Image Systems — Annual Report 2009

Apr 16, 2010

ÅRSREDOVISNING 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning, nyckeltal	3
Intervju med VD och CFO	4
Marknad	6
Verksamhet	11
Historik	21
Aktiekapital och ägarstruktur	22
Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer	24
Bolagsstyrningsrapport	25
Räkenskaper	29
Revisionsberättelse	63
Ordlista	64
Adresser	66

DEFINITIONER

Digital Vision, Bolaget eller Koncernen:

Digital Vision AB (publ), org nr: 556319-4041, inklusive dotterbolag, om inte annat framgår av sammanhanget

TIDPUNKTER FÖR EKONOMISK INFORMATION

Årsstämma 2009	22 juni 2010
Delårsrapport 1 januari-31 mars 2009	26 april 2010
Delårsrapport 1 april-30 juni 2009	19 augusti 2010
Delårsrapport 1 juli-30 september 2009	11 november 2010
Bokslutskommuniké 2010	15 februari 2011

Länder där kunder har köpt Digital Visions system.

SAMMANFATTNING, NYCKELTAL

DIGITAL VISION I KORTHET 2009

• Orderingången ökade till 80,9 (53,8) Mkr
• Nettoomsättningen ökade till 80,3 (59,0) Mkr
• Prestigeaffärer med Pixar och Lucas Films
• Rörelseresultatet före avskrivningar förbättrades till 1,2 (– 27,6) Mkr
• Rörelseresultatet förbättrades till 6,8 (– 46,8) Mkr
• Resultat efter skatt förbättrades till 9,2 (– 51,2) Mkr
• Resultat per aktie uppgick till 0,04 (– 1,29) kr
• Bruttomarginalen förbättrades till 76 (68) %
• Företagsrekonstruktionen avslutat
• Genom nyemissioner ökade koncernens egna kapital med 64,6 Mkr

2010

• Styrelsen föreslår en fullt garanterad nyemission om 35 Mkr

Intäkter 80,3 59,0 114,8 78,5 59,7 Bruttoresultat 61,4 41,6 72,9 40,3 27,2 Rörelseresultat före avskrivningar 1,2 -27,6 11,8 -33,4 -23,5 Rörelseresultat -6,8 -46,8 7,4 -39,4 -25,1 Årets resultat -9,2 -51,2 5,8 -43,1 -61,8 UTDRAG UR KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR (Mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 35,8 41,8 58,0 50,8 48,0 Varulager 4,7 8,7 10,1 10,5 7,8 Kundfordringar 25,0 18,9 42,9 22,0 13,2 Övriga omsättningstillgångar 5,9 10,4 5,7 7,4 4,5 Likvida medel 2,5 3,6 1,7 2,1 18,9 Summa tillgångar 73,9 83,4 118,4 92,8 92,4 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12,3 -40,1 10,5 4,2 28,3 Långfristiga skulder och avsättningar 5,3 25,0 53,6 51,0 49,4 Korta räntebärande skulder 38,7 44,3 29,0 15,8 - Leverantörsskulder 5,7 18,0 16,2 12,3 8,5 Övriga kortfristiga skulder 11,9 36,2 9,1 9,5 6,2 Summma eget kapital och skulder 73,9 83,4 118,4 92,8 92,4 FINANSIELLA NYCKELTAL Bruttomarginal, % 76 68 63 51 46 Rörelsemarginal, % neg neg 6 neg neg Vinstmarginal, % neg neg 5 neg neg Soliditet, % 17 neg 9 4 31 Antal aktier vid årets slut, st 265 811 055 40 775 055 38 880 231 37 932 819 29 765 660 Genomsnittligt antal aktier, st 226 098 159 39 827 643 38 364 835 30 446 201 29 949 932 Resultat per aktie, kr -0,04 -1,29 0,15 -1,42 -2,29 Eget kapital per aktie, kr 0,05 -0,98 0,14 1,05 0,35 Börskurs vid årets slut,kr 0,23 0,52 2,37 2,52 4,70 Utdelning per aktie - - - - -	UTDRAG UR KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR (Mkr)	2009	2008	2007	2006	2005

INTERVJU MED VD OCH CFO

Bengt Broman tillträdde som tf VD i Digital Vision under mars månad 2010 och bolagets CFO Klas Åström var VD under en stor del av 2009. Per Olsson på IR Bolaget har träffat dem båda för en intervju och en beskrivning av utveckling i bolaget under 2009.

2009 var året när DV skulle göra en turn round – hur vill ni summera året?

Klas: Mycket av det som vi förutsatte oss att göra och som var nödvändigt är genomfört. Det har inte minst resultatet för det fjärde kvartalet visat som är ett av det bästa i bolagets historia. Totalt omsatte vi ca 80 mkr under året och visade ett litet positivt resultat före avskrivningar. Det ska jämföras med året innan då vi omsatte knappt 60 mkr och förlorade nästan 28 mkr. Den ökade omsättningen och en bra produktmix har också givit oss en högre bruttomarginal.

Ni har aviserat att bolaget behöver nytt rörelsekapital, vilka olika alternativ tittar ni på?

Bengt: Ett bättre kassafl öde från den ökade försäljningen och en god kostnadskontroll har gjort att vi under året kunnat minska vår bankfi nansiering med 13 Mkr och våra leverantörsskulder med drygt 12 Mkr. Dock har den ökade försäljningen påverkat vårt behov av rörelsekapital. Det faktum att bolaget var i rekonstruktion i början av 2009 har gjort att våra möjligheter att erhålla ökad rörelsekapitalfi nansiering är begränsade.

Vi behöver fi nansiera ytterligare rörelsekapital för att fortsätta växa, bedriva ett aktivt marknadsarbete och att fortsätta en kraftfull produktutvecklingen enligt vår produktplan. Dessutom behöver vi minska skuldsättningen genom att lösa de konvertibler som förfaller under året samt att återbetala lån från våra huvudägare. Förändringen av kapitalstrukturen förväntas framgent underlätta rörelsekapitalfi nansiering via tex banklån.

Som tidigare annonserats kommer bolaget att genomföra en garanterad företrädesemission om 35 MSEK.

2008 hade vi en fi nanskris och konjunkturen var svag under 2009 – hur ser ni på marknaden idag?

Bengt: Vår bedömning är att konjunkturen har nått botten och är sakta på väg uppåt. Men man ska tänka på att vi är på väg upp från en låg nivå och vi har fortfarande en lång väg till ett läge med en stark konjunktur. Det faktum att vändningen i bolaget har gjorts under en svag konjunktur och med en oro runt bolagets förmåga visar på styrkan hos Digital Vision, våra produkter och kundernas tilltro. Det ger också en ett bra utgångsläge inför de närmaste åren.

Digital Vision har ju haft en stark försäljningen under 2009 – hur har det gått för era konkurrenter?

Klas: Det är alltid vanskligt att uttala sig om kollegor och konkurrenter men vi kan konstatera att vi under 2009 vunnit ett stort antal offentliga upphandlingar bland europeiska tvbolag i konkurrens med alla våra större konkurrenter.

Det låter ju fantastiskt bra – vad har varit er styrka i dessa upphandlingar?

Klas: Vår styrka är våra produkters förmåga att möta kundens krav. Inte bara de tekniska kraven utan också att produkten är procecess- och arbetsorienterad på ett mycket kostnadseffektivt sätt. Med statliga bolag och öppna upphandlingar gäller det att möta alla skallkrav och helst också alla börkrav till bästa möjliga totalkostnad.

Vi har mött en mycket bra respons från marknaden. Bekräftelsen på det är att fl era namnkunniga fi lmbolag har köpt våra produkter under året. Bolag som Pixar, Lucas Films,Walden Media och Aardman.

Det har länge pratats om ett teknikskifte i fi lmbranschen – hur går det med det?

Bengt: Vi ser överallt omkring oss att digital TV och fi lm är på stark frammarsch. Det rörliga digitala mediet fi nns överallt, på webben, i mobiltelefoner osv. Våra produkter behövs för att dessa produktioner ska få en hög kvalité vilket är avgörande i längden för intresset hos målgruppen att välja i det stora utbudet.

En annan stark trend som vi tydligt märker är 3D. Där var Digital Vision tidigt ute, kanske för tidigt, men nu ser vi en stor ökning av intresset. På NAB (National Associations of Broadcasters, en stor branschmässa i Las Vegas i april) är den stora grejen i år just 3D fi lm och video.

I branschen är också hastighet eller snabbhet viktigt. Det är bråttom att få ut nya produkter (tex fi lmer) till hela den globala marknaden samtidigt. Tidigare tog det veckor, upp till månader för en fi lm att distribueras från en världsdel till en annan. Nu, med hjälp av Internet, kan en fi lm eller ett direktsänt evenemang distribueras till alla samtidigt på alla visningsstandarder och format. En annan intressant utveckling som kommer är behovet av att omvandla alla gamla fi lmer till digitalt media. Men innan vi får fullt genomslag i marknaden behövs en utveckling för en masshantering. Redan idag pågår restaureringsarbete men det är många många timmar och stora mängder med material, därför behövs en enkel och kostnadseffektiv process innan det är ekonomiskt fullt ut försvarbart.

Men utvecklingen går stadigt mot högre krav på fi lmoch bildkvalité. Det är en utveckling som ökar behovet av våra produkter.

Hur har ni utvecklat produkten under året?

Klas: Vi har defi nierat två produktfamiljer; grading (färgoch ljussättning) och restaurering samt tillbehör och verktyg.

Produkterna byggs på samma grundplattform men optimeras för respektive funktionsområde. Produktfamiljerna kallas Nucoda för grading, Phoenix för restaurering och DVO (Digital Vision Optics) för verktygen. DVO är en samling fl exibla och kraftfulla verktyg som genererar en bra masterfi lm som sedermera kan kodas för digital bio, broadcast, Blue ray eller IPTV tillämpningar.

En stor förändring är att vi gör en förfl yttning från att sälja våra produkter i specialbyggda datorer med påföljande höga kostnader för såväl oss som kunden. I dag levererar vi många gånger en programvara som kan köras på en standarddator. Detta har uppskattats mycket av kunderna. De är enklare att få support och dom kan arbeta med samma datorer som för övriga programvaror.

Ni är verksamma på en global marknad med fl era representationskontor. Hur går det för er verksamhet i USA – fi lmlandet nummer 1?

Klas: Det har varit trögt och det är en av de saker vi prioriterat under året. Vi har en helt ny setup med folk och gör nu en nystart där. Målsättningen är att öka vår marknadsandel, höja kunskapen om Digital Vision samt ökad närvaro hos våra kunder. Vi behöver också stödja de samarbetspartners vi har i USA:

Men man får inte glömma bort att de fi nns fl era stora marknader. Bland annat tog vi en stor order i Indien och under året har vi även levererat utrustning till Kina.

Hur är stämningen i bolaget idag? Ni har gått igenom en tuff period med en rekonstruktion som måste ha varit påfrestande för hela bolaget?

Bengt: Rekonstruktionen som var en form av ett stålbad har faktiskt skapat en fantastisk glöd hos oss alla i bolaget. Vi hade en fi nansiell situation som var mycket tuff men alla var övertygade om att våra produkter var konkurrenskraftiga och kunderna ville fortsätta göra affärer med oss. Vi arbetar med våra affärs-, marknads- och produktplaner för att få gemensamma mål och att skapa en stark framtidstro i bolaget. Vi har kommit tillrätta med mycket, som till exempel att få en stark kostnadsmedvetenhet och uppföljning. Vår egna höga ambition kombinerat med stödet från våra kunder gör att vi ser på framtiden med tillförsikt.

Vi vill också passa på att tacka alla medarbetare som hängivet har arbetat för att göra Digital Vision till en betydande aktör i branschen.

MARKNAD

ARBETSPROCESSER INOM MEDIAINDUSTRIN

Inom mediaindustrin arbetas i fl era på varandra följande processteg. Det första är inspelning. Efter att inspelningen av TV-programmet, biofi lmen eller reklamfi lmen har genomförts går materialet igenom ett fl ertal steg och processer innan det visas på biografer eller sänds ut i TV. Inga steg kan förbises, men vissa processer kan, beroende på materialets slutgiltiga användningsområde, utföras i varierande omfattning – till exempel distribueras direktsänd TV utan slutbearbetning, samtidigt som det i samband med produktion av spelfi lm går åt mycket tid till slutbearbetning. Nedan beskrivs de tre huvudprocesserna; slutbearbetning, distribution och konsumtion.

SLUTBEARBETNING

Efter inspelning sker slutbearbetning av materialet för att förbättra kvaliteten, åtgärda eventuella felaktigheter, klippa bort oönskade bilder samt i vissa fall för att skapa ett speciellt utseende eller stämning. Praktiskt taget allt material genomgår denna typ av bearbetning och det mesta utförs digitalt. Arbetsprocessen skiljer dock sig beroende på om det digitala materialet består av videosignaler eller datafi ler.

Vid slutbearbetning av videosignaler kommer materialet kontinuerligt i realtid, i en viss ordning, och materialet måste bearbetas i den takt de kommer. Processen blir därmed seriell och varje steg måste avslutas innan nästa steg kan påbörjas. Fördelen är att själva beräkningarna görs på specialbyggda plattformar, vilket ger ett snabbt arbetsfl öde – speciellt för den typ av bearbetning som kräver mycket beräkningar och där standarddatorer ännu inte har prestanda som motsvarar specialbyggd hårdvara.

Vid slutbearbetningen av datafi ler kan varje separat bildsekvens bearbetas i valfri ordning varvid materialet kan hämtas vid behov (sk tapeless process).

Arbetsprocessen kan i vissa steg utföras parallellt och påbörjas utan att det tidigare steget har slutförs (se bilden nedan). I och med att man här inte är beroende av ett realtidsfl öde är det möjligt att använda standardplattformar som är billigare och mer fl exibla än specialbyggda system, men ej lika kraftfulla. Det första steget i datorbaserad slutbearbetning är inmatningen/scanningen, vilket innebär att det inspelade materialet anpassas för att kunna bearbetas i datorbaserade system. Fortfarande spelas de fl esta spelfi lmer in på analog, silverbaserad, fi lm som efteråt konverteras till digitalt format för att kunna bearbetas.

Vid inspelning med digitala kameror är materialet direkt anpassat för bearbetning i datorbaserade system. Innan, eller i samband med, inmatning sker oftast en grovklippning av materialet för att på ett tidigt stadium kunna ta bort icke önskvärt material. Denna grovklippning utförs ofta på bildmaterial med lägre upplösning vilket medför att man snabbt kan gå igenom stora mängder material.

Oavsett inspelningsformat förekommer alltid olika grader av brus, vilket defi nieras som oönskade och slumpmässiga störningar. Dessutom förekommer ofta smuts, vilket även inkluderar skadade bildpunkter, repor eller att materialet har förstörts av damm. I steget bildförbättring, där brusreducering och smutsborttagning ingår, korrigeras för negativa effekter och materialet återställs till ursprungligt skick. Med denna metod kan även restaurering av gamla fi lmer genomföras.

Färgkorrigering innebär att färgbalans och kontrast justeras för att bilden mer ska efterlikna originalet. Exempelvis korrigeras materialet för över- och underexponering och oönskade skuggor med mera. Beskrivning av arbetsfl ödet från inspelning till presentation av materialet stämmer med hur verkligheten såg ut när materialet spelades in, exempelvis förstärka färger eller skapa effekter för att skapa ett tema eller stämning.

Beskrivning av arbetsfl ödet från inspelning till presentation av fi lmmaterialet.

En mycket viktig funktion som färgkorrigeringen fyller är att kompensera ljus- och färgsättningen mellan olika scener. Utvecklingen inom specialeffekter har de senaste åren gått mycket fort och idag kan en stor mängd specialeffekter skapas med datorns hjälp. Specialeffekter som tidigare utfördes manuellt framför kameran kan idag åstadkommas med väsentligt mindre resurser via datorer. Arbetet med redigering löper oftast under hela slutbearbetningsprocessen parallellt med det övriga arbetet som görs på originalmaterialet. Den största delen av redigeringen görs på en lågupplöst version av materialet där resultatet blir klipplistor som sedan appliceras på det högupplösta originalmaterialet. Flera versioner av dessa klipplistor kan genereras under arbetets gång. Ett digitalt fi lbaserat arbetsfl öde tillåter att klipplistorna byts ut fl era gånger utan att det arbete som utförts på originalmaterialet går förlorat. Omredigering var tidigare mycket tidsödande och därmed icke önskvärt när detta steg utfördes genom att klippa den fysiska fi lmen. Då redigeringen genomförts sker slutjustering av hela materialet vilket kan innebära att man gör ett eller fl era steg igen för att ytterligare förbättra kvaliteten på materialet. När slutjusteringen är klar görs en master som ligger till grund inför den vidare distributionen till konsument.

DISTRIBUTION

Distribution av det slutliga materialet kan ske via ett fl ertal olika kanaler. De vanligaste kanalerna är sändning via satellit, kabelnät eller markbundna nät. Sändningen kan ske både analogt och digitalt. I Sverige har det markbundna analoga nätet ersatts med digital sändning. Mycket material distribueras även via inspelad media som exempelvis DVD och Blu-ray. Biografer kräver mycket hög kvalitet på materialet och distributionen sker fortfarande oftast via fi lmkopior som skickas runt. I takt med övergången till digitala biografer kommer mer och mer av distributionen ske via speciella datafi ler. Dessa kan distribueras via fysisk media som exempelvis hårddiskar eller DVD- och Blu-ray skivor. Alternativt överförs fi lerna via datornät eller satellit. På senare tid har även distribution till mobila enheter, till exempel mobiltelefoner, blivit allt mer efterfrågat. Processen att distribuera materialet bygger på liknande moment, men de olika distributionskanalerna kräver specifi ka utföranden och tekniska lösningar. Vid distributionen uppkommer en rad problem som påverkar de olika momenten. Exempelvis måste materialet paketeras och komprimeras i olika grader beroende på hur det ska levereras.

Det första steget vid distributionen är komprimering. Eftersom den slutgiltiga mastern kräver väldigt mycket lagringsutrymme och därmed är problematisk att paketera och sända måste den komprimeras till en mindre, och mer anpassad, storlek. Komprimering kan ske på olika sätt och kan orsaka brus och andra oönskade störningar. Den komprimerade fi len eller signalen levereras sedan via ett fl ertal olika nät innan materialet når slutkonsumenten. Både formatomvandling och omkomprimering kan behöva ske i övergången mellan olika nät. Omkomprimering utförs eftersom olika nät har olika överföringskapacitet och i vissa fall använder olika format. Idag fi nns ett fl ertal olika format och standarder inom sändning och distribution. Vid sändning mellan nät med olika format måste en omvandling ske för att materialet ska kunna distribueras. Exempel på format är standardbild med storleksförhållandet 4:3 samt widescreenbild med förhållandet 16:9. Andra exempel är olika bildfrekvenser som exempelvis 60 hertz sändningar i USA och 50 hertz sändningar i Europa. Vid distribution mellan dessa nät måste materialet och/eller signalen omformateras.

KONSUMTION

Processen konsumtion innebär mottagning, omvandling, uppackning och slutligen presentation av materialet. Det fi nns ett fl ertal presentationsmöjligheter som styr hur processen går till inom respektive steg, till exempel analog- eller digital-TV, analog eller digital bio samt DVD-, Blu-ray- eller videouppspelning. Samtliga steg påverkar den slutliga presentationen och därmed bildkvaliteten av materialet. Mottagning kan exempelvis ske via TV- och parabolantenn, set-top-box eller bredbandsmodem, men även via DVD och Blu-ray. Efter mottagning av materialet sker omvandling av fi lerna eller signalen för att anpassas till den utrustning som ska användas vid presentationen. Återigen behöver omvandlingen ske för exempelvis formaten 4:3 och 16:9 men även från digital sändning till analog sändning, vilket är formatet som de fl esta TV-apparater utnyttjar. Uppackning innebär avkodning av data för att anpassas till presentationsmediet. Materialet kan presenteras på ett fl ertal enheter som samtliga kan ge en annorlunda presentation av materialet, exempelvis TV-apparater, LCD- och plasmaskärmar liksom fi lm eller digital projektion. Vissa avvikelser kan kompenseras med hjälp av olika inställningar men visst material kan behöva återgå till slutbearbetningsprocessen för korrigering. Materialet har nu sedan den ursprungliga inspelningen passerat ett fl ertal steg som samtliga har påverkat kvaliteten på presentationen.

DRIVKRAFTER OCH TEKNIKSKIFTE INOM MEDIATEKNIKMARKNADEN

Mediaindustrin genomgår för närvarande en kraftig omstrukturering vilket skapar intressanta förutsättningar för bolag inom mediateknikmarknaden. Digital Vision levererar produkter och tekniska lösningar utifrån behovet inom mediaindustrin. Förändringar och teknikskiften inom ett fl ertal områden skapar drivkrafter och behov av förändring vid slutbearbetning, distribution och konsumtion av material. Sammanlagt fi nns ett fl ertal faktorer som ger gynnsamma förutsättningar för tillväxt.

BÄTTRE BILDKVALITET

En av de viktigaste drivkrafterna är konsumenternas krav på bättre bildkvalitet vilket ökar kraven inom samtliga steg. Detta krav har bland annat ökat som en följd av att fl er nya högkvalitativa plattformar har introducerats de senaste åren, exempelvis Blu-ray och HDTV. Behovet av slutbearbetning och restaurering av äldre material ökar eftersom det utgör grunden för vad som visas för konsumenten.

ÖVERGÅNGEN TILL HDTV

Dagens SDTV-sändningar kommer i framtiden att övergå till HDTV-sändningar, vilket ger möjlighet att visa materialet med avsevärt högre bildkvalitet. Detta tillsammans med att storleken och kvaliteten på skärmar (plasma, LCD, LED med fl era) ställer allt högre krav på att innehållet noggrant slutbearbetas så att bildkvaliteten kan bibehållas ända fram till presentation. Vidare fi nns krav på bättre bildkvalitet för biografer i och med utbyggnaden av digitala biografer. Sammantaget skapar detta ett behov av ny utrustning inom samtliga områden på mediateknikmarknaden. Initialt förväntas sportsändningar driva införandet av HDTV på de europeiska och asiatiska marknaderna. HDTV har ingen internationell standard och sänds i olika format som i sin tur kan ha olika bildfrekvenser. Kombinationerna av format och bildfrekvenser är dessutom fl er än vad som fi nns avseende SDTV och således kommer övergången till HDTV även att öka efterfrågan på formatomvandling mellan dessa olika format.

UTBYGGNADEN AV NYA DISTRIBUTIONSKANALER

Övergången till digital-TV samt införandet av IPTV, HDTV och VOD påverkar de befi ntliga distributionsnäten. De nya distributionskanalerna kräver investeringar i ny teknik samtidigt som det innebär att en mängd olika distributionsnät måste anpassas för att kunna samexistera vid övergång av signaler mellan näten. Detta påverkar formatet på sändningarna vilket skapar behov av formatomvandling genom hela distributionsnätet. Vidare skapas behov av högkvalitativ komprimering eftersom olika nät har olika kapacitet. Expansion inom IPTV kommer att kräva utbyggnad av bredbandsnätet samt tillhörande ny teknik, bland annat eftersom IPTV möjliggör att konsumenterna själva kan välja vad som ska distribueras samt när det ska distribueras.

UTÖKAT UTBUD FÖR KONSUMENTERNA

De utökade antalet distributionskanaler skapar ett ökat utbud för konsumenten i form av fl era TV-kanaler. Digitaliseringen av teknik och distribution gör att nya kanaler skapas samtidigt som konkurrensen ökar mellan de etablerade TVkanalerna. Sammantaget driver detta fram ett behov av nytt högkvalitativt material som skall slutbearbetas, vilket gynnar produktionsbolag och innehållsleverantörer eftersom unikt nationellt innehåll är det mest särskiljande konkurrensmedlet. Vidare fi nns ett stort arkiv av äldre inspelat material som är i behov av restaurering för att undvika att det förstörs på grund av att respektive lagringsmedia åldras och slits ut. Dessutom fi nns det behov och efterfrågan av anpassning till dagens tekniska standard och krav på bildkvalité.

Vidare leder utvecklingen av hur medier konsumeras mer och mer till att man som konsument skall kunna se vad som helst, när som helst och med högsta möjliga kvalitet. Till exempel sändes de Olympiska spelen 2008 via SDTV, HDTV, Internet och mobiltelefoni etc.

3D TV

3D-TV har kommit för att stanna, inte bara i form av spelfi lm via Blu-ray eller direktsända sportevenemang utan också för andra produktioner och leveransformat för alla programgenrer. Under 2010 kommer minst tio 3D-TV kanaler att lanseras världen över och många fl er programföretag genomför tester med 3D tekniken. 3D är redan där HD var för fem år sedan och tekniken går snabbt framåt allt för att göra arbetsfl ödet billigare och effektivare.

ÖVERGÅNG TILL DIGITAL FILBASERAD SLUTBEABETNING

Slutbearbetningen utförs alltid digitalt men arbetsprocessen skiljer sig beroende på om materialet består av videosignaler lagrade på ett videoband eller av datafi ler lagrade på en hårddisk. Vid slutbearbetning av videosignaler kommer materialet kontinuerligt i en viss ordning och måste bearbetas i den takt bandet spelas upp. Detta resulterar i en seriell arbetsprocess, där varje steg måste avslutas innan nästa kan påbörjas. Vidare måste varje steg i kedjan arbeta i samma hastighet som bilderna spelas upp vid källan. Vid slutbearbetningen av datafi ler kan varje separat bildsekvens hämtas i valfri ordning från en server vid behov. Tack vare detta kan de olika processtegen överlappa varandra och mycket arbete kan göras parallellt. Dessutom kan processtiden i varje steg väljas fritt vilket möjliggör användningen av standarddatorer. Att arbeta i en parallell process skapar fl exibilitet i fl ödet och kan ge mer tid för slutbearbetning alternativt tidigare lansering. Filbaserad slutbearbetning har framför allt anammats inom fi lm- och reklamindustrin där kvalitetskraven är högre samt i fallet fi lm där den färdiga produkten har längre livslängd, vilket i sin tur motiverar större investeringar i tid och utrustning. På sikt kommer troligtvis allt material att slutbearbetas via digitala fi lbaserade system.

ÖVERGÅNG FRÅN ANALOG TILL DIGITAL IN- OCH UPPSPELNING

Historiskt har fi lmindustrin arbetat med analog, silverbaserad fi lm, där fi lmlaboratorier med fotokemiska processer har anpassat ljus och färger från olika tagningar så att de fått ett konsistent utseende. All slutbearbetning har utförts direkt på fi lmen via fl era kopieringssteg. Därefter har fi lmen åter kopierats för att distribueras till biografer och TV-stationer. Processen har varit avancerad och tids- och kostnadskrävande. För att göra specialeffekter har man varit tvungen att scanna in fi lmen digitalt och mata in den i datorbaserade

system. Initialt rörde det sig endast om ett fåtal klipp, men detta har i rask takt ökat till fl era hundratals klipp. Slutbearbetning har då skett på såväl fi lm som fi ler på disk. Intresset ökar från fi lmstudios att producera fi lmer digitalt i alla faser i processen. Det innebär att man fi lmar digitalt direkt till disk eller band och man slipper dyra fi lmrullar samt den kostsamma överföringen av analog fi lm till digitalt format via en fi lmscanner. Än så länge har framförallt slutbearbetning digitaliserats men analog fi lm är fortfarande det vanligaste inspelnings- och leveransformatet till biografer. Bedömningen är dock att digital inspelning kommer att öka i användningsgrad, vilket också kommer att öka efterfrågan på system som hanterar hela kedjan av slutbehandling.

FÖRBÄTTRAD DATORKAPACITET FÖR STANDARDATORER

För att kunna bearbeta material i realtid har det tidigare behövts system med specialtillverkad hårdvara eftersom det krävs mycket stor beräkningskapacitet. Samtidigt har programvarulösningar fått större genomslag för vissa delar av slutbearbetningsprocessen, framförallt eftersom prestanda hos standarddatorer har förbättrats. Utveckling av kraftigare processorer, förbättrad datorkapacitet och kostnadseffektiv datalagring har förbättrat möjligheterna att utföra slutbearbetning i standarddatorer. Specialtillverkad hårdvara behövs fortfarande i de delar av kedjan där man behöver anpassa till specifi ka elektriska gränssnitt samt där hög tillförlitlighet är nödvändig, exempelvis vid sändning.

De största fördelarna med att använda standardplattformar är den större fl exibilitet som dessa ger samt att prestanda förbättras i snabb takt. När systemet bygger på standarddatorer kan utvecklings- och produktionskostnaderna hållas nere. Implikationen är att marknaden i framtiden kommer att efterfråga mindre specialbyggd hårdvara till förmån för mjukvara som körs på standardplattformar i takt med övergången till fi lbaserad bearbetning.

MARKNADSSTRUKTUR

I detta avsnitt ges en närmare beskrivning av marknaden för utrustning inom slutbearbetning och marknaden för utrustning inom distribution. Strukturen på dessa marknader skiljer sig åt beroende på geografi ska aspekter, marknadens aktörer samt marknadsstorlek.

UTRUSTNING INOM SLUTBEARBETNING

Marknaden för utrustning inom slutbearbetning karaktäriseras av hård konkurrens. Köpare av utrustning är främst fi lm-, reklam- och TV-bolag. Riktlinjer vid köp av ny utrustning är funktionalitet, användarvänlighet och kostnadsmedvetenhet. Pris, kvalitet och prestanda för slutbearbetningsutrustning kan delas in i olika segment. I det övre segmentet kostar exempelvis ett bildförbättringssystem cirka 5 mkr och har då mycket hög kvalitet och prestanda. Vidare fi nns ett relativt stort mellansegment där snittet för bildförbättringsutrustning ligger omkring 1 mkr. Inom det lägre segmentet fi nns ett utbud av utrustning med priser under 0,5 mkr. Priserna och marginalerna inom de undre segmenten förväntas minska medan de förväntas bli stabila i det högre segmentet. Strukturen bland leverantörer av slutbearbetningsutrustning följer till viss del dessa segment där de oftast fokuserar på något eller några segment.

Geografi skt domineras slutbearbetningsmarknaden utifrån Los Angeles och London. I dessa städer utförs en stor andel av all slutbearbetning, men i de fl esta större städer fi nns bolag som utför slutbearbetning. Kundstrukturen utgörs dels av stora bolag kopplade till produktionsindustrin samt större oberoende fi lm- och reklambolag. Dessa verkar oftast utifrån Los Angeles och London och har ett stort antal installationer av slutbearbetningsutrustning. Vidare fi nns ett stort antal mindre bolag med cirka 10–100 anställda och endast en eller ett fåtal installationer. Slutbearbetning behöver inte ske på samma plats där materialet spelades in, vilket ger förutsättningar, inom framför allt slutbearbetning av fi lm och reklam, för fl er internationella aktörer. Detta ger förutsättningar för ökad efterfrågan på utrustning.

Marknaden har präglats av konsolidering både bland leverantörer och kunder. Ett stort antal förvärv och uppköp har medfört att antalet leverantörer av slutbearbetnings-utrustning har minskat. Dessutom har en omfattande konsolidering skett bland kunder för att skapa "one-stop shops" som tillhandahåller utrustning och tjänster som krävs för att producera fi lm samt större projekt. Vidare har övergången till fi lbaserad slutbearbetning samt utvecklingen av standarddatorer sänkt inträdesbarriärerna, vilket har skapat förutsättningar för nya och mindre aktörer. Kostnaden för att sätta upp en slutbearbetningsstudio har reducerats, vilket ytterligare förbättrat förutsättningarna för nyetableringar på marknaden.

Efterfrågan på marknaden förväntas öka under de kommande åren när många system behöver bytas ut. Inom slutbearbetning av fi lm används idag fi lbaserad utrustning i allt större utsträckning. Användandet av fi lbaserad utrustning kommer successivt att implementeras vid slutbearbetning av först reklamfi lm och sedan TV-produktioner.

UTRUSTNING INOM DISTRIBUTION

På marknaden för utrustning inom distribution utgörs kunderna främst av större TV-stationer, satellit- och kabeldistributörer, men även aktörer inom slutbearbetning. Kraven vid köp av distributionsutrustning är mycket höga beträffande kvalitet och pålitlighet. Beställningar av distributionsutrustning kan bli omfattande och kostnadsmedvetenheten är hög varvid priser och marginaler pressas. Marknaden och utvecklingen av ny utrustning drivs till stor del utifrån tekniska standarder.

Antalet leverantörer såväl som kunder på marknaden för distributionsutrustning är större i jämförelse med slutbearbetningsmarknaden. Kundstrukturen i USA utgörs av ett stort antal kunder i jämförelse med Asien och Europa, som har ett fåtal men relativt sett större kunder per land.

Utbyggnaden av distributionsnät med hänsyn till införandet av digital-TV, HDTV och IPTV skapar goda förutsättningar för försäljning av utrustning.

VERKSAMHET

AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGI

AFFÄRSIDÉ

Digital Visions affärsidé är att utveckla och erbjuda kostnadseffektiva, högkvalitativa och teknikledande produkter för professionella användare till utvalda delar av mediamarknaden.

MÅL

Digital Vision har som målsättning att skapa långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare. Koncernen skall uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent. Soliditeten skall på lång sikt inte understiga 50 procent.

STRATEGI

Strategiska samarbeten och förvärv

För att vidga affärsmöjligheterna, förbättra marknadsföringen samt skapa förutsättningar för ytterligare produkter skall Digital Vision verka för strategiska samarbeten med ledande aktörer inom mediateknikmarknaden. Både strategiska samarbeten och förvärv kan vara möjliga för att förstärka nuvarande position eller för etablering inom nya produktområden. Det grundläggande kravet för samarbeten och förvärv är synergier kring kärnteknologier och kompetens.

Marknadsdriven produktutveckling

Teknik- och produktutvecklingen skall vara innovativ, marknadsdriven och lyhörd för kundernas krav samt baserad på avancerad bildbehandlingsteknik för högupplöst rörlig bild. Bolagets forsknings- och utvecklingsstrategi innebär utveckling av spjutspetsprodukter för digital bildbehandling anpassad för olika steg i processerna efterbearbetning, distribution och konsumtion. Digital Vision skall utifrån sin position som leverantör av avancerade verktyg för efterbearbetning samt utifrån sin tekniska kompetens utöka verksamheten inom produktområdena distribution och konsumtion.

Utveckla nya produkter baserade på egen utvecklade kärnteknologier och kompetens

Digital Vision skall utöka produktportföljen med nya produkter som kan baseras på Bolagets egenutvecklade kärnteknologier och kompetens. Kärnteknologierna bygger på ett stort antal egenutvecklade algoritmer för att lösa fl era krävande bildbehandlingsproblem.

Försäljningskanaler

Digital Visions affärsmodell skall bygga på både direkta och indirekta försäljningskanaler. Huvudsakligen sker försäljningen direkt på utvalda marknader som USA och Storbritannien och indirekt via återförsäljare i övriga världen. Utveckling av försäljningskanalerna skall inriktas på att öka den geografi ska täckningen samt på att öka stödet till befi ntliga återförsäljare.

Ett urval av fi lmer som producerats med Digital Visions produkter.

PRODUKTOMRÅDEN

Digital Vision skall erbjuda världsledande produkter till professionella användare för slutbearbetning av fi lm/video och multimedia samt för restaurering av fi lm.

SLUTBEARBETNING

Inom slutbearbetning förekommer fl era moment som kan dra nytta av rörelseestimering, där Digital Vision har en erkänt marknadsledande teknologi. Exempel är brusreducering som är ett mycket viktigt steg inom bildförbättring. Brus uppkommer framför allt vid inspelning, men kan även uppkomma i senare steg och processer. Idag genomförs en stor andel av all professionell och semi professionell slutbearbetnng i icke-linjärasystem, sk fi lbaserad slutbearbetning, där Digital Vision har fl era avancerade programvaror för bland annat redigering och färgkorrigering. Slutbearbetning är idag Digital Visions största produktområde.

RESTAURERING

Restaurering av fi lm innebär att repor, smuts och andra störningar tas bort och originaldetaljer återförs. Även färgförbättring utförs i Digital Visions restaureringssystem vilka bygger på dess prisbelönta algoritmer.

KÄRNTEKNOLOGIER

Digital Visions verksamhet bygger på ett antal kärnteknologier som utgör grunden i Bolagets produkter. Kärnteknologierna bygger på egenutvecklade algoritmer för att lösa mycket komplicerade beräkningsproblem. Algoritmerna implementeras idag för att uppnå realtidsprestanda och att förbättra produkternas fl exibilitet och funktionalitet.

All algoritmutveckling sker idag med datorsimulering. Defi nition av algoritmer och implementering av dessa pågår ofta parallellt för att utvärdera vilka möjligheter och begränsningar den senaste teknologin har.

Kärnteknologierna kan också användas för att utveckla produkter för ytterligare steg inom slutbearbetning och distribution men även inom processen konsumtion.

RÖRELSEESTIMERING

Rörelseestimering är en av de viktigaste komponenterna i Digital Visions teknologiplattform, och har varit så sedan starten 1988. Basen för denna teknologi utgörs av en grupp av algoritmer, PHAME, som Digital Vision patenterade under 1990-talet. Denna grupp av algoritmer identifi erar rörelsen i objekt och söker efter de bildpunkter som förändras relativt omgivande bilder. Processen identifi erar samma bildpunkt i ett objekt som förekommer på fl era efterföljande bilder. Denna bildpunkt kan exempelvis ersätta en skadad bildpunkt och på så sätt förhöja bildkvaliteten. Digital Visions rörelseestimator är en av de mest avancerade på marknaden. Med denna som bas har Bolaget utvecklat applikationer för bildförbättring, komprimering, och formatomvandling, se vidare under respektive avsnitt nedan.

BILDFÖRBÄTTRING

Bildförbättring innebär slutbearbetning av materialet för att reducera negativa och icke önskade effekter eller skador och därmed återställa materialet till ursprungligt skick. Till exempel som att ta bort brus och smuts eller justera färg och ljus.

FÄRGKORRIGERING

Färgkorrigering spelar en central roll vid all slutbearbetning, både för att justera eventuella brister i det inspelade materialet och som ett kreativt verktyg för att skapa en viss känsla och uttryck i bilderna. Digital Vision har en av de erkänt mest avancerade färgkorrektorerna på marknaden.

BRUSREDUCERING

Brus defi nieras som oönskade och slumpmässiga störningar i bilden och förekommer alltid i olika grad vid inspelning. Den vanligaste tekniken för brusreducering bygger på jämförelse av bildpunkter för att skapa en ny bildpunkt ur ett genomsnitt av de jämförda bildpunkterna.

Det bästa sättet att reducera brus utan att försämra upplösningen är kombinera bildpunkter från fl era bilder. En förutsättning för hög bildkvalitet är att man kompenserar för eventuell rörelse mellan bilderna innan bildpunkterna kombineras.

Bildsekvensen ovan visar hur rörelsekompensering kan användas för att förbättra resultatet då bildpunkter från fl era bildrutor kombineras för att ersätta skadade bildpunkter.

SMUTSBORTTAGNING

Bolaget har utvecklat en smutsborttagare som automatiskt identifi erar smuts, repor och skadade bildpunkter. Funktionen bygger på rörelseestimering och innebär att smuts identifi eras och reduceras. Processen räknar ut hur den ursprungliga bilden skulle ha sett ut om den inte var smutsig eller skadad. Processen har utvecklats genom åren med innovativa algoritmer. För att detta ska kunna göras utan att införa oönskade störningar krävs att man kompenserar för den eventuella rörelse som förekommer mellan de bilder som används vid fi ltreringen, se rörelseestimering.

FORMATOMVANDLING

När man ska omvandla en bildsekvens från exempelvis det amerikanska TV-systemet, som använder 30 bilder per sekund (60 hertz), till det europeiska, som använder 25 bilder per sekund (50 hertz), måste nya bilder skapas genom att kombinera fl era bilder i originalsekvensen. Här blir det åter viktigt med rörelseestimering då rörelse mellan bilderna kommer att ge försämrad kvalitet då information från fl era bilder ska kombineras. Omvandling mellan olika format kan och behöver ske i samtliga steg; slutbearbetning, distribution, och presentation. Kvaliteten på rörelseestimeringen är helt avgörande för kvaliteten på slutresultatet. Detta visade Digital Vision tillsammans med engelska ProBel i början av 1990-talet då man lanserade världens första rörelsekompenserade standardomvandlare för SDTV, något som Digital Vision senare belönades för med en Emmy Award.

PRODUKTER

SLUTBEARBETNING

Digital Vision tillhandahåller produkter för brusreducering, smutsborttagning, färgkorrigering, redigering och formatomvandling. Dessutom används dessa verktyg vid restaurering av befi ntligt material. Bildförbättringssystemet DVNR/DVO och Film Master används vid slutbearbetning av fi lm- och videoproduktioner. Dessa system utmärks av högklassiga algoritmer samt väl anpassade användargränssnitt som tillsammans ger hög prestanda och ett snabbt arbetsfl öde. Bildbearbetningen sker dels i egna specialtillverkade datorer, dels i standarddatorer. Bolagets egenutvecklade mjukvara och kontrollpaneler kan köras på standardiserade operativsystem, exempelvis Windows, på kraftfulla arbetsstationer.

Nucoda Film Master

Nucoda Film Master är Bolagets fl aggskeppsprodukt för bildförbättring, färgkorrigering och redigering. Nucoda Film Master utgörs av en specialskriven mjukvara som körs på standarddatorer. Användargränssnittet utgörs i huvudsak av Digital Visions egenutvecklade kontrollpanel. Användaren kan med Film Master skapa en visuell klarhet beträffande färger och övriga bildkomponenter. Vidare möjliggörs färgoch bildredigering som till stor del kan ske i realtid. Med denna produkt ges således fi lmskapare och övriga användare möjlighet att utan fördröjning se resultatet av eventuell redigering och sedan utvärdera detta direkt.

Nucoda Film Master styrs från Bolagets egenutvecklade kontrollpanel vilken har utformats tillsammans med några av världens främsta användare inom bildbehandling för att göra panelen intuitiv, snabbhanterlig och enkel. I praktiken sker huvuddelen av redigeringen parallellt med lågupplösta versioner. Under slutbearbetningsarbetet genereras ofta fl era versioner av klipplistorna och dessa måste kunna tas omhand utan att det arbete, till exempel ljussättning, som redan gjorts går förlorat. Detta är ett exempel på det parallella arbetsfl öde som möjliggörs vid fi lbaserad slutbearbetning. Vidare gör Film Master det möjligt för fi lmproducenter att visuellt förhandsgranska fi lm som skall projiceras digitalt.

Film Master styrs från Bolagets egenutvecklade kontrollpanel bestående av fyra ergonomiskt utformade arbets-ytor. Kontrollpanelen har utformats tillsammans med några av världens främsta inom bildbehandling för att göra panelen intuitiv, snabbhanterlig och enkel, men samtidigt kraftfull. Bland annat används styrkulor och programmerbara funktions-tangenter.

I praktiken sker huvuddelen av redigeringen parallellt med lågupp lösta versioner. Ur dessa genereras klipplistor som sedan appliceras på de högupplösta originalfi lerna i

Nucoda FilmMaster

Film Master. Under slutbearbetningsarbetet genereras ofta fl era versioner av klipplistorna och dessa måste kunna tas omhand utan att det arbete, till exempel ljussättning, som redan gjorts går förlorat. Detta är ett exempel på det parallella arbetsfl öde som möjliggörs vid fi lbaserad slutbearbetning. Vidare gör Film Master det möjligt för fi lmproducenter att visuellt förhandsgranska fi lm som skall projiceras digitalt.

Nucoda HD och SD

För att kunna bearbeta de lägre marknadssegmenten presenterade Bolaget under 2007 en förenklad version av Film Master benämnda Nucoda HD och SD, lämpade för TV- bolag som behöver slutbearbeta stora mängder videomaterial på kort tid. Dessa programvaror kan även enkelt uppgraderas till full Film Master-funtionalitet efter införskaffande av ny mjukvarulicens.

DVNR

Ett av Digital Visions starkaste kunnande är brusreducering och smutsborttagning, där Bolaget är marknadsledande.

Bildförbättringssystemet DVNR är ett system för bearbetning av videosignaler och utgörs av specialskriven mjukvara som körs på en egenutvecklad hårdvaruplattform. Kunden köper moduler för just de typer av bearbetning som man utför i sin verksamhet. Alla moduler använder samma plattform vilken konfi gureras med programvarumoduler för att erhålla

önskad funktionalitet. Systemet fi nns för bearbetning av både SDTV och HDTV samt dataformatet 2k. Den övergång till bearbetning i HDTV som just nu sker världen över medför att nyförsäljningen huvudsakligen avser detta format.

Det fi nns även verktyg för färgkorrigering och formatomvandling. DVNR-systemet kan användas tillsammans med styrutrustning från tredje part eller tillsammans med Digital Visions egna styrsystem Valhall. Under slutet av 2006 introducerades tidsbaserade licenser (TBL) där kunden över Internet själv kan köpa och aktivera olika utvalda programvarufunktioner med en löptid som passar respektive fi lmprojekt. Därmed sjunker kostnaden för kunden vilket utökar marknaden för produkten.

DVO

Bildförbättringsverktygen, som tidigare bara erbjudits genom den egenutvecklade hårdvaruplattformen DVNR, erbjuds sedan en tid även som mjukvara benämnd DVO, och kan köras på en standardplattform som en del av Film Mastersystemet. Idag fi nns ett fl ertal olika programvarufunktioner inom DVO-familjen och marknaden för denna produkt växer allt mer. DVO verktygen kan användas i Film Master, Phoenix samt vissa produkter som är baserade på Film Master eller Nucoda HD och SD. Dessa verktyg delas in i kategorierna Enhance, Restore och Convert. För närvarande fi nns det 17 stycken DVO-verktyg för bildförbättring, restaurering

Filmen De sju samurajerna producerades 1954 och fi lmades med svartvit fi lm.

och formatkonvertering. Verktygen säljs som tillbehör och uppgraderingar till Nucoda-systemen samt via OEM. Ett exempel är verktyget DVO Twister som används till formatkonvertering. Intresset för DVO Twister har varit stort och utöver försäljning som mjukvara i Film Master har Bolaget bland annat tecknat ett OEM-avtal med Anystream (en del av Grab Networks) som innebär att DVO Twister kan säljas som en integrerad mjukvarudel i deras applikation.

Valhall

Valhall är Digital Visions styrsystem för att styra DVNRsystemet. Systemet består av tre delar; en Windowsprogramvara som tillhandahåller ett grafi skt gränssnitt, en realtidsenhet som hanterar all tidskritisk styrning samt egenutvecklade kontrollpaneler som kompletterar den grafi ska styrmiljön.

Turbine

Kravet på ökad kapacitet i bearbetningen av fi lm kräver hög bandbredd och hög CPU stöm, vilket görs möjligt via dages bladservrar. Turbine är en unik metod som distribuerar arbetet på alla tillgängliga datanoder i systemet. Med Turbine kan arbetet genomföras upp till tio gångar fortare.

RESTAURERING Phoenix

Restaureringsmjukvaran Phoenix bild ger användaren möjlighet att återföra ursprungliga detaljer i bilden, med förbättrad färgsättning och minskning av smuts, damm och repor. Phoenix ger en stor tidsbesparing vid restaurering av video och fi lm, genom att erbjuda automatisering av arbetet och ökad bildkvalitet via olika programvaruverktyg från DVO-familjen (se DVO).

Efterfrågan på restaurering förväntas växa då många arkiv världen över består av lagringsmedier som med tiden tappar kvalitet och behöver förnyas/uppdateras inför kommande generationer. Vidare antas intresset att digitalisera och tillgängliggöra äldre arkiverat material att bidra till en ökad efterfrågan på restaurering.

Med hjälp av Digital Visions produkter har fi lmen nyligen genomgått en omarbetning och kvalitetsökning, samt färgläggning.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Digital Vision är ett utvecklingsintensivt bolag som har en specifi k kompetens när det gäller utveckling av avancerade algoritmer för bildbehandling och interaktiva användarmiljöer för krävande applikationer. Produktutvecklingen bedrivs i Solna och London.

Traditionellt har Digital Visions bildbehandlingsverktyg implementerats på specialbyggda beräkningsplattformar för att uppnå realtidsprestanda. Idag körs de fl esta av företagets mjukvaror både på egenutvecklade hårdvaruplattformar och som mjukvaruapplikationer på standarddatorplattformar. Dessa generella plattformar öppnar nya möjligheter för innovativa bildbehandlingsverktyg som varit svåra eller omöjliga att implementera i specialbyggda beräkningsplattformar på rimlig tid och till rimlig kostnad. Arbetet med att ta fram nya verktyg fortlöper kontinuerligt och de första produkterna lanserades i slutet av 2006 under namnet DVO, se avsnittet "Produkter".

Under de senaste åren har mycket arbete lagts ned på utveckling av en kraftfull simulator som används för att ta fram nya bildbehandlingsverktyg. Detta ger möjlighet till att testa teorier och algoritmer på ett helt annat sätt än tidigare. Detta i sin tur leder till kraftfullare verktyg och kortare utvecklingstid eftersom den mesta optimeringen av produkten gjorts i simulator vilket går mycket snabbare än på färdig produkt. När väl algoritmen har defi nierats är steget till implementering på en standardplattform mycket kortare än motsvarande implementering på specialbyggd hårdvara. Varje produkt består till största delen av unika algoritmer men det fi nns även gemensamma kärnteknologier. En sådan teknologi är rörelseestimering.

Den senaste generationens rörelseestimator ingår nu i ett fl ertal av Bolagets produkter vilka därmed har fått avsevärt bättre prestanda

Intuitiv, lättarbetad användarmiljö är en viktig del i en komplett produkt. Där är Digital Visions långa erfarenhet och nära samarbete med många kunder en stor styrka. De kontrollpaneler som utvecklats för styrsystemet Valhall har integrerats med produkten Film Master vilket avsevärt höjt användarvänligheten och därmed konkurrenskraften för denna produkt.

FÖRSÄLJNING

Orderingång per år

FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHETEN

Digital Visions försäljning och marknadsföring sker genom en kombination av egen personal och ett nät bestående av ett 20-tal fristående distributörer. Merparten av distributörerna är inriktade mot slutbearbetningsindustrin. Distributörerna hanterar försäljning, marknadsföring och support på sina respektive marknader.

FÖRSÄLJNINGSOMRÅDEN

Nettoomsättning per

Digital Visions försäljning kan delas upp per geografi skt område. Geografi skt har under 2009 den största andelen av försäljningen skett till Europa följt av Asien och USA.

KUNDER

Digital Vision har ett stort antal kunder över hela världen. Följande avser att exemplifi era några av Digital Visions viktigaste kunder inom respektive område. Bolagen är ofta aktiva inom fl era områden och nedan anges det område som bolagen främst profi lerat sig inom.

Laser Pacifi c ägs av Kodak och är ett USA-baserat bolag som är världsledande inom slutbearbetning i nöjes- och mediabranschen. Produkterna som Digital Vision tillhandahåller används främst för bildbearbetning av TVproduktioner och spelfi lm. Övriga exempel på kunder inom slutbearbetning är IVC och Warner Brother i USA, vilka båda har bland världens största faciliteter för slutbearbetning, restaurering och formatanpassning av hög-upplöst bildmaterial, Technicolor i Storbritannien samt Éclair i Frankrike. Ascent Media i USA tillhandahåller tekniska lösningar för slutbearbetning och distribution till produktionsbolag.

LEVERANTÖRER

Digital Visions leverantörer väljs utifrån ett kvalitetstänkande samt de system Bolaget arbetar efter där ekonomisk stabilitet och leveransförmåga är basparametrar. Vid val av produktionspartners är viktiga faktorer ISO 9 000- och ISO 14 000-certifi ering. All produktion av Bolagets produkter är utlagd på underleverantörer för att säkerställa större leveranskapacitet samt en fl exibel och anpassningsbar produktion över tiden. Hela produktionsprocessen, från inköp av komponenter till sluttest och utleverans till kund, hanteras av underleverantör. Digital Vision har även avtal med strategiskt viktiga leverantörer för att säkerställa eventuella framtida behov av komponentleveranser och support vid nyutveckling. Bland Bolagets större leverantörer kan nämnas Dell, Hewlett-Packard, Orbit One och DVS.

STRATEGISKA SAMARBETEN

Digital Vision samarbetar med ett fl ertal strategiska partners, bland annat ARRI, som tillhandahåller produkter för samtliga verksamhetsled, The Foundry, som utvecklar mjukvara för specialeffekter samt Nvidia, som är världsledande inom produktion av processorer för digital media. Vidare har Digital Vision även etablerat strategiska samarbeten med Sonic Solutions, AVID och Anystream.

KONKURRENTER

Inom efterbearbetning har Digital Vision ett antal konkurrenter där de viktigaste är Autodesk Media and Entertainment, FilmLight, Quantel, Black Magic da Vinci, Pandora och Teranex. Discreet Lustre är Autodesk Media and Entertainments mjukvarusystem för färgkorrigering i högupplöst format. Det engelska bolaget FilmLight konkurrerar med Digital Vision främst inom färgkorrigering, men arbetar även med fi lmskanning. Black Magic da Vinci konkurrerar med färg- och bildförbättringsprodukter men tillverkar även produkter för restaurering av fi lm och video. Teranex, som är en del av Silicon Optic, är verksamma inom fl era områden, men märks som konkurrent främst inom utrustning för slutbearbetning.

ORGANISATION OCH MEDARBETARE Koncernstruktur

Digital Visionkoncernen består av moderbolaget Digital Vision AB med säte i Solna, samt tre dotterbolag. Dotterbolagen utgörs av de operativa bolagen Digital Vision Systems Ltd (tidigare Nucoda Ltd) och DV Sales & Support Inc samt det vilande bolaget Digital Vision Development AB. Samtliga dotterbolag ägs till 100 procent av moderbolaget.

Medarbetare

Digital Vision hade vid utgången av 2009 totalt 38 medarbetare och kontor i Solna, London, Hong Kong och Los Angeles. I Solna fanns 12 medarbetare, i London 20 medarbetare och i Los Angeles 6 medarbetare. Under 2009 var medelantalet medarbetare i koncernen 38.

Medelantal anställda

	2009	2008	2007	2006
Medelantal anställda	38	45	45	45

20 DIGITAL VISION ÅRSREDOVISNING 2009 Digital Vision har under årens lopp erhållit ett fl ertal betydelsefulla priser och utmärkelser för såväl själva produkterna och de tekniska lösningarna, som för de fi lmer och andra produktioner som gjorts med produkterna.

HISTORIK

1988	Digital Vision grundas i Stockholm.
1989	Den första produkten – DVNR Noise Reducer – lanseras.
1992	Digital Vision får en "Emmy" och en "Royal Television Society Award" för innovationer inom TV-standardomvandling. Tekniken förbättrar dramatiskt bildkvaliteten och används med framgång vid vinter-OS i Albertville och sommar-OS i Barcelona.
1995	Universal Pictures i Los Angeles installerar det första högupplösta DVNR-systemet för fi lmrestaurering.
1996	Årets "IABM Peter Wayne Award" går till BitPack och Digital Vision mastrar den första DVD-skivan. "The Swedish Export Award" för fram gångsrik export under ett fl ertal år. Digital Visions unika verktyg för fi lm restaurering får en "ITS International Monitor Award" av International Teleproduction Society, en branschorganisation som representerar Digital Visions kunder.
1997	"European IT Prize" tilldelas BitPack för teknikhöjd och kommersiell framgång. "Swedish Trade Council Award" tilldelas Digital Vision, OM Technology och Hasselblad för framgångsrik export på USA-marknaden.
1998	Årets Elektronikpris erhålls "För en bärande grundidé som i sanning är BIT-vis, samt för att man tidigt insåg vad inga andra förstått – att värdet i Video och TV ligger i bruset".
1999	Digital Vision noteras på Stockholmsbörsen.
2000	PBS (Public Broadcasting Service) introducerar högupplöst TV i USA med Digital Visions BitLink-system.
2001	Vid Australian Open i tennis används BitLink för "multiview"-sändningar. BitPack-Cine används för digital fi lmvisning under Göteborgs Filmfestival. Ett styrsystem för nästa generations bild behandlingsplattform, Valhall, lanseras.
2002	Digital Vision får order på BitLink digital-TV utrustning till PBS (Public Broadcasting Service) i USA. Ordern uppgår till drygt 23 mkr och är den största enskilda ordern i Bolagets historia.
2003	Över 500 stycken BitLink-avkodare installerade i USA. Cablevision i USA blir först ut med HD-VOD med hjälp av BitPack-HD från Digital Vision.
2004	Rörelsekompenserande brusreducerare och smutsborttagare lanseras.
2005	Det engelska mjukvaruföretaget Nucoda Ltd förvärvas.
2006	Digital Vision lanserar den första formatkonverteraren för HDTV (Cifer HD).
2007	Digital Vision erhåller återigen en Emmy Award (Primetime Emmy Engineering Award) för produkterna DVNR och DVO.
2008	Digital Vision ansöker i oktober månad om företagsrekonstruktion.
2009	Företagsrekonstruktionen avslutas, nya programvaruversioner lanseras. Prestigeaffärer med Pixar och Lucas Films

AKTIEKAPITAL OCH ÄGARSTRUKTUR

AKTIEKAPITAL

Digital Visions aktiekapital uppgår till 26 581 155,60 kronor fördelat på 265 811 556 aktier med ett kvotvärde om 0,10 kronor per aktie.

AKTIER

Aktierna har utgivits i enlighet med svensk lagstiftning och är denominerade i svenska kronor. Varje aktie medför lika rätt till utdelning samt lika rätt till andel i Bolagets tillgångar och vinst, och varje aktie berättigar till en röst. Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för hela antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Vid en eventuell likvidation har aktieägare rätt till andel av överskott i förhållande till det antal aktier som aktieägaren innehar.

Aktierna i Digital Vision är registrerade på person och kontoförs av Euroclear. Aktierna är upptagna till handel på Nasdaq OMX Stockholm och handlas med kortnamnet DV.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt den utdelningspolicy som styrelsen har formulerat skall storleken på framtida utdelningar ta hänsyn till såväl Digital Visions långsiktiga tillväxt och resultatutveckling som kapitalbehov med hänsyn tagen till fi nansiella mål. Styrelsen har som långsiktig målsättning att föreslå årsstämman att dela ut cirka 20 procent av Digital Visions vinst efter skatt.

KONVERTIBLA SKULDEBREV

UTGIVET MED FÖRETRÄDE TILL AKTIEÄGARE

Bolaget ställde i november 2005 ut konvertibla skuldebrev om totalt nominellt 40 183 560 kronor, som förfaller till betalning den 31 december 2010, vid årsskiftet 2009 återstod nominellt 15 093 309 kronor. Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta, vilken erläggs kvartalsvis i efterskott. Konvertering till aktier kan ske till en kurs om 2,34 kronor per aktie till och med den 30 november 2010.

Aktiekapitalets utveckling

Aktiekapitalet och antalet aktier har sedan Bolagets bildande den 4 februari 1988 förändrats enligt följande:

År	Transaktion	Förändring av antalet aktier	Totalt antal aktier	Kvotvärde, kronor	Förändring av aktiekapitalet	Totalt aktie kapital, kronor
1988	Bolagets bildande	500	500	100	50 000	50 000
1988	Split	4 500	5000	10	–	50 000
1988	Nyemission	5 000	10 000	10	50 000	100 000
1989	Nyemission	4 699	14 699	10	46 990	146 990
1992	Fondemission	88 194	102 893	10	881 940	1 028 930
1995	Nyemission	27 867	130 760	10	278 670	1 307 600
1996	Fondemission	261 520	392 280	10	2 615 200	3 922 800
1996	Nyemission	52 304	444 584	10	523 040	4 445 840
1998	Fondemission	444 584	889 168	10	4 445 840	8 891 680
1998	Split 5:1	3 556 672	4 445 840	2	–	8 891 680
1999	Nyemission	900 000	5 345 840	2	1 800 000	10 691 680
2002	Nyemission1	2 672 920	8 018 760	2	5 345 840	16 037 520
2004	Nedsättning aktiekapital	0	8 018 760	0,1	–15 235 644,00	801 876,00
2004	Nyemission2	8 418 760	16 437 520	0,1	841 876,00	1 643 752,00
2005	Nyemission3	12 328 140	28 765 660	0,1	1 232 814,00	2 876 566,00
2005	Apportemission4	1 000 000	29 765 660	0,1	100 000,00	2 976 566,00
2006	Nyemission5	8 167 159	37 932 819	0,1	816 715,90	3 793 281,90
2007/08	Konvertering av konvertibler	2 842 236	40 775 055	0,1	284 223,60	4 077 505,50
2009	Nyemission6	220 553 208	261 308 263	0,1	22 053 320,80	26 130 826,30
2009	Konvertering av konvertibler	1 885 092	263 193 355	0,1	185 509,20	26 319 335,50
2009	Utnyttjande av teckningsoption7	2 618 201	265 811 556	0,1	261 820,10	26 581 155,60

Företrädesemission med teckningskurs 10 kronor.

2 Företrädesemission med teckningskurs 4 kronor.

3 Företrädesemission med teckningskurs 2 kronor.

4 Apportemission med teckningskurs 3,23 kronor. Apportegendom utgjordes av aktier i Nucoda Ltd. 5

Företrädesemission med teckningskurs 2,50 kronor. 6 Företrädesemission teckningskurs 0,25 kr, samt kvittningsemission teckningskurs 0,50 kr.

Teckningskurs om 0,25 kronor per aktie.

PERSONALOPTIONER

Under 2006 emitterades personaloptioner (säkras via utställda teckningsoptioner) vilka har tilldelats anställda i Koncernen (se vidare not 27). Samtliga personaloptioner utgör aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument. Av personaloptionerna har hittills 1 165 000 tilldelats anställda i Koncernen, varav 740 000 avgår pga. personalavgångar. Således kvarstår i dagsläget 425 000 optioner hos personalen. Nyteckning av aktier kan ske under perioden 1 augusti 2006–30 juni 2010 till en teckningskurs om 2,39 kronor per aktie. Från och med den 1 juli varje år under löptiden skall 25 procent av respektive innehavares optioner bli möjliga att utnyttja.

KURSUTVECKLING

Digital Visions aktier introducerades på det som idag är Nasdaq OMX Stockholm, Small Cap-listan, den 28 april 1999. Introduktionskursen var 68 kronor.

Under år 2009 omsattes totalt 435,7 miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 111,0 mkr. Högsta kursen under året var 0,50 kronor och lägsta kursen 0,18 kronor. Aktiekursen vid årets slut var 0,23 kronor, vilket motsvarade ett börsvärde om 61,2 mkr. Diagrammet nedan visar kursutvecklingen i Digital Visions aktie sedan början av 2004.

AKTIEÄGARSERVICE PÅ INTERNET

På Bolagets hemsida www.digitalvision.se fi nns information om Digital Visions akties kursutveckling samt delårsrapporter, årsredovisningar och pressreleaser. Denna information uppdateras kontinuerligt.

ÄGARSTRUKTUR

Ägarförhållanden i Digital Vision enligt Euroclears register per den 31 mars 2010 samt därefter för Bolaget kända förändringar framgår nedan. De tio största ägarnas innehav uppgick vid denna tidpunkt till totalt 40,4 procent av aktierna. Det totala antalet aktieägare uppgår till 4 578.

Aktieägare	Antal aktier	Andel av röster och kapital
Yggdrasil AB	37 094 646	14,0%
Avanza Pension	14 801 196	5,6%
PEQ Invest 1 AB	13 499 608	5,1%
Littco SARL	10 467 506	3,9%
Nordnet Pension	9 264 016	3,5%
Lars Söderberg	5 000 000	1,9%
Klas Åström	5 000 000	1,9%
Thomas Calleberg	3 000 000	1,1%
Niclas Lilja	2 657 000	1,0%
Yavuz Soyal	2 500 000	0,9%
Övriga aktieägare	162 527 584	61,1%
Totalt	265 811 556	100,00%

Kursutvecklingen i Digital Visions aktie de senaste fem åren.

STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISORER

STYRELSE

Håkan Ramsin, Lidingö, född 1945

Styrelsens ordförande, ledamot sedan 2009, fi l kand i matematik.

Delägare och venture manager i Provider Venture Partners AB.

Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande Bisnode AB and Wiky Ventures AB samt styrelseledamot i Air Plus TV AB, Dahlia Television SA, APTV Dev. Italy Srl, All Set Marine Holding, Tracab AB samt Boss Media.

Aktieinnehav 400 000 aktier.

Bengt Broman, Värmdö, född 1953.

Styrelseledamot sedan 2000, Civilingenjör. Aktieinnehav 2 227 990 aktier.

Greger Ericsson, Sollentuna, född 1952

Styrelseledamot sedan 2009, Civilekonom Investment manager PEQ AB. Övriga styrelseuppdrag; J. Lindeberg, United Stage, Shirt Factory, Källby Rör, Klimatskärm och Emblacom. Aktieinnehav: 0 aktier.

Per-Erik Mohlin, Stockholm, född 1946

Styrelseledamot sedan 2007. Civilingenjör. Investment manager PEQ AB.

Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i Advanced Inertial Messurement Systems Sweden AB, Prestando Holding AB, Quadpak AB och Almi Invest samt styrelseledamot i Koncentra Marin & Power AB, SEB Investment Management AB, Scandinova och Svenska Rymdbolaget.

Aktieinnehav: 30 000 aktier via bolag.

Gert Schyborger, Danderyd, född 1940.

Styrelseledamot sedan 2006, MBA och Offi cer. Styrelseordförande framtill den 3 oktober 2008.

Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i HP-Etch AB och Scandinavian Biogas Fuels International AB samt styrelseledamot i Hawker Pacifi c Ltd och Rote Consulting AB.

Aktieinnehav: 0 aktier.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Bengt Broman, född 1953

Tf VD. Anställd sedan 2010. Civilingenjör. Aktieinnehav: 2 227 990 aktier.

Klas Åström, född 1959

CFO. Anställd sedan 2008. Civilekonom. Aktieinnehav: via bolag 5 000 000 aktier.

Simon Cuff, född 1970

Operativ chef. Anställd sedan 2000. Civilingenjör. Aktieinnehav: 1 947 577 aktier.

Claes Westerlund, född 1963

Supportchef. Anställd sedan 1998. Gymnasieingenjör. Aktieinnehav: 8 750 aktier samt 50 000 personaloptioner.

Kelvin Bolah, född 1967

Försäljningschef. Anställd sedan 2006. Aktieinnehav: 0 aktier samt 75 000 personaloptioner.

Martin Bennet, född 1968

Marknadschef. Anställd sedan 2009. Aktieinnehav: 0 aktier.

REVISOR

Deloitte AB Svante Forsberg

Huvudansvarig revisor i bolaget sedan 2006.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Denna bolagsstyrningsrapport för 2009 jämte styrelsens rapport över den interna kontrollen har inte granskats av bolagets externa revisorer. Rapporterna utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.

BOLAGSSTYRNING

Digital Vision AB är ett publikt aktiebolag och regleras av svensk lagstiftning främst genom den svenska aktiebolagslagen och av NASDAQ OMX Stockholm AB Regelverket för emittenter. Därutöver tas hänsyn till det svenska näringslivets självreglering där Kollegiet för svensk bolagsstyrning har utformat koden för bolagsstyrning. Förutom lagstiftning och självreglerande rekommendationer och regler är det bolagsordningen som ligger till grund för styrningen av verksamheten. Bolagsordningen anger var styrelsen har sitt säte, verksamhetsinriktning, regler kring bolagsstämman, uppgifter om aktieslag och aktiekapital m m. Digital Visions bolagsordning fi nns tillgänglig på Digital Visions hemsida, www.digitalvision.se.

BOLAGSSTÄMMA

Aktieägarnas infl ytande i bolaget utövas vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Här beslutar aktieägarna i Digital Vision i centrala frågor, såsom fastställelse av resultat- och balansräkningar, utdelning till aktieägarna, styrelsens sammansättning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, ändringar i bolagsordningen, val av revisor och principer för ersättningar till bolagsledningen. Bolagsstämman ska förberedas och genomföras på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt.

Aktieägare som är införda i aktieboken på avstämningsdagen och som anmäler sitt deltagande i stämman har rätt att närvara och rösta vid stämman, antingen personligen eller via ombud med fullmakt. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat av årsstämman.

Uppgift om tid och ort för årsstämma lämnas på Digital Visions hemsida senast i samband med tredje kvartalsrapporten. Där fi nns också upplysningar om hur aktieägarna ska förfara för att få ett ärende behandlat av stämman. Vid stämman ska verkställande direktören, minst en representant från valberedningen samt en revisor närvara. Styrelsens ordförande ska närvara och så många av styrelseledamöterna så att styrelsen är beslutsför, om möjligt samtliga styrelseledamöter.

VALBEREDNING

Årsstämman 2009 beslutade att bolagets styrelseordförande före tredje kvartalets utgång skall kontakta de tre största ägarna i Bolaget, vilka sedan äger utse en ledamot var, som icke är styrelseledamot, till valberedningen. En av dessa skall vara ordförande. Om någon av de tre största aktieägarna avstår från att utse en ledamot skall styrelsens ordförande uppmana annan större aktieägare att utse en ledamot. Skulle ledamot av valberedningen lämna sitt uppdrag innan valberedningens arbete slutförts, skall den röstmässigt största aktieägare, som inte redan har en representant i valberedningen, utse ny ledamot. Valberedningen skall lämna förslag till ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt arvode och annan ersättning för styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Valberedningen skall också lämna förslag till val och arvodering av revisor. Valberedningens förslag skall presenteras i kallelse till årsstämman 2010 samt på Bolagets webbplats www.digitalvision.se.

Valberedningens sammansättning meddelades på Digital Visions hemsida samt offentliggjordes tillsammans med kontaktinformation den 12 november 2009. Valberedningen utgörs av Magnus Bjellefors representerande PEQ Invest 1 AB, Lars Tafl in representerande Littco S.A.R.L samt Lars Söderberg representerande eget innehav. Magnus Bjellefors är sammankallande.

STYRELSEN

Digital Visions styrelse bestod fram till den 28 maj av tre ledamöter. Vid årsstämman 2009 omvaldes samtliga ledamöter, Bengt Broman, Per-Erik Mohlin, Gert Schyborger, samt nyvaldes Håkan Ramsin och Greger Ericsson. Håkan Ramsin valdes till styrelsens ordförande.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen beslutar om koncernens övergripande mål, strategier, förvärv, avyttringar och investeringar samt fastställer den fi nansiella rapporteringen och fattar beslut rörande koncernens fi nansiella struktur. Styrelsen är ansvarig för att det fi nns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler samt att bolagets informationsgivning är öppen, korrekt, relevant och tillförlitlig.

Styrelsens arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan styrelse och vd utvärderas, uppdateras och fastställs årligen. Om styrelsen inom sig inrättar utskott, ska det av styrelsens arbetsordning framgå vilka arbetsuppgifter och vilken beslutanderätt styrelsen har delegerat till utskott samt hur utskotten ska rapportera till styrelsen. Styrelsen ska årligen utvärdera styrelsens arbetsformer och effektivitet. Resultatet ska i relevanta delar redovisas för valberedningen. Minst en gång per år ska styrelsen särskilt utvärdera verkställande direktörens arbete. När denna fråga behandlas får ingen från bolagets ledning närvara.

Styrelsen har beslutat att samtliga ledamöter ingår i revisionsutskottet, revisionsutskottets uppgifter är främst att:

• Granska kvaliteten på redovisningen och den interna kontrollen samt revisionens upplägg.
• Diskutera värderingfrågor och bedömningar i bokslutet.
• Utvärdera revisorernas arbete samt förbereda val av nya revisorer när det är aktuellt.

Styrelsen har sex ordinarie sammanträden och ett konstituerande sammanträde per år. De ordinarie sammanträdena äger rum i samband med avgivande av delårs- eller helårsbokslut samt ett möte avseende strategifrågor och ett möte i samband med budgetarbetet. Därutöver hålls extra styrelsesammanträden vid behov. Inför varje möte skickas förslag till dagordning, inklusive dokumentation, ut till samtliga styrelseledamöter.

Under 2009 hölls sex ordinarie sammanträden och ett konstituerande möte i samband med årsstämman samt 15 extra möten som i huvudsak avhandlade fi nansiella frågor, emissionsfrågor samt förvärvsfrågor. På samtliga ordinarie sammanträden behandlades strategiska frågor, bolagets och koncernens finansiella ställning och utveckling, den ekonomiska rapporteringen och kontrollen, personal- och organisationsfrågor, legala frågor samt utvecklingen på finansmarknaden. Vid två av mötena har bolagets revisor närvarat varvid vid ett av dem, presenterades revisionsrapporten. Under 2009 har samtliga beslut varit enhälliga.

STYRELSE

Håkan Ramsin, Lidingö, född 1945

Styrelsens ordförande, ledamot sedan 2009, fi l kand i matematik.

Delägare och venture manager i Provider Venture Partners AB.

Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande Bisnode AB and Wiky Ventures AB samt styrelseledamot i Air Plus TV AB, Dahlia Television SA, APTV Dev. Italy Srl, All Set Marine Holding, Tracab AB samt Boss Media.

Aktieinnehav 400 000 aktier.

Bengt Broman, Värmdö, född 1953.

Styrelseledamot sedan 2000, Civilingenjör. Aktieinnehav 2 227 990 aktier.

Greger Ericsson, Sollentuna, född 1952

Styrelseledamot sedan 2009, Civilekonom

Investment manager PEQ AB.

Övriga styrelseuppdrag; J. Lindeberg, United Stage, Shirt

Factory, Källby Rör, Klimatskärm och Emblacom. Aktieinnehav: 0 aktier.

Per-Erik Mohlin, Stockholm, född 1946

Styrelseledamot sedan 2007. Civilingenjör. Investment manager PEQ AB.

Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i Advanced Inertial Messurement Systems Sweden AB, Prestando Holding AB, Quadpak AB och Almi Invest samt styrelseledamot i Koncentra Marin & Power AB, SEB Investment Management AB, Scandinova och Svenska Rymdbolaget.

Aktieinnehav: 30 000 aktier via bolag.

Gert Schyborger, Danderyd, född 1940.

Styrelseledamot sedan 2006, MBA och Offi cer. Styrelseordförande framtill den 3 oktober 2008.

Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i HP-Etch AB och Scandinavian Biogas Fuels International AB samt styrelseledamot i Hawker Pacifi c Ltd och Rote Consulting AB. Aktieinnehav: 0 aktier.

LEDAMOT	Invald	Nationalitet	Närvaro på	Arvode 2009		Ställning i förhållande till
			antal möten	(Tkr)	Bolag	Ägare
Håkan Ramsin	2009	Svensk	10/10	117	oberoende	oberoende
Bengt Broman	2000	Svensk	21/21	90	oberoende	oberoende
Greger Ericsson	2009	Svensk	10/10	58	oberoende	beroende
Per-Erik Mohlin	2007	Svensk	20/21	121	oberoende	oberoende
Gert Schyborger	2006	Svensk	20/2	71	oberoende	oberoende

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktören, tillika koncernchefen, ansvarar för den löpande förvaltningen och kontrollen av koncernens verksamhet. I det ingår att verkställa koncernens övergripande strategi, affärsstyrning, att kontrollera och sammanställa den ekonomiska rapporteringen, fördela fi nansiella resurser samt ansvara för fi nansiering och riskhantering. Styrelsens arbetsordning reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Styrelsen utvärderar verkställande direktörens arbete en gång varje år vid ett möte där ingen annan från bolagets ledning deltar.

Gert Schyborger

VD från den 3 oktober 2008 till den 31 mars 2009. (se styrelse, föregående sida)

Klas Åström

Ekerö, född 1959 VD från och med 1 april 2009 till den 17 december 2009, Civilekonom. Aktieinnehav: 5 000 000 aktier via bolag.

Michael Freudenthal

Nacka, född 1964 VD från och med den 17 december 2009 till den 5 mars 2010, Civilekonom. Aktieinnehav: 0 aktier.

ERSÄTTNINGAR

Principerna för ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare föreslås av styrelsen och reglerar fast årslön, rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa principer ska sedan fastställas av årsstämman. Digital Visions styrelse har valt att inte utse ett särskilt ersättningsutskott, utan bedömer det som ändamålsenligt att hela styrelsen fullgör ersättningsutskottets uppgifter.

Inför 2010 föreslås inga principförändringar jämfört med vad som fastställdes för 2009. För en mer utförlig redogörelse för de principer som gällt för 2009 och de som föreslås gälla för 2010 hänvisas till förvaltningsberättelsen samt noten 10.

Beslut om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören fattas av styrelsen. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande.

REVISION

Revisor väljs av bolagsstämman på fyra år. Nuvarande revisor är Deloitte AB med Svante Forsberg som huvudansvarig, invald 2006. Revisorn granskar Digital Vision ABs årsredovisning, koncernredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorns arvode fastställs av bolagsstämman. Vid stämman 2009 fastställdes att arvode till revisorn ska utgå enligt godkänd räkning.

Styrelsen i Digital Vision har valt att inte ha en särskild revisionskommitté utan hela styrelsen utgör revisionskommittén.

Styrelsen ska tillse att bolagets halvårs- eller niomånadersrapport granskas av bolagets revisor. Minst en gång per år träffar styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen, bolagets revisor.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL

Styrelsen ansvarar enligt svenska aktiebolagslagen för den interna kontrollen och styrningen av koncernen. Digital Vision har en enkel juridisk och operativ struktur med utarbetade styrprocesser och kontrollsystem. Därför har Digital Vision ingen särskild internrevisionsfunktion. Styrelsen i sin helhet ansvarar för detta och verkställande direktören ansvarar för den löpande styrningen och kontrollen av koncernens strategier och affärsprocesser samt den ekonomiska rapporteringen och planeringen. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.

Styrelsen ska säkerställa kontroll och styrning av koncernen genom att tillse att verkställande direktör och andra nyckelpersoner i koncernens ledning har rätt kompetens och att organisationen är ändamålsenlig för koncernens behov. Organisationen i sig med beslutsvägar, befogenheter och ansvar tillsammans med den kultur som fi nns i företaget och som uttrycks i interna policies och rutiner är viktiga för styrningen.

Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och reglerar styrelsen och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. I styrelsens arbetsordning regleras även arbetsfördelningen mellan vd och styrelse samt fi nns instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Företagsledningen analyserar löpande bolagens affärsprocesser, effektivitet och risker. En väsentlig del i den interna kontrollen utgörs av den fi nansiella rapporteringen. Digital Vision har en stark ekonomifunktion med väl utformade rutiner och tillförlitliga processer och rapporteringssystem. Här utgör även styrelsens löpande dialog med bolagets revisor en viktig del. Styrelsen får månadsvis rapporter och bedömningar av det ekonomiska läget i koncernens bolag. I samband med kvartalsrapporteringen görs prognoser och analyser i syfte att säkerställa att den ekonomiska rapporteringen är korrekt samt sker utvärdering av bolagens strategier.

Digital Vision har en fastställd informationspolicy som säkerställer att Digital Visions interna och externa informationsgivning sker på ett korrekt sätt. Vad gäller Digital Visions externa kommunikation av fi nansiell information och annan information som kan påverka bolagets marknadsvärde, fi nns fastställda rutiner och distributionskanaler som garanterar efterlevnad av OMX regelverk för emittenter.

Solna i april 2010

Styrelsen i Digital Vision AB (publ)

RÄKENSKAPER 2009

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören i Digital Vision AB (publ) org.nr 556319-4041 får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2009 för moderbolaget och koncernen. Resultat av årets verksamhet för moderbolaget samt koncernen framgår av efterföljande fi nansiella rapporter vilka skall fastställas på årsstämman.

VERKSAMHETEN

Digital Vision erbjuder innovativa och kostnadseffektiva produkter för restaurering, förbättring, färgkorrigering av bilder samt system för överföring av bilder till digitala medier. Produkterna används globalt av ledande TV- och fi lmbolag samt av företag inom efterbearbetningsindustrin för bearbetning av TV-program samt spel- och reklamfi lm. Företaget är, med sina Nucoda produkter, ledande inom digital bearbetning av bilder i 2K/4K.

Försäljningen sker nästan uteslutande utanför Sverige och framförallt i Europa, Asien och USA. Utveckling bedrivs huvudsakligen från moderbolaget, med säte i Solna samt i dotterföretaget Digital Vision Ltd i London. Tillverkningen av produkterna är utlagd på underleverantör. Digital Vision är sedan 1999 noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs, Nordic Small Cap.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

REKONSTRUKTIONEN AVSLUTAD

Den företagsrekonstruktion som inleddes hösten 2008 avslutades den 30 mars 2009. Efter genomförd nyemission och kvittningsemission begärde styrelsen att rekonstruktionen skulle upphöra, vilket också beslöts av Solna Tingsrätt. Bolagets aktier handlades åter på Nasdaq OMX Small-cap lista från den 1 april 2009.

NYEMISSIONER MM

Genom nyemissionen i mars 2009 ökade bolagets egna kapital med 25 Mkr i likvida medel och dels 40 Mkr genom kvittning av skulder. I september utnyttjades teckningsoptioner som tillförde bolaget 0,6 Mkr.

MARKNADSUTVECKLING

Marknaden för bolagets produkter förbättrades något under andra halvåret, bolagets kunder har dock fortsatta problem med fi nansiering, vilket ger fortsatt långa affärsprocesser. I ett längre perspektiv bedöms de teknikskiften som marknaden står inför att ge positiva effekter. Övergången till digital-TV och införandet av HDTV medför ökade krav på bildkvalitet, vilket skapar behov av mer avancerad teknologi inom slutbearbetning och att befi ntliga distributionsnät behöver bytas ut eller uppgraderas. Nya distributionskanaler som exempelvis IPTV och Video-On-Demand ställer dessutom krav på ett ökat utbud i fl era olika format.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Under 2009 har produktutvecklingen fokuserats på att ytterligare vidareutveckla produktportföljerna för att ta fram nästa generations bildförbättringssysystem som tillgodoser marknadens växande behov av både prestanda och funktionalitet. Under året har nya versioner av bolagets programvaror lanserats, vilka mottagits väl i marknaden.

RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING KONCERNEN Nettoomsättning

Digital Visions omsättning för 2009 uppgick till 80,3 (59,0) Mkr vilket motsvarar en ökning med 36 procent jämfört med föregående år. Orderingången ökade med 50 procent till 80,9 (53,8) Mkr.

Nettoomsättning per geografi skt område (Mkr)

	2009	2008
Amerikanska Kontinenten	17,2	21,8
Europa	42,9	22,2
Asien	20,2	15,0
Totalt	80,3	59,0

BRUTTOMARGINAL

Bruttomarginalen steg till 76 (68) procent. Marginalförbättringen är dels hänförlig till en ökad andel mjukvaruförsäljning och dels till minskade kostnader för hårdvara då bolaget övergått till att använda standarddatorer från Dell och HP.

Övrig produktion är utlagd på en underleverantör. Detta innebär betydande fl exibilitet och möjlighet att anpassa produktionen efter ändrade försäljningsvolymer. Samtliga kostnader för tillverkningen är därmed rörliga.

Indirekta kostnader

Övriga externa kostnader sjönk med 16,7 Mkr jämfört med föregående år vilket bortsett från vissa kostnader av engångskaraktär i huvudsak förklaras med en ökad kostnadskontroll. Personalkostnaderna steg dock med 1,6 Mkr jämfört med föregående år och beror helt på ökade avsättningar till rörlig lön. Ingen aktivering av internt utvecklingsarbete har gjorts under året, föregående år aktiverades 4,5 Mkr avseende färdigutveckling av Film Master programvaran.

Avskrivningarna uppgick till 8,0 Mkr vilket är en minskning med 2,0 Mkr jämfört med föregående år, till följd av minskade aktiveringar. 2008 gjordes dessutom en nedskrivning av goodwill om 5,1 Mkr och en nedskrivning av opatenterad teknik om 4,1 Mkr. Övriga rörelseintäkter

och kostnader avser i huvudsak valutakursdifferenser och kundförluster.

Kostnaderna för forsknings- och utveckling uppgick under året till 11,1 (10,5) Mkr. Detta motsvarar 14 (18) procent av nettoomsättningen.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet uppgick till -6,8 (-46,8) Mkr vilket motsvarar en förbättring med 40,0 Mkr jämfört med 2008.

Investeringar

Koncernens totala investeringar, i anläggningstillgångar under året uppgick till 1,9 (7,8) Mkr. Investeringarna avser huvudsakligen aktivering av externa utvecklingskostnader för den nya panelen samt mindre investeringar i data- och testutrustning. Avskrivningarna uppgick till 8,0 (10,0) Mkr.

Kassafl öde, likviditet samt fi nansiell ställning

Koncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2009 till 2,5 (3,6) Mkr. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 17 (neg) procent och det egna kapitalet uppgick till 12,3 (-40,1) Mkr. Kassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick till -18,2 (-3,8) Mkr och beror i huvudsak på minskning av kortfristiga skulder, dvs. återbetalning av leverantörsskulder från 2008 efter rekonstruktionens avslutande i mars 2009.

Valutaexponering

Digital Vision har en stor exponering i utländsk valuta. Försäljningen sker i USD, EUR samt till mindre del i GBP. Kostnaderna är framförallt i SEK, GBP och USD, vilket medför en fl ödesexponering gentemot den svenska kronan. Som en följd därav har koncernen en betydande valutaexponering, under 2009 har kronan stärkts mot såväl mot den amerikanska dollarn som Euron. Detta har medfört mindre negativa effekter på resultat och fi nansiell ställning. Se även not 12.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Bolaget verkar på en global marknad med en betydande konkurrenssituation, detta kräver att bolaget fortsatt utvecklar konkurrenskraftiga produkter. För att lyckas med detta måste bolaget kunna rekrytera och behålla nyckelpersoner. Bolagets historiskt svaga fi nansiella ställning är också en betydande riskfaktor. Den fortsatt svaga konjunkturen och det kärva kreditklimatet är ytterligare osäkerhetsfaktorer bolaget måste hantera, se vidare not 3.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 68,8 (58,4) Mkr och resultat efter skatt uppgick till 4,6 (-61,2) Mkr. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 1,9 (2,0) Mkr. Moderbolagets likvida medel per 31 december 2009 uppgick till 1,2 (1,9) Mkr.

FINANSIELLA MÅL OCH RISKSTYRNING

Digital Vision har som målsättning att skapa långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare. För att uppnå detta har styrelsen fastslagit att koncernen skall uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent. Soliditeten skall på lång sikt inte understiga 50 procent.

Digital Vision utsätts genom sin verksamhet för fi nansiella risker så som marknadsrisk (inkl. valutarisk, ränterisk och prisrisk), kreditrisk, likviditetsrisk och kassafl ödesrisk. Den övergripande riskhanteringspolicy, vilken fastställts av styrelsen, är att eftersträva minimala ogynnsamma effekter på fi nansiellt resultat och ställning. Koncernens hantering av fi nansiella risker beskrivs i not 3.

AKTIER

Totalt antal aktier uppgick per den 31 december 2009 till 265 811 556 och utgörs av endast ett aktieslag.

En aktie berättigar till en röst och samtliga aktier har lika stor rätt till utdelning. Det fi nns inga begränsningar för hur många röster varje aktieägare kan avge vid varje stämma och det fi nns inte några för Digital Vision kända avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier.

För mer information om Digital Vision-aktien se sidorna 22 och 23.

MILJÖ

Digital Visions verksamhet medför ingen betydande negativ miljöpåverkan avseende utsläpp till mark, vatten och luft.

Bolaget kartlägger löpande, tillsammans med sina underleverantörer, de miljöeffekter som uppstår i den egna verksamheten. Produkter och tjänsters påverkan på miljön vid drift ligger som ett viktigt delmoment i vår utvecklingsmodell.

Tillverkningen, som är utlagd, hanteras av ISO 9001 och ISO 14001 certifi erad underleverantör som, i samarbete med Digital Vision, skall säkerställa att all hantering runt produktion och leveranser är miljöanpassad på bästa sätt.

MEDARBETARE I FÖRETAGET

Digital Vision vill skapa en miljö med utvecklande och spännande arbetsuppgifter där medarbetarna känner delaktighet. Bolaget vill skapa förutsättningar för att medarbetarna skall trivas och ha möjlighet att utvecklas.

Att arbeta på Digital Vision är att arbeta i en innovativ miljö under snabb utveckling i ett högt tempo där medarbetaren hela tiden ställs inför problemslösning och nya idéer. Medarbetarna får ta mycket egna initiativ och utvecklas med uppgifterna.

För att företaget skall kunna upprätthålla sin spetskompetens och innovationsförmåga är det viktigt att behålla duktiga medarbetare med lång erfarenhet, kunskap och kompetens. En viktig komponent i detta är att medarbetarna ges stimulans och utvecklingsmöjligheter. Även förmågan att rekrytera nya kvalifi cerade medarbetare är av stor betydelse för fortsatt framgång för företaget.

Tillgången på arbetskraft med specifi k kompetens inom företagets teknologiska kärnområde är begränsad.

STYRELSEN OCH STYRELSEARBETE 2009

Bolaget har att iaktta aktiebolagslagens bestämmelser om bolagsstyrning samt från den 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen för Digital Vision har därvid upprättat en arbetsordning för sitt arbete, instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, vilken behandlar dennes arbetsuppgifter och rapporteringsskyldigheter, samt fastställt instruktioner för den ekonomiska rapporteringen. Arbetsordningen ses över årligen.

Digital Visions styrelse består av lägst fyra och högst åtta ledamöter med högst fyra suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen, på årsstämma, för tiden intill dess nästa årsstämma har hållits.

Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare beslutas av verkställande direktör efter samråd med styrelsens ordförande. Information om ersättningar lämnas i not 10. Under år 2009 har styrelsen bestått av tre ledamöter fram till årsstämman den 28 maj och därefter av fem ledamöter, genomfört 21 stycken protokollförda möten utöver det konstituerande sammanträdet. Ingen styrelseledamot har arbetat i den löpande verksamheten förutom Gert Schyborger som var tf VD fram till den 30 mars 2009. Styrelsens arbete följer en plan som ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information.

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende dels arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören, dels information som styrelsen löpande skall erhålla. Styrelsen har på mötena gått igenom de fasta punkter som föreligger vid respektive styrelsemöte i enlighet med styrelsens arbetsordning såsom affärsläge, likviditet, fi nansiering, budget, årsbokslut (där även revisorerna deltog) och delårsrapporter. Vidare har styrelsen behandlat frågor rörande långsiktiga strategier, struktur- och organisationsförändringar samt produktutveckling.

Under rekonstruktionsperioden arbetade styrelsen intensivt med frågor avseende framförallt fi nansiering och likviditet.

Inom Digital Vision har under 2009 ingen ersättningseller revisionskommitté utsetts, då styrelsen uppfattning har varit att dessa frågor åvilar styrelsen som helhet att ta ansvar för.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Vid årsstämman 2009 beslöts att riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare i huvudsak innebärande att den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och att framstående prestationer skall refl ekteras i den totala ersättningen. Förmånerna skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner och pension. Den rörliga ersättningen skall baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Pensionsförmåner skall vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda samt i normalfallet ge rätt att erhålla pension vid 65 års ålder. Rörlig ersättning skall i huvudsak inte vara pensionsgrundande. Styrelsen skall äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl som motiverar det.

Inför Årsstämman 2010 föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska gälla till Årsstämman 2011.

FRAMTIDSUTSIKTER

2009 blev ett mycket händelserikt år både i vår omvärld och för Digital Vision. Bolaget hamnade i september 2008 i akut likviditetskris och bolagets styrelse ansökte om företagsrekonstruktion. Under rekonstruktionen vidtog bolaget åtgärder för att anpassa organisationen och prioritera om verksamhetens resurser mot de uppgifter som bedömdes vara viktigast för att nå lönsamhet. Resultatet av detta arbete visade sig under andra halvåret 2009 då bolaget åter var lönsamt. Det är ett kostnadseffektivt och fl exibelt Digital Vision som nu står rustat för att tillgodogöra sig en bättre marknadsutveckling. Tillsammans med ökade försäljningsinsatser förväntas en tillväxt med bättre rörelseresultat och kassafl öde för helåret 2010 jämfört med föregående år.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Styrelsen föreslår en fullt garanterad nyemission om 35 Mkr.

UTDELNING

Storleken på framtida utdelning skall ha sin utgångspunkt i såväl Digital Visions långsiktiga tillväxt och resultatutveckling som kapitalbehov, med hänsyn tagen till fi nansiella mål. Styrelsen har som långsiktigt målsättning att dela ut cirka 20 procent av Digital Visions vinst efter skatt.

Beroende på Bolagets resultat föreslår styrelsen att ingen utdelning för verksamhetsåret 2009 skall ske.

FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION MODERBOLAGET

Till årsstämmans förfogande står:	Mkr
Balanserad förlust	–5,7
Årets resultat	4,6
Totalt	–1,1

Styrelsen föreslår att:	Mkr
i ny räkning balanseras	–1,1
Totalt	–1,1

Beträffande Bolagets och koncernens resultat samt ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, förändring av eget kapital, kassafl ödesanalyser samt noter.

RESULTATRÄKNINGAR

		KONCERNEN (IFRS)		MODERBOLAGET (ÅRL)
RESULTATRÄKNING (Mkr)	Not	2009	2008	2009	2008
Intäkter	7, 8	80,3	59,0	68,8	58,4
Kostnad sålda varor	8	–18,9	–17,4	–33,6	–39,0
Bruttoresultat		61,4	41,6	35,2	19,4
RÖRELSENS KOSTNADER
Övriga externa kostnader	10,18	–25,8	–42,5	–11,3	–24,2
Personalkostnader	9	–35,2	–33,6	–15,8	–14,2
Aktiverade kostnader för egen räkning		–	4,5	–	–
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar	14,15,16,17	-8,0	-19,2	-0,8	-1,7
Övriga rörelseintäkter/kostnader, netto	11	0,8	2,4	2,3	3,2
Rörelseresultat		–6,8	–46,8	9,6	–17,5
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter		0,0	0,0	0,0	0,0
Resultat från koncernföretag		-	-	-0,4	–33,0
Räntekostnader		–3,0	–7,3	–2,9	–6,8
Summa fi nansnetto		–3,0	–7,3	–3,3	–39,8
Resultat efter fi nansiella poster		–9,8	–54,1	6,3	–57,3
Skatt på årets resultat	12	0,6	2,9	–1,7	–3,9
ÅRETS RESULTAT		–9,2	–51,2	4,6	–61,2
Varav hänförligt till moderföretagets aktieägare		–9,2	–51,2	–	–
Resultat per aktie före utspädning	30	–0,04	–1,29	–	–
Resultat per aktie efter utspädning		–0,04	–1,29	–	–

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET (Mkr)	2009	2008
ÅRETS RESULTAT	–9,2	–51,2
Omräkningsdifferenser	-3,2	-
Kostnader avseende personaloptioner	0,0	0,4
Skatt relaterat till övrigt totalresultat 12	-	-
Summa övrigt totalresultat	–3,2	0,4
SUMMA TOTALRESULTAT FÖR PERIODEN	–12,4	–50,8
Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare	–12,4	–50,8

BALANSRÄKNINGAR

BALANSRÄKNING (Mkr)		KONCERNEN (IFRS)		MODERBOLAGET (ÅRL)
per den 31 december	Not	2009	2008	2009	2008
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Opatenterad teknik	14	26,0	28,3	–	–
Aktiverade utvecklingskostnader	15	6,5	9,2	3,3	1,7
		32,5	37,5	3,3	1,7
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och andra tekniska anläggningar	16	0,1	0,1	0,1	0,1
Inventarier, verktyg och installationer	17	1,2	1,9	0,2	0,6
		1,3	2,0	0,3	0,7
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i dotterföretag	19	–	–	21,4	21,4
Övriga långfristiga fordringar	20	2,0	2,2	0,3	0,5
Fordringar hos dotterbolag	21	–	–	8,5	6,5
		2,0	2,2	30,2	28,4
Summa anläggningstillgångar		35,8	41,7	33,8	30,8
Omsättningstillgångar
Varulager
Färdiga varor		4,7	8,7	4,7	8,7
		4,7	8,7	4,7	8,7
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		25,0	18,9	20,0	17,1
Fordringar hos dotterbolag		–	–	15,2	–
Övriga fordringar		1,4	5,8	0,8	3,5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	4,5 30,9	4,7 29,4	4,0 40,0	5,8 26,4
Kassa och bank		2,5	3,6	1,2	1,9
Summa omsättningstillgångar		38,1	41,7	45,9	37,0
BALANSOMSLUTNING		73,9	83,4	79,7	67,8

Balansräkningar

BALANSRÄKNING (Mkr)		KONCERNEN (IFRS)		MODERBOLAGET (ÅRL)
Per den 31 december	Not	2009	2008	2009	2008
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		26,6	4,1	–	–
Övrigt tillskjutet kapital		264,2	221,9	–	–
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–278,5	–266,1	–	–
Summa eget kapital hänförligt till Moderföretagets ägare		12,3	–40,1	–	–
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		–	–	26,6	4,1
Reservfond		–	–	–	204,0
Summa bundet eget kapital		–	–	26,6	208,1
Fritt eget kapital
Överkursfond		–	–	60,9	17,9
Balanserad förlust		–	–	–66,6	–211,1
Årets resultat		–	–	4,6	–61,2
Summa fritt eget kapital		–	–	–1,1	–254,4
Summa eget kapital		–	–	25,5	–46,3
Långfristiga skulder och avsättningar
Lån kreditinstitut	24	0,2	0,7	–	–
Konvertibellån	23	–	18,3	–	19,4
Avsättning för skatter	13	4,7	5,7	–	–
Övriga avsättningar	25	0,4	0,4	0,4	0,4
Summa långfristiga skulder och avsättningar		5,3	25,1	0,4	19,8
Kortfristiga skulder
Låneskulder	24,26	23,6	44,3	23,4	44,3
Konvertibellån	23	15,1	21,0	15,1	21,0
Leverantörsskulder		5,7	18,0	4,9	15,6
Leverantörsskulder dotterföretag		–	–	–	–
Övriga skulder		0,4	1,4	0,2	0,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	11,4	13,7	10,2	12,6
Summa kortfristiga skulder		56,3	98,4	53,8	94,3
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		73,9	83,4	79,7	67,8

Information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser se not 28.

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Utgående balans per 31 december 2009	26,6	264,2	-3,2	–275,3	12,3
Konvertering av konvertibler	0,2	–		–	0,2
Nyemission	22,3	42,3		–	64,6
Transaktioner med aktieägare
Periodens totala resultat	–	–	-3,2	–9,2	–12,4
Övrigt totalresultat för året	–	–	-3,2	–	–3,2
Årets resultat	–	–		–9,2	-9,2
Ingående balans per 1 januari 2009	4,1	221,9		–266,1	–40,1
Utgående balans per 31 december 2008	4,1	221,9		–266,1	–40,1
Konvertering av konvertibler	0,2	–		–	0,2
Transaktioner med aktieägare
Periodens totala resultat	–	–		–50,8	–50,8
Övrigt totalresultat för året	–	–		0,4	–50,8
Årets resultat	–	–		–51,2	0
Ingående balans per 1 januari 2008	3,9	221,9		–215,3	10,5
KONCERNEN (Mkr)	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings differenser	Balanserad för lust inklusive årets resultat	Totalt eget kapital hänförlig till moder- företagets ägare

	BUNDET EGET KAPITAL		FRITT EGET KAPITAL
MODERBOLAGET (Mkr)	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad för lust inklusive årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2008	3,9	204,0	17,9	–211,1	14,7
Konvertering av konvertibel	0,2	–	–	–	0,2
Årets resultat	–	–	–	–61,2	–61,2
Utgående balans per 31 december 2008	4,1	204,0	17,9	–272,3	–46,3

Ingående balans per 1 januari 2009	4,1	204,0	17,9	–272,3	–46,3
Överföring från reservfond till balanserad vinst enligt stämmobeslut		-204,0		204,0	–
Nyemission	22,3		43,0		65,3
Konvertering av konvertibel	0,2	–	–	–	0,2
Skatteeffekt på årets reslutat				1,7	1,7
Årets resultat	–	–	–	4,6	4,6
Utgående balans per 31 december 2009	26,6	–	60,9	–62,0	25,5

KASSAFLÖDESANALYSER

	KONCERNEN (IFRS)		MODERBOLAGET (ÅRL)
KASSAFLÖDESANALYSER (Mkr) Not	2009	2008	2009	2008
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	-6,8	-46,8	9,6	-17,5
Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet: 29	4,8	21,9	0,6	1,7
Erhållen ränta	0,0	0,0	0,0	0,0
Erlagd ränta	–3,0	–7,3	–2,9	–6,7
Kassafl ödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	–5,0	–32,2	7,3	–22,5
FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Varulager	4,0	1,4	4,0	1,4
Kortfristiga fordringar	-1,6	19,2	-13,8	5,6
Kortfristiga skulder	-14,4	7,8	-12,5	6,0
	-12,0	28,4	-22,3	13,0
Kassafl öde från den löpande verksamheten	-17,0	–3,8	–15,0	–9,5
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella tillgångar	–1,8	–7,6	–1,8	–1,9
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	–0,1	–0,2	–0,1	–0,1
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	–	0,2	–	0,1
Ökning av långfristiga fordringar	–	0,2	–	–
Lån dotterföretag			-2,0	-0,5
Kassafl öde från investeringsverksamheten	–1,9	–7,4	–3,9	–2,4
Operativt kassafl öde	–18,9	–11,2	–18,9	–11,9
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyemission	25,1	–	25,1	–
Upptagande av lån	7,3	15,9	7,3	15,9
Amortering av lån	-14,6	–2,8	–14,2	–2,8
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten	17,8	13,1	18,2	13,1
Förändring av likvida medel	-1,1	1,9	-0,7	1,2
Likvida medel vid årets början	3,6	1,7	1,9	0,7
Likvida medel vid årets slut	2,5	3,6	1,2	1,9

NOTER

NOT 1 ALLMÄN INFORMATION

Koncernredovisningen för Digital Vision AB för räkenskapsåret som slutar den 31 december 2009 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering den 16 april 2010 och att föreläggas årsstämman den 22 juni 2010 för fastställande. Moderbolaget har sitt säte i Solna, Sverige. Huvudkontorets adress är Solna Strandväg 98, 171 54 Solna. Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs, Small Cap-listan.

Digital Vision erbjuder innovativa produkter för restaurering, förbättring, färgkorrigering av bilder samt system för överföring av bilder till digitala medier. Produkterna används globalt av ledande TV- och fi lmbolag samt av företag inom efterbearbetningsindustrin för bearbetning av TV-program samt spel- och reklamfi lm. Företaget är, med sina Nucoda produkter, ledande inom digital bearbetning av bilder i 2K/4K.

Digital Vision AB (publ.) är moderbolag i en koncern som innefattar de helägda dotterföretagen DV Sales & Support (USA) Inc., Digital Vision Systems Ltd (UK) samt DV Development AB (vilande).

Verksamheten i det amerikanska bolaget består av försäljning av moderbolagets produkter och tillhandahållande av support samt service av dessa. Utveckling av produkter sker i moderbolaget samt i dotterbolaget Digital Vision Systems Ltd.

Samtliga belopp anges i miljontals kronor om inget annat speciellt uppges

NOT 2 REDOVISNINGSPRINCIPER

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER

Digital Vision upprättar sin koncernredovisning enligt de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 1:2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under avsnittet "Moderföretagets redovisningsprinciper".

I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller vissa fi nansiella instrument som värderats till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på kategorisering under IAS 39.

BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR

Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

VÄSENTLIGA TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats på de perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR 2009

Följande nya och ändrade standarder och tolkningar har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2009:

Standarder

• Ändring i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (Inbäddade derivat vid omklassifi cering)
• IFRS 8 Rörelsesegment
• Förbättringar av IFRSer 2008
• Ändring i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Intjäningsvillkor och indragning eller hävning)
• Ändring i IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter (Ändrade uppställningsformer)
• Ändring i IAS 23 Låneutgifter (Krav på aktivering av låneutgifter)
• Ändring i IAS 32 Finansiella instrument: Klassifi cering (Inlösningsbara fi nansiella instrument och skyldigheter som uppkommer vid likvidation)
• Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas (Anskaffningsvärdet för andelar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag första gången IFRS tillämpas)
• Ändring i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (Utökade upplysningskrav om verkligt värde och likviditetsrisk)

TOLKNINGAR

• Ändring i IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat
• IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram
• IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet
• IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder (tillämpas för överföringar som skett 1 juli 2009 eller senare)
• Ändringen i IAS 1 har inneburit ändrade uppställningsformer för koncernen. Koncernens intäkter och kostnader som tidigare redovisades mot eget kapital och som inte avsåg transaktioner med ägarna presenteras nu i en rapport över totalresultat direkt efter koncernens resultaträkning. I koncernens rapport över förändringar i eget kapital presenteras poster i totalresultatet skiljt från transaktioner med ägarna.
• Tillämpningen av den nya standarden IFRS 8 Rörelsesegment har medfört att koncernens segmentinformation presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifi eras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Koncernen har identifi erat koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Enligt den tidigare standarden IAS 14 Segmentrapportering identifi erades två typer av segment (rörelsegrenar och geografi ska områden) utifrån en modell baserad på risker och möjligheter. Då Digital Vision inte har någon intern uppdelning av verksamheten, anses hela verksamheten utgöra i ett segment
• Ändringen i IAS 23 Låneutgifter har medfört att koncernens låneutgifter hänförliga till kvalifi cerade tillgångar aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Enligt tidigare redovisningsprinciper kostnadsfördes dessa låneutgifter när de uppkom.
• De tillkommande upplysningskraven i den reviderade IFRS 7 har medfört att Digital Vision lämnat mer information om fi nansiella instrument värderade till verkligt värde och koncernens likviditetsrisker Digital Vision har i enlighet med övergångsreglerna för innevarande räkenskapsår valt att inte presentera jämförelsetal avseende de nya upplysningarna i de fi nansiella rapporterna.

Övriga nya och ändrade standarder och tolkningar tolkningar har inte haft någon inverkan på koncernens fi nansiella rapporter 2009.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ TRÄTT IKRAFT

International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt ikraft:

STANDARD	SKALL TILLÄMPAS FÖR RÄKENSKAPSÅR SOM BÖRJAR:
Förbättringar av IFRSer 2009*	Varierar, tidigast 1 januari 2009
Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS till lämpas (Omdisponerad version)	1 juli 2009 eller senare
Ändring i IFRS 3 Rörelseförvärv (Reviderad standard)	1 juli 2009 eller senare
Ändring i IAS 27 Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter (Reviderad standard)	1 juli 2009 eller senare
Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (Klargörande avseende vad som kan vara säkrade poster)	1 juli 2009 eller senare
Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS till lämpas (Tillkommande undantag)*	1 januari 2010 eller senare
Ändring i IFRS 2 Aktierelaterade ersätt ningar (Kontantreglerade aktierelaterade ersättningar som kan regleras av annat koncernföretag)*	1 januari 2010 eller senare
Ändring i IAS 32 Finansiella instrument: Klassifi cering (Klassifi cering av tecknings rätter)*	1 februari 2010 eller senare
Ändring i IAS 24 Upplysningar om närstå ende* (Ändrad defi nition)	1 januari 2011 eller senare
IFRS 9 Finansiella Instrument*	1 januari 2013 eller senare
Ändring i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering*	1 juli 2009 eller senare

* Ännu ej godkända för tillämpning inom EU.

International FinanciaI Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har publicerat nedanstående nya och ändrade tolkningar vilka ännu ej trätt ikraft:

TOLKNING	SKALL TILLÄMPAS FÖR RÄKENSKAPSÅR SOM BÖRJAR:
IFRIC 17 Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare	1 juli 2009 eller senare
IFRIC 19 Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments*	1 juli 2009 eller senare
Ändring i IFRIC 14 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonde ringskrav och samspelet dem emellan*	1 januari 2011 eller senare
IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet	1 januari 2010 eller senare

*Ännu ej godkänd för tillämpning inom EU.

Ovanstående nya och ändrade standarder och tolkningar har ännu ej tillämpats.

De reviderade IAS 27 och IFRS 3 skall tillämpas framåtriktat, vilket innebär att de endast kommer att påverka förvärv och transaktioner som sker den 1 januari 2010 eller senare. Ändringarna i dessa standarder innebär bland annat att transaktioner med minoritetsägare, varvid det bestämmande infl ytandet kvarstår, skall redovisas som transaktioner mellan ägarna (inom eget kapital). Vidare ändras reglerna för redovisning av villkorad köpeskilling så att anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv redovisas vid en tidpunkt. Efterföljande justeringar av anskaffningsvärdet påverkar resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader får inte inkluderas i anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv utan redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Ansatsen vid redovisning av successiva förvärv har ändrats, vilket medför att vid transaktionstidpunkten (då bestämmande infl ytande erhålls) beräknas verkligt värde på tidigare ägd andel. Anskaffningskostnaden utgörs därmed av det verkliga värdet på tidigare ägd andel plus köpeskillingen för den nya förvärvade andelen. Eventuell värdeförändring avseende tidigare ägd andel redovisas som en vinst eller förlust i resultaträkningen.

Företagsledningen bedömer att övriga nya och ändrade standarder och tolkningar inte kommer att få någon väsentlig påverkan på koncernens fi nansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.

KONCERNREDOVISNING

I koncernredovisningen ingår dotterföretag i vilka moderbolaget, vid räkenskapsårets utgång, direkt eller indirekt, har mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande infl ytande över. Förvärvade bolag ingår i koncernen från förvärvstidpunkten och avyttrade bolag ingår i koncernen till och med tidpunkten för avyttringen. Endast den del av dotterföretagets kapital som intjänats efter förvärvet ingår i koncernens egna kapital.

Koncernredovisningen är upprättad med tillämpning av förvärvsmetoden. Metoden innebär att identifi erbara förvärvade tillgångar och skulder samt eventualförpliktelser värderas till verkligt värde, vilket utgör de koncernmässiga anskaffningsvärdena oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per

överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Eventuell positiv skillnad mellan anskaffningsvärdet för aktierna i dotterbolaget och koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifi erbara nettotillgångar vid förvärvstidpunkten redovisas som koncernmässig goodwill. Är skillnaden negativ redovisas den direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. I koncernredovisningen har redovisningsprinciperna för dotterföretag, i förekommande fall, anpassats för att uppnå en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAG

Bolagets bedömning av dotterföretagens funktionella valuta har ändrats per den 1 januari 2009 från svenska kronor (SEK) till engelska pund (GBP) och amerikanska dollar (USD). Det är bolagets bedömning att detta bättre speglar de faktiska förhållandena. Detta innebär att resultat och fi nansiell ställning för koncernföretag med annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs, intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs. Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som separat del i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna.

SEGMENT

Digital Vision erbjuder världsledande produkter till professionella kunder inom fi lm/video, multimedia och distribution av digital-TV. Försäljningen av samtliga produkter utgår från moderbolaget i Sverige och distribueras via partners och dotterbolaget i USA. Ur styrningssynvinkel utgör världen således ett enda geografi skt segment. Bolaget fakturerar i USD, EUR, GBP samt SEK. Fakturering kan ske på samma marknad med olika valutor. Bolagets produkter är till huvuddel baserade och uppbyggda efter en gemensam grundfi losofi . Detta innebär bland annat att ingående komponenter, till mycket stor omfattning, är gemensamma i Bolagets olika produkter och att fl era av dessa produkter kan användas av kunderna för såväl distribution som bearbetning av fi lm/ video med mera.

Uppföljning och styrning internt sker också på grundval av

att Bolagets verksamhet utgörs av en rörelsegren. Koncernens rapporteringssystem och därmed ekonomiska redovisning är uppbyggd för att stödja detta. Med den mycket begränsade storlek på försäljning som Bolaget har skulle inte den interna effektiviteten i Bolagets styrning höjas av en uppdelning på fl era segment.

Då Bolaget endast har en rörelsegren och arbetar i ett geografi skt segment, utgör presenterade aggregerade balansoch resultaträkningar samtidigt redovisning av Bolagets enda segment.

INTÄKTER

Försäljningsintäkter redovisas med avdrag för mervärdesskatt, returer och rabatter. Intäkter vid försäljning av varor redovisas vid leverans i enlighet med försäljnings och fraktvillkor. Detta innebär att intäkt redovisas när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varan övergått till köparen och säljaren inte längre har kontroll över varan. Intäkter från supportavtal periodiseras linjärt över avtalstiden.

Ränteintäkter intäktsredovisas över löptiden med tilllämpning av effektivräntemetoden. Samtliga ränteintäkter och räntekostnader hänför sig till fi nansiella tillgångar respektive fi nansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

KLASSIFICERINGAR, TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH FINANSIELLA SKULDER

En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld redovisas i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En fi nansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontrollen över den. En fi nansiell skuld bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Vid varje balansdag utvärderar bolaget om det fi nns objektiva indikationer om att en fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar är i behov av nedskrivning på grund av inträffade händelser.

Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen enligt IAS 39.

Fastställande av verkligt värde för fi nansiella instrument

De fi nansiella tillgångarnas och fi nansiella skuldernas verkliga värden bestäms enligt följande:

• Det verkliga värdet för fi nansiella tillgångar och skulder med standardvillkor som handlas på en aktiv marknad bestäms med hänvisning till noterat marknadspris.
• Det verkliga värdet på andra fi nansiella tillgångar och skulder bestäms enligt allmänt accepterade prissättningsmodeller som baseras på diskonterade kassafl ödesanalyser med hjälp av värden tagna från observerbara marknadstransaktioner.

För samtliga fi nansiella tillgångar och skulder bedöms det redovisade värdet vara en god approximation av dess verkliga värde, om inte annat särskilt anges i efterföljande noter.

Kvittning av fi nansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det fi nns en legal rätt att kvitta och när avsikt fi nns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden..

Finansiella skulder och eget kapital

Finansiella skulder och eget kapital-instrument som utgivits av koncernen klassifi ceras enligt innebörden i de kontraktsvillkor man ingått samt enligt defi nitionen på ett fi nansiellt åtagande och eget kapital-instrument. Ett eget kapitalinstrument är varje form av avtal som styrker en residual rätt i koncernens tillgångar efter avdrag för alla skulder. De redovisningsprinciper som appliceras för specifi ka fi nansiella skulder och eget kapital-instrument anges nedan.

Likvida medel

Likvida medel inkluderar kassamedel och banktillgodohavanden vilka kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. På grund av att bankmedel är betalningsbara på anfordran motsvaras upplupet anskaffningsvärde av nominellt belopp.

Fordringar

Kundfordringar och övriga rörelserelaterade fordringar kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringarnas förväntade löptid är dock kort, varför redovisning sker till nominellt belopp utan diskontering. Avdrag görs för fordringar som bedömts som osäkra. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder kategoriseras som "Övriga fi nansiella skulder" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är dock kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering.

Bankskulder och andra låneskulder

Räntebärande banklån, checkräkningskrediter och andra lån kategoriseras som "Övriga fi nansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalning eller amortering av lån redovisas som en del av räntan över lånens löptid.

Konvertibla skuldebrev

I koncernen har konvertibla skuldebrev delats upp på fi nansiell skuld och eget kapitalinstrument. Det redovisade värdet på skulddelen har fastställts genom att beräkna det verkliga värdet för en liknande skuld som saknar rätt till konvertering. Det verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet har sedan jämförts med det verkliga värdet på den fi nansiella skulden varvid mellanskillnaden anses motsvara värdet på eget kapitalinstrumentet. Skulden kategoriseras som "Övriga fi nansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde fram till förfallodagen eller till dess skulden upphör genom konvertering.

EGET KAPITAL-INSTRUMENT

Eget kapital-instrument som utfärdas av koncernen tas upp till det värde som erhållits med avdrag för direkta kostnader för utfärdandet.

VARULAGER

Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga indirekta kostnader, beräknas enligt FIFU-metoden (först-in, först-ut). Nettoförsäljningsvärdet utgörs av beräknat försäljningspris efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa varorna och försäljningskostnad. Lagervärdering sker för varje enskild artikel. Vid bedömningen har hänsyn tagits till lagerstorlek, omsättningstakt samt teknikförändringar. Underleverantören hanterar Bolagets varulager som är placerat i deras lokaler och skilt från deras egna lager. Bolagets färdigvarulager består av kompletta system samt till system färdiga produkter.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Goodwill

Goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i förvärvade dotterföretags nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill hänförligt till förvärv av dotterbolag redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång och anses ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill fördelas till minsta möjliga kassagenererande enhet och prövas årligen, eller så snart indikation fi nns på värdenedgång, för att identifi era eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Opatenterad teknik

I Digital Visions förvärv av Digital Vision Systems Ltd (tidigare Nucoda Ltd) ingick immateriella tillgångar i form av opatenterad teknik för en mjukvaruplattform. Nyttjandeperioden har bedömts uppgå till 15 år.

Aktiverade utgifter för utveckling

De aktiverade utvecklingskostnaderna består dels av nya versioner av bildförbättringssystemen DVO och Film Master och dels externa utvecklingskostnader för den nya panelen.

Aktivering av utgifter för utvecklingsfasen i projekten sker när följande kriterier är uppfyllda:

• det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att färdigställa tillgången,
• avsikt och förutsättning fi nns att sälja eller använda tillgången
• det är sannolikt att tillgången kommer att ge framtida ekonomiska fördelar
• utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

De utgifter för forskning och utvecklingsutgifter som inte uppfyller kriterierna ovan kostnadsförs när de uppstår. Skulle det föreligga svårigheter att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt, kostnadsförs samtliga utgifter till dess att det står klart att projektet övergått till utvecklingsfasen.

Prövning av nedskrivningsbehov sker årligen eller oftare om indikation på nedskrivning föreligger för utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk. Avskrivning

av aktiverade utgifter för utvecklingsarbeten påbörjas från och med den tidpunkt när tillgången tas i bruk. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, vilken bedöms uppgå till 1-2 år för nya versioner av DVO och Film Master.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsföres löpande. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsföres löpande. Avskrivningar sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3-5 år

NEDSKRIVNING

Goodwill och aktiverade utgifter för utveckling där avskrivning ännu ej har påbörjats prövas varje år för nedskrivning eller så snart indikation fi nns om nedskrivningsbehov. Övriga tillgångar prövas så snart indikation fi nns att redovisat värde kan vara för högt.

Nedskrivning sker till återvinningsvärdet om detta är lägre än redovisat värde. Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassafl öden till nuvärde med användande av en diskonteringsfaktor före skatt. Diskonteringsfaktorn ska återspegla marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde (realräntan) samt de speciella risker som är förknippade med den tillgång eller den kassagenererande enhet som tillgången kan hänföras till.

AVSÄTTNINGAR

Som avsättning redovisas legala eller informella förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Ersättning till anställda så som lön och pension redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som ersättningen avser. Koncernens planer för ersättning efter avslutad anställning omfattar endast avgiftsbestämda pensionsplaner, vilka fullgörs genom löpande utbetalningar till fristående juridiskt organ. När avgiften är betalad har företaget inga ytterligare förpliktelser. Under 2006 emitterades personaloptioner (säkras via

utställda teckningsoptioner) vilka har tilldelats anställda i Koncernen. (Se not 27.) Samtliga personaloptioner utgör aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument.

Personaloptionerna värderas till verkligt värde (exklusive eventuell inverkan från icke marknadsrelaterade villkor) vid utställandetidpunkten. Det verkliga värdet som fastställs vid utställandetidpunkten kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden, baserat på koncernens uppskattning av det antal aktier som förväntas bli inlösbara.

Vid varje balansdag reviderar koncernen sin bedömning av antalet aktier som förväntas bli inlösbara till följd av att personaloptioner utnyttjas. Eventuell effekt till följd av en ändring av bedömningen av antalet aktier som förväntas bli inlösbara redovisas i resultaträkningen fördelat över kvarvarande intjänandeperiod, med motsvarande justering mot reserven för aktierelaterade ersättningar i eget kapital.

Verkligt värde för personaloptionerna har beräknats genom att tillämpa Black-Scholes värderingsmodell. Den förväntade löptiden i modellen har justerats baseras på företagsledningens bästa bedömning för effekter på grund av att egetkapitalinstrumenten inte är överlåtbara, restriktioner avseende inlösen och beteendemässiga mönster.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassafl ödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden varvid justering skett för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden. Som likvida medel klassifi ceras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga fi nansiella placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefl uktrationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp och har en återstående löptid på mindre än tre månader från anskaffningstidpunkten.

LEASING

Leasing av anläggningstillgångar där leasetagaren i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande klassifi ceras som fi nansiell leasing. Leasing av tillgångar där leasegivaren i allt väsentligt kvarstår som ägare av tillgången klassifi ceras som operationell leasing. De fi nansiella leasingavtal, i huvudsak hyreskontrakt, som fi nns inom koncernen uppgår till icke väsentliga belopp och redovisas därför som operationella. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder

i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan differenser på fi nansiella fordringar och skulder redovisas bland fi nansiella poster.

EMISSIONSKOSTNADER

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier, konvertibler eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Från och med 2010 kommer emissionskostnader redovisas i enlighet med IFRS 3.

SKATT

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt samt uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla väsentliga temporära skillnader. En temporär skillnad fi nns när det bokförda värdet på en tillgång eller skuld skiljer sig från det skattemässiga värdet. En sådan skillnad kan uppkomma till exempel vid en upp- eller nedskrivning av en tillgång eller när tillämpade redovisningsprinciper skiljer sig åt mellan enskilt koncernbolags redovisning och koncernredovisningen. Uppskjutna skatteskulder redovisas i princip för alla skattepliktiga temporära skillnader medan uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.

Underskottsavdrag som bedöms kunna användas för framtida kvittningar fi nns såväl i det svenska moderbolaget som dotterbolagen i England och USA. För vidare information, se not 12 och not 13. Underskottsavdragen i Sverige har för närvarande inte någon tidsgräns, men skulle ägarförändringar ske, som medför förändringar i det bestämmande infl ytandet över Bolaget, kan det leda till att förfoganderätten begränsas.

Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga underskott kommer att fi nnas tillgängliga för att utnyttjas helt eller delvis mot den uppskjutna skattefordran. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiterats av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 2:2 Redovisning för juridisk person Även Rådet för fi nansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade företag tillämpas. RFR 2:2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpliga samtliga av EU godkända IFRS och tolkningar från IFRIC så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras jämfört med IFRS.

Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen ovan. Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Andelar i dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden och värdet på dotterföretag prövas när det fi nns indikation på värdenedgång.

Aktieägartillskott och koncernbidrag

Aktieägartillskott och koncernbidrag redovisas i enlighet med Rådet för fi nansiell rapporterings uttalande UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och redovisas mot aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas i enlighet med dess ekonomiska innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserat resultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

NOT 3 RISKER

RISKFAKTORER

Digital Visions verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars potentiellt negativa effekter på Bolagets resultat och fi nansiella ställning kan motverkas och pareras i varierande grad. Vid en bedömning av Digital Visions framtida utveckling är det av vikt att vid sidan av eventuella möjligheter även beakta dessa riskfaktorer.

FRAMTIDA KAPITALBEHOV

Bolaget behöver kapital för att kunna utveckla de produkter som krävs för att attrahera marknaden. I det fall Bolaget inte genererar tillräckligt överskott fi nns det inga garantier för att det går att anskaffa externt kapital för att kunna utveckla nya produkter eller driva Bolaget vidare.

KONKURRENTER

Bolaget verkar inom en marknad där konkurrensen är mycket hård. Såväl inom efterbearbetning av fi lm som inom transmissionssidan fi nns ett fl ertal konkurrenter med högkvalitativa produkter. Inom utrusning för distribution är konkurrenssituation hårdare med en mångfald av aktörer.

KONJUNKTURUTVECKLING

Svängningar i konjunkturutvecklingen påverkar investeringsviljan i de produkter och tjänster som Digital Vision erbjuder. Detta kan föranleda att order inte läggs, dras tillbaka eller senareläggs. En försvagad ekonomi och konjunktur har således en negativ inverkan på Bolagets verksamhet.

BEROENDE AV KVALIFICERAD PERSONAL OCH NYCKELPERSONER

Digital Visions målsättning är att skapa en arbetsmiljö där personalen utvecklas och känner engagemang. Bolaget strävar efter att erbjuda konkurrenskraftiga villkor och en stimulerande arbetsmiljö för de anställda, men inga garantier fi nns för att Bolagets strävan ger resultat. Om Digital Vision inte kan behålla nyckelpersoner och annan för verksamheten viktig personal, kan Bolagets intjäningsförmåga och lönsamhet påverkas negativt.

IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

Bolaget strävar efter att skydda sina immateriella tillgångar genom bland annat patent och sekretessförbindelser. Om Digital Visions åtgärder för att skydda sina immateriella tillgångar är otillräckliga eller om dessa missbrukas, kan detta påverka Bolagets verksamhet och resultat negativt. Digital Vision kan även tvingas inleda juridiska processer för att skydda sina immateriella tillgångar och affärshemligheter. Sådana processer kan leda till betydande kostnader och ta tid i anspråk för ledande befattningshavare i Bolaget.

PRODUKTBEROENDE OCH PRODUKTUTVECKLING

Digital Vision är beroende av underleverantörer för tillverkning av Bolagets produkter. I dag fi nns förutsättningar för stabila leveranser från Digital Visions underleverantörer. Om emellertid underleverantörer och andra aktörer, som Digital Vision är beroende av för leverans av produkter, inte kan leverera på utsatt tid eller med erforderlig kvalitet och volym, kan detta påverka Bolagets verksamhet och resultat negativt.

TEKNISK UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING

De marknader där Digital Vision verkar påverkas i hög grad av den snabba teknikutvecklingen inom IT-området. Förseningar i utvecklingsarbete eller oförmåga att följa med i den tekniska utvecklingen kan medföra minskad eller förlorad konkurrenskraft. Sammantaget är det därför av stor betydelse att utvecklingsprojekt kan bedrivas inom fastställda tids- och kostnadsramar för att Digital Vision skall kunna behålla och utveckla sin ställning på dessa marknader.

FINANSIELLA RISKER

Digital Vision är genom sin verksamhet exponerat för olika typer av fi nansiella risker såsom marknads-, likviditets- och kreditrisker. Marknadsriskerna består i huvudsak av ränterisk och valutarisk. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av Digital Visions fi nansiella risker.

VALUTARISK

Koncernen redovisning upprättas i svenska kronor. Digital Visions dotterbolag är i allt väsentligt inte påverkade av fl ödesexponering då intäkter och kostnader är denominerade i lokal valuta. I den svenska verksamheten är situationen dock annorlunda. I denna verksamhet är intäkterna fördelade mellan amerikanska dollar, brittiska pund och euro samtidigt som kostnaderna i huvudsak är påverkade av svenska kronor och euro, vilket medför en fl ödesexponering gentemot den svenska kronan. Som en följd därav har koncernen en betydande valutaexponering, vilket vid ogynnsam utveckling mellan dollar, euro och svenska kronan kan medföra betydande negativa effekter på resultat och fi nansiell ställning. Digital Visions valutapolicy innebär att Bolagets försäljning kan valutasäkras upp till sex månader. Bolaget har dock inte utnyttjat denna möjlighet under 2009. Förutom ovanstående valutaexponering är Digital Vision utsatt för omräkningsexponering vid omräkning av de monetära posterna i de utländska dotterbolagen. Denna omräkningsexponering säkras inte.

Av tabellen nedan framgår koncernens tillgångar och skulder i utländska valutor omräknat till svenska kronor per balansdagen.

	USD	EUR	GBP	TOTAL
Tillgångar	17,2	8,0	8,7	33,9
Skulder	9,8	0,2	17,7	27,7
Nettoexponering	7,4	7,8	-8,9	6,2

En förändring av relevanta valutakurser i förhållande till svenska kronan med +/- 5% skulle per balansdagen innebära en resultateffekt uppgående till +/- 0,3 Mkr.

RÄNTERISK

Ränterisker är risken för negativ inverkan på koncernens resultaträkning och kassafl öden på grund av förändrade marknadsräntor. Eftersom koncernen inte har några fi nansiella tillgångar eller fi nansiella skulder som värderas till verkligt värde så får ändrade marknadsräntor inte någon omedelbar effekt på dess resultaträkning. Koncernens lån löper huvudsakligen med fast ränta vilket innebär att ändrade marknadsräntor inte heller får någon påverkan på räntekostnaderna för dessa lån. Om dessa lån omförhandlas vid respektive förfallotidpunkt med utgångspunkt från gällande marknadsräntor får ändrade marknadsräntor en effekt på koncernens framtida räntekostnader. En ränteuppgång på en procentenhet skulle leda till ökade räntekostnader för koncernen uppgående till cirka 0,2 Mkr.

KREDIT- OCH MOTPARTSRISK

Kreditrisk innebär risken att motparten inte kan fullfölja sina avtalsenliga förpliktelser gentemot koncernen vilket resulterar i en fi nansiell förlust. Digital Visions exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundfordringar. För att begränsa kreditrisken samarbetar koncernen enbart med motparter som bedöms kunna fullfölja sina åtaganden gentemot koncernen. De marknader där Digital Vision verkar bedöms inte utgöra några politiska risker. Bolaget strävar dock alltid efter att eliminera eller minimera möjliga risker genom säkerställande av betalningsfl ödena. Per 2009-12-31 fanns inga koncentrationer avseende kreditrisk.

Koncernens och moderbolagets maximala exponering för kreditrisk motsvaras av bokförda värden på samtliga fi nansiella tillgångar och framgår av tabellen nedan.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Övriga långfristiga fordringar	2,0	2,2	0,3	0,5
Kundfordringar	25,0	18,9	20,0	17,1
Fordringar hos dotterbolag	–	–	23,7	6,5
Övriga fordringar	1,4	5,8	0,8	3,5
Förutbetalda kost nader och upplupna intäkter	4,5	4,7	4,0	5,8
Likvida medel	2,5	3,6	1,2	1,9
Maximal exponering för kreditrisk	35,4	35,2	50,0	35,3

KUNDFORDRINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Kundfordringar	25,0	20,7	20,0	18,9
Ingående ackumule rade reserveringar för osäkra fordringar	–1,8	–0,0	–1,8	–0,0
Periodens reser veringar för osäkra fordringar	–0,0	–1,8	–0,0	–1,8
Periodens återförda reserveringar	–	–	–	–
Konstaterade kund förluster	1,8	–	1,8	–
Utgående ackumule rade reserveringar för osäkra fordringar	–0,0	–1,8	–0,0	–1,8
Summa kund fordringar	25,0	18,9	20,0	17,1

FÖRFALLNA KUNDFORDRINGAR SOM INTE BEDÖMTS VARA OSÄKRA

	KONCERNEN			MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Förfallna:
1-30 dagar	2,9	2,6	2,1	2,4
31-60 dagar	0,2	0,7	0,2	0,7
61-90 dagar	3,3	2,5	0,8	1,9
91-180 dagar	1,2	4,2	0,2	3,8
> 180 dagar	0,6	0,6	0,6	0,6
Summa	8,2	10,6	3,9	9,4

LIKVIDITETSRISK

Med likviditetsrisk avses risken att koncernen påverkas negativt av bristande hantering och kontroll av likvida medel och betalningsfl öden. Digital Vision följer moderbolagets och koncernens likviditet genom att kontinuerligt sammanställa likviditetsprognoser som ligger till grund för beslut om eventuell upplåning eller placering.

Löptidsfördelning av kontraktsenliga betalningsåtaganden relaterade till koncernens fi nansiella skulder framgår av tabellen nedan.

LÖPTID FÖR KONTRAKTSENLIGA BETALNINGSÅTAGANDE RELATERADE TILL KONCERNENS/MODERBOLAGETS FINANSIELLA SKULDER

2009
KONCERNEN	<1 mån	1-3 mån	3 mån - 1 år	1-5 år	>5 år	Summa
Konvertibellån	–	0,2	15,9	–	–	16,1
Låneskulder och lån kreditinstitut	–	4,3	15,4	0,2	–	19,9
Leverantörsskulder	5,7	–	–	–	–	5,7
Övriga skulder	0,4	–	–	–	–	0,4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	1,6	–	–	–	1,6
Summa fi nansiella skulder	6,1	6,1	31,3	0,2	0,0	43,7
MODERBOLAGET	<1 mån	1-3 mån	3 mån - 1 år	1-5 år	>5 år	Summa
Konvertibellån	–	0,2	15,9	–	–	16,1
Låneskulder	–	4,3	15,1	–	–	19,4
Leverantörsskulder	4,9	–	–	–	–	4,9
Övriga skulder	–	–	–	–	–	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	1,6	–	–	–	1,6
Summa fi nansiella skulder	4,9	6,1	31,0	0,0	0,0	42,0

LÖPTID FÖR KONTRAKTSENLIGA BETALNINGSÅTAGANDE RELATERADE TILL KONCERNENS/MODERBOLAGETS FINANSIELLA SKULDER

	2008

KONCERNEN	<1 mån	1-3 mån	3 mån - 1 år	1-5 år	>5 år	Summa
Konvertibellån	–	21,3	1,2	20,5	–	43,0
Låneskulder och lån kreditinstitut	–	23,9	8,8	4,5	–	37,2
Leverantörsskulder	6,3	–	11,7	–	–	18,0
Övriga skulder	0,2	0,6	0,7	–	–	1,5
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	0,2	1,9	1,5	–	–	3,6
Summa fi nansiella skulder	6,7	47,7	23,9	25,0	0	103,3

MODERBOLAGET	<1 mån	1-3 mån	3 mån - 1 år	1-5 år	>5 år	Summa
Konvertibellån	–	21,3	1,2	20,5	–	43,0
Låneskulder	–	23,9	8,7	3,9	–	36,5
Leverantörsskulder	3,9	–	11,7	–	–	15,6
Övriga skulder	0,2	–	0,6	–	–	0,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	1,5	1,5	–	–	3,0
Summa fi nansiella skulder	4,1	46,7	23,7	24,4	0	98,9

NOT 4 FINANSIELLA MÅL

Styrelsen i Digital Vision har fastställt en fi nansiell målsättning som innebär att bolaget ska tillförsäkra sig att ekonomiska förpliktelser fullföljs och expansionen sker i den takt som affärsplanen stipulerar.

Digital Vision eftersträvar en bra balans mellan extern fi nansiering, eget kapital samt att ha en rimlig likviditet och skapa en långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare.

Digital Vision eftersträvar att leverera en avkastning på eget kapital som gör bolaget intressant för investerare. För att uppnå detta har styrelsen fastslagit att koncernen har som målsättning att uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent och en soliditet som inte understiger 50 procent.

NOT 5 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Företagsledningen gör under räkenskapsåret och i samband med årsbokslutets upprättande uppskattningar och antaganden om framtiden. Den största risken för väsentliga justeringar i redovisade värden under nästkommande räkenskapsår baserat på sådana antaganden bedöms vara hänförbara till immateriella tillgångar. De immateriella tillgångarna består dels förvärvad opatenterad teknik och dels av egenutvecklad programvara samt aktiverade externa kostnader avseende panelprojektet.

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING

Varje år och så snart indikation fi nns om nedskrivningsbehov prövas värdet för opatenterad teknik. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras vilka framgår av not 6.

NOT 6 UPPLYSNING OM PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV

Vid årsskiftet har en värdering av mjukvaruplattformarna i den engelska verksamheten gjorts enligt nedanstående metod varvid inget nedskrivningsbehov har konstaterats. Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet har fastställs baserat på beräknat nyttjandevärde. De viktigaste antagandena vid beräkningarna av nyttjandevärdet hänför sig till tillväxttakt, vinstmarginal, investeringsbehov, förändring av rörelsekapitalbehov och diskonteringsränta. Digital Vision beräknar framtida kassafl öden baserat på den av företagsledningen senast godkända femårsplanen (budget för år 2010 och prognos för perioderna 2011-2014). Företagsledningen har beräknat framtida kassafl öden baserat på tidigare resultat, uppnådd tillväxt och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen. Under perioden 2010-2014 förväntas den kassagenererande enheten ha en fortsatt gynnsam tillväxt. Kassafl öden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 2 (2) procent. Tillväxtakten bortom femårsperioden bedöms inte överstiga den långfristiga tillväxtakten för branschen i vilket bolaget är verksamt. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar rådande ränteläge (riskfri ränta) och de övriga specifi ka riskerna som bedöms råda för den kassagenererade verksamheten. Diskonteringsräntan före skatt i bolagets beräkning uppgår till 12,0 (11,0) procent.

Förändringar i viktiga antaganden

I enlighet med beskrivningen ovan ingår antaganden som har stor vikt vid beräkning av nyttjandevärdet. Något nedskrivningsbehov har inte identifi erats baserat på företagsledningens nuvarande antaganden. Företagsledningen har analyserat huruvida förändringar i viktiga antaganden påverkar nyttjandevärdet i relation till bokfört värde. Företagsledningen gör bedömningen att det beräknade nyttjandevärdet för den kassagenererade enheten uppvisar en tillräcklig marginal och att rimliga möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer medföra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde.

NOT 7 INTÄKTERNAS FÖRDELNING

Summa	80,3	100	59,0	100
Asien inklusive Oceanien	20,2	26	15,0	25
Amerikanska kontinenten	42,9	53	21,8	37
Europa	17,2	21	22,2	38
Koncernen	Mkr	%	Mkr	%
INTÄKTER PÅ OLIKA MARKNADER	2009		2008

INTÄKTERNAS FÖRDELNING	2009	2008
Varuförsäljning	26,5	49,0
Tjänsteuppdrag	53,8	10,0
Summa	80,3	59,0

NOT 8 INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNBOLAG

	MODERBOLAGET
	2009	2008
INKÖP OCH FÖRSÄLJNING INOM KONCERNEN
Andel försäljning till koncernbolag	11%	12%
Andel inköp från koncernbolag	47%	29%

Vid inköp och försäljning mellan koncernbolag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med extern part.

NOT 9 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
STYRELSE OCH VD
Löner och andra ersättningar	3,4	2,7	2,2	1,5
Sociala kostnader på löner och ersättningar	0,9	0,6	0,6	0,4
Pensionskostnader	0,6	0,1	0,5	–
Summa	4,9	3,4	3,3	1,9
ÖVRIGA ANSTÄLLDA
Löner och andra ersättningar	22,5	23,0	7,9	6,8
Sociala kostnader på löner och ersättningar	5,0	5,4	2,6	3,2
Pensionskostnader	1,9	3,4	1,6	2,8
Summa	29,4	31,8	12,1	12,8
Totalt	34,3	35,2	15,4	14,7
DOTTERFÖRETAG I USA
Löner och andra ersättningar	4,6	4,4
Sociala kostnader på löner och ersättningar	1,1	0,8
Pensionskostnader	0,1	0,1
Summa	5,8	5,3

Under 2009 har till VD i USA utgått lön, andra ersättningar och sociala kostnader uppgående till totalt 0 (0) .

DOTTERFÖRETAG I ENGLAND

Summa	13,2	15,3
Pensionskostnader	0,4	0,6
Sociala kostnader på löner och ersättningar	1,6	1,6
Löner och andra ersättningar	11,2	13,1

Under 2009 har till VD i England utgått lön, andra ersättningar och sociala kostnader uppgående till totalt 1,5 (1,9 )

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

	Grundlön/ styrelsarvode	Rörlig ersättning	Förmåner	Pensions kostnader	Övriga ersättningar	Total ersättning
2009
Styrelseordförande Håkan Ramsin	0,2	–	–	–	–	0,2
Styrelseledamot Bengt Broman	0,1	–	–	–	–	0,1
Styrelseledamot Greger Ericsson	0,1	–	–	–	–	0,1
Styrelseledamot Per Erik Mohlin	0,1	–	–	–	–	0,1
Styrelseledamot Gert Schyborger	0,1	–	–	–	0,2	0,3
VD Klas Åström, t om 17 december	1,1	0,2	–	0,5	–	1,8
VD Michael Freudenthal, från 17 december	0,3	–	–	–	–	0,3
Andra ledande befattningshavare (6)	3,9	0,8	–	0,5	0,5	5,8
Summa	5,9	1,0	0,0	1,0	0,7	8,7
2008
Styrelseordförande Gert Schyborger, tf VD från 3 oktober	0,1	–	–	–	0,3	0,4
VD och koncernchef Lars Tafl in, t om 3 oktober	0,9	–	–	–	–	0,9
Styrelseledamot Bengt Broman	0,1	–	–	–	–	0,1
Styrelseledamot Per Erik Mohlin, styrelseordförande från 3 oktober	0,1	–	–	–	–	0,1
Andra ledande befattningshavare (6)	4,2	0,6	0,0	0,6	0,6	6,0
Summa	5,4	0,6	0,0	0,6	0,9	7,5

Kommentarer till tabeller

Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För övriga upplysningar kring pensioner, se nedan.

Principer

Arvode till styrelsen beslutas av bolagsstämman att fördelas mellan dess ordinarie ledamöter. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig lön (bonus) samt pension. Övriga ledande befattningshavares ersättning utgörs av grundlön, rörlig lön (bonus) samt pension. Rörlig ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2009 har beslutats av styrelsen utifrån styrelseordförandes rekommendation. Ersättning till övriga ledande befattningshavare har beslutats av VD efter samråd med styrelsens ordförande.

Arvoden och övriga ersättningar

I enlighet med bolagsstämmans beslut om arvode till styrelsen har under 2009 kostnadsförts 0,5 (0,3) Mkr, varav 0,2 (0,2) Mkr till styrelsens ordförande. Till VD har under 2009 utbetalats lön och övriga ersättningar uppgående till 1,8 (1,2) Mkr samt pensionsinbetalningar om 0,5 mkr.

För övriga ledande befattningshavare fi nns premiebaserade pensioner inom ramen för allmän pensionsplan. Till ledande befattningshavare från konsultbolag har under året utbetalats 0,5 (0,6) Mkr i arvode.

Pensioner

Pensionskostnaderna avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensionsåtaganden i koncernen är avgiftsbaserade. Det svenska bolaget har inget tecknat avtal med Alecta. Pensionsavtalet för ledande befattningshavare anger att premien skall uppgå till 15-35 procent av den pensionsgrundande lönen. För samtliga ledande befattningshavare gäller att pensionsåldern är 65 år.

Avgångsvederlag

Enligt VDs anställningsavtal gäller tre månader ömsesidig uppsägningstid med rätt till avgångsvederlag om tre månader.

Av övriga ledande befattningshavare har en befattningshavare rätt till avgångsvederlag om 6 månader, övriga anställda har inte rätt till avgångsvederlag.

MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT KÖNSFÖRDELNING

	2009	2008
MODERBOLAGET
Män	10	12
Kvinnor	2	3
Totalt	12	15
USA
Män	4	5
Kvinnor	2	2
Totalt	6	7
ENGLAND
Män	17	18
Kvinnor	3	5
Totalt	20	23
TOTALT KONCERNEN
Män	31	35
Kvinnor	7	10
Summa	38	45

FÖRDELNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

	2009	2008
STYRELSENS LEDAMÖTER
Män	5	3
Kvinnor	–	–
Summa	5	3
LEDNINGSGRUPP (INKLUSIVE VD)
Män	6	6
Kvinnor	–	–
Summa	6	6

Sjukfrånvaro

Moderbolaget

Bolaget redovisar endast sjukfrånvaron på aggregerad nivå då hänsyn tagits till undantagsregeln i lagstiftning som säger att uppgifter inte skall lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid är 1,0 (0,8) procent. Sjukfrånvaro under sammanhängande tid av 60 dagar eller mer uppgår till 0,0 (0,0) procent av den totala sjukfrånvaron.

NOT 10 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
REVISION
Deloitte AB	0,4	0,5	1,0	0,5
Geller, Eperthener & McConnell, US	0,1	0,1	–	–
Morgan Cameron, UK	0,1	0,1	–	–
ANDRA UPPDRAG ÄN REVISIONSUPPDRAG
Deloitte AB	0,3	0,5	0,2	0,5
Geller, Eperthener & McConnell	0,0	0,0	–	–
Morgan Cameron, UK	0,0	0,0	–	–
Summa	0,9	1,2	1,2	1,0

NOT 11 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Övriga rörelseintäkter
Valutakursdifferenser	6,3	9,2	6,3	9,0
Summa	6,3	9,2	6,3	9,0
Övriga rörelsekostnader
Valutakursdifferenser	–3,9	–5,8	–4,0	–5,8
Kund och momsförlust	-1,6	-1,0	-	-
Summa	-5,5	-6,8	-4,0	-5,8
Totalt övriga rörelseintäkter och kostnader	0,8	2,4	2,3	3,2

NOT 12 SKATTER

Redovisat i resultatet	KONCERNEN		MODERBOLAGET
(Mkr)	2009	2008	2009	2008
Aktuell skatt	0,0	1,5	-1,7	0,0
Uppskjuten skatt	0,6	1,4	0,0	–3,9
Summa skatt på årets resultat	0,6	2,9	-1,7	–3,9

Avstämning effektiv skatt		KONCERNEN MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Redovisat resultat före skatt	-9,8	-54,1	6,3	-57,3
Skatt enligt gällande skattesats 26,3%	2,6	15,1	-1,6	16,0
Redovisad skatt på årets resultat	0,6	2,9	-1,7	-3,9
Skillnad	-2,0	-12,2	-0,1	-19,9
Skillnaden förklaras av:
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	–0,1	–1,4	–0,1	–9,2
Effekt av utländska skattesatser	–0,6	–1,3	–	–
Nedskrivning av tidigare aktiverade underskottsavdrag	-	-3,9	–	–3,9
Upplösning uppskjuten skatt p.g.a. ändrad skattesats	-	3,1	–	–
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av underskott	–1,3	–8,7	–	–6,8
Totalt	–2,0	–12,2	–0,1	–19,9

Koncernens underskottsavdrag uppgår till cirka 266 Mkr, varav 239 Mkr kan utnyttjas utan tidsbegränsning. Resterande del 27 Mkr avser underskott i USA och kan utnyttjas mellan 10-20 år Uppskjuten skattefordran avseende outnyttjade underskottsavdrag redovisas då företaget anser det sannolikt att skattepliktiga överskott kommer att fi nnas inom en överskådlig tid (IAS 12). Digital Vision har inte 2009 redovisat någon uppskjuten skattefordran

NOT 13 AVSÄTTNING SKATTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Ingående bokfört värde	5,7	11,0	0	0
Upplösning på grund av ändrad skattesats	–0,4	–3,1	–	–
Belopp som tagits i anspråk under året	–0,6	–2,2	–	–
Utgående bokfört värde	4,7	5,7	0	0

Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder.

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Temporära skillnader Immateriella tillgångar	29,2	35,7	–	–
Temporära skillnader Materiella tillgångar	–	–0,1	–	–
Underskottsavdrag dotterbolag England	–17,0	–9,9	–	–
Temporära skillnader skulder	–	1,2	–	–
Utgående temporära skillnader	12,2	26,9	0	0

NOT 14 OPATENTERAD TEKNIK

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	34,7	34,7	0	0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	34,7	34,7	0	0
Ingående nedskrivningar	–6,4	0	0	0
Årets avskrivning enligt plan	–2,3	–2,3	–	–
Årets nedskrivningar	–	–4,1
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–8,7	–6,4	0	0
Utgående redovisat värde	26,0	28,3	0	0

Opatenterad teknik avser en mjukvaruplattform som användas som bas för utveckling av vissa av Digital Visions produkter.

Nyttjandeperioden har fastställts till 15 år vilket innebär att den opatenterade tekniken skrivs av med ett belopp uppgående till 2,6 Mkr per år fram till år 2019. För ytterligare beskrivning och förklaring till bedömningen av nyttjandeperioden, se Not 2 Redovisningsprinciper och Not 5 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

NOT 15 AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	23,8	16,2	3,5	1,6
Årets avskrivningar	1,8	7,6	1,9	1,9
Omräkningsdifferens	-1,2	–	–	–
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	24,4	23,8	5,4	3,5
Ingående avskrivningar	–14,6	–7,4	–1,8	–0,6
Årets avskrivningar	–4,8	–7,2	–0,3	–1,2
Omräkningsdifferens	1,5	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–17,9	–14,6	–2,1	–1,8
Utgående redovisat värde	6,5	9,2	3,3	1,7

Aktiverade utvecklingskostnader består av två kategorier kostnader, dels aktiverade utvecklingskostnader avseende utveckling av Film Master mjukvaran som avslutades under 2009 och dels externa utvecklingskostnader avseende den nya panelen. Utvecklingskostnaderna avseende Film Master mjukvaran kommer att vara helt avskriven under 2010. Utvecklingskostnaderna avseende den nya panelen kommer att skrivas av enligt plan från den dag då panelen färdigställts.

NOT 16 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	10,7	10,6	10,7	10,6
Årets inköp	0,1	0,1	0,1	0,1
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	10,8	10,7	10,8	10,7
Ingående avskrivningar	–10,6	–10,5	–10,6	–10,5
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–0,1	–0,1	–0,1	–0,1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–10,7	–10,6	–10,7	–10,6
Utgående redovisat värde	0,1	0,1	0,1	0,1

NOT 17 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER
Ingående anskaffningsvärde	14,6	14,6	7,1	7,2
Årets inköp	0,3	0,1	0,1	0,0
Försäljningar och utrangeringar	-0,2	-0,1	–0,0	–0,1
Omräkningsdifferens	-1,2	–	–	–
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	13,5	14,6	7,2	7,1
Ingående avskrivningar	–12,7	–11,8	–6,6	–6,2
Försäljningar och utrangeringar	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets avskrivningar	–0,8	–0,9	–0,4	–0,4
Omräkningsdifferens	1,2	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–12,3	–12,7	–7,0	–6,6
Utgående redovisat värde	1,2	1,9	0,2	0,6

NOT 18 OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Koncernen har under året erlagt 4,8 (4,5) Mkr i leasingavgifter enligt gällande avtal. Av Koncernens kostnader för leasingavtal avser mer än 87 (93) procent hyreskontrakt för lokaler. Moderbolaget har under året erlagt 1,8 (1,8) Mkr i leasingavgifter. Av Moderbolagets kostnader för leasingavtal avser mer än 82 (80) procent hyreskontrakt för lokaler. Övrig del gäller datorer samt kontorsmaskiner.

Nedan framgår avtalade framtida leasingavgifter med angivande av de perioder under vilka de förfaller till betalning.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Inom 1 år	4,7	5,0	1,6	1,8
Senare än 1 år, men inom 5 år	10,4	13,0	1,6	2,8
Senare än 5 år	3,9	7,0	–	–

NOT 19 AKTIER I DOTTERFÖRETAG		BOKFÖRT VÄRDE
	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	21,4	30,6
Nedskrivning, se vidare not 16 och 17	–	–9,2
Utgående anskaffningsvärde	21,4	21,4

					BOKFÖRT VÄRDE
	Kapital andel	Rösträtts andel	Antal aktier	2009	2008
I koncernen ingår följande bolag:
DV Sales & Support (US) Inc	100%	100%	–	0.3	0.3
DV Development AB	100%	100%	1 000	0,1	0,1
Digital Vision System Ltd	100%		100% 1 000 000	21,0	21,0
Summa bokfört värde				21,4	21,4

Uppgifter om dotterföretagens säte

Bolag	Registreringsnummer	Säte
DV Sales & support (US) Inc.	95-4583760	North Hollywood, USA
DV Development AB	556606-6840	Stockholm
Digital Vision Systems Ltd	3939124	London, UK

NOT 20 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Hyresdeposition	2,0	2,2	0,3	0,5
Summa	2,0	2,2	0,3	0,5

.

NOT 21 LÅN TILL DOTTERFÖRETAG

	MODERBOLAGET
	2009	2008
Lån till Digital Vision Systems Ltd, UK	6,5	6,5
Lån till DV Sales & Support (US) Inc	2,0	–
Summa	8,5	6,5

NOT 22 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Förutbetalda hyror	1,1	0,1	0,4	0,1
Förutbetalda leasingavgifter	0,1	0,1	0,1	0,1
Förutbetalda försäkringspremier	0,2	0,3	0,1	0,3
Förutbetalda serviceavtal	2,2	0,6	2,9	3,0
Förutbetalda emissionskostnader	–	2,3	–	2,3
Övriga förutbetalt	0,7	1,3	0,3	–
Upplupna intäkter	0,2	1,3	0,2	–
Summa	4,5	4,7	4,0	5,8

NOT 23 UTGIVNA KONVERTIBLA SKULDEBREV, TECKNINGSOPTIONER OCH PERSONAL- OPTIONER

Konvertibla skuldebrev

Konvertibla skuldebrev om ett nominellt belopp på 40,2 Mkr emitterades i november 2005, per den 31 december 2009 återstod 15,1 Mkr. Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta, vilken erläggs kvartalsvis i efterskott. Lånet förfaller till betalning den 31 december 2010. Utbyte kan ske till en konverteringskurs motsvarande 2,34 kronor per aktie under perioden 1 februari 2008 till 30 november 2010.

Det redovisade värdet på skulddelen har fastställts genom att beräkna det verkliga värdet för en liknande skuld som saknar rätt till konvertering. Det verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet har sedan jämförts med det verkliga värdet på den fi nansiella skulden varvid mellanskillnaden anses motsvara värdet på eget kapitalinstrumentet vid årsskiftet beräknades detta värde till 0,0 Mkr.

Personaloptioner

Vid årsstämma 2006 bemyndigades styrelsen att införa ett optionsprogram om högst 1 450 000 personaloptioner samt, för att säkerställa fullgörandet av optionsutfästelserna, besluta om emission av högst 1 957 500 teckningsoptioner. Genom beslut av styrelsen den 21 juli

2006 emitterades 1 957 500 teckningsoptioner till Digital Vision Development AB varav 1 450 000 att användas till ovanstående personaloptioner. Av personaloptionerna har hittills 1 165 000 tilldelats anställda i Koncernen, varav 740 000 avgår pga. personalavgångar.

Således kvarstår i dagsläget 425 000 optioner hos personalen. Nyteckning av aktier kan ske under perioden 1 augusti 2006 - 30 juni 2010 till en teckningskurs om 2,39 kronor per aktie. Från och med den 1 juli varje år under löptiden skall 25 procent av respektive innehavares optioner bli möjliga att utnyttja.

Verkligt värde för personaloptionerna har beräknats genom att tillämpa Black-Scholes värderingsmodell. Den förväntade löptiden i modellen har justerats baserat på företagsledningens bästa bedömning för effekter på grund av att egetkapitalinstrumenten inte är överlåtbara, restriktioner avseende inlösen och beteendemässiga mönster. Volatiliteten baserades vid värderingen av optionen på historisk volatilitetsnivå i aktien.

Vid värderingen av optionen användes följande variabler:

Tilldelningsdagens börskurs	4,2
Lösenpris	4,5
Förväntad volatilitet	41,3
Förväntad löptid	4
Riskfri ränta	3,37

Avstämning av utestående personaloptioner

Ingående balans	605 000
Tilldelade under året	–
Utnyttjade under året	–
Förverkade under året	–180 000
Utgående balans	425 000
Intjänade och teckningsbara optioner	425 000

UTESTÅENDE OPTIONER SAMT KONVERTIBLER PER DEN 31 DECEMBER 2009

År	Antal optioner	Antal aktier som varje option ger rätt till	Antal aktier som kan tecknas	Tecknings optioner för säkring av arbetsgivaravgifter	Totalt antal aktier som kan tecknas vid fullt utnyttjande av utställda optioner	Tecknings kurs
	Personaloptionsprogram riktad till anställda i koncernen
2006	425 000	1,02	433 500	151 725	585 225	2,39
År	Nominellt belopp	Konverteringskurs	Antal aktier som kan tecknas		Antal aktier vid full konvertering
Utställda konvertibler vid emission
2005	15 093 309	2,34	6 450 132		6 450 132
Totalt					7 035 357

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Konvertibellån	15,1	39,3	15,1	40,4
Teckningsoptioner	0,0	0,0	0,0	0,0
Summa	15,1	39,3	15,1	40,4

Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta. Se Not 27 ovan. Det verkliga värdet för ovanstående skulder motsvaras av skuldernas bokförda värde. Detta då den framräknade effektivräntan för ovanstående konvertibellån överensstämmer med marknadsräntan för ett motsvarande lån. Se vidare förvaltningsberättelsen och not 34. I Balansräkningen är konvertibellånet upptaget som kortfristig skuld.

NOT 24 LÅN KREDITINSTITUT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Lån kreditinstitut	23,6	44,3	23,3	44,3
Långfristig del av leasingkontrakt	0,2	0,7	–	–
Summa	23,8	45,0	23,3	44,3

Det verkliga värdet för ovanstående skulder motsvaras av skuldernas bokförda värde. Detta då lånen med fast ränta har kort återstående löptid. Inga covenants fi nns avseende ovanstående lån

NOT 25 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Ingående bokfört värde	0,4	0,6	0,4	0,4
Avsättning arbetsgivaravgifter för personaloptioner	–	–0,2	–	–
Utgående redovisat värde	0,4	0,4	0,4	0,4

Utgående värde avseende övriga avsättningar avser i sin helhet garantiåtaganden gäller hård- och mjukvarugaranti för bolagets sålda produkter. Avsättningen har baserats på antal garantiärenden och kostnadsstruktur över tiden samt de förbättringar av produkterna som skett över ett antal år.

NOT 26 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Närstående till bolaget anses bolagets största aktieägare vara. Från bolagets största ägare har bolaget lånat sammanlagt 6,5 Mkr. Lånet löper med en årsränta om 10 % och förfaller till betalning den 30 juni 2010.

NOT 27 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Personalrelaterade kostnader	2,2	2,5	2,1	2,3
Upplupna räntor	1,6	2,5	1,6	2,5
Arvodesreservationer	0,8	1,6	0,7	1,5
Förutbetalda serviceavtal	4,3	2,4	4,1	4,3
Förutbetalda intäkter övrigt	0,9	2,4	0,9	–
Övriga poster	1,6	4,7	0,8	2,0
Summa	11,4	13,7	10,2	12,6

NOT 28 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
STÄLLDA SÄKERHETER
Företagsinteckningar	16,3	16,3	16,3	16,3
Pantsatta kundfordringar	-	10,3	-	10,3
Summa	16,3	26,6	16,3	26,3
EVENTUALFÖRPLIKTELSER	Inga	Inga	Inga	Inga

NOT 29 JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Av- och nedskrivningar av tillgångar	8,0	19,7	0,8	1,7
Orealiserade kursdifferenser	-3,2	1,4	–	–
Avsättningar m.m.	–	0,8	–0,2	–
Summa	4,8	21,9	0,6	1,7

NOT 30 RESULTAT PER AKTIE

	2008	2008
Varav hänförligt till moderföretagets aktieägare	–9,2	–51,2
Resultat per aktie före utspädning	–0,04	–1,29
Resultat per aktie efter utspädning	–0,04	–1,29
Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning	226,1	39,8
Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning	226,1	39,8

STYRELSENS INTYGANDE

Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 16 april 2010

Håkan Ramsin Greger Ericsson Styrelsens ordförande Styrelseledamot

Per Erik Mohlin Gert Schyborger Styrelseledamot Styrelseledamot

Bengt Broman Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 16 april 2010.

Deloitte AB

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Digital Vision AB (publ)

Organisationsnummer 556319-4041

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Digital Vision AB (publ) för räkenskapsåret 2009. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 30-62. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 16 april 2010

Deloitte AB

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

ORDLISTA

2K/4k	Högupplösta bildformat som framförallt används vid digital bearbetning av fi lm. 2k bilder har en upplösning av 2048 x 1556 bildpunkter och 4k 4096 x 3072 bildpunkter.
Blu-Ray	Vidareutveckling av DVD-formatet som medger lagring av högupplöst video på DVD-skivor, se även HDTV.
DVD	Digital Versatile Disc. Ett CD-format med stor lagringskapacitet. Exempelvis kan en DVD-skiva lagra en fi lm med hög bildkval itet, fl erkanalsljud i fl era versioner samt textning på ett antal språk.
DVNR	Digital Visions bildbehandlingssystem för digital efterbearbetning. Systemet innehåller bland annat funktioner för brusreducer ing, rep- och smutsborttagning, bildstabilisering samt ljussättning.
DVO	Digital Vision Optics, samlingsnamn på Digital Visions bildförbättringsverktyg i mjukvara.
HDTV	High-Defi nition TV. På svenska ofta benämnt högupplöst digital-TV. Erbjuder cirka sex gånger högre upplösning än standard TV, vilket närmar sig biokvalitet.
IBC	International Broadcasting Convention. Internationell teknikmässa för dem som skapar, hanterar och levererar ljud och rörliga bilder. Hålls en gång per år i Amsterdam under september månad.
ITS	International Teleproduction Society. Branschorganisation som representerar Digital Visions kunder.
LCD	Liquid Crystal Display är en displayteknik som används i fl ata skärmar.
MPEG-2/4	Motion Picture Experts Group. Kompressions standard för digitala rörliga bilder som används för exempelvis digital-TV/HDTV och DVD.
NAB	National Association of Broadcasters. Bransch organisation för fria amerikanska radio- och TV-operatörer (broadcasters). Anordnar den största teknikmässan inom branschen en gång per år i Las Vegas under april månad.
PHAME	Predictive Hierarchical Advanced Motion Estimation. En familj av algoritmer för rörelseestimering som patenterades av Digital Vision i början av 90-talet.
Phoenix	Digital Visions programvara för restaurering av video och fi lm.
SDTV	Standard-Defi nition TV. TV med upplösning motsvarande det vi normalt kan se hemma idag, jämför HDTV, se ovan.
Telecine	Utrustning för att överföra fi lm till elektroniskt, idag huvudsakligen digitalt, format. Används dels för att kunna bearbeta fi lm materialet digitalt samt för att kunna visa fi lm via elektroniska distributionskanaler såsom TV.
Valhall	Digital Visions styrsystem för bildbehandlingsystemet DVNR (se ovan).
VOD	Video-on-Demand. En tjänst som ger konsumenterna möjlighet att beställa TV-program från ett programbibliotek oavsett tid på dygnet och oberoende av andra konsumenter.

www.digitalvision.tv