Intrum — Annual Report 2009

Mar 9, 2010

VI ÄR EN KATALYSATOR FÖR EN SUND EKONOMI INTRUM JUSTITIA ÅRS-REDOVISNING 2009

Innehåll

Kort om 2009	1
VD-ord	2
Affärsidé, vision och strategier	4
Tre ambitioner för 2010	5
Kredithanteringstjänster är en växande marknad	7
Intrum Justitias erbjudande inom kredithantering	8
Fördelarna med professionell kredithantering	10
European Payment Index 2009	11
Köp av avskrivna fordringar	12
Intrum Justitia verkar för hållbarhet	14
Kredithantering bidrar till återhämtning	16
Intrum Justitias regioner	17
Aktien	18
Finansiell översikt	20
Förvaltningsberättelse	21
Koncernen
Resultaträkning	29
Balansräkning	30
Förändringar i eget kapital	32
Kassaflödesanalys	33
Moderbolaget
Resultaträkning	34
Balansräkning	35
Kassaflödesanalys	37
Förändringar i eget kapital	38
Noter	39
Revisionsberättelse	65
Styrelse	66
Koncernledning	68
Bolagsstyrningsrapport	70
Styrelsens rapport om intern kontroll	74
Definitioner	76
Information till aktieägare	76

INTRUM JUSTITIA PÅ EN MINUT Adresser

Intrum Justitia är Europas ledande företag inom kredithantering, credit management services (CMS), och erbjuder tjänster som ska bidra till att förbättra kassaflöde och långsiktig lönsamhet för kunderna.

Koncernen grundades 1923 och har 3 400 anställda i 22 länder runt om i Europa.

Två samverkande områden

Kredithantering

Våra tjänster täcker alla behov inom kredithantering. Från kreditbedömning, fakturering, reskontraservice, påminnelser och inkasso till bevakning och inkassering av avskrivna fordringar – lokalt och globalt.

Köp av avskrivna fordringar

Intrum Justitia köper portföljer med avskrivna fordringar. Portföljerna har en god geografisk och branschmässig spridning och består till största delen av små och stora konsumentfordringar utan säkerhet.

Förbättrar kundernas affärer

Vår kärnverksamhet är att effektivisera kredithanteringen åt våra kunder och se till att den blir en intäktskälla snarare än en administrativ kostnad. Tjänsterna hjälper våra kunder att identifiera kreditvärdiga kunder och att få betalt i tid.

90 000 kunder i Europa

Intrum Justitia har drygt 90 000 kunder i Europa. De största branscherna är telekom, infrastruktur (energi och vatten) samt bank och finans.

Goda tillväxtmöjligheter

Endast cirka 10 procent av företagen i Europa utkontrakterar sin kredithantering. För Intrum Justitia finns det således en betydande potential i hela regionen.

Katalysator för en sund ekonomi

Professionell kredithantering bidrar till ett enklare, säkrare och rättvisare affärsliv och därmed även till ett hållbart samhälle.

Vi sätter människan i centrum

När människor kommer i kontakt med oss ska de inte möta ett företag – de ska möta en person som förstår deras behov och gör allt för att hitta lösningar.

Omsättning per region, % Omsättning per

Nederländerna, Belgien 15

• Finland, Estland, Lettland, Litauen 16
• Storbritannien, Irland 4
• Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern 5

Kort om 2009

• • Koncernens nettoomsättning för räkenskapsåret 2009 uppgick till 4 128 MSEK, en ökning med 12 procent. Den organiska tillväxten uppgick till 4 procent.
• • Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 668 MSEK (697). I omsättningen och rörelseresultatet ingår upp och nedvärderingar av köpta fordringar samt andra engångsposter om –106 MSEK (–50). Exklusive dessa poster var rörelseresultatet (EBIT) 774 MSEK (747), motsvarande en rörelsemarginal om 19 procent (20).
• • Nettoresultatet uppgick till 441 MSEK (442) och resultatet per aktie före utspädning till 5,53 SEK (5,58).
• • Investeringar i avskrivna fordringar uppgick till 871 MSEK (872). Avkastningen på köpta fordringar blev 16 procent (17).
• • Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 523 MSEK vilket är en ökning med 21 procent från föregående år.
• • Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 78 procent vid årets slut (98).
• • Intrum Justitia stärkte sin position på den franska marknaden genom ett joint venture med Coface. Syftet är att gemensamt driva B2C inkassoverksamhet.
• • Lars Wollung tillträdde som VD och koncernchef den 1 februari 2009.
• • Styrelsen föreslår en utdelning om 3,75 SEK per aktie (3,50).

NYCKELTAL	2009	2008	2007	2006	2005
Nettoomsättning, MSEK	4 128	3 678	3 225	2 940	2 823
Organisk tillväxt, %	3,9	9,3	10,4	4,3	–0,2
Rörelsemarginal, %	16,2	19,0	20,7	20,0	17,8
Avkastning på operativt kapital, %	14,4	17,2	21,1	21,5	22,3
Avkastning på eget kapital, %	17,8	20,8	27,8	28,9	23,0
Avkastning på köpta fordringar, %	15,6	16,6	17,0	14,4	16,1
Nettoskuld/eget kapital, %	77,7	98,0	82,9	98,1	90,6
Soliditet, %	38,5	35,5	34,2	33,5	31,8
Räntetäckningsgrad, ggr	7,6	4,6	7,5	8,1	11,2
Total inkassofordran, miljarder SEK	128,7	126,3	99,1	89,4	93,3
Medelantal anställda	3 372	3 318	3 093	2 954	2 863
Resultat per aktie före utspädning, SEK	5,53	5,58	5,86	5,09	3,84

Omsättning och rörelseresultat

Räntetäckning och nettoskuldsättning

Avkastning samt vinst per aktie

VD har orDet

För Intrum Justitia innebar 2009 ett stabilt resultat och en stark finansiell ställning som möjliggör framtida affärer.

Året som gick

Stabilt resultat i en turbulent miljö

Kapitlet 2009 är avslutat. Det blev ett omtumlande och omvälvande år som visade hela världen på betydelsen av professionell kredithantering. Vårt nettoresultat om 441 MSEK var oförändrat jämfört med 2008. Målet att skapa tillväxt gäller under alla förhållanden. Finanskrisen var dock exceptionell och hade en negativ inverkan på oss på kort sikt.

Dramatiskt stigande arbetslöshet och osäkerhet i EU innebar att hushållen inte bara kom efter med sina betalningar. Den ledde också till att många inte betalade alls. Ett genomsnittligt inkasso ärende krävde under 2009 större resurser av Intrum Justitia, vilket påverkade marginalerna för vår kredithanteringsverksamhet negativt. Vårt stabila resultat är tillfredsställande givet de turbulenta makroekonomiska förhållandena och de betydande omstruktureringskostnaderna förra året.

Våra svar på händelseutvecklingen

I början av 2009 sjönk betalningsmoralen och därefter begränsades betalningsförmågan i många länder. Volymerna på marknaden för avskrivna fordringar var låga. Osäkerheten om framtiden gjorde det svårt för köpare och säljare att enas om hur fordringarna skulle prissättas.

Vi svarade på händelseutvecklingen genom att intensifiera vår inkassering i syfte att generera kassaflöden åt våra kunder och åt oss själva. Vi ökade kostnaderna för att försäkra oss om bra nivåer på inkasseringen, vilket skedde på bekostnad av marginalerna.

Strategin visade sig bli framgångsrik. Vi har tagit marknadsandelar i många länder. Inkasseringen och intäkterna från vår portfölj med köpta avskrivna fordringar ökade med 21 respektive 18 procent. Vi lyckades överträffa våra inkasseringsprognoser under samtliga kvartal förra året. Det innebär att värderingen av vår portfölj fortfarande är konservativ. Under en världsomspännande kris var vår portfölj stabil.

Framgångsrik vändning i Storbritannien och Irland I april 2009 fattade vi beslut om att omstrukturera vår verksamhet i Storbritannien och Irland. Vi lanserade ett program i syfte att vända fem års förluster i rad till ett nollresultat det fjärde kvartalet. Vi fick ett kvitto på att programmet lyckades i form av ett rörelseresultat på 9 MSEK för det sista kvartalet 2009.

Under sommaren 2009 initierade vi verksamhetsförbättringar i flera regioner. I Skandinavien lanserades vid halvårsskiftet ett

program med målet att öka rörelseresultatet under 2010. I DACH-regionen (Schweiz, Tyskland och Österrike) påbörjade vi en förnyelse av ledningsgruppen som var helt klar i början av januari 2010.

Under det andra halvåret 2009 började marknaden för avskrivna fordringar långsamt återhämta sig. Vi investerade dubbelt så mycket under det fjärde kvartalet som under det första.

Våra regioner Sydeuropa (Frankrike, Italien, Spanien och Portugal) och Nederländerna/Belgien utvecklades väl under året.

Succé för våra internationella tjänster

Intäkterna från våra internationella tjänster växte med 39 procent jämfört med 2008 till följd av att krisen fick internationellt verksamma företag att skydda sina fordringar och slå vakt om sina kassaflöden. Allt fler kunder och potentiella kunder har siktet inställt på mer centraliserade och globala former av kredithantering.

Vår satsning på att utöka vårt nätverk av agenter runt om i världen har gjort att vi kan reagera mer flexibelt på önskemål från kunder. Idag består nätverket av agenter i mer än 170 länder utanför Europa. Vi räknar med att både antalet kunder och omsättning ökar under 2010.

Framtiden

Mycket god finansiell ställning

Vi har ett gynnsamt utgångsläge i form av en mycket god finansiell ställning. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 523 MSEK under 2009, vilket motsvarar 2/3 av det bokförda värdet av vår portfölj med avskrivna fordringar! Nettoskuldsättningsgraden uppgick vid årsskiftet till 78 procent vilket är lågt givet vårt mål att inte överskrida 150 procent. Vi har avtalat om en ny treårig kreditfacilitet om 310 MEUR. Sammanfattningsvis har vi en stabil finansiell plattform för framtida affärer.

Möjliggöra förbättrad likviditet för kunderna Vi tror på en gradvis förbättring av marknaden för avskrivna fordringar under de närmaste åren. Flera av våra konkurrenter försvann under 2009 medan andra såg över sina strategier eftersom finansiering blivit mindre lättillgänglig.

På Intrum Justitia fortsätter vi vår selektiva strategi som bygger på att vi utnyttjar våra goda kunskaper och erfarenheter. Det innebär att vi avstår från aggressiv priskonkurrens och inriktar oss på små och medelstora portföljer och speciella köpsituationer.

Liksom tidigare kommer risken vid större investeringar att delas med våra investeringspartners. Den strategin hjälper oss också att få hävstång inom vårt affärsområde Kredithantering. Nya investeringssamarbeten förbereddes och slutfördes under året.

"Vi anpassar oss till en föränderlig omvärld. Intrum Justitia har ett attraktivt erbjudande, europeisk och global täckning, engagerade medarbetare och en stark finansiell ställning."

Förbättringsprogram och utökade tjänster för CMS Utvecklingen mot professionell kredithantering intensifieras i och med att nedgången har gjort våra befintliga och potentiella kunder allt mer medvetna om fördelarna.

Kredithantering är viktig i varje kundrelation långt innan fakturan har förfallit. Arbetet börjar redan vid kundprospektering och kreditbedömning. Vår strategiska satsning på ett breddat kredithanteringsutbud och fortsatt fokus på selektiva köp av avskrivna fordringar gör att vi kan dra nytta av den ökade medvetenheten hos våra kunder.

Vi räknar med fortsatta utmaningar på marknaden för kredithanteringstjänster under 2010. Betalningsförmågan förbättras inte så länge arbetslösheten stiger i Europa. Intrum Justitia kommer att fortsätta med rättsliga förfaranden för allt fler inkassoärenden vilket drar kostnader kortsiktigt men leder till framtida intäkter. Vi kommer att arbeta hårt för att öka produktiviteten och kostnadseffektiviteten och samtidigt utöka vårt erbjudande. Produkter och tjänster för växande marknader som e-handel och internationella lösningar ska utvecklas.

Vi anpassar oss till en ständigt föränderlig omvärld. Möjlighet att göra affärer finns oavsett ekonomiskt klimat. Intrum Justitia har ett attraktivt erbjudande, europeisk och global täckning, engagerade medarbetare och en stark finansiell ställning. Vi är ett företag som sätter människan i centrum och som har marknadens effektivaste och bredaste utbud av kredithanteringstjänster. Vår framgång har under många år berott på gott dagligt arbete på lokal nivå samtidigt som vi haft ett långsiktigt perspektiv på verksamheten. Detta synsätt ligger även fortsättningsvis till grund för vårt handlande.

Professionella medarbetare en nyckel till framgång Att Intrum Justitia är välkänt och respekterat för kvaliteter som går långt tillbaka i tiden har knappast undgått någon. Vad som dessutom slagit mig under mitt första år som VD är den öppenhet och de idéer som finns i organisationen.

Våra styrkor beror på två faktorer. För det första har vi en klar uppfattning om hur vi ska hantera vår kompetens för att skapa mervärde åt våra kunder och aktieägare. För det andra har vi medarbetare som verkligen är professionella. Under svåra tider visas vårt sanna jag och den starka anda som finns i företaget är

inspirerande. Jag tackar alla Intrum Justitia-medarbetare för deras positiva inställning och engagemang under 2009.

Nytt kapitel 2010

Nu skriver vi ett nytt kapitel för 2010. Låt oss göra det spännande och handlingsorienterat. I det kapitlet vill vi skriva hur vi förbättrade våra kunders kassaflöden och hjälpte dem att behålla och utveckla sina kunder, hur de som låg efter med sina betalningar kunde komma tillbaka med vårt stöd och slutligen att våra ansträngningar ledde till en förbättring av resultatet per aktie och ett fortsatt förtroende från våra aktieägare.

Lars Wollung

VD och koncernchef Stockholm i februari 2010

affärsIDé, VIsIon och strategIer

Intrum Justitia grundades i Sverige 1923 och växte till att bli branschledande på sin hemmamarknad. Idag är Intrum Justitia den ledande aktören inom kredithanteringstjänster i Europa.

Under 2008 inledde vi vår strategiska resa från inkassoföretag till ett europeiskt kredithanteringsföretag med en enhetlig kund- och processinriktad organisation och en gemensam vision.

Våra värderingar

Fyra värderingar kännetecknar varumärket och Intrum Justitias agerande gentemot alla intressenter:

• • Committing to challenge
• • Making a difference
• • Seeking insight to feed innovation
• • Understanding people

Dessa värderingar präglar vårt arbete med att leverera effektiva kundlösningar och bygga kundrelationer. Genom att leva efter dem höjer vi vår servicenivå och vår långsiktiga prestationsförmåga.

Vår vision

Vår vision är att vara ett "true people-company" som erbjuder finansiella helhetslösningar på alla våra geografiska marknader. Intrum Justitia ska vara ett enhetligt företag, ha ett varumärke och ha ett kredithanteringserbjudande på alla sina marknader.

Vi mäter vår framgång efter hur väl våra kunders affärer utvecklas, efter medarbetarnas tillfredsställelse samt efter externa parters bedömningar av våra resultat.

Vår mission

Intrum Justitia är en katalysator för en sund ekonomi. Vi ska underlätta affärsverksamhet och bidra till att skapa en sund ekonomi genom tjänster som gör affärer smidiga, säkra och rättvisa.

Våra kunder

Intrum Justitia har drygt 90 000 kunder i 22 europeiska länder. De största branscherna är telekom, infrastruktur (energi och vatten) samt bank och finans. De 150 största kunderna står för cirka 40 procent av koncern ens intäkter. Ingen enskild kund stod för mer än 2 procent av intäkterna 2009.

Det finns goda möjligheter att både öka antalet kunder och erbjuda befintliga kunder flera tjänster. Bakgrunden är det stora värdet av förfallna fakturor och den genomsnittliga betalningsförseningen som idag uppgår till 19 dagar (17 dagar 2008) i Europa enligt Intrum Justitias egen årliga undersökning European Payment Survey.

Våra tjänster

Att erbjuda både kredithanteringstjänster (från prospektering till inkasso) och köp av avskrivna fordringar ger påtagliga fördelar för både kunderna och Intrum Justitia. På så sätt drar Intrum Justitia fördel av båda verksamheterna och är inte ensidigt beroende av någon verksamhet.

Kredithanteringstjänster och Köp av avskrivna fordringar är verksamheter som stödjer varandra. Portföljerna med avskrivna fordringar bidrar med information till Intrum Justitias egna databaser. Genom att hantera de inköpta avskrivna fordringarna når Intrum Justitia stordriftsfördelar. Möjligheten att köpa avskrivna fordringar gör att Intrum Justitia kan erbjuda kunderna mer än att bara inkassera fordringar. Genom ta över dem ser Intrum Justitia till att kunden får betalt omgående.

Tillväxtfaktorer

Vi har identifierat fyra viktiga tillväxtfaktorer som ska stärka Intrum Justitias positioner ytterligare under de kommande fem åren:

• • Operational excellence och bättre utnyttjande av IT.
• • Vår strategiska resa mot att bli ett komplett kredithanteringsföretag med ett breddat erbjudande till kunderna.
• • Investeringar i köp av avskrivna fordringar, dels genom egna investeringar, dels genom partnerskap.
• • Selektiva förvärv.

Finansiella mål

• • Nå en organisk tillväxt om 10 procent per år.
• • Uppnå en resultattillväxt före skatt som är lägst i nivå med den årliga organiska omsättningstillväxten.
• • Uppnå en årlig avkastning på investeringar inom Köp av avskrivna fordringar om minst 15 procent.
• • Säkerställa att nettoskuldsättningsgraden inte överstiger 150 procent långsiktigt.

tre ambItIoner för 2010

Intrum Justitia håller en stadig kurs under växlande förhållanden och vidtar åtgärder för att lägga en stabil grund för morgondagens tillväxt. Under många år har vi lyckats kombinera effektiv daglig verksamhet på lokal nivå med en långsiktig syn på värdeskapande. Denna strategi fortsätter att vägleda oss. Nedan redogör vi för tre strategiskt viktiga ambitioner för 2010.

Vi agerar kraftfullt

Kompetent ledningsgrupp och operational excellence Vi har förstärkt koncernledningen så att beslut kan fattas snabbare och mer flexibelt på våra olika marknader.

Under 2009 anställdes en operations director med ansvar för koncernövergripande integration av operational excellence, tjänsteerbjudanden och IT. Därmed är operations-teamet nu komplett. Teamet ska kontinuerligt både vidareutveckla befintliga tjänsteerbjudanden samt utveckla nya erbjudanden, och se till att Intrum Justitia kan leverera de bästa kundlösningarna genom att utnyttja koncernens samlade erfarenheter. Teamets arbete är starkt inriktat på att skapa operational excellence och konkurrensfördelar av Intrum Justitias affärsinformation.

Koncernens IT-center i Amsterdam fortsätter att hjälpa till att skapa mer kostnadseffektiva och säkrare IT-infrastruktur och IT-lösningar.

Komplett kredithanteringserbjudande

Med ett komplett kredithanteringserbjudande stärker vi vår kund portfölj och tar marknadsandelar samtidigt som vi strävar efter att möta och överträffa kundernas förväntningar. Erbjudandet minskar också prispressen. Ett bredare tjänsteerbjudande gör att säljarna kan använda kors- och merförsäljningstekniker, vilket ger ökad intäkt per kund.

Snabba reaktioner på en föränderlig miljö

Internationella företag efterfrågar i allt högre grad centraliserade, effektiva och öppna kredithanteringslösningar som passar marknadssituationen och har ett globalt perspektiv på kredithanteringsinformation. Vi är redo att möta det här behovet genom ökat internationellt samarbete, tydliga prisstrategier och ett komplett tjänsteerbjudande i alla länder.

Vårt breddade tjänsteerbjudande och vår lokala närvaro på 22 europeiska marknader innebär att vi på egen hand kan er bjuda exportföretag centraliserade internationella kredithanterings lösningar. Intrum Justitias globala täckning innefattar närmare 200 länder. Vi har en unik position på världsmarknaden med egna kontor runt om i Europa och ett nätverk med över 170 agenter.

Företagets varumärkesstrategi och kärnvärden bidrar till att skapa en enhetlig organisation med gemensam vision. Tillsammans med det unika tjänsteerbjudande gör Intrum Justitia skillnad. Vi har global kapacitet, möjligheten att välja centrala lösningar och lokal expertis i alla länder där vi är verksamma.

Vi gör våra kunder mer flexibla

Bättre affärsinformation

Våra nya metoder för scoring ökar sannolikheten att få betalt. Vi känner till våra kunders kunders betalningsvanor och vi vidtar rätt åtgärder för att kunden ska få betalt så fort som

möjligt. Vi förbättrar kontinuerligt våra informationsdatabaser, förkortar betalningstiden samt minskar inkassokostnaderna.

Starkare kundrelationer med breddat erbjudande För att ytterligare förbättra kundernas kassaflöden har vi kon centrerat oss på ett breddat tjänsteerbjudande. Genom att samverka med kundernas ekonomisystem går vi gemensamt framåt i kredithanteringskedjan. De kundanpassade lösningar vi tar fram gör det också lättare för kunderna att erbjuda sina kunder den bästa servicen och på så sätt förbättra kundrelationerna.

Internationella kredithanteringstjänster i 200 länder Kunderna efterfrågar välstrukturerade, öppna och centraliserade kredithanteringslösningar. Vi vänder oss aktivt till B2B-företag som exporterar till flera länder och som är intresserade av global kredithantering. I kraft av vårt internationella nätverk av agenter kan vi hjälpa kunder världen över. Genom att etablera rutiner med Intrum Justitia i ett land, får kunden enkelt tillgång till våra kredithanteringstjänster globalt, både i de länder Intrum Justitia har egen verksamhet samt genom vårt internationella nätverk av agenter.

Vi arbetar långsiktigt

Hantera risker på en föränderlig marknad Vi fortsätter vår selektiva strategi vid köp av avskrivna fordringar, såväl vid egna investeringar som vid investeringssamarbeten. Att erbjuda både kredithanteringstjänster och köp av avskrivna fordringar medför påtagliga fördelar för både kunderna och Intrum Justitia.

Vi utbildar konsumenter och unga

Vi hjälper våra kunders kunder att lösa betalningsproblem och att förebygga dem. Genom information och utbildning arbetar vi för att öka konsumenters och då framför allt unga människors ekonomiska kunskaper. Arbetet sker genom uppsökande verksamhet och genom att Intrum Justitia tillhandahåller information i exempelvis böcker och på Internet.

Vi förvärvar företag och kredithanteringsteam

Vi strävar efter att göra selektiva förvärv eller att ta över kredithanteringsteam från våra kunder. Allt fler företag vill minska sina kostnader och fokusera på kärnverksamheten. De viktigaste operativa kriterierna vid förvärv är att de ska komplettera Intrum Justitias tjänsteerbjudan de på etablerade marknader, stärka marknadspositionen, uppnå bättre kostnadseffektivitet, stärka vår informationsdatabas samt bredda kundbasen eller etablera Intrum Justitia på nya marknader. Utöver detta krävs att förvärvet ger positiv avkastning.

Gemensamma IT-resurser och bättre webbplats Intrum Justitias satsning på koncerngemensamma IT-system stärker vår europeiska närvaro ytterligare. Vi kommer att lansera en mer kommersiell webbplats, intrum.com, där vi kan informera besökarna på ett bättre sätt om de lösningar vi erbjuder. På sikt ska vi även sälja våra tjänster online. Den nya webbplatsen intrum.com blir en portal till alla ländernas webbplatser, vilket stärker konceptet: ett varumärke, ett företag, samtidigt som alla webbplatser används i kommersiellt syfte.

KreDIthanterIngstJänster är en VäxanDe marKnaD

Marknaden för professionella kredithanteringstjänster växer i takt med att medvetenheten om betydelsen av dem ökar hos kunderna. Utkontraktering av kredithantering kan hjälpa företag på ett viktigt område där de fortfarande inte har tillräckligt med resurser.

I den nuvarande makroekonomiska miljön har Intrum Justitias strategiska inriktning med en breddning av kredithanteringserbjudandet uppenbara fördelar.

Våra befintliga och potentiella kunders medvetenhet om behovet av kvalificerad kredithantering i varje kundrelation ökar. Arbetet börjar redan vid kundprospektering och kreditbedömning. Detta bör öka våra möjligheter till både ny- och merförsäljning längs hela kredithanteringskedjan.

90 procent kvar att bearbeta

Det finns flera viktiga trender på marknaden för kredithanteringstjänster. Kredithantering som traditionellt hanterats internt i före tagen läggs ut på specialiserade företag såsom Intrum Justitia. Idag bedömer vi att cirka 10 procent av marknaden är utkontrakterad.

Intrum Justitia har konkurrenter på samtliga geografiska marknader och i samtliga led i kredithanteringskedjan. Få aktörer har ett erbjudande som kan jämföras med Intrum Justitias ifråga om erbjudandets bredd. Ingen konkurrent har motsvarigheten till Intrum Justitias kombination av bredd och geografisk täckning. På enskilda geografiska marknader finns flera mindre företag som inriktar sig på delar av kredithanteringskedjan, exempelvis lokala inkassoföretag, advokatbyråer och redovisningsbyråer.

Orsaker till att tjänster utkontrakteras

• • Fluktuationer i verksamheten gör det oklokt att anpassa bemanningen till perioder av toppar.
• • Avancerade och slimmade organisationer väljer ofta att koncentrera sig på sina kärnkompetenser.
• • Mindre företag har inte råd att ha intern kredithanteringsexpertis samtidigt som de har stort behov av sådan.
• • Nyare företag som fortfarande känner sig för behöver den kunskap och effektivitet de kan få genom utkontraktering.
• • För europeiska företag och statliga organ kostar beavakning av sena betalningar uppskattningsvis minst 25 miljarder euro per år.
• • Många branscher håller på att avregleras, bland annat finanstjänster, telekommunikation, energi och hälsovård. Avregleringen ökar konkurrensen och fakturavolymen. Det inne bär också att företagen måste ha de verktyg och den kunskap som krävs för att kunna ta större risker och fatta snabbare kreditbeslut.

Intrum JustItIas erbJuDanDe Inom KreDIthanterIng

Intrum Justitias erbjudande spänner över hela kredithanteringskedjan, från kreditinformation och fakturering till reskontraservice och inkasso. Intrum Justitia köper även avskrivna fordringar samt erbjuder olika specialtjänster kopplade till kredithantering. Vår affärsstrategi speglar kundernas behov. Vi lyssnar på kunderna och är därför framgångsrika. Där det går skräddarsyr vi våra tjänster för att passa deras behov.

Prospektering och segmentering

Intrum Justitia kan hjälpa företag att identifiera och ta sig in på nya marknader och samtidigt se till att de inte slösar bort tid och pengar på att sälja till kunder som inte är kreditvärdiga. Intrum Justitia använder scoring för att bättre kunna bedöma en viss grupp människors kredit värdighet och förutsäga konsumenternas betalningsvanor och beteende. Tekniken förutsätter inte bara avancerade statistiska verktyg och betydande IT-kapacitet utan också kunskaper i psykologi och gott affärssinne. Scoring används i alla led av kredithanteringskedjan.

Riskbedömning

Olika grupper av konsumenter bedöms utifrån historiska och statistiska data. Genom att redan före försäljning ha kännedom om betalningsmönster kan resurser sparas och risker minskas.

Kreditinformation

Kreditinformation ger vägledning i kreditbeslut och är en viktig komponent i företagens sälj- och marknadsföringsarbete. Potentiella kunder nås bättre med korrekt information, vilket ger effektivare försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter och investeringar.

Kreditrekommendation

Vi ger kunderna utförliga rekommendationer om en kredit bör beviljas eller avslås.

Även riskkunder kan accepteras och bidra till företagets intäkter, men med andra betalningsvillkor. Tolkningen sker utifrån respektive kundföretags förutsättningar.

I en del marknadssegment hanterar Intrum Justitia kreditbeslut för kundernas räkning och garanterar betalning utifrån kreditinformationen.

Betalningsadministration

Denna del av kredithanteringsprocessen är viktig för att företag ska få betalt i tid och fullt ut. Betalningsadministrationen ska vara aktiv och måste därför vara väl organiserad och uppdaterad. En välskött betalningsadministration hjälper kunderna att förbättra relationerna till sina kunder.

Allt fler företag vill undvika osäkra fordringar. Intrum Justitia kan med hjälp av sina kunskaper om människors beteendemönster och betalningstrender anpassa bemötandet av varje enskild kund.

Kredithanteringskedjan

Information är av avgörande betydelse utefter hela kredithanteringskedjan. Intrum Justitia erbjuder kunskap om konsumentpreferenser, kreditvärdighet och betalningsvanor.

Exempelvis kan form och frekvens för betalningspåminnelser anpassas efter kundens ekonomiska förhållanden. Intrum Justitia hjälper kunderna att behålla och förbättra relationerna till sina kunder.

Faktura- och aviseringsservice

Vår faktura- och aviseringsservice frigör resurser hos kunderna. Elektroniska fakturor och pappersfakturor skickas ut automatiskt med kvalitetssäkrade rutiner.

Kundreskontra och påminnelseservice

Intrum Justitia hanterar fakturor, bokför betalningar och erbjuder effektiva rutiner för påminnelser.

Räntefakturering

Intrum Justitia säkerställer betalning för den extra kredittid som belastar förfallna fordringar.

Kundtjänst

Intrum Justitia hanterar alla kontakter med kundernas kunder kring fakturor och krav på ett kundorienterat och smidigt sätt enligt serviceavtal med kunden.

Inkassohantering

Försenade betalningar leder inte bara till en ansträngd likviditet för den som sålt varan eller tjänsten. Ju längre väntan med åtgärder, desto mindre är sanno likheten för full betalning. Privatpersoner kan flytta för att undvika fordringsägare och företag kan gå i konkurs. Uppskattningsvis orsakas cirka 30 procent av alla företagskonkurser av försenade betalningar. För företagen generellt betyder förluster på grund av osäkra fordringar att de måste arbeta ännu hårdare för att kompensera för förlusten. Eller att de måste höja priserna eller minska kostnaderna.

Företags- och konsumentinkasso

Intrum Justitias erfarenhet, beprövade processer och analysmetoder ger en hög effektivitet i arbetet med att få betalt, även från betalningsskyldiga som är avsevärt försenade med sina betalningar. Tack vare gedigna kunskaper kan Intrum Justitia effektivt hantera komplexa fordringar mellan företag och stora volymer konsumentkrediter. För effektiv inkassering använder Intrum Justitia scoringteknik.

Legal process

Vanligtvis rekommenderar Intrum Justitia att legala åtgärder vidtas bara om gäldenären har informerats korrekt om sina resterande skulder och fått möjlighet och hjälp att betala men ändå inte gör det.

Om vår sedvanliga inkasso inte har gett resultat kan vi skicka ärendet vidare till våra juridiska ombud och få ett beslut. I många länder har vi en gemensam juridisk avdelning med våra ombud som arbetar med att få in sena betalningar. Intrum Justitiakoncernen har dessutom ett nätverk av inkassoombud runt om i världen. Vid rättsliga åtgärder får kunden ta ställning till den tillkommande kostnaden som presenteras separat.

Internationell inkasso

Intrum Justitia underlättar för företag att få betalt utomlands. Närvaron och kvalificerade samarbetspartners på ett stort antal marknader är en viktig förklaring till Intrum Justitias framgång. Vi kan täcka mer än 200 länder världen över.

Inkassobevakning

Intrum Justitia bevakar avskrivna fordringar åt kunderna. Med rätt åtgärder ökar sannolikheten avsevärt att fordringarna blir betalda.

Köp av avskrivna fordringar

Genom att Intrum Justitia köper avskrivna fordringar frigörs resurser för kunderna och kassaflöden tidigareläggs. Kredithantering och Köp av avskrivna fordringar är verksamheter som stödjer varandra. Kredithanteringstjänsterna kan förfinas med information från det andra verksamhetsområdet, vilket ytterligare förbättrar våra databaser. Tack vare all denna information kan Intrum Justitia garantera att de effektivaste inkassometoderna används.

Helhetslösningar för kredithantering – utkontraktering

Utkontraktering innefattar allt från fakturering till inkasso och har blivit ett av de viktigaste verktygen för företag som vill öka sin lönsamhet och kunna erbjuda bättre service. Företag oavsett storlek – från internationella storföretag till småföretag – utkontrakterar tjänster för att förbättra sitt resultat till låg kostnad.

Övriga tjänster

Intrum Justitia erbjuder även:

• • Kreditprocessanalys
• • Säkerhetshantering
• • Momsåtervinning
• • Juridisk rådgivning inom inkassorelaterade frågor
• • Konsulttjänster
• • Uthyrning av chefer
• • Kundtjänst inom kredithantering

förDelarna meD professIonell KreDIthanterIng

Finanskrisen understryker behovet av förbättrad hantering av kreditrisker och kreditövervakning. Intrum Justitia erbjuder kredithanteringstjänster som bidrar till bättre affärer för alla, såväl företag som konsumenter.

En professionell partner ger bättre affärer

Företagen blir allt mer medvetna om att kredithantering inte är deras kärnverksamhet och att en professionell aktör bättre kan ta hand om hela processen – från kundprospektering och kreditbeslut till inkasso.

Professionell kredithantering innebär bland annat snabbare betalning, lägre kostnader, bättre kassaflöde och bättre kontroll av fordringar. Andra fördelar är att kunderna får tillgång till den senaste kunskapen om hur de kan skapa kundlojalitet samt identifiera och penetrera nya marknader. Med professionell kredithantering behöver inte företagen lägga tid och pengar på marknadsföring till kunder som inte är kreditvärdiga.

Intrum Justitia erbjuder företagen en meny av olika kredithanteringslösningar, från en enstaka kredithanteringstjänst till komplett utkontraktering av kredithanteringen.

Betalningsriskerna ökar vid ekonomisk nedgång

Den globala finanskrisen visar att det finns ett tydligt behov av bättre kredithantering och riskbedömning. Många experter anser att underskattning av kreditrisker var den främsta orsaken till krisen.

Bristande förmåga att bedöma kreditrisker har noterats hos kreditinstitut och hos marknadsaktörerna i praktiskt taget alla länder. För många företag har kreditkrisen och recessionen blivit en tankeställare som har fått dem att inse att de behöver en mer professionell hantering av kreditrisker.

Internationella företag löper större risker

För internationella företag är det viktigt att vara medveten om vilka specifika betalningsrisker som finns i olika länder. Till exempel varierar den genomsnittliga betalningsförseningen kraftigt i de länder som har studerats i Intrum Justitias egen under sökning, European Payment Survey. Intrum Justitia har den kunskap som krävs för att hjälpa företag att minska land specifika risker.

Internationella företag som har växt genom förvärv kan ha problem med flera dataplattformar och olika kreditprocesser i de olika länderna. Att skaffa sig överblick och kontroll är svårt och leder till att inkasseringen varierar kraftigt mellan dem.

Med stöd av erfarenhet av kredithantering hjälper Intrum Justitia kunden att införa policies och riktlinjer för kredithantering och enhetliga rutiner på nationell och internationell nivå. Dessa fastställs tillsammans med berörda avdelningar på varje marknad (till exempel försäljning och kundservice) som hjälper till att integrera kredithanteringen i verksamheten.

Intrum Justitia spelar en aktiv roll

Intrum Justitia spelar en aktiv roll på marknaden och bidrar med sina kunskaper och tjänster till såväl internationella företag som små företag. Detta ger våra kunder en bättre verksamhet och sundare ekonomi.

Professionella kredithanteringstjänster förbättrar kundernas konkurrenskraft. Underbyggda kreditbeslut, snabbare betalningar och smidigare inkassering förbättrar marginalerna och kassaflödet, vilket skapar förutsättningar för bättre affärer och en sundare ekonomi för alla.

european payment InDex 2009

Betalningsriskerna ökade under 2009 som följd av den finansiella krisen. Den genomsnittliga ickeavtalade kredittiden (betalningsförseningen) ökade från 17 dagar 2008 till 19 dagar 2009. Fortsatta försämringar kan äventyra företagens kassaflöden och slutligen leda till konkurs.

Intrum Justitias undersökning European Payment Index 2009 visar att sannolikheten för att privatpersoner, företag och myndigheter betalade i tid 2009 var mindre än 2008. När undersökningen gjordes trodde en majoritet av de svarande dessutom att situationen skulle förvärras ytterligare. När världen kämpade för att klara den djupaste ekonomiska nedgången på flera decennier blev det allt svårare för företagen att få betalt i tid.

Undersökningen visade att det genomsnittliga dröjsmålet, det vill säga överskridandet av kontraktsenlig betalningstid, ökade från 17 dagar 2008 till 19 dagar 2009. Varje dag utan betalning kostar pengar. Många företag strävar efter att dra ner på betalningstiden, framför allt för privatpersoner. Undersökningen genomfördes mellan januari och mars 2009 när effekterna av finanskrisen var tydliga, framför allt i form av ökade kreditförluster.

Ökning av avskrivna fordringar

Den genomsnittliga andelen avskrivna fordringar ökade från 1,9 procent 2007 till 2,0 procent 2008 och 2,4 procent 2009. Vid en första anblick kanske det inte ser så mycket ut, men tabellen nedan visar hur mycket extra försäljning som krävs för att kompensera för de belopp som skrivits av på grund av osäkra fordringar eller för att få in de belopp företagen ligger ute med.

En av de branscher som drabbats hårdast av osäkra fordringar är konsultbranschen som innefattar en rad olika verksamheter som ofta bedrivs av småföretag och enmansföretag. Branschen har den största avskrivningsgraden i Europa. Skulder på 4,7 procent väntades bli avskrivna under 2009 jämfört med genomsnittet i EU på 2,4 procent.

Den genomsnittliga betalningstiden i EU ökade från 55,5 dagar 2008 till 57 dagar 2009. Återigen var skillnaderna stora mellan länderna. Undersökningen visade också att 65 procent av alla företag i Europa väntar i snitt nästan 85 dagar innan de söker professionell inkassohjälp. Sannolikheten för att få betalt fullt ut minskar snabbt under finansiella kriser då företag kan gå i konkurs på kort tid.

Viktigt att förbättra kredithanteringen

Undersökningen visar att det finns ett stort behov av att professionella kredithanteringstjänster. De åtgärder som företagen måste vidta är ofta grundläggande, t ex att analysera en potentiell kund innan företaget gör affärer med denne och att prova alternativa betalningsmetoder (t ex del- eller förskottsbetalning) för kunder som betalar sent.

Baserat på svar från 5 000 VD:ar, finanschefer samt specialister i 25 europeiska länder drog rapporten slutsatsen att försenade betalningar driver upp priset på varor och tjänster. Om företag inte tvingades anslå resurser åt att se till att få betalt eller skriva av stora belopp skulle de kunna erbjuda lägre priser, öka sina investeringar eller förbättra sina marginaler.

Effekterna av utebliven betalning
Marginal	2 %	3 %	4 %	5 %	6 %	7 %
Avskrivna fordringar, SEK	Nödvändig extra försäljning	Nödvändig extra försäljning	Nödvändig extra försäljning	Nödvändig extra försäljning	Nödvändig extra försäljning	Nödvändig extra försäljning
500	25 000	16 667	12 500	10 000	8 333	7 143
10 000	500 000	333 333	250 000	200 000	166 667	142 857

Uteblivna betalningar är svåra att kompensera

Företag med låga marginaler måste öka sin försäljning betydligt för att kompensera uteblivna betalningar.

Köp aV aVsKrIVna forDrIngar

Köp av avskrivna fordringar är ett självständigt verksamhetsområde inom Intrum Justitia och samtidigt en integrerad del av bolagets erbjudande till kunderna.

Samordningsfördelar

Kredithanteringstjänster och Köp av avskrivna fordringar samverkar och stödjer varandra ömsesidigt. Kredithanteringstjänsterna kan förfinas med information från verksamhetsområdet Köp av avskrivna fordringar. Inkassering av de köpta fordringarna bidrar till ett högt och jämnt kapacitetsutnyttjande i verksamhetsområdet Kredithanteringstjänster.

Avskrivna fordringar kan omsättas

Avskrivna fordringar är fordringar som kreditgivaren helt eller delvis har reserverat kostnader för eftersom deras nominella värde inte kan återfås i sin helhet. Det kan exempelvis gälla kundfordringar och lån med eller utan säkerhet, mellan företag och privatpersoner eller mellan olika företag.

Gäldenären är fortfarande skyldig att betala men kostnaden för att få betalt har bedömts som så hög att fordringsägaren skrivit av hela eller delar av fordran. Den har dock fortfarande ett ekonomiskt värde och kan avyttras till en tredje part som fortsätter försöken att få betalt. Priset på avskrivna fordringar beror på typ av fordran. Intrum Justitia förvärvar portföljer inom sin nisch till ett snittpris under 10 procent av fordringarnas nominella värde.

Stor marknad

Den globala marknaden för avskrivna fordringar omsätter miljardbelopp och omfattar alla typer av kreditportföljer. Till säljarna hör företag som lämnar krediter, vare sig krediten är

den huvudsakliga tjänsten eller ett led i deras affärsverksamhet. Kredit institut, privata och offentliga företag och myndigheter hör till säljarna. Genom att avyttra sina avskrivna fordringar får de snabbt tillgång till likvida medel och kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet. De undviker också risken att betalningar helt uteblir.

Bland köparna av avskrivna fordringar finns både industriella aktörer, som Intrum Justitia, och finansiella aktörer, exempelvis internationella investmentbanker. Ungefär 30 procent av Intrum Justitias portfölj med avskrivna fordringar kommer från bolagets kunder inom kredithantering. Återstoden köper Intrum Justitia av externa parter. Vid stora portföljinvesteringar samarbetar Intrum Justitia ofta med finansiella partners som Calyon eller Goldman Sachs.

Intrum Justitia lägger bud på portföljer efter en bedömning av när och hur mycket av skulderna i de olika ärendena som kommer att betalas. Inkassokostnaden för att nå den uppskattade inbetalningen beräknas i nära samarbete med verksamhetsområdet Kredithanteringstjänster. Den prognosen ligger till grund för det pris som koncernen betalar för portföljen. Intrum Justitia avyttrar vanligtvis inte portföljer sedan de köpts.

Växande portfölj

Marknaden för avskrivna fordringar består huvudsakligen av fordringar med en underliggande säkerhet, exempelvis en fastighet. Intrum Justitia har dock valt att koncentrera sina aktiviteter

Intrum Justitias valda nisch

Genom ett antal vägval på marknaden för avskrivna fordringar har Intrum Justitia förvärvat portföljer som passar företagets resurser och erfarenheter bäst.

Investeringar i köpta fordringar

Vid utgången av 2009 uppgick antalet portföljer till 2 870 (2 300) med ett redovisat värde av 2 312 MSEK (2 330).

till ärenden av den typ där koncernen har inkassohistorik och välutvecklade analys- och värderingsmetoder, nämligen små och medelstora konsumentfordringar utan säkerhet. Till största delen består de portföljer Intrum Justitia förvärvar av banklån och kredit kortsskulder utan säkerhet som lämnats till privatpersoner. Därefter kommer fordringar med ursprung i telekom, postorder och infrastruktur samt fordringar från exempelvis kommunala företag.

Köp av portföljer fördelas geografiskt och från olika branscher. Inget enskilt land svarade vid utgången av 2009 för mer än 13 procent av Intrum Justitias totala portfölj.

Vid utgången av 2009 uppgick antalet portföljer till 2 870 (2 300) med ett redovisat värde av 2 312 MSEK (2 330).

De flesta portföljer kan betecknas som små eller medelstora med ett genomsnittsbelopp om 8 500 SEK per fordran.

Intrum Justitias totala portfölj amorteras snabbt. Av det samlade redovisade värdet vid årsskiftet 2009/2010 svarade portföljer köpta under 2009 för 29 procent.

Hög avkastning

I resultaträkningen redovisas intäkter på fordringar som inkasserade belopp minskat med en amortering. De senaste åren har amorteringen uppgått till omkring 45 % av det inkasserade beloppet. Amorteringen av respektive portföljs redovisade värde baseras på förändringen mellan två perioder av det diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden till gällande internränta. Amorteringen är en relativt stabil andel av de beräknade in kasseringarna under portföljens kvarvarande livscykel.

Avkastningen på avskrivna fordringar har uppgått till mellan 14,4 och 21,0 procent de senaste fem åren. Målet att uppnå en årlig avkastning om minst 15 procent fastställdes 2007.

I balansräkningen redovisas värdet av varje portfölj till nuvärdet av alla förväntade framtida kassaflöden. Kvartalsvis görs en översyn av gällande kassaflödesprognoser, där omvärderingar kan ske baserat på bland annat uppnått inkasseringsresultat, överenskommelser med gäldenärer om avbetalningsplaner samt makroekonomisk information.

Portföljen fördelad på segment

Intrum Justitias portfölj med avskrivna fordringar består av små och stora konsumentfordringar utan säkerhet.

Även om konjunkturnedgången innebar större svårigheter för inkasseringen under 2009 uppgick nettot av omvärderingar under 2009 till –36 MSEK eller endast 1,5 procent av den totala portföljens redovisade värde. Under de senaste två åren har Intrum Justitias faktiska inkassering kvartal för kvartal överträffat prognoserna.

Ökad aktivitet

Intrum Justitia har en central enhet för köp av avskrivna fordringar. En stor del av arbetet sker också lokalt i regionerna. Köp av portföljer sker löpande. Efter köpet av en fordran är Intrum Justitia fordringsägare. Intrum Justitia hanterar sina egna fordringar på samma sätt som kundernas.

Sedan 2005 har Intrum Justitia ökat aktiviteten inom Köp av avskrivna fordringar, dels som en följd av att fler kunder önskar sälja sina portföljer, dels för att koncernen stärkt kompetensen inom analys och köp av portföljer med denna typ av fordringar. Sedan Intrum Justitia fattade beslutet att expandera verksamhetsområdet har bolaget investerat nästan 4 500 MSEK i avskrivna fordringar. Det redovisade värdet av den totala portföljen uppgick till 2 312 MSEK vid slutet av 2009.

Intrum Justitia avser fortsätta investera minst 700 MSEK per år i små och medelstora portföljer. Till det kan komma investeringar i enstaka större portföljer.

Synergier

Analys av nya portföljer i samarbete med verksamhetsområdet Kredithantering ger en större förståelse för hur inkasseringar kan göras på bästa sätt. Den ökade kunskapen tillvaratas också i tjänsteerbjudandet till tredje part. Köp av portföljer med avskrivna fordringar bidrar till ett högt kapacitetsutnyttjande inom affärsområdet Kredithanteringstjänster.

Inkasseringsdata från hanteringen av portföljer med köpta fordringar är värdefull eftersom Intrum Justitia har större frihet att prova olika inkasseringsstrategier i sina egna ärenden (så kallat champion challenger-test). Informationen gör att Intrum Justitias omfattande kreditinformationsdatabaser blir ännu mer förfinade. Kreditinformationen förbättrar kreditbedömningen för många av våra kunder och hjälper Intrum Justitia att fastställa vilka strategier som är mest effektiva vid inkassering av avskrivna fordringar.

Partnerskap

Strategiska partnerskap ingås om den andra parten har kompletterande kunskaper eller om Intrum Justitia inte kan förvärva en viss portfölj på egen hand på grund av att investeringsnivåerna är för stora.

Intrum Justitia ingick ett långsiktigt samarbete med Goldman Sachs 2004. Under 2009 förvärvade Intrum Justitia aktierna i sina joint ventures med Goldman Sachs, eftersom portföljerna nått en storlek som inte längre motiverade gemensamt ägande. Goldman Sachs kvarstår dock som samarbetspartner. Intrum Justitia har också ett långsiktigt partnerskap med Credit Agricoles investmentfilial Calyon, vilket inleddes 2001 och utökades med nya investeringar under senare år. Andra partnerskap utvärderas kontinuerligt och i januari 2010 offentliggjordes ett samarbete med East Capital angående gemensamma investeringar på den ryska marknaden.

Intrum JustItIa VerKar för hållbarhet

Intrum Justitia verkar för hållbarhet genom att se till att våra kunder får betalt i tid och genom att behandla betalningsskyldiga med respekt. Intrum Justitia strävar också efter att reducera sin inverkan på miljön genom att minska sin energikonsumtion.

Intrum Justitias mission

Vårt mål är att vara en katalysator för en sund ekonomi. Detta gör vi inte enbart genom att behandla de betalningsskyldiga med respekt och säkerställa full betalning. Vi verkar för hållbarhet i hela kredithanteringskedjan.

Företagen tvingas klara sig på sitt eget kassaflöde

Ingen dynamisk ekonomi är tänkbar utan kredit. Kredit är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Finanskrisen har dock gjort krediter mindre tillgängliga. Detta tvingar fler företag än någonsin att leva på sitt eget kassaflöde. Betalning i tid är en överlevnadsfråga för många små och medelstora företag.

För leverantörer i länder med försämrade eller riskabla kreditmiljöer är en professionell kredithantering idag av extra stor vikt. Det gäller alla led i kreditcykeln – från prospektering till inkasso.

Många företag försöker sänka sina kostnader medan andra satsar på effektiva ledningsstrukturer och på att minska omkostnaderna utan att för den skull försämra kvalitet och service. Många inser att kredithantering inte är deras kärnverksamhet och att en professionell aktör skulle hantera hela processen bättre. Intrum Justitia erbjuder en meny av olika kredithanteringslösningar – från enstaka tjänster till komplett utkontraktering av kredithanteringen.

God kredithantering en del av hållbarhetsarbetet

Idag är kredithantering en integrerad del av varje led i kundprocessen, från identifiering av målgrupp och segmentering till hantering, avstämning och inkassering av betalning samt granskning och godkännande av krediter.

Intrum Justitias rådgivningstjänster börjar ofta med inkassering. Företag som börjar arbeta med professionell inkassering känner snabbt att de även har behov av tjänster i de tidigare kreditfaserna, till exempel kreditbedömning och kreditbeslut samt professionell förvaltning av kreditportföljer. Intrum Justitias erbjudande fyller det behovet.

Intrum Justitia spelar en aktiv roll och bidrar med sina kunskaper och tjänster. Vi har en unik möjlighet att hjälpa företag i Europa med professionell kredithantering. Resultatet är bättre affärer för både dem och deras kunder samt en effektivare ekonomi, vilket är bra för alla.

Hållbarhet i alla led i kredithanteringen

En hållbar samhällsekonomi bygger bland annat på en väl fungerande kredithantering och ansvarsfull kreditkultur, sund kreditgivning och betalning i tid. Hållbarhetsaspekterna av kredithantering tar sig olika uttryck i de olika leden av kredithanteringskedjan.

Prospektering och segmentering

Vi har god kunskap om betalningsförmågan hos olika företag och delar av samhället. Med stöd av dessa kunskaper kan vi medverka till att minska våra kunders kreditförluster och öka deras försäljning till kreditvärdiga kunder. Resultatet är långsiktigt hållbara kundrelationer och en bättre allokering av samhällsresurser.

Betalningsadministration

Utkontraktering av kundreskontran till Intrum Justitia är ett sätt att professionalisera kredithanteringen och ger kunden möjlighet att koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Intrum Justitia kan med hjälp av sina kunskaper om människors beteendemönster anpassa bemötandet av varje enskild kund efter deras personliga situation. Intrum Justitia hjälper kunderna att behålla och förbättra relationerna till sina kunder.

Inkassohantering

Hållbart inkassoarbete går inte bara ut på att kundens kund ska betala utan också att hjälpa gäldenären tillbaka till en hållbar privatekonomi. Intrum Justitia ser till människan bakom skulden och medverkar till att ta fram betalningsplaner. Här är det viktigt att visa respekt och erbjuda lösningar som gör att den betalningsskyldiga i första hand väljer att betala de aktuella skulderna till vår kund.

Kunder

Genom att vi hela tiden strävar efter att erbjuda de bästa tjänsterna skiljer vi oss från våra konkurrenter och kan få potentiella kunder att välja oss som sin affärspartner.

Kundernas kunder

Vi gör skillnad genom att vi arbetar efter ett förhållningssätt som är unikt i vår bransch. Med detta vill vi uppnå ett respektfullt förhållande till både kreditgivare och kredittagare och en rättvis betalning mellan vår kund och dennes kunder. Vi respekterar den betalningsskyldiges integritet i alla lägen och hanterar all information om alla inblandade parter med sekretess. Vårt mål är att bli det företag som den betalningsskyldige väljer att betala först och snabbast till.

Medarbetare

Vi har cirka 3 400 anställda. Att de mår bra och utvecklas är viktigt för att vi ska nå framgång och växa.

Vi erbjuder en arbetsplats med mångfald och lika möjligheter där alla behandlas med respekt. Vartannat år genomför vi en omfattande medarbetarundersökning (Inject) i syfte att ge viktig feedback så att vi kan identifiera viktiga frågor och leda utvecklingsarbetet.

Personalchefer tar fram utbildnings- och utvecklingsplaner för alla medarbetare i koncernen för att se till att de utvecklar den kompetens och det agerande vi behöver för att lyckas.

Våra medarbetare

Vår vision är att bli förstahandsvalet för dem som vill arbeta i vår bransch. Vi måste attrahera och behålla rätt personer för att nå våra affärsmål. I det syftet har vi i samtliga länder infört utvecklingssamtal som ska utgöra grunden för ledningsplanering, chefsförsörjning, internrekrytering och personalutveckling. Tack vare att alla arbetsbeskrivningar och arbetsprocesser utformas på likartade sätt kan Intrum Justitia matcha rätt jobb med rätt person – såväl nationellt som internationellt.

Från 2010 kommer alla Intrum Justitias webbplatser att stödja och främja vår vision så att vi kan attrahera nya medarbetare från ett bredare område och erbjuda fler verktyg så att framtida medarbetare kan nå oss och lära sig mer om vårt företag. Vår personalstrategi lägger även fortsättningsvis stor vikt vid rekrytering, kompetensutveckling och resultatförbättring.

Under 2009 investerade vi vidare i personalutveckling. Vi satsar på utbildning i syfte att förbättra medarbetarnas professionella kompetens. Förbättrade verktyg för kompetens och ledarskap för alla medarbetare, från den lägsta nivån i företaget till ledande befattningshavare, har fortsatt hög prioritet.

Kommunikation med medarbetarna

Kommunikation och samråd med medarbetarna, antingen direkt eller via personalråd, är ett viktigt område. Attitydundersökningen Inject ger värdefull kunskap om medarbetarnas uppfattningar och är ett av bolagets viktigaste kommunikationsverktyg. Undersökningen sker helt elektroniskt och genomförs nästa gång i september 2010. Cheferna får tillgång till ett detaljerat resultat som de sedan diskuterar med sina medarbetare. IntrumNet är den källa där alla medarbetare hämtar information. Här hittar de all information om verksamheten, landspecifika rutiner och nyheter.

Leverantörer

Genom att samarbeta med partners med samma värderingar och principer som våra egna kan vi upprätthålla höga normer och minimera riskerna.

Investerare

Vi uppmuntrar till dialog med befintliga och potentiella investerare och analytiker för att ge dem en bättre förståelse för vår verksamhet och stärka vår relation till dem.

Allmänheten

Intrum Justitias strategi är att arbeta förebyggande så att färre privatpersoner och företag hamnar i betalningssvårigheter. Bolaget driver olika projekt för att kommunicera och öka medvetenheten om hur man genom en sundare privatekonomi kan undvika finansiella svårigheter. Genom att söka upp ungdomar i skolor, lansera webbplatser för privatekonomisk rådgivning och medverka till utgivning av böcker om privatekonomi bidrar vi till att förebygga finansiella problem för privatpersoner.

Lagstiftare och politiker

Sena betalningar utgör idag ett av Europas största handelshinder och kostade företag och myndigheter uppskattningsvis 25 miljarder euro 2009. Intrum Justitia bedriver därför ett lobbyarbete för att påverka beslutsfattare att underlätta handeln över gränserna och för att etablera enkla och tydliga spelregler inom kredithanteringsområdet.

Miljö

Intrum Justitia effektiviserar systematiskt energianvändningen och resandet och minskar därigenom kostnader och miljöpåverkan. Koncernens gemensamma policy är bland annat att styra val av transporter och resor till alternativ som exempelvis telefon-, video- och webbkonferenser. Vi har investerat kraftigt i ett videokonferenssystem som nu kan användas i alla länder, vilket minskar resandet och optimerar kommunikationen. Regionaliseringsarbetet har också bidragit till att minska behovet av resor inom koncernen.

Färre papper

Vi är enligt lag skyldiga att skicka brev med vanlig post. För att förbättra kontakterna med de betalningsskyldiga satsar vi på internetbaserade kommunikationsverktyg. I flera länder har vi redan infört Intrumweb för att kunna hantera krav och betalningar helt online. Det går att ställa frågor direkt online genom ett enkelt chattprogram. Även för andra ärenden tittar vi på andra kommunikationsmedel än papper, till exempel telefon, sms och e-post. Det här innebär inte bara att vi förbrukar mindre papper, utan också att kontakterna ofta blir tätare och mer lösningsinriktade.

Genom miljöanpassad upphandling, förbättrad återvinning och minskade avfallsmängder minskar Intrum Justitia sin miljöpåverkan och sina kostnader.

KreDIthanterIng bIDrar tIll återhämtnIng

Ohållbart stora skulder hos hushållen utlöste den globala finanskrisen i USA och Europa. När krisen spreds till den reala ekonomin drabbades företagen inte bara av en kraftigt minskad efterfrågan, utan också av längre betalningstider och press på kassaflödet. Den makroekonomiska situationen har förbättrats men det är för tidigt att avgöra vad som händer när de stora statliga stimulanspaketen dras tillbaka.

Hushållens skuldsättning

USA

I USA minskade skuldsättningen under tredje kvartalet 2008. Det var den första minskningen någonsin sen mätningarna inleddes 1952. Återhämtningen kommer att ske långsamt så länge den mest kraftfulla motorn i den globala efterfrågan – de amerikanska konsumenterna – är hårt skuldsatta. De amerikanska hushållens skulder uppgick till 14 biljoner dollar 2009, motsvarande 100 procent av BNP.

EU

De europeiska hushållens totala skuld ökade med närmare 10 procent per år eller dubbelt så snabbt som nominell BNP under åren 2002–2007. Under 2008 minskade värdet på hushållens tillgångar dramatiskt när finansmarknaderna och fastighetspriserna sjönk, framför allt på tidigare expansiva marknader som Irland, Danmark, Spanien och Storbritannien. Värdepappersmarknaderna återhämtade sig under 2009 men vacklande bostadspriser hindrar fortfarande tillväxten på marknader som Storbritannien.

Östeuropa

Den snabba skuldökningen i tillväxtekonomierna i Europa drevs på av en nominell ekonomisk tillväxt på 17 procent per år under 2002–2006. Valutafluktuationer ledde till en kris när lån tagna i schweiziska franc, euro och japanska yen steg kraftigt i värde. Lånen framstod först som fördelaktiga men visade sig vara ödesdigra för många. Ungern drabbades särskilt hårt. Lyckligtvis tog relativt få ungerska hushåll lån i yen. Men närmare 80 procent hade redan tagit lån i schweiziska franc och euro, vilket orsakat växande skulder.

Kraftigt ökad arbetslöshet försvårar inkassering

Ekonomiska svårigheter gör att antalet inkassoärenden blir fler och att inkasseringen tar längre tid och således blir dyrare. Högre skuldsättning och ökad arbetslöshet har gjort att allt fler hushåll får en tuffare budget.

Arbetslösheten i Danmark, Sverige, Irland, Storbritannien och Spanien har ökat kraftigt under de senaste 12 månaderna, ett mönster som också är tydligt i Estland, Tjeckien och Slovakien.

Under 2009 steg arbetslösheten i Europa från 7,0 procent till 9,6 procent, en knappt 40-procentig ökning av det totala antalet personer utan arbete. Men bilden är splittrad. I vissa länder höll sig sysselsättningen relativt bra (i Tyskland uppgick arbetslösheten till 7,6 procent) medan den ökade i andra. I Spanien låg till exempel arbetslösheten på nästan 19 procent.

Högkonjunkturens spiral med ökade fastighetspriser och hushållslån har nu brutits. De länder där huspriserna har sjunkit mest under de senaste två åren – exempelvis Irland, Danmark, Spanien och Storbritannien – har också drabbats av de kraftigaste minskningarna i privatkonsumtionen.

Hushållen ligger efter med betalningar

Intrum Justitia vet att när hushållen har mindre pengar att spendera tvingas de prioritera olika utgifter och väljer i första hand mat, energi och hushållsräkningar. De tenderar att skjuta upp räkningar för andra varor och tjänster, vilka till slut blir förfallna fordringar.

För Intrum Justitia innebär detta fler kontakter med betalningsskyldiga, flera ärenden per betalningsskyldig, fler betalningsplaner och fler bevakningsärenden.

Riskerna ökar för företag som erbjuder konsumentkrediter. Kunskap om kundernas kreditvärdighet och deras betalningsvanor kan minska företagens risker och stimulera till ökad försäljning. God kredithantering kommer att påskynda den ekonomiska återhämtningen på marknader som drabbats av konjunkturnedgången.

Företag behöver kassaflöde

Europeiska kommissionen räknar med att upp till 200 000 företag hamnade på obestånd i Europa under 2009. Bankernas ovilja att låna ut till små och medelstora företag kommer att tvinga tusentals livskraftiga företag att lägga ner sina verksamheter. Samtidigt dröjer företag, myndigheter och privatpersoner längre än någonsin med att betala sina fakturor, vilket gör det ännu svårare för företagen som dräneras på sitt kassaflöde.

Professionell kredithantering avgörande

Den globala konjunkturnedgången tvingar näringslivet att anpassa sig och gör att företagen blir ännu mer beroende av sitt eget kassaflöde.

Idag har professionell kredithantering blivit avgörande i alla led i kreditcykeln – från kundprospektering till inkasso.

Intrum JustItIas regIoner

Region	Marknads andel, %	Andel av koncernens omsättning, %	Andel av koncernens resultat, %	Andel av koncernens anställda, %	MSEK	2009	2008	%
Sverige	>25				Omsättning	718,5	713,2	0,7
Norge	10–25	17	23	15	Rörelseresultat	165,4	191,8	–13,8
Danmark	10–25				Rörelsemarginal, %	23,0	26,9	–3,9 pe
Nederländerna	>25	15	15	13	Omsättning	643,4	543,4	18,4
Belgien	>25				Rörelseresultat	104,4	96,9	7,7
					Rörelsemarginal, %	16,2	17,8	–1,6 pe
Schweiz	>25				Omsättning	915,1	778,2	17,6
Tyskland	<10	22	34	13	Rörelseresultat	242,6	267,3	–9,2
Österrike	<10				Rörelsemarginal, %	26,5	34,3	–7,8 pe
Frankrike	10–25				Omsättning	879,1	659,5	33,3
Spanien	10–25	21	23	26	Rörelseresultat	163,5	124,5	31,3
Portugal	10–25
Italien	10–25				Rörelsemarginal, %	18,6	18,9	–0,3 pe
Finland	>25				Omsättning,	644,6	534,5	20,6
Estland	10–25	16	31	12	Rörelseresultat	217,9	217,0	0,4
Lettland	10–25
Litauen	10–25				Rörelsemarginal, %	33,8	40,6	–6,8 pe
Storbritannien	<10				Omsättning	169,6	226,5	–25,1
Irland	<10	4	–14	8	Rörelseresultat	–100,1	–114,4	–12,5
					Rörelsemarginal, %	–59,0	–50,5	–8,5pe
Polen	10–25				Omsättning	193,2	220,2	–12,3
Tjeckien	>25	5	–3	13	Rörelseresultat	–24,2	15,7	–254,1
Slovakien	10–25
Ungern	>25				Rörelsemarginal, %	–12,5	7,1	–19,6 pe

Koncernens omsättning är exklusive omvärdering av köpta fordringar. Med koncernens resultat avses rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av köpta fordringar och ej allokerade centrala kostnader. pe = procentenheter

Intrum Justitia bedriver verksamhet i 22 länder organiserade i sju regioner som var och en utgör en plattform för ett samlat tjänsteerbjudande och gemensamma supportfunktioner (Försäljning, IT, HR, Finans och Juridik.) Marknadsledare Bland de fem främsta

17

aKtIen

Notering

Intrum Justitias aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm sedan juni 2002. En handelspost omfattar 100 aktier. Sedan juni 2006 ingår aktien i NASDAQ OMX Stockholms Mid Caplista, med bolag som har ett börsvärde mellan 150 miljoner euro och en miljard euro.

Aktiekapital

Aktiekapitalet i Intrum Justitia AB uppgick den 31 december 2009 till 1 599 893,02 SEK fördelat på 79 994 651 aktier, vilket ger ett kvotvärde om 0,02. Varje aktie berättigar till en röst, och alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

Aktierelaterade ersättningar till anställda

Prestationsbaserat aktieprogram

Vid årsstämman 2008 beslutades om antagande av ett prestationsbaserat aktieprogram för 2008 omfattande högst 300 000 prestationsaktier riktade till högst 70 personer (verkställande direktören, andra ledande befattningshavare och övriga nyckelpersoner). En prestationsaktie under programmet ger rätt att vid en framtida tidpunkt köpa en aktie i Intrum Justitia för 10 kronor. Programmet är uppdelat i två delar varav den enda delen motsvarande 50 procent av prestationsaktierna har en prestationsperiod som löper under perioden 1 januari 2008–31 december 2009 och kan utnyttjas under perioden 15 maj 2010–15 maj 2012. Prestationsvillkoren gällande bl a tillväxt i vinsten per aktie har inte uppnåtts och denna del av programmet kommer att förfalla utan värde. Den andra delen motsvarande 50 procent av prestationsaktierna har en prestationsperiod som löper under perioden 1 januari 2008–31 december 2010 och kan utnyttjas under perioden 15 maj 2011–15 maj 2013. Vidare krävs som huvudregel att deltagaren är kvar som anställd inom Intrum Justitia fram till och med första dagen som prestationsaktierna kan utnyttjas, dvs den 15 maj 2010 respektive den 15 maj 2011. Per den 31 december 2009 kunde utestående prestationsaktier ge 38 anställda möjlighet att förvärva sammanlagt högst 137 485 aktier i Intrum Justitia AB. Eftersom leverans av aktier vid lösen av prestationsaktier sker med befintliga aktier kommer totalt antal utestående aktier inte att öka i samband med att prestationsaktierna utnyttjas. Se även Not 32, sidan 59.

Inget motsvarande aktiebaserat program har beslutats under 2009.

Börsvärde, kursutveckling och omsättning

Kursen på Intrum Justitias aktie har under 2009 ökat från 78,50 kronor till 89,75, en uppgång med 14,3 procent. Under samma period ökade NASDAQ OMX Stockholm index med 43,7 procent. Den lägsta betalkursen för aktien under året noterades den 2 mars till 50,75 kronor, och den högsta var 91,00 den 12 november.

Kursen vid årets utgång motsvarade ett börsvärde på Intrum Justitia om 7 157 miljoner kronor (6 247). Avslut i aktien skedde under samtliga börsdagar. I genomsnitt omsattes 402 383 aktier per börsdag (287 321). Omsättningshastigheten, aktiens likviditet, uppgick till 0,92 gånger (0,91), att jämföra med 1,07 (1,32) för hela NASDAQ OMX Stockholm.

Ägare

Vid utgången av 2009 hade Intrum Justitia 7 154 ägare, att jämföra med 6 320 året innan. De elva medlemmarna i ledningsgruppen hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav i Intrum Justitia om 797 417 aktier samt 57 674 prestationsaktier. Därutöver hade VD Lars Wollung och dåvarande regionchefen för Skandinavien Monika Elling 280 000 respektive 100 000 köpoptioner utställda av Cevian Capital. Intrum Justitias styrelseledamöter ägde vid årsskiftet 43 842 aktier samt totalt 85 000 köpoptioner utställda av Cevian Capital. Intrum Justitia AB ägde vid utgången av 2009 250 000 st egna aktier.

Utdelningspolicy

Intrum Justitias styrelse avser att årligen föreslå en utdelning eller annan motsvarande form av utskiftning till aktieägarna som i genomsnitt över tiden motsvarar minst hälften av årets nettovinst efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer bolagets framtida intäkter, finansiella ställning, kapitalbehov samt ställning i övrigt att beaktas.

För räkenskapsåret 2009 föreslår styrelsen att utdelning lämnas om 3,75 kronor per aktie, motsvarande cirka 68 procent av nettovinsten efter skatt. Avstämningsdag för utdelning föreslås vara den 30 mars 2010.

Analytiker som följer Intrum Justitia

ABG Sundal Collier	J E Gjerland & R Henze
Carnegie	Mikael Löfdahl
Cheuvreux	Niklas Kristoffersson
Handelsbanken	Lars Hallström
Nordea	Mats Liljedahl
SEB Enskilda	Stefan Andersson
Swedbank	Sven Sköld

Aktiekapitalets utveckling

	Transaktion	Förändring av aktiekapitalet	Totalt aktiekapital	Totalt antal aktier	Kvotvärde per aktie
2001	Bolaget bildas	100 000	100 000	1 000	100
2001	Split 5000:1	0	100 000	5 000 000	0,02
2001	Nyemission1)	778 729,4	878 729,4	43 936 470	0,02
2002	Nyemission2)	208 216,72	1 086 946,12	43 936 470	0,02
2002	Nyemission3)	612 765,96	1 699 712,08	84 985 604	0,02
2005	Inlösen4)	–140 587,06	1 559 125,02	77 956 251	0,02
2007	Utnyttjande av personaloptioner 5)	22 672	1 581 797,02	79 089 851	0,02
2008	Utnyttjande av personaloptioner 6)	10 046,40	1 591 843,42	79 592 171	0,02
2009	Utnyttjande av personaloptioner 7)	8 049,60	1 599 893,02	79 994 651	0,02

1) Riktad till Industri Kapital 1997fonden och Synergi till teckningskurs 0,02 SEK per aktie som ett led i en legal omstrukturering av Intrum Justitia koncernen.

2) 1 402 228 aktier vardera till Industri Kapital 1997fonden och Synergi till teckningskurs 4,432 SEK per aktie och 3 803 190 aktier vardera till Industri Kapital

1997fonden och Synergi till teckningskurs 0,02 per aktie.

3) 30 638 298 aktier till allmänheten och institutionella placerare till teckningskurs 47 SEK per aktie.

4) Inlösen av 7 029 353 aktier mot kontant ersättning om 84 SEK per aktie. Förfarandet innebar att totalt 590 325 064,94 SEK utbetalades till bolagets aktieägare varvid bolagets aktiekapital nedsattes med 140 587,06 SEK samtidigt som överkursfonden nedsattes med 590 325 064,94 SEK.

5) Under perioden 1 juli–31 december 2007 ökade Intrum Justitias aktiekapital från 1 559 152,02 SEK till 1 581 797,02 SEK, motsvarande 1 133 600 nya aktier samt lika många röster.

6) Under perioden 1 januari–31 december 2008 ökade Intrum Justitias aktiekapital från 1 581 797,02 SEK till 1 591 843,42 SEK, motsvarande 502 320 nya aktier samt lika många röster.

7) Under perioden 1 januari–31 december 2009 ökade Intrum Justitias aktiekapital från 1 591 843,42 SEK till 1 599 893,02 SEK, motsvarande 402 480 nya aktier samt lika många röster.

Innehav antal aktier	Antal ägare	Antal aktier totalt	Kapital och röster, %
1–1 000	5 671	1 829 232	2,3
1 001–10 000	1 107	3 471 583	4,3
10 00– 50 000	196	4 564 043	5,7
50 001–100 000	49	3 492 387	4,4
100 001– 500 000	98	22 946 308	28,7
500 00–1 000 000	17	11 379 839	14,2
1 000 001– 5 000 000	16	32 311 259	40,4
>5 000 001	0	0	0
Totalt	7 154	79 994 651	100

Aktiefördelning i storleksklasser

Antal aktieägare som äger en handelspost (100 aktier) eller mindre: 1 990.

Data per aktie

	2009	2008	2007	2006	2005
Resultat före utspädning, SEK	5,53	5,58	5,86	5,09	3,84
Resultat efter utspädning, SEK	5,53	5,56	5,83	5,04	3,81
Operativt kassaflöde, SEK	19,12	15,88	12,85	11,09	10,15
Eget kapital före utspädning, SEK	31,96	30,19	23,30	18,73	16,48
Eget kapital efter utspädning, SEK	31,96	30,28	23,46	20,46	18,67
Utdelning/föreslagen utdelning, SEK	3,75	3,50	3,25	2,75	2,25
Utdelningsandel, %	67,9	63,2	55,5	54,0	54,7
Aktiekurs vid årets slut, SEK	89,75	78,50	115,0	88,75	73,25
Direktavkastning, %	4,2	4,5	2,8	3,1	3,1
P/S­tal, ggr	1,7	1,7	2,8	2,4	2,2
P/E­tal, ggr	16,3	14,2	19,6	17,4	19,1
Betavärde	0,7	0,8	0,7	0,8	0,6
Antal aktier vid årets slut, st.	79 744 651	79 342 171	79 089 851	77 956 251	77 956 251
Antal aktier vid årets slut efter utspädning, st.	79 744 651	79 640 093	79 513 063	78 794 959	78 629 289
Genomsnittligt antal aktier, st.	79 658 944	79 148 161	78 436 068	77 956 251	83 483 441
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, st.	79 681 973	79 446 083	78 859 280	78 794 959	84 156 479

Ägarstruktur per den 31 december 2009

Totalt antal aktier 79 994 651	Antal aktier	Kapital och röster, %
SEB fonder	5 279 980	6,6
Länsförsäkringar fonder	3 830 150	4,8
CapMan Oy	3 407 550	4,3
NBI hf Iceland	3 129 784	3,9
Fjärde AP­fonden	2 685 601	3,4
Investment AB Öresund	2 600 000	3,3
Swedbank Robur fonder	2 588 052	3,2
Lannebo fonder	2 477 500	3,1
HQ fonder	2 232 491	2,8
Fidelity fonder	2 168 599	2,7
Totalt	30 399 707	38,0

fInansIell öVersIKt

Resultaträkning, MSEK	2009	2008	2007	2006	2005
Nettoomsättning	4 127,8	3 677,7	3 225,6	2 939,6	2 823,2
Kostnad sålda tjänster	–2 599,2	–2 195,3	–1 868,9	–1 705,9	–1 679,6
Bruttoresultat	1 528,6	1 482,4	1 356,3	1 233,7	1 143,6
Försäljnings­ och marknadsföringskostnader	–338,2	–307,3	–285,4	–261,9	–273,1
Administrationskostnader	–506,5	–426,8	–403,9	–385,5	–367,6
Avyttring av verksamhet/Goodwillnedskrivning	–16,0	–51,8	–	–	–
Resultatandelar i intresseföretag	0,3	0,8	0,8	0,4	0,7
Rörelseresultat (EBIT)	668,2	697,3	667,8	586,7	503,6
Finansnetto	–79,8	–127,6	–72,1	–59,6	–31,4
Resultat före skatt	588,4	569,7	595,7	527,1	472,2
Skatt	–147,8	–128,0	–133,7	–119,6	–138,6
Årets resultat	440,6	441,7	462,0	407,5	333,6
Därav hänförligt till
Moderbolagets aktieägare	440,5	441,7	459,6	397	320,6
Minoritetsintresse	0,1	0,0	2,4	10,5	13,0
Årets resultat	440,6	441,7	462,0	407,5	333,6
Balansräkning, MSEK Tillgångar	2009	2008	2007	2006	2005
Summa anläggningstillgångar	4 862,1	4 978,3	3 880,1	3 118,3	2 743,5
varav avskrivna fordringar	2 311,9	2 330,3	1 882,2	1 317,9	933,0
Summa omsättningstillgångar	1 762,0	1 762,7	1 513,3	1 343,2	1 392,5
Summa tillgångar	6 624,1	6 741,0	5 393,4	4 461,5	4 136,0
Eget kapital och skulder
Summa eget kapital inkl. minoritetsintresse	2 548,9	2 395,3	1 842,5	1 492,6	1 316,1
Summa skulder	4 075,2	4 345,7	3 550,9	2 968,9	2 819,9
Summa eget kapital och skulder	6 624,1	6 741,0	5 393,4	4 461,5	4 136,0

Nyckeltal	2009	2008	2007	2006	2005
Nettoomsättning, MSEK	4 127,8	3 677,7	3 225,2	2 939,6	2 823,2
Nettoomsättning exkl omvärderingar, MSEK	4 163,5	3 675,5	3 213,7	2 932,4	2 808,8
Organisk tillväxt, %	3,9	9,3	10,4	4,3	–0,2
Rörelseresultat, MSEK	668,2	697,3	667,8	586,7	503,6
Rörelseresultat exkl omvärderingar, MSEK	703,9	695,1	656,3	579,5	489,2
Rörelsemarginal exkl omvärderingar, %	16,9	18,9	20,4	19,8	17,4
Räntetäckningsgrad, ggr	7,6	4,6	7,5	8,1	11,2
Avkastning på totalt kapital, %	10,1	12,0	13,9	14,0	13,4
Avkastning på sysselsatt kapital, %	13,4	16,8	20,2	20,5	20,5
Avkastning på operativt kapital, %	14,4	17,2	21,1	21,5	22,3
Avkastning på eget kapital, %	17,8	20,8	27,8	28,9	23,0
Avkastning på köpta fordringar, %	15,6	16,6	17,0	14,4	16,1
Soliditet, %	38,5	35,5	34,2	33,5	31,8
Genomsnittligt antal anställda	3 372	3 318	3 093	2 954	2 863

förValtnIngsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Intrum Justitia AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2009. Bolaget har säte i Stockholm och organisationsnummer 5566077581.

Intrum Justitia-koncernen

Intrum Justitia är Europas ledande företag inom kredithantering, Credit Management Services (CMS), och erbjuder heltäckande kredithanteringstjänster som ska bidra till att förbättra kassaflöde och lönsamhet för företagets kunder. Intrum Justitia grundades 1923, och har idag 3 400 anställda genom dotterföretag i 22 länder samt ett intresseföretag. Aktien är noterad vid NASDAQ OMX Stockholm sedan 2002.

Väsentliga händelser under året

• • I februari tillträdde Lars Wollung som verkställande direktör och koncernchef i Intrum Justitia. Samtidigt lämnade han uppdraget som styrelseledamot i bolaget.
• • Vid årsstämman i april omvaldes Matts Ekman, Helen Fasth Gillstedt, Lars Förberg, Bo Ingemarson, och Lars Lundquist samt nyvaldes Charlotte Strömberg och Fredrik Trägårdh till ledamöter i styrelsen. Lars Lundquist om valdes till styrelsens ordförande och Bo Ingemarson omvaldes till vice ordförande. Årsstämman godkände också styrelsens förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, samt att ändra sättet för kallelse till bolagsstämma i bolagsordningen, villkorat av en förväntad ändring i aktiebolagslagen.
• • I juni höll Intrum Justitia en kapitalmarknadsdag i London, och informerade om koncernens utveckling under årets första fem månader samt gav information i samband med pressmeddelanden som offentliggjorts tidigare under samma vecka. Ett av dessa gällde Intrum Justitias köp av Goldman Sachs' ägarandelar i två samverkansbolag som sedan 2003 framgångsrikt förvärvat större portföljer med avskrivna fordringar i Tyskland, Spanien och Storbritannien. Det tillkännagavs också att förhandlingar pågick med representanter för de anställda i England och Irland om förändringar av koncernens verksamhet i regionen, med personalnedskärningar som trolig konsekvens. Vidare avyttrades verksamheten i Skottland, Stirling Park.
• • I september var översynen av den brittiska verksamheten avslutad, med följd att regionen skulle öka sitt fokus på affärsområdet Köp av avskrivna fordringar i England. Som en konsekvens av detta minskades antalet anställda med 247 personer vid utgången av tredje kvartalet 2009. Antalet anställda i Irland min skades också, från 40 till 30, och en ny ledningsstruktur implementerades.
• • I december träffades en överenskommelse om att ingå ett joint venture med Coface i Frankrike. Syftet med samarbetet är att gemensamt driva den B2C inkassoverksamhet som tidigare ägts av Coface Services. Coface agerar på en global marknad med 7 000 anställda i 67 länder. Verksamheten kommer att vara baserad i Lyon med ett 50tal anställda.

Omsättning och resultat

Koncernens nettoomsättning under året uppgick till 4 127,8 MSEK (3 677,7). Omsättningsökningen uppgick till 12,2 procent, vilket inkluderar en organisk tillväxt om 3,9 procentenheter, valutaeffekter om 8,6 procentenheter, förvärvseffekt om 0,7 procentenheter samt effekten av omvärderingar av köpta fordringar om –1,0 procentenheter. Den organiska tillväxten är huvudsakligen hänförlig till verksamhetsområdet Köp av avskrivna fordringar, medan verksamhetsområdet Kredithantering påverkats negativt av den makroekonomiska situationen, särskilt i östra Europa. Omsättningen inom Kredithantering har också påverkats av att olönsamma kundkontrakt i regionen Storbritannien & Irland sagts upp. Rörelseresultatet uppgick till 668,2 MSEK (697,3). I omsättningen och rörelseresultatet ingår upp och nedvärderingar av köpta fordringar om netto –35,7 MSEK (+2,2). I årets resultat ingår en förlust om –16,0 MSEK vid avyttring av verksamheten i Skottland, engångskostnader om –43,8 MSEK i samband med effektivisering av verksamheten i England, samt –10,3 MSEK i avsättning för förväntade förluster avseende garantier i samband med uthyrning av bolagets tidigare lokaler. I resultatet för föregående år ingår en vinst om 8,9 MSEK vid avyttring av verksamheten i det schweiziska kreditundersökningsföretaget KISS KreditInfoService-System AG, samt en nedskrivning av goodwill hänförlig till Skottland med

60,7 MSEK. Rörelseresultatet exklusive omvärderingar, engångskostnader och effekt av avyttringar var 774,0 MSEK (746,9), motsvarande en rörelsemarginal om 18,6 procent (20,3). Rörelseresultatet har också belastats med förvärvsrelaterade avskrivningar på immateriella tillgångar med –21,8 MSEK (–10,3). Resultatet före skatt uppgick till 588,4 MSEK (569,7) och periodens nettoresultat var 440,6 MSEK (441,7).

Koncernens omsättning Koncernens rörelseresultat (exkl goodwillnedskriv-

Geografiska regioner Andel av koncernens omsättning, %

Sverige, Norge & Danmark

Regionens verksamhet har under året omorganiserats i syfte att minska kostnader och möjliggöra framtida tillväxt och effektivitet. Ett ökat fokus på säljinsatser mot kunder inom främst bank och finanssektorn har givit positivt resultat, främst i Danmark men även i Sverige.

Regionen har också investerat för ökad kundkvalitet genom strategiska ITuppgraderingar med "One Interface" och "Transaction Broker". En förändrad lagstiftning i Norge gällande gäldenärsavgifter kommer från 2010 att ha en viss negativ påverkan på regionens omsättning och resultat.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, ökade under året med 0,7 procent till 718,5 MSEK (713,2). Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 165,4 MSEK (191,8), motsvarande en marginal om 23,0 procent (26,9).

Nederländerna & Belgien

Regionen har under året haft en gynnsam utveckling, särskilt i Belgien där en organisk tillväxt i kombination med förvärvet som genomfördes under våren 2008 bidragit till ökade marknadsandelar.

heter. Lägre aktivitet inom Köp av avskrivna fordringar har till viss del bal ans erats av en stärkt lönsamhet inom kredithanteringstjänster, där nya kunder vunnits inom branscherna telekom, energi och finansiella tjänster. Regionens omsättning ökade under året med 18,4 procent till 643,4 MSEK (543,4). Rörelseresultatet uppgick till 104,4 MSEK (96,9), motsvarande en

marginal om 16,2 procent (17,8).

Verksamheten inom konsumentinkasso är fortsatt stabil medan företagsinkasso påverkas negativt av ett ökande antal bolag med betalningssvårig-

NETTOOMSÄTTNING EXKLUSIVE
OMVÄRDERINGAR, MSEK	2009	2008	2007	2006	2005
Sverige, Norge & Danmark	718,5	713,2	679,0	637,1	653,2
Nederländerna & Belgien	643,4	543,4	403,8	389,7	391,6
Schweiz, Tyskland & Österrike	915,1	778,2	614,3	553,9	521,0
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	879,1	659,5	575,9	504,0	415,9
Finland, Estland, Lettland & Litauen	644,6	534,5	441,9	393,8	351,9
Storbritannien & Irland	169,6	226,5	284,3	292,2	324,6
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	193,2	220,2	214,5	161,7	150,6
Summa	4 163,5	3 675,5	3 213,7	2 932,4	2 808,8
RÖRELSERESULTAT EXKLUSIVE
OMVÄRDERINGAR, MSEK	2009	2008	2007	2006	2005
Sverige, Norge & Danmark	165,4	191,8	189,3	173,5	167,7
Nederländerna & Belgien	104,4	96,9	64,0	72,7	92,3
Schweiz, Tyskland & Österrike	242,6	267,3	195,1	149,2	108,1
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	163,5	124,5	120,1	103,4	68,4
Finland, Estland, Lettland & Litauen	217,9	217,0	178,8	153,8	143,0
Storbritannien & Irland	–100,1	–114,4	–23,4	–9,1	–53,2
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	–24,2	15,7	42,9	27,7	22,8
Resultatandelar i intresseföretag	0,3	0,8	0,8	0,4	0,7
Centrala kostnader	–65,9	–104,5	–111,3	–92,1	–60,6
Summa	703,9	695,1	656,3	579,5	489,2
NETTOOMSÄTTNING PER
VERKSAMHETSOMRÅDE MSEK	2009	2008	2007	2006	2005
Kredithantering	3 548,3	3 217,9	2 852,1	2 706,6	2 652,1
Köp av avskrivna fordringar	924,1	783,6	573,7	402,3	321,6
Eliminering av interntransaktioner	–344,6	–323,8	–200,6	–169,3	–150,5
Summa	4 127,8	3 677,7	3 225,2	2 939,6	2 823,2
RÖRELSERESULTAT (EBIT) PER
VERKSAMHETSOMRÅDE MSEK	2009	2008	2007	2006	2005
Kredithantering	398,3	501,0	494,8	508,0	451,4
Köp av avskrivna fordringar	361,9	349,3	271,8	161,8	108,2
Avyttring av verksamhet/Goodwillnedskrivning	–16,0	–51,8	–	–	–
Resultatandelar i intresseföretag	0,3	0,8	0,8	0,4	0,7
Centrala kostnader	–76,3	–102,0	–99,6	–83,5	–56,7
Summa	668,2	697,3	667,8	586,7	503,6

Schweiz, Tyskland & Österrike

Verksamheterna i Schweiz, Tyskland och Österrike fortsätter att stärka det regionala samarbetet och därmed uppnå synergivinster. Regionen har fått en ny ledningsgrupp som successivt kommit på plats under slutet av 2009, och som har inlett ett omfattande förbättringsprogram inriktat både mot ökad försäljning och kostnadseffektivitet.

Tillsammans med partners förvärvade Intrum Justitia tre större portföljer med köpta avskrivna fordringar hänförliga till denna geografiska region under 2006–2008. Portföljerna har utvecklats mycket väl men bidraget till resultatet sjunker successivt när portföljerna blir äldre.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, ökade under året med 17,6 procent till 915,1 MSEK (778,2). Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 242,6 MSEK (267,3), motsvarande en marginal om 26,5 procent (34,3). Resultatet för föregående år inkluderar en vinst på 8,9 MSEK vid avyttring av verksamheten i KreditInfoService-System AG.

Frankrike, Spanien, Portugal & Italien

Marknadsandelen i Frankrike har vuxit, bland annat tack vare de framgångsrika förvärven av Cronos och SSE i slutet av 2008. Synergierna överträffar förväntan och integrationen av verksamheterna har gått enligt plan. Ett samarbete inleds med Coface från och med 2010 gällande konsumentinkasso på den franska marknaden, vilket ökar Intrum Justitias marknads andel ytter ligare.

Kredithanteringsverksamheterna i Spanien och Italien har också utvecklats väl. Verksamheten inom köp av avskrivna fordringar har dock utvecklats något svagare som en följd av makrosituationen.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, ökade under året med 33,3 procent till 879,1 MSEK (659,5). Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 163,5 MSEK (124,5), motsvarande en marginal om 18,6 procent (18,9).

Finland, Estland, Lettland & Litauen

Intrum Justitias marknadsandelar i regionen har ökat. Investeringar har gjorts dels i operativa förbättringar för ökad lyckandegrad och kvalitet, dels i ett nytt kontaktcenter i Tammerfors.

Regionen har haft en god tillväxt inom kredithantering men rörelsemarginalen har påverkats negativt av ökade kostnader för den legala processen som en följd av den makroekonomiska situationen. Den ökade andelen färskare fordringar i regionens portfölj med köpta fordringar har minskat risknivån men försämrat marginalen.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, ökade under året med 20,6 procent till 644,6 MSEK (534,5). Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 217,9 MSEK (217,0), motsvarande en marginal om 33,8 procent (40,6).

Storbritannien & Irland

Regionen har redovisat rörelseförluster under en följd av år. Under året har en omstrukturering genomförts med syfte att förlusterna ska upphöra.

I England gjordes försök att ändra prisbilden mot kunderna inom kredithanteringsverksamheten. Flertalet kunder accepterade inte de prisjusteringar som skulle ha krävts för att uppnå lönsamhet, och olönsamma kontrakt har därför avslutats. Efter förhandlingar med de anställda, som avslutades i september, skedde uppsägningar av 247 anställda under tredje kvartalet. Omstruktureringen har inledningsvis utfallit väl, med positivt rörelseresultat för regionen under årets fjärde kvartal. Verksamheten inom Köp av avskrivna fordringar är lönsam och fokus framöver är att investera i ytterligare portföljer på den brittiska marknaden.

Även i Irland har en minskning av personalen genomförts, med tio anställda. Verksamheten i Skottland har under året avyttrats.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, uppgick under året till 169,6 MSEK (226,5). Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till –100,1 MSEK (–114,4). I årets resultat ingår en förlust om –16,0 MSEK vid avyttring av verksamheten i Skottland, engångskostnader om –43,8 MSEK i samband med effektivisering av verksamheten i England, samt –10,3 MSEK i avsättning för förväntade förluster avseende garantier i samband med uthyrning av det engelska bolagets tidigare lokaler. Resultatet för föregående år belastades med –60,7 MSEK avseende nedskrivning av goodwill hänförlig till Skottland.

Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern

Makrosituationen har varit bekymmersam för den finansiella utvecklingen i regionen, och några viktiga kunder har förlorats, med betydande intäktsbortfall som följd. Kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar har genomförts men de har under året inte uppnått förväntningarna till fullo. Arbetet med regionens förbättringsprogram kommer därför att intensifieras.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, uppgick under året till 193,2 MSEK (220,2). Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till –24,2 MSEK (15,7).

Verksamhetsområden

Andel av koncernens omsättning, %

Verksamhetsområden

Intrum Justitias tjänsteutbud indelas i två verksamhetsområden: • Kredithantering. Inkasso och övriga kredithanteringstjänster.

• Köp av avskrivna fordringar. Köp av portföljer med avskrivna konsumentfordringar till lägre belopp än fordringarnas nominella värden, varefter Intrum Justitia inkasserar fordringarna för egen räkning. Verksamhets-

området innefattar även garantiåtaganden avseende betalkortsfordringar.

Kredithantering

Omsättningen i verksamhetsområdet ökade med 10,3 procent under året, från 3 217,9 MSEK till 3 548,3 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 398,3 MSEK (501,0), motsvarande en rörelsemarginal på 11,2 procent (15,6).Verksamhetsområdets utveckling har påverkats negativt generellt av den makroekonomiska situationen, särskilt i östra Europa, med ökade kostnader för inkasso och lägre utväxling på inkommande ärenden. Tillväxten var fortsatt god i södra och västra Kontinentaleuropa samt inom internationell inkasso.

Köp av avskrivna fordringar

Redovisat värde köpta avskrivna fordringar

Omsättningen i verksamhetsområdet ökade med 17,9 procent under året, från 783,6 MSEK till 924,1 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 361,9 MSEK (349,3). I enlighet med IFRS tillämpar Intrum Justitia en redovisningsmodell (effektivräntemetoden) där det redovisade värdet för respektive portfölj med köpta avskrivna fordringar, och därmed årets resultat, baseras på en diskontering av framtida kassaflöden som uppdateras kvartalsvis. Den diskonteringsränta som används varierar mellan olika portföljer på basis av uppskattad

forts. förValtnIngsberättelse

effektivränta vid förvärvstillfället. Vid ändringar i uppskattningarna om framtida kassaflöden kan effektivräntan justeras inom intervallet 8–25 procent, med syfte att det redovisade värdet inte ska påverkas av ändringar i kassaflödesprognoserna så länge effektivräntan ryms inom det angivna spannet. En portfölj redovisas aldrig högre än till sitt anskaffningsvärde. Det är alltså inte fråga om en marknadsvärdering av portföljerna.

Under året har det redovisade värdet av köpta avskrivna fordringar justerats till följd av förändringar i uppskattningar av framtida kassaflöden med netto –35,7 MSEK (+2,2), enligt nedanstående specifikation.

MSEK	2009	2008
Sverige, Norge & Danmark	–0,7	–0,9
Nederländerna, Belgien & Tyskland	0,0	0,0
Schweiz, Österrike & Italien	2,4	–0,1
Frankrike, Spanien & Portugal	–30,1	–14,8
Finland, Estland, Lettland & Litauen	5,6	14,6
Storbritannien & Irland	–2,1	–2,6
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	–10,8	6,0
Summa	–35,7	2,2

Justeringarna redovisas som en del av kvartalets amortering, vilket får som effekt att omsättningen och rörelseresultatet påverkas med samma belopp. Detta eftersom omsättningen inom Köp av avskrivna fordringar redovisas som nettot av inkasserade belopp minus amorteringar.

Betalningar för investeringar i Köpta avskrivna fordringar uppgick under året till 870,6 MSEK (871,6). Jämförelsesiffran för 2008 exkluderar betalningen av 332,5 MSEK avseende köp av en stor bankportfölj i Österrike som avtalades under 2007. Avkastning på köpta fordringar uppgick till 15,6 procent (16,6). Koncernen hade per årsskiftet ett redovisat värde av köpta fordringar om 2 311,9 MSEK (2 330,3).

Kostnader

Bruttovinstmarginalen har sjunkit jämfört med föregående år, bland annat som en effekt av den ökade kostnaden för legala processer inom inkassoverksamheten till följd av konjunkturutvecklingen. Administrationskostnader inkluderar en kostnadsminskning hänförlig till personaloptionsprogrammet om 1,2 MSEK jämfört med en kostnadsminskning på 13,1 MSEK under föregående år. Administrationskostnader har också belastats med engångskostnader hänförliga till omstruktureringen i England. Centrala kostnader har minskat sedan föregående år, bland annat därför att år 2008 belastades med marknadsföringskostnader i samband med lansering av nytt varumärke.

Avskrivningar

Rörelseresultatet belastas med avskrivningar om 164,9 MSEK (121,5), varmed årets rörelseresultat före avskrivningar och goodwillnedskrivning är 833,1 MSEK (818,8). Övriga immateriella anläggningstillgångar som redovisats i balansräkningen och är hänförbara till omvärderingar till verkligt värde i samband med förvärv uppgår till 78,3 MSEK (105,7). De har skrivits av med 21,8 MSEK (10,3).

Aktierelaterade ersättningsprogram

Personaloptionsprogrammet 2003/2009 gav 20 anställda i ledande ställning inom koncernen möjlighet att förvärva sammanlagt 2 038 400 nytecknade aktier till ett lösenpris om 54,60 SEK per aktie under perioden 1 juli 2007– 30 maj 2009. Per den 30 maj 2009 hade samtliga dessa optioner utnyttjats.

Under 2008 infördes ett nytt prestationsbaserat aktieprogram i enlighet med årsstämmans beslut, som per den 31 december 2009 kan ge 38 anställda möjlighet att förvärva sammanlagt högst 137 485 aktier till ett lösenpris om 10,00 SEK per aktie under perioderna 15 maj 2010–15 maj 2012 respektive 15 maj 2011–15 maj 2013. Antalet aktier har justerats och kan komma att justeras ytterligare med hänsyn till bland annat aktieutdelningar samt förutsätter en viss förutbestämd tillväxt i koncernens resultat per aktie. Enligt dessa villkor kommer de prestationsaktier som kunde ha utnyttjats för att förvärva aktier under 2010–2012 att förfalla utan värde.

De aktierelaterade ersättningsprogrammen redovisas i enlighet med IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar samt uttalandet UFR 7 från Rådet för finansiell

rapportering. I enlighet härmed kan kostnaden variera mellan åren beroende på bland annat aktiekursen, optionsvärdet och verkliga sociala kostnader vid utnyttjande av optionerna.Årets resultateffekt av de aktierelaterade ersättningsprogrammen uppgick till en kostnad på 0,4 MSEK jämfört med en kostnadsminskning på 13,1 MSEK förra året.

För mer information om aktierelaterade ersättningsprogram, se även Not 32.

Finansnetto

Finansnettot uppgick till –79,8 MSEK (–127,6), inklusive kursdifferenser om 4,7 MSEK (–9,7). Räntenettot har påverkats positivt av lägre marknadsräntor.

Skatt

Årets skattekostnad uppgår till 25,1 procent (20,3) av resultatet före goodwillnedskrivning och skatt. Koncernens skattekostnad är bl a beroende av resultatets fördelning mellan dotterföretag med verksamhet i olika länder och därmed olika skattesatser. Sammantaget kvarstår bedömningen för år 2010 och framöver att skattekostnaden kommer att uppgå till omkring 25 procent av resultatet före skatt.

Siffran inkluderar inte några eventuella effekter av koncernens pågående skattetvist i Finland. Skattetvisten avser ett belopp om 51,6 MSEK. Skattetillägg och räntor kan tillkomma. Tvisten gäller bland annat avdragsrätten för räntekostnader i ett holdingbolag efter en omstrukturering av koncernen i samband med utköpet från Londonbörsen 1998.

Finska skatteverkets yrkanden står enligt Intrum Justitias uppfattning i strid med gällande praxis och bolaget redovisar ingen skuld i balansräkningen för denna skattetvist.

Koncernen hade vid årsskiftet förlustavdrag om ca 2,0 miljarder SEK för vilka uppskjuten skattefordran endast delvis redovisas.

För mer information om koncernens skatter, se även Not 8.

Kassaflöde och investeringar Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten under året förbättrades till 1 523,3 MSEK (1 261,3). Redovisningen av kassaflöde från den löpande verksamheten inkluderar fortsättningsvis en återläggning av amortering på köpta fordringar. Betalningar under året för investeringar i köpta avskrivna fordringar uppgick till 870,6 MSEK (1 204,1). Jämförelsesiffran för 2008 inkluderar betalningen av 332,5 MSEK avseende köp av en stor bankportfölj i Österrike som avtalades under 2007, men som betalades under 2008. Under året investerades 235,9 MSEK (193,6) i materiella och immateriella anläggningstillgångar.

Forskning och utveckling

Koncernen bedriver ingen forskning och utveckling utöver den utveckling som sker av koncernens ITsystem.Årets investeringar avser i huvudsak hårdvara och mjukvara till ITsystem främst för produktionen.Teknikutvecklingen är snabb och rätt använda kan nya tekniska lösningar effektivisera hanteringen av fordringar och användandet av koncernens databaser. I takt med att kraven på kundanpassade ITlösningar ökar är det av strategisk betydelse för Intrum Justitia att kontinuerligt svara upp mot förändringar i kravbilden. Under 2009 har det produktionssystem för inkasso som används i Schweiz och Österrike uppgraderats och implementerats även i Tyskland, för att uppnå effektivitetsförbättringar.

Finansiering Nettoskuld

Nettoskulden uppgick per den 31 december 2009 till 1 981,6 MSEK, att jämföra med 2 348,4 vid utgången av föregående år. Eget kapital inklusive minoritetens andel uppgick till 2 548,9 MSEK, jämfört med 2 395,3 MSEK vid föregående årsskifte. Per den 31 december 2009 hade koncernen likvida medel om 491,4 MSEK (294,3).

Outnyttjade kreditlöften uppgick till 849,7 MSEK (959,0). Koncernens syndikerade lån om 310 MEUR med löptid till februari 2010 inlöstes i januari 2010 och ersattes med ett nytt syndikerat lån om samma belopp med löptid till mars 2013. Det nya låneavtalet undertecknades i december 2009.

Huvuddelen av moderbolagets och koncernens externa upplåning sker sedan februari 2009 i utländsk valuta som en säkring för koncernens nettoexponering i utländska dotterföretag.

Risker och riskhantering

Intrum Justitia definierar risk som alla faktorer vilka skulle kunna ha en negativ inverkan på möjligheten att uppnå koncernens mål med affärsverksamheten.

All ekonomisk verksamhet förutsätter risktagande. En förutsättning för att kunna hantera riskerna på ett väl avvägt sätt är att de är identifierade och kartlagda. Intrum Justitia bedriver ett riskhanteringsarbete på såväl koncern som bolagsnivå, där riskerna kartläggs på ett systematiskt sätt.

Intrum Justitias riskhantering omfattar risker som kan indelas i strategiska risker, operativa risker, risker relaterade till regelverk och finansiella risker.

Nedanstående redogörelse gör inga anspråk på att vara heltäckande, men omfattar exempel på riskfaktorer som bedöms vara av särskild betydelse för Intrum Justitias framtida utveckling.

Strategiska risker

Konjunktursvängningar

Kredithanteringsbranschen är på intet sätt opåverkad av konjunkturen, men Intrum Justitias bedömning är att den historiskt har påverkats mindre av konjunktursvängningar än många andra branscher. Detta då det finns stabiliserande krafter under såväl bättre som sämre tider. För Intrum Justitias del reduceras dessutom effekterna av konjunkturläget på enskilda marknader genom koncernens geografiska spridning.

Under tider av högkonjunktur ökar antalet affärstransaktioner, liksom kreditgivningen generellt, och därmed antalet fakturor i omlopp. Även betalningsförmågan ökar, vilket gör att andelen fakturor som resulterar i förfallna fordringar och inkassoärenden minskar. I absoluta tal ökar dock vanligen också antalet förfallna fordringar och inkassoärenden, samtidigt som den ökade betalningsförmågan leder till förbättrade möjligheter att inkassera.

I det motsatta fallet, under lågkonjunktur, blir affärstransaktionerna färre och antalet utställda fakturor minskar. Samtidigt försämras betalningsförmågan, vilket leder till att en större andel av fakturorna resulterar i förfallna fordringar och inkassoärenden. Effekten är att antalet nya ärenden minskar, antalet ärenden till inkassobevakning ökar och möjligheten att inkassera försämras.

Företagsförvärv

Möjligheterna att framgångsrikt genomföra företagsförvärv är beroende av Intrum Justitias förmåga att såväl identifiera och värdera förvärvsobjekt, som att på ett effektivt sätt integrera dessa i den befintliga verksamheten. Ett potentiellt förvärv kan vidare vara beroende av godkännande från myndighet eller annan tredje part.

Operativa risker

Risk för fel och misstag i verksamheten

Felaktigheter i ITsystem, misstag begångna av anställda, andra brister i den interna kontrollen samt brottsliga handlingar kan tyvärr i enstaka fall leda till felaktigheter som drabbar Intrum Justitia, koncernens kunder eller deras kunder. Intrum Justitia har försäkringsskydd som ger koncernen samt styrelse och anställda skydd mot sådana risker, till exempel om det ställs skadeståndsanspråk på grund av begångna fel och misstag.

Verksamhet i flera olika länder

Den internationella omfattningen av verksamheten medför risker, främst beroende på olikheter i lagar och förordningar i de 22 länder där koncernen är verksam. Olika regelverk och valutaproblematik ska hanteras samtidigt som Intrum Justitia måste rekrytera och behålla personal med rätt kompetens och integritet.

Skillnaderna i regelverk, kultur, praxis och marknadsstorlek är stora mellan länderna. För att framgångsrikt bedriva kredithanteringsverksamhet i hela Europa krävs lokal närvaro och kännedom. Ansvaret för att driva och utveckla verksamheten ligger i hög grad på koncernens regioner och de nationella dotterbolagen. Koncernens utveckling är därmed beroende av den lokala och regionala ledningens kunskap, erfarenhet, integritet och engagemang samt av koncernledningens förmåga att styra och kontrollera en decentraliserad organisation.

Risker relaterade till regelverk

Förändringar i regelverken

Kredithanteringsbranschen regleras av en rad nationella lagar och föreskrifter, vilka även kan påverkas av EUdirektiv och förordningar. Förändringar i dessa regelverk kan komma att innebära begränsningar i Intrum Justitias verksamhet, eller öka kostnaderna för att följa regelverken. Med hänsyn till dessa risker följer Intrum Justitia fortlöpande EU:s regelarbete för att kunna påtala potentiellt negativa effekter för europeiska kredithanteringsföretag och arbeta för gynnsamma regelförändringar.

Finansiella risker

Se även Not 38.

Marknadsrisk

Utgörs av risker relaterade till förändringar i valutakurser och räntenivåer.

De utländska dotterföretagens resultat och ställning rapporteras i respektive lands valuta och omräknas till svenska kronor för att inkluderas i koncern redovisningen. Därmed påverkar fluktuationer i växelkursen koncernens resultat och eget kapital.

I varje land är investeringar, intäkter och flertalet rörelsekostnader i den lokala valutan, varför valutafluktuationer har liten effekt på rörelseresultatet i lokal valuta. Intäkter och kostnader matchas på ett naturligt sätt, vilket begränsar transaktionsexponeringen.

När balansräkningar för utländska dotterföretag räknas om till svenska kronor uppstår en omräkningsexponering som påverkar övrigt totalresultat i koncernen. Denna omräkningsexponering säkras sedan februari 2009 genom upptagande av lån i utländsk valuta.

Ränterisker är främst relaterade till koncernens räntebärande nettoskuld som vid årsskiftet uppgick 1 981,6 MSEK (2 348,4). Låneräntan är knuten till marknadsräntan. Bindningstiderna är korta, i allmänhet tre månader. Där igenom får förändringar i marknadsräntan ett snabbt genomslag på koncernens finansnetto.

Likviditetsrisk

Utgörs av risken för förlust eller högre än beräknade kostnader för att på kort och lång sikt säkerställa koncernens möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden mot utomstående. Koncernens centrala treasuryavdelning upprättar veckovis likviditetsprognoser, med syfte att optimera balansen mellan lån och likvida medel så att nettoräntekostnaden minimeras utan att för den skull riskera svårigheter att fullgöra externa åtaganden.

Koncernens långsiktiga finansieringsrisk minimeras genom säkerställande av bekräftade lånefaciliteter.

Kreditrisk

Utgörs av risken att Intrum Justitias motparter inte förmår fullgöra sina åtaganden gentemot koncernen. Finansiella tillgångar som eventuellt kan utsätta koncernen för kreditrisker består av likvida medel, kundfordringar, köpta fordringar, utlägg för kunders räkning, derivatkontrakt och garantier.

Risker med köp av avskrivna fordringar

Som en del av verksamheten förvärvar Intrum Justitia portföljer med avskrivna konsumentfordringar och arbetar för att inkassera dessa. Till skillnad från den vanliga inkassoverksamheten, där Intrum Justitia arbetar på uppdrag mot ersättning i form av provisioner och avgifter, övertas här alla rättigheter och risker i fordringarna. Portföljerna förvärvas vanligen till priser som väsentligt understiger fordringarnas nominella värde och Intrum Justitia erhåller hela det belopp som sedan inkasseras, inklusive ränta och avgifter.

För att minimera riskerna inom denna verksamhet iakttas försiktighet vid beslut om förvärv. Inriktningen ligger på mindre och medelstora portföljer med relativt låga snittbelopp, vilket bidrar till riskspridning. Förvärven görs vanligen från kunder som koncernen haft långa relationer med, varför kunskapen om fordringarna är god.

Intrum Justitia ställer höga avkastningskrav på förvärvade portföljer. Inför ett förvärv görs en noggrann värdering, baserad på en prognos över det framtida kassaflödet (inkasserade belopp) från portföljen. I dessa beräkningar har Intrum Justitia stöd i sin långa erfarenhet av inkassohantering och i koncernens scoringmetoder. Intrum Justitia anser sig därför ha en god förmåga att värdera denna typ av fordringar.

I syfte att möjliggöra förvärv av större portföljer till en attraktiv risknivå samarbetar Intrum Justitia med andra bolag och delar på kapitalinsats och vinster. Sådana samarbeten bedrivs med Calyon Bank sedan 2002 och med Goldman Sachs sedan 2003. Under 2009 har Intrum Justitia även kommit överens med East Capital om att inleda ett liknande samarbete.

Garantier i samband med granskning av

betalkortsansökningar i Schweiz

Som en del av tjänsteutbudet i Schweiz granskar Intrum Justitia betalkortsansökningar för kortutgivare och garanterar, mot betalning, utgivarna full ersättning av fordrans värde i händelse av utebliven betalning från kortinnehavaren. Det totala garantibeloppet uppgick vid årets slut till 1 270,9 MSEK (796,7), varav fordringar förfallna mer än 30 dagar uppgick till 0,8 MSEK (1,5).

Intrum Justitias risk inom denna verksamhet hanteras genom strikta kreditgränser vid utfärdandet av nya betalkort samt genom analys av kortinnehavarens kreditstatus. Per årets slut har Intrum Justitia avsatt 14,0 MSEK (9,5) i balansräkningen för att täcka kostnader som kan komma att uppstå på grund av garantin.

Goodwill

Koncernens goodwill uppgick till 1 825,3 MSEK (1 895,9). Förändringen under året är hänförlig till försäljning av den skotska verksamheten Stirling Park (–15,9 MSEK) samt valutakursdifferenser om –54,7 MSEK.

Icke-finansiella resultatindikatorer

Andel medarbetare per geografisk region, %

Medarbetare

Medeltalet anställda under året uppgick till 3 372 (3 318). Antalet anställda har minskat i regionen Storbritannien & Irland under årets senare del. Personalomsättningen under året uppgick till 25 procent (27). Av de anställda under året var 63 procent kvinnor (63). Andelen anställda med examen från universitet eller högskola uppgick till 28 procent (26).

För mer information om medarbetarna samt löner och ersättningar, se även Not 28–32.

Samhällsansvar och miljö

Koncernen fortsätter sitt arbete inom Corporate Social Responsibility (CSR). Se sid 14 i årsredovisningen.

Intrum Justitias roll i samhället

Intrum Justitias mål är att vara en katalysator för en sund ekonomi. Med sina kredithanteringstjänster medverkar företaget till ett enkelt, rättvist och säkert affärsliv och därmed till en hållbar samhällsekonomi. På ett övergripande plan bidrar alltså Intrum Justitias affärsmål till samhällets hållbarhetsmål.

Affärsetik

Intrum Justitia arbetar efter ett förhållningssätt som är unikt i branschen. Med detta vill bolaget uppnå ett respektfullt förhållande till både kreditgivare och kredittagare, och en rättvis betalning mellan Intrum Justitias kund och dennes kund. Att respektera den betalningsskyldiges integritet i alla lägen och säkerställa god informationssäkerhet för all inblandade parter är vitalt. Likaså att bedriva allt arbete med kredithantering och kundfordringar på ett professionellt sätt, det vill säga snabbt, effektivt och korrekt.

Arbetsförhållanden

Intrum Justitia har nästan 3 400 anställda. För att koncernen ska uppnå sina mål krävs att de anställda trivs och ges möjlighet att vidareutvecklas professionellt. Medarbetarundersökningar genomförs vartannat år. De anställda har rätt till säkra och hälsosamma arbetsplatser samt marknadsmässiga anställningsvillkor. Män och kvinnor ges likvärdiga förutsättningar och vid chefs rekryteringar är målsättningen att hitta den mest kompetenta och meriterade kandidaten oavsett kön. Ingen medarbetare får utsättas för diskriminering och inte heller tolereras någon form av sexuella trakasserier. Alla anställda har rätt att organisera sig och ansluta sig till fackliga organisationer samt att förhandla kollektivt om de så önskar, men har också rätt att avstå från fackligt medlemskap.

Miljö

Miljöfrågan är ständigt aktuell men samtidigt komplicerad i och med att olika miljörisker och intressen ställs emot varandra. Intrum Justitia vill medverka till en bättre miljö men gör inte anspråk på att ha svaren på alla svåra prioriteringsfrågor inom miljöområdet.

Intrum Justitia bedriver ingen verksamhet som i Sverige är tillstånds eller anmälningspliktig enligt Miljöbalken. Koncernen är verksam inom tjänstesektorn och därför bedöms verksamheten ha begränsade konsekvenser för miljön. I varje land tillämpas miljökrav på verksamheten som minst motsvarar lokal miljölagstiftning i den mån den är tillämplig på koncernens verksamhet.

Intrum Justitia effektiviserar systematiskt energianvändningen och resandet och minskar därigenom sin miljöpåverkan. Koncernens gemensamma policy är bland annat att styra val av transporter och resor till alternativ som förbrukar mindre resurser. Under året har betydande investeringar gjorts i utrustning för videokonferenser, vilka nu kan användas av alla koncernens bolag. Regionaliseringsarbetet har också bidragit till att minska behovet av resor inom koncernen. De möjligheter som finns att ersätta fysiska brev till kunder och gäldenärer med elektronisk kommunikation såsom webblösningar, telefon och sms, tags tillvara när så är möjligt, vilket minskar kostnader, pappersförbrukning och avfallsmängder.

Marknads- och framtidsutsikter

I nuvarande makroekonomiska miljö bör Intrum Justitias strategiska inriktning med en breddning av CMSerbjudandet vara än mer relevant. Befintliga och potentiella kunders medvetenhet om behovet av kvalificerad rådgivning redan vid kundprospektering och kreditbedömning ökar, vilket stärker Intrum Justitias möjligheter till ny och merförsäljning längs hela CMSvärdekedjan.

Den försämrade betalningsförmågan hos många i samhället kan förväntas innebära ett större inflöde av ärenden till Intrum Justitias inkasso och betalningsbevakningstjänster. Med sämre betalningsförmåga följer dock att varje enskilt ärende i genomsnitt kräver större resurser för att behandla, vilket kan påverka marginalen i verksamheten negativt om den inte kompenseras för genom en volymökning och intern effektivitetsförbättring.

Verksamheten inom affärsområde Köp av avskrivna fordringar påverkas av tillgången till portföljer som uppfyller Intrum Justitias värderingskrav. Koncernens förvärv av små och medelstora portföljer förväntas långsiktigt uppgå till ca 700 MSEK per år. Till detta belopp kommer eventuella köp av stora portföljer. Intrum Justitia iakttar försiktighet vid köp av avskrivna fordringar för att bibehålla både låg riskprofil och finansiell kapacitet. Våra finansiella mål ligger fast.

Finansiella mål

Intrum Justitias finansiella mål är att uppnå en organisk tillväxt om 10 procent per år samt uppnå en resultattillväxt före skatt som är lägst i nivå med den årliga organiska omsättningstillväxten.Vidare ska koncernen uppnå en årlig avkastning på investeringar inom Köp av avskrivna fordringar om minst 15 procent. Nettoskuldsättningsgraden (räntebärande nettoskuld som en procentandel av eget kapital och minoritetsintressen) ska långsiktigt inte överstiga 150 procent. Intrum Justitia ska även aktivt söka efter tillfällen att växa genom selektiva förvärv.

Under 2009 var den organiska tillväxten 3,9 procent och resultatet före skatt ökade med 3,3 procent jämfört med föregående år.Avkastningen på investerat kapital inom Köp av avskrivna fordringar uppgick till 15,6 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 77,7 procent. Inga nya förvärv genomfördes under året.

Moderbolaget

Det börsnoterade moderbolaget Intrum Justitia AB (publ):s verksamhet omfattar ägande av dotterföretagen, huvudkontorsfunktioner inom koncernen, visst koncerngemensamt utvecklingsarbete samt service och marknadsföring.

Moderbolaget redovisar för året en nettoomsättning om 57,7 MSEK (60,9) och ett resultat före skatt om 1 116,7 MSEK (4 384,3).

Resultatet inkluderar aktieutdelningar från koncernföretag om 83,5 MSEK (4 728,7), resultat vid koncerninterna aktietransaktioner om 1 150,8 MSEK

(0,0), samt nedskrivning av aktier i dotterföretag om –25,7 MSEK (–1,7). Moderbolaget investerade 0,4 MSEK (0,3) i anläggningstillgångar under året och hade vid dess utgång 159,8 MSEK (16,0) i likvida medel. Medelan-

talet anställda uppgick till 25 (26).

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Ny regionchef i Skandinavien

I januari 2010 lämnade Monika Elling sin roll som regionchef för Sverige, Norge & Danmark. Rickard Westlund, landchef i Sverige, tillträdde som tillförordnad regionchef från och med den 25 januari 2010.

Samarbete med East Capital om köp av avskrivna fordringar

I januari 2010 meddelades att Intrum Justitia och East Capital Explorer avser att tillsammans med East Capital Financials Fund investera i ett joint venture som ska förvärva portföljer med förfallna krediter utan säkerhet, främst på den ryska marknaden. Den totala investeringen förväntas uppgå till 20 MEUR, varav Intrum Justitia avser att investera 10 MEUR. Portföljerna som joint ventureföretaget förvärvar kommer att skötas av utvalda lokala inkassoföretag.

Aktien och aktieägarna

Vid årets slut fanns 79 994 651 utestående aktier i bolaget, varav 250 000 återköpts och innehades av bolaget självt. Det egna innehavet om 250 000 aktier motsvarar 0,3 procent av det totala antalet utestående aktier vid utgången av året, eller 5 000 SEK av kvotvärdet. Aktierna anskaffades under 2008 för 25,7 MSEK. Alla aktier berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar och resultat.

Bolagets största aktieägare var vid årets slut SEB Fonder (6,6 procent av aktiekapitalet), Länsförsäkringar Fonder (4,8), CapMan Oy (4,3) och NBI hf (3,9). Se även tabell på sidan 19. De två största ägarna vid slutet av före gående år, NBI hf och Cevian Capital, har successivt minskat sitt aktieägande i Intrum Justitia under året.

Bolagsordningen innehåller inga hembudsförbehåll eller andra begränsningar i aktiernas överlåtbarhet, och det finns inga andra omständigheter av de slag som bolaget är skyldigt att upplysa om enligt bestämmelserna i Årsredovisningslagen 6 kap 2a § p 3–11.

Styrelsens arbete

Enligt Intrum Justitias bolagsordning ska bolagets styrelse bestå av minst fem och högst nio ordinarie ledamöter med högst fyra suppleanter. Samtliga ledamöter väljs av årsstämman. Styrelsen har under 2009 avhållit 13 sammanträden (14 föregående år). För en beskrivning av styrelsens arbete se Bolagsstyrningsrapporten, sid 70.

Förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Årsstämman 2009 beslutade om principer för ersättning till ledande befattningshavare. Dessa återges i sammanfattning i Not 31. Inför årsstämman 2010 föreslår styrelsen följande riktlinjer.

Styrelsen föreslår att principerna godkännes av stämman att gälla för tiden intill årsstämman 2011. Förslaget till principer har beretts av styrelsen och av styrelsens ersättningskommitté.

Intrum Justitias framgång är avhängig medarbetarnas engagemang och kompetens. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig på varje marknad där Intrum Justitia verkar så att kompetenta och skickliga medarbetare kan attraheras, motiveras och behållas. Individuella ersättningsnivåer baseras på erfarenhet, kompetens, ansvar och prestation.

Den totala ersättningen består av fyra huvuddelar: fast lön, kort respektive långsiktiga rörliga löneprogram och pensionsförmån. Till detta kan komma andra förmåner såsom t ex bilförmån.

Den fasta lönen baseras på tjänstens komplexitet och befattningshavarens prestationer, erfarenhet och kompetens. Den rörliga ersättningen ska ej överstiga den fasta ersättningen. Vidare ska balansen mellan kort och långsiktiga rörliga löneprogram vara sådan att kortsiktiga rörliga löneprogram inte utgör mer än 50 procent av det förväntade utfallet av respektive års utestående rörliga löneprogram. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal redan befintliga anställningsvillkor.

Utbetalning under kortsiktiga rörliga löneprogram sker i relation till uppfyllande av särskilda mål, såväl gemensamma som individuella, kvalitativa som kvantitativa, som skriftligen överenskommes med befattningshavaren. Kortsiktiga rörliga löneprogram fastställs för ett år i taget och är maximerade, antingen till viss andel av den fasta lönen eller till ett visst belopp. Exempel på använda mål är lönsamhetsrelaterade mål och diskretionära mål relaterade till pågående strategiomvandling. Den ettåriga rörliga lönekomponenten bidrar till att minska andelen fasta kostnader och att fokusera ansträngningarna på verksamhetsområden som styrelsen vill prioritera. Intrum Justitias kostnad för kortsiktiga rörliga löneprogram till verkställande direktören och andra nuvarande ledande befattningshavare för 2010 beräknas komma att uppgå till högst 19 miljoner kronor, exklusive sociala avgifter.

Målet med Intrum Justitias långsiktiga rörliga löneprogram är dels att deltagarna, vilkas insatser bedöms direkt kunna påverka företagets resultat, lönsamhet och värdetillväxt, ska stimuleras att göra ytterligare insatser genom att deras långsiktiga intresse och perspektiv likställs med aktieägarnas, dels att minska andelen fasta kostnader. Syftet är att skapa ett långsiktigt engagemang i Intrum Justitia, att stärka helhetssynen på Intrum Justitia och att ge deltagarna möjlighet att ta del av Intrum Justitias långsiktiga framgång och värdeskapande. Långsiktiga rörliga löneprogram ska vara prestationsbaserade. Det beräknade årliga värdet vid tidpunkten för programmens införande ska vara högst 50 procent av deltagares aktuella fasta årslön. Den långsiktiga rörliga lönekomponenten bidrar till att göra lönerna mer konkurrenskraftiga i de marknadslägen när konkurrensen om personal är som intensivast.

Pensionsplanen kan vara förmånsbestämd eller premiebaserad och ska vara oantastbar. Huvudprincipen är att nya pensionsplaner ska vara premiebaserade. Tak ska finnas för pensionsmedförande lön.

Vid uppsägning från Intrum Justitias sida utgår normalt avgångsvederlag om högst 12 månaders lön. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal redan befintliga anställningsvillkor. Styrelsen ska ha rätt att frångå de fastställda principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Förslag till disposition av resultatet

Till bolagsstämmans förfogande står fritt eget kapital i moderbolaget enligt följande

SEK
Överkursfond	111 255 876
Fond för verkligt värde	–952 831 139
Balanserat resultat	4 881 321 508
Årets resultat	1 191 518 351
Summa	5 231 264 596

Balanserat resultat från föregående år har ökats med årets erhållna koncernbidrag, som netto efter skatt uppgår till 401 665 000 SEK.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatet disponeras enligt följande:

SEK

Summa	5 231 264 596
Balanseras i ny räkning	4 932 222 155
Utdelning, 79 744 651 aktier x 3,75 SEK	299 042 441

Styrelsens motiverade yttrande avseende till årsstämman 2010 föreslagen vinstutdelning för räkenskapsåret 2009 presenteras i ett separat dokument inför årsstämman. Där framgår bl a att den föreslagna utdelningen är i linje med bolagets utdelningspolicy och att styrelsen, baserat på överväganden gällande verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt, finner att inget framkommit som gör den föreslagna utdelningen oförsvarlig.

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 25 februari 2010 och föreslås fastställas på årsstämman den 25 mars 2010.

För ytterligare information om moderbolagets och koncernens resultat och ställning hänvisas till resultat och balansräkningarna, sammanställningen över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalyserna och noterna.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rätt visande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 25 februari 2010

Lars Wollung verkställande direktör och koncernchef

Lars Lundquist Bo Ingemarson styrelseordförande vice styrelseordförande

Matts Ekman Lars Förberg

styrelseledamot styrelseledamot

Fredrik Trägårdh Helen Fasth Gillstedt Charlotte Strömberg styrelseledamot styrelseledamot styrelseledamot

resultaträKnIng – Koncernen

MSEK	NOT	2009	2008
Nettoomsättning	2,3	4 127,8	3 677,7
Kostnad sålda tjänster		–2 599,2	–2 195,3
Bruttoresultat		1 528,6	1 482,4
Försäljnings­ och marknadsföringskostnader		–338,2	–307,3
Administrationskostnader		–506,5	–426,8
Avyttring av verksamhet		–16,0	8,9
Goodwillnedskrivning		–	–60,7
Resultatandelar i intresseföretag	5	0,3	0,8
Rörelseresultat (EBIT)	2,4	668,2	697,3
Finansiella intäkter	6	9,5	30,8
Finansiella kostnader	7	–89,3	–158,4
Finansnetto		–79,8	–127,6
Resultat före skatt		588,4	569,7
Skatt	8	–147,8	–128,0
Årets resultat		440,6	441,7
Därav hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		440,5	441,7
Minoritetsintresse		0,1	0,0
Årets resultat		440,6	441,7
Rapport över årets totalresultat
Årets resultat		440,6	441,7
Övrigt totalresultat:
Förändring av omräkningsreserv		–29,5	334,2
Skatteeffekt av poster som redovisats i övrigt totalresultat	8	0,0	47,3
Årets totalresultat		411,1	823,2
Därav hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		411,0	823,2
Minoritetsintresse		0,1	0,0
Årets totalresultat		411,1	823,2
Data per aktie, SEK	9
Börskurs vid slutet av perioden		89,75	78,50
Resultat per aktie, före utspädning		5,53	5,58
Resultat per aktie, efter utspädning		5,53	5,56
Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental		79 659	79 148
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental		79 682	79 446
Antal utestående aktier vid periodens slut, tusental*		79 995	79 592

För definitioner, se sid 76

* inklusive eget innehav 250 000 aktier.

balansräKnIng – Koncernen

MSEK	NOT	31 dec 2009	31 dec 2008
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	10
Aktiverade kostnader för IT­utveckling		327,3	263,2
Kundrelationer		78,3	105,7
Andra immateriella anläggningstillgångar		30,2	26,7
Goodwill		1 825,3	1 895,9
Summa immateriella anläggningstillgångar		2 261,1	2 291,5
Materiella anläggningstillgångar	11
Datorutrustning		42,7	51,4
Andra materiella anläggningstillgångar		51,6	54,7
Summa materiella anläggningstillgångar		94,3	106,1
Övriga anläggningstillgångar
Aktier och andelar i intresseföretag	14	11,1	23,2
Andra aktier och andelar	15	0,2	0,1
Köpta avskrivna fordringar	16	2 311,9	2 330,3
Uppskjutna skattefordringar	8	117,2	132,8
Andra långfristiga fordringar	17	66,3	94,3
Summa övriga anläggningstillgångar		2 506,7	2 580,7
Summa anläggningstillgångar		4 862,1	4 978,3
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	18	281,0	315,2
Klientmedel		526,9	618,7
Skattefordringar		32,1	33,9
Övriga fordringar	19	316,9	333,0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	20	113,7	167,6
Summa kortfristiga fordringar		1 270,6	1 468,4
Likvida medel	21	491,4	294,3
Summa omsättningstillgångar		1 762,0	1 762,7
SUMMA TILLGÅNGAR		6 624,1	6 741,0

balansräKnIng – Koncernen

MSEK	NOT	31 dec 2009	31 dec 2008
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		1,6	1,6
Övrigt tillskjutet kapital		908,8	888,0
Reserver		402,2	431,6
Balanserade vinstmedel		1 236,1	1 074,0
	Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	2 548,7	2 395,2
Eget kapital hänförligt till minoriteten		0,2	0,1
Summa eget kapital		2 548,9	2 395,3
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut*	25	0,1	2 440,9
Övriga långfristiga skulder		3,1	2,3
Avsättningar till pensioner	23	39,4	39,4
Övriga långfristiga avsättningar	24	15,4	20,8
Uppskjutna skatteskulder	8	35,0	60,5
Summa långfristiga skulder		93,0	2 563,9
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut*	25	2 432,0	161,7
Klientmedelsskuld		526,9	618,7
Leverantörsskulder		143,0	211,8
Skatteskulder		155,9	130,9
Förskott från kunder		33,2	33,3
Övriga kortfristiga skulder		208,5	173,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	458,4	451,6
Övriga kortfristiga avsättningar	24	24,3	0,0
Summa kortfristiga skulder		3 982,2	1 781,8
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		6 624,1	6 741,0

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se Not 27.

.

* Koncernens syndikerade lån om 310 MEUR per årsskiftet löpte till februari 2010 och redovisas som kortfristigt i balansräkningen vid utgången av 2009. Lånet inlöstes i januari 2010 och ersattes med ett nytt lån om samma belopp med löptid till mars 2013.

sammanDrag aVseenDe föränDrIngar I eget KapItal – Koncernen

Se även not 22.

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
KONCERNEN, MSEK	Antal utestående aktier	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat	Summa	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående balans den 1 januari 2008	79 089 851	1,6	875,5	50,1	915,2	1 842,4	0,1	1 842,5
Årets totalresultat 2008				381,5	441,7	823,2		823,2
Effekt av personaloptionsprogram			–14,9			–14,9		–14,9
Aktiekapitalökning genom utnyttjande av personaloptioner	502 320		27,4			27,4		27,4
Återköp av egna aktier, "treasury shares"	–250 000				–25,7	–25,7		–25,7
Aktieutdelning					–257,2	–257,2		–257,2
Utgående balans den 31 december 2008	79 342 171	1,6	888,0	431,6	1 074,0	2 395,2	0,1	2 395,3
Årets totalresultat 2009				–29,5	440,6	411,1	0,1	411,2
Effekt av personaloptionsprogram			–1,2			–1,2		–1,2
Aktiekapitalökning genom utnyttjande
av personaloptioner	402 480		22,0			22,0		22,0
Aktieutdelning					–278,4	–278,4		–278,4
Utgående balans den 31 december 2009	79 744 651	1,6	908,8	402,1	1 236,2	2 548,7	0,2	2 548,9

Ackumulerade omräkningsdifferenser sedan övergången till IFRS uppgick vid slutet av 2009 till 402,1 MSEK (431,6).

KassaflöDesanalys – Koncernen

MSEK	NOT	2009	2008
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	2	668,2	697,3
Avskrivningar och goodwillnedskrivning	4, 10	164,9	182,2
Amortering av köpta avskrivna fordringar	16	816,5	653,8
Justeringar för andra ej kassaflödespåverkande poster	2	38,0	–25,3
Erhållen ränta		9,6	31,1
Erlagd ränta och finansiella kostnader		–112,8	–93,5
Betald inkomstskatt		–124,5	–136,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet		1 459,9	1 309,5
Förändringar i rörelsekapitalet		63,4	–48,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 523,3	1 261,3
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	10	–192,0	–146,0
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	11	–43,9	–47,6
Köp av avskrivna fordringar	16	–870,6	–1 204,1
Förvärv av dotterföretag och intresseföretag	14, 39	0,0	–207,3
Avyttring av verksamhet		7,6	15,5
Annat kassaflöde från investeringsverksamheten		22,3	–57,4
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 076,6	–1 646,9
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån		633,6	973,0
Amortering av lån		–603,7	–317,2
Erhållen teckningslikvid vid utnyttjande av personaloptioner		22,0	27,4
Återköp av egna aktier, "treasury shares"		–	–25,7
Aktieutdelning till moderbolagets ägare		–278,4	–257,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–226,5	400,3
Förändring av likvida medel		220,2	14,7
Likvida medel vid årets början		294,3	259,8
Kursdifferens i likvida medel		–23,1	19,8
Likvida medel vid årets slut	21	491,4	294,3
Outnyttjade kreditlöften	25	849,7	959,0
Tillgänglig likviditet		1 341,1	1 253,3

* Kassaflöde från investeringsverksamheten omfattar periodens faktiska betalningar för investeringar. I beloppet köp av avskrivna fordringar under 2008 ingår 332,5 MSEK avseende den österrikiska portfölj med förfallna bankfordringar som förvärvades under 2007 tillsammans med Calyon Bank.

resultaträKnIng – moDerbolaget

MSEK	NOT	2009	2008
Nettoomsättning	3	57,7	60,9
Bruttoresultat		57,7	60,9
Försäljnings­ och marknadsföringskostnader		–21,0	–20,9
Administrationskostnader		–85,7	–88,4
Rörelseresultat	4	–49,0	–48,4
Intäkter från andelar i koncernföretag	6	83,5	4 728,7
Resultat vid koncernintern aktietransaktion	6	1 150,8	0,0
Ränteintäkter och liknande intäkter	6	155,5	144,2
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	7	–25,7	–1,7
Räntekostnader och liknande kostnader	7	–198,4	–438,5
Finansnetto		1 165,7	4 432,7
Resultat före skatt		1 116,7	4 384,3
Skatt på årets resultat	8	74,8	35,1
Årets resultat		1 191,5	4 419,4

balansräKnIng – moDerbolaget

MSEK	NOT	31 dec 2009	31 dec 2008
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	10
Aktiverade kostnader för IT­utveckling		0,5	0,4
Summa immateriella anläggningstillgångar		0,5	0,4
Materiella anläggningstillgångar	11
Datorutrustning		0,1	0,1
Andra materiella anläggningstillgångar		0,1	0,2
Summa materiella anläggningstillgångar		0,2	0,3
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	12	7 204,7	12 135,2
Uppskjutna skattefordringar	8	0,0	68,5
Fordringar hos koncernföretag		372,8	155,6
Andra långfristiga fordringar	17	0,5	0,8
Summa finansiella anläggningstillgångar		7 578,0	12 360,1
Summa anläggningstillgångar		7 578,7	12 360,8
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	18	0,0	0,0
Skattefordringar		2,0	17,7
Fordringar hos koncernföretag		1 834,3	2 249,3
Övriga fordringar	19	5,1	5,4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	20	10,1	12,3
Summa kortfristiga fordringar		1 851,5	2 284,7
Likvida medel	21	159,8	16,0
Summa omsättningstillgångar		2 011,3	2 300,7
SUMMA TILLGÅNGAR		9 590,0	14 661,5

balansräKnIng – moDerbolaget

MSEK	NOT	31 dec 2009	31 dec 2008
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1,6	1,6
Reservfond		282,5	282,4
Summa bundet eget kapital		284,1	284,0
Fritt eget kapital
Överkursfond		111,3	89,3
Fond för verkligt värde		–952,8	–754,8
Balanserat resultat		4 881,3	339,8
Årets resultat		1 191,5	4 419,4
Summa fritt eget kapital		5 231,3	4 093,7
Summa eget kapital		5 515,4	4 377,7
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	23	2,3	2,0
Summa avsättningar		2,3	2,0
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	25	0,0	2 438,1
Skulder till koncernföretag		1 230,2	7 136,2
Summa långfristiga skulder		1 230,2	9 574,3
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	25	2 349,7	73,5
Leverantörsskulder		4,1	4,6
Skulder till koncernföretag		472,9	589,7
Övriga kortfristiga skulder		1,4	3,4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	14,0	36,3
Summa kortfristiga skulder		2 842,1	707,5
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		9 590,0	14 661,5
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser		Inga	Inga

KassaflöDesanalys – moDerbolaget

MSEK	NOT	2009	2008
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		–49,0	–48,4
Avskrivningar	4	0,4	0,9
Justeringar för andra ej kassaflödespåverkande poster		–1,8	–16,6
Erhållen ränta		155,5	144,2
Erlagd ränta och finansiella kostnader		–220,2	–426,0
Betald inkomstskatt		15,8	5,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet		–99,3	–340,0
Förändringar i rörelsekapitalet		1,3	–28,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–98,0	–368,1
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	10	–0,4	–0,2
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	11	–0,1	–0,1
Förvärv av dotterföretag	12	0,0	–491,2
Annat kassaflöde från investeringsverksamheten		0,3	0,4
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–0,2	–491,1
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån		633,6	919,7
Amortering av lån		–592,9	–291,2
Nettoutlåning till dotterföretag		374,2	434,2
Erhållen teckningsoption vid utnyttjande av personaloptioner		22,0	27,4
Återköp av egna aktier, "treasury shares"		0,0	–25,7
Aktieutdelning från dotterföretag		83,5	58,7
Aktieutdelning till moderbolagets ägare		–278,4	–257,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		242,0	865,9
Förändring av likvida medel		143,8	6,7
Likvida medel vid årets början		16,0	9,3
Likvida medel vid årets slut	21	159,8	16,0

sammanDrag aVseenDe föränDrIngar I eget KapItal – moDerbolaget

Se även not 22.

	Antal utestående	Aktie	Reserv	Överkurs -	Fond för verkligt	Balanserat	Årets	Totalt eget
MODERBOLAGET, MSEK	aktier	kapital	fond	fond	värde	resultat	resultat	kapital
Ingående balans den 1 januari 2008	79 089 851	1,6	282,4	61,9	16,9	549,8	–59,8	852,8
Disposition av föregående års resultat						–59,8	59,8	0,0
Omräkningsdifferens					–819,0			–819,0
Skatteeffekt av omräkningsdifferens					47,3			47,3
Effekt av personaloptionsprogram						–14,9		–14,9
Nyemissioner i samband med utnyttjande av personaloptioner	502 320			27,4				27,4
Återköp av egna aktier	–250 000					–25,7		–25,7
Aktieutdelning						–257,2		–257,2
Erhållet koncernbidrag från Intrum Justitia International AB						85,0		85,0
Erhållet koncernbidrag från Intrum Justitia Sverige AB						120,0		120,0
Skatteeffekt av koncernbidragen						–57,4		–57,4
Årets resultat							4 419,4	4 419,4
Utgående balans den 31 december 2008	79 342 171	1,6	282,4	89,3	–754,8	339,8	4 419,4	4 377,7
Disposition av föregående års resultat						4 419,4	–4 419,4	0,0
Omräkningsdifferens					–198,0			–198,0
Effekt av personaloptionsprogram						–1,2		–1,2
Nyemissioner i samband med utnyttjande av personaloptioner	402 480		0,1	22,0				22,1
Aktieutdelning						–278,4		–278,4
Erhållet koncernbidrag från Intrum Justitia International AB						445,0		445,0
Erhållet koncernbidrag från Intrum Justitia Sverige AB						100,0		100,0
Skatteeffekt av koncernbidragen						–143,3		–143,3
Årets resultat							1 191,5	1 191,5
Utgående balans den 31 december 2009	79 744 651	1,6	282,5	111,3	–952,8	4 881,3	1 191,5	5 515,4

Aktiekapital och reservfond är bundet eget kapital. Övriga poster är fritt eget kapital.

Noter

NOT		SID
	1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper	40
	2 Rörelsesegment	45
	3 Intäkternas fördelning	46
	4 Avskrivningar	46
	5 Resultatandelar i intresseföretag	46
	6 Finansiella intäkter	46
	7 Finansiella kostnader	47
8	Skatt	47
	9 Resultat per aktie	48
	10 Immateriella anläggningstillgångar	48
	11 Materiella anläggningstillgångar	49
	12 Koncernföretag	50
	13 Joint ventures	51
	14 Intresseföretag	52
	15 Andra aktier och andelar	52
	16 Köpta avskrivna fordringar	52
	17 Andra långfristiga fordringar	52
	18 Kundfordringar	52
	19 Övriga fordringar	53
	20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	53
	21 Likvida medel	53

NOT		SID
	22 Eget kapital	53
	23 Pensioner	54
	24 Övriga avsättningar	54
	25 Skulder till kreditinstitut	55
	26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	55
	27 Ställda säkerheter, eventualtillgångar och eventualförpliktelser	55
	28 Medelantal anställda	56
	29 Sjukfrånvaro	57
	30 Löner och ersättningar	57
	31 Anställningsvillkor för ledande befattningshavare	57
	32 Aktierelaterade ersättningar till anställda	59
	33 Revisionsarvoden	59
	34 Operationell leasing	59
	35 Finansiell leasing	59
	36 Investeringsåtaganden	59
	37 Finansiella instrument	60
	38 Finansiella risker och finanspolicies	61
	39 Förvärv av rörelse	63
	40 Kritiska uppskattningar och bedömningar	63
	41 Närstående	64

noter

NOT 1. VÄSENTLIGA REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Tillämpade redovisningsrekommendationer

Årsredovisningen för Intrum Justitia AB (publ) är vad avser koncernredovisningen upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), såsom de har godkänts av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner från Rådet för finansiell rapportering tillämpats

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.

Förutsättningar

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, som även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kr, med en decimal. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att fastställa de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av bolaget som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som skulle kunna medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i Not 40.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Redovisningen baseras på en öppningsbalansräkning för koncernen enligt IFRS per den 1 januari 2004 som finns intagen i 2005 års årsredovisning. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag, intresseföretag och joint ventureföretag.

Ändrade redovisningsprinciper Ändringar som trädde i kraft 2009

Från och med 2009 tillämpar koncernen den nya IFRS 8 Rörelsesegment. IFRS 8 inför ett ledningsperspektiv på hur rörelsesegment ska delas in och presenteras. Standarden har tillämpats i enlighet med dess övergångsbestämmelser, genom att jämförelseårets uppgifter anpassats till kraven i IFRS 8. En effekt är att rapporteringen har anpassats till hur verksamheten i regionerna är samordnad och styrs. De redovisade regionerna är således: Sverige, Norge & Danmark; Nederländerna & Belgien; Schweiz, Tyskland & Österrike; Frankrike, Spanien, Portugal & Italien; Finland, Estland, Lettland & Litauen; Storbritannien & Irland samt Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern. Den nya regionindelningen innebär en mindre ändring jämfört med den finansiella rapporteringen under tidigare år.

Från och med 2009 tillämpar koncernen även den nya versionen av IAS1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringen har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som koncernen presenterar efter årets resultat i en separat rapport över totalresultat direkt efter resultaträkningen. Då ändringarna endast påverkar utformningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de finansiella rapporterna. Intrum Justitia har för 2009 valt att inte använda de nya titlar på rapporterna som införts i IAS 1, rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning, rapport över förändringar i eget kapital och rapport över kassaflöden.

Från och med 2009 tillämpas också de nya upplysningskrav som införts i IFRS 7 Finansiella instrument. De nya upplysningskraven har främst påverkat Not 37. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk.

Från och med 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 23 Låneutgifter. Ändringen medför att koncernen kommer att aktivera låneutgifter i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar med påbörjandedatum från och med 1 januari 2009. Tidigare har låneutgifter belastat resultatet i den period till vilken de är hänförliga istället för att aktiveras. Ändringen tillämpas, i enlighet med övergångsbestämmelserna i IAS 23, framåtriktat, och har alltså ingen effekt på tidigare år. Under 2009 har ingen investering påbörjats i kvalificerade tillgångar.

Det finns även ändrade redovisningsregler gällande aktierelaterade ersättningar avseende intjäningsvillkor och uppsägningar, vissa typer av finansiella instrument, inbäddade derivat, kundlojalitetsprogram samt katalogkostnader mm. Inga av dessa ändrade regler har någon väsentlig effekt för Intrum Justitia.

Ändringar som träder i kraft 2010 eller senare

Koncernen har inte förtidstillämpat någon ny eller ändrad redovisningsrekommendation eller tolkningsuttalande som träder i kraft 2010 eller senare.

Från och med 2010 gäller omarbetade versioner av IFRS 3 Rörelse förvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som bland annat medför att definitionen av rörelse ändras, transaktionsutgifter vid rörelse förvärv ska kostnadsföras, villkorade köpeskillingar ska fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar ska redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Det finns också nyheter som berör redovisningen av förvärv av bolag med minoritetsaktieägare, och redovisningen vid förvärv från minoriteten. Ändringarna tillämpas endast framåtriktat på förvärv från och med 2010.

Från och med 2013 gäller IFRS 9 Finansiella tillgångar som avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Intrum Justitia har ännu inte slutfört utvärderingen av vilka konsekvenser IFRS 9 kommer att få för koncernen

Det finns även ändrade redovisningsregler som gäller från och med 2010 gällande säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet, aktierelaterade ersättningar, pensioner, upplysningar om närstående m m. Inga av dessa ändrade regler bedöms ha någon väsentlig effekt för Intrum Justitia.

Nyheterna vad gäller utformning av finansiella rapporter, inklusive rapporten över totalresultatet, ska i tillämpliga delar användas även för moderbolaget från och med 2010, i enlighet med RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer.

Klassificeringsfrågor

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolidering Dotterföretag

Koncernen tillämpar IFRS 3 Företagsförvärv.

I koncernredovisningen ingår boksluten för samtliga dotterföretag, d v s bolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt kan utöva ett bestämmande inflytande över rörelsen. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. I koncernens eget kapital ingår därmed endast den del av dotterföretagens eget kapital som tillkommit efter förvärvet. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av vederlagets verkliga värden per överlåtelsedagen samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Vid förvärv av aktier från minoritetsaktieägare i dotterföretag där Intrum Justitia redan tidigare har bestämmande inflytande görs ingen ny förvärvsanalys utan skillnaden mellan köpeskillingen och den förvärvade minoritetsandelen redovisas som goodwill.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i koncernredovisningen.

Orealiserade vinster från transaktioner med intresseföretag och joint ventureföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

Intresseföretag

Koncernen tillämpar IAS 28 Innehav i intresseföretag.

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag, men där koncernen direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av rösterna eller på annan grund utövar betydande inflytande utan att ha bestämmande inflytande över det delägda företaget.

Andelar i intresseföretag redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att andelen i intresseföretaget redovisas till anskaffningsvärdet och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill från förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår koncernens andel av intresseföretagets resultat minskat med eventuell nedskrivning på goodwill. Beloppet redovisas på raden Resultatandelar i intresseföretag. Erhållna utdelningar från intresseföretaget redovisas inte i resultaträkningen utan minskar investeringens redovisade värde.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3.

Kapitalandelsmetoden tillämpas från och med den tidpunkt då betydande inflytande uppstår fram till den tidpunkt när det upphör eller intresseföretaget blir dotterföretag.

Skulle koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiga andelarnas redovisade värde så reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker i så fall även mot fordringar utan säkerhet som koncernen har på intresseföretaget om dessa till sin ekonomiska innebörd utgör del av nettoinvesteringen. Fortsatta förluster skulle alltså inte redovisas såvida inte koncernen lämnat förlusttäckningsgarantier.

Joint ventures

Koncernen tillämpar IAS 31 Andelar i joint ventures.

Med joint ventures avses företag där Intrum Justitia och annan eller andra delägare enligt aktieägaravtal driver verksamheten i det samägda företaget gemensamt. Koncernen är endast engagerad i joint ventures som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden. Det innebär att Intrum Justitias ägarandel i procent av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i det gemensamt ägda företaget slås ihop post för post med motsvarande poster i koncernens resultat och balansräkning.

Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens eget kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det upphör.

Utländsk valuta

Koncernen tillämpar IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.

Transaktioner i utländsk valuta

Koncernföretagen upprättar sin lokala redovisning i den funktionella valutan i det land där de har sin verksamhet. Transaktioner i annan valuta redovisas enligt gällande växelkurs på transaktionsdagen. Vid reglering eller avräkning av sådana transaktioner kan växelkursen avvika från den som gällde på transaktionsdagen varvid en (realiserad) kursdifferens uppkommer. Vidare omvärderas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs vid respektive bokslutstillfälle varvid (orealiserade) kursdifferenser uppkommer. Såväl realiserade som orealiserade kursdifferenser av dessa slag redovisas i resultaträkningen i rörelseresultatet om de avser exempelvis kundfordringar eller leverantörsskulder men i finansnettot om de avser finansiella placeringar och upplåning i utländsk valuta.

För att undvika kursdifferenser säkras ibland fordringar och skulder i utländsk valuta genom användande av valutaterminer. Koncernens innehav av valutaterminer marknadsvärderas vid varje bokslutstillfälle, och förändringar i det verkliga värdet redovisas i resultaträkningen.

Omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över och undervärden, omräknas från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till balansdagens valutakurs. Intäkter och kostnader omräknas till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser uppstår vid omräkningen av dotterföretagens bokslut dels eftersom balansdagens kurs ändras mellan bokslutstillfällena, dels eftersom den genomsnittliga kursen avviker från balansdagens kurs. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat som årets förändring av omräkningsreserven.

Långfristiga fordringar och skulder mellan moderbolag och dotterföretag kan ses som en ökning eller minskning av nettoinvesteringen i respektive bolag. Därför redovisas kursdifferenser på dem i koncernredovisningen i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna.

Bolaget har valt att fastställa de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004, tidpunkten för övergång till IFRS, till noll.

Koncernen har under året inte säkrat någon övrig flödesexponering gällande förväntade inbetalningar eller utbetalningar i utländsk valuta.

Finansiella tillgångar och skulder

Koncernen tillämpar IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Ett finansiellt instrument definieras som varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument hos motparten.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på till gångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar, köpta avskrivna fordringar samt derivat. Klientmedel redovisas på egen rad i balansräkningen och ingår därmed inte i koncernens redovisade likvida medel. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, klientmedelsskuld, utgivna skuld och eget kapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde, motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Undantag utgör finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder redovisas när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se Not 37.

Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt eller enligt statistiska metoder baserat på historiska erfarenheter i respektive land. Nedskrivningsbehov aktualiseras när fordringarna varit förfallna till betalning ett visst antal dagar, som är olika i olika länder. Reservering för osäkra kundfordringar redovisas som försäljningskostnader. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.

Legala utlägg

Koncernen gör externa utlägg för kostnader hos domstolar, juridiska ombud, kronofogdemyndigheter och liknande, vilka kan vidaredebiteras och inkasseras från gäldenärerna. I vissa fall finns avtal med Intrum Justitias kunder som innebär att utlägg som inte kunnat inkasseras från gäldenärerna i stället återvinns från kunderna. Belopp som bedöms kunna återvinnas från en solvent motpart redovisas som tillgång i balansräkningen på raden Övriga fordringar.

Klientmedel

Klientmedel, vilka redovisas som tillgångar och skulder i balansräkningen, innefattar erhållen betalning för en specifik fordran för en klients räkning och ska utbetalas till klienten inom en viss period. Klientmedel är likvida medel med begränsad dispositionsrätt. Samma belopp redovisas som skuld.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Kortfristiga placeringar utgörs av investeringar med obetydlig risk för värdefluktuationer, vilka lätt kan omvandlas till kassamedel och har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Koncernens långfristiga lån har i allmänhet korta räntebindningstider vilket innebär att det nominella lånebeloppet med tillägg för upplupen ränta är en god approximation för skulden beräknad enligt effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Derivatinstrument

Derivatinstrument utgörs av terminskontrakt som utnyttjas för att reducera valutarisker hänförliga till tillgångar och skulder i utländsk valuta. Derivat är också avtalsvillkor som är inbäddade i andra avtal. Inbäddade derivat särredovisas om de inte är nära relaterade till värdkontrakten.

För valutaterminerna behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen som valutakursdifferenser. Valutakursdifferenser avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Säkringsredovisning avseende valutakursrisk i nettoinvesteringen i utländska dotterföretag

Investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar inklusive goodwill) har sedan februari 2009 i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån eller terminskontrakt som på balansdagen omräknas till balansdagens kurs. Periodens omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncern företag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i eget kapital (omräkningsreserven). Effekten blir att de omräkningsdifferenser som uppkommer när koncernföretagen konsolideras blir neutraliserade.

Immateriella anläggningstillgångar

Aktiverade kostnader för IT-utveckling

Koncernen tillämpar IAS 38 Immateriella tillgångar.

Utgifter för löpande ITutveckling och underhåll kostnadsförs vanligen löpande när de uppkommer. Om utgifterna för utveckling av datorprogram kan hänföras till identifierbara tillgångar under koncernens kontroll och med förväntade framtida ekonomiska fördelar, aktiveras kostnaderna och redovisas som immateriella tillgångar. Dessa aktiverade kostnader innefattar såväl personalkostnader för den personal som arbetat med utvecklingen som andra direkta och indirekta kostnader. Lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet för kvalificerade anläggningstillgångar med påbörjandedatum från och med 1 januari 2009.

Tillkommande utgifter för tidigare utvecklad programvara och liknande redovisas som tillgång i balansräkningen om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna av den specifika tillgången till vilka de hänför sig, exempelvis genom att förbättra eller förlänga ett datorprograms funktionalitet utöver den ursprungliga användningen och bedömda nyttjandeperioden.

Kostnader för ITutveckling som redovisas som immateriella tillgångar skrivs av linjärt under nyttjandeperioden (3–5 år). Tillgången redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Underhållskostnader för existerande datorprogram kostnadsförs i takt med att de uppkommer.

Kundrelationer

Kundrelationer som redovisas som anläggningstillgångar avser omvärdering till verkligt värde redovisad vid förvärv i enlighet med IFRS 3. De skrivs av linjärt över den bedömda nyttjandeperioden (5–10 år).

Andra immateriella anläggningstillgångar

Avser andra förvärvade rättigheter, och skrivs av linjärt över den bedömda nyttjandeperioden (3–5 år).

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för förvärvade aktier i dotterföretag överstiger det verkliga värdet av dotterföretagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Den inkråmsgoodwill som kan uppkomma vid förvärv av rörelse på annat sätt än genom köp av aktier redovisas på samma sätt.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Det verkliga värdet på goodwill bedöms för varje kassagenererande enhet årligen i förhållande till verksamhetens prestation och förväntade framtida kassaflöde. Om det bedöms nödvändigt görs nedskrivning av goodwill på basis av denna bedömning.

Goodwill som uppstår vid förvärv av ett bolag i utlandet klassificeras som en tillgång i lokal valuta, och omräknas därmed i varje bokslut till balansdagens kurs.

Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 omprövades inte enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.

Materiella anläggningstillgångar

Koncernen tillämpar IAS 16 Materiella anläggningstillgångar.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet för kvalificerade anläggningstillgångar med påbörjandedatum från och med 1 januari 2009. Avskrivningarna görs linjärt över tillgångens förväntade nyttjandeperiod (3–5 år).

Det redovisade värdet av en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga ekonomiska fördelar förväntas från användning eller avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas i rörelseresultatet. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Leasing

Koncernen tillämpar IAS 17 Leasingavtal. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing.

När ett leasingavtal innebär att koncernen i egenskap av leasetagare i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska fördelarna och bär de ekonomiska riskerna hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingavtalet som finansiell leasing. Då redovisas leasingobjektet i balansräkningen som en anläggningstillgång, medan det beräknade nuvärdet av de framtida leasingbetalningarna redovisas som en skuld. Den del av leasingavgiften som förfaller till betalning inom ett år redovisas som kortfristig skuld, medan resterande del redovisas som långfristig skuld. Minimileaseavgifterna för finansiella leasar fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden.Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Vid operationell leasing kostnadsförs hyresbetalningarna löpande under leasingperioden. Betalningar redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett operationellt leasingavtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

Skatter

Koncernen tillämpar IAS 12 Inkomstskatter.

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som gäller per balansdagen; hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast om det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas under överskådlig tid. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eget kapital

Återköp och inlösen av egna aktier jämte transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital. Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Avsättningar

Koncernen tillämpar IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

En avsättning för uppsägningskostnader för personal redovisas endast om berörda personer har känt till eller antas ha förväntat sig, senast på balansdagen, att de kommer att bli uppsagda.

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

En avsättning för återställningskontrakt avseende förhyrda lokaler redovisas om det finns en avtalsenlig förpliktelse gentemot hyresvärden att inom överskådlig tid, vid kontraktstidens slut, återställa lokalen i visst skick.

Oidentifierade inbetalningar och överbetalningar

Koncernen tar emot stora volymer inbetalningar från gäldenärer för egen och kunders räkning. Det förekommer att avsändarens referensinformation saknas eller är felaktig vilket försvårar arbetet med att allokera betalningen till rätt ärende. Det förekommer också att inbetalningar görs på redan avslutade ärenden. I sådana fall görs rimliga efterforskningar och försök att kontakta betalningsavsändaren men om detta misslyckas intäktsförs betalningen efter viss tid. I balansräkningen redovisas en avsättning motsvarande förväntade återbetalningar av felaktigt mottagna inbetalningar baserat på en sannolikhetsbedömning.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Nedskrivningar

Koncernen tillämpar IAS 36 Nedskrivningar.

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas, med vissa undantag, vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas vid prövning av nedskrivningsbehov för alla tillgångar utom finansiella tillgångar vilka värderas enligt IAS 39, förvaltningstillgångar för pensionsskulder vilka värderas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda och skattefordringar vilka värderas enligt IAS 12.

Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod samt immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för använd ning beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden för en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden, en kassagenererande enhet. Intrum Justitias verksamhet i respektive land anses i detta sammanhang utgöra koncernens kassagenererande enheter.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.

Återvinningsvärdet på kassagenererande enheter är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar av andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts.

Ersättningar till anställda

Koncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda och IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar samt uttalandet UFR 7 IFRS 2 och sociala avgifter för noterade företag från Rådet för finansiell rapportering.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är till största delen säkrade genom allmänna pensionsåtaganden eller försäkringslösningar. Pensionsåtagandena varierar mellan olika länder på grund av lagstiftning och olika pensionssystem. Se även Not 23 för en närmare beskrivning.

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter som det åtagit sig att betala. För dessa beror storleken på den anställdes pension dels på de avgifter som företaget betalar till ett försäkringsbolag, dels på kapitalavkastningen och aktuariella faktorer. Följaktligen är det den anställde som bär investeringsrisk och aktuariell risk. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt som de intjänas genom att anställda utför tjänster åt företaget.

För förmånsbestämda pensionsplaner upphör inte pensionsförpliktelsen förrän de överenskomna pensionerna har utbetalats. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Beräkningen utförs av aktuarie med användande av den

så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av Intrum Justitias andel av eventuella förvaltningstillgångar per balansdagen.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller genom att antagandena ändras. Intrum Justitia tillämpar en korridorregel som innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster eller förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.

Samtliga de komponenter som ingår i periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.

Pensionsåtaganden i Sverige som lösts genom pensionsförsäkringspremier till Alecta inom den sk ITPplanen redovisas som avgiftsbestämda pensionslösningar.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har utgivit personaloptioner, inklusive så kallade prestationsaktier, till ledande befattningshavare, som reglerats och kommer att regleras genom utgivande av aktier i Intrum Justitia AB.

Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt BlackScholesmodellen och hänsyn tas till de tilldelade optionernas villkor och förutsättningar. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som intjänas. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.

Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut.

Låneuppläggningskostnader

Koncernen tillämpar IAS 23 Lånekostnader.

Kostnader för att säkerställa bankfinansiering amorteras som finansiella kostnader i koncernresultaträkningen under lånets löptid. Beloppet redovisas i balansräkningen som en avdragspost på låneskulden.

Koncernen aktiverar låneutgifter i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar med påbörjandedatum från och med 1 januari 2009. Kvalificerade tillgångar är beloppsmässigt väsentliga anläggningstillgångar med lång färdigställandetid. Inga sådana investeringar har påbörjats under 2009.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar IAS 18 Intäkter.

Intäkter bestående av provisioner och inkassoavgifter redovisas i samband med inkasserandet av fordran. Abonnemangsintäkter redovisas proportionellt under kontraktets löptid, som oftast uppgår till ett år.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, bankavgifter, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Köpta avskrivna fordringar

Köpta avskrivna fordringar består av portföljer av förfallna konsumentfordringar som köpts till ett pris som avsevärt understiger det nominella fordransbeloppet. De redovisas enligt reglerna för lånefordringar och kundfordringar i IAS 39, dvs till upplupen anskaffningskostnad med tillämpning av effektivräntemetoden.

I resultaträkningen redovisas intäkter på fordringarna som inkasserade belopp minskade med en amortering. Inkasseringen utförs av samma personal som sysslar med inkasso och inkassobevakning för externa kunders räkning inom verksamhetsområdet Kredithantering. Kostnaden för inkasseringen interndebiteras till marknadspris och belastar resultaträkningen för verksamhetsområdet Köpta avskrivna fordringar som en kostnad för sålda tjänster.

Redovisningen följer en effektivräntemodell, där det redovisade värdet av varje portfölj motsvaras av nuvärdet av alla förväntade framtida kassaflöden, diskonterade med den initiala effektivränta som fastställts vid förvärvet av portföljen, baserat på relationen mellan anskaffningskostnad och de vid förvärvstillfället förväntade framtida kassaflödena. Förändringar i det redovisade värdet på portföljerna utgör periodens amortering och redovisas i resultaträkningen inkluderat i nettoomsättningen.

I samband med köp av respektive portfölj med avskrivna fordringar görs en prognos gällande portföljens framtida kassaflöden. Kassaflödena inkluderar kapitalbelopp, påminnelseavgifter, inkassoavgifter och dröjsmålsräntor som baserat på en sannolikhetsbedömning förväntas erläggas av gäldenärerna, minskade med förväntade framtida inkasseringskostnader. Med denna prognos samt förvärvspris inklusive transaktionskostnader som grund fastställs för varje portfölj en initial effektivränta som sedan används för diskontering av kassaflöden under portföljens hela livslängd. Löpande under året görs en översyn av gällande kassaflödesprognoser, där uppdateringar kan ske baserat bland annat på uppnått inkasseringsresultat, träffade överenskommelser med gäldenärer om avbetalningsplaner samt makroekonomisk information. Kassaflödesprognoserna görs på portföljnivå eftersom varje portfölj av fordringar anses bestå av ett antal mindre, homogena, fordringsbelopp. På basis av de uppdaterade kassaflödesprognoserna och den ursprungligt fastställda effektivräntan beräknas i bokslutet ett nytt redovisat värde för portföljen. Kon cernen tillämpar interna tillämpningsregler som innebär att den initiala effektiv räntan i vissa fall kan justeras varvid ingen förändring sker av portföljens redovisade värde för mindre prognosjusteringar inom ett på förhand fastställt intervall. Förändringar över tiden i det redovisade värdet kan uppdelas i en tids och räntekomponent samt av en komponent relaterad till förändringar i uppskattningar om framtida kassaflöden. Ändringar i kassaflödesprognoserna behandlas symmetriskt, d v s både ökningar och minskningar av framtida kassaflöden påverkar portföljernas redovisade värde och därmed resultatet. Portföljerna redovisas dock aldrig till ett högre värde än anskaffningskostnaden.

Kassaflödesanalys

Koncernen tillämpar IAS 7 Kassaflödesanalyser.

I kassaflödesanalysen redovisas förändringar i behållningen av likvida medel. Koncernens likvida medel består av kassa och banktillgodohavanden. Kassaflödet indelas i kassaflöden från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.

Uppställningsformen för kassaflödesanalysen har förändrats från tidigare år genom att amorteringen på köpta fordringar återläggs inom kassaflödet från den löpande verksamheten istället för att inkluderas i kassaflödet från investeringsverksamheten.

Kassaflöden från investeringsverksamheten inkluderar endast årets faktiska utbetalningar för investeringar.

Utländska dotterföretags transaktioner omräknas i kassaflödesanalysen till periodens genomsnittskurs. Förvärvade och avyttrade dotterföretag rapporteras som kassaflöde från investeringsverksamheten netto efter avdrag för likvida medel i det förvärvade eller avyttrade bolaget.

Resultat per aktie

Koncernen tillämpar IAS 33 Resultat per aktie.

Resultatet per aktie utgörs av årets nettoresultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare) dividerat med ett vägt genomsnitt av antalet aktier under året. Under året nyemitterade respektive återköpta aktier inkluderas i beräkningen från det datum då likviden för transaktionen betalades till eller från Intrum Justitia.

Koncernen har haft ett personaloptionsprogram där moderbolaget ställt ut optioner till ledande befattningshavare i koncernen att teckna aktier till en förutbestämd aktiekurs under perioden 1 juli 2007–30 maj 2009. Personaloptionsprogrammet ger under 2009 upphov till en utspädningseffekt av resultatet per aktie motsvarande ännu ej utnyttjade optioner, som beräknas enligt IAS 33. Utspädningseffekten utgör skillnaden mellan antalet ej utnyttjade optioner och det antal aktier till marknadsvärde som motsvaras av teckningslikviden. Det finns även ett prestationsbaserat aktieprogram som infördes under 2008 men som inte medför någon utspädning eftersom prestationsvillkoren gällande bl a tillväxt i resultat per aktie ännu inte är uppfyllda.

Segment

Koncernen tillämpar från och med detta år IFRS 8 Rörelsesegment.

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att allokera resurser till rörelsesegmentet.

Intrum Justitias rörelsesegment är de geografiska regionerna: Sverige, Norge & Danmark; Nederländerna & Belgien; Schweiz, Tyskland & Österrike; Frankrike, Spanien, Portugal & Italien; Finland, Estland, Lettland & Litauen; Storbritannien & Irland samt Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern. Det finns även centrala kostnader som inte fördelas per geografisk region eller per verksamhetsområde. Indelningen i geografiska regioner används även för intern uppföljning i koncernen.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat årsredovisningen enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och redovisningsrekommendationen RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag, intresseföretag och joint ventures

Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Som intäkt redovisas erhållna utdelningar.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalan det UFR 2 från Rådet för finansiell rapportering.

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd, d v s koncernbidrag som lämnats eller erhållits med syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för den aktuella skatteeffekten. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

I enlighet med IFRIC 11 redovisar moderbolaget kostnaden för personaloptioner och prestationsaktier utställda till förmån för anställda i dotterföretag som aktieägartillskott till respektive dotterföretag periodiserat över intjänandeperioden.

Övrigt

Moderbolaget har inga leasingavtal som klassificeras som finansiell leasing vare sig i moderbolagets egen redovisning eller i koncernredovisningen.

Värdering till verkligt värde av finansiella instrument sker i moderbolaget endast om det är tillåtet enligt Årsredovisningslagen.

NOT 2. RÖRElSESEGMENT

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Nettoomsättning från externa kunder
per geografisk region
Sverige, Norge & Danmark	717,8	712,3
Nederländerna & Belgien	643,4	543,4
Schweiz, Tyskland & Österrike	917,5	778,1
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	849,0	644,7
Finland, Estland, Lettland & Litauen	650,2	549,1
Storbritannien & Irland	167,5	223,9
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	182,4	226,2
Summa	4 127,8	3 677,7
Nettoomsättning från externa kunder per land
Sverige	545,2	560,2
Finland	639,3	538,8
Schweiz	499,1	387,0
Nederländerna	471,9	404,1
Frankrike	460,3	306,8
Övriga länder	1 512,0	1 480,8
Summa	4 127,8	3 677,7

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Koncernintern nettoomsättning per geografisk region
Sverige, Norge & Danmark	20,9	29,4
Nederländerna & Belgien	13,6	12,7
Schweiz, Tyskland & Österrike	174,7	127,6
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	85,1	71,0
Finland, Estland, Lettland & Litauen	55,2	63,6
Storbritannien & Irland	16,9	18,2
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	22,2	21,0
Eliminering	–388,6	–343,5
Summa	0,0	0,0
Rörelseresultat per geografisk region
Sverige, Norge & Danmark	164,7	190,9
Nederländerna & Belgien	104,4	96,9
Schweiz, Tyskland & Österrike	245,0	267,2
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	133,4	109,7
Finland, Estland, Lettland & Litauen	223,5	231,6
Storbritannien & Irland	–102,2	–117,0
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	–35,0	21,7
Resultatandelar i intresseföretag	0,3	0,8
Centrala kostnader	–65,9	–104,5
Summa rörelseresultat	668,2	697,3
Finansnetto	–79,8	–127,6
Resultat före skatt	588,4	569,7
Rörelsemarginal, procent
Sverige, Norge & Danmark	22,9	26,8
Nederländerna & Belgien	16,2	17,8
Schweiz, Tyskland & Österrike	26,7	34,3
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	15,7	17,0
Finland, Estland, Lettland & Litauen	34,4	42,2
Storbritannien & Irland	–61,0	–52,3
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	–19,2	9,6
Koncernen totalt	16,2	19,0
Tillgångar
Sverige, Norge & Danmark	1 129,6	1 097,3
Nederländerna & Belgien	1 215,2	1 232,0
Schweiz, Tyskland & Österrike	1 550,6	1 223,8
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	1 092,6	1 410,0
Finland, Estland, Lettland & Litauen	853,5	893,5
Storbritannien & Irland	397,6	478,2
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	441,0	445,2
Koncerngemensamt/elimineringar	–56,0	–39,0
Summa	6 624,1	6 741,0
Materiella och immateriella anläggningstillgångar per land
Sverige	447,0	421,7
Finland	211,9	196,5
Schweiz	275,1	259,5
Nederländerna	142,1	154,8
Frankrike	205,2	228,6
Övriga länder	1 074,1	1 136,5
Summa	2 355,4	2 397,6
Skulder och avsättningar
Sverige, Norge & Danmark	571,6	740,4
Nederländerna & Belgien	534,6	735,6
Schweiz, Tyskland & Österrike	496,4	611,6
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	372,0	607,0
Finland, Estland, Lettland & Litauen	223,0	227,2
Storbritannien & Irland	257,1	406,5
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	243,7	230,5
Koncerngemensamt/elimineringar	1 376,8	786,9
Summa	4 075,2	4 345,7

FORTS NOT 2.

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Investeringar i materiella och
immateriella anläggningstillgångar
Sverige, Norge & Danmark	40,0	42,1
Nederländerna & Belgien	23,0	59,6
Schweiz, Tyskland & Österrike	65,0	49,3
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	8,5	67,6
Finland, Estland, Lettland & Litauen	41,9	31,6
Storbritannien & Irland	1,9	5,7
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	5,6	7,9
Koncerngemensamt/elimineringar	39,9	38,4
Summa	225,8	302,2
Avskrivningar
Sverige, Norge & Danmark	–6,6	–19,6
Nederländerna & Belgien	–23,4	–20,7
Schweiz, Tyskland & Österrike	–24,7	–19,7
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	–21,4	–11,8
Finland, Estland, Lettland & Litauen	–12,5	–16,3
Storbritannien & Irland	–9,1	–11,8
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	–8,4	–8,3
Koncerngemensamt/elimineringar	–58,8	–13,3
Summa	–164,9	–121,5
Justeringar för andra ej
kassaflödespåverkande poster
Sverige, Norge & Danmark	0,6	1,0
Nederländerna & Belgien	–14,0	–8,0
Schweiz, Tyskland & Österrike	0,0	–2,5
Frankrike, Spanien, Portugal & Italien	4,8	0,0
Finland, Estland, Lettland & Litauen	0,0	0,0
Storbritannien & Irland	48,2	0,0
Polen, Tjeckien, Slovakien & Ungern	0,0	0,0
Koncerngemensamt/elimineringar	–1,6	–15,8
Summa	38,0	–25,3
Resultatandelar i intresseföretag
Koncerngemensamt/elimineringar	0,3	0,8
Summa	0,3	0,8
Nettoomsättning per verksamhetsområde
Kredithantering	3 548,3	3 217,9
Köp av avskrivna fordringar	924,1	783,6
Eliminering av interntransaktioner	–344,6	–323,8
Summa	4 127,8	3 677,7
Rörelseresultat per verksamhetsområde
Kredithantering	398,3	501,0
Köp av avskrivna fordringar	361,9	349,3
Avyttring av verksamhet/Goodwillnedskrivning	–16,0	–51,8
Resultatandelar i intresseföretag	0,3	0,8
Centrala kostnader	–76,3	–102,0
Summa	668,2	697,3
Rörelsemarginal, procent
Kredithantering	11,2	15,6
Köp av avskrivna fordringar	39,2	44,6
Koncernen totalt	16,2	19,0

Ingen enskild kund motsvarar mer än två procent av koncernens sammanlagda omsättning. Indelningen i geografiska regioner vad avser omsättning och resultat sker utifrån var kunderna är lokaliserade. Centrala kostnader som inte kan fördelas på de olika geografiska områdena redovisas under centrala kostnader, vilka även inkluderar kostnader för huvudkontorsverksamhet. Koncernintern försäljning mellan regionerna sker till marknadspris.

NOT 3. INTÄKTERNAS FÖRDELNING

KONCERNEN			MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Inkassoavgifter, provisioner och gäldenärsarvoden	2 728,8	2 838,1	–	–
Abonnemangsintäkter	99,6	93,7	–	–
Inkasserade belopp på köpta fordringar	1 699,4	1 410,2	–	–
Amortering köpta fordringar	–780,8	–656,0	–	–
Omvärdering köpta fordringar	–35,7	2,2	–	–
Provisionsintäkter från kontokortsgarantier	41,2	27,2	–	–
Intäkter från koncernföretag	–	–	57,7	60,0
Övriga intäkter	719,9	286,1	0,0	0,9
Eliminering	–344,6	–323,8	–	–
Summa	4 127,8	3 677,7	57,7	60,9

NOT 4. AVSKRIVNINGAR

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Aktiverade kostnader för IT­utveckling	–84,7	–63,4	–	–0,7
Kundrelationer	–21,8	–10,3	–	–
Andra immateriella anläggningstillgångar	–9,8	–3,8	–0,3	–
Datorutrustning	–29,7	–26,8	0,0	–0,1
Andra materiella anläggningstillgångar	–18,9	–17,2	–0,1	–0,1
Summa	–164,9	–121,5	–0,4	–0,9

Avskrivningarna har belastat respektive funktion som rörelsekostnader enligt följande:

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kostnad sålda tjänster	–147,8	–101,5	–	–
Försäljnings­ och marknads föringskostnader	–5,2	–7,4	–	–
Administrationskostnader	–11,9	–12,6	–0,4	–0,9
Summa	–164,9	–121,5	–0,4	–0,9

NOT 5. RESULTATANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

	KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Intrum á Íslandi ehf., Reykjavik (Island)	0,3	0,8
Summa	0,3	0,8

NOT 6. FINANSIELLA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Ränteintäkter från koncernföretag	–	–	153,9	140,4
Övriga ränteintäkter	9,5	24,6	1,6	3,8
Aktieutdelning från koncernföretag	–	–	83,5	4 728,7
Mottagen utskiftning på övriga aktier	–	6,2	–	–
Resultat vid koncernintern aktietransaktion	–	–	1 150,8	–
Summa	9,5	30,8	1 389,8	4 872,9

Moderbolagets resultat vid koncernintern aktietransaktion avser resultatet vid försäljning till koncernföretaget Fair Pay Please AB av aktierna i Intrum NV, Belgien. Försäljningen skedde till ett bedömt marknadsvärde.

NOT 7. FINANSIELLA KOSTNADER

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Räntekostnader till koncernföretag	–	–	–131,6	–303,7
Räntekostnader	–72,2	–144,2	–68,3	–129,9
Kursdifferenser	4,8	–9,7	5,3	–1,3
Amortering av aktiverade låneuppläggningskostnader	–1,7	–1,7	–1,7	–1,7
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	–	–	–25,7	–1,7
Övriga finansiella kostnader	–20,2	–2,8	–2,1	–1,9
Summa	–89,3	–158,4	–224,1	–440,2

Kursdifferenser avseende kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i rörelseresultatet. Dessa uppgår till obetydliga belopp.

NOT 8. SKATT

Resultat före skatt respektive årets skattekostnad, från svenska respektive utländska verksamheter, fördelar sig enligt följande:

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Resultat före skatt
Sverige	–81,0	–192,5
Övriga länder	669,4	762,2
Summa	588,4	569,7
Aktuell skattekostnad
Sverige	–18,8	0,3
Övriga länder	–144,7	–128,2
Uppskjuten skattekostnad
Sverige	–47,8	–2,8
Övriga länder	63,5	2,7
Summa skattekostnad	–147,8	–128,0

Med stöd av ett förhandsbesked baserat på det sk Marks & Spencermålet i EGdomstolen, lämnades koncernbidrag från koncernens svenska till kon cernens italienska bolag, och avdrag yrkades i de svenska bolagens deklarationer för 2006 och 2007 med 39,7 MSEK respektive 18,0 MSEK. Skatteverket överklagade dock förhandsbeskedet och enligt Regerings rättens dom från mars 2009 ska avdrag inte medges i Sverige eftersom koncernbidrag till utländska bolag enligt Regeringsrätten endast kan lämnas om det mottagande bolaget har likviderats.

Intrum Justitia AB har säte i Sverige, där den nominella bolagsskattesatsen var 28,0 procent under 2008 och 26,3 procent under 2009. Koncernen har verksamhet i 22 länder i Europa, med varierande skattesatser. Följande avstämning förklarar avvikelsen mellan koncernens faktiska skattekostnad och förväntad skattekostnad givet en bolagsskattesats på 26,3 respektive 28,0 procent:

		2009		2008
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
Resultat efter finansiella poster	588,4		569,7
Inkomstskatt beräknad med normal
skattesats i Sverige, 26,3 resp 28,0 %	–154,8	26,3	–159,5	28,0
Effekt av andra skattesatser i
andra länder	70,1	–11,9	7,1	–1,3
Skatteeffekt av skattefria intäkter
och ej avdragsgilla kostnader	–28,1	4,8	–27,2	4,8
Ej redovisade skattefordringar
avseende förlustavdrag	–99,3	16,9	–91,0	16,0
Utnyttjande av tidigare ej redovisade
skattefordringar avseende förlustavdrag	2,6	–0,4	7,5	–1,3
Effekt på uppskjuten skattefordran av
ändrad skattesats	–	–	–5,8	1,0
Justeringar tidigare år och övrigt	61,7	–10,6	140,9	–24,7
Summa skatt på årets resultat	–147,8	25,1	–128,0	22,5

Ej redovisade skattefordringar avseende förlustavdrag avser den positiva skatteeffekt under året som uppkommer genom utnyttjande av förlustavdrag som tidigare aldrig redovisats som uppskjuten skattefordran (gäller främst Italien), och den negativa skatteeffekt under året som beror på förluster i länder där någon uppskjuten skattefordran av försiktighetsskäl inte redovisas (gäller främst Sverige, Storbritannien och Ungern). Justeringar tidigare år och övrigt inkluderar den skatteminskning som uppstår för koncernen tack vare särskilda avdrag, sk "notional interest deduction" i Belgien och en mera förmånlig skattesituation i Schweiz tack vare dom till Intrum Justitias fördel i Regeringsrätten i fråga om CFCbeskattning.

Motsvarande avstämning för moderbolaget:

	MODERBOLAGET 2009 2008
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
Resultat efter finansiella poster	1 116,7		4 384,3
Inkomstskatt beräknad med normal skattesats i Sverige, 26,3 resp 28,0 %	–293,7	26,3	–1 227,6	28,0
Skatteeffekt av skattefria intäkter och
ej avdragsgilla kostnader	–294,6	26,4	1 542,5	–35,2
Effekt på uppskjuten skattefordran av
ändrad skattesats i Sverige	–	–	–5,5	0,0
Ej redovisade skattefordringar
avseende förlustavdrag	663,1	–59,4	–274,3	6,4
Summa skatt på årets resultat	74,8	–6,7	35,1	–0,8

Skattefria intäkter i moderbolaget utgörs av aktieutdelningar och liknande överföringar från dotterföretag samt vinst vid koncernintern försäljning av aktier. Som en följd både av resultatposter och orealiserade kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat har moderbolaget vid utgången av året ackumulerade underskottsavdrag på 715,6 MSEK (1 157,7). Baserat på en bedömning av hur stor del av detta belopp som realistiskt sett kan komma att utnyttjas mot skattepliktiga vinster i Sverige under den tid som bolaget kan överblicka, redovisas i koncernbalansräkningen en uppskjuten skattefordran endast för en begränsad del av beloppet, varav 0,0 MSEK (68,5) i moderbolaget. Effekten på moderbolagets skattesats framkommer i avstämningen ovan som Ej redovisade skattefordringar avseende förlustavdrag.

Vid skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder redovisas en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld. Temporära sådana skillnader uppstår framför allt för avsättningar för pensioner och anläggningstillgångar. Uppskjuten skattefordran inkluderar värdet av skattemässiga förlustavdrag i de fall då det bedöms sannolikt att de kommer att användas mot skattepliktiga överskott under överskådlig tid.

	KONCERNEN
	2009		2008
	Tillgång/ skuld	Intäkt/ kostnad	Tillgång/ skuld	Intäkt/ kostnad
Legala utlägg	15,8	1,5	11,5	0,0
Köpta avskrivna fordringar	16,0	22,8	–4,7	5,1
Immateriella tillgångar	–48,6	5,7	–55,4	–17,5
Förlustavdrag	82,0	–15,7	102,5	11,6
Avsättningar för pensioner	5,3	–0,4	5,8	–2,0
Övrigt	11,7	1,8	12,6	2,7
Summa	82,2	15,7	72,3	–0,1
Uppskjutna skattefordringar	117,2	–12,3	132,8	7,7
Uppskjutna skatteskulder	–35,0	28,0	–60,5	–7,8
Summa	82,2	15,7	72,3	–0,1

FORTS. NOT 8.

Uppskjutna skattefordringar i moderbolaget om 0,0 MSEK (68,5) avser underskottsavdrag.

De uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna beräknas förfalla till betalning om mer än ett år.

Koncernen har förlustavdrag som kan utnyttjas mot framtida vinster med totalt 1 962,6 MSEK (1 638,7). Därav ligger 287,7 MSEK (360,8) till grund för uppskjutna skattefordringar om 82,0 MSEK (102,5) som redovisas i balansräkningen eftersom förlustavdragen bedöms kunna utnyttjas mot skattepliktiga vinster under de närmaste åren. Uppskjuten skattefordran redovisas även för bolag i Sverige, Norge, Polen och Slovakien, dock med begränsade belopp, trots att dessa bolag haft ett negativt skattepliktigt resultat för 2009. Redovisningen baseras på en bedömning av möjligheterna att uppnå positiva skattepliktiga resultat igen under de närmaste åren.

Förlustavdrag för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisas avser bland andra länder Storbritannien med 359,2 MSEK (193,0).

Beträffande pågående skattetvister, se Not 27.

Skatteposter som redovisats i övrigt totalresultat respektive direkt mot eget kapital

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Skatt hänförlig till orealiserade kurs differenser på långfristiga koncern interna mellanhavanden	–	47,3	–	47,3
Aktuell skatt hänförlig till erhållna koncernbidrag	–	–	–143,3	–57,4
Summa	0,0	47,3	–143,3	–10,1

NOT 9. RESULTAT PER AKTIE

	KONCERNEN
	2009	2008
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	440,5	441,7
Antal aktier vid årets början	79 342 171	79 089 851
Återköp av egna aktier, "treasury shares" Aktiekapitalökning genom utnyttjande	–	–250 000
av personaloptioner	402 480	502 320
Antal utestående aktier vid årets slut	79 744 651	79 342 171
		KONCERNEN
	2009	2008
Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning	79 658 944	79 148 161
Utspädningseffekt hänförlig till personaloptionsprogram	23 029	297 922
Vägt genomsnittligt antal aktier under året efter utspädning	79 681 973	79 446 083

Resultat per aktie före utspädning (SEK) 5,53 5,58 Resultat per aktie efter utspädning (SEK) 5,53 5,56

Koncernens Personaloptionsprogram 2003/2009 har under året givit upphov till nyemissioner genom att optionsinnehavare utnyttjat optioner. De sista optionerna utnyttjades i maj 2009 och programmet är därmed avslutat.

Utspädningseffekten har beräknats enligt reglerna i IAS 33 Resultat per aktie och utgörs av skillnaden mellan antalet tillkommande aktier som omfattas av optionsprogrammet och det antal aktier till marknadsvärde som motsvaras av teckningslikviden.

Koncernen har även ett prestationsbaserat aktieprogram som införts under 2008, där upp till 137 485 aktier skulle kunna köpas av anställda i koncernen under perioderna 15 maj 2010–15 maj 2012 respektive 15 maj 2011–15 maj 2013. Aktierna kan köpas av de anställda förutsatt att vissa prestationsvillkor är uppfyllda, gällande bl a tillväxt i resultat per aktie. För de aktier som skulle ha kunnat köpas med början under 2010 är prestationsvillkoren inte uppfyllda och rättigheterna kommer att förfalla utan värde. För de prestationsaktier som kan komma att köpas med början under 2011 är prestationsvillkoren ännu inte uppfyllda vid utgången av 2009 och de ger därför inte upphov till någon utspädning för 2009.

FORTS. NOT 9.

Under 2008 återköpte bolaget 250 000 egna aktier som en säkringsåtgärd mot eventuella framtida betalningskonsekvenser av det årets prestationsbaserade aktieprogram.

NOT 10. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Aktiverade kostnader
för IT-utveckling
Ingående anskaffningsvärden	779,8	640,8	4,4	4,2
Årets aktiverade utgifter	166,7	136,5	0,4	0,2
Utrangeringar	–31,0	–95,2	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	0,0	4,0	–	–
Kursdifferenser	–33,5	93,7	–	–
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	882,0	779,8	4,8	4,4
Ingående ackumulerade
avskrivningar	–383,2	–366,6	–4,0	–3,3
Utrangeringar	29,9	92,8	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	0,0	–3,8	–	–
Årets avskrivningar	–84,7	–63,4	–0,3	–0,7
Kursdifferenser	8,9	–42,2	–	–
Utgående ackumulerade
avskrivningar	–429,1	–383,2	–4,3	–4,0
Ingående nedskrivningar	–133,4	–115,3	–	–
Kursdifferenser	7,8	–18,1	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–125,6	–133,4	0,0	0,0
Redovisade värden	327,3	263,2	0,5	0,4
Kundrelationer
Ingående anskaffningsvärden	138,8	30,3	–	–
Årets aktiverade utgifter vid förvärv av rörelse	0,0	89,7	–	–
Kursdifferenser	–9,2	18,8	–	–
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	129,6	138,8	0,0	0,0
Ingående ackumulerade avskrivningar	–33,1	–17,2	–	–
Årets avskrivningar	–21,8	–10,3	–	–
Kursdifferenser	3,6	–5,6	–	–
Utgående ackumulerade
avskrivningar	–51,3	–33,1	0,0	0,0
Redovisade värden	78,3	105,7	0,0	0,0
Andra immateriella
anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärden	32,8	4,5	–	–
Årets aktiverade utgifter	15,1	24,6	–	–
Kursdifferenser	–5,0	3,7	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	42,9	32,8	0,0	0,0
Ingående ackumulerade
avskrivningar	–6,1	–2,5	–	–
Årets avskrivningar	–9,8	–3,8	–	–
Kursdifferenser	3,2	0,2	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–12,7	–6,1	0,0	0,0
Redovisade värden	30,2	26,7	0,0	0,0

FORTS NOT 10.

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Goodwill
Ingående anskaffningsvärden	1 956,6	1 614,6	–	–
Årets förvärv	–	204,8	–	–
Årets försäljning	–76,6	–	–	–
Kursdifferenser	–54,7	137,2	–	–
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	1 825,3	1 956,6	–	–
Ingående nedskrivningar	–60,7	–	–	–
Årets försäljning	60,7	–	–	–
Årets nedskrivning	–	–60,7	–	–
Utgående ackumulerade
nedskrivningar	–	–60,7	0,0	0,0
Redovisade värden	1 825,3	1 895,9	0,0	0,0

Avyttringen av Stirling Park i Skottland under 2009 medförde en minskning av redovisat värde på goodwill med 15,9 MSEK.

Aktiverade kostnader för ITutveckling är huvudsakligen utvecklade internt med egen personal och/eller inhyrda konsulter. Kundrelationer och goodwill är förvärvade i samband med förvärv av rörelse. Andra immateriella anläggningstillgångar är huvudsakligen externt förvärvade.

Betalningar under året avseende investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick för koncernen till 192,0 MSEK (146,0).

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Intrum Justitia betraktar respektive land där koncernen har verksamhet som en kassagenererande enhet i den betydelse som avses i IAS 36 Nedskrivningar. Koncernbalansräkningen inkluderar goodwill hänförlig till 15 av de 22 länderna, med ett totalt redovisat värde på 1 825,3 MSEK (1 895,9). Goodwillvärdet fördelar sig på de största länderna enligt följande:

MSEK	2009	2008
Sverige	369,0	369,0
Belgien	248,3	263,8
Storbritannien	219,3	231,0
Schweiz	202,9	215,7
Frankrike	158,1	168,0
Finland	131,0	139,2
Nederländerna	125,8	133,7
Norge	111,6	99,5
Övriga länder	259,3	276,0
Summa	1 825,3	1 895,9

Nedskrivningsprövning avseende goodwill för respektive kassagenererande enhet har skett inför årsbokslutet. Återvinningsvärdet har fastställts genom en beräkning av nyttjandevärdet för respektive tillgång. För varje kassagenererande enhet har företagsledningen sammanställt en prognos över årliga framtida kassaflöden, baserat på historiska erfarenheter och bolagets egna planer och bedömningar om framtiden. Beräkningen bygger på en detaljerad prognos för åren 2010–2013 och därefter en årlig ökning om 3 procent. Kassa flödena har diskonterats till ett nuvärde med tillämpning av koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad, vilken beräknats uppgå till 7,93 procent per år före skatt. Återvinningsvärdet har för respektive enhet jämförts med det koncernmässiga redovisade värdet netto av enhetens tillgångar och skulder.

Nedskrivningsprövningen ger vid handen att inget nedskrivningsbehov föreligger för goodwill hänförlig till Belgien, Finland, Frankrike, Nederländerna, Schweiz eller Sverige ens vid antagande om framtida oförändrad omsättning, marginal och kassaflöden. För goodwill hänförlig till Storbritannien respektive Norge bygger nedskrivningsprövningen dock på antagande om en avsevärd resultatförbättring.

NOT 11. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Datorutrustning
Ingående anskaffningsvärden	228,2	201,5	1,0	1,0
Årets investeringar	23,0	24,8	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–33,6	–24,9	–	–
Omklassificering	4,1	0,2	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–	0,9	–	–
Avyttrat via rörelseförsäljning	–8,5	–	–	–
Kursdifferenser	–9,9	25,7	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	203,3	228,2	1,0	1,0
Ingående ackumulerade avskrivningar	–176,8	–153,7	–0,9	–0,8
Försäljningar och utrangeringar	33,1	23,1	–	–
Omklassificering	–1,4	–	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–	–	–	–
Avyttrat via rörelseförsäljning	7,1	–	–	–
Årets avskrivningar	–29,7	–26,8	0,0	–0,1
Kursdifferenser	7,1	–19,4	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–160,6	–176,8	–0,9	–0,9
Redovisade värden	42,7	51,4	0,1	0,1
Andra materiella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärden	240,9	210,4	1,7	1,6
Årets investeringar	21,0	13,7	–	0,1
Försäljningar och utrangeringar	–23,2	–18,3	–	–
Omklassificering	–0,7	–0,2	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–	8,0	–	–
Avyttrat via rörelseförsäljning	–3,6	–	–	–
Kursdifferenser	–10,1	27,3	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	224,3	240,9	1,7	1,7
Ingående ackumulerade avskrivningar	–186,2	–158,9	–1,5	–1,4
Försäljningar och utrangeringar	21,6	15,6	–	–
Omklassificering	0,0	–	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–	–4,0	–	–
Avyttrat via rörelseförsäljning	3,0	–	–	–
Årets avskrivningar	–18,9	–17,2	–0,1	–0,1
Kursdifferenser	7,8	–21,7	–	–
Utgående ackumulerade
avskrivningar	–172,7	–186,2	–1,6	–1,5
Redovisade värden	51,6	54,7	0,1	0,2

Betalningar under året avseende investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick för koncernen till 43,9 MSEK (47,6).

NOT 12. KONCERNFÖRETAG

–4 905,6 –	– 376,6
–	–
–25,7	–
–	4 670,0
0,8	114,6
12 135,2	6 974,0
2009	2008
7 204,7	12 135,2
37,2	37,2
376,9	376,9
600,9	600,9
1 649,0	1 649,0
456,2	456,2
197,9	197,9
942,3	942,3
	70,7
	263,9
	376,6
	17,2
	7,6
	50,1
	345,0
	1 649,0
	0,7
	4 905,6 188,4
	– 188,4 0,7 1 649,0 345,0 50,1 0,0 0,0 376,6 263,9 70,7

Koncernens moderbolag är Intrum Justitia AB (publ) med organisationsnummer 5566077581 och säte i Stockholm. Dotterföretag i koncernen framgår nedan.

Aktier ägda av moderbolaget	Org nr	Säte	Kapital andel
DANMARK
Intrum Justitia A/S	DK 10613779	Köpenhamn	100 %
ESTLAND
Intrum Justitia AS	10036074	Tallinn	100 %
FINLAND
Intrum Justitia Oy	FI14702468	Helsingfors	100 %
FRANKRIKE
Intrum Justitia SAS	B322 760 497	Lyon	100 %
Socogestion SAS	B414 613 539	Lyon	100 %
ITALIEN
Intrum Justitia SpA	03776980488	Milano	100 %
LETTLAND
Intrum Justitia SIA	40003574557	Riga	100 %
LITAUEN
UAB Intrum Justitia	124235171	Vilnius	100 %
NEDERLÄNDERNA
Intrum Justitia BV	33.273.472	Amsterdam	100 %

Aktier ägda av			Kapital
moderbolaget	Org nr	Säte	andel
NORGE
Fair Pay Please AS	979 683 529	Oslo	100 %
Intrum Justitia AS	848 579 122	Oslo	100 %
Intrum Justitia Norge AS	892 007 802	Oslo	100 %
PORTUGAL
Intrum Justitia Portugal Unipessoal Lda.	503 933 180	Lissabon	100 %
SCHWEIZ
Intrum Justitia AG	CH­020.3.020.656­9	Zürich	100 %
Inkasso Med AG	CH­020.3.913.313­8	Zürich	70 %
Schimmelpfeng Auskunftei AG CH­020.3.921.420­2		Zürich	100 %
Intrum Justitia Finance
Service AG	CH­020.3.912.665­1	Zürich	100 %
SPANIEN
Intrum Justitia Ibérica S.A.U.	A28923712	Madrid	100 %
Intrum International S.A.	A79927423	Madrid	100 %
STORBRITANNIEN
Collector Services Ltd	3515447	Liverpool	100 %
Intrum Justitia (Holdings) Ltd	1356148	Liverpool	100 %
Intrum Justitia Ltd	1918920	Liverpool	100 %
Outstanding Services
(Credit Control) Ltd	1014132	Liverpool	100 %
Credit Ancillary Services
(Scotland) Ltd	SC70627	Glasgow	51 %
Debt Investigations (UK) Ltd	4164669	Liverpool	100 %
Intrum Justitia (Scotland) Ltd	SC320518	Glasgow	100 %
SVERIGE
Intrum Justitia Sverige AB	556134­1248	Stockholm	100 %
Intrum Justitia International AB 556570­1181		Stockholm	100 %
TYSKLAND
Intrum Justitia Holding GmbH	HRB 4709	Darmstadt	100 %
Intrum Justitia GmbH	HRB 4622	Darmstadt	100 %
Schimmelpfeng Forderungs
management GmbH	HRB 8997	Darmstadt	100 %
Intrum Data Systems (Deutschland) GmbH	HRB 5345	Darmstadt	100 %
Schimmelpfeng Credit
management GmbH	HRB 85778	Darmstadt	100 %
ÖSTERRIKE
Intrum Justitia GmbH	FN 48800s	Salzburg	100 %
Schimmelpfeng
Auskunftei GmbH	FN 105105t	Salzburg	100 %
Dotterföretag till Intrum Justitia International AB	Org nr	Säte	Kapital andel
POLEN
Intrum Justitia Towarzystwo
Funduszy Inwestycyjnych S.A	1080001076	Warszawa	100 %
Intrum Justitia Debt Fund 1
Fundusz Inwestycyjny Zamkniety Niestandaryzowany
Fundusz Sekurytyzacyjny			100 %

FORTS NOT 12.

Dotterföretag till Intrum Justitia International AB	Org nr	Säte	Kapital andel
SCHWEIZ
Intrum Justitia Debt Finance AG	CH­020.3.020.910­7	Zug	100 %
Intrum Justitia Debt Finance
Domestic AG	CH­170.3.026.065­5	Zug	100 %
Intrum Justitia Licensing AG	CH­020.3.926.747­8	Zug	100 %
SVERIGE
Fair Pay Management AB	556239­1655	Stockholm	100 %
Fair Pay Please AB	556259­8606	Stockholm	100 %
Dotterföretag till Fair Pay Please AB	Org nr	Säte	Kapital andel
BElGIEN
Intrum N.V	BE 0426237301	Gent	100%
Outsourcing Partners N.V	BE 0466643442	Gent	100%
Solutius Belgium N.V	BE 0439189571	Bryssel	100%
Dotterföretag till Intrum Justitia BV	Org nr	Säte	Kapital andel
IRlAND
Intrum Justitia Ireland Ltd	175808	Dublin	100 %
Default Investigation (Ireland)
Limited	358355	Dublin	100 %
NEDERlÄNDERNA
Intrum Justitia Nederland BV	27.134.582	Haag	100 %
Intrum Justitia Central
Europe BV	33.241.142	Amsterdam	100 %
Intrum Justitia Data Centre BV 27.306.188		Amsterdam	100 %
POlEN
Intrum Justitia Debt
Finance Poland Sp.zo.o	521­31­83­398	Warszawa	100%
Intrum Justitia Debt Surveillance Sp.zo.o	783­15­41­469	Warszawa	100%
UNGERN
Intrum Justitia
Követeléskezeló Zrt.	01­10­044857	Budapest	100 %
Dotterföretag till Intrum			Kapital
Justitia Central Europe BV	Org nr	Säte	andel
POlEN
Intrum Justitia Sp.zo.o.o	521­28­85­709	Warszawa	100%
Intrum Justitia Kancelaria
Radcy Prawnego Macieja Cza saka SK	521­33­33­283	Warszawa	70%
SlOVAKIEN
Intrum Justitia Slovakia s. r. o.	35 831 154	Bratislava	100 %
TJECKIEN
Intrum Justitia s.r.o.	25083236	Prag	100 %
UNGERN
Intrum Justitia	01­09­268230	Budapest	100 %
Hitel Ügyintézó
Szolgáltatás Kft

NOT 13. JOINT VENTURES

Intrum Justitia är delägare i företag vilka baserat på aktieägaravtal mellan delägarna är att betrakta som joint ventures som ska redovisas enligt klyvningsmetoden. Detta innebär att respektive rad i Intrum Justitias koncernresultat och koncernbalansräkning inkluderar belopp motsvarande koncernens ägarandel av respektive rad i de samägda bolagens resultat och balansräkningar. Samtliga dessa företag har som verksamhet att investera i portföljer med avskrivna fordringar. Inget av bolagen har några anställda.

De företag som redovisas eller redovisats enligt klyvningsmetoden är:

SDF 50 AG

Bolaget hade säte i Zug, Schweiz, och organisationsnummer CH170.3.026.7136. Intrum Justitia ägde 50 procent av aktierna men förvärvade i juni 2009 de övriga aktierna från den andra delägaren, ELQ Investors Ltd, som är ett bolag ägt av Goldman Sachs. SDF 50 AG fusionerades därefter med ett annat dotterföretag i Intrum Justitiakoncernen. Bolagets verksamhet startade under 2005 och omfattade ägande av avskrivna fordringar i Spanien och Tyskland.

SDF 75 AG

Bolaget hade säte i Zug, Schweiz, och organisationsnummer CH170.3.026.7144. Intrum Justitia ägde 25 procent av aktierna men förvärvade i juni 2009 de övriga aktierna från den andra delägaren, ELQ Investors Ltd, som är ett bolag ägt av Goldman Sachs. SDF 75 AG fusionerades därefter med ett annat dotterföretag i Intrum Justitiakoncernen. Bolagets verksamhet startade under 2004 och omfattade ägande av avskrivna fordringar i Storbritannien.

lDF 65 sarl

Bolaget har säte i Luxemburg, och organisationsnummer B 134749. Det finns 231 utestående aktier varav Intrum Justitia äger 35 procent. Övriga aktier ägs av DGAD International, ett bolag ägt av Calyon Bank. Bolagets verksamhet startade under 2007 och omfattar ägande av avskrivna fordringar i Österrike.

Inca sarl

Bolaget har säte i Luxemburg, och organisationsnummer B 139513. Det finns 12 500 utestående aktier varav Intrum Justitia äger 35 procent. Övriga aktier ägs av DGAD International, ett bolag ägt av Calyon Bank. Bolagets verksamhet startade under 2007 och omfattar finansiering av LDF 65 sarl.

Intrum Justitias sammanlagda andel av resultat och balansräkningarna för de delägda bolagen, efter justering till koncernens redovisningsprinciper, uppgår till följande belopp. SDF 50 AG och SDF 75 AG ingår i resultatet nedan fram till den tidpunkt då de upphörde att vara joint ventures.

Resultaträkning

MSEK	2009	2008
Nettoomsättning	78,6	124,3
Rörelsens kostnader	–35,3	–53,8
Rörelseresultat	43,3	70,5
Finansnetto	–16,9	–5,8
Resultat efter finansiella poster	26,4	64,7
Aktuell och uppskjuten skatt	–0,8	–0,7
Årets resultat	25,6	64,0
Balansräkning
MSEK	2009	2008

MSEK	2009	2008
Finansiella anläggningstillgångar	379,7	541,3
Omsättningstillgångar	9,0	4,0
Kassa och bank	22,3	46,6
Summa tillgångar	411,0	591,9
Eget kapital	238,0	240,2
Långfristiga skulder	166,0	252,6
Kortfristiga skulder	7,0	99,1
Summa eget kapital och skulder	411,0	591,9

NOT 14. INTRESSEFÖRETAG

				KONCERNEN
MSEK	Org nr	Kapitalandel	2009	2008
Intrum á Íslandi ehf,
Reykjavik (Island)	701195­3109	33,3%	11,1	23,2
Redovisat värde			11,1	23,2
Ingående balanser			23,2	15,0
Resultatandelar			0,3	0,8
Nyemission			–	4,0
Valutakursdifferens			–12,4	3,4
Utgående balans			11,1	23,2

Koncernens andel i intresseföretaget motsvarar en omsättning på 25,6 MSEK (34,9), ett nettoresultat på 0,3 MSEK (0,8), tillgångar på 12,5 MSEK (18,1) och skulder på 5,6 MSEK (10,7).

NOT 15. ANDRA AKTIER OCH ANDELAR

				KONCERNEN
MSEK	Org nr	Kapital andel	2009	2008
NetGiro International AB,
Stockholm (Sverige)	556564­9190	4 %	0,0	0,0
Övriga aktier			0,2	0,1
Redovisat värde			0,2	0,1
Ingående balans			0,1	0,1
Valutakursdifferens			0,1	0,0
Utgående balans			0,2	0,1

Övriga aktier avser huvudsakligen några små aktieposter av mindre värde. Det finns ingen väsentlig skillnad mellan verkligt värde och redovisat värde på dessa aktieinnehav.

Aktierna i NetGiro International AB är inte noterade och det är inte möjligt att på ett tillförlitligt sätt fastställa innehavets verkliga värde. Efter avyttring av de rörelsedrivande NetGiroföretagen till Digital River Inc som genomförts under 2007 kommer NetGiro International AB att likvideras.

NOT 16. KÖPTA AVSKRIVNA FORDRINGAR

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Ingående anskaffningsvärden	5 206,6	3 730,6
Köp av avskrivna fordringar	911,9	859,8
Kursdifferenser	–316,8	616,2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	5 801,7	5 206,6
Ingående amorteringar	–2 876,3	–1 848,4
Årets amorteringar	–816,5	–653,8
Kursdifferenser	203,0	–374,1
Utgående ackumulerade amorteringar	–3 489,8	–2 876,3
Redovisade värden	2 311,9	2 330,3
		KONCERNEN
Årets amorteringar MSEK	2009	2008
Tids­ och räntekomponent	–780,8	–656,0
Uppskrivning i samband med ändringar i förväntningar i prognoser om framtida kassaflöden	68,2	41,0
Nedskrivning i samband med ändringar i
förväntningar i prognoser om framtida kassaflöden	–103,9	–38,8
Summa årets amorteringar	–816,5	–653,8

Betalningar under året avseende investeringar i köpta avskrivna fordringar uppgick till 870,6 MSEK (1 204,1).

För en beskrivning av Intrum Justitias redovisningsprincip för köpta avskrivna fordringar, se not 1 sid 44.

NOT 17. ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

		KONCERNEN	MODERBOlAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Deposition hos lokalhyresvärd	5,3	6,0	–	–
Deposition hos kunder	0,3	–	–	–
Utlåning till juristbyråer	0,3	1,6	–	–
Långfristig mervärdes skattefordran	59,9	85,9	–	–
Kapitalförsäkring	0,5	0,8	0,5	0,8
Summa	66,3	94,3	0,5	0,8
Ingående balanser	95,4	9,7	0,8	1,1
Omklassificerat från kortfristig fordran	–	22,4	–	–
Utlånat	75,3	65,9	–	–
Återbetalat	–98,6	–14,5	–0,3	–0,3
Valutakursdifferens	–4,7	11,9	–	–
Utgående balans	67,4	95,4	0,5	0,8
Ingående ackumulerade nedskrivningar	–1,1	–1,1	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–1,1	–1,1	0,0	0,0
Redovisade värden	66,3	94,3	0,5	0,8

En långfristig mervärdesskattefordran uppkommer i Nederländerna vid köp av avskrivna fordringar. Mervärdesskattedelen av fordran kan återvinnas från skattemyndigheten om den inte inkasseras från gäldenären och redovisas därför separat som en långfristig fordran.

NOT 18. KUNDFORDRINGAR

		KONCERNEN	MODERBOlAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Ej förfallna fordringar	166,3	165,8	0,0	0,0
Kundfordringar förfallna < 30 dagar	49,6	58,0	–	–
Kundfordringar förfallna 31–60 dagar	25,4	39,9	–	–
Kundfordringar förfallna 61–90 dagar	16,0	25,3	–	–
Kundfordringar förfallna > 91 dagar	63,4	65,5	–	–
Summa kundfordringar	320,7	354,5	0,0	0,0
Ingående ackumulerad reserv för osäkra fordringar Årets reserv för	–39,3	–37,4	0,0	0,0
osäkra fordringar	–16,3	–9,2	–	–
Årets realiserade kundförluster	5,6	2,6	–	–
Årets upplösning av reserv för osäkra kundfordringar	8,5	11,2	–	–
Omräkningsdifferens	1,8	–6,5	–	–
Utgående ackumulerad reserv för osäkra fordringar	–39,7	–39,3	0,0	0,0
Redovisade värden	281,0	315,2	0,0	0,0

Inga säkerheter har ställts av Intrum Justitias kunder för koncernens fordringar på dem. I vissa länder finns möjlighet att kvittningsredovisa kundfordringar mot inkasserade medel till samma kund.

NOT 19. ÖVRIGA FORDRINGAR

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Utlägg för kunders räkning	416,0	428,1	–	–
Avgår: reserv för osäkerhet i
utlägg för kunders räkning	–141,4	–139,0	–	–
Summa	274,6	289,1	–	–
Kapitalförsäkning för pension ering av avgångna
befattningshavare	2,1	1,1	2,1	1,1
Övrigt	40,2	42,8	3,0	4,3
Summa	42,3	43,9	5,1	5,4
Redovisade värden	316,9	333,0	5,1	5,4

NOT 20. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPP-LUPNA INTÄKTER

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Förutbetalda hyreskostnader	18,2	16,1	0,4	0,4
Förutbetalda försäkringspremier	6,8	11,6	1,6	1,1
Förutbetalda kostnader avseende köpta fordringar	2,5	13,8	–	–
Upplupna intäkter	41,0	58,7	–	–
Derivattillgångar (valutaterminer)	7,5	10,3	7,5	10,3
Övrigt	37,7	57,1	0,6	0,5
Redovisade värden	113,7	167,6	10,1	12,3

NOT 21. LIKVIDA MEDEL

KONCERNEN			MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kassa och bank	434,9	259,3	151,7	16,0
Spärrade bankkonton	48,4	35,0	0,0	0,0
Kortfristiga placeringar	8,1	0,0	8,1	0,0
Summa	491,4	294,3	159,8	16,0

Som kortfristiga placeringar klassificeras investeringar med obetydlig risk för värdefluktuationer, vilka lätt kan omvandlas till kassamedel och har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Kortfristiga placeringar vid utgången av 2009 utgjordes av så kallade over nightplaceringar hos bank vilka var tillgängliga från första bankdagen efter årsskiftet.

NOT 22. EGET KAPITAL

Aktiekapital

Enligt bolagsordningen för Intrum Justitia AB (publ) ska bolagets aktiekapital uppgå till lägst 1 500 000 kr och högst 6 000 000 kr. Samtliga aktier är fullt betalda samt berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Inga aktier är reserverade för överlåtelse.

		2009		2008
Aktiekapitalets utveckling	Antal aktier	Aktiekapital (SEK)	Antal aktier	Aktiekapital (SEK)
Ingående balans	79 592 171	1 591 843,42 79 089 851		1 581 797,02
Nyemissioner vid utnyttjande av personal optioner	402 480	8 049,60	502 320	10 046,40
Utgående balans 79 994 651		1 599 893,02 79 592 171		1 591 843,42
Eget innehav	–250 000	–5 000,00	–250 000	–5 000,00
Netto	79 744 651	1 594 893,02 79 342 171		1 586 843,42

Aktieåterköp

Av aktiekapitalet har 250 000 aktier av de nu totalt utestående 79 994 651 aktierna återköpts under 2008 för 25,7 MSEK som en säkringsåtgärd mot framtida betalningskonsekvenser i samband med infriande av koncernens prestationsbaserade aktieprogram. Beloppet redovisas som en reduktion av balanserade vinstmedel.

Övrigt eget kapital i koncernen Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital, utöver aktiekapital, som tillskjutits av aktieägarna eller uppkommit som en effekt av koncernens personaloptionsprogram. Här ingår överkurser som betalats vid nyemissioner.

Reserver

Avser uteslutande omräkningsreserven, vilken innefattar alla valutakursdifferenser som uppstått sedan 1 januari 2004 vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter samt långfristiga koncerninterna skulder och fordringar som utgör en utökning eller minskning av koncernens nettoinvestering i utlandsverksamheterna. Beloppet innefattar även valutakursdifferenser som uppstått sedan 1 januari 2009 på moderbolagets externa lån i utländsk valuta vilka är avsedda som en säkring mot koncernens omräkningsexponering hänförlig till nettotillgångar i utländska dotterföretag.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

Avser intjänade vinstmedel i moderbolaget och dotterföretagen, joint ventures och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna post. Beloppet minskas med lämnade aktieutdelningar och med återköp av egna aktier.

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit en aktieutdelning om 3,75 kr per aktie (3,50) motsvarande ett totalt utdelat belopp om 299,0 MSEK (278,4).

Övrigt eget kapital i moderbolaget Reservfond

Avser avsättningar till reservfond och överkursfond som gjorts före 2006. Reservfonden är bundet eget kapital och får inte minskas genom vinstutdelning.

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, dvs för aktierna betalas mer än deras kvotvärde, ska överskjutande belopp föras till överkursfonden. Avsättningar till överkursfond från och med 2006 är fritt eget kapital.

Fond för verkligt värde

Avser orealiserade kursvinster eller kursförluster på långfristiga monetära mellanhavanden med dotterföretag samt på externa lån i utländsk valuta vilka är avsedda som en säkring mot koncernens omräkningsexponering hänförlig till nettotillgångar i utländska dotterföretag. Fond för verkligt värde är fritt eget kapital.

Balanserat resultat

Avser balanserat resultat från föregående år minskat med lämnad aktieutdelning och med återköp av egna aktier. Balanserat resultat är fritt eget kapital.

Kapitalhantering

Företagets definition av kapital motsvarar eget kapital i koncernen inklusive minoritetens andel, vilket vid årsskiftet sammanlagt uppgick till 2 548,9 MSEK (2 395,3).

Det mått på företagets kapitalstruktur som används för styrning är skuldsättningsgraden, definierad som summan av räntebärande skulder och pensionsavsättningar minus likvida medel och räntebärande fordringar, dividerad med eget kapital inklusive minoritetens andel. Styrelsen har fastställt finansiella mål för koncernen där en restriktion är att skuldsättningsgraden långsiktigt inte ska överstiga 150 procent. Det finns även ett externt krav i form av villkoren för koncernens huvudsakliga lånefacilitet, som föreskriver att skuldsättningsgraden inte får överstiga 175 procent.

Skuldsättningsgraden uppgick vid årsskiftet till 77,7 procent (98,0).

NOT 23. PENSIONER

Intrum Justitias personal i de olika bolagen omfattas av olika pensionsförmåner. En del pensionsplaner är förmånsbestämda och helt finansierade genom förvaltningstillgångar som förvaltas av fondförvaltare.

Koncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda, som bland annat innehåller enhetliga bestämmelser om aktuariell beräkning av avsättningar för pensioner enligt förmånsbestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda pensionsplaner finns i koncernens bolag i Belgien, Frankrike, Italien, Norge och Tyskland. Personalen i dessa länder utgör sammanlagt 25 (26) procent av hela koncernens personal. Pensionsplanen i Norge är en fonderad förpliktelse som är försäkrad i det norska försäkringsbolaget Storebrand. Övriga pensionsplaner är ej fonderade.

Avsättningar för pensioner vid slutet av vart och ett av de senaste fem åren kan delas upp i följande komponenter:

			KONCERNEN
MSEK	2009	2008	2007	2006	2005
Nuvärdet av helt eller delvis fonderade
förpliktelser	38,9	36,8	40,3	32,0	31,0
Verkligt värde på
förvaltningstillgångar	–39,5	–37,2	–34,0	–28,7	–27,8
Överskott /under
skott i planen	–0,6	–0,4	6,3	3,3	3,2
Nuvärdet av ofonde
rade förpliktelser	32,6	32,9	29,5	27,7	26,0
Nuvärdet av netto
förpliktelsen	32,0	32,5	35,8	31,0	29,2
Oredovisade aktua
riella vinster/förluster	7,4	6,9	–0,8	3,3	5,6
Avsättningar för
pensioner	39,4	39,4	35,0	34,3	34,8

Avstämning av verkligt värde på förvaltningstillgångar:

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Ingående balans	37,2	34,0
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	2,2	1,9
Aktuariella vinster och förluster	–7,7	1,1
Inbetalda avgifter	3,3	3,7
Utbetalda pensioner, fonderade förpliktelser	0,0	–0,8
Valutakursdifferenser	4,5	–2,7
Utgående balans	39,5	37,2

Förändringen i balansräkningsposten Avsättningar för pensioner kan beskrivas enligt följande:

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Ingående balans	39,4	35,0
Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	5,9	7,1
Inbetalda avgifter	–4,9	–6,1
Utbetalda pensioner, ofonderade förpliktelser	–0,2	–0,2
Valutakursdifferenser	–0,8	3,6
Utgående balans	39,4	39,4

Koncernen redovisar aktuariella vinster och förluster i resultaträkningen enligt så kallad korridormetod. Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen kan specificeras enligt följande:

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Kostnader för tjänstgöring innevarande period	4,3	6,2
Räntekostnad på förpliktelsen	2,8	2,7
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–2,2	–1,9
Redovisade aktuariella vinster och förluster	1,0	0,1
Summa pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	5,9	7,1

Vid beräkning av Avsättningar för pensioner har följande antaganden använts:

	KONCERNEN
	2009	2008
Diskonteringsränta per 31 december	2,0–5,5 %	2,0–6,0 %
Förväntad framtida löneökningstakt	2,0–4,3 %	2,0–4,0 %
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
per den 31 december	5,0–6,0 %	5,0–6,0 %
Förväntade pensionsökningar	1,3–3,0 %	2,0–3,8 %
Framtida justering av löpande pensioner	3,5–4,0 %	1,5–3,8 %

Koncernen finansierar också ett antal avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernens kostnader för dessa uppgick till 68,3 MSEK (60,7).

För koncernens anställda i Norge finns åtaganden om ålderspension och familjepension som tryggas genom försäkringar i försäkringsbolaget Storebrand Livforsikring, s k OTPpension. Fonderingen av pensionsåtagandet motsvarar en andel i Storebrands totala placeringstillgångar, som utgörs av obligationer (59 procent), aktier (15 procent), fastigheter (14 procent) och övrigt (12 procent). Under året har Intrum Justitia betalat 3,7 MSEK (3,7) till planen, och utbetalningar till pensionärer har uppgått till 0,0 MSEK (0,8). Under 2010 beräknas inbetalningarna till planen uppgå till 3,3 MSEK, och utbetalningar till pensionärer till 0,8 MSEK.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för koncernens anställda i Sverige tryggas genom försäkringar i Alecta AB, enligt den s k ITPplanen. Enligt uttalandet UFR 3 från från Rådet för finansiell rapportering är ITPplanen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret har Alectas kunder inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Det finns heller ingen avtalsmässig överenskommelse om hur över och underskott i planen skall fördelas mellan plandeltagarna. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkringar i Alecta redovisas därför av Intrum Justitia som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Pensionsavsättning i moderbolaget avser åtaganden enligt kapitalförsäkringar tecknade till förmån för tidigare koncernchef. Bolaget redovisar försäkringarna som tillgång.

NOT 24. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Ingående balanser	20,8	0,4
Avsättningar i förvärvat bolag	–	27,3
Årets avsättningar	36,7	0,2
Årets upplösningar	–15,6	–12,7
Kursdifferenser	–2,2	5,6
Utgående balanser	39,7	20,8
Därav långfristiga avsättningar	15,4	20,8
Därav kortfristiga avsättningar	24,3	0,0
Summa avsättningar	39,7	20,8
Därav hänförligt till Storbritannien	34,1	0,5
Därav hänförligt till Belgien	5,6	20,3
Summa avsättningar	39,7	20,8
Avsättningar för återställningskostnader avseende förhyrda lokaler	29,3	0,5
Avsättningar för uppsägning av personal och andra kostnader vid omstrukturering av verksamhet	10,4	20,3
Summa	39,7	20,8

FORTS. NOT 24.

Kortfristiga avsättningar förväntas regleras under 2010. Långfristiga avsättningar förväntas regleras senare.

Avsättningar relaterade till hyreskontrakt för förhyrda lokaler gäller det engelska bolagets tidigare lokaler i Stratford samt de nuvarande lokalerna i Liverpool.

Avsättningar för uppsägning av personal och andra kostnader vid omstrukturering av verksamhet avser omstrukturering i det belgiska bolaget Solutius, som var beslutad före Intrum Justitias förvärv av bolaget under 2008, samt kostnader i samband med effektivisering av verksamheten i Storbritannien.

NOT 25. SKULDER TILL KREDITINSTITUT

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Långfristiga skulder
Banklån	0,1	2 440,9	0,0	2 438,1
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	82,3	106,7	0,0	18,5
Banklån	2 349,7	55,0	2 349,7	55,0
Summa	2 432,1	2 602,6	2 349,7	2 511,6

Intrum Justitia AB har sedan början av 2005 haft en femårig syndikerad lånefacilitet om sammanlagt 210 MEUR med Danske Bank A/S, Svenska Handelsbanken AB och Nordea Bank AB. Per 21 januari 2008 utökades denna med 100 till 310 MEUR. Låneramen om 310 MEUR kunde utnyttjas för upplåning i ett antal olika valutor.

Intrum Justitia AB undertecknade en treårig syndikerad lånefacilitet om sammanlagt 310 MEUR med Nordea Bank AB och Swedbank den 23 december 2009 för att ersätta den tidigare från 2005. Den nya lånefaciliteten trädde i kraft den 14 januari 2010. Den nya låneramen om 310 MEUR kan utnyttjas för upplåning i ett antal olika valutor.

Per den 31 december 2009 hade låneramen utnyttjats till lån i svenska kronor om totalt 100,0 MSEK (2 511,7) och i euro om totalt 218,0 MEUR (0,0). Den outnyttjade delen av faciliteten uppgick till 849,7 MSEK (959,0). Lånen löper med rörlig ränta, som utgörs av interbankräntan i respektive valuta med ett marginaltillägg. För båda lånefaciliteterna finns ett antal rörelseknutna och finansiella villkor, däribland gränsvärden på vissa finansiella nyckeltal. Alla sådana villkor var uppfyllda per den 31 december 2009. Vidare innehåller kreditavtalet villkor som kan inskränka, villkora eller förbjuda koncernen att ådra sig ytterligare skulder, göra förvärv, avyttra tillgångar, ådra sig kapital eller finansiella leasingkostnader, ställa säkerhet, förändra koncernens rörelse eller besluta om fusion.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Förfallotidpunkter för långfristiga lån
Mellan 1 och 2 år	0,1	2 440,9	0,0	2 438,1
Mellan 2 och 3 år	–	–	–	–
Mellan 3 och 4 år	–	–	–	–
Mellan 4 och 5 år	–	–	–	–
Summa	0,1	2 440,9	0,0	2 438,1
		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Outnyttjade kreditlöften exklusive garantifacilitet
Löper ut inom ett år	849,7	–	849,7	–
Löper ut efter ett år	–	959,0	–	959,0
Summa	849,7	959,0	849,7	959,0

NOT 26. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Upplupna sociala avgifter	33,8	30,5	1,9	2,4
Semesterlöneskuld	79,3	70,4	4,1	3,0
Upplupen bonuskostnad	57,5	71,3	1,3	4,6
Förutbetalda abonnemangs intäkter	49,7	50,9	–	–
Avsättningar för förluster vid betalkortsgarantier	14,0	9,5	–	–
Upplupna räntor	0,1	17,3	0,1	17,3
Övriga upplupna kostnader	224,0	201,7	6,6	9,0
Summa	458,4	451,6	14,0	36,3

NOT 27. STÄLLDA SÄKERHETER, EVENTUALTILL-GÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Ställda säkerheter
Depositioner	5,6	6,0	–	–
Spärrade bankkonton	48,4	35,0	–	–
Summa	54,0	41,0	–	–
Eventualtillgångar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Betalkortsgarantier	1 270,9	796,7	–	–
Lyckandegarantier i inkassoverksamheten	2,8	3,2	–	–
Garanti till förmån för juristfirma	–	0,3	–	–
Skattetvist Sverige	–	21,3	–	–
Skattetvist Finland	51,6	54,8	–	–
Summa	1 325,3	876,3	–	–

Ställda säkerheter

Avser depositioner och spärrade bankmedel som kan tas i anspråk av kunder, leverantörer eller myndigheter om Intrum Justitia inte skulle fullgöra sina kontraktsenliga åtaganden.

Betalkortsgarantier

Som en del av tjänsteutbudet i Schweiz granskar Intrum Justitia betalkortsansökningar för kortutgivare och garanterar, mot betalning, utgivarna full ersättning av fordrans värde i händelse av utebliven betalning från kortinnehavaren. Det totala garantibeloppet uppgick vid årets slut till 1 270,9 MSEK (796,7), varav fordringar förfallna mer än 30 dagar uppgick till 0,8 MSEK (1,5). Intrum Justitias risk inom denna verksamhet hanteras genom strikta kreditgränser vid utfärdandet av nya betalkort samt genom analys av kortinnehavarens kreditstatus. Per årets slut har Intrum Justitia avsatt 14,0 MSEK (9,5) i balansräkningen för att täcka kostnader som kan komma att uppstå på grund av garantin.

Lyckandegarantier i inkassoverksamheten

I enstaka fall garanterar Intrum Justitia kunder att uppnå viss lyckandegrad inom inkassoverksamheten eller för andra tjänster. För dessa garantier redovisas upplupna kostnader motsvarande vad som anses vara den förväntade förlusten enligt beräkningar baserade på historisk erfarenhet och framtida förväntningar.

FORTS. NOT 27.

Skattetvist

Bolaget är involverat i en skattetvist i Finland efter taxeringsrevision under 2002–2003. Bolaget fick rätt i skatterättelsenämnden under 2004, men skatte verket överklagade till domstol. Domstolen på lägsta nivå har dömt till skatteförvaltningens fördel under 2008 och 2009. Enligt bolagets uppfattning står domarna i strid med gällande praxis i Finland. Bolaget har överklagat och reserverar ingen kostnad. Det omtvistade skattebeloppet uppgår till 51,6 MSEK. Skattetillägg och räntor kan tillkomma.

För upplysningar om koncernens skattesituation i övrigt, se även Not 8.

Övrigt

Koncernen är även i övrigt inblandad i juridiska tvister, vilket är en naturlig del i verksamheten. Styrelsens bedömning är att utfallet av sådana tvister inte kommer att leda till någon väsentlig kostnad.

NOT 28. MEDELANTAL ANSTÄLLDA

			KONCERNEN		VARAV MODERBOLAGET
		2009		2008		2009		2008
	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Belgien	39	56	40	59	–	–	–	–
Danmark	21	40	22	30	–	–	–	–
Estland	8	31	9	26	–	–	–	–
Finland	88	253	84	217	–	–	–	–
Frankrike	117	272	105	266	–	–	–	–
Irland	12	26	21	31	–	–	–	–
Italien	27	85	17	72	–	–	–	–
Lettland	6	10	2	12	–	–	–	–
Litauen	1	12	4	10	–	–	–	–
Nederländerna	204	146	194	154	–	–	–	–
Norge	33	37	31	36	–	–	–	–
Polen	98	127	92	108	–	–	–	–
Portugal	17	55	15	49	–	–	–	–
Schweiz	121	88	110	85	–	–	–	–
Slovakien	21	34	20	30	–	–	–	–
Spanien	82	240	70	205	–	–	–	–
Storbritannien	129	95	165	198	–	–	–	–
Sverige	122	238	118	224	12	13	15	11
Tjeckien	21	29	20	33	–	–	–	–
Tyskland	60	117	56	120	–	–	–	–
Ungern	30	81	42	81	–	–	–	–
Österrike	6	37	3	32	–	–	–	–
Summa	1 263	2 109	1 240	2 078	12	13	15	11
		3 372		3 318		25		26

Av de anställda i koncernen är 39 procent yngre än 30 år gamla, 31 procent är 30–39 år, 19 procent är 40–49 år gamla och 11 procent är 50 år eller äldre.

	KONCERNEN
		2009		2008
	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Könsfördelning bland personer i ledande ställning
Styrelsen	5	2	6	1
Koncernens ledningsgrupp	10	1	9	3
Landchefer	15	3	17	3
Styrelseledamöter i dotterföretagen (procent)	73	27	73	27

Fem av medlemmarna i koncernens ledningsgrupp är anställda i moderbolaget. Det finns ingen särskild ledningsgrupp för moderbolaget.

NOT 29. SJUKFRÅNVARO

Sjukfrånvaro bland de anställda i koncernens svenska bolag, uttryckt i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Män	3,0	1,7	4,7	0,4
Kvinnor	5,8	4,7	7,4	4,8
Anställda som är
29 år eller yngre	7,5	5,1	*	*
Anställda som är 30–49 år	3,5	3,5	6,7	3,1
Anställda som är 50 år
och äldre	6,2	2,8	*	*
Totalt	4,8	3,7	6,2	0,3
Därav långtidsfrånvaro
(60 dagar eller mer)	31	34	82	87

* Redovisas ej eftersom antalet anställda i kategorin inte överstiger 10 personer

Sjukfrånvaron i koncernen totalt, inklusive utländska dotterföretag, uppgick till 4,8 procent (4,4) av de anställdas sammanlagda arbetstid.

NOT 30. LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR

		KONCERNEN	MODERBOLAG
	2009	2008	2009	2008
Löner och andra ersätt ningar till styrelse, verk ställande direktörer och vice verkställande direktörer	84,6	85,9	7,9	8,9
Löner och ersättningar till övriga anställda
Sverige, Norge & Danmark	214,3	180,3	–	–
Nederländerna & Belgien	204,6	166,2	–	–
Schweiz, Tyskland & Österrike	224,1	197,3	–	–
Frankrike, Spanien,
Portugal & Italien	208,4	158,6	–	–
Finland, Estland,
Lettland & Litauen	162,5	126,1	–	–
Storbritannien & Irland	64,3	103,1	–	–
Polen, Tjeckien, Ungern & Slovakien	56,4	54,1	–	–
Huvudkontor och centrala verksamheter	39,9	35,1	24,4	25,9
Totalt löner och andra
ersättningar i koncernen	1 259,1	1 106,7	32,3	34,8
Sociala kostnader	304,5	275,9	17,3	19,8
Varav pensionskostnader	74,2	69,8	7,4	8,5
Kostnader för personal optionsprogram inklusive
sociala avgifter	–1,2	–13,1	–1,8	–13,1
Summa	1 562,4	1 369,5	47,8	41,5

Löner och ersättningar i koncernen inkluderar även ersättningar i annan form än kontant betalning, det vill säga förmåner som till exempel fri eller subventionerad bil, bostad och måltider. Uppgifterna för moderbolaget avser dock endast kontanta ersättningar.

Beträffande ersättningar till koncernens ledande befattningshavare, se Not 31.

NOT 31. ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Principer för ersättning till ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut, vilket även innefattar särskilt arvode för revisionsutskottsarbete. Bolaget ersätter också styrelsen för resekostnader förenade med uppdraget. Årsstämman 2009 beslutade om principer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande.

Enligt dessa principer ska Intrum Justitia erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att koncernen kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Ersättningsstrukturerna ska så långt som möjligt vara förutsägbara, såväl avseende kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde, och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Principerna för ersättningen ska kunna variera inom koncernen beroende på lokala förhållanden.

Förhållandet mellan fast och rörlig ersättning samt sambandet mellan prestation och ersättning

Ersättningen ska utgöras av fast lön och rörlig ersättning, varvid den sistnämnda ska utgå för att belöna tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. Principen för bolagsledningens rörliga ersättning ska generellt innebära att den rörliga ersättningen inte överstiger den årliga fasta lönen. Bolagsledningens rörliga ersättning ska bero av i vilken utsträckning i förväg uppställda mål uppfyllts. Under 2009 startades ett incitamentsprogram där ledande befattningshavare och nyckelpersoner kan tjäna del av sin årslön i form av kontant ersättning. Prestationen mäts under en treårsperiod och fortsatt anställning är ett krav för att få utdelning.

Icke-monetära förmåner, pension, uppsägning och avgångsvederlag

Bolagsledningens ickemonetära förmåner ska underlätta ledningsmedlemmarnas arbetsutförande och motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis på marknaden. Bolagsledningens pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska baseras på avgiftsbestämda pensionslösningar. Uppsägningslön och avgångsvederlag för en medlem av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner.

Ersättningar och förmåner under året

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pension.

Andra ledande befattningshavare har ändrats under året och avser i tabellen nedan Per Christofferson, Monika Elling, Marcel van Es, Thomas Feodoroff, Mats Göransson, Thomas Hutter, Kari Kyllönen, Pascal Labrue, Bengt Lejdström, Benno Oertig, Eva Rydén, Mita Ryrbäck Reinefjord, Chris Savage, Bogusław Skuza och Gijsbert Wassink.

Pensionsförmåner och ersättningar i form av finansiella instrument m m samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ingår som del av den totala ersättningen.

FORTS NOT 31.

SEK	Grundlön/ arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnader	Aktierelaterade ersättningar	Övriga ersättningar	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsen
Lars Lundquist, ordförande	830 000 1)	–	–	–	–	–	830 000	–
Bo Ingemarson, vice ordf.	450 000 1)	–	–	–	–	–	450 000	–
Matts Ekman	380 000 1)	–	–	–	–	–	380 000	–
Lars Förberg	340 000 1)	–	–	–	–	–	340 000	–
Helen Fasth Gillstedt	375 000 1)	–	–	–	–	–	375 000	–
Charlotte Strömberg	340 000 1)	–	–	–	–	–	340 000	–
Fredrik Trägårdh	375 000 1)	–	–	–	–	–	375 000	–
Ledande befattningshavare
Lars Wollung	4 751 800	0	86 909	1 492 995	–	–	6 331 704	–
Övriga ledande befattnings
havare, 15 personer	30 632 807	1 002 184	2 517 594	3 825 941	3 071 053	–	41 049 579	–
Summa	38 474 607	1 002 184	2 604 503	5 318 936	3 071 053	0	50 471 283	0

1) Avser perioden 1 april 2009 – 31 mars 2010

Ersättningar till övriga ledande befattningshavare avser hela årets ersättning för personer som var ledande befattningshavare vid årets slut samt de personer som varit ledande befattningshavare under del av 2009.

Styrelsen

I enlighet med bolagsstämmans beslut uppgår styrelsens totala arvode för året, inklusive arvode för utskottsarbete, till 3 090 kSEK. Fördelning av styrelsearvode mellan ledamöterna beslutas av årsstämman enligt valberedningens förslag. Styrelsen har inga pensionsförmåner eller avtal om avgångsvederlag.

Verkställande direktören

Enligt det nya anställningsavtal som nu föreligger med Lars Wollung, koncern chef och verkställande direktör from 1 februari 2009, uppgår hans fasta årslön till 4 200 kSEK. Utöver fast lön har han möjlighet till en rörlig ersättning upp till 100 procent av årslönen, varav hälften inom ramen för det årliga rörliga ersättningsprogrammet och hälften inom ramen för det långsiktiga incitamentsprogrammet. Under 2009 har han även erhållit en engångssumma om 800 kSEK i samband med att anställningen började.

Utöver fast lön och rörlig lön har Lars Wollung förmånsbil i enlighet med koncernens bilpolicy. Bolaget erlägger pensionsförsäkringspremier om 35 pro cent av den fasta årslönen. Lars Wollungs avgångsvederlag uppgår till en årslön.

Andra ledande befattningsinnehavare

Alla ledande befattningsinnehavare har en fast årslön och en rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen baseras på det egna ansvarsområdets utfall och koncernens rörelseresultat samt på uppsatta mål för individuell prestation.

Som nämnts ovan baseras bolagsledningens rörliga ersättning för närvarande på två incitamentsprogram med kort respektive lång löptid, s k Short Term respektive Long Term Incentive Plan. Det förstnämnda programmet innebär en årlig bonusmöjlighet för ledande befattningshavare att kunna erhålla maximalt en årslön i rörlig ersättning. Long Term Incentive Plan innebär att ledande befattningshavare kan erhålla maximalt 50 procent av en årslön i form av kontant ersättning. Båda rörliga ersättningarna beror på i vilken utsträckning i förväg uppställda mål uppfyllts. Målen är högt ställda för båda incitamentsprogrammen och har varit särskilt kvalificerade för programmet med den längre löptiden. Regioncheferna har i regel mål där 85 procent av den rörliga kortfristiga delen baseras på regionens rörelseresultat och 15 procent på andra verksamhetsutvecklande mål.

Det långfristiga incitamentsprogrammet, Long Term Incentive program, startade under 2008. Programmet baseras på en genomsnittlig tillväxt för resultat per aktie (EPS) under tre på varandra följande kalenderår.

Uppsägningstiderna för befattningshavarna i koncernledningen varierar mellan två till tolv månader, såväl vid uppsägning från den anställdes sida som vid uppsägning från företagets sida. Tidigare regionchefen Benno Oertig har ett tidsbestämt anställningskontrakt fram till den 16 maj 2013.

Pensionsförmånerna varierar från individ till individ och från land till land. I några fall är de inkluderade i månadslönen. Huvuddelen av de ledande befattningshavarna har pensionsålder 65 år, en har 62 år. Samtliga pensionsförmåner är avgiftsbestämda.

Incitamentsprogram

Angående aktierelaterade ersättningar, se vidare Not 32.

Process för beslutsfattande

Styrelsen har tillsatt ett ersättningsutskott vars uppgift är att behandla koncern ens löne och ersättningsfrågor, i första hand avseende verkställande direktören och koncernledningen. Ersättningskommittén består av två styrelseledamöter, vilka under året varit Lars Lundquist (ordförande) och Matts Ekman. Till kommitténs sammanträden adjungeras den verkställande direktören och bolagets personaldirektör, dock inte när deras egna löner behandlas i utskottet.

NOT 32. AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Koncernen har haft ett personaloptionsprogram 2003/2009 och har ett prestationsbaserat aktieprogram som beslutades av årsstämman 2008.

Personaloptionsprogram 2003/2009

Vid ordinarie bolagsstämma 2003 antogs Personaloptionsprogram 2003/2009 avseende rätt att förvärva högst 2 525 000 aktier i Intrum Justitia AB (publ) till ett pris av 57 kronor per aktie under perioden 1 juli 2007–30 maj 2009. Tilldelning av personaloptionerna skedde i maj 2004. Totalt fick 20 anställda optioner avseende nyteckning av sammanlagt 2 450 000 aktier, varav 500 000 till dåvarande verkställande direktören Jan Roxendal. Personaloptionerna utfärdades vederlagsfritt. Intrum Justitia svarade för erläggande av sociala kostnader.

För att säkerställa bolagets åtaganden utgavs sammanlagt 3 358 250 optionsrätter till nyteckning av aktier. Av detta antal avsåg 2 525 000 optioner som kunde utställas till personal och 833 250 optioner som kunde avyttras för att täcka likviditetseffekten av eventuella sociala kostnader. Som en följd av inlösen av aktier under 2005 ändrades optionernas lösenpris från 57,00 kr per aktie till 54,60 kr per aktie. Samtidigt ökade antalet aktier som optionerna avser med fyra procent.

Ursprungligen fördelades alltså optioner med möjlighet för anställda att teckna upp till 2 450 000 aktier. Antalet aktier ökade med fyra procent vid aktieinlösen under 2005, men begränsades till 80 procent som en följd av villkoren gällande högsta tillåten utnyttjandegrad baserat på tillväxt i resultat per aktie. Sammanlagt tecknades 2 038 400 nya aktier under perioden 1 juli 2007–30 maj 2009, varav de sista 402 480 st aktierna under 2009. Möjligheten att avyttra extra optioner för att täcka likviditetseffekten av sociala kostnader har inte utnyttjats, vilket fått till effekt att den reservering för sociala kostnader som under optionernas intjäningsperiod redovisats direkt mot eget kapital återförts.

Den redovisade kostnaden för programmet motsvarar under 2009 en kostnadsminskning på 0,3 MSEK jämfört med en kostnadsminskning på 15,0 MSEK under 2008. Resultateffekten beräknas enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar och med tillämpning av uttalandet UFR 7 från Rådet för finansiell rapportering. Kostnaden baseras på en beräkning av optionernas marknadsvärde enligt BlackScholesmodellen. Vid utgivningstillfället den 7 maj 2004 beräknades optionsvärdet utifrån antagande om 4,5 procent ränta, 21,0 procent volatilitet (baserad på historisk erfarenhet) och aktiekursen 40,50 kr.

Prestationsbaserat aktieprogram från 2008

Under 2008 infördes ett nytt prestationsbaserat aktieprogram i enlighet med årsstämmans beslut, som per den 31 december 2009 kunnat ge 38 anställda möjlighet att förvärva sammanlagt högst 137 485 aktier till ett lösenpris om 10,00 SEK per aktie varav hälften vardera under perioderna 15 maj 2010– 15 maj 2012 respektive 15 maj 2011–15 maj 2013. Detta prestationsbaserade aktieprogram omfattar inte verkställande direktören Lars Wollung.

Antalet aktier har justerats och kan komma att justeras ytterligare med hänsyn till bland annat aktieutdelningar samt förutsätter en viss förutbestämd tillväxt i koncernens resultat per aktie. Enligt dessa villkor kommer de prestationsaktier som kunde ha utnyttjats för att förvärva aktier under 2010–2012 att förfalla utan värde.

Den redovisade kostnaden för programmet uppgår under året till 0,7 MSEK (1,9), beräknat enligt IFRS 2 och UFR 7. Kostnaden baseras på en beräkning av optionernas marknadsvärde enligt BlackScholesmodellen. Vid utgivningstillfället den 15 maj 2008 beräknades optionsvärdet utifrån antagande om 4,1 procent ränta, 27,8 procent volatilitet (baserad på historisk erfarenhet) och aktiekursen 102,05 kr. Optionsvärdet avseende sociala kostnader på återstående optioner är omräknat per den 31 december 2009 utifrån antagande om 1,7 procent ränta, 27,8 procent volatilitet och aktiekursen 89,75 kr.

Det prestationsbaserade aktieprogrammet från 2008 har ännu inte givit upphov till någon utspädningseffekt eftersom prestationsvillkoren ännu inte är uppfyllda.

NOT 33. REVISIONSARVODEN

Med uppdrag avseende extern revision avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag.

Övriga uppdrag utförda av KPMG under året avser till största delen skatterådgivning.

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Uppdrag avseende extern revision
KPMG	10,1	9,1	0,7	0,7
Övriga uppdrag
KPMG	4,1	4,2	1,9	1,7
Revision och andra uppdrag, andra revisorer	1,1	0,8	0,0	0,0
Summa	15,3	14,1	2,6	2,4

NOT 34. OPERATIONELL LEASING

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2009	2008	2009	2008
Åtaganden om hyresbetal ningar av seende ej annuller bara hyreskontrakt
År 1	140,1	125,2	2,3	1,9
År 2–4	241,8	211,1	3,3	3,0
År 5 och senare	69,8	102,8	0,0	0,0
Summa	451,7	439,1	5,6	4,9

Leasingkostnader avseende operationell leasing uppgår för året till 139,5 MSEK (124,4), varav i moderbolaget MSEK 2,7 (2,2).

Operationell leasing avser huvudsakligen hyra av kontorslokaler för koncernens verksamhet i länderna. Inget enskilt hyresavtal är beloppsmässigt av väsentlig betydelse för koncernen.

NOT 35. FINANSIELL LEASING

		KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Minimiavgifter och deras nuvärden
Inom ett år	0,7	0,3
Senare än ett år men inom fem år	0,6	0,3
Senare än fem år	0,1	0,0
Summa	1,4	0,6

Nuvärdet av framtida leasingbetalningar enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen inkluderat i posten Övriga skulder.

NOT 36. INVESTERINGSÅTAGANDEN

Åtaganden att förvärva anläggningstillgångar uppgick per årsskiftet till 0,0 MSEK (4,8).

NOT 37. FINANSIELLA INSTRUMENT

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument

Finansiella instrument redovisas i balansräkningen enligt följande.

2009 KONCERNEN

MSEK	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen, innehas för handel	Lånefordringar och kund fordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Köpta avskrivna fordringar		2 311,9		2 311,9	2 311,9
Kundfordringar		281,0		281,0	281,0
Övriga fordringar	7,5	1 048,4		1 055,9	1 055,9
Likvida medel		491,4		491,4	491,4
Summa	7,5	4 132,7	0,0	4 140,2	4 140,2
Skulder till kreditinstitut			2 432,1	2 432,1	2 432,1
Leverantörsskulder			143,0	143,0	143,0
Övriga skulder	1,3		1 463,8	1 465,1	1 465,1
Summa	1,3	0,0	4 038,9	4 040,2	4 040,2
2008 KONCERNEN MSEK
Köpta avskrivna fordringar		2 330,3		2 330,3	2 330,3
Kundfordringar		315,2		315,2	315,2
Övriga fordringar	10,3	1 237,2		1 247,7	1 247,5
Likvida medel		294,3		294,3	294,3
Summa	10,3	4 177,0	0,0	4 187,3	4 187,3
Skulder till kreditinstitut			2 602,6	2 602,6	2 602,6
Leverantörsskulder			211,8	211,8	211,8
Övriga skulder	3,1		1 528,2	1 531,3	1 531,3
Summa	3,1	0,0	4 342,6	4 345,7	4 345,7

2009 MODERBOLAGET

MSEK	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen, innehas för handel	Lånefordringar och kund fordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Fordringar på koncernföretag		2 207,1		2 207,1	2 207,1
Övriga fordringar	7,5	10,2		17,7	17,7
Likvida medel		159,8		159,8	159,8
Summa	7,5	2 377,1	0,0	2 384,6	2 384,6
Skulder till kreditinstitut			2 349,7	2 349,7	2 349,7
Leverantörsskulder			4,1	4,1	4,1
Skulder till koncernföretag			1 703,1	1 703,1	1 703,1
Övriga skulder	1,3		16,4	17,7	17,7
Summa	1,3	0,0	4 073,3	4 074,6	4 074,6

2008 MODERBOLAGET

MSEK
Fordringar på koncernföretag		2 404,9		2 404,9	2 404,9
Övriga fordringar	10,3	94,4		104,7	104,7
Likvida medel		16,0		16,0	16,0
Summa	10,3	2 515,3	0,0	2 525,6	2 525,6
Skulder till kreditinstitut			2 511,6	2 511,6	2 511,6
Leverantörsskulder			4,6	4,6	4,6
Skulder till koncernföretag			7 725,9	7 725,9	7 725,9
Övriga skulder	3,1		38,6	41,7	41,7
Summa	3,1	0,0	10 280,7	10 283,8	10 283,8

FORTS NOT 37.

De enda finansiella instrumenten som regelmässigt omvärderas till verkligt värde är derivatinstrument (valutaterminer). De värderas utifrån en värderingsteknik som bygger på observerbar marknadsdata och hänförs alltså till Nivå 2 enligt värderingshierarkin i IFRS 7.

Köpta avskrivna fordringar

Köpta avskrivna fordringar redovisas till upplupen anskaffningskostnad enligt en effektivräntemodell. Koncernen räknar om det redovisade värdet genom att beräkna nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden till fordringarnas ursprungliga effektiva ränta. Justeringarna redovisas i resultaträkningen. Enligt bolagets uppfattning har avkastningskraven på marknaden i form av effektivräntor på nya portföljer varit relativt konstant trots turbulensen på världens finansmarknader under de senaste åren. Värderingsmetoden innebär därför att det redovisade värdet enligt bolagets uppfattning är en god uppskattning på verkligt värde för fordringsportföljerna.

Övriga fordringar

Övriga fordringar har korta löptider. Fordringar i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet.

Likvida medel

Likvida medel utgörs i allt väsentligt av bankmedel. Likvida medel i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet.

Skulder till kreditinstitut

Moderbolagets och koncernens låneskulder löper med marknadsmässig ränta, med korta räntebindningstider. Skulder i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet.

Övriga skulder

Moderbolagets och koncernens övriga skulder har korta löptider. Skulder i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet.

Derivatinstrument

Moderbolaget och koncernen innehar valutaterminer i begränsad omfattning. Terminsavtalen har korta löptider, typiskt sett någon eller några månader. Alla utestående terminer omvärderas till verkligt värde i bokslutet, varvid justeringen redovisas i resultaträkningen.

Lokal valuta	Valutasäkrat belopp, köp	Valutasäkrat belopp, sälj
CHF	13 190 264	29 368 251
CZK	242 086	170 841 217
DKK	4 774 862	–
EEK	–	708 631
EUR	894 846	37 589 891
GBP	49 878	22 449 785
HUF	203 126 667	3 296 065 415
LTL	–	98 008
LVL	–	323 973
NOK	37 582 326	–
PLN	–	82 915

Valutaterminerna klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (innehas för handel). Det redovisade värdet per årsskiftet motsvarar det verkliga värdet, netto 6,2 MSEK (7,2). Under året har värdeförändringar på valutaterminer redovisats i resultaträkningen till ett belopp av 65,6 MSEK (–130,9). Syftet med dessa valutaterminer har varit att minimera kursdifferenser i moderbolaget hänförliga till fordringar och skulder i utländsk valuta. Dessa kursdifferenser uppgår under året till –60,3 MSEK (129,6). Nettoeffekten i resultaträkningen av kursdifferenser hänförliga till fordringar och skulder samt valutaterminer är 5,3 MSEK (–1,3).

NOT 38. FINANSIELLA RISKER OCH FINANSPOLICIES

Principer för finansiering och finansiell riskhantering

De finansiella risker som uppstår i Intrum Justitias operativa verksamhet är begränsade. Ett starkt kassaflöde kombinerat med ett lågt behov av anläggnings och rörelsekapital medför att det externa kapitalbehovet i rörelsen är lågt.

Intrum Justitias finansiering och finansiella risker hanteras inom koncernen i enlighet med den treasurypolicy som är beslutad av Intrum Justitias styrelse. Treasurypolicyn innehåller regler för hur de finansiella aktiviteterna ska skötas, hur ansvarsfördelningen ser ut, hur finansiella risker ska mätas och identifieras, samt hur dessa risker ska begränsas.

Den interna och externa finansverksamheten är koncentrerad till koncernens finansfunktion (Group Treasury) i Stockholm och därmed uppnås stordriftsfördelar beträffande prissättning avseende finansiella transaktioner. Genom att finansfunktionen kan utnyttja tillfälliga över och underskott i koncernens olika verksamhetsländer kan koncernens totala räntekostnad minimeras.

Marknadsrisk

Utgörs av risker relaterade till förändringar i valutakurser och räntenivåer.

Valutarisker

Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. De viktigaste valutorna för Intrum Justitiakoncernen, utöver svenska kronor (SEK), är Euro (EUR), schweiziska francs (CHF), brittiska pund (GBP) och norska kronor (NOK).

Följande valutakurser har använts vid omräkning av transaktioner i utländsk valuta i boksluten:

Lokal valuta	31 dec 2009	31 dec 2008	Genom snitt 2009	Genom snitt 2008
EUR	10,32	10,96	10,62	9,61
CHF	6,94	7,37	7,03	6,06
GBP	11,44	11,28	11,93	12,09
NOK	1,24	1,11	1,22	1,17

Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering utgör nettot av operativa och finansiella in och utflöden i valutor. Omräkningsexponering utgörs av effekter vid omräkning av utländska dotter och intresseföretags finansiella rapporter till svenska kronor.

Transaktionsexponering

I varje land är alla intäkter och de flesta rörelsekostnader i den lokala valutan, varför valutafluktuationer endast har en begränsad effekt på företagets rörelseresultat i lokal valuta. De nationella verksamheterna har sällan fordringar eller skulder i främmande valuta. Intäkter och kostnader i nationell valuta säkras därmed på ett naturligt sätt, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutaexponering som finns i den operativa verksamheten är begränsad till den del som avser internationell inkassoverksamhet. Alla större valutaflöden som är kända kurssäkras löpande i koncernen och moderbolaget genom användande av valutaterminer. Däremot sker för närvarande ingen säkring av dotterföretagens förväntade flödesexponering.

Omräkningsexponering

Intrum Justitia bedriver verksamhet i 22 länder. Dotterföretagens resultat och finansiella ställning rapporteras i respektive lands valuta och omräknas därefter till svenska kronor för att inkluderas i koncernredovisningen. Följaktligen kommer fluktuationer i växelkursen för den svenska kronan att påverka koncernens intäkter och rörelseresultat, liksom eget kapital och andra poster i räkenskaperna.

FORTS NOT 38.

Koncernens omsättning och resultat i SEK påverkas av valutakurssvängningar i och med att dotterbolagens resultat omräknas från lokal valuta till SEK. Koncernens omsättning fördelar sig per valuta enligt följande:

MSEK	2009	2008
SEK	545,6	561,5
EUR	2 620,7	2 155,2
CHF	499,1	387,0
GBP	130,3	186,6
NOK	95,6	84,9
Övriga valutor	236,5	302,5
Summa	4 127,8	3 677,7

Tio procentenheters förstärkning av den svenska kronan i genomsnitt under 2009 mot EUR skulle alltså ha påverkat omsättningen med –262,1 MSEK, mot CHF med –49,9 MSEK, mot GBP med –13,0 MSEK och mot NOK med –9,6 MSEK.

Eget kapital i koncernen, exklusive minoritetens andel, fördelar sig med nettotillgångar per valuta enligt följande:

MSEK	2009	2008
SEK	1 241,7	–930,1
EUR	2 857,4	2 494,0
– avgår EUR säkrat genom valutalån	–2 250,3	–
CHF	481,1	437,0
GBP	59,1	199,8
NOK	156,8	140,2
Övriga valutor	2,9	54,3
Summa	2 548,7	2 395,2

Enligt styrelsebeslut i februari 2009 har koncernens omräkningsexponering avseende nettotillgångar i utländska valutor säkrats genom omläggning av externa lån i svenska kronor till Euro.

Tio procentenheters förstärkning av den svenska kronan per 31 december 2009 mot EUR skulle alltså ha påverkat eget kapital i koncernen med –60,7 MSEK, mot CHF med –48,1 MSEK, mot GBP med –5,9 MSEK och mot NOK med –15,7 MSEK.

Ränterisker

Intrum Justitia har ett starkt kassaflöde vilket ger koncernen möjlighet att välja mellan att amortera på lån eller investera i köpta avskrivna fordringar. Koncernens lån har kort räntebindningstid, vanligen 3–6 månader.

En enprocentig ökning av marknadsräntorna skulle under året ha försämrat finansnettot med ca 21,7 MSEK. En femprocentig ökning skulle ha försämrat finansnettot med 108,2 MSEK.

Inga derivatinstrument har använts för att säkra ränterisker under 2008–2009.

Likviditetsrisk

Utgörs av risken för förlust eller högre än beräknade kostnader för att på kort och lång sikt säkerställa koncernens möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden mot utomstående.

Koncernens långsiktiga finansieringsrisk minimeras genom säkerställandet av långfristig finansiering i form av bekräftade lånefaciliteter. Det är koncernens målsättning att minst 35 procent av den totala volymen bekräftade lån ska ha en återstående löptid om minst tre år och att inte mer än 35 procent av den totala volymen ska ha en återstående löptid om mindre än 12 månader.

Koncernen har haft ett syndikerat lån om 310 MEUR med löptid till februari 2010 där långivare var Danske Bank, Handelsbanken och Nordea. Lånet inlöstes i januari 2010 och ersattes med ett nytt syndikerat lån om samma belopp med löptid till mars 2013. Det nya låneavtalet undertecknades i december 2009. Långivare är Nordea och Swedbank.

Under pågående löptid för faciliteten utnyttjas den genom att moderbolaget påkallar uttag av enskilda lånebelopp i olika valutor, med korta löptider, vanligen svenska kronor och vanligen med en löptid på tre eller sex månader. Lånen löper huvudsakligen i utländska valutor, främst Euro, för att säkra koncernen mot omräkningsexponering avseende nettotillgångar i utlandet. För koncernens lånefacilitet finns ett antal rörelseknutna och finansiella villkor, däribland gränsvärden på vissa finansiella nyckeltal såsom skuldsättningen dividerad med eget kapital respektive skuldsättningen dividerad med rörelseresultatet före avskrivningar. Koncernledningen bevakar dessa nyckeltal noggrant i syfte att kunna vidta åtgärder tidigt om det finns risk att utfallet skulle överskrida ett gränsvärde. Överskrids gränsvärdena så förfaller lånen till betalning. Det är koncernens strävan att likviditetsreserven, vilken består i kassa, bankmedel, kortfristiga likvida placeringar, samt outnyttjad del av bekräftade lånefaciliteter, ska uppgå till minst tio procent av koncernens årsomsättning.

Kreditrisker

Utgörs av risken att Intrum Justitias motparter inte förmår fullgöra sina åtaganden gentemot koncernen.

Finansiella tillgångar som eventuellt kan utsätta koncernen för kreditrisker består av likvida medel, kundfordringar, köpta fordringar, utlägg för kunders räkning, derivatkontrakt och garantier. För finansiella tillgångar som ägs av Intrum Justitia finns i allmänhet inga ställda säkerheter eller andra kreditförstärkningar. Den maximala kreditexponeringen för varje klass av finansiella tillgångar motsvarar därför det redovisade värdet.

Likvida medel

Koncernens likvida medel består huvudsakligen av banktillgodohavanden och andra kortfristiga finansiella tillgångar med en återstående löptid kortare än tre månader. Koncernen har placerat sina likvida medel hos etablerade finansinstitut där risken för förluster bedöms som liten.

Kundfordringar

Koncernens kundfordringar är hänförliga till kunder och betalningsskyldiga som verkar inom olika branscher, och är inte koncentrerade till någon särskild geografisk region. Koncernens största kund står för mindre än två procent av omsättningen. Under året har 16,3 MSEK (9,2) reserverats för osäkra kundfordringar. För åldersanalys av förfallna kundfordringar, se Not 18. Utifrån historisk data bedömer koncernen att ingen nedskrivning är nödvändig för ännu ej förfallna kundfordringar. Huvuddelen av utestående kundfordringar utgörs av för koncernen tidigare kända kunder med god kreditvärdighet.

Köpta avskrivna fordringar

Som en del av verksamheten förvärvar Intrum Justitia portföljer med avskrivna konsumentfordringar och arbetar för att inkassera dessa. Till skillnad mot den vanliga inkassoverksamheten, då Intrum Justitia arbetar på uppdrag mot ersättning i form av provisioner och avgifter, övertas här alla rättigheter och risker i fordringarna. Portföljerna förvärvas vanligen till priser som väsentligt understiger fordringarnas nominella värde och Intrum Justitia erhåller hela det belopp som sedan inkasseras, inklusive ränta och avgifter.

De förvärvade fordringarna är förfallna till betalning och avser ofta gäldenärer som har betalningssvårigheter. Det ligger därför i sakens natur att hela det nominella fordransbeloppet inte kommer att kunna inkasseras. Å andra sidan förvärvas fordringarna till priser som väsentligt understiger de nominella värdena. Risken i denna verksamhet är att Intrum Justitia vid förvärvstillfället skulle kunna överskatta möjligheterna att inkassera beloppen eller underskatta kostnaderna för inkasseringen. Den maximala teoretiska risken är att hela det redovisade värdet på 2 311,9 MSEK (2 330,3) skulle vara värdelöst och behöva skrivas bort.

För att minimera riskerna inom denna verksamhet iakttas försiktighet vid beslut om förvärv. Inriktningen ligger på mindre och medelstora portföljer med relativt låga snittbelopp, vilket bidrar till riskspridning. Genomsnittligt nominellt värde per ärende uppgår till ca 8 500 SEK. Förvärven görs vanligen från kunder som koncernen haft långa relationer med, varför kunskapen om fordringarna är god. Förvärven avser i allt väsentligt blancokrediter, vilket minskar kapitalbehovet och medför en betydande förenkling av administrationen jämfört med om fordringar med ställda säkerheter skulle förvärvas. Intrum Justitia ställer höga avkastningskrav på förvärvade portföljer. Inför ett förvärv görs en noggrann värdering, baserad på en prognos över det framtida kassaflödet (inkasserade belopp) från portföljen. I dessa beräkningar har Intrum Justitia stöd i sin långa erfarenhet av inkassohantering och i koncernens scoringmetoder. Intrum Justitia anser sig därför ha en god förmåga att värdera denna typ av fordringar. I syfte att möjliggöra förvärv av större portföljer till en attraktiv risknivå samarbetar Intrum Justitia med andra bolag och delar på kapitalinsats och vinster. Sådana samarbeten bedrivs med Calyon Bank sedan 2002 och med Goldman Sachs sedan 2003. I början av 2010 har Intrum Justitia även kommit överens med East Capital om att inleda ett liknande samarbete.

Riskspridning uppnås bland annat genom att fordringar förvärvas från kunder i olika branscher och olika länder. Koncernens portfölj av köpta fordringar avser gäldenärer i 21 länder, varav de största är Tyskland (12,7 procent av koncernens totala redovisade värde på köpta avskrivna fordringar), Sverige (12,5 procent), Finland (12,3 procent), Österrike (9,5 procent) och Nederländerna (9,5 procent). Av fordringsbeloppet är

FORTS NOT 38.

39 procent köpt från säljare inom banksektorn, 23 procent telekommunikationer, 15 procent kontokortsfordringar, 15 procent annan finansverksamhet och 8 procent övriga branscher.

Av det totala redovisade värdet per årsskiftet motsvarar 26 procent portföljer som förvärvats under 2009, 23 procent förvärv under 2008, och 25 procent förvärv under 2007. Resterande 26 procent avser alltså fordringar som förvärvats under 2006 eller tidigare, och därmed varit förfallna till betalning i över tre år. För en stor del av de äldsta fordringarna har Intrum Justitia kommit överens med gäldenärerna om avbetalningsplaner.

Utlägg för kunders räkning

Som ett led i verksamheten gör koncernen externa utlägg för kostnader hos domstolar, juridiska ombud, kronofogdemyndigheter och liknande, vilka kan vidaredebiteras och inkasseras från gäldenärerna. I många fall finns avtal med Intrum Justitias kunder som innebär att utlägg som inte kunnat inkasseras från gäldenärerna i stället återvinns från kunderna. Belopp som bedöms kunna återvinnas från en solvent motpart redovisas som tillgång i balansräkningen på raden Övriga fordringar.

Derivatkontrakt

Kreditrisken från koncernens avtal om valutaterminer är beroende av motparten som i regel är en större bank eller finansinstitut. Bolaget förväntar sig inte att någon av dessa motparter ska komma på obestånd.

Betalkortsgarantier

Som en del av tjänsteutbudet i Schweiz granskar Intrum Justitia betalkortsansökningar för kortutgivare och garanterar, mot betalning, utgivarna full ersättning av fordrans värde i händelse av utebliven betalning från kortinnehavaren. Det totala garantibeloppet uppgick vid årets slut till 1 270,9 MSEK (796,7), varav fordringar förfallna mer än 30 dagar uppgick till 0,8 MSEK (1,5). Intrum Justitias risk inom denna verksamhet hanteras genom strikta kreditgränser vid utfärdandet av nya betalkort samt genom analys av kortinnehavarens kreditstatus. Per årets slut har Intrum Justitia avsatt 14,0 MSEK (9,5) i balansräkningen för att täcka kostnader som kan komma att uppstå på grund av garantin.

NOT 39. FÖRVÄRV AV RÖRELSE

Under 2009 har inga förvärv av dotterföretag genomförts inom Intrum Justitiakoncernen.

Effekter av förvärv 2008

Cronos-gruppen och SSE

I månadsskiftet november–december 2008 genomförde Intrum Justitia förvärvet av samtliga aktier i de franska företagen Cronosgruppen och SSE för en sammanlagd köpeskilling om 5,8 MEUR, motsvarande ca 60,0 MSEK. Förvärvskostnaderna uppgick till 1,7 MSEK. Under 2009 har diskussioner förts gällande de förvärvade bolagens skuldsättning. Slutlig uppgörelse förväntas äga rum under 2010, varmed skulden till säljarna om 5,7 MSEK kvarstår per den 31 december 2009.

Cronos-gruppen och SSE's nettotillgångar vid förvärvstidpunkten

Redovisat värde före förvärvet	Justering till verkligt värde	Verkligt värde redovisat i koncernen
0,0	49,5	49,5
2,0		2,0
54,8		54,8
–1,4		–1,4
–2,2		–2,2
–1,0	–16,4	–17,4
–62,6		–62,6
–10,4	33,1	22,7
		39,0
		–56,0
		–5,7
		–1,4
		–57,4

Solutius Belgium NV

Den 18 mars 2008 slutförde Intrum Justitia förvärvet av samtliga aktier i Solutius Belgium NV för en kontant erlagd köpeskilling om 16,4 MEUR, motsvarande 153,9 MSEK. Förvärvskostnader uppgick till 9,3 MSEK.

Solutius-koncernens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten

MSEK	Redovisat värde före förvärvet	Justering till verkligt värde	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	0,0	42,2	42,2
Materiella anläggningstillgångar	3,0		3,0
Omsättningstillgångar	13,4		13,4
Likvida medel	17,5		17,5
Räntebärande skulder	–26,4		–26,4
Avsättningar	–27,3		–27,3
Uppskuten skatteskuld/fordran	13,3	–14,4	–1,1
Kortfristiga skulder	–23,7		–23,7
Nettotillgångar	–30,2	27,8	–2,4
Koncerngoodwill			165,8
Erlagd kontant köpeskilling och
förvärvskostnader			–163,4
Likvida medel (förvärvad)			17,5
Nettoeffekt på likvida medel			–145,9

Övrigt

I oktober 2004 offentliggjordes förvärvet av det irländska inkassoföretaget Legal & Trade (Ireland) Ltd, vilket senare namnändrades till Intrum Justitia Collections Ireland Ltd. I november 2004 meddelade Intrum Justitia att man inte önskade fullfölja förvärvet eftersom den finansiella grund på vilken koncernen baserat beslutet om förvärv ej längre förelåg, till följd av ny information tillhandahållen av säljaren. Enligt en dom i juni 2005 i första instans i irländsk domstol skulle förvärvet inte kunna återgå, men Intrum Justitia erhöll en återbetalning av del av köpeskillingen om 3,0 MSEK under 2005. Denna dom överklagades av Intrum Justitia, som delvis vann i irländska Högsta Domstolen under 2009, vilket innebär att koncernen kommer att få tillgodoräkna sig ett belopp om ytterligare ca 3,1 MSEK.

NOT 40. KRITISKA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Företagsledningen har tillsammans med revisionsutskottet diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.

Vissa kritiska redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Som framgår av Not 10 har en nedskrivningsprövning av goodwill vidtagits inför årsbokslutet. För några kassagenererande enheter, framför allt Storbritannien och Norge, bygger nedskrivningsprövningen på ett antagande om en inte oväsentlig förbättring av rörelsemarginalerna under kommande år i förhållande till utfallet för det gångna året.

Baserat på bolagens storlek och mognaden på respektive marknad bedöms det dock som sannolikt att Intrum Justitias verksamheter i dessa länder på sikt har möjlighet att uppnå en rörelsemarginal som inte avviker avsevärt negativt från koncerngenomsnittet.

Köpta avskrivna fordringar

Som framgår av Not 16 baseras redovisningen av köpta fordringar på bolagets egen prognos om framtida kassaflöden från de förvärvade portföljerna. Bolaget har historiskt sett haft god prognossäkerhet vad gäller kassaflödena men framtida avvikelser kan inte uteslutas.

En eventuell förändring av en kassaflödesprognos föregås av en diskussion mellan den lokala företagsledningen i det aktuella landet och ledningen för verksamhetsområdet Köpta avskrivna fordringar.

FORTS NOT 40.

Alla förändringar i kassaflödesprognoser är slutligen föremål för beslut i en för koncernen central investeringskommitté.

Skattetvist

Som framgår av Not 8 och Not 27 är koncernen involverad i en skattetvist i Finland. Ingen reservering har skett. Koncernens redovisning baseras på en riskbedömning som upprättats i samarbete med koncerns externa skatterådgivare.

Redovisning av joint ventures

Som framgår av Not 13 redovisas två joint ventureföretag enligt klyvningsmetoden i koncernredovisningen. Intrum Justitias ägarandel i dessa företag är 35 procent.

Valet av redovisningsmetod för delägda bolag baseras inte huvudsakligen på ägarandel utan på graden av kontroll över bolagen. De aktuella bolagen drivs gemensamt med en partner (Calyon Bank) och bolagen styrs enligt avtal gemensamt av delägarna. Mot denna bakgrund har Intrum Justitia valt att konsolidera de delägda bolagen enligt klyvningsmetoden.

Redovisning av polsk investeringsfond

Sedan 2006 bedriver koncernen verksamhet i Polen genom en investeringsfond som har till uppgift att förvärva och äga portföljer med avskrivna fordringar. Intrum Justitia är fondens enda andelsägare, och ur koncernens synvinkel fungerar den i praktiken som ett dotterföretag. Mot denna bakgrund har Intrum Justitia valt att konsolidera investeringsfonden i koncernredovisningen som ett dotterföretag.

Företagets fortlevnad

Styrelsen har i samband med bokslutet formellt tagit ställning i fråga om företagets fortlevnad, "going concern", särskilt mot bakgrund av den begränsade globala tillgången på långfristiga krediter. Det kan konstateras att koncernen har haft positiva kassaflöden under en följd av år, och att lånefinansiering till i mars 2013 är säkrad i form av ett syndikerat lån enligt ett låneavtal som undertecknades i december 2009. Mot denna bakgrund anser styrelsen att bokslutet kan upprättas på basis av ett antagande om att företaget fortlever.

NOT 41. NÄRSTÅENDE

Sammanställning över närståendetransaktioner

	KONCERNEN
MSEK	2009	2008
Försäljning av tjänster
Dustin AB (försäljning av kundreskontrahantering)	–	1,7
Intrum á Íslandi ehf, Reykjavik (Island) (försäljning av scoringtjänster)	0,0	0,1
Summa	0,0	1,8
Köp av tjänster
Dustin AB (köp av IT­utrustning)	–	1,7
Benno Oertig ordförande i Stade de Suisse (sponsring och konferens)	1,6	2,5
Intrum Island á Íslandi ehf, Reykjavik (Island) (köp av inkassotjänster)	0,9	1,3
Summa	2,5	5,5

Som närstående betraktas förutom intresseföretag och joint ventures även styrelsen och ledande befattningshavare enligt Not 31, samt nära familjemedlemmar till dessa befattningshavare, liksom företag utöver vilka dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Lennart Laurén, tidigare regionchef inom Intrum Justitia, var ledamot av styrelsen i Dustin AB, ett företag som varit både kund och leverantör till Intrum Justitia.

Benno Oertig, regionchef inom Intrum Justitia under del av året, är styrelseordförande i Stade de Suisse Wankdorf Nationalstadion AG, Bern, som äger fotbollslaget BSC Young Boys Betrieb AG, vilket Intrum Justitia AG sponsrar. Vidare arrangerar bolaget konferenser och kundevenemang för Intrum Justitias räkning.

Intrum á Íslandi ehf, Reykjavik (Island) hanterar internationella inkassoärenden för Intrum Justitias räkning och fakturerar arvode för denna hantering. Intrum Justitia fakturerar i sin tur Intrum á Íslandi ehf, Reykjavik (Island) för bla scoringtjänster.

Tre av medlemmarna i koncernledningen har rekryterats från ledande befattningar i Acando AB, ett management och ITkonsultföretag där Intrum Justitia är kund. Eftersom ingen person har varit ledande befattningshavare och kunnat utöva ett betydande inflytande i både Intrum Justitia och Acando samtidigt redovisas transaktionerna mellan bolagen dock inte som närståendetransaktioner.

Alla transaktioner med närstående personer och företag genomfördes till marknadsmässiga villkor, på armslängds avstånd.

Moderbolaget har även en närståenderelation med dotterföretagen, se Not 12, men inga transaktioner med andra närstående.

reVIsIonsberättelse

Till årsstämman i Intrum Justitia AB (publ), organisationsnummer 556607-7581

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Intrum Justitia AB för år räkenskapsåret 2009. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 26 februari 2010

KPMG AB

Carl Lindgren Auktoriserad revisor

STyRELSE

Enligt Intrum Justitias bolagsordning ska bolagets styrelse bestå av minst fem och högst nio ordinarie ledamöter med högst fyra suppleanter.

Samtliga ledamöter väljs av årsstämman. Vid årsstämman den 16 april 2009 antogs val beredningens förslag att styrelsen ska bestå av sju styrelseledamöter utan styrelsesuppleanter.

Matts Ekman, Helen FasthGillstedt, Lars Förberg, Bo Ingemarson och Lars Lundquist omvaldes till styrelseledamöter och till nya styrelseledamöter valdes Fredrik Trägårdh och Charlotte Strömberg. Lars Lundquist omvaldes till ordförande och Bo Ingemarson omvaldes till vice ordförande.

Lars Wollung avgick som styrelseledamot den 1 februari 2009 i samband med att han tillträdde som VD och koncernchef.

Lars Lundquist

62 år, Ordförande

Ledamot och ordförande sedan april 2006. Lundquist är ordförande i styrelsen och ersätt ningsutskottet i JM AB och Vasakronan AB, ordförande i Försäkrings AB Erika, vice ordförande i Sjätte AP-fonden samt styr elseledamot och skattmästare i Hjärt- och Lungfonden. Lundquist är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm samt innehar en MBA-examen från University of Wisconsin. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 15 000. Antal köpoptioner: 25 000.

Bo Ingemarson 59 år, Vice ordförande

Ledamot sedan 2002. Ordförande under perioden 2002–2006 och vice ordförande från april 2006. Ingemarson är VD för Hjärnfonden samt styrelseledamot i Anticimex AB och Uppsala universitet. Han har varit ekonomioch finansdirektör i Sparbanken Sverige AB och Skanska AB, chef för kapitalförvaltningen och vice VD i Försäkringsaktiebolaget Skandia AB samt vd och koncernchef i If Skade försäkring AB. Ingemarson är civilekonom från Handels högskolan i Stockholm.

Antal aktier i Intrum Justitia AB: 15 842. Antal köpoptioner: 20 000.

Matts Ekman 63 år

Ledamot sedan 2007. Tidigare vice VD och finansdirektör i Vattenfallkoncernen. Tidigare har han varit finansdirektör i Electroluxkoncernen och dessförinnan i Gränges AB. Ekman är ord förande i Handelshuset Ekman & Co samt styrelseledamot i Investment AB Öresund, Profoto AB, EMANI (Belgien) samt Spendrup Invest. Ekman är civilekonom från Lunds universitet och innehar en MBAexamen från University of California, Berkeley. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 10 000. Antal köpoptioner: 20 000.

Helen Fasth Gillstedt 47 år

Ledamot sedan 2005. Fasth Gillstedt är VD för Blong AB och har tidigare innehaft olika ledande befattningar inom rese- och flygkoncernen SAS och inom den norska olje koncernen Statoil. Hon är styrelseledamot i AcadeMedia AB. Fasth Gillstedt är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.

Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal köpoptioner: 20 000.

Lars Förberg 44 år

Ledamot sedan 2004. Förberg är managing partner och delägare i Cevian Capital. Han har tidigare varit Chief Investment Officer vid Custos samt investment manager vid Nordic Capital. Förberg är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal köpoptioner: 0.

Charlotte Strömberg 50 år

Ledamot sedan 2009. Charlotte Strömberg är VD för Jones Lang LaSalle Holding AB, ansvarig för Sverige och övriga Norden. Hon är även styrelseledamot i Gant Company AB samt i Fjärde AP-fonden. Charlotte Strömberg har tidigare varit Head of Investment Banking Sverige respektive Head of Equity Capital Markets på Carnegie Investment Bank AB samt kund- och projektansvarig inom Corporate Finance på Alfred Berg, ABN Amro. Charlotte Strömberg är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 3 000. Antal köpoptioner: 0.

Fredrik Trägårdh 53 år

Ledamot sedan 2009. Fredrik Trägårdh är VD i Net Insight AB där han tidigare hade befattningen som finansdirektör. Han har tidigare varit finanschef i DaimlerChrysler Rail Systems GmbH, Berlin och innan dess inne hade han olika ledande befattningar inom ABB Financial Services i Sverige och Schweiz. Fredrik Trägårdh har examen i företags- och internationell ekonomi från Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal köpoptioner: 0.

Revisor

Carl Lindgren

51 år

Huvudansvarig revisor sedan 2004. Carl Lindgren är auktoriserad revisor, verksam vid KPMG AB, där han också är styrelseordförande. Andra revisionsuppdrag: Arla, Brummer & Partners, Investor, MTG och Nordea. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal köpoptioner: 0.

Uppgifter om innehav

Redovisade uppgifter avseende innehav av aktier inkluderar aktier ägda via bolag och närstående och är aktuella per den 31 december 2009.

Styrelseledamöters oberoende

Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget, bolags ledningen och de större aktie ägarna.

KOnCERnLEdnInG

Koncernens ledningsgrupp* består av moderbolagets verkställande direktör och koncernchef, ekonomi och finansdirektören, regioncheferna, koncernens ordförande respektive direktör för verksamhetsområdet Köp av avskrivna fordringar samt operations director.

Lars Wollung

48 år, verkställande direktör och koncernchef

Wollung tillträdde den 1 februari 2009. Han var tidigare VD och koncernchef för management- och IT- konsultföretaget Acando. Han var med och startade Acando 1999 som vice VD och blev sedan VD från 2001. Under nio år arbetade han som managementkonsult på McKinsey & Company med internationella uppdrag inom områden som företagsstrategi, organisationsförändringar och operativa förbättringsprogram. Han är styrelseordförande i Transia AB och Mountainlife AB. Wollung är civilekonom med examen från Handelshögskolan i Stockholm och civilingenjör från Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 20 000. Antal köpoptioner: 280 0000. Antal prestationsaktier: 0.

Bengt Lejdström 47 år, ekonomi- och finansdirektör

Lejdström tillträdde som ekonomi- och finans direktör i november 2009. Lejdström var tidigare ekonomi- och finansdirektör och tillförordnad VD för management- och IT-konsultföretaget Acando AB där han anställdes 2008. Lejdström har tidigare arbetat för NASDAQ OMX Stockholm, Europeiska Centralbanken samt som managementkonsult eller linjechef för flera olika bolag inom finansbranschen, både inom Norden och EMEAregionen. Lejdström är civilekonom med examen från Handelshögskolan i Stockholm och har gått ett flertal olika managementkurser vid Institutet för FöretagsLedning vid Handelshögskolan, IBM och Rational Management.

Antal aktier i Intrum Justitia AB: 2 000. Antal köpoptioner: 0. Antal prestationsaktier: 0.

Kari Kyllönen

63 år, ordförande för Köp av avskrivna fordringar

Kyllönen är ordförande för verksamhets området Köp av avskrivna fordringar sedan sommaren 2009. Dessutom är han verksam inom Operational Excellence inom Intrum Justitia-koncernens verksamhetsutveckling. Kyllönen är anställd sedan 1996, efter förvärvet av Tietoperintä Oy i Finland där han var vd sedan 1987. Innan dess var Kyllönen bankdirektör i Föreningsbanken i Finland AB. Kari Kyllönen har varit ansvarig för verksamhetsområdet Köp av avskrivna fordringar sedan 1999. Han har en Master of Scienceexamen från Tammerfors universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 132 718. Antal prestationsaktier 2008: 5 370.

Gijsbert Wassink

44 år, direktör för Köp av avskrivna fordringar

Wassink anställdes 1992 och är sedan augusti 2009 direktör för Köp av avskrivna fordringar. Han började som Group Controller och Group Treasurer i Amsterdam och blev sedan ansvarig för Köp av avskrivna fordringar, betalningsgarantier och kreditinformation i Schweiz, Tyskland och Österrike 1999. Sedan 2007 har han varit VD för koncernens verksamhet inom Köp av avskrivna fordringar. Innan han började arbeta för Intrum Justitia var han revisor på Coopers & Lybrand. Wassink har en ekonomiexamen från universitetet i Amsterdam. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal prestationsaktier: 1740.

Per Christofferson 41 år, operations director

Christofferson tillträdde i september 2009. Han kommer närmast från Management- och IT-konsultföretaget Acando där han var vice VD och affärsom rådeschef. Christofferson har också agerat rådgivare för ett stort antal CIOer och andra verksamhetsansvariga hos multinationella kunder. Han har en magisterexamen från CWRU (Case Western Reserve University) Cleveland Ohio och en civilingenjörsexamen från Linköpings Tekniska Högskola. Antal aktier i Intrum Justitia: 1000. Antal prestationsaktier: 0.

Rickard Westlund 43 år, tillförordnad regionchef

Westlund tillträde som verkställande direktör för Intrum Justitia Sverige AB 2009 och tog över som tillförordnad region chef med lednings ansvar för Sverige, Norge och Danmark 2010. Westlund innehade flera olika befattningar på Lindorff mellan 2006 och 2009, bland annat Director of Capital Collection, VD för Lindorff Capital AS och Head of Capital Scandinavia. Före Lindorff var Westlund VD för Aktiv Kapital Sweden och han har även arbetat på Swedbank i elva år där han mellan 2000 och 2003 var Head of Loan Process. Westlund är civilekonom med examen från Örebro Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal prestationsaktier: 0.

Marcel van Es

43 år, regionchef

van Es är anställd sedan 1988 och utsågs under 2000 till ansvarig för verksamheten i Nederländerna. Han är sedan 2002 regionchef, med ledningsansvar för Belgien och Nederländerna. I april 2009 blev han utsedd till regionchef för Storbritannien och Irland, en befattning han även innehade under åren 2005 till 2008. van Es är civilekonom från Rotterdams handelshögskola. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal prestationsaktier: 10 307.

Thomas Hutter 42 år, regionchef

Hutter anställdes 1994 och är sedan augusti 2009 regionchef med ledningsansvar för Schweiz, Tyskland och Österrike. Hutter har innehaft olika ledande befattningar inom Intrum Justitia sedan han anställdes. Han har varit VD i Schweiz sedan 2003 och sedan 2007 har han även varit VD i Österrike samt varit operativt ansvarig för Schweiz, Tyskland och Österrike. Innan han började arbeta för Intrum Justitia har han innehaft olika ledande befattningar inom försäljning. Hutter har varit medlem i styrelsen för den schweiziska branschorganisationen Verband Schweizerischer Inkassotreuhandinstitute (VSI) sedan 1999 och valdes till ordförande i april 2009. Antal aktier i Intrum Justitia: 0. Antal prestationsaktier: 2 485.

Thomas Feodoroff 58 år, regionchef

Feodoroff är anställd sedan 1978 och är regionchef med ledningsansvar för Finland, Estland, Lettland och Litauen. Från mars 2007 till augusti 2008 var han även tillförordnad regionchef med ledningsansvar för Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern. Feodoroff har studerat vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 422 387. Antal prestationsaktier: 13 864.

Pascal Labrue 42 år, regionchef

Labrue är anställd sedan 2000 och är sedan februari 2004 regionchef med ledningsansvar för Frankrike, Italien, Spanien och Portugal. Han har tidigare varit verksam inom kredithanteringsföretaget B.I.L. Labrue har examen från handelshögskolan ESC Bordeaux. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 164 042. Antal prestationsaktier: 11804.

Boguslaw Skuza 54 år, regionchef

Skuza tillträdde i oktober 2008 som regionchef med ledningsansvar för Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Han kommer närmast från Skandia där han arbetat som VD och koncernchef för Skandias polska verksamhet. Tidigare har han haft ledande positioner inom flera internationella företag i Polen, bland annat FIAT Insurance och Marsh & McLennan. Skuza är ordförande i Polish Foundation for the Club of Rome, vice ordförande i Polish Association for the Club of Rome samt medlem i Program Council för Polish Foundation for Management Promotion. Han har en magisterexamen inom internationell handel från universitetet i Gdansk. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal prestationsaktier: 5 223.

* Under 2009 och i januari 2010 genomfördes ett flertal förändringar i sammansättningen av koncernledningen. Med hänsyn härtill redovisas ovan ledningsgruppens sammansättning per den 25 februari 2010. Vid utgången av 2009 bestod ledningsgruppen av: Lars Wollung, Bengt Lejdström, Kari Kyllönen, Gijsbert Wassink, Per Christofferson, Monika Elling, Marcel van Es, Thomas Hutter, Thomas Feodoroff, Pascal Labrue och Boguslaw Skuza.

Uppgifter om innehav

Redovisade uppgifter om innehav av aktier inkluderar aktier ägda via bolag och närstående och är aktuella per 31 december 2009. Under året har vissa befattningshavare utnyttjat samtliga eller delar av sina personaloptioner 2003/2009 inom ramen för det program som presenteras i not 32 på sidan 59.

bolagsstyrnIngsrapport

Tillämpningen av svensk kod för bolagsstyrning

Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) i syfte att beskriva hur bolaget tillämpat Koden under den period som årsredovisningen avser. Rapporten utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bolagets revisor. Bolagsstyrning inom Intrum Justitia omfattar strukturerna och processerna för verksamhetens styrning, ledning och kontroll och syftar till att skapa värde för bolagets ägare och andra intressenter. Intrum Justitia tillämpar Koden sedan den 1 juli 2005. Vidare följer Intrum Justitias bolagsstyrning tillämpliga regler i aktiebolagslagen, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, Aktiemarknadsnämndens avgöranden samt bolagsordningen. Bolaget har inte avvikit från Kodens bestämmelser under den period som årsredovisningen avser.

Valberedning

Vid årsstämman den 16 april 2009 beslutades att ge styrelsens ordförande i uppdrag att kontakta de vid utgången av tredje kvartalet fem största aktieägarna i bolaget i syfte att dessa skulle utse varsin representant till en valberedning. Valberedningens uppgift är bland annat att nominera styrelseledamöter för val vid nästkommande årsstämma. I enlighet med årsstämmans beslut sammankallades representanter för de fem största aktieägarna och valberedningens initiala sammansättning offentliggjordes den 24 september 2009. Till följd av därefter ändrade ägarförhållanden i bolaget ändrades valberedningens sammansättning den 2 november 2009. Inför årsstämman 2010 består valberedningen av Anders Rydin (valberedningens ordförande), representerande SEB fonder, Hannes J Hafstein (Horn Fjárfestingarfélag ehf), KG Lindvall (Swedbank Robur), Philip Wendt (Länsförsäkringar fonder) och Conny Karlsson (CapMan Public Market Fund). Vidare har styrelsens ordförande Lars Lundquist adjungerats till valberedningen. Som sekreterare till valberedningen har adjungerats styrelsens sekreterare.

Den 31 december 2009 representerade valberedningen således totalt cirka 22,8 procent av aktiekapitalet i Intrum Justitia.

Valberedningens uppgifter vid sidan av att nominera styrelseledamöter och föreslå val av styrelseordförande och ordförande vid årsstämman är bland annat att utvärdera styrelsen och dess arbete, lämna förslag till arvodering av styrelsens ledamöter och för utskottsarbete samt i förekommande fall lämna förslag till val av revisorer samt arvodering av dessa. Styrelsens ordförande har genomfört en utvärdering av styrelsens och dess enskilda ledamöters insatser under året. Valberedningens ledamöter har vidare sammanträffat med samtliga styrelseledamöter, liksom med nya styrelseledamotskandidater. Utvärderingarna har sedan redovisats för hela valberedningen, tillsammans med en bedömning av behoven av speciell kompetens i styrelsen och en kartläggning

Syftet med denna rapport är att på ett översiktligt sätt presentera relevant information om bolagsstyrningsfrågor, såsom

• • beskrivning av valberedningens arbete
• • uppgifter om styrelsens ledamöter
• • beskrivning av styrelsens arbete
• • beskrivning av utskottens arbete
• • uppgifter om bolagets revisor
• • uppgifter om bolagsledningen
• • ersättning till bolagsledningen
• Denna rapport innehåller även en beskrivning av hur den interna kontrollen, till den del den avser den finansiella rapporteringen, är organiserad.

av tillgängliga resurser. Valberedningens förslag till ordförande och övriga styrelseledamöter, förslag till styrelsearvode, ersättning för utskottsarbete, revisor samt förslag till ordförande vid årsstämman 2010 offentliggjordes den 21 december 2009 och presenteras även i kallelsen till årsstämman 2010. Förslagen kommer sedan att vara föremål för stämmans beslut. Aktieägarna har beretts möjlighet att lämna förslag till valberedningen. Inga sådana förslag hade emellertid inkommit inom den utsatta tiden. Valberedningen har sammanträtt tre gånger mellan november 2009 och december 2009. Samtliga ledamöter har varit närvarande vid de sammanlagt tre mötena, förutom Philip Wendt (Länsförsäkringar fonder) som var förhindrad att delta vid två tillfällen. Ingen ersättning har utgått till valberedningens ordförande eller till någon av de övriga medlemmarna i valberedningen för deras arbete.

Styrelsens sammansättning

Enligt Intrum Justitias bolagsordning ska bolagets styrelse bestå av minst fem och högst nio ordinarie ledamöter med högst fyra suppleanter. Samtliga ledamöter väljs av årsstämman. Vid årsstämman den 16 april 2009 utsågs sju ordinarie styrelseledamöter utan suppleanter. Lars Lundquist utsågs till styrelsens ordförande och Bo Ingemarson till vice ordförande.

Styrelsen är sammansatt för att effektivt kunna stödja och kontrollera bolagsledningens arbete. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och de större aktieägarna. Styrelsens sammansättning uppfyller härmed Kodens krav avseende antalet oberoende ledamöter i förhållande till bolaget, bolagsledningen respektive de större aktieägarna. Bolagets verkställande direktör ingår inte i styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete och av verkställande direktören eller den övriga ledningsgruppen står på dagordningen. Styrelsens sekreterare är koncernens chefsjurist Eva Rydén. Styrelsen har inom sig inrättat ett revisionsutskott, ett ersättningsutskott samt ett investeringsutskott för Köp av avskrivna fordringar. Utskotten är underordnade

Närvaro vid styrelsemöten under 2009

	Matts Ekman	Helen Fasth Gillstedt	Lars Förberg	Bo Ingemarson	Lars Lundquist	Charlotte Strömberg	Fredrik Trägårdh
6 februari						X	X
9 februari						X	X
11 mars			–			X	X
16 april
20 april
27 april
18 maj
25 maj							–
17 juli
6 oktober
21 oktober				–			–
10 december
22 december				–

Deltagit – Ej deltagit X Ej ledamot vid aktuell tidpunkt

styrelsen och fråntar inte styrelseledamöterna deras skyldigheter och ansvar. Härutöver förekommer inte någon generell fördelning av styrelsens arbete mellan dess ledamöter. Utskotten presenteras närmare på nästföljande sidor.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen omprövar och fastställer varje år, vid det första ordinarie mötet efter sitt konstituerande styrelsemöte, en arbetsordning. Den innehåller instruktioner dels för ansvars- och arbetsfördelningen mellan styrelsen, verkställande direktören respektive styrelseutskotten, dels avseende formerna för bolagets löpande ekonomiska rapportering. Styrelsens arbetsordning bygger på aktiebolagslagens övergripande regler för ansvar för styrelse respektive verkställande direktör och i övrigt på av styrelsen godkänd beslutsordning. Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt aktiebolagslagen reglerar arbetsordningen i huvudsak följande:

• • bestämmelser kring hållande av styrelsemöten och de punkter som normalt ska finnas på agendan vid varje styrelsemöte
• • ordförandens, VD:s, ersättnings-, investerings- och revisionsutskottens uppgifter, med angivande av styrelsens delegering av beslutanderätt respektive vilka frågor som alltid kräver styrelsebeslut
• • styrelsens interna diskussioner och protokoll, vilka ska behandlas som konfidentiella

Styrelsens sammanträden

Styrelsen sammanträder regelbundet efter det i arbetsordningen fastställda programmet. Varje styrelsemöte följer en i förväg upprättad agenda. Agendan samt underlag för varje informations- eller beslutspunkt utsänds i god tid före varje sammanträde till samtliga styrelseledamöter. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordföranden. Styrelsen har under

2009 avhållit 13 sammanträden (14 föregående år). Vid dessa sammanträden har särskild uppmärksamhet ägnats åt

• • koncernens resultat och finansiella ställning
• • delårsrapportering
• • revisionsgenomgångar (extern och intern revision)
• • strategier för koncernen
• • riskhanteringsfrågor och intern kontroll av bland annat den finansiella rapporteringen
• • compliance-frågor
• • genomgång av vissa kärnprocesser
• • bolagsförvärv
• • särskilda åtgärdsprogram för länder, regioner eller verksamheter med otillfredsställande lönsamhet
• • utvärdering av styrelsearbetet samt utvärdering av verkställande direktören
• • strukturomvandling till CMS-bolag
• • avveckling av kredithanteringsverksamheten i England och omstrukturering av den kvarvarande delen av verksamheten
• • avyttring av den skotska verksamheten
• • refinansiering av bolagets lånefacilitet
• • nya partnerskap och samriskprojekt inom såväl kredithantering som förvärv av köpta fordringar

I enlighet med tidigare praxis har styrelsen under året sammanträffat två gånger med bolagets revisor, vid ett av dessa tillfällen utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen.

Styrelseutvärdering

Styrelsen gör en årlig utvärdering av styrelsearbetet. Den görs i form av en enkät som ledamöterna besvarar. Syftet med enkäten är att belysa frågor kring bland annat kompetenssammansättning, styrelsens fokusområden, styrelsematerial och mötesklimat samt att identifiera förbättringsförslag. Härtill kommer muntliga diskussioner i frågor av intresse för utvärderingen. Baserat på detta underlag redovisar ordföranden resultatet av utvärderingen för såväl styrelsen som valberedningen.

Styrelsens ersättning

Enligt beslut på årsstämman 2009 utgår arvode till styrelsen med 2 550 000 SEK, varav 750 000 SEK till styrelsens ordförande och 300 000 SEK till var och en av övriga styrelseledamöter samt ytterligare 540 000 SEK att användas för arvodering för utfört utskottsarbete utöver ordinarie styrelsearbete, totalt alltså 3 090 000 SEK. Beträffande arvodet för utskottsarbete beslutade styrelsen att det av stämman fastställda beloppet ska fördelas med 150 000 SEK till revisionsutskottets ordförande och 75 000 SEK till de två övriga ledamöterna i utskottet samt resterande 240 000 SEK att fördelas lika mellan de sammanlagt sex ledamöterna i ersättnings- samt investeringsutskotten.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottets uppgift är att bidra till en god kvalitet i koncernens redovisning samt uppföljning och kontroll av bolagets finansiella exponeringar och riskhantering. Revisionsutskottet har också till uppgift att underlätta kontakten mellan styrelsen och bolagets revisor, fastställa riktlinjer för andra tjänster än revisionen som bolaget får upphandla från revisorn samt att utvärdera revisorsinsatsen och biträda valberedningen vid framtagande av förslag till revisor och revisorns arvodering.

Revisionsutskottet har sedan årsstämman bestått av Bo Ingemarson (ordförande), Helen Fasth-Gillstedt och Fredrik Trägårdh. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och de större ägarna. Bolagets ekonomidirektör och den stämmovalde revisorn samt koncernredovisningschefen adjungeras till utskottets sammanträden. Revisionsutskottet har under 2009 sammanträtt fem gånger (fem gånger under 2008). Samtliga ledamöter har varit närvarande eller deltagit per telefon vid alla möten, förutom ett möte då både Helen Fasth-Gillstedt och Fredrik Trägårdh var förhindrade att delta. Utskottets arbete regleras i de instruktioner som utgör en del av styrelsens arbetsordning.

De frågor som varit föremål för utskottets behandling har bland annat varit delårsrapportering, årsbokslutet och revisionsarbetet för koncernen (intern och extern revision) investeringsförslag, skattefrågor samt refinansieringsfrågor. Därtill har utskottet behandlat internkontrollfrågor och svarat för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, i synnerhet vad gäller redovisningen av köpta avskrivna fordringar och goodwill. Revisionsutskottet rapporterar till styrelsen, och slutliga beslut fattas av styrelsen. Revisorn har deltagit vid samtliga möten i revisionsutskottet under året.

Investeringsutskottet

Styrelsens investeringsutskott underlättar och säkerställer att utvärdering och beslut om investeringar i avskrivna fordringar i storleksklassen 8–20 MEUR kan ske snabbt, effektivt och med spetskompetens. Investeringar överstigande den övre beloppsgränsen beslutas av styrelsen i dess helhet. För dessa investeringar samt för de företagsförvärv och andra relaterade frågor som styrelsen delegerat i enskilda fall har investeringsutskottet utgjort en rådgivande funktion till styrelsen. Investeringsutskottet har sedan årsstämman 2009 bestått av Lars Lundquist (ordförande), Matts Ekman, Lars Förberg och Charlotte Strömberg. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt större aktieägare. Investeringsutskottet rapporterar till styrelsen. Investerings utskottet har sammanträtt fyra gånger under året (sex gånger 2008). Samtliga ledamöter har varit närvarande vid alla möten.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottets uppgift är att behandla koncernens övergripande lönestruktur, fasta och rörliga lönedelar samt övriga förmåner till verkställande direktören samt till ledande befattningshavare och befattningshavare direktrapporterande till den verkställande direktören. Häri ingår också utvärdering av sambandet mellan prestationer och ersättning, frågor kring bonus- och rörliga löneprogram, pensioner, avgångsvederlag vid uppsägningar med mera. Utskottet bistår vidare styrelsen med att utforma de förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som styrelsen presenterar för årsstämman. I koncernen tillämpas den så kallade farfarsprincipen strikt. Ersättningsutskottet har sedan årsstämman 2009 bestått av de oberoende ledamöterna Lars Lundquist (ordförande) och Matts Ekman. Till utskottets sammanträden adjungeras bolagets personaldirektör samt vid behov även den verkställande direktören. Under 2009 har utskottet sammanträtt nio gånger med samtliga ledamöter vid alla möten (sju gånger året dessförinnan). Frågor kring ramar avseende lönerevision för ledande befattningshavare, principerna för rörliga lönedelar, det vill säga nivåer, mål och utfall, pensioner samt övriga ovan nämnda frågor inom ramen för utskottets kompetens och uppgifter har behandlats. Ersättningsutskottet rapporterar till styrelsen.

Ersättningsprinciper för ledande befattningshavare

Inför årsstämman 2009 lade styrelsen fram för stämmans beslut ett förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen i enlighet med bestämmelser i aktiebolagslagen om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Förslaget reglerade bland annat förhållandet mellan fast och rörlig ersättning, mellan ersättning och prestation, icke monetära förmåner, frågor kring pension, uppsägning och avgångsvederlag samt hur dessa frågor bereds av styrelsen. För en närmare beskrivning av löner och ersättningar för ledande befattningshavare, se Not 31 på sidan 57. Styrelsens fullständiga förslag till principer för ersättning och anställningsvillkor för ledande befattningshavare för 2010 finns att tillgå i förvaltningsberättelsen på sidan 27.

Koncernledning

Koncernens ledningsgrupp består av moderbolagets verkställande direktör, ekonomi- och finansdirektören, regioncheferna, direktören och ordföranden för verksamhetsområdet Köp av avskrivna fordringar samt koncernens operations director. Koncernledningen sammanträder regelbundet och diskuterar ekonomiska och finansiella utfall, strategifrågor och koncerngemensamma riktlinjer. Dessa diskussioner, beslut och riktlinjer är också en del i kontrollen av den finansiella rapporteringen.

Revisor

Vid årsstämman 2008 valdes revisionsbolaget KPMG AB till revisor i Intrum Justitia AB med auktoriserade revisorn Carl Lindgren som huvudansvarig revisor. Revisionsbolaget valdes för tiden intill slutet av årsstämman år 2012. Revisorn är oberoende. Intrum Justitia har enligt beslut av revisionsutskottet utöver revisionsuppdraget konsulterat KPMG inom skatteområdet och i redovisningsfrågor. Storleken av till KPMG betalda ersättningar framgår av Not 33, sid 59. KPMG är skyldigt att som revisor i Intrum Justitia pröva sitt oberoende inför varje beslut att vid sidan av sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning till Intrum Justitia.

styrelsens rapport om Intern Kontroll

Styrelsen är ansvarig för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är avgränsad till att beskriva hur intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Rapporten har inte reviderats av bolagets revisorer.

Intrum Justitia följer ramverket som har fastställts av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Arbetet med intern kontroll har utformats för att ge rimlig säkerhet avseende Intrum Justitias mål att uppnå en tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och föreskrifter kopplade till den finansiella rapporteringen. Grunden för en god intern kontroll är kontrollmiljön som skapar disciplin och struktur för de fyra övriga del komponenterna i arbetet med intern kontroll: riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning.

Kontrollmiljö

I kontrollmiljön ingår de värderingar och den etik som styrelsen, revisionsutskottet, VD och koncernledningen grundar sin kommunikation på och agerar utifrån, men också koncernens organisation, ledarskap, beslutsvägar, befogenheter och ansvar samt medarbetarnas kunskaper. I Intrum Justitias värderingar ingår att arbeta för en sund ekonomi och att leva upp till koncernens varumärkeslöfte, vilka tillsammans med koncernens affärsidéer, mål och strategier vägleder medarbetarna i deras dagliga arbete. Utöver detta innehåller Intrum Justitias affärsetiska kod, så kallad Business Code of Ethics, principer för hur verksamheten ska bedrivas samt en uppförandekod, så kallad Code of Conduct, som innefattar de principer som medarbetarna ska arbeta i enlighet med.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen och har fastställt skriftliga instruktioner, en arbetsordning, som tydliggör ansvars- och arbetsfördelningen mellan styrelsen, respektive styrelseutskott och den verkställande direktören. Den viktigaste uppgiften för revisionsutskottet, som utses av styrelsen, är att tillse att fastställda principer för finansiell rapportering och intern kontroll följs och att ändamålsenliga kontakter upprätthålls med bolagets revisorer.

Koncernen har en internkontrollfunktion som arbetar med revisioner, utredningar och diverse projekt inom de olika koncernfunktionerna Finans, HR, IT, Legal och Operational excellence. I vissa länder och regioner finns en så kallad Compliance Officer med ansvar för att bolaget följer tillämpliga regelverk för verksamheten.

Internkontrollfunktionen under ledning av koncernens internkontrollkoordinator, rapporterar till koncernledningen och revisionsutskottet och stödjer koncernbolagen och affärsområdena i deras arbete med internkontroll.

De interna styrinstrumenten för finansiell rapportering finns i Intrum Justitias handbok. Handboken sammanfattar viktiga interna styrdokument och regelverk och beskriver bland annat de koncerngemensamma reglerna för affärsetik och befogenheter. Här finns även koncernens informations- och kommunikationspolicy, insiderregler, redovisningsregler och finanspolicy samt koncernens treasurypolicy som innefattar hantering av finansiella risker såsom ränte-, finansierings-, likviditets- och kreditrisker.

Riskbedömning

Intrum Justitias riskbedömning i fråga om finansiell rapportering innefattar att identifiera och värdera de mest betydelsefulla riskerna inom koncernbolagens affärsområden och processer. Resultatet ligger till grund för hur processerna ska byggas upp.

Riskhantering innebär att riskerna accepteras, reduceras eller elimineras och att krav ställs på kontroller och kontrollnivåer.

Riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen görs en gång om året av ledningen för respektive dotterbolag under ledning av koncernens interna kontrollfunktion. Resultaten rapporteras till koncernledningen och revisionsutskottet.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteterna utformas med hänsyn till de kontroller som ska hantera koncernens risker. De betydande risk avseende den finansiella rapporteringen som identifieras hanteras genom kontrollstrukturer inom bolagen och affärsområdena, men också genom processer som ser till att de grundläggande kraven för extern finansiell rapportering uppfylls.

Kontrollstrukturerna grundar sig på koncernens minimikrav för intern kontroll av den finansiella rapporteringen och består av både bolagsövergripande kontroller, kontroller på transaktionsnivå och generella IT kontroller. Kontrollerna kan såväl vara förebyggande som upptäckande med korrigering av fel och avvikelser mot uppsatta mål och riktlinjer. Kontrollaktiviteterna består bl.a. av kontoavstämningar, attest av bokföringsordrar och av olika automatiska samt semi-automatiska inbyggda kontroller i IT-systemen för behandling och överföring av information.

Information och kommunikation

Information och kommunikation handlar om både intern och extern information och kommunikation. Intern kommunikation börjar med att skapa en medvetenhet hos medarbetarna om vilka externa och interna tillämpliga lagar, förordningar och redovisningsregler som gäller för den finansiella rapporteringen. Ansvar och befogenheter kommuniceras tydligt inom koncernen för att möjliggöra rapportering och återkoppling från verksamheten till internkontrollfunktionen, koncernledningen och styrelsens revisionsutskott. Förmedling av information sker bland annat via Intrum Justitias intranät och genom utbildning av koncernens medarbetare.

Då god kommunikation grundar sig på en förståelse för varandra och för frågorna i sak, sker även den interna kommunikationen genom återkommande möten och konferenser. Dotterbolagens redovisnings- och ekonomichefer ingår i ett nätverk som träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och kunskap. Konferenser genomförs en eller två gånger per år där syftet är upprätthålla en hög kvalitet på den finansiella rapporteringen genom att frågor som gäller koncernens gemensamma redovisningsprinciper diskuteras, behandla de krav som ställs på den interna kontrollen, utveckla kvalitet och effektivitet i processer och uppföljning samt möjliggöra ett effektivt kunskapsutbyte inom koncernen. Deltagarna i nätverket arbetar löpande med målet att öka samordning och möjligheten till jämförelse av analysmodeller och uppföljning av framför allt redovisningsoch affärssystem samt utveckling av olika nyckeltal.

Övervakning

Syftet med att övervaka den interna kontrollen är att med rimlig säkerhet fastställa att den finansiella rapporteringen är förenlig med tillämpliga lagar, förordningar och redovisningsregler som är kopplade till den finansiella rapporteringen för Intrum Justitia som ett noterat bolag. Övervakning sker genom olika aktiviteter såsom uppföljning av verksamhetens resultat mot fastställda mål, självbedömningar, externa och interna revisioner och andra uppföljande aktiviteter.

Uppföljningen för att se till att den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är effektiv och ändamålsenlig görs av revisionsutskottet, internkontrollfunktionen, koncernledningen och ledningen för respektive dotterbolag.

Intrum Justitia-koncernen är organiserad i matrisform där den ekonomiska uppföljningen i första hand följer de geografiska regionerna och i andra hand verksamhetsområdena. Inom de geografiska regionerna har respektive region- och landschef ett stort ansvar. Koncernledningen utövar kontroll både genom representation i de lokala bolagens styrelser och genom att koncernens controllers följer upp dotterbolagens finansiella rapportering ur olika perspektiv.

Varje månad rapporterar dotterbolagen in månadsbokslut som omfattar resultaträkning uppdelad per verksamhetsområde, balansräkning och volymuppgifter. Boksluten konsolideras till ett koncernbokslut som ingår i en månads rapport till koncernledningen och styrelsen. Koncernredovisningen upprättas varje månad för internt bruk. Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer på väsentliga avvikelser mot uppsatta mål enligt en särskild mall. Instruktioner och regelverk kring både skriftlig och siffermässig rapportering finns i Intrum Justitias handbok. Utfallet i månadsboksluten jämförs mot föregående års utfall och budget. Vid sidan av omsättnings- och resultatsiffror finns nyckel tal för ärendeingång, värde på stocken och inkasserade belopp.

Internkontrollfunktionen genomför årligen en undersökning med frågor om kontrollen av de finansiella och legala processer som identifierats som väsentliga för koncernen. När de operativa dotterbolagen har rapporterat sina svar sker en genomgång från internkontrollfunktionen av erhållna svar. Utifrån resultatet genomförs arbete för att åtgärda eventuella brister i den interna kontrollen. Resultaten av undersökningen följs upp löpande och rapporteras till koncernledningen och koncernens revisionsutskott.

Internrevision sker även årligen av ett antal dotterbolag på grundval av utförd riskbedömning. Risk- och revisionsplanen godkänns av Intrum Justitias revisionsutskott. Avrapportering av resultaten med åtgärdsplaner sker till koncernledningen och till revisionsutskottet.

DefInItIoner

Antal inneliggande inkassoärenden

Totala antalet inkassoärenden inom verksamhetsområdet Kredithantering i slutet av året.

Avkastning på eget kapital

Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare som en procentandel av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Avkastning på operativt kapital

Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.

Betavärde

Mått på aktiens kursförändringar/svängningar i förhållande till hela marknaden, i form av OMX Stockholm index. Förändringar som exakt följer index ger betavärdet 1,0. Ett värde under 1,0 innebär att förändringarna i aktien har varit mindre än förändringarna i index.

Direktavkastning

Utdelningen per aktie dividerat med aktiekursen vid årets slut.

Medelantal anställda

Genomsnittligt antal anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Nettoomsättning

Summan av rörliga inkassoprovisioner, fasta inkassoavgifter, gäldenärsarvoden, garant i provisioner, abonnemangsintäkter och intäkter i verksamheten med Köp av avskrivna fordringar.

Nettoskuld

Räntebärande skulder och pensionsavsättningar minus likvida medel och räntebärande fordringar.

Operativt kapital

Summan av eget kapital inklusive minoritetsintressen, räntebärande skulder och pensionsavsättningar minus likvida medel och räntebärande fordringar.

Operativt kassaflöde per aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med antal aktier vid årets slut.

P/E-tal

Aktiekurs vid årets slut dividerad med nettoresultat per aktie före utspädning (Price Earnings ratio).

P/S-tal

Aktiekurs vid årets slut dividerad med nettoomsättning per aktie (Price Sales ratio).

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultatet som en procentandel av nettoomsättningen.

Rörelseresultat

Verksamhetens resultat före finansiella poster och bolagsskatt.

Soliditet

Eget kapital inklusive minoritetsintresse som en procentandel av balansomslutningen.

Totalt inkassovärde

Totalt utestående belopp att inkassera för kunds räkning på förfallodagen, inklusive upplupen ränta fram till förfallodagen. Inkluderar förvärvade avskrivna fordringar men inte dröjsmålsränta eller avgifter.

Utdelningsandel

Utdelningens andel av årets nettoresultat.

Utspädning

Teoretiskt beräknad effekt på antalet aktier och på eget kapital av framtida utnyttjande av utestående personaloptioner.

InformatIon tIll aKtIeägare

Årsstämma

Årsstämma i Intrum Justitia AB hålls torsdagen den 25 mars 2010, kl 16.00 i Berns salonger i Kammarsalen, Berzelii Park, Stockholm. Kallelse sker genom annonsering i Svenska Dagbladet och Post och Inrikes Tidningar. Kallelsen samt övrig information inför årsstämman finns även på www.intrum.com.

Utdelning

För räkenskapsåret 2009 föreslår styrelsen och verkställande direktören årsstämman att utdelning lämnas om 3,75 SEK (3,50) per aktie.

Finansiell information 2010

Årsstämma 2010	25 mars
Delårsrapport januari –mars	22 april
Delårsrapport januari–juni	19 juli
Delårsrapport januari – september	26 oktober

Kapitalmarknadsdag

Intrum Justitia arrangerar en kapitalmarknadsdag i Stockholm för analytiker, kapitalförvaltare och journalister den 1 juni 2010. Se utförligare information på www.intrum.com.

Ytterligare information från Intrum Justitia

Finansiella rapporter publiceras på svenska och engelska och kan beställas från Intrum Justitia AB, Informationsavdelningen, 105 24 Stockholm. Rapporterna samt övrig information från bolaget publiceras löpande på koncernens webbplats www.intrum.com.

Kommunikation med ägare, analytiker och medier är ett prioriterat område. Presentation av Intrum Justitias resultat och verksamhet görs efter varje delårsrapport för analytiker och investerare i Stockholm och London. Utöver dessa kontakter träffar representanter från bolaget intressenter vid andra tillfällen, exempelvis i enskilda möten (så kallade oneonones) och aktiesparträffar.

Besök gärna vår webbplats, www.intrum.com, som förutom en bred presentation av koncernen erbjuder en fördjupad IRdel med analysverktyg, insynsregister med mera. Koncernen ger även ut intressenttidningen Intrum Magazine som löpande belyser utvecklingen inom kredithanteringsbranschen och Intrum Justitia. Tidningen kan beställas från informationsavdelningen.

Aktieägarkontakt

Fanny Wallér Tel. +46 8546 10 200 Epost ir@intrum.com Denna årsredovisning distribueras endast till de aktieägare som uttryckligen begärt en tryckt årsredovisning.

INTRUM JUSTITIA PÅ EN MINUT Adresser

Intrum Justitia AB

Marcusplatsen 1A, Nacka 105 24 Stockholm, Sverige Tel +46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211 www.intrum.com info@intrum.com

Belgien

Intrum NV Martelaarslaan 53 B-9000 Gent, Belgien Tel +32 9 218 90 94 Fax +32 9 218 90 51 www.intrum.be

Danmark

Intrum Justitia A/S Lyngbyvej 20, 2 Etage DK-2100 Köpenhamn Ø, Danmark Tel +45 33 69 70 00 Fax +45 33 69 70 29 www.intrum.dk

Estland

Intrum Justitia AS Rotermanni 8 EE-Tallinn 10111, Estland Tel +372 6060 990 Fax +372 6060 991 www.intrum.ee

Finland

Intrum Justitia Oy Box 47 FI-00811 Helsingfors, Finland Tel +358 9 229 111 Fax +358 9 2291 1911 www.intrum.fi

Frankrike

Intrum Justitia SAS 35 Rue Victorien Sardou FR-69362 Lyon, Frankrike Tel +33 4 7280 1414 Fax +33 4 7280 14 32 www.intrum.fr

Irland

Intrum Justitia Ireland Ltd 1st Floor, Block C Ashtown Gate, Navan Road, IE- Dublin 15 Tel +353 1 869 22 22 Fax +353 1 869 22 44 www.intrum.ie

Island

Intrum á Islandi ehf Laugavegi 99 IS-101 Reykjavik, Island Tel +354 440 70 00 Fax +354 440 70 01 www.intrum.is

Italien

Intrum Justitia S.p.A. Viale E. Jenner 53 IT-20159 Milano, Italien Tel +39 02 288 701 Fax +39 02 288 70 411 www.intrum.it

Lettland

SIA Intrum Justitia K. Ulmana gatve 2 LV-1004 Riga, Lettland Tel +371 6 733 28 77 Fax +371 6 733 11 55 www.intrum.lv

Litauen

Intrum Justitia UAB A.Gostauto 40A LT-Vilnius 01112, Litauen Tel +370 5 249 0969 Fax +370 5 249 6633 www.intrum.lt

Nederländerna

Intrum Justitia Nederland B.V. Box 84096 NL-2508 AB Den Haag, Nederländerna Tel +31 70 452 70 00 Fax +31 70 452 89 80 www.intrum.nl

Norge

Intrum Justitia AS Box 6354 Etterstad NO-0604 Oslo 6, Norge Tel +47 23 17 10 00 Fax +47 23 17 10 20 www.intrum.no

Polen

Intrum Justitia Sp. z o.o. Ul. Domaniewska 41 PL-02-672 Warszawa, Polen Tel +48 22 576 66 66 Fax +48 22 576 66 68 www.intrum.pl

Portugal

Intrum Justitia Portugal Lda Av. Duque D'Avila N° 185 4° D PT-1050-082 Lissabon, Portugal Tel +351 21 317 2200 Fax +351 21 317 2209 www.intrum.pt

Schweiz

Intrum Justitia AG Eschenstrasse 12 CH-8603 Schwerzenbach, Schweiz Tel +41 44 806 5656 Fax +41 44 806 5660 www.intrum.ch

Slovakien

Intrum Justitia Slovakia s.r.o. P.O. Box 50 Karadzicova 8 SK-821 08 Bratislava, Slovakien Tel +421 2 32 16 32 16 Fax +421 2 32 16 32 80 www.intrum.sk

Spanien

Intrum Justitia Ibérica S.A.U. Juan Esplandiú 11–13, ES-28007 Madrid, Spanien Tel +34 91 423 4600 Fax +34 902 876 692 www.intrum.es

Storbritannien

Intrum Justitia Ltd The Plaza 100 Old Hall Street Liverpool Merseyside L3 9QJ, Storbritannien Tel +44 1514 727 155 Fax +44 8445 765 701 www.intrum.co.uk

Sverige

Intrum Justitia Sverige AB 105 24 Stockholm, Sverige Tel +46 8 616 77 00 Fax +46 8 640 94 02 www.intrum.se

Tjeckien

Intrum Justitia s.r.o. Prosek Point, Building A Prosecka 851/64 19000 Prag 9 Prosek, Tjeckien Tel +420 277 003 730 Fax +420 283 880 902 www.intrum.cz

Tyskland

Intrum Justitia GmbH Pallaswiesenstr. 180–182 DE-64293 Darmstadt, Tyskland Tel +49 6151 816 0 Fax +49 6151 816 155 www.intrum.de

Ungern

Intrum Justitia Kft Pap Károly u. 4–6 HU-1139 Budapest, Ungern Tel +36 1 459 9400 Fax +36 1 459 9574 www.intrum.hu

Österrike

Intrum Justitia GmbH Franz-Brötzner-Strasse 11 AT-5071, Wals-Siezenheim, Österrike Tel +43 662 835 077 Fax +43 662 835 080 www.intrum.at

VI ÄR EN KATALYSATOR FÖR EN SUND EKONOMI INTRUM JUSTITIA ÅRS-REDOVISNING 2009

INTRUM JUSTITIA PÅ EN MINUT Adresser

Intrum Justitia AB

Marcusplatsen 1A, Nacka 105 24 Stockholm, Sverige Tel +46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211 www.intrum.com info@intrum.com

Belgien

Intrum NV Martelaarslaan 53 B-9000 Gent, Belgien Tel +32 9 218 90 94 Fax +32 9 218 90 51 www.intrum.be

Danmark

Intrum Justitia A/S Lyngbyvej 20, 2 Etage DK-2100 Köpenhamn Ø, Danmark Tel +45 33 69 70 00 Fax +45 33 69 70 29 www.intrum.dk

Estland

Intrum Justitia AS Rotermanni 8 EE-Tallinn 10111, Estland Tel +372 6060 990 Fax +372 6060 991 www.intrum.ee

Finland

Intrum Justitia Oy Box 47 FI-00811 Helsingfors, Finland Tel +358 9 229 111 Fax +358 9 2291 1911 www.intrum.fi

Frankrike

Intrum Justitia SAS 35 Rue Victorien Sardou FR-69362 Lyon, Frankrike Tel +33 4 7280 1414 Fax +33 4 7280 14 32 www.intrum.fr

Irland

Intrum Justitia Ireland Ltd 1st Floor, Block C Ashtown Gate, Navan Road, IE- Dublin 15 Tel +353 1 869 22 22 Fax +353 1 869 22 44 www.intrum.ie

Island

Intrum á Islandi ehf Laugavegi 99 IS-101 Reykjavik, Island Tel +354 440 70 00 Fax +354 440 70 01 www.intrum.is

Italien

Intrum Justitia S.p.A. Viale E. Jenner 53 IT-20159 Milano, Italien Tel +39 02 288 701 Fax +39 02 288 70 411 www.intrum.it

Lettland

SIA Intrum Justitia K. Ulmana gatve 2 LV-1004 Riga, Lettland Tel +371 6 733 28 77 Fax +371 6 733 11 55 www.intrum.lv

Litauen

Intrum Justitia UAB A.Gostauto 40A LT-Vilnius 01112, Litauen Tel +370 5 249 0969 Fax +370 5 249 6633 www.intrum.lt

Nederländerna

Intrum Justitia Nederland B.V. Box 84096 NL-2508 AB Den Haag, Nederländerna Tel +31 70 452 70 00 Fax +31 70 452 89 80 www.intrum.nl

Norge

Intrum Justitia AS Box 6354 Etterstad NO-0604 Oslo 6, Norge Tel +47 23 17 10 00 Fax +47 23 17 10 20 www.intrum.no

Polen

Intrum Justitia Sp. z o.o. Ul. Domaniewska 41 PL-02-672 Warszawa, Polen Tel +48 22 576 66 66 Fax +48 22 576 66 68 www.intrum.pl

Portugal

Intrum Justitia Portugal Lda Av. Duque D'Avila N° 185 4° D PT-1050-082 Lissabon, Portugal

Tel +351 21 317 2200 Fax +351 21 317 2209 www.intrum.pt

Schweiz

Intrum Justitia AG Eschenstrasse 12 CH-8603 Schwerzenbach, Schweiz Tel +41 44 806 5656 Fax +41 44 806 5660 www.intrum.ch

Slovakien

Intrum Justitia Slovakia s.r.o. P.O. Box 50 Karadzicova 8 SK-821 08 Bratislava, Slovakien Tel +421 2 32 16 32 16 Fax +421 2 32 16 32 80 www.intrum.sk

Spanien

Intrum Justitia Ibérica S.A.U. Juan Esplandiú 11–13, ES-28007 Madrid, Spanien Tel +34 91 423 4600 Fax +34 902 876 692 www.intrum.es

Storbritannien

Intrum Justitia Ltd The Plaza 100 Old Hall Street Liverpool Merseyside L3 9QJ, Storbritannien Tel +44 1514 727 155 Fax +44 8445 765 701 www.intrum.co.uk

Sverige

Intrum Justitia Sverige AB 105 24 Stockholm, Sverige Tel +46 8 616 77 00 Fax +46 8 640 94 02 www.intrum.se

Tjeckien

Intrum Justitia s.r.o. Prosek Point, Building A Prosecka 851/64 19000 Prag 9 Prosek, Tjeckien Tel +420 277 003 730 Fax +420 283 880 902 www.intrum.cz

Tyskland

Intrum Justitia GmbH Pallaswiesenstr. 180–182 DE-64293 Darmstadt, Tyskland Tel +49 6151 816 0 Fax +49 6151 816 155 www.intrum.de

Ungern

Intrum Justitia Kft Pap Károly u. 4–6 HU-1139 Budapest, Ungern Tel +36 1 459 9400 Fax +36 1 459 9574 www.intrum.hu

Österrike

Intrum Justitia GmbH Franz-Brötzner-Strasse 11 AT-5071, Wals-Siezenheim, Österrike Tel +43 662 835 077 Fax +43 662 835 080 www.intrum.at

VI ÄR EN KATALYSATOR FÖR EN SUND EKONOMI INTRUM JUSTITIA ÅRS-REDOVISNING 2009