Loomis Årsredovisning 2015

Innehåll

Loomis presentation
Kort om Loomis	1
Ord från koncernchefen	2
Vision, mål och strategi	6
Loomismodellen	8
Finansiella mål	10
Verksamhet	12
Marknad	14
Segment: Europa	16
Tema: Turkiet och Argentina	17
Segment: USA	18
Tema: SafePoint Titan	19
Segment: International Services	20
Tema: Ädelmetaller	21
Medarbetare	22
Hållbarhet	24
Riskhantering	27
Loomis historia	28
Kallelse till årsstämma	29
Aktien	30

Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrning 32 Styrelse 40 Koncernledning 42 Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse 44 Koncernens resultaträkning 49 Koncernens balansräkning 50 Koncernens kassaflödesanalys 51 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital 52 Noter – koncernen 54 Moderbolagets resultaträkning 88 Moderbolagets balansräkning 89 Moderbolagets kassaflödesanalys 90 Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital 91 Noter – moderbolaget 92 Revisionsberättelse 99 Flerårsöversikt 100 Kvartalsdata 102 Adresser 104

Årsstämma 2016

Årsstämma 2016 äger rum måndagen den 2 maj 2016, kl. 17.00 i Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus. Läs mer på sidan 29.

Rapporteringsdatum för 2016

Delårsrapport jan – mars	2 maj
Delårsrapport jan – juni	29 juli
Delårsrapport jan – september	4 november
Helårsrapport för 2016	1 februari 2017

År 2015 i korthet På väg mot våra mål

Styrelsen föreslår en höjd utdelning för 2015 till 7,00 SEK per aktie.

Rörelseresultatet

(EBITA) uppgick till 1 703 miljoner SEK 2015 och rörelsemarginalen förbättrades till 10,6 procent.

Loomis B-aktie steg under

17%

2015 med 17 procent.

Patrik Andersson

Har utsetts till ny vd och koncernchef för Loomis. Han tillträder sin nya befattning senast den 9 maj 2016.

År 2015 i korthet På väg mot våra mål

17 mdr SEK

10-12

procent

16,1 miljarder SEK i intäkter

Ett av Loomis mål är att intäkterna år 2017 ska uppgå till minst 17 miljarder SEK. Loomis har en stark position och arbetar fokuserat för ökad tillväxt. Den framtida tillväxten bedöms huvudsakligen komma från ökad outsourcing av kontanthanteringstjänster (CMS), ökade intäkter från SafePoint och International Services, samt genom förvärv på befintliga såväl som på nya marknader. Koncernens intäkter uppgick 2015 till 16,1 miljarder SEK.

En rörelsemarginal (EBITA) om 10,6 procent

Loomis har ända sedan börsintroduktionen 2008 fokuserat på att förbättra verksamhetens kvalitet och att kontinuerligt öka rörelsemarginalen. Verksamheten upprätthåller idag en hög kvalitet med en rörelsemarginal för helåret 2015 på 10,6 procent. Loomis bedömer att det finns möjligheter att förbättra rörelsemarginalen ytterligare. Målet om en förväntad rörelsemarginal om 10–12 procent indikerar en ökad tillväxtambition, men där kostnader för att investera i tillväxtaktiviteter, kortsiktigt kan motverka marginalförbättringar.

Nettoskuld i förhållande till EBITDA uppgick till 1,6

Loomis mål för koncernens maximala skuldsättningsgrad är 3,0. Målet möjliggör utrymme att ta tillvara på möjligheter som möter Loomis tillväxtambitioner och förvärvskriterier. Loomis gör bedömningen att den operativa risken successivt har minskat och att Loomis därför kan tillåta en högre finansiell risk. Nettoskulden/EBITDA uppgick 2015 till 1,6.

Utdelning på 49 procent av koncernens resultat efter skatt

Loomis aktieägare har under de senaste fem åren erhållit en genomsnittlig årlig utdelning på 51 procent av nettoresultatet. Loomis historia visar att verksamheten har uppnått kontinuerliga förbättringar av rörelseresultat och kassaflöde samt haft en stabil investeringsnivå. Loomis ambition är att utvecklingen ska fortsätta, vilket möjliggör att Loomis kan bibehålla en årlig utdelningsnivå om 40–60 procent av årets resultat. Föreslagen utdelning till årsstämman 2016 motsvarar 49 procent av koncernens resultat efter skatt.

Kort om Loomis

Loomis är specialisten på värdehantering. Värdehantering inkluderar värdetransporter och kontanthantering. Loomis erbjuder dessa tjänster nationellt, men även internationellt under tjänsteerbjudandet International Services.

Värdetransporter

(Cash in Transit)

Loomis transporterar kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Loomis hämtar dagskassor, förser detaljhandel och banker med växel och utländsk valuta och fyller på uttagsautomater.

Kontanthantering (Cash Management Services)

Dagskassor och kontanter från detaljhandel, bankkontor och uttagsautomater transporteras vanligen till någon av Loomis uppräkningscentraler där Loomis, med effektiva processer och toppmodern utrustning, räknar, kvalitetskontrollerar och paketerar sedlar och mynt.

Loomis erbjuder också tjänster för analys, prognostisering och rapportering av kundernas kontantflöden samt anpassade lösningar för detaljhandeln såsom SafePoint.

International Services

International Services inkluderar internationell transport, hantering och förvaring av kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål samt allmän frakthantering (General Cargo).

9 %

Värdetransporters andel av intäkterna 2015

Loomis i siffror

Kontanthanterings andel av intäkterna 2015

International Services andel av intäkterna 2015

Länder 21 Lokalkontor 400 Uttagsautomater 109 000 SafePoints i USA 14 600 Värdetransportbilar 6 600 Anställda 22 000

Med god fart i rätt riktning

2015 var ett år då Loomis återigen bevisade företagets styrka att stabilt och säkert ta steg för att nå de finansiella mål som vi formulerat. Vi ökade intäkterna till 16,1 miljarder SEK och uppnådde en rörelsemarginal om 10,6 procent. Siffrorna är väl i linje med våra mål för 2017. Vi har sett en stark organisk tillväxt i ett flertal länder under året med USA och Turkiet som de starkast lysande stjärnorna.

Den 1 september 2015 tillträdde jag som tillförordnad koncernchef i Loomis. Rollen och uppdraget känner jag väl eftersom jag varit inom koncernen i åtta år, varav sex år som koncernchef. De senaste två åren har jag varit chef över vår amerikanska verksamhet och det uppdraget axlar jag i dag parallellt med rollen som tillförordnad koncernchef.

Under våren 2016 kan jag hälsa min efterträdare, Patrik Andersson, välkommen i rollen som ny koncernchef för Loomis. Patrik presenteras kort på sidan 5 i årsredovisningen.

I riktning mot våra långsiktiga mål

Jag vill beskriva det gångna året som ett ganska odramatiskt år för Loomis där vi metodiskt jobbat oss framåt för att förbättra verksamheten och identifiera möjligheter för att sänka kostnader. Strategin ligger fast, vi har genomfört ett antal mindre, men inga större förvärv. 2015 är ett år då vi återigen bevisar Loomis styrka att, stabilt och säkert, gå i rätt riktning mot de långsiktiga mål som vi har formulerat utifrån en tydlig och väl förankrad strategi. Loomis är ett företag som har tradition av att nå de mål som vi sätter upp, såväl interna som externa.

Det finns ett antal delar i verksamheten som jag är övertygad om är grunden för stabiliteten. Sedan börsnoteringen 2008, då Loomis, i ärlighetens namn, hade en del övrigt att önska i termer av verksamhetsstyrning, har vi kontinuerligt drivit ett målmedvetet arbete för att förbättra verksamheten och förtjäna ett ökat förtroende från våra kunder. En av de viktigaste komponenterna som vi tog fasta på var en starkt decentraliserad verksamhet där varje lokalkontor gavs ett omfattande eget ansvar för respektive affär. Det lokala ansvaret tillsammans med en tydligt formulerad idé om hur arbetet på det lokala kontoret ska bedrivas, mätas och utvärderas bedömde vi som en nyckel till framgång.

Idéerna har efterhand utvecklats till en tydlig affärsmodell som vi kallar Loomismodellen. Det är vår formel, vårt framgångsrecept för värdehantering om man så vill, för hur varje lokalkontor ska bedriva en effektiv och lönsam verksamhet och som hjälper lokalkontoren att navigera rätt i en decentraliserad organisation som vår, med i dag drygt 400 lokalkontor i 21 länder.

En ny strategi och nya finansiella mål presenterades, så sent som i september 2014, och siktar på 2017. För första gången införde vi ett tillväxtmål om att nå en omsättning om 17 miljarder SEK 2017. 2015 var koncernens samlade intäkter 16,1 miljarder SEK, en utveckling helt i linje med fastlagd strategi och våra finansiella mål.

Starkt team med rätt attityd

Givetvis är det också oerhört viktigt att våra anställda sluter upp bakom strategin och inriktningen. Att känna delaktighet är en nyckelfaktor för att energinivån ska vara hög och för att vi ska kunna nå våra mål. Jag upplever att vi har ett stort engagemang i organisationen och, inte minst, attityden och viljan att lära av varandra är mycket tydlig. Det här teamet spelar bra ihop. Viljan att alltid göra lite bättre finns där och det är avgörande i ett serviceföretag som vårt och det är en viktig förklaring till att Loomis, kvartal efter kvartal, år efter år, styr rätt och levererar på uppsatta mål.

Jag vill i sammanhanget passa på att tacka alla chefer och medarbetare för det år som gått. Ni gör ett fantastiskt arbete varje dag!

Tillväxt i USA resultat av målmedvetna satsningar

Tillväxtmålet bygger både på organisk tillväxt och förvärv av verksamheter på både befintliga och nya marknader. Jag vill lyfta fram tillväxten i USA som särskilt glädjande. Under ett antal år har vi målmedvetet investerat och tagit ett flertal initiativ för att stärka vårt erbjudande framför allt inom kontanthanteringstjänster (CMS) till både banker och detaljhandeln. Vi har också arbetat fokuserat för att förbättra kvaliteten och servicenivån för våra kunder i hela vårt erbjudande.

Under året har vi tydligt börjat se resultaten av arbetet. Den organiska tillväxten i USA under året var hela 6 procent. För lönsamheten är det också viktigt att vi lyckas öka andelen CMS i relation till värdetransporter (CIT). Andelen CMS i USA under 2015 uppgick till 31 procent jämfört med 18 procent 2008. Bakom siffrorna finns många nya kontrakt med rikstäckande banker men även många regionala och lokala banker. De nya CMS kontrakten har under 2015 påverkat lönsamheten positivt men jag vill betona att vi fortfarande inte nått full effektivitet då det tar tid att utbilda nyanställd personal och optimera processer för våra ökade CMS volymer.

En fortsatt positiv dialog med ett antal banker i USA stärker oss i vår övertygelse om att outsourcingtrenden av CMS i USA kommer att fortsätta. De investeringar vi genomfört i USA gör att vi står väl rustade för att kunna hantera ökade CMS volymer i våra moderna uppräkningscentraler.

Turkiet visar att vår affärsmodell effektivt går att implementera på

nya marknader.

Under året inledde vi också utrullningen av vår senaste version av SafePoint i USA. Titan, som vi kallar den, är en helhetslösning för detaljhandelns kontanthantering. Satsningen har givit resultat och under året har vi tecknat många nya kontrakt. Som exempel vill jag nämna ett omfattande kontrakt med en av de större snabbmatskedjorna i USA, Jack in the Box, och likaså har en av de större rikstäckande livsmedelskedjorna i USA tecknat avtal med oss. Titan är "smartare" än sina föregångare och erbjuder kundanpassade lösningar.

Snabb volymtillväxt i Storbritannien

Koncernens organiska tillväxt har under året också fått god draghjälp från framför allt Storbritannien, men också från Turkiet och Argentina. Som vi berättat tidigare, tecknade vi i slutet av 2014 ett omfattande kontrakt med Tesco, en av Storbritanniens största dagligvaruhuskedjor. Implementeringen av kontraktet pågick under inledningen av 2015. De positiva effekterna har vi ännu inte sett fullt ut men vi förväntar oss att dessa kommer på sikt. I likhet med ökade CMS volymer i USA är det viktigt att förstå att kontrakt som snabbt ger ökade volymer initialt innebär betydande kostnader. Under det kommande året ligger fokus på att öka effektiviteten i den brittiska verksamheten och att även realisera synergieffekterna av förvärvet av Cardtronics detaljhandelsverksamhet, som gjordes under året. Lönsamheten

under 2015 led av den mycket snabba volymtillväxten, varför vi framöver förväntar oss en förbättrad lönsamhet.

Vi har en beprövad affärsmodell som skapar stabila intäktsflöden år efter år och ett starkt team som alltid är redo att kavla upp ärmarna

Stor potential i Turkiet

I Turkiet, som är en mycket kontantintensiv marknad, har vi gått starkt framåt, tagit marknadsandelar och förbättrat våra marginaler. Turkiet är en relativt ny marknad för oss men vi har på bara några år gått från att vara en aktör mitt i fältet till att ta ledartröjan. Tillväxten i Turkiet översteg 40 procent under året till följd av att vi vunnit flera nationella kontrakt för handelskunder. I december förvärvade vi de återstående 40 procenten av den turkiska verksamheten. De första 60 procenten förvärvades 2011. Vi bedömer att Turkiet med sina drygt 80 miljoner invånare har en mycket stor potential framåt.

Varje marknad har sina speciella förutsättningar men Turkiet visar att vår affärsmodell effektivt går att implementera på nya marknader. Turkiet har i dag en låg grad av outsourcing av kontanthanteringstjänster. När den utvecklingen väl kommer, finns vi på plats, och är redo att implementera vår väl beprövade och effektiva lösning som världens ledande specialist på området.

Organisk tillväxt tar fart i södra Europa

Under året har vi också sett tendenser till att den organiska tillväxten i södra Europa, framför allt i Spanien, tar fart igen. Andra europeiska länder uppvisar sinsemellan stora skillnader, men är generellt fortsatt svaga på grund av den allmänna ekonomiska utvecklingen och i Norden är tillväxten svagt negativ.

Integreringen av Loomis International, som bygger på förvärvet av VIA MAT 2014, i organisationen och införlivandet av dessa tjänster i Loomis totala erbjudande är ännu inte avslutad. Vi tror att det finns mer att ge. Under 2015 har vi genomfört ett utbildningsprogram och nya, strategiskt belägna lokalkontor i bland annat Louisville i USA och Singapore har färdigställts.

Förvärven adderar värde

För att nå en omsättning om 17 miljarder SEK till 2017, i enlighet med våra mål, behöver vi också växa genom förvärv. Under året har vi, bland annat, förvärvat amerikanska Dunbar Global Logistics, som adderar nya möjligheter till transporter av ädelmetaller, diamanter, juveler och andra värdeföremål inom USA. Som jag tidigare nämnt förvärvade vi också under året Cardtronics detaljhandelsverksamhet i Storbritannien.

Det här är två relativt små förvärv, men som tydligt adderar värde till koncernen och vars verksamheter relativt snabbt går att införliva. Vi bedömer att den här typen av tilläggsförvärv är viktigast för att bidra till att nå vårt omsättningsmål för 2017. Vi har tentaklerna ute för att identifiera nya förvärvsobjekt på både befintliga marknader och på nya marknader. De senare bedömer vi som viktiga för den långsiktiga tillväxtutvecklingen. Intressanta diskussioner pågår, men tidsperspektivet i den här typen av processer är alltid ovisst. Det måste vara rätt företag till rätt pris som vi förvärvar och det ska finnas en tydlig idé och plan för hur den nya verksamheten ska integreras med vår.

Kontanthanteringstjänster förbättrar marginalen

Vårt mål för rörelsemarginalen är satt till 10 till 12 procent. Vi bedömer att vi kan nå den högre delen i spannet genom att fortsätta att behålla vårt fokus på att kontinuerligt förbättra verksamheten i enlighet med vår affärsmodell, genom att öka andelen kontanthanteringstjänster (CMS) och SafePoint av vår totala affär och genom att vinna skalfördelar inom Loomis International. Den lägre delen i spannet ger utrymme för att ta tillvara tillväxtmöjligheter genom förvärv, som kan vara kostsamma och normalt kräver mycket resurser initialt och därmed kortsiktigt skulle kunna påverka rörelsemarginalen negativt.

2015 uppnådde vi en rörelsemarginal om 10,6 procent. Det är väl i linje för att nå vårt mål för 2017. För att pressa upp marginalerna är en av de viktigaste komponenterna att se till att vi får betalt för den höga kvalitet som vi levererar, men också, som alltid, att se till att arbeta målmedvetet med att sänka kostnaderna och räta upp verksamheten på de lokalkontor som uppvisar sämre resultat än de underliggande förutsättningarna ger utrymme för.

Sammanfattningsvis har 2015 varit ytterligare ett starkt år för Loomis. Vi har en beprövad affärsmodell som skapar stabila intäktsflöden år efter år och ett starkt team som alltid är redo att kavla upp ärmarna och göra saker och ting lite bättre än förra gången. Det ger resultat på sista raden och är en bra utgångspunkt för att tillsammans med kunder, medarbetare och aktieägare möta nya möjligheter kommande år. 2015 har vi visat att vi redan är på god väg att nå de mål vi ställt upp för 2017.

Lars Blecko Tillförordnad koncernchef Under året inledde vi utrullningen av vår senaste version av SafePoint i USA. Titan, som vi kallar den, är en helhetslösning för detaljhandelns kontanthantering. Titan är "smartare" än sina föregångare och erbjuder en hög grad av kundanpassning i sina lösningar.

Patrik Andersson, tillträdande vd och koncernchef

Styrelsen för Loomis AB har utsett Patrik Andersson till ny vd och koncernchef för Loomis AB.

Styrelsen för Loomis AB har utsett Patrik Andersson till ny vd och koncernchef för Loomis AB. Han är för närvarande vd för Orkla Foods Sverige och tillträder sin befattning senast den 9 maj 2016. Patrik Andersson, internationell civilekonom från Lunds universitet, har lång erfarenhet från svensk och internationell handel. Patrik har bland annat arbetat i ett flertal ledande befattningar inom Unilever-koncernen under tolv år, som vd för Wasabröd globalt inom Barilla-koncernen samt som vd och koncernchef för det norska börsnoterade livsmedelsföretaget Rieber & Son under åren 2008-2012. Patrik är också styrelseledamot i Spendrups Bryggeri AB.

Vision, mål och strategi

Loomis arbetar dedikerat för att förverkliga koncernens uppställda tillväxtprioriteringar; ökad andel kontanthanteringstjänster (CMS), fler SafePoint-enheter, breddning av tjänsteerbjudandet genom Loomis International samt förvärv. Under året har flera initiativ genomförts, i linje med Loomis strategi och för att nå uppställda finansiella mål.

Loomis är en ledande, internationell leverantör av värdehanteringstjänster. Genom att erbjuda banker och detaljhandeln säkra transporter (CIT) och hantering av kontanter (CMS), skapar Loomis de mest effektiva flödena av kontanter i samhället. Med Loomis robusta affärsidé som grund har koncernen arbetat målmedvetet och konsekvent för att utveckla företagets tjänster, förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten samt öka lönsamheten. Det har givit koncernen ett starkt fundament att stå på och skapar möjlighet att också prioritera tillväxt.

Kvalitet är kärnan i Loomis erbjudande

Loomis tjänsteerbjudande innebär att Loomis tar över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och förvara värdefulla tillgångar. Hög och jämn kvalitet är därför en förutsättning för att vinna kundens förtroende.

För Loomis innebär kvalitet att skapa mervärde och överträffa kundens förväntningar. Genom åren har Loomis, genom effektivisering av processer och arbetssätt, god innovationsförmåga och

2015

Ökad andel kontanthanteringstjänster (CMS)

Investeringar i uppräkningscentraler

Under 2015 har Loomis fortsatt att investera i system för kontanthantering samt i att modernisera och bygga nya uppräkningscentraler, framförallt i USA. Investeringarna har resulterat i att Loomis kan garantera en hög och jämn kvalitet i kontanthanteringsprocessen vilket placerar Loomis i framkant vad gäller kontanthantering på den amerikanska marknaden.

Uppstarten av kontraktet med Bank of America slutförd Loomis amerikanska dotterbolag tecknade 2014 ett kontrakt avseende kontanthanteringstjänster (CMS) med Bank of America. Kontraktet innebär att Loomis utför kontanthanteringstjänster åt banken på fler än 30 orter i USA. Under 2015 har kontraktet implementerats i sin helhet och helårseffekten av detta kommer att bli synlig under 2016.

Av koncernens totala omsättning utgjorde intäkter från CMS 29 procent.

2016

Under 2016 har Loomis för avsikt att genomföra fortsatta investeringar på flera marknader för att möta den ökande efterfrågan på kontanthanteringstjänster.

hög etik och moral, kunnat säkerställa effektivare och mer säker hantering av kontanter. Därmed kan Loomis garantera att rätt mängd kontanter finns på rätt ställe, vid rätt tidpunkt.

Loomis tillväxtprioriteringar

Loomis har sedan tidigare presenterat ett antal tillväxtprioriteringar för verksamheten som innefattar såväl organisk tillväxt som tillväxt genom förvärv. Den fastlagda strategin bygger på ett ökat fokus på tillväxt inom kontanthanteringstjänster (CMS) och Safe-Point, fortsatt expansion av Loomis International samt förvärv.

Loomis anser att tillväxtpotentialen inom kontanthanteringstjänster (CMS) och SafePoint är mycket god, framförallt i USA där Loomis bedömer att utvecklingen är på väg i samma riktning som i Europa, det vill säga en ökande vilja hos bankerna att outsourca kontanthanteringen. Mot bakgrund av det har Loomis under de senaste åren genomfört betydande investeringar i ny mynthanteringsutrustning, IT-system, uppräkningscentraler och i kompetensutveckling av medarbetarna. En hög och jämn kvalitet har visat sig avgörande i flera av de kontrakt som Loomis tecknat

Fler SafePoint-enheter

Lansering av SafePoint Titan

Loomis har lanserat en utvecklad version av SafePoint, Titan. Genom en ny mjukvara, framtagen av Loomis, erbjuder Titan en säkrare och mer effektiviserad kontanthantering för detaljhandeln. Loomis har initierat en intensiv utrullning av SafePoint i USA vilket resulterat i att det i slutet av 2015 fanns cirka 14 600 installerade enheter på den amerikanska marknaden. Intäkterna från dessa genereras gradvis över tid.

Strategiska avtal för SafePoint

Loomis ingick under 2015 ett avtal med Jack in the Box' nationella organisation för franchisetagare om installation och underhåll av cirka 1000 SafePoint-enheter i USA. Avtalet löper över fem år med bedömda sammantagna intäkter motsvarande cirka 150 MSEK. Installationen av enheterna beräknas vara avslutad innan sommaren 2016.

Under året har Loomis även tecknat ett kontrakt avseende 1 200 SafePoint-enheter med en av USAs större livsmedelskedjor.

Det utrullningsprogram för SafePoint Titan som påbörjats under 2015 kommer att, med ökad intensitet, fortlöpa under 2016. Loomis bedömer att antalet installerade SafePoint-enheter kommer fortsätta att öka under 2016.

under 2015, inte minst bland banker i USA som ställer mycket höga krav på säkerhet och trygghet i, den för Loomis växande, kontanthanteringsverksamheten (CMS). Ökad andel kontanthanteringstjänster (CMS) innebär optimering och högre effektivitet när Loomis utför samma tjänst för fler kunder. Det medför lägre kostnader för kunden. I kontanthanteringsprocessen integreras Loomis också i kundens värdekedja vilket medför stabilitet i Loomis affär.

SafePoint är en helhetslösning för detaljhandeln som utvecklats av Loomis. För Loomis innebär SafePoint kapacitetsoptimering och bättre möjlighet att planera hämtningar av kontanter. Loomis kostnader minskar, vilket bidrar till högre lönsamhet. Därtill är kontrakten för SafePoint förhållandevis långa, vilket ger stabilitet i Loomis affär med detaljhandeln. Under året har Loomis vidareutvecklat lösningen och den senaste versionen av Safe-Point går under namnet Titan. Titan har en mer avancerad teknik än tidigare versioner som möjliggör kundanpassade lösningar. Loomis har initierat en expansiv utrullning av SafePoint i USA vilken kommer att fortlöpa under de kommande åren.

Loomis bedömer också att det finns stor potential för tillväxt för koncernens internationella erbjudande. Sedan förvärvet av VIA MAT 2014 har integrationsarbetet fortlöpt och Loomis har expanderat verksamheten geografiskt genom öppnandet av nya kontor och logistikhubbar. Loomis gör bedömningen att den internationella verksamheten har stor tillväxtpotential i framförallt Asien, samt att den ökade efterfrågan på internationella tjänster också utgör en språngbräda för ökad efterfrågan på värdetransporter (CIT) och kontanthanteringstjänster (CMS) på lokala marknader.

Loomis ser också stora möjligheter att växa via förvärv både

på nya och befintliga marknader. Loomis bedömer att tilläggsförvärv på befintliga marknader kommer att ge störst bidrag till omsättningsmålet för 2017, men att förvärv på nya marknader kommer att ge koncernen den plattform som krävs för att växa på längre sikt.

Erfarenhetsutbyte skapar förutsättningar för tillväxt

Loomis besitter värdefull kompetens kring hur kundernas flöden av kontanter och värdeföremål kan effektiviseras. Genom sin internationella marknadsnärvaro kan Loomis dra nytta av lärdomar som gjorts i olika länder.

Med Loomis globala närvaro följer varierande möjligheter på olika marknader. Socioekonomiska förutsättningar, kontantmängd och bankmarknaden varierar från land till land. Benägenheten till outsourcing av kontanthanteringstjänster skiljer sig också mellan olika regioner, vilket påverkar värdehanteringsmarknadens mognadsgrad. Loomis affär skiljer sig därför åt i de länder där Loomis har verksamhet.

Variationen i mognadsgrad drar Loomis fördel av när exempelvis en marknad går in i en ny mognadsfas eller när kunderna efterfrågar värdehanteringslösningar som redan utvecklats på en annan marknad. Enligt Loomismodellens arbetssätt delas kunskaper och erfarenheter kring hur verksamheterna bäst bedrivs och hur tjänsterna utförs utifrån kundernas behov och högsta säkerhet. Det skapar synergier som gynnar såväl Loomis kunder som Loomis. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte präglar Loomis organisation och skapar förutsättningar för tillväxt och ökade marknadsandelar. Därmed bedriver Loomis en långsiktigt uthållig verksamhet som skapar värde för kunder, aktieägare, medarbetare och övriga intressenter.

Fortsatt utveckling av Loomis International

Integrering och kompetensutvecklingsprogram för att lära organisationen att sälja internationella tjänster

Under året har integrationsarbetet av den internationella verksamheten fortlöpt väl. Under 2015 har Loomis säljorganisation bland annat erhållit utbildningar i de internationella tjänsterna samt koordinerat insatserna kring det internationella erbjudandet.

Nya kontor

Loomis har också under året färdigställt och nyetablerat ett antal internationella lokalkontor, ett i Louisville i USA, i Danmark, i Singapore och i Kanada.

Förvärv på befintliga och nya marknader

Förvärv i UK

Loomis i Storbritannien träffade i maj 2015, en överenskommelse om att förvärva värdehanteringsverksamheten för detaljhandelskunder, från Cardtronics UK. Den förvärvade verksamhetens årliga intäkter förväntas uppgå till cirka 176 MSEK och förvärvet tillför Loomis detaljhandelskunder.

Förvärv av logistikverksamhet i USA

I november 2015 förvärvade Loomis i USA verksamhetsgrenen Global Logistics från Dunbar Armored, Inc. Förvärvet innebär att Loomis utökar sitt serviceerbjudande i USA till att omfatta rikstäckande transporter och förvaring av ädelmetaller och andra värdeföremål, för inhemska och internationella kunder. Den förvärvade verksamheten omsätter årligen cirka 75 MSEK och sysselsätter cirka 100 anställda.

Förvärv i Slovakien och Tjeckien

Under 2015 förvärvade Loomis även tillgångar och kundkontrakt hänförliga till värdehanteringsverksamheten från det slovakiska företaget ABAS CIT Management, s.r.o. samt tjeckiska Ceská Pošta Security s.r.o. De förvärvade verksamheterna omsätter totalt cirka 28 MSEK årligen. Genom förvärven övertog Loomis cirka 200 anställda, 50 värdetransportbilar samt kunder inom både banksektorn och detaljhandeln.

Integreringen av den internationella verksamheten kommer att fortlöpa under 2016 och för att möta efterfrågan på hantering av ädelmetaller på den asiatiska marknaden planerar Loomis att under 2016 öppna ett kontor i Shanghai.

Loomis lägger fortsatt resurser på förvärvsaktiviteter under 2016, både på nya och befintliga marknader.

Loomismodellen leder till lönsamhet

Johannes Bäckman F Head of Growth ör att upprätthålla en hög och jämn kvalitet i verksamheten är system, rutiner och väl fungerande processer av stor betydelse. Loomis har en decentraliserad organisation med cirka 400 lokalkontor i 21 länder med eget resultat- och lönsamhetsansvar. Med en hög grad av självständighet är det nödvändigt att ha en tydlig och enkel affärsmodell. Det ger synergier och underlättar framgångsrik verksamhetsstyrning av lokalkontoren.

Loomis modell för hur verksamheten ska bedrivas kallas Loomismodellen. Modellen bygger på Loomis grundläggande värderingar och uppförandekod och beskriver hur Loomis, utifrån ett antal viktiga principer, organiserar och bedriver verksamheten med stöd av Loomis affärsprocesser. Modellen inkluderar exempelvis riktlinjer för målformulering, löpande erfarenhetsutbyte, uppföljning och jämförelser mellan lokalkontor. Arbetet med modellen är fortlöpande och lägger grunden för en sund verksamhet med hög kvalitet och god lönsamhet.

Varje lokalkontor har genom gediget arbete i enlighet med modellen kontinuerligt förbättrat verksamhetens resultat och effektivitet. Sedan 2008 har Loomis rörelsemarginal förbättrats från 6,6 procent till 10,6 procent 2015. Loomis har således vuxit sig starkt och byggt en stabil grund för tillväxt.

Loomismodellen

Loomis modell för att bedriva en framgångsrik verksamhet

• Loomismodellen bygger på Loomis grundläggande värderingar och uppförandekod och beskriver hur Loomis, utifrån ett antal principer och affärsprocesser, organiserar och bedriver verksamheten.
• Loomis affärsprocesser är finansiell process, riskhanteringsprocess, operationell process, säljprocess och personalprocess.
• Principerna inkluderar exempelvis riktlinjer för ledarskap, hur arbetet organiseras och verksamhetsuppföljning.

Ett av Loomis finansiella mål är att nå en omsättning på 17 miljarder SEK 2017. Hur ska det gå till?

För att nå vårt omsättningsmål gör vi bedömningen att vi behöver växa både organiskt och genom förvärv. Loomismodellen ger oss det ramverk vi behöver för att effektivisera verksamheten ytterligare samt lära oss av framgångsexempel från olika marknader inom koncernen. Förvärv kommer vi att genomföra när sådana möjligheter uppstår och där vi bedömer att vi har kompetensen att utveckla verksamheten på ett bra sätt.

På vilka marknader planerar Loomis att genomföra förvärv?

Loomis har för avsikt att genomföra förvärv både på nya och befintliga marknader. Tilläggsförvärv på befintliga marknader ger störst bidrag till lönsamheten på kort sikt medan förvärv på nya marknader, främst tillväxtmarknader, ger Loomis kunskapen och plattformen som krävs för att växa på längre sikt.

Om ni förvärvar verksamheter, hur ska ni lyckas upprätthålla rörelsemarginalen?

Förvärv av en verksamhet innebär ofta en period av högre initiala kostnader, vilket motverkar kortsiktiga marginalförbättringar. Men vi ser långsiktigt på vår verksamhet och är övertygade om att vi med hjälp av Loomismodellen kommer att kunna upprätthålla och positivt utveckla marginalen totalt sett.

Det som mäts, blir gjort

Claes Grehn är ansvarig för lokalkontoren i Karlstad, Örebro och Falun i Sverige. Han bygger verksamheten och sitt ledarskap på Loomismodellens enkla och tydliga principer.

Efter en omstrukturering av Loomis svenska verksamhet gick Claes Grehn från att ha ansvarat för lokalkontoren i Örebro och Karlstad till att också vara chef för lokalkontoret i Falun. Verksamhetsområdet utökades därmed till att omfatta en stor del av mellersta Sverige, vilket medför en del utmaningar i ledarskapet och i driften av verksamheten.

På Loomis står lokalkontoren i centrum och ansvaret för den operativa driften och affärsresultatet ligger på lokalkontorschefen. För att underlätta framgångsrik verksamhetsstyrning av lokalkontoren har Loomis samtliga lokalkontorschefer skolats enligt Loomismodellen. Modellen bygger på Loomis grundläggande värderingar och uppförandekod och beskriver hur Loomis, utifrån ett antal principer, organiserar och bedriver verksamheten med stöd av Loomis affärsprocesser.

Målsättning och uppföljning

Med resultat- och lönsamhetsansvar följer ansvar för att sätta mål. Enligt Loomismodellen ska målen vara väl definierade och spegla Loomis ambition att på ett effektivt sätt hantera kontanter i samhället. De ska vara mätbara och realistiska, men också utmanande. Tillsammans med den lokala organisationen och landsorganisationen sätter lokalkontorschefen målen för verksamheten.

Loomis mäter, utvärderar och följer kontinuerligt upp utvecklingen. Kulturen av måluppföljning har Claes tagit ett steg längre på lokalkontoren i Karlstad, Örebro och Falun.

Det som mäts, blir gjort, heter det och det stämmer verkligen. Utöver de nyckeltal som mäts på koncern-, region- och landnivå har vi själva valt att addera fler parametrar som vi mäter på daglig basis, på varje lokalkontor. Vi mäter nog mest av alla i Sverige. Det, i kombination med att vi agerar på och följer upp avvikelser, tror vi är viktiga förklaringar till att vi kontinuerligt höjer vår effektivitet, säger Claes.

Genom att dagligen, och per timme, mäta avvikelser och fluktuationer i rutter, antal stopp, dagskassor, uttagsautomater med mera, blir förbättringsområden tydliga och lokalkontoren kan vara mer proaktiva och snabbt ställa om när det behövs. Genom att också jämföra lokalkontorens prestationer med varandra engageras medarbetarna att prestera än bättre och, inte minst, lära av varandra hur man arbetar smartare och blir effektivare.

Investeringar i kvalitet

En annan av Loomismodellens principer ger riktlinjer kring kostnadsmedvetenhet och investeringar. För Loomis innebär det att aldrig investera i överflöd utan att investera i sådant som bidrar till förbättrad kvalitet i verksamheten.

Under de senaste åren har vi bland annat byggt om hela uppräkningscentralen i Örebro och i samband med det genomfört omfattande investeringar i toppmodern utrustning, fordon och utbildning av personalen. Det gör vi dels för att höja kvaliteten i erbjudandet till våra kunder, dels för att öka effektiviteten i vår verksamhet, säger Claes.

Genom ett agerande i enlighet med Loomis grundläggande värderingar och uppförandekod, kvalitetshöjande investeringar och uthålliga arbete enligt Loomismodellen, kan Loomis garantera kunderna högsta kvalitet och samtidigt uppvisa hög effektivitet och därmed leverera goda marginaler till Loomis ägare.

Finansiella mål

Loomis övergripande mål är att skapa värde för aktieägare genom att generera god lönsamhet och uthållig tillväxt. De finansiella mål som presenterades 2014, i linje med Loomis strategi och koncernens tillväxtambitioner fram till och med 2017, är fortsatt högsta prioritet. Loomis har en historia av hög måluppfyllelse och 2015 är inget undantag – koncernen uppvisar fortsatt goda finansiella resultat.

MÅL 17mdr SEK

17 miljarder SEK i intäkter 2017

Loomis mål är att intäkterna år 2017 ska uppgå till minst 17 miljarder SEK. Loomis har en stark position och arbetar fokuserat för ökad tillväxt. Den framtida tillväxten bedöms huvudsakligen komma från ökad outsourcing av kontanthanteringstjänster (CMS), ökade intäkter från SafePoint och International Services, samt genom förvärv på befintliga såväl som på nya marknader. Koncernens intäkter uppgick 2015 till 16,1 miljarder SEK.

MAX 3,0

Nettoskuld i förhållande till EBITDA ska inte överstiga 3,0

Loomis mål för koncernens maximala skuldsättningsgrad är 3,0. Målet möjliggör utrymme att ta tillvara möjligheter som möter Loomis tillväxtambitioner och förvärvskriterier. Loomis gör bedömningen att den operativa risken successivt har minskat och att Loomis därför kan tillåta en högre finansiell risk. Nettoskulden/EBITDA uppgick per den 31 december 2015 till 1,6.

MÅL 10-12%

En rörelsemarginal (EBITA) om 10–12 procent

rörelsemarginalen ytterligare. Målet om en förväntad rörelsemarginal om 10–12 procent indikerar en ökad tillväxtambition, men där kostnader för att investera i tillväxtaktiviteter, kortsiktigt kan motverka marginalförbättringar.

40-60%

MÅL

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt

är att utvecklingen ska fortsätta, vilket möjliggör att Loomis kan bibehålla en årlig utdelningsnivå om 40–60 procent av årets resultat. Föreslagen utdelning till årsstämman 2016 motsvarar 49 procent av koncernens resultat efter skatt.

Anders Haker Ekonomi- och Finansdirektör

2014 presenterade Loomis nya finansiella mål. Hur bedömer du att ni har presterat i förhållande till dessa?

De finansiella målen står fast till utgången av 2017. Under 2015 har vi visat att vi är på god väg men vi är inte i mål än. Vi har två år till på oss att nå ända fram.

2015 uppnådde ni en omsättning på 16,1 miljarder SEK. Vad krävs för att ni ska nå målet om 17 miljarder SEK i omsättning 2017?

För att vi ska nå 17 miljarder SEK i omsättning 2017 krävs en omsättningstillväxt på 7 procent per år, mellan 2014 och 2017. 2015 ökade omsättningen med 19 procent. För att nå målet krävs en kombination av organisk och förvärvad tillväxt.

Vilka är dina kommentarer till koncernens rörelsemarginal?

Loomis styrka ligger i lokalkontoren. Rörelsemarginalens positiva utveckling är ett resultat av lokalkontorens uthålliga arbete enligt Loomismodellen vilket kontinuerligt bidrar till effektivisering av verksamheten. Den positiva rörelsemarginalutvecklingen kan också hänföras till en förändrad affärsmix genom ökad andel kontanthanteringstjänster (CMS) och SafePoint, inte minst i USA, vilka båda bidrar med en högre marginal än värdetransporter (CIT).

Det är också glädjande att vi, samtidigt som vi uppvisar en stark tillväxt i USA, även förbättrat segmentets rörelsemarginal under 2015, från 9,9 till 10,8 procent.

Rörelsemarginalen i Europa utvecklades från 12,3 till 12,7 procent tack vare fortsatt framgångsrikt effektiviseringsarbete medan lägre volymer påverkade segmentet International Services negativt vilket bidrog till att segmentets rörelsemarginal uppgick till 6,1 procent (7,3).

Loomis erbjuder värdehantering såväl lokalt som globalt

Loomis är ett av världens ledande värdehanteringsföretag. Tjänsteerbjudandet omfattar värdetransporter, kontanthantering och allt oftare helhetslösningar där värdetransporter och kontanthantering integreras. Loomis erbjuder även International Services som inkluderar internationell transport, hantering och förvaring av utländska valutor och ädelmetaller.

Loomis effektiviserar kontantflödet i samhället

Loomis uppgift är att säkra tillgången på kontanter i samhället. Värdetransportörerna ser till att uttagsautomater är påfyllda och att bankkontor och butiker har den mängd kontanter de behöver.

Allmänheten tar sedan ut kontanter från uttagsautomater och bankkontor för att spendera dem i affärer och på restauranger.

och kontanter från butiker, restauranger, serviceboxar, deponeringsskåp samt SafePoint-enheter och transporterar dem till uppräkningscentralerna. Där använder Loomis medarbetare modern utrustning för att räkna och kvalitetssäkra sedlar och mynt med industriell effektivitet.

Loomis hämtar dagskassor

Pengarna sätts sedan in på kundernas bankkonton. Sedlarna och mynten paketeras och återcirkuleras ut i samhället så snabbt som möjligt.

Med verksamhetssegmentet International Services erbjuder Loomis internationella transporter och hantering av kontanter och värdeföremål. Därigenom säkerställer Loomis effektiva flöden av kontanter och värdeföremål över nationsgränser och mellan kontinenter.

Värdetransporter (Cash in Transit)

Loomis cirka 6 600 värdetransportbilar transporterar varje dag kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater.

Loomis hämtar dagskassor, förser detaljhandel och banker med växel och utländsk valuta, fyller på uttagsautomater och utför service och underhåll på automaterna.

Utifrån kundernas behov hittar Loomis den optimala körsträckan för minimerad risk, lägsta miljöpåverkan och maximalt antal stopp per körsträcka. Loomis värdetransportörer arbetar efter noga utformade rutiner och har fordon och utrustning för högsta möjliga säkerhet.

På marknader där graden av outsourcing är låg, det vill säga där banker och detaljhandel fortfarande själva sköter merparten av kontanthanteringen, står värdetransporter för majoriteten av Loomis intäkter.

2015 stod värdetransporter för cirka 62 procent av koncernens intäkter och utgör därmed Loomis största intäktskälla.

62%

Kontanthantering (Cash Management Services)

Dagskassor och kontanter från detaljhandel, bankkontor och uttagsautomater transporteras vanligen till någon av Loomis över 200 uppräkningscentraler där Loomis, med effektiva processer och toppmodern utrustning, räknar, kvalitetskontrollerar och paketerar sedlar och mynt. Loomis erbjuder också tjänster för analys, prognostisering och rapportering av kunder-

nas kontantflöden samt anpassade lösningar för detaljhandeln såsom SafePoint. I takt med att banker och detaljhandeln väljer att

fokusera mer på sin kärnaffär ser Loomis en växande efterfrågan på kontanthantering. Loomis möjligheter till storskalighet och effektiva arbetsmetoder gör att allt fler vänder sig till Loomis för kontanthanteringstjänster.

Kontanthantering stod 2015 för cirka 29 procent av Loomis intäkter. 29%

International Services

International Services inkluderar hantering, förvaring och transport av kontanter, ädelmetaller och värdeföremål, såsom klockor, smycken, konst och kreditkort, mellan två eller flera länder.

Utländska valutor

Som en del av erbjudandet inom International Services bistår Loomis kunder med internationell värdehantering, det vill säga värdetransporter och kontanthantering av utländska valutor, vilket inkluderar hämtning och leveranser samt uppräkning och äkthetsgranskning av mynt och sedlar.

Loomis har fått ett stort förtroende inom internationell värdehantering från flera kunder. Exempelvis bistår Loomis flera centralbanker, däribland US Federal Reserve, med distribution och återföring av valutor. I det ingår förvaring, hantering och transport av amerikanska dollar till och från USA, Sydamerika, Europa, Asien och övriga världen. Loomis transporterar också sedelpapper för euros som ännu inte tryckts samt nyproducerade kontanter av varierande valutor till olika länder runtom i världen.

Ädelmetaller

Loomis erbjuder kunder inom gruvindustrin, raffinaderier, banker samt företag som köper och säljer ädelmetaller, innovativa och världsomspännande lösningar för transport av ädelmetaller. Transporter sker dagligen från gruvor till raffinaderier, grossister och banker. Loomis bistår också kunderna med förvaring och orderhantering samt plockning och paketering av ädelmetaller. Därmed erbjuder Loomis tjänster för hela värdekedjan för ädelmetaller.

Smycken och klockor

Segmentet International Services innefattar även transport av värdeföremål som smycken, klockor och kreditkort till och från producenter, återförsäljare och utställningar över hela världen. Loomis erbjuder också hjälp med tulldeklarering och förvaring på mässor och utställningar.

Allmän frakthantering (General Cargo)

International Services inkluderar också allmän frakthantering. Loomis erbjuder internationella frakttransporter via flygfrakt, sjöfrakt och väg-och järnvägstransporter. I tjänsteerbjudandet för allmän frakthantering ingår också förtullning och specialtransporter för frakt av exempelvis bilar.

International Services stod för cirka 9 procent av Loomis intäkter 2015.

Marknad

Stark outsourcingtrend gynnar Loomis

Mängden kontanter i omlopp och andelen transaktioner som genomförs med kontanter som betalningsmedel varierar mellan olika marknader. Historiskt har banker och detaljhandelsföretag själva ansvarat för hanteringen av kontanter, men allt fler outsourcar nu värdehanteringen till aktörer som Loomis.

Förekomsten och användningen av kontanter som betalningsmedel varierar mellan de länder där Loomis har verksamhet. Ekonomiska och politiska förutsättningar, teknikanvändning och innovationsgrad samt förekomsten av outsourcing av värdehanteringstjänster påverkar en marknads mognadsgrad.

Loomis definition av värdehanteringsmarknadens mognadsgrad, baseras på graden av outsourcing. På en omogen marknad är benägenheten att outsourca dessa typer av tjänster låg, det vill säga att banker och detaljhandeln själva sköter merparten av sin kontanthantering.

På en mogen marknad, å andra sidan, tenderar banker att i högre grad outsourca kontanthanteringen till externa parter som till exempel Loomis. Utvecklingen går obevekligt mot en allt högre grad av outsourcing i de flesta länder, men det är väsentliga skillnader med vilken takt denna utveckling sker.

Positiv utveckling på värdehanteringsmarknaden

När antalet transaktioner som genomförs med kontanter minskar, ökar den relativa kostnaden för banker och detaljhandeln att själva hantera kontanter. Bankernas och detaljhandelns egen kontanthantering är ofta småskalig och inte lika effektiv som Loomis arbetsmetoder och utrustning möjliggör. Loomis tjänster sänker kundernas kostnader och ökar säkerheten för deras kontanthantering. Allt fler kunder efterfrågar därför, utöver värdetransporter, Loomis kontanthanteringstjänster för att kunna fokusera på den egna kärnverksamheten. Loomis affär gynnas således av marknadsutvecklingen och en ökad outsourcinggrad.

Från värdetransporter till värdehantering

Benägenheten till outsourcing av kontanthanteringstjänster skiljer sig mellan olika regioner och i de länder där Loomis har verksamhet. På mogna marknader såsom till exempel de skandinaviska, är kontantanvändningen relativt låg och outsourcingraden hög. Här efterfrågas, utöver traditionella värdetransporter, sofistikerade och heltäckande värdehanteringstjänster, samt värdeadderande och innovativa lösningar.

På mindre mogna marknader och på tillväxtmarknader är kontantanvändningen utbredd. Typiska sådana marknader är till exempel USA, Turkiet och Argentina, där efterfrågan på värdetransporter är stor relativt efterfrågan på kontanthanteringstjänster. Värdetransporter utgör idag således kärnan i Loomis verksamhet på dessa marknader, men Loomis driver på utvecklingen för att allt fler banker och detaljhandelsföretag ska outsourca sin kontanthantering. En gradvis förflyttning till mer effektiva och lönsamma helhetslösningar för värdehantering är därför synlig även på dessa marknader.

Att Loomis erbjuder kunderna värdetransporttjänster ligger ofta till grund för att Loomis också ska ta över deras kontanthantering. Loomis långa erfarenhet och förtroende hos kunderna är många gånger avgörande för att de ska efterfråga mer heltäckande värdehanteringslösningar. Loomis infrastruktur inom värdetransporter såsom utrustning, fordon, lokaler och personal är nödvändig för att också kunna erbjuda de mer avancerade kontanthanteringstjänsterna.

Tre segment – Europa, USA och International Services

Loomis delar in koncernens närvaro på värdehanteringsmarknaden i tre segment; Europa, USA och International Services. Segmenten och deras marknadsförutsättningar skiljer sig åt, också inom respektive segment, vilket Loomis kan dra fördel av när exempelvis en marknad går in i en ny mognadsfas eller när kunderna efterfrågar värdehanteringslösningar som Loomis redan utvecklat på en annan marknad.

NYCKELTAL

EUROPA	2015	2014
Intäkter, MSEK	8 332	7 706
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	1 055	944
Rörelsemarginal, %	12,7	12,3

USA	2015	2014
Intäkter, MSEK	6 428	4 933
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	692	488
Rörelsemarginal, %	10,8	9,9

INTERNATIONAL SERVICES	2015	2014
Intäkter, MSEK	1 419	918
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	87	67
Rörelsemarginal, %	6,1	7,3

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Faktorer som driver marknadsefterfrågan

Bankernas och detaljhandelns benägenhet till outsourcing av värdetransporter och kontanthantering

Mängden kontanter i omlopp

Antalet transaktioner som genomförs med kontanter som betalningsmedel

SEGMENTENS ANDEL AV INTÄKTERNA 2015

Europas andel av intäkterna 2015

USAs andel av intäkterna 2015

International Services andel av intäkterna 2015

Stabil utveckling och tillväxtpotential i Europa

Den europeiska värdehanteringsmarknaden karaktäriseras av variation i mognadsgrad mellan olika länder. I norra Europa är outsourcinggraden hög och efterfrågan på kontanthantering stor medan Syd- och Östeuropa i större utsträckning efterfrågar värdetransporter. Trenden är emellertid tydlig, allt fler efterfrågar mer heltäckande värdehanteringslösningar.

Den europeiska värdehanteringsmarknaden leds av ett fåtal större internationella aktörer och ett krympande antal mindre aktörer. Trenden mot alltmer kontanthantering (CMS) i förhållande till värdetransporter (CIT) gynnar Loomis som har ett konkurrenskraftigt utbud av tjänster inom kontanthantering och integrerade helhetslösningar där kontanthantering och värdetransporter kombineras. Loomis ställning är stark i Europa där företaget är nummer ett eller två på marknaden i de flesta av de 14 länder där Loomis är verksamt.

Varierande marknadsläge

Kontantanvändningen och mognadsgraden, det vill säga bankernas och detaljhandelns benägenhet att outsourca sin kontanthantering till externa aktörer, varierar kraftigt mellan länderna i Europa.

Skandinavien har den lägsta kontantanvändningsgraden i världen. Konsumenterna väljer i hög grad kreditkort eller andra elektroniska betalningslösningar. Bankerna har drivit på denna utveckling och många lokala bankkontor tillhandahåller inte längre kontanter vilket har inneburit att tillgången på kontanter strypts. Det betyder en krympande marknad för Loomis. Den minskande mängden kontanter och den låga kontantanvändningen driver å andra sidan bankernas outsourcing av kontanthantering, vilket för med sig en ökad efterfrågan på kontanthanteringstjänster. Utvecklingen har också medfört en ökad efterfrågan på värdetransporter från detaljhandeln. Det som driver efterfrågan är en önskan om att minimera risken för den egna personalen, att minska svinn, samt att förbättra likviditeten och öka kontrollen över dagskassor, vilket Loomis kontanthantering och tillhörande analysverktyg möjliggör.

På andra sidan intervallet för en marknads mognadsgrad finns Turkiet och Argentina. I dessa länder är kontantanvändningen mycket hög, bankerna hanterar en stor del av kontanterna själva och outsourcing är relativt ovanligt, om än ökande. Det betyder att värdetransporter efterfrågas i högre utsträckning än kontanthantering. På dessa marknader uppvisar Loomis en mycket god tillväxt och i takt med ökad outsourcing gör Loomis bedömningen att tillväxten fortsatt kommer att vara mycket stark de kommande åren och bidra positivt till Loomis omsättning och rörelsemarginal.

Mittemellan dessa extremer, i termer av mognadsgrad, finns majoriteten av länderna i Europa. Några med lägre kontantanvändning och högre outsourcinggrad, andra med utbredd kontantanvändning och lägre tendens till outsourcing.

Marknadstrender

Loomis gör bedömningen att banker och detaljhandel i länder med låg mognadsgrad tids nog kommer att öka sin outsourcing av kontanthantering, i takt med en växande riskoch kostnadsmedvetenhet, samt ökat fokus på kärnverksamheten. När det sker, kommer Loomis, som marknadsledande i de flesta länder och med moderna uppräkningscentraler, att vara väl förberett på ökade volymer och redo att anpassa erbjudandet utifrån en förskjutning från värdetransporter till kontanthantering och heltäckande värdehanteringstjänster.

Under 2015 stod värdetransporter för 68 procent av Loomis intäkter i Europa. Kontanthantering, som oftast är mer lönsamt än värdetransporter, stod för 32 procent av intäkterna.

Patrik Högberg Regionchef Nordics

Hur ser du på marknadsutvecklingen i Norden?

Till följd av att bankerna driver utvecklingen mot minskad kontantanvändning krymper värdehanteringsmarknaden i Norden, men Loomis har lyckats kompensera volymminskningen med ökade marknadsandelar. För Loomis innebär utvecklingen också att de kunder som efterfrågar kontanthantering i större utsträckning än tidigare återfinns inom detaljhandeln. Framöver ser vi potential på den nordiska marknaden i tjänster som hantering av bankernas serviceboxar, hantering av utländsk valuta, SafePoints och Loomis International.

Kenneth Högman Regionchef Northern Europe

Hur ser Loomis tillväxt ut i norra Europa?

Under 2015 har Storbritannien och Turkiet, som organisationsmässigt tillhör norra Europa, drivit tillväxten i regionen. Loomis tillväxt på den brittiska marknaden är god och hänför sig dels till det kontrakt med Tesco som tecknades mot slutet av 2014, dels till förvärvet av detaljhandelsverksamheten från Cardtronics. Uppstarten av nya kontrakt för att hantera de ökande volymerna innebär ofta en period av initiala kostnader vilket tillfälligt orsakar en lägre marginal. Vi arbetar nu målinriktat för att förbättra lönsamheten i Storbritannien och fokuserar på att realisera synergieffekter av förvärvet från Cardtronics och därmed öka effektiviteten för transportverksamheten.

I Turkiet är vi den största aktören inom värdetransporter (CIT), om vi exkluderar bankernas egna bolag. Efterfrågan på värdehantering (CMS) är ökande men marknaden är fortfarande relativt omogen vilket lämnar stor potential för framtida tillväxt.

Georges López Periago Regionchef Southern Europe

Vilka är trenderna på den sydeuropeiska värdehanteringsmarknaden?

Sydeuropa är på god väg att återhämta sig från finanskrisen och vi ser nu tendenser till tillväxt i flera av länderna i södra Europa. Spanien uppvisar exempelvis återigen organisk tillväxt och lönsamhetsförbättringar. Därtill ser vi en ökad efterfrågan på kontanthanteringstjänster (CMS) i såväl Spanien som Argentina medan efterfrågan är oförändrad i Frankrike, Portugal, Österrike och Schweiz.

Loomismodellen ger resultat på tillväxtmarknader

Argentina och Turkiet är två av Loomis främsta tillväxtmarknader. Vid etableringen på de båda marknaderna har Loomis effektivt implementerat Loomismodellen i de lokala verksamheterna som uppvisar stark tillväxt och förbättrad lönsamhet.

Stabil organisk tillväxt och framtida potential i Turkiet

Loomis har varit verksamt i Turkiet sedan förvärvet av ett lokalt värdehanteringsföretag 2011. Den turkiska verksamheten omstrukturerades enligt Loomismodellen och har sedan dess årligen uppvisat en stabil tillväxt. Loomis är idag en av de största aktörerna inom CIT på den turkiska marknaden, enbart tack vare framgångsrik organisk tillväxt.

Turkiet har en relativt snabbt växande ekonomi som beräknas växa märkbart under kommande decennier. Landet uppvisar frekvent höga årliga tillväxtsiffror i BNP, detaljhandelsförsäljningen ökar och antalet uttagsautomater har under de senaste fem åren ökat med 25 procent per år. I Turkiet är kontantanvändningen mycket hög. Dessutom ökar mängden kontanter i omlopp i takt med BNP-tillväxten. Det sammantaget innebär en växande marknad för värdehantering.

Stabil och ökande efterfrågan på värdetransporter

Loomis transporterar kontanter och andra värdeföremål samt genomför underhåll av uttagsautomater för flera av de stora bankerna i Turkiet. Marknaden

för outsourcing öppnades upp 2004 och ännu är potentialen för ökad outsourcing av värdetransporter mycket god i landet.

Loomis transporterar också kontanter för en stor del av detaljhandelsföretagen i Turkiet. Under 2015 tecknade Loomis flera prestigefulla värdetransportkontrakt med stora nationella detaljhandlare. Loomis gör bedömningen att efterfrågan på CIT-tjänster kommer att öka i takt med en växande ekonomi.

Stor potential inom kontanthantering Den turkiska marknaden för hantering av

kontanter och andra värdeföremål har en stor utvecklingspotential eftersom graden av outsourcing hos bankerna fortfarande är låg. Under 2015 har efterfrågan på kontanthanteringstjänster ökat men marknaden är fortsatt relativt omogen, vilket lämnar utrymme för fortsatt tillväxt. Bankerna har i hög utsträckning egna organisationer för hanteringen men allt fler börjar outsourca den till aktörer som Loomis. Under 2015 tecknade Loomis ett betydande kontrakt med en turkisk bank samt ett mindre kontrakt med en av de största bankerna i landet.

Loomis specialistkunskap inom värdetransporter samt service och underhåll av

uttagsautomater på den turkiska marknaden gör att Loomis innehar en mycket fördelaktig position när efterfrågan på mer avancerade tjänster som kontanthantering ökar. Enligt Loomis erfarenheter från andra marknader är ökad outsourcing en process som är svårbestämd och tar tid, men med en väl etablerad närvaro och hög kvalitet inom värdetransporter är Loomis förutsättningar mycket goda för utökade uppdrag inom kontanthantering. När efterfrågan på kontanthantering ökar är Loomis redo att växa, i takt med den turkiska marknaden.

Argentina utgör en plattform för fortsatt tillväxt i Sydamerika

År 2012 expanderade Loomis till Sydamerika genom förvärvet av ett lokalt argentinskt värdetransportföretag. Då var Loomis den sjätte största aktören i termer av marknadsandelar på den argentinska marknaden. Under de tre år som gått har Loomis vuxit till att bli den fjärde största aktören för hantering av kontanter och andra värdeföremål och upprättat ett nytt lokalkontor, La Plata, utanför Buenos Aires.

Investeringar i värdehantering Loomis har aktivt arbetat med att transformera verksamheten i Argentina till att möta den ökande efterfrågan på hantering av kontanter och andra värdeföremål. Det nyligen etablerade lokalkontoret inkluderar därför avancerad kontanthanteringsutrustning och de argentinska medarbetarna har dragit lärdom av praxis från flera andra Loomisländer för att bedriva verksamheten så effektivt som möjligt. Spanien har varit särskilt viktigt då länderna har vissa gemensamma CMS-kunder och liknande affärskulturer. På sikt har Loomis också för avsikt att implementera det spanska ITverktyget Securcash, ett verktyg som automatiserar CIT- och CMS-processer. Idag kommer 12 procent av Loomis intäkter i Argentina från CMS.

Lovande marknadsutveckling På sikt har Loomis god potential att dra nytta av utvecklingen mot ökad efterfrågan på kontanthantering (CMS). Trots att Argentina nu befinner sig i en marknadssituation likt Europa för 25 år sedan, förväntas marknaden för hantering av kontanter och andra värdeföremål utvecklas i snabbare takt till följd av att banker börjar fokusera mer på den egna kärnverksamheten och detaljhandlare väljer att ha direktkontakt med värdehanteringsaktörer såsom Loomis, istället för att gå via bankerna. Loomis högkvalitativa tjänster och flexibilitet gör att Loomis kan erbjuda snabb och säker cirkulation av kundernas kontanter.

Både den totala marknaden och Loomis växer i Argentina och skapar på så sätt en stabil plattform för fortsatt tillväxt i Sydamerika.

Loomis växer inom värdehantering i USA

Under 2015 har Loomis fortsatt att investera i toppmoderna uppräkningscentraler, fordon och innovativa lösningar såsom SafePoint på den amerikanska marknaden. Det har resulterat i en god tillväxt och lagt grunden för fortsatt tillväxtpotential inom kontanthantering. Loomis uppvisar en stark organisk

Med 40 procent av koncernens omsättning utgör USA Loomis enskilt största marknad. Loomis mångåriga investeringar i uppräkningscentraler, fordon, kompetens, säkerhet och innovation har lett till en betydande kvalitetsförbättring av tjänsteerbjudandet. I takt med att amerikanska banker och detaljhandeln efterfrågar högre säkerhet och kvalitet i utförandet av värdehanteringstjänster har Loomis tagit en position som högkvalitativ marknadsledare.

Marknadsläge

Kontanter och checkar utgör några av de främsta betalningsmedlen i USA vilket gör att efterfrågan på värdetransporter (CIT) är stor. Ökad användning av kreditkort och andra elektroniska betalningslösningar i kombination med en växande kostnadsmedvetenhet hos såväl banker som detaljhandeln signalerar dock en ny trend som tyder på att USA med stor sannolikhet är på väg i samma riktning som Europa, det vill säga mot ökad outsourcing av kontanthantering (CMS).

CIT står för 69 procent av Loomis intäkter i USA. Värdetransporter är således Loomis främsta intäktskälla. CMS står för 31 procent av intäkterna.

Loomis mångåriga erfarenhet av avancerade kontanthanteringslösningar på mognare europeiska marknader ger en stark konkurrensfördel när den amerikanska marknaden ökar i mognadsgrad och kunderna efterfrågar mer heltäckande tjänster. Loomis gör bedömningen att det finns en stor tillväxtpotential för Loomis i USA och att den största organiska tillväxten finns inom kontanthantering och SafePoint, vilka också utgör två av koncernens fyra prioriterade tillväxtområden.

Marknadstrender

Banker som tidigare varit restriktiva med att outsourca sin kontanthantering börjar i högre grad anlita Loomis som ett led i att fokusera på den egna kärnverksamheten och sänka kostnaderna förknippade med kontanthantering. Det gäller bland annat Bank of America som 2014 valde att outsourca en stor del av sin kontanthantering till Loomis. Under 2015 har utrullningen av kontraktet som innebär att Loomis utför kontanthanteringstjänster åt banken på fler än 30 orter i USA implementerats i sin helhet. Bedömningen är att utvecklingen för kontanthantering kommer att drivas i en liknande riktning hos fler banker i USA.

Utöver en ökad kostnadsmedvetenhet tillkommer fler regleringar och bankerna blir mer kräsna vad gäller kvalitet. Där ligger Loomis i framkant. Loomis höga kvalitet och säkerhet gör att bankerna känner förtroende att lämna över ansvaret till Loomis. Loomis bedöms inneha cirka en tredjedel av marknaden för outsourcad kontanthantering i USA. Den totala marknaden bedöms emellertid växa och i samband med det uppskattar Loomis tillväxtmöjligheterna och möjligheterna att ta ytterligare marknadsandelar som mycket goda.

Detaljhandeln efterfrågar SafePoint

Loomis goda relationer till de amerikanska bankerna är en konkurrensfördel vad gäller erbjudandet också till detaljhandeln. Loomis har avtal för SafePoint med drygt 150 banker vilket innebär att Loomis kan erbjuda SafePoint med så kallad provisorisk kredit till en stor del av kunderna inom detaljhandeln. I dagsläget uppskattas marknadspenetrationen vara relativt låg vad gäller lösningar liknande SafePoint. Loomis gör därför bedömningen att det finns stor tillväxtpotential för SafePoint. Under 2015 har Loomis vidareutvecklat och kundanpassat SafePoint-lösningen samt initierat en intensiv utrullning vilket resulterat i att cirka 5 500 nya enheter beställts under året. Loomis bedömer att efterfrågan på Safe-Point kommer att växa stadigt och bidra positivt till Loomis omsättning och rörelsemarginal de kommande åren.

Lars Blecko Regionchef USA

tillväxt i USA, vilka är anledningarna till det?

Under året har vi haft en organisk tillväxt på 6 procent i USA. Det kan främst härledas till våra kvalitetsförbättrande investeringar i uppräkningscentraler som bär frukt i form av flera nya kontrakt med regionala banker inom CMS-området. Under året har vi också avslutat implementeringen av kontraktet med Bank of America som tecknades i juni 2014 och vi börjar nu se att intäkterna från hela avtalet ger fullt genomslag. Försäljningen av Safe-Point har också utvecklats i linje med våra förväntningar och under året har vi vunnit flera nya uppdrag, inte minst som ett resultat av vår lansering av Titan, en SafePoint med uppdaterad funktionalitet som ytterligare förbättrar användarvänligheten för våra kunder. Intäkterna från SafePoint har under 2015 ökat med 23 procent och utgör nu cirka 10 procent av intäkterna inom USA-segmentet.

Vad har nya kontrakt för påverkan på rörelsemarginalen?

Utrullningen av nya kontanthanteringsuppdrag (CMS) innebär ofta en period av initiala kostnader. Vi investerar i utbildning av personal, lokaler och utrustning för att förse kunderna med efterfrågad kvalitet och service. Över tid ökar normalt effektiviteten och har vi sedan möjlighet att utöka CMSvolymerna på befintliga lokalkontor uppnås skalfördelar vilket ger positiva effekter.

Hur ser du på den fortsatta tillväxtpotentialen i USA?

Något som gläder oss är den feedback vi får från våra kunder och som stärker oss i vår övertygelse om att outsourcingtrenden av CMS kommer att fortsätta. Vi har en positiv dialog med många lokala, regionala och nationella storbanker kring kontanthantering.

Vår bedömning är också att detaljhandelns efterfrågan på SafePoint kommer att vara fortsatt god.

USA – SAFEPOINT

SafePoint Titan bidrar positivt till Loomis tillväxt

SafePoint Titan är en innovativ lösning för detaljhandeln. Den erbjuder kunderna lägre risk, förbättrat kassaflöde och likviditet, minskat svinn och lägre kostnader. För Loomis innebär lösningen en kapacitetsoptimering såväl som stabil och lönsam försäljning, med andra ord bidrar SafePoint Titan till Loomis tillväxt.

SafePoint är en smart helhetslösning för detaljhandeln utvecklad av Loomis. Kunden sätter in dagskassan i den slutna SafePointenheten för registrering och säker förvaring. Kontanterna förvaras sedan tryggt till dess de hämtas av Loomis värdetransportörer. Kundens bankkonto krediteras senast dagen efter insättningen i SafePoint. På så sätt förbättras kundens likviditet och kassaflöde.

Utöver snabbare tillgång till likvida medel erbjuder SafePoint betydande kostnadsbesparingar genom förbättrad effektivitet och lägre risk i samband med kontanthantering. SafePoint förbättrar säkerheten för de anställda, minskar nedlagd arbetstid när anställda inte längre behöver hantera kontanter, minskar svinn samt förser kunderna med löpande och detaljerade kassarapporter.

Förbättrad lönsamhet

För Loomis innebär SafePoint en kapacitetsoptimering och förenklar planeringen av hämtning av kontanter. Det bidrar till högre effektivitet i verksamheten och därmed förbättrad lönsamhet. Dessutom är SafePoint-kontrakt relativt långa och erbjuder stabilitet i Loomis affär med detaljhandeln.

SafePoint Titan

SafePoint-lösningen utvecklas kontinuerligt och anpassas efter specifika behov hos olika kundkategorier, från små handlare till stora detaljhandelskedjor. Under 2015 har Loomis utvecklat SafePoint ytterligare och genom en unik konstruktion och mer avancerad teknologi möjliggörs mer individuellt anpassade lösningar. Den nya versionen av SafePoint heter Titan.

SafePoint Titan är en smart lösning som möjliggör att kunden enbart anlitar en leverantör för såväl utförande av värdehanteringstjänsten som installation, service och support. SafePoint Titan anpassas efter kundens enskilda behov och förenklar och effektiviserar på så sätt kundens kontanthantering. SafePoint Titan ger kunden diagnostik och handledning direkt på skärmen, vilket förbättrat användarvänligheten.

För Loomis innebär SafePoint Titan

fördelar såsom färre anläggningsbesök eftersom systemunderhåll och mjukvaruuppdateringar delvis kan skötas på distans eller av kunderna själva. Det resulterar i kostnadsbesparingar och ökad effektivitet för Loomis på lång sikt.

Loomis har påbörjat en omfattande lansering av Titan i USA och förväntar sig att efterfrågan på SafePoint ökar betydligt under kommande år och bidrar till Loomis tillväxt inom kontanthantering (CMS).

Ökad global närvaro med International Services

Under 2015 har International Services blivit en väl integrerad del i Loomis erbjudande och genom etableringen av nya lokalkontor har verksamhetssegmentet bidragit till en ökning av koncernens globala närvaro.

Via ett världsomspännande nätverk av partners, ledande underleverantörer och agenter, kan Loomis International hantera och transportera framförallt ädelmetaller och utländska valutor över hela världen. Loomis Internationals lokalkontor är placerade i världens finansiella centrum och logistikhubbar för att säkerställa närhet till kunder, handelskontor och beslutsfattare.

Loomis International är en ledande leverantör av globala logistiktjänster för värdeföremål och verksamheten innehar en mycket stark position i Europa och USA. Därtill spår Loomis en god tillväxtpotential i Mellanöstern och Asien med kontoren i Dubai och Hongkong som marknadsnav. Under 2015 har Loomis öppnat fyra nya internationella kontor i Danmark, Kanada, Singapore och Frankrike. I USA har Loomis ett kontor på flygplatsen i Louisville, som är ett nav för distributionen av kontanter och andra värdeföremål i USA.

Loomis International stärker tjänsteutbudet

Loomis International är ett komplement till Loomis nationella verksamheter som innebär att Loomis ökar sin globala närvaro. Verksamhetssegmentet bidrar till att Loomis, utöver att hämta och leverera kontanter inom ett begränsat nationellt område, erbjuder helhets- och värdeadderande lösningar för internationella kunder. Integreringen av Loomis International i Loomis verksamhet innebär att Loomis kan utöka sitt erbjudande till att inkludera hela värdekedjan. Det innebär att Loomis, utan mellanhänder, hämtar kontanter, ädelmetaller eller andra värdeföremål, genomför internationella transporter, bistår med tullhantering och tillfällig eller långvarig förvaring, för att slutligen leverera värdeföremålet till en slutmottagare.

Globala lösningar anpassade till en global marknad

I takt med ökad globalisering blir allt fler affärsrelationer och tillverkningsprocesser internationella. Ett exempel är ädelmetaller där råmaterialet utvinns på en plats, transporteras till ett raffinaderi på en annan kontinent och når slutkund på en tredje marknad. På sådana komplexa marknader krävs högkvalitativa och pålitliga logistik- och förvaringslösningar. Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning individuella kundanpassade helhetslösningar för internationella transporter med en kontaktperson, ett kontrakt och en försäkring, samt en garanti att produkterna hämtas på, och levereras *till rätt plats, vid rätt tidpunkt. Loomis International kan erbjuda sådana specifikt anpassade helhetslösningar till sina kunder.

I takt med en ökad globalisering ökar också användningen av utländska valutor. För Loomis, som hanterar och transporterar kontanter av utländsk valuta till och från banker och centralbanker, innebär det fler internationella uppdrag. Oavsett ekonomiskt marknadsläge är utsikterna goda för Loomis International. Volatilitet i metallpriser och i efterfrågan på utländsk valuta liksom ökad turism bidrar positivt till Loomis Internationals affärer.

Internationell värdehantering och allmän frakthantering (General Cargo)

I segmentet International Services ingår, utöver Loomis International, allmän frakthantering. Loomis International utgör cirka 65 procent av omsättningen inom segmentet International Services. Allmän frakthantering står för cirka 35 procent.

Urs Röösli President Loomis

Hur har integrationen av VIA MAT i Loomiskoncernen fortlöpt under 2015?

Integrationen har gått mycket bra tack vare försäljningskoordinering, marknadsföring och internutbildning i det utökade internationella erbjudandet. Under året har vi också etablerat nya internationella kontor, som genererar nya affärer till Loomis.

Hur ser tillväxtförväntningarna ut för International Services?

Vi ser en mycket god tillväxtpotential inom ädelmetaller och valutor, inte minst i Asien. För att ta del av den utvecklingen har Loomis öppnat ett nytt internationellt kontor i Singapore. Jag vill också passa på att nämna att vi planerar att öppna ett nytt kontor i Shanghai under 2016, som ett exempel på vår globala expansion inom International Services.

Loomis International transporterar ädelmetaller från gruva till slutmottagare

Loomis International erbjuder kunder i gruvindustrin, raffinaderier och banker respektive kunder som handlar med ädelmetaller, innovativa och globala lösningar för transport och förvaring av ädelmetaller. Loomis erbjuder därmed tjänster till hela värdekedjan för ädelmetaller.

Tjänster inom transport och förvaring av ädelmetaller är en betydande del av Loomis Internationals erbjudande. Loomis International erbjuder transport från gruvor till raffinaderier, grossister och banker. Loomis hjälper också kunder med förvaring och orderhantering samt plockning och paketering av ädelmetaller.

Loomis kapacitet att erbjuda transportlösningar i alla steg, från gruva till slutmottagare, ger Loomis en konkurrensfördel och erbjuder ett attraktivt alternativ för kunden. Ädelmetallsegmentet har vuxit med 5-6 procent det senaste året och är ett viktigt segment inom International Services.

Globala lösningar

Transport och förvaring av ädelmetaller är en mycket global verksamhet då gruvor, raffinaderier och slutmottagare verkar i olika delar av världen. Gruvor ligger ofta i Afrika, Syd- och Nordamerika eller Australien medan raffinaderier främst återfinns i Europa. Längre fram i värdekedjan finns banker och slutmottagare verksamma i hela världen, ofta i Asien och USA. Loomis International erbjuder transport- och förvaringsmöjligheter för alla led i värdekedjan.

Loomis globala närvaro är en nödvändig förutsättning för att kunna erbjuda en så pass geografiskt utbredd tjänst. Koncernens över 100 partners runtom i världen erbjuder ett gediget nätverk som möjliggör ett effektivt, säkert och globalt helhetserbjudande för Loomis kunder.

Resistent mot prisvolatilitet

Trots att volatiliteten i metallpriser för med sig en osäkerhet om framtida prisnivåer och efterfrågan, har den en positiv effekt på Loomis Internationals affärer. Då en nedgång i metallpriser minskar värdet på tackor i förvaring, kan det också betyda en ökning av transportvolymer vilket motverkar effekten av värdeminskningen. En lågkonjunktur leder dessutom till ökade investeringar i fysiska tillgångar, exempelvis ädelmetaller, vilket förbättrar affärerna för Loomis International. Loomis International är därmed mindre känsligt för det ekonomiska klimatet och levererar en stabil intäkt i alla marknadslägen.

Förmågan att omvandla värderingar till hållbara kundrelationer är en viktig egenskap hos Loomis medarbetare

I Loomis decentraliserade och riskutsatta verksamhet är medarbetarnas förmåga att arbeta utifrån Loomis värderingar, uppförandekod och Loomismodellen avgörande för en hållbar och lönsam verksamhet. Under 2015 har Loomis fortsatt att vidareutveckla HR-processer och arbetssätt.

Loomis affärsmodell sätter lokalkontoren i centrum. De drygt 400 lokalkontoren i 21 länder har stora befogenheter och ansvaret för kundrelationer, kvalitet och lönsamhet ligger hos lokalkontorschefer och medarbetare. Det är på lokalkontoren den dagliga verksamheten bedrivs och utvecklas. Loomis erfarenhet säger att en decentraliserad organisation leder till minskade kostnader och främjar entreprenörskap, engagemang och fokus på att leverera kundnytta. Det föder lokala initiativ och lokalt ansvarstagande samt skapar sunda och långsiktiga relationer med kunder, omvärld och medarbetare.

En högt decentraliserad organisation innebär samtidigt krav på tydliga koncernövergripande principer och processer för hur verksamheten ska bedrivas och organiseras. Därtill är hög etik och moral avgörande för att kunna garantera högkvalitativa tjänster och bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet.

Loomismodellen ger vägledning

Det som binder samman verksamheten inom hela koncernen är Loomismodellen. Loomismodellen vilar på tydliga koncerngemensamma grundläggande värderingar och uppförandekod samt är uppbyggd kring ett antal centrala principer för hur Loomis organiserar och bedriver verksamheten med stöd av Loomis affärsprocesser. Medarbetarnas förmåga att arbeta utifrån Loomis värderingar, uppförandekod och Loomismodellen är därför centralt i det dagliga arbetet och i relationen till kunderna.

People, Service och Integrity

Loomis bedriver verksamheten utifrån de grundläggande värderingarna People, Service och Integrity. För Loomis innebär det att utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt, att eftersträva mycket hög kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar, samt att utföra arbetet med ärlighet och vaksamhet, och med hög etik och moral.

Loomis säkerställer det genom program för samtal och övningar i praktisk etik men även genom Integrity Line. Integrity Line är ett internt rapporteringsverktyg som alla medarbetare i koncernen kan använda för att anonymt rapportera beteenden som misstänks strida mot Loomis värderingar och uppförandekod. Under 2015 har antalet rapporteringar via Integrity Line minskat med 17 procent.

Loomis uppförandekod

Värderingarna är starkt kopplade till Loomis uppförandekod som innebär att varje medarbetare på Loomis ska bidra till att Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare, bidra till att minska verksamhetens miljöpåverkan och aldrig acceptera oetiskt beteende.

För att förhindra passivitet och för att säkerställa fortsatta och kontinuerliga ansträngningar kopplade till uppförandekoden initierades under 2015 en översyn av Loomis uppförandekod. Samtliga landschefer och HR-chefer inom Loomis

ska, efter dialog med sina medarbetare, inkomma med feedback kring uppförandekoden och utifrån det ska en reviderad version arbetas fram. Under 2016 kommer samtliga anställda inom Loomis att, via ett digitalt inlärningssystem, få ta del av och lära sig att arbeta utifrån den uppdaterade uppförandekoden i den dagliga kundkontakten.

Implementering av Loomismodellen

Under en konferens i början av 2015 samlades många av Loomis chefer för att fira att de finansiella mål som sattes 2010 har uppnåtts, för att presentera de nya finansiella mål som gäller fram till och med 2017 samt för att lansera en formaliserad version av Loomismodellen. I samband med konferensen utbyttes bland annat erfarenheter kring "best practice" och arbetet med implementeringen av Loomismodellen i hela organisationen. Under 2015 har Loomis utvecklat en digital inlärningsplattform för Loomismodellen. I processen har såväl regionchefer som landschefer och lokalkontorschefer involverats och under första halvåret 2016 kommer samtliga drygt 400 lokalkontorschefer i 21 länder att få genomgå en

utbildning, via ett digitalt verktyg, med tillhörande kompetenstest på "Loomismodellen".

Aktivt arbete med HR-processer

Medarbetarnas professionella kompetens och deras förmåga att bygga förtroende hos Loomis kunder är avgörande för Loomis verksamhet. Loomis lägger därför stor vikt vid att både attrahera och rekrytera rätt medarbetare, samt att utveckla och behålla medarbetarna inom koncernen. För att lyckas med det har Loomis, som en del av Loomismodellen, fastställt fem koncerngemensamma HR-processer; 1) riktlinjer för rekryteringsarbete, 2) utvärderings- och uppföljningsverktyg av individuella prestationer, 3) medarbetarundersökning, 4) program för ledarskapsutveckling och successionsplanering samt 5) riktlinjer för lönesättning. Under 2015 har Loomis HR-organisation initierat och genomfört ett arbete med att utveckla dessa HR-processer.

Man har under året inhämtat kunskaper och erfarenheter från Loomis samtliga marknader och koncerngemensamma, respektive landspecifika, delar av HR-processerna har identifierats. Samtliga delprocesser kommer från och med 2016 att följas upp månads-, kvartals- eller årsvis via ett antal bestämda nyckeltal.

En långsiktigt hållbar verksamhet

Rollen som ett av världens ledande värdehanteringsföretag kräver ett långsiktigt ansvarstagande. Loomis uppmuntrar lokala initiativ som stödjer Loomis värderingar och som bidrar till utveckling av nyckelkompetenser och ledarskap samt högsta etik och moral. Det är avgörande för Loomis framtida tillväxt.

Mårten Lundberg Personaldirektör

Från ett HR-perspektiv, vad anser du är avgörande för ett framgångsrikt Loomis?

Utöver medarbetarnas välmående och utveckling samt vår förmåga att attrahera, anställa och behålla de bästa medarbetarna är det viktigt att koncernens gemensamma värderingar återspeglas i kontakten med våra kunder. De företag som på ett framgångsrikt sätt lyckas omsätta värderingarna i kundarbetet i form av attityd, bemötande och kompetens vinner kundernas förtroende och inom Loomis har vi skapat bästa tänkbara förutsättningar för detta genom att HR är en integrerad del av affärsmodellen. I vår riskutsatta verksamhet är kundernas förtroende avgörande och vi måste varje dag visa att vi förtjänar det. Lyckas vi med det kan vi bibehålla våra långa kundrelationer och säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet.

Vad har varit utmärkande för Loomis HR-arbete under 2015?

Under året har vi drivit flera koncerngemensamma HR-projekt. För mig som personaldirektör har det varit viktigt att identifiera och jobba med projektledare som organisatoriskt tillhör en landsorganisation men som tack vare deras intresse, erfarenheter och kompetens gör dem till utmärkta projektledare för projekt som inkluderar andra marknader eller hela koncernen. På så sätt säkerställer vi linjeengagemang, vi håller de centrala kostnaderna nere och vi utvecklar kollegor i att tänka över nationsgränser och tränas i internationellt samarbete inom koncernen.

Vad är fokus inför 2016?

För första gången i Loomis historia har vi nu koordinerade och koncerngemensamma processbeskrivningar för de övergripande fem HR-processerna, på plats i alla länder. Det möjliggör att vi 2016 kan fokusera på uppföljning och förbättring av dessa.

Loomis värderingar

PEOPLE: Loomis ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.

SERVICE: Loomis eftersträvar mycket hög kvalitet, innovationsförmåga, mervärde för kunden och att överträffa kundens förväntningar.

INTEGRITY: Loomis utför arbetet med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Hållbarhet – Lokala initiativ nära kund

Under 2015 beslutade Loomis koncernledning att vidareutveckla och på ett mer strukturerat sätt arbeta med hållbarhet. Utifrån Loomis intressenters förväntningar initieras lokala aktiviteter i linje med Loomis värderingar, som bidrar till ett långsiktigt ansvarstagande och som skapar värde för kunder, medarbetare och ägare.

Loomis roll som ett av världens ledande värdehanteringsföretag kräver ett långsiktigt ansvarstagande idag och långt in i framtiden. Fokus på hållbarhet blir mer och mer centralt i samhället och företagens bidrag till en hållbar utveckling är viktigt.

Intressenter

Loomis arbetar outtröttligt för att förbättra sina tjänster och möta de förväntningar som kunder och andra intressenter har på ett hållbart företag. För att få en bättre förståelse för sådana förväntningar har ett antal intressentundersökningar gjorts under året.

Loomis har bland annat genomfört en global kundundersökning där kunderna ombads besvara vilka frågor som de anser att Loomis bör fokusera på för att vara ett hållbart företag. Resultatet visar att kunderna bland annat tycker att Loomis fokusområden bör vara kostnadseffektivitet, dialog med kunder och andra intressenter samt värderingar, etik och uppförandekod.

Enligt undersökningar som genomförs är det tydligt att det är en ökad tendens att anbudsprocesser ställer högre krav på ett mer aktivt hållbarhetsarbete. I exempelvis Spanien är ISO 14000 miljöcertifiering

obligatorisk i nästan varje anbudsprocess.

Under året har Loomis medarbetarundersökningar utvecklats för att bättre anpassas till olika länders förutsättningar och ansvaret för undersökningarna har delegerats till varje land. Undersökningarna har generella sektioner relaterade till hela koncernen och landspecifika sektioner. Utgångspunkten har varit att skapa lokalt engagemang och förbättra lokala affärsmöjligheter. De obligatoriska och koncerngemensamma frågeområdena är: 1) Loomismodellen; 2) medarbetarnöjdhetsindex; 3) ledarskapskvalitet och förbättringar; och 4) hållbarhet. Varje land arbetar med återkoppling, uppföljning och strategiplaner relaterade till frågorna.

Loomis fokusområden

Loomis koncernledning har beslutat att fokusera på de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbarhet. Styrningsmodellen är decentraliserad och ansvaret för hållbarhetsarbetet ligger på landsorganisationerna och lokalkontoren.

Ekonomiskt ansvar

• Loomis aktieägare har under de senaste fem åren erhållit en genomsnittlig, årlig utdelning på 51 procent av nettoresultatet. Verksamheten har uppnått kontinuerliga förbättringar av rörelseresultat och kassaflöde samt haft en stabil investeringsnivå. Loomis ambition är att utvecklingen ska fortsätta, vilket möjliggör att Loomis kan bibehålla en årlig utdelningsnivå om 40–60 procent av varje års resultat.

Loomis investerar proaktivt i framtiden. Till exempel medför investeringar i SafePoint flera fördelar. För Loomis kunder innebär SafePoint snabbare tillgång till likvida medel och betydande kostnadsbesparingar genom förbättrad effektivitet och lägre risk. För Loomis innebär SafePoint en kapacitetsoptimering och förenklar planeringen av hämtning av kontanter. Det bidrar till ökad bränsleeffektivitet, minskad användning av säkerhetspåsar i plast samt högre effektivitet i verksamheten och därmed förbättrad lönsamhet.
Bedrägeri och korruption är hot som Loomis behöver vara medveten om för att skydda företaget från risker kopplade till oetiskt beteende. Loomis riskutsatta verksamhet kräver att arbetet utförs med ärlighet och vaksamhet samt med hög etik och moral.

Loomis kunder tycker

En global kundundersökning genomfördes under hösten 2015. Resultaten visade vad kunderna tycker är de viktigaste frågorna för Loomis att fokusera på, för att vara ett hållbart företag:

1. Kostnadseffektivitet
2. Dialog med kunder och andra intressenter
3. Värderingar, etik och uppförandekod
4. Reducera kriminalitet
5. Arbetsmarknadsfrågor
6. Reducera koldioxidutsläpp
7. Använda förnybar energi
8. Minska och återvinna avfall
9. Miljöcertifiering
10. Bidra till lokala sociala projekt
11. Kommunikation om hållbarhetsarbete
12. Mångfald
13. Klimatkompensation

Ekonomiskt ansvar

Bibehållen utdelningsnivå
Följa risk- & skattebestämmelser
Proaktivt investerande i framtiden - UNI-avtal
European Works Council (EWC)

Miljöansvar

Bränsleanvändning
Uppgradera lokalkontor
Medvetna inköp

Socialt ansvar

Värderingar
Uppförandekod
Säkra ett effektivt flöde av
kontanter i samhället
Hälsa & säkerhet
Loomis har undertecknat ett globalt avtal med UNI Global Union om att tillvarata grundläggande rättigheter för alla anställda i koncernen. Loomis arbetar proaktivt i de olika länderna med att säkerställa bra och hälsosamma arbetsförhållanden. Loomis åtar sig att stödja mänskliga och fackliga rättigheter, att förbättra branschstandarder med avseende på bland annat arbetsvillkor, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Risk för interna konflikter och strejker, som skulle kunna medföra negativ påverkan på kunder, förebyggs.
Loomis genomför årligen European Works Council (EWC), där företrädare för de olika länderna informeras och rådfrågas om landsöverskridande frågor av intresse för företagets anställda. Då det för samman medarbetare och ledning, skapar det stabilitet och bidrar till idéutbyte och innovation till nytta för den ekonomiska hållbarheten i företaget.

Socialt ansvar

Loomis bedriver verksamheten utifrån de grundläggande värderingarna People, Service och Integrity. Ansvarsfullt beteende gentemot medarbetare och miljön är en förutsättning för en hållbar verksamhet över tid. Alla medarbetare vid Loomis ska kontinuerligt arbeta för att skapa en företagskultur som bygger på de grundläggande värderingar som genomsyrar alla delar av verksamheten och organisationen.
I Loomis uppgift att säkra ett effektivt flöde av kontanter i samhället ingår ansvar för etik. Loomis säkerställer det genom regelbundna samtal och övningar i praktisk etik. Integrity Line är ett internt rapporteringsverktyg som alla medarbetare i koncernen kan använda

på sitt lokala språk för att anonymt rapportera iakttagelser och uppmärksamma beteenden som misstänks strida mot Loomis värderingar och uppförandekod.

• Loomis uppförandekod speglar de

grundläggande värderingarna som stödjer Loomis ambition att vara branschens mest attraktiva arbetsgivare, att minska verksamhetens miljöpåverkan och aldrig acceptera oetiskt beteende.
Säkerhet är av yttersta vikt i värdehanteringsbranschen. Loomis tar sitt ansvar gentemot sina medarbetare på allvar och skyddar dem genom att erbjuda träning och andra hjälpmedel.

Miljöansvar

Loomis verksamhet är transportintensiv vilket kan ha en negativ påverkan på miljön. Därför arbetar Loomis kontinuerligt med att förbättra effektiviteten i företagets transportprocesser: optimering av rutterna görs för att förkorta transportvägarna, och förarna utbildas i miljövänlig körteknik. Det bidrar till att förbättra förarens prestationer avseende sparsam körteknik för att minska koldioxidutsläppen. Även utsläpp av kväveoxider, som påverkar människors hälsa, reduceras med minskad bränsleförbrukning vilket också betyder kostnadsbesparingar. Loomis investerar i fordon som uppfyller stränga utsläppskrav, utan att kompromissa med skyddet av kundernas kontanter eller medarbetarnas säkerhet.
Lokalkontoren uppgraderas kontinuerligt för att bli mer energieffektiva och för att skapa en bättre arbetsmiljö för de anställda.
Loomis är medvetet om sitt ansvar och den möjlighet till påverkan som finns genom anbud. Flera länder i vilka

Loomis är verksamt har inköpsregler med miljöbestämmelser, exempelvis Sverige, Schweiz och Spanien.

Vårt synsätt

Hållbarhetsarbetet grundar sig på Loomismodellen som sätter lokalkontoren i centrum. De drygt 400 lokalkontoren har stora befogenheter. Lokala initiativ och lokalt ansvarstagande skapar sunda och långsiktiga relationer med kunder, omvärld och medarbetare vilket är avgörande för Loomis framtida hållbarhetsarbete. Loomis verksamhet är en del av varje lokalt samhälle, och det är där Loomis ska fokusera sitt hållbarhetsarbete.

Vårt fokus på lokala aktiviteter

Alla länder har initierat aktiviteter inom de tre aspekterna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Lokalt engagemang skapas i de olika länderna. De kan därmed inspirera varandra i att utöka hållbarhetsarbetet och uppfylla kundernas förväntningar. Aktiviteterna följs upp centralt inom Loomis med inriktning på stegvis förbättring och ligger väl i linje med Loomismodellens principer att mäta, övervaka och hantera.

Ett urval av Loomis landsaktiviteter:

Loomis Österrike investerar i Safe-Points. 257 elektroniska SafePoints har installerats på många olika kunders anläggningar sedan oktober 2014, vilket har hjälpt dem att spara kostnader, öka bränsleeffektiviteten och att minska användningen av säkerhetspåsar av plast.
Sverige implementerade videokonferenssystem på alla kontor i augusti 2015, vilket beräknas leda till minskade resekostnader, liksom minskade reserelaterade utsläpp. Tre månader efter

investeringen har resekostnaderna minskat med 8 procent.

• I Norge har ett omfattande arbete genomförts för att upptäcka och motverka transaktioner med koppling till kriminalitet eller terrorverksamhet.

Loomis Portugal har implementerat ett ergonomiskt träningsprogram vid Lissabonkontoret, vilket minskade arbetsskador med 50 procent.
Under 2015 har Loomis Spanien anställt ett ökat antal personer med funktionsnedsättning. Detta arbete har skett genom internt etablerade så kallade Employments Centres runt om i Loomis Spanien och via ett nära samarbete med organisationen Special Employment Centre (SEC). Målet för SEC-företag är att hjälpa människor med psykiska eller fysiska handikapp att få ett produktivt och avlönat jobb och underlätta deras integration på arbetsmarknaden.
Loomis Spanien samarbetar med IVECO för att utveckla en ny fordonsmodell som drivs med naturgas och som har en lägre miljöpåverkan.
Loomis Sverige har installerat en programvara för Eco Drive i alla fordon vid Göteborgskontoret. Verktyget bygger på avancerad telematikteknologi som hjälper föraren att övervaka och förändra sitt körbeteende för att spara bränsle och minska kostnader. Hittills har bränsleförbrukningen minskat med 5 procent.
Loomis Schweiz och Loomis International har implementerat ett program för företagshälsovård i syfte att följa upp och minska frånvaron med 20 procent.

• International Services organisation

för allmän frakthantering specialiserar sig på transport- och logistiklösningar. De erbjuder sina kunder att köpa certifikat för koldioxidneutral transport av deras produkter och material genom ett nära samarbete med SwissClimate, som gör beräkningarna och tillhandahåller certifikatet på kundens begäran.

• I USA genomförs många olika initiativ inom hållbarhet i de lokala samhällena där Loomis är verksamt. Under året har man bland annat stöttat forskning kring bröstcancer, samlat in och delat ut mat till hemlösa under thanksgiving, samt besökt och delat ut gåvor till barn som ligger på sjukhus.

Loomis första globala hållbarhetsrapport

För första gången förbereder Loomis en global hållbarhetsrapport som kommer att publiceras 2016. Arbetet relaterat till rapporten består av identifiering av hållbarhetsinsatser i koncernen, insamling av relevant data, och förslag på ytterligare förbättringar som ska genomföras under 2016. Resultaten kommer skapa en plattform för ett utökat hållbarhetsarbete under kommande år. Utöver den globala rapporten kommer flera länder också att skriva lokala hållbarhetsrapporter för år 2015.

Mårten Lundberg Personaldirektör

Vad betyder hållbarhet för Loomis?

Loomis affärsmodell bygger på vår decentraliserade organisation. När vi nu vidareutvecklar hållbarhetsarbetet inom koncernen så har det varit naturligt för oss att ta utgångspunkt i olika hållbarhetsinitiativ på lokal nivå. Två viktiga krafter som vi vill understödja i hållbarhetsarbetet är fokus på att ständigt försöka överträffa kundernas förväntningar och dessutom driva och genomföra sådana initiativ som bygger medarbetarstolthet.

Vi har under 2015 i ledningen förtydligat vår modell för hållbarhetsarbete med fokus på de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbarhet. Varje land ges en stor grad av lokal frihet att forma egna aktiviteter inom dessa tre områden.

Vilka hållbarhetsinitiativ har ni tagit under året?

Under 2015 har vi dels reviderat vår arbetsmetod för hållbarhet inom koncernen och dels varit i nära dialog med varje landsledning för att identifiera och stödja genomförandet av alla de lokala hållbarhetsinitiativen – såväl ekonomiska, sociala och miljöinitiativ.

Dessutom har vi under 2015 påbörjat arbetet med att bygga en struktur för att möta de hållbarhetsrapporteringskrav som kommer att implementeras under 2016 och 2017. Strukturen baseras på vad Loomis främsta intressenter har för förväntningar på ett hållbart företag. Den tar också hänsyn till Loomis decentraliserade organisation och ger utrymme för lokala initiativ med avsikten att skapa värde för, och bygga förtroende gentemot våra kunder och övriga intressenter.

Vad kommer ni att fokusera på under 2016?

Precis som under 2015 har varje landsorganisation identifierat kund- och affärsrelaterade hållbarhetsaktiviteter för 2016 inom nyckelområdena ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och miljöansvar. Implementering och genomförande av dessa kommer att kontinuerligt följas upp av koncernledningen.

Därutöver fortsätter arbetet med att bygga struktur internt för att kunna möta morgondagens hållbarhetsrapporteringskrav.

Riskhantering har hög prioritet på Loomis

Loomis verksamhet handlar om att ta över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och lagerhålla kontanter, ädelmetaller och värdeföremål. Det är ett betydelsefullt uppdrag som anförtros Loomis. En proaktiv riskhantering på alla nivåer och i samtliga delar av verksamheten är därför väsentlig.

Loomis tjänsteområden värdetransporter, kontanthantering och International Services är direkt förknippade med ett antal risker. Förutom rena personskador finns det också risker att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen. Loomis har genomfört ett systematiskt, omfattande och kontinuerligt arbete under ett flertal år för att säkerställa en effektiv riskhantering. Den långsiktiga utvecklingen går i rätt riktning. 2015 var kostnaden för riskhantering fortsatt lägre än föregående år.

Risker följs upp löpande

Med tanke på den risk som värdehantering innebär, är risk- och säkerhetsutvärdering ett självklart moment i varje ny affär. I varje affär vägs risk mot lönsamhet. När en identifierad risk accepterats, följs den upp löpande eftersom förutsättningarna kan variera över tid.

Loomis har etablerade verktyg och processer för att identifiera, vidta åtgärder och följa upp risker. Riskerna värderas efter två kriterier; dels efter hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa, dels efter hur allvarliga konsekvenserna för verksamheten blir, om händelsen skulle inträffa.

Central styrning och lokalt ansvar

Loomis har sammanlagt cirka 150 personer som arbetar med operationell riskhantering på koncern-, region- och landsnivå. Riskhanteringen styrs centralt från koncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete. Loomis har en decentraliserad organisation där ansvaret för den dagliga verksamheten ligger på lokalkontoren. Det inkluderar även kontrollfunktioner och operationellt ansvar för riskhantering.

Rapportering och uppföljning

Arbetet med att identifiera risker och att säkerställa att dessa hanteras, sker ute i länderna utifrån riktlinjer från koncernen. Planerna följs systematiskt upp i varje region och land. Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" för att åstadkomma förbättringar och för att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis tar också regelbunden hjälp av externa säkerhetsexperter för att vidareutveckla koncernens höga nivå inom riskhantering.

Proaktivt riskarbete för en säkrare arbetsplats

Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus för riskhanteringen. Medarbetare som på olika sätt hanterar kontanter, ädelmetaller och värdeföremål arbetar enligt noggranna säkerhetsrutiner för att minimera riskerna som de kan utsättas för. Medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Fokus på att rekrytera rätt personal och bra utbildningsprogram är andra sätt för Loomis att minimera risker.

Loomis bedriver ett omfattande proaktivt riskarbete. Etik och värderingar samt tydliga rutiner i utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En fortlöpande aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella incidenter kan föregripas. Det betyder både en säkrare arbetsplats för Loomis anställda och större trygghet för kunderna.

Martti Ojanen Koncernriskchef

Loomis tar över delar av kundernas risker, hur hanterar ni det förtroendet?

Loomis har en riskorganisation på 150 personer som jobbar med operationell riskhantering på koncern-, region- och landnivå. Riskhanteringen styrs centralt för att säkerställa att alla lokala verksamheter har gemensamma riktlinjer, processer och verktyg för sitt arbete.

Vilka fördelar för en decentraliserad organisation med sig ur ett riskhanteringsperspektiv?

Lokalkontorscheferna känner bättre än någon annan till riskerna för just deras verksamhet. De känner sin personal, kunder, byggnader, geografiska omgivningar och omvärldshändelser. De är därmed medvetna om, och ägare av riskerna i sin verksamhet.

Loomis riskkostnad har under flera år visat en positiv trend nedåt. Hur fortsätter ni den utvecklingen?

Alla framgångsrika företag står inför risken för självbelåtenhet och en känsla av att vara nöjd. Tack vare Loomismodellen säkerställer vi att risk är en av de främsta prioriteringarna för lokalkontorscheferna och att identifiera, bedöma, hantera och följa upp risker inte är en engångsprocess utan ett kontinuerligt arbete. Likaså är ett fortlöpande erfarenhetsutbyte en del av Loomismodellen. Vi har löpande genomgångar, arrangerar workshops och andra övningar för att utveckla riskarbetet.

Mål

Loomis accepterar bara kontrollerbara risker och strävar efter att förhindra personskador, ekonomiska förluster och att minimera de risker som identifierats.

Riskstrategi

Koncernens strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer: - Ingen förlust av liv.

Balans mellan rån-och stöldrisk samt lönsamhet.

Loomis historia

Loomis rötter sträcker sig tillbaka till guldruschens USA. Utvecklingen till dagens internationella koncern rymmer många expansioner och förvärv som var och en har lagt grunden för tillväxt och utveckling av Loomis.

1852 Wells Fargo & Co grundas under guldruschen i Kalifornien. Senare blir företaget delägare i legendariska Ponnyexpressen, den första snabba postservicen i Nordamerika.

1905 Lee Loomis startar ett företag som med hjälp av hundsläde förser Alaskas gruvarbetare med förnödenheter.

1925 Loomis Armored Car Service bildas och blir först med att använda ett bepansrat värdetransportfordon. Företaget expanderar under många år i västra USA och Kanada.

1979 Loomis Corporation säljs och Loomisfamiljens kontroll över företaget är därmed slut.

1997 Efter ett antal år med flera förvärv och uppköp förvärvar Loomis företaget Wells Fargo Armored och det nya företaget tar namnet Loomis, Fargo & Co.

2001 Loomis, Fargo & Co förvärvas av Securitas och införlivas i divisionen Securitas Cash Handling Services. I samband med att Securitas delas upp i fyra säkerhetsbolag 2006, byter Securitas Cash Handling Services namn till Loomis.

2008 Den 9 december noteras Loomis på Nasdaq OMX Stockholm.

2011 Loomis förvärvar Pendum i USA och blir därmed ledande på den amerikanska marknaden.

2012 Loomis expanderar till Sydamerika genom förvärvet av det argentinska bolaget Vigencia.

2014 Loomis förvärvar VIA MAT och utökar tjänsteerbjudandet till att omfatta International Services. Genom förvärvet blir Loomis även marknadsledande inom värdehantering på den schweiziska marknaden.

2015 Loomis växer organiskt och fortsätter utrullningen av betydande CMS- och SafePoint-kontrakt i USA.

Kallelse till årsstämma

Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma måndagen den 2 maj 2016, kl. 17:00 i Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus, ingång Kungsgatan 43, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl. 16:00.

Stockholms Konserthus

Rätt till deltagande i stämman

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast per tisdagen den 26 april 2016 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ:

Per post: Loomis AB, "Årsstämma", Box 7839, 103 98 Stockholm Via telefon: 08-402 90 72 Via Loomis hemsida: www.loomis.com

Anmälan ska ske senast tisdagen den 26 april 2016, helst före kl. 16:00.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress.

Ombud samt företrädare för juridisk person ska inge behörighetshandling före stämman. Fullmakt får inte vara äldre än 1 år, om det inte anges längre giltighetstid i fullmakten (högst 5 år). Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som ska uppvisas vid inregistrering till stämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per tisdagen den 26 april 2016 och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.

RAPPORTERINGSDATUM Loomis offentliggör för år 2016

följande ekonomiska rapporter:

Delårsrapport januari – mars 2 maj

Delårsrapport januari – juni 29 juli

Delårsrapport januari – september 4 november

Helårsrapport för 2016 1 februari 2017

Aktien

Loomis B-aktie noterades den 9 december 2008 på Nasdaq OMX Stockholm. Sedan den 1 januari 2015 handlas aktien på Nordic Large Cap-listan. Under 2015 steg Loomis B-aktie med 17 procent.

AKTIEKURSUTVECKLING 2009–2015

Kursutveckling för Loomis och börsen

Under 2015 steg Loomisaktien i värde och ökade med 17 procent till 264,50 SEK. Lägsta slutkurs noterades den 19 oktober med 202,80 SEK, och högsta slutkurs den 30 november med 291,80 SEK. Börsvärdet för samtliga Loomisaktier uppgick vid årsskiftet till 19 912 MSEK (17 013). Stockholmsbörsen steg under 2015 med 6,6 procent.

Totalavkastningen för Loomis, det vill säga kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning om 6,00 SEK (5,00), uppgick till 20,0 procent (51,5) under 2015. Totalavkastningen för Nasdaq Stockholm, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, uppgick under 2015 till 10,25 procent.

Omsättning

Under 2015 svarade Nasdaq Stockholm för 34 procent (43) av omsättningen och resterande omsättning skedde på andra marknadsplatser där BATS var den största.

Under 2015 omsattes totalt 79,9 miljoner (72,7) Loomisaktier på Nasdaq Stockholm och övriga marknadsplatser. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 335 008 aktier per dag (291 974). Omsättningshastigheten i B-aktien uppgick till 111 procent (101) under 2015.

Aktiekapital

Vid utgången av 2015 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 376 MSEK fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 71,8 miljoner B-aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5 SEK samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid årets slut till 77,67 SEK (65,24).

Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2015 uppgick till 53 797 stycken.

Utdelning och utdelningspolicy

Loomis ska ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Samtidigt har styrelsen att anpassa utdelningsnivån till bolagets strategi, finansiella ställning, andra finansiella mål och risker som styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovanstående, motsvara cirka 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt. För räkenskapsåret 2015 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 7,00 SEK (6,00) per aktie. Förslaget motsvarar cirka 49 procent (50) av resultat per aktie och en direktavkastning beräknat på börskursen vid årsskiftet på cirka 3 procent (3).

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2015 till 14 400 (15 080). De tio största ägarna kontrollerade vid årsskiftet 47,5 procent (51,1) av kapitalet och 62,7 procent (65,3) av rösterna.

Huvudägarna Investment AB Latour och Melker Schörling AB kontrollerade tillsammans 17,4 procent (18,4) av kapitalet och 41,4 procent (42,1) av rösterna. Svenska ägare kontrollerade tillsammans 43,1 procent (43,7) av kapitalet och 59,6 procent (60,0) av rösterna, medan det utländska ägandet uppgick till 56,9 procent (56,3) av kapitalet och 40,4 procent (40,0) av rösterna.

Index, kortnamn och ISIN-kod

Loomis B-aktie noterades den 9 december 2008 på Nasdaq OMX Stockholm, på Nordic Mid Cap-listan i sektorn Industrivaror och Tjänster. Sedan 2008 har Loomis börsvärde ökat från 4 miljarder SEK till 19,7 miljarder SEK. Som ett resultat av Loomisaktiens kursutveckling handlas aktien från och med den 1 januari 2015 på Nordic Large Cap-listan. Aktien handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden är SE0002683557.

ÄGARSTRUKTUR DEN 31 DECEMBER 2015

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av totalt kapital, %	Andel av totala röster, %
1–1 000	13 650	2,22	1,57
1 001–5 000	410	1,22	0,86
5 001–10 000	83	0,82	0,58
10 001–100 000	160	7,60	5,39
100 001–	96	88,14	91,59
TOTALT	14 400	100,0	100,0

NYCKELTAL

	2015	2014
Resultat per aktie före utspädning, SEK	14,21	12,101)
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	14,21	12,10
Utdelning, SEK	7,002)	6,00
P/E-tal	18,6	18,7
Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK	77,67	65,24
Börskurs den 31 december, SEK	264,50	226,00

1) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgick till 75 237 915 stycken. Genomsnittligt antal utestående aktier inkluderade till och med den 21 mars 2014 aktier i eget förvar relaterade till Loomis Incitamentsprogram 2012.

2) Föreslagen utdelning är 7,00 SEK per aktie. Vid utgången av 2015 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till 2,7 procent.

STÖRSTA ÄGARE DEN 31 DECEMBER 2015

Namn	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
Investment AB Latour1) 2) 4)	2 528 520	5 009 808	10,0	28,5
Melker Schörling AB1) 4)	900 000	4 647 887	7,4	12,9
SSB AND TRUST, BOSTON	–	4 546 583	6,0	4,3
Didner & Gerge Fonder AB	–	4 180 060	5,6	3,9
State Street Bank Trust Client, Omnibus	–	3 363 042	4,5	3,2
State Street Bank & Trust Com., Boston	–	2 654 099	3,5	2,5
BNY Mellon SA/NV (former BNY), W8IMY	–	2 450 830	3,3	2,3
Handelsbanken Fonder AB re JPMEL	–	1 991 985	2,7	1,9
BP2S LUX/FIM/Luxembourg Funds, Client Assets Tax	–	1 727 568	2,3	1,6
JPM CHASE NA	–	1 684 161	2,2	1,6
De 10 största ägarna	3 428 520	32 256 023	47,5	62,7
Övriga utländska ägare	–	26 444 537	35,0	24,9
Övriga svenska ägare	–	13 150 749	17,5	12,4
TOTALT	3 428 520	71 851 3093)	100,0	100,00

1) Huvudägarna till dessa bolag innehar även, från tid till annan, ett direkt eller indirekt ägande genom andra bolag.

2) Inkluderar innehav genom Investment AB Latour och Latour Förvaltning AB.

3) Inkluderar 53 979 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2015.

4) Efter balansdagen har innehavda B-aktier sålts.

Bolagsstyrning

Det primära målet för Loomis bolagsstyrning är att skapa tydliga mål, strategier och värderingar som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker och som samtidigt utgör en bra grund för att skapa värde och tillgodose avkastningskrav på investerat kapital. För att uppnå detta har Loomis skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning.

Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning

Loomis AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 2008 är noterat på Nasdaq Stockholm. Utöver de regler som följer av lag eller annan författning tillämpar Loomis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen 6 kap. 6 § och kapitel 10 i Koden. Koden, som finns tillgänglig på www.bolagsstyrning. se, bygger på principen "följ eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men då redovisa avvikelsen och ange skälen till denna samt beskriva den lösning som har valts i stället. Under 2015 har Loomis följt Koden i alla avseende med undantag för punkterna 2.4, 7.2 samt 9.7.

Enligt punkt 2.4 i Koden ska styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot inte vara valberedningens ordförande. Ordförande i Loomis ABs valberedning, Jan Svensson, är även styrelseledamot vilket därmed avviker mot vad Koden anger. Anledningen till att Jan Svensson utsetts till valberedningens ordförande är att det kan anses vara ett naturligt val med hänsyn tagen till Loomis ABs ägarstruktur. Jan Svensson är vd och koncernchef för Investment AB Latour, en av Loomis två huvudägare.

Loomis har valt att revisionskommittén endast ska bestå av två ledamöter istället för tre ledamöter som anges i punkt 7.2 i Koden. Loomis motivering till denna avvikelse är att det bedöms tillräckligt med två ledamöter för att hantera bolagets frågor angående finansiell rapportering, risk och intern kontroll eftersom ledamöterna besitter lång och omfattande erfarenhet inom dessa områden från andra börsbolag.

Den tredje avvikelsen avser kodregel 9.7 vilken anger att för aktierelaterade incitamentsprogram ska intjänandeperioden alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en aktie får förvärvas inte understiga tre år. Loomis incitamentsprogram, som beskrivs på sidan 33, innebär att aktier förvärvas till marknadspris för del av tilldelad bonus. Dessa aktier tilldelas de anställda nästkommande år i fall de kvarstår i anställning inom koncernen. Eftersom programmet ersätter ett kontantbaserat system med omedelbar utbetalning och inte är beviljat som en ytterligare ersättning utöver befintligt bonussystem anser styrelsen att tvåårsperioden från programmets start till aktiernas tilldelning är välmotiverat och rimligt för att uppfylla syftet med programmet.

Ytterligare information finns på Loomis webbplats: www.loomis.com

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas. Samtliga i aktieboken registrerade aktieägare som har anmält deltagande i tid har rätt att delta på stämman och rösta för samtliga sina aktier. Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara kan låta sig företrädas genom ombud.

Loomis AB:s aktiekapital bestod per den 31 december 2015 av 3 428 520 stycken A-aktier och 71 851 309 stycken B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Loomis AB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2015 framgår av nedanstående tabell.

Största aktieägare den 31 december 2015

			ANDEL
	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Rös ter, %
Investment AB Latour1) 2) 4) 2 528 520		5 009 808	10,0	28,5
Melker Schörling AB1) 4)	900 000	4 647 887	7,4	12,9
SSB AND TRUST, BOSTON	–	4 546 583	6,0	4,3
Didner & Gerge Fonder AB	–	4 180 060	5,6	3,9
State Street Bank Trust Client, Omnibus	–	3 363 042	4,5	3,2
State Street Bank & Trust Com., Boston	–	2 654 099	3,5	2,5
BNY Mellon SA/NV (former BNY), W8IMY	–	2 450 830	3,3	2,3
Handelsbanken Fonder AB re JPMEL	–	1 991 985	2,7	1,9
BP2S LUX/FIM/ Luxembourg Funds, Client Assets Tax	–	1 727 568	2,3	1,6
JPM CHASE NA	–	1 684 161	2,2	1,6
De 10 största ägarna	3 428 520	32 256 023	47,5	62,7

Övriga utländska ägare	–	26 444 537	35,0	24,9
Övriga svenska ägare	–	13 150 749	17,5	12,4
Totalt		3 428 520 71 851 3093)	100,0	100,0

1) Huvudägarna till dessa bolag innehar även, från tid till annan, ett direkt eller indirekt ägande genom andra bolag.

2) Inkluderar innehav genom Investment AB Latour och Latour Förvaltning AB.

3) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2015.

4) Efter balansdagen har innhavda B-aktier sålts.

Årsstämma

Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålls en gång per år för att bland annat behandla följande:

Ändringar i bolagsordningen
Val av styrelse och styrelsens arvode
Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
Val av revisorer
Fastställelse av resultat- och balansräkning
Disposition av bolagets vinst eller förlust och
Beslut om riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årsstämman 2015 i Loomis AB (publ) hölls den 6 maj 2015 i Stockholm. Närvarande aktieägare, personligen eller via ombud, representerade 69,8 procent av rösterna i bolaget. Vid stämman närvarade även ledamöter ur styrelsen och koncernledningen samt huvudansvarig revisor. Vid årsstämman togs bland annat

beslut om riktlinjer avseende lön och annan ersättning till vd och andra ledande befattningshavare.

För ytterligare information om Loomis årsstämmor och årsstämma 2016 hänvisas till Loomis webbplats och sidan 29.

Incitamentsprogram

Vid årsstämman 2015 röstade årsstämman, i enlighet med styrelsens förslag, igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2015). Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2016 fattar ett liknande beslut.

I likhet med Incitamentsprogram 2015, kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet (Incitamentsprogram 2016) innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2018. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2018, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelningen av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare.

För ytterligare information kring ersättning till vd och övrig koncernledning, se not 11.

Valberedning inför årsstämman 2016

Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen, val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande årsstämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionskommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Vid årsstämman 2015 omvaldes följande fem personer som medlemmar i valberedningen:

Valberedning

Valberednings medlem	Företräder	Nyval/ omval	Oberoende mot större aktieägare
Jan Svensson (ordf)	Investment AB Latour	omval	Nej
Mikael Ekdahl	Melker Schörling AB	omval	Nej
Marianne Nilsson	Swedbank Robur fonder	omval	Ja
Johan Strandberg SEB Fonder		omval	Ja
Henrik Didner	Didner & Gerge fonder	omval	Ja

Årsstämman 2015 beslutade att, för det fall en aktieägare, som representeras av en av valberedningens ledamöter inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2016, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna för att ersätta

sådan ledamot. Valberedningens sammansättning är publicerad på Loomis webbplats. Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis AB:s valberedning. Två valberedningsmöten har hållits under 2015.

Revisorer

Årsstämman 2015 valde PricewaterhouseCoopers AB, med Patrik Adolfson som huvudansvarig revisor, till externa revisorer för en period om ett år.

Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och vd:s förvaltning. Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionskommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionskommittén och presenterar vid styrelsemötet i samband med årsbokslutet sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom informerar revisorerna årligen styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna deltar även vid årsstämman och presenterar där sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Under året har revisorerna träffat revisionskommittén utan närvaro från bolagets ledning.

Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder. Till revisorerna har arvode utgått enligt följande tabell:

		KONCERNEN	MODERBOLAG
MSEK	2015	2014	2015	2014
Revisionsuppdraget	11	11	3	2
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	1	1
Skatterådgivning	2	2	0	1
Övriga tjänster	1	3	1	1
Summa PwC	15	18	5	5
Övriga revisorer
– Revisionsuppdraget	1	1	–	–
Summa	16	19	5	5

För ytterligare, information om revisionsarvoden och övriga ersättningar, se not 10. För en mer utförlig presentation av huvudansvarig revisor Patrik Adolfson, se sidan 41.

Styrelse

Styrelsens arbetsformer och ansvar

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för organisation och förvaltning av bolaget och koncernen i enlighet med den svenska aktiebolagslagen, och utser även verkställande direktör och koncernchef samt revisions- och ersättningsutskott. Den verkställande direktören och koncernchefen ansvarar för att sköta den dagliga verksamheten inom bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer. Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till verkställande direktör och koncernchef.

Styrelsens verksamhet samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken dokumenteras i skriftlig instruktion och fastställs minst en gång per år. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, ekonomisk rapportering, företagsförvärv, större investeringar, finansiering samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Reglerna inkluderar även en arbetsordning för vd och koncernchef liksom en

instruktion för finansiell rapportering.

Arbetsordningen innefattar också en instruktion om att en årlig utvärdering av styrelsens arbete ska utföras. På årsbasis besvarar samtliga styrelseledamöter ett frågeformulär som upprättats av valberedningen angående kvalitén på styrelsens arbete. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvärderingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nomineringsarbetet.

Styrelsen ansvarar vidare för att bolaget har god intern kontroll och utvärderar löpande hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Styrelsen ska se till att bolaget har formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs, detta arbete beskrivs närmare i styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering med början på sida 36.

Styrelsen har fastställt Loomis uppförandekod (Code of Conduct) vilken innefattar riktlinjer för bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktiga värdeskapande förmåga. Uppförandekoden innebär att varje medarbetare på Loomis ska bidra till att Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare, bidra till att minska verksamhetens miljöpåverkan och aldrig acceptera oetiskt beteende. Vidare statuerar uppförandekoden två fundamentala principer gällande koncernens strategi för riskhantering:

Ingen förlust av liv
Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet

Styrelsens ordförande

Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regelverk. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och att säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden följer verksamheten genom löpande kontakter med verkställande direktören och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får tillfredsställande information och beslutsunderlag. Ordföranden tillser även att den ovan nämnda årliga utvärderingen av styrelsens och verkställande direktörens arbete genomförs. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av fem stämmovalda ordinarie ledamöter, utan suppleanter. Därtill består styrelsen av två arbetstagarrepresentanter och två suppleanter för dessa. För uppgifter om Loomis styrelseledamöter se sidorna 40-41.

Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år, inklusive konstituerande ett sammanträde efter årsstämman, och därutöver när situationen så påkallar. Vid varje styrelsemöte deltar även ekonomi- och finansdirektören samt i egenskap av styrelsens sekreterare, advokaten Mikael Ekdahl. I det fall koncernchefen ej är styrelseledamot närvarar även koncernchefen vid varje styrelsemöte. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, tjänstemän från koncernen.

Oberoende

Samtliga fem styrelseledamöter valda av årsstämman betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Två av fem stämmovalda styrelseledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således Loomis bedömning att den nuvarande styrelsesammansättningen i Loomis AB uppfyller de krav på oberoende som uppställs i Koden.

Samtliga av stämman valda styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. Se vidare sidorna 40-41.

NÄRVARO STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Styrelseledamot Invald Styrelsearvode1) (SEK) Kommittéarvode1) (SEK) Styrelsemöten (7 totalt)2) Ersättningskommitté (2 totalt) Revisionskommitté (4 totalt) Oberoende mot större aktieägare Oberoende mot bolaget Alf Göransson (ordf) 2007 600 000 100 000 7 2 – Nej Ja Ingrid Bonde 2013 300 000 – 7 – – Ja Ja Cecilia Daun Wennborg 2013 300 000 100 000 7 – 4 Ja Ja Jan Svensson 2006 300 000 50 000 7 2 – Nej Ja Ulrik Svensson 2006 300 000 200 000 5 – 4 Nej Ja Jarl Dahlfors3) 2014 – – 4 – – Ja Nej Magnus Kinnunen4) 2015 – – 4 – – Lars Sjögren4) 2015 – – 4 – –

1) Arvoden beslutade av årsstämman 2015. Arvoden avser ersättning under perioden mellan årsstämman 2015 och årsstämman 2016. För kostnadsförda arvoden under 2015, se not 11.

2) Varav ett möte var per capsulam.

3) Styrelseledamoten Jarl Dahlfors lämnade sitt styrelseuppdrag i samband med att han avgick som vd och koncernchef den sista augusti 2015.

4) Arbetstagarrepresentanter, invalda i styrelsen från och med maj 2015.

Styrelsens arbete under 2015

Under helåret 2015 höll styrelsen totalt sju möten varav ett konstituerande möte.

Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:

Strategi för verksamheten
Delårsrapporter och årsredovisning
Presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2016 samt fastställande av budget för 2016
Investeringar och förvärv av verksamheter
Riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personalfrågor
Frågor rörande intern kontroll
Revisionsfrågor
Finansiering och
Årlig utvärdering av styrelsens arbete

Revisionskommittén

Styrelsen har tillsatt en revisionskommitté bestående av två styrelseledamöter med instruktion att granska alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen samt att ge rekommendation avseende fastställelse. Revisionskommitténs arbete omfattar även ett fokus på riskhantering i samband med uppräkningsverksamheten och att skapa riskmedvetenhet i koncernen. Arbetet regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs främsta uppgifter är att:

Följa upp bolagets ekonomiska rapportering
Följa upp rapportering och frågor kring risk och försäkring
Följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning
Följa upp revisions- och redovisningsfrågor och
Utvärdera och följa upp revisorernas oberoende

Revisionskommittén är ett oberoende organ. Ovanstående frågor har beretts och presenterats inför styrelsens beslutsfattande. I revisionskommittén ingår styrelseledamöterna Ulrik Svensson (ordförande) och Cecilia Daun Wennborg vilka båda betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Dessutom närvarar bolagets revisorer, koncernchef/vd, ekonomi- och finansdirektör samt ansvarig för Financial Control & Treasury. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, andra tjänstemän från koncernen. Under 2015 hade kommittén totalt fyra möten.

Ersättningskommittén

Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga lönedelsersättningar, optioner, pensioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill har ersättningskommittén till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare och att följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Alf Göransson (ordförande) och Jan Svensson. Under 2015 hölls två möten i ersättningskommittén.

Loomis koncernledning

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att den löpande verksamheten i Loomis bedrivs i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen för Loomis AB samt att riskhantering, styrning, organisation och processer är tillfredsställande. Koncernledningen består för närvarande av regionchef USA (tillika tf koncernchef och vice vd Loomis AB), regionchef Nordics, regionchef Northern Europe, regionchef Southern Europe, President Loomis International, koncernens ekonomi- och finansdirektör (tillika tf vd Loomis AB), koncernens personaldirektör, koncernriskchef samt Head of Growth. För ytterligare uppgifter om koncernledningen hänvisas till sida 42–43.

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor Ersättning till vd/koncernchef och övrig koncernledning utgörs av fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för vd/koncernchef och maximalt 80 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd/koncernchef och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende avtal som ingås efter årsstämman 2016, se vidare sidan 47.

Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering

Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning har styrelsen det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Loomis styrelse granskar kontinuerligt hur väl intern kontroll över finansiell rapportering och riskhantering fungerar och initierar åtgärder för att främja förbättring av intern kontroll.

Intern kontroll och riskhantering

Loomis interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är utformad för att säkerställa en hög tillförlitlighet i processerna kring upprättandet av de finansiella rapporterna samt för att säkerställa att tillämpliga redovisningskrav och andra krav på Loomis som ett noterat bolag efterlevs. Intern kontroll är en integrerad del av Loomis bolagsstyrning och innefattar även operativ riskhantering då denna är en betydande del av Loomis verksamhet. Den interna kontrollen involverar såväl styrelsen som ledande befattningshavare och övriga medarbetar på alla nivåer inom organisationen. Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken att inte uppnå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.

Finansiell rapportering

Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll avseende finansiell rapportering drivs av koncernens och regionernas finansfunktioner. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar och ska överse och kontrollera att koncernen har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk samt för att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Inom Loomis finns en regionstruktur som ansvarar för uppföljning och styrning av länder inom respektive region. Ansvaret för tilllämpning av lagar och regler, efterlevnad av koncernens rutiner och procedurer, intern kontroll samt korrekt finansiell rapportering åligger dock respektive dotterbolag och landsledning.

Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar vidare för uppföljning av de externa revisorernas arbete. Iakttagelser och rekommendationer från de externa revisorernas arbete analyseras och diskuteras med berörda dotterbolag inom koncernen, eventuella åtgärdsplaner kommuniceras till ansvariga vilka vidtar erforderliga åtgärder som därefter följs upp. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionskommittén när så erfordras.

Operativ riskhantering

Att hantera kontanter och andra värdeföremål i samhällen med inslag av kriminalitet är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operativ riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Av den anledningen har Loomis, vid sidan av ovanstående beskrivna process för intern kontroll över finansiell rapportering, etablerat en

riskfunktion som arbetar med operationell riskhantering. Denna funktion har utvecklat en god förståelse för de risker som verksamheten exponeras för.

Kunskapen om risker ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera. För att kontrollera och rapportera de operationella risker som bolaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll. Loomis strategi för operationell riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare:

Ingen förlust av liv
Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet

Strategin är utformad för att kartlägga styrkor att bygga vidare på, svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp kontinuerligt eftersom omvärlden hela tiden förändras. Väsentliga affärsprocesser kartläggs och varje risk som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett riskregister. Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod.

Styrelsen utvärderar framtida affärsmöjligheter och risker samt utformar koncernens strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje regions- och landsledning har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation. Genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning genomförs rutinmässigt inom hela koncernen. Koncernledningen, revisionskommittén och styrelsen informeras löpande om väsentliga risker och kontrollbrister. Se sidan 27 för mer information om koncernens riskarbete.

Interna kontrollsystem

Loomis har en väl etablerad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll och riskhantering på hög nivå. Loomis ramverk för intern kontroll omfattar områdena 1.Kontrollmiljö, 2.Riskbedömning, 3.Kontrollaktiviteter, 4.Information och kommunikation samt 5.Övervakning.

1.Kontrollmiljö

Kontrollmiljön skapar grunden för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar som Loomis verkar utifrån. Denna del av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens värdegrund samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner. Styrelsen har antagit ett antal policys för Loomis centrala områden vilka utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Nedanstående punkter beskriver i korthet Loomis antagna policys och interna styrdokument:

Uppförandekod: har till syfte att säkerställa att koncernens bolag upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard.
Finanspolicy: innehåller riktlinjer för att uppnå en transparent, sammanhängande och korrekt finansiell rapportering, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.
Inköpsrutiner: innehåller ett övergripande ramverk för att uppnå effektiva rutiner vid väsentliga inköp av anläggningstillgångar.
Riktlinjer för relationer: innehåller riktlinjer för hur relationer mellan anställda ska hanteras.
Kundkontraktspolicy: specificerar kriterier för avtalsinnehåll samt när kundkontrakt måste godkännas av styrelsen.
Riskhanteringspolicy: innehåller ett ramverk för den övergripande strukturen för organisation, kontroll och uppföljning av operationella risker såsom riktlinjer för den operationella kontanthanteringen.
Informationssäkerhetspolicy: innehåller ett övergripande ramverk med syfte att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.
Internet- och IT-rutiner: innehåller generella principer för hur koncernbolagens datorer, nätverk, programvara och annan IT-utrustning ska hanteras.
Insiderpolicy: verkar som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning och fastställer rutiner för perioder då handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till) Loomis AB är förbjuden. Policyn är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även andra utvalda kategorier av anställda.
Kommunikationspolicy: syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller de krav som ställs på informationsgivning till aktiemarknaden.
Internal Control Requirements: redogör för väsentliga rutiner och kontroller som inte anges i andra styrande dokument.

Loomiskoncernen utgör en decentraliserad och specialiserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna. Beslutsdelegeringen finns dokumenterad i en attestordning.

2.Riskbedömning

Koncernens finans- respektive riskfunktion har ansvaret för att säkerställa att det inom varje dotterbolag finns rutiner som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Landschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.

Koncernen har ett system för hantering av företagsövergripande risker, som kontinuerligt utvecklas, vilket är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, oavsett vilken typ av risk som avses. Den årliga riskanalysen och resulterande riskregister koordineras och underhålls på koncernnivå. Utöver detta utförs dessutom rutinmässigt genomgångar av affärsrisker och riskbedömningar inom hela koncernen.

3.Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter inkluderar metoder och aktiviteter för att säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer och policys samt riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter. Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är:

Självutvärdering – Varje operativ enhet inom koncernen utför kontinuerligt en självutvärdering avseende insikt i och efterlevnad av koncernens krav på intern kontroll. Koncernens externa revisorer gör en validering av den genomförda självutvärderingen. För att möjliggöra jämförelser mellan länder samt förändringar i specifika länder sammanställs resultatet på koncern-, region-, och på landnivå. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledning, regionledning samt för koncernledningen och revisionskommittén.

Internkontrollaktiviteter – Loomis har sedan ett antal år tillbaka byggt upp ett arbetssätt i syfte att granska och följa upp intern kontroll inom koncernen. Loomis internkontrollaktiviteter består primärt i att:

Utveckla koncernens övergripande policys och riktlinjer.
Stödja koncernledningen inom beslut om och vid uppföljning av externrevisionens övergripande revisionsplan samt vid övergripande uppföljning av landsspecifika väsentliga iakttagelser och rekommendationer.
Ansvara för bolagets insyns- och complianceärenden för koncern och dotterbolag.
Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen inom compliance-relaterade områden.
Genom landsbesök följa upp finansiell rapportering samt väsentliga rutiner och kontroller.

Finansiell uppföljning – Ekonomichefer inom koncernens bolag har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala lands- och ekonomichefer ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land.

Letter of representation – Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där landschefer och ekonomichefer vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat Letter of representation, i vilket de bekräftar att koncernens policies och riktlinjer följts samt att rapportpaket ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Hantering och uppföljning av risk – Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen och regionerna, en global riskfunktion. Riskfunktionen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv, hälsa och rent ekonomiskt. Organisationen består av totalt tre personer inklusive en koncernriskchef. Koncernriskchefen rapporterar till vd/koncernchef samt till revisionskommittén. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamhetens risker löpande. Därutöver förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd.

4.Information och kommunikation

Information och kommunikation är nödvändiga för att internkontrollsystem ska fungera väl. Loomis har utarbetat rutiner i syfte att förse koncernledningen och styrelsen med tillförlitliga rapporter om verksamhetens resultat i relation till fastställda mål.

5.Övervakning

Loomis styrelse, vd samt ekonomi - och finansdirektör övervakar den interna kontrollen av finansiell rapportering. Arbetsmoment som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:

Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/ undersökningar.
Genomgång av koncernledningens månatliga verksamhetsavstämningar där enhetens faktiska resultat jämförs med budget, analyser av avvikelser samt uppföljning av nyckeltal och prognoser.
Tillsättelse av en revisionskommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen. Revisionskommittén diskuterar väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionskommittén granskar även delårsrapporterna och årsredovisningen innan den rekommenderar styrelsen att godkänna rapporterna för publicering.

Stockholm den 24 mars 2016

Styrelsen i Loomis AB

Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Alf Göransson Ingrid Bonde Cecilia Daun Wennborg

Jan Svensson Ulrik Svensson Magnus Kinnunen Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Lars Sjögren Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Loomis AB (publ.), org.nr 556620-8095

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2015 på sidorna 32–39 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 24 mars 2016 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Styrelse

	ALF GÖRANSSON	INGRID BONDE	CECILIA DAUN WENNBORG	JAN SVENSSON
	Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrel seordförande sedan 2009.	Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.	Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.	Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.
	Född 1957	1959	1963	1956
	Utbildning Internationell ekonomi, Göteborgs Universitet.	Civilekonom vid Handels högskolan i Stockholm.	Civilekonom, Stockholms Universitet.	Maskiningenjör och civilekonom vid Handels högskolan i Stockholm.
	Erfarenhet Vd och koncernchef NCC AB 2001–2007, koncern chef Svedala Industri AB 2000–2001, affärs områdeschef Cardo Rail 1998–2000 och vd Swedish Rail System i Scancemkon cernen 1993–1998.	Vd och koncernchef AMF Pensionsförsäkring AB 2008–2012, Generaldi rektör Finansinspektionen 2003–2008, Överdirek tör Riksgäldskontoret 1996–2002 och finanschef SAS 1991–1996.	Vice vd Ambea AB, vd Carema Vård och Omsorg AB, ekonomi- och finansdirektör Ambea AB respektive Carema Vård och Omsorg AB, tillförordnad vd Skandiabanken, Sverigechef Skandia och vd Skandia Link.	Vd AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993.
	Andra uppdrag Styrelseledamot samt vd och koncernchef i Securitas AB. Ordförande i Ligue Internationale des Sociétés de Surveillance. Styrelsele damot i Hexpol AB och Axel Johnson Inc., USA.	Ställföreträdande koncern chef och finanschef för Vat tenfall. Styrelseordförande i Hoist Finance AB.	Styrelseordförande i Prof fice AB. Styrelseledamot i ICA Gruppen AB, Getinge AB, Sophiahemmet AB, Atvexa AB, Hotel Diplomat AB, Stiftelsen Oxfam Sve rige och CDW Konsult AB.	Styrelseledamot samt vd och koncernchef i Invest ment AB Latour sedan den 1 januari 2003. Styrelse ordförande i Oxeon AB, AB Fagerhult, Nederman Holding AB och Tomra Sys tems ASA. Styrelseledamot i Assa Abloy.
Aktier i Loomis den 31 december 2015	6 000 (privat)	1 940 (privat)	1 400 (privat)	2 000 (privat)
	Övrig info Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.	Oberoende i förhållande till större aktieägare.	Oberoende i förhållande till större aktieägare.	Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Civilekonom. Gymnasieutbildning. Gymnasieutbildning. Gymnasieutbildning. Gymnasieutbildning.

CFO Swiss International Airlines 2003–2006 , CFO Esselte gruppen 2000–2003 och Controller/ CFO inom Stenbeckgrup-– – – –

Vd i Melker Schörling AB. Styrelseledamot i Hexagon AB, Assa Abloy AB, Hexpol AB, AAK AB, Flughafen Zürich AG och Absolent Group AB.

pens utländska telekomsatsningar 1992–2000.

6 000 (privat) 1 940 (privat) 1 400 (privat) 2 000 (privat) 1 400 (privat) – – – –

Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

REVISOR

Patrik Adolfson PricewaterhouseCoopers AB Född: 1973 Auktoriserad revisor och medlem av Far. Huvudansvarig revisor från och med 2011. Andra revisionsuppdrag: Attendo AB, Catella AB, Nordstjernan Investment AB och Securitas AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2015: 0 Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

– – – –

Koncernledning

	LARS BLECKO	ANDERS HAKER	JOHANNES BÄCKMAN	KENNETH HÖGMAN
	Koncernchef, regionchef USA och vice vd	Ekonomi- och finansdirektör, vd	Head of Growth	Regionchef Northern Europe
Född 1957		1961	1964	1957
Anställd 2008		2012	2013	1978
	Utbildning Master of Science, Karlstad Universitet.	Civilekonom, Uppsala Universitet.	Civilekonom vid Handels högskolan i Stockholm, ki nesiska och thailändska vid universiteten i Stockholm, Lund och Beijing.	Ingenjör.
	Erfarenhet Vd och koncernchef Loomis 2008–2013, koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB och Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.	CFO Lundin Mining Corp., CFO Boliden AB, Controller Trelleborg Finans och revisor Pricewaterhouse Coopers.	Corporate Development Director, Managing Director South East Asia och Mergers and Acquisitions Director för Xylem Inc.	Direktör för affärsutveckling Loomis AB, regionchef Se curitas CHS Nordic och vd Securitas CHS Sverige.
Andra uppdrag –		–	–	–
Aktier i Loomis den 31 december 2015	33 162 (privat inkl. närståendes innehav)	7 061 (privat)	–	20 000 (privat)
Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitaments program 2014	5 890	1 416	455	368

KENNETH HÖGMAN	PATRIK HÖGBERG	MARTTI OJANEN	URS RÖÖSLI	GEORGES LÓPEZ PERIAGO	MÅRTEN LUNDBERG
Regionchef Northern	Regionchef Nordics	Koncernriskchef	President Loomis Inter national	Regionchef Southern Europe	Personaldirektör
	1968	1962	1969	1965	1965
	2009	2009	2014	1985	2014
	Master of Business Administration, Stockholms Universitet.	Civilekonom, Växjö Universitet.	Master of Business Administration, Univer sity St. Gallen, Strategic Management Training, University St. Gallen och Advanced Strate gic Management, IMD Lausanne.	Civilekonom, manage mentutbildningar inom företaget.	Fil. kand HR, Stockholms Universitet samt Executive Master HRM vid Bocconi University, Milano.
	Vd Loomis Sverige AB, vd Norstedts Juridik och vd Svensk Kassaservice.	Vice President Risk Management Marsh AB.	Managing Director Cor porate Supply Manage ment and Quality Haniel Textil Services, Head of Division MSE and VMI of VIA MAT Group.	Verksamhetschef Spanien, regionchef, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS.	HR-chef Market Units, Eniro AB, HR direktör Skandia Norden, HR-chef Swedbank International, Head of Compensation & benefits Swedbank, HR If Skadeförsäkring och Sälj & marknad Skandia.
	–	–	–	–	–
20 000 (privat)	3 839 (privat)	10 289 (privat)	1 800 (privat)	3 846 (privat)	–
	812	895	–	3 242	–

Förvaltningsberättelse Loomis AB

Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2015.

Koncernens verksamhet

Loomis erbjuder ett komplett sortiment av helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa och i Argentina samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Tjänsteutbudet är heltäckande i både Europa* och i USA men produkt- och efterfrågemixen skiljer sig en del åt mellan segmenten. I segment Europa svarar värdetransporter för 68 procent (66) av intäkterna medan kontanthantering utgör 32 procent (34). I segment USA står värdetransporter för 69 procent (71) av intäkterna och kontanthantering för 31 procent (29). Segmentet International Services innefattar tre olika verksamhetsområden; internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering.

Loomis verksamhet handlar om att ta över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och lagerhålla kontanter, ädelmetaller och värdeföremål. Förutom rena personskador finns risken att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen. Hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget och sammanlagt 150 personer arbetar med operationell riskhantering på koncern-, region och landnivå. Riskhanteringen styrs från koncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete. Etablerade verktyg och processer finns för att identifiera, vidta åtgärder och följa upp risker. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus för riskhanteringen och medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Etik och värderingar samt tydliga rutiner i utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En fortlöpande aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella incidenter kan föregripas.

Väsentliga händelser under året Förvärv

I maj 2015 offentliggjordes att Loomis dotterbolag i Storbritannien träffat en överenskommelse om att förvärva värdehanteringsverksamheten för detaljhandelskunder från Cardtronics UK. Köpeskillingen uppgick till 18 MGBP, motsvarande cirka 237 MSEK. Förvärvet innebar att Loomis tillfördes detaljhandelskunder och övertog merparten av de anställda och fordon medan Cardtronics behöll en andel anställda och fordon för den fortsatta driften av uttagsautomater. De årliga intäkterna förväntas uppgå till cirka 13,5 MGBP, motsvarande cirka 176 MSEK.

I november 2015 offentliggjordes att Loomis amerikanska dotterbolag förvärvat verksamhetsgrenen Global Logistics från Dunbar Armored, Inc. Köpeskillingen uppgick till 4 MUSD, motsvarande cirka 33 MSEK. Förvärvet innebär att Loomis kan utöka sitt serviceerbjudande i USA till att omfatta rikstäckande transporter och förvaring av ädelmetaller och andra värdeföremål, för inhemska och internationella kunder. De årliga intäkterna förväntas uppgå till cirka 9 MUSD, motsvarande 75 MSEK.

Den 28 december 2015 förvärvade Loomis AB resterande 40 procent av aktierna i det turkiska dotterbolaget Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. Loomis har sedan förvärvet 2011 haft en option att överta den resterande delen av aktierna vilken nu har utnyttjats. Då transaktionen genomförts med aktieägare utan bestämmande inflytande har den redovisats i eget kapital. Se vidare not 2 för redovisningsprinciper.

Under året har även Loomis förvärvat tillgångar och kundkontrakt hänförliga till värdehanteringsverksamheten från det slovakiska företaget ABAS CIT Management s.r.o samt från tjeckiska Ceská Pošta Security s.r.o. För mer information, se not 15.

Övriga väsentliga händelser under året

Vid årsstämman den 6 maj 2015 röstade årsstämman 2015, i enlighet med styrelsens förslag, igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2015). I likhet med tidigare incitamentsprogram kommer Incitamentsprogram 2015 att innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB, vilka tilldelas deltagarna i början av 2017. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2017, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelningen av nämnda aktier beslutade stämman att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare.

I juni tecknade Loomis AB ett nytt banklån, en så kallad Multi-Currency Revolving Credit Facility. Den nya faciliteten är initialt femårig, men med möjlighet till förlängning i ytterligare två år, och uppgår till 150 MUSD, 1 000 MSEK och 65 MEUR. Den nya lånefaciliteten har ersatt tidigare lånefacilitet och obligationslån.

I juni kommunicerades att Jarl Dahlfors, vd och koncernchef i Loomis AB, valt att lämna sin anställning i Loomis. Jarl Dahlfors lämnade sin anställning den sista augusti 2015 och den 1 september 2015 tog Lars Blecko, vice vd och regionchef USA, över ansvaret som tillförordnad koncernchef till dess att en ny koncernchef tillträder. I samband med att Lars Blecko tillträdde som tillförordnad koncernchef utsågs Anders Haker, CFO för Loomiskoncernen, till tillförordnad verkställande direktör för moderbolaget Loomis AB.

I oktober tillkännagavs att Loomis amerikanska dotterbolag har ingått ett avtal i USA med Jack in the Box nationella organisation för franchisetagare om att installera och serva cirka 1000 SafePoint enheter. Jack in the Box, Inc. har huvudkontor i San Diego Kalifornien. Det tecknade avtalet löper över fem år med bedömda sammantagna intäkter överstigande 18 MUSD, motsvarande cirka 150 MSEK. Installationen av enheterna planeras att påbörjas omgående och vara avslutad innan sommaren 2016.

I november offentliggjordes att styrelsen för Loomis AB har utsett Patrik Andersson till ny vd och koncernchef för Loomis. Patrik Andersson tillträder sin nya befattning senast den 9 maj 2016. Lars Blecko kvarstår därmed som tillförordnad koncernchef

^* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

MSEK	2015	2014	2013	2012	2011
Resultaträkning
Totala intäkter	16 097	13 510	11 364	11 360	10 973
Rörelseresultat (EBITA)1)	1 703	1 370	1 099	1 019	912
Årets resultat	1 069	910	736	650	513
Kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 118	1 819	1 302	1 239	1 203
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 658	–2 569	–709	–1 003	–1 533
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–386	946	–641	–261	480
Periodens kassaflöde	74	196	–48	–24	150
MSEK	2015-12-31	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Balansräkning
Sysselsatt kapital	10 268	9 127	6 290	6 070	5 943
Nettoskuld	4 425	4 219	2 125	2 475	2 545
Eget kapital	5 843	4 907	4 165	3 595	3 397

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

för Loomis och Anders Haker kvarstår som tillförordnad vd för moderbolaget Loomis AB till dess att Patrik Andersson tillträder sin befattning.

Vidare offentliggjordes i november att Loomis AB emitterat obligationer om 550 miljoner SEK. Obligationslånen har en löptid om 2 år med förfall 27 november 2017. Obligationerna löper med en rörlig ränta om 3-månaders Stibor plus 80 räntepunkter och likviderna kommer att användas till den löpande verksamheten. Emissionen av obligationer om 550 miljoner SEK har genomförts inom ramen för det MTN-program som etablerades under 2014. Nordea Bank AB arrangerar Loomis MTN-program och agerade tillsammans med Danske Bank A/S som emissionsinstitut för den genomförda emissionen. Obligationerna har noterats på Nasdaq Stockholm.

Intäkter och resultat

Koncernen

Intäkterna för helåret uppgick till 16 097 MSEK jämfört med 13 510 MSEK för föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till 2 procent (3) och förklaras främst av intäkter från det kontanthanteringskontrakt som startades i USA under den senare delen av 2014 och under 2015, ökade intäkter avseende SafePoint i USA samt kontraktet med Tesco i Storbritannien vilket påbörjades under det fjärde kvartalet 2014. Den valutajusterade tillväxten om 7 procent (14) är primärt hänförlig till det under 2014 genomförda förvärvet av VIA MAT samt de under året genomförda förvärven i Storbritannien och USA.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 1 703 MSEK (1 370) och rörelsemarginalen var 10,6 procent (10,1). Vid jämförbara valutakurser uppgick resultatförbättringen till ca 176 MSEK. Den förbättrade lönsamheten förklaras främst av en stark organisk tillväxt inom kontanthanteringsverksamheten och SafePoint i USA samt av att det kontinuerliga arbetet med effektivitetsförbättringar fortsätter ge resultat i flertalet länder. Rörelseresultatet har vidare påverkats av realiserade synergieffekter i den schweiziska transport- och uppräkningsverksamheten till följd av förvärvet av VIA MAT. Uppstartskostnader för att hantera nya volymer i Storbritannien har under året belastat resultatet.

Rörelseresultat (EBIT) uppgick till 1 575 MSEK (1 306) vilket inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –62 MSEK (–46), förvärvsrelaterade kostnader om

–79 MSEK (–19) och en jämförelsestörande post om 12 MSEK (0). De förvärvsrelaterade kostnaderna är främst relaterade till omstrukturerings- och integrationskostnader som uppkommit till följd av det under 2014 genomförda förvärvet av VIA MAT samt från det under året genomförda förvärvet i Storbritannien. Den positiva jämförelsestörande posten om 12 MSEK avser en återföring av den återstående delen av den avsättning som gjordes 2007 för övertidsersättning i Spanien.

Resultat före skatt om 1 461 MSEK (1 240) innefattar ett finansnetto om –114 MSEK (–66). Det försämrade finansnettot förklaras främst av en ökad skuldsättning till följd av genomförda förvärv samt en svag utveckling av den svenska kronan.

Skattekostnaden för året uppgick till 392 MSEK (330) vilket motsvarar en skattesats om 27 procent (27).

Resultat per aktie efter utspädning uppgick till 14,21 SEK (12,10).

Segmenten

Europa*

I den europeiska verksamheten uppgick den valutajusterade tillväxten till 4 procent (6) och den organiska tillväxten var 1 procent (2). Rörelsemarginalen uppgick till 12,7 procent jämfört med 12,3 procent föregående år.

USA

Den valutajusterade tillväxten uppgick till 7 procent (7) och den organiska tillväxten uppgick 6 procent (7). Rörelsemarginalen uppgick till 10,8 procent jämfört med 9,9 procent föregående år.

International Services

Intäkterna för helåret uppgick till 1 419 MSEK jämfört med 918 MSEK för perioden maj-december 2014. Rörelsemarginalen uppgick till 6,1 procent (7,3).

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 2 118 MSEK (1 819). Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –1 658 MSEK (–2 569) vilket innefattar nettoinveste-

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

ringar i anläggningstillgångar om –1 379 MSEK (–1 033) samt förvärv av verksamhet om –279 MSEK (–1 536). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –386 MSEK (946) och inkluderar en utdelning till aktieägare om –451 MSEK (–376).

Sysselsatt kapital och finansiering

Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 4 352 MSEK (3 729) vilket motsvarar 27 procent (28) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 10 268 MSEK (9 127). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 17 procent (15), nettoskulden uppgick till 4 425 MSEK (4 219) och soliditeten uppgick till 41 procent (38).

Under det tredje kvartalet upprättades långsiktiga affärsplaner och i samband med detta prövades om det förelåg något nedskrivningsbehov för någon av koncernens kassagenererande enheter. Ingen kassagenererande enhet hade ett bokfört värde överstigande återvinningsvärdet, varför någon nedskrivning av goodwill inte har redovisats under 2015.

Eget kapital

Eget kapital ökade under året med 936 MSEK och uppgick till 5 843 MSEK (4 907) per 31 december 2015. Årets resultat om 1 069 MSEK, omräkningsdifferenser om 507 MSEK samt aktuariella vinster om 46 MSEK ökade det egna kapitalet med 1 622 MSEK. Säkring av nettoinvesteringar om –198 MSEK, lämnad utdelning om –451 MSEK samt omvärdering av optionsskuld avseende innehav utan bestämmande inflytande om – 37 MSEK minskade det egna kapitalet med sammanlagt 686 MSEK. Avkastningen på eget kapital uppgick till 18 procent (19).

Miljöpåverkan

Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.

Personal

För 2015 uppgick genomsnittligt antal heltidsanställda till 21 665 (20 539) i 21 länder (20). Könsfördelningen var 30 procent (30) kvinnor och 70 procent (70) män. På grund av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.

Moderbolaget

Loomis AB är ett holdingbolag med dotterbolag i Argentina, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Hongkong, Irland, Kanada, Norge, Portugal, Schweiz, Singapore, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike. Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Genomsnittligt antal heltidsanställda på huvudkontoret uppgick under året till 22 personer (22). Resultat efter finansiella poster uppgick till 819 MSEK (617). Under andra kvartalet 2015 delades 451 MSEK (376) ut till aktieägarna, vilket motsvarade en utdelning på 6,00 SEK per aktie (5,00).

Risker och osäkerhetsfaktorer

Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6.

Konjunkturutvecklingen under 2015 påverkade vissa geografiska områden negativt och det kan inte uteslutas att även intäkterna och resultatet för 2016 kan komma att påverkas. Förändringar i den allmänna konjunkturen påverkar marknaden för värdehanteringstjänster på flera sätt såsom genom förändring i konsumtionsnivå, andel kontantköp jämfört med kreditkortsköp, risk för rån och kundförluster samt personalomsättningshastighet. För mer information om osäkerhetsfaktorer se not 4, Kritiska uppskattningar och bedömningar.

Information om Loomis aktie

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Loomis B-aktie noterades på Nasdaq OMX Stockholm, Mid Cap-listan, den 9 december 2008. Från och med 2015 är B-aktierna noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Huvudägare är huvudsakligen Investment AB Latour och Melker Schörling AB. Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Per den 31 december 2015 fanns 53 797 stycken B-aktier i eget förvar. För ytterligare information om antalet utgivna aktier, kvotvärde samt fördelning mellan A-aktier och B-aktier se not 27 samt not 51. För information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidorna 30–31.

Väsentliga händelser efter årets utgång

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2016 fattar beslut om ett Incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2016). I likhet med Incitamentsprogram 2015, kommer det tilltänkta Incitamentsprogrammet (Incitamentsprogram 2016) innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2018. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2018, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier.

Principen för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag, se kallelse till årsstämma.

Framtidsutsikter

Marknaden för värdehanteringstjänster är fortsatt växande och på de allra flesta marknader där Loomis har verksamhet växer mängden kontanter i takt med ekonomin. Det som även förväntas driva

Loomis affär är ett ökat intresse från kunderna att se över riskerna för deras egen personal samtidigt som Loomis på ett effektivare sätt kan hantera kontantflödet vilket medför kostnadsbesparingar för kunderna. Ingen prognos lämnas för 2016.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdelning om 526 582 224 SEK och den 4 maj 2016 föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 2 maj 2016.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK):

Summa	4 525 266 933
Årets resultat	897 483 763
Aktierelaterad ersättning	–10 068 4581)
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–198 358 922
Balanserad vinst	3 836 210 550

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Summa	4 525 266 933
Överföres till ny räkning	3 998 684 709
Utdelning till aktieägare (7,00 SEK/aktie)	526 582 2242)

1) Förändringen avser aktieswap avseende Incitamentsprogram 2013 samt 2014. 2) Beräknat på antalet utestående aktier på balansdagen.

Styrelsens yttrande över föreslagen utdelning

Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551). Som framgår av styrelsens förslag till vinstdisposition står disponibla vinstmedel uppgående till 4 525 266 933 SEK till årsstämmans förfogande. Förutsatt att årsstämman 2016 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition, kommer 3 998 684 709 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 11 procent av bolagets eget kapital och 9 procent av koncernens eget kapital. Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 44 procent respektive 38 procent.

Det egna kapitalet har inte ökat eller minskat på grund av att tillgångar eller skulder har värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen.

Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet genom en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Utöver bedömningen av bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet har styrelsen även tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning.

Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker samt konjunkturläget ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital och soliditet, samt

bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser och noter.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2016 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Riktlinjernas omfattning

Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan gemensamt kallade "ledande befattningshavare". Medlemmar i koncernledningen är för närvarande Lars Blecko, Johannes Bäckman, Anders Haker, Patrik Högberg, Kenneth Högman, Mårten Lundberg, Georges López Periago, Martti Ojanen och Urs Röösli.

Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Riktlinjerna ska vara föremål för en årlig översyn.

Grundläggande principer och ersättningsformer

Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Loomiskoncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast ersättning, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner.

Styrelsen ska varje år överväga om ett aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram ska föreslås bolagsstämman eller inte. Vid årsstämman 2015 fattades beslut om ett incitamentsprogram.

Principer för olika typer av ersättningar Fast ersättning

Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomiskoncernen ska vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och ska baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet.

Rörlig ersättning

Utöver fast ersättning ska ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig ersättning, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 80 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Utöver ovanstående rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram enligt rubriken Grundläggande principer och ersättningsformer ovan.

Pension

Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och ska, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande befattningshavare som inte omfattas av kollektivavtal (ITP-plan) ska rörlig ersättning inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta

Villkor vid uppsägning

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, t.ex. tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare

Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören/koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören/ koncernchefen efter samråd med ersättningskommittén.

Beräknade kostnader för rörlig ersättning

Kostnaden för rörlig ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag beräknas baserat på nuvarande ersättningsnivåer och kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 33 MSEK. Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen.

Tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning

I not 11, Personal, redovisas den totala ersättningen till koncernledningen under 2015, inklusive tidigare ingångna åtaganden vilka ännu inte har förfallit till betalning.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2015	2014
Intäkter, fortgående verksamhet		15 391	12 345
Intäkter, förvärv		706	1 166
Totala intäkter	8, 9	16 097	13 510
Produktionskostnader	10,11,12	–12 163	–10 283
Bruttoresultat		3 934	3 227
Försäljnings- och administrationskostnader	10,11,12	–2 231	–1 857
Rörelseresultat (EBITA)1)		1 703	1 370
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10,12,17	–62	–46
Förvärvsrelaterade kostnader	10,15	–79	–19
Jämförelsestörande poster	10	12	–
Rörelseresultat (EBIT)		1 575	1 306
Finansiella intäkter	13	8	12
Finansiella kostnader	13	–122	–79
Resultat före skatt		1 461	1 240
Inkomstskatt	14	–392	–330
Årets resultat 2)		1 069	910

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster. 2) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Data per aktie

SEK	Not	2015	2014
Resultat per aktie före utspädning	3	14,213)	12,104)
Resultat per aktie efter utspädning	3	14,21	12,10
Utdelning5)		6,00	5,00
Antal utestående aktier (miljoner)		75,2	75,2
Genomsnittligt antal utestående aktier (miljoner)		75,23)	75,24)

3) Antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 75 226 032 st. Antal aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st. 4) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 75 237 915 st. Genomsnittligt antal utestående aktier inkluderade till och med den 21 mars 2014 aktier i eget förvar relaterade till Loomis Incitamentsprogram 2012.

5) Avser lämnad utdelning under innevarande räkenskapsår.

Koncernens rapport över totalresultat 6)

MSEK	2015	2014
Årets resultat	1 069	910
Övrigt totalresultat
Poster som inte kan återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	46	–278
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser	507	831
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–198	–348
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	355	205
Summa totalresultat för året	1 424	1 115

6) Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Se vidare not 27 för avstämning av eget kapital.

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15,16	5 437	4 897
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	349	363
Övriga immateriella tillgångar	18	118	127
Byggnader och mark	19	589	553
Maskiner och inventarier	19	3 716	3 260
Uppskjuten skattefordran	14	481	506
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	20	78	67
Övriga långfristiga fordringar	21	92	95
Summa anläggningstillgångar		10 860	9 868

Omsättningstillgångar
Kundfordringar	22	1 878	1 624
Övriga kortfristiga fordringar	23	172	181
Aktuella skattefordringar	14	253	265
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	512	497
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	84	25
Likvida medel	26	654	566
Summa omsättningstillgångar		3 555	3 159

SUMMA TILLGÅNGAR		14 415	13 027

EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	27
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		376	376
Övrigt tillskjutet kapital		4 594	4 594
Andra reserver		876	604
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–2	–666
Summa eget kapital		5 843	4 907

Långfristiga skulder
Låneskulder	28	4 489	3 404
Uppskjuten skatteskuld	14	502	534
Avsättningar för skadereserver	29	198	185
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	30	679	736
Övriga avsättningar	31	106	133
Summa långfristiga skulder		5 974	4 992

Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	73	738
Leverantörsskulder		664	613
Avsättningar för skadereserver	29	148	144
Aktuella skatteskulder	14	141	117
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	1 243	1 168
Övriga avsättningar	31	14	19
Övriga kortfristiga skulder	33	316	329
Summa kortfristiga skulder		2 598	3 128

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		14 415	13 027
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	34	2 630	2 362

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2015	2014
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		1 461	1 240
Ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande
poster och förvärvsrelaterade kostnader	35	1 119	929
Betald inkomstskatt		–341	–298
Förändringar av kundfordringar		–170	–40
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster		48	–12
Kassaflöde från den löpande verksamheten		2 118	1 819
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	18,19	–1 384	–1 072
Försäljning av anläggningstillgångar		6	39
Förvärv av verksamhet1)	15	–279	–1 536
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 658	–2 569
Finansieringsverksamheten
Lämnad utdelning	27	–451	–376
Amorteringar av leasingskulder	28	–31	–40
Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel		–227	–293
Upptagande av obligationslån2)		549	997
Förändring av utgivna certifikat och annan långfristig upplåning		–225	6583)
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–386	946
Årets kassaflöde		74	196

Likvida medel vid årets början		566	333
Omräkningsdifferenser på likvida medel		14	37
Likvida medel vid årets slut		654	566

1) Förvärv av verksamhet inkluderar kassaflödeseffekten av förvärvsrelaterade kostnader. 2) Emission av obligation enligt Loomis MTN-program.

3) För perioden inkluderar detta upptaget lån från Nordiska Investeringsbanken.

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

	Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital1)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2014	376	4 594	117	–922	4 165
Totalresultat Årets resultat	–	–	–	910	910
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–278	–278
Omräkningsdifferenser	–	–	831	–	831
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–348	–	–348
Summa övrigt totalresultat	–	–	483	–278	205
Summa totalresultat	–	–	483	632	1 115
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–376	–376
Aktierelaterad ersättning3)	–	–	18	–	18
Aktieswapavtal4)	–	–	–14	–	–14
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	4	–376	–372
Utgående balans per 31 december 2014	376	4 594	604	–666	4 907

1) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

2) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal. 3) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 23 MSEK. Under året har 68 066 st aktier tilldelats de anställda i enlighet med det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2012.

4) I enlighet med årsstämman 2013 har ett swapavtal ingåtts som syftar till att säkra aktiedelen av koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2013. Totalt antal aktier som säkrats genom detta swapavtal uppgår till 80 959 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2015 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den sista februari 2015.

	Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital1)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2015	376	4 594	604	–666	4 907
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 069	1 069
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	46	46
Omräkningsdifferenser	–	–	507	–	507
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–198	–	–198
Summa övrigt totalresultat	–	–	309	46	355
Summa totalresultat	–	–	309	1 115	1 424
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–451	–451
Aktierelaterad ersättning5)	–	–	16	–	16
Aktieswapavtal6)	–	–	–15	–	–15
Omvärdering av optionsskuld avseende innehav utan bestämmande inflytande7)	–	–	–37	–	–37
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–37	–451	–488
Utgående balans per 31 december 2015	376	4 594	876	–2	5 843

5) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 25 MSEK. Under året har 48 107 st aktier tilldelats de anställda i enlighet med det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2013.

6) I enlighet med årsstämman 2014 har ett swapavtal ingåtts som syftar till att säkra aktiedelen av koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2014. Totalt antal aktier som säkrats genom detta swapavtal uppgår till 91 650 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2016 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den sista februari 2016.

7) Avser Loomis Turkiet.

Noter

NOT 1 Allmän information

Loomis AB (moderbolaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder dels helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa samt i Argentina, dels internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering.

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Brogatan 36–38, 111 20 Stockholm. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.

Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på årsstämman den 2 maj 2016.

NOT 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 36.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Rådet för Finansiell Rapportering 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Nya och ändrade redovisningsprinciper samt förbättringar som har trätt ikraft under 2015 har inte inneburit någon väsentlig inverkan på Koncernens finansiella rapporter för räkenskapsåret. Det har också utkommit ett antal nya tolkningar och ändringar från IFRS Interpretations Committee. Dessa ändringar och tolkningar har inte haft någon väsentlig inverkan på Koncernens finansiella rapporter 2015.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

IFRS 16 "Leases", publicerades av IASB i januari 2016 och kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tilllämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av IFRS16.

IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värde-

ring och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80–125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

IFRS 15 "Intäkter från kundkontrakt" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2017. Förtida tilllämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte fullt ut utvärderat effekterna av införandet av standarden men dessa bedöms som begränsade förutom nya upplysningskrav.

Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsmeddelanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2016 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisningens omfattning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden (IFRS 3)

Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen/övrigt totalresultat. Vid slutligt utfall återförs eventuell effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalning av köpeskilling till resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Enligt IFRS redovisas transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande som en transaktion inom eget kapital. Dock saknas specifika regler gällande omvärderingar av optionsskulder till dessa innehav. Omvärderingar av optionsskulder till innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital. Redovisningen sker därmed i likhet med övriga transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande. Per 31 december 2015 föreligger inte några innehav utan bestämmande inflytande inom koncernen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan köpeskilling och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

Förvärvsrelaterade kostnader

Loomis redovisar förvärvsrelaterade kostnader hänförliga till transaktionskostnader, omvärdering av tilläggsköpeskillingar och slutlig effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalningar av köpeskillingar, omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen på en separat rad i resultaträkningen. I posten ingår förvärvskostnader hänförliga till pågående, genomförda samt ej genomförda förvärv. Omstruktureringskostnader är kostnader som redovisas i enlighet med de särskilda kriterierna för avsättningar för omstruktureringar. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Omstruktureringskostnader kan vara kostnader för olika aktiviteter som är nödvändiga för att förbereda integreringen, till exempel kostnader för avgångsvederlag, avsättningar för hyrda lokaler som inte kommer att utnyttjas eller hyras ut med förlust samt andra leasingavtal som inte kan sägas upp och inte kommer att utnyttjas. Integreringskostnader omfattar normalt aktiviteter som inte kan redovisas som avsättningar. Sådana aktiviteter kan vara byte av varumärke (nya logotyper på byggnader, fordon, uniformer och så vidare) men kan också vara personalkostnader för exempelvis utbildning, rekrytering, omlokalisering och resor, vissa kundrelaterade kostnader och andra kostnader för att anpassa verksamheterna. Nedanstående kriterier måste också vara uppfyllda för att kostnader ska kunna klassificeras som integreringskostnader: i) kostnaden skulle inte ha uppstått om inte förvärvet hade ägt rum samt ii) kostnaden hänför sig till ett projekt som företagsledningen har identifierat och kontrollerat som en del av ett integreringsprogram som införts i samband med förvärvet eller som en direkt följd av en omedelbar översyn efter förvärvet.

Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)

Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina inoch utbetalningar, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilken bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar.

Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/ omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot Andra reserver i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde vinster/förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till reserven för tillgångar som kan säljas, vilken ingår i posten Andra reserver i eget kapital.

Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3)

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tilllämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.

Intäktsredovisning (IAS 18)

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen.

Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter, kontanthanteringstjänster och International Services innefattande internationella transporter av ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering. Intäkter redovisas i den period då de utförts och intjänats linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser.

Som en del av tjänsterna inom International Services finns s.k. transaktioner för annans räkning. Transaktioner för annans räkning avser transaktioner genomförda för en kund eller annan tredje parts räkning, vilket är vanligt förekommande inom internationell logistikhantering. Varumottagaren måste betala importskatter (tullavgifter och andra skatter) för de importerade varorna. Loomis uppdrag åt utländska kunder inkluderar

Forts. Not 2

vanligtvis hantering av förtullning och deklaration av nämnda importskatter. Loomis utför då dessa transaktioner för kundens räkning men transaktionen i sig ger inte Loomis några ekonomiska fördelar. Därför anses importskatter som betalas av Loomis för kundens räkning vara transaktioner för annans räkning. Importskatter och faktureringen av dessa till kunden redovisas därför endast i balansräkningen och påverkar inte resultaträkningen. Om en avgift tas ut för att genomföra förtullning och hantering av importskatter redovisas denna avgift som intäkt.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till enligt effektivräntemetoden.
Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen har fastställts.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter
Väsentliga nedskrivningar
Väsentliga ej återkommande poster

Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster, som redovisats som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster per funktion redovisas i not 10.

Segmentsrapportering (IFRS 8)

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till koncernchefen, som identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Till följd av förvärvet av VIA MAT har Loomis, från och med det andra kvartalet 2014, följande segmentindelning, Europa*, USA, International Services och Övrigt. Segmentcheferna för Europa, USA respektive International Services är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur Loomis koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.

Värdehanteringstjänster (värdetransporter samt kontanthanteringstjänster) delas mellan segment Europa och segment USA. Indelningen baseras på de likheter som finns inom de europeiska länderna inom väsentliga områden avseende till exempel marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler som påverkar Loomis verksamhet. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om tjänsterna i sig kan anses vara snarlika jämfört med segment Europa.

International Services inkluderas inte i rörelsesegmenten Europa eller USA utifrån en geografisk indelning utan redovisas istället som ett eget rörelsesegment. Skälet till detta är att International Services skiljer sig från de andra segmenten då det inkluderar internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering samt det faktum att Loomis koncernchef separat följer upp segmentens finansiella resultat och fördelar resurser. Loomis har tidigare bedrivit en ytterst begränsad verksamhet av samma karaktär som International Services. Den verksamheten har historiskt inkluderats i segment Europa men ingår från och med den 5 maj 2014 i segmentet International Services. Jämförelsetalen för segmenten har inte justerats då verksamheten inom internationell värdelogistik varit ytterst begränsad innan förvärvet av VIA MAT.

Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Statliga stöd (IAS 20)

Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.

Skatter (IAS 12)

Inkomstskatter omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, i vilket fall motsvarande skatt redovisas enligt samma princip.

Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de länder där moderbolaget och dotterbolag är verksamma.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skatt redovisas genom användning av balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och skattemässiga värden, s.k. temporära skillnader. Temporära skillnader hänförliga till följande tillgångar och skulder har inte beaktats: den första redovisningen av goodwill, den första redovisningen (annan än vid rörelseförvärv) av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat samt skillnader hänförliga till innehav i dotterbolag och intressebolag i den mån de sannolikt inte kommer att återföras inom överskådlig framtid, och för vilka moderbolaget kan styra tidpunkten för återföringen av de temporära skillnaderna.

En uppskjuten skattefordran redovisas när det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kassaflödesanalys (IAS 7)

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)

Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till förvärvspris med avdrag för

^* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.

Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till förvärvspris med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången ska kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger i intervallet 3 till 10 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 10 procent till 33,3 procent.

Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.

En uppskjuten skatteskuld ska beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till någon uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden ska upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom motsvarande ökning av goodwill.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)

Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella tillgångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden, tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande: Programvarulicenser 12,5–33,3 procent

Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.

Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36)

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande: Maskiner och inventarier 10–25 procent Byggnader och markanläggningar 1,5–4 procent Inga avskrivningar görs på mark.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.

Nedskrivningar (IAS 36)

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning görs per varje balansdag en prövning om tidigare gjorda nedskrivningar bör återföras. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Tidi-

Forts. Not 2

gare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.

Leasingavtal (IAS 17)

När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.

Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet. Den ekonomiska innebörden av kontrakten ger ej, som helhet eller del, upphov till klassificering av leasingskontrakten som finansiell leasing.

Kundfordringar (IAS 39)

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålls i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.

Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 39)

Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

1) Lånefordringar och övriga fordringar.
2) Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som är klassificerade som säkringsinstrument).
3) Övriga finansiella skulder.
4) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.

1) Redovisning av klassificering som "Lånefordringar och övriga fordringar"

Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som "Lånefordringar och övriga fordringar" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som finansiella anläggningstillgångar.

2a) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värdeförändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den finansiella verksamheten redovisas i finansnettot. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den innehas för handel, d.v.s. förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

2b) Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

3) Redovisning av klassificering som "Övriga finansiella skulder" I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som ska återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänförliga till anskaffning, uppförande och produktion av kvalificerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffningsvärde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförlig till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

4) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat"

När tillgångar i denna klassificering innehas värderas tillgångarna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot övrigt totalresultat då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultatredovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot övrigt totalresultat. I denna klassificering ingår derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring samt valutaswappar som används för säkringar av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Säkringsredovisning av derivat specificeras i stycket nedan. Då tillgångarna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas

dessa tillgångar som finansiella omsättningstillgångar eller kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Loomis innehar per årsskiftet valutaswappar och lån som används för säkring av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Koncernen dokumenterar när transaktioner ingås förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, mål för riskhanteringen och riskstrategin. Såväl när säkringen ingås som fortlöpande dokumenteras derivatinstrumentens effektivitet. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 6. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 27. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

(a) Säkring av verkligt värde

Verkligt värde säkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning omvärderas över resultaträkningen för att matcha omvärderingen på den säkrade tillgången eller skulden.

(b) Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kvarstår eventuella vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen (om så ej förväntas ske redovisas ackumulerad vinst eller förlust omedelbart i resultaträkningen). Koncernen innehar per balansdagen inga kassaflödessäkringar.

(c) Säkring av nettoinvestering

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar, effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena beräknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.

Loomis redovisar, i likhet med tidigare år, vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden via övrigt totalresultat på rader avseende Aktuariella vinster och förluster. De aktuariella vinsterna och förlusterna avser förändringar till följd av erfarenheter, förändringar av finansiella antaganden samt förändringar i demografiska antaganden. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår.

Om redovisningen av en förmånsbestämd plan netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår i nettoskulden. Räntekomponenten avseende förmånsbestämda planer redovisas som en finansiell kostnad/ intäkt.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.

Aktierelaterade ersättningar (IFRS2)

Incitamentsprogram

Koncernen har infört ett incitamentsprogram där de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänandeåret och för den återstående tredjedelen förvärvas aktier till marknadspris vilka tilldelas de anställda ett år efter förvärv i fall de kvarstår i anställning i koncernen.

Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen. Den aktierelaterade reserven redovisas som del av eget kapital och inte som skuld. Vid programmets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t.ex. med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar sker i eget kapital. För ytterligare information, se not 11.

Aktieswap avseende aktierelaterad ersättning

I syfte att säkra aktiedelen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram har Loomis AB ingått ett swapavtal med tredje part. Swapavtalet klassificeras som egetkapitalinstrument och redovisas i eget kapital som en minskning av balanserad vinst. För ytterligare information se not 11.

Avsättningar (IAS 37)

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Forts. Not 2

Avsättningar för omstrukturering redovisas när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar redovisas för framtida rörelseförluster.

Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.

Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar

I Loomis verksamhet transporteras kontanter och andra värdeföremål i linje med de kundavtal som ingås. Om det stipuleras i avtal med kund räknas de transporterade kontanterna även upp i Loomis uppräkningscentraler. De kontanter som mottas av Loomis är i konsignation om inte annat avtalats med kund. Konsignationslager av kontanter redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. I de fall Loomis, i enlighet med kundavtalet, tar ägarskap av mottagna kontanter redovisas Lager av kontanter. För att finansiera dessa lager används lånefinansiering i form av specifika checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter används endast för detta ändamål. Nämnda checkräkningskrediter nettoredovisas mot de lager av kontanter som de är upptagna för att finansiera. Räntekostnaden för dessa checkräkningskrediter redovisas som "Produktionskostnad" och inte i finansnettot då det avser att finansiera den operativa verksamheten/lager av kontanter.

Eventuell kvarvarande behållning i Loomis lager av kontanter, som Loomis har ägarskap över, motsvarar de medel som Loomis fysiskt fört till valvet från sina likvida medel. Lager av kontanter redovisas som Övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen eftersom de, enligt interna riktlinjer, ej är tillgängliga för Loomis och enbart används för att finansiera kundtransaktioner. Konsignationslager av kontanter, lager av kontanter respektive checkräkningskrediter, är separerade från Loomis likvida medel och kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet. För ytterligare information, se not 23.

Övrigt

Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.

NOT 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser

Definitioner resultaträkning

Produktionskostnader

Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.

Försäljnings- och administrationskostnader

Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för lokalkontor. Lokalkontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.

Rörelseresultat (EBITA)

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Rörelseresultat (EBIT) Resultat före räntor och skatt.

Definitioner av nyckeltal

Valutajusterad tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter.

Organisk tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.

Total tillväxt, %

Periodens intäktsökning i procent av föregående års intäkter.

Rörelsemarginal (EBITA), %

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna.

Resultat per aktie före utspädning

Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut. Beräkning 2015: 1 069 / 75 226 032 x 1 000 000 = 14,21 Beräkning 2014: 910 / 75 237 9151) x 1 000 000 = 12,10 1) Genomsnittligt antal utestående aktier inkluderade till och med den 21 mars 2014 aktier i eget förvar relaterade till Loomis incitamentsprogram 2012.

Resultat per aktie efter utspädning

Beräkning 2015: 1 069 / 75 226 032 x 1 000 000 = 14,21 Beräkning 2014: 910 / 75 226 032 x 1 000 000 = 12,10

Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)

Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttring av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet (EBITA).

Avkastning på sysselsatt kapital, %

Periodens rörelseresultat (EBITA) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat i procent av utgående balansen för eget kapital.

Nettomarginal

Periodens resultat efter skatt, i procent av totala intäkter.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.

e/t

Ej tillämpligt.

		Vägt genom		Vägt genom
	Valuta	snitt 2015	2015-12-31	snitt 2014	2014-12-31
Norge	NOK	1,04	0,96	1,09	1,04
Danmark	DKK	1,25	1,23	1,22	1,26
Storbritannien	GBP	12,90	12,52	11,39	12,04
Schweiz	CHF	8,77	8,49	7,62	7,80
USA	USD	8,46	8,44	6,93	7,72
Tjeckien	CZK	0,34	0,34	0,33	0,34
Turkiet	TRY	3,07	2,89	3,16	3,32
Argentina	ARS	0,89	0,65	0,85	0,91
Hongkong	HKD	1,09	1,09	0,93	1,00
Förenade
Arabemiraten	AED	2,30	2,30	2,00	2,10
Brasilien	BRL	2,53	2,13	3,02	2,91
Canada	CAD	6,60	6,08	e/t	e/t
EUR-länder	EUR	9,33	9,19	9,13	9,38

NOT 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.

De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer per den 31 december 2015 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan.

Värdering av kundfordringar och reservering för kundförluster

Totala kundfordringar uppgår till 1 878 MSEK (1 624) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –40 MSEK (–36) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22.

Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter

Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar som ett led i fördelningen av köpeskillingen att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning, såsom kundrelationer, ska värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka ska värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel till följd av tvister. Värdering av identifierbara tillgångar och skulder är också beroende av den redovisningsmässiga miljö som det förvärvade bolaget/verksamheten verkat i. Detta gäller till exempel enligt vilken redovisningsnorm som den finansiella rapportering skett tidigare och därmed hur stora anpassningar som behöver göras till koncernens redovisningsprinciper, den frekvens med vilken bokslut upprättats samt tillgång till data av olika slag

som kan behövas för att värdera identifierbara tillgångar och skulder. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. Detta innebär även att en preliminär värdering kan behöva genomföras och därefter justeras. Samtliga förvärvskalkyler är föremål för slutjustering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Med beaktande av beskrivningen ovan har Loomis, förutsatt att det inte rör sig om materiella justeringar, valt att inte särskilt för varje enskilt förvärv ange anledningarna till varför den första redovisningen av rörelseförvärvet är preliminär och heller inte för vilka tillgångar och skulder som denna redovisningen är preliminär.

Tilläggsköpeskillingar som förfaller i framtiden och villkorade betalda köpeskillingar redovisas som del av köpeskillingen och redovisas baserat på en bedömning av i fall villkor avtalade i samband med förvärvet kommer att uppnås. Tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar redovisas till nuvärde och värderingen är föremål för bedömning vid varje rapporteringstillfälle. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15.

Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar ska bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 5 437 MSEK (4 897), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 349 MSEK (363), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler

Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande prognoser om framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta. Per årsskiftet redovisades uppskjutna skattefordringar om 481 MSEK (506) och uppskjutna skatteskulder om 502 MSEK (534). Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och ansvarsförbindelser avseende skatterisker och möjliga effekter av pågående skatterevisioner. Skatterevisioner är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöde av skatter. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14 och 34.

Forts. Not 4

Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner

Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar baseras på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Per balansdagen finns dels Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser om 679 MSEK (736) dels fordringar avseende pensioner om 18 MSEK (–19 ) vilka ingår i posten Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30.

Aktuariella beräkningar avseende skadereserver

Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda.

Skadereserver redovisas i enlighet med aktuariella beräkningar vilka genomförs löpande. De aktuariella beräkningarna baseras dels på uppgifter om oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador dels på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 347 MSEK (329), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till not 29.

Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av ansvarsförbindelser

Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten. För ytterligare information hänvisas till not 14, not 31 och not 34.

NOT 5 Händelser efter balansdagen

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2016 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2016). Det tilltänkta incitamentsprogrammet kommer, i likhet med Incitamentsprogram 2015, innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2018. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2018, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten förvärvar aktier i eget namn och överlåter dessa till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet se kallelse till årsstämma.

NOT 6 Finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:

Ränterisker avseende likvida medel och lån
Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital
Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga
Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov
Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter
Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen
Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser (primärt bränsle)

Loomis finansiella riskhantering koordineras centralt av treasuryfunktionen på Loomis AB. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar.

Målsättningen för Loomis AB:s treasuryfunktion är att stödja affärsverksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.

Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis vd en instruktion för treasuryfunktionen på Loomis AB vilken mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast för att minimera de finansiella riskerna.

Finansiella riskfaktorer Ränterisk

Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån.

Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB eller på kortare löptider om så tillåts. Den genomsnittliga räntebindningstiden på de externa lånen var per 31 december 2015 cirka 1 år. En varaktig ränteförändring på låneskulden om +1 procent skulle per 31 december 2015 ha en årlig påverkan på finansnettot om –36 MSEK (–41). Loomis upplåning per den 31 december 2015 uppgick till 4 562 MSEK (4 142). Den genomsnittliga räntan på låneskulden uppgick under året till 1,91 procent (1,39) exklusive uppläggningskostnader för den existerande lånefaciliteten. För information angående antaganden för pensionsskulden, se not 30.

Valutarisk – Omräkningsrisk

Omräkningsrisk innebär risken för att värdet i SEK avseende tillgångar och skulder i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser.

Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valutaförändringar vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen innebär att en omräkningsrisk uppstår och kan leda till att ogynnsamma valutakursförändringar negativt påverkar koncernens

utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Loomis sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2015 till 10 266 MSEK (9127). Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 135 MSEK (116). Motsvarande siffror för GBP skulle ha varit 30 MSEK (13), för EUR 46 MSEK (47) samt CHF 48 MSEK (48). Loomis tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar. En säkring uppgår till ett värde av 265 MUSD (265) där aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Loomis ingick i samband med förvärvet av VIA MAT en säkring som uppgår till 90 MCHF (90) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringarna har under året varit 0 MSEK (0). I tabellen under avsnittet för kapitalrisk framgår beloppen på exponeringen mot olika valutor. För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tilllämpning av säkringsredovisning.

Valutarisk – Transaktionsrisk

Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens resultat på ett negativt sätt. Eftersom den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige föreligger vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet till stor del är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig, men efter förvärvet av VIA MAT exponeras koncernen för transaktionsrisker i den internationella verksamheten till följd av dess natur.

Loomis bedriver en ur koncernens perspektiv begränsad verksamhet som innefattar handel med utländsk valuta i form av kontanter. När valuta handlas med anledning av köporder från kund kan valutarisken säkras genom ett terminskontrakt. Loomis tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt och omvärdering sker i rörelseresultatet. Per balansdagen uppgick det verkliga värdet på dessa terminskontrakt till 0 MSEK (0).

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisken avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Uppföljning och bevakning av detta görs av treasuryfunktionen på Loomis AB. Loomis hade en likviditetsreserv som var över minimigränsen under 2015. I enlighet med direktiv sker placeringar av överlikviditet primärt hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's eller motsvarande kreditbetyg hos liknande institut. Målet med likviditetsreserven är att säkerställa att Loomis har en lämplig mängd likvida medel. Till hjälp för detta upprättar dotterbolagen regelbundna likviditetsprognoser.

Nedanstående tabell visar Loomis likviditetsreserv vilket innefattar kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna.

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Likvida medel	654	566
Kreditlöften	2 326	1 539
Summa	2 980	2 105

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoredovisade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår

fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena vilka är samma som nominella skulder då banklånen löper med rörlig ränta och kreditmarginalerna bedöms vara desamma som skulle erhållas vid en omfinansiering på bokslutsdagen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.

MSEK 2015-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Extern upplåning	7	3 625	764
Leverantörsskulder och andra skulder (varav derivatinstrument)	1 345 (59)	779 –	– –
Summa	1 352	4 404	764
2014-12-31
Externa banklån	644	2 578	702
Leverantörsskulder och andra skulder	1 322	860	–
(varav derivatinstrument)	(86)	–	–
Summa	1 966	3 438	702

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar respektive finansiell kreditrisk.

Kreditrisk i kundfordringar

Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 1 917 MSEK (1 661). Reserveringar avseende eventuella förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 40 MSEK (36) per den 31 december 2015. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernen finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hantering av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet. Vidare information om osäkra kundfordringar finns i not 22.

Finansiell kreditrisk

Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating och med vilka Loomis har en långsiktig kundrelation. Den största vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 98 MSEK (100).

Nedanstående tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar per balansdagen enligt rating hos Standard & Poor's eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut:

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
A -1+	70	93
A -1	471	378
Övriga innehav	173	142
Totalt	714	613

Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna.

All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortfristiga finansieringen har under året skett genom treasuryfunktionen på Loomis AB.

Under 2015 har Loomis omfinansierat den femåriga faciliteten som tecknades i februari 2011. Den nya faciliteten uppgår till 150 MUSD, 65 MEUR och 1 000 MSEK och dragningar kan ske i valutorna USD, EUR, GBP och SEK. Den nya faciliteten förfaller 2020. Utöver detta har Loomis även tecknat en syndikerad lånefacilitet som uppgår till 500 MSEK med en löptid på 3 år. I lånefaciliteterna finns sedvanliga villkor varav ett avser begränsningar i koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat för räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2015 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal. Vidare har Loomis per den 31 december 2015 emitterat 649 MSEK via företagscertifikat där ramen för företagscertifikatsprogrammet uppgår till 1 500 MSEK.

Under 2014 lanserade Loomis ett MTN program där ramen uppgår till 3 000 MSEK. Loomis har under december 2015 emitterat ytterligare 550 MSEK med en löptid om 2 år. Den totala emitterade volymen uppgår per den 31 december 2015 till 1 550 MSEK under MTN programmet.

		Facilitetens	Facilitetens	Utnyttjat			Förfallostruktur3)
31 december 2015	Valuta	belopp (MLOC)	belopp (MSEK)	belopp (MSEK)	2016	2017	2018	2019	2020	2021+
Syndikerad lånefacilitet 11)	SEK	1 000	1 000	–	–	–	–	–	1000	–
Syndikerad lånefacilitet 11)	EUR	65	597	92	–	–	–	–	597
Syndikerad lånefacilitet 11)	USD	150	1 267	507	–	–	–	–	1 267	–
Syndikerad lånefacilitet 21)	USD	100	844	844	–	–	–	844	–	–
Syndikerad lånefacilitet 31)	SEK	500	500	0	–	–	500	–	–	–
Bilateralt lån	CHF	90	764	764	–	–	–	–	–	764
MTN program	SEK	1 550	1 550	1 550	–	550	–	1 000	–	–
Företagscertifikat2)	SEK	649	649	649	649	–	–	–	–	–
Lokala lånefaciliteter	TRY	10	29	6	29	–	–	–	–	–
Kreditfacilitet	SEK	210	210	0	210	–	–	–	–	–
Totalt			7 400	4 412	878	550	500	1 844	2 864	764

1) Revolving credit facility "RCF"

2) Företagscertifikatsprogrammet har långfristiga lånefaciliteter som back-up och klassificeras därför som långfristig i balansräkningen.

3) Löptidsanalysen visar totala faciliteten i MSEK

Kapitalrisk

Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas

efter de behov som uppstår genom förändringar i utdelning till aktieägare, återbetalning av kapital till aktieägare, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalet sker med relevanta nyckeltal såsom förhållandet mellan nettoskulden och det egna kapitalet.

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2015:

MSEK	EUR	GBP	USD	CHF	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 935	1 107	5 017	1 804	223	10 086	180	10 266
Nettoskuld	-1 022	-516	-2 311	-846	-85	-4 780	357	-4 423
Nettoexponering	913	591	2 707	958	138	5 307	536	5 843

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2014:

MSEK	EUR	GBP	USD	CHF	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 970	819	4 283	1 788	272	9 092	–5	9 127
Nettoskuld	–1 031	–557	–1 966	–797	–132	–4 482	263	–4 219
Nettoexponering	940	263	2 316	991	140	4 610	258	4 907

Prisrisk

Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (primärt bränsle). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten i största möjliga mån innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.

Verkligt värde avseende tillgångar och skulder

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning bedöms bokförda värden vara en god approximation av verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –2 115 MSEK (–2 190) respektive 22 MSEK (-52).

Finansiella instrument

Finansiella derivatinstrument så som valutaterminer och ränteswappar har som syfte att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen nedan visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt verkligt värde per post. Loomis kommer under 2016 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.

Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori:

			2015-12-31
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	78	78
Kundfordringar	1	1 878	1 878
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	2,4	84	84
Likvida medel	1	654	654
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	59	59
Kortfristiga låneskulder	3	15	15
Långfristiga låneskulder	3	5 168	5 168
Leverantörsskulder	3	664	664

		2014-12-31
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	67	67
Kundfordringar	1	1 624	1 624
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar Likvida medel	2,4 1	25 566	25 566
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	86	86
Kortfristiga låneskulder	3	652	652
Långfristiga låneskulder	3	3 404	3 404
Leverantörsskulder	3	613	613

Kategorier

1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar

2: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 3: Övriga finansiella skulder

4: Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat

Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt:

Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1)
Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2)
Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).

MSEK	Nivå 1	Nivå 2		2015-12-31 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	12	–	12
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	22	–	22
Summa tillgångar		34		34
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	4	–	4
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål 1)	–	5	–	5
Summa skulder	–	9	–	9

MSEK	Nivå 1	Nivå 2		2014-12-31 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	2	–	2
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål 1)	–	–	–	–
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat

säkringsändamål – – – – Summa tillgångar – 2 – 2

handel – 11 – 11

säkringsändamål 1) – 0 – 0

för säkringsändamål – 52 – 52

Summa skulder – 63 – 63

– Derivatinstrument som används för

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen – Derivatinstrument som innehas för

– Derivatinstrument som används för

Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat – Derivatinstrument som används

Finansiella skulder

1) I ovan tabell redovisas marknadsvärdet av ränteswapparna netto.

För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2 och 23.

NOT 7 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser licensavgifter och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder på dotterbolag. I enlighet med IFRS är även transaktioner med pensionsstiftelser med kopplingar till koncernen att betrakta som närstående. Med anledning av Loomis förmånsbestämda pensionsplaner finns pensionsstiftelser. För vidare information angående Loomis förmånsbestämda pensionsplaner, se not 30.

För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 38. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.

NOT 8 Segmentsinformation

Loomis bedriver verksamhet i ett antal länder där landchefer är ansvariga för respektive land. Regionchefer övervakar ett antal länder samt finns som stöd för respektive landschef. Regionchefer inom Europa rapporterar till segmentchefen för Europa (för närvarande koncernchefen) och regionchefer i USA rapporterar till segmentchefen för USA. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till koncernchefen, vilken identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Till följd av förvärvet av VIA MAT har Loomis, från och med det andra kvartalet 2014, följande segmentindelning, Europa*, USA, International Services och Övrigt. Regioncheferna för Europa, USA respektive International Services är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur Loomis koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.

Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Enligt IFRS 8.32 ska segmentsinformation lämnas om intäkter för varje tjänst eller varje grupp av likartade tjänster. För segment Europa står intäkterna från värdetransporter för 68 procent (66) av de totala intäkterna och kontanthantering står för 32 procent (34). För segment USA står värdetransporter för 69 procent (71) av de totala intäkterna och kontanthantering för 31 procent (29). Segmentet International Services innefattar tre olika verksamhetsområden; internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering. Då International Services omsättning ej uppgår till en väsentlig del av koncernens totala omsättning redovisas inte någon ytterligare information om de olika verksamhetsområdena inom International Services.

Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma princip appliceras avseende skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion. Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa, USA respektive International Services för verksamhetsåren 2015 och 2014 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.

Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 904 MSEK (941), i USA till 6 649 MSEK (5 068) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 8 544 MSEK (7 501). Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av koncernens omsättning. Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar, som är lokaliserade i Sverige uppgår till 178 MSEK (192), i USA till 2 108 MSEK (1 615) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 2 019 MSEK (2 006).

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

			International
	Europa	USA	Services	Övrigt	Elimineringar	Summa
MSEK	2015	2015	2015	2015	2015	2015
Intäkter, fortgående verksamhet	8 080	6 413	965	–	–66	15 391
Intäkter, förvärv	252	15	454	–	–15	706
Totala intäkter	8 332	6 428	1 419	–	–82	16 097
Produktionskostnader	–6 229	–4 858	–1 199	–	123	–12 163
Bruttoresultat	2 103	1 570	221	–	41	3 934
Försäljnings- och
administrationskostnader	–1 048	–878	–133	–131	–41	–2 231
Rörelseresultat (EBITA)	1 055	692	87	–131	–	1 703
Avskrivningar på förvärvsrelaterade
immateriella tillgångar	–24	–15	–20	–1	–	–62
Förvärvsrelaterade kostnader	–72	–2	–	–4	–	–79
Jämförelsestörande poster	12	–	–	–	–	12
Rörelseresultat (EBIT)	970	675	67	–137	–	1 575

Finansiella intäkter	–	–	–	8	–	8
Finansiella kostnader	–	–	–	–122	–	–122
Resultat före skatt	970	675	67	251	–	1 461
Inkomstskatt	–	–	–	–392	–	–392
Årets resultat	970	675	67	–643	–	1 069
Segmentstillgångar
Goodwill	1 531	3 071	914	–78	–	5 437
Övriga immateriella tillgångar	204	71	189	4	–	468
Anläggningstillgångar	2 070	2 100	110	26	–	4 305
Kundfordringar	1 201	560	133	13	–29	1 878

Avsättningar för pensioner	–	–	–	18	–	18
Övriga segmentstillgångar	436	316	80	33	–88	776
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skattefordran	–	–	–	481	–	481
Aktuella skattefordringar	–	–	–	253	–	253
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	–	–	–	60	–	60
Andra finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	738	–	738
Summa tillgångar	5 441	6 117	1 424	1 549	–116	14 415

Segmentsskulder
Leverantörsskulder	329	234	107	23	–29	664
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	842	340	67	–6	–	1 243
Avsättning för pensioner	533	–	107	39	–	679

Övriga korta skulder	352	51	30	89	–88	435
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	73	–	73
Långfristig upplåning	–	–	–	4 489	–	4 489
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	502	–	502
Aktuella skatteskulder	–	–	–	141	–	141
Avsättning för skadereserver	–	–	–	347	–	347
Eget kapital	–	–	–	5 843	–	5 843
Summa skulder och eget kapital	2 055	626	311	11 539	–116	14 415

Övriga upplysningar
Investeringar, netto	497	844	26	11	–	1 379
Avskrivningar och nedskrivningar	564	506	40	13	–	1 123

			International
	Europa	USA	Services	Övrigt	Elimineringar	Summa
MSEK	2014	2014	2014	2014	2014	2014
Intäkter, fortgående verksamhet	7 408	4 933	51	–	–47	12 345
Intäkter, förvärv	298	–	867	–	–	1 166
Totala intäkter	7 706	4 933	918	–	–47	13 510
Produktionskostnader	–5 791	–3 805	–754	1	66	–10 283
Bruttoresultat	1 915	1 128	164	1	19	3 227
Försäljnings- och
administrationskostnader	–971	–640	–97	–130	–19	–1 857
Rörelseresultat (EBITA)	944	488	67	–129	–	1 370
Avskrivningar på förvärvsrelaterade
immateriella tillgångar	–18	–14	–12	–2	–	–46
Förvärvsrelaterade kostnader	–1	–1	–6	–11	–	–19
Rörelseresultat (EBIT)	925	473	50	–142	–	1 306
Finansiella intäkter	–	–	–	12	–	12
Finansiella kostnader	–	–	–	–79	–	–79
Resultat före skatt	925	473	50	–208	–	1 240
Inkomstskatt	–	–	–	–330	–	–330
Årets resultat	925	473	50	–538	–	910

Segmentstillgångar
Goodwill	1 265	2 790	929	–87	–	4 897
Övriga immateriella tillgångar	184	66	236	4	–	490
Anläggningstillgångar	2 082	1 606	100	25	–	3 813
Kundfordringar	1 084	436	136	21	–52	1 624
Avsättningar för pensioner	–	–	–	19	–	19
Övriga segmentstillgångar	424	220	111	131	–114	773

Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skattefordran	–	–	–	506	–	506
Aktuella skattefordringar	–	–	–	265	–	265
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	–	–	–	48	–	48
Andra finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	591	–	591
Summa tillgångar	5 039	5 118	1 513	1 523	–166	13 027
Segmentsskulder
Leverantörsskulder	328	176	129	32	–52	613
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	791	256	79	42	–	1 168
Avsättning för pensioner	607	–	86	42	–	736
Övriga korta skulder	378	134	49	11	–114	458

Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	738	–	738
Långfristig upplåning	–	–	–	3 404	–	3 404
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	534	–	534
Aktuella skatteskulder	–	–	–	117	–	117
Avsättning för skadereserver	–	–	–	329	–	329
Övriga avsättningar och långfristiga
skulder	–	–	–	23	–	23
Eget kapital	–	–	–	4 907	–	4 907
Summa skulder och eget kapital	2 105	566	343	10 179	–166	13 027

Övriga upplysningar
Investeringar, netto	498	537	–10	8	–	1 033
Avskrivningar och nedskrivningar	534	352	25	10	–	921

NOT 9 Intäkternas fördelning

Verksamhetens intäkter

Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering vilket omfattar värdetransporter och kontanthantering samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering. Intäkterna redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden. Se vidare not 8.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.

NOT 10 Rörelsens kostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2015	I % av intäkterna	2014	I % av intäkterna
Personalkostnader	11	8 704	54,1	7 230	53,5
Risk-, skade- och försäkringskostnader		341	2,1	258	1,9
Fordonskostnader		1 456	9,0	1 338	9,9
Lokalkostnader		751	4,7	673	5,0
Kostnader för teknisk utrustning		598	3,7	448	3,3
Jämförelsestörande poster		–12	–0,1	–	–
Övriga kostnader		2 686	16,7	2 258	16,7
Summa kostnader förde lade på kostnadsslag		14 523	90,2	12 204	90,3

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2015	2014
Löner och bonus	11	7 007	5 705
Sociala avgifter	11	1 486	1 378
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	11, 30	66	47
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	11, 30	145	100
Summa kostnader för ersättningar till anställda		8 704	7 230

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2015	2014
PwC
– Revisionsuppdraget	11	11
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
– Skatterådgivning	2	2
– Övriga tjänster	1	3
Summa PwC	15	18
Övriga revisorer
– Revisionsuppdraget	1	1
Summa	16	19

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Operationella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 355 MSEK (379). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2015	2014
Förfallotid < 1 år	298	309
Förfallotid 1–5 år	778	709
Förfallotid > 5 år	639	512
Summa	1 715	1 529

Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2015 uppgick till 292 MSEK (302) av den totala kostnaden om 355 MSEK (379).

Finansiella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 16 MSEK (24). Resultaträkningen har belastats med 2 MSEK (3) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2015	2014
Förfallotid < 1 år	11	45
Förfallotid 1–5 år	57	64
Förfallotid > 5 år	2	7
Summa	70	117

Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader, fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter) och teknisk utrustning. Den totala kostnaden för dessa tre kategorier uppgick till 14 MSEK av den totala kostnaden om 16 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2014 till 19 MSEK. För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 28. Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion

I vidstående tabell redovisas avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion. Resultatet för 2015 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –62 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt –79 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –75 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –4 MSEK. Resultatet för 2015 inkluderar även en jämförelsestörande post om 12 MSEK avseende återföring av del av den avsättning om 59 MSEK som gjordes 2007 hänförlig till övertidsersättning i Spanien. Denna jämförelsestörande post inkluderas i produktionskostnader 2015. Resultatet för 2014 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –46 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt –18 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –16 MSEK respektive försäljningsoch administrationskostnader med –2 MSEK.

MSEK	2015	2014
Försäljning, fortgående verksamhet	15 391	12 345
Försäljning, förvärv	706	1 166
Total försäljning	16 097	13 510
Produktionskostnader	–12 288	–10 345
Bruttoresultat	3 809	3 165
Försäljnings- och administrationskostnader	–2 235	–1 859
Rörelseresultat (EBIT)	1 575	1 306
Finansiella intäkter	8	12
Finansiella kostnader	–122	–79
Resultat före skatt	1 461	1 240
Inkomstskatt	–392	–330
Årets resultat	1 069	910

NOT 11 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

		Kvinnor Män Totalt
Antal	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Europa	3 844	3 799	8 830	8 421	12 674	12 220
USA	2 508	2 149	5 993	5 819	8 501	7 968
International
Services	133	119	357	232	490	351
Summa	6 485	6 067	15 180	14 472	21 665	20 539

Under 2015 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 46 (42), varav 4 (4) var kvinnor.

Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer

		Löner	kostnader	Sociala	(varav pension)		(varav tantiem)
MSEK	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Europa	67	63	10	11	(3)	(4)	(17)	(18)
USA	18	14	0	0	(3)	(2)	(8)	(6)
International Services	10	5	2	1	(1)	(1)	(2)	(3)
Summa	95	82	12	12	(7)	(7)	(27)	(27)

Se vidare not 41 avseende moderbolaget.

Lönekostnader: övriga anställda

				Sociala
	Löner		kostnader		(varav pension)
MSEK	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Europa	3 647	3 183	1 080	1 030	(114)	(100)
USA	2 988	2 242	545	447	(38)	(27)
International Services	277	198	60	36	(52)	(13)
Summa	6 912	5 623	1 685	1 513	(204)	(140)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

				Sociala
		Löner	kostnader		(varav pension)
MSEK	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Europa	3 714	3 246	1 090	1 041	(117)	(104)
USA	3 006	2 256	545	447	(41)	(29)
International
Services	287	203	62	37	(53)	(14)
Summa	7 007	5 705	1 697	1 525	(211)	(147)

För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30.

Ersättning till vd, styrelse och ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till vd/koncernchef och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.

Principer för ersättning till styrelsen

Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 6 maj 2015. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2016. Arvodet som redovisas på sidan 71 avser räkenskapsårets kostnadsförda ersättning. För information om arvodet och fördelning mellan ledamöterna, se tabell sidan 71. Vd erhåller inte något styrelsearvode.

Av årsstämman beslutade principer för ersättning till vd/ koncernchef och övrig koncernledning

Nedan angivna principer för ersättning till ledande befattningshavare beslutades på årsstämman den 6 maj 2015. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättning till vd/koncernchef samt övrig koncernledning utgörs av fast ersättning, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För vd/koncernchef är den rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 80 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Övriga förmåner, t ex tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Ersättningar och anställningsvillkor för vd och koncernchef

Ersättning till vd och koncernchef framgår av tabellen på sidan 71. Jarl Dahlfors lämnade rollen som vd och koncernchef den 31 augusti 2015. Lars Blecko, tillika regionchef USA samt vice vd Loomis AB, har från och med den 1 september 2015 haft rollen som tillförordnad koncernchef och Anders Haker, tillika CFO, har haft rollen som tillförordnad vd sedan den 1 september 2015.

Jarl Dahlfors hade rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäk-

ringslösning motsvarande 30 procent av den fasta årslönen. Loomis hade inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot Jarl Dahlfors. Jarl Dahlfors hade vid uppsägning från företagets sida rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner, såvida inte uppsägningen grundades på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från Jarl Dahlfors sida var uppsägningstiden 6 månader. Jarl Dahlfors var under uppsägningstiden bunden av en konkurrensklausul. Lars Blecko uppbär som tillförordnad koncernchef ett lönetillägg om 16 TUSD per månad och en rörlig ersättning maximerad till 60 procent av lönetillägget. Anders Haker uppbär inget lönetillägg eller rörlig ersättning som tillförordnad vd.

Tilläggsinformation avseende övriga ledande befattningshavare

För regionchefen i USA som för tillfället även innehar rollen som tillförordnad koncernchef finns ett separat långsiktigt avtal (LTIP) där rörlig ersättning utgår baserat på landets ackumulerade rörelseresultat (EBITA) under räkenskapsåren 2014–2016. Vid maximalt utfall skulle den rörliga ersättningen, AIP och LTIP, uppgå till 123 procent av den fasta grundlönen under åren 2014-2016. För President Loomis International finns ett separat långsiktigt avtal där rörlig ersättning utgår baserat på Loomis Internationals rörelseresultat (EBITA) under räkenskapsåret 2017. Vid maximalt utfall skulle den rörliga ersättningen, AIP och LTIP, uppgå till 210 procent av den fasta årslönen för 2017. För åren 2015 och 2016 finns ingen LTIP för President Loomis International.

Sex av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilket även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. En av dessa ledande befattningshavare är anknuten till ITP 2 och är berättigad till en premiebestämd pension där premien ska uppgå till 15 procent av pensionsgrundande fast årslön överstigande 20 basbelopp. Under den tid den svenska ledande befattningshavaren, Lars Blecko, tjänstgör i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt det amerikanska dotterbolagets pensionsplaner samt ett tillägg till lön som redovisas som pensionskostnad. En utländsk medlem i koncernledningen har rätt till en pensionsavsättning i enlighet med det lokala dotterbolagets pensionsplaner för tjänstemän och en utländsk medlem av koncernledningen har inte rätt till någon pensionslösning.

Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 0 och12 månader vid uppsägning från Loomis sida och

För 2015 har följande ersättningar utgått:

mellan 3 och 6 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare. Sex av de ledande befattningshavarna är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan 12 månaders lön till (i ett fall) 42 månadslöner, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida.

Sex av de övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock endast under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.

Incitamentsprogram

Loomis årsstämma röstade den 6 maj 2015 igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2015) motsvarande det program som beslutades på årsstämman 2014. I likhet med det gällande incitamentsprogrammet innebär detta incitamentsprogram att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen tilldelas i form av aktier i Loomis AB, vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2017. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2017. För att möjliggöra tilldelning av aktier i Loomis AB beslutade årsstämman 2015 att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part. Avtalet innebär att den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis AB till deltagarna i programmet. Loomis AB kommer därmed inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av Incitamentsprogram 2015. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i företaget, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår cirka 350 anställda. Under 2015 har kostnaden för den aktierelaterade delen, den del för vilka aktier kommer att förvärvas, av incitamentsprogrammet uppgått till 25 MSEK. Se även not 27.

För information om aktieinnehav, andra styrelseuppdrag etc. hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sidorna 40–43.

TSEK	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning1)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	683	–	–	–	–	683
Ulrik Svensson, ledamot 2)	492	–	–	–	–	492
Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2)	392	–	–	–	–	392
Jan Svensson, ledamot 2)	342	–	–	–	–	342
Ingrid Bonde, ledamot 2)	292	–	–	–	–	292
Jarl Dahlfors, vd 2) 3) 6)	4 496	1 498	109	1 320	–	7 423
Anders Haker 2) 4) 6)	1 059	377	32	289	–	1 758
Lars Blecko, vice vd 2) 6)	6 447	8 112	1 326	2 537	–	18 422
Övriga ledande befattningshavare, 8 stycken 2) 5)	21 108	8 454	3 106	3 618	–	36 286
Summa	35 311	18 442	4 573	7 764	–	66 090

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2016 kommer 11 451 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier hänvisas till sidorna 40–43. För Incitamentsprogram 2014 kommer Lars Blecko erhålla 5 890 aktier, Anders Haker 1 416 aktier, Martti Ojanen 895 aktier, Johannes Bäckman 455 aktier, Kenneth Högman 368 aktier, Patrik Högberg 812 aktier och Georges López Periago 3 242 aktier, under 2016. Övriga medlemmar av koncernled-

ningen kommer inte erhålla några aktier relaterade till Incitamentsprogram 2014. 3) För perioden 1 januari till 31 augusti.

4) För perioden 1 september till 31 december.

5) Avser Kenneth Högman, Anders Haker (för perioden 1 januari till 31 augusti), Martti Ojanen, Mårten Lundberg, Johannes Bäckman, Patrik Högberg, Georges López Periago och Urs Röösli.

6) Den 31 augusti 2015 lämnade Jarl Dahlfors, vd och koncernchef, sin anställning på Loomis. Lars Blecko tillträdde som tillförordnad koncernchef och Anders Haker tillträdde som tillförordnad vd för moderbolaget Loomis AB från och med 1 september 2015 till dess att en ny vd och koncernchef tillträder. Under perioden som tillförordnad koncernchef uppbär Lars Blecko ett lönetillägg om 16 TUSD per månad och en rörlig ersättning maximerad till 60 procent av lönetillägget. Anders Haker uppbär ingen extra ersättning som tillförordnad vd.

För 2014 har följande ersättningar utgått:

TSEK	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning1)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	625	–	–	–	–	625
Ulrik Svensson, ledamot 2)	450	–	–	–	–	450
Jan Svensson, ledamot 2)	308	–	–	–	–	308
Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2)	358	–	–	–	–	358
Ingrid Bonde, ledamot 2)	267	–	–	–	–	267
Jarl Dahlfors, vd 2)	6 336	6 180	150	1 854	–	14 520
Lars Blecko, vice vd 2)	4 713	6 081	997	2 024	–	13 815
Övriga ledande befattningshavare, 8 stycken 2) 3)	16 668	7 725	3 052	3 031	–	30 476
Summa	29 725	19 986	4 199	6 909	–	60 819

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2015 kommer 11 701 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier hänvisas till sidorna 40–43. För Incitamentsprogram 2013 kommer Jarl Dahlfors erhålla 2 983 aktier, Lars Blecko 6 983 aktier,

Anders Haker 1 834 aktier, Martti Ojanen 1 311 aktier, Patrik Högberg 1 454 aktier och Georges López Periago 1 281 aktier, under 2015. Övriga medlemmar av koncernledningen kommer inte erhålla några aktier relaterade till Incitamentsprogram 2013.

3) Avser Kenneth Högman, Anders Haker, Martti Ojanen, Mårten Lundberg (för perioden 1 december till 31 december), Johannes Bäckman, Patrik Högberg, Georges López Periago och Urs Röösli (för perioden 1 augusti till 31 december).

NOT 12 Avskrivningar och nedskrivningar

2015	2014
62	46
35	31
28	19
999	825
(20)	(24)
1 123	921

Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:

× I

MSEK	2015	2014
Produktionskostnader	946	767
Försäljnings- och administrationskostnader	116	108
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	62	46
Summa avskrivningar och nedskrivningar	1 123	921

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i Not 15.

NOT 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto

2015	2014
8	8
–	4
–	–
8	12
–102	–64
(–2)	(–2)
–4	–
–14	–14
–2	–1
–122	–79
–114	–66

1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10.

NOT 14 Inkomstskatt

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2015	%	2014	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–385	–26,4	–287	–23,1
– uppskjuten skattekostnad	–7	–0,5	–43	–3,5
Summa skattekostnad	–392	–26,8	–330	–26,6

Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –26,8 procent (–26,6). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.

MSEK	2015	%	2014	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–321	–22,0	–273	–22,0
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skat tesatser	–26	–1,8	–28	–2,3
Ej avdragsgilla kostnader/ej
skattepliktiga intäkter, netto	–45	–3,1	–28	–2,3
Summa skattekostnad	–392	–26,8	–330	–26,6

Avsättning har gjorts för beräknade skattekostnader som bedöms kunna uppkomma till följd av taxeringsrevisioner.

Under 2015 har det, frånsett i Spanien och Storbritannien, inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter. I Spanien sänktes bolagsskatten med 2 procentenheter och uppgår från och med den 1 januari 2015 till 28 procent. I Storbritannien sänktes bolagsskatten med 1 procentenhet och uppgår från och med den 1 april 2015 till 20 procent.

Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:

%	2015	2014
USA1)	40	40
Spanien	28	30
Frankrike	33	33
Sverige	22	22
Storbritannien	20	21
Schweiz2)	20–22,5	20–22,5

1) Bolagsskattesatsen inkluderar såväl federal som delstatlig skatt. Den federala skatten uppgår till 35 procent. Nivån för den delstatliga skatten varierar mellan delstaterna.

2) Schweizisk bolagsskatt tas ut på tre nivåer. På federal nivå uppgår skatten till 8,5 procent. På kantonal och kommunal nivå varierar de ordinarie skattesatserna.

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:

Uppskjutna skattefordringar, MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Maskiner och inventarier	101	99
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	285	276
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	42	44
Avsättning för omstrukturering	20	21
Underskottsavdrag	29	35
Övriga temporära skillnader	224	110
Summa uppskjutna skattefordringar	701	584
Nettning	–220	–78
Netto uppskjutna skattefordringar	481	506

Uppskjutna skatteskulder, MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Maskiner och inventarier	331	281
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	4	4
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	5	–
Immateriella anläggningstillgångar	190	172
Övriga temporära skillnader	192	156
Summa uppskjutna skatteskulder	722	612
Nettning	–220	–78
Netto uppskjutna skatteskulder	502	534
Uppskjutna skattefordringar/ skatteskulder, netto	–21	–28

Förändringsanalys

		Pensions	Ansvars
	Maskiner	avsättningar och personal-	försäkrings relaterade	Avsättning	Imma teriella an	Under	Övriga	Summa	Summa
	och	relaterade	skade	för omstruk	läggnings	skottsav	temporära	uppskjuten	uppskjuten
MSEK	inventarier	skulder	reserver	turering	tillgångar	drag	skillnader	skatt	skatt
Uppskjuten skattefordran								2015	2014
Ingående balans	99	276	44	21	–	35	110	584	339
Förändring bokad över resultaträkning	2	9	–5	–4	–	–15	87	75	17
Förändring på grund av nya skattesatser	0	0	–	–	–	–	0	1	–7
Förändring på grund av omklassificering	–	–	–	–2	–	9	2	9	–18
Förändring på grund av valutaeffekter	2	10	4	4	–	–1	0	19	41
Förändring bokad över eget kapital	–1	–11	–	0	–	–	26	13	181
Förändring på grund av förvärv	–	–	–	–	–	–	–	–	31
Utgående balans	101	285	42	20	–	29	224	701	584
Förändring under året	3	10	–1	–2	–	–6	114	117	245
Uppskjuten skatteskuld
Ingående balans	281	4	–	–	172	–	156	612	429
Förändring bokad över resultaträkning	30	–1	5	–	14	–	35	83	52
Förändring på grund av nya skattesatser	0	0	–	–	0	–	0	0	–2
Förändring på grund av omklassificering	–	–	–	–	–	–	13	13	–18
Förändring på grund av valutaeffekter	21	0	–	–	13	–	2	36	56
Förändring bokad över eget kapital	0	0	–	–	–9	–	–13	–23	0
Förändring på grund av förvärv	–	–	–	–	–	–	–	–	96
Utgående balans	331	4	5	–	190	–	192	722	612
Förändring under året	51	0	5	–	18	–	36	110	183

Av totala uppskjutna skattefordringar om 701 MSEK förväntas 134 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 722 MSEK förväntas 19 MSEK realiseras inom 12 månader.

Aktuella skattefordringar/skatteskulder	2015-12-31	2014-12-31
Aktuella skattefordringar	253	265
Aktuella skatteskulder	–141	–117
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	113	149

Underskottsavdrag

Loomis bolag, främst i Danmark, Turkiet, USA och Österrike, hade per den 31 december 2015 underskottsavdrag som uppgick till 196 MSEK, varav 40 MSEK är tidsbegränsade. Totala underskottsavdrag per 31 december 2014 uppgick till 286 MSEK.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag om det är sannolikt att de kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Per den 31 december 2015 uppgick underskottsavdrag, för vilka uppskjutna skattefordringar har redovisats, till 113 MSEK och de uppskjutna skattefordringarna för dessa underskottsavdrag uppgick till 29 MSEK.

NOT 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov

Under 2015 genomförda förvärv:

	Konsolide ras	Förvärvad andel1) %	Årlig försäljning2) MSEK	Antal anställda	Köpe skilling3) MSEK	Goodwill MSEK	Förvärvs relaterade immateriella tillgångar MSEK	Övriga förvärvade netto tillgångar MSEK
Ingående balans 1 januari 2015						4 897	363
Övriga förvärv4)	3/19 mars	Europa Ej tillämpligt	28	202	4	15)	1	2
Förvärv i Storbritannien4,6)	1 juli	Europa Ej tillämpligt	176	300	237	1435)	52	42
Dunbar General Logistics4)	1 november	USA Ej tillämpligt	75	100	33	198)	14	0
Summa förvärv januari–december 2015						163	67	44
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar						–	–62
Omklassificering						47)	–
Omräkningsdifferenser						373	–19
Utgående balans 31 december 2015						5 437	349

1) Avser röstandelar. Vid inkråmsförvärv anges ej röstandelar.

2) Uppskattad årlig försäljning omräknat till MSEK vid förvärvstidpunkten.

3) Köpeskilling omräknat till MSEK vid förvärvstidpunkten.

4) Förvärvsanalyserna är föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkterna.

5) Goodwill som uppkom i samband med förvärven är primärt hänförlig till synergieffekter. Eventuella nedskrivningar är skattemässigt avdragsgilla.

6) Avser förvärv av värdehanteringsverksamheten för detaljhandelskunder från Cardtronics UK.

7) Avser slutlig justering av förvärvsanalysen för VIA MAT Holding AG.

8) Goodwill som uppkom i samband med förvärvet är primärt hänförlig till synergieffekter och geografisk expansion. Eventuella nedskrivningar är skattemässigt avdragsgilla.

Cardtronics

Loomis dotterbolag i Storbritannien har förvärvat värdehanteringsverksamheten för detaljhandelskunder, från Cardtronics UK. Köpeskillingen uppgick till 237 MSEK (18 MGBP). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 1 juli 2015.

Förvärv av Cardtronics, UK

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 juli 2015.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Operativa anläggningstillgångar	45
Övriga skulder	–3
Summa operativt sysselsatt kapital	42
Goodwill	143
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	52
Totalt sysselsatt kapital	237
Nettoskuld	–
Summa förvärvade nettotillgångar	237
Erlagd köpeskilling	237
Total köpeskilling	237
Betald köpeskilling	–237
Övertagna likvida medel	–
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–237

Förvärvet innebar att Loomis tillfördes detaljhandelskunder och övertog merparten av de anställda och fordon medan Cardtronics behöll en andel anställda och fordon för den

fortsatta driften av uttagsautomater. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 87 MSEK och till årets resultat med cirka –13 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från och med den 1 januari 2015 ha bidragit med totala intäkter om cirka 173 MSEK och påverkat årets resultat med cirka –10 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till cirka 2 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Dunbar

Loomis amerikanska dotterbolag har förvärvat verksamhetsgrenen Global Logistics från Dunbar Armored Inc. Köpeskillingen uppgick till 33 MSEK (4 MUSD). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 1 november 2015.

Förvärv av Dunbar General Logistics, USA

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 november 2015.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Goodwill	19
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	14
Totalt sysselsatt kapital	33
Nettoskuld	–
Summa förvärvade nettotillgångar	33
Erlagd köpeskilling	33
Total köpeskilling	33
Betald köpeskilling	–33
Övertagna likvida medel	–
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–33

Förvärvet av Dunbar General Logistics innebar att Loomis utökat sitt serviceerbjudande i USA till att omfatta rikstäckande transporter och förvaring av ädelmetaller och andra värdeföremål, för inhemska och internationella kunder. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 15 MSEK och till årets resultat med cirka –2 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från och med den 1 januari 2015 ha bidragit med totala intäkter om cirka 76 MSEK och påverkat årets resultat med cirka 3 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 0 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Övriga förvärv

Loomis slovakiska dotterbolag Loomis Slovensko s.r.o. förvärvade den 3 mars 2015 tillgångar och kundkontrakt hänförliga till värdehanteringsverksamheten från det slovakiska företaget ABAS CIT Management s.r.o. Loomis tjeckiska dotterbolag Loomis Czech Republic a.s. förvärvade den 19 mars 2015 tillgångar och kundkontrakt hänförliga till värdehanteringsverksamheten från tjeckiska Ceská Pošta Security, s.r.o. Köpeskillingen för båda dessa förvärv uppgick till 4 MSEK. De förvärvade verksamheterna konsoliderades av Loomis från och med den 3 mars 2015 respektive den 19 mars 2015.

Balansräkningarna i sammandrag per förvärvstidpunkten den 3 respektive 19 mars 2015.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Operativa anläggningstillgångar	1
Övriga tillgångar	1
Summa operativt sysselsatt kapital	2
Goodwill	1
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	1
Totalt sysselsatt kapital	4
Nettoskuld	–
Summa förvärvade nettotillgångar	4
Erlagd köpeskilling	4
Total köpeskilling	4
Betald köpeskilling	–4
Övertagna likvida medel	–
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–4

Genom förvärvet från det slovakiska företaget ABAS CIT Management s.r.o. övertog Loomis 107 anställda, 50 värdetransportbilar samt kunder inom både banksektorn och detaljhandeln. Loomis stärker därmed sin ledande position på den slovakiska marknaden. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 12 MSEK och till årets resultat med cirka –2 MSEK. Förvärvet skulle om de konsoliderats från och med den 1 januari 2015 ha bidragit med totala intäkter om cirka 15 MSEK och påverkat årets resultat med cirka –2 MSEK.

Genom förvärvet från tjeckiska Ceská Pošta Security, s.r.o. övertog Loomis externa kunder verksamma inom både banksektorn och detaljhandeln. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 3 MSEK och till årets resultat med cirka –4 MSEK. Förvärvet skulle om de konsoliderats från och med den 1 januari 2015 ha bidragit med totala intäkter om cirka 4 MSEK och påverkat årets resultat med cirka –4 MSEK.

Förvärv, övrigt

För koncernen som helhet finns per 31 december 2015 tilläggsköpeskillingar om totalt 36 MSEK. Tilläggsköpeskillingarna förfaller 2016 och senare.

Prövning av nedskrivningsbehov

För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land eller flera länder som bedriver en integrerad verksamhet under en gemensam ledning. Goodwillvärdet fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:

		Goodwill, MSEK
	WACC, %	2015-12-31	2014-12-31
Frankrike	7,6 (7,8)	341	348
Storbritannien	7,4 (7,7)	327	175
Portugal	9,2 (10,7)	1	1
Schweiz	6,6 (7,8)	3011)	150
Slovakien	8,9 (9,9)	2	0
Spanien	8,7 (8,9)	399	407
Sverige	6,4 (6,6)	12	11
Tjeckien	8,6 (9,2)	15	15
Turkiet	17,8 (17,1)	28	33
Argentina	33,0 (25,0)	27	37
USA	7,8 (7,7)	3 071	2 790
Int. Services	8,4 (9,0)	914	929
Totalt		5 437	4 897

1) Förändringen är en effekt av slutlig justering av förvärvsanalysen för VIA MAT.

Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor, emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.

Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden (WACC), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Diskonteringsräntorna som används anges efter skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassaflödesgenererande enheterna.

De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):

%	Bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden	WACC
Europa	2,01) (2,0)	6,4–33,0
USA	2,0 (2,0)	7,8
International Services	2,0 (2,0)	8,4

1) För alla kassagenererande enheter, förutom de nordiska länderna, Turkiet och Argentina, används en årlig bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden om 2,0 procent. För de nordiska länderna används 0% och för Turkiet och Argentina används, i likhet med föregående år, 5 procent.

Nedskrivningsbedömningen ägde rum för samtliga kassagenererande enheter under det tredje kvartalet 2015. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg.

Per balansdagen har en känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet genomförts i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov i någon kassagenererande enhet.

NOT 16 Goodwill

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Ingående balans	4 897	3 346
Förvärv	163	1 028
Omklassificering	4	–
Omräkningsdifferens	373	523
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	5 437	4 897
Ingående nedskrivningar	–	–
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–
Utgående restvärde	5 437	4 897
Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande:
USA	3 071	2 790
Europa	1 531	1 265
International Services	914	929
Övrigt	–78	–87
Totalt	5 437	4 897

NOT 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Ingående anskaffningsvärde	611	301
Förvärv	67	261
Omräkningsdifferens	–6	49
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	672	611
Ingående avskrivningar	–248	–175
Årets avskrivningar	–62	–46
Omräkningsdifferens	–13	–27
Utgående ackumulerade avskrivningar	–323	–248
Utgående restvärde	349	363

Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser primärt kontraktsportföljer.

NOT 18 Övriga immateriella tillgångar

		Övriga immate
2015-12-31	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK
Ingående anskaffningsvärde	309	0	1	311
Förvärv	–	–	–	–
Investeringar	23	–	–	23
Avyttringar/utrangeringar	–10	–	–	–10
Omklassificering	1	–	–	1
Omräkningsdifferens	0	0	–	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	323	1	1	325
Ingående avskrivningar	–183	0	–1	–184
Avyttringar/utrangeringar	9	–	–	9
Årets avskrivningar	–35	–	–	–35
Omräkningsdifferens	4	0	–	4
Utgående ackumulerade avskrivningar	–205	0	–1	206
Utgående restvärde	118	0	0	118

2014-12-31	Licenser	Hyresrätter	Övriga immate riella tillgångar	Totalt
MSEK
Ingående anskaffningsvärde	241	0	1	243
Förvärv	26	–	–	26
Investeringar	30	–	–	30
Avyttringar/utrangeringar	–7	–	–	–7
Omklassificering	1	–	–	1
Omräkningsdifferens	18	0	0	18
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	309	0	1	311
Ingående avskrivningar	–148	0	–1	–149
Avyttringar/utrangeringar	6	–	–	6

Årets avskrivningar	–31	–	–	–31
Omräkningsdifferens	–10	0	0	–10

Utgående restvärde 127 0 0 127

NOT 19 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark
MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Ingående anskaffningsvärde	786	448
Förvärv	–	249
Investeringar	53	59
Avyttringar/utrangeringar	–11	–35
Omklassificering	–4	–2
Omräkningsdifferens	30	67
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	855	786
Ingående avskrivningar	–233	–187
Avyttringar/utrangeringar	5	–
Omklassificering	–3	–
Årets avskrivningar	–28	–19
Omräkningsdifferens	–6	–26
Utgående ackumulerade avskrivningar	–266	–233
Utgående restvärde	589	553

	Maskiner och inventarier
MSEK	2015-12-31 2014-12-31
Ingående anskaffningsvärde	10 293	8 395
Förvärv	46	83
Investeringar	1 323	1 000
Avyttringar/utrangeringar	–183	–205
Omklassificering	6	–1
Omräkningsdifferens	384	1 020
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	11 868	10 293
Ingående avskrivningar	–7 033	–5 684
Avyttringar/utrangeringar	126	177
Omklassificering	–4	0
Årets avskrivningar	–999	–825
Omräkningsdifferens	–243	–701
Utgående ackumulerade avskrivningar	–8 152 –7 033
Utgående restvärde	3 716 3 260

Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 111 MSEK (105).

Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.

Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan. Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 28 för ytterligare information gällande finansiella leasingavtal.

Finansiella leasingavtal	Byggnader
MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Ingående anskaffningsvärde	47	45
Omräkningsdifferens	–1	2
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	46	47
Ingående avskrivningar	–25	–22
Årets avskrivningar	–2	–2
Omräkningsdifferens	1	–1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–27	–25
Utgående restvärde	19

Finansiella leasingavtal	Maskiner och inventarier
MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Ingående anskaffningsvärde	286	273
Förvärv	–	1
Investeringar	21	3
Avyttringar/utrangeringar	–83	–3
Omräkningsdifferens	–1	12
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	222	286
Ingående avskrivningar	–146	–127
Förvärv	–	–
Avyttringar/utrangeringar	48	15
Årets avskrivningar	–28	–29
Omräkningsdifferens	0	–5
Utgående ackumulerade avskrivningar	–126	–146
Utgående restvärde	96	140

NOT 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Långfristiga externa investeringar	60	48
Förmånsbestämda pensionsplaner1)	18	19
Summa räntebärande finansiella anlägg
ningstillgångar	78	67

1) För mer information angående de förmånsbestämda pensionsplanerna, se not 30.

Långfristiga externa investeringar består av att återförsäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern motpart enligt myndighetsdirektiv om 38 MSEK (38) samt pensionsåtaganden för vilka obligationer ställts som säkerhet om 7 MSEK (5). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Ingående balans	67	61
Nya investeringar/avyttringar	9	6
Omräkningsdifferenser	2	0
Utgående balans	78	67

NOT 21 Övriga långfristiga fordringar

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Långfristiga hyresdepositioner	19	21
Övriga långfristiga fordringar	73	75
Summa övriga långfristiga fordringar	92	95

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Ingående balans	95	125
Övriga förändringar	–2	–37
Omräkningsdifferenser	–2	7
Utgående balans	92	95

NOT 22 Kundfordringar

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster	1 917	1 661
Reservering avseende kundförluster, netto	–40	–36
Summa kundfordringar	1 878	1 624

Årets kundförluster, netto uppgår till 7 MSEK (7).

Åldersanalys av förfallna kundfordringar

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Förfallotid <30 dagar	356	301
Förfallotid 30–90 dagar	113	81
Förfallotid >90 dagar	72	55
Summa förfallna kundfordringar	541	436

NOT 23 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto) 1)	92	97
Övriga kortfristiga fordringar	81	84
Summa övriga kortfristiga fordringar	172	181

1) Exklusive konsignationslager av pengar.

Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis, vidare är de separerade från Loomis likvida medel och kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet.

För att finansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 13 MSEK (13) redovisas som produktionskostnad.

Medel inom uppräkningsverksamheten

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Lager av kontanter	1 197	1 001
Förinbetalningar från kunder och fordringar på kunder	504	445
Skulder avseende förinbetalningar från kunder samt skulder till kunder	–882	–640
Checkräkning hänförlig till uppräkningsverksamheten	–727	–709
Medel inom uppräkningsverksamheten
(netto)	92	97

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

NOT 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering	63	39
Förutbetald hyra	40	33
Förutbetalda leasingkostnader	0	1
Förutbetalda leverantörsfakturor	5	3
Övriga förutbetalda kostnader	348	332
Övriga upplupna intäkter	55	88
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	512	497

NOT 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Placeringar externa	84	25
Summa räntebärande finansiella omsätt
ningstillgångar	84	25

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument hänvisas till not 6.

NOT 26 Likvida medel

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Kassa och bank	654	566
Kortfristiga bankplaceringar	–	–
Summa likvida medel1)	654	566

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

NOT 27 Eget kapital och totalresultat

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Övrigt tillskjutet	Andra	Balanserat resultat
MSEK	Aktiekapital 1)	kapital	reserver 2)	inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2014	376	4 594	117	–922	4 165
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	910	910
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–364	–364
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	86	86
Omräkningsdifferenser	–	–	831	–	831
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–348	–	–348
Summa övrigt totalresultat	–	–	483	–278	205
Summa totalresultat	–	–	483	632	1 115
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–376	–376
Aktierelaterad ersättning3)	–	–	18	–	18
Aktieswapavtal4)	–	–	–14	–	–14
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	4	–376	–372
Ingående balans per 1 januari 2015	376	4 594	604	–666	4 907
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 069	1 069
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	58	58
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–12	–12
Omräkningsdifferenser	–	–	507	–	507
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–198	–	–198
Summa övrigt totalresultat	–	–	309	46	355
Summa totalresultat	–	–	309	1 115	1 424
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–451	–451
Aktierelaterad ersättning5)	–	–	16	–	16
Aktieswapavtal6)	–	–	–15	–	–15
Omvärdering av optionsskuld avseende innehav utan
bestämmande inflytande7)	–	–	–37	–	–37
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–37	–451	–488
Utgående balans per 31 december 2015	376	4 594	876	–2	5 843

1) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

7) Avser Loomis Turkiet.

Antal utgivna aktier 31 december 2015 uppgår till 75 279 829 med ett kvotvärde om 5. För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 51.

NOT 28 Låneskulder och finansiell leasing

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Långfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	65	109
Banklån	2 190	2 083
MTN program	1 550	1 000
Certifikat	649	198
Delsumma långfristiga låneskulder	4 454	3 390
Tilläggsköpeskilling	34	15
Totalsumma långfristiga låneskulder	4 489	3 404
Kortfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	5	7
Obligationslån	–	610
Banklån	7	35
Delsumma kortfristiga låneskulder	12	652
Tilläggsköpeskilling	2	0
Derivat	59	86
Totalsumma kortfristiga låneskulder	73	738
Summa låneskulder	4 562	4 142
Skulder avseende finansiell leasing
– minimileasingavgifter	2015-12-31	2014-12-31
Förfallotid <1 år	5	7
Förfallotid 1–5 år	71	117
Förfallotid >5 år	–	–
Total	76	124
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	–7	–7
Summa nuvärde på skulder avseende
finansiell leasing	69	117
Nuvärde av skulder för finansiell leasing	2015-12-31	2014-12-31
Förfallotid <1 år	11	45
Förfallotid 1–5 år	56	64
Förfallotid >5 år	–	–
Summa nuvärde av skulder avseende finansiell leasing	67	109

NOT 29 Avsättningar för skadereserver

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Långfristig avsättning för skadereserver	198	185
Kortfristig avsättning för skadereserver	148	144
Summa avsättningar för skadereserver	347	329

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Ingående balans	329	306
Nya avsättningar	177	147
Utnyttjade belopp och avsättningar som ej använts	–184	–166
Omräkningsdifferens	25	42
Utgående balans	347	329

Avsättningar för skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador och dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Det finns en osäkerhet förknippad med tidpunkten för framtida utflöden. Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från Avsättningar för skadereserver. För ytterligare information, se not 2 och 4.

NOT 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen driver i egen regi, eller deltar i, olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner samt andra förmåner efter avslutad anställning. De olika planerna är utformade utifrån lokala regelverk och praxis och den totala kostnaden för dessa pensionsplaner presenteras i not 10.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna uppgick under 2015 till 145 MSEK (100).

Förmånsbestämda pensionsplaner

Förmånsbestämda pensionsplaner utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnaden för förmånsbestämda planer baseras på den så kalllade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd.

Summering av förmånsbestämda pensionsplaner

Värdet av förpliktelser och tillgångar relaterade till de förmånsbestämda pensionsplanerna är fördelat per land enligt följande:

Fonderade och ofonderade förpliktelser

			2015-12-31
	Frankrike Schweiz		Storbri tannien	Övriga länder	Totalt
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade förpliktelser	–	1 047	1 663	91	2 800
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–	–753	–1 650	–61	–2 464
Fonderade planer, netto	–	294	12	30	336
Ofonderade planer
Nuvärde av ofonderade förpliktelser	307	–	–	18	325
Summa fonderade och ofonderade förpliktelser	307	294	12	48	661

			2014-12-31
	Frankrike Schweiz		Storbri tannien	Övriga länder	Totalt
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade

Summa fonderade och ofonderade förpliktelser	317	250	101	50	717
Ofonderade planer Nuvärde av ofonderade förpliktelser	317	–	–	19	336
Fonderade planer, netto	–	250	101	30	381
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–	–725	–1 588	–57	–2 371
förpliktelser	–	975	1 689	88	2 752

Forts. Not 30

De väsentligaste planerna presenteras nedan:

Storbritannien

Pensionsplanen i Storbritannien utgör cirka 53 procent (55) av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2015. Planen är en förmånsbestämd plan som är fonderad, där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i en pensionsfond som är skild från de övriga tillgångarna inom bolaget. Anställda, som är delaktiga i Loomis brittiska pensionsplan, är berättigade till årliga pensionsutbetalningar efter pensionering. Pensionsutbetalningens storlek beräknas utifrån en procentandel av den anställdes slutliga pensionsgrundande lön multiplicerat med antal år i tjänst. Pensionsförmånen uppräknas årligen, där uppräkningen vanligtvis följer inflationen med ett tak om hur stor uppräkningen kan vara under ett år. Förmånen ska även utbetalas vid dödsfall samt även vid andra händelser såsom till exempel vid avslutad anställning.

Planens tillgångar förvaltas och administreras av en fristående styrelse där medlemmarna utgörs av förvaltare (Trustees) som är juridiskt separerade från företaget. Styrelsen utgörs av representanter från såväl arbetsgivaren som arbetstagarna där ordföranden är en oberoende förvaltare (Independent Trustee). Styrelsemedlemmarna ska enligt lag:

Agera utifrån förmånstagarnas intressen

Säkerställa efterlevnad av pensionsplanens utformning samt att denna följer lagar och regler, exempelvis lagstiftningen för förvaltare såväl som specifika lagar för Storbritannien som berör pensionsplaner, vilket till exempel inkluderar Acts of Parliament och andra föreskrifter och bestämmelser.
Ansvara för investeringspolicy och strategier avseende planens tillgångar och
Ansvara för daglig administration av förmånerna.

Styrelsen förlitar sig på professionell rådgivning för att kunna uppfylla ovanstående krav.

I enlighet med brittisk lagstiftning måste bolaget och styrelsemedlemmarna komma överens om storleken på inbetalningarna till pensionsplanen vilka grundar sig på en rekommendation från en aktuarie.

Den brittiska pensionsplanen måste genomföra en fonderingsvärdering vart tredje år för att säkerställa en långsiktig finansiering och konsolideringen. Pensionsplanen har sedan 3 mars 2013 varit stängd för framtida intjäning.

Bolaget och pensionsfondens styrelse (Trustees) arbetar tillsammans för att säkerhetsställa att den brittiska pensionsfondens investeringsrisk reduceras efter behov. Detta medför att investeringsportföljen diversifieras för att undvika koncentrerad risk i en specifik marknad, region eller i ett specifikt tillgångsslag.

Loomis AB har också föreskrivit en garanti om 50 MGBP för att påvisa sitt engagemang och värnande om pensionsfonden och dess förpliktelse.

Loomis erbjuder även avgiftsbestämda pensionsplaner i Storbritannien.

Schweiz

I Schweiz finns tre fonderade pensionsplaner som tillsammans utgör cirka 33 procent (32) av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2015. De schweiziska pensionsplanerna är fonderade där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i pensionsfonder som är skilda från de övriga tillgångarna i bolagen. De schweiziska pensionsplanerna är öppna för nya anställda och förmåner intjänas i planerna. Det finns inga tidigare anställda som medlemmar med intjänande rättigheter i planerna eftersom pensionsskulden flyttas med till den nya arbetsgivaren när anställningen upphör.

För två av pensionsplanerna omfattar förmånerna pensionsförmåner, sjukpension, och förmåner vid dödsfall i tjänsten till

efterlevande makar och barn. Pensionsförmånerna i dessa planer baseras på intjänat kapital multiplicerat med en konverteringskurs som skiljer sig mellan män och kvinnor. Sjukpensionsförmånerna uppgår till en procentsats av den pensionsgrundande lönen. Förmåner vid dödfall och till efterlevande make/ maka beräknas på den pensionsgrundande lönen medan efterlevandeskyddet för barn för den ena planen baseras på en procentsats av det förväntade pensionskapitalet och för den andra planen baseras på den pensionsgrundande lönen. Premiebetalningarna ökar med åldern och delas lika mellan arbetsgivaren och de anställda.

En av de schweiziska pensionsplanerna, som riktar sig till seniora befattningshavare, omfattar förmåner för pensioner, sjukpension och vid dödsfall i tjänsten. Pensionsförmånerna i denna plan baseras på intjänat kapital. Sjukpensionsförmånen uppgår till en procentsats av pensionsgrundande ersättning medan förmånen vid dödsfall uppgår till intjänat kapital. Premiernas procentsats ändras inte med åldern och betalningarna görs fullt ut av arbetsgivaren.

Alla pensionsplanerna i Schweiz styrs av styrelser, som består av samma antal representanter för företaget som för de anställda. Alla Loomis pensionsplaner i Schweiz är återförsäkrade hos en extern part. Detta innebär att alla risker förknippade med pensionsskulderna, inkluderande investeringsrisken, är täckt av ett försäkringskontrakt. Genom detta försäkringskontrakt garanterar den tredje parten att fonderingsnivån, vilken beräknas enligt lokal lag, ska uppgå till 100 procent. Den tredje partens verksamhet är reglerad av federal schweizisk lagstiftning och alla riskhanteringsaktiviteter omfattas av schweiziska kapitalteckningskrav ("Swiss Solvency Test").

Frankrike

I Frankrike finns två ofonderade planer, en Retirement indemnity plan som utgör cirka 9 procent (10) av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2015 samt en förmånsbaserad plan för lång och trogen tjänst (Jubilee Award plan) som utgör cirka 1 procent (1) av den totala förpliktelsen. Retirement indemnity planen ger anställda som har varit anställda hos Loomis i fler än fem år rätt till en engångsutbetalning vid pensioneringstillfället. Engångsutbetalningens storlek beror på flera faktorer såsom tjänstetid, lön vid pensionstillfället och position inom företaget. Denna förmån är en lagstadgad förmån där utformningen närmare beskrivs i kollektivavtal som regleras av parterna. Potentiella tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare avgörs av domstol. Betalningarna görs direkt via Loomis i samband med att de uppstår. Planen är öppen för nya medlemmar och förmåner intjänas i planen.

Planen för lång och trogen tjänst (Jubilee award plan) är en ofonderad plan som betalas till anställda efter ett antal år av tjänstgöring.

Övriga länder

Utöver de ovan nämnda planerna finns det en fonderad förmånsbestämd plan i Norge vilken utgör cirka 3 procent (3) av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2015. Vidare finns ofonderade planer i Österrike vilka tillsammans utgör cirka 1 procent (1) av koncernens förpliktelse per 31 december 2015.

Sverige

Kollektivanställda i Sverige inom koncernen omfattas av den kollektivavtalade pensionsplanen SAF-LO vilken är framförhandlad av arbetsmarknadens parter för kollektivanställda inom den privata sektorn. Planen är avgiftsbestämd och omfattar flera arbetsgivare. Tjänstemännen inom koncernen omfattas istället av ITP, vilken också är en kollektivavtalad plan för tjänstemän anställda inom den privata sektorn. ITP är sedan ett antal år tillbaka uppdelad i ITP1 och ITP2. ITP1 är en avgiftsbaserad plan som omfattar flera arbetsgivare. ITP2 är en förmånsbaserad plan som enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är en förmånsbestämd plan som även denna omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som är ett ömsesidigt försäkringsbolag och som även administrerar pensionsplanens förmåner kan inte tillhandahålla Loomis, eller andra svenska bolag, tillräcklig information för att fastställa ett enskilt bolags andel av den totala förpliktelsen och dess förvaltningstillgångar. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2015 uppgick till 14 MSEK (14). Kostnaden för 2016 bedöms uppgå till motsvarande belopp. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 procent (143). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska grunder, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Sammanfattning deltagare

Per den 31 december 2015 var nuvärdet av förpliktelsen fördelat enligt följande:

	2015-12-31
	Frank	rike Schweiz	Stor britannien	Övriga länder
Förpliktelse hänförlig till aktiva anställda (% av den totala förpliktelsen)	100	74	–	91
Förpliktelse hänförlig till anställda som lämnat pensions planen innan pensionering (% av den totala förpliktelsen)	–	6	54	–
Förpliktelse hänförlig till personer som omfattas av planen och som är pensionerade (% av den totala förpliktelsen)	–	20	46	9
Summa	100	100	100	100
Löptid för pensionsförpliktelsen (år)	12	18	19	22

Finansiella upplysningar

Den förmånsbestämda pensionsskulden fördelar sig netto i balansräkningen enligt nedan:

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Planer som ingår i Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	–18	–19
Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	679	736
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto	661	717

De förmånsbestämda planernas totalkostnad för 2014 och 2015 visas i nedanstående tabell.

Pensionskostnader

MSEK	2015	2014
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	60	38
Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer)	7	6
Räntekostnader / intäkter (–)	12	10
Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster	–	3
Kostnader / intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare perioder	–	–
Summa pensionskostnad	78	57

Forts. Not 30

Nettoförpliktelsens förändring under perioden 2013–2015 presenteras nedan:

Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto
	För pliktelser	Förvalt ningstill gångar	Netto	För pliktelser	Förvalt ningstill gångar	Netto	För pliktelser	Förvalt ningstill gångar	Netto
MSEK		2015			2014			2013
Ingående balans	3 087	–2 371	717	1 658	–1 383	275	1 554	–1 239	315
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	60		60	38	–	38	24	–	24
Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar
avseende fonderade planer) Räntekostnader / intäkter (–)	7 81	– –70	7 12	6 86	– –77	6 10	6 66	30 –56	6 9
Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster	–	–	–	3	–	3	–	–	–
Kostnader/intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare år	–	–	–	–	–	–	–39	–	–39
Summa pensionskostnad	148	–	78	134	–77	57	56	–56	0
Aktuariella vinster (–) och förluster baserade på erfarenhetsbaserade förändringar	–38	–	–38	47	–	47	10	–	10
Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av föränd ringar i finansiella antaganden	–30	–	–30	330	–	330	88	–	88
Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av föränd ringar i demografiska antaganden	–40	–	–40	10	–	10	4	–	4
Förändringar i tillgångstaket, exklusive belopp inklude rade i räntekostnader/ränteintäkter	–	5	5	–	4	4	–	–	–
Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive belopp inkluderade i räntekostnader/intäkter (–)	–	44	44	–	–27	–27	–	–91	–91
Totala aktuariella vinster (–) och förluster före skatt	–107	49	–58	387	–23	364	101	–91	11
Avgifter från arbetsgivaren	–	–92	–92	–	–68	–68	–	–50	–50
Avgifter från deltagare i planen	25	–25	–	16	–16	–	4	–4	–
Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen	–161	161	–	–95	95	–	–63	63	–
Betalade administrationsavgifter	–7	7	–	–6	–	–6	–6	–	–6
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–	–6	5	–1
Förvärv	–	–	–	775	–697	78	–	–	–
Omräkningsdifferenser	140	–123	17	218	–201	17	16	–11	6
Utgående balans	3 125	–2 464	661	3 087	–2 371	717	1 658	–1 383	275

Kassaflödet för de förmånsbestämda planerna för 2016 förväntas uppgå till cirka –97 MSEK.

Antaganden och känslighetsanalys

De huvudsakliga aktuariella antagandena per bokslutsdatum

var följande:
Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2015 (%)	Stor britannien	Schweiz	Frankrike	Övriga länder
Diskonteringsränta	3,90	0,40–0,80		2,00 1,90–2,10
Löneökningar	e/t	1,00–2,00		2,30 2,50–3,00
Inflation	2,20–3,20	1,00	2,00	e/t
Pensionsökningar	3,10	0,00		e/t 0,00–1,50

Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2014 (%)	Stor britannien	Schweiz	Frankrike	Övriga länder
Diskonteringsränta	3,70	0,60–1,05		1,60 1,60–2,00
Löneökningar	e/t	1,00–2,00		2,30 2,75–3,00
Inflation	2,10–3,10	1,00	2,00	e/t
Pensionsökningar	3,00	0,00		e/t 0,00–1,75

Dessa antaganden användes vid värderingen av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen vid utgången av 2015 och 2014 samt för att bestämma pensionskostnaden för 2016 och 2015. I Storbritannien är diskonteringsräntan baserad på iBoxx UK AA 15 years+. I Schweiz är diskonteringsräntan baserad på diskonteringsräntor utgiven av Chamber of Pensions Actuaries, med hänsyn tagen till planernas angivna duration. I Euro-området är diskonteringsräntan baserad på iBoxx Euro 10 years+, med hänsyn till planens angivna duration.

Antaganden avseende förväntad livslängd är fastställda utifrån rådgivning från lokala aktuarier, offentlig statistik samt erfarenhet från de olika territorierna. Dödlighetstabellerna som används i Frankrike och Storbritannien är följande:

Dödlighetstabell

	2015	2014
Frankrike	INSEE 2011–2013	INSEE 2010–2012
Schweiz	LPP 2010	LPP 2010
Storbritannien	Club Vita 2014, CMI Core 2015 projections, 1.0% long term improvement rate	S1 All pensioners table, YOB (+1), CMI Core 2009 projections, 1.0% long term improvment rate

För Storbritannien och Schweiz, innebär ovanstående antaganden följande genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder:

Storbritannien	2015-12-31
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år
Män	20,9
Kvinnor	23,4
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år
Män	22,4
Kvinnor	25,6

Schweiz	2015-12-31
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år
Män	21,3
Kvinnor	23,8
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år
Män	23,1
Kvinnor	25,5

För Frankrike anges inte någon förväntad livslängd uttryckt i år. Antagandet är inte väsentligt då planen innebär att en engångsutbetalning erhålls vid pensioneringstillfället.

Förpliktelsens känslighet av förändrade antaganden presenteras i nedanstående tabell som visar effekten av en specifik förändring i MSEK. Förpliktelsen minskar när ett minustecken (–) visas, och ökar när ett plustecken (+) visas.

Förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarna är fördelade enligt nedan:

Känslighetsanalys

MSEK	2015-12-31
0,1% ökning av diskonteringsräntan	–52
0,1% minskning av diskonteringsräntan	53
0,1% ökning av inflationstakten	26
0,1% minskning av inflationstakten	–26
En ökning av den genomsnittliga livslängden med 1 år	52

Känslighetsanalysen ovan baseras på att ett antagande ändras medan andra antaganden är konstanta. I verkligheten är ett sådant scenario mindre troligt då vissa antaganden kan vara korrelerade. Känslighetsanalysen av de för planerna signifikanta aktuariella antagandena är baserad utifrån samma metodik som vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde som bokförs i balansräkningen (Projected United Credit Method – PUCM). Metodiken och val av antaganden i känslighetsanalysen har inte förändrats jämfört med tidigare år. Känslighetsanalyserna har fastställts mot bakgrund av tänkbara förändringar i varje enskilt antagande vid värderingstidpunkten och representerar inte nödvändigtvis den faktiska effekten av ett förändrat antagande.

		2015-12-31			2014-12-31
			Info ej till					Info ej till
		Noterade Onoterade	gänglig	Summa	%		Noterade Onoterade	gänglig	Summa	%
Egetkapitalinstrument
Storbritannien	33	–	–	33	1,3	26	–	–	26	1,1
Övriga europeiska länder	89	3	–	92	3,8	116	3	–	119	5,0
Nordamerika	177	–	–	177	7,2	277	–	–	277	11,7
Asien	79	–	–	79	3,2	60	–	–	60	2,5
Tillväxtmarknader	–	–	–	–	–	75	–	–	75	3,2
Egetkapitalinstrument, totalt	379	3	–	382	15,5	554	3	–	557	23,5
Statsobligationer
Storbritannien	164	–	–	164	6,7	342	–	–	342	14,4
Övriga europeiska länder	120	–	–	120	4,9	14	–	–	14	0,6
Nordamerika	161	–	–	161	6,5	–	–	–	–	–
Övrigt	139	–	–	139	5,6	–	–	–	–	–
Statsobligationer, totalt	584	–	–	584	23,7	356	–	–	356	15,0
Företagsobligationer
Storbritannien	330	–	–	330	13,4	451	–	–	451	19,0
Övriga europeiska länder	33	–	–	33	1,3	29	–	–	29	1,2
Företagsobligationer, totalt	363	–	–	363	14,7	480	–	–	480	20,2
Fastigheter
Övriga europeiska länder	–	7	–	7	0,3	–	7	–	7	0,3
Fastigheter, totalt	–	7	–	7	0,3	–	7	–	7	0,3
Kontanter	–	17	–	17	0,7	–	7	–	7	0,3
Övrigt1)	359	–	–	359	14,6	238	–	–	238	10,0
Övrigt2)	–	–	7533)	753	30,5	–	–	7253)	725	30,6
Förvaltningstillgångar, totalt	1 685	27	753	2 465	100,0	1 628	17	725	2 371	100,0

1) Denna post består främst av investeringar i Russell Investments Multi-Asset Growth Strategy Fund (MAGS), vilken är en multistrategifond som investerar i olika tillgångsslag på många olika marknader.

2) Avser tillgångarna i de tre schweiziska pensionsplanerna där försäkringskontrakt ingåtts. Tillgångarna i dessa planer finns hos en extern part och den avkastning som dessa tillgångar genererar används för att betala de anställdas förmåner.

3) Uppdelning av dessa tillgångar geografiskt eller i tillgångsslag samt uppgift om innehaven var noterade eller inte, fanns inte tillgängligt vid publicering av denna årsredovisning.

Forts. Not 30

Risker

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och andra förmåner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna beskrivs nedan:

Tillgångars volatilitet (Tillämplig för fonderade planer i Storbritannien och Norge)	Majoriteten av planens skulder beräknas utifrån en diskonteringsränta som baseras på företagsobligationer. I de fall av kastningen på planens tillgångar underpresterar jämfört diskonteringsräntan uppstår ett underskott. Egetkapitalinstrument förväntas att överprestera de skuldmatchade obligationerna. Avkastningen på egetkapitalinstrument förväntas att vara volatil i relation till de förstklassiga/högklassiga obligationerna som skulden beräknas utifrån vilket resulterar i volatilitet och risk i finansieringen.
Förändring i obligatio nernas avkastning (Tillämpligt för Storbritan nien och Frankrike)	En sänkning av diskonteringsräntan ökar planens skuld. Det ska dock noteras att denna effekt delvis motverkas av att värdet av tillgångarna i en fonderad plan samtidigt ökar.
Inflationsrisk (Tillämpligt för Storbritan nien)	Majoriteten av pensionsförpliktelser är sammankopplade med inflationen, där en högre inflation (allt annat lika) leder till en högre skuld. Det ska dock tilläggas att tak ofta existerar för att skydda planen från effekter av extreminflation. En majoritet av tillgångarna är baserade på egetkapitalinstrument där värderingarna har en liten förutsägbar känslighet för inflationen vilket innebär att en ökning av inflationen förväntas öka underskottet.
Antagande om livslängd (Tillämpligt för Storbritan nien och Norge)	I vissa länder är förpliktelsen livsvarig och därigenom beroende av medlemmarnas livslängd. En ökad livslängd resulterar således i en ökad skuld. I några länder är ersättningen vid pensioneringstillfället en engångsutbetalning varvid en förändring av antagandet om livslängd inte påverkar förpliktelsens storlek.
Lag och regleringsrisk	Regeringar kan överväga att revidera vissa pensionsförmåner. Om sådana förändringar implementeras kommer företaget att bedöma dess genomslagskraft på redovisningen när de blir aktuella.

NOT 31 Övriga avsättningar

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Övriga långfristiga avsättningar	106	133
Övriga kortfristiga avsättningar	14	19
Summa övriga avsättningar	120	152

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Övriga långfristiga avsättningar
Ingående balans	133	92
Nya avsättningar	30	52
Använda avsättningar	–60	–17
Omräkningsdifferens	3	6
Utgående balans	106	133
Övriga kortfristiga avsättningar
Ingående balans	19	42
Nya avsättningar	9	0
Använda avsättningar	–14	–26
Omräkningsdifferens	0	3
Utgående balans	14	19
Summa övriga avsättningar	120	152

Övriga avsättningar avser främst avsättningar i samband med tvister. Tvister är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från övriga avsättningar.

NOT 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2015-12-31	2014-12-31
970	945
6	10
15	2
3	18
248	193
	1 168
	1 243

Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.

NOT 33 Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Förskottsbetalningar från kunder	26	35
Kortfristig skuld avseende moms	192	177
Övriga kortfristiga skulder	98	117
Summa övriga kortfristiga skulder	316	329

NOT 34 Ansvarsförbindelser

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Borgensförbindelser och garantiförbindelser	2 617	2 353
Övriga ansvarsförbindelser	13	9
Summa ansvarsförbindelser	2 630	2 362

Garantiförbindelser 2015 avser bland annat en garanti för pensionsåtaganden i Storbritannien uppgående till 626 MSEK (602) och garantier för försäkringsåtaganden i USA uppgående till 390 MSEK (352). Garantiförbindelserna avser även en garanti för det interna återförsäkringsbolaget Loomis Reinsurance Ltd på 150 MSEK (150) Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har även ställt ut garantier till Loomis Soumi Oy, Loomis Norge AS och Loomis Sverige AB avseende bankkrediter till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23.

Övriga rättsliga förfaranden

Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndsskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.

Under åren har Loomis genomfört ett antal förvärv i olika länder. Till följd av förvärven har ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.

Den spanska skattemyndigheten har nekat avdrag för vissa kostnader kopplade till koncerninterna transaktioner för åren 2007-2009. Till följd av dubbelbeskattningsavtal mellan de berörda länderna bedöms det framtida utfallet inte leda till någon väsentlig effekt på koncernens skattekostnad.

NOT 35 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2015	2014
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	1 061	875
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	62	46
Jämförelsestörande poster	–26	–8
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	27	10
Finansiella intäkter	0	1
Finansiella kostnader	–4	5
Summa ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	1 119	929

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2015	2014
Övriga intäkter	38	367	305
Bruttoresultat		367	305

Administrationskostnader	40, 41	–168	–155
Rörelseresultat (EBIT)		199	150

Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	42	670	486
Finansiella intäkter	43	956	740
Finansiella kostnader	43	–1 006	–760
Summa resultat från finansiella investeringar		620	466
Resultat efter finansiella poster		819	617

Bokslutsdispositioner	44	177	–
Skatt på årets resultat	45	–99	–55
Årets resultat		897	562

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2015	2014
Årets resultat	897	562
Övrigt totalresultat Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–198	–348
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	–198	–348
Summa totalresultat för året	699	214

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier	46	4	1
Aktier i dotterföretag	47	8 157	7 901
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	38	1 198	1 255
Uppskjuten skattefordran	45	106	77
Summa anläggningstillgångar		9 464	9 234

Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38, 48	117	107
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38	646	334
Övriga kortfristiga fordringar	49	6	4
Aktuella skattefordringar	45	–	13
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	50	102	41
Likvida medel		140	57
Summa omsättningstillgångar		1 011	556
SUMMA TILLGÅNGAR		10 475	9 790
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	51
Bundet eget kapital
Aktiekapital		376	376
Summa bundet eget kapital		376	376
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital		5 673	5 673
Balanserat resultat		–2 044	–1 947
Årets resultat		897	562
Summa fritt eget kapital		4 526	4 288
Summa eget kapital		4 902	4 664

Obeskattade reserver	52	114	290
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder, externa	39, 47	4 389	3 280
Övriga långfristiga skulder, extern	39	–	14
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till dotterföretag	38	34	12
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	38	910	756
Räntebärande kortfristiga skulder, externa	39	–	613
Leverantörsskulder	39	4	3
Aktuella skatteskulder	45	30	–
Övriga kortfristiga skulder	39	59	106
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	39, 53	34	52
Summa skulder		5 460	4 836
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		10 475	9 790

Poster inom linjen
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	38	2 369	1 932

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2015	2014
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		819	617
Ej kassaflödespåverkande poster	54	–620	–466
Erhållna finansiella poster		6	8
Betalda finansiella poster		–100	68
Betald inkomstskatt		–22	–50
Erhållna utdelningar		554	379
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		–22	–13
Kassaflöde från den löpande verksamheten		614	543

Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	46	–3	–0
Investeringar i aktier		–267	–1 651
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–270	–1 651

Finansieringsverksamheten
Övrig förändring i finansiella anläggningstillgångar		57	–83
Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar		–61	4
Minskning/ökning av skulder		–354	1 491
Förändring i utgivna certifikat		451	–50
Erhållna koncernbidrag		107	123
Lämnad utdelning		–451	–376
Aktieswap		–10	–14
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–262	1 095

Årets kassaflöde		82	–13
Likvida medel vid årets början		57	70
Likvida medel vid årets slut1)		140	57

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

MSEK	Aktiekapital1, 3)	Övrigt tillskjutet kapital2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat4, 5, 6)	Totalt
Ingående balans per 1 januari 2014	376	5 673	–1 217	4 832
Totalresultat
Årets resultat	–	–	562	562
Övrigt totalresultat
Säkring av nettoinvestering efter skatt	–	–	–348	–348
Summa övrigt totalresultat	–	–	–348	–348
Summa totalresultat	–	–	214	214
Transaktioner med aktieägare
Förändring egna aktier5)	–	–	8	8
Utdelning	–	–	–376	–376
Aktieswapavtal7)	–	–	–14	–14
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–382	–382
Ingående balans per 1 januari 2015	376	5 673	–1 385	4 664
Totalresultat
Årets resultat	–	–	897	897
Övrigt totalresultat
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–198	–198
Summa övrigt totalresultat	–	–	–198	–198
Summa totalresultat	–	–	699	699
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–451	–451
Aktieswapavtal8)	–	–	–10	–10
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–461	–461
Utgående balans per 31 december 2015	376	5 673	1 147	4 902

1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51.

2) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.

3) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 51.

4) Balanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutet kapital och Balanserat resultat inkl. årets resultat.

5) Per den 31 december 2014, fanns 53 797 st B-aktier i eget förvar.

6) Per den 31 december 2015, fanns 53 797 st B-aktier i eget förvar.

7) Avser koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2013. Totalt antal aktier som säkrats genom detta swapavtal uppgår till 80 959 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2015 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den sista februari 2015.

8) Förändring avser koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2014 och avslutande av 2013 års program. Totalt antal aktier under 2015 som säkrats genom swapavtal uppgår till 91 650 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2016 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den sista februari 2016.

NOT 36 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.

IAS 17 Leasingavtal

Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal redovisas därför i juridisk person enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

IAS 19 Ersättningar till anställda

Moderbolaget har enligt tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.

IAS 39 och IFRS 7 Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IFRS 7 p.1) och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p. 124 A–124 C. I enlighet med årsredovisningslagen 4 kapitlet 14a §, tar moderbolaget upp derivatinstrument till verkligt värde i moderbolagets redovisning. Det verkliga värdet motsvarar marknadsvärdet som beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. Moderbolaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IAS 39 p. 2). Detta innebär att moderbolaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderbolaget tillämpar, i enlighet med RFR 2, istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Fordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

Säkringsredovisning

Moderbolaget säkrar vissa nettoinvesteringar i dotterbolag genom externa lån och valutaswappar. De skulder och andra poster som används för säkringsändamålet omvärderas vid varje bokslut och omvärderingseffekten redovisas i övrigt totalresultat. Om en säkring avbryts eller om säkringsrelationen upphör helt eller delvis, redovisas den omvärdering som skett på säkringsinstrumentet i eget kapital tills dess att dotterbolaget avyttras medan omvärdering efter säkringen upphört omvärderas i resultaträkningen. I enlighet med IAS 12 redovisas relaterad uppskjuten skatt direkt mot övrigt totalresultat. Aktuell skatt redovisas enbart när omvärderingsreserven realiseras vilket anses vara när dotterbolag avyttras.

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Enligt IAS 21 p. 32 ska en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Enligt RFR 2 p. 43 ska sådana valutakursdifferenser istället redovisas i eget kapital enligt årsredovisningslagen 4 kap 14 d §. Loomis följer denna paragraf i RFR 2 och redovisar valutakursdifferenser som uppfyller kraven för nettoinvesteringar, det vill säga lån som varken är avsedda att, eller sannolikt kommer att, regleras, över omräkningsreserven i eget kapital.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. För fordringar i utländsk valuta som utgör en del av bolagets nettoinvesteringar i utländska dotterbolag se avsnitt Säkringsredovisning.

Koncernbidrag

Moderbolaget tillämpar huvudregeln i RFR 2 IAS 27 avseende koncernbidrag, vilket innebär att erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag.

NOT 37 Händelser efter balansdagen

Se upplysningar om koncernen i not 5.

NOT 38 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2015	2014
Licensavgifter	367	305
Ränteintäkter	45	34
Koncernbidrag	116	107
Utdelning	554	379

Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2015	2014
Räntekostnader	2	5

Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	1 198	1 255
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	117	107
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	646	334

Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Kortfristiga skulder till dotterföretag	34	12
Räntebärande kortfristiga skulder
till dotterföretag	910	756

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknads mässiga villkor.

Ansvarsförbindelser avseende närstående

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Garantiförbindelser bankkredit	1 196	738
Övriga ansvarsförbindelser	1 173	1 194
Summa ansvarsförbindelser	2 369	1 932

Ansvarsförbindelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. För ytterligare information hänvisas till not 6.

Utöver de garantiförbindelser som redovisas i tabellen ovan har Letters of Comfort utfärdats till förmån för dotterföretag inom koncernen.

NOT 39 Finansiell riskhantering

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis AB:s balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda värden och bedömda verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –2 115 MSEK (–2 190) respektive 22 MSEK (-52).

Loomis AB tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar, en som uppgår till ett värde av 265 MUSD (265) där aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Loomis ingick i samband med förvärvet av VIA MAT en säkring som uppgår till 90 MCHF (90) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringarna har under året varit 0 MSEK (0).

För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tillämpning av säkringsredovisning.

För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.

Tabellen till höger analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

2015-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	–	3 625	764
Leverantörsskulder och
andra skulder	63	–	–
Summa	63	3 625	764
2014-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	613	2 578	702
Övriga externa skulder, tilläggsköpeskilling	0	14	–
Leverantörsskulder och andra skulder	109	–	–

NOT 40 Administrationskostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2015	2014
Avskrivningar och nedskrivningar	46	1	0
Personalkostnader	41	57	65
Fordonskostnader		1	1
Lokalkostnader		3	3
Kostnader för teknisk utrustning		9	8
Kostnader för konsulter		24	22
Administrationskostnader		13	9
Övriga kostnader		62	47
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		168	155

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2015	2014
Löner och bonus	41	34	40
Sociala kostnader	41	11	14
Pensionskostnader – avgiftsbestämda
planer	41	11	11
Summa ersättningar till anställda		57	65

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2015	2014
PwC
– Revisionsuppdraget	3	2
– Revisionsverksamhet utöver revisions
uppdraget	1	1
– Skatterådgivning	0	1
– Övriga tjänster	1	1
Summa PwC	5	5

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, d.v.s. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	2015	2014
Antal anställda	22	22
(varav män)	(13)	(15)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

2015	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2015
Styrelse och vd1)	10	4	(2)
Övriga anställda	24	18	(9)
Summa	34	22	(11)

1) Kostnader för vd avser Jarl Dahlfors (för perioden 1 januari till 31 augusti) och Anders Haker (för perioden 1 september till 31 december). För ytterligare information se not 11.

2014 MSEK	Löner	Sociala kostnader 2014	(varav pension)
Styrelse och vd	15	6	(2)
Övriga anställda	26	18	(9)
Summa	40	24	(11)

Under 2015 har rörlig ersättning utgått till den tidigare vd:n/koncernchefen med 1 MSEK (6).

Ersättning till den tidigare vd:n/koncernchefen bestod av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen var maximerad till 100 procent av grundlönen. Den tidigare vd:n/koncernchefen hade en pensions- och sjuklöneförmån som motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida hade den tidigare vd:n/koncernchefen rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Den tillförordnade vd:n från och med 1 september 2015 uppbär ingen extra ersättning som tillförordnad vd. Ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

NOT 42 Resultat från andelar i koncernföretag

MSEK	2015	2014
Utdelningar	554	379
Koncernbidrag	116	107
Summa resultat från andelar i koncernföretag	670	486

Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620-8095, som moderföretag.

NOT 43 Resultat från övriga finansiella investeringar

Finansiella intäkter

MSEK	2015	2014
Ränteintäkter	52	40
Kursdifferenser	904	700
Summa finansiella intäkter	956	740

Finansiella kostnader

MSEK	2015	2014
Räntekostnader	–87	–52
Kursdifferenser	–906	–698
Övriga finansiella kostnader	–13	–10
Summa finansiella kostnader	–1 006	–760
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–50	–20

NOT 44 Bokslutsdispositioner

MSEK	2015	2014
Återföring av periodiseringsfond tax 2010	57	–
Återföring av periodiseringsfond tax 2011	50	–
Återföring av periodiseringsfond tax 2012	64	–
Återföring av periodiseringsfond tax 2013	5	–
Summa bokslutsdispositioner	177	–

NOT 45 Skatt på årets resultat

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2015	%	2014	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–99	–9,9	–55	–8,9
– skatt pga. ändrad taxering	0	0,0	–0	–0,0
Summa skattekostnad	–99	–9,9	–55	–8,9

Den svenska bolagsskatten uppgick till 22 procent 2015 (22). Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –9,9 procent (-8,9).

Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget

MSEK	2015	%	2014	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–219	–22,0	–136	–22,0
Skatt hänförlig till tidigare perioder	0	0,0	–0	–0,0
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	120	12,1	81	13,1
Summa skattekostnader	–99	–9,9	–55	–8,9

Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter för 2015 och 2014 består främst av skattefri utdelning från dotterbolag.

Balansräkning

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder
Skatt på valutaeffekt redovisad mot eget
kapital	67	77
Summa uppskjutna skattefordringar/
skatteskulder, netto	67	77
Uppskjutna skattefordringar förändringsanalys
Ingående balans	77	–
Förändring redovisad mot eget kapital	29	77
Utgående balans	106	77
Förändring under året	29	77
Uppskjutna skatteskulder förändringsanalys
Ingående balans	–	–18
Förändring redovisad mot eget kapital	–	18
Utgående balans	–	–
Förändring under året	–	18
Aktuella skattefordringar/skatteskulder
Aktuella skattefordringar	–	13
Aktuella skatteskulder	–30	–
Aktuella skattefordringar/skatteskulder,
netto	–30	13

NOT 46 Maskiner och inventarier

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Ingående anskaffningsvärde	2	2
Investeringar	3	0
Utrangeringar	–0	–0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	5	2
Ingående avskrivningar	–1	–1
Årets avskrivningar	–0	–0
Utrangeringar	–0	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	–2	–1
Utgående planenligt restvärde	4	1

NOT 47 Aktier i dotterföretag1)

		Registrerings		Kapitalandel direktägd av	Bokfört	Kapital andel ägd av
	Organisations	och verksam		moder	värde	koncernen
Dotterföretag	nummer	hetsland	Verksamhet	företaget (%)	(MSEK)	(%)
Loomis Holder Spain SL	B83379685	Spanien	Holdingföretag i underkoncern	100	870	100
Loomis Spain SA	A79493219	Spanien	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Portugal SA Transportadora de Caudales	506632768	Portugal	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Vigencia Duque SA	30-68901181-7	Argentina	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding Norge AS	984912277	Norge	Holdingföretag i underkoncern	100	49	100
Loomis Norge AS	983445381	Norge	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding UK Ltd	2586369		Storbritannien Holdingföretag i underkoncern	100	602	100
Loomis UK Ltd	3200432		Storbritannien Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding US Inc	47-0946103	USA	Holdingföretag i underkoncern	100	689	100
Loomis Armored US LLC	75-0117200	USA	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis International (AT) GmbH	FN320790	Österrike	Internationell värdehantering	100	7	100
Loomis Österreich GmbH	FN104649x	Österrike	Värdetransporter och kontanthantering	99	128	100
Loomis Suomi Oy	1773520-6	Finland	Värdetransporter och kontanthantering	100	171	100
Loomis Sverige AB	556191-0679	Sverige	Värdetransporter och kontanthantering	100	69	100
Loomis Czech Republic a.s.	26110709	Tjeckien	Värdetransporter och kontanthantering	100	30	100
Loomis Danmark A/S	10082366	Danmark	Värdetransporter och kontanthantering	100	86	100
Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S.	539774	Turkiet	Värdetransporter och kontanthantering	98	43	100
Loomis Holding France SASU	498543222	Frankrike	Holdingföretag i underkoncern	100	558	100
Loomis France SASU	479048597	Frankrike	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Reinsurance Ltd	152439	Irland	Återförsäkringsföretag	100	110	100
Loomis SK a.s.	36 394 238	Slovakien	Värdetransporter och kontanthantering	100	35	100
Loomis UK Finance Company Ltd	7834722		Storbritannien Investmentbolag	100	3 060	100
Via Mat Holding AG	CHE-103.445.244 Schweiz		Holdingföretag i underkoncern	100	1 650	100
Loomis International Corporate AG	CHE-106.825.583 Schweiz		Holdingföretag i underkoncern	–	–	100
Bonafide Logistics AG	CHE-103.618.935 Schweiz		Logistikhantering	–	–	100
Loomis Schweiz AG	CHE-109.503.213 Schweiz		Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Mat Transport AG	CHE-105.825.617 Schweiz		Logistikhantering	–	–	100
Via Mat Artcare AG	CHE-114.668.908 Schweiz		Förvaring av värdeföremål	–	–	100
Loomis International (CH) AG	CHE-114.058.489 Schweiz		Internationell värdehantering	–	–	100

Summa aktier i dotterföretag 8 157

1) Komplett specifikation över dotterföretag kan erhållas från moderbolaget.

Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen. Rösträttsandelen i de dotterföretag som ägs direkt av moderföretaget skiljer sig inte från den ägda andelen aktier. Det finns inget dotterföretag som har innehavare utan bestämmande inflytande och som är väsentligt för koncernen.

Lokala bestämmelser om valutakontroll i Argentina medför begränsningar mot att flytta kapital från landet. I övrigt finns inga betydande begränsningar för koncernens förmåga att få åtkomst till eller använda tillgångar och reglera koncernens skulder.

Aktier i dotterföretag

MSEK	2015	2014
Ingående balans 1 januari	7 900	6 253
Förvärv av aktier	3	1 650
Avyttring av aktier	–	–4
Kapitaltillskott	253	–
Utgående balans 31 december	8 157	7 900

Förändring i aktier i dotterföretag under 2015 beror främst på kapitaltillskott lämnat till Loomis Holding UK Ltd. Förändring i aktier i dotterföretag under 2014 berodde främst på förvärv av VIA MAT Holding AG.

NOT 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag

Beloppet utgörs till största delen av koncernbidrag från Loomis Sverige AB.

NOT 49 Övriga kortfristiga fordringar

Summa övriga kortfristiga fordringar	6	4
Övriga kortfristiga fordringar	6	4
MSEK	2015-12-31	2014-12-31

NOT 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Förutbetalda försäkringspremier	12	10
Upplupna ränteintäkter	87	28
Övriga poster	3	3
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	102	41

NOT 51 Förändringar i eget kapital

År	Händelse	Antal aktier	Ökning aktiekapital
2004	Antal aktier 1 januari 2004	100 000	100 000
2006	Fondemission	364 958 897	364 958 897
2008	Fondemission	3	3
2008	Sammanläggning 1:5	–292 047 120	–
2013	Nyemission	2 268 049	11 340 245
Summa		75 279 829	376 399 145

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier är per den 31 december

2015 enligt nedanstående.

Aktieslag	Röstvärde	Antal utestående aktier
A	10	3 428 520
B	1	71 851 3091)
Summa utestående aktier		75 279 829

1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2015.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna

Huvudägare är huvudsakligen Investment AB Latour som innehar 10,0 procent av kapitalet och 28,5 procent av rösterna, samt Melker Schörling AB, som innehar 7,4 procent av kapitalet och 12,9 procent av rösterna. Huvudägarna innehar även, från tid till annan, ett direkt och indirekt ägande genom andra bolag.

Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget.

NOT 52 Obeskattade reserver

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Periodiseringsfond tax 2010	–	57
Periodiseringsfond tax 2011	–	50
Periodiseringsfond tax 2012	–	64
Periodiseringsfond tax 2013	41	46
Periodiseringsfond tax 2014	73	73
Summa obeskattade reserver	114	290

NOT 53 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Upplupna personalkostnader	20	23
Upplupna konsultarvoden	2	0
Upplupna räntekostnader	6	10
Övriga upplupna kostnader	6	19
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	52

NOT 54 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2015	2014
Finansiella intäkter	–956	–740
Finansiella kostnader	1 006	760
Resultat från andelar i koncernföretag	–670	–486
Avskrivningar	0	0
Summa ej kassaflödespåverkande poster	–620	–466

Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 2 maj 2016.

Styrelsen och verkställande direktörerna försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 24 mars 2016

Alf Göransson Styrelseordförande

Ingrid Bonde Styrelseledamot Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot

Jan Svensson Styrelseledamot

Ulrik Svensson Styrelseledamot

Anders Haker Verkställande Direktör

Magnus Kinnunen Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Lars Sjögren Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2016 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Loomis AB (publ.) Org nr 556620-8095

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Loomis AB för år 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 44–98.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning

per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Loomis AB för år 2015.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörer ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 mars 2016 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Flerårsöversikt

Intäkter och resultat, sammandrag

MSEK	2015	2014	2013	2012	2011
Intäkter, fortgående verksamhet	15 391	12 345	11 321	10 983	10 441
Intäkter, förvärv	706	1 166	43	376	532
Totala intäkter	16 097	13 510	11 364	11 360	10 973
Valutajusterad tillväxt, %	7	14	2	3	7
Organisk tillväxt, %	2	3	2	0	1

Rörelseresultat (EBITA)	1 703	1 370	1 099	1 019	912
Rörelsemarginal (EBITA), %	10,6	10,1	9,7	9,0	8,3

Rörelseresultat (EBIT)	1 575	1 306	1 085	988	805
Rörelsemarginal (EBIT), %	9,8	9,7	9,5	8,7	7,3

Finansiella intäkter	8	12	13	16	16
Finansiella kostnader	–122	–79	–60	–73	–78
Resultat före skatt	1 461	1 240	1 038	932	743

Inkomstskatt	–392	–330	–302	–282	–230
Årets resultat	1 069	910	736	650	513

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2015	2014	2013	2012	2011
Rörelseresultat (EBITA)	1 703	1 370	1 099	1 019	912
Avskrivningar	1 061	875	758	717	658
Förändring av kundfordringar	–170	–40	6	54	28
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster	48	–12	–186	–182	–58
Rörelsens kassaflöde före investeringar	2 642	2 194	1 677	1 607	1 540
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–1 379	–1 033	–720	–747	–840
Rörelsens kassaflöde	1 264	1 161	957	860	700
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)
	74	85	87	84	77
Betalda och erhållna finansiella poster	–118	–61	–49	–63	–62
Betald inkomstskatt	–341	–298	–319	–252	–274
Fritt kassaflöde	805	803	590	545	364
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster	–14	–8	–7	–10	–1
Förvärv av verksamhet	–279	–1 536	–29	–289	–667
Utbetalda och erhållna fövärvsrelaterade kostnader och intäkter	–52	–8	40	–10	–26
Lämnad utdelning	–451	–376	–338	–273	–256
Amortering av leasingskulder	–31	–40	–40	–21	–6
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	–227	–293	–512	34	741
Upptagande av obligationslån	549	997	–	–	–
Förändring av utgivna certifikat och annan långfristig upplåning	–225	658	248	–	–
Årets kassaflöde	74	196	–48	–24	150

Finansiell ställning och avkastning, sammandrag

MSEK	2015-12-31	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Goodwill	5 437	4 897	3 346	3 317	3 281
Materiella anläggningstillgångar	4 305	3 813	2 972	2 865	2 887
Räntebärande anläggningstillgångar1)	78	67	61	66	65
Övriga anläggningstillgångar1)	1 039	1 091	666	660	695
Räntebärande omsättningstillgångar	84	25	10	10	1
Övriga omsättningstillgångar	3 470	3 134	2 212	2 069	2 141
TOTALA TILLGÅNGAR	14 415	13 027	9 267	8 986	9 069

Eget kapital	5 843	4 907	4 165	3 595	3 397
Räntebärande långfristiga skulder1)	5 168	4 140	1 849	2 883	2 998
Övriga långfristiga skulder1)	806	852	674	663	642
Räntebärande kortfristiga skulder	736	738	680	48	25
Övriga kortfristiga skulder	2 525	2 390	1 899	1 796	2 007
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	14 415	13 027	9 267	8 986	9 069

Soliditet, %	41	38	45	40	37
Räntebärande nettoskuld, MSEK	4 425	4 219	2 125	2 475	2 545
Sysselsatt kapital, MSEK	10 268	9 127	6 290	6 070	5 943
Avkastning sysselsatt kapital, %	17	15	17	17	15
Avkastning eget kapital, %	18	19	18	18	15

1) Från och med räkenskapsåret 2013 inkluderas den förmånsbestämda pensionsskulden i nettoskulden. För att återspegla denna förändring har jämförelsetalen justerats.

Aktiedata

	2015	2014	2013	2012	2011
Antal utestående aktier, miljoner	75,21)	75,22)	75,33)	73,04)	73,05)
Resultat per aktie före utspädning SEK	14,211)	12,102)	9,833)	8,904)	7,035)
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	14,21	12,10	9,78	8,60	6,79
Eget kapital per aktie, SEK	77,67	65,24	55,32	49,24	46,53

1) Antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 226 032 st. Antal aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st.

2) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 237 915 st. Antal aktier i eget förvar uppgick till 53 797 st per den 31 december 2014.

3) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 74 838 476 st vilket inkluderar 121 863 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012, finns i eget förvar per den 31 december 2013.

4) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012.

5) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 124 109 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2010, finns i eget förvar per den 31 december 2011.

Kvartalsdata

Resultaträkning

	Okt–dec		Jul–sep Apr–jun Jan–mar			Helår Okt–dec		Jul–sep Apr–jun Jan–mar		Helår
MSEK	2015	2015	2015	2015	2015	2014	2014	2014	2014	2014
Intäkter, fortgående verksamhet	4 082	4 118	3 794	3 396	15 391	3 263	3 184	3 033	2 864	12 345
Intäkter, förvärv	62	49	150	446	706	451	416	285	13	1 166
Totala intäkter	4 144	4 167	3 944	3 842	16 097	3 714	3 600	3 319	2 877	13 510
Valutajusterad tillväxt, %	5	4	6	17	7	18	18	14	4	14
Organisk tillväxt, %	3	3	1	2	2	2	3	4	4	3
Produktionskostnader	–3 077	–3 134	–3 001	–2 952	–12 163	–2 798	–2 708	–2 532	–2 245	–10 283
Bruttoresultat	1 067	1 033	943	891	3 934	916	893	787	632	3 227
Bruttomarginal, %	25,7	24,8	23,9	23,2	24,4	24,7	24,8	23,7	22,0	23,9
Försäljnings- och administrationskostnader	–588	–550	–547	–546	–2 231	–527	–487	–454	–390	–1 857
F&A, %	–14,2	–13,2	–13,9	–14,2	–13,9	–14,2	–13,5	–13,7	–13,6	–13,7
Rörelseresultat (EBITA)	479	483	397	345	1 703	389	406	333	242	1 370
Rörelsemarginal (EBITA), %	11,6	11,6	10,1	9,0	10,6	10,5	11,3	10,0	8,4	10,1
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	–16	–17	–14	–14	–62	–13	–13	–13	–7	–46
Förvärvsrelaterade kostnader	–18	–9	–30	–22	–79	4	–9	–2	–12	–19
Jämförelsestörande poster	–	121)	–	–	12	–	–	–	–	–
Rörelseresultat (EBIT)	445	469	352	308	1 575	380	384	318	223	1 306
Rörelsemarginal (EBIT), %	10,7	11,3	8,9	8,0	9,8	10,2	10,7	9,6	7,8	9,7
Finansiella intäkter	3	3	2	1	8	3	4	3	2	12
Finansiella kostnader	–33	–27	–34	–27	–122	–22	–22	–19	–15	–78
Resultat före skatt	415	445	320	281	1 461	361	366	303	210	1 240
Inkomstskatt	–116	-116	–84	–76	–392	–102	–88	–81	–59	–330
Periodens resultat	299	329	236	205	1 069	260	278	222	151	910

1) Jämförelsestörande poster om 12 MSEK avser en återföring av en del av den avsättning om 59 MSEK som gjordes 2007 hänförande till övertidsersättning i Spanien.

Intäkter och resultat per segment, sammandrag

MSEK	Okt–dec 2015	2015	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2015	2015	2015	Helår Okt–dec 2014	2014	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2014	2014	Helår 2014
Europa
Intäkter	2 113	2 179	2 058	1 983	8 332	2 017	2 022	1 913	1 753	7 706
Valutajusterad tillväxt, %	4	3	3	6	4	6	7	6	4	6
Organisk tillväxt, %	1	1	1	0	1	0	2	2	3	2
Rörelseresultat (EBITA)	295	312	251	198	1 055	264	294	226	160	944
Rörelsemarginal (EBITA), %	14,0	14,3	12,2	10,0	12,7	13,1	14,5	11,8	9,1	12,3
USA
Intäkter	1 708	1 637	1 566	1 516	6 428	1 349	1 267	1 194	1 124	4 933
Valutajusterad tillväxt, %	11	7	5	4	7	6	7	8	5	7
Organisk tillväxt, %	10	7	5	4	6	6	7	8	5	7
Rörelseresultat (EBITA)	200	175	160	156	692	133	123	125	108	488
Rörelsemarginal (EBITA), %	11,7	10,7	10,2	10,3	10,8	9,8	9,7	10,4	9,6	9,9
International Services
Intäkter	342	372	340	365	1 418	364	330	224	–	918
Valutajusterad tillväxt, %	–12	1	e/t	e/t	e/t	e/t	e/t	e/t	–	e/t
Organisk tillväxt, %	–12	1	e/t	e/t	e/t	e/t	e/t	e/t	–	e/t
Rörelseresultat (EBITA)	23	26	16	22	87	35	19	14	–	67
Rörelsemarginal (EBITA), %	6,8	6,9	4,7	6,0	6,1	9,5	5,8	6,1	–	7,3

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

		Okt–dec Jul–sep Apr–jun Jan–mar				Helår Okt–dec Jul–sep Apr–jun Jan–mar				Helår
MSEK	2015	2015	2015	2015	2015	2014	2014	2014	2014	2014
Rörelseresultat (EBITA)	479	483	397	345	1 703	389	406	333	242	1 370
Avskrivningar	264	273	266	259	1 061	231	227	217	201	875
Förändring av kundfordringar	53	–101	–141	19	–170	61	–30	–26	–45	–40
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga
poster	53	70	69	–144	48	128	27	70	–236	–12
Rörelsens kassaflöde före investeringar	850	725	589	479	2 642	809	630	594	162	2 194
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–465	–346	–383	–184	–1 379	–430	–245	–207	–150	–1 033
Rörelsens kassaflöde	384	379	206	295	1 264	379	384	387	11	1 161
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat
(EBITA)	80	78	52	86	74	97	95	116	5	85
Betalda och erhållna finansiella poster	–39	–22	–26	–30	–118	–15	–20	–9	–17	–61
Betald inkomstskatt	–80	–112	–77	–71	–341	–94	–104	–68	–32	–298
Fritt kassaflöde	265	245	102	193	805	270	261	309	–37	803
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande
poster	–2	–2	–9	–1	–14	–2	–2	–2	–1	–8
Förvärv av verksamhet	–15	–239	–4	–21	–279	–3	–1	–1 530	–2	–1 536
Utbetalda och erhållna förvärvsrelaterade
kostnader och intäkter	–20	–12	–14	–6	–52	–4	–1	–2	–2	–8
Lämnad utdelning	–	–	–451	–	–451	–	–	–376	–	–376
Amortering av leasingskulder	–5	–8	–9	–9	–31	–10	–8	–11	–11	–40
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	19	–19	2	–229	–227	–1 786	–40	1 511	22	–293
Upptagande av obligationslån	549	–	–	–	549	997	–	–	–	997
Förändring av utgivna certifikat och annan
långfristig upplåning	–745	–149	519	150	–225	559	–199	298	–	658
Periodens kassaflöde	46	–185	136	77	74	21	9	196	–31	196

Balansräkning, sammandrag

MSEK		2015-12-31 2015-09-30 2015-06-30 2015-03-31				2014-12-31 2014-09-30 2014-06-30 2014-03-31
Goodwill	5 437	5 439	5 232	5 386	4 897	4 679	4 288	3 344
Materiella anläggningstillgångar	4 305	4 148	3 995	3 965	3 813	3 494	3 430	2 933
Räntebärande anläggningstillgångar	78	69	69	69	67	94	104	61
Övriga anläggningstillgångar	1 039	1 065	1 088	1 155	1 091	976	1 093	602
Räntebärande omsättningstillgångar	84	66	78	20	25	2	1	0
Övriga omsättningstillgångar	3 470	3 583	3 694	3 536	3 134	3 097	3 034	2 364
TOTALA TILLGÅNGAR	14 415	14 368	14 157	14 132	13 027	12 342	11 950	9 304

Eget kapital	5 843	5 495	5 154	5 485	4 907	4 658	4 273	4 297
Räntebärande långfristiga skulder	5 168	5 519	5 057	4 002	4 140	4 574	2 984	1 858
Övriga långfristiga skulder	806	783	806	810	852	786	794	584
Räntebärande kortfristiga skulder	73	78	709	1 375	738	61	1 636	702
Övriga kortfristiga skulder	2 525	2 494	2 430	2 460	2 390	2 263	2 263	1 863
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	14 415	14 368	14 157	14 132	13 027	12 342	11 950	9 304

Adresser

HUVUDKONTOR

Loomis AB Gamla Brogatan 36-38 111 20 Stockholm Tel: 08-522 920 00 [email protected] www.loomis.com

Argentina

Loomis Argentina Tucumán 540 Piso 6o Of.B Ciudad Autónoma de Buenos Aires Tel: +54 11 4931 4408 www.loomis.com.ar

Danmark

Loomis Danmark A/S Sydvestvej 98 2600 Glostrup Tel: +45 7026 4242 www.loomis.dk

Finland

Loomis Suomi Oy Turvalaaksontie 1 017 40 Vantaa Tel: +358 20 430 3000 www.loomis.fi

Frankrike

Loomis France SASU ZAC du Marcreux 20, rue Marcel Carné 93300 Aubervilliers Cedex Tel: +33 1 41 61 24 78 www.loomis.fr

Norge

Loomis Norge AS Urtegata 9 Gronland 0133 Oslo Tel: +47 23 03 80 50 www.loomis.no

Portugal

Loomis Portugal, S.A Rua Rodrigues Lobo no 2 2799-553 Linda-a-Velha Tel: +351 210 122 500 www.loomis.pt

Schweiz

Loomis Schweiz AG Steinackerstrasse 49 8302 Kloten Tel: +41 43 488 90 00 www.loomis.ch

Slovakien

Loomis SK, a.s. Vajnorská 140 831 04 Bratislava Tel: +421 2 3233 6114 www.loomis.sk

Spanien

Loomis Spain, S.A. C/ Ahumaos, 35–37 Polígono Industrial La Dehesa de Vicalvaro 28052 Madrid Tel: +34 917 438 900 www.loomis.es

Storbritannien

Loomis UK Ltd 1 Alder Court, Rennie Hogg Road Nottingham NG2 1RX UK Tel: +44 115 964 5100 www.loomis.co.uk

Sverige

Loomis Sverige AB Vallgatan 11 170 09 Solna Tel: 08-522 246 00 www.loomis.se

Tjeckien

Loomis Czech Republic a.s Sezemická 2853/4 193 00 Prag Horní Počernice Tel: +420 277 003 850 www.loomis.cz

Turkiet

Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. Yenibosna Köyaltı Mevkii, 29 Ekim Caddesi No:1 Kuyumcukent 1. Plaza Kat:8 D:838 34520 Bahçelievler Istanbul Tel: +90 212 603 03 70 www.loomis.com.tr

USA

Loomis US 2500 City West Blvd., Suite 900 Houston, TX 77042 Tel: +1 713 435 6700 www.loomis.us

Österrike

Loomis Österreich GmbH Nordbahnstrasse 36/3/1 1020 Wien Tel: +43 1 211 110 www.loomis.at

Loomis International

Loomis International Corporate AG Obstgartenstrasse 27 8302 Kloten Schweiz Tel: +41 44 804 92 92 www.loomis-international.com

Loomis AB, Gamla Brogatan 36–38, plan 2, Box 702, 101 33 Stockholm Tel: 08-522 920 00, www.loomis.com

AI assistant

Loomis — Annual Report 2015

2940_10-k_2016-04-11_4f2766e6-7c9a-4061-adeb-07166a06cbb0.pdf

Loomis Årsredovisning 2015

Innehåll

Årsstämma 2016

Rapporteringsdatum för 2016

År 2015 i korthet På väg mot våra mål

Rörelseresultatet

Patrik Andersson

År 2015 i korthet På väg mot våra mål

16,1 miljarder SEK i intäkter

En rörelsemarginal (EBITA) om 10,6 procent

Nettoskuld i förhållande till EBITDA uppgick till 1,6

Utdelning på 49 procent av koncernens resultat efter skatt

Kort om Loomis

Värdetransporter

International Services

Länder 21 Lokalkontor 400 Uttagsautomater 109 000 SafePoints i USA 14 600 Värdetransportbilar 6 600 Anställda 22 000

Med god fart i rätt riktning

I riktning mot våra långsiktiga mål

Starkt team med rätt attityd

Tillväxt i USA resultat av målmedvetna satsningar

Snabb volymtillväxt i Storbritannien

Stor potential i Turkiet

Organisk tillväxt tar fart i södra Europa

Förvärven adderar värde

Kontanthanteringstjänster förbättrar marginalen

Patrik Andersson, tillträdande vd och koncernchef

Vision, mål och strategi

Kvalitet är kärnan i Loomis erbjudande

2015

Ökad andel kontanthanteringstjänster (CMS)

Investeringar i uppräkningscentraler

2016

Loomis tillväxtprioriteringar

Fler SafePoint-enheter

Lansering av SafePoint Titan

Strategiska avtal för SafePoint

Erfarenhetsutbyte skapar förutsättningar för tillväxt

Fortsatt utveckling av Loomis International

Integrering och kompetensutvecklingsprogram för att lära organisationen att sälja internationella tjänster

Nya kontor

Förvärv på befintliga och nya marknader

Förvärv i UK

Förvärv av logistikverksamhet i USA

Förvärv i Slovakien och Tjeckien

Loomismodellen leder till lönsamhet

Loomismodellen

Ett av Loomis finansiella mål är att nå en omsättning på 17 miljarder SEK 2017. Hur ska det gå till?

På vilka marknader planerar Loomis att genomföra förvärv?

Om ni förvärvar verksamheter, hur ska ni lyckas upprätthålla rörelsemarginalen?

Det som mäts, blir gjort

Målsättning och uppföljning

Investeringar i kvalitet

Finansiella mål

MÅL 17mdr SEK

17 miljarder SEK i intäkter 2017

MAX 3,0

Nettoskuld i förhållande till EBITDA ska inte överstiga 3,0

MÅL 10-12%

En rörelsemarginal (EBITA) om 10–12 procent

40-60%

MÅL

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt

2014 presenterade Loomis nya finansiella mål. Hur bedömer du att ni har presterat i förhållande till dessa?

2015 uppnådde ni en omsättning på 16,1 miljarder SEK. Vad krävs för att ni ska nå målet om 17 miljarder SEK i omsättning 2017?

Vilka är dina kommentarer till koncernens rörelsemarginal?

Loomis erbjuder värdehantering såväl lokalt som globalt

Loomis effektiviserar kontantflödet i samhället

Värdetransporter (Cash in Transit)

Kontanthantering (Cash Management Services)

International Services

Utländska valutor

Ädelmetaller

Smycken och klockor

Allmän frakthantering (General Cargo)

Marknad

Stark outsourcingtrend gynnar Loomis

Positiv utveckling på värdehanteringsmarknaden

Loomis Annual Report 2015