med internationell design. I Finland finns det ett antal relativt stora tillverkare, i huvudsak på tunga ackumulerande produkter. På den danska marknaden finns det många små och medelstora tillverkare av brasvärmeprodukter, vilka nästan uteslutande säljer produkter i stålplåt. Dessa företag har lång tradition av försäljning till framför allt Tyskland. Även i Mellaneuropa finns det ett stort antal tillverkare av varierande storlek. Många av dessa tillverkare har dessutom ofta andra verksamheter än enbart brasvärmeproduktion. Sammantaget innebär detta sannolikt att brasvärmemarknaden i Europa kommer att genomgå en fortsatt strukturomvandling under de kommande åren.
Trenden på de flesta marknader är att efterfrågan på relativt billiga, lätta eldstäder ökar medan större, dyrare och ackumulerande produkter går tillbaka. Tillväxten framöver bedöms finnas inom de produktsegment där man lyckas kombinera effektiv och miljöriktig förbränning med modern design och konkurrenskraftiga priser.
De flesta aktörerna i brasvärmebranschen har i dag egen produktutveckling men det förekommer också kopieringar av framgångsrika modeller som sedan produceras i så kallade låglöneländer och säljs till låga priser, i huvudsak via de stora europeiska byggvaruhuskedjorna. Detta innebär att det i framtiden även kommer att bli andra faktorer än de rent produkttekniska som avgör tillverkarens framgång. Företagets långsiktighet, ekonomiska stabilitet, miljöriktighet och förmåga att ta hand om sina återförsäljare och slutkunder kommer sannolikt att få en allt större betydelse.
Produkterna
Varumärkena, som kommunicerar våra budskap mot kunderna, kommer också att bli allt viktigare som konkurrensfördel i framtiden. NIBE Stoves har idag flera välkända varumärken och en klar strategi för att stärka, integrera och vidareutveckla dessa.
Vi utvecklar och säljer egna produkter under varumärkena Contura, Premodul, Nordpeis, Varde Ovne, Lotus Heating Systems och TermaTech. Eftersom alla våra varumärken är mycket starka på framför allt respektive hemmamarknad är samtliga varumärkesskyddade.
I de fall köparna av brasvärmeprodukter inte har en befintlig skorsten erbjuder NIBE Stoves kompletta skorstenssystem som är anpassade för produkterna. Vårt eget skorstenssystem Premodul är mycket lättmonterat, tillverkat i rostfritt material, kan monteras utan schakt och är dessutom ett mycket prisvärt skorstenssystem.
Genom förvärvet av TermaTech har sortimentet kompletterats med tillbehör till alla typer av brasvärmeprodukter.
Det märks en tydlig trend att produkterna blir allt mer lika i Europa när det gäller utseende och funktion. Vår bedömning är att den internationella designtrend som för närvarande råder, innebärande lätta eldstäder med rena linjer och stora glasytor, ökar på i princip alla våra bearbetade marknader. Våra senaste marknadsintroduktioner av braskaminer med just sådan design har därför blivit mycket stora försäljningsframgångar.
Utvecklingsprocessen
NIBE Stoves har lång tradition av produktutveckling. Stora resurser läggs ned på att utveckla produkternas förbränningsteknik, främst för att minimera produkternas miljöpåverkan och optimera verkningsgraden.
Ett synligt bevis på detta är att NIBE Stoves som första aktör i Sverige har fått ett stort antal produkter P-märkta. Detta är en utökad kvalitets- och miljögaranti som utfärdas av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP), innebärande att kaminens effektavgivning kan regleras och samtidigt klara krav på låga utsläpp.
Som ett led i att ytterligare förstärka vår ledande position inom produkt-
NIBE ÅRSREDOVISNING 2010 47
Eldning i en braskamin är ett perfekt komplement till den vanliga uppvärmningen. Det är också mysigt att komma hem till en värmande brasa.
utveckling har vi ett stort antal produkter som utöver P-märkning även är Svanen-märkta. Detta innebär att produkterna har ännu bättre miljövärde än vad de generella reglerna kräver, det vill säga en mycket god förbränning med mycket låga utsläppsvärden samt att tillverkningen sker på ett miljöriktigt sätt.
Vidare har våra produkter de högsta verkningsgraderna jämfört med konkurrenterna vid flertalet officiella tester.
I Europa finns det för närvarande ett flertal provningsnormer och gällande krav på brasvärmeprodukter men det pågår ett arbete med att fastställa en gemensam provningsnorm inom EU med tillhörande krav. Det bedöms ta relativt lång tid innan dessa normer fastställs och får fullt genomslag på marknaden men redan nu uppfyller huvuddelen av vårt produktsortiment de förväntade nya kraven.
Produktdesignen utgör också en stor del av utvecklingsarbetet eftersom produkterna till stor del följer inredningstrenderna. Vår utvecklingsavdelning arbetar i nära samarbete med externa industridesigners i såväl Sverige som utomlands.
För att på både kort och lång sikt upprätthålla ett attraktivt och lönsamt sortiment med hög kvalitet kombineras utvecklingsprojekt av helt nya brännkammare med utveckling av nya modeller baserade på befintliga brännkammare. Vi har en mycket tydlig strategi för hur ett modellprogram skall se ut och alla produkter utvärderas kontinuerligt utifrån ett lönsamhetsperspektiv.
Den allmänna trenden är att utvecklingstakten och antalet lanseringar av nya modeller hela tiden ökar. Tack vare vår rationella produktutveckling har produkternas utvecklingstid kunnat reduceras avsevärt. Exempelvis sker en stor del av utvecklingsarbetet i tredimensionell datormiljö och prototyperna testas i ett toppmodernt laboratorium.
Eftersom en stor del av vår framgång handlar om design strävar vi efter att alla nya modeller som tas fram erhåller mönsterskydd.
Produktionen
Huvuddelen av NIBE Stoves produkter, som är lätta braskaminer i plåt, tillverkas i vår helt nya produktionsanläggning i Markaryd som togs i drift under sommaren 2008.
Produktionsupplägget i den nya anläggningen är en vidareutveckling av det koncept vi framgångsrikt har använt oss av under lång tid men med en mycket högre automationsgrad. Detta medför både en ökad produktivitet och en ännu högre kvalitetsnivå på slutprodukten. Ny modern produktionsutrustning har installerats och uppvärmning av anläggningen sker genom effektiv återvinning av luften i kombination med markvärmepumpar. Detta har sammantaget resulterat i betydande reduktion av såväl utsläpp som energiåtgång per producerad mängd. Att tillverka kvalitetsprodukter med minimal påverkan på vår miljö och omvärld kommer i framtiden att utgöra en allt viktigare konkurrensfördel.
Med Europas effektivaste och modernaste produktionsanläggning för brasvärmeprodukter ges ytterligare möjlighet till att vara med och omstrukturera den europeiska brasvärmebranschen.
Genom Nordpeis har NIBE Stoves även tillgång till en egen produktionsenhet för betongomramningar, kakelugnselement och montering av brasvärmeprodukter i Polen. Produkter som har ett relativt högt innehåll av monteringsarbete kommer framöver att förläggas till denna produktionsenhet, varför även denna kontinuerligt moderniseras och effektiviseras.
- + Försäljningspotential inom nya produktsegment Möjligheter och risker + –
- + Mycket stor utlandsmarknad
- + Egen, stark produktutvecklingsfunktion
- + Starka varumärken
- + Brett produktprogram
- + Ökat intresse för förnyelsebar energi
- + Nya energi- och miljöpolitiska beslut
- + Rationell produktion
-
+ Expansion genom förvärv
-
– Nya energipolitiska beslut med för snäv tidshorisont
- – Lokala beslut om inskränkningar av vedeldade produkter
- – Lågprissortiment
- – Allmän ekonomisk utveckling
Förvaltningsberättelse
Leif Gustavsson, ekonomidirektör
NIBE Industrier är ett internationellt värmeteknikföretag som bedriver verksamhet inom tre olika affärsområden; NIBE Element, NIBE Energy Systems (tidigare NIBE Villavärme) och NIBE Stoves (tidigare NIBE Brasvärme). Koncernen har mer än 5.900 anställda och bedriver verksamhet i tjugo länder i Europa, Nordamerika och Asien.
Legalt bedrivs verksamheten genom ett antal dotterbolag som i sin tur bedriver sin verksamhet via egna bolag eller filialer. Moderbolaget NIBE Industrier ABs verksamhet omfattar koncerngemensamma funktioner som finansiering, valutahantering, företagsförvärv, nyetableringar samt ekonomistyrning och andra policyfrågor.
NIBE ÅRSREDOVISNING 2010 49
Femårsöversikt resultaträkning
Nettoomsättning senaste fem åren (Mkr)
Nettoomsättningen ökade med 13,2% under 2010
Resultaträkning
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 6.511,5 | 5.751,2 | 5.810,5 | 5.402,5 | 4.958,0 |
| Kostnad för sålda varor | – 4.274,0 | – 3.928,6 | – 4.108,7 | – 3.828,2 | – 3.409,0 |
| Bruttoresultat | 2.237,5 | 1.822,6 | 1.701,8 | 1.574,3 | 1.549,0 |
| Försäljningskostnader | – 1.159,1 | – 992,2 | – 917,7 | – 838,2 | – 786,2 |
| Administrationskostnader | – 409,6 | – 371,5 | – 347,1 | – 292,3 | – 266,4 |
| Övriga rörelseintäkter | 127,3 | 172,4 | 188,3 | 84,2 | 59,6 |
| Rörelseresultat | 796,1 | 631,3 | 625,3 | 528,0 | 556,0 |
| Finansiellt netto | – 51,0 | – 70,4 | – 108,6 | – 83,0 | – 54,5 |
| Resultat efter finansiella poster | 745,1 | 560,9 | 516,7 | 445,0 | 501,5 |
| Skatt | – 192,0 | – 148,8 | – 140,6 | – 130,3 | – 150,7 |
| Nettoresultat | 553,1 | 412,1 | 376,1 | 314,7 | 350,8 |
| Nettoresultat hänförligt till innehav utan | |||||
| bestämmande inflytande | 4,6 | 3,0 | 6,3 | – | – |
| Planenliga avskrivningar ingår med | 215,9 | 210,2 | 188,3 | 163,7 | 141,0 |
0 100 200 300 400 500 600 700 800 2006 2007 2008 2009 2010 631 796 556 528 625 Rörelseresultat senaste fem åren (Mkr)
Rörelseresultatet ökade med 26,1% under 2010
Resultat efter finansiella poster senaste fem åren (Mkr)
Resultat efter finansiella poster ökade med 32,8% under 2010
Resultaträkningen under fem år
Målsättningen för omsättningen har varit att ha en tillväxt på 20% per år, helst med en fördelning där hälften av detta tillförs genom organisk tillväxt och hälften genom förvärv. Under femårsperioden har omsättningen stigit från 3.819,1 Mkr till 6.511,5 Mkr. Detta har skett dels genom organisk tillväxt, dels genom en offensiv förvärvsstrategi. Fjorton företags- och rörelseförvärv har genomförts.
Tillväxten har under femårsperioden i genomsnitt varit 11,3%. Den organiska tillväxten har svarat för 6,4% och den förvärvade tillväxten för 4,9%.
Resultatmålsättningen har varit att koncernens affärsområden genomsnittligt skall uppnå en rörelsemarginal på minst 10% och att koncernens avkastning på eget kapital genomsnittligt skall uppgå till minst 20%.
NIBE Elements rörelsemarginal har under femårsperioden genomsnittligt uppgått till 5,8%. NIBE Energy Systems rörelsemarginal har som ett genomsnitt under perioden uppgått till 13,3% medan NIBE Stoves genomsnittliga rörelsemarginal uppgått till 13,6%.
Koncernens rörelsemarginal har under femårsperioden uppgått till 11,0% och avkastningen på eget kapital har under samma period genomsnittligt uppgått till 23,2%.
Femårsöversikt balansräkning
Balansräkning
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 1.188,5 | 1.018,4 | 944,7 | 732,2 | 670,3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1.275,7 | 1.398,8 | 1.500,5 | 1.374,4 | 1.116,3 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 59,0 | 57,0 | 63,3 | 35,7 | 28,2 |
| Summa anläggningstillgångar | 2.523,2 | 2.474,2 | 2.508,5 | 2.142,3 | 1.814,8 |
| Varulager | 1.118,1 | 1.038,0 | 1.227,5 | 1.344,0 | 1.007,9 |
| Kortfristiga fordringar | 1.097,8 | 932,2 | 1.059,1 | 829,3 | 857,0 |
| Kortfristiga placeringar | – | – | 2,3 | – | 4,8 |
| Kassa och bank | 409,5 | 349,1 | 349,3 | 207,9 | 218,3 |
| Summa omsättningstillgångar | 2.625,4 | 2.319,3 | 2.638,2 | 2.381,2 | 2.088,0 |
| Summa tillgångar | 5.148,6 | 4.793,5 | 5.146,7 | 4.523,5 | 3.902,8 |
| Eget kapital | 2.482,7 | 2.190,0 | 1.888,7 | 1.547,7 | 1.283,5 |
| Långfristiga skulder och avsättningar | |||||
| – icke räntebärande | 397,0 | 239,1 | 246,9 | 210,2 | 247,8 |
| – räntebärande | 952,2 | 1.360,0 | 1.971,2 | 1.866,5 | 1.317,8 |
| Kortfristiga skulder och avsättningar | |||||
| – icke räntebärande | 1.136,1 | 845,3 | 859,1 | 760,3 | 914,0 |
| – räntebärande | 180,6 | 159,1 | 180,8 | 138,8 | 139,7 |
| Summa eget kapital och skulder | 5.148,6 | 4.793,5 | 5.146,7 | 4.523,5 | 3.902,8 |
Avkastning
10 2006 2007 2008 2009 2010
Eget kapital Sysselsatt kapital
Totalt kapital
Balansräkningen under fem år
Balansomslutningen har under femårsperioden ökat från 3.125,3 Mkr till 5.148,6 Mkr.
Varulager samt kortfristiga fordringar som huvudsakligen består av kundfordringar utgör cirka 43% av balansomslutningen. Dessa båda poster står principiellt i direkt relation till omsättningen och därmed till tillväxten.
Immateriella tillgångar består huvudsakligen av goodwill som uppstått i samband med förvärv av företag eller rörelser. Behovet av nedskrivning av goodwill prövas årligen genom en nuvärdesberäkning av affärsområdenas kassaflöden. Vid beräkning av kassaflödet tas hänsyn till behovet av normalt rörelsekapital och behovet av investeringar motsvarande den årliga avskrivningstakten.
Materiella anläggningstillgångar består uteslutande av mark, byggnader och maskiner. Ökningen under den senaste femårsperioden uppgår till 260,5 Mkr. Av detta har cirka 39% tillförts genom de förvärv av företag och rörelser som genomförts medan resterande 61% avser investeringar i befintliga verksamheter och då framför allt i koncernens anläggningar i Markaryd, där huvuddelen av produktverkstäderna för NIBE Energy Systems och NIBE Stoves är belägna.
Långfristiga icke räntebärande skulder och avsättningar består främst av uppskjuten skatt, avsättningar för tilläggsköpeskillingar och avsättningar för garantier. Dessa har ökat från 265,2 Mkr till 397,0 Mkr under den senaste femårsperioden.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder och avsättningar består av lån i bank eller annat penninginstitut samt pensionsavsättningar. Under den senaste femårsperioden har dessa minskat från 1.143,7 Mkr till 1.132,8 Mkr. Minskningen beror främst på de goda kassaflöden från den löpande verksamheten koncernen haft de senaste åren, vilka till stor del tillkommit genom ett intensivt och framgångsrikt arbete med att reducera rörelsekapitalbindningen. Måttliga investeringsbehov i koncernens anläggningar har också haft stor betydelse.
Koncernens målsättning är att soliditeten inte bör understiga 30%. Soliditeten har under femårsperioden genomsnittligt uppgått till 39,9%.
Kortfristiga icke räntebärande skulder och avsättningar, som under de senaste fem åren ökat med 450,7 Mkr, från 685,4 Mkr till 1.136,1 Mkr, består till cirka 77% av upplupna kostnader och traditionella leverantörsskulder, vilka båda står i direkt relation till verksamhetens expansion.
Femårsöversikt kassaflöde
Kassaflödesanalys
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 821,1 | 676,3 | 480,0 | 439,5 | 489,9 |
| Förändring av rörelsekapital | – 38,6 | 217,4 | 174,0 | – 399,4 | – 93,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 782,5 | 893,7 | 654,0 | 40,1 | 396,5 |
| Investeringar i befintliga verksamheter | – 166,2 | – 145,3 | – 237,5 | – 390,9 | – 236,6 |
| Operativt kassaflöde | 616,3 | 748,4 | 416,5 | – 350,8 | 159,9 |
| Förvärv av verksamheter | – 239,7 | – 72,6 | – 170,1 | – 13,2 | – 289,8 |
| Kassaflöde efter investeringar | 376,6 | 675,8 | 246,4 | – 364,0 | – 129,9 |
| Finansiering | –170,6 | – 559,8 | – 14,2 | 451,6 | 291,4 |
| Aktieutdelning | – 122,1 | – 108,0 | – 108,0 | – 108,0 | – 70,4 |
| Årets kassaflöde | 83,9 | 8,0 | 124,2 | – 20,4 | 91,1 |
| Likvida medel vid årets början | 349,1 | 349,3 | 207,9 | 218,3 | 132,2 |
| Kursdifferens i likvida medel | – 23,5 | – 8,2 | 17,2 | 10,0 | – 5,0 |
| Likvida medel vid årets slut | 409,5 | 349,1 | 349,3 | 207,9 | 218,3 |
Investeringar senaste fem åren (Mkr)
Operativt kassaflöde senaste fem åren (Mkr)
-400
Kassaflödet under fem år
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital
Under senaste femårsperioden har kassaflödet före förändring av rörelsekapital uppvisat en positiv utveckling.
Rörelsekapital
Rörelsekapitalet, mätt som kortfristiga tillgångar minskat med kortfristiga skulder, skall för koncernens samtliga enheter ligga inom intervallet 20 – 25% av omsättningen. Koncernens rörelsekapital har de senaste fem åren genomsnittligt varit cirka 24% av omsättningen.
Investeringar i befintliga verksamheter
Investeringarna i befintliga verksamheter var under 2006 över 200 Mkr, under 2007 nästan 400 Mkr, under 2008 över 200 Mkr och under 2009 och 2010 runt 150 Mkr. Större delen av dessa investeringar har genomförts i koncernens anläggningar i Markaryd där huvuddelen av produktverkstäderna för NIBE Energy Systems och NIBE Stoves är belägna. Större investeringar har också skett i Polen, framför allt i elementverksamheten.
Operativt kassaflöde
Koncernen har, bortsett från 2007, haft positiva operativa kassaflöden under den senaste femårsperioden.
Omsättningsförväntningarna för 2007 var betydligt högre än det verkliga utfallet. Den traditionella lageruppbyggnad som genomfördes under första halvåret, resulterade därför i ett mycket för stort lager vid utgången av 2007 och därmed ett stort negativt kassaflöde.
Under 2008 - 2010 har det operativa kassaflödet avsevärt förbättrats då lagernivåerna kunnat återställas till en mer normal nivå samtidigt som investeringstakten varit lägre.
Förvärv av verksamheter
NIBE Industrier har under åren haft en offensiv förvärvsstrategi. Under femårsperioden har fjorton företags- och rörelseförvärv genomförts varav fem inom affärsområdet NIBE Element, sex inom NIBE Energy Systems och tre inom NIBE Stoves. Målsättningen är att även framöver ha en offensiv förvärvsstrategi.
Finansiering
Allt kapitalbehov för såväl företagsförvärv, investeringar i befintliga verksamheter som behov av rörelsekapital för verksamhetens expansion och aktieutdelningar har under den senaste femårsperioden i sin helhet finansierats med egna genererade kassaflöden och traditionell bankfinansiering.
Aktieutdelning
NIBE Industriers målsättning är att aktieutdelningen skall uppgå till 25 – 30% av årets vinst efter skatt. Under femårsperioden har aktieutdelningen legat inom intervallet 29,2 – 30,8% av årets vinst efter skatt, dock med ett undantag för 2007 då utdelningen uppgick till 34,3%.
Riskhantering
| Beräkningsbas | Förändring | Resultatpåverkan | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning (marginal konstant) |
6.511,5 Mkr | +/– 1,0 % | 24,4 Mkr |
| Rörelsemarginal (volym konstant) |
6.511,5 Mkr | +/– 0,1 % | 6,5 Mkr |
| Materialkostnader | 2.701,6 Mkr | +/– 1,0 % | 27,0 Mkr |
| Lönekostnader | 1.467,2 Mkr | +/– 1,0 % | 14,7 Mkr |
| Räntebärande skulder (ränta konstant) |
1.132,8 Mkr | +/– 10,0 % | 4,3 Mkr |
| Räntesats % (räntebärande skuld konstant) |
3,8 % | +/– 1,0%-enhet | 11,3 Mkr |
| Baserat på resultaträkning 2010 |
Kundberoende
Samtliga tre affärsområden arbetar med en bred kundkrets. Inget affärsområde är så beroende av en enskild kund eller kundgrupp att ett eventuellt bortfall allvarligt skulle påverka koncernens lönsamhet.
Leverantörsberoende
Samtliga komponenter i de produkter som koncernens tre affärsområden marknadsför tillhandahålles av ett flertal leverantörer i Europa och världen i övrigt. Vid val av leverantör sker en grundlig genomgång av leverantörens möjligheter att svara upp mot de krav koncernen ställer. Till samtliga komponenter finns det alternativa leverantörer.
Vår bedömning är att koncernen inte allvarligt skulle skadas på grund av att en enskild leverantör inte skulle kunna uppfylla ställda krav.
Prisrisker
Materialpriser
Koncernens produkter består till inte oväsentlig del av material vars priser är fastställda i dollar och noterade på Londons metallbörs. För att motverka ett beroende av enskilda valutor och marknader har inköpsförfarandet globaliserats. Under 2010 har även råvaror såsom nickel, koppar och stål till viss del prissäkrats genom terminskontrakt.
Övriga driftskostnader
Övriga driftskostnader följer prisutvecklingen på de marknader koncernen bedriver verksamhet.
Risker hänförliga till patent och rättstvister
Det finns få patent inom koncernen och endast komponenter som ingår i slutprodukter är patenterade. Däremot förekommer ett antal mönsterskydd och varumärkesskydd. Vi bedömer att inga intrång göres i andras patent.
Andra risker
Mot traditionella försäkringsrisker såsom brand, stöld, ansvar och liknande anser vi att koncernen har ett tillfredsställande skydd genom de försäkringar som tecknats. Självriskerna ligger inom intervallet 0,3 – 1,0 Mkr.
Inom koncernens produktområden finns det alltid en risk i att produkter på grund av seriefel skulle behöva återkallas på grund av materialfel eller annan så kallad "recall". Riskerna minimeras av att flertalet av koncernens bolag är certifierade enligt ISO9001. Certifieringen innebär att det finns kontrollerade rutiner för såväl den interna hanteringen och tillverkningen som för användningen av komponenter tillverkade av andra leverantörer. Som en ytterligare riskavtäckning för liknande händelser har försäkringar tecknats.
Finansiella risker
Kreditrisker, valutarisker, finansieringsrisker och ränterisker som NIBE-koncernen är utsatt för beskrivs i not 6.
Känslighetsanalys
Koncernen är utsatt för ett antal riskfaktorer som påverkar resultatutvecklingen. Flera av dessa risker ligger utanför bolagets kontroll. I tabellen ovan återges några förändringar och dess påverkan på koncernens resultat. Förändringarna är beräknade med utgångspunkt från 2010 års balans- och resultaträkning.
Bokslut 2010
2006 2007 2008 2009 2010 0 1.000 3.000 2.000 4.000 5.000 6.000 7.000 Nettoomsättning senaste fem åren (Mkr) 4.958 5.402 5.8116.512 5.751
Nettoomsättningen ökade med 13,2% under 2010
Avkastning på eget kapital senaste fem åren (%)
Avkastningen på det egna kapitalet ökade med 15,8% under 2010
Resultat efter finansiella poster senaste fem åren (Mkr)
Resultatet efter finansiella poster ökade med 32,8% under 2010
Resultaträkning 2010
Nettoomsättning
Koncernens nettoomsättning steg med 13,2% till 6.511,5 Mkr (5.751,2 Mkr). För NIBE Element ökade omsättningen med 6,1%. Då den förvärvade tillväxten var 1,0% uppgick den organiska tillväxten till 5,1%. NIBE Energy Systems ökade sin omsättning med 13,4% varav 6,6% var organisk tillväxt och 6,8% förvärvad. För NIBE Stoves ökade omsättningen med 21,8%. Då den förvärvade tillväxten var 10,8% uppgick den organiska tillväxten för affärsområdet till 11,0%.
Koncernens nettoomsättning utanför Sverige uppgick till 4.588,9 Mkr (4.144,7 Mkr), en ökning med 444,2 Mkr. Den utländska nettoomsättningen uppgick därmed till 70,5% (72,1%) av den totala nettoomsättningen. På den svenska marknaden ökade koncernens nettoomsättning med 19,7% till 1.922,6 Mkr (1.606,5 Mkr).
Koncernens totala nettoomsättning ökade med 760,3 Mkr. Den förvärvade omsättningsökningen var 341,2 Mkr, vilket innebär att omsättningen organiskt ökade med 419,1 Mkr. Av den förvärvade omsättningen hänför sig 16,1 Mkr till NIBE Element, 223,3 Mkr till NIBE Energy Systems och 101,8 Mkr till NIBE Stoves.
Rörelseresultat
Koncernens rörelseresultat uppgick till 796,1 Mkr, en ökning med 26,1% jämfört med föregående års rörelseresultat på 631,3 Mkr. Rörelsemarginalen uppgick därmed till 12,2% (11,0%).
För NIBE Element ökade rörelseresultatet med 54,1 Mkr till 124,5 Mkr (70,4 Mkr). Ökningen innebär en resultattillväxt på 76,8%. Rörelsemarginalen uppgick till 7,1% (4,2%).
För NIBE Energy Systems ökade rörelseresultatet med 88,9 Mkr till 544,7 Mkr (455,8 Mkr). Ökningen innebär en resultattillväxt på 19,5%. Rörelsemarginalen uppgick till 14,6% (13,9%).
För NIBE Stoves ökade rörelseresultatet med 30,6 Mkr till 152,8 Mkr (122,2 Mkr). Ökningen innebär en resultattillväxt på 25,0%. Rörelsemarginalen uppgick till 13,4% (13,0%).
Goodwill och varumärken
Behovet av att nedskriva koncernens goodwill och koncernmässiga övervärden i varumärken prövas årligen genom en nuvärdesberäkning av respektive affärsområdes kassaflöde. Beräkningen utgår från ett kassaflöde baserat på en årlig tillväxt på 10% med avdrag för ökat behov av rörelsekapital och investeringar motsvarande den årliga avskrivningstakten. Årets beräkning har inte gett ett sådant utfall att behov av nedskrivning föreligger.
Resultat efter finansiella poster
Resultatet efter finansiella poster ökade med 32,8% till 745,1 Mkr (560,9 Mkr), motsvarande en vinstmarginal på 11,4% (9,8%). Finansnettot för koncernen uppgick till –51,0 Mkr (–70,4 Mkr).
Skatt
Skattekostnaden uppgick till 192,0 Mkr (148,8 Mkr) motsvarande en skattesats på 25,8% (26,5%). Någon enskild huvudsaklig anledning till den sänkta skattesatsen finns inte. Den nominella skattesatsen i Sverige är 26,3% (26,3%).
Balansräkning 2010
Soliditet och avkastning
Koncernens soliditet uppgick vid årets slut till 48,2% (45,7%). Det egna kapitalet uppgick till 2.482,7 Mkr (2.190,0 Mkr).
Koncernens avkastningsmål är att avkastningen på eget kapital långsiktigt skall uppgå till minst 20%. Under 2010 uppgick avkastningen på eget kapital till 23,4% (20,2%). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 22,2% (16,8%). För affärsområdena är lönsamhetsmålet att rörelsemarginalen över en konjunkturcykel i genomsnitt skall uppgå till minst 10% för respektive resultatenhet. NIBE Elements rörelsemarginal uppgick till 7,1% (4,2%), NIBE Energy Systems rörelsemarginal uppgick till 14,6% (13,9%) och NIBE Stoves till 13,4% (13,0%). Rörelsemarginalen för koncernen som helhet uppgick till 12,2% (11,0%).
Likvida medel
Koncernens likvida medel uppgick vid verksamhetsårets slut till 409,5 Mkr (349,1 Mkr), vartill kommer outnyttjade checkkrediter på sammanlagt 1.254,6 Mkr (1.223,2 Mkr). Under året har koncernens beviljade checkkrediter netto reducerats med 262,8 Mkr. Genom förvärv har tillförts 71,9 Mkr innebärande att tidigare checkkrediter reducerats med 334,7 Mkr.
Nyckeltal
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 6.511,5 | 5.751,2 | 5.810,5 | 5.402,5 | 4.958,0 |
| % | + 13,2 | – 1,0 | + 7,6 | + 9,0 | + 29,8 |
| Mkr | 796,1 | 631,3 | 625,3 | 528,0 | 556,0 |
| Mkr | 745,1 | 560,9 | 516,7 | 445,0 | 501,5 |
| Mkr | 405,9 | 217,9 | 407,6 | 404,1 | 526,4 |
| % | 15,5 | 14,6 | 14,0 | 12,8 | 14,1 |
| % | 12,2 | 11,0 | 10,8 | 9,8 | 11,2 |
| % | 11,4 | 9,8 | 8,9 | 8,2 | 10,1 |
| Mkr | 3.615,5 | 3.709,0 | 4.040,7 | 3.552,9 | 2.741,0 |
| Mkr | 2.482,7 | 2.190,0 | 1.888,7 | 1.547,7 | 1.283,5 |
| % | 22,2 | 16,8 | 17,1 | 17,2 | 22,9 |
| % | 23,4 | 20,2 | 21,3 | 22,6 | 31,3 |
| % | 16,4 | 13,1 | 13,5 | 12,8 | 16,0 |
| ggr | 1,31 | 1,16 | 1,20 | 1,28 | 1,41 |
| % | 48,2 | 45,7 | 36,7 | 34,2 | 32,9 |
| % | 50,9 | 48,6 | 39,7 | 36,9 | 36,1 |
| Mkr | 616,3 | 748,4 | 416,5 | – 350,8 | 159,9 |
| ggr | 11,8 | 7,3 | 4,8 | 5,7 | 9,2 |
| % | 45,6 | 69,4 | 113,9 | 129,6 | 113,6 |
| st | 5.945 | 5.519 | 5.275 | 5.439 | 5.111 |
Definitioner nyckeltal
Tillväxt
Förändring av nettoomsättning jämfört med föregående år i procent.
Bruttomarginal
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättning.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.
Vinstmarginal
Resultat efter finansnetto i procent av nettoomsättning.
Sysselsatt kapital
Summa tillgångar minus icke räntebärande skulder och uppskjuten skatt.
Eget kapital
Beskattat eget kapital plus obeskattade reserver minus skatt.
Avkastning på sysselsatt kapital
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital
Resultat efter finansnetto minus schablonskatt 26,3 (28,0 åren 2006 - 2008) procent i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på totalt kapital
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Soliditet
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Andel riskbärande kapital
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande och uppskjuten skatteskuld i procent av balansomslutningen.
Operativt kassaflöde
Kassaflöde efter investeringar men före förvärv av bolag/ verksamheter.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Räntebärande skulder / Eget kapital
Räntebärande skulder i procent av eget kapital.
Kassaflöde 2010
Kassaflöde från löpande verksamhet
Koncernens kassaflöde efter förändring av rörelsekapital uppgick till 782,5 Mkr (893,7 Mkr).
Investeringar
Koncernens förvärv av verksamheter/dotterföretag uppgick till 239,7 Mkr (72,6 Mkr). Investeringar i befintliga enheter genomfördes med sammanlagt 166,2 Mkr (145,3 Mkr) fördelat på följande:
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Maskiner och inventarier | 101,9 | 88,4 |
| Fastigheter | 5,6 | 6,8 |
| Pågående nyanläggningar | 28,6 | 31,2 |
| Övriga anläggningstillgångar | 30,1 | 18,9 |
| Totalt | 166,2 | 145,3 |
Kassaflödet efter investeringar uppgick därmed till 376,6 Mkr (675,8 Mkr). Det operativa kassaflödet, det vill säga efter investeringar men exkluderat förvärv av verksamheter/ dotterföretag uppgick till 616,3 Mkr (748,4 Mkr).
Krediter från finansinstitut och pensionsinrättningar
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Lån med rörlig ränta | ||
| och amorteringstid 10 år | 1.017,0 | 1.110,7 |
| Utnyttjad del av beviljad check | ||
| räkningskredit med rörlig ränta | 86,5 | 380,7 |
| Avsättningar till pensioner | 29,2 | 27,5 |
| Övriga avsättningar | 0,1 | 0,1 |
| Totala räntebärande skulder | 1.132,8 | 1.519,0 |
| Ej utnyttjad checkräkningskredit | 1.254,6 | 1.223,2 |
| Övriga outnyttjade krediter | 1.110,0 | 758,5 |
| Total kreditmöjlighet | 3.497,4 | 3.500,7 |
Koncernens totala räntebärande skulder uppgick vid årets slut till 1.132,8 Mkr (1.519,0 Mkr). Den genomsnittliga räntekostnaden för totala räntebärande skulder motsvarade 3,8% (3,6%). Koncernens nettoskuld, utgörande räntebärande skulder reducerat med kassa och bank och kortfristiga placeringar, uppgick till 723,2 Mkr (1.169,9 Mkr).
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Under året genomfördes förvärv av Lotus Heating Systems A/S och Lund & Sørensen A/S. Dessutom förvärvades 50% av aktierna i ABK AS. Se vidare om årets förvärv i not 28.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Under inledningen av 2011 genomfördes förvärv av verksamheterna i brittiska Thermtec Ltd och den schweiziska elementdivisionen i Electrolux Professional AG. Se vidare i not 29 Händelser efter balansdagen.
Ersättningar
Årsstämman beslutar om ersättning till styrelsens ordförande och övriga ledamöter.
Årsstämman beslutar även om riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare. Efter dessa riktlinjer beslutar styrelsen om ersättning till verkställande direktören. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande. Besluten avrapporteras till styrelsen. Se vidare om årets ersättningar i not 5.
Styrelsen föreslår att ersättningar för 2011 beslutas efter samma principer som för 2010.
Personal
Vår ambition är att NIBE som arbetsgivare ska uppfattas som attraktivt och fullt av möjligheter. Vi har starka värderingar som genomsyrar all kommunikation, både med befintlig personal och vid rekrytering och som av de allra flesta upplevs som positiva.
Miljöfrågor
Under 2010 har ett nytt system för att samla in miljödata implementerats. Arbetet med att införa ISO 14001 har fått hög prioritet och ytterligare tre anläggningar planerar certifiering under 2011. Vi kan uppvisa framgångar på miljöområdet men det finns naturligtvis områden där det återstår en del att göra. Våra viktigaste miljöaspekter är energiförbrukning, utnyttjande av metaller och andra råvaror, hantering av miljö- och hälsofarliga kemikalier, utsläpp till atmosfären samt uppkomsten av avfall. NIBE's viktigaste bidrag till miljön är kopplat till produktsortimentet. Våra produkter utvecklas ständigt för att bli mer energieffektiva.
Forskning och utveckling
NIBE-koncernen bedriver inom varje affärsområde ett marknadsledande forsknings- och utvecklingsarbete. Det bedömer vi är en avgörande faktor för fortsatt organisk tillväxt och nya marknadsinbrytningar. Motivet är att kundernas skiftande krav snabbt ska fångas upp och omvandlas till de bästa lösningarna för varje given marknadssituation. Se även not 8.
Framtida utveckling
Vår företagsfilosofi och vårt produktprogram med fokusering på energibesparing och hållbarhet placerar oss helt rätt i tiden.
Vår finansiella ställning är utomordentligt stark, vilket ger en god beredskap för ytterligare förvärv.
Vår egen styrka, en fortsatt förbättrad konjunktur samt höga energipriser gör att vi är positiva till utsikterna för 2011.
Ägarsituation
Aktiekapitalet i NIBE är fördelat på 13.160.256 A-aktier och 80.759.744 B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster på bolagsstämman och varje B-aktie till en röst. För A-aktierna, med cirka 62% av rösterna, finns en hembudsplikt enligt bolagsordningen.
Förslag till beslut om vinstutdelning
Till årsstämmans förfogande står:
| Totalt | 544,0 Mkr |
|---|---|
| Årets nettoresultat | 203,3 Mkr |
| Fond för verkligt värde | 1,4 Mkr |
| Balanserade vinstmedel | 339,3 Mkr |
Styrelsen föreslår att utdelning lämnas med 164,4 Mkr vilket motsvarar 1,75 kronor per aktie och att i ny räkning överförs 379,6 Mkr varav 1,4 Mkr till fond för verkligt värde och 378,2 Mkr till balanserade vinstmedel. Utdelningen beräknas att utbetalas den 19 maj 2011.
Styrelsen anser att den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Yttrandet ska ses mot bakgrund av den information som framgår av årsredovisningen. Styrelsen har i sitt förslag till utdelning beaktat de investeringar som planeras.
Resultaträkningar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Nettoomsättning Not 3 |
6.511,5 | 5.751,2 | 2,7 | 2,4 | |
| Kostnad för sålda varor | – 4.274,0 | – 3.928,6 | – | – | |
| Bruttoresultat | 2.237,5 | 1.822,6 | 2,7 | 2,4 | |
| Försäljningskostnader | – 1.159,1 | – 992,2 | – | – | |
| Administrationskostnader Not 4 |
– 409,6 | – 371,5 | – 18,5 | – 21,7 | |
| Övriga rörelseintäkter Not 9 |
127,3 | 172,4 | – | – | |
| Rörelseresultat Not 3 – 9 |
796,1 | 631,3 | – 15,8 | – 19,3 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||||
| Resultat från andelar i koncernföretag Not 10 |
– | – | 240,2 | 267,6 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter Not 11 |
18,1 | 18,4 | 11,2 | 13,5 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter Not 12 |
– 69,1 | – 88,8 | – 32,3 | – 44,0 | |
| Resultat efter finansiellt netto | 745,1 | 560,9 | 203,3 | 217,8 | |
| Skatt Not 13 |
– 192,0 | –148,8 | – | – 0,1 | |
| Nettoresultat | 553,1 | 412,1 | 203,3 | 217,7 | |
| Nettoresultat hänförligt till | |||||
| Moderbolagets aktieägare | 548,5 | 409,1 | 203,3 | 217,7 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 4,6 | 3,0 | – | – | |
| Nettoresultat | 553,1 | 412,1 | 203,3 | 217,7 | |
| Planenliga avskrivningar ingår med | 215,9 | 210,2 | – | – | |
| Antal aktier vid årets slut | 93.920.000 | 93.920.000 | |||
| Nettovinst per aktie | 5,84 | 4,36 | |||
| Föreslagen utdelning per aktie, kronor | 1,75 | 1,30 | |||
| Nettoresultat | 553,1 | 412,1 | 203,3 | 217,7 | |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Marknadsvärdering av valutaterminskontrakt | – 0,4 | 17,4 | – | – | |
| Marknadsvärdering av råvaruterminskontrakt | 0,4 | 0,1 | – | – | |
| Valutahedge | 91,5 | 35,2 | 85,9 | 31,5 | |
| Valutaomräkning av lån till dotterföretag | – 4,6 | – 4,3 | – | – | |
| Valutaomräkning av utländska dotterföretag | – 199,4 | – 36,1 | – | – | |
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Not 13 |
–23,5 | – 12,9 | – 22,6 | – 8,2 | |
| Summa övrigt totalresultat | – 136,0 | – 0,6 | 63,3 | 23,3 | |
| Summa totalresultat | 417,1 | 411,5 | 266,6 | 241,0 | |
| Summa totalresultat hänförligt till | |||||
| Moderbolagets aktieägare | 413,3 | 409,1 | 266,6 | 241,0 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3,8 | 2,4 | – | – | |
| Summa totalresultat | 417,1 | 411,5 | 266,6 | 241,0 |
Resultaträkningar
Kvartalsdata
| Resultaträkning koncernen | 2010 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 |
| Nettoomsättning | 1.303,2 | 1.448,4 | 1.712,6 | 2.047,3 | 1.305,4 | 1.280,6 | 1.467,3 | 1.697,9 |
| Rörelsekostnader | – 1.196,6 | – 1.320,7 | – 1.466,1 | – 1.732,0 | – 1.198,8 | – 1.178,4 | – 1.272,1 | – 1.470,6 |
| Rörelseresultat | 106,6 | 127,7 | 246,5 | 315,3 | 106,6 | 102,2 | 195,2 | 227,3 |
| Finansiellt netto | – 10,4 | – 16,3 | – 12,1 | – 12,2 | – 27,2 | – 8,6 | – 19,5 | – 15,1 |
| Resultat efter finansiellt netto | 96,2 | 111,4 | 234,4 | 303,1 | 79,4 | 93,6 | 175,7 | 212,2 |
| Skatt | – 26,0 | – 29,0 | – 62,3 | – 74,7 | – 22,2 | – 25,8 | – 47,0 | – 53,8 |
| Nettoresultat | 70,2 | 82,4 | 172,1 | 228,4 | 57,2 | 67,8 | 128,7 | 158,4 |
| Nettoomsättning affärsområdena | ||||||||
| NIBE Element | 427,7 | 425,4 | 412,7 | 493,9 | 447,1 | 401,8 | 381,1 | 429,0 |
| NIBE Energy Systems | 698,5 | 868,5 | 1.016,0 | 1.142,1 | 698,5 | 773,9 | 876,9 | 935,2 |
| NIBE Stoves | 208,9 | 184,2 | 307,9 | 443,2 | 197,7 | 150,1 | 230,2 | 361,4 |
| Koncernelimineringar | – 31,9 | – 29,7 | – 24,0 | – 31,9 | – 37,9 | – 45,2 | – 20,9 | – 27,7 |
| Totalt koncernen | 1.303,2 | 1.448,4 | 1.712,6 | 2.047,3 | 1.305,4 | 1.280,6 | 1.467,3 | 1.697,9 |
| Rörelseresultat affärsområdena | ||||||||
| NIBE Element | 30,9 | 27,1 | 25,7 | 40,8 | 30,7 | 13,1 | 8,5 | 18,1 |
| NIBE Energy Systems | 63,2 | 107,0 | 177,7 | 196,8 | 62,6 | 93,0 | 150,1 | 150,1 |
| NIBE Stoves | 16,1 | 3,2 | 47,4 | 86,1 | 15,2 | 1,1 | 38,7 | 67,2 |
| Koncernelimineringar | – 3,6 | – 9,6 | – 4,3 | – 8,4 | – 1,9 | – 5,0 | – 2,1 | – 8,1 |
| Totalt koncernen | 106,6 | 127,7 | 246,5 | 315,3 | 106,6 | 102,2 | 195,2 | 227,3 |
Balansräkningar
| Tillgångar | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||||
| Goodwill Not 14 |
1.007,5 | 913,5 | – | – | |
| Övriga immateriella tillgångar Not 15 |
181,0 | 104,9 | – | – | |
| Summa | 1.188,5 | 1.018,4 | – | – | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Byggnader och mark Not 16 |
667,5 | 720,5 | – | – | |
| Maskiner och inventarier Not 17 |
567,5 | 642,6 | – | – | |
| Pågående nyanläggningar Not 18 |
40,7 | 35,7 | – | – | |
| Summa | 1.275,7 | 1.398,8 | – | – | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Aktier i dotterföretag Not 19 |
– | – | 1.529,7 | 1.333,3 | |
| Fordran hos koncernföretag | – | – | 298,9 | 289,0 | |
| Aktier i intresseföretag Not 20 |
– | – | – | – | |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 1,4 | 2,0 | 0,8 | 0,5 | |
| Uppskjutna skattefordringar Not 13 |
49,1 | 50,7 | – | 22,3 | |
| Andra långfristiga fordringar | 8,5 | 4,3 | – | – | |
| Summa | 59,0 | 57,0 | 1.829,4 | 1.645,1 | |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 2.523,2 | 2.474,2 | 1.829,4 | 1.645,1 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||||
| Varulager | |||||
| Råvaror och förnödenheter | 496,4 | 460,6 | – | – | |
| Varor under tillverkning | 94,5 | 93,9 | – | – | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 527,2 | 483,5 | – | – | |
| Summa | 1.118,1 | 1.038,0 | – | – | |
| Kortfristiga fordringar | |||||
| Kundfordringar | 947,1 | 802,3 | – | – | |
| Fordran hos koncernföretag | – | – | 0,7 | 8,6 | |
| Aktuell skattefordran | 20,6 | 25,4 | 0,4 | 0,5 | |
| Övriga fordringar | 79,3 | 58,9 | 4,1 | 1,6 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 50,8 | 45,6 | 0,4 | 0,3 | |
| Summa | 1.097,8 | 932,2 | 5,6 | 11,0 | |
| Kassa och bank | 409,5 | 349,1 | 19,3 | 28,0 | |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 2.625,4 | 2.319,3 | 24,9 | 39,0 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 5.148,6 | 4.793,5 | 1.854,3 | 1.684,1 |
| Eget kapital och skulder | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| EGET KAPITAL | Bundet eget kapital | ||||
| Aktiekapital | Not 21 | 58,7 | 58,7 | 58,7 | 58,7 |
| Tillskjutet kapital/Reservfond | 67,4 | 67,4 | 74,9 | 74,9 | |
| Summa bundet eget kapital | 133,6 | 133,6 | |||
| Fritt eget kapital | |||||
| Övriga reserver/Fond för verkligt värde | – 3,3 | 131,9 | 1,4 | – 61,9 | |
| Balanserade vinstmedel | 2.351,2 | 1.924,8 | 542,6 | 461,4 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolaget | 2.474,0 | 2.182,8 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 8,7 | 7,2 | – | – | |
| Summa fritt eget kapital | 544,0 | 399,5 | |||
| Summa eget kapital | 2.482,7 | 2.190,0 | 677,6 | 533,1 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR | |||||
| Avsättningar för pensioner | Not 22 | 35,2 | 32,7 | 1,1 | 0,6 |
| Avsättningar för skatter | Not 13 | 139,0 | 138,3 | 0,2 | – |
| Garantiriskreserv | Not 23 | 116,6 | 66,5 | – | – |
| Övriga avsättningar, räntebärande | Not 23 | 0,1 | 0,1 | – | – |
| Övriga avsättningar, icke räntebärande | Not 23 | 120,1 | 11,4 | 97,3 | – |
| Checkräkningskrediter | Not 24 | 86,5 | 380,7 | 177,9 | 205,6 |
| Skulder till kreditinstitut | Not 6 | 833,5 | 950,0 | 208,4 | 480,0 |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 596,2 | 365,9 | |
| Övriga skulder, räntebärande | 2,9 | 1,8 | – | – | |
| Övriga skulder, icke räntebärande | 15,3 | 17,6 | – | – | |
| Summa långfristiga skulder och avsättningar | 1.349,2 | 1.599,1 | 1.081,1 | 1.052,1 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 180,6 | 159,0 | 78,2 | 82,6 | |
| Leverantörsskulder | 532,3 | 355,8 | 0,5 | 1,5 | |
| Förskott från kunder | 6,2 | 2,8 | – | – | |
| Aktuella skatteskulder | 79,1 | 29,2 | – | – | |
| Övriga skulder | 175,6 | 153,2 | 9,9 | 7,3 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Not 25 | 342,9 | 304,4 | 7,0 | 7,5 |
| Summa kortfristiga skulder och avsättningar | 1.316,7 | 1.004,4 | 95,6 | 98,9 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 5.148,6 | 4.793,5 | 1.854,3 | 1.684,1 | |
| Ställda säkerheter | Not 26 | 2.332,3 | 2.158,8 | 397,7 | 418,3 |
| Eventualförpliktelser | Not 27 | 92,2 | 63,7 | 34,7 | 33,2 |
Förändringar i eget kapital
Koncernen
| (Mkr) | Aktie- kapital |
Tillskjutet kapital |
Övriga reserver 1) |
Balanserade vinstmedel |
Eget kapital hänförligt till moderbolaget |
Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2008-12-31 | 58,7 | 67,4 | 131,8 | 1.623,8 | 1.881,7 | 7,0 | 1.888,7 |
| Årets totalresultat | 0,1 | 409,0 | 409,1 | 2,4 | 411,5 | ||
| Övriga förändringar | – 2,2 | – 2,2 | |||||
| Utdelning | – 108,0 | – 108,0 | – 108,0 | ||||
| Eget kapital 2009-12-31 | 58,7 | 67,4 | 131,9 | 1.924,8 | 2.182,8 | 7,2 | 2.190,0 |
| Årets totalresultat | – 135,2 | 548,5 | 413,3 | 3,8 | 417,1 | ||
| Utdelning | – 122,1 | – 122,1 | – 2,3 | – 124,4 | |||
| Eget kapital 2010-12-31 | 58,7 | 67,4 | – 3,3 | 2.351,2 | 2.474,0 | 8,7 | 2.482,7 |
1) Övriga reserver
| (Mkr) | Om- värderings- reserv |
Valuta- kurs- differens |
Summa övriga reserver |
|---|---|---|---|
| Övriga reserver 2008-12-31 | – 7,1 | 138,9 | 131,8 |
| Marknadsvärdering av kommersiella valutaterminskontrakt efter avdrag för skatt |
13,0 | 13,0 | |
| Marknadsvärdering av kommersiella råvaruterminskontrakt efter avdrag för skatt |
0,1 | 0,1 | |
| Valutakursdifferenser | – 13,0 | – 13,0 | |
| Övriga reserver 2009-12-31 | 6,0 | 125,9 | 131,9 |
| Marknadsvärdering av kommersiella valutaterminskontrakt efter avdrag för skatt |
– 0,4 | – 0,4 | |
| Marknadsvärdering av kommersiella råvaruterminskontrakt efter avdrag för skatt |
0,4 | 0,4 | |
| Valutakursdifferenser 2) | – 135,2 | – 135,2 | |
| Utgående övriga reserver 2010-12-31 | 6,0 | – 9,3 | – 3,3 |
| 2) Specifikation av årets kursdifferens i eget kapital | |
|---|---|
| Årets kursdifferens vid omräkning enligt dagskursmetoden av utländska dotterföretag |
– 199,4 |
| Årets kursdifferens vid omräkning av lån till utländska dotterföretag |
– 4,0 |
| Årets kursdifferens vid omräkning av lån i utländsk valuta för förvärv av utländska dotterföretag |
|
| 91,5 Mkr, varav skatteeffekt 24,1 Mkr | 67,4 |
| Summa periodens kursdifferens | – 136,0 |
| Varav hänförligt till moderbolaget | – 135,2 |
| Varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | – 0,8 |
| Specifikation av ackumulerad kursdifferens vid omräkning av utländska dotterföretag |
|
| Ackumulerad kursdifferens vid årets början | 179,7 |
| Årets kursdifferens i utländska dotterföretag | – 199,4 |
Ackumulerad kursdifferens vid årets slut – 19,7
Moderbolaget
| (Mkr) | Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Fond för verkligt värde |
Balanserade vinstmedel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2008-12-31 | 58,7 | 74,9 | – 85,2 | 352,1 | 400,5 |
| Koncernbidrag | – 0,4 | – 0,4 | |||
| Årets totalresultat | 23,3 | 217,7 | 241,0 | ||
| Utdelning | – 108,0 | – 108,0 | |||
| Eget kapital 2009-12-31 | 58,7 | 74,9 | – 61,9 | 461,4 | 533,1 |
| Årets totalresultat | 63,3 | 203,3 | 266,6 | ||
| Utdelning | – 122,1 | – 122,1 | |||
| Eget kapital 2010-12-31 | 58,7 | 74,9 | 1,4 | 542,6 | 677,6 |
Kassaflödesanalyser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||||
| Rörelseresultat | 796,1 | 631,3 | – 15,8 | – 19,3 |
| + av- och nedskrivningar som belastat detta resultat |
215,9 | 210,2 | – | – |
| + realisationsförluster/– realisationsvinster |
1,0 | 1,7 | – | – |
| – resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande |
– 4,6 | – 3,0 | – | – |
| Summa | 1.008,4 | 840,2 | – 15,8 | – 19,3 |
| Erhållna räntor och liknande poster | 18,1 | 18,4 | 11,2 | 13,5 |
| Betalda räntor och liknande poster | – 69,2 | – 90,5 | – 32,3 | – 44,1 |
| Betald skatt | – 136,2 | – 91,8 | – | – 0,1 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 821,1 | 676,3 | – 36,9 | – 50,0 |
| Förändring av rörelsekapital | ||||
| Förändring av varulager | – 70,7 | 165,6 | – | – |
| Förändring av kortfristiga fordringar | – 160,1 | 69,6 | 5,4 | – 3,4 |
| Förändring av kortfristiga skulder | 192,2 | – 17,8 | – 3,2 | – 4,9 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 782,5 | 893,7 | – 34,7 | – 58,3 |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||||
| Investering i maskiner och inventarier | – 107,8 | – 92,4 | – | – |
| Investering i byggnader och mark | – 5,9 | – 6,8 | – | – |
| Investering i pågående nyanläggningar | – 28,6 | – 31,2 | – | – |
| Investering i andra immateriella anläggningstillgångar | – 32,0 | – 27,3 | – | – |
| Försäljning av maskiner och inventarier | 5,9 | 4,0 | – | – |
| Försäljning av byggnader och mark | 0,3 | – | – | – |
| Förändring av långfristiga fordringar och övriga värdepapper | 1,9 | 8,4 | – 10,2 | 328,3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | – 166,2 | – 145,3 | – 10,2 | 328,3 |
| OPERATIVT KASSAFLÖDE | 616,3 | 748,4 | – 44,9 | 270,0 |
| Förvärv av verksamheter 1) | – 239,7 | – 72,6 | – 196,4 | – 50,5 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||||
| Förändring av innehav utan bestämmande inflytande | 2,2 | 0,2 | – | – |
| Resultat från andelar i koncernföretag | – | – | 240,2 | 267,2 |
| Amortering av långfristiga lån | – 133,3 | – 248,4 | – 59,2 | – 99,2 |
| Övriga förändringar av långfristiga skulder och avsättningar | – 39,5 | – 311,6 | 173,7 | – 262,0 |
| Utdelning till aktieägarna | – 122,1 | – 108,0 | – 122,1 | – 108,0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | – 292,7 | – 667,8 | 232,6 | – 202,0 |
| Årets kassaflöde | 83,9 | 8,0 | – 8,7 | 17,5 |
| Likvida medel vid årets början | 349,1 | 349,3 | 28,0 | 10,5 |
| Kursdifferens i likvida medel | – 23,5 | – 8,2 | – | – |
| Likvida medel vid årets slut | 409,5 | 349,1 | 19,3 | 28,0 |
1) För vidare information om förvärv av verksamheter, se not 28.
Noter
Not 1
Allmänt om verksamheten
NIBE Industrier är ett internationellt värmeföretag som bedriver verksamhet inom tre olika affärsområden; NIBE Element, NIBE Energy Systems och NIBE Stoves.
Koncernen har mer än 5.900 anställda och är verksam i tjugo länder i Europa, Nordamerika och Asien. Legalt bedrivs verksamheten genom ett antal dotterbolag som i sin tur bedriver sin verksamhet via egna bolag eller filialer.
Moderbolaget, NIBE Industrier ABs verksamhet omfattar koncerngemensamma funktioner som finansiering, valutahantering, företagsförvärv, nyetableringar samt ekonomistyrning och andra policyfrågor.
Denna koncernredovisning har den 28 mars 2011 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.
Not 2
Redovisnings- och värderingsprinciper
NIBE-koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU, Årsredovisningslagen samt RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncernen. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år med undantag för omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Ändringarna i IFRS 3 innebär att transaktionskostnader kostnadsförs samt att betalningar för förvärv av verksamheter redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen medan därefter följande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Ändringarna i IAS 27 innebär att effekterna av transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuellt kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. NIBE tillämpar de nya standarderna IFRS 3 och IAS 27 framåtriktat för transaktioner som inträffat efter den 1 januari 2010. Följaktligen har det inte krävts några justeringar av belopp som tidigare redovisats. NIBE har under 2010 inte haft några transaktioner som påverkats av de ändringar som IAS 27 medför. De ändringar som IFRS 3 medför har påverkat NIBE för räkenskapsåret 2010 genom att förvärvsrelaterade utgifter har kostnadsförts. Tidigare räkenskapsår har dessa utgifter aktiverats som en del av anskaffningsvärdet.
Under året har NIBE övergått till att redovisa resultaträkningen i två separata rapporter i stället för som tidigare i en enda rapport.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. I det fall moderbolaget följer andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta under respektive avsnitt i denna not.
Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med tidigare år.
Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2010 har några standarder, ändringar och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Nedan beskrivs de förändringar som enligt preliminär genomgång kan komma att påverka NIBE-koncernens finansiella rapporter.
IFRS 9 (Ny) Finansiella instrument
Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39 Finansiella instrument och klassificering. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av tillgångar. Standarden bedöms preliminärt inte få någon väsentlig inverkan på NIBE-koncernens finansiella rapporter. Standarden är föreslagen att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013. EU har beslutat skjuta upp godkännandeprocessen av denna standard tills ytterligare steg i processen att ersätta IAS 39 tagits.
Klassificering
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder inklusive tillhörande avsättningar består av poster som förväntas återvinnas eller betalas efter 12 månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder inklusive tillhörande avsättningar är poster som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader från balansdagen. Avvikelse från denna princip redovisas i not till berörda poster.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget NIBE Industrier AB (publ) och de dotterföretag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Förvärvade och avyttrade bolag ingår i koncernens resultaträkning under innehavstiden.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. För koncernredovisningen tillämpas IAS 27 och IFRS 3.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i NIBEkoncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta, vilket är svenska kronor. Detta innebär att de utländska dotterföretagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga poster i resultaträkningen omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser förs till övrigt totalresultat. I några fall förekommer långfristiga monetära mellanhavanden mellan ett moderföretag och en självständig utlandsverksamhet, där mellanhavandena är av sådan art att de sannolikt inte kommer att regleras. De kursdifferenser som uppstår i dessa, redovisas i koncernredovisningen i övrigt totalresultat.
IFRS 3 innebär bland annat att nettotillgångarna i det förvärvade bolaget bestäms utifrån en marknadsvärdering av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. Dessa marknadsvärden utgör koncernens anskaffningskostnad. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Omvärdering av tilläggsköpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Med anledning av ändringarna i IFRS 3 inkluderas kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet inte i anskaffningskostnaden från och med 2010. Skillnad mellan anskaffningskostnaden på dotterföretagsaktier och det vid förvärvsanalysen beräknade värdet av nettotillgångarna redovisas som koncernmässig goodwill. Är skillnaden negativ redovisas den direkt i resultaträkningen.
Vid upprättandet av koncernbalansräkningen har de obeskattade reserverna uppdelats i en del som redovisas som uppskjuten skatteskuld under rubriken långfristiga skulder och avsättningar och en återstående del som redovisas under balanserade vinstmedel. I koncernresultaträkningen bortfaller således sådana bokslutsdispositioner som innebär förändring av obeskattade reserver. Skattedelen i dessa förändringar redovisas tillsammans med årets skattekostnad i resultaträkningen, medan egetkapitalandelen ingår i årets resultat. Procentsatsen för beräkning av uppskjuten skatt i svenska dotterföretag är 26,3 (26,3) procent och för utländska dotterföretag respektive lands gällande skattesats. För internvinster har erforderliga reserveringar gjorts.
Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med tredje part. Vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterföretagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande där erhållen köpeskilling avviker från redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust som redovisas i resultaträkningen. När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång.
Intresseföretag
De företag i vilka NIBE Industrier AB innehar ett långsiktigt aktieinnehav som motsvarar mellan 20 och 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, klassificeras som intresseföretag. Innehav i intresseföretag redovisas i koncernen enligt kapitalandelsmetoden och i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelen initialt tas upp till anskaffningsvärdet för att därefter justeras med andel i intressebolagets resultat.
Moderbolagets redovisning av aktier i dotterföretag
Moderbolaget redovisar enligt anskaffningsvärdemetoden och aktiverar kostnader som är direkt hänförliga till förvärv. Tilläggsköpeskillingar redovisas till sannolikt utfall. Eventuella framtida justeringar kommer att påverka bokfört värde på aktier i dotterföretag.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren i den mån nedskrivning inte krävs. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för skatt.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt IAS 7. Den indirekta metoden har använts vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden, samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden. I likvida medel ingår kassa och omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos bank.
Intäktsredovisning
Försäljningsintäkter redovisas med avdrag för mervärdesskatt, returer och rabatter. Intäkter genereras nästan uteslutande från försäljning av färdiga produkter. Försäljningsintäkter redovisas när de väsentliga riskerna och förmånerna som medföljer varornas äganderätt har överförts till köparen och när koncernen inte längre har besittning eller kontroll över varorna och när intäkterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Detta innebär att intäkterna redovisas när varorna ställts till kundernas förfogande i enlighet med uppgjorda leveransvillkor.
Ränteintäkter intäktsföres i enlighet med den effektiva avkastningen. Erhållen utdelning intäktsredovisas när rätten att erhålla utdelningen har fastställts.
Segmentsredovisning
Operativt är verksamheten i koncernen indelad i produktgruppsorienterade affärsområden med anledning av de skillnader i risker och möjligheter som är förknippade med produktgrupperna. Redovisningen motsvarar den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Se vidare not 3.
Transaktioner med närstående
Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser. Interna resultat som uppkommer vid försäljning mellan koncernbolag har eliminerats. Moderbolagets omsättning avser i sin helhet försäljning till koncernbolag.
Övriga rörelseintäkter
Under denna rubrik redovisas bland annat vinster från försäljning av anläggningstillgångar och valutakursdifferenser. Se specifikation not 9.
Redovisning av inkomstskatter
För redovisning av inkomstskatter tillämpas IAS 12.
Redovisade inkomstskatter innefattar aktuell skatt, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/ fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som aviserats och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatt redovisas i övrigt totalresultat om skatten är hänförlig till poster som redovisats i övrigt totalresultat.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla väsentliga temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom obeskattade reserver och koncernmässiga övervärden. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga överskott.
I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.
Valutasäkring
NIBE-koncernen tillämpar IAS 39, Finansiella instrument för säkringsredovisning av valutaterminskontrakt. Tillämpning av denna rekommendation innebär bland annat att derivat i form av terminskontrakt redovisas till verkligt värde i balansräkningen, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. För att uppfylla kraven för säkringsredovisning finns en tydlig koppling mellan derivaten och de säkrade posterna. Vidare sker löpande en beräkning av effektiviteten och samtliga säkringsförhållanden är dokumenterade i enlighet med de krav som ställs i IAS 39. Vid valutasäkring av kassaflöden redovisas förändringar i säkringsinstrumentens verkliga värden, till den del den är effektiv, under övrigt totalresultat tills underliggande säkrad post resultatavräknats. Ineffektiv del resultatförs omedelbart. För ytterligare information om valutaderivat hänvisas till not 6 "Finansiella instrument och finansiell riskhantering" under avsnitt "Transaktionsrisker".
Prissäkring
NIBE-koncernen tillämpar IAS 39, Finansiella instrument för säkringsredovisning av råvaruterminskontrakt. Tillämpning av denna rekommendation innebär bland annat att derivat i form av terminskontrakt redovisas till verkligt värde i balansräkningen, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. För att uppfylla kraven för säkringsredovisning finns en tydlig koppling mellan derivaten och de säkrade posterna. Vidare sker löpande en beräkning av effektiviteten och samtliga säkringsförhållanden är dokumenterade i enlighet med de krav som ställs i IAS 39. Vid prissäkring av råvaruflöden redovisas förändringar i säkringsinstrumentens verkliga värden, till den del den är effektiv, under övrigt totalresultat tills underliggande säkrad post resultatavräknats. Ineffektiv del resultatförs omedelbart. För ytterligare information om råvaruderivat hänvisas till not 6 "Finansiella instrument och finansiell riskhantering" under avsnitt "Säkringsredovisning".
Säkring av nettoinvestering
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den del som bedöms vara ineffektiv redovisas omedelbart i resultaträkningen. Se vidare i Not 6 "Finansiella instrument och finansiell riskhantering" under avsnitt "Omräkningsrisker". Moderbolaget redovisar på motsvarande sätt kursförändringar på lån i utländsk valuta som en del av nettoinvesteringen i Fond för verkligt värde inom eget kapital i enlighet med valmöjlighet i RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer.
Leasing
Koncernen tillämpar IAS 17 beträffande leasing. Anläggningstillgångar som disponeras genom leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd som finansiell alternativt operationell leasing. Leasingobjekt som klassificeras som finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och framtida leasingavgifter som räntebärande skulder. För leasingobjekt som klassificeras som operationell leasing redovisas den årliga leasingkostnaden som rörelsekostnad i resultaträkningen.
Goodwill och varumärken
Goodwill och koncernmässiga övervärden i varumärken har uppstått i samband med förvärv av rörelser och företag. Nyttjandeperioden på varumärkena kan inte med säkerhet beräknas eftersom den är avhängig ett antal okända faktorer såsom teknisk utveckling och marknadsutveckling. NIBE tillämpar IFRS 3, Rörelseförvärv, som innebär att goodwill och tillgångar med obestämd nyttjandeperiod inte skrivs av. Däremot genomförs årligen ett nedskrivningstest i enlighet med IAS 36. Tillgångarna värderas affärsområdesvis vilket innebär att framtida kassaflöden från respektive affärsområde som kassagenererande enhet beräknas. Redovisat värde per affärsområde framgår av not 14 och not 15. Vid beräkningen av framtida kassaflöden har följande antaganden gjorts:
- Årlig tillväxttakt på 10% (10%) vilket erfarenhetsmässigt är försiktigt räknat.
- Diskonteringsränta på 14,2% (13,1%).
– Prognostiserad tidsperiod på 5 år (5 år).
Diskonteringsräntan har beräknats med utgångspunkt i NIBE-koncernens faktiska kapitalkostnader genom att en viktning gjorts av koncernens avkastningskrav på eget kapital med tillägg för schablonskatt och en bedömd långsiktig räntenivå på koncernens räntebärande skulder.
Beräkningarna har inte indikerat nedskrivningsbehov för något affärsområde.
Övriga immateriella anläggningstillgångar och materiella anläggningstillgångar
Övriga immateriella tillgångar avser hyresrätter, patent, utvecklingskostnader, licenser, marknadspositioner och liknande och dessa tillgångar har enligt koncernens bedömningar begränsade nyttjandeperioder.
Övriga immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för förbättring av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångarnas redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsförs löpande.
Planenliga avskrivningar baseras på anskaffningsvärden vilka, efter avdrag för eventuella restvärden, fördelas över uppskattad nyttjandeperiod. Följande avskrivningsprocent har använts:
| Immateriella tillgångar | 5 – 33% |
|---|---|
| Byggnader | 2 – 7% |
| Markanläggningar | 2 – 10% |
| Maskiner och inventarier | 10 – 33% |
| Fastighetsinventarier | 4% |
Forsknings- och utvecklingskostnader
Utgifter för forskningsaktiviteter kostnadsföres i takt med att de uppstår.
NIBE-koncernen har utgifter för produktutveckling inom varje affärsområde. Inom utvecklingsfasen gäller ett antal kriterier för att utvecklingsprojekt skall redovisas som immateriell anläggningstillgång. Utgifterna aktiveras i de fall det är tekniskt möjligt och avsikten är att färdigställa tillgången så att den kan användas eller säljas, tillgången bedöms ge troliga framtida ekonomiska fördelar för bolaget, det finns finansiella möjligheter att färdigställa tillgången samt att det är möjligt att beräkna anskaffningsvärdet på ett tillfredsställande sätt. Utgifterna aktiveras från den tidpunkt då samtliga kriterier är uppfyllda. Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period.
Planenliga avskrivningar baseras på anskaffningsvärden och fördelas över uppskattad nyttjandeperiod.
Varulager
För redovisning av varulager tillämpas IAS 2. Värdering av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och återanskaffningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror samt till tillverkningskostnad för producerade varor. Lagret har i inget fall upptagits över nettoförsäljningsvärdet. Ränta ingår ej i lagervärdena. Prissättning vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser. Internvinster i koncernföretagens varulager elimineras i koncernredovisningen. Dessa elimineringar påverkar rörelseresultatet.
Finansiella instrument
NIBE klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella instrument som hålls till förfall, kundfordringar och lånefordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. NIBE har råvaruderivat för säkringsredovisning. Därutöver har NIBE valutaderivat för säkringsredovisning, se "Valutasäkring" ovan. NIBE har för räkenskapsåren 2009 och 2010 inga balansposter som klassificeras i kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och inte heller några finansiella tillgångar som hålls till förfall.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen - det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från dem har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar värderas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
NIBE redovisar verkligt värde för valutaderivat och råvaruderivat. Värdering av dessa instrument sker enligt nivå 2, det vill säga andra observerbara data än noterade priser på aktiva marknader.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtagande. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte är derivat och där tillgången identifierats som att den kan säljas eller inte klassificerats i någon av de övriga kategorierna. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital i den mån det inte handlar om en värdenedgång som bedöms vara betydande eller långvarig. NIBE har värdepapper som klassificerats i denna kategori. Per 2010-12-31 motsvarar marknadsvärdet anskaffningsvärdet.
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid som är längre än ett år medan kortfristiga skulder har en förväntad löptid om högst ett år. Leverantörsskulder och andra rörelseskulder som har en kort förväntad löptid redovisas därför normalt till nominellt värde.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Vid tillämpning av säkringsredovisning, se separat avsnitt ovan om valutasäkring.
Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
Värdet av immateriella anläggningstillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, såsom till exempel goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar med bestämd nyttjandeperiod prövas för nedskrivning om det finns någon indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36. Vid beräkning av nedskrivningsbehov fastställer koncernen tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet beräknas framtida kassaflöde diskonterat till nuvärde med användande av en diskonteringsfaktor före skatt, varvid en vägd genomsnittlig kapitalkostnad har använts.
En nedskrivning redovisas närhelst det redovisade värdet av tillgången eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Kassagenererande enheter för NIBE motsvaras av affärsområden. Nedskrivningar redovisas över resultaträkningen.
Avsättningar
För redovisning av avsättningar tillämpas IAS 37. Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Garantiriskreserv redovisas vid tidpunkt för försäljning av de produkter som garantin avser och beräknas baserat på kostnadshistorik för motsvarande åtaganden.
Ersättning till anställda – pensioner
Pensionsskulden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda. Det innebär att pensionsskulden beräknas med hänsyn till bland annat bedömda framtida löneökningar och inflation. Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden med hjälp av den så kallade Project Unit Method. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av diskonteringsränta. Aktuariella vinster och förluster, utanför den 10-procentiga så kallade korridoren fördelas över de anställdas genomsnittliga livslängd.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.
Koncernens utbetalningar avseende ITP-plan finansierad via Alecta redovisas såsom en avgiftsbestämd plan. Se upplysningar not 22.
Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden, vilka påverkar redovisade värden. Följden blir att redovisade belopp i dessa fall sällan kommer att motsvara de verkliga beloppen. De uppskattningar och antaganden som skulle kunna innebära en risk för väsentliga justeringar i redovisade värden under nästkommande räkenskapsår redovisas nedan.
Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar
Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och koncernmässiga övervärden i varumärken
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill och koncernmässiga övervärden i varumärken i enlighet med redovisningsprincip beskriven i avsnittet "Nedskrivningar". Under avsnittet "Goodwill och varumärken" framgår de uppskattningar som måste göras och effekterna av dessa. Varken en minskning av antagen tillväxttakt eller en höjning av antagen diskonteringsränta med två procentenheter skulle medföra att något nedskrivningsbehov uppstår.
Avsättningar
Ytterligare information avseende årets avsättning för garantiriskreserv framgår av not 23. Avsättning för pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs utifrån aktuariella antaganden. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde. Väsentliga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Ytterligare information återfinns i not 22.
Avsättningar för tilläggsköpeskillingar baseras delvis på förväntad resultatutveckling i förvärvade verksamheter kommande år. Annan resultatutveckling än förväntat kommer att påverka redovisade avsättningar och därmed NIBE-koncernens resultat.
Information om affärsområdena
| ELEMENT | ENERGY SYSTEMS | STOVES | ELIMINERING | TOTALT | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Intäkter | ||||||||||
| Summa intäkter | 2.105,7 | 1.879,9 | 4.464,2 | 3.867,2 | 1.299,1 | 1.067,0 | – 1.357,5 | – 1.062,9 | 6.511,5 | 5.751,2 |
| Intern försäljning | – 346,0 | – 220,9 | – 739,1 | – 582,7 | – 154,9 | – 127,6 | 1.240,0 | 931,2 | – | – |
| Extern försäljning | 1.759,7 | 1.659,0 | 3.725,1 | 3.284,5 | 1.144,2 | 939,4 | – 117,5 | – 131,7 | 6.511,5 | 5.751,2 |
| Resultat | ||||||||||
| Resultat per affärsområde | 124,5 | 70,4 | 544,7 | 455,8 | 152,8 | 122,2 | – | – | 822,0 | 648,4 |
| Ofördelade kostnader | – 25,9 | – 17,1 | ||||||||
| Rörelseresultat | 796,1 | 631,3 | ||||||||
| Finansiella intäkter | 18,1 | 18,4 | ||||||||
| Finansiella kostnader | – 69,1 | – 88,8 | ||||||||
| Årets skattekostnader | – 192,0 | – 148,8 | ||||||||
| Årets nettoresultat | 553,1 | 412,1 | ||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||
| Tillgångar | 1.487,4 | 1.448,9 | 2.642,0 | 2.355,8 | 1.074,8 | 1.014,4 | – 1.909,9 | – 1.709,8 | 3.294,3 | 3.109,3 |
| Ofördelade tillgångar | 1.854,3 | 1.684,1 | ||||||||
| Summa tillgångar | 5.148,6 | 4.793,5 | ||||||||
| Skulder | 1.343,5 | 1.301,4 | 1.486,6 | 1.294,8 | 610,4 | 604,1 | – 1.951,3 | – 1.748,0 | 1.489,2 | 1.452,3 |
| Ofördelade skulder | 1.176,7 | 1.151,2 | ||||||||
| Summa skulder | 2.665,9 | 2.603,5 | ||||||||
| Investeringar | 48,5 | 33,1 | 92,1 | 103,5 | 26,2 | 16,9 | ||||
| Avskrivningar | 61,3 | 63,6 | 112,9 | 108,0 | 41,7 | 38,6 |
Av koncernens nettoomsättning avser 1.922,6 Mkr (1.606,5 Mkr) kunder på den svenska marknaden. Av koncernens anläggningstillgångar finns 848,5 Mkr (896,2 Mkr) placerade inom Sverige. Ofördelade kostnader avser i huvudsak koncerngemensamma kostnader i moderbolaget. Ofördelade tillgångar och skulder avser moderbolaget. Moderbolagets omsättning avser i sin helhet försäljning till koncernföretag.
Not 4
Ersättning till revisorerna
Moderbolaget har under året debiterats kostnader för revision med 0,4 Mkr (0,4 Mkr), 0,1 Mkr (0,1 Mkr) för annan revisionsverksamhet och med 0,5 Mkr (0,6 Mkr) för övriga tjänster.
| Koncernen | 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Mazars | Övr. rev. |
Totalt koncern |
Mazars | Övr. | Totalt rev. koncern |
| Revisionsuppdrag | 1,8 | 3,9 | 5,7 | 1,7 | 4,0 | 5,7 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,2 | 0,7 | 0,9 | 0,2 | 0,2 | 0,4 |
| Skatterådgivning | – | 0,4 | 0,4 | 0,1 | 0,3 | 0,4 |
| Övriga tjänster | 0,5 | 0,8 | 1,3 | 0,6 | 0,5 | 1,1 |
| Totalt | 2,5 | 5,8 | 8,3 | 2,6 | 5,0 | 7,6 |
Not 5
Personalkostnader, medelantal anställda, antal män och kvinnor i ledande ställning
Löner och andra ersättningar
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Moderbolaget | 7,6 | 6,9 |
| Dotterföretag | 1.196,5 | 1.115,9 |
| Totalt koncernen | 1.204,1 | 1.122,8 |
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Sociala kostnader |
varav pensions- kostnader |
Sociala kostnader kostnader |
varav pensions- |
|
| Moderbolaget | 4,2 | 1,5 | 4,9 | 2,0 | |
| Dotterföretag | 302,7 | 76,0 | 287,0 | 73,1 | |
| Totalt koncernen | 306,9 | 77,5 | 291,9 | 75,1 |
Av moderbolagets pensionskostnader avser 0,7 Mkr (0,7 Mkr) VD.
Moderbolagets utestående pensionsförpliktelser till styrelse och VD uppgår till 0,8 Mkr (0,5 Mkr). Motsvarande belopp för koncernen är 4,5 Mkr (4,3 Mkr). Koncernens utestående pensionsförpliktelser till tidigare styrelse och VD uppgår till 0,8 Mkr (0,9 Mkr).
| Styrelse och ledande | 2010 | 2009 | ||
|---|---|---|---|---|
| befattningshavare (kkr) |
Lön och andra ersättningar |
Pensions- kostnader |
Lön och andra ersättningar kostnader |
Pensions- |
| Arvid Gierow, ordf | 320 | – | 300 | – |
| Georg Brunstam | 160 | – | 150 | – |
| Hans Linnarson | 160 | – | 150 | – |
| Eva-Lotta Kraft | 160 | – | – | – |
| Anders Pålsson | 160 | – | – | – |
| Arne Frank | – | – | 150 | – |
| Gerteric Lindquist, VD | 2.895 | 734 | 2.666 | 671 |
| Andra ledande befattningshavare 4 (4) personer |
8.973 | 2.058 | 8.150 | 2.770 |
| Totalt koncernen | 12.828 | 2.792 | 11.566 | 3.441 |
Principer för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen
Följande principer har, efter beslut på årsstämman, gällt under 2010 och styrelsen föreslår att de ska gälla även för 2011.
Bolaget skall erbjuda ersättning på marknadsmässiga villkor och vara konkurrenskraftigt för att attrahera och behålla personal.
Ersättning skall kunna utgå som fast lön, rörlig lön, pension eller annan förmån som exempelvis tjänstebil.
Styrelsearvode skall inte utgå till styrelsemedlemmar som är anställda i koncernen.
Uppsägningstiden från företagets sida för verkställande direktören skall vara sex månader. Verkställande direktören skall ha rätt till avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Övriga ledande befattningshavare skall erhålla lön under uppsägningstid som varierar mellan 6 – 12 månader.
Alla ledande befattningshavare skall ha pensionsförmåner motsvarande ITPplanen upp till 30 prisbasbelopp. För lönedelar därutöver skall utgå en premie med en fast procentsats på 30% i enlighet med samma principer som i den premiebestämda ITP-planen, avd 1. Det skall ej finnas någon speciell överenskommelse om att ledande befattningshavare kan sluta före uppnådd officiell pensionsålder och fram till dess uppbära en viss del av sin lön.
Nyckelmedarbetare skall som incitament kunna ha en rörlig lönedel som utgår om uppställda mål infrias. Den rörliga delen skall vara begränsad till tre månadslöner. Verkställande direktören skall inte omfattas av något incitamentsprogram.
Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i enskilt fall finns skäl för detta.
Avtal om avgångsvederlag
Finns endast för verkställande direktören i moderbolaget där avtal träffats om avgångsvederlag uppgående till en årslön.
Fördelning mellan män och kvinnor i företagets styrelse/företagsledning
| 2010 Varav |
2009 Varav |
|||
|---|---|---|---|---|
| Antal | män | Antal | män | |
| Företagets styrelse Moderbolaget |
6 | 5 | 5 | 5 |
| Dotterföretag | 94 | 88 | 90 | 86 |
| Företagsledningen | ||||
| Moderbolaget | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Dotterföretag | 79 | 74 | 87 | 80 |
Löner och andra ersättningar fördelade per land samt mellan styrelse, VD och ledande befattningshavare och övriga anställda
| (Mkr) | 2010 Styrelse, VD och ledande befattnings- havare |
Övriga anställda |
Styrelse, VD och ledande befattnings- havare |
2009 Övriga anställda |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 6,7 | 1,9 | 5,8 | 1,8 | |
| Dotterföretag i Sverige |
6,1 | 422,3 | 5,8 | 386,7 | |
| Norge1) | (0,4 resp 0,2) | – | 98,0 | – | 64,2 |
| Finland1) | (0,4 resp 0,4) | – | 122,4 | – | 128,6 |
| Danmark1) | (1,0 resp 0,6) | – | 214,4 | – | 208,0 |
| Frankrike1) | (0,1 resp 0,1) | – | 5,8 | – | 4,6 |
| Tyskland1) | (0,0 resp 0,1) | – | 22,1 | – | 25,7 |
| Polen1) | (0,4 resp 0,4) | – | 112,8 | – | 103,2 |
| Tjeckien1) | (0,3 resp 0,5) | – | 59,7 | – | 53,3 |
| Slovakien | – | 0,9 | – | 0,9 | |
| Italien | – | 9,0 | – | 11,0 | |
| Nederländerna 1) (0,1 resp 0,2) | – | 19,1 | – | 20,4 | |
| Belgien | – | 0,8 | – | – | |
| Storbritannien1) (0,4 resp 0,5) | – | 18,4 | – | 22,8 | |
| Spanien | – | 16,8 | – | 18,1 | |
| Ryssland | – | 13,6 | – | 10,4 | |
| Österrike1) | (0,2 resp 0,2) | – | 10,2 | – | 10,4 |
| Schweiz | – | 2,1 | – | 2,1 | |
| Kina | – | 20,2 | – | 17,4 | |
| Mexiko | – | 18,9 | – | 20,0 | |
| USA1) | (0,2 resp 0,0) | – | 2,8 | – | 2,4 |
| Totalt koncernen | 12,8 | 1.192,2 | 11,6 | 1.112,0 |
1) (varav tantiem i Mkr)
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
Varav män |
Antal anställda |
Varav män |
|
| Moderbolaget | 5 | 3 | 5 | 3 |
| Dotterföretag i Sverige |
1.303 | 1.076 | 1.226 | 1.013 |
| Norge | 164 | 128 | 125 | 96 |
| Finland | 389 | 280 | 366 | 256 |
| Danmark | 423 | 276 | 396 | 281 |
| Frankrike | 15 | 8 | 11 | 6 |
| Tyskland | 53 | 41 | 60 | 44 |
| Polen | 1.593 | 868 | 1.449 | 852 |
| Tjeckien | 551 | 323 | 514 | 289 |
| Slovakien | 6 | 5 | 6 | 6 |
| Italien | 32 | 18 | 37 | 22 |
| Nederländerna | 40 | 32 | 40 | 31 |
| Belgien | 1 | 1 | – | – |
| Storbritannien | 68 | 45 | 77 | 56 |
| Spanien | 61 | 47 | 59 | 45 |
| Ryssland | 152 | 107 | 156 | 117 |
| Österrike | 26 | 17 | 22 | 16 |
| Schweiz | 4 | 3 | 4 | 3 |
| Kina | 406 | 215 | 308 | 167 |
| Mexiko | 648 | 375 | 652 | 288 |
| USA | 5 | 5 | 6 | 6 |
| Totalt koncernen | 5.945 | 3.873 | 5.519 | 3.597 |
Medelantal anställda samt fördelning mellan män och kvinnor
Not 6
Finansiella instrument och finansiell riskhantering
NIBE-koncernens finansiella tillgångar består i huvudsak av kundfordringar och banktillgodohavanden. De finansiella skulderna utgörs i huvudsak av krediter hos kreditinstitut och leverantörsskulder. De olika finansiella risker som kan förknippas med dessa tillgångar och skulder och NIBE-koncernens sätt att hantera de riskerna beskrivs nedan. Moderbolagets riskhantering överenstämmer med koncernens om inte annat anges nedan.
Kreditrisker
Med kreditrisk menas risk att motpart inte fullgör sina förpliktelser. I verksamheter där varor eller tjänster tillhandahålles mot senare betalning kan inte kundförluster helt undvikas. För att minimera riskerna görs årligen kreditbedömningar av de större krediterna. Kredittiden är normalt 30 dagar. Regionala variationer med både kortare och längre kredittider förekommer. Säkerheter för fordringarna innehas normalt inte.
Vår bedömning är att koncernen har en väl fungerande kreditbevakning som hittills inneburit att koncernen inte drabbats av kundförluster av någon betydelse. Reservationer har gjorts efter individuell prövning av förfallna fordringar.
Förfallna fordringar
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Fordringar som helt eller delvis skrivits ner | ||
| – förfallna sedan mindre än 3 månader | 2,6 | 7,0 |
| – förfallna sedan mer än 3 månader | 26,7 | 31,8 |
| Fordringar som inte skrivits ner | ||
| – förfallna sedan mindre än 3 månader | 159,5 | 125,6 |
| – förfallna sedan mer än 3 månader | 18,7 | 15,3 |
| Summa förfallna fordringar | 207,5 | 179,7 |
| Reserverat för kreditförluster | –25,1 | – 26,7 |
| Summa förfallna ej nedskrivna fordringar | 182,4 | 153,0 |
| Reservation för kreditförluster | ||
| (Mkr) Ingående reservationer |
2010 26,7 |
2009 23,7 |
| Reservationer i förvärvade bolag | 0,1 | – |
| Konstaterade kreditförluster | – 2,6 | – 1,3 |
| Återförda reservationer | – 7,5 | – 9,0 |
| Årets reservationer | 10,4 | 13,7 |
| Omräkningsdifferenser | – 2,0 | – 0,4 |
Årets resultat har belastats med 6,0 Mkr (5,5 Mkr) avseende kreditförluster som uppkommit i koncernens fordringar.
Då koncernen netto är låntagare hos banken är kreditrisken avseende koncernens banktillgodohavanden obetydlig.
Valutarisker
Med valutarisker menas de risker det innebär att valutakursförändringar negativt kan påverka koncernens ställning och resultat. NIBE är utsatt för valutarisker dels genom löpande affärstransaktioner i olika valutor, dels genom att koncernen har verksamheter i olika valutor. Riskerna kan indelas i transaktionsrisker och omräkningsrisker.
Transaktionsrisker
Med transaktionsrisk menas risk för kursförluster i löpande affärstransaktioner i utländska valutor genom att exempelvis en kundfordran som innehas i en utländsk valuta minskar i värde på grund av kursförändring i den valutan. I koncernens valutasäkringspolicy ingår att löpande försäljningar och inköp som sker i utländsk valuta eller är knuten till förändringar i utländsk valuta, skall kurssäkras enligt en rullande 12-månaders plan inom intervallet 60-100% av beräknade flöden. Säkerhetsgraden i kommande flöden avgör var i intervallet andelen skall ligga. Under 2010 var koncernens flöden i utländska valutor enligt nedan. Med flöden avses flöden i andra valutor än den egna lokala valutan. Med försvagning avses försvagning av den svenska kronan utan beaktan av valutasäkringar.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Valuta | Nettoflöde in (+) / ut (-) |
Försvagning med 1% |
Nettoflöde in (+) / ut (-) |
Försvagning med 1% |
| CHF | 12,0 | 0,1 | – | – |
| CNY | – 23,1 | – 0,2 | – | – |
| CZK | 0,2 | – | – | – |
| DKK | 34,7 | 0,3 | – | – |
| EUR | 333,6 | 3,3 | – 0,1 | – |
| GBP | 122,3 | 1,2 | – | – |
| HKD | – 7,6 | – 0,1 | – | – |
| JPY | – 8,9 | – 0,1 | – | – |
| NOK | 125,5 | 1,3 | – 0,2 | – |
| PLN | – 110,9 | – 1,1 | – | – |
| RUB | 4,2 | – | – | – |
| USD | – 2,7 | – | – | – |
| Totalt | 479,3 | – 0,3 |
Vid utgången av år 2010 har koncernen valutaterminskontrakt enligt nedanstående tabell. Kontraktens sammanlagda nettovärde omräknat till SEK efter balansdagens kurs uppgår till 127,4 Mkr (360,0 Mkr).
Skillnaden mellan samtliga kontrakts belopp omräknade till SEK efter kontraktens valutakurs och samtliga kontrakts belopp omräknade till SEK efter balansdagens kurs vid utgången av år 2010, utgör en orealiserad kursvinst som uppgår till 17,2 Mkr.
Ibland "Övriga fordringar" i koncernens balansräkning ingår derivat med positiva verkliga värden som uppgår till 19,7 Mkr (16,4 Mkr). Ibland "Övriga skulder" ingår derivat med negativa verkliga värden som uppgår till 2,5 Mkr (2,6 Mkr).
Utestående kontrakt på balansdagen, netto sälj (+) / köp (-)
| Valuta Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | Genom- snittlig Flöde Flöde Flöde Flöde termins- |
Balans- | Orealiserat resultat kurs dagskurs 2010-12-31 |
Orealiserat resultat 2009-12-31 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| DKK | 9,0 | 9,0 | 8,5 | 9,0 | 1,25 | 1,21 | 1,5 | 1,7 |
| EUR | 2,6 | 3,0 | 0,1 | 2,9 | 10,52 | 9,00 | 13,0 | 8,6 |
| GBP | 1,5 | 1,2 | 1,2 | 1,7 | 11,20 | 10,55 | 3,6 | 2,4 |
| NOK | 6,0 | 3,0 | 3,0 | 3,0 | 1,23 | 1,15 | 1,1 | 0,6 |
| PLN | – 3,6 – 3,6 – 3,6 – 3,8 | 2,33 | 2,27 | – 0,8 | – | |||
| USD | – 2,3 – 1,7 – 2,0 – 1,6 | 6,95 | 6,8 | – 1,2 | 0,5 | |||
| Totalt | 17,2 | 13,8 | ||||||
| Varav resultatförda mot fakturor på balansdagen | 9,6 | 5,8 | ||||||
| Varav redovisade i övrigt totalresultat på balansdagen | 7,6 | 8,0 |
Omräkningsrisker
Med omräkningsrisker menas risker för valutakursförluster vid omräkning av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar till koncernens rapportvaluta, det vill säga svenska kronor. För att minimera omräkningsrisker finansieras tillgångarna där så kan ske i samma valuta, vilket innebär att valutakursförändringar på de lånen redovisas i övrigt totalresultat. Vid utgången av 2010 hade koncernen nettotillgångar i utländska valutor enligt nedan med finansieringen beaktad. I nettotillgångar ingår även andra tillgångar än sådana som klassas som finansiella instrument.
| Valuta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| CHF | 7,2 | 5,3 |
| CZK | 108,0 | 100,5 |
| DKK | 253,1 | 133,6 |
| EUR | 275,4 | 241,3 |
| GBP | 59,2 | 61,9 |
| HKD | 31,2 | 5,0 |
| MXN | 74,5 | 67,0 |
| NOK | 386,4 | 284,9 |
| PLN | 217,3 | 208,7 |
| RON | 1,2 | 1,3 |
| RUB | 35,4 | 18,7 |
| USD | – 56,6 | – 51,0 |
| Totalt | 1.392,3 | 1.077,2 |
Om svenska kronan försvagas med 1% mot nämnda valutor innebär det att koncernens egna kapital förstärks med 13,9 Mkr (10,8 Mkr). Om svenska kronan förstärks med 1% mot nämnda valutor blir förhållandet omvänt. Utan valutasäkring genom finansiering i samma valuta hade motsvarande belopp varit 20,5 Mkr (17,5 Mkr).
Moderbolagets risk består i risken för valutakursförändringar på de lån i utländska valutor som upptagits för förvärv av utländska dotterbolag. Valutakursförändringar på de lånen redovisas direkt mot övrigt totalresultat. Vid utgången av året hade moderbolaget lån i utländska valutor enligt nedan.
| Valuta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| CZK | 186,8 | 210,0 |
| DKK | 202,5 | 238,7 |
| EUR | 142,8 | 190,9 |
| NOK | 51,8 | – |
| Totalt | 583,9 | 639,6 |
Om svenska kronan förstärks med 1% mot nämnda valutor innebär det att moderbolagets egna kapital förstärks med 5,8 Mkr (6,4 Mkr). Om svenska kronan försvagas med 1% mot nämnda valutor blir förhållandet omvänt.
Vinster och förluster på finansiella instrument
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Kursvinster och kursförluster i valuta derivat använda för säkringsredovisning |
|||||
| - redovisat i resultaträkningen | 38,7 | – 15,5 | – | – | |
| - redovisat i övrigt totalresultat | – 0,4 | 17,4 | – | – | |
| Vinster och förluster i råvaruderivat använda för säkringsredovisning |
|||||
| – redovisat i resultaträkningen | 0,4 | – 1,2 | – | – | |
| – redovisat i övrigt totalresultat | 0,4 | 0,1 | – | – | |
| Kursvinster och kursförluster i övriga finansiella tillgångar och skulder |
– 19,3 | 12,6 | – 5,3 | – 3,8 | |
| Kreditförluster i kundfordringar | – 6,0 | – 5,5 | – | – | |
| Totalt | 13,8 | 7,9 | – 5,3 | – 3,8 |
Såsom vinster och förluster redovisas ovan valutakursvinster, valutakursförluster och förluster på lämnade krediter. Räntor har inte inkluderats. Koncernens redovisningssystem medger ingen fördelning av valutakursvinster och valutakursförluster på de olika kategorierna av finansiella tillgångar och skulder.
Verkligt värde på finansiella instrument
Verkligt värde kan avvika från redovisat värde, bland annat som en följd av förändrade marknadsräntor. Då all upplåning på balansdagen är till rörlig ränta bedöms verkligt värde överensstämma med redovisat värde för koncernens finansiella skulder. Verkligt värde bedöms överensstämma med redovisat värde för ej räntebärande tillgångar och skulder såsom kundfordringar och leverantörsskulder.
| Tillgångar 2010-12-31 | Lånefordringar och kundfordringar |
Tillgångar som kan säljas |
Derivat använt för säkrings- redovisning |
Icke finansiella tillgångar |
Summa bokfört värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | 1.188,5 | 1.188,5 | |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | 1.275,7 | 1.275,7 | |
| Långfristiga värdepappersinnehav | – | 1,4 | – | – | 1,4 | 1,4 |
| Uppskjutna skattefordringar | – | – | – | 49,1 | 49,1 | |
| Andra långfristiga fordringar | 8,5 | – | – | – | 8,5 | 8,5 |
| Varulager | – | – | – | 1.118,1 | 1.118,1 | |
| Kundfordringar | 947,1 | – | – | – | 947,1 | 947,1 |
| Skattefordran | – | – | – | 20,6 | 20,6 | |
| Övriga fordringar | 59,1 | – | 20,2 | – | 79,3 | 79,3 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | – | – | – | 50,8 | 50,8 | |
| Kassa och bank | 409,5 | – | – | – | 409,5 | 409,5 |
| Summa tillgångar | 1.424,2 | 1,4 | 20,2 | 3.702,8 | 5.148,6 |
| Tillgångar 2009-12-31 | Lånefordringar och kundfordringar |
Tillgångar som kan säljas |
Derivat använt för säkrings- redovisning |
Icke finansiella tillgångar |
Summa bokfört värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | 1.018,4 | 1.018,4 | |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | 1.398,8 | 1.398,8 | |
| Långfristiga värdepappersinnehav | – | 2,0 | – | – | 2,0 | 2,0 |
| Uppskjutna skattefordringar | – | – | – | 50,7 | 50,7 | |
| Andra långfristiga fordringar | 4,3 | – | – | – | 4,3 | 4,3 |
| Varulager | – | – | – | 1.038,0 | 1.038,0 | |
| Kundfordringar | 802,3 | – | – | – | 802,3 | 802,3 |
| Skattefordran | – | – | – | 25,4 | 25,4 | |
| Övriga fordringar | 42,3 | – | 16,6 | – | 58,9 | 58,9 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | – | – | – | 45,6 | 45,6 | |
| Kassa och bank | 349,1 | – | – | – | 349,1 | 349,1 |
| Summa tillgångar | 1.198,0 | 2,0 | 16,6 | 3.576,9 | 4.793,5 |
| Eget kapital och skulder 2010-12-31 | Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Derivat använt för säkrings- redovisning |
Icke finansiella poster |
Summa bokfört värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | – | – | 2.482,7 | 2.482,7 | |
| Avsättningar | – | – | 411,0 | 411,0 | |
| Långfristiga skulder* | 938,2 | – | – | 938,2 | 938,2 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 180,6 | – | – | 180,6 | 180,6 |
| Leverantörsskulder | 532,3 | – | – | 532,3 | 532,3 |
| Förskott från kunder | 6,2 | – | – | 6,2 | 6,2 |
| Skatteskulder | – | – | 79,1 | 79,1 | |
| Övriga skulder | 173,1 | 2,5 | – | 175,6 | 175,6 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 342,9 | – | – | 342,9 | 342,9 |
| Summa eget kapital och skulder | 2.173,3 | 2,5 | 2.978,8 | 5.148,6 |
* varav 655,5 Mkr avser lån i utländska valutor för säkring av nettoinvestering i utländska verksamheter.
| Eget kapital och skulder 2009-12-31 | Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Derivat använt för säkrings- redovisning |
Icke finansiella poster |
Summa bokfört värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | – | – | 2.190,0 | 2.190,0 | |
| Avsättningar | – | – | 249,0 | 249,0 | |
| Långfristiga skulder* | 1.350,1 | – | – | 1.350,1 | 1.350,1 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 159,0 | – | – | 159,0 | 159,0 |
| Leverantörsskulder | 355,8 | – | – | 355,8 | 355,8 |
| Förskott från kunder | 2,8 | – | – | 2,8 | 2,8 |
| Skatteskulder | – | – | 29,2 | 29,2 | |
| Övriga skulder | 150,6 | 2,6 | – | 153,2 | 153,2 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 304,4 | – | – | 304,4 | 304,4 |
| Summa eget kapital och skulder | 2.322,7 | 2,6 | 2.468,2 | 4.793,5 |
* varav 677,6 Mkr avser lån i utländska valutor för säkring av nettoinvestering i utländska verksamheter.
Finansieringsrisker
Med finansieringsrisk menas risken för att svårigheter med att finansiera koncernens verksamhet skulle uppstå och därmed på kort och lång sikt medföra fördyringar.
Koncernen har, och bedöms även i framtiden ha, ett bra kassaflöde. Detta är av väsentlig betydelse för att nödvändiga investeringar skall kunna genomföras och för att övriga åtaganden skall kunna uppfyllas. Koncernen har också en offensiv politik när det gäller förvärv av verksamheter. Policyn är en tillväxt på 20% per år. Långsiktigt bör minst hälften komma från organisk tillväxt.
Det samlade kapitalbehovet kan enskilda år komma att överstiga det interna kassaflödet. Finansiering av detta beräknas kunna tillgodoses, dels via det traditionella banksystemet dels via aktiemarknaden utan att det skall medföra onormala fördyringar. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
Förfallostruktur på långfristiga finansiella skulder exklusive checkräkningskrediter
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| 1 – 3 år | 305,2 | 329,7 | 158,2 | 170,0 | |
| 3 – 5 år | 321,1 | 384,5 | 159,0 | 182,5 | |
| 5 – 7 år | 202,4 | 224,9 | 150,0 | 177,7 | |
| 7 – 9 år | 113,9 | 140,2 | 82,7 | 110,8 | |
| 10 år eller mer | 32,7 | 42,0 | 11,6 | 20,9 | |
| Totalt | 975,3 | 1.121,3 | 561,5 | 661,9 |
Ovanstående kassaflöden är baserade på genomsnittliga räntesatser på räntebärande skulder för 2010 respektive 2009. Effekten av en förändrad räntesats beskrivs nedan under rubriken Ränterisker.
Ränterisker
Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor negativt påverkar kassaflödet eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Då all upplåning i NIBEkoncernen är till rörlig ränta är koncernen endast exponerad för kassaflödesrisken avseende den finansiella upplåningen.
Koncernens räntebärande skulder uppgick vid årets utgång till 1.132,8 Mkr. Den genomsnittliga räntesatsen uppgick till 3,8%. En förändring av räntesatsen med 1% vid konstant skuld innebär för koncernen en resultatpåverkan med 11,3 Mkr.
NIBE-koncernens policy är att räntebindningstiden för lån så långt möjligt skall balansera med de inkommande kassaflödenas bindningstid.
Moderbolagets räntebärande skulder uppgick vid årets utgång till 761,8 Mkr. En förändring av räntesatsen med 1% vid konstant skuld innebär för moderbolaget en resultatpåverkan med 7,6 Mkr.
Säkringsredovisning
Under 2010 har säkringsredovisning tillämpats i enlighet med IAS 39 avseende:
- Kassaflödessäkring genom valutaderivat för framtida in- och utbetalningar
- i utländska valutor se vidare not 2. – Prissäkring av råvaror genom råvaruderivat – se vidare not 2. Vid utgången av
- 2010 finns utestående kontrakt som förfaller kv 1 2011 till ett värde av 5,0 Mkr med 0,4 Mkr i orealiserad vinst.
- Säkringsredovisning genom finansiering i utländska valutor av nettoinvesteringar i utländska verksamheter vilket innebär att kursförändringar i sådan låneskuld redovisas i övrigt totalresultat förutsatt att det finns en nettotillgång i koncernbalansräkningen att säkra.
För information om de belopp som redovisas i övrigt totalresultat, se resultaträkningar på sidan 58.
Kapitalrisker
Med kapitalrisk menas risken för att koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet ska minska på grund av kapitalbrist. Koncernen bedömer löpande risken på basis av soliditeten beräknad som redovisat eget kapital i procent av balansomslutningen. Målet är att soliditeten inte ska understiga 30%. Under den senaste femårsperioden har soliditeten i genomsnitt uppgått till 39,9%. Koncernen har möjlighet att motverka kapitalbrist genom nyemission eller reducerad utdelning. Kapital definieras i NIBE som totalt eget kapital såsom det redovisas i balansräkningen, se sidan 62. De kapitalkrav (så kallade covenants) som ställts av koncernens externa kreditgivare uppfylls med goda marginaler.
Not 7
Leasing
Under året bokförda kostnader avseende finansiella leasingavtal uppgår i koncernen till 1,2 Mkr (0,5 Mkr). Under året kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal inklusive lokalhyror uppgår i koncernen till 73,1 Mkr (70,9 Mkr). Moderbolaget har inga leasingavtal. Värdet av avtalade framtida leasingavgifter, avseende avtal där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande i koncernen:
| (Mkr) | Finansiell leasing | Operationell leasing | ||
|---|---|---|---|---|
| Betalningar | Räntor | Nuvärde | Nominellt värde | |
| Förfaller till betalning inom 1 år |
1,9 | 0,2 | 1,7 | 42,5 |
| Förfaller till betalning inom år 2 - 5 |
3,5 | 0,1 | 3,4 | 101,7 |
| Förfaller till betalning år 6 - |
0,6 | 0,0 | 0,6 | 54,5 |
| Totalt | 6,0 | 0,3 | 5,7 | 198,7 |
Anläggningstillgångar som innehas genom finansiell leasing
| Anskaffningsvärde | Avskrivningar | Bokfört värde | |
|---|---|---|---|
| Maskiner | 4,0 | 1,7 | 2,3 |
| Inventarier | 1,5 | 0,7 | 0,8 |
| Totalt | 5,5 | 2,4 | 3,1 |
Not 8
Forsknings- och utvecklingskostnader
I kostnad för sålda varor ingår kostnader för forskning och utveckling med 122,5 Mkr (98,3 Mkr).
Not 9
Övriga rörelseintäkter
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar |
0,9 | 0,9 | – | – |
| Valutakursvinster | 97,7 | 151,2 | – | – |
| Övrigt | 28,7 | 20,3 | – | – |
| Totalt | 127,3 | 172,4 | – | – |
Not 10
Resultat från andelar i koncernföretag och intresseföretag
Resultat från andelar i koncernföretag
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Koncernbidrag | – | – | 37,0 | 50,0 | |
| Utdelning | – | – | 203,2 | 217,6 | |
| Totalt | – | – | 240,2 | 267,6 |
Not 11
Ränteintäkter och liknande resultatposter
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ränteintäkter, koncernföretag | – | – | 6,9 | 8,1 | |
| Ränteintäkter, övriga | 4,6 | 3,9 | 0,7 | 0,3 | |
| Valutakursvinster | 12,8 | 13,8 | 3,6 | 5,1 | |
| Övriga finansiella intäkter | 0,7 | 0,7 | – | – | |
| Totalt | 18,1 | 18,4 | 11,2 | 13,5 |
Räntekostnader och liknande resultatposter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Räntekostnader, | ||||
| koncernföretag | – | – | 2,1 | 1,3 |
| Räntekostnader, övriga | 50,8 | 66,8 | 21,4 | 33,9 |
| Valutakursförluster | 16,6 | 20,8 | 8,8 | 8,8 |
| Övriga finansiella kostnader | 1,7 | 1,2 | – | – |
| Totalt | 69,1 | 88,8 | 32,3 | 44,0 |
| (Mkr) | Koncernmässiga övervärden i anläggnings- tillgångar |
Obe- skattade reserver |
Temporära skillnader i anläggnings- tillgångar |
Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp vid årets ingång | 28,5 | 81,1 | 9,8 | 18,9 | 138,3 |
| Förvärvade bolag | 16,9 | – | 2,3 | 0,3 | 19,5 |
| Resultatfört | 4,1 | – 18,9 | 0,2 | – 1,5 | – 16,1 |
| Fört mot övrigt totalresultat | – | – | – | 2,4 | 2,4 |
| Omräkningsdifferens | – 1,2 | 0,2 | – 2,0 | – 2,1 | – 5,1 |
| Belopp vid årets utgång | 48,3 | 62,4 | 10,3 | 18,0 | 139,0 |
| Not 13 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Skatt | Koncernen | Moderbolaget | ||
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Aktuell skatt för året | 227,4 | 173,3 | 0,2 | 0,3 |
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år |
– 3,8 | – 2,0 | – | – |
| Uppskjuten skatt | – 31,6 | – 22,5 | – 0,2 | – 0,2 |
| Totalt | 192,0 | 148,8 | – | 0,1 |
Skatt avseende poster som redovisats i övrigt totalresultat
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Marknadsvärdering av terminskontrakt |
– 0,1 | 4,5 | – | – |
| Valutahedge | 24,1 | 9,3 | 22,6 | 8,2 |
| Valutaomräkning av lån till dotterföretag |
– 0,5 | – 0,9 | – | – |
| Totalt | 23,5 | 12,9 | 22,6 | 8,2 |
Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Redovisat resultat före skatt | 745,1 | 560,9 | 203,4 | 217,8 |
| Skatt enligt gällande skattesats | 195,9 | 147,5 | 53,5 | 57,3 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 15,1 | 14,5 | – | – |
| Ej skattepliktiga intäkter | – 8,9 | – 8,1 | – | – |
| Utdelningar från dotterföretag | – | – | – 53,5 | – 57,2 |
| Justeringar för skatter tidigare år | – 3,8 | – 2,0 | – | – |
| Ej balanserade underskottsavdrag | 2,0 | 5,3 | – | – |
| Effekt utländska skattesatser | – 8,3 | – 8,4 | – | – |
| Redovisad skattekostnad | 192,0 | 148,8 | – | 0,1 |
Skattesats
Den gällande skattesatsen har beräknats med utgångspunkt från den skattesats som gäller för moderbolaget och har uppgått till 26,3% (26,3%).
Temporära skillnader
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar.
| Uppskjutna skatteskulder | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Koncernmässiga övervärden i anläggningstillgångar |
48,3 | 28,5 | – | – |
| Obeskattade reserver | 62,4 | 81,1 | – | – |
| Temporära skillnader i anläggningstillgångar |
10,3 | 9,8 | – | – |
| Säkring av nettoinvestering | – | – | 0,2 | – |
| Övrigt | 18,0 | 18,9 | – | – |
| Totalt | 139,0 | 138,3 | 0,2 | – |
| Uppskjutna skattefordringar | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Anläggningstillgångar | 2,1 | 0,2 | – | – | ||
| Underskottsavdrag | 5,4 | 8,0 | – | – | ||
| Säkring av nettoinvestering | – 0,7 | 23,1 | – | 22,1 | ||
| Övrigt | 42,3 | 19,4 | – | 0,2 | ||
| Totalt | 49,1 | 50,7 | – | 22,3 | ||
| (Mkr) | Temporära skillnader i anläggnings- tillgångar |
avdrag | Säkring Under- av nettoinvest- skotts- ering i utlands- verksamheter Övrigt Totalt |
||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp vid årets ingång | 0,2 | 8,0 | 23,1 | 19,4 | 50,7 |
| Förvärvade bolag | 2,2 | 1,1 | – | 2,2 | 5,5 |
| Resultatfört | – 0,1 | – 2,9 | – | 18,5 | 15,5 |
| Fört mot övrigt totalresultat | – 0,2 | – | – 23,8 | 2,9 – 21,1 | |
| Omräkningsdifferens | – | – 0,8 | – | – 0,7 | – 1,5 |
| Belopp vid årets utgång | 2,1 | 5,4 | – 0,7 | 42,3 | 49,1 |
Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterföretag redovisas ej då moderbolaget kan styra över tidpunkten för återföringen över de temporära skillnaderna.
Ackumulerade underskottsavdrag som inte motsvaras av redovisad uppskjuten skattefordran uppgår för koncernen till 123,3 Mkr (139,7 Mkr). Förfallotiderna för underskottsavdragen ligger inom följande intervall:
Förfallotider för underskottsavdrag som ej balanserats Koncernen
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Förfaller år 1 – 5 | 7,6 | 13,4 |
| Förfaller år 6 – 10 | 28,8 | – |
| Förfaller år 10 – | 16,4 | 49,6 |
| Oändlig förfallotid | 70,5 | 76,7 |
| Totalt | 123,3 | 139,7 |
Not 14
| Goodwill | Koncernen | |
|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 1.002,5 | 954,9 |
| Anskaffningsvärde i förvärvade bolag | 0,2 | – |
| Årets investeringar | 169,2 | 63,3 |
| Omräkningsdifferenser | – 83,0 | – 15,7 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1.088,9 | 1.002,5 |
| Avskrivningar | ||
| Ingående avskrivningar | 89,0 | 92,1 |
| Avskrivningar i förvärvade bolag | 0,1 | – |
| Omräkningsdifferenser | – 7,7 | – 3,1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 81,4 | 89,0 |
| Utgående bokfört värde | 1.007,5 | 913,5 |
| Bokfört värde per affärsområde | ||
| NIBE Element | 175,0 | 161,3 |
| NIBE Energy Systems | 552,0 | 485,1 |
| NIBE Stoves | 280,5 | 267,1 |
| Totalt | 1.007,5 | 913,5 |
Övriga immateriella tillgångar
Hyresrätter, patent, utvecklingskostnader, licenser, varumärken, marknadsposition och liknande.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 148,1 | 113,0 |
| Anskaffningsvärde i förvärvade bolag | 13,7 | – |
| Årets investeringar | 96,8 | 37,0 |
| Försäljningar och utrangeringar | – 0,9 | – |
| Omklassificeringar | – 0,9 | 0,3 |
| Omräkningsdifferenser | – 8,7 | – 2,2 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 248,1 | 148,1 |
| Avskrivningar | ||
| Ingående avskrivningar | 43,2 | 31,1 |
| Avskrivningar i förvärvade bolag | 8,1 | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – 0,9 | – |
| Årets avskrivningar | 20,8 | 13,4 |
| Omräkningsdifferenser | – 4,1 | – 1,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 67,1 | 43,2 |
| Utgående bokfört värde* | 181,0 | 104,9 |
* Häri ingår koncernmässiga övervärden i varumärken med 43,2 Mkr (0,0 Mkr) som inte skrivs av varav NIBE Element 3,6 Mkr (0,0 Mkr), NIBE Energy Systems 28,8 Mkr (0,0 Mkr), NIBE Stoves 10,8 Mkr (0,0 Mkr) . Däremot genomförs årligen ett nedskrivningstest i enlighet med IAS 36 vilket beskrivs vidare i not 2.
Avskrivningarna på övriga immateriella tillgångar är redovisade inom följande funktioner:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
| Kostnad för sålda varor | 19,0 | 11,5 |
| Försäljningskostnader | 0,8 | 0,4 |
| Administrationskostnader | 1,0 | 1,5 |
| Totalt | 20,8 | 13,4 |
Not 16
Byggnader och mark Koncernen
(Mkr) 2010 2009 Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 1.062,4 1.068,3 Årets investeringar 5,9 6,8 Försäljningar och utrangeringar – 0,6 – Omklassificeringar 15,6 10,4 Omräkningsdifferenser – 63,9 – 23,1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1.019,4 1.062,4 Avskrivningar Ingående avskrivningar 341,9 316,1 Årets avskrivningar 33,0 33,5 Omräkningsdifferenser – 23,0 – 7,7 Utgående ackumulerade avskrivningar 351,9 341,9 Utgående bokfört värde 667,5 720,5 varav mark 49,6 52,6 Utgående bokfört värde byggnader och mark i Sverige 296,4 306,5 Taxeringsvärden (Sverige) 137,4 132,9 varav mark 13,1 13,4
Ny- och ombyggnader i Sverige under 2010 har ännu inte åsatts något taxeringsvärde.
Not 15 Not 17
Maskiner och inventarier
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Anskaffningsvärde | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 1.869,1 | 1.842,1 | 0,4 | 0,4 | |
| Anskaffn.värde i förvärvade bolag | 22,2 | 0,2 | – | – | |
| Årets investeringar | 107,8 | 92,4 | – | – | |
| Försäljningar och utrangeringar | – 25,0 | – 47,5 | – | – | |
| Omklassificeringar | 5,8 | 17,7 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser | – 118,5 | – 35,8 | – | – | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
1.861,4 | 1.869,1 | 0,4 | 0,4 | |
| Avskrivningar | |||||
| Ingående avskrivningar | 1.225,4 | 1.127,4 | 0,4 | 0,3 | |
| Avskrivningar i förvärvade bolag | 10,5 | – | – | – | |
| Försäljningar och utrangeringar | – 18,3 | – 41,8 | – | – | |
| Omklassificeringar | – 1,2 | – | – | – | |
| Årets avskrivningar | 162,1 | 163,2 | – | 0,1 | |
| Omräkningsdifferenser | – 85,6 | – 23,4 | – | – | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
1.292,9 | 1.225,4 | 0,4 | 0,4 | |
| Nedskrivningar | |||||
| Ingående nedskrivningar | 1,3 | 1,3 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser | – 0,1 | – | – | – | |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar |
1,2 | 1,3 | – | – | |
| Återföring av nedskrivna belopp |
|||||
| Ingående återföring av | |||||
| nedskrivna belopp | 0,2 | 0,3 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser | – | – 0,1 | – | – | |
| Utgående ackumulerad åter föring av nedskrivna belopp |
0,2 | 0,2 | – | – | |
| Utgående bokfört värde | 567,5 | 642,6 | – | – |
Not 18
Pågående nyanläggningar
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 35,7 | 34,6 |
| Under året nedlagda kostnader | 28,6 | 31,2 |
| Under året genomförda omfördelningar | – 21,4 | – 28,7 |
| Omräkningsdifferenser | – 2,2 | – 1,4 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 40,7 | 35,7 |
Aktier i dotterföretag
| Kapitalandel | Antal aktier | Bokfört värde | |
|---|---|---|---|
| ABK AS | 50,0% | 250 | 155,0 |
| Backer BHV AB | 100,0% | 37.170 | 186,4 |
| Bröderna Håkansson Värme AB | 100,0% | 15.000 | 10,5 |
| DZD Strojírna s.r.o. | 100,0% | 7 | 198,9 |
| Jevi A/S | 100,0% | 1 | 29,9 |
| Kaukora Oy | 100,0% | 1.100 | 135,6 |
| Lotus Heating Systems A/S | 100,0% | 1.076.667 | 57,9 |
| Loval Oy | 100,0% | 768 | 39,6 |
| Metro Therm A/S |
100,0% | 3.400 | 180,6 |
| NIBE AB | 100,0% | 400.000 | 153,2 |
| Nordpeis AS | 100,0% | 12.100 | 155,4 |
| Russian boilers holding AB | 75,0% | 150.000 | 115,4 |
| SAN Electro Heat A/S | 100,0% | 13 | 17,7 |
| TermaTech A/S | 100,0% | 500 | 62,4 |
| Vabro Holding ApS | 100,0% | 453 | 31,2 |
| Totalt moderbolaget | 1.529,7 |
Aktier ägda via dotterföretag
| Kapitalandel | Antal aktier | ||
|---|---|---|---|
| Archi Form Nemi GmbH | 100,0% | ||
| Backer Alpe S. de R.L. de C.V. | 100,0% | ||
| Backer Alpe Servicios S. de R.L. de C.V. | 100,0% | ||
| Backer Calesco France SARL | 100,0% | 12.429 | |
| Backer Elektro CZ a.s. | 100,0% | ||
| Backer Facsa S.L. | 100,0% | 34.502 | |
| Backer Fer s.r.l. | 100,0% | ||
| Backer Heating Technologies Inc | 100,0% | 100 | |
| Backer OBR Sp. z o.o. | 100,0% | 10.000 | |
| CJSC Evan | 100,0% | 8.331 | |
| Climacon AS | 100,0% | 780 | |
| Danotherm Electric A/S | 100,0% | 1.000 | |
| DZD Slovensko Spol s.r.o. | 100,0% | ||
| Eltop Praha s.r.o. | 100,0% | ||
| Heatrod Elements Ltd | 100,0% | 68.000 | |
| Høiax AS | 100,0% | 1.000 | |
| Kiloval Oy | 100,0% | 33 | |
| KNV Energietechnik GmbH | 100,0% | ||
| KVM-Conheat A/S | 100,0% | 600 | |
| Lund & Sörensen AB | 100,0% | 1.000 | |
| Lund & Sørensen A/S | 100,0% | 500 | |
| Lund & Sørensen Electric Heating Inc | 100,0% | ||
| Metro Therm AB |
100,0% | 1.000 | |
| Meyer Vastus AB, Oy | 100,0% | 20 | |
| Naturenergi IWABO AB | 100,0% | 1.000 | |
| NIBE Beteiligungenverwaltungs GmbH | 100,0% | ||
| NIBE-BIAWAR Sp. z o.o. | 100,0% | 83.962 | |
| NIBE Element Company Ltd | 100,0% | ||
| NIBE Energietechniek B.V. | 100,0% | 180 | |
| NIBE Energy Systems Ltd | 100,0% | 100 | |
| NIBE Energy Systems Oy | 100,0% | 15 | |
| NIBE Foyers France S.A.S. | 100,0% | 370 | |
| NIBE Kamini LLC | 100,0% | ||
| NIBE Systemtechnik GmbH | 100,0% | ||
| NIBE Wärmetechnik AG | 100,0% | 100 | |
| Norske Backer AS | 100,0% | 12.000 | |
| Northstar Poland Sp. z o.o. | 100,0% | 3.134 | |
| S.C. KNV Pompe de Caldura SRL | 100,0% | ||
| Shel Holding Ltd | 100,0% | 50.000 | |
| Shel NIBE Manufacturing Co Ltd | 100,0% | 1.000 | |
| Sinus-Jevi Electric Heating B.V. | 100,0% | 180 | |
| Sol & Energiteknik SE AB | 100,0% | 1.000 | |
| Varde Ovne A/S | 100,0% | 802 | |
| Vølund Varmeteknik A/S | 100,0% | 1.000 |
Uppgifter om dotterföretag
| Organisations | ||
|---|---|---|
| ABK AS | nummer 959 651 094 |
Säte Oslo, Norge |
| Archi Form Nemi Gmbh | HRB 1490 | Elmshorn, Tyskland |
| Backer Alpe S. de R.L. de C.V. | BAL0805266BA | Mexico City, Mexiko |
| Backer Alpe Servicios | BAS080526AA8 | Mexico City, Mexiko |
| S. de R.L. de C.V. | ||
| Backer BHV AB | 556053-0569 | Hässleholm |
| Backer Calesco France SARL | 91379344781 | Lyon, Frankrike |
| Backer Elektro CZ a.s. | 60469617 | Hlinsko, Tjeckien |
| Backer Facsa S.L. | B-62.928.361 | Aiguafreda, Spanien |
| Backer FER s.r.l. | REA: 173478 | Sant´Agostino, Italien |
| (Ferrara) | ||
| Backer Heating Technologies Inc | 36-4044600 | Chicago, USA |
| Backer OBR Sp. z o.o. | 008358936 | Pyrzyce, Polen |
| Bröderna Håkansson Värme AB | 556108-0259 | Höör |
| CJSC Evan | 1065260108517 | Nizhniy Novgorod, Ryssland |
| Climacon AS | 981 586 719 | Oslo, Norge |
| Danotherm Electric A/S | 10 12 60 61 | Rødovre, Danmark |
| DZD Slovensko Spol s.r.o. | 36372056 | Bratislava, Slovakien |
| DZD Strojírna s.r.o. | 45148465 | Benátky nad Jizerou, |
| Tjeckien | ||
| Eltop Praha s.r.o. | 44795751 | Miretice, Tjeckien |
| Heatrod Elements Ltd | 766 637 | London, Storbritannien |
| Høiax AS | 936 030 327 | Fredrikstad, Norge |
| Jevi A/S | 12 85 42 77 | Vejle, Danmark |
| Kaukora Oy | 0138194-1 | Raisio, Finland |
| Kiloval Oy | 0754792-2 | Lovisa, Finland |
| KNV Energietechnik GmbH | 78375h | Schörfling, Österrike |
| KVM-Conheat A/S | 14 46 85 87 | Vissenbjerg, Danmark |
| Lotus Heating Systems A/S | 26 11 04 75 | Langeskov, Danmark |
| Loval Oy | 0640930-9 | Lovisa, Finland |
| Lund & Sörensen AB | 556731-8562 | Mölndal |
| Lund & Sørensen A/S | 25 64 75 99 | Vejle, Danmark |
| Lund & Sørensen Electric Heating Inc | Tianjin, Kina | |
| Metro Therm AB |
556554-1603 | Kalmar |
| Metro Therm A/S |
20 56 71 12 | Helsinge, Danmark |
| Meyer Vastus AB, Oy | 0215219-8 | Monninkylä, Finland |
| Naturenergi IWABO AB | 556663-0355 | Bollnäs |
| NIBE AB | 556056-4485 | Markaryd |
| NIBE Beteiligungen- verwaltungs GmbH |
295717d | Wien, Österrike |
| NIBE-BIAWAR Sp. z o.o. | 050042407 | Bialystok, Polen |
| NIBE Element Company Ltd | 440301503227017 | Shenzhen, Kina |
| NIBE Energietechniek B.V. | 20111793 | Willemstad, Nederländerna |
| NIBE Energy Systems Ltd | 5764 775 | Sheffield, Storbritannien |
| NIBE Energy Systems Oy | 09314276 | Helsingfors, Finland |
| NIBE Foyers France S.A.S. | 491 434 965 | Lyon, Frankrike |
| NIBE Kamini LLC | 1105 0100 00303 | Dubna, Ryssland |
| NIBE Systemtechnik GmbH | HRB 5879 | Celle, Tyskland |
| NIBE Wärmetechnik AG | CH-0203032834-0 | Flurlingen, Schweiz |
| Nordpeis AS | 957 329 330 | Lierskogen, Norge |
| Norske Backer AS | 919 799 064 | Kongsvinger, Norge |
| Northstar Poland Sp. z o.o. | 570844191 | Trzcianka, Polen |
| Russian boilers holding AB | 556743-8295 | Malmö |
| SAN Electro Heat A/S | 42 16 59 13 | Graested, Danmark |
| S.C. KNV Pompe de Caldura SRL |
1914 6792 | Bistrita-Nasaud, Rumänien |
| Shel Holding Ltd | 1 309 597 | London, Storbritannien |
| Shel NIBE Manufacturing Co Ltd | 866 531 | Hong Kong, Kina |
| Sinus-Jevi Electric Heating B.V. | 37106129 | Medemblik, Nederländerna |
| Sol & Energiteknik SE AB | 556633-8140 | Jönköping |
| TermaTech A/S | 27 24 52 77 | Hasselager, Danmark |
| Vabro Holding ApS | 21 08 92 30 | Gram, Danmark |
| Varde Ovne A/S | 21 55 49 79 | Gram, Danmark |
| Vølund Varmeteknik A/S | 32 93 81 08 | Videbæk, Danmark |
Aktier i intresseföretag
Koncernens och moderbolagets andelar i intresseföretag
| Antal | |||
|---|---|---|---|
| Namn | Organisationsnr | Säte | aktier |
| Linmet Glas-Keramik GmbH | HRB42968 | Berlin, Tyskland | – |
| Naturwärme GmbH | DE 218460267 | Mühlau, Tyskland | 7.500 |
| Kapital- andel |
Bokfört värde |
Koncernens andel av resultat efter skatt |
Koncernens andel av eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2010 | ||
| Linmet Glas-Keramik GmbH | 33,3% | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Naturwärme GmbH | 30,0% | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Totalt | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Not 21
Aktiekapital
| Kvotvärde | A-aktier | B-aktier | Totalt antal | |
|---|---|---|---|---|
| (kr) | (st) | (st) | aktier (st) | |
| Vid årets utgång | 0,625 | 13.160.256 | 80.759.744 | 93.920.000 |
Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning uppgår till 1,75 kr per aktie för 2010, motsvarande totalt 164,4 Mkr.
Varje A-aktie berättigar till 10 röster på bolagsstämman och varje B-aktie till en röst. Alla aktier har lika rätt till utdelning.
Vid utgången av 2010 fanns inga utestående konverteringslån eller optionsrätter som kan komma att späda ut aktiekapitalet. Det fanns inte heller vid utgången av föregående år.
Not 22
Avsättningar för pensioner
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | |
| FPG/PRI-pensioner | 29,2 | 27,5 | |
| Övriga pensioner | 6,0 | 5,2 | |
| Belopp vid årets utgång | 35,2 | 32,7 |
ITP-plan tryggad via Alecta
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2010 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 8,4 Mkr (2009: 10,5 Mkr). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146% (2009: 141%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet av Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS19.
Förmånsbestämda pensioner
Koncernen har förmånsbestämda pensioner för svenska bolag där beräkningar och utbetalning hanteras via PRI Pensionstjänst AB. Några förvaltningstillgångar för att trygga pensionerna innehas således inte. För övriga länder gäller att Norge har förmånsbestämda pensioner vilka beräknas och utbetalas av arbetsgivaren.
Avgiftsbestämda planer
Planerna omfattar huvudsakligen ålderspension, sjukpension och familjepension. Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, exempelvis försäkringsbolag. Storleken på premien baseras på lönen. Pensionskostnaden för perioden ingår i resultaträkningen.
Förpliktelser avseende ersättningar till anställda, förmånsbestämda planer
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser ej fonderade planer, nuvärde | 50,2 | 47,8 |
| Orealiserade aktuariella vinster (+), förluster (–), pensionsförpliktelser |
– 15,0 | – 15,1 |
| Avsättning för pensioner, ej fonderade planer | 35,2 | 32,7 |
| Nettoskuld enligt balansräkning | 35,2 | 32,7 |
Koncernen
Totala pensionskostnader Koncernen
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Pensioner intjänade under perioden | 1,6 | 2,1 |
| Ränta på förpliktelsen | 1,7 | 1,7 |
| Aktuariella vinster/förluster under perioden | 0,6 | 0,4 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 3,9 | 4,2 |
| Pensionskostnader, avgiftsbestämda planer | 73,6 | 70,9 |
| Totala pensionskostnader | 77,5 | 75,1 |
Avstämning pensionsavsättning Koncernen
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående balans pensionsskulder | 32,7 | 29,8 |
| Pensionskostnader | 3,9 | 4,2 |
| Betalda förmåner | – 1,4 | – 1,3 |
| Enligt balansräkning | 35,2 | 32,7 |
Under 2011 förväntas pensionsutbetalningar ske med 1,3 Mkr.
Avstämning pensionsförpliktelse Koncernen
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser ej fonderade planer, | ||
| nuvärde vid årets början | 47,8 | 40,7 |
| Pensionskostnader | 3,9 | 4,2 |
| Betalda förmåner | – 1,4 | – 1,3 |
| Aktuariella vinster, förluster under året | – 0,1 | 4,2 |
| Pensionsförpliktelser ej fonderade planer, | ||
| nuvärde vid årets slut | 50,2 | 47,8 |
| Aktuariella antaganden | Koncernen | |
|---|---|---|
| (%) | 2010 | 2009 |
| Diskonteringsränta 1 januari | 4,00% | 4,50% |
| Diskonteringsränta 31 december | 4,00% | 4,00% |
| Förväntad löneökning | 3,00% | 3,00% |
| Förväntad inflation | 2,00% | 2,00% |
Moderbolaget
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgår till 1,1 Mkr (0,6 Mkr) och är beräknad i enlighet med tryggandelagen och inte i enlighet med IAS19.
Övriga avsättningar
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Garantirisk- reserv |
Övrigt | Summa koncernen |
Moder- bolaget |
| Belopp vid årets ingång | 66,5 | 11,5 | 78,0 | – |
| Avsättningar under året | 94,7 | 112,6 | 207,3 | 97,3 |
| Ianspråktagande under året | – 35,9 | – 1,2 | – 37,1 | – |
| Återförda avsättningar | – 3,8 | – 1,0 | – 4,8 | – |
| Omräkningsdifferenser | – 4,9 | – 1,7 | – 6,6 | – |
| Belopp vid årets utgång | 116,6 | 120,2 | 236,8 | 97,3 |
Garantier lämnas vanligen för ett eller två år. Garantiriskreserven är beräknad med utgångspunkt i kostnadshistoriken för dessa åtaganden. Övriga avsättningar består främst av avsättningar för tilläggsköpeskillingar och bedöms till huvudsaklig del vara reglerade inom fyra år.
Not 24
Checkräkningskrediter
Beviljat belopp på checkräkningskrediter uppgår i koncernen till 1.341,1 Mkr (1.603,9 Mkr). Under året har koncernens checkräkningskrediter reducerats med 262,8 Mkr. Beviljat belopp för moderbolaget är 919,0 Mkr (1.249,2 Mkr) vilket innebär en reduktion under året med 330,2 Mkr. Avtal finns om långfristig refinansiering.
Not 25
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Upplupna löner | 129,1 | 129,2 | 2,0 | 1,9 | |
| Upplupna sociala kostnader | 59,9 | 54,1 | 1,4 | 1,6 | |
| Övriga poster | 153,9 | 121,1 | 3,6 | 4,0 | |
| Belopp vid årets utgång | 342,9 | 304,4 | 7,0 | 7,5 |
Not 26
Ställda säkerheter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Företagsinteckningar | 103,4 | 122,4 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 263,4 | 341,6 | – | – |
| Fordringar | 82,0 | 1,4 | 0,8 | 0,5 |
| Aktier i dotterföretag 1) | 1.883,5 | 1.693,4 | 396,9 | 417,8 |
| Summa ställda säkerheter | 2.332,3 | 2.158,8 | 397,7 | 418,3 |
| 1) Skulder till kreditinstitut för vilka |
aktier ställts som säkerhet 589,5 807,6 589,5 807,6
Not 27
Eventualförpliktelser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna |
1,4 | 1,9 | – | – |
| Eventualförpliktelser till förmån för övriga koncernföretag |
– | – | 34,7 | 33,2 |
| Eventualförpliktelser för leasing | 29,5 | 3,4 | – | – |
| Eventualförpliktelser för lokalhyra | 61,3 | 58,4 | – | – |
| Summa eventualförpliktelser | 92,2 | 63,7 | 34,7 | 33,2 |
Not 28
Förvärv av verksamheter
I april slöts avtal om förvärv av danska Lotus Heating Systems A/S i enlighet med det optionsavtal som ingicks i april 2008. Bolaget som omsätter cirka 120 Mkr och har en rörelsemarginal på cirka 8%, konsolideras i affärsområdet NIBE Stoves från och med april.
I april slöts även avtal om att i två steg förvärva norska ABK AS. Initialt har 50% av aktierna i bolaget förvärvats och resterande 50% kommer att förvärvas under 2014. Då förpliktelse föreligger att förvärva resterande del, har avsättning redovisats i enlighet med reglerna om villkorad köpeskilling. Bolaget, som omsätter cirka 240 Mkr och har en rörelsemarginal på cirka 5%, konsolideras som ett dotterbolag i affärsområdet NIBE Energy Systems från och med april.
I november slöts avtal om förvärv av danska Lund & Sørensen A/S som genom dotterbolag även har verksamhet i Sverige och Kina. Koncernen, som omsätter cirka 90 Mkr och som genomsnittligt har haft en rörelsemarginal på cirka 10%, konsolideras i affärsområdet NIBE Element från och med november.
Köpeskillingarna består av följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2010 | 2009 |
| Initiala köpeskillingar | 135,3 | 54,5 |
| Tilläggsköpeskillingar | 112,8 | 18,1 |
| Direkta kostnader för förvärven | – | 0,4 |
| Sammanlagd köpeskilling | 248,1 | 73,0 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | 77,2 | 9,7 |
| Goodwill | 170,9 | 63,3 |
| Köpeskillling | 248,1 | 73,0 |
| Likvida medel i förvärvade bolag | – 8,4 | – 0,4 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 239,7 | 72,6 |
Goodwill är hänförligt till de förvärvade verksamheternas lönsamhet samt de synergieffekter inom framför allt materialförsörjning och distribution som förväntas inom koncernen. Med anledning av ändringarna i IFRS 3 har direkta kostnader för förvärv om 5,4 Mkr inte inkluderats i anskaffningskostnaden utan i stället redovisats som administrationskostnad i resultaträkningen.
Förvärvade nettotillgångar består av följande: Förvärvade
| (Mkr) | Verkliga värden |
bokförda värden |
|---|---|---|
| Marknadsposition | 21,6 | – |
| Varumärken | 45,8 | – |
| Andra immateriella anläggningstillgångar | 4,7 | 4,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 12,6 | 12,6 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 7,5 | 6,9 |
| Kortfristiga fordringar | 83,0 | 83,0 |
| Varulager | 84,8 | 88,0 |
| Kassa och bank | 8,4 | 8,4 |
| Avsättningar | – 35,7 | – 0,8 |
| Skulder | – 155,5 | – 155,5 |
| Förvärvade nettotillgångar | 77,2 | 47,3 |
Not 29
Händelser efter balansdagen
Under inledningen av 2011 förvärvades verksamheten i brittiska Thermtec Ltd för att integreras med NIBE Elements befintliga verksamhet i Storbritannien. Thermtecs omsättning uppgår till cirka 20 Mkr och rörelsemarginalen har i genomsnitt varit cirka 6%. Verksamheten konsolideras i affärsområdet NIBE Element från och med januari 2011.
I januari 2011 slöts avtal om att förvärva den schweiziska elementdivisionen i Electrolux Professional AG. Verksamheten, som omsätter cirka 75 Mkr och som genomsnittligt har haft en rörelsemarginal på cirka 10%, konsolideras i affärsområdet NIBE Element från och med mars 2011.
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningen i NIBE Industrier AB ("NIBE") sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen (2005:551), bolagsordningen, årsredovisningslagen, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden").
I december 2004 presenterades en svensk kod för bolagsstyrning, vilken därefter reviderats senast den 1 februari 2010. Det är god sed på aktiemarknaden för svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad att tillämpa Koden. NIBE til lämpar Koden och denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med Koden. Vidare tillhandahåller NIBE information på bolagets webbplats enligt gällande krav.
Ägande
NIBE har sitt säte i Markaryd och är noterat på Mid cap, NASDAQ OMX Stockholm, sedan 1997. NIBE hade per 31 december 16.865 aktieägare. De tio största aktieägarna utgörs av nuvarande och tidigare styrelseledamöter och ledning med 29% (53%) av kapitalet (andel röster), Melker Schörling med 13% (22%) samt åtta olika institutionella investerare med tillsammans 16% (7%). Tillsammans innehar de tio största aktieägarna 58% av kapitalet och 82% av rösterna.
Bolagsstämman
Bolagsstämman är NIBEs högsta beslutande organ. Stämman väljer bolagets styrelse och revisorer, fastställer räkenskaperna, beslutar om utdelning och andra dispositioner av resultatet samt beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören.
Vid senaste årsstämma den 17 maj 2010 i Markaryd deltog 364 aktieägare, representerande 55% av antalet aktier och 78% av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var styrelsen,
verkställande direktören och bolagets revisorer närvarande. Protokoll från bolagsstämman samt gällande bolagsordning finns tillgängliga på bolagets hemsida.
Det finns inga begränsningar i bolagsordningen vad avser hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma och inte heller vad avser tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Bolagsstämman har inte heller lämnat några bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.
Styrelsens arbetssätt
I NIBEs styrelse ingår sex ledamöter, valda av bolagsstämman. Styrelseledamöterna och ordförande för styrelsen väljs årligen av bolagsstämman för tiden intill nästa årsstämma. Tjänstemän i bolaget deltar vid behov i styrelsens sammanträden som föredragande eller sakkunniga i enskilda ärenden. Styrelsen utgörs av Arvid Gierow (ordförande), Georg Brunstam, Eva-Lotta Kraft, Hans Linnarson, Anders Pålsson samt Gerteric Lindquist tillika koncernchef. Förutom koncernchefen är ingen av styrelseledamöterna anställd eller operativt verksam i bolaget.
NIBEs styrelse bedömer att samtliga styrelseledamöter förutom koncernchefen är oberoende i förhållande till bolaget. Ledamöterna presenteras på sidan 81.
Styrelsens arbete styrs av en årli-
gen fastställd arbetsordning som reglerar den inbördes arbetsfördelningen, beslutsordningen inom bolaget, firmateckning, styrelsens mötesordning samt ordförandens arbetsuppgifter. Styrelsen har också antagit en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören.
Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete samt ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv, större investeringar, tillsättningar i ledningen samt löpande uppföljning av verksamheten under året. Styrelsen fastställer också budget och ansvarar för årsbokslut.
Ordföranden leder styrelsens arbete så att detta utövas enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar. Denne följer verksamheten i dialog med verkställande direktören och ansvarar för att övriga ledamöter får den information som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden ansvarar också för utvärdering av styrelsens arbete.
Styrelsearbetet
Styrelsen har under 2010 haft tretton sammanträden varav sex per telefon. Samtliga sammanträden är protokollförda.
Närvaron på styrelsesammanträdena har varit hög då alla styrelseledamöterna har deltagit vid i stort sett samtliga fysiska sammanträden. Hans Linnarson har varit frånvarande vid ett fysiskt sammanträde.
På styrelsens agenda finns ett antal fasta punkter som behandlas vid varje styrelsesammanträde;
- y Lägesrapport: Redogörelse för väsentliga händelser för verksamheten som ej angivits i den distribuerade skriftliga lägesrapporten.
- y Ekonomisk rapport: Genomgång av utsänt rapportpaket.
- y Investeringar: Beslut avseende investeringar överstigande 3,0 Mkr baserat på utsänt underlag.
- y Förvärv: Redogörelse för pågående förvärvsdiskussioner samt beslut om förvärv av företag när det är aktuellt.
- y Kommuniké: I förekommande fall genomgång av förslag till extern rapport för publicering efter mötet. Varje ordinarie styrelsesammanträde har ett huvudämne som domine-
- rar mötestiden enligt följande: y Bokslut: Sammanträdet i februari behandlar det gångna årets bokslut. Bolagets revisor redovisar vid detta tillfälle sina synpunkter till hela styrelsen.
- y Konstituering: Efter årsstämman konstituerar sig styrelsen och behandlar styrelsens arbetsordning samt beslutar om firmateckning.
- y Strategi: Styrelsen har i juni strategidiskussioner under två arbetsdagar.
- y Revisionsgenomgång: Bolagets revisor redogör i november för inte-
rim revision för perioden januari – september.
y Budget: Styrelsen tar kring årsskiftet ställning till koncernens budget för det kommande året.
Styrelsen erhåller därutöver varje månad en skriftlig rapport om bolagets resultat och ställning. Vidare har verkställande direktören kontinuerligt kontakt med styrelsens ordförande.
Utvärdering av styrelsens arbete sker en gång per år.
Externa revisorer
NIBEs revisorer väljs av årsstämman för en period av fyra år. Innevarande period inleddes 2008 och gäller till och med årsstämman 2012.
Mazars SET Revisionsbyrå AB omvaldes för en period på fyra år på årsstämman 2008. Samtidigt tillträdde Bengt Ekenberg som huvudansvarig revisor.
Ansvarig revisor har löpande tillgång till bolagets justerade styrelseprotokoll och de månadsrapporter som styrelsen erhåller.
Bolagets huvudansvarige revisor redovisar sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll till styrelsen i sin helhet. Utöver ordinarie revisionsuppgifter bistår Mazars SET Revisionsbyrå framför allt med genomgångar (Due diligence) vid företagsförvärv och redovisningskonsultationer. Uppgifter om ersättningar till revisorer återfinns i not 4.
Koncernledning
Koncernchefen som också är utsedd av styrelsen till verkställande direktör i moderbolaget har den löpande kontrollen av koncernen och till honom rapporterar de tre affärsområdescheferna.
Verkställande direktören leder verksamheten i enlighet med den instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören som styrelsen antagit. Utvärdering av verkställande direktörens och koncernledningens arbete sker årligen.
På koncernnivå samordnas finansiering, valutahantering, företagsförvärv, nyetableringar, ekonomistyrning, finansiell information, personalpolitik och andra övergripande policyfrågor.
Affärsområdenas styrning
NIBE består av tre affärsområden. Varje affärsområde har sin operativa ledning som arbetar under eget resultatansvar. För varje affärsområde finns en affärsområdesstyrelse där koncernchefen är ordförande. I styrelserna finns också externa ledamöter med erfarenheter inom respektive område. Varje affärsområdes styrelse har förutom ansvaret för den löpande verksamheten också ansvar för den strategiska utvecklingen i affärsområdet gentemot NIBEs styrelse. Respektive affärsområdesstyrelse sammanträder en gång per kvartal.
Beslutsprocess
NIBEs styrelse behandlar alla frågor av betydelse. Frågor av övergripande karaktär som exempelvis styrelsens sammansättning och arvoden hanteras årligen inför årsstämman, genom personlig kontakt av styrelsens ordförande med de större aktieägarna.
Bolagets revisor redovisar sina synpunkter till styrelsen i sin helhet.
Ersättningar till verkställande direktören beslutas av styrelsen men förbereds av styrelsens ordförande efter diskussion med verkställande direktören. Ersättningar till andra ledande
befattningshavare beslutas av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande. Besluten avrapporteras till styrelsen.
Bolaget har ej någon valberedning, något ersättningsutskott eller revisionsutskott. Anledningen till att NIBE inte följer Koden med avseende på valberedning är den tydliga ägarsituationen med två huvudägarkonstellationer som tillsammans har 75% av bolagets röster och som dessutom har goda relationer med varandra. Bolagets styrelse är inte större än att den kan fullgöra revisions- och ersättningsutskottets uppgifter, vilket är förenligt med Koden.
Ersättningar
Årsstämman 2010 beslutade om styrelsens arvode och att arvodet till revisorerna ska utgå enligt godkänd räkning. Samtidigt redogjordes för och beslutades om principerna för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Information om principerna återfinns under not 5.
Styrelsens arvode uppgick under 2010 till 960 kkr enligt årsstämmans beslut. Av detta belopp har styrelsens ordförande erhållit 320 kkr. Arvode utgår inte till de styrelsemedlemmar som är anställda i koncernen.
Under 2010 uppgick lön och ersättningar till verkställande direktören till 2.815 kkr. Förmånen av fri bil tillkommer. Lön till övriga fyra ledande befattningshavare uppgick till 8.763 kkr. Även för dessa tillkommer förmånen av fri bil.
Avgångsvederlag
Avgångsvederlag eller andra förmåner finns varken för styrelsens ordförande eller styrelsens ledamöter frånsett verkställande direktören. Uppsägningstiden för verkställande direktören är sex månader vid uppsägning från företagets sida. Utöver lön under uppsägningstiden äger verkställande direktören rätt till avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Övriga ledande befattningshavare erhåller lön under uppsägningstiden som varierar mellan 6 – 12 månader.
Pensioner
Styrelsens ordförande och styrelsens ledamöter har inga pensionsförmåner för sina styrelseuppdrag. Pensionsåldern för såväl verkställande direktören som för övriga ledande befattningshavare är 65 år. Det finns inte någon speciell överenskommelse om att ledande befattningshavare kan sluta före uppnådd officiell pensionsålder och fram till dess uppbära en viss del av sin lön.
Verkställande direktören har ett individuellt försäkringsupplägg motsvarande ITP. För år 2010 innebar det en premie motsvarande 19% av lön upp till 30 inkomstbasbelopp. För lönedel därutöver har verkställande direktören 30% i premieinbetalning motsvarande den premiebestämda ITP-planen avd 1. Övriga ledande befattningshavare inom koncernen har pensionsförmåner motsvarande ITP-planen för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp. För lönedelar därutöver utgår en premie om 30% i enlighet med den premiebestämda ITP-planen, avd 1. Undantag finns för en affärsområdeschef som i egenskap av verkställande direktör har ett individuellt upplägg men med premier motsvarande övriga ledande befattningshavares.
Incitamentsprogram
Vissa nyckelmedarbetare har som incitament en rörlig lönedel som utgår, om uppställda mål infrias. Den rörliga lönedelen är begränsad till tre månadslöner. Verkställande direktören omfattas inte av något incitamentsprogram. Information om principerna för ersättningar till ledande befattningshavare återfinns under not 5.
Kommunikation med aktiemarknaden
Målsättningen är att hålla en hög nivå på bolagets finansiella information. Den skall vara korrekt och transparent för att skapa ett långsiktigt förtroende för bolaget.
Resultat och finansiell ställning presenteras fyra gånger per år och distribueras liksom årsredovisningen till samtliga aktieägare som så önskar i skriftlig form. Alla genomförda förvärv och annan kurspåverkande information offentliggörs via pressmeddelanden. All finansiell information om NIBE Industrier finns på vår hemsida www.nibe. com. Där presenteras både pressmeddelanden och rapporter samtidigt som de offentliggörs.
Under året har ett flertal träffar med analytiker, media och Aktiespararna genomförts.
Intern kontroll av den finansiella rapporteringen 2010
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med 6 kap 6 § årsredovisningslagen.
Intern kontroll har varit en viktig del av bolagsstyrningen redan innan införandet av den nya koden för bolagsstyrning.
NIBE präglas av enkelhet i juridisk och operativ struktur, transparens i organisation, tydlig ansvarsfördelning och väl fungerande inarbetade styroch kontrollsystem.
Utöver de externa lagar och regler som NIBE följer, vad avser finansiell rapportering, finns interna instruktioner och policys samlade i en Ekonomihandbok som tillämpas av samtliga bolag i koncernen samt system som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen.
Konsoliderade finansiella rapporter upprättas kvartalsvis i koncernen och dess affärsområden med omfattande analyser och kommentarer. Resultatuppföljning sker även månadsvis.
Ekonomifunktioner och controllers med ansvar för redovisning, rapportering och analys av finansiell utveckling finns på såväl koncernnivå som affärsområdes- och större enhetsnivå.
Förutom lagstadgad revision av årsredovisning samt lagstadgad revision av moderbolag och samtliga dotterbolag genomför revisorerna årligen en översyn av hur bolagen är organiserade, befintliga rutiner och hur de lever upp till givna instruktioner enligt en mall upprättad av koncernledningen och godkänd av styrelsen.
Bedömningen är att denna översyn ger ökad kunskap och medvetenhet, tydliga instruktioner och en tydlig organisation avseende intern kontroll. Mot denna bakgrund är det styrelsens bedömning att ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) behövs.
Styrelsens försäkran
Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS såsom de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.
Markaryd den 28 mars 2011
Arvid Gierow Styrelsens ordförande
Hans Linnarson Styrelseledamot
Georg Brunstam Styrelseledamot
Anders Pålsson Styrelseledamot
Eva-Lotta Kraft Styrelseledamot
Gerteric Lindquist
Verkställande direktör
Balansräkningarna och resultaträkningarna skall fastställas på årsstämma den 11 maj 2011.
Revisionsberättelse
Till årsstämman i NIBE Industrier AB (publ) Org nr 556374-8309
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i NIBE Industrier AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 49 – 79. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Markaryd den 28 mars 2011
Mazars SET Revisionsbyrå AB
Bengt Ekenberg Auktoriserad revisor
Styrelse
ARVID GIEROW (född 1943) Ordförande sedan 2003 och styrelseledamot sedan 1997. Civilekonom. Styrelseordförande i Marka Pac AB samt ledamot i SHB, Stortorget, Helsingborg. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 86.400 aktier av serie B. Oberoende styrelseledamot.
GERTERIC LINDQUIST (född 1951)
Styrelseledamot sedan 1989.
Koncernchef. VD i NIBE Industrier AB och NIBE AB. Civilingenjör och civilekonom. Anställd sedan 1988.
Aktieinnehav i NIBE Industrier: 1.504.560 aktier av serie A och 3.563.440 aktier av serie B.
På grund av sin befattning, sitt aktieinnehav och längden på sitt styrelseuppdrag ej oberoende styrelseledamot.
GEORG BRUNSTAM (född 1957)
Styrelseledamot sedan 2003. Civilingenjör. Koncernchef och styrelseledamot i HEXPOL AB. Styrelseledamot i DIAB Group AB och AB Wilh. Becker. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 0. Oberoende styrelseledamot.
EVA-LOTTA KRAFT (född 1951) Styrelseledamot sedan 2010.
Civilingenjör och MBA. Styrelseledamot i ÅF AB, Biotage AB, Samhall AB, Boule Diagnostics AB och Siemens AB.
Aktieinnehav i NIBE Industrier: 1.000 aktier av serie B.
Oberoende styrelseledamot.
HANS LINNARSON (född 1952) Styrelseledamot sedan 2006.
Elektronikingenjör och fil kand. Affärsområdeschef för Outdoor Products på Husqvarna och medlem i Husqvarna ABs ledningsgrupp. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 0.
Oberoende styrelseledamot.
ANDERS PÅLSSON (född 1958)
Styrelseledamot sedan 2010.
Civilekonom. Koncernchef, VD och styrelseledamot i Hilding Anders International AB. Styrelseledamot i Lammhults Design Group AB, Bergendahls Food AB och Trioplast AB.
Aktieinnehav i NIBE Industrier: 2.000 aktier av serie B. Oberoende styrelseledamot.
Ledning
GERTERIC LINDQUIST (född 1951)
Koncernchef. VD i NIBE Industrier AB och NIBE AB. Civilingenjör och civilekonom.
Anställd sedan 1988.
Aktieinnehav i NIBE Industrier: 1.504.560 aktier av serie A och 3.563.440 aktier av serie B.
CHRISTER FREDRIKSSON (född 1955)
Affärsområdeschef för NIBE Element samt VD i Backer BHV AB. Civilingenjör. Anställd sedan 1992.
Aktieinnehav i NIBE Industrier: 375.840 aktier av serie A och 716.960 aktier av serie B.
LEIF GUSTAVSSON (född 1945) Ekonomidirektör i NIBE Industrier AB. Styrelseledamot i Markaryds Sparbank. Ekonomexamen.
Anställd sedan 1966.
Aktieinnehav i NIBE Industrier: 1.504.128 aktier av serie A och 3.053.312 aktier av serie B.
KJELL EKERMO (född 1956) Affärsområdeschef för NIBE Energy Systems. Civilingenjör. Anställd sedan 1998. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 107.200 aktier av serie B.
Revisor MAZARS SET REVISIONSBYRÅ AB Huvudansvarig revisor Bengt Ekenberg (född 1960) Auktoriserad revisor.
NIKLAS GUNNARSSON (född 1965) Affärsområdeschef för NIBE Stoves. Ingenjör. Anställd sedan 1987. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 107.200 aktier av serie B.
Koncernens bolag
| SVERIGE NIBE Industrier AB |
MARKARYD |
|---|---|
| NIBE Element | SÖSDALA |
| NIBE AB | |
| /NIBE Energy Systems | MARKARYD |
| /NIBE Stoves | MARKARYD |
| Backer BHV AB | SÖSDALA |
| Backer BHV AB/ | |
| Calesco Division | KOLBÄCK |
| Lund & Sörensen AB | MÖLNDAL |
| METRO THERM AB | KALMAR |
| Sol & Energiteknik SE AB | HUSKVARNA |
| DANMARK | |
| Danotherm Electric A/S | RØDOVRE |
| JEVI A/S | VEJLE |
| KVM-Conheat A/S | VISSENBJERG |
| Lotus Heating Systems A/S | LANGESKOV |
| Lund & Sørensen A/S | VEJLE |
| METRO THERM A/S | HELSINGE |
| NIBE Wind Components | ESBJERG |
| SAN Electro Heat A/S | GRÆSTED |
| TermaTech A/S | HASSELAGER |
| Varde Ovne A/S | GRAM |
| Vølund Varmeteknik A/S | VIDEBÆK |
| FINLAND | |
| Kaukora Oy | RAISIO |
Loval Oy LOVISA
NIBE Energy Systems Oy VANTAA Oy Meyer Vastus AB MONNINKYLÄ
NORGE
ABK AS OSLO Høiax AS FREDRIKSTAD Nordpeis AS LIERSKOGEN Norske Backer AS KONGSVINGER
ÖSTERRIKE
KNV Energietechnik GmbH SCHÖRFLING AM ATTERSEE
NORDEN EUROPA utanför Norden ÖVRIGA utanför Europa
| FRANKRIKE Backer Calesco France Sarl NIBE Foyers France S.A.S. |
LYON REVENTIN |
|---|---|
| ITALIEN Backer FER s.r.l. REBA Div. Industrial |
S. AGOSTINO |
| Applications NEDERLÄNDERNA NIBE Energietechniek B.V. |
MILANO WILLEMSTAD |
| Sinus-Jevi Electric Heating B.V. |
MEDEMBLIK |
| POLEN Backer OBR Sp. z o.o. NIBE-BIAWAR Sp. z o.o. Northstar Poland Sp. z o.o. |
PYRZYCE BIALYSTOK TRZCIANKA |
| SCHWEIZ NIBE Wärmetechnik AG |
FLURLINGEN |
| SLOVAKIEN DZ Drazice – Slovensko spol.s.r.o. |
BRATISLAVA |
| SPANIEN Backer Facsa, S.L. |
AIGUAFREDA |
| STORBRITANNIEN Heatrod Elements Ltd NIBE Energy Systems Ltd |
MANCHESTER CHESTERFIELD |
| TJECKIEN Backer Elektro CZ a.s. DZ Drazice – Strojírna s.r.o. Eltop Praha s.r.o. |
HLINSKO B. NAD JIZEROU MIRETICE |
| TYSKLAND NIBE Systemtechnik GmbH |
CELLE |
KINA
Lund & Sørensen Electric Heating Inc TIANJIN NIBE Element Co Ltd SHENZHEN Shel NIBE Man. Co Ltd SHENZHEN
MEXIKO Backer Alpe, S. de R.L.de C.V TLAHUAC
RYSSLAND CJSC Evan NIZ. NOVGOROD NIBE Kamini LLC DUBNA
USA Backer Heating Tech.s Inc ELGIN, ILL
Kontaktuppgifter till bolagen hittar du på vår hemsida www.nibe.com
NIBE är ett internationellt företag som bedriver verksamhet inom tre olika affärsområden; NIBE Element, NIBE Energy Systems och NIBE Stoves.
Visionen är att skapa hållbara energilösningar i världsklass.
y
Affärsidén är att erbjuda marknaden högkvalitativa och innovativa energitekniska produkter och lösningar. Basen för detta är NIBE-koncernens breda kunnande inom produktutveckling, tillverkning och marknadsföring.