Årsredovisning 2014

Loomis är specialisten på värdehantering – lokalt och globalt

Innehåll

Kort om Loomis	1
Vd-ord	2
Vision, mål och strategi	6
Tema: Loomismodellen	9
Finansiella mål	10
Verksamhet	12
Marknad	16
Segment Europa	18
Tema: Tillväxtmarknad	19
Segment USA	20
Tema: Loomis SafePoint®	21
Segment International Services	22
Tema: International Services	23
Loomis historia	24
Medarbetare och hållbarhet	26
Riskhantering	28
Kallelse till årsstämma	29
Aktien	30

Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrning	32
Styrelse	39
Koncernledning	40
Finansiella rapporter
Förvaltningsberättelse	42
Koncernens resultaträkning	47
Koncernens balansräkning	48
Koncernens kassaflödesanalys	49
Koncernens rapport över
förändringar i eget kapital	50
Noter – koncernen	52
Moderbolagets resultaträkning	95
Moderbolagets balansräkning	96
Moderbolagets kassaflödesanalys	97
Moderbolagets rapport över
förändringar i eget kapital	98
Noter – moderbolaget	99
Revisionsberättelse	107
Flerårsöversikt	108
Kvartalsdata	110
Adresser	112

Årsstämma 2015

Årsstämma 2015 äger rum onsdagen den 6 maj 2015, kl. 17.00 i Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus. Läs mer på sidan 29.

Finansiell information för 2015

Delårsrapport jan – mars	6 maj
Delårsrapport jan – juni	31 juli
Delårsrapport jan – september	6 november
Helårsrapport för 2015	4 februari 2016

År 2014 i korthet Nya finansiella mål

Förvärv av VIA MAT

Styrelsen föreslår en höjd utdelning för 2014 till 6,00 SEK (5,00) per aktie.

Största kontraktet sedan Loomis börsnotering

I oktober tillkännagavs att Loomis dotterbolag i Storbritannien tecknat ett kontrakt med Tesco. Kontraktet innebär att Loomis kommer utföra påfyllnad och underhåll av Tescos samtliga 3 700 uttagsautomater över hela Storbritannien. Kontraktet är det enskilt största nya kontrakt som Loomis tecknat sedan börsnoteringen 2008. Fullt integrerat förväntas de årliga intäkterna överstiga 20 MGBP.

Rörelseresultatet (EBITA) för 2014 uppgick till 1 370 MSEK (1 099).

Loomis växer inom kontanthantering i USA

I juni 2014 offentliggjordes att Loomis amerikanska dotterbolag fått i uppdrag av Bank of America att överta bankens kontanthanteringstjänster på cirka 30 orter i USA. Fullt integrerat förväntas de årliga intäkterna från det nya kontraktet att uppgå till cirka 20 MUSD och intäkterna från kontanthanteringstjänster i USA kommer då att uppgå till ungefär en tredjedel av Loomis totala intäkter i USA. Kontraktet är det enskilt största kontanthanteringskontrakt som Loomis tecknat i USA.

Loomis B-aktie steg under 2014 med 48 procent.

År 2014 i korthet Nya finansiella mål

17 miljarder SEK i intäkter 2017

Loomis har tidigare inte haft ett uttalat intäktsmål. Sedan 2010 har intäkterna ökat med cirka 5 procent per år. Koncernens intäkter uppgick 2014 till 13,5 miljarder SEK.

Loomis mål är att intäkterna 2017 ska uppgå till minst 17 miljarder SEK. Loomis har en stark position och arbetar fokuserat för ökad tillväxt. Loomis framtida tillväxt bedöms huvudsakligen komma från ökad outsourcing av kontanthanteringstjänster (CMS), Loomis SafePoint®, International Services och värdeadderande tilläggstjänster, samt genom förvärv på både befintliga och nya marknader. ⁸

INTÄKTER 2010–2014, MDR SEK

En rörelsemarginal (EBITA) om 10–12 procent

Loomis rörelsemarginal uppgick 2014 till 10,1 procent.

Loomis kommer att fortsätta fokusera på kontinuerliga marginalförbättringar och bedömer att det finns möjligheter att förbättra rörelsemarginalen ytterligare. Det nya målet är en förväntad rörelsemarginal om 10–12 procent. Målet indikerar en ökad tillväxtambition men där kostnader för att investera i tillväxtaktiviteter kan motverka kortsiktiga marginalförbättringar.

RÖRELSEMARGINAL (EBITA) 2010–2014, %

Nettoskuld, i förhållande till EBITDA, ska inte överstiga 3,0

Nettoskulden/EBITDA uppgick vid utgången av 2014 till 1,9.

Loomis mål för koncernens maximala skuldsättningsgrad var tidigare 2,5. Det nya målet för maximal skuldsättningsgrad är 3,0. Höjningen möjliggör utrymme att ta tillvara möjligheter som möter Loomis tillväxtambitioner och förvärvskriterier. Loomis gör bedömningen att den operativa risken successivt har minskat och att Loomis därför kan tillåta en högre finansiell risk.

NETTOSKULD/EBITDA 2010–2014

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt

Föreslagen utdelning till årsstämman 2015 motsvarar 50 procent av koncernens resultat efter skatt. Loomis aktieägare har under de senaste fem åren erhållit en genomsnittlig, årlig utdelning på 49 procent av nettoresultatet. Loomis historia visar att verksamheten har uppnått kontinuerliga förbättringar av rörelseresultat och kassaflöde samt haft en stabil investeringsnivå.

Loomis ambition är att trenden ska fortsätta, vilket möjliggör att Loomis kan bibehålla en årlig utdelningsnivå om 40–60 procent av årets resultat.

ÅRLIG UTDELNING 2010–2014, %

Kort om Loomis

Loomis är specialisten på värdehantering. Värdehantering inkluderar värdetransporter och kontanthantering. Loomis erbjuder dessa tjänster nationellt, men även internationellt under tjänsteerbjudandet International Services.

Värdetransporter (Cash in Transit)

Loomis transporterar kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Loomis hämtar dagskassor, förser detaljhandel och banker med växel och utländsk valuta och fyller på uttagsautomater.

Kontanthantering (Cash Management Services)

Dagskassor och kontanter från detaljhandel, bankkontor och uttagsautomater transporteras vanligen till någon av Loomis uppräkningscentraler där Loomis, med effektiva processer och toppmodern utrustning, räknar, kvalitetskontrollerar och paketerar sedlar och mynt.

Loomis erbjuder också tjänster för analys, prognostisering och rapportering av kundernas kontantflöden samt anpassade lösningar för detaljhandeln såsom Loomis SafePoint®.

International Services

International Services inkluderar internationell transport, hantering och förvaring av kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål samt allmän frakthantering (General Cargo).

Loomis i siffror

400



	20 6 500 100 000 13 000

Tillväxt på agendan

2014 var ett framgångsrikt år för Loomis. Vi har nått de finansiella mål som vi definierade 2010 och vi har satt nya ambitiösa mål framåt. Under året har vi bland annat vunnit flera nya stora kontrakt och genomfört ett stort och strategiskt viktigt förvärv. Vårt mångåriga arbete för att bygga ett företag som levererar tjänster av hög kvalitet med god lönsamhet har gett oss de resultat vi strävade efter och skapat en stabil finansiell bas för företaget. Nu spänner vi bågen hårdare och siktar på tillväxt, men utan att förlora vårt fokus på att utveckla marginalerna i fortsatt positiv riktning.

Ända sedan Loomis börsintroduktion 2008, då jag hade en roll som CFO i företaget, har vi med en robust affärsidé som grund arbetat målmedvetet och konsekvent för att utveckla våra tjänster, förbättra vår kvalitet, effektivitet och öka lönsamheten. Det har gett resultat.

Leverans på mål

När jag nu sammanfattar mitt första helår som vd och koncernchef för Loomis, är jag stolt över att konstatera att de finansiella mål som vi satte för vår verksamhet 2010 nu kan bockas av. Vårt viktigaste mål, att nå en rörelsemarginal om 10 procent senast under 2014, har nåtts. Rörelsemarginalen för helåret 2014 var 10,1 procent. Kassaflödet har fortsatt att vara stabilt och under 2014 uppgick rörelsens kassaflöde till 85 procent av rörelseresultatet, vilket också var vårt mål.

Vi grupperar våra lokalkontor enligt en mycket enkel princip: presterande eller underpresterande. Underpresterande innebär att man inte bidrar till koncernens resultat när alla kostnader allokeras ut. 2009 var 30 procent av våra lokalkontor underpresterande men vi såg framför oss att vi borde kunna nå till 15 procent underpresterande lokalkontor. 2014 nådde vi fram även här.

Vi har också haft ett mål om att dela ut 40–60 procent av nettovinsten varje år. Snittet sedan 2010 är 49 procent. De

NETTOSKULD/EBITDA

2,0 1,5 1,0 0,5

2010 2011 2012 2013 2014

senaste fem åren har vi ökat vår vinst per aktie med i genomsnitt 16 procent. Vinsten per aktie kommer även fortsättningsvis att vara ett viktigt nyckeltal för oss eftersom det måttet tydligt visar hur vi förbättrar verksamheten och skapar värde för våra ägare.

Fokus på Loomismodellen ger resultat

Den enskilt viktigaste förklaringen till att vi kontinuerligt har förbättrat våra prestationer och vårt resultat är vårt fokus på det vi kallar Loomismodellen. Vår organisation är högt decentraliserad och våra drygt 400 lokalkontor har ett omfattande eget ansvar för sina respektive verksamheter.

Loomismodellen binder samman organisationen med ett antal gemensamma värderingar, uppförandekod, processer och principer för hur vi driver verksamheten, hur vi arbetar och, inte minst, utvärderar verksamheten. Det skapar en solid grund att stå på, men också en mycket resultatorienterad kultur och en lärande organisation, där ständiga förbättringar blir en naturlig del i verksamheten för varje lokalkontor.

Modellen har bidragit till att kvaliteten och rörelsemarginalen har förbättrats kvartal mot kvartal under i stort sett samtliga av de senaste 20 kvartalen. De allra flesta av våra lokalkontor har

förbättrat sina marginaler varje år och sedan 2010 har vi lyft andelen lokalkontor som bidrar positivt till vårt resultat från 74 procent till 85 procent. Arbetet med modellen är fortlöpande och lägger grunden för en sund verksamhet med hög kvalitet och god lönsamhet.

En annan central förklaring till våra stegvis allt högre marginaler är vårt fokus på att öka andelen kontanthantering, CMS, som ger högre marginaler än värdetransporter, CIT. På vår viktiga marknad i USA har andelen CMS i förhållande till totala CIT och CMS intäkter, sedan 2010, vuxit från 22 till 29 procent. För koncernen som helhet har andelen CMS intäkter sedan 2010 vuxit från 30 till 32 procent.

Loomis målsättningskultur

Redan för ett år sedan var vi övertygade om att vi skulle nå våra finansiella mål under 2014. Vi påbörjade då arbetet med att identifiera nya mål för perioden fram till och med 2017.

För oss är processen att sätta nya mål i sig en mycket central del för hur vi leder företaget. I ett första steg låter vi våra drygt 400 lokalkontor själva bedöma vilka mål för lönsamhet och volymtillväxt som är rimliga men också utmanande att uppnå. I ett antal olika steg analyserar vi sedan tillsammans målen och kommer överens om realistiska och sti-

Loomis mål 2010–2014

RÖRELSEMARGINAL (EBITA)

En rörelsemarginal (EBITA) om 10 procent senast 2014.

ÅRLIG UTDELNING

Nettoskulden ska inte överskrida 2,5. Den årliga utdelningen ska motsvara 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt.

1) Föreslagen utdelning för årsstämman 2015

RÖRELSENS KASSAFLÖDE I % AV EBITA

Rörelsens kassaflöde ska uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet.

mulerande mål som sedan följs upp och utvärderas varje månad, varje kvartal och år. Processen är detaljerad och tidskrävande, men skapar också ett starkt lokalt engagemang och åtagande hos dem som sedan ska se till att faktiskt genomföra de åtgärder som krävs för att koncernen som helhet når målen. De enskilda målen för lokalkontoren summerar ihop till övergripande koncernmål för tillväxt, rörelsemarginal, skuldsättning och utdelning. Över tid har processen visat sig vara mycket framgångsrik. Vi har hittills alltid levererat på våra mål.

Det tycker vi är värt att fira! 2011 träffades samtliga lokalkontorschefer, lands-, region- och koncernledning i Barcelona för att fira att vi nådde de mål som sattes för 2010 och diskutera vägen framåt mot nästa etappmål. I mars 2015 går resan till Orlando i samma syfte.

I dag har Loomis en stabil verksamhet och vi har bevisat verksamhetens kapacitet genom att kontinuerligt nå våra mål. Det ger oss ett starkt fundament att stå på och skapar möjlighet att, utöver fortsatt fokus på lönsamhet, också prioritera tillväxt.

Det är dags för nästa fas i Loomis utveckling!

Nya finansiella mål

Den 25 september höll vi en kapitalmarknadsdag i London där vi offentliggjorde våra nya finansiella mål. För första gången införde vi ett tillväxtmål definierat som att vi ska nå en omsättning om 17 miljarder SEK 2017. Omsättningen 2014 var 13,5 miljarder SEK.

Tillväxten ska ske både organiskt och genom förvärv. Huvudkomponenterna i tillväxten är ett ökat fokus på CMS i USA, där vi bedömer att utvecklingen är på väg i samma riktning som i Europa och att vi kommer att få se en ökande vilja hos bankerna att outsourca kontanthanteringen. Vi bedömer också att det finns en stor potential att växa vår affär för Loomis SafePoint®, vårt säkra kontanthanteringssystem för detaljhandeln, i USA och, inte minst, växa inom vårt nya internationella erbjudande till våra kunder.

Vi ser också stora möjligheter att växa via förvärv och vi ser potential till förvärv både på nya och befintliga marknader. Vi bedömer att tilläggsförvärv på befintliga marknader kommer att ge störst bidrag till vårt omsättningsmål för 2017 men att de mindre förvärv vi har för avsikt att göra på nya marknader kommer ge

oss kunskapen och plattformen vi behöver för att växa på längre sikt.

Beroende på hur relationen mellan framtida organisk tillväxt och förvärv kommer att se ut, kommer effekten på rörelsemarginalen att variera, då det alltid tar viss tid att införliva ett förvärv i organisationen och nå de positiva effekterna. Investeringar i olika typer av tillväxtaktiviteter kostar pengar och vi har därför satt ett mål för rörelsemarginalen om 10 till 12 procent. Gör vi inga förvärv alls kan vi nå 12 procent genom att vi behåller vårt fokus på att arbeta enligt Loomismodellen, genomför kontinuerliga förbättringar, utvecklar lokalkontoren och fortsätter att minska antalet underpresterande lokalkontor. Parallellt kommer vi fortsatt att sträva efter att öka andelen CMS av vår totala affär, vilket ger en högre marginal. Vi ser också stora möjligheter att skapa skalfördelar med vårt nya verksamhetssegment International Services.

För att ge oss utrymme att ta tillvara tillväxtmöjligheter på förvärvssidan har vi ökat skuldsättningsgraden som vi anser vara acceptabel. Målet är att vår nettoskuld inte ska överstiga tre gånger rörelseresultatet före avskrivningar. Vår bedömning är att våra starka kassaflöden, en fortsatt förutsägbar och jämn investeringstakt tillsammans med en rimlig skuldsättningsgrad skapar bra förutsättningar för att nå vårt tillväxtmål. Vi kommer att fortsätta följa våra kassaflöden noggrant och vi kommer framöver att allokera en proportionellt större del av våra resurser till projekt med hög avkastning såsom utbyggd CMS verksamhet i USA och Loomis SafePoint®.

Loomis har en historia av en aktieägarvänlig utdelningspolicy. Det är vår ambition att fortsätta på den vägen och vi bedömer att våra resultat och kassaflöden stöder bibehållen utdelning om 40–60 procent av nettoresultatet.

Nya kontrakt och förvärv

2014 har varit ett spännande och framgångsrikt år också affärsmässigt. Vi har vunnit flera stora nya kontrakt för viktiga kunder både i USA och i Europa. Till exempel har vi vunnit ett uppdrag i Storbritannien för Tesco, en av landets största varuhuskedjor, och för Bank of America i USA. Tesco-kontraktet är det största sedan Loomis börsnotering 2008 och beräknas generera drygt 20 MGBP i intäkter per år. Bank of America-kontraktets årliga intäkter uppgår till cirka 20 MUSD och är vårt mest omfattande CMS-kontrakt i USA någonsin. Kontraktet är viktigt då det innebär att vi tar över stora delar av bankens kontanthantering. Vi ser detta som ett resultat av vårt arbete för att höja kvaliteten och utveckla våra tjänster, samt våra investeringar i moderna uppräkningscentraler. Utvecklingen stärker oss i tron att vi har förutsättningar att attrahera nya kunder och liknande uppdrag i framtiden. Vår modell med att fokus på kvalitet leder till lönsamhet och tillväxt fungerar i praktiken.

Under året har vi också genomfört vårt största förvärv någonsin genom köpet av schweiziska VIA MAT, ett av de ledande företagen inom internationell värdehantering. Genom förvärvet har vi adderat ett ytterligare verksamhetssegment som kompletterar vår produktportfölj, ökat vår globala närvaro väsentligt och kompletterar vårt redan starka erbjudande i Schweiz. Nu kan vi skräddarsy helhetslösningar för våra kunders behov av transporter, förvaring och hantering av kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål, nationellt såväl som internationellt. Integrationen går enligt plan och full effekt av förvärvet väntas under de närmaste åren.

Långsiktigt hållbar utveckling

För Loomis är det viktigt att utveckla ett långsiktigt välmående och välskött företag som skapar uthålliga värden för alla våra intressenter. Aktieägarna ska känna förtroende för att vår strategi och vår utveckling innebär lönsam tillväxt på lång sikt. En förutsättning för det är att medarbetarna upplever att vi skapar en säker arbetsmiljö med spännande utmaningar och att våra kunder vet att vi finns där för

dem över lång tid och levererar högkvali tativa tjänster på ett ansvarsfullt sätt. Att vara ett värdehanteringsföretag ställer naturligtvis höga krav på att vi beter oss ansvarsfullt vad gäller våra medarbeta res, kunders och allmänhetens säkerhet, men också vad gäller integritet och att föl ja regler och förordningar.

Att vara en specialist på värdehante ring innebär också en hel del transporter vilket påverkar vår miljö. Vi arbetar för att effektivisera våra transporter både för att sänka kostnader och för att minska vår miljöpåverkan, utan att riskera våra med arbetares säkerhet och hälsa eller kun dernas tillgångar och trygghet. Vi arbe tar också proaktivt för att minska säkerhetsriskerna som finns i vår typ av verksamhet. Arbete med etik och värderingar, liksom tydliga rutiner är centrala delar i detta arbete.

Vi har infört tre tydliga prioriterade områden för att möta dessa utmaningar. Det handlar om att vi ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare med god tjänstesäkerhet och goda arbetsvillkor, att vi ska minska vår miljö - och klimatpåverkan och att vi aldrig accepterar oetiskt beteende. För att säkerställa att vi gör framsteg, mäter vi löpande utvecklingen genom nyckeltal som vi har utvecklat.

Till Nordic Large Cap-listan

En rolig notering avseende vårt företags positiva utveckling under 2014 är också att Loomisaktien, från och med den 1 januari 2015, handlas på "Storbolagslis tan" på Nasdaq OMX Stockholm. Det är ett resultat av att vi har haft en så pass bra kursutveckling under 2014 att vi upp fyller de kriterier som gäller för att vara noterade på "Storbolagslistan". Sedan 2008 har vi ökat vårt börsvärde från 4 miljarder SEK till 17 miljarder SEK.

Sammanfattningsvis är jag stolt över att vi under 2014 har nått våra mål och skapat hållbara värden för våra intres senter. Jag är lika entusiastisk över att, tillsammans med alla fantastiska medarbetare i vårt företag, nu ta mig an uppgif ten att nå de nya mål som vi ställt upp och leda Loomis framåt. Jag är överty gad om att framtiden för bolaget kommer att vara minst lika spännande och värde skapande som historien har varit.

Stockholm, mars 2015

Jarl Dahlfors Vd och koncernchef

Vision, mål och strategi

Loomis väl beprövade affärsmodell har lagt grunden för tjänster av allt högre kvalitet och en ökad lönsamhet. Med nya finansiella mål och Loomismodellen som grund är Loomis redo för ett ökat fokus på tillväxt, såväl organisk som genom förvärv, på en värdehanteringsmarknad under utveckling.

Loomis är en ledande, internationell leverantör av värdehanteringstjänster. Genom att erbjuda banker och detaljhandeln säkra transporter (CIT) och hantering av kontanter (CMS), skapar Loomis de mest effektiva flödena av kontanter i samhället.

Växande värdehanteringsmarknad

Kontanter är det mest använda betalningsmedlet och utgör stommen i betalningsflödet, oavsett var i världen vi befinner oss och vilken konjunktur vi upplever. Mängden kontanter i omlopp

varierar dock mellan olika länder, men alla inkomst- och åldersgrupper använder kontanter, i synnerhet för mindre transaktioner.

I de flesta delar av världen ökar kontantmängden med den ekonomiska tillväxten, men i takt med att nya alternativa betalningsmedel utvecklas är det rimligt att anta att andelen transaktioner där kontanter utgör betalningsmedel kommer att minska över tid på flera av Loomis marknader. Denna utveckling leder till att framförallt bankernas, men även detaljhandelsföretagens, vilja att

outsourca kontanthanteringen till företag som Loomis, ökar. Det medför i sin tur att värdehanteringsmarknaden, som Loomis fokuserar på, växer.

Hög kvalitet genom effektivisering och innovation

Loomis tjänsteerbjudande innebär att Loomis tar över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och förvara värdefulla tillgångar. Hög kvalitet är därför en förutsättning för att vinna kundens förtroende.

För Loomis innebär kvalitet att skapa mervärde och överträffa kundens förväntningar. Genom åren har Loomis, genom effektivisering av processer och arbetssätt, god innovationsförmåga och hög etik och moral, kunnat säkerställa effektivare och mer säker hantering av kontanter. Därmed kan Loomis garantera att rätt mängd kontanter finns på rätt ställe, vid rätt tidpunkt.

Modell för kvalitet och lönsamhet lägger grund för tillväxt

Loomis har en decentraliserad organisation med cirka 400 lokalkontor i 20 länder med eget resultat- och lönsamhetsansvar. Med en hög grad av självständighet är det nödvändigt att ha en tydlig och enkel affärsmodell. Det ger synergier och underlättar framgångsrik verksamhetsstyrning av lokalkontoren.

Loomis modell för hur verksamheten ska bedrivas kallas Loomismodellen. Modellen bygger på Loomis grundläggande värderingar och uppförandekod och beskriver hur Loomis, utifrån ett antal viktiga principer, organiserar och

bedriver verksamheten med stöd av Loomis affärsprocesser. Modellen inkluderar exempelvis ramverk för målsättning, samt löpande erfarenhetsutbyte, uppföljning och jämförelser mellan lokalkontor.

Loomis höga kvalitet i tjänsteutförandet i kombination med Loomis modell för verksamhetsstyrning har under åren resulterat i hög måluppfyllelse i form av bättre marginaler och fler och mer lönsamma lokalkontor. Sedan 2008 har Loomis rörelsemarginal utvecklats från 6,6 procent till 10,1 procent 2014. Loomis har således vuxit sig starkt och byggt en stabil grund för en ny strategisk inriktningsfas; Tillväxt.

Strategi för långsiktig tillväxt

Olika aktörers vilja till outsourcing av kontanthanteringstjänster är en central och viktig aspekt för Loomis utveckling. Likaså påverkar innovationsförmåga och storskalighet som följer av en ledande marknadsposition, Loomis framtida tillväxt.

Loomis har därför identifierat följande fem strategiska fokusområden för tillväxt; organisk tillväxt genom ökad andel kontanthanteringstjänster och fler Loomis SafePoint®-enheter, framförallt i USA, men även på sikt i övriga länder där Loomis är verksammma, breddning av tjänsteerbjudandet i form av Loomis International Services och värdeadderande tilläggstjänster samt tillväxt genom förvärv.

Organisk tillväxt handlar om att erbjuda ett mer komplett erbjudande på samtliga marknader, det vill säga att använda Loomis existerande kompetens för att utveckla erbjudanden som ligger nära Loomis kärnverksamhet och således erbjuda fler helhets- och kundanpassade lösningar. Förvärv, å andra sidan, leder till tillväxt då Loomis tar sig in på nya, eller expanderar på befintliga marknader, alternativt adderar nya tjänster till tjänsteerbjudandet

Varierande förutsättningar på olika marknader

Med en global närvaro följer varierande möjligheter på olika marknader. Socioekonomiska förutsättningar, kontantmängd och bankmarknaden varierar

TILLVÄXT

Loomismodellen

Vår modell för att bedriva en framgångsrik verksamhet

• Loomismodellen bygger på Loomis grundläggande värderingar och uppförandekod och beskriver hur Loomis, utifrån ett antal principer och affärsprocesser, organiserar och bedriver verksamheten.
• Loomis affärsprocesser är finansiell process, riskhanteringsprocess, operationell process, säljprocess och personalprocess.
• Principerna inkluderar exempelvis riktlinjer för ledarskap, hur arbetet organiseras och verksamhetsuppföljning.

Loomis väl beprövade affärsmodell har lagt grunden för högkvalitativa tjänster och god lönsamhet. Loomis är nu redo för tillväxt.

från land till land. Benägenheten till outsourcing av kontanthanteringstjäns ter skiljer sig också mellan olika regio ner, vilket påverkar värdehanterings marknadens mognadsgrad. Loomis affär ser således mycket olika ut i de 20 länder där Loomis har verksamhet.

På tillväxtmarknader och marknader med hög kontantanvändning är efterfrå gan på värdetransporter stor och ofta tilltagande. På omogna marknader är andelen värdetransporter relativt kon tanthantering stor, men trenden är tydlig; det råder en starkt ökande efterfrågan på kontanthanteringstjänster. Banker som tidigare varit restriktiva med att out sourca sin kontanthantering börjar nu anlita Loomis som ett led i att fokusera på den egna kärnverksamheten. Loomis spår en stark organisk tillväxt inom kon tanthantering och till det värdeadderan de tjänster och innovativa lösningar såsom Loomis SafePoint ®. På mogna marknader med låg kontantanvändning och hög outsourcingrad, efterfrågas allt mer sofistikerade och heltäckande kon tanthanteringstjänster. För Loomis finns därför de främsta tillväxtmöjligheterna på mogna marknader i värdeadderande tjänster, som till exempel hantering av utländska valutor och värdeföremål.

Nya finansiella mål speglar till växtambitioner

I linje med Loomis strategi att uppnå ökad tillväxt presenterades under året nya finansiella mål. Målen speglar bland annat Loomis tillväxtambitioner fram till och med 2017. Med de nya finansiella målen och fortsatt arbete i enlighet med Loomismodellen, tar Loomis tillvara möjligheterna på såväl kontantintensiva marknader, som på marknader där kon tantanvändningen inte är lika utbredd. Med ökande outsourcing av kontanthanteringstjänster, Loomis SafePoint®, International Services och värdeadde rande tilläggstjänster samt via strategiska förvärv avser Loomis att växa. Därmed bedriver Loomis en långsiktigt uthållig verksamhet som skapar värde för kunder, aktieägare, medarbetare och övriga intressenter.

Loomis avser att växa i takt med ökad outsourcing av värdehan teringstjänster, genom Loomis SafePoint ®, International Services, värdeadderande til l läggstjänster och genom förvärv.

Loomismodellen ger resultat i Storbritannien

Den brittiska värdehanteringsmarknaden har inte saknat utmaningar under senare år. Med anledning av en tuff konkurrenssituation var lönsamheten svag. Loomis har därför arbetat intensivt med att omstrukturera verksamheten i enlighet med Loomismodellens enkla och tydliga principer. Ett fint kvitto på att arbetet givit resultat, utöver högre kvalitet på tjänsterna och förbättrad effektivitet och lönsamhet, är att Loomis i Storbritannien under året tecknade sitt hittills enskilt största kontrakt sedan börsintroduktionen 2008.

Den brittiska marknaden för värdehantering har av många benämnts som utmanande. Storbritannien drabbades hårt av finanskrisen vilket i kombination med många aktörer och hård konkurrens ledde till låga marginaler på den brittiska värdehanteringsmarknaden. Inom Loomis etablerades en sanning att marknadsförutsättningarna starkt bidrog till att andelen underpresterande lokalkontor ökade. Loomis ledning nöjde sig inte med den förklaringen utan påbörjade arbetet med att förbättra verksamheten. Uppdraget gick ut på att med hjälp av Loomismodellen först säkerställa kvalitet, därefter lönsamhet för att sedan leverera tillväxt.

Lokalkontoren är hjärtat i verksamheten

Loomis byggde upp en ny intern struktur och omstrukturerade en del av de staber och chefsnivåer som skapats. Lokalkontorscheferna fick ett tydligare resultat- och lönsamhetsansvar. På Loomis står lokalkontoren i centrum och ansvaret för den operativa driften och affärsresultatet vilar på lokalkontorschefens axlar.

Lokalkontorscheferna antog ett ledarskap som innebär att de är närvarande och synliga i verksamheten, för kunderna och sitt team, och har en klar uppfattning om verksamheten och dess resultat. Med resultat- och lönsamhetsansvar följer även ansvar för att sätta mål. Enligt Loomismodellen ska målen vara väl definierade och spegla Loomis ambition att på ett effektivt sätt hantera kontanter i samhället. De ska vara mätbara och realistiska, men också utmanande. Det

är också därför som Loomis kontinuerligt mäter, utvärderar och följer upp utvecklingen.

Måluppföljning

På alla 25 lokalkontor i Storbritannien uppdaterades mål och nyckeltal vilka sedan dess kontinuerligt har följts upp. När nyckeltalen mäts löpande blir förbättringsområden tydliga, exempelvis möjligheter till snabbare handläggningstid, mer effektiva rutter samt ökad kvalitet i verksamheten. Lokalkontorens prestationer jämförs med varandra för att engagera medarbetarna att prestera än bättre och, inte minst, lära av varandra hur man arbetar smartare och blir effektivare.

Som en del av förändringsarbetet såg landsledningen över och godkände alla nya kontrakt för att säkerställa en korrekt prisnivå i relation till Loomis tjänsteutbud. Investeringar och upprustningar genomfördes. Personalen vidareutbildades och tilldelades tydliga ansvarsområden. Det har sammantaget bidragit till avsevärda kvalitets- och lönsamhetsförbättringar på flertalet lokalkontor i Storbritannien där budget, prognos och utfall numera stämmer bättre överens.

Rekordkontrakt med Tesco

Kvalitetsförbättringarna har inneburit fler nya uppdrag för Loomis. 2014 tecknade Loomis ett kontrakt med Tesco. Tesco är Storbritanniens största dagligvaruhuskedja. Kontraktet innebär att Loomis kommer att utföra påfyllnad och underhåll av Tescos samtliga 3 700 uttagsautomater över hela Storbritannien. Fullt integrerat väntas de årliga intäkterna

överstiga 20 MGBP vilket motsvarar cirka 230 MSEK. Kontraktet är det enskilt största nya kontrakt som Loomis tecknat sedan börsnoteringen 2008. Kontraktet väntas också leda till cirka 200–250 nyanställningar.

Metodiskt arbete enligt Loomismodellen har således resulterat i ökat engagemang bland anställda, högre kvalitet i Loomis tjänster, minskat antal underpresterande lokalkontor och förbättrad lönsamhet.

Loomis i Storbritannien:

Position på marknaden: 2
Antal anställda: Drygt 2 000 personer
Antal lokalkontor: 25

Finansiella mål

Loomis övergripande mål är att skapa värde för aktieägare genom att generera god lönsamhet och uthållig tillväxt. Med en historia av hög måluppfyllelse uppvisar Loomis under 2014 fortsatt goda finansiella resultat. Under året presenterades nya finansiella mål som ligger i linje med Loomis strategi och som speglar koncernens tillväxtambitioner fram till och med 2017.

INTÄKTER

17 miljarder SEK i intäkter 2017

Loomis har tidigare inte haft ett uttalat intäktsmål. Sedan 2010 har intäkterna ökat med cirka 5 procent per år. Koncernens intäkter uppgick 2014 till 13,5 miljarder SEK.

Loomis mål är att intäkterna år 2017 ska uppgå till minst 17 miljarder SEK. Loomis har en stark position och arbetar fokuserat för ökad tillväxt. Loomis framtida tillväxt bedöms huvudsakligen komma från ökad outsourcing av kontanthanteringstjänster (CMS), Loomis SafePoint®, International Services och värdeadderande tilläggstjänster, samt genom förvärv på både befintliga och nya marknader.

RÖRELSEMARGINAL (EBITA)

En rörelsemarginal (EBITA) om 10–12 procent

Loomis har sedan börsintroduktionen 2008 fokuserat på att förbättra verksamhetens kvalitet och att öka rörelsemarginalen. Verksamheten upprätthåller idag en hög kvalitet med en rörelsemarginal på cirka 10 procent.

RÖRELSEMARGINAL (EBITA) 2010–2014, %

NETTOSKULD/EBITDA

Nettoskuld, i förhållande till EBITDA, ska inte överstiga 3,0

Loomis mål för koncernens maximala skuldsättningsgrad var tidigare 2,5.

Det nya målet för maximal skuldsättningsgrad är 3,0. Höjningen möjliggör utrymme att ta tillvara möjligheter som möter Loomis tillväxtambitioner och förvärvskriterier. Loomis gör bedömningen att den operativa risken successivt har minskat och att Loomis därför kan tillåta en högre finansiell risk. Nettoskulden/EBITDA uppgick 2014 till 1,9.

NETTOSKULD/EBITDA 2010–2014

UTDELNING

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt

Loomis aktieägare har under de senaste fem åren erhållit en genomsnittlig, årlig utdelning på 49 procent av nettoresultatet. Loomis historia visar att verksamheten har uppnått kontinuerliga förbättringar av rörelseresultat och kassaflöde samt haft en stabil investeringsnivå.

Loomis ambition är att trenden ska fortsätta, vilket möjliggör att Loomis kan bibehålla en årlig utdelningsnivå om 40–60 procent av årets resultat. Föreslagen utdelning till årsstämman 2015 motsvarar 50 procent av koncernens resultat efter skatt.

Max 3,0 40–60%

Loomis skapar de mest effektiva flödena av kontanter

Kontanter är världens vanligaste betalningsmedel. Varje dag cirkulerar sedlar och mynt mellan banker, konsumenter och detaljhandeln. Med kunniga medarbetare, säkra värdetransportbilar och tekniskt avancerad utrustning säkerställer Loomis att kontanter cirkulerar snabbt och säkert, såväl i det lokala samhället som internationellt.

Loomis uppgift är att säkra tillgången på kontanter i samhället. Värdetransportörerna ser till att uttagsautomater är påfyllda och att bankkontor och butiker har den mängd kontanter de behöver.

Allmänheten tar sedan ut kontanter från uttagsautomater och bankkontor för att spendera dem i affärer och på restauranger.

Loomis hämtar dagskassor och kontanter från butiker, restauranger, serviceboxar, deponeringsskåp samt Loomis SafePoint®-enheter och …

INTERNATIONAL SERVICES

Med verksamhetssegmentet International Services erbjuder Loomis internationella transporter och hantering av kontanter och värdeföremål. Därigenom säkerställer Loomis effektiva flöden av kontanter och värdeföremål över nationsgränser och mellan kontinenter.

... transporterar dem till uppräkningscentralerna. Där använder Loomis medarbetare modern utrustning för att räkna och kvalitetssäkra sedlar och mynt med industriell effektivitet.

Pengarna sätts sedan in på kundernas bankkonton. Sedlarna och mynten paketeras och återcirkuleras ut i samhället så snabbt som möjligt.

Loomis erbjuder värdehantering såväl lokalt som globalt

Loomis är ett av världens ledande värdehanteringsföretag. Tjänsteerbjudandet omfattar värdetransporter, kontanthantering och allt oftare helhetslösningar där värdetransporter och kontanthantering integreras. Loomis erbjuder även International Services som inkluderar internationell transport, hantering och förvaring av utländska valutor och ädelmetaller.

Värdetransporter (Cash in Transit)

Loomis cirka 6 500 värdetransportbilar transporterar varje dag kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Loomis hämtar dagskassor, förser detaljhandel och banker med växel och utländsk valuta, fyller på uttagsautomater och utför service och underhåll på automaterna.

Utifrån kundernas behov hittar Loomis den optimala körsträckan för minimerad risk, lägsta miljöpåverkan och maximalt antal stopp per körsträcka. Loomis värdetransportörer arbetar efter noga utformade rutiner och har fordon och utrustning för högsta möjliga säkerhet.

På marknader där graden av outsourcing är låg, det vill säga där banker och detaljhandel fortfarande själva sköter merparten av kontanthanteringen, står värdetransporter för majoriteten av Loomis intäkter.

2014 stod värdetransporter för cirka 63 procent av koncernens intäkter och utgör därmed Loomis största intäktskälla.

Kontanthantering (Cash Management Services)

Dagskassor och kontanter från detaljhandel, bankkontor och uttagsautomater transporteras vanligen till någon av Loomis över 200 uppräkningscentraler där Loomis, med effektiva processer och toppmodern utrustning, räknar, kvalitetskontrollerar och paketerar sedlar och mynt. Loomis erbjuder också tjänster för analys, prognostisering och rapportering av kundernas kontantflöden samt anpassade lösningar för detaljhandeln såsom Loomis SafePoint®.

I takt med att banker och detaljhandeln väljer att fokusera mer på sin kärnaffär ser Loomis en växande efterfrågan på kontanthantering. Loomis möjligheter till storskalighet och effektiva arbetsmetoder gör att allt fler vänder sig till Loomis för kontanthanteringstjänster.

Kontanthantering stod 2014 för cirka 30 procent av Loomis intäkter.

International Services

Den 5 maj 2014 förvärvade Loomis VIA MAT Holding AG. Det ger koncernen ett tredje verksamhetssegment, International Services, och bidrar samtidigt till att stärka Loomis schweiziska verksamhet inom värdetransporter och kontanthantering.

International Services inkluderar hantering, förvaring och transport av kontanter, ädelmetaller och värdeföremål, såsom klockor, smycken, konst och kreditkort, mellan två eller flera länder.

International Services stod för cirka 7 procent av Loomis intäkter 2014.

Utländska valutor

Som en del av erbjudandet inom International Services bistår Loomis kunder med internationell värdehantering, det vill säga värdetransporter och kontanthantering av utländska valutor vilket inkluderar hämtning och leveranser samt uppräkning och äkthetsgranskning av mynt och sedlar.

Loomis har fått ett stort förtroende inom internationell värdehantering från flera kunder. Exempelvis bistår Loomis

flera centralbanker, däribland US Federal Reserve, med distribution och återföring av valutor. I det ingår förvaring, hantering och transport av amerikanska dollar till och från USA, Sydamerika, Europa, Asien och övriga världen. Loomis transporterar också sedelpapper för euros som ännu inte tryckts till sedlar samt nyproducerade kontanter av varierande valutor till olika länder runtom i världen.

Ädelmetaller

Loomis erbjuder kunder inom gruvindustrin, raffinaderier, banker samt företag som köper och säljer ädelmetaller, innovativa och världsomspännande lösningar för transport av ädelmetaller. Transporter sker dagligen från gruvor till raffinaderier, grossister och banker. Loomis bistår också kunderna med förvaring och orderhantering samt plockning och paketering av ädelmetaller. Därmed erbjuder Loomis tjänster till hela värdekedjan för ädelmetaller.

Smycken och klockor

International Services inkluderar också transport av värdeföremål som smyck-

Visste du att …

Loomis erbjuder transport och förvaring av konstverk?

Vid transport och förvaring av konstverk använder Loomis boxar som specialbyggts med exakt precision för att konstverken ska förvaras och transporteras med högsta säkerhet och i de mest gynnsamma förhållanden såsom optimal temperatur och luftfuktighet. Transporterna sker vanligen till och från utställningar, mässor och museer runtom i världen.

en, klockor och kreditkort till och från producenter, återförsäljare och utställningar över hela världen. Loomis erbjuder också hjälp med tulldeklarering och förvaring samt väktare på plats på mässor och utställningar.

Allmän frakthantering (General Cargo) International Services inkluderar också allmän frakthantering. Loomis erbjuder internationella frakttransporter via flygfrakt, sjöfrakt och väg- och järnvägstransporter. I tjänsteerbjudandet för allmän frakthantering ingår också förtullning och specialtransporter för frakt av exempelvis bilar och filmproduktioner.

Växande marknad för värdehanteringstjänster

Andelen transaktioner som genomförs med kontanter som betalningsmedel varierar mellan olika marknader. Historiskt har banker och detaljhandelsföretag själva ansvarat för hanteringen av kontanter, men allt fler outsourcar nu värdehanteringen till externa parter, därmed växer marknaden för värdehanteringstjänster.

Mängden kontanter i omlopp och andelen transaktioner som genomförs med kontanter som betalningsmedel varierar mellan olika länder. Socioekonomiska förutsättningar, teknikanvändning samt förekomsten av outsourcing av värdehanteringstjänster påverkar en marknads mognadsgrad.

Loomis definition av värdehanteringsmarknadens mognadsgrad, baseras på graden av outsourcing. På en omogen marknad är benägenheten att outsourca dessa typer av tjänster låg, det vill säga att banker och detaljhandeln själva sköter merparten av sin kontanthantering.

På en mogen marknad, å andra sidan, tenderar banker att i högre grad outsourca kontanthanteringen till externa parter som till exempel Loomis. Utvecklingen går obevekligt mot en allt högre grad av outsourcing i de flesta länder, men det är väsentliga skillnader i vilken takt denna utveckling sker.

Marknadsutvecklingen ger positiva effekter för Loomis

När antalet transaktioner som genomförs med kontanter minskar, ökar kostnaden för banker och detaljhandeln att själva hantera kontanter. Bankernas och detaljhandelns egen kontanthantering är ofta småskalig och inte lika effektiv som Loomis arbetsmetoder och utrustning möjliggör. Loomis tjänster sänker kundernas kostnader och ökar säkerheten för deras kontanthantering. Allt fler kunder efterfrågar därför, utöver värdetransporter, Loomis kontanthanteringstjänster för att kunna fokusera på den egna kärnverksamheten. Loomis affär gynnas således av marknadsutvecklingen och en ökad outsourcinggrad.

Från värdetransporter till värdehantering

Benägenheten till outsourcing av kontanthanteringstjänster skiljer sig mellan olika regioner och i de länder där Loomis har verksamhet. På mogna marknader såsom till exempel de skandinaviska, är kontantanvändningen relativt låg och outsourcingraden relativt hög. Här efterfrågas, utöver traditionella värdetransporter, sofistikerade och heltäckande värdehanteringstjänster, samt värdeadderande och innovativa lösningar.

På mindre mogna marknader och på tillväxtmarknader är kontantanvändningen utbredd. Typiska sådana marknader är till exempel USA, Turkiet och Argentina, där efterfrågan på värdetransporter är stor relativt efterfrågan på kontanthantering. Värdetransporter utgör således kärnan i Loomis verksamhet på dessa marknader, men Loomis driver utvecklingen för att allt fler banker och detaljhandelsföretag ska outsourca sin kontanthantering. En förflyttning till mer effektiva och lönsamma helhetslösningar för värdehantering är därför synlig även på dessa marknader.

Att Loomis erbjuder kunderna värdetransporttjänster ligger ofta till grund för att Loomis också ska ta över deras kontanthantering. Loomis långa erfarenhet och förtroende hos kunderna är många gånger avgörande för att de ska efterfråga mer heltäckande värdehanteringslösningar. Loomis infrastruktur inom värdetransporter såsom utrustning, fordon, lokaler och personal är nödvändig för att också kunna erbjuda de mer avancerade värdehanteringstjänsterna.

Tre segment – Europa, USA och International Services

Loomis delar in värdehanteringsmarknaden i tre segment; Europa, USA och International Services. Segmenten och deras marknadsförutsättningar skiljer sig åt, också inom respektive segment, vilket Loomis drar fördel av när exempelvis en marknad går in i en ny mognadsfas eller när kunderna efterfrågar värdehanteringslösningar som redan utvecklats på en annan marknad.

Loomis är det enda företag som har specialiserat sig på värdehantering, vilket ökar möjligheterna till att dra nytta av lärdomar som gjorts i olika länder. Enligt Loomismodellens arbetssätt delas kunskaper och erfarenheter kring hur verksamheterna bäst bedrivs och hur tjänsterna utförs utifrån kundernas behov och högsta säkerhet. Det skapar synergier som gynnar såväl Loomis kunder som Loomis. Kunskap- och erfarenhetsutbyte präglar Loomis organisation och skapar förutsättningar för tillväxt och ökade marknadsandelar.

En ledande marknadsposition ger stordriftsfördelar. Loomis har därför som ambition att vara nummer ett eller två på varje geografisk marknad.

Marknadsposition 1 Norge, Schweiz, Slovakien, Sverige, USA och Österrike.

Marknadsposition 2 Danmark, Finland, Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tjeckien.

Loomis är en världsledande aktör inom International Services.

USA svarar för cirka 36 procent av Loomis omsättning.

Loomis International Services har kontor i 14 länder och agenter och samarbetspartners i över 100 länder.

Växande efterfrågan på värdehantering i Europa

Marknaden för värdehantering skiljer sig mycket åt mellan länderna i Europa. I norra Europa är graden av outsourcing hög och efterfrågan på värdehantering stor. I Syd- och Östeuropa hanterar många banker fortfarande kontanter internt men trenden är tydlig, allt fler outsourcar sin kontanthantering till specialiserade värdehanteringsföretag, som Loomis.

Loomis ställning i Europa

Den europeiska värdehanteringsmarknaden leds av ett fåtal större internationella aktörer och ett krympande antal mindre aktörer. Trenden mot alltmer kontanthantering (CMS) i förhållande till värdetransporter (CIT) gynnar Loomis som har ett konkurrenskraftigt utbud av tjänster inom kontanthantering och integrerade helhetslösningar där kontanthantering och värdetransporter kombineras. Loomis ställning är stark i Europa där företaget är nummer ett eller två på marknaden i de flesta av de 15 länder där Loomis är verksamt.

Variationer i mognadsgrad och kontantanvändning

Kontantanvändningen och mognadsgraden, det vill säga bankernas och detaljhandelns benägenhet att outsourca sin kontanthantering till externa aktörer, varierar kraftigt mellan länder.

Skandinavien har den lägsta kontantanvändningsgraden i världen. Konsumenterna väljer i hög grad kreditkort eller andra elektroniska betalningslösningar. Bankerna har drivit på denna utveckling och stängning av en lång rad lokala bankkontor har inneburit att tillgången på kontanter strypts. Den minskande mängden kontanter och den låga kontantanvändningen driver bankernas outsourcing av kontanthantering vilket för med sig en stor efterfrågan på kontanthanteringstjänster. Ett minskat antal lokala bankkontor har också medfört en ökad efterfrågan på värdetransporter från detaljhandeln. Färre bankkontor innebär ett längre avstånd mellan kontoren, vilket gör att detaljhandelskunder hellre lägger ut värdetransporter på extern part, framför att låta de egna medarbetarna transportera dagskassan längre sträckor. Det som driver efterfrågan är en önskan om att minimera risken för den egna personalen, att minska svinn, samt förbättra likviditeten och öka kontrollen över dagskassor, vilket Loomis

kontanthantering och tillhörande analysverktyg möjliggör.

På andra sidan intervallet för en marknads mognadsgrad finns Turkiet. I Turkiet är kontantanvändningen mycket hög, bankerna hanterar en stor del av kontanterna själva och outsourcing är relativt ovanligt. Det betyder att värdetransporter efterfrågas i högre utsträckning än kontanthantering.

Mittemellan dessa extremer, i termer av mognadsgrad, finns majoriteten av länderna i Europa. Några med lägre kontantanvändning och högre outsourcinggrad, andra med utbredd kontantanvändning och lägre tendens till outsourcing.

Lönsamhetsfokus driver outsourcing

Loomis gör bedömningen att banker och detaljhandel i länder med låg mognadsgrad tids nog kommer att outsourca kontanthanteringen, i takt med en växande risk- och kostnadsmedvetenhet samt ökat fokus på kärnverksamheten. När det sker, kommer Loomis, som marknadsledande i de flesta länder och med nyligen genomförda investeringar i moderna uppräkningscentraler, att vara väl förberett på ökade volymer och redo att anpassa erbjudandet utifrån en förskjutning från värdetransporter till kontanthantering och heltäckande värdehanteringstjänster.

Under 2014 stod värdetransporter för 66 procent av Loomis intäkter i Europa. Kontanthantering, som oftast är mer lönsamt än värdetransporter, stod för 34 procent av intäkterna, i nivå med 2013. 2010 var motsvarande siffror 67 procent, respektive 33 procent.

Detaljhandeln stod för cirka 50 procent av Loomis intäkter i Europa och banksektorn för cirka 50 procent av intäkterna.

NYCKELTAL EUROPA

	2014	2013	2012	2011	2010
Intäkter, MSEK	7 706	7 005	6 955	6 934	7 024
Valutajusterad tillväxt, %	6	2	2	3	0
Organisk tillväxt, %	2	2	0	2	0
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	944	794	736	714	689
Rörelsemarginal, %	12,3	11,3	10,6	10,3	9,8

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Stor potential på tillväxtmarknaden Turkiet

Turkiet är en av Loomis främsta tillväxtmarknader. Med en relativt snabbt växande ekonomi, hög kontantanvändning och på sikt mycket god outsourcingpotential planerar Loomis att växa inom såväl värdetransporter som kontanthantering.

Loomis har varit verksamt i Turkiet sedan 2011 då Loomis förvärvade värdehanteringsföretaget Erk Armored. Bolaget omstrukturerades enligt Loomismodellen och har sedan dess årligen uppvisat en stabil tillväxt. Loomis är idag nummer tre av fem större aktörer på den turkiska marknaden.

Växande marknad för värdehantering

Turkiet, med sina 76 miljoner invånare, är en växande marknad ur flera aspekter. Med en medelålder på 29 år är populationen ung och väntas växa kraftigt de närmaste årtiondena. Landets bruttonationalprodukt har vuxit med 6–8 procent under många år under 2000-talet och några år tangerat tillväxttal på samma nivå som Kina. Detaljhandeln blir allt större och antalet uttagsautomater har de senaste fem åren ökat med 25 procent per år. De kommande två åren väntas antalet öka från 45 000 till 60 000. Det sammantaget betyder en växande marknad för värdehantering.

Stabil och ökande efterfrågan på värdetransporter

I Turkiet är kontantanvändningen mycket hög. Dessutom ökar mängden kontanter i omlopp i takt med BNP-tillväxten. Resultatet av en marknad med hög kontantanvändning och stora mängder kontanter samt andra värdeföremål är att värdetransporter (CIT) utgör en betydande majoritet av Loomis intäkter.

Sedan marknaden för outsourcing öppnades upp 2004 är numera cirka 50 procent av marknaden för värdetransporter outsourcad. Loomis transporterar kontanter och andra värdeföremål samt underhåller uttagsautomater för flera av de stora bankerna i Turkiet. Loomis gör bedömningen att efterfrågan på dessa tjänster kommer att öka i takt med växande ekonomi.

Detaljhandeln gick tidigare via bankerna för värdetransporttjänster. Dessa sker nu direkt mellan detaljhandeln och värdehanteringsleverantörerna. Loomis har under året därför ökat sitt fokus mot stora nationella detaljhandelsaktörer.

Den höga kontantanvändningen och de många uttagsautomaterna, i kombination med att detaljhandelsmarknaden och ekonomin växer, gör att Loomis bedömer tillväxtpotentialen inom värdetransporter som mycket lovande. En bibehållen marknadsandel på denna snabbt växande marknad skulle i sig betyda en hög organisk tillväxt.

Stor utvecklingspotential

Den turkiska marknaden för hantering av kontanter och andra värdeföremål (CMS) har en stor utvecklingspotential eftersom graden av outsourcing hos bankerna fortfarande är låg. Bankerna har i hög utsträckning egna organisationer för hanteringen men allt fler börjar outsourca den till aktörer som Loomis.

Loomis specialistkunskap inom värdetransporter samt service och underhåll av uttagsautomater på den turkiska marknaden gör att Loomis innehar en mycket fördelaktig position när efterfrågan på mer avancerade tjänster som kontanthantering ökar. Enligt Loomis erfarenheter från andra marknader är ökad outsourcing en process som är svårbestämd och tar tid, men med en väl etablerad närvaro och hög kvalitet inom värdetransporter är Loomis förutsättningar mycket goda för utökade uppdrag inom kontanthantering. När efterfrågan på kontanthantering uppkommer är Loomis redo och när den turkiska marknaden växer, växer Loomis affär.

Loomis i Turkiet:

Närvaro i landet: Sedan 2011
Position på marknaden: 3
Antal anställda: 435
Antal lokalkontor: 18

Hög kvalitet bidrar till tillväxt inom kontanthantering i USA

Under ett antal år har Loomis gjort stora investeringar i toppmoderna uppräkningscentraler, fordon och innovativa lösningar i USA, som är Loomis enskilt största marknad. Det har tagit Loomis till en position som högkvalitativ marknadsledare och lagt grunden för en mycket god tillväxtpotential inom kontanthantering och Loomis SafePoint®.

Loomis ställning i USA

Loomis mångåriga investeringar i uppräkningscentraler, fordon, kompetens, säkerhet och innovation har bidragit till en betydande kvalitetsförbättring av Loomis tjänsteerbjudande i USA. I takt med att de amerikanska bankerna och detaljhandeln efterfrågar allt högre säkerhet och kvalitet i utförandet av värdehanteringstjänster har Loomis tagit en marknadsledande position.

Stor potential när USA går Europas väg

Kontanter och checkar utgör några av de främsta betalningsmedlen i USA vilket gör att efterfrågan på värdetransporter (CIT) är stor. Ökad användning av kreditkort och andra elektroniska betalningslösningar i kombination med en växande kostnadsmedvetenhet hos såväl banker som detaljhandeln signalerar dock en ny trend. Omvärldssignaler tyder på att USA med stor sannolikhet är på väg i samma riktning som Europa, det vill säga mot ökad outsourcing av kontanthantering (CMS).

Värdetransporter står för 71 procent av Loomis intäkter i USA, vilket är en större del i jämförelse med i Europa där värdetransporter utgör 66 procent. Värdetransporter är således Loomis främsta intäktskälla. Kontanthantering står för 29 procent av intäkterna. 2010 stod kontanthantering för 21 procent av intäkterna i USA, det innebär en ökning med 8 procent på fem år.

Loomis mångåriga erfarenhet av avancerade kontanthanteringslösningar på mognare europeiska marknader ger en stark konkurrensfördel när även den amerikanska marknaden ökar i mognadsgrad och kunderna efterfrågar mer heltäckande tjänster. Loomis gör bedömningen att det finns en stor tillväxtpotential för Loomis i USA och att den största organiska tillväxten finns inom kontanthantering och Loomis Safe-Point®.

Bankerna börjar outsourca kontanthantering

Banker som tidigare varit restriktiva med att outsourca sin kontanthantering börjar nu anlita Loomis som ett led i att fokusera på den egna kärnverksamheten och sänka kostnaderna förknippade med kontanthantering. Det gäller inte minst Bank of America som under de senaste åren valt att outsourca en stor del av sin kontanthantering till Loomis. Bedömningen är att utvecklingen kommer att drivas i en liknande riktning hos fler banker.

Utöver en ökad kostnadsmedvetenhet tillkommer fler regleringar och bankerna blir mer kräsna vad gäller kvalitet. Där ligger Loomis i framkant. Hög kvalitet och säkerhet gör att bankerna känner förtroende att lämna över ansvaret till Loomis. Loomis bedöms inneha cirka en tredjedel av marknaden för outsourcad kontanthantering i USA. Den totala marknaden bedöms emellertid växa och i samband med det uppskattar Loomis tillväxtmöjligheterna och möjligheterna att ta ytterligare marknadsandelar som mycket goda.

Banksektorn utgör 62 procent av Loomis omsättning i USA.

Detaljhandeln efterfrågar Loomis SafePoint®

Loomis goda relationer till de amerikanska bankerna är en konkurrensfördel vad gäller erbjudandet också till detaljhandeln. Loomis har avtal för SafePoint® med knappt 150 banker vilket innebär att Loomis kan erbjuda Loomis Safe-Point® med så kallad provisorisk kredit till en stor del av kunderna inom detaljhandeln. Loomis SafePoint® är en säker kontanthanteringsenhet som säkerställer att kundernas kontanter som placeras i enheten, krediteras kundernas bankkonton senast efterföljande dag och bidrar på så sätt till ökad säkerhet och ett bättre kassaflöde och likviditet för kunden.

Inom detaljhandeln ser Loomis en trend att enskilda affärer inte vill ta hand om kontanter av skäl såsom risk för rån och svinn, samt ett behov av bättre kontroll på sitt kassaflöde och möjlighet att kunna fokusera på kärnaffären. Antalet installerade Loomis SafePoint®-enheter, som ger kunderna ett slutet och säkert system för kassahantering och värdetransport, växer stadigt och uppgår för närvarande till cirka 13 000 i USA.

I dagsläget bedöms marknadspenetrationen uppgå till 4 procent vad gäller lösningar liknande Loomis SafePoint®. Loomis bedöms inneha 25 procent av dessa. Under de kommande åren har Loomis för avsikt att genomföra en bredare och mer expansiv utrullning av Loomis SafePoint® vilket Loomis bedömer kommer att ha en god positiv effekt på den organiska tillväxten.

Detaljhandeln står för 38 procent av Loomis omsättning i USA.

NYCKELTAL USA

	2014	2013	2012	2011	2010
Intäkter, MSEK	4 933	4 359	4 405	4 039	4 009
Valutajusterad tillväxt, %	7	2	5	12	–3
Organisk tillväxt, %	7	2	0	0	–3
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	488	414	400	295	296
Rörelsemarginal, %	9,9	9,5	9,1	7,3	7,4

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Fördelarna är många med Loomis SafePoint®

Loomis SafePoint® är en innovativ lösning för detaljhandeln. Den möjliggör lägre risk, förbättrat kassaflöde och likviditet, minskat svinn och minskade kostnader för kunderna. För Loomis innebär Loomis SafePoint® kapacitetsoptimering samt stabila och lönsamma affärer. Fördelarna är således många, för såväl kunderna som för Loomis.

Loomis SafePoint® är ett slutet system för detaljhandeln som utvecklats av Loomis. Kunden matar in sin dagskassa i den slutna Loomis SafePoint®-enheten för registrering och säker förvaring. Kunden behöver då inte förvara mer än växelpengar i den egna kassan. Kontanterna förvaras säkert till dess att Loomis värdetransportörer hämtar kontanterna. Genom att systemet innehåller en enhet som läser av sedlarnas valör och antal kan kundens bankkonto krediteras senast efterföljande dag som kontanterna placeras i Loomis SafePoint®. Det bidrar till bättre likviditet och kassaflöde.

Utöver snabbare tillgång till likvida medel möjliggör Loomis SafePoint® betydande kostnadsbesparingar genom ökad effektivitet och minskad risk i samband med kontanthantering. Loomis SafePoint® ökar säkerheten för de anställda, minskar nedlagd arbetstid då personalen slipper räkna och hantera kontanter, minskar svinnet samt förser kunden med löpande och detaljerade kassarapporter.

För Loomis innebär Loomis SafePoint® en kapacitetsoptimering och bättre möjlighet att planera hämtningar av kontanter. Loomis kostnader minskar, vilket bidrar till högre lönsamhet. Därtill är kontrakten för Loomis SafePoint® förhållandevis långa, vilket ger stabilitet i Loomis affär med detaljhandeln.

Helhetslösningen vidareutvecklas och anpassas kontinuerligt efter specifika behov hos olika kundkategorier, från små handlare till stora detaljhandelskedjor. Loomis planerar för en utveckling av såväl hårdvara som servicekoncept samt en expansiv utrullning av Loomis Safe-Point® i USA under de kommande åren.

SÅ FUNGERAR LOOMIS SAFEPOINT®

1. Vid slutet av arbetsdagen deponerar butiksbiträdet dagskassan i Loomis SafePoint®.
1. Loomis SafePoint® räknar och validerar de insatta kontanterna. Falska sedlar och mynt upptäcks och avslås. De insatta kontanterna är nu skyddade och garanterade av Loomis.
1. Butiksbiträdet mottar en insättningsrapport, dels över den totala summan, dels uppdelat på olika valörer.
1. Butiksbiträdet lämnar rapporten till sin chef som när som helst kan dra ut en uppdaterad kassarapport online, för en enskild butik eller för flera butiker och får på så sätt en snabb, exakt och enkel sammanställning.
1. Tack vare Loomis breda nätverk av banker blir det insatta beloppet synligt på kundens bank senast efterföljande dag trots att kontanterna ännu inte levererats till banken, genom så kallad provisorisk kredit.
1. Loomis värdetransportörer tömmer Loomis SafePoint®-enheten och transporterar kontanterna snabbt och säkert till kundens bank. Kunden mottar då en insättningsrapport.

International Services stärker Loomis produktportfölj och ökar koncernens globala närvaro

I maj 2014 förvärvade Loomis VIA MAT Holding AG. Det gav Loomis ett nytt verksamhetssegment; International Services. International Services bidrar till att stärka Loomis produktportfölj och att öka koncernens globala närvaro.

Via ett världsomspännande nätverk av partners, ledande underleverantörer och agenter, kan Loomis efter förvärvet av VIA MAT förvara, hantera och transportera framförallt ädelmetaller och utländska valutor över hela världen. Loomis lokalkontor är placerade i världens finansiella centrum och logistikhubbar för att säkerställa närhet till beslutsfattare, kunder och handelskontor.

Loomis är en världsledande aktör inom International Services. Loomis har nu en mycket stark position i Europa och Amerika och spår en god tillväxtpotential i Mellanöstern och Asien, med kontoren i Dubai och Hongkong som marknadsnav.

International Services stärker affärsmodellen

International Services är ett komplement till Loomis nationella verksamheter som innebär att Loomis ökar sin globala närvaro från 16 till 20 länder och till att omfatta ett nätverk av agenter och samarbetspartners i 100 länder.

Det adderade verksamhetssegmentet bidrar till att Loomis, utöver att hämta och leverera kontanter inom ett begränsat nationellt område, erbjuder helhetsoch värdeadderande lösningar för internationella kunder. Det innebär att Loomis, utan mellanhänder, hämtar kontanter, ädelmetaller eller andra värdeföremål, genomför internationella transporter, bistår med tullhantering och tillfällig eller långvarig förvaring, för att slutligen leverera värdeföremålet till en slutmottagare.

Att integrera International Services i Loomis verksamhet innebär också att Loomis kan tillgodoräkna sig en större del av intäkterna och behöver inte dela på marginaler med samarbetspartners. International Services förväntas således bidra positivt till Loomis lönsamhet.

En global marknad förutsätter globala logistiklösningar

I takt med ökad globalisering blir affärsrelationer och tillverkningsprocesser internationella. Ett exempel är ädelmetaller där råmaterialet utvinns på ett ställe, det transporteras till ett raffinaderi på en annan kontinent och når slutkund på en tredje marknad. På sådana komplexa marknader krävs högkvalitativa och pålitliga logistik- och förvaringslösningar. Loomis erfarenhet är att det råder en ökande efterfrågan på individuella kundanpassade helhetslösningar för internationella transporter. Kunderna vill ha en kontaktperson, ett kontrakt och en försäkring, samt en garanti att produkterna hämtas på, och levereras till rätt plats, vid rätt tidpunkt. Det kan Loomis erbjuda kunderna.

I takt med en ökad globalisering ökar också användningen av utländska valutor. För Loomis som hanterar och transporterar kontanter av utländsk valuta till och från banker och centralbanker innebär det fler internationella uppdrag.

Oavsett ekonomiskt marknadsläge är utsikterna goda för International Services. Volatilitet i metallpriser och i efterfrågan på utländsk valuta liksom ökad turism bidrar positivt till Loomis affär.

Internationell värdehantering och allmän frakthantering (General Cargo)

I segmentet International Services ingår, utöver internationell värdehantering, allmän frakthantering.

Internationell värdehantering utgör 55 procent av omsättningen inom segmentet International Services. Allmän frakthantering står för 45 procent.

NYCKELTAL INTERNATIONAL SERVICES

	2014
Intäkter, MSEK	918
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	67
Rörelsemarginal, %	7,3

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Loomis säkerställer internationell cirkulation av amerikanska dollar

För att säkerställa tillgängligheten av amerikanska sedlar utomlands, driver den amerikanska centralbanken, US Federal Reserve, ett program som kallas "Extended Custodial Inventory program". Loomis är en viktig kugge i programmet genom att tillhandahålla internationella transporter och kontanthanteringstjänster av amerikanska dollar utanför USA.

Uppskattningsvis hälften av alla amerikanska dollar, sett till värde, cirkuleras utanför USA. För USA är det viktigt att säkerställa att den amerikanska dollarn är tillgänglig i världen. För att upprätthålla förtroendet för den amerikanska valutan, introducerade den amerikanska centralbanken programmet "Extended Custodial Inventory" (ECI) 1996. Programmet syftar till att säkra tillgången på amerikanska sedlar utanför USA, repatriera gamla sedlar till USA, distribuera nya sedlar internationellt samt följa upp äktheten av sedlar i cirkulation och samla in statistik över användandet av den amerikanska valutan utomlands.

En värdedepå utomlands

ECI-programmet underlättar internationell distribution av den amerikanska

valutan genom att Federal Reserves sedlar lagerhålls på strategiskt belägna distributionsplatser, i världens finansiella centrum. En av de viktigaste knutpunkterna för köp och försäljning av fysiska dollarsedlar är Zürich. ECI-anläggningen i Zürich fungerar som en utomamerikansk värdedepå som drivs av en bank som lagerhåller sedlar för Federal Reserves räkning.

Under de senaste femton åren har banken outsourcat förvaltningen av ECI i Zürich till VIA MAT, numera Loomis. Loomis transporterar dagligen amerikanska dollar mellan USA och Zürich, tillhandahåller värdehantering inklusive uppräkning, kvalitetssäkring och äkthetsgranskning av kontanterna. Sedlarna lagras i ett separat valv avsett för den amerikanska centralbankens tillgångar.

Loomis uppfyller US Federal Reserves höga krav

Den amerikanska centralbanken har satt upp höga krav för de aktörer som är delaktiga i ECI-programmet. Loomis högkvalitativa tjänster, säkerhetsrutiner och kombinationen värdehantering och internationella tjänster har varit avgörande för kundens beslut att välja Loomis som leverantör av dessa tjänster. Loomis är stolta över att ha fått detta förtroende och möjligheten att vara en del av att säkerställa en fungerande cirkulation av amerikanska dollar utomlands.

Loomis historia

Loomis 160-åriga historia sträcker sig tillbaka till guldruschens USA. Utvecklingen till dagens internationella koncern rymmer många expansioner och förvärv som var och en har lagt grunden för tillväxt och utveckling av Loomis.

1852

Wells Fargo & Co grundas under guldruschen i Kalifornien. Senare blir företaget delägare i legendariska Ponnyexpressen, den första snabba postservicen i Nordamerika.

1925

Loomis Armored Car Service bildas och blir först med att använda ett bepansrat värdetransportfordon. Företaget expanderar under många år i västra USA och Kanada.

1905

Lee Loomis startar ett företag som med hjälp av hundsläde förser Alaskas gruvarbetare med förnödenheter.

1979

Loomis Corporation säljs och Loomis-familjens kontroll över företaget är därmed slut.

1997

Efter ett antal år med flera förvärv och uppköp förvärvar Loomis företaget Wells Fargo Armored och det nya företaget tar namnet Loomis, Fargo & Co.

2001

Loomis, Fargo & Co förvärvas av Securitas och införlivas i divisionen Securitas Cash Handling Services. I samband med att Securitas delas upp i fyra säkerhetsbolag 2006, byter Securitas Cash Handling Services namn till Loomis.

2008 Den 9 december noteras Loomis på Nasdaq OMX Stockholm.

2011

Loomis förvärvar Pendum i USA och blir därmed ledande på den amerikanska marknaden.

2012

Loomis expanderar till Sydamerika genom förvärvet av det argentinska bolaget Vigencia.

2014

Loomis förvärvar VIA MAT Holding AG och utökar tjänsteerbjudandet till att omfatta International Services. Genom förvärvet blir Loomis även marknadsledande inom värdehantering på den schweiziska marknaden.

Loomis är en värderingsdriven organisation som uppmuntrar lokala initiativ

Loomis har en starkt decentraliserad organisation som vilar på tydliga koncerngemensamma grundläggande värderingar, uppförandekod och ett antal principer, processer och verktyg. Denna vägledning för hur verksamheten ska bedrivas kallas Loomismodellen.

Loomis affärs- och organisationsmodell sätter lokalkontoren i centrum. De drygt 400 lokalkontoren har stora befogenheter och ansvaret för kundrelationer, kvalitet och lönsamhet ligger hos lokalkontorschefer och medarbetare. Det är på lokalkontoren den dagliga verksamheten bedrivs och utvecklas.

Loomis erfarenhet säger att en decentraliserad organisation leder till minskade kostnader och främjar entreprenörskap, engagemang och fokus på att leverera kundnytta. Det föder lokala initiativ och lokalt ansvarstagande samt skapar sunda och långsiktiga relationer med kunder, omvärld och medarbetare.

Loomismodellen ger tydlig styrning

En högt decentraliserad organisation innebär samtidigt krav på tydliga koncernövergripande principer och processer för hur verksamheten ska bedrivas och organiseras. Det som binder samman Loomis drygt 400 lokalkontor är Loomismodellen. Under året har Loomis dokumenterat och vidareutvecklat modellen som baseras på Loomis grundläggande värderingar, samt på Loomis uppförandekod. Utvecklingsarbetet under året har hämtat in kunskaper och erfarenheter från Loomis samtliga marknader.

Loomismodellen är uppbyggd kring ett antal centrala principer för hur Loomis organiserar och bedriver verksamheten med stöd av Loomis affärsprocesser. Under 2015 planerar Loomis att arbeta vidare med implementering av modellen, insamling av "best practice" och kompetensdelning.

Värderingar som utgångspunkt

Loomis bedriver verksamheten utifrån de grundläggande värderingarna People, Service och Integrity. För Loomis innebär det att utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt, att eftersträva mycket hög kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar, samt att utföra arbetet med ärlighet och vaksamhet, samt med hög etik och moral.

Värderingarna är starkt kopplade till Loomis uppförandekod som innebär att varje medarbetare på Loomis ska bidra till att Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare, bidra till att minska verksamhetens miljöpåverkan och aldrig acceptera oetiskt beteende.

Koncerngemensamma verktyg och program

Medarbetarnas professionella kompetens och deras förmåga att bygga förtroende hos Loomis kunder är avgörande i Loomis verksamhet. Loomis lägger därför stor vikt vid att dels attrahera och rekrytera rätt medarbetare, dels också att utveckla och behålla medarbetarna inom koncernen.

För att lyckas med det har Loomis tagit fram ett antal koncerngemensamma verktyg och program, exempelvis riktlinjer för rekryteringsarbete, utvärderings- och uppföljningsverktyg av individuella prestationer, medarbetarundersökning och program för ledarskapsutveckling och successionsplanering. Som en del av Loomismodellen har Loomis under året också dokumenterat processer och principer kopplade till Loomis arbete med personalfrågor.

Fokus på låg klimatpåverkan

Loomis arbete för att säkerställa högklassig kvalitet i tjänsteutförandet och god lönsamhet inkluderar initiativ för att minska koncernens klimatpåverkan. Stort fokus läggs vid att optimera rutterna för att förkorta transporterna och därmed minska koldioxidutsläppen. Loomis investerar också i fordon som uppfyller stränga utsläppskrav, utan att kompromissa med skyddet av kundernas kontanter eller medarbetarnas säkerhet. Dessutom utbildas förarna i miljövänlig körteknik. Därtill använder Loomis i flera länder återanvändningsbara säkerhetspåsar istället för påsar för engångsbruk vid transporten av kontanter till och från uttagsautomater samt i kontanthanteringsprocessen. Därigenom har Loomis minskat användningen av plast i verksamheten avsevärt.

Integrity Line säkerställer hög etik och moral

I Loomis uppgift att säkra tillgången på kontanter i samhället ingår ansvar för etik och säkerhet. Loomis riskutsatta verksamhet kräver att arbetet utförs med ärlighet och vaksamhet samt med hög etik och moral. Loomis säkerställer det genom kontinuerliga samtal och övningar i praktisk etik men även genom Integrity Line. Integrity Line är ett internt rapporteringsverktyg som alla medarbetare i koncernen kan använda för att anonymt rapportera iakttagelser och uppmärksamma beteenden som misstänks strida mot Loomis värderingar och uppförandekod.

Långsiktigt ansvarstagande

Rollen som ett av världens ledande värdehanteringsföretag kräver ett långsiktigt ansvarstagande. Loomis uppmuntrar lokala initiativ som stödjer Loomis värderingar och som bidrar till utveckling av nyckelkompetenser och ledarskap, minskad klimatpåverkan och högsta etik och moral. Det är avgörande för Loomis framtida tillväxt.

People: Loomis ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.

Service: Loomis eftersträvar mycket hög kvalitet, innovationsförmåga, mervärde för kunden och att överträffa kundens förväntningar.

Integrity: Loomis utför arbetet med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Storbritannien

Under året har samtliga lokalkontorschefer i Storbritannien utbildats i hur man förhindrar och hanterar mobbning och trakasserier. Utbildningen innehöll diskussioner om integritet och respekt och uppmuntrade lokalkontorscheferna att vara förebilder för övriga medarbetare i önskvärt beteende.

Danmark

Loomis i Danmark är testpilot för eldrivna bilar. Efter att testperioden avslutats 2015 kommer projektet att utvärderas.

Finland

Under 2014 organiserade Loomis Finland utbildning under en heldag på temat "Din hälsa". Utbildningen behandlade hälso- och säkerhetsrelaterade frågor såsom arbetets belastning på kroppen, mental prestation och välbefinnande, samt näringsriktig kost.

Argentina

I Argentina subventionerar Loomis studieavgiften för de anställda som inte slutfört sina grundskolestudier.

Fortsatt positiv utveckling för Loomis riskhantering

Kärnan i Loomis verksamhet handlar om att ta över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och lagerhålla kontanter, ädelmetaller och värdeföremål. Det är ett stort förtroende kunderna ger Loomis. En klok riskhantering på alla nivåer och i alla moment är därför väsentlig för Loomis.

Loomis tjänsteområden värdetransporter, kontanthantering och International Services är direkt förknippade med ett antal risker. Förutom rena personskador finns det också risker att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen. Loomis har genomfört ett systematiskt, omfattande och kontinuerligt arbete under ett flertal år för att säkerställa en effektiv riskhantering. Den långsiktiga utvecklingen går i rätt riktning. 2014 var kostnaden för riskhantering fortsatt lägre än föregående år.

Risker följs upp löpande

Med tanke på den risk som värdehantering innebär, är risk- och säkerhetsutvärdering ett självklart moment i varje ny affär. I varje affär vägs risk mot lönsamhet. När en identifierad risk accepterats, följs den upp löpande eftersom förutsättningarna kan variera över tid.

Loomis har etablerade verktyg och processer för att identifiera, vidta åtgärder och följa upp risker. Riskerna värderas efter två kriterier; dels efter hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa, dels efter hur allvarliga konsekvenserna för verksamheten blir, om händelsen skulle inträffa.

Central styrning och lokalt ansvar

Loomis har sammanlagt cirka 150 personer som jobbar med operationell riskhantering på koncern-, region- och landsnivå. Riskhanteringen styrs centralt från koncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete. Loomis har en decentraliserad organisation där ansvaret för den dagliga verksamheten ligger på lokalkontoren. Det

inkluderar även kontrollfunktioner och operationellt ansvar för riskhantering.

Rapportering och uppföljning

Arbetet med att identifiera risker och att säkerställa att dessa hanteras, sker ute i länderna utifrån riktlinjer från koncernen. Planerna följs systematiskt upp i varje region och land. Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" för att åstadkomma förbättringar och för att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Koncernens riskhantering granskas även regelbundet av externa säkerhetsexperter.

Proaktivt riskarbete för en säkrare arbetsplats

Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus för riskhanteringen. Medarbetare som på olika sätt hanterar kontanter, ädelmetaller och värdeföremål arbetar enligt noggranna säkerhetsrutiner för att minimera riskerna som de kan utsättas för. Medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Fokus på att rekrytera rätt personal och att ha bra utbildningsprogram är andra sätt för Loomis att minimera risker.

Loomis bedriver ett omfattande proaktivt riskarbete. Etik och värderingar, tydliga rutiner i utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En fortlöpande aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella incidenter kan föregripas. Det betyder både en säkrare arbetsplats för Loomis anställda och större trygghet för kunderna.

Mål

Loomis accepterar bara kontrollerbara risker och strävar efter att förhindra personskador, ekonomiska förluster och att minimera de risker som identifierats.

Riskstrategi

Koncernens strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer:

Ingen förlust av liv.
Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet.

Kallelse till årsstämma

Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma onsdagen den 6 maj 2015, kl. 17:00 i Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus, ingång Kungsgatan 43, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl. 16:00.

Stockholms Konserthus

Rätt till deltagande i stämman

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast per onsdagen den 29 april 2015 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ:

Per post: Loomis AB, "Årsstämma", Box 7839, 103 98 Stockholm Via telefon: 08-402 90 72 Via Loomis hemsida: www.loomis.com

Anmälan ska ske senast onsdagen den 29 april 2015, före kl. 16:00.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på

bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress.

Ombud samt företrädare för juridisk person ska inge behörighetshandling före stämman. Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som ska uppvisas vid inregistrering till stämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per onsdagen den 29 april 2015 och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.

Rapporteringsdatum

Loomis offentliggör för år 2015 följande ekonomiska rapporter:

Delårsrapport januari – mars 6 maj

Delårsrapport januari – juni 31 juli

Delårsrapport januari – september 6 november

Helårsrapport för 2015 4 februari 2016

Aktien

Loomis B-aktie noterades den 9 december 2008 på Nasdaq OMX Stockholm. Sedan den 1 januari 2015 handlas aktien på Nordic Large Cap-listan. Under 2014 steg Loomis B-aktie med 48 procent.

Kursutveckling för Loomis och börsen

Under 2014 steg Loomisaktien i värde och ökade med 48 procent till 226 SEK. Lägsta slutkurs noterades den 7 februari med 143,50 SEK, och högsta slutkurs den 22 december med 228 SEK. Börsvärdet för samtliga Loomisaktier uppgick vid årsskiftet till 17 013 MSEK (11480). OMX Stockholm steg under 2014 med 11,9 procent.

Totalavkastningen för Loomis, det vill säga kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning om 5,00 SEK (4,50), uppgick till 51,5 procent (50,2) under 2014. Totalavkastningen för Nasdaq OMX Stockholm, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, uppgick under 2014 till 16,4 procent.

Omsättning

Under 2014 svarade Nasdaq OMX Stockholm för 43 procent (50) av omsättningen och resterande omsättning skedde på andra marknadsplatser där BATS var den största.

Under 2014 omsattes totalt 72,7 miljoner (64,1) Loomisaktier på Nasdaq

OMX Stockholm och övriga marknadsplatser. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 291 974 aktier per dag (258 364). Omsättningshastigheten i B-aktien uppgick till 101 procent (89) under 2014.

Aktiekapital

Vid utgången av 2014 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 376 MSEK fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 71,8 miljoner B-aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5 SEK samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid årets slut till 65,24 SEK (55,32).

Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2014 uppgick till 53 797 stycken.

Utdelning och utdelningspolicy

Loomis ska ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Samtidigt har styrelsen att anpassa utdelningsnivån till bolagets strategi, finansiella ställning, andra finansiella mål och risker som

styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovanstående, motsvara cirka 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt. För räkenskapsåret 2014 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 6,00 SEK (5,00) per aktie. Förslaget motsvarar cirka 50 procent (51) av resultat per aktie och en direktavkastning beräknat på börskursen vid årsskiftet på cirka 3 procent (3).

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2014 till 15 080 (16 003). De tio största ägarna kontrollerade vid årsskiftet 51,13 procent (53,6) av kapitalet och 65,33 procent (67,1) av rösterna. Huvudägarna Investment AB Latour och Melker Schörling AB kontrollerade tillsammans 18,4 procent (18,4) av kapitalet och 42,1 procent (42,1) av rösterna. Svenska ägare kontrollerade tillsammans 43,65 procent (49,2) av kapitalet och 60,04 procent (64) av rösterna, medan det utländska ägandet uppgick till 56,35 procent (50,8) av kapitalet och 39,96 procent (36) av rösterna.

AKTIEKURSUTVECKLING 2009–2014

Loomis B-aktie noterades den 9 december 2008 på Nasdaq OMX Stockholm, på Nordic Mid Cap-listan i sektorn Industrivaror och Tjänster. Sedan 2008 har Loomis börsvärde ökat från 4 miljarder SEK till 17 miljarder SEK. Som ett resultat av Loomisaktiens kursutveckling handlas aktien från och med den 1 januari 2015 på Nordic Large Cap-listan. Aktien handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden är SE0002683557.

ÄGARSTRUKTUR DEN 31 DECEMBER 2014 Index, kortnamn och ISIN-kod

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av totalt kapital, %	Andel av totala röster, %
1–1 000	14 313	2,4	1,7
1 001–5 000	421	1,2	0,9
5 001–10 000	93	0,9	0,6
10 001–100 000	151	7,3	5,2
100 001–	101	88,2	91,6
TOTALT	15 080	100,0	100,0

NYCKELTAL

	2014	2013	2012
Resultat per aktie före utspädning, SEK	12,101)	9,832)	8,903)
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	12,10	9,78	8,60
Utdelning, SEK	6,004)	5,00	4,50
P/E-tal	18,7	15,5	11,7
Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK	65,24	55,32	47,57
Börskurs den 31 december, SEK	226,00 152,50 104,50

1) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 237 915 stycken. Genomsnittligt antal utestående aktier inkluderade till och med den 21 mars 2014 aktier i eget förvar relaterade till Loomis Incitamentsprogram 2012.

2) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 74 838 476 stycken vilket inkluderar 121 863 stycken aktier som fanns i eget förvar per den 31 december 2013. Aktierna i eget förvar var en följd av Loomis Incitamentsprogram 2012 och har, enligt avtal, tilldelats anställda.

3) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 73 011 780 stycken vilket inkluderar 132 318 stycken aktier som fanns i eget förvar per den 31 december 2012. Aktierna i eget förvar var en följd av Loomis Incitamentsprogram 2011 och har, enligt avtal, tilldelats anställda.

4) Föreslagen utdelning är 6,00 SEK per aktie. Vid utgången av 2014 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till 2,7 procent.

STÖRSTA ÄGARE DEN 31 DECEMBER 2014

Namn	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
Investment AB Latour	2 528 520	5 009 808	10,02	28,54
Melker Schörling AB	900 000	5 400 300	8,37	13,57
SSB Client Omnibus AC OM07 (15 pct)	–	5 440 085	7,23	5,13
Didner & Gerge Fonder Aktiebolag	–	5 418 715	7,20	5,11
Swedbank Robur Fonder	–	2 530 135	3,36	2,38
BNY Mellon SA/NV (former BNY), W-8IMY	–	2 463 688	3,27	2,32
Handelsbanken Fonder AB re JPMEL	–	2 326 747	3,09	2,19
State Street Bank & Trust Com., Boston	–	2 287 423	3,04	2,16
SEB Investment Management	–	2 265 744	3,01	2,13
Citibank NA New York	–	1 909 963	2,54	1,80
De 10 största ägarna	3 428 520	35 052 608	51,13	65,33
Övriga utländska ägare	–	28 249 309	40,27	28,55
Övriga svenska ägare	–	6 475 500	8,60	6,12
TOTALT	3 428 520	71 851 309	100,00	100,00

Bolagsstyrning

Det primära målet för Loomis bolagsstyrning är att skapa tydliga mål, strategier och värderingar som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker och som samtidigt utgör en bra grund för att skapa värde och tillgodose avkastningskrav på investerat kapital. För att uppnå detta har Loomis skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning.

Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning

Loomis AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 2008 är noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Utöver de regler som följer av lag eller annan författning tillämpar Loomis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen 6 kap. 6 § och kapitel 10 i Koden.

Loomis styrelse består av sex stycken ledamöter och Loomis har valt att revisionskommittén endast ska bestå av två ledamöter istället för tre ledamöter som anges i punkt 7.3 i Koden. Detta är en av två avvikelser från Koden som Loomis valt att göra. Loomis motivering till denna avvikelse är att det bedöms tillräckligt med två ledamöter för att hantera bolagets frågor angående finansiell rapportering, risk och intern kontroll eftersom ledamöterna besitter lång och omfattande erfarenhet inom dessa områden från andra börsbolag. Den andra avvikelsen avser kodregel 9.8 vilken anger att för aktierelaterade incitamentsprogram ska intjänandeperioden alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en aktie får förvärvas inte understiga tre år. Loomis incitamentsprogram, som beskrivs på sidan 33, innebär att aktier förvärvas till marknadspris för del av tilldelad bonus. Dessa aktier tilldelas de anställda nästkommande år i fall de kvarstår i anställning inom koncernen. Eftersom programmet ersätter ett kontantbaserat system med omedelbar utbetalning och inte är beviljat som en ytterligare ersättning utöver befintligt bonussystem anser styrelsen att tvåårsperioden från programmets start till aktiernas tilldelning är välmotiverat och rimligt för att uppfylla syftet med programmet.

Ytterligare information finns på Loomis webbplats: www.loomis.com

ORGANISATION AV BOLAGSSTYRNING

Aktieägare

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ. Samtliga i aktieboken registrerade aktieägare som har anmält deltagande i tid har rätt att deltaga på stämman och rösta för samtliga sina aktier. Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara kan låta sig företrädas genom ombud.

Loomis AB:s aktiekapital bestod per den 31 december 2014 av 3 428 520 stycken A-aktier och 71 851 309 stycken B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Loomis AB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2014 framgår av nedanstående tabell.

STÖRSTA AKTIEÄGARE DEN 31 DECEMBER 2014

			ANDEL
	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
Investment AB Latour1)	2 528 520	5 009 808	10,0	28,5
Melker Schörling AB1)	900 000	5 400 300	8,4	13,6
SSB CLIENT OMNIBUS AC OM07 (15 PCT)	–	5 440 085	7,2	5,1
Didner & Gerge Fonder AB	–	5 418 715	7,2	5,1
Swedbank Robur Fonder	–	2 530 135	3,3	2,4
BNY Mellon SA/NV (former BNY), W-8IMY	–	2 463 688	3,3	2,3
Handelsbanken Fonder AB re JPMEL	–	2 326 747	3,1	2,2
State Street Bank & Trust Com., Boston	–	2 287 423	3,0	2,2
SEB Investment Management	–	2 265 744	3,0	2,1
Citibank NA New York	–	1 909 963	2,5	1,8
De 10 största ägarna	3 428 520	35 052 608	51,1	65,3

Övriga utländska ägare	–	28 249 309	40,3	28,6
Övriga svenska ägare	–	6 475 500	8,6	6,1
Totalt	3 428 520	71 851 3092)	100,0	100,0

1) Huvudägarna till dessa bolag innehar även, från tid till annan, ett direkt eller indirekt

ägande genom andra bolag. 2) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2014.

Årsstämma

Årsstämman beslutar bland annat om:

Ändringar i bolagsordningen
Val av styrelse och styrelsens arvode
Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
Val av revisorer
Fastställelse av resultat- och balansräkning
Disposition av bolagets vinst eller förlust och
Beslut om riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årsstämman 2014 i Loomis AB (publ) hölls den 6 maj 2014 i Stockholm. Närvarande aktieägare, personligen eller via ombud, representerade 67,8 procent av rösterna i bolaget. Vid stämman närvarade även ledamöter ur styrelsen och koncernledningen samt huvudansvarig revisor. Vid årsstämman togs bland annat beslut om riktlinjer avseende lön och annan ersättning till vd och andra ledande befattningshavare enligt nedan.

Incitamentsprogram

Enligt styrelsens förslag röstade årsstämman 2014 igenom ett incitamentsprogram i enlighet med det av årsstämman 2013 beslutade incitamentsprogrammet. Årsstämman 2014 beslutade även att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna i incitamentsprogrammet.

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2015 fattar ett liknande beslut. I likhet med Incitamentsprogram 2014, kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet (Incitamentsprogram 2015) innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2017. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2017, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principen för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare.

För ytterligare information kring ersättning till vd och övrig koncernledning, se not 11.

Valberedning inför årsstämman 2015

Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen och val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande årsstämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionskommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Årsstämman 2014 valde nedanstående valberedning:

VALBEREDNING

Valberednings medlem	Företräder	Nyval/ omval	Oberoende mot större aktieägare
Jan Svensson (ordf)	Investment AB Latour	omval	Nej
Mikael Ekdahl	Melker Schörling AB	omval	Nej
Marianne Nilsson	Swedbank Robur fonder	omval	Ja
Johan Strandberg	SEB Fonder	omval	Ja
Henrik Didner	Didner & Gerge fonder	omval	Ja

Årsstämman 2014 beslutade att, för det fall en aktieägare, vilken representeras av en ledamot i valberedningen, inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2015, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna för att ersätta sådan ledamot. Valberedningens sammansättning är publicerad på Loomis webbplats: www.loomis.com.

Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis AB:s valberedning. Tre valberedningsmöten har hållits under 2014.

Revisorer

Årsstämman 2014 valde PricewaterhouseCoopers AB, med Patrik Adolfson som huvudansvarig revisor, till externa revisorer för en period om ett år.

Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionskommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionskommittén och presenterar vid styrelsemötet i februari sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom informerar revisorerna årligen styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna deltar även vid årsstämman och presenterar där sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Under året har revisorerna träffat revisionskommittén utan närvaro från bolagets ledning.

Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder. Till revisorerna har arvode utgått enligt följande tabell:

	KONCERNEN			MODERBOLAG
MSEK	2014	2013	2012	2014	2013	2012
Revisionsuppdraget	11	11	10	2	2	3
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	3	1	1	2
Skatterådgivning	2	4	5	1	1	2
Övriga tjänster	3	2	3	1	1	1
Summa PwC	18	18	21	5	5	8
Övriga revisorer
– Revisionsuppdraget	1	–	–	–	–	–
Summa	19	18	21	5	5	8

För ytterligare, information om revisionsarvoden och övriga ersättningar, se not 10.

För en mer utförlig presentation av huvudansvarig revisor Patrik Adolfson, se sidan 39.

Styrelse

Styrelsens arbetsformer och ansvar

I enlighet med den svenska aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning och utser vd och koncernchef, revisionskommitté och ersättningskommitté.

Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till vd och koncernchef. Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet.

Styrelsens verksamhet och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken antas av styrelsen varje år. Enligt denna fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, företagsförvärv och investeringar i fast egendom, samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Reglerna inkluderar en arbetsordning för koncernchefen liksom en instruktion för finansiell rapportering. Arbetsordningen innefattar även en instruktion om årlig utvärdering av styrelsens arbete.

Styrelsens ordförande

Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regelverk. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och att säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete och att denna förmedlas till valberedningen. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens sammansättning

Loomis sex stämmovalda styrelseledamöter framgår av tabellen på sidan 35. Vid varje styrelsemöte deltar vanligtvis även ekonomi- och finansdirektören samt i egenskap av styrelsens sekreterare, advokaten Mikael Ekdahl (Mannheimer Swartling Advokatbyrå). I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, tjänstemän från koncernen.

Oberoende

Fem av sex styrelseledamöter valda av årsstämman betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Tre av sex ledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således Loomis bedömning att

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING		NÄRVARO
Styrelseledamot	Invald	Styrelse arvode1) (SEK)	Kommitté arvode1) (SEK)	Styrelse möten (9 st)2)	Ersättnings kommitté (1 st)	Revisions kommitté (4 st)	Oberoende mot större aktieägare	Oberoende mot bolaget
Alf Göransson (ordf)	2007	550 000	100 000	9	1	–	Nej	Ja
Jarl Dahlfors3)	2014	–	–	5	–	–	Ja	Nej
Ingrid Bonde	2013	275 000	–	9	–	–	Ja	Ja
Jan Svensson	2006	275 000	50 000	8	1	–	Nej	Ja
Ulrik Svensson	2006	275 000	200 000	9	–	4	Nej	Ja
Cecilia Daun Wennborg	2013	275 000	100 000	9	–	4	Ja	Ja

1) Arvoden beslutade av årsstämman 2014. Arvoden avser ersättning under perioden mellan årsstämman 2014 och årsstämman 2015. För kostnadsförda arvoden under 2014, se not 11. 2) Varav ett möte var per capsulam.

3) Information om Jarl Dahlfors avser hans tid som styrelseledamot.

den nuvarande styrelsesammansättningen i Loomis AB uppfyller de krav på oberoende som uppställs i Koden.

Samtliga styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. Se vidare sidan 39.

Styrelsens arbete under 2014

Under helåret 2014 höll styrelsen totalt 9 möten varav ett konstituerande möte.

Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:

Strategi för verksamheten
Delårsrapporter och årsredovisning
Presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2015 samt fastställande av budget för 2015
Investeringar och förvärv av verksamheter
Riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personalfrågor
Frågor rörande intern kontroll
Revisionsfrågor
Finansiering och
Årlig utvärdering av styrelsens arbete

Revisionskommittén

Styrelsen har tillsatt en revisionskommitté bestående av två styrelseledamöter med instruktion att granska alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen samt att ge rekommendation avseende fastställelse. Revisionskommitténs arbete omfattar även ett stort fokus på riskhantering i samband med uppräkningsverksamheten och att skapa riskmedvetenhet i koncernen. Arbetet regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, beslutsrätt, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs främsta uppgifter är att:

Följa upp bolagets ekonomiska rapportering
Följa upp rapportering och frågor kring risk och försäkring
Följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning
Följa upp revisions- och redovisningsfrågor och
Utvärdera och följa upp revisorernas oberoende

Revisionskommittén är ett oberoende organ. Ovanstående frågor har beretts och presenterats inför styrelsens beslutsfattande. I revisionskommittén ingår styrelseledamöterna Ulrik Svensson (ordförande) och Cecilia Daun Wennborg vilka båda betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Dessutom närvarar bolagets revisorer, vd, ekonomioch finansdirektör samt ansvarig för Financial Control & Treasury. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, andra tjänstemän från koncernen. Under 2014 hade kommittén totalt fyra möten.

Ersättningskommittén

Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga lönedelsersättningar, optioner, pensioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill har ersättningskommittén till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare och att följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Alf Göransson (ordförande) och Jan Svensson. Under 2014 hölls ett möte i ersättningskommittén.

Loomis koncernledning

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att den löpande verksamheten i Loomis bedrivs i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen för Loomis AB samt att riskhantering, styrning, organisation och processer är tillfredsställande. Koncernledningen består för närvarande av vd, tillika koncernchef, samt nio ledande befattningshavare: regionchef USA, tillika vice vd, regionchef Nordics, regionchef Northern Europe, regionchef Southern Europe, Head of Loomis International Services, koncernens ekonomi- och finansdirektör, koncernens personaldirektör, koncernriskchef samt Head of Growth. För ytterligare uppgifter om koncernledningen hänvisas till sidorna 40–41.

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor

Ersättning till vd och övrig koncernledning utgörs av fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. För vd är den rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kalllade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 104 procent av den fasta lönen. Avtalet för den person som under 2014 var berättigad till bonuspotential om 104%, tecknades innan Loomis förvärvade bolaget som personen är anställd av. För övriga personer i koncernledningen är AIP maximerad till 80% av den fasta lönen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende avtal som ingås efter årsstämman 2015, se vidare sidan 46.

Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering

Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll och riskhantering. Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning samt årsredovisningslagen som behandlar intern kontroll över den finansiella rapporteringen. För Loomis är dock intern kontroll en större fråga och denna rapport innefattar därför även, till viss del, operativ riskhantering.

Intern kontroll

Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken att inte uppnå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.

Finansiell rapportering – Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll avseende finansiell rapportering drivs av koncernens och regionernas finansfunktioner. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar och ska överse och kontrollera att koncernen har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk samt för att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Inom Loomis finns en regionstruktur som ansvarar för uppföljning och styrning av länder inom respektive region. Ansvaret för tillämpning av lagar och regler, efterlevnad av koncernens rutiner och procedurer, intern kontroll samt korrekt finansiell rapportering åligger dock respektive dotterbolag och landsledning.

Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar vidare för uppföljning av de externa revisorernas arbete. Iakttagelser och rekommendationer från de externa revisorernas arbete analyseras och diskuteras med berörda dotterbolag inom koncernen, eventuella åtgärdsplaner kommuniceras till ansvariga vilka vidtar erforderliga åtgärder som därefter följs upp. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionskommittén när så erfordras.

Operativ riskhantering – Att hantera kontanter och andra värdeföremål i samhällen med inslag av kriminalitet är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operativ riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Av den anledningen har Loomis, vid sidan av ovanstående beskrivna process för intern kontroll över finansiell rapportering, etablerat en riskfunktion som arbetar med operationell riskhantering. Denna funktion har utvecklat en god förståelse för de risker som verksamheten exponeras för.

Kunskapen om risker ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera framgångsrikt. För att kontrollera och rapportera de operationella risker som bolaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll. Loomis strategi för operationell riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare:

Ingen förlust av liv
Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet

Strategin är utformad för att kartlägga styrkor att bygga vidare

på, svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp kontinuerligt eftersom omvärlden hela tiden förändras. Väsentliga affärsprocesser kartläggs och varje risk som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett riskregister. Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod.

Styrelsen utvärderar framtida affärsmöjligheter och risker samt utformar koncernens strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje landsledning har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation. Koncernen har ett etablerat system för hantering av affärsrisker, som är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning. Därutöver genomförs genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning rutinmässigt inom hela koncernen. Koncernledningen, revisionskommittén och styrelsen informeras löpande om väsentliga risker och kontrollbrister. Se sidan 28 för mer information om koncernens riskarbete.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön skapar grunden för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar som Loomis verkar utifrån. Denna del av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens värdegrund samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner. Styrelsen har antagit ett antal policys för Loomis centrala områden vilka utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Nedanstående punkter beskriver i korthet Loomis antagna policys och interna styrdokument:

Uppförandekod: har till syfte att säkerställa att koncernens bolag upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard.
Finanspolicy: innehåller riktlinjer för att uppnå en transparent, sammanhängande och korrekt finansiell rapporte-

ring, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.

Inköpsrutiner: innehåller ett övergripande ramverk för att uppnå effektiva rutiner vid väsentliga inköp av anläggningstillgångar.
Riktlinjer för relationer: innehåller riktlinjer för hur relationer mellan anställda ska hanteras.
Kundkontraktspolicy: specificerar kriterier för avtalsinnehåll samt när kundkontrakt måste godkännas av styrelsen.
Riskhanteringspolicy: innehåller ett ramverk för den övergripande strukturen för organisation, kontroll och uppföljning av operationella risker såsom riktlinjer för den operationella kontanthanteringen.
Internet- och IT-rutiner: innehåller generella principer för hur koncernbolagens datorer, nätverk, programvara och annan IT-utrustning ska hanteras.
Informationssäkerhetspolicy: innehåller ett övergripande ramverk med syfte att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.
Insiderpolicy: verkar som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning och fastställer rutiner för perioder då handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till) Loomis AB är förbjuden. Policyn är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även vissa andra kategorier av anställda.
Kommunikationspolicy: syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller de krav som ställs på informationsgivning till aktiemarknaden.
Internal Control Requirements: redogör för väsentliga rutiner och kontroller som inte anges i andra styrande dokument.

Loomiskoncernen utgör en decentraliserad och specialiserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna. Beslutsdelegeringen finns dokumenterad i en attestordning.

Riskbedömning

Koncernens finans- respektive riskfunktion har ansvaret för att säkerställa att det inom varje dotterbolag finns rutiner som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Landschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.

Koncernen har ett system för hantering av företagsövergripande risker, som kontinuerligt utvecklas, vilket är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, oavsett vilken typ av risk som avses. Den årliga riskanalysen och resulterande riskregister koordineras och underhålls på koncernnivå. Utöver detta utförs dessutom rutinmässigt genomgångar av affärsrisker och riskbedömningar inom hela koncernen.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter inkluderar metoder och aktiviteter för att säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer och policys samt riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter. Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är:

Självutvärdering – Varje operativ enhet inom koncernen utför kontinuerligt en självutvärdering avseende insikt i och efterlevnad av koncernens krav på intern kontroll. Koncernens externa revisorer gör en validering av den genomförda självutvärderingen.

För att möjliggöra jämförelser mellan länder samt förändringar i specifika länder sammanställs resultatet på koncern-, region-, och på landsnivå. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledning, regionledning samt för koncernledningen och revisionskommittén.

Internkontrollaktiviteter – Loomis har sedan ett antal år tillbaka byggt upp ett arbetssätt i syfte att granska och följa upp intern kontroll inom koncernen. Loomis kontrollaktiviteter består primärt i att:

Utveckla och följa upp koncernens självutvärderingsmetodik.
Utveckla koncernens övergripande policys och riktlinjer.
Stödja koncernledningen inom beslut om och vid uppföljning av externrevisionens övergripande revisionsplan samt vid övergripande uppföljning av landsspecifika väsentliga iakttagelser och rekommendationer.
Ansvara för bolagets insyns- och complianceärenden för koncern och dotterbolag.
Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen inom compliance-relaterade områden.
Genom landsbesök följa upp finansiell rapportering samt väsentliga rutiner och kontroller.

Finansiell uppföljning – Ekonomichefer inom koncernens bolag har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala lands- och ekonomichefer ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land.

Letter of representation – Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där landschefer och ekonomichefer vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat Letter of representation, i vilket de bekräftar att koncernens policies och riktlinjer följts samt att rapportpaket ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Hantering och uppföljning av risk – Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen och regionerna, en global riskfunktion. Riskfunktionen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv, hälsa och rent ekonomiskt. Organisationen består av totalt fyra personer inklusive en koncernriskchef. Koncernriskchefen rapporterar till vd tillika koncernchef samt till revisionskommittén. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamhetens risker löpande. Därutöver förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd.

Information och kommunikation

Information och kommunikation är nödvändiga för att internkontrollsystem ska fungera väl. Loomis har utarbetat rutiner i syfte att förse koncernledningen och styrelsen med tillförlitliga rapporter om verksamhetens resultat i relation till fastställda mål.

Övervakning

Loomis styrelse, vd samt ekonomi - och finansdirektör övervakar den interna kontrollen av finansiell rapportering. Arbetsmoment som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:

Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/ undersökningar.
En revisionskommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen.

Varje operativ enhet inom koncernen ansvarar för upprättande av en årlig budget. Genom ett detaljerat rapporteringssystem genomför koncernledningen månatliga verksamhetsavstämningar av enhetens faktiska resultat jämfört med budget, analyser av avvikelser, uppföljning av nyckeltal och prognoser. Denna rapportering presenteras även för styrelsen.

Revisionskommittén granskar årsredovisningen och delårsrapporterna innan den rekommenderar styrelsen att godkänna rapporterna för publicering. Revisionskommittén diskuterar väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionskommittén övervakar även de externa revisorernas oberoende.

Styrelse

Alf Göransson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrelseordförande sedan 2009.

Född: 1957

Utbildning: Internationell ekonomi, Göteborgs universitet.

Erfarenhet: Koncernchef NCC AB 2001–2007, koncernchef Svedala Industri AB 2000–2001, affärsområdeschef Cardo Rail 1998–2000 och vd Swedish Rail System i Scancemkoncernen 1993–1998.

Andra uppdrag: Styrelseledamot samt vd och koncernchef i Securitas AB. Ordförande i Ligue Internationale des Sociétés de Surveillance. Styrelseledamot i Hexpol AB och Axel Johnson Inc., USA.

Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 6 000 (privat)

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Ingrid Bonde

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.

Född: 1959

Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.

Erfarenhet: Vd och koncernchef AMF Pensionsförsäkring AB 2008–2012, generaldirektör Finansinspektionen 2003–2008, arbetat på Riksgäldskontoret 1996–2002 och finanschef SAS 1991–1996.

Andra uppdrag: Ställföreträdande koncernchef och finanschef för Vattenfall. Styrelseordförande i Hoist Finance AB.

Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 1 940 (privat) Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.

Cecilia Daun Wennborg

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.

Född: 1963

Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet.

Erfarenhet: Vice vd Ambea AB, vd Carema Vård och Omsorg AB, ekonomi- och finansdirektör Ambea AB respektive Carema Vård och Omsorg AB, tillförordnad vd Skandiabanken, Sverigechef Skandia och vd Skandia Link.

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Proffice AB. Styrelseledamot i

ICA Gruppen AB, Getinge AB, Enrio AB, Sophiahemmet AB, AB Svensk Bilprovning, Atvexa AB, Hotel Diplomat AB och CDW Konsult AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 1 400 (privat)

Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.

Jarl Dahlfors

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2014. Vd och koncernchef i Loomis AB sedan 2013. Född: 1964 Anställd: 2007

Utbildning: Civilekonom,

Stockholms Universitet.

Erfarenhet: Regionchef Loomis USA 2009–2013, CFO Loomis AB, CFO Attendo Group AB, CFO EF Education, Controller Trygg Hansa Asset Management och revisor Price Waterhouse.

Andra uppdrag: Ordförande i ESTA,

the European Security Transport Association. Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 102 091 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 2 983 Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.

Ulrik Svensson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.

Född: 1961

Utbildning: Civilekonom. Erfarenhet: CFO Swiss International Airlines 2003–2006, CFO Esselte gruppen 2000–2003 och Controller/ CFO inom Stenbeckgruppens utländska telekomsatsningar 1992–2000.

Andra uppdrag: Vd i Melker Schörling AB. Styrelseledamot i Hexagon AB, Assa Abloy AB, Hexpol AB, AAK AB och Flughafen Zürich AG.

Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 1 400 (privat) Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Jan Svensson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006. Född: 1956 Utbildning: Maskiningenjör och civilekonom vid Handelshögskolan

i Stockholm. Erfarenhet: Vd AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993.

Andra uppdrag: Styrelseledamot samt vd och koncernchef i

Investment AB Latour sedan den 1 januari 2003. Styrelseordförande

i Oxeon AB, AB Fagerhult och Nederman Holding AB. Styrelse-

ledamot i Assa Abloy och Tomra Systems ASA. Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 2 000 (privat)

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Samtliga styrelseledamöter förutom Jarl Dahlfors är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Revisor

Patrik Adolfson PricewaterhouseCoopers AB Född: 1973 Auktoriserad revisor och medlem av Far. Huvudansvarig revisor från och med 2011.

Andra revisionsuppdrag: Attendo AB, Catella AB och Nordstjernan Investment AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 0 Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

Koncernledning

Jarl Dahlfors

Vd och koncernchef Född: 1964

Anställd: 2007

Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet.

Erfarenhet: Regionchef Loomis USA 2009–2013, CFO Loomis AB, CFO Attendo Group AB, CFO EF Education, Controller Trygg Hansa Asset Management och revisor Price Waterhouse. Andra uppdrag: Ordförande i ESTA, the European Security Transport Association.

Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 102 091 (privat) Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 2 983

Lars Blecko

Vice vd och regionchef USA Född: 1957

Anställd: 2008

Utbildning: Master of Science, Karlstad Universitet.

Erfarenhet: Vd och koncernchef Loomis 2008–2013, koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB och Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 27 939 (privat inkl. närståendes innehav) Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 6 983

Anders Haker

Ekonomi- och finansdirektör

Född: 1961 Anställd: 2012

Utbildning: Civilekonom,

Uppsala Universitet. Erfarenhet: CFO Lundin Mining Corp.,

CFO Boliden AB, Controller Trelleborg Finans och revisor Price Waterhouse.

Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 6 290 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 1 834

Martti Ojanen

Koncernriskchef Född: 1962 Anställd: 2009 Utbildning: Civilekonom, Växjö Universitet. Erfarenhet: Vice President Risk Management Marsh AB. Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 20 738 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 1 311

Johannes Bäckman

Head of Growth Född: 1964 Anställd: 2013 Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, kinesiska och thailändska vid universiteten i

Stockholm, Lund och Beijing. Erfarenhet: Corporate Development Director, Managing Director South East Asia och Mergers and Acquisitions Director för Xylem Inc. Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 0

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 0

Kenneth Högman

Regionchef Northern Europe Född: 1957 Anställd: 1978 Utbildning: Ingenjör Erfarenhet: Direktör för affärsutveckling Loomis AB, regionchef Securitas CHS Nordic och vd Securitas CHS Sverige.

Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 56 975 (privat)

hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 0

Georges López Periago

Regionchef Southern Europe Född: 1965 Anställd: 1985 Utbildning: Civilekonom, managementutbildningar inom företaget. Erfarenhet: Verksamhetschef Spanien, regionchef, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS.

Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 17 694 (privat) Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 1 281

Patrik Högberg

Regionchef Nordics Född: 1968 Anställd: 2009 Utbildning: Master of Business Administration, Stockholms Universitet. Erfarenhet: Vd Loomis Sverige AB, vd Norstedts Juridik och vd Svensk Kassaservice. Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 3 228 (privat) Tillkommande aktier i Loomis

Tillkommande aktier i Loomis

Urs Röösli

Head of Loomis International Services (LIS) Född: 1969

Anställd: 2014

Utbildning: Master of Business Administration, University St. Gallen, Strategic Management Training, University St. Gallen och Advanced Strategic Management, IMD Lausanne.

Erfarenhet: Managing Director Corporate Supply Management and Quality Haniel Textil Services, Head of Division MSE and VMI of VIA MAT Group.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 1 800 (privat) Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 0 Mårten Lundberg

Personaldirektör Född: 1965 Anställd: 2014 Utbildning: Fil. kand HR, Stockholms Universitet samt Executive Master HRM vid Bocconi University, Milano. Erfarenhet: HR-chef Market Units, Eniro AB, HR direktör Skandia Norden, HR-chef Swedbank International, Head of Compensation & benefits Swedbank, HR If Skadeförsäkring och Sälj & marknad Skandia.

Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2014: 0 Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2013: 0

Stockholm den 20 mars 2015

Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Alf Göransson Ingrid Bonde Cecilia Daun Wennborg

Jan Svensson Ulrik Svensson Jarl Dahlfors

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot, Vd och koncernchef

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Loomis AB (publ.), org.nr 556620-8095

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på sidorna 32–41 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 20 mars 2015

PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Förvaltningsberättelse Loomis AB

Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2014.

Koncernens verksamhet

Loomis erbjuder ett komplett sortiment av helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa och i Argentina samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Verksamheten syftar till att skapa en säker och effektiv hantering av det fysiska kontantflödet i samhället. Loomis tjänster ger kunderna högkvalitativa, kostnadseffektiva lösningar och sänker kraftigt riskerna för kundernas personal.

Loomis har 160 års erfarenhet från värdetransporter och har därifrån successivt breddat tjänsteutbudet till helhetslösningar för värdehantering. Värdetransporter är fortsatt den största intäktskällan för Loomis, även om intäkterna från kontanthantering växer snabbare än de från värdetransporter.

Loomis erbjuder ett heltäckande tjänsteutbud i Europa* och USA, men produkt- och efterfrågemixen skiljer sig en del. I segment Europa svarar värdetransporter för 66 procent (66) av intäkterna medan kontanthantering utgör 34 procent (34). I segment USA står värdetransporter för 71 procent (73) av intäkterna och kontanthantering för 29 procent (27). Segmentet International Services innefattar tre olika verksamhetsområden; internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering.

Riskhantering är ett grundläggande inslag i samtliga Loomis tjänster. Att hantera risker för kunder med olika behov samt att skydda personal och egendom är en stor del av det kundvärde som erbjuds. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget. Säkerhet är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för Loomis. Loomis gör löpande betydande investeringar i riskhanteringssystem, men än viktigare är att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis strategi för riskhantering kommuniceras till alla anställda och därtill finns en organisation med cirka 150 personer som arbetar med riskhantering på koncern- och lokal nivå. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. För ytterligare information om riskhantering, se avsnittet Riskhantering sidan 28.

Väsentliga händelser under året

Förvärv

Den 5 maj 2014 förvärvade Loomis samtliga aktier i schweiziska VIA MAT Holding AG. Förvärvet innebär att Loomis utökar sitt tjänsteutbud till att, utöver de redan befintliga tjänsteområdena värdetransporter och kontanthantering, även omfatta International Services. Genom förvärvet blev Loomis även marknadsledande inom värdehantering på den schweiziska marknaden. VIA MAT-koncernen har cirka 1 000 anställda och bedriver verksamhet i Asien, Europa, Mellanöstern, Sydamerika och USA. Förvärvet innebär därför att Loomis även utökar sin verksamhet till att omfatta ett flertal nya länder samtidigt som Loomis befintliga verksamhet tillförs nya tillväxtmöjligheter.

Övriga väsentliga händelser under året

I maj 2014 tecknade Loomis AB ett femårigt lån, en s.k. Multi-

Currency Revolving Credit Facilty, om 100 MUSD. Lånet har använts för omfinansiering av en befintlig lånefacilitet.

I samband med förvärvet av VIA MAT utsågs Urs Röösli till chef för segmentet International Services. Urs Röösli ingår i Loomis koncernledning från och med den 1 augusti 2014.

Vid årsstämman den 6 maj 2014 valdes vd och koncernchef Jarl Dahlfors till ny styrelseledamot. Vidare röstade årsstämman 2014, i enlighet med styrelsens förslag, igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2014). I likhet med tidigare incitamentsprogram kommer Incitamentsprogram 2014 att innebära att deltagarna erhåller två tredjedelar av den eventuella rörliga ersättningen kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB med tilldelning i början av 2016. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2016, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i befintliga incitamentsprogram kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier beslutade stämman att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn ska förvärva och överlåta aktier i Loomis till deltagarna i programmet. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 300 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare.

I juni 2014 offentliggjordes att Loomis amerikanska dotterbolag fått i uppdrag av Bank of America att överta bankens kontanthanteringstjänster på cirka 30 orter i USA. Uppdraget innebär att hanteringen av en del av bankens sedlar och mynt kommer att utföras på Loomis existerande lokalkontor. Uppdraget påbörjades under det tredje kvartalet 2014 och förväntas vara helt integrerat i slutet av 2015. Fullt integrerat förväntas de årliga intäkterna från det nya kontraktet att uppgå till cirka 20 MUSD och intäkterna från kontanthanteringstjänster i USA kommer då att uppgå till ungefär en tredjedel av Loomis totala intäkter i USA. Kontraktet är det enskilt största kontanthanteringskontrakt som Loomis tecknat i USA.

I september 2014 offentliggjordes Loomis nya finansiella mål. De nya målen för 2014–2017 är:

Intäkter om 17 miljarder SEK år 2017
Rörelsemarginal 10–12 procent
Nettoskuld/EBITDA max 3,0
Utdelning 40–60 procent av årets resultat

I oktober 2014 tillkännagavs att Loomis dotterbolag i Storbritannien tecknat ett kontrakt med Tesco. Kontraktet innebär att Loomis kommer utföra påfyllnad och underhåll av Tescos samtliga 3 700 uttagsautomater över hela Storbritannien. Uppdraget som påbörjades omgående förväntas vara fullt integrerat under det andra kvartalet 2015. Fullt integrerat förväntas de årliga intäkterna överstiga 20 MGBP vilket motsvarar cirka 230 MSEK Underhållet av uttagsautomaterna kommer att utföras av en samarbetspartner för teknisk service. Kontraktet är det enskilt största nya kontrakt som Loomis tecknat sedan börsnoteringen 2008.

I december 2014 offentliggjordes att Loomis utökat koncernledning med Mårten Lundberg, personaldirektör. I december offentliggjordes att Loomis emitterat obligationer om en miljard SEK och tecknat ett låneavtal om 90 MCHF med Nordiska Investeringsbanken. Likviderna användes för att refinansiera det brygglån som tecknades i samband med att Loomis i maj * Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs 2014 genomförde förvärvet av VIA MAT i Schweiz. Emissionen

upp som en del av det europeiska segmentet.

MSEK	2014	2013	2012	2011	2010
Resultaträkning
Totala intäkter	13 510	11 364	11 360	10 973	11 033
Rörelseresultat (EBITA)1)	1 370	1 099	1 019	912	882
Årets resultat	910	736	650	513	496
Kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 819	1 302	1 239	1 203	1 271
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–2 569	–709	–1 003	–1 533	–790
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	946	–641	–261	480	–586
Periodens kassaflöde	196	–48	–24	150	–104
MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Balansräkning
Sysselsatt kapital	9 127	6 290	6 070	5 943	4 871
Nettolåneskuld	4 219	2 125	2 475	2 545	1 748
Eget kapital	4 907	4 165	3 595	3 397	3 123

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

av obligationer, om en miljard SEK, blev övertecknad och har genomförts inom ramen för ett nyligen etablerat MTN-program. Programmet har en total låneram om tre miljarder SEK och ger möjlighet att emittera obligationer på den svenska marknaden. Obligationslånen har en löptid om 5 år med förfall 18 december 2019 och är uppdelade i två trancher, en tranche om 250 MSEK som löper med fast ränta om 1,875 procent och en tranche om 750 MSEK som löper med rörlig ränta om 3-månaders Stibor plus 125 räntepunkter. Obligationerna har noterats på NASDAQ OMX Stockholm. Låneavtalet med Nordiska Investeringsbanken om 90 MCHF har en löptid om åtta år och förfaller 16 december 2022. Amorteringsfrihet råder under de första fyra åren och lånet kommer därefter amorteras linjärt.

Intäkter och resultat

Koncernen

Intäkterna för helåret uppgick till 13 510 MSEK (11 364). Den organiska tillväxten som uppgick till 3 procent (2) är hänförlig till de kontrakt som startades i Europa och i USA under senare delen av 2013 och under 2014. Det är främst kontrakten med DNB i Norge, Bank of America i USA och Tesco i Storbritannien som bidrar till tillväxten. Den valutajusterade tillväxten, som uppgick till 14 procent (2) inkluderar intäkter från förvärvet av VIA MAT samt det under 2013 genomförda förvärvet i Slovakien.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 1 370 MSEK (1 099). Vid jämförbara valutakurser uppgick resultatförbättringen till 212 MSEK. En ökad andel intäkter från kontanthanteringstjänster (CMS), organisk tillväxt, samt att det kontinuerliga koncernövergripande arbetet med kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar fortsätter att ge resultat är de främsta förklaringarna till att rörelsemarginalen förbättrades till 10,1 procent (9,7).

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 1 306 MSEK (1 085) och inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –46 MSEK (–28) samt förvärvsrelaterade kostnader om –19 MSEK (28). De ökade avskrivningarna på de förvärvsrelaterade immateriella tillgångarna är, liksom de förvärvsrelaterade kostnaderna, främst hänförliga till förvärvet av VIA MAT. Den förvärvsrelaterade nettointäkten som redovisades motsvarande period föregående år inkluderade en delåterbetalning om 41 MSEK av köpeskillingen för Pendums värdehanteringsverksamhet som förvärvades under 2011.

Resultat före skatt om 1 240 MSEK (1 038) innefattar ett finansnetto om –66 MSEK (–47).

Skattekostnaden för perioden uppgick till 330 MSEK (302) vilket motsvarar en skattesats om 27 procent (29).

Resultat per aktie efter utspädning uppgick till 12,10 SEK (9,78).

Segmenten

Europa*

I den europeiska verksamheten uppgick den valutajusterade tillväxten till 6 procent (2) och den organiska tillväxten var 2 procent (2). Rörelsemarginalen uppgick till 12,3 procent jämfört med 11,3 procent föregående år.

USA

Både den valutajusterade tillväxten och den organiska tillväxten uppgick till 7 procent (2). Rörelsemarginalen uppgick till 9,9 procent jämfört med 9,5 procent föregående år.

International Services

Intäkterna från International Services sedan förvärvet uppgick till 918 MSEK. Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 67 MSEK och rörelsemarginalen var 7,3 procent.

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 1 819 MSEK (1 302). Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –2 569 MSEK (–709) vilket innefattar nettoinvesteringar i anläggningstillgångar om –1 033 MSEK (–720) samt förvärv av verksamhet om –1 536 MSEK (–12). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 946 MSEK (–641 ) och inkluderar en utdelning till aktieägare om –376 MSEK (–338).

Sysselsatt kapital och finansiering

Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 3 729 MSEK (2 834) vilket motsvarar 28 procent (25) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 9 127 MSEK (6 290). Förändringen i sysselsatt kapital är främst hänförlig till förvärvet av VIA MAT. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 15 procent (17), nettolåneskulden uppgick till 4 219 MSEK (2 125) och soliditeten uppgick till 38 procent (45).

Under det tredje kvartalet 2014 upprättades långsiktiga affärsplaner och i samband med detta prövades om det förelåg något nedskrivningsbehov för någon av koncernens kassagenererande enheter. Ingen kassagenererande enhet hade ett bokfört värde överstigande återvinningsvärdet, varför någon nedskrivning av goodwill inte har redovisats under 2014.

Eget kapital

Eget kapital ökade under året med 742 MSEK och uppgick till 4 907 MSEK (4 165) per 31 december 2014. Årets resultat om 910 MSEK, omräkningsdifferenser om 831 MSEK samt förändring av

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

aktierelaterad ersättning om 4 MSEK ökade det egna kapitalet med 1 745 MSEK. Aktuariella förluster om –278 MSEK, säkring av nettoinvesteringar om –348 MSEK samt lämnad utdelning om –376 MSEK minskade det egna kapitalet med –1 002 MSEK. Avkastningen på eget kapital uppgick till 19 procent (18).

Miljöpåverkan

Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.

Personal

För 2014 uppgick genomsnittligt antal heltidsanställda till 20 539 (19 442) i 20 länder (16). Könsfördelningen var 30 procent (29) kvinnor och 70 procent (71) män. På grund av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.

Forskning och utveckling

Loomis är ett tjänsteföretag och bedriver inte någon forskning i den mening som avses i IAS 38 Immateriella tillgångar. Arbete med att förädla och utveckla koncernens tjänsteutbud pågår kontinuerligt, inte minst som en integrerad del vid utförandet av tjänster ute hos kund. Koncernens balansförda utvecklingskostnader uppgår till 2 MSEK (1) per den 31 december 2014.

Moderbolaget

Loomis AB är ett holdingbolag med dotterbolag i Argentina, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Hongkong, Irland, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike. Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Genomsnittligt antal heltidsanställda på huvudkontoret uppgick under året till 22 personer (18). Resultat efter finansiella poster uppgick till 617 MSEK (609).

Under andra kvartalet 2014 delades 376 MSEK (338) ut till aktieägarna, vilket motsvarade en utdelning på 5,00 SEK per aktie (4,50).

Osäkerhetsfaktorer

Konjunkturutvecklingen under 2014 påverkade vissa geografiska områden negativt och det kan inte uteslutas att även intäkterna och resultatet för 2015 kan komma att påverkas.

Förändringar i den allmänna konjunkturen påverkar marknaden för värdehanteringstjänster på flera sätt såsom genom förändring i konsumtionsnivå, andel kontantköp jämfört med kreditkortsköp, risk för rån och kundförluster samt personalomsättningshastighet.

Ytterligare osäkerhetsfaktorer för 2015 är risker förknippade med integrationen av VIA MAT, se även not 4, Kritiska uppskattningar och bedömningar.

Övrigt

Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6. Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Loomis B-aktie var under räkenskapsåret noterad på Nasdaq OMX Stockholm, Mid Cap-listan, sedan den 9 december 2008. Per den 31 december 2014 fanns 53 797 stycken B-aktier i eget förvar. Från och med 2015 är B-aktierna noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap-listan. Huvudägare är huvudsakligen Investment AB Latour och Melker Schörling AB. Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. För ytterligare information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidorna 30–31.

Enligt styrelsens förslag röstade årsstämman 2014 igenom ett incitamentsprogram i enlighet med det av årsstämman 2013 beslutade incitamentsprogrammet. I likhet med årsstämman 2013, beslutade årsstämman 2014 att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part. Avtalet innebär att den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis AB till deltagarna i programmet. Loomis AB kommer därmed inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av Incitamentsprogrammen 2013 eller 2014.

Väsentliga händelser efter årets utgång

Framtidsutsikter

Marknaden för värdehanteringstjänster är fortsatt växande och på de allra flesta marknader där Loomis har verksamhet växer mängden kontanter i takt med ekonomin. Det som även förväntas driva Loomis affär är ett ökat intresse från kunderna att se över riskerna för deras egen personal samtidigt som Loomis

på ett effektivare sätt kan hantera kontantflödet vilket medför kostnadsbesparingar för kunderna. Bolaget lämnar inte någon prognos för 2015.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdelning om 451356192 SEK1) och fredagen den 8 maj 2015 föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2015.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Summa	4 287 566 742
Årets resultat	561 575 668
Aktierelaterad ersättning	–6 095 5131)
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–347 555 698
Balanserad vinst	4 079 642 286
	SEK

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Summa	4 287 566 742
Överföres till ny räkning	3 836 210 550
Utdelning till aktieägare (6,00 SEK/aktie)	451 356 1922)
	SEK

1) Förändringen avser tilldelade aktier i enlighet med Loomis aktierelaterade incitamentsprogram 2012 samt aktieswap avseende Incitamentsprogram 2013.

2) Beräknat på antalet utestående aktier på balansdagen.

Styrelsens yttrande över föreslagen utdelning

Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551). Som framgår av styrelsens förslag till vinstdisposition står disponibla vinstmedel uppgående till 4 287 566 742 SEK till årsstämmans förfogande. Förutsatt att årsstämman 2015 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition, kommer 3 836 210 550 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 10 procent av bolagets eget kapital och 9 procent av koncernens eget kapital. Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 45 procent respektive 35 procent.

Det egna kapitalet har inte ökat eller minskat på grund av att tillgångar eller skulder har värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen.

Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet genom en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Utöver bedömningen av bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet har styrelsen även tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning.

Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker samt konjunkturläget ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital och soliditet, samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt bokslutskommentarer och noter.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2015 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Riktlinjernas omfattning

Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan gemensamt kallade "ledande befattningshavare". Medlemmar i koncernledningen är för närvarande Lars Blecko, Johannes Bäckman, Jarl Dahlfors, Anders Haker, Patrik Högberg, Kenneth Högman, Mårten Lundberg, Georges López Periago, Martti Ojanen och Urs Röösli.

Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Riktlinjerna ska vara föremål för en årlig översyn.

Grundläggande principer och ersättningsformer

Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Loomiskoncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast lön, bonus, pension och övriga förmåner.

Styrelsen ska varje år överväga om ett aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram ska föreslås bolagsstämman eller inte. Vid årsstämman 2014 fattades det beslut om ett incitamentsprogram.

Principer för olika typer av ersättningar Fast ersättning

Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomiskoncernen ska vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och ska baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet.

Rörlig ersättning

Utöver fast årslön ska ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig ersättning, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 80 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Utöver ovanstående rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram enligt rubriken Grundläggande principer och ersättningsformer ovan.

Pension

Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och ska, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande

befattningshavare som inte omfattas av kollektivavtal (ITP-plan) ska rörlig ersättning inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.

Villkor vid uppsägning

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, t.ex. tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare

Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören/koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören/ koncernchefen efter samråd med ersättningskommittén.

Beräknade kostnader för rörlig ersättning

Kostnaden för rörlig ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag beräknas baserat på nuvarande ersättningsnivåer och kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 38 MSEK. Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen.

Tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning

I not 11, Personal, redovisas den totala ersättningen till koncernledningen under 2014, inklusive tidigare ingångna åtaganden vilka ännu inte har förfallit till betalning.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2014	2013	2012
Intäkter, fortgående verksamhet		12 345	11 321	10 983
Intäkter, förvärv		1 166	43	376
Totala intäkter	8, 9	13 510	11 364	11 360
Produktionskostnader	10,11,12	–10 283	–8 730	–8 781
Bruttoresultat		3 227	2 634	2 579
Försäljnings- och administrationskostnader	10,11,12	–1 857	–1 534	–1 560
Rörelseresultat (EBITA)1)		1 370	1 099	1 019
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10,12,17	–46	–28	–28
Förvärvsrelaterade kostnader	10,15	–19	28	–18
Jämförelsestörande poster	10	–	–14	16
Rörelseresultat (EBIT)		1 306	1 085	988
Finansiella intäkter	13	12	13	16
Finansiella kostnader	13	–79	–60	–73
Resultat före skatt		1 240	1 038	932
Inkomstskatt	14	–330	–302	–282
Årets resultat 2)		910	736	650

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster. 2) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Data per aktie

SEK	Not	2014	2013	2012
Resultat per aktie före utspädning	3	12,103)	9,834)	8,905)
Resultat per aktie efter utspädning	3	12,10	9,78	8,60
Utdelning6)		5,00	4,50	3,75
Antal utestående aktier (miljoner)		75,2	75,3	73,0
Genomsnittligt antal utestående aktier (miljoner)		75,23)	74,84)	73,05)

3) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 75 237 915 st. Genomsnittligt antal utestående aktier inkluderade till och med den 21 mars 2014 aktier i eget förvar relaterade till Loomis Incitamentsprogram 2012.

4) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 74 838 476 st vilket inkluderar 121 863 st aktier som fanns i eget förvar per den 31 december 2013. Aktierna i eget förvar var en följd av Loomis Incitamentsprogram 2012 och har, enligt avtal, tilldelats anställda.

5) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 132 318 st aktier som fanns i eget förvar per den 31 december 2012. Aktierna i eget förvar var en följd av Loomis Incitamentsprogram 2011 och har, enligt avtal, tilldelats anställda.

6) Avser lämnad utdelning under innevarande räkenskapsår.

Koncernens rapport över totalresultat 7)

MSEK	2014	2013	2012
Årets resultat	910	736	650
Övrigt totalresultat
Poster som inte kan återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–278	–9	–34
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser	831	9	–234
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–348	8	90
Kassaflödessäkringar efter skatt	–	–	3
Övrig omvärdering efter skatt8)	–	–	–
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	205	8	–175
Summa totalresultat för året	1 115	744	475

7) Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

8) Avser omvärdering av villkorad betald köpeskilling för förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. En delåterbetalning om 33 MSEK erhölls under 2012 och återfördes till resultaträkningen och ytterligare en delåterbetalning om 41 MSEK erhölls under 2013 och återfördes till resultaträkningen, varför effekten i övrigt totalresultat är noll. Förhandlingen är avslutad och några ytterligare återbetalningar kommer ej att erhållas. För ytterligare information, se not 15 och not 27.

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15,16	4 897	3 346	3 317
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	363	126	153
Övriga immateriella tillgångar	18	127	93	93
Byggnader och mark	19	553	261	253
Maskiner och inventarier	19	3 260	2 711	2 612
Uppskjuten skattefordran	14	506	322	379
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar1)	20	67	61	66
Övriga långfristiga fordringar1)	21	95	125	34
Summa anläggningstillgångar		9 868	7 045	6 907

Omsättningstillgångar
Kundfordringar	22	1 624	1 315	1 299
Övriga kortfristiga fordringar	23	181	116	90
Aktuella skattefordringar	14	265	153	100
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	497	296	201
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	25	10	10
Likvida medel	26	566	333	380
Summa omsättningstillgångar		3 159	2 222	2 079
SUMMA TILLGÅNGAR		13 027	9 267	8 986

EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	27
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		376	376	365
Övrigt tillskjutet kapital		4 594	4 594	4 441
Andra reserver		604	117	100
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–666	–922	–1 311
Summa eget kapital		4 907	4 165	3 595
Långfristiga skulder
Låneskulder	28	3 404	1 574	2 566
Uppskjuten skatteskuld	14	534	412	396
Avsättningar för skadereserver	29	185	171	170
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	30	736	275	318
Övriga avsättningar	31	133	92	97
Summa långfristiga skulder		4 992	2 523	3 547
Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	738	680	48
Leverantörsskulder		613	404	393
Avsättningar för skadereserver	29	144	135	123
Aktuella skatteskulder	14	117	80	74
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	1 168	929	911
Övriga avsättningar	31	19	42	9
Övriga kortfristiga skulder	33	329	309	287

Summa kortfristiga skulder		3 128	2 579	1 845
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		13 027	9 267	8 986
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		Inga	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	34	2 362	1 953	1 348

1) Från och med räkenskapsåret 2013 inkluderas den förmånsbestämda pensionsskulden i nettoskulden. För att återspegla denna förändring har jämförelsetalen justerats.

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2014	2013	2012
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		1 240	1 038	932
Ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande
poster och förvärvsrelaterade kostnader	35	929	762	687
Betald inkomstskatt		–298	–319	–252
Förändringar av kundfordringar		–40	6	54
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster		–12	–186	–182
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 819	1 302	1 239
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	18,19	–1 072	–748	–793
Försäljning av anläggningstillgångar		39	28	46
Förvärv av verksamhet1)	15	–1 536	–12	–256
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–2 569	–709	–1 003
Finansieringsverksamheten
Lämnad utdelning	27	–376	–338	–273
Amorteringar av leasingskulder	28	–40	–40	–21
Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel		–293	–512	34
Förändring av utgivna certifikat, obligation och annan långfristig upplåning		1 6552)	248	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		946	–641	–261
Årets kassaflöde		196	–48	–24
Likvida medel vid årets början		333	380	413
Omräkningsdifferenser på likvida medel		37	1	–8
Likvida medel vid årets slut		566	333	380

1) Förvärv av verksamhet inkluderar kassaflödeseffekten av förvärvsrelaterade kostnader.

2) För perioden inkluderar detta emission av obligation enligt Loomis MTN-program och upptaget lån från Nordiska Investeringsbanken.

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

			Hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Övrigt tillskjutet	Andra	Balanserat resultat inkl.
MSEK	Aktiekapital1)	kapital	reserver2)	årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2012	365	4 441	248	–1 657	3 397
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	650	650
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–34	–34
Kassaflödessäkringar efter skatt	–	–	–	3	3
Omräkningsdifferenser	–	–	–234	–	–234
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	90	–	90
Övrig omvärdering efter skatt3)	–	–	–	–	–
Summa övrigt totalresultat	–	–	–144	–31	–175
Summa totalresultat	–	–	–144	619	475

Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–273	–273
Aktierelaterad ersättning4)	–	–	–4	–	–4
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–4	–273	–277
Ingående balans per 1 januari 2013	365	4 441	100	–1 311	3 595
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	736	736
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–9	–9
Omräkningsdifferenser	–	–	9	–	9
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	8	–	8
Övrig omvärdering efter skatt3)	–	–	–	–	–
Summa övrigt totalresultat	–	–	17	–9	8
Summa totalresultat	–	–	17	727	744
Transaktioner med aktieägare
Nyemission genom utnyttjande av teckningsoptioner	11	153	–	–	164
Utdelning	–	–	–	–338	–338
Aktierelaterad ersättning5)	–	–	0	–	0
Summa transaktioner med aktieägare	11	153	0	–338	–174
Ingående balans per 1 januari 2014	376	4 594	117	–922	4 165

1) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

2) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal. 3) Avser omvärdering av villkorad betald köpeskilling för förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. En delåterbetalning om 33 MSEK erhölls under 2012 och återfördes till resultaträkningen och ytterligare en delåterbetalning om 41 MSEK erhölls under 2013 och återfördes till resultaträkningen, varför effekten i övrigt totalresultat är noll. Förhandlingen är avslutad och några ytterligare återbetalningar kommer ej att erhållas. För ytterligare information se not 15 och not 27.

4) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 14 MSEK. Under året har 70 872 st aktier tilldelats de anställda i enlighet med det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2010 samt att 79 081 st aktier har återköpts avseende incitamentsprogram 2011. De under 2012 återköpta aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 93,35 SEK/aktie. Totalt innehav av återköpta aktier uppgår till 132 318 st per 31 december 2012.

5) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 14 MSEK. Under året har 82 324 st aktier tilldelats de anställda i enlighet med det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2011 samt att 71 869 st aktier har återköpts avseende incitamentsprogram 2012. Av de under 2013 återköpta aktierna återköptes 10 000 st aktier till ett genomsnittligt pris om 117,45 SEK/aktie, 35 000 st aktier återköptes till ett genomsnittligt pris om 117,30 SEK/aktie, 22 819 st aktier återköptes till ett genomsnittligt pris om 119,19 SEK/aktie och de resterande 4 050 st aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 130,34 SEK/aktie. Totalt innehav av återköpta aktier uppgår till 121 863 st per 31 december 2013.

		Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital1)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2014	376	4 594	117	–922	4 165
Totalresultat Årets resultat	–	–	–	910	910
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–278	–278
Omräkningsdifferenser	–	–	831	–	831
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–348	–	–348
Summa övrigt totalresultat	–	–	483	–278	205
Summa totalresultat	–	–	483	632	1 115
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–376	–376
Aktierelaterad ersättning6)	–	–	18	–	18
Aktieswapavtal7)	–	–	–14	–	–14
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	4	–376	–372
Utgående balans per 31 december 2014	376	4 594	604	–666	4 907

6) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 23 MSEK. Under året har 68 066 st aktier tilldelats de anställda i enlighet med det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2012.

7) I enlighet med årsstämman 2013 har ett swapavtal ingåtts som syftar till att säkra aktiedelen av koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2013. Totalt antal aktier som säkrats genom detta swapavtal uppgår till 80 959 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2015 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den 28 februari 2015.

Noter

NOT 1 Allmän information

Loomis AB (moderbolaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa samt i Argentina, samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering.

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Brogatan 36–38, 111 20 Stockholm. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.

Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2015.

NOT 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 36.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Rådet för Finansiell Rapportering 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och som kan ha en väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

IFRS 10 Koncernredovisning
IFRS 11 Samarbetsarrangemang
IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag
IAS 27 Separata finansiella rapporter • IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures.

Utöver att vissa ytterligare upplysningar lämnas i årsredovisningen, primärt avseende IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, har dessa standarder inte haft någon väsentlig effekt på koncernens eller moderbolagets resultat eller finansiella ställning.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80–125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2017. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte fullt ut utvärderat effekterna av införandet av standarden men dessa bedöms som begränsade förutom nya upplysningskrav.

Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsmeddelanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2015 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisningens omfattning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden (IFRS 3)

Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen/övrigt totalresultat. Vid slutligt utfall återförs eventuell effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalning av köpeskilling till resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde

eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Per 31 december 2014 föreligger inte några innehav utan bestämmande inflytande inom koncernen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan köpeskilling och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

Förvärvsrelaterade kostnader

Loomis redovisar förvärvsrelaterade kostnader hänförliga till transaktionskostnader, omvärdering av tilläggsköpeskillingar och slutlig effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalningar av köpeskillingar, omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen på en separat rad i resultaträkningen. I posten ingår förvärvskostnader hänförliga till pågående, genomförda samt ej genomförda förvärv. Omstruktureringskostnader är kostnader som redovisas i enlighet med de särskilda kriterierna för avsättningar för omstruktureringar. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Omstruktureringskostnader kan vara kostnader för olika aktiviteter som är nödvändiga för att förbereda integreringen av de förvärvade verksamheterna i koncernen, till exempel avgångsvederlag, avsättningar för hyrda lokaler som inte kommer att utnyttjas eller hyras ut med förlust samt andra leasingavtal som inte kan sägas upp och inte kommer att utnyttjas. Integreringskostnader omfattar normalt aktiviteter som inte kan redovisas som avsättningar. Sådana aktiviteter kan vara byte av varumärke (nya logotyper på byggnader, fordon, uniformer och så vidare) men kan också vara personalkostnader för exempelvis utbildning, rekrytering, omlokalisering och resor, vissa kundrelaterade kostnader och andra kostnader för att anpassa den förvärvade verksamheten till Loomis format. Nedanstående kriterier måste också vara uppfyllda för att kostnader ska kunna klassificeras som integreringskostnader: i) kostnaden skulle inte ha uppstått om inte förvärvet hade ägt rum samt ii) kostnaden hänför sig till ett projekt som företagsledningen har identifierat och kontrollerat som en del av ett integreringsprogram som införts i samband med förvärvet eller som en direkt följd av en omedelbar översyn efter förvärvet.

Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)

Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina inoch utbetalningar, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilken bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar.

Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/ omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde vinster/förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till reserven för tillgångar som kan säljas, vilken ingår i posten Andra reserver i eget kapital.

Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3)

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med til lämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.

Intäktsredovisning (IAS 18)

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen.

Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter, kontanthanteringstjänster och International Services innefattande internationella transporter av ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och och övrig logistikhantering. Intäkter redovisas i den period då de utförts och intjänats linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser.

Inom international Services finns ett flertal verksamheter och intäktsströmmar som historiskt inte existerat inom Loomis. Som en del av tjänsterna inom detta område finns s.k. transaktioner för annans räkning. Transaktioner för annans räkning avser transaktioner genomförda för en kund eller annan tredje parts räkning, vilket är vanligt förekommande inom internationell logistikhantering. Varumottagaren måste betala importskatter (tullavgifter och andra skatter) för de importerade varorna. Loomis uppdrag åt utländska kunder inkluderar vanligtvis hantering av förtullning och deklaration av importskatter. Loomis utför då dessa transaktioner för kundens räkning men transaktionen i sig ger inte Loomis några ekonomiska fördelar. Därför anses importskatter som betalas av Loomis för kundens räkning vara transaktioner för annans räkning. Importskatter och faktureringen av dessa till kunden redovisas därför endast i balansräkningen och påverkar inte resultaträkningen. Om en avgift tas ut för att genomföra förtullning och hantering av importskatter

redovisas denna avgift som intäkt. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:

Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till enligt effektivräntemetoden.
Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen har fastställts.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter
Väsentliga nedskrivningar
Väsentliga ej återkommande poster

Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster, som redovisats som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster. Under året har inga jämförelsestörande poster redovisats. Jämförelsestörande poster per funktion för tidigare perioder redovisas i not 10.

Segmentsrapportering (IFRS 8)

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till vd och koncernchef, som identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Till följd av förvärvet av VIA MAT har Loomis, från och med det andra kvartalet 2014, följande segmentsindelning, Europa*, USA, International Services och Övrigt. Regioncheferna för Europa, USA respektive International Services är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur vd och koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.

Värdehanteringstjänster (värdetransporter samt kontanthanteringstjänster) delas mellan segment Europa och segment USA. Indelningen baseras på de likheter som finns inom de europeiska länderna inom väsentliga områden avseende till exempel marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler som påverkar Loomis verksamhet. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om tjänsterna i sig kan anses vara snarlika jämfört med segment Europa.

International Services inkluderas inte i rörelsesegmenten Europa eller USA utifrån en geografisk indelning utan redovisas istället som ett eget rörelsesegment. Skälet till detta är att International Services skiljer sig från de andra segmenten då det inkluderar internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering samt det faktum att vd och koncernchef separat följer upp segmentens finansiella resultat och fördelar resurser. Loomis har tidigare bedrivit en ytterst begränsad verksamhet av samma karaktär som International Services. Den verksamheten har historiskt inkluderats i segment Europa men ingår från och med den 5 maj 2014 i segmentet International Services. Jämförelsetalen för segmenten har inte justerats då verksamheten inom internationell värdelogistik varit ytterst begränsad innan förvärvet av VIA MAT.

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Statliga stöd (IAS 20)

Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.

Skatter (IAS 12)

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att tillräckliga skattepliktiga resultat uppstår mot vilka den uppskjutna skattefordran kan utnyttjas. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det kan förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Skatt redovisas i resultaträkningen förutom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas direkt mot övrigt totalresultat om den underliggande transaktionen eller händelsen redovisas direkt mot övrigt totalresultat i perioden eller tidigare period, om det avser justering av ingående balans av balanserade vinstmedel beroende på förändring av en redovisningsprincip eller om det avser valutadifferenser vid omräkning av balansräkningar för utländska dotterbolag som redovisas direkt mot övrigt totalresultat.

Kassaflödesanalys (IAS 7)

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)

Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till förvärvspris med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.

Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till förvärvspris med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången ska kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger i intervallet 3 till 10 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 10 procent till 33,3 procent.

Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.

En uppskjuten skatteskuld ska beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till någon uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden ska upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom motsvarande ökning av goodwill.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)

Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella tillgångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjande-

period. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden, tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande: Programvarulicenser 12,5–33,3 procent Övriga immateriella tillgångar 01)–33,3 procent

Hyresrätter och liknande rättigheter skrivs av över samma period som det underliggande kontraktet. Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.

Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36)

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande:

Maskiner och inventarier	10–25 procent
Byggnader och markanläggningar	1,5–4 procent
Inga avskrivningar görs på mark.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.

Nedskrivningar (IAS 36)

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett

1) Avser tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder.

Forts. Not 2

en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning, görs en prövning om dessa bör återföras. Denna prövning görs per varje balansdag. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.

Leasingavtal (IAS 17)

När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.

Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet. Den ekonomiska innebörden av kontrakten ger ej, som helhet eller del, upphov till klassificering av leasingskontrakten som finansiell leasing.

Kundfordringar (IAS 39)

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålls i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.

Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 39)

Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

1) Lånefordringar och övriga fordringar.
2) Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som är klassificerade som säkringsinstrument).
3) Övriga finansiella skulder.
4) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.

1) Redovisning av klassificering som "Lånefordringar och övriga fordringar"

Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som "Lånefordringar och övriga fordringar" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som finansiella anläggningstillgångar.

2a) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värdeförändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den finansiella verksamheten redovisas i finansnettot. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den innehas för handel, d.v.s. förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

2b) Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

3) Redovisning av klassificering som "Övriga finansiella skulder" I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som ska återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänförliga till anskaffning, uppförande och produktion av kvalificerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffningsvärde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförlig till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

4) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat" När tillgångar i denna klassificering innehas värderas tillgång-

arna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot övrigt totalresultat då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultatredovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot övrigt totalresultat. I denna klassificering ingår derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring samt valutaswappar som används för säkringar av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Säkringsredovisning av derivat specificeras i stycket nedan. Då tillgångarna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa tillgångar som finansiella omsättningstillgångar eller kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Loomis innehar per årsskiftet valutaswappar och lån som används för säkring av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Koncernen dokumenterar när transaktioner ingås förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, mål för riskhanteringen och riskstrategin. Såväl när säkringen ingås som fortlöpande dokumenteras derivatinstrumentens effektivitet. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 6. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 27. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

(a) Säkring av verkligt värde

Verkligt värde säkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning omvärderas över resultaträkningen för att matcha omvärderingen på den säkrade tillgången eller skulden.

(b) Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kvarstår eventuella vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen (om så ej förväntas ske redovisas ackumulerad vinst eller förlust omedelbart i resultaträkningen). Koncernen innehar per balansdagen inga kassaflödessäkringar.

(c) Säkring av nettoinvestering

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar, effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena nuvärdesberäknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.

Loomis redovisar, i likhet med tidigare år, vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden, erfarenheter avseende planernas historiska utveckling och avkastningens utveckling som avviker från vad som antagits. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår. Redovisning sker via övrigt totalresultat på rader avseende Aktuariella vinster och förluster.

Om redovisningen av förmånsbestämda planer netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår i den beräknade nettoskulden och kostnader för förmånsbestämda planer, inklusive ränteelementet, redovisas som en finansiell kostnad/intäkt.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.

Aktierelaterade ersättningar (IFRS2)

Incitamentsprogram

Koncernen har infört ett incitamentsprogram där de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänandeåret och aktier förvärvas till marknadspris för den kvarvarande tredjedelen som tilldelas de anställda ett år efter förvärv i fall de kvarstår i anställning i koncernen. Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen, dock klassificeras den aktierelaterade reserven som del av eget kapital och inte som skuld. Vid programmets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t.ex. med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar sker i eget kapital. För ytterligare information, se not 11.

Återköp av egna aktier

Aktierelaterade ersättningsplaner där ersättningen görs med aktier, som i fallet avseende incitamentsprogrammet omnämnt ovan, redovisas enligt följande: Återköp av egna aktier reducerar (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) den balanserade vinsten. Om dessa

Forts. Not 2

aktier senare avyttras redovisas erhållna belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) i balanserad vinst. För ytterligare information se not 11.

Teckningsoptionsprogram

Under 2013 avslutades koncernens teckningsoptionsprogram. Programmet erbjöd ledande befattningshavare och nyckelpersoner att teckna optioner på marknadsmässiga villkor. Betalning för optionerna redovisades i eget kapital mot övrigt tillskjutet kapital. I de fall koncernföretag vid något bokslutstillfälle ägt teckningsoptioner omvärderades dessa till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Omvärderingseffekten redovisades mot övrigt tillskjutet kapital. I samband med att optionerna nyttjades, emitterades nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, har krediterats aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital. För ytterligare information, se not 11.

Avsättningar (IAS 37)

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar för omstrukturering redovisas när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar redovisas för framtida rörelseförluster.

Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.

Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar

I Loomis verksamhet transporteras kontanter och andra värdeföremål i linje med de kundavtal som ingås. Om det stipuleras i avtal med kund räknas de transporterade kontanterna även upp i Loomis uppräkningscentraler. De kontanter som mottas av Loomis är i konsignation om inte annat avtalats med kund. Konsignationslager av kontanter redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. I de fall Loomis, i enlighet med kundavtalet, tar ägarskap av mottagna kontanter redovisas Lager av kontanter. För att finansiera dessa lager används lånefinansiering i form av specifika checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter används endast för detta ändamål. Nämnda checkräkningskrediter nettoredovisas mot de lager av kontanter som de är upptagna för att finansiera. Räntekostnaden för dessa checkräkningskrediter redovisas som "Produktionskostnad" och inte i finansnettot då det avser att finansiera den operativa verksamheten/lager av kontanter.

Eventuell kvarvarande behållning i Loomis lager av kontanter, som Loomis har ägarskap över, motsvarar de medel som Loomis fysiskt fört till valvet från sina likvida medel. Lager av kontanter redovisas som Övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen eftersom de, enligt interna riktlinjer, ej är tillgängliga för Loomis och enbart används för att finansiera kundtransaktioner. Konsignationslager av kontanter, lager av kontanter respektive checkräkningskrediter, är separerade från Loomis likvida medel och kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet. För ytterligare information, se not 23.

Övrigt

Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.

NOT 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser

Definitioner resultaträkning

Produktionskostnader

Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.

Försäljnings- och administrationskostnader

Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för lokalkontor. Lokalkontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.

Rörelseresultat (EBITA)

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Rörelseresultat (EBIT)

Resultat före räntor och skatt.

Definitioner av nyckeltal

Valutajusterad tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter.

Organisk tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.

Total tillväxt, %

Periodens intäktsökning i procent av föregående års intäkter.

Rörelsemarginal (EBITA), %

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna.

Valutakurser använda i koncernens bokslut

Resultat per aktie före utspädning

Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut. Genomsnittligt antal utestående aktier inkluderar till och med den 21 mars 2014 aktier i eget förvar relaterade till Loomis incitamentsprogram vilka, enligt avtal, har tilldelats anställda.

Beräkning 2014: 910 / 75 237 915 x 1 000 000 = 12,10 Beräkning 2013: 736 / 74 838 4761) x 1 000 000 = 9,83 Beräkning 2012: 650 / 73 011 7802) x 1 000 000 = 8,90

1) Inkluderar 121 863 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012, finns i eget förvar per den 31 december 2013.

2) Inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012.

Resultat per aktie efter utspädning

Beräkning 2014: 910 / 75 226 032 x 1 000 000 = 12,10 Beräkning 2013: 736 / 75 279 829 x 1 000 000 = 9,78 Beräkning 2012: 650 / 75 566 780 x 1 000 000 = 8,60

Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)

Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttring av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet (EBITA).

Avkastning på sysselsatt kapital, %

Periodens rörelseresultat (EBITA) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat i procent av utgående balansen för eget kapital.

Nettomarginal

Periodens resultat efter skatt, i procent av totala intäkter.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.

		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt
	Valuta	2014	2014-12-31	2013	2013-12-31	2012	2012-12-31
Norge	NOK	1,09	1,04	1,10	1,06	1,16	1,17
Danmark	DKK	1,22	1,26	1,17	1,20	1,17	1,15
Storbritannien	GBP	11,39	12,04	10,21	10,67	10,70	10,53
Schweiz	CHF	7,62	7,80	7,06	7,27	7,21	7,12
USA	USD	6,93	7,72	6,52	6,48	6,72	6,51
Tjeckien	CZK	0,33	0,34	0,33	0,33	0,35	0,34
Turkiet	TRY	3,16	3,32	3,38	3,04	3,75	3,64
Argentina	ARS	0,85	0,91	1,17	0,99	1,45	1,32
Hongkong	HKD	0,93	1,00	e/t	e/t	e/t	e/t
Förenade Arabemiraten	AED	2,00	2,10	e/t	e/t	e/t	e/t
Brasilien	BRL	3,02	2,91	e/t	e/t	e/t	e/t
EUR-länder	EUR	9,13	9,38	8,68	8,92	8,68	8,59

NOT 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.

De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer per den 31 december 2014 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan.

Värderingen av kundfordringar och reservering för kundförluster

Totala kundfordringar uppgår till 1 624 MSEK (1 315 och 1 299) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –36 MSEK (–33 och –37) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22.

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar som ett led i fördelningen av köpeskillingen att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning, såsom kundrelationer, ska värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka ska värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel tvister. Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder är också beroende av den redovisningsmässiga miljö som det förvärvade bolaget/verksamheten verkat i. Detta gäller till exempel enligt vilken redovisningsnorm som finansiell rapportering skett tidigare och därmed hur stora anpassningar som behöver ske till koncernens redovisningsprinciper, den frekvens med vilken bokslut upprättats samt tillgång till data av olika slag som kan behövas för att värdera identifierbara tillgångar och skulder. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. Detta innebär också att en preliminär värdering kan behöva genomföras och därefter justeras. Samtliga förvärvskalkyler är föremål för slutjustering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Med beaktande av beskrivningen ovan har Loomis, förutsatt att det inte rör sig om materiella justeringar, valt att inte särskilt för varje enskilt förvärv ange anledningarna till varför den första redovisningen av rörelseförvärvet är preliminär och heller inte för vilka tillgångar och skulder som den första redovisningen är preliminär.

Tilläggsköpeskillingar som förfaller i framtiden och villkorade betalda köpeskillingar redovisas som del av köpeskillingen och redovisas baserat på en bedömning av i fall villkor avtalade i samband med förvärvet kommer att uppnås. Tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar redovisas till nuvärde och värderingen är föremål för bedömning vid varje rapporteringstillfälle. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar.

Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövningen av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar ska bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 4 897 MSEK (3 346 och 3 317), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 363 MSEK (126 och 153), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler

Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av redovisade och ej redovisade uppskjutna skattefordringar är beroende av detta utöver existerande uppskjutna skatteskulder. Per årsskiftet redovisades 506 MSEK (322 och 379) som uppskjutna skattefordringar baserat på antaganden om möjligheter till framtida skattemässiga avdrag. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14.

Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner

Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För de förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar grundar sig på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser uppgår till 736 MSEK (275 och 318) och i posten Räntebärande finansiella anläggningstillgångar ingår fordringar avseende pensioner om –19 MSEK (0 och –3). För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30.

Aktuariella beräkningar avseende skadereserver

Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserat på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuariella beräkningar bygger på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 329 MSEK (306 och 293), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till not 29.

Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av ansvarsförbindelser

Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten. För ytterligare information hänvisas till not 31 och not 34.

NOT 5 Händelser efter balansdagen

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2015 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2015). Det tilltänkta incitamentsprogrammet kommer, i likhet med Incitamentsprogram 2014, innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2017. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2017, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten förvärvar aktier i eget namn och överlåter dessa till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet se kallelse till årsstämma.

NOT 6 Finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:

Ränterisker avseende likvida medel och lån
Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital
Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga
Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov
Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter
Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen
Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser (primärt bränsle)

Loomis finansiella riskhantering koordineras centralt av treasuryfunktionen på Loomis AB. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar.

Målsättningen för Loomis AB:s treasuryfunktion är att stödja affärsverksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.

Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis vd en instruktion för treasuryfunktionen på Loomis AB vilken mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast för att minimera de finansiella riskerna.

Finansiella riskfaktorer

Ränterisk

Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån.

Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB eller på kortare löptider om så tillåts. Räntan på de externa lånen har 3 till 6 månaders löptid. Den genomsnittliga räntebindningstiden per 31 december 2014 var cirka 3 månader. För att uppnå en rörlig ränta på den delen av MTN programmet som löper med fast ränta har Loomis under 2014 valt att ingå ränteswappar till ett värde av 250 MSEK, där Loomis betalar rörligt och erhåller fast ränta. Ränteswapparna har redovisats som "verkligt värde säkringar" för att reducera osäkerheten i verkligt värde för skulder till fast ränta vid förändringar av marknadsräntor. Under 2014 har säkringen varit effektiv. En varaktig ränteförändring på låneskulden om +1 procent skulle per 31 december 2014 ha en årlig påverkan på finansnettot om –41 MSEK (–23 och –26). Loomis upplåning uppgick till 4 142 MSEK (2 253 och 2 614). Den genomsnittliga räntan på låneskulden uppgick under året till 1,39 procent (1,53 och 2,18) exklusive uppläggningskostnader för den existerande lånefaciliteten. För information angående antaganden för pensionsskulden, se not 30.

Valutarisk – Omräkningsrisk

Omräkningsrisken innebär risken för att värdet i SEK avseende tillgångar och skulder i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser.

Forts. Not 6

Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valutaförändringar vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen innebär att en omräkningsrisk uppstår och kan leda till att ogynnsamma valutakursförändringar negativt påverkar koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Loomis sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2014 till 9 127 MSEK (6290 och 6 070). Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 116 MSEK (87 och 81). Motsvarande siffror för GBP skulle ha varit 13 MSEK (15 och 16), för EUR 47 MSEK (45 och 38) samt CHF 48 MSEK (0 och 0). Loomis tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar. En säkring uppgår till ett värde av 265 MUSD (280 och 280) där aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Loomis har i samband med förvärvet av VIA MAT ingått en säkring som uppgår till 90 MCHF där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringen har under året varit 0 MSEK.

I tabellen under avsnittet för kapitalrisk framgår beloppen på exponeringen mot olika valutor. För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tilllämpning av säkringsredovisning.

Valutarisk – Transaktionsrisk

Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens resultat på ett negativt sätt. Eftersom den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige föreligger vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet historiskt till stor del är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig, efter förvärvet av VIA MAT exponeras koncernen för transaktionsrisker i den internationella verksamheten till följd av dess natur. Loomis bedriver en ur koncernens perspektiv begränsad verksamhet som innefattar handel med utländsk valuta i form av kontanter. När valuta handlas med anledning av köporder från kund kan valutarisken säkras genom ett terminskontrakt. Loomis tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt och omvärdering sker i rörelseresultatet. Per balansdagen uppgick det verkliga värdet på dessa säkringar till 0 MSEK (0 och 0).

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisken avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Uppföljning och bevakning av detta görs av treasuryfunktionen på Loomis AB. Loomis hade en likviditetsreserv som var över minimigränsen under 2014. I enlighet med direktiv sker placeringar av överlikviditet primärt hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's eller motsvarande kreditbetyg hos liknande institut. Målet med likviditetsreserven är att säkerställa att Loomis har en lämplig mängd likvida medel. Till hjälp för detta upprättar dotterbolagen regelbundna likviditetsprognoser.

Nedanstående tabell visar Loomis likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna):

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Likvida medel	566	333	380
Kreditlöften	1 539	1 317	874
Summa	2 105	1 650	1 254

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoredovisade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena vilka är samma som nominella skulder då banklånen löper med rörlig ränta och kreditmarginalerna bedöms vara desamma som skulle erhållas vid en omfinansiering på bokslutsdagen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.

MSEK 2014-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Extern upplåning	644	2 578	702
Leverantörsskulder och andra skulder	1 322	860	–
(varav derivatinstrument)	(86)	–	–
Summa	1 966	3 438	702
2013-12-31
Externa banklån	668	1 438	–
Leverantörsskulder och andra skulder	918	411	–
(varav derivatinstrument)	(0)	–	–
Summa	1 585	1 849	–
2012-12-31
Externa banklån	35	2 488	–
Leverantörsskulder och andra skulder	868	77	–
(varav derivatinstrument)	(1)	–	–
Summa	904	2 566	–

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna.

All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortfristiga finansieringen har under året skett genom treasuryfunktionen på Loomis AB.

I februari 2011 tecknade Loomis AB en femårig lånefacilitet som förfaller 2016 och uppgår till 150 MUSD och 1 000 MSEK och dragningar kan ske i valutorna USD, EUR, GBP och SEK. Under 2014 har Loomis omfinansierat lånefaciliteten på 100 MUSD som togs upp i samband med förvärvet av Pendum. Den nya faciliteten förfaller under 2019. Utöver detta har Loomis även tecknat en lånefacilitet med Nordic Investment Bank på 90 MCHF med en löptid på 8 år. I lånefaciliteterna finns sedvanliga villkor varav ett avser begränsningar i koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat för räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2014 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal.

Utöver dessa faciliteter har Loomis AB även ett obligationslån som tecknades med Svensk Exportkredit (SEK) under 2010. Obligationslånet uppgår till 65 MEUR och hade en löptid om 5 år vid tecknandet. Vidare har Loomis per den 31 december 2014 emitterat 198 MSEK via företagscertifikat där ramen för företagscertifikatsprogrammet uppgår till 1 500 MSEK.

Under 2014 har Loomis lanserat ett MTN program där ramen uppgår till 3 000 MSEK. I december emitterade Loomis 1 000 MSEK på obligationsmarknaden under MTN programmet med en löptid på 5 år.

		Facilitetens	Facilitetens	Utnyttjat			Förfallostruktur3)
31 December 2014	Valuta	belopp (MLOC)	belopp (MSEK)	belopp (MSEK)	2015	2016	2017	2018	2019	2020+
Syndikerad lånefacilitet 11)	SEK	1 000	1 000	–	–	1 000	–	–	–	–
Syndikerad lånefacilitet 11)	USD	150	1 158	618	–	1 158	–	–	–	–
Syndikerad lånefacilitet 21)	USD	100	772	772	–	–	–	–	772	–
Bilateralt lån	CHF	90	702	702	–	–	–	–	–	702
Obligationslån	EUR	65	610	610	610	–	–	–	–	–
MTN program	SEK	1 000	1 000	1 000	–	–	–	–	1 000	–
Företagscertifikat2)	SEK	198	198	198	198	–	–	–	–	–
Lokala lånefaciliteter	TRY	10	32	32	32	–	–	–	–	–
Kreditfacilitet	SEK	200	200	3	3	–	–	–	–	–
Totalt			5 672	3 935	843	2 158	–	–	1 772	702

1) Revolving credit facility "RCF"

2) Företagscertifikatsprogrammet har långfristiga lånefaciliteter som back-up och klassificeras därför som långfristig i balansräkningen.

3) Löptidsanalysen visar totala faciliteten i MSEK

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar respektive finansiell kreditrisk.

Kreditrisk i kundfordringar

Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 1 661 MSEK (1 349 och 1 336). Reserveringar avseende eventuella förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 36 MSEK (33 och 37) per den 31 december 2014. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernen finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hantering av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet. Vidare information om osäkra kundfordringar finns i not 22.

Finansiell kreditrisk

Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating och med vilka Loomis har en långsiktig kundrelation. Den största vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 100 MSEK (111 och 138).

Nedanstående tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar per balansdagen enligt rating hos Standard & Poor's eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut:

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
A -1+	93	26	32
A -1	378	277	292
Övriga innehav	142	90	120
Totalt	613	393	444

Forts. Not 6

Kapitalrisk

Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas

efter de behov som uppstår genom förändringar i utdelning till aktieägare, återbetalning av kapital till aktieägare, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalet sker med relevanta nyckeltal såsom förhållandet mellan nettoskulden och det egna kapitalet.

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2014:

MSEK	EUR	GBP	USD	CHF	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 970	819	4 283	1 788	272	9 092	–5	9 127
Nettoskuld	–1 031	–557	–1 966	–797	–132	–4 482	263	–4 219
Nettoexponering	940	263	2 316	991	140	4 610	258	4 907

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2013:

MSEK	EUR	GBP	USD	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 838	715	3 415	330	6 298	–8	6 290
Nettoskuld	–937	–415	–1 684	–260	–3 297	1 171	–2 125
Nettoexponering	901	300	1 731	69	3 002	1 163	4 165

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2012:

				Övriga	Summa utländska
MSEK	EUR	GBP	USD	valutor	valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 657	763	3 370	230	6 020	49	6 070
Nettoskuld	–889	–440	–1 753	– 180	–3 261	786	–2 475
Nettoexponering	768	323	1 618	50	2 759	836	3 595

Prisrisk

Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (primärt bränsle). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.

Verkligt värde avseende tillgångar och skulder

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning bedöms bokförda värden vara en god approximation av verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –2 190 MSEK (–1 263 och –1 596) respektive –52 MSEK (4 och 4).

Finansiella instrument

Finansiella derivatinstrument så som valutaterminer och ränteswappar har som syfte att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen nedan visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt verkligt värde per post. Loomis kommer under 2015 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.

Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori:

		2014-12-31
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	67	67
Kundfordringar	1	1 624	1 624
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar Likvida medel	2,4 1	25 566	25 566
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	86	86
Kortfristiga låneskulder	3	652	652
Långfristiga låneskulder	3	3 404	3 404
Leverantörsskulder	3	613	613

	IAS 39	Redovisat	2013-12-31 Verkligt
MSEK	Kategori	värde	värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	61	61
Kundfordringar	1	1 315	1 315
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	2,4	10	10
Likvida medel	1	333	333
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	0	0
Kortfristiga låneskulder	3	680	680
Långfristiga låneskulder	3	1 574	1 574
Leverantörsskulder	3	404	404
			2012-12-31
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	66	66
Kundfordringar	1	1 299	1 299
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	2,4	10	10
Likvida medel	1	380	380
Finansiella skulder

Kortfristiga låneskulder	2,4	1	1
Kortfristiga låneskulder	3	47	47
Långfristiga låneskulder	3	2 566	2 566
Leverantörsskulder	3	393	393

Kategorier

1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar

2: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

3: Övriga finansiella skulder

4: Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat

Forts. Not 6

Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt:

Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1)
Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2)
Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).

MSEK	Nivå 1	Nivå 2		2014-12-31 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	2	–	2
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål 1)	–	–	–	–
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa tillgångar	–	2	–	2
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	11	–	11
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål 1)	–	0	–	0
Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	52	–	52
Summa skulder	–	63	–	63

MSEK	Nivå 1	Nivå 2		2013-12-31 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	5	–	5
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	4	–	4
Summa tillgångar	–	10	–	10
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	0	–	0
Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
		0	–	0

MSEK	Nivå 1	Nivå 2		2012-12-31 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	5	–	5
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	4	–	4
Summa tillgångar	–	10	–	10
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	1	–	1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa skulder	–	1	–	1

1) I ovan tabell redovisas marknadsvärdet av ränteswapparna netto.

För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2 och 23.

NOT 7 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag. I enlighet med IFRS är även transaktioner med pensionsstiftelser med kopplingar till koncernen att betrakta som närstående. Det finns pensionstiftelser med anledning av Loomis förmånsbestämda pensionsplaner. För vidare information angående Loomis förmånsbestämda pensionsplaner, se not 30.

För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 38. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.

NOT 8 Segmentsinformation

Loomis bedriver verksamhet i ett antal länder där landschefer är ansvariga för respektive land. Regionchefer övervakar ett antal länder samt finns som stöd för respektive landschef. Regionchefer inom Europa rapporterar till segementschefen för Europa (för närvarande vd och koncernchef) och regionchefer i USA rapporterar till segementschefen för USA. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till vd och koncernchef, vilken identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Till följd av förvärvet av VIA MAT har Loomis, från och med det andra kvartalet 2014, följande segmentsindelning, Europa*, USA, International Services och Övrigt. Segementscheferna för Europa, USA respektive International Services är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur vd och koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.

Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktionoch andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Enligt IFRS 8.32 ska segmentsinformation lämnas om intäkter för varje tjänst eller varje grupp av likartade tjänster. För segment Europa står intäkterna från värdetransporter för 66 procent (66 och 66) av de totala intäkterna och kontanthantering står för 34 procent (34 och 34) För segment USA står värdetransporter för 71 procent (73 och 76) av de totala intäkterna och kontanthantering för 29 procent (27 och 24). Segmentet International Services innefattar tre olika verksamhetsområden; internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering. Då International Services omsättning ej uppgår till en väsentlig del av koncernens totala omsättning redovisas inte någon ytterligare information om de olika verksamhetsområdena inom International Services.

Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma princip appliceras avseende skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion. Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa, USA respektive International Services för verksamhetsåren 2014, 2013 och 2012 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.

Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 941 MSEK (967 och 799), i USA till 5 068 MSEK (4 359 och 4 405) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 7501 MSEK (6 038 och 6 156). Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av koncernens omsättning. Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar, som är lokaliserade i Sverige uppgår till 192 MSEK (187 och 181), i USA till 1 615 MSEK (1 176 och 1 148) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 2 006 MSEK (1 609 och 1 536).

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

Forts. Not 8

	Europa	USA	Int. Services	Övrigt	Elimineringar	Summa
MSEK	2014	2014	2014	2014	2014	2014
Intäkter, fortgående verksamhet	7 408	4 933	51	–	–47	12 345
Intäkter, förvärv	298	–	867	–	–	1 166
Totala intäkter	7 706	4 933	918	–	–47	13 510
Produktionskostnader	–5 791	–3 805	–754	1	66	–10 283
Bruttoresultat	1 915	1 128	164	1	19	3 227
Försäljnings- och
administrationskostnader	–971	–640	–97	–130	–19	–1 857
Rörelseresultat (EBITA)	944	488	67	–129	–	1 370
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	–18	–14	–12	–2	–	–46
Förvärvsrelaterade kostnader	–1	–1	–6	–11	–	–19
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–	–
Rörelseresultat (EBIT)	925	473	50	–142	–	1 306

Finansiella intäkter	–	–	–	12	–	12
Finansiella kostnader	–	–	–	–79	–	–79

Resultat före skatt	925	473	50	–208	–	1 240
Inkomstskatt	–	–	–	–330	–	–330
Årets resultat	925	473	50	–538	–	910
Segmentstillgångar
Goodwill	1 265	2 790	929	–87	–	4 897

Övriga immateriella tillgångar	184	66	236	4	–	490
Anläggningstillgångar	2 082	1 606	100	25	–	3 813
Kundfordringar	1 084	436	136	21	–52	1 624
Avsättningar för pensioner	–	–	–	19	–	19
Övriga segmentstillgångar	424	220	111	131	–114	773
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skattefordran	–	–	–	506	–	506
Aktuella skattefordringar	–	–	–	265	–	265
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	–	–	–	48	–	48
Andra finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	591	–	591
Summa tillgångar	5 039	5 118	1 513	1 523	–166	13 027

Segmentsskulder
Leverantörsskulder	328	176	129	32	–52	613
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	791	256	79	42	–	1 168
Avsättning för pensioner	607	–	86	42	–	736
Övriga korta skulder	378	134	49	11	–114	458
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	738	–	738
Långfristig upplåning	–	–	–	3 404	–	3 404
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	534	–	534
Aktuella skatteskulder	–	–	–	117	–	117
Avsättning för skadereserver	–	–	–	329	–	329

Övriga avsättningar och långfristiga skulder	–	–	–	23	–	23
Eget kapital	–	–	–	4 907	–	4 907
Summa skulder och eget kapital	2 105	566	343	10 179	–166	13 027

Övriga upplysningar
Investeringar, netto	498	537	–10	8	–	1 033
Avskrivningar och nedskrivningar	534	352	25	10	–	921

	Europa		USA		Övrigt		Elimineringar		Summa
MSEK	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Intäkter, fortgående verksamhet	6 962	6 783	4 359	4 201	–	–	–	–	11 321	10 983
Intäkter, förvärv	43	172	–	204	–	–	–	–	43	376
Totala intäkter	7 005	6 955	4 359	4 405	–	–	–	–	11 364	11 360
Produktionskostnader	–5 345	–5 326	–3 385	–3 454	0	–1	–	–	–8 730	–8 781
Bruttoresultat	1 660	1 629	974	950	0	–1	–	–	2 634	2 579
Försäljnings- och administrationskostnader	–866	–893	–560	–551	–109	–116	–	–	–1 534	–1 560
Rörelseresultat (EBITA)	794	736	414	400	–109	–117	–	–	1 099	1 019
Avskrivningar på förvärvsrelaterade
immateriella tillgångar	–15	–15	–13	–14	–	–	–	–	–28	–28
Förvärvsrelaterade kostnader	–11	–42	37	28	1	–4	–	–	28	–18
Jämförelsestörande poster	–14	16	–	–	–	–	–	–	–14	16
Rörelseresultat (EBIT)	755	695	437	414	–107	–121	–	–	1 085	988
Finansiella intäkter	–	–	–	–	13	16	–	–	13	16
Finansiella kostnader	–	–	–	–	–60	–73	–	–	–60	–73
Resultat före skatt	755	695	437	414	–154	–177	–	–	1 038	932
Inkomstskatt	–	–	–	–	–302	–282	–	–	–302	–282
Årets resultat	755	695	437	414	–456	–460	–	–	736	650
Segmentstillgångar
Goodwill	1 096	1 048	2 341	2 354	–91	–85	–	–	3 346	3 317
Övriga immateriella tillgångar	151	163	68	82	–	–	–	–	219	245
Anläggningstillgångar	1 785	1 704	1 176	1 148	12	13	–	–	2 972	2 865
Kundfordringar	983	966	343	350	4	3	–15	–20	1 315	1 299
Avsättningar för pensioner	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Övriga segmentstillgångar	384	224	161	118	172	231	–180	–246	537	328
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skattefordran	–	–	–	–	322	379	–	–	322	379
Aktuella skattefordringar	–	–	–	–	153	100	–	–	153	100
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	–	–	–	–	61	63	–	–	61	63
Andra finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	–	343	390	–	–	343	390
Summa tillgångar	4 399	4 107	4 089	4 052	974	1 094	–195	–267	9 267	8 986
Segmentsskulder
Leverantörsskulder	247	257	164	141	8	15	–15	–20	404	393
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	754	708	168	193	7	10	–	–	929	911
Avsättning för pensioner	275	318	–	–	–	–	–	–	275	318
Övriga korta skulder	312	270	195	262	34	22	–180	–246	361	308
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	–	680	48	–	–	680	48
Långfristig upplåning	–	–	–	–	1 574	2 566	–	–	1 574	2 566
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	–	412	396	–	–	412	396
Aktuella skatteskulder	–	–	–	–	80	74	–	–	80	74
Avsättning för skadereserver	–	–	–	–	306	293	–	–	306	293
Övriga avsättningar och långfristiga skulder	–	–	–	–	81	85	–	–	81	85
Eget kapital	–	–	–	–	4 165	3 595	–	–	4 165	3 595
Summa skulder och eget kapital	1 588	1 553	527	596	7 347	7 104	–195	–267	9 267	8 986
Övriga upplysningar
Investeringar, netto	411	392	309	352	0	3	–	–	720	747
Avskrivningar och nedskrivningar	489	477	295	265	2	3	–	–	786	745

NOT 9 Intäkternas fördelning

Verksamhetens intäkter

Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering vilket omfattar värdetransporter och kontanthantering samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, fövaring av värdeföremål och övrig logistikhantering. Intäkterna redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden. Se vidare not 8.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.

NOT 10 Rörelsens kostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2014	I % av intäkterna	2013	I % av intäkterna	2012	I % av intäkterna
Personalkostnader	11	7 230	53,5	6 386	56,5	6 638	58,4
Risk-, skade- och försäkringskostnader		258	1,9	302	2,7	272	2,4
Fordonskostnader		1 338	9,9	1 214	10,7	1 239	10,9
Lokalkostnader		673	5,0	567	5,0	559	4,9
Kostnader för teknisk utrustning		448	3,3	339	3,0	307	2,7
Jämförelsestörande poster		–	–	14	0,1	–16	–0,1
Övriga kostnader		2 258	16,7	1 457	12,5	1 372	12,1
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		12 204	90,3	10 279	90,5	10 371	91,3

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2014	2013	2012

Löner och bonus	11	5 705	5 030	5 188
Sociala avgifter	11	1 378	1 287	1 339
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	11, 30		57 –9	23
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	11, 30		90 78	88
Summa kostnader för ersättningar till anställda		7 230	6 386	6 638

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2014	2013	2012
PwC
– Revisionsuppdraget	11	11	10
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	3
– Skatterådgivning	2	4	5
– Övriga tjänster	3	2	3
Summa PwC	18	18	21
Övriga revisorer
– Revisionsuppdraget	1	–	–
Summa	19	18	21

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Operationella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 379 MSEK (336 och 327). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2014	2013	2012
Förfallotid < 1 år	309	303	285
Förfallotid 1–5 år	709	622	661
Förfallotid > 5 år	512	410	476
Summa	1 529	1 335	1 422

Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2014 uppgick till 302 MSEK (272 och 259) av den totala kostnaden om 379 MSEK (336 och 327).

Finansiella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 24 MSEK (40 och 30). Resultaträkningen har belastats med 3 MSEK (3 och 4) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2014	2013	2012
Förfallotid < 1 år	45	39	25
Förfallotid 1–5 år	64	82	52
Förfallotid > 5 år	7	12	–
Summa	117	133	78

Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader, fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter) och teknisk utrustning. Den totala kostnaden för dessa tre kategorier uppgick till 19 MSEK av den totala kostnaden om 24 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2013 till 35 MSEK och 2012 till 28 MSEK. För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 28. Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion

I vidstående tabell redovisas avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion. Resultatet för 2014 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –46 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt –18 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –16 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –2 MSEK. Resultatet för 2013 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –28 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt 28 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –7 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med 35 MSEK. Resultatet för 2013 inkluderar även en

jämförelsestörande post om –14 MSEK till stor del hänförlig till nedskrivning av bokförda värden för en verksamhet inom det europeiska segmentet. Denna jämförelsestörande post inkluderas i produktionskostnader 2013. Resultatet för 2012 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –28 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt –18 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –42 MSEK respektive försäljningsoch administrationskostnader med 24 MSEK. Resultatet för 2012 inkluderar även en jämförelsestörande post om 16 MSEK avseende återföring av del av den avsättning om 59 MSEK som gjordes under 2007 hänförlig till övertidsersättning i Spanien. Denna jämförelsestörande post inkluderas i produktionskostnader 2012.

MSEK	2014	2013	2012
Försäljning, fortgående verksamhet	12 345	11 321	10 983
Försäljning, förvärv	1 166	43	376
Total försäljning	13 510	11 364	11 360
Produktionskostnader	–10 345	–8 779	–8 835
Bruttoresultat	3 165	2 585	2 525
Försäljnings- och administrations
kostnader	–1 859	–1 499	–1 536
Rörelseresultat (EBIT)	1 306	1 085	988
Finansiella intäkter	12	13	16
Finansiella kostnader	–79	–60	–73
Resultat före skatt	1 240	1 038	932
Inkomstskatt	–330	–302	–282
Årets resultat	910	736	650

NOT 11 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	Kvinnor			Män			Totalt
Antal	2014	2013	2012	2014	2013	2012	2014	2013	2012
Europa	3 799	3 710	3 777	8 421	8 091	8 098	12 220	11 801	11 875
USA	2 149	1 987	1 814	5 819	5 654	5 759	7 968	7 641	7 573
International Services	119	–	–	232	–	–	351	–	–
Summa	6 067	5 697	5 591	14 472	13 745	13 857	20 539	19 442	19 448

Under 2014 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 42 (44 och 44), varav 4 (4 och 5) var kvinnor.

Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)		(varav tantiem)
MSEK		2014			2013			2012		2014	2013	2012
Europa	63	11	(4)	51	12	(3)	51	15	(2)	(18)	(11)	(10)
USA	14	0	(0)	8	0	(0)	7	0	(0)	(6)	(1)	(1)
International Services	5	1	(1)	–	–	(–)	–	–	(–)	(3)	(–)	(–)
Summa	82	12	(5)	59	12	(3)	58	15	(2)	(27)	(12)	(11)

Se vidare not 41 avseende moderbolaget.

Lönekostnader: övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2014			2013			2012
Europa	3 183	1 030	(100)	2 984	969	(81)	3 053	1 004	(82)
USA	2 242	447	(29)	1 987	414	(24)	2 077	431	(27)
International Services	198	36	(13)	–	–	(–)	–	–	(–)
Summa	5 623	1 513	(142)	4 971	1 383	(105)	5 130	1 435	(109)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2014			2013			2012
Europa	3 246	1 041	(104)	3 035	981	(84)	3 104	1 019	(84)
USA	2 256	447	(29)	1 995	414	(24)	2 084	431	(27)
International Services	203	37	(14)	–	–	(–)	–	–	(–)
Summa	5 705	1 525	(147)	5 030	1 395	(108)	5 188	1 450	(111)

För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30.

Ersättning till vd, styrelse och ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till vd och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.

Principer för ersättning till styrelsen

Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 6 maj 2014. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2015. Arvodet som redovisas på sidan 73 avser räkenskapsårets kostnadsförda ersättning. För information om arvodet och fördelning mellan ledamöterna, se tabell sidan 73. Vd erhåller inte något styrelsearvode.

Principer för ersättning till vd och koncernledningen

Ersättning till vd samt övrig koncernledning utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil.

Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För vd är den

rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 104 procent av den fasta lönen. Avtalet för den person som under 2014 var berättigad till en bonuspotential om 104 procent, tecknades innan Loomis förvärvade bolaget som personen är anställd av. För övriga personer i koncernledningen är AIP maximerad till 80% av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För regionchefen i USA finns ett separat långsiktigt avtal där rörlig ersättning utgår baserat på landets ackumulerade rörelseresultat (EBITA) under räkenskapsåren 2014–2016. Vid maximalt utfall skulle den rörliga ersättningen uppgå till 129 procent av den fasta grundlönen. För tidigare långsiktigt bonusavtal och utfall för den f.d. landschefen i USA som baserades på landets rörelseresultat (EBITA) för räkenskapsåret 2012 hänvisas till årsredovisningen för 2013.

Vid uppsägning från företagets sida har vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande

12 månadslöner, såvida inte uppsägningen grundas på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från vd:s sida är uppsägningstiden 6 månader. Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 0 och 12 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 3 och 6 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare.

Sex av de ledande befattningshavarna är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan 12 månaders lön till (i ett fall) 42 månadslöner, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida.

Vd är under en eventuell uppsägningstid bunden av en konkurrensklausul, om inte uppsägning grundas på grovt avtalsbrott av Loomis. Sex av de övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.

Vd har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta lönen. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot vd.

Sex av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilket även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. En av dessa ledande befattningshavare är anknuten till ITP 2 och är berättigad till en premiebestämd pension där premien ska uppgå till 15 procent av pensionsgrundande fast lön överstigande 20 basbelopp. Under den tid den svenska ledande befattningshavaren tjänstgör i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt det amerikanska dotterbolagets pensionsplaner samt ett tillägg till lön som redovisas som pensionskostnad.

En medlem i koncernledningen har rätt till en pensionsavsättning i enlighet med det lokala dotterbolagets pensionsplaner för tjänstemän och en medlem av koncernledningen har inte rätt till någon pensionslösning.

Incitamentsprogram

Loomis årsstämma röstade den 6 maj 2014 igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2014) motsvarande det program som beslutades på årsstämman 2013. I likhet med det gällande incitamentsprogrammet innebär detta incitamentsprogram att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen tilldelas i form av aktier i Loomis AB, vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2016. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2016. För att möjliggöra tilldelning av aktier i Loomis AB beslutade årsstämman 2014 att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part. Avtalet innebär att den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis AB till deltagarna i programmet. Loomis AB kommer därmed inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av Incitamentsprogram 2014. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i företaget, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår drygt 300 anställda. Under 2014 har kostnaden för den aktierelaterade delen, den del för vilka aktier kommer att förvärvas, av incitamentsprogrammet uppgått till 14 MSEK. Se även not 27.

För 2014 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning1)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	625 000	–	–	–	–	625 000
Ulrik Svensson, ledamot 2)	450 000	–	–	–	–	450 000
Jan Svensson, ledamot 2)	308 333	–	–	–	–	308 333
Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2)	358 333	–	–	–	–	358 333
Ingrid Bonde, ledamot 2)	266 667	–	–	–	–	266 667
Jarl Dahlfors, vd 2)	6 336 200	6 180 000	150 206	1 854 000	–	14 520 406
Lars Blecko, vice vd 2)	4 713 467	6 081 321	997 430	2 023 819	–	13 816 037
Övriga ledande befattningshavare, 8 stycken 2) 3)	16 667 596	7 724 827	3 052 091	3 030 818	–	30 475 332
Summa	29 725 596	19 986 148	4 199 727	6 908 637	–	60 820 108

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2015 kommer 11 701 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier hänvisas till sidorna 39–41. För Incitamentsprogram 2013 kommer Jarl Dahlfors erhålla 2 983 aktier, Lars Blecko 6 983 aktier,

Anders Haker 1 834 aktier, Martti Ojanen 1 311 aktier, Patrik Högberg 1 454 aktier och Georges López Periago 1 281 aktier, under 2015. Övriga medlemmar av koncernledningen kommer inte erhålla några aktier relaterade till Incitamentsprogram 2013.

3) Avser Kenneth Högman, Anders Haker, Martti Ojanen, Mårten Lundberg (för perioden 1 december till 31 december), Johannes Bäckman, Patrik Högberg, Georges López Periago och Urs Röösli (för perioden 1 augusti till 31 december).

Forts. Not 11

För 2013 har följande ersättningar utgått:

SEK	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning1)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	575 000	–	–	–	–	575 000
Ulrik Svensson, ledamot 2)	400 000	–	–	–	–	400 000
Jan Svensson, ledamot 2)	275 000	–	–	–	–	275 000
Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2)	216 667	–	–	–	–	216 667
Ingrid Bonde, ledamot 2)	166 667	–	–	–	–	166 667
Marie Ehrling, ledamot 2)	108 333	–	–	–	–	108 333
Signhild Arnegård Hansen, ledamot 2)	83 333	–	–	–	–	83 333
Jarl Dahlfors, vd 2) 3)	4 965 432	1 560 960	1 413 753	694 160	–	8 634 305
Lars Blecko, vice vd 2) 3)	5 942 432	3 980 160	1 039 974	1 171 749	–	12 134 315
Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2) 4)	11 505 413	2 623 097	2 407 423	2 246 987	–	18 782 920
Summa	24 238 277	8 164 217	4 861 150	4 112 896	–	41 376 540

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2014 kommer 5 298 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier och optioner hänvisas till sidorna 39–41. För Incitamentsprogram 2012 kommer Jarl Dahlfors erhålla 3 104 aktier, Lars Blecko 10 000 aktier, Kenneth Högman 3 407 aktier, Anders Haker 1 644 aktier, Martti Ojanen 1 374 aktier och Georges López Periago 5 508 aktier, under 2014.

3) Lars Blecko hade posten som vd under perioden 1 januari till 31 augusti och Jarl Dahlfors innehar posten som vd från och med 1 september.

4) Avser Kenneth Högman, Anders Haker, Martti Ojanen, Johannes Bäckman (för perioden 4 november till 31 december), Patrik Högberg (för perioden 1 november till 31 december) och Georges López Periago.

För 2012 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning1)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	575 000	–	–	–	–	575 000
Ulrik Svensson, ledamot 2)	383 333	–	–	–	–	383 333
Marie Ehrling, ledamot 2)	316 667	–	–	–	–	316 667
Jan Svensson, ledamot 2)	275 000	–	–	–	–	275 000
Signhild Arnegård Hansen, ledamot 2)	250 000	–	–	–	–	250 000
Lars Blecko, vd 2)	5 789 361	3 678 586	66 966	1 703 999	–	11 238 912
Jarl Dahlfors, vice vd 2) 3)	4 337 780	1 086 879	1 336 722	91 365	–	6 852 746
Övriga ledande befattningshavare, 5 stycken 2) 4)	9 264 284	4 822 792	491 834	1 854 689	–	16 433 599
Summa	21 191 425	9 588 257	1 895 522	3 650 053	–	36 325 257

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2013 kommer 13 912 TSEK att utbetalas varav 7 685 TSEK intjänats och kostnadsförts under tidigare år. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier och optioner hänvisas till sidorna 39–41. För Incitamentsprogram 2011 kommer Lars Blecko erhålla 2 831 aktier, Jarl Dahlfors 0 aktier,

Kenneth Högman 1 295 aktier, Marcus Hagegård 446 aktier, Martti Ojanen 383 aktier och Georges López Periago 5 151 aktier, under 2013.

3) Jarl Dahlfors hade en LTIP som baserades på USA:s rörelseresultat EBITA för räkenskapsåret 2012. Utfallet blev lägre än tidigare års gjorda reserveringar varvid ingen LTIPersättning belastat resultatet för 2012 samt att en justering redovisats i nedanstående tabell för 2011 vilket gör att ackumulerad redovisad kostnad för perioden 2009 – 2012 visar det faktiska utfallet.

4) Avser Kenneth Högman, Marcus Hagegård (för perioden 1 januari till 31 maj), Anders Haker (för perioden 1 juni till 31 december), Martti Ojanen och Georges López Periago.

För information om aktie- och optionsinnehav, andra styrelseuppdrag etc. hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sidorna 39–41.

Teckningsoptioner

En extra bolagsstämma hölls den 16 februari 2009 vid vilken beslut fattades om genomförandet av ett teckningsoptionsprogram till cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB. Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kunde ske under perioden 1 mars–31 maj 2013.

Under februari 2009 utfärdades 2 347 050 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptioner fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (8,50 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Under 2013 avslutades teckningsoptionsprogrammet 2009/2013 vilket medförde att 2 268 049 B-aktier nyemitterades till teckningskursen 72,50 SEK per aktie varvid Loomis AB tillfördes 164 MSEK. Den dåvarande koncernledningen nyttjade 283 736 stycken teckningsoptioner för att teckna lika många Loomis B-aktier samt avyttrade 677 300 st teckningsoptioner till en finansiell institution. För transaktioner relaterade till åren 2009 till 2012 avseende återinlösning av hembudsklausuler etc. hänvisas till tidigare årsredovisningar.

Samtliga transaktioner har skett till marknadsmässiga villkor.

NOT 12 Avskrivningar och nedskrivningar

MSEK	2014	2013	2012
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	46	28	28
Övriga immateriella tillgångar	31	21	19
Byggnader	19	15	17
Maskiner och inventarier	825	721	681
(varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing)	(24)	(22)	(17)
Summa avskrivningar och nedskrivningar	921	786	745

Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:

MSEK	2014	2013	2012
Produktionskostnader	767	675	635
Försäljnings- och administrationskostnader	108	82	82
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	46	28	28
Summa avskrivningar och nedskrivningar	921	786	745

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i Not 15.

NOT 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto

MSEK	2014	2013	2012
Ränteintäkter	8	11	13
Kursdifferenser, netto1)	4	2	3
Övriga finansiella intäkter	–	–	0
Finansiella intäkter	12	13	16
Räntekostnader	–64	–50	–66
(varav räntekostnad finansiell leasing)	(–2)	(–3)	(–4)
Bankkostnader	–14	–10	–7
Övriga finansiella kostnader	–1	0	–
Finansiella kostnader	–79	–60	–73
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–66	–47	–56

1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10.

NOT 14 Inkomstskatt

Resultaträkning

Skattekostnad
MSEK	2014	%	2013	%	2012	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–287	–23,1	–192	–18,4	–198	–21,3
– uppskjuten skattekostnad	–43	–3,5	–111	–10,7	–84	–9,0
Summa skattekostnad	–330	–26,6	–302	–29,1	–282	–30,3

Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –26,6 procent (–29,1 respektive –30,3). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.

MSEK	2014	%	2013	%	2012	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–273	–22,0	–228	–22,0	–245	–26,3
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesatser	–28	–2,3	–81	–7,8	–16	–1,7
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	–28	–2,3	7	0,6	–22	–2,3
Summa skattekostnad	–330	–26,6	–302	–29,1	–282	–30,3

Under 2014 har det, frånsett i Storbritannien, inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter. I Storbritannien sänktes bolagsskatten med 2 procentenheter och uppgår från och med den 1 april 2014 till 21 procent.

Avsättning har gjorts för beräknade skattekostnader som bedöms kunna uppkomma till följd av taxeringsrevisioner.

Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:

%	2014	2013	2012
USA1)	40	40	40
Spanien	30	30	30
Frankrike	33	33	33
Sverige	22	22	26
Storbritannien	21	23	25
Schweiz2)	20–22,5	20–22,5	20–22,5

1) Bolagsskattesatsen inkluderar såväl federal som delstatlig skatt. Den federala skatten uppgår till 35 procent. Nivån för den delstatliga skatten varierar mellan delstaterna. 2) Schweizisk bolagsskatt tas ut på tre nivåer. På federal nivå uppgår skatten till 8,5 procent. På kantonal och kommunal nivå varierar de ordinarie skattesatserna.

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:

Uppskjutna skattefordringar, MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Maskiner och inventarier	99	91	95
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	276	149	170
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	44	33	34
Avsättning för omstrukturering	21	6	6
Underskottstavdrag	35	27	60
Övriga temporära skillnader	110	33	34
Summa uppskjutna skattefordringar	584	339	398
Nettning	–78	–17	–19
Netto uppskjutna skattefordringar	506	322	379

Uppskjutna skatteskulder, MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Maskiner och inventarier	281	192	215

Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	–28	–90	–17
Netto uppskjutna skatteskulder	534	412	396
Nettning	–78	–17	–19
Summa uppskjutna skatteskulder	612	429	415
Övriga temporära skillnader	156	165	144
Immateriella anläggningstillgångar	172	72	55
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	4	–	1
Maskiner och inventarier	281	192	215

Förändringsanalys

	Maskiner och	Pensions avsättningar och personal relaterade	Ansvars försäkrings relaterade skade	Avsättning för omstruk	Imma teriella an läggnings	Under skottsav	Övriga temporära	Summa uppskjuten	Summa uppskjuten
MSEK	inventarier	skulder	reserver	turering	tillgångar	drag	skillnader	skatt	skatt
Uppskjuten skattefordran								2014	2013
Ingående balans	91	149	33	6	–	27	33	339	398
Förändring bokad över resultaträkning	4	3	4	14	–	3	–12	17	–53
Förändring på grund av nya skattesatser	–7	0	–	0	–	–	0	–7	–12
Förändring på grund av omklassificering	–	–	–	–	–	–	–18	–18	–
Förändring på grund av valutaeffekter	10	17	6	1	–	2	5	41	–5
Förändring bokad över eget kapital	–	84	–	–	–	–	96	181	1
Förändring på grund av förvärv	0	22	–	–	–	3	6	31	8
Utgående balans	99	276	44	21	–	35	110	584	339
Förändring under året	7	127	11	15	–	8	76	245	–59
Uppskjuten skatteskuld
Ingående balans	192	–	–	–	72	–	165	429	415
Förändring bokad över resultaträkning	31	0	–	–	19	–	2	52	47
Förändring på grund av nya skattesatser	–2	–	–	–	0	–	0	–2	0
Förändring på grund av omklassificering	–3	–	–	–	3	–	–18	–18	–
Förändring på grund av valutaeffekter	34	0	–	–	16	–	5	56	–9
Förändring bokad över eget kapital	0	0	–	–	–	–	0	0	–24
Förändring på grund av förvärv	28	4	–	–	62	–	1	96	1
Utgående balans	281	4	–	–	172	–	156	612	429
Förändring under året	89	4	–	–	99	–	–9	183	14

Av totala uppskjutna skattefordringar om 584 MSEK förväntas 141 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 612 MSEK förväntas 18 MSEK realiseras inom 12 månader.

Aktuella skattefordringar/skatteskulder	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Aktuella skattefordringar	265	153	100
Aktuella skatteskulder	–117	–80	–74
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	149	72	25

Underskottsavdrag

Loomis bolag i främst Danmark, Schweiz, Slovenien, Turkiet, USA och Österrike hade per den 31 december 2014 underskottsavdrag som uppgick till 286 MSEK, varav 86 MSEK är tidsbegränsade. Totala underskottsavdrag per 31 december 2013 uppgick till 264 MSEK och per 31 december 2012 till 363 MSEK.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag om det är sannolikt att de kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Per den 31 december 2014 uppgick underskottsavdrag, för vilka uppskjutna skattefordringar har redovisats, till 155 MSEK och de uppskjutna skattefordringarna för dessa underskottsavdrag uppgick till 35 MSEK.

NOT 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov

Under 2014 genomförda förvärv:

MSEK	Köpeskilling	Goodwill	Förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	Övrigt sysselsatt kapital	Summa sysselsatt kapital
VIA MAT Holding AG1)	1 6412)	1 0283)	261	352	1 641

1) Förvärvsanalysen är föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten.

2) Köpeskilling omräknat till MSEK vid förvärvstidpunkten.

3) Redovisad goodwill är primärt hänförlig till synergieffekter och geografisk expansion. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.

VIA MAT Holding AG

Loomis har förvärvat samtliga aktier i schweiziska VIA MAT Holding AG ("VIA MAT"). Köpeskillingen uppgick till 1 641 MSEK (220 MCHF). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 5 maj 2014.

Förvärv av VIA MAT Holding AG, Schweiz

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 5 maj 2014.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Operativa anläggningstillgångar	358
Kundfordringar	137
Övriga tillgångar	318
Övriga skulder	–510
Summa operativt sysselsatt kapital	303
Goodwill	1 028
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	261
Övrigt sysselsatt kapital	–71
Totalt sysselsatt kapital	1 521
Nettoskuld	120
Summa förvärvade nettotillgångar	1 641
Erlagd köpeskilling	1 641
Total köpeskilling	1 641
Betald köpeskilling	–1 641
Övertagna likvida medel	120
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–1 521

Förvärvet av VIA MAT Holding AG innebär att Loomis utökar sitt tjänsteutbud till att, utöver de redan befintliga tjänsteområdena värdetransporter och kontanthantering, även omfatta International Services. Genom förvärvet blev Loomis även marknadsledande inom värdehantering på den schweiziska marknaden. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 1 118 MSEK och till årets resultat med cirka 73 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från och med den 1 januari 2014 ha bidragit med totala intäkter om cirka 1 661 MSEK och påverkat årets resultat med cirka 91 MSEK.

Större fordringars värden bedöms överensstämma med verkliga värden.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 9 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Förvärv, övrigt

För koncernen som helhet finns per 31 december 2014 totalt uppskjutna köpeskillingar om 6 MSEK och tilläggsköpeskillingar om 32 MSEK. De uppskjutna köpeskillingarna förfaller till betalning under 2015 och tilläggsköpeskillingarna förfaller 2015 och senare.

Prövning av nedskrivningsbehov

För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land eller flera länder som bedriver en integrerad verksamhet under en gemensam ledning. Goodwillvärdet fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:

		Goodwill, MSEK
	WACC, %	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Frankrike	7,8 (8,7, 7,4)	348	331	319
Storbritannien	7,7 (7,0, 7,6)	175	155	153
Portugal	10,7 (8,8, 10,1)	1	1	1
Schweiz	7,8 (8,0, 8,2)	150	4	4
Slovakien	9,9 (9,0, e/t)	0	0	–
Spanien	8,9 (8,7, 9,3)	407	387	373
Sverige	6,6 (6,4, 6,7)	11	11	11
Tjeckien	9,2 (9,5, 11,2)	15	17	17
Turkiet	17,1 (15,6, 18,0)	33	37	26
Argentina	25,0 (26,7, e/t)	37	63	60
USA	7,7 (7,2, 7,6)	2 790	2 341	2 354
Int. Services	9,0 (e/t, e/t)	929	–	–
Totalt		4 897	3 346	3 317

Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor, emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.

Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden (WACC), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Diskonteringsräntorna som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassaflödesgenererande enheterna.

De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):

	Bedömd tillväxttakt bortom
%	prognosperioden	WACC
Europa	2,01) (2,0, 2,0)	6,6–25,0
USA	2,0 (2,0, 2,0)	7,7
International Services	2,0 (e/t, e/t)	9,0

1) För alla kassagenererande enheter, förutom Turkiet och Argentina, används en årlig bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden om 2,0 procent. För Turkiet och Argentina används, i likhet med föregående år, 5 procent.

Nedskrivningsbedömningen ägde rum för samtliga kassagenererande enheter under det tredje kvartalet 2014. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg.

Per balansdagen har en känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet genomförts2) i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. En sänkning av rörelsemarginalen med 0,5 procentenheter skulle ge upphov till en nedskrivning avseende goodwill om totalt 9 MSEK för en kassagenererande enhet inom segment Europa. En sänkning av den organiska tillväxten med 0,5 procentenheter skulle ge upphov till en nedskrivning avseende goodwill om totalt 1 MSEK för samma kassagenererande enhet inom segment Europa. Utöver detta visade känslighetsanalyserna att ingen av justeringarna enskilt genererar ett nedskrivningsbehov i någon kassagenererande enhet.

2) För alla kassagenererande enheter förutom det under året förvärvade bolaget VIA MAT, vars värde bedömdes i samband med förvärvet den 5 maj 2014.

NOT 16 Goodwill

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående balans	3 346	3 317	3 281
Förvärv	1 028	0	217
Omräkningsdifferens	523	29	–181
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	4 897	3 346	3 317
Ingående nedskrivningar	–	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–
Utgående restvärde	4 897	3 346	3 317
Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande:
USA	2 790	2 341	2 354
Europa	1 177	1 006	963
International Services	929	–	–
Totalt	4 897	3 346	3 317

NOT 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde	301	298	276
Förvärv	261	–	29
Omräkningsdifferens	49	3	–7
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	611	301	298
Ingående avskrivningar	–175	–145	–121
Årets avskrivningar	–46	–28	–28
Omräkningsdifferens	–27	–2	4
Utgående ackumulerade avskrivningar	–248	–175	–145
Utgående restvärde	363	126	153

Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser primärt kontraktsportföljer.

NOT 18 Övriga immateriella tillgångar

			Övriga immate
2014-12-31	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK
Ingående anskaffningsvärde	241	0	1	243
Förvärv	26	–	–	26
Investeringar	30	–	–	30
Avyttringar/utrangeringar	–7	–	–	–7
Omklassificering	1	–	–	1
Omräkningsdifferens	18	0	0	18
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	309	0	1	311
Ingående avskrivningar	–148	0	–1	–149
Avyttringar/utrangeringar	6	–	–	6
Årets avskrivningar	–31	–	–	–31
Omräkningsdifferens	–10	0	0	–10
Utgående ackumulerade avskrivningar	–183	0	–1	–184
Utgående restvärde	127	0	0	127
			Övriga immate
2013-12-31	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt

MSEK
Ingående anskaffningsvärde	216	0	1	218
Förvärv	0	–	–	0
Investeringar	21	–	–	21
Avyttringar/utrangeringar	–1	–	–	–1
Omräkningsdifferens	5	0	0	5
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	241	0	1	243
Ingående avskrivningar	–123	0	–1	–125
Avyttringar/utrangeringar	1	–	–	1
Årets avskrivningar	–21	–	–	–21
Omräkningsdifferens	–5	0	0	–5
Utgående ackumulerade avskrivningar	–148	0	–1	–149
Utgående restvärde	93	0	0	93

			Övriga immate
2012-12-31	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK
Ingående anskaffningsvärde	192	0	2	194
Förvärv	3	–	–	3
Investeringar	29	–	–	29
Avyttringar/utrangeringar	–1	–	–	–1
Omklassificering	–1	–	–	–1
Omräkningsdifferens	–6	0	–0	–6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	216	0	1	218
Ingående avskrivningar	–110	0	–2	–112
Avyttringar/utrangeringar	1	–	–	1
Årets avskrivningar	–19	–	–	–19
Omklassificering	0	–	–	0
Omräkningsdifferens	5	0	0	5
Utgående ackumulerade avskrivningar	–123	0	–1	–125
Utgående restvärde	93	0	0	93

NOT 19 Materiella anläggningstillgångar

		Byggnader och mark
MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde	448	420	415
Förvärv	249	4	18
Investeringar	59	20	12
Avyttringar/utrangeringar	–35	–5	–16
Omklassificering	–2	–1	10
Omräkningsdifferens	67	11	–19
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	786	448	420
Ingående avskrivningar	–187	–167	–158
Avyttringar/utrangeringar	–	1	0
Omklassificering	–	–	–1
Årets avskrivningar	–19	–15	–17
Omräkningsdifferens	–26	–5	9
Utgående ackumulerade avskrivningar	–233	–187	–167
Utgående restvärde	553	261	253

		Maskiner och inventarier
MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde	8 395	7 715	7 359
Förvärv	83	26	46
Investeringar	1 000	800	752
Avyttringar/utrangeringar	–205	–229	–146
Omklassificering	–1	2	–13
Omräkningsdifferens	1 020	81	–283
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	10 293	8 395	7 715
Ingående avskrivningar	–5 684	–5 103	–4 729
Avyttringar/utrangeringar	177	204	117
Omklassificering	0	0	1
Årets avskrivningar	–825	–721	–681
Omräkningsdifferens	–701	–64	189
Utgående ackumulerade avskrivningar	–7 033	–5 684	–5 103
Utgående restvärde	3 260	2 711	2 612

Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 105 MSEK (62 och 60).

Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.

Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan. Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 28 för ytterligare information gällande finansiella leasingavtal.

Finansiella leasingavtal		Byggnader
MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde	45	43	45
Omräkningsdifferens	2	2	–2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	47	45	43
Ingående avskrivningar	–22	–19	–18
Årets avskrivningar	–2	–2	–2
Omräkningsdifferens	–1	–1	1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–25	–22	–19
Utgående restvärde	22	23	24

Forts. Not 19

Finansiella leasingavtal		Maskiner och inventarier
MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde	273	162	141
Förvärv	1	1	31
Investeringar	3	130	14
Avyttringar/utrangeringar	–3	–21	–20
Omräkningsdifferens	12	1	–4
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	286	273	162
Ingående avskrivningar	–127	–77	–55
Förvärv	–	0	0
Avyttringar/utrangeringar	15	16	17
Årets avskrivningar	–29	–65	–40
Omräkningsdifferens	–5	–1	1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–146	–127	–77
Utgående restvärde	140	146	85

NOT 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Långfristiga externa investeringar	48	61	63
Förmånsbestämda pensionsplaner1)	19	–	3
Summa räntebärande finansiella anläggningstillgångar	67	61	66

1) För mer information angående de förmånsbestämda pensionsplanerna, se not 30.

Långfristiga externa investeringar består av att återförsäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern motpart enligt myndighetsdirektiv om 38 MSEK (57 och 57) samt pensionsåtaganden för vilka obligationer ställts som säkerhet om 5 MSEK (4 och 6). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående balans	61	66	65
Nya investeringar/avyttringar	6	–5	1
Omräkningsdifferenser	0	0	0
Utgående balans	67	61	66

NOT 21 Övriga långfristiga fordringar

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Långfristiga hyresdepositioner	21	28	25
Övriga långfristiga fordringar	75	98	9
Summa övriga långfristiga fordringar	95	125	34

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående balans	125	34	35
Övriga förändringar	–37	90	0
Omräkningsdifferenser	7	1	–1

Utgående balans 95 125 34

Övriga förändringar 2013 inkluderar en deposition om 65 MSEK avseende en pågående skatterevision i Spanien.

NOT 22 Kundfordringar

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster	1 661	1 349	1 336
Reservering avseende kundförluster, netto	–36	–33	–37
Summa kundfordringar	1 624	1 315	1 299

Årets kundförluster, netto uppgår till 7 MSEK (6 och 8).

Åldersanalys av förfallna kundfordringar

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Förfallotid <30 dagar	301	237	249
Förfallotid 30–90 dagar	81	67	64
Förfallotid >90 dagar	55	68	61
Summa förfallna kundfordringar	436	372	374

NOT 23 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto) 1)	97	42	37
Övriga kortfristiga fordringar	84	74	53
Summa övriga kortfristiga fordringar	181	116	90

1) Exklusive konsignationslager av pengar.

Övriga kortfristiga fordringar enligt ovan hänför sig till stora delar till kortfristiga fordringar avseende moms.

Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis, vidare är de separerade från Loomis likvida medel och kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet. För att finansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 13 MSEK (13 och 7) redovisas som produktionskostnad.

Medel inom uppräkningsverksamheten

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Lager av kontanter	1 001	1 206	822
Förinbetalningar från kunder och fordringar på kunder	445	745	560
Skulder avseende förinbetalningar från kunder samt skulder till kunder	–640	–1 134	–1 084
Checkräkning hänförlig till uppräkningsverksamheten	–709	–776	–261
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto)	97	42	37

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

NOT 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering	39	48	15
Förutbetald hyra	33	25	21
Förutbetalda leasingkostnader	1	2	1
Förutbetalda leverantörsfakturor	3	2	1
Övriga förutbetalda kostnader	332	213	156
Övriga upplupna intäkter	88	7	7
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	497	296	201

NOT 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Placeringar externa	25	10	10
Summa räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	10	10

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument hänvisas till not 6.

NOT 26 Likvida medel

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Kassa och bank	566	333	380
Kortfristiga bankplaceringar	–	–	0
Summa likvida medel1)	566	333	380

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

NOT 27 Eget kapital och totalresultat

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital 1)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver 2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2012	365	4 441	248	–1 657	3 397
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	650	650
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–50	–50
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	16	16
Kassaflödessäkringar	–	–	–	3	3
Omräkningsdifferenser	–	–	–234	–	–234
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	90	–	90
Omvärdering av villkorad betald köpeskilling3)	–	–	33	–	33
Skatteeffekt på villkorad betald köpeskilling3)	–	–	–13	–	–13
Återföring villkorad betald köpeskilling, netto3)	–	–	–20	–	–20
Summa övrigt totalresultat	–	–	–144	–31	–175
Summa totalresultat	–	–	–144	619	475
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–273	–273
Aktierelaterad ersättning4)	–	–	–4	–	–4
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–4	–273	–277
Utgående balans per 31 december 2012	365	4 441	100	–1 311	3 595

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital 1)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver 2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2013	365	4 441	100	–1 311	3 595
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	736	736
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–11	–11
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	1	1
Omräkningsdifferenser	–	–	9	–	9
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	8	–	8
Omvärdering villkorad betald köpeskilling3)	–	–	41	–	41
Skatteeffekt på villkorad betald köpeskilling3)	–	–	–17	–	–17
Återföring villkorad betald köpeskilling, netto3)	–	–	–24	–	–24
Summa övrigt totalresultat	–	–	17	–9	8
Summa totalresultat	–	–	17	727	744
Transaktioner med aktieägare
Nyemission genom utnyttjande av teckningsoptioner	11	153	–	–	164
Utdelning	–	–	–	–338	–338
Aktierelaterad ersättning5)	–	–	0	–	0
Summa transaktioner med aktieägare	11	153	0	–338	–174
Ingående balans per 1 januari 2014	376	4 594	117	–922	4 165
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	910	910
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–364	–364
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	86	86
Omräkningsdifferenser	–	–	831	–	831
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–348	–	–348
Summa övrigt totalresultat	–	–	483	–278	205
Summa totalresultat	–	–	483	632	1 115
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–376	–376
Aktierelaterad ersättning6)	–	–	18	–	18
Aktieswapavtal7)	–	–	–14	–	–14
Summa transaktioner med aktieägare			4	–376	–372
Utgående balans per 31 december 2014	376	4 594	604	–666	4 907

1) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

2) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal. 3) Avser omvärdering av villkorad betald köpeskilling för förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. En delåterbetalning om 33 MSEK erhölls under 2012 och återfördes till resultaträkningen och ytterligare en delåterbetalning om 41 MSEK erhölls under 2013 och återfördes till resultaträkningen varför effekten i övrigt totalresultat är noll. Förhandlingen är avslutad och några ytterligare återbetalningar kommer ej att erhållas.

Antal utgivna aktier 31 december 2014 uppgår till 75 279 829 med ett kvotvärde om 5. För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 51. Per den 31 december 2014 finns inga optioner i eget förvar.

NOT 28 Låneskulder och finansiell leasing

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Långfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	109	121	66
Banklån	2 083	625	1 941
Obligationslån	–	580	558
MTN program	1 000
Certifikat	198	248	–
Delsumma långfristiga låneskulder	3 390	1 574	2 566
Tilläggsköpeskilling	15	–	–
Totalsumma långfristiga låneskulder	3 404	1 574	2 566
Kortfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	7	12	11
Obligationslån	610	–	–
Banklån	35	668	35
Delsumma kortfristiga låneskulder	652	680	48
Tilläggsköpeskilling	0	–	–
Derivat	86	0	1
Totalsumma kortfristiga låneskulder	738	680	48
Summa låneskulder	4 142	2 253	2 614
Skulder avseende finansiell leasing – minimileasingavgifter	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Förfallotid <1 år	7	12	12
Förfallotid 1–5 år	117	113	76
Förfallotid >5 år	–	18	–
Total	124	143	88
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	–7	–10	–10
Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing	117	133	78
Nuvärde av skulder för finansiell leasing	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Förfallotid <1 år	45	39	25
Förfallotid 1–5 år	64	82	52
Förfallotid >5 år	–	12	–
Summa nuvärde av skulder avseende finansiell leasing	109	133	78

NOT 29 Avsättningar för skadereserver

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Långfristig avsättning för skadereserver	185	171	170
Kortfristig avsättning för skadereserver	144	135	123
Summa avsättningar för skadereserver	329	306	293


MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående balans	306	293	349
Nya avsättningar	147	159	163
Utnyttjade belopp och avsättningar som ej använts	–166	–145	–204
Omräkningsdifferens	42	–1	–15

Avsättningar för skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador och dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Det finns en osäkerhet förknippad med tidpunkten för framtida utflöden.

Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från Avsättningar för skadereserver. För ytterligare information, se not 2 och 4.

NOT 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen driver i egen regi, eller deltar i, olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner samt andra förmåner efter avslutad anställning. De olika planerna är utformade utifrån lokala regelverk och praxis och den totala kostnaden för dessa pensionsplaner presenteras i not 10.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna uppgick under 2014 till 90 MSEK (78 och 88).

Fonderade och ofonderade förpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Förmånsbestämda pensionsplaner utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnaden för förmånsbestämda planer baseras på den så kalllade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd.

Summering av förmånsbestämda pensionsplaner

Värdet av förpliktelser och tillgångar relaterade till de förmånsbestämda pensionsplanerna är fördelat per land enligt följande:

			2014-12-31				2013-12-31				2012-12-31
	Frankrike Schweiz		Storbri tannien	Övriga länder		Totalt Frankrike	Storbri tannien	Övriga länder		Totalt Frankrike	Storbri tannien	Övriga länder	Totalt
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade förpliktelser	–	975	1 689	88	2 752	–	1 308	116	1 424	–	1 198	129	1 327
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–	–725	–1 588	–57	–2 371	–	–1 299	–84	–1 383	–	–1 152	–87	–1 239
Fonderade planer, netto	–	250	101	30	381	–	9	32	41	–	46	42	88
Ofonderade planer
Nuvärde av ofonderade förpliktelser	317	–	–	19	336	217	–	16	234	209	–	18	227
Summa fonderade och ofonderade förpliktelser	317	250	101	50	717	217	9	49	275	209	46	60	315

De väsentligaste planerna presenteras nedan:

Storbritannien

Pensionsplanen i Storbritannien utgör cirka 55 procent av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2014. Planen är en förmånsbestämd plan som är fonderad, där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i en pensionsfond som är skild från de övriga tillgångarna inom bolaget. Anställda, som är delaktiga i Loomis brittiska pensionsplan, är berättigade till årliga pensionsutbetalningar efter pensionering. Pensionsutbetalningens storlek beräknas utifrån en procentandel av den anställdes slutliga pensionsgrundande lön multiplicerat med antal år i tjänst. Pensionsförmånen uppräknas årligen, där uppräkningen vanligtvis följer inflationen med ett tak om hur stor uppräkningen kan vara under ett år. Förmånen ska även utbetalas vid dödsfall samt även vid andra händelser såsom till exempel vid avslutad anställning.

Planens tillgångar förvaltas och administreras av en fristående styrelse där medlemmarna utgörs av förvaltare (Trustees) som är juridiskt separerade från företaget. Styrelsen utgörs av representanter från såväl arbetsgivaren som arbetstagarna där ordföranden är en oberoende förvaltare (Independent Trustee). Styrelsemedlemmarna ska enligt lag:

Agera utifrån förmånstagarnas intressen

Säkerställa efterlevnad av pensionsplanens utformning samt att denna följer lagar och regler, exempelvis lagstiftningen för förvaltare såväl som specifika lagar för Storbritannien som berör pensionsplaner, vilket till exempel inkluderar Acts of Parliament och andra föreskrifter och bestämmelser.
Ansvara för investeringspolicy och strategier avseende planens tillgångar och
Ansvara för daglig administration av förmånerna.

Styrelsen förlitar sig på professionell rådgivning för att kunna uppfylla ovanstående krav.

I enlighet med brittisk lagstiftning måste bolaget och styrelsemedlemmarna komma överens om storleken på inbetalningarna till pensionsplanen vilka grundar sig på en rekommendation från en aktuarie.

Den brittiska pensionsplanen måste genomföra en fonderingsvärdering vart tredje år för att säkerställa en långsiktig finansiering och konsolideringen. Den senaste värderingen utfördes, av en kvalificerad aktuarie, den 5 april 2011 och visade ett underskott om 10 MGBP (tillgångar om 98 MGBP och skulder om 108 MGBP). För att täcka detta underskott har företaget avtalat om att göra följande inbetalningar:

258 TGBP månadsvis från 5 april 2010 till 31 december 2011
265 TGBP månadsvis från 1 januari 2012 till 31 december 2012
150 TGBP månadsvis från 1 januari 2013 till 31 december 2015, ett belopp som ska indexeras med 3 procent per 1 januari varje år.

Pensionsplanen har sedan 3 mars 2013 varit stängd för framtida intjäning.

Bolaget och pensionsfondens styrelse (Trustees) arbetar tillsammans för att säkerhetsställa att den brittiska pensionsfondens investeringsrisk reduceras efter behov. Detta medför att investeringsportföljen diversifieras för att undvika koncentrerad risk i en specifik marknad, region eller i ett specifikt tillgångsslag.

Loomis AB har också föreskrivit en garanti om 50 MGBP för att påvisa sitt engagemang och värnande om pensionsfonden och dess förpliktelse.

Loomis erbjuder även avgiftsbestämda pensionsplaner i Storbritannien.

Forts. Not 30

Schweiz

I Schweiz finns tre fonderade pensionsplaner som tillsammans utgör cirka 32 procent av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2014. De schweiziska pensionsplanerna är fonderade där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i pensionsfonder som är skilda från de övriga tillgångarna i bolagen. De schweiziska pensionsplanerna är öppna för nya anställda och förmåner intjänas i planerna. Det finns inga tidigare anställda som medlemmar med intjänande rättigheter i planerna eftersom pensionsskulden flyttas med till den nya arbetsgivaren när anställningen upphör.

För två av pensionsplanerna omfattar förmånerna pensionsförmåner, sjukpension, och förmåner vid dödsfall i tjänsten till efterlevande makar och barn. Pensionsförmånerna i dessa planer baseras på intjänat kapital multiplicerat med en konverteringskurs som skiljer sig mellan män och kvinnor. Sjukpensionsförmånerna uppgår till en procentsats av den pensionsgrundande lönen. Förmåner vid dödfall och till efterlevande make/ maka beräknas på den pensionsgrundande lönen medan efterlevandeskyddet för barn för den ena planen baseras på en procentsats av det förväntade pensionskapitalet och för den andra planen baseras på den pensionsgrundande lönen. Premiebetalningarna ökar med åldern och delas lika mellan arbetsgivaren och de anställda.

En av de schweiziska pensionsplanerna, som riktar sig till seniora befattningshavare, omfattar förmåner för pensioner, sjukpension och vid dödsfall i tjänsten. Pensionsförmånerna i denna plan baseras på intjänat kapital. Sjukpensionsförmånen uppgår till en procentsats av pensionsgrundande ersättning medan förmånen vid dödsfall uppgår till intjänat kapital. Premiernas procentsats ändras inte med åldern och betalningarna görs fullt ut av arbetsgivaren.

Alla pensionsplanerna i Schweiz styrs av styrelser, som består av samma antal representanter för företaget som för de anställda. Alla Loomis pensionsplaner i Schweiz är återförsäkrade hos en extern part. Detta innebär att alla risker förknippade med pensionsskulderna, inkluderande investeringsrisken, är täckt av ett försäkringskontrakt. Genom detta försäkringskontrakt garanterar den tredje parten att fonderingsnivån, vilken beräknas enligt lokal lag, ska uppgå till 100 procent. Den tredje partens verksamhet är reglerad av federal schweizisk lagstiftning och alla riskhanteringsaktiviteter omfattas av schweiziska kapitalteckningskrav ("Swiss Solvency Test").

Frankrike

I Frankrike finns två ofonderade planer, en Retirement indemnity plan som utgör cirka 10 procent av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2014 samt en förmånsbaserad plan för lång och trogen tjänst (Jubilee Award plan) som utgör cirka 1 procent (1) av den totala förpliktelsen. Retirement indemnity planen ger anställda som har varit anställda hos Loomis i fler än fem år rätt till en engångsutbetalning vid pensioneringstillfället. Engångsutbetalningens storlek beror på flera faktorer såsom tjänstetid, lön vid pensionstillfället och position inom företaget.Denna förmån är en lagstadgad förmån där utformningen närmare beskrivs i kollektivavtal som regleras av parterna. Potentiella tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare avgörs av domstol. Betalningarna görs direkt via Loomis i samband med att de uppstår. Planen är öppen för nya medlemmar och förmåner intjänas i planen.

Planen för lång och trogen tjänst (Jubilee award plan) är en ofonderad plan som betalas till anställda efter ett antal år av tjänstgöring.

Övriga länder

Utöver de ovan nämnda planerna finns det en fonderade förmånsbestämd planer i Norge vilken utgör cirka 3 procent av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2014. Vidare finns ofonderade planer i Österrike och Norge vilka tillsammans utgör cirka 1 procent av koncernens förpliktelse per 31 december 2014.

Sverige

Kollektivanställda i Sverige inom koncernen omfattas av den kollektivavtalade pensionsplanen SAF-LO vilken är framförhandlad av arbetsmarknadens parter för kollektivanställda inom den privata sektorn. Planen är avgiftsbestämd och omfattar flera arbetsgivare. Tjänstemännen inom koncernen omfattas istället av ITP, vilken också är en kollektivavtalad plan för tjänstemän anställda inom den privata sektorn. ITP är sedan ett antal år tillbaka uppdelad i ITP1 och ITP2. ITP1 är en avgiftsbaserad plan som omfattar flera arbetsgivare. ITP2 är en förmånsbaserad plan som enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är en förmånsbestämd plan som även denna omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som är ett ömsesidigt försäkringsbolag och som även administrerar pensionsplanens förmåner kan inte tillhandahålla Loomis, eller andra svenska bolag, tillräcklig information för att fastställa ett enskilt bolags andel av den totala förpliktelsen och dess förvaltningstillgångar. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2014 uppgår till 14 MSEK (11 och 13). Kostnaden för 2015 bedöms uppgå till motsvarande belopp. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (148 och 129). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska grunder, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Sammanfattning deltagare

Per den 31 december 2014 var nuvärdet av förpliktelsen fördelat enligt följande:

2014-12-31
Frank		Stor britannien	Övriga länder
100	77	–	84
–	–	54	–
			16
			100
13	16	19	20
	som lämnat pensionsplanen innan – 100	rike Schweiz 23 100	46 100

Finansiella upplysningar

Den förmånsbestämda pensionsskulden fördelar sig netto i balansräkningen enligt nedan:

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Planer som ingår i Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	–19	–	–3
Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	736	275	318
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto	717	275	315

De förmånsbestämda planernas totalkostnad för 2012–2014 visas i nedanstående tabell.

Pensionskostnader
MSEK	2014	2013	2012
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	38	24	34
Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer)	6	6	3
Räntekostnader / intäkter (–)	10	9	2
Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster	3	0	–7
Kostnader / intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare perioder	–	–39	–9
Summa pensionskostnad	57	0	23

Intäkten avseende tjänstgöring avseende tidigare perioder som redovisas under 2013 avser en engångspost till följd av att pensionsplanen i Storbritannien har stängts för framtida intjäning. Intäkten avseende tjänstgöring under tidigare perioder som redovisades under 2012 är främst hänförlig till en reversering av en historisk avsättning för sociala avgifter relaterade till den franska förmånsbaserade planen för lång och trogen tjänst (Jubiliee award plan).

Nettoförpliktelsens förändring under perioden 2012–2014 presenteras nedan: Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

	För pliktelser	Förvalt ningstill gångar	Netto	För pliktelser	Förvalt ningstill gångar	Netto	För pliktelser	Förvalt ningstill gångar	Netto
MSEK		2014			2013			2012
Ingående balans	1 658	–1 383	275	1 554	–1 239	315	1 467	–1 141	326
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	38	–	38	24	0	24	34	0	34
Administrationskostnader (exklusive kostnader för inves teringar avseende fonderade planer)	6	–	6	6	0	6	3	0	3
Räntekostnader / intäkter (–)	86	–77	10	66	–56	9	65	–62	2
Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster	3	–	3	0	0	0	–7	0	–7
Kostnader / intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare år	–	–	–	–39	0	–39	–9	0	–9
Summa pensionskostnad	134	–77	57	56	–56	0	85	–62	23
Aktuariella vinster (–) och förluster baserade på erfarenhetsbaserade förändringar	47	–	47	10	0	10	–3	0	–3
Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av föränd ringar i finansiella antaganden	330	–	330	88	0	88	67	0	67
Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av föränd ringar i demografiska antaganden	10	–	10	4	0	4	33	0	33
Förändringar i tillgångstaket, exklusive belopp inklude rade i räntekostnader / ränteintäkter	–	4	4
Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive belopp inkluderade i räntekostnader / intäkter (–)	–	–27	–27	0	–91	–91	0	–46	–46
Totala aktuariella vinster (–) och förluster före skatt	387	–23	364	101	–91	11	97	–46	50
Avgifter från arbetsgivaren	–	–68	–68	0	–50	–50	0	–77	–77
Avgifter från deltagare i planen	16	–16	–	4	–4	0	7	–7	0
Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen	–95	95	–	–63	63	0	–76	76	0
Betalade administrationsavgifter	–6	–	–6	–6	0	–6	–5	4	0
Omklassificeringar	–	–	–	–6	5	–1	0	0	0
Förvärv	775	–697	78
Omräkningsdifferenser	218	–201	17	16	–11	6	–20	14	–6
Utgående balans	3 087	–2 371	717	1 658	–1 383	275	1 554	–1 239	315

Kassaflödet för de förmånsbestämda planerna för 2015 förväntas uppgå till cirka –89 MSEK.

Forts. Not 30

Antaganden och känslighetsanalys

De huvudsakliga aktuariella antagandena per bokslutsdatum var följande:

Väsentliga aktuariella		2014-12-31				2013-12-31			2012-12-31
antaganden per den 31 december (%)	Stor- britannien	Schweiz	Frankrike	Övriga länder	Stor- britannien	Frankrike	Övriga länder	Stor- britannien	Frankrike	Övriga länder
Diskonteringsränta	3,70	0,60–1,05	1,60	1,60–2,00	4,50	3,50	2,10–3,30	4,60	3,00	1,65–3,00
Löneökningar	et	1,00–2,00	2,30	2,75–3,00	et	2,00	2,00–3,75	3,00	2,00	2,00–3,50
Inflation	2,10–3,10	1,00	2,00	et	2,50–3,50	2,00	1,001)	2,20–3,00	2,00	1,001)
Pensionsökningar	3,00	0,00	et	0,00–1,75	3,30		et 0,00–2,752)	2,90		et 0,00–2,502)

1) Antagandet om inflation är endast tillämpligt på ett av länderna som ingår i "Övriga". För Österrike och Norge är detta antagande inte tillämpligt och visas därför inte.

2) Antagandet avseende pensionsökningar är endast tillämpligt på några av länderna som ingår i "Övriga". För Österrike är detta antagande inte tillämpligt och visas därför inte.

Dessa antaganden användes vid värderingen av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen vid utgången av 2014, 2013 och 2012 samt för att bestämma pensionskostnaden för 2015, 2014 och 2013. I Storbritannien är diskonteringsräntan baserad på iBoxx UK AA 15 years+. I Schweiz är diskonteringsräntan baserad på diskonteringsräntor utgiven av Chamber of Pensions Actuaries, med hänsyn tagen till planernas angivna duration. I Euro-området är diskonteringsräntan baserad på iBoxx Euro 10 years+, med hänsyn till planens angivna duration.

Antaganden avseende förväntad livslängd är fastställda utifrån rådgivning från lokala aktuarier, offentlig statistik samt erfarenhet från de olika territorierna. Dödlighetstabellerna som används i Frankrike och Storbritannien är följande:

Dödlighetstabell

	2014	2013	2012
Frankrike	INSEE 2010–2012	INSEE 2009–2011	INSEE 2008–2010
Schweiz	LPP 2010	LPP 2010	LPP 2010
Stor britannien	S1 All pensioners table, YOB (+1), CMI Core 2009 projections, 1.0% long term improv	S1 All pensioners table, YOB (+1), CMI Core 2009 projections, 1.0% long term improv	S1 All pensioners table, YOB (+1), CMI Core 2009 projections, 1.0% long term improv
	ment rate	ment rate	ment rate

För Storbritannien och Schweiz, innebär ovanstående antaganden följande genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder:

Storbritannien	2014-12-31
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år
Män	21,1
Kvinnor	23,4
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år
Män	22,5
Kvinnor	24,9

Schweiz	2014-12-31
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år
Män	21,3
Kvinnor	23,8
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år
Män	23,1
Kvinnor	25,5

För Frankrike anges inte någon förväntad livslängd uttryckt i år. Antagandet är inte väsentligt då planen innebär att en engångsutbetalning erhålls vid pensioneringstillfället.

Förpliktelsens känslighet av förändrade antaganden presenteras i nedanstående tabell som visar effekten av en specifik förändring i MSEK. Förpliktelsen minskar när ett minustecken (–) visas, och ökar när ett plustecken (+) visas.

Känslighetsanalys

MSEK	2014-12-31
0,1% ökning av diskonteringsräntan	–52
0,1% minskning av diskonteringsräntan	52
0,1% ökning av inflationstakten	34
0,1% minskning av inflationstakten	–34
En ökning av den genomsnittliga livslängden med 1 år	53

Känslighetsanalysen ovan baseras på att ett antagande ändras medan andra antaganden är konstanta. I verkligheten är ett sådant scenario mindre troligt då vissa antaganden kan vara korrelerade. Känslighetsanalysen av de för planerna signifikanta aktuariella antagandena är baserad utifrån samma metodik som vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde som bokförs i balansräkningen (Projected United Credit Method – PUCM). Metodiken och val av antaganden i känslighetsanalysen har inte förändrats jämfört med tidigare år. Känslighetsanalyserna har fastställts mot bakgrund av tänkbara förändringar i varje enskilt antagande vid värderingstidpunkten och representerar inte nödvändigtvis den faktiska effekten av ett förändrat antagande.

Förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarna är fördelade enligt nedan:

			2014-12-31			2013-12-31				2012-12-31
	Noterade	Onote rade	Info ej till	gänglig Summa		% Noterade	Onote	rade Summa		% Noterade	Onote	rade Summa	%
Egetkapitalinstrument
Storbritannien	26	–	–	26	1,1	240	–	240	17,3	203	–	203	16,4
Övriga europeiska länder	116	3	–	119	5,0	69	2	71	5,2	75	2	77	6,2
Nordamerika	277	–	–	277	11,7	259	–	259	18,7	211	–	211	17,0
Asien	60	–	–	60	2,5	60	–	60	4,3	45	–	45	3,6
Tillväxtmarknader	75	–	–	75	3,2	36	–	36	2,6	29	–	29	2,4
Övrigt	–	–	–	–	–	36	–	36	2,6	45	–	45	3,6
Egetkapitalinstrument, totalt	554	3	–	557	23,5	701	2	702	50,8	609	2	611	49,3
Statsobligationer
Storbritannien	342	–	–	342	14,4	262	–	262	18,9	227	–	227	18,3
Övriga europeiska länder	14	–	–	14	0,6	12	–	12	0,9	13	–	13	1,0
Nordamerika	–	–	–	–	–	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0
Övrigt	–	–	–	–	–	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0
Statsobligationer, totalt	356	–	–	356	15,0	275	–	275	19,9	240	–	240	19,4
Företagsobligationer
Storbritannien	451	–	–	451	19,0	168	–	168	12,1	166	–	166	13,4
Övriga europeiska länder	29	–	–	29	1,2	30	–	30	2,1	31	–	31	2,5
Nordamerika	–	–	–	–	–	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0
Övrigt	–	–	–	–	–	5	–	5	0,4	7	–	7	0,5
Företagsobligationer, totalt	480	–	–	480	20,2	203	–	203	14,7	203	–	203	16,4
Fastigheter
Övriga europeiska länder	–	7	–	7	0,3	7	8	15	1,1	3	13	17	1,3
Övrigt	–	–	–	–	–	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0
Fastigheter, totalt	–	7	–	7	0,3	8	8	16	1,1	4	13	17	1,4
Kontanter	–	7	–	7	0,3	3	6	9	0,6	5	0	6	0,5
Övrigt1)	238	–	–	238	10,0	178	0	178	12,9	163	0	163	13,2
Övrigt2)	–	–	7253)	725	30,6
Förvaltningstillgångar, totalt	1 628	17	725	2 371 100,0		1 366	16	1 383 100,0		1 223	16		1 239 100,0

1) Fram till 2013-12-31 är denna post främst hänförlig till fonden Standard Life GARS, en multistrategifond som placerar i såväl aktier som derivat. Fonden har i tidigare årsredovisningar klassificerats som egetkapitalinstrument eftersom avkastningen är liknande vad som kan förväntas från en aktiefond. Per 2014-12-31 består denna post främst av Russell Investments Multi-Asset Growth Strategy Fund (MAGS), som är en multistrategifond som investerar i olika tillgångsslag på många olika marknader.

2) Avser tillgångerna i de tre schweiziska pensionsplanerna där försäkringskontrakt ingåtts. Tillgångarna i dessa planer finns hos en extern part och den avkastning som dessa tillgångar genererar används för att betala de anställdas förmåner.

3) Uppdelning av dessa tillgångar geografiskt eller i tillgångsslag samt uppgift om innehaven var noterade eller inte, fanns inte tillgängligt vid publicering av denna årsredovisning.

Forts. Not 30

Risker

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och andra förmåner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna beskrivs nedan:

Tillgångars volatilitet (Tillämplig för fonderade planer i Storbritannien och Norge)	Majoriteten av planens skulder beräknas utifrån en diskonteringsränta som baseras på företagsobligationer. I de fall av kastningen på planens tillgångar underpresterar jämfört diskonteringsräntan uppstår ett underskott. Egetkapitalinstrument förväntas att överprestera de skuldmatchade obligationerna. Avkastningen på egetkapitalinstrument förväntas att vara volatil i relation till de förstklassiga/högklassiga obligationerna som skulden beräknas utifrån vilket resulterar i volatilitet och risk i finansieringen.
Förändring i obligatio nernas avkastning (Tillämpligt för Storbritan nien och Frankrike)	En sänkning av diskonteringsräntan ökar planens skuld. Det ska dock noteras att denna effekt delvis motverkas av att värdet av tillgångarna i en fonderad plan samtidigt ökar.
Inflationsrisk (Tillämpligt för Storbritan nien)	Majoriteten av pensionsförpliktelser är sammankopplade med inflationen, där en högre inflation (allt annat lika) leder till en högre skuld. Det ska dock tilläggas att tak ofta existerar för att skydda planen från effekter av extreminflation. En majoritet av tillgångarna är baserade på egetkapitalinstrument där värderingarna har en liten förutsägbar känslighet för inflationen vilket innebär att en ökning av inflationen förväntas öka underskottet.
Antagande om livslängd (Tillämpligt för Storbritan nien och Norge)	I vissa länder är förpliktelsen livsvarig och därigenom beroende av medlemmarnas livslängd. En ökad livslängd resulterar således i en ökad skuld. I några länder är ersättningen vid pensioneringstillfället en engångsutbetalning varvid en förändring av antagandet om livslängd inte påverkar förpliktelsens storlek.
Lag och regleringsrisk	Regeringar kan överväga att revidera vissa pensionsförmåner. Om sådana förändringar implementeras kommer företaget att bedöma dess genomslagskraft på redovisningen när de blir aktuella.

NOT 31 Övriga avsättningar

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Övriga långfristiga avsättningar	133	92	97
Övriga kortfristiga avsättningar	19	42	9
Summa övriga avsättningar	152	134	106
MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Övriga långfristiga avsättningar
Ingående balans	92	97	108
Nya avsättningar	52	9	21
Använda avsättningar	–17	–16	–28
Omräkningsdifferens	6	2	–4
Utgående balans	133	92	97
Övriga kortfristiga avsättningar
Ingående balans	42	9	30
Nya avsättningar	0	33	–
Använda avsättningar	–26	0	–20
Omräkningsdifferens	3	0	–1
Utgående balans	19	42	9
Summa övriga avsättningar	152	134	106

Tvisten avseende övertidsersättning i Spanien beskrivs i not 34. Övriga avsättningar avser främst avsättningar i samband med tvister. Tvister är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från övriga avsättningar.

NOT 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Upplupna personalkostnader	945	781	785
Upplupna räntekostnader	10	5	6
Upplupna hyreskostnader	2	2	2
Upplupna konsultarvoden	18	25	24
Övriga upplupna kostnader	193	116	93
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	1 168	929	911

Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.

NOT 33 Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Förskottsbetalningar från kunder	35	32	34
Kortfristig skuld avseende moms	177	166	167
Övriga kortfristiga skulder	117	110	86
Summa övriga kortfristiga skulder	329	309	287

NOT 34 Ansvarsförbindelser

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Borgensförbindelser och garantiförbindelser	2 353	1 943	1 328
Övriga ansvarsförbindelser	9	9	20
Summa ansvarsförbindelser	2 362	1 953	1 348

Garantiförbindelser 2014 avser bland annat en garanti för pensionsåtaganden i Storbritannien uppgående till 602 MSEK (533 och 527) och garantier för försäkringsåtaganden i USA uppgående till 352 MSEK (295 och 300). Garantiförbindelserna avser även en garanti för det interna återförsäkringsbolaget Loomis Reinsurance Ltd på 150 MSEK (150 och 150) Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har även ställt ut garantier till Loomis Soumi Oy, Loomis Norge AS och Loomis Sverige AB avseende bankkrediter till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23.

Ersättning för övertid

Loomis och flera andra säkerhetsföretag i Spanien har ersatt sina anställda för övertid i enlighet med ett kollektivavtal som gällde under perioden 2005 till 2008. I februari 2007 meddelade Högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt det gällande kollektivavtalet inte följde spansk lag. Risken att övertidsersättning kan komma att behöva betalas ut till anställda inom säkerhetsbolagen i Spanien har ökat eftersom säkerhetsbolagen och de lokala fackföreningarna inte lyckats nå någon uppgörelse om övertidsersättningen. En ansökan inlämnades till en lägre juridisk instans i Spanien för att få specifika riktlinjer om hur ersättningen för övertid ska beräknas. Domstolens beslut, som offentliggjordes i januari 2008, gav riktlinjer för hur beräkningen av övertidsersättningen ska ske. Beslutet var huvudsakligen i linje med arbetsgivarnas syn på hur ersättningen ska räknas ut. Beslutet överklagades av de lokala fackföreningarna. I december 2009 meddelade Högsta domstolen i Spanien att den undanröjde domstolens dom från januari 2008 och Högsta domstolen bekräftade den dom som meddelades i februari 2007 vilken innebär att

varje anspråk ska bedömas var för sig. Högsta domstolen ändrade därmed basen för beräkning av övertidsersättning. Högsta domstolens beslut kan inte överklagas.

I avsaknad av slutligt fastställda riktlinjer för hur övertidskompensationen ska beräknas har Loomis valt att för lönebetalningar från 2008 tillämpa de riktlinjer som domstolen meddelade i januari 2008. Vad avser historisk övertidsersättning har Loomis avvaktat det slutliga beslutet av Högsta domstolen.

Under 2008 inledde en branschorganisation en domstolsprocess i ett försök att få det nuvarande kollektivavtalet ogiltigförklarat genom att hävda att det tidigare beslutet från Högsta domstolen angående övertidsersättning skapat obalans i kollektivavtalet. Dom i ärendet kom i november 2009. Domslutet innefattade dock inte en slutgiltig lösning eftersom det refererade till det ursprungliga domslutet. I realiteten innebär detta att beslut om övertidsersättningen behöver fattas individuellt och att domstolen behöver förena alla överklaganden om det finns olikheter i de individuella överklagandena.

Ett juridiskt utlåtande, vilket begärts av branschföreningen i Spanien i vilken Loomis är medlem, har kommit fram till att tidpunkten för att rikta rättsliga anspråk för åren innan 2010 på grund av gällande preskriptionsregler gick ut i december 2010. Därför förväntas inte några ytterligare ärenden tillkomma.

Den slutliga domen kom i mars 2012 och var i linje med Loomis ståndpunkt. Loomis kommer dock att vara skyldig att betala skillnaden mellan ursprunglig ersättning och det belopp som domstolen fattar i det individuella ärendet. Samtliga individuella ärenden förväntas vara avslutade under 2015.

Den totala avsättning som gjordes 2007 uppgick till 59 MSEK och utav dessa har 25 MSEK återförts till resultaträkningen under 2011 och 2012.

Forts. Not 34

Övriga rättsliga förfaranden

Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndsskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.

Under åren har Loomis genomfört ett antal förvärv i olika länder. Till följd av förvärven har ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.

NOT 35 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2014	2013	2012
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	875	758	717
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	46	28	28
Jämförelsestörande poster	–8	7	–26
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	10	–28	–25
Finansiella intäkter	1	0	1
Finansiella kostnader	5	–2	–8
Summa ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	929	762	687

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2014	2013	2012
Övriga intäkter	38	305	292	199
Bruttoresultat		305	292	199

Administrationskostnader	40, 41	–155	–138	–126
Rörelseresultat (EBIT)		150	154	73

Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	42	486	460	12
Finansiella intäkter	43	740	374	225
Finansiella kostnader	43	–760	–379	–237
Summa resultat från finansiella investeringar		466	455	0
Resultat efter finansiella poster		617	609	73

Bokslutsdispositioner	44	–	–73	–21
Skatt på årets resultat	45	–55	–42	–36
Årets resultat		562	494	16

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2014	2013	2012
Årets resultat	562	494	16
Övrigt totalresultat Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt Kassaflödessäkringar	–348 –	8 –	108 3
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	–348	8	111
Summa totalresultat för året	214	502	127

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier	46	1	1	1
Aktier i dotterföretag	47	7 901	6 253	6 209
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	38	1 255	1 172	1 145
Uppskjuten skattefordran	45	77	0	0
Summa anläggningstillgångar		9 234	7 426	7 355

Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38, 48	107	123	122
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38	334	306	215
Övriga kortfristiga fordringar	49	4	2	2
Aktuella skattefordringar	45	13	18	24
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	50	41	21	16
Likvida medel		57	70	96
Summa omsättningstillgångar		556	541	475
SUMMA TILLGÅNGAR		9 790	7 967	7 830
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	51
Bundet eget kapital
Aktiekapital		376	376	365
Summa bundet eget kapital		376	376	365
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital		5 673	5 673	5 521
Balanserat resultat		–1 947	–1 711	–1 395
Årets resultat		562	494	16
Summa fritt eget kapital		4 288	4 456	4 142
Summa eget kapital		4 664	4 832	4 507

Obeskattade reserver	52	290	290	217
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder, externa	39, 47	3 280	2 086	2 488
Övriga långfristiga skulder, extern	39	14	14	9
Uppskjuten skatteskuld	45	–	18	16
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till dotterföretag	38	12	11	28
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	38	756	640	499
Räntebärande kortfristiga skulder, externa	39	613	1	28
Leverantörsskulder	39	3	5	3
Övriga kortfristiga skulder	39	106	33	1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	39, 53	52	37	34
Summa skulder		4 836	2 844	3 106
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		9 790	7 967	7 830
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		Inga	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	38	1 932	1 810	1 189

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2014	2013	2012
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		617	609	73
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	54	–466	–455	0
Erhållna finansiella poster		8	1	22
Betalda finansiella poster		68	–3	–143
Betald inkomstskatt		–50	–38	30
Erhållna utdelningar		379	337	370
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		–13	60	20
Kassaflöde från den löpande verksamheten		543	511	372

Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	46	–0	–	–1
Investeringar i aktier		–1 651	–32	–78
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 651	–32	–79
Finansieringsverksamheten
Övrig förändring i finansiella anläggningstillgångar		–83	–27	–243
Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar		4	5	0
Minskning/ökning av skulder		1 491	–669	–34
Förändring i utgivna certifikat		–50	248	–
Erhållna koncernbidrag		123	122	124
Lämnad utdelning		–376	–338	–273
Egna aktier		–	–9	0
Aktieswap		–14	–	–
Nyemission		–	163	0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		1 095	–505	–426
Årets kassaflöde		–13	–26	–133
Likvida medel vid årets början		70	96	229
Likvida medel vid årets slut1)		57	70	96

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

		Övrigt	Balanserat
		tillskjutet	resultat inkl. årets
MSEK	Aktiekapital1, 3)	kapital2, 4)	resultat4, 5, 6, 7)	Totalt
Ingående balans per 1 januari 2012	365	5 521	–1 233	4 654
Totalresultat
Årets resultat	–	–	16	16

Övrigt totalresultat
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	108	108
Kassaflödessäkringar	–	–	3	3
Summa övrigt totalresultat	–	–	111	111
Summa totalresultat	–	–	127	127

Transaktioner med aktieägare
Förändring egna aktier5)	–	–	0	0
Utdelning	–	–	–273	–273
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–273	–273
Ingående balans per 1 januari 2013	365	5 521	–1 379	4 507

Totalresultat
Årets resultat	–	–	494	494

Övrigt totalresultat
Säkring av nettoinvestering efter skatt	–	–	8	8
Summa övrigt totalresultat	–	–	8	8
Summa totalresultat	–	–	502	502

Transaktioner med aktieägare
Förändring egna aktier6)	–	–	–2	–2
Utdelning	–	–	–338	–338
Nyemission genom utnyttjande av teckningsoptioner	11	152	–	163
Summa transaktioner med aktieägare	11	152	–340	–177
Ingående balans per 1 januari 2014	376	5 673	–1 217	4 832

Totalresultat
Årets resultat	–	–	562	562
Övrigt totalresultat
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–348	–348
Summa övrigt totalresultat	–	–	–348	–348
Summa totalresultat			214	214

Transaktioner med aktieägare
Förändring egna aktier7)	–	–	8	8
Utdelning	–	–	–376	–376
Aktieswapavtal8)	–	–	–14	–14
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–382	–382
Utgående balans per 31 december 2014	376	5 673	–1 385	4 664

1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51.

2) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.

3) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 51.

4) Balanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutet kapital och Balanserat resultat inkl. årets resultat.

5) Per den 31 december 2012, finns 132 318 st B-aktier i eget förvar, för senare tilldelning till anställda i enlighet med incitamentsprogram 2011. Av dessa återköptes 79 081 st aktier till ett genomsnittligt pris om 93,35 SEK/aktie.

6) Per den 31 december 2013, finns 121 863 st B-aktier i eget förvar för senare tilldelning till anställda i enlighet med incitamentsprogram 2012. Av dessa återköptes 71 869 st aktier till ett genomsnittligt pris om 118,66 SEK/aktie.

7) Per den 31 december 2014, finns 53 797 st B-aktier i eget förvar.

8) Avser hela koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2013. Totalt antal aktier som säkrats genom detta swapavtal uppgår till 80 959 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2015 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den 28 februari 2015.

NOT 36 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.

IAS 17 Leasingavtal

Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal redovisas därför i juridisk person enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

IAS 19 Ersättningar till anställda

Moderbolaget har enligt tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.

IAS 39 och IFRS 7 Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IFRS 7 p.1) och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p. 124 A–124 C. I enlighet med årsredovisningslagen 4 kapitlet 14a §, tar moderbolaget upp derivatinstrument till verkligt värde i moderbolagets redovisning. Det verkliga värdet motsvarar marknadsvärdet som beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. Moderbolaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IAS 39 p. 2). Detta innebär att moderbolaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderbolaget tillämpar, i enlighet med RFR 2, istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Fordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

Säkringsredovisning

Moderbolaget säkrar vissa nettoinvesteringar i dotterbolag genom externa lån och valutaswappar. De skulder och andra poster som används för säkringsändamålet omvärderas vid varje bokslut och omvärderingseffekten redovisas i övrigt totalresultat. Om en säkring avbryts eller om säkringsrelationen upphör helt eller delvis, redovisas den omvärdering som skett på säkringsinstrumentet i eget kapital tills dess att dotterbolaget avyttras medan omvärdering efter säkringen upphört omvärderas i resultaträkningen. I enlighet med IAS 12 redovisas relaterad uppskjuten skatt direkt mot övrigt totalresultat. Aktuell skatt redovisas enbart när omvärderingsreserven realiseras vilket anses vara när dotterbolag avyttras.

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Enligt IAS 21 p. 32 ska en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Enligt RFR 2 p. 43 ska sådana valutakursdifferenser istället redovisas i eget kapital enligt årsredovisningslagen 4 kap 14 d §. Loomis följer denna paragraf i RFR 2 och redovisar valutakursdifferenser som uppfyller kraven för nettoinvesteringar, det vill säga lån som varken är avsedda att, eller sannolikt kommer att, regleras, över omräkningsreserven i eget kapital.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. För fordringar i utländsk valuta som utgör en del av bolagets nettoinvesteringar i utländska dotterbolag se avsnitt Säkringsredovisning.

Koncernbidrag

Moderbolaget tillämpar huvudregeln i RFR 2 IAS 27 avseende koncernbidrag, vilket innebär att erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag.

NOT 37 Händelser efter balansdagen

Se upplysningar om koncernen i not 5.

NOT 38 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2014	2013	2012
Administrationsbidrag	305	292	199
Ränteintäkter	34	32	43
Koncernbidrag	107	123	122

Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK 2014 2013 2012 Räntekostnader 5 7 8

Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	1 255	1 172	1 145
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	107	–	122
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	334	306	215
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	–	–

NOT 39 Finansiell riskhantering

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis AB:s balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda värden och bedömda verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –2 190 MSEK (–1 263 och –1 596) respektive –52 MSEK (4 och 4).

Loomis AB tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar, en som uppgår till ett värde av 265 MUSD (280 och 280) där aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Loomis har i samband med förvärvet av VIA MAT ingått en säkring som uppgår till 90 MCHF (0 och 0) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringen har under året varit 0 MSEK (0 och 0).

För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tillämpning av säkringsredovisning.

För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.

Tabellen till höger analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Kortfristiga skulder till dotterföretag	12	11	28
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	756	640	499

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknadsmässiga villkor.

Ansvarsförbindelser avseende närstående

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Garantiförbindelser bankkredit	738	714	607
Övriga ansvarsförbindelser	1 194	1 096	582
Summa ansvarsförbindelser	1 932	1 810	1 189

Ansvarsförbindelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. För ytterligare information hänvisas till not 6.

Utöver de garantiförbindelser som redovisas i tabellen ovan har Letters of Comfort utfärdats till förmån för dotterföretag inom koncernen.

2014-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	613	2 578	702

Övriga externa skulder, tilläggsköpeskilling	0	14	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	109	–	–
Summa	722	2 592	702
	Mindre än	Mellan	Mer än
2013-12-31	1 år	1 och 5 år	5 år
Externa banklån	648	1 438	–
Övriga externa skulder,
tilläggsköpeskilling	–	14	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	38	–	–
Summa	686	1 452	–
2012-12-31	Mindre än	Mellan	Mer än
	1 år	1 och 5 år	5 år
Externa banklån	28	2 488	–
Övriga externa skulder,
tilläggsköpeskilling	–	9	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	38	–	–
Summa	66	2 497	–

NOT 40 Administrationskostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2014	2013	2012
Avskrivningar och nedskrivningar	46	0	0	0
Personalkostnader	41	65	56	54
Fordonskostnader		1	1	1
Lokalkostnader		3	3	4
Kostnader för teknisk utrustning		8	8	6
Kostnader för konsulter		22	16	28
Administrationskostnader		9	8	12
Övriga kostnader		47	46	22
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		155	138	126

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2014	2013	2012
Löner och bonus	41	40	35	36
Sociala kostnader	41	14	12	12
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	41	11	9	6
Summa ersättningar till anställda		65	56	54

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2014	2013	2012
PwC
– Revisionsuppdraget	2	2	3
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	2
– Skatterådgivning	1	1	2
– Övriga tjänster	1	1	1
Summa PwC	5	5	8

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, d.v.s. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

NOT 41 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	2014	2013	2012
Antal anställda	22	18	17
(varav män)	(15)	(11)	(11)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2014			2013			2012
Styrelse och vd	15	6	(2)	12	6	(2)	11	5	(2)
Övriga anställda	26	18	(9)	23	14	(6)	25	13	(4)
Summa	40	24	(11)	35	21	(9)	36	18	(6)

Under 2014 har rörlig ersättning utgått till vd med 6 MSEK. Rörlig ersättning till vd uppgick till 2 MSEK för 2013 och 4 MSEK för 2012.

Ersättning till vd utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 100 procent av grundlönen. Vd

har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

NOT 42 Resultat från andelar i koncernföretag

MSEK	2014	2013	2012
Utdelningar	379	337	370
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	–	–	–480
Koncernbidrag	107	123	122
Summa resultat från andelar i koncernföretag	486	460	12

Under 2012 gjordes en nedskrivning av aktier i det brittiska dotterbolaget.

Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa

transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620- 8095, som moderföretag.

NOT 43 Resultat från övriga finansiella investeringar

Finansiella intäkter

MSEK	2014	2013	2012
Ränteintäkter	40	42	53
Kursdifferenser	700	332	172
Summa finansiella intäkter	740	374	225

Finansiella kostnader

MSEK	2014	2013	2012
Räntekostnader	–52	–44	–64
Kursdifferenser	–698	–330	–169
Övriga finansiella kostnader	–10	–5	–4
Summa finansiella kostnader	–760	–379	–237
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–20	–5	–11

NOT 44 Bokslutsdispositioner

MSEK	2014	2013	2012
Återföring av periodiseringsfond tax 2011	–	–	25
Avsättning till periodiseringsfond tax 2012	–	–	–
Avsättning till periodiseringsfond tax 2013	–	–	–46
Avsättning till periodiseringsfond tax 2014	–	–73	–
Summa bokslutsdispositioner	–	–73	–21

NOT 45 Skatt på årets resultat

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2014	%	2013	%	2012	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–55	–8,9	–49	–9,1	–44	–45,1
– skatt pga. ändrad taxering	–0	–0,0	6	1,2	8	8,8
Summa skattekostnad	–55	–8,9	–42	–7,9	–36	–36,3

Den svenska bolagsskatten uppgick till 22 procent 2014 och 2013 och till 26,3 procent 2012. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –8,9 procent (–7,9 och –36,3).

Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget

MSEK	2014	%	2013	%	2012
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–136	–22,0	–118	–22,0	–26	–26,3
Skatt hänförlig till tidigare perioder	–0	–0,0	6	1,2	8	8,8
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	81	13,1	69	12,9	–18	–18,8
Summa skattekostnader	–55	–8,9	–42	–7,9	–36	–36,3

Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter för 2014 och 2013 består främst av skattefri utdelning från dotterbolag. För 2012 bestod ej avdragsgilla kostnader primärt av en nedskrivning av aktier i dotterbolag medan ej skattepliktiga intäkter främst avsåg utdelningar från dotterbolag.

Balansräkning

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder
Skatt på valutaeffekt redovisad mot eget kapital	77	–18	–16
Summa uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	77	–18	–16
Uppskjutna skattefordringar förändringsanalys
Ingående balans	–	–	–
Förändring redovisad mot eget kapital	77	–	–
Utgående balans	77	–	–
Förändring under året	77	–	–
Uppskjutna skatteskulder förändringsanalys
Ingående balans	–18	–16	–
Förändring redovisad mot eget kapital	18	–2	–16
Utgående balans	0	–18	–16
Förändring under året	18	–2	–16
Aktuella skattefordringar/skatteskulder
Aktuella skattefordringar	13	18	24
Aktuella skatteskulder	0	0	0
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	13	18	24

NOT 46 Maskiner och inventarier

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde	2	2	1
Investeringar	0	–	1
Utrangeringar	–0	–	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	2	2
Ingående avskrivningar	–1	–1	–0
Årets avskrivningar	–0	–0	–0
Utrangeringar	0	–	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1	–1	–1
Utgående planenligt restvärde	1	1	1

NOT 47 Aktier i dotterföretag1)

Dotterföretag	Organisations nummer	Registrerings och verksam hetsland	Verksamhet	Kapitalandel direktägd av moder företaget (%)	Bokfört värde (MSEK)	Kapital andel ägd av koncernen (%)
Loomis Holder Spain SL	B83379685	Spanien	Holdingföretag i underkoncern	100	870	100
Loomis Spain SA	A79493219	Spanien	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Portugal SA	506632768	Portugal	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Transportadora de Caudales
Vigencia Duque SA	30-68901181-7	Argentina	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding Norge AS	984912277	Norge	Holdingföretag i underkoncern	100	34	100
Loomis Norge AS	983445381	Norge	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding UK Ltd	2586369	Storbritannien	Holdingföretag i underkoncern	100	364	100
Loomis UK Ltd	3200432	Storbritannien	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding US Inc	47-0946103	USA	Holdingföretag i underkoncern	100	689	100
Loomis Armored US LLC	75-0117200	USA	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis International Services GmbH FN320790		Österrike	Internationell värdehantering	100	7	100
Loomis Österreich GmbH	FN104649x	Österrike	Värdetransporter och kontanthantering	99	127	100
Loomis Suomi Oy	1773520-6	Finland	Holdingföretag i underkoncern	100	171	100
Loomis Services Suomi Oy	2002457-9	Finland	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Sverige AB	556191-0679	Sverige	Värdetransporter och kontanthantering	100	69	100
Loomis Czech Republic a.s.	26110709	Tjeckien	Värdetransporter och kontanthantering	100	30	100
Loomis Danmark A/S	10082366	Danmark	Värdetransporter och kontanthantering	100	86	100
Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S.	539774	Turkiet	Värdetransporter och kontanthantering	58	40	602)
Loomis Holding France SASU	498543222	Frankrike	Holdingföretag i underkoncern	100	558	100
Loomis France SASU	479048597	Frankrike	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis International Services Ltd	8834289	Storbritannien	Internationell värdehantering	100	0	100
Loomis Reinsurance Ltd	152439	Irland	Återförsäkringsföretag	100	110	100
Loomis SK a.s.	36 394 238	Slovakien	Värdetransporter och kontanthantering	100	35	100
Loomis UK Finance Company Ltd	7834722	Storbritannien	Investmentbolag	100	3 060	100
Via Mat Holding AG	CHE-103.445.244	Schweiz	Holdingföretag i underkoncern	100	1 650	100
Via Mat Management AG	CHE-106.825.583	Schweiz	Holdingföretag i underkoncern	–	–	100
Bonafide Logistics AG	CHE-103.618.935	Schweiz	Logistikhantering	–	–	100
Loomis Schweiz SA	CHE-109.503.213	Schweiz	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Mat Securitas Express AG	CHE-105.841.875	Schweiz	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Mat Transport AG	CHE-105.825.617	Schweiz	Logistikhantering	–	–	100
Via Mat Anlagen AG	CHE-102.672.292	Schweiz	Fastigheter	–	–	100
Via Mat Artcare AG	CHE-114.668.908	Schweiz	Förvaring av värdeföremål	–	–	100
Via Mat International AG	CHE-114.058.489	Schweiz	Internationell värdehantering	–	–	100
Summa aktier i dotterföretag					7 900

1) Komplett specifikation över dotterföretag kan erhållas från moderbolaget.

2) Kapitalandel som ägs av innehav utan bestämmande inflytande uppgår till 40%.

Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen. Rösträttsandelen i de dotterföretag som ägs direkt av moderföretaget skiljer sig inte från den ägda andelen aktier. Det finns inget dotterföretag som har innehavare utan bestämmande inflytande och som är väsentligt för koncernen. Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. konsolideras till 100 procent, detta då optionen att i framtiden överta återstående 40 procent av bolaget skuldförts i sin helhet.

Lokala bestämmelser om valutakontroll i Argentina medför begränsningar mot att flytta kapital från landet. I övrigt finns inga betydande begränsningar för koncernens förmåga att få åtkomst till eller använda tillgångar och reglera koncernens skulder.

Aktier i dotterföretag
MSEK	2014	2013	2012
Ingående balans 1 januari	6 253	6 209	6 676
Förvärv av aktier	1 650	20	–
Avyttring av aktier	–4	–	–
Kapitaltillskott	–	24	12
Nedskrivning	–	–	–480
Utgående balans 31 december	7 900	6 253	6 209

Förändring i aktier i dotterföretag under 2014 beror främst på förvärv av aktier i VIA MAT Holding AG. Förändring i aktier i dotterföretag under 2012 berodde främst på en nedskrivning av det bokförda värdet av aktier i det brittiska dotterföretaget.

NOT 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag

Beloppet utgörs till största delen av koncernbidrag från Loomis Sverige AB.

NOT 49 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Övriga kortfristiga fordringar	4	2	2
Summa övriga kortfristiga fordringar	4	2	2

NOT 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Förutbetalda försäkringspremier	10	5	0
Upplupna ränteintäkter	28	13	13
Övriga poster	3	3	3
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	41	21	16

NOT 51 Förändringar i eget kapital

År	Händelse		Antal aktier Ökning aktiekapital
2004	Antal aktier 1 januari 2004	100 000	100 000
2006	Fondemission	364 958 897	364 958 897
2008	Fondemission	3	3
2008	Sammanläggning 1:5	–292 047 120	–
2013	Nyemission	2 268 049	11 340 245
Summa		75 279 829	376 399 145

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier är per den 31 december 2014 enligt nedanstående.

Aktieslag	Röstvärde	Antal utestående aktier
A	10	3 428 520
B	1	71 851 3091)
Summa utestående aktier		75 279 829

1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2014.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna

Huvudägare är huvudsakligen Investment AB Latour som innehar 10,0 procent av kapitalet och 28,5 procent av rösterna, samt Melker Schörling AB, som innehar 8,4 procent av kapitalet och 13,6 procent av rösterna. Huvudägarna innehar även, från tid till annan, ett direkt och indirekt ägande genom andra bolag.

Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget.

NOT 52 Obeskattade reserver

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Periodiseringsfond tax 2010	57	57	57
Periodiseringsfond tax 2011	50	50	50
Periodiseringsfond tax 2012	64	64	64
Periodiseringsfond tax 2013	46	46	46
Periodiseringsfond tax 2014	73	73	–
Summa obeskattade reserver	290	290	217

NOT 53 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Upplupna personalkostnader	23	22	18
Upplupna konsultarvoden	0	0	3
Upplupna räntekostnader	10	5	7
Övriga upplupna kostnader	19	10	6
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	52	37	34

NOT 54 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2014	2013	2012
Finansiella intäkter	–740	–374	–225
Finansiella kostnader	760	379	237
Resultat från andelar i koncernföretag	–486	–460	–12
Avskrivningar	0	0	0
Summa ej kassaflödespåverkande poster	–466	–455	0

Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2015.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 20 mars 2015

Alf Göransson Styrelseordförande

Ingrid Bonde Styrelseledamot Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot

Jan Svensson Styrelseledamot

Ulrik Svensson Styrelseledamot

Jarl Dahlfors Styrelseledamot, Vd och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 mars 2015 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Loomis AB (publ.) Org nr 556620-8095

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Loomis AB för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 42–106.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning

per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Loomis AB för år 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 20 mars 2015 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Flerårsöversikt

Intäkter och resultat, sammandrag

MSEK	2014	2013	2012	2011	2010
Intäkter, fortgående verksamhet	12 345	11 321	10 983	10 441	10 990
Intäkter, förvärv	1 166	43	376	532	43
Totala intäkter	13 510	11 364	11 360	10 973	11 033
Valutajusterad tillväxt, %	14	2	3	7	–1
Organisk tillväxt, %	3	2	0	1	–1

Rörelseresultat (EBITA)	1 370	1 099	1 019	912	882
Rörelsemarginal (EBITA), %	10,1	9,7	9,0	8,3	8,0

Rörelseresultat (EBIT)	1 306	1 085	988	805	866
Rörelsemarginal (EBIT), %	9,7	9,5	8,7	7,3	7,8

Finansiella intäkter	12	13	16	16	3
Finansiella kostnader	–79	–60	–73	–78	–110
Resultat före skatt	1 240	1 038	932	743	759

Inkomstskatt	–330	–302	–282	–230	–262
Årets resultat	910	736	650	513	496

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2014	2013	2012	2011	2010
Rörelseresultat (EBITA)	1 370	1 099	1 019	912	882
Avskrivningar	875	758	717	658	687
Förändring av kundfordringar	–40	6	54	28	–39
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster	–12	–186	–182	–58	115
Rörelsens kassaflöde före investeringar	2 194	1 677	1 607	1 540	1 645

Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–1 033	–720	–747	–840	–708
Rörelsens kassaflöde	1 161	957	860	700	938
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)	85	87	84	77	106


Betalda och erhållna finansiella poster	–61	–49	–63	–62	–107
Betald inkomstskatt	–298	–319	–252	–274	–261
Fritt kassaflöde	803	590	545	364	569

Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster	–8	–7	–10	–1	–6
Förvärv av verksamhet	–1 536	–29	–289	–667	–82
Utbetalda och erhållna fövärvsrelaterade
kostnader och intäkter	–8	40	–10	–26	–
Lämnad utdelning	–376	–338	–273	–256	–193
Amortering av leasingskulder	–40	–40	–21	–6	–17
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	–293	–512	34	741	375
Förändring av utgivna certifikat, obligation och annan långfristig upplåning	1 655	248	–	–	–
Årets kassaflöde	196	–48	–24	150	–104

Finansiell ställning och avkastning, sammandrag

MSEK	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Goodwill	4 897	3 346	3 317	3 281	2 582
Materiella anläggningstillgångar	3 813	2 972	2 865	2 887	2 610
Räntebärande anläggningstillgångar1)	67	61	66	65	29
Övriga anläggningstillgångar1)	1 091	666	660	695	498
Räntebärande omsättningstillgångar	25	10	10	1	19
Övriga omsättningstillgångar	3 134	2 212	2 069	2 141	1 844
TOTALA TILLGÅNGAR	13 027	9 267	8 986	9 069	7 582

Eget kapital	4 907	4 165	3 595	3 397	3 123
Räntebärande långfristiga skulder1)	4 140	1 849	2 883	2 998	945
Övriga långfristiga skulder1)	852	674	663	642	563
Räntebärande kortfristiga skulder	738	680	48	25	1 110
Övriga kortfristiga skulder	2 390	1 899	1 796	2 007	1 841
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	13 027	9 267	8 986	9 069	7 582

Soliditet, %	38	45	40	37	41
Räntebärande nettoskuld, MSEK	4 219	2 125	2 475	2 545	1 748
Sysselsatt kapital, MSEK	9 127	6 290	6 070	5 943	4 871
Avkastning sysselsatt kapital, %	15	17	17	15	18
Avkastning eget kapital, %	19	18	18	15	16

1) Från och med räkenskapsåret 2013 inkluderas den förmånsbestämda pensionsskulden i nettoskulden. För att återspegla denna förändring har jämförelsetalen justerats.

Aktiedata

	2014	2013	2012	2011	2010
Antal utestående aktier, miljoner	75,21)	75,32)	73,03)	73,04)	73,0
Resultat per aktie före utspädning SEK	12,101)	9,832)	8,903)	7,034)	6,80
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	12,10	9,78	8,60	6,79	6,57
Eget kapital per aktie, SEK	65,24	55,32	49,24	46,53	42,78

1) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 237 915 st. Genomsnittligt antal utestående aktier inkluderade till och med den 21 mars 2014 aktier i eget förvar relaterade till Loomis Incitamentsprogram 2012.

2) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 74 838 476 st vilket inkluderar 121 863 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012, finns i eget förvar per den 31 december 2013.

3) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012.

4) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 124 109 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2010, finns i eget förvar per den 31 december 2011.

Kvartalsdata

Resultaträkning

	Okt–dec		Jul–sep Apr–jun Jan–mar			Helår Okt–dec		Jul–sep Apr–jun Jan–mar		Helår
MSEK	2014	2014	2014	2014	2014	2013	2013	2013	2013	2013
Intäkter, fortgående verksamhet	3 263	3 184	3 033	2 864	12 345	2 923	2 897	2 832	2 668	11 321
Intäkter, förvärv	451	416	285	13	1 166	5	–	–	38	43
Totala intäkter	3 714	3 600	3 319	2 877	13 510	2 928	2 897	2 832	2 706	11 364
Valutajusterad tillväxt, %	18	18	14	4	14	3	4	2	–1	2
Organisk tillväxt, %	2	3	4	4	3	3	4	2	–2	2
Produktionskostnader	–2 798	–2 708	–2 532	–2 245	–10 283	–2 238	–2 209	–2 172	–2 111	–8 730
Bruttoresultat	916	893	787	632	3 227	690	688	660	595	2 634
Bruttomarginal, %	24,7	24,8	23,7	22,0	23,9	23,6	23,8	23,3	22,0	23,2
Försäljnings- och administrationskostnader	–527	–487	–454	–390	–1 857	–395	–378	–384	–378	–1 534
F&A, %	–14,2	–13,5	–13,7	–13,6	–13,7	–13,5	–13,0	–13,5	–14,0	–13,5
Rörelseresultat (EBITA)	389	406	333	242	1 370	295	311	276	218	1 099
Rörelsemarginal (EBITA), %	10,5	11,3	10,0	8,4	10,1	10,1	10,7	9,8	8,0	9,7
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immate riella tillgångar	–13	–13	–13	–7	–46	–7	–7	–7	–7	–28
Förvärvsrelaterade kostnader	4	–9	–2	–12	–19	–2	–0	–7	36	28
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–	–	–	–14	–	–14
Rörelseresultat (EBIT)	380	384	318	223	1 306	286	303	248	247	1 085
Rörelsemarginal (EBIT), %	10,2	10,7	9,6	7,8	9,7	9,8	10,5	8,8	9,1	9,5
Finansiella intäkter	3	4	3	2	12	4	4	4	2	13
Finansiella kostnader	–22	–22	–19	–15	–78	–16	–13	–17	–15	–60
Resultat före skatt	361	366	303	210	1 240	274	294	236	234	1 038
Inkomstskatt	–102	–88	–81	–59	–330	–77	–87	–69	–69	–302
Periodens resultat	260	278	222	151	910	197	207	166	165	736

Intäkter och resultat per segment, sammandrag

MSEK	Okt–dec 2014	2014	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2014	2014	2014	Helår Okt–dec 2013	2013	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2013	2013	Helår 2013
Loomis Europa
Intäkter	2 017	2 022	1 913	1 753	7 706	1 831	1 800	1 733	1 641	7 005
Valutajusterad tillväxt, %	6	7	6	4	6	3	4	2	–1	2
Organisk tillväxt, %	0	2	2	3	2	3	4	2	–3	2
Rörelseresultat (EBITA)	264	294	226	160	944	219	246	181	148	794
Rörelsemarginal (EBITA), %	13,1	14,5	11,8	9,1	12,3	12,0	13,7	10,4	9,0	11,3
Loomis USA
Intäkter	1 349	1 267	1 194	1 124	4 933	1 097	1 098	1 099	1 065	4 359
Valutajusterad tillväxt, %	6	7	8	5	7	2	4	2	0	2
Organisk tillväxt, %	6	7	8	5	7	2	4	2	0	2
Rörelseresultat (EBITA)	133	123	125	108	488	107	87	127	93	414
Rörelsemarginal (EBITA), %	9,8	9,7	10,4	9,6	9,9	9,8	7,9	11,6	8,7	9,5
International Services
Intäkter	364	330	224	–	918	–	–	–	–	–
Rörelseresultat (EBITA)	35	19	14	–	67	–	–	–	–	–
Rörelsemarginal (EBITA), %	9,5	5,8	6,1	–	7,3	–	–	–	–	–

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2014	Okt–dec Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2014	2014	2014	2014	Helår Okt–dec Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2013	2013	2013	2013	Helår 2013
Rörelseresultat (EBITA)	389	406	333	242	1 370	295	311	276	218	1 099
Avskrivningar	231	227	217	201	875	195	190	187	186	758
Förändring av kundfordringar	61	–30	–26	–45	–40	42	32	–63	–5	6
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga
poster	128	27	70	–236	–12	51	17	3	–256	–186
Rörelsens kassaflöde före investeringar	809	630	594	162	2 194	582	549	403	143	1 677
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–430	–245	–207	–150	–1 033	–262	–181	–192	–86	–720
Rörelsens kassaflöde	379	384	387	11	1 161	321	368	211	57	957
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat (EBITA)	97	95	116	5	85	109	119	76	26	87
Betalda och erhållna finansiella poster	–15	–20	–9	–17	–61	–12	–11	–10	–15	–49
Betald inkomstskatt	–94	–104	–68	–32	–298	–69	–131	–88	–31	–319
Fritt kassaflöde	270	261	309	–37	803	239	227	112	11	590
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster	–2	–2	–2	–1	–8	–4	–1	–1	–0	–7
Förvärv av verksamhet	–3	–1	–1 530	–2	–1 536	–19	–3	–5	–2	–29
Utbetalda och erhållna förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	–4	–1	–2	–2	–8	–	–0	–1	41	40
Lämnad utdelning	–	–	–376	–	–376	–	–	–338	–	–338
Amortering av leasingskulder	–10	–8	–11	–11	–40	–16	–6	–9	–9	–40
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	–1 786	–40	1 511	22	–293	–11	–12	–392	–96	–512
Förändring av utgivna certifikat, obligation och annan långfristig upplåning	1 556	–199	298	–	1 655	–248	–51	250	297	248
Periodens kassaflöde	21	9	196	–31	196	–60	154	–385	242	–48

Balansräkning, sammandrag

MSEK		2014-12-31 2014-09-30 2014-06-30 2014-03-31					2013-12-31 2013-09-30 2013-06-30 2013-03-31
Goodwill	4 897	4 679	4 288	3 344	3 346	3 296	3 414	3 291
Materiella anläggningstillgångar	3 813	3 494	3 430	2 933	2 972	2 779	2 807	2 711
Räntebärande anläggningstillgångar1)	67	94	104	61	61	71	86	67
Övriga anläggningstillgångar1)	1 091	976	1 093	602	666	620	585	606
Räntebärande omsättningstillgångar	25	2	1	0	10	19	3	1
Övriga omsättningstillgångar	3 134	3 097	3 034	2 364	2 212	2 234	2 132	2 385
TOTALA TILLGÅNGAR	13 027	12 342	11 950	9 304	9 267	9 020	9 027	9 060

Eget kapital	4 907	4 658	4 273	4 297	4 165	3 914	3 837	3 880
Räntebärande långfristiga skulder1)	4 140	4 574	2 984	1 858	1 849	2 042	2 088	2 457
Övriga långfristiga skulder1)	852	786	794	584	674	590	598	639
Räntebärande kortfristiga skulder	738	61	1 636	702	680	677	719	383
Övriga kortfristiga skulder	2 390	2 263	2 263	1 863	1 899	1 796	1 785	1 701
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	13 027	12 342	11 950	9 304	9 267	9 020	9 027	9 060

1) Från och med räkenskapsåret 2013 inkluderas den förmånsbestämda pensionsskulden i nettoskulden. För att återspegla denna förändring har jämförelsetalen justerats.

Adresser

HUVUDKONTOR

Loomis AB Gamla Brogatan 36-38 111 20 Stockholm Tel: 08-522 920 00 Fax: 08-522 920 10 [email protected]

Argentina

Loomis Argentina Tucumán 540 Piso 6o Of.B Ciudad Autónoma de Buenos Aires Tel: +54 11 4931 4408 Fax: +54 11 4931 4408 Ext. 109

Danmark

Loomis Danmark A/S Sydvestvej 98 2600 Glostrup Tel: +45 7026 4242 Fax: +45 7026 7535

Finland

Loomis Suomi Oy Turvalaaksoutie 1 017 40 Vantaa Tel: +358 20 430 3000 Fax: +358 20 430 1050

Frankrike

Loomis France ZAC du Marcreux 20, rue Marcel Carné 93300 Aubervilliers Cedex Tel: +33 1 41 61 24 78 Fax:+33 1 49 37 75 18

Norge

Loomis Norge AS Urtegata 9 Gronland 0133 Oslo Tel: +47 23 03 80 50 Fax: +47 23 03 80 51

Portugal

Loomis Portugal, S.A Rua Rodrigues Lobo no 2 2799-553 Linda-a-Velha Tel: +351 210 122 500 Fax: +351 210 122 519

Schweiz

Loomis Schweiz AG Peter Merian-Strasse 50 4052 Basel Tel: +41 43 488 90 00 Fax: +41 43 488 90 01

Slovakien

Loomis Slovensko, s.r.o. Vajnorska 140 831 04 Bratislava Tel: +421 2 4525 8989 Fax: +421 2 4525 8992

Spanien

Loomis Spain, S.A. C/ Ahumaos, 35–37 Polígono Industrial La Dehesa de Vicalvaro 28052 Madrid Tel: +34 917 438 900 Fax: +34 913 718 426

Storbritannien

Loomis UK Ltd 1 Alder Court, Rennie Hogg Road Nottingham NG2 1RX UK Tel: +44 115 964 5100

Sverige

Loomis Sverige AB Vallgatan 11 170 09 Solna Tel: 08-522 246 00 Fax: 08-522 246 10

Tjeckien

Loomis Czech Republic a.s Sezmicka 2853/4 193 00 Prag Horni Pocernice Tel: +420 277 003 850

Turkiet

Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. Yenibosna Köyaltı Mevkii, 29 Ekim Caddesi No:1 Kuyumcukent 1. Plaza Kat:8 D:838 34520 Bahçelievler Istanbul Tel: +90 212 603 03 70 Fax: +90 212 603 03 71

USA

Loomis US 2500 City West Blvd., Suite 900 Houston, TX 77042 Tel: +1 713 435 6700 Fax: +1 713 435 6905

Österrike

Loomis Österreich GmbH Nordbahnstrasse 36/3/1 1020 Wien Tel: +43 1 211 11 326 Fax: +43 1 211 11 319

Loomis International Services

Via Mat Management AG Obstgartenstrasse 27 8302 Kloten Schweiz Tel: +41 44 804 92 92 Fax: +41 44 804 92 93

Loomis AB, Gamla Brogatan 36–38, plan 2, Box 702, 101 33 Stockholm Tel: 08-522 920 00, www.loomis.com

AI assistant

Loomis — Annual Report 2014

2940_10-k_2015-04-15_c0061242-ecda-4bf1-863b-20beae6f304b.pdf

Årsredovisning 2014

Innehåll

Årsstämma 2015

Finansiell information för 2015

År 2014 i korthet Nya finansiella mål

Förvärv av VIA MAT

Styrelsen föreslår en höjd utdelning för 2014 till 6,00 SEK (5,00) per aktie.

Största kontraktet sedan Loomis börsnotering

Loomis växer inom kontanthantering i USA

År 2014 i korthet Nya finansiella mål

17 miljarder SEK i intäkter 2017

INTÄKTER 2010–2014, MDR SEK

En rörelsemarginal (EBITA) om 10–12 procent

Nettoskuld, i förhållande till EBITDA, ska inte överstiga 3,0

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt

Kort om Loomis

Värdetransporter (Cash in Transit)

Kontanthantering (Cash Management Services)

International Services

Loomis i siffror

Tillväxt på agendan

Leverans på mål

Fokus på Loomismodellen ger resultat

Loomis målsättningskultur

Loomis mål 2010–2014

RÖRELSEMARGINAL (EBITA)

ÅRLIG UTDELNING

RÖRELSENS KASSAFLÖDE I % AV EBITA

Nya finansiella mål

Nya kontrakt och förvärv

Långsiktigt hållbar utveckling

Till Nordic Large Cap-listan

Vision, mål och strategi

Växande värdehanteringsmarknad

Hög kvalitet genom effektivisering och innovation

Modell för kvalitet och lönsamhet lägger grund för tillväxt

Strategi för långsiktig tillväxt

Varierande förutsättningar på olika marknader

Loomismodellen

Nya finansiella mål speglar till växtambitioner

Loomismodellen ger resultat i Storbritannien

Lokalkontoren är hjärtat i verksamheten

Måluppföljning

Rekordkontrakt med Tesco

Loomis i Storbritannien:

Finansiella mål

INTÄKTER

17 miljarder SEK i intäkter 2017

RÖRELSEMARGINAL (EBITA)

En rörelsemarginal (EBITA) om 10–12 procent

NETTOSKULD/EBITDA

Nettoskuld, i förhållande till EBITDA, ska inte överstiga 3,0

NETTOSKULD/EBITDA 2010–2014

UTDELNING

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt

Loomis skapar de mest effektiva flödena av kontanter

INTERNATIONAL SERVICES

Loomis erbjuder värdehantering såväl lokalt som globalt

Värdetransporter (Cash in Transit)

Kontanthantering (Cash Management Services)

International Services

Utländska valutor

Ädelmetaller

Smycken och klockor

Visste du att …

Loomis erbjuder transport och förvaring av konstverk?

Växande marknad för värdehanteringstjänster

Marknadsutvecklingen ger positiva effekter för Loomis

Från värdetransporter till värdehantering

Tre segment – Europa, USA och International Services

Växande efterfrågan på värdehantering i Europa

Loomis ställning i Europa

Variationer i mognadsgrad och kontantanvändning

Lönsamhetsfokus driver outsourcing

NYCKELTAL EUROPA

Stor potential på tillväxtmarknaden Turkiet

Växande marknad för värdehantering

Loomis Annual Report 2014