AI assistant
Loomis — Annual Report 2019
Apr 3, 2020
2940_10-k_2020-04-03_c17bbf3b-1142-40df-9afc-ec5a20869d4d.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Loomis
Års- och hållbarhetsredovisning 2019
› Klickbar PDF
| Introduktion › |
Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|
| Innehållsförteckning | Loomis i korthet | Vd-ord |
Innehållsförteckning
Samtliga sidhänvisningar går att klicka på.
| Introduktion | |
|---|---|
| Loomis i korthet | 3 |
| Vd-ord | 7 |
| Strategi | |
| Strategi | 10 |
| Mål 2021 | 14 |
| Omvärld och marknad | 17 |
| Verksamhet | |
| Affärsmodell | 20 |
| Hållbarhet | 23 |
|---|---|
- Segment Europa 25
- Segment USA 28
- Arbetsgivaransvar 31
- Riskhantering 34 Aktie 36
| Strategi |
|---|
| Bolagsstyrningsrapport | ||
|---|---|---|
| Bolagsstyrning | 40 | |
| Styrelsens rapport om intern | ||
| kontroll och riskhantering | 47 | |
| Styrelse | 54 | |
| Koncernledning | 56 | |
| Underskrifter och revisorsyttrande | 58 | |
| Hållbarhetsrapport | ||
| Hållbarhetsrapport | 60 | |
| Resultat | 79 | |
| Nyckeltal | 80 | |
| GRI-index | 83 | |
| Underskrifter och revisorsyttrande | 85 | |
Finansiella rapporter
| Förvaltningsberättelse | 87 |
|---|---|
| Koncernen | |
| Resultaträkning | 93 |
| Balansräkning | 94 |
| Kassaflödesanalys | 95 |
| Rapport över förändringar i eget kapital |
96 |
| Noter | 97 |
| Moderbolaget | |
| Resultaträkning | 135 |
| Balansräkning | 136 |
| Kassaflödesanalys | 137 |
| Rapport över förändringar | |
| i eget kapital | 137 |
| Noter | 138 |
| Revisionsberättelse | 145 |
| Flerårsöversikt | 149 |
| Kallelse till årsstämma | 151 |
Datum 2020
| Loomis årsstämma 2020 äger rum onsdag den 6 maj kl 17 i Stockholms konserthus, Stockholm. >Läs mer på sidan 151. |
|
|---|---|
| Delårsrapport jan – mars | 6 maj 2020 |
Delårsrapport jan – juni 24 juli 2020 Delårsrapport jan – sept 5 november 2020
Om denna rapport
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 87-144. Koncernens hållbarhetsfrågor är integrerade i verksamheten och den lagstadgade hållbarhetsrapporten, inkl GRI-indexering, omfattas av sidorna 59-85.
Där annat ej anges används Loomis interna undersökningar och studier.
2019 ännu ett starkt år Loomis är verksamt på 23 marknader, +400 lokalkontor
*Inkluderar intäkterna från SafePoint, vilka i Loomis redovisning fördelas mellan värdetransporter och kontanthantering.
>För fler nyckeltal se Loomis förvaltningsberättelse med start på sidan 87. >Loomis hållbarhetsrapport börjar på sidan 59.
såväl i det lokala samhället som internationellt. Verksamhetens framgång bygger på kundernas förtroende, hög säkerhet samt mer kostnadseffektiva och hållbara processer. Det gör att Loomis kan garantera att rätt mängd kontanter finns på rätt plats, vid rätt tidpunkt. Loomis hållbarhetsarbete är
integrerat i den dagliga verksamheten och genomsyras av sex fokusområden: nollvision för skador, ansvar för miljö i form av sänkta koldioxidutsläpp och plastförbrukning, ansvaret som arbetsgivare, nolltolerans för oetiskt beteende samt Loomis roll som lokal aktör i samhället.
Loomis effektiviserar kontantflödet i samhället
Innehållsförteckning Loomis i korthet Vd-ord
Specialist på värdehantering
Värdetransporter (Cash in Transit, CIT)
Dagligen hämtar Loomis dagskassor, förser detaljhandel och banker med växel och utländsk valuta, fyller på uttagsautomater och utför service på automaterna. Genom noggrann planering av färdväg och upphämtningar per körsträcka upprätthålls en hög effektivitet i verksamheten. Loomis värdetransportörer arbetar efter noga utformade rutiner för att minimera risker förknippade med värdetransporter och har fordon och utrustning för högsta möjliga säkerhet.
Kontanthantering (Cash Management Services, CMS)
Dagskassor och kontanter från detaljhandeln, bankkontor och uttagsautomater transporteras vanligtvis till någon av Loomis uppräkningscentraler. Där räknas, kvalitetskontrolleras, förvaras och paketeras sedlar och mynt med hjälp av toppmodern utrustning och effektiva processer. Loomis erbjuder också tjänster för analys, prognostisering och rapportering av kundernas kontantflöden, samt anpassade lösningar för detaljhandeln (se SafePoint).
SafePoint
SafePoint är en egenutvecklad helhetslösning för detaljhandeln. Kunden deponerar löpande kontanter i den slutna enheten för registrering och säker förvaring i den egna butiken till dess att upphämtning av Loomis värdetransportörer sker. Kundens bankkonto krediteras senast dagen efter deponering. Utöver snabbare tillgång till likvida medel medför SafePoint-konceptet betydande kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar för användaren, samtidigt som säkerheten för de anställda förbättras. SafePointerbjudandet utvecklas löpande och har bland annat utökats med en helhetslösning för insättning och uttag av kontanter, även kallade "recyclers".
Internationell värdehantering (Valuables in Transit, VIT, Valuables in Storage, VIS)
Loomis International transporterar, hanterar och förvarar kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål såsom klockor, smycken och kreditkort, länder emellan. Loomis International organiserar hela kedjan, så kallad "one-stop-shop", genom upphämtning av värdeföremålet, internationella transporter, bistå med tullhantering och tillfällig eller långvarig förvaring, för att slutligen leverera värdeföremålet till en slutmottagare. Utöver de länder där Loomis har en nationell närvaro använder sig Loomis International av ett världsomfattande agentnätverk och samarbetspartners.
Loomis prioriteringar
Innehållsförteckning Loomis i korthet Vd-ord
Leverera enligt finansiella mål och hållbarhetsmål
- Loomis har sedan börsnoteringen 2008 arbetat med strategiperioder och mål som följer upp koncernens ekonomiska och hållbara utveckling. Hittills har samtliga mål för varje strategiperiod nåtts.
- Nuvarande strategiperiod löper 2018–2021. Årets resultat visar att de finansiella målen ligger väl inom räckhåll. Även hållbarhetsmålen utvecklas positivt.
EBITA
+192%
Outsourcingtrend skapar affärsmöjligheter
- Loomis stabila tillväxt och ökade lönsamhet har understötts av en stark outsourcingtrend hos banker och detaljhandlare, för såväl värdetransport- som kontanthanteringstjänster.
- Nu växer en ny våg av outsourcing fram som omfattar allt fler och mer kvalificerade tjänster, däribland hantering av fysisk utländsk valuta och helhetsuppdrag för uttagsautomater. Det skapar nya affärsmöjligheter för Loomis.
-08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -17 -18 2019
Nya tjänster och betalningslösningar
- Nya betalplattformar och betalningslösningar utvecklas i snabb takt i det system av transaktioner som förbinder banker och detaljhandel. Loomis har starka relationer till samtliga involverade aktörer och en väletablerad position på marknaden.
- Loomis strategi prioriterar egen och förvärvad innovation och produktutveckling inom betalnings- och transaktionsområdet i syfte att nå högre upp i värdekedjan och därmed högre lönsamhet och fortsatt tillväxt.
Valutajusterad EBITA-tillväxt, 2008–2019. Högre upp i kundernas värdekedja. Nya betalningslösningar stärker Loomis affär med detaljhandeln.
0
750
1 500
Valutajusterad EBITA, MSEK
2 250
3 000
› Introduktion Strategi Verksamhet Bolagsstyrningsrapport Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Innehållsförteckning Loomis i korthet Vd-ord
"2019 är ett nytt rekordår och vi ligger väl i linje med målen för 2021."
Patrik Andersson, Vd och koncernchef
På god väg mot våra mål
Utökade kundförtroenden och ett intensivt arbete vad avser utveckling samt breddning av vår kärnaffär gör att vi kan summera 2019 som ett nytt rekordår för Loomis. Halvvägs in i strategiperioden kan vi konstatera både god tillväxt och ökad lönsamhet, och att vi håller en tydlig kurs mot våra långsiktiga mål.
På stadig kurs mot våra finansiella mål
2019 blev ännu ett framgångsrikt år för Loomis. Vi fortsätter att utveckla vår kärnaffär inom värdetransporter och kontanthantering och kan erbjuda våra kunder en ständigt högre kvalitet i våra tjänster. Mycket tack vare vårt kontinuerliga fokus på åtgärder som effektiviserar verksamheten. Det är ett arbete som hämtar kraft i vår decentraliserade organisations starka tävlingsanda och tydliga vilja att förbättra resultaten år efter år.
Intäkterna 2019 blev 21 miljarder SEK, vilket betyder att intäktsmålet om 24 miljarder SEK för innevarande strategiperiod som sträcker sig till 2021 är inom räckhåll. Lönsamheten, vår EBITA marginal, blev för 2019 12,4 procent. Vårt lönsamhetsmål för strategiperioden är att nå inom spannet 12–14 procent. Detta betyder att vi ligger väl i linje med de mål vi fastställt för perioden.
Leda omvandlingen av vår marknad
Det accelererade affärsutvecklingsarbete som vi har bedrivit under senare år, visar att det finns ytterligare goda affärsmöjligheter inom räckhåll för Loomis. Den enskilt viktigaste drivkraften för vår marknadsutveckling är bankernas och detaljhandelns vilja till outsourcing inom våra tjänsteområden. I Norden har outsourcingen kommit långt och i en del andra länder har den precis tagit fart. För Loomis betyder det att vi kan addera tjänster och implementera lösningar som redan är väl beprövade inom vår organisation på fler marknader i takt med att de utvecklas.
Ett sådant område är fysisk utländsk valuta, det vi kallar FX. Här kan Loomis erbjuda banker och andra aktörer tjänster som är kostnadseffektiva och där vi kan integrera hanteringen med vår övriga verksamhet. Loomis har redan goda erfarenheter från Norden och Frankrike inom affärsområdet. FX erbjuder god lönsamhet och tillväxtmöjligheter och vår ambition är att nå årliga intäkter om 1 miljard SEK under de kommande tre åren.
Ett annat område där vi ser stora möjligheter att utveckla vårt tjänsteerbjudande gäller uttagsautomater för kon-
Innehållsförteckning Loomis i korthet Vd-ord
tanter. Här kan Loomis ta ett helhetsansvar som operatör, vilket innebär en mycket bredare roll än tidigare. Utöver påfyllnad av kontanter kan vi addera tjänster som prognostisering, service och underhåll i samarbete med både etablerade och nya aktörer. Vi bedömer att värdet på Loomis europeiska marknader uppgår till cirka 10 miljarder SEK och vi siktar på att nå en femtedel av marknaden inom fem år.
Under året har vi också tagit ytterligare steg för att utveckla vår position på marknaden för kontanthantering och betalningar, vilket är en marknad i stark omvandling. Loomis finns mitt i flödet genom vårt omfattande nätverk, vårt starka varumärke och våra förtroendefulla relationer. Ofta möter vi våra kunder flera gånger i veckan. Det är en idealisk utgångspunkt för att utveckla och efterhand addera nya tjänster som kunderna efterfrågar, oavsett om det gäller fysiska eller digitala betalningar. Vi ser många framkomliga vägar framåt där vi antingen kan utveckla konceptet på egen hand, via förvärv av företag eller i partnerskap med andra aktörer. Målet är att kontinuerligt utvidga vår kärnaffär och nå högre upp i kundernas värdekedja. Ett flertal initiativ är under uveckling. >Läs exempelvis om hur vårt samarbete med Sonect har utvecklats under året på sidan 13.
Förvärvsfokus – geografi och ny teknik
I slutet av juli slutfördes vårt förvärv av Prosegurs franska verksamhet som kompletterar vår egen, både vad avser kundportfölj och platskontorens lokalisering. Frankrike är en stor marknad och vi räknar med att integrationsarbetet slutförs under 2020 och långsiktigt bidrar positivt till resultatutvecklingen. Tyvärr blev vi i december informerade att de tyska konkurrensmyndigheterna stoppar vårt förvärv av Ziemann. Den tyska marknaden är även fortsättningsvis en mycket attraktiv marknad för Loomis och vi satsar nu på att växa utifrån vår redan befintliga plattform.
En viktig lärdom
Det mesta har gått Loomis väg under året, men i maj 2019 anklagades vi av dansk media för att ha levererat valuta till danska växlingskontor som misstänktes för inblandning i penningtvätt. Sedan vi uppmärksammades på frågan har både interna och externa utredningar genomförts och vi har vidtagit ett antal åtgärder för att säkerställa en god regelefterlevnad. Loomis har inte anklagats av rättsväsendet i något land, men för oss innebar frågan en viktig lärdom. Med de förändringar som vi genomfört för att stärka organisationen och våra interna processer är vi i dag än bättre rustade.
Vårt hållbarhetsarbete är prioriterat
Arbetet för att nå våra hållbarhetsmål har också tagit nya steg under året. Vårt fokus ligger på medarbetarnas säkerhet och miljöfrågor. För att öka våra medarbetareras säkerhet har vi bland annat för avsikt att genomföra omfattande utbildningsprogram för samtliga våra
anställda i vår digitala utbildningsplattform, Loomis Academy. På miljöområdet har vi kommit långt med vårt arbete vad avser minskad användning av plastpåsar. Kontanter hämtas hos och lämnas till våra kunder i speciella säkerhetspåsar tillverkade av plast. Vi har lyckats minska plastanvändningen med 22 procent jämfört med basåret 2017. För att minska våra koldioxidutsläpp har vi inlett en dialog med de stora leverantörerna av drivmedel för att verka för bättre tillgång till förnybara bränslen, så kallad HVO-bränsle. En ökad tillgång till förnybara bränslen är avgörande för att nå fastställt koldioxidmål.
Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla kollegor för den höga ambitionsnivån och det stora engagemang ni visar för att vidareutveckla och förbättra verksamheten. Det är en stor glädje att få leda "Team Loomis". Ett varmt tack vill jag också rikta till kunder, aktieägare och andra intressenter för ert förtroende.
Patrik Andersson
Vd och koncernchef, Stockholm, den 3 april 2020
Introduktion › Strategi Verksamhet Bolagsstyrningsrapport Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter
Strategi
Leda omvandlingen av kontanthantering i samhället
Loomis strategi sträcker sig under perioden 2018–2021. Ökad tillväxt och lönsamhet ska nås genom att utveckla den befintliga kärnaffären, men också genom att ta nya steg uppåt i värdekedjan inom kontanthantering och nya betaltjänster. Förvärv på redan etablerade marknader och på utvalda tillväxtmarknader, i kombination med förvärv och samarbeten med företag som adderar ny teknologi är också prioriterat.
Strategi Mål 2021 Omvärld och marknad
1 Accelerera kärnaffären
Kontant- och värdehanteringsmarknaderna fortsätter att växa i takt med den ekonomiska tillväxten. Samtidigt finns en ökande vilja hos banker och detaljhandel att lägga ut allt fler kvalificerade tjänster till aktörer som Loomis på entreprenad, för att därigenom öka sin egen kostnadseffektivitet och säkerhet. Värdetransporter outsourcas vanligen först, därefter allt fler delar av kontanthanteringen och närliggande tjänster. Det skapar goda förutsättningar för Loomis att accelerera kärnaffären och stor potential för ökad organisk tillväxt och höjda marginaler.
2 Lansera nya närliggande tjänster
Samma potential finns också genom att addera nya närliggande tjänster till kärnerbjudandet på fler av Loomis marknader. De senaste årens utrullning av koncernens SafePoint-koncept på marknad efter marknad är ett mycket lyckat exempel. Erbjudandet att kunna köpa och sälja fysisk utländsk valuta från Loomis är ett annat. Utveckling av SafePoint-erbjudandet och andra lösningar för detaljhandelskunder drivs framför allt av koncernens kunskapscenter i Houston, USA. Kunskapscentret i Madrid, Spanien, fokuserar på och vidareutvecklar erbjudandet inom värdetransporter och kontanthantering.
3 Ta nya steg uppåt i värdekedja
En helt central utgångspunkt i Loomis strategi är också att göra en förflyttning uppåt i kundernas värdekedja genom att kombinera traditionella och digitala affärsmodeller. Arbetet drivs av koncernens innovationscenter i Stockholm, Sverige, i nära samarbete med den övriga organisationen och med kundinsikter som bränsle. Piloter på nya produkter och tjänster testas på marknaden och kundernas respons ligger till grund för utvärdering av beslut om nästa steg. Ett exempel är Loomis egna uttagsautomater som erbjuder utländsk valuta direkt till konsument som nyligen lanserats i Norge. Andra exempel på nya typer av tjänster som är under utveckling är nya digitala betalplattformar och nya betalningslösningar.
4 Geografisk och teknologisk positionering Loomis strategi tar också sin utgångspunkt i en bedömning att konsolideringen på marknaden kommer att fortgå och tillta de kommande åren. Det ger Loomis, som har en stark finansiell ställning, goda möjligheter att göra värdeskapande förvärv. Avsikten är att hålla en hög förvärvstakt och bedömningen är att cirka hälften av tillväxten under strategiperioden ska erhållas genom förvärv. Förvärvsstrategin bygger på två kriterier: 1) att växa inom bolagets kärnaffär på
såväl befintliga marknader som utvalda tillväxtmarknader, samt 2) att ta till vara på affärsmöjligheterna i ny teknik på mogna marknader.
5 Bevara och utveckla Loomis sätt att arbeta En viktig del i strategin är också att utveckla Loomis framgångsrika affärsmodell, Loomismodellen, för att säkra de centrala delarna i framgångsreceptet och ytterligare höja den operationella kvaliteten. Loomismodellen bygger på en högt decentraliserad organisation och ger ett stort ansvar till lokalkontorscheferna med ett tydligt fokus på att mäta och utvärdera verksamheten och dela erfarenheter och förvärvade kunskaper i koncernen. Den nya strategin pekar också på behovet av att utveckla och stimulera nya förmågor och kompetenser. Regelefterlevnad är av högsta prioritet och organisationens kontrollfunktioner säkerställer en god intern styrningen och kontroll. Koncernens hållbarhetsarbete summeras i sex fokusområden och plattformen är integrerad i affärsmodellen. Tre hållbarhetsmål är kopplade till strategiperioden: noll arbetsskador samt 30-procentig minskning av koldioxidutsläpp respektive plastförbrukning.
Fortsatt förflyttning i värdekedjan
Central position i samhällets betalningsflöden
Loomis har en solid kärnaffär på en fortsatt växande värdetransport- och kontanthanteringsmarknad. Affären bygger nära relationer med kunder inom banksektorn och detaljhandeln, vilket över tid har skapat en stark position mitt i samhällets betalningsflöden. I takt med att allt fler tjänster läggs ut på entreprenad har Loomis fått förtroendet att hantera allt fler av sina kunders flöden. Vilket i sin tur ger möjlighet att utveckla och addera nya tjänster utifrån kundernas förändrade behov. Efterfrågan på mer avancerade och integrerade helhetslösningar ökar stadigt, och kraven på innovation och ny teknologi. Loomis erbjudanden inom fysisk utländsk valuta, helhetslösning för uttagsautomater och nya tjänster på betalplattformar är exempel på detta.
Hantering av fysisk utländsk valuta
Bankerna har inlett ytterligare en våg av outsourcing där även hantering av fysisk utländsk valuta (FX) läggs ut på entreprenad. De nordiska länderna har kommit längst och Loomis är en ledande aktör i regionen. Förvärvet av det franska kreditinstitutet CPoR Devises, som slutfördes i slutet av 2018, bidrog till att Loomis växande erbjudande har utökats till att även omfatta bland annat Frankrike, världens största turistmarknad. I rollen som grossist tillgodoser Loomis
Förflyttning uppåt i kundernas värdekedja
Central position i samhällets betalningsflöden och nära relationer till kunderna ger möjligheter att utveckla och växa affären i flera riktningar.
Accelerera Loomis kärnaffär och lansera nya närliggande tjänster på nyckelmarknader.
Förvärv och samarbeten för att konsolidera nyckelmarknader och etablering på utvalda tillväxtmarknader.
Ökat fokus på innovation och utveckling samt förvärv av företag som adderar ny teknik och nya kompetenser för att nå högre upp i kundernas värdekedja.
Högre upp i kundernas värdekedja = högre rörelsemarginal
Digitala plattformar Nya betalningslösningar Uttagsautomater Utländsk valuta (FX-lösningar) Front- och back officetjänster SafePoint
CIT CMS VIS,VIT
Produktion av illustration pågår
både konsumentens och kundernas behov av att köpa och sälja utländsk valuta. Lösningarna anpassas efter respektive marknad. I Frankrike spelar fortfarande det lokala bankkontoret en viktig roll, medan uttagsautomater i allt högre grad blir den primära leverantören av utländsk valuta på mer mogna marknader som de nordiska. Fokus framåt är att expandera erbjudandet av uttagsautomater med utländsk valuta genom att
bland annat öka närvaron på flygplatser och introducera kompletterande webbaserade tjänster. Loomis har till exempel under 2019 lanserat valuta till privatpersoner via Benify i Sverige, ett techbolag som utvecklat en molnbaserad förmåns- och kompensationsplattform för anställda. Ambitionen är att Loomis årliga intäkter från FX når 1 miljard SEK inom den kommande treårsperioden.
Helhetslösning för uttagsautomater
Loomis starka lokala närvaro, breda basutbud och integrerade affärsmodell ligger också till grund för nya affärsmöjligheter när hantering av uttagsautomater outsourcas allt mer och snabbväxande aktörer söker samarbetspartners. Loomis nya globala uttagsautomaterbjudande innebär att bolaget kan ta ansvar för hela kedjan. Utöver säkra värdetransporter och kontanthantering erbjuder Loomis även tjänster inom bland annat prognostisering, service och underhåll. Loomis besitter kompetensen och kapaciteten oavsett typ av uttagsautomat, såväl traditionella som nya lösningar för kontantuttag, och kan erbjuda den senaste tekniken. Både lokal och utländsk valuta kan tillhandahållas. Erbjudandet ger kunden full insyn och möjlighet till kontroll och uppföljning. Detta i kombination med Loomis etablerade SafePoint-teknik ger målsättningen att inom fem år nå en marknadsandel i Europa på 20 procent där intäkterna årligen uppgår till cirka 2 miljarder SEK.
Nya tjänster på nya betalplattformar
Dagens betalningslandskap är under förändring och EU:s andra direktiv om betaltjänster (PSD2) öppnar upp för helt nya aktörer och betalningslösningar. För Loomis del innebär det ytterligare tillväxtmöjligheter. Genom tillgång till ett omfattande nätverk av detaljhandelskunder, banker, partnerskap och förvärv kan Loomis skapa en ny position på marknaden. Det strategiska partnerskapet med Sonect, baserat i Schweiz, inleddes 2018 och är ett första exempel. Sonect tillhandahåller virtuella uttagsautomater i form av en applikation som kopplar ihop privatpersoner med närmaste kontantdistributör, till exempel kiosken eller matvarubutiken runt hörnet. Kontanterna dras direkt från kundens konto och är bankoberoende. Sonect och Loomis bygger gemensamt infrastrukturen och
hittills är över 2 000 virtuella uttagsautomater i drift bara i Schweiz och Sonects lösning är därmed landets största uttagsautomatnätverk. Partnerskapet med Sonect möjliggör en attraktiv intäktsmodell och skapar synergier för Loomis andra affärsområden. Arbete med expansion på fler marknader pågår liksom fortsatt analys av utvecklingspotential för tjänsten.
"Det finns många fintech-bolag som bryter mark med nya idéer för betalningslösningar. Sonect är ett exempel. Vår ambition är fler förvärv och samarbeten framöver."
Kristoffer Wadman, innovationsdirektör
Målen 2021 inom räckhåll
Strategi Mål 2021 Omvärld och marknad
Loomis har sedan börsnoteringen 2008 löpande formulerat mål som följer upp koncernens ekonomiska utveckling inom tidsbestämda strategiperioder. Den fjärde strategiperioden löper under perioden 2018 till 2021 och där ingår även tydligt formulerade hållbarhetsmål. Utfallen för 2019 är positiva och visar att Loomis, sin vana trogen, levererar i linje med förväntningarna.
Fokus på tillväxt, lönsamhet och utdelningspolicy
Loomis är en av de ledande internationella aktörerna på den växande marknaden för värdehanteringstjänster. Loomis är nummer ett eller två på de flesta marknader där bolaget är verksamt. Det är ett starkt utgångsläge. I kombination med en stark finansiell ställning och ett accelererat fokus på innovation och utveckling av nya tjänster skapar det goda förutsättningar för fortsatt tillväxt och förbättrad lönsamhet. Strategin bygger på fem grundpelare och med utgångspunkt i dessa har de finansiella målen formulerats. Det är mål för tillväxt, lönsamhet och utdelningspolicy, vilka presenteras på efterföljande sida. >Läs mer om Loomis strategi på sidan 10.
Kopplat till strategiperioden 2018–2021 är även tre hållbarhetsmål. De avser arbetsskador, minskade koldioxidutsläpp och minskning av plast. >Läs mer om Loomis hållbarhetsarbete på sidan 23.
| Introduktion | › | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Strategi | Mål 2021 | Omvärld och marknad | ||||
Finansiella mål
| Mål för intäkter | Intäkter 2015–2019, mdr SEK | 21 mdr SEK (2019) |
|---|---|---|
| 24 miljarder SEK år 2021 |
30 Mål 20 10 0 2015 2016 2017 2018 2019 2021 |
Loomis valutajusterade tillväxt påverkades positivt av förvärven i Frankrike samt det i juni 2018 genomförda förvärvet i Chile. Spanien, Belgien, Turkiet och Sydamerika bidrog framför allt till den positiva organiska tillväxten inom Europasegmentet. I USA ökade intäkterna från hanteringen av uttagsauto mater samt fler installerade SafePoint-enheter. Omstruktureringsprojektet av den internationella verksamheten samt en något lägre tillväxttakt för CIT och CMS dämpade däremot tillväxttakten i USA något. |
| Mål för rörelsemarginal | Rörelsemarginal (EBITA) 2015–2019, % | 12,4% (2019) |
| 12–14 % rörelsemarginal år 2021 |
Mål 14 12 10 8 6 2015 2016 2017 2018 2019 2021 |
Åtgärdsprogrammen i Frankrike och Sverige, som genomfördes 2018, har påverkat rörelsemarginalen positivt. Fler installerade SafePoint-enheter i USA fortsätter att förbättra lönsamheten. Pågående effektiviseringsprojekt på lokalkontoren i Europa och USA gav goda resultat. Det omstrukturerings program som under 2019 har pågått inom den internationella verksamheten i USA har också hjälpt till att lyfta rörelsemarginalen. |
| Mål för utdelning | Utdelning 2015–2019, % | Förslag 2019 |
| 40–60 % av resultat efter skatt |
Mål 60 40 20 0 2015 2016 2017 2018 2021 |
Den 27 mars 2020 beslutade styrelsen att dra tillbaka det tidigare kommuni cerade förslaget till årsstämman 2020 om en utdelning för 2019 om 11 SEK per aktie. Styrelsen meddelade vidare att ett slutligt ställningstagande om utdelning avses ske på en extra bolagsstämma när konsekvenserna av coronapandemin kan överblickas. |
| Introduktion | › | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Strategi | Mål 2021 | Omvärld och marknad | ||||
Hållbarhetsmål
Mål för arbetsskador Antal skador 2017–2019 186 skador (2019) arbetsskador år 2021 0 0 100 200 300 2017 2018 2019 2021
Mål för koldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp 2017–2019, förändring % -5% (2019)
Mål:0
minskning av plast år 2021 30%
Mål för plastförbrukning Plastförbrukning 2017–2019, tkg -22% (2019)
Årets skador1) till följd av trafik och/eller våld uppgår till 186 stycken. 20 procent härrör från våld, och resterande 80 procent är skador från trafiken. Fördelningen är i nivå med föregående år. I årets resultat finns en klar förbättring på flertalet marknader. Ett fåtal länder med en agressiv trafikkultur representerar merparten av skadorna. Arbetet med att proaktivt stärka ett säkert körbeteende fortsätter.
2019 har koncernen minskat koldioxidutsläpp från egna transporter2) med tre procent i absoluta tal. Detta trots att fler marknader har tillkommit sedan basåret 2017. Relativt operationell volym blir årets resultat en reduktion med fem procent. I den minskningen finns bland annat effekterna av att verksamheten i USA skiftar till fler lättare och mindre fordon som är mer bränslesnåla. Där ingår även koncernens kontinuerliga arbete med att effektivisera transporterna med ökad densitet som resultat.
Utvecklingen mot koncernens mål att sänka sin plastförbrukning med 30 procent i absoluta tal är tillfredsställande. Årets resultat ger en minskning med 22 procent jämfört med basåret 2017. Det är framförallt den europeiska verksamheten som driver den positiva utvecklingen med en total minskning om 29 procent. Segmentets nya ramavtal för tillverkning av säkerhetspåsar innebär också att varje påse tillverkas av 80 procent återvunnet material.
Nyligen förvärvade bolag ingår inte i resultatsammanställningen. 1) Skada inträffat i tjänsten till följd av våld och/eller trafik, och orsakat frånvaro från jobbet. 2) Direkta koldioxidutsläpp motsvarande Scope 1.
>För fler nyckeltal se Loomis hållbarhetsrapport med start på sidan 59.
I takt med marknadens utveckling
En hög kontantanvändning har en positiv påverkan på efterfrågan av värdetransporter. En minskande kontantanvändning ökar viljan hos banker att överlåta kontanthanteringen till företag som kan göra den mer kostnadseffektiv. Därtill växer efterfrågan av värdeskapande helhetslösningar och en ökad förståelse för kundernas behov. Vilket i sin tur ställer krav på ny teknologi och innovation.
En diversifierad marknad
Kontanter är det dominerande betalningsmedlet i världen och den totala mängden kontanter ökar i takt med den ekonomiska tillväxten. Betydligt mer än hälften av alla transaktioner betalas kontant i USA och Europa1). I stora delar av övriga världen är andelen ännu större. Vilka betalningssätt som används vid olika typer av transaktioner, hur betalningssystemen ser ut och synen på kontanter som betalningsmedel bestäms av en rad faktorer som traditioner samt politiska och ekonomiska förutsättningar. Marknaderna för värdetransporter och kontanthantering har många likheter, men ländernas utveckling och mognadsgrad skiljer sig åt. Loomis har verksamhet i över 20 länder och bolagets affär ser följaktligen olika ut på dessa marknader.
En marknad präglad av konsolidering
Den totala globala marknaden för värdetransporter och kontanthantering bedöms uppgå till cirka 20 miljarder 1) Källa: McKinsey. 2) Källa: Freedonia och ledningens uppskattningar.
USD2). De flesta marknader är fortfarande fragmenterade och sammantaget bedöms det finnas mer än 500 aktörer. Några få aktörer är globala men det stora flertalet är mindre och verksamma på endast en lokal marknad. Den generella trenden är att kontantindustrin genomgår en konsolidering, vilket gynnar Loomis som har en stark ställning och vars ambition är att vara marknadsledare på de marknader där bolaget verkar.
Viljan att överlåta värdehantering på entreprenad
Över tid har graden av outsourcing ökat på Loomis samtliga marknader, men dess utgångspunkter, hur utvecklingen ser ut och hur lång tid den tar, skiljer sig väsentligt åt. Erfarenhetsmässigt brukar värdetransporter outsourcas först, därefter andra delar av kontanthanteringen och närliggande tjänster. Den tredje och fjärde vågen av outsourcing från banker och andra aktörer inkluderar områden som hantering av fysisk utländsk valuta och serviceerbjudande inom
marknaden för uttagsautomater. Generellt gäller att en hög kontantanvändning på en marknad har en positiv påverkan på efterfrågan av värdetransporter från banker och detaljhandel. En minskande kontantanvändning däremot, ökar viljan hos banker att outsourca kontanthanteringstjänster eftersom hanteringen blir mer kostsam när volymerna minskar och en aktör som Loomis kan utföra dessa typer av tjänster i större skala och mer kostnadseffektivt.
Fortsatt stark outsourcingtrend
I de skandinaviska länderna och i Spanien är bankernas grad av outsourcing av värdehanteringstjänster mycket hög. I USA syns också en stark outsourcingtrend som drivs av nationella, regionala och lokala bankers önskemål att hitta mer kostnadseffektiva lösningar och samtidigt en vilja att i större utsträckning fokusera på sin kärnverksamhet. På många andra av Loomis marknader, som till exempel i Tyskland, Turkiet, Chile och Argentina, befinner sig trenden i ett tidigt skede.
Loomis har tagit positionen som marknadsledare på ett antal marknader där trenden har startat tidigt. Det gör det möjligt att dra nytta av kunskaper och erfarenheter för att identifiera lönsamma affärer och implementera beprövade affärsmodeller på nya marknader.
Värdeskapande helhetslösningar och ny teknologi I takt med att kunder fokuserar alltmer på sin kärnverksamhet efterfrågas i allt högre utsträckning avancerade och integrerade betalningslösningar. Ny teknologi spelar här en avgörande roll. Innovationsgraden på kontanthanteringsmarknaden sker i små steg. Det handlar om att höja effektiviteten, hitta smarta produkter och lösningar med direkt kundnytta för slutkund. Ett bra exempel är Loomis Value Solutions som spar tid och förenklar kunders vardag genom att ta över den interna kontanthanteringen och skapa ett slutet system där kontanterna kan cirkulera internt hos kunden.
Andra situationer, som den snabbrörliga betalningsmarknaden där nya betalningsmetoder växer fram, kräver mer radikal innovation och helt nya lösningar. Det ställer krav på nya arbetsmetoder och arbetssätt, rätt kompetens och ledarskap, samt en annan syn på investeringsavkastning och finansiella nyckeltal i stort. För Loomis del handlar det om ett ökat fokus på innovation och utveckling samt förvärv av verksamheter som adderar ny teknik och nya kompetenser. Ett arbete som drivs av koncernens innovationscenter i Stockholm, Sverige.
Introduktion Strategi › Verksamhet Bolagsstyrningsrapport Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter
Verksamhet
| › Affärsmodell | 20 | › Arbetsgivaransvar | 31 |
|---|---|---|---|
| › Hållbarhet | 23 | › Riskhantering | 34 |
| › Segment Europa | 25 | › Aktien | 36 |
| › Segment USA | 28 | ||
Loomismodellen
Loomismodellen beskriver gemensamma principer, processer, rutiner och policys för hur verksamheten ska styras. Affärsmodellen har utan tvekan bidragit till en stadigt ökande rörelsemarginal sedan börsintroduktionen 2008. Rörelsemarginalen har förbättrats från 6,6 procent 2008 till 12,4 procent 2019. Digitalisering snabbar på kunskapsöverföring och stimulerar implementering av nya innovativa tjänster.
Loomismodellens beståndsdelar
Grundläggande värderingar
Loomis verkar utifrån tre grundläggande värderingar, "People, Service och Integrity":
- People: Vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.
- Service: Vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.
- Integrity: Vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.
Uppförandekod
Bolagets uppförandekod ger etisk och kulturell vägledning för Loomis alla medarbetare och bidrar till regelefterlevnad. Genom att leva upp till koden främjas en kultur av ömsesidigt förtroende, baserad på integritet och respekt, vilket minskar risken för oetiskt beteende och oegentligheter. Koden ligger till grund för ett konsekvent bemötande medarbetare emellan och av alla externa parter. Under 2019 har närmare 22 000 medarbetare genomgått en obligatorisk kurs, via internet, där bland annat koncernens uppförandekod behandlas.
Hållbarhet
Rollen som ett av världens ledande värdehanteringsföretag kräver ett långsiktigt ansvarstagande. Skapa bestående värden för kunder, medarbetare och ägare, i dag och i framtiden, är centralt i ansvaret. Under 2017 utvecklades nuvarande plattform för hållbarhetsarbetet och integrerades i Loomismodellen. >Läs mer om Loomis hållbarhetsarbete på sidan 23.
Affärsprocesser
Loomis har sex affärsprocesser för att utveckla och stödja verksamheten: riskhantering, ekonomi, verksamhet, försäljning och marknad, personal samt innovation. Verksamhet är affärsmodellens kärna och övriga processer stödjer denna.
Ledarprinciper
Loomismodellen innehåller tio ledarprinciper som är centrala för hur verksamheten styrs. De omfattar bland annat riktlinjer för hur verksamhetsmål formuleras, löpande erfarenhetsutbyte, mätning och uppföljning. Principerna ger grunden för en sund och kostnadsmedveten verksamhet med fokus på att leverera hög kvalitet och god lönsamhet. Loomis är en mycket tävlingsinriktad organisation som stimulerar jämförelser mellan olika lokalkontor. Loomis är av uppfattningen att det som mäts, blir gjort.
Kundfokus
På toppen av modellen återfinns kundfokus. För Loomis del handlar det framförallt om att förstå kunden och att noga lyssna till dennes behov, hur det ser ut i dag och hur det kan komma att se ut imorgon. Genom att aktivt lyssna på kunden, skapas utrymme för att utveckla bättre lösningar, nya affärsmöjligheter inom de traditionella verksamheterna och utrymme för att utforska nya möjligheter och tjänster. För att uppnå en hög nivå av kundförståelse genomför Loomis regelbundet kundundersökningar.
En affärsmodell som ger fortsatt resultat
Grundad i den lokala organisationen
Loomismodellen uppdateras i takt med att nya erfarenheter, kunskaper och affärsmöjligheter tillkommer. Utan att tappa de centrala delarna i Loomis framgångsrecept adderades innovation, kundfokus och hållbarhet i samband med att den nya strategin lanserades 2017. Loomismodellen bygger vidare på en decentraliserad organisations förutsättningar. Den ger stort lokalt ansvar med ett tydligt fokus på att mäta och utvärdera verksamheten, samt dela erfarenheter inom gruppen. Inte minst har modellen ett stort värde när koncernen kompletteras med nya verksamheter och när nya chefer och medarbetare ansluter.
Digitalisering för ökad effekt
Digitalisering av Loomismodellen och framtagande av "best practice" bidrar till snabbare spridning av kunskaper och erfarenheter över landsgränserna, liksom till en snabbare implementering av kompletterande innovativa tjänster på fler marknader. Digitaliseringen gör också Loomismodellen tillgänglig för alla medarbetare i koncernen samt förenklar implementering vid bolagsförvärv via "plug-and-play". Varje land ansvarar för att alla medarbetare har tillgång till den digitala Loomismodellen på lokalt språk.
"I Loomismodellen hittar jag som lokalkontorschef både vägledning och inspiration från andra marknader och andra lokalkontor." Eddie Saenz, lokalkontorschef för Dallas, Waco och Tyler, USA
Loomis hållbarhetsarbete
Loomis hållbarhetsarbete utgår från en plattform med sex fokusområden som omfattar ansvar för medarbetare, miljö, säkerhet och oetiskt beteende. Hållbarhetsarbetet är integrerat i bolagets affärsmodell och tre hållbarhetsmål är kopplade till strategiperioden 2018–2021, som komplement till de finansiella målen. Hållbarhetsarbetet följs upp löpande och utfallen rapporteras i årsredovisningen.
Fokus på medarbetare, säkerhet och miljö
Loomis hållbarhetsarbete är utformad efter dialog med bolagets intressenter och bygger på en analys av väsentliga aspekter med relevant koppling till verksamheten. Bärande är ansvaret för medarbetare, säkerhet och oetiskt beteende samt miljö. Detta sammanfattas i sex fokusområden (se bild). Tre områden har förtydligats som mål i koncernens strategiperiod 2018–2021:
noll arbetsskador, en minskning av koldioxidutsläpp samt plast med respektive 30 procent.
Framsteg under året
Koncernens hållbarhetsplattform utformades 2017 och integrerades i affärsmodellen 2018. Fokus har inledningsvis varit att implementera ramverket, utbilda samt säkra inhämtning och rapportering av data internt. Med detta på plats ökar nu koncernens aktivitet och initiativ. Framsteg under året för målen kring arbetsskador, koldioxidutsläpp och plastanvändning sammanfattas nedan.
Noll skador från trafik och våld 2021 Den största delen av årets arbetsskador, 80 procent, är fortsatt trafikrelaterade. Det befäster hur viktigt körbeteendet är för den enskilde medarbetarens säkerhet. Loomis har under året fortsatt att lyfta säkerhetsaspekterna och utbilda värdetrans -
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
portörerna i säkrare körning. Den specialiserade mjukvara som assisterar med information om körbeteende finns nu installerade i 76 procent av koncernens värdetransportfordon vilket kan jämföras med 20 procent 2017.
-30 procent koldioxidutsläpp 2021 I arbetet med att sänka koncernens koldioxid-
utsläpp pågår flera parallella initiativ. Ökad bränsleeffektivitet (bland annat genom värdetransportörernas körbeteende), förnybart bränsle, diversifiering av bilflottan och optimering av transporter är de viktigaste. Några vinster kan ses på kort sikt, men de flesta sker över längre tid. Diversifiering av bilflottan är ett långsiktigt arbete. Äldre fordon byts ut mot lättare och mer bränslesnåla fordon där säkerheten och reglerna tillåter det. Den viktigaste komponenten för att lyckas sänka utsläppen till önskade nivåer är dock att byta ut fossil diesel mot förnybar diesel, så kallad HVO-bränsle. Det är dock en utmaning då tillgång till HVO i många fall är bristfällig utanför Norden. Loomis har under 2019 kontaktat politiker och bränsleleverantörer på bolagets samtliga marknader för att uppmärksamma situationen.
-30 procent plastförbukning 2021
Årets viktigaste framsteg är det nya avtal för säkerhetspåsar som Loomis europeiska verksamhet slutfört och även implementerat under 2019. Det omfattande arbetet bidrar till att 106 olika storlekar och format kan reduceras till elva. Det ger en väsentlig reduktion i plastförbrukning och innebär ett stort kliv framåt mot att nå målet 2021. Därtill har den europeiska verksamheten även lyckats säkra att alla påsar tillverkas av minst 80 procent återvunnen plast. I Loomis amerikanska verksamhet pågår initiativ för att öka inblandningen av återvunnen plast i produktionen, och förändringar kommer att märkas under de närmaste två åren.
>Läs mer om Loomis hållbarhetsarbete i hållbarhetsrapporten på sidorna 59-85.
Ett starkare och mer lönsamt Europa
2019 har på många vis varit ett framgångsrikt år för Loomis europeiska verksamhet. Samordningsarbetet fortsätter med ökad effektivitet och lägre kostnader, kärnaffären växer samtidigt som integrationen av nya förvärv utvecklar organisationen för framtiden.
Standardisering ger högre marginaler
Sedan sammanslagningen av tre fristående europeiska regioner 2017 har fokus varit att utveckla den decentraliserade organisationen och ta tillvara på skalfördelar. Det omfattar standardisering av interna arbetsrutiner, försäljningsprocesser och gemensamma verktyg. På initiativ av Loomis AB skapades hösten 2017 ett Center of Excellence i Madrid, Spanien, för att stötta både Europa och USA. Via kunskapscentret sker ett systematiskt internt kunskapsutbyte och ett proaktivt arbete för att identifiera gemensamma optimala lösningar. Under 2019 har det lett till flera goda resultat som ger betydande kostnadsbesparingar. Bland annat har utvärderingar av utvalda marknader med lägre lönsamhet lett till handlingsplaner för ökad produktivitet. Uppräkningsutrustning och SafePoint-lösningar har testats för att definiera en europeisk standard. Antalet verksamhetssystem kommer att reduceras till två, varav ett är egenutvecklat och den interna utrullningen pågår för fullt. Upphandling av en gemensam arbetsuniform har slutförts och en standardisering för användande och inköp av säkerhetspåsar har genomförts.
Fortsatt tillväxt och produktutveckling
Loomis erbjudande inom kontanthantering växer i takt med att graden av outsourcing tilltar, och via Center of Excellence undersöks hur kärnaffären kan utvecklas med modern teknik. Intresset för de mer avancerade
SafePoint-tjänsterna, så kallade "recyclers", ökar. Det gäller även för helhetslösningen för uttagsautomater. Därutöver vidareutvecklas erbjudanden inom internationell värdehantering, utländsk valuta och ädelmetaller. Det är en bra affär i tider av internationell osäkerhet.
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
Nya förvärv stärker upp
Nya förvärv på befintliga marknader leder till goda synergier. Under 2019 genomfördes förvärvet av det franska värdehanteringsbolaget, Prosegur Cash Holding France, från Prosegur. Loomis blir därmed en nationell aktör med full geografisk kapacitet i Frankrike. Det skapar goda chanser till ökad försäljning, hög transportdensitet och förbättrad effektivitet. Det kompletterar även förvärvet av franska CPoR Devises (CPoR) väl. Det förvärvet genomfördes i december 2018. Därtill har förvärv på Kanarieöarna, Spanien, ytterligare stärkt affären. För att till fullo dra nytta av synergier och förvärvets fulla potential är en snabb integration i Loomisgruppen viktigt. Under året har integrationen av förra årets förvärv av Compañia Chilena de Valores S.A (CCV) och CPoR, fallit väl ut. Årets förvärv har införlivats i samma strukturerade integrationsprocess. Med förvärven får Loomis tillgång till ny kompetens, vilket tillsammans med investering i befintlig personal stärker organisationen för framtidens utmaningar.
Hållbarhet i den dagliga verksamheten
Med utgångspunkt i koncernens hållbarhetsplattform och den dagliga verksamheten har ett antal initiativ sjösatts som förväntas ge full effekt inom de närmaste åren. För att sänka koldioxidutsläppen pågår dels en intensiv jakt på fossilfri diesel, dels implementering av mjukvara som guidar värdetransportörens körbeteende. Transporten blir säkrare och mindre resurskrävande. För att diversifiera fordonsflottan pågår pilotprojekt med elbilar på vissa rutter. Tillsammans med kunder arbetar Loomis för att effektivisera logistiken och optimera antal rutter, särskilt i områden med låg densitet. Det nya avtalet för säkerhetspåsar bidrar till en stark reduktion av plastvolymer. Därtill tillverkas alla påsar av minst 80 procent återvunnen plast och klimatkompenseras till 100 procent.
"Systematiskt arbete ger resultat. Sedan basåret 2017 har vi sänkt inköpen av plast med 29 procent, och vi står stärkta i det fortsatta arbetet."
Georges López Periago, regionchef Europa
| En strukturerad process för integration av förvärvade bolag | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ledning på plats |
Implementering av Loomismodellen |
Implementering av plan för att utvinna synergier |
Delning av "best practice" |
Implementering av tillväxtplan (SafePoint, "recyclers") |
Nästa steg för konsolidering på den lokala marknaden |
Aktivt deltagande i branschförening |
Arbete med CoE, nästa nivå av effektivitet |
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
Om segment Europa Nyckeltal
Utöver verksamhet i 14 europeiska länder*, inräknas även Argentina, Chile och Turkiet i segment Europa liksom Loomis Internationals verksamhet i Hong Kong, Dubai, Shanghai och Singapore. Marknaden för värdehantering skiljer sig mycket åt mellan länderna. Medan graden av outsourcing i Norden är hög, hanterar fortfarande många banker i övriga delar av Europa kontanter internt. Trenden är dock tydlig, allt fler är villiga att outsourca sin kontanthantering till värdehanteringsföretag som Loomis. I tillväxtländer som Turkiet, Chile och Argentina är kontantanvändningen mycket hög, bankerna svarar för en stor del av kontanthanteringen själva och även om outsourcing ökar är det fortfarande relativt ovanligt. Loomis har en stark position i Europa där koncernen är nummer ett eller två på marknaden i de flesta av de länder där Loomis verkar.
* Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.
Data för 2017 och 2018 är uppdaterad med volymer från Internationals verksamhet. Nyligen förvärvade bolag ingår inte i resultatsammanställningen.
>För fler nyckeltal se Loomis förvaltningsberättelse på sidorna 87-144. >Se också koncernens hållbarhetsrapport på sidorna 59-85.
Fortsatt förbättrad lönsamhet i USA
En hög användning av kontanter i kombination med bankernas ökade outsourcing driver den positiva utvecklingen på den amerikanska marknaden. Under 2019 sjösattes en ny organisation med ökat fokus på kvalitet, effektivitet, ny teknologi och affärsutveckling. Det stöttar förflyttningen uppåt i värdekedjan.
Kontanthantering och SafePoint driver tillväxt
Bankernas outsourcingtrend fortsätter och Loomis står väl positionerad med en stark kärnaffär inom kontanthantering och värdetransporter. Samtidigt fortsätter användningen av kontanter att öka, särskilt i transaktioner med mindre valörer vilket driver användningen av uttagsautomater och SafePoint-erbjudandet på detaljhandelsmarknaden. Efterfrågan på automatiserade helhetslösningar är en viktig tillväxtmöjlighet, där en central framgångsfaktor är utvecklingen av mjukvarulösningar och ny teknologi. Partnerskap och förvärv av teknikbolag kommer att vara avgörande för den långsiktiga tillväxten.
Kvalitet nyckeln till framgång hos kunderna
Historiskt har aktörer på den amerikanska marknaden främst konkurrerat genom pris men utvecklingen håller snabbt på att förändras. I takt med att kunder allt mer fokuserar på sin kärnverksamhet och kringliggande tjänster outsourcas, värderas kvalitet och hög säkerhet i värdehanteringstjänster än mer. Loomis har en stark
position i USA där bolaget är nummer två på marknaden och kvalitet, hög serviceförmåga och god operationell effektivitet har alltid stått högt på agendan. Genom att systematiskt mäta, följa upp och därefter agera förbättras kvaliteten i erbjudandet steg för steg. Det skapar fördjupade kundrelationer, vilket ger goda förutsättningar för fortsatt tillväxt.
Ny organisation på plats
Hög kvalitet, professionalism och kundfokus förblir centralt i den nya organisationen i USA. Den nya strukturen, med 17 distrikt konsoliderade i fyra regioner med varsin regionchef, resulterar i snabbare beslut och högre effektivitet. Det ger en starkare position med ökade möjligheter för tillväxt. För att utveckla ny kundcentrerad teknik som lyfter företaget uppåt i värdekedjan har ledningsgruppen utökats med en ny position med ansvar för affärsutveckling. Då kan även nya möjligheter att genomföra förvärv identifieras bättre. Ledningen har också förstärkts med en ny sälj- och marknadschef samt en ny personalchef.
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
Arbetslösheten i USA är låg vilket är en stor utmaning för amerikanska tjänsteföretag i allmänhet. Ett centraliserat, standardiserat men samtidigt moderniserat arbete för att rekrytera och behålla personal är därför prioriterat. Under året har även integrationen av Loomis International i den egna organisationen genomförts med gott resultat.
Hållbarhet i den dagliga verksamheten
2019 visar på stadiga framsteg inom hållbarhetsarbetet. För att minska koldioxidutsläppen används i dag lättare fordon i högre utsträckning. Fordonsflottan blir därmed mer resurseffektiv. Loomis är det första värdehanteringsbolaget i USA att använda sig av två eldrivna bepansrade värdetransportbilar, genom ett pilotprojekt i Kalifornien. Loomis undersöker även fler alternativ till traditionell diesel och en mjukvara i bilen guidar värdetransportörerna att köra säkrare och mer ekonomiskt. Det leder även till reduktion av utsläpp och minskar risken för olyckor. Medarbetarnas säkerhet är avgörande i den dagliga verksamheten och det pågående arbetet med fokus på säkerhetsrutiner visar på en positiv utveckling. Loomis användning av säkerhetspåsar tillverkade av återvunnen plast har fortsatt att öka och motsvarar i dag cirka 25 procent.
"Vi tar vara på styrkan i vår infrastruktur och befintliga verksamhet. Det kommer vi kunna knyta samman med den digitala betalningsmarknaden och framtidens teknologi."
Aritz Larrea Uribiarte, regionchef USA
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
Om segment USA Nyckeltal
Med cirka 30 procent av marknaden är Loomis en av marknadsledarna inom värdehantering i USA. Verksamheten spänner över hela det kontinentala USA, inkl Alaska, Hawaii och även Puerto Rico. Det integrerade nätverket tillhandahåller tjänster till finansiella institutioner och detaljhandelsföretag i hela regionen. Kombinationen av tjänster och helhetslösningar skapar ett omfattande säkert ekosystem för värdehantering.
Data för 2017 och 2018 är uppdaterad med volymer från Internationals verksamhet. Nyligen förvärvade bolag ingår inte i resultatsammanställningen.
>För fler nyckeltal se Loomis förvaltningsberättelse på sidorna 87-144. >Se också koncernens hållbarhetsrapport på sidorna 59-85.
Vikten av rätt kompetens och ledarskap
Loomis driver verksamhet på fler än 20 marknader. Oavsett hur betalningsmarknaden utvecklas i stort och på enskilda marknader, ska Loomis vara redo att möta förändringarna i efterfrågan. En organisation med rätt kompetens hos ledare och medarbetare är centralt, liksom värderingar som är väl förankrade i kulturen.
Tre strategiska ansvarsområden
Loomis fokus som arbetsgivare sammanfattas i tre strategiska, och nära sammanlänkande, ansvarsområden: 1) fortsatta investeringar i den gemensamma värdegrunden, 2) ökade satsningar på kompetensutveckling samt 3) ett ökat kunskapsutbyte mellan de olika länderna. Under 2019 har ett flertal aktiviteter genomförts för att stödja utvecklingen.
1) En gemensam värdegrund
Nyckeln till framgångsrika relationer med kunder och andra intressenter är medarbetarnas förmåga att utföra sina uppgifter utifrån Loomis gemensamma värderingar och uppförandekod. Dessa är ett rättesnöre för den etik och moral som genomsyrar hela verksamheten, oavsett marknad eller arbetsuppgift, och är integrerade i koncernens affärsmodell, Loomismodellen.
2) Kompetensutveckling
Loomis verksamhet är internationell och kraven på ledarskap och vad som är kritiska kompetenser skiljer sig åt mellan olika marknader utifrån förutsättningar och utmaningar. Oavsett den enskilda marknadens förutsättningar, måste nya kompetenser förvärvas och ledarskapet utvecklas för att bidra till den förflyttning högre upp i värdekedjan som Loomis genomför. Ett initiativ till ett ledarskapsprogram är framtaget och lansering planeras under 2020. Förberett är även Loomis Improvement Method, en metod som syftar till att ge ländernas lokala ledningsgrupper hjälp till självhjälp i affärsutveckling och kontinuerlig förnyelse. Målet är att under 2020 involvera intresserade landsledningar som ska delta i pilotprojekt. Baserat på löpande lärdomar kommer fler länder att anslutas.
3) Kunskapsutbyte och best practice
Gemensamma verktyg och kunskapsutbyte mellan länderna blir allt viktigare. Ett centralt stöd i detta arbete är den digitala interna mötesplatsen, tillika Loomis affärsmodell "Loomis Model 2.0". Modellen har tagits fram för att öka förståelsen för och kunskapen om Loomis strategi, verksamhet och arbetssätt. Samtliga koncernens
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
medarbetare har fått en introduktion och tillgång till det digitala verktyget, tillgänglig i mobil och dator. "Loomis Model 2.0" används även i rekryteringssituationer, vid interna chefsutbildningar och i möten med Loomis kunder. Återkoppling från organisationen lyfter fördelar som verktygets enkelhet, tillgänglighet och användarvänliga innehåll. Fokus för 2020 och framåt är att vidareutveckla innehåll och den interna kommunikationen för att främja interaktion och upprätthålla "Loomis Model 2.0" som en aktiv mötesplats internt.
Utveckling och utbildning via Loomis Academy
Loomis Academy är koncernens gemensamma digitala utvecklings- och utbildningsplattform och har använts i många av de ovan nämnda satsningarna. Här har utbildningar genomförts i både Loomismodellen och regelefterlevnad för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Under 2019 har också obligatoriska e-kurser i bolagets uppförandekod och motverkande av korruption fortsatt, och plattformen har även använts i andra typer av lokala utbildningar. Framgent ska Loomis Academy även nyttjas för att mer proaktivt dela kunskap och lärdomar kring befintliga och nya produkter i syfte att öka effektivitet och lönsamhet inom gruppen. Det finns goda möjligheter att kopiera och sprida kunskap kring optimala kontanthanteringsrutiner från ett land med hög lönsamhet till länder med lägre lönsamhet, eller utbilda medarbetare i nya produkter.
Med fokus på det lokala ansvaret
Loomis hållbarhetsarbete är en integrerad del inom arbetsgivaransvaret och inkluderar bland annat sociala frågor, medarbetare och motverkande av korruption. Transparens i attitydmätningar kopplat till arbetsgivaransvaret är en av flera viktiga faktorer som mäts och utvärderas. Koncernens hållbarhetsplattform omfattar sex fokusområden, varav ett handlar om att vara en lokal aktör. Under 2019 har Loomis initierat ett globalt arbete där syftet är att Loomis lokalt ska finna en eller flera samarbetspartners. Sammanfattningsvis handlar det om att identifiera lokala partners som bidrar till att unga får en bättre uppväxtmiljö och skolgång. Deras framtidsutsikter kan förbättras och därigenom minskar risken för att hamna inom kriminalitet. Det är till gagn för den enskilde individen, det lokala samhället och det bidrar till en säkrare arbetsmiljö för Loomis anställda.
"I Schweiz marknadsför vi Loomis Academy på vår externa webbplats. Då når vi inte bara våra medarbetare, utan också kunder och potentiella kollegor."
Ernesto Zimmermann, HR-chef Loomis Schweiz
"Loomis Model 2.0 är en del av min introduktion och ger mig en tydlig bild av vilka vi är och hur vi arbetar på Loomis."
Jukka Kärkkäinen, HR-specialist Loomis Finland
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
Loomis som arbetsgivare Nyckeltal
Det är i mötet med koncernens 25 000 medarbetare som kunderna träffar Loomis. Som arbetsgivare är det ledningens ansvar att säkerställa att alla medarbetare har rätt förutsättningar, utbildning och kompetens för att utföra sitt uppdrag. I den decentraliserade organisationen är arbetet fördelat mellan lokala och koncerngemensamma program och insatser.
Andel medarbetare som arbetar i segment Europa är 61 procent och i segment USA 39 procent. Fördelningen mellan könen inom koncernen är 32 procent kvinnor och 68 procent män.
Loomis uppförandekod
Varje medarbetare på Loomis ska bidra till att Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare, bidra till att minska verksamhetens miljöpåverkan och aldrig acceptera oetiskt beteende.
1) "På Loomis behandlas vi rättvist oavsett ålder, etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning eller funktionshinder."
2) "Jag anser att Loomis är en ansvarstagande arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter."
Medarbetarnas uppfattning, % Medarbetarnas uppfattning, % Kundernas uppfattning, %
3) "Jag anser att Loomis är en jämställd och ansvarstagande arbetsgivare och samhällsaktör."
Genomsnittligt antal utbildningstimmar/ anställd 10 15 20 25
90
Andel medarbetare som under året fått utbildning i Loomis uppförandekod, %
Andel uppföljningar på rapporter om oetiskt beteende, %
>Läs mer i Loomis hållbarhetsrapport på sidorna 59-85.
Loomis värderingar
People
0 5
Loomis ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.
Service
Loomis ska eftersträva mycket hög kvalitet, innovationsförmåga, mervärde för kunder och överträffa kundens förväntningar.
Integrity
Loomis utför arbetet med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.
Proaktiv riskhantering i den operativa verksamheten
Loomis strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer: ingen förlust av liv, samt balans mellan lönsamhet och risk för stöld och rån. Det ställer krav på ett kontinuerligt och systematiskt arbete med att identifiera, värdera, hantera och följa upp risker i verksamheten. Gemensamma riktlinjer styr men ansvaret är lokalt.
Gemensamma riktlinjer, processer och verktyg
Loomis verksamhet är direkt förknippad med ett antal risker. Det finns risker för personskador, samt att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen. Riskhanteringen styrs från koncernen genom gemensamma riktlinjer, processer och verktyg för att säkerställa att riskarbetet är en del av det dagliga arbetet på alla nivåer och samtliga delar av verksamheten.
Loomis riskprocess
Risk- och säkerhetsutvärdering är ett självklart moment i varje ny affär. Loomis har etablerade verktyg och processer för att proaktivt identifiera, vidta åtgärder och följa upp risker. Riskerna värderas efter två kriterier: dels hur sannolik en viss händelse är, dels hur allvarliga konsekvenserna blir om den skulle inträffa och vägs i nästa steg mot hur lönsamheten skulle påverkas. När en identifierad risk accepterats, följs den upp kontinuerligt då förutsättningarna kan förändras över tid.
Central styrning men lokalt ansvar
Ungefär 200 personer på Loomis arbetar löpande med operationell riskhantering på koncern-, regionoch landsnivå. Riskhanteringen styrs centralt från koncernen och alla lokala verksamheter har en gemensam struktur, process och systematik för sitt arbete. Det operationella ansvaret för riskhantering vilar på varje lokalkontor. En viktig princip är att den lokala chefen äger sina verksamhetsrisker. Den lokala chefen har den lokala kännedomen och därmed bäst förutsättningar att värdera och hantera risker i den egna verksamheten. Riskorganisationen på landsnivå, regionnivå och koncernnivå stödjer den lokala chefen i riskarbetet.
Uppföljning och best practice
Det lokala riskarbetet bedrivs utifrån riktlinjer från koncernen. Planerna följs systematiskt upp i regioner och länder. Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" för att identifiera möjliga förbättringsåtgärder och för att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Det finns
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
också strukturer för erfarenhetsutbyte mellan lokalkontor och länder med syftet att fortlöpande utveckla riskarbetet.
Mål för en säkrare arbetsplats
Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus i riskhanteringen och säkerhetsrutinerna är noggrant utarbetade. Ett centralt mål i Loomis hållbarhetsarbete är noll arbetsskador. De skador som specifikt avses är de som kan uppstå i samband med yttre händelser som hot, våld och rån, samt skador i trafiken. Etik och värderingar samt tydliga rutiner för arbetets utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella
incidenter kan förekommas. Medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras arbete. Fokus på att rekrytera rätt personal och bra utbildningsprogram är andra viktiga aktiviteter för Loomis att minimera risker.
"Under 2019 var antalet våldsincidenter mot vår egen personal lägre än någonsin."
Martti Ojanen, koncernriskchef
Nyckeltal
Medarbetarnas uppfattning, %
"Loomis processer och rutiner är utformade i syfte att upprätthålla säkerheten för mig i verksamheten."
>Läs mer i Loomis hållbarhetsrapport på sidorna 59-85.
Stark kursutveckling och förändrad ägarsituation
Loomis B-aktie är sedan 2008 noterad på Stockholmsbörsen, Nasdaq Stockholm, och tillhör sektorn Industrivaror och tjänster. Loomis börsvärde uppgick vid utgången av 2019 till 29,2 mdr SEK (21,5).
Kursutveckling
Sista betalkurs för Loomis aktie den 30 december 2019 var 387,80 kr (286,00 kr 28 december 2018), vilket innebär att aktien, exklusive utdelning, under 2019 har ökat i värde med 35,6 procent (-17). Under 2019 steg Nasdaq Stockholm (OMXSPI) med 29,6 procent (7,7) och indexet Industrivaror och tjänster (SX2700PI), där Loomis ingår, steg med 44,6 procent (-16,0).
Loomis totalavkastning, det vill säga avkastning inklusive kursutveckling och utdelning, uppgick 2019 till 39,0 procent (-14,0). Nasdaq Stockholms totalavkastning (SIXRX) uppgick till 35,0 procent 2019 (-4,4). Loomis handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden SE0002683557.
| Nyckeltal och aktiedata | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Kursutveckling | ||
| Aktiekurs 31 dec, SEK | 387,80 | 286,00 |
| Börsvärde 31 dec, MSEK | 29 178 | 21 530 |
| Kursutveckling under året, % | 36 | –17 |
| Högsta betalkurs | 416,60 | 356,80 |
| Datum högsta betalkurs | 18 dec | 8 jan |
| Lägsta betalkurs | 280,80 | 254,20 |
| Datum lägsta betalkurs | 2 jan | 23 okt |
| Aktiehandel | ||
| Andel handel på Nasdaq Stockholm, % | 40 | 37 |
| Omsättning, miljoner aktier | 140,9 | 166,7 |
| Genomsnittlig dagsomsättning, tusental aktier | 561,4 | 664,1 |
| Genomsnittlig omsättningshastighet, % | 187 | 221 |
| Ägare | ||
| Antal ägare 31 dec | 14 979 | 15 481 |
| Nyckeltal | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 21,88 | 20,45 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 21,88 | 20,45 |
| P/E-tal | 17,7 | 14,0 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK | 127,51 | 111,95 |
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
Aktiekapital
Vid ingången av 2019 uppgick antalet A-aktier i Loomis till 3 428 520 och antalet B-aktier till 71851309. A-aktierna berättigade till tio röster och B-aktierna till en röst.
I mars 2019 bytte samtliga 3 428 520 A-aktier i Loomis AB ägare. Säljare var Latour Förvaltning AB och Melker Schörling AB. Transaktionen motsvarade 4,6 procent av kapitalet och 32,3 procent av rösterna i Loomis. Köparen begärde därefter omvandling av A-aktierna till B-aktier i enlighet med Loomis AB:s bolagsordning. Det innebär att det inte längre finns några utgivna A-aktier i bolaget. Omvandlingen skedde med stöd av den möjlighet för A-aktieägare att begära omvandling av A-aktier till B-aktier som infördes i bolagsordningen vid extra bolagsstämman i Loomis den 5 september 2018. Antalet B-aktier har därmed ökat med 3 428 520 aktier och antalet A-aktier minskat med lika många aktier. Antalet röster har minskat med 30856 680.
Per den 31 december 2019 uppgick det totala antalet aktier och röster i Loomis till 75 279 829. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5 SEK, lika röstvärde samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2019 uppgick till 53797 stycken (53 797). Vid utgången av 2019 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 376 MSEK (376).
Ägarförhållanden
Loomis största aktieägare består primärt av långsiktiga internationella och svenska aktiefonder. Vid utgången av 2019 var SEB Fonder, Polaris Capital Management och Handelsbanken Fonder Loomis tre största aktieägare. Efter att Latour Förvaltning AB och Melker Schörling AB i mars 2019 avyttrat sitt innehav av Aaktier och är de inte längre aktieägare i Loomis. Det kan också noteras att antalet aktieägare totalt har minskat något under 2019, från 15 481 till 14 979 stycken.
Ägare per kategori per 31 december 2019
Utländska ägare, 56% Svenska institutioner, 29% Anonymt ägande, 12% Svenska privatpersoner, 3% Övriga, 1%
Diagrammet summerar ej till 100% på grund av avrundning. Källa: Modular Finance AB.
Diagrammet summerar ej till 100% på grund av avrundning. Källa: Modular Finance AB.
10 största aktieägare per 31 december 2019
| Antal B-aktier Röster, % Kapital, % | |||
|---|---|---|---|
| SEB Fonder | 7 408 317 | 9,8 | 9,8 |
| Polaris Capital Management | 3 851 610 | 5,1 | 5,1 |
| Handelsbanken Fonder | 3 793 289 | 5,0 | 5,0 |
| BlackRock | 3 740 198 | 5,0 | 5,0 |
| Fidelity Investments | 3 204 556 | 4,3 | 4,3 |
| Swedbank Robur Fonder | 3 055 120 | 4,1 | 4,1 |
| Mawer Investment Management | 2 732 505 | 3,6 | 3,6 |
| Vanguard | 2 679 344 | 3,6 | 3,6 |
| BNP Paribas Asset Management | 2 535 471 | 3,4 | 3,4 |
| Norges Bank | 2 487 291 | 3,3 | 3,3 |
| De 10 största ägarna | 35 487 701 | 47,2 | 47,2 |
| Övriga ägare | 39 792 128 | 52,8 | 52,8 |
| Totalt | 75 279 8291) | 100 | 100 |
1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2019.
Källa: Modular Finance AB.
Ägarstruktur per den 31 december 2019
| Antal aktier | Antal aktieägare |
Andel av totalt kapital, % |
Andel av totala röster, % |
|---|---|---|---|
| 1–1 000 | 14 386 | 2,2 | 2,2 |
| 1 001–5 000 | 362 | 1,0 | 1,0 |
| 5 001–10 000 | 57 | 0,6 | 0,6 |
| 10 001–100 000 | 95 | 4,5 | 4,5 |
| 100 001– | 79 | 80,1 | 80,1 |
| Anonymt ägande | 11,7 | 11,7 | |
| Totalt | 14 979 | 100 | 100 |
Källa: Modular Finance AB.
| Introduktion | Strategi › |
Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | Hållbarhet | Segment Europa | Segment USA | Arbetsgivaransvar | Riskhantering | Aktie |
Utdelning och utdelningspolicy
Loomis utdelningspolicy är sedan 2010 att 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Utdelningen ska ge aktieägarna en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Den 27 mars 2020 beslutade styrelsen att dra tillbaka det tidigare kommunicerade förslaget till årsstämman 2020 om en utdelning för 2019 om 11 SEK per aktie. Styrelsen meddelade vidare att ett slutligt ställningstagande om utdelning avses ske på en extra bolagsstämma när konsekvenserna av coronapandemin kan överblickas.
Kontaktinformation
Anders Haker Chief Investor Relations Officer [email protected] +1-281-795-8580
Kalendarium 2020
| 2020-05-06 |
|---|
| 2020-05-06 |
| 2020-07-24 |
| 2020-11-05 |
Analytiker som bevakar Loomis
Företag ABG Sundal Collier Carnegie Danske Bank DNB Bank ASA Goldman Sachs International Handelsbanken Capital Markets Kepler Cheuvreux Nordea Markets SEB
aa w a Introduktion Strategi Verksamhet › Bolagsstyrningsrapport Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter
Bolagsstyrningsrapport
| › Bolagsstyrning | 40 | › Koncernledning | 56 | |
|---|---|---|---|---|
| › Intern kontroll och riskhantering |
47 | › Underskrifter och revisorns yttrande |
58 | |
| › Styrelse | 54 | |||
Bolagsstyrning
Det primära målet för Loomis bolagsstyrning är att skapa tydliga mål, strategier och värderingar som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker samtidigt som de utgör en bra grund för att skapa värde. För att kunna uppnå detta har Loomis skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning.
Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning
Loomis AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 2008 är noterat på Nasdaq Stockholm. Utöver de regler som följer av lag eller annan författning tillämpar Loomis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen 6 kap. 6 § och kapitel 10 i Koden. Koden bygger på principen "följ eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men då redovisa avvikelsen och ange skälen till denna samt beskriva den lösning som har valts i stället. Under 2019 har Loomis följt Koden i alla avseende med undantag för punkterna 2.4 och 9.7. >Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se
Enligt punkt 2.4 i Koden ska valberedningens ordförande inte utgöras av styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot. Ordförande i Loomis AB:s valberedning har under del av 2019 varit Jan Svensson samtidigt som han även varit styrelseledamot, vilket därmed avviker mot vad Koden anger. Anledningen till att Jan Svensson utsetts till valberedningens ordförande under del av 2019 var att det kan anses vara ett naturligt val med hänsyn tagen till Loomis AB:s dåvarande ägarstruktur. Jan Svensson var tidigare Vd och koncernchef för Investment AB Latour som, genom Latour Förvaltning AB, var en av Loomis två röststarkaste huvudägare.
Den andra avvikelsen avser kodregel 9.7 vilken anger att för aktierelaterade incitamentsprogram ska intjänandeperioden alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en aktie får förvärvas inte understiga tre år. Ett av Loomis två incitamentsprogram innebär att aktier förvärvas av tredje part till marknadspris för del av tilldelad bonus. Dessa aktier tilldelas de anställda nästkommande år om de kvarstår i anställning inom koncernen. Eftersom programmet ersatte ett kontantbaserat system med omedelbar utbetalning och inte var beviljat som en ytterligare ersättning utöver befintligt bonussystem anser styrelsen att tvåårsperioden från programmets start till aktiernas tilldelning är välmotiverat och rimligt för att uppfylla syftet med programmet. >Läs mer om incitamentsprogrammet på sidan 87 under rubriken "övriga väsentliga händelser under året".
Bolagsstyrning – organisation
Årsstämma
Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålls en gång per år för att bland annat behandla följande:
- Ändringar i bolagsordningen.
-
Val av styrelse och styrelsens arvode.
-
Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
- Val av revisorer.
- Fastställelse av resultat- och balansräkning.
-
Disposition av bolagets vinst eller förlust.
-
Beslut om riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare.
- Beslut om införande av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram.
Årsstämman 2019
Årsstämman 2019 i Loomis AB (publ) hölls den 8 maj 2019 i Stockholm. Närvarande aktieägare, personligen eller via ombud, representerade 45,7 procent av rösterna i bolaget. Vid stämman närvarade även ledamöter ur styrelsen och koncernledningen samt huvudansvarig revisor. >För ytterligare information om Loomis årsstämmor och årsstämma 2020 hänvisas till Loomis webbplats, www.loomis.com >Se även sidan 150.
Extra bolagsstämma 2019
Den 28 augusti 2019 hölls en extra bolagsstämma. Närvarande aktieägare, personligen eller via ombud, representerade 49,1 procent av rösterna i bolaget. Vid den extra stämman röstade stämman, i enlighet med valberedningens förslag, igenom att antalet styrelseledamöter ska vara sju stycken, utan suppleanter. Den extra stämman beslutade även om, i enlighet med valberedningens förslag, nyval av Lars Blecko och Johan Lundberg som styrelseledamöter. >För ytterligare information om Loomis extra bolagsstämma den 28 augusti 2019 besök Loomis webbplats, www.loomis.com
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning | Intern kontroll och riskhantering | Styrelse | Koncernledning | Underskrifter och revisorns yttrande |
Aktieägare
Aktieägarna utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas. Samtliga i aktieboken registrerade aktieägare som har anmält deltagande i tid har rätt att delta på stämman och rösta för samtliga sina aktier. Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara kan låta sig företrädas genom ombud.
Loomis AB:s aktiekapital bestod per den 31 december 2019 av 75 279 829 stycken B-aktier. Varje B-aktie berättigar till en röst. Under mars månad 2019 ändrades antalet röster i Loomis AB till följd av omvandling av samtliga dåvarande 3 428 520 A-aktier till sammanlagt 3 428 520 B-aktier. Det innebär att det inte finns några utgivna A-aktier i bolaget. Omvandlingen har skett med stöd av den möjlighet för A-aktieägare att begära omvandling av A-aktier till B-aktier som infördes i bolagsordningen vid extra bolagsstämman i bolaget den 5 september 2018. Antalet B-aktier har därmed ökat med 3 428 520 aktier jämfört med 31 december 2018 och antalet A-aktier minskat med lika många aktier. Antalet röster har minskat med 30 856 680. Per den 31 december 2019 uppgår således det totala antalet aktier och röster i bolaget till 75 279 829.
Loomis AB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2019 framgår av nedanstående tabell.
10 största aktieägare per 31 december 2019
| Antal B-aktier Röster, % Kapital, % | |||
|---|---|---|---|
| SEB Fonder | 7 408 317 | 9,8 | 9,8 |
| Polaris Capital Management | 3 851 610 | 5,1 | 5,1 |
| Handelsbanken Fonder | 3 793 289 | 5,0 | 5,0 |
| BlackRock | 3 740 198 | 5,0 | 5,0 |
| Fidelity Investments | 3 204 556 | 4,3 | 4,3 |
| Swedbank Robur Fonder | 3 055 120 | 4,1 | 4,1 |
| Mawer Investment Management | 2 732 505 | 3,6 | 3,6 |
| Vanguard | 2 679 344 | 3,6 | 3,6 |
| BNP Paribas Asset Management | 2 535 471 | 3,4 | 3,4 |
| Norges Bank | 2 487 291 | 3,3 | 3,3 |
| De 10 största ägarna | 35 487 701 | 47,2 | 47,2 |
| Övriga ägare | 39,792 128 | 52,8 | 52,8 |
| Totalt1) | 75 279 829 | 100 | 100 |
1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2019. Källa: Modular Finance AB.
Valberedning inför årsstämman 2020
Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av stämmoordförande, val av styrelseledamöter och styrelseordförande, förslag avseende styrelsearvode med uppdelning mellan ordföranden och övriga ledamöter och ersättning för utskottsarbete samt eventuella förändringar av instruktionerna för valberedningen. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionsutskottet, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Valberedningen har i sitt arbete tillämpat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som policy för mångfald för styrelsen. Mångfald är en viktig faktor vid valberedningens nomineringsarbete. Valberedningen eftersträvar kontinuerligt en jämn könsfördelning och mångsidighet vad gäller kompetens, erfarenhet och bakgrund i styrelsen vilket också återspeglas i nuvarande sammansättning.
Årsstämman 2019 beslutade, i enlighet med valberedningens förslag, om principer för inrättande av valberedning. Enligt dessa ska valberedningen utgöras av representanter för de fem röstmässig största ägarregistrerade aktieägarna i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken den 31 augusti året innan det år då årsstämman infaller. Bolagets styrelseordförande ska sammankalla valberedningen till dess första sammanträde och även adjungeras till valberedningen. För de fall aktieägare avstår från att delta i valberedningen ska ersättare hämtas från nästa aktieägare som storleksmässigt står på tur. Sammansättningen av valberedningen inför årsstämman ska offentliggöras senast sex månader före stämman. Om tidigare än tre månader före årsstämman, en eller flera aktieägare som utsett ledamöter i valberedningen inte längre tillhör de fem till röstetalet största aktieägarna, så ska ledamöter utsedda av dessa ställa sina platser till förfogande och den eller de aktieägare som tillkommit bland de fem till röstetalet största aktieägare ska äga rätt att utse sina representanter. Om endast marginella förändringar i röstetal ägt rum eller
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning | Intern kontroll och riskhantering | Styrelse | Koncernledning | Underskrifter och revisorns yttrande |
förändringen inträffar senare än tre månader före årsstämman ska valberedningens sammansättning inte ändras, om det inte finns särskilda skäl. För det fall ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från samme aktieägare eller, om denne inte längre tillhör de röstmässigt största aktieägarna, från aktieägare som storleksmässigt står näst i tur. Ändring i valberedningens sammansättning ska omedelbart offentliggöras. Valberedningens mandattid löper intill dess nästkommande valberednings sammansättning offentliggjorts.
Information om vilka personer som ingår i Loomis valberedning per 31 december 2019 finns i tabellen nedan. >Valberedningens sammansättning är även publicerad på Loomis hemsida, www.loomis.com
Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis AB:s valberedning. Fyra valberedningsmöten har hållits under 2019.
Valberedning per 31 december 2019
| Valberednings medlem |
Företräder | Oberoende mot större aktieägare |
|---|---|---|
| Hans Ek (ordf) | SEB Fonder | Ja |
| Barnard Horn | Polaris Capital Management | Ja |
| Helen Fast Gillstedt Handelsbanken Fonder | Ja | |
| Olivia Woo | Mawer Investment Management | Ja |
| Marianne Nilsson | Swedbank Robur Fonder | Ja |
Revisorer
Årsstämman 2019 valde Deloitte AB, med Peter Ekberg som huvudansvarig revisor, till externa revisorer för en period om ett år.
Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och vd:s förvaltning. Revisorernas arbete utförs enligt en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionsutskottet och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet och presenterar vid styrelsemötet i samband med årsbokslutet sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom informerar revisorerna årligen styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna deltar även vid årsstämman och presenterar där sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Under året har revisorerna träffat revisionsutskottet utan närvaro från bolagets ledning.
Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder.
Till revisorerna har arvode utgått enligt tabellen nedan.
>För ytterligare, information om revisionsarvoden och övriga ersättningar, se not 10. >För en mer utförlig presentation av huvudansvarig revisor Peter Ekberg, se sida 55.
Arvode revision
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Revisionsuppdraget (varav moderföretagets revisor) |
16 (3) |
15 (3) |
3 (3) |
3 (3) |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget (varav moderföretagets revisor) |
– (–) |
0 (0) |
0 (0) |
0 (0) |
| Skatterådgivning (varav moderföretagets revisor) |
0 (0) |
0 (–) |
0 (0) |
– (–) |
| Övriga tjänster (varav moderföretagets revisor) |
0 (0) |
– (–) |
0 (0) |
– (–) |
| Summa valda revisorer | 17 | 15 | 3 | 3 |
| Övriga revisorer - Revisionsuppdrag |
3 | 3 | – | – |
| Summa | 20 | 18 | 3 | 3 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning | Intern kontroll och riskhantering | Styrelse | Koncernledning | Underskrifter och revisorns yttrande |
Styrelse
Styrelsens arbetsformer och ansvar
Styrelsen bär det yttersta ansvaret för organisation och förvaltning av bolaget och koncernen i enlighet med den svenska aktiebolagslagen, och utser även verkställande direktör och koncernchef samt revisions- och ersättningsutskott. Den verkställande direktören tillika koncernchefen ansvarar för att sköta den dagliga verksamheten inom bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer. Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till verkställande direktör tillika koncernchef.
Styrelsens verksamhet samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken dokumenteras i en
Styrelse-
Styrelsens sammansättning
skriftlig instruktion som fastställs minst en gång per år. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, finansiell rapportering, företagsförvärv och avyttringar, större investeringar, finansiering samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Instruktionen inkluderar även en arbetsordning för Vd och koncernchef liksom en instruktion för finansiell rapportering.
Arbetsordningen innefattar även en instruktion om att en årlig utvärdering av styrelsens arbete ska utföras. På årsbasis besvarar samtliga styrelseledamöter ett frågeformulär som upprättats på uppdrag av valberedningen angående kvalitén på styrelsens arbete. Syftet
Revisions-
Oberoende
är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvärderingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nomineringsarbetet.
Styrelsen ansvarar vidare för att bolaget har god intern kontroll och utvärderar löpande hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Styrelsen ska se till att bolaget har formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. >Arbetet beskrivs närmare i styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering med början på sida 47.
Styrelsen har även fastställt ett antal policies för Loomis centrala områden. >Se vidare under avsnittet Kontrollmiljö med början på sida 50.
Styrelsens ordförande
Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regelverk. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och att säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden följer verksamheten genom löpande kontakter med verkställande direktören och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får tillfredsställande information och beslutsunderlag. Ordföranden tillser även att den ovan nämnda årliga utvärderingen av styrelsens och verkställande direktörens arbete genomförs. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
| Styrelseledamot | Invald | arvode1) (SEK) |
arvode1) (SEK) |
möten (16 totalt) |
utskott (5 totalt) |
utskott (5 totalt) |
mot större aktieägare |
Oberoende mot bolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Alf Göransson (ordf)5) | 2007 | 1 000 000 | 169 000 | 15 | 5 | 1 | Ja | Ja |
| Patrik Andersson (Vd) | 2016 | – | – | 16 | – | 5 | Ja | Nej |
| Ingrid Bonde | 2013 | 425 000 | 100 000 | 15 | – | 5 | Ja | Ja |
| Cecilia Daun Wennborg | 2013 | 425 000 | 200 000 | 16 | – | 5 | Ja | Ja |
| Gun Nilsson2) 5) | 2017 | 132 000 | 31 000 | 11 | – | 4 | Ja | Ja |
| Jan Svensson 5) | 2006 | 425 000 | 50 000 | 15 | 5 | – | Ja | Ja |
| Lars Blecko3) | 2019 | 293 000 | – | 4 | – | – | Ja | Nej |
| Johan Lundberg3) | 2019 | 293 000 | – | 4 | – | – | Ja | Ja |
| Sofie Nordén | 2017 | – | – | 15 | – | – | ||
| Jörgen Andersson4) | 2017 | – | – | 12 | – | – | ||
| Janna Åström | 2018 | – | – | 9 | – | – | ||
Styrelse-
Ersättnings-
1) Arvoden beslutade av ordinarie samt extra årsstämma 2019. Arvoden avser ersättning under perioden mellan årsstämman 2019 och årsstämman 2020. För kostnadsförda arvoden under 2019, se not 11.
2) Avgick den 28 augusti 2019, mandattid omfattar 12 styrelsemöten samt 4 revisionsmöten.
3) Valdes in i styrelsen den 28 augusti 2019, mandattid omfattar 4 styrelsemöten.
4) Avgick den 1 november 2019, mandattid omfattar 14 styrelsemöten.
5) Deltog inte i styrelsemötet som behandlade godkännande av överlåtelser av A-aktier samt begäran om omvandling av A-aktier till B-aktier, detta på grund av jäv.
Utskotts-
Styrelsens sammansättning
Loomis styrelse ska bestå av minst fem och högst tio stämmovalda ordinarie ledamöter, utan suppleanter. Därtill kan styrelsen bestå av två arbetstagarrepresentanter och två suppleanter för dessa. >För uppgifter om Loomis styrelseledamöter se tabellen på sida 44. >Samt sidorna 54-55.
Styrelsen ska sammanträda minst fem gånger per år, inklusive ett konstituerande sammanträde efter årsstämman, och därutöver när situationen så påkallar. Vid varje styrelsemöte deltar även ekonomi- och finansdirektören samt, styrelsens sekreterare, advokaten Mikael Ekdahl fram till och med årsstämman 2019 och advokaten Hans Petersson för tiden efter årsstämman 2019. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, tjänstemän från koncernen. >För information om styrelseledamöternas närvaro vid styrelsemöten se tabell på sida 44.
Oberoende
Fem av sex styrelseledamöter valda av årsstämman 2019 betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Samtliga på årsstämman 2019 valda styrelseledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Efter förändringarna i styrelsens sammansättning i och med extra stämman den 28 augusti 2019 betraktas fem av sju styrelseledamöter som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Samtliga betraktas som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således Loomis bedömning att styrelsesammansättningen i Loomis AB under året uppfyllt de krav på oberoende som uppställs i Koden. >För information om vilka styrelseledamöter som anses vara oberoende i förhållande större aktieägare respektive bolaget, se tabellen sida 44.
Samtliga av stämman valda styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. >Läs vidare på sidorna 54-55.
Styrelsens arbete under 2019
Under helåret 2019 höll styrelsen totalt 16 möten varav 2 konstituerande möten.
Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:
- Strategi för verksamheten.
- Delårsrapporter och årsredovisning.
- Presentation av koncernen och utvalda länders respektive affärsplaner och budgetar för 2020 samt fastställande av budget för 2020.
- Investeringar samt förvärv och avyttring av verksamheter.
-
Riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personalfrågor.
-
Frågor rörande intern kontroll.
- Frågor rörande regelefterlevnad.
- Frågor relaterade till anklagelser om penningtvätt i Danmark. Detta ledde till att åtgärder initierades avseende de brister som framkommit genom interna och externa utredningar.
- Revisionsfrågor.
- Finansieringsfrågor.
- Årlig utvärdering av styrelsens arbete.
Revisionsutskottet
Styrelsen har tillsatt ett revisionsutskott bestående av tre styrelseledamöter med instruktion att granska alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen samt att ge rekommendation avseende fastställelse. Revisionsutskottets arbete omfattar även ett fokus på riskhantering i samband med uppräkningsverksamheten och att skapa riskmedvetenhet i koncernen. Arbetet regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat utskottets syfte, ansvar, sammansättning och rapportering anges. Utskottets uppgifter är bland annat att:
- Följa upp bolagets ekonomiska rapportering.
- Följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning.
- Följa upp revisions- och redovisningsfrågor.
- Utvärdera och följa upp revisorernas oberoende.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning | Intern kontroll och riskhantering | Styrelse | Koncernledning | Underskrifter och revisorns yttrande |
Under 2019 har även särskilt fokus riktats mot regelefterlevnad och förstärkning av Loomis organisation för detta.
Revisionsutskottet är ett oberoende organ. Ovanstående frågor har beretts och presenterats inför styrelsens beslutsfattande. Under året har styrelseledamöterna Cecilia Daun Wennborg (ordförande), Ingrid Bonde, Gun Nilsson (fram till extra stämman 28 augusti 2019) och Alf Göransson (från och med extra stämman 28 augusti 2019) ingått i revisionsutskottet. Samtliga betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Vid revisionsutskottets möten närvarar normalt även bolagets revisorer, Vd tillika koncernchef, ekonomi- och finansdirektör samt ansvarig för Financial Control & Treasury. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, andra tjänstemän från koncernen. Under 2019 hade utskottet totalt fem möten.
Ersättningsutskottet
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga ersättningar, pensioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill har ersättningsutskottet till uppgift att följa och utvärdera gällande ersättningsstrukturer, ersättningsnivåer, pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare och att följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om. Utskottet presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningsutskottet ingår styrelseledamöterna Alf Göransson (ordförande) och Jan Svensson. Under 2019 hölls fem möten i ersättningsutskottet.
Loomis koncernledning
Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att den löpande verksamheten i Loomis bedrivs i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen för Loomis AB samt att riskhantering, styrning, organisation och processer är tillfredsställande. Koncernledningen består för närvarande av Vd tillika koncernchef, regionchef USA, regionchef Europa, koncernens ekonomi- och finansdirektör, koncernens personaldirektör, koncernriskchef, koncernens ansvarige för förvärv, koncernens innovationsdirektör samt från och med januari 2020 koncernens ansvarige för regelefterlevnad, Chief Compliance Officer. >För ytterligare uppgifter om koncernledningen hänvisas till sidorna 56-57.
Principer för ersättning och andra anställningsvillkor Vid årsstämman 2019 beslutades om principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare inom Loomis. Ersättning till Vd tillika koncernchef och övrig koncernledning utgörs av
fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) ska motsvara maximalt 85 procent av den fasta årslönen för Vd tillika koncernchef och maximalt 100 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.
Vid en extra bolagsstämma den 5 september 2018 beslutades om ett långsiktigt sparaktiebaserat incitamentsprogram (LTIP 2018–2021). >För information om LTIP 2018–2021 se sida 103.
>För styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende avtal som ingås efter årsstämman 2019, se vidare sida 91. >För ytterligare information kring ersättning till Vd och övrig koncernledning, se not 11.
Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering
Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning har styrelsen det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Loomis styrelse granskar kontinuerligt hur väl intern kontroll över finansiell rapportering, regelefterlevnad och riskhantering fungerar och initierar åtgärder för att främja förbättring av intern kontroll.
Intern kontroll och riskhantering
Loomis interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är utformad för att säkerställa en hög tillförlitlighet i processerna kring upprättandet av de finansiella rapporterna samt för att säkerställa att tillämpliga redovisningskrav och andra krav på Loomis som ett noterat bolag efterlevs. Intern kontroll är en integrerad del av Loomis bolagsstyrning och innefattar även operationell riskhantering då denna är en betydande del av Loomis verksamhet. Den interna kontrollen involverar såväl styrelsen som ledande befattningshavare och övriga medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken att inte uppnå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.
Regelefterlevnad
Under 2019 har Loomis vidareutvecklat den interna kontrollen och riskhanteringen för verksamheter som bedrivs under tillsyn med särskilt fokus på regelefterlevnad (compliance) och har påbörjat en förstärkning av Funktionen för regelefterlevnad. Genom initiativet kommer Loomis Funktion för regelefterlevnad och riskhantering att följa modellen för roll- och ansvarsfördelning enligt de så kallade tre försvarslinjerna.
- Första försvarslinjen avser affärsverksamhetens riskhantering där alla riskhanteringsaktiviteter som utförs av verksamheten ingår.
- Andra försvarslinjen avser en oberoende stödoch kontrollfunktion där de regelverksaktiviteter som Funktionen för regelefterlevnad kommer att utföra. De innefattar även vissa risk- och riskhanteringsaktiviteter för att förebygga, bland annat, penningtvätt. Funktionen ska stödja och kontrollera första försvarslinjens arbete med riskhantering och regelefterlevnad. Funktionen arbetar oberoende från
verksamheten och rapporterar direkt till Vd och koncernchef. Funktionen ska ge Vd och koncernchef en samlad, allsidig och saklig information och analys av Loomis risker och regelefterlevnad.
• Tredje försvarslinjen – avser internrevision och det oberoende granskningsarbete som genomförs av affärsverksamheten. Under 2020 kommer även granskningsarbetet omfatta den oberoende kontrollfunktionen. Funktionen rapporterar till styrelsen. Loomis har under året använt en sakkunnig tredje part för att genomföra internrevisioner. Styrelsen utvärderar årligen koncernens behov av att införa en formell internrevisionsfunktion och under 2019 har beslut fattats att även anställa resurser för detta ändamål och en arbetsinstruktion för internrevision har fastslagits. Vid behov kan styrelsen även besluta om att extra insatser ska genomföras vilka kan utföras av såväl egen personal som av extern part.
Finansiell rapportering
Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll avseende finansiell rapportering drivs av koncernens och segmentens finansfunktioner. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar och ska kontrollera att koncernen har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav enligt såväl globala som lokala lagar och regelverk samt för att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Inom Loomis finns en segmentstruktur som ansvarar för uppföljning och styrning av länder inom respektive segment. Ansvaret för tillämpning av lagar och regler, efterlevnad av koncernens rutiner och procedurer, intern kontroll samt korrekt finansiell rapportering åligger respektive dotterbolag och landsledning.
Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar vidare för uppföljning av de externa revisorernas arbete. Iakttagelser och rekommendationer från de externa revisorernas arbete analyseras och diskuteras med berörda dotterbolag inom koncernen, eventuella åtgärdsplaner kommuniceras till ansvariga, vilka vidtar erforderliga åtgärder som därefter följs upp. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionsutskottet när så erfordras.
Operationell riskhantering
Att hantera kontanter och andra värdeföremål är förenat med omfattande risker för såväl personal som
egendom varför god operationell riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Av den anledningen har Loomis, vid sidan av ovanstående beskrivna process för intern kontroll över finansiell rapportering, etablerat en riskfunktion som arbetar med operationell riskhantering. Denna funktion har utvecklat en god förståelse för de risker som verksamheten exponeras för.
Kunskapen om risker ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera. För att kontrollera och rapportera de operationella risker som bolaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll. Loomis strategi för operationell riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare:
- Ingen förlust av liv.
- Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet.
Strategin för operationell riskhantering är utformad med syfte att kartlägga styrkor att bygga vidare på, svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp kontinuerligt eftersom omvärlden löpande förändras. Väsentliga operationella processer kartläggs och betydande risker som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett riskregister. Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod. Loomis har som ambition att minimera de operationella riskerna men har utöver interna rutiner ett omfattande försäkringsskydd.
Styrelsen utvärderar framtida affärsmöjligheter och risker samt utformar koncernens strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje segments- och landsledning har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de personer som i varje land är ansvariga för operationella risker ska säkerställa att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation. Genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning genomförs rutinmässigt inom hela koncer-
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning Bolagsstyrning |
Intern kontroll och riskhantering Intern kontroll och riskhantering |
Styrelse Styrelse |
Koncernledning Koncernledning |
Underskrifter och revisorns yttrande Underskrifter och revisorns yttrande |
nen. Koncernledningen, revisionsutskottet och styrelsen informeras löpande om väsentliga risker och kontrollbrister. >Se sidorna 34-35 för mer information om koncernens arbete med operationella risker.
Regelefterlevnad riskhantering
Viss av Loomis verksamhet, bland annat, valutaverksamhet i Norge, betaltjänstverksamhet i Sverige och valutaverksamhet i Frankrike, är tillståndspliktiga eller på annat sätt reglerade av respektive lands tillsynsmyndighet. En förutsättning för dessa verksamheter är att fullgöra förpliktelser enligt de lagar, förordningar och andra regler som gäller för de tillståndspliktiga verksamheterna. Under året har Loomis stärkt koncernens organisation och processerna för regelefterlevnad. En funktion för regelefterlevnad har, via tredje part, upprättats. I januari 2020 tillträdde en nyrekryterad Compliance-chef som ansvarig för funktionen. Arbetet inom regelefterlevnad är riskbaserat och prioriterar därmed resurserna till de områden som har de väsentligaste regelefterlevnadsriskerna. Arbetet för Funktionen för regelefterlevnad är fastställt genom policys och arbetsinstruktioner. De mest väsentliga arbetsuppgifterna för Compliance-chefen är att:
• Identifiera och övervaka vilka risker som finns om bolaget inte fullgör sina förpliktelser enligt författningar och andra regler som gäller för de tillståndspliktiga verksamheterna, samt att övervaka och kontrollera att riskerna hanteras av motsvarande
berörda funktioner i aktuella koncernföretag.
- Övervaka och kontrollera efterlevnaden av författningar och andra regler samt koncernens interna regelverk.
- Regelbundet granska och bedöma om bolagets rutiner är ändamålsenliga och effektiva.
- Lämna fortlöpande rekommendationer till berörda verksamhetsdelar baserat på de iakttagelser som Funktionen för regelefterlevnad gjort.
- Ge råd och stöd till bolagets personal, Vd och styrelse om de författningar och andra regler som gäller för de tillståndspliktiga verksamheterna samt koncernens interna regelverk.
- Informera och utbilda berörda personer om nya eller förändrade regelverk.
- Kvalitetssäkra och kontinuerligt uppdatera koncernens interna regelverk.
- Kontrollera att nya, eller väsentligt förändrade, produkter, tjänster, marknader, processer, IT-system samt större förändringar i bolagets verksamhet och organisation följer de författningar och andra regelverk som gäller för bolagets tillståndspliktiga verksamheter.
- Regelbundet informera och rapportera till bolagets styrelse och Vd.
Internrevision
Internrevisionens arbete syftar till att skapa förbättringar i verksamheten genom utvärdering av riskhantering, styrning och internkontroll. Intern revisionen arbetar även i förebyggande syfte med att föreslå förbättringar i den interna kontrollen. Internrevisionen följer i sitt arbete de riktlinjer för yrkesmässigt utövande av internrevision och den yrkesetiska kod som är satta av The Institute of Internal Auditors och som riktlinjerna är fastställda i International Professional Practices Framework.
Under 2019 har Loomis internrevisionen varit strukturerad i två delar, dels att de dotterbolag som bedrivit reglerad verksamhet har haft en internrevision som rapporterat till respektive dotterbolagsstyrelse samt en koncernövergripande internrevision, med fokus på affärsverksamheten och specifika frågor. Den koncernövergripande internrevisionen har rapporterat till revisionsutskottet i koncernens moderbolag. För att genomföra dessa internrevisioner har Loomis använt sakkunniga professionella externa parter. Som en del i utvecklingen av kontrollstrukturen har Loomis styrelse beslutat att anställa en ansvarig person för internrevision från 2020. En arbetsinstruktion har därför fastställts. Enligt instruktionen kommer funktionen för internrevision ansvara för att det utförs en oberoende granskning och tillsyn av arbete inom såväl affärsverksamheten som de oberoende kontrollfunktionerna.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning Bolagsstyrning |
Intern kontroll och riskhantering Intern kontroll och riskhantering |
Styrelse Styrelse |
Koncernledning Koncernledning |
Underskrifter och revisorns yttrande Underskrifter och revisorns yttrande |
Det innebär att funktionen för internrevision kommer att arbeta efter en aktuell och riskbaserad revisionsplan som styrelsen fastställt, där de granskar och regelbundet utvärderar:
- Om bolagets organisation, styrningsprocesser, IT-system, modeller och rutiner är ändamålsenliga och effektiva.
- Om bolagets interna kontroll är ändamålsenlig och effektiv samt om verksamheten drivs i enlighet med bolagets interna regler.
- Om bolagets interna regler är lämpliga och förenliga med lagar, förordningar och andra regler.
- Tillförlitligheten i bolagets finansiella rapportering, inklusive eventualförpliktelser.
- Tillförlitligheten och kvaliteten på det arbete som utförs inom bolagets övriga kontrollfunktioner.
- Bolagets riskhantering utifrån den beslutade riskstrategin och riskacceptans.
Funktionen för internrevision kommer även ge rekommendationer till berörda enheter och personer, baserade på de iakttagelser som funktionen gjort, samt kommer att följa upp om åtgärder genomförs under en rimlig tid, samt kommer att rapportera regelbundet till moderbolagets styrelse.
Interna kontrollsystem
Loomis har en väl etablerad process som syftar till att
säkerställa en hög nivå på intern kontroll och riskhantering. Loomis ramverk för intern kontroll omfattar områdena 1.Kontrollmiljö, 2.Riskbedömning, 3.Kontrollaktiviteter, 4.Information och kommunikation samt 5.Övervakning.
1. Kontrollmiljö
Kontrollmiljön skapar grunden för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar som Loomis verkar utifrån. Den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens värdegrund samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner. Styrelsen har antagit ett antal policys för Loomis centrala områden vilka utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Nedanstående punkter beskriver i korthet Loomis antagna policys och de mest väsentliga interna styrdokumenten.
Attestordning: innehåller en beslutsdelegering. Koncernen utgör en decentraliserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna.
Finanspolicy: innehåller riktlinjer för att uppnå en transparent, sammanhängande och korrekt finansiell rapportering, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.
Informationssäkerhetspolicy: innehåller ett övergripande ramverk med syfte att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.
Inköpsrutiner: innehåller ett övergripande ramverk för att uppnå effektiva rutiner vid väsentliga inköp av anläggningstillgångar.
Insiderpolicy: verkar som ett komplement till gällande svensk lagstiftning och europeisk förordning avseende insiderhandel. Policyn fastställer rutiner för bland annat hantering av insiderinformation, hantering av loggböcker samt definierar när handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till) Loomis AB är förbjuden. Policyn är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB, inklusive dotterbolag, samt även andra utvalda kategorier av anställda.
Internal Control Requirements: redogör för väsentliga rutiner och kontroller som inte anges i andra styrande dokument.
Kommunikationspolicy: syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller de krav som ställs på informationsgivning till aktiemarknaden.
| Finansiella rapporter | Hållbarhetsrapport | › Bolagsstyrningsrapport |
Verksamhet | Strategi | Introduktion | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning Bolagsstyrning Intern kontroll och riskhantering Intern kontroll och riskhantering Styrelse Styrelse Koncernledning Koncernledning Underskrifter och revisorns yttrande Underskrifter och revisorns yttrande |
Kundkontraktspolicy: specificerar kriterier för avtalsinnehåll samt när kundkontrakt måste godkännas av styrelsen.
Policy avseende förhandsgodkännande av revisions och icke-revisions tjänster: innehåller riktlinjer för godkännande av revisionstjänster utförda av Loomis externa revisorer samt icke revisonstjänster utförda av den för koncernen valda revisorn. Policyn har till syfte att säkerställa revisorns oberoende gentemot Loomis.
Policy avseende konkurrenssituationer: har till syfte att säkerställa att Loomis agerar i enlighet med gällande konkurrenslagstiftningar.
Riskhanteringspolicy: innehåller ett ramverk för den övergripande strukturen för organisation, kontroll och uppföljning av operationella risker.
Rutiner avseende handelssanktioner: innehåller en beskrivning av generella handelssanktioner, belyser högrisk länder och ger generella riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas för att säkerställa att Loomis följer såväl internationella som lokala lagar och regelverk avseende handelssanktioner.
Uppförandekod och policy avseende motverkande av mutor: har till syfte att säkerställa att koncernens anställda upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard.
Policy mot penningtvätt: syftar till att säkerställa koncernens riktlinjer och krav för tillståndspliktiga verksamheter i koncernen. Policyn innehåller riktlinjer för åtgärder för att förhindra penningtvätt, exempelvis åtgärder för kundkännedom, övervakning av transaktioner, särskilda kontroller av så kallade PEPkunder (politiskt exponerade personer) samt kontroller mot sanktionslistor.
Hållbarhetspolicy: innehåller en beskrivning om koncernens fokusområden för att aktivt och medvetet balansera olika intressenters intressen för bolagets långsiktiga lönsamhet, miljöpåverkan samt social rättvisa.
2. Riskbedömning
Koncernens finansfunktion, riskfunktion respektive, där tillämpligt, funktion för regelefterlevnad har ansvaret för att säkerställa att det inom varje dotterbolag finns rutiner som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Landschefer och de personer i varje land som ansvarar för riskhantering ska säkerställa att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.
Koncernen har system och rutiner för hantering av risker vilka är integrerade i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning. Den årliga riskanalysen och resulterande riskregister koordineras och underhålls på koncernnivå. Utöver detta utförs dessutom rutinmässigt genomgångar av operationella risker och riskbedömningar inom hela koncernen.
3. Kontrollaktiviteter
Kontrollaktiviteter inkluderar metoder och aktiviteter för att säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer och policys samt riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter. Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är:
Självutvärdering: Varje operativ enhet inom koncernen utför kontinuerligt en självutvärdering avseende insikt i och efterlevnad av specifika delar av koncernens krav på intern kontroll. Koncernens externa revisorer gör en validering av den genomförda självutvärderingen. För att möjliggöra jämförelser mellan länder samt utveckling sammanställs resultatet på koncernoch på landnivå. Rapporter görs tillgängliga för varje landsledning, segmentsledning samt för koncernledningen och revisionsutskottet.
Internkontrollaktiviteter: Loomis har sedan ett antal år tillbaka byggt upp ett arbetssätt i syfte att granska och följa upp intern kontroll inom koncernen. Loomis
internkontrollaktiviteter består primärt i att:
- Utveckla koncernens övergripande policys och riktlinjer.
- Följa upp externrevisorernas arbete samt åtgärda väsentliga iakttagelser och rekommendationer.
- Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen vid speciella frågor exempelvis kopplade till regelefterlevnad.
- Genom landsbesök, utförda av Loomis egen personal eller med hjälp av extern part, följa upp finansiell rapportering samt väsentliga rutiner och kontroller.
- Så kallade "Cash auditors" inom Loomis koncernen granskar regelbundet avstämningsrutinerna inom den operationella kontanthanteringsverksamheten. Detta arbete inkluderar även inventering av kontantlagren på Loomis uppräkningscentraler. Dessa inventeringar sker utöver de dagliga avstämningar som ska utföras på alla uppräkningscentraler.
Finansiell uppföljning: Ekonomichefer inom koncernens bolag har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala lands- och ekonomichefer ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land.
Letter of representation: Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där landschefer och ekonomichefer vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat "Letter of representation", där de bekräftar att koncernens policies och riktlinjer följts samt att rapporteringen ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen.
Hantering och uppföljning av risk: Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen och segmenten, en global riskfunktion. Riskfunktionen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv, hälsa och finansiella förluster. Koncernriskchefen rapporterar till Vd och koncernchef samt med regelbundenhet till revisionsutskottet. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamhetens risker löpande. Därutöver förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd.
Uppföljning och hantering av regelefterlevnad:
Loomis arbetar aktivt för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Bolagets tillståndspliktiga verksamheter gör löpande riskbedömningar varefter åtgärder vidtas vid behov. Utbildning av medarbetare är ett viktigt inslag för att hantera riskerna för penningtvätt. Bland förebyggande åtgärder ingår även säkerställande av kundkännedom, transaktionsövervakning
och särskilda kontroller av politiskt exponerade personer (PEP) samt kontroller mot sanktionslistor. Eventuella misstänkta transaktioner rapporteras till berörda myndigheter. Utöver den uppföljning och rapportering som sker inom tillämpliga dotterbolag har under 2019 en struktur för rapportering av regelefterlevnadsfrågor till Loomis AB inrättats. En funktion för regelefterlevnad, som rapporterar till Vd, har införts, för att säkerställa central uppföljning och utvärdering samt att lämpliga åtgärder vidtas.
4. Information och kommunikation
Information och kommunikation är nödvändiga för att rapportering ska fungera väl. Loomis har utarbetat rutiner i syfte att förse koncernledningen och styrelsen med regelbundna rapporter om verksamhetens resultat i relation till fastställda mål.
5. Roller och ansvar - Övervakning
Loomis styrelse, Vd och koncernchef samt ekonomioch finansdirektör övervakar den interna kontrollen av finansiell rapportering. Arbetsmoment som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll innefattar:
- Diskussioner med koncernledningen, eller ansvariga funktioner, om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
- Granskning av väsentliga frågor som uppkommer
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning Bolagsstyrning |
Intern kontroll och riskhantering Intern kontroll och riskhantering |
Styrelse Styrelse |
Koncernledning Koncernledning |
Underskrifter och revisorns yttrande Underskrifter och revisorns yttrande |
med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/undersökningar.
• Genomgång av koncernledningens månatliga verksamhetsavstämningar där enheters faktiska resultat jämförs mot budget, avvikelser samt uppföljning av nyckeltal och prognoser analyseras.
Tillsättning av ett revisionsutskott för att säkerställa en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen. Revisionsutskottet diskuterar väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionsutskottet granskar även delårsrapporterna innan utskottet rekommenderar styrelsen att godkänna rapporterna för publicering.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning Bolagsstyrning |
Intern kontroll och riskhantering | Styrelse Styrelse |
Koncernledning | Underskrifter och revisorns yttrande |
Styrelse
Alf Göransson
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrelseordförande sedan 2009.
Ordförande i ersättningsutskottet och ledamot i revisionsutskottet.
Född: 1957
Utbildning: Internationell ekonomi, Göteborgs Universitet.
Erfarenhet: Styrelseledamot samt Vd och koncernchef i Securitas AB, Vd och koncernchef NCC AB och koncernchef Svedala Industri AB.
Andra uppdrag: Styrelseordförande Axfast AB. Styrelseledamot i Attendo AB, NCC AB, Sweco AB, Hexpol AB, Melker Schörling AB samt Sandberg Development Group.
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 6 000 (privat)
Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.
Patrik Andersson
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2016. Vd och koncernchef i Loomis AB sedan 4 maj 2016.
Född: 1963
Utbildning: Internationell civilekonom, Lunds Universitet.
Erfarenhet: Vd Orkla Foods Sverige, Vd och koncernchef Rieber & Son, Vd för Wasabröd globalt inom Barilla-koncernen samt ledande befattningar inom Unilever-koncernen.
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Ecolean AB och AAK AB.
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 12 919 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis*: 274
Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare. Ej oberoende i förhållande till bolaget.
Ingrid Bonde
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.
Ledamot i revisionsutskottet.
Född: 1959
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Erfarenhet: Finansdirektör och vice Vd Vattenfall, Vd och koncernchef AMF Pensionsförsäkring AB, Generaldirektör Finansinspektionen, Överdirektör Riksgäldskontoret och finanschef SAS.
Andra uppdrag: Styrelseordförande i Hoist Finance AB, Alecta och Apoteket AB. Ordförande i Klimatpolitiska rådet. Styrelseledamot i Securitas AB och Kollegiet för svensk bolagsstyrning.
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 1 940 (privat)
Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.
Cecilia Daun Wennborg
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.
Ordförande i revisionsutskottet.
Född: 1963
Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet.
Erfarenhet: Vice Vd Ambea AB, Vd Carema Vård och Omsorg AB, ekonomi- och finansdirektör Ambea AB respektive Carema Vård och Omsorg AB, tillförordnad Vd Skandiabanken, Sverigechef Skandia och Vd Skandia Link.
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Bravida Holding AB, ICA Gruppen AB, Getinge AB, Sophiahemmet IF/AB, Atvexa AB, Hotel Diplomat AB, Stiftelsen Oxfam Sverige, Hoist Finance AB, Oncopeptides AB och CDW Konsult AB. Ledamot i Aktiemarknadsnämnden och Stockholms Handelskammares fullmäktige.
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 1 400 (privat)
Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.
Lars Blecko
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2019.
Född: 1957
Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet
Erfarenhet: Regionchef Loomis USA 2013- 2018, Vd och Koncernchef Loomis 2008-2013, Koncernchef Rottneros AB 1999-2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England
Andra uppdrag: Styrelseordförande i Polygon AB. Styrelseledamot i Ramudden AB, Axel Johnson Inc och Chevron Ltd. Utför konsulttjänster åt Loomis Armored US LLC enligt ett existerande avtal mellan Loomis Armored US LLC och ett av honom ägt bolag.
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 51 668 (privat)
Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare. Ej oberoende i förhållande till bolaget.
* Hänförliga till Incitamentsprogram 2018.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning Bolagsstyrning |
Intern kontroll och riskhantering | Styrelse Styrelse |
Koncernledning | Underskrifter och revisorns yttrande |
Styrelse
Jan Svensson
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.
Ledamot i ersättningsutskottet.
Född: 1956
Utbildning: Maskiningenjör och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.
Erfarenhet: Styrelseledamot samt Vd och koncernchef i Investment AB Latour. Vd AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993.
Andra uppdrag: Styrelseordförande i AB Fagerhult, Troax Group AB, Alimak Group AB och Tomra Systems ASA. Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB, Climeon AB, Herenco Holding AB och Stena Metall AB.
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 2 000 (privat)
Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.
Johan Lundberg
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2019.
Född: 1977
0
Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.
Erfarenhet: Grundare och vd NFT Ventures AB. Vd Betalo/PFC Technology AB och Vd SoliFast Sverige AB. Ledande befattningar i Paytech och Mastercard International.
Andra uppdrag: Styrelseordförande Investment AB Stentulpanen, Styrelseledamot Betsson AB, Ölands Bank AB samt NFT Ventures AB, inklusive NFT Ventures intressebolag.
Aktier i Loomis den 31/12 2019:
Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.
Sofie Nordén
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2017.
Arbetstagarrepresentant, utsedd av Transportarbetareförbundet.
Född: 1984
0
Aktier i Loomis den 31/12 2019:
Revisor Peter Ekberg Deloitte AB Född: 1971 Auktoriserad revisor och medlem av FAR. Huvudansvarig revisor från och med 2018. Andra revisionsuppdrag: Svevia AB och Swedish Match AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2019: 0 Adress: Deloitte AB, 113 79 Stockholm.
Koncernledning
Patrik Andersson
Vd och koncernchef
Född: 1963
Anställd: 2016
Utbildning: Internationell civilekonom**, Lunds Universitet.
Erfarenhet: Vd Orkla Foods Sverige, Vd och koncernchef Rieber & Son, Vd för Wasabröd globalt inom Barilla-koncernen samt ledande befattningar inom Unilever-koncernen.
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Ecolean AB och AAK AB.
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 12 919 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis*: 274
Kristian Ackeby
Ekonomi- och finansdirektör
Född: 1977
Anställd: 2018
Utbildning: Civilekonom**, Högskolan i Skövde.
Erfarenhet: CFO Lindab, Vice President Corporate Control i Autoliv Inc. och Ekonomichef på Coop Inköp & Kategori AB.
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Naturstenskompaniet International AB.
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 4 500 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis*: –
Sara Björkman
Compliance-chef
Född: 1971
Anställd: 2020
Utbildning: Jur.kand. vid Stockholms Universitet
Erfarenhet: Chef Compliance Services and HR vid zeb Consulting, enhetschef Bankrätt vid Finansinspektionen, Head of Corporate Credit and Collection department Nordic vid American Express.
Andra uppdrag: –
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 0
Tillkommande aktier i Loomis*: –
Johannes Bäckman
Ansvarig för förvärv
Född: 1964
Anställd: 2013
Utbildning: Civilekonom**, Handelshögskolan i Stockholm, studier i kinesiska och thailändska vid universiteten i Stockholm, Lund och Beijing.
Erfarenhet: Corporate Development Director, Managing Director South East Asia och Mergers and Acquisitions Director för Xylem Inc.
Andra uppdrag: –
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 3 585 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis*: –
Aritz Larrea
Regionchef USA
Född: 1973
Anställd: 2014
Utbildning: Civilekonom**, Instituto de Empresa.
Erfarenhet: Landschef Loomis Spanien, Vd för Grupo Segur, Spanien.
Andra uppdrag: –
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 9 259 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis*: 5 444
Koncernledning
Georges López Periago
Regionchef Europa
Född: 1965
Anställd: 1985
Utbildning: Civilekonom**, managementutbildningar inom koncernen.
Erfarenhet: Regionchef södra Europa, landschef Frankrike och Spanien, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS.
Andra uppdrag: –
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 15 852 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis*: –
Mårten Lundberg
Personaldirektör
Född: 1965
Anställd: 2014
Utbildning: Fil. Kand HR vid Stockholms Universitet samt Executive Master HRM vid Bocconi University Milano.
Erfarenhet: HR-chef Market Units, Eniro AB, HR direktör Skandia Norden, HR-chef Swedbank International, ansvarig för Compensation & benefits Swedbank, HR If Skadeförsäkring, Sälj & marknad Skandia.
Andra uppdrag: –
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 4 292 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis*: 51
Martti Ojanen
Koncernriskchef
Född: 1962
Anställd: 2009
Utbildning: Civilekonom**, Växjö Universitet.
Erfarenhet: Vice President Risk Management Marsh AB.
Andra uppdrag: –
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 9 377 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis*: 53
Kristoffer Wadman
Innovationsdirektör
Född: 1978
Anställd: 2018
Utbildning: Master of Science at Chalmers University of Technology.
Erfarenhet: Director Business Development, ASSA ABLOY, Global Business Manager, Atlas Copco, Global Product Manager, Atlas Copco, Global Product Manager, ABB.
Andra uppdrag: Styrelseledamot Sonect AG.
Aktier i Loomis den 31/12 2019: 2 868 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis*: –
* Hänförliga till Incitamentsprogram 2018.
** Eller motsvarande utbildning.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | › | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrning Bolagsstyrning |
Intern kontroll och riskhantering | Styrelse | Koncernledning | Underskrifter och revisorns yttrande Underskrifter och revisorns yttrande |
Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot
Lars Blecko Styrelseledamot
Stockholm den 3 april 2020
Styrelsen i Loomis AB
Ingrid Bonde Styrelseledamot
Patrik Andersson Styrelseledamot, Vd och koncernchef
Sofie Nordén Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
Till årsstämman i Loomis AB (publ), org. nr 556620-8095.
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2019 på sidorna 39–58 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning
jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 3 april 2020 Deloitte AB
Peter Ekberg Auktoriserad revisor
Alf Göransson Styrelseordförande
Jan Svensson Styrelseledamot
Johan Lundberg Styrelseledamot
Introduktion Strategi Verksamhet Bolagsstyrningsrapport › Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
| › Hållbarhetsrapport | 60 |
|---|---|
| › Resultat | 79 |
| › Nyckeltal | 80 |
| › GRI-index | 83 |
| › Styrelsens och revisorns yttrande |
85 |
Hållbarhetsrapport
Rapporten1) omfattar perioden 1 januari till 31 december 2019, och redogör för Loomis hållbarhetsarbete i form av hållbarhetsplattform, väsentliga områden, utmaningar, nyckeltal, mål och resultat. Rapporten är upprättad enligt riktlinjer i den svenska Årsredovisningslagen och följer GRI:s metodik.
Loomis eftersträvar en långsiktigt hållbar affärsmodell där hållbarhetsarbetet är integrerat i styrningen av företaget. Därför återfinns hållbarhet som ett grundläggande fundament i Loomismodellen, bolagets affärsmodell.
1) Detta är Loomis femte hållbarhetsrapport och den andra som är integrerad i årsredovisningen.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
Loomis styrning av hållbarhetsarbetet
Loomis ser som sitt ansvar att bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Målet med hållbarhetsarbetet är att ta ansvar genom att på ett transparent sätt skapa bestående och långsiktiga värden för bolagets intressenter. Denna process illustreras på sidan 63 och beskriver hur Loomis har arbetat för att kartlägga och konkretisera bolagets roll, ansvar och det värde som bolaget skapar via sin verksamhet. Liksom vilka av FN:s globala mål arbetet förhåller sig till samt de policys och mål som finns på plats för att styra arbetet i rätt riktning. >Se illustration sidan 63.
Den strategiska inriktningen för Loomis hållbarhetsarbete är fastställd av Loomis styrelse i Loomis hållbarhetspolicy1). Vd och koncernchef är ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet, men ledningen av det dagliga hållbarhetsarbetet har delegerats till respektive landschef som också är ansvariga för hållbarhetspolicyns efterlevnad. Hållbarhetspolicyn omfattar sex fokusområden samt respekt för mänskliga rättigheter och arbetsrätt i linje med Loomis avtal med arbetsmarknadens parter på respektive marknad. Utveckling mot uppsatta nyckeltal mäts, följs upp, rapporteras regelbundet till styrelsen och årsvis i årsredovisningen.
Koncernens hållbarhetsplattform utformades 2017 och integrerades i bolagets affärsmodell 2018. Den är utformad efter dialog med bolagets intressenter och bygger på en analys av väsentliga aspekter med relevant koppling till verksamheten2). Som ett transportintensivt företag med starka inslag av risk och säkerhetsaspekter i den dagliga verksamheten har ansvaret för medarbetare, miljö, risk- och säkerhetsarbetet samt oetiskt beteende identifierats som bärande. Det konkretiseras i hållbarhetsplattformens sex fokusområden: nollvision för skador, minskade koldioxidutsläpp och plastvolymer, att vara en rättvis arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter för alla anställda, Loomis roll som lokal aktör i samhället samt en nolltolerans för oetiskt beteende. För att göra ansvaret, och därmed hållbarhetsarbetet, konkret finns nyckeltal och mål kopplade till respektive fokusområde. >Se sidan 64.
Tre mål för 2021
Av koncernens sex fokusområden har tre lyfts upp till att även ingå i koncernens strategiperiod 2018–2021. Dessa tre områden har tidsbestämda mål kopplade till 2021: noll arbetsskador, 30-procentig minskning av koldioxidutsläpp samt 30 procent lägre plastförbrukning. Förändingen mäts mot basåret 2017. Övriga fokusområden löper på obestämd tid.
Det första målet, för arbetsskador, är direkt kopplat till Loomis väsentliga ansvar för medarbetarnas säkerhet när de utför ett stundtals riskfyllt uppdrag att transportera kunders kontanter och värdeföremål. Loomis har en nollvision för skador, och målet till 2021 är att ingen medarbetare ska komma till skada i trafiken eller på grund av yttre våld.
Mål nummer två och tre omfattar bolagets ansvar för påverkan på miljön. Att identifiera förbättringsåtgärder som tacklar bolagets påverkan står högt på agendan. Dels handlar det om att frikoppla bolagets tillväxt från ökad miljöpåverkan i form av ökade koldioxidutsläpp, så kallad de-coupling3). Dels handlar det om att mildra den miljöpåverkan som bolaget har i dag genom att minska koldioxidutsläppen. Ambitionsnivån formuleras i målen: sänka bolagets koldioxidutsläpp och plastförbrukning med 30 procent jämfört med 2017 års nivåer.
Frikopplingen mellan tillväxt och miljöpåverkan omfattas bland annat av Loomis tillväxtstrategi att växa uppåt i värdekedjan. Ny teknologi, nya tjänster och ett nytt produktutbud kommer att ge tillväxt inom områden som inte samtidigt nödvändigtvis ökar antalet transporter. För att mildra nuvarande påverkan är fokus att öka koldioxideffektiviteten, bland annat
1) >Loomis hållbarhetspolicy är publicerad på www.loomis.com. 2) >Läs mer om väsentlighetsanalys och metod på sid 76. 3) Att bryta sambandet mellan transportlogistikens miljömässigt negativa effekter och ekonomisk tillväxt.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
genom att komplettera existerande produkter och tjänster med ny teknologi som ger mindre utsläpp och ökad operationell effektivitet. SafePoint är ett bra exempel. Att minska bolagets beroende av fossila energikällor och drivmedel samt att arbeta för en övergång till förnybara motsvarigheter är ett andra viktiga redskap. Loomis prioriterar även åtgärder som ökar resurseffektiviteten. Ett bra exempel är omställningen till att använda återvunnen plast istället för nytillverkad i verksamheten.
Framåtblick
Fokus har inledningsvis varit att implementera ramverket, utbilda samt säkra inhämtning och rapportering av data internt. Med detta på plats ökar nu koncernens aktivitet och initiativ. Till skillnad från Loomis långa erfarenhet av att arbeta med finansiella mål, är hållbarhetsmålen nyare och en viktig utveckling för organisationen. Resultaten för 2019 är koncernens andra uppföljningsår och summerar såväl framsteg som utmaningar. Perioden 2018–2021 ger, och kommer fortsätta att ge, bolaget många viktiga insikter, lärdomar och utvecklingsmöjligheter. Fram till och med 2021 ligger bolagets koldioxidreduktionsmål i linje med Parisavtalet1). Det motsvarar den koldioxidreduktion på 7,5 procent per år, vilken efterfrågas av FN. Mot slutet av strategiperioden inleds planering
och utformning efter TCFD-modellen2) samt en uppdatering av klimatmål som även fortsättningsvis ligger i linje med SBTi3) och är långsiktig formulerade till 2030 och 2050.
Framsteg för de tre huvudmålen 2019
Noll skador från trafik och våld 2021 Den största delen av årets skador, 80 procent, var under 2019 fortsatt trafikrelaterade. Det befäster hur viktig körbeteendet är för den enskilde medarbetarens säkerhet. Loomis har under året fortsatt att lyfta säkerhetsaspekterna och utbilda värdetransportören i säkrare körning. Den specialiserade mjukvara som assisterar i körbeteende finns nu installerad i 76 procent av koncernens värdetransportfordon vilket kan jämföras med 20 procent 2017.
-30 procent koldioxidutsläpp 2021 I arbetet med att sänka koncernens koldioxidutsläpp pågår flera prioriterade parallella initiativ. Ökad bränsleeffektivitet (bland annat genom värdetransportörernas körbeteende), förnybart bränsle, diversifiering av bilflottan och optimering av transporter är de viktigaste. Några vinster kan ses på kort sikt men de flesta sker över längre tid. Diversifiering av bilflottan är ett långsiktigt arbete. Äldre fordon byts ut mot lättare och mer bränslesnåla fordon där säkerheten och reglerna tillåter det. Den enskilt viktigaste komponenten för att lyckas sänka utsläppen till önskade nivåer är dock att byta ut fossil diesel mot förnybar diesel, så kallad HVO-bränsle. HVO-bränsle är dock en bristvara utanför Norden. Loomis har under 2019 kontaktat politiker och bränsleleverantörer på bolagets samtliga marknader för att uppmärksamma om situationen. Loomis fick respons från flera bränsleleverantörer som har lett till intressanta diskussioner och samtal.
-30 procent plastförbrukning 2021 Ett av årets viktigaste framsteg är det nya avtal för säkerhetspåsar som Loomis europeiska verksamheten slutfört och även implementerat i slutet av 2019. Det omfattande arbetet bidrar till att 106 olika storlekar och format kan reduceras till elva. Det ger en väsentlig reduktion i plastförbrukning och innebär ett stort kliv framåt mot att nå målet 2021.
Därtill har den europeiska verksamheten även lyckats säkra att alla påsar tillverkas av minst 80 procent återvunnen plast och klimatkompenseras till 100 procent. I Loomis amerikanska verksamhet pågår initiativ för att öka inblandningen av återvunnen plast i produktionen. Förändringar kommer att märkas till 2021.
1) Under två graders uppvärmning. 2) Task Force on Climate Related Financial Dislosure är en modell för bolag att identifiera klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. 3) Science Based Targets Initiative är en modell för bolag att sätta klimatmål som är i linje med vetenskapliga modeller.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
Loomis process för att skapa långsiktiga och hållbara värden
| Resultat väsentlighetanalys |
Resulterar i sex fokusområden |
Loomis policy |
Samverkan med FN:s hållbarhetsmål |
ESG index |
De värden som skapas |
|---|---|---|---|---|---|
| Riskhantering, hälsa, säkerhet, utbildning |
Nollvision för skador. Mål 2021: 0 skador från våld och trafik |
Hållbarhetspolicy Uppförandekod Riskpolicy |
GOD HÄLSA OCH ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR VÄLBEFINNANDE OCH EKONOMISK TILLVÄXT |
Sociala frågor (S) Bolagsstyrning (G) |
Loomis arbetar proaktivt för att reducera risk och förhindra skador. Det skapar trygghet och förtroende. |
| Koldioxidutsläpp, bränsle, energikonsumtion |
Minskade koldioxidutsläpp. Mål 2021: -30% |
Hållbarhetspolicy | HÅLLBAR BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA KONSUMTION OCH PRODUKTION |
Miljö (E) | Genom att skifta till förnybart bränsle och energi skapas vinster för miljö, sociala förhållanden och ekonomisk tillväxt. |
| Minska och sortera avfall |
Minskad plastförbrukning. Mål 2021: -30% |
Hållbarhetspolicy | HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION |
Miljö (E) | Minskad användning, omställning av produktion med återvunnet material och ökad återvinning. |
| Lika och mänskliga rättigheter, arbetsrätt |
Rättvis arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter |
Hållbarhetspolicy Uppförandekod |
JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT |
Sociala frågor (S) Bolagsstyrning (G) |
Loomis ansvar som arbetsgivare har en direkt koppling till frågor som rör förtroende, mångfald och företagskultur. En attraktiv arbetsplats skapar rätt förutsättningar för att ge den bästa service till kunder, och trivsel för anställda. |
| Etik, värderingar, anti-korruption |
Nolltolerans för oetiskt beteende |
Hållbarhetspolicy Uppförandekod Motverkande av mutor och AML |
HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN | Sociala frågor (S) Bolagsstyrning (G) |
Etik och moral bygger förtroende för verksamheten hos alla intressenter, och ger rätt förutsättningar för att fortsätta utveckla affären. |
| Minskad kriminalitet, lokala sociala projekt, intressentdialog |
En lokal aktör | Hållbarhetspolicy Uppförandekod |
HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN | Sociala frågor (S) Bolagsstyrning (G) |
Genom samarbete och dialog med intressenter bidrar Loomis till en positiv utveckling av samhället. |
Loomis mål för hållbarhetsarbetet är att ta ansvar genom att på ett transparent sätt skapa bestående och långsiktiga värden för bolagets intressenter. Illustrationen visar Loomis process för att kartlägga och konkretisera bolagets roll, ansvar och det värde som bolaget skapar via sin verksamhet. Liksom vilka av FN:s globala mål arbetet förhåller sig till samt de policys och mål som finns på plats för att styra arbetet i rätt riktning.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
| Mål för arbetsskador | Antal skador 2017-2019 | 186 skador (2019) |
|---|---|---|
| 300 | ||
| 0 | 200 100 |
|
| arbetsskador år 2021 | Mål:0 0 |
minskade koldioxidutsläpp år 2021 30%
Mål för koldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp 2017-2019, förändring % -5% (2019)
minskning av plast år 2021
30%
Mål för plastförbrukning Plastförbrukning 2017-2019, tkg -22% (2019)
Årets skador1) till följd av trafik och/eller våld uppgår till 186 stycken. 20 procent härrör från våld och resterande 80 procent är skador från trafiken. Fördelningen är i nivå med föregående år. I årets resultat finns en klar förbättring på flertalet marknader. Ett fåtal länder med en agressiv trafikkultur representerar merparten av skadorna. Arbetet med att proaktivt stärka ett säkert körbeteende fortsätter.
2019 har koncernen minskat koldioxidutsläpp från egna transporter2) med tre procent i absoluta tal. Detta trots att fler marknader har tillkommit sedan basåret 2017. Relativt operationell volym blir årets resultat en reduktion med fem procent. I den minskningen finns bland annat effekterna av att verksamheten i USA skiftar till fler lättare och mindre fordon som är mer bränslesnåla. Där ingår även koncernens kontinuerliga arbete med att effektivisera transporterna med ökad densitet som resultat.
Utvecklingen mot koncernens mål att sänka plastförbrukningen med 30 procent i absoluta tal är tillfredsställande. Årets resultat ger en minskning med 22 procent jämfört med basåret 2017. Det är framförallt den europeiska verksamheten som driver den positiva utvecklingen med en total minskning om 29 procent. Segmentets nya ramavtal för tillverkning av säkerhetspåsar innebär också att varje påse tillverkas av 80 procent återvunnet material.
1) Personskada från yttre våld och/eller trafik som orsakar frånvaro från arbetet.
Nyligen förvärvade bolag ingår inte i resultatsammanställningen. 2) Direkta koldioxidutsläpp motsvarande Scope 1.
Loomis sex fokusområden för hållbarhetsarbetet
Här följer en redogörelse av varje fokusområde, varför de är väsentliga, uppsatta mål, löpande utmaningar och risker, styrning i verksamheten, nyckeltal för att följa bolagets utveckling över tid samt årets resultat.
1 Nollvision för skador
Mål
Hälsa och säkerhet är ett väsentligt ansvar för Loomis. Loomis två viktigaste mål för sina anställda är noll dödsfall och arbetsskador. Målet noll dödsfall är införlivat i riskpolicyn sedan många år. Målet noll arbetsskador från våld och trafik är ett hållbarhetsmål sedan 2018, införlivat i strategiperioden 2018–2021. Målen har en väsentlig koppling till de anställdas hälsa och säkerhet under uppdraget att genomföra säkra transporter av kunders kontanter och värdeföremål.
Utmaningar, risker och möjligheter
I Loomis verksamhet är risk en del i arbetsvardagen. Loomis affär bygger på ett övertagande av kunders risk för att hantera deras kontanter och värdeföremål. Bolaget kör drygt 270 miljoner kilometer varje år för att möjliggöra att kontanter finns tillgängliga i samhället varje dag, under årets alla dagar. De risker och utmaningar som är associerade med uppdraget är interna
och externa, och de är väl kända. Det finns risker för personskador, samt att kunders kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen. Det är ett dubbelt ansvar och ett omfattande åtagande för Loomis att dagligen minimera risk, hålla en hög säkerhetsstandard samt skydda människor och egendom. Resultatet av arbetet har direkt påverkan och betydelse inte enbart för anställda och kunder, utan även för hur Loomis utvecklas över tid. Att minimera risk handlar om väl fungerade processer och rutiner, men också att se möjligheterna i att kontinuerligt utveckla bolagets riskarbete.
Styrning och implementering i verksamheten
Effektiv riskhantering är en central komponent för Loomis för att löpande ha kontroll över riskerna i verksamheten. Alla transporter ska vara säkra för de anställda, för bolagets kunder och för samhällsmedborgare i stort. De ska också följa och uppfylla samtliga externa säkerhetskrav, lagar och regler som kan skilja sig åt mellan olika marknader.
Med tanke på den risk som värdehantering innebär, är risk- och säkerhetsutvärdering ett självklart moment i varje ny affär. Riskhanteringen styrs från koncernen genom gemensamma riktlinjer, processer och verktyg för att säkerställa att riskarbetet är gemensamt på alla
nivåer och i samtliga delar av verksamheten. Cirka 200 personer arbetar med operationell riskhantering på koncern-, region- och landsnivå. Det operationella ansvaret för daglig riskhantering vilar på lokalkontorschefen. Lokalkontorscheferna känner kunderna, den lokala miljön och de har därför bäst förutsättningar för att värdera och hantera de risker som finns.
För att hantera och minimera risk samt säkra de anställdas hälsa och trygghet i tjänst arbetar Loomis med proaktiv riskhantering, proaktiv utbildning och träning i hälsa och säkerhet, samt en gemensam värdegrund för etik och värderingar.
Riskhantering
Robusta processer och rutiner är implementerade för att proaktivt och systematiskt identifiera, inventera, värdera, klassificera, hantera, vidta åtgärder, följa upp samt förebygga olika typer av risker. Loomis riskarbete regleras av bolagets riskhanteringspolicy. Riskerna värderas efter två kriterier: dels hur sannolik en viss händelse är, dels utifrån hur allvarliga konsekvenserna blir om den skulle inträffa. I nästa steg vägs risken mot hur lönsamheten skulle kunna påverkas. Bolaget har ett sofistikerat digitalt riskidentifierings- och riskrevisionssystem. Systemet innehåller globala, regionala och lokala kontrollfunktioner för att identifiera
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
potentiella risker men även funktioner som säkerställer hantering och uppföljning. När en identifierad risk accepterats, följs den upp kontinuerligt då förutsättningarna kan förändras över tid. Planerna följs systematiskt upp i regioner och länder. Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" för att identifiera möjliga förbättringsåtgärder och för att upprätthålla en stark riskhanteringskultur.
Hälsa och säkerhet
Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus i riskhanteringen och bolagets säkerhetsrutiner är noggrant utarbetade och baserade på risker. Ett centralt mål i Loomis hållbarhetsarbete är noll arbetsskador, ett mål som bolaget satte 2017 och strävar efter att nå till utgången av 2021. De skador som här avses är personskador som kan uppstå i samband med yttre händelser som hot, våld och rån samt skador i trafiken. För att uppnå målet är det av yttersta vikt att styra verksamheten så att alla säkerhetsrutiner är förankrade i det dagliga arbetet samt att kompetensutveckla personalen. Samtliga medarbetare som hanterar kontanter och värdeföremål arbetar utifrån strikta säkerhetsrutiner för att minimera risken och öka säkerheten. För att upprätthålla en hög och över tid stabil säkerhet genomförs löpande utbildningar, såväl teoretiska som praktiska. Utbildningarna kan till exempel inkludera hur man hanterar olika akuta, svåra, farliga
och oväntade situationer. Det sker simuleringar av olika risksituationer, träning i försvar och vapenhantering, och säkerheten i kläder, utrustning och fordon testas. En särskild mjukvara assisterar värdetransportören att köra mer säkert. Alla anställda på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras arbete. De ska vara medvetna om hur det påverkar dem själva, sina kollegor men även de personer de möter i sitt arbete. Eftersom bolaget är starkt decentraliserat kan systemen för hälsa och säkerhet samt uppfyllnad av olika certifierade standarder, såsom ISO 9001, skilja sig åt mellan marknader, men allt arbete styrs och utförs alltid efter respektive marknads rådande lagar och föreskrifter kring hälsa och säkerhet. Revisioner genomförs regelbundet av såväl externa som interna parter.
Etik och värderingar
Minst lika centralt, som riskhantering och utbildning i hälsa och säkerhet, är att medarbetarnas grundläggande värderingar överensstämmer med Loomis uppförandekod, och att bolaget styrs av en gemensam moralisk kompass. Bolagets koncernledning och varje landsledning har ett stort ansvar för att leva som Loomis lär. För alla medarbetare finns utbildningsprogram i Loomis uppförandekod, varje nyanställd genomgår ett introduktionsprogram och det finns ett fokus på att rekrytera rätt personal med rätt värderingar. Allt bidrar till att minimera risk för Loomis anställda och
för Loomis kunder. 2018 införde Loomis en gemensam digital utbildningsplattform, Loomis Academy, i syfte att underlätta genomförande och uppföljning av insatserna. 2019 visar på ökande aktivitet.
Nyckeltal och resultatindikatorer
Resultat mäts och följs upp kvartalsvis och årligen på gruppnivå enligt bland andra följande centrala resultatindikatorer:
- Antal personskador från våld och trafik1).
- Antal trafikolyckor/10 000 kilometer.
- Medarbetares uppfattning av påståendet "Loomis säkerhetsrutiner är utformade för att trygga min säkerhet.".
- Utbildning i Loomis uppförandekod och policy avseende motverkande av mutor.
- Nolltolerans för oetiskt beteende och 100 procent uppföljning av samtliga rapporter om misstänkt oetiskt beteende.
Uppföljning och resultat 2019
Varje marknad har det yttersta ansvaret för att säkerställa riskminimering och medarbetarnas hälsa och säkerhet. Detta eftersom de bättre än någon annan känner sin personal, kunder, byggnader, geografiska förutsättningar samt nationell lagstiftning och förutsättningar för olika standarder och certifieringar. Det proaktiva arbetet med att hålla en hög nivå på risk och
1) Personskada från yttre våld och/eller trafik som orsakar frånvaro från arbetet.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
säkerhetsarbetet samt förhindra att skador uppstår pågår kontinuerligt. Under 2019 har risk- och säkerhetsplaner uppdaterats och revisioner, interna och externa, genomförts enligt plan. För att upprätthålla en hög och över tid stabil säkerhet har personalen löpande tränats och utbildats. Under året har investeringar i nya bilar, säkerhetsvästar, uniformer och övervakningskameror genomförts på flertalet marknader.
Sedan Loomis 2017 införde sin nollvision för personskador och det tidsbestämda målet om noll skador från våld och trafik, har det bidragit till ökad kunskap och insikt från ett koncernperspektiv om vilken typ av skador som är vanligast. Loomis ser också att det är vissa marknader som är överrepresenterade gällande en viss typ av skador och incidenter. Uppföljningen bidrar till ökad tydlighet till var insatser bäst gör nytta. Årets skador från trafik och våld är totalt sett 186 stycken. Att jämföras med 214 stycken 2018 och 165 stycken 2017. Till skillnad från 2017 ingår nu fler nya marknader och en utökad verksamhet. En nedbrytning av siffrorna visar att största delen av årets skador, 80 procent, är trafikrelaterade. Utfallet är linje med tidigare år och befäster hur viktigt körbeteendet är för den enskilde medarbetarens säkerhet. Loomis har under året fortsatt att lyfta säkerhetsaspekterna och utbilda värdetransportörer i säkrare körning. En mjukvara som assisterar i körbeteende används nu i 76 procent av koncernens värdetransportfordon vilket kan jämföras med 20 procent utgångsåret 2017. Mjukvaran är ett bra hjälpmedel för att lyfta säkerhetsfrågorna under pågående arbete. Antal trafikolyckor per 10 000 kilometer är i stort oförändrat. Med tanke på den omfattande transportvolymen som årligen uppgår till cirka 270 miljoner kilometer, är det ett relativt lågt nummer.
Antalet skador från våld har överlag minskat. Detta trots att våldsfrekvensen ökar på vissa marknader. Det proaktiva arbetet med utvärdering av risk och säkerhetsarbete kommer fortsatt att vara prioriterat.
Som ett nyckeltal för bolagets säkerhetsarbete har medarbetarnas röst valts ut som en indikator. Sedan 2018 ställs därför följande påstående till varje medarbetare: "Loomis säkerhetsrutiner är utformade för att trygga min säkerhet.". Påståendet ställs i samband med att varje anställd går kursen i Loomis uppförandekod. Loomis får en enhetlig och tydlig återkoppling och varje medarbetare kan göra sin röst hörd. 2019 anser 85 procent att påståendet stämmer, jämfört med 86 procent för utgångsåret 2018. I år har fler medarbetare som direkt arbetar med kontanthantering gått kursen och besvarat frågan, varför underlaget skiljer sig från basåret då flertalet svarande hade kontorsarbete. Ökningen fortsätter även nästa år. Därför blir sannolikt även nästa års resultat aningen sämre.
2 Minskade koldioxidutsläpp
Mål
Generellt är Loomis mål att minska sitt beroende av fossilt bränsle och fossila energikällor. I konkreta termer är Loomis mål att sänka verksamhetens direkta koldioxidutsläpp1) med 30 procent till utgången av 2021 jämfört med basåret 2017. Målet är relativt då utsläppen ska minskas med 30 procent relativt Loomis operationella volym. Det är ett ambitiöst mål givet den korta perioden att genomföra förändringen på.
Utmaningar, risker och möjligheter
För att säkra ett effektivt flöde av kontanter och värdeföremål i samhället använder Loomis värdetransportfordon som transportmedel. En analys av bolagets totala koldioxidutsläpp visar att fordonsflottan står för merparten. Loomis miljöpåverkan är därmed till största del en konsekvens av bolagets fordonstransporter. Därför är bolagets utsläpp till luft ett väsentligt hållbarhetsområde. Utmaningarna med att ha en stor verksamhet som är beroende av fordonstransporter är att det dagligen är tusentals transporter med bränsleutsläpp, behov av täta fordonsreparationer samt dålig bränsleekonomi på grund av till exempel många start och stopp, samt ineffektiv ruttplanering och/eller körbeteendet. Framöver kan en uppstramad klimat-
1) Med direkta koldioxidutsläpp avses i första hand Scope 1. Bolaget redovisar även Scope 2 och delar av Scope 3.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
politik, på såväl nationell som internationell nivå, påverka i form av skatter på utsläpp och skattelättnader för förnybara alternativ.
Loomis strategi att klättra uppåt i värdekedjan och att öka inslagen av ny teknik innebär goda möjligheter att öka den del av affären som inte har direkta kopplingar till koldioxidutsläpp eller negativa konsekvenser för miljön.
Styrning och implementering i verksamheten
Loomis arbetar med att säkerställa resurseffektivitet och operationell effektivitet för att förbli konkurrenskraftig och bidra till en hållbar samhällsutveckling inom transporter. I arbetet med att sänka koncernens koldioxidutsläpp pågår flera prioriterade parallella initiativ. Ökad bränsleeffektivitet, förnybart bränsle, diversifiering av bilflottan och optimering av transporter är de viktigaste.
Några vinster kan ses på kort sikt men de flesta sker över längre tid. Diversifiering av bilflottan är ett långsiktigt projekt. Elbilar är ännu inte en möjlighet på grund av för kort räckvidd och andra säkerhetsaspekter. Den viktigaste komponenten för att lyckas sänka utsläppen till önskade nivåer är att byta ut fossil diesel mot förnybar diesel, så kallad HVO-bränsle. Det har dock visat sig vara en större utmaning än förväntat då tillgången till HVO-bränsle är en bristvara utanför Norden. För att uppnå sitt koldioxidmål styr bolaget verksamheten med följande verktyg:
• Transporter: Att kontinuerligt öka effektiviteten i transporterna och samtidigt minska miljöpåverkan är en strategi som alla tjänar på. En åtgärd som inleddes 2016 är en investering i en smart mjukvara som installeras i bilen för att bevaka och mäta bränsleförbrukning och fordonsanvändning på både individoch koncernnivå. Detta ger minskat fordonslitage, effektivare bränsleförbrukning samt ruttoptimering som minskar onödig körning. Dessutom påverkar mjukvaran värdetransportörens körbeteende, vilket även är positivt ur ett säkerhetsperspektiv. Samtliga tyngre fordon ska installeras med programvaran. Ökad utrullning och installering av den moderna tekniklösningen SafePoint bidrar också till att effektivisera hämtning och lämning av kontanter genom att minska behovet av frekvent upphämtning, och därmed minska totalt antal körda kilometer. Att öka densiteten per rutt är också en prioriterad lösning. Sammantaget söker bolaget öka affären men samtidigt minska antal stopp och körda kilometer.
• Bränsle: Den största positiva påverkan på utsläppsnivåerna sker via ökad bränsleeffektivitet samt i övergången till förnybara drivmedel. Att köra effektivt och bränslesnålt minskar bränslekonsumtionen, och därmed utsläppen. Att ersätta standarddiesel med 100 procent HVO eller diesel med en hög inblandning av HVO ger kraftiga reduktioner i koldioxidutsläpp. Utvecklingen går relativt långsamt på grund av låg
tillgång till HVO och en tröghet på marknaden. Loomis känner ett ansvar för att aktivt driva på utvecklingen. Ytterligare en försvårande faktor i att uppnå högre bränsleeffektivitet är det regelverk som bolaget omfattas av, och som på flera stora marknader fastställer att fordonet av säkerhetsskäl måste stå på tomgång vid kontantleveranser. En överslagsberäkning visar att fordon står på tomgång uppemot 50 procent av sin tid och att det motsvarar cirka 10 procent av bränsleförbrukningen.
- Diversifiering: 75 procent av Loomis fordon är bepansrade av säkerhetsskäl och är därför tunga. Fordonsflottan förnyas löpande. Äldre fordon byts ut mot lättare och mer bränslesnåla fordon där säkerheten och reglerna tillåter det. En ny bil har effektivare motor och lägre utsläppsnivåer av lokala utsläpp. I den mån det är möjligt, med hänsyn till lokala regler gällande kontanthantering, försöker Loomis även köpa lättare och mindre fordon som är mer bränslesnåla, alternativt fordon med ny teknik. Det är dock inte oproblematiskt då dessa fordon i många fall inte klarar vikten från det pansar som bilen i vissa länder behöver vara utrustad med. Pilotprojekt med elfordon pågår i USA och i flera europeiska länder.
- Energikonsumtion: Totalt sett är gruppens energikonsumtion en liten del av den totala volymen koldioxidutsläpp. Den uppgår till 12 procent. För att
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
minimera beroendet av fossila energikällor och överlag sänka energikonsumtionen pågår två större aktiviteter. Det ena är inriktat på att växla över energikonsumtion till förnybara källor, såsom sol, vind och vatten. Det andra är att identifiera energibovar, såsom datacenter. Genom en konsolidering av antal datacenter kan en markant energibesparing göras. I USA är detta redan genomfört, och ett projekt har nu även startat i Europa. Det uppskattas resultera i en väsentlig reduktion av kilowattimmar och att energiförbrukningen för datacenter i Europa minskar med 70 procent till och med 2021. Samtliga nya datacenter får all energi från förnybar energi.
Nyckeltal och resultatindikatorer
Resultat mäts och följs upp kvartalsvis och årligen på gruppnivå enligt följande centrala resultatindikatorer:
- Förändring direkta koldioxidutsläpp/operationell volym och förändring totala koldioxidutsläpp.
- Bränsleförbrukning/kilometer.
- Andel fordon installerade med smart mjukvara.
Uppföljning och resultat 2019
En bild av bolagets totala koldioxidutsläpp 2019 visar att transport av kontanter står för cirka 70 procent, energi 12 procent och tredjepartstransporter 14 procent (Loomis anlitar tredje part för viss transport av kontanter). Resterande fyra procent är affärsresor och produktion av säkerhetspåsar. Anledningen att bolagets
totala utsläpp är 15 procent högre jämfört med rapporterade siffror för 2017 är en förbättrad kontroll och redovisning av utsläpp från tredjepartstransporter.
Direkta utsläpp från egna transporter 2019 har minskat med tre procent i absoluta tal jämfört med 2017. Detta trots att fler marknader nu ingår i gruppen och verksamheten har växt. Bolagets mål är att minska gruppens utsläpp med 30 procent i relation till operationell volym. Årets resultat blev en reduktion på fem procent av direkta CO2e/operationell volym, jämfört med 2017.
Det är framförallt den amerikanska verksamheten som bidrar till minskningen. Under året har Loomis USA kört färre kilometer, förbrukat mindre bränsle och förnyat sin fordonsflotta med lättare bepansrade fordon. 2019 utgörs den amerikanska fordonsflottan av 463 lättare fordon, vilket motsvarar 15 procent av total flotta. Under 2020 är målsättningen att öka andelen till 20 procent.
För 2019 konstateras även en ökad effektivitet med ökad densitet i antal stopp på genomförda rutter. Fler installerade SafePoint-enheter bedöms på sikt minska antalet körda kilometer i relation till omsättningen. Det kommer att ge ytterligare kraft åt förbättringar.
En fortsatt utmaning för Loomis är den ständiga närvaron av risk för våld, vilket försvårar en generell övergång till lättare och mindre fordon. Elfordon har testats på flera marknader under 2019. Resultaten visar att få klarar den räckvidd, vikt och de säkerhetsföreskrifter som en värdetransport kräver för att bibehålla säkerheten för de anställda och för lasten. Det innebär troligtvis att elbilar inte är en lösning som på kort sikt kommer att bidra väsentligt till en reduktion av gruppens koldioxidutsläpp.
Det är dock glädjande att den amerikanska verksamheten under året, som första värdetransportör i världen, fick en leverans av två eldrivna, specialtillverkade bepansrade värdetransportfordon. Det är ett projekt som genomförs med ett startup-företag i Kalifornien. Det unika fordonet väger över tolv ton och lastad kan den väga över 15 ton. Bilarna har testats för drift i Kalifornien och ett flertal utmaningar har funnits. Det är framförallt räckvidden, men även att luftkonditionering dränerar bilens batteri snabbare, vilket i sin tur ytterligare begränsar räckvidden. Den amerikanska verksamheten fortsätter att försöka hitta lösningar på dessa utmaningar. Nu testas till exempel ett separat batteri för luftkonditioneringen. Om tillfredsställande resultat uppnås väntar en större beställning till marknaden i Kalifornien. Leverans av fordons förväntas då kunna ske under 2021. Loomis bedömer fortfarande att elbilar är en lösning som på lång sikt kan bidra till att minska gruppens koldioxidutsläpp.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
HVO-bränsle1) är den enskilt viktigaste nyckeln till att snabbt och effektivt sänka koldioxidutsläpp från transporter. I Sverige, Norge och Finland finns tillgång, däremot kan det konstateras att tillgång till HVO saknas på övriga marknader. I dag är produktionstakten för låg och efterfrågan överstiger tillgången.
Under 2019 har Loomis sökt efter möjliga leverantörer och infrastrukturlösningar. För att belysa situationen, adressera marknadens trögrörlighet och uppmana till en lösning för att öka tillförseln av förnybar diesel har Loomis brevledes kontaktat cirka 100 politiker, icke-statliga organisationer och drivmedelsleverantörer i Europa, Turkiet och USA under 2019. Många kontakter är tagna och flera diskussioner har förts. Hittills har Loomis inte fått sina behov tillgodosedda eftersom den volym av HVO som finns på marknaden används av EU-länder för att möta sin reduktionsplikt2 . I USA har samtalen lett till att en pilot med HVO inleds i Kalifornien under första kvartalet 2020. Just nu är det den enda stat i USA som kan erbjuda en sådan lösning.
Sammantaget är 2019 års resultat för reduktion av koldioxid under önskad och eftersträvad nivå. Bristande tillgång till HVO/fossilfri diesel är en utmaning som Loomis delar med andra aktörer inom transportindustrin. I dagsläget ser situationen ut att vara oförändrad åtminstone under kommande tre år. Hur lagstiftning och skattepolitik kring biobränslen utvecklas kommer få stor betydelse. Övergång till elfordon har visat sig ha en lång utvecklingskurva. Kraven på säkerhet och räckvidd gör att de existerande alternativen inte fungerar för Loomis verksamhet. Loomis fortsätter sitt arbete med att hitta och skapa fungerande lösningar.
Bolagets koldioxidintensitet, tCO2e/MSEK, för basåret 2017 var 9,47. 2019 har den förbättrats till 8,39.
3 Minskad plastförbrukning
förändringsarbete och åtgärder sätts in som bidrar till en omställning av produktionskedjan.
Styrning och implementering i verksamheten
Som ett av flera led för att minska bolagets klimatpåverkan sätter Loomis in åtgärder som rör användningen och förbrukningen av plast i verksamheten. Standarden för påsarnas utformning är minutiöst kontrollerad för att minimera risk och öka säkerhet. Att helt överge plast för annat material är inte ett fungerande alternativ i dagsläget. Loomis arbetar därför i första hand med att minska och effektivisera total mängd använd plast, att öka inblandningen av återvunnet material i produktionen samt att se till att använd plast går till återvinning för att skapa ett kretslopp.
För att på kort sikt minska gruppens plastvolymer ser Loomis två huvudalternativ: att använda säkerhetspåsar tillverkad av återvunnen plast eller av icke-fossil plast samt att dra ner på totala volymer genom ökad effektivitet. För att röra sig i rätt riktning sker ett arbete i tre steg: 1) samordna inköp och standardisera storlekar och format, 2) dialog med tillverkare runt ökad användning av återvunnet material i tillverkningen. Utgångspunkten är att nya säkerhetspåsar ska tillverkas av minst 60 procent återvunnet material, samt 3) ökad cirkuläritet, det vill säga källsortera förbrukad plast för
Mål
Säkerhetspåsar för kontanter tillverkas av plast eftersom materialet på ett effektivt sätt uppfyller samtliga omfattande branschstandarder och säkerhetskrav. Målet är att öka resurseffektiviteten och minska råvaruåtgång vid tillverkningen så att koncernens plastförbrukning minskar med 30 procent till utgången av 2021, jämfört med basåret 2017.
Utmaningar, risker och möjligheter
Ny plast av fossilt material tillverkas av planetens begränsade resurser. Därför har Loomis initierat ett
1)Att jämföras med diesel, men tillverkad av förnybara råvaror. 2) Styr hur drivmedelsleverantörerna ska minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel genom att blanda in biodrivmedel.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande | ||
återvinning. Sedan arbetet inleddes 2018 har åtgärder vidtagits som banar väg mot det uppsatta målet 2021.
Resultatindikatorer
Utveckling och resultat följs upp enligt följande resultatindikatorer:
- Förändring av total plastförbrukning.
- Andel återvunnen plast.
- Andel källsorterad plast.
Uppföljning och resultat 2019
Under året har den europeiska verksamheten tecknat och implementerat ett nytt centraliserat avtal för säkerhetspåsar. Det ger en gemensam lösning för tillverkning och leverans. Ett omfattande standardiseringsarbete minskar antalet olika utföranden och modeller från 106 till elva. Färre antal modeller möjliggör en reducerad råvaruförbrukning då både storleken på säkerhetspåsarna och svinn minskas. Säkerhetspåsarna kommer också tillverkas i tunnare material men med bibehållen säkerhetsnivå. Dessutom har Loomis säkrat att samtliga påsar tillverkas av minst 80 procent återvunnen1) plast. För att uppnå koldioxidnetutralitet klimatkompenseras2) i förväg all produktion med tillhörande transport via bolagets leverantörer. Klimatkompensationen sköts via tredje part. Loomis bidrag går till projekten Clean Oceans Plastic Bank Worldwide och Forest Protection Pará i Brasilien. Plastprojektet ut på att konstruera en infrastruktur kring insamling av plast i länder som Haiti, Indonesien och Filippinerna. Insamlad plast byts in i en lokal "plastbank" mot pengar, mat, rent vatten eller till och med skolpeng för att skapa möjlighet till överlevnad, och samtidigt städa upp plast från naturen. Insamlad plast återvinns och återinförs i produktionsprocessen. Projeketet i Brasilien har som målsättning att förhindra fortsatt kommersiell skogsavverkning genom att bistå familjer lokalt i området Pará med alternativa inkomstkällor, till exempel stöd för handel med açaí-frukten.
I jämförelse med verksamheten i Europa har Loomis amerikanska verksamhet lägre inköpsvolymer av plast eftersom majoriteten av kunderna själva tillhandahåller de påsar som ska användas. För att minska de volymer som Loomis kan påverka pågår ett liknande arbete med att minska råvaruförbrukning och introducera återvunnen plast i produktionen som i Europa. Full implementation av arbetet förväntas ske 2020. Resultatet väntas få full effekt 2021.
Årets resultat visar att Loomis Europa har minskat total förbrukning av plast med 29 procent jämfört med 2017 års nivåer. USA har minskat total förbrukning av plast med med 3 procent mot 2017 års nivåer. Totalt sett har gruppen minskat total förbrukning av plast med 22 procent jämfört med 2017 års nivåer. Mängden återvunnen plast i produktion har ökat till 24 procent jämfört med fem procent 2017. 2020 borde effekten av den europeiska avtalet bli fullt synligt. Koncernens källsortering av säkerhetspåsar har ökat till 16 procent, från sju procent 2017. Som helhet visar resultatet att arbetet utvecklas i rätt riktning. Loomis bedömer att målet för 2021 kommer att uppnås.
4 Rättvis och jämställd arbetsgivare
Mål
Loomis ansvar som arbetsgivare har en direkt koppling till frågor som rör förtroende, mångfald och företagskultur. Personal som är motiverad och som kompetensutvecklas är en grundläggande byggsten för en hållbar organisation. Detta är en förutsättning för att varje dag kunna erbjuda kunderna förstklassig service med hög säkerhet. Loomis mål är att vara en rättvis och jämställd arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter för alla.
Utmaningar, risker och möjligheter
Som serviceföretag är Loomis i hög grad beroende av sina medarbetare. Deras yrkesskicklighet och förmåga att bygga förtroende hos kunderna är avgörande för verksamhetens resultat. Konkurrensen om kompetent personal är stor och det är en utmaning för
1) Certifierad av tysk eco label Blue Angel (1978). 2) Klimatkompensation är att betala en avgift som går till projekt (främst i utvecklingsländer) som ska minska utsläppen av koldioxid eller andra växthusgaser motsvarande de utsläpp som man orsakat.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
alla marknader, om än i olika omfattning, att rekrytera och behålla personal i önskad grad. Som arbetsgivare är det Loomis ansvar att skapa en stimulerande arbetsplats för att attrahera och utveckla medarbetare. Då säkerställs en högkvalitativ leverans och en fortsatt utveckling av verksamheten.
Styrning och implementering i verksamheten
Eftersom Loomis är en starkt decentraliserad organisation med verksamhet på många marknader med olika kulturer är det viktigt att verka utifrån en gemensam värdegrund. Denna grund utgörs av Loomismodellen och genom affärsmodellens gemensamma värderingar, uppförandekod, principer och processer styrs det dagliga arbetet. Loomismodellen ger bolaget ett ramverk som skapar förtroende, säkerhet och tydlighet för alla inblandade parter, på alla nivåer. Oavsett om det rör sig om kund, aktieägare eller medarbetare ska förväntningarna på Loomis som arbetsgivare ligga på en hög nivå.
Ansvaret för medarbetarna och styrning av det dagliga arbetet ligger ytterst på varje landschef. I Loomis hållbarhetspolicy finns bolagets anslutning till FN:s principer om mänskliga rättigheter och fri arbetsrätt (ILO)1) fastlagt. Bolaget håller även årligen ett European Works Council (EWC), en sammankomst för en öppen värdeskapande dialog mellan Loomis fackliga representanter och koncernledningen. Varje land följer lokala rådande lagar och regler. Finns grund för att etablera kollektivavtal medverkar Loomis, enligt sitt avtal med UNI2), när det är i enlighet med lokala lagar och regler.
Värderingar och uppförandekod
Loomis arbetsgivaransvar är att se till att alla anställda erbjuds en säker arbetsplats och en god och öppen arbetsmiljö. I bolagets uppförandekod återfinns de grundläggande värderingar och koder som bland annat tydligt fastställer bolagets nolltolerans för all form av diskriminering och särbehandling, samt att varje individ ska behandlas med respekt. I de fall där medarbetare inte känner sig trygga med att föra fram sin åsikt finns en anonym visselblåsarfunktion, Loomis Integrity Line. I uppförandekoden fastställs Loomis värderingar: People, Service, Integrity. Ett sätt att säkra att koden och dess värderingar hålls levande i företagskulturen är att inkludera den i introduktionspaketet som varje nyanställd på bolaget får. Sedan 2018 är målet också att alla anställda ska genomföra en årlig repetitionskurs i uppförandekoden. >Loomis uppförandekod finns tillgänglig på bolagets hemsida, www.loomis.com
Styrningsmodell
För att ytterligare säkra en gemensam linje i den decentraliserade koncernen finns gemensamma principer för styrning av personalavdelningens arbete. Betydande värden uppstår när 25 000 personer förstår och kan leva upp till bolagets löfte till kunderna. Guidande i arbetet är devisen "Attrahera & Rekrytera – Behåll & Utveckla". Principerna omfattar processer för rekrytering, lönesättning, medarbetarundersökningar och kompetensutveckling. Till exempel: för att säkra en rättvis och objektiv bedömning av lön och förmåner tillämpas en "farfarsprincip", det vill säga närmaste chef fattar inte slutgiltigt beslut, utan chefen två steg ovanför måste godkänna.
I arbetet med kompetensutveckling av medarbetare finns förutom regelbundet återkommande utbildningar inom hälsa och säkerhet även gemensamma utvecklings- och successionsprogram samt utvecklingssamtal. I rekryteringsprocessen finns gemensamma checklistor där bakgrundskontroll av varje medarbetare är ett obligatoriskt inslag. Det är den lokala ledningens ansvar att säkerställa att alla medarbetare har rätt förutsättningar, utbildning och kompetens för att utföra sitt uppdrag.
Varje land genomför regelbundet egna medarbetarundersökningar för att följa upp utvecklingen. På koncernnivå genomförs årligen en medarbetarundersökning för att följa utvecklingen mot tre resultatindikatorer som är en del av hållbarhetsplattformen. Se nedan två av dessa. >Den tredje återfinns under fokusområdet Nollvision för skador på sidan 65.
1) Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. 2) UNI Global Union är en internationell sammanslutning för cirka 900 fackförbund från hela världen.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport › |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
Nyckeltal och resultatindikatorer
Hur Loomis lever upp till sitt ansvar som arbetsgivare, mäts och följs upp på gruppnivå enligt följande resultatindikatorer:
- Medarbetares uppfattning av två påståenden: "På Loomis behandlas vi rättvist oavsett ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller kön." samt "Jag anser att Loomis är en ansvarstagande arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter.".
- Kunders uppfattning av påståendet: "Jag anser att Loomis är en rättvis, jämställd och ansvarstagande arbetsgivare och samhällsaktör.".
- Genomsnitt antal utbildningstimmar per anställd/år.
Uppföljning och resultat 2019
Under 2019 har ett flertal aktiviteter genomförts för att stärka Loomis ansvar som arbetsgivare. Bolaget har fortsatt investera i den gemensamma värdegrunden, stärkt upp kompetensutvecklingen samt ökat kunskapsutbytet mellan länderna.
Gemensam värdegrund
Under 2019 har Loomismodellen utvecklats från att vara ett verktyg som affärsmodell för bolagets chefer till att bli en digital handbok för alla medarbetare. Utbildningar i Loomismodellen och regelefterlevnad sker via koncernens gemensamma digitala utbildningsoch utvecklingsplattform, Loomis Academy. Under 2019 har den obligatoriska e-kursen i bolagets uppförandekod och motverkande av korruption fortsatt och plattformen har även använts i andra typer av lokala utbildningar.
Framgent ska Loomis Academy även nyttjas för att mer proaktivt dela kunskap och lärdomar kring befintliga och nya produkter och tjänster i syfte att öka effektiviteten och lönsamhet inom gruppen. Till exempel kan kunskap kring optimala kontanthanteringsrutiner från ett land med hög marginal till länder med lägre rörelsemarginal kopieras och spridas, eller medarbetare kan utbildas i nya kunderbjudanden som till exempel Sonects tjänster i takt med att de ska lanseras på nya marknader.
Kompetensutveckling
Nödvändigt ledarskap och kritiska kompetenser på Loomis olika marknader varierar. Varje land har sina egna förutsättningar och utmaningar, bolagsförvärv och därmed ny kompetens ska tas tillvara samtidigt som Loomis lokalt ska förflytta sig högre upp i värdekedjan. Ledarskapet behöver utvecklas och ledningsgrupper förberedas för den större roll som det innebär att driva Loomis över tid. Ett initiativ till ett ledarskapsprogram är framtaget och planerat att lanseras under 2020. Förberett är även Loomis Improvement Method, en metod som syftar till att ge ländernas lokala ledningsgrupper hjälp till självhjälp i affärsutveckling och ständig förnyelse. Målet är att under 2020 involvera flera intresserade landsledningar i ett pilotprojekt.
Baserat på erfarenheterna från pilotprojektet kommer sedan ytterligare länder att ansluta.
Kunskapsbyte
Gemensamma verktyg och kunskapsutbyte mellan länderna blir allt viktigare. Ett centralt stöd i detta är den digitala interna mötesplatsen, och affärsmodellen, Loomis Model 2.0, som har tagits fram för att öka förståelsen för och kunskapen om Loomis strategi, verksamhet och arbetssätt. Under 2019 har alla medarbetare fått introduktion och tillgång till det digitala verktyget, tillgänglig i mobil och dator. Loomis Model 2.0 används även i rekryteringssituationer, vid interna chefsträningar och i mötet med våra kunder. Återkoppling från organisationen lyfter fördelar som verktygets enkelhet, tillgänglighet och användarvänliga innehåll. Fokus för 2020 och framåt är att vidareutveckla innehåll och den interna kommunikationen för att främja interaktion och upprätthålla Loomis Model 2.0 som en aktiv mötesplats internt.
För att skapa transparens kring hur Loomis lever upp till sitt ansvar som arbetsgivare ingår tre påståenden som resultatindikatorer. Resultaten är en direkt spegling av medarbetarnas och kundernas uppfattning av Loomis. Som en del av kursen i Loomis uppförandekod och policy avseende motverkande av mutor ombeds alla medarbetare bedöma hur väl de anser att två olika påståenden om Loomis som arbetsgivare
Introduktion Strategi Verksamhet Bolagsstyrningsrapport › Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Resultat Nyckeltal GRI-index Styrelsens och revisorns yttrande
stämmer. Årets resultat visar att 85 procent av bolagets medarbetare anser att "På Loomis behandlas vi rättvist oavsett ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller kön." 84 procent av medarbetarna instämmer även i påståendet "Jag anser att Loomis är en ansvarstagande arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter.". 2019 är andra året som frågorna har ställts. Till nästa år kommer fler medarbetare, och även nya medarbetare, svara på frågorna varför det sannolikt kommer ske en rörelse i resultaten.
Parallellt med medarbetarundersökningen genomförs en kundundersökning. I år har denna undersökning helt och hållet varit koncentrerad till hållbarhetsfrågan. Kunderna har tillfrågats om hur de bedömer Loomis som arbetsgivare i förhållande till sina medarbetare. Årets resultat visar att 88 procent av tillfrågade kunder instämmer i "Jag anser att Loomis är en rättvis, jämställd och ansvarstagande arbetsgivare och samhällsaktör.". Frågorna ställs och följs upp en gång per år. Detta var andra året som frågorna ställdes. >Se tabell med centrala resultatindikatorer på sidan 79.
5 Nolltolerans för oetiskt beteende
Mål
Loomis ska upprätthålla och främja affärsmetoder av högsta etiska standard. Bolaget strävar ständigt efter att utveckla sin integritetshantering och efterlevnad av regelverk, en uppgift som aldrig kan betraktas som slutförd. Därför sätter Loomis inte upp ett kvantitativt mål såsom noll incidenter. Loomis inställning, och mål, är i stället att ha en nolltolerans för oetiskt beteende.
Utmaningar, risker och möjligheter
För en verksamhet vars affärsmodell är baserat på förtroende är ämnen som korruption och bestickning av väsentlig betydelse. För en hållbar utveckling över tid måste Loomis ständigt vara uppmärksam och medveten om risker kopplade till oetiskt beteende för att skydda företaget, sina anställda och kundernas värden. Risken för bedrägeri eller annan avvikelse från gemensamma värderingar och riktlinjer finns alltid. Utmaningen är att kontinuerligt utvärdera externa och interna risker och hålla bolagets gemensamma värderingar för etik och moral levande i verksamheten. Lösningen är att ha rutiner och processer på plats för att löpande kunna följa arbetet, identifiera avsteg och alltid vidta åtgärder.
Styrning och implementering i verksamheten Loomis har ett starkt ramverk för etik inom bolaget som framförallt styrs via Loomismodellen. Den fungerar som en moralisk kompass för hela verksamheten med styrning mot gemensamma värderingar, uppförandekod, hållbarhetspolicy samt tio centrala principer för hur verksamheten ska organiseras och bedrivas. >Läs mer på sidan 31.
Med insikten om att det är de anställda som skapar den etiska kulturen på Loomis är uppförandekoden central för nolltoleransregeln. Medarbetarnas grundläggande värderingar behöver överensstämma med uppförandekoden. Bolagets koncernledning och varje landsledning har ett stort ansvar för att leva som Loomis lär. För alla medarbetare finns kompetens- och utbildningsprogram i Loomis uppförandekod, varje nyanställd genomgår ett introduktionsprogram, och det finns ett fokus på att rekrytera rätt personal med rätt värderingar. Allt bidrar till att minimera risk för oetiskt beteende med negativ påverkan på Loomis eller kunderna.
Sedan 2010 finns ett anonymt visselblåsarsystem för rapportering av oetiskt beteende, Loomis Integrity Line. Det är ett internt rapporteringsverktyg, som alla medarbetare i koncernen kan ringa eller mejla till (lokalsamtal på lokalt språk) för att anonymt rapportera iakttagelser och uppmärksamma beteenden som misstänks strida mot Loomis värderingar, uppförandekod eller andra rådande policys, lagar och regler. Samtalen hanteras av tredje part och rapporteras
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
sedan vidare till koncernens personal- och riskdirektörer efter bedömning och kategoriseringar av tredje part. Det finns även möjlighet att rapportera till ordförande i revisionsutskottet. Samtliga ärenden kring oetiskt beteende som inkommer till koncernen ska följas upp, utredas och lämpliga åtgärder vidtagas.
Resultatindikatorer
Resultat mäts och följs upp kvartalsvis och årligen på gruppnivå enligt bland andra följande centrala resultatindikatorer:
- 100 procent uppföljning av rapporter om oetiskt beteende.
- Kundernas uppfattning av påståendet: "Loomis är en pålitlig leverantör.".
- Andel medarbetare som under året utbildats i Loomis uppförandekod och policyn avseende motverkande av mutor.
Uppföljning och resultat 2019
2018 införde Loomis en gemensam digital utbildningsplattform som underlättar genomförande och uppföljning av många insatser. Målet sattes att alla medarbetare årligen ska få kompetensutbildning i Loomis uppförandekod och i policyn avseende motverkande av mutor. Första året gick 60 procent av alla medarbetare utbildningen. Resultatet för 2019 blev detsamma. Verksamheten i USA har lyckats bäst med sitt genomförande. Drygt 76 procent av medarbetarna har gått
utbildningen. Den ingår nu också som en del av ett obligatoriskt introduktionspaket för alla nyanställda. Verksamheten i Europa fick ett lägre utfall, 50 procent, eftersom Frankrike fick ett uppskov med genomförande till första kvartalet 2020. Detta eftersom verksamheten haft fullt upp med integrationen av två nya förvärv. Om Frankrike exkluderas ökar Europas genomförandegrad till 63 procent.
Till 2020 ser Loomis att utbildningen och genomförandet har implementerats som en naturlig del i verksamhetsstyrningen. Totalt har drygt 22 000 av 25 000 medarbetare gått kursen vid åtminstone ett tillfälle. Det är ett starkt kvitto på plattformens genomslag och hittills ett tillfredsställande resultat att Loomismodellen med sitt starka etiska ramverk når ut till alla anställda.
I kundundersökningen har kunderna tillfrågats om de bedömer att "Loomis är en pålitlig leverantör.". Årets resultat visar att 90 procent av tillfrågade kunder instämmer till fullo i påståendet, vilket bedöms vara ett gott kvitto på kundförtroende.
Som tidigare beskrivits har Loomis en nolltolerans för oetiskt beteende. Varje rapport eller anmälan om potentiell oetiskt beteende ska alltid följas upp, och åtgärder vidtas. Under 2019 har 100 procent av inkomna rapporter om oetiskt beteende följts upp. Av totalt antal mottagna anmälningar är merparten synpunkter på lokala operationella situationer. Inget ärende under året har föranlett koncernchefens eller styrelsens involvering.
6 En lokal aktör
Mål
Att vara en lokal aktör kännetecknas av att vara en del av det lokala samhället och känna sina kunder och övrig omgivning. Att vara en ansvarstagande lokal aktör innebär framförallt att samarbeta med och föra en kontinuerlig transparent dialog med bolagets intressenter.
Utmaning, risk och möjligheter
Vad som händer i samhället har direkt betydelse för Loomis verksamhet. Eftersom Loomis är en koncern verksam på många marknader med olika kulturella särdrag och med en starkt decentraliserad affärsmodell är det viktigt att ha en nära dialog med den lokala marknaden för att följa, förstå och påverka samhällsutvecklingen i en hållbar riktning.
Styrning och implementering i verksamheten
Ansvaret för implementering av bolagets gemensamma hållarbetsarbete, inklusive respekten för mänskliga rättigheter och fri arbetsrätt, formulerade i Loomis hållbarhetspolicy, ligger på landsorganisationerna. Ledningen för varje marknad Loomis är verksam på har
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
ett stort ansvar att leva nära sina intressenter och att vara en proaktiv partner. Här finns till exempel utrymme att utveckla och engagera sig i lokala projekt av social karaktär som ligger nära ett eller flera lokalkontor. Det finns flera goda exempel på sådana samarbeten som löpt under lång tid. Till största del handlar det om att leva nära sin marknad för att snabbt kunna förstå marknadssignaler, identifiera förändringar i kundbeteende och ha rätt kunskap om vilka lagar och regler som påverkar relationen till de anställda eller verksamheten. En god lokal dialog ger förutsättningar för bra samarbeten med lokala intressenter över tid.
Uppföljning och resultat 2019 Kunddialog
I Loomis väsentlighetsanalys 2017 tillfrågades intressenter om vilka områden bolaget har en väsentlig påverkan inom. Resultatet är grunden till Loomis hållbarhetsplattform. Två av 16 resultatindikatorer är direkt kopplade till kundens uppfattning om Loomis roll som arbetsgivare och som en pålitlig leverantör man har förtroende för. Med start 2018 inhämtar bolaget årligen kundernas återkoppling. Årets undersökning är den andra. Kunderna har lämnat sitt omöme på en sjugradig skala huruvida de anser att: "Loomis är en rättvis, jämställd och ansvarstagande arbetsgivare och samhällsaktör." och "Loomis är en pålitlig leverantör.". Resultatet visar att 88 procent (82) instämmer i påståendet om Loomis som arbetsgivare och 90 procent (90) instämmer i påståendet att man som kund har förtroende för Loomis. Vid samma tillfälle passade Loomis även på att ställa några frågor kring det pågående hållbarhetsarbetet, och dess inrikning. Att likna vid en enkel validering av de sex fokusområdena. Det viktigaste fokusområdet för samtliga kunder, oavsett marknad, är nolltoleransen mot oetiskt beteende. I andra hand kommer arbetet med att förhindra olyckor från våld och trafik. Samtliga fokusområden hamnar dock över 80 procent vilket betraktas som en bekräftelse av kunderna.
Leverantörsdialog
För att öka transparensen för bolagets påverkan utmed hela värdekedjan har Loomis under 2019 inlett en översyn och utveckling av sin leverantörspolicy ur ett hållbarhetsperspektiv. Loomis europeiska verksamhet är först ut, och kommer med start 2020 inleda dialog med bolagets största leverantörer. Dels handlar det om att tydliggöra bolagets position i förhållande till de sex fokusområdena, dels handlar det om att i dialog söka uppbackning och samsyn för att öka värdet utmed hela leverantörskedjan. Till nästa strategiperiod har Loomis för avsikt att utveckla området.
Intressentdialog
Ett område som berördes i väsentlighetsanalysen 2017, men inte ansågs vara Loomis primära ansvar, var att minska kriminalitet i samhället. För Loomis är ett naturligt intresse att bidra till minskad kriminalitet i samhället eftersom det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö vid transport av kunders kontanter och värdeföremål. Loomis önskar finna lokala partners som bidrar till att unga får en bättre uppväxtmiljö och skolgång, ökar deras framtidsutsikter och därigenom minska risken för att hamna inom kriminalitet. Allt detta till gagn för den enskilde individen, det lokala samhället och för en säkrare arbetsmiljö för Loomis anställda. Under 2019 har Loomis initierat ett arbete globalt i syfte att finna en eller flera lokala samarbetspartners.
HVO-bränsle1) är som tidigare nämnts en viktig nyckel till att snabbt och effektivt sänka gruppens koldioxidutsläpp. Under 2019 har bolaget sökt efter möjliga leverantörer och infrastrukturlösningar. De efterföljande dialogerna har berikat bolagets kontaktytor och gett möjlighet till många intressanta samtal.
Loomis har via bolagets hållbarhetspolicy anslutet sig till FN:s principer om mänskliga rättigheter och fri arbetsrätt (ILO). Under året har Loomis genomfört ett European Works Council (EWC), en sammankomst för en öppen värdeskapande dialog mellan Loomis fackliga representanter och koncernledningen. Ett aktivt och kontinuerligt deltagande i olika branschföreningar berikar ytterligare Loomis intressentdialog. >För lista över medlemskap se sidan 83.
1) Att jämföras med diesel, men tillverkad av förnybara råvaror.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
Metodbeskrivning
Underlaget för Loomis hållbarhetsplattform är baserat på lagkrav inom Årsredovisningslagen samt utfallet av en genomförd väsentlighetsanalys. Arbetet har utförts i enlighet med GRI-praxis och har hjälpt Loomis att ringa in vilka områden inom miljö, ekonomi och sociala förhållanden som bolaget ska koncentrera sitt arbete till, och rapportera på. Dessa områden har även kopplats mot relevanta globala hållbarhetsmål uppsatta av FN.
Väsentlighetsanalys
Processen inleddes 2016 med ett arbete i två steg för att identifiera bolagets väsentliga områden och avgränsningar: först ett internt utvärderingsarbete inom bolagets utökade ledningsgrupp och sedan en intressentdialog med anställda, kunder och viktiga beslutsfattare. Att ta hänsyn till framkomna aspekter har varit viktigt för att få en korrekt förståelse för Loomis påverkan och hur de är relaterade till företagets affärsmodell och strategi.
Steg 1: Internt utvärderingsarbete
Ett internt utvärderingsarbete inleddes med en hållbarhetsundersökning hos koncernledningen och regionala ledningsgrupper. Resultaten diskuterades i en utökad ledningsgrupp. Undersökningens syfte var trefaldigt:
- Att rangordna väsentliga aspekter viktiga för att bedriva en hållbar verksamhet.
- Att identifiera och prioritera intressenter för vidare dialog om hållbarhetsfrågor. Utfall: kunder, anställda, myndigheter, styrelse och leverantörer.
- Att analysera vilka områden intressenter pekar på som väsentliga.
Utfallet av den interna rangordningen av väsentliga aspekter, viktiga för att göra hållbara affärer, visade på fem huvudområden:
-
- Värderingar, etik och bolagets uppförandekod.
-
- Delta i lokala projekt av social karaktär.
-
- Kostnadseffektivitet.
-
- Reducera koldioxidutsläpp.
-
- Arbetsrelaterade frågor.
Steg 2: Intressentdialog
Nästa steg i att utvärdera Loomis väsentliga områden var i dialog med kunder, styrelse och anställda. Kunder: I den årliga kundundersökningen 2016 fick kunder i 15 länder reflektera kring Loomis och hållbarhet på samma sätt som i den interna processen. Resultatet visade att kunder och Loomis interna beslutsfattare till största del var av samma uppfattning. 2017 genomfördes en översyn och validering av utfallet via kvalitativa kundintervjuer och väsentlighetsanalysen bekräftades. Detta lade grunden till Loomis hållbarhetsplattform.
Styrelse: Styrelsen tillfrågades på samma sätt. Utfallet sammanföll med ledningens.
Anställda: Medarbetarundersökningar sker minst vartannat år i respektive land. Några av frågorna tar pulsen på hur de anställda ser på Loomis och hållbarhet. 2016 års resultat visar att merparten bekräftar väsentlighetsanalysen i stort, men med en större tyngd åt lokala projekt av social karaktär. För att skapa en tidsmässigt koordinerad feedback i hållbarhetsfrågor har frågebatteriet lyfts ut och ingår från 2018 i den årliga kursen i Loomis uppförandekod. >Medarbetarnas uppfattning av tre påståenden redovisas i sammanställningen av centrala resultatindikatorer på sidan 79.
Som en ekonomisk vidimering av Loomis väsentliga aspekter är bolagets fem största kostnadsposter1) löner och lönerelaterade kostnader, fordonskostnader, lokaler, teknisk utrustning samt kostnader tillhörande risk och försäkringar.
Avstämning av väsentlighetsanalys mot lagkrav Hur, och i vilken utsträckning, Loomis påverkar de olika aspekterna i väsentlighetsanalysen beror på hur nära kopplade de är till bolagets verksamhet. Även om Loomis inte har en direkt påverkan eller kontroll över
1) >Se Not 10 Rörelsens kostnader.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
samtliga punkter ingår de ändå i bolagets värdekedja och anses vara viktiga.
Utifrån genomförd väsentlighetsanalys togs nästa steg: att utforma en hållbarhetsplattform utifrån vilken ett långsiktigt arbete skulle bedrivas. De väsentliga ämnena grupperades i sex fokusområden med tillhörande mål och nyckeltal. Varje område stämdes av mot regelverkens krav på rapportering. Plattformen utgör den grund för hållbarhetsrapportering och hållbarhetsarbete som Loomis i ett första steg följer till och med 2021.
Väsentliga risker
En beskrivning av risker med väsentlig påverkan har redovisats vid varje fokusområde. I ett vidare perspek-
tiv är det intressant att även beakta följande risker. När Loomis växer så växer även bolagets påverkan inom samtliga väsentlighetsaspekter. Ökade affärer ger fler transporter som också leder till att fordonsflottan växer, mer drivmedel nyttjas, antalet anställda växer, fler säkerhetspåsar för kontanter används och mer energi används. Utmaningen är att växa hållbart och att balansera de olika delarna. Särskilt stor är utmaningen att minska koldioxidutsläppen i en växande transportverksamhet. Totala koldioxidutsläpp analyseras och följs noggrant. Minskning av koldioxidutsläpp koncentreras främst till Scope 1 (utsläpp där bolaget har en direkt påverkan, i det här fallet Loomis egna transporter) och till Scope 2 (indirekt påverkan såsom energiförbrukning i lokaler eller datacenter). Minskning i koldioxidutsläpp mäts och följs upp i absoluta termer samt i nyckeltal som ställer utsläppen mot bolagets verksamhetsvolym. >För redovisning av Scope 1-3 se sidan 82.
Redovisningsprinciper
Datainsamling, validering och beräkning Sedan 2018 samarbetar Loomis med en tredjepartsleverantör av ett system för hållbarhetsrapportering. Varje land rapporterar kvartalsvis in data som behövs för att göra beräkningar mot uppsatta resultatindikatorer. Datan kontrolleras av Loomis. Kalkyler och koldioxidberäkningar av Scope 1-3 görs av tredje part enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG). Energiberäkningar görs enligt GHG location-based metod, vilket är baserat på varje geografiskt avgränsat lands utsläpp från elproduktionen, oberoende av om man betalar för förnybar el eller inte. Beräkningar av förändringar i koldioxidutsläpp görs i relation till operationell volym. En rättvis och transparent mätpunkt för operationell volym i förhållande till fordonstransporter är antal körda kilometer.
Medarbetare
Medarbetare omfattar av Loomisgruppen anställd personal. All data för könsfördelning, tjänstefördelning, åldersfördelning och kollektivavtal baseras på antal genomsnittligt antal heltidsanställda vid årets slut. Frånvaro beräknas som antal timmar sjukfrånvaro i relation till antal planerade arbetstimmar.
Oberoende granskning
Loomis revisorer granskar att bolaget har upprättat en hållbarhetsrapport i enlighet med den svenska Årsredovisningslagen.
Kontakt
Kristian Ackeby, Ekonomi- och finansdirektör Jenny Palmblad, Hållbarhetsansvarig Loomis AB, Drottninggatan 82, 111 36 Stockholm +46 8 522 920 00 [email protected]
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport › |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
Resultat utifrån Loomis centrala resultatindikatorer
En översikt av samtliga resultatindikatorer i Loomis hållbarhetsplattform, och deras utveckling över tid. Förändring mäts mot basåret 2017. Tre mål är tidsbestämda till 2021. Övriga löper över obestämd tid.
| 2017 | 2018 | 2019 | MÅL | |
|---|---|---|---|---|
| Hälsa och säkerhet Mål 2021: Noll arbetsskador |
||||
| Andel medarbetare som instämmer i påståendet: "Loomis säkerhetsrutiner är utformade för att trygga min säkerhet." | • | 86%1) | 85% | 100% |
| Antal skador från våld och trafik | 165 | 214 | 186 | 0 |
| Antal trafikolyckor/10 000 km | 0,071 | 0,068 | 0,074 | Minska |
| Miljö Mål 2021: Minska koldioxidutsläpp med 30% |
||||
| Förändring direkta koldioxidutsläpp, CO2e/operationell volym | 156 124 tCO2e2) | -2% | -5% | -30% |
| Bränsleförbrukning/kilometer | 0,22 | 0,21 | 0,21 | Minska |
| Andel fordon installerade med telematik | 20%) | 27% | 76% | 100% |
| Miljö Mål 2021: Minska plast med 30% |
||||
| Förändring plastvolym, tusen kg | 1 810 | -9% | -22% | -30% |
| Andel återvunnnen plast i säkerhetspåsar | 5% | 10% | 24% | 60% |
| Andel källsorterad plast | 7% | 10% | 16% | Öka |
| Fokus: Smartare energiförsörjning | ||||
| Genomsnittlig energikonsumption kWh/m² | • | 167 | 118 | Minska |
| Sociala och mänskliga rättigheter Fokus: Rättvis och jämställd arbetsgivare |
||||
| Andel medarbetare som instämmer i påståendet: "På Loomis behandlas vi rättvist oavsett ålder, etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning eller funktionshinder." |
• | 84%1) | 85% | 100% |
| Andel medarbetare som instämmer i påståendet: "Jag anser att Loomis är en ansvarstagande arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter." |
• | 84%1) | 84% | 100% |
| Andel kunder som instämmer i påståendet: "Jag anser att Loomis är en rättvis, jämställd och ansvartagande arbetsgivare och samhällsaktör." |
• | 82%1) | 88% | 100% |
| Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd och år | 6 | 14 | 17 | Öka |
| Antikorruption Fokus: Nolltolerans för oetiskt beteende |
||||
| Andel uppföljningar av rapporter om oetiskt beteende eller ledarskap | 100% | 100% | 100% | 100% |
| Andel medarbetare som under året utbildats i Loomis uppförandekod och policy avseende motverkande av mutor | • | 60% | 60% | 100% |
| Andel kunder som instämmer i påståendet: "Loomis är en pålitlig leverantör." | • | 90%1) | 90% | 100% |
1) Siffran är uppdaterad för att reflektera ändring i beräkningsmetod. 2) >Se fullständig redovisning av koldioxidutsläpp på sid 82.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
Nyckeltal1)
Kvinnor Män
Med direkt operationell tjänst avses anställda som arbetar med kontant- och värdehantering inom CIT, CMS och VIT.
1) Data för CPoR och Prosegur är ej inkluderade i årets redovisning av nyckeltal. Nyckeltal för segment Europa och USA, 2017 och 2018, är uppdaterade med segment Internationals volymer.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
Anställda som omfattas av kollektivavtal, %
Anställda som fick utvärdering och karriärutveckling, i direkt operationell tjänst, %
Europa USA Totalt
2017 2018 2019
Anställda som fick utvärdering och karriärutveckling, i administration, %
Anställda utbildade i Loomis uppförandekod och anti-korruptionspolicy
Inköpt plast samt återvunnet material i produktion, tkg
Källsorterad plast, tkg Bränsleförbrukning, 1 000 liter Total transport, 1 000 km
Data för 2017 redovisades enbart på gruppnivå.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
Data för energicenter och för tysk verksamhet är ej inkluderade.
Scope 1 enligt GHG-protokollets riktlinjer: Innefattar verksamhetens direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget.
Scope 2 enligt GHG-protokollets riktlinjer: Indirekta utsläpp från inköpt el, ånga, värme och kyla, som sker hos producenten. Data saknas för tysk verksamhet samt för energicenter.
2017 2018 2019
Scope 3 enligt GHG-protokollets riktlinjer: Omfattar de utsläpp som verksamheten ger upphov till, men som inte omfattas av Scope 1 eller Scope 2. För Loomis representerar tredjepartstransporter cirka 80 procent av totalt Scope 3. Samtliga koldioxidutsläpp är beräknade av tredje part baserat på data inrapporterad av Loomis.
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt
Sammansättning av ledningsgrupp per ålder och kön
Sammansättning av Loomis styrelse
Medlemskap
| Enhet | Organisationens namn |
|---|---|
| Loomis AB | UNI, Transportarbetareförbundet, EWC, ESTA |
| Loomis Argentina | Cámara de Empresas Argentinas de Transportadoras de Caudales |
| Loomis Österrike | WKO, VSÖ |
| Loomis Belgien | BVBO |
| Loomis Danmark | DI, VSI, Collective agreement HK, Collective agreement VSL |
| Loomis Finland | PALTA ry, Suomen Vartioliikkeiden Liitto ry, SKAL ry, Ammattipätevyyskouluttajat ry |
| Loomis Frankrike | USP Valeur |
| Loomis Norge | NAF |
| Loomis Portugal | AES |
| Loomis Spanien | APROSER |
| Loomis Sverige | Säkerhetsföretagen |
| Loomis Schweiz | VSSU |
| Loomis Turkiet | GÜSOD |
| Loomis Tyskland | BDGW |
| Loomis GB | British Security Industry Association, SIA Approved Contractor, National Security Inspectorate, Banknote Watch, Disclosure and Barring Service, British Retail Consortium, Link Up, Safecontractor, Fleet Operator Recognition Scheme |
| Loomis USA | NACA, IACOA, ASIS |
| Loomis International | Dubai: Secuirity Industry Regulatory Agency Switzerland: BAZL - Bundesamt für Zivilluftfahrt |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
GRI-index
Följande index redovisar de GRI-standarder som har bedömts som väsentliga givet Loomis verksamhet.
Sidhänvisningarna pekar på var i års- och hållbarhetsrapporten som mer information finns att läsa.
| GRI-standarder | Kommentar eller sida | GRI-standarder | Kommentar eller sida |
|---|---|---|---|
| Intressenter | |||
| GRI 102: ALLMÄNNA STARDARDUPPLYSNINGAR | 102-40 Lista över intressentgrupper | >Sid 76-77 | |
| Organisationsprofil | 102-41 Andel av anställda som omfattas av kollektivavtal | >Sid 81 | |
| 102-1 Organisationens namn | Loomis AB | 102-43 Organisationens metod för intressentdialog | >Sid 76-77 |
| 102-2 Viktiga varumärken, produkter och tjänster | >Sid 5 | 102-44 Frågor som lyfts fram av intressenterna | >Sid 63, 78 |
| 102-3 Lokalisering av huvudkontoret | Stockholm, Sverige | Rapportering | |
| 102-4 Länder där verksamhet bedrivs | >Sid 3 | 102-45 Affärsenheter som inkluderas i redovisningen | >Sid 141 |
| 102-5 Ägarstruktur och bolagsform | >Sid 36-37 | 102-46 Process för att fastställa redovisningens innehåll och avgränsningar | >Sid 63, 77-78 |
| 102-6 Marknadsnärvaro | >Sid 3 | 102-47 Frågor som identifierats som väsentliga | >Sid 66, 78 |
| 102-7 Organisationens storlek | >Sid 3 | 102-48 Förklaringar av korrigeringar från tidigare redovisningar | >Sid 79 |
| 102-8 Information om anställda | >Sid 31-33, 81-82 | 102-49 Väsentliga förändringar i redovisningen | >Sid 79 |
| 102-9 Leverantörskedja | >Sid 4-6 | 102-50 Redovisningsperiod | 1 januari - 31 dec 2019 |
| 102-10 Betydande förändringar i organisationen och dess leverantörskedja | >Sid 87 | 102-51 Datum för senaste redovisning | 3 april 2019 |
| 102-12 Externa riktlinjer som organisationen stödjer och/eller omfattas av | >Sid 40 | 102-52 Redovisningscykel | 1 januari - 31 dec 2019 |
| 102-13 Medlemskap i organisationer | >Sid 82 | 102-53 Kontaktuppgifter för frågor om redovisningen | >Sid 78 |
| Strategi | 102-56 Externt bestyrkande | Nej | |
| 102-14 Vd-ord | >Sid 7 | GRI 201: EKONOMISKT RESULTAT | |
| 102-15 Väsentliga effekter, risker och möjligheter | >Sid 6, 10-12 | ||
| Etik och integritet | 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 40-46 | |
| 102-16 Organisationens värderingar och principer | >Sid 20-22, 31-33 | 201-1 Skapat och levererat direkt eknomiskt värde | >Sid15, 36-38 |
| 102-17 Riktlinjer för etiska frågor | >Sid 20-22, 31-33, 74 | 201-3 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser | >Sid 128-133 |
| Styrning | GRI 205: ANTI-KORRUPTION | ||
| 102-18 Struktur för organisationens styrning | >Sid 40-53 | 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 63, 40-53, 74-75 |
| 102-20 Ledningsansvar för hållbarhetsfrågor | >Sid 7, 61 | 205-2 Kommunikation och utbildning i organisationens policyer och rutiner | >Sid 74-75, 81 |
| 102-21 Konsultation med intressenter i Loomis hållbarhetsfrågor | >Sid 77-78 | avseende motverkande av korruption | |
| 102-22 Styrelsens sammansättning | >Sid 54-55 | ||
| 102-23 Styrelsens ordförande | >Sid 54 | ||
| 102-24 Förslag till och tillsättning av styrelsen | >Sid 40-46 | ||
| 102-25 Intressekonflikter | >Sid 45 | ||
| 102-28 Utvärdering av styrelsens arbete | >Sid 40-46 | ||
| 102-30 Riskhanteringsprocesser | >Sid 47-53 | ||
| 102-35 Ersättning - löner och arvoden | >Sid 117-119 | ||
| 102-36 Riktlinjer och processer för ersättning | >Sid 47-53 | ||
| 102-38 Årlig ersättning | >Sid 118 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhetsrapport | Resultat | Nyckeltal | GRI-index | Styrelsens och revisorns yttrande |
| GRI-standarder | Kommentar eller sida |
|---|---|
| GRI 301: MATERIAL | |
| 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 63, 67-71 |
| 301-1 Materialanvändning | >Sid 81-82 |
| 301-2 Andel återanvänt material i tillverkningen | >Sid 81 |
| GRI 302: ENERGI | |
| 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 63, 67-70 |
| 302-1 Energianvändning | >Sid 82 |
| GRI 305: KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP | |
| 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 63, 67-70 |
| 305-1 Direka utstläpp av växthusgaser (Scope 1) | >Sid 82 |
| 305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser - energi (Scope 2) | >Sid 82 |
| 305-3 Andra indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3) | >Sid 82 |
| 305-5 Utsläpp av växthusgaser - minskning | >Sid 64, 82 |
| GRI 401:MEDARBETARE | |
| 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 31-33, 63, 81-82 |
| GRI 403: HÄLSA OCH SÄKERHET PÅ ARBETSPLATSEN | |
| 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 31-33, 34-35, 63, 65-67 |
| 403-2 Omfattning av skador och sjukfrånvaro | >Sid 80 |
| 403-4 Frågor om hälsa och säkerhet som omfattas av avtal med fackföbund | UNI Agreement |
| GRI 404: TRÄNING OCH UTBILDNING PÅ ARBETSPLATSEN | |
| 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 31-33, 63 |
| 404-1 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per år och anställd | >Sid 80 |
| 404-2 Program för uppgradering av personalkompetens | >Sid 31-33 |
| 404-3 Andel anställda som får regelbunden utvärdering av sin prestation och karriärutveckling |
>Sid 81 |
| GRI 405: MÅNGFALD OCH LIKA MÖJLIGHETER | |
| 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 31-33, 63, 71-74 |
| 405-1 Mångfald i styrelsen och bland anställda | >Sid 80,82 |
| GRI-standarder | Kommentar eller sida | ||
|---|---|---|---|
| GRI 406: ICKE-DISKRIMINERING | |||
| 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 31-33, 63, 71-74 | ||
| GRI 412: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | |||
| 103-1 —103-3 Väsentlighet, avgränsningar, styrning och utvärdering | >Sid 63 | ||
| 412-2 Anställdas utbildning i organisationens policyer rörande mänskliga rättigheter |
>Sid 81 |
| Hållbarhetsrapport Resultat Nyckeltal GRI-index Styrelsens och revisorns yttrande |
Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter |
|---|---|---|---|---|---|---|
Revisorns yttrande
| Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten | |||
|---|---|---|---|
Till bolagsstämman i Loomis AB (publ), org.nr 556620-8095
Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2019 på sidorna 59-85 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns
omfattning
yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Jan Svensson Styrelseledamot
Alf Göransson Styrelseordförande
Patrik Andersson Styrelseledamot, vd och koncernchef
Stockholm den 3 april 2020
Styrelsen i Loomis AB
Ingrid Bonde Styrelseledamot
Lars Blecko Styrelseledamot
Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot
Johan Lundberg Styrelseledamot
Sofie Nordén Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Stockholm den 3 april 2020 Deloitte AB
Peter Ekberg Auktoriserad revisor
Introduktion Strategi Verksamhet Bolagsstyrningsrapport Hållbarhetsrapport › Finansiella rapporter
Finansiella rapporter
| › Förvaltningsberättelse | 87 | › Revisionsberättelse | 145 | |
|---|---|---|---|---|
| › Koncernen | 93 | › Flerårsöversikt | 149 | |
| › Moderbolaget | 135 | › Årsstämma | 151 | |
Förvaltningsberättelse Loomis AB
Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2019.
Koncernens verksamhet
Loomis erbjuder nationella värdehanteringstjänster i USA, i stora delar av Europa och i vissa delar av Sydamerika samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Tjänsteutbudet är heltäckande i både Europa* och i USA. I segment Europa svarar värdetransporter för 60 procent (62) av intäkterna medan kontanthantering utgör 28 procent (29) och internationella transporter och övriga tjänster 12 procent (9). I segment USA står värdetransporter för 62 procent (63) av intäkterna, kontanthantering för 34 procent (33) och internationella transporter och övriga tjänster 4 procent (4).
Loomis verksamhet handlar om att ta över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och lagerhålla kontanter, ädelmetaller och värdeföremål. Av verksamhetens natur finns dels risk att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen dels risk för personskador. Hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget och sammanlagt cirka 200 personer arbetar med operationell riskhantering inom koncern-, region och landnivå. Riskhanteringen styrs från koncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete. Etablerade verktyg och processer finns för att identifiera, åtgärda och följa upp risker. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus för riskhanteringen och medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Etik och värderingar samt tydliga rutiner i utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En fortlöpande aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella incidenter kan föregripas.
Väsentliga händelser under året
Förvärv och avyttringar
I februari 2019 avyttrade Loomis AB, genom ett helägt dotterbolag, verksamheten för logistik och förvaring av konstföremål (Artcare) till Iron Mountain (Schweiz) AG. Artcare förvärvades som en del av VIA MAT under 2014 och tillhörde inte Loomis kärnverksamhet. Intäkterna för den avyttrade verksamheten uppgick 2018 till cirka 5 MCHF (motsvarande cirka 45 MSEK). Artcare har rapporterats som en del i segment International. En realisationsvinst före skatt om cirka 4 MCHF motsvarande 35 MSEK har redovisats och rapporterats som en jämförelsestörande post under 2019.
I april 2019 offentliggjordes att Loomis AB, genom ett helägt dotterbolag, hade ingått ett avtal om att förvärva samtliga aktier i Prosegur Cash Holding France (PCF). PCF bedriver primärt inhemsk värdehanteringsverksamhet i Frankrike och har sitt huvudkontor i Lyon. PCF har cirka 630 anställda och nettointäkterna under 2018 uppgick till cirka 38,5 MEUR. Verksamheten rapporteras i segment Europa och konsolideras från och med slutförandet av transaktionen. Enterprise value uppgick till ca 39 MEUR. Transaktionen slutfördes 22 juli 2019 och då erlades även köpeskillingen.
För mer information om genomförda förvärv, se not 15.
Övriga väsentliga händelser under året
I januari 2019 kommunicerades att Loomis AB tecknat ett femårigt kreditavtal om 150 MEUR. Krediten är en "multi-currency revolving credit facility" och förfaller i januari 2024. Huvudarrangörer av lånet är Danske Bank A/S, Nordea Bank Abp och Crédit Lyonnais. Lånet kan nyttjas för finansiering av rörelsekapital, investeringar och andra ändamål. Avtalet ersätter ett tidigare avtal om 100 MUSD.
Vid årsstämman den 8 maj röstade årsstämman 2019, i enlighet med styrelsens förslag, igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2019). I likhet med Incitamentsprogram 2018, kommer det tilltänkta Incitamentsprogrammet (Incitamentsprogram 2019) innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2021. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2021, förutom i
de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principen för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier beslutade stämman att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare.
Den 28 augusti 2019 hölls en extra bolagsstämma i Loomis AB. På stämman beslutades, i enlighet med valberedningens förslag, om att välja Lars Blecko och Johan Lundberg som nya styrelseledamöter. Vidare beslutade stämman att styrelsearvodet per styrelseledamot som beslutades av årsstämman den 8 maj 2019 fortsatt ska gälla. För avgående och tillträdande styrelseledamöter ska arvode utgå pro rata för ledamotens faktiska tjänstgöringsperiod jämförd med hela perioden från årsstämman 2019 till slutet av årsstämman 2020. Då antalet av stämman valda styrelseledamöter för perioden till och med utgången av årsstämman 2020 utökas med en ledamot kommer arvode att utgå med ett sammanlagt belopp om cirka 3 543 000 kronor, vilket innebär en höjning om cirka 293 000 kronor av det totala styrelsearvodet som beslutades av årsstämman den 8 maj 2019.
Den 19 juli kommunicerade Loomis sina slutsatser från utredningar efter anklagelser från dansk media. Den 8 maj 2019 anklagade en dansk journalist Loomis för att ett av Loomis dotterbolag skulle ha levererat valuta till danska valutaväxlingskontor, varav ett fåtal av dessa nu är misstänkta för inblandning i penningtvätt. Loomis har inte vid något tillfälle delgivits misstanke från myndigheter i den aktuella frågan, men tar anklagelser om penningtvätt på allvar och initierade därför omedelbart såväl en intern som två separata och oberoende externa utredningar.
Valutaväxlingsverksamheten i Danmark har bedrivits av Loomis Foreign Exchange AS i Norge ("Loomis FX"). Vid tidpunkten utgjorde verksamheten relaterad till de danska valutaväxlingskontoren mindre
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Finansiella rapporter |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse | Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
än 0,1 procent av omsättningen inom koncernen. All Loomis FX:s verksamhet med valutaväxlingskontor i Danmark var avslutad i december 2018.
Den interna utredningen har utförts av Loomis koncernövergripande riskfunktion och de externa oberoende utredningarna av KPMG AB samt Advokatfirmaet Erling Grimstad AS. Syftet med de externa utredningarna har varit att utvärdera Loomis FX:s system för motverkande av penningtvätt (AML) samt att granska efterlevnaden av relevanta regelverk, bland annat i förhållande till anslutning av nya kunder och övervakning av transaktioner under perioden 2016 till 2018, med ett särskilt fokus på valutaväxlingskontor i Danmark.
Loomis FX:s policys och förfaranden omfattar de viktigaste aspekterna av kraven som följer av AML-regelverket inklusive krav om kundkännedom (KYC). Brister i förhållande till efterlevnaden av interna policys och förfaranden har dock identifierats och det har konstaterats att tillämpad standard för regelefterlevnad kunde varit högre. Trots att Loomis FX agerat proaktivt, såsom att man haft kontakt med myndigheter och anlitat externa experter, har bristerna i vissa fall lett till att FX-verksamheten inte bedrivits på ett tillfredsställande sätt. Detta gäller exempelvis avseende frågor om tillstånd, anslutning av kunder, specifika tjänster för, och kontroll av, högriskkunder, såväl som rapportering av misstänkta transaktioner och aktiviteter till myndigheterna. Loomis har därför kontaktat berörda myndigheter för att dela slutsatserna från utredningarna men även för att informera om åtgärder för att stärka organisationens policys, förfaranden och rutiner i förhållande till AML. Loomis har stärkt organisationen och processerna och håller på att åtgärda de brister som utredningarna visat på. Baserat på aktuell information, bedömer Loomis att dessa frågor inte har någon väsentlig effekt på Loomiskoncernens finansiella ställning och resultat. Ytterligare fakta eller slutsatser kan framkomma under implementeringen av de förbättrande åtgärderna och kommer då att hanteras på lämpligt sätt.
Den 5 september 2019 höll Loomis en kapitalmarknadsdag i London och påvisade då att de finansiella målen är inom räckhåll. Loomis informerade om affärsutvecklingen i relation till de mål och den strategi som lanserades 2017 för perioden 2018–2021. Huvudteman var att visa att Loomis är på god väg att nå sina finansiella mål för 2021 och belysa ytterligare tillväxtmöjligheter utöver verksamhetsområdena värdetransporter (CIT) och kontanthantering (CMS). Möjligheterna inkluderar serviceerbjudanden inom fysisk utländsk valuta (FX), hantering av uttagsautomater och digitala betalningslösningar.
I september 2019 emitterade Loomis AB obligationer om 1 750 MSEK.
| MSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Totala intäkter | 21 044 | 19 168 | 17 228 | 16 800 | 16 097 |
| Rörelseresultat (EBITA)1) | 2 601 | 2 200 | 2 093 | 1 890 | 1 703 |
| Årets resultat | 1 646 | 1 538 | 1 428 | 1 258 | 1 069 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 3 362 | 2 835 | 2 313 | 2 665 | 2 118 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 989 | –2 852 | –1 619 | –1 175 | –1 658 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 049 | 473 | –487 | –1 510 | –386 |
| Kassaflöde | 325 | 456 | 207 | –20 | 74 |
| MSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
| Balansräkning | |||||
| Sysselsatt kapital | 16 924 | 12 727 | 10 860 | 10 576 | 10 268 |
| Nettoskuld | 7 332 | 4 305 | 3 823 | 3 929 | 4 425 |
| Eget kapital | 9 592 | 8 422 | 7 037 | 6 647 | 5 843 |
1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.
Obligationslånen har en löptid om 4 år med förfall 18 september 2023. Obligationerna löper med en rörlig ränta om 3-månaders Stibor plus 1,15% och likviderna kommer att användas till den löpande verksamheten och för att refinansiera lån. Emissionen genomfördes inom ramen för Loomis MTN-program. Nordea Bank Abp arrangerar Loomis MTN-program och agerade tillsammans med Danske Bank A/S som emissionsinstitut för den genomförda emissionen. Obligationerna är noterade på NASDAQ OMX Stockholm.
I oktober 2019 meddelades att ledamöter till Loomis AB:s valberedning inför årsstämman 2020 var utsedda. Följande medlemmar utsågs:
- Hans Ek, utsedd av SEB Fonder, ordförande i valberedningen
- Bernard Horn, utsedd av Polaris Capital Management
- Helen Fast Gillstedt, utsedd av Handelsbanken Fonder
- Olivia Woo, utsedd av Mawer Investment Management
- Marianne Nilsson, utsedd av Swedbank Robur Fonder
Bolagets styrelseordförande, Alf Göransson, har sammankallat valberedningen till dess första sammanträde och även adjungerats till valberedningen. Valberedningen kommer att arbeta fram förslag till årsstämman 2020 avseende stämmoordförande, styrelse, styrelseordförande, revisor, styrelsearvode med uppdelning mellan ordföranden och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete, arvode
för bolagets revisor samt eventuella förändringar av instruktionerna för valberedningen.
Den 1 november 2019 offentliggjorde Loomis AB att Sara Björkman kommer att tillträda befattningen Chief Compliance Officer. Tillträdet skedde den 31 januari 2020. Sara Björkman rapporterar direkt till Vd och koncernchef och är medlem i Loomis koncernledning.
I december 2019 emitterade Loomis AB tre obligationslån med SEK (Svensk Exportkredit) om totalt 100 MEUR. Obligationslånen har en löptid om 5-7 år med förfall om 34 MEUR i december 2024, 33 MEUR i december 2025 och 33 MEUR i december 2026. Obligationerna löper med rörlig ränta. Likviden användes till att refinansiera en tidigare obligation om 1 000 MSEK som förföll i december 2019. Obligationslånen med SEK (Svensk Exportkredit) emitterades inte under Loomis MTN program.
Den 18 december meddelade Loomis att den överenskommelse, som annonserades den 29 januari 2019, om att förvärva det tyska kontanthanteringsbolaget Ziemann Sicherheit Holding GmbH (Ziemann) stoppats av den tyska konkurrensmyndigheten, Bundeskartellamt. Som framgick av kommunikationen den 29 januari 2019 var förvärvet beroende av godkännande av den tyska konkurrensmyndigheten. Kraven på eftergifter från Bundelskartellamt var oväntat
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse | Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
omfattande. Beslutet från Bundeskartellamt kommer inte att överklagas av Loomis. Loomis var enligt avtal skyldiga att erlägga en "break-up fee" till säljaren uppgående till 2 MEUR. Kostnaden redovisades och rapporterades i det fjärde kvartalet 2019 som en förvärvsrelaterad kostnad.
Intäkter och resultat
Koncernen
Intäkterna för helåret 2019 uppgick till 21 044 MSEK jämfört med 19 168 MSEK för föregående år. Den valutajusterade tillväxten om 5 procent (8) påverkades positivt av förvärven i Frankrike samt det i juni 2018 genomförda förvärvet i Chile. Den organiska tillväxten var 2 procent (3). Fortsatt tillväxt inom det Europeiska segmentet där framför allt Spanien, Belgien, Turkiet och verksamheterna i Sydamerika bidrog. Tillväxten i Turkiet och Argentina är huvudsakligen hänförlig till ökade volymer inom CIT. Tillväxten i USA, som var något lägre jämfört med motsvarande period föregående år, påverkades framför allt negativt, under början av 2019, av det omstruktureringsprojekt som pågår av den internationella verksamheten samt av en något lägre tillväxttakt för CIT och CMS. Mot slutet av året påverkades även tillväxten negativt av att vissa kontrakt med lägre lönsamhet inte längre ingår i kundportföljen.
Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 2 601 MSEK (2 200) och rörelsemarginalen förbättrades till 12,4 procent (11,5). Vid jämförbara valutakurser uppgick resultatförbättringen till cirka 305 MSEK varav påverkan från IFRS 16 uppgick till cirka +53 MSEK. Åtgärdsprogrammen i Frankrike och Sverige, som genomfördes 2018, har påverkat periodens rörelsemarginal positivt. Fler installerade SafePoint-enheter i USA fortsätter att förbättra lönsamheten men även pågående effektiviseringsprojekt på lokalkontoren visar goda resultat. Det omstruktureringsprogram som under 2019 har pågått inom den internationella verksamheten i USA har också hjälpt till att lyfta rörelsemarginalen.
Årets rörelseresultat (EBIT), som uppgick till 2 422 MSEK (2 158), inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –101 MSEK (–83), förvärvsrelaterade kostnader om –101 MSEK (–46). Till följd av att den tyska konkurrensmyndigheten stoppade förvärvet av Ziemann blev Loomis skyldig att erlägga en "break-up fee" om cirka –20 MSEK, vilken ingår i posten förvärvsrelaterade kostnader. För helåret 2019 ingår även en jämförelsestörande intäkt om 23 MSEK (86), vilket framförallt avser redovisad realisationsvinst om 35 MSEK från avyttringen av verksamheten för logistik och förvaring av
konstföremål, Artcare. För motsvarande period 2018 rapporterades en positiv jämförelsestörande post om 86 MSEK, vilken huvudsakligen avsåg en positiv engångsintäkt avseende omvärdering av engelska pensionsåtaganden om 178 MSEK, nedskrivningar av goodwill i två verksamheter inom segment Europa samt kostnader relaterade till den under 2018 genomförda omorganisationen av segment International.
Resultat före skatt om 2 210 MSEK (2 057) innefattar framför allt ett finansnetto om –178 MSEK (–90) varav effekten från IFRS 16 uppgick till cirka –105 MSEK. Årets skattekostnad uppgick till –564 MSEK (–519) vilket motsvarar en skattesats om 26 procent (25).
Resultat per aktie efter utspädning uppgick till 21,88 SEK (20,45). Total påverkan på resultat per aktie till följd av ikraftträdandet av IFRS 16 under 2019 var –0,52 SEK.
Segmenten
Europa*
I den europeiska verksamheten uppgick den valutajusterade tillväxten till 8 procent (8) och den organiska tillväxten var 2 procent (–1). Rörelsemarginalen uppgick till 12,4 procent jämfört med 11,8 procent föregående år.
USA
Den valutajusterade tillväxten uppgick till 2 procent (7) och den organiska tillväxten uppgick 3 procent (7). Rörelsemarginalen uppgick till 14,2 procent jämfört med 12,9 procent föregående år.
Kassaflöde
Rörelsens kassaflöde, exklusive effekter från IFRS 16, uppgick under 2019 till 2 057 MSEK (2 013) motsvarande 81 procent (91) av rörelseresultatet (EBITA). Periodens nettoinvesteringar i anläggningstillgångar uppgick till –1 643 MSEK (–1 449) vilket kan jämföras med avskrivningar (exklusive effekten från IFRS 16) om 1 265 MSEK (1183). Under perioden gjordes investeringar primärt i byggnader, bilar samt maskiner och inventarier. Investeringar i relation till avskrivningar uppgick för perioden till 1,3 (1,2). För påverkan från IFRS 16, se not 20.
Koncernens likvida medel vid utgången av perioden uppgick till 5 073 MSEK (6 140) varav 3 418 MSEK (4 832) avser lager av kontanter och övriga likvida medel relaterade till uppräkningsverksamheten. Loomis har under fjärde kvartalet 2019 ändrat redovisning av medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2.
Sysselsatt kapital och finansiering
Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2019 till 9 238 MSEK (5 771) vilket motsvarar 44 procent (30) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 16 924 MSEK (12 727). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 15 procent (17), nettoskulden uppgick till 7 332 MSEK (4 305) och soliditeten uppgick till 36 procent (37).
Eget kapital
Eget kapital ökade under året med 1 170 MSEK och uppgick till 9 592 MSEK (8 422) per 31 december 2019. Årets resultat om 1 646 MSEK, omräkningsdifferenser om 421 MSEK samt aktierelaterad ersättning om 14 MSEK ökade det egna kapitalet med 2 081 MSEK. Lämnad aktieutdelning om –750 MSEK, aktuariella förluster om –87 MSEK samt säkringar av nettoinvesteringar om –74 MSEK minskade det egna kapitalet med –911 MSEK. Avkastningen på eget kapital uppgick till 17 procent (18).
Miljöpåverkan
Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.
Personal
För 2019 uppgick genomsnittligt antal heltidsanställda till 24 895 (24838) i 24 länder (24). Könsfördelningen var 32 procent (31) kvinnor och 68 procent (69) män. På grund av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.
Moderbolaget
Loomis AB är ett holdingbolag med dotterbolag i Argentina, Belgien, Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Hongkong, Irland, Kanada, Kina, Norge, Portugal, Schweiz, Singapore, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike. Loomis AB består av koncernledning och stödfunktioner. Genomsnittligt antal heltidsanställda på huvudkontoret uppgick under året till 21 personer (21). Årets resultat uppgick till
* Argentina, Chile och Turkiet redovisas i segment Europa eftersom verksamheterna rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Finansiella rapporter |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse | Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
692 MSEK (800). Under andra kvartalet 2019 delades 750 MSEK (677) ut till aktieägarna, vilket motsvarade en utdelning på 10,00 SEK per aktie (9,00).
Risker och osäkerhetsfaktorer
Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6.
Konjunkturutvecklingen under 2019 påverkade vissa geografiska områden negativt och det kan inte uteslutas att även intäkterna och resultatet för 2020 kan komma att påverkas. Förändringar i den allmänna konjunkturen och marknadsutvecklingen påverkar efterfrågan av värdehanteringstjänster på flera sätt såsom genom förändring i andelen kontantköp jämfört med kreditkortsköp, förändring i konsumtionsnivå, andel kontantköp jämfört med kreditkortsköp, risk för rån och kundförluster samt personalomsättningshastighet. Mot bakgrund av utbrottet av det nya coronaviruset (covid-19) kan det inte uteslutas att pandemin kan komma att påverka Loomis resultat och finansiella ställning. För mer information om osäkerhetsfaktorer se not 4, Kritiska uppskattningar och bedömningar, not 35, Eventualförpliktelser samt avsnittet om riskhantering på sidorna 34–35.
Information om Loomis aktie
Under mars 2019 förändrades antalet röster i Loomis AB till följd av omvandling av samtliga 3 428 520 A-aktier till sammanlagt 3 428 520 B-aktier, vilket innebär att det inte längre finns några utgivna A-aktier i bolaget. Omvandlingen skedde med stöd av den möjlighet för A-aktieägare att begära omvandling av A-aktier till B-aktier som infördes i bolagsordningen vid extra bolagsstämman i bolaget den 5 september 2018. Från och med den 29 mars 2019 uppgår således det totala antalet aktier och röster i bolaget till 75 279 829. En B-aktie medför 1 röst. Loomis B-aktier är noterade på Nasdaq Stockholm, Large Caplistan. Per den 31 december 2019 fanns 53 797 stycken B-aktier i eget förvar. För ytterligare information om antalet utgivna aktier och kvotvärde se not 27 samt not 51. För information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidorna 36–38.
Hållbarhetsrapport för 2019
I enlighet med Årsredovisningslagen 6 kap. 10§ har en hållbarhetsrapport upprättats. Hållbarhetsrapporten finns inkluderad i årsredovisningen för 2019 på sidorna 59–85.
Händelser efter årets utgång
Den 17 januari 2020 offentliggjordes att Loomis AB har, genom det helägda dotterbolaget Loomis Sverige AB (Loomis Sverige), ingått avtal om att förvärva samtliga aktier i aktiebolaget Nokas Värdehantering AB (Nokas Värdehantering), ett dotterbolag till Nokas Kontandthåntering AS i Norge. Enterprise value, dvs köpeskillingen på skuldfri basis, uppgår till cirka 80 miljoner SEK. Nokas Värdehantering har cirka 220 anställda och nettointäkterna, under den senaste tolvmånadersperioden med avslut september 2019, uppgick till cirka 215 miljoner SEK. Den nuvarande rörelsemarginalen, EBITA %, är negativ.
Verksamheten kommer att redovisas inom segment Europa och konsolideras i Loomis räkenskaper från och med slutförandet av transaktionen. Nokas Värdehantering och Loomis Sverige är båda betalningsinstitut som står under tillsyn av Finansinspektionen och därför behöver Loomis Sverige genomgå en ägarprövning hos Finansinspektionen. Förvärvet kommer att slutföras under förutsättning att Finansinspektionen godkänner Loomis Sverige som ägare. Köpeskillingen betalas vid slutförandet av transaktionen.
Den 26 februari 2020 offentliggjordes att Loomis AB har ingått avtal om att förvärva samtliga aktier i Automatia Pankkiautomaatit Oy (Automatia) från dess nuvarande ägare Danske Bank, Nordea och OP Financial Group. Enterprise value, dvs köpeskillingen på skuldfri basis, uppgår till cirka 42 miljoner EUR. Automatia bedriver, under varumärket Otto, Finlands största verksamhet för uttagsautomater men erbjuder även kontantförsörjningstjänster för bankkontor, serviceboxar för detaljhandeln och en digital plattform för realtidsbetalningar. Automatia grundades 1994 och har cirka 30 anställda. Nettointäkterna, under den senaste tolvmånadersperioden med avslut december 2019, uppgick till cirka 42 miljoner EUR. Säljarna kommer, som en del i förvärvsavtalet, att teckna långsiktiga serviceavtal och därför även fortsättningsvis vara betydande kunder till Automatia.
Verksamheten kommer att redovisas inom segment Europa och konsolideras i Loomis räkenskaper från och med slutförandet av transaktionen. Transaktionen är avhängigt av godkännande från finska konkurrens- och konsumentmyndigheten och godkännande från andra relevanta myndigheter. Förvärvet kommer att slutföras efter godkännande, vilket förväntas ske inom de närmaste fem månaderna. Köpeskillingen betalas vid slutförandet av transaktionen.
Övriga väsentliga händelser efter årets utgång
Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2020 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2020). Det tilltänkta incitamentsprogrammet kommer, i likhet med Incitamentsprogram 2019, innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2022. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde
fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2022, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten förvärvar aktier i eget namn och överlåter dessa till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag, se kallelse till årsstämma på www.loomis.com.
Den 27 mars 2020 beslutade styrelsen om att dra tillbaka förslaget om utdelning för 2019 om 11 kronor per aktie. Loomis har en stark finansiell ställning och styrelsens bedömning är att den tidigare föreslagna nivån på utdelning fortfarande är försvarlig. Styrelsen anser dock att ett beslut om utdelning inte bör fattas vid årsstämman utan vid en extra bolagsstämma senare under året när omvärlds- och marknadsförhållandena förhoppningsvis har stabiliserats och konsekvenserna av corona-pandemin kan överblickas. Styrelsen har därför beslutat att dra tillbaka förslaget om utdelning för 2019 om 11 kronor per aktie till årsstämman 2020, men avser att senare under året kalla till en extra bolagsstämma i syfte att besluta om utdelningen.
Mot bakgrund av utbrottet av det nya coronaviruset (covid-19) följer Loomis händelseutvecklingen noga och vidtar åtgärder för att minimera eller eliminera påverkan på koncernens verksamhet. Loomis följer riktlinjer från Folkhälsomyndigheten i Sverige, WHO och ECDC (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar).
Framtidsutsikter
Marknaden för värdehanteringstjänster är fortsatt växande och på de allra flesta marknader där Loomis har verksamhet växer mängden kontanter. Det som även förväntas driva Loomis affär är ett ökat intresse från kunderna att se över riskerna för deras egen personal samtidigt som Loomis på ett effektivare sätt kan hantera kontantflödet vilket medför kostnadsbesparingar för kunderna. Ingen prognos lämnas för 2020.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse | Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Förslag till vinstdisposition
Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2020.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK):
| 4 781 472 834 |
|---|
| 691 727 422 |
| 6 734 6571) |
| 4 083 010 755 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| Överföres till ny räkning | 4 781 472 834 |
|---|---|
| Summa | 4 781 472 834 |
1) Förändringen avser aktieswappar avseende Incitamentsprogram 2017 samt 2018.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2019. Styrelsen förestår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel 4 781 472 834 SEK balanseras i ny räkning.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2020 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Riktlinjernas tillämpningsområde
Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan kallade "ledande befattningshavare". Vidare gäller riktlinjerna endast för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter årsstämman.
Om en styrelseledamot utför uppdrag för bolaget som inte är styrelseuppdrag, utgår kontant ersättning som ska vara marknadsmässig med hänsyn taget till uppdragets art och arbetsinsats. Sådan ersättning beslutas av styrelsen (eller av bolagsstämman om så följer av lag).
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses
Grundläggande principer och ersättningsformer
Loomis övergripande affärsstrategi är att leda omvandlingen av kontanthantering i samhället. Ett led i uppfyllandet av strategin är att Loomis ska bevara och utveckla sitt sätt att arbeta genom att organisationen utvecklar och stimulerar nya förmågor och kompetenser. Det i sin tur förutsätter att Loomis kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Av den anledningen arbetar Loomis utifrån grundprincipen att ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga, vilket möjliggörs genom dessa riktlinjer. Dessa riktlinjer förväntas således bidra till uppfyllandet av Loomis affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Ytterligare information om Loomis affärsstrategi finns på Loomis hemsida www.loomis.com.
Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast ersättning, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner, vilket utvecklas under rubriken Principer för olika typer av ersättningar nedan. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.
Sedan 2010 har årsstämmorna i Loomis beslutat om ett återkommande aktierelaterat incitamentsprogram som omfattar ca 350 nyckelpersoner, däribland Loomis ledande befattningshavare. Utöver det återkommande incitamentsprogrammet har Loomis ett långsiktigt sparaktiebaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och vissa nyckelpersoner som infördes genom beslut på extra bolagsstämma den 5 september 2018. Eftersom programmen har beslutats av bolagsstämman omfattas de inte av dessa riktlinjer. Av samma skäl omfattas inte heller det aktierelaterade incitamentsprogram som styrelsen föreslagit att årsstämman 2020 ska anta. De prestationskrav som används för att bedöma utfallet av ovannämnda program har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till bolagets långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhet. Prestationskraven innefattar för närvarande vinst per aktie (EPS), specifika resultatmål för olika resultatenheter samt individuella prestationsmål. Det långsiktiga aktiesparprogrammet uppställer vidare krav på egen investering och flerårig innehavstid. För mer information om ovannämnda program, innefattande de kriterier som utfallet är beroende av, se Loomis hemsida www.loomis.com.
Principer för olika typer av ersättningar Fast ersättning
Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomis ska vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och ska baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet
Rörlig ersättning
Utöver fast årslön ska ledande befattningshavare även kunna erhålla
rörlig ersättning, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag). Rörlig ersättning kan även vara kopplad till individuella prestationsmål. All rörlig ersättning ska sammanfalla med aktieägarnas intressen, varigenom de förväntas bidra till Loomis affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Rörlig ersättning ska för verkställande direktören och koncernchefen motsvara maximalt 85 procent av den sammanlagda fasta kontantlönen under mätperioden för kriterier för tilldelning av rörlig ersättning. För övriga personer i koncernledningen ska rörlig ersättning maximalt motsvara 100 procent av den sammanlagda fasta kontantlönen under mätperioden för kriterier för tilldelning av rörlig ersättning.
Ersättningskommittén ska för styrelsen bereda, följa och utvärdera frågor rörande rörlig ersättning till ledande befattningshavare. Baserat på ersättningskommitténs arbete ska styrelsen inför varje mätperiod för uppfyllelse av kriterier för tilldelning av rörlig kontantersättning, som kan vara ett eller flera år, fastställa vilka kriterier som bedöms relevanta för den kommande mätperioden. När mätperioden har avslutats ska det fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Ersättningskommittén ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig ersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig ersättning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande direktören för bedömningen efter samråd med ersättningskommittén. Bedömningar avseende huruvida finansiella mål har uppnåtts ska baseras på fastställt finansiellt underlag för aktuell period.
Rörlig ersättning kan utbetalas efter avslutad mätperiod eller vara föremål för uppskjuten utbetalning. Styrelsen ska ha möjlighet att enligt lag eller avtal och med de begräsningar som må följa därav helt eller delvis återkräva rörlig ersättning som exempelvis utbetalats på felaktiga grunder.
Pension
Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och ska, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande befattningshavare som inte omfattas av kollektivavtal (ITP-plan) ska rörlig ersättning inte vara pensionsgrundande.
Övriga förmåner
Övriga förmåner, till exempel tjänstebil, livförsäkring, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt på den aktuella marknaden för
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse | Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
respektive ledande befattningshavare. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 procent av den fasta kontantlönen. Vidare ska bostadsförmån kunna utgå i enlighet med bolagets policys. Kostnaderna för bostadsförmån får sammanlagt uppgå till högst 25 procent av den fasta kontantlönen. Premier och andra kostnader för övriga förmåner samt bostadsförmån får dock sammanlagt uppgå till högst 30 procent av den fasta kontantlönen.
Villkor vid uppsägning
Ledande befattningshavare ska vara anställda tills vidare. Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst 6 månader gälla, utan rätt till avgångsvederlag.
Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska uppgå till högst 60 procent av månadsinkomsten vid tidpunkten för uppsägningen och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 12 månader efter anställningens upphörande.
Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare
Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare, vilket inkluderar beredning av styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören och koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören/koncernchefen efter samråd med ersättningskommittén.
Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.
Lön och anställningsvillkor för anställda
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Utvecklingen av avståndet mellan de ledande befattningshavarnas ersättning och övriga anställdas ersättning kommer att redovisas i ersättningsrapporten.
Frångående av riktlinjerna
Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningskommitténs uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilken beredning innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.
Övergångsbestämmelser tillämpliga för årsstämman 2020
I not 11, Personal, årsredovisningen för 2019, redovisas den totala ersättningen till ledande befattningshavare under 2019, inklusive tidigare ingångna åtaganden vilka ännu inte har förfallit till betalning.
Styrelsen har beslutat att godkänna ingåendet av ett konsultavtal med ett av styrelseledamoten Johan Lundberg helägt bolag avseende tillhandahållandet av konsulttjänster av Johan Lundberg inom ramen för Loomis Strategy Execution Team ("SET"). Eftersom de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2019 inte uttryckligen tar höjd för att bolaget ska kunna ersätta styrelseledamöter utöver ordinarie styrelsearvode har styrelsen godkänt avtalet med stöd i styrelsens möjlighet att frångå riktlinjerna i enskilda fall där styrelsen bedömer att det finns särskilda skäl som motiverar det. Styrelsen anser att Johan Lundbergs omfattande och unika erfarenhet av investeringar inom fintech-sektorn i kombination med Loomis behov av ytterligare senior expertis vid utvärdering av eventuella förvärvsobjekt inom fintech-sektorn utgör särskilda skäl som motiverar frångåendet av riktlinjerna. Styrelsen bedömer att den ersättning som utgår är marknadsmässig med hänsyn taget till uppdragets art och arbetsinsats.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Koncernens resultaträkning
Koncernens resultaträkning
| MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Intäkter, fortgående verksamhet | 20 411 | 18 300 | |
| Intäkter, förvärv | 633 | 868 | |
| Totala intäkter | 8, 9 | 21 044 | 19 168 |
| Produktionskostnader | 10,11,12 | –15 210 | –14 127 |
| Bruttoresultat | 5 833 | 5 041 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 10,11,12 | –3 233 | –2 841 |
| Rörelseresultat (EBITA)1) | 2 601 | 2 200 | |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 10,12,17 | –101 | –83 |
| Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter | 10,15 | –101 | –46 |
| Jämförelsestörande poster | 10 | 23 | 86 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 2 422 | 2 158 | |
| Finansiella intäkter | 13 | 63 | 41 |
| Finansiella kostnader | 13 | –240 | –131 |
| Förlust på monetära nettotillgångar | –34 | –11 | |
| Resultat före skatt | 2 210 | 2 057 | |
| Inkomstskatt | 14 | –564 | –519 |
| Årets resultat 2) | 1 646 | 1 538 |
1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.
2) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Data per aktie
| MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före och efter utspädning | 3 | 21,883) | 20,453) |
| Utdelning4) | 10,00 | 9,00 | |
| Antal utestående aktier (miljoner) | 75,2 | 75,2 | |
| Genomsnittligt antal utestående aktier (miljoner) | 75,23) | 75,23) |
3) Antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 75 226 032 st. Antal aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st.
4) Avser lämnad utdelning under innevarande räkenskapsår.
Koncernens rapport över totalresultat
| MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 646 | 1 538 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kan återföras i resultaträkningen | |||
| Aktuariella vinster och förluster efter skatt | –87 | 99 | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferenser | 421 | 651 | |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | –74 | –139 | |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 260 | 612 | |
| Summa totalresultat för året 5) | 1 906 | 2 150 |
5) Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Koncernens balansräkning
| MSEK | Not | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 15,16 | 7 094 | 6 533 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 15,17 | 478 | 515 |
| Övriga immateriella tillgångar | 18 | 208 | 168 |
| Byggnader och mark | 19 | 946 | 931 |
| Maskiner och inventarier | 19 | 4 876 | 4 427 |
| Nyttjanderättstillgångar | 20 | 2 911 | – |
| Kontraktstillgångar | 9 | 199 | 109 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 446 | 342 |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 21 | 565 | 500 |
| Övriga långfristiga fordringar | 22 | 172 | 55 |
| Summa anläggningstillgångar | 17 893 | 13 580 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 23 | 2 619 | 2 341 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 110 | 108 | |
| Aktuella skattefordringar | 14 | 322 | 224 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 485 | 500 |
| Räntebärande finansiella omsättningstillgångar | 25 | 61 | 37 |
| Likvida medel | 26 | 5 073 | 6 140 |
| Summa omsättningstillgångar | 8 670 | 9 351 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 26 563 | 22 931 |
| MSEK | Not | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 27 | ||
| Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare |
|||
| Aktiekapital | 376 | 376 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 4 594 | 4 594 | |
| Andra reserver | 1 463 | 1 102 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 3 158 | 2 349 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 | 1 | |
| Summa eget kapital | 9 592 | 8 422 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande långfristiga leasingskulder | 2 313 | – | |
| Låneskulder | 28 | 5 793 | 4 381 |
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 447 | 461 |
| Avsättningar för skadereserver | 29 | 413 | 193 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 30 | 918 | 711 |
| Övriga avsättningar | 31 | 102 | 78 |
| Övriga långfristiga skulder | 9 | 154 | 80 |
| Summa långfristiga skulder | 10 141 | 5 904 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande kortfristiga leasingskulder | 560 | – | |
| Låneskulder | 28 | 29 | 1 058 |
| Leverantörsskulder | 668 | 651 | |
| Avsättningar för skadereserver | 29 | 193 | 172 |
| Aktuella skatteskulder | 14 | 199 | 171 |
| Skulder avseende uppräkningsverksamheten | 32 | 3 021 | 4 440 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 33 | 1 495 | 1 589 |
| Övriga avsättningar | 31 | 76 | 33 |
| Övriga kortfristiga skulder | 34, 9 | 590 | 490 |
| Summa kortfristiga skulder | 6 831 | 8 605 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 26 563 | 22 931 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Koncernens kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 2 210 | 2 057 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 36 | 2 138 | 1 273 |
| Erhållna finansiella poster | 36 | 31 | |
| Betalda finansiella poster | –247 | –132 | |
| Betald inkomstskatt | –641 | –472 | |
| Förändringar av kundfordringar | –150 | –6 | |
| Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster | 17 | 85 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 3 362 | 2 835 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | 18,19 | –1 709 | –1 464 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 66 | 15 | |
| Avyttring av verksamhet | 38 | – | |
| Förvärv av verksamhet | 15 | –384 | –1 403 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 989 | –2 852 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Lämnad utdelning | 27 | –750 | –677 |
| Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel | –341 | –296 | |
| Upptagande av obligationslån | 2 795 | – | |
| Amortering av obligationslån | –1 000 | – | |
| Förändring av utgivna certifikat och annan långfristig upplåning | –1 753 | 1 447 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 049 | 473 | |
| Årets kassaflöde | 325 | 456 | |
| Likvida medel vid årets början | 1 308 | 839 | |
| Omräkningsdifferenser på likvida medel | 22 | 13 | |
| Likvida medel vid årets slut | 26 | 1 655 | 1 308 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Andra reser ver1) |
Balanserat resultat inkl. årets re sultat |
Innehav utan bestäm mande infly tande |
Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2018 | 376 | 4 594 | 678 | 1 389 | – | 7 037 |
| Effekt av byte av redovisningsprincip IFRS 15 | – | – | –15 | – | – | –15 |
| Effekt av IAS 29 | – | – | 2 | – | – | 2 |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | 1 538 | – | 1 538 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Aktuariella vinster och förluster efter skatt | – | – | – | 99 | – | 99 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 651 | – | – | 651 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | –139 | – | – | –139 |
| Summa övrigt totalresultat | – | – | 513 | 99 | – | 612 |
| Summa totalresultat | – | – | 513 | 1 637 | – | 2 150 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utdelning | – | – | – | –677 | – | –677 |
| Aktierelaterad ersättning2) | – | – | 29 | – | – | 29 |
| Aktieswapavtal3) | – | – | –105 | – | – | –105 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | 1 | 1 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | –76 | –677 | 1 | –752 |
| Utgående balans per 31 december 2018 | 376 | 4 594 | 1 102 | 2 349 | 1 | 8 422 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Andra reser ver1) |
Balanserat resultat inkl. årets re sultat |
Innehav utan bestäm mande infly tande |
Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2019 | 376 | 4 594 | 1 102 | 2 349 | 1 | 8 422 |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | 1 646 | – | 1 646 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Aktuariella vinster och förluster efter skatt | – | – | – | –87 | – | –87 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 421 | – | – | 421 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | –74 | – | – | –74 |
| Summa övrigt totalresultat | – | – | 347 | –87 | – | 260 |
| Summa totalresultat | – | – | 347 | 1 559 | – | 1 906 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utdelning4) | – | – | – | –750 | – | –750 |
| Aktierelaterad ersättning2) | – | – | 43 | – | – | 43 |
| Aktieswapavtal3) | – | – | –29 | – | – | –29 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | 0 | 0 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | 14 | –750 | 0 | –736 |
| Utgående balans per 31 december 2019 | 376 | 4 594 | 1 463 | 3 158 | 1 | 9 592 |
1) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal. 2) Inkluderar den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11. För 2019
1) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal.
2) Inkluderar den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11. För 2018 uppgick den kostnadsförda delen till 29 MSEK.
3) Avser swapavtal hänförlig till koncernens aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 2.
3) Avser swapavtal hänförlig till koncernens aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 2.
uppgick den kostnadsförda delen till 41 MSEK.
4) Utdelning till aktieägare uppgick till 752 MSEK varav Loomis AB erhöll 2 MSEK för B-aktier inom aktieswapavtal med tredje part.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Noter
NOT 1 Allmän information
Loomis AB (moderbolaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder dels helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa samt i Argentina och Chile, dels internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål.
Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Stockholm. Besöksadressen till huvudkontoret är Drottninggatan 82, 111 36 Stockholm. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.
Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2020.
NOT 2 Sammanfattning av viktiga
redovisningsprinciper De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande
av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 37.
Grund för rapporternas upprättande
Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Rådet för Finansiell Rapportering 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen från och med 1 januari 2019
Följande standarder tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019: • IFRS 16 "Leasingavtal"
Övriga nya och ändrade redovisningsprinciper samt förbättringar som trätt i kraft under 2019 har inte inneburit någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter för räkenskapsåret.
Det har även utkommit ett antal nya tolkningar och ändringar från IFRS Interpretations Committee. Dessa ändringar och tolkningar har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter för 2019.
Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen
Ingen av de förändringar i standarder eller nya tolkningsmeddelanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2020 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.
Ändrad redovisning av medel inom uppräkningsverksamheten
I Loomis verksamhet transporteras kontanter och andra värdeföremål i linje med de kundavtal som ingås. Om det stipuleras i avtal med kund räknas de transporterade kontanterna även upp i Loomis uppräkningscentraler. De kontanter som mottas av Loomis är i konsignation om inte annat avtalats med kund. Konsignationslager av kontanter redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. I de fall Loomis, i enlighet med kundavtalet, tar ägarskap av mottagna kontanter redovisas lager av kontanter. För att finansiera dessa lager används lånefinansiering i form av specifika checkräkningskrediter samt förskottsinbetalningar från kunder. Dessa checkräkningskrediter och förskottsinbetalningar används endast för detta ändamål.
Medel inom uppräkningsverksamheten
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 2018-01-01 | ||
|---|---|---|---|
| Lager av kontanter | 2 384 | 3 250 | 1 478 |
| Förskottsinbetalningar från kunder | 1 034 | 1 582 | 914 |
| Skulder avseende förskottsinbetal ningar från kunder samt skulder till kunder |
–1 694 | –2 799 | –1 599 |
| Checkräkning hänförlig till uppräk ningsverksamheten |
–1 327 | –1 641 | –707 |
| Medel inom uppräkningsverksam heten (netto) |
397 | 392 | 85 |
I tidigare finansiella rapporter har nämnda checkräkningskrediter och förskottsinbetalningar från kunder nettoredovisats mot de lager av kontanter som de är upptagna för att finansiera. Eventuell kvarvarande behållning i Loomis lager av kontanter, som Loomis har ägarskap över, motsvarar de medel som Loomis fysiskt fört till valvet från sina likvida medel. Lager av kontanter har tidigare redovisats som övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen eftersom de, enligt interna riktlinjer, ej är tillgängliga för Loomis och enbart används för att finansiera kundtransaktioner. Loomis har omprövat förutsättningarna för nettoredovisning i balansräkningen och tillämpar nu bruttoredovisning för ovan nämnda poster. Lager av kontanter samt förskottsinbetalningar från kunder redovisas i balansräkningen som likvida medel. Checkräkningskrediter hänförliga till uppräkningsverksamheten samt skulder avseende förskottsinbetalningar från kunder och skulder till kunder redovisas på raden Skulder avseende uppräkningsverksamheten i balansräkningen. Ändring görs retroaktivt och omklassificering för tidigare perioder presenteras nedan:
| MSEK | 2018-12-31 Rapporterat |
Omklassifi cering |
2018-12-31 Omräknat |
|---|---|---|---|
| Omsättningstillgångar | |||
| Likvida medel | 1 308 | 4 832 | 6 140 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 500 | –392 | 108 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder avseende uppräkningsverk samheten |
– | 4 440 | 4 440 |
| 2018-01-01 | Omklassifi | 2018-01-01 | |
|---|---|---|---|
| MSEK | Rapporterat | cering | Omräknat |
| Omsättningstillgångar | |||
| Likvida medel | 839 | 2 392 | 3 230 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 169 | –85 | 84 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder avseende uppräkningsverk samheten |
– | 2 307 | 2 307 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Den ändrade klassificeringen har ingen påverkan på Loomis nettoskuld. Räntekostnaden för ovan nämnda checkräkningskrediter redovisas fortsatt som "Produktionskostnad" och inte i finansnettot då det avser att finansiera den operativa verksamheten/lager av kontanter. Justeringen har därför ingen påverkan på rörelseresultat, rörelsemarginal eller resultat per aktie före och efter utspädning. Även om lager av kontanter är disponibla tillgodohavanden är de helt separerade från Loomis övriga likvida medel och kassaflöde och enligt interna riktlinjer används de inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet. I koncernens kassaflödesanalys nettoredovisas därför lager av kontanter mot ovan nämnda checkräkningskrediter och förskottsinbetalningar från kunder. Ändrad klassificering i balansräkningen har därför ingen påverkan på koncernens kassaflöde.
Avstämning av likvida medel enligt koncernens balansräkning per den 31 december (efter ovan omklassificering) mot likvida medel i koncernens kassaflödesanalys är följande:
| MSEK | 2019-12-31 | 2018-12-31 2017-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Likvida medel enligt koncernens balansräkning |
5 073 | 6 140 | 3 230 |
| –Avgår lager av kontanter inom uppdräkningsverksamheten |
–2 384 | –3 250 | –1 478 |
| –Avgår förskottsinbetalningar från | |||
| kunder | –1 034 | –1 582 | –914 |
| Likvida medel enligt koncernens kassaflödesanalys |
1 655 | 1 308 | 839 |
IFRS 16
Loomis har inte förtidstillämpat IFRS 16 och tillämpar standarden från 1 januari 2019.
Förenklad övergångsmetod
Koncernen har tillämpat den förenklade övergångsmetoden, modifierad retroaktivitet, och har därmed inte räknat om jämförelsetalen. I enlighet med den förenklade övergångsmetoden värderas nyttjanderätter till ett belopp som motsvarar leasingskulden innan justering för förutbetalda och upplupna leasingavgifter. Vid första tillämpning av IFRS 16 har koncernen även använt följande praktiska lösningar som tillåts enligt standarden:
- Diskonteringsräntan baseras på landets underliggande valuta, valutakurs, kontraktets längd samt underliggande ränta med tillägg för en bolagsspecifik riskpremie.
- Operationella leasingavtal med en kvarvarande leasingperiod på
mindre än 12 månader redovisas som korttidsavtal och inkluderas därmed inte i beräkningen av leasingskulden.
- Direkta anskaffningskostnader för nyttjanderätter har uteslutits vid övergången, och
- Vid bedömningen av ett leasingavtals längd har optioner att förlänga eller säga upp avtal beaktats.
Koncernen har även valt att inte tillämpa IFRS 16 på de avtal som inte identifierats som leasingavtal i enlighet med IAS 17 och IFRIC 4 "Fastställande huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal".
Koncernens leasingaktiviteter och redovisningen av dessa Koncernen tillämpar paragraf 9–11 avseende identifiering av ett leasingkontrakt samt paragraf B34–B41 gällande leasingperiod. Koncernen leasar huvudsakligen tillgångsslagen fastigheter, SafePoints samt bilar. Leasingavtalen är normalt skrivna för fasta perioder om 3 till 20 år. Optioner att förlänga och säga upp avtal finns inkluderade i ett antal av koncernens leasingavtal. Den övervägande delen av optionerna som ger möjlighet att förlänga och säga upp avtal kan endast utnyttjas av koncernen och inte av leasinggivarna. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle kunna innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylldes, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån.
Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter med tillhörande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Nyttjanderätten skrivs av linjärt från inledningsdatum till slutet av den underliggande tillgångens nyttjandeperiod. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden.
Värdering av leasingtillgångar och leasingskulder från och med 1 januari 2019
Tillgångarna med nyttjanderätt värderas till anskaffningsvärde och inkluderar följande:
- det belopp leasingskulden ursprungligen värderas till
- leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella förmåner som mottagits i samband med teckningen av leasingavtalet
- initiala direkta utgifter
- utgifter för att återställa tillgången till det skick som föreskrivs i leasingavtalets villkor.
Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av följande leasingbetalningar:
- Fasta leasingavgifter (inklusive avgifter som till sin substans är fasta)
- Variabla leasingavgifter som beror på ett index eller ett pris
- Garanterat restvärde som leasingtagaren förväntar sig behöva betala till leasegivaren
- Lösenpriset för en köpoption, om det är rimligt säkert att leasetagaren kommer att nyttja optionen, och
- Viten för att avsluta leasingavtalet, om leasingavtalets längd speglar antagandet att leasetagaren kommer att utnyttja denna möjlighet
Leasingbetalningarna diskonteras med en diskonteringsränta baserad på landets underliggande valuta, valutakurs, kontraktets längd samt underliggande ränta med tillägg för bolagsspecifik riskpremie.
Efterföljande värdering
Efter övergången till IFRS 16 värderar Loomis samtliga leasingavtal i enlighet med anskaffningsvärdesmetoden, vilket innebär att nyttjanderätterna värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar samt justeringar till följd av eventuell omvärdering av leasingskulden som återspeglar en omprövning eller ändring av leasingavtalet. Omvärderingsbeloppet redovisas som en justering av nyttjanderätten, om det redovisade värdet för nyttjanderätten skrivs ned till noll och det föreligger en ytterligare minskning i värderingen av leasingskulden redovisas eventuella kvarstående belopp för omvärderingen i resultatet.
Påverkan
Avseende de nya redovisningsprinciperna samt förändring mellan operationella leasingavtal per 31 december 2018 och den ingående leasingskulden per 1 januari 2019 hänvisas till not 2 i årsredovisningen för 2018. I tillägg till den beskrivning som lämnats i not 2 i årsredovisningen för 2018 angående IFRS 16 och dess påverkan på Loomis vill bolaget nedan lämna ytterligare information.
Till följd av införandet av IFRS 16 belastas rörelseresultatet (EBITA) med avskrivningar på nyttjanderättstillgångar istället för kostnader för operationella leasingavtal. Vidare belastar den ökade leasingsskulden finansnettot negativt. Se vidare i tabellerna nedan.
Nyttjanderättstillgångar, vilka redovisas på en separat rad i balansräkningen, uppgår till 2 911 MSEK per 31 december 2019. Byggnader utgör 76 % av totala nyttjanderättstillgångar. Leasingskulden uppgår per 31 december 2019 till totalt 2 873 MSEK varav den långfristiga
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
leasingskulden uppgår till 2 313 MSEK och den kortfristiga leasingskulden uppgår till 560 MSEK. Den långfristiga och kortfristiga leasingskulden redovisas som räntebärande långfristiga leasingskulder respektive räntebärande kortfristiga leasingskulder i balansräkningen. Under 2019 uppgick kostnaderna för korttidsleasingavtal (leasingperiod på 12 månader eller mindre) till 34 MSEK och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde (<5 TUSD) uppgick till 11 MSEK. Nedan visas, för Loomis centrala nyckeltal, inklusive respektive exklusive utan påverkan från IFRS 16 per 31 december 2019:
| Inklusive | Exklusive | |
|---|---|---|
| 31 december 2019 | IFRS 16 | IFRS 16 |
| Rörelseresultat, EBITDA | 4 435 | 3 813 |
| Avskrivningar | 1 834 | 1 265 |
| Rörelseresultat, EBITA | 2 601 | 2 548 |
| Finansnetto | –178 | –73 |
| Årets resultat | 1 646 | 1 685 |
| Rörelsemarginal, EBITA % | 12,4 | 12,1 |
| Resultat per aktie, SEK | 21,88 | 22,40 |
| Investeringar i relation till avskrivningar | 0,9 | 1,3 |
| Nettoskuld | 7 332 | 4 549 |
| Nettoskuld/EBITDA | 1,65 | 1,19 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 15 | 18 |
Koncernredovisningens omfattning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden (IFRS 3)
Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen/övrigt totalresultat. Vid slutligt utfall återförs eventuell effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalning av köpeskilling till resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Enligt IFRS redovisas transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande som en transaktion inom eget kapital. Dock saknas specifika regler gällande omvärderingar av optionsskulder till dessa innehav. Omvärderingar av optionsskulder till innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital. Redovisningen sker därmed i likhet med övriga transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande. Per den 31 december 2019 föreligger innehav utan bestämmande inflytande uppgående till 616 TSEK (604) inom koncernen.
Det överskott som utgörs av skillnaden mellan köpeskilling och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.
Förvärvsrelaterade kostnader
Loomis redovisar förvärvsrelaterade kostnader hänförliga till transaktionskostnader, omvärdering av tilläggsköpeskillingar och slutlig effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalningar av köpeskillingar, omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen på en separat rad i resultaträkningen. I posten ingår förvärvskostnader hänförliga till pågående, genomförda samt ej genomförda förvärv. Omstruktureringskostnader är kostnader som redovisas i enlighet med de särskilda kriterierna för avsättningar för omstruktureringar. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Omstruktureringskostnader kan vara kostnader för olika aktiviteter som är nödvändiga för att förbereda integreringen, till exempel kostnader för avgångsvederlag, avsättningar för hyrda lokaler som inte kommer att utnyttjas eller hyras ut med förlust samt andra leasingavtal som inte kan sägas upp och inte kommer att utnyttjas. Integreringskostnader omfattar normalt aktiviteter som inte kan redovisas som avsättningar. Sådana aktiviteter kan vara byte av varumärke (nya logotyper på byggnader, fordon, uniformer och så vidare) men kan också vara personalkostnader för exempelvis utbildning, rekrytering, omlokalisering och resor, vissa kundrelaterade kostnader och andra kostnader för att anpassa verksamheterna.
Nedanstående kriterier måste vara uppfyllda för att kostnader ska kunna klassificeras som omstrukturerings alternativt integreringskostnader; i) kostnaden skulle inte ha uppstått om inte förvärvet hade ägt rum samt ii) kostnaden hänför sig till ett projekt som företagsledningen har identifierat och kontrollerat som en del av ett integreringsprogram som införts i samband med förvärvet eller som en direkt följd av en omedelbar översyn efter förvärvet.
Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)
Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina in- och utbetalningar, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilken bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar förutom i de fall IAS 29 tillämpas.
Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot Andra reserver i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.
Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Finansiell rapportering i höginflationsländer (IAS 29)
Sedan den 1 juli 2018 betraktas Argentina som en ekonomi med hyperinflation och IAS 29 'Finansiell rapportering i höginflationsländer' har därmed blivit applicerbar för Loomis. De finansiella rapporterna för dotterbolaget i Argentina har inflationsjusterats i syfte att återspegla förändringar i köpkraft. Inflationsjusteringarna har gjorts i enlighet med det argentinska konsumentprisindexet, National CPI. Konsumentprisindexet var per den 31 december 2019 284,1 med basperioden december 2016. Per 31 december 2018 var konsumentprisindex 179,9. Eftersom Loomiskoncernens rapporteringsvaluta är SEK, och således inte en valuta i en ekonomi med hyperinflation, har jämförelsetalen inte justerats. Förlusten på monetära nettotillgångar/ skulder för perioden 1 januari 2018 – 30 juni 2018 har redovisats på raden omräkningsdifferenser i övrigt totalresultat. Motsvarande resultat för perioden 1 juli – 31 december 2018 och 1 januari – 31 december 2019 har redovisats i resultaträkningen på raden finansiella kostnader.
Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3)
Prissättning vid transaktioner mellan koncernbolag sker med tillämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.
Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.
Intäktsredovisning (IFRS 15)
IFRS 15 ersatte under 2018 IAS 18 "Intäkter", IAS 11 "Entreprenadavtal" samt tillhörande tolkningar. IFRS 15 innebär en ny modell för intäktsredovisning som baseras på när kontrollen av en vara eller tjänst överförs till kunden. Grundprincipen är att intäkter redovisas för att skildra överföringen av utlovade varor och tjänster till kunder med ett belopp som återspeglar den ersättning som företaget förväntas ha rätt till i utbyte mot dessa varor eller tjänster.
Fördelning av intäkter
Loomis erhåller intäkter från försäljning av varor och tjänster över tid och vid en viss tidpunkt för följande huvudproduktlinjer; Transporttjänster (CIT), Kontanthanteringstjänster (CMS) samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål (International). När SafePoint utrustning används som en del av
serviceleveransen till kunden kallas detta ibland för SafePoint försäljning. Tjänsten består emellertid av att tillhandahålla kontanter i transittjänster, kontanthanteringstjänster och en lagringstjänst till kunden, se vidare under "Signifikanta bedömningar".
Identifiera prestationsåtaganden
Prestationsåtaganden bedöms och identifieras då kontraktet ingås. Loomis åtagande mot dess kunder kommer härledas från kontraktet, där prestationsåtagande framgår och sammanslagningar av prestationsåtaganden sällan sker.
Fastställande av transaktionspriset
Transaktionspriset är priset som kommer att allokeras till prestationsåtagandena. Transaktionspriset är summan som Loomis förväntar sig ha rätt till i utbyte mot överföring av varor eller tjänster; detta kan inkludera fasta och/eller rörliga belopp. Rörlig ersättning kan både öka och minska priset. Om detta är specificerat i kontraktet, ska detta estimeras och reflekteras i transaktionspriset samt kontinuerligt ut sättas för förnyad bedömning. Loomis kundkontrakt innehåller främst incitament och prestationsbonusar men även rabatter och straffavgifter som är rörliga ersättningar.
Allokering av transaktionspriset till prestationsåtaganden
Transaktionspriset allokeras till respektive prestationsåtagande baserat på ett relativt friståendeförsäljningspris. Det fristående försäljningspriset fastställs vid ingåendet av kontraktet och allokeras baserat på respektive vara eller tjänsts relativa värde ställt mot det totala värdet av varan/tjänsten. Det fristående försäljningspriset är priset för varan eller tjänsten när den säljs separat under snarlika omständigheter till liknande kunder.
Redovisa intäkt när (eller allt eftersom) företaget uppfyller prestationsåtagandet
Intäkten redovisas när åtagandet är uppfyllt och kontrollen har överförts, vilket sker över tid eller vid en specifik tidpunkt. Intäkter kan redovisas över tid om Loomis tjänster inte skapar en tillgång med ett alternativt värde samtidigt som Loomis har rätt till betalning för hittills genomförda tjänster. Rätt till betalning existerar om Loomis är berättigat till betalning för tjänster som redan är utförda om kunden väljer att avbryta kontraktet av annan anledning än att Loomis inte fullgjort sina förpliktelser. Loomis prestationsåtagande uppfylls primärt över tid men under en kort tidsperiod för att sedan regleras (varför en väsentlig komplexitet i att bedöma färdigställandegraden generellt inte uppstår).
Kontraktsmodifikationer
En förändring i ett befintligt kontrakt är en modifikation. En kontraktsmodifikation kan förändra kontraktets omfattning, kontraktets pris eller båda. En kontraktsmodifikation existerar när parterna till kontraktet godkänner modifikationen. Bedömning kommer ofta krävas för att avgöra huruvida förändringar i befintliga rättigheter och åtaganden borde redovisats som ett nytt avtal eller som en kontraktsmodifikation. Traditionellt har Loomis kontrakt inte modifierats under dess löptid och nya avtal förhandlas fram separat från tidigare existerande avtal.
Kontraktskostnader
I processen att erhålla kundavtal kan kostnader uppstå innan tjänster börjat utföras. Detta kan innefatta inkrementella kostnader för att erhålla ett kontrakt. Om ett kontrakt löper under mer än 12 månader, ska kostnader för att erhålla ett kontrakt under vissa förutsättningar aktiveras som en tillgång och skrivas av under den period kontraktet löper, löper kontraktet på kortare tid än 12 månader aktiverar Loomis ej kostnaderna.
Loomis förväntar sig inte att ha några kontrakt där perioden mellan överlåtelsen av de utlovade varorna eller tjänsterna till kund och betalning av kund överstiger ett år. Koncernen justerar därav inte transaktionspriser på grund av tidsaspekten.
Signifikanta bedömningar
SafePoint-lösning
Vid tillhandahållande av tjänster använder Loomis ibland en utrustning som heter SafePoint. Vid försäljning av denna lösning består tjänsten vanligtvis av att tillhandahålla transporttjänster, kontanthanteringstjänster och lagringstjänster åt kunden. Kunden deponerar kontanterna i SafePoint enheten och får sedermera en insättning på bankkontot. Kontanterna hämtas, transporteras, bearbetas, verifieras till tidigare insatt belopp och lagras i Loomis valv. SafePoint utrustningen är en del av Loomis leverans av SafePoint-tjänsten. SafePoint utrustningen som placeras hos kund är under Loomis ägande och kan ersättas av en ny SafePoint utrustning av Loomis om så anses. Kontraktet är därför inte relaterat till en specifik tillgång. Loomis prestationsförpliktelse är att under kontraktets löptid utföra tjänster som betalas månadsvis, men det kräver olika insatser varje dag av Loomis. Utförda prestationer sker i all väsentlighet linjärt över tiden. Från både Loomis och kundens perspektiv inkluderas SafePoint utrustningen som en del i den tjänst som levereras. Det är inte separata tjänster och SafePoint utrustningen ses som vilken annan utrustning för att tillhandahålla CIT- eller CMS-tjänster. Av denna anledning utförs ingen fördelning av transaktionspriset till kunden. Intäkter redovisas under hela kontraktets löptid och faktureras månatligen.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
SafePoint-lösning: försäljning av SafePoint
I vissa fall säljs SafePoint enheten till kunden. Tjänsten är dock oförändrad, med samma struktur och prestationsförpliktelser som tjänsten av SafePoint beskriven ovan. SafePoint utrustningen har inte en alternativ användning för kunden än att vara en del av Loomis tjänsteleverans. Loomis kontrollerar programvaran och har nyckeln till SafePoint utrustningen. Om avtalet upphör, tas den proprietära mjukvaran bort och kunden får nyckeln. Från Loomis eller kundens perspektiv är tillhandahållandet av tjänsten i linje med lösningen med SafePoint som beskrivits ovan, vilket innebär att intäkterna redovisas under hela kontraktets löptid och faktureras månatligen. Det innebär att försäljning av SafePoint utrustning inte redovisas separat utan i stället ses som en del av den tjänsteleverans som Loomis tillhandahåller och därför intäktsförs under hela kontraktets löptid (vanligtvis 5 år).
Förvaringstjänster
Loomis tillhandahåller förvaringstjänster till sina kunder. Beroende på lokala regler och affärsmodeller tillhandahålls dessa som en del av CIT/CMS-verksamheten i vissa länder. Förvaring är även en separat tjänst som erbjuds inom den internationella verksamheten, där Loomis förvarar guld, konst eller liknande varor åt sina kunder. Vid övervägandet av IFRS 15 effekterna av att tillhandahålla en förvaringstjänst har Loomis kommit fram till att förvaringstjänster som tillhandahålls som en del av CIT/CMS-verksamheten inte har tydliga prestationsförpliktelser, till skillnad mot förvaringstjänster som tillhandahålls inom den internationella verksamheten.
Denna slutsats grundar sig på det faktum att förvaringstjänsten i CIT/CMS är starkt kopplad till de CIT/CMS-tjänster som anges i kontraktet. Kunden kan inte undvika att köpa förvaringsdelen av tjänsten eftersom den är en del av att leveransen av CIT/CMS tjänsten. I den internationella verksamheten är förvaringen i sig själva tjänsteerbjudandet, därför är den per definition distinkt.
Finansieringskomponenter
Loomis förväntar sig inte att ha några kontrakt där perioden mellan överlåtelsen av de utlovade varorna eller tjänsterna till kund och betalning av kund överstiger ett år. Koncernen justerar därav inte transaktionspriser på grund av tidsaspekten.
Segmentsrapportering (IFRS 8)
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till koncernchefen, som
identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Loomis har följande segmentindelning, Europa*, USA och Övrigt. Segmentcheferna för Europa och USA är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur Loomis koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.
Nationella värdehanteringstjänster (värdetransporter samt kontanthanteringstjänster) delas mellan segment Europa och segment USA. Indelningen baseras på de likheter som finns inom de europeiska länderna inom väsentliga områden avseende till exempel marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler som påverkar Loomis verksamhet. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om tjänsterna i sig kan anses vara snarlika jämfört med segment Europa. Den aggregering som sker inom Europa är förenlig med IFRS 8 p12 och standardens syfte att lämna information som gör det möjligt att förstå och utvärdera den miljö Loomis verkar i.
Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.
Statliga stöd (IAS 20)
Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.
Skatter (IAS 12)
Inkomstskatter omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, i vilket fall motsvarande skatt redovisas enligt samma princip.
Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de länder där moderbolaget och dotterbolag är verksamma.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skatt redovisas genom användning av balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och skattemässiga värden, s.k. temporära skillnader.
En uppskjuten skattefordran redovisas när det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.
Kassaflödesanalys (IAS 7)
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.
Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)
Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till förvärvspris med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.
Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till förvärvspris med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden.
Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderings-
' Argentina, Chile och Turkiet redovisas i segment Europa eftersom verksamheterna rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
modell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången ska kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad som baseras på lokala räntenivåer och avkastningskrav för de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger i intervallet 3 till 12 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 8,33 procent till 33,3 procent.
Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.
En uppskjuten skatteskuld ska beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till någon uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden ska upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom motsvarande ökning av goodwill.
Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.
Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)
Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella tillgångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.
Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden, tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande:
Programvarulicenser 12,5–33,3 procent Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.
Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36)
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande: Maskiner och inventarier 10–25 procent Byggnader och markanläggningar 1,5–4 procent Inga avskrivningar görs på mark.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.
Nedskrivningar (IAS 36)
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.
Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning görs per varje balansdag en prövning om tidigare gjorda nedskrivningar bör återföras. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.
Finansiella instrument (IFRS 9)
Redovisning i och borttagande från rapporten över finansiell ställning
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat tillämpliga tjänster och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då transaktionen har skett förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Klassificering och värdering
Finansiella tillgångar klassificeras utifrån den affärsmodell som tillgången hanteras i och dess kassaflödeskaraktär. Om den finansiella tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inkassera kontraktsenliga kassaflöden och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som endast består av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet redovisas tillgången till upplupet anskaffningsvärde. Denna affärsmodell kategoriseras som "hold to collect".
Om den finansiella tillgången innehas i en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar, och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som endast består av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet redovisas tillgången till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna affärsmodell kategoriseras som "hold to collect and sell".
Samtliga andra affärsmodeller där syftet är spekulation, innehav för handel eller där kassaflödeskaraktären utesluter andra affärsmodeller innebär redovisning till verkligt värde via resultaträkningen. Denna affärsmodell kategoriseras som "other".
Kortfristiga fordringar i Loomis består främst av kundfordringar. Fordringarna uppkommer då Loomis tillhandahåller tjänster eller varor direkt till kunden utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kortfristiga likvida placeringar är en placering som omedelbart kan lyftas och som inte kräver en köpare för att kunna realiseras. Likvida medel innehas enbart för att inhämta det kontraktsenliga kassaflödet. Affärsmodellen för både kundfordringar och likvida medel är kontraktsenliga kassaflöden (hold to collect) och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I tillägg till ovan inkluderas även lager av kontanter och förskottsinbetalningar från kunder i likvida medel, se utförlig beskrivning av ändrad redovisning av medel inom uppräkningsverksamheten på sidan 95.
Finansiella skulder klassificeras som till verkligt värde via resultaträkningen om de är 1) en villkorad köpeskilling på vilken IFRS 3 appliceras, 2) innehav för handel eller 3) om den initialt identifieras som en skuld till verkligt värde via resultaträkningen. Övriga finansiella skulder klassificeras som till upplupet anskaffningsvärde.
Leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Räntebärande banklån, checkräkningskrediter och andra lån värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalning eller amortering av lån redovisas över lånens löptid. Villkorad köpeskilling värderas och klassificeras till verkligt värde via resultaträkningen.
Finansiella instrumentens verkliga värde
De finansiella tillgångarnas och finansiella skuldernas verkliga värden bestäms enligt följande:
Det verkliga värdet för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad bestäms med hänvisning till noterat marknadspris. Det verkliga värdet på andra finansiella tillgångar och skulder bestäms enligt allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden och användning av information hämtad från aktuella marknadstransaktioner. För samtliga finansiella tillgångar och skulder bedöms det redovisade värdet vara en god approximation av dess verkliga värde, om inte annat särskilt anges.
Upplupet anskaffningsvärde och effektivräntemetoden
Upplupet anskaffningsvärde för en finansiell tillgång är det belopp till vilket den finansiella tillgången värderas vid det första redovisningstillfället minus kapitalbelopp, plus den ackumulerade avskrivningen med effektivräntemetoden av eventuell skillnad mellan det kapitalbeloppet och det utestående kapitalbeloppet, justerat för eventuella nedskrivningar. Redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång är upplupet anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång före justeringar för en eventuell förlustreserv. Finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden eller till verkligt värde via resultaträkningen.
Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av samtliga framtida förväntade kassaflöden över den förväntade löptiden resulterar i det initialt redovisade värdet för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden.
Nedskrivningar
Koncernen redovisar en förlustreserv för förväntade kreditförluster på en finansiell tillgång som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat, för en leasingfordran och för en avtalstillgång. Egetkapitalinstrument omfattas inte av nedskrivningsreglerna. Per varje balansdag ska koncernen i resultatet redovisa förändringen i förväntade kreditförluster sedan det första redovisningstillfället.
Syftet med nedskrivningskraven är att redovisa de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid för alla finansiella instrument för vilka det har skett betydande ökningar av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället, antingen bedömt enskilt eller kollektivt, med tanke på alla rimliga och verifierbara uppgifter, inklusive
framåtblickande sådana. Koncernen ska värdera förväntade kreditförluster från ett finansiellt instrument på ett sätt som återspeglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera ett intervall av möjliga utfall, pengars tidsvärde och rimliga verifierbara uppgifter nuvarande förhållande och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar.
För kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar finns förenklingar som innebär att koncernen direkt ska redovisa förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid.
För samtliga andra finansiella tillgångar ska koncernen värdera förlustreserven till ett belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster. För finansiella instrument för vilka det har skett betydande ökningar av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället redovisas en reserv baserad på kreditförluster för tillgångens hela löptid.
Koncernens exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundfordringar. Den förenklade modellen används för beräkning av kreditförlusterna på koncernens kundfordringar. Vid beräkning av de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kundernas kreditbetyg och i vissa fall görs enskilda bedömningar av individuella kontraktstillgångar. De förväntade kreditförlusterna för kundfordringar beräknas med hjälp av en provisionsmatris som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar och pengarnas tidsvärde om applicerbart.
Definition av nedskrivning
Loomis utvärderar löpande sina fodringar och gör individuella bedömningar om ett eventuellt nedskrivningsbehov föreligger.
Definition av fallissemang
Koncernen anser att följande händelser utgör ett fallissemang, eftersom historisk erfarenhet visar att fordringar som uppfyller något av följande kriterier i allmänhet inte återbetalas.
- När motparten bryter mot deras finansiella kovenanter; eller
- Information som utvecklats internt eller erhållen från externa källor som indikerar att gäldenären osannolikt inte kommer att kunna betala sin kreditgivare, inklusive koncernen, i sin helhet (utan att ta hänsyn till eventuella säkerheter som innehas av koncernen). - Om en finansiell tillgång är förfallen till betalning mer än 90 dagar.
Nedskrivning av kundfordringar och övriga fordringar redovisas i rörelsen kostnader. Nedskrivning av likvida medel och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas som finansiell kostnad.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Säkringsredovisning
Säkringsredovisning tillämpas för investering i utlandsverksamhet. Nettoinvestering i utlandsverksamhet har säkrats genom att valutalån redovisas till balansdagskurs vid bokslutstillfället. Genom säkringsredovisning (hedge accounting) kopplas tillgången (nettoinvestering i utlandsverksamhet) och skulden (valutalån) till varandra, vilket innebär att endast nettoförändringar av valutaeffekten redovisas via övrigt totalresultat.
Effektivitetsmätning
En prospektiv bedömning av effektivitet utförs baserat på en kvalitativ analys, och säkringen bedöms vara effektiv om säkringsinstrumentens kritiska villkor helt överensstämmer med motsvarande villkor för den säkrade posten. De kritiska villkoren som utvärderas för den säkrade posten är nominellt belopp och valuta.
Genom att koncernens valutariskexponering säkras med en finansiell skuld alternativt en valutaswap, och de kritiska villkoren överensstämmer mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten bedöms ett ekonomiskt samband föreligga mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Säkringsinstrumentet och den säkrade posten förväntas utvecklas i motsatt riktning till följd av en förändring i den underliggande säkrade risken.
Säkringskvot
Säkringskvoten är förhållandet mellan säkrat instrument och säkrad post. Koncernens säkringskvot är 1:1 då volymen (nominellt belopp) på säkringsinstrumentet motsvarar volymen för den säkrade posten. Det förväntas inte ske någon justering av säkringskvoten.
Ersättningar till anställda (IAS 19)
Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena beräknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.
Loomis redovisar, i likhet med tidigare år, vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden via övrigt totalresultat på rader avseende Aktuariella vinster och förluster. De aktuariella vinsterna och förlusterna avser förändringar till följd av erfarenheter, förändringar av finansiella antaganden samt förändringar i demografiska antaganden. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår.
Om redovisningen av en förmånsbestämd plan netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår i nettoskulden. Räntekomponenten avseende förmånsbestämda planer redovisas som en finansiell kostnad/intäkt.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.
Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)
Incitamentsprogram
Koncernen har för närvarande två incitamentsprogram, ett kortsiktigt och ett långsiktigt sparaktiebaserat incitamentsprogram.
Det kortsiktiga incitamentsprogrammet innebär att de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänandeåret och för den återstående tredjedelen förvärvas aktier till marknadspris vilka tilldelas de anställda ett år efter förvärv i fall de kvarstår i anställning i koncernen.
Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen. Den aktierelaterade reserven redovisas som del av eget kapital och inte som skuld. Vid programmets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t.ex. med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar sker i eget kapital. För ytterligare information, se not 11.
Det långsiktiga sparaktiebaserade incitamentsprogrammet (LTIP 2018–2021) är riktat mot ledningsgruppen och ett antal nyckelpersoner inom Loomis-koncernen. I huvudsak innebär programmet att
respektive deltagare gjort en kontant investering i B-aktier i Loomis (Sparaktier) genom förvärv av aktier på Nasdaq Stockholm. Deltagarna är därmed berättigade att kostnadsfritt erhålla s.k. prestationsaktier under förutsättning att (i) deltagaren behållit sin anställning till och med den 28 februari 2022 (Intjänandeperioden), (ii) att deltagaren inte har avyttrat några Sparaktier före utgången av Intjänandeperioden, samt (iii) att prestationsmålet uppnås. Det prestationsmål som måste uppnås avser den ackumulerade utvecklingen av vinst per aktie (EPS) under perioden 1 januari 2018–31 december 2021. Styrelsen har fastställt miniminivå respektive övre målnivå avseende den ackumulerade utvecklingen av EPS. Uppfyllelse av prestationsmålet ska fastställas i samband med offentliggörandet av bokslutskommunikén avseende verksamhetsåret 2021.
LTIP 2018–2021 kommer att föranleda personalkostnader över In tjänandeperioden dels i form av redovisningsmässiga lönekostnader, dels i form av sociala avgifter. För ytterligare information, se not 11.
Aktieswap avseende aktierelaterad ersättning
I syfte att säkra aktiedelen av Loomis två aktierelaterade incitamentsprogram har Loomis AB ingått två swapavtal med tredje part Swapavtalen klassificeras som egetkapitalinstrument och redovisas i eget kapital som en minskning av balanserad vinst. För ytterligare information se not 11.
Avsättningar (IAS 37)
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar för omstrukturering redovisas när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar redovisas för framtida rörelseförluster.
Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Beräkningen baseras på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Användande av nyckeltal ej definierade i IFRS
Loomiskoncernens redovisning upprättas enligt IFRS. I IFRS definieras endast ett fåtal nyckeltal. Från och med det andra kvartalet 2016 har Loomis tillämpat ESMAs (European Securities and Markets Authority – Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) nya riktlinjer för alternativa nyckeltal, Alternative Performance Measures). I korthet är ett alternativt nyckeltal ett finansiellt mått över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte är definierat eller specificerat i IFRS. För att stödja företagsledningens och andra intressenters analys av koncernens utveckling redovisar Loomis vissa nyckeltal som inte definieras i IFRS. Företagsledningen anser att dessa uppgifter underlättar en analys av koncernens utveckling. Dessa tilläggsuppgifter är komplementerande information till IFRS och ersätter ej nyckeltal definierade i IFRS. Loomis definitioner av mått ej definierade i IFRS kan skilja sig från andra företags definitioner. Samtliga Loomis definitioner inkluderas nedan i not 3. Beräkning av nyckeltal som inte kan stämmas av mot poster i resultat- och balansräkning återfinns i not 9.
Övrigt
Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.
NOT 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser
Definitioner resultaträkning
Produktionskostnader
Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.
Försäljnings- och administrationskostnader
Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för lokalkontor. Lokalkontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.
Rörelseresultat (EBITA)
Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.
Rörelseresultat (EBIT) Resultat före räntor och skatt.
Definitioner av nyckeltal
Valutajusterad tillväxt, %
Periodens intäktsökning, justerad för valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter.
Organisk tillväxt, %
Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.
Total tillväxt, %
Periodens intäktsökning i procent av föregående års intäkter.
Rörelsemarginal (EBITA), %
Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna.
Resultat per aktie före utspädning
Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut. Beräkning 2019: 1 646 / 75 226 032 x 1 000 000 = 21,88
Resultat per aktie efter utspädning
Beräkning 2019: 1 646 / 75 226 032 x 1 000 000 = 21,88 Beräkning 2018: 1 538 / 75 226 032 x 1 000 000 = 20,45
Beräkning 2018: 1 538 / 75 226 032 x 1 000 000 = 20,45
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)
Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttring av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet (EBITA).
Sysselsatt kapital Eget kapital med tillägg för nettoskuld.
Avkastning på sysselsatt kapital, %
Periodens rörelseresultat (EBITA) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital
Periodens resultat i procent av utgående balansen för eget kapital. Nettomarginal Periodens resultat efter skatt, i procent av totala intäkter.
Nettoskuld
Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel exklusive medel inom uppräkningsverksamheten.
e/t
Ej tillämpligt.
Valutakurser använda i koncernens bokslut
| Vägt | Vägt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| genomsnitt | genomsnitt | ||||
| Valuta | 2019 2019-12-31 | 2018 2018-12-31 | |||
| Norge | NOK | 1,08 | 1,06 | 1,07 | 1,03 |
| Danmark | DKK | 1,42 | 1,40 | 1,38 | 1,37 |
| Storbritannien | GBP | 12,08 | 12,28 | 11,62 | 11,44 |
| Schweiz | CHF | 9,53 | 9,63 | 8,94 | 9,08 |
| USA | USD | 9,46 | 9,30 | 8,74 | 8,94 |
| Tjeckien | CZK | 0,41 | 0,41 | 0,40 | 0,40 |
| Turkiet | TRY | 1,67 | 1,56 | 1,83 | 1,69 |
| Argentina | ARS | 0,19 | 0,16 | 0,31 | 0,24 |
| Hongkong | HKD | 1,21 | 1,19 | 1,12 | 1,14 |
| Förenade | |||||
| Arabemiraten | AED | 2,57 | 2,53 | 2,38 | 2,43 |
| Canada | CAD | 7,19 | 7,15 | 6,71 | 6,56 |
| Folkrepubliken | |||||
| Kina | CNY | 1,37 | 1,34 | 1,32 | 1,30 |
| Singapore | SGD | 6,94 | 6,92 | 6,47 | 6,57 |
| Chile | CLP | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 |
| EUR-länder | EUR | 10,59 | 10,45 | 10,30 | 10,24 |
NOT 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar
Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.
De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer per den 31 december 2019 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Värdering av kundfordringar och reservering för kundförluster
Totala kundfordringar uppgår till 2 619 MSEK (2 341) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –90 MSEK (–80) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 23.
Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter
Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar, som ett led i fördelningen av köpeskillingen, att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning, såsom kundrelationer, ska värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka ska värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är eventualförpliktelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel till följd av tvister. Värdering av identifierbara tillgångar och skulder är också beroende av den redovisningsmässiga miljö som det förvärvade bolaget/verksamheten verkat i. Detta gäller till exempel enligt vilken redovisningsnorm som den finansiella rapportering tidigare skett och därmed hur stora anpassningar som behöver göras till koncernens redovisningsprinciper, den frekvens med vilken bokslut upprättats samt tillgång till data av olika slag som kan behövas för att värdera identifierbara tillgångar och skulder. Vid förvärv är därmed samtliga balansposter föremål för uppskattningar och bedömningar. Detta innebär även att en preliminär värdering kan behöva genomföras och därefter justeras. Samtliga förvärvsanalyser är föremål för slutjustering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Med beaktande av beskrivningen ovan har Loomis, förutsatt att det inte rör sig om materiella justeringar, valt att inte särskilt för varje enskilt förvärv ange anledningarna till varför den första redovisningen av rörelseförvärvet är preliminär och heller inte för vilka tillgångar och skulder som denna redovisningen är preliminär.
Tilläggsköpeskillingar som förfaller i framtiden och villkorade betalda köpeskillingar redovisas som del av köpeskillingen och redovisas baserat på en bedömning av om villkor som avtalats i samband med förvärvet kommer att uppnås. Tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar redovisas till nuvärde och värderingen är föremål för bedömning vid varje rapporteringstillfälle. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15.
Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar
I samband med nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar ska bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 7 094 MSEK (6 533), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 478 MSEK (515), är föremål för kritiska uppskattningar och be dömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.
Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler
Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande prognoser om framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta.
Per årsskiftet redovisades uppskjutna skattefordringar om 446 MSEK (342) och uppskjutna skatteskulder om 447 MSEK (461).
Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och evenutalförpliktelser avseende skatterisker och möjliga effekter av pågående skatterevisioner. Skatterevisioner är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöde av skatter. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14 och 35.
Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner
Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar baseras på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Per balansdagen finns dels Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser om 918 MSEK (711) dels fordringar avseende pensioner om 352 MSEK (317) vilka ingår i posten Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30.
Aktuariella beräkningar avseende skadereserver
Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda.
Skadereserver redovisas i enlighet med aktuariella beräkningar vilka genomförs löpande. De aktuariella beräkningarna baseras dels på uppgifter om oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador dels på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 606 MSEK (365), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till not 29.
Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av eventualförpliktelser
Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa eventualförpliktelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits.
Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och i skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten.
I likhet med flera andra företag i Spanien har Loomis spanska dotterbolag granskats av den spanska konkurrensmyndigheten (CNMC). I november 2016 informerade myndigheten Loomis Spanien om sitt beslut. Beslutet innebär ett bötesbelopp om 7 MEUR för Loomis Spanien för otillbörlig marknadsuppdelning. Loomis anser sig ha agerat i enlighet med gällande lag och motsätter sig därför innehållet i beslutet och bötesbeloppet. Loomis har överklagat beslutet till spansk
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
domstol. Någon avsättning för eventuell förlust i samband med denna tvist har därför inte redovisats i balansräkningen. Ett eventuellt negativt utfall bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på varken koncernens resultat eller finansiella ställning.
Loomis danska dotterbolag blev i början av juli 2018 underrättade om att en konkurrent inlämnat en stämningsansökan till dansk domstol. Det ursprungliga stämningsbeloppet var på 125 MDKK och avsåg huvudsakligen påstått missbruk av dominerande ställning på den danska marknaden. I januari 2020 utökades kravbeloppet med ytterligare 102 MDKK, varvid det totala kravet nu uppgår till 227 MDKK. Loomis anser sig ha agerat i enlighet med gällande lag och har bestridit stämningen. Någon avsättning för eventuell förlust i samband med denna tvist har därför inte redovisats i balansräkningen.
För ytterligare information avseende pågående tvister och värdering av eventualförpliktelser hänvisas till not 14, not 31 och not 35.
Effekt av Storbritanniens utträde ur EU
Loomis verksamhet i Storbritannien bedrivs framförallt till lokala kunder och i lokal valuta. I dagsläget bedöms därför Storbritanniens utträde ur EU inte ha någon väsentlig påverkan på Loomis lokala verksamhet. Koncernens konsoliderade finansiella rapporter kommer att påverkas av pundets utveckling i förhållande till den svenska kronan.
NOT 5 Händelser efter balansdagen
Den 17 januari 2020 offentliggjordes att Loomis AB har, genom det helägda dotterbolaget Loomis Sverige AB (Loomis Sverige), ingått avtal om att förvärva samtliga aktier i aktiebolaget Nokas Värdehantering AB (Nokas Värdehantering), ett dotterbolag till Nokas Kontandthåntering AS i Norge. Enterprise value, dvs köpeskillingen på skuldfri basis, uppgår till cirka 80 miljoner SEK. Nokas Värdehantering har cirka 220 anställda och nettointäkterna, under den senaste tolvmånadersperioden med avslut september 2019, uppgick till cirka 215 miljoner SEK. Den nuvarande rörelsemarginalen, EBITA %, är negativ.
Verksamheten kommer att redovisas inom segment Europa och konsolideras i Loomis räkenskaper från och med slutförandet av transaktionen. Nokas Värdehantering och Loomis Sverige är båda betalningsinstitut som står under tillsyn av Finansinspektionen och därför behöver Loomis Sverige genomgå en ägarprövning hos Finansinspektionen. Förvärvet kommer att slutföras under förutsättning att Finansinspektionen godkänner Loomis Sverige som ägare. Köpeskillingen betalas vid slutförandet av transaktionen.
Den 26 februari 2020 offentliggjordes att Loomis AB har ingått avtal om att förvärva samtliga aktier i Automatia Pankkiautomaatit Oy (Automatia) från dess nuvarande ägare Danske Bank, Nordea och
OP Financial Group. Enterprise value, dvs köpeskillingen på skuldfri basis, uppgår till cirka 42 miljoner EUR. Automatia bedriver, under varumärket Otto, Finlands största verksamhet för uttagsautomater men erbjuder även kontantförsörjningstjänster för bankkontor, serviceboxar för detaljhandeln och en digital plattform för realtidsbetalningar. Automatia grundades 1994 och har cirka 30 anställda. Nettointäkterna, under den senaste tolvmånadersperioden med avslut december 2019, uppgick till cirka 42 miljoner EUR. Säljarna kommer, som en del i förvärvsavtalet, att teckna långsiktiga serviceavtal och därför även fortsättningsvis vara betydande kunder till Automatia. Verksamheten kommer att redovisas inom segment Europa och konsolideras i Loomis räkenskaper från och med slutförandet av transaktionen. Transaktionen är avhängigt av godkännande från finska konkurrens- och konsumentmyndigheten och godkännande från andra relevanta myndigheter. Förvärvet kommer att slutföras efter godkännande, vilket förväntas ske inom de närmaste fem månaderna. Köpeskillingen betalas vid slutförandet av transaktionen.
Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2020 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2020). Det tilltänkta incitamentsprogrammet kommer, i likhet med Incitamentsprogram 2019, innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2022. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2022, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten förvärvar aktier i eget namn och överlåter dessa till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag, se kallelse till årsstämma på www.loomis.com.
Den 27 mars 2020 beslutade styrelsen om att dra tillbaka förslaget om utdelning för 2019 om 11 kronor per aktie. Loomis har en stark finansiell ställning och styrelsens bedömning är att den tidigare föreslagna nivån på utdelning fortfarande är försvarlig. Styrelsen anser dock att ett beslut om utdelning inte bör fattas vid årsstämman utan vid en extra bolagsstämma senare under året när omvärlds- och marknadsförhållandena förhoppningsvis har stabiliserats och konsekvenserna av corona-pandemin kan överblickas. Styrelsen har därför beslutat att dra tillbaka förslaget om utdelning för 2019 om 11 kronor per aktie till årsstämman 2020, men avser att senare under året kalla till en extra bolagsstämma i syfte att besluta om utdelningen.
Mot bakgrund av utbrottet av det nya coronaviruset (covid-19) följer Loomis händelseutvecklingen noga och vidtar åtgärder för att minimera eller eliminera påverkan på koncernens verksamhet. De åtgärder som nyligen initierats av myndigheter på många marknader där Loomis bedriver verksamhet har övergripande dämpat efterfrågan inom detaljhandeln i dessa länder. Loomis gör bedömningen att bolagets intäkter och resultat under första kvartalet 2020 har påverkats negativt och förväntas även ha en fortsatt negativ påverkan tills utvecklingen av pandemin bryts och detaljhandeln inom de länder där Loomis bedriver verksamhet återigen börjar växa. Loomis följer riktlinjer från bland annat Folkhälsomyndigheten i Sverige, WHO, ECDC (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar) och CDC i USA.
NOT 6 Finansiell riskhantering
Finansiell riskhantering
Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:
- Ränterisker avseende likvida medel och lån
- Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital
- Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga
- Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov
- Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter
- Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen
- Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser (primärt bränsle)
Loomis finansiella riskhantering koordineras primärt av treasuryfunktionen på Loomis AB. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar.
Målsättningen för Loomis AB:s treasuryfunktion är att stödja affärsverksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.
Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis vd en instruktion för treasuryfunktionen på Loomis AB vilken mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter › |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast för att minimera de finansiella riskerna.
Finansiella riskfaktorer
Ränterisk
Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån. Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB eller på kortare löptider om så tillåts.
Den genomsnittliga räntebindningstiden på de externa lånen var per 31 december 2019 cirka 3 mån. En varaktig ränteförändring på låneskulden om +1 procent skulle per 31 december 2019 ha en årlig påverkan på finansnettot om –87 MSEK (–44). Loomis upplåning per den 31 december 2019 uppgick till 5 927 MSEK (5 431). Den genomsnittliga räntan på låneskulden uppgick under året till 1,52 procent (1,76) exklusive uppläggningskostnader för den existerande lånefaciliteten. För information angående antaganden för pensionsskulden, se not 30.
Valutarisk – Omräkningsrisk
Omräkningsrisk innebär risken för att värdet i SEK avseende tillgångar och skulder i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser.
Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valutaförändringar vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen innebär att en omräkningsrisk uppstår och kan leda till att ogynnsamma valutakursförändringar negativt påverkar koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Loomis sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2019 till 16 923 MSEK (12 727). Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 298 MSEK (242). Motsvarande siffror för GBP skulle ha varit 16 MSEK (36), för EUR 77 MSEK (68) samt CHF 35 MSEK (45). Loomis tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar. En säkring uppgår till ett värde av 124 MUSD (138) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Loomis ingick i samband med förvärvet av VIA MAT en säkring som uppgår till 60 MCHF (80) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringarna har under året varit 0 MSEK (0). I tabellen under avsnittet för kapitalrisk framgår beloppen på exponeringen mot olika valutor. För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tillämpning av säkringsredovisning.
Valutarisk – Transaktionsrisk
Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen
påverkar koncernens resultat på ett negativt sätt. Eftersom den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige föreligger vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet till stor del är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig, men efter förvärvet av VIA MAT exponeras koncernen för transaktionsrisker i den internationella verksamheten till följd av dess natur.
Loomis bedriver en ur koncernens perspektiv begränsad verksamhet som innefattar handel med utländsk valuta i form av kontanter. När valuta handlas med anledning av köporder från kund kan valutarisken säkras genom ett terminskontrakt. Loomis tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt och omvärdering sker i rörelseresultatet. Per balansdagen uppgick det verkliga värdet på dessa terminskontrakt till 0 MSEK (0).
Likviditetsrisk
Med likviditetsrisken avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Uppföljning och bevakning av detta görs av treasuryfunktionen på Loomis AB. Loomis hade en likviditetsreserv som var över minimigränsen under hela 2019. I enlighet med direktiv sker placeringar av överlikviditet primärt hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's eller motsvarande kreditbetyg hos liknande institut. Målet med likviditetsreserven är att säkerställa att Loomis har en lämplig mängd likvida medel. Till hjälp för detta upprättar dotterbolagen regelbundna likviditetsprognoser.
Nedanstående tabell visar Loomis likviditetsreserv vilket innefattar kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna.
| Summa | 4 144 | 2 479 |
|---|---|---|
| Kreditlöften | 2 489 | 1 171 |
| Likvida medel 1) | 1 655 | 1 308 |
| MSEK | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
1) Exkluderar likvida medel från uppräkningsverksamheten. För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2.
Följande tabell analyserar koncernens finansiella skulder och netto-
redovisade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena vilka är samma som nominella skulder då banklånen löper med rörlig ränta och kreditmarginalerna bedöms vara desamma som skulle erhållas vid en omfinansiering på bokslutsdagen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.
| MSEK | Mindre än | Mellan | Mer än |
|---|---|---|---|
| 2019-12-31 | 1 år | 1 och 5 år | 5 år |
| Extern upplåning | 20 | 5 103 | 690 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 2 044 | 3 231 | - |
| (varav derivatinstrument) | –8 | - | - |
| Summa | 2 064 | 8 334 | 690 |
| MSEK 2018-12-31 |
Mindre än 1 år |
Mellan 1 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|
| Extern upplåning | 1 015 | 4 246 | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 1 416 | 805 | – |
| (varav derivatinstrument) | (20) | – | – |
| Summa | 2 431 | 5 051 | – |
Finansiell kreditrisk
Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Finansiell kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar respektive finansiell kreditrisk relaterade till lån och derivat.
Kreditrisk i kundfordringar
Risken för kundförluster är generellt låg i koncernen. Detta beror på ett flertal olika faktorer. En stor del av försäljningen bygger på kontrakt med välkända medelstora och större kunder, där det finns en etablerad, långsiktig relation. Detta resulterar i stabila inbetalningsströmmar. Nya kunders kreditvärdighet prövas. Dessutom utför Loomis sina tjänster till geografiskt spridda kunder inom ett stort antal sektorer. Därmed är exponeringen moten finansiell nedgång i en enskild sektor eller region relativt begränsad.
Loomis tjänster är också, oaktat att de är vitala ur många perspektiv, ändå en underordnad tjänst vad avser kundernas verksamhet. Detta innebär att kostnaden för Loomis tjänster utgör en liten andel av kundernas totala kostnadsmassa och därmed är Loomis mindre exponerat vad avser betalningsproblem jämfört med leverantörer av tjänster och varor som mer direkt ingår i kundens värdekedja.
Sammantaget innebär detta stabila betalningsströmmar vad avser den genererade försäljningen, vilket också bekräftas av den låga nivån av kundförluster som uppgår till cirka 0,1 procent av försäljningen 2019.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Finansiella rapporter |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 2 619 MSEK (2 341). Reserveringar avseende eventuella förluster uppgick till 90 MSEK (80) per den 31 december 2019. Vidare information om osäkra kundfordringar finns i not 23.
Finansiell kreditrisk relaterade till lån och derivat
Koncernen använder sig främst av banker med hög officiell kreditrating för hantering av kassa och placering av eventuell överlikviditet. Samtliga banker tilldelas ett maximalt exponeringsbelopp som omfattar utestående bankkontosaldon, placeringar och derivat med positiva marknadsvärden.
För kassabehållning och placeringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde appliceras den generella modellen för beräkning av förväntade kreditförluster med applicering av undantaget för låg kreditrisk. Bankernas rating används för att fastställa sannolikheten för fallissemang och utestående belopp används som approximering av exponering vid fallissemang. Givet den korta löptiden och de stabila motparterna uppgår kreditreserveringen till oväsentliga belopp. Motparterna anses vara i fallissemang när de har en kreditrating som understiger B. Den största vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 390 MSEK (276).
Efterföljande tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar1) per balansdagen enligt rating hos Standard & Poor's eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut:
| MSEK | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
|---|---|---|
| A -1+ | 26 | 61 |
| A -1 | 1 328 | 913 |
| Övriga innehav | 483 | 499 |
| Totalt | 1 837 | 1 473 |
1) Exkluderar tillgångar från uppräkningsverksamheten. För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2.
Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna.
All långsiktig finansiering och den största delen av den kortfristiga finansieringen har under året skett genom treasuryfunktionen på Loomis AB.
I lånefaciliteterna finns sedvanliga villkor varav ett avser begränsningar i koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2019 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal.
Loomis hade per den 31 december 2019 emitterat företagscertifikat om totalt 2 015 MSEK (2 400) där ramen i företagscertifikatsprogrammet uppgår till 3 000 MSEK.
Vidare har Loomis ett MTN program där ramen uppgår till 3 000 MSEK. Den totala emitterade volymen uppgick per den 31 december 2019 till 1 750 MSEK (1 000).
Efterföljande tabell visar Loomis AB´s lånefaciliteter, uppdelade efter den tid som per balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena vilka är samma som nominella skulder då banklånen löper med rörlig ränta och kreditmarginalerna bedöms vara desamma som skulle erhållas vid en omfinansiering på bokslutsdagen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.
| Facilitetens | Facilitetens | Utnyttjat | Förfallostruktur4) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2019 | Valuta | belopp (MLOC) | belopp (MSEK) | belopp (MSEK) | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025+ |
| Syndikerad lånefacilitet 11) | SEK | 1 000 | 1 000 | – | – | – | 1 000 | – | – | – |
| Syndikerad lånefacilitet 11) | EUR | 65 | 679 | – | – | – | 679 | – | – | – |
| Syndikerad lånefacilitet 11) | USD | 150 | 1 396 | 233 | – | – | 1 396 | – | – | – |
| Syndikerad lånefacilitet 21) | EUR | 150 | 1 567 | 115 | – | – | – | – | 1 567 | – |
| Svensk Exp Kredit Obligation |
EUR | 100 | 1 045 | 1 045 | – | - | – | – | 355 | 690 |
| Bilateralt lån | CHF | 60 | 578 | 578 | – | – | 578 | – | – | – |
| MTN program | SEK | 1 750 | 1 750 | 1 750 | – | – | – | 1 750 | – | – |
| Företagscertifikat2) | SEK | 2 015 | 2 015 | 2 015 | 2 015 | – | – | – | – | – |
| Kreditfacilitet | SEK | 210 | 210 | – | 210 | – | – | – | – | – |
| Totalt | 8 2253) | 5 736 | 2 225 | – | 3 653 | 1 750 | 1 922 | 690 |
1) Revolving credit facility "RCF"
2) Företagscertifikatsprogrammet har långfristiga lånefaciliteter som back-up och klassificeras därför som långfristig i balansräkningen.
3) Företagscertifikatsprogrammet har långfristiga lånefaciliteter som back-up och räknas därför inte med i totalt facilitetsbelopp
4) Löptidsanalysen visar totala faciliteten i MSEK
Kapitalrisk
Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas efter de behov som uppstår genom förändringar i utdelning till aktieägare, återköp
av aktier, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalstrukturen sker med relevanta nyckeltal.
Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2019:
| MSEK | EUR | GBP | USD | CHF | Övriga valutor |
Summa utländska valutor |
SEK | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sysselsatt kapital | 4 964 | 983 | 7 472 | 1 684 | 1 277 | 16 380 | 544 | 16 923 |
| Nettoskuld | -3 428 | -658 | -1 519 | -990 | -367 | -6 961 | -371 | -7 332 |
| Nettoexponering | 1 536 | 325 | 5 953 | 695 | 910 | 9 419 | 172 | 9 591 |
Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2018:
| MSEK | EUR | GBP | USD | CHF | Övriga valutor |
Summa utländska valutor |
SEK | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sysselsatt kapital | 3 500 | 882 | 5 178 | 1 780 | 939 | 12 279 | 448 | 12 727 |
| Nettoskuld | –2 146 | –167 | –334 | –884 | –139 | –3 670 | –635 | –4 305 |
| Nettoexponering | 1 354 | 715 | 4 845 | 896 | 800 | 8 609 | –187 | 8 422 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Finansiella rapporter |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Prisrisk
Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (primärt bränsle). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten i största möjliga mån innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.
Verkligt värde avseende tillgångar och skulder
För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning bedöms bokförda värden vara en god approximation av verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –811 MSEK (– 951) respektive 22 MSEK (12).
Finansiella instrument
Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer och ränteswappar har som syfte att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IFRS 9. Tabellen nedan visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt verkligt värde per post. Loomis kommer under 2020 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.
| Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori: | ||
|---|---|---|
| 2019-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| IFRS 9 | Redovisat | ||
| MSEK | Kategori | värde Verkligt värde | |
| Finansiella tillgångar | |||
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar |
1 | 213 | 213 |
| Kundfordringar | 1 | 2 619 | 2 619 |
| Räntebärande finansiella | |||
| omsättningstillgångar | 2 | 61 | 61 |
| Likvida medel 1) | 1 | 1 655 | 1 655 |
| Finansiella skulder | |||
| Kortfristiga låneskulder | 4 | 546 | 546 |
| Kortfristiga låneskulder | 3 | 581 | 581 |
| Långfristiga låneskulder | 4 | 8 106 | 8 106 |
| Leverantörsskulder | 3 | 668 | 668 |
1) Exkluderar likvida medel från uppräkningsverksamheten. För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2.
| 2018-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| IFRS 9 | Redovisat | ||
| MSEK | Kategori | värde Verkligt värde | |
| Finansiella tillgångar | |||
| Räntebärande finansiella | |||
| anläggningstillgångar | 1 | 183 | 183 |
| Kundfordringar | 1 | 2 341 | 2 341 |
| Räntebärande finansiella | |||
| omsättningstillgångar | 2 | 37 | 37 |
| Likvida medel 1) | 1 | 1 308 | 1 308 |
| Finansiella skulder | |||
| Kortfristiga låneskulder | 4 | 20 | 20 |
| Kortfristiga låneskulder | 3 | 1 039 | 1 039 |
| Långfristiga låneskulder | 3 | 4 381 | 4 381 |
| Leverantörsskulder | 3 | 651 | 651 |
1) Exkluderar likvida medel från uppräkningsverksamheten. För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2.
Kategorier
1: Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde "Hold to Collect"
2: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen "Other"
3: Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
4: Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
- Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt:
- Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1)
- Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2)
- Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).
| 2019-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Nivå 1 Nivå 2 | Nivå 3 Summa | ||
| Finansiella tillgångar | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| – Derivatinstrument som innehas för handel |
– | 39 | – | 39 |
| – Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
– | – | – | – |
| Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat |
||||
| – Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
– | 22 | – | 22 |
| Summa tillgångar | – | 61 | – | 61 |
| 2019-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Nivå 1 Nivå 2 | Nivå 3 Summa | ||
| Finansiella skulder | ||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| – Derivatinstrument som innehas för handel |
– | 7 | – | 7 |
| – Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
– | – | – | – |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat |
||||
| – Derivatinstrument som används för säkringsändamål 1) |
– | – | – | – |
| Summa skulder | – | 7 | – | 7 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Finansiella rapporter |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
| 2018-12-31 | Förändring av nettoskulden under 2019: | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Nivå 1 Nivå 2 | Nivå 3 Summa | Ej kassaflödespåverkande förändringar | |||||||||||
| Finansiella tillgångar | Förändring förmåns | |||||||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
UB 31 Dec | 2018 Kassaflöde | IFRS 16 | Förvärv | bestämd pensions skuld |
Valuta effekter |
Nya leasing åtaganden |
Förändring av verkligt värde |
UB 31 dec 2019 |
|||||
| – Derivatinstrument som innehas för | Kortfristiga skulder | 1 058 | –995 | 539 | – | – | – | –2 | –11 | 589 | ||||
| handel | – | 17 | – | 17 | Långfristiga skulder | 4 381 | 1 024 | 2 245 | -27 | – | 517 | –25 | –9 | 8 106 |
| – Derivatinstrument som används för | Förmånsbestämd pensionsskuld | 711 | – | – | – | 207 | – | – | – | 918 | ||||
| säkringsändamål | – | – | – | – | Summa skulder | 6 150 | 29 | 2 784 | -27 | 207 | 517 | –27 | –20 | 9 613 |
| Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat |
Likvida medel och övrig kassa1)2) | –1 845 | –355 | – | – | –35 | –22 | – | –24 | –2 281 | ||||
| Summa tillgångar | –1 845 | –355 | – | – | –35 | –22 | – | –24 | –2 281 | |||||
| – Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
– | 12 | – | 12 | Nettoskuld | 4 305 | –325 | 2 784 | –27 | 172 | 495 | -27 | –44 | 7 332 |
| Summa tillgångar | – | 29 | – | 29 | 1) Raden överensstämmer ej med balansräkningen då den inkluderar trapped cash och finansiella omsättningstillgångar. | |||||||||
| Finansiella skulder | 2) Exkluderar likvida medel från uppräkningsverksamheten. För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2. |
| För information om medel inom uppräkningsverksamheten, |
|---|
| se not 2 och 26. |
handel – 5 – 5
säkringsändamål – – – –
för säkringsändamål 1) – 5 – 5 Summa skulder – 10 – 10
Finansiella skulder värderade till verkligt
– Derivatinstrument som används för
Finansiella skulder värderade till verkligt
värde via resultaträkningen – Derivatinstrument som innehas för
värde i övrigt totalresultat – Derivatinstrument som används
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter › |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 7 Transaktioner med närstående
Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.
Transaktioner med närstående avser licensavgifter och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder på dotterbolag. I enlighet med IFRS är även transaktioner med pensionsstiftelser med kopplingar till koncernen att betrakta som närstående. Med anledning av Loomis förmånsbestämda pensionsplaner finns pensionsstiftelser. För vidare information angående Loomis förmånsbestämda pensionsplaner, se not 30.
För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 39. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.
NOT 8 Segmentsinformation
Loomis bedriver verksamhet i ett antal länder där landschefer är ansvariga för respektive land. Segmentschefer övervakar ett antal länder samt finns som stöd för respektive landschef. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till Loomis koncernchef, vilken identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Loomis har följande segmentindelning, Europa*, USA och Övrigt. Den 1 januari 2019 genomförde Loomis en omorganisation i syfte att, i takt med att Loomis affär blir allt mer global, integrera den internationella verksamheten i det övriga kunderbjudandet i respektive land där Loomis är verksamt. Till följd av denna omorganisation upphörde det tidigare rapporterade externa segmentet International. Internationals amerikanska verksamhet har inkluderats i segment USA och den övriga verksamheten har inkluderats i segment Europa. Jämförelsetalen har justerats för att skapa jämförbarhet. Segmentscheferna för Europa och USA är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur Loomis koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.
Nationella värdehanteringstjänster (värdetransporter samt kontanthanteringstjänster) delas mellan segment Europa och segment USA. Indelningen baseras på de likheter som finns inom de europeiska länderna inom väsentliga områden avseende till exempel marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler som påverkar Loomis verksamhet. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om tjänsterna i sig kan anses vara snarlika jämfört med segment Europa. Den aggregering som sker inom Europa är förenlig med IFRS 8 p12 och standardens syfte att lämna information som gör det möjligt att förstå och utvärdera den miljö Loomis verkar i.
Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.
Enligt IFRS 8.32 ska segmentsinformation lämnas om intäkter för varje tjänst eller varje grupp av likartade tjänster. För segment Europa står intäkterna från värdetransporter för 60 procent (62) av de totala intäkterna, kontanthantering står för 28 procent (29) och övrigt står för 12 procent (9). För segment USA står värdetransporter för 62 procent (63) av de totala intäkterna, kontanthantering för 34 procent (33) och övrigt för 4 procent (4).
Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma princip appliceras avseende skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion. Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.
Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa och USA följer av efterföljande tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.
Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 660 MSEK (723), i USA till 9 396 MSEK (8 529) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 10 988 MSEK (9 916). Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av koncernens omsättning. Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar, som är lokaliserade i Sverige uppgår till 221 MSEK (284), i USA till 2 569 MSEK (2 218) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 3 032 MSEK (2 856).
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
| Elimine | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | USA | Övrigt | ringar | Summa | |
| MSEK | 2019 | 2019 | 2019 | 2019 | 2019 |
| Intäkter, fortgående verksamhet | 10 866 | 9 638 | – | –92 | 20 411 |
| Intäkter, förvärv | 632 | 1 | – | – | 633 |
| Totala intäkter | 11 498 | 9 639 | – | –92 | 21 044 |
| Produktionskostnader | –8 490 | –6 835 | – | 114 | –15 210 |
| Bruttoresultat | 3 008 | 2 804 | – | 22 | 5 833 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –1 578 | –1 432 | –200 | –22 | –3 233 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 1 429 | 1 372 | –200 | – | 2 601 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella | |||||
| tillgångar | –81 | –20 | – | – | –101 |
| Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter | –57 | – | –44 | – | –101 |
| Jämförelsestörande poster | 35 | – | –12 | – | 23 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 1 327 | 1 352 | –256 | – | 2 422 |
| Finansiella intäkter | – | – | 63 | – | 63 |
| Finansiella kostnader | – | – | –240 | – | –240 |
| Förlust på monetära nettotillgångar | – | – | –34 | – | –34 |
| Resultat före skatt | 1 327 | 1 352 | –469 | – | 2 210 |
| Inkomstskatt | – | – | –564 | – | –564 |
| Årets resultat | 1 327 | 1 352 | –1 033 | – | 1 646 |
| Segmentstillgångar | |||||
| Goodwill | 3 423 | 3 670 | – | – | 7 094 |
| Övriga immateriella tillgångar | 626 | 41 | 19 | – | 686 |
| Anläggningstillgångar | 3 230 | 2 571 | 21 | – | 5 822 |
| Nyttjanderättstillgångar | 1 426 | 1 468 | 16 | – | 2 911 |
| Kundfordringar | 1 723 | 941 | 31 | –76 | 2 619 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 352 | – | – | – | 352 |
| Övriga segmentstillgångar | 453 | 1 274 | 15 | –775 | 967 |
| Ofördelade tillgångar | |||||
| Uppskjuten skattefordran | – | – | 446 | – | 446 |
| Aktuella skattefordringar | – | – | 322 | – | 322 |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | – | – | 213 | – | 213 |
| Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | |||||
| via resultaträkningen | – | – | 5 134 | – | 5 134 |
| Summa tillgångar | 11 234 | 9 965 | 6 215 | –851 | 26 563 |
| Europa | USA | Övrigt | Elimine ringar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2019 | 2019 | 2019 | 2019 |
| Segmentsskulder | |||||
| Leverantörsskulder | 406 | 289 | 49 | –76 | 668 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
1 173 | 322 | 0 | – | 1 495 |
| Skulder avseende uppräkningsverksamheten | 3 021 | – | – | – | 3 021 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 918 | – | – | – | 918 |
| Övriga korta skulder | 512 | 401 | 784 | –775 | 922 |
| Avsättning för skadereserver | 8 | 535 | 63 | – | 606 |
| Ofördelade skulder | |||||
| Kortfristig upplåning | – | – | 29 | – | 29 |
| Långfristig upplåning | – | – | 5 793 | – | 5 793 |
| Räntebärande kortfristiga leasingskulder | – | – | 560 | – | 560 |
| Räntebärande långfristiga leasingskulder | – | – | 2 313 | – | 2 313 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | – | 447 | – | 447 |
| Aktuella skatteskulder | – | – | 199 | – | 199 |
| Eget kapital | – | – | 9 592 | – | 9 592 |
| Summa skulder och eget kapital | 6 038 | 1 547 | 19 829 | –851 | 26 563 |
| Övriga upplysningar | |||||
| Investeringar i anläggningstillgångar, netto | 851 | 776 | 16 | – | 1 643 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 1 063 | 857 | 14 | – | 1 934 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
| Elimine | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | USA | Övrigt | ringar | Summa | |
| MSEK | 2018 | 2018 | 2018 | 2018 | 2018 |
| Intäkter, fortgående verksamhet | 9 664 | 8 696 | – | –60 | 18 300 |
| Intäkter, förvärv | 847 | 21 | – | – | 868 |
| Totala intäkter | 10 511 | 8 716 | – | –60 | 19 168 |
| Produktionskostnader | –7 882 | –6 336 | – | 91 | –14 127 |
| Bruttoresultat | 2 629 | 2 381 | – | 31 | 5 041 |
| Försäljnings- och | |||||
| administrationskostnader | –1 391 | –1 258 | –160 | –31 | –2 841 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 1 238 | 1 123 | –160 | – | 2 200 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade | |||||
| immateriella tillgångar | –67 | –16 | – | – | –83 |
| Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter | –29 | –1 | –15 | – | –46 |
| Jämförelsestörande poster | 86 | – | – | – | 86 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 1 227 | 1 106 | –176 | – | 2 158 |
| Finansiella intäkter | – | – | 41 | – | 41 |
| Finansiella kostnader | – | – | –131 | – | –131 |
| Förlust på monetära nettotillgångar | – | – | –11 | – | –11 |
| Resultat före skatt | 1 227 | 1 106 | –276 | – | 2 057 |
| Inkomstskatt | – | – | –519 | – | –519 |
| Årets resultat | 1 227 | 1 106 | –795 | – | 1 538 |
| Segmentstillgångar | |||||
| Goodwill | 3 011 | 3 522 | – | – | 6 533 |
| Övriga immateriella tillgångar | 617 | 58 | 8 | – | 683 |
| Anläggningstillgångar | 3 114 | 2 220 | 24 | – | 5 358 |
| Kundfordringar | 1 506 | 880 | 14 | –60 | 2 341 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 298 | – | 19 | – | 317 |
| Övriga segmentstillgångar | 461 | 836 | 18 | –545 | 771 |
| Ofördelade tillgångar | |||||
| Uppskjuten skattefordran | – | – | 342 | – | 342 |
| Aktuella skattefordringar | – | – | 224 | – | 224 |
| Räntebärande finansiella | |||||
| anläggningstillgångar | – | – | 183 | – | 183 |
| Andra finansiella tillgångar värderade | |||||
| till verkligt värde via resultaträkningen | – | – | 6 178 | – | 6 178 |
| Summa tillgångar | 9 007 | 7 517 | 7 011 | –604 | 22 931 |
| Elimine | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | USA | Övrigt | ringar | Summa | |
| MSEK | 2018 | 2018 | 2018 | 2018 | 2018 |
| Segmentsskulder | |||||
| Leverantörsskulder | 383 | 277 | 50 | –60 | 651 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
1 110 | 491 | –12 | – | 1 589 |
| Skulder avseende uppräkningsverksamheten | 4 440 | – | – | – | 4 440 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 676 | – | 35 | – | 711 |
| Övriga korta skulder | 442 | 230 | 554 | –545 | 681 |
| Avsättning för skaderesever | 9 | 323 | 33 | – | 365 |
| Ofördelade skulder | |||||
| Kortfristig upplåning | – | – | 1 058 | – | 1 058 |
| Långfristig upplåning | – | – | 4 381 | – | 4 381 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | – | 461 | – | 461 |
| Aktuella skatteskulder | – | – | 171 | – | 171 |
| Eget kapital | – | – | 8 422 | – | 8 422 |
| Summa skulder och eget kapital | 7 062 | 1 321 | 15 153 | –604 | 22 931 |
| Övriga upplysningar | |||||
| Investeringar i anläggningstillgångar, netto | 794 | 646 | 10 | – | 1 449 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 727 | 529 | 10 | – | 1 266 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 9 Intäkternas fördelning
Fördelning av intäkter från avtal med kunder
Koncernens intäkter hänför sig till intäkter från värdetransportstjänster (CIT), kontanthanteringstjänster (CMS) samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller samt förvaring av värdeföremål (International). Intäkterna fördelas utifrån koncernens segment samt fördelas över tid och vid en given tidpunkt, i enlighet med tabellen nedan.
Intäkter per väsentlig geografisk marknad
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| USA | 9 639 | 8 716 |
| Frankrike | 3 166 | 2 550 |
| Spanien | 1 632 | 1 472 |
| UK | 1 562 | 1 556 |
| Övriga länder och elimineringar | 5 047 | 4 873 |
| Totala intäkter | 21 044 | 19 168 |
Kontraktstillgångar och kontraktsskulder
Loomis har identifierat följande intäktsrelaterade kontraktstillgångar och skulder. Loomis har inga kontraktsspecifika avtalsutgifter.
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Kontraktstillgångar som avser SafePoints | 196 | 105 |
| Kontraktstillgångar som avser kostnader för att fullfölja kontrakt |
3 | 4 |
| Totala kontraktstillgångar | 199 | 109 |
| Kontraktsskulder- förväntade volymrabatter | 16 | 11 |
| Kontraktsskulder- förväntade återbetalningar till kunder eller straffavgifter |
10 | 14 |
| Kontraktskulder- förutbetalda intäkter avseende | ||
| abonnemangsavgifter | 81 | 60 |
| Kontraktskulder avseende SafePoints | 234 | 132 |
| Totala kontraktsskulder | 342 | 218 |
| Varav långfristiga kontraktsskulder | 154 | 80 |
| Varav kortfristiga kontraktsskulder | 188 | 138 |
| Totala kontraktsskulder | 342 | 218 |
Kontraktsskulder som återförts som intäkter under 2019 uppgår till ca 134 MSEK (119).
Loomis förväntar sig att 167 MSEK (138) av de totala kontraktsskulderna kommer att återföras som intäkter under 2020 vilket motsvarar 49 %. Resterande 174 MSEK (80) förväntas återföras som intäkter åren efter 2020.
Segmentsöversikt intäkter
| Europa | USA | Elimineringar | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2019 |
| Värdetransporter (CIT) | 6 856 | 5 946 | – | 12 802 |
| Kontanthantering (CMS) | 3 172 | 3 288 | – | 6 460 |
| International | 812 | 333 | – | 1 145 |
| Övrigt | 619 | 17 | – | 636 |
| Intäkter, interna | 39 | 53 | –92 | – |
| Totala intäkter | 11 498 | 9 639 | –92 | 21 044 |
| Tidpunkt för redovisning av intäkter, externa | ||||
| Vid given tidpunkt | 1 566 | 311 | – | 1 877 |
| Över tid | 9 893 | 9 274 | – | 19 167 |
| Totala externa intäkter | 11 459 | 9 585 | – | 21 044 |
Segmentsöversikt intäkter
| Europa | USA | Elimineringar | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2018 |
| Värdetransporter (CIT) | 6 473 | 5 489 | – | 11 962 |
| Kontanthantering (CMS) | 3 000 | 2 849 | – | 5 850 |
| International | 748 | 320 | – | 1 068 |
| Övrigt | 272 | 15 | – | 288 |
| Intäkter, interna | 19 | 42 | –60 | – |
| Totala intäkter | 10 511 | 8 716 | –60 | 19 168 |
| Tidpunkt för redovisning av intäkter, externa | ||||
| Vid given tidpunkt | 1 554 | 304 | – | 1 858 |
| Över tid | 8 938 | 8 370 | – | 17 309 |
| Totala externa intäkter | 10 493 | 8 674 | – | 19 168 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Verksamhetens intäkter
Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering vilket omfattar värdetransporter och kontanthantering samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Intäkterna redovisas linjärt över tiden då det bedöms återspegla utförandet av tjänsten. Se vidare not 8.
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.
Nyckeltal ej definierade i IFRS
I tabellen nedan framgår nyckeltal som inte kan stämmas av mot poster i resultat- och balansräkningen.
Organisk och valutajusterad tillväxt
| 600 | |
|---|---|
| 978 | 1 340 |
| –98 | – |
| 633 | 868 |
| 443 | 472 |
| 19 168 | 17 228 |
| 2019 | 2018 |
| 898 |
1) För definition av organisk tillväxt se not 3.
NOT 10 Rörelsens kostnader
Kostnader fördelade på kostnadsslag
| MSEK | Not | 2019 | I % av intäkterna |
2018 | I % av intäkterna |
|---|---|---|---|---|---|
| Personalkostnader | 11 | 11 275 | 53,6 | 10 391 | 54,2 |
| Risk-, skade- och försäkringskostnader |
528 | 2,5 | 454 | 2,4 | |
| Fordonskostnader | 1 720 | 8,2 | 1 671 | 8,7 | |
| Lokalkostnader | 971 | 4,6 | 903 | 4,7 | |
| Kostnader för teknisk utrustning |
967 | 4,6 | 819 | 4,3 | |
| Jämförelsestörande poster | –23 | –0,1 | –86 | –0,4 | |
| Övriga kostnader | 3 185 | 15,1 | 2 858 | 14,9 | |
| Summa kostnader fördelade på kostnadsslag |
18 622 | 88,5 | 17 010 | 88,7 |
Kostnader för ersättningar till anställda
| MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Löner och bonus | 11 | 8 989 | 8 216 |
| Sociala avgifter | 11 | 2 031 | 1 980 |
| Pensionskostnader – förmånsbestämda planer |
11, 30 | 39 | 691) |
| Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer |
11, 30 | 216 | 127 |
| Summa kostnader för ersättningar till | |||
| anställda | 11 275 | 10 391 |
1) Posten exkluderar en positiv engångsintäkt avseende omvärdering av engelska pensionsåtaganden om 178 MSEK vilken redovisas som jämförelsestörande poster.
Revisionsarvoden och kostnadsersättningar
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| – Revisionsuppdraget | 16 | 15 |
| (varav moderföretagets revisor) | (3) | (3) |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | – | 0 |
| (varav moderföretagets revisor) | (–) | (0) |
| – Skatterådgivning | 0 | 0 |
| (varav moderföretagets revisor) | (0) | (–) |
| – Övriga tjänster | 0 | – |
| (varav moderföretagets revisor) | (0) | (–) |
| Summa valda | ||
| revisorer | 17 | 15 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdraget | 3 | 3 |
| Summa | 20 | 18 |
Andra tjänster utöver revision avser främst redovisningsrådgivning, tekniskt upprättande av skattedeklarationer samt mervärdesskatt. Tjänster utöver revision avser inga (inga) lagstadgade revisionsuppdrag.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion
I vidstående tabell redovisas avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion.
Resultatet för 2019 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –101 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt –101 MSEK, vilka inkluderas i produktionskostnader med –51 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –50 MSEK. Resultatet för 2019 inkluderar även jämförelsestörande poster om 23 MSEK vilket dels avser redovisad realisationsvinst om 35 MSEK från avyttringen av verksamheten för logistik och förvaring av konstföremål, Artcare. Realisationsvinsten inkluderas i produktionskostnader. Resterande –12 MSEK i jämförelsestörande poster avser utredningskostnader till följd av anklagelser om penningtvätt och inkluderas i försäljnings- och administrationskostnader.
Resultatet för 2018 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –83 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt –46 MSEK, vilka inkluderas i produktionskostnader med –25 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –21 MSEK. Resultatet för 2018 inkluderar även en jämförelsestörande post om 86 MSEK vilken främst är hänförlig till omvärdering av engelska pensionsåtaganden, nedskrivning av goodwill i två verksamheter i det europeiska segmentet samt kostnader hänförliga till omorganisation av segment International. Den jämförelsestörande posten inkluderas i produktionskostnader om totalt 116 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –30 MSEK 2018.
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Försäljning, fortgående verksamhet | 20 411 | 18 300 |
| Försäljning, förvärv | 633 | 868 |
| Total försäljning | 21 044 | 19 168 |
| Produktionskostnader | –15 326 | –14 118 |
| Bruttoresultat | 5 718 | 5 020 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –3 295 | –2 892 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 2 422 | 2 158 |
| Finansiella intäkter | 63 | 41 |
| Finansiella kostnader | –275 | –142 |
| Resultat före skatt | 2 210 | 2 057 |
| Inkomstskatt | –564 | –519 |
| Årets resultat | 1 646 | 1 538 |
NOT 11 Personal
Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Europa | 4 710 | 4 478 | 10 591 | 10 129 | 15 301 | 14 607 | |
| USA | 3 152 | 3 346 | 6 442 | 6 885 | 9 594 | 10 231 | |
| Summa | 7 862 | 7 824 | 17 033 | 17 014 | 24 895 | 24 838 |
Under 2019 uppgick antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer för alla bolag inom koncernen till totalt 53 (54) stycken, varav 7 (4) var kvinnor.
Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer
| Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
(varav tantiem) |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 | |||||||
| Europa | 109 | 88 | 19 | 17 | (6) | (6) | (31) | (10) |
| USA | 21 | 20 | 0 | 0 | (0) | (0) | (8) | (10) |
| Summa | 130 | 108 | 19 | 17 | (6) | (6) | (39) | (19) |
Se vidare not 42 avseende moderbolaget.
Lönekostnader: övriga anställda
| Löner | Sociala kostnader (varav pension) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Europa | 4 976 | 4 538 | 1 377 | 1 328 | (214) | (157) |
| USA | 3 883 | 3 570 | 889 | 830 | (35) | (33) |
| Summa | 8 859 | 8 108 | 2 266 | 2 158 | (249) | (191) |
Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda
| Löner Sociala kostnader (varav pension) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Europa | 5 085 | 4 626 | 1 396 | 1 346 | (220) | (163) |
| USA | 3 904 | 3 590 | 890 | 830 | (35) | (33) |
| Summa | 8 989 | 8 216 | 2 286 2 176 |
(255) | (196) |
För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30.
Ersättning till vd, styrelse och ledande befattningshavare
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till vd/ koncernchef och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.
Principer för ersättning till styrelsen
Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 8 maj 2019. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2019. Arvodet som redovisas på sidan 118 avser räkenskapsårets kostnadsförda ersättning. För information om arvodet och fördelning mellan ledamöterna, se tabell sidan 118. Vd erhåller inte något styrelsearvode.
Av årsstämman beslutade principer för ersättning till vd/koncernchef och övrig koncernledning
Nedan angivna principer för ersättning till ledande befattningshavare beslutades på årsstämman den 8 maj 2019. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Ersättning till vd/koncernchef samt övrig koncernledning utgörs av fast ersättning, rörlig ersättning, pensions- och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För vd/koncernchef är den rörliga
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
ersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 85 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 100 procent av den fasta lönen. Utöver ovanstående rörliga ersättning kan det från tid till annan beslutas om långsiktiga incitamentsprogram.
Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och ska, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande befattningshavare som inte omfattas av kollektivavtal (ITP-plan) ska rörlig ersättning inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.
Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.
Övriga förmåner, t ex tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.
Av extra bolagsstämma beslutat långsiktigt sparaktiebaserat incitamentsprogram
Vid en extra bolagsstämma den 5 september 2018 beslutades om inrättandet av ett långsiktigt sparaktiebaserat incitamentsprogram (LTIP 2018–2021). LTIP 2018–2021 baseras på följande principer: (i) deltagarna måste investera i B-aktier i Loomis, (ii) deltagarna måste kvarvara i koncernen under angiven tid och (iii) utfallet av programmet är kopplat till uppnåendet av ett bestämt prestationsmål. I det fall samtliga förutsättningar för programmet uppnås kommer följande ersättningar utgå för medlemmarna av koncernledningen (i) VD erhåller högst 4 B-aktier per sparaktie i Loomis, (ii) Regionchef Europa och Regionchef USA erhåller högst 4 B-aktier per sparaktie och (iii) övriga i koncernledningen erhåller högst 3 B-aktier per sparaktie. Sparaktier fick förvärvas till ett maximalt värde om 2 MSEK för VD och koncernchef och maximalt 1 MSEK för övriga i koncernledningen. Under 2019 har kostnaden för LTIP 2018-2021 uppgått till cirka 19 MSEK inklusive sociala avgifter avseende samtliga deltagare i programmet.
Ersättningar och anställningsvillkor för vd och koncernchef Ersättning till vd och koncernchef framgår av tabellen nedan. Patrik Andersson har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta årslönen. Rörlig ersättning är ej pensionsgrundande. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot Patrik Andersson.
Patrik Andersson har vid uppsägning från företagets sida rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner, såvida inte uppsägningen grundades på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från Patrik Anderssons sida är uppsägningstiden 6 månader. Patrik Andersson är under uppsägningstiden bunden av en konkurrensklausul.
För 2019 har följande ersättningar utgått:
| Aktierelaterad | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Grundlön/styrelsearvode Rörlig ersättning1) | ersättning6) | Övriga förmåner Pensionskostnad | Summa | ||
| Alf Göransson, ordförande 2) | 1 073 | – | – | – | – | 1 073 |
| Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2) | 617 | – | – | – | – | 617 |
| Jan Svensson, ledamot 2) | 467 | – | – | – | – | 467 |
| Ingrid Bonde, ledamot 2) | 517 | – | – | – | – | 517 |
| Gun Nilsson, ledamot 2) | 347 | – | – | – | – | 347 |
| Lars Blecko, ledamot 2) 4) | 147 | – | – | – | – | 147 |
| Johan Lundberg, ledamot 2) 5) | 147 | – | – | – | – | 147 |
| Patrik Andersson, vd 2) | 7 402 | 6 205 | 2 400 | 97 | 2 191 | 18 295 |
| Övriga ledande befattningshavare, 7 stycken 2) 3) | 24 620 | 20 383 | 7 418 | 3 884 | 5 860 | 62 164 |
| Summa | 35 337 | 26 588 | 9 818 | 3 981 | 8 051 | 83 774 |
1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2020 kommer 16 504 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.
2) För innehav av aktier hänvisas till sidorna 54–57. För Incitamentsprogram 2018 kommer Patrik Andersson att erhålla 274 aktier, Aritz Larrea 5 444 aktier, Mårten Lundberg 51 aktier, och
Martti Ojanen 53 aktier under 2020.
3) Avser Kristian Ackeby, Johannes Bäckman, Aritz Larrea, Georges López Periago, Mårten Lundberg, Martti Ojanen samt Kristoffer Wadman.
4) Utöver ovan styrelsearvode har Lars Blecko anlitats för konsulttjänster åt Loomis Armored US LLC och för sådana tjänster erhållit 0,9 MUSD, motsvarande cirka 8 MSEK, för helåret 2019.
5) Utöver ovan styrelsearvode har Johan Lundberg anlitats för konsulttjänster från och med 1 januari 2020.
6) Avser kostnadsförd ersättning för sparaktiebaserat incitamentsprogram (LTIP 2018-2021).
För 2018 har följande ersättningar utgått:
| TSEK | Grundlön/styrelsearvode Rörlig ersättning1) Övriga förmåner Pensionskostnad | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Alf Göransson, ordförande 2) | 933 | – | – | – | 933 |
| Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2) | 583 | – | – | – | 583 |
| Jan Svensson, ledamot 2) | 433 | – | – | – | 433 |
| Ingrid Bonde, ledamot 2) | 483 | – | – | – | 483 |
| Gun Nilsson, ledamot 2) | 483 | – | – | – | 483 |
| Patrik Andersson, vd 2) | 7 130 | 252 | 99 | 2 100 | 9 580 |
| Lars Blecko, vice vd 4) | 3 291 | 2 031 | 700 | 1 220 | 7 243 |
| Övriga ledande befattningshavare, 10 stycken 2) 3) | 29 707 | 10 328 | 4 045 | 4 891 | 48 972 |
| Summa | 43 042 | 12 612 | 4 845 | 8 211 | 68 710 |
1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2019 kommer 6 452 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.
2) För innehav av aktier hänvisas till sidorna 50–53 i årsredovisningen för 2018. För Incitamentsprogram 2017 kommer Patrik Andersson att erhålla 4 611 aktier, Johannes Bäckman 804 aktier, Aritz Larrea 1 633 aktier, Georges López Periago 1 439 aktier, Mårten Lundberg 843 aktier, och Martti Ojanen 897 aktier under 2019.
3) Avser Kristian Ackeby (för perioden 27 augusti till 31 december), Johannes Bäckman, Aritz Larrea (för perioden 1 juni till 31 december), Georges López Periago, Mårten Lundberg, Martti Ojanen, Kristoffer Wadman (för perioden 1 juni till 31 december), Kenneth Högman (för perioden 1 januari till 31 december), Anders Haker (för perioden 1 januari till 27 augusti) och Urs Röösli (för perioden 1 januari till 31 december).
4) För perioden 1 januari till 31 maj.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Tilläggsinformation avseende övriga ledande befattningshavare
Fem av de nuvarande svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilket även i ett fall inkluderar ett tillägg om 2 procent. Under den tid en ledande befattningshavare tjänstgör i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt det amerikanska dotterbolagets pensionsplaner samt ett tillägg till lön som redovisas som pensionskostnad. En utländsk medlem i koncernledningen har inte rätt till någon pensionslösning.
Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 0 och 12 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 15 dagar (i ett fall) till 6 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare. Fem av de ledande befattningshavarna är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan 4 månaders lön till (i ett fall ) 42 månadslöner, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida.
Sex av de övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock endast under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.
Incitamentsprogram
Loomis årsstämma röstade den 8 maj 2019 igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2019) motsvarande det program som beslutades på årsstämman 2018. I likhet med det gällande incitamentsprogrammet innebär detta incitamentsprogram att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen tilldelas i form av aktier i Loomis AB, vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2021. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2021. För att möjliggöra tilldelning av aktier i Loomis AB beslutade årsstämman 2019 att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part. Avtalet innebär att den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis AB till deltagarna i programmet. Loomis AB kommer därmed inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av Incitamentsprogram 2019. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i företaget, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår cirka 350 anställda. Under 2019 har kostnaden för Incitamentsprogram 2019 uppgått till cirka 140 MSEK inklusive sociala avgifter varav den aktierelaterade delen, den del för vilka aktier kommer att förvärvas, av incitamentsprogrammet uppgått till 41 MSEK exklusive sociala avgifter. Se även not 27.
För information om aktieinnehav, andra styrelseuppdrag etc. hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sidorna 54–57.
NOT 12 Avskrivningar och nedskrivningar
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 101 | 83 |
| Övriga immateriella tillgångar | 51 | 40 |
| Byggnader | 40 | 37 |
| Maskiner och inventarier | 1 137 | 1 106 |
| (varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing) |
– | (43) |
| Nyttjanderättstillgångar | 605 | – |
| Summa avskrivningar och nedskrivningar | 1 934 | 1 266 |
Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Produktionskostnader | 1 569 | 1 037 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 265 | 147 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 101 | 83 |
| Summa avskrivningar och nedskrivningar | 1 934 | 1 266 |
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i Not 15.
NOT 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | -212 | –101 |
|---|---|---|
| Finansiella kostnader | -275 | –142 |
| Övriga finansiella kostnader | – | –3 |
| Bankkostnader | -14 | –12 |
| Förluster på monetära nettotillgångar2) | -34 | –11 |
| (varav räntekostnad för leasing) | (-109) | (–3) |
| Räntekostnader | -226 | –116 |
| Finansiella intäkter | 63 | 41 |
| Övriga finansiella intäkter | 3 | – |
| Kursdifferenser, netto1) | 24 | 9 |
| Ränteintäkter | 35 | 32 |
| MSEK | 2019 | 2018 |
1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10. 2) Avser hyperinflationen i Argentina.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 14 Inkomstskatt
Resultaträkning
| Summa skattekostnad | –564 | –25,5 | –519 | –25,2 |
|---|---|---|---|---|
| – uppskjuten skattekostnad | 19 | 0,9 | –70 | –3,4 |
| – aktuell skattekostnad | –583 | –26,4 | –449 | –21,8 |
| Skatt på resultat före skatt | ||||
| MSEK | 2019 | % | 2018 | % |
| Skattekostnad |
Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –25,5 procent (–25,2). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.
| MSEK | 2019 | % | 2018 | % |
|---|---|---|---|---|
| Skatt beräknad efter svensk skattesats |
–473 | –21,4 | –453 | –22,0 |
| Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesat ser |
–103 | –4,7 | 84 | 4,1 |
| Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto |
12 | 0,5 | –150 | –7,3 |
| Summa skattekostnad | –564 | –25,5 | –519 | –25,2 |
| Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto | 123 | 53 |
|---|---|---|
| Aktuella skatteskulder | –199 | –171 |
| Aktuella skattefordringar | 322 | 224 |
| Aktuella skattefordringar/skatteskulder | 2019-12-31 2018-12-31 |
Avsättning har gjorts för beräknade skattekostnader som bedöms kunna uppkomma till följd av taxeringsrevisioner. Se även information i not 35 under rubriken Övriga rättsliga förfaranden.
Frånsett i Sverige har det inte under 2019 skett några stora förändringar i skattesatserna i länder där Loomis har sina största verksamheter. Den svenska bolagsskatten uppgår från och med 2019 till 21,4 procent (22,0).
Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:
| Bolagsskattesats, % | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| USA1) | 26 | 26 |
| Spanien | 25 | 25 |
| Frankrike | 33 | 33 |
| Sverige | 21 | 22 |
| Storbritannien | 19 | 19 |
| Schweiz2) | 21–22 | 20–22 |
1) Bolagsskattesatsen inkluderar såväl federal som delstatlig skatt. Den federala skatten uppgår till 21 procent. Nivån för den delstatliga skatten varierar mellan delstaterna.
2) Schweizisk bolagsskatt tas ut på tre nivåer. På federal nivå uppgår skatten till 8,5 procent. På kantonal och kommunal nivå varierar de ordinarie skattesatserna.
Balansräkning
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:
| Uppskjutna skattefordringar, MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Maskiner och inventarier | 112 | 107 |
| Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder |
258 | 215 |
| Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver | 41 | 27 |
| Avsättning för omstrukturering | 11 | 13 |
| Underskottsavdrag | 49 | 34 |
| Övriga temporära skillnader | 147 | 125 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 618 | 520 |
| Nettning | –172 | –178 |
| Netto uppskjutna skattefordringar | 446 | 342 |
| Uppskjutna skatteskulder, MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Maskiner och inventarier | 283 | 247 |
| Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder |
4 | 4 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 251 | 261 |
| Övriga temporära skillnader | 81 | 127 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 619 | 639 |
| Nettning | –172 | –178 |
| Netto uppskjutna skatteskulder | 447 | 461 |
| Uppskjutna skattefordringar/ skatteskulder, netto |
–1 | –119 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Förändringsanalys
| Pensions | Ansvars | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| avsättningar | försäkrings | Imma | |||||||
| Maskiner | och personal | relaterade | Avsättning för | teriella an | Under | Övriga | Summa | Summa | |
| MSEK | och inventarier |
relaterade skulder |
skade reserver |
omstruk turering |
läggnings tillgångar |
skottsav drag |
temporära skillnader |
uppskjuten skatt |
uppskjuten skatt |
| Uppskjuten skattefordran | 2019 | 2018 | |||||||
| Ingående balans | 107 | 215 | 27 | 13 | – | 34 | 125 | 520 | 595 |
| Förändring över resultaträkning | –7 | 5 | 13 | –1 | – | 15 | 140 | 165 | –49 |
| Förändring på grund av nya skattesatser | –2 | 3 | – | – | – | – | – | 1 | 12 |
| Förändring på grund av omklassificering | 5 | 2 | – | –1 | – | 0 | 1 | 7 | –41 |
| Förändring på grund av valutaeffekter | 4 | 6 | 1 | 0 | – | 1 | 4 | 16 | 27 |
| Förändring över eget kapital | – | 14 | – | – | – | – | – | 14 | –25 |
| Förändring på grund av förvärv/avyttringar | 4 | 15 | – | – | – | – | 1 | 20 | 1 |
| Förändring på grund av nya redovisnings | |||||||||
| principer | – | – | – | – | – | – | –125 | –125 | – |
| Utgående balans | 112 | 258 | 41 | 11 | – | 49 | 147 | 618 | 520 |
| Förändring under året | 5 | 44 | 14 | –2 | – | 15 | 22 | 98 | –75 |
| Uppskjuten skatteskuld | |||||||||
| Ingående balans | 247 | 4 | – | – | 261 | – | 127 | 639 | 546 |
| Förändring över resultaträkning | 26 | 0 | – | – | –30 | – | 129 | 125 | 12 |
| Förändring på grund av nya skattesatser | – | – | – | – | – | – | – | – | 0 |
| Förändring på grund av omklassificering | – | – | – | – | 3 | – | –40 | –37 | –25 |
| Förändring på grund av valutaeffekter | 8 | 0 | – | – | 7 | – | 3 | 18 | 30 |
| Förändring över eget kapital | 2 | – | – | – | 1 | – | – | 3 | 6 |
| Förändring på grund av förvärv | – | – | – | – | 10 | – | – | 10 | 57 |
| Förändring på grund av nya redovisnings | |||||||||
| principer | – | – | – | – | – | – | –138 | –138 | 13 |
| Utgående balans | 283 | 4 | – | – | 251 | – | 81 | 619 | 639 |
| Förändring under året | 37 | 0 | – | – | –10 | – | –46 | –19 | 93 |
Av totala uppskjutna skattefordringar om 618 MSEK (520) förväntas 258 MSEK (252) realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 619 MSEK (639) förväntas 6 MSEK (4) realiseras inom 12 månader.
Underskottsavdrag
Totala underskottsavdrag per 31 december 2019 uppgick till 529 MSEK (386), varav 3 MSEK (5) är tidsbegränsade. Det är främst legala enheter i Danmark, Belgien, Frankrike och Tyskland samt de internationella bolagen i US och Hong Kong som har stora underskottsavdrag.
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott om det är sannolikt att de kan utnyttjas mot framtida överskott. Per den 31 december 2019 uppgick underskottsavdrag, för vilka uppskjutna skattefordringar har redovisats, till 170 MSEK (130) och de uppskjutna skattefordringarna för dessa underskottsavdrag uppgick till 49 MSEK (34).
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 15 Förvärv av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov
Under 2019 genomförda förvärv:
| Konsolideras fr o m |
Segment | Förvärvad andel1) % |
Årlig försäljning MSEK |
Antal anställda |
Köpe skilling MSEK |
Goodwill MSEK |
Förvärvs relaterade immateriella tillgångar MSEK |
Övriga förvärvade netto tillgångar MSEK |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2019 | 6 533 | 515 | |||||||
| Förvärv av Prosegur Cash Holding | |||||||||
| France4) | Juli | Europa | 100 | 4112) | 630 | 3523) | 2966) | 27 | 29 |
| Övriga förvärv5) | Juni | Europa | e/t | 45 | 150 | 443) | 336) | 18 | –7 |
| Summa förvärv januari–december 2019 | 329 | 45 | 22 | ||||||
| Justering av preliminära förvärvskalkyler7) |
–29 | –13 | 3 | –18 | |||||
| Avskrivningar på förvärvs relaterade immateriella tillgångar |
–101 | ||||||||
| Omräkningsdifferenser | 244 | 15 | |||||||
| Utgående balans 31 december 2019 | 7 094 | 478 |
1) Avser röstandelar. Vid inkråmsförvärv anges ej röstandelar.
2) Beräknad årlig försäljning omräknat till MSEK vid förvärvstidpunkten.
3) Köpeskillingarna på skuldfri basis (Enterprise value) uppgick vid förvärvstillfället till ca 411 MSEK för Prosegur och till ca 43 MSEK för övriga förvärv.
4) Förvärvsanalysen är preliminär och föremål för slutliga justeringar senast ett år efter förvärvstidpunkten.
5) Förvärvsanalyserna är preliminära och föremål för slutliga justeringar senast ett år efter förvärvstidpunkten. Fullständiga IFRS 3 upplysningar lämnas inte då genomförda förvärv inte bedöms väsentliga för koncernens resultat och ställning.
6) Goodwill som uppkom i samband med förvärven är primärt hänförliga till marknad och synergieffekter. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.
7) Avser uppdaterad förvärvsanalys från föregående år avseende följande enheter: Compañía Chilena de Valores S.A. (CCV) samt CPoR Devises.
Förvärv av Prosegur Cash Holding, France
Loomis har förvärvat samtliga aktier i Prosegur Cash Holding France. Köpeskillingen uppgick till 352 MSEK (33 MEUR). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 22 juli 2019.
Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 22 juli 2019.
| Preliminär | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Immateriella anläggningstillgångar | 30 |
| Materiella anläggningstillgångar | 78 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 118 |
| Likvida medel | 13 |
| Räntebärande skulder | –73 |
| Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder | –102 |
| Uppskjuten skatteskuld | –7 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 56 |
| Kontant köpeskilling | 352 |
| Villkorad köpeskilling | – |
| Goodwill | 296 |
Intäkter och resultat hänförligt till förvärvat bolag från 1 januari 2019 samt från förvärvstidpunkten
Förvärvet har från och med förvärvstidpunkten till och med den 31 december 2019 bidragit till totala intäkter med cirka 188 MSEK och till årets resultat med cirka –42 MSEK. Om förvärvet hade ägt rum den 1 januari 2019 bedömer Loomis att koncernens totala intäkter hade påverkats med cirka 421 MSEK och årets resultat med cirka –95 MSEK.
Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till cirka 4 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.
Immateriella tillgångar och Goodwill
I samband med förvärvsanalysen har immateriella tillgångar om 27 MSEK identifierats hänförligt till kontraktsportföljer. Dessa bedöms ha en nyttjandeperiod om 12 år. Uppskjuten skatt har redovisats. Goodwillen anses vara hänförligt till marknad och synergieffekter.
Effekt på koncernens kassaflöde
Kontant köpeskilling erlades om 352 MSEK på tillträdesdagen och förvärvad kassa uppgick till 13 MSEK. Effekten på koncernens kassaflöde uppgår därmed till –339 MSEK.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Övriga förvärv
Under det andra kvartalet 2019 genomförde Loomis två mindre inkråmsförvärv. Den totala köpeskillingen för dessa förvärv uppgick till 44 MSEK. De förvärvade verksamheterna konsoliderades av Loomis från och med respektive förvärvsdatum.
Förvärv, övrigt
För koncernen som helhet finns per 31 december 2019 tilläggsköpeskillingar om totalt 72 MSEK skuldförda. Tilläggsköpeskillingarna förfaller 2020 och senare.
Prövning av nedskrivningsbehov
För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land eller flera länder som bedriver en integrerad verksamhet under en gemensam ledning. Goodwillvärdet fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:
| Goodwill, MSEK | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| WACC*, % | 2019-12-31 | 2018-12-311) | |||
| Argentina | 41,9 (30,5) | 6 | 10 | ||
| Belgien | 7,4 (8,6) | 46 | 45 | ||
| Chile | 10,6 (e/t) | 298 | 302 | ||
| Danmark | 5,7 (5,8) | 23 | 22 | ||
| Finland | 6,1 (6,0) | 112 | 110 | ||
| Frankrike | 7,3 (7,4) | 1 031 | 735 | ||
| Portugal | 9,0 (9,5) | 1 | 1 | ||
| Schweiz | 7,1 (7,7) | 1 006 | 949 | ||
| Slovakien | 9,0 (9,1) | 2 | 2 | ||
| Spanien | 6,6 (8,7) | 486 | 444 | ||
| Storbritannien | 7,4 (6,8) | 321 | 299 | ||
| Sverige | 6,1 (6,4) | 17 | 17 | ||
| Tjeckien | 10,0 (10,0) | 0 | 0 | ||
| Turkiet | 25,9 (24,1) | 21 | 23 | ||
| Tyskland | 6,7 (e/t) | 53 | 52 | ||
| USA | 8,0 (8,3) | 3 670 | 3 522 | ||
| Totalt | 7 094 | 6 533 |
1) TIll följd av förändrad segmensredovisning har jämförelsetalen ändrats.
Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor, emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.
Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden (WACC), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Diskonteringsräntorna som används anges efter skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassaflödesgenererande enheterna.
De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):
| % | Bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden | WACC* |
|---|---|---|
| Europa | 2,01) (2,0) | 5,7–41,9 |
| USA | 2,0 (2,0) | 8,0 |
1) För alla kassagenererande enheter, förutom de nordiska länderna, Turkiet och Argentina, används en årlig bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden om 2,0 procent. För de nordiska länderna används 0 procent, för Turkiet används 5 procent och för Argentina 7 procent.
Koncernens årliga nedskrivningsbedömning för samtliga kassagenererande enheter, förutom för de förvärv som genomförts under året, ägde rum under det tredje kvartalet 2019. Inget nedskrivningsbehov förelåg.
Per balansdagen har en känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet genomförts i form av en generell sänkning med 1 procentenhet i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 1 procentenhet. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov i någon kassagenererande enhet.
NOT 16 Goodwill
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 6 584 | 5 615 |
| Förvärv | 316 | 575 |
| Omräkningsdifferens | 244 | 394 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 7 144 | 6 584 |
| Ingående nedskrivningar | –51 | – |
| Årets nedskrivningar | – | –51 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –51 | –51 |
| Utgående restvärde | 7 094 | 6 533 |
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande: |
||
| USA | 3 670 | 3 5221) |
| Europa | 3 423 | 3 0111) |
| Totalt | 7 094 | 6 533 |
1) TIll följd av förändrad segmensredovisning har jämförelsetalen ändrats.
NOT 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 1 056 | 777 |
| Förvärv | 48 | 229 |
| Avyttring | – | – |
| Omräkningsdifferens | 36 | 50 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1 140 | 1 056 |
| Ingående avskrivningar | –541 | –428 |
| Årets avskrivningar | –101 | –83 |
| Omräkningsdifferens | –21 | –30 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –663 | –541 |
| Utgående restvärde | 478 | 515 |
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser primärt kontraktsportföljer.
.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter › |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 19 Materiella anläggningstillgångar
NOT 18 Övriga immateriella tillgångar
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 479 | 376 |
| Förvärv | 3 | 57 |
| Investeringar | 85 | 47 |
| Avyttringar/utrangeringar | –41 | –12 |
| Omklassificering | 3 | 0 |
| Omräkningsdifferens | 16 | 12 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 544 | 479 |
| Ingående avskrivningar | –311 | –274 |
| Avyttringar/utrangeringar | 39 | 12 |
| Årets avskrivningar | –51 | –40 |
| Omklassificering | –3 | 0 |
| Omräkningsdifferens | –10 | –10 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –336 | –311 |
| Utgående restvärde | 208 | 168 |
| Byggnader och mark | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 1 316 | 1 080 | |||
| Förvärv | 7 | 17 | |||
| Investeringar | 22 | 119 | |||
| Avyttringar/utrangeringar | –11 | –2 | |||
| Omklassificering | –75 | 27 | |||
| Omräkningsdifferens | 90 | 75 | |||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1 348 | 1 316 | |||
| Ingående avskrivningar | –385 | –325 | |||
| Avyttringar/utrangeringar | 0 | – | |||
| Omklassificering | 36 | – | |||
| Årets avskrivningar | –40 | –37 | |||
| Omräkningsdifferens | –14 | –23 | |||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –402 | –385 | |||
| Utgående restvärde | 946 | 931 |
| Maskiner och inventarier | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 14 609 | 12 760 |
| Förvärv | 76 | 69 |
| Investeringar | 2 044 | 1 302 |
| Avyttringar/utrangeringar | –291 | –362 |
| Omklassificering | –317 | –16 |
| Omräkningsdifferens | 20 | 855 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 16 141 | 14 609 |
| Ingående avskrivningar | –10 182 | –8 826 |
| Avyttringar/utrangeringar | 241 | 328 |
| Omklassificering | 178 | 0 |
| Årets avskrivningar | –1 137 | –1 106 |
| Omräkningsdifferens | –365 | –578 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –11 265 | –10 182 |
| Utgående restvärde | 4 876 | 4 427 |
Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 206 MSEK (208).
Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.
Omklassificering avser till största delen nyttjanderättstillgångar, se not 20.
Övriga immateriella tillgångar avser primärt licenser.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 20 Nyttjanderättstillgångar
| MSEK | Fastigheter | Safepoints | Bilar | Maskiner | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2019 avseende finansiella | ||||||
| leasar före övergången till IFRS16 | 51 | – | 235 | 31 | 6 | 323 |
| Ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2019 IFRS16 | 2 302 | 423 | 54 | 2 | 8 | 2 789 |
| Justering av öppningsbalanser | 16 | –2 | 60 | – | 5 | 80 |
| Summa ingående anskaffningsvärde per 1 januari 2019 | 2 369 | 422 | 349 | 33 | 19 | 3 191 |
| Förvärv | 32 | – | – | – | – | 32 |
| Investeringar | 230 | 243 | 44 | 1 | 2 | 520 |
| Avyttringar/Utrangeringar | –70 | – | –13 | –1 | – | –84 |
| Omklassificering | 5 | – | 5 | –18 | – | –9 |
| Omräkningsdifferens | 70 | 13 | – | – | – | 83 |
| Utgående anskaffningsvärde | 2 637 | 677 | 384 | 15 | 21 | 3 734 |
| Ingående avskrivningar per 1 januari 2019 avseende finansiella leasar före över | ||||||
| gången till IFRS16 | –37 | – | –173 | –12 | –4 | –225 |
| Justering av öppningsbalanser | –6 | – | –20 | – | –3 | –28 |
| Summa ingående avskrivningar per 1 januari 2019 | –42 | – | –192 | –12 | –6 | –254 |
| Avyttringar | – | – | 12 | – | – | 12 |
| Årets avskrivningar | –395 | –145 | –56 | –4 | –6 | –605 |
| Omklassificering | – | – | 6 | 9 | – | 15 |
| Omräkningsdifferens | 5 | 3 | 1 | – | – | 8 |
| Utgående avskrivningar | –432 | –142 | –230 | –6 | –12 | –823 |
| Utgående restvärde | 2 204 | 535 | 155 | 9 | 8 | 2 911 |
| Summa belopp redovisade i resultaträkningen | –755 |
|---|---|
| Intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderätter | – |
| Kostnader hänförliga till leasingavtal av lågt värde | –11 |
| Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal | –34 |
| Räntekostnader för leasingskulder | –105 |
| Avskrivningar på nyttjanderätter | –605 |
| Belopp redovisade i resultaträkningen | MSEK |
Per 31 december har koncernen förpliktelser gällande korttidsleasingavtal om 32 MSEK.
Koncernen leasar huvudsakligen tillgångsslagen fastigheter, SafePoints samt bilar. Leasingavtalen är normalt skrivna för fasta perioder om 3 till 20 år. Optioner att förlänga och säga upp avtal finns inkluderade i ett antal av koncernens leasingavtal, dock inkluderas endast avtalsförlängningar i de fall där det är troligt att de kommer att utnyttjas.
Diskonteringsräntan beräknas utifrån det land där kontraktet har ingåtts och koncernens internränteprissättning för respektive land samt valuta och kontraktets längd. Diskonteringsräntan är den samma för samtliga tillgångsslag.
Nedanstående tabell visar åtaganden för operationella och finansiella leasingavtal per den 31 december 2018 och den ingående leasingskulden per 1 januari 2019:
| MSEK | |
|---|---|
| Åtaganden för operationella leasingavtal per 31 december 2018 | 3 099 |
| Tillkommer: skulder för finansiella leasingavtal per 31 december 2018 |
113 |
| Tillkommer: justeringar pga annan hantering av optioner att förlänga respektive säga upp avtal |
168 |
| Avgår: Leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde eller korttidsleasingavtal som kostnadsförs linjärt |
–15 |
| Avgår: variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasing skulden |
–32 |
| Diskontering med koncernens marginella låneränta | –431 |
| Avgår: Förutbetalda och upplupna leasingavgifter | –66 |
| Leasingskuld per 1 januari 2019 | 2 836 |
Leasingskulden per 1 januari 2019 fördelas på kortfristig och långfristig skuld enligt följande:
Leasingskulder
| MSEK | 2019-01-01 |
|---|---|
| Kortfristiga leasingskulder | 464 |
| Långfristiga leasingskulder | 2 372 |
| Summa leasingskulder | 2 836 |
I balansräkningen 1 januari 2019 kommer tillgångarna med nyttjanderätt att fördelas enligt följande:
Tillgångar med nyttjanderätt
| MSEK | 2019-01-01 |
|---|---|
| Fastigheter | 2 327 |
| SafePoints | 422 |
| Bilar | 157 |
| Maskiner | 20 |
| Övriga | 12 |
| Summa tillgångar med nyttjanderätt | 2 938 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | Finansiella rapporter › |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma | |
NOT 21 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Långfristiga externa investeringar | 213 | 183 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner1) | 352 | 317 |
| Summa räntebärande finansiella anläggnings tillgångar |
565 | 500 |
1) För mer information angående de förmånsbestämda pensionsplanerna, se not 30.
Långfristiga externa investeringar består primärt av att återförsäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern motpart enligt myndighetsdirektiv om 38 MSEK (38). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.
NOT 22 Övriga långfristiga fordringar
| Summa övriga långfristiga fordringar | 172 | 55 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga fordringar | 29 | 26 |
| Långfristiga hyresdepositioner | 143 | 29 |
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
| Nya fordringar Övriga förändringar Omräkningsdifferenser |
5 1 |
1 2 |
|---|---|---|
| 94 | 10 | |
| Omklassificeringar | 17 | – |
| Ingående balans | 55 | 42 |
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 |
NOT 23 Kundfordringar
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster |
2 709 | 2 421 |
| Reservering avseende kundförluster, netto | –90 | –80 |
| Summa kundfordringar | 2 619 | 2 341 |
Årets kundförluster, netto uppgår till 28 MSEK (25).
Åldersanalys av förfallna kundfordringar
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Förfallotid <30 dagar | 571 | 546 |
| Förfallotid 30–90 dagar | 187 | 176 |
| Förfallotid >90 dagar | 126 | 104 |
| Summa förfallna kundfordringar | 884 | 826 |
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering |
72 | 42 |
| Förutbetalda kostnader avseende nyttjanderättstill | ||
| gångar | 51 | – |
| Förutbetald hyra | 16 | 38 |
| Förutbetalda leverantörsfakturor | 6 | 7 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 280 | 341 |
| Övriga upplupna intäkter | 61 | 72 |
| Summa förutbetalda kostnader och upplupna | ||
| intäkter | 485 | 500 |
NOT 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
NOT 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Placeringar externa | 61 | 37 |
| Summa räntebärande finansiella omsättnings tillgångar |
61 | 37 |
För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument hänvisas till not 6.
NOT 26 Likvida medel
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Likvida medel1) | 1 655 | 1 308 |
| Lager av kontanter inom uppräkningsverksam hetenl2) |
2 384 | 3 250 |
| Förskottsinbetalningar från kunderl2) | 1 034 | 1 582 |
| Summa likvida medel | 5 073 | 6 140 |
1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.
2) Loomis har under 2019 ändrat redovisning av medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2. Jämförelsesiffrorna har justerats till följd av denna förändring.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 27 Eget kapital och totalresultat
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | Balanserat | Innehav utan | ||||
| tillskjutet | Andra | resultat inkl. | bestämmande | |||
| MSEK | Aktiekapital | kapital | reserver 1) | årets resultat | inflytande Summa | |
| Ingående balans per 1 januari 2019 | 376 | 4 594 | 1 102 | 2 349 | 1 | 8 422 |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | 1 646 | – | 1 646 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Aktuariella vinster och förluster | – | – | – | –113 | – | –113 |
| Skatteeffekt aktuariella vinster och | ||||||
| förluster | – | – | – | 26 | – | 26 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 421 | – | – | 421 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | –74 | – | – | –74 |
| Summa övrigt totalresultat | – | – | 347 | –87 | – | 260 |
| Summa totalresultat | – | – | 347 | 1 559 | – | 1 906 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utdelning4) | – | – | – | –750 | – | –750 |
| Aktierelaterad ersättning2) | – | – | 43 | – | – | 43 |
| Aktieswapavtal3) | – | – | –29 | – | – | –29 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | 0 | 0 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | 14 | –750 | 0 | –736 |
| Utgående balans per 31 december 2019 |
376 | 4 594 | 1 463 | 3 158 | 1 | 9 592 |
1) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal.
2) Inkluderar den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11. För 2019 uppgick den kostnadsförda delen till 41 MSEK .
3) Avser swapavtal hänförlig till koncernens aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs på sidan 104.
4) Utdelning till aktieägare uppgick till 752 MSEK varav Loomis AB erhöll 2 MSEK för B-aktier inom aktieswapavtal med tredje part.
Antal utgivna aktier 31 december 2019 uppgår till 75 279 829 med ett kvotvärde om 5. För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt röstvärde, se not 51.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | Balanserat | Innehav utan | ||||
| tillskjutet | Andra | resultat inkl. | bestämmande | |||
| MSEK | Aktiekapital | kapital | reserver 1) | årets resultat | inflytande Summa | |
| Ingående balans per 1 januari 2018 | 376 | 4 594 | 678 | 1 389 | – | 7 037 |
| Effekt av byte av redovisningsprincip IFRS 15 |
– | – | –15 | – | – | –15 |
| Effekt av IAS 29 | – | – | 2 | – | – | 2 |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | 1 538 | – | 1 538 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Aktuariella vinster och förluster | – | – | – | 124 | – | 124 |
| Skatteeffekt aktuariella vinster och | ||||||
| förluster | – | – | – | –25 | – | –25 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 651 | – | – | 651 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | –139 | – | – | –139 |
| Summa övrigt totalresultat | – | – | 513 | 99 | – | 612 |
| Summa totalresultat | – | – | 513 | 1 637 | – | 2 150 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utdelning | – | – | – | –677 | – | –677 |
| Aktierelaterad ersättning2) | – | – | 29 | – | – | 29 |
| Aktieswapavtal3) | – | – | –105 | – | – | –105 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | 1 | 1 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | –76 | –677 | 1 | –752 |
| Utgående balans per 31 december 2018 |
376 | 4 594 | 1 102 | 2 349 | 1 | 8 422 |
1) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal.
2) Inkluderar den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11. För 2018 uppgick den kostnadsförda delen till 29 MSEK.
3) Avser swapavtal hänförlig till koncernens aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs på sidan 104.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport Hållbarhetsrapport |
› Finansiella rapporter |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 28 Låneskulder och leasing
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Långfristig skuld | ||
| Långfristig leasingskuld | 2 314 | 94 |
| Obligationslån | 1 045 | – |
| Banklån | 911 | 1 767 |
| MTN program | 1 750 | – |
| Certifikat | 2 012 | 2 400 |
| Delsumma långfristiga låneskulder | 8 031 | 4 260 |
| Derivat och övriga poster | 75 | 121 |
| Totalsumma långfristiga låneskulder | 8 106 | 4 381 |
| Kortfristig skuld | ||
| Kortfristiga leasingskuld | 560 | 24 |
| MTN program | – | 1 000 |
| Banklån | 21 | 15 |
| Delsumma kortfristiga låneskulder | 581 | 1 038 |
| Derivat och övriga poster | 8 | 20 |
| Totalsumma kortfristiga låneskulder | 589 | 1 058 |
| Summa låneskulder | 8 695 | 5 439 |
NOT 29 Avsättningar för skadereserver
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Långfristig avsättning för skadereserver | 413 | 193 |
| Kortfristig avsättning för skadereserver | 193 | 172 |
| Summa avsättningar för skadereserver | 606 | 365 |
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
| Ingående balans | 365 | 339 |
| Nya avsättningar | 464 | 276 |
| Utnyttjade belopp | -231 | –275 |
| Avsättningar som ej använts | -5 | –2 |
| Omräkningsdifferens | 13 | 27 |
| Utgående balans | 606 | 365 |
Avsättningar för skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador och dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Det finns en osäkerhet förknippad med tidpunkten för framtida utflöden. Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från Avsättningar för skadereserver. För ytterligare information, se not 2 och 4.
NOT 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Koncernen driver i egen regi, eller deltar i, olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner samt andra förmåner efter avslutad anställning. De olika planerna är utformade utifrån lokala regelverk och praxis och den totala kostnaden för dessa pensionsplaner presenteras i not 10.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.
Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna uppgick under 2019 till 216 MSEK (127).
Förmånsbestämda pensionsplaner
Förmånsbestämda pensionsplaner utgörs av andra planer för
ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnaden för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd.
Summering av förmånsbestämda pensionsplaner Värdet av förpliktelser och tillgångar relaterade till de förmånsbestämda pensionsplanerna är fördelat per land enligt följande:
Fonderade och ofonderade förpliktelser
| 2019-12-31 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Frankrike Schweiz | Storbri tannien |
Övriga länder |
Totalt | ||
| Fonderade planer | |||||
| Nuvärde av fonderade förpliktelser |
– | 1 015 | 1 730 | 116 | 2 862 |
| Verkligt värde av | |||||
| förvaltningstillgångar | –5 | –664 | –2 057 | –83 | –2 809 |
| Fonderade planer, netto | –5 | 351 | –327 | 34 | 53 |
| Ofonderade planer | |||||
| Nuvärde av ofonderade förpliktelser |
493 | – | – | 21 | 513 |
| Summa fonderade och ofonderade förpliktelser |
488 | 351 | –327 | 54 | 566 |
| 2018-12-31 | |||||
| Frankrike Schweiz | Storbri tannien |
Övriga länder |
Totalt | ||
| Fonderade planer | |||||
| Nuvärde av fonderade | |||||
| förpliktelser | – | 909 | 1 517 | 102 | 2 527 |
| Verkligt värde av | |||||
| förvaltningstillgångar | – | –659 | –1 815 | –73 | –2 547 |
| Fonderade planer, netto | – | 250 | –298 | 28 | –20 |
Ofonderade planer
| 396 | – | – | 18 | 413 |
|---|---|---|---|---|
| 396 | 250 | –298 | 46 | 394 |
Storbritannien
Pensionsplanen i Storbritannien utgör cirka 51 procent (52) av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2019. Planen är en förmånsbestämd plan
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
som är fonderad, där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i en pensionsfond som är skild från de övriga tillgångarna inom bolaget. Anställda, som är delaktiga i Loomis brittiska pensionsplan, är berättigade till årliga pensionsutbetalningar efter pensionering. Pensionsutbetalningens storlek beräknas utifrån en procentandel av den anställdes slutliga pensionsgrundande lön multiplicerat med antal år i tjänst. Pensionsförmånen uppräknas årligen, där uppräkningen vanligtvis följer inflationen med ett tak om hur stor uppräkningen kan vara under ett år. Förmånen ska även utbetalas vid dödsfall samt även vid andra händelser såsom till exempel vid avslutad anställning.
Planens tillgångar förvaltas och administreras av en fristående styrelse där medlemmarna utgörs av förvaltare (Trustees) som är juridiskt separerade från företaget. Styrelsen utgörs av representanter från såväl arbetsgivaren som arbetstagarna där ordföranden är en oberoende förvaltare (Independent Trustee). Styrelsemedlemmarna ska enligt lag:
- Agera utifrån förmånstagarnas intressen
- Säkerställa efterlevnad av pensionsplanens utformning samt att denna följer lagar och regler, exempelvis lagstiftningen för förvaltare såväl som specifika lagar för Storbritannien som berör pensionsplaner, vilket till exempel inkluderar Acts of Parliament och andra föreskrifter och bestämmelser.
- Ansvara för investeringspolicy och strategier avseende planens tillgångar och
- Ansvara för daglig administration av förmånerna.
Styrelsen förlitar sig på professionell rådgivning för att kunna uppfylla ovanstående krav.
I enlighet med brittisk lagstiftning måste bolaget och styrelsemedlemmarna komma överens om storleken på inbetalningarna till pensionsplanen vilka grundar sig på en rekommendation från en aktuarie.
Den brittiska pensionsplanen måste genomföra en fonderingsvärdering vart tredje år för att säkerställa en långsiktig finansiering och konsolideringen. Pensionsplanen har sedan 3 mars 2013 varit stängd för framtida intjäning.
Bolaget och pensionsfondens styrelse (Trustees) arbetar tillsammans för att säkerhetsställa att den brittiska pensionsfondens investeringsrisk reduceras efter behov. Detta medför att investeringsportföljen diversifieras för att undvika koncentrerad risk i en specifik marknad, region eller i ett specifikt tillgångsslag.
Loomis AB har också föreskrivit en garanti om 85 MGBP för att påvisa sitt engagemang och värnande om pensionsfonden och dess förpliktelse.
Loomis erbjuder nu även avgiftsbestämda pensionsplaner i Storbritannien.
Schweiz
I Schweiz finns tre fonderade pensionsplaner som tillsammans utgör cirka 30 procent (31) av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2019. De schweiziska pensionsplanerna är fonderade där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i pensionsfonder som är skilda från de övriga tillgångarna i bolagen. De schweiziska pensionsplanerna är öppna för nya anställda och förmåner intjänas i planerna. Det finns inga tidigare anställda som medlemmar med intjänande rättigheter i planerna eftersom pensionsskulden flyttas med till den nya arbetsgivaren när anställningen upphör.
För två av pensionsplanerna omfattar förmånerna pensionsförmåner, sjukpension, och förmåner vid dödsfall i tjänsten till efterlevande makar och barn. Pensionsförmånerna i dessa planer baseras på intjänat kapital multiplicerat med en konverteringskurs som skiljer sig mellan män och kvinnor. Sjukpensionsförmånerna uppgår till en procentsats av den pensionsgrundande lönen. Förmåner vid dödfall och till efterlevande make/maka beräknas på den pensionsgrundande lönen medan efterlevandeskyddet för barn för den ena planen baseras på en procentsats av det förväntade pensionskapitalet och för den andra planen baseras på den pensionsgrundande lönen. Premiebetalningarna ökar med åldern och delas lika mellan arbetsgivaren och de anställda.
En av de schweiziska pensionsplanerna, som riktar sig till seniora befattningshavare, omfattar förmåner för pensioner, sjukpension och vid dödsfall i tjänsten. Pensionsförmånerna i denna plan baseras på intjänat kapital. Sjukpensionsförmånen uppgår till en procentsats av pensionsgrundande ersättning medan förmånen vid dödsfall uppgår till intjänat kapital. Premiernas procentsats ändras inte med åldern och betalningarna görs fullt ut av arbetsgivaren.
Alla pensionsplanerna i Schweiz kontrolleras av styrelser, som består av samma antal representanter för företaget som för de anställda. Alla Loomis pensionsplaner i Schweiz är återförsäkrade hos en extern part. Detta innebär att alla risker förknippade med pensionsskulderna, inkluderande investeringsrisken, är täckt av ett försäkringskontrakt. Genom detta försäkringskontrakt garanterar den tredje parten att fonderingsnivån, vilken beräknas enligt lokal lag, ska uppgå till 100 procent. Den tredje partens verksamhet är reglerad av federal schweizisk lagstiftning och alla riskhanteringsaktiviteter omfattas av schweiziska kapitalteckningskrav ("Swiss Solvency Test").
Frankrike
I Frankrike finns primärt två ofonderade planer, en Retirement indemnity plan som utgör cirka 14 procent (13) av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2019 samt en förmånsbaserad plan för lång och trogen tjänst (Jubilee Award plan) som utgör cirka 1 procent (1) av den totala
förpliktelsen. Retirement indemnity planen ger anställda som har varit anställda hos Loomis i fler än fem år rätt till en engångsutbetalning vid pensioneringstillfället. Engångsutbetalningens storlek beror på flera faktorer såsom tjänstetid, lön vid pensionstillfället och position inom företaget. Denna förmån är en lagstadgad förmån där utformningen närmare beskrivs i kollektivavtal som regleras av parterna. Potentiella tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare avgörs av domstol. Betalningarna görs direkt via Loomis i samband med att de uppstår. Planen är öppen för nya medlemmar och förmåner intjänas i planen. Planen för lång och trogen tjänst (Jubilee award plan) är en ofonde-
rad plan som betalas till anställda efter ett antal år av tjänstgöring.
Övriga länder
Utöver de ovan nämnda planerna finns det en fonderad förmånsbestämd plan i Norge vilken utgör cirka 3 procent (3) av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2019. Vidare finns ofonderade planer i Österrike vilka tillsammans utgör cirka 1 procent (1) av koncernens förpliktelse per 31 december 2019.
Sverige
Kollektivanställda i Sverige inom koncernen omfattas av den kollektivavtalade pensionsplanen SAF-LO vilken är framförhandlad av arbetsmarknadens parter för kollektivanställda inom den privata sektorn. Planen är avgiftsbestämd och omfattar flera arbetsgivare. Tjänstemännen inom koncernen omfattas istället av ITP, vilken också är en kollektivavtalad plan för tjänstemän anställda inom den privata sektorn. ITP är sedan ett antal år tillbaka uppdelad i ITP1 och ITP2. ITP1 är en avgiftsbaserad plan som omfattar flera arbetsgivare. ITP2 är en förmånsbaserad plan som enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är en förmånsbestämd plan som även denna omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som är ett ömsesidigt försäkringsbolag och som även administrerar pensionsplanens förmåner kan inte tillhandahålla Loomis, eller andra svenska bolag, tillräcklig information för att fastställa ett enskilt bolags andel av den totala förpliktelsen och dess förvaltningstillgångar. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2019 uppgick till 14 MSEK (14). Kostnaden för 2020 bedöms uppgå till motsvarande belopp. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2019 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (142). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska grunder, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport Hållbarhetsrapport |
Finansiella rapporter › |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Sammanfattning deltagare
Per den 31 december 2019 var nuvärdet av förpliktelsen fördelat enligt följande:
| 2019-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Frankrike Schweiz | Stor britannien |
Övriga länder |
||
| Förpliktelse hänförlig till aktiva anställda (% av den totala förpliktelsen) |
100 | 65 | – | 92 |
| Förpliktelse hänförlig till intjänade men ej uttagna pensionsförmåner (% av den totala förpliktelsen) |
– | – | 54 | – |
| Förpliktelse hänförlig till personer som omfattas av planen och som är pensionerade (% av den totala förpliktelsen) |
– | 35 | 46 | 8 |
| Summa | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Löptid för pensionsförpliktelsen (år) |
12 | 18 | 19 | 20 |
Finansiella upplysningar
Den förmånsbestämda pensionsskulden fördelar sig netto i balansräkningen enligt nedan:
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto
| Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto |
566 | 394 |
|---|---|---|
| Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
918 | 711 |
| Planer som ingår i Räntebärande finansiella anläggningstillgångar |
–352 | –317 |
| MSEK | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
De förmånsbestämda planernas totalkostnad för 2019 och 2018 visas i nedanstående tabell.
Pensionskostnader
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
48 | 50 |
| Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer) |
2 | 11 |
| Räntekostnader / intäkter (–) | 0 | 6 |
| Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster | – | 0 |
| Kostnader / intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare perioder och förluster / vinster (–) från |
||
| regleringar | –10 | –177 |
| Summa pensionskostnad | 39 | –109 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Nettoförpliktelsens förändring under perioden 2017–2019 presenteras nedan: Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto
| För | Förvalt ningstill |
För | Förvalt ningstill |
För | Förvalt ningstill |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| pliktelser | gångar | Netto | pliktelser | gångar | Netto | pliktelser | gångar | Netto | |
| MSEK | 2019 | 2018 | 2017 | ||||||
| Ingående balans | 2 941 | –2 547 | 394 | 3 193 | –2 445 | 748 | 3 214 | –2 428 | 786 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
48 | – | 48 | 50 | – | 50 | 51 | – | 51 |
| Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer) |
2 | – | 2 | 11 | – | 11 | 6 | – | 6 |
| Räntekostnader / intäkter (–) | 62 | –63 | 0 | 58 | –52 | 6 | 60 | –51 | 9 |
| Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster | – | – | – | 0 | – | – | 1 | – | 1 |
| Kostnader/intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare år och förluster/vinster (–) från regleringar |
–12 | 2 | –10 | –178 | – | –178 | 0 | – | 0 |
| Summa pensionskostnad | 100 | –60 | 39 | –57 | –52 | –109 | 118 | –51 | 67 |
| Aktuariella vinster (–) och förluster baserade på erfarenhetsbaserade förändringar |
–2 | – | –2 | –46 | – | –46 | –2 | – | –2 |
| Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av förändringar i finansiella antaganden |
274 | – | 274 | –127 | – | –127 | 60 | – | 60 |
| Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av förändringar i demografiska antaganden |
–25 | – | –25 | –52 | – | –52 | 0 | – | 0 |
| Förändringar i tillgångstaket, exklusive belopp inkluderade i räntekostnader/ränteintäkter |
– | 2 | 2 | – | 2 | 2 | – | 12 | 12 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive belopp inkluderade i räntekostnader/intäkter (–) |
– | –135 | –135 | – | 99 | 99 | – | –91 | –91 |
| Totala aktuariella vinster (–) och förluster före skatt | 247 | –133 | 113 | –225 | 101 | –124 | 58 | –78 | –20 |
| Avgifter från arbetsgivaren | – | –36 | –36 | – | –164 | –164 | – | –79 | –79 |
| Avgifter från deltagare i planen | 20 | –20 | 0 | 21 | –21 | – | 20 | –20 | – |
| Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen | –187 | 162 | –25 | –131 | 131 | – | –153 | 153 | – |
| Betalade administrationsavgifter | –2 | 7 | 6 | –11 | 11 | – | –6 | 6 | – |
| Omklassificeringar | 6 | –6 | 0 | – | – | – | – | – | – |
| Förvärv / avyttringar | 73 | – | 73 | 3 | – | 3 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 177 | –175 | 2 | 146 | –109 | 37 | –56 | 50 | –5 |
| Utgående balans | 3 375 | –2 809 | 566 | 2 941 | –2 547 | 394 | 3 193 | –2 445 | 748 |
Kassaflödet för de förmånsbestämda planerna för 2020 förväntas uppgå till cirka –58 MSEK (–61).
Antaganden och känslighetsanalys
De huvudsakliga aktuariella antagandena per bokslutsdatum var följande:
| Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2019 (%) |
Stor- britannien |
Schweiz | Frankrike | Övriga länder |
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 2,10 0,15–0,25 | 0,77 1,10–1,70 | ||
| Löneökningar | e/t | 1,00 | 1,80 1,80–2,55 | |
| Inflation | 2,20–3,20 | 0,75 | 1,20 0,00–1,50 | |
| Pensionsökningar | 3,20 | 0,00 | e/t 0,00–0,70 |
| Väsentliga aktuariella | ||||
|---|---|---|---|---|
| antaganden per den 31 december 2018 (%) |
Stor- britannien |
Schweiz | Frankrike | Övriga länder |
| Diskonteringsränta | 2,90 0,65–0,85 | 1,20–1,50 1,90–2,00 | ||
| Löneökningar | e/t | 1,00 | 2,30 1,80–2,75 | |
| Inflation | 2,45–3,45 | 0,75 | 1,80 0,00–1,50 | |
| Pensionsökningar | 3,35 | 0,00 | e/t 0,00–0,80 |
Dessa antaganden användes vid värderingen av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen vid utgången av 2019 och 2018 samt för att bestämma pensionskostnaden för 2020 och 2019. I Storbritannien är diskonteringsräntan baserad på iBoxx UK AA 15 years+, med hänsyn tagen till planens angivna duration. I Schweiz är diskonteringsräntan baserad på diskonteringsräntor utgiven av Chamber of Pensions Actuaries, med hänsyn tagen till planernas angivna duration. I Euro-området är diskonteringsräntan baserad på iBoxx Euro 10 years+, med hänsyn till planens angivna duration.
Antaganden avseende förväntad livslängd är fastställda utifrån rådgivning från lokala aktuarier, offentlig statistik samt erfarenhet från de olika territorierna. Dödlighetstabellerna som används i Frankrike och Storbritannien är följande:
Dödlighetstabell
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Frankrike | INSEE 2015–2017 | INSEE 2015–2017 |
| Schweiz | LPP 2015 | LPP 2015 |
| Storbritannien | SAPS2 base tables with scheme specific adjustments, CMI core 2017 projections and a 1% long term improvement rate |
SAPS2 base tables with scheme specific adjustments, CMI core 2017 projections and a 1% long term improvement rate |
För Storbritannien och Schweiz, innebär ovanstående antaganden följande genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder:
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
| Storbritannien | 2019-12-31 |
|---|---|
| Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år |
|
| Män | 20,2 |
| Kvinnor | 22,7 |
| Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år |
|
| Män | 21,3 |
| Kvinnor | 24,6 |
| Schweiz | 2019-12-31 |
| Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år |
|
| Män | 22,2 |
| Kvinnor | 24,1 |
| Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år |
|
| Män | 22,8 |
För Frankrike är antagandet om förväntad livslängd uttryckt i år inte väsentligt då planen innebär att en engångsutbetalning erhålls vid pensioneringstillfället.
Förpliktelsens känslighet av förändrade antaganden presenteras i nedanstående tabell som visar effekten av en specifik förändring i MSEK. Förpliktelsen minskar när ett minustecken (–) visas, och ökar när ett plustecken (+) visas.
Känslighetsanalys
| MSEK | 2019-12-31 |
|---|---|
| 0,1% ökning av diskonteringsräntan | –69 |
| 0,1% minskning av diskonteringsräntan | 70 |
| 0,1% ökning av inflationstakten | 44 |
| 0,1% minskning av inflationstakten | –43 |
| En ökning av den genomsnittliga livslängden med 1 år | 71 |
Känslighetsanalysen ovan baseras på att ett antagande ändras medan andra antaganden är konstanta. I verkligheten är ett sådant scenario mindre troligt då vissa antaganden kan vara korrelerade. Känslighetsanalysen av de för planerna signifikanta aktuariella antagandena är baserad utifrån samma metodik som vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde som bokförs i balansräkningen (Projected United Credit Method – PUCM). Metodiken och val av antaganden i känslighetsanalysen har inte förändrats jämfört med tidigare år. Känslighetsanalyserna har fastställts mot bakgrund av tänkbara förändringar i varje enskilt antagande vid värderingstidpunkten och
representerar inte nödvändigtvis den faktiska effekten av ett förändrat antagande.
Förvaltningstillgångar
Förvaltningstillgångarna är fördelade enligt nedan:
| 2019-12-31 | 2018-12-31 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Noterade Onoterade Info ej tillgänglig | Summa | % Noterade Onoterade Info ej tillgänglig | Summa | % | ||||||
| Egetkapitalinstrument | ||||||||||
| Storbritannien | – | – | – | – | 0,0 | – | – | – | – | 0,0 |
| Övriga europeiska länder | 7 | 2 | – | 9 | 0,3 | 5 | 2 | – | 7 | 0,3 |
| Nordamerika | 16 | – | – | 16 | 0,6 | 1 | – | – | 1 | 0,0 |
| Asien | – | – | – | – | 0,0 | – | – | – | – | 0,0 |
| Tillväxtmarknader | 1 | – | – | 1 | 0,0 | – | – | – | – | 0,0 |
| Övrigt | 1 | – | – | 1 | 0,0 | 1 | – | – | 1 | 0,0 |
| Egetkapitalinstrument, totalt | 25 | 2 | – | 26 | 0,9 | 7 | 2 | – | 8 | 0,3 |
| Statsobligationer | ||||||||||
| Storbritannien | 1 609 | – | – | 1 609 | 57,3 | 1 433 | – | – | 1 433 | 56,2 |
| Övriga europeiska länder | 51 | 12 | – | 63 | 2,2 | 46 | 13 | – | 59 | 2,3 |
| Nordamerika | 25 | – | – | 25 | 0,9 | 38 | – | – | 38 | 1,5 |
| Tillväxtmarknader | 17 | – | – | 17 | 0,6 | – | – | – | – | 0,0 |
| Övrigt | 8 | – | – | 8 | 0,3 | 8 | – | – | 8 | 0,3 |
| Statsobligationer, totalt | 1 710 | 12 | – | 1 721 | 61,3 | 1 524 | 13 | – | 1 537 | 60,3 |
| Företagsobligationer | ||||||||||
| Storbritannien | 30 | – | – | 30 | 1,1 | 9 | – | – | 9 | 0,3 |
| Övriga europeiska länder | 18 | – | – | 18 | 0,6 | 7 | – | – | 7 | 0,3 |
| Nordamerika | 337 | – | – | 337 | 12,0 | 125 | – | – | 125 | 4,9 |
| Tillväxtmarknader | 54 | – | – | 54 | 1,9 | – | – | – | – | 0,0 |
| Övrigt | 131 | – | – | 131 | 4,7 | 76 | – | – | 76 | 3,0 |
| Företagsobligationer, totalt | 570 | – | – | 570 | 20,3 | 216 | – | – | 216 | 8,5 |
| Fastigheter | ||||||||||
| Övriga europeiska länder | – | 9 | – | 9 | 0,3 | – | 6 | – | 6 | 0,2 |
| Fastigheter, totalt | – | 9 | – | 9 | 0,3 | – | 6 | – | 6 | 0,2 |
| Kontanter | – | 2 | – | 2 | 0,1 | – | 41 | – | 41 | 1,6 |
| Derivat | 9 | – | – | 9 | 0,3 | 81 | – | – | 81 | 3,2 |
| Övrigt | 426 | –6231) | – | –197 | –7,0 | |||||
| Övrigt2) | – | – | 6693) | 669 | 23,8 | – | – | 6593) | 659 | 25,9 |
| Förvaltningstillgångar, totalt | 2 738 | –598 | 669 | 2 809 | 100 | 1 828 | 61 | 659 | 2 547 | 100 |
1) Avser säkringar i UK för att hantera exponeringen mot statsobligationer.
2) Avser tillgångarna i de tre schweiziska pensionsplanerna där försäkringskontrakt ingåtts. Tillgångarna i dessa planer finns hos en extern part och den avkastning som dessa tillgångar genererar används för att betala de anställdas förmåner.
3) Uppdelning av dessa tillgångar geografiskt eller i tillgångsslag samt uppgift om innehaven var noterade eller inte, fanns inte tillgängligt vid publicering av denna årsredovisning.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Risker
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och andra förmåner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna beskrivs nedan:
| Tillgångars volatilitet | Majoriteten av planens skulder beräknas utifrån en diskonteringsränta som baseras på företagsobligationer. I de fall avkastning |
|---|---|
| (Tillämplig för fonderade planer i Storbritannien och Norge) |
en på planens tillgångar underpresterar jämfört diskonteringsräntan uppstår ett underskott. Egetkapitalinstrument förväntas att överprestera de skuldmatchade obligationerna. Avkastningen på egetkapitalinstrument förväntas att vara volatil i relation till de förstklassiga/högklassiga obligationerna som skulden beräknas utifrån vilket resulterar i volatilitet och risk i finansieringen. |
| Förändring i obligationernas avkastning |
En sänkning av diskonteringsräntan ökar planens skuld. Det ska dock noteras att denna effekt delvis motverkas av att värdet av tillgångarna i en fonderad plan samtidigt ökar. |
| (Tillämpligt för Storbritannien och Frankrike) |
|
| Inflationsrisk (Tillämpligt för Storbritannien) |
Majoriteten av pensionsförpliktelser är sammankopplade med inflationen, där en högre inflation (allt annat lika) leder till en högre skuld. Det ska dock tilläggas att tak ofta existerar för att skydda planen från effekter av extreminflation. En majoritet av tillgångar na är baserade på egetkapitalinstrument där värderingarna har en liten förutsägbar känslighet för inflationen vilket innebär att en ökning av inflationen förväntas öka underskottet. |
| Antagande om livslängd (Tillämpligt för Storbritannien och |
I vissa länder är förpliktelsen livsvarig och därigenom beroende av medlemmarnas livslängd. En ökad livslängd resulterar således i en ökad skuld. I några länder är ersättningen vid pensioneringstillfället en engångsutbetalning varvid en förändring av antagandet om livslängd inte påverkar förpliktelsens storlek. |
| Norge) Lag och regleringsrisk |
Regeringar kan överväga att revidera vissa pensionsförmåner. Om sådana förändringar implementeras kommer företaget att bedöma dess genomslagskraft på redovisningen när de blir aktuella. |
NOT 31 Övriga avsättningar
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga avsättningar | 102 | 78 |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 76 | 33 |
| Summa övriga avsättningar | 178 | 111 |
| Övriga långfristiga avsättningar | ||
| Ingående balans | 78 | 82 |
| Nya avsättningar | 20 | 14 |
| Omklassificeringar | 11 | – |
| Nyttjade avsättningar | –9 | –7 |
| Ej nyttjade avsättningar | – | –12 |
| Omräkningsdifferens | 3 | 2 |
| Utgående balans | 102 | 78 |
| Summa övriga avsättningar | 178 | 111 |
|---|---|---|
| Utgående balans | 76 | 33 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 2 |
| Ej nyttjade | -3 | –9 |
| Nyttjade avsättningar | -17 | –29 |
| Omklassificeringar | 40 | – |
| Nya avsättningar | 22 | 18 |
| Ingående balans | 33 | 51 |
| Övriga kortfristiga avsättningar | ||
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 |
Övriga avsättningar avser främst avsättningar i samband med tvister. Tvister är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från övriga avsättningar.
NOT 32 Skulder avseende uppräkningsverksamheten
| Summa skulder avseende uppräknings verksamheten |
3 021 | 4 440 |
|---|---|---|
| Checkräkning hänförlig till uppräknings verksamheten |
1 327 | 1 641 |
| Skulder avseende förskottsinbetalningar från kunder samt skulder till kunder |
1 694 | 2 799 |
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 |
Loomis har under 2019 ändrat redovisning av medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2.
För att finansiera vissa delar av uppräkningsverksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 39 MSEK (34) redovisas som produktionskostnad.
NOT 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna personalkostnader | 1 163 | 1 292 |
| Upplupna räntekostnader | 9 | 8 |
| Upplupna hyreskostnader | 26 | 40 |
| Övriga upplupna kostnader | 297 | 249 |
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
1 495 | 1 589 |
Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.
NOT 34 Övriga kortfristiga skulder
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Kortfristig skuld avseende moms | 237 | 233 |
| Kortfristig kontraktsskuld | 188 | 138 |
| Övriga kortfristiga skulder | 165 | 120 |
| Summa övriga kortfristiga skulder | 590 | 490 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 35 Eventualförpliktelser
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Borgensförbindelser och garantiförbindelser | 2 014 | 1 707 |
| Övriga eventualförpliktelser | 0 | 0 |
| Summa eventualförpliktelser | 2 014 | 1 707 |
Övriga rättsliga förfaranden
Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndsskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.
Under åren har Loomis genomfört ett antal förvärv i olika länder. Till följd av förvärven har eventualförpliktelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana eventualförpliktelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.
Den spanska skattemyndigheten har nekat avdrag för vissa kostnader (uppgående till 24 MEUR) kopplade till koncerninterna transaktioner för åren 2007–2009. Förfarandet för att åberopa gällande dubbelbeskattningsavtal inleddes under 2016. Till följd av gällande dubbelbeskattningsavtal bedöms det framtida utfallet inte leda till någon väsentlig effekt på koncernens skattekostnad. Under 2019 har den spanska skattemyndigheten nekat avdrag för koncerninterna transkationer för året 2013–2016 uppgående till ca 20 MEUR exklusive skattetillägg och räntor. Loomis har inlett ett nytt förfarande för att åberopa gällande dubbelbeskattningsavtal.
I likhet med flera andra företag i Spanien har Loomis spanska dotterbolag granskats av den spanska konkurrensmyndigheten (CNMC). I november 2016 informerade myndigheten Loomis Spanien om sitt beslut. Beslutet innebär ett bötesbelopp om 7 MEUR för Loomis Spanien för otillbörlig marknadsuppdelning. Loomis anser sig ha agerat i enlighet med gällande lag och motsätter sig därför innehållet i beslutet och bötesbeloppet. Loomis har överklagat beslutet till spansk domstol. Någon avsättning för eventuell förlust i samband med denna tvist har därför inte redovisats i balansräkningen. Ett eventuellt negativt utfall bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på varken koncernens resultat eller finansiella ställning.
Loomis danska dotterbolag blev i början av juli 2018 underrättade om att en konkurrent inlämnat en stämningsansökan till dansk domstol. Stämningsbeloppet var ursprungligen på 125 MDKK, men utökades med ytterligare 102 MDKK i januari 2020, och avser huvudsakligen påstått missbruk av dominerande ställning på den danska marknaden. Loomis anser sig ha agerat i enlighet med gällande lag och
har bestridit stämningen. Någon avsättning för eventuell förlust i samband med denna tvist har därför inte redovisats i balansräkningen.
NOT 36 Ej kassaflödespåverkande poster
| 2019 | 2018 |
|---|---|
| 1 834 | 1 183 |
| 101 | 83 |
| –34 | –87 |
| 26 | –7 |
| –35 | –32 |
| 248 | 133 |
| 1 273 | |
| 2 138 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget Moderbolaget |
Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
| MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Övriga intäkter | 39 | 631 | 516 |
| Bruttoresultat | 516 | ||
| Administrationskostnader | 41, 42 | –257 | –206 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 374 | 310 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 43 | 506 | 749 |
| Finansiella intäkter | 44 | 797 | 827 |
| Finansiella kostnader | 44 | –945 | –1 051 |
| Summa resultat från finansiella investeringar | 359 | 524 | |
| Resultat efter finansiella poster | 733 | 834 | |
| Skatt på årets resultat | 45 | –41 | –38 |
| Uppskjuten skatt | 45 | – | 3 |
| Årets resultat | 692 | 800 |
Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets rapport över totalresultat
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 692 | 800 |
| Övrigt totalresultat | – | – |
| Summa totalresultat för året | 692 | 800 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget Moderbolaget |
Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Moderbolagets balansräkning
| MSEK | Not | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 18 | 5 | |
| Maskiner och inventarier | 46 | 11 | 3 |
| Aktier i dotterföretag | 47 | 8 510 | 8 572 |
| Andelar i intressebolag | 31 | 18 | |
| Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag | 39 | 2 996 | 2 559 |
| Andra långfristiga fordringar | 6 | 3 | |
| Summa anläggningstillgångar | 11 571 | 11 160 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar hos dotterföretag | 39, 48 | 36 | 136 |
| Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag | 39 | 1 203 | 996 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 49 | 6 | 3 |
| Aktuell skattefordran | 74 | – | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 50 | 83 | 54 |
| Likvida medel | 269 | 94 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 671 | 1 283 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 13 242 | 12 444 |
| MSEK | Not | 2019-12-31 | 2018-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 51 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 376 | 376 | |
| Summa bundet eget kapital | 376 | 376 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Övrigt tillskjutet kapital | 5 673 | 5 673 | |
| Balanserat resultat | –1 583 | –1 640 | |
| Årets resultat | 692 | 800 | |
| Summa fritt eget kapital | 4 781 | 4 833 | |
| Summa eget kapital | 5 158 | 5 209 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande långfristiga skulder, externa | 40 | 5 716 | 4 157 |
| Övriga långfristiga skulder, externa | 40 | – | 19 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga skulder till dotterföretag | 39 | 59 | 70 |
| Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag | 39 | 2 213 | 1 907 |
| Räntebärande kortfristiga skulder, externa | 40 | 16 | 1 012 |
| Leverantörsskulder | 40 | 15 | 6 |
| Aktuell skatteskuld | 45 | – | 16 |
| Övriga kortfristiga skulder | 40 | 8 | 20 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 52 | 58 | 26 |
| Summa skulder | 8 084 | 7 234 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 13 242 | 12 444 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget Moderbolaget |
Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
| MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | 733 | 834 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 53 | -363 | –529 |
| Erhållna finansiella poster | 93 | 72 | |
| Betalda finansiella poster | -144 | –130 | |
| Betald inkomstskatt | 27 | 2 | |
| Erhållna utdelningar | 1 188 | 704 | |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | 14 | –18 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 547 | 936 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | 46 | -7 | –1 |
| Investeringar i aktier | 46 | –259 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 39 | –260 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Övrig förändring i finansiella anläggningstillgångar | -361 | –1 110 | |
| Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar | -214 | –81 | |
| Minskning/ökning av skulder | 289 | 590 | |
| Förändring i utgivna certifikat | -385 | 550 | |
| Erhållna koncernbidrag | 110 | 45 | |
| Lämnad utdelning | -752 | –677 | |
| Aktieswap | -98 | –104 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -1 411 | –788 | |
| Årets kassaflöde | 175 | –112 | |
| Likvida medel vid årets början | 94 | 206 | |
| Likvida medel vid årets slut1) | 269 | 94 |
1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.
Moderbolagets kassaflödesanalys Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital
| MSEK | Aktie-kapital1, 2) | Övrigt tillskjutet kapital3) |
Balanserat resultat inkl. årets resultat4, 5, 6) |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2018 | 376 | 5 673 | –891 | 5 158 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | – | – | 800 | 800 |
| Summa totalresultat | 800 | 800 | ||
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelning | – | – | –677 | –677 |
| Aktieswapavtal7) | – | – | –71 | –71 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | –748 | –748 |
| Ingående balans per 1 januari 2019 | 376 | 5 673 | –839 | 5 209 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | – | – | 692 | 692 |
| Summa totalresultat | – | – | 692 | 692 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelning8) | – | – | –750 | –750 |
| Aktieswapavtal9) | – | – | 7 | 7 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | –743 | –743 |
| Utgående balans per 31 december 2019 | 376 | 5 673 | –890 | 5 158 |
1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51.
2) Utgivna aktier i moderbolaget består sedan den 29 mars 2019 endast av B-aktier. En B-aktie medför 1 röst. För mer information se not 51. 3) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.
4) Balanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutet kapital och Balanserat resultat inkl. årets resultat.
5) Per den 31 december 2018, fanns 53 797 st B-aktier i eget förvar.
6) Per den 31 december 2019, fanns 53 797 st B-aktier i eget förvar.
7) Förändring avser koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2017 och avslutande av 2016 års program. Totalt antal aktier under 2018 som säkrats genom swapavtal uppgick till 123 963 st och tilldelades de anställda under perioden mars–juni 2019 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfylldes, däribland anställning per den sista februari 2019. Antal aktier relaterade till de långsiktiga incitamentsprogrammet "LTIP 2018–2021" som säkrats under 2018 uppgick till 240 560 st.
8) Utdelning till aktieägare uppgick till 752 MSEK varav Loomis AB erhöll 2 MSEK för B-aktier inom aktieswapavtal med tredje part.
9) Förändring avser koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2018 och avslutande av 2017 års program samt det långsiktiga incitamentsprogrammet "LTIP 2018–2021". Antal aktier som säkrats genom swapavtal under 2019 avseende Incitamentsprogram 2018 uppick till 91 090 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2020. Tilldelningen är förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfylls, däribland anställning per den sista februari 2020.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget Moderbolaget |
Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Moderbolagets noter
NOT 37 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.
IAS 17 Leasingavtal
Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal redovisas därför i juridisk person enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.
IAS 19 Ersättningar till anställda
Moderbolaget har enligt tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.
IAS 39 och IFRS 7 Finansiella instrument
Moderbolaget tillämpar undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IFRS 7 p.1) och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p. 124 A–124 C. I enlighet med årsredovisningslagen 4 kapitlet 14a §, tar moderbolaget upp derivatinstrument till verkligt värde i moderbolagets redovisning. Det verkliga värdet motsvarar marknadsvärdet som beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. Moderbolaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IAS 39 p. 2). Detta innebär att moderbolaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderbolaget tillämpar, i enlighet med RFR 2, istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Fordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.
IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser
Enligt IAS 21 p. 32 ska en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts.
Koncernbidrag
Moderbolaget tillämpar huvudregeln i RFR 2 IAS 27 avseende koncernbidrag, vilket innebär att erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag.
NOT 38 Händelser efter balansdagen
Se upplysningar om koncernen i not 5.
NOT 39 Transaktioner med närstående
Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.
Transaktioner med närstående avser licensavgifter och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.
Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:
Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Licensavgifter | 631 | 516 |
| Ränteintäkter | 64 | 55 |
| Koncernbidrag | 0 | 45 |
| Utdelning | 568 | 704 |
Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Räntekostnader | 35 | 26 |
Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag |
2 996 | 2 559 |
| Kortfristiga fordringar hos dotterföretag Räntebärande kortfristiga |
36 | 136 |
| fordringar hos dotterföretag | 1 203 | 996 |
Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Kortfristiga skulder till dotterföretag | 59 | 70 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | ||
| till dotterföretag | 2 213 | 1 907 |
Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknads mässiga villkor.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget Moderbolaget |
Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma | |
NOT 40 Finansiell riskhantering
För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis AB:s balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda värden och bedömda verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –811 MSEK (–951) respektive 22 MSEK (12).
Loomis AB tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar, en som uppgår till ett värde av 124 MUSD (138) där aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Loomis ingick i samband med förvärvet av VIA MAT en säkring som uppgår till 60 MCHF (80) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringarna har under året varit 0 MSEK (0).
För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tillämpning av säkringsredovisning.
För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.
Tabellen nedan analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
| 2019-12-31 | Mindre än 1 år |
Mellan 1 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|
| Externa banklån | – | 5 026 | 690 |
| Leverantörsskulder och andra skulder |
26 | 84 | – |
| Summa | 26 | 5 110 | 700 |
| Summa | 1 038 | 4 176 | – |
|---|---|---|---|
| Leverantörsskulder och andra skulder |
26 | 19 | – |
| Externa banklån | 1 012 | 4 157 | – |
| 2018-12-31 | Mindre än 1 år |
Mellan 1 och 5 år |
Mer än 5 år |
NOT 41 Administrationskostnader
Kostnader fördelade på kostnadsslag
| Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| 46 | 4 | 4 |
| 42 | 98 | 54 |
| 1 | 1 | |
| 4 | 4 | |
| 9 | 6 | |
| 46 | 43 | |
| 9 | ||
| 72 | 85 | |
| 206 | ||
| 10 244 |
Kostnader för ersättningar till anställda
| Summa ersättningar till anställda | 98 | 54 | |
|---|---|---|---|
| planer | 42 | 13 | 12 |
| Pensionskostnader – avgiftsbestämda | |||
| Sociala kostnader | 42 | 20 | 10 |
| Löner och bonus | 42 | 64 | 33 |
| MSEK | Not | 2019 | 2018 |
Revisionsarvoden och kostnadsersättningar
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Valda revisorer | ||
| – Revisionsuppdraget | 3 | 3 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0 | 0 |
| – Skatterådgivning | 0 | 0 |
| – Övriga tjänster | 0 | 0 |
| Summa valda revisorer | 3 | 3 |
Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, d.v.s. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.
NOT 42 Personal
Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Antal anställda | 21 | 21 |
| (varav män) | (14) | (13) |
Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda
| 2019 | Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | ||
| Styrelse och vd1) | 19 | 9 | 2 |
| Övriga anställda | 45 | 2 | 10 |
| Summa | 64 | 33 | 13 |
| 2018 | Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | ||
| Styrelse och vd1) | 10 | 7 | 2 |
| Övriga anställda | 23 | 15 | 9 |
| Summa | 33 | 22 | 12 |
Under 2019 har rörlig ersättning till vd och koncernchef Patrik Andersson utgått med 8,6 MSEK (0,3), varav 6,2 MSEK avser bolagets AIP program och 2,4 MSEK avser kostnadsförd ersättning avseende det långsiktiga sparaktiebaserade incitamentsprogrammet (LTIP 2018- 2021).
Ersättning till vd utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensionsoch försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 85 procent av grundlönen. Vd har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner.
För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget Moderbolaget |
Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma | |
NOT 43 Resultat från andelar i koncernföretag
| Summa resultat från andelar i koncernföretag | 506 | 749 |
|---|---|---|
| Koncernbidrag | 0 | 45 |
| Nedskrivningar | –62 | – |
| Utdelningar | 568 | 704 |
| MSEK | 2019 | 2018 |
Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer.
Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620-8095, som moderföretag.
NOT 44 Resultat från övriga finansiella investeringar
Finansiella intäkter
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 93 | 72 |
| Valutakursdifferenser | 705 | 755 |
| Summa finansiella intäkter | 797 | 827 |
Finansiella kostnader
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Räntekostnader | –144 | –130 |
| Valutakursdifferenser | –798 | –922 |
| Övriga finansiella kostnader | –2 | 0 |
| Summa finansiella kostnader | –945 | –1 051 |
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | –147 | –225 |
NOT 45 Skatt på årets resultat
| Resultaträkning Skattekostnad |
||
|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 |
| Skatt på resultat före skatt | ||
| – aktuell skattekostnad | –41 | –38 |
| – uppskjuten skattekostnad | – | 3 |
| Summa skattekostnad | –41 | –34 |
Den svenska bolagsskatten uppgick till 21,4 procent 2019 och 22,0 procent 2018.
Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Skatt beräknad efter svensk skattesats | –157 | –184 |
| Skatt hänförlig till tidigare perioder | 9 | 2 |
| Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter | 122 | 145 |
| Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader | –15 | –1 |
| Verklig skattekostnad | –41 | –38 |
Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter avser främst utdelningar från dotterföretag.
NOT 46 Maskiner och inventarier
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 9 | 9 |
| Investeringar | 9 | 0 |
| Utrangeringar | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 18 | 9 |
| Ingående avskrivningar | –6 | –5 |
| Årets avskrivningar | –2 | –1 |
| Utrangeringar | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –7 | –6 |
| Utgående planenligt restvärde | 11 | 3 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget Moderbolaget |
Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 47 Aktier i dotterföretag1)
| Registrerings | Kapitalandel direktägd | Bokfört värde | Kapitalandel ägd | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag | Organisationsnummer | och verksamhetsland | Verksamhet | av moderföretaget (%) | (MSEK) | av koncernen (%) |
| Loomis Holder Spain SL | B83379685 | Spanien | Holdingföretag i underkoncern | 100 | 870 | 100 |
| Loomis Spain SA | A79493219 | Spanien | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis Portugal SA | 506632768 | Portugal | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Transportadora de CaudalesVigencia Duque SA 30-68901181-7 | Argentina | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 | |
| Loomis Holding Chile SpA | 768882347 | Chile | Holdingföretag i underkoncern | – | – | 100 |
| Wagner Seguridad Custodia y | ||||||
| Transporte de Valores SPA | 995052407 | Chile | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Compañia Chilena de Valores SpA | 779775801 | Chile | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis Holding Norge AS | 984912277 | Norge | Holdingföretag i underkoncern | 100 | 49 | 100 |
| Loomis Norge AS | 983445381 | Norge | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis Foreign Exchange AS | 914588839 | Norge | Valutahantering | – | – | 100 |
| Loomis Holding UK Ltd | 2586369 | Storbritannien | Holdingföretag i underkoncern | 100 | 602 | 100 |
| Loomis UK Ltd | 3200432 | Storbritannien | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis Holding US Inc | 47-0946103 | USA | Holdingföretag i underkoncern | 100 | 689 | 100 |
| Loomis Armored US LLC | 75-0117200 | USA | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| [Loomis International (AT) GmbH] | FN320790 | Österrike | Internationell värdehantering | 100 | 7 | 100 |
| Loomis Österreich GmbH | FN104649x | Österrike | Värdetransporter och kontanthantering | 99 | 128 | 100 |
| Loomis Suomi Oy | 1773520-6 | Finland | Värdetransporter och kontanthantering | 100 | 171 | 100 |
| Loomis Value Solutions Oy | 1811298-3 | Finland | Helhetslösningar för insättning och uttag av kontanter | 100 | 186 | 100 |
| Loomis Sverige AB | 556191-0679 | Sverige | Värdetransporter och kontanthantering | 100 | 69 | 100 |
| Loomis eStore AB | 556197-6837 | Sverige | Leverantör av förbrukningsmaterial | 100 | 15 | 100 |
| Loomis Belgium NV | 0834600965 | Belgien | Värdetransporter och kontanthantering | 100 | 76 | 100 |
| Loomis Czech Republic a.s. | 26110709 | Tjeckien | Värdetransporter och kontanthantering | 100 | 43 | 100 |
| Loomis Danmark A/S | 10082366 | Danmark | Värdetransporter och kontanthantering | 100 | 216 | 100 |
| Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. | 539774 | Turkiet | Värdetransporter och kontanthantering | 98 | 107 | 100 |
| Loomis Germany Holding Gmbh | HRB 97274 | Tyskland | Holdingföretag i underkoncern | 100 | 1 | 100 |
| Loomis Holding France SASU | 498543222 | Frankrike | Holdingföretag i underkoncern | 100 | 763 | 100 |
| Loomis France SASU | 479048597 | Frankrike | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| CPoR Devises | 352572937 | Frankrike | Valutahantering | – | – | 100 |
| Loomis Logistique de Valeurs Azur SA | 037020757 | Frankrike | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis Traitement de Valeurs | 352330484 | Frankrike | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis Traitement de Valeurs Azur SA | 312086739 | Frankrike | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis Traitement de Valeurs EST | 997818800 | Frankrike | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis Traitement de Valeurs Provence | 444136402 | Frankrike | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis Reinsurance Ltd | 152439 | Irland | Återförsäkringsföretag | 100 | 110 | 100 |
| Loomis SK a.s. | 36 394 238 | Slovakien | Värdetransporter och kontanthantering | 100 | 35 | 100 |
| Loomis UK Finance Company Ltd | 7834722 | Storbritannien | Investmentbolag | 100 | 2 724 | 100 |
| Via Mat Holding AG | CHE-103.445.244 | Schweiz | Holdingföretag i underkoncern | 100 | 1 650 | 100 |
| Loomis International Corporate AG | CHE-106.825.583 | Schweiz | Holdingföretag i underkoncern | – | – | 100 |
| Loomis Schweiz AG | CHE-109.503.213 | Schweiz | Värdetransporter och kontanthantering | – | – | 100 |
| Loomis International (CH) AG | CHE-114.058.489 | Schweiz | Internationell värdehantering | – | – | 100 |
Summa aktier i dotterföretag 8 510
1) En komplett specifikation över dotterföretag kan erhållas från moderbolaget.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget Moderbolaget |
Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen. Rösträttsandelen i de dotterföretag som ägs direkt av moderföretaget skiljer sig inte från den ägda andelen aktier. Det finns inget dotterföretag som har innehavare utan bestämmande inflytande och som är väsentligt för koncernen.
Aktier i dotterföretag
| Utgående balans 31 december | 8 510 | 8 572 |
|---|---|---|
| Nedskrivningar | –62 | – |
| Kapitaltillskott | – | 238 |
| Ingående balans 1 januari | 8 572 | 8 333 |
| MSEK | 2019 | 2018 |
Förändring i aktier i dotterföretag under 2019 beror på nedskrivning av aktier i Loomis Güvenlik Hizmetleri. Förändringen under 2018 beror primärt på lämnade kapitaltillskott till Loomis France Holding SASU för att möjliggöra förvärvet av CPoR.
NOT 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag
Beloppet utgörs till största delen av koncernbidrag från Loomis Sverige AB.
NOT 49 Övriga kortfristiga fordringar
| Övriga kortfristiga fordringar | 6 | 3 |
|---|---|---|
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 |
NOT 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| MSEK 2019-12-31 2018-12-31 Förutbetalda försäkringspremier 0 Upplupna ränteintäkter 79 Övriga poster 4 |
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
83 | 54 |
|---|---|---|---|
| 4 | |||
| 46 | |||
| 3 | |||
NOT 51 Förändringar i eget kapital
| År 2004 |
Händelse Antal aktier 1 januari 2004 |
Antal aktier 100 000 |
aktiekapital 100 000 |
|---|---|---|---|
| 2006 | Fondemission | 364 958 897 | 364 958 897 |
| 2008 | Fondemission | 3 | 3 |
| 2008 | Sammanläggning 1:5 | –292 047 120 | – |
| 2013 | Nyemission | 2 268 049 | 11 340 245 |
| Summa | 75 279 829 | 376 399 145 |
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK):
| Summa | 4 781 472 834 |
|---|---|
| Årets resultat | 691 727 422 |
| Aktierelaterad ersättning | 9 140 2571) |
| Balanserad vinst | 4 080 605 155 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| Överföres till ny räkning | 4 781 472 834 |
|---|---|
| Summa | 4 781 472 834 |
1) Förändringen avser aktieswap avseende Incitamentsprogram 2017 samt 2018.
För fullständigt förslag till vinstdisposition, se Förvaltningsberättelsen.
Utgivna aktier i moderbolaget består av B-aktier. En B-aktie medför 1 röst, se nedan.
| Aktieslag | Röstvärde | Antal utestående aktier |
|---|---|---|
| B | 1 | 75 279 8291) |
| Summa utestående aktier | 75 279 829 |
1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2019.
För information om största aktieägare hänsvisas till Aktieavsnittet på sid 36.
NOT 52 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
58 | 26 |
|---|---|---|
| Övriga upplupna kostnader | 10 | 7 |
| Upplupna räntekostnader | 5 | 5 |
| Upplupna konsultarvoden | 0 | 1 |
| Upplupna personalkostnader | 43 | 14 |
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget Moderbolaget |
Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma |
NOT 53 Ej kassaflödespåverkande poster
| Summa ej kassaflödespåverkande poster | –363 | –529 |
|---|---|---|
| Avskrivningar | –4 | –4 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | –506 | –749 |
| Finansiella kostnader | 945 | 1 050 |
| Finansiella intäkter | –797 | –827 |
| MSEK | 2019 | 2018 |
NOT 54 Eventualförpliktelser
| Summa eventualförpliktelser | 4 444 | 4 260 |
|---|---|---|
| Övriga eventualförpliktelser | 44 | 2 577 |
| Garantiförbindelser bankkredit | 4 401 | 1 683 |
| MSEK | 2019-12-31 2018-12-31 |
Eventualförpliktelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa eventualförpliktelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.
Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. Loomis AB har inga ställda säkerheter. Utöver de garantiförbindelser som redovisas i tabellen ovan har Letters of Comfort utfärdats till förmån för dotterföretag inom koncernen.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse Revisionsberättelse |
Flerårsöversikt | Årsstämma |
Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2020.
Styrelsen och verkställande direktörerna försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med
internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 3 april 2020 Styrelsen i Loomis AB
Ingrid Bonde Styrelseledamot
Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot
Alf Göransson Styrelseordförande
Jan Svensson Styrelseledamot
Patrik Andersson Styrelseledamot, vd och koncernchef
Lars Blecko Styrelseledamot
Johan Lundberg Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har angivits den 3 april 2020 Deloitte AB
Sofie Nordén Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Peter Ekberg Auktoriserad revisor
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse Revisionsberättelse |
Flerårsöversikt | Årsstämma |
Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Loomis AB (publ) organisationsnummer 556620-8095
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Loomis AB (publ) för räkenskapsåret 2019-01-01 - 2019-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 87- 148 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resul-
taträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Processer och kontroller för hantering och värdering av lager av kontanter
Koncernen erbjuder värdehanteringstjänster samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Verksamheten handlar om att ta över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och lagerhålla kontanter, ädelmetaller och värdeföremål. Av verksamhetens natur finns risk att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen. Om en differens uppstår mellan deponerat belopp och fysiskt inventerat lager av kontanter kan Loomis tvingas ersätta differen-
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse Revisionsberättelse |
Flerårsöversikt | Årsstämma |
sen vare sig lagret ägs av Loomis eller av kund. Att hantera kontanter och andra värdeföremål är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operationell riskhantering är kritiskt för koncernen. Processer och kontroller för hantering och värdering av lager av kontanter är av stor vikt då differenser i lager kan leda till betydande kostnader för koncernen.
På sidan 47-53 beskrivs koncernens riskhantering. Kontanthantering och uppräkningsverksamhet beskrivs på sidan 87 i förvaltningsberättelsen. I not 26 redovisas en specifikation över lager av kontanter inom uppräkningsverksamheten.
Vår revision omfattade, men begränsades inte till:
- besök på ett urval uppräkningscentraler och deltagande vid inventering av lager av kontanter;
- diskussioner med koncernens funktion för operationell riskhantering avseende efterlevnaden av rutiner, noterade observationer och åtgärdsplaner;
- processgenomgångar med internrevisorer, s.k. cash auditors, vid uppräkningscentraler baserat på ett urval, inklusive uppföljning av avvikelser;
- granskning av efterlevnad av koncernens rutiner för avstämning av lager av kontanter och uppföljning av identifierade differenser;
- avstämning av lager av kontanter i koncernens ägo mot externa bekräftelser samt uppföljning av central rapportering av lager av kontanter och identifierade
differenser per balansdagen;
• granskning av efterlevnad av redovisningsprinciper och erforderliga upplysningar i enlighet med IFRS.
Värdering av immateriella anläggningstillgångar
Koncernen redovisar betydande immateriella tillgångar. I samband med nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar fastställer koncernen normalt återvinningsvärdet baserat på ett beräknat nyttjande värde då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde. Koncernen baserar sin beräkning av nyttjandevärdet på uppskattningar och bedömningar avseende organisk tillväxt, rörelsemarginalutveckling, ianspråktagande av operativt sysselsatt kapital samt den vägda kapitalkostnaden vilken används för att diskontera framtida kassaflöden. Förändringar i dessa antaganden har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nyttjandevärde för goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.
Koncernens principer för nedskrivningsprövningar finns beskrivna i not 2. Kritiska uppskattningar och bedömningar beskrivs i not 4 och i not 15 lämnas upplysningar om utförda nedskrivningsprövningar.
Vår revision omfattade, men begränsades inte till:
• utvärdering av koncernens principer och processer för nedskrivningsprövningar;
- granskning av modellen för beräkning av framtida kassaflöden för aritmetisk korrekthet samt med hjälp av våra värderingsspecialister, prövat företagsledningens väsentliga uppskattningar och bedömningar såsom framtida organisk tillväxt, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagande av operativt sysselsatt kapital, vägd kapitalkostnad samt känsligheten för förändringar i något av dessa antaganden;
- granskning av efterlevnad av redovisningsprinciper och erforderliga upplysningar i enlighet med IFRS.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-38 och 149-151. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | › Finansiella rapporter |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse Revisionsberättelse |
Flerårsöversikt | Årsstämma |
genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tilllämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Loomis AB (publ) för räkenskapsåret 2019-01-01 - 2019-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Deloitte AB, utsågs till Loomis ABs revisor av bolagsstämman 2019-05-08 och har varit bolagets revisor sedan 2018-05-03.
Stockholm den 3 april 2020
Deloitte AB
Peter Ekberg Auktoriserad revisor
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt Flerårsöversikt |
Årsstämma |
Flerårsöversikt
Intäkter och resultat, sammandrag
| MSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter, fortgående verksamhet | 20 411 | 18 300 | 16 824 | 16 485 | 15 391 |
| Intäkter, förvärv | 633 | 868 | 404 | 315 | 706 |
| Totala intäkter | 21 044 | 19 168 | 17 228 | 16 800 | 16 097 |
| Valutajusterad tillväxt, % | 5 | 8 | 3 | 5 | 7 |
| Organisk tillväxt, % | 2 | 3 | 2 | 5 | 2 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 2 601 | 2 200 | 2 093 | 1 890 | 1 703 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 12,4 | 11,5 | 12,1 | 11,2 | 10,6 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 2 422 | 2 158 | 1 992 | 1 852 | 1 575 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 11,5 | 11,3 | 11,6 | 11,0 | 9,8 |
| Finansiella intäkter | 63 | 32 | 13 | 12 | 8 |
| Finansiella kostnader | –275 | –133 | –122 | –129 | –122 |
| Resultat före skatt | 2 210 | 2 057 | 1 882 | 1 735 | 1 461 |
| Inkomstskatt | –564 | –519 | –454 | –477 | –392 |
| Årets resultat | 1 646 | 1 538 | 1 428 | 1 258 | 1 069 |
Kassaflödesanalys, tilläggsinformation
| MSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBITA) | 2 548 | 2 200 | 2 093 | 1 890 | 1 703 |
| Avskrivningar | 1 265 | 1 183 | 1 124 | 1 105 | 1 061 |
| Förändring av kundfordringar | –150 | –6 | –165 | –53 | –170 |
| Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster | 37 | 85 | –145 | 192 | 48 |
| Rörelsens kassaflöde före investeringar | 3 700 | 3 462 | 2 908 | 3 134 | 2 642 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, netto | –1 643 | –1 449 | –1 152 | –1 120 | –1 379 |
| Rörelsens kassaflöde | 2 057 | 2 013 | 1 756 | 2 013 | 1 264 |
| Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA) | 81 | 91 | 84 | 107 | 74 |
| Betalda och erhållna finansiella poster | –106 | –101 | –111 | –117 | –118 |
| Betald inkomstskatt | –641 | –472 | –403 | –326 | –341 |
| Fritt kassaflöde | 1 310 | 1 439 | 1 242 | 1 570 | 805 |
| Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster | –12 | –1 | –1 | 138 | –14 |
| Avyttring av verksamhet | 38 | – | – | – | – |
| Förvärv av verksamhet | –384 | –1 403 | –467 | –201 | –279 |
| Utbetalda och erhållna fövärvsrelaterade | |||||
| kostnader och intäkter | –75 | –52 | –80 | –17 | –52 |
| Lämnad utdelning | –750 | –677 | –602 | –527 | –451 |
| Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel | 155 | –296 | –117 | –168 | –258 |
| Upptagande av obligationslån | 2 795 | – | – | – | 549 |
| Amortering av obligationslån | –1 000 | – | – | – | – |
| Förändring av utgivna certifikat och | |||||
| annan långfristig upplåning | –1 753 | 1 447 | 231 | –816 | –225 |
| Årets kassaflöde | 325 | 456 | 207 | –20 | 74 |
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen | Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt Flerårsöversikt |
Årsstämma |
Finansiell ställning och avkastning, sammandrag
| MSEK | 2019-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-311) 2015-12-311) | |
|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 7 094 | 6 533 | 5 615 | 5 626 | 5 437 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8 732 | 5 358 | 4 689 | 4 709 | 4 305 |
| Räntebärande anläggningstillgångar | 565 | 500 | 96 | 80 | 78 |
| Övriga anläggningstillgångar | 1 503 | 1 189 | 910 | 829 | 1 039 |
| Räntebärande omsättningstillgångar | 61 | 37 | 62 | 54 | 84 |
| Övriga omsättningstillgångar | 8 609 | 9 313 | 6 098 | 3 570 | 3 470 |
| TOTALA TILLGÅNGAR | 26 563 | 22 931 | 17 471 | 14 869 | 14 415 |
| Eget kapital | 9 592 | 8 422 | 7 037 | 6 647 | 5 843 |
| Räntebärande långfristiga skulder | 8 106 | 5 092 | 4 745 | 3 972 | 5 168 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 035 | 812 | 630 | 729 | 806 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | 589 | 1 058 | 75 | 754 | 73 |
| Övriga kortfristiga skulder | 6 241 | 7 547 | 4 983 | 2 767 | 2 525 |
| TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER | 26 563 | 22 931 | 17 471 | 14 869 | 14 415 |
| Soliditet, % | 36 | 37 | 46 | 45 | 41 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 7 332 | 4 305 | 3 823 | 3 929 | 4 425 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 16 924 | 12 727 | 10 860 | 10 576 | 10 268 |
| % | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 15 | 17 | 19 | 18 | 17 |
| Avkastning eget kapital, % | 17 | 18 | 20 | 19 | 18 |
1) Loomis har under 2019 ändrat redovisning av medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2. För 2016 och 2015 är ingen omklassificering gjord.
Aktiedata
| 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal utestående aktier, miljoner1) | 75,2 | 75,2 | 75,2 | 75,2 | 75,2 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK1) | 21,88 | 20,45 | 18,99 | 16,73 | 14,21 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 127,51 | 111,95 | 93,55 | 88,36 | 77,67 |
1) Antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 226 032 st. Antal aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st.
| Introduktion | Strategi | Verksamhet | Bolagsstyrningsrapport | Hållbarhetsrapport | › Finansiella rapporter |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse |
Koncernen Koncernen |
Moderbolaget | Revisionsberättelse | Flerårsöversikt | Årsstämma Årsstämma |
Årsstämma 2020
Förutsatt att styrelsen bedömer att det är möjligt att hålla årsstämma med hänseende till rådande restriktioner från svenska myndigheter kommer årsstämman 2020 att hållas som tidigare kommunicerat onsdagen den 6 maj 2020 i Stockholm. Vederbörliga försiktighetsåtgärder gällande spridning av coronaviruset kommer naturligtvis att vidtas. Kallelsen till årsstämman kommer att offentliggöras senast fyra veckor innan årsstämman.
Rapporteringsdatum
Loomis offentliggör för år 2020 följande finansiella rapporter: Delårsrapport jan – mar: 6 maj 2020 Delårsrapport jan – jun: 24 juli 2020 Delårsrapport jan – sept: 5 november 2020