2013 Årsredovisning

10:17 . UTTAGSAUTOMAT Allmänheten tar ut kontanter för att spendera i affärer och restauranger.

13:51 LOOMIS SAFEPOINT Loomis hämtar dagskassor ® och kontanter från serviceboxar, deponeringsskåp och Loomis

SafePoint®

07:38 BUTIK

Värdetransportörer ser till att uttagsautomater är påfyllda oc^h att bankkontor och butiker har rätt mängd kontanter.

17:26 BANK Pengarna sätts in på kundernas bankkonton och sedlar och mynt återcirkuleras ut i samhället.

LOOMIS UPPRÄKNINGSCENTRAL 16:03 Med hjälp av modern utrustning kvalitetssäkras och räknas sedlar och mynt med industriell effektivitet.

Kort om Loomis

Loomis är ett av världens ledande värdehanteringsföretag och fyller en viktig funktion i samhället genom att effektivisera kontantflödena och se till att rätt mängd kontanter finns på rätt plats vid rätt tillfälle.

Loomis hanterar sedlar och mynt mellan banker, konsumenter, affärer och restauranger till en lägre kostnad och med en väsentligt högre säkerhet än vad enskilda affärer eller bankkontor själva klarar av. Varje dag gör Loomis medarbetare 100 000 kundbesök och transporterar och processar sedlar

och mynt i 16 länder till ett totalt värde av 75 miljarder SEK. Loomis mål är att vara en av de två största aktörerna på varje geografisk marknad där koncernen har verksamhet, vilket har uppnåtts på 12 av 16 marknader.

160-årig historia

Loomis tjänsteområden

20 000

anställda vid …

Värdetransporter

Loomis transporterar kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Rutterna optimeras för maximalt antal stopp per körsträcka. Värdetransportörerna arbetar efter noga utformade rutiner med fordon och utrustning för att höja säkerheten. Värdetransporter står för cirka 70 procent av Loomis intäkter.

Kontanthantering

Loomis räknar, kvalitetskontrollerar och paketerar sedlar och mynt i företagets uppräkningscentraler. Effektiva processer och modern utrustning ger stordriftsfördelar i hanteringen. Kontanter förvaras i centralernas säkra valv. Loomis erbjuder tjänster för analys, prognostisering och rapportering av kundernas kontantflöden samt anpassade helhetslösningar för detaljhandeln. Kontanthantering står för cirka 30 procent av Loomis intäkter.

lokalkontor i …

400

TJÄNSTEOMRÅDENAS ANDEL AV INTÄKTERNA 2013 USA 73% 27% TJÄNSTEOMRÅDENAS ANDEL AV INTÄKTERNA 2013 EUROPA Värdetransporter Kontanthantering Värdetransporter Kontanthantering 66% 34%

länder.

EUROPA: Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet och Österrike. NORDAMERIKA: USA SYDAMERIKA: Argentina

Vd-ord	2
Vision, mål och strategi	6
Tema – Norge	9
Verksamhet	10
Tema – Madrid	12
Tema – Danmark	13
Marknad	14
Europa	16
USA	18
Tema – USA	20
Medarbetare	22
Riskhantering	24
Kallelse till årsstämma	25
Aktien	26

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrning	28
Styrelse	35
Koncernledning	36

Finansiella rapporter

Förvaltningsberättelse	38
Koncernens resultaträkning	43
Koncernens balansräkning	44
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital	45
Koncernens kassaflödesanalys	46
Noter – koncernen	47
Moderbolagets resultaträkning	87
Moderbolagets balansräkning	88
Moderbolagets kassaflödesanalys	89
Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital	90
Noter – moderbolaget	91
Revisionsberättelse	99
Flerårsöversikt	100
Kvartalsdata	102
Adresser	104

Finansiell information för 2014

6 maj	Delårsrapport jan – mars
31 juli	Delårsrapport jan – juni
6 november	Delårsrapport jan – september
4 februari 2015	Helårsrapport för 2014

Årsstämma 2014

Årsstämma 2014 äger rum tisdagen den 6 maj 2014, kl. 17.00 i Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus. Läs mer på sidan 25.

Innehåll Nyckeltal

5,00 Rörelsemarginal (EBITA), % Föreslagen utdelning per aktie, SEK 9,7%

Loomis finansiella mål

RÖRELSEMARGINAL (EBITA)

NETTOSKULD/EBITDA

En rörelsemarginal (EBITA) om 10 procent senast 2014.

ÅRLIG UTDELNING

Den årliga utdelningen ska motsvara 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt.

1) Föreslagen utdelning till årsstämman 2014.

Koncernens nyckeltal

RÖRELSENS KASSAFLÖDE I % AV EBITA %

Rörelsens kassaflöde ska uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet.

	2013	2012	2011
Intäkter, MSEK	11 364	11 360	10 973
Intäkter, Europa, MSEK	7 005	6 955	6 934
Intäkter, USA, MSEK	4 359	4 405	4 039
Rörelseresultat (EBITA), MSEK	1 099	1 019	912
Rörelsemarginal, %	9,7	9,0	8,3
Rörelseresultat (EBIT), MSEK	1 085	988	805
Utdelning per aktie, SEK	5,002)	4,50	3,75
Resultat per aktie före utspädning, SEK	9,83	8,90	7,03
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)	87	84	77
Genomsnittligt antal heltidsanställda	19 442	19 448	19 511

2) Föreslagen utdelning till årsstämman 2014.

Uppgifter om marknadsstorlek, marknadsposition och marknadsdata i övrigt är baserade på Loomis erfarenhet och bedömningar samt interna och externa studier i de fall annat inte anges.

Vd Jarl Dahlfors

2013 var ännu ett starkt år för Loomis. Vår positiva resultatutveckling fortsatte och vi vann ett antal stora och strategiskt viktiga kontrakt. Vi kan känna oss trygga med en stark affärsmodell som skapar stabila intäktsflöden och en organisation som gång på gång bevisat sig ha förmågan att ställa om utifrån marknadens förändrade förutsättningar och att utveckla vårt erbjudande. Nu är det dags att se framåt och att sätta nya mål.

Marknad Europa

Loomis ställning är väldigt stark i Europa, där företaget är nummer ett eller två i de allra flesta länder där bolaget är verksamt.

Marknad USA

Banksektorn utgör 75 procent av Loomis intäkter i USA. Att även amerikanska banker i större utsträckning börjar outsourca sin kontanthantering ser Loomis som lovande.

Medarbetare

Medarbetarnas professionella kompetens och deras förmåga att bygga förtroende hos Loomis kunder är en viktig konkurrensfördel. Loomis strävar efter att vara branschens mest attraktiva arbetsgivare för att attrahera och behålla de bästa medarbetarna.

Dags för nya mål!

Den första september tog jag över som vd och koncernchef för Loomis. Dessförinnan har jag under sju år varit först finansdirektör och nu senast regionchef USA och vice vd i koncernen. Det ansvaret axlar nu min företrädare Lars Blecko.

För Lars och mig betyder det här bytet att vi båda får nya sporrande utmaningar, men samtidigt är det en ganska odramatisk förändring för Loomis. Lars och jag har arbetat sida vid sida med att utveckla Loomis verksamhet ända sedan bolagets börsnotering 2008.

Stadigt ökad rörelsemarginal under fem utmanande år

2013 firade vi fem år som börsnoterat bolag. Den gångna femårsperioden har inte saknat utmaningar i omvärlden. Ända sedan finanskrisen 2008, har vi levt med stor osäkerhet och turbulens i världsekonomin. Loomis primära kundmarknader, bank och detaljhandel, har i många av de länder där vi har vår verksamhet, drabbats mycket hårt.

Vår egen utveckling under de första fem åren som ett noterat företag, ser jag, inte minst mot denna bakgrund, som ett styrkebevis på att vi har en bärkraftig affärsmodell och att vi har en väl fungerande organisation som långsiktigt kan skapa värde. Vi är på god väg att nå samtliga våra finansiella mål på utsatt tid. Det innebär bland annat att vi markant har ökat rörelsemarginalen under de fem år som gått sedan börsintroduktionen.

Det är alltså ett starkt företag som stadigt seglar på utstakad kurs, som jag nu har fått förtroendet och förmånen att ta över rodret för. Våra finansiella nyckeltal har år efter år förbättrats, tuffa vindar i ekonomin till trots, och vi når snart vår utsatta destination enligt tidtabell.

Inspirerande uppgift

Så vad kan vara ett bättre tillfälle att komma in som ny skeppare på skutan och få möjlighet att ta ut ny kurs för Loomis utveckling? Uppgiften känns inspirerande och uppmanande. Eftersom jag varit länge i företaget och känner det väl, är jag övertygad om att vi kan mycket mer och ännu bättre!

För tillfället genomförs ett omfattande arbete för att formulera hur nästa steg i Loomis

Det som binder samman Loomis platta och starkt decentraliserade organisation, är vad vi kallar 'Loomismodellen'. Den är uppbyggd kring ett antal centrala principer för hur vi organiserar och leder verksamheten med stöd av våra affärsprocesser.

utveckling ska se ut. Vi har sagt oss att analyser och planer ska vara klara till hösten. I samma andetag vill jag också säga att vi inte ser några större kursomläggningar av strategin. Loomis är, som sagts, ett välmående och vitalt företag och har en affärsmodell som bär. Det finns därför inget skäl till att välja en helt annan kurs. Fokus är fortsatt att förbättra vår effektivitet och lönsamhet i kombination med ökade tillväxtambitioner.

En starkt decentraliserad organisation

Låt mig påminna om några av de centrala byggstenarna i vårt företag. Vår grundläggande affär, värdehantering, utgår från förutsättningarna på de lokala marknader där vi finns och agerar. Lagar, regler och traditioner för hur kontanthantering och värdetransporter ska utföras, skiljer ibland en hel del mellan olika länder och regioner.

Loomis har valt att bygga en platt och starkt decentraliserad organisation som bygger på att våra knappt 400 lokalkontor i 16 länder fungerar som självständiga enheter med eget resultatansvar. Det är på lokalkontoren den dagliga verksamheten drivs och utvecklas. Vår erfarenhet säger oss att ett tydligt decentraliserat ansvar främjar entreprenörskap, motivation, fokus på att leverera kundnytta och att bygga sunda och långsiktiga relationer med medarbetare, kunder och omvärld. Det betyder också snabbare beslut och handlingskraft när en situation uppstår.

Loomis koncernövergripande organisation är följaktligen liten. Koncernens viktigaste funktioner är, förenklat uttryckt, att svara för styrning, stöd, samt riskkontroll och finansiell uppföljning av regioner, länder och lokalkontor.

Sedan vår börsnotering har vi steg för steg drivit decentraliseringen av organisationen och förbättrat vår styrning och uppföljning av lokalkontorens verksamhet, likväl ser vi en stor potential framåt genom fortsatt arbete i dessa delar. Vår decentraliserade organisationsmodell har också varit en nyckel för att både minska kostnader och att skapa engagemang och affärstänkande i hela organisationen.

Ett mål vi redovisar för hur detta arbete fortskrider, är att 85 procent av våra knappt 400 lokalkontor ska vara lönsamma. Under 2013 var 79 procent av kontoren lönsamma, jämfört med 70 procent 2008. Alla lokalkontor har inte samma förutsättningar, bland annat utifrån geografisk placering och kundstruktur, men samtliga, utan undantag, kan bli mer effektiva och nå högre lönsamhet.

Hög grad av specialisering

Genom en hög grad av specialisering kan vi driva en snabb effektivisering och utveckla ny teknik och nya tjänster som gör att vi effektivt kan sänka kostnaderna för våra kunders kontanthantering, se till att deras pengar snabbare kommer in på räntebärande konton och att öka deras säkerhet. Det pris vi tar ut för våra tjänster ska täcka våra kostnader för risk, återspegla våra specialistkunskaper, vår höga kvalitet och vårt starka varumärke.

Vårt sätt att minska våra egna kostnader för risk är att kontinuerligt och långsiktigt arbeta med att förbättra våra rutiner, processer och kontrollfunktioner för att identifiera, värdera och hantera risker. En viktig "första försvarslinje" är att våra medarbetare har en stark känsla för säkerhet och agerar utifrån våra grundläggande värderingar. Målet är att tillse en säkrare arbetsmiljö för våra medarbetare och att skapa en balans mellan rån- och stöldrisk, samt lönsamhet.

Vårt målinriktade arbete har över tid resulterat i kontinuerligt sänkta kostnader för risk för i stort sett varje år. 2013 var ett bra år, men kostnaderna var något högre än 2012, vårt hittills bästa år. Viktigast är emellertid att den långsiktiga utvecklingen går åt rätt håll.

Utvecklad "Loomismodell"

Jag har i nästan hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med att utveckla tjänsteföretag. Om det är något jag lärt mig om hur man driver sådana verksamheter är det, för det första, vikten av en tydlig styrning och en enkel och begriplig modell för hur man ska arbeta och, för det andra, fungerande metoder för hur man mäter, utvärderar och följer upp i verksamheten.

Det som binder samman Loomis platta och starkt decentraliserade organisation, är vad vi kallar "Loomismodellen". Den är uppbyggd kring ett antal centrala principer för hur vi organiserar och leder verksamheten med stöd av våra affärsprocesser. Hela modellen vilar tryggt på våra grundläggande värderingar och vår uppförandekod. Den är vägledande på alla nivåer i företaget och tydliggör vårt arbetssätt och våra metoder.

Transparens främjar utveckling

Vi mäter mycket i Loomis. Vi följer och ut-

värderar kontinuerligt hur varje enskilt lokalkontor presterar genom att följa hur ett antal nyckeltal utvecklas över tid. Varje lokalkontor rankas och nyckeltal jämförs mellan olika kontor. Det här skapar en mycket stor transparens och tydlighet inom hela organisationen, och, inte minst, skapar det en möjlighet att lära av varandra hur verksamheten kan utvecklas, hur vi kan arbeta smartare och effektivare. Transparensen skapar lite utrymme för dåliga bortförklaringar, men goda möjligheter till konstruktiv feedback och en tydlighet för alla om hur vi kontinuerligt styr mot våra mål.

Loomismodellen fungerar mycket väl och vi följer verksamhetens utveckling i en mängd olika avseenden över tid och får möjlighet att klippa, ansa eller putsa utifrån behov, för att nå våra uppställda mål.

Jag är övertygad om att Loomismodellen, vår väl genomlysta och mycket transparenta organisation och vår kultur av att mäta och följa upp relevanta nyckeltal, är viktiga förklaringar till att lokalkontoren steg för steg lyfter sig och presterar allt bättre. Rörelsemarginalen har förbättrats, våra marknadspositioner har stärkts och vi har kunnat ta tillvara nya affärsmöjligheter. "Det som mäts, blir gjort" heter det och den principen arbetar vi utifrån i Loomis. Det finns fortsatt mycket kvar att hämta på att utveckla dessa delar ytterligare.

Under slutet av 2013 inledde vi ett arbete i koncernledningen för att se hur vi kan vidareutveckla Loomismodellen och ta ett nytt krafttag för att dokumentera och implementera den fullt ut i hela organisationen. Det är den typen av uppgifter som måste göras med jämna

mellanrum för att inte nya tolkningar av principer och processer ska dyka upp.

Starkare marknadsposition

Under ett flertal år har vi investerat betydande resurser för att bygga upp ett nätverk av förstklassiga uppräkningscentraler. Målet har varit att göra oss redo för att ta över en ännu större del av kundernas kontanthantering, som har högre marginaler än värdetransporter. Det arbetet gav ett gott resultat under 2013.

Nya stora kontrakt har tecknats under året. Jag vill nämna att vi i Norge har fått uppdraget från landets största bank, DNB, att hantera bankens samtliga värdehanteringstjänster, både värdetransporter och kontanthantering, samt ansvar för att hantera nära 900 kontanthanteringsenheter. Avtalet sträcker sig över tre år och är det enskilt största avtal som Loomis tecknat sedan börsnoteringen.

Under året har vi också fått ett stort och strategiskt mycket viktigt uppdrag i USA när vi tecknat avtal med en av USA:s största banker om att överta kontanthanteringsfunktionen på ett antal orter. Det här är definitivt ett viktigt genombrott på kontanthanteringsmarknaden i USA för vår del.

Ambitionen att nå en större andel kontanthanteringstjänster i USA har vi arbetat utifrån under lång tid. USA ligger efter Europa i detta avseende och Loomis har utifrån vår starka marknadsposition, drivit utvecklingen i USA mot en ökad outsourcing och byggt upp en infrastruktur för att klara den här typen av åtaganden. Jag vågar påstå att vi i dag är "outstanding" på den amerikanska marknaden för denna typ av tjänster. Vi kan dra nytta av den kunskap som vi byggt på flertalet europeiska marknader. Här finns en mycket stor tillväxtpotential för oss.

Strategiskt viktiga kontrakt

Roligt att lyfta fram är också att vår relativt nyförvärvade verksamhet i Turkiet under året har vunnit ett flertal prestigefulla kontrakt. Det strategiskt viktigaste är ett flerårigt avtal med HSBC som gäller bankens värdetransporter och kontanthantering. Det är första gången som Loomis får ansvar för hela kontanthanteringen för en stor kund i Turkiet och innebär samtidigt ett viktigt steg mot att bli en rikstäckande aktör.

Det finns många andra uppdrag i flera länder som på olika sätt bidragit till att stärka vår marknadsposition under året. Ett allt större förtroende från våra kunder bidrar till vår organiska tillväxt.

Genom att i ökad utsträckning erbjuda integrerade lösningar, som innehåller både värdetransporter och kontanthanteringstjänster, där de sistnämnda ger en högre marginal, kan vi förbättra vårt

I dag är vi nummer ett eller två på 12 av de 16 marknader där vi har etablerat verksamhet. När vi, så småningom, stänger böckerna för 2014, hoppas jag att vi kan addera fler marknader till listan och att vi förstärkt vår position på ytterligare någon marknad genom organisk växt eller via kompletterande förvärv.

resultat ytterligare. Vårt mål för koncernen är att stadigt öka andelen intäkter som kommer från kontanthanteringstjänster. USA:s andel för 2013 är 27 procent och för Europa 34 procent.

Ökat fokus förvärv

I början av december genomförde vi ett förvärv av en värdehanteringsverksamhet i Slovakien. Förvärvet innebär att vi nu har ett rikstäckande nätverk i Slovakien och att vi tar en marknadsledande position i landet. Det senare är ett uttalat mål, då vår verksamhet bygger på storskalighet och långsiktigt ger möjligheter att utveckla hela vår affär på ett önskat sätt.

I dag är vi nummer ett eller två på 12 av de 16 marknader där vi har verksamhet. När vi, så småningom, stänger böckerna för 2014, hoppas jag att vi kan addera fler marknader till listan och att vi förstärkt vår position på ytterligare någon marknad genom organisk växt eller via kompletterande förvärv.

När jag ger denna tydliga avsiktsförklaring, vill jag samtidigt säga att vi inte kommer att ha bråttom. Förvärv är en operation som kräver is i magen och en omsorgsfull process för att identifiera rätt företag till rätt pris. Vi ställer dessutom alltid krav på att det ska finnas en genomtänkt idé och strategi framåt och att vi tydligt ser att vår Loomismodell effektivt kan implementeras.

Goda marknadsförutsättningar

Hur ser då de generella marknadsförutsättningarna för vår typ av verksamhet ut på kort och lång sikt? Som jag nämnt tidigare är olika aktörers vilja och möjligheter till ökad outsourcing av kontanthanteringstjänster en central och viktig aspekt för vår fortsatta utveckling.

Möjligheten för banker att lägga ut, hela eller delar av, sin kontanthantering på andra aktörer beror i stor utsträckning på både regelverk och traditioner på området och skiljer stort mellan enskilda marknader. Viljan till outsourcing av kontanthanteringstjänster har blivit väsentligt starkare under de senaste åren till följd av en tydlig önskan om att få en snabbare och säkrare kontanthantering från både bankernas och handelns sida. Bankernas ambitioner har under senare år förstärkts av att de pressats att sänka sina kostnader. Den generella trenden mot en större andel outsourcing talar därför tydligt till vår favör.

Konjunkturens utveckling har självklart också en inverkan på vårt kortsiktiga resultat. Kontantmängden i samhället ökar i takt med den ekonomiska tillväxten. De senaste tio åren har kontantmängden i USA ökat med cirka 4 procent per år och sedan euron introducerades är ökningen i Europa 7 procent

per år. Fler betalningsmedel lanseras, men kontanter är det vanligaste betalningsmedlet världen över och används vid långt mer än hälften av alla transaktioner. Kontanter är också ett billigare betalningsmedel än kort i de flesta typer av transaktioner. Det rykte om kontanternas snara undergång som betalningsmedel, som då och då blåses upp i media och stöds av kortföretagen, kan vi därför bortse från.

Det är dock rimligt att anta att andelen transaktioner där kontanter utgör betalningsmedel, kommer att minska över tid. Lika rimligt är att anta att utvecklingen kommer att bidra till en starkare vilja hos fler banker och detaljhandelsföretag att outsourca kontanthanteringen till företag som erbjuder Loomis typ av tjänster. Vi kan se utvecklingen an med tillförsikt, om vi kan styra om verksamheten mot mer kontanthanteringstjänster

när antalet sedlar och mynt som cirkulerar i samhället, på sikt, minskar.

Dags att se framåt

Loomis marknadsförutsättningar finns alltså där! Loomis utmaning är fortsatt att se till att erbjuda kunderna effektiva och säkra värdehanteringstjänster som möjliggör för dem att fokusera på sina egna affärer. Så kan vi, steg för steg, stärka vår marknadsposition och vårt varumärke ytterligare och identifiera nya affärsmöjligheter framåt. Basen i Loomis är den dagliga verksamheten på våra knappt 400 lokalkontor på 16 marknader och här är ett fortsatt fokus på effektivitet och lönsamhet nyckeln till framgång.

Nu kan vi lägga ett bra 2013 till handlingarna. Det ska vi alla som arbetar i Loomis vara stolta och glada över, men nu är det dags att se framåt.

Under mina första månader som vd

och koncernchef, har jag ägnat mycket tid åt att resa och träffa chefer, medarbetare och kunder på många av våra marknader. Jag har fått ett fantastiskt fint mottagande. Ett varmt tack till er alla för det!

På mina resor har jag också sett precis vad jag önskade mig att få se, nämligen en oerhört stark vilja att vara med att ta Loomis till nästa nivå. Dit ska vi nu navigera tillsammans!

Stockholm i mars 2014

Jarl Dahlfors

Vd och koncernchef

Händelser under året

Stort kontanthanteringsuppdrag till Loomis i USA, 8 april

Loomis amerikanska dotterbolag har fått i uppdrag av en av USA:s största banker att överta kontanthanteringsfunktionen på fyra orter. Uppdraget innebär att bankfilialernas kontanter kommer att hanteras i Loomis värdedepåer i stället för i bankernas egna kassavalv. Uppdraget är i linje med Loomis globala satsning på att öka andelen kontanthantering i tjänsterna. Loomis helhetslösningar innebär att vi tar hand om kundernas totala värdehantering, både värdetransporter och kontanthanteringstjänster.

Prestigefullt värdehanteringsuppdrag i Turkiet, 28 maj

Loomis turkiska dotterbolag har tecknat ett treårsavtal med HSBC i Turkiet gällande värdehanteringstjänster. Avtalet, som initialt sträcker sig över tre år, innebär att Loomis kommer att förse cirka 260 bankkontor och cirka 470 uttagsautomater i 16 städer med kontanter. Avtalet är strategiskt viktigt då det är det första större värdehanteringsuppdraget i Turkiet.

Stort värdehanteringsuppdrag till Loomis i Norge, 10 juni

Norges största bank, DNB, har givit Loomis norska dotterbolag i uppdrag att under tre år, hantera bankens alla värdehanteringstjänster i Norge. Uppdraget omfattar värdetransporter, kontanthantering och ansvar för hantering av 880 kontanthanteringsenheter. Det sammanlagda årliga kontraktsvärdet förväntas överstiga 100 MNOK. Kontraktet är det enskilt största som koncernen erhållit sedan börsintroduktionen 2008.

Förändringar i Loomis koncernledning, 13 november

Johannes Bäckman har utsetts till Head of Growth för Loomiskoncernen. För att ytterligare utveckla Loomis verksamhet blir Kenneth Högman regionchef Northern Europe medan Patrik Högberg har utsetts till regionchef Nordics. Patrik fortsätter även som vd för Loomis svenska verksamhet. Samtliga ingår i koncernledningen och rapporterar till vd och koncernchef Jarl Dahlfors.

Loomis förvärvar värdehanteringsverksamhet i Slovakien, 2 december

Loomis har, i linje med sin strategi att vara marknadsledare på lokala marknader, förvärvat G4S värdehanteringsverksamhet i Slovakien. I och med förvärvet blir Loomis marknadsledare i Slovakien. Köpeskillingen uppgår till cirka18 MSEK.

Vision, mål och strategi

Loomis skapar de mest effektiva flödena av kontanter i samhället. Med spetskompetens, starka värderingar och modern utrustning levererar Loomis värdehanteringstjänster av hög kvalitet. Tydliga operationella mål kombinerat med en platt och effektiv organisation gör att Loomis är på god väg att nå samtliga finansiella mål som satts för 2014.

vision

Att vara den obestridde specialisten på värdehantering i samhället.

Loomis affärsidé

Värderingar

Loomis grundläggande värderingar genomsyrar alla delar av verksamheten. De är tydliga och enkla att ta till sig:

People:

Att utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.

Att eftersträva exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.

Att utföra vårt arbete med ärlighet och vaksamhet samt med hög etik och moral.

Operationella mål

Loomis tre grundläggande strategier för god lönsamhet och uthållig tillväxt är förstklassig verksamhetsstyrning, ökad marknadsnärvaro och högkvalitativa helhetslösningar. Ett antal mätbara operationella mål är kopplade till varje strategi.

Operationella mål	Utveckling under året
FÖRSTKLASSIG VERKSAMHETSSTYRNING Koncernen arbetar med tre nyckelområden inom verksamhetsstyrning: rätt prissättning (Price), lönsamma lokalkontor (Branch) och optimal riskhantering (Risk), som beskrivs mer i detalj nedan:
"Price" Priset ska spegla Loomis specialistkunskap, starka varumärke, höga kvalitet och även täcka kostnaden för risk. Ett av målen är att procentu ella prisökningar alltid ska överstiga procentuella löneökningar.	Koncernens genomförda prisökningar i procent av intäkter översteg procentuella löneökningar under året.
"Branch" Loomis har en starkt decentraliserad organisation med knappt 400 lo kalkontor i 16 länder med eget resultatansvar. Förutsättningarna mellan kontoren skiljer sig och Loomis koncernövergripande mål är därför att 85 procent av lokalkontoren ska vara lönsamma.	2013 var 79 procent av lokalkontoren lönsamma, jämfört med 70 procent 2008; trenden är tydligt positiv. Det finns fortfarande en stor potential till ytterligare förbättringar framåt.
"Risk" Riskhantering och säkerhet är affärskritiska områden för Loomis. Målet är att kostnaden för riskhantering ska understiga 4 procent av intäkterna.	Arbete med utveckling av riskhantering har lett till att kostnaden för risk trendmässigt har minskat. För 2013 uppgick kostnaden för risk till 2,7 procent av intäkterna.
ÖKAD MARKNADSNÄRVARO Loomis har en stark marknadsposition och är redo för ökat fokus på tillväxt. Strategin omfattar såväl organisk tillväxt som förvärv på befintliga och nya marknader. Loomis har som mål att: • Vara nummer 1 eller 2 på varje marknad där koncernen är verksam. • Expandera till nya länder med en kontrollerad förvärvsstrategi. • Stärka marknadspositionen i befintliga länder.	• Loomis har stärkt sin marknadsposition i ett antal länder och är nu nummer 1 även i Norge och Slovakien. • I december förvärvade Loomis G4S värdehanteringsverksamhet i Slovakien vilket gör Loomis till marknadsledare med ett rikstäckande nätverk. • Loomis har under ett antal år satsat på att utveckla processer och investera i moderna uppräkningscentraler för att kunna hantera riktigt stora kontrakt. Under året har Loomis vunnit ett antal kontrakt av betydande storlek i framför allt USA, Sverige, Norge och Turkiet som ytterligare stärkt positionen på marknaden.
HÖGKVALITATIVA HELHETSLÖSNINGAR Loomis helhetslösningar, där värdetransporttjänster och kontanthante ringstjänster integreras, ger Loomis goda förutsättningar för ökad lönsam het. Helhetslösningarna effektiviserar kontantflödet och sänker kundens totala kostnad för hantering av kontanter samtidigt som säkerheten höjs. Loomis mål är att minst 30 procent av intäkterna ska komma från kontant hanteringstjänster.	De senaste åren har andelen kontanthanteringstjänster ökat stadigt, särskilt på den för Loomis viktiga amerikanska marknaden. Kontanthan teringstjänsternas andel av Loomis totala intäkter fortsätter att öka och uppgick till 31 procent under 2013 jämfört med 30 procent under 2012.

Loomis i siffror

• Cirka 20 000 anställda i 16 länder
• Cirka 400 lokalkontor, varav cirka 250 fullserviceenheter med uppräkningscentral och transport och 150 transportenheter
• Cirka 6 000 bilar
• Cirka 20 000 Loomis SafePoint®-enheter
• Hanterar cirka 95 000 uttagsautomater

Lokalkontoren i centrum

Loomis affärs- och organisationsmodell sätter lokalkontoren i centrum. Ansvaret för resultat och lönsamhet ligger hos cheferna för respektive lokalkontor och uppföljning sker löpande med täta intervaller. Loomis arbete med att effektivisera de minst lönsamma kontoren har lett till att andelen lönsamma kontor fortsätter att öka.

Lokalkontoren har stora befogenheter och ansvaret för att skapa och underhålla bra relationer med kunderna ligger hos chefer och medarbetare. Detta föder lokala initiativ och idéer. Genom att kombinera marknadsnära beslut med lönsamhetsansvar skapas bättre affärer enligt Loomis erfarenhet.

ANDEL LÖNSAMMA LOKALKONTOR

Finansiella mål

Loomis övergripande mål är att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter genom att generera god lönsamhet och uthållig tillväxt. Loomis mål är att aktieägarna ska erhålla en god direkt-

RÖRELSEMARGINAL (EBITA)

avkastning och utdelningstillväxt, där utdelningsnivån anpassas till strategi, finansiell ställning och andra finansiella mål och risker.

Utöver mål för rörelsemarginal, kassaflöde och utdelning har Loomis som mål att nettoskulden inte ska överskrida 2,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA).

En rörelsemarginal (EBITA) om 10 procent senast 2014.

NETTOSKULD/EBITDA

Nettoskulden ska inte överskrida 2,5.

ÅRLIG UTDELNING

Den årliga utdelningen ska motsvara 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt.

1) Föreslagen utdelning till årsstämman 2014.

RÖRELSENS KASSAFLÖDE I % AV EBITA

Rörelsens kassaflöde ska uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet.

DNB Norge outsourcar hela kontantflödet till Loomis

Loomis vann under året sitt hittills enskilt största uppdrag sedan börsintroduktionen 2008, då Norges största bank DNB outsourcade hanteringen av hela sitt kontantflöde till Loomis i Norge.

DNB Bjørvika, Oslo. Marknadsanalytiker Magnus Vie Sundal. Valutahallen/mäklarhallen, DNB markets.

Avtalet bryter ny mark då det utöver värdetransporter och kontanthantering också inkluderar ett helhetsansvar för bankens uttagsautomater och dessutom är utformat så att Loomis tar del av bankens effektiviseringsvinster.

En helhetsleverantör

DNB sökte en leverantör som kunde ta över det totala kontantflödet – allt från värdetransporter och kontanthantering till helhetsansvaret för bankens kontanthanteringsenheter – och som kunde säkra hög tillgänglighet av kontanter utan onödiga kostnader.

Detta har inneburit att Loomis utvecklat ett antal nya lösningar. DNB har totalt 880

DNB valde Loomis för deras moderna säkerhetslösningar för transport av kontanter, industrialiserade produktionssystem och det värde Loomis ger oss, säger Petter Orning, chef för DNB kontorsnät.

kontanthanteringsenheter, varav mer än 300 uttagsautomater. De flesta automater är uppkopplade mot Loomis övervakningscentral, som används både för att utföra underhåll och för att optimera kontantflödet.

Effektiviseringsvinster

Avtalet är utvecklat i nära samarbete mellan Loomis och DNB och är nyskapande på många sätt. Samarbetet innebär att både DNB och Loomis tar del av förtjänsten som uppstår när DNB:s hela kontantflöde optimeras genom effektivisering av lagerhållning, påfyllning och underhåll av automaterna.

Loomis bidrar till att kontanter cirkulerar snabbare och säkrare i samhället

Loomis uppgift är att säkra tillgången på kontanter i samhället. Värdetransportörerna ser till att uttagsautomater är påfyllda och att bankkontor och butiker har den mängd kontanter de behöver. 1 2 3Loomis hämtar dagskassor

Allmänheten tar sedan ut kontanter från uttagsautomater och bankkontor för att spendera dem i affärer och på restauranger.

och kontanter från butiker, restauranger, serviceboxar, deponeringsskåp samt Loomis SafePoint®-enheter och …

Kontanter är världens vanligaste betalningsmedel. Sedlar och mynt cirkulerar mellan konsumenter, banker, butiker och restauranger. Med stordriftsfördelar i uppräkningscentralerna, säkra värdetransportbilar och en personalstyrka som är specialiserad på riskhantering, sänker Loomis kundernas kostnader och ökar säkerheten för deras kontanthantering.

och kvalitetssäkra sedlar och mynt med

industriell effektivitet.

Loomis erbjudande

Loomis erbjuder värdetransporter, kontanthantering och helhetslösningar där värdetransporter och kontanthantering integreras. Loomis erbjuder även anpassade lösningar för detaljhandel och hantering av uttagsautomater samt analys, prognos och rapportering av kundernas kontantflöden.

Loomis driver outsourcing På vissa marknader sköter bankkontoren fortfarande sin kontanthantering själva och anlitar Loomis enbart för säkra värdetransporter. Bankernas egen hantering är ofta mer småskalig och inte lika effektiv som Loomis arbetsmetoder och utrustning möjliggör. På dessa marknader driver Loomis utvecklingen för att allt fler banker ska outsourca både värdetransporter och kontanthantering.

Toppmodern uppräkningscentral i Madrid

Loomis lokalkontor i Madrid erbjuder värdetransporter och kontanthanteringstjänster till en region med över åtta miljoner invånare, motsvarande 17 procent av Spaniens befolkning.

Den nya uppräkningscentralen i Madrid invigdes 2012 och har den högsta kapaciteten av Loomikoncernens totalt cirka 250 uppräkningscentraler. Som mest kan tre miljoner sedlar och 20 miljoner mynt per dygn hanteras här. Uppräkningscentralen är byggd för att kunna klara en verksamhetsexpansion de närmaste 10–15 åren.

Lokalkontoret ger service till 1 200 banker och butiker med totalt 19 000 olika serviceställen. Mer än 80 procent av Loomis kunder i Madrid har anlitat företaget i mer än tio års tid.

Hjärtat i centralen

Driftshallen är uppräkningscentralens hjärta. Här använder Loomis medarbetare toppmoderna kontanthanteringsmaskiner och den senaste tekniken för uppräkning, äkthetskontroll, verifiering, kvalitetskontroll, insättning på kundkonton, kassakontroll och kontantplanering för den spanska centralbanken.

Säkerhet

För att garantera högsta möjliga säkerhet för Loomis medarbetare och kundernas kontanter är byggnaden utrustad med den senaste säkerhetstekniken, bland annat 300 kameror och 207 säkerhetsdörrar.

Fakta:

Uppräkningscentralen är igång 24 timmar om dygnet 365 dagar om året, med 520 Loomismedarbetare som arbetar i treskift.
95 värdetransportfordon.

24 timmar om dygnet 365 dagar om året

Loomis växer organiskt i Danmark

Med en tillväxt på 18,5 procent har Loomis Danmark visat hur man tar tillvara tillväxtmöjligheterna på den danska marknaden.

Fler kunder till Loomis

I Danmark har ett stort antal lokala bankkontor stängt under senare år. För Loomis innebär det att företag inom detaljhandeln ger Loomis fler uppdrag att hantera dagskassor och växelpengar.

– När allt fler mindre företag och verksamheter får längre avstånd till bankerna och står utan möjlighet att kunna växla pengar och leverera sina dagskassor har Loomis tagit vara på möjligheten att bistå dessa med tjänster inom värdehantering. Vi har låtit representanter från Loomis besöka potentiella kunder för att ta reda på deras specifika behov, vilket resulterat i ett stort antal nya kunder, berättar Jan Schjoetz, landschef Loomis Danmark.

Efterfrågan på heltäckande lösningar

Ett av Loomis Danmarks fokusområden är innovation. Applikationer där kunderna överskådligt kan följa sina kontantflöden och beställa växel vid behov eller säkerhetsboxar med dynamisk uppsamling av kontanter som direktrapporterar till kundernas ekonomiavdelningar är exempel på innovativa lösningar som Loomis Danmark har utvecklat.

Genom att erbjuda mer innovativa och specialanpassade lösningar kan Loomis utöka uppdragen från att enbart innehålla värdetransporter till att också inkludera kontanthantering, vilket driver Loomis tillväxt och lönsamhet. När Loomis tar över helhetsansvaret skapas värde för kunderna, både finansiellt och genom att Loomis tar över risken.

Tillväxtpotential

Loomis är en av de största aktörerna på den danska värdehanteringsmarknaden. I dagsläget beräknas värdet på sammantagen outsourcing i Danmark uppgå till cirka 400 MDKK men potentialen är betydligt större då värdehanteringen i Danmark till stora delar fortfarande hanteras av bankerna och av bankerna ägda bolag.

– Vi har en stark tro på framtiden. Inom kort införs nya standardkrav i Danmark vad gäller värdehantering och där ligger vi långt före våra konkurrenter. Vi har en god förhoppning om att öka vår marknadsandel inom de närmaste åren i takt med att marknaden efterfrågar fler outsourcingavtal, avslutar Jan Schjoetz.

Fakta:

Antal anställda:	99
Antal lokalkontor:	2
Antal uppräknings centraler:	2
Omsättning 2013:	92 MDKK
Tillväxt (%) sedan 2012:	18,5

Ökad effektivitet och säkerhet driver Loomis affär

Värdehanteringsmarknaden växer och förändras, men skiljer sig mycket från land till land. I ett växande antal länder, lägger banker och detaljhandel ut hela sin värdehantering på externa parter. I andra länder är det fortfarande banker och detaljhandel som själva står för den hanteringen. Drivkrafterna är däremot desamma; att sänka kostnaderna och att öka säkerheten.

Trots att vi upplevt en period av turbulent finansmarknad och lägre ekonomisk tillväxt, är marknaden för värdehanteringstjänster fortsatt växande. Kontanter är världens vanligaste betalningsmedel och utgör stommen av betalningsflödet i

världen, under högkonjunktur såväl som under lågkonjunktur. På de allra flesta marknader där Loomis har verksamhet växer mängden kontanter i takt med ekonomin. Det som driver Loomis affär är framför allt att både bank- och detaljhandelssektorerna av flera anledningar, såsom kostnadseffektivisering och ökade säkerhetskrav, är mer benägna att outsourca verksamheten.

Banksektorn: stora omställningar

Banksektorn utgör cirka 60 procent av Loomis omsättning. I kölvattnet av de senaste årens finanskris har banksektorn varit tvungen till stora strukturella förändringar. För Loomis bankkunder är de viktigaste drivkrafterna till att outsourca värdehanteringen sänkta kostnader, minskad risk och att öka fokus på den egna kärnverksamheten.

Krav på kostnadsbesparingar

Den viktigaste drivkraften bakom utvecklingen inom värdehantering i banksektorn är kostnader. De senaste årens situation med lägre ekonomisk tillväxt, striktare reglering och hårdare konkurrens har inneburit att banker sett över sina kostnader och många

bankkontor världen över har stängts ned. Genom att outsourca hanteringen av dagskassor, uttagsautomater, kassavalv och transporter minskar bankernas kostnader för att hantera, transportera och lagerhålla kontanter.

Ökat säkerhetsmedvetande

Värdehantering är per definition starkt förknippad med risker. Loomis ser överlag ett ökat säkerhetsmedvetande hos sina kunder. Att förvara kontanter i egna kassavalv och låta bankpersonalen hantera och transportera kontanter innebär en uppenbar säkerhetsrisk. Får däremot en specialiserad extern part sköta värdehanteringen minskar banken både risken att personalen utsätts för hot och risken för rån och svinn.

Fokus på kärnverksamheten

I takt med ökade effektivitetskrav och tuffare konkurrens, börjar allt fler banker skärpa sitt fokus på den egna kärnverksamheten och på sina slutkunder. Att kunna erbjuda sina kunder kontanter är en del av kundlöftet, men själva hanteringen och transporterna sköts effektivare av en extern part som har stordriftsfördelar och bättre säkerhet.

Banker kan öka servicenivån till sina kunder och tillse en säker och jämn tillgång till kontanter för sina kunder genom att låta Loomis ansvara för hanteringen av deras uttagsautomater.

Detaljhandeln: kassaflödesfokus

Cirka 40 procent av Loomis omsättning kommer från detaljhandelssektorn. Loomis har ett växande antal kunder inom detaljhandeln, allt från stora detaljhandels- och restaurangkedjor till närbutiker, barer, hotell, semesteranläggningar och bensinstationer. Trots den lägre ekonomiska tillväxt som präglat flera av Loomis verksamhetsländer under de senaste åren, har konsumtionen hållits uppe av låga räntor och i en del länder även av ekonomiska stimulanser.

De senaste årens generella osäkerhet har gjort det ännu viktigare för handeln att ha kontroll över sitt kassaflöde, något som den tekniska utvecklingen har skapat nya förutsättningar för. Liksom banksektorn, präglas detaljhandeln också av generellt ökade effektiviseringskrav och ökat säkerhetsmedvetande.

Kontroll på kassaflödet och effektivare kontanthantering

Loomis ser en tydlig trend på alla marknader av ett ökat behov av att ha kontroll över den dagliga kassan inom detaljhandel. Kunder efterfrågar i allt större utsträckning prognostiseringsverktyg för växelkassor, automatisering av kassahantering och inte minst möjligheten att få omedelbar tillgång till sina dagskassor, till exempel genom att implementera Loomis SafePoint®.

Att outsourca och automatisera kassahanteringen ökar effektiviteten för den enskilda butiken, då personalen ägnar mindre tid åt kontanthantering och mer tid åt kundservice.

Minskad risk

Inom restaurang och detaljhandel har det under de senaste åren vuxit fram en ökad riskmedvetenhet, vilket ofta är en viktig anledning bakom beslutet att outsourca värdehanteringen till en specialist som tar över och har rätt kunskap om hur riskerna kontrolleras. Med slutna system och automatiserad kassahantering minskar kostnaden för svinn samtidigt som tryggheten ökar.

Stabil marknad för kontanthantering i Europa

I Europa har finanskrisen inneburit både utmaningar och affärsmöjligheter för Loomis. Banksektorn har upplevt ett ökat tryck att minska sina kostnader och inom detaljhandeln fortsätter intresset för kontanthanteringstjänster att öka, vilket gynnar Loomis marknadsposition tack vare ett tjänsteutbud som ligger i framkant av den tekniska utvecklingen.

Loomis ställning i Europa

Den europeiska värdehanteringsmarknaden leds av ett fåtal större internationella aktörer och ett krympande antal mindre lokala aktörer. Trenden mot allt mer kontanthantering i förhållande till värdetransporter gynnar Loomis, med tanke på företagets konkurrenskraftiga utbud av tjänster inom just kontanthantering och integrerade helhetslösningar där kontanthantering och värdetransporter kombineras. Loomis ställning är stark i Europa, där företaget är nummer ett eller två i de allra flesta länder där bolaget är verksamt.

Värdetransporter och kontanthanteringstjänster

Värdetransporter stod för 66 procent av Loomis omsättning i Europa under 2013. Kontanthanteringstjänster, som är lönsammare än värdetransporter, stod för 34 procent av omsättningen, i nivå med 2012.

Banksektorn

Banksektorn utgör runt hälften av Loomis intäkter i Europa (inklusive Argentina). Finanskrisen i framför allt södra Europa märks främst inom värdetransporter då ett stort antal bankkontor stängts ner. Bankernas skärpta lönsamhetsfokus innebär att outsourcinglösningar efterfrågas i allt större utsträckning. Även om det finns stora skillnader mellan länderna i Europa är banksektorn generellt mer mogen i Europa än i USA och europeiska banker outsourcar en större del av sin värdehantering än vad amerikanska banker gör. Loomis erfarenhet är att outsourcingen gradvis kommer att öka i takt med en växande kostnadsmedvetenhet.

Detaljhandeln

Den europeiska detaljhandeln, som står för runt hälften av Loomis intäkter i Europa, har inte påverkats av de senaste årens

Trenden mot allt mer kontanthantering i förhållande till värdetransporter gynnar Loomis, med tanke på företagets konkurrenskraftiga utbud av tjänster inom just kontanthantering och integrerade helhetslösningar där kontanthantering och värdetransporter kombineras.

Värdehanteringsmarknaden i Europa Loomis europeiska verksamhet omfattar Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet och Österrike. Även Argentina redovisas i segment Europa.

konjunkturavmattning i samma utsträckning som banksektorn. Lågprisvaruhus och -kedjor har vuxit på andra butikers bekostnad. En generell kostnadspress har inneburit en ökad efterfrågan på outsourcing av kontanthanteringslösningar som ett led i att minska kostnader och möjligheten att fokusera på den egna verksamheten.

Utöver de trender som gäller för branschutvecklingen i stort, det vill säga främst säkerhet och kostnadsmedvetenhet, har Loomis värdetransportverksamhet inom detaljhandeln även gynnats av att bankerna minskat antalet lokalkontor. Färre bankkontor innebär ett längre avstånd mellan kontoren, vilket i sin tur gör att detaljhandelskunder hellre lägger ut värdetransporten på extern part, än att låta de egna medarbetarna transportera dagskassan en ofta lång sträcka.

Högman, regionchef Northern Europe:

Vad var utmärkande för Loomis utveckling i Europa under 2013?

– Den viktigaste faktorn under året var den fortsatta kostnadsjakten bland våra kunder, särskilt banker och finansiella institutioner. Både banker och detaljhandel letar sätt att spara mycket på totalkostnaden. I samband med det börjar de ifrågasätta varför de själva ska hantera kontanter i stället för att lägga ut hanteringen på en extern part. Det skapar självklart intressanta möjligheter för Loomis. Det som driver efterfrågan inom detaljhandeln är även en önskan att minimera risken för den egna personalen.

En fråga till Patrik Högberg, regionchef Nordics:

Kan du berätta om någon särskilt betydelsefull affär under 2013?

– Förutom DNB-affären i Norge, har förändringarna på den svenska marknaden inneburit stora möjligheter för oss. I Sverige har de fem största bankerna samlat ägande, skötsel och utveckling av sina kontantautomater i ett och samma bolag, Bankomat AB, som i dag är Loomis enskilt största kund i Sverige. Vi har arbetat väldigt nära Bankomat i samband med migreringen av automaterna från bankerna till Bankomat, som bland annat inneburit byte av viss hårdvara och övergång till gemensamma plattformar för IT och mjukvara. I dag är vi Bankomats enda leverantör av påfyllning av kontanter i automaterna och vi servar nu majoriteten av Sveriges uttagsautomater. Det är en mycket betydelsefull affär för oss och den visar att vi verkligen spelar en roll i samhället.

En fråga till Georges Lopez Periago, regionchef Southern Europe:

Vilka är dina viktigaste prioriteringar under 2014?

– Loomis är en decentraliserad organisation där varje land har sina egna prioriteringar givet deras marknadsförutsättningar. Två prioriteringar är att vi ska växa inom Loomis SafePoint® och vi ska fortsätta att investera i uppräkningscentralerna för att vara förberedda på ökade volymer inom kontanthantering framöver. Vi jobbar hela tiden för att standardisera våra egna processer och rutiner, samtidigt som vi måste anpassa oss efter lokala regleringar och förutsättningar.

nKontanthantering 66% 34%

TJÄNSTEOMRÅDENAS ANDEL AV INTÄKTERNA 2013, EUROPA

nVärdetransporter

NYCKELTAL EUROPA

	2013	2012	2011
Intäkter, MSEK	7 055	6 955	6 934
Valutajusterad tillväxt, %	2	2	3
Organisk tillväxt, %	2	0	2
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	794	736	714
Rörelsemarginal, %	11,3	10,6	10,3

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster.

Loomis internationella närvaro en stark konkurrensfördel i USA

Efter ett antal år av svagare tillväxt börjar den amerikanska ekonomin, där kontanter är det överlägset vanligaste betalningsmedlet, nu att ta fart igen. För Loomis del fortsätter antalet uppdrag inom kontanthantering att öka och allt fler banker efterfrågar mer avancerade tjänster.

Loomis ställning i USA

Loomis är den ledande aktören inom värdehantering i USA. Företagets långa erfarenhet av avancerade kontanthanteringslösningar på mognare europeiska marknader, ger en stark konkurrensfördel när även den amerikanska marknaden mognar och kunderna efterfrågar mer sofistikerade tjänster.

Värdetransporter och kontanthantering

Värdetransporter står för en betydligt högre del, 73 procent, av Loomis omsättning i USA jämfört med i Europa (där värdetransporter utgör 66 procent). Kontanthantering, där den största tillväxten finns, står för 27 procent av omsättningen. Det betyder en ökning med 10 procentenheter på fem år.

Banksektorn

Banksektorn utgör 75 procent av Loomis intäkter i USA. Från att ha outsourcat enbart själva värdetransporten av kontanter, anlitar nu allt fler banker Loomis även för automatiserad uppräkning, äkthetskontroll, kvalitetskontroll, paketering och förvaring av kontanter. Den främsta drivkraften är de kostnadsbesparingar som Loomis kan erbjuda. Flera banker som tidigare har varit restriktiva med att outsourca sin kontanthantering börjar nu anlita Loomis som ett led i att fokusera på den egna kärnverksamheten.

Att även amerikanska banker i större utsträckning börjar outsourca sin kontanthantering ser Loomis som lovande, då USA i detta hänseende ligger betydligt efter jämfört med Europa.

Loomis starka ställning inom banksektorn är även en konkurrensfördel vad gäller erbjudandet till detaljhandeln. Genom avtal med banker innebär lösningen Loomis SafePoint® att kundernas

Flera banker som tidigare har varit restriktiva med att outsourca sin kontanthantering börjar nu anlita Loomis som ett led i att fokusera på den egna kärnverksamheten.

kontanter som sätts in i enheterna, krediteras kundernas bankkonton i samma stund.

Detaljhandeln

Detaljhandeln står för 25 procent av Loomis intäkter i USA. Inom detaljhandeln ser Loomis en trend att enskilda affärer inte vill ta hand om kontanter av skäl såsom risk för rån och svinn, samt ett behov av bättre kontroll på sitt kassaflöde. Antalet installerade Loomis SafePoint®-enheter, som ger kunderna ett slutet och säkert system för all kassahantering och värdetransport, har fortsatt att växa. Utvecklingen drivs även starkt av att kunderna kan förbättra sina kassaflöden då de direkt får likviderna insatta på sina bankkonton.

NYCKELTAL USA

	2013	2012	2011
Intäkter, MSEK	4 359	4 405	4 039
Valutajusterad tillväxt, %	2	5	12
Organisk tillväxt, %	2	0	0
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	414	400	295
Rörelsemarginal, %	9,5	9,1	7,3

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster.

TJÄNSTEOMRÅDENAS ANDEL AV INTÄKTERNA 2013, USA

nVärdetransporter
73% nKontanthantering

Några frågor till Lars Blecko, regionchef USA:

Vad var utmärkande för Loomis utveckling i USA under 2013?

– Det är roligt att se att vi i allt högre utsträckning drar nytta av att vi är ett internationellt bolag som finns på många marknader. Vi har verkligen lyckats utnyttja det som en stark konkurrensfördel när kunderna efterfrågar mer avancerade tjänster inom kontanthantering, där vi har ett unikt tjänsteutbud. Samma utveckling ser vi både bland internationella banker och större detaljhandelskedjor.

Finns det någon särskild affär du vill lyfta fram?

– Ett strategiskt viktigt uppdrag som vi vunnit, och som vi är mycket stolta över, var från en av USA:s största banker att ta över deras kontanthantering på fyra orter. Från att banken tidigare hanterat kontanterna i sina egna kassavalv har nu hanteringen flyttats till Loomis uppräkningscentraler. Detta påvisar att de investeringar vi gjort i våra moderna anläggningar givit resultat.

Vad blir viktigast under 2014?

– Vi kommer att fortsätta driva vår verksamhet i samma riktning som tidigare. Inom detaljhandeln kommer vi att fokusera på att växa med Loomis SafePoint® och inom banksektorn kommer vi att fortsätta att driva på den positiva outsourcingtrend som vi upplevt under 2013. Sammantaget, mer fokus på kontanthanteringstjänster i förhållande till värdetransporter.

Union Bank väljer Loomis för kontanthantering

Med mer än 100 miljarder USD i förvaltat kapital är Union Bank en fullservicebank med 418 bankkontor i Kalifornien, Washington och Oregon samt affärskontor i sex amerikanska stater och två internationella kontor.

En partner för kontanthantering

Union Bank inledde för ett par år sedan en expansionsstrategi med målet att öka sitt dåvarande marknadsområde. För att kunna genomföra strategin krävdes en partner som kunde erbjuda kontanthantering i områden där Union Bank inte hade egna kontor. Loomis valdes som partner efter rekommendationer från en av bankens egna kunder. Avtalet med Union Bank innebar att Loomis under 2012 öppnade en värdedepå i Florida och har sedan dess expanderat till att nu ha 21 värdedepåer på olika platser i landet som hanterar dagskassor för Union Banks kunder. De tjänster som i dag tillhandahålls av Loomis omfattar samtliga värdehanteringstjänster såsom hantering av insättningar och beställningar av kontanter, orderhantering av växelkassor, verifiering och packning av mynt, analys, prognos och rapportering

nationella närvaro och förmåga att möta våra affärsbehov. Loomis kapacitet i kombination med deras teams professionalism och engagemang för vår bank tilltalade oss, säger David Negrete, Senior Vice President, Commercial Cash Servi-

av kontantflöden samt Loomis SafePoint®. – Vi valde Loomis som vår partner utifrån deras

Möjliggör expansion

Det var flera faktorer som ledde till outsourcingavtalet. För det första möjliggörs expansion utanför bankens geografiska områden, vilket ökar intäktsmöjligheterna. För det andra innebär

ces Operations Manager, Union Bank.

outsourcing minskade kostnader och en ökad flexibilitet, men det är också är en viktig del i bankens fortsatta affärsutveckling.

– Vår verksamhet växer, särskilt på marknader där vi för närvarande inte har egna kontor. Tack vare en outsourcinglösning har vi kunnat utöka vår närvaro utan att investera i ytterligare infrastruktur, säger Steve Dellasega, Vice President, Senior Product Manager, Union Bank.

Många av Union Banks nationella kunder uppskattar att ha en gemensam process och ett bankkonto oavsett var och på hur många ställen kunden är verksam. Möjligheten att varje kväll enkelt kunna samla alla dagskassor via insättningar på ett enda Union Bank-konto tilltalar bankens kunder och är något som möjliggjorts genom beslutet att outsourca värdehanteringstjänsterna till Loomis.

Varje dag ... genomför Loomis medarbetare 100 000 kundbesök.

Varje dag ... transporterar Loomis sedlar och mynt i 16 länder.

Varje dag ... hanterar Loomis ett totalt värde av 75 miljarder SEK.

Kompetens och ledarskapsförsörjning nyckeln för Loomis

Professionella och förtroendeingivande medarbetare, en stark företagskultur och utveckling av nyckelkompetenser och ledarskap är avgörande för Loomis framtida tillväxt.

Loomis arbetar med ett antal koncerngemensamma verktyg och program för kompetensutveckling och för att säkra ledarförsörjningen; exempelvis Loomis Performance Management Program (PMP), processen Loomis Future Leaders för att identifiera talanger, företagsspelet Loomis Good Decision Game och uppföljningsverktyg som medarbetar undersökningen Your Voice.

Medarbetarna viktigast

Medarbetarundersökningen Your Voice är ett verktyg som mäter medarbetarnöjdhet, ledarskap och styrkan i Loomis kultur och värderingar. Koncernen har en gemensam uppföljningsprocess för förbättringsområden, där alla medarbetare involveras i olika aktiviteter. Delaktighet och involvering skapar engagemang och motivation, vilket även syns i resultatet.

I Sverige, där Loomis arbetat med Your Voice och uppföljningsaktiviteter under många år, finns det i dag en tydligt mätbar korrelation mellan å ena sidan lönsamhet och å andra sidan hur medarbetar- och ledarskapsindex utvecklas.

Ledarskapsförsörjning för tillväxt

Gott ledarskap är en nyckel till framgång för Loomis utveckling. Loomis process för ledarskapsförsörjning och successionsplanering, Loomis Future Leaders, har som mål att utveckla och behålla duktiga medarbetare och att säkerställa att ledare finns till nyckelpositioner i takt med att företaget växer.

Loomis har under året investerat i ett IT-baserat systemstöd, Loomis Talent Management System, (LTM System) för att ytterligare säkerställa att successionsplaneringen tryggas och att talanger tas om hand för att möta företagets framtida behov.

Kompetensutveckling och ledar-

Genomförda aktiviter 2013

Uppföljningsaktiviteter till följd av medarbetarundersökningen Your Voice år 2012, samt genomförande av Your Voice 2013. För andra året i rad deltog samtliga anställda i Loomiskoncernen.
Pilottest av ett systemstöd, LTM System, för Loomis process för ledarskapsutveckling och successionsplanering Loomis Future Leaders i Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, USA samt Loomis HQ.
Företagsspelet Loomis Good Decision Game Ethical Edition spelades av samtliga ledningsgrupper och i vissa länder även av andra tjänstemän i företaget.

Prioriterade aktiviteter 2014

Uppföljning med aktiviteter som följd av medarbetarundersökningen Your Voice 2013, samt genomförande av Your Voice 2014.
Utveckla en koncernövergripande kravställning på ledarskapsutveckling, som sedan kan lokalanpassas på varje marknad.
Systemstöd, LTM System, för Loomis process för ledarskapsutveckling och successionsplanering Loomis Future Leaders ska implementeras i hela koncernen under 2014 och 2015.
Samordningsprojekt för att ytterligare säkerställa kvaliteten i rekryteringsarbetet i hela koncernen ska genomföras för att tydligare definiera de koncernövergripande rekryteringskraven.
Företagsspelet Loomis Good Decision Game Ethical Edition spelas av de anställda som inte gjorde det under 2013.

skapsförsörjning bedrivs i första hand i respektive land, men också genom ett aktivt lärande och benchmarking mellan olika länder inom gruppen.

Samtal om praktisk etik

Med tanke på Loomis riskutsatta verksamhet, är etik och värderingar mycket viktiga frågor för Loomis. Företagsspelet Loomis Good Decision Game Ethical Edition knyter samman företagets värderingar och uppförandekod med fokus på etiska frågeställningar i det dagliga arbetet. Spelet uppmuntrar till diskussioner och förbättringsförslag som förs tillbaka till respektive lands ledning.

Uppförandekod och Whistleblower

Loomis har en uppförandekod som utgår från företagets värderingar People, Service och Integrity. Uppförandekoden ger vägledning till alla Loomis medarbetare i den dagliga verksamheten. Samtliga nyanställda medarbetare utbildas i värderingar, uppförandekod och de uppföljningsverktyg som finns.

Uppförandekoden kan sammanfattas i tre punkter:

Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare.
Loomis ska minska verksamhetens miljöpåverkan.
Loomis ska inte acceptera oetiskt beteende.

Varje enskild medarbetare ansvarar för att han eller hon följer principerna i uppförandekoden.

Loomis har ett koncernövergripande "whistleblower-system", Loomis Integrity Line, som ger medarbetarna möjlighet att anonymt rapportera iakttagelser om beteenden som strider mot Loomis värderingar eller uppförandekod.

Genom lokalt engagemang tar Loomis ansvar för omgivningen

I Loomis uppgift att säkra tillgången på kontanter i samhället ingår ansvar för etik, säkerhet och klimatpåverkan. Rollen som ett av världens största värdehanteringsföretag kräver ett långsiktigt hållbarhetsarbete som skapar förtroende hos våra medarbetare och kunder. Hos Loomis är lokalkontoren hjärtat i verksamheten men vi har också hjärta för den miljö vi verkar i och för de människor vi möter.

Under 2013 fortsatte Loomis sitt arbete inom hållbarhet med utbildningar och aktiviteter för de cirka 20 000 anställda runtom i världen. Här följer några exempel på aktiviteter från olika länder inom Loomis hållbarhetsarbete.

Eco-driving i Frankrike

En viktig del i Loomis hållbarhetsarbete är att minska koncernens klimatpåverkan. Under året har Loomis därför utbildat 300 förare i miljövänlig körteknik, i Frankrike. Genom att utbilda förarna att köra miljövänligt minskar bränsleförbrukningen med 10 till 15 procent vilket ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Dessutom arbetar Loomis med att optimera transportrutterna för att korta resorna och minska koldioxidutsläppen. Loomis fordonsflotta består av fordon som uppfyller de strängaste utsläppskraven enligt gällande utsläppsstandard, utan att kompromissa med medarbetarnas säkerhet eller skyddet av kundernas kontanter.

Spontanidrott i Botkyrka

För andra året i rad samarbetar Loomis med Botkyrka kommun, söder om Stockholm, för att minska kriminaliteten i kommunen. Projektet innebär att "organiserad spontanidrott" främjas och stöttas genom att ungdomar i åldrarna 12– 20 år erbjuds en trygg och rolig fysisk aktivitet på fredag- och lördagkvällar. Målet är att öka folkhälsan och att via goda ledare förmedla förebilder för att därigenom uppnå en brottsförebyggande effekt.

Samarbetet innebär bland annat att Loomis personal deltar i den "organiserade spontanidrotten" och bygger relationer med ungdomarna. Resultatet är mycket positivt, cirka tusen ungdomar deltar i idrottsaktiviteterna varje vecka och klotter och skadegörelse i området har minskat kraftigt sedan samarbetet inleddes.

Certifierade enligt Carbon Trust

Sedan 2011 bär samtliga värdetransportbilar hos Loomis i Storbritannien certifieringen Carbon Trust vilket betyder att Loomis åtagit sig att minska koldioxidutsläppen med 5 procent under en femårsperiod. Genom ett strategiskt samarbete med Carbon Trust har Loomis UK därefter utvecklat en strategi för att engagera, kommunicera och implementera så kallat carbon management inom företaget. Som ett led i strategin har Loomis UK åtagit sig att minska användning av elektricitet på alla lokalkontor i hela landet. För att säkerställa att allt genomfördes, utsågs "Green Champions" inom organisationen som fick i uppgift att se över, förbättra och att driva miljöfrågor inom hela Loomis UK.

Det stora engagemanget har givit resultat. År 2013 uppmättes Loomis minskning av koldioxidutsläpp till 2,8 procent vilket överträffade de uppställda måltalen för året.

Riskhantering en del av Loomis kärnverksamhet

Loomis tar över kundens risker förknippade med att hantera och transportera kontanter. Det är ett stort uppdrag som anförtros Loomis. God riskhantering på alla nivåer och i alla arbetsmoment är därför ett absolut måste för att förtjäna kundens förtroende.

Loomis två tjänsteområden Värdetransporter och Kontanthantering är direkt förknippade med ett antal risker. Förutom rena personskador finns det också risker att kontanter går förlorade på grund av brottslighet eller bristfällig hantering. Loomis strävar efter att ständigt bli bättre på riskhantering och har genomfört betydande satsningar som har gett påtagliga resultat. 2013 var kostnaden för riskhantering något högre än 2012, men den långsiktiga utvecklingen är tydligt nedåtgående liksom frekvensen av incidenter.

Risker följs upp löpande

Med tanke på den riskutsatthet som värdehantering innebär, är riskutvärdering ett självklart moment i varje ny affär, för att inte tala om vid etablering på en ny marknad. För varje enskilt uppdrag och vid tecknandet av varje nytt kundkontrakt väger Loomis affärsmöjligheter och lönsamhet mot risker. Det händer att Loomis avstår från uppdrag där riskerna är för höga. När en identifierad risk accepterats följs den upp löpande eftersom omständigheter kan förändras under resans gång.

Loomis har etablerade verktyg och riskmatriser för identifiering, åtgärder och uppföljning av risker. I en matris placeras olika risker in efter två kriterier; dels efter hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa, dels efter hur allvarlig konsekvensen för verksamheten blir om händelsen inträffar. Sådana matriser konstrueras såväl i varje land som på koncernnivå.

Central styrning och lokalt ansvar

Loomis har sammanlagt cirka 150 personer som jobbar med operationell riskhantering på koncern-, region- och landsnivå. Riskhanteringen styrs centralt inom Loomiskoncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete. Men eftersom Loomis är en decentraliserad organisation där lokalkontoren har både ansvar och befogenheter för den dagliga verksamheten, ligger själva kontrollfunktionerna och det operationella ansvaret hos dessa.

Rapportering och uppföljning

Riskhantering handlar om att identifiera väsentliga och relevanta risker i verksamheten och att säkerställa att det finns rätt förutsättningar för att hantera dessa. Arbetet utgår från en årlig riskplan som upprättas av Loomis dotterbolag ute i verksamhetsländerna. Riskplanerna följs systematiskt och noggrant upp kvartalsvis både inom respektive lokalt dotterbolag och på region- och central nivå.

Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" för att åstadkomma förbättringar och upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Koncernens riskhantering granskas även regelbundet av externa säkerhetskonsulter.

Proaktivt riskarbete för en säkrare arbetsplats

Medarbetarnas säkerhet står i fokus för riskhanteringen. Medarbetare som på olika sätt hanterar kontanter arbetar enligt noggranna säkerhetsrutiner för att minimera riskerna som de utsätts för. Medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Fokus på att rekrytera rätt personal och att ha bra utbildningsprogram är andra sätt för Loomis att minimera alla slags risker.

Med tanke på att det är värdehantering som Loomis jobbar med, är etik och moral ännu viktigare hos Loomis än i många andra branscher. Med ett proaktivt riskarbete och en fortlöpande omvärldsbevakning föregriper Loomis eventuella incidenter och skapar därmed en säkrare arbetsplats och blir en tryggare leverantör av värdehanteringstjänster för sina kunder.

Mål

Loomis tar bara kontrollerbara risker och strävar efter att förhindra personskador, ekonomiska förluster och att minimera de risker som accepterats.

Riskstrategi

Koncernens strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer:

Ingen förlust av liv. • Balans mellan rån- och
stöldrisk samt lönsamhet.

Kallelse till årsstämma

Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma tisdagen den 6 maj 2014, kl. 17.00 i Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus, ingång Kungsgatan 43, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl. 16.00.

Rapporteringsdatum

Loomis offentliggör för år 2014 följande ekonomiska rapporter:

Delårsrapport januari – mars 6 maj

Delårsrapport januari – juni 31 juli

Delårsrapport januari – september 6 november

Helårsrapport för 2014 4 februari 2015

Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus

Rätt till deltagande i stämman

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast per tisdagen den 29 april 2014 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ:

Per post: Loomis AB, "Årsstämma", Box 7839, 103 98 Stockholm Via telefon: 08-402 90 72 Via Loomis hemsida: www.loomis.com

Anmälan ska ske senast tisdagen den 29 april 2014, helst före kl. 16.00.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress.

Ombud samt företrädare för juridisk person ska inge behörighetshandling före stämman. Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som ska uppvisas vid inregistrering till stämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste,

för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per tisdagen den 29 april 2014 och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.

Aktien

Loomis B-aktie är noterad på Nasdaq OMX Stockholm, Mid Cap-listan, sedan den 9 december 2008.

Kursutveckling för Loomis och börsen

Loomis B-aktie steg under 2013 med 46 procent till 152,50 SEK. Lägsta slutkurs noterades den 4 januari med 100,50 SEK, och högsta slutkurs den 6–8 november med 161,00 SEK. Börsvärdet för B-aktierna uppgick vid årsskiftet till 10 957 MSEK (7 271). OMX Stockholm steg under 2013 med 23,7 procent.

Totalavkastningen för Loomis, det vill säga kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning om 4,50 SEK (3,75), uppgick till 50,2 procent (9,3) under 2013. Totalavkastningen för Nasdaq OMX Stockholm, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, uppgick under 2013 till 25,15 procent.

Omsättning

Under 2013 svarade Nasdaq OMX Stockholm för 50 procent (43) av omsättningen och resterande omsättning skedde på andra marknadsplatser där Boat var den största.

Under 2013 omsattes totalt 64,1 miljoner (73,5) Loomisaktier på Nasdaq OMX Stockholm och övriga marknadsplatser. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 258 364 aktier per dag (293 807). Omsättningshastigheten i B-aktien uppgick till 89 procent (105) under 2013.

Aktiekapital

Vid utgången av 2013 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 376 MSEK fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 71,8 miljoner B-aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5 SEK samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid årets slut till 55,32 SEK (47,57). Loomis har, till följd av Incitamentsprogram 2012, under året förvärvat 71 869 stycken egna aktier. Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2013 uppgår till 121 863 stycken.

Teckningsoptionsprogram

I mars 2013 offentliggjordes att Loomis teckningsoptionsprogram 2009/2013 var på väg att avslutas. Detta medförde att antalet B-aktier ökade under mars månad med 2 219 479 stycken och Loomis AB tillfördes 160 MSEK i samband med nyemissionen. I juli 2013 avslutades teckningsoptionsprogrammet vilket medförde att antalet aktier ökat under juli månad med 48 570 aktier av serie B och Loomis AB tillfördes ytterligare 4 MSEK. Aktiekapitalet i Loomis AB (publ) uppgår per 31 december 2013 till 376 399 145 SEK och det finns sammanlagt 75 279 829 aktier i bolaget, varav 3 428 520 aktier av serie A med tio röster vardera och 71 851 309 aktier av serie B med en röst vardera. Det totala antalet röster i Loomis AB (publ) uppgår efter optionsprogrammets avslutande till 106 136 509. Teckningsperioden för aktierna var 1 mars till 31 maj 2013 och teckningskursen uppgick till 72,50 SEK per aktie.

Utdelning och utdelningspolicy

Loomis ska ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Samtidigt har styrelsen att anpassa utdelningsnivån till bolagets strategi, finansiella ställning, andra finansiella mål och risker som styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovanstående, motsvara cirka 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt.

För räkenskapsåret 2013 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 5,00 SEK (4,50) per aktie. Förslaget motsvarar cirka 51 procent (51) av resultat per aktie och en direktavkastning beräknat på börskursen vid årsskiftet på cirka 3 procent (4).

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2013 till 16 003 (17 783). De tio största ägarna kontrollerade vid års-

AKTIEKURSUTVECKLING 2009–2013

Loomis B OMX Stockholm_PI Omsatt antal aktier i 1 000-tal per månad Källa: SIX Financial Information

skiftet 53,6 procent (47,4) av kapitalet och 67,1 procent (63,0) av rösterna. Huvudägarna Investment AB Latour och Melker Schörling AB kontrollerade tillsammans 18,4 procent (19) av kapitalet och 42,1 procent (43) av rösterna. Svenska ägare kontrollerade tillsammans 49,2 procent (63,1) av kapitalet och 64 procent (74,1) av rösterna, medan det utländska ägandet uppgick till 50,8 procent (36,9) av kapitalet och 36 procent (25,9) av rösterna.

Index, kortnamn och ISIN-kod

Loomis B-aktie är noterad på Nasdaq OMX Stockholm, på Nordic Mid Cap-listan i sektorn Industrivaror och Tjänster. Aktien handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden är SE0002683557.

ÄGARSTRUKTUR DEN 31 DECEMBER 2013

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av totalt kapital, %	Andel av totala röster, %
1–1 000	15 269	2,5	1,8
1 001–5 000	433	1,3	0,9
5 001–10 000	63	0,6	0,4
10 001–100 000	152	8,0	5,7
100 001–	86	87,6	91,2
TOTALT	16 003	100,0	100,0

NYCKELTAL

	2013	2012	2011
Resultat per aktie före utspädning, SEK	9,831)	8,902)	7,033)
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	9,78	8,60	6,79
Utdelning, SEK	5,004)	4,50	3,75
P/E-tal	15,5	11,7	14,1
Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK	55,32	47,57	44,96
Börskurs den 31 december, SEK	152,50	104,50	99,00

1) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 279 829 stycken. Genomsnittligt antal inkluderar 121 863 stycken aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012, finns i eget förvar per den 31 december 2013. Enligt avtal kommer aktierna att tilldelas anställda framöver.

2) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 73 011 780 stycken vilket inkluderar 132 318 stycken aktier som fanns i eget förvar per den 31 december 2012. Aktierna i eget förvar är en följd av Loomis Incitamentsprogram 2011 och har, enligt avtal, tilldelats anställda.

3) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 73 011 780 stycken vilket inkluderar 124 109 stycken aktier som fanns i eget förvar per den 31 december 2011. Aktierna i eget förvar är en följd av Loomis Incitamentsprogram 2010 och har, enligt avtal, tilldelats anställda.

4) Föreslagen utdelning är 5,00 SEK per aktie. Vid utgången av 2013 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till 3,2 procent.

STÖRSTA ÄGARE DEN 31 DECEMBER 2013

	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
Investment AB Latour 1)	2 528 520	5 009 808	10,0	28,5
Melker Schörling AB1)	900 000	5 400 300	8,4	13,6
JPM CHASE NA	0	7 510 675	10,0	7,1
Didner & Gerge Fonder AB	0	5 177 408	6,9	4,9
SSB CLIENT OMNIBUS AC OM07 (15 PCT)	0	3 221 999	4,3	3,0
SEB Investment Management	0	2 856 935	3,8	2,7
Swedbank Robur Fonder	0	2 530 135	3,4	2,4
STATE STREET BANK-SEC FINANCE, PRINCIPAL	0	1 833 655	2,4	1,7
Fjärde AP-fonden	0	1 687 008	2,2	1,6
Carnegie fonder	0	1 679 312	2,2	1,6
De 10 största ägarna	3 428 520	36 907 235	53,6	67,1
Övriga utländska ägare	0	25 666 551	34,1	24,2
Övriga svenska ägare	0	9 277 523	12,3	8,7
TOTALT	3 428 520	71 851 3092)	100,0	100,0

1) Huvudägarna för dessa bolag innehar även, från tid till annan, ett direkt eller indirekt ägande genom andra bolag.

2) Inkluderar 121 863 stycken aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012, finns i eget förvar per 31 december 2013.

Bolagsstyrning

Det primära målet för Loomis bolagsstyrning är att skapa tydliga mål, strategier och värderingar som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker och som samtidigt utgör en bra grund för att skapa värde och tillgodose avkastningskrav på investerat kapital. För att uppnå detta har Loomis skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning.

ORGANISATION AV BOLAGSSTYRNING

Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning

Loomis AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 2008 är noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Utöver de regler som följer av lag eller annan författning tillämpar Loomis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen 6 kap. 6 § och kapitel 10 i Koden.

Loomis styrelse består av fem stycken ledamöter och Loomis har valt att revisionskommittén endast ska bestå av två ledamöter istället för tre ledamöter som anges i punkt 7.3 i Koden. Detta är en av två avvikelser från Koden som Loomis valt att göra. Loomis motivering till denna avvikelse är att det bedöms tillräckligt med två ledamöter för att hantera bolagets risk- och revisionsfrågor eftersom ledamöterna besitter lång och omfattande erfarenhet inom dessa områden från andra börsbolag. Den andra avvikelsen avser kodregel 9.8 vilken anger att för aktierelaterade incitamentsprogram ska intjänandeperioden alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en aktie får förvärvas inte understiga tre år. Loomis incitamentsprogram, som beskrivs på sidan 29, innebär att aktier förvärvas till marknadspris för del av tilldelad bonus. Dessa aktier tilldelas de anställda nästkommande år i fall de kvarstår i anställning inom koncernen. Eftersom programmet ersätter ett kontantbaserat system med omedelbar utbetalning och inte är beviljat som en ytterligare ersättning utöver befintligt bonussystem anser styrelsen att tvåårsperioden från programmets start till aktiernas tilldelning är välmotiverat och rimligt för att uppfylla syftet med programmet.

Ytterligare information finns på Loomis webbplats: www.loomis.com

Aktieägare

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ. Samtliga i aktieboken registrerade aktieägare som har anmält deltagande i tid har rätt att deltaga på stämman och rösta för samtliga sina aktier. Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara kan låta sig företrädas genom ombud.

Loomis ABs aktiekapital bestod per den 31 december 2013 av 3 428 520 stycken A-aktier och 71 851 309 stycken B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Loomis AB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2013 framgår av nedanstående tabell.

STÖRSTA AKTIEÄGARE DEN 31 DECEMBER 2013

			ANDEL
	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
Investment AB Latour1)	2 528 520	5 009 808	10,0	28,5
Melker Schörling AB1)	900 000	5 400 300	8,4	13,6
JPM CHASE NA	0	7 510 675	10,0	7,1
Didner & Gerge Fonder AB	0	5 177 408	6,9	4,9
SSB CLIENT OMNIBUS AC OM 07 (15 PCT)	0	3 221 999	4,3	3,0
SEB Investment Management	0	2 856 935	3,8	2,7
Swedbank Robur Fonder	0	2 530 135	3,4	2,4
STATE STREET BANK-SEC FINANCE, PRINCIPAL	0	1 833 655	2,4	1,7
Fjärde AP-fonden	0	1 687 008	2,2	1,6
Carnegie fonder	0	1 679 312	2,2	1,6
De 10 största ägarna	3 428 520	36 907 235	53,6	67,1

Övriga utländska ägare	0	25 666 551	34,1	24,2
Övriga svenska ägare	0	9 277 523	12,3	8,8
Totalt	3 428 520	71 851 3092)	100,0	100,0

1) Huvudägarna till dessa bolag innehar även, från tid till annan, ett direkt eller indirekt

ägande genom andra bolag.

2) Inkluderar 121 863 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012,

finns i eget förvar per 31 december 2013.

Årsstämma

Årsstämman beslutar bland annat om:

Ändringar i bolagsordningen
Val av styrelse och styrelsens arvode
Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
Val av revisorer
Fastställelse av resultat- och balansräkning
Disposition av bolagets vinst eller förlust och
Beslut om riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årsstämman 2013 i Loomis AB (publ) hölls den 6 maj 2013 i Stockholm. Närvarande aktieägare, personligen eller via ombud, representerade 66,4 procent av rösterna i bolaget. Vid stämman närvarade även ledamöter ur styrelsen och koncernledningen samt huvudansvarig revisor. Vid årsstämman togs bland annat beslut om riktlinjer avseende lön och annan ersättning till vd och andra ledande befattningshavare enligt nedan.

Incitamentsprogram

Enligt styrelsens förslag röstade årsstämman 2013 igenom ett incitamentsprogram i enlighet med det av årsstämman 2012 beslutade incitamentsprogrammet. Årsstämman 2013 beslutade även att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna i incitamentsprogrammet.

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2014 fattar ett liknande beslut. I likhet med Incitamentsprogram 2013, kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet (Incitamentsprogram 2014) innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2016. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2016, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principen för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 300 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare.

För ytterligare information kring ersättning till vd och övrig koncernledning, se not 11.

Valberedning inför årsstämman 2014

Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen och val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande årsstämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionskommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Årsstämman 2013 valde nedanstående valberedning:

VALBEREDNING

Valberednings medlem	Företräder	Nyval/ omval	Oberoende mot större aktieägare
Jan Svensson (ordf)	Investment AB Latour	omval	Nej
Mikael Ekdahl	Melker Schörling AB	omval	Nej
Marianne Nilsson	Swedbank Robur fonder	omval	Ja
Johan Strandberg	SEB Fonder	nyval	Ja
Henrik Didner	Didner & Gerge fonder	nyval	Ja

Årsstämman 2013 beslutade att, för det fall en aktieägare, vilken representeras av en ledamot i valberedningen, inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2014, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna för att ersätta sådan ledamot. Valberedningens sammansättning är publicerad på Loomis webbplats: www.loomis.com.

Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis AB:s valberedning. Två valberedningsmöten har hållits under 2013.

Revisorer

Årsstämman 2010 valde PricewaterhouseCoopers AB, med Anders Lundin som huvudansvarig revisor, till externa revisorer för en period om fyra år. Vid årsstämman 2011 övertog Patrik Adolfson rollen som huvudansvarig revisor.

Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionskommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionskommittén och presenterar vid styrelsemötet i februari sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom informerar revisorerna årligen styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna deltar även vid årsstämman och presenterar där sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Under året har revisorerna träffat revisionskommittén utan närvaro från bolagets ledning.

Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder. Till revisorerna har arvode utgått enligt följande tabell:

	KONCERNEN			MODERBOLAG
MSEK	2013	2012	2011	2013	2012	2011
Revisionsuppdraget	11	10	10	2	3	3
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	3	1	1	2	1
Skatterådgivning	4	5	5	1	2	1
Övriga tjänster	2	3	2	1	1	1
Summa PwC	18	21	18	5	8	6

För ytterligare, information om revisionsarvoden och övriga ersättningar, se not 10.

För en mer utförlig presentation av huvudansvarig revisor Patrik Adolfson, se sidan 35.

Styrelse

Styrelsens arbetsformer och ansvar

I enlighet med den svenska aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning och utser vd och koncernchef, revisionskommitté och ersättningskommitté.

Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till vd och koncernchef. Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet.

Styrelsens verksamhet och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken antas av styrelsen varje år. Enligt denna fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, företagsförvärv och investeringar i fast egendom, samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Reglerna inkluderar en arbetsordning för koncernchefen liksom en instruktion för finansiell rapportering. Arbetsordningen innefattar även en instruktion om årlig utvärdering av styrelsens arbete.

Styrelsens ordförande

Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regelverk. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och att säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete och att denna förmedlas till valberedningen. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens sammansättning

Loomis fem stämmovalda styrelseledamöter framgår av tabellen på sidan 31. Vid varje styrelsemöte deltar vanligtvis även vd, vice vd, ekonomi- och finansdirektör samt i egenskap av styrelsens sekreterare, advokaten Mikael Ekdahl (Mannheimer Swartling Advokatbyrå). I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, tjänstemän från koncernen.

Oberoende

Samtliga styrelseledamöter valda av årsstämman betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Två av fem ledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således Loomis bedömning att den nuvarande styrelsesammansättningen i Loomis AB uppfyller de krav på oberoende som uppställs i Koden.

Samtliga styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. Se vidare sidan 35.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Oberoende
mot bolaget
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja

1) Arvoden beslutade av årsstämman 2013. Arvoden avser ersättning under perioden mellan årsstämman 2013 och årsstämman 2014. För kostnadsförda arvoden under 2013, se not 11. 2) Varav fyra stycken var per capsulam.

3) Lars Blecko, Signhild Arnegård Hansen och Marie Ehrling avböjde omval inför årsstämman 2013. Information om Lars Blecko avser hans tid som styrelseledamot.

Styrelsens arbete under 2013

Under helåret 2013 höll styrelsen totalt tio möten varav ett konstituerande möte.

Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:

Strategi för verksamheten
Delårsrapporter och årsredovisning
Presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2014 samt fastställande av budget för 2014
Investeringar och förvärv av verksamheter
Riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personalfrågor
Frågor rörande intern kontroll
Revisionsfrågor
Finansiering och
Årlig utvärdering av styrelsens arbete

Revisionskommittén

Styrelsen har tillsatt en revisionskommitté bestående av två styrelseledamöter med instruktion att granska alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen samt att ge rekommendation avseende fastställelse. Revisionskommitténs arbete omfattar även ett stort fokus på riskhantering i samband med uppräkningsverksamheten och att skapa riskmedvetenhet i koncernen. Arbetet regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, beslutsrätt, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs främsta uppgifter är att:

Följa upp bolagets ekonomiska rapportering
Följa upp rapportering och frågor kring risk och försäkring
Följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning
Följa upp revisions- och redovisningsfrågor och
Utvärdera och följa upp revisorernas oberoende

Revisionskommittén är ett oberoende organ. Ovanstående frågor har beretts och presenterats inför styrelsens beslutsfattande. I revisionskommittén ingår styrelseledamöterna Ulrik Svensson (ordförande) och Cecilia Daun Wennborg vilka båda betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Dessutom närvarar bolagets revisorer, vd, ekonomioch finansdirektör samt ansvarig för Financial control & Treasury. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, koncernriskchefen, ansvarig för Business control eller ansvarig för Mergers & Acquisitions. Under 2013 hade kommittén totalt fem möten, varav ett per telefon. För tiden innan årsstämman 2013 bestod revisionskommittén av Ulrik Svensson samt Marie Ehrling.

Ersättningskommittén

Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga lönedelsersättningar, optioner, pensioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill har ersättningskommittén till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare och att följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Alf Göransson (ordförande) och Jan Svensson. Under 2013 hölls totalt två möten i ersättningskommittén.

Loomis koncernledning

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att den löpande verksamheten i Loomis bedrivs i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen för Loomis AB samt att riskhantering, styrning, organisation och processer är tillfredsställande. Koncernledningen består för närvarande av vd, tillika koncernchef, samt sju ledande befattningshavare: regionchef USA, tillika vice vd, regionchef Nordics, regionchef Northern Europe, regionchef Southern Europe, koncernens ekonomi- och finansdirektör, koncernriskchef samt Head of Growth. För ytterligare uppgifter om koncernledningen hänvisas till sidan 36.

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor

Ersättning till vd och övrig koncernledning utgörs av fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. För vd är den rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kalllade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 72 procent av den fasta lönen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende avtal som ingås efter årsstämman 2014, se vidare sidan 41.

Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering

Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll och riskhantering. Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning samt årsredovisningslagen som behandlar intern kontroll över den finansiella rapporteringen. För Loomis är dock intern kontroll en större fråga och denna rapport innefattar därför även, till viss del, operativ riskhantering.

Intern kontroll

Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken att inte uppnå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.

Finansiell rapportering – Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll avseende finansiell rapportering drivs av koncernens och regionernas finansfunktioner. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar och ska överse och kontrollera att koncernen har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk samt för att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Inom Loomis finns en regionstruktur som ansvarar för uppföljning och styrning av länder inom respektive region. Ansvaret för tillämpning av lagar och regler, efterlevnad av koncernens rutiner och procedurer, intern kontroll samt korrekt finansiell rapportering åligger dock respektive dotterbolag och landsledning.

Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar vidare för uppföljning av de externa revisorernas arbete. Iakttagelser och rekommendationer från de externa revisorernas arbete analyseras och diskuteras med berörda dotterbolag inom koncernen, eventuella åtgärdsplaner kommuniceras till ansvariga vilka vidtar erforderliga åtgärder som därefter följs upp. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionskommittén när så erfordras.

Operativ riskhantering – Att hantera kontanter i samhällen med inslag av kriminalitet är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operativ riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Av den anledningen har Loomis, vid sidan av ovanstående beskrivna process för intern kontroll över finansiell rapportering, etablerat en riskfunktion som arbetar med operationell riskhantering. Denna funktion har utvecklat en god förståelse för de risker som verksamheten exponeras för.

Kunskapen om risker ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera framgångsrikt. För att kontrollera och rapportera de operationella risker som bolaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll. Loomis strategi för operationell riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare:

Ingen förlust av liv
Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet

Strategin är utformad för att kartlägga styrkor att bygga vidare

på, svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp kontinuerligt eftersom omvärlden hela tiden förändras. Väsentliga affärsprocesser kartläggs och varje risk som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett riskregister. Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod.

Styrelsen utvärderar framtida affärsmöjligheter och risker samt utformar koncernens strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje landsledning har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation. Koncernen har ett etablerat system för hantering av affärsrisker, som är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning. Därutöver genomförs genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning rutinmässigt inom hela koncernen. Koncernledningen, revisionskommittén och styrelsen informeras löpande om väsentliga risker och kontrollbrister. Se sidan 24 för mer information om koncernens riskarbete.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön skapar grunden för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar som Loomis verkar utifrån. Denna del av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens värdegrund samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner. Styrelsen har antagit ett antal policys för Loomis centrala områden vilka utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Nedanstående punkter beskriver i korthet Loomis antagna policys och interna styrdokument:

Uppförandekod: har till syfte att säkerställa att koncernens bolag upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard.
Finanspolicy: innehåller riktlinjer för att uppnå en transparent, sammanhängande och korrekt finansiell rapporte-

ring, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.

Inköpsrutiner: innehåller ett övergripande ramverk för att uppnå effektiva rutiner vid väsentliga inköp av anläggningstillgångar.
Riktlinjer för relationer: innehåller riktlinjer för hur relationer mellan anställda ska hanteras.
Kundkontraktspolicy: specificerar kriterier för avtalsinnehåll samt när kundkontrakt måste godkännas av styrelsen.
Riskhanteringspolicy: innehåller ett ramverk för den övergripande strukturen för organisation, kontroll och uppföljning av operationella risker såsom riktlinjer för den operationella kontanthanteringen.
Internet- och IT-policy: innehåller generella principer för hur koncernbolagens datorer, nätverk, programvara och annan IT-utrustning ska hanteras.
Informationssäkerhetspolicy: innehåller ett övergripande ramverk med syfte att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.
Insiderpolicy: verkar som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning och fastställer rutiner för perioder då handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till) Loomis AB är förbjuden. Policyn är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även vissa andra kategorier av anställda.
Kommunikationspolicy: syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller de krav som ställs på informationsgivning till aktiemarknaden.
Internal Control Requirements: redogör för väsentliga rutiner och kontroller som inte anges i andra styrande dokument.

Loomiskoncernen utgör en decentraliserad och specialiserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna. Beslutsdelegeringen finns dokumenterad i en attestordning.

Riskbedömning

Koncernens finans- respektive riskfunktion har ansvaret för att säkerställa att det inom varje dotterbolag finns rutiner som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Landschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.

Koncernen har ett system för hantering av företagsövergripande risker, som kontinuerligt utvecklas, vilket är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, oavsett vilken typ av risk som avses. Den årliga riskanalysen och resulterande riskregister koordineras och underhålls på koncernnivå. Utöver detta utförs dessutom rutinmässigt genomgångar av affärsrisker och riskbedömningar inom hela koncernen.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter inkluderar metoder och aktiviteter för att säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer och policys samt riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter. Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är:

Självutvärdering – Varje operativ enhet inom koncernen utför kontinuerligt en självutvärdering avseende insikt i och efterlevnad av koncernens krav på intern kontroll. Koncernens externa revisorer gör en validering av den genomförda självutvärderingen.

För att möjliggöra jämförelser mellan länder samt förändringar i specifika länder sammanställs resultatet på koncern-, region-, och på landsnivå. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledning, regionledning samt för koncernledningen och revisionskommittén.

Internkontrollaktiviteter – Loomis har sedan ett antal år tillbaka byggt upp ett arbetssätt i syfte att granska och följa upp intern kontroll inom koncernen. Loomis kontrollaktiviteter består primärt i att:

Utveckla och följa upp koncernens självutvärderingsmetodik.
Utveckla koncernens övergripande policys och riktlinjer.
Stödja koncernledningen inom beslut om och vid uppföljning av externrevisionens övergripande revisionsplan samt vid övergripande uppföljning av landsspecifika väsentliga iakttagelser och rekommendationer.
Ansvara för bolagets insyns- och complianceärenden för koncern och dotterbolag.
Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen inom compliancerelaterade områden.
Genom landsbesök följa upp finansiell rapportering samt väsentliga rutiner och kontroller.

Finansiell uppföljning – Ekonomichefer inom koncernens bolag har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala lands- och ekonomichefer ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land.

Letter of representation – Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där landschefer och ekonomichefer vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat Letter of representation, i vilket de bekräftar att koncernens policies och riktlinjer följts samt att rapportpaket ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Hantering och uppföljning av risk – Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen och regionerna, en global riskfunktion. Riskfunktionen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv, hälsa och rent ekonomiskt. Organisationen består av totalt tre personer inklusive en koncernriskchef. Koncernriskchefen rapporterar till vd tillika koncernchef samt till revisionskommittén. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamhetens risker löpande. Därutöver förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd.

Information och kommunikation

Information och kommunikation är nödvändiga för att internkontrollsystem ska fungera väl. Loomis har utarbetat rutiner i syfte att förse koncernledningen och styrelsen med tillförlitliga rapporter om verksamhetens resultat i relation till fastställda mål.

Övervakning

Loomis styrelse, vd samt ekonomi - och finansdirektör övervakar den interna kontrollen av finansiell rapportering. Arbetsmoment som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:

Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/ undersökningar.
En revisionskommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen.

Varje operativ enhet inom koncernen ansvarar för upprättande av en årlig budget. Genom ett detaljerat rapporteringssystem genomför koncernledningen månatliga verksamhetsavstämningar av enhetens faktiska resultat jämfört med budget, analyser av avvikelser, uppföljning av nyckeltal och prognoser. Denna rapportering presenteras även för styrelsen.

Revisionskommittén granskar årsredovisningen och delårsrapporterna innan den rekommenderar styrelsen att godkänna rapporterna för publicering. Revisionskommittén diskuterar väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionskommittén övervakar även de externa revisorernas oberoende.

Styrelse

Alf Göransson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrelseordförande sedan 2009.

Född: 1957

Utbildning: Internationell ekonomi, Göteborgs universitet.

Erfarenhet: Koncernchef NCC AB 2001–2007, koncernchef Svedala Industri AB 2000–2001, affärsområdeschef Cardo Rail 1998–2000 och vd Swedish Rail System i Scancemkoncernen 1993–1998.

Andra uppdrag: Styrelseledamot samt vd och koncernchef i Securitas AB. Styrelseledamot i HEXPOL AB och Axel Johnson Inc., USA. Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 6 000 (privat)

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Ingrid Bonde

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.

Född: 1959

Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.

Erfarenhet: Vd och koncernchef AMF Pensionsförsäkring AB 2008–2012, generaldirektör Finansinspektionen 2003–2008, arbetat på Riksgäldskontoret 1996–2002 och finanschef SAS 1991–1996. Andra uppdrag: Ställföreträdande koncernchef och finanschef för

Vattenfall. Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 1 940 (privat)

Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare.

Ulrik Svensson Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.

Född: 1961

Utbildning: Civilekonom. Erfarenhet: CFO Swiss International Airlines 2003–2006, CFO Esselte gruppen 2000–2003 och Controller/ CFO inom Stenbeckgruppens utländska telekomsatsningar 1992–2000.

Andra uppdrag: Vd i Melker Schörling AB. Styrelseledamot i Hexagon AB, ASSA ABLOY AB, HEXPOL AB, AAK AB och Flughafen Zürich AG.

Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 1 400 (privat)

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.

Född: 1956 Utbildning: Maskiningenjör och civilekonom vid Handelshögskolan

i Stockholm. Erfarenhet: Vd AB Sigfrid Stenberg

som övertogs av Latour 1993. Andra uppdrag: Styrelseledamot

samt vd och koncernchef i Investment AB Latour sedan den

1 januari 2003. Styrelseordförande i Oxeon AB, Fagerhult AB och

Nederman Holding AB. Styrelseledamot i ASSA ABLOY och Tomra Systems AB.

Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 2 000 (privat) Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Cecilia Daun Wennborg

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.

Född: 1963

Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet.

Erfarenhet: Vice vd Ambea AB, vd Carema Vård och Omsorg AB, ekonomi- och finansdirektör Ambea AB respektive Carema Vård och Omsorg AB, tillförordnad vd Skandiabanken, Sverigechef Skandia och vd Skandia Link.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i bl.a. Ikano Bank AB, Eniro AB,

Carnegie Fonder AB, Proffice AB, Getinge AB, ICA Gruppen AB och Sophiahemmet.

Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 1 400 (privat)

Övrig info: Oberoende i förhållande till större aktieägare. Samtliga styrelseledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Revisor

Patrik Adolfson PricewaterhouseCoopers AB Född: 1973 Auktoriserad revisor och medlem av Far. Huvudansvarig revisor från och med 2011.

Andra revisionsuppdrag: Attendo AB, Catella AB och Nordstjernan Investment AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 0 Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

Jan Svensson

Koncernledning

Jarl Dahlfors

Vd och koncernchef Född: 1964 Anställd: 2007 Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet. Erfarenhet: CFO Attendo Group AB, CFO EF Education, Controller Trygg Hansa Asset Management och PriceWaterhouse. Andra uppdrag: Ordförande i ESTA, the European Security Transport Association

Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 100 000 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2012: 3 104

Lars Blecko

Vice vd och regionchef USA Född: 1957

Anställd: 2008

Utbildning: Master of Science, Karlstad Universitet.

Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB och Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 63 889 (privat inkl. närståendes innehav) Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2012: 10 000

Johannes Bäckman

Head of Growth Född: 1964

Anställd: 2013 Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, kinesiska och thailändska vid universiteten i Stockholm, Lund och Beijing.

Erfarenhet: Corporate Development Director, Managing Director South East Asia och Mergers and Acquisitions Director för Xylem Inc.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 0 Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2012: 0

Anders Haker

Ekonomi- och finansdirektör Född: 1961

Anställd: 2012

Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet.

Erfarenhet: CFO Lundin Mining Corp., CFO Boliden AB, Controller Trelleborg Finans och PriceWaterhouse.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 5 600 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2012: 1 644

Patrik Högberg

Regionchef Nordics Född: 1968 Anställd: 2009 Utbildning: Master of Business Administration, Stockholms Universitet.

Erfarenhet: Vd Norstedts Juridik och vd Svensk Kassaservice.

Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 2 681 (privat) Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2012: 1 303

Kenneth Högman

Regionchef Northern Europe Född: 1957 Anställd: 1978 Utbildning: Ingenjör, diverse chefsutbildningar i Securitaskoncernen. Erfarenhet: Regionchef Securitas CHS Nordic och vd Securitas CHS Sverige.

Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 55 544 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2012: 3 407

Martti Ojanen

Koncernriskchef Född: 1962 Anställd: 2009 Utbildning: Civilekonom, Växjö Universitet.

Erfarenhet: Vice President Risk Management Marsh AB.

Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 20 161 (privat) Tillkommande aktier i Loomis

hänförliga till Incitamentsprogram 2012: 1 374

Georges López Periago

Regionchef Southern Europe Född: 1965 Anställd: 1985 Utbildning: Civilekonom, manage-

mentutbildningar inom företaget. Erfarenhet: Verksamhetschef Spanien, regionchef, enhetschef och

Cash Centerchef Securitas CHS. Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2013: 14 554 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2012: 5 508

Förvaltningsberättelse Loomis AB

Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2013.

Koncernens verksamhet

Loomis erbjuder ett komplett sortiment av helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa och i Argentina. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Verksamheten syftar till att skapa en säker och effektiv hantering av det fysiska kontantflödet i samhället. Loomis tjänster ger kunderna högkvalitativa, kostnadseffektiva lösningar och sänker kraftigt riskerna för kundernas personal.

Loomis har 160 års erfarenhet från värdetransporter och har därifrån successivt breddat tjänsteutbudet till helhetslösningar för värdehantering. Värdetransporter är fortsatt den största intäktskällan för Loomis, även om intäkterna från kontanthantering växer snabbare än de från värdetransporter.

Loomis erbjuder ett heltäckande tjänsteutbud i Europa* och USA, men produkt- och efterfrågemixen skiljer sig en del. I Europa svarar värdetransporter för 66 procent (66) av intäkterna medan kontanthantering utgör 34 procent (34). I USA står värdetransporter för 73 procent (76) av intäkterna och kontanthantering för 27 procent (24).

Riskhantering är ett grundläggande inslag i samtliga Loomis tjänster. Att hantera risker för kunder med olika behov samt att skydda personal och egendom är en stor del av det kundvärde som erbjuds. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget. Säkerhet är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för Loomis. Loomis gör löpande betydande investeringar i riskhanteringssystem, men än viktigare är att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis strategi för riskhantering kommuniceras till alla anställda och därtill finns en organisation med cirka 150 personer som arbetar med riskhantering på koncern- och lokal nivå. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. För ytterligare information om riskhantering, se avsnittet Riskhantering sidan 24. Koncernen är närvarande i Argentina, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, USA och Österrike.

Väsentliga händelser under året Förvärv

I december 2013 förvärvade Loomis aktierna i det slovakiska bolaget G4S Cash Solutions (SK) a.s. Genom förvärvet blir Loomis marknadsledare i Slovakien. Verksamheten konsoliderades i Loomis från och med 2 december 2013.

Övriga väsentliga händelser under året

I januari 2013 offentliggjordes att Jarl Dahlfors, vice vd och regionchef för verksamheten i USA, utsetts till vd och koncernchef för Loomis. Jarl Dahlfors tillträdde sin befattning den 1 september 2013 och efterträdde då Lars Blecko som samtidigt tillträdde befattningen som vice vd och regionchef för USA.

I februari 2013 tecknades ett samarbetsavtal mellan Loomis brittiska dotterbolag och NCR. Avtalet innebär att NCR övertar driften av teknisk service för uttagsautomater i Storbritannien. I avtalet ingår att Loomis köper tjänster från NCR för att därmed kunna erbjuda sina bankkunder fortsatt högkvalitativ service av

tecknat ett treårsavtal med HSBC i Turkiet gällande värdetrans- * Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

uttagsautomater. Genom samarbetet skapas även konkurrensfördelar och förutsättningar till ett unikt utbud av kombinerade servicetjänster med möjlighet till nya affärer i Storbritannien. Totalt berörs cirka 150 tekniska medarbetare vilka delvis kommer att arbeta för samma kunder men för en annan arbetsgivare.

I februari 2013 genomförde Loomis en första emission under ett upprättat program för företagscertifikat. Programmet ger Loomis en möjlighet att emittera företagscertifikat inom en ram om 1 500 MSEK. Certifikaten kan emitteras med löptider upp till 12 månader. Certifikatprogrammet utgör ett komplement till Loomis basfinansiering, diversifierar bolagets lånestruktur och ger en ökad flexibilitet avseende skuld- och likviditetshantering. Programmet har under 2013 haft en positiv påverkan på koncernens finansnetto.

I mars 2013 offentliggjordes att Loomis teckningsoptionsprogram 2009/2013 var på väg att avslutas. Detta medförde att antalet B-aktier ökade under mars månad med 2 219 479 stycken och Loomis AB tillfördes 160 MSEK i samband med nyemissionen. I juli 2013 avslutades teckningsoptionsprogrammet vilket medförde att antalet aktier ökat under juli månad med 48 570 aktier av serie B och Loomis AB tillfördes ytterligare 4 MSEK. Aktiekapitalet i Loomis AB (publ) uppgår per 31 december 2013 till 376 399 145 SEK och det finns sammanlagt 75 279 829 aktier i bolaget, varav 3 428 520 aktier av serie A med 10 röster vardera och 71 851 309 aktier av serie B med en röst vardera. Det totala antalet röster i Loomis AB (publ) uppgår efter optionsprogrammets avslutande till 106 136 509. Teckningsperioden för aktierna var 1 mars till 31 maj 2013 och teckningskursen uppgick till 72,50 SEK per aktie.

I mars 2013 avslutades förhandlingen om eventuell ytterligare återbetalning av köpeskillingen avseende förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. Förhandlingen resulterade i att Loomis erhöll ytterligare 6,3 MUSD (cirka 41 MSEK) under det första kvartalet 2013. I likhet med den första återbetalningen om 4,9 MUSD (cirka 33 MSEK), som erhölls under det fjärde kvartalet 2012, rapporterades denna återbetalning som en förvärvsrelaterad intäkt. Förvärvsrelaterade intäkter ingår ej i rörelseresultatet (EBITA). Sammantaget uppgår de totala återbetalningarna till 11,2 MUSD (cirka 74 MSEK).

Under perioden 20–22 mars 2013 samt per den 16 maj 2013 återköpte Loomis AB totalt 71 869 stycken B-aktier. De återköpta aktierna är en del av de aktier som senare kan komma att överlåtas till deltagarna i enlighet med Incitamentsprogram 2012. Per den 31 december 2013 uppgick Loomis ABs innehav av egna B-aktier till 121 863 stycken.

I april 2013 fick Loomis amerikanska dotterbolag i uppdrag av en av USA:s största banker att överta kontanthanteringsfunktionen på fyra orter, däribland vid bankens större enheter i Houston och San Diego. Uppdraget innebär att bankkontorens kontanter ska hanteras av Loomis värdedepåer istället för i bankens egna kassavalv. Uppdraget påbörjades i juni 2013 och har ett årligt ordervärde om cirka 7 MUSD. Ordervärdet för 2013 uppgår till cirka 3 MUSD.

Vid årsstämman den 6 maj 2013 valdes Ingrid Bonde och Cecilia Daun Wennborg till nya styrelseledamöter. Vidare röstade årsstämman 2013, i enlighet med styrelsens förslag, igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2013). Incitamentsprogrammet kommer att innebära att deltagarna erhåller två tredjedelar av den eventuella rörliga ersättningen kontant året efter intjänandeåret och att den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB med tilldelning i början av 2015. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier beslutade stämman att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn ska förvärva och överlåta aktier i Loomis till deltagarna i programmet.

I maj 2013 offentliggjordes att Loomis turkiska dotterbolag

MSEK	2013	2012	2011	2010	2009
Resultaträkning
Totala intäkter	11 364	11 360	10 973	11 033	11 989
Rörelseresultat (EBITA)1)	1 099	1 019	912	882	837
Årets resultat	736	650	513	496	500
Kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 302	1 239	1 203	1 271	1 333
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–709	–1 003	–1 533	–790	–813
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–641	–261	480	–586	–747
Periodens kassaflöde	–48	–24	150	–104	–226
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Balansräkning
Sysselsatt kapital	6 290	6 070	5 943	4 871	5 288
Nettolåneskuld	2 125	2 475	2 545	1 748	2 160
Eget kapital	4 165	3 595	3 397	3 123	3 129

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

port- och kontanthanteringstjänster. Avtalet, som initialt sträcker sig över tre år, innebär att Loomis kommer att förse cirka 260 bankkontor och cirka 470 uttagsautomater i 16 städer med kontanter. Avtalet innebär att Loomis för första gången får ansvara för hela kontanthanteringen för en stor kund i Turkiet samt att Loomis tar ett viktigt steg mot att bli en rikstäckande aktör i landet. Samtidigt offentliggjordes att Loomis turkiska dotterbolag vunnit flera andra prestigefulla kontrakt under 2013, däribland ett tvåårigt avtal med Istanbuls tunnelbana, Istanbul Ulasim. Avtalet innebär att Loomis kommer att förse biljettautomater och ingångsspärrar längs fem tunnelbanelinjer med kontanter samt ansvara för uppräkning av dessa kontanter. Vidare har det turkiska dotterbolaget erhållit ett utökat uppdrag för ING i Turkiet. Det förnyade avtalet omfattar mer än 200 av ING:s bankkontor och sträcker sig över tre år. Det sammanlagda årliga kontraktsvärdet för HSBC, Istanbul Ulasim och ING uppgår till cirka 40 MSEK.

I juni 2013 fick Loomis norska dotterbolag i uppdrag av DNB, Norges största bank, att hantera bankens alla värdehanteringstjänster i Norge. Uppdraget omfattar värdetransporter (CIT), kontanthantering (CMS) och ansvar för hantering av 880 kontanthanteringsenheter varav mer än 300 är uttagsautomater. Avtalet sträcker sig över tre år och inkluderar en möjlighet för DNB att förlänga avtalet i ytterligare två år. Det sammanlagda årliga kontraktsvärdet förväntas överstiga 100 MNOK och uppdraget trädde i kraft den 1 september 2013. Kontraktet, som är strategiskt viktigt och gör Loomis till marknadsledare i Norge, är det enskilt största kontraktet som koncernen erhållit sedan börsintroduktionen 2008.

I november 2013 offentliggjordes att Johannes Bäckman, Head of Growth, och Patrik Högberg, regionchef Nordics, ingår i Loomis koncernledning.

Intäkter och resultat

Koncernen

Intäkterna för 2013 uppgick till 11 364 MSEK (11 360) och både den valutajusterade och den organiska tillväxten var 2 procent (3 respektive 0). Tillväxten påverkades positivt av de uppdrag som startats i både Europa och USA under senare delen av 2012 och under 2013, men motverkades delvis av det intäktsbortfall som uppkom till följd av att kontrakt med låg lönsamhet avslutades i Frankrike och Storbritannien under 2012.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 1 099 MSEK (1 019) och rörelsemarginalen förbättrades till 9,7 procent (9,0). Vid jämförbara valutakurser var resultatförbättringen 92 MSEK. Det kontinuerliga koncernövergripande arbetet med effektivitetsförbättringar, organisk tillväxt samt en ökad andel intäkter från kontanthanteringstjänster är de främsta förklaringarna till den positiva resultatutvecklingen.

Koncernens personalomsättning låg på en fortsatt acceptabel nivå och uppgick till 22 procent (22).

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 1 085 MSEK (988) vilket inkluderar förvärvsrelaterade kostnader och intäkter om 28 MSEK (–18) samt en jämförelsestörande post om –14 MSEK (16). Den förvärvsrelaterade posten om 28 MSEK inkluderar en delåterbetalning om 41 MSEK (33) avseende köpeskillingen för Pendums värdehanteringsverksamhet och den jämförelsestörande posten är till stor del hänförlig till nedskrivning av bokförda värden för en verksamhet inom det europeiska segmentet.

Resultat före skatt om 1 038 MSEK (932) innefattar ett finansnetto om –47 MSEK (–56). Förbättringen av finansnettot är främst hänförligt till en lägre genomsnittlig nettoskuld och en lägre räntenivå. Till följd av att förmånsbestämda pensionsskulder inkluderas i nettolåneskulden från och med 2013 har periodens finansnetto belastats med –9 MSEK.

Skattekostnaden för året uppgick till 302 MSEK (282) vilket motsvarar en skattesats om 29 procent (30).

Segmenten

Europa*

I den europeiska verksamheten uppgick den valutajusterade tillväxten till 2 procent (2) och den organiska tillväxten var 2 procent (0). Rörelsemarginalen uppgick till 11,3 procent jämfört med 10,6 procent föregående år.

USA

Den valutajusterade tillväxten uppgick till 2 procent (5) och den organiska tillväxten uppgick till 2 procent (0). Rörelsemarginalen uppgick till 9,5 procent jämfört med 9,1 procent föregående år.

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 1 302 MSEK (1 239). Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –709 MSEK (–1 003) vilket innefattar nettoinvesteringar i anläggningstillgångar om –720 MSEK (–747) samt förvärv av verksamhet om 12 (–256). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –641 MSEK (–261 ) och inkluderar en utdelning till aktieägare om –338 MSEK (–273).

^* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

Sysselsatt kapital och finansiering

Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 2 834 MSEK (2 631) vilket motsvarar 25 procent (23) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 6 290 MSEK (6 070). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 17 procent (17), nettolåneskulden uppgick till 2 125 MSEK (2 475) och soliditeten uppgick till 45 procent (40).

Under det andra kvartalet 2013 genomfördes den årliga prövningen av nedskrivningsbehov avseende samtliga kassagenererande enheter. Ingen kassagenererande enhet hade ett bokfört värde som översteg återvinningsvärdet, varför någon nedskrivning inte redovisats under 2013.

Eget kapital

Eget kapital ökade under året med 570 MSEK och uppgick till 4 165 MSEK (3 595). Årets resultat om 736 MSEK, valutakurseffekter om 17 MSEK samt nyemission om 164 MSEK relaterad till teckningsoptioner ökade det egna kapitalet med 917 MSEK. Aktuariella förluster om –9 MSEK och lämnad utdelning om –338 MSEK minskade det egna kapitalet med –347 MSEK. Avkastningen på eget kapital uppgick till 18 procent (18).

Miljöpåverkan

Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.

Personal

För 2013 uppgick genomsnittligt antal heltidsanställda till 19 442 (19 448) i 16 länder (16). Könsfördelningen var 29 procent (29) kvinnor och 71 procent (71) män. På grund av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.

Forskning och utveckling

Loomis är ett tjänsteföretag och bedriver inte någon forskning i den mening som avses i IAS 38 Immateriella tillgångar. Arbete med att förädla och utveckla koncernens tjänsteutbud pågår kontinuerligt, inte minst som en integrerad del vid utförandet av tjänster ute hos kund. Koncernens balansförda utvecklingskostnader uppgår till 1 MSEK (3) per den 31 december 2013.

Moderbolaget

Loomis AB är ett holdingbolag med dotterbolag i Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, USA och Österrike. Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Genomsnittligt antal heltidsanställda på huvudkontoret uppgick under året till 18 personer (17).

Resultat efter finansiella poster uppgick till 609 MSEK (73). Förbättringen mot föregående år förklaras främst av den nedskrivning om 468 MSEK avseende bokförda värden i det brittiska dotterbolaget som gjordes 2012. Nedskrivningen gjordes för att jämställa redovisade värden i moderbolaget med redovisade värden i koncernen varför nedskrivningen inte hade någon påverkan på koncernens resultat eller balansräkning.

Under andra kvartalet 2013 delades 338 MSEK ut till aktieägarna, vilket motsvarade en utdelning på 4,50 SEK per aktie. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 0 MSEK (–1).

Osäkerhetsfaktorer

Konjunkturutvecklingen under 2013 påverkade vissa länder och geografiska områden negativt och det kan inte uteslutas att intäkterna och resultatet även kan komma att påverkas under 2014. Förändringar i den allmänna konjunkturen påverkar marknaden för värdehanteringstjänster på flera sätt såsom genom förändring i konsumtionsnivå, andel kontantköp jämfört med kreditkortsköp, risk för rån och kundförluster samt personalomsättningshastighet.

För ytterligare information om osäkerhetsfaktorer se not 4, Kritiska uppskattningar och bedömningar.

Övrigt

Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6. Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Loomis B-aktie är noterad på Nasdaq OMX Stockholm, Mid Cap-listan, sedan den 9 december 2008. Huvudägare är huvudsakligen Investment AB Latour och Melker Schörling AB. Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar att samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. För ytterligare information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidorna 26–27.

Årsstämman 2012 beslutade om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier över börs samt om överlåtelse av förvärvade egna aktier till deltagare i det incitamentsprogram som röstades igenom av stämman (Incitamentsprogram 2012). Under perioden 20–22 mars 2013 återköptes 67 819 stycken aktier till ett genomsnittligt pris om 117,96 SEK per aktie. Den 16 maj 2013 återköptes ytterligare 4 050 stycken aktier till ett genomsnittligt pris om 130,34 SEK per aktie. Per 31 december 2013 fanns totalt 121 863 stycken aktier i eget förvar.

För att möjliggöra den tilldelning av aktier i Loomis AB som följer av det incitamentsprogram som röstades igenom på årsstämman 2013 (Incitamentsprogram 2013), beslutade årsstämman 2013 att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part. Avtalet innebär att den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis AB till deltagarna i programmet. Loomis AB kommer därmed inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av Incitamentsprogram 2013.

Väsentliga händelser efter årets utgång

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2014 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2014). I likhet med Incitamentsprogram 2013 kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet att innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB, vilka tilldelas deltagarna i början av 2016. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2016, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelningen av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 300 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom

stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet, se kallelse till årsstämma.

Framtidsutsikter

Marknaden för värdehanteringstjänster är fortsatt växande och på de allra flesta marknader där Loomis har verksamhet växer mängden kontanter i takt med ekonomin. Det som även förväntas driva Loomis affär är ett ökat intresse från kunderna att se över riskerna för deras egen personal samtidigt som Loomis på ett effektivare sätt kan hantera kontantflödet vilket medför kostnadsbesparingar för kunderna. Bolaget lämnar inte någon prognos för 2014.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdelning om 375 789 830 SEK1) och fredagen den 9 maj 2014 föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2014.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Summa	4 455 772 446
Årets resultat	493 819 073
Nyemission genom utnyttjande av teckningsoptioner	152 198 8082)
Förändring innehav av egna aktier	–2 033 2431)
Omräkningsdifferens	7 785 960
Balanserad vinst	3 804 001 848
	SEK

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Summa	4 455 772 446
Överföres till ny räkning	4 079 982 616
Utdelning till aktieägare (5,00 SEK/aktie)	375 789 8303)
	SEK

1) Beloppet avser nettot av värdet av 71 869 st återköpta aktier avseende Loomis Incitamentsprogram 2012 och 82 324 st tilldelade aktier avseende Loomis aktierelaterade incitamentsprogram 2011.

2) Avseende nya aktier under det teckningsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som infördes vid den extra bolagsstämman den 16 februari 2009.

3) Beräknat på antalet utestående aktier på balansdagen.

Styrelsens yttrande över föreslagen utdelning

Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551). Som framgår av styrelsens förslag till vinstdisposition står disponibla vinstmedel uppgående till 4 455 772 446 SEK till årsstämmans förfogande. Förutsatt att årsstämman 2014 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition, kommer 4 079 982 616 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 8 procent av bolagets eget kapital och 9 procent av koncernens eget kapital. Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 59 procent respektive 43 procent.

Det egna kapitalet har inte ökat eller minskat på grund av att tillgångar eller skulder har värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen.

Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet genom en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Utöver bedömningen av bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet har styrelsen även tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning.

Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker samt konjunkturläget ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital och soliditet, samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt bokslutskommentarer och noter.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2014 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Riktlinjernas omfattning

Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan gemensamt kallade "ledande befattningshavare". Medlemmar i koncernledningen är för närvarande Lars Blecko, Johannes Bäckman, Jarl Dahlfors, Anders Haker, Patrik Högberg, Kenneth Högman, Georges López Periago och Martti Ojanen.

Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Riktlinjerna ska vara föremål för en årlig översyn.

Grundläggande principer och ersättningsformer

Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Loomiskoncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast lön, bonus, pension och övriga förmåner.

Styrelsen ska varje år överväga om ett aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram ska föreslås bolagsstämman eller inte. Vid årsstämman 2013 fattades det beslut om ett incitamentsprogram.

Principer för olika typer av ersättningar

Fast ersättning

Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomiskoncernen ska vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och ska baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet.

Rörlig ersättning

Utöver fast årslön ska ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig ersättning, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) ska motsvara

maximalt 60 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 80 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Utöver ovanstående rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram enligt rubriken Grundläggande principer och ersättningsformer ovan.

Pension

Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och ska, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande befattningshavare som inte omfattas av kollektivavtal (ITP-plan) ska rörlig ersättning inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.

Villkor vid uppsägning

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, t.ex. tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare

Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören/koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören/ koncernchefen efter samråd med ersättningskommittén.

Beräknade kostnader för rörlig ersättning

Kostnaden för rörlig ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag beräknas baserat på nuvarande ersättningsnivåer och kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 29 MSEK. Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen.

Tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning

I not 11, Personal, redovisas den totala ersättningen till koncernledningen under 2013, inklusive tidigare ingångna åtaganden vilka ännu inte har förfallit till betalning.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2013	2012	2011
Intäkter, fortgående verksamhet		11 321	10 983	10 441
Intäkter, förvärv		43	376	532
Totala intäkter	8, 9	11 364	11 360	10 973
Produktionskostnader	10,11,12	–8 730	–8 781	–8 556
Bruttoresultat		2 634	2 579	2 417
Försäljnings- och administrationskostnader	10,11,12	–1 534	–1 560	–1 506
Rörelseresultat (EBITA)1)		1 099	1 019	912
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10,12,17	–28	–28	–21
Förvärvsrelaterade kostnader	10,15	28	–18	–42
Jämförelsestörande poster	10	–14	16	–44
Rörelseresultat (EBIT)		1 085	988	805
Finansiella intäkter	13	13	16	16
Finansiella kostnader	13	–60	–73	–78
Resultat före skatt		1 038	932	743
Inkomstskatt	14	–302	–282	–230
Årets resultat 2)		736	650	513

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster. 2) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Data per aktie

SEK	Not	2013	2012	2011
Resultat per aktie före utspädning	3	9,833)	8,904)	7,035)
Resultat per aktie efter utspädning	3	9,78	8,60	6,79
Utdelning6)		4,50	3,75	3,50
Antal utestående aktier (miljoner)		75,3	73,0	73,0
Genomsnittligt antal utestående aktier (miljoner)		74,83)	73,04)	73,05)

3) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 74 838 476 st vilket inkluderar 121 863 st aktier som finns i eget förvar per den 31 december 2013. Aktierna i eget förvar är en följd av Loomis Incitamentsprogram 2012 och kommer, enligt avtal, att tilldelas anställda framöver.

4) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 132 318 st aktier som fanns i eget förvar per den 31 december 2012. Aktierna i eget förvar är en följd av Loomis Incitamentsprogram 2011 och har, enligt avtal, tilldelats anställda.

5) Genomsnittligt antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 124 109 st aktier som fanns i eget förvar per den 31 december 2011. Aktierna i eget förvar är en följd av Loomis Incitamentsprogram 2010 och har, enligt avtal, tilldelats anställda.

6) Avser lämnad utdelning under innevarande räkenskapsår.

Koncernens rapport över totalresultat 7)

MSEK	2013	2012	2011
Årets resultat	736	650	513
Övrigt totalresultat
Poster som inte kan återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–9	–34	– 30
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Valutakursdifferenser	17	–144	43
Kassaflödessäkringar	–	3	4
Övrig omvärdering8)	–	–	–
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	8	–175	17
Summa totalresultat för året	744	474	530

7) Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

8) Avser omvärdering av villkorad betald köpeskilling för förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. En delåterbetalning om 33 MSEK erhölls under 2012 och återfördes till resultaträkningen och ytterligare en delåterbetalning om 41 MSEK erhölls under 2013 och återfördes till resultaträkningen, varför effekten i övrigt totalresultat är noll. Förhandlingen är avslutad och några ytterligare återbetalningar kommer ej att erhållas. För 2011 fanns inte någon liknande omvärdering. För ytterligare information, se not 15 och not 27.

Se vidare not 27 för avstämning av eget kapital.

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31

TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15,16	3 346	3 317	3 281
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	126	153	155
Övriga immateriella tillgångar	18	93	93	82
Byggnader och mark	19	261	253	257
Maskiner och inventarier	19	2 711	2 612	2 630
Uppskjuten skattefordran	14	322	379	422
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar1)	20	61	66	65
Övriga långfristiga fordringar1)	21	125	34	35
Summa anläggningstillgångar		7 045	6 907	6 927
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	22	1 315	1 299	1 308

Övriga kortfristiga fordringar	23	116	90	77
Aktuella skattefordringar	14	153	100	141
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	296	201	203
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	10	10	1
Likvida medel	26	333	380	413
Summa omsättningstillgångar		2 222	2 079	2 142
SUMMA TILLGÅNGAR		9 267	8 986	9 069
EGET KAPITAL OCH SKULDER
	27
Eget kapital
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare Aktiekapital		376	365	365

Övrigt tillskjutet kapital		4 594	4 441	4 441
Andra reserver		117	100	248
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–922	–1 311	–1 657
Summa eget kapital		4 165	3 595	3 397
Långfristiga skulder
Låneskulder	28	1 574	2 566	2 671
Uppskjuten skatteskuld	14	412	396	349
Avsättningar för skadereserver	29	171	170	185
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	30	275	318	327
Övriga avsättningar	31	92	97	108
Summa långfristiga skulder		2 523	3 547	3 640

Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	680	48	25
Leverantörsskulder		404	393	429
Avsättningar för skadereserver	29	135	123	164
Aktuella skatteskulder	14	80	74	169
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	929	911	929
Övriga avsättningar	31	42	9	30
Övriga kortfristiga skulder	33	309	287	285
Summa kortfristiga skulder		2 579	1 845	2 032
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		9 267	8 986	9 069
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		Inga	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	34	1 953	1 348	1 149

1) Från och med räkenskapsåret 2013 inkluderas den förmånsbestämda pensionsskulden i nettoskulden. För att återspegla denna förändring har jämförelsetalen justerats.

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

	Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital1)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2011	365	4 441	206	–1 888	3 123
Totalresultat Årets resultat	–	–	–	513	513
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–30	–30
Kassaflödessäkringar	–	–	–	4	4
Valutakursdifferenser3)	–	–	43	–	43

Summa övrigt totalresultat	–	–	43	–26	17
Summa totalresultat	–	–	43	487	530
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–256	–256
Aktierelaterad ersättning4)	–	–	–1	–	–1
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–1	–256	–257
Ingående balans per 1 januari 2012	365	4 441	248	–1 657	3 397
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	650	650

Övrigt totalresultat Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–34	–34
Kassaflödessäkringar	–	–	–	3	3
Valutakursdifferenser3)	–	–	–144	–	–144
Övrig omvärdering5)	–	–	–	–	–
Summa övrigt totalresultat	–	–	–144	–31	–175
Summa totalresultat	–	–	–144	619	475
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–273	–273
Aktierelaterad ersättning6)	–	–	–4	–	–4
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–4	–273	–277
Ingående balans per 1 januari 2013	365	4 441	100	–1 311	3 595
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	736	736

Övrigt totalresultat Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–9	–9
Valutakursdifferenser3)	–	–	17	–	17
Övrig omvärdering5)	–	–	–	–	–
Summa övrigt totalresultat	–	–	17	–9	8
Summa totalresultat	–	–	17	727	744
Transaktioner med aktieägare
Nyemission genom utnyttjande av teckningsoptioner	11	153	–	–	164
Utdelning	–	–	–	–338	–338
Aktierelaterad ersättning7)	–	–	0	–	0
Summa transaktioner med aktieägare	11	153	0	–338	–174
Utgående balans per 31 december 2013	376	4 594	117	–922	4 165

1) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

2) Andra reserver avser omräkningsdifferenser och aktierelaterad ersättning.

3) Inkluderar omräkning av säkringsinstrument avseende nettoinvesteringar.

4) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 12 MSEK samt per 31 december 2011, 124 109 st återköpta aktier. Av de återköpta aktierna återköptes 119 464 st aktier till ett genomsnittligt pris om 98,06 SEK/aktie och de resterande 4 645 st aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 90,00 SEK/aktie.

5) Avser omvärdering av villkorad betald köpeskilling för förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. En delåterbetalning om 33 MSEK erhölls under 2012 och återfördes till resultaträkningen och ytterligare en delåterbetalning om 41 MSEK erhölls under 2013 och återfördes till resultaträkningen, varför effekten i övrigt totalresultat är noll. Förhandlingen är avslutad och några ytterligare återbetalningar kommer ej att erhållas. För ytterligare information se not 15 och not 27.

6) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 14 MSEK. Under året har 70 872 st aktier tilldelats de anställda i enlighet med det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2010 samt att 79 081 st aktier har återköpts avseende incitamentsprogram 2011. De under 2012 återköpta aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 93,35 SEK/aktie. Totalt innehav av återköpta aktier uppgår till 132 318 st per 31 december 2012.

7) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 14 MSEK. Under året har 82 324 st aktier tilldelats de anställda i enlighet med det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2011 samt att 71 869 st aktier har återköpts avseende incitamentsprogram 2012. Av de under 2013 återköpta aktierna återköptes 10 000 st aktier till ett genomsnittligt pris om 117,45 SEK/aktie, 35 000 st aktier återköptes till ett genomsnittligt pris om 117,30 SEK/aktie, 22 819 st aktier återköptes till ett genomsnittligt pris om 119,19 SEK/aktie och de resterande 4 050 st aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 130,34 SEK/aktie. Totalt innehav av återköpta aktier uppgår till 121 863 st per 31 december 2013.

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2013	2012	2011
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		1 038	932	743
Ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade kostnader	35	762	687	763
Betald inkomstskatt		–319	–252	–274
Förändringar av kundfordringar		6	54	28
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		–186	–182	–58
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 302	1 239	1 203

Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	18,19	–748	–793	–861
Försäljning av anläggningstillgångar		28	46	22
Förvärv av verksamhet1)	15	–12	–256	–693
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–709	–1 003	–1 533
Finansieringsverksamheten
Lämnad utdelning	27	–338	–273	–256
Amorteringar av leasingskulder	28	–40	–21	–6
Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel och certifikat		–512	34	741
Utgivna certifikat		248	–	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–641	–261	480
Årets kassaflöde		–48	–24	150
Likvida medel vid årets början		380	413	259
Omräkningsdifferenser på likvida medel		1	–8	3
Likvida medel vid årets slut		333	380	413

1) Förvärv av verksamhet inkluderar kassaflödeseffekten av förvärvsrelaterade kostnader.

Noter

NOT 1 Allmän information

Loomis AB (moderbolaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa samt i Argentina.

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Brogatan 36–38, 111 20 Stockholm. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.

Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2014.

NOT 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 36.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Rådet för Finansiell Rapportering 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och som har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. I IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har införts ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS1 är kravet att de poster som redovisas i "Övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej.

Från 1 januari 2013 tillämpar koncernen den omarbetade IAS 19 "Ersättningar till anställda". Ändringen innebär att kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. För år innan 2013 innebär förändringen inte en väsentlig beloppsmässig förändring varför tidigare lämnade räkningar kvarstår och ingen öppningsbalansräkning redovisas. Vidare har pensionsskulden omklassificerats till räntebärande skuld och inkluderas därmed i nettoskulden. Som ett resultat av denna omklassificering redovisas nettoräntan som en finansiell kostnad.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

IFRS 9, "Financial instruments" hanterar klassificering, värde-

ring och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 publicerades i november 2010 för finansiella tillgångar och i oktober 2011 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB. Standarden är ej antagen av EU.

Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsmeddelanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2014 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisningens omfattning (IFRS 3)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar, på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Dotterföretag exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden (IFRS 3)

Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen/övrigt totalresultat. Vid slutligt utfall återförs eventuell effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalning av köpeskilling till resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Per 31 december 2013 föreligger inte några innehav utan bestämmande inflytande inom koncernen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan köpeskilling och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

Förvärvsrelaterade kostnader

Loomis redovisar förvärvsrelaterade kostnader hänförliga till transaktionskostnader, omvärdering av tilläggsköpeskillingar och slutlig effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalningar av köpeskillingar, omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen på en separat rad i resultaträkningen. I posten ingår förvärvskostnader hänförliga till pågående, genomförda samt ej genomförda förvärv. Omstruktureringskostnader är kostnader som redovisas i enlighet med de särskilda kriterierna för avsättningar för omstruktureringar. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Omstruktureringskostnader kan vara kostnader för olika aktiviteter som är nödvändiga för att förbereda integreringen av de förvärvade verksamheterna i koncernen, till exempel avgångsvederlag, avsättningar för hyrda lokaler som inte kommer att utnyttjas eller hyras ut med förlust samt andra leasingavtal som inte kan sägas upp och inte kommer att utnyttjas. Integreringskostnader omfattar normalt aktiviteter som inte kan redovisas som avsättningar. Sådana aktivite-

Forts. Not 2

ter kan vara byte av varumärke (nya logotyper på byggnader, fordon, uniformer och så vidare) men kan också vara personalkostnader för exempelvis utbildning, rekrytering, omlokalisering och resor, vissa kundrelaterade kostnader och andra kostnader för att anpassa den förvärvade verksamheten till Loomis format. Nedanstående kriterier måste också vara uppfyllda för att kostnader ska kunna klassificeras som integreringskostnader: i) kostnaden skulle inte ha uppstått om inte förvärvet hade ägt rum samt ii) kostnaden hänför sig till ett projekt som företagsledningen har identifierat och kontrollerat som en del av ett integreringsprogram som införts i samband med förvärvet eller som en direkt följd av en omedelbar översyn efter förvärvet.

Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)

Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina inoch utbetalningar i, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilket bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar.

Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/ omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde vinster/förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till reserven för tillgångar som kan säljas, vilken ingår i posten Andra reserver i eget kapital.

Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3)

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tilllämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.

Intäktsredovisning (IAS 18)

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen.

Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter och kontanthanteringstjänster. Intäkter redovisas i den period då de utförts och intjänats linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:

Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till enligt effektivräntemetoden.
Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen har fastställts.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter
Väsentliga nedskrivningar
Väsentliga ej återkommande poster

Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster, som redovisats som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster. Under året har –14 MSEK redovisats som jämförelsestörande post vilket till stor del hänför sig till en nedskrivning av bokförda värden för en verksamhet inom det europeiska segmentet. Jämförelsestörande poster per funktion redovisas i not 10.

Segmentsrapportering (IFRS 8)

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Inom Loomiskoncernen har koncernchefen identifierats som högste verkställande beslutsfattare som, på grundval av sin slutliga uppföljning av rörelsesegmentens resultat, fattar beslut om allokering av resurser, budgetmål och finansplan.

Beslutsfattarna för respektive rörelsesegment, Europa* och USA, har ansvaret för uppföljning av segmentens finansiella utfall och gör en bedömning av segmentens resultat baserat på rörelseresultat (EBITA) och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Koncernen har valt denna indelning i segment på Europa och USA baserat på de likheter som finns inom väsentliga områden mellan de europeiska länderna avseende exempelvis marginaler, valutor och monetär politik, lagar och regler rörande värdehantering samt kunder och produkter. Den amerikanska verksam-

^* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

heten påverkas i väsentlig grad av andra valutarisker och annan monetär politik samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om kunderna och produkterna i sig kan anses vara snarlika.

Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Statliga stöd (IAS 20)

Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.

Skatter (IAS 12)

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att tillräckliga skattepliktiga resultat uppstår mot vilka den uppskjutna skattefordran kan utnyttjas. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det kan förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Skatt redovisas i resultaträkningen förutom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas direkt mot övrigt totalresultat om den underliggande transaktionen eller händelsen redovisas direkt mot övrigt totalresultat i perioden eller tidigare period, om det avser justering av ingående balans av balanserade vinstmedel beroende på förändring av en redovisningsprincip eller om det avser valutadifferenser vid omräkning av balansräkningar för utländska dotterbolag som redovisas direkt mot övrigt totalresultat.

Kassaflödesanalys (IAS 7)

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)

Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till förvärvspris med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.

Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till förvärvspris med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången ska kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger i intervallet 3 till 10 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 10 procent till 33,3 procent.

Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.

En uppskjuten skatteskuld ska beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till någon uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden ska upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom motsvarande ökning av goodwill.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)

Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella till-

Forts. Not 2

gångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden,
tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande:
Programvarulicenser	12,5–33,3 procent
Övriga immateriella tillgångar	20–33,3 procent

Hyresrätter och liknande rättigheter skrivs av över samma period som det underliggande kontraktet. Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.

Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36)

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande:

Maskiner och inventarier	10–25 procent
Byggnader och markanläggningar	1,5–4 procent
Inga avskrivningar görs på mark.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.

Nedskrivningar (IAS 36)

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning, görs en prövning om dessa bör återföras. Denna prövning görs per varje balansdag. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.

Leasingavtal (IAS 17)

När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.

Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet. Den ekonomiska innebörden av kontrakten ger ej, som helhet eller del, upphov till klassificering av leasingskontrakten som finansiell leasing.

Kundfordringar (IAS 39)

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålls i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.

Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 39)

Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

1) Lånefordringar och övriga fordringar.
2) Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som inte är klassificerade som säkringsinstrument).
3) Övriga finansiella skulder.
4) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som kan säljas (inklusive derivat som är klassificerade som säkringsinstrument).

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitiet som säkerhet.

1) Redovisning av klassificering som "Lånefordringar och övriga fordringar"

Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som "Lånefordringar och övriga fordringar" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som finansiella anläggningstillgångar.

2a) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värdeförändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den finansiella verksamheten redovisas i finansnettot. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den innehas för handel, d.v.s. förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt eller om koncernledning klassificerat den som sådan. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

2b) Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

3) Redovisning av klassificering som "Övriga finansiella skulder" I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som ska återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänförliga till anskaffning, uppförande och produktion av kvalificerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffningsvärde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförliga till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

4) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar och skulder som kan säljas"

När tillgångar i denna klassificering innehas värderas tillgång-

arna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot övrigt totalresultat då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultatredovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot övrigt totalresultat. I denna klassificering ingår derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring samt valutaswappar som används för säkringar av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Säkringsredovisning av derivat specificeras i stycket nedan. Då tillgångarna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa tillgångar som finansiella omsättningstillgångar eller kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Loomis innehar per årsskiftet valutaswappar och lån som används för säkring av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Koncernen dokumenterar när transaktioner ingås förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, mål för riskhanteringen och riskstrategin. Såväl när säkringen ingås som fortlöpande dokumenteras derivatinstrumentens effektivitet. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 6. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 27. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

(a) Säkring av verkligt värde

Verkligt värde säkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning omvärderas över resultaträkningen för att matcha omvärderingen på den säkrade tillgången eller skulden. Koncernen tillämpar idag ingen säkring med säkringsredovisning till verkligt värde.

(b) Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kvarstår eventuella vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen (om så ej förväntas ske redovisas ackumulerad vinst eller förlust omedelbart i resultaträkningen). Koncernen innehar per balansdagen inga kassaflödessäkringar.

(c) Säkring av nettoinvestering

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar, effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena nuvärdesberäknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.

Loomis redovisar, i likhet med tidigare år, vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden, erfarenheter avseende planernas historiska utveckling och avkastningens utveckling som avviker från vad som antagits. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår. Redovisning sker via Övrigt totalresultat på rader avseende Aktuariella vinster och förluster.

Om redovisningen av förmånsbestämda planer netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår i den beräknade nettoskulden och kostnader för förmånsbestämda planer, inklusive ränteelementet, redovisas som en finansiell kostnad/intäkt.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.

Aktierelaterade ersättningar (IFRS2)

Incitamentsprogram

Koncernen har infört ett incitamentsprogram där de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänandeåret och aktier förvärvas till marknadspris för den kvarvarande tredjedelen som tilldelas de anställda ett år efter förvärv i fall de kvarstår i anställning i koncernen. Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen, dock klassificeras den aktierelaterade reserven som del av eget kapital och inte som skuld. Vid programmets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t.ex. med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar sker i eget kapital. För ytterligare information, se not 11.

Återköp av egna aktier

Aktierelaterade ersättningsplaner där ersättningen görs med aktier, som i fallet avseende incitamentsprogrammet omnämnt ovan, redovisas enligt följande: Återköp av egna aktier reducerar (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) den balanserade vinsten. Om dessa aktier senare avyttras redovisas erhållna belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) i balanserad vinst. För ytterligare information se not 11.

Teckningsoptionsprogram

Under året har koncernens teckningsoptionsprogram avslutats. Programmet erbjöd ledande befattningshavare och nyckelpersoner att teckna optioner på marknadsmässiga villkor. Betalning för optionerna har redovisats i eget kapital mot övrigt tillskjutet kapital. I de fall koncernföretag vid något bokslutstillfälle ägt teckningsoptioner har dessa omvärderats till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Omvärderingseffekten har redovisats mot övrigt tillskjutet kapital. I samband med att optionerna har nyttjats, har nya aktier emitterats. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, har krediterats aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital. För ytterligare information, se not 11.

Avsättningar (IAS 37)

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar för omstrukturering redovisas när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar redovisas för framtida rörelseförluster.

Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.

Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar

I Loomis verksamhet transporteras kontanter och andra värdeföremål i linje med de kundavtal som ingås. Om det stipuleras i avtal med kund räknas de transporterade kontanterna även upp i Loomis uppräkningscentraler. De kontanter som mottas av Loomis är i konsignation om inte annat avtalats med kund. Konsignationslager av kontanter redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. I de fall Loomis, i enlighet med kundavtalet, tar ägarskap av mottagna kontanter redovisas Lager av kontanter. För att finansiera dessa lager används lånefinansiering i form av specifika checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter används endast för detta ändamål. Nämnda checkräkningskrediter nettoredovisas mot de lager av kontanter som de är upptagna för att finansiera. Räntekostnaden för dessa checkräkningskrediter redovisas som "Produktionskostnad" och inte i finansnettot då det avser att finansiera den operativa verksamheten/lager av kontanter.

Eventuell kvarvarande behållning i Loomis lager av kontanter, som Loomis har ägarskap över, motsvarar de medel som Loomis fysiskt fört till valvet från sina likvida medel. Lager av kontanter redovisas som Övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen eftersom de, enligt interna riktlinjer, ej är tillgängliga för Loomis och enbart används för att finansiera kundtransaktioner. Konsignationslager av kontanter, lager av kontanter respektive checkräkningskrediter, är separerade från Loomis likvida medel och kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet. För ytterligare information, se not 23.

Övrigt

Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.

NOT 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser

Definitioner resultaträkning

Produktionskostnader

Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.

Försäljnings- och administrationskostnader

Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för lokalkontor. Lokalkontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.

Rörelseresultat (EBITA)

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Rörelseresultat (EBIT)

Resultat före räntor och skatt.

Definitioner av nyckeltal

Valutajusterad tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter.

Organisk tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.

Total tillväxt, %

Periodens intäktsökning i procent av föregående års intäkter.

Rörelsemarginal (EBITA), %

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna.

Valutakurser använda i koncernens bokslut

Resultat per aktie före utspädning

Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut.

Beräkning 2013: 736 / 74 838 476* x 1 000 000 = 9,83 Beräkning 2012: 650 / 73 011 780** x 1 000 000 = 8,90

Beräkning 2011: 513 / 73 011 780*** x 1 000 000 = 7,03 *Inkluderar 121 863 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012, finns i eget förvar per den 31 december 2013.

**Inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012.

***Inkluderar 124 109 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2010, finns i eget förvar per den 31 december 2011.

Resultat per aktie efter utspädning

Beräkning 2013: 736 / 75 279 829 x 1 000 000 = 9,78 Beräkning 2012: 650 / 75 566 780 x 1 000 000 = 8,60 Beräkning 2011: 513 / 75 566 780 x 1 000 000 = 6,79

Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)

Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttring av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet (EBITA).

Avkastning på sysselsatt kapital, %

Periodens rörelseresultat (EBITA) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat i procent av utgående balansen för eget kapital.

Nettomarginal

Periodens resultat efter skatt, i procent av totala intäkter.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.

		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt
	Valuta	2013	2013-12-31	2012	2012-12-31	2011	2011-12-31
Norge	NOK	1,10	1,06	1,16	1,17	1,16	1,15
Danmark	DKK	1,17	1,20	1,17	1,15	1,21	1,20
Storbritannien	GBP	10,21	10,67	10,70	10,53	10,36	10,67
Schweiz	CHF	7,06	7,27	7,21	7,12	7,33	7,33
USA	USD	6,52	6,48	6,72	6,51	6,46	6,89
Tjeckien	CZK	0,33	0,33	0,35	0,34	0,37	0,35
Turkiet	TRY	3,38	3,04	3,75	3,64	3,77	3,66
Argentina	ARS	1,17	0,99	1,45	1,32	e/t	e/t
Övriga länder	EUR	8,68	8,92	8,68	8,59	9,01	8,92

NOT 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.

De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer per den 31 december 2013 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan.

Värderingen av kundfordringar och reservering för kundförluster

Totala kundfordringar uppgår till 1 315 MSEK (1 299 och 1 308) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –33 MSEK (–37 och –34) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22.

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar som ett led i fördelningen av köpeskillingen att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning såväl som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning såsom kundrelationer ska värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka ska värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel tvister. Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder är också beroende av den redovisningsmässiga miljö som det förvärvade bolaget/verksamheten verkat i. Detta gäller till exempel enligt vilken redovisningsnorm som finansiell rapportering skett tidigare och därmed hur stora anpassningar som behöver ske till koncernens redovisningsprinciper, den frekvens med vilken bokslut upprättats samt tillgång till data av olika slag som kan behövas för att värdera identifierbara tillgångar och skulder. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. Detta innebär också att en preliminär värdering kan behöva genomföras och därefter justeras. Samtliga förvärvskalkyler är föremål för slutjustering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Med beaktande av beskrivningen ovan har Loomis, förutsatt att det inte rör sig om materiella justeringar, valt att inte särskilt för varje enskilt förvärv ange anledningarna till varför den första redovisningen av rörelseförvärvet är preliminär och heller inte för vilka tillgångar och skulder som den första redovisningen är preliminär.

Tilläggsköpeskillingar som förfaller i framtiden och villkorade betalda köpeskillingar redovisas som del av köpeskillingen och redovisas baserat på en bedömning av i fall villkor avtalade i samband med förvärvet kommer att uppnås. Tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar redovisas till nuvärde och värderingen är föremål för bedömning vid varje rapporteringstillfälle. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar.

Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövningen av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar ska bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 3 346 MSEK (3 317 och 3 281), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 126 MSEK (153 och 155), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler

Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av redovisade och ej redovisade uppskjutna skattefordringar är beroende av detta utöver existerande uppskjutna skatteskulder. Per årsskiftet redovisades 322 MSEK (379 och 422) som uppskjutna skattefordringar baserat på antaganden om möjligheter till framtida skattemässiga avdrag. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14.

Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner

Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För de förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar grundar sig på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser uppgår till 275 MSEK (318 och 327) och i posten Räntebärande finansiella anläggningstillgångar ingår fordringar avseende pensioner om 0 MSEK (–3 och –2). För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30.

Aktuariella beräkningar avseende skadereserver

Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserat på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuariella beräkningar bygger på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 306 MSEK (293 och 349), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till not 29.

Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av ansvarsförbindelser

Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten. För ytterligare information hänvisas till not 31 och not 34.

NOT 5 Händelser efter balansdagen

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2014 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2014). Det tilltänkta incitamentsprogrammet kommer, i likhet med Incitamentsprogram 2013, innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2016. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2016, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten förvärvar aktier i eget namn och överlåter dessa till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 300 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet se kallelse till årsstämma.

NOT 6 Finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:

Ränterisker avseende likvida medel och lån
Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital
Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov
Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga
Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter
Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen
Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser (primärt bränsle)

Loomis finansiella riskhantering koordineras centralt av treasuryfunktionen på Loomis AB. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar.

Målsättningen för Loomis AB:s treasuryfunktion är att stödja affärsverksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.

Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis VD en instruktion för treasuryfunktionen på Loomis AB som mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast för att minimera de finansiella riskerna.

Finansiella riskfaktorer

Ränterisk

Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån.

Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB eller på kortare löptider om så tillåts. Räntan på de externa lånen har 3 till 6 månaders löptid. Den genomsnittliga räntebindningstiden per 31 december 2013 var cirka 2 månader. En varaktig ränteförändring på låneskulden om +1 procent skulle per 31 december 2013 ha en årlig påverkan på finansnettot om –23 MSEK (–26 och –27). Loomis upplåning uppgick till 2 529 MSEK (2 614 och 2 696). Den genomsnittliga räntan på låneskulden uppgick under året till 1,53 procent (2,18 och 2,67) exklusive uppläggningskostnader för den existerande lånefaciliteten. För information angående antaganden för pensionsskulden, se not 30.

Valutarisk – Omräkningsrisk

Omräkningsrisken innebär risken för att värdet i SEK avseende tillgångar och skulder i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser.

Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valuta förändringar vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen innebär att en omräkningsrisk uppstår och kan leda till att ogynnsamma valutakursförändringar negativt påverkar koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Loomis sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2013 till 6 290 MSEK (6 070 och

5 943). Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 87 MSEK (81 och 76). Motsvarande siffror för GBP och EUR skulle ha varit 15 MSEK (16 och 16) respektive 45 MSEK (38 och 29). Loomis tillämpar säkringsredovisning enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Skulder på 195 MUSD (245 och 210) och valutaswappar med nominellt belopp på 85 MUSD (35 och 70) utgör säkringsinstrument och aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Ineffektiviteten i säkringen har under året varit 0 MSEK (0 och 0).

I tabellen under avsnittet för kapitalrisk framgår beloppen på exponeringen mot olika valutor. För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tilllämpning av säkringsredovisning.

Valutarisk – Transaktionsrisk

Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens resultat på negativt sätt. Eftersom den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige finns det vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet till sin natur är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig. Loomis bedriver en ur koncernens perspektiv begränsad verksamhet som innefattar handel med utländsk valuta i form av kontanter. När valuta handlas med anledning av köporder från kund kan valutarisken säkras genom ett terminskontrakt. Loomis tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt och omvärdering sker i rörelseresultatet. Per balansdagen uppgick det verkliga värdet på dessa säkringar till 0 MSEK (0 och 0).

Loomis har som policy att skydda sig mot valutarisker vid större betalningar. Detta görs genom valutaterminer.

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna.

All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortfristiga finansieringen har under året skett genom treasuryfunktionen på Loomis AB.

I februari 2011 tecknade Loomis AB en femårig lånefacilitet som förfaller 2016 och uppgår till 150 MUSD och 1 000 MSEK och upplåning kan ske i valutorna EUR, GBP, SEK och USD. I samband med förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet tecknade Loomis AB under maj 2011 ytterligare en lånefacilitet uppgående till 100 MUSD vilken förfaller 2014. I lånefaciliteterna finns sedvanliga villkor varav ett avser begränsningar i koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2013 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal. Utöver ovan nämnda lånefaciliteter har Loomis AB även ett obligationslån som tecknades med Svensk Exportkredit (SEK) under 2010. Obligationslånet uppgår till 65 MEUR och förfaller 2015. Vidare har Loomis under 2013 lanserat ett program för företagscertifikat. Programmet ger Loomis en möjlighet att emittera företagscertifikat inom en ram om 1 500 MSEK. Per 31 december 2013 uppgick upplåningen via certifikat till 248 MSEK.

Vid årsskiftet hade Loomis lån i EUR, SEK och USD fördelade enligt nedan:

Valuta	2013-12-31 Utnyttjat belopp (MLOC)
EUR	65
SEK	248
USD	195

Den totala kreditgränsen uppgick till motsvarande 3 199 MSEK.

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisken avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Uppföljning och bevakning av detta görs av treasuryfunktionen på Loomis AB. Loomis hade en likviditetsreserv som var över minimigränsen om 5 procent under 2013 och den bedöms vara tillfredställande under 2014. I enlighet med direktiv sker placeringar av överlikviditet primärt hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's eller motsvarande kreditbetyg hos liknande institut. Målet med likviditetsreserven är att säkerställa så att Loomis har en lämplig mängd med likvida medel. Till hjälp för detta upprättar dotterbolagen regelbundna likviditetsprognoser.

Nedanstående tabell visar Loomis likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjade del av lånefaciliteterna):

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Likvida medel	333	380	413
Kreditlöften	1 317	874	939
Summa	1 650	1 254	1 351

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoredovisade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena vilka är samma som nominella skulder då banklånen löper med rörlig ränta och kreditmarginalerna bedöms vara desamma som skulle erhållas vid en omfinansiering på bokslutsdagen. Utgivna certifikat redovisas som långfristig skuld. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitiet som säkerhet.

MSEK	Mindre än	Mellan	Mer än
2013-12-31	1 år	1 och 5 år	5 år
Externa banklån	668	1 438	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	918	411	–
(varav derivatinstrument)	(0)	–	–
Summa	1 585	1 849	–
2012-12-31
Externa banklån	35	2 488	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	868	77	–
(varav derivatinstrument)	(1)	–	–
Summa	904	2 566	–
2011-12-31
Externa banklån	5	2 587	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	897	84	–
(varav derivatinstrument)	(15)	–	–
Summa	902	2 671	–

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart kan fullgör sina åtaganden. Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar samt finansiell kreditrisk.

Kreditrisk i kundfordringar

Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 1 349 MSEK (1 336 och 1 342). Reserveringar avseende eventuella förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 33 MSEK (37 och 34) per den 31 december 2013. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernens finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hanteringen av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet. Vidare information om osäkra kundfordringar finns i not 22.

Finansiell kreditrisk

Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating och med vilka Loomis har en långsiktig kundrelation. Den största vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 111 MSEK (138 och 259).

Nedanstående tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar per balansdagen enligt rating hos Standard & Poor's eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut:

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
A -1+	26	32	30
A -1	277	292	390
Övriga innehav	90	120	50
Totalt	393	444	476

Kapitalrisk

Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas efter de behov som uppstår genom förändringar i utdelning till aktieägare, återbetalning av kapital till aktieägare, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalet sker med relevanta nyckeltal såsom förhållandet mellan nettoskulden och det egna kapitalet.

Forts. Not 6

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2013:

MSEK	EUR	GBP	USD	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 838	715	3 415	330	6 298	–8	6 290
Nettoskuld	–937	–415	–1 684	–260	–3 297	1 171	–2 125
Nettoexponering	901	300	1 731	69	3 002	1 163	4 165

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2012:

MSEK	EUR	GBP	USD	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 657	763	3 370	230	6 020	49	6 070
Nettoskuld	–889	–440	–1 753	– 180	–3 261	786	–2 475
Nettoexponering	768	323	1 618	50	2 759	836	3 595

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2011:

MSEK	EUR	GBP	USD	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 473	777	3 440	256	5 947	–4	5 943
Nettoskuld	–891	–440	–1 930	–180	–3 463	918	–2 545
Nettoexponering	582	316	1 510	76	2 483	914	3 397

Prisrisk

Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (primärt bränsle). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.

Verkligt värde avseende tillgångar och skulder

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda och bedömda verkliga värden. Verkligt värde för skulder och valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –1 263 MSEK (–1 596 och –1 448) respektive 4 MSEK (4 och –11).

Finansiella instrument

Finansiella derivatinstrument så som valutaterminer och ränteswappar har syftet att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen nedan visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt redovisar verkligt värde per post. Loomis kommer under 2014 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.

Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori:

		2013-12-31
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	61	61
Kundfordringar	1	1 315	1 315
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar Likvida medel	2,4 1	10 333	10 333
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	0	0
Kortfristiga låneskulder	3	680	680
Långfristiga låneskulder	3	1 849	1 849
Leverantörsskulder	3	404	404

			2012-12-31
	IAS 39	Redovisat	Verkligt
MSEK	Kategori	värde	värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	1	63	63
Kundfordringar	1	1 299	1 299
Räntebärande finansiella
omsättningstillgångar	2,4	10	10
Likvida medel	1	380	380
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	1	1
Kortfristiga låneskulder	3	47	47
Långfristiga låneskulder	3	2 566	2 566
Leverantörsskulder	3	393	393

		2011-12-31
	IAS 39	Redovisat	Verkligt
MSEK	Kategori	värde	värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	1	63	63
Kundfordringar	1	1 308	1 308
Räntebärande finansiella
omsättningstillgångar	2,4	1	1
Likvida medel	1	413	413
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	15	15
Kortfristiga låneskulder	3	10	10
Långfristiga låneskulder	3	2 671	2 671
Leverantörsskulder	3	429	429

Kategorier

1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar

2: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 3: Övriga finansiella skulder

4: Finansiella tillgångar och skulder som kan säljas

Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt:

Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1)
Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2)
Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).

MSEK	Nivå 1	Nivå 2		2013-12-31 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	5	–	5
Finansiella tillgångar som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	4	–	4
Summa tillgångar	–	10	–	10
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	0	–	0
Finansiella skulder som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa skulder	–	0	–	0

			2012-12-31
MSEK	Nivå 1	Nivå 2		Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	5	–	5
Finansiella tillgångar som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	4	–	4
Summa tillgångar	–	10	–	10
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	1	–	1
Finansiella skulder som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa skulder	–	1	–	1


				2011-12-31
MSEK	Nivå 1	Nivå 2		Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	0	–	0
Finansiella tillgångar som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	1	–	1
Summa tillgångar	–	1	–	1
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	1	–	1
Finansiella skulder som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	14	–	14

För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2 och 23.

NOT 7 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag. I enlighet med IFRS är även transaktioner med pensionsstiftelser med kopplingar till koncernen att betraktas som närstående. Det finns pensionstiftelser med anledning av Loomis förmånsbestämda pensionsplaner. För vidare information angående Loomis förmånsbestämda pensionsplaner, se not 30.

För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 38. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.

NOT 8 Segmentsinformation

Loomis bedriver verksamhet i ett antal länder där landschefer är ansvariga för respektive land. En regionsstruktur är under utveckling, där regionschefer kommer övervaka ett antal länder samt finnas som stöd för respektive landschef. Regionchefer inom Europa rapporterar till koncernchefen och regionchefer i USA rapporterar till segementschefen för USA. De tjänster som Loomis levererar, befintliga kundkategorier, marknadsmässiga samt politiska förhållanden liknar varandra inom de geografiska territorier där Loomis bedriver verksamhet. Inom Loomis har den högste verkställande beslutsfattaren identifierats som koncernchefen. Det är koncernchefen som ansvarar för tilldelning av resurser och den slutliga bedömningen av rörelsesegmentens resultat. Resultat samt tillgångar och skulder följs upp per rörelsesegment, vilka utgörs av Europa* och USA utifrån ovan beskrivna organisation. Resultatet av denna genomgång rapporteras sedan till koncernchefen.

Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet. Resultat samt tillgångar och skulder avseende dessa verksamheter ingår i kolumnen Övrigt.

Enligt IFRS 8.32 ska segmentsinformation lämnas om intäkter för varje tjänst eller varje grupp av likartade tjänster. För segment Europa står intäkterna från värdetransporter för 66 procent (66 och 66) av de totala intäkterna och kontanthantering står för 34 procent (34 och 34) För segment USA står värdetransporter för 73 procent (76 och 78) av de totala intäkterna och kontanthantering för 27 procent (24 och 22). Loomis har ett tjänsteutbud som paketeras på olika sätt så att kunderbjudandet blir mest fördelaktigt. Av denna anledning har ej ytterligare information lämnats då det anses täckas in av den geografiska redovisningen. Ingen försäljning förekommer mellan segmenten. Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering.

Genomgången för rörelsesegmentens resultat baseras på rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma princip appliceras avseende skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion.

Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa respektive USA för verksamhetsåren 2013, 2012 och 2011 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.

Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 967 MSEK (799 och 785), i USA till 4 359 MSEK (4 405 och 4 039) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 6 038 MSEK (6 156 och 6 149). Fördelning av intäkter sker baserat på det land där kunden har sin hemvist. Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av koncernens omsättning. Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar, som är lokaliserade i Sverige uppgår till 187 MSEK (181 och 180), i USA till 1 176 MSEK (1 148 och 1 093) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 1 609 MSEK (1 536 och 1 614). Vidare finns inga andra tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning eller rättigheter enligt försäkringsavtal.

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

		Europa			USA			Övrigt			Elimineringar			Summa
MSEK	2013	2012	2011	2013	2012	2011	2013	2012	2011	2013	2012	2011	2013	2012	2011
Intäkter, fortgående verksamhet	6 962	6 783	6 844	4 359	4 201	3 597	–	–	–	–	–			– 11 321 10 983 10 441
Intäkter, förvärv	43	172	90	–	204	442	–	–	–	–	–	–	43	376	532
Totala intäkter	7 005	6 955	6 934	4 359	4 405	4 039	–	–	–	–	–			– 11 364 11 360 10 973
Produktionskostnader		–5 345 –5 326 –5 360 –3 385 –3 454 –3 197					0	–1	1	–	–			– –8 730 –8 781 –8 556
Bruttoresultat	1 660	1 629	1 574	974	950	842	0	–1	1	–	–	–	2 634	2 579	2 417
Försäljnings- och administrationskostnader	–866	–893	–860	–560	–551	–547	–109	–116	–99	–	–			– –1 534 –1 560 –1 506
Rörelseresultat (EBITA)	794	736	714	414	400	295	–109	–117	–97	–	–	–	1 099	1 019	912
Avskrivningar på förvärvs relaterade immateriella
tillgångar	–15	–15	–11	–13	–14	–10	–	–	–	–	–	–	–28	–28	–21
Förvärvsrelaterade kostnader	–11	–42	–6	37	28	–33	1	–4	–2	–	–	–	28	–18	–42
Jämförelsestörande poster	–14	16	–44	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–14	16	–44
Rörelseresultat (EBIT)	755	695	653	437	414	251	–107	–121	–99	–	–	–	1 085	988	805
Finansiella intäkter	–	–	–	–	–	–	13	16	16	–	–	–	13	16	16
Finansiella kostnader							–60	–73	–78				–60	–73	–78
Resultat före skatt	755	695	653	437	414	251	–154	–177	–161	–	–	–	1 038	932	743
Inkomstskatt	–	–	–	–	–	–	–302	–282	–230	–	–	–	–302	–282	–230
Årets resultat	755	695	653	437	414	251	–456	–460	–391	–	–	–	736	650	513
Segmentstillgångar
Goodwill	1 096	1 048	912	2 341	2 354	2 459	–91	–85	–91	–	–	–	3 346	3 317	3 281
Övriga immateriella tillgångar	151	163	139	68	82	97	–	–	1	–	–	–	219	245	237
Anläggningstillgångar	1 785	1 704	1 783	1 176	1 148	1 093	12	13	12	–	–	–	2 972	2 865	2 887
Kundfordringar	983	966	940	343	350	375	4	3	2	–15	–20	–9	1 315	1 299	1 308
Övriga segmentstillgångar	384	224	214	161	118	106	172	231	264	–180	–246	–267	537	328	317
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skattefordran	–	–	–	–	–	–	322	379	422	–	–	–	322	379	422
Aktuella skattefordringar	–	–	–	–	–	–	153	100	141	–	–	–	153	100	141
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	–	–	–	–	–	–	61	63	63	–	–	–	61	63	63
Andra finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	–	–	–	343	390	413	–	–	–	343	390	413
Summa tillgångar	4 399	4 107	3 988	4 089	4 052	4 130	974	1 094	1 228	–195	–267	–277	9 267	8 986	9 069
Segmentsskulder
Leverantörsskulder	247	257	277	164	141	154	8	15	7	–15	–20	–9	404	393	429
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	754	708	714	168	193	209	7	10	7	–	–	–	929	911	929
Avsättning för pensioner	275	318	327	–	–	–	–	–	–	–	–	–	275	318	327
Övriga korta skulder	312	270	280	195	262	276	34	22	25	–180	–246	–267	361	308	315
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	–	–	–	680	48	25	–	–	–	680	48	25
Långfristig upplåning	–	–	–	–	–	–	1 574	2 566	2 671	–	–	–	1 574	2 566	2 671
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	–	–	–	412	396	349	–	–	–	412	396	349
Aktuella skatteskulder	–	–	–	–	–	–	80	74	169	–	–	–	80	74	169
Avsättning för skadereserver	–	–	–	–	–	–	306	293	349	–	–	–	306	293	349
Övriga avsättningar och
långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–	81	85	108	–	–	–	81	85	108
Eget kapital	–	–	–	–	–	–	4 165	3 595	3 397	–	–	–	4 165	3 595	3 397
Summa skulder och eget kapital	1 588	1 553	1 598	527	596	639	7 347	7 104	7 108	–195	–267	–277	9 267	8 986	9 069
Övriga upplysningar
Investeringar, netto	411	392	512	309	352	327	0	3	1	–	–	–	720	747	840
Avskrivningar och
nedskrivningar	489	477	456	295	265	221	2	3	2	–	–	–	786	745	679

NOT 9 Intäkternas fördelning

Verksamhetens intäkter

Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering. Dessa omfattar värdetransporter och kontanthantering. Intäkter avseende kontanthanteringstjänster redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden. Se vidare not 8.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2013	I % av intäkterna	2012	I % av intäkterna	2011	I % av intäkterna
Personalkostnader	11	6 386	56,5	6 638	58,4	6 465	58,9
Risk-, skade- och försäkringskostnader		302	2,7	272	2,4	299	2,7
Fordonskostnader		1 214	10,7	1 239	10,9	1 174	10,7
Lokalkostnader		567	5,0	559	4,9	538	4,9
Kostnader för teknisk utrustning		339	3,0	307	2,7	283	2,6
Jämförelsestörande poster		14	0,1	–16	–0,1	44	0,4
Övriga kostnader		1 457	12,5	1 372	12,1	1 364	12,4
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		10 279	90,5	10 371	91,3	10 168	92,7

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2013	2012	2011
Löner och bonus	11	5 030	5 188	5 070
Sociala avgifter	11	1 287	1 339	1 286
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	11, 30	–9	23	36
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	11, 30	78	88	73
Summa kostnader för ersättningar till anställda		6 386	6 638	6 465

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2013	2012	2011
PwC
– Revisionsuppdraget	11	10	10
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	3	1
– Skatterådgivning	4	5	5
– Övriga tjänster	2	3	2
Summa PwC	18	21	18

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Operationella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 336 MSEK (327 och 235). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2013	2012	2011
Förfallotid < 1 år	303	285	235
Förfallotid 1–5 år	622	661	1 137
Förfallotid > 5 år	410	476	377
Summa	1 335	1 422	1 749

Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2013 uppgick till 272 MSEK (259 och 206) av den totala kostnaden om 336 MSEK (327 och 235).

Finansiella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 40 MSEK (30 och 22). Resultaträkningen har belastats med 3 MSEK (4 och 4) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2013	2012	2011
Förfallotid < 1 år	39	25	24
Förfallotid 1–5 år	82	52	65
Förfallotid > 5 år	12	–	–
Summa	133	78	89

Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader, fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter) och teknisk utrustning. Den totala kostnaden för dessa tre kategorier uppgick till 35 MSEK av den totala kostnaden om 40 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2012 till 28 MSEK och 2011 till 16 MSEK. För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 28. Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion

I vidstående tabell redovisas avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion. Resultatet för 2013 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –28 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt 28 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –7 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med 35 MSEK. Resultatet för 2013 inkluderar även en jämförelsestörande post om –14 MSEK till stor del hänförlig till nedskrivning av bokförda värden för en verksamhet inom det europeiska segmentet. Denna jämförelsestörande post inkluderas i produktionskostnader 2013. Resultatet för 2012 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –28 MSEK vilka inkluderas

i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt –18 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –42 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med 24 MSEK. Resultatet för 2012 inkluderar även en jämförelsestörande post om 16 MSEK avseende återföring av del av den avsättning om 59 MSEK som gjordes under 2007 hänförlig till övertidsersättning i Spanien. Denna jämförelsestörande post inkluderas i produktionskostnader 2012. Resultatet för 2011 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –21 MSEK vilka i nedanstående tabell inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt –42 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –26 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –16 MSEK. Vidare belastades resultatet för 2011 med två jämförelsestörande poster om totalt –44 MSEK. Den ena jämförelsestörande posten om –53 MSEK härrör sig till tidigare perioder och är relaterad till felaktig värdering av tillgångar och skulder i det österrikiska dotterbolaget. Fördelning per funktion av denna post är ej möjlig. Den andra jämförelsestörande posten om 9 MSEK inkluderas i produktionskostnader 2011 och avser en delreversering av den avsättning om totalt 59 MSEK som gjordes under 2007 härrörande till övertidsersättning i Spanien.

MSEK	2013	2012	2011
Försäljning, fortgående verksamhet	11 321	10 983	10 441
Försäljning, förvärv	43	376	532
Total försäljning	11 364	11 360	10 973
Produktionskostnader	–8 779	–8 835	–8 594
Bruttoresultat	2 585	2 525	2 379
Försäljnings- och administrations
kostnader	–1 499	–1 536	–1 522
Jämförelsestörande poster	–	–	–53
Rörelseresultat (EBIT)	1 085	988	805
Finansiella intäkter	13	16	16
Finansiella kostnader	–60	–73	–78
Resultat före skatt	1 038	932	743
Inkomstskatt	–302	–282	–230
Årets resultat	736	650	513

NOT 11 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	Kvinnor			Män			Totalt
Antal	2013	2012	2011	2013	2012	2011	2013	2012	2011
Europa	3 710	3 777	3 745	8 091	8 098	7 944	11 801	11 875	11 689
USA	1 987	1 814	1 799	5 654	5 759	6 023	7 641	7 573	7 822
Summa	5 697	5 591	5 544	13 745	13 857	13 967	19 442	19 448	19 511

Under år 2013 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 44 (44 och 44), varav 4 (5 och 5) var kvinnor.

Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)		(varav tantiem)
MSEK		2013			2012			2011		2013	2012	2011
Europa	51	12	(3)	51	15	(2)	41	8	(3)	(11)	(10)	(9)
USA	8	0	(0)	7	0	(0)	9	0	(0)	(1)	(1)	(1)
Summa	59	12	(3)	58	15	(2)	50	8	(3)	(12)	(11)	(10)

Se vidare not 41 avseende moderbolaget.

Lönekostnader: övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2013			2012			2011
Europa	2 984	969	(81)	3 053	1 004	(82)	3 076	977	(75)
USA	1 987	414	(24)	2 077	431	(27)	1 944	410	(31)
Summa	4 971	1 383	(105)	5 130	1 435	(109)	5 020	1 387	(106)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2013			2012			2011
Europa	3 035	981	(84)	3 104	1 019	(84)	3 117	985	(78)
USA	1 995	414	(24)	2 084	431	(27)	1 953	410	(31)
Summa	5 030	1 395	(108)	5 188	1 450	(111)	5 070	1 395	(109)

För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30.

Ersättning till vd, styrelse och ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till vd och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.

Principer för ersättning till styrelsen

Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 6 maj 2013. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2014. Arvodet som redovisas på sidan 65 avser räkenskapsårets kostnadsförda ersättning. För information om arvodet och fördelning mellan ledamöterna, se tabell sidan 65. Vd erhåller inte något styrelsearvode.

Principer för ersättning till vd och koncernledningen

Ersättning till vd samt övrig koncernledning utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil.

Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För vd är den rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 72 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För landschefen i USA fanns ett separat långsiktigt avtal där rörlig ersättning utgick baserat på landets rörelseresultat (EBITA) för räkenskapsåret 2012. Det långsiktiga avtalets utfall motsvarade 51 procent av grundlönen under perioden 1 juli 2009 – 31 december 2012.

Vid uppsägning från företagets sida har vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner, såvida inte uppsägningen grundas på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från vd:s sida är uppsägningstiden 6 månader. Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 0 och 12 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 3 och 6 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare.

Fem av de ledande befattningshavarna är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan 12 månaders lön till (i ett fall) för närvarande 41 månaders lön vilket kan komma att öka till maximalt 42 månadslöner beroende på antal år i tjänst, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida.

Vd är under en eventuell uppsägningstid bunden av en kon-

kurrensklausul, om inte uppsägning grundas på grovt avtalsbrott av Loomis. Fem av de övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.

Vd har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta lönen. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot vd.

Fem av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilket även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. En av dessa ledande befattningshavare är anknuten till ITP 2 och är berättigad till en premiebestämd pension där premien ska uppgå till 15 procent av pensionsgrundande fast lön överstigande 20 basbelopp. Under den tid den svenska ledande befattningshavaren tjänstgör i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt det amerikanska dotterbolagets pensionsplaner.

En medlem av koncernledningen har inte rätt till någon pensionslösning.

För 2013 har följande ersättningar utgått:

Incitamentsprogram

Loomis årsstämma röstade den 6 maj 2013 igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2013) motsvarande det program som beslutades på årsstämman 2012. I likhet med det gällande incitamentsprogrammet innebär detta incitamentsprogram att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen tilldelas i form av aktier i Loomis AB, vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2015. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2015. För att möjliggöra tilldelning av aktier i Loomis AB beslutade årsstämman 2013 att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part. Avtalet innebär att den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis AB till deltagarna i programmet. Loomis AB kommer därmed inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av Incitamentsprogram 2013. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i företaget, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår drygt 300 anställda. Under 2013 har kostnaden för den aktierelaterade delen, den del för vilka aktier kommer att förvärvas, av incitamentsprogrammet uppgått till 14 MSEK. Se även not 27.

	Grundlön/	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning1)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	575 000	–	–	–	–	575 000
Ulrik Svensson, ledamot 2)	400 000	–	–	–	–	400 000
Jan Svensson, ledamot 2)	275 000	–	–	–	–	275 000
Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2)	216 667	–	–	–	–	216 667
Ingrid Bonde, ledamot 2)	166 667	–	–	–	–	166 667
Marie Ehrling, ledamot 2)	108 333	–	–	–	–	108 333
Signhild Arnegård Hansen, ledamot 2)	83 333	–	–	–	–	83 333
Jarl Dahlfors, vd 2) 3)	4 965 432	1 560 960	1 413 753	694 160	–	8 634 305
Lars Blecko, vice vd 2) 3)	5 942 432	3 980 160	1 039 974	1 171 749	–	12 134 315
Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2) 4)	11 505 413	2 623 097	2 407 423	2 246 987	–	18 782 920
Summa	24 238 277	8 164 217	4 861 150	4 112 896	–	41 376 540

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2014 kommer 5 298 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier och optioner hänvisas till sidorna 35 och 36. För Incitamentsprogram 2012 kommer Jarl Dahlfors erhålla 3 104 aktier, Lars Blecko 10 000 aktier,

Kenneth Högman 3 407 aktier, Anders Haker 1 644 aktier, Martti Ojanen 1 374 aktier och Georges López Periago 5 508 aktier, under 2014.

3) Lars Blecko hade posten som vd under perioden 1 januari till 31 augusti och Jarl Dahlfors innehar posten som vd från och med 1 september.

4) Avser Kenneth Högman, Anders Haker, Martti Ojanen, Johannes Bäckman (för perioden 4 november till 31 december), Patrik Högberg (för perioden 1 november till 31 december) och Georges López Periago.

Forts. Not 11

För 2012 har följande ersättningar utgått:

SEK	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning1)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa

Alf Göransson, ordförande 2)	575 000	–	–	–	–	575 000
Ulrik Svensson, ledamot 2)	383 333	–	–	–	–	383 333
Marie Ehrling, ledamot 2)	316 667	–	–	–	–	316 667
Jan Svensson, ledamot 2)	275 000	–	–	–	–	275 000
Signhild Arnegård Hansen, ledamot 2)	250 000	–	–	–	–	250 000
Lars Blecko, vd 2)	5 789 361	3 678 586	66 966	1 703 999	–	11 238 912
Jarl Dahlfors, vice vd 2) 3)	4 337 780	1 086 879	1 336 722	91 365	–	6 852 746
Övriga ledande befattningshavare, 5 stycken 2) 4)	9 264 284	4 822 792	491 834	1 854 689	–	16 433 599
Summa	21 191 425	9 588 257	1 895 522	3 650 053	–	36 325 257

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2013 kommer 13 912 TSEK att utbetalas varav 7 685 TSEK intjänats och kostnadsförts under tidigare år. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier och optioner hänvisas till sidorna 35 och 36. För Incitamentsprogram 2011 kommer Lars Blecko erhålla 2 831 aktier, Jarl Dahlfors 0 aktier,

Kenneth Högman 1 295 aktier, Marcus Hagegård 446 aktier, Martti Ojanen 383 aktier och Georges López Periago 5 151 aktier, under 2013.

3) Jarl Dahlfors hade en LTIP som baserades på USA:s rörelseresultat EBITA för räkenskapsåret 2012. Utfallet blev lägre än tidigare års gjorda reserveringar varvid ingen LTIPersättning belastat resultatet för 2012 samt att en justering redovisats i nedanstående tabell för 2011 vilket gör att ackumulerad redovisad kostnad för perioden 2009 – 2012 visar det faktiska utfallet.

4) Avser Kenneth Högman, Marcus Hagegård (för perioden 1 januari till 31 maj), Anders Haker (för perioden 1 juni till 31 december), Martti Ojanen och Georges López Periago.

För 2011 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning1)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	541 667	–	–	–	–	541 667
Ulrik Svensson, ledamot 2)	333 333	–	–	–	–	333 333
Marie Ehrling, ledamot 2)	283 333	–	–	–	–	283 333
Jan Svensson, ledamot 2)	258 333	–	–	–	–	258 333
Signhild Arnegård Hansen, ledamot 2)	233 333	–	–	–	–	233 333
Lars Blecko, vd 2)	5 592 556	752 832	89 256	1 685 144	–	8 119 788
Jarl Dahlfors, vice vd 2) 3)	4 031 040	1 162 800	1 418 112	101 655	–	6 713 607
Övriga ledande befattningshavare, 4 stycken 2) 4)	8 032 827	3 052 648	573 420	1 922 234	–	13 581 129
Summa	19 306 422	4 968 280	2 080 788	3 709 033	–	30 064 523

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2012 kommer 1 924 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier och optioner hänvisas till sidorna 35 och 36. För Incitamentsprogram 2010 kommer Jarl Dahlfors erhålla 7 156 aktier, Georges López Periago 4 753 aktier och Ashley Bailey 3 334 aktier.

3) Jarl Dahlfors har en LTIP som baseras på USA:s rörelseresultat EBITA för räkenskapsåret 2012. Årets andel baserat på förväntat utfall har reserverats för och ingår i kolumnen Rörlig ersättning.

4) Avser Kenneth Högman, Marcus Hagegård (för perioden 1 juni till 31 december), Georges López Periago och Ashley Bailey.

För information om aktie- och optionsinnehav, andra styrelseuppdrag etcetera hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sidorna 35–36.

Teckningsoptioner

En extra bolagsstämma hölls den 16 februari 2009 vid vilken beslut fattades om genomförandet av ett teckningsoptionsprogram till cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB. Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kunde ske under perioden 1 mars–31 maj 2013.

Under februari 2009 utfärdades 2 347 050 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptioner fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (8,50 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Under december 2009 utfärdades 207 950 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptioner fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (14

SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Under 2010 har Loomis nyttjat rätten enligt gällande hembudsklausul att återlösa 172 086 optioner då optionsinnehavare lämnat Loomiskoncernen. Värdering av återlösenbeloppen för optionerna har skett enligt Black & Scholes värderingsmodell. Av de återlösta optionerna har 122 250 optioner tilldelats till kursen 18,25 SEK.

Under 2011 har Loomis nyttjat rätten enligt gällande hembudsklausul att återlösa 150 820 optioner då optionsinnehavare lämnat Loomiskoncernen. Värdering av återlösenbeloppen för optionerna har skett enligt Black & Scholes värderingsmodell. Av de optioner som fanns i lager vid ingången av 2011 samt de återinlösta optionerna under året har 171 329 optioner vid tre tillfällen tilldelats till kurserna 26 SEK (26 029 st), 24 SEK (10 000 st) respektive 12 SEK (135 300 st).

Under 2012 har Loomis nyttjat rätten enligt gällande hembudsklausul att återlösa 244 492 optioner då optionsinnehavare lämnat Loomiskoncernen. Värdering av återlösenbeloppen för optionerna har skett enligt Black & Scholes värderingsmodell.

Under 2013 avslutades teckningsoptionsprogrammet 2009/2013 vilket medförde att 2 268 049 B-aktier nyemitterades till teckningskursen 72.50 SEK per aktie varvid Loomis AB tillfördes 164 MSEK. Den nuvarande koncernledningen nyttjade 283 736 stycken teckningsoptioner för att teckna lika många Loomis B-aktier samt avyttrade 677 300 st teckningsoptioner till en finansiell institution.

NOT 12 Avskrivningar och nedskrivningar

MSEK	2013	2012	2011
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	28	28	21
Övriga immateriella tillgångar	21	19	17
Byggnader	15	17	15
Maskiner och inventarier	721	681	626
(varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing)	(22)	(17)	(18)
Summa avskrivningar och nedskrivningar	786	745	679

Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:

MSEK	2013	2012	2011
Produktionskostnader	675	635	575
Försäljnings- och administrationskostnader	82	82	83
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	28	28	21
Summa avskrivningar och nedskrivningar	786	745	679

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i Not 15.

NOT 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto

MSEK	2013	2012	2011
Ränteintäkter	11	13	16
Kursdifferenser, netto1)	2	3	–
Övriga finansiella intäkter	–	0	–
Finansiella intäkter	13	16	16
Räntekostnader	–50	–66	–69
(varav räntekostnad finansiell leasing)	(–3)	(–4)	(–4)
Bankkostnader	–10	–7	–7
Kursdifferenser, netto1)	–	–	–1
Övriga finansiella kostnader	0	–	–1
Finansiella kostnader	–60	–73	–78
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–47	–56	–62

1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10.

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2013	%	2012	%	2011	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–192	–18,4	–198	–21,3	–216	–29,0
– uppskjuten skattekostnad	–111	–10,7	–84	–9,0	–14	–1,9
Summa skattekostnad	–302	–29,1	–282	–30,3	–230	–30,9

Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –29,1 procent (–30,3 respektive –30,9). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.

MSEK	2013	%	2012	%	2011	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–228	–22,0	–245	–26,3	–195	–26,3
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesatser	–81	–7,8	–16	–1,7	–31	–4,2
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	7	0,6	–22	–2,3	–3	–0,4
Summa skattekostnad	–302	–29,1	–282	–30,3	–230	–30,9

Under 2013 har det, frånsett i Sverige, inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter. I Sverige sänktes bolagsskatten med 4,3 procentenheter från och med 1 januari 2013 och uppgår till 22 procent. Vidare sänktes bolagsskatten i Storbritannien under 2013 och uppgår från och med den 1 april 2013 till 23 procent.

Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:

%	2013	2012	2011
USA	40	40	40
Spanien	30	30	30
Frankrike	33	33	33
Sverige	22	26	26
Storbritannien	23	25	27

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:

Uppskjutna skattefordringar, MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Maskiner och inventarier	91	95	104
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	149	170	166
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	33	34	40
Avsättning för omstrukturering	6	6	6
Förlustavdrag	27	60	101
Övriga temporära skillnader	33	34	27
Summa uppskjutna skattefordringar	339	398	444
Nettning	–17	–19	–22
Netto uppskjutna skattefordringar	322	379	422

Uppskjutna skatteskulder, MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Maskiner och inventarier	192	215	234
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	–	1	0
Immateriella anläggningstillgångar	72	55	40
Övriga temporära skillnader	165	144	97
Summa uppskjutna skatteskulder	429	415	371
Nettning	–17	–19	–22
Netto uppskjutna skatteskulder	412	396	349
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	–90	–17	73

Förändringsanalys

		Pensions	Ansvars
	Maskiner	avsättningar	försäkrings		Imma
	och inventa	och personal relaterade	relaterade skade	Avsättning för omstruk	teriella an läggnings	Förlust	Övriga temporära	Summa uppskju	Summa uppskjuten
MSEK	rier	skulder	reserver	turering	tillgångar	avdrag	skillnader	ten skatt	skatt
Uppskjuten skattefordran								2013	2012
Ingående balans	95	170	34	6	–	60	34	398	444
Förändring bokad över resultaträkning	5	–22	–1	0	–	–35	1	–53	–62
Förändring på grund av nya skattesatser	–10	–2	–	–	–	–	0	–12	–4
Förändring på grund av omklassificering	–	–	–	–	–	–	–	–	0
Förändring på grund av valutaeffekter	1	2	0	0	–	2	–9	–5	–17
Förändring bokad över eget kapital	–	1	–	–	–	–	–	1	23
Förändring på grund av förvärv	–	–	–	–	–	–	8	8	14
Utgående balans	91	149	33	6	–	27	33	339	398
Förändring under året	–4	–21	–1	0	–	–33	–0	–59	–46
Uppskjuten skatteskuld
Ingående balans	215	1	–	–	55	–	144	415	372
Förändring bokad över resultaträkning	–23	–1	–	–	17	–	53	47	9
Förändring på grund av nya skattesatser	0	0	–	–	–	–	0	0	7
Förändring på grund av omklassificering	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Förändring på grund av valutaeffekter	0	0	–	–	0	–	–9	–9	–15
Förändring bokad över eget kapital	0	–	–	–	–	–	–24	–24	32
Förändring på grund av förvärv	0	–	–	–	–	–	1	1	10
Utgående balans	192	–	–	–	72	–	165	429	415
Förändring under året	–24	–1	–	–	17	–	21	14	43

Av totala uppskjutna skattefordringar om 339 MSEK förväntas 221 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 429 MSEK förväntas 18 MSEK realiseras inom 12 månader.

Aktuella skattefordringar/skatteskulder	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Aktuella skattefordringar	153	100	141
Aktuella skatteskulder	–80	–74	–169
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	72	25	–28

Förlustavdrag

Loomis bolag i Danmark, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet och Österrike hade per den 31 december 2013 förlustavdrag som uppgick till 264 MSEK. Totala förlustavdrag per 31 december 2012 uppgick till 363 MSEK och per 31 december 2011 till 854 MSEK.

Tjeckien, Österrike och vissa av förlustavdragen i Danmark och Turkiet kan återvinnas och därför har dessa aktiverats i balansräkningen. Dessa förlustavdrag uppgår till totalt 107 MSEK och värdet av de aktiverade förlustavdragen uppgår till 27 MSEK. Några av Loomis förlustavdrag har tidsbegränsning. Vissa förlustavdrag har ännu ej fastställts i bolagens deklarationer.

Loomis har gjort bedömningen att förlustavdragen i Schweiz,

NOT 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov

Under 2013 genomförda förvärv:

MSEK	Köpeskilling	Goodwill	Förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	Övrigt sysselsatt kapital	Summa sysselsatt kapital
G4S Cash Solutions (SK) a.s.1)	182)	03)	–	18	18

Summa

1) Förvärvsanalysen är föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten.

2) Köpeskilling omräknat till MSEK vid förvärvstidpunkten.

3) Redovisad goodwill är primärt hänförlig till synergieffekter och geografisk expansion. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.

G4S Cash Solutions (SK) a.s.

Loomis har förvärvat värdehanteringsverksamheten i det slovakiska företaget G4S Cash Solutions (SK) a.s. Köpeskillingen uppgick till 18 MSEK (2 MEUR). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 2 december 2013.

Förvärv av G4S Cash Solutions (SK) a.s., Slovakien

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 2 december 2013.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Operativa anläggningstillgångar	30
Kundfordringar	8
Övriga tillgångar	9
Övriga skulder	–20
Summa operativt sysselsatt kapital	27
Goodwill	0
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	0
Övrigt sysselsatt kapital	–9
Totalt sysselsatt kapital	19
Nettoskuld	–1
Summa förvärvade nettotillgångar	18
Erlagd köpeskilling	18
Total köpeskilling	18
Betald köpeskilling	–18
Övertagna likvida medel	0
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–18

Genom förvärvet av G4S Cash Solutions (SK) a.s. i Slovakien har Loomis stärkt sin närvaro på den lokala marknaden och blivit marknadsledare i Slovakien. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 5 MSEK och till årets resultat med cirka 0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från och med den 1 januari 2013 ha bidragit med totala intäkter om cirka 60 MSEK och påverkat årets resultat med –4 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 2 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Förvärv, övrigt

Loomis förvärvade i maj 2011 tillgångar och kundkontrakt hänförliga till värdehanteringsverksamheten i det amerikanska företaget Pendum LLC. Köpeavtalet innehöll en klausul om kompensation för eventuellt volymbortfall från de övertagna kontrakten. Loomis erhöll under 2012 en delåterbetalning av köpeskillingen om 33 MSEK motsvarande 4,9 MUSD och ytterligare en delåterbetalning erhölls under 2013 om 41 MSEK motsvarande 6,3 MUSD. Båda återbetalningarna har redovisats som en reducering av posten förvärvsrelaterade kostnader i resultaträkningen. Förhandlingen om eventuell ytterligare återbetalning är avslutad och några ytterligare återbetalningar kommer ej att erhållas.

För koncernen som helhet finns per 31 december 2013 totalt uppskjutna köpeskillingar om 6 MSEK och tilläggsköpeskillingar om 29 MSEK. De uppskjutna köpeskillingarna förfaller till betalning under 2014 medan tilläggsköpeskillingarna förfaller 2015 och senare.

Prövning av nedskrivningsbehov

För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land eller två näraliggande länder som bedriver en integrerad verksamhet under en gemensam ledning. Goodwillvärdet per den 31 december 2013 fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:

		Goodwill, MSEK
	WACC, %	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Frankrike	8,7 (7,4, 7,7)	331	319	331
Storbritannien	7,0 (7,6, 7,1)	155	153	155
Portugal	8,8 (10,1, 13,4)	1	1	1
Schweiz	8,0 (8,2, 6,1)	4	4	4
Slovakien	9,0 (e/t, e/t)	0	–	–
Spanien	8,7 (9,3, 9,1)	387	373	263
Sverige	6,4 (6,7, 6,6)	11	11	11
Tjeckien	9,5 (11,2, 8,0)	17	17	17
Turkiet	15,6 (18,0, e/t)	37	26	39
Argentina	26,7 (e/t, e/t)	63	60	–
USA	7,2 (7,6, 6,9)	2 341	2 354	2 459
Totalt		3 346	3 317	3 281

Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor (t.ex. Retail Banking Research), emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.

Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden (WACC), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Diskonteringsräntorna som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassaflödesgenererande enheterna.

De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):

%	Bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden	WACC
Europa	2,01) (2,0, 2,0)	6,4–26,7
USA	2,0 (2,0, 2,0)	7,2

1) För alla kassagenererande enheter, förutom Turkiet och Argentina, används en årlig bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden om 2,0 procent. För Turkiet och Argentina används 5 procent.

Nedskrivningsbedömningen ägde rum för samtliga kassagenererande enheter under det andra kvartalet 2013. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg.

Per balansdagen har en känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet genomförts i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. En sänkning av rörelsemarginalen med 0,5 procentenheter skulle ge upphov till en nedskrivning avseende goodwill om totalt 1 MSEK för en kassagenererande enhet inom segment Europa. Utöver detta visade känslighetsanalyserna att ingen av justeringarna enskilt genererar ett nedskrivningsbehov i någon kassagenererande enhet.

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ingående balans	3 317	3 281	2 582
Förvärv	0	217	569
Omräkningsdifferens	29	–181	130
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3 346	3 317	3 281
Ingående nedskrivningar	–	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–
Utgående restvärde	3 346	3 317	3 281
Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande:
USA	2 341	2 354	2 459
Europa	1 006	963	822
Totalt	3 346	3 317	3 281

NOT 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ingående anskaffningsvärde	298	276	184
Förvärv	–	29	79
Avyttringar/utrangeringar	–	–	–1
Omräkningsdifferens	3	–7	14
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	301	298	276
Ingående avskrivningar	–145	–121	–97
Årets avskrivningar	–28	–28	–21
Omräkningsdifferens	–2	4	–3
Utgående ackumulerade avskrivningar	–175	–145	–121
Utgående restvärde	126	153	155

Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser kontraktsportföljer.

NOT 18 Övriga immateriella tillgångar

2013-12-31			Övriga immate
	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK
Ingående anskaffningsvärde	216	0	1	218
Förvärv	0	–	–	0
Investeringar	21	–	–	21
Avyttringar/utrangeringar	–1	–	–	–1
Omräkningsdifferens	5	0	0	5
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	241	0	1	243
Ingående avskrivningar	–123	0	–1	–125
Avyttringar/utrangeringar	1	–	–	1
Årets avskrivningar	–21	–	–	–21
Omräkningsdifferens	–5	0	0	–5
Utgående ackumulerade avskrivningar	–148	0	–1	–149
Utgående restvärde	93	0	0	93

			Övriga immate
2012-12-31	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK
Ingående anskaffningsvärde	192	0	2	194
Förvärv	3	–	–	3
Investeringar	29	–	–	29
Avyttringar/utrangeringar	–1	–	–	–1
Omklassificering	–1	–	–	–1
Omräkningsdifferens	–6	0	–0	–6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	216	0	1	218
Ingående avskrivningar	–110	0	–2	–112
Avyttringar/utrangeringar	1	–	–	1
Årets avskrivningar	–19	–	–	–19
Omklassificering	0	–	–	0
Omräkningsdifferens	5	0	0	5
Utgående ackumulerade avskrivningar	–123	0	–1	–125
Utgående restvärde	93	0	0	93

			Övriga immate
2011-12-31	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK
Ingående anskaffningsvärde	150	0	2	152
Investeringar	23	–	–	23
Avyttringar/utrangeringar	0	–	–	0
Omklassificering	18	–	–	18
Omräkningsdifferens	0	0	0	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	192	0	2	194
Ingående avskrivningar	–84	0	–2	–86
Avyttringar/utrangeringar	0	–	–	0
Årets avskrivningar	–17	–	–	–17
Omklassificering	–10	–	–	–10
Omräkningsdifferens	1	0	0	1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–110	0	–2	–112
Utgående restvärde	82	0	0	82

NOT 19 Materiella anläggningstillgångar

		Byggnader och mark
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ingående anskaffningsvärde	420	415	391
Förvärv	4	18	1
Investeringar	20	12	17
Avyttringar/utrangeringar	–5	–16	–1
Omklassificering	–1	10	3
Omräkningsdifferens	11	–19	3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	448	420	415
Ingående avskrivningar	–167	–158	–141
Avyttringar/utrangeringar	1	0	–
Omklassificering	–	–1	0
Årets avskrivningar	–15	–17	–15
Omräkningsdifferens	–5	9	–2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–187	–167	–158
Utgående restvärde	261	253	257

		Maskiner och inventarier
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ingående anskaffningsvärde	7 715	7 359	6 648
Förvärv	26	46	83
Investeringar	800	752	821
Avyttringar/utrangeringar	–229	–146	–218
Omklassificering	2	–13	–71
Omräkningsdifferens	81	–283	97
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	8 395	7 715	7 359
Ingående avskrivningar	–5 103	–4 729	–4 288
Avyttringar/utrangeringar	204	117	190
Omklassificering	0	1	60
Årets avskrivningar	–721	–681	–627
Omräkningsdifferens	–64	189	–64
Utgående ackumulerade avskrivningar	–5 684	–5 103	–4 729
Utgående restvärde	2 711	2 612	2 630

Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 62 MSEK (60 och 61).

Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.

Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan. Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 28 för ytterligare information gällande finansiella leasingavtal.

		Byggnader
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ingående anskaffningsvärde	43	45	45
Omräkningsdifferens	2	–2	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	45	43	45
Ingående avskrivningar	–19	–18	–16
Årets avskrivningar	–2	–2	–2
Omräkningsdifferens	–1	1	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	–22	–19	–18
Utgående restvärde	23	24	27

Forts. Not 19

2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
162	141	225
1	31	59
130	14	15
–21	–20	–157
1	–4	–1
273	162	141
–77	–55	–190
0	0	–
16	17	156
–65	–40	–22
–1	1	1
–127	–77	–55
146	85	86
		Maskiner och inventarier

NOT 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar

Summa räntebärande finansiella anläggningstillgångar	61	66	65
Långfristiga externa investeringar	61	66	65
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31

Beloppet består av pensionsåtaganden (se not 30) för vilka obligationer ställts som säkerhet om 4 MSEK (6 och 7) samt att återförsäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern motpart enligt myndighetsdirektiv om 57 MSEK (57 och 55). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ingående balans	66	65	29
Nya investeringar/avyttringar	–5	1	36
Omräkningsdifferenser	0	0	0
Utgående balans	61	66	65

NOT 21 Övriga långfristiga fordringar

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Långfristiga hyresdepositioner	28	25	27
Övriga långfristiga fordringar	98	9	9
Summa övriga långfristiga fordringar	125	34	35

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ingående balans	34	35	28
Övriga förändringar	90	0	7
Omräkningsdifferenser	1	–1	0
Utgående balans	125	34	35

Övriga förändringar inkluderar en deposition om 65 MSEK avseende en pågående skatterevision i Spanien.

NOT 22 Kundfordringar

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster	1 349	1 336	1 342
Reservering avseende kundförluster, netto	–33	–37	–34
Summa kundfordringar	1 315	1 299	1 308

Årets kundförluster, netto uppgår till 6 MSEK (8 och 5).

Åldersanalys av förfallna kundfordringar

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Förfallotid <30 dagar	237	249	264
Förfallotid 30–90 dagar	67	64	67
Förfallotid >90 dagar	68	61	44
Summa förfallna kundfordringar	372	374	375

NOT 23 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto) 1)	42	37	37
Övriga kortfristiga fordringar	74	53	40
Summa övriga kortfristiga fordringar	116	90	77

1) Exklusive konsignationslager av pengar.

Övriga kortfristiga fordringar enligt ovan hänför sig till stora delar till kortfristiga fordringar avseende moms.

Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att

finansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 13 MSEK (7 och 5) redovisas som produktionskostnad.

Medel inom uppräkningsverksamheten

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Lager av kontanter	1 206	822	1 054
Förinbetalningar från kunder och fordringar på kunder	745	560	453
Skulder avseende förinbetalningar från kunder samt skulder till kunder	–1 134	–1 084	–864
Checkräkning hänförlig till uppräkningsverksamheten	–776	–261	–606
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto)	42	37	37

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

NOT 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering	48	15	30
Förutbetald hyra	25	21	22
Förutbetalda leasingkostnader	2	1	1
Förutbetalda leverantörsfakturor	2	1	1
Övriga förutbetalda kostnader	213	156	144
Övriga upplupna intäkter	7	7	5
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	296	201	203

NOT 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Placeringar externa	10	10	1
Summa räntebärande finansiella omsättningstillgångar	10	10	1

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument hänvisas till not 6.

NOT 26 Likvida medel

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Kassa och bank	333	380	413
Kortfristiga bankplaceringar	–	0	0
Summa likvida medel1)	333	380	413

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

NOT 27 Eget kapital och totalresultat

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital 1)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver 2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2011	365	4 441	206	–1 888	3 123
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	513	513
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–42	–42
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	12	12
Kassaflödessäkringar	–	–	–	4	4
Valutakursdifferenser3)	–	–	43	–	43
Summa övrigt totalresultat	–	–	43	–26	17
Summa totalresultat	–	–	43	487	530
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–256	–256
Aktierelaterad ersättning4)	–	–	–1	–	–1
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–1	–256	–257
Utgående balans per 31 december 2011	365	4 441	248	–1 657	3 397

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital 1)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver 2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2012	365	4 441	248	–1 657	3 397
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	650	650
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–50	–50
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	16	16
Kassaflödessäkringar	–	–	–	3	3
Valutakursdifferenser3)	–	–	–144	–	–144
Omvärdering av villkorad betald köpeskilling5)	–	–	33	–	33
Skatteeffekt på villkorad betald köpeskilling5)	–	–	–13	–	–13
Återföring villkorad betald köpeskilling, netto5)	–	–	–20	–	–20
Summa övrigt totalresultat	–	–	–144	–31	–175
Summa totalresultat	–	–	–144	619	475
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–273	–273
Aktierelaterad ersättning6)	–	–	–4	–	–4
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–4	–273	–277
Ingående balans per 1 januari 2013	365	4 441	100	–1 311	3 595
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	736	736
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–11	–11
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	1	1
Valutakursdifferenser3)	–	–	17	–	17
Omvärdering villkorad betald köpeskilling5)	–	–	41	–	41
Skatteeffekt på villkorad betald köpeskilling5)	–	–	–17	–	–17
Återföring villkorad betald köpeskilling, netto5)	–	–	–24	–	–24
Summa övrigt totalresultat	–	–	17	–9	8
Summa totalresultat	–	–	17	727	744
Transaktioner med aktieägare
Nyemission genom utnyttjande av teckningsoptioner	11	153	–	–	164
Utdelning	–	–	–	–338	–338
Aktierelaterad ersättning7)	–	–	0	–	0
Summa transaktioner med aktieägare	11	153	0	–338	–174
Utgående balans per 31 december 2013	376	4 594	117	–922	4 165

1) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

2) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, aktierelaterad ersättning samt omvärdering av villkorad betald köpeskilling.

3) Inkluderar omräkning av säkringsinstrument avseende nettoinvesteringar.

5) Avser omvärdering av villkorad betald köpeskilling för förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. En delåterbetalning om 33 MSEK erhölls under 2012 och återfördes till resultaträkningen och ytterligare en delåterbetalning om 41 MSEK erhölls under 2013 och återfördes till resultaträkningen varför effekten i övrigt totalresultat är noll. Förhandlingen är avslutad och några ytterligare återbetalningar kommer ej att erhållas.

Antal utgivna aktier 31 december 2013 uppgår till 75 279 829 med ett kvotvärde om 5. För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 51. Per den 31 december 2013 finns inga optioner i eget förvar.

NOT 28 Låneskulder och finansiell leasing

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Långfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	121	66	84
Banklån	625	1 941	2 008
Obligationslån	580	558	580
Certifikat	248	–	–
Summa långfristiga låneskulder	1 573	2 566	2 671
Kortfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	12	11	5
Derivat	0	1	15
Banklån	668	35	5
Summa kortfristiga låneskulder	680	48	25
Summa låneskulder	2 253	2 614	2 696
Skulder avseende finansiell leasing – minimileasingavgifter	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Förfallotid <1 år	12	12	5
Förfallotid 1–5 år	113	76	95
Förfallotid >5 år	18	–	–
Total	143	88	100
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	–10	–10	–11
Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing	133	78	89
Nuvärde av skulder för finansiell leasing	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Förfallotid <1 år	39	25	24
Förfallotid 1–5 år	82	52	65
Förfallotid >5 år	12	–	–
Summa nuvärde av skulder avseende finansiell leasing	133	78	89

NOT 29 Avsättningar för skadereserver

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Långfristig avsättning för skadereserver	171	170	185
Kortfristig avsättning för skadereserver	135	123	164
Summa avsättningar för skadereserver	306	293	349

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ingående balans	293	349	296
Nya avsättningar	159	163	272
Utnyttjade belopp och avsättningar som ej använts	–145	–204	–225
Omräkningsdifferens	–1	–15	6
Utgående balans	306	293	349

Avsättningar för skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador och dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Det finns en osäkerhet förknippad med tidpunkten för framtida utflöden.

Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från Avsättningar för skadereserver. För ytterligare information, se not 2 och 4.

NOT 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen driver i egen regi, eller deltar i, olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner samt andra förmåner efter avslutad anställning. De olika planerna är utformade utifrån lokala regelverk och praxis och den totala kostnaden för dessa pensionsplaner presenteras i not 10.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

Kostnaden för de avgiftbestämda planerna uppgick under 2013 till 78 MSEK (88 och 73).

Fonderade och ofonderade förpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Förmånsbestämda pensionsplaner utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnaden för förmånsbestämda planer baseras på den så kalllade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd.

Summering av förmånsbestämda pensionsplaner

Värdet av förpliktelser och tillgångar relaterade till de förmånsbestämda pensionsplanerna är fördelat per land enligt följande:

		2013-12-31				2012-12-31				2011-12-31
	Frankrike	Storbri tannien	Övriga länder		Totalt Frankrike	Storbri tannien	Övriga länder		Totalt Frankrike	Storbri tannien	Övriga länder	Totalt
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade förpliktelser	–	1 308	116	1 424	–	1 198	129	1 327	–	1 146	109	1 255
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–	–1 299	–84	–1 383	–	–1 152	–87	–1 239	–	–1 063	–78	–1 141
Fonderade planer, netto	–	9	32	41	–	46	42	88	–	84	30	114
Ofonderade planer Nuvärde av ofonderade
förpliktelser	217	–	16	234	209	–	18	227	194	–	17	212
Summa fonderade och ofonderade förpliktelser	217	9	49	275	209	46	60	315	194	84	48	326

De väsentligaste planerna presenteras nedan:

Storbritannien

Pensionsplanen i Storbritannien utgör cirka 79 procent av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2013. Planen är en förmånsbestämd plan som är fonderad, där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i en pensionsfond som är skild från de övriga tillgångarna inom bolaget. Anställda, som är delaktiga i Loomis brittiska pensionsplan, är berättigade till årliga pensionsutbetalningar efter pensionering. Pensionsutbetalningens storlek beräknas utifrån en procentandel av den anställdes slutliga pensionsgrundande lön multiplicerat med antal år i tjänst. Pensionsförmånen uppräknas årligen, där uppräkningen vanligtvis följer inflationen med ett tak om hur stor uppräkningen kan vara under ett år. Förmånen ska även utbetalas vid dödsfall samt även vid andra händelser såsom till exempel vid avslutad anställning.

Planens tillgångar förvaltas och administreras av en fristående styrelse där medlemmarna utgörs av förvaltare (Trustees) som är juridiskt separerade från företaget. Styrelsen utgörs av representanter från såväl arbetsgivaren som arbetstagarna där ordföranden är en oberoende förvaltare (Independent Trustee). Styrelsemedlemmarna ska enligt lag:

Agera utifrån förmånstagarnas intressen
Säkerställa efterlevnad av pensionsplanens utformning samt att denna följer lagar och regler, exempelvis lagstiftningen för förvaltare såväl som specifika lagar för Storbritannien som berör pensionsplaner, vilket till exempel inkluderar Acts of Parliament och andra föreskrifter och bestämmelser.
Ansvara för investeringspolicy och strategier avseende planens tillgångar och
Ansvara för daglig administration av förmånerna.

Styrelsen förlitar sig på professionell rådgivning för att kunna uppfylla ovanstående krav.

I enlighet med brittisk lagstiftning måste bolaget och styrelsemedlemmarna komma överens om storleken på inbetalningarna till pensionsplanen vilka grundar sig på en rekommendation från en aktuarie.

Den brittiska pensionsplanen måste genomföra en fonderingsvärdering vart tredje år för att säkerställa en långsiktig finansiering och konsolideringen. Den senaste värderingen utfördes, av en kvalificerad aktuarie, den 5 april 2011 och visade ett underskott om 10 MGBP (tillgångar om 98 MGBP och skulder om 108 MGBP). För att täcka detta underskott har företaget avtalat om att göra följande inbetalningar:

258 TGBP månadsvis från 5 april 2010 till 31 december 2011
265 TGBP månadvis från 1 januari 2012 till 31 december 2013
150 TGBP månadsvis från 1 januari 2013 till 31 december 2015, ett belopp som ska indexeras med 3 procent per 1 januari varje år.

Pensionsplanen har sedan 3 mars 2013 varit stängd för framtida intjäning.

Bolaget och pensionsfondens styrelse (Trustees) arbetar tillsammans för att säkerhetsställa att den brittiska pensionsfondens investeringsrisk reduceras efter behov. Detta medför att investeringsportföljen diversifieras för att undvika koncentrerad risk i en specifik marknad, region eller i ett specifikt tillgångsslag.

Loomis AB har också föreskrivit en garanti om 50 MGBP för att påvisa sitt engagemang och värnande om pensionsfonden och dess förpliktelse.

Loomis erbjuder även avgiftsbestämda pensionsplaner i Storbritannien.

Forts. Not 30

Frankrike

I Frankrike finns två ofonderade planer, en Retirement indemnity plan som utgör cirka 12 procent av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2013 samt en förmånsbaserad plan för lång och trogen tjänst (Jubilee Award plan) som utgör cirka 1 procent av den totala förpliktelsen. Retirement indemnity planen ger anställda som har varit anställda hos Loomis i fler än fem år rätt till en engångsutbetalning vid pensioneringstillfället. Engångsutbetalningens storlek beror på flera faktorer såsom tjänstetid, lön vid pensionstillfället och position inom företaget.

Denna förmån är en lagstadgad förmån där utformingen närmare beskrivs i kollektivavtal som regleras av parterna. Potentiella tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare avgörs av domstol. Betalningarna görs direkt via Loomis i samband med att de uppstår. Planen är öppen för nya medlemmar och för nyintjänande.

Planen för lång och trogen tjänst (Jubilee award plan) är en ofonderad plan som betalas till anställda efter ett antal år av tjänstgöring.

Övriga länder

Utöver de ovan nämnda planerna finns det fonderade förmånsbestämda planer i Norge och Schweiz vilka utgör cirka 5 respektive 2 procent av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2013. Vidare finns ofonderade planer i Österrike och Norge vilka utgör cirka 1 procent respektive mindre än 1 procent av koncernens förpliktelse per 31 december 2013.

Sverige

Kollektivanställda i Sverige inom koncernen omfattas av den kollektivavtalade pensionsplanen SAF-LO vilken är framförhandlad av arbetsmarknadens parter för kollektivanställda inom den privata sektorn. Planen är avgiftsbestämd och omfattar flera arbetsgivare. Tjänstemännen inom koncernen omfattas istället av ITP, vilken också är en kollektivavtalad plan för tjänstemän anställda inom den privata sektorn. ITP är sedan ett antal

år tillbaka uppdelad i ITP1 och ITP2. ITP1 är en avgiftsbaserad plan som omfattar flera arbetsgivare. ITP2 är en förmånsbaserad plan som enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är en förmånsbestämd plan som även denna omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som är ett ömsesidigt försäkringsbolag och som även administrerar pensionsplanens förmåner kan inte tillhandahålla Loomis, eller andra svenska bolag, tillräcklig information för att fastställa ett enskilt bolags andel av den totala förpliktelsen och dess förvaltningstillgångar. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2013 uppgår till 11 MSEK (13 och 9). Kostnaden för 2014 bedöms uppgå till motsvarande belopp. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (129 och 113). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska grunder, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Sammanfattning deltagare

Per den 31 december 2013 var nuvärdet av förpliktelsen fördelat enligt följande:

		2013-12-31
	Frankrike	Stor britannien	Övriga länder
Förpliktelse hänförlig till aktiva an ställda (% av den totala förpliktelsen)	100,0	25,1	89,0
Förpliktelse hänförlig till anställda som lämnat pensionsplanen innan pensio nering (% av den totala förpliktelsen)	–	41,7	–
Förpliktelse hänförlig till personer som omfattas av planen och som är pensionerade (% av den totala förpliktelsen)	–	33,2	11,0
	100,0%	100,0%	100,0%
Löptid för pensionsförpliktelsen (år)	14	20	25

Finansiella upplysningar

Pensionskostnader

Den förmånsbestämda pensionsskulden fördelar sig netto i balansräkningen enligt nedan:

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Planer som ingår i Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	–	–3	–2
Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	275	318	327
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto	275	315	326

De förmånsbestämda planernas totalkostnad för 2011–2013 visas i nedanstående tabell.

MSEK	2013	2012	2011
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	24	34	33
Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer)	6	3	3
Räntekostnader /intäkter (–)	9	2	0
Redovisade aktuariella vinster (–)/ förluster	0	–7	0
Kostnader/intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare perioder	–39	–9	0
Summa pensionskostnad	0	23	36

Intäkten avseende tjänstgöring avseende tidigare perioder som redovisas under 2013 avser en engångspost till följd av att pensionsplanen i Storbritannien har stängts för framtida intjäning. Intäkten avseende tjänstgöring under tidigare perider som redovisades under 2012 är främst hänförlig till en reversering av en historisk avsättning för sociala avgifter relaterade till den franska förmånsbaserade planen för lång och trogen tjänst (Jubiliee award plan).

Nettoförpliktelsens förändring under perioden 2011–2013 presenteras nedan: Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

	För pliktelser	Förvalt ningstill gångar	Netto	För pliktelser	Förvalt ningstill gångar	Netto	För pliktelser	Förvalt ningstill gångar	Netto
MSEK		2013			2012			2011
Ingående balans	1 554	–1 239	315	1 467	–1 141	326	1 361	–1 045	316
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	24	0	24	34	0	34	33	0	33
Administrationskostnader (exklusive kostnader för inves teringar avseende fonderade planer)	6	0	6	3	0	3	3	0	3
Räntekostnader / intäkter (–)	66	–56	9	65	–62	2	73	–73	0
Redovisade aktuariella vinster (–)/ förluster	0	0	0	–7	0	–7	0	0	0
Kostnader/intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare år	–39	0	–39	–9	0	–9	0	0	0
Summa pensionskostnad	56	–56	0	85	–62	23	109	–73	36
Aktuariella vinster (–) och förluster baserade på erfarenhetsbaserade förändringar	10	0	10	–3	0	–3	–5	0	–5
Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av föränd ringar i finansiella antaganden	88	0	88	67	0	67	1	0	1
Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av föränd ringar i demografiska antaganden	4	0	4	33	0	33	–4	0	–4
Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive belopp inkluderade i räntekostnader/intäkter (–)	0	–91	–91	0	–46	–46	0	50	50
Totala aktuariella vinster (–) och förluster före skatt	101	–91	11	97	–46	50	–7	50	42
Avgifter från arbetsgivaren	0	–50	–50	0	–77	–77	0	–72	–72
Avgifter från deltagare i planen	4	–4	0	7	–7	0	7	–7	0
Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen	–63	63	0	–76	76	0	–61	61	0
Betalade administrationsavgifter	–6	0	–6	–5	4	0	–3	1	–3
Omklassificeringar	–6	5	–1	0	0	0	0	0	0
Omräkningsdifferenser	16	–11	6	–20	14	–6	62	–57	5
Utgående balans	1 658	–1 383	275	1 554	–1 239	315	1 467	–1 141	326

Kassaflödet för de förmånsbestämda planerna för 2014 förväntas uppgå till cirka –56 MSEK.

Antaganden och känslighetsanalys

De huvudsakliga aktuariella antagandena per bokslutsdatum var följande:

Väsentliga aktuariella 2013-12-31				2012-12-31			2011-12-31
antaganden per den 31 december (%)	Stor britannien		Frankrike Övriga länder	Stor britannien		Frankrike Övriga länder	Stor britannien		Frankrike Övriga länder
Diskonteringsränta	4,50	3,50	2,10–3,30	4,60	3,00	1,65–3,00	4,80	4,50	2,35–4,50
Löneökningar	et	2,00	2,00–3,75	3,00	2,00	2,00–3,50	3,10	2,00	2,00–3,50
Inflation	2,50-3,50	2,00	1,001)	2,20-3,00	2,00	1,001)	2,00-3,10	2,00	1,001)
Pensionsökningar	3,30	et	0,00–2,752)	2,90	et	0,00–2,502)	2,90	et	0,00–2,502)

1) Antagandet om inflation är endast tillämpligt på några av länderna som ingår i "Övriga". För Österrike och Norge är detta antagnade inte tillämpligt och visas därför inte.

2) Antagandet avseende pensionsökningar är endast tillämpligt på några av länderna som ingår i "Övriga". För Österrike är detta antagnade inte tillämpligt och visas därför inte.

Forts. Not 30

Dessa antaganden användes vid värderingen av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen vid utgången av 2013, 2012 och 2011 samt för att bestämma pensionskostanden för 2014, 2013 och 2012. I Storbritannien är diskonteringsräntan baserad på iBoxx UK AA 15 years+. I Euro-området är diskonteringsräntan baserat på iBoxx Euro 10 years+, med hänsyn till planens angivna duration.

Antaganden avseende förväntad livslängd är fastställda utifrån rådgivning från lokala aktuarier, offentlig statistik samt erfarenhet från de olika territorierna. Dödlighetstabellerna som används i Frankrike och Storbritannien är följande:

Dödlighetstabell

	2013	2012	2011
Frankrike	INSEE 2009–2011	INSEE 2008–2010	INSEE 2007–2009
Stor britannien	S1 All pensioners table, YOB (+1), CMI Core 2009	S1 All pensioners table, YOB (+1), CMI Core 2009	PA 92 series with allowance for fu ture improvements,
	projections, 1.0% long term improv	projections, 1.0% long term improv	and the medium cohort effect with
	ment rate	ment rate	a 1% underpin p.a

För Storbritannien, innebär ovanstående antaganden följande genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder:

	2013-12-31
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år
Män	21,2
Kvinnor	23,4
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år
Män	22,6
Kvinnor	24,9

För Frankrike anges inte någon förväntad livslängd uttryckt i år. Antagandet är inte väsentligt då planen innebär att en engångsutbetalning erhålls vid pensioneringstillfället.

Förpliktelsens känslighet av förändrade antaganden presenteras i nedanstående tabell som visar effekten av en specifik förändring i MSEK. Förpliktelsen minskar när ett minustecken (–) visas, och ökar när ett plustecken (+) visas.

Känslighetsanalys

MSEK	2013-12-31
0,1% ökning av diskonteringsräntan	–30
0,1% minskning av diskonteringsräntan	30
0,1% ökning av inflationstakten	27
0,1% minskning av inflationstakten	–26
En ökning av den genomsnittliga livslängden med 1 år	36

Känslighetsanalysen ovan baseras på att ett antagande ändras medan andra antagden är konstanta. I verkligheten är ett sådant scenario mindre troligt då vissa antaganden kan vara korrelerade. Känslighetsanalysen av de för planerna signifikanta aktuariella antagandena är baserad utifrån samma metodik som vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde som bokförs i balansräkningen (Projected United Credit Method – PUCM). Metodiken och val av antaganden i känslighetsanalysen har inte förändrats jämfört med tidigare år. Känslighetsanalyserna har fastställts mot bakgrund av tänkbara förändringar i varje enskilt antagande vid värderingstidpunkten och representerar inte nödvändigtvis den faktiska effekten av ett förändrat antagande.

Förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarna är fördelade enligt nedan:

		2013-12-31			2012-12-31			2011-12-31
	Noterade	Onoterade Summa		%	Noterade	Onoterade Summa		%	Noterade	Onoterade Summa		%
Egetkapitalinstrument
Storbritannien	240	–	240	17,3	203	–	203	16,4	196	–	196	17,2
Övriga europeiska länder	69	2	71	5,2	75	2	77	6,2	66	2	67	5,9
Nordamerika	259	–	259	18,7	211	–	211	17,0	177	–	177	15,5
Asien	60	–	60	4,3	45	–	45	3,6	51	–	51	4,5
Tillväxtmarknader	36	–	36	2,6	29	–	29	2,4	24	–	24	2,1
Övrigt	36	–	36	2,6	45	–	45	3,6	32	–	32	2,8
Egetkapitalinstrument, totalt	701	2	702	50,8	609	2	611	49,3	546	2	548	48,0
Statsobligationer
Storbritannien	262	–	262	18,9	227	–	227	18,3	230	–	230	20,1
Övriga europeiska länder	12	–	12	0,9	13	–	13	1,0	11	–	11	1,0
Nordamerika	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0
Övrigt	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0
Statsobligationer, totalt	275	–	275	19,9	240	–	240	19,4	242	–	242	21,1
Företagsobligationer
Storbritannien	168	–	168	12,1	166	–	166	13,4	147	–	147	12,9
Övriga europeiska länder	30	–	30	2,1	31	–	31	2,5	27	–	27	2,4
Nordamerika	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0
Övrigt	5	–	5	0,4	7	–	7	0,5	5	–	5	0,5
Företagsobligationer, totalt	203	–	203	14,7	203	–	203	16,4	180	–	180	15,8
Fastigheter
Övriga europeiska länder	7	8	15	1,1	3	13	17	1,3	2	13	14	1,2
Övrigt	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0	0	–	0	0,0
Fastigheter, totalt	8	8	16	1,1	4	13	17	1,4	2	13	15	1,3
Kontanter	3	6	9	0,6	5	0	6	0,5	9	0	9	0,8
Övrigt1)	178	0	178	12,9	163	0	163	13,2	147	0	147	12,9
Förvaltningstillgångar, totalt	1 366	16		1 383 100,0	1 223	16		1 239 100,0	1 126	15		1 141 100,0

1) Främst hänförligt till fonden Standrad Life GARS, en högavkastande fond (multistrategifond) som placerar i såväl aktier som derivat. Fonden har i tidigare årsredovisningar klassificerats som egetkapitalinstrument eftersom avkastningen är liknande vad som kan förväntas från en aktiefond.

Forts. Not 30

Risker

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och andra förmåner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna beskrivs nedan:

Tillgångars volatilitet (Tillämplig för fonde rade planer, dvs. planer i Storbritannien, Norge och Schweiz)	Majoriteten av planens skulder beräknas utifrån en diskonteringsränta som baseras på företagsobligationer. I de fall avkast ningen på planens tillgångar underpresterar jämfört diskonteringsräntan uppstår ett underskott. Totalt uppgår planernas innehav i egetkapitalinstrument till 51 procent av de totala förvaltningstillgångarna. Egetkapitalinstrument förväntas att över prestera de skuldmatchade obligationerna. Avkastningen på egetkapitalinstrument förväntas att vara volatil i relation till de förstaklassiga/högklassiga obligationerna som skulden beräknas utifrån vilket resulterar i volatilitet och risk i finansieringen.
Förändring i obligatio nernas avkastning (Tillämpligt för Storbritan nien, Frankrike och Schweiz)	En sänkning av diskonteringsräntan ökar planens skuld. Det ska dock noteras att denna effekt delvis motverkas av att värdet av tillgångarna i en fonderad plan samtidigt ökar.
Inflationsrisk (Tillämpligt för Storbritan nien och Schweiz)	Majoriteten av pensionsförpliktelser är sammankopplade med inflationen, där en högre inflation (allt annat lika) leder till en högre skuld. Det ska dock tilläggas att tak ofta existerar för att skydda planen från effekter av extreminflation. En majoritet av tillgångarna är baserade på egetkapitalinstrument där värderingarna har en liten förutsägbar känslighet för inflationen vilket innebär att en ökning av inflationen förväntas öka underskottet.
Antagande om livs längd (Tillämpligt för Storbritan nien, Schweiz och Norge)	I vissa länder är förpliktelsen livsvarig och därigenom beroende av medlemmarnas livslängd. En ökad livslängd resulterar således i en ökad skuld. I några länder är ersättningen vid pensioneringstillfället en engångsutbetalning varvid en förändring av antagandet om livslängd inte påverkar förpliktelsens storlek.
Lag och regleringsrisk	Regeringar kan överväga att revidera vissa pensionsförmåner. Om sådana förändringar implementeras kommer företaget att

NOT 31 Övriga avsättningar

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Övriga långfristiga avsättningar	92	97	108
Övriga kortfristiga avsättningar	42	9	30
Summa övriga avsättningar	134	106	138

bedöma dess genomslagskraft på redovisningen när de blir aktuella.

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Övriga långfristiga avsättningar
Ingående balans	97	108	125
Nya avsättningar	9	21	15
Använda avsättningar	–16	–28	–31
Omräkningsdifferens	2	–4	–1
Utgående balans	92	97	108
Övriga kortfristiga avsättningar
Ingående balans	9	30	35
Nya avsättningar	33	–	28
Använda avsättningar	0	–20	–33
Omräkningsdifferens	0	–1	0
Utgående balans	42	9	30
Summa övriga avsättningar	134	106	138

Tvisten avseende övertidsersättning i Spanien beskrivs i not 34. Övriga avsättningar avser främst avsättningar i samband med tvister. Tvister är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från övriga avsättningar.

NOT 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Upplupna personalkostnader	781	785	802
Upplupna räntekostnader	5	6	15
Upplupna hyreskostnader	2	2	0
Upplupna konsultarvoden	25	24	34
Övriga upplupna kostnader	116	93	78
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	929	911	929

Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.

NOT 33 Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Förskottsbetalningar från kunder	32	34	20
Kortfristig skuld avseende moms	166	167	159
Övriga kortfristiga skulder	110	86	106
Summa övriga kortfristiga skulder	309	287	285

NOT 34 Ansvarsförbindelser

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Borgensförbindelser och garantiförbindelser	1 943	1 328	1 114
Övriga ansvarsförbindelser	9	20	35
Summa ansvarsförbindelser	1 953	1 348	1 149

Garantiförbindelser 2013 avser bland annat en garanti för pensionsåtaganden i UK uppgående till 533 MSEK (527 och 267) och garantier för försäkringsåtaganden i USA uppgående till 295 MSEK (300 och 317). Garantiförbindelserna avser även en garanti för det interna återförsäkringsbolaget Loomis Reinsurance Ltd på 150 MSEK (150 och 150) Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har även ställt ut garantier till Loomis Soumi Oy, Loomis Norge AS och Loomis Sverige AB avseende bankkrediter till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23.

Ersättning för övertid

Loomis och flera andra säkerhetsföretag i Spanien har ersatt sina anställda för övertid i enlighet med ett kollektivavtal som gällde under perioden 2005 till 2008. I februari 2007 meddelade Högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt det gällande kollektivavtalet inte följde spansk lag. Risken att övertidsersättning kan komma att behöva betalas ut till anställda inom säkerhetsbolagen i Spanien har ökat eftersom säkerhetsbolagen och de lokala fackföreningarna inte lyckats nå någon uppgörelse om övertidsersättningen. En ansökan inlämnades till en lägre juridisk instans i Spanien för att få specifika riktlinjer om hur ersättningen för övertid ska beräknas. Domstolens beslut, som offentliggjordes i januari 2008, gav riktlinjer för hur beräkningen av övertidsersättningen ska ske. Beslutet var huvudsakligen i linje med arbetsgivarnas syn på hur ersättningen ska räknas ut. Beslutet överklagades av de lokala fackföreningarna. I december 2009 meddelade Högsta domstolen i Spanien att den undanröjde domstolens dom från januari 2008 och Högsta domstolen bekräftade den dom som meddelades i februari 2007 vilken innebär att varje anspråk ska bedömas var

för sig. Högsta domstolen ändrade därmed basen för beräkning av övertidsersättning. Högsta domstolens beslut kan inte överklagas.

I avsaknad av slutligt fastställda riktlinjer för hur övertidskompensationen ska beräknas har Loomis valt att för lönebetalningar från 2008 tillämpa de riktlinjer som domstolen meddelade i januari 2008. Vad avser historisk övertidsersättning har Loomis avvaktat det slutliga beslutet av Högsta domstolen.

Under 2008 inledde en branschorganisation en domstolsprocess i ett försök att få det nuvarande kollektivavtalet ogiltigförklarat genom att hävda att det tidigare beslutet från Högsta domstolen angående övertidsersättning skapat obalans i kollektivavtalet. Dom i ärendet kom i november 2009. Domslutet innefattade dock inte en slutgiltig lösning eftersom det refererade till det ursprungliga domslutet. I realiteten innebär detta att beslut om övertidsersättningen behöver fattas individuellt och att domstolen behöver förena alla överklaganden om det finns olikheter i de individuella överklagandena.

Ett juridiskt utlåtande, vilket begärts av branschföreningen i Spanien i vilken Loomis är medlem, har kommit fram till att tidpunkten för att rikta rättsliga anspråk för åren innan 2010 på grund av gällande preskriptionsregler gick ut i december 2010. Därför förväntas inte några ytterligare ärenden tillkomma.

Den slutliga domen kom i mars 2012 och var i linje med Loomis ståndpunkt. Loomis kommer dock att vara skyldig att betala skillnaden mellan ursprunglig ersättning och det belopp som domstolen fattar i det individuella ärendet. Samtliga individuella ärenden förväntas vara avslutade i slutet av 2014.

Den totala avsättning som gjordes 2007 uppgick till 59 MSEK utav dessa har 25 MSEK återförts till resultaträkningen under 2011 och 2012.

Övriga rättsliga förfaranden

Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.

Under åren har Loomis genomfört ett antal förvärv i olika länder. Till följd av förvärven har ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.

NOT 35 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2013	2012	2011
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	758	717	658
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	28	28	21
Jämförelsestörande poster	7	–26	43
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	–28	–25	42
Finansiella intäkter	0	1	0
Finansiella kostnader	–2	–8	0
Summa ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	762	687	763

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2013	2012	2011
Övriga intäkter	38	292	199	195
Bruttoresultat		292	199	195

Administrationskostnader	40, 41	–138	–126	–88
Rörelseresultat (EBIT)		154	73	107

Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	42	460	12	181
Finansiella intäkter	43	374	225	800
Finansiella kostnader	43	–379	–237	–755
Summa resultat från finansiella investeringar		455	0	226
Resultat efter finansiella poster		609	73	333

Bokslutsdispositioner	44	–73	–21	–64
Skatt på årets resultat	45	–42	–36	–58
Årets resultat		494	16	211

Moderbolagets rapport över totalresultat

2013	2012	2011
494	16	211


8	108	–12
0	3	4
8	111	–8
502	127	203

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier	46	1	1	1
Aktier i dotterföretag	47	6 253	6 209	6 676
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	38	1 172	1 145	901
Summa anläggningstillgångar		7 426	7 355	7 578

Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38, 48	123	122	127
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38	306	215	311
Övriga kortfristiga fordringar	49	2	2	7
Aktuella skattefordringar	45	18	24	0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	50	21	16	18
Likvida medel		70	96	229
Summa omsättningstillgångar		541	475	692
SUMMA TILLGÅNGAR		7 967	7 830	8 271

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital	51
Bundet eget kapital

Aktiekapital		376	365	365
Summa bundet eget kapital		376	365	365
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital		5 673	5 521	5 521
Balanserat resultat		–1 711	–1 395	–1 443
Årets resultat		494	16	211
Summa fritt eget kapital		4 456	4 142	4 289
Summa eget kapital		4 832	4 507	4 654
Obeskattade reserver	52	290	217	196
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder, externa	39, 47	2 086	2 488	2 564
Övriga långfristiga skulder, extern	39	14	9	8
Uppskjuten skatteskuld	45	18	16	–
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till dotterföretag	38	11	28	84
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	38	640	499	693
Räntebärande kortfristiga skulder, externa	39	1	28	0
Leverantörsskulder	39	5	3	6
Aktuell skatteskuld	45	0	0	18
Övriga kortfristiga skulder	39	33	1	17
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	39, 53	37	34	30
Summa skulder		2 844	3 106	3 617
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		7 967	7 830	8 271
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		Inga	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	38	1 810	1 189	964

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2013	2012	2011
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		609	73	333
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	54	–455	0	–226
Erhållna finansiella poster		1	22	808
Betalda finansiella poster		–3	–143	–755
Betald inkomstskatt		–38	30	–164
Erhållna utdelningar		337	370	222
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		60	20	156
Kassaflöde från den löpande verksamheten		511	372	374

Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	46	–	–1	–0
Investeringar i aktier		–32	–78	–38
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–32	–79	–38
Finansieringsverksamheten
Övrig förändring i anläggningstillgångar		–27	–243	–975
Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar		5	0	57
Minskning/ökning av skulder		–669	–34	910
Utgivna certifikat		248	–	–
Erhållna koncernbidrag		122	124	66
Lämnad utdelning		–338	–273	–256
Egna aktier		–9	0	0
Nyemission		163	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–505	–426	–198
Årets kassaflöde		–26	–133	138
Likvida medel vid årets början		96	229	91
Likvida medel vid årets slut1)		70	96	229

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

		Övrigt tillskjutet	Balanserat resultat inkl. årets
MSEK	Aktiekapital1, 3)	kapital2, 4)	resultat4, 5, 6, 7)	Totalt
Ingående balans per 1 januari 2011	365	5 521	–1 168	4 718
Totalresultat
Årets resultat	–	–	211	211
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	–12	–12
Kassaflödessäkringar	–	–	4	4
Summa övrigt totalresultat	–	–	–8	–8
Summa totalresultat	–	–	203	203
Transaktioner med aktieägare
Återköp egna aktier5)	–	–	–12	–12
Utdelning	–	–	–256	–256
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–268	–268
Ingående balans per 1 januari 2012	365	5 521	–1 233	4 654
Totalresultat
Årets resultat	–	–	16	16
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	108	108
Kassaflödessäkringar	–	–	3	3
Summa övrigt totalresultat	–	–	111	111
Summa totalresultat	–	–	127	127
Transaktioner med aktieägare
Förändring egna aktier6)	–	–	0	0
Utdelning	–	–	–273	–273
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–273	–273
Ingående balans per 1 januari 2013	365	5 521	–1 379	4 507
Totalresultat
Årets resultat	–	–	494	494
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	8	8
Kassaflödessäkringar	–	–	0	0
Summa övrigt totalresultat	–	–	8	8
Summa totalresultat	–	–	502	502
Transaktioner med aktieägare
Förändring egna aktier6)	–	–	–2	–2
Utdelning Nyemission genom utnyttjande av teckningsoptioner	– 11	– 152	–338 –	–338 163
Summa transaktioner med aktieägare	11	152	–340	–177
Utgående balans per 31 december 2013	376	5 673	–1 217	4 832

1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51.

2) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.

3) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 51.

4) Balanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutet kapital och Balanserat resultat inkl. årets resultat.

5) Per den 31 december 2011, finns 124 109 st B-aktier i eget förvar, för senare tilldelning till anställda i enlighet med incitamentsprogram 2010. Av dessa återköptes 119 464 st aktier till ett genomsnittligt pris om 98,06 SEK/aktie och de resterande 4 645 st aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 90,00 SEK/aktie.

6) Per den 31 december 2012, finns 132 318 st B-aktier i eget förvar för senare tilldelning till anställda i enlighet med incitamentsprogram 2011. Av dessa återköptes 79 081 st aktier till ett genomsnittligt pris om 93,35 SEK/aktie.

7) Per den 31 december 2013, finns 121 863 st B-aktier i eget förvar för senare tilldelning till anställda i enlighet med incitamentsprogram 2012. Av dessa återköptes 71 869 st aktier till ett genomsnittligt pris om 118,66 SEK/aktie.

NOT 36 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.

IAS 17 Leasingavtal

Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal redovisas därför i juridisk person enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

IAS 19 Ersättningar till anställda

Moderbolaget har enligt tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.

IAS 39 och IFRS 7 Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IFRS 7 p.1) och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p. 124 A–124 C. I enlighet med årsredovisningslagen 4 kapitlet 14a §, tar moderbolaget upp derivatinstrument till verkligt värde i moderbolagets redovisning. Det verkliga värdet motsvarar marknadsvärdet som beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. Moderbolaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IAS 39 p. 2). Detta innebär att moderbolaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderbolaget tillämpar, i enlighet med RFR 2, istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Fordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

Säkringsredovisning

Moderbolaget säkrar vissa nettoinvesteringar i dotterbolag genom externa lån och valutaswappar. De skulder och andra poster som används för säkringsändamålet omvärderas vid varje bokslut och omvärderingseffekten redovisas i övrigt totalresultat. Om en säkring avbryts eller om säkringsrelationen upphör helt eller delvis, redovisas den omvärdering som skett på säkringsinstrumentet i eget kapital tills dess att dotterbolaget avyttras medan omvärdering efter säkringen upphört omvärderas i resultaträkningen. I enlighet med IAS 12 redovisas relaterad uppskjuten skatt direkt mot övrigt totalresultat. Aktuell skatt redovisas enbart när omvärderingsreserven realiseras vilket anses vara när dotterbolag avyttras.

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Enligt IAS 21 p. 32 ska en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Enligt RFR 2 p. 43 ska sådana valutakursdifferenser istället redovisas i eget kapital enligt årsredovisningslagen 4 kap 14 d §. Loomis följer denna

paragraf i RFR 2 och redovisar valutakursdifferenser som uppfyller kraven för nettoinvesteringar, det vill säga lån som varken är avsedda att, eller sannolikt kommer att, regleras, över omräkningsreserven i eget kapital.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. För fordringar i utländsk valuta som utgör en del av bolagets nettoinvesteringar i utländska dotterbolag värderas även dessa till balansdagens kurs. Kursdifferenser på dessa fordringar elimineras ur resultaträkningen och redovisas direkt i eget kapital i balansräkningen.

Koncernbidrag

UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott har dragits tillbaka av Rådet för finansiell rapportering. Loomis har applicerat ändringen för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011 eller senare, redovisning sker för dessa perioder i enlighet med RFR 2 p. 2 samt RFR 2 p. 3. Detta innebär att koncernbidrag lämnade från moderföretag till dotterföretag redovisas som en ökning av andelar i dotterföretag och att en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov avseende dessa andelar görs i samband med detta. Koncernbidrag som moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag d.v.s. som resultat från koncernföretag i Resultat från andelar i koncernföretag.

NOT 37 Händelser efter balansdagen

Se upplysningar om koncernen i not 5.

NOT 38 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2013	2012	2011
Administrationsbidrag	292	199	195
Ränteintäkter	32	43	106
Koncernbidrag	123	122	125

Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK 2013 2012 2011 Räntekostnader 7 8 11

Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	1 172	1 145	901
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	–	122	127
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	306	215	311
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	–	3

NOT 39 Finansiell riskhantering

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis AB:s balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda värden och bedömda verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –1 263 MSEK (–1 596) respektive 4 MSEK (4).

Vidstående tabell analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Loomis AB tillämpar säkringsredovisning enligt Säkring av nettoinvesteringar för att begränsa omräkningsrisken där skulder på 195 MUSD (245) och valutaswappar med nominellt belopp på 85 MUSD (35) utgör säkringsinstrument och aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Ineffektiviteten i säkringen har under året varit 0 MSEK (0). För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tilllämpning av säkringsredovisning.

För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.

Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Kortfristiga skulder till dotterföretag	11	28	84
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	640	499	693

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknadsmässiga villkor.

Ansvarsförbindelser avseende närstående

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Garantiförbindelser bankkredit	714	607	626
Övriga ansvarsförbindelser	1 096	582	338
Summa ansvarsförbindelser	1 810	1 189	964

Ansvarsförbindelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. För ytterligare information hänvisas till not 6.

Utöver de garantiförbindelser som redovisas i tabellen ovan har Letters of Comfort utfärdats till förmån för dotterföretag inom koncernen.

2013-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	648	1 438	–
Övriga externa skulder, tilläggsköpeskilling	–	14	–
Leverantörsskulder och andra skulder	38	–	–
Summa	686	1 452	–
2012-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	28	2 488	–
Övriga externa skulder, tilläggsköpeskilling	–	9	–
Leverantörsskulder och andra skulder	38	–	–
Summa	66	2 497	–
2011-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	–	2 564	–
Övriga externa skulder, tilläggsköpeskilling	–	8	–
Leverantörsskulder och andra skulder	53	–	–
Summa	53	2 572	–

NOT 40 Administrationskostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2013	2012	2011
Avskrivningar och nedskrivningar	46	0	0	0
Personalkostnader	41	56	54	41
Fordonskostnader		1	1	1
Lokalkostnader		3	4	3
Kostnader för teknisk utrustning		8	6	6
Kostnader för konsulter		16	28	15
Administrationskostnader		8	12	12
Övriga kostnader		46	22	10
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		138	126	88

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2013	2012	2011
Löner och bonus	41	35	36	25
Sociala kostnader	41	12	12	10
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	41	9	6	6
Summa ersättningar till anställda			54	41

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2013	2012	2011
PwC
– Revisionsuppdraget	2	3	3
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	2	1
– Skatterådgivning	1	2	1
– Övriga tjänster	1	1	1
Summa PwC	5	8	6

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, d.v.s. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

NOT 41 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	2013	2012	2011
Antal anställda	18	17	17
(varav män)	(11)	(11)	(10)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2013			2012			2011
Styrelse och vd	12	6	(2)	11	5	(2)	8	5	(2)
Övriga anställda	23	14	(6)	25	13	(4)	17	11	(4)
Summa	35	21	(9)	36	18	(6)	25	16	(6)

Under 2013 har rörlig ersättning utgått till vd med 2 MSEK. Rörlig ersättning för vd uppgick till 4 MSEK respektive 1 MSEK för 2012 och 2011.

Ersättning till vd utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 100 procent av grundlönen. Vd

har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

NOT 42 Resultat från andelar i koncernföretag

MSEK	2013	2012	2011
Utdelningar	337	370	–4
Resultat vid försäljning av aktier i dotterföretag	–	–	60
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	–	–480	–
Koncernbidrag	123	122	125
Summa resultat från andelar i koncernföretag	460	12	181

Under 2012 gjordes en nedskrivning av aktier i det brittiska dotterbolaget. Resultat vid försäljning av aktier i dotterföretag 2011 avser en koncernintern försäljning av dotterföretag. Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620- 8095, som moderföretag.

NOT 43 Resultat från övriga finansiella investeringar

MSEK	2013	2012	2011
Ränteintäkter	42	53	141
Kursdifferenser	332	172	659
Summa finansiella intäkter	374	225	800

Finansiella kostnader

MSEK	2013	2012	2011
Räntekostnader	–44	–64	–75
Kursdifferenser	–330	–169	–676
Övriga finansiella kostnader	–5	–4	–4
Summa finansiella kostnader	–379	–237	–755
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–5	–11	45

NOT 44 Bokslutsdispositioner

MSEK	2013	2012	2011
Återföring av periodiseringsfond tax 2011	–	25	–
Avsättning till periodiseringsfond tax 2012	–	–	–64
Avsättning till periodiseringsfond tax 2013	–	–46	–
Avsättning till periodiseringsfond tax 2014	–73	–	–
Summa bokslutsdispositioner	–73	–21	–64

NOT 45 Skatt på årets resultat

Resultaträkning Skattekostnad

MSEK	2013	%	2012	%	2011	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	-49	–9,1	–44	–45,1	–57	–17,1
– skatt pga. ändrad taxering	6	1,2	8	8,8	–1	–0,3
Summa skattekostnad	–42	–7,9	–36	–36,3	–58	–17,4

Den svenska bolagsskatten uppgick till 22 procent 2013 och till 26,3 procent 2012 och 2011. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –7,9 procent (–36,3 och –17,4).

Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget

MSEK	2013	%	2012	%	2011	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–118	–22,0	–26	–26,3	–71	–26,3
Skatt hänförlig till tidigare perioder	6	1,2	8	8,8	–	–
Utländsk skatt	–	–	–	–	–1	–0,3
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	69	12,9	–18	–18,8	14	9,2
Summa skattekostnader	–42	–7,9	–36	–36,3	–58	–17,4

Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter för 2013 består främst av skattefri utdelning från dotterbolag. För 2012 bestod ej avdragsgilla kostnader primärt av nedskrivning av aktier i dotterbolag medan ej skattepliktiga intäkter främst avsåg utdelningar från dotterbolag. För 2011 bestod ej skattepliktiga intäkter till största delen av resultat vid försäljning av aktier i dotterbolag.

Balansräkning
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder
Skatt på valutaeffekt redovisad mot eget kapital	–18	–16	–
Summa uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	–18	–16	–
Uppskjutna skattefordringar förändringsanalys
Ingående balans	–	–	–
Förändring redovisad mot eget kapital	–	–	–
Utgående balans	–	–	–
Förändring under året	–	–	–
Uppskjutna skatteskulder förändringsanalys
Ingående balans	–16	–	–
Förändring redovisad mot eget kapital	–2	–16	–
Utgående balans	–18	–16	–
Förändring under året	–2	–16	–
Aktuella skattefordringar/skatteskulder
Aktuella skattefordringar	18	24	0
Aktuella skatteskulder	0	0	–18
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	18	24	–18

NOT 46 Maskiner och inventarier

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ingående anskaffningsvärde	2	1	2
Investeringar	–	1	0
Utrangeringar	–	0	–1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	2	1
Ingående avskrivningar	–1	–0	–1
Årets avskrivningar	–0	–0	–0
Utrangeringar	–	0	1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1	–1	–0
Utgående planenligt restvärde	1	1	1

NOT 47 Aktier i dotterföretag

Dotterföretag	Organisationsnummer	Säte	Kapitalandel, %	Bokfört värde (MSEK)
Loomis Norge Holding AS	984912277	Norge	100	34
Loomis Sverige AB	556191-0679	Sverige	100	69
Loomis Schweiz SA	539636	Schweiz	100	4
Loomis Holding UK Ltd	2586369	England	100	364
Loomis Österreich GmbH	FN 104649x	Österrike	99	127
Loomis Holder Spain SL	B-83379685	Spanien	100	870
Loomis Suomi Oy	1773520-6	Finland	100	171
Loomis Holding France	498543222	Frankrike	100	558
Loomis Holding US, Inc.	47-0946103	USA	100	689
Loomis Danmark A/S	10082366	Danmark	100	86
Loomis Reinsurance Ireland Ltd	152439	Irland	100	110
Loomis International Services GmbH	FN 320790	Österrike	100	7
Loomis Slovensko, s.r.o.	44 557 302	Slovakien	100	14
Loomis Czech Republic a.s.	26110709	Tjeckien	100	30
Loomis Güvenlik Hizmetleri AS	539774	Turkiet	58	40
Loomis UK Finance Company Ltd	7834722	England	100	3 060
Loomis SK, a.s.	36 394 238	Slovakien	100	20
Summa aktier i dotterföretag				6 253

Aktier i dotterföretag

MSEK	2013	2012	2011
Ingående balans 1 januari	6 209	6 676	3 446
Förvärv av aktier	20	–	1
Avyttring av aktier	–	–	–421
Kapitaltillskott	24	12	3 650
Nedskrivning	–	–480	–
Utgående balans 31 december	6 253	6 209	6 676

Förändring i aktier i dotterföretag under 2012 beror främst på en nedskrivning av det bokförda värdet av aktier i det brittiska dotterbolaget och förändringen under 2011 på en legal intern omstrukturering.

NOT 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag

Beloppet utgörs till största delen av koncernbidrag från Loomis Sverige AB.

NOT 49 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Övriga kortfristiga fordringar	2	2	7
Summa övriga kortfristiga fordringar	2	2	7

NOT 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Förutbetalda försäkringspremier	5	0	11
Upplupna ränteintäkter	13	13	5
Övriga poster	3	3	2
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	16	18

NOT 51 Förändringar i eget kapital

År	Händelse		Antal aktier Ökning aktiekapital
2004	Antal aktier 1 januari 2004	100 000	100 000
2006	Fondemission	364 958 897	364 958 897
2008	Fondemission	3	3
2008	Sammanläggning 1:5	–292 047 120	–
2013	Nyemission	2 268 049	11 340 245
Summa		75 279 829	376 399 145

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier är per den 31 december 2013 enligt nedanstående.

Aktieslag	Röstvärde	Antal utestående aktier
A	10	3 428 520
B	1	71 851 3091)
Summa utestående aktier		75 279 829

1) Inkluderar 121 863 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram, finns i eget förvar per 31 december 2013.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna

Huvudägare är huvudsakligen Investment AB Latour som innehar 10,0 procent av kapitalet och 28,5 procent av rösterna, samt Melker Schörling AB, som innehar 8,4 procent av kapitalet och 13,6 procent av rösterna. Huvudägarna innehar även, från tid till annan, ett direkt och indirekt ägande genom andra bolag.

Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens

sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget.

NOT 52 Obeskattade reserver

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Periodiseringsfond tax 2010	57	57	57
Periodiseringsfond tax 2011	50	50	75
Periodiseringsfond tax 2012	64	64	64
Periodiseringsfond tax 2013	46	46	–
Periodiseringsfond tax 2014	73	–	–
Summa obeskattade reserver	290	217	196

NOT 53 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Upplupna personalkostnader	22	18	9
Upplupna konsultarvoden	0	3	1
Upplupna räntekostnader	5	7	15
Övriga upplupna kostnader	10	6	5
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	34	30

NOT 54 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2013	2012	2011
Finansiella intäkter	–374	–225	–800
Finansiella kostnader	379	237	755
Resultat från andelar i koncernföretag	–460	–12	–181
Avskrivningar	0	0	0
Summa ej kassaflödespåverkande poster	–455	0	–226

Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2014.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 21 mars 2014

Alf Göransson Styrelseordförande

Ingrid Bonde Styrelseledamot Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot

Jan Svensson Styrelseledamot

Ulrik Svensson Styrelseledamot

Jarl Dahlfors Vd och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Loomis AB (publ.) Org nr 556620-8095

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Loomis AB för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–98.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning

per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Loomis AB för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörer ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 21 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Flerårsöversikt

Intäkter och resultat, sammandrag

MSEK	2013	2012	2011	2010	2009
Intäkter, fortgående verksamhet	11 321	10 983	10 441	10 990	11 934
Intäkter, förvärv	43	376	532	43	55
Totala intäkter	11 364	11 360	10 973	11 033	11 989
Valutajusterad tillväxt, %	2	3	7	–1	–2
Organisk tillväxt, %	2	0	1	–1	–3

Rörelseresultat (EBITA)	1 099	1 019	912	882	837
Rörelsemarginal (EBITA), %	9,7	9,0	8,3	8,0	7,0

Rörelseresultat (EBIT)	1 085	988	805	866	821
Rörelsemarginal (EBIT), %	9,5	8,7	7,3	7,8	6,8

Finansiella intäkter	13	16	16	3	15
Finansiella kostnader	–60	–73	–78	–110	–130
Resultat före skatt	1 038	932	743	759	706

Inkomstskatt	–302	–282	–230	–262	–206
Årets resultat	736	650	513	496	500

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2013	2012	2011	2010	2009
Rörelseresultat (EBITA)	1 099	1 019	912	882	837
Avskrivningar	758	717	658	687	752
Förändring av kundfordringar	6	54	28	–39	85
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital och övriga poster	–186	–182	–58	115	–82
Rörelsens kassaflöde före investeringar	1 677	1 607	1 540	1 645	1 592

Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–720	–747	–840	–708	–803
Rörelsens kassaflöde	957	860	700	938	789
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)	87	84	77	106	94

Betalda och erhållna finansiella poster	–49	–63	–62	–107	–109
Betald inkomstskatt	–319	–252	–274	–261	–147
Fritt kassaflöde	590	545	364	569	533
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster	–7	–10	–1	–6	–3
Förvärv av verksamhet	–29	–289	–667	–82	–9
Utbetalda och erhållna förvärvsrelaterade kostnader	40	–10	–26	–	–
Lämnad utdelning	–338	–273	–256	–193	–164

Amortering av leasingskulder	–40	–21	–6	–17	–38
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	–264	34	741	375	–545
Årets kassaflöde	–48	–24	150	–104	–226

Finansiell ställning och avkastning, sammandrag

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Goodwill	3 346	3 317	3 281	2 582	2 760
Materiella anläggningstillgångar	2 972	2 865	2 887	2 610	2 878
Räntebärande anläggningstillgångar1)	61	66	65	29	50
Övriga anläggningstillgångar1)	666	660	695	498	446
Räntebärande omsättningstillgångar	10	10	1	19	3
Övriga omsättningstillgångar	2 212	2 069	2 141	1 844	2 018
TOTALA TILLGÅNGAR	9 267	8 986	9 069	7 582	8 153

Eget kapital	4 165	3 595	3 397	3 123	3 129
Räntebärande långfristiga skulder1)	1 849	2 883	2 998	945	1 744
Övriga långfristiga skulder1)	674	663	642	563	555
Räntebärande kortfristiga skulder	680	48	25	1 110	855
Övriga kortfristiga skulder	1 899	1 796	2 007	1 841	1 870
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	9 267	8 986	9 069	7 582	8 153
Soliditet, %	45	40	37	41	38
Räntebärande nettoskuld, MSEK	2 125	2 475	2 545	1 748	2 160
Sysselsatt kapital, MSEK	6 290	6 070	5 943	4 871	5 288
Avkastning sysselsatt kapital, %	17	17	15	18	16
Avkastning eget kapital, %	18	18	15	16	16

1) Från och med räkenskapsåret 2013 inkluderas den förmånsbestämda pensionsskulden i nettoskulden. För att återspegla denna förändring har jämförelsetalen justerats.

Aktiedata

	2013	2012	2011	2010	2009
Antal utestående aktier, miljoner	75,31)	73,02)	73,03)	73,0	73,0
Resultat per aktie före utspädning SEK	9,831)	8,902)	7,033)	6,80	6,85
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	9,78	8,60	6,79	6,57	6,85
Eget kapital per aktie, SEK	55,32	49,24	46,53	42,78	42,85

1) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 74 838 476 st vilket inkluderar 121 863 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012, finns i eget förvar per den 31 december 2013.

2) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012.

3) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 124 109 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2010, finns i eget förvar per den 31 december 2011.

Kvartalsdata

Resultaträkning

	Okt–dec		Jul–sep Apr–jun Jan–mar			Helår Okt–dec		Jul–sep Apr–jun Jan–mar		Helår
MSEK	2013	2013	2013	2013	2013	2012	2012	2012	2012	2012
Intäkter, fortgående verksamhet	2 923	2 897	2 832	2 668	11 321	2 798	2 734	2 787	2 665	10 983
Intäkter, förvärv	5	–	–	38	43	55	53	111	158	376
Totala intäkter	2 928	2 897	2 832	2 706	11 364	2 852	2 788	2 898	2 822	11 360
Valutajusterad tillväxt, %	3	4	2	–1	2	2	0	3	9	3
Organisk tillväxt, %	3	4	2	–2	2	0	–2	–1	3	0
Produktionskostnader	–2 238	–2 209	–2 172	–2 111	–8 730	–2 150	–2 131	–2 278	–2 222	–8 781
Bruttoresultat	690	688	660	595	2 634	702	657	620	600	2 579
Bruttomarginal, %	23,6	23,8	23,3	22,0	23,2	24,6	23,6	21,4	21,3	22,7
Försäljnings- och administrationskostnader	–395	–378	–384	–378	–1 534	–393	–384	–395	–388	–1 560
F&A, %	–13,5	–13,0	–13,5	–14,0	–13,5	–13,8	–13,8	–13,6	–13,7	–13,7
Rörelseresultat (EBITA)	295	311	276	218	1 099	310	272	225	212	1 019
Rörelsemarginal (EBITA), %	10,1	10,7	9,8	8,0	9,7	10,9	9,8	7,8	7,5	9,0
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immate riella tillgångar	–7	–7	–7	–7	–28	–7	–8	–7	–6	–28
Förvärvsrelaterade kostnader	–2	–0	–7	36	28	30	–14	–30	–5	–18
Jämförelsestörande poster	–	–	–14	–	–14	–	–	16	–	16
Rörelseresultat (EBIT)	286	303	248	247	1 085	333	251	204	201	988
Rörelsemarginal (EBIT), %	9,8	10,5	8,8	9,1	9,5	11,7	9,0	7,0	7,1	8,7
Finansiella intäkter	4	4	4	2	13	7	2	5	2	16
Finansiella kostnader	–16	–13	–17	–15	–60	–19	–19	–22	–13	–73
Resultat före skatt	274	294	236	234	1 038	321	234	188	190	932
Inkomstskatt	–77	–87	–69	–69	–302	–99	–70	–56	–57	–282
Periodens resultat	197	207	166	165	736	222	164	131	133	650

Intäkter och resultat per segment, sammandrag

MSEK	Okt–dec 2013	2013	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2013	2013	2013	Helår Okt–dec 2012	2012	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2012	2012	Helår 2012
Loomis Europa
Intäkter	1 831	1 800	1 733	1 641	7 005	1 762	1 710	1 764	1 720	6 955
Valutajusterad tillväxt, %	3	4	2	–1	2	2	0	2	5	2
Organisk tillväxt, %	3	4	2	–3	2	0	–2	–2	3	0
Rörelseresultat (EBITA)	219	246	181	148	794	219	206	158	152	736
Rörelsemarginal (EBITA), %	12,0	13,7	10,4	9,0	11,3	12,4	12,1	9,0	8,8	10,6
Loomis USA
Intäkter	1 097	1 098	1 099	1 065	4 359	1 091	1 077	1 134	1 102	4 405
Valutajusterad tillväxt, %	2	4	2	0	2	1	–1	3	18	5
Organisk tillväxt, %	2	4	2	0	2	0	–2	–1	3	0
Rörelseresultat (EBITA)	107	87	127	93	414	125	92	95	88	400
Rörelsemarginal (EBITA), %	9,8	7,9	11,6	8,7	9,5	11,5	8,5	8,4	8,0	9,1

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2013	2013	2013	Okt–dec Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2013	2013	Helår Okt–dec Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2012	2012	2012	2012	Helår 2012
Rörelseresultat (EBITA)	295	311	276	218	1 099	310	272	225	212	1 019
Avskrivningar	195	190	187	186	758	179	181	183	173	717
Förändring av kundfordringar	42	32	–63	–5	6	51	16	34	–47	54
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital och övriga poster	51	17	3	–256	–186	–5	116	–174	–120	–182
Rörelsens kassaflöde före investeringar	582	549	403	143	1 677	534	585	269	219	1 607

Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–262	–181	–192	–86	–720	–222	–223	–142	–161	–747
Rörelsens kassaflöde	321	368	211	57	957	313	362	127	58	860
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat (EBITA)	109	119	76	26	87	101	133	56	27	84
Betalda och erhållna finansiella poster	–12	–11	–10	–15	–49	–11	–26	–8	–18	–63
Betald inkomstskatt	–69	–131	–88	–31	–319	–70	–9	–97	–76	–252
Fritt kassaflöde	239	227	112	11	590	232	328	22	–36	545
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster	–4	–1	–1	–0	–7	–0	–3	–7	–0	–10
Förvärv av verksamhet	–19	–3	–5	–2	–29	–3	–7	–76	–203	–289
Utbetalda och erhållna förvärvsrelaterade kostnader	–	–0	–1	41	40	29	–9	–29	–1	–10
Lämnad utdelning	–	–	–338	–	–338	–	–	–273	–	–273
Amortering av leasingskulder	–16	–6	–9	–9	–40	–0	–7	–5	–9	–21
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	–259	–63	–142	201	–264	–142	–237	274	139	34
Periodens kassaflöde	–60	154	–385	242	–48	116	64	–94	–110	–24

Balansräkning, sammandrag

MSEK		2013-12-31 2013-09-30 2013-06-30 2013-03-31					2012-12-31 2012-09-30 2012-06-30 2012-03-31
Goodwill	3 346	3 296	3 414	3 291	3 317	3 310	3 505	3 360
Materiella anläggningstillgångar	2 972	2 779	2 807	2 711	2 865	2 822	2 919	2 891
Räntebärande anläggningstillgångar1)	61	71	86	67	66	65	63	143
Övriga anläggningstillgångar1)	666	620	585	606	660	654	712	690
Räntebärande omsättningstillgångar	10	19	3	1	10	17	3	7
Övriga omsättningstillgångar	2 212	2 234	2 132	2 385	2 069	2 113	2 217	2 263
TOTALA TILLGÅNGAR	9 267	9 020	9 027	9 060	8 986	8 980	9 417	9 354

Eget kapital	4 165	3 914	3 837	3 880	3 595	3 371	3 341	3 446
Räntebärande långfristiga skulder1)	1 849	2 042	2 088	2 457	2 883	3 035	3 461	3 016
Övriga långfristiga skulder1)	674	590	598	639	663	621	605	611
Räntebärande kortfristiga skulder	680	677	719	383	48	29	52	169
Övriga kortfristiga skulder	1 899	1 796	1 785	1 701	1 796	1 924	1 958	2 112
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	9 267	9 020	9 027	9 060	8 986	8 980	9 417	9 354

1) Från och med räkenskapsåret 2013 inkluderas den förmånsbestämda pensionsskulden i nettoskulden. För att återspegla denna förändring har jämförelsetalen justerats.

Adresser

HUVUDKONTOR

Loomis AB Gamla Brogatan 36-38 111 20 Stockholm Tel: 08-522 920 00 Fax: 08-522 920 10 [email protected]

Argentina

Loomis Argentina Tucumán 540 Piso 6o Of.B Ciudad Autónoma de Buenos Aires Tel: +54 11 4931 4408 Fax: +54 11 4931 4408 Ext. 109

Danmark

Loomis Danmark A/S Sydvestvej 98 2600 Glostrup Tel: +45 7026 4242 Fax: +45 7026 7535

Finland

Loomis Suomi Oy Turvalaaksoutie 1 017 40 Vantaa Tel: +358 20 430 3000 Fax: +358 20 430 1050

Frankrike

Loomis France ZAC du Marcreux 20, rue Marcel Carné 93300 Aubervilliers Cedex Tel: +33 1 41 61 24 78 Fax:+33 1 49 37 75 18

Loomis International

Loomis International Services GmbH Nordbahnstrasse 36/3/1 1020 Wien Tel: +43 1 211 11 326 Fax: +43 1 211 11 319

Norge

Loomis Norge AS Urtegata 9 Gronland 0133 Oslo Tel: +47 23 03 80 50 Fax: +47 23 03 80 51

Portugal

Loomis Portugal, S.A Rua Rodrigues Lobo no 2 2799-553 Linda-a-Velha Tel: +351 210 122 500 Fax: +351 210 122 519

Schweiz

Loomis Schweiz SA Glattalstrasse 519 8153 Rümlang Tel: +41 43 211 25 25 Fax: +41 43 211 25 72

Slovakien

Loomis Slovensko, s.r.o. Vajnorska 140 831 04 Bratislava Tel: +421 2 4525 8989 Fax: +421 2 4525 8992

Slovenien

Loomis SIS d.o.o. Letaliska Cesta 10 2312 Orehova Vas Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319

Spanien

Loomis Spain, S.A. C/ Ahumaos, 35–37 Polígono Industrial La Dehesa de Vicalvaro 28052 Madrid Tel: +34 917 438 900 Fax: +34 913 718 426

Storbritannien

Loomis UK Ltd 1 Alder Court, Rennie Hogg Road Nottingham NG2 1RX UK Tel: +44 115 964 5100

Sverige

Loomis Sverige AB Vallgatan 11 170 09 Solna Tel: 08-522 246 00 Fax: 08-522 246 10

Tjeckien

Loomis Czech Republic a.s Sezmicka 2853/4 193 00 Prag Horni Pocernice Tel: + 420 277 003 850

Turkiet

Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. Yenibosna Köyaltı Mevkii, 29 Ekim Caddesi No:1 Kuyumcukent 1. Plaza Kat:8 D:838 34520 Bahçelievler Istanbul Tel: +90 212 603 03 70 Fax: +90 212 603 03 71

USA

Loomis US 2500 City West Blvd., Suite 900 Houston, TX 77042 Tel: +1 713 435 6700 Fax: +1 713 435 6905

Österrike

Loomis Österreich GmbH Nordbahnstrasse 36/3/1 1020 Wien Tel: +43 1 211 11 326 Fax: +43 1 211 11 319

AI assistant

Loomis — Annual Report 2013

2940_10-k_2014-04-15_310dcc57-edbc-4df2-8fa3-6fa15a6f5e6f.pdf

2013 Årsredovisning

10:17 . UTTAGSAUTOMAT Allmänheten tar ut kontanter för att spendera i affärer och restauranger.

07:38 BUTIK

Kort om Loomis

160-årig historia

Loomis tjänsteområden

Värdetransporter

Kontanthantering

Bolagsstyrningsrapport

Finansiella rapporter

Finansiell information för 2014

Årsstämma 2014

Innehåll Nyckeltal

5,00 Rörelsemarginal (EBITA), % Föreslagen utdelning per aktie, SEK 9,7%

Loomis finansiella mål

RÖRELSEMARGINAL (EBITA)

NETTOSKULD/EBITDA

ÅRLIG UTDELNING

Koncernens nyckeltal

RÖRELSENS KASSAFLÖDE I % AV EBITA %

Vd Jarl Dahlfors

Marknad Europa

Marknad USA

Medarbetare

Dags för nya mål!

Stadigt ökad rörelsemarginal under fem utmanande år

Inspirerande uppgift

En starkt decentraliserad organisation

Hög grad av specialisering

Utvecklad "Loomismodell"

Transparens främjar utveckling

Starkare marknadsposition

Strategiskt viktiga kontrakt

Ökat fokus förvärv

Goda marknadsförutsättningar

Dags att se framåt

Jarl Dahlfors

Händelser under året

Stort kontanthanteringsuppdrag till Loomis i USA, 8 april

Prestigefullt värdehanteringsuppdrag i Turkiet, 28 maj

Stort värdehanteringsuppdrag till Loomis i Norge, 10 juni

Förändringar i Loomis koncernledning, 13 november

Loomis förvärvar värdehanteringsverksamhet i Slovakien, 2 december

Vision, mål och strategi

vision

Loomis affärsidé

Värderingar

People:

Operationella mål

Loomis i siffror

Lokalkontoren i centrum

ANDEL LÖNSAMMA LOKALKONTOR

Finansiella mål

NETTOSKULD/EBITDA

ÅRLIG UTDELNING

RÖRELSENS KASSAFLÖDE I % AV EBITA

DNB Norge outsourcar hela kontantflödet till Loomis

En helhetsleverantör

Effektiviseringsvinster

Loomis bidrar till att kontanter cirkulerar snabbare och säkrare i samhället

Loomis erbjudande

Toppmodern uppräkningscentral i Madrid

Hjärtat i centralen

Säkerhet

Fakta:

Loomis växer organiskt i Danmark

Fler kunder till Loomis

Efterfrågan på heltäckande lösningar

Tillväxtpotential

Fakta:

Ökad effektivitet och säkerhet driver Loomis affär

Banksektorn: stora omställningar

Krav på kostnadsbesparingar

Ökat säkerhetsmedvetande

Fokus på kärnverksamheten

Detaljhandeln: kassaflödesfokus

Kontroll på kassaflödet och effektivare kontanthantering

Loomis Annual Report 2013