Årsredovisning

Innehåll

Kort om Loomis	1
Vd-ord	2
Verksamhet	8
Loomis tjänster	11
Strategi	12
Finansiella mål	14
Loomismodellen	18
Loomis omvärld	20
Segment Europa	26
Segment USA	28
Segment International	30
Medarbetare	35
Hållbarhet	38
Riskhantering	42
Aktien	44

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolagsstyrning	46
Styrelse	54
Koncernledning	56

FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltningsberättelse	59
Koncernens resultaträkning	64
Koncernens balansräkning	65
Koncernens kassaflödesanalys	66
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital	67
Noter – koncernen	68
Moderbolagets resultaträkning	104
Moderbolagets balansräkning	105
Moderbolagets kassaflödesanalys	106
Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital	107
Noter – moderbolaget	108
Revisionsberättelse	115
Flerårsöversikt	120
Kallelse till årsstämma	122

Datum 2018

Loomis årssstämma 2018 äger rum torsdagen den 3 maj kl 17.00 på City Conference Centre, Stockholm. Läs mer på sid 122.

Delårsrapport jan – mars	3 maj
Delårsrapport jan – juni	25 juli
Delårsrapport jan – sept	2 november

Där ej annat anges används Loomis interna undersökningar och studier.

Kort om Loomis verksamhet

Värdetransporter

Cash in Transit

Loomis transporterar kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Loomis hämtar dagskassor, förser detaljhandel och banker med växel och utländsk valuta och fyller på uttagsautomater.

Kontanthantering

Cash Management Services

Dagskassor och kontanter från detaljhandel, bankkontor och uttagsautomater transporteras vanligen till någon av Loomis uppräkningscentraler där Loomis, med effektiva processer och toppmodern utrustning, räknar, kvalitetskontrollerar och paketerar sedlar och mynt.

International Services

International Services inkluderar internationell transport, hantering och förvaring av kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål.

SafePoint

Loomis erbjuder även en helhetslösning för detaljhandeln, där kunden löpande deponerar kontanter i en sluten SafePoint-enhet för registrering och säker förvaring på plats i den egna butiken. Kundens bankkonto kan krediteras senast dagen efter insättningen och därmed förbättra kundens likviditet och kassaflöde.

Kort om Loomis

Årets siffror

12,1%

Rörelsemarginalen (EBITA) ökade till 12,1 % (11,2)

14 %

Resultat per aktie förbättrades med 14 % till 18,99 SEK

9 SEK

Styrelsen föreslår en utdelning på 9 SEK per aktie för 2017 (8 SEK)

Årets förvärv

Cobelguard i Belgien

I januari förvärvade Loomis Cobelguard CIT NV som bedriver nationell värdehantering. Förvärvet stärker Loomis närvaro i Europa och ökar möjligheten att ta tillvara på den accelererande outsourcing trenden i Belgien.

Intermarketing i Finland

Loomis AB förvärvade i september samtliga aktier i Intermarketing Oy. Bolaget är marknadsledande inom lösningar för cash recyclers och erbjuder såväl bank- och handelskunder helhetslösningar för insättningar och recirkulering av kontanter.

Wagner i Chile

I december förvärvade Loomis genom ett helägt dotterbolag Wagner Seguridad Custodia y Transporte de Valores i Chile som bedriver nationell värdehantering. Genom förvärvet utökar Loomis sin närvaro på den snabbt växande latinamerikanska marknaden.

160-årig historia

Wells Fargo & Co grundas under guldruschen i Kalifornien. Senare blir företaget delägare i legendariska Ponnyexpressen, den första snabba postservicen i Nordamerika.

1852 1905 1925

Lee Loomis startar ett företag som med hjälp av hundsläde förser Alaskas gruvarbetare med förnödenheter.

Loomis Armored Car Service bildas och blir först med att använda ett bepansrat värdetransportfordon. Företaget expanderar under många år i västra USA och Kanada.

Ord från vd

2017 blev ännu ett framgångsrikt år för Loomis. Vi når samtliga uppställda finansiella mål för tredje gången av tre möjliga.

Finansiell utveckling

2013 2014 2015 2016 2017

*Föreslagen utdelning för årsstämman.

2008

Den 9 december noteras Loomis på Nasdaq OMX Stockholm.

2011–2012

Loomis förvärvar Pendum i USA och blir därmed ledande på den amerikanska marknaden. Loomis expanderar till Sydamerika genom förvärvet av det argentinska bolaget Vigencia.

2014

0,0

Loomis förvärvar VIA MAT och utökar tjänsteerbjudandet till att omfatta International Services. Genom förvärvet blir Loomis även marknadsledande inom värdehantering på den schweiziska marknaden.

2017

Ny strategi och uppdaterade finansiella mål faställdes för perioden fram till och med 2021. Loomis förvärvade tre verksamheter – Cobelguard CIT NV i Belgien, Intermarketing Oy i Finland och Wagner Seguridad Custodia y Transporte de Valores i Chile.

Nya framgångar, nya mål

2017 blev ännu ett framgångsrikt år för Loomis. Vi kan också sträcka på oss lite extra och konstatera att samtliga uppställda finansiella mål för den period som avslutas med 2017 års utgång har nåtts. Det är tredje gången av tre möjliga som Loomis når de finansiella målen sedan börsnoteringen 2008. Nu laddar vi om och siktar ännu högre. I slutet av september 2017 presenterades en uppdaterad strategi och nya finansiella mål för perioden fram till och med 2021.

Loomis når samtliga uppställda finansiella mål, för tredje gången på lika många försök

Robust affärsmodell

När Loomis nu når samtliga uppställda finansiella mål, för tredje gången på lika många försök, är det ett styrkebesked för vår affärsmodells hållbarhet och vår organisations förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar för att skapa uthålliga värden.

Jag har haft förmånen att leda Loomis under snart två år och jag har många gånger slagits av hur tydligt målstyrd och tävlingsinriktad organisationen är. Organisationen är platt och starkt decentraliserad och bygger i hög utsträckning på att våra cirka 400 lokalkontor på fler än 20 marknader, fungerar som självständiga enheter med eget resultatansvar. Det främjar kundfokus och engagemang som för oss handlar om att lyssna och förstå

våra kunders behov för att kunna utveckla våra produkter och tjänster. Hög kvalitet mot våra kunder är för oss grundläggande och en mycket viktig komponent i vår affärsmodell. Verksamheten drivs utifrån varje lokalkontors förutsättningar och villkor. Samtidigt mäter sig lokalkontoren på både längden och tvären mot varandra. De tävlar och lär av varandra för att trimma verksamheten, skära kostnader och för att hitta nya möjligheter att växa och tjäna nya pengar. I organisationsmodellen och kulturen finns några av de viktigaste förklaringarna till att Loomis ständigt höjer kvaliteten, ökar lönsamheten och, inte minst viktigt, når de finansiella målen.

Jag känner mig mycket priviligierad som får leda ett företag med så många engagerade och professionella människor. Ett stort tack till alla kollegor och medarbetare för starka prestationer under året som gått. Tillsammans har vi gått i mål. Dessutom har vi haft väldigt kul på vägen.

Unik position i USA

Det finns många glädjeämnen att berätta om från det gångna året. Först och främst vill jag lyfta fram den starka utveckling som vi haft i USA, som svarar för ungefär hälften av vår omsättning. Vi kan rapportera tillväxt inom samtliga verksamhetsgrenar och stadigt förbättrade vinstmarginaler. Den organiska tillväxten var 6 procent (11) och rörelsemarginalen nådde 13,1 procent (11,5) under det gångna året.

Vår starka utveckling i USA är kvalitetsdriven. Det är genom ett målinriktat kvalitetsarbete under ett antal år som vi har byggt en allt starkare position och vunnit ett ökat förtroenden på mark-

naden. I dag vågar jag påstå att vi har en helt unik position på den amerikanska marknaden. En allt högre kvalitet innebär också att vi får våra kunders förtroende att svara för en större bredd av värdehanteringstjänster. På så sätt kan vi driva hela marknaden i positiv riktning. Både amerikanska banker och detaljhandel ligger generellt efter Europa vad gäller att lägga ut värdehanteringstjänster på entreprenad och det finns en fortsatt stor potential

på marknaden.

Under det gångna året är det framför allt ökade volymer inom kontanthantering (CMS) och fler installerade SafePoint-enheter som är de viktigaste faktorerna till både tillväxt och förbättrat resultat. Under året har vi också fortsatt att arbeta med effektivisering på våra amerikanska lokalkontor som ytterligare sänkt kostnaderna.

Lansering av SafePoint i Europa

I Europa är det Turkiet och Argentina (som räknas till Segment Europa), som står för den högsta tillväxten även om våra verksamheter i dessa länder fortfarande är relativt små. Spanien och Portugal är också länder där Loomis växer och samtidigt ökar sin intjäning. Den sammantagna tillväxten i Europa under året var 0 procent (0). Rörelsemarginalen har förbättrats till 13,5 procent (13,4).

I sammanhanget vill jag lyfta fram Storbritannien, en av våra större marknader i Europa, där vi tidigare haft kvalitetsproblem och svag lönsamhet, men där ett omfattande och förtjänstfullt implementerat effektivitetsprogram nu ger synliga resultat och bidrar till förbättrad rörelsemarginal.

Ett ytterligare glädjeämne är att vårt SafePoint-erbjudande på den europeiska marknaden tar tydliga steg framåt. SafePoint har, som jag beskrivit, varit en stor succé i USA under de senaste åren

Rörelsemarginal (EBITA) 12,1 %

Omsättning 17,2 mdkr

och sedan en tid arbetar vi med kraft för att bygga infrastruktur och marknad också i Europa. Längst har vi kommit i Frankrike och Spanien, men vi ser en stor potential på de flesta europeiska marknader.

Här nämner jag gärna också det omfattande och långsiktiga SafePoint-kontrakt som vi tecknade med Reitan, en stor nordisk detaljhandelskedja, om installation av 400 enheter i Sverige under 2018. Uppdraget visar att det med innovativa tjänster finns fler sätt att hitta lönsam utveckling också på en mogen värdehanteringsmarknad som den svenska.

God marknadsutveckling globalt

Den underliggande marknadsutvecklingen för värdehanteringstjänster skiljer sig väsentligt på våra fler än 20 marknader på grund av traditioner, lagstiftning, syn på personlig integritet och en rad andra faktorer. Kontanter utmanas i dag av andra betalningslösningar, men mängden transaktioner som görs med kontanter fortsätter att öka, liksom efterfrågan på outsourcing av kontanthantering från banker och detaljhandel. I stort har marknadsutvecklingen gått Loomis väg.

Marknaden för internationell värdehantering och därmed viktig för vårt tredje segment, international, följer däremot en annan logik. Den marknaden gynnas långsiktigt av den starkt tilltagande globaliseringen av varor och tjänster som vi upplever, men gynnas framför allt på kort sikt av ökad volatilitet på de globala på marknaderna för ädelmetaller, valutor och andra värdeföremål. Den positiva världskonjunktur som vi därför glatts åt i de flesta delarna av vår verksamhet, har därför inte spelat i Segment Internationals riktning. Den organiska tillväxten var -6 procent (0) och rörelsemarginalen uppgick till 6,9 procent (6,7).

Det är inte riktigt vad vi hoppats på och räknat med, men under året har vi arbetat med att förstärka vår internationella närvaro och att integrera verksamheten bättre med andra delar av företaget, varför vi har anledning att se positivt på framtiden.

Dags att ta nästa steg

2017 har vi också färdigställt och börjat implementera en uppdaterad strategi och nya finansiella mål för de kommande fyra åren. Ambitionen är att utifrån den starka affär som Loomis har i grunden, sikta på en rörelsemarginal på 12 - 14 procent och att växa verksamheten i ett antal riktningar för att nå 24 miljarder SEK i omsättning vid utgången av 2021.

Vi avser fortsätta att växa kärnaffären på våra befintliga marknader. Vi ser också, enkelt uttryckt, att vi kan växa genom att efterhand komplettera vårt erbjudande på fler marknader med tjänster som vi redan erbjuder på andra. Dessutom vill vi addera ett antal närliggande tjänster. För att accelerera utvecklingen, startar vi två kunskapscenter i Madrid respektive Houston och ett innova-

tionscenter i Stockholm. Dessa enheter ska bidra till att utveckla kärnaffären ytterligare, utveckla nya tjänster och snabba på kunskapsdelningen inom koncernen.

Vi avser också att klättra uppåt i värdekedjan genom att addera helt nya tjänster till vårt befintliga erbjudande. Vi kommer själva att utveckla sådana, men ser också att vi kommer att förvärva företag som adderar ny kompetens och nya tjänster.

En av prioriteringarna för framtida för-

värv är följaktligen därför företag som kan bidra med ny kompetens och nya teknologier och som kan hjälpa oss att ta steg uppåt i värdekedjan. En andra prioritet för förvärv är att växa kärnaffären på befintliga marknader, men även på specifika nya marknader, som vi ser som intressanta.

Vi ser en konsolidering på den globala värdehanteringsmarknaden och därmed många möjligheter att förvärva bra bolag som har det vi söker. Vi är också övertygade om att vi har en så stark position på marknaden, både i USA och i de flesta europeiska länder där vi finns, att vi kan få förtroendet att leverera en bredare portfölj av mer kvalificerade tjänster både till banker och detaljhandel.

För första gången har vi också formulerat hållbarhetsmål för verksamheten. De innebär i korthet en nollvision för arbetsplatsrelaterade skador, minskade koldioxidutsläpp med 30 procent från dagens nivåer och att vår plastanvändning ska minska med lika mycket under strategiperioden.

För att stödja strategin, öka kunskapsspridning samt uppnå synergier, har vi också genomfört organisationsförändringar. Vi har bland annat slagit samman de tidigare tre europeiska regionerna till en, med en gemensam chef.

En ytterligare del i vår strategi är att utveckla Loomismodellen för att inte förlora de centrala delarna i vårt verksamhetsbygge, parallellt med att vi utvecklar nya kompetenser, tjänster och förmågor.

Fantastisk resa

Arbetet med att ta fram den nya strategin tillsammans med mina kollegor har gett mig personligen mycket energi och glädje under det gångna året. Självklart har processen varit "the Loomis way". Det betyder bland annat att mer än 100 chefer involverats i processen, att många workshops och arbetsmöten genomförts och att lika många analyser och underlag, spaningar och utblickar, har producerats. Processen har varit krävande, stimulerande och fantastiskt rolig.

Den breda involveringen under processen betyder också att strategin i hög utsträckning redan är implementerad. Siffror och planer är väl förankrade och därför realistiska. I praktiken har vi redan arbetat utifrån den nya strategin sedan ett antal månader.

Förvärv visar vägen

Några steg i den riktning som vi önskar att gå, har vi faktiskt redan tagit. Mest synliga är de förvärv som gjorts.

Förvärvet av Intermarketing Oy i Finland ligger helt i linje med ambitionen att klättra uppåt i värdekedjan genom att addera fler kvalificerade tjänster. Bolaget erbjuder bank- och detaljhandelskunder helhetslösningar, från hårdvara till mjukvara till efter-

service, för insättningar och recirkulering av kontanter, så kallade cash recyclers. Bolaget är marknadsledande i Finland inom sitt område. Vi ser stora möjligheter att erbjuda kunder på samtliga våra marknader dessa kostnadseffektiva lösningar efterhand.

I slutet av januari 2017 förvärvades belgiska Cobelguard. Förvärvet innebär inträde på en ny marknad som vi bedömer kommer att uppleva en förstärkt outsourcing-trend de kommande åren.

I december förvärvades chilenska Wagner. Chile, i likhet med övriga Latinamerika, är en kontantintensiv och snabbt växande marknad. Genom förvärvet förstärker vi vårt fotfäste i Latinamerika, där vi sedan tidigare finns i Argentina.

Efter årets slut, i mitten av januari 2018, annonserade vi förvärvet av KGW från Kötter i Tyskland, som hittills har varit en vit fläck för Loomis i Europa. Förvärvet ger oss tillträde till en mycket kontantintensiv marknad i förändring och förstärker vår europeiska närvaro väsentligt.

Nästan samtidigt förvärvades också den amerikanska delen av Sequel. Företaget är Indiens största aktör inom värdelogistik för diamanter och smycken. Vår position inom internationell värdehantering förstärks både i Asien och på den amerikanska marknaden. Dessutom utökas produktportföljen med ett starkt serviceerbjudande för våra kunder inom området diamanter och smycken.

Vi har en stark pipeline av förvärvskandidater. Det ger oss trygghet i ambitionen att under de kommande fyra åren kunna realisera våra förvärvsplaner.

2017 har varit ett starkt och innehållsrikt år för Loomis. Vi har levererat på målen och vi har en tydlig och optimistisk strategi och plan för framtiden. Vi har dessutom inlett arbetet för att nå målen 2021. Jag ser fram emot att fortsätta det arbetet tillsammans med kunder, medarbetare och aktieägare under 2018!

Patrik Andersson Vd och Koncernchef Stockholm, april 2018

Vi avser att klättra i värdekedjan genom att addera helt nya tjänster till vårt befintliga erbjudande

Vi har färdigställt en uppdaterad strategi och finansiella mål för de kommande fyra åren som bygger på både organisk och förvärvad tillväxt.

Vi transporterar kontanter och andra värdeföremål världen över

Loomis verksamhet

Loomis effektiviserar kontantflödet i samhället Loomis uppgift är att säkra tillgången på kontanter i samhället. Värdetransportörerna ser till att uttagsautomater är påfyllda och att bankkontor och butiker har den mängd kontanter de behöver.

Allmänheten tar sedan ut kontanter från uttagsautomater och bankkontor för att spendera dem i affärer och på restauranger.

Loomis hämtar dagskassor och kontanter från butiker, restauranger, serviceboxar, deponeringsskåp samt SafePoint-enheter och transporterar dem till uppräkningscentralerna. Där använder Loomis medarbetare modern utrustning för att räkna och kvalitetssäkra sedlar och mynt med industriell effektivitet.

Pengarna sätts sedan in på kundernas bankkonton. Sedlarna och mynten paketeras och återcirkuleras ut i samhället så snabbt som möjligt.

Med verksamhetssegmentet International Services erbjuder Loomis internationella transporter och hantering av kontanter och värdeföremål. Därigenom säkerställer Loomis effektiva flöden av kontanter och värdeföremål över nationsgränser och mellan kontinenter.

International Services stod för cirka 5% av Loomis intäkter 2017.

Värdetransporter stod för cirka 63% av Loomis intäkter 2017.

Kontanthantering stod 2017 för cirka 32% av Loomis intäkter.

Loomis erbjuder global värdehantering

Loomis tjänsteerbjudande omfattar nationell och internationell värdehantering. Nationell värdehantering innefattar värdetransporter, kontanthantering och helhetslösningar, såsom SafePoint, inom ett lands gränser. Internationell värdehantering innefattar gränsöverskridande transporter, hantering och förvaring av utländska valutor, ädelmetaller och andra värdeföremål.

Värdetransporter (Cash in Transit, CIT)

Loomis cirka 8 000 värdetransportbilar transporterar varje dag kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Loomis hämtar dagskassor, förser detaljhandel och banker med växel och utländsk valuta, fyller på uttagsautomater och utför service och underhåll på automaterna.

Genom att noga planera vägsträckning och upphämtningar per körsträcka upprätthålls en hög effektivitet i verksamheten samtidigt som miljöpåverkan begränsas. Loomis värdetransportörer arbetar efter noga utformade rutiner för att minimera risker förknippade med värdetransporter och har fordon och utrustning för högsta möjliga säkerhet.

På marknader där graden av bankernas outsourcing av kontanthanteringstjänster är låg, det vill säga där banker själva sköter merparten av kontanthanteringen, står värdetransporter för majoriteten av Loomis intäkter.

2017 stod värdetransporter för 63 procent av koncernens samlade intäkter och utgör därmed Loomis största intäktskälla.

Kontanthantering (Cash Management Services, CMS)

Dagskassor och kontanter från detaljhandel, bankkontor och uttagsautomater transporteras vanligtvis till någon av Loomis över 200 uppräkningscentraler där Loomis, med effektiva processer och toppmodern utrustning, räknar, kvalitetskontrollerar, förvarar och paketerar sedlar och mynt. Loomis erbjuder också tjänster för analys, prognostisering och rapportering av kundernas kontantflöden samt anpassade lösningar för detaljhandeln såsom SafePoint.

I takt med att banker och detaljhandel väljer att fokusera mer på sin kärnaffär ser Loomis en ökad efterfrågan på kontanthantering, det vill säga en ökad grad av outsourcing. Loomis effektiva arbetsmetoder för kontanthantering och storskalighet i utförandet sänker kundernas kostnader vilket ökar deras vilja att outsourca den här typen av tjänster.

Kontanthantering stod 2017 för 32 procent av Loomis intäkter.

Internationell värdehantering (Valuables in Transit, VIT, Valuables in Storage, VIS)

Loomis transporterar, hanterar och förvarar kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål, såsom klockor, smycken, konst och kreditkort, mellan två eller flera länder.

Loomis organiserar hela kedjan för internationell värdehantering genom att hämta kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål, genomföra internationella transporter, bistå med tullhantering och tillfällig eller långvarig förvaring, för att slutligen leverera värdeföremålet till en slutmottagare. Utöver de länder där Loomis har en nationell närvaro använder sig Loomis av ett världsomfattande agentnätverk och samarbetspartners.

Internationell värdehantering stod för 5 procent av Loomis intäkter 2017.

SafePoint är en helhetslösning för detaljhandeln utvecklad av Loomis. Kunden deponerar löpande kontanter i den slutna SafePoint-enheten för registrering och säker förvaring på plats i den egna butiken. Kontanterna förvaras sedan tryggt i enheten till dess att de hämtas av Loomis värdetransportörer.

SafePoint-konceptet skiljer sig delvis mellan de olika länderna, men en gemensam funktion är att kundens bankkonto kan krediteras senast dagen efter insättningen i SafePoint-enheten. På så sätt förbättras kundens likviditet och kassaflöde.

Utöver snabbare tillgång till likvida medel medför SafePointkonceptet betydande kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar för brukaren samtidigt som säkerheten för de anställda förbättras. SafePoint minskar nedlagd arbetstid avseende hantering av kontanter, svinn av kontanter samt förser kunderna med löpande och detaljerade kassarapporter, vilket underlättar kundernas avstämningsarbete. Intäkterna från SafePoint fördelas i Loomis redovisning mellan värdetransporter och kontanthantering.

Under året har Loomis utökat sitt tjänsteerbjudande med en helhetslösning för insättning och recirkulering av kontanter, även kallade cash recyclers.

Strategi för framtiden

Loomis framtida tillväxt bygger på både organisk tillväxt och företagsförvärv på en värdehanteringsmarknad som växer och förändras. Ökad lönsamhet ska nås genom att utveckla den befintliga kärnaffären och ta nya steg i värdekedjan inom kontanthantering och på sikt även nya betaltjänster. Det slår Loomis strategi för de kommande fyra åren fast.

Ny strategi för högre tillväxt och ökad lönsamhet

I slutet av september 2017 presenterade Loomis en ny affärsstrategi och ett antal nya finansiella mål för perioden 2018 till och med 2021. Loomis går in i den nya strategiperioden från en styrkeposition som ett av de ledande företagen på en växande kontant- och värdehanteringsmarknad i förändring och med en stark finansiell ställning. Loomis har också en stolt historik av att alltid ha nått de finansiella mål som ställts upp för samtliga tidigare strategiperioder sedan börsnoteringen 2008.

Den nya strategin ska ses i perspektiv av att kontant- och värdehanteringsmarknaden fortsätter att växa i både USA och Europa. Bedömningen är också att bankernas och handelns vilja är stor att fortsatt lägga ut allt fler och allt mer kvalificerade tjänster inom värde- och kontanthantering på externa aktörer som Loomis för att på så sätt öka sin egen kostnadseffektivitet. Loomis bedömer också att konsolideringen av marknaden kommer att accelerera under de kommande åren och Loomis har för avsikt att ta till vara på de förvärvsmöjligheter som då öppnas upp.

Loomis försäljningsökning under de kommande fyra åren ska

nås både via organisk och förvärvad tillväxt. En högre lönsamhet ska nås både genom att vidareutveckla dagens kärnaffärer i hela koncernen och genom att addera nya tjänster högre upp i värdekedjan och med ett större innehåll av ny teknik.

Tillväxtstrategin bygger på fem grundpelare:

1 Accelerera kärnaffären

Loomis utbud av tjänster inom kärnaffären skiljer sig stort mellan olika marknader beroende på deras skilda förutsättningar. I takt med att marknaderna utvecklas, kan Loomis tillföra redan väl beprövade koncept och processer på fler marknader. Det gäller inte minst kontanthanteringstjänster (CMS) och SafePoint, två erbjudanden som sedan ett antal år växer mycket starkt på den amerikanska marknaden och har bättre marginaler än värdetransporter (CIT). Potentialen bedöms stor också framåt, både i USA och Europa. Loomis ser också möjligheter att hitta ytterligare synergier mellan Loomis International och övriga verksamheter.

Loomis startar också två kunskapscenter. Ett av dessa kommer

Leading the transformation of the Cash Ecosystem

att vara baserat i Madrid och fokusera på värdetransporter och kontanthantering. Det andra kommer att baseras i Houston och ansvara för SafePoint och andra lösningar för handelskunder. Syftet med dessa enheter är att utveckla kärnaffären ytterligare, öka takten i kunskapsdelning, effektivisera vissa av regionernas gemensamma funktioner, samt för att effektivisera implementeringen av nya tjänster och teknologier i koncernen. I syfte att stödja strategin genomförde Loomis även under 2017 en omorganisation av den europeiska verksamheten där de tidigare tre regionerna slogs samman till en region med en gemensam chef.

2 Lansera nya närliggande tjänster

Loomis kommer också att addera nya närliggande tjänster till kärnerbjudandet efterhand. Det gäller t.ex. hantering av utländska valutor, ytterligare erbjudanden för prognostisering och planering av behov av kontanter. Detta är exempel på tjänster som erbjuds av Loomis på ett fåtal marknader redan i dag, men som bedöms ha stor potential på många fler, där banker och detaljhandel själva svarar för tjänsterna i dag. På samma sätt ser Loomis att det finns stora möjligheter att utveckla SafePoint-konceptet vidare och addera nya tjänster och prismodeller för dessa.

Loomis International har hittills erbjudit tjänster för internationella värdetransporter (VIT) och förvaring (VIS) för framför allt kontanter och ädelmetaller, men adderar nu en ny plattform för transporter och förvaring av diamanter och smycken.

Loomis bedömning är att det finns stor potential i att addera ett antal nya tjänster både för att öka tillväxten och förbättra vinstmarginalen.

3 Ta nya steg högre upp i värdekedjan

Loomis kommer också öka insatserna för att själv utveckla ny kompetens, samt förvärva företag som adderar ny kompetens för att företaget ska kunna ta nya steg i värdekedjan men även genom att utveckla hanteringen av uttagsautomater (ATM). Potential finns för att utveckla erbjudandet gentemot både bankerna och handeln med lösningar inom back och front office. Loomis ser också möjlighet att på sikt addera nya plattformar för fler betaltjänster, inte minst digitala betalningar. För att stödja utvecklingen kommer Loomis att etablera ett innovationscenter i Stockholm.

4 Förstärka geografisk och teknisk närvaro på befintliga marknader

Loomis avser också att öka förvärvstakten under den kommande fyraårsperioden. Förvärven har två tydliga utgångspunkter och prioriteringar. Den första prioriteringen är att växa inom företagets kärnaffär, framför allt på befintliga marknader och på utvalda tillväxtmarknader. Den andra är att växa inom nya teknologier för att ta nya steg uppåt i värdekedjan på det sätt som beskrivits.

5 Utveckla Loomismodellen

Loomis har under ett antal år utvecklat Loomismodellen för att sträva mot hög operationell kvalitet. Modellen bygger på en högt decentraliserad organisation och ger ett stort ansvar till lokalkontorscheferna med ett tydligt fokus på att mäta och utvärdera verksamheten och dela erfarenheter och förvärvade kunskaper med andra i organisationen. Utifrån den nya strategin kommer Loomismodellen att utvecklas för att dels, säkra de centrala delarna i framgångsreceptet, dels också för att utveckla och stimulera nya förmågor, samarbete mellan marknader inom koncernen, samt innovation och intraprenörskap.

Finansiella mål 2017

Räkenskapsåret 2017 utgjorde slutåret för den tredje strategiperioden som Loomis formulerat sedan börsnoteringen 2008, och för tredje perioden i rad nådde Loomis de långsiktiga finansiella målen. I september 2017 offentliggjorde Loomis nya finansiella mål för perioden 2018 – 2021.

INTÄKTER 2014–2017, MDR SEK

Mål: 17 miljarder SEK i intäkter 2017 Resultat: 17,2 miljarder

Loomis uppnådde med god marginal målet, att de totala intäkterna skulle öka med drygt 25 procent och uppgå till minst 17 miljarder SEK 2017. God organisk tillväxt, framgångar för Loomis värdeadderande kontanthanteringstjänster, vunna kontrakt och stärkta marknadsandelar har bidragit till att tillväxten för perioden 2014-2017 uppgick till drygt 27 procent. Totalt uppgick intäkterna 2017 till 17,2 miljarder SEK.

RÖRELSEMARGINAL (EBITA) 2014–2017, %

Mål: Rörelsemarginal (EBITA) om 10–12 procent 2017 Resultat: 12,1 %

Mål för rörelsemarginalen har uppnåtts varje år under perioden. För 2017 uppgick rörelsemarginalen till 12,1 procent. Den goda lönsamheten har uppnåtts genom ett kontinuerligt, fokuserat och framgångsrikt arbete med intern effektivitet och ökad försäljning av tjänster med högre marginal.

NETTOSKULD/EBITDA 2014–2017

ÅRLIG UTDELNING 2014–2017, SEK

Utdelning per aktie i % av årets resultat

Utdelning per aktie * Föreslagen utdelning för årsstämman 2018.

Mål: Nettoskuld, i förhållande till EBITDA, ska inte överstiga 3,0. Resultat: 1,2

För perioden 2015-2017 var ambitionen att begränsa den finansiella risken i Loomis med en målsättning avseende maximal skuldsättning. Nettoskulden fick max uppgå till 3,0 gånger EBITDA. Målsättningen har med god marginal kunnat uppnås för varje år under perioden.

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt

Loomis utdelningspolicy har varit att den årliga utdelningen ska uppgå till 40-60 procent av koncernens resultat efter skatt. Under perioden 2015-2017 har den årliga utdelningen i genomsnitt uppgått till 48 procent. En kontinuerligt hög utdelning har kunnat lämnas samtidigt som Loomis verksamhet har utvecklats och god tillväxt har kunnat uppnås genom såväl förvärv som genom egna framgångsrika strategiska initiativ. Föreslagen utdelning till årsstämman 2018 är 9 SEK per aktie, vilket motsvarar 47 procent av koncernens resultat efter skatt.

Nya finansiella mål 2018–2021

I slutet av september 2017 presenterade Loomis nya finansiella mål för perioden 2018 till och med 2021. Målen ligger i linje med Loomis strategi som bygger på både organisk tillväxt och förvärv.

24 miljarder i intäkter 2021

För kommande strategiperiod är avsikten att ytterligare öka tillväxttakten. Målsättningen är att ungefär hälften av intäktstillväxten fram till 2021 ska komma från förvärv, totalt ska intäkterna vid denna tidpunkt uppgå till 24 miljarder SEK. Förvärv på befintliga marknader kommer att prioriteras, men även investeringar i ny teknologi och nya tjänster. Befintlig verksamhet inom kontanthanteringstjänster, SafePoint och internationell värdehantering ska också utvecklas för att bidra till en ökad tillväxt.

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat

För den kommande strategiperioden 2018-2021 har styrelsen beslutat att aktuell utdelningspolicy ska förbli oförändrad. Resultat och operativt kassaflöde förväntas vara fortsatt starkt och möjliggöra såväl utdelningsutrymme som tillväxtfinansiering.

Rörelsemarginal 12–14 procent 2021

För kommande strategiperiod väntas rörelsemarginalen uppgå till mellan 12-14 procent. Vid ett antagande om att inga marginalutspädande förvärv genomförs förväntas verksamheten att generera en rörelsemarginal i den högre delen av intervallet för år 2021. Lönsamhetsförbättringen ska bland annat uppnås genom att implementera nya prissättningsmodeller, nya tekniska lösningar och genom en omorganisation av den europeiska organisationen. Arbetet med effektivitets höjande åtgärder står också i fokus på samtliga marknader.

Anders Haker Ekonomi- och finansdirektör

Ni har nu för en tredje period i rad uppnått era finansiella mål, vad är framgångsfaktorn för den bedriften?

Jag ser det som ett fantastiskt lagarbete. Loomis kan beskrivas som ett väloljat maskineri. Vi sätter upp tydliga mål för våra lokalkontorschefer, vi mäter utfall och skruvar där det behövs för att se till att det alltid blir lite bättre.

Att uppnå en intäktstillväxt om cirka 40 procent under kommande strategiperiod, varav hälften från förvärv, samtidigt som utdelningspolicyn lämnas oförändrad på 40–60 procent av nettoresultatet, kan uppfattas som ambitiöst. Hur resonerar ni? En del av svaret är att vi har en mycket stark finansiell ställning. Balansräkningen tål en hel del. En annan del av svaret är att vi i hög utsträckning siktar på att förvärva bolag där vi ser att vi snabbt kan implementera vår affärsmodell, realisera synergier och därmed ser vi dem som bidragsgivare till ökad lönsamhet.

Vilket av de nya finansiella målen bedömer du kommer bli mest utmanande att nå, och varför?

Visst kommer det att krävas en rejäl ansträngning för att nå tillväxtmålet. Hälften av tillväxten ska förvärvas, men det räcker inte med att vi vill köpa till rätt pris, motparten måste vilja sälja till rätt pris också. Det är en process som vi inte styr helt själva över. Vi har en bra pipeline av förvärvskandidater så våra förutsättningar är mycket goda.

Loomismodellen

För att upprätthålla en hög och jämn kvalitet i verksamheten är system, rutiner och väl fungerande processer av stor betydelse. Loomis har en starkt decentraliserad organisation med cirka 400 lokalkontor, i drygt 20 länder, med eget resultat- och lönsamhetsansvar. Med en hög grad av självständighet är det nödvändigt att ha en tydlig och enkel affärsmodell. Det underlättar framgångsrik verksamhetsstyrning av lokalkontoren.

Loomis modell för hur verksamheten ska bedrivas kallas Loomismodellen. Modellen bygger på koncernens grundläggande värderingar och uppförandekod och beskriver hur Loomis utifrån ett antal principer organiserar och bedriver verksamheten med stöd av koncernens affärsprocesser.

Processer för att utveckla och stödja verksamheten

Loomis affärsprocesser är relevanta för alla lokalkontor och på alla marknader där koncernen verkar. De är i Loomismodellen uppdelade på operationell process, finansiell process, riskhanteringsprocess, säljprocess samt personalprocess. Den operationella processen definierar hur Loomis driver och utvecklar koncernens erbjudande. De andra fyra processerna stödjer den operationella processen.

Principer för hög kvalitet och god lönsamhet

Loomismodellen utgår även från ett antal principer som bland annat omfattar riktlinjer för målsättning, löpande erfarenhetsutbyte, uppföljning och jämförelser mellan lokalkontor. Arbetet är fortlöpande och lägger grunden för en sund verksamhet med hög kvalitet och god lönsamhet.

En av modellens principer beskriver hur Loomis arbetar med målsättning. Loomis är i hög utsträckning en målstyrd organisation där målen ska vara mätbara, realistiska men även utmanande för att inspirera alla inom koncernen att göra sitt bästa.

Loomis menar att det som mäts blir gjort. På lokalkontorsnivå och i hela koncernen mäter, utvärderar och följer Loomis kontinuerligt upp utvecklingen. Utöver de nyckeltal som mäts på koncernoch landnivå har flera kontor valt att addera fler parametrar för att ytterligare höja kvaliteten och effektiviteten. Genom att jämföra lokalkontorens prestationer med varandra engageras medarbetarna till att prestera ännu bättre och till att utbyta erfarenheter i syfte att hitta sätt att arbeta mer effektivt.

En annan av Loomismodellens principer ger riktlinjer kring kostnadsmedvetenhet och investeringar, där grunden är att kloka och genomtänkta investeringar ska bidra till förbättrad kvalitet. För Loomis del innebär det att varje investeringsbeslut föregås av en frågeställning kring vad som är nödvändigt för att addera värde till verksamheten och förbättra resultatet.

Loomismodellen ger resultat

Varje lokalkontor har genom gediget arbete i enlighet med modellen kontinuerligt förbättrat verksamhetens resultat och effektivitet. Sedan 2008 har Loomis rörelsemarginal utvecklats från 6,6 procent till 12,1 procent 2017. Loomis har således vuxit sig starkt och byggt en stabil grund för fortsatt tillväxt.

Uppdaterad modell 2018

Loomis presenterade under en intern företagskonferens i mars 2018 en uppdaterad version av Loomismodellen som är i linje med den nya strategin. Modellen har förnyats dels för att säkra de centrala delarna i framgångsreceptet, dels för att utveckla nya förmågor och samarbete mellan marknader inom koncernen, samt för att stimulera innovation och intraprenörskap.

Modellen kommer fortsatt att bygga på en högt decentraliserad organisation och ge ett stort ansvar till lokalkontorscheferna med ett tydligt fokus på att mäta och utvärdera verksamheten och dela erfarenheter och förvärvade kunskaper med andra i organisationen.

Loomis omvärld och förutsättningar

Mängden kontanter i omlopp och antalet kontanttransaktioner som genomförs är de faktorer som driver värdehanteringsmarknaden. Dessa faktorer har också en avgörande påverkan på bankernas och detaljhandelns vilja att outsourca värdetransporter (CIT) och kontanthantering (CMS). En hög kontantanvändning har en positiv påverkan på efterfrågan av värdetransporter. En minskande kontantanvändning ökar viljan hos banker att överlåta kontanthanteringstjänster på företag som Loomis, som kan svara för en mer kostnadseffektiv hantering.

Stora skillnader mellan olika marknader

Loomis har verksamhet i över 20 länder. Vilka betalningssätt som används vid olika typer av transaktioner, hur betalningssystemen ser ut och synen på kontanter som betalningsmedel, bestäms av en rad faktorer som traditioner samt politiska och ekonomiska förutsättningar. Det betyder också att Loomis värdehanteringsaffär ser olika ut på olika marknader. Ingen marknad är egentligen den andra lik eller följer exakt samma utveckling.

Globala trender stödjer Loomis uppdaterade strategi

Den totala globala marknaden för CIT och CMS bedöms uppgå till cirka 20 miljarder USD1) och marknaden är fragmenterad med fler än 500 mindre lokala aktörer. Den generella trenden är att branschen genomgår en konsolidering, vilket gynnar Loomis som har en stark ställning och vars ambition är att vara etta eller tvåa på de marknader bolaget verkar på.

Loomis kunder efterfrågar i allt högre utsträckning avancerade och integrerade lösningar. Ny teknologi kommer spela en avgörande roll för en fortsatt utveckling av värdeskapande helhetslösningar.

Viljan att överlåta värdehantering till entreprenad

Viljan hos banker och detaljhandelsföretag att outsourca sina värdehanteringstjänster är den enskilt viktigaste drivkraften för marknadstillväxt på Loomis marknader. Banker i olika länder har också olika syn på vad som är deras kärnaffär och om värdehantering ingår i denna eller ej.

Generellt gäller att en hög kontantanvändning på en marknad har en positiv påverkan på efterfrågan av värdetransporter från banker och detaljhandel. En minskande kontantanvändning däremot, ökar viljan hos banker att outsourca kontanthanteringstjänster eftersom hanteringen blir mer kostsam när volymerna minskar och en aktör som Loomis kan utföra denna typ av tjänster mer kostnadseffektivt än vad bankerna själva klarar av.

Över tid har graden av outsourcing ökat på Loomis samtliga marknader, men dess utgångspunkter, hur utvecklingen ser ut och hur lång tid den tar, skiljer sig väsentligt. Erfarenhetsmässigt brukar värdetransporter outsourcas först, därefter olika delar av kontanthantering, och närliggande värdeskapande tjänster.

Stark outsourcingtrend

I de skandinaviska länderna och i Spanien är bankernas grad av outsourcing av värdehanteringstjänster sedan ett antal år tillbaka mycket hög. De skandinaviska ländernas koncentrerade bankmarknader har lett till en unik situation, där bankerna och andra finansiella aktörer drivit på konsumenternas beteende mot användning av kort och andra betalningsmetoder, vilket inneburit en minskad kontantanvändning. Det har därför varit rationellt för bankerna att i ökande utsträckning outsourca sin kontanthantering till aktörer som Loomis, som kan vara mer kostnadseffektiva. I Spanien, som har ett stort antal både stora och små banker, är förklaringen annorlunda. En omfattande bankkris för ett antal år sedan innebar generellt tuffa sparkrav och jakt på mer kostnadseffektiva lösningar för både värdetransporter och kontanthanteringstjänster.

I USA syns nu en stark outsourcingtrend som drivs av att ett antal stora nationella och regionala bankers önskemål att hitta mer kostnadseffektiva lösningar och samtidigt en vilja att i större utsträckning fokusera på sin kärnverksamhet. Den höga kvalitet som Loomis kan erbjuda för dessa tjänster i USA, har påverkat den utvecklingen i positiv riktning. På många andra av Loomis marknader, som till exempel i Turkiet och Argentina, befinner sig trenden i ett tidigt skede.

Loomis har tagit positionen som marknadsledare på ett antal marknader där trenden har startat tidigt. Det här gör det möjligt att dra nytta av kunskaper och erfarenheter för att identifiera lönsamma affärer och implementera beprövade affärsmodeller på nya marknader.

Johannes Bäckman Head of M&A

Enligt den nya strategin ska hälften av den kommande tillväxten genereras från förvärv. Vilka områden och marknader fokuserar ni på?

Vi kommer främst att fokusera på att växa inom Loomis kärnaffär, framför allt på befintliga marknader och på utvalda tillväxtmarknader. Vi avser även att växa inom nya teknologier för att ta oss högre upp i värdekedjan. Vi vill på sikt utveckla

och bredda vårt erbjudande av fler betalningstjänster för att kunna utvärdera vilken position vi bör ha inom digitala betalningar.

Ni har gjort flera förvärv den senaste tiden, kan du kommentera?

Ja, vi har bland annat förvärvat finska Intermarketing Oy, som är helt i linje med ambitionen att klättra uppåt i värdekedjan genom att

erbjuda fler kvalificerade tjänster, i det här fallet inom cash recycling. Förvärvet av Sequel, en aktör inom värdelogistik för diamanter och smycken, är ett annat exempel där vi breddar tjänsteerbjudandet och lägger till kundvärde inom segmentet International. Loomis har även förvärvat verksamheter i Tyskland, Belgien och Chile som innebär att vi förstärker vårt fotfäste både i Europa och Latinamerika.

Användning av kontanter som betalningsmedel

Mängden kontanter i omlopp ökade både i Euroländerna och i USA, men variationen mellan olika länder är stor. Det är en lång rad faktorer som påverkar hur människor i ett land ser på kontanter som betalningsmedel jämfört med andra typer av betalningar. Förtroendet för institutioner och banker, deras agerande, hur människor ser på personlig integritet och säkerhet, utbyggnad av telekommunikationer och digitala betaltjänster samt hur löner utbetalas, brukar anses vara några av de viktigaste förklaringarna.

SafePoint ger kunden ökad säkerhet och bättre kostnadseffektivitet

SafePoint är Loomis tilläggstjänst till detaljhandelsmarknaden vilken underlättar detaljhandelns kontanthantering. Fördelarna med SafePoint är många. Snabb insättning av dagskassor på bankkonton, ökad säkerhet för butikspersonal, minskat svinn av kontanter samt frigörande av tid för de anställda, som de tidigare spenderat på avstämningsarbete, är de främsta förklaringarna till en ökad efterfrågan på SafePoint-konceptet.

Förändringar driver värdehantering över landsgränser

Loomis International har en annorlunda marknadslogik än andra delar av Loomiskoncernen. Ekonomiska och politiska förändringar, förändringar i valutakurser, inflation eller ränta, ökar viljan att flytta tillgångar och värdesaker mellan länder och skapar därför affärer för Loomis International. Om den makroekonomiska utvecklingen på en marknad går i positiv eller negativ riktning är faktiskt inte lika avgörande som att det i sig sker en förändring. Ökad turism är också en faktor som påverkar Loomis Internationals affär positivt.

Viktigt att vara en ledande aktör på varje marknad

Loomis strävar efter att vara en av de två största aktörerna på varje marknad där bolaget är etablerat. För värdetransportverksamheten är densitet och effektiv ruttplanering avgörande för att nå en god lönsamhet. Att ha god kvalitet i värdetransportverksamheten är i sin tur viktigt för att vara aktuell för de mer lönsamma kontanthanteringsuppdragen.

Vi effektiviserar kontanthanteringen och tar hand om kundernas risker

Segment Europa

Hur efterfrågan på värdehanteringstjänster ser ut skiljer sig markant mellan länderna på den europeiska marknaden. En generell trend i Europa är emellertid ökat behov hos detaljhandeln av helhetslösningar för värdehantering av både värdetransporter (CIT) och kontanthantering (CMS) samt kundanpassade lösningar för uttagsautomater. Loomis ambition är att genom att erbjuda heltäckande tjänster med hög kvalitet fortsätta öka marknadsandelarna.

Gemensam och stark plattform

Loomis segment Europa har tidigare varit indelat i tre regioner – Södra Europa, Norra och Östra Europa samt Storbritannien. I linje med den uppdaterade strategin genomförde Loomis en organi-

sationsförändring som innebär att de tre europeiska regionerna under 2017 slogs ihop till en. Syftet är att öka effektiviteten och förbättra samordningen genom att i högre utsträckning dela med sig av kompetens och erfarenheter samt standardisera vissa delar. Den starkt decentraliserade organisationsstrukturen kommer att bestå samtidigt som några delar effektiviseras genom att implementera gemensamma system och processer

för bland annat IT, inköp samt marknadsföring och försäljning.

Ökad kontanthantering och integrerade helhetslösningar Den europeiska värdehanteringsmarknaden leds av ett fåtal större internationella aktörer och ett antal mindre aktörer som blir allt färre. Utvecklingen går mot ökad kontanthantering (CMS) vilket gynnar Loomis som har ett konkurrenskraftigt utbud av tjänster inom kontanthantering och integrerade helhetslösningar där kontanthantering och värdetransporter (CIT) kombineras. Loomis har en stark position i Europa där koncernen är nummer ett eller två på marknaden i de flesta av de länder där Loomis verkar.

Graden av outsourcing är hög i Norden, Frankrike, Spanien och Schweiz. I övriga Europa varierar outsourcinggraden väsentligt men är generellt ökande.

Fragmenterad marknad i olika utvecklingsfaser

Skandinavien har den lägsta kontantanvändningen i världen. Den minskande mängden kontanter och den låga kontantanvändningen leder till en krympande marknad för Loomis. Å andra sidan leder utvecklingen av en minskande kontantanvändning till en ökande vilja hos banker att outsourca kontanthanteringstjänster till företag som Loomis. Detaljhandeln efterfrågar i allt högre utsträckning tjänster som SafePoint och det som driver den utvecklingen är riskminimering för den egna personalen, att minska svinn, att kostnadseffektivisera kontanthanteringen och att öka kontrollen över dagskassor.

I tillväxtländer som Turkiet, Chile* och Argentina* är kontant-

En europeisk region för att öka effektiviteten och förbättra samordningen

användningen mycket hög, bankerna svarar för en stor del av kontanthanteringen själva och även om outsourcing ökar är det fortfarande relativt ovanligt. Andelen värdetransporter är därför större än andelen kontanthantering. Det betyder att värdetran-

sporter efterfrågas i högre utsträckning än kontanthantering. På dessa marknader uppvisar Loomis mycket god tillväxt och i takt med ökad outsourcing gör Loomis bedömningen att tillväxten kommer att vara fortsatt stark de kommande åren.

Mittemellan dessa ytterligheter, i termer av efterfrågan på värdehanteringsmarknaden, finns majoriteten av länderna i Europa. Några med lägre kontantanvändning och högre

outsourcinggrad, andra med utbredd kontantanvändning och lägre tendens till outsourcing. Ländernas variationer ger Loomis möjligheter att dra nytta av koncernens erfarenheter och lärdomar från olika marknader.

Under 2017 stod värdetransporter för 66 procent av Loomis intäkter i Europa. Kontanthantering, som oftast har en högre vinstmarginal än värdetransporter, stod för 34 procent av intäkterna.

Georges López Periago Regionchef Europa

Utvecklingen i länderna skiljer sig mycket från varandra, men ser ni några övergripande trender som påverkar utvecklingen? Den generella trenden är att kontantanvändningen är stabil och att andra betalningsmetoder ökar. Det här gäller på så gott som samtliga marknader bortsett från de nordiska länderna där kontantanvändningen minskar. Vi ser även att bankernas outsourcing av sin kontanthantering ökar eller förväntas öka.

Vilka är de främsta fördelar och framgångsfaktorer med en europeisk region?

Vi har en stor organisation och är en stark aktör, det ska vi dra nytta av. Nu kan vi både effektivisera processer och rutiner, som inköp och kunskapsdelning. Med en gemensam europisk region kan vi dra nytta av alla de fördelarna och alla Loomis styrkor.

Hur ser utvecklingen och utrullningen av SafePoint ut i Europa?

Utvecklingspotentialen för Safe-Point i Europa bedöms som stor. Givet att många länders standard skiljer sig åt behöver vi utveckla koncept som täcker de behov som finns i de olika länderna. Det gör vi med en produktportfölj, med allt från enklare till mer avancerade helhetslösningar.

Segment USA

Loomis fortsätter att investera i moderna uppräkningscentraler, fordon och innovativa lösningar för att ständigt utveckla tjänsteerbjudandet och på så sätt ta ytterligare marknadsandelar. Kunderna efterfrågar i allt högre utsträckning kvalitet och säkerhet vilket gynnar Loomis som är en högkvalitativ marknadsledare.

Med cirka 30 procent av marknaden är Loomis marknadsledare inom värdehantering i USA. Genom effektiviseringar och fortsatt fokus på kvalitet fortsätter verksamheten i USA att utvecklas väl med en organisk tillväxt om 6 procent under 2017.

SafePoint bidrar till hög tillväxt

Kontanter utgör det främsta betalningsmedlet i USA vilket gör att efterfrågan på värdetransporter (CIT) är stor. Kostnadsmedvetenhet hos såväl banker som detaljhandeln driver utvecklingen till att banker i allt högre utsträckning outsourcar sin kontanthantering (CMS). Bankerna vill kunna fokusera på den egna kärnverksamheten och sänka sina kostnader för kontanthantering. Loomis bedöms ha cirka en tredjedel av marknaden för outsourcad kontanthantering i USA. Den totala marknaden bedöms emellertid växa och Loomis uppskattar möjligheterna att ta ytterligare marknadsandelar som goda.

Kvalitet och säkerhet allt mer prioriterat

Kvalitet och säkerhet i utförandet av värdehanteringstjänster efterfrågas i allt högre utsträckning av framförallt banker på den amerikanska marknaden. Det gynnar Loomis som tagit positionen som högkvalitativ marknadsledare i en bransch som historiskt främst konkurrerat genom pris.

Arbetet med att förbättra och säkra kvaliteten pågår ständigt. Detta görs bland annat genom ett arbetssätt som Loomis kallar Go Green, och som utgår från principen Measure, Monitor, Manage, vilket betyder att kvalitet mäts och utifrån det genomförs åtgärder utifrån behov. Go Green bygger på att bankerna mäter och rapportera hur Loomis fullföljer sitt uppdrag. Informationen från bankerna kompletteras med Loomis egna data över kvalitet som därefter sammanställs och bryts ner på flera nivåer. Det här ger Loomis verktyg att löpande följa upp Loomis kvalitetsmål och ett verktyg för att kontinuerligt förbättra kvaliteten. Go Green har använts för CMS under de senaste fyra åren och kommer under 2018 även utgöra ett viktigt mätverktyg för CIT. Go Green är även en del av utvärderingsunderlaget för alla högre chefers årliga bonus.

SafePoint fortsätter att öka

Loomis goda relationer till de amerikanska bankerna är en konkurrensfördel även när det gäller erbjudandet till detaljhandeln. Med Loomis egenutvecklade koncept SafePoint kan Loomis erbjuda en smart helhetslösning med lägre risk, förbättrat kassaflöde, minskat svinn och lägre kostnader. För Loomis innebär SafePoint en kapacitetsoptimering och förenklar planeringen av hämtning av kontanter. Det bidrar till högre effektivitet i verksamheten och därmed förbättrad lönsamhet.

Flera versioner av storleksanpassade modeller av SafePoint har tagits fram för att tillgodose behoven i flera segment, vilket innebär att Loomis kan erbjuda tjänsten till fler aktörer inom detaljhandeln. Flera användarvänliga tjänster utvecklas löpande för att möta kundernas behov av helhetslösningar.

Loomis har avtal för SafePoint med över 200 banker i USA vilket innebär att Loomis kan erbjuda SafePoint med automatisk kontoinsättning till kunderna utan att de behöver byta bank. Under 2017 har det totala antalet installerade SafePoint-enheter ökat till cirka 23 000 enheter jämfört med drygt 19 000 föregående år. Tillväxtpotentialen för SafePoint är fortsatt mycket god och i dagsläget uppskattas marknadspenetrationen uppgå till maximalt 15 procent.

Under 2017 stod värdetransporter för 67 procent av Loomis intäkter i USA och kontanthantering stod för 33 procent.

Lars Blecko Regionchef USA Vilka generella trender ser ni på den amerikanska marknaden? Många banker har fortfarande stora valv, det betyder att det finns stor potential för en aktör som Loomis. Kvalitet fortsätter att efterfrågas i allt högre utsträckning av bankerna. Vi har de senaste åren sett en förändring i branschen där vi gått från att främst konkurrera om pris, men där kvalitet och säkerhet nu prioriteras allt högre.

Kvalitet får kosta. Det här är en positiv utveckling för branschen och inte minst för Loomis som är en aktör som står för hög kvalitet kombinerat med hög säkerhet.

Vilka är Loomis främsta fokus i USA framåt?

Vi kommer att fortsätta att kontinuerligt förbättra kvaliteten i våra erbjudanden. Det är genom vårt målinriktade kvalitetsarbete som vi fortsätter att växa. Vårt SafePointkoncept är framgångsrikt med hög tillväxtpotential. Under året installerade vi cirka 4 000 nya enheter i USA och det är viktiga nycklar till fortsatt tillväxt och förbättrat resultat.

Segment International

Loomis International är en ledande leverantör av internationell värdehantering. Via ett världsomspännande nätverk av egna kontor, partners, underleverantörer och agenter, erbjuder Loomis helhetslösningar för internationell transport, hantering och förvaring av ädelmetaller, utländska valutor, diamanter och smycken över hela världen.

Internationella helhetslösningar

Loomis internationella värdehanteringsverksamhet innebär att Loomis, utöver att hämta och leverera kontanter och värdeföremål inom ett nationellt område, erbjuder helhets- och värdeadderande lösningar för internationella kunder. Det betyder att Loomis projektleder hela värdekedjan. Loomis erbjuder kunder i gruvindustrin, raffinaderier, grossister och banker internationella transporter (VIT), bistår med tillfällig eller långvarig förvaring med hög säkerhet (VIS) och slutligen levererar värdeföremålet till slutmottagaren.

En global marknad

I takt med ökad globalisering blir allt fler affärsrelationer och tillverkningsprocesser internationella och mer komplexa. På sådana marknader krävs högkvalitativa och pålitliga logistik- och förvaringslösningar. Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning individuella kundanpassade helhetslösningar för internationella transporter med en kontaktperson, ett kontrakt och en försäkring, samt en garanti att produkterna hämtas och levereras på rätt plats, vid rätt tidpunkt. Loomis International erbjuder sådana specifika anpassade helhetslösningar.

En ökad globalisering innebär också att användningen av utländska valutor ökar. För Loomis, som hanterar och transporterar kontanter av utländsk valuta till och från banker och centralbanker, innebär det fler internationella uppdrag. Oavsett ekonomiskt marknadsläge är utsikterna goda för Loomis International. Volatilitet i metallpriser, efterfrågan på utländsk valuta och ökad turism bidrar positivt till Loomis affär.

Kontor i flera av världens viktigaste marknadsnav

Loomis Internationals kontor är placerade i världens finansiella centrum och logistikhubbar för att säkerställa närhet till kunder, handelskontor och beslutsfattare. Verksamheten har en mycket stark position i USA och i Europa, framförallt i Schweiz och Storbritannien. Utöver fortsatt god tillväxt på dessa marknader spår Loomis en god tillväxtpotential i Mellanöstern och Asien med kontoren i Dubai, Hongkong, Shanghai och Singapore som marknadsnav.

Urs Röösli Regionchef Loomis International

Vilka faktorer påverkar möjligheten för Loomis att fortsätta växa inom segmentet International? Marknaden för internationell värdehantering gynnas långsiktigt av en starkt tilltagande globalisering med ökad rörlighet. Vi ska fortsätta att

utveckla vårt globala nätverk av logistikhubbar och finnas nära våra kunder, det möjliggör att erbjuda flexibla och effektiva kundanpassade lösningar för transport av värdefullt gods från dörr till dörr.

En del av Loomis uppdaterade strategi är att förflytta sig högre upp i kundernas värdekedja. Vad betyder det för segmentet International?

Vi ska fortsätta erbjuda individuella kundanpassade helhetslösningar för internationella transporter. Det gör vi genom att anpassa och effektivisera våra logistikplattformar till skalbara lösningar som integreras med andra delar av verksamheten. Vi kommer också att bredda vårt erbjudande. Ett exempel på det är förvärvet av Sequel i USA. Vi kan kombinera vår starka position i USA med ett partnerskap med Sequel som är Indiens ledande aktör inom värdelogistik. Förvärvet möjliggör att vi kan erbjuda sevicelösningar inom fler områden, vi adderar värde för våra kunder och blir i högre utsträckning en one-stop-shop.

Rollen som ett av världens ledande värdehanteringsföretag kräver ett långsiktigt ansvarstagande

Loomis medarbetare

Loomis affärsmodell bygger på en decentraliserad organisation som sätter lokalkontoren i centrum. Lokalkontorschefer och medarbetare hos de cirka 400 lokalkontor har stora befogenheter med ansvar för kundrelationer, kvalitet och lönsamhet. Det är i mötet med Loomis medarbetare som kunderna möter Loomis. I Loomis decentraliserade och riskutsatta verksamhet är medarbetarnas förmåga att arbeta utifrån värderingar, uppförandekod och Loomismodellen avgörande för långsiktiga kundrelationer.

Loomis framgång är beroende av företagets förmåga att attrahera rätt personer och motivera dem i det dagliga arbetet. Genom att uppmuntra initiativ och engagemang, kompetensutveckla medarbetarna samt trygga en god och säker arbetsmiljö säkerställer Loomis en hållbar och lönsam verksamhet. Även ett ledarskap som ser hela värdekedjan är en grundläggande förutsättning.

Under året har den uppdaterade strategin färdigställts för de kommande fyra åren och HR-organisationen har varit aktiv i det arbetet. Implementeringen har påbörjats och kommer att fortsätta under 2018.

Loomismodellen ger vägledning

En högt decentraliserad organisation som Loomis kräver tydliga koncernövergripande principer och processer för hur verksamheten ska bedrivas och organiseras. Därtill är hög etik och moral avgörande för att garantera högkvalitativa tjänster och bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet.

Det som binder samman verksamheten inom hela koncernen är Loomismodellen. Den vilar på tydliga koncerngemensamma grundläggande värderingar och uppförandekod. Loomismodellen är även uppbyggd kring ett antal centrala principer för hur bolaget organiserar och bedriver verksamheten med stöd av Loomis affärsprocesser. Loomismodellen är central i det dagliga arbetet och i relation till kunderna.

En utvecklad version av Loomismodellen som är i linje med den nya strategin kommer att presenteras under 2018. Den nya versionen av modellen kommer säkra de centrala delarna i framgångsreceptet, dels också för att utveckla och stimulera nya förmågor, samarbete mellan marknader inom koncernen, samt innovation och intraprenörskap.

Loomis värderingar

Loomis bedriver verksamheten utifrån de grundläggande värderingarna "People, Service och Integrity". För Loomis innebär det att utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt. Det innebär också att eftersträva mycket hög kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar, samt att utföra arbetet med ärlighet och vaksamhet och med hög etik och moral. Loomis säkerställer det genom program för samtal och övningar i praktisk etik men även genom Integrity Line. Integrity Line är ett internt rapporteringsverktyg som alla medarbetare i koncernen kan använda för att anonymt rapportera beteenden som misstänks strida mot Loomis värderingar och uppförandekod.

Förtroende och kvalitet

Medarbetarnas professionella kompetens och deras förmåga att bygga förtroende hos Loomis kunder är avgörande för bolagets verksamhet. Framgången ligger i ett starkt erbjudande med hög

Vad skulle du säga är framgångsfaktorerna för Loomis HR-arbete?

HR är en integrerad del i Loomis affärsmodell och vi arbetar strukturerat med koncerngemensamma processer i alla länder. Vår förmåga att omvandla värderingar i form av attityd, bemötande och kompetens till hållbara och långsiktiga kundrelationer är avgörande. I vår riskutsatta verksamhet är kundernas förtroende avgörande och vi måste varje dag visa att vi förtjänar det. Det här är ett kontinuerligt arbete som vi hela tiden aktivt utvecklar och förbättrar.

Vad är fokus inför 2018?

Under året kommer vi presentera en uppdaterad version av Loomismodellen. Det här är en modell för hur Loomis verksamhet bedrivs och ett mycket viktigt verktyg för det dagliga arbetet, inte minst i mötet med kunder. Under 2018 kommer samtliga medarbetare att få ta del av den nya versionen som kommer bidra till att vi skapar de bästa förutsättningar för en hållbar och lönsam verksamhet. Vi kommer även att intensifiera vårt sociala ansvar i de samhällen vi verkar genom att lansera Loomis Care. Det är ett samarbete med SOS Barnbyar med syfte att förebygga kriminalitet och bidra till bättre föräldrarvård i de länder som Loomis har verksamhet.

kvalitet i kombination med att koncernens gemensamma värderingar återspeglas i kontakten med kunderna. För Loomis handlar det bland annat om att i kundkontakten fokusera på problemlösning, engagemang, "gå den extra milen" samt hög etik och moral.

En av de koncerngemensamma processerna som utgör Loomismodellen är HR-processen. Genom att HR är en integrerad del av affärsmodellen har Loomis skapat de bästa förutsättningarna för det kontinuerliga arbetet med att stärka kundernas förtroende och vårda kundrelationerna.

Implementering av uppförandekoden fortsätter

Värderingarna är starkt kopplade till Loomis uppförandekod som innebär att varje medarbetare på Loomis ska bidra till att Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare, bidra till att minska verksamhetens miljöpåverkan och aldrig acceptera oetiskt beteende. Loomis har under 2017 uppdaterat och reviderat uppförande koden och påbörjat implementeringen.

Under året har ett globalt nätbaserat utbildnings- och träningsprogram påbörjats för att möjliggöra en effektivare utbildning av uppförandekoden och andra policydokument. Loomis kallar det Loomis Academy. Ambitionen är att alla medarbetare inom Loomis ska genomgå utbildningen i syfte att säkerställa att alla medarbetare inom Loomis inte endast lever upp till kundkrav, utan överträffar deras förväntningar samt tryggar konkurrenskraft för framtida marknadsutveckling.

Koncerngemensamma HR-processer

Som serviceföretag är Loomis framgång i stor utsträckning beroende av medarbetarnas insatser. Deras yrkeskompetens och förmåga att bygga förtroende bland Loomis kunder är avgörande för verksamheten. Loomis lägger därför stor vikt vid att både attrahera och rekrytera rätt medarbetare, samt att utveckla och behålla medarbetarna inom koncernen. För att säkerställa det har Loomis fastställt koncerngemensamma processer för rekrytering, lönesättning, medarbetarundersökningar samt för utvärdering och uppföljning.

Även för ledarskapsutveckling och successionsplanering finns tydliga riktlinjer för att säkerställa att det finns rätt ledarskapsförmågor lokalt utifrån de affärs- och marknadskrav som varje land har att hantera. En av flera viktiga ledarförmågor är förståelse och förmågan att på ett framgångsrikt sätt arbeta enligt Loomismodellen. Dessutom förväntas chefer inom Loomis säkerställa kontinuitet och minimera risk genom att planera för efterträdare för roller av särskild betydelse. Processen fokuserar på att identifiera, motivera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare som anses ha förmågan, engagemanget och kompetensen att arbeta i nyckelpositioner.

Under året har även en metod och arbetsprocess kopplat till Loomis kommande förvärv utvecklats. Vilket innebär att nyckelpersoner i de bolag som Loomis förvärvar genomgår process där kompetens och andra relevanta faktorer analysera och identifiera för att säkerställa att personerna ifråga får rätt roll på Loomis.

Loomis uppförandekod

Varje medarbetare på Loomis ska bidra till att Looms ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare, bidra till att minska verksamhetens miljöpåverkan och aldrig acceptera oetiskt beteende.

People

Loomis ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt

Service

Loomis ska eftersträva mycket hög kvalitet, innovationsförmåga, mervärde för kunder och att överträffa kundens förväntningar

Integrity

Loomis utför arbetet med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral

Loomis medarbetare 37

varav 31% är kvinnor och 69% är män.

Hållbarhet

Rollen som ett av världens ledande värdehanteringsföretag kräver ett långsiktigt ansvarstagande. För Loomis är detta ansvarstagande att skapa bestående värden för kunder, medarbetare och ägare – idag och i framtiden. Dessa värden ryms inom framförallt tre områden som samtliga behöver balanseras för att långsiktig hållbarhet ska uppnås; ekonomiskt ansvar, hänsyn till miljön samt sociala villkor och förhållanden.

Under 2017 har Loomis utvecklat ett medvetet och strukturerat sätt att arbeta med hållbarhet. En plattform är lagd för hur arbetet ska bedrivas och vilka mål som ska uppnås, under perioden 2018- 2021. Vid sidan om den gemensamma målsättningen fortsätter Loomis att uppmuntra lokala initiativ som stödjer bolagets värdering och bidrar till utveckling av nyckelkompetenser och ledarskap, minskad miljöpåverkan samt hög etik och moral.

Loomis hållbarhetsrapport finns i sin helhet på www.loomis.com. Den är indelad i fyra delar – medarbetare, sociala rättigheter, motverkande av korruption och miljö. Här följer en sammanfattning av dess innehåll.

Medarbetare

Loomis uppgift är att ta över kundernas risker förknippade med att hantera, transporter och förvara kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål. Att minimera och identifiera risker i samtliga delar av verksamheten är ett kontinuerligt och omfattande arbete, vars resultat har en stor påverkan och får konsekvenser för Loomis medarbetare och även för samhället i stort. Loomis ansvar omfattar en hög säkerhet och att minska riskerna i arbetet. Loomis bedriver ett omfattande proaktivt arbete för att säkerställa medarbetarnas säkerhet.

Mål

Noll arbetsplatsskador.

KPI för att mäta resultat och utveckling Antal arbetsplatsrelaterade skador.

Medarbetarattityd: Andel av medarbetarnas skattning av påståendet: Loomis processer och rutiner är utformade i syfte att upprätthålla säkerheten för mig i verksamheten.

Trafiksäkerhet: Antal trafikolyckor/antal kilometer körda med bil. Mäts i procent.

Sociala rättigheter

Som serviceföretag är Loomis framgång i stor utsträckning beroende av medarbetarnas insatser. Deras yrkeskompetens och förmåga att bygga förtroende hos kunderna är avgörande för verksamheten. Loomis strävar efter att skapa en säkrare arbetsplats och inspirerande arbetsmiljö för hela koncernen för att attrahera och behålla kompetent personal.

Mål

Att vara en rättvis och jämställd arbetsgivare.

KPI för att mäta resultat och utveckling

Medarbetarattityd: Andel (%) av anställda som instämmer i uttalandet: "På Loomis behandlas vi rättvist oavsett ålder, etnicitet, kön, sexuell läggning eller funktionshinder".

Medarbetarattityd: Medarbetarnas skattning av påståendet: "Jag anser att Loomis är en jämställd och ansvarsfull arbetsgivare".

Kundattityd: Kundernas skattning av påståendet: "Jag anser att Loomis är en jämställd arbetsgivare och en ansvarsfull arbetsgivare och samhällsaktör".

Motverkande av korruption

Loomis bedriver verksamhet där korruption och bestickning har identifierats som riskmoment genom hela värdekedjan. Med ansvar för kontanthantering och värdetransporter i samhället finns krav på ett effektivt och säkert flöde, men även att bolaget aldrig accepterar oetiskt beteende. Loomis Code of Conduct och policy mot mutor och bestickning fungerar vägledande i det dagliga arbetet och i det proaktiva arbete som bedrivs för att motverka all form av oetiskt beteende.

Mål

Nolltolerans av oetiskt beteende.

KPI för att mäta resultat och utveckling Kundattityd: Kundernas skattning av påståendet: Loomis är en ansvarsfull och pålitlig leverantör.

Process: 100 % uppföljning på alla anmälningar om oetiskt beteende.

Process: Andel (%) anställda som årligen tar den digitala kursen i Code of Conduct och anti-korruption.

Miljö

Loomis påverkan på miljön sker främst i form av koldioxidutsläpp och kommer till största del från verksamhetens fordonstransporter och användningen av fossila bränslen. Användning av plastpåsar för förvaring av mynt och kontanter samt energianvändning i lokaler bidrar också till koldioxidutsläpp. Loomis miljöarbete koncentrerar sig därför främst till att minska de totala koldioxidutsläppen med hjälp av effektivare transporter, ökad andel återvunnen plast samt smartare lösningar för energiförbrukning.

Mål

Minska Loomis totala koldioxidutsläpp respektive fossil plastanvändning med 30 procent till 2021.

KPI för att mäta resultat och utveckling Koldioxidutsläpp: Förändring (%) av den totala fordonsflottans utsläpp CO2 gram/ driftsvolym.

Återvunnet material: Förändring (%) i mängd återvunnen plast/ total plastanvändning.

Energianvändning: Förändring (%) i energiförbrukning/m2 .

Loomis transporterar, hanterar och förvarar kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål världen över

Riskhantering har hög prioritet på Loomis

Loomis verksamhet handlar om att ta över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och förvara kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål. Det är ett betydelsefullt uppdrag som anförtros Loomis. En proaktiv riskhantering på alla nivåer och i samtliga delar av verksamheten är därför väsentlig.

Loomis tjänsteområden värdetransporter, kontanthantering och internationell värdehantering är direkt förknippade med ett antal risker. Förutom rena personskador finns det också risker att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen. Loomis har genomfört ett systematiskt, omfattande och kontinuerligt arbete under ett flertal år för att säkerställa en effektiv riskhantering.

Riskprocess

Loomis riskhantering bygger på en väl beprövad process för att systematiskt inventera, klassificera, hantera och förebygga olika typer av risker i verksamheten.

Risker följs upp löpande

Med tanke på den risk som värdehantering innebär, är risk- och säkerhetsutvärdering ett självklart moment i varje ny affär. I varje affär vägs risk mot lönsamhet. När en identifierad risk accepterats, följs den upp löpande eftersom förutsättningarna kan variera över tid.

Loomis har etablerade verktyg och processer för att identifiera, vidta åtgärder och följa upp risker. Riskerna värderas efter två kriterier; dels efter hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa, dels efter hur allvarliga konsekvenserna för verksamheten blir, om händelsen skulle inträffa.

Central styrning och lokalt ansvar

Loomis har sammanlagt cirka 150 personer som arbetar med operationell riskhantering på koncern-, region- och landsnivå. Riskhanteringen styrs centralt från koncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete. Loomis har en decentraliserad organisation där ansvaret för den dagliga verksamheten ligger på lokalkontoren. Det inkluderar även kontrollfunktioner och operationellt ansvar för riskhantering.

Rapportering och uppföljning

Arbetet med att identifiera risker och att säkerställa att dessa hanteras, sker ute i länderna utifrån riktlinjer från koncernen. Planerna följs systematiskt upp i varje region och land. Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" för att åstadkomma förbättringar och för att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis för också en regelbunden dialog med externa säkerhetsexperter för att vidareutveckla koncernens riskhantering.

Nya mål för en säkrare arbetsplats

Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus för riskhanteringen. Medarbetare som på olika sätt hanterar kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål arbetar enligt noggranna säkerhetsrutiner för att minimera riskerna som de kan utsättas för. Loomis bedriver ett omfattande proaktivt riskarbete. Etik och värderingar samt tydliga rutiner i utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En fortlöpande aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella incidenter kan föregripas. Det betyder både en säkrare arbetsplats för Loomis anställda och en större trygghet för kunderna.

Medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Fokus på att rekrytera rätt personal och bra utbildningsprogram är andra sätt för Loomis att minimera risker.

Mål

Loomis accepterar bara kontrollerbara risker och strävar efter att förhindra personskador, ekonomiska förluster och att minimera de risker som identifierats.

Riskstrategi

Koncernens strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer: Ingen förlust av liv och balans mellan rånoch stöldrisk samt lönsamhet.

Loomis uppdrag är att ta över delar av kundernas risker, hur säkerställer ni det förtroendet? Vi har en stark organisation som arbetar med operationell riskhantering från koncern- till landnivå. Riskhanteringen styrs centralt med gemensamma riktlinjer, processer och verktyg för att säkerställa att riskarbetet är en integrerad del av det dagliga arbetet. Men det är varje lokalkontorschef som "äger" sina risker. Det är viktigt. Det är hon eller han som känner de lokala förutsättningarna bäst, känner kunder-

na, den lokala miljön och därmed har en bättre förståelse än någon annan vilka riskerna är och hur de ska hanteras. Det är en viktig princip i Loomis.

Vilka är det viktigaste faktorerna för en effektiv riskhantering?

Att aldrig tillåta sig att bli nöjd! Den där känslan av att nu har jag allt under kontroll är farlig. För att undvika det måste man kontinuerligt och systematiskt arbeta för att upprätthålla en effektiv riskhantering. På Loomis arbetar vi proaktivt med att identifiera risker, värdera dem, hantera dem och att följa upp. Vi har strukturer för erfarenhetsutbyte och fungerande processer för att

hela tiden utveckla riskarbetet. Vi får aldrig bli nöjda.

Det är också viktigt att riskhanteringen är en integrerad del av verksamheten. Det säkerställer vi genom Loomismodellen. Att Loomis medarbetare kontinuerligt arbetar proaktivt samt identifierar, bedömer, hanterar och följer upp risker. Likaså sker ett fortlöpande erfarenhetsutbyte. Vi har löpande genomgångar, arrangerar workshops och andra övningar för att utveckla riskarbetet.

Aktien

Loomis B-aktie noterades den 9 december 2008 på Nasdaq Stockholm. Sedan den 1 januari 2015 handlas aktien på Nordic Large Cap-listan.

Kursutveckling för Loomis och börsen

Under 2017 steg Loomisaktien i värde och ökade med 27 procent till 344,60 SEK. Lägsta slutkurs noterades den 23 januari med 253,10 SEK och högsta slutkurs den 4 december med 350,60 SEK. Börsvärdet för samtliga Loomisaktier uppgick vid årsskiftet till 25 941 MSEK (20 408). Stockholmsbörsen (OMXSPI) steg under 2017 med 3,9 procent.

Totalavkastningen för Loomis, det vill säga kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning om 8,00 SEK (7,00), uppgick till 30,0 procent (5,6) under 2017. Totalavkastningen för Nasdaq Stockholm, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, uppgick under 2017 till 13,2 procent.

Omsättning

Under 2017 svarade Nasdaq Stockholm för 34 procent (37) av omsättningen och resterande omsättning skedde på andra marknadsplatser där BATS var den största.

Under 2017 omsattes totalt 118,9 miljoner (119,4) Loomisaktier på Nasdaq Stockholm och övriga marknadsplatser. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 473 834 aktier per dag (471 818). Omsättningshastigheten i B-aktien uppgick till 165 procent (166) under 2017.

Aktiekapital

Vid utgången av 2017 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 376 MSEK fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 71,9 miljoner B-aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5 SEK samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid årets slut till 93,54 SEK (88,36).

Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2017 uppgick till 53 797 stycken.

Utdelning och utdelningspolicy

Loomis ska ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Samtidigt har styrelsen att anpassa utdelningsnivån till bolagets strategi, finansiella ställning, andra finansiella mål och risker som styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovanstående, motsvara cirka 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt. För räkenskapsåret 2017 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 9,00 SEK (8,00) per aktie. Förslaget motsvarar cirka 47 procent (48) av resultat per aktie och en direktavkastning beräknat på börskursen vid årsskiftet på cirka 3 procent (3).

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2017 till 14 425 (14 451). De tio största ägarna kontrollerade vid årsskiftet 59,2 procent (62,8) av rösterna och 42,4 procent (47,6) av kapitalet. Loomis röststarkaste ägare, Investment AB Latour, genom Latour Förvaltning AB, och Melker Schörling AB, kontrollerade tillsammans 32,3 procent (32,3) av rösterna och 4,6 procent (4,6) av kapitalet. Svenska ägare kontrollerade tillsammans 50,4 procent (50,9) av rösterna och 30,1 procent (30,8) av kapitalet, medan det utländska ägandet uppgick till 49,6 procent (49,1) av rösterna och 69,9 procent (69,2) av kapitalet.

Index, kortnamn och ISIN-kod

Loomis B-aktie noterades den 9 december 2008 på Nasdaq Stockholm, på Nordic Mid Cap-listan i sektorn Industrivaror och Tjänster. Sedan 2008 har Loomis börsvärde ökat från 4 miljarder SEK till 26 miljarder SEK. Från och med den 1 januari 2015 handlas aktien på Nordic Large Cap-listan. Aktien handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden är SE0002683557.

AKTIEKURSUTVECKLING 2009–2017

STÖRSTA ÄGARE DEN 31 DECEMBER 2017

NAMN	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
Latour Förvaltning AB	2 528 520	–	3,4	23,8
Melker Schörling AB	900 000	–	1,2	8,5
BlackRock	–	7 548 188	10,0	7,1
SEB Fonder	–	4 681 299	6,2	4,4
Capital Group	–	3 698 042	4,9	3,5
Didner & Gerge Fonder	–	3 293 934	4,4	3,1
Swedbank Robur Fonder	–	3 040 142	4,0	2,9
Norges Bank	–	2 315 082	3,1	2,2
Vanguard	–	2 240 310	3,0	2,1
Fidelity	–	1 692 367	2,2	1,6
De 10 största ägarna	3 428 520	28 509 364	42,4	59,2
Övriga ägare	–	43 341 945	57,6	40,8
TOTALT	3 428 520	71 851 3091)	100,0	100,0

1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2017.

Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.

ÄGARSTRUKTUR DEN 31 DECEMBER 2017

ANTAL AKTIER	Antal aktieägare	Andel av totalt kapital, %	Andel av totala röster, %
1–1 000	13 816	2,2	1,5
1 001–5 000	379	1,1	0,7
5 001–10 000	53	0,5	0,4
10 001–100 000	100	4,6	3,3
100 001–	77	91,6	94,1
TOTALT	14 425	100,0	100,0

Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.

NYCKELTAL

	2017	2016
Resultat per aktie före utspädning, SEK	18,99	16,73
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	18,99	16,73
Utdelning, SEK	9,002)	8,00
P/E-tal	18,1	16,2
Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK	93,54	88,36
Börskurs den 31 december, SEK	344,60	271,10

1) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgick till 75 226 032 stycken. Antal B-aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st.

2) Föreslagen utdelning är 9,00 SEK per aktie. Vid utgången av 2017 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till 2,6 procent.

Bolagsstyrning

Det primära målet för Loomis bolagsstyrning är att skapa tydliga mål, strategier och värderingar som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker samtidigt som de utgör en bra grund för att skapa värde och tillgodose avkastningskrav på investerat kapital. För att kunna uppnå detta har Loomis skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning.

Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning

Loomis AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 2008 är noterat på Nasdaq Stockholm. Utöver de regler som följer av lag eller annan författning tillämpar Loomis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen 6 kap. 6 § och kapitel 10 i Koden. Koden, som finns tillgänglig på www.bolagsstyrning. se, bygger på principen "följ eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men då redovisa avvikelsen och ange skälen till denna samt beskriva den lösning som har valts i stället. Under 2017 har Loomis följt Koden i alla avseende med undantag för punkterna 2.4 och 9.7.

Enligt punkt 2.4 i Koden ska valberednings ordförande inte utgöras av styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot. Ordförande i Loomis ABs valberedning, Jan Svensson, är även styrelseledamot vilket därmed avviker mot vad Koden anger. Anledningen till att Jan Svensson utsetts till valberedningens ordförande är att det kan anses vara ett naturligt val med hänsyn tagen till Loomis ABs ägarstruktur. Jan Svensson är vd och koncernchef för Investment AB Latour som, genom Latour Förvaltning AB, är en av Loomis två röststarkaste huvudägare.

Den andra avvikelsen avser kodregel 9.7 vilken anger att för aktierelaterade incitamentsprogram ska intjänandeperioden alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en aktie får förvärvas inte understiga tre år. Loomis incitamentsprogram, som beskrivs på sidan 59 under rubriken "övriga väsentliga händelser under året", innebär att aktier förvärvas till marknadspris för del av tilldelad bonus. Dessa aktier tilldelas de anställda nästkommande år i fall de kvarstår i anställning inom koncernen. Eftersom programmet ersätter ett kontantbaserat system med omedelbar utbetalning och inte är beviljat som en ytterligare ersättning utöver befintligt bonussystem anser styrelsen att tvåårsperioden från programmets start till aktiernas tilldelning är välmotiverat och rimligt för att uppfylla syftet med programmet.

Aktieägare

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas. Samtliga i aktieboken registrerade aktieägare som har anmält deltagande i tid har rätt att delta på stämman och rösta för samtliga sina aktier. Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara kan låta sig företrädas genom ombud.

Loomis AB:s aktiekapital bestod per den 31 december 2017 av 3 428 520 stycken A-aktier och 71 851 309 stycken B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Loomis AB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2017 framgår av nedanstående tabell.

STÖRSTA AKTIEÄGARE DEN 31 DECEMBER 2017 ANDEL

	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Röster, %	Kapital, %
Latour Förvaltning AB	2 528 520	–	23,8	3,4
Melker Schörling AB	900 000	–	8,5	1,2
BlackRock	–	7 548 188	7,1	10,0
SEB Fonder	–	4 681 299	4,4	6,2
Capital Group	–	3 698 042	3,5	4,9
Didner & Gerge Fonder	–	3 293 934	3,1	4,4
Swedbank Robur Fonder	–	3 040 142	2,9	4,0
Norges Bank	–	2 315 082	2,2	3,1
Vanguard	–	2 240 310	2,1	3,0
Fidelity	–	1 692 367	1,6	2,2
De 10 största ägarna	3 428 520	28 509 364	59,2	42,4
Övriga utländska ägare	–	35 152 616	33,1	46,7
Övriga svenska ägare	–	8 189 329	7,7	10,9
TOTALT	3 428 520	71 851 3091)	100,0	100,0
1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2017.

Organisation av bolagsstyrning

Årsstämma

Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålls en gång per år för att bland annat behandla följande:

Ändringar i bolagsordningen
Val av styrelse och styrelsens arvode
Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
Val av revisorer
Fastställelse av resultat- och balansräkning
Disposition av bolagets vinst eller förlust
Beslut om riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare och
Beslut om införande av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram

Årsstämman 2017 i Loomis AB (publ) hölls den 4 maj 2017 i Stockholm. Närvarande aktieägare, personligen eller via ombud, representerade 59,5 procent av rösterna i bolaget. Vid stämman närvarade även ledamöter ur styrelsen och koncernledningen samt huvudansvarig revisor. För ytterligare information om Loomis årsstämmor och årsstämma 2018 hänvisas till Loomis webbplats och sidan 122.

Valberedning inför årsstämman 2018

Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen, val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande årsstämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionskommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Valberedningen har i sitt arbete tilllämpat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som policy för mångfald för styrelsen. Mångfald är dock en viktig faktor vid valberedningens nomineringsarbete. Valberedningen eftersträvar kontinuerligt en jämn könsfördelning och mångsidighet vad gäller kompetens, erfarenhet och bakgrund i styrelsen vilket också återspeglas i nuvarande sammansättning. Information om vilka personer som vid årsstämman 2017 omvaldes till att ingå i Loomis valberedning finns i efterföljande tabell.

Årsstämman 2017 beslutade att, för det fall en aktieägare, som representeras av en av valberedningens ledamöter inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2018, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna för att ersätta sådan ledamot. Valberedningens sammansättning är även publicerad på Loomis webbplats. Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis AB:s valberedning. Tre valberedningsmöten har hållits under 2017.

Revisorer

Årsstämman 2017 valde PricewaterhouseCoopers AB, med Patrik Adolfson som huvudansvarig revisor, till externa revisorer för en period om ett år.

Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och vd:s förvaltning. Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionskommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionskommittén och presenterar vid styrelsemötet i samband med årsbokslutet sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom informerar revisorerna årligen styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna deltar även vid årsstämman och presenterar där sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Under året har revisorerna träffat revisionskommittén utan närvaro från bolagets ledning.

Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder.

Till revisorerna har arvode utgått enligt tabell nedan. För ytterligare, information om revisionsarvoden och övriga ersättningar, se not 10. För en mer utförlig presentation av huvudansvarig revisor Patrik Adolfson, se sidan 55.

Styrelse

Styrelsens arbetsformer och ansvar

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för organisation och förvaltning av bolaget och koncernen i enlighet med den svenska aktiebolagslagen, och utser även verkställande direktör och koncernchef samt revisions- och ersättningsutskott. Den verkställande direktören tillika koncernchefen ansvarar för att sköta den dagliga verksamheten inom bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer. Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till verkställande direktör tillika koncernchef.

Styrelsens verksamhet samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken dokumenteras i en skriftlig instruktion som fastställs minst en gång per år. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, ekonomisk rapportering, företagsförvärv och avyttringar, större investeringar, finansiering samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Instruktionen inkluderar även en arbetsordning för vd och koncernchef liksom en instruktion för finansiell rapportering.

Arbetsordningen innefattar även en instruktion om att en årlig utvärdering av styrelsens arbete ska utföras. På årsbasis besvarar samtliga styrelseledamöter ett frågeformulär som upprättats av valberedningen angående kvalitén på styrelsens arbete. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvärderingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nomineringsarbetet.

Styrelsen ansvarar vidare för att bolaget har god intern kontroll och utvärderar löpande hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Styrelsen ska se till att bolaget har formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs, detta arbete beskrivs närmare i styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering med början på sida 51.

Styrelsen har även fastställt ett antal policies för Loomis centrala områden, se vidare under avsnittet Kontrollmiljö på sid 52.

Styrelsens ordförande

Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regelverk. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och att säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden följer verksamheten genom löpande kontakter med verkställande direktören och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får tillfredsställande information och beslutsunderlag. Ordföranden tillser även att den ovan nämnda årliga utvärderingen av styrelsens och verkställande direktörens arbete genomförs. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens sammansättning

Loomis styrelse ska bestå av minst fem och högst tio stämmovalda ordinarie ledamöter, utan suppelanter. Därtill kan styrelsen bestå

VALBEREDNING

VALBERENINGS MEDLEM	Företräder	Nyval/ omval	Oberoende mot större aktieägare
	Jan Svensson (ordf) Investment AB Latour	Omval	Nej
Mikael Ekdahl	Melker Schörling AB	Omval	Nej
Marianne Nilsson	Swedbank Robur fonder Omval		Ja
Johan Strandberg	SEB Fonder	Omval	Ja
Henrik Didner	Didner & Gerge fonder	Omval	Ja

ARVODE REVISION	KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2017	2016	2017	2016
Revisionsuppdraget (varav moderföretagets revisor)	13 (4)	13 (4)	3 (3)	3 (3)
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget (varav moderföretagets revisor)	1 (1)	1 (1)	1 (1)	1 (1)
Skatterådgivning (varav moderföretagets revisor)	0 (0)	0 (0)	0 (0)	0 (0)
Övriga tjänster (varav moderföretagets revisor)	0 (0)	0 (0)	0 (0)	0 (0)
SUMMA PWC	15	15	4	4
Övriga revisorer - Revisionsuppdrag	1	1	–	–
SUMMA	16	16	4	4

av två arbetstagarrepresentanter och två suppleanter för dessa. För uppgifter om Loomis styrelseledamöter se tabellen nedan samt sidorna 54-55.

Styrelsen ska sammanträda minst fem gånger per år, inklusive ett konstituerande sammanträde efter årsstämman, och därutöver när situationen så påkallar. Vid varje styrelsemöte deltar även ekonomi- och finansdirektören samt, i egenskap av styrelsens sekreterare, advokaten Mikael Ekdahl. I det fall koncernchefen ej är styrelseledamot närvarar även koncernchefen vid varje styrelsemöte. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, tjänstemän från koncernen. För information om styrelseledamöternas närvaro vid styrelsemöten se tabell nedan.

Oberoende

Fem av sex styrelseledamöter valda av årsstämman 2017 betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Tre av sex på årstämman 2017 valda styrelseledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således Loomis bedömning att styrelsesammansättningen i Loomis AB under året uppfyllt de krav på oberoende som uppställs i Koden. För information om vilka styrelseledamöter som anses vara oberoende i förhållande större aktieägare respektive bolaget, se tabellen nedan.

Samtliga av stämman valda styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. Se vidare sidorna 54-55.

Styrelsens arbete under 2017

Under helåret 2017 höll styrelsen totalt tolv möten varav ett konstituerande möte.

Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:

Strategi för verksamheten
Delårsrapporter och årsredovisning
Presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2018 samt fastställande av budget för 2018
Investeringar samt förvärv och avyttring av verksamheter
Riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personalfrågor
Frågor rörande intern kontroll
Revisionsfrågor
Finansieringsfrågor och
Årlig utvärdering av styrelsens arbete

Revisionskommittén

Styrelsen har tillsatt en revisionskommitté bestående av tre styrelseledamöter med instruktion att granska alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen samt att ge rekommendation avseende fastställelse. Revisionskommitténs arbete omfattar även ett fokus på riskhantering i samband med uppräkningsverksamheten och att skapa riskmedvetenhet i koncernen. Arbetet regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs uppgifter är bland annat att:

Följa upp bolagets ekonomiska rapportering
Följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning
Följa upp revisions- och redovisningsfrågor och
Utvärdera och följa upp revisorernas oberoende

Revisionskommittén är ett oberoende organ. Ovanstående frågor har beretts och presenterats inför styrelsens beslutsfattande. Under året har styrelseledamöterna Cecilia Daun Wennborg (ordförande), Ingrid Bonde och Gun Nilsson (från 4 maj 2017) ingått i revisionskommittén. Alla tre betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Vid revisionskommitténs möten närvarar normalt även bolagets revisorer, vd och koncernchef, ekonomi- och finansdirektör samt ansvarig för Financial Control & Treasury. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, andra tjänstemän från koncernen. Under 2017 hade kommittén totalt fyra möten.

Ersättningskommittén

Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga ersättningar, optioner, pensioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill har ersättningskommittén till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare och att följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

STYRELSELEDAMOT	Invald	Styrelse arvode1) (SEK)	Kommitté arvode1) (SEK)	Styrelse möten (12 totalt)	Ersättnings kommitté (3 totalt)	Revisions kommitté (4 totalt)	Oberoende mot större aktieägare	Oberoende mot bolaget
Alf Göransson (ordf)	2007	800 000	100 000	12	3	–	Nej	Ja
Patrik Andersson (Vd)	2016	–	–	12	–	4	Ja	Nej
Ingrid Bonde	2013	350 000	100 000	12	–	4	Ja	Ja
Cecilia Daun Wennborg	2013	350 000	200 000	12	–	4	Ja	Ja
Jan Svensson	2006	350 000	50 000	12	3	–	Nej	Ja
Gun Nilsson2)	2017	350 000	100 000	9	–	2	Nej	Ja
Jörgen Andersson3)	2017	–	–	9	–	–
Sofie Nordén3)	2017	–	–	9	–	–

1) Arvoden beslutade av årsstämman 2017. Arvoden avser ersättning under perioden mellan årsstämman 2017 och årsstämman 2018. För kostnadsförda arvoden under 2017, se not 11.

2) Gun Nilsson valdes in i styrelsen vid årsstämman den 4 maj 2017.

3) Jörgen Andersson och Sofie Nordén har ingått i styrelsen sedan juli 2017.

årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Alf Göransson (ordförande) och Jan Svensson. Under 2017 hölls tre möten i ersättningskommittén.

Loomis koncernledning

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att den löpande verksamheten i Loomis bedrivs i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen för Loomis AB samt att riskhantering, styrning, organisation och processer är tillfredsställande. Koncernledningen består för närvarande av vd tillika koncernchef, regionchef USA (tillika vice vd Loomis AB), regionchef Europa, Regionchef Loomis International, koncernens ekonomioch finansdirektör, koncernens personaldirektör, koncernriskchef, Head of M&A samt koncernens strategic advisor. För ytterligare uppgifter om koncernledningen hänvisas till sidorna 56-57.

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor Ersättning till vd tillika koncernchef och övrig koncernledning utgörs av fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för vd tillika koncernchef och maximalt 80 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd tillika koncernchef och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende avtal som ingås efter årsstämman 2018, se vidare sidan 63 och för ytterligare information kring ersättning till vd och övrig koncernledning, se not 11.

Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering

Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning har styrelsen det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Loomis styrelse granskar kontinuerligt hur väl intern kontroll över finansiell rapportering och riskhantering fungerar och initierar åtgärder för att främja förbättring av intern kontroll.

Intern kontroll och riskhantering

Loomis interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är utformad för att säkerställa en hög tillförlitlighet i processerna kring upprättandet av de finansiella rapporterna samt för att säkerställa att tillämpliga redovisningskrav och andra krav på Loomis som ett noterat bolag efterlevs. Intern kontroll är en integrerad del av Loomis bolagsstyrning och innefattar även operationell riskhantering då denna är en betydande del av Loomis verksamhet. Den interna kontrollen involverar såväl styrelsen som ledande befattningshavare och övriga medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken att inte uppnå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.

Styrelsen utvärderar årligen koncernens behov av att införa en formell internrevisionsfunktion. Vid behov kan styrelsen besluta om att extra insatser ska genomföras vilka kan utföras av såväl egen personal som av extern part. Under 2017 beslöt styrelsen att engagera en extern part för att utföra specifika internrevisionsgranskningar.

Finansiell rapportering

Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll avseende finansiell rapportering drivs av koncernens och regionernas finansfunktioner. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar och ska kontrollera att koncernen har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk samt för att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Inom Loomis finns en regionstruktur som ansvarar för uppföljning och styrning av länder inom respektive region. Ansvaret för tillämpning av lagar och regler, efterlevnad av koncernens rutiner och procedurer, intern kontroll samt korrekt finansiell rapportering åligger dock respektive dotterbolag och landsledning.

Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar vidare för uppföljning av de externa revisorernas arbete. Iakttagelser och rekommendationer från de externa revisorernas arbete analyseras och diskuteras med berörda dotterbolag inom koncernen, eventuella åtgärdsplaner kommuniceras till ansvariga vilka vidtar erforderliga åtgärder som därefter följs upp. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionskommittén när så erfordras.

Operationell riskhantering

Att hantera kontanter och andra värdeföremål är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operationell riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Av den anledningen har Loomis, vid sidan av ovanstående beskrivna process för intern kontroll över finansiell rapportering, etablerat en riskfunktion som arbetar med operationell riskhantering. Denna funktion har utvecklat en god förståelse för de risker som verksamheten exponeras för.

Kunskapen om risker ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera. För att kontrollera och rapportera de operationella risker som bolaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll. Loomis strategi för operationell riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare:

Ingen förlust av liv
Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet

Strategin för operationell riskhantering är utformad med syfte att kartlägga styrkor att bygga vidare på, svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste över52

väga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp kontinuerligt eftersom omvärlden hela tiden förändras. Väsentliga operationella processer kartläggs och betydande risker som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett riskregister. Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod. Loomis har som ambition att minimera de operationella riskerna men har utöver interna rutiner ett omfattande försäkringsskydd.

Styrelsen utvärderar framtida affärsmöjligheter och risker samt utformar koncernens strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje regions- och landsledning har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation. Genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning genomförs rutinmässigt inom hela koncernen. Koncernledningen, revisionskommittén och styrelsen informeras löpande om väsentliga risker och kontrollbrister. Se sidan 42 för mer information om koncernens arbete med operationella risker.

Interna kontrollsystem

Loomis har en väl etablerad process som syftar till att säkerställa en hög nivå på intern kontroll och riskhantering. Loomis ramverk för intern kontroll omfattar områdena 1.Kontrollmiljö, 2.Riskbedömning, 3.Kontrollaktiviteter, 4.Information och kommunikation samt 5.Övervakning.

1. Kontrollmiljö

Kontrollmiljön skapar grunden för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar som Loomis verkar utifrån. Denna del av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens värdegrund samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner. Styrelsen har antagit ett antal policys för Loomis centrala områden vilka utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Nedanstående punkter beskriver i korthet Loomis antagna policys och ett antal av de mest väsentliga interna styrdokumenten:

Attestordning: innehåller en besultsdelegering. Loomiskoncernen utgör en decentraliserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna.
Finanspolicy: innehåller riktlinjer för att uppnå en transparent, sammanhängande och korrekt finansiell rapportering, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.
Informationssäkerhetspolicy: innehåller ett övergripande ramverk med syfte att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.
Inköpsrutiner: innehåller ett övergripande ramverk för att uppnå effektiva rutiner vid väsentliga inköp av anläggningstillgångar.
Insiderpolicy: verkar som ett komplement till gällande svensk lagstiftning och europeisk förordning avseende insiderhandel. Policyn fastställer rutiner för bland annat hantering av insiderinformation, hantering av log-listor samt definierar när handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till)

Loomis AB är förbjuden. Policyn är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även andra utvalda kategorier av anställda.

Internal Control Requirements: redogör för väsentliga rutiner och kontroller som inte anges i andra styrande dokument.
Kommunikationspolicy: syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller de krav som ställs på informationsgivning till aktiemarknaden.
Kundkontraktspolicy: specificerar kriterier för avtalsinnehåll samt när kundkontrakt måste godkännas av styrelsen.
Policy avseende förhandsgodkännande av revisions och icke-revisions tjänster: innehåller riktlinjer för godkännande av revisionstjänster utförda av Loomis externa revisorer samt icke- revisons tjänster utförda av den huvudansvariga revisorn. Policyn har till syfte att säkerställa revisorns oberoende jämtemot Loomis.
• Policy avseende konkurrenssituationer: har till syfte att säkerställa att Loomis agerar i enlighet med gällande konkurrenslagstiftningar.
• Riskhanteringspolicy: innehåller ett ramverk för den övergripande strukturen för organisation, kontroll och uppföljning av operationella risker såsom riktlinjer för den operationella kontanthanteringen.
Rutiner avseende handelssanktioner: innehåller en beskrivning av generella handelssanktioner, belyser hög risk länder och ger generella riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas för att säkerställa att Loomis följer såväl internationella som lokala lagar och regelverk avseende handelssanktioner.
Uppförandekod och policy avseende motverkande av mutor: har till syfte att säkerställa att koncernens bolag upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard.

2. Riskbedömning

Koncernens finans- respektive riskfunktion har ansvaret för att säkerställa att det inom varje dotterbolag finns rutiner som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Landschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.

Koncernen har ett system för hantering av risker vilket är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, oavsett vilken typ av risk som avses. Den årliga riskanalysen och resulterande riskregister koordineras och underhålls på koncernnivå. Utöver detta utförs dessutom rutinmässigt genomgångar av operationella risker och riskbedömningar inom hela koncernen.

3. Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter inkluderar metoder och aktiviteter för att säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer och policys samt riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter. Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är:

• Självutvärdering: Varje operativ enhet inom koncernen utför kontinuerligt en självutvärdering avseende insikt i och efterlevnad av koncernens krav på intern kontroll. Koncernens externa revisorer gör en validering av den genomförda självutvärderingen. För att möjliggöra jämförelser mellan länder samt förändringar i specifika länder sammanställs resultatet på koncern- och på landnivå. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledning, regionledning samt för koncernledningen och revisionskommittén.

Internkontrollaktiviteter: Loomis har sedan ett antal år tillbaka byggt upp ett arbetssätt i syfte att granska och följa upp intern kontroll inom koncernen. Loomis internkontrollaktiviteter består primärt i att:
Utveckla koncernens övergripande policys och riktlinjer.
Följa upp externrevisorernas arbete samt åtgärda väsentliga iakttagelser och rekommendationer.
Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen inom compliance-relaterade områden.
Genom landsbesök, utförda av Loomis egen personal eller med hjälp av extern part, följa upp finansiell rapportering samt väsentliga rutiner och kontroller.
Cash auditors inom Loomis koncernen granskar regelbundet avstämningsrutinerna inom den operationella kontanthanteringsverksamheten. Detta arbete inkluderar även inventering av kontantlagren på Loomis uppräkningscentraler. Dessa inventeringar sker utöver de dagliga avstämningar som utförs på alla uppräkningscentraler.
Finansiell uppföljning: Ekonomichefer inom koncernens bolag har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala lands- och ekonomichefer ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land.
Letter of representation: Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där landschefer och ekonomichefer vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat Letter of representation, i vilket de bekräftar att koncernens policies och riktlinjer följts samt att rapportpaket ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen.
Hantering och uppföljning av risk: Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen och regionerna, en global riskfunktion. Riskfunktionen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv, hälsa och rent ekonomiskt. Koncernriskchefen rapporterar till vd tillika koncernchef samt till revisionskommit-

tén. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamhetens risker löpande. Därutöver förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd.

4. Information och kommunikation

Information och kommunikation är nödvändiga för att internkontrollsystem ska fungera väl. Loomis har utarbetat rutiner

i syfte att förse koncernledningen och styrelsen med tillförlitliga rapporter om verksamhetens resultat i relation till fastställda mål.

5. Övervakning

Loomis styrelse, vd tillika koncernchef samt ekonomi- och finansdirektör övervakar den interna kontrollen av finansiell rapportering. Arbetsmoment som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll innefattar:

Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/undersökningar.
Genomgång av koncernledningens månatliga verksamhetsavstämningar där enheters faktiska resultat jämförs med budget, analyser av avvikelser samt uppföljning av av nyckeltal och prognoser.
Tillsättelse av en revisionskommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen. Revisionskommittén diskuterar väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionskommittén granskar även delårsrapporterna och årsredovisningen innan den rekommenderar styrelsen att godkänna rapporterna för publicering.

Övrigt

Förberedelser inför EU:s nya lagkrav General Data Protection Regulation (GDPR) som införs i maj 2018 har under året genomförts och implementation pågår i organisationen.

Loomis styrelse

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrelseordförande sedan 2009.

Ordförande i ersättningskommittén.

Född: 1957

Utbildning: Internationell ekonomi, Göteborgs Universitet.

Erfarenhet: Styrelseledamot samt vd och koncernchef i Securitas AB , Vd och koncernchef NCC AB, koncernchef Svedala Industri AB, affärsområdeschef Cardo Rail och vd Swedish Rail System i Scancemkoncernen.

Andra uppdrag: Ordförande i Ligue Internationale des Sociétés de Surveillance. Styrelseledamot i Hexpol AB och Axel Johnson Inc., USA.

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 6 000 (privat)

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2016. Vd och koncernchef i Loomis AB sedan 4 maj 2016.

Född: 1963

Utbildning: Internationell civilekonom, Lunds Universitet.

Erfarenhet: Vd Orkla Foods Sverige, ledande befattningar inom Unilever-koncernen, vd för Wasabröd globalt inom Barilla-koncernen samt vd och koncernchef Rieber & Son.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Ecolean AB.

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 2 000 (privat)

Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare. Ej oberoende i förhållande till bolaget.

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.

Ledamot i revisionskommittén.

Född: 1959

Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.

Erfarenhet: Finansdirektör och vice vd Vattenfall, vd och koncernchef AMF Pensionsförsäkring AB, Generaldirektör Finansinspektionen, Överdirektör Riksgäldskontoret och finanschef SAS.

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Hoist Finance AB. Ordförande i Klimatpolitiska rådet. Styrelseledamot i Danske Bank A/S, Securitas AB och Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 1 940 (privat)

Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2017.

Arbetstagarrepresentant, utsedd av Transportarbetareförbundet.

Född: 1964

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 0

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2017.

Arbetstagarrepresentant, utsedd av Transportarbetareförbundet.

Född: 1984

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 0

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2017.

Ledamot i revisionskommittén.

Född: 1955

Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.

Erfarenhet: CFO IP-Only Holding AB, Nobia AB och Sanitec Oy. Vd Gambro Holding AB. Vice vd, finansdirektör och styrelseledamot i Duni AB.

Andra uppdrag: Vd för Melker Schörling AB. Styrelseordförande i Hexagon AB. Styrelseledamot i AAK AB, Bonnier Holding AB och Hexpol AB.

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 0

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.

Ordförande i revisionskommittén.

Född: 1963

Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet.

Erfarenhet: Vice vd Ambea AB, vd Carema Vård och Omsorg AB, ekonomi- och finansdirektör Ambea AB respektive Carema Vård och Omsorg AB, tillförordnad vd Skandiabanken, Sverigechef Skandia och vd Skandia Link.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Bravida Holding AB, ICA Gruppen AB, Getinge AB, Sophiahemmet AB, Atvexa AB, Hotel Diplomat AB, Stiftelsen Oxfam Sverige, Hoist Finance AB, Oncopeptides AB och CDW Konsult AB.

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 1 400 (privat)

Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.

Ordförande i valberedningen och ledamot i ersättningskommittén.

Född: 1956

Utbildning: Maskiningenjör och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.

Erfarenhet: Vd AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993.

Andra uppdrag: Styrelseledamot samt vd och koncernchef i Investment AB Latour. Styrelseordförande i Oxeon AB, AB Fagerhult, Nederman Holding AB och Tomra Systems ASA. Styrelseledamot i Assa Abloy och Troax Group AB.

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 2 000 (privat)

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Revisor Patrik Adolfson PricewaterhouseCoopers AB Född: 1973 Auktoriserad revisor och medlem av Far. Huvudansvarig revisor från och med 2011. Andra revisionsuppdrag: Attendo AB, Catella AB, Nordstjernan Investment AB och Securitas AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2017: 0 Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

Loomis koncernledning

Vd och koncernchef

Född: 1963

Anställd: 2016

Utbildning: Internationell civilekonom, Lunds Universitet.

Erfarenhet: Vd Orkla Foods Sverige, ledande befattningar inom Unileverkoncernen, vd för Wasabröd globalt inom Barilla-koncernen samt vd och koncernchef Rieber & Son.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Ecolean AB.

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 2 000 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis*: 3 220

Regionchef USA och vice vd Loomis AB

Född: 1957

Anställd: 2008

Utbildning: Master of Science, Karlstad Universitet.

Erfarenhet: Vd och koncernchef Loomis 2008–2013, koncernchef Rottneros AB, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB och Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pont-koncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 42 134 (privat och närstående)

Tillkommande aktier i Loomis*: 6 289

Head of M&A

Född: 1964

Anställd: 2013

Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm, kinesiska och thailändska vid universiteten i Stockholm, Lund och Beijing.

Erfarenhet: Corporate Development Director, Managing Director South East Asia och Mergers and Acquisitions Director för Xylem Inc.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 511 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis*: 801

Ekonomi- och finansdirektör

Född: 1961

Anställd: 2012

Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet.

Erfarenhet: CFO Lundin Mining Corp., CFO Boliden AB, Controller Trelleborg Finans, revisor Price Waterhouse.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 2 678 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis*: 1 561

Strategic advisor

Född: 1957

Anställd: 1978

Utbildning: Ingenjör

Erfarenhet: Direktör för affärsutveckling Loomis AB, regionchef Securitas CHS Nordic och vd Securitas CHS Sverige.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 20 195 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis*: 2 873

Regionchef Europa

Född: 1965

Anställd: 1985

Utbildning: Civilekonom, managementutbildningar inom företaget.

Erfarenhet: Verksamhetschef Spanien, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 7 796 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis*: 3 687

Personaldirektör

Född: 1965

Anställd: 2014

Utbildning: Fil. kand HR, Stockholms Universitet samt Executive Master HRM vid Bocconi University, Milano.

Erfarenhet: HR-chef Market Units, Eniro AB, HR direktör Skandia Norden, HRchef Swedbank International, Head of Compensation & benefits Swedbank, HR If Skadeförsäkring och Sälj & marknad Skandia.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 335 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis*: 841

Koncernriskchef

Född: 1962

Anställd: 2009

Utbildning: Civilekonom, Växjö Universitet.

Erfarenhet: Vice President Risk Management Marsh AB.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 10 654 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis*: 916

President Loomis International

Född: 1969

Anställd: 2014

Utbildning: Master of Business Administration, University St. Gallen, Strategic Management Training, University St. Gallen och Advanced Strategic Management, IMD Lausanne.

Erfarenhet: Managing Director Corporate Supply Management and Quality Haniel Textil Services, Head of Division MSE och VMI inom VIA MAT Group.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31/12 2017: 2 570 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis*: 1 179

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Loomis AB (publ), org.nr 556620-8095

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2017 på sidorna 46–58 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 3 april 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Förvaltningsberättelse Loomis AB

Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2017.

Koncernens verksamhet

Loomis erbjuder nationella värdehanteringstjänster i USA, i stora delar av Europa och i vissa delar av Sydamerika samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Tjänsteutbudet är heltäckande i både Europa* och i USA. I segment Europa svarar värdetransporter för 66 procent (67) av intäkterna medan kontanthantering utgör 34 procent (33). I segment USA står värdetransporter för 67 procent (67) av intäkterna och kontanthantering för 33 procent (33). Segmentet International innefattar verksamhetsområdena, internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och, fram till och med den 30 juni 2016, övrig logistikhantering.

Loomis verksamhet handlar om att ta över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och lagerhålla kontanter, ädelmetaller och värdeföremål. Av verksamhetens natur finns dels risk att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen dels risk för personskador. Hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget och sammanlagt 150 personer arbetar med operationell riskhantering på koncern-, region och landnivå. Riskhanteringen styrs från koncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete. Etablerade verktyg och processer finns för att identifiera, vidta åtgärder och följa upp risker. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus för riskhanteringen och medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Etik och värderingar samt tydliga rutiner i utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En fortlöpande aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella incidenter kan föregripas.

Väsentliga händelser under året

Förvärv och avyttringar

I januari 2017 förvärvade Loomis samtliga aktier i det belgiska bolaget Cobelguard CIT NV. Cobelguard bedriver nationell värdehantering och har sitt huvudkontor i Gent, Belgien. Utöver erlagd köpeskilling om 34 MSEK har säljarna rätt till en tilläggsköpeskilling om maximal 5 MEUR beroende av den framtida finansiella utvecklingen. Den maximala tilläggsköpeskillingen är nuvärdesberäknad och skuldförd i sin helhet. Köpeskillingen, exklusive eventuell tilläggsköpeskilling, erlades vid tillträdet. Cobelguard har cirka 170 anställda och den årliga omsättningen uppgick vid förvärvstillfället till cirka 12 MEUR. Förvärvet hade en marginell negativ påverkan på Loomis resultat per aktie för 2017.

I september 2017 förvärvade Loomis samtliga aktier i finska Intermarketing Oy. Intermarketing har sitt huvudkontor i Helsingfors, Finland, och erbjuder såväl bank- som handelskunder helhetslösningar för insättning och recirkulering av kontanter, även kalllade cash recyclers. 90% av köpeskillingen erlades vid övertagandet. Intermarketing har ca 30 anställda och årsomsättningen vid förvärvstillfället uppgick till ca 9,5 MEUR. Förvärvet hade inte någon väsentlig påverkan på Loomis resultat per aktie för 2017.

I december 2017 förvärvade Loomis samtliga aktier i Wagner Seguridad Custodia y Transporte de Valores (Wagner) i Chile. Wagner bedriver nationell värdehantering och har sitt huvudkontor i Santiago, Chile. Wagner har cirka 940 anställda och hade under 2017 en omsättning om ca 225 MSEK. Förvärvet förväntas ha en marginell positiv på Loomis resultat per aktie för 2018.

I augusti 2017 genomfördes ett mindre förvärv. Förvärvet konsolideras i segment Europa och hade inte någon väsentlig påverkan på Loomis resultat per aktie för 2017.

För mer information om genomförda förvärv, se not 15.

Övriga väsentliga händelser under året

Vid årsstämman den 4 maj 2017 röstade årsstämman, i enlighet med styrelsens förslag, igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2017). I likhet med Incitamentsprogram 2016 innebär incitamentsprogrammet att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB, vilka tilldelas deltagarna i början av 2019. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2019, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelningen av nämnda aktier beslutade stämman att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare.

Den 28 september 2017 offentliggjorde Loomis nya finansiella mål och hållbarhetsmål. De nya målen för strategiperioden 2018– 2021 är:

Finansiella mål

Intäkter: 24 miljarder SEK år 2021
Rörelsemarginal (EBITA): 12–14 procent
Utdelning: 40–60 procent av årets resultat

Hållbarhetsmål

Inga arbetsplatsrelaterade skador
Minskat koldioxidutsläpp med 30 procent
Minskad plastanvändning med 30 procent

Tidpunkt och storlek på såväl förvärv som investeringar kan ha en påverkan på rörelsemarginalen under målperioden varvid ett spann på rörelsemarginalen om 12–14 procent har satts. Vid ett antagande om att inga marginalutspädande förvärv genomförs förväntas verksamheten att generera en rörelsemarginal om cirka 14 procent för helåret 2021. Loomis har ett starkt hållbarhetsfokus och aktiviteterna är integrerade i Loomis affärsmodell. Målsättningen är att ytterligare öka ambitionsnivån inom hållbarhetsarbetet och Loomis har därför valt att inkludera tre hållbarhetsmål. Dessa mål har valts då de förväntas ha en positiv påverkan på miljön samtidigt som de kommer att förbättra Loomis finansiella resultat.

Sammanfattning av strategi

Loomis ambition är att ta ytterligare steg i värdekedjan genom

^* Argentina och Chile redovisas i segment Europa eftersom verksamheterna rappor att erbjuda nya tjänster och tillvarata nya tillväxtmöjligheter. teras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

MSEK	2017	2016	2015	2014	2013
Resultaträkning
Totala intäkter	17 228	16 800	16 097	13 510	11 364
Rörelseresultat (EBITA)1)	2 093	1 890	1 703	1 370	1 099
Årets resultat	1 428	1 258	1 069	910	736
Kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 313	2 665	2 118	1 819	1 302
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 619	–1 175	–1 658	–2 569	–709
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–487	–1 510	–386	946	–641
Periodens kassaflöde	207	–20	74	196	–48
MSEK	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Balansräkning
Sysselsatt kapital	10 860	10 576	10 268	9 127	6 290
Nettoskuld	3 823	3 929	4 425	4 219	2 125
Eget kapital	7 037	6 647	5 843	4 907	4 165

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Huvuddragen i strategin innefattar att öka tillväxttakten av våra kärnprodukter på mindre mogna marknader och att utöka erbjudandet av tjänster, som ligger nära dagens kärnverksamhet, med högre lönsamhet, på mer mogna marknader. Loomis kommer att fortsätta optimera den globala affärsmodellen för att ytterligare förbättra sina erbjudanden inom kontanthantering (CMS) och SafePoint i USA och Europa. Loomis har även höjt estimatet för SafePoint marknaden i USA från 300 000 till 400 000 enheter. Loomis förväntas kunna uppnå en installationstakt om 10 000 SafePoints per år i USA mot slutet av strategiperioden. Den europeiska marknaden för SafePoints bedöms för närvarande uppgå till 200 000 enheter. I syfte att stödja strategin kommer två kunskapscenter (Centers of Excellence) och ett innovationscenter att skapas. Ett kunskapscenter kommer att vara baserat i Houston, USA, och kommer att fokusera på lösningar för SafePoint och andra lösningar för handelskunder medan det andra kunskapscentret kommer att vara baserat i Madrid, Spanien, och kommer att fokusera på värdetransport och kontanthanteringstjänster. Innovationscentret kommer att vara baserat i Stockholm, Sverige. Målsättningen är att öka takten avseende kunskapsdelning inom Loomiskoncernen samt att möjliggöra en effektiv implementering av nya tjänster och teknologier.

Genom att ta ytterligare steg i värdekedjan och erbjuda tjänster såsom hantering av uttagsautomater och utländsk valuta, front och back office tjänster för handelskunder och banker, och på längre sikt, digitala plattformar, kommer nya marknadssegment att kunna nås. Dessa erbjudanden kommer kunna stödja kunderna på ett bättre sätt samtidigt som de ökar marknadspotentialen för Loomis.

Loomis anser att förvärv är en viktig del i strategin och bedömer att en stor andel av tillväxten kommer att komma från selektiva förvärv under strategiperioden. Loomis kommer att prioritera förvärv på befintliga marknader men även investeringar i ny teknologi och nya tjänster. Loomis kommer att fortsätta utveckla Loomis-modellen genom att addera ny kunskap och kompetens. Detta inkluderar t ex. områden som innovation, IT och teknologi. I syfte att stödja strategin har Loomis genomfört organisationsförändringar. För det första slogs alla tre europeiska regionerna tillsammans till en region (Europa). Som chef för Europaregionen utsågs Georges Lopez som tidigare var Regionchef för södra Europa. Förändringen kommer inte endast bidra till omfattande vinster avseende kunskapsspridning och implementering av nya tjänster utan även ge kostnadssynergier avseende operationella kostnader och investeringar. Den nya organisationen i Europa gäller från och med den 1

oktober 2017. Organisationsförändringen medförde att Kenneth Högman, Regionchef UK, och Patrik Högberg, Regionchef Northern and Eastern Europe, erhöll nya roller inom Loomis-koncernen. Vidare kommer Lars Blecko, nuvarande Regionchef USA, att utses till styrelseordförande för Loomis USA medan Aritz Larrea, idag Landchef i Spanien, kommer att tillträda som Regionchef för USA från och med den 1 juni 2018.

Den 22 december 2017 meddelade Loomis hur den amerikanska skattereformen påverkar Loomis. Till följd av den reducerade skattesatsen i USA, från 35 till 21 procent, förväntade sig Loomis, baserat på de estimat som då förelåg, att under det fjärde kvartalet 2017 rapportera en positiv skatteintäkt av engångskaraktär inom intervallet 55-70 miljoner kronor. Den positiva skatteintäkten, av engångskaraktär, relaterar till omvärderingar av de uppskjutna skatteskulder som Loomis US har i sin balansräkning.

Den positiva skatteeffekten under fjärde kvartalet 2017 förväntas inte ha någon väsentlig effekt på kassaflödet. Det slutliga utfallet av den positiva skatteintäkten som Loomis rapporterade under fjärde kvartalet 2017 blev 70 miljoner kronor.

För räkenskapsåret 2018 förväntas koncernens skattesats, baserat på nuvarande estimat, att uppgå till mellan 25 och 26 procent.

Intäkter och resultat

Koncernen

Intäkterna för helåret 2017 uppgick till 17 228 MSEK jämfört med 16 800 MSEK för föregående år. Fortsatt god tillväxt i USA var den främsta förklaringen till den organiska tillväxten om 2 procent (5). Den valutajusterade tillväxten om 3 procent (5) påverkades positivt av genomförda förvärv i Danmark och Belgien men påverkades negativt av den under 2016 genomförda avyttringen av verksamhetsgrenen allmän frakthantering.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick för helåret till 2 093 MSEK jämfört med 1 890 MSEK föregående år. Vid jämförbara valutakurser var resultatförbättringen cirka 222 MSEK och rörelsemarginalen uppgick till 12.1 procent (11,2). Den förbättrade lönsamheten förklaras främst av att antalet installerade SafePoint-enheter ökat, erhållna stordriftsfördelar till följd av ökade volymer CMS samt en bättre effektvitet inom CIT i USA. Lönsamheten påverkades även positivt av att det kontinuerliga arbetet med effektivitetsförbättringar fortsatt ge resultat i ett antal europeiska länder.

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 1 992 MSEK (1 852) vilket inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –55 MSEK (–62) och förvärvrelaterade kostnader om

–47 MSEK (–56). Under 2016 redovisades en jämförelsestörande post om 81 MSEK. Den jämförelsestörande intäkten under 2016 avsåg den redovisade realisationsvinsten som uppkom i samband med avyttringen av verksamhetsgrenen allmän frakthantering.

Resultat före skatt om 1 882 MSEK (1 735) innefattar ett finansnetto om –109 MSEK (–117).

Skattekostnaden för året uppgick till –454 MSEK (–477) vilket motsvarar en skattesats om 24 procent (27). Till följd av den i USA beslutade skattereformen så redovisades en skatteintäkt av engångskaraktär om 70 MSEK under 2017. Posten avsåg omvärdering av uppskjutna skatteskulder i den amerikanska verksamheten.

Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till 18,99 SEK (16,73).

Segmenten

Europa*

I den europeiska verksamheten uppgick den valutajusterade tillväxten till 5 procent (3) och den organiska tillväxten var 0 procent (0). Rörelsemarginalen uppgick till 13,5 procent jämfört med 13,4 procent föregående år.

USA

Den valutajusterade tillväxten uppgick till 6 procent (12) och den organiska tillväxten uppgick 6 procent (11). Rörelsemarginalen uppgick till 13,1 procent jämfört med 11,5 procent föregående år.

International

Intäkterna för helåret uppgick till 878 MSEK jämfört med 1 149 MSEK för helåret 2016. Den valutajusterade tillväxten uppgick till –24 procent (–17) och den organiska tillväxten var –6 procent (0). De lägre intäkterna och den negativa valutajusterade tillväxten förklaras av att verksamhetsgrenen allmän frakthantering avyttrades per den 1 juli 2016. Rörelsemarginalen uppgick till 6,9 procent (6,7).

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 2 313 MSEK (2 665). Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –1 619 MSEK (–1 175) vilket innefattar nettoinvesteringar i anläggningstillgångar om –1 152MSEK (–1 120) samt nettot av förvärv och avyttring av verksamhet om –467 MSEK (–55). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till – 487 MSEK (–1 510) och inkluderar en utdelning till aktieägare om –602 MSEK (–527).

Sysselsatt kapital och finansiering

Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 4 866 MSEK (4 615) vilket motsvarar 28 procent (27) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 10 860 MSEK (10 576). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 19 procent (18), nettoskulden uppgick till 3 823 MSEK (3 929) och soliditeten uppgick till 46 procent (45).

Under det tredje kvartalet upprättades långsiktiga affärsplaner och i samband med detta prövades om det förelåg något nedskrivningsbehov för någon av koncernens kassagenererande enheter. Ingen kassagenererande enhet hade ett bokfört värde överstigande återvinningsvärdet, varför någon nedskrivning av goodwill inte har redovisats under 2017.

Eget kapital

Eget kapital ökade under året med 390 MSEK och uppgick till 7 037 MSEK (6 647) per 31 december 2017. Årets resultat om 1 428

* Argentina och Chile redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras Per den 31 december 2017 fanns 53 797 stycken B-aktier i eget och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

MSEK, säkringar av nettoinvesteringar om 179 MSEK samt aktuariella vinster om 17 MSEK ökade det egna kapitalet med 1 624 MSEK. Omräkningsdifferenser om –631 MSEK, lämnad aktieutdelning –602 MSEK samt aktierelaterad ersättning om –1 MSEK minskade det egna kapitalet med 1 234 MSEK. Avkastningen på eget kapital uppgick till 20 procent (19).

Miljöpåverkan

Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.

Personal

För 2017 uppgick genomsnittligt antal heltidsanställda till 22 811 (21 983) i 23 länder (21). Könsfördelningen var 31 procent (31) kvinnor och 69 procent (69) män. På grund av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.

Moderbolaget

Loomis AB är ett holdingbolag med dotterbolag i Argentina, Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Hongkong, Irland, Kanada, Kina, Norge, Portugal, Schweiz, Singapore, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike. Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Genomsnittligt antal heltidsanställda på huvudkontoret uppgick under året till 19 personer (19). Årets resultat uppgick till 880 MSEK (513). Under andra kvartalet 2017 delades 602 MSEK (527) ut till aktieägarna, vilket motsvarade en utdelning på 8,00 SEK per aktie (7,00).

Risker och osäkerhetsfaktorer

Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6.

Konjunkturutvecklingen under 2017 påverkade vissa geografiska områden negativt och det kan inte uteslutas att även intäkterna och resultatet för 2018 kan komma att påverkas. Förändringar i den allmänna konjunkturen och marknadsutvecklingen påverkar efterfrågan av värdehanteringstjänster på flera sätt såsom genom förändring i andelen kontantköp jämfört med kreditkortsköp, förändring i konsumtionsnivå, andel kontantköp jämfört med kreditkortsköp, risk för rån och kundförluster samt personalomsättningshastighet. För mer information om osäkerhetsfaktorer se not 4, Kritiska uppskattningar och bedömningar samt not 34, Eventualförpliktelser.

Information om Loomis aktie

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Loomis B-aktie noterades på Nasdaq Stockholm, Mid Cap-listan, den 9 december 2008. Från och med 2015 är B-aktierna noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Loomis röststarkaste ägare är huvudsakligen Investment AB Latour, genom Latour Förvaltning AB, och Melker Schörling AB. Dessa två ägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier.

förvar. För ytterligare information om antalet utgivna aktier, kvotvärde samt fördelning mellan A-aktier och B-aktier se not 27 samt not 51. För information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidorna 44–45.

Hållbarhetsrapport för 2017

I enlighet med Årsredovisningslagen 6 kap. 10§ har en hållbarhetsrapport upprättats. Hållbarhetsrapporten finns tillgänglig på www. loomis.com

Händelser efter årets utgång

Den 17:e januari 2018 offentliggjordes att Loomis förvärvat samtliga andelar i kommanditbolaget KÖTTER Geld- und Wertdienste SE & Co. KG ("KGW"), vilket kommer att separeras från KÖTTER group. KGW erbjuder värdehanteringstjänster och har sitt huvudkontor i Essen, Tyskland. Enterprise value uppgår till ca 14 MEUR, motsvarande cirka 140 MSEK. KGW har ca 800 anställda och omsättningen för 2017 beräknas uppgå till ca 45 MEUR. Verksamheten kommer att redovisas inom segment Europa och konsolideras i Loomis räkenskaper från och med slutförandet av transaktionen, vilket ägde rum den 22 januari 2018. Köpeskillingen erläggs vid slutförandet av transaktionen. Till följd av förvärvs- och integrationskostnader beräknas förvärvet ha en marginell negativ inverkan på Loomis resultat per aktie för 2018.

Den 19:e januari 2018 offentliggjordes att Loomis förvärvat verksamheten Sequel International Logistics (USA) Inc. Enterprise value uppgick till ca 2 MUSD, motsvarande ca 16,5 MSEK. Förvärvet förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på Loomis resultat per aktie för 2018.

Arbetet med att upprätta förvärvsanalyser för KÖTTER och Sequel pågår och preliminära förvärvsanalyser kommer att lämnas från och med det första kvartalet 2018.

Den 14 februari i år meddelade Loomis att Kristoffer Wadman kommer att tillträda som Chief Innovation Officer senast den 1 juni i år, att Anders Haker, nuvarande CFO, kommer att tillträda en ny befattning som Chief Investor Relations Officer under tredje kvartalet i år samt att Kristian Ackeby kommer att tillträda som CFO under tredje kvartalet i år. Både Kristoffer Wadman och Kristian Ackeby kommer att ingå i koncernledningen.

Övriga väsentliga händelser efter årets utgång

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2018 fattar beslut om ett Incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2018). I likhet med Incitamentsprogram 2017, kommer det tilltänkta Incitamentsprogrammet (Incitamentsprogram 2018) innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2020. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2020, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier.

Principen för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag, se kallelse till årsstämma på www.loomis.com.

Framtidsutsikter

Marknaden för värdehanteringstjänster är fortsatt växande och på de allra flesta marknader där Loomis har verksamhet växer mängden kontanter i takt med ekonomin. Det som även förväntas driva Loomis affär är ett ökat intresse från kunderna att se över riskerna för deras egen personal samtidigt som Loomis på ett effektivare sätt kan hantera kontantflödet vilket medför kostnadsbesparingar för kunderna. Ingen prognos lämnas för 2018.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdelning om 677 034 288 SEK och den 7 maj 2018 föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 3 maj 2018. Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK):

Summa	4 781 246 734
Årets resultat	880 251 915
Aktierelaterad ersättning	– 9 486 8861)
Balanserad vinst	3 910 481 705

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Summa	4 781 246 734
Överföres till ny räkning	4 104 212 446
Utdelning till aktieägare (9,00 SEK/aktie)	677 034 2882)

1) Förändringen avser aktieswap avseende Incitamentsprogram 2015 samt 2016. 2) Beräknat på antalet utestående aktier på balansdagen.

Styrelsens yttrande över föreslagen utdelning

Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551).

Som framgår av styrelsens förslag till vinstdisposition står disponibla vinstmedel uppgående till 4 781 246 734 SEK till årsstämmans förfogande. Förutsatt att årsstämman 2018 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition, kommer 4 104 212 446 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 13 procent av bolagets eget kapital och 10 procent av koncernens eget kapital. Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 44 procent respektive 44 procent.

Det egna kapitalet har inte ökat eller minskat på grund av att tillgångar eller skulder har värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen.

Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet genom en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Utöver bedömningen av bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet har styrelsen även tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning.

Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker samt konjunkturläget ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital och soliditet, samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i

övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser och noter.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2018 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Riktlinjernas omfattning

Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan gemensamt kallade "ledande befattningshavare". Medlemmar i koncernledningen är för närvarande Patrik Andersson, Lars Blecko, Johannes Bäckman, Anders Haker, Kenneth Högman, Georges López Periago, Mårten Lundberg, Martti Ojanen och Urs Röösli.

Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Riktlinjerna ska vara föremål för en årlig översyn.

Grundläggande principer och ersättningsformer

Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Loomiskoncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast ersättning, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner.

Styrelsen ska varje år överväga om ett aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte. Vid årsstämman 2017 fattades beslut om ett incitamentsprogram.

Principer för olika typer av ersättningar Fast ersättning

Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomiskoncernen ska vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och ska baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet.

Rörlig ersättning

Utöver fast ersättning ska ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig ersättning, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 80 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören tillika koncernchefen och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Utöver ovanstående rörliga ersättning kan från tid till annan beslutas om långsiktiga incitamentsprogram enligt rubriken Grundläggande principer och ersättningsformer ovan.

Pension

Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och ska, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande befattningshavare som inte omfattas av kollektivavtal (ITP-plan) ska rörlig ersättning inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.

Villkor vid uppsägning

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, t.ex. tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare

Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören tillika koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören tillika koncernchefen efter samråd med ersättningskommittén.

Beräknade kostnader för rörlig ersättning

Kostnaden för rörlig ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag beräknas baserat på nuvarande ersättningsnivåer och kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 37 MSEK. Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen.

Tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning

I not 11, Personal, redovisas den totala ersättningen till koncernledningen under 2017, inklusive tidigare ingångna åtaganden vilka ännu inte har förfallit till betalning.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2017	2016
Intäkter, fortgående verksamhet		16 824	16 485
Intäkter, förvärv		404	315
Totala intäkter	8, 9	17 228	16 800
Produktionskostnader	10,11,12	–12 533	–12 493
Bruttoresultat		4 695	4 307
Försäljnings- och administrationskostnader	10,11,12	–2 602	–2 417
Rörelseresultat (EBITA)1)		2 093	1 890
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10,12,17	–55	–62
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	10,15	–47	–56
Jämförelsestörande poster	10	–	81
Rörelseresultat (EBIT)		1 992	1 852
Finansiella intäkter	13	13	12
Finansiella kostnader	13	–122	–129
Resultat före skatt		1 882	1 735
Inkomstskatt	14	–454	–477
Årets resultat 2)		1 428	1 258

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster. 2) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Data per aktie

SEK	Not	2017	2016
Resultat per aktie före utspädning	3	18,993)	16,733)
Resultat per aktie efter utspädning	3	18,99	16,73
Utdelning4)		8,00	7,00
Antal utestående aktier (miljoner)		75,2	75,2
Genomsnittligt antal utestående aktier (miljoner)		75,23)	75,23)

3) Antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 75 226 032 st. Antal aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st. 4) Avser lämnad utdelning under innevarande räkenskapsår.

Koncernens rapport över totalresultat 5)

MSEK	2017	2016
Årets resultat	1 428	1 258
Övrigt totalresultat
Poster som inte kan återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	17	–183
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser	–631	402
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	179	–159
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	–435	61
Summa totalresultat för året	993	1 319

5) Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2017-12-31	2016-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15,16	5 615	5 626
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	15,17	349	261
Övriga immateriella tillgångar	18	102	114
Byggnader och mark	19	755	731
Maskiner och inventarier	19	3 934	3 978
Uppskjuten skattefordran	14	418	426
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	20	96	80
Övriga långfristiga fordringar	21	42	28
Summa anläggningstillgångar		11 311	11 245
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	22	2 173	2 001
Övriga kortfristiga fordringar	23	169	161
Aktuella skattefordringar	14	203	239
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	407	506
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	62	54
Likvida medel	26	839	663
Summa omsättningstillgångar		3 852	3 624
SUMMA TILLGÅNGAR		15 164	14 869
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	27
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		376	376
Övrigt tillskjutet kapital		4 594	4 594
Andra reserver		678	1 131
Balanserat resultat inklusive årets resultat		1 389	546
Summa eget kapital		7 037	6 647
Långfristiga skulder
Låneskulder	28	3 979	3 173
Uppskjuten skatteskuld	14	369	421
Avsättningar för skadereserver	29	180	209
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	30	766	799
Övriga avsättningar	31	82	99
Summa långfristiga skulder		5 376	4 701
Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	75	754
Leverantörsskulder		585	580
Avsättningar för skadereserver	29	160	195
Aktuella skatteskulder	14	180	122
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	1 317	1 463
Övriga avsättningar	31	51	46
Övriga kortfristiga skulder	33	382	360
Summa kortfristiga skulder		2 751	3 521
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		15 164	14 869

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2017	2016
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		1 882	1 735
Ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade kostnader	35	1 143	1 117
Betald inkomstskatt		–403	–326
Förändringar av kundfordringar		–165	–53
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster		–145	192
Kassaflöde från den löpande verksamheten		2 313	2 665
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	18,19	–1 160	–1 128
Försäljning av anläggningstillgångar		8	8
Avyttring av verksamhet	15	–	147
Förvärv av verksamhet	15	–467	–201
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 619	–1 175
Finansieringsverksamheten
Lämnad utdelning	27	–602	–527
Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel		–117	–168
Upptagande av obligationslån1)		–	–
Förändring av utgivna certifikat och annan långfristig upplåning		231	–816
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–487	–1 510
Årets kassaflöde		207	–20
Likvida medel vid årets början		663	654
Omräkningsdifferenser på likvida medel		–31	28
Likvida medel vid årets slut		839	663

1) Emission av obligation enligt Loomis MTN-program.

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

		Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver1)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2016	376	4 594	876	–2	5 843

Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 258	1 258
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–183	–183
Omräkningsdifferenser	–	–	402	–	402
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–159	–	–159
Summa övrigt totalresultat	–	–	244	–183	61
Summa totalresultat	–	–	244	1 075	1 319
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–527	–527
Aktierelaterad ersättning2)	–	–	35	–	35
Aktieswapavtal3)	–	–	–24	–	–24
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	11	–527	–516
Utgående balans per 31 december 2016	376	4 594	1 131	546	6 647
Ingående balans per 1 januari 2017	376	4 594	1 131	546	6 647
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 428	1 428
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	17	17
Omräkningsdifferenser	–	–	–631	–	–631
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	179	–	179
Summa övrigt totalresultat	–	–	–452	17	–435
Summa totalresultat	–	–	–452	1 445	993
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–602	–602
Aktierelaterad ersättning2)	–	–	32	–	32
Aktieswapavtal3)	–	–	–33	–	–33
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–1	–602	–603
Utgående balans per 31 december 2017	376	4 594	678	1 389	7 037

1) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal. 2) Inkluderar den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11. För 2016 uppgick den kostnadsförda delen till 34

MSEK och för 2017 till 33 MSEK. 3) Avser swapavtal hänförlig till koncernens aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs på sidan 76.

Noter

NOT 1 Allmän information

Loomis AB (moderbolaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder dels helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa samt i Argentina och Chile, dels internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål.

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Drottninggatan 82, 111 36 Stockholm. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.

Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2018.

NOT 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 36.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Rådet för Finansiell Rapportering 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Nya och ändrade redovisningsprinciper samt förbättringar som har trätt i kraft under 2017 har inte inneburit någon väsentlig inverkan på Koncernens finansiella rapporter för räkenskapsåret. Det har också utkommit ett antal nya tolkningar och ändringar från IFRS Interpretations Committee. Dessa ändringar och tolkningar har inte haft någon väsentlig inverkan på Koncernens finansiella rapporter för 2017.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" reglerar intäktsredovisning och ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten – en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Standarden gäller från 1 januari 2018 och tillämpas då för koncernen. Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tilllämpning med ytterligare upplysningar. Loomis kommer att välja den framåtriktade tillämpningen. För att uppskatta de nya reglernas kvantitativa inverkan på de finansiella rapporterna har koncernen under 2017 utvärderat effekten av den nya standarden och har identifierat följande områden som kommer att påverkas:

Försäljning av SafePoint: I det fall en SafePoint enhet sålts så har Loomis historiskt redovisat denna intäkt i samband med att enheten såldes. Försäljning av SafePoint enheter sker

endast i undantagsfall. Oftast används SafePoint enheten som en del av Loomis totala tjänsteleverans till kunden. Framgent kommer intäkten från de fall en SafePoint enhet säljs att periodiseras över kundkontraktets löptid, detta då det primärt anses vara finansieringsformen som skiljer sig åt och inte Loomis tjänsteleverans till kunden. Under 2017 såldes Safe-Point enheter till ett värde om 31 MSEK.

Rörliga ersättningar: I Loomis avtal finns ibland olika typer av rörliga ersättningar. Vissa sådana poster har i tidigare perioder redovisats som en kostnad men kommer framgent att redovisas som en intäktsminskning i enlighet med den nya standarden. Under 2017 fanns kostnadsposter om 27 MSEK som enligt IFRS15 hade redovisats som intäktsminskning.
Kontraktstillgång: I vissa fall kan enligt IFRS 15 kostnader för att erhålla ett kontrakt balansföras och periodiseras över kontraktets löptid. Under 2017 fanns sådana kostnader om 4 MSEK.
Eget kapital: Koncernens egna kapital per 31 december 2017 uppgick till 7 037 MSEK. Implementeringen av IFRS 15 kommer medföra att det egna kapitalet reduceras med 15 MSEK och att den justerade ingående balansen per den 1 januari 2018 kommer att uppgå till 7 022 MSEK.

Den nya intäktsstandarden IFRS 15 kommer således inte väsentligen påverka varken resultaträkningen eller balansomslutningen. Den kommer inte heller ha någon väsentlig påverkan på Loomis koncernens nyckeltal.

Nedan presenteras de väsentligaste intäktsströmmarna som kommer att påverkas av IFRS 15:

Disaggregering och intäktsallokering

Koncernen erhåller intäkter från försäljning av varor och tjänster över tid och vid en viss tidpunkt för följande huvudproduktlinjer; Cash In Transit (CIT), Cash Management Services (CMS) och International. När SafePoint utrustning används som en del av serviceleveransen till kunden kallas detta ibland för SafePoint försäljning. Tjänsten består emellertid av att tillhandahålla kontanter i transittjänster, kontanthanteringstjänster och en lagringstjänst till kunden. Intäkterna från dessa kontrakt fördelas på CIT (60 %) respektive CMS (40 %).

SafePoint-lösning

Vid tillhandahållande av tjänster använder Loomis ibland en utrustning som heter SafePoint. Vid försäljning av denna lösning består tjänsten vanligtvis av att tillhandahålla transporttjänster, kontanthanteringstjänster och en lagringstjänster åt kunden. Kunden deponerar kontanterna i SafePoint enheten och får sedermera en insättning på bankkontot. Kontanterna hämtas, transporteras, bearbetas, verifieras till tidigare insatt belopp och lagras i Loomis valv.

SafePoint utrustningen är en del av Loomis leverans av Safe-Point-tjänsten. SafePoint utrustningen som placeras hos kund är under Loomis ägande och kan ersättas av en ny SafePoint utrustning av Loomis om så anses. Kontraktet är därför inte relaterat till en specifik tillgång. Loomis prestationsförpliktelse är att varje dag under kontraktets löptid utföra tjänster som betalas månadsvis, men det kräver olika insatser varje dag av Loomis. Från både Loomis och kundens perspektiv inkluderas Safe-Point utrustningen som en del i den tjänst som levereras. Det är inte separata tjänster och SafePoint utrustningen ses som vilken annan utrustning för att tillhandahålla CIT- eller CMS-tjänster. Av denna anledning utförs ingen fördelning av transaktionspriset. Intäkter redovisas under hela kontraktets löptid och faktureras månatligen.

SafePoint-lösning: försäljning av SafePoint

I vissa fall säljs SafePoint enheten till kunden. Tjänsten är dock oförändrad, med samma struktur och prestationsförpliktelser som tjänsten av SafePoint beskriven ovan. SafePoint utrustningen har inte en alternativ användning för kunden än att vara en del av Loomis tjänsteleverans. Loomis kontrollerar programvaran och har nyckeln till SafePoint utrustningen. Om avtalet upphör, tas den proprietära mjukvaran bort och kunden får nyckeln. Från Loomis eller kundens perspektiv är tillhandahållandet av tjänsten i linje med lösningen med SafePoint som beskrivits ovan, vilket innebär att intäkterna redovisas under hela kontraktets löptid och faktureras månatligen. Det innebär att försäljning av SafePoint utrustning inte redovisas separat utan i stället ses som en del av den tjänsteleverans som Loomis tillhandahåller och därför intäktsförs under hela kontraktets löptid (vanligtvis 5 år).

Förvaringstjänster

Loomis tillhandahåller förvaringstjänster till sina kunder. Beroende på lokala regler och affärsmodeller tillhandahålls dessa som en del av CIT / CMS-verksamheten i vissa länder. Förvaring är även en separat tjänst som erbjuds inom den internationella verksamheten, där Loomis förvarar guld, konst eller liknande varor åt sina kunder. Vid övervägandet av IFRS 15 effekterna av att tillhandahålla en förvaringstjänst har Loomis kommit fram till att förvaringstjänster som tillhandahålls som en del av CIT / CMS-verksamheten inte har tydliga prestationsförpliktelser, till skillnad mot förvaringstjänster som tillhandahålls inom den internationella verksamheten. Denna slutsats grundar sig på det faktum att förvaringstjänsten i CIT / CMS är starkt kopplad till de CIT / CMS-tjänster som anges i kontraktet. Kunden kan inte undvika att köpa förvaringsdelen av tjänsten eftersom den är en del av att leveransen av CIT / CMStjänsten. I den internationella verksamheten är förvaringen i sig själva tjänsteerbjudandet, därför är den per definition distinkt.

Finansieringskomponenter

Loomis förväntar sig inte att ha några kontrakt där perioden mellan överlåtelsen av de utlovade varorna eller tjänsterna till kund och betalning av kund överstiger ett år. Koncernen justerar därav inte transaktionspriser på grund av tidsaspekten.

IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Standarden bedöms inte få en materiell effekt på koncernens finansiella rapportering.

I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard, IFRS 16, som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med undantag för leasing på maximalt 12 månader samt leasing av mindre värde, ska redovisas som en tillgång respektive en skuld i balansräkningen. Redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. För leasetagare innebär den nya standarden att resultaträkningen kommer att påverkas genom att leasingkostnaden kommer att redovisas som en avskrivningskomponent och en räntekomponent. Detta leder till att rörelseresultatet kommer att förbättras då räntekomponenten kommer att redovisas som finansiell kostnad. Den totala kostnaden enligt IFRS 16 kan skilja sig mot leasingkostnaden enligt gällande regelverk.

Då Loomis redovisar rörelseresultat som EBITA (Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster) kommer effekten på rörelseresultatet att bli begränsad jämfört med om rörelseresultatet inte innefattar avskrivningar (dvs. EBITDA). Effekten på balansräkningen bedöms bli mer omfattande då såväl tillgångar som skulder kommer att öka.

Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har antagit standarden. Loomis planerar inte att förtidstillämpa IFRS 16. Det går i dagsläget inte i detalj att kvantifiera effekterna av införandet av IFRS 16 men den nya leasingstandarden kommer att påverka Loomis finansiella rapporter då koncernen har operationella leasingavtal. De leasingavtal som kommer ha störst påverkan på de finansiella rapporterna avser hyresavtal avseende lokaler och avtal avseende SafePoint. I not 10 beskrivs de leasingåtaganden Loomis har per årsbokslutet 2017.

Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsmeddelanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2018 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.

Nya redovisningsprinciper som tillämpas av koncernen från och med den 1 januari 2018

Intäkter (IFRS 15)

Koncernens nettoomsättning kan i allt väsentligt tillskrivas kundkontrakt avseende Värdetransporttjänster (CIT), Kontanthanteringstjänster (CMS) och Internationella värdetransporter (International).

Prestationsåtaganden

Prestationsåtaganden bedöms och identifieras då kontraktet ingås. Loomis åtagande mot dess kunder kommer härledas från kontraktet, där prestationsåtagande framgår och sammanslagningar av prestationsåtaganden sällan sker.

Transaktionspriset

Transaktionspriset är priset som kommer att allokeras till prestationsåtagandena. Transaktionspriset är summan som Loomis förväntar sig ha rätt till i utbyte mot överföring av varor eller tjänster; detta kan inkludera fasta och/eller rörliga belopp. Rörlig ersättning kan både öka och minska priset. Om detta är specificerat i kontraktet, ska detta estimeras och reflekteras i transaktionspriset samt kontinuerligt utsättas för förnyad bedömning. Loomis kundkontrakt innehåller främst incitament och prestationsbonusar men även rabatter och straffavgifter som är rörliga ersättningar.

Allokering

Transaktionspriset allokeras till respektive prestationsåtagande baserat på ett relativt friståendeförsäljningspris. Det fristående försäljningspriset fastställas vid ingåendet av kontraktet och allokeras baserat på respektive vara eller tjänsts relativa värde ställt mot det totala värdet av varan/tjänsten. Det fristående försäljningspriset är priset för varan eller tjänsten när den säljs separat under snarlika omständigheter till liknande kunder.

Redovisning av intäkter

Intäkten redovisas när åtagandet är uppfyllt och kontrollen har överförts, vilket sker över tid eller vid en specifik tidpunkt. Intäkter kan redovisas över tid om Loomis tjänster inte skapar en tillgång med ett alternativt värde samtidigt som Loomis har rätt till betalning för hittills genomförda tjänster. Rätt till betalning existerar om Loomis är berättigat till betalning för tjänster som redan är utförda om kunden väljer att avbryta kontraktet av annan anledning än att Loomis inte fullgjort sina förpliktelser. Loomis prestationsåtagande uppfylls primärt över tid men under en kort

tidsperiod för att sedan regleras (varför en väsentlig komplexitet i att bedöma färdigställandegraden generellt inte uppstår).

Kontraktsmodifikationer

En förändring i ett befintligt kontrakt är en modifikation. En kontraktsmodifikation kan förändra kontraktets omfattning, kontraktets pris eller båda. En kontraktsmodifikation existerar när parterna till kontraktet godkänner modifikationen. Bedömning kommer ofta krävas för att avgöra huruvida förändringar i befintliga rättigheter och åtaganden borde redovisats som ett nytt avtal eller som en kontraktsmodifikation. Traditionellt har Loomis kontrakt inte modifierats under dess löptid och nya avtal förhandlas fram separat från tidigare existerande avtal.

Kontraktskostnader

I processen att erhålla kundavtal kan kostnader uppstå innan tjänster börjat utföras. Detta kan innefatta inkrementella kostnader för att erhålla ett kontrakt. Om ett kontrakt löper under mer än 12 månader, ska kostnader för att erhålla ett kontrakt under vissa förutsättningar aktiveras som en tillgång och skrivas av under den period kontraktet löper, löper kontraktet på kortare tid än 12 månader aktiverar Loomis ej kostnaderna.

Finansiella instrument (IFRS 9)

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat tillämpliga tjänster och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då transaktionen har skett förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.

Klassificering och värdering

Klassificeringen av finansiella instrument är baserad på företagets affärsmodell för hantering av finansiella instrument och på vilka kontraktsenliga kassaflöden som är karakteristiska för en finansiell tillgång. Det finns tre typer av finansiella tillgångar:

Eget kapital instrument kan värderas till verkligt värde via resultaträkningen eller verkligt värde via övrigt totalresultat. Eget kapital instrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat omklassificeras inte verkligt värdeförändringar till resultaträkningen när instrumentet tas bort från balansräkningen
Derivat värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
Skuldinstrument definieras som alla övriga finansiella instrument som inte är aktier eller derivat.

Skuldinstrument kan värderas till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värde via övrigt totalresultat eller till upplupet anskaffningsvärde. I verkligt värde via resultaträkningen klassificeras skuldinstrument som innehas för handel. I verkligt värde via övrigt totalresultat klassificeras skuldinstrument, där företagets syfte kan både vara att sälja den finansiella tillgången och erhålla kontraktsenliga kassaflöden som endast består av ränta och kapitalbelopp. Skuldinstrument värderade till upplupet anskaffningsvärde när företagets affärsmodell är att inneha tillgången och erhålla kontraktsenliga kassaflöden som endast avser kapitalbelopp samt ränta.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om den är kortare än ett år utgör de kortfristiga placeringar. Alla investeringar i eget-kapital-instrument och avtal avseende dessa instrument måste värderas till verkligt värde. Under vissa begränsade omständigheter kan dock anskaffningsvärdet vara en lämplig uppskattning av det verkliga värdet. Detta kan vara fallet om mer aktuell information inte finns tillgänglig i tillräcklig utsträckning för värdering till verkligt värde, eller om det finns ett brett intervall av möjliga värderingar till verkligt värde och anskaffningsvärdet utgör den bästa uppskattningen av det verkliga värdet inom detta intervall.

Övriga långfristiga fordringar

Övriga långfristiga fordringar i Loomis består av olika fordringar. Syftet är att inneha tillgångarna och erhålla det huvudsakliga beloppet varmed de värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Kortfristiga fordringar och likvida medel

Kortfristiga fordringar i Loomis består främst av kundfordringar. Fordringarna uppkommer då Loomis tillhandahåller tjänster eller varor direkt till kunden utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kortfristiga likvida placeringar är en placering som omedelbart kan lyftas och som inte kräver en köpare för att kunna realiseras. Likvida medel innehas enbart för att inhämta det kontraktsenliga kassaflödet. Affärsmodellen för både kundfordringar och likvida medel är kontraktsenliga kassaflöden (hold to collect) och värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Derivat

Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas, då förutsättningarna för säkringsredovisning inte är uppfyllda, via resultaträkningen inom rörelseresultatet.

Finansiella skulder

I Loomis består de finansiella skulderna av skulder till kreditinstitut, skulder under finansiella leasingkontrakt, övriga långfristiga skulder och leverantörsskulder och värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Förväntade kreditförluster på kontraktstillgångar En framåtblickande modell används för att redovisa förväntade kreditförluster för kontraktstillgångar, till exempel kundfordringar och fodringar upparbetade under gällande kontrakt. Modellen kompletteras med enskilda bedömningar av individuella kontraktstillgångar i särskilda fall. Loomis har valt standardens förenklade metod med kreditförlustreserveringar över tillgångens hela livstid.

Sannolikheten för kundens framtida oförmåga att betala Loomis fakturor bedöms med hänsyn till en förväntan av utvecklingen av den ekonomiska miljö där Loomis kunder befinner sig.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisning tillämpas för investering i utlandsverksamhet. Nettoinvestering i utlandsverksamhet har säkrats genom att valutalån redovisas till balansdagskurs vid bokslutstillfället. Omräkningsdifferens av valutalånet redovisas som säkring av nettoinvestering i dotterföretag och ingår i övrigt totalresultat. Genom säkringsredovisning (hedge accounting) kopplas tillgången (nettoinvestering i utlandsverksamhet) och skulden (valutalån) till varandra, vilket innebär att endast nettoförändringar av värdet redovisas via övrigt totalresultat.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. Säkringsredovisning tillämpas inte. Både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Koncernredovisningens omfattning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden (IFRS 3)

Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen/övrigt totalresultat. Vid slutligt utfall återförs eventuell effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalning av köpeskilling till resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Enligt IFRS redovisas transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande som en transaktion inom eget kapital. Dock saknas specifika regler gällande omvärderingar av optionsskulder till dessa innehav. Omvärderingar av optionsskulder till innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital. Redovisningen sker därmed i likhet med övriga transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande. Per den 31 december 2017 föreligger inte några innehav utan bestämmande inflytande inom koncernen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan köpeskilling och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

Förvärvsrelaterade kostnader

Loomis redovisar förvärvsrelaterade kostnader hänförliga till transaktionskostnader, omvärdering av tilläggsköpeskillingar och slutlig effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalningar av köpeskillingar, omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen på en separat rad i resultaträkningen. I posten ingår förvärvskostnader hänförliga till pågående, genomförda samt ej genomförda förvärv. Omstruktureringskostnader är kostnader som redovisas i enlighet med de särskilda kriterierna för avsättningar för omstruktureringar. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Omstruktureringskostnader kan vara kostnader för olika aktiviteter som är nödvändiga för att förbereda integreringen, till exempel kostnader för avgångsvederlag, avsättningar för hyrda lokaler som inte kommer att utnyttjas eller hyras ut med förlust samt andra leasingavtal som inte kan sägas upp och inte kommer att utnyttjas. Integreringskostnader omfattar normalt aktiviteter som inte kan redovisas som avsättningar. Sådana aktiviteter kan vara byte av varumärke (nya logotyper på byggnader, fordon, uniformer och så vidare) men kan också vara personalkostnader för exempelvis utbildning, rekrytering, omlokalisering och resor, vissa kundrelaterade kostnader och andra kostnader för att anpassa verksamheterna. Nedanstående kriterier måste också vara uppfyllda för att kostnader ska kunna klassificeras som omstrukturerings/integreringskostnader; i) kostnaden skulle inte ha uppstått om inte förvärvet hade ägt rum samt ii) kostnaden hänför sig till ett projekt som företagsledningen har identifierat och kontrollerat som en del av ett integreringsprogram som införts i samband med förvärvet eller som en direkt följd av en omedelbar översyn efter förvärvet.

Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)

Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina inoch utbetalningar, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilken bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar.

Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/ omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot Andra reserver i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster.

Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3) Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tilllämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.

Intäktsredovisning (IAS 18)

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen.

Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter, kontanthanteringstjänster och internationella värdehanteringstjänster innefattande internationella transporter av ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Intäkter redovisas i den period då de utförs och intjänas linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser.

Som en del av tjänsterna inom segment International finns s.k. transaktioner för annans räkning. Transaktioner för annans räkning avser transaktioner genomförda för en kund eller annan tredje parts räkning, vilket är vanligt förekommande inom internationell logistikhantering. Varumottagaren måste betala importskatter (tullavgifter och andra skatter) för de importerade varorna. Loomis uppdrag åt utländska kunder inkluderar vanligtvis hantering av förtullning och deklaration av nämnda importskatter. Loomis utför då dessa transaktioner för kundens räkning men transaktionen i sig ger inte Loomis några ekonomiska fördelar. Därför anses importskatter som betalas av Loomis för kundens räkning vara transaktioner för annans räkning. Importskatter och faktureringen av dessa till kunden redovisas därför endast i balansräkningen och påverkar inte resultaträkningen. Om en avgift tas ut för att genomföra förtullning och hantering av importskatter redovisas denna avgift som intäkt.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de

hänför sig till enligt effektivräntemetoden. Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att
erhålla utdelningen har fastställts.

Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter
Väsentliga nedskrivningar
Övriga väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär.

Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter, väsentliga nedskrivningar respektive övriga väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär, som redovisats som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av

* Argentina och Chile redovisas i segment Europa eftersom verksamheterna rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

väsentliga kassagenererande enheter, väsentliga nedskrivningar respektive övriga väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster per funktion redovisas i not 10.

Segmentsrapportering (IFRS 8)

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till koncernchefen, som identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Till följd av förvärvet av VIA MAT har Loomis, från och med det andra kvartalet 2014, följande segmentindelning, Europa*, USA, International och Övrigt. Segmentcheferna för Europa, USA respektive International är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur Loomis koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.

Nationella värdehanteringstjänster (värdetransporter samt kontanthanteringstjänster) delas mellan segment Europa och segment USA. Indelningen baseras på de likheter som finns inom de europeiska länderna inom väsentliga områden avseende till exempel marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler som påverkar Loomis verksamhet. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om tjänsterna i sig kan anses vara snarlika jämfört med segment Europa. Den aggregering som sker inom Europa är förenlig med IFRS 8 p12 och standardens syfte att lämna information som gör det möjligt att förstå och utvärdera den miljö Loomis verkar i.

De internationella värdehanteringstjänsterna, redovisas inte i rörelsesegmenten Europa eller USA utifrån en geografisk indelning utan redovisas istället som ett eget rörelsesegment, segment International. Skälet till detta är att segment International skiljer sig från de andra segmenten då det inkluderar internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och, fram till och med den 30 juni 2016, övrig logistikhantering. Loomis koncernchef följer upp segmentens finansiella resultat och fördelar resurser separat.

Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Statliga stöd (IAS 20)

Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.

Skatter (IAS 12)

Inkomstskatter omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, i vilket fall motsvarande skatt redovisas enligt samma princip.

Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de länder där moderbolaget och dotterbolag är verksamma.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skatt redovisas genom användning av balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och skattemässiga värden, s.k. temporära skillnader.

En uppskjuten skattefordran redovisas när det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kassaflödesanalys (IAS 7)

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)

Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till förvärvspris med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.

Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till förvärvspris med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden.

Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången ska kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger i intervallet 3 till 10 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 10 procent till 33,3 procent.

Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.

En uppskjuten skatteskuld ska beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till någon uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden ska upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt

genom motsvarande ökning av goodwill.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)

Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella tillgångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden, tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande: Programvarulicenser 12,5–33,3 procent

Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.

Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36) Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande: Maskiner och inventarier 10–25 procent Byggnader och markanläggningar 1,5–4 procent Inga avskrivningar görs på mark.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.

Nedskrivningar (IAS 36)

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning görs per varje balansdag en prövning om tidigare gjorda nedskrivningar bör återföras. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.

Leasingavtal (IAS 17)

När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.

Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet. Den ekonomiska innebörden av kontrakten ger ej, som helhet eller del, upphov till klassificering av leasingskontrakten som finansiell leasing.

Kundfordringar (IAS 39)

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålls i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.

Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 39) Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en

finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

1) Lånefordringar och övriga fordringar.
2) Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som är klassificerade som säkringsinstrument).
3) Övriga finansiella skulder.
4) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.

1) Redovisning av klassificering som "Lånefordringar och övriga fordringar"

Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som "Lånefordringar och övriga fordringar" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som finansiella anläggningstillgångar.

2a) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värdeförändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den finansiella verksamheten redovisas i finansnettot. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den innehas för handel, d.v.s. förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

2b) Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

3) Redovisning av klassificering som "Övriga finansiella skulder" I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som ska återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänförliga till anskaffning, uppförande och produktion av kvalificerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffningsvärde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförlig till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar

resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

4) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat"

När tillgångar i denna klassificering innehas värderas tillgångarna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot övrigt totalresultat då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultatredovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot övrigt totalresultat. I denna klassificering ingår derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring samt valutaswappar som används för säkringar av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Säkringsredovisning av derivat specificeras i stycket nedan. Då tillgångarna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa tillgångar som finansiella omsättningstillgångar eller kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Loomis innehar per årsskiftet valutaswappar och lån som används för säkring av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Koncernen dokumenterar när transaktioner ingås förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, mål för riskhanteringen och riskstrategin. Såväl när säkringen ingås som fortlöpande dokumenteras derivatinstrumentens effektivitet. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 6. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 27. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

(a) Säkring av verkligt värde

Verkligt värde säkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning omvärderas över resultaträkningen för att matcha omvärderingen på den säkrade tillgången eller skulden.

(b) Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kvarstår eventuella vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen (om så ej förväntas ske redovisas ackumulerad vinst eller förlust omedelbart i resultaträkningen). Koncernen innehar per balansdagen inga kassaflödessäkringar.

(c) Säkring av nettoinvestering

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar, effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena beräknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.

Loomis redovisar, i likhet med tidigare år, vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden via övrigt totalresultat på rader avseende Aktuariella vinster och förluster. De aktuariella vinsterna och förlusterna avser förändringar till följd av erfarenheter, förändringar av finansiella antaganden samt förändringar i demografiska antaganden. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår.

Om redovisningen av en förmånsbestämd plan netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår i nettoskulden. Räntekomponenten avseende förmånsbestämda planer redovisas som en finansiell kostnad/intäkt.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.

Aktierelaterade ersättningar (IFRS2) Incitamentsprogram

Koncernen har infört ett incitamentsprogram där de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänandeåret och för den återstående tredjedelen förvärvas aktier till marknadspris vilka tilldelas de anställda ett år efter förvärv i fall de kvarstår i anställning i koncernen.

Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen. Den aktierelaterade reserven redovisas som del av eget kapital och inte som skuld. Vid programmets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t.ex. med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar sker i eget kapital. För ytterligare information, se not 11.

Aktieswap avseende aktierelaterad ersättning

I syfte att säkra aktiedelen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram har Loomis AB ingått ett swapavtal med tredje part. Swapavtalet klassificeras som egetkapitalinstrument och redovisas i eget kapital som en minskning av balanserad vinst. För ytterligare information se not 11.

Avsättningar (IAS 37)

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar för omstrukturering redovisas när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar redovisas för framtida rörelseförluster.

Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Beräkningen baseras på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.

Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar

I Loomis verksamhet transporteras kontanter och andra värdeföremål i linje med de kundavtal som ingås. Om det stipuleras i avtal med kund räknas de transporterade kontanterna även upp i Loomis uppräkningscentraler. De kontanter som mottas av Loomis är i konsignation om inte annat avtalats med kund. Konsignationslager av kontanter redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. I de fall Loomis, i enlighet med kundavtalet, tar ägarskap av mottagna kontanter redovisas Lager av kontanter. För att finansiera dessa lager används lånefinansiering i form av specifika checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter används endast för detta ändamål. Nämnda checkräkningskrediter nettoredovisas mot de lager av kontanter som de är upptagna för att finansiera. Räntekostnaden för dessa checkräkningskrediter redovisas som "Produktionskostnad" och inte i finansnettot då det avser att finansiera den operativa verksamheten/lager av kontanter.

Eventuell kvarvarande behållning i Loomis lager av kontanter, som Loomis har ägarskap över, motsvarar de medel som Loomis fysiskt fört till valvet från sina likvida medel. Lager av kontanter redovisas som Övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen eftersom de, enligt interna riktlinjer, ej är tillgängliga för Loomis och enbart används för att finansiera kundtransaktioner. Konsignationslager av kontanter, lager av kontanter respektive checkräkningskrediter, är separerade från Loomis likvida medel och kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet. För ytterligare information, se not 23.

Användande av nyckeltal ej definierade i IFRS

Loomiskoncernens redovisning upprättas enligt IFRS. I IFRS definieras endast ett fåtal nyckeltal. Från och med det andra kvartalet 2016 har Loomis tillämpat ESMAs (European Securities and Markets Authority – Den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) nya riktlinjer för alternativa nyckeltal, Alternative Performance Measures). I korthet är ett alternativt nyckeltal ett finansiellt mått över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte är definierat eller specificerat i IFRS. För att stödja företagsledningens och andra intressenters analys av koncernens utveckling redovisar Loomis vissa nyckeltal som inte definieras i IFRS. Företagsledningen anser att dessa uppgifter underlättar en analys av koncernens utveckling. Dessa tilläggsuppgifter är komplementerande information till IFRS och ersätter ej nyckeltal definierade i IFRS. Loomis definitioner av mått ej definierade i IFRS kan skilja sig från

andra företags definitioner. Samtliga Loomis definitioner inkluderas nedan. Beräkning av nyckeltal som inte kan stämmas av mot poster i resultat- och balansräkning återfinns i not 9.

Övrigt

Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.

NOT 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser

Definitioner resultaträkning Produktionskostnader

Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.

Försäljnings- och administrationskostnader

Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för lokalkontor. Lokalkontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.

Rörelseresultat (EBITA)

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Rörelseresultat (EBIT)

Resultat före räntor och skatt.

Definitioner av nyckeltal

Valutajusterad tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter.

Organisk tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.

Total tillväxt, %

Periodens intäktsökning i procent av föregående års intäkter.

Rörelsemarginal (EBITA), %

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna.

Resultat per aktie före utspädning

Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut.

Beräkning 2017: 1 428 / 75 226 032 x 1 000 000 = 18,99 Beräkning 2016: 1 258 / 75 226 032 x 1 000 000 = 16,73

Resultat per aktie efter utspädning

Beräkning 2017: 1 428 / 75 226 032 x 1 000 000 = 18,99 Beräkning 2016: 1 258 / 75 226 032 x 1 000 000 = 16,73

Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)

Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttring av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet (EBITA).

Avkastning på sysselsatt kapital, %

Periodens rörelseresultat (EBITA) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat i procent av utgående balansen för eget kapital.

Nettomarginal

Periodens resultat efter skatt, i procent av totala intäkter.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.

e/t

Ej tillämpligt.

Valutakurser använda i koncernens bokslut

		Vägt		Vägt
	Valuta	genom snitt 2017	2017-12-31	genom snitt 2016	2016-12-31
Norge	NOK	1,03	1,00	1,02	1,05
Danmark	DKK	1,30	1,32	1,29	1,28
Storbritannien	GBP	11,02	11,09	11,53	11,17
Schweiz	CHF	8,65	8,41	8,65	8,90
USA	USD	8,49	8,20	8,59	9,06
Tjeckien	CZK	0,37	0,38	0,35	0,35
Turkiet	TRY	2,33	2,17	2,83	2,57
Argentina	ARS	0,50	0,43	0,58	0,57
Hongkong	HKD	1,09	1,05	1,11	1,17
Förenade
Arabemiraten	AED	2,30	2,23	2,35	2,47
Brasilien	BRL	n/a	n/a	2,32	2,78
Canada Folkrepubliken	CAD	6,55	6,54	6,48	6,73
Kina	CNY	1,26	1,26	1,33	1,30
Singapore	SGD	6,20	6,14	6,28	6,27
Chile	CLP	0,01	0,01	n/a	n/a
EUR-länder	EUR	9,65	9,84	9,47	9,56

NOT 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.

De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer per den 31 december 2017 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan.

Värdering av kundfordringar och reservering för kundförluster

Totala kundfordringar uppgår till 2 173 MSEK (2 001) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –84 MSEK (–52) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22.

Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter

Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar, som ett led i fördelningen av köpeskillingen, att såväl poster i det förvärvade

bolagets balansräkning som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning, såsom kundrelationer, ska värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka ska värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är eventualförpliktelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel till följd av tvister. Värdering av identifierbara tillgångar och skulder är också beroende av den redovisningsmässiga miljö som det förvärvade bolaget/verksamheten verkat i. Detta gäller till exempel enligt vilken redovisningsnorm som den finansiella rapportering tidigare skett och därmed hur stora anpassningar som behöver göras till koncernens redovisningsprinciper, den frekvens med vilken bokslut upprättats samt tillgång till data av olika slag som kan behövas för att värdera identifierbara tillgångar och skulder. Vid förvärv är därmed samtliga balansposter föremål för uppskattningar och bedömningar. Detta innebär även att en preliminär värdering kan behöva genomföras och därefter justeras. Samtliga förvärvsanalyser är föremål för slutjustering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Med beaktande av beskrivningen ovan har Loomis, förutsatt att det inte rör sig om materiella justeringar, valt att inte särskilt för varje enskilt förvärv ange anledningarna till varför den första redovisningen av rörelseförvärvet är preliminär och heller inte för vilka tillgångar och skulder som denna redovisningen är preliminär.

Tilläggsköpeskillingar som förfaller i framtiden och villkorade betalda köpeskillingar redovisas som del av köpeskillingen och redovisas baserat på en bedömning av om villkor som avtalats i samband med förvärvet kommer att uppnås. Tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar redovisas till nuvärde och värderingen är föremål för bedömning vid varje rapporteringstillfälle. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15.

Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar ska bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 5 615 MSEK (5 626), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 349 MSEK (261), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler

Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar

som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande prognoser om framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta.

Per årsskiftet redovisades uppskjutna skattefordringar om 418 MSEK (426) och uppskjutna skatteskulder om 369 MSEK (421).

Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och evenutalförpliktelser avseende skatterisker och möjliga effekter av pågående skatterevisioner. Skatterevisioner är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöde av skatter. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14 och 34.

Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner

Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar baseras på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Per balansdagen finns dels Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser om 766 MSEK (799) dels fordringar avseende pensioner om 18 MSEK (13) vilka ingår i posten Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30.

Aktuariella beräkningar avseende skadereserver Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda.

Skadereserver redovisas i enlighet med aktuariella beräkningar vilka genomförs löpande. De aktuariella beräkningarna baseras dels på uppgifter om oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador dels på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 339 MSEK (405), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till not 29.

Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av eventualförpliktelser Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa eventualförpliktelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits.

Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och i skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten.

I likhet med flera andra företag i Spanien har Loomis spanska dotterbolag granskats av den spanska konkurrensmyndigheten (CNMC). I november 2016 informerade myndigheten Loomis Spanien om sitt beslut. Beslutet innebär ett bötesbelopp om 7 MEUR för Loomis Spanien för otillbörlig marknadsuppdelning. Loomis anser sig ha agerat i enlighet med gällande lag och motsätter sig därför innehållet i beslutet och bötesbeloppet. Loomis har överklagat beslutet till spansk domstol. Ett eventuellt negativt utfall bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på varken koncernens resultat eller finansiella ställning.

För ytterligare information avseende pågående tvister och värdering av eventualförpliktelser hänvisas till not 14, not 31 och not 34.

Effekt av Storbritanniens folkomröstning rörande utträde ur EU

Loomis verksamhet i Storbritannien bedrivs framförallt till lokala kunder och i lokal valuta. I dagsläget bedöms därför Storbritanniens eventuella framtida utträde ur EU, inte ha någon väsentlig påverkan på Loomis lokala verksamhet. Koncernens konsoliderade finansiella rapporter kommer att påverkas av pundets utveckling i förhållande till den svenska kronan.

NOT 5 Händelser efter balansdagen

Den 17 januari 2018 offentliggjordes att Loomis förvärvat samtliga andelar i kommanditbolaget KÖTTER Geld- und Wertdienste SE & Co. KG ("KGW"), vilket kommer att separeras från KÖTTER group. KGW erbjuder värdehanteringstjänster och har sitt huvukontor i Essen, Tyskland. Enterprise value uppgår till cirka 14 MEUR, motsvarance cirka 140 MSEK. KGW har cirka 800 anställda och omsättningen för 2017 beräknas uppgå till cirka 45 MEUR. Verksamheten kommer att redovisas inom segment Europa och konsolideras i Loomis räkenskaper från och med slutförandet av transaktionen, vilket ägde rum den 22 januari 2018. Köpeskillingen erläggs vid slutförandet av transaktionen. Till följd av förvärvs- och integrationskostnader beräknas förvärvet ha en marginell negativ inverkan på Loomis resultat per aktie för 2018.

Den 19 januari 2018 offentliggjordes att Loomis förvärvat verksamheten Sequel International Logistics (USA) Inc. Enterprise value uppgick till cirka 2 MUSD, motsvarande cirka 16,5 MSEK. Förvärvet förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på Loomis resultat per aktie för 2018.

Arbetet med att upprätta förvärvsanalyser för Kötter och Sequel pågår och preliminära förvärvsanalyser kommer att lämnas från och med första kvartalet 2018.

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2018 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2018). Det tilltänkta incitamentsprogrammet kommer, i likhet med Incitamentsprogram 2017, innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2020. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2020, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten förvärvar aktier i eget namn och överlåter dessa till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag, se kallelse till årsstämma på www.loomis.com.

NOT 6 Finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:

Ränterisker avseende likvida medel och lån
Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital
Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga
Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov
Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter
Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen
Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser (primärt bränsle)

Loomis finansiella riskhantering koordineras centralt av treasuryfunktionen på Loomis AB. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar.

Målsättningen för Loomis AB:s treasuryfunktion är att stödja affärsverksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.

Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis vd en instruktion för treasuryfunktionen på Loomis AB vilken mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast för att minimera de finansiella riskerna.

Finansiella riskfaktorer Ränterisk

Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån. Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB eller på kortare löptider om så tillåts. Den genomsnittliga räntebindningstiden på de externa lånen var per 31 december 2017 cirka 8 mån. En varaktig ränteförändring på låneskulden om +1 procent skulle per 31 december 2017 ha en årlig påverkan på finansnettot om –31 MSEK (–29). Loomis upplåning per den 31 december 2017 uppgick till 4 054 MSEK (3 882). Den genomsnittliga räntan på låneskulden uppgick under året till 2,37 procent (2,32) exklusive uppläggningskostnader för den existerande lånefaciliteten. För information angående antaganden för pensionsskulden, se not 30.

Valutarisk – Omräkningsrisk

Omräkningsrisk innebär risken för att värdet i SEK avseende tillgångar och skulder i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser.

Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valutaförändringar vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen innebär att en omräkningsrisk uppstår och kan leda till att ogynnsamma valutakursförändringar negativt påverkar koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Loomis sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2017 till 10 860 MSEK (10 576). Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 206 MSEK (153). Motsvarande siffror för GBP skulle ha varit 25 MSEK (23), för EUR 58 MSEK (50) samt CHF 41 MSEK (47). Loomis tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar. En säkring uppgår till ett värde av 155 MUSD (242) där aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Loomis ingick i samband med förvärvet av VIA MAT en säkring som uppgår till 90 MCHF (90) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringarna har under året varit 0 MSEK (0). I tabellen under avsnittet för kapitalrisk framgår beloppen på exponeringen mot olika valutor. För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tilllämpning av säkringsredovisning.

Valutarisk – Transaktionsrisk

Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens resultat på ett negativt sätt. Eftersom den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige föreligger vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet till stor del är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig, men efter förvärvet av VIA MAT exponeras koncernen för transaktionsrisker i den internationella verksamheten till följd av dess natur.

Loomis bedriver en ur koncernens perspektiv begränsad verksamhet som innefattar handel med utländsk valuta i form av kontanter. När valuta handlas med anledning av köporder från kund kan valutarisken säkras genom ett terminskontrakt. Loomis tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt och omvärdering sker i rörelseresultatet. Per balansdagen uppgick det verkliga värdet på dessa terminskontrakt till 0 MSEK (0).

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisken avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Uppföljning och bevakning av detta görs av treasuryfunktionen på Loomis AB. Loomis hade en likviditetsreserv som var över minimigränsen under 2017. I enlighet med direktiv sker placeringar av överlikviditet primärt hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's eller motsvarande kreditbetyg hos liknande institut. Målet med likviditetsreserven är att säkerställa att Loomis har en lämplig mängd likvida medel. Till hjälp för detta upprättar dotterbolagen regelbundna likviditetsprognoser.

Nedanstående tabell visar Loomis likviditetsreserv vilket innefattar kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna.

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Likvida medel	839	663
Kreditlöften	2 345	3 156
Summa	3 184	3 819

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoredovisade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena vilka är samma som nominella skulder då banklånen löper med rörlig ränta och kreditmarginalerna bedöms vara desamma som skulle erhållas vid en omfinansiering på bokslutsdagen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.

MSEK 2017-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Extern upplåning	9	3 804	-
Leverantörsskulder och andra skulder	1 348	867	-
(varav derivatinstrument)	(32)	-	-
Summa	1 358	4 671	-
2016-12-31
Extern upplåning	553	2 333	801
Leverantörsskulder och andra skulder	1 512	853	–
(varav derivatinstrument)	(58)		–
Summa	2 065	3 186	801

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar respektive finansiell kreditrisk.

Kreditrisk i kundfordringar

Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 2 257 MSEK (2 056). Reserveringar avseende eventuella förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 84 MSEK (52) per den 31 december 2017. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernen finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hantering av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet. Vidare information om osäkra kundfordringar finns i not 22.

Finansiell kreditrisk

Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating och med vilka Loomis har en långsiktig kundrelation. Den största vägda exponeringen

för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 165 MSEK (99).

Nedanstående tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar per balansdagen enligt rating hos Standard & Poor's eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut:

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
A -1+	49	48
A -1	593	492
Övriga innehav	275	189
Totalt	917	729

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna.

All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortfristiga finansieringen har under året skett genom treasuryfunktionen på Loomis AB.

Under 2017 har Loomis valt att utnyttja förlängningsoptionen om 1 år i den femåriga faciliteten som tecknades i juni 2015. Faciliteten uppgår till 150 MUSD, 65 MEUR och 1 000 MSEK och dragningar kan ske i valutorna USD, EUR, GBP och SEK. Faciliteten förfaller 2022. Utöver detta har Loomis även utnyttjat förlängningsoptionen i den lånefacilitet som tecknades 2015 och uppgår till 500 MSEK. Faciliteten förfaller 2020. I lånefaciliteterna finns sedvanliga villkor varav ett avser begränsningar i koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat för räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2017 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal.

Vidare har Loomis per den 31 december 2017 emitterat företagscertifikat om totalt 1 850 MSEK (500) där ramen under 2017 utökats för företagscertifikatsprogrammet till 3 000 MSEK.

Under 2014 lanserade Loomis ett MTN program där ramen uppgår till 3 000 MSEK. Den totala emitterade volymen uppgick per den 31 december 2017 till 1 000 MSEK (1 550).

		Facilitetens	Facilitetens	Utnyttjat			Förfallostruktur3)
31 december 2017	Valuta	belopp (MLOC)	belopp (MSEK)	belopp (MSEK)	2018	2019	2020	2021	2022	2023+
Syndikerad lånefacilitet 11)	SEK	1 000	1 000	–	–	–	–	–	1 000	–
Syndikerad lånefacilitet 11)	EUR	65	640	–	–	–	–	–	640	–
Syndikerad lånefacilitet 11)	USD	150	1 230	205	–	–	–	–	1 230	–
Syndikerad lånefacilitet 21)	USD	100	820	–	–	820	–	–	–	–
Syndikerad lånefacilitet 31)	SEK	500	500	–	–	–	500	–	–	–
Bilateralt lån	CHF	90	757	757	–	–	–	–	757	–
MTN program	SEK	1 000	1 000	1 000	--	1 000	–	–	–	–
Företagscertifikat2)	SEK	1 850	1 850	1 850	1 850	–	–	–	–	–
Kreditfacilitet	SEK	210	210	–	210	–	–	–	–	–
Totalt			8 007	3 812	2 060	1 820	500	–	3 627	–

1) Revolving credit facility "RCF"

2) Företagscertifikatsprogrammet har långfristiga lånefaciliteter som back-up och klassificeras därför som långfristig i balansräkningen.

3) Löptidsanalysen visar totala faciliteten i MSEK

Kapitalrisk

Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas

efter de behov som uppstår genom förändringar i utdelning till aktieägare, återbetalning av kapital till aktieägare, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalstrukturen sker med relevanta nyckeltal.

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2017:

MSEK	EUR	GBP	USD	CHF	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	2 522	899	4 790	1 577	646	10 434	426	10 860
Nettoskuld	-1 353	-398	-672	-749	-173	-3 344	-480	-3 824
Nettoexponering	1 169	501	4 118	828	473	7 090	-54	7 037

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2016:

MSEK	EUR	GBP	USD	CHF	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 991	925	5 265	1 674	451	10 307	269	10 576
Nettoskuld	–991	–457	–2 199	–732	–224	–4 602	673	–3 929
Nettoexponering	1 000	468	3 066	942	227	5 703	942	6 647

Prisrisk

Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (primärt bränsle). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten i största möjliga mån innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.

Verkligt värde avseende tillgångar och skulder

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning bedöms bokförda värden vara en god approximation av verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –963 MSEK (–1 634) respektive 30 MSEK (14).

Finansiella instrument

Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer och ränteswappar har som syfte att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen till höger visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt verkligt värde per post. Loomis kommer under 2018 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.

Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori:

			2017-12-31
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	96	96
Kundfordringar	1	2 173	2 173
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar Likvida medel	2,4 1	62 839	62 839
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	32	32
Kortfristiga låneskulder	3	43	43
Långfristiga låneskulder	3	4 745	4 745
Leverantörsskulder	3	585	585

			2016-12-31
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	1	80	80
Kundfordringar	1	2 001	2 001
Räntebärande finansiella
omsättningstillgångar	2,4	54	54
Likvida medel	1	663	663
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	58	58
Kortfristiga låneskulder	3	696	696
Långfristiga låneskulder	3	3 972	3 972
Leverantörsskulder	3	580	580

Kategorier

1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar

2: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 3: Övriga finansiella skulder

4: Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat

Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt:

Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1)
Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2)
Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).

MSEK			Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa	2017-12-31

Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	-	16	-	16
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	-	30	-	30
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	-	-	-	-
Summa tillgångar	-	46	-	46
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	-	3	-	3
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	-	-	-	-
Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål 1)	-	11	-	11
Summa skulder	-	14	-	14

				2016-12-31
MSEK	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	16	–	16
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	14	–	14
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa tillgångar	–	30	–	30
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	12	–	12
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål 1)	–	11	–	11
Summa skulder	–	23	–	23

För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2 och 23.

Avstämning mellan ingående balans och utgående balans för skulder vars kassaflöde redovisas i finansieringsverksamheten:

			Ej kassaflödespåverkande förändringar
	IB 1 Jan 2017	Kassaflöde	Förvärv	Förändring förmåns bestämd pensionsskuld	Valuta effekter	Nya leasing åtaganden	Förändring av verkligt värde	UB 31 Dec 2017
Kortfristiga skulder	754	-663	-18	0	3	25	-26	75
Långfristiga skulder	3 173	777	80	0	-100	47	3	3 979
Förmånsbestämd pensionsskuld	799	0	0	-33	0	0	0	766
Summa skulder	4 726	114	62	-33	-97	71	-23	4 820
Likvida medel och övrig kassa1)	-797	-192	0	0	0	0	-8	-997
Summa tillgångar	-797	-192	0	0	0	0	-8	-997
Nettoskuld	3 929	-78	62	-33	-97	71	-31	3 823

1) Raden överensstämmer ej med balansräkningen då den inkluderar trapped cash och finnsiella omsättningstillgångar.

NOT 7 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser licensavgifter och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder på dotterbolag. I enlighet med IFRS är även transaktioner med pensionsstiftelser med kopplingar till koncernen att betrakta som närstående. Med anledning av Loomis förmånsbestämda pensionsplaner finns pensionsstiftelser. För vidare information angående Loomis förmånsbestämda pensionsplaner, se not 30.

För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 38. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.

NOT 8 Segmentsinformation

Loomis bedriver verksamhet i ett antal länder där landchefer är ansvariga för respektive land. Region/segmentchefer övervakar ett antal länder samt finns som stöd för respektive landchef. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till Loomis koncernchef, vilken identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Loomis har följande segmentindelning, Europa*, USA, International och Övrigt. Regioncheferna för Europa, USA respektive International är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur Loomis koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.

De internationella värdehanteringstjänsterna redovisas inte i

rörelsesegmenten Europa eller USA utifrån en geografisk indelning utan redovisas istället som ett eget rörelsesegment, segment International. Skälet till detta är att International skiljer sig från de andra segmenten då det inkluderar internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och, fram till och med den 30 juni 2016, övrig logistikhantering samt det faktum att koncernchef separat följer upp segmentens finansiella resultat och fördelar resurser.

Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Enligt IFRS 8.32 ska segmentsinformation lämnas om intäkter för varje tjänst eller varje grupp av likartade tjänster. För segment Europa står intäkterna från värdetransporter för 66 procent (67) av de totala intäkterna och kontanthantering står för 34 procent (33). För segment USA står värdetransporter för 67 procent (67) av de totala intäkterna och kontanthantering för 33 procent (33). Segmentet International innefattade fram till och med den 30 juni 2016 tre olika verksamhetsområden; internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering, varefter verksamhetsområdet övrig logistikhantering avyttrades per den 1 juli 2016. Då International omsättning ej uppgår till en väsentlig del av koncernens totala omsättning redovisas inte någon ytterligare information om de olika verksamhetsområdena inom International.

Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma princip appliceras avseende skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion. Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa, USA respektive International för verksamhetsåren 2017 och 2016 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.

Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 902 MSEK (884), i USA till 7 876 MSEK (7 531) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 8 450 MSEK (8 385). Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av koncernens omsättning. Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar, som är lokaliserade i Sverige uppgår till 289 MSEK (240), i USA till 1 922 MSEK (2 227) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 2 478 MSEK (2 242).

* Argentina och Chile redovisas i segment Europa eftersom verksamheterna rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

Forts. Not 8

MSEK	Europa 2017	USA 2017	International 2017	Övrigt 2017	Elimineringar 2017	Summa 2017
Intäkter, fortgående verksamhet	8 324	7 688	878	–	–66	16 824
Intäkter, förvärv	404	–	–	–	–	404
Totala intäkter	8 728	7 688	878	–	–66	17 228
Produktionskostnader	–6 344	–5 570	–714	–	95	–12 533
Bruttoresultat	2 384	2 118	165	–	29	4 695
Försäljnings- och
administrationskostnader	–1 209	–1 108	–104	–152	–29	–2 602
Rörelseresultat (EBITA)	1 175	1 009	61	–152	–	2 093
Avskrivningar på förvärvsrelaterade
immateriella tillgångar	–26	–13	–15	–	–	–55
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	–37	–2	–	–8	–	–47
Rörelseresultat (EBIT)	1 112	994	46	–160	–	1 992
Finansiella intäkter	–	–	–	13	–	13
Finansiella kostnader	–	–	–	–122	–	–122
Resultat före skatt	1 112	994	46	–269	–	1 882
Inkomstskatt	–	–	–	–454	–	–454
Årets resultat	1 112	994	46	–723	–	1 428
Segmentstillgångar
Goodwill	1 924	2 983	815	–107	–	5 615
Övriga immateriella tillgångar	302	42	101	7	–	451
Anläggningstillgångar	2 642	1 914	110	23	–	4 689
Kundfordringar	1 310	765	117	7	–25	2 173
Avsättningar för pensioner	–	–	18	–	–	18
Övriga segmentstillgångar	372	597	8	35	–394	617
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skattefordran	–	–	–	418	–	418
Aktuella skattefordringar	–	–	–	203	–	203
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	–	–	–	79	–	79
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	901	–	901
Summa tillgångar	6 550	6 301	1 167	1 565	–420	15 164

Segmentsskulder
Leverantörsskulder	305	219	50	37	–25	585
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	856	418	61	–17	–	1 317
Avsättning för pensioner	680	–	86	–	–	766
Övriga korta skulder	418	63	23	405	–395	515
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	75	–	75
Långfristig upplåning	–	–	–	3 979	–	3 979
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	369	–	369
Aktuella skatteskulder	–	–	–	180	–	180
Avsättning för skadereserver	–	–	–	339	–	339
Eget kapital	–	–	–	7 037	–	7 037
Summa skulder och eget kapital	2 259	700	220	12 405	–420	15 164
Övriga upplysningar
Investeringar, netto	709	421	11	11	–	1 152
Avskrivningar och nedskrivningar	601	533	32	14	–	1 180

	Europa	USA	International*	Övrigt	Elimineringar	Summa
MSEK	2016	2016	2016	2016	2016	2016
Intäkter, fortgående verksamhet	8 151	7 243	1 149	–	–58	16 485
Intäkter, förvärv	233	82	–	–	–	315
Totala intäkter	8 384	7 325	1 149	–	–58	16 800
Produktionskostnader	–6 150	–5 470	–970	–	98	–12 493
Bruttoresultat	2 234	1 854	179	–	40	4 307
Försäljnings- och
administrationskostnader	–1 114	–1 013	–102	–149	–40	–2 417
Rörelseresultat (EBITA)	1 119	842	77	–149	–	1 890
Avskrivningar på förvärvsrelaterade
immateriella tillgångar	–30	–14	–18	–	–	–62
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	–52	–2	–	–2	–	–56
Jämförelsestörande poster	–	–	81	–	–	81
Rörelseresultat (EBIT)	1 038	826	140	–151	–	1 852
Finansiella intäkter	–	–	–	12	–	12
Finansiella kostnader	–	–	–	–129	–	–129
Resultat före skatt	1 038	826	140	–269	–	1 735
Inkomstskatt	–	–	–	–477	–	–477
Årets resultat	1 038	826	140	–745	–	1 258

Segmentstillgångar
Goodwill	1 569	3 295	862	–99	–	5 626
Övriga immateriella tillgångar	187	61	124	4	–	375
Anläggningstillgångar	2 345	2 219	119	26	–	4 709
Kundfordringar	1 249	710	77	7	–42	2 001
Avsättningar för pensioner	–	–	–	13	–	13
Övriga segmentstillgångar	350	434	60	30	–180	695

Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skattefordran	–	–	–	426	–	426
Aktuella skattefordringar	–	–	–	239	–	239
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	–	–	–	66	–	66
Andra finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	717	–	717
Summa tillgångar	5 701	6 719	1 241	1 430	–222	14 869

Segmentsskulder
Leverantörsskulder	317	212	59	36	–42	580
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	953	463	56	–9	–	1 463
Avsättning för pensioner	702	–	55	43	–	799
Övriga korta skulder	394	59	46	187	–180	506

Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	754	–	754
Långfristig upplåning	–	–	–	3 173	–	3 173
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	421	–	421
Aktuella skatteskulder	–	–	–	122	–	122
Avsättning för skadereserver	–	–	–	405	–	405
Eget kapital	–	–	–	6 647	–	6 647
Summa skulder och eget kapital	2 365	733	216	11 777	–222	14 869

Övriga upplysningar
Investeringar, netto	585	500	25	10	–	1 120
Avskrivningar och nedskrivningar	568	550	36	13	–	1 167

*Verksamhetsgrenen allmän frakthantering avyttrades den 1 juli 2016.

NOT 9 Intäkternas fördelning

Verksamhetens intäkter

Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering vilket omfattar värdetransporter och kontanthantering samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Fram till och med den 30 juni 2016 ingick även övrig logistikhantering i koncernens intäkter. Intäkterna redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden. Se vidare not 8.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.

Organisk och valutajusterad tillväxt

MSEK	2017	2016
Föregående års intäkter	16 800	16 097
Organisk tillväxt1)	397	731
Förvärvade intäkter	404	315
Avyttringar	–239	–257
Valutajusterad tillväxt	562	789
Valutaförändring	–134	–86
Periodens intäkter	17 228	16 800

1) För definition av organisk tillväxt se sid 76.

NOT 10 Rörelsens kostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2017	I % av intäkterna	2016	I % av intäkterna
Personalkostnader	11	9 439	54,8	9 103	54,2
Risk-, skade- och försäkringskostnader		331	1,9	409	2,4
Fordonskostnader		1 506	8,7	1 447	8,6
Lokalkostnader		822	4,8	782	4,7
Kostnader för teknisk utrustning		713	4,1	713	4,2
Jämförelsestörande poster		–	–	–81	–0,5
Övriga kostnader		2 426	14,1	2 574	15,3
Summa kostnader för delade på kostnadsslag		15 236	88,4	14 947	89,0

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2017	2016
Löner och bonus	11	7 645	7 354
Sociala avgifter	11	1 589	1 553
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	11, 30	67	70
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	11, 30	138	126
Summa kostnader för ersättningar till anställda		9 439	9 103

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2017	2016
PwC
– Revisionsuppdraget	13	13
(varav moderföretagets revisor)	(4)	(4)
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
(varav moderföretagets revisor)	(1)	(1)
– Skatterådgivning	0	0
(varav moderföretagets revisor)	(0)	(0)
– Övriga tjänster	0	0
(varav moderföretagets revisor)	(0)	(0)
Summa PwC	15	15
Övriga revisorer
Revisionsuppdraget	1	1
Summa	16	16

Andra tjänster utöver revision avser främst redovisningsrådgivning, tekniskt upprättande av skattedeklarationer samt mervärdesskatt. Tjänster utöver revision avser inga (inga) lagstadgade revisionsuppdrag.

Operationella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasing avtal för byggnader, kontorslokaler, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 415 MSEK (397). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2017	2016
Förfallotid < 1 år	476	402
Förfallotid 1–5 år	1 408	1 107
Förfallotid > 5 år	797	940
Summa	2 680	2 448

Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2017 uppgick till 336 MSEK (338) av den totala kostnaden om 415 MSEK (397).

Finansiella leasing- och hyresavtal

Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter), byggnader och inventarier. Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för fordon, byggnader samt inventarier uppgick till 19 MSEK (21). Resultaträkningen har belastats med 2 MSEK (1) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2017	2016
Förfallotid < 1 år	40	20
Förfallotid 1–5 år	91	39
Förfallotid > 5 år	–	–
Summa	130	59

För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 28. Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion

I vidstående tabell redovisas avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion. Resultatet för 2017 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –55 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader. I resultatet ingår även förvärvsrelaterade kostnader om totalt –47 MSEK, vilka inkluderas i produktionskostnader med –34 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –13 MSEK. Resultatet för 2016 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –62 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader. I resultatet ingår även förvärvsrelaterade kostnader om totalt –56 MSEK, vilka inkluderas i produktionskostnader med –43 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –13 MSEK. Resultatet för 2016 inkluderar även en jämförelsestörande post om 81 MSEK avseende realisationsvinst från avyttringen av verksamhetsgrenen allmän frakthantering. Denna jämförelsestörande post inkluderas i produktionskostnader 2016.

MSEK	2017	2016
Försäljning, fortgående verksamhet	16 824	16 485
Försäljning, förvärv	404	315
Total försäljning	17 228	16 800
Produktionskostnader	–12 622	–12 517
Bruttoresultat	4 606	4 283
Försäljnings- och administrationskostnader	–2 615	–2 430
Rörelseresultat (EBIT)	1 991	1 852
Finansiella intäkter	13	12
Finansiella kostnader	–122	–129
Resultat före skatt	1 882	1 735
Inkomstskatt	–454	–477
Årets resultat	1 428	1 258

NOT 11 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	Kvinnor		Män		Totalt
Antal	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Europa	3 844	3 777	8 675	8 658	12 519	12 435
USA	3 252	2 829	6 660	6 271	9 912	9 100
International	81	106	299	333	380	439
Summa	7 177	6 712	15 634	15 262	22 811	21 974

Under 2017 uppgick antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer för alla bolag inom koncernen till totalt 56 (51) stycken, varav 5 (3) var kvinnor.

Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer

	Löner		Sociala kostnader		(varav pension)		(varav tantiem)
MSEK	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Europa	94	76	16	13	(4)	(4)	(23)	(23)
USA	19	23	1	1	(0)	(0)	(9)	(12)
International	4	5	2	2	(1)	(1)	(0)	(1)
Summa	117	104	18	16	(5)	(5)	(32)	(36)

Se vidare not 41 avseende moderbolaget.

Lönekostnader: övriga anställda

	Löner		(varav pension)
MSEK	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Europa	3 791	3 662	1 146	1 075	(126)	(117)
USA	3 522	3 333	581	598	(54)	(48)
International	215	256	49	61	(20)	(26)
Summa	7 528	7 251	1 776	1 734	(200)	(191)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

	Löner		(varav pension)
MSEK	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Europa	3 885	3 738	1 162	1 089	(130)	(121)
USA	3 541	3 356	581	598	(54)	(48)
International	219	260	51	63	(21)	(27)
Summa	7 645	7 354	1 794	1 749	(205)	(196)

För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30.

Ersättning till vd, styrelse och ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till vd/koncernchef och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.

Principer för ersättning till styrelsen

Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 4 maj 2017. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2018. Arvodet som redovisas på sidan 89 avser räkenskapsårets kostnadsförda ersättning. För information om arvodet och fördelning mellan ledamöterna, se tabell sidan 89. Vd erhåller inte något styrelsearvode.

Av årsstämman beslutade principer för ersättning till vd/ koncernchef och övrig koncernledning

Nedan angivna principer för ersättning till ledande befattningshavare beslutades på årsstämman den 4 maj 2017. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättning till vd/koncernchef samt övrig koncernledning utgörs av fast ersättning, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För vd/koncernchef är den rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 80 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Övriga förmåner, t ex tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Ersättningar och anställningsvillkor för vd och koncernchef Ersättning till vd och koncernchef framgår av tabellen på sidan 89. Patrik Andersson har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta årslönen. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot Patrik Andersson. Patrik Andersson har vid uppsägning från företagets sida rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner, såvida inte uppsägningen grundades på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från Patrik Anderssons sida är uppsägningstiden 6 månader. Patrik Andersson är under uppsägningstiden bunden av en konkurrensklausul.

Tilläggsinformation avseende övriga ledande befattningshavare

Sex av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilket även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. En av dessa ledande befattningshavare är anknuten till ITP 2 och är berättigad till en premiebestämd pension där premien ska uppgå till 15 procent av pensionsgrundande fast årslön överstigande 20 basbelopp. Under den tid den svenska ledande befattningshavaren, Lars Blecko, tjänstgör i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt det amerikanska dotterbolagets pensionsplaner samt ett tillägg till lön som redovisas som pensionskostnad. En utländsk medlem i koncernledningen har rätt till en pensionsavsättning i enlighet med det lokala dotterbolagets pensionsplaner för tjänstemän och en utländsk medlem av koncernledningen har inte rätt till någon pensionslösning.

Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 0 och 12 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 3 och 6 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare. Sex av de ledande befattningshavarna är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan 12 månaders lön till (i ett fall) 42 månadslöner, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida.

Sex av de övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock endast under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.

Incitamentsprogram

Loomis årsstämma röstade den 4 maj 2017 igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2017) motsvarande det program som beslutades på årsstämman 2016. I likhet med det gällande incitamentsprogrammet innebär detta incitamentsprogram att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen tilldelas i form av aktier i Loomis AB, vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2019. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2019. För att möjliggöra tilldelning av aktier i Loomis AB beslutade årsstämman 2017 att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part. Avtalet innebär att den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis AB till deltagarna i programmet. Loomis AB kommer därmed inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av Incitamentsprogram 2017. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i företaget, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår cirka 350 anställda. Under 2017 har kostnaden för den aktierelaterade delen, den del för vilka aktier kommer att förvärvas, av incitamentsprogrammet uppgått till 33 MSEK. Se även not 27.

För information om aktieinnehav, andra styrelseuppdrag etc. hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sidorna 54–57.

För 2017 har följande ersättningar utgått:

TSEK	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning1)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	867	–	–	–	867
Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2)	542	–	–	–	542
Jan Svensson, ledamot 2)	392	–	–	–	392
Ingrid Bonde, ledamot 2)	442	–	–	–	442
Gun Nilsson, ledamot 2)	300	–	–	–	300
Patrik Andersson, vd 2)	6 706	6 600	97	1 977	15 380
Lars Blecko, vice vd 2)	6 369	9 342	206	2 760	18 676
Övriga ledande befattningshavare, 8 stycken 2) 3)	24 039	10 121	3 088	5 541	42 789
Summa	39 656	26 063	3 391	10 278	79 388

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2018 kommer 30 350 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier hänvisas till sidorna 54–57. För Incitamentsprogram 2016 kommer Patrik Andersson att erhålla 3 220 aktier, Lars Blecko 6 289 aktier, Kenneth Högman 2 873 aktier, Anders Haker 1 561 aktier, Martti Ojanen 916 aktier, Mårten Lundberg 841 aktier, Johannes Bäckman 801 aktier, Patrik Högberg 1 933 aktier, Georges López Periago 3 687 aktier och Urs Röösli 1 179 aktier, under 2018.

3) Avser Kenneth Högman, Anders Haker, Martti Ojanen, Mårten Lundberg, Johannes Bäckman, Patrik Högberg, Georges López Periago och Urs Röösli.

För 2016 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/	Rörlig	Övriga	Pensions
TSEK	styrelsearvode	ersättning1)	förmåner	kostnad	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	767	–	–	–	767
Ulrik Svensson, ledamot 2)	517	–	–	–	517
Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2)	417	–	–	–	417
Jan Svensson, ledamot 2)	367	–	–	–	367
Ingrid Bonde, ledamot 2)	317	–	–	–	317
Patrik Andersson, vd 2) 3)	4 470	4 400	265	1 320	10 455
Anders Haker 2) 4) 6)	1 614	496	28	446	2 583
Lars Blecko, vice vd 2) 6)	6 943	12 475	1 201	2 707	23 325
Övriga ledande befattningshavare, 8 stycken 2) 5)	21 983	11 476	3 128	4 845	41 432
Summa	37 395	28 847	4 622	9 317	80 181

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2017 kommer 14 296 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier hänvisas till sidorna 46–49 i årsredovisningen för 2016. För Incitamentsprogram 2015 kommer Lars Blecko erhålla 6 460 aktier, Anders Haker 1 482 aktier, Martti Ojanen 870 aktier, Mårten Lundberg 798 aktier, Johannes Bäckman 761 aktier, Patrik Högberg 1 942 aktier, Georges López Periago 3 724 aktier och Urs Röösli 770 aktier, under 2017. Övriga medlemmar av koncernledningen kommer inte erhålla några aktier relaterade till Incitamentsprogram 2015.

3) För perioden 4 maj till 31 december.

4) För perioden 1 januari till 3 maj.

5) Avser Kenneth Högman, Anders Haker (för perioden 4 maj till 31 december), Martti Ojanen, Mårten Lundberg, Johannes Bäckman, Patrik Högberg, Georges López Periago och Urs Röösli.

6) Lars Blecko och Anders Haker var t.o.m. den 3 maj tillförordnad koncernchef respektive tillförordnad vd. Lars Blecko uppbar ett lönetillägg under denna tid uppgående till 16 TUSD per månad och en rörlig ersättning maximerad till 60 procent av lönetillägget. Anders Haker uppbar ett totalt lönetillägg om 533 TSEK under perioden som tillförordnad vd.

NOT 12 Avskrivningar och nedskrivningar

MSEK	2017	2016
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	55	62
Övriga immateriella tillgångar	41	39
Byggnader	32	30
Maskiner och inventarier	1 052	1 036
(varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing)	(37)	(28)
Summa avskrivningar och nedskrivningar	1 180	1 167

Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:

MSEK	2017	2016
Produktionskostnader	993	977
Försäljnings- och administrationskostnader	132	128
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	55	62
Summa avskrivningar och nedskrivningar	1 180	1 167

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i Not 15.

NOT 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto

MSEK	2017	2016
Ränteintäkter	13	12
Kursdifferenser, netto1)	2	–
Övriga finansiella intäkter	-	–
Finansiella intäkter	15	12
Räntekostnader	-108	–111
(varav räntekostnad finansiell leasing)	(-2)	(–1)
Kursdifferenser, netto1)	-	–3
Bankkostnader	-14	–13
Övriga finansiella kostnader	-2	–2
Finansiella kostnader	-124	–129
Finansiella intäkter och kostnader, netto	-109	–117
1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10.

NOT 14 Inkomstskatt

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2017	%	2016	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–513	–27,3	–459	–26,5
– uppskjuten skattekostnad	59	–3,1	–18	–1,0
Summa skattekostnad	–454	–24,1	–477	–27,5

Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –24,1 procent (–27,5). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.

MSEK	2017	%	2016	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–414	–22,0	–382	–22,0
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skat tesatser	83	4,4	73	4,2
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	–123	–6,5	–168	–9,7
Summa skattekostnad	–454	–24,1	–477	–27,5

Avsättning har gjorts för beräknade skattekostnader som bedöms kunna uppkomma till följd av taxeringsrevisioner. Se även information i not 34 under rubriken Övriga rättsliga förfaranden.

Under 2017 har det, frånsett i USA, inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter. I december 2017 meddelades att den federala skatten i USA skulle sänkas från 35 procent till 21 procent, vilket medförde att de uppskjutna skatteskulder som Loomis hade i balansräkningen omvärderades och en positiv skatteintäkt om 70 MSEK redovisades.

Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:

Bolagsskattesats, %	2017	2016
USA1)	40	40
Spanien	25	25
Frankrike	33	33
Sverige	22	22
Storbritannien	19	20
Schweiz2)	20–22	20–22

1) Bolagsskattesatsen inkluderar såväl federal som delstatlig skatt. Den federala skatten uppgick till 35 procent för 2017 men sänktes till 21 procent från och med den 1 januari 2018. Nivån för den delstatliga skatten varierar mellan delstaterna.

2) Schweizisk bolagsskatt tas ut på tre nivåer. På federal nivå uppgår skatten till 8,5 procent. På kantonal och kommunal nivå varierar de ordinarie skattesatserna.

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:

Uppskjutna skattefordringar, MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Maskiner och inventarier	115	114
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	256	312
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	26	55
Avsättning för omstrukturering	11	26
Underskottsavdrag	30	35
Övriga temporära skillnader	156	147
Summa uppskjutna skattefordringar	595	689
Nettning	–177	–263
Netto uppskjutna skattefordringar	418	426

Uppskjutna skatteskulder, MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Maskiner och inventarier	212	329
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	4	3
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	–	–
Immateriella anläggningstillgångar	182	209
Övriga temporära skillnader	149	143
Summa uppskjutna skatteskulder	546	683
Nettning	–177	–263
Netto uppskjutna skatteskulder	369	421
Uppskjutna skattefordringar/ skatteskulder, netto	49	5

Förändringsanalys

MSEK	Maskiner och inventarier	Pensions avsättningar och personal- relaterade skulder	Ansvars försäkrings relaterade skade reserver	Avsättning för omstruk turering	Imma teriella an läggnings tillgångar	Under skottsav drag	Övriga temporära skillnader	Summa uppskjuten skatt	Summa uppskjuten skatt
Uppskjuten skattefordran								2017	2016
Ingående balans	114	312	55	26	–	35	147	689	701
Förändring bokad över resultaträkning	8	–45	–24	–12	–	–1	14	–61	26
Förändring på grund av nya skattesatser	0	6	–	–	–	–4	–4	–3	–27
Förändring på grund av omklassificering	–6	0	–	–	–	0	2	–5	–7
Förändring på grund av valutaeffekter	1	–13	–5	–2	–	–1	–5	–24	17
Förändring bokad över eget kapital	–2	–2	–	–	–	–	–	–4	–60
Förändring på grund av förvärv	–	–	–	–	–	–	2	2	62
Förändring på grund av avyttringar	–	–	–	–	–	–	–	–	–24
Utgående balans	115	256	26	11	–	30	156	595	689
Förändring under året	1	–55	–29	–14	–	–5	9	–94	–12
Uppskjuten skatteskuld
Ingående balans	329	3	–	–	209	–	143	683	722
Förändring bokad över resultaträkning	–89	0	–	–	–47	–	13	–123	13
Förändring på grund av nya skattesatser	–	–	–	–	–	–	0	0	–2
Förändring på grund av omklassificering	0	–	–	–	–1	–	–2	–3	–71
Förändring på grund av valutaeffekter	–27	0	–	–	–16	–	–5	–48	37
Förändring bokad över eget kapital	–2	1	–	–	–1	–	–	–2	–18
Förändring på grund av förvärv	–	–	–	–	38	–	0	38	15
Förändring på grund av avyttringar	–	–	–	–	–	–	–	–	–14
Utgående balans	212	4	–	–	182	–	149	546	683
Förändring under året	–117	1	–	–	–27	–	6	–137	–39

Av totala uppskjutna skattefordringar om 595 MSEK förväntas 185 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 546 MSEK förväntas 5 MSEK realiseras inom 12 månader.

Aktuella skattefordringar/skatteskulder	2017-12-31	2016-12-31
Aktuella skattefordringar	203	239
Aktuella skatteskulder	–180	–122
Aktuella skattefordringar/skatteskulder,
netto	22	118

Underskottsavdrag

Totala underskottsavdrag per 31 december 2017 uppgick till 411 MSEK, varav 18 MSEK är tidsbegränsade. Det är främst Loomis bolag i Danmark och Belgien som har stora underskottsavdrag. Totala underskottsavdrag per 31 december 2016 uppgick till 397 MSEK.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag om det är sannolikt att de kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Per den 31 december 2017 uppgick underskottsavdrag, för vilka uppskjutna skattefordringar har redovisats, till 140 MSEK och de uppskjutna skattefordringarna för dessa underskottsavdrag uppgick till 30 MSEK.

NOT 15 Förvärv av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov

Under 2017 genomförda förvärv:

	Konsolideras fr o m	Segment	Förvärvad andel1) %	Årlig försäljning MSEK	Antal anställda	Köpe skilling MSEK	Goodwill MSEK	Förvärvs relaterade immateriella tillgångar MSEK	Övriga förvärvade netto tillgångar MSEK
Ingående balans 1 januari 2017							5 626	261
Förvärv av Cobelguard CIT NV4)	30 januari	Europa	100	1142)	170	34	725)	21	–58
Förvärv av Intermarketing Oy4)	21 september	Europa	100	902)	30	186	1026)	66	18
Förvärv av Wagner4) 9)	20 december	Europa	100	1892)	940	254	1607)	61	33
Övriga förvärv4)	31 augusti	Europa	100	343)	5	15	68)	6	3
Summa förvärv januari–december 2017							340	154	–3
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar							–	–55
Omräkningsdifferenser							–351	–11
Utgående balans 31 december 2017							5 615	349

1) Avser röstandelar. Vid inkråmsförvärv anges ej röstandelar.

2) Årlig försäljning 2016 omräknat till MSEK vid förvärvstidpunkten.

3) Årlig försäljning för det brutna räkenskapsåret juli 2015 till juni 2016.

4) Förvärvsanalyserna är preliminär och föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten.

5) Goodwill som uppkom i samband med förvärvet är primärt hänförlig till geografisk expansion. I goodwillbeloppet inkluderas en nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling om maximalt 5 MEUR. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.

6) Goodwill som uppkom i samband med förvärvet är primärt hänförlig till marknad, synergier och tjänsteexpansion. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla. 7) Goodwill som uppkom i samband med förvärvet är primärt hänförlig till geografisk expansion. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.

8) Goodwill som uppkom i samband med förvärvet är primärt hänförlig till synergieffekter. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.

9) Chile redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

Förvärv av Cobelguard CIT NV

Loomis har förvärvat samtliga aktier i belgiska Cobelguard CIT NV. Köpeskillingen uppgick till 34 MSEK (4 MEUR). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 30 januari 2017.

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 30 januari 2017.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Operativa anläggningstillgångar	64
Kundfordringar	29
Övriga tillgångar	2
Övriga skulder	–68
Summa operativt sysselsatt kapital	27
Goodwill	72
Övriga förvärvsrelaterade
immateriella anläggningstillgångar	21
Övrigt sysselsatt kapital	–7
Totalt sysselsatt kapital	112
Övertagen nettoskuld	–78
Summa förvärvade nettotillgångar	34
Erlagd köpeskilling	34
Uppskjuten köpeskilling	42
Total köpeskilling	76
Betald köpeskilling	–34
Övertagna likvida medel	1
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–33

Förvärvet av Cobelguard utökade Loomis närvaro i Europa och möjlighet att ta tillvara på den pågående oursourcingtrenden. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 138 MSEK och till årets resultat med cirka –5 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från och med den 1 januari 2017 ha bidragit

med totala intäkter om cirka 149 MSEK och påverkat årets resultat med cirka –15 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till cirka 3 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Förvärv av Intermarketing Oy

Loomis har förvärvat samtliga aktier i finska Intermarketing Oy. Köpeskillingen uppgick till 186 MSEK (19 MEUR). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 21 september 2017.

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 21 september 2017.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Operativa anläggningstillgångar	9
Kundfordringar	6
Övriga tillgångar	23
Övriga skulder	–15
Summa operativt sysselsatt kapital	23
Goodwill	102
Övriga förvärvsrelaterade immateriella
anläggningstillgångar	66
Övrigt sysselsatt kapital	–15
Totalt sysselsatt kapital	175
Övertagen nettoskuld	10
Summa förvärvade nettotillgångar	186
Erlagd köpeskilling	168
Uppskjuten köpeskilling	18
Total köpeskilling	186
Betald köpeskilling	–168
Övertagna likvida medel	11
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–157

Intermarketing erbjuder såväl bank- som handelskunder helhetslösningar för insättning och recirkulering av kontanter, även kallade cash recyclers, vilket möjliggör en minskning av kundernas kostnader för kontanthantering.

Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 20 MSEK och till årets resultat med cirka 2 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från och med den 1 januari 2017 ha bidragit med totala intäkter om cirka 84 MSEK och påverkat årets resultat med cirka 15 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till cirka 2 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Förvärv av Wagner Seguridad Custodia y Transporte de Valores

Loomis har förvärvat samtliga aktier i chilenska Wagner Seguridad Custodia y Transporte de Valores. Köpeskillingen uppgick till 254 MSEK (31 MUSD). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 20 december 2017.

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 20 december 2017.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Operativa anläggningstillgångar	36
Kundfordringar	39
Övriga tillgångar	5
Övriga skulder	–17
Summa operativt sysselsatt kapital	63
Goodwill	160
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	61
Övrigt sysselsatt kapital	–16
Totalt sysselsatt kapital	268
Övertagen nettoskuld	–14
Summa förvärvade nettotillgångar	254
Erlagd köpeskilling	254
Total köpeskilling	254
Betald köpeskilling	–254
Övertagna likvida medel	7
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–247

Genom förvärvet av Wagner utökade Loomis sin närvaro på den latinamerikanska marknaden och får en möjlighet att deltaga i och transformera den chilenska värdehanteringsmarknaden. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 8 MSEK och till årets resultat med cirka 0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från och med den 1 januari 2017 ha bidragit med totala intäkter om cirka 225 MSEK och påverkat årets resultat med cirka 26 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till cirka 2 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Övriga förvärv

I augusti 2017 genomförde Loomis ett mindre förvärv. Köpeskillingen uppgick till 15 MSEK. Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 31 augusti 2017.

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 31 augusti 2017.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Operativa anläggningstillgångar	1
Kundfordringar	4
Övriga tillgångar	5
Övriga skulder	–4
Summa operativt sysselsatt kapital	6
Goodwill	6
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	6
Övrigt sysselsatt kapital	–2
Totalt sysselsatt kapital	16
Övertagen nettoskuld	–1
Summa förvärvade nettotillgångar	15
Erlagd köpeskilling	11
Uppskjuten köpeskilling	4
Total köpeskilling	15
Betald köpeskilling	–11
Övertagna likvida medel	2
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–9

Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 10 MSEK och till årets resultat med cirka 0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från och med den 1 januari 2017 ha bidragit med totala intäkter om cirka 39 MSEK och påverkat årets resultat med cirka 3 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till cirka 0 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Förvärv, övrigt

För koncernen som helhet finns per 31 december 2017 tilläggsköpeskillingar om totalt 79 MSEK skuldförda. Under 2018 förfaller 4 MSEK till betalning.

Prövning av nedskrivningsbehov

För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land eller flera länder som bedriver en integrerad verksamhet under en gemensam ledning. Goodwillvärdet fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:

		Goodwill, MSEK
	WACC*, %	2017-12-31	2016-12-31
Argentina	25,6 (22,7)	17	23
Belgien	e/t (e/t)	75	–
Chile	e/t (e/t)	160	–
Danmark	6,1 (6,1)	22	14
Finland	e/t (e/t)	105	–
Frankrike	7,9 (7,2)	365	354
Portugal	10,4 (10,9)	1	1
Schweiz	7,5 (6,2)	298	315
Slovakien	8,7 (9,5)	2	2
Spanien	8,6 (8,3)	427	414
Storbritannien	7,1 (6,7)	289	292
Sverige	6,0 (6,0)	17	12
Tjeckien	8,8 (8,9)	17	16
Turkiet	16,8 (17,4)	21	25
USA	7,8 (7,1)	2 983	3 295
International	8,7 (8,4)	815	862
Totalt		5 615	5 626

Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor, emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.

Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden (WACC), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Diskonteringsräntorna som används anges efter skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassaflödesgenererande enheterna.

De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):

%	Bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden
Europa	2,01) (2,0)	5,9–25,6
USA	2,0 (2,0)	7,8
International	2,0 (2,0)	8,7

1) För alla kassagenererande enheter, förutom de nordiska länderna, Turkiet och Argentina, används en årlig bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden om 2,0 procent. I likhet med föregående år används 0 procent för de nordiska länderna och 5 procent för Turkiet och Argentina.

Nedskrivningsbedömningen ägde rum under det tredje kvartalet 2017 för samtliga kassagenererande enheter förutom för de förvärv som genomförts under året. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg.

Per balansdagen har en känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet genomförts i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov i någon kassagenererande enhet.

I det fall rådande rörelsemarginal skulle appliceras på de framtida perioderna, och övriga variabler hålls konstanta, så skulle nedskrivningsbehov av goodwill uppkomma om 49 MSEK för en enhet i Europa och 229 MSEK för en enhet i International.

*) Använda diskonteringsräntor vid nedskrivningsbedömning anges efter skatt.

NOT 16 Goodwill

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående balans	5 626	5 437
Förvärv	340	14
Avyttring	–	–93
Omklassificering	–	–
Omräkningsdifferens	–351	268
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	5 615	5 626
Ingående nedskrivningar	–	–
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–
Utgående restvärde	5 615	5 626

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande:
USA	2 983	3 295
Europa	1 924	1 569
International	815	862
Övrigt	–107	–99
Totalt	5 615	5 626

NOT 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående anskaffningsvärde	654	672
Förvärv	154	6
Avyttring	0	–53
Omräkningsdifferens	–31	29
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	777	654
Ingående avskrivningar	–393	–323
Årets avskrivningar	–55	–62
Avyttring	–	12
Omräkningsdifferens	20	–20
Utgående ackumulerade avskrivningar	–428	–393
Utgående restvärde	349	261

Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser primärt kontraktsportföljer.

NOT 18 Övriga immateriella tillgångar

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående anskaffningsvärde	388	325
Förvärv	3	15
Investeringar	34	27
Avyttringar/utrangeringar	–54	–27
Omklassificering	0	43
Omräkningsdifferens	4	6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	376	388
Ingående avskrivningar	–274	–206
Avyttringar/utrangeringar	44	11
Årets avskrivningar	–41	–39
Omklassificering	0	–37
Omräkningsdifferens	–4	–3
Utgående ackumulerade avskrivningar	–274	–274
Utgående restvärde	102	114

Övriga immateriella tillgångar avser primärt licenser.

NOT 19 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark
MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående anskaffningsvärde	1 041	855
Förvärv	7	121
Investeringar	61	25
Avyttringar/utrangeringar	–8	–4
Omklassificering	–1	0
Omräkningsdifferens	–20	44
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	1 080	1 041
Ingående avskrivningar	–310	–266
Avyttringar/utrangeringar	8	0
Omklassificering	–	–
Årets avskrivningar	–32	–30
Omräkningsdifferens	8	–15
Utgående ackumulerade avskrivningar	–325	–310
Utgående restvärde	755	731

	Maskiner och inventarier
MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående anskaffningsvärde	13 348	11 868
Förvärv	103	112
Investeringar	1 097	1 081
Avyttringar/utrangeringar	–1 221	–190
Omklassificering	16	–5
Omräkningsdifferens	–583	482
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	12 760	13 348
Ingående avskrivningar	–9 370	–8 152
Avyttringar/utrangeringar	1 195	160
Omklassificering	0	0
Årets avskrivningar	–1 052	–1 036
Omräkningsdifferens	400	–343
Utgående ackumulerade avskrivningar	–8 826	–9 370
Utgående restvärde	3 934	3 978

Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 166 MSEK (181).

Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.

Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan. Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 28 för ytterligare information gällande finansiella leasingavtal.

Finansiella leasingavtal	Byggnader
MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående anskaffningsvärde	48	46
Omräkningsdifferens	1	2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	49	48
Ingående avskrivningar	–30	–27
Årets avskrivningar	–2	–2
Omräkningsdifferens	–1	–1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–33	–30
Utgående restvärde	16	18

Finansiella leasingavtal	Maskiner och inventarier
MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående anskaffningsvärde	241	222
Förvärv	78	7
Investeringar	58	7
Avyttringar/utrangeringar	–31	–3
Omräkningsdifferens	–5	7
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	340	241
Ingående avskrivningar	–163	–126
Förvärv	–24	–
Avyttringar/utrangeringar	29	–5
Årets avskrivningar	–37	–28
Omräkningsdifferens	5	–4
Utgående ackumulerade avskrivningar	–190	–163
Utgående restvärde	151	78

NOT 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Långfristiga externa investeringar	79	66
Förmånsbestämda pensionsplaner1)	18	13
Summa räntebärande finansiella anlägg ningstillgångar	96	80

1) För mer information angående de förmånsbestämda pensionsplanerna, se not 30.

Långfristiga externa investeringar består primärt av att återförsäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern motpart enligt myndighetsdirektiv om 39 MSEK (39). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående balans	80	78
Nya investeringar/avyttringar	21	1
Omräkningsdifferenser	-4	0
Utgående balans	96	80

NOT 21 Övriga långfristiga fordringar

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Långfristiga hyresdepositioner	22	17
Övriga långfristiga fordringar	19	12
Summa övriga långfristiga fordringar	42	28

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående balans	28	92
Omklassificeringar	–	–64
Övriga förändringar	13	–3
Omräkningsdifferenser	1	4
Utgående balans	42	28

NOT 22 Kundfordringar

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster Reservering avseende kundförluster, netto	2 257 -84	2 053 –52
Summa kundfordringar	2 173	2 001

Årets kundförluster, netto uppgår till 34 MSEK (25).

Åldersanalys av förfallna kundfordringar

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Förfallotid <30 dagar	531	455
Förfallotid 30–90 dagar	134	103
Förfallotid >90 dagar	83	78
Summa förfallna kundfordringar	748	636

NOT 23 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto) 1)	85	93
Övriga kortfristiga fordringar	84	68
Summa övriga kortfristiga fordringar	169	161

1) Exklusive konsignationslager av pengar.

Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis, vidare är de separerade från Loomis likvida medel och kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet.

För att finansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 25 MSEK (24) redovisas som produktionskostnad.

Medel inom uppräkningsverksamheten

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Lager av kontanter	1 478	1 638
Förinbetalningar från kunder och fordringar på kunder	–639	–77
Skulder avseende förinbetalningar från kunder samt skulder till kunder	–650	–806
Checkräkning hänförlig till uppräkningsverksamheten	–104	–662
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto)	85	93

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

NOT 27 Eget kapital och totalresultat

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver 1)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2016	376	4 594	876	–2	5 843
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 258	1 258
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–240	–237
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	57	54
Omräkningsdifferenser	–	–	402	–	402
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–159	–	–159
Summa övrigt totalresultat	–	–	244	–183	61
Summa totalresultat	–	–	244	1 074	1 319
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–527	–527
Aktierelaterad ersättning2)	–	–	35	–	35
Aktieswapavtal3)	–	–	–24	–	–24
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	11	–527	–516
Utgående balans per 31 december 2016	376	4 594	1 131	546	6 647

NOT 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering	53	60
Förutbetald hyra	38	41
Förutbetalda leasingkostnader	2	1
Förutbetalda leverantörsfakturor	4	8
Övriga förutbetalda kostnader	285	333
Övriga upplupna intäkter	25	63
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	407	506

NOT 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Placeringar externa	62	54
Summa räntebärande finansiella omsätt ningstillgångar	62	54

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument hänvisas till not 6.

NOT 26 Likvida medel

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Kassa och bank	839	663
Kortfristiga bankplaceringar	-	–
Summa likvida medel1)	839	663

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

				Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver 1)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2017	376	4 594	1 131	546	6 647
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 428	1 428
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	20	20
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–3	–3
Omräkningsdifferenser	–	–	–631	–	–631
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	179	–	179
Summa övrigt totalresultat	–	–	–452	17	–435
Summa totalresultat	–	–	–452	1 445	993
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–602	–602
Aktierelaterad ersättning2)	–	–	32	–	32
Aktieswapavtal3)	–	–	–33	–	–33
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–1	–602	–603
Utgående balans per 31 december 2017	376	4 594	678	1 389	7 037

3) Avser swapavtal hänförlig till koncernens aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs på sidan 76.

Antal utgivna aktier 31 december 2017 uppgår till 75 279 829 med ett kvotvärde om 5. För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 51.

NOT 28 Låneskulder och finansiell leasing

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Långfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	101	54
Banklån	954	1 619
MTN program	1 000	1 000
Certifikat	1 850	500
Delsumma långfristiga låneskulder	3 904	3 173
Derivat och övriga poster	75	–
Totalsumma långfristiga låneskulder	3 979	3 173
Kortfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	30	5
MTN program	-	550
Banklån	9	110
Delsumma kortfristiga låneskulder	39	665
Derivat och övriga poster	36	89
Totalsumma kortfristiga låneskulder	75	754
Summa låneskulder	4 054	3 927
Skulder avseende finansiell leasing
– minimileasingavgifter	2017-12-31	2016-12-31
Förfallotid <1 år	31	5
Förfallotid 1–5 år	107	57
Förfallotid >5 år	-	–
Total	138	62
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	-21	–3
Summa nuvärde på skulder avseende

finansiell leasing 117 59

Summa nuvärde av skulder avseende finansiell leasing	117	59
Förfallotid >5 år	-	–
Förfallotid 1–5 år	82	39
Förfallotid <1 år	35	20
Nuvärde av skulder för finansiell leasing	2017-12-31	2016-12-31

NOT 29 Avsättningar för skadereserver

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Långfristig avsättning för skadereserver	180	209
Kortfristig avsättning för skadereserver	160	195
Summa avsättningar för skadereserver	339	405

MSEK	2017-12-31	2016-12-31

Ingående balans	405	347
Nya avsättningar	204	248
Utnyttjade belopp och avsättningar som ej använts	–237	–210
Omräkningsdifferens	–33	20
Utgående balans	339	405

Avsättningar för skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador och dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Det finns en osäkerhet förknippad med tidpunkten för framtida utflöden. Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från Avsättningar för skadereserver. För ytterligare information, se not 2 och 4.

NOT 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen driver i egen regi, eller deltar i, olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner samt andra förmåner efter avslutad anställning. De olika planerna är utformade utifrån lokala regelverk och praxis och den totala kostnaden för dessa pensionsplaner presenteras i not 10.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna uppgick under 2017 till 138 MSEK (126).

Förmånsbestämda pensionsplaner

Förmånsbestämda pensionsplaner utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnaden för förmånsbestämda planer baseras på den så kalllade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd.

Summering av förmånsbestämda pensionsplaner

Värdet av förpliktelser och tillgångar relaterade till de förmånsbestämda pensionsplanerna är fördelat per land enligt följande:

Fonderade och ofonderade förpliktelser

	2017-12-31
	Frankrike Schweiz		Storbri tannien	Övriga länder	Totalt
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade
förpliktelser	–	840	1 853	98	2 791
Verkligt värde av
förvaltningstillgångar	–	–590	–1 782	–73	–2 445
Fonderade planer, netto	–	250	71	25	347
Ofonderade planer
Nuvärde av ofonderade
förpliktelser	385	–	–	17	402
Summa fonderade och
ofonderade förpliktelser	385	250	71	42	748
			2016-12-31
			Storbri	Övriga
	Frankrike Schweiz		tannien	länder	Totalt
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade

Summa fonderade och ofonderade förpliktelser	363	285	101	37	786
Ofonderade planer Nuvärde av ofonderade förpliktelser	363	–	–	17	380
Fonderade planer, netto	–	285	101	20	406
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–	–612	–1745	–69	–2 428
Nuvärde av fonderade förpliktelser	–	897	1846	90	2 833

De väsentligaste planerna presenteras nedan:

Storbritannien

Pensionsplanen i Storbritannien utgör cirka 58 procent (57) av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2017. Planen är en förmånsbestämd plan som är fonderad, där förvaltningstillgångarna

utgörs av tillgångar i en pensionsfond som är skild från de övriga tillgångarna inom bolaget. Anställda, som är delaktiga i Loomis brittiska pensionsplan, är berättigade till årliga pensionsutbetalningar efter pensionering. Pensionsutbetalningens storlek beräknas utifrån en procentandel av den anställdes slutliga pensionsgrundande lön multiplicerat med antal år i tjänst. Pensionsförmånen uppräknas årligen, där uppräkningen vanligtvis följer inflationen med ett tak om hur stor uppräkningen kan vara under ett år. Förmånen ska även utbetalas vid dödsfall samt även vid andra händelser såsom till exempel vid avslutad anställning.

Planens tillgångar förvaltas och administreras av en fristående styrelse där medlemmarna utgörs av förvaltare (Trustees) som är juridiskt separerade från företaget. Styrelsen utgörs av representanter från såväl arbetsgivaren som arbetstagarna där ordföranden är en oberoende förvaltare (Independent Trustee). Styrelsemedlemmarna ska enligt lag:

Agera utifrån förmånstagarnas intressen
Säkerställa efterlevnad av pensionsplanens utformning samt att denna följer lagar och regler, exempelvis lagstiftningen för förvaltare såväl som specifika lagar för Storbritannien som berör pensionsplaner, vilket till exempel inkluderar Acts of Parliament och andra föreskrifter och bestämmelser.
Ansvara för investeringspolicy och strategier avseende planens tillgångar och
Ansvara för daglig administration av förmånerna. Styrelsen förlitar sig på professionell rådgivning för att kunna uppfylla ovanstående krav.

I enlighet med brittisk lagstiftning måste bolaget och styrelsemedlemmarna komma överens om storleken på inbetalningarna till pensionsplanen vilka grundar sig på en rekommendation från en aktuarie.

Den brittiska pensionsplanen måste genomföra en fonderingsvärdering vart tredje år för att säkerställa en långsiktig finansiering och konsolideringen. Pensionsplanen har sedan 3 mars 2013 varit stängd för framtida intjäning.

Bolaget och pensionsfondens styrelse (Trustees) arbetar tillsammans för att säkerhetsställa att den brittiska pensionsfondens investeringsrisk reduceras efter behov. Detta medför att investeringsportföljen diversifieras för att undvika koncentrerad risk i en specifik marknad, region eller i ett specifikt tillgångsslag.

Loomis AB har också föreskrivit en garanti om 50 MGBP för att påvisa sitt engagemang och värnande om pensionsfonden och dess förpliktelse.

Loomis erbjuder även avgiftsbestämda pensionsplaner i Storbritannien.

Schweiz

I Schweiz finns tre fonderade pensionsplaner som tillsammans utgör cirka 26 procent (28) av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2017. De schweiziska pensionsplanerna är fonderade där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i pensionsfonder som är skilda från de övriga tillgångarna i bolagen. De schweiziska pensionsplanerna är öppna för nya anställda och förmåner intjänas i planerna. Det finns inga tidigare anställda som medlemmar med intjänande rättigheter i planerna eftersom pensionsskulden flyttas med till den nya arbetsgivaren när anställningen upphör.

För två av pensionsplanerna omfattar förmånerna pensionsförmåner, sjukpension, och förmåner vid dödsfall i tjänsten till efterlevande makar och barn. Pensionsförmånerna i dessa planer baseras på intjänat kapital multiplicerat med en konverteringskurs som skiljer sig mellan män och kvinnor. Sjukpensionsförmånerna uppgår till en procentsats av den pensionsgrundande lönen. Förmåner vid dödfall och till efterlevande make/ maka beräknas på den pensionsgrundande lönen medan efterlevandeskyddet för barn för den ena planen baseras på en procentsats av det förväntade pensionskapitalet och för den andra planen baseras på den pensionsgrundande lönen. Premiebetalningarna ökar med åldern och delas lika mellan arbetsgivaren och de anställda.

En av de schweiziska pensionsplanerna, som riktar sig till seniora befattningshavare, omfattar förmåner för pensioner, sjukpension och vid dödsfall i tjänsten. Pensionsförmånerna i denna plan baseras på intjänat kapital. Sjukpensionsförmånen uppgår till en procentsats av pensionsgrundande ersättning medan förmånen vid dödsfall uppgår till intjänat kapital. Premiernas procentsats ändras inte med åldern och betalningarna görs fullt ut av arbetsgivaren.

Alla pensionsplanerna i Schweiz kontrolleras av styrelser, som består av samma antal representanter för företaget som för de anställda. Alla Loomis pensionsplaner i Schweiz är återförsäkrade hos en extern part. Detta innebär att alla risker förknippade med pensionsskulderna, inkluderande investeringsrisken, är täckt av ett försäkringskontrakt. Genom detta försäkringskontrakt garanterar den tredje parten att fonderingsnivån, vilken beräknas enligt lokal lag, ska uppgå till 100 procent. Den tredje partens verksamhet är reglerad av federal schweizisk lagstiftning och alla riskhanteringsaktiviteter omfattas av schweiziska kapitalteckningskrav ("Swiss Solvency Test").

Frankrike

I Frankrike finns två ofonderade planer, en Retirement indemnity plan som utgör cirka 11 procent (11) av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2017 samt en förmånsbaserad plan för lång och trogen tjänst (Jubilee Award plan) som utgör cirka 1 procent (1) av den totala förpliktelsen. Retirement indemnity planen ger anställda som har varit anställda hos Loomis i fler än fem år rätt till en engångsutbetalning vid pensioneringstillfället. Engångsutbetalningens storlek beror på flera faktorer såsom tjänstetid, lön vid pensionstillfället och position inom företaget. Denna förmån är en lagstadgad förmån där utformningen närmare beskrivs i kollektivavtal som regleras av parterna. Potentiella tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare avgörs av domstol. Betalningarna görs direkt via Loomis i samband med att de uppstår. Planen är öppen för nya medlemmar och förmåner intjänas i planen.

Planen för lång och trogen tjänst (Jubilee award plan) är en ofonderad plan som betalas till anställda efter ett antal år av tjänstgöring.

Övriga länder

Utöver de ovan nämnda planerna finns det en fonderad förmånsbestämd plan i Norge vilken utgör cirka 3 procent (3) av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2017. Vidare finns ofonderade planer i Österrike vilka tillsammans utgör cirka 1 procent (1) av koncernens förpliktelse per 31 december 2017.

Sverige

Kollektivanställda i Sverige inom koncernen omfattas av den kollektivavtalade pensionsplanen SAF-LO vilken är framförhandlad av arbetsmarknadens parter för kollektivanställda inom den privata sektorn. Planen är avgiftsbestämd och omfattar flera arbetsgivare. Tjänstemännen inom koncernen omfattas istället av ITP, vilken också är en kollektivavtalad plan för tjänstemän anställda inom den privata sektorn. ITP är sedan ett antal år tillbaka uppdelad i ITP1 och ITP2. ITP1 är en avgiftsbaserad plan som omfattar flera arbetsgivare. ITP2 är en förmånsbaserad plan som enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är en förmånsbestämd plan som även denna omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som är ett ömsesidigt försäkringsbolag och som även administrerar pensionsplanens förmåner kan inte tillhandahålla Loomis, eller andra svenska bolag, tillräcklig information för att fastställa ett enskilt bolags andel av den totala förpliktelsen och dess förvaltningstillgångar.

Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2017 uppgick till 19 MSEK (18). Kostnaden för 2018 bedöms uppgå till motsvarande belopp. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2017 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 154 procent (149). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska grunder, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Sammanfattning deltagare

Per den 31 december 2017 var nuvärdet av förpliktelsen fördelat enligt följande:

	2017-12-31
	Frankrike Schweiz		Stor britannien	Övriga länder
Förpliktelse hänförlig till aktiva anställda (% av den totala förpliktelsen)	100	67	–	92
Förpliktelse hänförlig till intjänade men ej uttagna pen sionsförmåner (% av den totala förpliktelsen)	–	–	54	–
Förpliktelse hänförlig till personer som omfattas av planen och som är pensionerade (% av den totala förpliktelsen)	–	33	46	8
Summa	100	100	100	100
Löptid för pensionsförpliktelsen (år)	14	17	19	19

Finansiella upplysningar

Den förmånsbestämda pensionsskulden fördelar sig netto i balansräkningen enligt nedan:

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Planer som ingår i Räntebärande finansiella anläggningstillgångar Planer som ingår i Avsättningar för	–18	–13
pensioner och liknande förpliktelser	766	799
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto	748	786

De förmånsbestämda planernas totalkostnad för 2017 och 2016 visas i nedanstående tabell.

Pensionskostnader

MSEK	2017	2016
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	51	56
Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer)	6	7
Räntekostnader / intäkter (–)	9	8
Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster	1	3
Kostnader / intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare perioder och förluster / vinster
(–) från regleringar	0	–5
Summa pensionskostnad	67	70

Forts. Not 30

Nettoförpliktelsens förändring under perioden 2015–2017 presenteras nedan:

		Förvalt			Förvalt			Förvalt
	För pliktelser	ningstill gångar	Netto	För pliktelser	ningstill gångar	Netto	För pliktelser	ningstill gångar	Netto
MSEK		2017			2016			2015
Ingående balans	3 214	–2 428	786	3 125	–2 464	661	3 087	–2 371	717
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	51	–	51	56	–	56	60		60
Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer)	6	–	6	7	–	7	7	–	7
Räntekostnader / intäkter (–)	60	–51	9	70	–62	8	81	–70	12
Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster	1	–	1	3	–	3	–	–	–
Kostnader/intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare år och förluster/vinster (–) från regleringar	0	–	0	–10	5	–5	–	–	–
Summa pensionskostnad	118	–51	67	127	–57	70	148	–70	78
Aktuariella vinster (–) och förluster baserade på erfarenhetsbaserade förändringar	–2	–	–2	51	–	51	–38	–	–38
Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av förändringar i finansiella antaganden	60	–	60	468	–	468	–30	–	–30
Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av förändringar i demografiska antaganden	0	–	0	–30	–	–30	–40	–	–40
Förändringar i tillgångstaket, exklusive belopp inkluderade i räntekostnader/ränteintäkter	–	12	12	–	–22	–22	–	5	5
Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive belopp inkluderade i räntekostnader/intäkter (–)	–	–91	–91	–	–227	–227	–	44	44
Totala aktuariella vinster (–) och förluster före skatt	58	–78	–20	490	–249	240	–107	49	–58
Avgifter från arbetsgivaren	–	–79	–79	–	–89	–89	–	–92	–92
Avgifter från deltagare i planen	20	–20	–	24	–24	–	25	–25	–
Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen	–153	153	–	–148	148	–	–161	161	–
Betalade administrationsavgifter	–6	6	–	–7	7	–	–7	7	–
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Förvärv / avyttringar	–	–	–	–274	164	–110	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–56	50	–5	–123	137	14	140	–123	17
Utgående balans	3 193	–2 445	748	3 214	–2 428	786	3 125	–2 464	661

Kassaflödet för de förmånsbestämda planerna för 2018 förväntas uppgå till cirka –82 MSEK.

Antaganden och känslighetsanalys

De huvudsakliga aktuariella antagandena per bokslutsdatum var följande:

Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2017 (%)	Stor britannien	Schweiz	Frankrike	Övriga länder
Diskonteringsränta	2,50	0,50–0,65	1,20–1,30 1,70–1,90
Löneökningar	e/t	1,00		2,30 1,80–2,50
Inflation	2,40–3,40	0,75		1,20 0,00–1,50
Pensionsökningar	3,30	0,00		e/t 0,00–1,50

Väsentliga aktuariella
antaganden per den 31 december 2016 (%)	Stor britannien	Schweiz	Frankrike	Övriga länder
Diskonteringsränta	2,70	0,45–0,60		1,30 1,50–2,00
Löneökningar	e/t	1,00		2,30 1,80–2,25
Inflation	2,45–3,45	0,75		2,00 0,00–1,50
Pensionsökningar	3,35	0,00		e/t 0,00–1,50

Dessa antaganden användes vid värderingen av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen vid utgången av 2017 och 2016 samt för att bestämma pensionskostnaden för 2018 och 2017. I Storbritannien är diskonteringsräntan baserad på iBoxx UK AA 15 years+, med hänsyn tagen till planens angivna duration. I Schweiz är diskonteringsräntan baserad på diskonteringsräntor utgiven av Chamber of Pensions Actuaries, med hänsyn tagen till planernas angivna duration. I Euro-området är diskonteringsräntan baserad på iBoxx Euro 10 years+, med hänsyn till planens angivna duration.

Antaganden avseende förväntad livslängd är fastställda utifrån rådgivning från lokala aktuarier, offentlig statistik samt erfarenhet från de olika territorierna. Dödlighetstabellerna som används i Frankrike och Storbritannien är följande:

Dödlighetstabell

	2017	2016
Frankrike	INSEE 2013–2015	INSEE 2012–2014
Schweiz	LPP 2015	LPP 2015
Storbritannien	Club Vita 2014, CMI Core 2015 projections, 1.0% long term improvement	Club Vita 2014, CMI Core 2015 projections, 1.0% long term improvement
	rate	rate

För Storbritannien och Schweiz, innebär ovanstående antaganden följande genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder:

Storbritannien	2017-12-31
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år
Män	20,9
Kvinnor	23,4
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år
Män	22,4
Kvinnor	25,6

Schweiz	2017-12-31
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år
Män	22,2
Kvinnor	24,1
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år
Män	22,8
Kvinnor	24,6

För Frankrike är antagandet om förväntad livslängd uttryckt i år inte väsentligt då planen innebär att en engångsutbetalning erhålls vid pensioneringstillfället.

Förpliktelsens känslighet av förändrade antaganden presenteras i nedanstående tabell som visar effekten av en specifik förändring i MSEK. Förpliktelsen minskar när ett minustecken (–) visas, och ökar när ett plustecken (+) visas.

Känslighetsanalys

MSEK	2017-12-31
0,1% ökning av diskonteringsräntan	–56
0,1% minskning av diskonteringsräntan	56
0,1% ökning av inflationstakten	27
0,1% minskning av inflationstakten	–28
En ökning av den genomsnittliga livslängden med 1 år	51

Känslighetsanalysen ovan baseras på att ett antagande ändras medan andra antaganden är konstanta. I verkligheten är ett sådant scenario mindre troligt då vissa antaganden kan vara korrelerade. Känslighetsanalysen av de för planerna signifikanta aktuariella antagandena är baserad utifrån samma metodik som vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde som bokförs i balansräkningen (Projected United Credit Method – PUCM). Metodiken och val av antaganden i känslighetsanalysen har inte förändrats jämfört med tidigare år. Känslighetsanalyserna har fastställts mot bakgrund av tänkbara förändringar i varje enskilt antagande vid värderingstidpunkten och representerar inte nödvändigtvis den faktiska effekten av ett förändrat antagande.

Förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarna är fördelade enligt nedan:

		2017-12-31			2016-12-31
			Info ej till					Info ej till
	Noterade Onoterade		gänglig	Summa	%		Noterade Onoterade	gänglig	Summa	%
Egetkapitalinstrument
Storbritannien	86	–	–	86	3,5	23	–	–	23	1,0
Övriga europeiska länder	110	–	–	110	4,5	85	–	–	85	3,5
Nordamerika	158	–	–	158	6,5	167	–	–	167	6,9
Asien	81	–	–	81	3,3	71	–	–	71	2,9
Tillväxtmarknader	36	–	–	36	1,5	8	–	–	8	0,3
Egetkapitalinstrument, totalt	470	–	–	470	19,2	354	–	–	354	14,6
Statsobligationer
Storbritannien	157	–	–	157	6,4	165	–	–	165	6,8
Övriga europeiska länder	66	–	–	66	2,7	106	–	–	106	4,4
Nordamerika	189	–	–	189	7,7	204	–	–	204	8,4
Övrigt	274	–	–	274	11,2	219	–	–	219	9,0
Statsobligationer, totalt	686	–	–	686	28,0	694	–	–	694	28,6
Företagsobligationer
Storbritannien	415	–	–	415	17,0	341	–	–	341	14,1
Övriga europeiska länder	48	–	–	48	1,9	49	–	–	49	2,0
Företagsobligationer, totalt	462	–	–	462	18,9	390	–	–	390	16,1
Fastigheter
Övriga europeiska länder	–	6	–	6	0,2	–	5	–	5	0,2
Fastigheter, totalt	–	6	–	6	0,2	–	5	–	5	0,2
Kontanter	–	38	–	38	1,6	–	67	–	67	2,8
Övrigt1)	194	–	–	194	7,9	304	–	–	304	12,5
Övrigt2)	–	–	590	590	24,1	–	–	6123)	612	25,2
Förvaltningstillgångar, totalt	1 811	44	590	2 445	100	1 743	72	612	2 428	100,0

1) Denna post består främst av investeringar i Russell Investments Multi-Asset Growth Strategy Fund (MAGS), vilken är en multistrategifond som investerar i olika tillgångsslag på många olika marknader.

2) Avser tillgångarna i de tre schweiziska pensionsplanerna där försäkringskontrakt ingåtts. Tillgångarna i dessa planer finns hos en extern part och den avkastning som dessa tillgångar genererar används för att betala de anställdas förmåner.

3) Uppdelning av dessa tillgångar geografiskt eller i tillgångsslag samt uppgift om innehaven var noterade eller inte, fanns inte tillgängligt vid publicering av denna årsredovisning.

Forts. Not 30

Risker

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och andra förmåner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna beskrivs nedan:

Tillgångars volatilitet (Tillämplig för fonderade planer i Storbritannien och Norge)	Majoriteten av planens skulder beräknas utifrån en diskonteringsränta som baseras på företagsobligationer. I de fall av kastningen på planens tillgångar underpresterar jämfört diskonteringsräntan uppstår ett underskott. Egetkapitalinstrument förväntas att överprestera de skuldmatchade obligationerna. Avkastningen på egetkapitalinstrument förväntas att vara volatil i relation till de förstklassiga/högklassiga obligationerna som skulden beräknas utifrån vilket resulterar i volatilitet och risk i finansieringen.
Förändring i obligatio nernas avkastning (Tillämpligt för Stor britannien och Frankrike)	En sänkning av diskonteringsräntan ökar planens skuld. Det ska dock noteras att denna effekt delvis motverkas av att värdet av tillgångarna i en fonderad plan samtidigt ökar.
Inflationsrisk (Tillämpligt för Stor britannien)	Majoriteten av pensionsförpliktelser är sammankopplade med inflationen, där en högre inflation (allt annat lika) leder till en högre skuld. Det ska dock tilläggas att tak ofta existerar för att skydda planen från effekter av extreminflation. En majoritet av tillgångarna är baserade på egetkapitalinstrument där värderingarna har en liten förutsägbar känslighet för inflationen vilket innebär att en ökning av inflationen förväntas öka underskottet.
Antagande om livslängd (Tillämpligt för Stor britannien och Norge)	I vissa länder är förpliktelsen livsvarig och därigenom beroende av medlemmarnas livslängd. En ökad livslängd resulterar således i en ökad skuld. I några länder är ersättningen vid pensioneringstillfället en engångsutbetalning varvid en förändring av antagandet om livslängd inte påverkar förpliktelsens storlek.
Lag och regleringsrisk	Regeringar kan överväga att revidera vissa pensionsförmåner. Om sådana förändringar implementeras kommer företaget att bedöma dess genomslagskraft på redovisningen när de blir aktuella.

NOT 31 Övriga avsättningar

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Övriga långfristiga avsättningar	82	99
Övriga kortfristiga avsättningar	51	46
Summa övriga avsättningar	132	145

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Övriga långfristiga avsättningar
Ingående balans	99	106
Nya avsättningar	5	3
Använda avsättningar	–18	–12
Omräkningsdifferens	–5	2
Utgående balans	82	99
Övriga kortfristiga avsättningar
Ingående balans	46	14
Nya avsättningar	26	36
Använda avsättningar	–20	–3
Omräkningsdifferens	–1	0
Utgående balans	51	46
Summa övriga avsättningar	132	145

Övriga avsättningar avser främst avsättningar i samband med tvister. Tvister är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från övriga avsättningar.

NOT 32			Upplupna kostnader och förutbetalda
	intäkter

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Upplupna personalkostnader	1 042	1 117
Upplupna räntekostnader	4	6
Upplupna hyreskostnader	27	27
Upplupna konsultarvoden	4	2
Övriga upplupna kostnader	240	311
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	1 317	1 463

Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.

NOT 33 Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Förskottsbetalningar från kunder	69	69
Kortfristig skuld avseende moms	203	191
Övriga kortfristiga skulder	111	101
Summa övriga kortfristiga skulder	382	360

NOT 34 Eventualförpliktelser

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Borgensförbindelser och garantiförbindelser	3 235	3 262
Övriga eventualförpliktelser	11	14
Summa eventualförpliktelser	3 246	3 276

Garantiförbindelser 2017 avser bland annat en garanti för pensionsåtaganden i Storbritannien uppgående till 554 MSEK (558) och garantier för försäkringsåtaganden i USA uppgående till 420 MSEK (419). Det är svårbedömt om dessa eventualförpliktelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde. Loomis AB har även ställt ut garantier till Loomis Soumi Oy, Loomis Norge AS, Loomis Danmark och Loomis Sverige AB avseende bankkrediter till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23.

Övriga rättsliga förfaranden

Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndsskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.

Under åren har Loomis genomfört ett antal förvärv i olika länder. Till följd av förvärven har eventualförpliktelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana eventualförpliktelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.

Den spanska skattemyndigheten har nekat avdrag för vissa kostnader (uppgående till 24 MEUR) kopplade till koncerninterna transaktioner för åren 2007–2009. Förfarandet för att åberopa gällande dubbelbeskattningsavtal har inletts under året.

Till följd av gällande dubbelbeskattningsavtal bedöms det framtida utfallet inte leda till någon väsentlig effekt på koncernens skattekostnad.

NOT 35 Ej kassaflödespåverkande poster

2017	2016
1 124	1 105

	62
–1	58
–33	–108
0	0
–2	0
	1 117
	55 1 143

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2017	2016
Övriga intäkter	38	512	443
Bruttoresultat		512	443

Administrationskostnader	40, 41	–188	–164
Rörelseresultat (EBIT)		324	279

Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	42	509	450
Finansiella intäkter	43	788	643
Finansiella kostnader	43	–609	–930
Summa resultat från finansiella investeringar		688	164
Resultat efter finansiella poster		1 012	443

Bokslutsdispositioner	44	–	114
Skatt på årets resultat	45	–131	–20
Uppskjuten skatt	45	–	–23
Årets resultat		880	513

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2017	2016
Årets resultat	880	513
Övrigt totalresultat	–	–
Summa totalresultat för året	880	513

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2017-12-31	2016-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immatriella anläggningstillgångar		5	1
Maskiner och inventarier	46	5	5
Aktier i dotterföretag	47	8 333	8 379
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	38	1 448	1 180
Summa anläggningstillgångar		9 791	9 564
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38, 48	94	207
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38	581	353
Övriga kortfristiga fordringar	49	6	12
Aktuella skattefordringar		–	58
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	50	86	75
Likvida medel		206	110
Summa omsättningstillgångar		973	814
SUMMA TILLGÅNGAR		10 765	10 378
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	51
Bundet eget kapital
Aktiekapital		376	376
Summa bundet eget kapital		376	376
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital		5 673	5 673
Balanserat resultat		–1 772	–1 674
Årets resultat		880	513
Summa fritt eget kapital		4 781	4 512
Summa eget kapital		5 158	4 889
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder, externa	39	3 799	3 119
Övriga långfristiga skulder, externa	39	19	–
Uppskjuten skatteskuld	45	3	3
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till dotterföretag	38	46	47
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	38	1 592	1 675
Räntebärande kortfristiga skulder, externa	39	–	550
Leverantörsskulder	39	21	4

Aktuell skatteskuld	45	55	–
Övriga kortfristiga skulder	39	32	58
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder	52	40 5 607	34 5 490
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		10 765	10 378

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2017	2016
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 012	443
Ej kassaflödespåverkande poster	53	–685	–163
Erhållna finansiella poster		10	8
Betalda finansiella poster		–100	–92
Betald inkomstskatt		–3	–15
Erhållna utdelningar		421	376
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		14	3
Kassaflöde från den löpande verksamheten		669	558

Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	46	–7	–3
Investeringar i aktier		–227	–145
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–233	–148

Finansieringsverksamheten
Övrig förändring i finansiella anläggningstillgångar		–269	18
Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar		–128	48
Minskning/ökning av skulder		–888	170
Förändring i utgivna certifikat		1 350	–150
Erhållna koncernbidrag		206	–
Lämnad utdelning		–602	–527
Aktieswap		–9	0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–340	–439

Årets kassaflöde		96	–30
Likvida medel vid årets början		110	140
Likvida medel vid årets slut1)		206	110

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

	Övrigt tillskjutet	Balanserat resultat inkl. årets
			Totalt
376	5 673	–1 147	4 902


			513
		513	513

–	–	–527	–527
–	–	0	0
–	–	–526	–526
376	5 673	–1 160	4 889

–	–	880	880
		880	880

			–602
–	–	–9	–9
–	–	–611	–611
376	5 673	–891	5 158
	Aktiekapital1, 2) – –	kapital3) – –	resultat4, 5, 6) 513 –602

1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51.

2) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 51.

3) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.

4) Balanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutet kapital och Balanserat resultat inkl. årets resultat.

5) Per den 31 december 2016, fanns 53 797 st B-aktier i eget förvar.

6) Per den 31 december 2017, fanns 53 797 st B-aktier i eget förvar.

7) Förändring avser koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2015 och avslutande av 2014 års program. Totalt antal aktier under 2016 som säkrats genom swapavtal uppgår till 99 400 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2017 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den sista februari 2017.

8) Förändring avser koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2016 och avslutande av 2015 års program. Totalt antal aktier under 2017 som säkrats genom swapavtal uppgår till 121 648 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2018 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den sista februari 2018.

NOT 36 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.

IAS 17 Leasingavtal

Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal redovisas därför i juridisk person enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

IAS 19 Ersättningar till anställda

Moderbolaget har enligt tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.

IAS 39 och IFRS 7 Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IFRS 7 p.1) och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p. 124 A–124 C. I enlighet med årsredovisningslagen 4 kapitlet 14a §, tar moderbolaget upp derivatinstrument till verkligt värde i moderbolagets redovisning. Det verkliga värdet motsvarar marknadsvärdet som beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. Moderbolaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IAS 39 p. 2). Detta innebär att moderbolaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderbolaget tillämpar, i enlighet med RFR 2, istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Fordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Enligt IAS 21 p. 32 ska en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Tidigare undantag från denna punkt är borttaget i RFR 2 sedan 1 januari 2016. Ändringen påverkar finansiella intäkter och kostnader i moderbolagets resultaträkning. Den påverkar vidare omräkningsreserven i eget kapital i moderbolaget, då valutakursdifferenserna inte längre redovisas på denna rad. Jämförelseåret 2015 i moderbolagets finansiella rapporter har omräknats till följd av denna ändring. Ändringen har ingen effekt på koncernens finansiella rapporter, där dessa valutakursdifferenser liksom tidigare redovisas i omräkningsreserven i eget kapital

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts.

Koncernbidrag

Moderbolaget tillämpar huvudregeln i RFR 2 IAS 27 avseende koncernbidrag, vilket innebär att erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag.

NOT 37 Händelser efter balansdagen

Se upplysningar om koncernen i not 5.

NOT 38 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2017	2016
Licensavgifter	512	443
Ränteintäkter	44	40
Koncernbidrag	87	91
Utdelning	421	376

Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2017	2016
Räntekostnader	11	11

Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	1 448	1 180
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	87	207
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	581	353

Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Kortfristiga skulder till dotterföretag	42	47
Räntebärande kortfristiga skulder
till dotterföretag	1 592	1 675

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknads mässiga villkor.

Eventualförpliktelser avseende närstående

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Garantiförbindelser bankkredit	1 270	1 802
Övriga eventualförpliktelser	1 816	1 298
Summa eventualförpliktelser	3 085	3 100

Eventualförpliktelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa eventualförpliktelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. För ytterligare information hänvisas till not 6.

Utöver de garantiförbindelser som redovisas i tabellen ovan har Letters of Comfort utfärdats till förmån för dotterföretag inom koncernen.

NOT 39 Finansiell riskhantering

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis AB:s balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda värden och bedömda verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –963 MSEK (–1 634) respektive 30 MSEK (14).

Loomis AB tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar, en som uppgår till ett värde av 155 MUSD (242) där aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Loomis ingick i samband med förvärvet av VIA MAT en säkring som uppgår till 90 MCHF (90) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringarna har under året varit 0 MSEK (0).

För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tillämpning av säkringsredovisning.

För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.

Tabellen nedan analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

2017-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	-	3 799	-
Leverantörsskulder och
andra skulder	46	75	-
Summa	46	3 874	-

2016-12-31	Mindre än	Mellan	Mer än
Externa banklån	1 år 550	1 och 5 år 2 318	5 år 801

Leverantörsskulder och andra skulder	62	–	–

NOT 40 Administrationskostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2017	2016
Avskrivningar och nedskrivningar	46	2	2
Personalkostnader	41	66	58
Fordonskostnader		1	1
Lokalkostnader		3	4
Kostnader för teknisk utrustning		6	6
Kostnader för konsulter		31	21
Administrationskostnader		8	12
Övriga kostnader		70	62
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		188	164

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2017	2016
Löner och bonus	41	43	37
Sociala kostnader	41	14	10
Pensionskostnader – avgiftsbestämda
planer	41	10	11
Summa ersättningar till anställda		66	58

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2017	2016
PwC
– Revisionsuppdraget	3	3
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
– Skatterådgivning	0	0
– Övriga tjänster	0	0
Summa PwC	4	4

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, d.v.s. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	2017	2016
Antal anställda	19	19
(varav män)	(13)	(11)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

2017	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2017
Styrelse och vd1)	16	8	2
Övriga anställda	27	16	8
Summa	43	24	10

2016	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK	2016
Styrelse och vd1)	13	6	(2)
Övriga anställda	23	15	(9)
Summa	37	21	11

1) Kostnader för vd avser Anders Haker (för perioden 1 januari–3 maj) och Patrik Andersson (för perioden 4 maj–31 december). För ytterligare information se not 11.

Under 2017 har rörlig ersättning till vd och koncernchef Patrik Andersson utgått med 7 MSEK. Under 2016 utgick rörlig ersättning till vd:n och koncernchefen, Patrik Andersson, med 4 MSEK.

Ersättning till vd utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 100 procent av grundlönen. Vd har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner.

Den tillförordnade vd:n från och med 1 september 2015–3 maj 2016, Anders Haker, uppbar ett totalt lönetillägg om 533 TSEK under tiden som tillförordnad vd. För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

NOT 42 Resultat från andelar i koncernföretag

MSEK	2017	2016
Utdelningar	421	376
Nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–17
Koncernbidrag	87	91
Summa resultat från andelar i koncernföretag	509	450

Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620-8095, som moderföretag.

NOT 43 Resultat från övriga finansiella investeringar

Finansiella intäkter

MSEK	2017	2016
Ränteintäkter	54	49
Valutakursdifferenser	733	595
Summa finansiella intäkter	788	643

Finansiella kostnader

MSEK	2017	2016
Räntekostnader	–106	–107
Valutakursdifferenser	–502	–805
Övriga finansiella kostnader	–1	–18
Summa finansiella kostnader	–609	–930
Finansiella intäkter och kostnader, netto	179	–287

NOT 44 Bokslutsdispositioner

MSEK	2017	2016
Återföring periodiseringsfond 2012	–	41
Återföring periodiseringsfond 2013	–	73
Summa bokslutsdispositioner	–	114

NOT 45 Skatt på årets resultat

Resultaträkning

Skattekostnad
MSEK	2017	2016
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–131	–20
– uppskjuten skattekostnad	–	–23
Summa skattekostnad	–131	–43

Den svenska bolagsskatten uppgick till 22,0 procent 2017 och 2016.

Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget

MSEK	2017	2016
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–223	–122
Skatt hänförlig till tidigare perioder	–1	1
Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter	93	85
Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader	–1	–7
Verklig skattekostnad	–131	–43

Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter avser främst utdelningar från dotterföretag. Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader för 2016 avser främst nedskrivning av aktier i dotterföretag.

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder avser primärt temporära skillnader avseende periodiseringsfonder samt skillnader mellan bokföringsmässig och skattemässig hantering av finansiella instrument.

NOT 46 Maskiner och inventarier

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Ingående anskaffningsvärde	7	5
Investeringar	2	2
Utrangeringar	–	–1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	9	7
Ingående avskrivningar	–3	–2
Årets avskrivningar	–2	–2
Utrangeringar	–	1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–5	–3
Utgående planenligt restvärde	5	5

NOT 47 Aktier i dotterföretag1)

		Registrerings		Kapitalandel direktägd av	Bokfört	Kapital andel ägd av
Dotterföretag	Organisations nummer	och verksam hetsland	Verksamhet	moder företaget (%)	värde (MSEK)	koncernen (%)
Loomis Holder Spain SL	B83379685	Spanien	Holdingföretag i underkoncern	100	870	100
Loomis Spain SA	A79493219	Spanien	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Portugal SA	506632768	Portugal	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Transportadora de Caudales Vigencia Duque SA	30-68901181-7	Argentina	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Wagner Seguridad Custodia y Transporte de Valores SPA	995052407	Chile	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding Norge AS	984912277	Norge	Holdingföretag i underkoncern	100	49	100
Loomis Norge AS	983445381	Norge	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Foreign Exchange AS	914588839	Norge	Valutahantering	–	–	100
Loomis Holding UK Ltd	2586369		Storbritannien Holdingföretag i underkoncern	100	602	100
Loomis UK Ltd	3200432		Storbritannien Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding US Inc	47-0946103	USA	Holdingföretag i underkoncern	100	689	100
Loomis Armored US LLC	75-0117200	USA	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis International (AT) GmbH	FN320790	Österrike	Internationell värdehantering	100	7	100
Loomis Österreich GmbH	FN104649x	Österrike	Värdetransporter och kontanthantering	99	128	100
Loomis Suomi Oy	1773520-6	Finland	Värdetransporter och kontanthantering	100	171	100
			Helhetslösningar för insättning och ut
Loomis Value Solutions Oy	1811298-3	Finland	tag av kontanter	100	186	100
Loomis Sverige AB	556191-0679	Sverige	Värdetransporter och kontanthantering	100	69	100
Loomis eStore AB	556197-6837	Sverige	Leverantör av förbrukningsmaterial	100	15	100
Loomis Belgium NV	0834600965	Belgien	Värdetransporter och kontanthantering	100	73	100
Loomis Czech Republic a.s.	26110709	Tjeckien	Värdetransporter och kontanthantering	100	43	100
Loomis Danmark A/S	10082366	Danmark	Värdetransporter och kontanthantering	100	216	100
Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S.	539774	Turkiet	Värdetransporter och kontanthantering	98	136	100
Loomis Germany Holding Gmbh	HRB 97274	Tyskland	Holdingföretag i underkoncern	100	1	100
Loomis Holding France SASU	498543222	Frankrike	Holdingföretag i underkoncern	100	558	100
Loomis France SASU	479048597	Frankrike	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Reinsurance Ltd	152439	Irland	Återförsäkringsföretag	100	110	100
Loomis SK a.s.	36 394 238	Slovakien	Värdetransporter och kontanthantering	100	35	100
Loomis UK Finance Company Ltd	7834722		Storbritannien Investmentbolag	100	2 724	100
Via Mat Holding AG	CHE-103.445.244 Schweiz		Holdingföretag i underkoncern	100	1 650	100
Loomis International Corporate AG	CHE-106.825.583 Schweiz		Holdingföretag i underkoncern	–	–	100
Loomis Schweiz AG	CHE-109.503.213 Schweiz		Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Via Mat Artcare AG	CHE-114.668.908 Schweiz		Förvaring av värdeföremål	–	–	100
Loomis International (CH) AG	CHE-114.058.489 Schweiz		Internationell värdehantering	–	–	100
Summa aktier i dotterföretag					8 333

1) En komplett specifikation över dotterföretag kan erhållas från moderbolaget.

Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen. Rösträttsandelen i de dotterföretag som ägs direkt av moderföretaget skiljer sig inte från den ägda andelen aktier. Det finns inget dotterföretag som har innehavare utan bestämmande inflytande och som är väsentligt för koncernen.

Aktier i dotterföretag

MSEK	2017	2016
Ingående balans 1 januari	8 379	8 157
Förvärv av aktier	248	–
Kapitaltillskott	40	239
Återbetalning av aktiekapital	–336	–
Nedskrivning aktier	–	–17
Utgående balans 31 december	8 333	8 379

Förändring i aktier i dotterföretag under 2017 beror främst på förvärv genomförda i Finland och Belgien samt av återbetalning av aktiekapital från Storbritannien. Förändringen under 2016 berodde främst på kapitaltillskott till Danmark och Turkiet.

NOT 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag

Beloppet utgörs till största delen av koncernbidrag från Loomis Sverige AB.

NOT 49 Övriga kortfristiga fordringar

Summa övriga kortfristiga fordringar	6	12
Övriga kortfristiga fordringar	6	12
MSEK	2017-12-31	2016-12-31

NOT 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Förutbetalda försäkringspremier	13	16
Upplupna ränteintäkter	65	56
Övriga poster	8	3
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	86	75

NOT 51 Förändringar i eget kapital

År	Händelse	Antal aktier	Ökning aktiekapital
2004	Antal aktier 1 januari 2004	100 000	100 000
2006	Fondemission	364 958 897	364 958 897
2008	Fondemission	3	3
2008	Sammanläggning 1:5	–292 047 120	–
2013	Nyemission	2 268 049	11 340 245
Summa		75 279 829	376 399 145

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK):

Summa	4 781 246 734
Årets resultat	880 251 915
Aktierelaterad ersättning	–9 486 8861)
Balanserad vinst	3 910 481 705

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Summa	4 781 246 734
Överföres till ny räkning	4 104 212 446
Utdelning till aktieägare (9,00 SEK/aktie)	677 034 2882)

1) Förändringen avser aktieswap avseende Incitamentsprogram 2015 samt 2016. 2) Beräknat på antalet utestående aktier på balansdagen.

För fullständigt förslag till vinstdisposition och styrelsens yttrande över föreslagen utdelning, se Förvaltningsberättelsen.

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier är per den 31 december 2017 enligt nedanstående.

Aktieslag	Röstvärde	Antal utestående aktier
A	10	3 428 520
B	1	71 851 3091)
Summa utestående aktier		75 279 829

1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2017.

Aktieägare med röststarka aktier

Loomis AB:s röststarkaste ägare per 31 december 2017 var Investment AB Latour, genom Latour Förvaltning AB och Melker Schörling AB. Latour Förvaltning ABs innehav var 23,8 procent av rösterna och 3,4 procent av kapitalet och Melker Schörling ABs innehav var 8,5 procent av rösterna och 1,2 procent av kapitalet.

Dessa två ägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget.

NOT 52 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Upplupna personalkostnader	27	20
Upplupna konsultarvoden	2	1
Upplupna räntekostnader	4	6
Övriga upplupna kostnader	7	7
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	34

NOT 53 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2017	2016
Finansiella intäkter	–788	–643
Finansiella kostnader	609	932
Resultat från andelar i koncernföretag	–509	–450
Avskrivningar	2	–2
Summa ej kassaflödespåverkande poster	–685	–163

Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 3 maj 2018.

Styrelsen och verkställande direktörerna försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt

beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 3 april 2018

Alf Göransson Styrelseordförande

Ingrid Bonde Styrelseledamot Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot

Gun Nilsson Styrelseledamot

Jan Svensson Styrelseledamot

Patrik Andersson Styrelseledamot, vd och koncernchef

Jörgen Andersson Arbetstagarrepresentant

Sofie Nordén Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits den 3 april 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Loomis AB (publ.), org.nr 556620-8095

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Loomis AB (publ.) för år 2017. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 59-114 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Loomis tillhandahåller värdetransporter och kontanthantering, nationellt och internationellt i segmentet International. Värdetransporterna kallas CIT (Cash In Transit) och Kontanthanteringen kallas CMS (Cash Management Services). Inom CIT och International transporterar Loomis värde och inom International sker även förvaring. Baserat på intäkter utgör CIT omkring 63% av Loomis verksamhet och International omkring 5%. CMS utgör omkring 32% och i den verksamheten hanterar Loomis lager av kontanter som i allt väsentligt utgör konsignationslager på sina uppräkningscentraler. Loomis har totalt cirka 400 lokalkontor i drygt 20 länder med totalt omkring 22 000 anställda.

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Primära fokusområden och risker som identifierats speglas av de särskild betydelsefulla områden som specificeras vidare nedan. Vår granskning av Loomis består huvudsakligen av följande aktiviteter:

Planering och relaterade insatser.
Uppföljning och genomgång av större frågor och den finansiella rapporteringen avseende bokslutet för andra kvartalet.
Granskning av intern kontroll över finansiell rapportering, rutiner och processer baserat på bedömda risker och Loomis Internal Control Requirements ("ICR", Loomis-koncernens ramverk för intern kontroll över finansiell rapportering).
Insatser för att avge översiktlig granskningsrapport över Loomis rapport för tredje respektive fjärde kvartalet 2017.
Slutliga revisionsinsatser för att avge denna revisionsberättelse avseende årsredovisningen för moderbolaget och koncernen. I anslutning till detta utförs också granskningsinsatser för att avge vårt yttrande avseende efterlevnad av riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.

Granskningen utförs primärt av revisionsteam som tillhör PwC-nätverket. Det utförda arbetet sker i enlighet med lokala revisionskrav i respektive land samt specifika instruktioner och arbetsprogram. Huvudansvarig revisor och medlemmar ur koncernrevisionsteamet har utfört 6 verksamhetsbesök utanför Sverige under året. Under besöken utförs insatser så som genomgångar av lokal balans- och resultaträkning, deltagande i fysisk inventering av värden på uppräkningscentralen, diskussioner avseende internkontroll, rutiner och processer samt uppföljning av efterlevnaden av Loomis ICR, koncernens ramverk för intern kontroll över finansiell rapportering.

Inriktningen och omfattningen av vår revision av Loomis inkluderar samtliga väsentliga enheter inom koncernen vilka tillsammans utgör en betydande del av intäkter, resultat respektive tillgångar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och

Rutiner och processer relaterade till kontanthantering och värdering av lager av kontanter

Kontanthanteringen och uppräknings-verksamheten ("CMS") beskrivs på sidan 59 i Förvaltningsberättelsen. Riskhantering beskrivs i bolags-

styrningsrapporten på sidan 51-53. I not 23 Övriga Kortfristiga Fordringar redovisas en specifikation avseende lager av kontanter inom uppräkningsverksamheten.

Kontanter är stöldbegärligt. Om en differens existerar mellan deponerat belopp och fysiskt inventerat pengalager kan Loomis tvingas ersätta differensen vare sig lagret är Loomis eller i konsignation till kund. Loomis har detaljerade rutiner och processer för att minska risken för att sådana differenser uppkommer. Rutinerna stipulerar bland annat att allt värde ska inventeras dagligen och att det ska ske "blint" av två personer i förening. Landsoch riskchef i respektive land är ansvarig för dessa rutiner. Riskorganisationen i respektive land inkluderar s.k. "cash auditors" vilka granskar efterlevnad av rutiner och processer och inventerar lager av kontanter minst två gånger per år på respektive uppräkningscentral. Efterlevnad av rutiner och processer övervakas och därmed även risken för differenser/felaktig värdering inom uppräkningsverksamheten. Den huvudsakliga risken är operativ men om rutiner och processer fallerar påverkas den finansiella rapporteringen. Differenser i lager av kontanter kan leda till väsentliga kostnader för Loomis. Med anledning av detta är det av vikt att rutiner och processer följs och att alla väsentliga differenser identifieras och redovisat korrekt i varje bokslut. Loomis uppföljning per 31 december 2017 visar att inga väsentliga ej kostnadsförda differenser finns.

våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar:

Besökt på uppräkningscentraler baserat på stickprovsurval. Under besöken deltar vi bland annat i inventeringar av lager av kontanter, testar efterlevnad av rutiner och processer, granskar lageravstämningar och hantering av identifierade differenser i lager av kontanter.
Genomgångar och diskussioner med riskchef och internrevisorer (inriktade på kontanthanteringen, s.k. "cash auditors") i respektive land avseende efterlevnad av rutiner och processer, observationer vid inventeringar av lager av kontanter och deras åtgärdsplaner för att hantera observationer.
Uppföljning av den centrala rapporteringen av lagerbalansen och identifierade differenser.
På stickprovsbasis jämfört lager av kontanter som ägs av Loomis mot externa bekräftelser (exempelvis ett bankkontoutdrag).
Inhämtat och granskat dokumentation från Loomis centrala uppföljning via systemet Stars som inkluderar uppgifter om identifierade differenser per balansdagen.
Granskat den redovisningsmässiga hanteringen av noterade differenser i lager av kontanter.

Loomis tillsätter åtgärdsprogram för att stärka rutiner och processer när så bedömts erforderligt. Inga väsentliga iakttagelser har rapporterats till revisionsutskottet som resultat av vår granskning.

området

Redovisning och bedömningar avseende myndighets
granskningar
Loomis beskrivningar och upplysningar avseende ovan
omnämnda områden återfinns i not 4, not 14 och not 34.
Bolag inom koncernen är stundom inblandande i olika typer av
tvister. Väsentliga sådana är exempelvis pågående skattepro
cess i Spanien och granskningen av konkurrensverket i Spa
nien vars beslut innebär ett bötesbelopp om 7 MEUR för
Loomis. Bolaget har i dessa fall konsulterat externa legala råd
givare och skattejurister. Frågor av denna karaktär är ofta
komplexa och kan ta lång tid innan de slutligen avgörs. Den

De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört
omfattar:
• Granskat korrespondens mellan bolaget och myndigheten
bakom dessa granskningar.
• Inhämtat uttalanden från bolagets legala rådgivare och
skattejurister avseende dessa frågor.
• Utvärderat bedömningar och antagande gjorda av företags
ledningen avseende dessa fall och dess nuvarande och even
tuella kommande påverkan.
• Granskat hur ovan omnämnda bedömningar och antagan
de reflekterats i redovisningen och i dessa bedömningar be

framtida utvecklingen är av naturliga skäl inte möjlig att förut

aktat såväl bolagets som vår kunskap från historiska utfall i

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla

seras på bedömningar. Risker i dessa fall gäller främst värderingen av det framtida utfallet eftersom detta är behäftat med en inneboende osäkerhet.

se. Detta resulterar i att redovisningen i större utsträckning ba-

De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört

Granskat korrespondens mellan bolaget och myndigheten
Inhämtat uttalanden från bolagets legala rådgivare och
Utvärderat bedömningar och antagande gjorda av företagsledningen avseende dessa fall och dess nuvarande och even-
Granskat hur ovan omnämnda bedömningar och antagande reflekterats i redovisningen och i dessa bedömningar beaktat såväl bolagets som vår kunskap från historiska utfall i liknande situationer.

Från denna granskning har inget framkommit som föranlett att väsentliga iakttagelser rapporterats till revisionsutskottet.

Värdering av goodwill

Loomis beskriver kritiska uppskattningar och bedömningar i not 4 och not 15. I not 15 redogörs för en känslighetsanalys avseende effekten av utförda förändringar i nedskrivningsprövningens antaganden och huruvida detta påverkar värderingen av goodwill eller ej.

Loomis tillväxt har historiskt sätt varit delvis förvärvsdriven. Vid företagsförvärv redovisas goodwill, i Loomis goodwill uppgår till MSEK 5.615. Beloppet är en väsentlig del (37%) av tillgångsmassan. Värdering av goodwill är beroende på företagslednings bedömningar. Årligen upprättar företagsledningen en nedskrivningsprövning av goodwill. Prövningen visar om det föreligger ett nedskrivningsbehov (om bokfört värde överstiger verkligt värde) av goodwill eller ej. Beräkningen av det verkliga värdet baserar sig på antaganden och bedömningar. Dessa hänför sig delvis till framtiden och avser exempelvis utvecklingen av intäkter, rörelsemarginal, investeringsbehov och diskonteringsränta.

Prövningen upprättas per minsta kassaflödesgenererande enhet vilka enligt Loomis definition är detsamma som ett land. Även om en enhet klarar testet kan en framtida utveckling som avviker negativt från de antaganden och bedömningar som varit underlag till testet leda till att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Loomis nedskrivningsprövning visar att värderingen av goodwill kan försvaras och att inget nedskrivningsbehov föreligger.

De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar:

Granskat Loomis modell för nedskrivningsprövning för att bedöma matematisk korrekthet och rimlighet i gjorda antaganden. Värderingsspecialister inom PwC nätverket har involverats i denna del av granskningen.
På stickprovsbasis verifierat att data som inkluderats nedskrivningsprövningen stämmer mot bolagens långsiktiga planer per land, i stickproven har fokus varit intäkternas tillväxttakt, rörelsemarginalen och dess antagna utveckling och diskonteringsränta
På stickprovsbasis har verifierats att data som inkluderats i nedskrivningsprövningen stämmer mot externa källor.
Genomförande av känslighetsanalyser där effekterna av förändringar i antaganden och bedömningar analyseras för att identifiera särskilt känsliga sådana.
Granskning av att upplysningskrav enligt IAS 36 Nedskrivningar har lämnats årsredovisningen.

Antaganden som ligger till grund för Loomis nedskrivningsprövning bedöms vara inom godtagbara intervall.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-45 och 120-122. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar. pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Loomis AB (publ.) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och den verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/ rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

PricewaterhouseCoopers AB utsågs till Loomis ABs (publ) revisor av bolagstämman den 4 maj 2017 och har varit bolagets revisor sedan bolagstämman den 23 mars 2003.

Stockholm den 3 april 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Flerårsöversikt

Intäkter och resultat, sammandrag

MSEK	2017	2016	2015	2014	2013
Intäkter, fortgående verksamhet	16 824	16 485	15 391	12 345	11 321
Intäkter, förvärv	404	315	706	1 166	43
Totala intäkter	17 228	16 800	16 097	13 510	11 364
Valutajusterad tillväxt, %	3	5	7	14	2
Organisk tillväxt, %	2	5	2	3	2
Rörelseresultat (EBITA)	2 093	1 890	1 703	1 370	1 099
Rörelsemarginal (EBITA), %	12,1	11,2	10,6	10,1	9,7
Rörelseresultat (EBIT)	1 992	1 852	1 575	1 306	1 085
Rörelsemarginal (EBIT), %	11,6	11,0	9,8	9,7	9,5
Finansiella intäkter	13	12	8	12	13
Finansiella kostnader	–122	–129	–122	–79	–60
Resultat före skatt	1 882	1 735	1 461	1 240	1 038
Inkomstskatt	–454	–477	–392	–330	–302
Årets resultat	1 428	1 258	1 069	910	736

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2017	2016	2015	2014	2013
Rörelseresultat (EBITA)	2 093	1 890	1 703	1 370	1 099
Avskrivningar	1 124	1 105	1 061	875	758
Förändring av kundfordringar	–165	–53	–170	–40	6
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster	–145	192	48	–12	–186
Rörelsens kassaflöde före investeringar	2 908	3 134	2 642	2 194	1 677
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–1 152	–1 120	–1 379	–1 033	–720
Rörelsens kassaflöde	1 756	2 013	1 264	1 161	957
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)	84	107	74	85	87
Betalda och erhållna finansiella poster	–111	–117	–118	–61	–49
Betald inkomstskatt	–403	–326	–341	–298	–319
Fritt kassaflöde	1 242	1 570	805	803	590

Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster	–1	138	–14	–8	–7
Förvärv av verksamhet	–467	–201	–279	–1 536	–29
Utbetalda och erhållna fövärvsrelaterade kostnader och intäkter	–80	–17	–52	–8	40
Lämnad utdelning	–602	–527	–451	–376	–338
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	–117	–168	–258	–333	–552
Upptagande av obligationslån	–	–	549	997	–
Förändring av utgivna certifikat och annan långfristig upplåning	231	–816	–225	658	248
Årets kassaflöde	207	–20	74	196	–48

Finansiell ställning och avkastning, sammandrag

MSEK	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Goodwill	5 615	5 626	5 437	4 897	3 346
Materiella anläggningstillgångar	4 689	4 709	4 305	3 813	2 972
Räntebärande anläggningstillgångar1)	96	80	78	67	61
Övriga anläggningstillgångar1)	910	829	1 039	1 091	666
Räntebärande omsättningstillgångar	62	54	84	25	10
Övriga omsättningstillgångar	3 791	3 570	3 470	3 134	2 212
TOTALA TILLGÅNGAR	15 164	14 869	14 415	13 027	9 267

Eget kapital	7 037	6 647	5 843	4 907	4 165
Räntebärande långfristiga skulder1)	4 745	3 972	5 168	4 140	1 849
Övriga långfristiga skulder1)	630	729	806	852	674
Räntebärande kortfristiga skulder	75	754	73	738	680
Övriga kortfristiga skulder	2 676	2 767	2 525	2 390	1 899
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	15 164	14 869	14 415	13 027	9 267

Soliditet, %	46	45	41	38	45
Räntebärande nettoskuld, MSEK	3 823	3 929	4 425	4 219	2 125
Sysselsatt kapital, MSEK	10 860	10 576	10 268	9 127	6 290
Avkastning sysselsatt kapital, %	19	18	17	15	17
Avkastning eget kapital, %	20	19	18	19	18

1) Från och med räkenskapsåret 2013 inkluderas den förmånsbestämda pensionsskulden i nettoskulden. För att återspegla denna förändring har jämförelsetalen justerats.

Aktiedata

	2017	2016	2015	2014	2013
Antal utestående aktier, miljoner	75,21)	75,21)	75,21)	75,22)	75,33)
Resultat per aktie före utspädning SEK	18,991)	16,731)	14,211)	12,102)	9,833)
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	18,99	16,73	14,21	12,10	9,78
Eget kapital per aktie, SEK	93,55	88,36	77,67	65,24	55,32

1) Antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 226 032 st. Antal aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st.

2) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 237 915 st. Antal aktier i eget förvar uppgick till 53 797 st per den 31 december 2014.

3) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 74 838 476 st vilket inkluderar 121 863 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012, finns i eget förvar per den 31 december 2013.

Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma torsdagen den 3 maj 2018, kl. 17:00 i City Conference Centre/Norra Latin, Pelarsalen, Barnhusgatan 7B, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl. 16:00.

Rätt till deltagande i stämman

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast per torsdagen den 26 april 2018 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ:

Per post: Loomis AB, c/o Euroclear Sweden, "Årsstämma", Box 191, 101 23 Stockholm Via telefon: 08-402 90 72

Via Loomis hemsida: www.loomis.com

Anmälan ska ske senast torsdagen den 26 april 2018, helst före kl. 16:00.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress.

Ombud samt företrädare för juridisk person ska inge behörighetshandling före stämman. Fullmakt får inte vara äldre än 1 år, om det inte anges längre giltighetstid i fullmakten (högst 5 år). Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som ska uppvisas vid inregistrering till stämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per torsdagen den 26 april 2018 och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.

Rapporteringsdatum

Loomis offentliggör för år 2018 följande finansiella rapporter:

Delårsrapport jan – mar: 3 maj Delårsrapport jan – jun: 25 juli Delårsrapport jan – sept: 2 nov

AI assistant

Loomis — Annual Report 2018

2940_10-k_2018-04-12_f1cd5c58-6105-4860-87f2-b30423145712.pdf

Årsredovisning

Innehåll

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Datum 2018

Kort om Loomis verksamhet

Värdetransporter

Kontanthantering

International Services

SafePoint

Kort om Loomis

12,1%

14 %

9 SEK

Årets förvärv

Cobelguard i Belgien

Intermarketing i Finland

Wagner i Chile

160-årig historia

1852 1905 1925

Finansiell utveckling

2008

2011–2012

2014

2017

Nya framgångar, nya mål

Robust affärsmodell

Unik position i USA

på marknaden.

Lansering av SafePoint i Europa

God marknadsutveckling globalt

Dags att ta nästa steg

Fantastisk resa

Förvärv visar vägen

Vi transporterar kontanter och andra värdeföremål världen över

Loomis verksamhet

Loomis erbjuder global värdehantering

Värdetransporter (Cash in Transit, CIT)

Kontanthantering (Cash Management Services, CMS)

Internationell värdehantering (Valuables in Transit, VIT, Valuables in Storage, VIS)

Strategi för framtiden

Ny strategi för högre tillväxt och ökad lönsamhet

1 Accelerera kärnaffären

Leading the transformation of the Cash Ecosystem

2 Lansera nya närliggande tjänster

3 Ta nya steg högre upp i värdekedjan

4 Förstärka geografisk och teknisk närvaro på befintliga marknader

5 Utveckla Loomismodellen

Finansiella mål 2017

Mål: 17 miljarder SEK i intäkter 2017 Resultat: 17,2 miljarder

Mål: Rörelsemarginal (EBITA) om 10–12 procent 2017 Resultat: 12,1 %

NETTOSKULD/EBITDA 2014–2017

Mål: Nettoskuld, i förhållande till EBITDA, ska inte överstiga 3,0. Resultat: 1,2

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt

Nya finansiella mål 2018–2021

24 miljarder i intäkter 2021

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat

Rörelsemarginal 12–14 procent 2021

Ni har nu för en tredje period i rad uppnått era finansiella mål, vad är framgångsfaktorn för den bedriften?

Vilket av de nya finansiella målen bedömer du kommer bli mest utmanande att nå, och varför?

Loomismodellen

Processer för att utveckla och stödja verksamheten

Principer för hög kvalitet och god lönsamhet

Loomismodellen ger resultat

Uppdaterad modell 2018

Loomis omvärld och förutsättningar

Stora skillnader mellan olika marknader

Globala trender stödjer Loomis uppdaterade strategi

Viljan att överlåta värdehantering till entreprenad

Stark outsourcingtrend

Ni har gjort flera förvärv den senaste tiden, kan du kommentera?

Användning av kontanter som betalningsmedel

SafePoint ger kunden ökad säkerhet och bättre kostnadseffektivitet

Förändringar driver värdehantering över landsgränser

Vi effektiviserar kontanthanteringen och tar hand om kundernas risker

Segment Europa

Gemensam och stark plattform

Loomis Annual Report 2018